SOU 1994:108

Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader

SOU 1994: 108

2. SVENSK FONDFÖR VALTNINGSPRAXIS

2.1. INTERVJUER

Underlaget för denna del av vår utredningsmedverkan utgörs av ett antal intervjuer vilka genomförts med svenska fondförvaltare som komplement till vår egen erfarenhet inom svensk fondförvaltning. De intervjuade fondförvaltarna har valts för att de tillsammans ger ett representativt tvärsnitt av fondförvaltning i Sverige. Samtliga intervjuer har genomförts under december 1993.

Intervjuer:

Bo Ljunglöf, VVD AP-fonden Claes-Eric Norrbom, Generaldirektör Kammarkollegiet Michael Sohlman, VD Nobelstiftelsen Ove Rydin, Kapitalmarknadschef Skandia Petter Odhnoff, Chef Kapitalförvaltning Sparbanken Sverige Sverker Praski, Kapitalmarknadschef T-H Liv Trygg-Hansa SPP

Intervjuresultaten presenteras i sammandrag, inklusive jämförelser mellan förvaltare, på följande sidor. Mer utförliga intervjuresultat återfinnes i bilaga 1. Samtlig information är avstämd med de intervjuade personerna.

Efter presentationen av intervjuresultaten följer en sammanfattning av var svensk fondförvaltningspraxis står idag.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 6

2. SVENSK FONDFÖR VALTNINGSPRAXIS

2.2. SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS — ERFARENHETER FRÅN FONDFORVALTARE

2.2.1. Sammandrag och jämförelse av intervjuresultat

För att ge en bakgrund till skillnader och likheter som framkommit i intervjuerna visas nedan en sammanställning av fördelningen av de förvaltade medlen på olika tillgångskategorier.

Sparbanken

AP-Ionden Kammar- Nobel- Skandia Sverige. Tryg - (1992—12-31) kolie iet stiftelsen (1992-12-31) Kapital- HansagpP (1993 -30) (1993-12—31) förvaltnln (1992-12-31) (1993-12-31

Räntebärande instrument

Penningmarknads- instrument

6 % 26 % 9 % 30—40 % 54 % 89 % 49 % — Obligationer. mm

(>o-70%

Fastigheter 3 % 0 % 16 % I7 % 0 % 14 % Övriga investeringar!) 2 % l % 0 % 7 % 0 % 10 %

Exklusive Exklusive försäkri ngs— Home premiefonder insurance och och Fri finansiella Placering

tjänster

Fördelningen på olika tillgångskategorier skiljer sig mellan de olika fondförvaltarna enligt ovanstående tabell”.

AP—fonden är p.g.a. riksdagsbeslut förhindrad att inneha aktier, och är även underkastad vissa andra restriktioner.

Försäkringsbolagens innehav i reala placeringar uppgår till 30-40 % av tillgångarna. Försäkringsbolagen har en relativt likartad fördelning vilket bl.a. orsakas av legala restriktioner avseende den andel av tillgångarna som motsvarar försäkringstekniska skulder. Störst andel reala tillgångar av de intervjuade förvaltarna har Sparbanken Sveriges kapitalförvaltning.

Fördelningen av fonderade medel på olika tillgångsslag är dels beroende av legala regler och restriktioner, dels av respektive styrelses syn på tillgångsallokering.

i) Övriga investeringar innebär för AP-fonden främst pannerlinansieringar och för övriga förvaltare olika typer av län. 2) Vi har i de fall det Visat sig möjligt använt fördelningen på tillgängskategorier vid intervjutillfallet. Avseeende AP-fonden. Kammarkollegiet, Skandia och Trygg-Hansa SPP har vi varit hänvisade till uppgifter i årsredovisningar. Eftersom den huvudsakliga fördelningen är av strategisk natur skiljer sig sannolikt ej fördelningen idag sig Väsentligt från siffrorna i årsredovisningama.

_________————————

2. SVENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Nedan redovisas intervjuresultaten i sammandrag fördelat på ett antal intervjuområden.

AP-fonden och försäkringsbolagen

AP-fonden Skandia Trygg-Hansa SPP

484 GSEK ca 170 GSEK ca 270 GSEK wo %

Maximera nyttan för ATP- ' Maximera avkastningen givet ' Uppnå väl avvägd

Förvaltade medel (Kapital)

Intern förvaltning (% av från. kapital)

Mål och krav

Riskprofii

Organisation och ansvarsfördelning Hur fastställs den strategiska tillgångs- strukturen?

Aktiv alt. passiv förvaltning

Personeila resurser

systemet Avkastningskrav i relation till marknaden Långsiktig placeringshon'sont

Konservativ syn avs. allokering av tillgångar. Minimera kreditrisk men ta ränterisk.

Organiserade efter tillgångsslag

en fastställd risknivå Budgeterad avkastning

diversifiering med bibehållen god nivå på avkastningen.

Riskavert avseende kreditt'isker Övriga risker reduceras genom diversifiering

Organiserade efter tillgångsslag

Reglemente utfärdat av styrelsen

Mkt indexförvaltning p.g.a. fondens storlek.

Ränteb. instr. (6 personer) Fastigheter större personell styrka

Centralstyrelsen beslutar finanspolicy Investeringskommitte'er för varje portfölj beslutar tillgångsallokering Avdelning för ponföljstrategi prioriterat område

Mkt indexering men aktiv förvaltning på marknader där Skandia har speciell kompetens

Strategiska frågor

' piaceringshorisont ' iikviditetskrav

' riskaversion

' känslighet för flukntationer i portföljens marknadsvärde

Organiserade efter tillgångsslag Finansdelegationen beslutar om strategisk tillgångsstruktur

En del av portföljen i index och en del i aktiv förvaltning

Räntebärande instr. 5 pers. Aktier l6 personer Lån 35 personer Fastigheter analys- och förvaltningsfunktion

Uppföljning av resultat

+

-—————+

Viktigt: Ej fokusera på månadsvisa data då placerings— horisonten är långsiktig

Per'tillgångsslag:

.

Uppföljning mot index Uppföljning mot externa förvaltare Uppföljning mot budget

Räntebärande instr. 5-8 pers. Aktier |O-l5 personer Fastigheter 30-40 personer Lån 30-35 personer

Uppföljning mot marknads- index (finns ej något bra index för räntebärande instmment)

Uppföljning av risk

Rapportering

Durationsmått Riskuppföljning kontinuerligt

Delårsrapporter (externt) Månadsrapporter ( i ntemt)

Durationsmått Löplids risker Kreditrisk Allokering kring aktieindex

Månadsvis rapportering Mkt omfattande paket inkl. uppföljning av resultat. risk marknader och index

Du rationsmått (Helst duration för totala placeringsportföljen)

Månadsvis till finans- delegationen

Legala regler och restriktioner

? S 5 % fastigheter . S 5 % direktlån *, S IO % uti valuta

ABOVO CONSUL TING AB ERNS T & YOUNG INTERNA TIONAt

Placcnngsregler för försäkringsbolag

Placeringsregler för försäkringsbolag

2. S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Huvudsakliga skillnader Variationerna mellan AP-fonden och försäkringsbolagen är relativt små avseende mål och krav, riskprofil, organisation, uppföljning och avseende hur fastställandet av den strategiska tillgångsstrukturen hanteras.

AP-fonden har striktare externa restriktioner än försäkringsbolagen för t.ex. fastigheter. AP-fonden har också en avsevärt större portfölj att förvalta vilket innebär vissa begränsningar avseende möjligheter att förvalta medlen aktivt på främst den svenska penning- och obligationsmarknaden. Skandia har en viss del av Sina medel hos externa förvaltare främst i syfte att erhålla en norm att följa upp på marknader där detta annars är svårt.

Övriga förvaltare

Kammarkollegiet

Förvaltade medel | (Kapital) *, 13.7 GSEK

Intern förvaltning i (% av förv. kapital) '

Mål och krav

lOO%

Akueplaceringar:

' Långsiktig kurstiliväxt ' God riskspridning avs. länder. branscher och företag ' 20-25% indirekta utl. placeringar ' Avkastning i nivå med marknaden

Ränteplaceringar:

' Likvida placeringar ' God riskspridning ' Hög direktavkastning

Balanserad försiktighet

Riskprof'ii : ' (ej passiv)

Organisation och Organiserade fondvis

ansvarstördeining ,

Hur fastställs den strategiska i tillgångs- ' strukturen? '

Kollegiet beslutar om strategisk tillgångsfördelning 2 rådgivande organ

Balanserad försiktighet

Aktiv ait. passiv

Nobelstiftelsen

2.2 GSEK

. .

Att reaivärdesäkra prissumman och övriga kostnader.

inga specifika avkastningskrav Evig piaceringshorisont

Riskavert hantering med fokus på diversifiering De kommande 5 årens åtaganden (Nobelpris) säkerställs genom lågriskplaceringar

.

Styrelsen ansvarar för de förvaltade medlen VD och vVD sköter löpande förvaltningen

.

Styrelsen beslutar den strategiska tillgångsstrukturen inom ramen för fastställt piaceringsreglemente

' Fokuserar på Styrning av '

Sparbanken Sverige, Kapitalförvaltning

4—5 GSEK 47 % ca 99 %

Utgångspunkten för varje förvaltare är unik.

Precisera:

' Riskbenägenhet ' Piaceringshorisont ' Likviditetskrav ' Kreditrisk ' Valutarisk ' Förväntad avkastning.

individuellt för varje ponfölj

Organiserade efter tillgångsslag

Förvaltarråd beslutar en modellportföij

Fokuserar på strategisk

Kameralsektion ca 15 personer

1 l . | I

förvaltning ( ej passiva) strategisk tillgångsstruktur positionering Personeila resurser ' Placeringsgrupp ' 3 personer (inkl. back- ' i Stockholm 7 förvaltare 3 personer office/ekonomi) ' Resten av Sverige

1-2 förv. per filial

Asovo C ONSUL TING AB ERNS T & YOUNG INTERNA TIONAL

2. S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS.

Nobelstiftelsen Sparbanken Sverige,

Kapitalförvaltning

Uppföljning av Uppföljning månadsvis För aktier följs avkastning Uppföljning mot index resultat , mot index (internt upp mot index ] veckovis)

Uppföljning av risk Genomsnittlig Portföljens risk och Durationsmått.

' räntebindningstid avkastning följs upp bl.a. mot standardavvikelse Kreditrisk olika index Kreditrisk Riskuppföljning Månadsvis uppföljning kontinuerligt Obligationsportföljens nollrisk är placeringar i löptider som matchar stiftelsens åtaganden

Rapportering 5 Månadsvis På styrelsemöte (Styrelsen) Kvartalsvis ' (större fonder) Månadsvis erhålls rapportering från externa förvaltare

,_ Legala regler och S 60 % av bokf. värde i aktier s 70 % av eget kapital till bokfört restriktioner S 10 % enhandsengagemang värde i aktier

s 5 % av röstvärde i bolag lnga utl. aktier (endast indirekt)

De tre förvaltare som återfinns ovan har betydligt mindre kapital att förvalta och drar mindre personella resurser än de som redovisades på föregående sida. Kammarkollegiet och Sparbanken förvaltar kapital på uppdrag medan Nobelstiftelsen förvaltar sitt eget kapital.

Kammmarkollegiets mål, krav och riskprofil skiljer sig ej väsentligt från försäkringsbolagens men man är organiserade fondvis och har betydligt mindre personella resurser. Nobelstiftelsens mål och krav samt placeringsstrate gi är speciella på grund av den åtagandestruktur stiftelsen har. Nobelstiftelsen är den enda av de mindre förvaltarna som innehar fastigheter. Sparbanken har separata utgångspunkter avseende mål, krav och riskprofil för varje förvaltad portfölj.

När det gäller ansvar för att fastställa den strategiska tillgångsstrukturen och på det sätt uppföljning av resultat och risk sker finns inga stora skillnader mellan intervjuade förvaltare.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNST & vourvc INTERNATIONAL 10

2. SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS

2.2.2 Sammanfattning svensk fondförvaltningspraxis

Fondförvaltning i Sverige har utvecklats mycket de senaste decennierna. Utvecklingen har påverkats av ett antal faktorer, såväl politiska som ekonomiska. Dagens fondförvaltning påverkas starkt bl.a. av ett ökat institutionellt sparande, friare kapitalmarknader och internationell spridning. Nedanstående tabell ger en översiktlig sammanställning av huvuddragen i utvecklingen av svensk fondförvaltningspraxis.

Huvuddrag i utvecklingen av svensk fondförvaltningspraxis

1960- och 70-tal

"Försiktighet": hård styrning mot räntebä- rande instrument

Bristande koppling till huvudmän och åtagandestruktur Betydande bank- inflytande Okänslighet för resultat och kost- nader

l980-tal

Kapitalmarknadsteori: diversifiering

Begynnande konkur- rens

Lagstiftnings- och ti llsynsförbättrin gar (avreglering) Specialdesignade programvaror för fond- förvaltning Sidoinflytande (skatt)

l990-tal

Allt större del av lan— dets sparande i fonder

Starkt ökat utbud (även derivatinstrument)

Internationell diversi- fiering och konkurrens Resultat-uppföljning underlättas allt mer (nya riskmått), förbättrad insyn

Kompetensutveckling -

Bristande insyn (i krav livbolagen) Separerbara tjänster

Dimensioner i fondförvaltningspraxis Svensk fondförvaltningspraxis under 1990-talet har fyra viktiga dimensioner. Styrning som till viss del regleras externt genom lagstiftning, organisation och ansvarsfördelning, förvaltning samt uppföljning. Samverkan mellan de olika dimensionerna och påverkan av marknadsutvecklingen kompletterar helhetsbilden av dagens

fondförvaltning.

I bilden på följande sida illustreras de ovan nämnda dimensionerna avseende fondförvaltning. Därefter följer en sammanfattning av gemensamma drag hos förvaltare inom dessa områden.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTå YOUNG INTERNATIONAL 1 1

2. SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS

Dimensioner i fondförvaltningspraxis

' Lagstiftning (kategoritillhörighet) ' Placeringsreglemente __ instruktioner ' Portlöljstrategi: tillgångs- resp. åtagandestruktur ' Porttöljsstrategi: avkastning/riskmoment

ORGANISATION OCH ANSVARSFÖNDELNING

' Beslutsgång och delegering ' Stordriltslördelar - upp till viss gräns ' Specialiseringslördelar ' Portlöljansvar - incitamentsstruktur

' Korrekt avkasminåsredovisning: marlmadsvårdering ' Pertormanoeuppl |ning: både risk och avkastning

' Kostnadspressen ökar ' Rapportering till Fl Styrning

Placeringsrestriktioner

' Anatyskapacitetoch affärsinriktning ' Kapitalmartmadsteori: fronten rör sig ' Externa förvaltare som alternativ ' Derivaunarknader-underlåttaruming ' Samspel, förvaltare och analytiker Bolagets eller fondens styrelse fastställer vanligtvis restriktioner för förvaltama i ett placeringsreglemente. Därutöver regleras vissa förvaltare externt i lagstiftning avseende placeringsmöjligheter i olika tillgångskategorier. Placeringsreglementet innehåller normalt också regler i fråga om beslutsprocessen avseende placeringar.

Viktiga riktlinjer för förvaltama är att minimera kredit— och likviditetsrisk medan marknadsrisker tas inom fastställda gränser. Diversiftering fokuseras allt mer. Användandet av derivatinstrument i riskbegränsande syfte ökar i takt med utveckling inom administration och redovisning för dessa instrument.

Portföljstrategi

Den övergripande tillgångsstrukturen anses viktigast och kan resultera i stora skillnader i avkastning mellan förvaltare. Samma strategi bör genomsyra hela fondförvaltningen och vikten av att behålla inriktningen när denna väl fastställts poängteras. Portföljstrategi är ett viktigt och prioriterat område för långsiktiga portföljförvaltare. Faktorer som beaktas och avvägs är diversifiering, matchning av tillgångar och skulder, samvariation mellan instrument och marknader, likviditet samt risk kontra avkastning.

Indexering blir vanligare, främst på marknader där förvaltama själva valt att ej bygga upp intern kompetens. Det är vanligt förekommande att förvaltningen delas upp i en passiv (indexerad) och en aktiv portfölj.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 12

2. SVENSK FONDFÖR VALTNINGSPRAXIS

Mål och krav Riskspridning och en god och stabil nivå på avkastningen är de övergripande kraven hos förvaltare med en långsiktig placeringshorisont. Trots fokusering på långsiktig tillväxt för de förvaltade medlen finns det dock hos de flesta förvaltama en viss känslighet för kraftiga fluktuationer i fondens värde. Mål och krav mäts alltid i relation till marknaden i form av index.

Den viktigaste faktorn som påverkar målsättning och krav på avkastning är strukturen på åtaganden för de fonderade medlen. Det innebär en väsentlig skillnad för framtida avkastningskrav om åtaganden är reella eller nominella. Dessutom är det av största betydelse att försöka kvantifiera mål och krav liksom att konkretisera riskbenägenhet och faktisk placeringshorisont.

Organisation och ansvarsfördelning

Ansvar Styrelsen ansvarar ytterst för fondmedlen. Experter i form av en investeringskommitté eller ett förvaltarråd ger oftast styrelsen råd avseende den strategiska tillgångsstrukturen för fonderna. En portföljansvarig (ofta del av kommittén/rådet) fördelar medlen inom de ramar styrelsen fastställt samt delegerar befogenheter till ansvariga för respektive tillgångskategori. Fastighetsinvesteringar, som är relativt stora och illikvida, beslutas på styrelsenivå.

Organisation

Det vanligaste sättet att organisera en fondförvaltning är att organisera den efter tillgångsslag samt att ha en person som har det övergripande portföljansvaret. Den strategiska tillgångsfördelningen beslutas således på styrelsenivå i organisationen medan det löpande arbetet utförs per tillgångskategori. Specialiseringsfördelar kan uppnås t.ex. genom att analys och förvaltning utförs per tillgångsslag.

Bland de större förvaltama är det vanligt med ett expertråd och en befattning som analyserar portföljoptimering. Större förvaltare har även speciella finanscontrollers som bl.a. har till uppgift att analysera risk och resultat, främst inom tillgångskategoriema. Det finns klara stordriftsfördelar i kapitalförvaltning främst avseende analysfunktionen och administration.

ABovo CONSULTING AB ERNS T & YOUNG INTERNA TIONAI. 13

2. S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Förvaltning (analys och tillgångsval ) Analys Analys utförs på två nivåer i organisationen. Portföljstrategi analyseras och beslutas baserat bl.a. på makroekonomiska analyser. Dessa analyser utförs normalt på en nivå jämställd med portföljansvarig och bereds inför beslut i styrelsen. Portföljansvariga betonar gärna den makroekonomiska och portföljstrategiska analysen som viktigast.

Analysfunktioner finns oftast även för varje tillgångsslag där t.ex. olika branscher eller instrument analyseras. Dessa analysfunktioner kan vara mycket resurskrävande. De större förvaltama har en egen analysfunktion för de olika tillgångskategoriema men de flesta använder sig dock även av externa analyser för att få en heltäckande bild av marknaderna och placeringsmöjligheter.

Externa förvaltningsuppdrag Externa förvaltare anlitas främst av två orsaker nämligen för att köpa in kompetens på områden där intern kompetens saknas och för att erhålla en norm att följa upp avkastning och risk mot på vissa marknader.

Uppföljning

Uppföljning av resultat görs huvudsakligen mot index, men i vissa fall även mot externa förvaltare. För en korrekt uppföljning är det viktigt att definiera hur avkastning mäts och att även följa upp resultatet över en längre tidsperiod.

Fondförvaltama försöker marknadsvärdera sina portföljer i så stor utsträckning som möjligt. Marknadsvärdering kan vara svårt för vissa tillgångsslag som t.ex. fastigheter. I en långsiktig verksamhet där den strategiska tillgångsfördelningen ses som det mest kritiska beslutet är det inte vanligt att följa upp resultat för enskilda förvaltare utan resultat följs oftast upp per portfölj.

Kontinuerligt följs också risker upp i förhållande till de restriktioner som fastställts i placeringsreglementet.

Rapportering Vanligtvis sker rapportering månadsvis avseende tillgångsstruktur, resultat

och riskmått tillsammans med kommentarer om marknadens utveckling.

Aaovo CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 14

2. SVENSK FONDFÖR VALTNINGSPRAXIS

Kostnader De fasta kostnaderna för fondförvaltning är stora. Administration och analys är två speciellt resurskrävande områden. De årliga kostnaderna för förvaltning varierar normalt mellan 0,1% och 0,5 % av förvaltat kapital i Sverige. Det finns betydande stordriftsfördelar avseende t.ex analys och administration.

Kostnader kan reduceras genom att t.ex. indexera stora delar av portföljen eller genom att lägga ut stora delar av det administrativa arbetet på

experter.

Instruktioner Klara och tydliga instruktioner och administrativa rutiner är grunden till en välfungerande fondförvaltning. Allt fler större förvaltare har satsat mycket på detta område.

Viktiga faktorer för framgångsrik fondförvaltning

ll. Policy

- Araganoen och mer ' Avkastningskrav ' Restriktioner (risk) ' Hansan

III. Amlye och törvlttnlng » Aldrig Nåmslåqe avseende enskilda _ X

IV. Admlnletratlon Separation av ' warning (BIO) %& åå? - Symmac- indexering strateglskt avgörande ' Egon eller extern ' lemlngsmblllgheter

lorvaltrtlng ' Öppna Roman/äger mot manuaden

I. Det första steget vid uppbyggnad av framgångsrisk fondförvaltning ligger hos ledningen. Nödvändigt är att huvudmännen eller styrelsen preciserar mål och krav genom att konkretisera följande punkter.

' Riskbenägenhet ' Faktisk placeringshorisont (inkl. känslighet för fluktuationer i portföljens marknadsvärde) ' Likviditetskrav ' Struktur på åtaganden (nominella eller reella?) ' Kreditrisker ' Marknadsrisker (inkl. valutarisker) ' Den förväntade avkastningen (avkastningskrav). ABOVO CONSULTING AB ERNST& YOUNG INTERNATIONAL 15

2. S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

II.

III.

IV.

Utifrån detta kan en väl genomtänkt tillgångsstruktur fastställas och ett placeringsreglemente (policy) beslutas. Om fonden har en långsiktig placeringshorisont är det viktigt att denna tillgångsstruktur efterföljs och att strategin bibehålls.

Nästa steg är att noga överväga om egen eller extern förvaltning passar fonden bäst. Oavsett vilken ansats för förvaltning av fondmedlen som väljs bör öppna kontaktvägar mot marknaden fokuseras. Långsiktighet innebär också vikten av att aldrig tvingas genomföra en transaktion. Avkastning bör alltid avvägas mot försiktighet.

Slutligen är god administrativ kompetens och bra rutiner för uppföljning liksom ett välutvecklat systemstöd strategiskt avgörande. Separation av kontrollfunktionen från förvaltningen måste också säkerställas.

__________-——__————————

ÅBOVO CONSUI. TINC AB ERNST & YOUNG INTERNA TIONAI 16

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

3.1. FINANSIELLA RISKER, PORTFÖLJTEORI OCH DIVERSIFIERING Finansiella risker

Med finansiella risker avses kreditrisk, likviditetsrisk, inflationsrisk samt marknadsrisker såsom ränterisk och kursrisk för aktier') .

Definition Risken för att inflationen överstiger avkastningen på tillgången (negativ realavkastning).

Risken för att en fordran ej betalas på utsatt tid eller med de hela belopp som fordran utgör.

Likviditetsrisk Risken att värdepapper p.g.a. marknadssituationen ej kan omsättas vid önskad tidpunkt, till önskat pris och/eller önskad volym. Inflationsrisk

Risken att portföljens marknadsvärde sjunker till följd av en förändring i räntenivån, marknadens volatilitet etc.

Riskbärande tillgångar beskrivs i teorin i termer av förväntad avkastning och risk?). Markowitz konstaterar att samtidigt som den typiske investeraren vill erhålla en så hög avkastning som möjligt så vill han även att avkastningen skall vara så säker som möjligt, dvs. risken” skall minimeras. Detta utgör två målsättningar i konflikt. Av alla möjliga portföljer som kan skapas av en grupp investeringsobjekt finns det ett antal portföljer som utgör den "effektiva fronten". Portföljema på den effektiva fronten utgörs av portföljer där investeraren erhåller ' maximal förväntad avkastning för varierande risknivåer och ' minimal risk för varierande nivåer för den förväntade avkastningen.

Förväntad avkastning Effektiva fronten

Heliga portföljer

Standard- awikelse

]) Begränsning av finansiella risker diskuteras närmare i kapitel 4.4 Riskmått och begränsningar. 2) Harry M. Markowitz's "mean-variance analysis" - först publicerad i Journal of Finance 7, no 1 (March l952):77-91 "Portfolio Selection". 3) Risken definieras som variationen av utfall kring den förväntade avkastningen.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 17

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

En avvägning mellan risk och förväntad avkastning som stämmer överens med investerarens riskprofil blir nödvändig för att fastställa portföljens sammansättning av olika tillgångar. Investerarens riskprofil kan beskrivas som:

Riskavert En investerare som föredrar en investering med mindre risk framför en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning. Riskneutral En investerare som är indifferent mellan en investering med mindre risk och en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning. Risktagare En investerare som föredrar en investering med mer risk framför en investering med mindre risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Långsiktiga kapitalförvaltare tillhör oftast gruppen riskaverta investerare. Däremot finns ofta målet att erhålla en hög avkastning trots att risken i portföljen bör minimeras. En investerare kan minska risken i sin portfölj genom att matcha sina tillgångar mot skulder” (åtaganden) i två avseenden. Dels kan risken minskas genom att reella åtaganden säkras med innehav av reella tillgångar, dels kan risken minskas genom att placeringshorisonten för tillgångarna matchas med åtagandenas löptid.

Portföljteori och diversifiering

Risken i en portfölj av värdepapper bestäms både av risken i de individuella tillgångarna och av samvariationen mellan avkastningen för de olika tillgångarna. Om samvariationen är starkt negativ mellan två investeringar, dvs när den förväntade avkastningen för den ena tillgången är högre än genomsnittet så förväntas den andra tillgången avkasta mindre än genomsnittet, kan den totala risken i portföljen minskas. Svängningarna i portföljens totala avkastning minskas. När antalet olika värdepapper i en portfölj ökar minskar samtidigt det individuella värdepapprets bidrag till risken i den totala portföljen?) . Ju fler olika sorters tillgångar ju mer väldiversifierad blir portföljen. En portfölj kan diversifieras i olika avseende, t.ex.: ' diversifiering inom tillgångsslag (avseende t.ex. branscher, löptid etc.) ' diversifiering mellan tillgångsslag (t.ex. aktier och obligationer) ' diversifiering geografiskt (avseende länder och valutor).

Sammanfattning

Det finns två huvudsakliga sätt att minska risken i en portfölj, via matchningsprincipen och genom diversifiering.

') Matchningsprincipen. 2) Diversifieringsprincipen.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNSTKr YOUNG INTERNATIONAL 18

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

3.2 AVKASTNING OCH RISK - HISTORISKA DATA

Utgångspunkten är att långsiktig avkastning är av intresse då målet att maximera tillgångamas långsiktiga totalavkastning fokuseras.

Vi kommer främst att se på två undersökningar avseende historiska avkastningsdata vilka ofta refereras till i artiklar och litteratur på området. De svenska data vi presenterar grundar sig på en undersökning av Per Frennberg och Björn Hansson” , vid Nationalekonomiska Institutionen, Lunds universitet. De amerikanska data som presenteras grundar sig på en undersökning av Roger Ibbotson och Rex Sinquefiele) , vid Institute of Chartered Financial Analysts, USA.

Sverige

Nedanstående diagram visar värdet av en krona investerad i olika tillgångsslag 31/ 12 1918 till 1990 samt konsumentprisindex under samma

period (logaritmisk skala).

M 1000

677,4

lm

Ali! åla; varur"

0.1 1'1I mu 191. "4. 195. 196. 1,7. "I.

1) Publicerade artiklar inkluderar Ekonomisk debatt 3191 samt Skandinaviska Enskilda Banken Quarterly Review 1-2 1991. 2) Författarnas ursprungliga undersökning (1977) uppdateras i princip årligen i en Yearbook publicerad av The Research Foundation of The institute of Chartered Financial Analysts.

ÅBOVO CONSUL TINC AB ERN$T& YOUNG INTERNATIONAL 19

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

Kommentar till diagrammet ' Skalan på y-axeln är logaritmisk så att en viss procentuell förändring motsvarar ett lika stort avstånd på y-axeln vid varje tidpunkt.

' Serier:

- Aktier utgörs av Affärsvärldens generalindex. — Riskfri ränta utgörs av en hypotetisk placering till riksbankens diskonto fram till april 1980, och därefter en portfölj bestående av korta penningmarknadsinstrument. — Obligationer utgörs av en statsobligation med evig löptid (konsol) fram till 1970 och därefter av en portfölj av statsobligationer med ca 10 års återstående löptid. Inflationen utgörs av Konsumentprisindex.

Avkastning och risk för de olika instrumenten har under perioden 1919 till 1990 sammanfattats i tabellen nedan. Risk har mätts som avkastningamas standardavvikelse.

Aktier Obligationer Fliskfri KPI tillgång

Genomsnittlig årsavkastningl) 11.5 % 5.1 % 5,7 % 3.7 %

l ) Avkastningarna hur mätts som aritmetiskt medelvärde av årsavkastningar. 2) Standardavvikelse har beräknats som historisk standardavvikelse på årsavkastningarna.

Sammanfattning

Aktier har under åren 1919 till 1990 gett en bättre avkastning än obligationer eller riskfri ränta. Aktier har även en väsentligt högre risk, mått som standardavvikelse.

Under efterkrigstiden har obligationer utgjort ett sämre alternativ än aktier. Denna tidsperiod präglades av lågräntepolitik och oförväntad hög inflation.

Under depressionen (1929-32) med fallande priser och löner utgjorde aktier ett dåligt alternativ till obligationer.

På lång sikt har aktier under 1900—talet gett en högre avkastning än obligationer. Men under begränsade perioder har obligationer utgjort ett bättre placeringsaltemativ.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTå YOUNC INTERNATIONAL 20

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

Placeringshorisont och risk Frennberg och Hansson har även analyserat hur placeringshorisonten påverkar risken hos de olika tillgångarna. För att fånga in hur risken förändrats beroende på vilken placeringshorisont investeraren har, mäts risken i detta fall som sannolikheten för att under en godtycklig investeringsperiod erhålla en negativ nominell avkastning.

I nedanstående tabell sammanfattas risken för att erhålla en negativ nominell avkastning under en godtycklig investeringsperiod för rullande 1-, 5— ,10— och 20-årsinvesteringar under åren 1919 till 1990.

Aktier Obligationer Riskfri tillgång

Genomsnittlig

årsavkastning 11,5 % 5,1 % 5,7 % P(neg)1 års placeringshorisont 30,6 % 22.2 % O %

P(neg) 5 års placeringshorisont 1 1,8 % 16,2 % 0 %

P(neg) 10 års placeringshorisont 1,6 % 7,9 % 0 %

P(neg) 20 års

placeringshorisont O % 0 % 0 %

Sammanfattning

I undersökningen med historisk statistik från tidsperioden 1919 till 1990 framkom följande.

' För en investerare med kort placeringshorisont (1 år) utgör både obligationer och aktier relativt riskfyllda placeringar. Sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning under en godtycklig l-års period var 30,6 % resp. 22,2 %.

' För en investerare med medellång eller lång investeringshorisont (5 resp. 10 år) har risken för negativa avkastningar kraftigt minskat, främst avseende aktier.

' Sett över en mycket lång investeringshorisont (20 år) har risken för en negativ nominell avkastning avtagit och är i stort sett lika med noll för samtliga tillgångsslag.

Asovo CONSULTING AB rstr & YOUNC INTERNATIONAL 21

3. ANALYS AV TILLGÄNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

USA

Nedanstående diagram visar värdet av en dollar investerad i olika tillgångsslag 31/ 12 1925 till 1987 samt konsumentprisindex under samma tidsperiod (logaritmisk skala).

"nu 10000.0

10000

100.0

10.0 Long-Term Government Bonds

X

lnllation

1.0 Treasury Bills

0.1 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1987 You-End

Kommentar till diagrammet ' Skalan på y-axeln är logaritmisk så att en viss procentuell förändring motsvarar ett lika stort avstånd på y-axeln vid varje tidpunkt.

' Serier:

- Aktier utgörs av S&P 500 Composite Index (innan 1957 S&P 90) - Riskfri ränta utgörs av Amerikanska Statsskuldväxlar (den kortaste statsskuldväxeln som har en löptid överstigande 1 månad) - Obligationer utgörs av en statsobligation med rullande 20-årig löptid. - Inflationen utgörs av Consumer Price Index.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 22

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

Avkastning och risk för de olika instrumenten under perioden 1926 till 1987 sammanfattas i tabellen nedan. Risk har mätts som avkastningens standardavvikelse.

Aktier Obligationer Riskfri KPl tillgång

Genomsnittlig årsavkastningl) 12 % 4.6 % 3.5 % 3.2 % 1)

Avkastningama har mätts som aritmetiskt medelvärde av avkastningar. 2) Standardavvikelse har beräknats som historisk standardavvikelse på avkastningama.

Sammanfattning

Det amerikanska mönstret påminner till stor del om det i Sverige. Risken, mått som standardavvikelse, i de olika tillgångsslagen ligger på jämförbar nivå över samma tidsperiod”. Undantaget är svenska obligationer som har ca 1 % högre standardavvikelse än amerikanska obligationer.

Under senare delen av 1960-talet visar statistiken att obligationer blivit mer riskabla. Däremot var avkastningen på aktier som mest volatil under recessionen på 1930—talet.

Förhållandet mellan avkastning på obligationer och statsskuldväxlar är annorlunda i USA än i Sverige. I Sverige är den genomsnittliga årsavkastningen för den riskfria tillgången under perioden högre än för obligationer. En väsentligt lägre avkastning på den riskfria tillgången uppvisas i USA än i Sverige. Observera dock att materialet ej är helt jämförbart då de svenska siffrorna t.o.m. april 1980 är baserade på diskontot.

Placeringshorisont och risk Ibbotson och Sinquefield har även analyserat hur placeringshorisonten påverkar risken hos de olika tillgångarna i USA. Risken mäts här även som sannolikheten för att under en given period få en negativ nominell

avkastning.

3) Avkastning och standardavvikelse för svenska tillgångar under motsvarande tidsperiod som den amerikanska undersökningen finns i bilaga 2.

_________——_——————-———

ÅBOVO CONSUL TINC AB ERNST & YOUNG INTERNA TIONAL 23

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

I nedanstående tabell sammanfattas risken för att erhålla en negativ nominell avkastning under en godtycklig investeringsperiod för rullande l-, 5- ,10— och 20-årsinvesteringar under åren 1926 till 1987.

Aktier Obligationer Riskfri tillgång

Genomsnittlig

årsavkastning 12 % 4,6 % 3,5 % P(neg)] års placeringshorisont 27, 4 % 29,0 % 0 %

P(neg) 5 ars placeringshorisont 12,1 % 10,3 %

P(neg) 10 ars placeringshorisont 3, 8 % I 9 %

P(neg) 20" ars placeringshorisont % % %

Sammanfattning

Det finns vissa skillnader jämfört med de svenska resultaten avseende sannolikheten för att en godtycklig period få negativ avkastning för olika placeringshorisonter.

' För en ettårig placeringshorisont är sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning högre för obligationer än för aktier i USA, men för en längre placeringshorisont minskar denna sannolikhet snabbare för obligationer än för aktier.

' Om placeringshorisonten för obligationer förlängs från 1 år till 10 år minskar sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning från 29 % till 1,9 % (USA) medan i Sverige samma sannolikhet minskar från 22,2 % till 7,9 %.

Övriga placeringsslag

För vissa tillgångsslag finns det inte helt tillförlitliga historiska data avseende avkastning och risk över längre tidsperioder. Detta gäller t.ex. för fastigheter. För reala investeringar såsom investeringar i fastigheter analyseras ofta investeringen som ett isolerat projekt och sätts ofta i relation till mål avseende realavkastning i marknaden.

ÅBOVO CONSULTING ÅB rstr & yourvc INTERNATIONAL 24

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

Fastigheter

Fastighetsprisemas utveckling i Sverige under 1980—talet har till stor del varit beroende av politiska beslut, ränteutvecklingen och avregleringar av kredit- och bostadsmarknadema. I diagrammet nedan presenteras fastighetsprisemas utveckling för kontorshus, småhus och flerbostadshus under 1980-talet”.

Index 19W=1m

1500

Kontorshus 1000

Flerbostadshus

Källa: Enskilda Research

Tillväxten under 1980-talet har varit mer stabil avseende småhus och flerbostadshus än för kontorshus. Avkastningen liksom risken på kontorshus har ökat dramatiskt sedan 1985. Detta har skett i samband med kreditavregleringama vilka orsakade en acceleration i bankutlåningen. Under perioden 1980 till 1985 tredubblades priser på kontorshus och under perioden 1985 till 1989 femdubblades desamma.

1982-års skattereform minskade möjligheterna till ränteavdrag för småhusägare vilket troligen dämpat prisutvecklingen på småhus.

Tidsserien är för kort för slutsatser avseende långsiktig avkastning och risk.

]) Källa: Johan A Lybeck. Finansiella kriser förr och nu, SNS förlag 1992.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNA TIONAL 25

3. ANALYS A V T ILLGÅNGSKA TEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

Realräntan Nedanstående diagram visar realränteutvecklingenl) under perioden 1970 till 1993. Stora delar av 1970-talet rådde en negativ realränta medan realräntan under 1980-talet i genomsnitt legat på en nivå på drygt + 4 %.

0.00 7,” 6.00 5,00 1,00 100 in 1,00 om ...nu 4.00

41.00

Källa: S-E-Bdnkm tkmlonlirk muy:

Internationell diversifiering

Eftersom en viss försiktighet bör beaktas vid uppskattning av framtida avkastning utifrån historiska data utgör inte motivet högre avkastning en tillfredställande grund för internationell diversifiering. Internationell diversifiering kan däremot motiveras i riskminimerande syfte.

En förutsättning för att internationell diversifiering skall vara till fördel för en investerare är att korrelationen mellan svenska och utländska marknader är låg. Under 1980-talet var den genomsnittliga samvariationen mellan den svenska aktiemarknaden och utländska aktiemarknader ca 0,4 %” (beräknat som korrelation). Utöver en låg samvariation mellan marknaderna bör avkastningen på utländska värdepapper justeras med kostnaden för säkring av valutarisken.

Vidare ger internationell diversifiering bäst resultat avseende minskning av portföljens risk för tillgångsslag med relativt hög risk. Jorion” visar att internationell diversifiering historiskt varit fördelaktigt för amerikanska investerare resulterande i både lägre risk och högre avkastning. Jorion kommer också fram till att utländska aktier och obligationer bör få lika vikt i portföljen. Andra akademiker t.ex. Elton och Gruber hävdar att den totala risken i portföljen kan minskas mer genom internationell diversifiering

1) S-E—Banken definierar realräntan som 10-årig statsobligationsränta minus årlig procentuell förändring i KPI (från 1986 räknar S-E-Banken med 5-årig statsobligationsränta). 2) Källa: Bertil Näslund. lntemationell portföljförvaltning - en översikt. Ekonomisk Debatt 2/91

3) Phillip Jorion, Asset allocation with hedged and unhedged foreign stocks and bonds. The loumal of Portfolio Management, Summer 1989.

Aaovo CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAI 26

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI

avseende aktier än avseende obligationer med lång löptid. J orion föreslår vidare att 10 % till 20 % av en amerikansk portfölj bör utgöras av utländska värdepapper för att reducera portföljens totala risk. För en svensk investerare anser vi att det är motiverat att denna andel ökas då de svenska hemmamarknadema ej erbjuder samma möjligheter till riskspridning som de amerikanska.

3.3 SAMMANFATTNING Det kan diskuteras huruvida historiska avkastningsdata skall läggas till grund för framtida avkastningsuppskattningar. Det är viktigt att notera skillnader avseende ekonomiska och politiska förutsättningar mellan dagens situation och historiken. Vi har i Sverige idag bl.a. friare kapitalmarknader och ökat institutionellt sparande än tidigare.

Denna översikt utgör bakgrund inför analysen av Kärnbränslefondens framtida fördelning av fonderade medel på olika placeringsslag. De olika tillgångsslagens huvudsakliga karakteristika presenteras i tabellen nedan!) .

Tillgångsslag Karakteristika

Räntebärande tillgångar Kortfristiga räntebärande tillgångar är kortsiktigt mindre riskfyllda än andra tillgångar

Begränsad löptid möjliggör matchning mellan tillgångar och skulder

Långsiktig inflationsrisk Långsiktig historisk realavkastning relativt låg (( 2 %, Sverige)

Aktier Kortsiktigt riskfyllda tillgångar

Långsiktigt mindre riskfyllda, ger inflationsskydd

Långsiktig historisk realavkastning relativt hög (drygt 7,5 %, Sverige)

Övriga reala investeringar Kortsiktigt riskfyllda , relativt illikvida t.ex. fastigheter

Långsiktigt mindre riskfyllda, ger visst inflationsskydd

Kan vara resurskrävande avseende förvaltning

') 1 bilaga 3 återfinns diagram över Affärsvärldens generalindex jämfört med olika branschindex, inkl. korta kommentarer. för att illustrera variationer inom tillgångsslaget aktier. Statistik har endast erhållits avseende perioden 1979-01-01 till 1993-12-15.

___________________——————————-

ABovo CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 27

4. ANALYS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRESTRIKTIONER FOR KARNBRÄNSLEFONDEN

4.1 AVKASTNINGSKRAV, PLACERINGSHORISONT OCH RESTRIKTIONER Utgångspunkten i diskussionen om fördelning av fondmedlen på tillgångskategorier för Kärnbränslefonden är de avkastningskrav, syn på placeringshorisont, riskprofil och likviditetskrav som huvudmannen ställer. I Kommittédirektivet för Kämbränslefondsutredningen anges följande riktlinjer:

Det är angeläget att medelsförvaltningen bedrivs på ett sådant sätt att avkastningen blir jämförbar med vad andra statliga fonder av samma storlek och av i övrigt jämförbar karaktär ger i avkastning.

Statliga fonders nominella avkastning

Genomsnittlig Myndighet 89/90 90/91 91/92 92/93 avkastning Kammarkollegiet

- aktiekonsortiet 9.2 % -9,5 % -7.1 % 25,7 % 4,6 % - räntekonsortiet 1) 16.7 % 9,6 % 15.6 % 14,0 % Riksförsäkringsverket 18.4 % 12,5 % 16.9 % 14,4 %

1) Kammarkollegiet redovisade ej avkastningsberäkningar separat för räntebärande placeringar före 1 juli 1990.

Jämförelsen mellan de två största förvaltama av statliga fonder (exkl. AP- fonden) är inte helt rättvisande p.g.a. olika tillgångssanunansättningar, olika restriktioner i fonderna samt den korta period för vilken genomsnittlig nominell avkastning beräknats.

Övriga explicita avkastningskrav som framkommit under uppdragets gång innebär att målsättningen innefattar att erhålla en högre realavkastning än vad som uppnåtts sedan 1982. Den reala avkastningen på fondmedlen har under perioden 1982 till 1991 varit ca 3,9 % per år. Historiskt har under perioden 1919 till 1990 realavkastningen på obligationer varit mindre än 2 %. Ett realavkastningskrav på 4 % kan vara svårt att uppnå långsiktigt med uteslutande investeringar i räntebärande värdepapper.

Kärnbränslefondens behållning

I diagrammet på följande sida presenteras fondbehållningen i Kärnbränslefonden under perioden 1982-1992 fördelad på ackumulerad ränta (avkastning på fonderade medel) och ackumulerade avgifter- ersättningar (inbetalningar minus utbetalningar avseende kraftföretagen).

ABovo CONSULTING AB

4. ANALYS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PIA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Fondbehållning 1982-1992

1903 1984 1905 1986 1997 199! 1999 1990 1091 A:

D Ack. ngn-orumnq

I övrigt kan avkastningskravet sättas i relation till utvecklingen av realavkastningen på olika tillgångar under motsvarande period.

Nedanstående diagram visar den reala årsavkastningen” för tillgångskategoriema aktier (Affärsvärldens generalindex), 3 månaders statsskuldväxlar samt för Kärnbränslefondens medel för perioden 1982 till 1993. Därefter återfinns ett diagram med endast 3 månaders statsskuldväxlar jämfört med avkastningen på fondmedlen under samma period.

Realavkastningar, 1983-1993

” De reala avkastningama har beräknats enligt följande. För aktier har använts genomsnittlig förändring i Affärsvärldens generalindex under året. För statsskuldväxlar 3 månader har använts genomsnittliga räntan under året mätt månadsvis. Beteckningen ränta SKI avser genomsnittlig ränta på Kärnbränslefondens medel. Dessa uppgifter har satts i relation till genomsnittlig förändring i KPI-index under året.

________________——-—————-——-———

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 29

4. ANALYS A V TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLACERINGSRESTRIKTIONER F ÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

Realavkastningar, 1983-1 993

1906 1987 in 1969 1090 1991 1992

SSVX mma" —— ——' RIM! SKI

Utifrån historisk realavkastning under 1980-talet samt utifrån Kärnbränslefondens realavkastning under denna period uppskattas huvudmannens (SKI och kraftbolagen) förväntningar avseende realavkastning uppgå till ca 4 %.

Utgångspunkten i detta arbete är att placeringshorisonten för fondmedlen är i första hand 2010-talet. För en del av fondmedlen råder en längre placeringshorisont. Detta innebär att placeringshorisonten för den största delen av fondmedlen är mellan 17 och 27 år samt att placeringshorisonten avtar för varje år som fortskrider. I kapitel 4.2 görs en analys av fondens framtida in- och utflöden. I detta kapitel visas Kärnbränslefondens framtida behållning i diagramform. Detta ger en överskådlig bild av placeringshorisonten för medlen.

4.2. ANALYS AV IN- OCH UTFLÖDEN

Material till detta avsnitt har inhämtats dels genom siffermaterial från Statens Kämkraftsinspektion (SKI) och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och dels genom intervjuer. Genomförda intervjuer Per Anders Bergendahl, Kämbränslefondsutredningen

Olof Söderberg, Kämbränslefondsutredningen Sten Bjurström, SKB Mårten Eriksson, SKI Ake Hugosson, Sydkraft

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 30

4. ANALYS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER ocrir PLA CERINGSRES TRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Scenarier för Kärnbränslefondens in- och utflöden

Denna del av utredningsmedverkan som omfattar placering av fondmedlen har som utgångspunkt att ' intjänandetiden för kärnkraftsreaktorema är 25 års driftstid ' inga avgiftsintäkter efter 2010 ' avgiften sätts utifrån realavkastningen på fonderade medel enligt SKIs beräkningsmodell ' planerade tidpunkter för olika investeringsåtgärder kommer att följa Plan 93. Alternativ med en intjänande tid på 40 år och andra variationer i beräkningar som utförs av SKB och SKI beaktas ej i denna del av utredningen.

Likviditetsberedskap

Det har framgått av intervjuerna med såväl SKI som SKB att faktiska kostnader under året ej skiljer sig väsentligt från de prognoser som görs i den årliga betalningsplanen. Fluktuationer under året utgör inte heller något problem ur likviditetsberedskapshänseende. En viss likviditetsberedskap är att rekommendera i all sorts fondförvaltning. I Kärnbränslefondens fall ses dock likviditetsberedskapen inte utgöra ett av de huvudsakliga problemområdena. SKI uppskattar att en likviditetsberedskap på ca 1—2 GSEK är lämpligt.

In- och utflöden Kärnbränslefondens inflöden utgörs dels av avkastningen på fondens behållning, dels av de avgifter som kraftbolagen betalar in. Eftersom avgifterna sätts utifrån beräkningar avseende den förväntade realavkastningen fluktuerar inflödena främst i form av storleken på avgifter respektive avkastningen på fondmedlen.

Det realränteantagande som används för beräkning av avgifter och avkastning på fonderade medel är för närvarande 2,5 %. På följande sidor presenteras diagram över fondens nettoflöde samt Kärnbränslefondens framtida behållning över tiden under tre olika realränteantaganden. Därefter presenteras ett diagram som visar ersättning till kraftbolagen (fondens utflöde) beräknat per decennium resp. per år.

_______________——_——————

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTJr YOUNG INTERNATIONAL 3 l

4. ANALYS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRESTRIKTIONER FOR KARNBRÄNSLEFONDEN

Kärnbränslefondens framtida nettoflöde vid 2% , 2,5% samt 3 % realränta

Kärnbränslefondens framtida behållning vid 2%, 2,5% samt 3 % realränta

4. ANALYS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Kärnbränslefondens framtida utflöde vid 2,5 % realränta och årliga kostnadsberäkningar samt 10-åriga kostnadsberäkningar

Kommentarer Av de två första diagrammen framgår att ett lägre realränteantagande innebär att inflödet till fonden ökar fram till 2010-talet samtidigt som fondbehållningen också ökar. Den långsiktiga trenden i fondbehållningens utveckling är dock relativt konstant varför detta ej bör påverka strategin avseende den långsiktiga tillgångsstrukturen. Vad avser kostnader (utflöden ur fonden) visar diagrammet ovan att de 10-årsvisa uppskattningarna är en grov förenkling av utflödet ur fonden. SKB påpekar dock att även om siffrorna för de årsvisa uppskattningarna ger intryck av en stor precision bör de exakta värdena beaktas med försiktighet eftersom beräkningsmetoden tidvis är förenklad. Osäkerhet finns i kostnademas fördelning över tiden. Antaganden har bl.a. gjorts genomgående så att tidsplaner valts som leder till en högre kostnad i ett tidigare skede. Denna beräkningsmetod anses som konservativ.

4.3. STRATEGISK OCH TAKTISK TILLGÅNGSSTRUKTUR

Allmänt Den strategiska tillgångsstrukturen utgörs av den övergripande långsiktiga fördelningen av fonderade medel på olika tillgångskategorier. Som nämnts tidigare är förvaltningen av fondmedlen ytterst styrelsens ansvar. Normalt är det också styrelsen med hjälp av någon förrn av expertgrupp som fastställer fondens långsiktiga placeringsinriktning. Det är också styrelsen som ser över och beslutar eventuella förändringar i fondens långsiktiga strategi.

___—___________-—_——————————

4. ANALYS A V TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH_ PIA CERINGSRES TRIKTIONER FÖR KÄRNBRANSLEFONDEN

Såväl teoretiker som praktiker framhåller att det är den strategiska tillgångsstrukturen som långsiktigt har störst inverkan på den långsiktiga avkastningen på fonderade medel. Empiriska undersökningar har gjorts för att statistiskt försöka fastställa att så är fallet” dessa bygger dock ofta på antaganden som gör att de ej kan ses som helt rättvisande. Slutsatsen är dock att en långsiktig placeringsfilosofi för fördelning av tillgångar är av största vikt.

I praktiken skiljer sig fördelningen på olika tillgångskategorier väsentligt mellan Olika länder. I tabellen nedan sammanställs tillgångsallokeringen för Offentliga pensionsfonder i ett antal länder”-

lnhemska |ntl.aktier Fastigheter Kortfristiga Inhemska Intl. aktier ränteb. obligationer obligationer

(%) (%) (%) placeringar (%) (%)

%) Storbritannien 54 20 7 7 10 USA 47 5 5 5 38 Australien 28 10 12 15 30 Kanada 1 1 7 7 47 Japan 8 1 1 5 Hong Kong 49 Belgien 16 1 1 Dan mark 3 5 Norge 0 8 Tyskland 1 8 Schweiz 2 1 0 Nederländerna 13 2 Sverige 3

Fördelningen på nominella respektive reala tillgångar skiljer sig avsevärt mellan de största pensionsmarknadema Japan, Nederländerna, Schweiz, UK och USA . I UK och USA har fonderna ca 60-80 % av tillgångarna i reala tillgångar, främst inhemska aktier. I de övriga tre länderna har fonderna mer än hälften av de förvaltade medlen i nominella tillgångar, främst i inhemska obligationer.

]) T.ex. Brinson, Singer och Beebower, Detemrinants of Portfolio Performance II: An Update, Financial Analysts Journal, May/J une 1991. 2) Statistiken är hämtas från Pension Fund Indicators 1993 som årligen publiceras av UBS Phillips & Drew.

4. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLACERINGSRESTRIKTIONER FOR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Det finns ett antal faktorer som historiskt har påverkat tillgångsallokeringen för pensionsfonderna i de olika länderna: - Utvecklingen på de lokala marknaderna (aktier resp. obligationer) - Pensionsåtaganden (nominella eller reella) - Inflation (t.ex. Schweiz) - Redovisning och beskattning (t.ex. Japan) - Legala regler och restriktioner (t.ex. Sverige)

- Riskbenägenhet

Krav på kortsiktig stabilitet i portföljema

Kärnbränslefonden

Kärnbränslefonden har uteslutande reala åtaganden. Avkastningskraven är därför uttryckta i reala termer. Placering i endast räntebärande tillgångar utgör således en realränte- eller inflationsrisk så länge investeringarna ej endast görs i realränteobligationer.

Det finns inga legala regler eller restriktioner för medelsplaceringen, förutom det som anges i finansieringslagen. Från Kämbränsle- fondsutredningens sida har preliminärt formulerats följande utgångspunkt för vår bedömning av säkerhetskraven vid placeringar: Riskprofilen bör karakteriseras av försiktighet. Vidare gäller att riksdag och regering sannolikt är känsliga för större fluktuationer i portföljens värde.

Det är av stor vikt att fondmedlen placeras säkert. Detta tolkas som att restriktioner avseende kreditrisk bör vara strikta. Det finns en aversion mot variationer i fondens värde över tiden, vilket talar emot vissa reala tillgångar såsom aktier och fastigheter. Det främsta alternativet utgörs av olika former av realräntelån, helst med minimal kreditrisk. I dag är dock utbudet av dessa typer av lån begränsat även om bl.a. riksgälden har diskuterat framtida emissioner av realränteobligationer.

Andelen aktier i fonden föreslås ej överstiga 40 % trots att fondens endast har reella åtaganden. Detta motiveras med att Kärnbränslefondens placeringshorisont, sett ur normala kapitalförvaltningsförhållanden, endast är medellång. Dessutom är placeringshorisonten hela tiden avtagande. Eftersom Kärnbränslefonden inte innehar placeringar i aktier idag tar det dessutom ett antal år att bygga upp (och avveckla) en aktieportfölj om man ej vill påverka marknaden i onödan. Denna faktor påverkar placeringshorisonten i förkortande riktning (se även diagram sid 47).

Då aktier kommer att ingå i fonden kommer dess marknadsvärde variera över tiden. Detta bör beaktas vid fastställande av avgifter för kraftbolagen.

______________——————————-—

4. ANALYS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PIA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Idag fastställs avgifterna utifrån den årliga realavkastningen på fondmedlen.

Placeringshorisonten är till en början relativt lång, 17-27 år för merparten av dagens fonderade medel. Samtidigt är placeringshorisonten definitiv och inte evig vilket innebär att den ständigt förkortas. Detta innebär att andelen aktier, som är en relativt riskfri placering endast på lång sikt bör minskas ju närmare 2010 man kommer.

En del av de framtida kostnadema kommer att uppkomma i andra valutor än SEK. Andelen är svårbedömd, men det synes dock inte sannolikt att denna kommer att överskrida hälften. Mot denna bakgrund och p.g.a. att det är svårt att bedöma i vilka valutor framtida kostnader kan uppkomma antas för närvarande att samtliga åtaganden är i SEK. Det finns i övrigt inga restriktioner avseende möjliga tillgångskategorier eller tillgångar i utländsk valuta.

Enligt ovan anser vi att restriktioner avseende kreditrisk bör sättas strikt. Detta utesluter inte internationell diversifiering men vi förordar att investeringar utomlands främst görs på större likvida marknader samt att investeringar sker i index. Enligt resonemanget i kapitel 3.2 anser vi det motiverat att andelen utländska värdepapper i en svensk investerares portfölj bör vara högre än de 10 - 20 % som J orion föreslår. För Kärnbränslefonden anser vi att en maximal andel på 30 % av fonderade medel skall tillåtas placeras i utländska värdepapper, varav hälften i räntebärande instrument och hälften i aktier. Eftersom framtida åtaganden ej kan specificeras i någon annan valuta än SEK bör valutarisken minimeras.

I dagsläget är alla fonderade medel placerade på ett räntebärande konto i riksbanken. Vi föreslår att limiter för varje placeringsslag sätts som en maximal andel av fondens totala marknadsvärde. Det är viktigt att andelen aktier och räntebärande insn'ument byggs upp i den takt som visar sig rimligt med hänsyn till respektive marknad, dvs. för att ej som enskild aktör påverka marknaden för mycket.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 36

4. ANALYS A V TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

4.4. RISKMÅTT OCH BEGRÄNSNINGAR

Det finns många avancerade riskmått för olika typer av marknadsrisker. I ett placeringsreglemente är det dock viktigast att begränsa riskerna i förvaltningen så att en styrelse har full förståelse för vilken riskexponering förvaltade medel har. Detta innebär ibland att riskmåtten som används inte fångar in alla aspekter av marknadsrisk. Följande risker bör regleras i ett placeringsreglemente för Kärnbränslefonden.

Likviditetsrisk Placeringar i värdepapper med hög likviditet börxeftersträvas. Vanligtvis upprättas en förteckning över de värdepapper som anses ha tillfredsställande likviditet. Endast börsnoterade aktier samt reglerade aktiefonder med god likviditet bör tillåtas för aktieplaceringar. Denna förteckning revideras löpande. Begränsade placeringar i instrument med mindre likviditet kan eventuellt tillåtas i placeringspolicyn t.ex. om realräntelån avsees. Dessa instruments andel av den totala räntebärande andelen av portföljen föreslås dock vara liten.

Kreditrisk Kreditrisk regleras normalt genom förteckningar över tillåten exponering mot varje emittent för räntebärande värdepapper samt regleras genom restriktioner avseende enhandsengagemang och fördelning på placeringsslag inom tillgångskategorin (t.ex. exponering avseende Olika aktieklasser).

Motpartsrisk regleras normalt i en förteckning över tillåtna motparter.

Kursrisk för aktier

Den totala kursrisken i en aktieportfölj består av marknadsrisk och den aktiespecifika risken. Den totala portföljens risk är risken att portföljens marknadsvärde minskar eller ökar vid generella nivåförändringar av aktieprisema på marknaden.

Marknadsrisken (även kallad systematisk risk) är den risk som är förknippad med aktiemarknadens egenskaper. Hur stor marknadsrisk i aktier som en fond väljer att ta fastställs i och med att tillgångsstrukturen beslutas. Risken som följer av exponering mot en enskild aktiemarknad kan reduceras genom internationell diversifiering.

4. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRESTRIKTIONER FOR KARNBRÄNSLEFONDEN

Den aktiespecifika risken (även benämnd osystematisk risk) är den risk som förknippas med ett visst företag eller en viss bransch. Denna risk går att diversifiera bort på hemmamarknaden genom att närma sig aktieindex.

Målet för en långsiktig portföljförvaltare bör vara att till stora delar diversifiera bort den företagsspecifika risken.

Ränterisk Ränterisk kan generellt delas in i ptisrisk och återinvesteringsrisk.

Prisrisken är risken för att den räntebärande portföljens värde minskar eller ökar till följd av en generell förändring av räntenivån på marknaden.

Återinvesteringsrisken är risken att avkastningen på kupongutbetalningar vilka skall återinvesteras i räntebärande värdepapper minskar eller ökar till följd av en förändring av den generella räntenivån på marknaden.

Dessa två olika typer av ränterisk motverkar således varandra.

Ränterisken kan begränsas genom att ränterisken hos tillgångarna matchas med ränterisken för skulderna.

Ränterisken är en funktion av utvecklingen av marknadsräntorna under en viss tidsperiod samt av tillgångens räntekänslighet. Räntekänslighet kan uttryckas som räntekänslighet i SEK eller procent för en viss procentuell ränteförändring på marknaden. Räntekänslighet kan även uttryckas som duration” . Durationen kan beskrivas som obligationens genomsnittliga återstående löptid. Dvs. måttet tar hänsyn till och viktar räntekänsligheten som beror av obligationens faktiska löptid med räntekänsligheten som är hänförlig till kupongemas löptid.

Ränterisken begränsas ofta som en maximalt tillåten räntekänslighet i SEK för en 1 %-ig förändring i den generella nivån på marknadsräntorna. Måttet ger ej en helt rättvisande bild av ränterisken då ingen hänsyn tas till relativa förändringar mellan räntenivån för olika löptider på marknaden (tippningsrisk)2> . Uppskattningar har gjorts av Olika marknadsaktörer som beräknar att ca 90-95 % av en portföljs ränterisk fångas in genom att beakta förändringar i den generella räntenivån på marknaden.

') Med duration avses Macauleys durationsmått som uttrycker den procentuella förändringen i värdet på en tillgång dividerat med den procentuella ränteförändringen . 2) Kallas även avkastningskurverisk eller med den engelska benämningen yield-curve risk.

ABovo CONSUL TING AB ERNST & YOUNG letNA TIONAL 3 8

4. ANALYS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRES TRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Det finns inget enkelt sätt att begränsa tippningsrisken. För en långsiktig portföljförvaltare är det är emellertid viktigare att styrelsen har en grov _ uppskattning av ränterisken genom ett lättbegripligt mått än att avancerade riskmått utvecklas för att alla aspekter av ränterisken i portföljen skall mätas. Detta inte minst eftersom det är styrelsens ansvar att limitera ränterisken i portföljen.

4.5. SAMMANFATTANDE FÖRSLAG

Dagens placering av Kärnbränslefondens medel innebäri sig en viss inflationsrisk eftersom fondens åtaganden är uttryckta i reala termer. Däremot är kreditrisk och likviditetsrisk minimala. Historiskt har Kärnbränslefondens realavkasming varit lägre än realavkastningen för andra tillgångsslag vilket uppmärksammats av bl.a. SKI och SKB. Det kan således finnas fördelar vad gäller såväl avkastning som risk med att utvidga fondens möjligheter till friare placeringar. Val av tillgångskategorier för en fondförvaltare bygger på antaganden om framtida förväntad avkastning samt risk i den totala portföljen. Utifrån de resonemang som förts i kapitel 3 och 4 föreslår vi följande,

' Kärnbränslefonden tillåts placera i såväl aktier som räntebärande instrument för att skapa en lämplig riskprofil på lång sikt samt för att uppnå förväntad avkastning. ' På grund av vissa karakteristika avseende fastighetsinvesteringar såsom en illikvid marknad och höga kostnader för (och resurskrävande) förvaltning anser vi att eventuella placeringar i fastigheter för Kärnbränslefonden endast kan bli aktuellt i form av investeringar i fastighetsaktier. ' Utländska placeringar tillåts på större likvida marknader samt under förutsättning att exponeringen ligger nära index på respektive marknad.

' Den maximala andelen aktier föreslås utgöra 40 % av fondens marknadsvärde.

' Den maximala andelen utländska värdepapper föreslås utgöra 30 % av fondens värde, med en begränsning för varje tillgångsslag (aktier och räntebärande värdepapper) på halva denna andel. ' En likviditetsreserv på ca 1-2 GSEK i form av inlåning hos riksbanken eller kortfristiga penningmarknadsplaceringar skall vid varje tillfälle hållas.

4. ANAL YS A v TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH__ PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KARNBRANSLEFONDEN

' Strategisk tillgångsfördelning bör beslutas av styrelsen för fonden (se vidare kapitel 5). Styrelsen bör även fastställa mål för tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen skall uppnås eftersom fonden utgångspunkt är att alla fonderade medel placeras på riksbankens konto.

' Styrelsen skall även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente. Detta för att möjliggöra viss taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 40

5. ANALYS _A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRANSLEFONDEN

5.1. INLEDNING

Ett av utredningsmålen är en analys avseende alternativa förvaltningsforrner. I detta kapitel kommer 3 st förvaltningsforrner, utöver dagens riksbanksinlåning, att analyseras.

För— och nackdelar med de olika förvaltningsformema kommer att belysas och sammanfattas. Detta kapitel är således ämnat som en diskussion kring formerna för fondförvaltning. De alternativ som analyseras är,

fortsatt placering på konto i riksbanken

anlitande av en eller flera externa förvaltare i form av förvaltningsuppdrag (t.ex. Kammarkollegiet, banker mm.)

fondförvaltning helt i egen regi förvaltning i egen regi i kombination med externa förvaltningsuppdrag

I följande två avsnitt klargörs vissa begrepp innan för— och nackdelar med de olika förvaltrringsformema belyses i kapitel 5.4.

ABOVO CONSULTING AB ERNsrs YOUNG INTERNATIONAL 41

5. A _NAL YS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

5.2. AKTIV ELLER PASSIV FÖRVALTNING

Oavsett vilken förvaltningsforrn som väljs är det ytterst huvudmannens (styrelsens) ansvar att tillfredsställande avkastning på de fonderade medlen erhålls. Det är således viktigt att huvudmannen både anger fondförvaltningens inriktning i form av strategisk tillgångsstruktur och fastställer regler och restriktioner avseende risknivå för förvaltningen.

När den strategiska tillgångsstrukturen är fastställd står huvudmannen (styrelsens) inför beslutet om huruvida medlen skall förvaltas genom aktiv eller passiv förvaltning. ' Aktiv (eller dynamisk) fondförvaltning innebär att under kortare tidsperioder avvika antingen från den fastställda strategiska tillgångsstrukturen eller att inom ett tillgångsslag under en kortare tidsperiod avvika från ett index (eller en genomsnittlig sammansättning av investeringar). Aktiv förvaltning syftar till att åstadkomma en långsiktig totalavkastning som överstiger den avkastning vilken skulle erhållas genom en fördelning av fonderade medel i enlighet med den strategiska tillgångsstrukturen och i enlighet med index inom tillgångsslagen. I placeringsreglementet beslutas limiter avseende i vilken grad avvikelse från den fastställda tillgångsfördelningen är tillåten.

' Passiv (eller statisk) fondförvaltning innebär att hela kapitalet placeras i enlighet med den beslutade tillgångsstrukturen och inom tillgångsslagen fördelas enligt index, för att säkerställa att denna avkastning erhålls.

Vanligtvis förvaltas portföljer mer eller mindre aktivt. Styrelsen beslutar om lämplig nivå för aktiv förvaltning. Passiv förvaltning lämpar sig t.ex. för att uppnå en minskning av risken i en portfölj genom diversifiering. Exempel på detta är då förvaltaren önskar diversifiera men ej har tillfredsställande kompetens eller resurser för att prioritera aktiv förvaltning på marknaden i fråga.

Vi föreslår att Kärnbränslefonden förvaltar investeringar i utländska aktier och utländska räntebärande värdepapper relativt passivt då dessa innehav främst motiveras för att minska risken i fonden.

Mer aktiv förvaltning föreslås avseende inhemska tillgångar. Styrelsen bör enligt ovan besluta vilken nivå för aktiv förvaltning som är lämplig inom och mellan olika tillgångskategorier.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INT£RNATIONAI 42

5. A_NAL YS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRA'NSLEFONDEN

5.3 EXTERN ELLER EGEN FÖRVALTNING Det operativa ansvaret för fondförvaltningen kan byggas upp internt (egen förvaltning) eller läggas ut på uppdrag externt. En kombination av dessa alternativ är självfallet även tänkbart.

Strategin för förvaltning av fondmedlen skall dock i samtliga fall fastslås av huvudmannen. En expertgrupp för beslut avseende portföljstrategi samt upphandling och utvärdering av externa förvaltare är en förutsättning även om ingen egen fondförvaltningsfunktion byggs upp. Operativt begränsas handlingsfriheten för de individuella förvaltama i ett

placeringsreglemente.

I externa förvaltningsavtal bör bl.a. följande definieras och regleras: ' Parter

' Definitioner

' Juridiska ramar och tillämpbar lagstiftning ' Kundkategori ' Avtalets löptid (början och slut) ' Avtalets omfattning (tjänster och instrument) ' Placeringsreglemente (inkl. riskbegränsning och avkastningskrav) ' Rapportering, uppföljning och resultatberäkning (index)

' Derivattransaktioner

' Administration

' Konfidentialitet

' Skadeståndsklausuler ' Förvaltningskostnader och övriga omkostnader (inkl. bonusavtal) ' Uppsägningsvillkor ' Skiljedom ' Övrigt

I det följande har vi identifierat för- och nackdelar med de tidigare nämnda alternativa förvaltningsformema.

ABOVO CONSULTING AB samt & YOUNG INTERNATIONAL 43

5. A _NAL YS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

5.4 FOR- OCH NACKDELAR MED DE OLIKA FORVALTNINGSFORMERNA För de olika formema för fondförvaltning som studerats har för- och nackdelar specificerats i tabellen nedan. Vidare följer en diskussion om betydelsen av de olika faktorerna och vilken vikt som bör fästas vid var och en.

Fördelar Nackdelar Kommentar

' Riskfritt avseende kreditrisk ' Ej påverkbar ' Inga

' Låga förvaltningskosmader avkastning lagändringar ' Ej påverkbar krävs

ränterisk ' Realränterisk (Inflationsrisk)

Egen ' Kontroll över placeringar och ' Analyskompetens ' Kräver förvaltning avkastning avvägs mot. lagändring - Flexibilitet avseende kostnader strategiförändringar ' Resurskrävande

' Låga löpande (personal) förvalmingskostnader ' Andrad riskprofil (Stordliftsfördelar) . Höga initiala

' Intern analyskapacitet byggs kostnader uPP ' Möjlighet till ökad avkastning

Externa ' Tillgång till extern kompetens ' Ej fullständig ' Kräver förvaltnings- . Låga initiala kostnader kontroll över lagändring uppdrag ' Intern makroekonomisk fondmedlen analyskapacitet ' VISS __ __ _ - Möjlighet till ökad avkastning TCSUFSfOYSkang ' Flexibilitet (ett antal förvaltare) ' %%;itåiågde

kostnader ' Ändrad riskprofil

Egen och extern ' Tillgång till extern kompetens ' Resurskrävande ' Kräver förvaltning ' Koncentration av intern (personal) lagändring förvaltningskompetens ' Andrad riskprofil ' Externt riktvärde eller norm för ' Ej fullständig uppföljning kontroll över ' Lägre kostnader än helt extern medlen förvaltning . Höga initiala ' Möjlighet till ökad avkastning kostnader

Kompetens

Kompetens är en av de två viktigaste faktorerna som avgör vilken förvaltningsform som är bäst anpassad för en viss fond. Hög kompetensnivå är önskvärt men olika fonder kan ha olika krav på kompetens.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNA TIONAI. 44

5. A_NAL YS _A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRANSLEFONDEN

Behovet av omfattning på kompetens bestäms av följande faktorer: ' Den strategiska tillgångsstrukturen ' Fondens diversifieringsgrad

' Placeringshorisonten. För en fond som endast placerar i svenska räntebärande värdepapper är kompetenskravet lättare att uppfylla genom egen förvaltning än det är för en fond med en geografiskt och instrumentmässigt väl diversifierad portfölj. Ju fler tillgångsslag och marknader som portföljen skall täcka in desto större krav på bred kompetens. Generellt finns större möjligheter att erhålla en stor kompetensbredd genom extern förvaltning än genom uppbyggandet av en egen förvaltning.

Vid fortsatt riksbanksinlåning ställs inga krav på specialiserad kompetens.

Kostnad

Förvaltningskostnader är den andra av de två viktigaste komponenterna för val av förvaltningsform. Det finns betydande stordriftsfördelar inom analys och administration. Kostnaderna för intern förvaltning i förhållande till förvaltat kapital sjunker varefter fondens storlek ökar. För externa förvaltningsuppdrag varierar kostnaderna men de prissätts vanligtvis som en procentuell andel av förvaltat kapital.

Kostnaden för intern förvaltning beror delvis på vilka tillgångsslag som portföljen innefattar. Generellt kräver räntebärande värdepapper mindre personella resurser för analys än aktier. Fastigheter kräver större personella resurser för förvaltning än aktier och räntebärande värdepapper. Om portföljen endast innehåller räntebärande värdepapper kan det kostnadsmässigt vara lönsamt med egen förvaltning medan det för en lika stor fond kostnadsmässigt lönar sig att utnyttja externa förvaltare för en väldiversifierad portfölj med mycket aktier. Generellt varierar avgifterna för extern förvaltning.

De klart lägsta förvaltningskostnadema här alternativet med fortsatt riksbanksinlåning.

ÅBOVO CONSULTING AB rstr & YOUNG INTERNATIONAL 45

5. A _NAL YS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

Kontroll avseende avkastning och risk Möjlighet till direkt påverkan av den reala avkastningen på fonderade medel finns i alla fall förutom vid fortsatt riksbanksinlåning. Vid fortsatt riksbanksinlåning i dess nuvarande form är kreditrisken minimal, ränterisken kan ej påverkas och risken för negativ realavkastning kan ej påverkas från huvudmannens sida.

Den bästa kontrollen över hur fondmedlen placeras och möjlighet att påverka avkastningen erhålls om medlen förvaltas internt. Kreditrisk, ränterisk, kursrisk för aktier samt risken för en negativ realavkastning kan styras genom restriktioner och en väl vald risklilosofi. Policy och placeringsregler samt rapportering för fondens förvaltning anges i ett placeringsreglemente.

Om externa förvaltare anlitas, helt eller delvis, kan kontroll av hur medlen placeras erhållas genom att placeringsreglemente fastställs i de externa förvaltningsavtalen och genom fördelning av medlen mellan olika förvaltare. På detta vis kan både möjlig avkastningsnivå och risknivå påverkas. Vid anlitande av externa förvaltare är det viktigt att kräva in erfordeng rapportering för att bibehålla kontrollen över hela fondens avkastnings- och risknivå.

Flexibilitet

Störst flexibilitet avseende förändringar i strategi m.m. ger alternativet med egen förvaltning. Om externa förvaltare anlitas är det viktigt att i avtalen ange förvaltningsuppdragets löptid (inkl. eventuell uppsägningstid) och de regler som gäller avseende placeringar för att uppnå högsta möjliga flexibilitet.

Personella resurser Alla förvalmingsforrner förutom fortsatt riksbanksinlåning kräver förstärkning av personella resurser. I de fall endast externa förvaltare anlitas behöver en intern expertgrupp för makroekonomisk analys och beslut om portföljstrategi bildas samt kompetens för upphandling och utvärdering av externa förvaltare byggas upp. Kombinationen av egen och extern förvaltning har den fördelen att intern kompetens kan byggas upp på de minst resurskrävande områdena medan extern kompetens utnyttjas för övriga placeringar genom förvaltningsuppdrag.

ABOVO CONSULTING AB HINsT& YOUNG INTERNATIONAL 46

5. A _NAL YS _A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRANSLEFONDEN

Lagändringar

Alla alternativa förvaltningsforrner förutom fortsatt Riksbanksinlåning förutsätter en ändring av lagen (1992: 1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. där det f.n. anges att avgiftsmedlen av myndigheten (SKI) skall sättas in på räntebärande konto i riksbanken.

5.5. ALTERNATIVA ORGANISATIONSLÖSNINGAR FÖR KARNBRANSLEFONDEN

Innan formerna för Kärnbränslefondens framtida förvaltning kan utvärderas är det nödvändigt att fastställa huvudmännens risksyn, placeringshorisont och avkastningskrav och utifrån dessa den strategiska tillgångsstrukturen samt fondens diversifieringsgrad. Utifrån dessa klargöranden kan sedan behov av kompetens (egen eller extern) fastställas för att utvärdera de olika alternativa förvaltningsforrnema.

5.5.1. Kärnbränslefondens framtida tillgångsstruktur

Som utgångspunkt för analysen av Kärnbränslefondens framtida förvaltningsform, organisation och resurser ligger den tillgångsstruktur som diskuterats i kapitel 4. I enlighet med förslagen i uppskattas Kärnbränslefondens tillgångsstruktur variera ungefär enligt följande” .

asooo moon lsooo & mom Imon-ringar 10000 R!- Inllrllng sono

åååååéååeä”sågåååååäåååäääåå

') Bilden förutsätter att aktie— och räntebärande investeringar byggs upp gradvis, att Riksbanksinlåningen fasas ut samt att maximalt aktieinnehav uppgår till ca 40 %, men fasas ut när den faktiska placeringshorisonten minskar.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 47

5. A _NALYS _A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRAAGLEFONDEN

Vidare föreslås viss internationell diversifiering. Utlandsandelen föreslås sättas till max 30 % av fondens kapital varav maximalt hälften i aktier och maximalt hälften i räntebärande investeringar.

5.5.2 Behov av kompetens Utifrån ovanstående framtida tillgångsstruktur behöver Kämbränsle— fondens behov av kompetens specificeras.

Ett expertråd med makroekonomisk analyskapacitet, en person för utvärdering av externa förvaltare samt uppföljning och rapportering till styrelsen måste tillföras även om förvaltning sker genom anlitande av externa förvaltare. Back—office personal krävs i den mån egen förvaltning byggs Upp- Utöver ovanstående generella resurskomplettering behöver förvaltnings— och analyskompetens avseende de olika tillgångsslagen tillföras i de fall egen förvaltning väljs.

Fortsatt riksbanksinlåning

Fortsatt riksbanksinlåning medför inga merkostnader eller ökade krav på resurser jämfört med dagens läge.

Fondförvaltning helt i egen regi Om Kärnbränslefondens förvaltning skall ske helt i egen regi uppskattas förvaltningen kräva personella resurser bestående av:

1 fondförvaltningschef 1 förvaltare/analytiker räntebärande investeringar 1-2 förvaltare/analytiker aktier 1 nationalekonomisk analytiker ] ekonomi/back—office chef 1 assistent back—Office

Anlitande av en eller flera externa förvaltare i form av förvaltningsuppdrag Förutom kostnaderna för externa förvaltningsavgifter beräknas förvaltningen kräva egna personella resurser bestående av:

1 fondförvaltningschef 1 nationalekonomisk analytiker 1 ekonomifback-office chef

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 48

5. A_IVAL YS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

Förvaltning i egen regi i kombination med externa förvaltningsuppdrag Totala kostnader för denna förvaltningsform uppskattas till externa förvaltningsavgifter samt kostnader för egna resurser bestående av: 1 fondförvalmingschef 1 förvaltare/analytiker räntebärande investeringar l förvaltare/analytiker aktier 1 nationalekonomisk analytiker l ekonomi/back-offrce chef 1 assistent back-office

Kommentarer Meravkastning kan möjligtvis erhållas genom förhandlingar med riksbanken avseende räntesättningen på SKIs konton. För att uppnå en avkastning som säkerställer en långsiktig tillväxt i fonden bör ränte— sättningen ske i realränteterrner. Om en sådan realräntesättning på kontona i riksbanken kan uppnås så att samtliga intressenter är tillfredställda med den långsiktiga reala avkastningsnivån bör detta alternativ väljas, då riskerna minimerats. Inga uppskattningar av eventuell meravkastning genom ett sådant förfarande har utförts.

För anlitande av externa förvaltare varierar kostnaderna både inom Sverige och internationellt. Sannolikt kan de externa förvaltningskostnadema sänkas genom att ' de utländska tillgångarna förvaltas passivt och investeras i enlighet

med index. ' förhandling med svenska förvaltare.

Generellt kan en extern förvaltare förväntas ge högre avkastning än en mindre omfattande, egen förvaltning eftersom större analyskompetens då finns att tillgå.

_________________—_——-————_

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 49

5. A _NAL YS A V FÖR VAL TNINGSFORM FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

5.5.3 Huvudmannaskap

I dagsläget hanteras fondmedlen genom att sätts in på SKIs konton i riksbanken. SKI administrerar även in- och utbetalningar avseende de fonderade medlen.

Formerna för framtida förvaltning av fondmedlen innebär inte att SKI är den självklara kandidaten som huvudman och för uppbyggnad av resurser. Nedan diskuteras tre olika former för organisation avseende huvudmannaskap.

Förvaltning av fondmedlen inom SKI SKIs huvudsakliga verksamhet innebär att SKI skall övervaka hur tillståndshavama för att bedriva kärnteknisk verksamhet lever upp till sitt ansvar för säkerheten. I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande.

SKI har idag ej en sådan sammansatt styrelse att de aktivt kan hantera en friare placering av de fonderade medlen. Om SKI i framtiden skall hantera fondförvaltningen enligt nya riktlinjer kan detta lösas enligt följande. SKI kan förstärkas med ett rådgivande organ som förbereder och analyserar placeringsstrategier för styrelsen att besluta om. Styrelsen kan också förstärkas med en resurs med finansiell expertis och kompetens.

Antingen kan generaldirektören för SKI eller regeringen utse det rådgivande organet. Resurser avseende tjänstemän förstärks i enlighet med vilket förvaltningsaltemativ som väljs.

Fördelar Fondförvaltningen kan byggas ini nuvarande myndighetsstruktur. Nära koppling mellan de som administrerar in- och utbetalningar avseende fonden och de som skall besluta om fondförvaltningen.

Nackdelar I akuta situationer skall SKI främst prioritera kämkraftssäkerhet vilket kan bli konfliktfyllt om det samtidigt sker dramatiska förändringar på kapitalmarknadema. Styrelsen behöver utvidgas (samtidigt som statsmakten vanligtvis föredrar små styrelser).

Asovo CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 50

5. A_NAL YS _A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KARNBRANSLEFONDEN

Förvaltning av fondmedlen i en separat stiftelse Om en stiftelse inrättas är denna fristående från samtliga parter samt har eget förvaltningsansvar. Stiftelsen har en egen styrelse, där representanter från statsmakten, SKI, SKB, SSI samt kraftbolagen kan ingå (förslagsvis utsedda av regeringen på förslag av de olika parterna). Syftet att säkerställa de fonderade medlen för investeringar i samband med omhändertagande av kärnkraftens restprodukter kan uppfyllas tillfredsställande även i denna lösning. Kraftbolagen utser en representant till styrelsen men har inte inflytande stort nog att avgöra placeringsinriktningen själva.

En ny enhet för förvaltning kan byggas upp med kompetent personal vare sig en helt egen förvaltningslösning eller utnyttjande av externa förvaltare beslutas.

Eventuella skatteeffekter i samband med val av stiftelseforrnen som organisationsform för förvaltning av fondmedlen har ej utretts.

Fördelar Stiftelseformen lämpar sig väl för förvaltning av kapital i en oberoende organisation som kan byggas upp efter behov, även resursmässigt. Stiftelseformen är Oberoende av politiska skiftningar.

Nackdelar Stiftelseformen innebär att kopplingen mellan de som administrerar in- och utbetalningar avseende fonden och de som skall besluta om fondförvaltningen, ej är lika nära knuten till övriga myndigheter avseende

kärnkraftsfrågor.

___________________—————_

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 5 l

5. ANALYS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Förvaltning av fondmedlen i en separat myndighet Alternativet innebär i första hand att en ny myndighet upprättas för förvaltning av fondmedlen. Alternativet har vissa likheter med vad som gällde under de första åren av 1980-talet, då dåvarande Nämnden för hantering av använt kärnbränsle (NAK) var verksam. En ny myndighet måste ha tillgång både till ekonomisk och teknisk kompetens avseende kärnkraftsfrågor.

Fördelar Vi kan inte se några direkta fördelar med denna lösning.

5.6. SAMMANFATTNING

I kapitel 6 återfinns rekommendationer avseende Kärnbränslefondens framtida förvaltningsform. Dessa bygger på att: ' Kärnbränslefondens placeringshorisont är relativt lång men ändlig (behov av föränderlig struktur för tillgångsallokering). ' Kärnbränslefonden förvaltar utländska investeringar relativt passivt medan svenska tillgångar förvaltas mer aktivt.

' Kärnbränslefonden har reella åtaganden och därför även reella avkastningskrav (reella tillgångar förutses ingå i framtida förvaltning). ' Alla resurser (inkl. expertis) avseende fondförvaltning måste upphandlas utanför dagens förvaltningsstruktur. ' Möjlighet till förhandling med externa förvaltare finns avseende kostnaderna för förvaltningen vilket gör detta alternativ mycket attraktivt då kostnaderna kan minskas samtidigt som omfattande extern specialistkompetens kan utnyttjas.

6. REKOMMENDA T I ONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISATION OCH RESURSER

6.1. ORGANISATION OCH RESURSER

Allmänt Utifrån analysen i kapitel 4 och 5 ges följande allmänna rekommendationer för Kärnbränslefondens organisation och resurser.

Kärnbränslefonden föreslås bildas som en separat enhet, fristående från samtliga intressenter, där styrelsen utses av regeringen samt där SKI, SSI, SKB och kraftföretagen är representerade. Stiftelseformen uppfyller dessa kriterier och anses därför lämplig. Ingen djupare analys har dock utförts avseende huvudmannaskap. I stiftelsens styrelse bör också sakkunniga inom finansiell ekonomi finnas representerade. Till sin hjälp bör styrelsen, förutom chefen för fondförvaltningen, ha ett finansiellt expertråd som analyserar och förbereder ärenden för

styrelsen.

Frågan om lokalisering av stiftelsens kansli är viktig. Stiftelsens kansli kan t.ex. lokaliseras i anslutning till SKI och/eller SSI för att underlätta kontakterna med kärnteknisk kompetens.

Kärnbränslefonden bör bygga upp en liten organisation med resurser avseende makroekonomisk analyskapacitet samt kompetens för utvärdering och upphandling av externa förvaltare.

Kärnbränslefonden bör endast förvaltas genom externa förvaltningsuppdrag. Ev. kan egen förvaltning avseende hela eller delar av den svenska räntebärande portföljen övervägas. Egen förvaltning är främst aktuell om bedömningen görs att egen förvaltning av dessa tillgångar kan generera en högre avkastning, med avdrag för kostnader, än extern förvaltning eller om Kärnbränslefonden vill bygga upp en egen norm för utvärdering av externa förvaltare.

Den strategiska tillgångsfördelningen bör beslutas av ansvarig styrelse för fonden. Styrelsen bör även fastställa mål för tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen skall uppnås eftersom fondens utgångspunkt är att alla fonderade medel placeras på riksbankens konto.

Styrelsen skall även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente, vilket möjliggör viss taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 53

6. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISATION OCH RESURSER

Organisation BESLUTSFATTARE BESLUTSSTRUKTUR

Styrelsen: inkl. representanter från SKI, SSI, SKB och kraftbolagen.

Expertrådet förbereder endast underlag för beslutsam fattas

E rt åd av styrelsen xpe r

Chef för fondförvaltning WD)

gar—... .: .. f— ________ _| Chef för ; Eömaftgiggg—j Externa ' ondförvaltningen ; uppdrag : förvaltare

Rekommenderad organisation innebär att Kärnbränslefonden organiseras i en stiftelse och att ett antal förvaltningsuppdrag (maximalt 6 st.) läggs ut på externa förvaltare. Förslag till organisationsschema återfinns ovan.

Resurser Styrelse Stiftelsens styrelse tillsätts av regeringen på förslag från SKI, SKB, SSI, Kraftbolagen samt chefen för fondförvaltningen. Styrelsen sammanträder förslagsvis 4 ggr/år. Styrelsen ansvarar ytterst för fondens förvaltning.

Expertråd

Ett expertråd bör knytas till fonden. Expertrådet får en forrnaliserande och rådgivande roll i placeringsarbetet och utgör ett forum för utväxlandet av idéer m.m.

Chef för fondförvaltningen (VD)

Chefen för fondförvaltningen har det operationella ansvaret. Som resursförstärkning har chefen för fondförvaltningen 1-2 anställda. Om förstärkning med två resurser bedöms rimlig skall den ena personen ansvara för ekonomi samt uppföljning avseende resultat och risk och den andra resursen för utvärdering och upphandling av extern förvaltning.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 54

6. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISATION OCH RESURSER

6.2. ANSVARSFÖRDELNING

Oavsett organisation är det viktigt att klargöra ansvarsfördelning mellan styrelsen och den operativa ledningen. l Kärnbränslefondens fall rekommenderas följande fördelning av ansvar mellan styrelsen och chefen för fondförvaltningen (VD).

Styrelsens ansvar ' Att besluta om fondens strategiska tillgångsstruktur.

' Att besluta om tidsplan för att bygga upp och på sikt avveckla fondens förvaltning i enlighet med fastställd tillgångsstruktur. ' Att fatta beslut om placeringsreglemente, vilket innefattar instruktioner och regler avseende fondförvaltningen samt fastställande av kreditlimitlista.

' Att besluta om externa förvaltningsuppdrag, inkl. ramar för tillåten riskexponering inom de olika tillgångsslagen, samt att fastställa placeringsregler och andra limiter som skall begränsa Kärnbränslefondens finansiella risktagande för varje förvaltare.

' Att fastställa uppföljnings— och rapporteringsrutiner avseende Kärnbränslefondens utveckling.

Chefen för fondförvaltningens ansvar

' Att följa upp att placeringsreglementet efterlevs (även av externa förvaltare). ' Att hålla placeringsreglementet och externa förvaltningsavtal uppdaterade med hänsyn till förändringar i externa och interna förutsättningar och förhållanden. ' Att övergripande ansvara för Kärnbränslefondens relationer med externa förvaltare och andra finansmarknadsaktörer. ' Att tillgodose att rapportering avseende resultat och risk löpande erhålles från externa förvaltare avseende de förvaltade medlen samt ansvara för sammanställning och rapportering avseende risk och resultat för fonden som helhet. ' Att initiera och biträda styrelsen i fråga om externa förvaltningsavtal, strategiska allokeringsfrågor, riskhanteringsfrågor m.m. (inkl. frågor avseende Kärnbränslefondens kortfristiga likviditet samt fondens finansiella risksituation).

ABovo CONSULTING AB ERNSTII YOUNG INTERNATIONAL 55

7. REKOMMENDA TI ONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLI C Y

7.1. INLEDNING

I kapitel 6 rekommenderas att Kärnbränslefonden endast bör förvaltas genom externa förvaltningsuppdrag. Organisatoriskt föreslår vi att Kärnbränslefonden bildas som en separat stiftelse samt att Kämbränsle- fonden bör bygga upp en liten organisation med resurser avseende makroekonomiska analyskapacitet samt kompetens för utvärdering och upphandling av externa förvaltare.

Utifrån de resonemang som förts i kapitel 3 och 4 föreslår vi följande avseende förvaltning av de fonderade medlen.

' Kärnbränslefonden bör tillåtas placera i såväl aktier som räntebärande instrument för att skapa en lämplig riskprofil på lång sikt samt för att uppnå de realavkastningskrav huvudmannen har. ' Utländska placeringar bör tillåtas på större likvida marknader. Exponeringen bör ligga nära index på respektive marknad, dvs. förvaltningen bör vara huvudsakligen passiv. ' Den maximala andelen aktier föreslås utgöra 40 % av fondens marknadsvärde.

' Den maximala andelen utländska värdepapper föreslås utgöra 30 % av fondens värde, med en maximal limit för varje tillgångsslag (aktier och räntebärande värdepapper) på halva denna andel. ' En likviditetsreserv på ca 1-2 GSEK bör vid varje tillfälle hållas. ' Strategisk tillgångsfördelning skall beslutas av ansvarig styrelse för fonden. Styrelsen bör även fastställa den tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen bör uppnås. ' Styrelsen bör även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente, vilket möjliggör viss taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

Oavsett vilken förrn för förvaltning av de fonderade medlen som väljs bör ett placeringsreglemente upprättas för att övergripande regler och riktlinjer för förvaltningen bör fastställas samt för att begränsa fondens risktagande.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST& YOUNG INTERNATIONAL 56

7. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLACERINGSPOLICY

Vid artlitande av externa förvaltare bör specifika regler och restriktioner enligt ovan regleras i förvaltningsavtalet. Dessutom bör det finnas övergripande regler som avser förvaltning av den totala fonden i ett placeringsreglemente.

I detta kapitel utgår vi från rekommendationen att all förvaltning av Kärnbränslefondens medel bör ske genom anlitande av externa förvaltare. Vidare presenteras avseende vissa områden förslag till formuleringar och avgränsningar för egen förvaltning för att ge vägledning om Kärnbränslefonden i framtiden överväger att förvalta vissa delar av de fonderade medlen genom egen förvaltning.

Ett placeringsreglemente bör omfatta följande avsnitt: ' Syfte och målsättning

' Allmänna styrprinciper ' Placeringsregler ' Rapportering ' Externa förvaltningsuppdrag

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNC INTERNATIONAL 57

7. REKOMMENDA T I ONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLACERINGSPOLIC Y

7.2. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Syftet med placeringsreglementet är att ange övergripande regler för hur fondförvaltningen inom Kärnbränslefonden bör bedrivas.

Placeringsreglementet anger vilka finansiella risker fonden är beredd att ta samt hur riskerna bör begränsas. Placeringsreglementet bör fungera som vägledning och stöd i det dagliga arbetet för personalen inom Kärnbränslefonden samt vid upprättandet av externa förvaltningsavtal.

Målsättningen med placeringsreglementet är att ' placeringar bör ske så att kreditrisken minimeras. ' placeringar bör ske i värdepapper med hög likviditet. ' placeringar bör ske så att högsta möjliga marknadsmässiga avkastning uppnås inom givna limiter.

I anslutning till de övergripande reglerna gällande hela fonden finns inom ramen för avtalen avseende externa förvaltningsuppdrag placeringslimiter som reglerar förvaltningsuppdrag hos externa förvaltare.

7.3. ALLMÄNNA STYRPRINCIPER

Kärnbränslefondens verksamhet omfattar att förvalta fonderade medel avsatta för att täcka kostnaderna i samband med omhändertagande av kärnkraftens restprodukter genom att:

' Investera fondens placeringstillgångar med målet att uppnå en konkurrenskraftig kapitalavkastning inom ramen för uppsatta instruktioner och handlingsramar för begränsning av risktagande.

Kärnbränslefonden bör upprätthålla relationer med externa förvaltare och andra finansmarknadsaktörer för att tillgodose Kärnbränslefondens behov av finansiella tjänster.

Kärnbränslefonden bör upprätta externa förvaltningsavtal, inkl. ramar för tillåten riskexponering inom de olika tillgångsslagen samt placeringsregler och andra restriktioner som bör begränsa Kärnbränslefondens finansiella risktagande hos varje förvaltare. Löpande bör uppföljning och utvärdering av externa förvaltare utföras.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERN5T& YOUNG INTERNATIONAL 58

7. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PIACERINGSPOLI C Y

7.4 PLACERINGSREGLER Följande avsnitt bör regleras för hela portföljen såväl som i externa förvaltningsavtal. [ kursiv stil återfinns avsnitt som är av stor betydelse att reglera vid egen förvaltning.

7.4.1 Tillgångssammansättning

Kärnbränslefondens placeringar bör vid varje tidpunkt, marknadsvärderade, fördelas såsom beslutats av styrelsen.

Styrelsen delegerar till chefen för fondförvaltningen rätten att besluta om avvikelse, genom reglering i externa förvaltningsavtal, från den fördelning som beslutats av styrelsen inom nedanstående handlingsramar.

X procentenheter X procentenheter

Räntebärande placeringar Aktier

I+ I+

7.4.2 Totala enhandsengagemang Enhandsengagemang bör begränsas både på total nivå, inom tillgångsslag samt i varje externt förvaltningsavtal. Aktier, obligationer m.m. hänförliga till ett enskilt företag eller till företag ingående i samma koncern får maximalt uppgå till X % av Kärnbränslefondens totala placeringar.

7.4.3 Placeringsreglemente avseende räntebärande instrument

Allmänt Syftet med Kärnbränslefondens placeringsreglemente avseende räntebärande instrument är att ange policy och placeringsregler för fondens räntebärande placeringar.

Fondavkastningen på räntebärande instrument bör optimeras, inom utsatta instruktioner och handlingsramar.

Placeringsreglema definierar hur ränterisk inom Kärnbränslefonden avgränsas.

__________________————_——_

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 59

7. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLICY

&

Följande formuleringar bör ingå i placeringsreglementet för egen förvaltning:

' Kärnbränslefondens placeringar i räntebärande instrument baseras på fundamental analys av ränteutvecklingen på den svenska penning- Och Obligationsmarknaden. Portföljförvaltningen bör bedrivas genom aktiv handel utifrån en välgrundad uppfattning avseende den fortsatta ränteutvecklingen.

' Paracöljförvaltaren bör upprätthålla Kärnbränslefondens kontakter med penning- och obligationsmarknaden genom att dagligen stå i förbindelse med Olika marknadsaktörer.

' Kärnbränslefonden bör endast använda derivatinstrument i syfte att minska riskexponeringen.

Samtliga i placeringsreglementet angivna handlingsramar bör avse marknadsvärde om ej annat anges. Nedanstående ramar bör avse fondens totala räntebärande portfölj, inklusive derivatinstrument. I externa förvaltningsavtal bör samtliga av nedanstående avsnitt regleras där det är relevant avseende den andel av de fonderade medlen avtalet omfattar.

Fördelning mellan lokala och utländska placeringar

Av de totala förvaltade medlen får maximalt 30 % utgöras av utländska placeringar, av dessa får maximalt hälften utgöras av utländska räntebärande placeringar. Valutarisk som uppkommer till följd av exponering av utländska tillgångar måste alltid säkras genom valutatemiinskontakt eller valutaswapar. Valutarisken bör alltid vara i stort sett noll.

Ränterisk

Ränterisk definieras som räntekänslighet i SEK, dvs. förändringen i den räntebärande portföljens värde om den effektiva räntan förändras med en

procentenhet.

Räntekänslighet för den räntebärande portföljen får maximalt vara X MSEK. Limiten för ränterisk bör justeras till följd av förändringar fondens storlek samt förändringar av i styrelsens angiven riskprofil.

___—_— ABOVO CONSULTING AB

7. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLICY

Likviditetsberedskap

Den räntebärande portföljen för Kärnbränslefonden utgör likviditetsberedskapen för fonden. En likviditetsberedskap i form av kortfristiga växlar emitterade av staten eller av staten garanterade emittenter bör alltid uppgå till 1 GSEK.

Kreditrisk För tillåten kreditrisk avseende den räntebärande portföljen bör separata listor över tillåtna placeringar upprättas.

Likviditetsrisk Placeringar i värdepapper med hög likviditet bör alltid utgöra huvuddelen av de räntebärande placeringarna.

Placering bör endast ske i instrument med god marknadsspridning och minst 2 market makers.

Derivatinstrument Tillåtna derivatinstrument är ränteterrniner och ränteswapar avseende den svenska penning- och obligationsmarknaden. Derivatinstrument avseende valutaexponering är tillåtna i form av valutaterminer och valutaswapar för kurssäkring till SEK. Övriga derivatinstrument tillåts ej.

Vid egen förvaltning bör följande inkluderas:

' Motpartsrisk — För tillåtna motparter avseende den räntebärande portföljen bör en separat lista över tillåtna motparter upprättas.

ABovo C ONSUL TING AB ERNS T & YOUNG INTERNA TIONAL Öl

7. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PIA CERINGSPOLI C Y

%

7.4.4 Placeringsreglemente avseende aktieinstrument

Syftet med Kärnbränslefondens placeringsreglemente avseende aktieinstrument är att ange policy och placeringsregler för fondens aktieplaceringar.

Kapitalavkastningen på Kärnbränslefondens aktieplaceringar bör optimeras, inom uppsatta instruktioner och handlingsramar.

Följande formuleringar bör ingå i placeringsreglemente för egen förvaltning:

' Kärnbränslefondens aktieplaceringar bör baseras på fundamental analys. Kärnbränslefonden bör ej bedriva kortsiktig trading i aktier eller aktiederivat. Placeringar av spekulativ karaktär är ej tillåtna.

' Kärnbränslefondens aktieportfölj bör vid varje tillfälle ha en god spridning mellan aktier i olika företag, olika branscher samt olika marknader.

' Syftet med använda derivatinstrument bör vara att kortsiktigt förändra avkastningsprofilen på aktieportföljen. Derivatinstrumenten bör huvudsakligen användas till att begränsa aktierisken vid upp- och/eller nedgång i aktiemarknaden och därmed minska aktieportföljens resultatkänslighet.

' Målsättningen bör vara att huvuddelen av aktieplaceringama bör karaktäriseras av mycket god likviditet.

' Pordöljförvaltaren bör upprätthålla Kärnbränslefondens tillgång till den svenska och internationella aktiemarknader genom att stå i förbindelse med olika kommissionärer på deras respektive inhemska marknader.

Samtliga nedan angivna riktlinjer och handlingsramar bör avse marknadsvärden och placeringsaktier. I nedanstående limiter ingår derivatinstrument genom att de sammanräknas med övriga aktieportföljen. Detta görs genom beräkning av optionemas underliggande aktievärde. I externa förvaltningsavtal bör samtliga av nedanstående avsnitt regleras där det är relevant avseende den andel av de fonderade medlen avtalet omfattar.

___—H— Aaovo C ONSUL TING AB ERNST & YOUNC INTERNA TIONAl 62

7. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLICY

Fördelning mellan lokala och utländska placeringar Av Kärnbränslefondens totala placeringar bör maximalt 40 % utgöras av aktieplaceringar.

Av de totala förvaltade medlen får maximalt 30 % utgöras av utländska placeringar, av dessa får maximalt hälften utgöras av utländska aktier. Valutarisk se sid 60.

Likviditet Placeringar får endast ske i börsnoterade aktier och reglerade aktiefonder” . Investeringarna bör karaktäriseras av mycket god likviditet.

Enhandsengagemang Svenska aktier och aktiederivat

Aktier och aktiederivat hänförliga till ett enskilt företag eller till företag ingående 1 samma koncern får maximalt uppgå till X % av fondens totala aktieportfölj. Om aktler 1 ett enskilt företag har större vikt 1 Affärsvärldens generalindex än vad som motsvaras av ovanstående limit är investering upp till aktiens vikt 1 detta index tillåten, i andel av den svenska aktieportföljens värde.

Derivatinstrument Tillåtna derivatinstrument är köp- och Säljoptioner på såväl svenska som utländska aktier och aktieindex Övriga derivatinstrument tillåts ej.

Utfärdade köpoptioner och köpta Säljoptioner

Totalt får utfärdade köpoptioner och köpta Säljoptioner maximalt omfatta X % av aktieportföljens marknadsvärde, beräknat som optionemas underliggande aktievärde. För varje enskild aktie får optionemas underliggande aktievärde motsvara maximalt X % av aktieinnehavets marknadsvärde.

') Vilka aktiefonder som betraktas som tillåtna placeringar skall framgå av en förteckning över tillåtna motparter.

____________________—————-——-—

7. REKOMMENDA TIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERIN GSPOLI C Y

___—x_—

Köpta köpoptioner

Transaktioner omfattande köpta köpoptioner får endast utföras om syftet är att förvärva underliggande aktie.

Vid egen förvaltning bör placeringsreglementet även omfatta följande avsnitt:

Totalt får köpta köpoptioner maximalt omfatta X % av aktieportföljens marknadsvärde, beräknat som optionemas underliggande aktievärde. För varje enskild aktie finns ingen limit för optionemas omfattning.

Tillåtna motparter vid derivattransaktioner bör finnas angivna i Lista över tillåtna motparter.

Affärslimit -— Vid egen förvaltning bör ajfärslimiter anges för chefen för fondförvaltningen samt för förvaltare. Av riskkontrollhänsyn äger endast förvaltaren rätt att personligen utföra avslut mot extern motpart.

Förändring av enskilt innehav Förändring av innehav X MSEK under en månad i aktier och aktiederivat hänförliga till ett enskilt företag eller till företag ingående i samma koncern bör godkännas i förväg av chefen för fondförvaltningen.

Omsättningslimit — Summan av absolutvärdet av samtliga under en kalendermånad genomförda transaktioner får ej utan chefen för fondförvaltningens godkännande överstiga X % av portföljens värde.

7.4.5 Rapportering

Styrelsen skall inför varje styrelsemöte erhålla rapportering avseende resultat och riskexponering (i relation till fastställda riktlinjer och handlingsramar), framställd av ekonomiansvarig, från chefen för fondförvaltningen .

Chefen för fondförvaltningen erhåller minst månatlig resultat- och riskrapportering från externa förvaltare.

7. REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PIACERINGSPOLIC Y

Vid egen förvaltning bör även följande inkluderas:

' Chefen för fondförvaltningen erhåller minst varje vecka rapportering om riskexponering i relation till fastställda riktlinjer och handlingsramar, framtagen av back-obice och kommenterad av en risk controller.

' Varje portföljförvaltare mäter och analyserar dagligen risken i sin respektive portfölj för att vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om riskexponering i relation till fastställda riktlinjer och

handlingsramar.

7.5 EXTERNA FÖRVALTNINGSUPPDRAG Styrelsen beslutar om externa förvaltningsuppdrag samt upprättande av avtal i enlighet med placeringsreglementet.

Vid upprättande av avtal avseende externa förvalminguppdrag skall chefen för fondförvaltningen tillse att riktlinjerna i placeringsreglementet följs. Dessutom bör separata placeringsreglementen upprättas i varje externt förvaltningsavtal. De externa förvaltningsavtalen skall upprättas i enlighet med Kärnbränslefondens placeringsreglemente avseende såväl limiter som rapportering. Chefen för fondförvaltningen ansvarar för att bereda ärenden avseende externa förvaltningsuppdrag för styrelsen.

Exakta regler i externa förvaltningsavtal beror på hur de fonderade medlen fördelas mellan externa förvaltare. Reglering bör ske avseende riskbegränsning och ev. avkastningskrav. I placeringsreglementet bör följande regleras på liknande sätt som i placeringsreglema kap. 7.2, men med justering för hur de fonderade medlen fördelats. ' Fördelning mellan aktier och räntebärande investeringar ' Fördelning mellan svenska och utländska placeringar

' Enhandsengagemang

' Ränterisk

' Likviditetsberedskap

' Kreditrisk

' Likviditetsrisk

' Derivatinstrument.

___—___”—

PIA CERINGSPOLI C Y

___—___

Utöver placeringsregler avseende riskbegränsning och avkastningskrav bör bl.a. följande defmieras och regleras i de externa förvaltningsavtalen.

' Motparter

' Definitioner

' Juridiska ramar och tillämpbar lagstiftning ' Kundkategori ' Avtalets löptid (början och slut) ' Avtalets omfattning (tjänster och instrument) ' Rapportering, uppföljning och resultatberäkning (index) ' Derivattransaktioner

' Administration

' Reglering av intressekonflikter

' Konfidentialitet

' Skadeståndsklausuler

' Förvaltningskostnader och övriga omkostnader (inkl. bonusavtal) ' Uppsägningsvillkor ' Övrigt.

___—__

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNSTår YOUNG INTERNATIONAL

8. ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

8.1 BEHOV AV INSTRUKTIONER Om fondförvaltningen har en liten organisation med endast extema förvaltningsuppdrag faller det på chefen för fondförvaltningen att försäkra sig om att tillfredställande instruktioner avseende dessa områden finns hos externa förvaltare. Behovet av instruktioner inom den egna organisationen är då litet.

Vid förvaltning av fondmedel i egen regi är behovet av tydliga instruktioner stort framförallt avseende

' portföljförvaltarrutiner ' affärsadministration

' betalning ' fysisk förvaring.

Vi vill här påvisa de viktigaste punkterna avseende instruktioner i egen förvaltning för att tillfredställande täcka in behovet av instruktioner om det i framtiden visar sig bli aktuellt med denna förvaltningsform för Kärnbränslefonden.

Portföljförvaltarrutiner (Front-office)

Motparter skall vara godkända av fondförvaltningens ledning och listade. Vid varje affärstillfälle skall kontroll ske att affär endast sker med behörig motpart och inom fastställda kreditlimiter. Härmed förhindras att affärer görs med obehöriga motparter.

Varje affärsavslut skall dokumenteras med angivande av villkor för affären, motpart (även namn på person hos motparten) och klockslag. Varje affärsavslut skall åsättas ett löpnummer och det skall vara möjligt att följa transaktionen i redovisningen från affärstillfället till betalning. Varje affärsavslut skall på realtidsbasis uppdatera berörd reskontra. För att det skall vara möjligt att när som helst följa upp utestående positioner mot limiter skall varje reskontra innehålla helt aktuell information.

Affärsadministration (Back-office/Ekonomi)

Affärsadministrationen skall vid sidan av sin uppgift att genomföra av portföljförvaltarna ingångna affärer även utgöra en verksam kontrollfunktion. Det är viktigt att affärsadministrationen har tillräcklig kompetens för att utgöra en reell kontrollfunktion.

Affärsadministrationen skall kontrollera att affärer utförs i enlighet med gällande limiter och övriga föreskrifter inom instruktionerna.

8. ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Bevakning skall ske att räntor, utdelningar, emissionslikvider, vinster etc erhålls resp. erläggs med rätt belopp i rätt tid och blir föremål för korrekt bokföring.

Betalning Attest— och utanordningsregler skall finnas.

För att säkerställa att endast behöriga personer utför affärer samt initierar betalningar, skall attest- och utanordningsregler finnas. Attestlista skall även innehålla signaturprov.

Betalningsorder skall vara undertecknad av två personer för att förhindra att obehöriga betalningar sker. Rutiner för betalningsöverföringar skall fastställas för att förhindra obehöriga likvider och leveranser.

Fysisk förvaring

Inventering av fysiskt innehav samt avstämning mot redovisningen (försystem) skall ske kontinuerligt och enligt en uppgjord plan. Likaså skall avstämning kontinuerligt ske av depåbevis mot redovisningen. Härigenom säkerställes att alla värdehandlingar existerar samt förvaras under god fysisk kontroll.

8.2. RAPPORTERING

Rapportering är en viktig del i arbetet med externa förvaltare. Krav på rapportering skall regleras i de externa förvaltningsavtalen.

Rapportering skall ske så att det enkelt går att följa upp att verksamheten bedrivs i enlighet med fastställd instruktion.

Rapporteringen skall för varje tillgångsslag åtminstone omfatta

a) resultat under rapportperioden, med jämförelse mot fastställd norm eller index,

b) riskrapportering i form av fondförvaltares efterlevnad av de limiter som styrelsen uppställt för kreditrisk, ränterisk och valutarisk, samt,

c) fondens fördelning på olika tillgångskategorier, genom att ange vilka proportioner som under rapportperioden rått mellan fondförvaltningens olika tillgångsslag, och andra limiter och föreskrifter som styrelsen kan ha uppställt (t.ex. i fråga investeringar i Sverige resp. i utlandet eller placeringar i värdepapper i SEK resp. utländska valutor),

d) kommentarer avseende marknadsutveckling, förändringari portföljens sammansättning och utveckling.

ABovo CONSUL TING AB rRNsr & YOUNG INTERNATIONAL 68

8. ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

För egen förvaltning är det dessutom viktigt att rapporteringen utförs enligt följande principer. Rapporter skall upprättas av person eller funktion (controller) fristående från affärsverksamheten. Inom fondförvaltningen skall en särskild controllerfunktion finnas som har kontroll över fondförvaltningens samtliga engagemang och risker samt är ansvarig för rapporteringen. ' Rapporter skall efter upprättande och innan de lämnas till mottagaren utsättas för riktighetskontroll och analys samt förses med kommentarer av berörda affärsmässigt ansvariga personer. ' Fondförvaltningama skall tillämpa en modell för rapportering som möjliggör för fondförvaltnings styrelse och ledning att löpande följa fondens resultat och efterlevnad av uppställda risklimiter, per tillgångsketegori och totalt. ' Ansvarig för rapporteringen är Chefen för fondförvaltningen (VD) och mottagare är vederbörande styrelse. ' Rapporteringen skall också ange om något överskridande inträffat av uppställda limiter. Detta gäller för exponeringar, inträffade förluster eller andra av styrelsen uppställda begränsningar på positionstagandet. Vidare skall angivelse, iden mån detär möjligt, ske av i vilken omfattning limitutrymmet utnyttjats under rapportperioden. ' Den ovan beskrivna resultatrapporteringen kan om så önskas komma att kompletteras med väsentligt mer frekvent och mindre arbetskrävande rapportering från förvaltama till Chefen för fondförvaltningen.

8.3. INTERNKONTROLL

Med intern kontroll avses de metoder och åtgärder som används inom en fondförvaltning för att säkerställa att de avsiktliga eller oavsiktliga fel som kan komma att begås i verksamheten inte leder till fel i redovisningen eller förluster för fonden. Om fonden förvaltas genom anlitande av externa förvaltare minskar kraven på den interna kontrollen eftersom fel som leder till felaktigheter i redovisning eller förluster för fonden främst uppstår vid samarbete inom eller mellan affärsdrivande och administrativa enheter samt i relationen till motparter vid affärstransaktioner.

Om egen förvaltning byggs upp ökar vikten av att god internkontroll säkerställs. Den interna kontrollens utformning är beroende av fondförvaltningens verksamhet, storlek etc. En avvägning får göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar i form av minskad risk, önskad effektivitet etc som den är avsedd att ge.

ABovo CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 69

8. ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Intern kontroll består av kontrollmoment - attester och avstämningar - men också av genomtänkt ansvars- och arbetsfördelning och ett ändamålsenligt

rapporteringssystem. Intern kontroll är VDs och styrelsens ansvar och skall fungera oavsett om revision sker eller ej.

Förhållanden som utmärker god intern kontroll i rutiner som handhar finansiella instrument är att följande kontrollrnål är uppfyllda. ' Samtliga affärshändelser registreras. ' Samtliga registrerade affärshändelser är verkliga och godkända. ' Affärshändelser registreras med rätt värde och om värderingar sker på ett korrekt sätt för att upptäcka/åtgärda värdenedgång i gjorda placeringar. ' Affärshändelser registreras vid rätt tidpunkt, både vad avser on balance- som off balance-poster. ' Affärshändelser registreras på rätt konton. Off balance poster registreras på korrekt affärstyp. ' Registreringar är rätt summerade. ' Överföringar mellan sidoordnad redovisning och bokföringen är korrekt.

8.4. RESULTATUPPFÖLJNING

Varje externt förvaltningsavtal skall innehålla föreskrifter om hur av- kastning och risk skall mätas, vilka normer som skall gälla för att utvärdera verksamhetens resultat samt vilka limiter som åläggs fondförvaltningen för att begränsa risktagandet. Detta är av största vikt inte minst för att rättvist sammanställa den totala fondens resultat men även för att jämförelser mellan de externa förvaltama skall möjliggöras.

Resultatuppföljning skall ske för att jämföra den avkastning som den externa förvaltaren uppnår genom en aktiv förvaltning med avkastningen från en av fondförvaltningens styrelse uppställd normportfölj eller ett utvalt index med ungefärligen önskad risk inom tillgångsslaget.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 70

8. ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Nettoavkastning skall vid resultatuppföljningen definieras som tillgångamas direktavkastning (ränta och utdelning) jämte deras realiserade eller orealiserade marknadsvärdeförändringar (inkl. kreditförluster och valutavinster och -förluster), med avdrag för försäljningsomkostnader, avgifter och transaktionsavhängiga skatter, samt förvaltningskostnader. I nettoavkastningen ingår även resultatet (resp. marknadsvärdet) av under rapportperioden förfallna (resp. vid dess utgång fortfarande ej förfallna) derivatinstrument och andra kontrakt. Intäkter och kostnader skall vara periodiserade med avseende på den rapportperiod som resultatuppföljningen avser.

Eftersom fondförvaltningama kommer att förvalta tillgångsportföljer sammansatta av räntebärande tillgångar och aktier, skall separata normportföljer eller index fastställas för dessa olika tillgångsslag.

8.5. INFORMATIONSSYSTEM

För en fondförvaltning där externa förvaltare anlitas utnyttjas inforrnationssystem främst för hämta statistik inför analyser samt för utvärdering av förvaltama. Kontinuerlig uppkoppling av analyssystemet mot inforrnationssystemet blir ej nödvändig då fonden ej uppdateras kontinuerligt avseende innehavda tillgångar. Behov av back-office system beror på hur stor del av denna verksamhet som sköts av de externa förvaltama. Troligen är det endast ekonomi- och redoviningssystem som behövs.

Nedan görs en kort genomgång av krav på de olika systemen samt krav på informationssäkerhet avseende förvaltning i egen regi.

Informations- analys- och redovisningssystem

I anslutning till en gemensam för samtliga inom fondförvaltningen gällande kontoplan skall det i fondförvaltningens redovisning finnas både förvaltnings- och analyssystem som kan hantera samtliga i fondförvaltningen förekommande finansiella instrument av såväl balansräknings- som kontraktskaraktär (on/off-balance sheet items) både i svenska kronor och i utländsk valuta.

Analyssystemet skall klara olika simuleringsberäkningar samt marknadsvärdering. För att marknadsvärdering kontinuerligt skall kunna ske skall uppkoppling mot marknadssystem (Reuter eller liknande) vara säkerställd så att marknadsräntor, börskurser och valutakurser automatiskt erhålls.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 7 1

8. ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Det skall vara möjligt att uppdatera analyssystemet med gällande limiter t. ex. kreditlirniter, så att automatisk kontroll av limiter sker.

En redovisningshandbok bör finnas som anger redovisning och värdering av förekommande finansiella instrument. En redovisningshandbok bidrar till tillgångar, skulder och åtaganden blir rätt värderade samt riktigt bokförda och klassificerade.

Reskontrasystemen skall kunna sortera redovisningsinformation enligt önskemål, t. ex. nedbruten per portfölj, olika finansiella instrument, motparter etc.

Resultat- och balansräkningar skall tas fram månadsvis. Värdering skall då ske enligt fastställda redovisningsriktlinjer.

Informationssäkerhet

Den interna kontrollen inom en fondförvaltning skall även omfatta informationssäkerheten. Ansvarig för inforrnationssäkerheten är Chefen för fondförvaltningen (VD).

På basis av föreliggande dokumentation av fondförvaltningens ADB- rutiner skall regelbundna säkerhetsanalyser utföras, av egen personal eller av externa sakkunniga personer. I likhet med den interna kontrollen i övrigt skall säkerhetsanalysen vara föremål för revisionens granskning.

Säkerhetsanalysen ska även inriktas på kvaliteten hos tillgänglig systemdokumentation. För varje systemdel inkl. kopplingar skallen ansvarig befattningshavare utses, vilken bl. a. svarar för att systemdelen och däri gjorda förändringar hålls aktuellt dokumenterade.

Obehörig tillgång till fondförvaltningens informationssystem skall förhindras genom en generell behörighetskontroll för tillträde till varje del av informationssystemet. Inforrnationssäkerheten skall förstärkas genom ett motsvarande aktgivande på fysisk säkerhet, för att förhindra tillträde av obehöriga personer och att information går förlorad genom stöld, brand eller dylikt.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 72

BILAGA 1

Alla anteckningar i denna bilaga är godkända av intervjupersonema.

Följande personer har intervjuats:

Bo Ljunglöf, VVD, AP-Fonden Claes-Eric Norrbom, Generaldirektör, Kammarkollegiet Michael Sohlman, VD, Nobelstiftelsen Ove Rydin, Kapitalmarknadschef, Skandia Investment Management Petter Odhnoff, Chef Kapitalförvaltning, Sparbanken Sverige Sverker Praski, Kapitalmarknadschef T-H Liv, Trygg-Hansa SPP

ÅBOVO CONSULTING AB ERNsr& YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 79 BIMGA I

AP-Fonden VVD Bo Ljunglöf 1993-12-06

Bakgrund och organisation De tre fonderna (1-3 AP-fonden) har en gemensam portföljförvaltning.

Portföljen är fördelad på följande tillgångsslag. ' Räntebärande instrument

' Fastigheter ' Valuta (ej separat enhet) ' KPI-lån, indexerade lån (ej separat enhet)

Ca. 95 % av tillgångarna är nominella.

På obligations- och penningmarknadssidan finns det följande resurser: ] chef ] analytiker l nationalekonom 3 handlare/analytiker

Back-office (ca. 5 personer) sköter affärsrapportering till ledningen.

Mål och krav Kopplingen till ATP-systemet innebär att målsättningen är att maximera nyttan till ATP-systemet. Det finns dock vissa svårigheter i att avgöra hur avgifter och fondanspråk kommer att utvecklas i framtiden p.g.a. framtida politiska beslut.

Alla avkastningskrav sätts i relation till marknaden. Beslutsprocessen för fastigheter och obligationer skiljer sig avsevärt.

Strategier

Den strategiska fördelningen av tillgångar anses viktigare än den taktiska. Tillgångsallokering är hårt styrd av AP-fondens reglemente. Placeringar i utländska tillgångar diskuteras för närvarande men inga beslut har fattats.

Vid beslut avseende den övergripande fördelningen på tillgångskategorier är det viktigt att definiera förvaltningens nollrisk samt hur diversifiering bör utformas med bibehållen kompetens.

Vid fastställande av en portföljs strategiska tillgångsstruktur bör bl.a. följande beaktas . 1) Absolut placeringshorisont för fondmedlen. 2) Vilka åtaganden man har och dess struktur.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser Som riskmått för obligationsportföljen använder AP-fonden duration. Detta mått är en grov förenkling men lätt attt kommunicera.

AP—fondens strategi är att ej medvetet ta kreditrisk samtidigt som det är en del av affärsidén ta ränterisk.

ÅBOVO CONSULTING AB

80 sou 1994: 108 BIIAGA 1

Styrelsens riskbenägenhet avgör vilka limiter som skall sättas. Den maximalt accepterbara nivån på eventuella förluster måste tydligt definieras.

AP-fonden fick ett nytt placeringsreglemente 1993-07-01. Verksamhetsplan beslutas årligen och fastställer ramar för tillgångsallokering.

I placeringsreglementet finns följande restriktioner: Max 5 % i fastigheter eller aktier i fastighetsbolag (i och utanför Sverige). Max 10 % i utl. valuta. Max 5 % i direktlån till näringslivet

AP—fonden har även en kreditinstruktion och en kreditpolicy för att begränsa motpartsrisker. Egen kreditbedömning utförs inom AP-fonden. Vidare finns restriktioner för enhandsengagemang samt sektorlimiter utarbetade.

Analys En heltidsanställd nationalekonom på AP-fonden analyserar marknaderna. AP-fonden

analyserar långsiktigt den ekonomiska tillväxten, inflationen samt ränteutvecklingen. AP-fonden har också en riskmanager i staben som främst analyserar kreditrisker.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering Uppföljning görs i form av,

' delårsrapporter, tertial (externt) ' månadsrapporter (resultat och förändringar i portföljema under månaden).

Riskuppföljning sker kontinuerligt.

Det är viktigt att inte fokusera för mycket på månadsvisa data avseende avkastning om fonden har en långsiktig placeringshorisont.

Samtliga tillgångsslag marknadsvärderas.

Kostnader Förvaltningskostnader i sig är ej ett bra mått på effektivitet. Fastigheter t.ex. är ett mer personalkrävande område än t.ex. penning- och obligationsmarknad. Penning- och obligationsförvaltning innebär stora initiala kostnader för analys- och back-office system.

Extern förvaltning AP—fonden har tagit under övervägande huruvida externa förvaltningsuppdrag kan komplettera dagens förvaltning. Det främsta skälet till att anlita externa förvaltare är att köpa in kompetens som annars måste byggas upp internt. Råd på vägen

' God administrativ kompetens samt bra rutiner för uppföljning är viktigt. ' lntemationell diversifiering bör göras endast under förutsättning att man gör det med bibehållen kompetens. ' Överväg noga om man skall ha en egen förvaltning eller extern förvaltning med en intern expertgrupp som allokerar tillgångar och inget annat.

ÅBOVO CONSULTING AB

SOU 1994: 108 81 BIIAGA I

Kammarkollegiet Generaldirektör Claes-Eric Norrbom

1993-12-09

Bakgrund och organisation Kammarkollegiet finansieras till 2/3 på uppdragsbasis och har idag ett ramanslag på 17 MSEK.

Olof Stångberg kommer att bli den nya chefen på Fondbyrån fr. o. m. årsskiftet 1993/94. (tidigare Carl Einar Norling)

Eskil Drougge är främst jurist och ansvarar för alla avtal.

Totalt har fondbyrån 25 st anställda och en omsättning på 20 MSEK. Fondbyrån består av en placeringsgrupp (front-office) på 3 personer och karneralsektionen (back-office) på ca. 15 personer. Orsaken till storleken på back-office funktionen är att man även administrerar statens lån samt många småfonder på diskretionära förvaltningsuppdrag.

Mål och krav En likviditetsreserv hålls alltid på ett bankkonto (NB) med speciella villkor (bra ränta) men i likviditetsförvaltningen kan även placera kort på penningmarknaden om det ger bättre avkastning. Ha alltid en reserv att köpa för (behålla rörelsefriheten) men ha inte för mycket pengar på banken.

Styrning

Ansvaret för fonderna har respektive fondhandlare. De olika fonderna är uppdelade på de två förvaltama fondvis, dessutom har förvaltama ansvar för varsin av aktie— och räntekonsortiet.

På sikt är det tveksamt om Kammarkollegiet kommer att ha en styrelse. Expertrådet är det absolut viktigaste organet. Funderingar på att slå samman Expertrådet och Förvaltningsrådet har uppkommit men formen för detta har ej framkommit ännu.

Strategier

Det finns två rådgivande organ; ' Expertrådet för medelsplacering (bestående av GD, Krister Hertzén, Åke Hjalmarsson och Nils Lundgren) ' Förvaltningsrådet för arbetslivsfonden (bestående av GD, Ulf Westerberg, Thomas Halvorsen, Lars-Erik Klangby och Sten Kottmeier)

Förvaltningsrådet

' lägger upp övergripande strategi dvs beslutar vilka branscher som skall placeras i samt vilken löptid som skall fokuseras på. ' går igenom limitema ' beslutar om man skall gå in i enskilda aktier.

ÅBOVO CONSULTING ÅB

82 SOU 19941108 BIIAGA 1

] förvaltningsavtalen vill Kammarkollegiet att styrelserna för fonderna skall resonera kring tillgångs allokering (aktier och räntebärande värdepapper). I bland har man problem med ointresserade ägare.

Risksynen i Kammarkollegiet är balanserad försiktighet, dvs man vill vara försiktiga men ej passiva.

Man skiljer inte på en strategisk och en taktisk portfölj.

Det finns beslut på att inga investeringar görs i bank- eller fastighetssektom. Kammarkollegiet får inte heller investera direkt i utländska aktier utan endast i utländska fonder (exkl. asienfonder). Max 60 % av bokfört värde får hållas i aktier. Aktiekonsortiet är relativt väl vikta mot generalindex. Den genomsnittliga räntebindningen i räntekonsortiet är 2,5 år.

Riskpolicy och placeringsbostämmelser Kammarkollegiet offererar uppdrag till fonder på konkurrensmässiga villkor och förutsätter att villkoren jämförs med andra förvaltares. Eftersom Kammarkollegiet förvaltar många av de allmännyttiga fonderna är vana att hantera risk utifrån aspekten att pengarna ej får försvinna.

Det finns fyra sätt på vilka Kammarkollegiet placerar fondernas pengar. Andelar i aktiekonsortiet Andelar i räntekonsortiet

Likviditetsförvaltning

Individuella placeringar

PPS”!—

Hur fonderna placeras beror delvis på fondens storlek.

Reglementen och restriktioner ' Allmänt placeringsreglemente ' De individuella fonderna har egna placeringsreglementen ' Förvaltningsrådets limiter

Expertrådet beslutar om hela förvaltningen. Förvaltningsrådet beslutar om placeringar i Arbetslivsfonden samt en del generella placeringsregler.

Instruktioner Det finns ett speciellt reglemente för hur de administrativa rutinerna skall skötas. Infosec har gått igenom alla rutiner. Back-office är starkt ADB-baserade och man kan i princip marknadsvärdera alla tillgångar dagligen.

Analys __

Kammarkollegiet har ett bra samarbete med Bergs, Öhmans, SE—Banken och Nordbanken. Eftersom Kammarkollegiet ej har någon egen analysavdelrring (anser att det krävs ca. 25 personer för att täcka allt) läser förvaltama mycket av andras analyser. Förvaltarna går även på S-E-Bankens och N ordbankens frukostmöten.

Man har gjort en framställan till regeringen om att få tillåtelse att gå in i enskilda utländska aktier, men det är ganska tillfredsställande att gå in i utlandsfonder.

Det är viktigast för analytiker att inte bli fartblinda och dra iväg ensidigt åt ett håll. Analys måste gå djupare. Bokslut måste analyseras men även andra faktorer måste vägas 1n

ÅBOVO CONSULTING AB

SOU 19942108 83 BILAGA 1

Utvärdering och system för rosultatuppföljning För Arbetslivsfonden las en kontrollportfölj ut på en annan förvaltare men detta är avvecklat nu då fondstyrelsen ej tyckte att det bidrog till bättre resultat.

Rapportering

Rapportering avseende avkastning görs månadsvis för de större fonderna. ' Avkastning mot index (för månaden, rullande 12-månaders, för kalenderåret etc) ' Transaktioner under månaden

Kostnader 0,15 % för fonder > 100 MSEK (idag ca. 0,12 %)

För förvaltade belopp på ca. 500 MSEK - 1 GSEK ligger avgifterna ännu lägre.

Avgifterna beräknas på kostnader enligt följande: Särkostnader + Overhead-kostnader + vinst/risk marginal

Intäkter och kostnader följs upp per fond. Man har exakt tirnredovisning.

Idag grundar sig avgifterna på förvaltat kapital, men man har titta på resultatbaserade avgifter. Frågan är dock om resultatbaserade avgifter skulle innebära att avkastningen för de fonderade medlen ökar? Norrbom tror inte att detta är fallet. Inga avgifter tas ut för att växla mellan konsortiema.

Framgångsrik kapitalförvaltning:

' Det är viktigt med öppna kontaktvägar mot marknaden. ' Försiktighet måste avvägas mot avkastning. ' Konsten i fondförvaltning är att aldrig tvingas göra en affär.

Orsaker att välja kammarkollegiet som extern förvaltare: Avkastning och pris ' Vi kan mäta oss mot vilken förvaltare som helst. ' Vi har större vana att hantera allmännyttiga pengar. ' Vana att lägga upp speciella styrorgan (förvaltningsråd).

ABOVO CONSULTING AB

ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 78

Nobelstiftelsen VD Michael Sohlman 1993-12-20

Bakgrund, organisation och styrning

Styrelsen ansvarar för förvaltning av stiftelsens medel. VD och VVD sköter den löpande hanteringen av de förvaltade medlen. Placeringarna sker i enlighet med stiftelsens reglemente.

För närvarande utvecklar Nobelstiftelsen sin metodologi (under våren 1994). Denna innebär: ' Utveckling av system för att optimera förvaltningen utifrån risk och avkastningsnivå (identifiering av den effektiva fronten och portföljoptimering).

' Utveckling av utvärdering av externa förvaltare.

Förrnögenhetsmassan uppgår till 2,3 GSEK.

Tillgångsfördelning idag:

17 % fastigheter 24 % räntebärande värdepapper 59 % aktier

Regeringen har beslutat att aktiers andel av portföljen ej får överstiga 70 % av eget kapital till bokfört värde.

Tillåtna instrument anges i reglementet som stadfästs av regeringen.

Mål och krav Den övergripande målsättningen med placering av de förvaltade medlen är god tillväxt samtidigt som de närmaste årens Nobelpris är placerade i lågriskinstrument som räntebärande instrument. Inga preciserade avkastningskrav har satts. Avkastningen skall vara tillräcklig för att täcka de löpande utgifterna givet att realkapitalet har en säker tillväxt. Placeringshorisonten ses som evig.

Den utländska andelen av stiftelsens medel förvaltas av externa förvaltare medan den inhemska portföljen förvaltas internt. Andelen utländska tillgångar i portföljen har ökat från 40 % till 53 % sedan maj 1992. Nobelstiftelsen har globala åtaganden där man måste väga in att utgifterna till stor del är i eller bedöms utifrån utländska valutor.

Strategier

Nobelstiftelsens riskprofil innebär att: ' de närmaste 5 årens Nobelpris är placerade i räntebärande värdepapper vilket anses som nollrisk.

' annars utgör aktieplaceringar största delen av förrnögenhetsmassan och målet är långsiktig tillväxt.

ABOVO CONSUL TING AB

ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 7'9

Styrelsen fattar beslut om den strategiska tillgångsstrukturen.

Nobelstiftelsen tar långsiktiga placeringar i ett antal värdepapper. Ett antal externa förvaltare utnyttjas för placeringar utomlands. Nobelstiftelsen har valt specialiserade förvaltare och viktar på så sätt själva fördelningen jämfört med world-index. Idag är man rätt väl fördelad mot world-index men underviktade på USA och Japan medan man är överviktade på emerging markets.

Den egna förvaltningen består av svenska obligationer och aktier. Obligationema väljs med en sådan löptidsstruktur att de förfaller i samband med att nobelprisen skall betalas ut. Aktieportföljen hanteras stabilt och man gör gradvisa omplaceringar. Aktieportföljen diskuteras i termer av betavärde. För närvarande har portföljen ett lågt betavärde jämfört med generalindex. Anpassningar av aktieportföljen till nya strategier görs gradvis.

Dagens hantering av stiftelsens medel karaktäriseras av ytterligare diversifrering och riskaversion. Det får inte bli några dramatiska kast i tillgångsstrukturen. En given avkastning kan uppnås till en avsevärt lägre risk genom internationell diversifiering.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Svenska aktier följs upp mot index. Obligationsportföljen är definierad som en nollrisk— portfölj eftersom placeringarna i regel hålls till förfall. Obligationsportföljen består idag endast av statliga eller statsgaranterade värdepapper.

Styrelsen erhåller rapportering avseende de placerade medlen inför varje styrelsemöte (8 ggr per år).

Rapportering från de externa förvaltama erhålls månadsvis.

Extern förvaltning

Viktigt att tänka på när man utnyttjar externa förvaltare: ' Fastställa benchmark för utvärdering av förvaltama innan avtalet ingås. ' Risk (månadsvis uppföljning). ' Utvärdering av förvaltare, begära in flera, oberoende utvärderingar.

Externa förvaltare som förvaltar medlen väl blir tilldelade mer medel att förvalta.

Ingen förvaltare har ännu bytts ut men man ser över situationen om en förvaltare producerar genomsnittliga resultat till högre risk än övriga förvaltare. Däremot har kapital flyttats från en förvaltare till en annan.

Idag använder Nobelstiftelsen sig av ca. 9 st externa förvaltare och överväger ytterligare ett par. 10 % av kapitalet är en rinrlig maxgräns för hur mycket som bör läggas ut på en extern förvaltare enligt Michael Sohlman.

Det är dock viktigt att man ej har för många förvaltare och att man själv har kontroll på den totala portföljen, dvs. ej betalar för att ligga i index.

Kostnader Kostnaden för extern förvaltning varierar.

Om externa förvaltningsuppdrag har performance-relaterade avgifter är det nödvändigt att sätta begränsningar avseende risk.

ABovo CONSULTING AB

ERNS T & YOUNG IN TERNA TIONAL 80

86 SOU 1994:108 BILAGA 1

Råd på vägen ' Makroekonomisk kompetens är viktigt, 9/10 av resultatet är till följd av den strategiska tillgångsstrukturen medan 1/ 10 av resultatet är till följd av stockpicking.

' Diversifiering medför reducering av risk ' Informella eller halvforrnella former för makroekonomisk expertis är viktigt. ' Det finns inga komparativa fördelar med att sköta förvaltningen internt.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL 8 l

SOU 19942108 87 BILAGA 1

Skandia Investment Management Kapitalmarknadschef Ove Rydin 1993-12-17

Bakgrund och organisation

Skandias centralstyrelse beslutar om finanspolicyn. Varje försäkringsbolag har en investeringskommitté för allokering av tillgångar, riskstyming och styrning av kreditrisker samt uppföljning av risker och performance. Målsättningen är konsensusbeslut. Varje försäkringsrörelse är totalt ansvarig (även för placeringarna).

Strategier

Totalavkastningen beror till stor del på tillgångsallokeringen. Skandia anser sig idag mycket bättre på att allokera investeringsbeslut inom tillgångskategorier än mellan dem. Skandia satsar fr.o.m. 1994 starkt på en grupp som specialiserar sig på optimering av portföljstruktur.

Skandia Investment Management rekommenderar kvartalsvis strategi till investeringskommittéerna. Investeringskommittéema kommer med inriktningsbeslut med tillåtelse till avvikelse från dessa beslut.

Tillgångama i balansräkningen är ett skydd för skulderna. Detta är en av anledningarna till att man har mycket utländska investeringar i Skandia Group. Livbolaget har endast förpliktelser i Sverige men 15 % av tillgångarna är investerade i utlandet för att uppnå viss diversifiering. Denna andel korrrmer att öka till ca 20 %.

Skandia investerar mycket i index men på vissa marknader där man anser sig ha större kompetens ägnar man sig åt stock—picking t.ex. i USA. I Sverige ligger Skandia till stor del på index eftersom man är så stora. Vissa branscher undviks dock.

Derivatinstrument används för att minska risken. Kommer att bli mer aktiva på derivatsidan framöver men det är viktigt att administrativa enheter hinner med i utvecklingen.

Mål och krav Givet restriktionerna avseende tillgångsallokering är målet att maximera avkastningen inom varje tillgångsslag.

Det är viktigt hur de försäkringstekniska skulderna definieras.

Risken för Skandia är att ej uppnå budgeterad avkastning.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser

Riskaversion avseende kreditrisk. Diversifiering är viktigt för att minska den totala risken. Det finns störst avkastningsrisk i livbolaget p.g.a. att man har mest aktier här (konkurrensrisk). Det är tveksamt om Skandia verkligen är långsiktiga eftersom konkurrens och återbäringsränta gör att fokus tenderar läggas på mer kortsiktig avkastning.

Det finns en riskcontroller-funktion på koncemnivå.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

88 SOU 1994: 108 BILAGA 1

Analys

Fundamental analys fokuseras. På aktiesidan arbetar man mycket med branschanalyser men har alltid med en makroekonom på möten. Analytikerna genererar idéer till affärer som presenteras för aktiechefen eller chefen för kapitalförvaltningen. Man har en in- house brokerfunktion för att inte påverka marknadspriser när stora volymer skall hanteras. Av vikt vid val av motpart för affärer prioriteras att de är godkända ur kreditriskhänseende, är aktörer som kan ta stora poster samt att de har genererat goda affärsidéer.

Fastighetsinvesteringar beslutas på styrelsenivå. Premien för denna typ av investeringar måste vara mycket hög då de är mycket illikvida.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering Avkastning beräknas för varje tillgångskategori. Skandia har valt ett antal index att jämföra sig mot. Man jämför sig även med externa förvaltare på de marknader där dessa utnyttjar. Slutligen jämförs avkastningen mot budgeterad avkastning. Det är svårt att föra en debatt om risk kontra avkastning i styrelsen.

Ränterisk definieras och följs upp som: ' En linjär förskjutning av yieldkurvan ' Löptidsrisk

' Instrumentrisk ' Durationsmål fastställs

Aktierisk definieras och följs upp som: ' Hur pass väl allokerad man är mot index. Rapporteringen försvåras p.g.a. att vi hanterar över 100 portföljer. Månadsrapportering utförs av finanscontrollem och omfattar: Tillgångsallokering (jmf med historik och riktvärden)

Performance (direktavkastning och värdeförändring) Kassaflöden

Valutamix

Off-balance positioner Duration för räntebärande tillgångar

Kursrisk för aktier Kommentar om marknaderna

Informationen hämtas från back-office system.

. . . . . . . .

Extern förvaltning En mycket liten del av förvaltningen läggs idag ut på externa förvaltare främst på utländska marknader för att erhålla ett index att mäta sig mot.

Kostnader Det är dyrt att lägga ut kapitalet för extern förvaltning!!! Viktiga faktorer att tänka på för en intelligent dialog med huvudmannen är: ' Skuldsidan - åtaganden

' Huvudmannens attityd till risk Se till att genom styrelsen eller dylikt ha egen kompetens för en dialog med och uppföljning av externa förvaltare. Låt den externa förvaltaren ha synpunkter på placeringsreglementet. Kompetent personal är viktigt oavsett om man väljer extern eller intern förvaltning.

ABOVO CONSULTING AB

SOU 1994: 108 89 BILAGA 1

Sparbanken Sverige Chef Kapitalförvaltning Petter Odhnoff 1993-12-13

Bakgrund och organisation Sparbanken Sveriges kapitalförvaltning sköter diskretionära förvaltningsuppdrag.

Förvaltning sker på 6 st orter: ' Umeå

Västerås Stockholm Linköping Göteborg Malmö

Det finns 1-2 förvaltare på filial. I Stockholm finns 7 förvaltare eftersom man försöker förvalta en del centralt. Av dessa förvaltare finns en likviditetsförvaltare (penninginstrument och obligationer), 3 st aktieförvaltare, en administrativt ansvarig en chef och en som fokuserar på mindre kunder.

Kapitalförvaltningen sköter endast med förvaltning (inget mäkleri), dvs. tar betalt för förvaltningen. Om det behövs köps bokförings- och skattetjänster in externt.

Ansvarsfördelningen finns klargjord i ett placeringsreglemente.

Totalt förvaltar Sparbanken Sverige 4-5 GSEK. Ca 60-70% utgörs av aktier, resterande medel är räntebärande värdepapper. Den största förvaltade portföljen är på ca. 500 MSEK.

En mindre andel av värdepappren i portföljen är europeiska och amerikanska aktier.

Kapitalförvaltningen har inget eget back-office utan utnyttjar Swedbank Fondkommissions back-office.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser Varje uppdrag är unikt och har speciella förvaltningsavtal inkl. egna placeringsrestriktioner och reglementen.

Användandet av derivatinstrument har varit begränsat till covered calls och utställda optioner. De flesta huvudmän tillåter ej optioner som instrument i sina policies.

Strategier

Vi har ett förvaltarråd som fastställer en modellportfölj. Om portföljförvaltarna vill gå utanför dessa ramar måste de stämma av med chefen för portföljförvaltningen eller aktiechefen.

Utgångspunkten är att varje förvaltad portfölj är unik och varje portföljförvaltare måste ha helt klart för sig vad målsättningen för portföljen är.

ABOVO CONSULTING AB

BILAGA 1

Följande är viktigt att precisera med kunden innan förvaltningen inleds: Riskbenägenhet

Placeringshorisont

Likviditet Kreditrisker Den förväntade avkastningen (förpliktelser mot de här pengarna) Valutarisker

Det är av största vikt att kunden förstår resonemanget om avvägning mellan avkastning och risk.

Sparbanken Kapitalförvaltning fokuserar på strategisk positionering eftersom man anser sig vara bättre på att placera i tillgångar på längre sikt. "Vi är inga traders."

Kunderna är kunder hos Sparbanken och inte hos en enskild förvaltare vilket innebär att individuella förvaltare ej har så stor individuell handlingsfrihet. Kapitalförvaltningen ses som en kollektiv insats. Individuella förvaltare kan dock påverka placeringar genom att föreslå investeringar som sedan beaktas och beslutas om av förvaltarrådet eller chefen för kapitalförvaltningen.

Sparbanken Kapitalförvaltning försöker göra övergripande riskbedömningar innan man går in på nya marknader. Alla placeringar följs upp avseende risk. Standardavvikelse och fundamental risk följs upp för aktieplaceringar. Riskmått man följer upp avseende räntebärande investeringar är durationsrisk och kreditrisk.

Anal s Sparbå'nken har en egen databas där beräkningar av risk och korrelation görs. Det är ej relevant att se på historiska data mer än 10-15 år tillbaka i tiden. Utöver detta analyserar man makroekonomiska faktorer, det ekonomiska och politiska läget samt den ekononriska utvecklingen, inflation och räntenivåer för tidsperioder som är snarlika dagens. Sparbanken tar även in och bedömer andras analyser.

Det första man bildar sig en uppfattning om är räntenivån i framtiden. Idag tror Sparbanken på fallande realräntor de närmsta åren och ser detta som en ökad risk avseende kapitalförvaltning, dvs. risk för att realavkastningskrav ej kan uppnås. När de fundamentala analyserna gjorts identifieras prioriterade sektorer och slutligen prioriteras aktier.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering Placeringsreglementen lägger bojor på portföljförvaltarna och det är därför ej relevant att följa upp performance per förvaltare. Däremot blir performance-relaterade avtal med kunderna mer och mer vanliga.

Uppföljning av tillgångsstrukturen i portföljen görs kvartalsvis och framläggs i samband med presentationer för kunderna.

Uppföljning av resultat görs mot lämpligt index men Sparbanken fokuserar starkt på performance i reala termer.

Kostnader OJO-0,40 % är vanligt som en fast grundavgift. Dessutom avtalar Sparbanken om en

viss procent av avkastningen över en viss realränta.

ABOVO CONSULTING AB

SOU 1994:108 91 BILAGA 1

Har ej loss sharing med kunder, dvs ett lägsta golv för avkastningen. Sparbanken erbjuder alternativa produkter där kapitalet garanteras såsom terminsförvaltningsobligationer samt aktieindexobligationer.

Extern förvaltning

Externa förvaltare utnyttjas framför allt på marknader där Sparbanken Kapitalförvaltning ej har kompetens att plocka ut enskilda aktier eller där man ej haft möjlighet att bygga upp ett index (t.ex. emerging markets). Ca 40-50 MSEK förvaltas externt (ca 1 % av förvaltat kapital).

De främsta fördelarna med att anlita externa förvaltare är att man kan utnyttja dessas erfarenheter och utbyta kompetens, vilket kan vara till nytta i andra sammanhang. En annan fördel är att man lätt kan uppnå riskspridning genom att anlita ett antal förvaltare.

Nackdelarna är att man betalar en fast avgift medan möjligheten till ökad avkastning ligger hos förvaltaren (inga garantier). Det är även viktigt att fastställa flexibilitet i förvaltningsavtalen.

Råd på vägen För att vara framgångsrik behöver man ej ha rätt hela tiden, men det är mycket viktigt hur situationen hanteras när något går fel.

Disciplin att följa de linjer man har arbetat upp är av största vikt samtidigt som en viss ödmjukhet krävs vid felaktiga beslut för att våga ta förluster i tid.

Det är även viktigt att i förhand klargöra målsättningar och vad som krävs för att uppnå dessa samt vilken riskprofil som är lämplig. Kompetens i styrelsen är därför nödvändigt.

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

92 SOU 19942108 BILAGA 1

Trygg-Hansa SPP Kapitalmarknadschef T-H Liv Sverker Praski 1993-12-15

Bakgrund och organisation Kapitalförvaltningen för Trygg-Hansa SPP är organiserad efter tillgångsslag.

Personella resurser:

Chef för Kapitalförvaltningen 2 portföljansvariga l ekonom 3 controllers l redovisningsenhet

Fastighetsavdelningen omfattar ca 30 personer centralt. Lånegruppen består av ca 30-35 personer. Räntebärande värdepapper omfattar 5-8 personer. Aktieavdelningen består av 10-15 personer (exkl. unit-linked)

Finansdelegationen har gett ett uppdrag till Trygg-Hansa SPP Holding att sköta kapitalförvaltningen. VD för Holding delegerar till chefen för kapitalförvaltningen som i sin tur delegerar till portföljansvarig och därefter delegera till tillgångsansvarig.

Styrning Finansdelegationen beslutar om tillgångsfördelning varannan månad. Finansansvarig bereder ärenden.

Styrelsen tar beslut om placeringsreglementet som sedan gäller tills vidare. Generellt skall man ha samma syn rakt över portföljema men det finns dock vissa skillnader mellan portföljema av historiska orsaker. Vissa portföljer vill ha indexering och andra vill ej ha det.

Viktiga strategiska utgångspunkter för kapitalförvaltningen är: ' Placeringshorisont (hur långsiktig är man egentligen - känslighet för variationer på vägen) ' Definiera framtida åtaganden (reella eller nominella åtaganden?)

' Konkretisera riskaversion samt klargöra förhållandet mellan risk och avkastning ' Shortfall risk - hur skall man hantera detta konkret?

Strategier För att fastställa risksynen har man simulerat fram portföljer på den effektiva fronten som hjälp i dialogen med placeringsdelegationen.

Med utgångspunkt _från nonnalportföljen delas portföljen upp i en indexerad del och en aktiv förvaltning. Aven på kort sikt kan man dock tänka sig att variera aktie resp. ränteandelen. Stora kapitalförvaltare arbetar mycket utifrån index. Indexering är billigt, 70 -80 % i index är lagom. Med resterande portfölj skall du ta bets.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST & YOUNG INTERNA TIONAL

SOU 19941108 93 BILAGA 1

Riskpolicy och placeringsbestämmelser

Kreditkommitte'n ger förslag på en förteckning av limiter till finansdelegationen.

För ränterisk är det egentligen intressant att se på ränterisken i hela portföljen, dvs hela portföljens duration. Detta är dock svårt.

Likviditetsrisk minimeras genom god likviditetsplanering.

Generellt finns en tendens till en dragning mot mer likvida tillgångar, även vad gäller fastigheter.

Eftersom Trygg-Hansa SPP anser att de stora skillnaderna i avkastning avgörs genom den strategiska tillgångsstrukturen anser man att det är viktigt med en liten grupp duktiga makroekonomer för analysarbete.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering Uppföljning sker mot marknadsindex för aktier och räntebärande värdepapper. Trygg- Hansa SPP har ej hittat något bra sätt att följa upp avkastning på fastigheter.

Månadsrapportering avseende avkastning och risk görs till finansdelegationen.

Det är viktigt att veta hur avkastningen mäts för att göra en vettig uppföljning mot benchmark. Det är således viktigt att lägga krafter på att utveckla bra benchmark att mäta sig mot.

Råd på vägen

' En bra och genomtänkt strategi som man håller fast vid är viktigt (anställ inga traders om ni är långsiktiga). ' Kvantifiera de grundläggande målen och kraven.

Hur ser åtaganden ut? Håll er till likvida värdepapper.

Viktigt med duktiga rådgivare (strategisk fördelning)

Gå in i index och utnyttja derivatinstrument Lägg ut aktiv förvaltning externt.

Kostnader ' Minimera det administrativa arbetet

' Det går att komma långt med indexering. ' Låt någon annan sköta back-office arbetet.

Extern förvaltning

I en liten organisation föreslår Sverker Praski att man lägger ut den aktiva delen av portföljen på externa förvaltare. De stora avkastningsskillnadema bestäms av fördelning på tillgångsstruktur och ej av stock-picking. En kärngrupp av kompetens som kan analysera och underbygga förslag till styrelsen är nödvändig.

Diversifiering både avseende geografisk spridning och spridning på tillgångsslag är viktigt.

ABOVO CONSULTING AB

94 SOU 1994:108 BIIAGA 2

BILAGA 2

ABOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

SOU 19942108 95 BILAGA 2

AVKASTNING ocn STANDARDAVVIKELSE FÖR SVENSKA TILLGÅNGAR 1926 TILL 1987

Aktier Obligationer Riskfri KPI tillgång

Genomsnittlig årsavkasmingl) 13,1 % 5,2 % 5,4 % 4,6 % mm......»

1) Avkastningarna har mäns som aritmetiskt medelvärde av årsavkastningar. 2) Standardavvikelse har beräknats som historisk standardavvikelse på årsavkastningama.

ABOVO CONSULTING AB

ERN5T& YOUNG INTERNATIONAL 90

ABOVO CONSUL TING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

BILAGA 3

SOU 19941108 97 BILAGA 3

__ HISTORISKA DATA ArrARsyARLDENs GENERALINDEX JAMFORT MED BRANSCHINDEX

1979-01 1980-01 1981-01 1982-01 1983-01 1984-01 1985-01 1986-01 1987-01 1988-01 1989-01 1990—01 1991-01 1992-01 1993 01

Affärsvärldens generalindex _____ Bank & Försäkring

Branschindex för bank och försäkring har utvecklats sämre än Affärsvärldens generalindex under 1980—talet. Under senare delen av 1985- 1986 samt under 1993 har bank- och försäkringsindex utvecklats bättre än

generalindex.

1992-01 1993 01

,. O . .— 0) O') '—

1979-01 1980-01 1931-01 1982-01 1983-01 1954-01 1985-01 1986—01 1987-01 1988-01 1989-01 1990-01

Affärsvärldens generalindex _____ Fastighets— & Byggföretag

Branschindex för fastighets- och byggföretag har utvecklats sämst av de olika branschindex samt sämre än Affärsvärldens generalindex över tidsperioden 1979 till 1993. Att notera är att fr.o.m. 1986 har fastighets- och byggföretagsindex överdramatiserat såväl upp som nedgångar i generalindex.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

BILAGA 3

1979-01 1980-01 1981-01 1982-01 1983-01 1984-01 1985-01 1986-01 1987-01 1988-01 1989-01 1990-01 1991-01 1992-01 1993-01

_ Affärsvärldens generalindex _____ Handelslöretag

Branschindex för handelsföretag har, sett över hela tidsperioden, utvecklats likvärdigt med Affärsvärldens generalindex. Handelsföretågsindex missade dock såväl uppgången under 1989 som den påföljande nedgången i generalindex under åren 1990 till 1992.

_AMrsvarlaons gen-rulindnx _ —— —— Skogsfamng

Branschindex för skogsföretag har utvecklats en aning bättre än Affärsvärlden generalindex sett över hela perioden 1979 till 1993. Framförallt kan ett mönster skönjas där uppgångama i skogsföretagsindex är mer dramatiska än i generalindex men där branschindex för skogsföretag återkommer till en nivå likvärdig med generalindex efter kraftiga

kursnedgångar.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTJ: YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 99 BILAGA 3

Afflnviddons generalindex

Branschindex för verkstadsföretag har utvecklats lite bättre än generalindex sett över tidsperioden 1979 till 1993. Under hela 1980—talet har verkstadsföretagsindex utvecklats i relativt jämn takt med Affärsvärldens generalindex.

1979-01 1980-01 1981 -01 1982—01 1983-01 1984-01 1985-01 1986-01 1987-01 1988-01 1989-01 1990-01 1991-01 1992-01 1993—01

_ Affärsvärldens generalindex _____ Rena investmentbolag

Branschindex för rena investmentbolag har utvecklats sämre än generalindex sett över hela perioden. Branschindex för rena

investmentbolag har överreagerat för såväl uppgångar som nedgångar på marknaden.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

BILAGA 3

1979-01 1980-01 1981-01 1982-01 1983-01 1984-01 1985-01 1986-01 1987-01 1989-01 1990,01 1991 01 1993-01

Branschindex för blandade investmentbolag har utvecklats betydligt sämre än Affärsvärldens generalindex under perioden 1979 till 1993. Branschindex för blandade investmentbolag har legat på en lägre nivå än generalindex under hela perioden.

1981—01 1982-01 1983—01 1984-01 1985-01 1986-01 1987—01 1988-01 1989-01 1990-01 1991-01 1992-01 1993-01

v- v- 0 O . O') O 'N 0 G) 0) v- v-

Affärsvårldens generalindex _____ Övriga

Övriga bolag här utvecklats bättre än generalindex under l4-årsperioden men har utvecklats relativt lika med Affärsvärldens generalindex fram till 1991. Efter 1991 sjönk inte index för övriga bolag lika skarpt som generalindex under 1991 och 1992.

ÅBOVO CONSULTING AB

SOU 1994: 108 101 BIIAGA 4

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNSTG: YOUNG INTERNATIONAL

BILAGA 4

BILAGA 4

DEFINITIONER

Aktiv förvaltning

Derivatinstrument

Diversifiering

Duration

Exponering

Försäkringstekniska skulder

Indexförvaltning

Inflationsrisk (realränterisk)

Kreditrisk

ABovo CONSUL TING AB ERNSTA: YOUNG INTERNATIONAL

Aktiv (eller dynamisk) fondförvaltning innebär att under kortare tidsperioder avvika antigen från den fastställda strategiska tillgångsstrukturen eller att inom ett tillgångsslag under en kortare tidsperiod avvika från ett index.

Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet på ett underliggande värdepapper, t.ex. statsskuldväxlar eller aktier. Exempel på derivatinstrumnet är optioner och terminer.

Fördelning av investeringar inom och mellan tillgångskategorieri syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj.

Durationen kan beskrivas som obligationens genomsnittliga återstående löptid. Måttet tar hänsyn till och viktar räntekänsligheten som beror av obligationens faktiska löptid med räntekänsligheten som är hänförlig till kupongemas löptid. Durationen för en nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation mindre än dess löptid.

Det belopp vars värde förändras p.g.a. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper.

Sammanfattande benämning på premiereserv, ersättningsreserv och skadebehandlingsreserv för försäkringsbolag.

Se passiv förvaltning.

Risken för att inflationen överstiger avkastningen på en tillgång (negativ realavkastning).

Risken för att en fordran ej betalas på utsatt tid eller med det hela belopp som fordran utgör.

SOU 1994:108 103 BILAGA 4

Kursrisk för aktier

Kärnbränslefonden

Likviditetsrisk

Limiter

Market maker

Marknadsrisk

Marknadsvärde

Norm

Option

Asovo C ONSUL TING AB ERNST & YOUNG INTE/INA YIONAL

Den totala kursrisken i en aktieportfölj består av marknadsrisk och den aktiespecifika risken. ' Marknadsrisken (även kallad systematisk risk) är den risk som är förknippad med aktiemarknadens egenskaper. ' Den aktiespecifika risken (även kallad osystematisk risk) är den som följer av exponering mot en enskild aktie. Denna risk kan reduceras genom diversifiering.

De medel som fonderas enligt lagen (199221537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle.

Risken att värdepapper p.g.a. marknadssituationen ej kan omsättas vid önskad tidpunkt, till önskat pris och/eller önskad volym.

Begränsningar avseende investerings- möjligheter.

Marknadsgarant, dvs. den som upprätthåller en marknad i ett värdepapper.

Risken att portföljens marknadsvärde sjunker till följd av faktorer på kapitalmarknaden såsom en förändring i räntenivån, marknadens volatilitet etc.

Värdering av en portföljs tillgångar och skulder till kapitalmarknadens rådande prisnivå.

Riktvärde eller index mot vilket tillgångamas risk och/eller resutat skall mätas.

En option ger innehavaren rätten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris vid en viss tidpunkt.

Passiv förvaltning

Placeringshorisont

Placeringsreglemente

Prioriterade obligationslån

Realavkastning

Riskavert

Riskneutral

Risktagare

Räntebindningstid

BILAGA 4

Passiv (eller statisk) fondförvaltning innebär att hela kapitalet placeras i enlighet med den beslutade tillgångsstrukturen och inom tillgångsslagen fördelas enligt index.

Den tidsperiod under vilken förvaltade medel skall investeras.

Riktlinjer, restriktioner och handlingsramar för investeringar regleras vanligtvis i ett placeringsreglemente.

Obligationer vilka emitterades av staten och bostadsinstitut till en ränta som understeg marknadsräntan. Upplåningen avsågs gå till prioriterade ändamål såsom finansiering av bostadsbyggande. Denna form av obligationslån avskaffades 1986.

Avkastningen på en tillgång rensat för inflationen (vanligtvis konsumentpris- index).

En investerare som föredrar en investering med mindre risk framför en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

En investerare som är indifferent mellan en investering med mindre risk och en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

En investerare som föredrar en investering med mer risk framför en investering med mindre risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Den tidsperiod under vilken kupongräntan på ett räntebärande värdepaper är fast.

ABovo CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 105 BILAGA 4

Ränterisk

Strategisk tillgångsstruktur

Terminskontrakt

Tippningsrisk

Volatilitet

Åtagandestruktur

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTBr YOUNG INTERNATIONAL

Ränterisk kan generellt delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk.

' Prisrisken är risken för att den räntebärande portföljens värde minskar eller ökar till följd av en förändring av räntenivån på marknaden. ' Återinvesteringsrisken är risken att avkastningen på kupong— utbetalningar vilka skall återinvesteras i räntebärande värdepapper minskar eller ökar till följd av en förändring av den generella räntenivån på marknaden.

Långsiktig beslutad fördelning av tillgångar på olika placeringsslag såsom aktier, räntebärande instrument, fastigheter etc.

Avtal om köp eller försäljning av ett underliggande värdepapper till en bestämd ränta/kurs per en angiven framtida leveranstidpunkt.

Risken för relativa förändringar mellan räntenivån för olika löptider på marknaden och dess påverkan på tillgångamas marknadsvärde.

Variation i pris eller avkastning för ett värdepapper över tiden. Volatiliteten mäts ofta som historisk standardavvikelse.

Struktur avseende löptid och storlek (reala belopp) på de åtaganden Kärnbränslefonden har i form av ersättningar till kraftbolagen.

106 SOU 19941108 BILAGA 5

BILAGA 5

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERN5T& YOUNG INTERNA TIONAL

SOU 1994: 108 107 BILAGA 5

BIBLIOGRAFI

Litteratur Ds 1993:57, Placeringsregler för försäkringsbolag, Allmänna Förlaget, Stockholm.

Ds 1991:14, AP—fondens förvaltning -— En översyn, Allmänna Förlaget, Stockholm.

Elton, J. Edwin/Gruber, Martin J., Modern portfolio theory and investment analysis, Third Edition, John Wiley & Sons Inc., New York, 1987.

F 1992zl9, Fondförvaltning i staten, Riksrevisionsverket, Stockholm.

F 1993:30, Avfall ' Avveckling ' Avkastning — kassahållning i kärnavfallsfonden, Riksrevisionsverket, Stockholm.

Ibbotson, Roger G.ISinquef'leld, Rex A., Stocks, Bonds, Bills, and Inflation: Historical returns (1926-1987), The Research Foundation of The Institute of chartered Financial Analysts, Charlottesville, Virginia 1989.

Lybeck, Johan A., Finansiella kriser förr och nu, SNS Förlag, Stockholm 1992.

Sharpe, William FJAlexander, Gordon J., Investments, Fourth Edition, Prentice Hall, New Jersey 1990.

SOU 1984:76, Samordnad kämavfallshantering, Planering, tillsyn och finansiering, Allmänna Förlaget, Stockholm.

Vinell, Lars/De Ridder, Adri, Aktiers avkastning och risk teori och praktik, Norstedts Förlag, Stockholm 1990.

Artiklar samt övriga publikationer

Beckers, Stan, Stocks, bonds and inflation in world markets: implications for pension fund investment, The Journal of Fixed Income, December 1991.

Butler, Kirt CJDomian Dale L., Risk diversification and the investment horizon, The Journal of Portfolio Management, Spring 1991.

De Ridder, Adri, Aktiemarknadens riskpremie under ett halvt sekel, Ekonomisk Debatt 1/89.

Frennberg, Per/Hansson, Björn, Bör pensionssparande ske i aktier? Avkastning på olika tillgångar 1919-1990, Ekomomisk debatt 3/91.

F rennberg, Per/Hansson, Björn, Risk and return on Swedish stocks 1919-1989, Skandinaviska Enskilda Banken Quarterly Review 1-2 1991.

Ibbotson, Roger G.ISiegel, Laurence B., The world bond market: market values, yields, and returns, The Journal of Fixed Income, June 1991.

Jorion, Philippe, Asset allocatian with hedged an unhedged foreign stocks and bonds, The Journal of Portfolio Management, Summer 1989.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST & YOUNG INTERNATIONAL

108. SOU 19941108 BIIAGA 5

Näslund, Bertil, lntemationell portföljförvaltning — en översikt, Ekonomiska Debatt 2/91.

Philips & Drew Fund Management Ltd, Pension Fund Indicators, London 1993.

SKB Kärnkraftens slutsteg plan 92, Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1992.

SKB Kärnkraftens slutsteg plan 93, Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1993.

SKI Tekniska rapport 93:38, Förslag till avgifter för år I 994 enligt lagen (] 992.'153 7) om framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m., Statens Kämkraftinspektion, Stockholm 1993.

SKI Tekniska rapport 92:23, Förslag till avgifter för år 1993 enligt lagen ( I 981 :669) om framtida utgifter för använt kärnbränsle m..,m Statens Kämkraftinspektion, Stockholm 1992.

Statens Kärnbränslenämnd, Fördjupad anslagsframställning 1992/93 1994/95, Stockholm 1991.

Årsredovisningar

AP-fonden, 1992

Kammarkollegiets fondförvaltning, 1992/92 Nobelstiftelsen, 1992 Riksförsäkringsverket, 1992/93

SKB, 1992 SKI, 1992/93 Skandia Group, 1992 (inkl. Facts about investments) Trygg-Hansa SPP, 1992

ÅBOVO CONSULTING AB

SOU 1994:108

Bilaga 5

Rapport från Sparbanken Sverige

&? SPARBAN KE N

KAPITALFÖRVALTNINGEN

BERSBEKTIY

1994-03—01

Befolkningsutveckling Sverige Relativa andelar 1945-2025

1945 1965

Kllhz SCB & Sparbanken &edge

Åke Gustafsson Gunnar Håkanson Petter OdhnoH'

INNEHÅLISFÖRTECKNING Sida Sammanfattning 2 Smarion för tillväxt och realränta i ett längre perspektiv 4 En föränderlig värld 4 Nya värderingar 4 Långa (struktur-) cykler 5 Större osäkerhet än någonsin tidigare 6 Ny vitbok inom EG 6 Förändringar på mikronivå underlättar mr en lägre inflation 7 Skiftande internationell tillväxt framöver 7 Usla statsfinanser i många länder - det största inflationshotet 10 Ränteutvecklingen - Unga räntan 13 Korta räntan 15 Postitiva realräntor i framtiden 16 Demografiska trender 17 Varför demografi 17 Historik 18 Sveriges framtida befolkning 20 Andel pensionärer och mycket gamla kommer att öka 21 Fortsatta förskjutningar inom gruppen 20-64 år 21 liknande utveckling i ISG—länderna men starkare trend 21 Tillväxt inflation och ränta i Sverige 1994-2000 22 Inflation 23 Tillväxt 24 Ränta 25 Realräntan 25 Scenarion för perioden 2000-2010 26 Allmänt 26 Demografi 26 Tillväxt 27 Räntan 28 Scenarion för perioden 2010-2025 28 Demografi 28 Tillväxt & ränta 29 Slutsatser för kapitalallokering 31 Varför riskspridning? 31

Bilaga 1. "Emerging markets" 34

Ekonomiska prognoser har alltid varit förknippade med mycket stor osäkerhet. Vi har i den här rapporten försökt att nå en uppfattning om tillväxt och realränta på mycket lång sikt. Det är vår mening att våra synpunkter skall vara en del i en diskussion kring de här frågorna. Vi har som främsta analysverktyg valt att undersöka de demograiiska förändringar som Sverige står inför.

Vi lever i en förändeng värld och vi påverkas allt snabbare av förändringar och trender i vår omvärld. I takt med politiska förändringar, ökad handel och integrering mellan de viktigaste låndema i vår omvärld är det allt mindre vi själva som ställer villkoren. Visst kan vi påverka, men internationella konjunkturer och handelsavtal ger oss oftast grundförutsättningama. Detta leder till en allt större osäkerhet om framtiden.

Utvecklingen inom EU har de senaste åren präglats av låg tillväxt och en allt högre arbetslöshet. I de uppsatta- målen krävs det en genomsnittlig årlig tillväxt på ca 3,5 % för att klara sysselsättningsmålet, 15 miljoner nya arbetstillfällen inom EU. Samtidigt har centralbankema fört en penningpolitik för att "klara" ett inflationsmål på 2—3%. I och med Sveriges ambition att bli medlem i EU tvingas den svenska regeringen och Riksbanken att föra motsvarande politik.

Tillväxten inom Europa ter sig idag mycket bräcklig. I stället är det inom andra delar av världen vi kan spåra en stark tillväxt. Befolkningsrika länder som exempelvis Kina, Indien och Indonesien växer sig allt starkare, och en allt större del av världens tillväxt de närmaste åren kommer att ligga inom dessa regioner. Detta ställer givetvis allt högre krav på vår exporu'ndustri.

I takt med att de offentliga frnansema har försämrats, är vi tvingade att lita till den konkurrensutsatta sektorn för tillväxt. Detta tvingar fram ett investeringsklimat för den konkurrensutsatta sektorn som är internationellt konkurrenslqaftigt. Ett av de största problemen under åttiotalet för expansiva företag har varit de extremt höga realräntoma. Om det skall skapas nya arbetstillfällen måste åttiotalets ralräntor vara en parantes. Detta gäller inte bara i Sverige.

Det största hotet mot de uppsatta inflationsmålen är de höga och snabbt ökande statsskuldema. Konsekvenserna är svåra att bedöma. Uppenbart blir det ett stort problem när vi i Sverige riskerar att hälften av statens intäkter går till räntebetal- ningar inom de närmaste 3—4 åren.

Sveriges befolkningsstruktur har sedan andra världskriget kännetecknats av några tydliga trender.

-Längre livslängd och en allt större andel pensionärer. -Stora bamkullar under åren 1945-60 som "rullar genom" åldersgrupperna.

-En avtagande ökningstakt av den totala befolkningen.

Vi har i våra studier funnit ett intressant samband mellan nominell tillväxt och förändringar inom gruppen 35-45 år. Vidare har vi funnit en negativ korrelation mellan räntenivån och förändringar inom åldersgruppen 55-65 år. Genom att vi med relativt stor säkerhet kan prognostisera dessa gruppers förändringar i framtiden kan vi också skapa oss en uppfattning om en del av förutsättningama för tillväxt och räntenivåer.

Med en allt större andel av äldre inom befolkningen, antingen inom mycket sparaktiv ålder eller som pensionärer, och en mycket svag utveckling inom de konsumtionsaktiva grupperna, rälmar vi med att detta skall få en återhållande effekt på tillväxten. Att befolkningsstrukturen inom våra traditionella handelspartners ser liknande ut gör att vi inte ser mycket hjälp där.

Med tanke på vår framtida befolkningsstruktur, och behoven att ge goda förutsättningar för den konkurrensutsatta sektorn, ser vi möjligheterna att bibehålla dagens realräntor som små. Under 1980-talet var den årliga korta realräntan i genomsnitt närmare 6% , vilket är en extremt hög och ej uthållig nivå. De senaste fyrtio åren har den korta och långa årliga realräntan varit i genomsnitt 0,5 % resp 2%. Det är vår uppfattning att de genomsnittliga realräntoma de närmaste fyrtio åren i genomsnitt inte kommer att awika med speciellt mycket från den långa trenden. Dock kan variationen år från år vara hög.

Slutsatserna med en förväntad hög osäkerhet och en riskfri ränta på väsentligt lägre nivå jämfört med 1980-talet, innebär att det blir nödvändigt att ta risk för att öka sannolikheten att nå över 0,5-2,5 % i real avkastning. Riskspridning mellan fler tillgångsslag och inom tillgångsslag ökar sannolikheten för högre realavkastning. Det är därför väsentligt att förstå och diversifiera risker.

SCENARION FÖR TILLVÄXT ocn REALRÄNTA I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV

En föränderlig värld

För att illustrera vilken förändeng värld vi lever i och behovet av att lyfta blicken inleder vi med en kort blick tillbaka i tiden. Under de senaste 20 till 30 åren har vår omvärld förändrats oerhört kraftigt. För 30 år sedan befann vi oss mitt uppe i det "kalla kriget". Vår omvärld karakteriserades av stark misstro mot varandra, Öst bekämpade Väst och vice versa. Territoriella krav stod mycket högt på supermaktemas prioriteringslista. Koreakriget var just över och snart skulle Vietnamkriget ta sin början. Revolutionen på Kuba hade skapat stora spänningar i USAs omedelbara närhet, framför allt efter USAs misslyckade invasion av Kuba (Grisbukten 1961).

Successivt avtog dock spänningarna och ekonomiskt präglades 60—talet i stor utsträckning av materiell välård, "det glada 60-talet". Den tekniska utvecklingen var mycket snabb. Många nya uppfinningar och nya material kom fram. Saker som kom att underlätta det dagliga livet samtidigt som det ingöt framtidstro. Den nya tekniken innebar emellertid också att produktiviteten och effektiviteten i tillverkningen ökade. Eftersom tillväxten var hög och ländernas ekonomier hade återhämtat sig efter kriget fanns det utrymme att expandera den offentliga sektorn. Välfarden började att byggas ut. Arbetstillfällen skapades och den offentliga servicen höjdes. Som en motpol till denna positiva utveckling stod fortfarande motsättningarna mellan de båda supermaktema. Det kalla kriget var fortfarande en påtagligt negativ faktor som dämpade den internationella tillväxten och satte en hämsko på den globala frihandeln.

Nya värderingar

Mot slutet av 60-talet började spänningarna mellan den unga generationen och den äldre att öka. Kulmen nåddes i samband med studentrevoltema 1968. Sverige hade under 60—talet en likartad utveckling som övriga delar av världen. Under 70—talet började dock Sverige successivt att awika. Tillväxten - som numera togs för given intecknades i förväg och användes till att snabbt bygga ut den offentliga verksamheten. Den offentliga servicen tog allt större del av samhällets resurser och produktion i anspråk. En expansion av den offentliga sektorn genererades från två håll. Dels genom att den offentliga servicen skulle höjas - ett välf'ardsmål i sig - och dels genom att kvinnorna skulle garanteras ett "riktigt” arbete utanför hemmet. Utbyggnaden av den offentliga sektorn pågick under hela 70-talet och en bit in på 80-talet. Sverige (de nordiska länderna) var i detta sammanhang ett föregångsland.

Övriga länder uppvisade inte alls samma utveckling. Mot slutet av 70—ta1et började den svenska ekonomin uppvisa allt större konkurrenskraftsproblem. 1977 tvingades Sverige att devalvera sin valuta för första gången på flera årtionden. Tillväxten i den svenska ekonomin visade sig inte allom given. Tydliga bristsymptom kunde skönjas.

Den politiska kraften att ta tag i problemen saknades. I stället fortsatte Sverige sin devalveringsbana och genomförde i snabb takt ett antal devalveringar. I och med den sista, 1982, var den svenska konkurrenskraften gott och väl återställd. Egentligen hade Sverige genom devalveringama skaffat sig en påtaglig konkurrenskraftsfördel jämfört med andra länder. Denna konkurrensfördel resulterade under 80-talet i att många bristsymtom doldes under stora företagsvinster och därmed förknippade höga skatteintäkter. Budgetunderskottet från det tidiga 80—talet försvann. Inflationen var förvisso hög, men i och med den stärkta konkurrenskraften spillde den inte över i utebliven tillväxt och stegrad arbetslöshet.

De snabbt stigande "övervinstema" i kombination med reglerade kapitalmarknader resulterade i en mycket kraftig uppgång på börsen och stigande fastighetsvärden. Prisuppgångar som togs som intäkt - efter det att kreditmarknaden börjat avregleras i mitten av 80—talet - för att höja belåningsgraden på reala tillgångar. Dessa förändringar i kombination med ett skattesystem som främjade belåning och bestående negativa realräntor (efter skatt) innebar en bra grogrund för spekulation. Idag känner alla till resultatet....

Sammantaget kan konstateras att förändringarna varit mycket omfattande under denna tidsperiod. lntemationeut har vi gått från en situation där saker var bestående och fasta till en helt ny situation. Det kalla kriget har upphört, Östeuropa har kollapsat och Sovjetunionen har upplösts. Här hemma har det gamla samhället som byggde på en effektiv tillverkningsindustri, med basnäringama i centrum, avlösts av en ekonomi där tjänstesektorn dominerar och där den offentliga sektorn fått stort utrymme.

Likartade genomgripande förändringar har skett på de finansiella marknaderna, såväl internationellt som på hemmaplan. Vi har gått från en stelbent reglerad marknadsstruktur till en flexibel och dynamisk marknad där tekniken gjort enorma landvinningar. Vi har gått från en marknad med ett fåtal produkter/instrument till moderna marlmader som erbjuder en mycket rik produktflora.

Långa (struktur-) cykler

De första tankegångarna kring långa cykler (long waves) lanserades av Nikolaj Kondratieff år 1925. I sitt arbete menade Kondratieff att han identifierat tre långa vågor om 50 till 60 år sedan slutet av 1700-talet. Simon Kuznets identifierade tillväxtcykler (long swings) som varierade mellan 15 och 25 år i längd. Variationer ibefollmingstillväxten tycks ha varit väsentlig för förekomsten av Kuznets—cykler.

Enligt forskning vid ekonomiskt-historiska institutionen i Lund har sedan mitten av förra seklet både den svenska och den internationella ekonomin fått vidkännas strukturella kriser med viss regelbundenhet. Dessa kriser medför att utvecklingen kommer in i nya banor vad gäller tillväxtens innehåll, marlmadsinriktning o s v. Sedan mitten av 1800-talet har dessa kriser uppkommit med ca 40 års mellanrum. I slutet av 1840-talet, i början av 1890-talet, i inledningen av 1930-talet och under mitten av 1970-talet.

Gemensamt för kriserna är att de har föregåtts av en stigande konkurrens. Efter lcrisema har kommit en period då betydande innovationer har spidits genom investeringar och expansion av nya företag.

Vidare innehåller varje 40-årscykel två cykler på ca 20 år som haft olika karaktär. En där tillväxten är mera hemmamarknadsbetonad och en där tillväxten i högre grad genereras via internationell expansion. Enligt lunda-forskama befinner vi oss idag i brytpunkten mellan två 20—årscykler som inleddes med 1970—talets strukturkris.

Större osäkerhet än någonsin tidigare

Omställningama de senaste årtiondena har - som sagt - varit mycket stora. Och allt talar för att vi går en fortsatt turbulent tid till mötes. Problemen är många och stora, både internationellt och här hemma.

Sovjetunionens fall innebar både positiva och negativa förändringar. Negativa i så måtto att många av de konflikter som gömts under diktatoriskt förtryck nu blommar upp. Flera exempel på detta finns i de södra delarna av f. d. Sovjetunionen (Armenien, Kirgizien, Tadjikistan, Kazakstan.) I Europa är f. d. Jugoslavien det tydligaste exemplet. Konflikterna är dessutom mycket svårlösta, och går ofta många generationer bakåt i tiden. Ofta är det konflikter med religiösa eller etniska förtecken. Konflikter som inte kan lösas på ett rationellt och logiskt sätt via förhandlingar.

Efterkrigstidens fasta spelregler har brutits upp och en ny ordning växer fram. Frågan är vilken roll olika nationer och. grupperingar skall ha i den "nya" världen? Vilken roll skall USA/NAFI'A spela framöver, och hur står dess roll i relation till EG/EUs strävanden?

Just EG/EU-processen är av stor betydels för världsekonomin i allmänhet och för den svenska ekonomin i synnerhet. Efter bifallet i den andra danska folkomröstningen finns åter förutsättningar för processen att ta fart igen. Splittringen som uppstått under de senaste åren är dock djup och mycket talar för att den vision man hade för ett par år sedan (Maastrichtfördraget) har skjutits långt in i framtiden. Målsättningen att så tidigt som 1997 och senast 1999 ha en gemensam valuta ligger förmodligen en god bit på andra sidan sekelskiftet. Under 1992 och -93 föll den ena valutan efter den andra, och idag är det endast hårdvalutoma (den tyska D-marken och holländska gulden) som har "äran i behåll". Detta utgör ett tydligt tecken på att ländernas ekonomier måste integreras betydligt mer än vad tidigare varit fallet.

Ny vitbok inom EG

Utvecklingen inom EG/EU stannade av under första halvan av 80—talet. I dagligt tal talades det om att Europa led av "Eurosklerosis". Dynamiken hade så att säga

stannat av. En oförmåga att ta sig ur ett tillstånd av låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation. Räddningen för Europa den gången var introduktionen av Vitboken (1985) och skapandet av den gemensamma inre marknaden. En process som vitaliserade hela Europa.

Under de senaste åren har åter tillväxtkraften mattats påtagligt i Europa. Under loppet av 1992/93 har sysselsättningsökningen stannat av och förbytts i en snabbt stegrad arbetslöshet. Tillväxten inom EG/EU har stagnerat.

Även denna gång har en vitbok presenterats. Enligt "Vitbok II" föreslår EG- kommissionen att medlemsländerna tillsammans skall skapa 15 miljoner nya arbetstillfällen fram till sekelskiftet. I den nya vitboken läggs tonvikten dels på att öka EG/EUs konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Dels utnyttja den egna marknaden effektivare och nya investeringar i infrastruktur och ny teknik. På detta sätt skulle arbetslösheten inom EG/EU halveras fram till år 2000.

Utan att gå in i detaljer konstaterar "Vitbok 11", för att klara det uppsatta sysselsätt- ningsmålet krävs en genomsnittlig årlig tillväxt på ea 3,5% under perioden 1995 - 2000. I "Vitbok 11" betonas vikten av en fortsatt "stabil" penningpolitik inom EG/EU. Under de senaste åren har centralbankema inom EG/EU fört en penningpolitik för att "klara" ett inflationsmål på 2 - $%. Nödvändigheten av att finanspolitiken och lönebildningen så snabbt som möjligt "anpassas" till detta inflationsmål lyfts fram i rapporten. Även betydelsen av att hela den ekonomiska politiken (både penning— och frnanspolitik) och lönebildningen strävar mot samma mål (dvs låg inflation) under återstoden av 90—talet betonas.

Förändringar på mikronivå underlättar för en lägre inflation

Samtidigt som de politiska förutsättningarna och värderingarna förändras gör den tekniska utvecklingen framsteg. Som vanligt är det utvecklingen inom dataområdet som går snabbast. Investeringarna i s. k. "speed investment" är markant. "Uppsnabbningen' av kommunikationsmöjlighetema och överföringen av data mellan olika delar av världen innebär stora möjligheter.

"Speed investment" innebär också en stigande produktivitet, något som i sig bidrar till att inflationen hålls i schack. Ytterligare trender som påverkar inflationen i dämpande riktning är "global sourcing" och "pricing power to the people". Global sourcing innebär att tillverkning och inköp sker globalt där affären är mest förmånlig. Pricing power to the people innebär att konsumenten/inköparen genom ökad medvetenhet sätter press på priser. Även myndigheternas avregleringar ger större makt åt konsumenten. Det gemensamma med dessa "mikrotrender" är att de vid olika steg i produktionskedjan utgör en kostnadskontroll. De bidrar därmed till att dämpa eventuella inflationsimpulser från att "gå vidare i ekonomi".

Skiftande internationell tillväxt framöver

Allt talar för att framtiden kommer att fortsätta präglas av stora och genomgripande

procent

förändringar. Nordamerika formerar sig till ett nytt frihandelsområde, NAFTA (North America Free Trade Agreement, frihandelsområde mellan USA, Kanada och Mexiko). EG försöker alltjämt omvandla sig till EU. De "små tigrama' i Ostasien är snart riktigt stora tigrar. Kina växer sig allt starkare och i en förlängning kan allt fler av dessa "supertankers' (befollmingsrika, lågt utvecklale länder som exempelvis Kina och Indien) börja växa. Världens tillväxtområde ha växlat från Europa och Nordamerika till Ostasien. Som diagrammet nedan visar kommer en betydligt större del av 90 talets tillväxt ligga i de s. k. "emerging markets" l) än under senare delen av 80—talet. De nya marlmadema finns inte ivårt närområde, utan mycket långt bort

Var Finns tillväxten andel av "global" tillväxt, procent.

”” -- ""-"'""-

90 'o'o'o'o'e'e'e'e'o'e'o'e'o'fo......)

>,. » o o . o..,o,e,o.o,o,o.o.e,e,e, e . e'o'o'o'e'o'e'e'o'o'e'd »ooooooeeooooooooo—

8 0 »...o'o'e'o'o'e'ofo'o'o'e'o'e'e'e'å

ooooooeoooooooooog

vooooooeoeoooooeoo oooeooooooooooeooe

70 ».o e.o.».oggo;,o,e,e.o,o,o.e,o,o,c

ooeooooooooooooc oeoooooooooeo

e'o'e'e'o'o' 'o'o'o'c'o'

60 0. 10.03.0531...» 5 0 4 0 3 O 2 O 1 0 0

1988—1990 1989—2000 .OECD EUtvecklingsländer EEl 0 v r i g a

Ekonomiska sekretariatet. Sparbanken Sverige

100

90'

80 70 60 50 40 30 20 10

lUQOOJd

Också tillväxtmönstret inom de "gamla" ekonomiema har förändrats under de senaste två decenniema. Diagrammet nedan visar industriproduktionen i fyra av de stora ekonomierna. I inledningen av perioden var det cykliska mönstret relativt homogent. En påtaglig förändring kan noteras över tiden, och ser vi till den dagsaktuella utvecklingen framgår att två av länderna (USA och Storbritannien)är inne i en positiv tillväxtbana medan de två övriga länderna (Tyskland och Japan) visar på en motsatt utveckling.

1) Kort förklaring av "Emerging markets" se bil 1.

' —15 7172 7374 7576 777879808182838485868788899091929394 —USA "Storbritannien ——Tysk|and --Japan '

Ekonomiska sekretari aLet.Sparban ken Sverige

Det historiska mönstret indikerar att USA och Storbritannien kommer att nå sin övre konjunkturella punkt under perioden 1994/95. Nästkommande konjunkturtopp i Tyskland och Japan torde ligga under 1996/97, om det historiska mönstret hålleri sig. Detta sammanfaller även relativt väl med de konjunkturprognoser "marknaden" i allmänhet arbetar med. Under de senaste decennierna har den svenska konjunkturcykeln till största delen följt den tyska.

Under 80—talets senare del avreglerades de finansiella marlmadema runt om i världen. Före det att avregleringsprocessen inleddes var graden av regleringar relativt skiftande mellan olika länder. Också i vilket tempo som avregleringarna genomfördes var i hög grad skiftande. Ser man tillbaka kan ett par generella kommentarer göras. Den första är att de länder som hade de mest reglerade finansiella marknaderna när avregleringsprocessen inleddes har uppvisat störst "anpassningsproblem'. Den andra iakttagelsen är att de länder som avreglerade snabbast uppvisar också något större "anpassningsproblem". Sverige (de nordiska länderna) tillhörde de absolut mest reglerade marlmadema inom OECD före

avregleringen. Därtill genomförde Sverige hela avregleringsprocessen på kortare tid än de flesta andra länder.

I avregleringens kölvatten följde också en ökande privat (både hushåll och företag) skuldsättning. Skuldsättningsgraden inom OECD-ländema steg mycket snabbt. Detta faktum bidrog dels till den relativt starka konjunkturuppgången under senare delen av 80-talet. Dels till att den nuvarande uppgången är ovanligt seg. Den höga skuldbördan i kombination med relativt höga räntor som gällt tidigare har utgjort en betydande hämsko på den internationella konjunkturen.

En markant drivkraft under den senaste högkonjunkturen under 80-talet var investeringarna. Investeringstakten drevs upp genom en påtaglig optimism ("vitbokseffekt") samt att tillgången på kapital var god i avregleringens kölvatten. Detta medför dock att kapacitetsutnyttjandeti många ekonomier idag är mycket

lågt. Inom EG/EU var kapacitetsutnyttjandet vid den senaste mätningen i princip lika lågt som under lågkonjunkturen 1981/82.

Skuldbördan och det låga kapacitetsutnyttjandet i kombination med usla statsfmanser (se nedan) i flera ekonomier gör att man måste ifrågasätta de mest optimistiska tillväxtprognosema. Inte minst torde det bli svårt för EG/EU att nå upp till de mål som sätts upp i den nya vitboken. Motsättningama har accentuerats under de senaste två årens valutaproblem, vilket medfört att dynamiken har reducerats väsentligt. Därför kommer enligt vår uppfattning EG/EU uppvisa en något lägre tillväxttakt. Framför allt under 1994/95 . Även under 1996 torde tillväxten ligga under de stipulerade 3,5 %.

Den totala ekonomin inom NAFI'A torde ha ett något mer positvt tillväxtscenario fram till sekelskiftet. Det "ekonomiskt" och även befolkningsmässigt unga Mexiko kan bidra med till en högre vitalitet. Dessutom har den amerikanska ekonomin under lång tid visat sig betydligt effektivare än den europeiska när det gäller att skapa nya arbetstillfällen. Något som även det talar för en något högre tillväxt i NAFI'A än i EG/EU.

Real BNP-tillväxt genomsnittlig tillväxt per år 1994-1995 1996-2000 EG/EU 1,5 - 2,5 2,5 - 3,5 USA/NAFI'A 3,0 - 4,0 3,0 4,0 Asien 5,0 - 6,0 5,0 — 7,0 Sverige 2,0 - 3,0 2,5 - 3,5

Källa: Egna bedömningar

Usla statsfinanser i många länder - det största inflationshotet

Att de svenska statsfinanserna utgör ett stort problem idag och i framtiden är ett känt fenomen. Inom överskådlig framtid utgör det stora budgetunderskottet och en skenande statsskuld vårt absolut största inflations— och räntehot.

Vid en första anblick kan mekanismen förefalla enkel. Ett stort budgetunderskott (som Sveriges) leder till en allmän oro och uppfattas som att statsmakterna inte har full kontroll över situationen. Finansieras ett stort budgetunderskott via sedelpressarna leder detta till att penningmängden ökar vilket i sin tur leder till en press uppåt på prisnivån. Vid en finansiering via upplåning (nuvarande politik) neutraliserar riksbanken den penningmängdsökning som skulle kunna bli fallet av

budgetunderskottet. Med en sådan politik förblir penningmängden "oförändrad" (dvs budgetunderskottet påverkar inte penningmängden), men statsskulden växer i takt med underskottet. Till slut kan detta leda till att regeringen kan "frestas" att inflatera bort statsskulden genom en "engångsdevalveringI-depreciering”. När marknaden gör bedömningen att statsskulden har nått en kritisk nivå uppstår för- väntningar om en devalvering/depreciering. En valutakris uppstår.

Med flytande växelkurs kan riksbanken styra nivån på den korta räntan genom beslut att höja/sänka marginalräntan. Riksbanken kan även styra de korta räntorna via "operationer i öppna marknaden". Med operationer i öppna marknaden avses, att riksbanken köper eller säljer statsskuldväxlar (statspapper med löptid upp till 12 månader) och påverkar på det sättet likviditeten i ekonomin. Säljer riksbanken statsskuldväxlar minskas likviditeten i ekonomin och de korta räntorna tenderar att stiga. Det motsatta gäller om riksbanken köper statsskuldväxlar.

Vid höga korta räntor i förhållande till omvärlden tenderar valutan att apprecieras vilket ger ett minskat inflationstryck genom att importerade varor blir billigare uttryckt i svenska kronor. Vid en lägre kort ränta deprecieras valutan vilket leder till ett ökat inflationstryck via stegrade importpriser.

Riksbanken direkta inflytande på marknadsräntoma begränsas dock till de kortfristiga räntorna. Riksbankens politik avseende de korta räntorna påverkar även de långa räntorna, men detta sker indirekt.

Förenklat är mekanismen följande: väljer riksbanken att hålla en relativt hög kort ränta (stram penningpolitik) kommer marknadens inflationsförväntningar förhoppningsvis att minska. Detta leder i en förlängning till sjunkande långräntor. Väljer riksbanken att sänka korträntan (expansiv penningpolitik) kan detta påverka långräntoma på två sätt.

Det första är en "kedjereaktion", som bygger på att de korta och långa räntorna är kedjade till varandra. En sänkt kortränta skulle då dra med sig de långa räntorna nedåt. Det andra är att en lägre kortränta tenderar att öka inflationen som i sin tur höjer de långa räntorna. I ett kort perspektiv är det osäkert vilken av dessa effekter som dominerar. I det långa perspektivet tenderar dock "inflationseffekten" (den andra) att dominera.

Sverige är dock långt från ensamt om usla statstinanser. Flera länder uppvisar påtagliga statsfinansiella obalanser. Som vi ser i diagrammet nedan har alla länder, utom Japan, ökat på sin statsskuld under den senaste femårsperioden. I detta sammanhang skall man också notera att under de första åren av perioden rådde en mycket god konjunktur. Vi kan också konstatera att flera länder befinner sig i 'samma division" som Sverige när det gäller statsskuld i förhållande till BNP. Således kan resonemanget ovan föras för en lång rad länder.

Den svenska räntenivån är i mycket hög utsträckning utlandsstyrd, inte minst beroende på att kronan flyter fritt. Därför utgör inte enbart de inhemska obalansemai statsfinanserna ett räntehot. Osäkerheten kommer också från vår omvärld.

Statsskuld 1988 och 1993

procent av nominell-BNP

20

40

60

51/0"le USA Frankrike ' Storbritannien Tyskland

80 Japan

100

120

140

Belgien

Ace

Även nästa bild visar på att obalansema i statsfinanserna utgör ett påtagligt problem i många västekonomier. Konstateras kan att Sveriges budgetunderskott i förhållande till BNP är mycket stort i en internationell jämförelse. Samtidigt kan vi konstatera att flera av västvärldens ekonomier har stora budgetunderskott. Detta gäller t ex även USA som dessutom befinner sig i en betydligt bättre konjunkturen fas än Europa. Också när det gäller budgetunderskottet är det Japan som avviker från de övriga nationerna i jämförelsen genom ett litet överskott i statsbudgeten i förhållande till BNP.

Statliga budgetunderskott 1993 (% av BNP) *

IIIB. "ä,. Må

' Nationella kallor, egna bedömningar (Tyskland: inkl diverse fonder för östra Tyskland)

Kanada _ Ausmlim _ Tyskland Nederländerna.

Belgien Portu Spanien

Storbritannien

12,

SOU 1994:108 123 Ränteutvecklingen - Långa räntan

Under de två senaste ären har långräntoma fallit relativt kraftigt. En sammanviktad global långränta har under loppet av 1993 sjunkit med hela 1,8 procentenheter. I många länder ligger den långa räntan mycket nära tidigare bottennoteringar i den "moderna" historien (de senaste 20 åren). Även realräntan (nominell ränta minus inflation) har fallit.

Långränta Sverige 1953—93

14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.0% 4.0%

0 2'0/5i95319581963196819731978198319881993

+LÅNG%

Källa: Riksbanken & Sparbanken Sverige

Realräntans viktiga roll vid mer långsiktiga investeringar/placeringar är idag väldokumenterad. 70-talet kännetecknades av mycket låga eller to m negativa realräntor. Under 80—talet steg de globala realräntoma kraftigt. Idag ligger den globala realräntan på 2-2,5%, vilket i ett längre perspektiv torde vara den lägsta tänkbara nivån.

Den korrekta definitionen på realräntan är: den nominella räntan minus förväntad inflation. Det är dock mycket svårt att göra en hygglig inflationsprognos över en IO-årsperiod vid köp av IO-årig obligation. Aktörer på obligationsmarknaden utgår därför från utvecklingen under en mer överskång prognoshorisont, kanske upp till två år.

Enligt OECDs senaste inflationsprognoser (dec -93) förutses en mer eller mindre oförändrad inflation under 1994/95 (avvikelser finns dock mellan enskilda länder).

För ett drygt år sedan (dec -92) såg dock OECD ett visst utrymme för en svagt fallande inflationstakt, vilket visade sig vara korrekt.

Under loppet av 1993 föll de långfristiga nominella räntorna markant runt om i världen. En sammanviktad global långränta föll med ca 1,8 procentenheter, från 7,4% i dwember 1992 till 5,6% idecember 1993. Samtidigt minskade räntedifferenserna mellan olika länder avsevärt under loppet av Golåret. Detta framgår av diagrammet nedan där räntedifferensen i förhållande till Tyskland visas för vissa utvalda loänder i dwember 1992 och december 1993.

6 Långräntedifferens gentemot Tyskland dec 1992 och dec 1993

Procentenheter

I det: 1992 dec 1993

.- a_-

_

' Ill

_ _

' I'll-

VIII,:

_- "I, _—

V

till' ' u zl rz'l 'I 'I. _

u 000.5CECU :: 355,99. 95 ggå-åååå-å 2:32 %& —geä.s£s åå gnå-ååå'mzu' "'

lina.!) ( 5 (I)

Dessutom kan man notera att i många länder är dagens långräntenivåer de lägsta sedan slutet av 70-talet. Med mycket små förväntningar om fortsatt sjunkande inflation är detta skäl nog att ställa frågan om man nu är nära en långräntebotten. Ovan har vi redan konstaterat, att 70-talet präglades av mycket låga realräntor - periodvis to m negativa. Ändå kunde obligationshandeln fortsätta precis som inget hade hänt. Detta skulle knappast vara fallet idag, om kapitalmarknadema återgick till negativa realräntor.

Varför accepterades negativa realräntor under 70—talet? De viktigaste faktorerna är sannolikt att finansmarknadema var mindre utvecklade och diversifierade. Dessutom var de finansiella marlcnadema i hög utsträckning reglerade. Ett exempel är de svenska likviditetskvotema som tvingade bankerna att hålla omkring 30% av sin inlåning i främst obligationer. Även försäkringsbolagens placeringsregler har blivit avsevärt liberalare idag än för 20 år sedan. Detta gäller i stort sett alla OECD-länder.

Vidare har de internationella placeringsgränsema blivit allt öppnare. Informationsspridningen är idag både blixtsnabb och global. Dagens betydligt mer sofistikerade marknader tillåter lmappast en upprepning av 70-ta1ets utveckling. (Även dagens absoluta lågränteland - Japan — har en långfristig realränta motsvarande ca 296).

_ _ ,_—;wm—mm—M

Vår bedömning är, att de internationella långräntoma sammantaget kommer att bottna kring nivån 5,25 - 5,50%, med andra ord nära den nuvarande vägda långräntenivån på ca 5,6%.

Samtidigt kan konstateras att sett utifrån ekonomiskt fundamentala faktorer finns inte några påtagliga risker för stigande långräntenivåer. I jämförelse med 70- och 80—talen är förutsättningarna nu bättre att bibehålla en låg inflation. Avregleringar, lägre löneökningar, liberaliserad handel, rationaliseringar inom företagen m m är exempel på faktorer som bidrar till "inflationsbekämpningen". Således finns inga större risker för ett internationellt långräntebakslag under en överskång period. Det största inflationshotet på sikt är de svaga statsfinanserna i många länder (se vidare avsnitt om statsskuldema).

Däremot kan det vara värt att poängtera, att irrflariomförvanmingama inte kommer att dämpas mycket mer. Framför allt inte om man tror på en begynnande konjunkturuppgång internationellt.

För de svenska långräntoma finns idag ett ytterligare utrymme för en fortsatt svag nedgång. I och med att den internationella räntenivån befinner sig nära botten måste de svenska räntorna falla "av egen kraft". Detta innebär att det måste skapas (förväntningar om) valutastabilitet - eller helst - en utdragen apprecieringsprocess. Detta ställer i sin tur allt högre krav på den inhemska finanspolitiken.

Korta räntan

När det gäller de korta marknadsräntorna torde det finnas ytterligare utrymme för sänkningar, såväl internationellt (Europa) som i Sverige. Som framgår av diagrammet nedan återstår fortfarande ett visst utrymme nedåt för de tyska korträntoma. I USA däremot torde de korta marlmadsräntoma snarare stiga något under loppet av innevarande år.

Korta räntor Tyskland & USA 1961-93

För fortsatt räntefall i Europa talar även den konjunkturella situationen och den "nya vitboken". Flertalet kontinentaleuropeiska länder har idag höga korta marlmadsräntor sett ur ett konjunkturth perspektiv. När konjunkturen befinner sig - på botten är det brukligt att sänka räntenivån för att via penningpolitiken stimulera ! t den ekonomiska tillväxten. Flera länder uppvisar idag höga korta realräntor.

Större förtroende för den ekonomiska politiken i flera kontinentaleuropeiska länder i kombination med den mycket svaga konjunkturen skapar utrymme för en succesiv ( neddragning av de korta marknadsräntorna under loppet av 1994. Det kommer 1 dock att vara en "kontrollerad" process. Den europeiska bottennivån torde infalla 5 vid slutet av innevarande år alternativt i början av nästa år. ' Vid enbart en fundamental analys återstår ett utrymme för sänlming av de korta räntorna i Europa på en 1,5 - 2,0 procentenheter. Man måste dock betona de svårigheter vid bedönmingen som de vidare växelkursbanden inom EMS utgör. Dessutom är den politiska situationen instabil i flera länder. Den politiska situationen i vissa politiskt stabila länder kan kan bli mer osäker under den närmaste tiden beroende på många och viktiga val. (Exempelvis genomförs 19 val i Tyskland under 1994). ' - _ '

Under loppet av 1994 ser vi att de tyska korträntoma kan falla ner till 4,0 - 4,5 %. Detta skapar utrymme även för övriga europeiska länder - inklusive Sverige - att 1 sänka korträntoma.

Positiva realräntor i framtiden

Som konstaterades ovan och som vi kan se i de diagram som presenteras nedan har vi under flera perioder i historien upplevt negativa reala räntor. Vi har dock svårt att se att detta kommer att upprepas i framtiden, framför allt gäller detta de långfristiga realräntoma. Men även de korta realräntoma torde förbli positiva i i framtiden. . l

Realräntor i Sverige 1953-93

Kalla: Riksbanken & Sparbanken Sverige

Den viktigaste förklaringen till att de finansiella marknaderna under 70-talet accepterade negativa realräntor är nog - som nämdes ovan - att de var mindre utvecklade och hade sämre förutsättningar att diversifiera sina placeringar. En ytterligare viktig faktor var att det på 70-talet återstod en lång rad regleringar, som gynnade obligationsmarknaden framför exempelvis aktiemarknaden. Vidare har en "globalisering" av placerarna ägt rum. Informationen sprids idag blixtsnabbt och till jordens alla hörn samtidigt.

DEMOGRAFISKA TRENDER

Varär demografi?

Den demografiska utvecklingen är en av de få prognosvariabler som med hög säkerhet går att förutsäga i långsiktiga ekonomiska prognoser. Befolkningsutvecklingen har visat sig ha ett högt förklaringsvärde på den samhällsekonomiska utvecklingen och olika ekonomiska makrovariabler. En väsentlig hömsten'i byggandet av långa ekonomiska prognoser är därför att försöka studera och dra slutsatser av den demografiska utvecklingen.

I USA är det vanligt förekommande med slutsatser om konjunkturutveckling, räntenivåer, privatkonsumtion med mera, baserade på befolkningsutvecklingen. Allt öppnare ekonomier i Europa med bland annat avreglerade kapitalmarknader innebär ökade möjligheter och sannolikt även ökat intresse att använda demografi som prognosvariabel på långa trender.

Forskning baserade på demografiska trender i USA pekar bland annat på ett starkt långsiktigt samband mellan långräntan, tillväxt i nominell BNP samt tillväxt i antalet sysselsatta.

Accelerationen av tillväxten som började under 60-talet i USA, förklaras i hög utsträckning av tillväxten i antalet sysselsatta vilket i sin tur berodde på att de stora barnkullarna efter kriget började komma in i arbetsför ålder. Inflationstrycket ökade successivt under 1960— och 70-talet eftersom konsumtionsbenägenheten är mycket stor för kategorin unga arbetsföra på grund av bosättning, barn etc. Den allt större arbetsstyrkan behövde dessutom kontorslokaler, maskiner m m. Samtidigt ökade inte produktiviteten tillräckligt snabbt, eventueut beroende på en stigande andel yngre arbetskraft. Under slutet av 70-talet minskade tillväxten och inflationstrycket som en följd av minskande bamkullar under 60-och 70—ta1et som kom upp i arbetsför ålder.

Slutsatserna baserat på den demografiska utvecklingen i USA är att den nominella tillväxten sannolikt förblir stark de närmaste tre åren på grund av en viss ökning i åldersgruppen kring 25 år. Därefter bör tillväxten avta. Denna utveckling pekar på att långa räntan har möjligheter att sjunka väsentligt under nuvarande nivåer under slutet av seklet. Detta förutsätter att inflationstrycket i USA inte accelererar på grund av en negativ utveckling av budgetunderskottet.

20.0%

-10.0%

20.086

10.01: | 0 (W:

%

1950195519601965197019751980198519m1995

_ _|.— ”* -10.0% -10.0%

195019551m01965197019751980198519901995 1950 1955 iw 19651970 197519801985 1990

I Sverige är erfarenheterna på senare år av denna typ av studier inte lika omfattande. Vi har i den här rapporten dock gjort några försök att studera sambanden mellan förändringar inom olika åldersgrupper och ekonomisk tillväxt. Vi har i materialet använt SCB 's prognoser.

Historik

Även i Sverige har den viktigaste demografiska trenden under efterkrigstiden varit de stora barnkullarna som föddes efter lniget (1945-1960) och som nu är 34-49 år. Vissa paralleller avseende slutsatserna kan därmed dras mellan utvecklingen i USA och i Sverige .

Tillsammans med de stora barnkullarna födda 1945-60 är den fram till nittiotalet stadigt ökande gruppen pensionärer den mest tydliga trenden i Sverige sedan 1945.

Befolkningsutveckling Sverige 1950-95

15-29 20.0%

10.01: 0.01:

-10.0%

45-60 20.0?)

10.0%

En skillnad mellan Sverige och USA är att det i Sverige inte finns samma samband mellan tillväxttakt och förändringar i ålderskategorin runt 25 år. I Sverige kan man dock spåra ett samband mellan genomsnittlig nominell tillväxttakt och förändringar i kategorin 35-45 år.

Orsaken till denna korrelation spårar vi i att denna åldersgrupp i Sverige är relativt konsumtionsbenägen samtidigt som en stor del av gruppen är inne i en period där familjen expanderar och inkomsten börjar tillåta en högre konsumtion. Det starka sambandet med nominell tillväxt och befollmingsutvecklingen ger oss möjligheter att ha en uppfattning om tillväxt på lite längre sikt.

Befolkningsutveckling Sverige BNP nom (10 års glid medelt)&35-45

14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% . . —2.0% 4.0”

96019641968197219761980198419881992

+ BNP n10år + 35-45

Kub: SCI .. Spelt-_ M

Vi har inte funnit några starka samband mellan realräntan och förändringar inom befolkningsstrukturen i materialet efter 1945. Däremot är sambandet mellan tillväxt och den nominella räntan inte överaskande. Vi ser i följande graf hur följsamheten mellan ett tioårigt glidande medeltal på nominell BNP och räntan har varit sedan 1953.

Genomsnittlig nom BNP & Lång/Kort% 1960-1992

14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.0% 4.0%

.00/ 2 t196019641968197219761980198419881992

& BNP n 10 år + Lång % + Diskonto

xm- scn : spm-r- Sveri.

En mycket intressant negativ korrelation har vi spårat mellan räntenivåer och förändringar i gruppen 55-65 år. Ett negativt samband innebär att om åldersgruppen ökar så minskar räntan och tvärtom. Den anledning vi kan se är att gruppen har en hög sparbenägenhet till följd av en nära förestående pensionering. Det är säkert av minst lika stor betydelse att inkomsten tenderar att vara hög inom gruppen samtidigt som en stor del av kostnadema för att bilda familj redan är tagna. Vi ser på bilden hur räntan stiger medan gruppen går ner. Vi ser också hur räntan slutar att stiga och börjar dra sig nedåt ungefär samtidigt som gruppen startar sin tillväxt. Det finns stora frågetecken kring förklaringsvärdet kring detta samband. Vi har dock sett det som såpass tydligt att vi väljer att visa det.

Befolkningsutveckling Sverige Lång/Kort % & 55-65 årsgruppen

15.0%

10.0%

5.0% **

0.0%

—5.00/ 3960 1964 1968 1972 1976 19801984 1988 1992

+ 55-65 ** Lång % + Diskonto

mmnww

Sveriges framtida befolkning

Enligt Statistiska Centralbyrån kommer Sveriges befolkning i framtiden att växa i en mycket beskedligare takt jämfört med perioden 1945-1994. Prognosen ligger för närvarande på en årlig befolkningsökning på ca 0,26 %. De senaste fyrtio åren har tillväxten varit ca 0,56 %lår.

Övriga viktiga trender inför framtiden är en fortsatt stark ökning av andelen pensionärer efter år 2010. Dessutom fortsätter efterkrigsårens stora bamkullar att rulla in i allt äldre ålderskategorier.

Befolkningsutveckling Sverige 1995-2025

15-29 ' 3044 20.096 20.0%

1006 10.056

.... _ -10.0% 400'5

1995200020052010201520202025 '1995200020052010201520202025

45-60 20.016 20.016

10.016 10.056

-10.096 -10.0%

1995 2000 2115 2010 2015 2020 2025

[!

1995 2000 21135 2010 2015 2020 2025

SOU 19941108 131 Andel pensionärer och mycket gamla kommer att öka

Antal personer över 65 år är i stort sett oförändrat fram till sekelskiftet. Däremot kommer det under åren fram till sekelskiftet att ske en kraftig förändring av åldersstrukturen bland de äldre. Antalet riktigt gamla, de som är över 80 år, kommer att öka kraftigt medan antalet personer i åldern 65-79 år kommer att minska.

Antal pensionärer i relation till antal personer i yrkesaktiv ålder kommer att öka från 29% år 2000 till 37% år 2025. Om dessutom medellivslängden under samma period ökar med 3,15 år jämfört med 0,5 år i huvudaltemativet, ökar andelen till närmare 40%. Antal pensionärer i relation till antalet sysselsatta kommer att öka från 40% år 1995 till 49% år 2025, under antagande om oförändmd andel sysselsatta i yrkesaktiv ålder.

Fortsatta förskjutningar inom gruppen 20-64 år

Antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år) kommer att öka med ca 93 000 personer från 1994 fram till sekelskiftet (till 5,158 miljoner). Samtidigt kommer medelåldern att stiga. Som vi har pekat på tidigare finns det anledning att studera denna grupp noggrant. Konsumtions— och sparandemönster inom gruppen skiljer sig mycket åt. Vi ser att den stora tillväxten ligger i gruppen 45-60 år.

Liknande utveckling i FIG—länderna men med starkare trend

Även i EG är trenden en ökning för relationen antalet pensionärer jämfört med antalet yrkesverksamma. År 1990 var ca 20% av befolkningen i EG över 60 år jämfört med 15 % 1960. Andelen över 60 år kommer att stiga till ca 25 % år 2025. Även relationen sparare/konsumenter i EG visar en kontinuerlig ökning 1990—2015 men med en snabbare ökningstakt jämfört med Sverige (från ca 80% år 1990 till 115 % år 2010).

132 SOU 1994:108 TILLVÄXT, INFLATION OCH RÄNTA I SVERIGE 1994-2000

Mot bakgrund av ovanstående kan vi skissa huvuddrag för några olika tänkbara scenarier.

Vi är mitt uppe i en transfonnationsfas från en typ av samhälle till en annan, såväl i Sverige som internationellt. Sannolikheten för att något av följande scenarier kommer att slå in till fullo är därför näst intill obefintlig. Vi har i möjligaste mån försökt renodla tre olika scenarier. Ett första, "optimistscenario', där alla de osålda faktorer vår omvärld idag bjuder på ”faller på plats". Det tredje scenariot, 'inflationsscenariot' är då, "det mesta går fel". Mellan dessa två scenarier har vi skissat på ett - låt oss kalla det - huvudscenario. Som sagt, det skulle förvåna oss mycket om något av scenarierna skulle falla in till fullo. Allt talar för att vi kommer att få en "blandning" av de utvecklingslinjer de representerar. En anledning så god som någon att vid varje given tidpunkt ha en så hög handlingsberedskap som möjligt.

I punktform kan de olika scenarierna sammanfattas enligt följande tablå:

Scenario l Scenario 2 Scenario 3

-Lyckoum ommukmrering -Problenuti|k omlmrkmrering Omnukturering misslyckas —Polilisk mbililet —Mimmende mot EU *Polilisk instabilitet -Medlemnkap i dynamiskt EU -$v. Eli-medlemsskap i stagnerat EU -lnget EU-rnedlcmukap -'l'rllvixt i bmw. _ungnm ekonomi-k återbimnming -Slora problem i Ö-Elrropa -Miljökaulrofer

Det första scenariot är det scenario som i princip alla dagens prognoser och planer bygger på. Alla förväntar sig anförhoppningama skall slå in. Dessutom fastställs planerna för verksamheten som om förhoppningarna redan ägde slagit in och blivit verklighet. Till exempel att Sverige är EU-medlem 1995, att arbetslösheten inte permanentas på en hög nivå, att Östeuropa lyckas genomföra sin omstrukturering utan kaos och anarki.... Detta scenario innebär hög internationell tillväxt med goda utsikter för en positiv utveckling i Östeuropa. Sverige skulle vara en självklar del i Europa: Utlandet investerar i allt större utsträckning i Sverige. De politiska ledarna lyckas övertyga folket om fördelama med EU. Sverige blir medlem i ett starkt och progressivt EU. Allt utvecklas till det bättre.

Det andra scenariot - huvudaltemativet - bygger på att inte allt blir som vi tänkt oss. Svenskarnas attityd till EG är fortsatt negativ. Vinsterna med att ingå i ett stagnerat och problemtyngt EU bedöms vara små. Trenden mot polarisering av världshandeln förstärks. Problemen i Ryssland innebär svårigheter för den tyska återhämtningen. Efter en uppslitande debatt går Sverige med i EU. EU har emellertid stora interna problem, och den dynamiska utvecklingen är liten. Några större politiska framgångar har inte skett. Fokuseringen ligger fortfarande på att främja internationell handel. Tysklands återförening och problemen i Ryssland samt f d Jugoslavien förorsakar ekonomisk och politisk handlingsförlarnning inom EU.

Det tredje scenariot - inflationsaltemativet - symboliserar vad som kan hända om de flesta förhoppningarna slår fel. Den internationella konjunkturuppgången fördröjs eller till och med uteblir. EU-processen stannar av. Politikerna kan inte

övertyga väljarna om fördelarna med EU, samtidigt som utvecklingen i Östeuropa omöjliggör en fortsatt integration (massutvandring...). Fördjupningen av samarbetet uteblir. Den gemensamma valutan förverkligas ej. EG reduceras till ett frihandelsområde och Sverige blir ej medlem. Den splittrade politiska situationen i Sverige resulterar i uppkomsten av ett flertal populistiska partier, som ger upphov till helt nya politiska grupperingar. Den politiska visionen försvinner och partiernas kraft går åt till att "överleva". Motståndet mot EU är massivt. Kraven på att återinföra det gamla välf'ardssamhället växer sig starka under devisen 'Det var bättre förr". Utvecklingen i Östeuropa förvånas snabbt. Stora befolkningsgrupper kommer i rörelse. Det politiska etablissemanget är handlingsförlamat.

Nedan har vi försökt att sammanfatta vad de olika scenarierna innebär för vissa - i detta sammanhang - viktiga prognosvariabler.

Sammanfattning av utsikterna för de olika variablerna följer under tabellen.

___—

Inflation: Flera faktorer pekar på låg inflation under återstoden av decenniet. Hög arbetslöshet i Europa, enighet bland centralbankema i EG/EU om inflationsmål på 2-3%, produktivitetsinvesteringar och " global sourcing". En annan mikrotrend är "pricing power to the people". Vidare finns ingen förutsebar brist på olja/energi. Statens minskade möjligheter att finansiera pensioner och ersättningar innebär ökad sparbenägenhet / minskad konsumtion. Även skapandet av frihandelsområden bidrar till lägre inflation. Att världens ledande ekonomier kommit i otakt är även det positivt för inflationsförväntrringama med bland annat lägre risk för flaskhalsar i form av brist på produktionsfaktorer och råvaror. Den långsamma konjunkturupp— gången som är en följd av den höga skuldsättningen ger minskad risk för överhettning och inflation. Även demografiska faktorer tyder på ett begränsat efterfrågetryck.

Risken för hög inflation härrör främst från svaga statsfinanser i flertalet länder. Stora budgetunderskott kan leda till minskat förtroende för valutan med högre räntenivåer som följd. Svagare valuta leder i sin tur till ökade inflationsimpulser. Om staten väljer att finansiera budgetunderskotten med väsentligt ökad penningmängd är inflationsspiralen ett faktum.

Att bedöma sannolikheten för ett höginflationsscenario är mycket svårt. För

närvarande gör vi bedömningen att sannolikheten överväger för relativt låg inflation under perioden 1994-2000. Historiska erfarenheter ger dock inget stöd för denna positiva syn. Statskulder har historiskt betalats med högre inflation. Det är därför väsentligt att ha hög handlingsberedskap inför tecken på högre inflationsnivåer.

Tillväxt: Sverige väntas nå nästa konjunkturtopp parallellt med Tyskland 1996/97. Tillväxten i den kommande högkonjunkturen i Europa blir sannolikt relativt svag, runt 3-3,5 %. Den genomsnittliga tillväxten under 1996—2000 för Sverige bedömer vi blir en 2,5-3,5%.

Skuldbördan och det låga kapacitetsutnyttjandet i kombination med budgetunderskott i flera ekonomier samt valutaproblematiken i Europa begränsar tillväxtförutsättningama. Den demografiska utvecklingen i Sverige pekar på att tillväxten för ålderskategorin konsumenter kommer att bli mycket svag de närmaste åren. Kategorin sparare ökar däremot väsentligt med lägre räntenivåer samt ökad efterfrågan på aktier och andra placeringstillgångar som följd.

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 35-45 årsgruppen

30% 2.0% 1.0% 0.0% -1.0%

-2.0'V 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

+ 35-45

nunnan—hm

Befolkningen i EG/EU utgör 6% av världens befolkning och förväntas utgör 4% år 2020. En stor del av tillväxten i världen förväntas därmed ske i främst Asien men även i Latinamerika och vissa östländer. Förväntningarna på tillväxt för USA/NAFI'A är ca 34% år 1996-2000, medan motsvarande tal för Asien är ca 5- 7%.

Ränta: Enligt vår bedömning kommer de internationella långräntoma sammantaget att bottna kring nivåerna 5,25-5,5% under det närmaste året, vilket är nära den nuvarande vägda långräntan på ca 5,6%. Därefter bedömer vi att den mest sannolika utvecklingen är begränsade uppgångar för långräntan med samma argument som för inflationen. Den avgörande risken för stigande långräntor på sikt är de svaga statsfinanserna i många länder. För de svenska långräntoma finns utrymme för ytterligare svag nedgång. Höga krav ställs dock på finanspolitiken.

För den korta räntan finns ytterligare utrymme för sänkningar, såväl i Europa som i Sverige. Större förtroende för den ekonomiska politiken i kombination med den mycket svaga konjunkturen skapar utrymme för successivt sjunkande korträntor som bottnar slutet -94 början 1995 . De för Sverige viktiga tyska korträntoma kan falla ner till 4,0% under 1994. Den demografiska utvecklingen med kraftigt ökande relation sparare/konsumenter samtidigt som incitarnenten för sparande ökar, tyder på att korträntan kan förbli låg under lång tid.

Befolkningsutveckling Sverige Förändringar inom 55-65 årsgruppen

5.0% 4.0% 3.0%

2.0% 1.0%

0.0%

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

minnas,-mum

Realräntan: Den genomsnittliga långa realräntan har sedan 1953 varit ca 2% medan den korta realräntan varit ca 0,5 %. I vårt huvudscenario räknar vi med en lång realränta på i genomsnitt 2—2,5 % för perioden, och en kort realränta som fluktuerar mellan 0,5-2%. Vi bedömer att sannolikheten är relativt hög att realavkastningen på den långa räntan hamnar i nivå med vår prognos. Den reala avkastningen på korta instrument är mer osäker. Ett mycket högt sparande kan hjälpa till att successivt trycka ner räntenivån. Det statliga budgetunderskottet är dock en osäkerhetsfaktor som mycket väl kan störa bilden. Det demografiska mönstret för perioden med ett förväntat mycket högt sparande och en svag nominell tillväxt talar för ett utfall i det nedre intervallet på den kona räntan.

136 SOU 1994: 108 SCENARION FÖR PERIODEN 2000-2010

Allmänt

Prognoser avseende tillväxt, ränta och inflation på mycket lång sikt är givetvis behäftade med en mycket stor osäkerhet. Det finns inom den ekonomiska vetenskapen en rad olika ansatser på analysmetoder. Vi har i den här rapporten valt att basera våra antaganden på de demografiska förändringar vi idag kan förutse.

Demografi

Det vi med stor säkerhet kan ha en uppfattning om är den del av befolkningen som redan är födda och deras fördelning. De något mer osäkra faktorerna är födslotal, immigration/emigration och livslängd. Som grund för vår analys har vi beräkningar gjorda av Statistiska Centralbyrån.

Enligt dessa kommer Sveriges befolkning att växa med 0,24 %Iår under perioden. Det skall jämföras med 0,56%/år för perioden 1945-94. Vidare kommer andelen över 65 år att öka från 16,9% av totala befolkningen till l8,1%. Om vi studerar de viktiga 35—45 och 55-65 årsgruppema finner vi inte helt lättolkade signaler.

Gruppen 35—45 år faller visserligen som andel av befolkningen från 13,6% till 12,8% , men minskningstakten avtar under första delen av perioden. Under den sista delen av perioden visar denna grupp en svag ökning.

Befolkningsutveckling Sverige 2000-2010

mozoozmzooszooszoio ll mmmmzoro ”* M om om | -2.0%

zooozooazouzooczooszoro

mans.-___»

Andelen sparare, gruppen 55-65 år, ökar från 11,5% till 12,7% av befolkningen. Under perioden avtar dock ökningstakten de första sju åren för att övergå till en minskning de sista tre åren.

Vi kan konstatera att den tidigare trenden för ökning av antalet och andelen pensionärer fortsätter att hålla i sig. Inom yrkesaktiv ålder fortsätter också en markant förskjutning mot den äldre delen.

Tillväxt

I vår analys gör vi antagandet att produktivitetsförbätn'ingama kommer att fortsätta inom främst den industriella sektorn. Vi ser det som relativt svårare att öka produktiviteten inom servicesektorn. I takt med att den senares andel ökar försvåras därmed möjligheterna för en produktivitetsledd tillväxt. Med tanke på att en allt större del av befolkningen är äldre och lever allt längre, är det uppenbart att stora resurser kommer att krävas inom äldreomsorg och inom vårdsektom som helhet.

Den svaga utvecklingen inom de efterfrågestarka befolkningsgruppema leder oss också till att tro på en måttlig tillväxt.

Den reala tillväxten bör ligga i genomsnitt inom intervallet l,5-3%/år.

Befolkningsutveckling Sverige Förändringar inom 35-45 års gruppen

2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5% -2.0%

2000 2002 2004 2006 2008 2010 +35-45

nunnan-hmmm

138 SOU 19942108 Räntan

Under perioden kommer barnkullarna från fyrtiotalet att växa in i sparandegruppen 55-65 år. En begränsad tillväxt med ett högt men möjligen avtagande sparande bör leda till genomsnittliga korta realräntor inom intervallet 0,5-l% under första hälften av perioden. Under den andra halvan kan det finnas möjligheter för en halv procent högre räntor.

Den långa realräntan räknar vi med kommer att ligga inom intervallet 2-3% med en större chans/risk för den nedre halvan av intervallet.

Stora osäkerhetsfaktorer är återigen de offentliga obalansema. Även om den långa räntan kan ge en acceptabel genomsnittlig real avkastning finns det en mycket stor risk för att räntan blir volatil och rör sig kraftigt upp och ner. För en investerare irmebår detta en ytterligare risk

Befolkningsutveckling Sverige 2010-25

2010 2015 2020 2025 2010 2015 2020 2025

45-81 10.07. 10.0'6 000

,,,-_ ,,,, ..._ ...— _ ..... _

2010 2015 2020 2025

math—kum

SCENARION rön PERIODEN 2010-2025

Demografi

Sveriges befolkning beräknas i likhet med föregående prognosperiod växa med 0,24% under perioden. Gruppen 65 år och äldre fortsätter att öka och utgör 20,4% av totalbefollcningen vid utgången av perioden jämfört med lcnappt 18% år 2010. Gruppen 55-65 år, som har hög sparbenägenhet, minskar från 12,7% av befolkningen till 11,7% år 2016-2019, därefter ökar denna kategori till 12,3% år 2025. Gruppen 35-45 år, med hög konsumtionsbenägenhet, ökar inledningsvis något för att efter år 2018 åter minska till knappt 12% år 2025.

Befolkningsutveckling Sverige Förändringar inom 55-65 årsgruppen

50% 4.0%

2.0%

00% _

-2.0”/ 02000 2002 2004 2006 2008 2010

nunnan-maud.-

Tillväxt & ränta

Sammantaget kan konstateras att utsiktema för ökad konsumtion &ån gruppen 35-45 år är svagt positiva år 2010 till 2018. varefter konsumtionen ser ut att försvagas. Utvecklingen för gruppen sparare 55—65 år visar en svacka i mitten av prognosperioden. Det är dock &amför allt den mycket höga och ökande konsumtionen av vård under hela perioden kommer att påverka samhällsekonomin. Det är sannolikt att den relativt svaga produktivitetsutvecklingen i den växande vårdapparaten ger inflationsimpulser i ekonomin. Vårdsektorn konkurrerar med resursema i industrisektom och övriga sektorer. Denna bild förstärks av att utvecklingen är likadan i övriga Europa. Nominella räntor torde därför stiga. Sparandet kommer dock att förbli högt, vilket bör hålla tillbaka realräntwtvecklingen.

Med en extremt hög grad av osäkerhet räknar vi det som troligt att de reala räntorna inte kommer att överstiga de genomsnittliga realräntor vi sett de senaste fyrtio åren. Det innebär korta räntor kn'ng 0,5% och långa räntor kring 2%. Vi ser det som risk att räntorna avviker nedåt.

Befolkningsutveckling Sverige Förändringar inom 35—45 årsgruppen

1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5%

-2.0% 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024

+ 35—45

Killa: SCB och Sparbanken Sverige

Befolkningsutveckling Sverige Förändringar inom 55-65 årsgruppen

2.0% 1.5% 1.0% 05% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5% -2.0% 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024

Killa: SCB & Sparbanken Sverige

Vi har konstaterat att demografiska och makroekonomiska faktorer pekar på lägre realräntor, framför allt på den korta sidan, under prognosperioden. Till detta kan läggas att det finns starka budgetekonomiska incitament för regeringarna i Europa att få ned korträntan. I Sverige bedömer vi att ränteutgiftema för statsskulden kommer att uppgå till drygt hälften av skatteintäkterna under budgetåret 1996/97, vid nuvarande räntenivåer. Även den höga arbetslösheten och svaga ekonomiska utvecklingen 1 Europa innebär mycket starka incitament för politikerna att sträva efter lägre korträntor.

Slutsatsema—hög osäkerhet och att den riskfria realräntan faller kraftigt jämfört med 80-talet, innebär att det blir nödvändigt att ta risk för att öka sannolikheten att nå över 0,5-2,5% i real avkastning.

Riskspridning mellan fler tillgångsslag och inom tillgångsslag ökar sannolikheten för högre realavkastning. Det är därför väsentligt att förstå och diversifiera risker.

Riskspridning till bla tillväxtregionerl-branscher, ökar sannolikheten för högre realavkastning även genom relativt låg korrelation med traditionella marknader/- branscher. Hög tillväxt och därmed realränta förväntas bland annat i Asien, Latinamerika och i vissa länder i Östeuropa. Tillgång till dessa marknader erhålls mest effektivt genom specialiserade fondförvaltare. Systematisk utvärdering av dessa specialiserade förvaltare bör ske kontinuerligt.

Vi bedömer att det mest sannolika scenariot är relativt låg inflation i Europa och även i Sverige. Risken för hög inflation kommer främst från de svaga statsfinanserna och den ofta använda metoden att inflatera bort statsskulden. Ökad inflation innebär svagare kronkurs vid flytande växelkurser och därmed återställd/förbättrad lönsamhet i exportföretagen. För att gardera risker för högre inflation och därmed risker i bl a svenska ränteplaceringar, bör riskspridning ske till utländska tillgångsslag.

Oavsett om den ekonomiska politiken i Sverige resulterar i hög eller låg tillväxt/inflation, gör vi bedömningen att investeringsklimatet kommer att gynnas på lång sikt. Därmed kommer även aktiemarknaden och främst exportinriktade företag att visa god utveckling. Även placeringar i den svenska aktiemarknaden kan därvid ge gott skydd mot eventuell högre inflation i Sverige jämfört med omvärlden.

VARFÖR RISKSPRIDNING?

Avsikten med riskspridning är att få så hög avkastning som möjligt i förhållande till vald rislmivå. Låg eller negativ korrelation (samvariation) mellan tillgängamai en portfölj innebär en minskad risk i den totala portföljen.

Vi har valt att visa effekterna av riskspridning baserat på historisk utveckling för

142 SOU 1994: 108 några tillgångsslag för perioden 1970-1993.

Risken mäter vi uttryckt som en standardavvikelse. Vid en normalfördelning av utfallen kommer ca 67% av utfallen att hamna plus minus en standardavvikelse från medelvärdet. Cirka 96% av utfallen hamnar plus minus två standardawikelser från medelvärdet. Korrelation (samvariation) kan vara som högst +l och som lägst -1, där +1 uttrycker perfekt korrelation och -1 perfekt motsatta rörelser. Siffror runt 0 innebär att tillgångarna rör sig helt oberoende av varandra. Vid optimering av portföljer är strävan att finna tillgångsslag med en låg, eller om möjligt negativ korrelation med övriga portföljtillgångar samtidigt som den förväntade avkastningen är god.

Tabell: Genomsnittlig ärlig avkastning och risk 1970-1993

Avkastning Risk Obligationer Sverige (5 år) 10,7 6,6 Riskfri ränta (SSVX 30 dgr) 10,0 1,0 Aktier Sverige 18,5 23,6 Aktier Europa 16,3 18,9 Aktier USA 14,9 21,6 25,00% 20,00% 150096 ' Avkastning 109096 D Risk s,oo% ' o,oo% _ Riskfri Sv Sv Eur USA % Obl aktier aktier aktier Kub: Må kl—

Avkastningen i tabellen inkluderar kursrörelser och är uttryckt i SEK.

Tabell: Korrelation

Obl. Riskfri Sv akt. Eur akt. USA akt. ranta Riskfri ränta 0,14] 1,0 0,148 0,188 0,209 Obligationer Sv. 1,0 0,141 0,190 0,168 0,606 Aktier Sverige 0, 190 0,148 1,0 0,511 0,425 Aktier Europa 0,168 0,188 0,511 1,0 0,609 Aktier USA 0,061 0,209 0,425 0,609 1,0

Vad händer om vi optimerar avkastningen genom att kombinera de olika tillgångsslagen och sätter risknivån till samma nivå som för obligationsräntan under perioden?

Tabell: Genomsnittlig årlig avkastning internationell portfölj jämfört med svenska obligationer 1970-1993 vid samma risknivå

1 4,00%

1 2,00%

1 0,00%

8,00% ! Sv om

6,00% Cl Int portfölj

4,00% 2,00%

0,00% Avkastning Risk

105:th

Som framgår av tabellen gav den internationella portföljen högre avkastning vid samma risknivå jämfört med enbart obligationer. Avkastningen i förhållande till en viss risknivå höjs ytterligare om vi väljer att inkludera fler tillgångsslag som exempel "emerging markets", terminsförvaltning, m m.

Fördelningen på tillgångsslagen i den valda portföljen är:

Svenska Obligationer 6,6% Riskfri ränta 59,5 % Svenska aktier 17,4 % Europeiska aktier 16,8 % USA aktier 0,0 % Förväntad avkastning 12,6 % Standardavvikelse 6,6%

144 SOU 1994:108 Bilaga 1.

"merging markets"

Det finns idag många definitioner på "emerging markets". Hur begreppet definieras är ofta avhängigt vilka intressen som ligger bakom definitionen. Avser man exempele goda exportmöjligheter till en ny "jungf'rulig' marknad? Eller sker klassificeringen utifrån mer specialinriktade intressen, typ en stor aktiemarknad.

En sammanfattande definition - dock ganska snäv - är: "i regel icke-0ECD-Idnder/- marknader, vilka genom institutionella förbättringar och en marknadsorienterad ekonomisk politik håller på att skapa förutsdmtingar för en god (långsiktig) tillväxtpotential '.

Två faktorer bör poängteras:

* "Emerging markets" befinner sig utanför OECD—området (Grekland, Portugal och Turkiet undantagna); * Man "håller på att skapa jönasdttningar" för en god eller hygglig tillväxt även på längre sikt.

"Emerging markets" är således inget statiskt begrepp. Politiska och/eller ekonomiska-politiska förändringar kan sänka tillväxtpotentialen. Nya länder kommer in i "gruppen". Sammansättningen av gruppen "emerging markets" kommer följaktligen att förändras. Den är dessutom subjektiv.

Vilka länder är ”emerging markets "?

Den välkända tidningen "The Economist" publicerar sedan en tid tillbaka regelbundet en tabell omfattande 24 länder. Aven Internationella Valutafondens "dotterbolag" International Finance Corporation ([FC) har gjort en klassificering, specialinriktad på aktiemarknaden. Av sammanställningen nedan framgår vilka länder dessa källor klassificerar som "emerging markets".

"Emerging markets "

|:] Argentina :]Brasilien i:] Chile

Colombia

:] Grekland ' . i:] Mexico

Peru

OECD- Ovriga Asien Latin - Europa Europa amerika

Enl The Economist :| Enl rrc

Nigeria

[___—ilman

Zimbabwe f

Afrika

Spabanken Sverige Ekmonuska' Sekretariatet

SOU 19942108 147 SOU 1994:108 Bilaga 6

Bilaga 6

Rapport från Öhrlings Reveko AB

ÖHRLINGS & REVEKO

Kärnbränslefondsutredningen

Kämbränslefondsutredningen

Det svenska finansierings- systemets stabilitet m m

Olle Westin Håkan Gehlin Peter Carlsson

ÖHRLINGS (D REVEKO

1. Uppdrag

2 Underlag för rapporten

3 Det svenska finansieringssystemets stabilitet 3.1 Elmarknaden 3.2 Kärnkraftens produktionsekonomi 3.3 Analys av koncessionsinnehavamas/ägamas finansiella ställning 3.4 Analys av det svenska systemets stabilitet

4 Det finska systemet 4.1 Den finska lagstiftningen 4.2 Erfarenheter

5 Slutsatser

Bilagor

1 Finansiell analys

2 Beräkningar avseende kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter

3 Capital in nuclear waste management fund

Sida

ÖHRLINGS (D REVEKO 1 (27)

Uppdrag

Öhrlings Reveko AB har av Kämbränslefondsutvecklingen erhållit i uppdrag att;

- identifiera eventuella svagheter i det svenska systemet för finansiering av de framtida kostnaderna för att hantera kärnavfall och riva kärnkraftverken,

överväga om ett införande av bestämmelserna i motsvarande finska system kan avhjälpa eventuella identifierade svagheter,

- överväga om det svenska systemet bör omarbetas eller kompletteras för att kunna fylla sin uppgift.

Uppdraget har utförts av civilekonomema Håkan Gehlin och Olle Westin samt ekonomie licentiat Peter Carlsson.

Underlag för rapporten Rapporten baseras på; officiella årsredovisningar för de bolag som äger kämkraftverken,

— propositioner, lagar och annan officiell dokumentation om det svenska

systemet vad avser finansiering av kostnader för rivning och hantering av kärnkraftavfall,

underlag från SKB och SKI,

proposition om det finska systemet och annan officiell dokumentation om reglerna i Finland,

intervjuer med företrädare för miljödepartementet och statens kärn- kraftinspektion (SKI),

— intervjuer med företrädare för de finska kämkraftverken Imatran Voima Oy och Teollisuuden Voima Oy (TWO).

En datamodell har utvecklats och använts för att simulera ändringar i de parametrar som kalkylen för kärnkraftens avvecklingskostnader baseras på.

3.1

ÖHRLINGS &) REVEKO 2 (27)

Det svenska finansieringssystemets stabilitet

Elmarknaden Den marknad som kärnkraftverken arbetar på är under förändring.

I prop 1991/92:133 (om en elmarknad med konkurrens) anges att den svenska elmarknaden bör öppnas för konkurrens.

I utredningen Elkonkurrens med nätmonopol (SOU l993:68) föreslås hur sådan konkurrens skall åstadkommas. I lagrådsremissen om handel med el i konkurrens har förslagen något modifierats. Regeringens förslag i ärendet, som i huvudsak överensstämmer med lagrådsremissen, har lagts fram i februari 1994.

Vi har således i våra analyser utgått från att konkurrens kommer - möjligen efter en övergångsperiod - att införas i Sverige.

Inom EU har också beslut tagits i syfte att påbörja en avreglering. Två direktiv, transiteringsdirektivet (90/547/EEG) och direktivet om pristrans— parans (90/337/EEG) har hittills trätt i kraft.

Förslag till direktiv om en inre marknad för el, främst de s k TFA-förslaget (TPA= Third Party Access) har mött motstånd bland medlemsländer. Det är därför för närvarande oklart vad som kommer att hända inom EU.

I Norden har Norge skapat konkurrens på elmarknaden. I Finland pågår ett arbete att införa konkurrens.

I Norden pågår ett utbyte av ellu'aft mellan kraftbolagen. En ledning byggs för närvarande mellan Sverige och Tyskland.

3.2

ÖHRLINGS &) REVEKO 3 (27)

Konsekvenserna av de planerade förändringarna på elpriset är omdiskuterat. Vissa bedömare hävdar att elpriset kommer att sjunka till följd av att det möjliga utbudet av el producerad av ”billig" vatten- och kärnkraft samt kraftvärme överstiger konsumtionen åtminstone de närmaste åren. Möjlig- heterna att importera norsk el förstärker detta scenario. Andra bedömare hävdar att Sverige har en oligopolmarlmad, där Vattenfall och Sydkraft i kraft av sin dominans kan styra priset på el genom att reglera sin produk- tion. De utredningar1 som hittills presenterats om effekterna av en ny ellag tyder på att den maximala effekten på elpriset ligger inom ett intervall av 6 öre/kWh.

I tillämpliga fall har vi i våra analyser räknat med att priset kan variera inom att inom ett intervall på i 6 öre/kWh i förhållande till ett bedömt rå- kraftpris om 18 öre/kWh.

Kärnkraftens produktionsekonomi

En ytterligare aspekt att beakta i analysen är hur produktionskostnaderna för kärnkraftverk fördelas mellan fasta och rörliga kostnader. De rörliga eller i huvudsak rörliga kostnadema; bränsle, drift, underhåll och övriga drin- kostnader uppgår till cirka 8 öre/kWh. Kostnaden varierar något beroende på typ och storlek på kämkraftsaggregatet och produktionsvolym. I kost— naderna ingår inte heller den nuvarande avgiften för kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall om cirka 2 öre/kWh. Det genomsnitliga råkraftpriset (exklusive distributionskostnader) år överslagsmässigt circa 18 öre.

Den stora sldllnaden mellan rörliga produktionskostnader och pris har för vår analys två intressanta effekter;

1 Företagsekonomiskt lönar sig stora reparationer och ombyggnader

2 Utrymmet att höja avgiften för awecklingskostnader är stor inmn bidraget att täcka de fasta kostnaderna blir noll

Det förstnämnda förhållandet medför att tekniska/ekonomiska faktorer som försämrar ekonomin för kämkraftverk (lägre pris på elkraft, ombyggrader av säkerhetsskäl etc) måste vara av betydande dignitet innan de får til resultat att ett kämkraftverk stängs.

Den nya elmarknaden och DS 199412 utredningen om elmarknadueformen

3.3

ÖHRLINGS ([) REVEKO 4 (27)

Teoretiskt kan alltså avgiften för kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall höjas från cirka 2 öre/kWh till cirka 10 öre/kWh innan bidraget att täcka fasta kostnader, som ränta och avskrivningar, blir nega- tivt. En sådan avgift medför att verksamheten vid kämkraftverken kommer att redovisa stora förluster. Verksamheten torde dock drivas vidare så länge bidraget att täcka de fasta kostnaderna är positivt.

Kalkylen förutsätter att perfekt konkurrens råder. Som tidigare nämnts ifrågasätts av vissa bedömare att detta kommer att gälla på den svenska elmarknaden med hänsyn till den starka koncentrationen på produktions- sidan. Det är därför möjligt under vissa omständigheter att det skulle löna sig för en reaktorägare att stänga en eller flera reaktorer för att få upp den allmänna prisnivån även om de rörliga produktionskostnadema är lägre än

råkraftpriset.

Priset som kärnkraftverken erhåller påverkas av marknads— och konkurrens- förutsättningar. En förändring av priset med ;t 6 öre/kWh innebär att maxi- mal avgift varierar från 4 öre/kWh - 24 öre/kWh innan det blir kortsiktigt olönsamt att producera.

I de fall kalkylen för kostnader för rivning samt hantering av kärnkraftavfall genom nyvunnen kunskap försämras under kärnkraftverkens drifttid finns således betydande möjligheter att genom avgiftshöjningar täcka sådana kostnadsökningar.

Sådana avgiftshöjningar påverkar självfallet negativt ekonomin för kämkraft— verken. I sista hand lönar det sig dock för en ny ägare att ta över kämkraft— verken så länge erhållet pris för producerad el täcker de rörliga produktions- kostnadema och awecklingsavgift.

Analys av koncessionsinnehavama/ägarnas finansiella ställning

Det åligger koncessionsinnehavama att svara för kostnadema för avveck- lingen av kämkraftverken.

I avsnittet nedan beskrivs hur det juridiska ansvaret är utformat och kon- cessionsinnehavamas/ägamas finansiella styrka och därmed möjlighet att klara av sina åligganden i detta avseende. Motsvarande uppgifter lämnas också för Sydkraft AB. Bolaget saknar koncession men driver genom hel- ägda dotterbolaget Barsebäck Kraft AB reaktorerna i Barsebäck.

3.3.1

ÖHRLINGS (D REVEKO 5 (27)

I Sverige finns tolv kämkraftsreaktorer och två forslmingsreaktorer. I denna utredning behandlas endast de kommersiella verken. Ringhalsverket med fyra reaktorer ägs och drivs av Vattenfall AB som också beviljats tillstånd för driften. Oskarshamnsverket som har tre reaktorer ägs och drivs av OKG AB som likaledes beviljats tillstånden. För Forsmarksverken med tre reaktorer innehas tillstånden av ett särskilt bolag, Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA), medan driften sköts av Vattenfall. I Barsebäck med två reaktorer råder liknande förhållanden då tillstånden innehas av Barsebäck Kraft AB medan driften sköts av Sydkraft AB.

Tillstånden för rätten att inneha och driva kärnkraftverk är således fördelade enligt följande:

— Vattenfall AB Ringhalsverken - Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarksverken - OKG AB Oskarshamnsverken Barsebäcks Kraft AB Barsebäcksverken

Ansvaret för tillståndsinnehavare för drift av kärnteknisk verksamhet regleras i första hand genom 10 5 lagen (198423) om kämteknisk verksamhet (kärntekniklagen).

Av denna framgår bl a att tillståndsinnehavaren "skall svara för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall" samt "att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i vilka verksamheten inte längre skall bedrivas”.

Vad avser kostnaderna för detta hänvisas i 13 & samma lag till lagen (1992:]537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m m (finansieringslagen).

Enligt 14 & kämtekniklagen kvarstår ansvaret enligt 10 & även efter det att tillståndet har löpt ut.

Av 1 & finansieringslagen framgår att "avgift skall betalas av den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnreaktor (reaktorinnehavaren). Avgiften skall betalas årligen så länge reaktorn är i drift."

3.3.2

ÖHRLINGS (p REVEKO 6 (27)

Av 2 & finansieringslagen framgår att avgifterna skall användas till samma ändamål som anges i kämtekniklagen (105) med tillägg för att avgifterna även skall bestrida nödvändiga kostnader för forsknings— och utvecklingsverksamhet.

Detta innebär att det formella ansvaret för såväl erläggandet av avgifterna under verkens drifttid enligt finansieringslagen som det övriga ansvaret enligt kämtekniklagen åligger bolagen som äger reaktorerna. Något ansvar för ägarna till dessa bolag synes inte föreligga enligt nuvarande lagstiftning.

I de fall driften hanteras av annan än de som innehar reaktorn, t ex att Vattenfall sköter driften åt FKA, så är hela ekonomiska ansvaret koncen- trerat till FKA.

I det fall en innehavare av ett tillstånd avbryter driften av en reaktor bort- faller skyldigheten, enligt finansieringslagen, att erlägga avgift. Då inträder istället skyldigheterna enligt kämtekniklagen att svara för kostnader för riv- ning samt hantering av kämkraftavfall av reaktorn. Det torde innebära att avgifterna för den avställda reaktorn kan fördelas på innehavarens övriga idriftvarande reaktorer.

Ansvaret för verksamheten såsom det är skrivet är knutet till tillståndsinne— havaren. Tillstånden har efter folkomröstningen om kärnkraft givits på 25 år.

Analys av koncessionsinnehavamas/ägarnas ekonomiska ställning utifrån offontligt ekonomiskt material

Koncessionsinnehavamas möjlighet att uppfylla sina åtaganden vad avser bl a kostnader för rivning samt hantering av kärnkraftavfall beror bl a på deras finansiella stabilitet.

Vi har, baserat på koncessionsinnehavamas officiella årsredovisningar för 1992, analyserat bolagens finansiella ställning. Vi har därvid koncentrerat våra analyser till fyra nyckeltal:

* Soliditet Nyckeltalet definieras som justerat eget kapital (eget kapital + Obeskattade reserver - latent skatt i Obeskattade reserver) i förhållande till balans— omslutningen vid årets slut. Nyckeltalet är det kanske vanligaste för att beskriva ett bolags finansiella styrka.

ÖHRLINGS ([) REVEKO 7 (27) * Skuldsättnings- Nyckeltalet definieras som räntebärande skulder i grad (S/E) förhållande till justerat eget kapital inkl minoritets-

intressen vid årets slut.

" Riskkapitalandel Nyckeltalet definieras som justerat eget kapital inklusive 10096 av Obeskattade reserver samt del- ägarlån och reserveringar för framtida hantering av låg- och mellanaktivt avfall i förhållande till balansomslutningen vid årets slut.

* Andel anläggnings— Nyckeltalet definieras som maskiner, inventarier, tillgångar (A/T) byggnader och tomtmark i förhållande till balans- omslutningen vid årets slut.

Vi har valt att ej behandla några nyckeltal som relateras till resultaträk— ningen. Anledningen är att vissa av bolagen inte säljer den producerande elkraften till sina ägare för marknadsmässiga priser. Priserna sätts istället så att bolagen skall redovisa ett nollresultat. Det innebär att resultatbaserade nyckeltal ej redovisar intressanta samband och inte heller är jämförbara. Vi har vid analysen inte tagit hänsyn till eventuella övervärden i Sydkrafts och Vattenfalls tillgångar.

Nedan följer en sammanställning av koncessionsinnehavamas/ägarnas finan- siella ställning. Analysen baseras på de senaste redovisade boksluten, för år 1992. I bilaga 1 redovisas fullständiga analyser.

Forsmarks Krajigrupp AB (FKA)

FKAs ägare Vattenfall (74,5 %) och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag (MKG) (25,5 %) har genom avtal åtagit sig att via kraftavgifter svara för bolagets samtliga kostnader i förhållande till sina andelar. Verksamheten skall i princip inte ge något överskott.

FKAs kapitalmarknadsskuld minskas i samma takt som anläggningen planenligt skrivs av. Skillnaden mellan amorteringsbehovet enligt låne- villkoren och avskrivningarna finansieras i likhet med tillkommande investeringar i sin helhet genom upplåning hos koncernens intembank, Vattenfall Treasury AB.

ÖHRLINGS Q') REVEKO g (27)

FKAs utlandslån garanteras av riksgäldskontoret med efterborgen från MKG. Efter Vattenfalls ombildning till aktiebolag den 1 januari 1993 har riksgäldskontoret övertagit borgensansvaret även för de tidigare svenska obligationslånen. För garantin får FKA betala en avgift om 0,5% på vid varje tidpunkt utestående del av låneskulden.

Bolagets balansomslutning uppgår till 16,1 miljarder SEK. Av bolagets långfristiga lånestock 6,2 miljarder SEK utgörs 2,1 miljarder av obliga- tionslån och 2,7 miljarder SEK av utländska lån. Bolaget har även lån från delägarna uppgående till 4,5 miljarder SEK i proportion till delägandet.

Fastighetsinteckningama uppgår till 925 MSEK, företagsinteckningama till 322,5 MSEK och borgensförbindelsema till 0,2 MSEK.

OKG Aktiebolag (OKG)

OKG ägs enligt årsredovisningen för 1992 av följande:

Sydkraft AB 49,5 % Stockholm Energi AB 13,75 % Stora Kraft AB 10 % Värmlandskraft OKG-delägama AB 8 % AB Skandinaviska Elverk 7,5 % Gullspångs Kraft AB 6,25 % Båkab Energi AB (ägt av Sydkraft) 5 %

Bolaget har en balansomslutning av 18,5 miljarder SEK. Av bolagets lång- fristiga skulder om totalt 7,4 miljarder SEK finansierades cirka 4,2 miljarder SEK genom svenska obligationslån och cirka 600 MSEK genom obligationslån i dollar. Därutöver har delägarna lämnat 2 miljarder SEK i delägarlån som är efterställda andra län. Bolaget ställda panter uppgick till 333 MSEK och ansvarsförbindelsema till 153 MSEK.

ÖHRLlNGS (p REVEKO 9 (27)

Barsebäck Kraft AB

Bolaget, som äger Barsebäcksverket, är ett helägt dotterbolag till Sydkraft AB.

Bolaget har en balansomslutning om cirka 2,1 miljarder SEK. Bolagets långfristiga finansiering 647 MSEK utgörs av en skuld om 622 MSEK till Sydkraft och 25 MSEK avseende reserveringar för framtida hantering av låg- och medelaktivt avfall. Bolaget har inga delägarlån. Bolaget har före- tags- och fastighetsinteckningar uppgående till 1 099 MSEK. Ansvarsför— bindelser uppgående till cirka 28 MSEK avseende vissa förpliktelser som åvilar Sydkraft samt täcka underskott i försäkringsfond samt beredskapslager finns.

_mm _mm _"! _m- _mm

Sydkraft Ahiebolag

Sydkraft är ensam ägare till Barsebäck Kraft AB som äger Barsebäck.

Bolaget är ett börsnoterat bolag med följande ägarfördelning enligt årsredo- visningen för 1992:

ÖHRLINGS (D REVEKO 10 (27) Kommuner 37 % PreussenElektra lO % SPP 8 % Allmänna Pensionsfonden 6 % Övriga institutionella placerare 23 % Övriga 16 %

Moderbolagets balansomslutning uppgår till 22,6 miljarder SEK. Av bolagets totala långfristiga lån om cirka 12,1 miljarder SEK utgörs cirka 791 MSEK av obligationslån och 9,2 miljarder SEK av revers— och inteck- ningslån. Bolaget har inga delägarlån.

Koncernens borgens- och ansvarsförbindelsema uppgår till 528 MSEK, bl a vad avser skyldigheter för kostnader i samband med utbyggnad av produk- tionsanläggningar i gemensamägda bolag. Ställda panter uppgående till 2,6 miljarder SEK består av till större delen av fastighets— och företagsinteck— ningar.

_mm Mmm __"

Riskkapitalandel mm i Ande Miami-askan» &-

Vattenfall AB

Vattenfall är ett helägt statligt bolag som direktäger reaktorerna i Ringhals. Vidare äger man 74,5 av aktierna i Forsmarks Kraftgrupp AB som äger reaktorerna i Forsmark. Det innebär att man äger sju av de tolv reaktorerna.

Moderbolaget har en balansomslutning om 46 miljarder SEK. De lång- fristiga skulderna uppgår till 16 miljarder SEK. Av dessa utgör 13,5 miljarder SEK skulder till dotterbolag.

Ställda panter i koncernen uppgår till 1,5 miljarder SEK bestående av före- tags— och fastighetsinteckningar. Koncernens borgensåtaganden uppgår till 190 MSEK och ansvarsförbindelsema till 94 MSEK. Moderbolagets låne— garantier uppgår till 29,7 miljarder SEK och underborgen till 6,6 miljarder SEK.

3.4

ÖHRLINGS (D REVEKO (27)

Uppsummering

Vid bedömning av vad som utgör en lämplig kapitalstruktur i ett bolag bör ett antal faktorer beaktas;

kapitalstrukturen i jämförbara och konkurerande företag,

- risken för variation i rörelseresultatet,

— investeringsbehov kopplade till kravet på självfinansiering samt dolda övervärden i balansräkningen.

Kapitalintensiva verksamheter som kärnkraftsproduktion har normalt hög soliditet. Detta beror bl a på resultatets stora beroende av ränteutvecklingen.

I de bolag som endast bedriver kärnkraftproduktion finns dessutom ingen verksamhet eller tillgångar som kan balansera riskerna med kämkraftpro— duktema. Investeringsbehovet för utbyte av turbiner, ökad säkerhet m m kan uppgå till betydande belopp. Det innebär att soliditeten för dessa företag snarast bör vara högre än för moderbolagen, förutsatt att deras ekonomiska ställning bedöms fristående från moderbolaget. Vår bedömning av en rimlig soliditet för kraftkoncemer är att denna skall överstiga 30 % och helst vara i intervallet 35—40 %.

Analys av det svenska systemets stabilitet

Vår analys av det svenska systemets stabilitet syftar till att bedöma riskerna att fondförmögenhet och avgifter inte täcker kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraftavfall.

Vi har i riskanalysen beaktat två dimensioner av oförutsedda händelser, dels hur stor påverkan händelsen har på kärnkraftens ekonomi, dels om händelsen inträffar under eller efter drifttiden. Sannolikheten för att sådana händelser inträffar har vi inte bedömt.

3.4.1

ÖHRLINGS (D REVEKO 12 (27)

Vi anser det ändamålsenligt att analysera stabiliteten utifrån tre olika typer av risker;

l Kämkraftverkens ekonomi försämras under drifttiden. Skälen härför kan

t ex vara behov av ombyggnader, reparationer av säkerhetsskäl eller att avgiften höjs.

2 Kämkraftverken stoppas före 25 års drifttid endera för att det bedöms oekonomiskt att fortsätta driften eller att andra skäl omöjliggör fortsatt drift.

3 Förutsättningama för omhändertagande av kärnkraftens avfall visar sig mer ogynnsamma än beräknat efter att driften har stoppats. Skälen kan t ex vara högre kostnader eller lägre realränta.

Fall l belyser vi med olika känslighetsanalyser, där den stora skillnaden mellan rörliga produktionskostnader och råkraftpris beaktas.

Fall 2 och 3 belyser vi utifrån en analys av den finansiella ställningen för de som innehar tillstånd att driva kärnkraftverken och ansvarsförhållanden enligt kärnteknik- och finansieringslagarna.

Analysema baseras på SKIs kostnadsantagande och avgiftsförslag för 1994.

" fvrkn knmif'r"m ndrrifin

För att bedöma finansieringssystemets stabilitet för oförutsedda händelser under drifttiden har vi analyserat följande två händelser;

- en reaktor stängs i förtid,

— mängden producerad elkraft vid samtliga kärnkraftverk halveras i förhållande till SKIs kalkyl.

Under den period en reaktor är i drift är ansvaret för kostnaderna för riv- ning samt hantering av kämkraftavfall reglerade enligt finansieringslagen. Om en reaktor stängs kan kostnader för rivning samt hantering av kärnkraft- avfall vad avser den avstängda reaktorn överföras på koncessionsinne- havarens andra reaktorer.

ÖHRLINGS (D REVEKO 13 (27)

I sådant fall uppstår behov av att skriva ned anläggningstillgångama för den eller de reaktorer som tagits ur drift. I det fall detta innebär att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat uppstår ett likvidationshot för kämkrafts— bolaget.

Vid dessa beräkningar skall hänsyn tas till eventuella försäkrings— och skadeståndsersättningar.

En fortsatt drift av de kvarvarande reaktorerna kan ske genom att de hittills- varande ägama skjuter till tillräckligt med kapital för att återställa aktie- kapitalet. Om bolaget försätts i konkurs kan fortsatt drift möjliggöras av att en investerare köper ut tillgångarna från konkursboet och driver reaktorerna vidare.

För de hittillsvarande ägarna måste intäkterna från de kvarvarande reak— torerna räcka för att täcka de rörliga kostnaderna för driften, de fasta kost— naderna inklusive kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall av samtliga reaktorer samt dessutom en rimlig avkastning på kapitaltillskott för att fortsatt drift skall löna sig.

Kalkylen för en neutral investerare torde baseras på en avkastningsvärdering av tillgångarna.

Det innebär att konkursboets utdelning blir beroende bl a av vilka kostnader som reaktorerna belastas med vad avser kostnader för rivning samt han- tering av kämkraftavfall för kärnkraften. I det fall de idriftvarande reak- torerna belastas med kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall för den avstängda reaktorn minskar värdet på konkursboets tillgångar och utdelningen till kreditorema blir mindre.

Detta innebär att prioriterade fordringar får lägre utdelning än de opriori- terade fordringar som kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraft- avfall av kärnkraften utgör. Det torde också ur strikt juridisk synpunkt vara tveksamt huruvida det är möjligt att med hänvisning till kämtekniklagen kräva att en ny ägare svarar för den avstängda reaktorns kostnader. En ny ägare måste dock erhålla en ny koncession för att inneha och driva reaktorema och staten kan i en sådan koncession föreskriva vilka kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall innehavaren skall svara för.

Så länge rörliga kostnader plus avgift är lägre än priset på elkraft torde dock driften av reaktorer fortsätta och möjliggöra avsedd finansiering av kost- nader för rivning samt hantering av kämkraftavfall.

ÖHRLINGS (D REVEKO 14 (27)

För att illustrera vad som händer om en reaktor stängs vid ett kämkraftverk har vi simulerat stängning av Reaktor l i Barsebäck vid ingången av 1994. Avgiften för den återstående reaktorn måste höjas med 53% till 4,6 öre/kWh. Höjningen ryms med god marginal inom det potentiella avgifts- utrymmet.

För Barsebäcks rmktorema, med relativt kort återstående avskrivningstid, torde det egna kapitalet tåla en nedskrivning av en reaktor. För andra anläggningar uppstår större problem. För t ex FKA skulle motsvarande händelse innebära att delar av delägarlånet tas i anspråk för förlusttäckning, exempelvis genom omvandling till aktieägartillskott.

Om kraftproduktionen halveras under perioden 1994 - 2010 jämfört med vad SKI kalkylerat, måste avgifterna höjas med följande belopp:

Erforderlig avgift prisnivå jan 1994

öre/kWh förändring %

En sådan avgiftshöjning ryms väl inom det möjliga utrymmet för avgifts- höjningar.

Med hänsyn till potentialen för avgiftshöjningar finns vissa möjligheter att inom systemets ram hantera oförutsedda händelser under drifttiden. Möjligheterna härför minskar ju kortare drifttid som återstår. Givet ett pris på råkraft om 18 öre/kWh och 8 öre/kWh i rörliga kostnader (exklusive avgift) kan utrymmet för avgiftshöjningar under 1 år berälmas till 5.000 MSEK för samtliga reaktorer och 800 MSEK för de reaktorer som är i drift år 2010 om drifttiden begränsas till 25 år. I det mest pessimistiska el- prisaltemativet att priset sjunker till 12 öre/kWh minskar utrymmet för avgiftshöjningar till ca 1.000 MSEK respektive 200 MSEK. Kalkylen baseras på att SKIs förslag till avgiftshöjningar har genomförts. Kalkylen förutsätter även att en reaktorägare inte väljer att i ett sådant fall stänga reaktorn för att höja avkastningen totalt för koncernen.

ÖHRLINGS ([i REVEKO 15 (27)

3.4.2 m li " rk " f"r 2 rif i Det för finansieringssystemets stabilitet mest ogynnsamma händelsen är att samtliga reaktorer stängs före 25 års drifttid. De kvarstående kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall framgår av följande diagram.

Diagram 1: Medelsbehov vid stängning av samtliga reaktorer.

Medelsbehov vid stängning

I Fasrrmk 4- 09:3er 1 & R'nghals .

IQ! €£$ isssue? IB iMNMI mm mansnamnen» År

Medelsbehovet exempelvis för Forsmark är om verket hade stängts 1994 drygt 8 miljarder kronor. Behovet minskar till knappt 8 miljarder kronor om verket stängs ett år senare genom de avgifter som betalats under 1994. Kostnaderna är beräknade i prisnivå för januari 1994. Fondmedlen som avser Forsmark antas vara realt oförändrad.

I de fall verksamheten i ett kärnkraftverk upphör t ex beroende på att reak— torerna inte kan drivas enligt gällande säkerhetsföreskrifter uppstår ett antal problem.

Underlaget för finansiering av återstående kostnader för rivning samt han- tering av kämkraftavfall av kärnkraftverkets reaktorer bortfaller då verksam- heten ej genererar några intäkter.

Ansvaret för kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kämkraften åvilar dock tillståndsinnehavaren oavsett om denne har några intäkter eller inte.

ÖHRLINGS Q') REVEKO 16 (27)

När verksamheten upphör vid kämkraftsbolaget kommer det att uppstå ett omedelbart behov att skriva ned värdet på kämkraftsanläggningarna till noll, då anläggningen saknar positivt avkastningsvärde. Det innebär i sin tur att det egna kapitalet kan förbrukas. Bolaget saknar då möjlighet att svara för återstående kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall av käm- kraftsreaktorema. Även i detta fall skall hänsyn tas till eventuella försäk- ringsersättningar.

En jämförelse mellan riskkapital och bokfört värde på anläggningstill— gångarna visar följande för år 1992:

En nedskrivning till noll av anläggningstillgångama medför således att det egna kapitalet förbrukas i samtliga tre bolag.

I de företag som bedriver annan verksamhet än kämkraftsproduktion blir konsekvenserna något annorlunda. Dessa bolag har intäkter från andra verksamhetsområden än kärnkraftsproduktion. Det innebär att bolaget kommer, även efter att kämkraftsproduktionen upphör, att generera intäkter som kan finansiera kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kärnkraften. Dock påverkas bolagets finansiella ställning negativt då det även i detta fall är det nödvändigt att skriva ned tillgångarna beroende på den uteblivna avkastningen från kämkraften. Uppgifter om storleken på anläggningstillgångama för Ringhalsverken anges inte i Vattenfalls årsredo- visning. Motsvarande analys som för övriga har därför inte kunnat göras avseende Vattenfall.

Sydkrafts bokförda värde på aktierna i Barsebäck Kraft AB är endast 1 MSEK. Detta jämte andra åtaganden vad avser dotterbolaget skall ställas mot andelen riskkapital som är cirka 6,5 miljarder SEK, varav cirka 2,5 miljarder SEK är Obeskattade reserver.

3.4.3

ÖHRLINGS (D REVEKO 17 (27)

Kreditgivare kan dock ompröva sina ställningstaganden vad avser lån till bolaget. Omprövningen kan resultera i att kreditgivama antingen kräver tilläggssäkerheter, begär att lånen skall lösas eller att möjligheterna att få nya lån försvåras. Detta kan i sin tur innebära att även den återstående verksamheten kommer i farozonen och bolagens överlevnad riskeras.

Sammanfattningsvis torde, om samtliga kämkraftverk stängs, risken vara stor att skattebetalarna helt eller delvis behöva svara för vid denna tidpunkt olinansierade kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall.

f” h"lr rrifin

Händelser av konsekvens för finansieringssystemets stabilitet efter drifttiden är framför allt;

- kostnader för rivning och hantering av kämkraftavfall blir högre,

- kostnader för rivning och hantering av kämkraftavfall fördelas annorlunda i tiden än kalkylerat,

- avkastningen på fondförmögenheten blir annorlunda än kalkylerat.

Om realräntan efter år 2010 blir 1% respektive 4% istället för antagna 2,5% uppstår följande under- respektive överskott i fonden.

”"”” 2047 pr'snivå jan 1994 1% 4% 4774 4071 _ra74

2 894 4 273

1 701

I det fall kostnaderna för rivning av anläggningar och hantering av avfall exakt motsvarar kalkylen, med avdrag för osäkerhetspålägget uppstår följande överskott år 2047:

ÖHRLlNGS (D REVEKO 13 (27)

Överskott år 2047 ! prisnivå' jan 1994 i 1

Ökar kostnaderna (inklusive pålägg) däremot med 10% uppstår följande underskott:

_a pmnivå' Jan 1994

_m _m

Under den period ett företag har tillstånd att inneha och driva kämkrafts- verksamhet är de enligt kämtekniklagen ansvariga för bl a kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kärnkraften. Bolagen har även ansvar efter det att deras respektive tillstånd löpt ut. Det är dock tveksamt vad som händer om bolagen likvideras.

För att illustrera vad som händer om de totala kostnaderna realt sett är oförändrade, men att de fördelas annorlunda i tiden har vi ändrat kost- naderna 1994 - 2020 med ett belopp som motsvarar i 10% av totala kostnader. Kostnaderna under perioden 2021 - 2047 har ändrats med motsvarande belopp.

ÖHRLINGS &) REVEKO 19 (27)

Underskottet förklaras av att föriäntningen av fondförmögenheten minskar.

Sammanfattningsvis finns således begränsade möjligheter att inom ramen för finansieringssystemet hantera avvikelser från kalkylförutsättningarna efter år 2010 vilka inte ryms inom osäkerhetsmarginalen. Enda möjligheten är att positiva och negativa förändringar tar ut varandra.

Det möjligheter som finns att stärka finansieringssystemet är; - större osäkerhetsmarginal

insatser från tillståndsinnehavarna

garantier/försäkringar från tredje part

Hittillsvarande analyser pekar på att osäkerhetsmarginalen är tillräcklig. En högre marginal innebär därför att givet dagens kunskap tas onödigt höga avgifter ut.

Tillståndsinnehavamas ekonomiska ställning varierar. Endast i ett fall, Ringhals, har tillståndsinnehavaren inkomster från annat än kämkraft. Vi tror att det minst kostnadskrävande sättet att öka säkerheten vid oförutsedda händelser vore att öka kraven på övriga tillståndsinnehavarna och deras ägare. En borgen från ägarnas sida för tillståndsinnehavamas åtaganden skullen förbättra stabiliteten i systemet. Möjligheten för staten att - om behov bedöms föreligga - kräva realsäkerheter för ägarnas åtagande kan också övervägas.

ÖHRLINGS Q') REVEKO 20 (27)

Så länge de svenska kraftföretagen har en finansiellt stabil ställning har sådana åtaganden enligt vår mening ett väsentligt värde. De risksituationer som inte täcks är att någon eller några av de kraftbolag som äger kärnkraft- verk får finansiella problem eller att kostnadsöverskridandet är så stort att kraftbolagen inte fullt ut kan täcka de ökade kostnadema. Effekterna av finansiella problem kan minskas genom att säkerheter hävs. Effekterna av så stora kostnadsöverskridanden att kraftbolagen inte fullt ut klarar dessa kan endast täckas genom åtaganden från tredje part, bankgaranti eller försäkring.

Vår bedömning är att;

— årlig granskning av gjorda kostnadskalkyler och — borgen/realsäkerheter

ger en förbättrad finansiell stabilitet.

För att kunna ta ställning till om krav på garanti/försäkring från tredje part skall ställas är det nödvändigt att bl a göra en beräkning av kostnaderna. Dessa torde vara beroende av utformningen av försäkring/garantin. Frågor som därvid blir aktuella är bl a;

- träder garanti/försäkring in först när tillståndsinnehavaren är insolvent eller när kostnadsöverskridandet inträffar?

- vilka kostnadsposter skall ingå, alla eller ett urval?

vilka limitar skall gälla?

4.1

ÖHRLINGS (p REVEKO 21 (27)

Det finska systemet

I Finland, liksom i Sverige, ansvarar kärnkraftverken för kostnadema att ta hand om kärnavfall och nedmontering av anläggningar.

Den finska lagstiftningen

I den finska kämln'aftslagen finns bestämmelser om ett reserveringssystem för att täcka kämkraftens kostnader för rivning samt hantering av kämkraft- avfall. Syftet med bestämmelserna är att kostnadema för rivning samt han- tering av kämkraftavfall i förhand skall täckas. Detta åstadkommes genom att den avfallshanteringsskyldige till staten kontant inbetalar en årlig avgift och överlämnar förstklassiga säkerheter. De inbetalda medlen förvaltas av en statlig kämavfallshanteringsfond. De huvudsakliga momenten i detta system är;

1 Varje kärnkraftverk beräknar kostnaderna för kämavfallshanteringen.

2 På grundval av dessa beräkningar fastställer det finska handels- och industriministeriet i början av varje år

varje avfallshanteringsskyldigs ansvarsbelopp vid slutet av föregående kalenderår. Ansvarsbeloppet är det beräknade beloppet (enligt punkt 1) för de framtida utgifterna för att hantera kärnavfallet

— fonderingsmål för löpande kalenderår

Fonderingsmål är det belopp som den avfallshanteringskyldiges fondandel skall uppgå till under respektive kalenderår.

Fondandel är det belopp som statens kämavfallshanteringsfond fastställer att den avfallshanteringsskyldige skall ha i kämavfallshanteringsfonden.

Fonderingsmålet är lägre än ansvarsbeloppet då de fasta kostnadema för rivning samt hantering av kämkraftavfall periodiseras över en 25-års- period.

3 För att nå fonderingsmålet skall kämkraftverken betala en avgift till kämavfallshanteringsfonden så att fondandelen den 31 mars är lika stor som fonderingsmålet för kalenderåret. Om fondandelen i slutet av ett år är större än fonderingsmålet för nästkommande år skall skillnaden omedelbart återbetalas.

ÖHRLINGS & REVEKO 22 (27)

4 För skillnaden mellan ansvarsbelopp (= total kostnad) och fonderingsmål (hittills inbetalt belopp) skall den avfallshanteringsskyldige ställa fullgoda säkerheter. Industri- och handelsdepartementet kräver dessutom ytterligare säkerhet för ett belopp som motsvarar 10 % av ansvars- beloppet.

Några beräkningstekniska förhållanden som är värda att notera är att;

1 Kostnaderna för rivning samt hantering av kämld'aftavfall (ansvars- beloppet) berälmas i aktuell prisnivå med skäligt tillägg för att osäker- heten i beräkningen skall beaktas.

2 De avgifter som inbetalas till kämavfallshanteringsfonden förräntas enligt särskilda regler. Dessa innebär bl a att;

återlån av 75 % av varje kämavfallsskyldiges fondandel är möjlig. Räntesats är Finlands Banks grundränta + minst 2 procentenheter. Detta motsvarar för närvarande drygt 7 %. För återlånet skall ställas betryggande säkerhet,

— resterande fondandelar kan staten låna till en räntesats om 2 procentenheter över ovan nämnda grundränta,

eventuella återstående medel placeras till högsta möjliga avkastning,

- vinster/ förluster av fondförvaltningen tillgodoräknas/belastar fond- andelarna,

3 I det fall ett kärnkraftverks fondandel överstiger beräknad kostnad återbetalas skillnaden.

4 De säkerheter som finska staten anser acceptabla är; - av försäkringsbolag meddelad kreditförsäkring,

av finsk affärsbank, sparbank, andelsbank eller Postbanken ställd proprieborgen eller

4.2

ÖHRLINGS ([) REVEKO 23 (27)

sådan fastighetsinteckning eller av finskt samfund ställd proprieborgen som statsrådet för handels- och industridepartementet godkänt och som vad tillförlitligheten beträffar kan jämföras med säkerhet enligt punkt 1 eller 2. Som dylik säkerhet kan inte godkännas en säkerhet som har en kortare giltighetstid än fem år. Inteckningar i kärnkraftverk anser inte godtagbara.

Några principiella skillnader jämfört med det svenska systemet är sålunda:

Gapet mellan inbetalt belopp och beräknad awecklingskostnad säkerställs i Finland av lämnade säkerheter, i Sverige av koncessionsinnehavarens ansvar enligt kämtekniklagen. Om emellertid en koncessionsinnehavare i Sverige i någon framtida situation skulle visa sig sakna finansiell förmåga att fullgöra sitt ansvar, torde det i sista hand bli staten, dvs ytterst skatte— betalarkollektivet som måste stå för kostnaderna.

Upplupen avkastning tillgodoräknas fonden i båda länderna. I det svenska systemet görs bedömningar om viss framtida real avkastning av fond- medel. Realräntebedömningen har väsentlig betydelse för avgiftsberäk- ning och finansiering. I det finska systemet antas den framtida avkast- ningen motsvara inflationen. Realränteantagandet är således noll.

I de fall överskott uppstår är det i det svenska systemet oklart vem detta ska tillfalla. I det finska systemet tillfaller överskottet den avfallshante- ringsskyldige.

I det finska systemet kan löpande för mycket inbetalda avgifter och /eller för mycket lämnade säkerheter återlämnas. I det svenska systemet kan detta bara ske indirekt genom att hänsyn till detta tas vid avgiftssätt- ningen.

Enligt det finska systemet finns möjlighet till återlån från fonderade medel.

Erfarenheter

Företrädare för de finska kärnkraftverken anser att finansieringssystemet fungerar väl och att det ökat finansieringssystemets trovärdighet genom att kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall i förhand garan— teras.

ÖHRLINGS (D REVEKO 24 (27)

Osäkerhetspåläggen vid beräkning av kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall motsvarar i stort sett motsvarande pålägg i Sverige. I kämkraftverkens beräkningar används ett påslag om i genomsnitt cirka 20 %. Därtill kommer de 10 % av totalkostnadema som handels- och indu- stridepartementet kräver säkerhet för. Det svenska osäkerhetspålägget är i genomsnitt 27 %.

Det säkerheter Imatran Voima och TWO lämnar är fastighetsinteckningar respektive proprieborgen av företagets ägare. Fastighetsinteckningama får inte avse inteckningar i kärnkraftverk. Kostnaden för fastighetsinteckningar är en lagfartsavgift om 1,5 %. I Sverige är motsvarande lagfartsavgift 2 %. Kostnaden för propieborgen ger eventuellt ökade finansieringskostnader i ägarföretagen. Några mätbara effekter på frnansieringskostnadema kunde inte noteras i Finland enligt företrädarna för kärnkraftverken.

Den formel för beräkning av årlig avgift som används i Finland i kombina- tion med en hög tillgänglighet leder troligen till att avgifterna betalas in över en 20 årsperiod istället för kalkylerade 25 år. Lönsamheten - allt annat lika - förbättras sålunda under de senaste driftåren, genom att tillkommande kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall för producerat avfall väsentligt torde understiga avkastningen för fonden. Årliga återbetalningar torde därför ske till kämkraftverken. Formeln för inbetalning av avgift redo- visas i bilaga 3.

ÖHRLINGS (D REVEKO 25 (27)

Slutsatser

Det slutsatser vi dragit av våra analyser av det svenska systemet och jäm- förelser med det finska systemet är i huvudsak följande;

1 Under kämkraftverkens drifttid finns relativt goda möjligheter att genom avgifthöjningar korrigera för flertalet händelser som antingen minskar finansieringssystemets intäkter eller ökar kostnadema Ör hantering av kärnavfallet. Möjligheterna härför minskar dock successivt allt eftersom antalet återstående driftår minskar. Det är tveksamt om systemet kan hantera radikalt förändrade förutsättningar t ex att driften vid kämkraftverken stoppas.

Tre av tillståndsinnehavarna FKA, OKG och Barsebäck Kraft AB saknar andra intäkter än de som kommer från driften av kärnkraftsreaktorema. Bolagens fortlevnad är således helt beroende av kämkraftsreaktoremas lönsamhet.

En ytterligare brist är att - såvitt vi kunna finna - ingen prövning sker av tillståndsinnehavamas finansiella stabilitet.

Det finska systemet med att fullgoda säkerheter lämnas för ännu inte täckta kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall erbjuder därför enligt vår mening en högre grad av stabilitet och bör därför övervägas.

Efter kämkraftverkens drifttid finns som buffert mot oförutsedda händelser en kalkylerad riskbuffert om 27 %. Hittillsvarande analyser, som SKI låtit utföra, har inte motiverat någon höjning av denna buffert.

Visar det sig ändå att kostnadskalkylen överskridits har kärnkraft- bolagens kvarstående ansvar (14 5 i kämtekniklagen) en tveksam substans mot bakgrund av att;

tre av bolagen äger enbart kämanläggningar under avveckling sam-

tidigt som staten inte ställer några krav vad avser ekonomisk ställning

bolagens tillgångar kan delas ut till ägarna eventuellt kan även bolagen likvideras

OHRLINGS (D REVEKO 26 (27)

Borgen från ägarna för åtagandet enligt 14 & kämtekniklagen bör också av dessa skäl övervägas.

3 Ett klarare säkerställande av att tillståndsinnehavamas ansvar enligt punkt 1-2 ovan för kostnaderna för rivning samt hantering av käm- kraftavfall kan infrias bör, liksom i det finska systemet, kombineras med klara regler för hur överskott i kärnbränslefonden ska hanteras. Frågan om återlån kan även övervägas i detta sammanhang.

Ett införande av det finska reglerna innebär för kämkraftverkens kostnader; - lagfartsavgift på 2 % för nyuttagna pantbrev i fastigheter,

eventuth ökade finansieringskostnader till följd av lämnade säkerheter/borgen,

— eventuell återbetalning av fondmedel, eventuth lägre finansieringskostnader till följd av återlån.

Nettoeffekten i förhållande till nuvarande system kan för närvarande inte preciseras då det beror på respektive bolags specifika förhållanden, vilka typer av säkerheter/borgen som godkänns, avkastningen på fondmedel, avgiftsnivå m m.

Följande räkneexempel ges vid belysning av kostnaderna.

Om samtliga säkerheter per den 1 januari 1994 hade ställts i form av nya pantbrev i fastigheter skulle den sammanlagda lagfartskostnaden uppgått till cirka 640 MSEK. Om säkerhetema ställs i form av proprieborgen bortfaller denna kostnad. Förutom lagfartsavgiften tillkommer eventuella merkostnader för bolgens upplåning till följd av att säkerhetsutrymmet minskar. I Finland bedömdes den senare kostnaden vara marginell. Möjligheterna till återlån till relativt fördelaktig ränta verkar i motsatt riktning.

I de fall finansieringssystemet går eller bedöms gå med överskott sker mot- svarande återbetalning. Detta belopp går inte att kalkylera. Under förutsätt- ning att kostnadskalkylema stämmer, att nettoeffekten på finansieringskost- naderna är noll uppgår således den maximala kostnaden till cirka 600 MSEK. Detta belopp kan jämföras med att produktionsvärdet av återstående energiproduktion är cirka 150.000 MSEK enligt de analyser som SKI gjort och ett antaget råkraftpris om 18 öre/kWh. Om kostnaderna helt kan över- vältras på elkonsumentema motsvarar detta 0,08 öre/kWh före skatt.

ÖHRLINGS (D REVEKO 27 (27)

Vad avser möjligheterna för kämkraftbolagens ägare att ställa realsäkerheter för återstående hanterings- och rivningskostnader belyses detta av följande sammanställning;

Siffrorna avser respektive koncern och baseras på SPKs utredning Elmark- naden 1988-1990 (SPKs rapportserie 1991:9). Vattenkraftstillgångama har värderats till 2,4 kronor/kWh och kärnkraftstillgångarna till 1,15 kronor/kWh.

Marknarkvärde Fastighetsinteckningar Miljarder kronor Vattenfall Kärnkraft Total 1992 Vattenfall 76,8 43,5 120,3 1,0 (koncernen) Sydkraft inkusive 24,6 20,4 46,0 1,8 Båkab Gullspång 4,5 2,7 7,2 0,2 (koncernen)

Det finns således ett stort utrymme att lämna säkerheter i andra tillgångar än kärnkraftanläggningar, främst vattenkrafttillgångar.

Av årsredovisningama framgår inte i vilken utsträckning nuvarande (utländska) län är förbundna med' sådana villkor att ovan angivna säkerheter inte är disponibla som säkerhet för bolagens åtagande enligt finansierings- lagen. Ett införande av de finska reglerna, vad avser säkerheter, kan därför kräva en övergångstid för att möjliggöra eventuella omförhandlingar av

lånevillkor. Det kan noteras att de finska kärnkraftföretagen har stora utländska lån.

Bilaga 1

t.. ANALYS _ÖHRLINGS REVEKO AB Qt.....ttt ...ttlt!!! '...'...Ot "' Bokslutsanalys 07-fcb-94 '"”"'" ""'"'" Sidl Barsebäck Kraft AB

Försäljning 1345 063 övriga rörelseintäkter 164 173 SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 1509 1136 Rörelsekostnader -1079_ -931 RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR 430 205 Avskrivningar enligt plan -120 -125 RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 310 Xl) . Utdelning aktier & andelar 0 () Ränteintäkter 12 12 Räntekostnader -R4 -62 . övriga finans intäkter & kostnader -2 —0 RES EFTER FINANSIELLA l'OSTER 235 29 Extraordinära intäkter () () Extraordinära kostnader () () RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDlSP 235 20 MlNORlTETENS ANDEL () () Förändring i lager-reserv I k-surv () () Förändring resutjfondl l-surv () () Förändring ack. avskrivn. över plan 0 () Övriga bokslulsdispositiuner -42 57 Koncernhidrag () () Aktieägartillskott () () ' RESULTAT FÖRE SKA'IT 103 86 Skatt -5 8 -2 (1 Minoritetens andel 0 ()

* RESULTAT EFTER SKATT 135 60

"' ANALYS - ÖHRLI'NGS REVEKO AB .ttttttttt tutte—urna det..att—t "' Bokslulsanalys 07-feb-94 O!...Ottt. annat.-net Sid2 Barsebäck Kraft AB

TILLGÅNGA R Likvida medel 0 () Kundfordringar 9 4 Varulager & Pågående arbeten 667 742 övriga omstillgängar 682 196 SUMMA OMSTlLLGÅNGAR 1358 942 Spärrkto investeringsfond 0 () Aktier obligationer mm 0 () Långa fordringar 0 () Maskiner & inventarier 904 856 Byggnader & tomtmark mm 205 101 Goodwill () () övriga anläggningstillg 141 135 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGA 1251 1183 SUMM TILLGÅNGAR 2609 2125

SKULDER & EGET KAPITAL

Leverantörsskulder 91 60 Skatteskulder 37 4 Andra kortfristiga skulder 308 237 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 435 301 Latent skatt 0 0 Avsatt till pensioner 0 () Andra långfristiga skulder 865 647 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 865 647 SUMMA SKULDER 1300 948 Minoritetsintresse i obeskattad reserv () () Minoritetsintresse i eget kapital () (] Lagerreserv / K-surv () () Resultatutjfond / L-surv () () Ack överavskrivningar () () övriga Obeskattade reserver 1 172 l I 15 SUMMA OBESKAITADE RESERVER 1172 1115 M inoritetsintresse () () Aktiekapital l 1 Bundna fonder () () Fria fonder () 0 Årsresultat 135 60 SUMMA EGET KAPITAL 136 61

KU'LnERa EGET KAPITA —. 2609 2125

"' ANALYS -ÖHRL[NGS REVEKO AB ut..-toan tout—:u— ett-occoot "' Bokslutsanalys 07—feb—94 ti.....ttt 00.00.1300 Sid 3 Barsebäck Kraft AB

MÖEESÄNKEYSER

Affärsverksamheten Fakturerad försäljning 1509 1 136 - Rörelsekostnader -1079 -931 +- Finansiellt Netto -74 -51 +- Extraord poster (exkl rearesultat) 0 () - Skatt -58 —26 Medel från årets verksamhet 297 129

Förändring av rörelsekapital

kundfordringar ET 5 varulager ET -75 övriga ornsältningstillg. ET 420— leverantörsskultler ET -30 övr. kortfr skulder (räntefria) ET -104 Summa förändring av rörelsekapital ET 282 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ET 410 Investering Aktier () () Investering - Mask. & inv. / Byggnader -5(I -64 Försäljning anläggnjillg () () Netto - investeringsverksamhet -56 -64 NETTOKASSAFLÖDE ET 346 Finansieringsvcrksamhet -+ lus/ut spärrkonto ET () Aktieägarlinansiering + nyemission () () - utdelning 0 -1 35 +- koncbidr & äganillsk. () () Länefinansiering långfristiga fordringar ET () kortfristiga räntebärande skulder ET () latent skatt ET () pensionsskulder ET () Andra långfristiga skulder ET -218 ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR ET _ _a FORANDRING LIKV MEDEL ET () Likvida medel Qij) _0 () S:A LlKVlDA MEDEL (UB) () 0 Outgyttjad clreckkredil () () S:A DISPONIBLA LlKVIl')A MEDEL (U () ()

"' ANALYS - ÖHRLINGS REVEKO AB ”' Bokslutsanalys Barsebäck Kraft AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital

Tillväxt, %

Riskkapital

Skuldstruktur

Skuldstruktur, %

07-feb-94 tttttttaat ittitttttt Sld4 .IEK Totalt inkl. Just. kgpital = minoritet + skulder Soliditet S(rlal/E 1991 2609 822 1787 31,5% 1,00 1992 2125 782 1343 3(1,X% 0,80 JEK Totalt inkl. Just. Omsätt— kapital = minoritet + skulder ning 1 99 1 ET ET ET ET 1902 —1X,5"u -4,8"/n -24,*)% -24,7% Risk— Riskkapital soliditet 1901 1213 46,5% 1992 1142 53,7% Totala Kortfr. Längt'r. Latcnt skulder = skulder + skulder + skatt 1991 1787 570 865 352 1992 1343 361 647 335 Andel Totala Kurtfr. Längfr. Latent räntebär skulder = skulder + skulder + skatt skulder 1991 1()(l,()"u 31,9".1 4X,4'X1 19,7'Z1 46.2% 1092 101111" ., 26,9". 4x,2% 24,92, 46,3%

000 ANALYS _ (_)IIRLIN(;S REVEK() AB 0000000000 0000000000 0000000000 0000000000 000 Boks1utsatla1ys "7-lbh-04 00.00.0000 0000000000 0000000000 Sid 5 Barsebäck Kraft AB

RÄNTABILITETSTAL (resultat l'tire eo-pnstcr)

* 1991 1992 Räntabililet på totalt kapital (Rt) ET 18% Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsy) ET 09% Räntabilitet på eget kapital före skatt (Refs) ET 3.(i% Räntaliilitet på eget kapital etter skatt (Rees) ET 2,5% Schablonskatt 30% 30%

EGET KAPITAL - Rintabllltcls— & llllväxlanalys (enar eo—poster; inkl minoritet)

Rt = vinstproc. ' Kapitalums. ]. Totalt kapltal V/O ()!1' 1001 ET 21.2% ET 1002 33% mm. 0.4): 2. Eget kapltal eller skall Rees _: _U-s)_ ' (RI + (RI - Rs) ' S/E) 199 ] ET (N.N'X. ET ET ET ET [992 25% 60.1)"0 33% 33% 4.11% 1,95 3. Tillväxt cut-l kapital % +-Ägtillsk TlLLV EK Rees + Nycm/ - Uhl/ & (1-s)% +» övr/ Qij kan) EK EK konchi/EK EK 1901 ET ET ET ET ET ET 1002 43% 2,5% (mm. 73% 00% 0,0%

... ANALYS _(5HRLIN(;S R];VEK()AI* 0......... .......... .......... ......0... 0.0 Bokslulsanalys ()7_rch_()4 00.000000. 000.000... .......... Sid 6 Barsebäck Kraft AB

RESULTATSTRUKTUR 1992 Bruttomarginal 28.5% 18,1 % Rörelsemarginal 20,5% 7,0% Vinstmarginal 21,2% 8,0% Nettomarginal 15,6% 2,6% Skuldrånta räntebärande skulder ET X,5%

LlKVlDlTET . _, _ 1992

Kassalikviditet 1,21 0,55 Balanslikviditet 2,38 2 ,61 Disp. likv. medel / Omsättning (),0% (),t)% Räntetäckningsgrad 3,79 1 ,4 7 Självfinansieringsgrad 5 ,3 2 ,t) Rörelsekapital /()1nsättning öl"—. 56% NYCKELTAL/ANSTÄLLD 1931 1992 Antal anställda 341) 351 Arbetskr'd tiskostnad / omsättning (1,()% 0,0% Omsättning / anställd 4 3 Förädlingsvärde / anställd ET ET Nettoresultat / anställd 1 ()

lntlationsjusterade värden

Prisnivå = 1992 1991 1992 lnfiation 52% 4,()% Omsättning 1560 1 136 Resultat etter linansnetto 245 29

Investeringar 59 64

"" ANALYS - ÖHRLINGS REVEKO AB titttttttt annan:—n: *ttttttttttt "* SCB-Nyckeltal O7-tbb-94 "nt—run: "nu"... SCB Barsebäck Kraft AB

1. AVKASTNINGSSTRUKTUR Avkastning på eget kapital 24,6% 3.5% Avkastning på tot kapital 12,3% 43% Genomsnittlig skuldränta 5,1% 4,8% Riskbuffert 7,1% -0,5% Skuldsättningsgrad 1,73 1,52 2. RESULTATSTRUKTUR Rörelseresuhat/omsättning 28,5% 18,1% Vinstprocent 21 ,2% 8,0% Nettoresultat/omsättning 1 5,6% 2,6% ArbeLskraftskostn/Omsättn 0,0% 0,0% 3. KAPITALOMLOPP

Kapitalets omsättnings- hastighet (ggr/år) (1.58 (1.53 Omsättning per anställd 4 3

4. RÖRELSEKAPITAL

Rörelsekapnal/omsättning (i l , l % 56.4% Likvida medel/omsättning 00% (),0% Kund fordringar/omsättning 0,6" 0 0,4% Vamlager/mnsättning 44.2% 65.3% Kortfrist skulder/omsättn 28,9"n 26.5%

5. LIKVIDITET, SOLlDlTET Kassalikviditet 1 58.7% 66.5% Soliditet 36.7% 39,6% 6. TILLVÄXT Förändring omsättning ET —24,7% Förändring totalt kapital ET -18,5%

'" ANALYS ÖHRLINGS REVEKO AB ' ' ' Bokslutsanalys Forsmarks Kraftgrupp AB

00000'0000 bettet-o.. c...—.te”

l]_jä||_t)4 00.00.0000 0000000000 Sid !

RESULTAT EFTER SKATT RESULTATRÄKNINGAR 1991 1992 Försäljning, 4324 4201

övriga rörelseintäkter , _ 150 ___ 1th _, 7” , SUMMA RÖRELSEINTAKTER 4474 4304

Rörelsekostnader _'W_ .,... ,,,;2250__ 42167,

RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR 2224 2227

Avskrivningar enligt plan __ _ -7_27 , ,, _;5;3_1_ , , , _ RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 1407 wu.

Utdelning aktier & andelar 0 () Ränteintäkter 44 32 Räntekostnader 4493 4465

övriga linans intäkter & kostnader J) , »467m __, ,,, , , , i A RES EFTER FINANSIELLA POS'TER 39 —2115

Extraordinära intäkter 0 ()

Extraordinåra kostnader 0 . 0 , ,, _ , __ __i ”___ RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP 30 -205

MINORITETENS ANDEL () ()

Förändring i lagerreserv lk-surv () () Förändring resutjfond / I-surv () () Förändring ack.avskriv11.iivcr plan (1 () Ovriga bokslutsdispositiöner -152 513 Koncembidrag I 13 308 Aktieägartillskott 0 0 RESULTAT FÖRE SKATT 0 O

Skatt -1 -0 Minoritetens andel () 0

000 ANA],YS'()TTT(1,1N(TS RIiVT£K()AIå 0000000000 0000000000 0000000000 "' Bokslutsanalys 11—ja11—04 """"" """"" 81112 Forsmarks Kraftgrupp AB

BALANSRÄKNINGAR 1991 1992 TILLGÅNCA R Likvida medel 403 88 Kundfordringar SX 17 Varulager & Pågående arbeten 2055 1772 övriga omstilIga_ttgar_ __ _ ____34_ __ __1__32 __ SUMMA OMSIII 1 (iÅNGAR 2551 211119 Sparrktu investeringslhnd tl 11

Aktier obligationer min 0 0 Långa fordringar 2217 2626 Maskiner & inventarier 10072 9617 Byggnader & tomtmark 111111 1781 1864 Goodwill 0 ()

övriga anläggningstillg () 0 _ _ _ _ __ ___ _ _ _ SUMMA ANLÄGGNINGS 1 ILLGÅNGAM 14071 14107

SUMMA TILLGÅNGAR 16621 16116

SKULDER & EGET KAPITAL Leverantörsskulder 1 12 Skatteskulder 1 (1

Andra korttristiga skulder __ __ 2073 __ 3260 _ _ _ _ __ SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 2074 3281

Latent skatt () () Avsan till pensioner () 0 Andra långfristiga skulder 1 1889 10690 _ SUMMA LANGFRISTIGA SKULDER 11880 10690

SUMMA SKULDER 13963 13971

Minoritetsinlresse i oheskattad reserv () (1 Minoritetsintresse i eget kapital 0 0

Lagerreserv / K—surv 0 () Resultatutjfond/ L-surv () 0 Ack överavskrivningar () ()

övriga Obeskattade reserver __ ___ 2342______ 1820 __ ___ _ _ __ _ _ SUMMA OBESKA'I'TADE RESERVIER 2342 1829

Minoritetsintresse () ()

Aktiekapital 300 31111 Bundna funder 16 16

Fria funder () 11

År,-16.59.1131 -!' ” SllMMA1(i11KA111A1 316 316

SUMMA SKULDER & EGET KAPITA 16621 16116

... ANALYS »ÖHRLINGS K15V15KOA11 .......... ...—...... ...—nu.... ”' Bokslutsanalys Il-jan-04 """"" ""”"" Sid 3 Forsmarks Kraftgrupp AB

MEDELSANALYSER 1991 1992 Affärsverksamhetcn Fakturerad lörsäljning 4474 4304

- Rörelsekostnader -225() -2167 +- Finansiellt Netto -1458 -1001 +- Extraord poster (exkl rearesultat) () tt

- Skatt ________________ _ _ _______1___ __ ___-_11_ _ Medel från årets verksamhet 766 326

Förändring av rörelsekapital

kundfordringar ET 42 varulager ET 283 övriga omsättningstillg, ET -0X leverantörsskulder ET 1 1

övr. kortfr skulclertränteliia) __________ _______F_1" _ 784 ______ __ _ _ _ _ __ __ __ __ _ Summa förändring av rörelsekapital ET 1021 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ET 1347 Investering - Aktier () —tl Investering Mask. & inv. / Byggnader -174 —156 Försäljninggnläggntillg __ _ () t) _ __ _ __ Netto - investeringsvcrksamhct -174 -156 NETTOKASSAFLÖDE ET 1191 Finansieringsverksamhct -+ Ins/ut spärrkonto ET () Aktieägarlinansiering

+ nyemission () ()

- utdelning 0 0

+- koncbidr & ägartillsk. 1 13 -3(tx Lånefiuansiering

långfristiga fordringar E'I' -4()0 kortfiistiga räntebärande skulder ET 412 latent skatt ET () pensionsskuldcr ET 0 Andra långfristiga skulder ET —1 190 MEGA EÖBÅN. D.. KILGÅÅL_,W_,____ZJ;, FT ,__,_:_________2____,,,__.___._ ' FORANDRING LIKV MEDEL ET -315 MLUEL,_ __," , , , _Q ,, AJB, S:A LIKVIDA MEDEL (Ull) 4113 RX .QUJMMLHHQQKBMUL ll-N' , 12,—*” S:A DisroNth 1,1K17111A iv1|-:1)151, (11 611 217

... ANALYS —ÖllR1,lN(iS Kl:,VlEKU All .......... ......n... .......... "' Bokslutsanalys ll-|:1n-U4 """"" "”*""' Sid4 Fnrsmarks Kraftgrupp AB

KAPITALSTRUKTUR Kapitalstruktur totalt kapital JEK 'lhtalt inkl. Just. 199331; ,'"inorilel, ' 531140! 505411?) ._.,.5(t,13.1_/.E,, 19111 16621 1955 maar. 1 131-x. i 4.42 1092 16116 1597 14511) (19% 4,92 1 Tillväxt, % JEK Totalt inkl. Just. Omsätt- k_a_pitul = minoritet j_ skulder _ __ _ ___ nig 1 991 ET E'l' ET 151 1002 -3,(1"o -18.3% —1.0% -1.8% Riskkapital Risk- 1(iskl(_ani_ti_________ ___.silitlitct _ 1991 7226 43,5".- 1002 (1703 41 ,(1"o Skuldstruktur Totala Kortfr. Långfr. Latent skulder = skulder + skulder + skatt 1991 14666 2074 11889 703 1992 14519 3281 10690 549 Skuldstruktur, % Andel Totala Kurtlr. Långfr. Latcnt räntebär _ sk_u_ldcr ; __skultlcr __+_ skulder * _skatt _ skulder 1901 1(111,(1"u 14,1".1 81,1% 43% . 58.9% 1992 10(),l)% 22.(v% 73,(v% 331".- 4 54,1%

"' ANALYS-ÖIIRLINGS RI-ZVIEKtnu; .......... .......... .......... .......... '” Iiukslulsanalys Il-ian-W n...-..... ......o... ..."..." Silli

Forsmarks Kraftgrupp Alt

RÄNTAIH1.1'I'IC'I'S'1'A I . (resultat Fire ('n—|lnslt'r)

1991 1992 Rånlabilitel pa totalt kapital (Rt) ET 7.7% Rånlabilitet pa sysselsatt kapital (Rsy) 15'1' 12,t>% Räntabilitet pa eget kapital före skatt (Relä) IE'I' -| 15% Rånlabililet pa eget kapital ener skatt (Rees) IET -N.1% Scliablonskalt 10% 30% EGET KAPITAL - Rinlahllltuls- & llllväxlanalp (efter eo-pnster: inkl minoritet) RI = vinstproc, ' Kapital—nns. 1. Totalt kupllal _ ___ V/O _()_f_I __ 1901 ET 34.2% ET 10'12 7.7'Z— 2R.7% 11.27 2. Eget kapital efter skatt Rees = (1-5) ' (kl 1 (kl - Rs) ' S/E) 1901 ET (10. I % ET ET ET ET [11112 _)4, P%. 7|1_()"n 7,7'X. 7.7"Å. 11)_11% 11.22 3. Tlllvixt eget kapital % +-Ägtillsk '111.1,V EK Rees + Nyetn/ - lltd/ & (l-s)% +- övr/ (_111 kaj) EK EK koncbi/EK EK 1001 ET ET EF El" ET 131" 1902 I SJV, 33% 11.1)% (HPK- -I 10% ()_(l%

”' ANALYS - ÖllRLINGS RIiVIäKt) All

t......cu' attottttt. .ttbtttntt totttattta

l '&' HOkSIUlSZIIlalyS 11—_1äl1-')4 .....ttttt ..QOCÅCQOO .....CCCOO Sid6 Forsmarks Kraftgrupp AB _RESULTATSTRUKTUR _ __ 1921 1992___ _ _ _ Bruttomarginal 49.7% 50,7"u Rörelsemarginal 33,5% 311,62. Vinstmarginal 34,2% 28,7% thtnmarginal 09% »4,7% Skuldränta räntebärande skulder 17,1" 17_x% LtKvmiTgT _ ___ 1991 199;__ __ Kassalikviditet (1,24 (),(17 Balanslikviditct 123 (1,61 Disp. likv. medel /0nisättning 1 19% 49% Räntetäckningsgrad 1 .03 (1356 SjälvflnansieringSgrad 4.4 2.1 Rörelsckapital /()1nsättning 31% R"" _NYCKELTAL / ANSTÄLLI?___ _ _ ______ 1991 1992 Antal anställda 5 5 Arbetskraliskostnad lotnsättning 11,0" 11 0,0" 0 Omsättning / anställd 8115 879 Förädlingsvärde / anställd ET ET Nettoresultat / anställd 8 -41 lnflationsjusteradc värden Prisnivå = 1992 __ [991 1992 Inflation 52% 43% Omsättning 4653 4394 Resultat efter linansnetto 41 -205 Investeringar 1111 156 _Akticdata ___ _I__991__ _____199_2__________ _ __ _____ _ __ __ _ ___ Antal aktier 1111) 1111) Vinst / aktie l'sktill (1,11 41,6): Vinst / aktie e skutt ww 41.41: .lliK/ziktie (1.52 532

*** ANALYS_ÖHRL[N(;S REVEKO Alt ' nattinatt—rt»: titt!—ritt!!! **tktttttt *" SCB-Nyckeltal ll—jitII-94 **!Hk'ktttlnt mos.-:..»... S(Tli Forsmarks Kraftgrupp AB

1991 1992 1. AVKASTNINGSSTRUKTUR Avkastning på eget kapital 2,0% -12.8% Avkastning på tot kapital 92% 7.8% Genomsnittlig skuldränta 10.2% 11), I % Riskbuffert 10% 23% Skuldsättningsgrad 7.50 ' 9,09 2. RESULTATSTRUKTUR Rörelseresultat/tmisättning 49,7” 0 511.7% Vinstprocent 34.2% 28,7% Nettoresultat/omsättning 0,9% —4,7% Arbetskraftskostn/Omsältn 0.0% 0,0% 3. KAPITALOMLOPP Kapitalets omsättnings- hastighet (ggr/år) (1,27 0,27 Omsättning per anställd 895 871) 4. RÖRELSEKAPITAL Rörelsekaphal/omsättning l().6% »28 ,9% Likvida medeVomsättning t).()% 2,()% Kundfordringar/omsättning 13% (),4% Varulager/omsättning 45,9% 40,3% Kort frist skulder/omsättn 46.4% 74,7% 5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 23,9% 7,2% Soliditet 1 1.8% 99% 6. TILLVÄXT Förändring omsättning ET -1 .8% Förändring totalt kapital ET —3.()%

"' ANALYS —(311RI,INGS REVEKO All

tottctcttt titttttttt tttonnttt.

"' Bokslutsanalys II—jan-94 """"" ""'"'" Sid 1 OKC AB

RESULTATRÄKNINGAR» 199 1992

Försäljning 31511 3030

övriga rörelseintäkter _ 98 _ 106 _ _ _ _ ___ __ SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 3256 3136

Rörelsckostnader _ _ _ _ _ ;15_96 __ -1_5_(_1_3

RESULTAT l ORE AVSKRIVNIN( iAR 1660 1573

Avskrivningar enbgt plan _ _ __ -44(i __ ___-450

RESULIATIE I TFR AVSKRIVNING/XR 1214 1123

Utdelning aktier & andelar 2 1 Ränteintäkter 24 22 Räntekostnader -I 142 -1 160

övrigai finans intakter& kostnader _ __ _-_2_2___ __ »IXAL _ _ _ _ _ _ RES EFTER FINANSIELLA POSTER 76 498

Extraordinära intäkter 0 ()

Extraordinära kostnader ______ ____ _ _ 0 _________ 0 __ __ _ __ _ _ __ RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP 76 498

MINORITETENS ANDEL 0 (1

Förändring i lagerreserv lk-surv () () Förändring resutjjhnd / l—surv 0 (1 Förändring ack. avskrivn. över plan 0 () Övriga bokslutsdispositioncr 489 -222 Koncembidrag 121 424 Aktieägartillskott 0 0 RESULTAT FÖRE SKATT 9 4

Skatt -2 -1

Minoritetens andel __ _ _ _ () __ _ 0 _ _ _ __ ___ _ ______ RESULTAT EFTER SKATT (» 3

... ANALYS -(")11R1,1NGS REVEKQ Ali :...—..... .nu..." ...nu... "' Bokslutsanalys 11-jan-94 "”""" """"" SidZ OKC AB

BALANSRÅKNINGAR 1991 1992 ___—___— TILLCANCA R Likvida medel 77 3 Kundfordringar 283 137 Varulager & Pågående arbeten I 139 1212

öLriga omstillgåliggr _________ __ __ __ ____I_7____ _ __ _94 _ SUMMA OMSTII,LGÅNGAR 1515 1446

Spärrkto investeringsllind () 11

Aktier obligationer 111111 171 204 Långa fordringar 9376 9701) Maskiner & inventarier 6234 5937 Byggnader & tomtmark mm 1307 1209 Goodwill () ()

övriga anläggningstillg _ __ 2 __ _ 0 __ __ _ _____ SUMMA ANLAGGNINGSTILLGANGA 17090 17060

SUMMA TILLGÅNGAR 18605 18506

SKULDER & EGET KAPITAL Leverantörsskuldcr 144 220 Skatteskulder () () Andra kortfristiga skulder _ _ _ _ __ 3747____ 2590_ _ _ ___ SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3891 2810 Latcnt skatt 0 () Avsatt till pensioner 1 1 Andra långfristiga skulder 8594 9358 _ _ __ SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 8595 9359 SUMMA SKULDER 12486 12169 MinoriteLsintressc i oheskattad reserv () 0 Minoritetsintresse ieget kapital 0 () Lagerreserv / K-surv () 0 Resultatutjlbnd / L—surv 0 0 Ack överavskrivningar () 11 övriga Obeskattade reservgr______ ___ 6002 6224 SUMMA OBESKATTADE RIiSIERVIER 6002 6224 Minoritetsiniresse 1) 11 Aktiekapital nu en Rundna funder 20 20 Fria fonder 0 0 ÅISEELllitl (' *» SUMMA15(i15'liKAl*l'liAl. 116 113

SUMMA SKULDER & EGET KAPITA 1X605 18506

... ANALYS-ÖHRIJNGS 1(1€V15K() Ali ......t... ......c... tttttttttt "' Bukslulsnttalys 11-ia11-9—1 .......... """*"' Sld3 OKCAB

MEDELSANALYSER 1991 1992

Affärsverksaniheten

Fakturerad liirsäljning 3256 3134- - Rörelsekostnader —1596 4563 +» Finansiellt Netto -1 138 -1321 '- Extraord poster (exkl rearcsultat) () () &, ___________ ,,,__._'2f_, ..-:l., . , . ,A. _ Medel från årets verksamhet 520 2511

Förändring av rörelsekapital

kundfordringar li'f 1-15 vamlagcr ET -73 övriga onisättningstillg. ET -77 Ieverantörsskulder ET 711 övr. kortfr skulder (attet'ria __ __ _ __ __IL__ _ _ ;Q_ _ __ Summa förändring av rörelsekapital ET -1112 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ET 149 Investering - Aktier —1 40 -33 Investering - Mask. & inv. / Byggnader -X3 —55 Försäljning anläggntillg L_____ ________ 0 _L_ 0 __ ______ _ __ __ _ Netto - investeringsverksamhet -223 417 NETTOKASSAFLÖDE ET 61

Finansieringsverksamhct

-+ Ins/ut spärrkonto ET 0 Aktieägarlinansiering + nyemission 0 (1 utdelning () -(i +- koncbidr & ägartillsk. 121 424 Lånefinansiering långfristiga fordringar ET -333 kortfristiga räntebärande skulder ET —9X_5 latent skatt E'I' () pensionsskulder ET -0 Andra långfristiga skulder ET 764 QVRIGA FÖRÄNDRIN( 1an n _ _ FORANDRINGTIRV— ET -7.t ' ' Likvida nied_e_1_(_ll_1_)__ ___ 0 7" S:AI,IKVII)A MF.I)17.1,(UH) 77 ? (LittbwatLelleek .kredit 14 la» S:A1)lSl*()N1111.A1,1KVII)A Mlil)l€l.(l| 91 1'1

"' ANALYS —ÖHR1,1N(iS REVIÄKO All """"" ""' "' ' ' ""”"" ... [%Okslulsdnalys ll-iilll-U4 030.000... 303.003... Sid4 OKC AB KAPITALSTRUKTUR Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. Just. __kgpilal = minnritct___ _ =j skulder__ __St_-_1_i_t_1_itet_ _ _ _SM 1901 - 18605 4312 14293 23,2"u _ 2.23 1992 13506 4467 [4039 24.1% 2.12 Tillväxt, % JEK "lit—tall inkl. Just. Omsätt— _L2Ml= minoritet _+ skuldqr_ __ __ _ _ _ __ _wg __ 1 99 ] E'l' E'l' E'l' ET l()()2 —(l.5% 16% -1 ,X% -3_7% Riskkapital Risk- R_SkLale—_ ._____.3ndnen __ 1991 8161 43,9".. 1002 xanz Marx. Skuldstruktur Totala Kortli'. Långti'. Latcnl skulder = skulder + skulder + skatt 1901 14293 3897 8595 180] 1902 14039 2812 9359 1867 Skuldstruktur, % Andel 'liulala Kortfr. Längfr. Lutent ränlchär _sktlkkir; _. .. ,, $kiL=lgr__ - *. 533431. _ .: JFK?! , M I O') 1 1 011,11" .. 27,3"A- (10,1"11 12,6" u 67,3%-

1 (102 1 011,11" u 211,()"/1. (v(»,7% ”$% 67,5%

"' ANALYS -(-)11RL1NGS RliVliKO Ali

too.-nn... .ttttttoct unc-o..... .co.cc-oo.

... liokslutsaualys ”_l-"_” .."-..... n...-.... o...-..... SitIS OKC AB RÄ N'I'Alll1.1'1'E*I'S'1"A1, (resultat fört— t-o-pnstur) 1991 1992 Räntabilitct på totalt kapital (Rt) ET 52% Räntahililet på sysselsatt kapital (Rsy) RT 00% Ritntahilitct pa eget kapital före skatt (Refs) ET 45% Räntahilitet på eget kapital eller skall (Rees) ET 41% Scliahlnnskall 30% 10% EGET KAI'ITAL - Rinllhllllcls- & llllvixllnllys (efter eo—poster: inkl minoritet) Rt = vinstproc. ' Kapitalnms. 1. Totalt kapital V/O O/l' __ __ 1901 ET 37.4% lz'l' 1902 51% 30.7% 0.17 2. Eget kapital efter skatt Rees =___(l-s) ' (_R_t + Rt R_s)__ ' S/E) 109 l ET 70.4% El" ET ET ET 1992 -3.2".. 7t)r()"o 51".— i.2% tt.2% 3,23 3. Tillväxt eget kapllal % +—Ägtillsk TILLV EK Rees + Nyem/ - llltl/ & (l—s)% +- övr/ (_IB 1911) EK EK knnchi/EK EK 1991 ET ET ET ET ET ET 1092 16% -3.2% (1.0% ().I% 69% 0,0%

"* ANALYS - ÖHRHNGS REVEKO AH

tctctccct. ctttto'tttt ttttttttct .cvttttcc.

Sid ()

'" Bokslutsanalys ll-ian-94 nu.—uu cnctttooco nu.—uu OKC AB '

RESULTATSTRUKTUR _ _ _ _ _ 1991 199_2 __ _ __ __ _ Bruttomarginal 51,0% 5(1,2%

Rörelsernarginal 37,3% 35,8% Vinstmarginal 37,4% 3tl,7% thtomarginal 23% -(a,3"t.

Skuldränta räntebärande skulder ET 12,1"..

LlKVlDlTET _L______ _ 1991 1992 _ __ _ _ _ Kassalikviditet 0,10 0,08

Balanslikviditet (1,39 11,51 Disp. likv. medel / Omsättning 23% 0,6% Räntetäckningsgrad 1 ,(17 0,83 Självfmansieringsgrad 2,3 2,9 Rörelsekapital lOmsättning 19% 23%

NYCKELTAL / ANSTÄLLD _ _ _ __ 1991 1992 __ _ _ Antal anställda 998 1024

Arhetskraltskustnad / omsättning (),()% (),(Y'o Omsättning / anställd 3 3 Förädlingsvärde / anställd ET ET Nettoresultat / anställd () -0

lntlatinnsjusterade värden

Prisnivå = 1992 __ _ _ ___ _ 1991 1992 _ _ ___________ lnllation 52% 4_()%

Omsättning 3386 3136 Resultat efter linansnetto 79 -l9X Investeringar 232 X7

Med—="”, ., , ___,199!___._ __!222_,_,,_,..__, , , _ ___, ,___, , Antal aktier 900 901)

Vinst/aktie liskatt (Ulli 41.22 Vinst/aktie e skatt om. —().15 JFK/aktie 4.79 4.96

tu: ANALYS-ÖllRlJNUS KliVliKO All *mx-uvnwn: titttitttt *ttttttttttt '”" SCB—Nyckeltal 11»_ian—94 '********* ********** S(Ilå OKG AB

1991 1992

1. AVKASTNINGSSTRUKTU R

Avkastning på eget kapital 18% 44% Avkastning på tot kapital 6.5% 52% Genomsnittlig skuldrånta 8,0% 83% Riskbuffen -l .4% -3,1 % Skuldsättningsgrad ' 3,3 1 3,14 2. RESULTATSTRUKTU R Rörelseresultat/omsättning 51.0% 5(l,2% Vinstprocent 37.4% 3(),7% Nettoresultat/omsättning 23% —6.3% Arbetskraftskostn/Omsättn 00% (10%

3. KAPITALOMLOPP

Kapitalets omsättnings- hastighet (ggr/år) (1.18 0.17 Omsättning per anställd 3 3

4. RÖRELSEKAPITAL Rörelsekapital/omsättning -72_9% —43,5% Likvida medeVnmsättning 24% 0,1% Kundfordringar/omsättning 87% 4_4% Varulager/omsättn ing 3 5,()% 3 8.7% Konfrist skulder/nmsättn 1 [95% 89,6% 5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 9_7% 83% Soliditet 23.2% 24,2% 6. TILLVÄXT Förändring omsättning 15'1" -3_7% Förändring totalt kapital 121” —(),5%

000 ANAI_YS_öI.IRLlNGS REV!2KOAI% 000.000... 00.00.0000 0000000000 ”' Bokslutsanalys 11—jan-94 '"'""" "'""'" Sid] Sydkraft AB

RESULTATRÄKNINGAB » . - . 11991 ' 1992

Försäljning 6543 6558 övriga rörelseintäkter 377 407 _ _ SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 6920 6965

Rörelsekostnader -6097 —614(r _ _ _ _ ___ __ _ _ RESULTAT FÖRE AVSKRIVN [NGAR 823 819

Avskrivningar enligt plan -246 —242 _ _ RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 577 577

Utdelning aktier &. andelar 0 () Ränteintäkter 700 866 Räntekostnader -569 4132 övriga finans intäkter & kostnader 0 0 _ RES EFTER FlNANSlELLA POSTER 708 611

Extraordinära intäkter 16 393 Extraordinära kostnader 0 0 RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP 724 1004

MlNORlTETENS ANDEL O 0

Förändring i lagerreserv / k-surv O 0 Förändring resutj.f0rrd / l—surv 0 0 Förändring ack. avskrivn. över plan 0 0 Övriga bokslutsdispositioner -159 77 Koncembidmg 10 -1 46 Aktieägartillskott 0 0 RESULTAT FÖRE SKATT 575 935

Skatt -71 -88 Minoritetens andel 0 0 RESULTAT EFTER SKATT 504 847

000ANALYS_ÖHRI_[NGS REVEKOAB . 0000000000 .0000000000000000000 "' Bokslutsanalys 11—jan-94 ""'"'” ”"""" Sid2 Sydkraft AB

BALANSRÄKNINCAR * 1992

TILLGÅNGAR

Likvida medel 1 192 3020 Kundfordringar 935 864 Varulager & Pågående arbeten 74 53

övriga omstillgångar _ 1068 837 _ _ __ _ SUMMA OMSTILLGÅNGAR 3269 4774

Spän'kto investeringsfond 0 ()

Aktier obligationer mm 7228 8706 Långa fordringar 3104 4201 Maskiner & inventarier 3701 4097 Byggnader & tomtmark mnr 866 819 Goodwill 70 13

övriga anläggningstillg 59 2

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGA rsozx 17833

18297 ' 22612

SKULDER & EGET KAPITAL

Leverantörsskulder 385 270 Skatteskulder 26 l 1 Andra kortfristiga skulder 3159 3307 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3570 3588 Latent skatt 0 0 Avsatt till pensioner 14 12 Andra långfristiga skulder 8008 12051 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 8022 12063 SUMMA SKULDER 11592 15651 Minoritetsintresse i obeskattad reserv 0 0 Minoritetsintresse i eget kapital 0 0 Lagerreserv / K-surv 0 O Resultatutjfond / L—surv 0 0 Ack överavskrivningar 0 0 övriga Obeskattade reserver 2 769 2549 __ _____ _ __ SUMMA OBESKA'ITADE RESERVER 2769 2549 Minoritetsintresse 0 (1 Aktiekapital 1325 1325 Bundna fonder 2057 2057 Fria fonder 50 110 Årsresultat __ __ __ __ ____5_Q4_ _ _ _ _ 311 SUMMA EGET KAPITAL 3936 4412

SUMMA'SKULDER & EGET KAPITA 18297 22612

'" ANALYS - ÖHRLINGS REVEKO All ' ' ' Bokslutsanalys Sydkraft AB

MEDELSANALYSER :”

1991

1 l-jan-94

1992

tur—etc.... oeottotott tototocott

Sid 3

.toeocott. totettottt

Affärsverksamheten Fakturerad försäljning 6920 6965 - Rörelsekostnader -6097 -6146 +- Finansiellt Netto 131 34 +- Extraord poster (exkl rearesultat) 16 393 - Skatt -71 -XX Medel från årets verksamhet 899 1158 7 7 _ Förändring av rörelsekapital kundfordringar ET 71 varulager ET 21 övriga omsättningstillg. ET 231 leverantörsskulder ET -l l 5 övr. kortfr skulder (räntefria) ET 133 _ Summa förändring av rörelsekapital ET 341 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ET r499 Investering - Aktier -2198 —1550 Investering - Mask. & inv. I Byggnader -625 -797 Försälining anläggrr.tillg 206 642 Netto - investeringsverksamhet -2617 -1705 NETTOKASSAFLÖDE ET -206 Finansieringsverksamhet -+ Ins/ut spärrkonto ET () Aktieägarlinansiering + nyemission 1937 0 - utdelning 0 -371 +- koncbidr & ägartillsk. 10 1 46 Lånefinansiering långfristiga fordringar ET —1097 kortfristiga räntebärande skulder ET 0 latent skatt ET 0 pensionsskulder ET -2 Andra långfristiga skulder ET 4043 ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR ET -3')3 , _ FORANDRING LIKV MEDEL AET 1828 ______ " Likvida medel (IB) __ __ __ ____ _ () _ ] 1_92___ _ _ ___ __ __ _ S:A LIKVIDA MEDEL (UB) 1192 3020 Outnxttiad clreckkredit L__ __ __ __ ___(_1__ __ __ _____11 S:A DISPONIRIA LIKVIDA MEI)1€1.(11 1192 3020

"' ANALYS - ÖHRLINGS REVEKO AB ' " Bokslutsanalys Sydkraft AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital

Tillv'a'xt, 4%;

Riskkapital

Skuldstruktur

Skuldstruktur, %

notttocott tttit'tttt ovtttttto!

”_ia"_t)4 toaooooott tctttntttt Sld4 JEK Totalt inkl. Just. kapital = minoritet ____ _ skulder _ Soliditet _ S_(rta) lE _ 1991 18297 5503 12794 30,1"o 1,46 1992 22612 5799 16813 25,(.% 2,08 IEK Totalt inkl. Just. Omsätt— kapital = minoritet + skulder ning 1991 ET ET ET ET 1992 23,6% 5,4% 31,4% 0.7% Risk— Riskkapital _ soliditet _ 1991 6334 34,6% 1992 6564 29,()% Totala Kortfr. Långfr. Latent skulder = skulder + skulder + skatt 1991 12794 3941 8022 331 1992 16813 3986 12063 765 Andel Totala Kortth Länglr. Latent räntebär __sk_uldcr : skulder __ skulder _ __+_ skatt_ skulder 1991 10(1_0"u 30,3" u 62.70" (»,5% 62,7%

1992 100,0% 23,7% 71,7"u 45% 71,7%

”' ANALYS - ÖIlRLINGS REVEKO Alt o...-..... o......... ........o. ...—.nu...

... Bokslulsanalys ”_l-MJ” c...-..... "..-..... ..”-..... SidlS Sydkraft Ali RÄNTA!!!l.|'1'l5'l'STAl. (resultat före co-puxter) l99l 1992 Räntabilitet på totalt kapital (Rt) ET 7.I% Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsy) ET 92% Räntabililet på eget kapital Rare skatt (Rufs) ET 10,X% Räntabilitet på eget kapital efter skatt (Rees) ET I I.0% Schablonskalt 30% 10% EGET KAPITAL - Rintahllltets- & tlllvixtanalys (efter eo-poster; inkl minoritet) Rt = vinstpmc. ' Kapiraloms. 1. Totalt kapital V/O O/T 1991 ET IR.7% ET 1992 90% 26.4% 0.34 2. Eget kapital eller skatt Rees = (l-s) ' (kr + (RI - Rs) ' S/_E)_ 1991 ET X4.0% ET ET ET ET 1992 15.8% 89.2% 90% 90% 55% 2.62 3. Truvm eget ruprur % +—Ägtillsk TILLV EK Rees + Nyem/ IItd/ &(l-s)% -- övr/ QB kap) EK EK konchi/EK EK 1991 EI" ET ET ET ET ET 1992 5.4% 16.3% ().(1% 7.2% -l,9% -I.8%

... ANALYS_ÖHRL[NGS REVEK() Al; ......Q... .........0 ...tt'.... .......... l.. BOkSlUlSallalyS ll_ja"_()4 l......... ......0... likt...... Sidö Sydkraft AB

RESULTATSTRUKTUR _ 1991 1992

Bruttomarginal 1 19% 1 13% Rörelsernarginal 83% 83%

Vinstmarginal 18,5% 20_7% Nettomarginal 10,2% 8,8".,

Skuldränta räntebärande skulder ET 11,3".

LlKVlDlTET 199] 1992

Kassalikviditet 0,81 1,18 Balanslikviditet 0.83 1.20 Disp. likv. medel / Omsättning 17,2% 43,4% Räntetäckningsgrad 2,24 1,73 Självtinansieringsgrad 0,3 0,5 Rörelsekapital / Omsättning -22% -26%

NYCKELTAL IANSTÄLLD _ 1991 1992 Antal anställda 11133 1720 Arbetskraltskostnad / omsättning 00% 0,0% Omsättning / anställd 4 4 Förädlingsvärde / anställd ET ET Nettoresultat / anställd O O

Inflatio nsjusterade vä rden Prisnivå = 1992 1991. 1992 Inflation 52% 4.0% Omsättning 7197 6965 Resultat efter Iinansnetto 736 61 l Investeringar 2936 2347

#*. ANALYS_ÖI.[RIIIN(]S REVEK()AIi t.***#**** *....t.**. .....##*** "* SCB-Nyckeltal | Him-94 ttxtxttannt: #*tttrtrtntlnk SCB Sydkraft AB

1991 1992 I. AVKASTNINGSSTRUKTUR Avkastning på eget kapital 12.1% 9,9% Avkastning på tot kapital 7,0% 64% Genomsnittlig skuldränta 4,6% 5, I % Riskbuffcrt 2.4% l.3% Skuldsättningsgrad ' 2.1 1 2,65 2. RESULTATSTRUKTUR Rörelseresultat/omsättning 11.9% 1 13% Vinstprocent 18,5% 20,7% Nettoresultat/omsättning 10,2% 88% Arbetskraltskostn/Omsättn 00% 00% 3. KAPITALOMLOPP Kapitalets omsättnings— hastighet (ggr/år) 0.38 0.31 Omsättning per anställd 4 4 4. RÖRELSEKAPlTAL RörelsekapitaVomsättning -4,3% I 7.()% Likvida medeVomsättning 17.2% 43,4% Kundfordringar/omsättning 13.5% 12,4% Vamlager/omsättning ! , I % 03% Kortfrist skulder/omsättn 51 .6% 5 l .5% 5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 89.5% l 3 I .6% Soliditet 32.1% 27.4% 6. TILLVÄXT Förändring omsättning ET ()_7% Förändring totalt kapital ET 23,6%

..,. ANALYS _ Öl-lRLlNGS REVEKÖ ÄB .Aano-Q-ooco till!!!!!! maten.-... *" Bokslutsnnalyze Il-jan-94 ”""”" ""'"” " Sidi Vattenfall AB

rmnnmfArriÄriNrNCAR ' 1992

Försäljning 18.304 11.115

övriga rörelseintäkter _ __, 0 . _ 0 _ ___—__ _ SUMMA RÖRELSEWTAKi—ER 13304 18123

Rör-: lsekostnader -1219_(_:_ 42670 ___ __ ___ ___ RESULTAT FÖRE AVSKRIVNING TR 6108 5453

Avskrivningarenligtplan __ __ -1424 4393 ________ _ _ _ RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 46144 4065

Utdelning aktier & andelar O () Ränteintäkter 691 1346 Räntekostnader -2 084 4652 övriga finans intäkterSL kostnader 0 0 _ __ RES EFTER FINANSIFI' LA POSTER 3291 2759

Exmordinära intäkter 199 0 Extraordinåra kostnader __ 4149 ___-1 186 RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP 2641 1573

MlNORlTHTENS ANDEL ") tl

Förändring i lagerrcscrv / k-surv t') (_! Förändring restrtiJ'tmd / I-surv 0 0 Förändring ack. avskrivn iivcr plan 0 U Ovriga bokslutsdisposilioucr —570 614 Koucernbidrag 0 358

Akti_e_ägttrtillskntt __ _ 0 _n __ _ RESULTAT FÖRE sx A"] 1 2071 2545

Skutt -5'.ll —1121 Minoriteteus andel _ 0 0 _ RESULTAT EFTER SKAI i mat» 1424

tt. ANALYS _ ÖHRLlNGS REVEKO AB * nonan—ooo: ottaooovoo ononcootut ". Bokslutsanalys |1_jan_94 taco—o.... itt—.toott Sid2 Vattenfall AB

VBAIJÄNS'RÄKN'INGAR : ": f. f . 1992

TILLGÅNGAR

Likvida medel 17 1 Kundfordringar 231 1 2424 Varulager & Pågående arbeten 1642 1737

gv_riga omstillgångar 4350 3926 _ _ _

SUMMA OMSTILLGÅNGAR 8320 8088

Spärrkto investeringsfond 0 0

Aktier obligationer mm 1305 2773 Långa fordringar 188 424 Maskiner & inventarier 0 0 Byggnader & tomtmark mm 34328 34492 Goodwill 3 133 övriga anläggningstillg 0 0 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGA 35824 37822

—:'44r44 _ 245910 '

SKULDER & EGET KAPITAL Leverantörsskulder 4598 4784 Skatteskulder 163 1 1 17 Andra kortfristiga skulder 10683 5897 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 15444 11798 Latent skatt 0 0 Avsatt till pensioner 2353 2384 Andra långfristiga skulder 7741 13792 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 10094 16176 SUMMA SKULDER 25538 27974 Minoritetsintresse i oheskattad reserv 0 0 Minoritetsintresse i eget kapital 0 0 Lagerreserv / K-surv 0 () Resultatutjfond / L-surv O 0 Ack över-avskrivningar O 0 övriga Obeskattade reserver 8725 81 1 1 _ __ _ _ SUMMA OBESKA'ITADE RESERVI-IR 8725 8111 Minoritetsintresse 0 () Aktiekapital 65115 6585 Bundna fonder 1316 1316 Fria fonder 5110 Sim Årsresultat ______ _ _ _ __ __ && __ l424___ __ SUMMA EGET KAPITAL 9ttt11 9825

SUMMA SKULDER & EGET KAPITA 44144 45910

"' ANALYS - ÖHRLINGS' REVI—IKt') Ali '" Bokslulsanalys Vattenfall AB

Sid 3

ll—jan-94 natt...-tor oooototttt

MEDELSANALYSER r99r 1992 Affa'rsverksamheten Fakturerad försäljning. 18304 18128 - Rörelsekostnader -12196 -12670 +- Finansiellt Netto -1393 —l306 +- Extraord poster (exkl rearesultat) -650 —1 136 - Skatt -591 -1121 ___ _ Medel från årets verksamhet 3474 1345 Förändring av rörelsekapital kundfordringar ET —1 13 varulager ET -95 övriga omsättningstillg. ET 424 leverantörsskulder ET 1 86 övr. kortfr skulder (räntefria) ET -8912 Summa förändring av rörelsekapital ET 41510 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ET 45665 Investering Aktier 0 -866 Investering - Mask. & inv. / Byggnader 0 -2910 Försäljning anläggn.tillg 0 621 Netto - investeringsverksamhet 0 -3155 NETTOKASSAFLÖDE ET -9820 Finansieringsverksamhet -+ Ins/ut Spånkonto ET O Aktieägarfinansiering + nyemission 0 O - utdelning 0 4480 +- koncbidr & ägartillsk. 0 358 Låneftnansiering långfristiga fordringar ET -236 kortfristiga räntebärande skulder ET 5080 latent skatt ET () pensionsskulder ET 3 1 Andra långfristiga skulder ET 6051 ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR ______ __tg'r _ n _ _ _ _ FORANDRING LlKV MEDEL ET —16 Likvida medel (113) __ _ 0 _ __ l7_ __ _ __ _ _ ______ __________ S:A LIKVIDA MEDEL (UB) 17 1 Outnyttiad check.kredit _____________ _ _ __ __ __(_l___ _ _ __ _ _t_l __ _ _ _ __ __ _ S:A DISPONIBLA LIKVIDA MEI)1£I.(U 17 ]

ooo ANALYS—ÖHRLlNGS REVEKO AB O......tll annat..... .......... "' Bokslutsanalys ll_ja"_t)4 ett...—.vc "oc...... Sid4 VattenfallAB

KAPITALSTRUKTUR Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. lust. kapital = minoritet _ j _skulder___ SglLditgl _ Sitta) IE _ 1991 44144 14509 29636 32,9% 0,63 1992 45910 14792 31119 32,2"u 1,44 Tillväxt, % JEK Totalt inkl. Just. Omsätt- kapilal = minoritet + skulder __ ning 1991 ET ET ET ET 1992 4,0% 2,0% 5,0% —l,0% Riskkapital Risk— Riskkapital soliditet 1991 17397 39,4"u 1992 17247 37,6% Skuldstruktur Totala Kortfr. Långfr. Latent skulder = skulder + skulder + skatt 1991 29636 16924 10094 2618 1992 31119 12509 16176 2433 Skuldstruktur, % Andel Totala Kortfr. Långfr. Latent räritcbär _sk_u_l_dg_r= ___skulder _jÄgldgr_ 1; ___skatt __ skulder 1991 100,0% 57,1% 34.10" x,x% 33,1% 1992 100,0% 40,2" .. 52,0% 7,X% 68,2%

... ANALYS-ÖHRLlNGS REVEKOAH o...—c.... .......... ......n... ......o... ... Bokslutsanalys ”_l-amg” o...-n... .......... .....n... Sid 5 Vattenfall All

RÄNTABILITE'I'S'I'AL (resultat Hire tro—poster)

1991 1992 Räntabililet på totalt kapital (RI) El" 12.0% Räntabilitet på sysselsatt kapital (ksy) ET I7.9% Räntabilitet på eget kapital (öre skatt (Reis) ET lN.R% Räntabilitet på eget kapital etter skatt (Rees) ET |tl.7% Schablonskalt 30% 30% EGET KAPITAL Rintalrtlltets— & tlllväxtanalys (efter eo-poster; inkl minoritet) Rt = vinstproc. ' Kapitaloms.

1. Totalt kapital V/O O/T

1991 ET 25.R% ET 1992 94% 23.3% 0,40 2. Eget kapltal efter skatt

_ Rees _ = l-s ' (Rt + nu - RSL ' S/E)

1991 ET 7 I . l % ET ET ET ET 1992 51% 47.3% 9.4% 94% 83% 2.07 3. Tillväxt eget kapltal % +-Ägtillsk

TILLV F.K Rees + Nyem/ - Ulll/ & (l-s)% +- övr/ _ (lli kap) EK EK koncbi/EK EK 199 1 ET Ef ET ET ET ET 1992 2,0% 5.1% 0,0% 49% 1.7% »0.t)%

"' ANALYS -ÖHRl.,lN(:iS REVEKO AH .aooutcaoo ..ttooocet o..—t..... .a........ ". Boksltltsanalys ll-jan-LM tttttvtvtt ......a... .tatttott. Sldö Vattenfall AB

RESULTATSTRUKTUR » 11991. ' 1992 Bruttomarginal 33.4% 30. l "u Rörelscmarginal 25,6% 22,4% Vinstmarginal 29,4% 29,8" .. Nettomarginal 18,0% IS ,2 % Skuldrånta räntebärande skulder ET I7.l"u LlKVlDlTET ' .::; ]991'?" 1992 Kassalikviditet 0.39 0,5l Balanslikviditet 0.49 0,65 Disp. likv. medel IOmsätming 0.l% 0,0% Räntetäckningsgrad 2.5 8 2.04 Självfinansieringsgmd ET ET Rörelsekapital / Omsättning 39% 33% NYCKELTAL / ANSTÄLLD _ 199! 1992 Antal anställda 5972 5245 Arbetskxaliskostnad I omsättning 0,0% 0,0% Omsättning / anställd 3 3 Förädlingsvärde / anställd ET ET Nettoresultat / anställd ] l

Inflationsjustcrade värden

Prisnivå = 1992 1991 1992 In llation 5 ,2% 4.0% Omsättning 19036 le28 Resultat efter finansnetto 342 3 2759

Investeringar () 3776

man; ANALYS _ ÖHRlJNGS RF,VF.K() All tnutnndwtau #ttititttt ##ttttatttt tt! SCB'NkaCllal ll'jön-94 *tttillnitlkt ***Ililkttllt SCI* Vattenfall AB

1 991 1992 1. AVKASTNIN GSSTRU KTU R Avkastning på eget kapital 20,6% 1 7,8% Avkastning på tot kapital 12,2% 1 1.8% Genomsnittlig skuldrånta 7,4% 8,7% Riskbuft'ert 4.8% 3,1% Skuldsättningsgrad | ,76 | ,96 2. RESU LTATSTRUKTU R Rörelseresultat/omsättning 33 _4% 30, l % Vinstprocent 29.4% 29,8% Nettoresultat/omsättning 18.0% | 52% Arbetskraftskosui/Omsättn 00% 0.0% 3. KAPITALOMLOPP Kapitalets omsättnings- hastighet (ggr/är) 0.41 0,39 Omsättning per anställd 3 3 4. RÖRELSEKA PITAL RörelsekapitaVomsättning -3 8.9% —2(),5% Likvida medeVomsättning 0, l % 0,0% Kundfordringar/omsättning 12.6% 1 3,4% Varutager/omsättning 9,0% 9,6% Konfrist skulder/omsättn 84.4% 65.1 % 5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 43 ,2% 53.8% Soliditet 36.2% 33 .8% 6. TILLVÄXT Förändring omsättning ET - l ,()%

Förändring totalt kapital ET 4.0%

Bilaga 2 l (l)

Beräkningar avseende kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter

För de i rapporten redovisade beräkningama har en finansiell kalkylmodell byggts. I modellen beräknas resultat och balans enligt Finansieringslagen för respektive kon- cessionsinnehavare och år.

Beräkningama för det redovisade grundaltemativet baseras på:

— SKBs bedömning av kostnaderna för respektive kämkraftverk, kostnadsslag och år,

SKIs antagande om framtida energiproduktion för respektive reaktor,

SKIs antagande om en framtida real förräntning av fondmedlen uppgående till 2,5 % samt

- SKIs förslag till avgifter för 1994.

Justering av kostnaderna har gjorts för de beräknade merkostnadema avseende referenskapsel och myndighetstillsyn efter år 2010 i enlighet med de beräkningar som SKI utfört som grund till förslag om avgiftsnivå enligt Finansieringslagen för 1994.

Kostnader och intäkter i form av avgifter antas falla ut linjärt under respektive år.

För att bedöma medelsbehovet vid förtida stängning av kärnkraftverk samt effekter av ändrade antaganden avseende kraftproduktionen har hänsyn tagits till rörliga kostnader. De rörliga kostnaderna per enhet av producerad kraft har härvid beräknats utifrån skill— naden i SKBs beräkning av kostnaden för 25 och 40 års drifttid för respektive verk.

RR FORSMARK 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

(Mkr,'PN Jan 94) Intäkter 519 519 519 519 519 519 519 519 519 519 519 Kostnader -129 -172 -210 -241 -201 -279 -291 -362 -465 -370 -246

Räntelntäkter 82 94 104 114 124 134 144 152 159 165 174 Resultat 472 440 413 392 442 374 372 309 212 314 447

BR FORSMARK

(Mkr. PN jan 94)

Bank 3100 3572 4012 4425 4818 5260 5634 6006 6315 6527 6841 7288 Tillgångar 3100 3572 4012 4425 4818 5260 5634 6006 6315 6527 6841 7288

Tidlgare avsatta medel 2559 3100 3572 4012 4425 4818 5260 5634 6006 6315 6527 6841 Årets resultat 541 472 440 413 392 442 374 372 309 212 314 447 Fondmedel 3100 3572 4012 4425 4818 5260 5634 6006 6315 6527 6841 7288

Medelsbehov vld stångnlng 8520 7971 7396 6800 6195 5586 5228 4618 4007 3387 2750

RR OSKARSHAMN 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 (Mkr, PN jan 94)

Intäkter 291 291 291 237 233 229 153 153 153 153 153 Kostnader -105 -106 -98 -119 -136 -382 -383 -180 -240 -216 -169

Räntelntäkter 97 104 111 118 124 126 124 124 126 127 129 Resultat 283 289 304 236 220 -26 -105 97 39 65 114

BR OSKARSHAMN

(Mkr. PN jan 94)

Bank 3780 4063 4352 4655 4892 5112 5086 4980 5077 5116 5181 5295 Tillgångar 3780 4063 4352 4655 4892 5112 5086 4980 5077 5116 5181 6295

Tidigare avsatta medel 3378 3780 4063 4352 4655 4892 5112 5086 4980 5077 5116 5181 Årets resultat 402 283 289 304 236 220 -26 -105 97 39 65 1 14 Fondmedel 3780 4063 4352 4655 4892 5112 5086 4980 5077 5116 5181 5295

Medelsbehov vld stångnlng 3824 3467 3113 2825 2545 2268 2084 1897 1707 1510 1309

RR FORSMARK 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (Mkr, PN Jan 94) Intäkter 512 275 194 194 194 130 o 0 0 0 0 0

Kostnader —424 494 -588 -554 -245 -241 -236 -487 -41 1 -632 -628 -837 Ränteintäkter 183 186 183 178 178 180 180 176 169 160 148 134 Resultat 272 -33 -210 -182 127 68 -55 -311 -242 -472 —479 -703

BR FORSMARK (Mkr, PN jan 94)

Bank 7560 7527 7316 7135 7262 7330 7275 6964 6722 6251 5771 5068 Tillgångar 7560 7527 7316 7135 7262 7330 7275 6964 6722 6251 5771 5068

Tidigare avsatta medel 7288 7560 7527 7316 7135 7262 7330 7275 6964 6722 6251 5771 Årets resultat 272 -33 -210 -182 127 68 -55 -311 -242 -472 -479 -703 Fondmedel 7560 7527 7316 7135 7262 7330 7275 6964 6722 6251 5771 5068 Medelsbehov vld

stängning 2065 1480 1102 785 454 0 0 O 0 0 O 0

RR OSKARSHAMN 2005 2006 2007 2008 2009 2010 201 1 2012 2013 2014 2015 2016 (Mkr, PN jan 94) Intäkter 153 153 153 153 153 108 0 0 0 0 0 0

Kostnader —292 -341 -392 -384 —171 -168 -164 -281 -256 —402 -402 -619

Ränteintäkter 131 130 128 125 125 127 128 125 122 1 16 109 99 Resultat -9 -58 —1 11 -106 108 67 -37 -156 -134 -285 -292 -519

BR OSKARSHAMN (Mkr, PN lan 94)

Bank 5286 5228 5118 5012 5120 5187 5150 4994 4860 4575 4282 3763 Tillgångar 5286 5228 51 18 5012 5120 5187 5150 4994 4860 4575 4282 3763

Tidigare avsatta medel 5295 5286 5228 5118 5012 5120 5187 5150 4994 4860 4575 4282 Årets resultat 9 58 -111 -106 108 67 -37 -156 -134 -285 -292 -519 Fondmedel 5286 5228 5118 5012 5120 5187 5150 4994 4860 4575 4282 3763 Medelsbehov vid

stängning 1101 887 665 433 186 0 0 0 0 0 0 0

RR FORSMARK 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 (Mkr, PN ]an 94) Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 o 0 0

Kostnader —667 -620 -424 —475 -227 -231 -213 -206 -204 -202 -252 -203

Räntelntäkter 118 105 95 86 79 76 72 68 65 62 57 53 Resultat -548 -515 —329 -389 -148 -156 -141 -138 -139 —140 -194 -150

BR FORSMARK

(Mkr. PN Jan 94)

Bank 4520 4005 3675 3286 3138 2983 2842 2704 2565 2425 2231 2081 Tillgångar 4520 4005 3675 3288 3138 2983 2842 2704 2565 2425 2231 2081 Tidigare avsatta medel 5068 4520 4005 3675 3286 3138 2983 2842 2704 2565 2425 2231 Årets resultat ** -548 -515 -329 -389 -148 -156 . -141 438 -139 -140 -194 -150 Fondmedel 4520 4005 3675 3286 3138 2983 2842 2704 2565 2425 2231 2081 Medelsbehov vid

stängning 0 0 O 0 0 0 0 0 0 O 0 0

RR OSKARSHAMN 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 (Mkr. PN jan 94) intäkter 0 o 0 0 o o o 0 o 0 0 0

Kostnader -530 -498 -370 -405 -158 -160 -147 -142 -139 -139 -173 -140

Ränteintäkter 87 77 68 60 54 52 49 47 44 42 39 36 Resultat -443 —421 -302 -345 -103 -109 -98 -96 -95 -96 -134 -104

BR OSKARSHAMN

(Mkr, PN lan 94)

Bank 3320 2899 2597 2252 2149 2040 1942 1847 1752 1655 1521 1418 Tillgångar 3320 2899 2597 2252 2149 2040 1942 1847 1752 1655 1521 1418

Tidigare avsatta medel 3763 3320 2899 2597 2252 2149 2040 1942 1847 1752 1655 1521 Årets resultat —443 -421 -302 -345 -103 -109 -98 -96 -95, -96 -134 -104 Fondmedel 3320 2899 2597 2252 2149 2040 1942 1847 1752 1655 1521 1418

Medelsbehov vid stängning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

RR FORSMARK 2029 (Mkr, PN jan 94)

Intäkter 0 Kostnader -203

Ränteintäkter 49

2030 2031 2032

—218 -199 —199

45 41 37

-198

33

-198

29

2035 2036 2037 2038 2039

-187 —136 -110 -191 -193

25 22 19 16 12

Resultat -154

BR FORSMARK (Mkr, PN jan 94) Bank 1927

-172 -158 -162

1755 1597 1436

-164 1271

Tillgångar 1927

Tidigare avsatta medel 2081 Arets resultat -154

1755 1597 1436 1927 1755 1597 -172 -158 -162 1271 1436 -164

-168 1103 1103 1271 -168 -162 -114 -90 -175 -182

941 827 737 562 381 941 827 737 562 381 1103 941 827 737 562 -162 -114 -90 -175 -182

Fondmedel 1927 Medelsbehov vid stängning O RR OSKARSHAMN 2029 (Mkr. PN jan 94)

Intäkter 0 Kostnader -140

Ränteintäkter 34

1755 1597 1436

2030 2031 2032

-149 -137 —137

31 28 25

1271

2033

—136

23

1103

2034

-136

20

941 827 737 562 381

2035 2036 2037 2038 2039

-129 -91 -73 -128 -133

17 15 13 11 8

Resultat -106

BR OSKARSHAMN (Mkr, PN jan 94) Bank 1312

—118 -109 -112

1 194 1085 973

-114

859

Tillgångar 1312

Tidigare avsatta medel 1418 Årets resultat -106

Fondmedel 1312 1194 1085 973 859 743 631 554 494 377 251 132

Medelsbehov vld stängning 0

1 194 1085 973

1312 1194 1085 -118 -109 -112

0 0 0

859 973 -114

-116

743 743 859 -116

-112 -76 -60 -118 426

631 554 494 377 251 631 554 494 377 251 743 631 554 494 377 -112 -76 -60 -118 -126

0 0 0 0 0

-183 -176

204 204

381 -176 204

2040

-124 -119

132 132 251 -119

RR FORSMARK 2041 2042 (Mkr, PN jan 94) Intäkter 0 0

Kostnader -73 -70

Ränteintäkter _ 4 3 Resultat "59 "67

BR FORSMARK (Mkr, PN jan 94) Bank 136 69

Tillgångar " ' " 136 69

Tidigare avsatta medel 204 136 Årets resultat -69 _ -67 Fondmedel 136 69 Medelsbehov vld

stängning 0 0

RR OSKARSHAMN 2041 2042 (Mkr, PN jan 94) Intäkter 0 0

Kostnader —48 -46 Ränteintäkter 3 2 Resultat -45 -44

BR OSKARSHAMN

(Mkr. PN jan 94) Bank 87 43 Tillgångar 87 43

Tidigare avsatta medel 132 87 Årets resultat —45 -44 Fondmedel 87 43 Medelsbehov vid

stängning o 0

42 42 69

-27 42

2043

-17 -16

27 27 43 -16 27

14 14

42

-28 14

2044

—17 -17

10 10 27 -17 10

10 10 14 10

2046 2047 2046 2047 0 0

-4 -4

2048 2048 2049 2049 2050 2050

kl:

2051 2052

0 0

2051 2052

RR FORSMARK 2053 (Mkr, PN jan 94) Intäkter 0

Kostnader 0

Ränteintäkter -0 Resultat -0 BR FORSMARK (Mkr. PN jan 94) Bank _ __ , —0 Tillgångar -0

Tidigare avsatta medel -0 Arets resultat -0 Fondmedel -0 Medelsbehov Vid stängning 0

RR OSKARSHAMN 2053 (Mkr. PN jan 94)

Intäkter 0 Kostnader 0

Ränteintäkter -0

2054 2054 2055 2055 2056 2057 2058

Resultat -0

BR OSKARSHAMN (Mkr, PN Jan 94) Bank -0

Tillgångar -0

Tidigare avsatta medel -0 Årets resultat -0 Fondmedel -0 Medelsbehov vid stängning 0

2059 2059 2060

0 0

2060

RR RINGHALS 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003—

(Mkr, PN jan 94) Intäkter 542 542 542 542 542 542 453 283 279 279 279

Kostnader -161 -208 -241 -272 »213 -251 -255 —291 -383 -340 -261

Ränteintäkter 111 122 133 144 155 167 177 184 187 189 194 Resultat 491 456 434 414 483 457 375 176 83 128 212

BR RINGHALS (Mkr, PN ]an 94) Bank 4240 4731 5187 5622 6035 6519 6976 7351 7527 7610 7738 7950 Tillgångar 4240 4731 5187 5622 6035 6519 6976 7351 7527 7610 7738 7950

Tidigare avsatta medel 3681 4240 4731 5187 5622 6035 6519 6976 7351 7527 7610 7738 Årets resultat 559 491 456 434 414 483 457 375 176 83 128 212 Fondmedel 4240 4731 5187 5622 6035 6519 6976 7351 7527 7610 7738 7950

Medelsbehov vid stängning 7041 6395 5734 5057 4368 3663 3053 2655 2247 1823 1380

RR BARSEBÄCK 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 (Mkr, PN jan 94) intäkter 243 243 243 243 243 243 182 121 61 0 0

Kostnader -63 . -88 -107 -121 -82 -94 -94 -104 -142 -131 -104

Ränteintäkter 57 63 68 73 78 84 89 93 94 94 93 Resultat 237 218 203 194 239 232 178 110 13 -37 -11

BR BARSEBÄCK

(Mkr, PN jan 94)

Bank 2200 2437 2655 2859 3053 3292 3524 3702 3812 3826 3789 3778 Tillgångar 2200 2437 2655 2859 3053 3292 3524 3702 3812 3826 3789 3778

Tidigare avsatta medel 1905 2200 2437 2655 2859 3053 3292 3524 3702 3812 3826 3789 Årets resultat 295 237 218 203 194 239 232 178 110 13 -37 -11 Fondmedel 2200 2437 2655 2859 3053 3292 3524 3702 3812 3826 3789 3778 Medelsbehov vld

stängning 2528 2203 1876 1539 1 169 752 401 140 -0 -0 -0

RR RINGHALS 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (Mkr, PN jan 94) intäkter 279 233 140 128 0 o 0 0 o 0 0 0

Kostnader -453 -529 -609 -594 -260 —256 -249 —402 -360 -495 -498 -601

Ränteintäkter 197 196 191 184 179 178 176 172 167 160 152 142 Resultat 22 -101 -279 -282 -81 -78 -74 -230 -193 -335 -346 -459

BR RINGHALS

(Mkr, PN jan 94)

Bank 7972 7871 7592 7310 7229 7151 7077 6847 6655 6319 5973 5514 Tillgångar 7972 7871 7592 7310 7229 7151 7077 6847 6655 6319 5973 5514

Tidigare avsatta medel 7950 7972 7871 7592 7310 7229 7151 7077 6847 6655 6319 5973 Årets resultat 22 -101 -279 -282 -81 -78 -74 -230 -193 -335 -346 -459 Fondmedel 7972 7871 7592 7310 7229 7151 7077 6847 6655 6319 5973 5514 Medelsbehov Vid

stängning 915 503 246 —0 -0 -O -O -0 -O —0 —0 -0

RR BARSEBÄCK 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (Mkr, PN jan 94) Intäkter 0 0 0 O O 0 0 0 0 0 0 0

Kostnader -183 -214 -245 -240 -104 -103 -100 -240 -225 -383 -383 —364

Ränteintäkter 92 90 86 82 80 79 79 76 73 67 59 51 Resultat -91 -124 -159 —158 -24 -23 -21 -163 -153 -316 -324 -313

BR BARSEBÄCK

(Mkr, PN jan 94)

Bank 3687 3563 3403 3245 3221 3197 3176 3013 2860 2544 2220 1907 Tillgångar 3687 3563 3403 3245 3221 3197 3176 3013 2860 2544 2220 1907

Tidigare avsatta medel 3778 3687 3563 3403 3245 3221 3197 3176 3013 2860 2544 2220 Årets resultat -91 —124 -159 -158 -24 -23 -21 -163 -153 -316 -324 -313 Fondmedel 3687 3563 3403 3245 3221 3197 3176 3013 2860 2544 2220 1907 Medelsbehov vid

stängning O -O

-0 —0 -o o; o -o

RR RlNGHALS 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 W

(Mkr, PN jan 94) intäkter 0 0 o 0 o 0 0 0 o o 0 0

Kostnader -496 -601 »492 -547 -400 -405 -230 -223 -221 -218 -272 -219

Ränteintäkter 132 121 111 100 91 83 77 74 70 66 62 57 Resultat -365 —480 -381 -447 -309 -321 —153 -150 -151 -152 -210 -162

BR RINGHALS (Mkr, PN jan 94) Bank 5149 4670 4288 3842 3533 3211 3058 2909 2758 2607 2396 2234 Tillgångar 5149 4670 4288 3842 3533 3211 3058 2909 2758 2607 2396 2234

Tidigare avsatta medel 5514 5149 4670 4288 3842 3533 3211 3058 2909 2758 2607 2396 Årets resultat —365 -480 -381 -447 -309 -321 -153 -150 -151 -152 -210 -162 Fondmedel 5149 4670 4288 3842 3533 321 1 3058 2909 2758 2607 2396 2234 Medelsbehov vid

stängning -0 -0 -0 -0 -0 -0 -0 -0 -0 -0 -0 -0

RR BARSEBÄCK 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 (Mkr, PN jan 94) Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Kostnader -240 -220 -74 -97 -100 -102 -94 -91 -90 -88 »111 -89

Ränteintäkter 45 40 37 36 35 33 31 30 28 27 25 23 Resultat —196 -180 -37 -61 -65 -69 -62 -61 —61 -62 —86 -66

BR BARSEBÄCK

(Mkr. PN jan 94)

Bank 1712 1531 1495 1434 1369 1300 1238 1177 1115 1054 968 902 Tillgångar 1712 1531 1495 1434 1369 1300 1238 1177 1115 1054 968 902

Tidigare avsatta medel 1907 1712 1531 1495 1434 1369 1300 1238 1177 1115 1054 968 Årets resultat -196 -180 -37 -61 -65 -69 -62 —61 -61 -62 -86 -66 Fondmedel 1712 1531 1495 1434 1369 1300 1238 1177 1 1 15 1054 968 902 Medelsbehov vld

stängning -0 -0 -0 -0 —0 -0 -0 -0 -0 -0 -0 -0

RR RINGHALS (Mkr, PN jan 94) Intäkter Kostnader

Ränteintäkter

-219

53

2030 2031

-236 -216

49 44

-216

40

-214

36

-214

31

-203 27

-144

23

-115

20

-202

17

-210

12

-195

Resultat

BR RINGHALS (Mkr, PN jan 94) Bank

-166 2068 -187 -171 1880 1709 -176 1533 -178 1355 —183 1172 -176

996

-121

875

Tillgångar

Tidigare avsatta medel Arets resultat Fondmedel Medelsbehov vld stängning

RR BARSEBÄCK (Mkr, PN jan 94) Intäkter

Kostnader

Ränteintäkter Resultat

BR BARSEBÄCK (Mkr, PN jan 94) Bank

Tillgångar

Tidigare avsatta medel Arets resultat Fondmedel Medelsbehov vid stängning

2068 2234 —166 1880 1709 2068 1880 -187 -171 1533 1709 -176 1355 1533 —178 1172 1355 -183

996

1172 -176

2068

21

. 1-68 _,

835 835 902 -68 835

-0

1880 1709 2030 2031 0 0 -96 -88

20 18

-76 -70

758 689 758 689 835 758 -76 -70 758 689

-0 —0

1533

16

617 617 689 -71 617

-0

-71

1355

14 -72

545 545 617 -72 545

-0

1172

996

11

875 996 -121 875

781 781

875 -94 781

2037

-46

471 471 545 -74 471

-0

-71

399 399 471 -71 399

-0

351 351

399 -49 351

-0

-38

313 313 351 -38 313

-0

-185

596 596 781 -185 596 238 238 313 -75 238

-0

-198

398 398 596 -198 398 158 158 238 —80 158

-0

-187

211 211 398 -187 211

82 82

158 -76 82

RR RINGHALS (Mkr. PN jan 94) Intäkter

Kostnader

Ränteintäkter Resultat

BR RINGHALS (Mkr, PN jan 94) Bank Tillgångar

Tidigare avsatta medel Arets resultat Fondmedel Medelsbehov vid stängning

RR BARSEBÄCK (Mkr. PN jan 94) Intäkter

Kostnader

Ränteintäkter Resultat

BR BARSEBÄCK (Mkr. PN jan 94) Bank

Tillgångar

Tidigare avsatta medel Arets resultat Fondmedel Medelsbehov vid stängning

2041

0

53 53 82 -28 53

2042

26 26 53 -28 26

-0

44 44 70

-26 44

2043 0 -10

1

16 16 26 -10 16

-0

17 17 44

-27 17

2044

2045 2046

0 0

-6

2048 0 0

0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 O

12 12 17 12

12 6

NN V'?

00

00

O OO OOO

00 OC 000

0 OC 000

OO OO OOO

0 OC 000

00 O O OOO

0

00 000

2051 0 0

00 O O 000

0 00 000

2052

00 O OOO 0

RR RINGHALS 2053 (Mkr. PN jan 94)

Intäkter 0 Kostnader 0

Ränteintäkter

2054 2055 2056 2057

00

Resultat

BR RINGHALS (Mkr. PN jan 94) Bank Tillgångar

OC)

Tidigare avsatta medel Arets resultat Fondmedel Medelsbehov vid stängning -0

000

RR BARSEBÄCK 2053 (Mkr. PN jan 94) Intäkter 0

Kostnader 0

Ränteintäkter

00 00 OOO OO OOO 00 00 00 000 OO 00 000

OO OC 000

OO OO OOO

OO OO OOO

00

Resultat

BR BARSEBÄCK (Mkr. PN jan 94) Bank

OO OO

Tillgångar

Tidigare avsatta medel Arets resultat

00

00

OOO

Fondmedel Medelsbehov vld stängning -0

000

OC 000 CC OOO

OO

OC 000

00

OC 000

00

OC 000

00

OC 000

ilj-TEOLUSUUDBNVONAOY _ . »..magt 3 11%)

APITAL IN NUCLEAR WASTE MANAGEMENT FUND

F (T+1) fund capital in the year T+1 E (T) electricity production by the end of the year T

ER reference value of electri—city production . operation of 25 years . capacity factor of 75%

C (T) estimate for future costs of waste management . produced waste inventory (including estimate for decommissioning wastes) . in the price level of the year T . no discounting

SOU 19941108 227 Bilaga 7

Bilaga 7

Rapport från Price Waterhouse

KÄRNBRÄNSLEFONDSUTREDNINGEN

Price Weterlleuee reppert eveeenlle tinelleieringen ev iirnevteIlehenteringeitgirtlerne i Sverige och Finlend eemt kontrollsystem-t för leetnellerlle i Sverige

PRIGE WATEIIIIOUSE FEBRUARI 1934

illllElliittsröllrrcllllllla

2.1 2.2 2.3 2.4

3.1 3.2

3.3 3.4 3.5 3.6

4.1 4.2 4.3

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7

5.8 5.9 5.10

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5

Sentinentettniog neil elmeuer

Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Metodik Utredningens disposition

Beskrivning ev liet finele fineneieringeyetlnenl Målsättningen med finansieringen Kostnaderna för kärnavfallshanteringen bestäms som ett ansvars belopp för de avfallshanteringsskyldige Periodisering av inbetalning motsvarande ansvarsbeloppet = fonderingsmål Säkerheter för att täcka skillnaden mellan ansvarsbelopp och fonderingsmålet Återlåning av avfallshanteringsskyldige eller deras aktieägare Sammanfattning

Skillneder rnellen det evenele oell det fineh tineneieringeeyetenlet Tillståndshavarens skyldigheter Huvudsakliga skillnader mellan systemen Sammanfattning

Tilletindeiieverneeiigerllee fineneielle etillning mot belgrllnilen ev eminingeriellen

Tillståndsinnehavarna/ägarna

Tillståndshavarnas skyldigheter Riskerna för finansieringssystemets fallissemang Avstängningsrisken Avregleringen och finansieringen av kärnavtailshanteringen När kan det kostateras om finansieringssystemet är otillräckligt Finansieringsaiternativ om tillståndsinnehavarna står för risken av finansierings- systemets otillräcklighet Beräkning av den till dags dato ofinansierade delen i finansieringssystemet Riskexponeringen för ägarna vid ett eventuellt underskott i finansieringen Sammanfattning

Anelye ev effekten på evgiftell för evfellelienteringen om en fine! modell intill

Grellelling ev SKB: berikningerneteder för leetneilerne ev evtellellenteringen Metod SKBs kostnadsberäkningar Beskrivning och analys av kontrollsystemet kring kostnadsberäkningarna Beskrivning och analys av osäkerhetsantaganden

Sammanfattning

lillelrifter

26 . 26 27 27 28 28 29

30 32

37

38

42 42 43 47 49 51

52

Price Wäterhouse

Kämbränslefondsutredningen l

I. SAMMANFATTIIIG OCH SLUTSATSER

De avfallshanteringsåtgärder som kärnkraftsproduktionen ger upphov till är en viktig fråga för samhället att lösa. Osäkerhetsfaktorerna är många och på flera av frågeställningarna är det idag omöjligt att ge något svar. Därför är det i flera fall fråga om värderingar som samhället måste lösa genom en politisk beslutsfattningsprocess.

Grundtanken kring finansieringen av avfallshanteringsåtgärderna är enkel och har godtagits av en riksdags majoritet och fastställts genom lagar och förordningar. Enligt den skall eemtliue keetneder för kirnkreftepreduktienen ketelee ev de eeln utnyttjar kirnkreftepredueered el. Deeee kostnader ekell innehålla eemtliue utgifter för evfellehenteringeltgirderne, ev vilke merperten kommer ett utföres först om flere decennier.

| Sverige har man ett redan fungerande system för finansieringen av avfallshanteringsåt- gärderna. Men är det tillräckligt säkert och effektivt för att fylla sitt syfte?

Det är mot denna bakgrund Price Waterhouse fått i uppdrag av kärnbränslefondsutredning- en, att genom en konsultstudie utreda vissa aspekter i finansieringssystemet. Resultatet av denna utredning redogörs för i denna rapport. Rapporten har fyra huvudsyften. De är att:

- beskriva det finska systemet för finansiering av avfallshanteringsåtgärder och jämföra det med det svenska (kapitel 3 och 4),

- analysera konsekvenserna av att en kärnkraftsanläggning stängs tidigare än planerat (kapitel 5).

- analysera konsekvenserna för avfallshanteringsavgifterna av att införa ett finansieringssystem som liknar det finska (kapitel 6) samt

- granska att de beräknade utgifterna för avfallshanteringsåtgärderna grundas på genomarbetade underlag (kapitel 7).

Vi sammanfattar våra observationer nedan.

liet finske eyeteniet I jämförelse med det svenske

Det finska finansieringssystemet karaktäriseras av att tillståndshavaren (= den avfallshan- teringsskyldige) hela tiden svarar för den beräknade avfallshanteringskosmaden. Detta görs dels genom en fondbehållning och dels genom säkerheter ställda till handels- och industri- ministeriet. Fondbehållningen byggs upp över 25 år i form av avgifter som består dels av ett räntebidrag och dels av medel från de avfallshanteringsskyldige. De fonderade medlen fär belänas till 75% av de avfallshanteringsskyldige eller. i förekommande fall. dennes ägare. I Sverige tryggas finansieringen också genom uppbyggnad av fondmedel, men inga säkerheter ställs utan de avfallshanteringsskyldiga ansvarar för kostnaderna enligt det

1 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

ansvar som dessa åläggs enligt kämtekniklagen. Vid beräknigen av den årliga avgiften beaktas den förväntade produktionen och när hanteringsåtgärderna inträffar i tiden. Därvid möjligörs en diskontering av kostnaderna med den förväntade realräntan.

Skillnaden mellan finansieringssystemen bör ses mot bakgrund av gällande lagstiftning om kärnkraftens framtid. | Finland är nnansieringssystemet konstruerat på ett sådant sätt att det är oberoende av ett eventuellt riksdagsbeslut om avstängning. medan motsatsen gäller i Sverige där riksdagen har fattat ett principbeslut om avstängning senast 2010 och en avstängning före detta skulle påverka möjligheterna tillfinansieringen negativt. Beroendet av kärnkraften som baskraft är också större i Finland vilket. under en del av året, leder till större utnyttjande. Detta påverkar den tidpunkt då finansieringsmålet skall uppnås.

Flera faktorer gör att det finska systemet finansiellt är solidare än det svenska. Huvudsakligen är dessa:

kravet på att överlåta eikerheter till staten för att täcka samtliga uppskattade kostnader för avfallshanteringsåtgärderna.

- avgiftsberäkningen tar inte hin-yn till reelrintebidreget till de framtida utgifternas finansiering (diskontering). utan hela det nominella räntebidraget skall bidra till att de fonderade medlen bibehåller sitt realvärde efter anläggningarnas avstängning, samt

- den framtunga fondupllllyggnaden som redan samlat in betydande belopp och därmed minskar konsekvenserna för Hnansieringssystemet om en anläggning stängs i förtid.

Konsekvenserna av att en kimkreftaenliggning avetinge fire avfellehanteringaåtgirdernee fulla finansiering

Det finns tre orsaker till att en kärnkraftsanläggning stängs i förtid. De är:

- politiske. d.v.s. att anläggningen stängs på grund av beslut fattade av regeringen eller riksdagen,

- ekonomiska. d.v.s. på grund av ekonomiskt olönsam verksamhet. samt - tekniska. d.v.s. på grund av förslitning, haverier, eller dylika orsaker.

Händelserna är knappast troliga att inträffa, men inte helt osannolika och bör därmed tillmätas ett visst intresse. En relevant fråga är vem som är ansvarig för ett beräknat underskott i finansieringssystemet om någon av eventualiteterna inträffar. Denna besvaras inte entydigt inom ramen av den gällande lagstiftningen och det har inte heller fallit inom ramen för vår utredning att behandla frågan.

Med hjälp av begreppet ansvarsbelopp gör vi en ansats till att kvantifiera den riskexponering som tillståndshavama och ägarna är utsatta för i händelse av en avstängning i dag. Den är betydande. Tillståndshavarna har tillsvidare finansierat ca 254496 av de beräknade

2 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

utgifterna Resten, mellan ca MSEK 3.100 och 8.700 per tillståndshavare och totalt sett ca MSEK 25.000, skall finansieras med framtida avgifter och realräntebidrag på fonderade medel. Riskexponeringen minskar alltså med tiden, och beräknas med nuvarande fonduppbyggnad vara eliminerad efter 25 år drift av samtliga reaktorer, eller senast 2010.

Vi kan konstatera att tillståndshavama i dagsläget saknar ekonomiska resurser för att täcka ett dylikt underskott med eget kapital. och att kapital därför måste tillskjutas av ägarna vid en akut brist i fondbehållningen. Om tillståndshavama eller ägarna lämnar säkerheter för att försäkra medlen kommer detta att påverka kostnaderna för avfallshanteringen. Vi exempli- fierar detta med en kostnad på 196 av ansvarsbeloppet som skulle öka avfallshanterings- kostnaderna med mellan 0,32-0.41 öre/kWh. Dessutom tillkommer ökade kostnader för kapitalanskaffning. Dessa är individuella för bolagen, och varierar beroende på säker- heternas prioritering.

Konsekvenserna för avgiften för avfallshanteringen om ett finensieringssystern som liknar det finska införs

Vi gör en projicering av det finska systemet på de avfallshanteringsskyldige i Sverige. I detta exempel åskådliggörs den framtunga fonduppbyggnaden i Finland. som i Sverige skulle få till följd en betydande "avgiftspuckel". Om ett system liknande det finska infördes skulle detta behöva föregås av en övergångsperiod, under vilken fondbehållningen successivt skulle ökas till den nivå som en periodisering över 25 år förutsätter. En dylik övergång skulle inte heller ha en lika stor effekt på fonduppbyggnaden som om ett sådant system använts från början.

Granskning av SKBs barikningsnretoder för keatnederna ev evfellslranteringen

Som ett resultat av vår utredning har vi inte noterat några väsentliga brister i att den interna kontrollen. De områden vi vill lyfta fram i vår utredning är SKB's möjligheter att bedöma kvaliteten i delar av det arbete som utförts av externa konsulter, arkivering av underliggande dokumentation samt osäkerhetspåslag i kommande planrapporter.

___—___—

3 ' PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

2.1

2.2

2.3

IllEDlllG

Bakgrund och syfte

Kärnbränslefondsutredningens uppgift är att göra en översyn av kapitalförvaltningen m.m. enligt lagen (199311537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Price Waterhouse Corporate Finance har erhållit uppdraget att identifiera eventuella svagheter i den svenska finansieringsmodellen. Vi avser härvid utvärdera om den finska modellen kan avhjälpa eventuella identifierade svagheter eller om det svenska modellen bör omarbetas/kompletteras för att kunna fylla sin uppgift.

Denna rapport är resultatet av vårt utredningsarbete i samband med "Utredningen om översyn av kapitalförvaltning m.m. enligt lagen (1981 :669) om finansieringen av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m" (Kommittédirektiv 1993161).

Våra slutsatser redovisas i inledningen av rapporten samt i slutet av varje avsnitt i rapporten.

Avgrinsning

Som framgår nedan identifierar vi tre risker i finansieringssystemet. Vi behandlar endast två av dessa - den sk avstängningsrisken. dvs att en avstängning av en reaktoranläggning vid en tidigare tidpunkt än den som legat till grund för avgiftsunderlaget gör att fonderade medel inte hunnit byggas upp i sådan omfattning att avfallshanteringskostnadema täcks, och kostnadsrisken. dvs att avfallshanteringskostnadema är underskattade. Vi beaktar inte den tredje risken. den tidsmässiga, dvs hur realräntan påverkar fonduppbyggnaden och när i tiden utgifterna infaller.

Vi behandlar heller inte juridiska frågeställningar relaterade till avstängningsrisken.

Metodik

Den metodik vi valt att använda har varit att i första fasen genomföra en s.k. 'skrivbords- undersökning" genom att studera litteratur och rapporter för att skapa en bild av de två systemen. ! utredningsarbetets andra fas har vi genom intervjuer fördjupat vår analys. En förteckning av källmaterial och intervjuade personer återfinns i rapportens bilaga.

4 PRICE WATERHOUSE

2.4

Kämbränslefondsutredningen Utredningens disposition

I inledningen beskrivs det finska systemet för kärnavfallshanteringens finansiering. Därefter gör vi en jämförelse mellan det finska och det svenska systemet. Vi förutsätter att läsarna är väl bevandrade i det svenska systemet varför vi inte gör någon separat beskrivning av det. I stället koncentrerar vi oss på vi skillnaderna mellan systemen.

l därpå följande avsnitt behandlar vi möjligheten att en kärnkraftsanläggning skulle komma att stängas av före den ursprungligen beräknade tiden. Vissa paralleller dras med det finska systemet vad beträffar ansvarsbeloppet. En beräkning av avgiften med en projicering på det finska systemet görs i kapitel sex.

Avslutningsvis behandlas kostnadsrisken. Vår utredning syftar till att säkerställa att kostna- derna grundas på genomarbetade underlag samt att SKBs interna kontroll medverkar till att eventuella felaktigheter noteras.

Vi vill slutligen tacka den personal inom SKB. SKI och handels- och industriministeriet i Finland som genom sin assistans har gjort denna utredning möjlig.

5 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

3.1

EI BESKRIVIIIG AV DET FIISKA FIIAISIERIIGSSYSTEMET

Det finska finansieringssystemet har varit i kraft sedan 1988 och regleras av Kärnenergilagen (990/87). Därtill har statsrådet utfärdat förordningar och beslut om statens kärnavfallshan- teringsfond (162/88). om reservering av medel för kostnader för kärnkraftsavfallshantering (165/88) samt om de allmänna villkoren för lån som ges av tillgångar i statens kärnavfalls- hanteringsfond (166/88).

Milsöttningen eied finansieringen

Målsättningen med det finska finansieringssystemet är densamma som för det svenska, nämligen att garantera att kärnkraftsproduktionen kostnadsmässigt svarar för kärnavfalls- hanteringen och att kärnkraftsproducenterna svarar för förvaringen av det använda kärn- bränslet och andra restprodukter som produktionen medför. Genom kärnkraftslagen strävar man efter att de medel som kärnavfallshanteringen kräver samlas in medan kärnanläggning- en utnyttjas så att kostnaderna för kärnavfallshanteringen matchas med intäkterna från kärnkraftsproduktionen.

För att trygga att medel finns till förfogande för åtgärder flera decennier fram i tiden stadgar kärnenergilagen att den avfallshanteringsskyldige, i stället för reserveringar i balansräkningen, betalar en avgift för kärnavfallshantering till en offentlig fond, Statens kämavfallshanterings- fond.

Som framgår nedan skall det inbetalade beloppet och ställda panter sammanlagt motsvara den beräknade kostnaden för en tänkt aweckling i dagsläget.

De avfallshanteringsskyldige De kärnkraftsproducerande avfallshanteringsskyldiga i Finland är:

- IVO - TVO

Imatran Voima Oy Industrins Kraft Ab

Med den avfallshanteringsskyldige avses tillståndsinnehavare av kärnenergianläggning eller ägare till denna. Ombesörjningsskyldigheten upphör först då den avfallshanteringsskyldige till staten erlagt en avgift. vars belopp även avser täcka de beräknade kostnaderna som staten förorsakas av åtgärder som vidtas efter placering i slutförvar.

6 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

3.2 Kostnaderna för körasvfallslienteringen kestöine eela ett ansvarsbelopp för de avfallshanteringsskyldiga

Lagen kräver garantier för att de avfallshanteringsskyldiga kan genomföra sina åtaganden,t ex vid en eventuell betalningsoförmåga. Dessa garantier skall täcka alla beräknade framtida utgifter för hanteringen av det hos den hanteringsskyldige uppkomna kärnavfallet. Detta belopp kallas ansvarsbelopp'. Ansvarsbeloppet beräknas av de hanteringsskyldige och fastställs årligen av handels- och industriministeriet. Utgifterna beräknas enligt pris- och kostnadsnivå vid den tidpunkt för vilket beloppet fastställs och gäller för samtliga kostnader förenade med placeringen av kärnavfallet i slutiigt förvar.

Avfallshanteringskostnaderna beräknas i dagens penningvärde. På detta sätt står hela ränteavkastningen till disposition för bevarandet av medlens realvärde. Eftersom den avfallsskyldige fortfarande svarar för att medlen bevarar detta realvärde, har denne rätt att mot tillräckliga säkerheter låna en del (75%) av medlen för anskaffande av tillräcklig avkastning för att trygga ränteavkastningen i avfallshanteringsfonden.

Beräkningen skall grunda sig på sådana av den hanteringsskyldige framlagda lösningar, prisuppgifter och priskalkyler som uppfyller de i lagen angivna kraven. De tre främsta kraven är att åtgärderna är möjliga att genomföra, att kostnadsberäkningarna är tillförlitliga samt att osäkerheten är en höjande faktor. I princip förfar man på ett sådant sätt att ansvarsbeloppet i osäkra fall får fastställas enligt den övre gränsen för kostnademas beräknade variations- bredd.

Det ankommer på handels- och industriministeriet att bestämma vilken princip för kärna- vfallshanteringen som skall utgöra grund för fastställandet av ansvarsbeloppet. Regeringen i sin tur bestämmer villkoren för ansvarsbeloppet utgående från t ex att kärnavfallet slutligt förs till utlandet eller förvaras i berggrunden i Finland.

!Vi använder begreppet ansvarsbelopp senare även i samband med det svenska systemet

för finansiering av avfallshanteringsåtgärderna.

7 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

3.3 Periodisering av inbetalning motsvarande ansvarsbeloppet - fonderingsmål

Ansvarsbeloppet utgör inte bara en garanti från avfallshanteringskyldiga utan medel mot- svarande ansvarsbeloppet måste successivt också fonderas. Skulle fonderingsmålet emellertid avse täcka även en definitiv aweckling i dagsläget, d.v.s. alla större fasta utgifter av engångsnatur. såsom t.ex. utgifter för att kärnanläggningen tas ur bruk eller byggnads- kostnader för slutförvar. skulle den hanteringsskyldige omedelbart få finansieringsproblem i och med att kostnaderna skulle finansieras innan produktionen kommit igång. Detta har inte ansetts ändamålsenligt. då kostnaderna för avfallshanteringen härvid skulle påföras dem som just då använder el och inte alla dem som i fortsättningen kommer att använda kärnkraftsproducerad el. Detta skulle också leda till kraftiga svängningar i producenternas och konsumenternas kostnader för el.

Därför ingår det i lagen avsteg från huvudregeln, enligt vilka fördelningen av fasta kostnader av engångsnatur för avfallshanteringen tillåts. Detta görs genom en periodisering av själva inbetalningarna för avfallshanteringskostnaderna till statens kärnavfallsfond. Den nuvarande periodiseringstiden för kostnaderna är 25 år, men beräknas med nuvarande kapacitetsutnyttjande2 uppnå ansvarsbeloppet redan efter 21 år.

2Nedan används synonymt begreppen utnyttjandefaktor eller fillgänglighetsfaktor för att

beskriva kärnkraftsanläggningarnas utnyttjande i Sverige och Finland.

8 PRICE WATERHOUSE

3.4

Kämbränslefondsutredningen

Sökerheter för att tiska skillnaden mallen ansvarsbeloppet eeli fonderingsmålet

Då ansvarsbeloppet är lika stort som de utgifter som föranleds av outförda åtgärder för kärnkraftsavfallshanteringen, följer av periodiseringen att fonderingsmålet under den tillåtna uppdelningsperioden är mindre än ansvarsbeloppet. För det belopp som utgör skillnad måste därför tillräcklig säkerhet lämnas. Dessutom lämnas säkerheter även för oförutsedda utgifter för avfallshanteringen. Sådana kan vara t.ex. en olycka där mängderna ökar eller hanteringen av avfallet blir dyrare. Beloppet för de senare säkerhetema begränsas dock till högst 10% av ansvarsbeloppet.

Som säkerhet kan enligt 45 paragraf i kärnenergilagen godkännas endast

- av försäkringsbolag utställd kreditförsäkring, - av finsk affärsbank. sparbank. eller andelsbank eller Postbanken ställd proprieborgen, eller - sådan fastighetsinteckning eller av finskt samfund ställd proprieborgen. som av regeringen godkänts såsom lika tillförlitliga som ovan avsedda säkerheter.

Som säkerhet kan inte godkännas säkerhet, vars giltighetstid är kortare än fem år. eller fastighetsinteckning i kärnkraftverk.

Konstruktionen av det finska systemet gör att själva fonduppbyggnaden sker i en förhållandevis snabb takt. Figuren nedan beskriver hur fonderingsmålet så småningom skall täcka ansvarsbeloppet.

Pregms över fonduppbyggnaden | Finland

9 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

3.5 Återlining av avfallshanteringsskyldiga eller deras aktieägare

Den avfallshanteringsskyldige, eller, för TVOs del deras aktieägare. har rätt till att. i förhål- lande till deras aktieinnehav, att mot säkerhet låna medel av Statens kärnavfallshanterings- fond. Det utlånade beloppet får dock inte överstiga 75% av den avfallshanteringsskyldigas fondandel. Enligt statsrådets beslut 18.2 1988/166 skall en ränta på detta beräknas till Finlands Banks grundränta + 2%.

Om fonden inte lånat ut medel till den avfallsskyldige kan medel lånas till staten. Staten betalar motsvarande ersättning som räntan på de lån fonden beviljat. Om medel fortfarande blir oplacerade skall fonden placera den på annat sätt. dock en sådan form som "ger den bästa avkastningen". Några närmare direktiv ges inte men i praktiken har 75% av behållningen lånats tillbaka till tillståndshavama och resterande 25% lånats till staten.

Utbetalningar av ersättningar för avfallshanteringsaktiviteter hanteras av statens avfalls- hanteringsfond; om det finns överskott i fonden delas medlen ut till de avfallshanterings- skyldiga. Ett överskott uppstår då avkastningen i fonden är högre än ökningen av fond- eringsmålet. För närvarande sker inga utbetalningar från fonden för löpande avfallshanteringsåtgärder. I stället minskas värdet av framtida kostnader som innebär att de avfallshanteringsskyldigas framtida betalningar till fonden minskar.

lnget beslut har fattats om ett datum för att aweckla kärnkraften i Finland. Avecklingsplanen för de befintliga anläggningarna går ut på att reaktorerna ställs av under en kort tidsperiod före den slutliga rivningen. TVO's anläggning beräknas stå i 30 år och IVO's 12 år före rivning och slutförvar. Under tiden bevaras det radioaktiva materialet i anslutning till anläggningarna. Det använda kärnbränslet förvaras i mellanlager. medan det medel- och lågaktiva avfallet deponeras i slutförvar. Beslut om platsen för slutförvaret av använt kärnbränsle har inte fattats.

Sammanfattning

Karaktäristiskt för det finska systemet är således:

- den avfallshanteringsskyldige svarar hela tiden för den beräknade avfallshanteringskostnaden,

- fondbehållningen byggs upp över 25 år i form av avgifter

- 75% av detta belopp får återlånas av de avfallshanteringsskyldiga.

10 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutrednngen

SKILLNADER MELLAI DET SVEISKA OCH DET FIISKA FIIAISIERIIGSSYSTEMET

Vid en jämförelse mellan länderna måste hänsyn tas till de specifika omständigheter son råder beträffande kärnkraftens framtid och betydelse i länderna.

Både det finska och det svenska finansieringssystemen har ett starkt inslag av kontroll lrån statsmakternas sida. | Sverige har riksdagen uttalat att kärnkraftproduktionen skall awezklas till år 2010. Därför har finansieringssystemet kunnat anpassas till ett "slutet" system, dvs avgifterna för kärnavfallshanteringen har kunnat baseras på en känd mängd kärnbränsle— avfall. | Finland har däremot inget beslut om en aweckling fattats och den slutliga mängden kärnbränsleavfall är därmed okänd. Sålunda har det finska finansieringssystemet anpassats till att inte vara beroende av framtida politiska beslut beträffande kärnkraftsproducerad e.

Under hösten 1993 röstade riksdagen med en knapp majoritet 1993 emot att elförsörjningen i Finland skulle tryggas genom nya kärnkraftverk. De båda länderna befinner sig nu i ei situation där, enligt riksdagens principbeslut, finansieringssystemen kan dimensioneras till attt motsvara kraven som de befintliga anläggningarna ställer på avfallshanteringen.

I Sverige har debatten handlat om när aweckling skall inledas och när den skall vara genomförd. Ett formellt beslut om detta påverkar avfallsmängden, vilket i sin tur påverkar avfallshanteringsavgifterna och förutsättningarna för en ändamålsenlig utformningen av finansieringssystemet. Så länge inget beslut om aweckling ligger till grund för beräk- ningarna är antaganden som används i beräkningarna behäftade med viss osäkerhet.

En utvärdering av finansieringssystemen måste också ses mot bakgrunden av den rådande produktionsstrukturen i respektive land. Finlands alternativ till kärnkraftsproduktion är främst kolkraftverk med en relativt hög rörlig produktionskostnad, som gör att basbehovet av elförsörjningen under en stor del av året täcks med kärnkraft. Detta tenderar att öka kapacitetsutnyttjande. I Sverige är alternativet till kärnkraften vattenkraft som har en mycket låg rörlig kostnad och som under vattenrika år. i varje fall under vissa delar av året. kar ersätta kärnkraftsproduktionen. Detta innebär att kärnkraftsproduktionen är rörligare och tenderar att minska behovet att utnyttja kärnkraften till fullo. Vi kommer nedan att se att detta bl a påverkar fonduppbyggnadstakten i finansieringssystemet

11 PRICE WATERHOUSE

4.1

4.2

Kämbränslefondsutredningen Tillståndsiiaverens skyldigheter

En jämförelse mellan de båda länderna bör utgå från vilka skyldigheter tillståndsinnehavarna åläggs enligt lagstiftningen. Om dessa stadgas i Sverige i Kärntekniklagens 10 och 11 paragraf. Enligt dessa skall tillståndsinnehavaren vidta åtgärder för:

”...att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kdrnavfall...och att på ett säkert sätt aweckla och riva anläggningar i vilka vaksamheten inte längre skall bedrivas". samt att

"....rvara för att den allsidiga FoU verksamhet bedrivs som behövs jär att vad som ovan stadgats skall kunna fullgöras. "

I Finland stadgas i 9 paragrafen i kämtekniklagen om motsvarande skyldigheter. Enligt tredje stycket skall;

"Tillstdndshavare. vars verksamhet leder till eller har lett till uppkomsten av kdrnaifall (avfallshanteringsskyldig), skall säga för att alla åtgärder, som här till kärnatfallshanteringen av detta avfall. vidtas och ombesörja vederbörligt: jörberedelserjör dessa atgärder samt svara jö'r kostnader åtgärder med/ör (ombesörjningsskyldighet). "

Innebörden i lagtexten i de båda länderna är densamma. dvs tillståndsinnehavarna skall svara för samtliga kostnader av kärnkraftsproduktionen och avfallshanteringen från vaggan till graven. Finansieringssystemen skiljer sig dock på ett flertal punkter. Dessa behandlas nedan.

Huvudsakliga skillnader mellan systemen

Vi beskriver de huvudsakliga skillnaderna i finansieringssystemen mellan länderna under följande rubriker:

- finansieringssystemens omfattning, - organisationerna och deras huvuduppgifter. - utgifterna för avfallshanteringen. - fonduppbyggnadstakten.eller periodiseringen. av framtida utgifter, - ränteavkastningen i den årliga kärnavfallshanteringsavgiften, - säkerheter för framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall. - lån av käravfallshanteringsfonden och - kontroll av avfallshanteringsåtgärder och utbetalningar ur fonden.

12 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

E"' [.

Finansieringssystemen avser i båda länderna dels finansiering av de utgifter avfallshan- teringsskyldigheten ovan ger upphov till och dels finansieringen av vissa kostnader som staten har. Dessa definieras i Sverige i 4 paragrafen i finansieringslagen. Sådan kostnader är:

- kompletterande FoU verksamhet - prövning av frågor angående avgiftens storlek och avgiftsmedlens användning sarnt - prövning och kontroll av slutförvar.

| Finland ingår, förutom de utgifter avfallshanteringsskyldigheten ger upphov till. även prövning och kontroll av slutförvar av myndigheter i finansieringssystemet. Däremot finansieras den kompletterande FoU verksamheten, i motsats till Sverige. med statliga anslag. Under de senaste åren har statsmakterna i Finland finansierat kompletterande FoU verksamhet med ca MSEK 7 årligen.

Omhändertagandet av det låg-' och medelaktiva avfallet omfattas inte av finansierings- systemet utan utgifterna finansieras löpande som driftskostnader av de avfallshanterings- skyldiga i båda länderna.

i ' as Organisationerna som bildar finansieringssystemet kan indelas i tre grupper:

- myndigheterna. som utövar tillsyn över hanteringen av kärnavfallet och finansieringen av detta.

- fondförvaltarna, som tillser att medlen avsedda för avfallshanteringen förräntas enligt lag samt beräknar den årliga avgiften till fonden. samt

- de avfallshanteringsskyldiga vars uppgift är att genomföra avfallshanteringen samt beräkna de framtida kostnaderna för detta.

Organisatoriskt skiljer sig länderna något. Myndighetstillsynen utövas i Finland direkt av handels- och industriministeriet. medan Sverige har en separat myndighet för detta, SKl. Själva fondförvaltningen hanteras i Finland av statens kärnavfallshanteringsfond som är underställd handels- och industriministeriet. | Finland hanteras kärnavfallet inte av ett gemensamt avfallshanteringsföretag i likhet med SKB, utan de avfallshanteringsskyldiga står var för sig för åtgärderna och kostnaderna. Viss samordning inom FoU sker genom arbetet inom kärnavfallskommitteén (YJT).

13 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Nedanstående tabell sammanfattar de olika organisationerna och deras uppgifter.

Organisationer inom systemet för

kärnavfallshanteringen: finansiering

- ansvar för lagstiftningen inom avfallshantering och finansiering

- övervakning av att aWallshanteringsåtgärder genomförs

- beräkning av behovet av medel för framtida kostnader och årliga avgifter

Uppgifter

- årlig beräkning av avfallshanteringsavgifter

- bevakning av årliga in- och utbetalningar ur fonden

- förvaltning av säkerheter för avfallshanteringskostnader

- förvaltning av medel genom lån och placeringar

Limiter

- ansvar för och finansieringen av adallshanteringsåtgåder

- genomförandet av avfallshanteringen

- beräkning av framtida kostr'iader ; för detta

Miljö- och naturresurs- departementet

Stafens kämkraftsinspektion

Statens kämkraftsinspektion

ej aktuellt

ej aktuellt

! [ | . | ||. Vattenfall. Sydkraft. OKG. Forsmark

SKB

SKB

14

Handels- och industriministeriet Handels- och industriministeriet samt Statens strålsäkerhetsoentral

Handels- och industriministeriet

Ensamma

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kämavfallshanteringsfond

Statens kärnaxdallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond

lmafran Voima. lndustn'ns Kraft lmatran Voima, industrins Kraft

lmatran Voima. Industrins Kraft

PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Förutom organisationer som bildar finansieringsystemet finns en mängd remissinstanser i de båda länderna. Tillsynsmyndigheterna har en betydande roll som övervakare av säkerhets- aspekter samt i praktiken god kunskap om genomförda avfallshanteringsåfgärder.

U i rna för vfalls eri e

Samtliga framtida kostnader för avfallshanteringen enligt finansieringslagen uppskattas i Sverige till MSEK 45.181 i 1993 års prisnivå. | Finland uppskattas kostnaderna för hantering av den befintliga evfellsrnöngden till ca MSEK 7.700 (1mk = 1.4sek) i 1993 års prisnivå. varav Industrins Krafts (TVOs) andel är MSEK 5.326. Jämförelsen nedan har gjorts gentemot TVO's kostnader som baseras på den senaste avfallshanteringsplanen. Denna motsvarar till strukturen den svenska avfallshanteringsplanen och därtill hörande hanteringskostnader. Kostnaderna fördelas enligt följande:

Sverige Finland (TVO) (MSEK) (MSEK) Administration och FoU 3.844 1.323 Transport 1 .499 76 Rivn.kkv. 13.106 1.165 Mellanlagring 4.621 500 lnkapsling och D jupförvar 19.874 2.086 Drifts och rivningsavfall 709 126 Upparbetning 928 - Myndighetsbevakning & 5_Q Totalt 45.181 5.326

Källa: SKB plan 1993. SKI Förslag till avgifter 1994, rvo plan 1993

Ovan redovisade belopp för utgifterna i Finland gäller avfall som uppstått till dags dato och som ännu är obehandlat = ansvarsbelopp. vilket innebär att framtida utgifter ökar med avfallsmängden och minskar med genomförda avfallsåtgärder. | Sverige har utgifterna beräknats med antaganden om den totala avfallsmängden för en drift i 25 år.

Skillnaden i kostnadsuppskattningarna i tabellen ovan förklaras huvudsakligen. förutom att utgifterna i Finland motsvarar den befintliga avfallsmängden och i Sverige den totala, av följande orsaker:

- Större volym i Sverige. antalet reaktorer i drift i Sverige är 12 medan TV0 har 2. - Lägre beräknad kostnadsnivå i Finland för hanteringen, inklusive säkerhetsmarginaler - Vissa kostnader för t ex FoU. administration etc (jmf SKB) och mellanlagring, ingår inte i det finska systemet utan finansieras löpande av de avfallshanteringsskyldiga.

15 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

På uppdrag av SKI gjorde Imatran Voima (lVO) 1993 en bedömning av hur mycket det skulle kosta att bygga en inkapslingsanläggning och driva denna i Finland. Slutsatsen var att kostnaderna skulle vara i nivå med. eller något lägre än vad SKB uppskattat i Sverige. Själva byggandet skulle vara betydligt billigare medan driften skulle bli något dyrare.

De avfallshanteringsskyldigas kostnadsberäkningar innehåller säkerhetsmarginaler för oförut- sedda kostnadsökningar. Dessa baserar sig på subjektiva bedömningar utgående från viss erfarenhet av driftskostnader. SKB använder två typer av riskpåslag - ett konventionellt med ett påslag på mellan 5-25% för driftskostnader. För vissa av dessa har SKB erfarenhet och dessa kan därför förutses tämligen säkert. Utöver detta beräknas ett riskpålägg för t ex kapselval, lokalisering av anläggningar och djupförvarets utformning som varierar mellan 15- 20% för anläggningar som skall uppföras iframtiden. ! genomsnitt är riskpåslaget 27% (SKB Plan 1993 s. 26). TVO's riskpåslag beräknas inte på något nämnvärt avvikande sätt. Den varierar mellan 10-30%, med ett genomsnitt på 19%. I kapitel 6 nedan beskrivs skillnaden utförligare.

Forskning och utveckling inom kärnkraftsavfallshanteringen drivs i Finland av de avfalls- hanteringsskyldiga. Detta arbete samordnas sedan 1978 inom en gemensam organisation, Kärnavfallskommittén (YJT). Forskning bedrivs på uppdrag av de avfallshanteringsskyldiga vid flera forskningscentrum. universitet och av fristående konsulter. YJT rapporterar om forskningsresultaten i en verksamhetsberättelse och upprättar en detaljplan för ett år och preliminär plan för fem år framöver. Det intemationella samarbetet är omfattande. och fram- förallt har forskningsresultat bytts med SKB i Sverige.

En jämförelse av de totala kostnaderna för avfallshanteringen per producerad enhet ger vid handen en något lägre kostnad i Finland. Enligt TVOs interna kalkyler uppgår kostnaderna för avfallshanteringen till ca 1.3 p/kWh (1.9 öre/kWh) över anläggningens driftstid (40 år). De totala utgifterna för avfallshanteringen beräknas till MFIM 5.812 i dagen penningvärde och den totala produktionsvolymen till 435,4 TWh. En enkel fördelning av de totala utgifterna för avfallshanteringsåtgärderna i Sverige per januari 1993, då de totala kostnaderna uppskatta- des till MSEK 61.243 (MSEK 53.643+7629=61.243) över en antagen produktionsvolym (2.630 Twh) under antagen livslängd på 40 år ger vid handen en kostnad på ca 2.3 öre/kWh.

Att enhetskostnaden synes vara lägre i Finland är något överraskande då de fasta kostnaderna för t. ex planering och utbyggnad av slutförvaret och andra fasta kostnader kan fördelas på en mindre mängd producerad energi i Finland. vilket normalt skulle leda till en högre kostnad per kWh. En förklaring är att kostnaden per producerad kWh beror på utnyttjandefaktorn av anläggningarna. Dessa har TV0 beräknat för sina anläggning till 88.596, vilket är betydligt högre än motsvarande i Sverige (78% för kok- respektive 73% för tryckreaktorer) vilket skulle bidra till en lägre kostnad per producerad kWh. Det är också sannolikt att en noggrann granskning skulle identifiera orsaker. förutom de ovannämnda. som bidrar till att enhetskostnaden är högre. Skllnaden mellan den nuvarande avgiften i Sverige (ca 2 öre/kWh) och de totala kostnadema som ovan uppskattades till 2.3 öre/kWh beräknas finansieras med en realränteavkastning.

___—___—

16 PRICE WATERHOUSE

KämbränslefondsMredn/ngen

Sammanfattningsvis är alltså strukturen av utgifter liknande för de avfallshanteringsskylliga i Sverige och TV0 i Finland. IVO har tidigare exporterat kärnavfallet till Ryssland. varför Ji- gifter för djupförvar inte behövts periodiseras. Beräkningarna i de båda länderna anses av de avfallshanteringsskyldiga vara beräknade med konservativa antaganden. i Finland är därom t o rn lagstadgat. Beräknat per enhet producerad energi är kostnaden i Finland lägre än i Sverige trots skaleffekter i FoU och investeringar i avfalIshanteringsanläggningar. Orsaken till detta är högre utnyttjandefaktor och en lägre kostnadsnivå än i Sverige. då bl a påslaget för oförutsedda händelser är 8% högre än i Finland.

Fondupgbyggnadstakten eller periodisering av framtida utgifter

Med fonduppbyggnadstakten avses den periodisering av avfallshanteringsutgifterna son leder till att fondbehållningen slutligen motsvarar det belopp som erfordras för att i frarrtiden hantera avfallsmängden. lnbetalningarna av avgifterna, tillsammans med avkastningen utgör fondbehållningen. Båda länderna tillämpar principen att framtida utgifter av engångs- karaktär, tex rivning och djupförvar. skall periodiseras över anläggningarnas intjänande (drift)tid som beräknas enligt huvudalternativet till 25 år i båda länderna. Periodiseringen av framtida utgifter är därmed bestämmande för takten för uppbyggnaden av fondmedel.

1 Finland periodiseras de framtida utgifterna till kostnader över en planerad driftstid på 25 år. Vid periodiseringen görs antaganden om den totala mängd energi som anläggningarna antas producera. När detta beräknas görs antaganden om anläggningarnas utnyttjande- grad. dvs hur stor del av tiden dessa är i drift. Vid beräkning av denna har Iagstiftareni Finland antagit 75%. I enlighet med dessa antaganden betalar de avfallshanteringsskydiga i Finland en årlig avgift som baseras på en periodisering av utgifterna över 25 år och ei utnyttjandefaktor på 75%. Utfallet av produktionen påverkar finansieringssystemet på så sätt att om faktorn är högre än 75% blir periodiseringstiden tills ansvarsbeloppet har nåtts kortare. och om faktorn är lägre än 75% blir periodiseringstiden längre. De senaste åren har utnyttjningsfaktorn i Finland genomsnittligt varit högre än 75%, vilket i praktiken innebäratt fonduppbyggnadstiden uppskattas bli kortare än 25 år (senaste antagandet 21 år). Deta innebär även att avgiftsmedel samlas in i större proportion än tidigare. vilket gör att rän'e- avkastningen ackumulerats tidigare. Detta har sammantaget bidragit till att öka finansi- eringssystemets säkerhet.

| Sverige uppskattas utnyttjandefaktorn till 78% för kokreaktorer och 73% för tryckvatten- reaktorer. Periodiseringsplanen i Sverige innebär att periodiseringen avslutas efter 25 års driftstid. Då tillförs fonden inte längre avgifter för framtida periodiserade utgifter. utan endast den förväntade realränteavkastningen. Kärnavfallshanteringsavgiften för en eventuell drft därefter motsvarar marginalkostnaden för tillkommande kärnbränsleavfall. | Sverige varerar periodiseringstiden endast indirekt med utnyttjandegsfaktorn i anläggningarna. I stället baseras den främst på en drifttid av 25 år (alternativa beräkningar på avstängning av samtliga anläggningar 2010 och efter 40 år drift redovisas också) och avgifterna beräknas utgående från fondbehållningen och på SKBs antaganden om den årliga produktionen framöver.

17 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Sett över en längre period, sedan 1985. motsvarar prognoserna om kärnkraftsgenererad el i stort sett utfallet. Fr o m 1989 har dock det ackumulerade underskottet i Sverige mellan den avgiftsgrundande prognosen och utfallet av produktion varit 11.7 TWh (SKI Förslag till avgifter 1994 s. 20). dvs fonden har inte tillförts avgifter till ett belopp av ca MSEK 234 (utan hänsyn till räntan). Orsakerna till detta har främst varit problem med reaktorerna. den goda tillgången på vatten. den varma temperaturen samt lågkonjunkturen. En varaktig nedgång av produktionen innebär givetvis en risk för av avgiftsmedel inte samlas in enligt avsedd plan. och ökar osäkerheten i finansieringsplanen .

Sammanfattningsvis finns alltså likheter i periodiseringen av utgifterna och därmed fondupp— byggnadstakten genom avgifterna för avfallshanteringen. I Finland beräknas de över 25 år. Sedan 1993 sker detta även i Sverige. SKB kompletterar dessutom med beräkningar över en periodisering på 40 år och med en antagen drifttid av samtliga anläggningar till 2010. I Finland resulterar en hög utnyttjandefaktor i anläggningarna i en snabbare uppbyggnad av fondmedel som enligt senaste uppskattning skall nå ansvarsbeloppet redan efter 21 år. Den högre utnyttjandefaktorn under de senaste åren i Finland förklaras delvis av landets större behov av kärnkraft som baskraft. men även av de tekniska problem som påträffats i vissa reaktorer i Sverige. och som resulterat i driftsstopp. I Sverige uppskattas utnyttjandefaktorn årligen utan att periodiseringstakten skulle påverkas. Kapacitetsutnyttjandet, och därmed även inflödet av avgiftsmedel, har under de senaste åren varit lägre än beräknat i Sverige.

Den framtunga fonduppbyggnaden i Finland. genom ränta på ränta. bidrar till att samla in erforderliga medel snabbare. Detta bidrar dels till att minska den s.k . avstängningsrisken (se nedan) och dels till att minska beroendet av osäkerheterna kring framtida realränte- avkastning. Båda faktorer bidrar till att stabilisera finansieringssystemet. Det större behovet av kärnkraft för att täcka behovet av baskraft. som resulterat i större utnyttjandefaktor. bidrar också till detta. Detta skall jämföras med Sverige där osäkerheten kring utnyttjandefaktorn ökat. förutom p g a tekniska problem, av ett antal faktorer som kärnkraftsproducenterna inte kan påverka, nämligen väderlek och konjunktur.

Ränteavkastningen i den årliga kärnayjallshanteringsavginen

I Finland fördelas framtida utgifter inte i tiden när den årliga avgiften för avfallshanterings- kostnadema räknas. Bedömningen sker på det teoretiska. men försiktiga. grundvalet av hur mycket det skulle kosta idag att hantera det uppkomna kärnavfallet i dag. Handels- och industriministeriet fastställer årligen fonderingsmålet enligt de periodiseringsprinciper för avgiften som redovisats ovan. Detta fonderingsmål ökar så länge ansvarsbeloppet inte har nåtts. Ökningen består dels av ränteintäkter till fonden och om nödvändigt bidrag (avgifter) från de avfallshanteringsskyldiga. Avsikten ör att llell ränteavkastningen skall stå till disposition för bevarandet av medlens realvörde. Om medlen dessutom förräntas med en realränta bidrar de till att finansiera de framtida kostnaderna.

18 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

I Finland var under 1990-1992 den reala avkastningen så hög (ansvarsbeloppet har sjunkit i nominellt penningvärde). att inga avgifter från de avfallshanteringsskyldiga varit nödvändiga att tillföra fonden. tvärtom. fonden har betalat tillbaka överskottet till de avfallshanterings- skyldiga. I Finland är avkastning sålunda i praktiken begränsad till ökningen av det årliga fonderingsmålet (ca 4% av de totala fasta kostnaderna plus ökningen i driffsavfallet). avkastningen utöver detta returneras till de avfallsskyldiga. På så sätt har dessa kunnat tillgodogöra sig den goda avkastningen i fonden. Realavkastningen har under de senaste åren varit starkt positiv i de båda länderna. | diagrammet nedan jämförs realavkastningen i länderna under perioden 1988-1993.

Reslalnleslnlng ev fonrknsdel mellan 1988-1993

I Sverige I Finland

1988 1989 1990 1991 1992 1993

Käla SBSnätäTlavalsbnd. SOG Ngiltdörm

Avgiften i Finland har sålunda bestått av den ränta som de avfallshanteringsskyldiga erlägger till fonden för belånade medel. De facto är dessa lån inte nödvändiga för att finansiera själva kärnkraftsverksamheten. utan pengarna återlånas till ägarna med samma räntesats. På detta sätt blir TVO endast ett "genomgångsbolag" för medlen. I stället kan medlen disponeras av ägarna. främst den elintensiva industrin och mindre kraftföretag, för andra investeringar. Ägarna är således de verkliga förvaltama av fondmedlen. Avgiften. den årliga skillnaden mellan fonderingsmålet och ränteintäkterna. ingår i kraftpriset.

19 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

| Sverige beräknas avgiften som bekant av SKI årligen och fastställs av regeringen. Vid beräkningen av avgiften tas hänsyn till den förväntade realavkastningen som innebär en minskning av kostnaderna. Realräntebidraget har uppgått till betydande belopp och ökar med tiden. SKI uppskattar, enligt olika realränteantaganden. att den reala avkastningen motsvarar mellan en tredjedel och hälften av det framtida kapitalbehovet.

Sammanfattningsvis bidrar i Sverige hela ränteavkastningen till fondens uppbyggnad, medan den i Finland i praktiken begränsas till den årliga ökningen av fonderingsmålet. Överskjut- ande del returneras i Finland till de avfallshanteringsskyldiga som genom detta kan erbjuda ett lägre kraftpris till sina kunder (=ägare). Eftersom framtida utgifter i Finland inte fördelas i tiden kommer realränteavkastningen efter uppnådd fonduppbyggnad. i dag uppskattat till ca 21 år efter anläggningarnas i bruktagandet. i sin helhet att utgöra en säkerhetsbuffert för eventuella oförutsedda kostnadsökningar vid tidpunkten för de stora avfallshanterings- åtgärderna. Även detta bidrar till att minska kostnadsrisken i det finska systemet jämfört med det svenska.

Sakerheter fö[ framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall

Enligt vad som beskrivits ovan kräver kärnkraftslagen i Finland att den avfallshanterings- skyldige Iämnar garantier till staten för den avfallshanteringsskyldigas betalningsförmåga. På så sätt har medel säkrats för framtida utgifter för hanteringen av redan uppkommet kärnavfall (= ansvarsbeloppet) och innebär en trygghet emot oförutsedd nedläggning. Sådana garantier krävs som bekant inte i Sverige. utan betalningen av awecklingskostnaden säkerställs enligt kämtekniklagen.

Ur diagrammet tidigare framgår beloppen och i vilken proportion ansvarsbeloppet skall täckas med fonderade medel och säkerheter. Priset av säkerhetema uppskattades till ca 1% per år av de erforderliga säkerheternas belopp när lagen stiftades. Detta behov minskar successivt i och med att reserveringsmedel minskar. De avfallshanteringsskyldiga måste i Finland dessutom lämna garantier utöver ansvarsbeloppet för oförutsedda händelser motsvarande 10% av ansvarsbeloppet.

Ett krav på motsvarande säkerheter i Sverige skulle, med samma antagande. öka de avfallshanteringsskyldigas kostnader med uppskattningsvis 1% av skillnaden mellan det fonderade beloppet och ansvarsbeloppet. Det skulle innebära en engångskostnadsökning på ca MSEK 250 (med ett ohnansierat ansvarsbelopp på MSEK 25.000) för de avfalls- skyldiga under 1994. Beloppet motsvarar en ökning av räntan i avfallsfonden under 1994 med ca 2% och därefter en successiv minskning, eller en ökning av kraftpriset med ca 0.37 öre/kWh under 1994 (med en antagen kraftproduktion på 67 TWh) likaså med en successiv minskning i takt med fonduppbyggnaden. Vad kostnaden i praktiken är för de avfallshan- teringsskyldiga i Finland och vad den kunde bli i Sverige är däremot mer komplicerat. Vi återkommer till detta nedan.

20 PRICE WATERHOUSE

Kärnbränslefonds utredningen

Lån från avfallshanteringsfonden

Tanken om att reservera medel för kärnavfallshanteringskostnader härrör från att de avfallshanteringsskyldigas ansvar för att ombesörja kärnavfallshanteringen upphör först då myndigheterna konstaterat att denna på ett godtagbart sätt sörjts för, och att kostnaderna för hantering och oskadliggörande av avfallsprodukterna blir täckta.

I det finska systemet kopplas detta ansvar till att de ansvarshanteringsskyldiga även svarar för att medlen bevarar sitt realvärde. För att ombesörja denna skyldighet tillåts ägarna låna av de fonderade medel för anskaffandet av en avkastning som skall garantera tillräckliga ränteintäkter tilll fonden. På de lånade medlen löper en ränta som garanterar en avkastning i fonden på Finland Banks grundränta +2%. Skillnaden mellan den avkastning som den avfallsskyldige. eller ägaren. lyckas nå genom investeringar och den till fonden betalda räntan (grundräntan +2%) räknas den avfallshanteringsskyldige tillgodo. Vid tider då dessa medel inte kan förräntas till fondens utlåningsränta finns det ingen anledning för företagen att utnyttja möjligheten till upplåning.

I Sverige fanns tidigare möjligheten till återlåning, men nu förvaltas pengarna på ett konto i Riksbanken och förräntas med en räntesats som motsvarar statslåneräntan.

Möjligheten att låna medel från kärnavfallsfonden påverkar de avfallshanteringsskyldigas kapitalkostnad. Då de avfallshanteringsskyldiga i Sverige är hänvisade till kapitalmarknaden för att uppfylla sitt Iånebehov kan de avfallshanteringsskyldiga i Finland utnyttja medel ur Statens kärnavfallshanteringsfond. Om räntan på belånade medel ur fonden är lägre än marknadsräntan är även deras kapitalkostnad lägre. Detta innebär att förräntningskraven på investeringar i på kraftproduktion är lägre och därmed även det pris på kraften som kan erbjudas till konsumenten. Om dessa företag konkurrerar med varandra på en gemensam marknad har företaget med lägre kapitalkostnad en komparativ fördel. I diagrammet på nästa sida illustreras skillnaden mellan kostnaden för att belåna medel på kapitalmarknaden jämfört med kärnavfallshanteringsfonderna i respektive land. Som referens till marknads- mässiga upplåningsräntan har vi använt 12 månaders Stibora ränta i Sverige och Helibor4 i Finland. Ur diagrammet framgår att mellan 1988-93, med undantag för år 1988 då Stibor och 1993 då Stibor och Helibor understiger fondavkastningen. understiger räntan i fonderna den marknadsmässiga upplåningsräntan. Det bör noteras att de kärnavfallshanterings- skyldiga i Finland är. i likhet med de krav som kreditinstituten har för motsvarande lån. skyldiga att lämna betryggande säkerheter för lånen från fonden.

3 Stibor = Stockholm interbank borrowing rate; den "bästa" ränta som bankerna erbjuder. För kraftföretagen, med hänsyn till den låga ekonomiska risken. ligger utlåningsräntan antagligen kring Stibor+1%.

* Helibor = Helsinki interbank borrowing rate; se Stibor

21 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

I Finland har de avfallshanteringsskyldiga utnyttjat möjligheten att låna pengar från fonden. Avsikten är att dessa medel används av ägarna för att finansiera investeringar. Den finska lagstiftningen förbjuder uttryckligen att medlen används för kostnader av omkostnads- karaktär. Ägarna har på så sätt kunnat förränta sitt kapital på ett sätt som tryggar avkast- ningen till fonden.

Vid en avkastningsjämförelse mellan länderna är det viktigt att referensräntan är jämförbar. Räntan i Sverige. statsskuldräntan. fluktuerar med marknadsräntan, medan grundräntan i Finland sätts av Finlands Bank och är trögrörlig. Vid tider med stigande marknadsränta är den förhållandevis låg medan det motsatta sker vid sjunkande räntor.

Jämförelse mellan fond- och marknadsupplånlng l låndema mellan 1968-1993

ff ff $$$? ffs” ff ff

Kålle: RIkdnnken. stemdråmavtelsfond. SKI

22 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningeni

Kontroll av avfallshanteringsåtgärder och ugetalningar ur fonden

I Sverige utövas kontroll över att medlen används till avsett ändamål av SKI. Enligt finansi- eringslagen används avgifterna för att ersätta reaktorinnehavaren för att hantera och slutförvara använt kärnbränsle, riva anläggningar. bedriva FoU verksamhet samt vissa ytterligare kostnader staten har. Den delen av systemet som nu är i drift och bekostas med avgiftsmedel är:

- mellanlagret för använt bränsle (CLAB) — transportsystemet för använt bränsle

Dessutom har ersättning betalats för kostnader för SFR, upparbetning samt SKB's FoU och informationsverksamhet. Totalt har medel motsvarande ett belopp på ca MSEK 8700 betalats ur fonden.

| den finska modellen har inga utbetalningar för genomförda åtgärder ännu gjorts. utan de avfallshanteringsskyldiga har ombesörjt för kostnaderna löpande. Därmed saknar myndig- heterna den kontroll som beviljandet av medel för FoU eller avfallshanteringsåtgärder med- för. Myndigheterna ställs heller inte inför bedömningar om en viss åtgärd är att betrakta som avfallshanteringsåtgärd eller inte (t ex informationsverksamhet) och därmed är berättigad till utbetalning. I stället utövas kontrollen av handels- och industriministeriet och strålskydds- centralen genom granskning av verksamhetsbeskrivningar och avfallshanteringsplaner som årligen lämnas till ministeriet.

! Sverige är det formellt statliga medel som skall finansiera avfallshanteringen. Därför är det rimligt att det även sker en kontroll över vad medlen används till, vilket också sker i SKIs regi.

Effektiviteten av den kontrollen har ifrågasatts av RRV. Enligt RRV's bedömning sker ut- betalningarna från SKI sker mer eller mindre automatiskt. utan att det föreligger någon egentlig kontroll över att utbetalningarna motsvarar genomförda avfallshanteringskostnader. Slutsatsen är, enligt RRV. att intressenterna förlitar sig på att medlen används för sitt rätta ändamål med en administrativ åtgärd som i praktiken inte fungerar.

Mot detta har genmälts att kontrollen av utbetalningarna bör ses mot bakgrunden av att finansieringssystemet. vars fondbehållning formellt är statligt. i praktiken endast utnyttjas av de avfallshanteringsskyldiga. Härigenom skulle fondbehållningen självreglerande - ju mer utbetalningar ur avfallshanteringsfonden desto mindre medel för framtida avfallshanterings- åtgärder och följaktligen högre avgifter i dag för avfalIshanteringsåtgärderna. En sådan utveckling är inte i de avfallshanteringsskyldigas intresse.

23 PRICE WATERHOUSE ?

4.3

Kämbränslefondsutredningen

Sammanfattningsvis är det svenska systemet mer komplicerat än det finska, där de avfallshanteringsskyldiga direkt finansierar åtgärderna. SKI betalar löpande för löpande avfallsåtgärder tagna av SKB. Det har förfäktats att det statliga inflytandet över genomförda avfallshanteringsåtgärder enligt finansieringslagen skall säkerställas genom förbättrad kontroll av utbetalning av medel. Detta har besvarats med att betydelsen av en sådan kontrollåtgärd inte bör överdrivas p g a den självreglerande mekanismen i fonduppbyggnaden.

Sammanfattning I detta kapitel har vi jämfört det finska finansieringssystemet under följande rubriker:

finansieringssystemens omfattning,

— organisationerna och deras huvuduppgifter, - utgifterna för avfallshanteringen, - fonduppbyggnadstakten, eller periodiseringen, av framtida utgifter, ränteavkastningen i den årliga kärnavfallshanteringsavgiften, - säkerheter för framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall, lån av kärnavfallshanteringsfonden och - kontroll av avfallshanteringsåtgärder och utbetalningar ur fonden.

Strukturen av finansieringssystemen bör ses mot bakgrunden av den gällande lagstiftningen om kärnkraftens framtid i länderna. I Finland är finasieringssystemet oberoende av beslut om detta medan det svenska systemet har konstruerats med tanke på en avstängning år 2010. Detta innebär att ett svenskt finansieringssystem inte skulle kunna tillämpas i Finland medan ett finskt skulle kunna tillämpas i Sverige.

Vi har även pekat på att produktionsstrukturen i länderna är olika. Kärnkraftens bruk som baskraft i Finland leder under vissa förutsättningar till högre utnyttjandefaktorer som i sin tur påverkar finansieringen av kärnkraftens avfallshantering.

Flera skillnader i finansieringssystemen har behandlats under rubrikerna ovan. Strukturen av avgifterna för avfallshanteringen skiljer sig främst i det att IVO tidigare har exporterat sitt bränsleavfall. Kostnadsberäkningarna är konservativa i båda länderna, men osäkerhetspåslagen är ca 8% högre i Sverige. De totala utgifterna för avfallshanteringen fördelade på antagen produktion (kWh) över 40 år visar sig, till viss förvåning, vara något lägre i Finland. En del orsaker till varför skalfördelarna inte är så betydelsefulla identifier- ades. Uppbyggnaden av avfallshanteringsfonden i Sverige sker enligt principen "pay-as - you-go", medan säkerheter eller fonderade medel täcker hela ansvarsbeloppet lämnas i Finland, Därmed är det viktigt att anläggningarna även utnyttjas i Sverige. I Finland kan möjligheten att låna pengar ur fonden utnyttjas. På så sätt är det de fakto ägarna som förvaltar medlen. | Sverige räknas hela ränteavkastningen i fonden. medan överskottet, om det uppstår, i det finska systemet delas mellan de avfallshanteringsskyldiga. Inga utbetalningar sker för närvarande ur fonden i Finland. istället finansierar de avfallshan- teringsskyldiga avfallsåtgärder som granskas av handels- och industriministeriet löpande.

24 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

De finska systemet är finansiellt solidare främst p g a kravet att överlåta säkerheter för att täcka samtliga uppskattade kostnader för avfallshanteringsåtgärderna. Andra bidragande orsaker är den framtunga fonduppbyggnaden som gör ränta-på-ränta effekten större. samt det faktum att hela realräntan bidrar till att öka säkerheten i Finland efter avstängning, medan man i Sverige förlitar sig på att realräntan även efter stängning finansierar en del av avfalls- hanteringsåtgärderna. Andra skillnader som verkar till att det finska systemet. främst p g a produktionsstrukturen och under de senaste åren rådande omständigheterna. är solidare, är att en hög utnyttjandefaktor förkortat fonduppbyggnadstiden och på så sätt bidragit till att både accelerera fonduppbyggnaden och minska osäkerheten om finansieringen vid en eventuell avstängning.

25 PRICE WATERHOUSE

Kärnbräns/efondsutredningen

5.1

ruLsrlnnunvnnnsriamns rluusmu srlluuma mor nxsnuunm riv Avsrinsmncsmsm

Inledning

Avfallshanteringsåtgärderna är - som framgått ovan- avsedda att finansieras genom ett av- giftssuttag under produktionstiden, som avser täcka kostnaderna. Avgifterna baserar sig på en kalkyl och om allt går som planerat. kommer systemet att vara självfinansierande. Vad händer emellertid om något som inte var tänkt från början och en tidigare aweckling blir aktuell? Tillståndshavarna har härvid ett ansvar och deras finansiella styrka blir sålunda betydelsefull.

Enbart en analys av tillståndsinnehavarnas/ägarnas finansiella ställning är emellertid inte intressant i detta sammanhang. Det skulle det möjligen vara om detta skulle vara avsedd som en aktieanalys. men så är inte fallet.

Vår avsikt med detta kapitel är att belysa tillståndsinnehavarnas/ägarnas finansiella ställning med hänsyn till finansieringen av kärnavfallshanteringen. En meningsfull analys måste börja med att identifiera de risker som finns för att ett underskott uppstår i finansieringssystemet och kvantifiera dessa. Med det här kapitlet gör vi en ansats till detta. En vidare analys bör ske mot bakgrunden av tillståndshavarnas juridiska ansvar för hanteringen av de avfall som uppstår vid kärnkraftsproducerad el. Denna fråga behandlar vi emellertid inte i denna utredning.

Här behandlar vi den risk som vi valt att kalla avstängningsrisken. Vid kvantiåeringen av risken kommer vi också att kunna se paralleller med det finska systemet för finansiering av avfallshanteringen.

Tillatindsinnahavarnaligarna

lnnehavarna av tillstånd för driften av kärnkraftsreaktorema är Vattenfall AB (Ringhals 1—4), Forsmarks Kraftgrupp AB (Forsmark 1-3), Oskarshamns Kraftgrupp AB (Oskarshamn 1-3) och Sydsvenska Värmekraft AB Barsebäck 1-2). Ägarna av tillståndshavama är främst Vattenfall AB. Sydkraft AB. Stockholm Energi AB och Gullspångs Kraft AB som tillsammans äger ca 93% av aktierna i de kärnkraftsproducerande företagen. Resten ägs i de samägda företagen, Forsmarks Kraftgrupp och Oskarshamns Kraftgrupp, av Skandinaviska Elverk (lncentive) och av Skellefteå Kraft. Stora Kraft och Karlstad kommun genom intressebolagen Värmlandskraft Forsmarks- respektive OKG-delägarna.

De samägda kraftverken. Forsmark och OKG levererar el till sina delägare i proportion till deras aktieinnehav till ett pris som motsvarar självkostnaden. Det innebär att företagen varken generar vinst eller förlust i sin verksamhet. Bilaga 1 beskriver ägarförhållanden för tillståndsinnehavarna.

26 PRICE WATERHOUSE

Kärnbränslefondsutredningen

5.2

5.3

Tillatindainnahavarnaa aiyldighater

Enligt kämtekniklagen och finansieringslagen är tillståndsinnehavarna skyldiga att svara för hanteringen av det i verksamheten uppkomna avfallet samt för kostnaderna som uppstår vid denna hantering. Vi har närmare beskrivit 'tilltåndshavarnas skyldigheter" och ”finansieringssystemens omfattning" i kapitlet om det finska systemet. Nedan använder vi benämningen tillståndshavare synonymt med avfallshanteringsskyldig.

Riskerna för finamiarinnaayatamata falliaumann

Avsikten med finansieringssystemet är att reservera för avfallshanteringskostnaderna under kämkraftverkens drifttid. Detta görs, som bekant. genom att samla medel i kärnavfallsfonden.

Det finns främst två risker till att finansieringssystemet inte skulle ha genererat tillräckligt med medel för att täcka avfallshanteringskostnaderna'. Vi kallar dem:

- Ifoztnarlsrislr, för ett överskridande av de ursprungliga kostnadskalkylema vid genomförandet av investeringarna och

- Avatinuninoarialr, för en förtida stängning av en reaktor eller ett kärnkraftverk, varvid fonderade medel inte räcker att bekosta avfallshanteringen.

Det är viktigt att notera att ett finansiellt fallissemang av någon av iuama till tillståndsinne- havarna inte i sig innebär att finansieringssystemet är i fara, eftersom det är intäkterna från kärnkraftsverksamheten, som är lönsam, som skall täcka avfallshanteringskostnaderna. Skulle en ägare till tillståndsinnehavarna gå i konkurs skulle någon annan förvärva tillstånds- havaren och genom fortsatt verksamhet trygga fonduppbyggnaden. Härvid skiljer sig det svenska systemet från de finska där ett fallisemang av någon av ägarna innebär en viss risk för finansieringssystemet eftersom fonden har en Iånefordran, som visserligen är säkrad, på agarna.

Riskexponeringen ändras genom tiden. Kostnadsrisken minskar med genomförda avfalls- hanteringsåtgärder, medan avstängningsrisken minskar med tiden då anläggningarna är i drift. I detta kapitel analyserar vi avstängningsrisken. Kostnadsberäkningarna är föremål för granskning i kapitel 6 av utredningen.

.Det finns även en tredje risk. ränterisken. Detta är risken för att den reala avkastningen i fonden inte uppgår till

2,5%. Behandlingen av denna risk omfattas inte av vår studie.

27 PRICE WATERHOUSE

Kärnbräns/efondsutredningen

5.4

lvatingningeriaken

Finansieringssystemet bygger på de årliga avgifterna som de kärnavfallshanteringsskyldiga erlägger till kärnavfallsfonden. Avgifterna är beräknade för en förväntad kärnkraftproduktion på minst 25 år. Om driftstiden är kortare än detta finns det en risk för att finansierings- systemet inte kan bekosta avfallshanteringen.

Vi ser tre orsaker som kan påverka kärnanläggningarnas framtida drift. De är;

att anläggningen stängs på grund av beslut fattade av regeringen eller riksdagen på politiska grunder och som strider mot tillstånden för drivandet av kärnkraftsanläggningen,

- att anläggningen stängs av ekenomielra ere-ker. eller

- att anläggningen stängs av tekniska ereaker på grund av förtida förslitning. haverier. eller andra av tillståndsinnehavare oförutsedda operativa orsaker.

Det första alternativet innebär en frågeställning av juridisk karaktär. Stängningen görs av orsaker som står utanför tillståndshavarnas kontroll. Det kan härvid ifrågasättas om det strikta ansvaret kan göras gällande. Det har framhållits av representanter för kärnkrafts- industrin att det härvidlag t o ni skulle finnas grunder för skadeståndsersättningar. Vi kan inom ramen för detta uppdrag inte bedöma om så är fallet. Helt klart är emellertid att om tillståndshavaren hävdar detta och får rätt i en eventuell juridisk prövning, blir det staten som får stå för risken och täcka det eventuella underskottet i finansieringssystemet. Då ändamålet med denna utredning inte är att belysa de juridiska frågeställningarna, lämnar vi detta ämne utan vidare behandling.

Om däremot tillståndshavama av tekniska eller ekonomiska skäl blir tvungna att stänga anläggningarna finns det skäl att anta att tillståndsinnehavarna/ägarna får stå för risken för finansieringssystemets sannolika otillräcklighet. Den fortsatta analysen bortser från orsaken till avstängning och inriktas i stället på tiIlståndshavarnas/ägarnas exponering vid brister i finansieringssystemet.

Avregleringen och finaneieringen av kirnavfallallanteringen

Avstängningsrisken innefattar möjligen att en kärnkraftanläggning inte skulle vara lönsam och därmed tas ur drift av ekonomiska orsaker.

För närvarande överför tillståndshavama samtliga kostnader för kärnkraftsproduktionen på ägarna som i sin tur överför dem på konsumenterna i kraftpriset. Denna kostnadsöverföring underlättas av kraftförsäljningens monopolkaraktär.

! framtiden. på en konkurrensutsatt marknad, uppstår det en möjlighet för konsumenterna att byta leverantör om kostnaderna för kärnkraftsproduktionen skulle göra andra leverantörer

28 PRICE WATERHOUSE

Kärnbräns/efondsutredningen

mer konkurrenskraftiga än kärnkraftsföretagen. Konsekvensen av detta är att tillståndshavama pressas av ägarna att reducera kostnaderna så att deras kostnader ligger i nivå med övriga producenters kostnader. | Sverige kommer eventuella ökningar i kostnaderna för kärnkraftsproduktionen innebära en ökning av kraftpriset. så att tillståndshavama kan överföra sina kostnader på ägarna. Eftersom andelen kärnkraft i den totala tillförseln är hög (ca 50%) och inga alternativa energikällor på kort sikt finns att tillgå innebär det att kärnkraftens kostnader skulle bestämma marknadspriset på kraften, i varje fall under en del av året. Följaktligen skulle de avfallshanteringsskyldiga även efter avregleringen ha ekonomiska förutsättningar att betala avgifterna för kärnavfallshanteringen.

Höga kostnader för kärnkraftsproduktionen innebär att de kraftbolag med enbart, eller en hög andel, vattenkraftsproduktion bli mycket lönsamma. Detta sätter en press på kärnkrafts- producenterna att minska sina kostnader för att uppnå högre lönsamhet. En sådan metod skulle kunna vara att t ex ifrågasätta avgifterna för kärnavfallshanteringskostnaderna.

En ökad handel med Norge innebär att eltillförseln i Sverige i en ökad grad skulle kunna tillfredställas med vattenkraftsproducerad el från Norge. Huruvida detta innebär en ökad risk för finansiering av kärnavfallshanteringen beror på flera faktorer. Faktorer som främst måste beaktas är efterfrågan och utbudet av el, flaskhalsar i överföringskapaciteten, tillgång till reglerkraft i Sverige samt överföringskostnader.

Om kärnkraftsproduktionen. mot förmodan. skulle viasa sig vara olönsam. blir avstängnings- risken aktuell med påföljande konsekvenser på finansieringssystemet

llir kan det konetaterae om fineneieringaeyetemet ir otillräckligt?

Finansieringssystemet bygger på en periodisering av de utgifter som avfallshanteringen i framtiden har. Dessa periodiseras till kostnader i form av avgifter till en fond som förvaltas av SKI så att dagens elförbrukare betalar för framtida avfallshantering. Periodiseringen av dessa antas ske över anläggningens drifttid. minst 25 år. Varje år bestämmer regeringen avgiften. Om drifttiden är mindre än 25 år blir den avgift som regeringen fastställer för tillståndsinnehavaren att betala skillnaden mellan det tills vidare fonderade beloppet och det totala beräknade ansvarsbeloppet för tillståndsinnehavarens del.

En förtida avstängning innebär att finansieringssystemet inte förmår att täcka alla beräknade framtida utgifter för kärnavfallshanteringen. Däremot innebär det nödvändigtvis inte att de fonderade medlen är otillräckliga att täcka de fektieke kostnaderna. Det är sålunda möjligt att definiitvt fastställa finansieringssystemets tillräcklighet först om flera årtionden, då merparten av kostnaderna har utfallit. Även realräntans utveckling bestämmer i hög grad beloppet på de fonderade medlen i framtiden. Därför är det möjligt att idag endast bestämma det beräknade underskottet i finansieringssystemet om en förtida stängning vore aktuell.

29 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

5.7 Finamieringealternativ om tillatindainnellavarna etir för rinken av finanaieringeeyetemete otillräcklighet

Om det kan konstateras att de avfallshanteringsskyldiga skall stå för avfallshanterings— kostnaderna vid en förtida stängning av kärnkraftverk. finns det i princip tre alternativ till hands för dem att finansiera underskottet. Dessa är:

- via tillståndshavarens övriga intäkter. - via de övriga tillståndshavarnas intäkter från kärnkraftsproduktion eller - med tillståndshavarnas egna kapital och tillskottskapital från delägarna.

Finansiering via tillståndsinnehavamas övriga intäkter

I Sverige är det endast Vattenfall AB som har en kärnkraftsproducerande rörelsegren. Ringhals, tillsammans med andra rörelsegrenar inom samma juridiska enhet, Vattenfall AB. Sydkraft, som enda ägare till Sydsvenska Värmeverk AB. och de övriga tillståndshavama driver sin kärnkraftsproduktion i intressebolag vars enda verksamhet är att driva kärnkrafts- anläggningen. Om underskottet i finansieringen skulle uppstå för Ringhals kärnkraftverks del kan det tänkas att Vattenfall skulle kunna finansiera underskottet genom intäkter från de övriga rörelsegrenarna. tex vattenkraftsproduktion. Detta skulle innebära att brister i kärnkraftsavfallets finansieringssystem subventioneras av vattenkraftsproduktionen, men tillika av dagens elförbrukare.

Finansiering via de övriga tillståndshavarnas intäkter från kärnkraftsproduktion

Det andra alternativet för att täcka ett underskott är att de andra tillståndsinnehavarna inträder för att solidariskt täcka ett underskott. Samarbete ligger nära till hands framför allt inom den statligt majoritetsägda delen av kärnkraftsindustrin. Ringhals och Forsmark. Som majoritetsägare kan Vattenfall påverka priset på kraften från Forsmark. På motsvarande sätt kan det tänkas att Sydkraft kan agera med hänsyn till Barsebäck och Oskarshamn. Genom att på detta sätt överföra avfallshanteringskostnaderna på övriga producenter kan framtida kostnader för kärnavfallshanteringen bekostas av dagens kärnkraftsproduktion och elförbrukare.

Principen för solidarisk täckning av underskottet är en utvidgning av principen för det fallet att en reaktor stängs i förtid. Den allmänna uppfattning bland myndigheter vi talat med är att tillståndshavarens övriga reaktorer bör täcka den brist som uppstår.

Finansierin ed il st n havar e na a 'tal

Det tredje alternativet till finansiering av ett beräknat underskott är med eget kapital och eventuellt tillskott från ägarna.

___—___— 30 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Vi kan anta att tillståndshavama i de delägda företagen inte har egna tillgångar för att täcka underskottet i finansieringssystemet om en förtida stängning blir aktuell. Detta är ett rimligt antagande eftersom anläggningarnas värde vid en stängning torde vara ringa. Per 31.12.1992 var anläggningarna i Oskarshamn respektive Forsmark bokförda till MSEK 7.100 och 13.200, medan det egna kapitalet endast uppgick till MSEK 113 respektive 316. Det innebär att lånegivarna, eller de som gått i borgen för lånen. skulle behöva ersätta fordrings- ägarna. För Forsmarks del t ex är det riksgäldskontoret, eller staten. som gått i borgen både för företagets utlandslån och inhemska obligationslån. Företaget betalar en avgift till riksgäldskontoret för detta motsvarande 0.5% av låneskulden.

Barsebäckverket är förhållandevis solitt jämfört med OKG och FKV. Anläggningarna i Sydsvenska Värmekraft var bokförda till ca MSEK 1.050, medan det egna kapitalet uppgick till MSEK 62. Företaget har Obeskattade reserver och reseNer för hantering av låg- och medelaktivt avfall till ett belopp av ca MSEK 1.140. Andelen eget kapital av detta kan uppskattas till ca MSEK 850.

Ägarnas ansvar för företagens åtaganden beträffande finansieringen av kärnavfallshanteringen har berörts i betänkandet till kämtekniklagen SOU 1980:14 s. 163, där det, med stöd av Vattendomstolens mål som refererats i Nytt Juridiskt Arkiv 19472124. konstateras att;

"... Om moderföretaget inte har försäkrat sig om att dotterbolagen har tillgångar, som svarar mot kraven på hantering och förvaring av kärnkraftens restprodukter, och inte heller har til/sett att erforderliga resurser härför ställs till förfogande genom borgensåtaganden eller konsortia/avtal, bör de kunna avkrävas sådana resurser i samband med en eventuell likvidation av bolaget."

Om ett sådant analogt tänkande kan tillämpas, är en relevant fråga i sammanhanget. som emllertid faller utanför ramen för vårt utredningsuppdrag.

Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga tillståndshavare idag saknar egna ekonomiska resurser för att täcka ett eventuellt underskott i finansieringssystemet. Därmed kvarstår som alternativ att ägarna till tillståndshavama tillskjuter kapital för att täcka ett underskott i finansieringssystemet. För att kunna bedöma ägarnas ekonomiska möjligheter till detta bör det uppskattas hur mycket medel som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt finansiera avfallshanteringen om reaktorerna inte vore i drift.

__________——————_——————

31 PRICE WATERHOUSE

Kärnbräns/efondsutredningen

Beräkning av den till dage dato ofinanaierada delen i finansieringssystemet

Vi definierar underskottet i finansieringssystemet som skillnaden mellan ansvarsbeloppet. dvs vad det skulle kosta att aweckla kärnkraftsproduktionen idag (jmf det finska finansierings- systemet), och de till dags dato fonderade medlen.

Ansvarsbeloppen består dels av gemensamma kostnader i anslutning till avfallshanteringen och direkta kostnader som kan hänvisas till reaktoranläggningarna. Dessutom finns drifts- kostnader för utnyttjande av t ex transportsystemet. Gemensamma kostnader är t ex slut- förvar av rivningsavfall. inkapslingsanläggningen och djupförvaret, samt den del av kost- naderna för tills vidare upparbetat kärnbränsleavfall, ca 2700 ton uran. Andelen gemen- samma kostnader fördelas på tillståndshavama beräknas i proportion till anläggningarnas nettoeffekt. En sådan fördelning innebär att Ringhals står för 36%. Forsmark för 30%. Oskarshamn för 22% och Barsebäck för 12% av de fasta kostnaderna. Finasieringslagen ger inte några anvisningar för hur kostnaderna skall fördelas mellan de avfallshanteringsskyldiga. utan principen basera sig på deras inbördes överenskommelse. Sålunda är det öppet för de avfallshanteringsskyldiga att genom en inbördes överenskommelse fördela de gemensamma kostnaderna.

För att kunna uppskatta ansvarsbeloppet måste vi göra ett antagande om hur mycket av de totala kostnader enligt den senaste avfallshanteringsplanen som avser kostnader för tills- vidare upparbetat avfall. Vårt grova antagande bygger på att 75% av alla avfallshanterings- kostnader är fasta (rivning av kärnkraftverk, djupförvar. mellanlagring etc). vilket är ungefär- ligen samma kostnadsprofil som TV0 har. De rörliga kostnaderna antar vi uppstår i proportion till bränsleförbrukning.

32 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Nedan en uppskattning ansvarsbeloppet per 31.12.19932: Härmed knyter vi an till det finska

systemet. Ringhals (MSEK) Totalt kostnader fr o m 1994 14239

Fasta kostnader obero- ende av bränslemängd 10679 (75% av tot. kostn.)

Upparbetade rörliga 44% kostnader (i propor- tion till bränsleförbr.) 1572 Ansvarsbeloppet 1251

Källa: SKI. Förslag till avgifter 1994. bilaga 1

Forsmark (MSEK)

14264

1 0698

31%

109

11787

Oskarshamn Barsebäck (M SEK) (MSEK) 10068 601 0 7551 4507 42% 56% 1 57 & 8608 5348

För att kvantifiera den ej finansierade delen av avfallshanteringsutgifterna drar vi av de fonderade medlen per 31.12.1993:

Ringhals (MSEK) Ansvarsbeloppet 12251 Fonderade medel (4240) Ej finansierad andel av avfallshanteringskostn. 8011 Andel av totala ansvarsbeloppet 65%

Forsmark

(MSEK) 1 1787

(3100)

8687

74%

Oskarshamn Barsebäck (MSEK) (MSEK) 8608 5348 (3780) (2200) 4828 3148 56% 59%

Enligt denna uppställning har de avfallshanteringsskyldiga fonderat medel för mellan 26 och

2 Beloppen bör ses som mydret grova uppskattningar. Framställningen här bygger på mycket grova antaganden. För en noggrannare beräkning bör SKB rådfrågas.

PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

___—___—

44% av ansvarsbeloppet till dags dato. Resten skall täckas med avgifter under återstående driftstid samt realränteintäkter mellan nu och sista utbetalningstidpunkten under 2040-talet.

Riskexponeringen för ägarna vid ett eventuellt underekott i finansieringen

Vi utgår från de fyra största ägarna av kärnkraftverken. Dessa äger tillsammans ca 93% av aktierna. Vi ställer aktieinnehavet i relation till den ofinansierade delen av de avfall som tillsvidare producerats av kärnkraftverken enligt ovan för att få en uppskattning av ägarnas totala riskexponeringen. Det bör påpekas att denna totala riskexponeringen är teoretiskt maximal. eftersom ägandet är diversifierat mellan företagen. Risken är liten t ex för Stockholm Energi att både Forsmark och OKG stängs av.

Mot denna riskexponering skall ställas ägarnas möjlighet till att finansiera underskottet. Aktieinnehavet i tillståndsföretagen fördelar sig för närvarande enligt följande:

Ägare Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

(%) (%) (%) (%) Vattenfall 100 74.5 - - Sydkraft - 1.4 54.5 100 Stockholm Energi - 13.8 13.8 - Gullspång - 7.5 12.2 -

Källa: Årsredovisningar 1992 med uppdatering av Stockholm Energis och Gullspångs företagsköp av Korsnäs och Uddeholms Kraft.

Enligt ovanstående aktieinnehav fördelas den tills vidare ofinansierade delen av ansvarsbeloppet mellan aktieägarna enligt följande:

Ofinansierade delen av

ansvarsbeloppet Vattenfall Sydkraft Stockholm Gullspångs Energi Kraft (MSEK) (MSEK) (MSEK) (MSEK) Ringhals 8011 ' 0 O 0 Fors mark 6472 122 1199 652 Oskarshamn 0 2631 666 589 Barsebäck _0 aug _0 _0 Totalt 14483 5901 1885 1241

De övriga minoritetsägarna. Skandinaviska Elverk. Skellefteå Kraft. Stora Kraft, och Karlstad kommun, står för MSEK 1184 (796) av den ej finansierade delen.

34 PRICE WATERHOUSE

Kärnbränslefondsutredningen

Det finns tre alternativ för ägarna att finansiera ett dylikt underskott. Antingen med en engångsbetalning till fonden eller, för att täcka eventualiteten för en framtida brist i likhet med det finska finansieringssystemet, med betryggande säkerheter för en periodiserad täckning av underskottet. Den tredje möjligheten är att göra en reservering i bokföringen för dessa.

Engångsinbetalningen kan aktualiseras om regeringen besluter att på en gång inbegära alla utgifter för framtida avfallshanteringsåtgärder.

Engångsinbetalning till fonden

En engångsinbetalning till fonden, t ex mot en fordran som efterskänks när avfallshanteringen är fullt finansierad, skulle starkt påverka ägarnas likviditet och kapitalkostnad, eftersom medlen skulle behöva upptas som lån på kapitalmarknaden. Detta i sin tur skulle undergräva soliditeten och de ekonomiska riskerna i företagen, vilket investerarna skulle sätta ett pris på i form av högre avkastningskrav.

Därför är det sannolikt att en engångsbetalning skulle behöva kombineras med en möjlighet till återlåning av medlen (jämför det finska finansieringssystemet). Dessa skulle sedan användas av ägarna till investeringar och låta ägarna bli förvaltare av medlen. Om medlen förvaltas till en ränta som överstiger den som fonden kräver uppstår ett överskott i avkast- ningen som kommer ägarna tillgodo. lnvesterarna i ägarföretagen skulle antagligen se positivt på att risken för ett underskott i finansieringssystemet på grund av en förtida stängning skulle vara finansierad och därmed minska sitt eget avkastningskrav.

Om återlåningsrätten kombineras med ett krav på säkerheter från låntagarna ökar kost- naderna uppskattningsvis med ca O.5-1% av lånebeloppet.

___—___—

35 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Säkerheter för att täcka risken för gnderskon

I likhet med Finland kan ett underskott täckas med säkerheter som successivt ersätts med likvida medel. Kostnaderna för sådana säkerheter. t ex i form av garantier från kreditinstitut eller försäkringsbolag, fastighetsinteckningar eller företagsinteckningar varierar beroende på säkerhetens prioritering. Dessutom kan det tillkomma indirekta kostnader med minskningen i säkerheter för den externa upplåning. Följaktligen varierar kostnaderna från företag till företag. Dessa kostnader skulle för ägarna kunna uppskattas till följande beloppaz

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (MSEK) (MSEK) (MSEK) (MSEK) Årlig kostnad för att finansiera underskottet i finansieringssystemet 80.0 86,9 48,3 31,5

Denna kostnad skulle naturligtvis minska successivt med fondens uppbyggnad.

De högre kostnaderna för kärnkraftsproduktionen skulle i praktiken öka kontraktspriset på kraft så att det skulle skapa utrymme för tillståndshavama att bekosta dessa ökade kostnader. Detta, tillsammans med det faktum att andelen kärnkraft i den totala energitill- förseln är hög och inga alternativa energikällor för närvarande finns att tillgå. skulle innebära att kärnkraftens kostnader skulle bestämma marknadspriset på el. i varje fall under en del av året. Därför bör oron över att tillståndshavama eller ägarna inte kan täcka dessa ökade kostnader för avfallshanteringens finansiering inte överskattas. Ökningen i kärnkraftspriset, som överförs på ägarna som ett resultat av att ägarna lämnar säkerheter för att täcka underskottet kan initialt uppskattas till':

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (öre/kWh) (öre/kWh) (öre/kWh) (öre/kWh) Ökning av priset på kraften från kärnkraften 0.35 0.41 0,32 0,38

Denna kostnad skulle successivt minska med fondens uppbyggnad.

3 I vårt exempel använder vi" 196.

' Antagen standardproduktion på 67,2 TWh fördelat på de avfallshanteringsskyldiga enligt Förslag till avgifter for år

1994, bilaga 1. tabell 1.

36 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

5.10

Det bör noteras att i Finland kräver handels- och industriministeriet fastighetsinteckningar av IVO. medan säkerhetema för TVOs del består av propriborgensförbindelser med ägarna. De direkta kostnaderna är därmed små: för lVO stämpelskatten på fastighetsinteckningarna (15% engångsbetalning). för TVOs säkerheter utgår ingen avgift. De indirekta kostnaderna för ökade kapitalkostnader varierar med företag och går inte att uppskatta..

R serv i bokf"rin en för att täck fra ' avf I nt r" s a e

Före nuvarande kärntekniklags ikraftträdande gjorde de avfallshanteringsskyldiga reser- veringar i sin bokföring för framtida åtgärder. En reserv som i förekommande fall skulle vara aktuell skulle täcka underskottet enligt ovan. I praktiken skulle detta vara svårt. eftersom en reservering skulle behöva täckas med kraftpriset som följaktligen skulle stiga kraftigt för att successivt sjunka i takt med att de fonderade medlen ökar.

Sammenfattning

I kapitlet har vi identifierat riskerna för att finansieringssystemet inte skulle täcka framtida kostnader för kärnavfallshanteringen. Av de tre identifierade riskerna har vi närmare analyserat den risk vi valt att kalla avstängningsrisken. Den aktualiseras av en avstängning av en reaktor eller ett verk antingen av politiska. ekonomiska eller tekniska skäl.

Vi gör en ansats till att kvantifiera den delen av finansieringssystemet som inte ännu är täckt med avgifter för kärnavfallshanteringen. Detta gör vi med hjälp av begreppet ansvarsbelopp (jfr. finska finansieringssystemet). Vi kommer fram till att de avfallshanteringsskyldiga har finansierat avfallshanteringen med 25-44% av behovet. resten skall täckas med framtida avgifter och realräntan på de redan fonderade medlen. Sålunda minskar risken med tiden för att underskott skall uppstå i finansieringssystemet.

Angående tillståndshavarnas/ägarnas ekonomiska ställning konstaterar vi att tillståndshavama själva inte har resurser att täcka ett underskott med sitt eget kapital. Därmed kvarstår aktieägartillskott eller, då avstängningen ännu är en eventualitet. ställande av betryggande säkerheter som alternativ. Kostnaderna för betryggande säkerheter kan uppskattas till 0,5-1% av det garanterade beloppet. vilket i det senare fallet skulle leda till ökning av de kärnkrafts— producerande kraftpriset med O.32-0,41 öre/kWh. Detta skulle kunna finansieras med en höjning av kraftpriset. Vi tror inte att avregleringen på kort sikt. främst med hänsyn till den höga andelen kärnkraftsproducerad el till landets totala elförsörjning. ändrar möjligheterna att överföra de ökade kostnaderna på konsumenterna.

37 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

ANALYS AV EFFEKTEI PA AVGIFTEII FÖR AVFALLSHANTERING" OM El FIISK MODELL INFÖRS

För att konkretisera effekten av en finsk modell i Sverige gör vi i detta avsnitt en ansats till att beräkna en avgiften för de avfallshanteringsskyldiga för 1994 enligt finska regler. Detta bör närmast ses som ett analytiskt verktyg. då flere av de antaganden vi gör är grova.

För att beräkna en preliminär avgift för 1994 behövs följande uppgifter per 31.12.1993:

- det totala ansvarsbeloppet per 31 .12.1994 - fonderade medel per 31.12.1993 - totala energiproduktionen per 31.12.1994 - den antagna totala energiproduktionen under fonduppbyggnadstiden (25 år) — den antagna energiproduktionen under 1994

Den preliminära avgiften erhålls som skillnaden mellan fonderade medel per 31.12.1993 och fonderingsmålet per 31.12.1994.

Ansvarsbeloppet per 31.12.1994 erhåller vi som en approximation av ansvarabeloppet per 31.12.1993 ovan. Fondbehållning per 31.12.1994 erhåller vi enligt ovan.

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (MSEK) (MSEK) (MSEK) (MSEK) Ansvars beloppet 12251 1 1787 8608 5348 Fondbehållningen per 31 .12.1993 4240 3100 3780 2200

(preliminär)

Energiproduktionen för respektive tillståndshavare beräknas enligt följande:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (TWh) (TWh) (TWh) (TWh)

Totala energiproduktionen per 31.12.1994: 313 255 211 144 Energiproduktionen under fonduppbyggnads- tiden (25 år): 530 530 370 200 Energiproduktionen under 1994: 22.9 21.1 15 8.2

Källa: SKI, Förslag till avgifter för 1994. uppdatering med 1993. samt prognos 1994.

38 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Fonderingsmålet för 31 .12.1994 erhålls genom att multiplicera föregående års ansvarsbelopp med den totala energiproduktionen då och dividera det erhållna beloppet med den totala produktionen under fonduppbyggnadsperioden. Då erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (MSEK) (MSEK) (MSEK) (MSEK) Fonderingsmål per 1994: 7.235 5.671 4.909 3.850

Avgiften för 1994 erhålls helt enkelt som skillnaden mellan fonderingsmålet per 31.12.1993 och 1994. Sålunda erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (MSEK) (MSEK) (MSEK) (MSEK) Avgift för 1994: 2.995 2.571 1.129 1.630

Så här mycket bör alltså fondbehållningen öka under 1994. Från föregående sida erhålller vi ansvarsbeloppen för de avfallshanteringsskyldiga. Genom att subtrahera den beräknade fondbehållningen från ansvarsbeloppet erhåller vi det belopp som skall täckas med säkerheter. För t. ex. Ringhals del innebär detta att MSEK 5.016 (MSEK 12.251-7.235) bör täckas med säkerheter. vilket också skulle bidra till ökade kostnader för de avfallshanteringsskyldiga.

Då en del av ökningen i fondbehållningen under 1994 består av ränteavkastning gör vi en uppskattning av hur mycket av avgiften skulle betalas av ränteavkastning och hur mycket skulle de avfallshanteringsskyldiga stå för. Vi antar en nominell ränteavkastning på 7% på de fonderade medlen per 31.12.1993. Då erhåller vi följande:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

(MSEK) (MSEK) (MSEK) (MSEK

Ränteavkastning 1994: 297 217 265 154 De avfallshanterings-

skyldigas avgift: 25598 2.354 & ] 4Z6

Totalt: 2.995 2.571 1.129 1.630

39 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Genom att fördela det belopp som de avfallshanteringsskyldiga skall stå för över den producerade mängden energi under 1994'erhålls avgiften per kWh. Sålunda erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (öre/kWh) (öre/kWh) (öre/kWh) (öre/kWh)) Avgift för de avfallshanterings- skyldiga per kWh för 1994: 11.8 11.2 5.8 18.1

Vi ser att underskottet i fondbehållningen jämfört med det finska systemet är betydande. Detta beror på främst på den framtunga fonduppbyggnaden i Finland på grund av att det i Sverige i avgiften redan ingår ett antaget räntebidrag till att bekosta avfallshanteringen. Därför är fondbehållningen i dag relativt sett liten jämfört med Finland. Det skulle krävas stora engångsavgifter, uttryckt i öre/kWh mellan 5.5 och 18.1 i avgifter från de avfallshan- teringsskyldiga under ett år.

Men. låt oss ta nästa steg efter det att vi under 1994 hämtat i fas den svenska fondbehåll- ningen jämfört med den finska, och se hur avgifterna för 1995 skulle utveckla sig. Enligt samma beräkningsprinciper och antaganden som ovan erhåller vi då följande avgifter fördelade på ränteavkastningen och de avfallshanteringsskyldiga.

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

(MSEK) (MSEK) (MSEK) (MSEK

Ränteavkastning 1995: 506 397 345 268 De avfallshanterings- skyldigas avgift: & 12 4 (_2_8) Totalt 529 469 348 240

Vi kan konstatera att efter justeringen 1994 är avgifterna blygsamma (t ex Ringhals 0.1 öre/kWh) och t o m negativa för Barsebäcks del, dvs ränteavkastningen är större än det årliga behovet av tillskott i fondbehållningen.

Avslutningsvis fördelar vi "avgiftspuckeln" för 1994 på den totala energiproduktionen för perioden från och med 1993 till 25 års drift. Då erhåller vi följande avgift per kWh:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck (öre/kWh) (öre/kWh) (öre/kWh) (öre/kWh) Engångsavgiften fördelad på produktion över 25 är 1.2 0.8 0.5 2.3

40 PRICE WATERHOUSE

Kärnbräns/efondsutredningen

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en övergång till ett finskt system skulle innebära någon form av övergångsperiodisering. eftersom fonduppbyggnaden enligt det svenska systemet är mera baktungt jämfört med det finska. Om systemet skall bringas i fas under en kort tid, t ex ett år som i vårt exempel ovan. blir avgifterna orimligt höga att överföra på konsumenterna. De avfallshanteringsskyldiga skulle under påföljande är visserligen belastas med mycket låga avgifter. men en så stark fluktuation på kraftpriset skulle givetvis vara oönskvärt. Vi exemplifiera också avgifterna om fonduppbyggnaden fördelas över anläggningarnas antagna livslängd. Då blir avgifterna per kWh naturligtvis betydligt lägre. Införandet av ett finskt system skulle följaktligen kräva en övergångstid under vilken den "eftersatta" fondbehållningen skulle byggas upp.

I detta kapitel gjorde vi en projicering av det finska systemet på de avfallshanteringsskyldiga i Sverige. I vårt exempel åskådliggörs hur den finska framtunga fonduppbyggnaden skulle orsaka en "avgiftspuckel" på de svenska avfallshanteringsskyldiga. Under kommande år skulle de å andra sidan kunna tillgodoräkna sig låga avgifter. En övergång till ett finskt system skulle, för att fluktuationen på kraftpriset inte skulle bli våldsamt. behöva göras under en övergångsperiod. För att erhålla den fulla effekten på kostnaderna för de avfallshanteringsskyldiga bör hänsyn även tas till ökade kostnader för säkerheter.

41 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

GIIAISKHIIIG AV SKB: BEBAKHIIGSMHODER FÖR KOSTNADERNA AV AVFALLSHANTERING”

Inledning

I detta avsnitt redogör vi för de beräkningsmetoder som ligger till grund för uppskattning av kostnader för kärnavfallshantering enligt finansieringslagen. Vår utredning syftar till att säkerställa att kostnaderna grundas på genomarbetade underlag samt att Svensk Kärn- bränslehantering ABs (SKBs) interna kontroll medverkar till att eventuella felaktigheter noteras och korrigeras på ett tidigt stadium.

SKB utför en årlig kostnadsberäkning för hantering av kärnkraftens radioaktiva restprodukter som för år 1994 redovisas i rapporten PLAN 93. Beräkningarna i rapporten granskas av Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) varefter den används som grund för beräkning av ett förslag till de avgifter som reaktorinnehavarna skall betala i enlighet med finansieringslagen. Avgiftsförslaget redovisas för 1994 i SKI Teknisk rapport - Förslag till avgifter för år 1994. Avgiftens storlek fastställs sedan av regeringen.

Rapporter avseende avgifter enligt finansieringslagen

Kärnkraftens slutsteg Plan 93 SKI teknisk rapport

SKB ————> SKI __ Miljö och natur Kostnader för karn- Förslag till avg'fter 1994 resursdept

7.1

kraftens radioaktiw produkter

Metod

Vi har utfört granskningen främst genom intervjuer med de personer inom SKB och SKI som framställer och granskar beräkningarna av kostnaderna för kärnkraftens radioaktiva restpro- dukter (se referenser). För att säkerställa en korrekt bearbetning av materialet har vi genom stickprov kontrollerat flödet av grunddata till PLAN 94. Dessa kontroller omfattar inte de beräkningar av kalkylkostnader som utförs av konsulter eller de beräkningar som utförs i datorsystemet BECOST utan har koncentrerats till att säkerställa att korrekt material används som indata i dessa beräkningar.

Vi har i vår rapport även tagit hänsyn till granskningsmoment som utförs utanför SKB (främst av SKI) för att därmed avspegla ett vidare perspektiv. Granskningen har begränsats till att omfatta enbart beräkningen av kostnader och omfattar inte beräkningen av avgifter.

42 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen 7.2 S": koetnadeliarikninger

Datainsamling

Grunddata för SKBs kostnadsberäkningar utgörs av tre huvudgrupper: SKBs budget och Iångtidsprognos, särskilda utredningar samt kalkyler.

SKB: betneikberihiingar

Gnmddata SKBs mdge' Långtidsprognos

Särskilda Utredningar

Avsiälriigsun CLPB renvesf

SF Fl 3 Extra riskpåslag - FUD Extra riskpåslag

Koetmdnlag

Fordelningskostnad per ägare Avgiftsberakning Rapporffrarnstallning

Plan 1994

SKBs budget och Iångtidsprognos

43 PRICE WATERHOUSE

Kärnbränslefondsutredningen

Kostnader för SKBs administration, FUD (forskning, utveckling, demonstration och övriga åtgärder), transportsystemet, SFR-drift (Iågaktivt avfall) och CLAB-drift (mellanlagring) baserar sig på SKBs budget och Iångtidsprognos. Uppgifterna hämtas från budgeten och konteras i enlighet med kostnadsberäkningens kontoplan (se bil 1). Kostnader som inträffar efter SKBs Iångtidsprognos utgång förlängs med nuvarande belopp eller uppskattas. Kostnaderna för FUD baserar sig på FUD—programmet som fastställs med tre års mellanrum och ingår i SKBs budget. Inriktningen av FUD-programmet har granskats av SKI och fastställs av regeringen.

Särskilda utredningar

Kostnader för rivning av kärnkraftverken. avställningsdrift, reinvestering av CLAB och SFR 3 baserar sig på särskilda utredningar. För närvarande pågår en utredning av totala rivningskostnader. Som referensanläggning för rivning av kokvattenreaktorer har Oskarshamn 3 (03) använts. För att utföra denna utredning har projektgruppen fått tillgång till de databaser som innehåller uppgifter om byggnationen av 03. Databaserna ägs av Oskarshamns Kraftgrupp samt av ASEA Stal. Databaserna innehåller bl a materialmängder för uppbyggnaden av 03. För att kvantifiera rivningsarbetet har arbetsmoment identifierats som innehåller kostnader för arbetstid samt verktygsåtgång som krävs för rivningsarbetet. Detta ger möjlighet att prissätta arbetsinsatsen (baserat på internpris för personal på Ringhals) samt identifiera övriga kostnader. Här utöver sker klassificering av rivningsavfall i aktivt och inaktivt avfall vilket möjliggör dimensionering av olika typer av slutförvar. Till sin hjälp har gruppen en referensgrupp från ägarna, konsulter med erfarenhet av rivningsarbeten och ABB Atom som tidigare har byggt kokvattenreaktorer. Samtliga resultat av ABB Atoms studier rimlighetsbedöms av tekniker från Oskarshamn 3.

Kostnadsberåknlng för rivningskostnader Oskarshamn 3

Databaser Materialmängden

Arbetsprocedur Tidsåtgång

Prissättning Kostnad

44 PRICE WATERHOUSE

Kärnbränslefondsutredningen

Kalgler

Till grund för byggnads- och processkalkyler för inkapslingsstation och djupförvar ligge' kraftverksbolagens uppgifter om framtida avfallsprognoser. Dessa uppgifter rimlighets- bedöms av SKB baserat på föregående års uppgifter samt årets förväntade produktion. Mängden utbränt uran beräknas av SKB och utgör sedan förutsättningen för dimensionering och layout av inkapslingsstation och djupförvar. Dimensioneringen och layouten beräknas av konsulter från VBB Viak. Resultatet av deras arbete utgör förutsättningar för byggnads- och processkalkyler.

Kalkylerna upprättas årligen av konsulter från NCC (byggnadskalkyl) och ABB (system- och processkalkyler). De förutsättningar som utgör grunden för kalkylerna diskuteras mellan SKB och konsulterna innan beräkningarna påbörjas. Kalkylkostnaderna beräknas genom prissättning av de volymer som definierats i samband med dimensioneringen av inkapslingsstation och djupförvar. Priserna är konsulternas egna offertpriser (priser som används vid liknande byggprojekt) och ej som tidigare indexerade byggpriser. Slutprodukten av konsulternas arbete är en datafil som innehåller konto. kostnad och årtal som kostnaden förväntas inträffa samt skriftliga underlag på beräkningarna. Efter avlämnande av kalkylerna håller SKB ett uppföljningsmöte med konsulterna där resultatet diskuteras. På de kalkylerade kostnaderna lägger SKB ett osäkerhetspåslag som skall täcka oförutsedda kostnader (diskuteras nedan).

Mg

Bearbetning av grunddata sker i datorprogrammet BECOST som utvecklades för fem år sedan av Ergodata. Innan bearbetningen sker kontrollerar SKB samtliga uppgifter för att säkerställa att indata till systemet är riktigt. Bearbetningen börjar med att samtliga belopp från tidigare år indexuppräknas. Därefter ersätts de belopp som tillkommer eller har ändrats under året med nya värden. I BECOST sker sedan nuvärdeberäkning, avgiftsberäkning för internt bruk (i och med att SKB inte föreslår avgifter utan endast beräknar kostnader) och uppdelning av kostnaderna per ägare. När samtliga kostnader är beräknade analyserar SKB resultatet jämfört med tidigare år. Eventuella felaktigheter korrigeras och beräkningen sker på nytt. När SKB är färdiga med denna analys utförs motsvarande analys i SKBs tekniska delegation där ägarna av SKB finns representerade. Denna analys dokumenteras i ett PM.

BECOST körs på en Unixdator hos servicebyrån KRAB i Stockholm. Sedan tre år tillbaka sker lagring av data i årliga databaser istället för som tidigare då data från samtliga är lagrades i samma databas. Detta medför en bättre överblick över historiska data. Behörigheten till BECOST är begränsad till en person på SKB och ligger skyddat med lösenord.

45 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

Rapportering

De kostnader som beräknats i BECOST redovisas i rapporten "Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter". ! denna rapport kommenteras de tekniska förutsättningar som kalkylarbetet grundar sig på och de förändringar som vidtagits i årets beräkningar jämfört med tidigare år.

Granskning mh avgiftsberäkning

Rapporten med kostnadsberäkningarna delges SKI som granskar denna. SKIs granskning resulterar ofta i att ytterligare uppgifter begärs in från SKB för att komplettera rapporten. SKI beräknar ett förslag till avgifter för ägarna baserat på SKBs kostnadsberäkning och förväntad elproduktion. SKI redovisar förslaget till avgifter i SKI Teknisk rapport - Förslag till avgifter för år XX som tillsänds Miljö- och naturresursdepartementet.

Arkivering

För närvarande finns inga speciella krav ställda på SKB om arkiveringsregler för underlagen till den kostnadsplan som SKB upprättar. Underlag till kalkylerna finns lagrade hos de konsulter som utför beräkningarna. Eftersom SKB och konsulterna saknar speciella arkiveringskrav för dessa uppgifter gäller deras ordinarie arkiveringsrutiner. För SKB är denna tid inte utredd än men material från samtliga beräkningsår finns för närvarande bevarat.

46 PRICE WATERHOUSE

Kärnbräns/efondsutredningen

7.3 Beskrivning och analys av kontrollsystemet kring kostnadsberäkningarna Kontrollsystemet kan delas upp i två delar; intern kontroll inom SKB och SKIs kontrollfunktion. Den interna kontrollen redovisar vi nedan per huvudgrupp av grunddata: SKBs budget och Iångtidsprognos, särskilda utredningar och kalkyler. Se bilden nedan.

PLAN 94's kontrollsystem

SKBs budget Särskilda Långtidsprognos Utredningar Kalkyler SKBs budgetprocess SKBs tekniska ÅWE'ISPTOQÅHIYS SKB Granskning, fast- delegation Tekniska lorutsattningar - PLAN 94 ställelse FUD Redovisning SKI LBYOUl ?

Kalkyl ? Extra riskpålagg » PLAN 94

i M/ i

Analys tekniska delegationen Analys SKB

Granskning SKI

47 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

SKBs budget och Iångtidsprognos upprättas årligen i november. Jämförelser mellan budget och utfall sker kvartalsvis i samband med reglering av betalningsflöden mellan SKB och reaktorägarna. Den regelbundna uppföljningen medför att verkligt kostnadsutfall avspeglas i budgeten och kontrollen över dessa kostnader bedöms därmed som god.

Kostnader för FUD grundar sig på SKBs FUD-program som fastställs med tre års mellanrum. Inriktningen i FUD-programmet granskas av SKI. skickas på remiss till berörda instanser och fastställs av regeringen. Någon direkt granskning av kostnaderna för FUD-programmet sker dock inte. I och med den öppna redovisning som SKB ger bör en sådan granskning kunna

utföras av SKI.

Särskilda utredningar av t ex rivning av kärnkraftverken utförs med i medeltal fem års mellanrum. Resultatet av dessa utredningar meddelas SKBs tekniska delegation som består av företrädare från ägarna. En kopia av rapporten skickas även till SKI. Genomgången med referensgruppen innebär en praktisk förankring av utredningsresultaten. SKI har även möjlighet att kommentera utredningen och komma med synpunkter. Detta innebär ett rimligt kontrollsystem för dessa utredningar.

De uppgifter som utgör förutsättningar för kalkylberäkningarna analyseras av SKB innan de används vilket innebär att kvaliteten på dessa data säkerställs.

Övriga förutsättningar beslutas av SKB innan kalkylarbetet påbörjas. I och med att SKB beräknar kostnader för händelser som endast finns i simuleringsstadiet krävs en mängd antaganden för att möjliggöra dessa beräkningar. Förändringar i dessa antaganden grundar sig antingen på studier. nya forskningsrön (enligt FUD-planen som är godkänd av SKBs styrelse) eller regeringen ställningstaganden. Kontrollen över de förändringar som inkluderas i planen utgörs av att de redovisas öppet i den plan som överlämnas till SKI för granskning. SKI bedömer om de förändringar som medtagits är rimliga men begär i vissa fall kompletter— ande beräkningar för att göra en jämförelse med tidigare år möjlig.

Kalkyler utarbetas av konsulter till SKB. De konsulter som anlitas har lång erfarenhet av dessa beräkningar eftersom de har utfört dem för SKBs räkning under ett flertal år. Samtliga förutsättningar diskuteras med konsulterna innan kalkylarbetet påbörjas. Någon kunskap om hur konsulternas arbete utförs finns däremot inte inom SKB vilket kan leda till en begränsning i möjligheten att rimlighetsbedöma resultaten av dessa beräkningar. En ökad förståelse av konsulternas beräkningar medför större möjlighet att påverka deras metoder samt upptäcka eventuella felaktigheter i beräkningarna. I samband med avlämnande av beräkningar sker ett slutmöte där resultaten diskuteras men SKB förlitar sig till stor del på konsulternas kontroll- system vilka inte har utvärderats av SKB.

Det riskpåslag som läggs till kalkylerade kostnader för slutförvar redovisas översiktligt i PLAN 94 och kan därmed rimlighetsbedömas av SKI.

48 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

7.4 Beskrivning och analys av osikerheteantaganden e odik

Kostnadskalkylerna som SKB presenterar som underlag för avfallshanteringsavgifterna innehåller säkerhetsmarginaler för oförutsedda kostnader och kostnadsökningar. Säker- hetsmarginalerna beräknas som påslag till kostnadsberäkningarna.

SKB använder två typer av riskpåslag - ett konventionellt påslag och ett påslag för osäkerheter kring mängd-. å- pris- och layout.

Det konventionella påslaget räknas för kostnaderna i verksamheten samt för anläggningar i drift som SKB har erfarenhet av och kostnaderna kan därför förutses med god tillförlitlighet. Det innebär att påslaget för dessa objekt är litet. Utgifter för anläggningar ligger i framtiden. Underlagen till kostnadsberäkningar för dessa är bl a ritningar. personal- och utrustnings- förteckningar. Påslaget för dessa är högre och bedöms objektvis med hänsyn till anläggningens komplexitet och detaljgraden i arbetet. Det konventionella påslaget varierar mellan 5-30% per objekt.

Det extra påslaget uppskattas för osäkerheter vad beträffar förutsättningar och antaganden kring t ex kapselval, lokalisering och utformning av djupförvaret. Dessa har SKB i dagens läge begränsade möjligheter att påverka på grund av att beslut inte fattats om utformning och systemval. Med tiden minskar dessa osäkerheter och därmed blir påslagen lägre. Påslagen varierar för närvarande mellan 15-20%.

De totala påslagen för osäkerhet varierar mellan 5-49% per anläggningar och system. medelvärdet fördelat på samtliga objekt är 27%

Tidigare bedömningar om metodikgn

Det har riktats viss kritik från SKI mot SKBs behandling av osäkerhetspåslagen. Denna har gällt framför allt beräkningen av det extra påslaget för det stegvisa djupförvaret och de metod- och systemval för vilka beslut inte ännu fattats. Vidare har Svensk lngenjörstjänst AB påpekat att man inte i tillräcklig grad anlyserat de olika komponenterna i osäkerhetspåslaget. Detta bör göras för att kunna erhålla en orsak och verkan förhållande i riskanalysen. De påpekar också att eftersom fullskaleförsök inte genomförts av dylika anläggningar finns det en ytterligare riskfaktorer som bör tas hänsyn till i beräkningarna (SKI förslag till avgiften 1994 3.17).

Jämförelse med Finland

En viss bekräftelse om osäkerhetspåslagens rimlighet kan nås med en jämförelse av hur dessa har beaktats av Industrins Kraft (TV0) som har motsvarande avfallshanterings- skyldighet och liknande anläggningar och system för djupförvaret i Finland.

49 PRICE WATERHOUSE

Kärnbränslefondsutredningen

TVO redovisar årligen en avfallshanteringsplan till handels- och industriministeriet över de totala utgifterna för avfallshanteringen. I den planen ingår även påslag för osäkerhet. På- slaget är beräknat objektvis i likhet med Sverige. Ingen explicit skillnad mellan normalt påslag och extra påslag används. däremot ingår det en beskrivning av vad osäkerhets- påslaget avser i avfallshanteringsplanen. Påslaget varierar mellan 10-30% per anläggning och system. med ett genomsnitt på 19%. Stapeldiagrammet nedan redovisar en jämförelse mellan osäkerhetspåslagen i länderna per kostnadsslag.

Man bör förhålla sig till en dylik jämförelse mellan länderna med en viss reservation. eftersom riskpåslaget beräknas med hänsyn till den konservatism som använts i själva kostnads- beräkningen. I kärnenergilagen stadgas att osäkerhetsfaktorerna skall minskas genom att beloppet fastställs enligt den övre gränsen hos kostnademas variationsbredd. Från TVOs håll framhävs också. inte helt överraskande, att beräkningarna är konservativa. Huruvida de finska beräkningarna är mer eller mindre konservativa än de svenska går inte att bedöma inom ramen för denna studie. men en viss vägledning går att få från den tidigare refererade kostnadsstudien av inkapslingsanläggning av IVO. I denna fann man att de finska uppskatt- ningarna om kostnaderna för investeringen var lägre medan driften var högre. Sammanlagt awek kostnaderna inte avsevärt. Det bör påpekas att handels- och industriministeriet som granskar osäkerhetspåslagen har begärt en översyn av påslagen.

Jämförelse mellan Iindema sv gislagd för osäkerhet

Kalla: SKB Plan 93. Induurkis Kraft Mallehenteringqahn

50 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

7.5 Sammanfattning

I enlighet med finansieringslagen har reaktorägarna ansvar för att ta hand om radioaktivt avfall på ett säkert sätt. I strävan att framtida generationer inte skall belastas med kostnader för avfallshanteringen utgör kostnadsberäkningar framtagna av SKB en viktig del. Vi har i denna utredning undersökt om SKBs interna kontroll fungerar tillfredsställande med mål att felaktigheter upptäcks och korrigeras samt att osäkerheter redovisas öppet för granskande och beslutande myndigheter. Vi har som ett resultat av vår utredning inte funnit några väsentliga briste i den interna kontrollen. De områden vi vill lyfta fram berör möjlighet att bedöma kvaliteten på arbete utfört av konsulter till SKB. arkivering av underliggande dokumentation och analys av osäkerhetspåslag i kommande planrapporter.

I arbetet för kalkylering av kostnader för inkapslingsstation och slutförvar deltar konsulter. Konsulterna är erfarna inom området och utför arbetet i enlighet med tidigare år. Inom SKB finns endast en begränsad kunskap om de metoder konsulterna använder samt det interna kontrollsystem som minimerar risken för felaktigheter i konsulternas arbete. En ökad kunskap om konsulternas metoder medför ökad möjlighet att påverka dessa och att rimlighetsbedöma resultatet av deras arbete.

För närvarande saknas regler för arkivering av det material som leder fram till beräkningarna av kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. För att möjliggöra granskning av dessa beräkningar i efterhand bör det säkerställas ett tillräckligt detaljerat grundmaterial finns bevarat. Med tanke på det långa tidsperspektiv som kostnadsberäkningarna täcker bör ett beslut som reglerar arkiveringsbehov, - ansvar och -tider utarbetas.

Om utgiftsberäkningarna i Finland är mer konservativa än i Sverige kan detta kompenseras med ett lägre riskpåslag. I annat fall innehåller den svenska metoden en större marginal för osäkerheterna i beräkningarna. I Finland redovisas grunderna för osäkerheterna öppet varje år i avfallshanteringsplanen per anläggning och system. En sådan öppen redovisning av SKB till SKI har tills vidare saknats. Detta kan delvis även förklara den skepsis som riktats mot påslagen i Sverige.

De extra osäkerhetspåslagen kan analyseras på ett mer metodiskt sätt. så som SKI redan förslagit. Vi uppmuntrar det initiativ som SKI tagit till en "mer fömnad bedömning av osäker- hetspåslaget" i kommande planrapporter.

Stockholm den 28 februari 1994

ter orate Finance

an E Treffne I

51 PRICE WATERHOUSE

Kämbränslefondsutredningen

xmsxmmn lltradninuar. latinlandan. ota

Avfall. Aweckling. Avkastning - kassahållning i kärnavfallsfonden. RRV F 1993130 Finansiering av kärnkraftens restkostnader. SOU 1980:14 Lagsamling om kärnkraftsområdet, Statens Tryckericentral. Helsingfors. 1993 Proposition till Kärnenergilagen. Helsingfors. 1985 Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet, SOU 1991:95

Rapporter och promemorior

Avfallshanteringsplan för 1993. Industrins Kraft. Helsingfors Avfallshanteringsplan för 1994 (preliminär), Industrins Kraft. Helsingfors Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter med bilagor. SKB. Juni 1993 SKB Verksamheten 1992 SKB PM Anläggningar 8/93 SKB PM Anläggningar 11/93 SKB PM Anläggningar 14/93 SKB PM Anläggningar 18/93 SKB PM Anläggningar 20/93 SKI Tekniska rapport 93:38, Förslag till avgifter för år 1994 SKI Tekniska rapport 93:34, Dialog projektet, Aktörsgruppens slutrapport SKI Tekniska rapport 93:26. Encapsulation station cost estimate

Årarodovisninuar

Forsmarks Kraftgrupp, 1992 Imatran Voima. 1992 Industrins Kraft, 1992 Oskarshamns Kraftgrupp AB, 1992 Stockholm Energi, 1992 Sydkraft, 1992 Sydsvenska Värmekraft. 1992 Vattenfall. 1992

lroaoliyrar

Diverse broschyrer om avfallshanteringssystemen i Finland och Sverige. Upphovsmän: SKI. SKN. SKB, Statens Kärnbränslefond. Imatran Voima. Industrins Kraft Ab.

___—___—

52 PRICE WATERHOUSE

Ka”rnb/änslefondsutredningen

Intarviuor

Eriksson. Mårten. Ekonomidirektör, Statens Kämkraftinspektion, Stockholm Forsström. Hans. Teknisk Direktör. Svensk Kärnbränslehantering AB. Stockholm Maria Wikström. Civilingenjör. Svensk Kärnbränslehantering AB. Stockholm

Tolafonintarviuor

Bergman. Per. Kammarrättsassessor. Miljö- och Naturresursdepartementet, Stockholm Hovi, Margit, Energisektionen. Handels- och Industriministeriet, Helsingfors Palmu, Jussi, Forskningschef. Kärnavfallshantering, Imatran Voima (IVO), Helsingfors Ryhänen. Veijo. Avdelningschef. Industrins Kraft (TVO), Helsingfors Vilkamo, Sirkka. Överinspektor, Statens Strålsäkerhetscentral. Helsingfors Övriga. experter inom området.

___—___—

53 PRICE WATERHOUSE

.. .. . . BILAGA 1 rKWLssoso7 Karnkraftsoperatorerna | Sverige 100 % Produktion under 1992 Ringhals 20.6 TWh

Vattenfall

S

100%

Barsebäck Sydkraft

P

Forsmarks Kraftgrupp

Vattenfall Mellansvensk s Kraftgrupp

19.1 % Värmlands—

Stockholm Gullspångs kraft Energi Kraft Forsmarks- delägarna

S

Skellefteå Kraft 40.1 %. Stora Kraft 37.0 %. Karlstad kommun 123 %. Uddeholms Kraft Distribution 10.6 %

12.9 TWh

Oskarshamn OKG

6.25 % 8 % 49.5 %

_ Båkab Varmlandskraft . Gullspång OKG-delägama PSydkraft PEnergi

ristad kommun 26 %, Uddeholms Kraft 74 %

S P

13.75 %

Stockholm 3 Energi

P) Privatägt S) Statligt eller kommunalt ägt

SOU 1994: 108 285 Bilaga 8

Bilaga 8

Rapport från ÅF-Energikonsult

BEDÖMNING AV SKBs KOSTNADSUPPSKATTNINGAR OCH KALKYLMETODIK

Underlagsrapport till KÄRNBRÄNSLEFONDSUTREDNINGEN

1994—02—24

ÅF—ENERGIKONSULT STOCKHOLM AB CEPRO AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning

1 Inledning

2 Allmänna förutsättningar 2.1 Det övergripande syftet 2.2 Hur skiljer sig denna kalkylsituation från "vanliga" industriinvesteringar?

3 Myndigheternas krav på kämkrattindustrin

4 Anläggningar och system

5 Kostnader

5.3 Internationell kostnadsjämförelse

6 Allmänt om metodik vid kalkylering av större infrastruktur— eller industriinvesteringar

6.1 "Traditionella kalkyler"

6.2 Den traditionella kalkylens brister 6.3 Generell svårighet oavsett kalkylmetod

6.4. Osäkerheter generellt 6.5 Hur gör andra? 6.6 Alternativ metod för att kalkylera under osäkra förutsättningar 6.7 Successiv kalkylering 6.8 Nuvärdeskalkyl

7 SKBs kalkylmetod 7.1 SKBs angreppssätt 7.2 Exempel på övergripande osäkerheter av system— eller omvärldskaraktär i SKBs kalkyl 7.3 SKBs tidsplan

8 Slutsatser Referenser

Bilaga: Uppdragsformulering

Sida

UIUIUI

11

13 13 18 22

28

28 28 29 29 31 31

32 35

37 37 41 44 46

49

Sammanfattning

Kämtekniklagen kräver att kämkraftverkens ägare vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå målet, att på ett säkert sätt ta hand om alla radioaktiva restpro— dukter som uppkommer vid de svenska kärnkraftverken. Ägarna till de svenska kärnkraftverken har uppdragit åt SKB att genomföra de åtgärder som behövs.

Att beräkna kostnaderna för att riva Sveriges kärnkraftverk och hantera kärnavfallet är en svår och unik uppgift jämfört med många infrastruktur— eller industriinvesteringar. Det finns stora osäkerheter av system— och omvärlds— karaktär.

SKB har i princip utfört en "traditionell kalkyl", dvs osäkerheter hanteras genom procentuella påslag. SKB arbetar med ett "normalt påslag" för osäkerhet och onoggrannhet i beräkningarna för specificerade tekniska lösningar. Vidare används ett s k "extra påslag" för osäkerheter av systemtyp och av övergripande karaktär. Genom dessa båda kan den "traditionella kalkylen" sägas ha kvalificerats och anpassats till existensen av övergripande osäkerheter kring framtida systemutformning.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs mycket omfattande beräkning av baskostnadema, dvs kostna— dema exklusive påslag. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept. Vår uppfattning är att de metoder för kostnadsgranskning av valt koncept som beskrivits av SKB och SKI är tillfredsställande.

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. Möjligen förefaller det som att rivningskostnadema uppskattas bli högre i Storbritannien och Tyskland än i Sverige. Kostnadsbedömningama för omhändertagande av avfall ger likartade resultat i Sverige och Finland.

De av SKB valda nivåerna på "normala påslag" är i nivå med de som andra investerare använder sig av för specificerade tekniska lösningar.

Konstaterandet att kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna är väl beräknade/uppskattade. Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar man på rätt koncept? Hur säkert är det att det beskrivna systemet är det som slutligen kommer att utföras? Vilka förändringar kan komma att ske?

Kravet på allsidighet och alternativ under avsevärd tid medför att de konceptu— ella förändringama kan komma att bli omfattande. Idag gjorda kostnads— och osäkerhetsbedömningar kan inte med automatik appliceras på nya koncept.

SOU 19942108 289 3

Vår bedömning är att nedan föreslagna åtgärder/förändringar successivt skulle leda till en ökad kunskap om osäkerheter, samband mellan olika kalkylposter och därmed säkrare kostnadsbedömningar.

SKBs kalkylmetod skulle kunna kompletteras med en strukturerad metod en— ligt principen "uppifrån och ned" för hantering av osäkerheter och beroenden mellan olika kalkylposter. En möjlig metod är till exempel den s k succes— siva kalkylmetoden.

En sådan kalkyl bör förnyas periodiskt. Kalkylen beskriver alltid läget baserat på kunskapen vid kalkyltillfället. I takt med ökande kunskap blir kalkylprecisionen bättre och bättre och projektreserven för oförutsedda händelser/kostnader kommer därmed att kunna minskas.

Kalkylen kan utnyttjas som ett medel och ett stöd för projektledare och del— projektledare att identifiera och bearbeta teknik— och tidsberoenden mellan olika delprojekt.

Ett första steg i denna riktning skulle kunna vara att för de viktigaste kalkylparametrama istället göra känslighetsanalyser. Företrädare för SKB har uppgivit att SKB överväger att göra detta i PLAN 94.

Inom vårt uppdrag är det inte möjligt att verifiera SKBs totala kalkylresultat. Vi har anvisat ett möjligt angreppssätt för att öka kalkylprecision. Den anvisade metoden förutsätter medverkan av personer med grundliga kunskaper inom ämnesområdet.

1 Inledning

På uppdrag av Kämbränslefondsutredningen har ÅF—Energikonsult Stockholm AB och CEPRO AB isamarbete genomfört en översiktlig analys av Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) "Beräkningar av kostnaderna för kärnkraftens radioaktiva restprodukter".

Syftet med uppdraget var att bedöma SKBs uppskattningar av kostnaderna för hantering av kärnavfall samt rivning av kärnkraftverken på basis av granskning av kalkylmetoder och analogier med andra jämförbara projekt. Utgångsmate— rialet har varit SKBs PLAN 92 och PLAN 93 med bilagor samt SKIs förslag till avgifter för 1993 och 1994 (tekniska rapporter 92:23 respektive 93:38). Intervjuer har genomförts med företrädare för SKB och SKI. Kompletterande underlagsmaterial har samlats in.

Huvuddelen av uppdraget har genomförts av civilingenjörerna Hans Åkesson, ÄF—Energikonsult Stockholm AB och Björn Svedemar, CEPRO AB. I projekt— gruppen har även civilingenjörerna Håkan Lundberg och Janne Sjödin, ÅF— Energikonsult Stockholm AB ingått.

2 Allmänna förutsättningar

Vår tolkning av den del av SKBs verksamhet som redovisas i PLAN 93 och kalkylen är att syftet är:

. att redovisa en genomförbar metod för rivning av kärnkraftverken och omhändertagande av rivningsavfall och använt kärnbränsle

. att verifiera metoden

. att redovisa en realistisk, genomförbar och acceptabel tidsplan för genom— förandet

. att avsätta tillräckligt med pengar för investering och drift av anläggningarna.

Ambitionen är att avgiften skall vara så korrekt som möjligt, varken för hög eller för låg. Några viktiga randvillkor är säkerheten och funktionen under extremt lång tid. Efter avslutande förslutning av deponeringstunnlar och återfyllning av transporttunnlar och schakt har kämkraftindustrin uppfyllt sina åtaganden och samhället övertar ansvaret. Fonderade medel är inte avsedda att täcka mycket osannolika händelser.

Vår analys och slutsatser nedan bygger på att ovanstående tolkning är korrekt.

Ett delmål för FUD—programmet, utöver tekniska lösningar, säkerhet etc, torde vara att hitta vägar för kostnadseffektivisering av investeringarna. Ett kompletterande syfte med kalkylen skulle därför kunna vara att identifiera och rangordna möjliga kostnadsbesparingar. De viktigaste områdena att identifiera, ur ekonomisk synpunkt, är:

. de största kostnadsposterna med potential för kostnadssänkningar . de osäkerheter som har störst inverkan på kalkylprecisionen

Uppgiften att riva kämkraftsverken och omhänderta rivningsavfall och använt kärnbränsle skiljer sig på ett antal väsentliga punkter från en "vanlig" industriinvestering. Nedan redovisas några olikheter.

Hur skil'er si denna kalk Isituation från "vanlia" industriinvesterin_ar?

SKBs kalk lsituation ”Vanli; "industriinvesterin;

Syftet med kalkylen

Anläggnin ens/pro— cessens ut ormning

Möjli et att korrigera kalkyihn

Kalkylperiod

Anläggningens drifts-/ funktionstid

Säyrande för projektets ti splan

Mängd/typ av intres— senter

Anläggningen och den industriella processen

Möjlighet att kontrol— lera anläggningens funktion och att korri— gera ev fel.

Myndighets— och så erhetskrav

Fondera pengar för framtida investering och drift.

Kunskapen och de tekniska lösningarna utvecklas/föräd— las fortlöpande bl a genom FUD-programmet. Den slutliga utformningen kom— mer att bestämmas av en mängd beslut som fattats successivt.

N möjli et varje år före 2 10 me hänsyn till ut— vecklingen både vad avser fondavkastning och kun— skaps/teknikläget. Efter 2010 ingen möjlighet att korrige— ra. Be änsad möjlighet till större 'orrigerin är de sista

åren före år 201 .

Ca 60 år (vår förståelse är att efter förslutnin av d' p— förvaret omkring 206 har SKB uppfyllt sina åta— ganden och samhället över— tar ansvaret).

För själva rocessanlägg— ningen in ' reinvesteringar mindre eller lika med ca 60 år. För djupförvaret upp till 100 000 år.

Kriterier av typen "Den generation som har nyttan ska också ta ansvaret".

Projektet får stor politisk och massmedial uppmärk— samhet.

Unik process. Första syste- met i världen.

Normal kontroll och fel- avhjälpning av själva pro— cessanläggnin en. Efter förslutning ä ler i princip krav på "no lfel", dvs kon— troll och felavhjälpning är inte möjlig.

Ännu ej fastställda. Kommer att fastställas senare. Kost— naderna ej kända.

Fatta investeringsbeslut

Teknisk lösning är normalt känd vid tidpunlnen för inves- teringsbeslutet.

Små möjligheter att korrigera efter investeringsbeslut.

Varierar stort med typen av investering. lntervallet är ca 0,1—25 år. I övre delen av intervallet ligger kraftverk och olje/gasprojekt.

Avsevärt kortare tidshorisont. För rocessindustri 10-20 år. För ' aftverk upp till 40 år, i vissa fall t ex vattenkraftverk upp till 60 år.

Beslutad driftsättningstidpunkt och behovet av att minimera räntekostnadema/kapitalbind— ningen före driftsättningen.

Beslutet fattas i en mindre

grupp, ofta företagets lednings- grupp eller styrelse.

Referensanläggningar finns oftast någonstans.

Kontroll och felavhjälpning är en del av normal drift och underhåll.

Ar normalt kända när investe- ringsbeslutet fattas. Kostnader— na för att uppfylla kraven är inräknade i kal

3 Myndigheternas krav på kärnkraftindustrin

I det här kapitlet ges en bakgrund till de krav som myndigheterna ställer på kärnkraftsindustrin.

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, har till uppgift att ta hand om Sveriges radioaktiva avfall.

Kämtekniklagen kräver att kämkraftverkens ägare vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå målet, att på ett säkert sätt ta hand om alla radioaktiva restpro— dukter som uppkommer vid de svenska kärnkraftverken. Ägarna till de svenska kärnkraftverken har uppdragit åt SKB att genomföra de åtgärder som behövs.

Lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 19843) föreskriver att ett program skall upprättas för den allsidiga forsknings— och utvecklingsverksamheten och de övriga åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara det radioaktiva avfallet m m från kärnkraftverken.

Det har inte ingått i vårt uppdrag att specificera myndigheternas krav på kärnkraftsindustrin. Det har dock bedömts som meningsfullt att ge en bakgrund och beskrivning av hur i första hand SKB har uppfattat sin uppgift och vilka krav som ställts på dem.

Följande allmänna riktlinjer återgavs redan i SKBs FoU—program 1986: . De radioaktiva restprodukterna skall omhändertas i Sverige.

. Det använda kärnbränslet skall mellanlagras och slutförvaras utan upp— arbetning.

. Tekniska system och anläggningar skall uppfylla högt ställda krav på säkerhet och strålskydd samt tillgodose svenska myndighetskrav.

. Systemen för avfallshantering skall utformas så att kraven på kontroll av klyvbart material kan tillgodoses.

. Avfallsfrågan skall till alla väsentliga delar lösas av den generation som utnyttjar elproduktionen från kärnkraftverken.

. Beslut om den definitiva utformningen av slutförvaret för använt kärnbränsle skall fattas först omkring år 2000 för att kunna baseras på ett brett kun— skapsunderlag.

294 SOU 1994: 108 8

. Erforderliga tekniska lösningar skall utarbetas inom landet samtidigt som tillgänglig utländsk kunskap skall inhämtas.

. Myndigheternas löpande granskning och direktiv avseende kämkraftföre— tagens handläggning av avfallsfrågan skall vara vägledande för arbetets bedrivande.

. Verksamheten skall bedrivas öppet och med god insyn från samhällets sida.

Dessa punkter upprepades i SKBs FoU—program 89 och diskuterades och ifrågasattes då vad gäller det använda kärnbränslet i vissa stycken av kämbränslenämnden. Nämnden anförde bland annat:

. "Enligt nämndens uppfattning kan det ifrågasättas om kommande generationer är bäst betjänta av att avfallsfrågan i allt väsentligt löses av vår generation, och att beslut om den definitiva utformningen av slutförvaret tas redan omkring år 2000. Vi kommer i Sverige i så fall antagligen att bli först om ett sådant beslut vad gäller slutförvaring i urberg. Andra länder kommer sannolikt att fortsätta bearbeta förvaringsproblemen långt in på 2000—talet. Nya behandlingsmetoder eller deponeringstekniker, som har fördelaktigare säkerhetsegenskaper eller är mer kostnadseffektiva än dagens, kommer sannolikt att utvecklas efterhand för både radiotoxiskt och kemiskt avfall. De definitiva besluten om slutförvaring bör inte tas, förrän strategi och teknik för förvaring av långlivat riskavfall mognat så långt, att den metod som väljs inte inom överskådlig tid riskerar att framstå som felvald.

SKB bör sålunda utreda om slutförvaringen kan genomföras stegvis med

"kontrollstationer" och möjligheter till åtgärder .......... .

. "Kämbränslenämnden anser att en demonstrationsanläggning bör inta slutförvarets plats i SKBs nuvarande planering ........ "

Regeringen tog upp SKNs synpunkter i sitt beslut över SKBs FoU—program 89 och anför följande:

. "Regeringen betonar att någon bindning till en viss bestämd hanterings— eller

förvaringsmetod inte bör ske förrän de säkerhets— och strålskyddsproblem som kan föreligga kan överblickas. Regeringen vill som sin uppfattning framhålla att en av utgångspunkterna för den fortsatta forsknings— och utvecklingsverksamheten bör vara att ett slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle skall kunna tas i drift stegvis med kontrollstationer och möjligheter till justerande åtgärder. SKB bör utreda möjligheterna att låta ett slutförvar i demonstrationsskala ingå som ett led i arbetet med att utforma ett slutförvar. ....."

Bakgrunden till dessa uttalanden av SKN och regeringen har diskuterats iolika sammanhang. SKB säger sig noga ha övervägt de argument som förts fram i

SOU 1994: 108 295 9

diskussionen. SKBs slutsats i FUD—PROGRAM 92 "Kärnkraftavfallets be— handling och slutförvaring" är bland annat att en bred politisk och allmän opinion torde vara överens om följande grundläggande principer för kämav— fallshantering i Sverige:

. Vi har redan kärnavfall och detta måste tas om hand på ett säkert sätt i vårt eget land.

. Framtida säkerhet bör baseras på en förvaringsmetod som inte förutsätter tillsyn och/eller underhåll, då detta skulle innebära att generation efter generation långt in i framtiden måste behålla kunskapen om avfallet och ha vilja, förmåga och resurser att sköta sådan tillsyn och underhåll. Vi vet för litet om framtidens samhälle för att bygga den långsiktiga säkerheten på denna förutsättning.

. Det finns skäl att, allt medan man arbetar konkret och målmedvetet mot att förverkliga en slutförvaring av allt kärnbränsle, så långt möjligt bibehålla handlingsfriheten med tanke på om alternativa och på något sätt bättre eller enklare IÖSningar kommer fram eller på grund av att man till exempel omvärderar nuvarande bedömning angående återutnyttjande (upparbetning) av en del av de klyvbara ämnena (U, Pu) i bränslet. De nordiska strål— skyddsmyndighetema har formulerat följande princip: Bördan på framtida generationer skall begränsas genom att man vid lämplig tidpunkt genomför en säker deponering som inte beror av långsiktig institutionell kontroll eller förbättrande åtgärder som en nödvändig säkerhetsfaktor. Detta krav finns också formulerat på internationell nivå och har allmänt accepterats som en grundprincip av alla länder med kärnkraft.

Frågorna runt hanteringen av de radioaktiva restprodukterna är komplexa och det har i olika sammanhang visat sig att oklarheter om tillämpningen av gällande lagar och bestämmelser föreligger.

I regeringsbeslut 1993—12—16 anger regeringen att följande villkor skall gälla i den fortsatta forsknings— och utvecklingsverksamheten.

"— de kriterier och metoder som kan bilda underlag för val av platser lämpliga för slutförvar,

ett program för beskrivning av förutsättningar för konstruktion av inkapslings- station och slutförvar,

ett program för de säkerhetsanalyser som SKB avser att upprätta,

en analys av på vilket sätt olika åtgärder och beslut påverkar senare beslut inom slutförvarsprogrammet.

296 SOU 19941108 10

De rekommendationer som SKI och KASAM lämnat i sina yttranden bör beaktas vid kompletteringen av FUD-programmet. Kompletteringama skall lämnas in till SKI senast den 1 juli 1994.

SKB skall i nästa forsknings— och utvecklingsprogram redovisa sin bedömning av kunskapsläget beträffande de alternativ som kan komma ifråga för slutförvaring av använt kärnbränsle och långlivat kärnavfall i Sverige."

4 Anläggningar och system

Sedan cirka 15 år tillbaka har man i Sverige bedrivit ett omfattande arbete i syfte att uppnå en säker hantering och slutförvaring av kämkraftavfallet. Figur 4.1 visar översiktligt det svenska avfallshanteringssystemet.

Befintligt system

Elektrisk mm! 2000 M

Figur 4.1 Översikt av det svenska avfallshanteringssystemet. Källa: SKB FUD—program 92.

Det finns redan idag ett system i drift som hanterar och tar hand om allt radioaktivt avfall. De anläggningar och system som redan är i drift är:

. transportsystem för radioaktiva restprodukter . centralt mellanlager för använt bränsle, CLAB . slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR 1.

Planerade framtida anläggningar och system är:

. behandlingsstation för använt bränsle, inkapsling. . slutförvar för långlivat avfall, djupförvar. . slutförvar för rivningsavfall, djupförvar.

De planerade framtida anläggningarna och systemen baserar sig på lass-3— metoden. Det är dock angeläget att påpeka, att detta koncept kan komma att ändras i såväl detaljer som övergripande.

Det mycket omfattande forsknings— och utvecklingsarbete som bedrivs, inte minst i Sverige, kommer att fortgå och utgör en mycket viktig del av det svenska arbetet med att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall samt avveckla och riva anläggningar. Med stor sannolikhet kommer detta arbete att leda fram till förbättrade system och anläggningar under den tid som kvarstår till dess anläggningarna skall uppföras.

5 Kostnader 5.1 SKBs kostnadsuppskattningar

Kostnaderna för samtliga åtgärder för att hantera och slutförvara använt kärnbränsle och radioaktivt avfall baseras till stor del på tekniska lösningar enligt KBS—3—metoden.

De nedlagda kostnaderna för att hantera och slutförvara använt kärnbränsle fram till och med 1992 uppgår i löpande penningvärde, exklusive ränta, till 8.718 Mkr. De budgeterade kostnaderna för 1993 var 461 Mkr. Källa: SKB PLAN 93.

I PLAN 93 redogör SKB för sin beräkningsmetod för baskostnaderna, dvs nettokostnaderna exklusive påslag, enligt följande.

"Som grund för kostnadsberäkningarna ligger funktionsbeskrivningar för varje anläggning, vilka resulterar i layoutritningar, utrustninglistor, personalprognoser etc. För anläggningar och system som är i drift är detta underlag mycket detaljerat, medan detaljeringsgraden är lägre för framtida anläggningar.

För varje kostnadspost beräknas en baskostnad, varefter ett pålägg för oförutsett görs. Baskostnaderna omfattar:

mängdberäknade kostnader icke mängdberäknade kostnader - sidokostnader

Mängdberäknade kostnader är sådana kostnader, som kan beräknas direkt med hjälp av underlaget och med kännedom om enhetspriser, t ex för betonggjutning, bergsprängning och driftpersonal. Vid bedömningen av såväl mängder som enhetSpris har erfarenheter som erhållits vid utbyggnader av kärnkraftverken, CLAB och SFR tillämpats.

På ritningsunderlaget finns inte alla detaljer redovisade. Dessa icke mängdangivna kostnader kan uppskattas med god noggrannhet med hjälp av erfarenheter från andra liknande arbeten.

Den sista posten som ingår i baskostnaderna är sidokostnader. Hit hör kostnader för administration, projektering, upphandling och kontroll samt kostnader för provisoriska byggnader, maskiner, bostäder, kontor och dylikt. Dessa kostnader är likaså relativt väl kända och har beräknats utgående ifrån det bedömda service— behovet under anläggningsskedet."

På de beräknade framtida baskostnaderna görs pålägg för oförutsett. Detta pålägg utgörs av ett "normalt påslag" samt ett "extra riskpåslag".

En detaljerad redovisning av SKBs påslag och vår värdering av dessa görs i kapitel 7.

I tabell 5.1 har de av SKB bedömda framtida kostnaderna, baskostnader inklusive totala påslag (miljarder kr) för 25 års drift av samtliga reaktorer sammanställts (prisnivå januari 1993). I tabellen har SKBs siffror avrundats till en decimal.

Totala påslag för osäkerhet

% Miljarder la

SKB adm och FUD 17,2 0,6 Transport 5,0 0,1 Rivning KKV 20,0 2,2 CLAB 10,1 0,4 Inkapslingsanläggning 49,0 2,3 Djupförvar industriområde 54,5 2,2 Djupförvar bränsle 36,9 1,6 Djupförvar övrigt avfall 45,9 0,3 SFR GD

SFR 1 10 0,1 SFR 3 10 0,1

2

) _ _ _ _ — 09 ___-"m

" Siffran inkluderar kostnader utanför finansieringslagen. Totalt för samtliga berörda objekt uppgår dessa kostnader till cirka 1,3 miljarder kr.

U u-arbetnin

Totalt

') Kostnaderna för upparbetning inkluderar kostnader vid BNFL samt avvecklingen av avtalen med Cogema.

Tabell 5.1 Sammanställning av framtida kostnader (miljarder kr) från och med 1994, inklusive påslag för oförutsett, 25 års drift av samtliga reaktorer (prisnivå januari 1993). Källa: SKB PLAN 93.

Nedan redogörs kortfattat för de olika kalkylposterna och SKBs antaganden kommenteras.

Forskning, utveckling och demonstration (FUD)

SKBs arbete med FUD syftar till att ta fram nödvändiga kunskaper, underlag och data för att förverkliga slutförvaringen av använt kärnbränsle och annat långlivat radioaktivt avfall. Program för detta presenteras av SKB vart tredje år, det senaste i september 1992.

Under 1990—talet inriktas FUD-arbetet mot de insatser som behövs för byggande av inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle och byggande av ett djupförvar för inkapslat bränsle.

Osäkerhetspålägget för FUD är 20 %. Observera att även administration ingår under den första punkten i tabell 5.1.

Omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter kräver i stor omfattning unika anläggningar och system. Möjligheterna att prova sig fram är mindre än i de flesta andra projekt och vad avser framför allt inkapslingsanläggningar och djupförvar är den samlade erfarenheten begränsad. Med den tidsplan och de krav som ställs är utrymmet för misslyckade system och anläggningar mycket litet. Den begränsade möjligheten till provning och erfarenhetsåterföring måste kompenseras genom utnyttjande av genuin och djup naturvetenskap och teknisk kunskap samt tvärvetenskaplig kunskap. Detta leder till att forsknings— och utvecklingsinsatsema måste ges stort utrymme i projektet. Det är också motiverat att kalkylera med förhållandevis höga påslag för denna kostnad. Problem som uppstår framför allt i ett sent skede av projektet kan kräva extraordinära forsknings— och utvecklingsinsatser, vilket även ger tidsfördröj- ning.

Rivning av kärnkraftverken

Av tabellen framgår att den största enskilda kostnaden är rivningen av kärnkraftverken (13,1 miljarder kr). Kostnaden inkluderar påslag och extra riskpåslag som uppgår till 20 %. Enligt SKB utgör de erfarenheter man har från underhålls— och reparationsarbeten ett viktigt underlag vid bedömning av rivningskostnadema och säkerheten ikostnadsbedömningama. Rivningskostna- dema baserar sig på kostnader från en rivningsstudie som genomfördes 1986. Det normala är att SKB gör förnyade kostnadsutredningar ungefär vart femte år. En ny rivningsstudie med Oskarshamn 3 som studieobjekt pågår. Något resultat från denna studie föreligger ännu inte.

CLAB

Kostnaderna för Centrallagret för använt bränsle (CLAB) utgörs till mycket stor del (cirka 67 %) av driftkostnader. Betydande drifterfarenhet medför att SKB här anser sig kunna bedöma kostnaderna med förhållandevis god säkerhet, vilket har medfört relativt låga kostnadspåslag.

Inkapslingsanläggning

Kostnadsberäkningarna för inkapslingsanläggningen baserar sig på nyligen utförda utredningar. På samma sätt som för djupförvaret gör SKB förhållande— vis höga påslag (cirka 49 %) på dessa kostnader (totalt cirka 7,0 miljarder kr inklusive påslag). Tekniken i samband med inkapsling är unik. Erfarenheten av de system och metoder som planeras är mycket begränsad.

Djupförvar

Kostnaderna för djupförvar är uppdelade på flera poster. Summerat är de totala djupförvarskostnadema lika stora som kostnaderna för rivningen av kämkraft— verken. Kostnaderna för djupförvar baserar sig på nyligen gjorda beräkningar. Som framgår av tabell 5.1 har SKB räknat med förhållandevis höga påslag på dessa kostnadsposter.

Den beskrivna metoden bygger på en stegvis uppbyggnad av djupförvaret. Ett eventuellt misslyckande i det första steget (deponering av 400 kapslar), som medför återtagande av dessa kapslar, innebär att hela processen med ny stegvis deponering måste börja på nytt. SKB har beräknat merkostnaden för att återta bränslet och välja en ny plats till cirka 9 miljarder kr. Nuvärdet av denna kostnad är, med 2,5 % realränta, 1,4 miljarder kr. Merkostnaden skulle enligt SKB inrymmas under nuvärdet på osäkerhetspåslaget, som beräknas uppgå till 2,2 miljarder kr. SKI har kritiserat att osäkerhetspåslaget utnyttjas på detta sätt. Vi instämmer i SKIs synpunkter. Hanteringen av olika osäkerhetspåslag behandlas utförligare i kapitel 6 och 7.

SFR 1 och SFR 3

Slutförvaret för radioaktivt driftavfall (SFR 1) är i en första etapp i drift sedan 1988. Kommande utbyggnad av SFR 1 och slutförvaret för rivningsavfall (SFR 3) planeras bli av liknande utförande.

SKB har betydande erfarenhet av såväl byggande som drift av den typen av slutförvarsanläggningar och kan därför fastställa kostnaderna med förhållandevis stor säkerhet, vilket leder till förhållandevis låga påslag.

Kostnadsfördelning, investeringar övrigt

Fördelningen av kostnaderna på olika kostnadsslag framgår av figur 5.1. Figuren baseras på i tabell 5.1 redovisade siffror.

Med figuren illustreras att investeringarna och reinvesteringama tillsammans utgör endast cirka 27 % av de totala kostnaderna.

SKB.Adm o FUD S% 3.8 mdrkr

Invest 23% 10.3 mdrkr

nitratet " Dr ! t t 3 1%/ 14 md r k r Figur 5.1 Kostnadsfördelning på olika kostnadsslag, miljarder kronor, inklusive normalt

och extra påslag.

Kostnaderna för driften av de olika anläggningarna uppgår till drygt 31 % av de totala kostnaderna. Det är därför angeläget att lägga stor vikt vid bedömning och beräkning av driftkostnadema för de olika anläggningarna.

Såväl kostnaderna för driften som kostnaderna för rivning (cirka 33 %) består till en betydande andel av personalkostnader. Inom ramen för den här utredningen har det inte varit möjligt att närmare analysera hur personalbehov och personalkostnader är beräknade för de olika verksamheterna. I andra typer av projekt är det inte ovanligt att kostnader för personal beräknas schablonmäs— sigt. I SKBs fall uppges att personalkostnaderna har beräknats på basis av personalplaner och erfarenheter från drift av kärnkraftverk och CLAB.

[ SKIs "Förslag till avgifter för år 1994", rapport 93:38 anges att SKB har genomfört nya kostnadsberäkningar för huvuddelen av de framtida kostnaderna i SKB PLAN 93. Vidare anges att SKB redan i PLAN 92 redovisade en ny kostnadsberäkning, som baserade sig på en ny layout av inkapslingsstationen och vissa förändringar i djupförvaret. De nya beräkningarna i PLAN 93 är framtagna av NCC och ABB Atom. Kostnaderna för rivning av kärnkraftverken har dock inte undergått en fullständig omkalkylering utan har räknats upp med index.

SKB arbetar för närvarande med en rivningsstudie med Oskarshamn 3 som studieobjekt. Något resultat från denna studie föreligger inte ännu.

SKI och tidigare SKN har vid ett flertal tillfällen anlitat fristående expertis för att granska SKBs beräkningar och bedömningar.

Nyligen har SKI låtit det finländska företaget Imatran Voima Oy (IVO) kost— nadsbedöma inkapslingsanläggningen och driften av denna. IVO utgick från layoutritningar och funktionsbeskrivningar som tagits fram av SKB. Bedöm— ningen av erforderlig personal för driften av anläggningen och en schablonmäs— sig beräkning av kostnaderna för rivning av anläggningen ingick också i uppdraget. Kostnaderna i IVOs studie uppgick till 6,8 miljarder kr och avviker från SKBs kostnadsberäkningar med mindre än 5 %.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs beräkning av baskostnader. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnads— nivåer när de utgår från samma ritningsunderlag.

SKI skriver:

"Denna form av kostnadsgranskning som exempelvis nu senast gällde SKBs inkapslingsstation kan vara missledande. SKBs kostnadsberäkningar utgår ifrån konstruktionsritningar och tekniska specifikationer med stor detaljeringsnivå. När SKI och tidigare SKN låtit fristående konsulter med bred erfarenhet av kalkylering göra egna kostnadsberäkningar på dessa underlag, är sannolikheten mycket stor att båda gruppernas bedömningar överensstämmer ganska väl. Både FortF och nu senast IVO har kommit fram till resultat som ligger nära SKB. I sammanhanget skall man då också ha klart för sig att varken kapselmaterial, tillverkningsmetod av kapseln och deponeringsmetod ännu är valt, än mindre slutligt godkända av myn— digheterna. Detta innebär att SKI framdeles kommer att lägga allt större vikt vid hur osäkerhetSpåslagen är framtagna, på vilken detaljeringsnivå dessa är beräknade och riskpåslagens inbördes beroende. SKI kommer emellertid även fortsättningsvis att låta genomföra fullständiga kostnadsgranskningar genom fristående konsulter av valda delar i SKBs program för slutlig hantering av det använda kärnbränslet."

Konstaterandet att kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna är väl beräknade/uppskattade.

Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar man på rätt koncept? Hur säkert är det att det beskrivna systemet är det som slutligen kommer att utföras?

Mot denna bakgrund är vår bedömning att det framför allt är hanteringen av de övergripande system— och omvärldsfrågoma och sambanden mellan dessa som är av största betydelse vid en kostnadsgranskning, dvs det som enligt SKB är avsett att täckas av "det extra påslaget". Hur osäkerhetspåslagen och sambanden mellan dessa kan hanteras utvecklas i kapitel 6 och 7.

Det presenterade avfallshanteringssystemet har baserats på den s k KBS—3— metoden, vilken granskats i samband med laddningsansökan för Forsmark 3 och Oskarshamn 3. SKB skriver "Den inriktning och tidsplan för den fortsatta verksamheten som presenterats i SKBs senaste program för forskning, utveckling och demonstration, FUD 92, påverkar i stor grad förutsättningarna i årets kostnadsberäkningar". SKI har granskat FUD 92 och presenterat resultatet i SKI Teknisk rapport 93:13, "SKIs Utvärdering av SKBs FUD— program 92", mars 1993.

Resultatet av SKIs granskning ger en bra bild av osäkerheten vad avser teknik och ekonomi. Det presenterade programmet F UD 92 består i sina huvuddag i uppgiften av att lokalisera och uppföra ett djupförvar för använt kärnbränsle, den s k KBS—3—metoden, samt att uppföra en anläggning för inkapsling av det använda kärnbränslet. Därutöver skall ett forsknings— och utvecklingspro- gram drivas som djupförvars— och inkapslingsprojekten kan tillgodogöra sig och som också skall avse alternativa metoder.

[ programmet ingår också framtagande av metoder för avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar samt slutförvaring av rivningsavfall.

I syfte att påvisa komplexibiliteten och de stora osäkerhetsfaktorerna i kostnadsbedömningarna kan några av de resultat som SKI redovisar i sin granskningsrapport lyftas fram. SKI redovisar bland annat följande i sin granskningsrapport.

"Som tidigare framhållits har SKIs utgångspunkt vid granskningen av SKBs program varit att bedöma det som en övergripande plan där det väsentliga har varit struktur, strategi och planering för att i en ändamålsenlig process kunna förverkliga programmets mål, dvs en säker slutlig förvaring av kärnavfallet." (Rapport 93:13, sid 3)

"Det är dock enligt SKI nödvändigt att programmet alltmer inriktas mot en metod. Vi bör eftersträva att finna en säker lösning som nuvarande generation kan ta

306 SOU 1994: 108 20

ansvar för. Att vänta med beslut innebär att kommande generationer får ta hela detta ansvar. Den osäkerhet som alltid kommer att finnas om säkerheten i den lösning vi valt får vägas mot den osäkerhet som kommer att finnas om samhälls— utvecklingen och om möjligheten för kommande generationer att åstadkomma en bättre lösning. Fonders beständighet i hundraårsperspektiv kan över huvud taget inte säkerställas." (Rapport 93:13, sid 3)

"Man kan ställa sig frågan om ansökan till lokalisering av djupförvar kan behandlas oberoende av ansökan om lokalisering och uppförande av inkapslingsstationen. Djupförvarets säkerhet kan inte bedömas utan kännedom om vilka egenskaper de serietillverkade kapslarna har. Omvänt kan det vara svårt att tillstyrka tillverkning av kapslar utan att veta vilka krav på kapselkvalitet som de geologiska och

hydrolgeologiska förhållandena ställer."

"I ett av SKI initierat projekt DIALOG, där olika aktörer från myndigheter, kommuner och miljögrupper uppträder i en spelad förhandling om ett fiktivt slutförvar, har det visat sig att det finns oklarheter om tillämpningen av gällande lagar och bestämmelser. Kravet på miljökonsekvensbeskrivningar leder också till en delvis mer komplicerad situation i samband med en licensieringsprocess." (Rapport 93:13, sid 6)

"Även om SKBs program nu konkretiseras i större utsträckning i form av planer på att bl.a. uppföra anläggningar så kommer dock under avsevärd tid kravet på allsidighet och alternativ i FoU—programmet att behöva kvarstå." (Rapport 93:13,

sid 6)

"SKI accepterar huvuddragen i SKBs planer för att studera olika alternativ och systemutformningar. Miljökonsekvensbeskrivningen, som kommer att ingå i en ansökan om att uppföra en inkapslingsstation och i en ansökan att bygga ett djupförvar, måste redovisa alternativ för att motivera den sökta metoden. För att på ett trovärdigt sätt kunna avvisa ett alternativ krävs dock, att SKB kan visa antingen att alternativet är mindre lämpligt än det valda huvudalternativet eller att de resurser som erfordras för att utreda lämpligheten hos ett alternativ är orimligt höga i förhållande till den förväntade nyttan. Det bör även uppmärksammas att bindning till en viss metod inte bör ske förrän de säkerhets— och strålskyddsproblem som föreligger kan överblickas. Samtidigt är det inte rimligt att under lång tid parallellt bedriva omfattande teknisk utveckling av alternativa metoder. SKI inser därför att det är nödvändigt att programmet alltmer inriktas med en metod och en system—

utformning." (Rapport 93:13, sid 6)

"SKI har vid ett flertal tillfällen sedan granskningen av KBS—3 framhållit vikten av att SKB undersöker hur förvarets placering på olika djup påverkar säkerheten. Det finns enligt SKIs åsikt ännu inte något sådant tekniskt underlag som entydigt visar att just 500 m är det lämpligaste förvarsdjupet. SKI saknar en systematisk utredning om alternativa förvarsdjup och dess betydelse för förvarets säkerhet."

(Rapport 93:13, sid 7)

"SKI finner det rimligt att KBS—3 utformningen utgör huvudalternativ och referenssystem i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det element i SKBs huvudalter— nativ som SKI funnit vara av särskilt intresse är det borrade deponeringshålet i KBS—3 samt den kapselstorlek som ingår i KBS-3. Detta ställningstagande innebär dock inte att SKI accepterar att detaljutformningen låses innan det finns en väl genomarbetad och samlad överblick över de relevanta säkerhets— och strålskydds— frågorna. SKB behöver gå vidare med bl.a. detaljerade systemstudier samt praktiska prov av inkapslingsteknik. Innan detaljutformning av kapsel låses och innan platsvalet görs bör SKB genomföra en ingående och omfattande säkerhetsanalys avhela slutförvarssystemet som ger en helhetsbild av vilka tekniska krav som bör ställas på olika komponenter och hur dessa krav bör avvägas mot varandra."

(Rapport 93:13, sid 8)

"SKI menar att för att SKB ska kunna utveckla inkapslingstekniken behöver de konstruktionstekniska förutsättningarna för tillverkning av kapslarna kartläggas bättre. Många frågor kring det kemiska och mekaniska samspelet mellan koppar och stål samt eventuellt fyllnadsmaterial i kapseln behöver uppmärksammas. SKB bör här beakta betydelsen av t.ex. täthet hos svetsfogen, kornstorlek, kryp, restspän— ningar, spänningskorrosion, (mikro)legeringsämnen, dimensionering, deformations— egenskaper, tillverkningsdefekter och bearbetbarhet." (Rapport 93:13, sid 8)

"SKB pekar i sitt FUD—program 92 på främst två metoder för tillverkning av kapslar; extrusion och valsninyfogning. Dessa metoder kan inte utan vidare tillämpas för produktion av kapslar för använt bränsle eftersom det återstår ett antal frågor som fordrar mer eller mindre utvecklingsarbete. Exempelvis är det oklart om det i världen i dag finns någon anläggning som är lämplig för att med någon av de metoder, som SKB studerat, tillverka fullstora kapslar. SKI saknar också en analys av möjligheterna att tillämpa Het Isostatisk Pressning (HIP) för tillverkning av själva kapseln, d.v.s. innan denna fylls med använt bränsle. SKI rekommenderar SKB att med stor tyngd driva arbetet vidare." (Rapport 93:13, sid 8)

"SKBs redovisning av inkapslingsanläggningens utformning är mycket summarisk. SKB förefaller dock ha en realistisk bild av vad som behöver göras för att projektera inkapslingsanläggningen. SKI vill påpeka att pilotstudiema med inaktivt material är viktiga som led i utvecklingen." (Rapport 93:13, sid 9)

"SKI menar att det sannolikt finns förutsättningar för att på ett säkert sätt slutförvara det använda bränslet, men SKB har inte konsekvent redovisat de kunskapsluckor som finns och vilka frågor som återstår att lösa. SKB har inte heller visat att det finns goda geologiska förutsättningar att lokalisera ett djupförvar inom de flesta delarna av landet, vilket SKB påstår, bl.a. med hänvisning till SKB 91."

(Rapport 93:13, sid 10)

"De praktiska problemen med att bygga djupförvaret är knappast så stora att de i detta läge skulle tyda på att principlösningen är olämplig. Det finns dock flera problem och frågeställningar som måste vara klarlagda redan innan slutgiltig ställning kan tas till ansökan om detaljundersökningar. Ovanjordsanläggningen för

bentonithantering, förvarsdjup, drivningsteknik, betong i slutförvaret, injektering, system för långsiktig övervakning, återtagande av deponerat avfall, förslutning av förvaret samt safeguard behöver uppmärksammas." (Rapport 93:13, sid 12)

"Beträffande den detaljerade utformningen av djupförvaret konstaterar SKI att SKB inte gör någon närmare analys av om deponeringstunnlama skall drivas med hjälp av sprängning eller med fullborrning. SKB redovisar inga närmare planer för utveckling av teknik för förbehandling av bentonitpulver eller applicering av bentonitbufferten. De lösningar som SKB väljer för drivning av tunnlar samt för applicering av buffert torde emellertid, enligt SKIs mening, kunna ha stor betydelse för säkerhet, teknik och ekonomi." (Rapport 93:13, sid 12)

"SKIs bedömning är att SKBs tidsplan för djupförvarsprojektet verkar väl optimistisk. SKI avstår dock från att komma med detaljerade kommentarer i denna fråga, utan vill istället fästa uppmärksamheten på det underlagsmaterial SKB måste ha framme vid olika beslutstidpunkter i framtiden." (Rapport 93:13, sid 12)

Mot denna bakgrund är det förhoppningsvis lättare att förstå med vilken noggrannhet kostnadsbedömningarna kan göras i dagsläget. Enligt vår uppfattning kan bland annat de tveksamheter som framgår av citaten ur SKIs rapport få stora konsekvenser vad avser de tekniska systemen, tidsplanen och ekonomin.

5.3 Internationell kostnadsjämförelse

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. De koncept och lösningar man valt är på många punkter olika, valutorna varierar sinsemellan över tiden och ländernas tidsplaner för olika verksamheter varierar. Länderna har också olika lagar och bestämmelser. Referenser för den här översiktliga jämförelsen har varit:

[1] "Decommissioning of Nuclear Facilities" NEA—OECD Paris 1991 [2] "The Cost of High—Level Waste Disposal in Geological Repositories" NEA—OECD Paris 1993 [3] Tidskriften "Nuclear Europe Worldscan" No 11/12 Nov/Dec 1993, Bern

Samarbete mellan länderna förekommer, framför allt genom OECD/NEA"). SKB har en framträdande roll i det internationella samarbetet.

" NEA är förkortning för Nuclear Energy Agency.

Avveckling av kärnkraftverk (rivning)

I de internationella jämförelsema har rivningen av kämkraftblocken indelats i tre steg.

Steg 1 innebär att den första barriären mot utsläpp av aktivitet bibehålls intakt, men ventiler etc förseglas. Atmosfären i reaktorinneslutningen hålls under kontroll vad avser aktivitet m m.

Steg 2 innebär att den första barriären mot utsläpp av aktivitet reduceras till ett minimum. Alla delar som lätt kan monteras ned tas bort. Efter dekontaminering kan inneslutningen och dess ventilation modifieras eller tas bort.

Steg 3 innebär att alla aktiva delar tas bort. Om platsen inte används på nytt till kämenergiändamål, blir tillträdet till den fritt.

I tabell 5.2 och 5.3 visas några länders uppskattade awecklingskostnader för kämkraftsblock.

Projekt KangVcitet Avveck— Är för Milj USD lingssteg beräkning år 1990

Shipping—port USA PWR

Gentilly—l Kanada CAN DU—BLW

KKN—l Tyskland HWGCR

Chinon 2 Frankrike GCR

Förklaringar: PWR = tryckvattenreaktor, CANDU-BLW = tungvattenmodererad, lättvattenkyld reaktor, HWGCR = tungvattenmodererad, gaskyld reaktor, BWR : kokarreaktor.

Tabell 5.2 Kostnadsberäkningar för pågående/avslutade awecklingar. Källa: [1] NEA—OECD PARIS 1991.

Reaktortyp Kapacitet Avveck— År Får Milj USA —$ MW€ lingssteg beräkning av år 1990 120 PWR USA

HWR Kanada

PWR

Tyskland

PWR Sverige

BWR Sverige

PWR Storbritannien

Förklaringar: PWR = tryckvattenreaktor, HWR = tungvattenreaktor, BWR = kokarreaktor.

Tabell 5.3 Kostnadsberäkningar allmänt för awecklingar. Källa: [1] NEA-OECD PARIS 1991.

Att dra några mera långtgående slutsatser utifrån tabellerna är vanskligt. De internationella jämförelsema blir ofta mycket översiktliga, inte minst beroende på starkt varierande förutsättningar. En indikation är dock att kostnaden för rivningen av Steg 3 av en svensk tryckvattenreaktor bedöms bli lägre, enligt respektive nations uppskattningar, än motsvarande kostnad för rivning av liknande anläggningar i Tyskland och Storbritannien.

Enligt SKB är de viktigaste skälen till att det blir billigare i Sverige att vi har ett existerande transportsystem och slutförvaringssystem. Utformningen av dessa system möjliggör hantering av stora komponenter och långa rör. Detta leder till att rivningsarbetet minskar avsevärt i förhållande till om allt skall skäras ned i små delar.

Omhändertagande av avfall

Olika länder har olika koncept för omhändertagande av avfallet. Direktdepone— ring planeras förutom i Sverige i Kanada, Finland, Spanien, USA och delvis i Tyskland.

Upparbetning är lösningen i Belgien, Frankrike, Japan, Holland, Schweiz, Storbritannien och delvis Tyskland.

Geologisk förvaring används — förutom i Sverige - i Kanada, Finland, Frankrike, Japan, Spanien, Schweiz, Storbritannien och USA. Mest intressanta för jämförelse med Sverige är därför de länder som planerar geologisk förvaring med direktdeponering, dvs Kanada, Finland, Spanien och USA.

I nedanstående tabeller och diagram är kostnaderna uttryckta i US—dollar (USD) 1991, och exkluderar forskning, utveckling, platssökning och platsutvär— dering. Med "plats" menas här plats för slutförvar.

I rapporten "The Cost of High —Level Waste Disposal in Geological Reposi— tories", NEA—OECD Paris 1993, definieras osäkerhetspåslag m in enligt följande. "Contingency" är tillägget för detaljer som inte har kalkylerats i detalj men ändå är nödvändiga för projektet. "Contingencies" läggs vanligen på som en procentsats på varje kostnadsdel. Procentsatsen kan variera. "Risk factor" tas med i kalkylen för att ta hand om kostnader beroende på icke—tekniska orsaker, t ex politiska sådana. Med dessa definitioner skulle alltså ett återtagande av bränslet beroende på problem i berggrunden täckas av "contingency" och inte "risk factor". Osäkerhetsfrågoma behandlas utförligare i kapitel 6 och 7.

Här följer några jämförelser mellan kostnadsuppskattningar från olika länder. Tabell 5.4 visar uppskattade kostnader för geologisk direktdeponering av använt bränsle för några olika länder. Kostnaderna är angivna i fast penningvärde i nivå 1991.

Bränsle Kostnad : miljarder Kostnad (tusental) i ton U USD 1991 USD/ton

Kanada 191 000 Finland 1 840 Tyskland 35 600 Spanien 6 740 Sverige 7 840 USA 86 800

9 500 ')

') Försvarsavfall m m

Tabell 5.4 Kostnadsuppskaltningar för geologisk direktdeponering. Källa: NEA-OECD, Paris 1993. I kostnaderna ingår 'contingeneies' och ”risk factors'.

312 SOU 19941108 26

Tabellens kostnader för omhändertagande av avfall är svåra att jämföra, eftersom de hänför sig till olika stora kämkraftsprogram. I figur 5.2 har kostnaderna därför hänförts till antalet producerade terawattimmar av elenergi.

KANADA FINLAND TYSKLAND SPANIEN SVERIGE USA

_ mu USA-DOLLAR/TWH

Figur 5.2 lnkapsling och deponering, kostnad per TWh,,. Källa: NEA—OECD, Paris 1993.

Sverige ligger näst högst i kostnad efter Finland. Lägst ligger USA. Hög nukleär el—produktion ger låg avfallskostnad. Stordriftsfördelama verkar påfallande. Sveriges 1,6 miljoner USD per TWh motsvarar, vid 7,94 SEK/USD, 1,27 öre/kWh. Kostnaderna är angivna i fast penningvärde (1991) och inkluderar inte FoU m m enligt ovan. Eftersom Finland har en liknande avfallspolicy som Sverige, är det inte överraskande att de specifika kostnaderna ligger i samma storleksordning.

De finska slutförvarssystemet är cirka 1/6 av det svenska i storlek och cirka 50 % av de svenska kostnaderna är fasta. SKBs uppfattning är att kostnads— skillnaden borde vara större mellan de finska och svenska systemen.

I figur 5.3 har kostnader för FoU, platssökning och platsutvärdering beräknats som procent av de totala kostnaderna för avfallet.

38

88888

&(ogoåöäå

Figur 5.3 FoU och platsval som % av totalkostnad. Källa: NEA—OECD, Paris 1993.

Trots att USA har hög andelskostnad för FoU och platsval, blir den, räknat per TWh, ungefär lika med motsvarande kostnad för Sveriges del.

Som framgår är spridningen stor och Sverige tycks ligga kring median.

314. SOU 19942108 28

6 Allmänt om metodik vid kalkylering av större infrastruktur— eller industriinvesteringar

6.1 "Traditionella kalkyler"

Som underlag för kalkylering finns vanligen en relativt detaljerad beskrivning av kalkylobjektet i form av ritningar, tekniska beskrivningar etc. Ofta finns också referensanläggningar. Objektet bryts sedan ner i ett, ofta ganska stort, antal delkomponenter/arbetsmoment som var och en utgör en kalkylpost. För varje sådan kalkylpost bedöms en trolig kostnad. Samtliga kalkylposter summeras. På beräkningens slutresultat läggs ett känslomässigt eller erfaren— hetsmässigt uppskattat pålägg för beräkningens osäkerhet, ofta beräknad som ett procentpåslag. Pålägget kallas ofta för "oförutsett". I presentationen nedan har vi kallat det här sättet att kalkylera för "traditionella kalkyler".

Beräkningen utförs enligt principen "nerifrån och upp". Beräkningen startar från en detaljerad nivå och summeras upp till ett resultat. Metoden förutsätter att man har ett detaljerat underlag som beskriver objektet. Vidare förutsätter metoden att man har relevanta och aktuella erfarenhetsdata och referenser rörande kapaciteter, resursbehov och kostnader dvs att man har gjort liknande arbetsmoment eller objekt förut. Ett byggföretag kan t ex genom att summera ett antal kända arbetsmoment (betonggjutning, sprängning etc) med god precision förutsäga vad ett specificerat objekt kommer att kosta.

Vissa osäkerheter av omvärldskaraktär hanteras i en traditionell kalkyl ibland som kalkylförutsättningar. Tillsammans med kalkylresultatet presenteras en sammanställning med antaganden, förutsättningar, som kalkylen bygger på. Sådana förutsättningar kan till exempel vara:

. att beslut kan fattas senast ett visst datum . valutakurser . att inga nya myndighetskrav tillkommer

6.2 Den traditionella kalkylens brister

De som skall fatta investeringsbeslutet inser att kalkylresultatet bara gäller om de angivna förutsättningarna gäller. Det är oftast omöjligt att se hur ändrade förutsättningar påverkar totala kostnaden.

En traditionell kalkyl passar bra i situationer där det objekt man skall kalkylera är relativt likt andra objekt man tidigare utfört, dvs i situationer där det finns erfarenhetsdata och god kunskap om övriga förhållanden som påverkar kalkyl— resultatet.

SOU 1994:108 315 29

Den traditionella kalkylen fungerar mindre bra:

om projektet är unikt och skiljer sig från det vi är vana vid t ex vad avser storlek, komplexitet, teknik, tidsplan eller krav på kompetens

-— om referensdata saknas

- om förutsättningarna för projektet kan komma att förändras t ex nya myndighetskrav

— om projektomfattningen är oklar

om en förändring av en kalkylförutsättning medför förändringar i andra kalkylposter (beroenden mellan posterna)

Vid sådana tillfällen är det lämpligt att komplettera den traditionella kalkylen med en annan kalkylmetod som tar hänsyn till och belyser kostnadema och osäkerheterna på ett annat sätt. En sådan metod kommer att beskrivas nedan.

6.3 Generell svårighet oavsett kalkylmetod

Det finns en generell svårighet vid kalkylering nämligen att hantera enstaka, osannolika händelser som helt ändrar projektets förutsättningar och som medför mycket stora kostnadskonsekvenser av typen krig, uppror, upplopp, mordbrand, sabotage eller naturkatastrofer. Vid t ex entreprenadkontrakt hanteras detta som s k force majeure—händelser och undantas ur det som entreprenören ansvarar för.

Begreppet "osäkerhet" har kommit att få en negativ betydelse. Det är viktigt att inse och acceptera att osäkerhet innebär både risker och möjligheter. Risken att det blir dyrare men också möjligheten att det blir billigare. Det senast nämnda glöms lätt bort.

Osäkerheter i en kalkyl kan vara av olika art. Först finns en övergripande nivå som i traditionella kalkyler ibland anges som en förutsättning för kalkylen. Det kan till exempel vara övergripande frågor som att man har baserat kalkylen på att anläggningen skall ha vissa antagna prestanda eller ett visst specificerat tekniskt system eller koncept, även om det inte är fastställt att det kommer att bli just dessa prestanda eller system. Det kan också vara icke-tekniska

316 SOU 19941108 30

förutsättningar i projektets omvärld, t ex konjunktur, valutakurser eller säkerhetskrav. I entreprenadanbud är det vanligt att sådana här frågor hanteras som s k "reservationer". Det innebär att entreprenören redovisar vad han baserat sitt anbud på och som då är en förutsättning för att anbudet skall gälla.

När väl dessa övergripande förutsättningar är fastställda finns det på nästa nivå en annan typ av osäkerheter. Det är osäkerheten om vad ett visst specificerat tekniskt utförande kostar. Det kan till exempel vara kostnaden för att spränga bergtunnlar (givet ett visst utförande).

Gemensamt för de mer övergripande frågorna är att de påverkar två, flera eller alla andra kalkylposter. De representerar alltså beroenden mellan kalkylposter— na. Typiskt är att en ändring i en sådan parameter kan leda till en "Domino— effekt" som påverkar kalkylen på många andra ställen på ett svåröverskådligt sätt.

Det enklaste sättet att föreställa sig de här övergripande förutsättningarna är att tänka sig dem som "ursäkter i efterhand" när ett projekt har blivit dyrare än budgeterat, t ex att "utlandsvalutan blev 25 % dyrare" eller "vi var tvungna att forcera fram arbetet, eftersom myndighetstillstånden inte blev klara i tid". Ett känt aktuellt exempel är tunneln under Engelska kanalen som uppges ha blivit dubbelt så dyr som budgeterat. Det viktigaste skälet sägs vara att myndigheter— na hela tiden ställt högre och dyrare säkerhetskrav än de som kalkylen baserats

på.

Båda dessa typer av osäkerheter hanteras i en traditionell kalkyl oftast som ett procentpåslag på beräkningens slutresultat. Storleken på procentpåslaget uppskattas antingen känslomässigt eller erfarenhetsmässigt. Ju mer osäkerhet kalkylatorn känner, desto större procentsats. Med denna metod är det möjligt att utläsa hur stort påslag som gjorts för osäkerhet. Metoden fungerar bra när vi har goda erfarenhetsdata och överblickbara omvärldsförutsättningar. Metoden fungerar mindre bra när vi saknar referenser, där projektet är unikt eller komplicerat eller radikalt avviker från det vi är vana vid.

Ett alternativt sätt, som används ibland, är att redan i delpostema lägga in en marginal på säkra sidan. Detta medför att hanteringen av osäkerheter är totalt oöverskådlig även för den som sammanställer kalkylen. Metoden är därför helt olämplig i alla sammanhang.

På slutresultatet är det vanligt att göra känslighetsanalyser. Det innebär att man väljer ut någon parameter som åsätts ett annat värde än det antagna samtidigt som man studerar hur slutresultatet påverkas. Ibland studeras också konsekven— serna av kombinationer av vissa händelser. Metoden ger en viss handlings— beredskap men beaktar inte beroenden mellan olika parametrar.

SOU 19942108 317 31

6.5 Hur gör andra ?

Vid industriinvesteringar görs normalt en traditionell kalkyl. Vid stora, unika och komplicerade projekt börjar emellertid fler och fler att komplettera kalkylen med en metod som på ett bättre sätt än den "traditionella kalkylen" hanterar osäkerheter och som inte har de brister som en traditionell kalkylmetod har. I vissa branscher inom industrin är en strukturerad metod för analys och hantering av osäkra förutsättningar och risker/ möjligheter i samband med stora investeringar en förutsättning för långsiktig lönsamhet och överlevnad. Ett exempel på en sådan sådan bransch är olje— och gasindustrin där till exempel prospektering och utbyggnad av oljefält offshore innebär stora ekonomiska insatser och risker/möjligheter. Strategin och analysen i Oljebolagen har många paralleller med klassisk spelteori. En analysmetod som används heter till exempel Monte Carlosimulering.

6.6 Alternativ metod för att kalkylera under osäkra förutsätt- ningar

Nedanstående krav bör ställas på en metod som skall vara tillämplig i kalkyl— situationer med osäkra förutsättningar. Metoden bör:

på ett strukturerat sätt bearbeta osäkra indata och förutsättningar på ett strukturerat sätt hantera beroenden mellan olika kalkylposter ge stöd genom att koncentrera arbetet på de viktigaste frågorna ge ett värde på den totala bedömningens precision (ett mått på kvaliteten i

beräkningen)

rangordna de största osäkerheterna . presentera resultatet och indata på ett överskådligt sätt som ger en god överblick . göra hanteringen av osäkerheter "tydlig" och förhindra att dessa döljs i beräkningarna

. vara rimligt enkel

. vara möjlig att förklara för kalkylmedverkande och andra intressenter

En metod som uppfyller kraven är "Successiv kalkylering". Metoden återfinns till exempel hos byggentreprenörer, stora investerare, tum—key—leverantörer, skepp5varv och konsulter. Inom några av de stora aktuella infrastrukturprojek— ten (t ex delar av Dennispaketet i och omkring Stockholm) analyseras risker och möjligheter med hjälp av denna metod.

318 SOU 19941108 32

6.7 Successiv kalkylering

Den "Successiva kalkylmetoden" bygger på den s k "Successiva principen" som formulerades på 1960—talet vid Danmarks Tekniska Högskola. Metoden har vidareutvecklats och är idag ett effektivt verktyg för arbete i företag, för— valtningar och andra organisationer.

Den successiva principen är generellt användbar för till exempel tidsplanering, resursplanering, marknader, ekonomiska beräkningar som investeringar, offerter, lönsamhet och budget samt för analyser av risker och möjligheter. Den vanli- gaste användningen är för investeringsberäkningar.

Det anses normalt att statistik bara kan och får användas i situationer där det föreligger statistiskt tillfredsställande experiment, erfarenheter eller stickprov som kan anses tillhöra samma "population". Detta villkor är sällan uppfyllt inom planläggningsområdet. Det existerar ju egentligen bara ett relevant tal, nämligen det framtida faktiska värdet. Och det talet får vi kunskap om först när det är för sent. Det är därför, i enlighet med den traditionella statistikens skola, inte tillåtet att använda statistikens regler i den här situationen.

Användningen av statistiska regler i planläggningssammanhang baseras emellertid på en annan statistisk skola, nämligen den "Bayesiska statistiken". Den härstammar från 1700—talet, men har först på allvar fått någon utbredning inom matematiska och tekniska vetenskaper sedan 1960-talet.

De grundläggande påståendena inom den Bayesiska statistiken är:

”Människors subjektiva förväntningar kan uttryckas med en trovärdighets— funktion för vilken alla normala statistiska regler gäller.

Trovärdighetsfunktionen svarar här mot den vanliga normalfördelningskurvan (Gauss klockkurva). Alla vanliga statistiska begrepp används även här t ex standardavvikelse, varians, Gaussfunktion, median, frekvensfunktion, fördel— ningsfunktion etc.

Kort sagt, metoden tar hänsyn till kunniga specialisters subjektiva värdering av de ingående parametrarnas osäkerhet och möjliga spridning.

De viktigaste kännetecknen för den successiva kalkylen är:

- att metoden förutsätter en acceptans av att osäkerheter existerar.

att det är en arbetsmetod som garanterar en logisk och rationell arbetsprocess genom att problemen löses "uppifrån och ned". Istället för att börja med en detaljerad nedbrytning av projektet delas kalkylobjektet upp i ett fåtal stora delar så att överblicken bibehålls.

att bedömningsmetoden skiljer sig från en traditionell kalkyl där endast ett värde per kalkylpost anges. I den successiva kalkylen redovisas osäkerheten i varje kalkylpost genom att tre värden anges, nämligen ett troligt värde, ett extremt maximivärde och ett extremt minimivärde.

att alla beroenden (samband) mellan två, flera eller alla kalkylposter samlas i s k "generella villkor" som sedan värderas separat. Värderingen görs på samma sätt som för övriga kalkylposter med en trefaldig bedömning. I en översikt av de 10 största osäkerheterna i ett projekt är det påfallande ofta som de viktigaste parametrarna är av icke—teknisk karaktär, dvs är övergri— pande frågor.

att kalkylarbetet bedrivs i en stegvis process där metoden hela tiden ger anvisning om vilka delar som måste detaljeras/speciticeras. För varje steg förbättras den totala kalkylprecisionen.

att kalkylen tas fram av en kalkylgrupp i en gemensam arbetsprocess där själva arbetssättet är viktigt. I korthet går arbetet till så att en kalkylgrupp utses som innehåller erforderlig och heltäckande kompetens om hela projektet. Kalkylarbetet leds av en kalkylprocessledare som både har kunskap och erfarenhet från successiv kalkylering samt en viss teknisk generalist— kunskap. En viktig del av kalkylgruppens arbete är att identifiera och prissätta beroenden mellan olika kalkylposter/ansvarsområden.

att kalkylresultatet redovisar sannolik slutkostnad och kostnadsspridning.

att osäkerheterna rangordnas för vidare bearbetning och därigenom fokuserar arbetet på de viktigaste frågorna.

I en stegvis process förbättras kalkylprecisionen. Metoden ger i varje steg anvisning om vilka delar av kalkylen som är viktigast att bearbeta.

w TOTAL BEDÖMNING l 2 3 4 5 STEGNR

Figur 6.1 Steg för steg minskas kalkylens totala osäkerhet.

För varje kalkylpost anges tre värden, ett troligt värde, ett extremt minimivärde samt ett extremt maximivärde. Genom tillämpning av enkla statistiska formler beräknas medelvärdet och den totala osäkerheten för hela projektet.

”””” ”illum

Figur 6.2 Ur det konstruerade exemplet kan utläsas att ett budgetvårde på 78 Mkr har 90 % sannolikhet att underskridas. Ett värde på 64 Mkr har lika stor sannolikhet för att överskridas som att underskridas.

SOU 1994: 108 321 35

I varje kalkylsteg rangordnas osäkerheterna och det fortsatta kalkylarbetet kan därigenom fokukseras på de viktigaste frågeställningama. Vid anslutet kalkyl— arbete visar osäkerhetsöversikten de kalkylposter som mest bidrar till den totala osäkerheten.

1. Funktion hos vald teknisk lösn.

2. Byggkonjunktur, prisnivå 248 [:| 3. Teknisk kravspecitikacion 143 _

4. Bortglömt, törbisett iot m

5. Bergkvalitec, grundvatten 10% :]

6. Kostnadstördelninq olika aktörer: 108 m

7. Tidplan s: _ 8. Optimism/pessimism 2t _ 9. Kompetens hos personalen za E

_ puman _ DELVIS PÅVERKBAR :] EJ rävsaxen

Figur 6.3 Konstruerat exempel på osåkerhetsöversikt.

6.8. Nuvärdeskalkyl

Som underlag för SKIs beräkning av kommande års avgifter lämnar SKB uppgifter om investeringens storlek i fast penningvärde samt kostnademas fördelning i tiden relaterat till SKBs tidsplan. Genom en nuvärdeskalkyl kommer SKI fram till en rekommendation om avgiftens storlek. Eftersom en del av resonemangen nedan avseende tidsplanen hänger ihop med nuvärdeskal— kylen ges här en kort beskrivning.

In— och utbetalningar som inträffar vid olika tidpunkter kan göras jämförbara genom att använda nuvärdesmetoden. För samtliga in— och utbetalningar be— räknas med användning av en s k kalkylräntefot deras värden vid en viss tid- punkt (nutidpunkten). Vid en traditionell investeringskalkyl gäller regeln att om nuvärdet är positivt vid en viss kalkylränta så är projektet lönsamt.

I en nuvärdeskalkyl värderas en tidig intäkt/kostnad högre än motsvarande belopp vid ett senare tillfälle. _Skälet är att den tidiga intäkten skulle kunnat ha givit en ränta som gör att beloppet i kronor räknat är större vid en senare tidpunkt. Kopplingen mellan investeringens storlek i fast penningvärde och kostnademas fördelning i tiden utgörs således av nuvärdeskalkylen.

SOU 1994:108 323 37

7 SKBs kalkylmetodik

7.1 SKBs angreppssätt

SKB har i princip utfört en "traditionell kalkyl" med ovanstående språkbruk, dvs osäkerheter hanteras genom procentuella påslag. Kalkylen bygger på ett definierat system, nämligen KBS—3—metoden. Som tidigare nämnts kan detta koncept komma att ändras i såväl detaljer som övergripande. Påslagen i SKBs kalkyl är av två slag, nämligen:

. "normala påslag" ibland även kallade "konventionella påslag" "extra påslag"

Syftet med respektive påslag framgår av nedanstående citat.

I PM 20/93 "PLAN 93 Behandling av osäkerheter i kostnadsbedömningarna", daterade 1993—08—10, som är en av SKI begärd komplettering till PLAN 93, anger SKB: "I kostnadsberäkningarna för kärnkraftens radioaktiva restprodukter, som redovisas i de årliga PLAN—rapporterna, förekommer två typer av påslag för osäkerhet i beräkningarna. Först görs ett konventionellt påslag för osäkerhet och onoggrannhet i beräkningarna för varje systemdel. Härutöver görs ett extra påslag för att täcka osäkerheter av systemtyp, till exempel att anläggningsutforrnningen blir helt annorlunda eller att djupförvarets lokalisering ändras.

Påslagen för osäkerhet bedöms anläggningsvis med hänsyn till med vilken detalje- ringsgrad som anläggningen eller hanteringen beskrivits samt vilka erfarenheter som finns av likartade anläggningar. De konventionella påslagen varierar därvid mellan 5 % för driften av transportsystemet och 25 % för driften av djupförvaret."

I PLAN 93 anger SKB:

"Utöver normala kalkylmässiga osäkerhetspåslag för de olika anläggningarna görs i de här redovisade kostnaderna även ett extra påslag för att ta hänsyn till osäkerheter i själva systemutfonnningen och andra osäkerheter av mera över— gripande karaktär. Detta påslag är 15—20 % för de tillkommande anläggningarna och ingår i det redovisade totala påslaget. Exempel på osäkerheter som detta påslag skall ta hänsyn till är kapselval, lokalisering av olika anläggningar och djupförvarets utformning samt tidsplanen."

"...beslut om att bränslet skall återtas och en ny plats väljas för deponering ..... ryms även inom det extra påslaget."

I PM 20/93 anger SKB vidare: "Flera av anläggningarna och systemen kommer att byggas och drivas långt fram i tiden. En viss osäkerhet är därför förknippad med bedömningen av kostnader, krav och anläggningsutformning över en så lång tidsperiod. Vidare föreligger osäkerheter

324 SOU 1994:108 38

om valt system för inkapsling och deponering, om risken att behöva överge en vald plats samt om behovet av extra pilotanläggningar.

I kostnadsberäkningarna görs därför ett extra påslag på de sena kostnadema på 10— 20 % för att ta hänsyn till osäkerheter av denna typ (motsvarar figur 7.1 nedan, vår anmärkning). Avsikten är att påslagen för osäkerhet skall kunna minskas efterhand som större kunskap om systemutformningen erhålles."

De totala påslagen, dvs summan av de normala och extra påslagen, har tidigare redovisats i tabell 5.1. l tabell 7.1 nedan redovisas dessa var för sig.

Normalt påslag

Brutto— kostnad Mkr

Adm/FUD Transp Rivn kkv CLAB CLAB etapp 11 lnkapsl anl Djupf ind omr Djupf — bränsle Djupf — övrigt avfall SFR

Upparbetning

45 873 36 091 6 327 3 455

Tabell 7.1 Kostnader och osäkerhetspåslag - 25 års drift av samtliga kkv (Mkr).

I tabellen från SKB har kostnaderna redovisats mycket detaljerat med ända upp till 5 signifikanta siffror i enheten miljoner kronor. Med hänsyn till osäkerheter kring koncept och systemutformning kan detta ge intrycket av att precisionen i uppgifterna är större än de i verkligheten är.

SOU 1994: 108 325 39

I tabell 7.2 redovisas de anläggningsvisa procentuella påslagen för osäkerhet.

Normala påslag Extra

m.m pålägg % ., - slag Pro— Byg- cess gande

Transport '

SKB adm och FUD

Rivning KKV CLAB _ CLAB — Etapp II 10,0

Inkapslingsanlägg- 15,0 ning

Djupförvar industri— 20,0 område

Djupförvar - 15,0 bränsle

Djupförvar - 15,0 övrigt avfall

SFR ]

SFR 3 _

Tabell 7.2 Pålägg för oförutsett i procent. Källa: SKB.

Som jämförelse kan nämnas att Banverket för jämvägsprojekt använder sig av osäkerhetspåslag i intervallet 10-25 % beroende på hur långt projekteringen hunnit — ju mer exakt projektering, desto lägre påslag.

Inom olje— och gasindustrin, off—shore, har man ofta ett strukturerat arbetssätt där man arbetar med olika kalkylnoggrannheter i projektets olika skeden. En kostnadsuppskattning under ett tidigt skede, tex ett förstudieskede, åsätts ett osäkerhetsintervall på cirka : 30 %.

Under nästa skede, förprojektering, ökar kalkylprecisionen till cirka : 20 %.

Efter detaljprojektering och i samband med investeringsbeslut förväntas noggrannheten vara cirka : 10 %.

Noggrannheten inom viss kostnadsuppskattningsklass anger vilket belopp som erfordras för att de verkliga kostnaderna med 90 % sannolikhet kommer att underskrida valt belopp.

SKBs totala osäkerhetspåslag redovisas nedan grafisk, dels vilka procentsatser som ansatts (figur 7.1), dels påslagen angivna i miljarder kr (figur 7.2).

Adm/FUD Tranap Rlvn kkv CLAB

CLAB etapp ll lnkapel

Djupt lnd omr Djupt bränsle Djupt övr avfall SFR Upparbetning Totalt

Figur 7.1

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX * AXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

ÄXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

tXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX 1:

axxxxxxxxxxxxxxxwm

0 10 20

AXXXV Normalt påslag

30 40 50 80

procent

Extra påslag

PLAN 93 (25 års drift av samtliga kkv).

70

Genomsnittligt påslag i procent för osäkerhet för olika anläggningar i

SOU 1994:108 327 41

Adm/FUD Transp ' Rlvn kvv CLAB

CLAB etapp || # lnkapsl .

Dlupf lnd omr XW . Dlupf bränsle ' _ NE Dlupf övr avfall SFR Upparbetnlng

xxxxxxxx'

0 2 4 6 e 10 1 2 14 1_6 Mlljarder kr

Nettokostnad Normalt pulse Extra pulse

Figur 7.3 Genomsnittligt påslag i miljarder kr för osäkerhet för olika anläggningar (25 års drift av samtliga kw).

7.2 Exempel på övergripande osäkerheter av system— eller om- världskaraktär i SKBs kalkyl

En viktig kategori osäkerheter är de som berör två, flera eller alla kalkylposter. En ändrad bedömning av en sådan osäkerhet slår igenom på flera ställen i kalkylen. Nedan redovisas några exempel på sådana osäkerheter som vi funnit vid genomläsning av främst SKBs PLAN 93 och SKIs "Förslag till avgifter för år 1994" samt vid intervjuer med företrädare för SKB och SKI. Sammanställ— ningen kan säkert kompletteras av personer som har mer ingående kunskaper om den framtida anläggningen och processerna. Med den successiva kalkylens nomenklatur kan sammanställningen anses vara ett första utkast till "generella villkor" (se beskrivningen under punkt 6.7).

- förändringar i det övergripande konceptet KBS-3

systemets komplexitet

- lokalisering av slutförvar och inkapslingsstation

— djupförvarets utformning (t ex annan utformning än dagens vertikala, borrade

kapseltunnlar, förläggningsdjup mer eller mindre än 500 m. Ramp kontra hiss eller mellanformer ?)

328 SOU 19942108 42

extra pilotanläggningar

geologi, geoteknik etc. Extremt höga krav på bergkvalitet med hänsyn till att traditionella bergförstärkningsåtgärder eventuellt inte är användbara.

— kapselval — lagringsvolymer ("packningsgrad" på avfallet/bränslet)

antalet kapslar/antalet element per kapsel (utbränningsgrad, bränslets resteffekt, bränslets ålder vid deponeringen etc)

— tidsplan (se resonemang nedan) utbyggnadsprincip (för närvarande stegvis)

logistik/byggplanering (t ex byggaktiviteter i slutförvaret skilt från depone— ringsarbetet)

rivningsmetoder för kärnkraftverken (manuellt arbete kontra automatiserat)

teknisk forskning och utveckling

svetstekniker inklusive kontrollmetoder

— möjlighet att överföra erfarenheter från andra industriella processer

— värmeutbredning, inklusive beräkningsprogrammet SOLVIA etc

-— utförandemetoder

— inlämingseffekter, skaleffekter, vardagsrationaliseringar

— projektstyrning, effektivitet

— kompetens, särskilt i senare skeden

— kraven på "nollfel", dvs eftersom det för vissa moment inte är möjligt att kontrollera funktionen eller korrigera ev fel ställs mycket höga krav på kunskap, provningsmetoder och utförande

— avtalsformer för entreprenörer och leverantörer

- löneförhållanden, personalkostnader

SOU 1994: 108 329 43

- myndighetskrav/säkerhetskrav

gränsvärden för friklassningsklassificering av olika komponenter från kärnkraftverken

miljökrav, hänsyn till omgivningen

— konjunkturen under upphandlings- och genomförandefasen (främst bygg— och anläggningssektorn)

— bränslemängd att förvara. Även för de tre kalkylfallen med olika drifttidsför— utsättningar kommer bränslemängden att vara osäker på grund av varierande tillgänglighet och efterfrågan på kärnkraftsel.

samhällsutvecklingen

— beslutsprocess, beslutsförmåga

politiska förhållanden

valutakurser

optimism/pessimism/taktik hos uppgiftslämnama

förbiseenden, bortglömt, dubbelräknat

Som framgår av exempellistan ovan, är många av dessa "generella villkor" av icke—teknisk art. Samtidigt är de exempel på förhållanden som på ett eller annat sätt kommer att påverka slutkostnaden i positiv eller negativ riktning. Exempel på positiv osäkerhet är möjligheten att nya utförandemetoder kan medföra lägre utförandekostnader. Exempel på negativ osäkerhet är risken att valutakursen försämras. I komplicerade projekt med långa utförandetider är det påfallande ofta som icke—tekniska frågor är högt rangordnade på osäkerhetsöversikten. För att göra sammanställningen komplett erfordras ett gemensamt arbete av personer som har grundlig kunskap inom ämnesområdet. Olika personer har pekat på några av ovanstående osäkerheter allt utifrån sina egna kunskaper, erfarenheter och referenser. Vi har inte kunnat finna att SKB genomfört en analys av denna typ. Företrädare för SKB har uppgivit att SKB överväger att genomföra scenarie— eller känslighetsanalyser i PLAN 94.

I SKBs PLAN 93 beskrivs tre kalkylfall med olika kalkylförutsättningar med avseende på drifttid för kärnkraftverken, nämligen:

. drift till år 2010 . 25 års drift . 40 års drift

Vi har inte, för något av de tre fallen, funnit någon total huvudtidsplan för hela projektet där samtliga övergripande aktiviteter överskådligt redovisas samlat på ett ställe, som visar de logiska sambanden mellan olika aktiviteter, besluts— punkter och kontrollstationer. I SKBs PIAN 93, figur 2.2, redovisas till exempel inte när rivningen av kärnkraftverken planeras ske. Den informationen måste sökas på annat ställe.

SKBs tidsplan har av SKI kritiserats för att vara alltför optimistisk, dvs att många aktiviteter har förlagts orealistiskt tidigt. SKB uppger att tidsplanen har utformats för att nuvärdeskalkylen vid avgiftsberäkningen skall ge ett resultat på säkra sidan. Som ovan redovisats i beskrivningen av nuvärdeskalkylen får ju tidiga kostnader större betydelse vid avgiftsberäkningen än sena kostnader.

Det är dock inte säkert att sambanden alltid är så enkla att tidigt förlagda aktiviteter alltid innebär ett kalkylresultat på säkra sidan. En förändring i tidsplanen skulle kunna medföra krav på ändringar i den tekniska lösningen. Till exempel skulle en senareläggning av vissa rivningsaktiviteter kunna medföra krav på ett högre tempo i inkapslingen, vilket i sin tur skulle innebära krav på högre kapacitet (antal hanterade kapslar per tidsenhet) i inkapslings— anläggningen. Det skulle troligen innebära högre kostnader. Ett annat exempel kan vara om utvärderingen efter etapp 1 leder till att lokaliseringen av slutförvaret måste ändras. Kommer en sådan händelse att innebära att sluttidpunkten, när allt arbete skall vara avslutat, blir senarelagd? Eller måste arbetet istället bedrivas snabbare? Vilka krav kan framtida politiker komma att ställa?

En realistisk och genomförbar huvudtidsplan bör således vara en kalkylförut- sättning på samma sätt som den tekniska lösningen är det. Den tekniska lösningen, tidsplanen och kalkylen beror av varandra. Ändras någon av dessa kan de andra komma att påverkas. Varje kalkyl enligt ovan bör således ha sin egen tidsplan.

I ett normalt industriprojekt styrs tidsplanen normalt av att anläggningen/pro— cessen skall vara driftsatt vid en viss beslutad tidpunkt och av behovet att

SOU 1994:108 331 45 minimera räntekostnaderna och kapitalbindningen före driftsättningen. I detta fall styrs istället tidsplanen av att en säker deponering skall ha genomförts vid en tidpunkt omkring år 2050.

8 Slutsatser

Att beräkna kostnaderna för att riva Sveriges kärnkraftverk och hantera kärnavfallet är en svår och unik uppgift jämfört med många andra infrastruk— tur— eller industriinvesteringar. Det finns stora osäkerheter av system- och omvärldskaraktär.

SKB har i princip utfört en "traditionell kalkyl", dvs osäkerheter hanteras genom procentuella påslag. SKB arbetar med ett "normalt påslag" för osäkerhet och onoggrannhet i beräkningarna för specificerade tekniska lösningar. Vidare används ett s k "extra påslag" för osäkerheter av systemtyp och av övergripande karaktär. Genom dessa båda kan den "traditionella kalkylen" sägas ha kvalificerats och anpassats till existensen av övergripande osäkerheter kring framtida systemutformning.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs mycket omfattande beräkning av baskostnadema, dvs kostna— derna exklusive påslag. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept. Vår uppfattning är att de metoder för kostnadsgranskning, av valt koncept, som beskrivits av SKB och SKI är tillfredsställande.

De av SKB valda nivåerna på "normala påslag" är i nivå med de som andra investerare använder sig av för specificerade tekniska lösningar.

Konstaterandet att kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna är väl beräknade/uppskattade. Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar man på rätt koncept? Hur säkert är det att det beskrivna systemet är det som slutligen kommer att utföras? Vilka förändringar kan komma att ske?

Mot denna bakgrund har tyngdpunkten i våra analyser därför lagts på hante— ringen av övergripande systemosäkerheter.

SKB uppger att deras senaste program för forskning, utveckling och de— monstration, FUD 92, i stor grad påverkar förutsättningarna i årets kostnads— beräkningar. Den granskning som SKI har genomfört av detta program belyser de mycket stora osäkerhetsfaktorerna i kostnadsbedömningarna. På ett flertal punkter lyfter SKI fram osäkerheter vad avser teknik, ekonomi, strategi etc för den lösning som ligger till grund för kostnadsberäkningarna. I sin granskning konstaterar SKI vidare:

"Även om SKBs program nu konkretiseras i större utsträckning i form av planer på att bl.a. uppföra anläggningar så kommer dock under avsevärd tid kravet på allsidighet och alternativ i FoU-programmet att behöva kvarstå."

Kravet på allsidighet och alternativ under avsevärd tid medför att de konceptu— ella förändringarna kan komma att bli omfattande. Idag gjorda kostnads- och osäkerhetsbedömningar kan inte med automatik appliceras på nya koncept.

Möjliga åtgärder/förändringar

Vår bedömning är att nedan föreslagna åtgärder/förändringar successivt skulle leda till en ökad kunskap om osäkerheter, samband mellan olika kalkylposter och därmed säkrare kostnadsbedömningar.

. SKBs kalkylmetod skulle kunna kompletteras med en strukturerad metod en— ligt principen "uppifrån och ned" för hantering av osäkerheter och beroenden mellan olika kalkylposter. En möjlig metod är till exempel den s k succes— siva kalkylmetoden. Den behöver anpassas en del med hänsyn till projekt— läget och för att utnyttja det redan utförda kalkylarbetet. Denna kalkylmetod används i många andra komplicerade projekt och vi ser inget skäl till att den inte skulle kunna användas i detta projekt.

Om en sådant kalkylarbete initieras, kommer resultatet från den samtidiga utredningen om scenarier, som ligger utanför det basfall som SKB baserar sin kalkyl på, att kunna användas.

. En sådan kalkyl bör förnyas periodiskt. Kalkylen beskriver alltid läget baserat på kunskapen vid kalkyltillfallet. I takt med ökande kunskap blir kalkylprecisionen bättre och bättre och projektreserven för oförutsedda händelser/kostnader kommer därmed att kunna minskas.

. Kalkylen kan utnyttjas som ett medel och ett stöd för projektledare och del- projektledare att identifiera och bearbeta teknik— och tidsberoenden mellan olika delprojekt. Redovisa logiska beroenden mellan olika aktiviteter, beslutspunkter och kontrollstationer. Tidsplanen blir på detta sätt en kalkylförutsättning.

. Ett första steg i denna riktning skulle kunna vara att för de viktigaste kalkylparametrama istället göra känslighetsanalyser. Företrädare för SKB har uppgivit att SKB överväger att göra detta i PLAN 94.

. Det bör fastställas vilka arbeten/aktiviteter som skall ingå i kalkylen. Frågan om en eventuell omlokalisering av djupförvaret efter etapp 1 skall ingå i kalkylen eller ej bör avgöras efter en värdering av sannolikheten för att detta inträffar. Om sannolikheten för platsbyte med dagens kunskap inte kan visas vara mycket liten bör kostnaden för närvarande tas med i kalkylen. Det framtida arbetet, t ex inom FUD—programmet, bör då sträva efter att öka kunskapen om just denna fråga. En konsekvens av ökad kunskap kan då vara

att kostnadsposten vid ett senare tillfälle kan tas bort ur kalkylen i samband med den årliga översynen av avgiftsberäkningen.

En synpunkt är att de totala investerings— och reinvesteringskostnadema utgör en förhållandevis liten del av de totala kostnaderna, cirka 27 %. Däremot svarar rivningsarbetet och drift av olika anläggningar tillsammans för cirka 64 % av de totala kostnaderna. Dessa kostnader består till en betydande del av personalkostnader, vilket torde göra att den totala kostnaden starkt påverkas av antaganden om löneförhållanden och personalkostnader.

Underlaget för bedömningen av kostnaderna för att riva kärnkraftverken är från 1986. I senare kalkyler har kostnaderna indexuppräknats. En ny kostnadsberäk— ning uppges finnas framme ungefär i mars 1994. I detta arbete har ingen information om det kalkylarbetet kunnat inkluderas.

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. Möjligen förefaller det som att rivningskostnadema uppskattas bli högre i Storbritannien och Tyskland än i Sverige. Kostnadsbedömningama för omhändertagande av avfall ger likartade resultat i Sverige och Finland.

Under 1993 har delprojekt för inkapsling och djupförvar etablerats från att tidigare ha varit FUD—uppgifter. Det kommer att möjliggöra att hela uppgiften med att riva kärnkraftverken och omhänderta rivningsavfall och använt kärnbränsle bedrivs som ett projekt med sammanhållen tidsplan, kalkyl, teknik, genomförandeplan där delprojektledama har ett uttalat ansvar bl a för kalkylerna inom sitt ansvarsområde. För närvarande har kalkylfrågor på SKB hanterats gemensamt för hela verksamheten av ett mindre antal personer vilket ger god överblick och kontinuitet. De nya delprojekten med flera aktörer involverade kommer sannolikt att ställa höga krav på metodik och samordning av kalkyl— och osäkerhetsfrågor. En fördel med detta är att kopplingen mellan teknik och ekonomi blir starkare.

Inom vårt uppdrag är det inte möjligt att verifiera SKBs totala kalkylresultat. Vi har ovan anvisat ett möjligt angreppssätt för att öka kalkylprecision. Den anvisade metoden förutsätter medverkan av personer med grundliga kunskaper inom ämnesområdet.

SOU 1994: 108 335 49

Referenser

SKB Kärnkraftens slutsteg, PLAN 93 Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter (med bilagor).

SKB Kärnkraftens slutsteg, PIAN 93 Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter (med bilagor).

SKI Förslag till avgifter för år 1994. Teknisk rapport 93:38.

SKI Förslag till avgifter för år 1993. Teknisk rapport 92:23.

SKB FUD—PROGRAM 92 Kärnkraftens behandling och slutförvaring, september 1992.

SKB UNDERLAGSRAPPORT TILL FUD—PROGRAM 92 Detaljerat FoU—program 1993—1998, september 1992.

SKI SKIs Utvärdering av SKB:s FUD—PROGRAM —92 Sammanfattning och slutsatser, mars 1993.

SKB Verksamheten 1992. SKB SKB 91 Slutlig förvaring av använt kärnbränsle. Berggrundens betydelse för säkerheten, maj 1992.

SKB KÄRNKRAFTENS SLUTSTEG Teknik och kostnader för rivning av svenska kärnkraftverk, maj 1986.

NEA—OECD "Decommissioning of Nuclear Facilities" NEA—OECD Paris 1991

NEA—OECD "The Cost of High—Level Waste Disposal in Geological Repositories" NEA—OECD Paris 1993

NEW Tidskriften "Nuclear Europe Worldscan" No 11/12 Nov/Dec 1993, Bern SKB Intervjuer med Hans Forsström och Maria Wikström. SKI Intervjuer med Mårten Eriksson, Sören Norrby och Rolf Sjöblom.

SKB PM 20/93 "PLAN 93 — Behandling av osäkerheter i kostnadsberäk— ningarna", dat 93—08—10.

SKB

SKB

PM "SKB PLAN 93 Kompletterande redovisning", dat 93—08—16.

PM 14/93 "PLAN 93 Kostnader för att återta kapslar och välja ny plats", dat 93—08—10.

Projekt Planlaegning i en foranderlig verden. Instituttet for Anlaegsteknik, Danmarks Tekniske Hojskole, Steen Lichtenberg, 1984.

Reprint from INTERNET 1988, Glasgow: New Generation of Risk Management in Off—Shore Projects.

Reprint from NORDNET — INTERNET PMI —87, Reykjavik, Iceland. Life Cycle Estimates for early decision — making.

Kärnbränslefondsutredningen

1993—12—16

Uppdragsbeskrivning för ÅF Energikonsult

1. Uppdragets syfte

SKBs uppskattningar av kostnaderna för hantering av kärnavfall samt rivning av kärnkraftverken bedöms på basis av granskning av kalkylmetoder och analogier med andra jämförbara stora projekt.

2. Uppdragets genomförande

Utgångsmaterialet är SKBs Plan 92 och Plan 93 med bilagor samt SKIs förslag till avgifter för 1993 och 1994 (tekniska rapporter 92:23 resp 93:38). Analysen förutsätts också baseras på intervjuer och diskussioner med företrädare för SKB och SKI.

Uppgifter

1. Bedömning av vald kalkylmetod och identifiering av osäkerheter i kostnadsberäkningarna. Bedömningen syftar till att peka på osäkerheter och att belysa alternativa sätt att fastställa olika kostnader.

2. översiktlig kontroll av kostnadsnivåer mot kostnaderna i jämförbara projekt inom andra områden.

3. Bedömning av om det sätt på vilket SKB kalkylerar sina kostnader skiljer sig i några viktigare avseenden från vad som är brukligt när man i allmänhet kalkylerar kostnader för stora unika projekt. På vilket sätt har SKB tagit hänsyn till osäkerheter i teknisk lösning, kalkylindata och i omvärldsförutsättningar? Vad är i så fall skälen till detta?

4. Slutsatser

3. Resurser för genomförande

En projektgrupp bildas för genomförandet med Hans Åkesson som projektansvarig. I projektgruppen ingår förutom Hans Åkesson civilingenjörerna Håkan Lundberg och Jan Sjödin samt Björn Svedemar från Cepro AB

fun-. lätena-.: p.: 1435qu

._ 1_ ', - 'éääönnh ”ql—' ,|-—'l- få ? '|u'* . ' ,-"?*|'l_ 'i' % WWII , *"

gama

r: -r m'uä'j _+ Ei Höj. ELS'N |

w 1 |le n

J'M.

r what-£ 11; 54

. snäll!-903 malmö!" . ;; ijilhdgtg US,-:o Liao

SOU 1994:108 339

Bilaga 9

Rapport från Åhagen & Co AB och Karinta-Konsult

Uppdrag från Kärnbränslefondsutredningen 10/93

EN STUDIE RÖRANDE KÄRNAVFALLETS KOSTNADER

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOSTNADSBERAKNINGAR

Kjell Andersson Karinta-Konsult

Harald Ahagen Ahagen &Co AB

Stockholm, april 1994

Denna studie har genomförts på uppdrag av KärnbränsIefondsutredningen (M 1993106). Uppdraget har genomförts av Åhagen&Co och Karinta Konsult gemensamt. De synpunkter och rekommendationer som framförs är uppdragstagarnas och behöver ej överensstämma med Kärnbränslefondsutredningens synpunkter,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING

2 BAKGRUND

3 KOSTNADSKALKYLERNAS UPPBYGGNAD 3.1 KBS-3 Systemet 3.2 Kostnadsberäkningarnas konservatism och systematik

3.3 Kostnadsberäkningar i treårsintervall

4 OLIKA KÄLLOR FÖR OSÄKERHET | NUVARANDE BERÄKNINGSSYSTEM

4.1 Olika kategorier osäkerheter

4.2 Beskrivning av SKBs nuvarande påslag för osäkerheter

4.3 Normalt påslag

4.4 Extra påslag

4.5 Kommentarer till SKBs metodik för osäkerhetspåslag 5 EXEMPEL SCENARIEANALYS SOM EN METOD ATT SYSTEMATISKT BELYSA OSAKERHETER

5.1 Övergripande systemfrågor och systemscenarier

5.2 Kostnadsberäkningar för inkapsling

5.2.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

5.2.2 Scenarier som kan påverka kostnaderna för inkapsling

5.3 Kostnadsberäkningar för djupförvaret

5.3.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

5.3.2 Scenarier som kan påverka kostnaderna för djupförvaret

5.4 Kostnadsberäkningar för rivning

5.4.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

5.4.2 Resultat avgenomförda rivningsstudier och scenarier som kan påverka kostnaderna för rivning

5.5 SKBs tidplan

5.6 Användande av beräkningsfall med ett basfall och scenariegrupper 5.6.1 Gruppering av scenarier 5.6.2 Beräkningsfall

Sammanfattning

5.7 Kostnadsposter som idag inte ingår i kostnadsberäkningarna

. 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 6.1 Sammanfattande slutsatser

6.2 Rekommendationer

Referenslista

1 INLEDNING

Regeringen har under en längre tid planerat en utredning för att se över det finansieringssystem som finns för att täcka kostnaderna i samband med främst rivning av kärnkraftverken, transport och mellanlagring av det använda bränslet, slutförvaring och därmed sammanhängande aktiviteter.

| maj 1993 beslutade regeringen att tillsätta denna utredning "Utredning om översyn av kapitalförvaltningen m.m. enligt lagen (1981 :669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m." (direktiv 1993161 ).

Utredningen avser i huvudsak behandla tre frågeställningar vilka är:

- förvaltningen av fonderade medel,

- real förräntning av fonderade medel, och

- kostnader för kärnkraftproduktion.

Utredningen använder bland annat experter och konsulter för att genomföra uppdraget.

Utredningen har gett Åhagen&Co och Karinta Konsult i uppdrag att diskutera och belysa förutsättningarna för SKBs kostnadsberäkningar gällande hantering av kärnavfall och rivning av kärnkraftverken på basis av alternativa scenarier. l uppdraget har också ingått att göra översiktliga kostnadsuppskattningar för dessa scenarier.

Studien har genomförts med hjälp av den kunskap författarna har om det tilltänkta systemets tekniska och säkerhetsmässiga uppläggning samt den förändrade strategiska planering som presenterades av SKB i FUD-Program 92. SKBs material som ligger till grund för beräkning av fonderingsbehovet har studerats och handläggare inom SKB och SKI har intervjuats om det nuvarande systemet för kostnadsberäkningar. Syftet har varit att skaffa kunskap om systemets uppbyggnad, hur robust det ter sig och att identifiera delar som skulle kunna förbättras.

Författarna har dessutom deltagit vid ett möte ordnat av SKl där företrädare för SKB, SKI och oberoende experter på projektering och kostnadsberäkningar av stora anläggningar deltagit. Sist i rapporten återfinns de referenser som använts som underlag till denna rapport samt namnen på de personer som kontaktats under studien.

2 BAKGRUND

Sverige har sedan 1981 en lag (Finansieringslagen 19811669, numera 1992z1537) som reglerar kämkraftbolagens och myndigheternas ansvarsområden vad gäller kostnadsberäkningar, avgifter för avfallets hantering m.m. och fondförvaltning.

I jämförelse med andra större anläggningsprojekt är några aspekter speciella vad gäller de åtgärder som skall vidtagas för avfallets omhändertagande och rivning av kärnkraftverk. Några exempel är:

- Finansieringen måste säkerställas flera decennier före själva investeringstillfället då en stor del av investeringarna sker efter det att kärnkraftverken planeras vara ur drift,

- Tekniken är till största delen-oprövad nationellt och internationellt vad gäller inkapsling och djupförvaring. Aven rivning av kärnkraftverk av den storlek som det gäller innehåller tekniska osäkerheter.

- Slutgiltiga krav på säkerhet och strålskydd samt på kvalitetssäkring och kvalitetskontroll saknas. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder påbörjat ett arbete med att definiera övergripande kriterier för radioaktivt avfall och gett ut den så kallade flaggboken (Ref 1). De svenska myndigheterna kan förväntas att på basen av de nordiska kriterierna fortsätta arbetet och bl.a. definiera de villkor och föreskrifter som kommer att gälla. Eftersom arbetet med myndighetskrav kan komma att pågå fram till tidpunkten för byggtillstånd för respektive anläggning är nivån på kraven och därmed sammanhängande kostnader osäkra. Genom programmets långa tidsomfattning kan de slutliga kraven komma att påverkas av ett förändrat kunskapsläge och nya värderingar.

- Djupförvarets konstruktion erbjuder endast mycket begränsade möjligheter till erfarenhetsåterföring.

Kostnaderna avser åtgärder som behövs för att skydda kommande generationer från allvarliga konsekvenser av en aktivitet som dagens generation har nytta av. En grundläggande princip är därför att kostnader skall ej föras över på kommande generationer.

Kärnkraftbolagen fonderade medel i egen regi för avfallets omhändertagande fram till finansieringslagens ikraftträdande. Sedan lagens ikraftträdande har kärnkraftbolagen via Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, årligen ansvar för att ett underlag för avgiftsberäkning överlämnas till den myndighet som regeringen utsett att granska underlaget. Denna myndighet, som sedan 1992 är Statens kärnkraftinspektion, SKl, skall därefter överlämna ett förslag till avgift per producerad enhet kärnkraftel till regeringen. Den avgift som regeringen beslutar tas sedan ut från dagens konsumenter av kärnkraftel.

Således initierades i början av åttiotalet ett systematiskt arbete med att ta fram ett tekniskt och ekonomiskt underlag för att kunna beräkna de totala kostnaderna för kärnkraftens avfallshantering iform av transporter, mellanlagring, inkapsling, djupförvaring och rivning av kärnkraftverken.

Genom den så kallade villkorslagens tillkomst hade SKB tidigt presenterat hur det använda kärnbränslet skulle kunna omhändertas genom upparbetning i KBS—1 rapporten (Ref 2). Senare kom KBS-2 rapporten (Ref 3) som visade hur omhändertagandet skulle kunna ske genom direktdeponering, d.v.s. utan Upparbetning. Detta alternativ kom sedan att bli kraftindustrins huvudlinje som också numera ligger till grund för kostnadsberäkningarna. Då kostnadsberäkningarna initierades fanns således ett system presenterat i konceptform. En förnyad säkerhetsanalys i samband med presentation av KBS-3 rapporten (Ref 4) genomfördes inför laddningen av de två sista kärnkraftsreaktorema år 1983.

Genom KBS granskningarna har systemet genomgått omfattande nationell och internationell granskning. Detta system har utgjort en god bas för kostnadsberäkningarna. Vi återkommer i kapitel tre nedan till systemet och i kapitel fyra till olika kategorier osäkerheter som ingår i beräkningarna och hur dessa hittills tagits om hand.

Internationellt har olika modeller valts för finansiering av avfallsanläggningar och rivning. Då Sverige utgör ett undantag vad gäller att ett datum för kärnkraftens avveckling beslutats av riksdagen framstår även finansieringsfrågorna som mer konkreta i Sverige än i flertalet andra nationer på grund av att den maximala intjänandetiden och respektive avfallsmängd är given.

I jämförelse med andra nationer med kärnkraft där vi har viss insikt i finansieringssystemet (t.ex. USA, Schweiz, Finland, Kanada, Spanien), har Sverige ett väl definierat system med klara ansvarsförhållanden som framstår som väl organiserat och fungerande.

Med tanke på det avvecklingsbeslut som föreligger och de därmed i tiden begränsade intjänandemöjligheterna finns det dock anledning att studera hur robust det svenska finansieringssystemet är mot vissa möjliga händelser ("scenarier") utanför det fall som SKB använt för sina kostnadsberäkningar. Vi återkommer i kapitel fem till hur en scenarieanalys för kostnadsberäkningar skulle kunna organiseras.

3 KOSTNADSKALKYLERNAS UPPBYGGNAD

Kärnkraftbolagen initierade i och med den så kallade villkorslagen ett program för att utveckla en säker lösning för det radioaktiva avfallet och det använda bränsle som genererades vid drift av de svenska kärnkraftverken. Under arbetets gång utreddes formerna och ansvarsområdena för omhändertagande av det svenska kärnavfallet och rivning av de svenska reaktorerna. Utredningarna ledde till införande av en finansieringslag och en ny kärntekniklag.

Genom lagsystemet krävs kärnkraftbolagen på en löpande uppdatering av sitt arbete genom att vart tredje år, med början 1986, i detalj redovisa sina planer för de närmaste sex åren (de så kallade FOU-programmen) och genom att varje år redovisa uppdaterade beräkningar av kärnkraftens kostnader (de så kallade Plan-rapporterna) med början 1982.

') Ovre ånalsperioden avser driltskede 1

Figur 1 Plan över hanteringen av kärnavfallets radioaktiva restprodukter. Källa SKB Plan-93.

3.1 KBS-3 systemet

Kostnadsberäkningarna bygger på så kallad direktdeponering av använt kärnbränsle (d.v.s. utan upparbetning) enligt den metod som nu allmänt kallas KBS-3 metoden. Systemets olika delar framgår av Figur 1.

ål » omm FW ml Sl - SIA"? ål- MMSAVFNA

all-lamt]

munnen &!!!"

tum _" FULLSKALEDRIFI m

Figur 2. Översiktlig tidplan - anläggningar för hantering av kärnkraftens restprodukter.

Figur 2 visar SKBs tidplan enligt programmet för forskning, utveckling och demonstration, FUD-92 (Ref 5), för när de olika anläggningarna skall byggas och tas i drift. En grundläggande, och fr.o.m. FUD-92 ny, princip i systemet är att deponering av använt kärnbränsle planeras ske i två faser: demonstrationsdeponering och slutförvaring. Beslutet att ta steget till slutförvaring tas efter det att demonstrationsdeponeringen är genomförd och utvärderad. Kostnadsberäkningarna är baserade på att demonstrationsdeponeringen pågår mellan år 2008 och 2012. Den andra fasen pågår mellan år 2020 och 2040. För inkapslingsstationens del innebär tidplanen att driften på motsvarande sätt indelas i två faser.

Här ger vi en kort beskrivning av de delar av systemet som ännu återstår att bygga.

lnkapslingsstation

I och med FUD-92 har SKB valt ett kapselutförande som huvudalternativ bestående av en yttre kopparkapsel och en inre stålkapsel. Kopparkapseln har en ytterdiameter på 880 mm och en höjd av ca 5 meter. Kopparväggens och stålväggens tjocklek är 50 mm vardera.

Inkapslingsstationen planeras nu förläggas i direkt anslutning till befintlig CLAB- anläggning. Anläggningens utformning finns presenterad i layout som underlag till kostnadsberäkningarna. Den innehåller funktioner för mottagning, inkapsling, förslutning, kvalitetskontroll, mellanlagring och uttransport. Inkapslingsstationen innehåller också motsvarande funktioner för härdkomponenter och interna delar som där skall gjutas in i betongkokiller.

Totalt skall ca 4500 kapslar tillverkas i inkapslingsanläggningen. | 1993 års uppdatering av kostnadsberäkningarna för kärnkraftens restprodukter, Plan-93 (Ref 6), antas att 400 kapslar tillverkas under perioden 2007 - 2011 och resterande 4100 under perioden 2020 -2040. Därefter kommer anläggningen att rivas.

Djupförvar för använt bränsle

Utformningen av djupförvaret har anpassats till att deponeringen av bränsle sker stegvis. I första steget deponeras 400 kapslar. I Plan-93 förutsätts att en separat förvarsdel arrangeras för dessa i djupförvaret.

Djupförvaret kommer att ha ett industriområde som kommer att innehålla ett antal byggnader och servicefunktioner. Omfattningen kommer att vara beroende av platsspecifika förhållanden samt slutlig utformning av vissa funktioner t ex transporter mellan markytan och förvarsnivån, d.v.s. schakt alternativt ramp.

Slutförvaret för använt bränsle, SFL 2, planeras att läggas ca 500 m under markytan. Placeringen av djupförvarets centraldel och olika deponeringsområden kommer att vara beroende av platsspecifika förhållanden. Deponering planeras ske i tre separata områden, ett för deponering av de första 400 kapslarna i deponeringssteg 1 och två områden för deponering av de resterande kapslarna.

Förvaret består av ett antal parallella tunnlar som sammanbinds av en central ort för transporter och kommunikation. Deponeringstunnlarna kommer att anpassas till bergets förutsättningar. Uppdelning kan göras i olika block för att undvika större diskontinuiteter i berget. Kapslarna med bränsle placeras i borrade vertikala hål i tunnelbotten. Kopparkapslarna omges i deponeringshålen av ett 35 cm tjockt lager av kompakterad bentonit. Tunnel- och hålavståndet har valts så att temperaturen i bentoniten ej överstiger 800 C. Antalet deponeringshål är ca 4500, varav ca 400 i steg 1. Efter deponeringen återfylls tunnlarna med en blandning av sand och bentonit.

Djupförvar - övriga delar

Allt låg- och medelaktivt driftavfall som produceras efter 2012, då SFR 1 förutsätts stängd för denna typ av avfall, placeras i SFL 3. Betongkokiller med härdkomponenter placeras i SFL 5 medan SFL 4 skall ta emot det rivningsavfall och annat radioaktivt avfall som finns kvar då allt annat är deponerat. Förvaren SFL 3-5 nås genom en ca 1 kilometer lång tunnel från SFL 25 centralområde.

SFR-3

Rivningsavfallet från kärnkraftverken och Studsvik kommer att deponeras i SFR 3, som planeras bestå av 5 bergsalar av liknande typ som i SFR 1. Huvuddelen av rivningsavfallet kan transporteras i standardcontainrar vilka utan att tömmas placeras i bergsalar. SFR 3 kommer att vara i drift samtidigt som kärnkraftverken rivs.

Rivning

Tidplanen för när kärnkraftverken skall rivas påverkas av en rad olika faktorer. Rivningen kan genomföras på ett säkert sätt kort tid efter avställning, men det kan finnas tekniska fördelar med en senare rivning. l Plan-93 antas att verken rivs tidigt.

Det radioaktiva avfallet från rivningen är genomgående låg- och medelaktivt. Aktivitetsnivån varierar dock avsevärt mellan olika delar. Avfallet med högst aktivitet, reaktortankens interna delar, antas bli mellanlagrat i CLAB under ca 30 -40 år, innan det slutdeponeras i SFL 5. Övrigt radioaktivt rivningsavfall kommer att transporteras direkt till SFR 3 och deponeras där. En stor mängd av rivningsavfallet kan friklassas, efter eventuell dekontaminering.

Transportsystem

Transportsystemet är huvudsakligen baserat på sjötransporter och dess huvudkomponenter är ett fartyg, M/S Sigyn, transportbehållare och transportutrustningar vid kraftverk och övriga anläggningar. Systemet är utformat för att kunna användas för alla typer av avfall. Djupförvaret för långlivat avfall antas i Plan-93 vara placerat i Sveriges norra inland. Valet har gjorts för att ge en viss försiktighet i beräkningarna med hänsyn till transporter. Det antas bl.a. att 50 kilometer järnväg fram till djupförvaret behöver nyanläggas och att tillhörande utrustning (lok, vagnar o.d.) anskaffas.

3.2 Kostnadsberäkningamas konservatism och systematik

Det nuvarande underlagets uppbyggnad

SKB har valt att med hjälp av företag och konsulter ta fram ett tämligen detaljerat tekniskt underlag för att sedan kunna genomföra olika mängdberäkningar och ansätta styckepriser på de ingående delarna. Summan av dessa beräkningar utgör grunden till kärnkraftindustrins underlag för det finansieringsbehov som man anser föreligga.

För att ta hänsyn till olika osäkerhetsfaktorer ansätter SKB olika procentsatser i osäkerhetspåslag för olika komponenter i systemet. En diversifiering av osäkerhetspåslag görs på olika nivåer beroende på hur väl man bedömmer respektive anläggning eller metod vara känd samt från erfarenheter från uppförande av exempelvis kärnkraftverken i Sverige. Osäkerheterna i nuvarande beräkningssystem, som de presenteras av SKB, behandlas utförligare i kapitel fyra nedan.

KBS-3 konceptet ligger till grund för kostnadsberäkningarna och de alternativ som studerats tekniskt har inte föranlett någon variationsanalys för olika förutsättningar. Vissa kostnadsbedömningar av tekniska alternativ har dock genomförts i samband med den så kallade WP-Cave studien (Ref 7) och den studie där olika slutförvaringsalternativ aktuella för Sverige jämfördes, PASS-studien (Ref 8).

Tidigare har Statens Kärnbränslenåmnd, SKN, och senare SKI genomfört oberoende granskning av det beräkningsunderlag som presenterats av SKB. Myndigheternas granskning har hitintills i huvudsak riktat in sig på att kontrollera om de mängd- och prisberäkningar som SKB gjort är riktiga under de förutsättningar som SKB angivit (Ref 9). Från de granskningar som genomförts hitintills anser vi att man kan dra slutsatsen att SKB har presenterat ett väl underbyggt material där gjorda mängd och prisberäkningar är så riktiga som man kan begära. Vi avser således inte att uppehålla oss vidare vid detta underlag utan anser att denna del av SKBs underlagsmaterial är av god kvalitet.

Beräkningsförutsättningar

Som diskuterats ovan bygger de senaste kostnadsberäkningarna i Plan-93 på att det så kallade KBS-3 systemet genomförs enligt den strategi och efter den tidplan som angivits i FUD-92. SKB redovisar i sina Plan- rapporter inga konsekvenser för kostnadsberäkningarna om systemet inte kan genomföras enligt de tekniska lösningar som antagits eller i den sekvens som planerats.

Vi anser att det är svårt att bedöma hur "robust" finansieringssystemet är eftersom förutsättningarna för kostnadsberäkningarna inte diskuteras nämnvärt av SKB i det underlag som lämnas. Det är således inte möjligt att med det nuvarande systemet för kostnadsberäkningar utläsa kostnadsberäkningarnas känslighet för olika tekniska

IO

förändringar som exempelvis annan inkapslingsmetod, större förläggningsdjup, ett sektionerat förvar eller detaljundersökningar på två platser. Ej heller är det möjligt att värdera konsekvenser av olika yttre händelser orsakade av exempelvis försenad eller avbruten lokalisering på grund av lokala beslut. Vidare har inte frågan om olika "nivåer” på myndighetskrav diskuterats. Vi har vidare inte ur SKBs underlag kunnat härleda de "normala" och "extra” påslag som gjorts och därmed heller inte kunnat bedöma om de olika procentsatser som redovisats är rimliga.

SKB har vid våra möten påvisat flera beräkningsförutsättningar för vissa delar i systemet som valts försiktigt utöver vad som beaktas i de redovisade påslagen exempelvis genom att förlägga tidpunkter för kostnadens uppkomst relativt tidigt. I vissa delar av systemet har dock ingen sådan extra försiktighet lagts in. Det har vidare tydliggjorts vid våra möten med SKB och SKI att den bild som respektive organisation ger av den allmänna nivån av försiktighet är mycket olika.

Vi har således kommit till slutsatsen att SKBs hantering och redovisning av olika osäkerhetspåslag och olika försiktiga antaganden gör att den övergripande nivån av försiktighet ej entydigt går att kvantifiera.

Olika faktorer som påverkar avgiften

I SKBs rapportering och i den skriftväxling som föreligger mellan SKB och SKI framgår att den modell som SKB har använt ofta försvaras med argumentationen att en merkostnad (orsakad av en förändring i programmet) även medför en försening av tidplanen och därmed kan man med ett 2.5 procentigt realränteantagande inrymma mycket stora fördyringar genom att samtidigt anta en tillräcklig försening. Vi utgår från att kärnbränslefondsutredningen genom andra studier kommer att utreda realräntefrågan och beräknad effekt och tillgänglighet för kärnkraftverken för att belysa intjänandeförmågan. Vi vill dock framföra åsikten att den koppling som SKB gör mellan olika komponenter i kostnadsberäkningarna (kostnad i dagens penningvärde, tidplan, realränteantagande och intjänandeförmåga) leder till att betydelsen av inbördes oberoende faktorer, där dessa faktorer var för sig innehåller osäkerheter, inte kan renodlas. Exempelvis kan konsekvenserna av ett ändrat realränteantagande inte analyseras särskilt grundligt så länge inte osäkerheterna beträffande kostnader och deras tidsutfall är preciserade. Det finns därmed inte någon definierad grund för att diskutera och fastställa vad som bör vara en rimlig avgiftsnivå.

Vi förespråkar därför en oberoende analys av respektive faktor. I kapitel 5 nedan kommer vi att exemplifiera vad vi anser utgöra en alternativ metod, scenariemetoden, där man på ett mer systematiskt sätt än hittills bör kunna belysa kostnadskonsekvenserna av olika händelser och tidsutfall. En systematisering av ett antal alternativa och väl definierade beräkningsfall valda med varierande förutsättningar bör enligt vår mening genomföras för att dels visa på ett "basfall" enligt gällande FUD- inriktning och dels på ett antal mer eller mindre troliga fall, vars realiserande skulle få stor inverkan över kostnaderna. Då kan man få anvisningar om känsligheten i systemet för olika scenarier. Resultaten av dessa beräkningsfall rapporteras lämpligen som

11

odiskonterade kostnader. Olika beräkningsfall eller enskilda händelser kommer även att ha en påverkan på tidplanen för kostnademas uppkomst vilket kan vara av stor betydelse. Således bör resultaten av ovanstående fallstudier också inkludera fördelning i tiden för kostnademas uppkomst.

Med tillgång till olika beräkningsfall (grupper av scenarier, se avsnitt 5.6) i fast penningvärde och en uppskattning av deras möjliga tidsutfall kan man enligt vår mening tämligen enkelt beräkna realräntans effekt på fonderingsbehovet. Därmed bör det också finnas en god bas för att studera den totala osäkerheten i beräkningen av fonderingsbehovet. Vi anser att först sedan detta gjorts finns en gemensam bas för en diskussion om vad som är ett rimligt fonderingsbehov.

Vi föreslår således att krav ställs på kommande Planrapporter att förutsättningarna för beräkningarna redovisas utförligt och tydligt och att osäkerheterna i större utsträckning, jämfört med vad som nu sker, systematiseras för att bilda underlag för att analysera framtida kostnadskonsekvenser orsakade av olika förändringar i programmets förutsättningar. Det kommer enligt vår mening att bli svårt att både ta ut en "riktig" avgift och kunna korrigera avgiften, uppåt eller nedåt, vid avgörande tidpunkter om inte en sådan metodik finns för kostnadsberäkningarna.

3.3 Kostnadsberäkningar i treårsintervall

SKB redovisar enligt finansieringslagen kostnadsberäkningar varje år. Beräkningarna granskas därefter av SKI som till regeringen föreslår avgiftens storlek. Kärntekniklagen kräver å sin sida att kraftindustrin vart tredje år redovisar en plan för det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för avfallets omhändertagande.

Vi föreslår att ett system övervägs där också kostnadsberäkningarna förnyas vart tredje år och att detta kopplas till tidpunkten för SKBs FOU-Program, alternativt att kostnadsberäkningarna förskjuts i tiden så att SKB i kostnadsberäkningarna kan ta hänsyn till myndigheternas granskning och regeringens villkor när respektive Plan- rapport sammanställs. En lämplig förskjutning kan i detta fall vara mellan 18 och 24 månader. Syftet med detta skulle vara att förbättra kvaliteten i kostnadsunderlaget.

Vi tror att en koppling till FUD-programmen skulle kunna ge ett antal fördelarjämfört med dagens system:

- Kopplingen mellan Plan-rapporten och FOU-programmet blir tydligare och de ekonomiska konsekvenserna får även en naturlig del i det omfattande granskningsarbete som sker av FUD-programmen.

- Förutsättningarna för SKIs interna granskning bör förbättras då en tydligare koppling sker mellan granskningsfunktionen enligt kämtekniklagen och lämnande av underlag till avgift enligt finansieringslagen.

l2

- Mer resurser, både inom SKB och SKI, kan användas till att analysera förutsättningarna för kostnadsberäkningarna. I dessa förutsättningar kan då ingå en scenarieanalys som bl.a. bör ta hänsyn till att osäkerhetsintervallen i flera komponenter rimligen bör minska allt eftersom programmet fortskrider.

- Nuvarande årliga rapporteringar riskerar att behandla frågor som rör mindre förändringar som utgör för tillfället aktuella forskningsområden. Tre år mellan rapporterna skapar förutsättningar för att uppnå fokusering på övergripande förändringar vad gäller förutsättningar och utvecklingsläge som reellt påverkar kostnadsberäkningarna.

- SKI får mer tid och kan avdela mer resurser till att bygga upp oberoende kompetens och genomföra oberoende expertgranskningar.

Vi anser således inte att det från teknisk utgångspunkt kan finnas behov av nya kostnadsberäkningar mellan FOU-programmen. Ett system som vi här skisserat behöver dock inte utesluta att avgiftsuttaget skulle kunna korrigeras vid behov också mellan FOU-programmen (exempelvis på SKIs initiativ) om fondernas utveckling eller de tekniska eller ekonomiska utsikterna skulle förändras i betydande omfattning.

4 OLIKA KÄLLOR FÖR OSÄKERHET I NUVARANDE BERÄKNINGSSYSTEM

4.1 Olika kategorier osäkerheter

Kostnadsberäkningar för ett system av en komplexitet och omfattning som kärnkraftens avfallsystem och kämkraftverkens rivning med stora tekniska och politiska osäkerheter, som dessutom fördelar sig över en förhållandevis lång tidsrymd, är en komplicerad uppgift. Dessutom handlar det om en verksamhet där Sveriges riksdag i lag bestämt att den generation som nyttjar el från kärnkraften även skall betala för dess samtliga kostnader. Detta medför att höga krav ställs på att systemet är väl underbyggt och att granskning sker med, från kärnkraftbolagen oberoende, experter för att så långt som det är rimligt säkerställa att finansieringslagens intentioner uppfylls.

SKB har valt att använda KBS-3 konceptet som underlag för sina kostnadsberäkningar och därtill genomfört studier vad gäller rivning av kärnkraftverken. Vi refererar till dessa grundläggande beräkningar nedan som basfal/et.

Liksom alla kostnadskalkyler innehåller det basfallet flera kategorier av osäkerheter. Kärnbränslefondsutredningen genomför ett flertal utredningar av osäkerheter i fonderingssystemet. Denna studie koncentrerar sig på osäkerheter i själva nuvärdesberäkningarna. Dessa osäkerheter kan delas in i följande grupper:

- kalky/osäkerheter som exempelvis att tunnelarbeten visar sig kosta mer per enhet än beräknat

- tekniska osäkerheter föranledda av att de valda lösningarna inte visar sig vara tekniskt genomförbara som planerat, exempelvis beroende på säkerhetskrav på kapsel och djupförvar

- osäkerheter föranledda av yttre faktorer som kan resultera i att programmet inte kan genomföras som planerat, exempelvis genom att en vald plats för lokalisering av en anläggning måste lämnas av andra skäl än tekniska.

Kalkylosäkerheter förekommer i alla projekt och varierar beroende på vilka erfarenheter som finns när det gäller att utföra en viss åtgärd eller uppföra en viss anläggning och vilken noggrannhet det underlag har som beräkningarna baserats på. Att uppföra en byggnad enligt ett visst utförande, som i fallet inkapslingsstationen, bör således vara förhållandevis enkelt att beräkna jämfört med att beräkna kostnaderna för den utrustning som krävs för kapseltillverkning och förslutning då konstruktionsunderlaget ännu ej föreligger.

Osäkerhetsnivån för att en vald teknisk lösning verkligen kommer att kunna genomföras som planerat varierar också avsevärt. För att bedöma effekten av dessa osäkerheter för kostnadsberäkningarna måste de valda metoderna för inkapsling, djupförvaring och rivning studeras i detalj och alternativa metoder och händelseutvecklingar identifieras

l4

och analyseras vad gäller deras kostnadspåverkan. Vi kan inom ramen för denna studie inte genomföra en sådan analys, men i kapitel 5 nedan åskådliggörs ett möjligt tillvägagångssätt genom användande av olika scenarier.

Osäkerheter föranledda av yttre faktorer som kan påverka kostnaderna för inkapsling, djupförvaring och rivning kan vara många. Det är troligen varken möjligt eller meningsfullt att försöka identifiera samtliga möjliga yttre faktorer som kan påverka kostnaderna för verksamheten över de närmaste ca sjuttio åren. Dock bör man genom att identifiera ett antal rimliga scenarier (se kapitel fem) kunna få en uppfattning om vilken påverkan olika händelser kan få på kostnaderna. Exempel på yttre faktorer är beslut i en kommun som omöjliggör en lokalisering, ändrade kriterier för utsläpp till biosfären och ändring av friklassningsregler för kontaminerat material vid rivning etc.

För att ge perspektiv på hur förutsättningarna för avfallshanteringen utvecklats historiskt kan utvecklingen vad gäller avfallspolicy sedan kärnkraftens införande i Sverige för ca trettio år sedan utgöra ett exempel. På sextiotalet förelåg en bred förankring i kraftindustri och regering att det använda bränslet utgjorde en resurs som skulle upparbetas inom landet och återanvändas. Under sjuttiotalet svängde inriktningen mot upparbetning via internationella kontrakt där inledningsvis även avfallet togs om hand, men där sedermera Sverige enligt avtalen återtog förglasat avfall. Sedan mitten av åttiotalet råder stor konsensus om direktdeponering av det använda bränslet både av ekonomiska och politiska skäl. Att dessa ändringar även utgjort stora förändringar i förutsättningarna för kostnadsberäkningar för avfallets omhändertagande torde stå utom tvivel.

4.2 Beskrivning av SKBs nuvarande påslag för osäkerheter

Uppgifter om de osäkerhetspåslag som SKB gjort på de kostnader som räknats fram för olika komponenter i systemet redovisas översiktligt i Plan-93 kapitel 4. SKB skriver i Plan-93 följande:

"På de beräknade baskostnaderna görs ett pålägg för oförutsett. Påläggets storlek bedöms objektvis med hänsyn till riskerna för til/kommande arbete och till anläggningens grad av teknisk komplexitet och detaljeringsgrad i underlaget. Totalt för hela avfallssystemet är påslaget i genomsnitt ca 27%.

Utöver normala kalky/mässiga osäkerhetspåslag för de olika anläggningarna görs i de här redovisade kostnaderna även ett extra påslag för att ta hänsyn till osäkerheteri själva systemutformningen och andra osäkerheter av mera övergripande karaktär. Detta påslag är 15—20% för de til/kommande anläggningarna och ingåri det redovisade totala påslaget. Exempel på osäkerheter som detta påslag skall ta hänsyn till är kapselval, lokalisering av olika anläggningar och djupförvarets utformning samt tidplanen.

15

! den föreslagna strategin för deponering av kapslar med bränsle i två steg ingår en utvärdering av erfarenheterna och en ny licensiering efter att det första steget har genomförts. Denna skulle kunna leda till beslut om att bränslet ska/l återtas och en ny plats väljas för deponering. De merkostnader för nnansiering som detta leder till ryms även inom det extra påslaget. "

SKB använder således ett påslag för kalkylosäkerhet (normalt påslag) på mellan 5 och 30 %. Detta påslag utgör t.ex. för inkapslingsstation och djupförvarets ovanjordsdelar 30 %, för djupförvarets underjordsdelar och rivning 20 %.

Utöver det normala påslaget för kalkylosäkerhet görs ett extra påslag "för att ta hänsyn till osäkerheter i själva systemutformningen och andra osäkerheter av mera övergripande karaktär" på mellan 10 % och 20 %. Exempelvis är det extra påslaget för djupförvarets ovanjordsdelar 20 %, och för dess underjordsdelar 15 %. För rivningen görs inget motsvarande påslag då någon systemosäkerhet inte anses föreligga.

Hur de angivna procentsatserna kan härledas framgår ej avPlan-93. I den referenslista som ges lämnas åtta referenser i huvudsak till tekniska rapporter av övergripande karaktär. Inga av referenserna utgör ett mer detaljerat underlag som beskriver beräkningarnas uppbyggnad, hur osäkerhetspåslaget beräknats eller vilka delar av kostnadsberäkningarna som utgör största källan till osäkerhetspåslaget.

50,0

40,0

30.0 ------

/// ///

///4 // /Z

8 o I

///// %

sxx .. xx 100 så XXS ...... & . . än & . "kx x * . "swe ”' X * X & X & Adml Transp Rivn kkv CLAB CLAB lnkapsl. Diupl. Diupf.- Djupt- SFRl SFR3 Medel FUD etapp ll ant GA bränsle övr avfall

Normalt Dåslag Extra påslag

Figur 3. Genomsnittliga påslag för osäkerhet för olika anläggningar i SKB Plan-93. Källa SKI TR-93:38.

16

SKI har i brev till SKB 930630 begärt kompletterande uppgifter bl.a. annat rörande osäkerhetspåslaget, vilket SKB besvarar i brev till SKI, PM 930816. Uppgifter i det följande är till stor del hämtade från denna PM. Den innehåller bl.a. en figur som visar hur påslaget varierar mellan olika systemdelar uttryckt i procent av respektive kostnad (Figur 3).

Karaktären av det normala respektive det extra påslaget kan delvis förklaras genom hur de tas fram. Det normala påslaget ingår i de kostnadskalkyler som görs av SKBs konsulter på basis av hur systemdelarna är definierade, medan det extra påslaget uppskattas av SKB centralt på basis av de osäkerheter som kan förkomma på systemnivå.

SKB framhåller i PM 930816 till SKI att förutsättningarna för kostnadsberäkningarna har valts så att de framtida kostnaderna inte skall underskattas. Exempelvis har djupförvaret antagits bli placerat i inlandet. Transporterna dit antas ske med fartyg till närmaste hamn och därefter med järnväg. Den tidplan som använts är den tidigast möjliga enligt FUD-92. Detta ger en försiktighet i kostnadsberäkningen som påverkar avgiftsuttaget.

Genom fortsatt forskning och utveckling inom avfallsområdet är det enligt SKB troligt att förenklingar kan införas i slutförvarssystemet. Övrig teknisk utveckling verkar också i samma riktning, menar SKB. l kostnadsberäkningarna har inte tagits hänsyn till dessa faktorer. | Tabell 1 uppskattar vi påslaget i absoluta tal för inkapslingsanläggning, slutförvar och rivning.

Tabell 1: Översikt över påslag och totalkostnad i SKBs kostnadsberäkningar, drift av samtli . a reaktorer till 2010

AN LAGGNING NORMALT EXTRA TOTALT TOTAL PASLAG PASLAG PASLAG KOSTNAD MSEK MSEK MSEK MSEK l Inkapslings- 1 600 1 100 2 700 8 100 Djupförvar- 1 200 1 100 2 300 industri- område

Djupförvar- k 1 800 bränsle

Djupförvar- 200 300 Övri-a delar Rivnin 2 000 _ 2 000

6 500

7100

12 200 .

_)

17

I SKBs arbetsmaterial (exempelvis Plan-92 System Numbers and System Descriptions PM 10/92, Behandlingsstation för Använt Kärnbränsle Byggnadsfunktionsprogram - Tekniskt underlag för Plan-92 och liknande dokument) framgår i detalj hur mängdberäkningar framtagits, hur de olika systemen är tänkta att fungera och hur kostnaderna fördelas på olika systemkomponenter och hur de fördelas i tiden.

Ur det underlag som SKB presenterar kan man med god detaljeringsgrad utröna hur det tänkta systemet ser ut och hur det avses fungera. Det torde dock vara ett mycket omfattande arbete att göra oberoende sammanställningar baserade på andra förutsättningar än de som SKB ansatt. Mängdberäkningar för basfallet och prislistor bedöms dock vara av hög kvalitet och har vid granskning av SKN och SKI befunnits vara rimliga.

Enligt SKBs PM 930630 skall det normala påslaget täcka tillkommande kostnader till exempel för ändringar under byggnadstiden, tillkommande eller utökade anläggningsdelar och system, vilka ej kunnat förutses, samt tillkommande myndighetskrav, grundläggningsproblem och liknande oförutsedda kostnader. Det av SKB angivna osäkerhetspåslaget är dock inte möjligt att närmare analysera då det snarast förefaller utgöra erfarenhetsvärden från andra energiprojekt uppdelade på en byggdel och en del omfattande de mekaniska komponeterna.

l underlag som framtagits av SKBs konsult NCC vad gäller byggnadsdelarna (Slutförvar för Kärnkraftens Långlivade Radloaktiva Avfall, Underlag för byggnadskalkyler Plan - 93 Alternativ A — 93) framgår under rubriken "Allmänna förutsättningar för byggnadskalkyler" att:

"1. Mängdkostnader enligt underlag och beskrivna förutsättningar. Enhetstider är till stor del tagna från BOA- konsortiet (CLAB och Olll) Där detta inte varit möjligt, har erfarenhetsvärden från jämförbara anläggningar använts.

2. Tillägg till mängdkostnaderna göres för bristande detaljering i underlaget och detta göres erfarenhetsmässigt för detaljer som ej framgår av huvudritningarna.

3. På summan av 1 och 2 läggs sidokostnader enligt särskilda beräkningar (se Plan - 88), för samtliga större anläggningsdelar. Dessa sidokostnadspålägg har sedan anpassats och tillämpats för likvärdiga mindre anläggningsdelar.

4. På summan av 1, 2 och 3 läggs 10% entrepenörsarvode.

5, På baskostnaderna dvs summan av 1, 2, 3 och 4 läggs en post för oförutsett på 10 till 35%. Detta ger den totala kostnaden för objektet som redovisas i kostnadssammanstäl/ningen.

6. Kalkylen baseras på kostnader gällande jan. - 93. Kostnaderna har fördelats på respektive konto i tiden enligt huvudtidplan, VBB VIAK AB 93—03—01.

18

7. För varje objekt beskrivs vilka procentsatser enligt punkterna 3 och 5 som använts.

8. Pålägg för punkt 2, 3, 4 och 5 enligt ovan för de olika objekten redovisas i bilaga 3. "

Det extra påslaget härrör från osäkerheter förknippade med bedömningen av kostnader, krav och anläggningsutformning över en lång tidsperiod samt från osäkerheter om valt system för inkapsling och deponering, risken att behöva överge en vald plats samt behovet av eventuellt extra pilotanläggningar. Avsikten är att påslagen för osäkerhet skall kunna minskas efter hand som större kunskaper om systemutformningen erhålles.

Det extra osäkerhetspåslaget för inkapslingsanläggningen har i Plan-93 sänkts från 20 till 15 % bl a med hänsyn till lokalisering av anläggningen vid CLAB, samt till valet av kapsel. Påslaget i Plan—93 motsvarar 1 060 MSEK och skall ta hänsyn till osäkerheter som rör exempelvis kapselval.

Det extra påslaget för djupförvaret är 15 % för underjordsdelarna och 20 % för industriområdet, vilket motsvarar 2 170 MSEK. Påslaget är detsamma som i Plan-92. De förändringar som gjorts inför Plan-93, exempelvis den stegvisa utbyggnaden av djupförvaret, bedöms av SKB inte innebära större osäkerhet av systemkaraktär. De ökade kostnader som den stegvisa utbyggnaden ger tas hänsyn till i baskostnaderna.

För forskning och utveckling görs ett extra påslag på 20 %.

4.5 Kommentarer till SKBs metodik för osäkerhetspåslag

En fråga som bör diskuteras i detta sammanhang är någon form av begränsning av på vilken "nivå" som scenariediskussionen skall föras. På en övergripande nivå kan scenarier som transmutation, upparbetning och liknande scenarier identifieras. Det finns enligt vår mening behov av att fastlägga en nivå inom vilken lämpliga scenarier och beräkningsfall specificeras (avgränsning). Ett förslag är att denna nivå definieras av Kärnbränslefondsutredningen. En annan möjlighet är att SKB till SKI föreslår en avgränsning för godkännande. En omprövning av gällande avgränsning bör därefter kunna kopplas till FUD-granskningstillfällena vart tredje år.

Ett förslag till avgränsning i dagsläget kan rimligen baseras på KBS-3 metoden och det program som presenteras i FUD—92 och grovt se ut som skisserats i avsnitt 3.1.

l9

5 EXEMPEL _PÅ SCENARIEANALYS SOM EN METOD ATT SYSTEMATISKT BELYSA OSAKERHETER.

SKBs kostnadsberäkningar bygger som beskrivits i kapitel 3 på det så kallade KBS-3 konceptet och rivningsstudier som SKB genomfört. Vi refererar till detta beräkningsfall som basfallet. Olika händelser eller förändringar som kan påverka kostnadsberäkningarna i förhållande till basfallet benämner vi vidare scenarier. En oändlig mängd mer eller mindre sannolika scenarier med olika kostnadsutfall skulle kunna identifieras.

Vi avser nedan att exemplifiera hur scenarier som sedan grupperas i ett antal scenariegrupper kan användas som en metod för att visa på känsligheten i kostnadsutfall för det basfall som SKB redovisat i exempelvis Plan-93. En sådan metodik skulle kunna ge underlag för att fatta beslut om avgiftsunderlaget baserat på kunskap om vilken försiktighet i kostnadsberäkningen som basfallet representerar.

I avsnitt 5.1 - 5.6 nedan redovisar vi en scenarieanalys för att åskådliggöra scenariemetoden och hur olika händelser kan komma att påverka kostnaderna och därmed avgiften. Om denna metod anses lämplig för vidare användning måste givetvis en mera systematisk analys genomföras av SKB och granskas av SKI innan den kan utgöra ett underlag för avgiftsbestämning. Vad som presenteras i detta kapitel ärinte en kostnadsberäkning utan syftar enbart till att beskriva metoden med hjälp av exempel som i huvudsak är hämtade ur SKBs eget material.

En scenarieanalys bör kunna resultera i en betydligt bättre förståelse för hur robust finansieringssystemet är med avseende på variationer i förutsättningarna. Inom analysen avgörs vilka scenarier som bör analyseras närmare och vilka, som på grund av att de inte bedöms vara tillräckligt sannolika, bör falla utanför beräkningarna inom finansieringssystemet. Man kan säga att detta ger som resultat en systematisk bild av vilka osäkerheter som dagens elkonsumenter bör ansvara för och vilka osäkerheter som medvetet bör hållas utanför avgiftsberäkningarna, t.ex. därför att de bedöms som mycket osannolika.

Eftersom Sverige har ett riksdagsbeslut om att avveckla kärnkraften senast år 2010 finns en fast utgångspunkt för avgiftsberäkningarna. Efterhand som etappmål uppnås i form av exempelvis drifttagning av en inkapslingsstation kan och bör således kostnadsberäkningarna och den tillhörande scenarieanalysen uppdateras och osäkerhetspåslaget kan därmed reduceras. Om det då visar sig att "överavgifter" tagits ut kan efterföljande avgiftsuttag sänkas, alternativt återbetalas.

20

Övergripande scenarier som kan påverka kostnaderna för omhändertagande av det använda bränslet och rivning av kärnkraftverken kan konstrueras på basis av tekniska utgångspunkter, men även innebära effekter av yttre faktorer, som t.ex. lokaliseringsbeslut i en kommun.

Scenarier av tekniskt ursprung kan t.ex. ha som utgångspunkt att ny teknik utvecklas för oskadliggörande av avfallet eller att det använda bränslet utgör en tillgång som i en framtid får ett ökat värde. Systemscenarier orsakade av ändringar i de grundläggande förutsättningarna för svensk policy på kärnavfallshanteringsområdet kan leda till förlängd övervakning i exempelvis CLAB genom att platser inte står att finna där allmänheten accepterar lokalisering av nya anläggningar.

Som framgår av avsnitt 4.5 anser vi att scenarier på denna nivå inte ter sig speciellt meningsfulla. Sverige har sedan mitten av 1970-talet studerat det så kallade KBS- konceptet och det finns för närvarande en allmän enighet om att utveckla deponeringssystemet enligt de huvudlinjer och den tidplan som senast presenterats i FUD-92.

Genomförda studier, omfattande granskning och regeringsbeslut har resulterat i den allmänna uppfattningen att geologisk förvaring i bra svenskt urberg baserad på ett flerbarriärsystem med en långlivad kapsel är det mest lämpliga för Sverige. Vidare ingår ett mellanlager och ett transportsystem i programmet. Då mellanlagret och transportsystemet redan är i drift förekommer endast begränsade osäkerheter vad gäller kostnaderna för dessa delsystem.

Kraftindustrin har presenterat ett handlingsprogram och en tidplan för realisering av återstående anläggningar i FUD-92. Detta system ligger till grund för våra vidare resonemang.

5.2 Kostnadsberäkningar för inkapsling 5.2.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

lnkapslingen representerar en total kostnad i dagens penningvärde på 8.090 miljoner kronor. I enlighet med de planer som SKB presenterade i FUD-92 har kostnadsberäkningarna för inkapslingsstationen i Plan-93 baserats på en samloka2lisering med CLAB. Den totala byggnadsytan för inkapslingsstationen är ca 3900 m .

21

Inkapslingsstationen planeras att byggas i två steg där den första etappen byggs mellan år 2000 och 2003. Aktiv drifttagning för etapp ett planeras till 2008 med inriktning på att klara inkapsling av ca 10% av det totala behovet. Anläggningen kompletteras senare för "full drift" från år 2020 då kapaciteten blir 200 kapslar per år.

I FUD-Program 92 ändrade SKB det planerade kapselutförandet till en stål/kopparkapsel där huvudalternativet bygger på valsning av kopparplåt som sedan sammanfogas genom elektronstrålesvetsning. Oförstörande provning planeras för samtliga svetsar där så är möjligt med röntgen som huvudmetod och för den slutliga svetsen av locket troligen i huvudsak med ultraljud.

Hantering av bränsle och kapslar sker fjärrmanövrerat och all hantering i luft sker i särskilda strålskyddade utrymmen, s.k. hot cells.

Fram till 1992/93 hade endast begränsade resurser lagts på utveckling av teknik för inkapsling. Den kapsel som redovisades i KBS-3, tillverkad antingen genom pressning under högt tryck och i hög temperatur eller genom sammanfogning av en cylinder genom svetsning som senare blyfylldes, visade sig efter vidare studier ej vara den bäst lämpade för vidare utveckling. Alternativet koppar/stål kapsel utvecklades från början av TV0 i Finland och projektet har på senare år drivits gemensamt av TV0 och SKB.

Den teknik som presenteras i F UD-Program 92 för tillverkning av kapslarna är idag inte utprovad i full skala och de olika momenten med tillverkning av kapselämne, förslutning och provning är inte utprovade vad gäller deras genomförande för att uppnå en kapsel som uppfyller de krav som förvarets långsiktiga funktion ställer.

En synpunkt som framförts av SKI och flera remissinstanser i samband med granskningen av FUD-92 är att redovisningen av förutsättningarna för inkapsling är alltför översiktlig. Som ett resultat har regeringen till SKB som ett villkor ställt att "ett program för beskrivning av förutsättningar för konstruktion av inkapslingsstation och slutförvar" skall tas fram. Bland annat med hänsyn till detta torde det föreligga en relativt stor osäkerhet i underlaget för kostnadsberäkningar. SKB har ändå sänkt det extra osäkerhetspåslaget från 20 % till 15 % mellan Plan-92 och Plan-93.

Ur kostnadsberäkningarna i Plan-93 för inkapslingsstationen framgår att uppförande av inkapslingsstationen kostar 2.104 MSEK, reinvesteringskostnader beräknas till 87 MSEK, driftkostnader till 5.740 MSEK och rivningskostnader till 157 MSEK. För inkapslingsstationen görs i Plan-93 påslag för olika osäkerheter enligt följande:

- Ett normalt påslag på ca 29%

- Ett extra påslag på ca 15%

22

5.2.2. Scenarier som kan påverka kostnaderna för inkapsling

Utan att göra anspråk på fullständighet har vi identifierat ett antal scenarier som kan påverka beräkningarna av kostnaderna för inkapsling:

Omlokalisering

Detta scenario förutsätter att föreslagen lokalisering till CLAB inte godkänns och att de kommuner som accepterar djupförvaret inte accepterar inkapslingsstationen utan den måste förläggas separat både från CLAB och från djupförvaret.

Enligt nuvarande förutsättningar ligger inkapslingsstationen förlagd till CLAB vilket torde utgöra det minst försiktiga lokaliseringsalternativet ur kostnadssynpunkt. Enligt kraven på miljökonsekvensbeskrivning enligt naturresurslagen måste redovisning av flera alternativa förläggningar ske. En alternativ beräkning av andra lokaliseringsalternativ torde därför vara befogad.

Byggnad - fysiskt skydd

Scenario: På grund av krav på yttre skydd måste inkapslingsstationen läggas under märk med tunnelanslutning till CLAB.

Förvaringsdelen av CLAB är förlagd under mark med motivet att det skapar ett bättre skydd och att safeguardfrågorna blir enklare. Placeringen under mark utgör ett exempel på robusta lösningar som valts av SKB för att underlätta licensieringen av avfallsanläggningar. SKB har i flera sammanhang framfört att merkostnaden för underjordsplacering endast rör sig om ca 10% utöver motsvarande byggnation ovan mark.

Ny kapsel

Scenariet innebär att valda material inte uppfyller förväntad kvalitetsnivå och ett annat kapselmaterial måste väljas. En annan möjlig utveckling är att säkerhetsanalyser eller minskade säkerhetskrav leder till att man kan tillverka en enklare kapsel.

Med de osäkerheter som för närvarande föreligger kring tillverkning av kapslar föreslår vi att några alternativa metoder belyses ur kostnadssynpunkt. Detta kan innebära mera kostnadskrävande alternativ om nu avsedd funktion i förvaret inte kan uppnås med kompositkapseln. Det kan också bli lägre kostnader om en lägre funktion är acceptabel eller om en billigare tillverkningsmetod kan utvecklas.

23

Ny svetsteknik

I detta scenario går Förslutningsprocessen går inte att genomföra som planerat utan även efter omfattande utveckling är en förhållandevis stor procent svetsar felaktiga och måste öppnas och göras om.

Det kan inte förutsättas att samtliga kapslar som förslutits även kommer att passera kvalitetskontrollen. Det kan därför vara motiverat att kostnadsberäkna effekten av olika felnivåer.

Ny tillverkningsmetod

Scenario: Pressning av kapselämnen under högt tryck och temperatur, s.k. isostatisk pressning, eller någon annan metod för inkapsling som inte grundar sig på svetsning måste väljas.

Det kan vara motiverat att belysa kostnaderna för de alternativa förslutningsmetoder som kan stå till buds om inte svetsning ger önskat resultat. Krav på ytterligare studier av isostatsiskt pressad kapsel har framförts av SKI.

Återtagande efter demonstrationsdeponering

Scenario: Efter det att 700 ton bränsle inkapslats och deponerats utvecklas en överlägsen teknik/material. Atertag av 700 ton och ny inkapsling samt återupprepad deponering av bränslet beslutas.

Eftersom möjligheten till återtagande presenteras som motiv för demonstrationsdeponering bör även kostnaderna för att genomföra ett återtagande på något sätt beaktas.

Återtagande för omprövning

Ny teknik kan komma att utvecklas för Oförstörande provning efter det att ett antal kapslar redan deponerats. Detta kan medföra att vissa defekter i kapslar, som inte tidigare kunde identifieras, nu upptäcks. Deponerade kapslar återtages och omprövas för eventuell reparation eller återdeponerlng.

I de svenska kärnkraftverken har man på senare år upptäckt fel i svetsar och material som inte var möjliga att detektera med Oförstörande provning för mindre än tio år sedan. Det kan vara befogat att studera konsekvenserna för kostnadsberäkningarna om motsvarande skulle inträffa för inkapsling och djupförvar.

24

Myndighetskrav kvalitetssäkring och kvalitetskontroll

Scenariet antar att myndigheterna kräver betydligt mer omfattande kvalitetssäkring och kvalitetskontroll än vad som uppskattats. Erfarenheter från andra länder visar att sådana krav kan bli kostnadskrävande.

De krav som myndigheterna kommer att ställa på inkapsling och djupförvar är ännu inte definierade. Det kan därför vara befogatatt beräkna känsligheten för olika nivåer av myndighetskrav.

5.3. Kostnadsberäkningar för djupförvaret 5.3.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

Den totala kostnaden för djupförvaret beräknas av SKB till 14 500 MSEK, inklusive ett extra påslag på 15 % för underjordsdelarna och 20 % för industriområdet. Huvudkomponenterna i kostnaderna är:

- Industriområde, total kostnad: 6 500 MSEK - Djupförvar bränsle (SFL-2) , total kostnad: 7 100 MSEK Djupförvar övriga delar, total kostnad: 900 MSEK

Beträffande kostnademas fördelning i tiden förbrukas ca. 5.000 MSEK under perioden mellan år 2000 till 2010, dvs. under den period då industriområdet, centrala delar av själva förvaret samt området för deponeringen under fas 1 byggs. Kostnaderna minskar därefter till ca 1 100 MSEK mellan 2010 och 2020 för att därefter åter stiga då deponering sker under fas 2.

För bränsleförvaret utgör ca. 1.200 MSEK investering i gemensamma delar och ca. 1 700 MSEK investering i deponeringstunnlar (inräknat 15 % påslag). Motsvarande kostnader för försegling är 1400" MSEK respektive 1.800 MSEK. Den totala driftkostnaden begränsar sig till ca 500 MSEK.

Det kan vara av intresse att notera bl.a. följande:

- Kostnaderna för underjordsdelen av SFL 2 är endast ca 10 % högre än kostnaden för industriområdet.

- Investeringen i underjordsdelen av SFL 2 motsvarar ca. 20 % av hela kostnaden för djupförvaret (inkl. industriområde och SFL 3-5).

25

- Kostnaden för SFL 3—5 (900 MSEK) är mindre än investeringen i gemensamma delar för SFL 2 (1 200 MSEK). Det skall då noteras att SFL 3—5 utnyttjar en stor del av denna investering genom ett gemensamt schakt.

- Den totala förseglingskostnaden för djupförvaret (SFL 2) beräknas överstiga den totala investeringskostnaden med ca. 10 %

5.3.2. Scenarier som kan påverka kostnaderna för djupförvaret

Vi har genom en översiktlig genomgång av SKBs planer och synpunkter som framkommit på bl.a. delar av FUD-program 92 identifierat ett antal möjliga scenarier som skulle kunna påverka kostnadsbilden:

Omlokalisering

Lokaliseringsprocessen kan visa sig bli mer omfattande än vad som förutsatts med krav på undersökningar på fler platser samt med mer omfattande undersökningar på varje plats.

Vid genomförda granskningar av FUD-92, liksom vid tidigare granskningar av SKBs program, har synpunkten framförts att SKBs platsval borde breddas och göras mera systematiskt. Vidare finns nu kravet på miljökonsekvensbeskrivning för nya kärntekniska anläggningar, vilket kan komma att medföra ökade krav på alternativbredd för platsvalet. Det kan i sammanhanget också, som KASAM har påpekat, noteras att berörd kommun kan ha vetorätt mot detaljerad platsundersökning som SKB planerar påbörja år 1997 (Ref 10).

Andrade krav på bergets funktion

I detta scenario antas att de förutsättningar som angivits i tidigare säkerhetsanalyser om kapselns livslängd och initial kapselskada ej går att uppfylla. Resultatet blir att ökad vikt måste läggas på bergets funktion som barriär, dvs. bergets hydrologiska och geokemiska egenskaper får större betydelse. Detta kan i sin tur innebära att förvaret måste spridas ut på en betydligt större yta för att det skall bli möjligt att finna tillräckligt goda förhållanden för alla kapslar.

Ett annat scenario är att kraven på bergets egenskaper minskar, vilket kan sägas ligga i linje med resultaten från SKBs senaste säkerhetsanalys SKB-91 (Ref 11). Detta skulle medföra mindre omfattande, och därmed billigare, platsundersökningar.

26

Återtagande efter demonstrationsdeponering

Sceneriet innebär att återtagande av 700 ton deponerat bränsle krävs efter etapp ett och att en ny plats måste lokaliseras och karakteriseras där kapslarna kan deponeras

på nytt.

SKI begärde under granskningen av Plan—93 att SKB skulle komplettera sina uppgifter angående kostnaderna för detta fall. SKB redogjorde i brev till SKI, PM 930816, för kostnadsutfallet. SKB anger i sitt svar att ett återtagande av bränsle efter deponering av ca 10% av det använda bränslet representerar en kostnad av ca 9 miljarder men att den försening som då uppstår gör att detta endast motsvarar 1.4 miljarder med ett 25% realränteantagande. Man framför vidare att nuvärdet av det extra påslaget vid 25% ränta är 22 miljarder kronor.

Separering av djupförvar

SKBs kostnadsberäkning är baserad på att SFL 2 och SFL 3-5 har gemensamma nedfarter och schakt. En ca 1 km lång tunnel förbinder de olika förvarsdelarna. I förhållande till SFL 2 kommer SFL 3—5 att innehålla kemiskt sett betydligt mer komplicerat avfall. Varken i den säkerhetsanalys som gjordes år 1982 i anslutning till KBS—3 eller i säkerhetsanalysen SKB-91 har man närmare studerat frågan om oönskad påverkan mellan olika förvarsdelar är möjlig eller sannolik. Man kan därför inte utesluta att krav kommer att ställas på ytterligare separation av SFL 3-5 från SFL 2, vilket skulle kunna leda till separata schakt eller ramper.

Större djup

Frågan om 500 meter är det optimala djupet för bränsleförvaret har ställts, bl.a. ett flertal gånger av SKI, i FOU-granskningarna. Det är vidare möjligt att bergförhållanden, exempelvis horisontella sprickzoner, omöjliggör deponering på 500 m djup vilket skulle kunna leda till att deponering måste ske t.ex. på 750 m alternativt på 1000 m djup.

Oförutsedda bergegenskaper

Sannolikt kommer berget på en förvarsplats att uppvisa mycket varierande geologiska, hydrologiska och kemiska egenskaper. Bland annat kan frekventa sprickzoner förekomma, som måste undvikas, alternativt kräva omfattande förstårkningsinsatser.

Det är också möjligt att variationerna gör att större bergvolymer måste undersökas och att stora delar av deponeringstunnlarna inte kan utnyttjas. Detta kan medföra att förvaret måste spridas på större yta än vad som planerats. SKB har för sådana fall räknat med en sammanlagd extra tunnellängd på 10 %.

27

Vi kan konstatera att denna siffra inte grundar sig på någon ingående analys utan utgör en mer allmän bedömning av vad som kan vara rimligt. Denna bedömning kan vara felaktig, vilket skulle kunna resultera i större investeringskostnader för tunnlar eller att förvaret måste delas upp i flera delar.

Begränsning av bergförstärkning

I stort sett alla bergarbeten medför behov av förstärkningsinsatser genom t.ex. användning av cement. Frågan kan ställas i vilken omfattning detta kan komma att störa den kemiska miljön i slutförvaret. Större krav på att undvika sprickzoner och andra strukturer kan komma att ställas vilket kan leda till behov av mer omfattande undersökningar, alternativt måste andra material utvecklas/användas.

Myndighetskontroll

Ett regeringstillstånd att uppföra ett djupförvar kan förväntas komma att innehålla villkor på myndighetsuppföljning. Man kan i dag inte förutsäga innehållet i påföljande krav från myndigheterna angående förvarets byggande och drift. Bland annat kan myndigheternas uppföljning eller återkommande fel i de geologiska prognoserna och modellberäkningarna komma att orsaka återkommande avbrott för ny utvärdering inför fortsatt arbete. Detta kan åstadkomma betydande stilleståndskostnader. Olika typer av acceptansvillkor kan också komma att ställas upp, t.ex. för enskilda deponeringshål.

Generellt kan det komma att ställas krav på undersökningar av berget genom olika typer av mätningar i borrhål eller med Oförstörande metoder, spårämnesförsök under demonstrationsfasen mm.

5.4. Kostnadsberäkningar för rivning

5.4.1. Uppläggning av nuvarande beräkningar

SKB genomförde sin senaste rivningsstudie 1986 och arbetar för närvarande med en ny uppdaterad studie. Rivning kan påbörjas tämligen omgående efter reaktorernas avställning. I första hand transporteras det använda bränslet bort från reaktorn. Därefter inleds en period av avställningsdrift då rivningsarbetet delvis förbereds.

IAEA anger tre olika stadier vid rivning av kärnkraftverk som redovisas av SKB i F UD—92:

l stadium 1 har bränsle och olika vätskor avlägsnats från reaktorn och manöversystemet bortkopplats. Kontinuerlig övervakning.

28

I stadium 2 har huvuddelen av de komponenter som innehåller radioaktiva ämnen koncentrerats till en begränsad volym, som försluts. Mindre övervakning än i stadium 1.

I stadium 3 har allt radioaktivt material över frlklassningsgränsen avlägsnats och området friklassats.

SKB räknar med att ett reaktorblock tar fem år att riva och att block på samma plats kan rivas med ca två års förskjutning.

En stor del av rivningsavfallet är icke radioaktivt och kan således hanteras som byggavfall efter friklassning. Vissa mindre delar av reaktorn mm är att betrakta som högaktivt avfall medan en betydligt större volym utgör låg- och medelaktivt avfall.

Större delen av det radioaktiva avfallet planeras att deponeras i SFR medan en mindre del kommer att behöva deponeras i anslutning till djupförvaret i vad som benämns SFL 5. Grunden till reaktorbyggnaden representerar en avsevärd volym och planeras att användas för deponering av icke radioaktivt material.

Till skillnad från inkapslingsstation och djupförvar är anläggningarna som skall rivas väl kända och reaktorägarna har i vissa fall även god erfarenhet från ingrepp av större omfattning, som till exempel byte av ånggeneratorer.

Rivning av kärnkraftverk har även genomförts eller genomförs för närvarande i andra länder. Dock gäller detta fortfarande i huvudsak forskningsreaktorer och reaktorer med betydligt mindre kapacitet än de tolv svenska reaktorerna.

Förutom omhändertagande av det radioaktiva avfallet är det viktigt att varken personalen som utför rivningen eller omgivningen utsätts för strålning som är onödig eller som ligger över satta gränsvärden. Några föreskrifter för hur de svenska kärnkraftverken skall rivas finns ännu inte.

I SKBs kostnadsberäkningar uppskattas rlvningskostnaderna till i genomsnitt en miljard per reaktor eller drygt tolv miljarder för hela det svenska reaktorprogrammet. Rivningen utgör således den enskilt största posten av de återstående kostnaderna för kärnkraften och torde därmed vara den mest känsliga för eventuella systematiska förändringar.

På de grundläggande kostnadsberäkningarna görs ett normalt påslag på 20% för rivningskostnadema. Dock görs inget extra påslag då det enligt SKBs definition av de olika osäkerhetskategorierna inte föreligger någon systemosäkerhet i att verken skall rivas.

Det faktum som vi anser vara mest störande vad gäller beräkningen av kostnader för rivning av kärnkraftverk är de stora skillnader som internationella jämförelser uppvisar och där Sverige har de internationellt sett lägsta rivningskostnadema.

29

Ett av huvudproblemen som vi ser det är att dessa skillnader endast noteras men att de underliggande faktorerna inte anges.

En möjlig delförklaring till skillnaderna kan vara att det svenska "rivningssystemet" är relativt väl definierat med transportsystem och slutförvar (SFR) i drift.

5.4.2. Resultat av genomförda rivningsstudier och scenarier som kan påverka kostnaderna för rivning

Scenarier för rivning blir av naturliga skäl betydligt färre än för inkapslingsstation och djupförvar då anläggningarna finns och deras beskaffenhet är väl känd. Den faktor som torde ha störst påverkan på kostnadsberäkningen är efter vilken tidplan verken planeras att rivas. SKB har här valt en tidig start av rivningarna och ett tämligen högt tempo. Detta innebär att om kärnkraften avvecklas år 2010 kommer den sista reaktorn i Ringhals (som har fyra reaktorer) vara riven år 2022.

Scenarier:

- Friklassningsreglerna ändras. Inom ramen för detta scenario kan beräknas hur känsliga beräkningarna är för exempelvis en halvering eller fördubbling av det idag tillåtna aktivitetsinnehållet för att material skall friklassas.

- Strålskyddsreglerna för personal och allmänhet förändras uppåt eller nedåt. Förändringar i strålskyddsnormer kan introduceras av den internationella strålskyddskommissionen (ICRP). Hur känsliga rivningskostnadema är för förändringar uppåt eller nedåt i strålskyddsregler och doser torde vara möjligt att beräkna.

5.5 SKBs tidplan

SKBs kostnadsberäkningar i Plan-93 grundas på tidplanen i FUD-92. Vid granskningen av FUD-92 framkom synpunkten, bl.a. från SKl, att denna tidplan ter sig optimistisk, m.a.o. det kan komma att ta längre tid att nå fram till byggande av inkapslingsstation och djupförvar (fas 1) än vad SKB har planerat. Det kan därför vara ändamålsenligt att beakta ett scenario där tidplanen förskjuts ett antal år framåt i tiden. Ett sådant scenario skulle minska fonderingsbehovet inom gällande avgiftssystem.

Vid ett antagande att en förskjutning på fyra a' fem år skulle ske har SKI med sin avgiftsberäkningsmodell genomfört en simulering där hela kostnadsprofilen för perioden 1994-2020 förskjuts med ca fyra år. Kostnadsprofilen har som ett resultat av detta i medeltal förskjutits med ca 400 MSEK/år. Perioden efter 2020 är oförändrad liksom realränteantagandet på 25%. Resultatet av detta scenario ger ett sänkt avgiftsbehov motsvarande 0.2 öre/kWh.

30

En fråga som ej diskuterats varken i samband med FUD-granskningarna eller avgiftsgenomgångarna är utsträckningen av tidplanen efter 2010. Enligt nuvarande planering kommer deponering av använt bränsle att ske fram till 2040 och därefter kommer rivning av anläggningar och förslutning att ske fram till 2050. En fråga är om det är befogat att driva ett avfallsprogram ända upp till 40 år efter att kärnkraften stängts av. Det kan därför vara befogat att undersöka vilka konsekvenser som en tidigareläggning skulle få på kostnadsberäkningarna.

Konsekvenserna av en sådan ändring av förutsättningarna som innebär att förslutning av förvaret skall vara klar till 2030 kan tämligen enkelt simuleras i den avgiftsberäkningsmodell som SKI använder. Vid i övrigt oförändrade tekniska förutsättningar enligt Plan-93 innebär en sådan förändring att kostnader motsvarande ca. 6.500 MSEK, odiskonterat, behöver tidigareläggas. Vi har i simuleringen fördelat denna kostnad genom en proportionell fördelning på de kostnader som idag i kostnadsprofilen ligger före år 2030. Ett sådant scenario skulle höja avgiften med 0.2 öre/kWh vid ett realränteantagande på 25%.

Om ändringen vidare skulle innebära en 10 procentig ökning av kostnaderna för inkapslingsstationen och djupförvaret skulle detta innebära en ytterligare kostnadsökning på 2.900 MSEK i dagens penningvärde eller motsvarande en avgiftshöjning på ytterligare 0.2 öre/kWh.

Tekniskt kan framföras att avklingning av det sist uttagna använda bränslet inte kommer att ske till samma nivå som det bränsle som tagits ur reaktorerna tidigare men detta torde inte utgöra någon begränsning varken ur säkerhetssynpunkt eller operativ synvinkel. Genom att tidigt planera för en annan deponeringstakt kan bränslet fördelas i kapslarna och kapslarna fördelas i förvaret så att påverkan blir underordnad.

Beslutet om hur den bortre delen av tidplanen bör se ut kan således enligt vår mening tas baserat dels på de värderingar som bör gälla dels för de ekonomiska osäkerheterna på lång sikt och dels på de övriga värderingar som bedöms relevanta utan att påverka de tekniska förutsättningarna nämnvärt. Ett i tiden mer komprimerat program skulle enligt vår uppfattning medföra vissa fördelar genom att ett antal osäkerheter skulle kunna reduceras. Denna reduktion skulle dock innebära en viss ökning av fonderingsbehovet då mindre tid står till buds för föräntning av fonderade medel. Vi överlåter till utredningen att väga dessa faktorer mot varandra då bland annat realränteantagandet som utreds separat ingår som en viktig komponent i en sådan värdering.

5.6 Användande av beräkningsfall med ett basfall och scenariegrupper 5.6.1 Gruppering av scenarier

| föregående avsnitt har vi illustrerat möjliga framtida händelseutvecklingar (scenarier) som skulle kunna påverka SKBs program, kostnad för olika delar samt deras infallande

5

.)l

i tiden. Att genomföra enskilda kostnadsberäkningar för samtliga scenarier torde inte vara meningsfullt. Sedan en uppsättning scenarier som bedöms som rimliga har identifierats behöver dessa grupperas så att ett hanterligt antal beräkningsfall kan definieras. I tabell 2 sammanfattas hur de scenarier som vi använt som exempel skulle kunna sammanföras i ett antal grupper.

Tabell 2: Mö'li . - ru- ccerin av scenarier [ SCEREGRNAIUPP SCENARIO INKAPS- ' SCENARIO LINGSSTATION DJUPFÖRVAR 1 0. Basta" E_E_

; j 1. Omlokalisering t.ex. ej vid CLAB eller vid fler platser, l ( djupförvar mer ingående platsunder- i * söknincar ' 2. tertagande återtagande efter fas 1 återtagande efter fas 1, ny

i

plats ; 3, Kvalitets—, och ; myndighets- kontroll

senare återtagande för ccrovnin ny teknik och nya procedurer program för hydrologi och för kvalitetssäkring och migrationstester kvalitetskontroll

I godkännande av enskilda i borrhål l 4. Safeguard och förläggning under jord safeguard för djupförvaret ' f siskt sk dd 5. Kapsel- ny kapsel högre eller lägre

tillverkning krav beroende på kapselkvalité

nya metoder för tillverkning och svetsning

enklare kaosel 6. Djupförvar: Separering av förvarsdelar krav på layout och utförande Begränsning av Den förstärkninc

7. Djupförvar: Större djup. Oförutsedda flera avdelningar. berccecenskaer län re tunnels stem | 8. Rivning: (volym för SFL 4) nya friklassnings- recler

9. Tidplan a) längre inledning

mer Iabförsök mindre forcerat program

b) snabbare avslutning fördelning i kapslar (utnyttjande av temperatur-

marcinal

10. Minskad inget extra påslag inget extra påslag, kustläge, försiktighet i kostnads— högre temp.etc. beräknincarna

32

Varje scenariegrupp ger dels en kostnad, dels ett tidsutfall. Resultaten av kostnadsberäkningarna och uppskattningar av deras infallande i tiden ger en variationsbredd som underlag för att bedöma avgiftens storlek. Det har inte varit möjligt att inom ramen för detta uppdrag göra kostnadsuppskattningar för dessa olika scenariegrupper. För att ändå ge en viss uppfattning om scenariernas potentiella kostnadsnivå ger vi i tabell 3 ett antal relevanta jämförelsetal.

33

Tabell 3: Jämförelsetal för kostnaduppskattningar MSEK

3, Kvalitets-, och myndighets- kontroll

4. Sateguard och fysiskt skydd rav på layout och utförande

7. Djupförvar: Oförutsedda berg — -enska . —r

nya friklassnings- r- : ler

a) längre inledning

b) snabbare avslutning

10. Minskad försiktighet i beräknl - arna 11. Allmän kravnivå

KOSTNADSPOST

platsunder-

söknin-

återtagande efter fas 1 med påföljande byte av plats

Uppskattningar i USA

inkapslings-

station:

b js ' nad

inkapslian

station:

utrustnin .

investering i schakt och centrala delar

investering i tunnelsystem

beräknad rivnings- kostnad

4-5 års förskjutning av ca 400 MSEK/år fram till 2020

programmet avslutas fram till 2030, 6.500 MSEK tidigareläggs.

J ' MF " RELSETAL TYP KOSTNAD FÖR DELSYSTEMET (enl. Plan-93)

kostnad för schakt och gemensama centrala delar

TYP KOSTNADSÖKNING (MSEK)

kostnad för återtåg och lokalisering av ett nytt förvar

9.000 ca $% ökning for dokumentation och övervakning

0.2 öre/kWh lägre avgiftsuutag

högre avgiftsuttag

Kommentarer till tabell 3

1. Omlokalisering

Kostnaden avser minimikostnaden för en detaljerad platsundersökning omfattande undersökningar och byggande motsvarande omfattningen som genomförts på Aspö.

2. Återtagande

Kostnaden är beräknad av SKB på SKIs förfrågan vid granskning av Plan-93.

3. Kvalitets- och myndighetskontroll

Siffran som nämns vid officiella uppskattningar i USA av vad krav på kvalitetskontroll kostar brukar ligga på ca 20% av den totala kostnaden. Inofficiella uppskattningar ger högre värden som i vissa fall närmar sig 50%.

4. Safeguard och fysiskt skydd

Siffran grundar sig på SKBs uppskattningar från CLAB.

5. Kapseltillverkning

SKBs uppskattning av inkapslingsstationens utrustning. Om ny metodik skulle föranleda utbyte av befintlig utrustning skulle det resultera i att en del av investeringskostnaden går förlorad.

6. Djupförvar: krav på layout och utförande

Siffran utgör en uppskattning av investeringen i centrala delar av djupförvaret och är en relevant jämförelsesiffra t.ex. för ett fall då separata schakt måste byggas för olika förvarsdelar.

7. Djupförvar: oförutsedda bergegenskaper

Siffran utgör en uppskattning av investeringen i förvarstunnlar och är en relevant jämförelsesiffra t.ex. för ett fall då stora delar av berget inte kan utnyttjas.

35

8. Rivning: nya friklassningsregler

Kostnaden är angiven i Plan-93.

9a) Längre inledning av tidplanen

Vi har antagit en förskjutning av tidplanen från 1994 till 2020 med fyra a' fem år varefter oförändrade förutsättningar antagits.

%) Snabbare avslutning av tidplanen

Vi har antagit att samtlig verksamhet avslutas fram till 2030 och därmed tidigarelagt kostnader på motsvarande 6.500 MSEK.

10. Minskad försiktighet i beräkningarna

Det extra påslaget i Plan—93 avser "systemosäkerheter", se avsnitt 4.4.

11. Allmän kravnivå

Möjlig kostnadsökning, -minskning kan inte uppskattas. Posten finns med för att markera att den allmänna kravnivån på anläggningarna kan förändras under den långa tidsrymd under vilken programmet pågår.

5.6.2 Beräkningsfall

Även det antal scenariegrupper som skisseras i tabell 2-3 kan te sig ohanterligt stort för kostnadsberäkningar. Det tillkommer att också kombinationer av dessa scenariegrupper torde vara relevanta. Ytterligare strukturering behövs alltså för att metoden skall fungera.

Detta är inte möjligt att genomföra på ett systematiskt sätt inom ramen för detta uppdrag. För att illustrera att metoden kan bedömas vara framkomlig visar vi i tabell 4 hur en gruppering av scenariegrupper till ett fåtal beräkningsfall (d.v.s. fall som görs till föremål för kostnadsberäkningar) skulle kunna utfalla.

. sfall

Tabell 4: Mö'lic av ccru cerinc av scenarier till beräknin

BERAKNINGSFALL INKLUDERADE SCENARIEGRUPPER UR TABELL 2

Omlokaliserin- Minskad försiktichet Nr 10 del av Nr 5, Nr 9a Underskattad teknisk Nr 3, 6, 7, delar av Nr 5 kom-lexitet

Ändrade friklassnin sre- ler Avkortad tidplan Nr 9b) .

Här nedan ges sammanfattande beskrivningar av beräkningsfallen i tabell 4.

Basfall

Det angivna basfallet enligt Plan-93 ger en total kostnad på ca 47 miljarder inklusive normalt påslag och extra påslag.

Omlokalisering

Ett antal osäkerheter föreligger framförallt i anslutning till lokaliseringen av ett djupförvar. Ett inte orimligt scenario är att en plats som detaljundersökts inte kan användas som slutförvarsplats på grund av dess geologiska egenskaper eller på grund av lokala beslut. SKB kommer då att behöva finna en ny kandidatplats, genomföra förundersökningar på denna plats, söka tillstånd enligt Naturresurslagen för att få genomföra detaljundersökningar samt genomföra dessa detaljundersökningar. Baserat på undersökningarna vid Aspö är referenskostnaden för denna sekvens ca 500 MSEK.

Tidsutfall: I detta scenario försenas troligen programmet med minimum tre år.

Minskad försiktighet i beräkningarna

Beräkningsfallet syftar till att visa på vad utfallet blir om SKBs planer kan uppfyllas enligt de beräkningsgrunder som SKB anser vara de mest troliga och bör således kunna ge en indikation på systemets känslighet för scenarier som ur kostnadssynpunkt är gynnsamma. Det extra påslag som SKB lägger på olika kostnadsposter representerar totalt 4.200 MSEK. Andra delar som kan ingå i detta beräkningsfall är en effektivare inkapslingsmetod, en mer realistisk tidplan eller en kustförläggning av djupförvaret.

Tidsutfall: Beroende av scenario.

37

Underskattad teknisk komplexitet

Beräkningsfallet kan omfatta scenarier som innebär skärpta myndighetskrav, en uppdelning av SFL2 och SFL 3-5, utökade bergarbeten på grund av bergförhållanden och att en mer kostsam inkapslingsmetod måste användas.

En kostnadsökning på grund av omfattande kontroll och dokumentationskrav på motsvarande S% skulle exempelvis kunna få stora konsekvenser medan utökade bergarbeten troligen skulle få mindre konsekvenser baserat på SKBs styckepriser.

Tidsutfall: Samtliga scenarioexempel bör leda till förseningar på något eller några år.

Återtagande

För detta scenario har SKI av SKB begärt en beräkning som SKB redovisar i PM till SKI 930816. Scenariot grundar sig på att det första steget av två licensierings- och deponeringssteg leder till att bränslet återtages och en ny plats väljs för djupförvaret.

Kostnaden för ett återtåg och en ny deponering är beräknad till 9 miljarder i dagens penningvärde.

Tidsutfall: Detta scenario försenar troligen programmet med minst 10 år (20 år i SKBs PM).

Avkortad tidplan

Om det beslutas att all deponering och förslutning skall vara avslutad före år 2030 kommer motsvarande 6.500 MSEK att behöva investeras före 2030 istället för under perioden 2030 till 2050. Vid en viktad omfördelning av dessa kostnader och övriga antaganden oförändrade påverkas avgiften med ca 0.2 öre/kWh.

5.6.3 Sammanfattning

Tabell 2 till 4 skall ses som exempel på hur metoden med scenarier och beräkningsfall skulle kunna användas för kostnadsberäkningarna. Som framgår ur tabell 3 kan man redan ur jämförelsetalen, som vi dels hämtat ur SKBs eget material och som dels räknats fram av SKI, se att vissa scenarier och beräkningsfall kan ge avsevärda effekter på underlaget för att bestämma fonderingsbehovet (ex. återtagande, myndighetskrav, rivning och tidplaneförändringar) medan andra bör ge tämligen marginell påverkan (ex. extra platsundersökning och ökad tunnellängd). l figur 4 ges ytterligare en ilustration av våra beräkningsexempel.

Undonkdlod f.ktiok komploxltot

heldragen kurvo

2010 2020 2030 2040 2050 2060 talet idel lolet idel idel idel

Mimkod konservatism

ml 0 MC 2030 2040 2050 2060 ldel idel idel idel idel idel

2010 2020 2030 2040 205) 2060 idel idel tdet idel idel idel

2010 2020 2030 2040 2050 2060 ldel idel idel idel idel idel

Omlokallcellng

2111) 20l0 2020 2030 2040 2050 2060 ldel idel idel ldel ldal idel idel

Figur 4: Illustration av olika möjliga beräkningsfall. Genomsnittlig kostnad under tioårsperioder.

Vi anser att vi med ovanstående exempel visat på att det nuvarande systemet innehåller en brist genom att olika händelser (scenarier) som kan påverka fonderingsbehovet, uppåt eller nedåt, idag inte finns analyserade och redovisade. Vi anser att framtagande av ett bredare underlag genom användande av scenarier och beräkningsfall bör ge bättre möjligheter att bedöma känslighet av fonderingsbehovet för olika händelser.

Vi vill poängtera att detta kapitel endast har avsett att illustrera ett möjligt förfarande. Om metodiken skulle införas som en del av processen med att bestämma avgiftsuttaget måste givetvis såväl urvalet av scenarier som deras gruppering till beräkningsfall göras mera systematiskt av SKB (som tar fram underlag och lämnar förslag) och SKI (som granskar och lämnar underlag till regeringen).

5.7 Kostnadsposter som idag inte ingår i kostnadsberäkningarna

Kärnbränslefondsutredningen har i sitt uppdrag även fått i uppgift att identifiera sådana kostnader som idag inte belastar kärnkraften. Vad gäller avfallets hantering, inkapsling och djupförvaring samt rivning av de tolv reaktorerna kan vi inte se att någon större komponent inte finns med i det underlag som SKB presenterar.

Den enda post som möjligen skulle kunna diskuteras är en eventuell övervakning av förvaret efter förslutning som försiktighetsåtgärd och/eller av safeguardskäl. Som vi tolkat lagstiftningen omfattas dessa eventuella kostnader ej av nuvarande finansieringslag och kommer därför att belasta de invånare i Sverige som i så fall beslutar om sådana åtgärder.

Som SKB redovisar i sina säkerhetsanalyser krävs av säkerhetsskäl ingen övervakning av förvaret efter förslutning. Sådana åtgärder kommer således att vara beroende av samhälleliga avvägningar och inte att vara grundade på naturvetenskapliga förutsättningar, givet att säkerhetsanalysens förutsättningar håller.

40

6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Denna studie har belyst olika förutsättningar för SKBs kostnadsuppskattningar. Därvid har vi inriktat oss på att utreda hur SKB har hanterat ingående osäkerheter. Vi har även skisserat ett system för hur osäkerheter fortsättningsvis skulle kunna hanteras mera systematiskt genom att analysera möjliga händelseutvecklingar (scenarier) som skulle kunna påverka kostnadsbilden. Här ges dels en sammanfattning av våra slutsatser och dels ett antal rekommendationer som underlag för kommitténs diskussioner om avgiftssystemets framtida utformning.

6.1 Sammanfattande slutsatser

Kostnad tidsutfall och realränta

Vårt uppdrag har varit begränsat till att belysa SKBs förutsättningar för kostnadsuppskattningarna och däri ingående osäkerheter. Vi har därvid inte kunnat undgå att kommentera hur avgiften kan bestämmas utgående från kostnaderna för olika komponenter, när dessa kostnader infaller i tiden samt realränteutvecklingen. Som vi ser det innebär en djupgående analys av hur olika osäkerheter skall påverka avgiften att dessa tre faktorer måste särskiljas. Först när basfall och rimliga osäkerhetsintervall har uppskattats för kostnad och tidsutfall kan avgiften fastställas mot bakgrund av motsvarande överväganden avseende realränteutvecklingen.

Scenariemetodik för att bestämma osäkerhetsintervall

Det extra påslag som SKB nu lägger in i kostnadsberäkningarna för att inkludera osäkerheter på systemnivå kan sägas bestämmas genom expertbedömningar av SKB efter det att normala påslag har gjorts i beräkningarna av systemets olika delar av SKBs konsulter. Vi förespråkar att osäkerhetsbedömningarna ytterligare systematiseras och därmed görs mer underbyggda och tydligare genom att kostnadsutfallet till följd av olika scenarier analyseras. Vi har belyst ett antal olika scenarier för att åskådliggöra metodiken och därvid funnit den värd att prövas mera ingående.

Scenarieanalysen skall givetvis inte göras alltför detaljerad, men skall som resultat ge beräkningsfall bestående av grupper av scenarier. Dessa beräkningsfall skall kunna bedömas täcka in sådana framtida händelseutvecklingar som rimligen bör ingå i kostnadsberäkningarnas osäkerhetsintervall. Detta osäkerhetsintervall bör täcka in osäkerheter beroende på t.ex. alternativa utvecklingar i lokaliseringsarbetet, hittills oprövad inkapslingsmetodik och säkerhetsbedömningar som kan göras först under byggandet av slutförvaret.

Rapporten har för de tre mest betydande komponenterna i avfallssystemet belyst ett antal faktorer som kan komma att påverka kostnadsberäkningarna. Exempel på sådana faktorer är:

41

-för inkapslingsstationen: lokalisering, oprövad teknik för tillverkning och kvalitetskontroll, möjligheten till upptäckt av defekter då ett stort antal kapslar tillverkats, myndighetskrav på kvalitetskontroll, krav på safeguard och fysiskt skydd,

- för slutförvaret: lokalisering, återtagande, oklara specifikationer på bergvolymer och deponeringshål, sprickzoner, myndighetskrav under driftskedet, krav på safeguard,

- för rivningen: utländska erfarenheter, frlklassning.

Vi har för att belysa att dessa faktorer kan vara relevanta indikerat vissa jämförelsetal för kostnader. Vi vill poängtera att dessa indikationer inte skall uppfattas som kostnadsberäkningar som kan användas som underlag för kommande bedömningar av avgiftsuttag.

Lämplig systemnivå: KBS-3 systemet

Kostnadsberäkningarna har sedan lång tid grundat sig på det s.k. KBS-3 systemet. Detta har accepterats av SKN och SKl. Vid granskningen av SKBs FoU-planer har åsikten ofta framförts att det borde var större bredd i SKBs program med avseende på alternativa systemlösningar. Vissa alternativstudler har också genomförts.

I sitt granskningsutlåtande över FUD-92 säger SKI att "SKI kan godta att de fortsatta FUD-insatserna huvudsakligen inriktas på en metod av typ KBS-3". Enligt KASAM är "KBS-3 ett rimligt alternativ till val av metod för demonstrationsdeponering".

l påföljande regeringsbeslut accepteras SKIs och KASAMs ställningstagande med reservationen att det är "angeläget att SKB även fortsättningsvis aktivt följer och rapporterar den internationella utvecklingen inom området". Mot denna bakgrund finner vi det rimligt att kostnadsberäkningarna även fortsättningsvis baseras på KBS-3 och att systemosäkerhet beroende på alternativa lösningar inte behöver inkluderas.

lnkapsling

Beträffande inkapslingsstationen finns osäkerheter om lokalisering, byggnad och process. SKB planerar att inkapslingsstationen skall förläggas till Oskarshamn i direkt anslutning till CLAB. För lokaliseringen förestår en MKB-process med påföljande beslut enligt bl.a. kämtekniklagen och naturresurslagen. Det kan inte uteslutas att detta leder till negativt resultat, d.v.s. att inkapslingsstationen måste förläggas till annan plats. Man kan även tänka sig ett scenario där inkapslingsstationen förläggs till en plats separat från både CLAB och djupförvar.

42

I likhet med CLAB kommer inkapslingsstationen att vara i drift under lång tid. Det är bl.a. oklart vad kommande krav på safeguard och fysiskt skydd kan komma att innebära. En förläggning under mark kan t.ex. därför inte uteslutas.

Vad gäller själva kapseltillverkningen och efterföljande kontroll kan vi konstatera att tekniken ännu är till största delen oprövad även om SKB nu präglas av en stark optimism att en tillförlitlig teknik skall kunna demonstreras i enlighet med tidplanen i FUD-92. Bland tänkbara scenarier finns ett då utveckling inom tekniken för Oförstörande provning leder till att nya defekter upptäcks vilket innebär att redan deponerade kapslar måste återtas.

Slutförvar - återtagande

Den första fasen av driften av slutförvaret för använt kärnbränsle avses påbörjas ca 2008 och utvärderas mellan ca. 2012 och 2015. Avsikten är enligt FUD-92 att det därefter skall finnas möjlighet till återtagande. SKB har på SKIs förfrågan kompletterat Plan-93 med en kostnadsuppskattning för det fall att denna möjlighet utnyttjas. Fallet ger enligt dessa beräkningar en kostnadsökning på ca 9 mdr. En betydande del av den sammanlagda kostnaden förskjuts ca 20 år framåt i tiden. SKB har genom realränteberäkningar kommit till resultatet att denna kostnad ligger inom ramen för det extra påslaget för slutförvaret.

Som redan framhållits vill vi separera det tekniska sceneriet från inverkan av real avkastning av fonderade medel. Sammanfattningsvis innebär detta scenario således en kostnadsökning på ca 9 mdr. Tidsutfallet är dels att den extra kostnaden infaller mellan 2015 och 2035 och dels att ca 16 mdr förskjuts ca 20 år fram i tiden. Den möjlighet att återta bränslet som nu införts i SKBs program har fått stöd i granskningen av FUD-92. Således har SKI i enlighet med flera remissinstanser framfört att detär viktigt att återtagandemöjligheten är reell. Detta innebär rimligen att kostnaden för återtagande bör inkluderas i scenarieanalysen och i Plan-rapporterna. Man kan uppfatta detta fall som ett speciellt scenario som till sin karaktär skiljer sig från andra genom att återtagande är ett av SKB och myndigheterna klart uttalat alternativ. Hur detta skall behandlas i kostnadsberäkningarna bör bli föremål för ytterligare överväganden.

Slutförvar - andra osäkerheter

Förutsatt att utvärderingen av fas 1 ger lyckat resultat påbörjas den andra fasen av driften av SFL-2 år 2020 enligt SKBs planer. Även denna fas innehåller osäkerheter med tanke på variationer av bergets egenskaper och de begränsade möjligheterna att fastställa dessa i förväg, d.v.s. innan man har sprängt ut aktuella deponeringstunnlar. SKB har i sina kostnadsberäkningar (basfallet) ökat på den optimala tunnellängen med 10 %. Eventuellt ytterligare extra tunnelsprängning måste i SKBs beräkningar således rymmas inom det normala påslaget som för djupf