Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

m - I . .

. r

s-.wnzezu-å9 .-â.r.u§v.-§z.°azv.asavxwsam-mmw varg.0 . - ;manur. a u.- . ga. a.x.iÃ.a:

SÅ ng

KE Om

Statens offentliga utredningar WW 1994:108 Miljö- och naturresursdepartementet

w

Säkrare

finansiering

av framtida

kärnavfallskostnader

Underlagsrapporter

Underlagsrapporter till

Igarnbränslefondsutredningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

AB ISBN 91-38-13756-9 NORSTEDTS TRYCKERI Stockholm 1994 ISSN O375-25OX

SOU 1994: 108

Innehåll

Underlagsrapporter till Kärnbränslefondsutredningens

betänkande SOU 1994:107 Säkrare finansiering framtida

av kärnavfallskostnader

Bilaga 4 Rapport från Abovo Consulting AB 5 Bilaga 5 Rapport från Sparbanken Sverige 109 Bilaga 6 Rapport från Öhrlings Reveko AB 147 Bilaga 7 Rapport från Price Waterhouse 227 Bilaga 8 Rapport från ÅF-Energikonsult 285 Bilaga 9 Rapport från Åhagen Co AB och Karinta-Konsult 339 Bilaga 10 Rapport från Nuclear Assurance Corporation 391

SOU 1994: 108 Bilaga 4

Bilaga

från Abovo AB Rapport Consulting

KÄRNBRÄNSLEFONDSUTREDNINGEN UNDERLAG TILL UTREDNING AVSEENDE FONDFÖRVALTNING

1994-02-24

Asovo CoNsuLnNG AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 7

INNEHÅLL

SIDA INLEDNING 4

SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS 6 2.1 INTERVJUER 2.2 SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS - ERFARENHETERFRAN FONDFöRvALTARE ANALYS AV HLLGÅNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI 17 3.1 FINANSIELLA RISKER,PORTFÖUTEORJOCH DIVERSIFIERDJG 3.2 AVKASTNING OCH RISK HISTORISKADATA- 3.3 SAMMANFATTNING

ANALYS Av TILLGÃNGSKATEGORIER OCH PLACERINGSRESTRIKTTONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN ..28 4.1 AVKASTNINGSKRAV, PLACERINGSHORISONTOCH RESTRIKTIONER 4.2 ANALYS Av IN- OCHUTFLODEN 4.3 STRATEGISK OCH TAKTISK TILLGÅNGSSTRUKTUR 4.4 RISKMÅTT OCHBEGRÄNSNINGAR 4.5 SAMMANFATTNING

ANALYS Av FÖRVALTNINGSFORM FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN 41 5.1 INLEDNING 5.2 AKTIV ELLER PASSIVFÖRVALTNING 5.3 EXTERN ELLER INTERNFÖRVALTNING 5.4 FöR- OCH NACKDELAR MED DE OLIKA FÖRVALTNINGSFORMERNA 5.5 ALTERNATIVA ORGANTsATIONsLösNINGAR FÖR KÄRNBRÃNSLEFONDEN 5.6 SAMMANFATTNING

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISATION OCH RESURSER53 6.1 ORGANISATION OCH REsURsER 6.2 ANsvARsFöRDELNING

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNSTYOUNGa INTERNATIONAI.

SOU 1994: 108 9 INLEDNING

Bakgrund

Föreliggande arbete skall utgöra underlag för de delar Miljö- och av naturresursdepartementets utredning om översyn av

kapitalförvaltningen m.m. enligt lagen l981:669 om finansiering

av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. som avser

fondförvaltning.

I § 7 finansieringslagen föreskrivs att de avgifter innehavarna som av kärnkraftsreaktorer skall betala in till staten för att finansiera framtida kostnader för hantering använt kärnbränsle, avveckling anläggningar av av m.m. i sin helhet skall vara placerade räntebärande konto i riksbanken.

Avkastningen på fonderade medel i riksbanken åren 1982 till 1986 var knuten till den s.k. prioriterade obligationsräntan. Efter beslut av riksbanksfullmäktige våren 1986 kom räntan fonderade avgiftsmedel att knytas till marknadsräntan IO-åriga statsobligationer, statslåneräntan. Räntejustering görs varje månad mot gällande statslåneränta sista torsdagen i varje månad inför kommande kalendennånad. Räntan på fonderade medel utbetalas gång år vid utgången kalenderåret. en per av

I direktiven för Kämbränslefondsutredningen Dir 1993:61 är det angivet att I

Syftet med utredningen bör att formulera principer och fonner vara för en effektiv förvaltning av fondmedlen och överväga om fondmedlen med bibehållen säkerhet kan placeras friare än för närvarande, i syfte att öka avkastningen medlen.

Abovo Consultings utredningsmedverkan har innefattat att belysa tre huvudsakliga utredningsmål:

° Kartläggning av svensk fondförvaltningspraxis.

° Analys avseende alternativa förvaltningsforrner. ° Ange slutsatser och utforma rekommendationer avseende formerna för fondmedlens framtida förvaltning vilket innefattar organisation och resurser för fondförvaltningen samt erforderligt

placeringsreglemente.

l Uppdatering:Lagen1992: 537l finansiering framtidautgifter för kärnbränsle om av använt m.m.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTa YOUNGINTERNATIONALTIONAL 4

10 SOU 1994: 108

INLEDNING

Metod Som underlag till analyser, slutsatser och rekommendationer i föreliggande rapport har ett antal intervjuer utförts. Dessutom har infonnation inhämtats via facklitteratur, i tidskrifter telefonintervjuer med

samt genom sakkunniga. För varje område i rapporten specificeras de relevanta källorna. En kort översikt över de huvudsakliga källorna återñnnes nedan.

För kartläggningen svensk fondförvaltningspraxis har intervjuer - av

med ett antal fondförvaltare genomförts.

Relevanta statistiska undersökningar har studerats och analyserats -

avseende avkastningsjämförelser för olika tillgångskategorier.

kunna rekommendationer avseende fondförvaltningens ° För att avge

framtida organisation samt avseende erforderlig placeringspolicy har

även Kämbränslefondensl in- och utflöden analyserats. Material avseende Kämbränslefondens in- och utflöden har inhämtats från Statens Kärnkraftsinspektion och Svensk Kämbränslehantering AB.

För underlätta genomläsningen rapporten återfinns en deñnitionslista

att av i bilaga

l språkligtunderlättahari dennarapportbenämningenKämbränslefonden använtsavseende

För att

de medel fonderasenligt lagen1981:669 omfinansieringavframtidautgifter föranvänt

som

kämbränsle.

ÅBOVO CONSULTING AB

5 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 ll

SVENSK F ONDF ÖR VALT NINGSPRAXIS

2.1 INTERVJU ER Underlaget för denna del av vår utredningsmedverkan utgörs ett antal

av intervjuer vilka genomförts med svenska fondförvaltare komplement

som till vår erfarenhet inom svensk fondförvaltning. De intervjuade

egen fondförvaltama har valts för att de tillsammans ett representativt

ger

tvärsnitt av fondförvaltning i Sverige. Samtliga intervjuer har genomförts

under december 1993.

Intervjuer: Bo Ljunglöf, VVD AP-fonden Claes-Eric Norrbom, Generaldirektör Kammarkollegiet Michael Sohlman, VD Nobelstiftelsen Ove Rydin, Kapitalmarknadschef Skandia

Petter Odhnoff, Chef Kapitalförvaltning Sparbanken Sverige

Sverker Praski, Kapitalmarknadschef T-H Liv Trygg-Hansa SPP

Intervjuresultaten presenteras i sammandrag, inklusive jämförelser mellan förvaltare, följande sidor. Mer utförliga intervjuresultat återfinnes i

bilaga Samtlig information är avstämd med de intervjuade

personerna.

Efter presentationen av intervjuresultaten följer sammanfattning

en av var

svensk fondförvaltningspraxis står idag.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNSTÅ:YOUNGINTERNATIONAL 6

12 SOU 1994: 108

SVENSK F ONDF ÖRVALTNINGSPRAXIS

2.2¶SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS

- FRÅN FONDFORVALTARE ERFARENHETER

2.2.1¶Sammandrag och jämförelsenu av intervjuresultat

För bakgrund till skillnader och likheter som framkommit i att ge en intervjuerna visas nedan sammanställning av fördelningen av de en förvaltade medlen olika tillgångskategorier.

Sparbanken AP-lo Kammar- Nobel- Skandia sygrigg Trygg- 1992-12-31 koll lat stiftelsen 1992-12-31 Kapital- Hansa PP 1993 -30 199342-31 rarvgnnm 1992-12-31 1993-12-3

Räntebärandeinstrument Penningmarknads- 6 % 37t; 9 % - 26% 30-40% 54% instrument 89% 39% 49% Obligationer.mm - Aktier 0 % 23% 58% 18% 60-70% 22%

Fastigheter 3 % 0 % I6 % 17% O% [4 %

Övrigainvesteringar 2 % I 95 0 % 7q O% [0 %

Exklusive Exklusive försäkrings- Home premiefonder insurance och ochFri finansiella Placering tjänster

Fördelningen olika tillgångskategorier skiljer sig mellan de olika

fondförvaltama enligt ovanstående tabell.

AP-fonden är riksdagsbeslut förhindrad att inneha aktier, och är även g.a. underkastad vissa andra restriktioner.

Försäkringsbolagens innehav i reala placeringar uppgår till 30-40 % av

tillgångarna. Försäkringsbolagen har relativt likartad fördelning vilket en bl.a. orsakas legala restriktioner avseende den andel av tillgångarna som av

försäkringstekniska skulder. Störst andel reala tillgångar av de

motsvarar intervjuade förvaltat-na har Sparbanken Sveriges kapitalförvaltning.

Fördelningen fonderade medel olika tillgångsslag är dels beroende av av legala regler och restriktioner, dels respektive styrelses syn av

tillgångsallokering.

l ÖvrigainvesteringarinnebärförAP-fondenfrämstpartnerlinansieringaroch förövrigaförvaltare olika typeravlån. 2 Vi har i defall det visatsig möjligtanväntfördelningen tillgångskategoriervid intervjutillfallet. AvseeendeAP-fonden.Kammarkollegiet.SkandiaochTrygg-HansaSPPhar varithänvisadetill uppgifteri årsredovisningar.Eftersomdenhuvudsakligafördelningenäravstrategisknaturskiljer sig sannolikt fördelningenidagsigväsentligtfrån siffrorna i årsredovisningarna.

Asovo CONSULTING AB 7 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 13

2. S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Nedan redovisas intervjuresultaten i sammandrag fördelat ett antal

intervjuornråden.

AP-fonden och försäkringsbolagen

AP-fonden Skandia Trygg-Hansa SPP

Förvaltademedel Kapital 484GSEK ca170GSEK ca270GSEK Intern förvaltning % avförv. kapital 100% cal00 7: l00 % Mål ochkrav - MaximeranyttanförATP- - Maximeraavkastningengivet ° Uppnåvälavvägd

systemet enfastställdrisknivâ diversifieringmed - Avkastningskravi relation ° Budgeteradavkastning bibehållengodnivå till marknaden avkastningen. - Långsiktig placeringshorisont

Riskprofil - Konservativsynavs. - Riskavertavseende Strategiskafrågor

allokeringavtillgångar. kreditrisker - placeringshorisont Minimerakreditriskmenta Övrigariskerreduceras 0likviditetskrav ränterisk. genomdiversiftering -riskaversion

-känslighetför fluktuationer

i portföljensmarknadsvärde Organisationoch Organiseradeefter Organiseradeefter Organiseradeefter ansvarsfördelning tillgångsslag tillgångsslag tillgångsslag Hur fastställsden - Reglementeutfärdatav - Centralstyrelsenbeslutar 0 Finansdelegationenbeslutar strategiska styrelsen linanspolicy omstrategisk tillgångs- - lnvesteringskommittéerför tillgångsstruktur strukturen varjeportföljbeslutar

tillgångsallokenng

- Avdelningförportföljstrategi

prioriteratområde Aktiv all. passiv - Mktindexförvaltningpga. 0 Mktindexeringmenaktiv - Endelavportföljeni index förvaltning fondensstorlek. förvaltning marknaderdär och deli aktivförvaltningen

Skandia speciellhar

N kompetens

i Personellaresurser Ränteb.instr.6 personer Räntebärandeinstr.5pers. Räntebärande 5-8instr. pers.

Fastigheterstörrepersonell AktierI6personer Aktierl0-l5 personer

styrka Lån35personer Fastigheter30-40personer

Fastigheteranalys-och Lån30-35personer

förvaltningsfunktion Uppföljningav Viktigt: Pertillgångsslag: ° Uppföljningmotmarknadsresultat fokusera månadsvisa Uppföünjng index indexfinns någotbra

. mm data placerings-då Uppföljning externa indexför räntebärande - mot horisontenärlångsiktig förvanm instrument v Uppföljningmotbudget

Uppföljningavrisk - Durationsmátt - Durationsmått 0 Durationsmått

- Riskuppföljning - Löptidsrisker Helst durationför totala

kontinuerligt ° Kreditrisk placeringsportföljen

- Allokeringkringaktieindex Rapportering - Delårsrapporterexternt - Månadsvisrapportering v Mânadsvistill finans-

° Månadsrapporterinternt - Mktomfattandepaketinkl. delegationen

uppföljning resultat.riskav

marknaderochindex Legalaregleroch i S5 % fastigheter v Placcringsreglerför Placeringsreglerför restriktioner S5 %direktlån försäkringsbolag försäkringsbolag

.j S10% utlvaluta

Asovo CoNsuL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

14 SOU 1994: 108

S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Huvudsakliga skillnader

Variationema mellan AP-fonden och försäkringsbolagen är relativt små

avseende mål och krav, riskprofrl, organisation, uppföljning och avseende

hur fastställandet den strategiska tillgångsstrukturen hanteras.

av

AP-fonden har striktare externa restriktioner än försäkringsbolagen för

t.ex. fastigheter. AP-fonden har också en avsevärt större portfölj att förvalta vilket innebär vissa begränsningar avseende möjligheter att förvalta medlen aktivt främst den svenska penrting- och obligationsmarknaden. Skandia har viss del av sina medel hos externa

en förvaltare främst i syfte att erhålla att följa upp marknader där

en norm detta annars är svårt.

Övriga förvaltare

Kammarkollegiet Nobelstittelsen SparbankenSverige.

Kapitalförvaltning

Förvaltademedel I Kapital i l3.7GSEK 2.2GSEK 4-5GSEK

Internförvaltning i

fdrv. kapital 100% 47% ca997: % av Målochkrav Aktieplaceringar: Attrealvärdesäkra - Utgångspunktenförvarje

-Långsiktigkurstillväxt prissummanochövriga förvaltareärunik. -Godriskspridningavs. kostnader. precisera; länder.branscheroch Ingaspecifika . Riskbenägenhet företag avkastningskrav . Phcerjngshoñson; - 20-25%indirektautl. Evigplaceringshorisont . Likviditaskrav placeringar - Kreditrisk -Avkastningi nivåmed . vahnarjsk marknaden -Förväntadavkastning. Ränteplacenngar: °Likvidaplaceringar °Godriskspridning °Högdirektavkastning

Riskprofil f Balanseradförsiktighet Riskaverthanteringmed - Individuelltför varjeportfölj

-

2 ej passiv fokus diversitiering

Dekommande5årens

åtagandenNobelpris

. säkerställsgenom

i

i lågriskplaceringar Organisationoch organiseradefondvis Styrelsenansvararför de - Organiseradeefter

-

förvaltademedlen tillgångsslag ansvarsfördelning ;

l VDochvVDsköterlöpande f förvaltningen

Hurfastställsden Kollegietbeslutarom Styrelsenbeslutarden v Förvaltarrådbeslutaren

strategiska i strategisk strategiskatillgångsstmkturen modellportfolj tillgångs- tillgångsfördelning inomramenförfastställt strukturen - 2rådgivandeorgan placeringsreglemente Aktivalt. passiv Balanseradförsiktighet Fokuserar styrningav - Fokuserar strategisk

förvaltning ej passiva strategisktillgångsstruktur positionering Personella Placeringsgrupp 3personerinkl. back- 0 l Stockholm7 förvaltare

resurser -

3personer officeekonomi - RestenavSverige

i

Kameralsektion l-2 iörv.perñlial

.| -

caISpersoner

ÅBOVO CONSULTINGAB

9 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 15

2. SVENSK FONDFÖR VALTNINGSPRAXISV

i SparbankenSverige..

Kammarkollegiet Nobelstiftelsen

Kapitalförvaltning Uppföljningav ° Uppföljningmånadsvis 0 Föraktierföljsavkastning - Uppföljningmotindex resultat motindexinternt uppmotindex

veckovis Uppföljningavrisk - Genomsnittlig - Portföljensriskoch - Durationsmått.

i räntebindrtingstid avkastningföljsuppbl.a.mot standardavvikelse

- Kreditrisk olikaindex ° Kreditrisk

0 Riskuppföljning - Månadsvisuppföljning

kontinuerligt - Obligationspontöljens

nollrisk placeringarär i

i löptidersommatchar

stiftelsensåtaganden Rapportering - Månadsvis - PåstyrelsemöteStyrelsen - Kvartalsvis

störrefonder - Månadsviserhålls

rapportering externafrån

| förvaltare Legalaregleroch S60Jravbokf.värdei aktier s70%avegetkapitaltill bokfört

restriktioner S l0 %cuhaudsengagemangvärdei aktier

S5 Xravröstvärdei bolag

lngautl.aktierendast

indirekt

De tre förvaltare som återfinns ovan har betydligt mindre kapital att förvalta och drar mindre personella resurser än de som redovisades föregående sida. Kammarkollegiet och Sparbanken förvaltar kapital på uppdrag medan Nobelstiftelsen förvaltar sitt eget kapital.

Kammmarkollegiets mål, krav och riskproñl skiljer sig väsentligt från

försäkringsbolagens men man är organiserade fondvis och har betydligt mindre personella resurser. Nobelstiftelsens mål och krav samt

placeringsstrategi är speciella grund av den åtagandestruktur stiftelsen

har. Nobelstiftelsen är den enda av de mindre förvaltama som innehar fastigheter. Sparbanken har separata utgångspunkter avseende mål, krav

och riskproñl för varje förvaltad portfölj.

När det gäller ansvar för att fastställa den strategiska tillgångsstrukturen och på det sätt uppföljning av resultat och risk sker finns inga stora skillnader mellan intervjuade förvaltare.

ÅBOVO CONSULTING ÅB ERNSTa YOUNCINTERNATIONAL lO

16 SOU 1994: 108

SVENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

2.2.2¶Sammanfattning svensk fondförvaltningspraxis

Fondförvaltning i Sverige har utvecklats mycket de senaste decennierna. Utvecklingen har påverkats ett antal faktorer, såväl politiska som

av ekonomiska. Dagens fondförvaltning påverkas starkt bl.a. av ett ökat institutionellt sparande, friare kapitalmarknader och internationell spridning. Nedanstående tabell översiktlig sammanställning av

ger en huvuddragen i utvecklingen av svensk fondförvaltningspraxis.

Huvuddrag i utvecklingen av svensk fondförvaltningspraxis

1960- och 70-tal l980-tal l990-tal

Försiktighet: hård Kapitalmarknadsteori: Allt störredel av lanstyrning mot räntebä- diversiñering detssparandei fonder randeinstrument Begynnandekonkur- Starkt ökat utbud även Bristande koppling till rens derivatinstrument huvudmän och Lagstiftnings- och Internationell diversiâtaâmdeslmkm tillsynsförbättringar tiering och konkurrens Betydande bank avreglering Resultat-uppföljning inflytande Specialdesignade underlättasallt Okänslighet för programvarorför fond- mernya riskmått, resultat och kost- förvaltning förbättrad insyn nade Sidoinflytande skatt Kompetensutveckling

- - Bristande insyn i krav Vbdagcm Separerbaratjänster

Dimensioner i fondförvaltningspraxis

Svensk fondförvaltningspraxis under 1990-talet har fyra viktiga dimensioner. Styrning som till viss del regleras externt genom lagstiftning, organisation och ansvarsfördelning, förvaltning samt uppföljning. Samverkan mellan de olika dimensionerna och påverkan av

marknadsutvecklingen kompletterar helhetsbilden av dagens

fondförvaltning.

I bilden på följande sida illustreras de nämnda dimensionerna

ovan avseende fondförvaltning. Därefter följer en sammanfattning av

drag hos förvaltare inom dessa områden. gemensamma

ÅBOVO CONSULTING AB

l l ERNSTYOUNGa. INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 17

2. SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS

Dimensioner i fondforvaltningspraxis

STYRNING

- Lagstiftningkaraøovwurønømç Y

- Placenngsregbmmeinstruktioner.

- Ponfollstreteglgtállgártgø-lresp.itagandestmklur

- Pomoisstntøgu:avkasmnglrbmiorlsom

ORGANISATIONOCHANSVARSFÖRDELNINGUPPFÖLJNING

- StorärittsfovdelarBesltsgángochdelegøntillryss : KorrektKorrekt redovisning:mmmdsvlrdertng

- -upp gräns um riskocnavkastning

- specialiserlngstbrdelar - ökar

- Portlöljansvav-incitamentsstrukuir 0 RapporteringlillFI

FÖRVALTNINGANALYSOCHTILLGÅNGSVAL

0 Arutyskapacimochaffärs g

- Kapitalmamta. fronten:o:

- Externaförvaltare alternativsom IIARKNADSUTVECKLING

Damn, man, ning

. samspel.förvaltareanalytikeroch

M

Styrning

Placeringsrestriktioner Bolagets eller fondens styrelse fastställer vanligtvis restriktioner för förvaltarna i ett placeringsreglemente. Därutöver regleras vissa förvaltare

externt i lagstiftning avseende placeringsmöjligheter i olika

tillgångskategorier. Placeringsreglementet innehåller normalt också regler i fråga om beslutsprocessen avseende placeringar.

Viktiga riktlinjer för förvaltarna är att minimera kredit- och likviditetsrisk medan marknadsrisker tas inom fastställda gränser. Diversiñering fokuseras allt Användandet derivatinstrument i riskbegränsande

mer. av syfte ökar i takt med utveckling inom administration och redovisning för dessa instrument.

Portföljstrategi Den övergripande tillgângsstrukturen viktigast och kan resultera i

anses stora skillnader i avkastning mellan förvaltare. Samma strategi bör

hela fondförvaltningen och vikten av att behålla inriktningen genomsyra när denna väl fastställts poängteras. Portföljstrategi är ett viktigt och prioriterat område för långsiktiga portföljförvaltare. Faktorer som beaktas och avvägs är diversiñering, matchning tillgångar och skulder,

av samvariation mellan instrument och marknader, likviditet samt risk kontra avkastning.

indexering blir vanligare, främst marknader där förvaltarna själva valt att bygga intern kompetens. Det är vanligt förekommande att

upp förvaltningen delas i passiv indexerad och en aktiv portfölj.

upp en

ABOVO CONSULTINGAB

12 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

18 SOU 1994: 108

S VENSK F ONDF ÖR VALT NINGSPRAXIS

Mål och krav Riskspridning och god och stabil nivå avkastningen är de

en övergripande kraven hos förvaltare med en långsiktig placeringshorisont. Trots fokusering långsiktig tillväxt för de förvaltade medlen finns det dock hos de flesta förvaltama en viss känslighet för kraftiga fluktuationer i fondens värde. Mål och krav mäts alltid i relation till marknaden i form av index.

Den viktigaste faktorn som påverkar målsättning och krav avkastning är strukturen åtaganden för de fonderade medlen. Det innebär en väsentlig skillnad för framtida avkastningskrav om åtaganden är reella eller norninella. Dessutom är det största betydelse att försöka kvantiñera mål

av och krav liksom att konkretisera riskbenägenhet och faktisk

placeringshorisont.

Organisation och ansvarsfördelning Ansvar Styrelsen ansvarar ytterst för fondmedlen. Experter i form av en investeringskommitté eller ett förvaltarråd oftast styrelsen råd avseende

ger

den strategiska tillgångsstrukturen för fonderna. En portföljansvarig ofta

del kommitténrådet fördelar medlen inom de ramar styrelsen fastställt

av samt delegerar befogenheter till ansvariga för respektive tillgångskategori. Fastighetsinvesteringar, som är relativt stora och illikvida, beslutas på

styrelsenivå.

Organisation Det vanligaste sättet att organisera en fondförvaltning är att organisera den efter tillgångsslag samt att ha en person som har det övergripande portföljansvaret. Den strategiska tillgångsfördelningen beslutas således på styrelsenivå i organisationen medan det löpande arbetet utförs per

tillgångskategori. Specialiseringsfördelar kan uppnås t.ex. genom att analys

och förvaltning utförs per tillgångsslag.

Bland de större förvaltama är det vanligt med ett expertråd och en befattning analyserar portföljoptimering. Större förvaltare har även

som speciella fmanscontrollers bl.a. har till uppgift att analysera risk och

som resultat, främst inom tillgångskategoriema. Det finns klara stordriftsfördelar i kapitalförvaltning främst avseende analysfunktionen och administration.

Asovo CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAl l3

SOU 1994: 108 19

SVENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Förvaltning analys och tillgångsval Analys Analys utförs två nivåer i organisationen. Portföljstrategi analyseras och beslutas baserat bl.a. makroekonomiska analyser. Dessa analyser utförs normalt en nivå jämställd med portföljansvarig och bereds inför beslut i styrelsen. Portföljansvariga betonar gärna den makroekonomiska och portföljstrategiska analysen som viktigast.

Analysfunktioner finns oftast även för varje tillgångsslag där t.ex. olika branscher eller instrument analyseras. Dessa analysfunktioner kan vara mycket resurskrävande. De större förvaltama har en egen analysfunktion för de olika tillgångskategoriema de flesta använder sig dock även av

men externa analyser för att få en heltäckande bild av marknaderna och placeringsmöjligheter.

Externa förvaltningsuppdrag

Externa förvaltare anlitas främst av två orsaker nämligen för att köpa in kompetens på områden där intern kompetens saknas och för att erhålla

en

att följa avkastning och risk mot vissa marknader. norm upp

Uppñüning Uppföljning resultat görs huvudsakligen mot index, men i vissa fall

av även mot externa förvaltare. För en korrekt uppföljning är det viktigt att definiera hur avkastning mäts och att även följa upp resultatet över en längre tidsperiod.

Fondförvaltama försöker marknadsvärdera sina portföljer i så stor utsträckning möjligt. Marknadsvärdering kan svårt för vissa

som vara tillgångsslag t.ex. fastigheter. I en långsiktig verksamhet där den

som strategiska tillgångsfördelningen ses som det mest kritiska beslutet är det inte vanligt att följa resultat för enskilda förvaltare utan resultat följs

upp oftast per portfölj.

upp

Kontinuerligt följs också risker upp i förhållande till de restriktioner som fastställts i placeringsreglementet.

Rapportering Vanligtvis sker rapportering månadsvis avseende tillgångsstruktur, resultat och riskmått tillsammans med kommentarer marknadens utveckling.

om

ABOVO CONSULTING AB

YOUNGINTERNATIONAL 14 ERNSTa

20 SOU 1994: 108

S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Kostnader De fasta kostnaderna för fondförvaltning är stora. Administration och analys är två speciellt resurskrävande områden. De årliga kostnaderna för förvaltning varierar normalt mellan 0,1% och 0,5 % av förvaltat kapital i Sverige. Det finns betydande stordriftsfördelar avseende t.ex analys och administration.

Kostnader kan reduceras att t.ex. indexera stora delar av portföljen

genom eller att lägga ut stora delar det administrativa arbetet

genom av experter.

Instruktioner Klara och tydliga instruktioner och administrativa rutiner är grunden till en välfungerande fondförvaltning. Allt fler större förvaltare har satsat mycket

detta område.

Viktiga faktorer för framgångsrik fondförvaltning

Aumtnuimion

Wim avm

S armad-

Det första steget vid uppbyggnad av framgångsrisk fondförvaltning

ligger hos ledningen. Nödvändigt är att huvudmännen eller styrelsen

preciserar mål och krav genom att konkretisera följande punkter.

° Riskbenägenhet

Faktisk placeringshorisont inkl. känslighet för fluktuationer i

°

portföljens marknadsvärde

Likviditetskrav

Struktur åtaganden nominella eller reella

Kreditrisker

Marknadsrisker inkl. valutarisker

Den förväntade avkastningen avkastningskrav.

ABOVO CONSULTINGAB

15 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 21

SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS

II. Utifrån detta kan väl genomtänkt tillgångsstruktur fastställas och ett

en placeringsreglemente policy beslutas. Om fonden har en långsiktig

placeringshorisont är det viktigt att denna tillgångsstruktur efterföljs

och att strategin bibehålls.

III. Nästa steg är att överväga egen eller extern förvaltning passar

noga om fonden bäst. Oavsett vilken ansats för förvaltning av fondmedlen som väljs bör öppna kontaktvägar mot marknaden fokuseras. Långsiktighet innebär också vikten att aldrig tvingas genomföra en transaktion.

av Avkastning bör alltid avvägas mot försiktighet.

IV. Slutligen är god administrativ kompetens och bra rutiner för

uppföljning liksom ett välutvecklat systemstöd strategiskt avgörande.

Separation kontrollfunktionen från förvaltningen måste också

av säkerställas.

ÅBOVO CONSULTINGAB

16 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

22 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL TEORI

-

OCH EMPIRI

3.1 F INANSIELLA RISKER, PORTFÖLJTEORI OCH

DIVERSIFIERING Finansiella risker

Med finansiella risker kreditrisk, likviditetsrisk, inflationsrisk samt

avses marknadsrisker såsom ränterisk och kursrisk för aktier

.

Risk Definition Inflationsrisk Risken för att inflationen överstiger avkastningen

tillgången negativ realavkastning.

Kreditrisk Risken för att en fordran betalas utsatt tid eller med de

hela belopp som fordran utgör. Likviditetsrisk Risken att värdepapper p.g.a. marknadssituationen kan

omsättas vid önskad tidpunkt, till önskat pris ocheller önskad volym.

Marknadsrisk Risken att portföljens marknadsvärde sjunker till följd av en

förändring i räntenivån, marknadens Volatilitet etc.

Riskbärande tillgångar beskrivs i teorin i termer av förväntad avkastning och risk. Markowitz konstaterar att samtidigt som den typiske investeraren vill erhålla så hög avkastning som möjligt så vill han även

en att avkastningen skall så säker möjligt, dvs. risken skall

vara som minimeras. Detta utgör två målsättningar i konflikt.

Av alla möjliga portföljer som kan skapas av en grupp investeringsobjekt finns det ett antal portföljer utgör den effektiva fronten. Portföljema

som på den effektiva fronten utgörs av portföljer där investeraren erhåller

maximal förväntad avkastning för varierande risknivåer och ° ° minimal risk för varierande nivåer för den förväntade avkastningen.

Förväntad

Vliasmmg Effektivafronten

Möjliga portföljer

Standard--

avvikelse

1 Begränsning finansiellariskerdiskuterasnärmarei kapitel4.4Riskmåttochbegränsningar.

av 2 Harry M. Markowitzs mean-varianceanalysis förstpubliceradi Journalof Finance no l

- March l952:77-91 Portfolio Selection. Riskendefinierassomvariationenavutfall kring denförväntadeavkastningen.

Asovo CONSULTING AB

17 ERNSTa.YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 23

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI

-

OCH EMPIRI

En avvägning mellan risk och förväntad avkastning som stämmer överens med investerarens riskprofil blir nödvändig för att fastställa portföljens sammansättning av olika tillgångar. Investerarens riskproñl kan beskrivas

som: Riskavert föredrar en investering med mindre risk framför

En investerare som en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Riskneutral En investerare som är indifferent mellan en investering med mindre

risk och en investering med mer risk under förutsättning att båda

investeringarna har samma förväntade avkastning. Risktagare En investerare som föredrar en investering med mer risk framför en

investering med mindre risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Långsiktiga kapitalförvaltare tillhör oftast gruppen riskaverta investerare. Däremot finns ofta målet att erhålla en hög avkastning trots att risken i portföljen bör minimeras. En investerare kan minska risken i sin portfölj

att matcha sina tillgångar mot skulder åtaganden i två avseenden. genom Dels kan risken minskas att reella åtaganden säkras med innehav av

genom reella tillgångar, dels kan risken minskas genom att placeringshorisonten

för tillgångarna matchas med åtagandenas löptid.

Portföljteori och diversifiering

Risken i portfölj värdepapper bestäms både av risken i de

en av individuella tillgångarna och samvariationen mellan avkastningen för de

av olika tillgångarna. Om samvariationen är starkt negativ mellan två investeringar, dvs när den förväntade avkastningen för den ena tillgången är högre än genomsnittet så förväntas den andra tillgången avkasta mindre än genomsnittet, kan den totala risken i portföljen minskas. svängningarna i portföljens totala avkastning minskas. När antalet olika värdepapperi portfölj ökar minskar samtidigt det

en individuella värdepapprets bidrag till risken i den totala portföljen Ju fler

. olika sorters tillgångar väldiversiñerad blir portföljen.

mer En portfölj kan diversiñeras i olika avseende, t.ex.:

diversiñering inom tillgångsslag avseende t.ex. branscher, löptid etc. °

diversiñering mellan tillgångsslag t.ex. aktier och obligationer °

diversiñering geografiskt avseende länder och valutor. °

Sammanfattning

Det finns två huvudsakliga sätt att minska risken i en portfölj, via matchningsprincipen och genom diversiñering.

I Matchningsprincipen. 2 Diversiñeringsprincipen.

Anovo CONSULTINGAB

18 ERNSTä YOUNGINTERNATIONAL

24 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL TEORI

-

OCH EMPIRI

3.2 AVKASTNING OCH RISK HISTORISKA DATA

- Utgångspunkten är att långsiktig avkastning är av intresse då målet att maximera tillgångamas långsiktiga totalavkastning fokuseras.

Vi kommer främst att se två undersökningar avseende historiska avkastningsdata vilka ofta refereras till i artiklar och litteratur området. De svenska data vi presenterar grundar sig en undersökning av Per Frennberg och Björn Hansson vid Nationalekonomiska Institutionen,

, Lunds universitet. De amerikanska data som presenteras grundar sig en undersökning av Roger Ibbotson och Rex Sinqueñeld vid Institute of

, Chartered Financial Analysts, USA.

Sverige

Nedanstående diagram visar värdet en krona investerad i olika

av tillgångsslag 31 12 1918 till 1990 samt konsumentprisindex under samma period logaritmisk skala.

Knivar

10W-- A

677,4

M

m-. r tg

nu

x

acii

W 5

a.

101 nn 193 194 NSI 1960 197 Ill 1 Publiceradeartiklar inkluderarEkonomiskdebatt391 samtSkandinaviskaEnskildaBanken

QuarterlyReview 1-2 1991. 2 Författarnasursprungligaundersökning1977 uppdaterasiprincipårligeni enYearbook

publiceradavThe ResearchFoundationof TheInstituteof CharteredFinancialAnalysts.

Asovo CoNsuL TING AB ERNSTå YOUNGINTERNATIONAL 19

SOU 1994: 108 25

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI

-

OCH EMPIRI

Kommentar till diagrammet ° Skalan y-axeln är logaritmisk så att en viss procentuell

förändring motsvarar ett lika stort avstånd y-axeln vid varje

tidpunkt. ° Serier:

Aktier utgörs av Affärsvärldens generalindex.

-

Riskfri ränta utgörs av en hypotetisk placering till riksbankens

-

diskonto fram till april 1980, och därefter en portfölj bestående av

korta penningmarknadsinstrument.

Obligationer utgörs statsobligation med evig löptid

- av en

konsol fram till 1970 och därefter av en portfölj av

statsobligationer 10 års återstående löptid.

med ca

Inflationen utgörs av Konsumentprisindex.

-

Avkastning och risk för de olika instrumenten har under perioden 1919 till 1990 sammanfattats i tabellen nedan. Risk har mätts som avkastningamas standardavvikelse.

Aktier Obligationer Riskfri

tillgång Genomsnittlig årsavkastningl ll.5 76 5.1 70 5,7 % 3,7 %

Standardavvikelsez 31A 70 945% 34 70 6- % I Avkastningarnaharmänssomaritmetisktmedelvärdeavårsavkastningar. 2 Standardavvikelseharberäknatssomhistoriskstandardavvikelse ârsavkastningarna.

Sammanfattning Aktier har under åren 1919 till 1990 gett en bättre avkastning än obligationer eller riskfri ränta. Aktier har väsentligt högre risk,

även en

standardavvikelse. mätt som

Under efterkrigstiden har obligationer utgjort ett sämre alternativ än aktier. Denna tidsperiod präglades av lågräntepolitik och oförväntad hög inflation.

Under depressionen 1929-32 med fallande priser och löner utgjorde aktier ett dåligt alternativ till obligationer.

På lång sikt har aktier under 1900-talet gett en högre avkastning än obligationer. Men under begränsade perioder har obligationer utgjort ett bättre placeringsaltemativ.

Asovo CONSULTINGAB

INTERNATIONAL 20 ERNST YOUNC

26 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL TEORI

-

OCH EMPIRI

Placeringshorisont och risk

Frennberg och Hansson har även analyserat hur placeringshorisonten påverkar risken hos de olika tillgångarna. För att fånga in hur risken förändrats beroende vilken placeringshorisont investeraren har, mäts risken i detta fall som sannolikheten för att under en godtycklig investeringsperiod erhålla en negativ nominell avkastning.

I nedanstående tabell sammanfattas risken för att erhålla en negativ nominell avkastning godtycklig investeringsperiod för rullande

under en l-, 5- ,10- och ZO-årsinvestexingar under åren 1919 till 1990.

Aktier Obligationer Riskfri tillgång Genomsnittlig årsavkastning 11,5 % 5,1 % 5,7 %

Pnegl års placeringshorisont 30,6 % 22,2 % O% Pneg 5 års placeringshorisont 11,8 % 16,2% 0 % Pneg 10 års placeringshorisont 1,6 % 7,9 % 0 % Pneg 20 års placeringshorisont 0 % 0 % O %

Sammanfattning I undersökningen med historisk statistik från tidsperioden 1919 till 1990 framkom följande.

För investerare med kort placeringshorisont 1 år utgör både - en

obligationer och aktier relativt riskfyllda placeringar. Sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning under en godtycklig l-års period var 30,6 % resp. 22,2 %.

För investerare med medellång eller lång investeringshorisont 5 - en

10 år har risken för negativa avkastningar kraftigt minskat, resp. främst avseende aktier.

Sett över mycket lång investeringshorisont 20 år har risken för en - en

negativ nominell avkastning avtagit och är i stort sett lika med noll för

samtliga tillgångsslag.

Asovo CONSULTING AB

2 l ERNST YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 27

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL TEORI - OCH EMPIRI

USA Nedanstående diagram visar värdet av en dollar investerad i olika tillgångsslag 31 12 1925 till 1987 samt konsumentprisindex under samma tidsperiod logaritmisk skala.

int.: 1000003

1202.97 1000.0 E 34786

1 1 10.0 Long-Term GovernmentBonds

Inflation 1.0 TreasuryBills

Smallstocks

0.1 IIIII1IIIIIIIII|IIITV|TIlllllflllllll|lilllllIIIIIIIIVIII I IVn 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1967 Year-End

Kommentar till diagrammet Skalan y-axeln är logaritmisk så viss procentuell ° att en förändring motsvarar ett lika stort avstånd y-axeln vid varje

tidpunkt.

° Serier: Aktier utgörs av SP 500 Composite Index innan 1957 SP 90 - Riskfri ränta utgörs av Amerikanska statsskuldväxlar den kortaste statsskuldväxeln har löptid överstigande l månad som en Obligationer utgörs av en statsobligation med rullande 20-årig löptid. Inflationen utgörs Consumer Price Index. - av

ABOVO CONSULTINGAB ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL 22

28 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI

AV -

OCH EMPIRI

Avkastning och risk för de olika instrumenten under perioden 1926 till 1987 sammanfattas i tabellen nedan. Risk har mätts som avkastningens standardavvikelse.

Aktier Obligationer Riskfri

tillgång Genomsnittlig årsavkastningl 12 % 4,6 % 3,5 % 3,2 %

standardavvikelse 209 % 35 % 33% 4.8 70 1 Avkastningarnaharmättssomaritmetisktmedelvärdeavavkastningar. 2 Standardavvikelseharberäknatssomhistoriskstandardavvikelse avkastningama.

Sammanfattning

Det amerikanska mönstret påminner till stor del det i Sverige. Risken,

om

standardavvikelse, i de olika tillgångsslagen ligger jämförbar mätt som nivå tidsperiod3. Undantaget är svenska obligationer som har

över samma

l % högre standardavvikelse än amerikanska obligationer. ca

Under delen 1960-talet visar statistiken att obligationer blivit mer

senare av riskabla. Däremot avkastningen aktier som mest volatil under

var recessionen 1930-talet.

Förhållandet mellan avkastning obligationer och statsskuldväxlar är annorlunda i USA än i Sverige. I Sverige är den genomsnittliga årsavkastningen för den riskfria tillgången under perioden högre än för obligationer. En väsentligt lägre avkastning den riskfria tillgången uppvisas i USA än i Sverige. Observera dock att materialet är helt

då de svenska siffrorna t.o.m. april 1980 är baserade

jämförbart

diskontot.

Placeringshorisont och risk

Ibbotson och Sinqueñeld har även analyserat hur placeringshorisonten

risken hos de olika tillgångarna i USA. Risken mäts här även som

påverkar

sannolikheten för under given period få negativ nominell

att en en avkastning.

3 Avkastningochstandardavvikelseför svenskatillgångarundermotsvarandetidsperiodsomden

amerikanskaundersökningenfinns i bilaga

ÅBOVO CONSULTINGAB

23 ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 29

ANALYS AV TILLGÃNGSKA TEGORIER FISNANSIELL

TEORI

-

OCH EMPIRI

I nedanstående tabell sammanfattas risken för att erhålla negativ

en nominell avkastning under en godtycklig investeringsperiod för rullande l-, 5- ,10- och 20-årsinvesteringar under åren 1926 till 1987.

Aktier Obligationer Riskfri tillgang Genomsnittlig årsavkastning 12 % 4,6 % 3,5 %

Pneg] års placeringshorisont 27,4 % 29,0 % 0 % Pneg 5 års placeringshorisont 12,1 % 10,3 % O% Pneg 10 års placeringshorisont 3,8% 1,9% 0 % Pneg 20 års placeringshorisont 0 % 0 % 0 %

Sammanfattning

Det finns vissa skillnader jämfört med de svenska resultaten avseende sannolikheten för att en godtycklig period få negativ avkastning för olika placeringshorisonter.

- För en ettårig placeringshorisont är sannolikheten för att erhålla

en

negativ nominell avkastning högre för obligationer än för aktier i USA, men för en längre placeringshorisont minskar denna sannolikhet snabbare för obligationer än för aktier.

° Om placeringshorisonten för obligationer förlängs från 1 år till 10

år minskar sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning från 29 % till 1,9 % USA medan i Sverige

samma sannolikhet minskar från 22,2 % till 7,9 %.

Ovriga placeringsslag

För vissa tillgångsslag finns det inte helt tillförlitliga historiska data avseende avkastning och risk över längre tidsperioder. Detta gäller t.ex. för fastigheter. För reala investeringar såsom investeringar i fastigheter analyseras ofta investeringen som ett isolerat projekt och sätts ofta i relation till mål avseende realavkastning i marknaden.

ABOVO CONSULTING AB ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL 24

30 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI

-

OCH EMPIRI

Fastigheter

Fastighetsprisemas utveckling i Sverige under 1980-talet har till stor del varit beroende politiska beslut, ränteutvecklingen och avregleringar av

av kredit- och bostadsmarknadema. I diagrammet nedan presenteras fastighetsprisemas utveckling for kontorshus, småhus och flerbostadshus under l980-taletl.

Index1981-100

1500-

Kontorshus

1000 -

: Flerbostadshus

500 -

Z Småhu§__________._

áozsäázáaakásásáváaásáoå

Källa:EnskildaResearch Tillväxten under 1980-talet har varit stabil avseende småhus och

mer flerbostadshus än för kontorshus. Avkastningen liksom risken kontorshus har ökat dramatiskt sedan 1985. Detta har skett i samband med

kreditavregleringama vilka orsakade acceleration i bankutlåningen.

en Under perioden 1980 till 1985 tredubblades priser på kontorshus och under perioden 1985 till 1989 femdubblades desamma. 1982-års skattereform minskade möjligheterna till ränteavdrag för

småhusägare vilket troligen dämpat prisutvecklingen småhus.

Tidsserien är för kort för slutsatser avseende långsiktig avkastning och risk.

I Källa:JohanA Lybeck.Finansiellakriserförr ochnu.SNSförlag 1992.

ABOVO CONSULTING AB

25 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 31

ANALYS A V TILLGÅNGSKA TEGORIER

FINANSIELL T EORI

-

OCH EMPIRI

Realräntan

Nedanstående diagram visar realränteutvecklingenl under perioden 1970 till 1993. Stora delar av 1970-talet rådde en negativ realränta medan realräntan under 1980-talet i genomsnitt legat på en nivå drygt + 4 %.

M

04W

5,00

IM

I LW

1.un

.1.oo

IW

§§§§§§§E§§§§!!!§!!§§!

Kalla;S-E-Ianktu:hunnitdialys

Internationell diversifiering

Eftersom viss försiktighet bör beaktas vid uppskattning framtida

en av avkastning utifrån historiska data utgör inte motivet högre avkastning

en tillfredställande grund för internationell diversiñering. Internationell diversiñering kan däremot motiveras i riskminimerande syfte.

En förutsättning för att internationell diversifiering skall till fördel för

vara en investerare är att korrelationen mellan svenska och utländska marknader är låg. Under 1980-talet var den genomsnittliga samvariationen mellan den svenska aktiemarknaden och utländska aktiemarknader 0,4 %2

ca beräknat som korrelation. Utöver låg samvariation mellan

en marknaderna bör avkastningen utländska värdepapper justeras med kostnaden för säkring av valutarisken.

Vidare ger internationell diversifiering bäst resultat avseende minskning

av portföljens risk för tillgångsslag med relativt hög risk. Jorion3 visar att internationell diversiñering historiskt varit fördelaktigt för amerikanska investerare resulterande i både lägre risk och högre avkastning. Jorion kommer också fram till att utländska aktier och obligationer bör få lika vikt i portföljen. Andra akademiker t.ex. Elton och Gruber hävdar att den totala risken i portföljen kan minskas mer genom internationell diversiñering

l S-E-BankendefinierarrealräntansomIO-årigstatsobligationsräntaminusårligprocentuellförändringiKP1

från 1986räknarS-EBankenmedS-ångstatsobligationsränia. 2 Källa: Bertil Näslund.internationellportföljförvaltning översikt.EkonomiskDebatt291

-en 3 Phillip Jorion.Assetallocationwith hedgcdandunhedgedforeignstocksandbonds.The Journalof

Portfolio Management.Summer1989.

Aaovo CONSULTINGAB ERNSTYOUNGINTERNATIONAl 26

32 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL T EORI - OCH EMPIRI

avseende aktier än avseende obligationer med lång löptid. Jorion föreslår vidare 10 % till 20 % amerikansk portfölj bör utgöras av att av en utländska värdepapper för reducera portföljens totala risk. För en svensk att investerare vi det är motiverat att denna andel ökas då de svenska anser att

hemmamarknadema erbjuder möjligheter till riskspridning som

samma de amerikanska.

3.3 SAMMANFATTNING

kan diskuteras huruvida historiska avkastningsdata skall läggas till Det

grund för framtida avkastningsuppskattningar. Det är viktigt att notera

skillnader avseende ekonomiska och politiska förutsättningar mellan dagens situation och historiken. Vi har i Sverige idag bl.a. friare kapitalmarknader och ökat institutionellt sparande än tidigare.

Denna översikt utgör bakgrund inför analysen Kämbränslefondens av framtida fördelning fonderade medel olika placeringsslag. De olika av huvudsakliga karakteristika presenteras i tabellen nedan

tillgångsslagens

.

Tillgángsslag Karakteristika

Räntebärandetillgångar Kortfristiga räntebärandetillgångar är kortsiktigt mindre riskfyllda änandra tillgångar

Begränsadlöptid möjliggör matchning mellan tillgångar och skulder

Långsiktig inflationsrisk Långsiktig historisk realavkastning relativt låg 2 %, Sverige

Aktier Kortsiktigt riskfyllda tillgångar

Långsiktigt mindre riskfyllda, ger inflationsskydd

Långsiktig historisk realavkastning relativt hög drygt 7,5 %, Sverige

Övriga reala investeringar Kortsiktigt riskfyllda relativt illikvida , t.ex. fastigheter Långsiktigt mindre riskfyllda, ger visst inflationsskydd

resurskrävandeavseendeförvaltning Kan vara

U diagram Affärsvärldensgeneralindexjämfört medolika branschindex.inkl. l bilaga3återfinns över kommentarer.för illustreravariationerinomtillgångsslagetaktier.Statistikharendast kona att erhållits avseendeperioden1979-01-01till 1993-12-15.

Asovo CONSULTINGAB 27 ERNSTa,YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 33

ANALYS A V TILLGÅNGSKA

TEGORIQR OCH

PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

4.1 AVKASTNINGSKRAV, PLACERINGSHORISONT OCH

RESTRIKTIONER Utgångspunkten i diskussionen om fördelning av fondmedlen tillgångskategorier för Kämbränslefonden är de avkastningskrav, på

syn placeringshorisont, riskprofil och likviditetskrav huvudmannen

som ställer. I Kommittédirektivet för Kämbränslefondsutredningen

anges följande riktlinjer:

Det är angeläget att medelsförvaltningen bedrivs ett sådant sätt att

avkastningen blir jämförbar med vad andra statliga fonder

av samma

storlek och av i övrigt jämförbar karaktär i avkastning.

ger

Statliga fonders nominella avkastning

Genomsnittlig Myndighet 8990 9091 9293 avkastning Kammarkollegiet

aktiekonsortiet 9,2 % -9,5 % 7,1 % 25.7% 4,6 % -

räntekonsoniet 1 % 9,6% 15,6% % Riksförsäkringsverket 9,7 % 18,4% 12,5% 16,9% 14,4% l Kammarkollegietredovisade avkastningsberäkningarseparatför räntebärande

placeringarföre juli 1990.1

Jämförelsen mellan de två största förvaltama statliga fonder exkl. AP-

av fonden är inte helt rättvisande p.g.a. olika tillgångssamrnansättningar, olika restriktioner i fonderna samt den korta period för vilken genomsnittlig nominell avkastning beräknats.

Övriga explicita avkastningskrav som framkommit under uppdragets gång innebär att målsättningen innefattar att erhålla högre realavkastning än

en vad som uppnåtts sedan 1982. Den reala avkastningen fondmedlen har under perioden 1982 till 1991 varit ca 3,9 % år. Historiskt har under

per perioden 1919 till 1990 realavkastningen obligationer varit mindre än 2 %. Ett realavkastningskrav 4 % kan vara svårt att uppnå långsiktigt med uteslutande investeringar i räntebärande värdepapper.

Kärnbränslefondens behållning I diagrammet på följande sida presenteras fondbehållningen i Kämbränslefonden under perioden 1982-1992 fördelad ackumulerad ränta avkastning fonderade medel och ackumulerade avgifterersättningar inbetalningar minus utbetalningar avseende kraftföretagen.

ABOVO CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 28 2 14-1030

34 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH A V TI ONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PLACERINGSRES TRIK

Fondbehållnlng 1982-1992

12ooo. 10ooo. aooo. x 2 sooo. a 4ooo- 2ooo-g o. m9 1990 um un: 1902 mo: :ou mus nu 1907 nu A: I u: rum DAdm:vakant-o

I övrigt kan avkastningskravet sättas i relation till utvecklingen av realavkastningen olika tillgångar under motsvarande period.

Nedanstående diagram visar den reala årsavkastningenl för

tillgångskategoriema aktier Affärsvärldens generalindex, 3 månaders

statsskuldväxlar för Kämbränslefondens medel för perioden 1982 till samt 1993. Därefter återfinns ett diagram med endast 3 månaders statsskuldväxlar jämfört med avkastningen fondmedlen under samma

period.

Realavkastningar, 1983-1993

l Derealaavkastningarnaharberäknatsenligt följande.Föraktierharanväntsgenomsnittlig förändringi Affärsvärldensgeneralindexunderåret.Förstatsskuldväxlar3månaderharanvänts underåretmättmånadsvis.BeteckningenräntaSKI avsergenomsnittligränta genomsnittligaräntan påKämbränslefondensmedel.Dessauppgifterharsattsi relationtill genomsnittligförändringi KPI-indexunderåret.

ABOVO CONSULTING AB 29 ERNSTårYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 35

ANAL YS A V TILLGÅ NGSKA OCH

TEGORIER

PLA CERINGSRES TRIKTIONER FÖR KÅRNBRÄ NSLEFONDEN

Realavkastningar, 1983-1993

Utifrån historisk realavkastning under 1980-talet samt utifrån Kämbränslefondens realavkastning under denna period uppskattas huvudmannens SKI och kraftbolagen förväntningar avseende realavkastning uppgå till 4 %. ca

Utgångspunkten i detta arbete är att placeringshorisonten för fondmedlen

är i första hand 20l0-talet. För del fondmedlen råder längre en av en placeringshorisont. Detta innebär att placeringshorisonten för den största delen av fondmedlen är mellan 17 och 27 år samt att placeringshorisonten avtar för varje år fortskrider. [kapitel 4.2 görs analys fondens som en av framtida in- och utflöden. I detta kapitel visas Kärnbränslefondens framtida behållning i diagrarnforrn. Detta ger en överskådlig bild av placeringshorisonten för medlen.

4.2 ANALYS AV IN- OCH UTFLÖDEN Material till detta avsnitt har inhämtats dels siffermaterial från genom

Statens Kämkraftsinspektion SKI och Svensk Kämbränslehantering AB

SKB och dels genom intervjuer. Genomförda intervjuer

Per Anders Bergendahl, Kämbränslefondsutredningen Olof Söderberg, Kämbränslefondsutredningen

Sten Bjurström, SKB Mårten Eriksson, SKI Ake Hugosson, Sydkraft

ABOVO CONSULTINGAB ERNSTJ:YOUNGINTERNATIONAL 30

36 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH

A v

CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PIA

Scenarier for Kärnbränslefondens in- och utflöden

del utredningsmedverkan omfattar placering fondmedlen

Denna av som av

har som utgångspunkt att

intjänandetiden för kärnkraftsreaktorema är 25 års driftstid °

inga avgiftsintäkter efter 2010

°

sätts utifrån realavkastningen fonderade medel enligt SKIs

- avgiften beräkningsmodell planerade tidpunkter för olika investeringsåtgärder kommer att följa

°

Plan 93.

Alternativ med intjänande tid 40 år och andra variationer i

en beräkningar utförs SKB och SKI beaktas i denna del av

som av utredningen.

Likviditetsberedskap

intervjuerna med såväl SKI SKB att faktiska Det har framgått av som

under året skiljer sig väsentligt från de görs i kostnader prognoser som den betalningsplanen. Fluktuationer under året utgör inte heller

årliga något problem likviditetsberedskapshänseende.

ur En viss likviditetsberedskap är att rekommendera i all sorts fondförvaltning. I Kärnbränslefondens fall dock likviditetsberedskapen

ses

inte utgöra de huvudsakliga problemområdena. SKI uppskattar att en

ett av likviditetsberedskap l-2 GSEK är lämpligt.

ca

In- och utflöden

Kämbränslefondens inflöden utgörs dels avkastningen fondens

av behållning, dels de avgifter kraftbolagen betalar in. Eftersom

av som

sätts utifrån beräkningar avseende den förväntade

avgifterna

realavkastningen fluktuerar inflödena främst i form storleken avgifter

av respektive avkastningen fondmedlen.

Det realränteantagande används för beräkning av avgifter och

som

fonderade medel är för närvarande 2,5 %. På följande sidor avkastning

diagram fondens nettoflöde samt Kärnbränslefondens presenteras över framtida behållning över tiden under tre olika realränteantaganden. Därefter diagram visar ersättning till kraftbolagen

presenteras ett som

utflöde beräknat decennium per år. fondens per resp.

ÅBOVO CONSULTING ÅB

31 ERNSTYOUNCINTERNAnom:

SOU 1994: 108 37

ANALYS A V TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Kärnbränslefondens framtida nettoflöde vid 2% 2,5% samt

, 3 % realränta

Kärnbränslefondens framtida behållning vid 2%, 2,5 % samt

3% realränta

ÅBOVO CONSULTINC AB ERNST YOUNCINTERNATIONALa. 32

38 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH

A V

CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PLA

Kärnbränsleføndens utflöde vid 2,5 % realränta och årliga

framtida

kostnadsberäkningar samt I O-åriga kostnadsberäkningar

mamman --- -suwrqun

Kommentarer Av de två första diagrammen framgår att ett lägre realränteantagande innebär inflödet till fonden ökar fram till 2010-talet samtidigt som

att

fondbehållningen också ökar. Den långsiktiga trenden i fondbehållningens

utveckling är dock relativt konstant varför detta bör påverka strategin

avseende den långsiktiga tillgångsstrukturen. Vad avser kostnader

utflöden fonden visar diagrammet att de IO-årsvisa

ur ovan uppskattningama är förenkling utflödet ur fonden. SKB påpekar

en grov av dock även siffrorna för de årsvisa uppskattningama ger intryck av

att om

bör de exakta värdena beaktas med försiktighet eftersom

en stor precision

beräkningsmetoden tidvis är förenklad. Osäkerhet finns i kostnademas fördelning över tiden. Antaganden har bl.a. gjorts genomgående så att tidsplaner valts leder till högre kostnad i ett tidigare skede. Denna

som en

beräkningsmetod som konservativ.

anses

TILLGÅNGSSTRUKTUR 4.3 STRATEGISK OCH TAKTISK

Allmänt

strategiska tillgångsstrukturen utgörs den övergripande långsiktiga

Den av fördelningen fonderade medel olika tillgångskategorier. Som nämnts

av

förvaltningen fondmedlen ytterst styrelsens Normalt tidigare är av ansvar. är det också styrelsen med hjälp någon form av expertgrupp som

av fastställer fondens långsiktiga placeringsinriktning. Det är också styrelsen

över och beslutar eventuella förändringar i fondens långsiktiga som ser strategi.

Asovo CONSULrwc AB

33 ERNSTa.YOUNCINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 39

ANALYS TILLGÅNGSKA

A V TEGORIER 001g. PIA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRANSLEFONDEN

Såväl teoretiker som praktiker framhåller att det är den strategiska

tillgångsstrukturen som långsiktigt har störst inverkan på den långsiktiga avkastningen fonderade medel. Empiriska undersökningar har gjorts för

att statistiskt försöka fastställa att så är fallet dessa bygger dock ofta antaganden som gör att de kan ses som helt rättvisande. Slutsatsen är dock att en långsiktig placeringsfilosoñ för fördelning tillgångar är

av av största vikt.

I praktiken skiljer sig fördelningen olika tillgångskategorier väsentligt

mellan olika länder. I tabellen nedan sammanställs tillgångsallokeringen

för offentliga pensionsfonder i ett antal länder-

Fördelningen nominella respektive reala tillgångar skiljer sig avsevärt mellan de största pensionsmarknadema Japan, Nederländerna, Schweiz, UK och USA I UK och USA har fonderna 60-80 % tillgångarna i

ca av

. reala tillgångar, främst inhemska aktier. I de övriga tre länderna har fonderna mer än hälften av de förvaltade medlen i nominella tillgångar, främst i inhemska obligationer.

I T.ex. Brinson.Singeroch Beebower.Determinantsof Portfolio PerformanceII: An Update.

FinancialAnalystsJournal,MayJune l99l. 2 StatistikenärhämtasfrånPensionFundlndicators1993 årligenpubliceras UBSPhillips

som av

Drew.

ÅBOVO CONSUI.TINGAB ERNSTYOUNGa INTERNATIONAL 34

40 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA OCH

AV TEQORIER

PLACERINGSRESTRIKTIONER FOR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Det finns ett antal faktorer som historiskt har påverkat

tillgångsallokeringen för pensionsfondema i de olika länderna:

Utvecklingen de lokala marknaderna aktier resp. obligationer -

Pensionsåtaganden nominella eller reella

-

Inflation t.ex. Schweiz -

Redovisning och beskattning t.ex. Japan -

Legala regler och restriktioner t.ex. Sverige -

Riskbenägenhet -

Krav kortsiktig stabilitet i portföljema -

Kämbränslefonden

Kämbränslefonden har uteslutande reala åtaganden. Avkastningskraven är därför uttryckta i reala termer. Placering i endast räntebärande tillgångar

utgör således realränte- eller inflationsrisk så länge investeringarna

en

endast görs i realränteobligationer.

Det finns inga legala regler eller restriktioner för medelsplaceringen, förutom det i fmansieringslagen. Från Kämbränsle-

som anges fondsutredningens sida har preliminärt fonnulerats följande utgångspunkt för vår bedömning säkerhetskraven vid placeringar: Riskproñlen bör

av karakteriseras försiktighet. Vidare gäller att riksdag och regering

av sannolikt är känsliga för större fluktuationer i portföljens värde.

Det är stor vikt att fondmedlen placeras säkert. Detta tolkas som att

av restriktioner avseende kreditrisk bör strikta. Det finns en aversion mot

vara variationer i fondens värde över tiden, vilket talar emot vissa reala

tillgångar såsom aktier och fastigheter. Det främsta alternativet utgörs av olika former realräntelån, helst med minimal kreditrisk. I dag är dock

av utbudet dessa typer lån begränsat även om bl.a. riksgälden har

av av diskuterat framtida emissioner av realränteobligationer.

Andelen aktier i fonden föreslås överstiga 40 % trots att fondens endast

har reella åtaganden. Detta motiveras med att Kämbränslefondens

placeringshorisont, normala kapitalförvalmingsförhållanden, endast

sett ur

är medellång. Dessutom är placeringshorisonten hela tiden avtagande.

Eftersom Kämbränslefonden inte innehar placeringar i aktier idag tar det dessutom antal år att bygga och avveckla en aktieportfölj om man

ett upp

vill påverka marknaden i onödan. Denna faktor påverkar placeringshorisonten i förkortande riktning se även diagram sid 47.

Då aktier kommer ingå i fonden kommer dess marknadsvärde variera

att

tiden. Detta bör beaktas vid fastställande avgifter för kraftbolagen. över av

ÅBOVO CONSULTING AB

35 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 41

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER

OCH PIA CERINGSRES TRIK T I ONER FÖR KÄRNBRÃNSLEFONDEN

Idag fastställs avgifterna utifrån den årliga realavkastningen fondmedlen.

Placeringshorisonten är till en början relativt lång, 17-27 år för merparten av dagens fonderade medel. Samtidigt är placeringshorisonten definitiv och inte evig vilket innebär att den ständigt förkortas. Detta innebär att andelen aktier, som är en relativt riskfri placering endast lång sikt bör minskas närmare 2010 man kommer.

En del av de framtida kostnaderna kommer att uppkomma i andra valutor än SEK. Andelen är svårbedömd, men det synes dock inte sarmolikt att denna kommer att överskrida hälften. Mot denna bakgrund och p.g.a. att det är svårt att bedöma i vilka valutor framtida kostnader kan uppkomma antas för närvarande att samtliga åtaganden äri SEK. Det finns i övrigt inga restriktioner avseende möjliga tillgångskategorier eller tillgångar i utländsk valuta.

Enligt ovan anser att restriktioner avseende kreditrisk bör sättas strikt. Detta utesluter inte internationell diversiñering men vi förordar att investeringar utomlands främst görs större likvida marknader samt att investeringar sker i index. Enligt resonemanget i kapitel 3.2 anser vi det motiverat att andelen utländska värdepapper i en svensk investerares portfölj bör vara högre än de 10 20 % som Jorion föreslår. För

- Kärnbränslefonden anser vi att en maximal andel 30 % av fonderade medel skall tillåtas placeras i utländska värdepapper, varav hälften i räntebärande instrument och hälften i aktier. Eftersom framtida åtaganden

kan specificeras i någon arman valuta än SEK bör valutarisken minimeras.

I dagsläget är alla fonderade medel placerade ett räntebärande konto i riksbanken. Vi föreslår att limiter för varje placeringsslag sätts som en maximal andel av fondens totala marknadsvärde. Det är viktigt att andelen aktier och räntebärande instrument byggs upp i den takt som visar sig rimligt med hänsyn till respektive marknad, dvs. för att som enskild aktör påverka marknaden för mycket.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAl 36

42 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEQORIER OCH.

PIACERINGSRESTRIKTIONER FOR KÄRNBRÅNSLEFONDEN

4.4 RISKMÅTT OCH BEGRÄNSNINGAR

Det finns många avancerade riskmâtt för olika typer marknadsrisker. I

av

placeringsreglemente är det dock viktigast att begränsa riskerna i

ett förvaltningen så styrelse har full förståelse för vilken riskexponering

att en förvaltade medel har. Detta innebär ibland att riskmåtten används inte

som fångar in alla aspekter marknadsrisk. Följande risker bör regleras i ett

av placeringsreglemente för Kärnbränslefonden.

Likviditetsrisk

Placeringar i värdepapper med hög likviditet bör eftersträvas. Vanligtvis

upprättas förteckning över de värdepapper som anses ha

en tillfredsställande likviditet. Endast börsnoterade aktier samt reglerade aktiefonder med god likviditet bör tillåtas för aktieplaceringar. Denna förteckning revideras löpande. Begränsade placeringar i instrument med mindre likviditet kan eventuellt tillåtas i placeringspolicyn t.ex. om realräntelån Dessa instruments andel den totala räntebärande

avsees. av andelen portföljen föreslås dock vara liten.

av

Kreditrisk

Kreditrisk regleras normalt förteckningar över tillåten exponering

genom mot varje emittent för räntebärande värdepapper samt regleras genom restriktioner avseende enhandsengagemang och fördelning

placeringsslag inom tillgångskategorin t.ex. exponering avseende olika

aktieklasser.

Motpartsrisk regleras normalt i förteckning över tillåtna motparter.

en

Kursrisk for aktier

Den totala kursrisken i aktieportfölj består av marknadsrisk och den

en

aktiespeciñka risken. Den totala portföljens risk är risken att portföljens

marknadsvärde minskar eller ökar vid generella nivåförändringar av

aktiepriserna marknaden.

Marknadsrisken även kallad systematisk risk är den risk som är förknippad med aktiemarknadens egenskaper. Hur stor marknadsrisk i aktier fond väljer att ta fastställs i och med att tillgångsstrukturen

som en beslutas. Risken följer exponering enskild aktiemarknad

som av mot en kan reduceras internationell diversiñering.

genom

ABOVO CONSULTINGAB

37 ERNSTa.YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 43

ANALYS AV TILLGÅNGSKAT OCH

PLA CERINGSRES TRIK TI ONER FOR IKARNBRÄNSLEFONDEN

Den aktiespecifika risken även benämnd osystematisk risk är den risk som förknippas med ett visst företag eller en viss bransch. Denna risk går att diversiñera bort hemmamarknaden att närma sig aktieindex.

genom

Målet för långsiktig portföljförvaltare bör att till stora delar

en vara diversifiera bort den företagsspecifrka risken. i

Ränterisk

Ränterisk kan generellt delas i prisrisk och återinvesteringsrisk.

Prisrisken är risken för att den räntebärande portföljens värde minskar eller ökar till följd av en generell förändring av räntenivån marknaden.

Återinvesteringsriskenär risken att avkastningen kupongutbetalningar

vilka skall återinvesteras i räntebärande värdepapper minskar eller ökar till följd av en förändring av den generella räntenivån marknaden.

Dessa två olika ränterisk motverkar således varandra.

typer av

Ränterisken kan begränsas genom att ränterisken hos tillgångarna matchas med ränterisken för skulderna.

Ränterisken är en funktion av utvecklingen av marknadsräntoma under en

viss tidsperiod samt av tillgångens räntekänslighet. Räntekänslighet kan

uttryckas som räntekänslighet i SEK eller procent för en viss procentuell ränteförändring marknaden. Räntekänslighet kan även uttryckas som duration Durationen kan beskrivas som obligationens genomsnittliga

. återstående löptid. Dvs. måttet tar hänsyn till och viktar räntekänsligheten

som beror av obligationens faktiska löptid med räntekänsligheten som är hänförlig till kupongemas löptid.

Ränterisken begränsas ofta som en maximalt tillåten räntekänslighet i SEK för en 1 %-ig förändring i den generella nivån på marknadsräntoma. Måttet ger en helt rättvisande bild av ränterisken då ingen hänsyn tas till relativa förändringar mellan räntenivån för olika löptider marknaden

tippningsrisk2 Uppskattningar har gjorts av olika marknadsaktörer som

. beräknar att ca 90-95 % av en portföljs ränterisk fångas in genom att beakta förändringar i den generella räntenivån marknaden.

l Med duration Macauleysdurationsmått uttryckerdenprocentuellaförändringeni värdet

avses som

entillgångdivideratmeddenprocentuellaränteförändringen

. 2 Kallasävenavkastningskurveriskeller meddenengelskabenämningenyieId-curverisk.

ÅBOVO CONSUL AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 38

44 SOU 1994: 108

ANALYS A V TILLGÅNGSKA OCH

TEQORIER

CERINGSRES TRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PIA

Det finns inget enkelt sätt att begränsa tippningsrisken. För en långsiktig portföljförvaltare är det är emellertid viktigare att styrelsen har en grov uppskattning ränterisken ett lättbegripligt mått än att avancerade

av genom riskmått utvecklas för alla aspekter ränterisken i portföljen skall

att av mätas. Detta inte minst eftersom det är styrelsens ansvar att limitera

ränterisken i portföljen.

4.5 SAMMANFATTANDE FÖRSLAG

Dagens placering Kärnbränslefondens medel innebär sig en viss

av inflationsrisk eftersom fondens åtaganden är uttryckta i reala termer. Däremot är kreditrisk och likviditetsrisk minimala. Historiskt har Kärnbränslefondens realavkasming varit lägre än realavkastningen för andra tillgångsslag vilket uppmärksammats bl.a. SKI och SKB. Det kan

av således finnas fördelar vad gäller såväl avkastning risk med att utvidga

som

fondens möjligheter till friare placeringar. Val tillgångskategorier för en

av fondförvaltare bygger antaganden om framtida förväntad avkastning

risk i den totala portföljen. Utifrån de förts i kapitel samt resonemang som 3 och 4 föreslår vi följande,

Kämbränslefonden tillåts placera i såväl aktier som räntebärande °

instrument för att skapa lämplig riskproñl lång sikt samt för att

en

uppnå förväntad avkastning.

På grund vissa karakteristika avseende fastighetsinvesteringar ° av

såsom illikvid marknad och höga kostnader för och

en resurskrävande förvaltning vi att eventuella placeringar i

anser fastigheter för Kämbränslefonden endast kan bli aktuellt i form av

investeringar i fastighetsaktier.

Utländska placeringar tillåts större likvida marknader samt under

°

förutsättning att exponeringen ligger nära index respektive

marknad.

Den maximala andelen aktier föreslås utgöra 40 % av fondens

-

marknadsvärde.

Den maximala andelen utländska värdepapper föreslås utgöra 30 %

-

fondens värde, med begränsning för varje tillgångsslag aktier

av en och räntebärande värdepapper halva denna andel.

En likviditetsreserv l-2 GSEK i form inlåning hos

- ca av

riksbanken eller kortfristiga penningmarknadsplaceringar skall vid

varje tillfälle hållas.

ÅBOVO CONSULTINGAB

39 ERNST.sYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 45

ANALYS A V TILLGÅNGSKA

TEGORIQIR OCH

PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KARNBRANSLEFONDEN

Strategisk tillgångsfördelning bör beslutas av styrelsen för fonden se ° vidare kapitel 5. Styrelsen bör även fastställa mål för tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen skall uppnås eftersom fonden utgångspunkt är att alla fonderade medel placeras riksbankens konto. Styrelsen skall även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska °

tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente. Detta för att

möjliggöra viss taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

ÅBOVO CONSULTING AB

40 ERNSTyouvc INTERNATIONAL

46 SOU 1994: 108

5. A YS V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

IVAL

KARNBRANSLEFONDEN

5.1¶INLEDNING

Ett av utredningsmålen är en analys avseende alternativa

förvaltningsfonner. I detta kapitel kommer 3 st förvaltningsformer, utöver dagens riksbanksinlåning, att analyseras.

För- och nackdelar med de olika förvaltningsformema kommer att belysas och sammanfattas. Detta kapitel är således ämnat som en diskussion kring formerna för fondförvaltning. De alternativ som analyseras är,

fortsatt placering konto i riksbanken ° anlitande eller flera externa förvaltare i form av 0 av en

förvaltningsuppdrag t.ex. Kammarkollegiet, banker mm.

0 fondförvaltning helt i egen regi

förvaltning i egen regi i kombination med externa °

förvaltningsuppdrag

I följande två avsnitt klargörs vissa begrepp innan för- och nackdelar med

de olika förvaltningsforrnema belyses i kapitel 5.4.

ÅBOVO CONSULTINGAB

41 ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 47

A rs v FÖR VALTNINGSFORM FÖR

lVAL

KARNBRANSLEFONDEN

5.2 AKTIV ELLER PASSIV FÖRVALTNING Oavsett vilken förvaltningsforrn som väljs är det ytterst huvudmannens styrelsens ansvar att tillfredsställande avkastning de fonderade medlen erhålls. Det är således viktigt att huvudmannen både anger

fondförvaltningens inriktning i form av strategisk tillgångsstruktur och

fastställer regler och restriktioner avseende risknivå för förvaltningen.

När den strategiska tillgångsstrukturen är fastställd står huvudmannen styrelsens inför beslutet huruvida medlen skall förvaltas genom aktiv

om

eller passiv förvaltning.

- Aktiv eller dynamisk fondförvaltning innebär att under kortare

tidsperioder avvika antingen från den fastställda strategiska

tillgångsstrukturen eller att inom ett tillgångsslag under en kortare tidsperiod avvika från ett index eller en genomsnittlig sammansättning

investeringar. Aktiv förvaltning syftar till att åstadkomma av en långsiktig totalavkastning som överstiger den avkastning vilken skulle erhållas genom en fördelning av fonderade medel i enlighet med den strategiska tillgångsstrukturen och i enlighet med index inom

tillgångsslagen. I placeringsreglementet beslutas limiter avseende i

vilken grad avvikelse från den fastställda tillgångsfördelningen är tillåten.

° Passiv eller statisk fondförvaltning innebär att hela kapitalet placeras

i enlighet med den beslutade tillgångsstrukturen och inom tillgångsslagen fördelas enligt index, för att säkerställa att denna

avkastning erhålls.

Vanligtvis förvaltas portföljer mer eller mindre aktivt. Styrelsen beslutar

om lämplig nivå för aktiv förvalming. Passiv förvaltning lämpar sig t.ex. för att uppnå minskning av risken i en portfölj genom diversifiering.

en Exempel på detta är då förvaltaren önskar diversiñera men har tillfredsställande kompetens eller resurser för att prioritera aktiv förvaltning på marknaden i fråga.

Vi föreslår att Kärnbränslefonden förvaltar investeringar i utländska aktier och utländska räntebärande värdepapper relativt passivt då dessa innehav främst motiveras för att minska risken i fonden.

Mer aktiv förvaltning föreslås avseende inhemska tillgångar. Styrelsen bör enligt besluta vilken nivå för aktiv förvaltning som är lämplig inom

ovan

och mellan olika tillgångskategorier.

ÅBOVO CONSULTING AB :nnsr a YOUNGINTERNATIONAL 42

48 SOU 1994: 108

A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

1VALYS

KARNBRANSLEFONDEN

5.3 EXTERN ELLER EGEN FÖRVALTNING Det operativa ansvaret för fondförvaltningen kan byggas upp internt egen förvaltning eller läggas ut uppdrag externt. En kombination av dessa alternativ är självfallet även tänkbart.

Strategin för förvaltning fondmedlen skall dock i samtliga fall fastslås

av

huvudmannen. En expertgrupp för beslut avseende portföljstrategi av samt upphandling och utvärdering av externa förvaltare är en förutsättning även om ingen egen fondförvaltningsfunktion byggs upp. Operativt begränsas handlingsfriheten för de individuella förvaltama i ett

placeringsreglemente.

I externa förvaltningsavtal bör bl.a. följande definieras och regleras: - Parter ° Definitioner ° Juridiska ramar och tillämpbar lagstiftning ° Kundkategori - Avtalets löptid början och slut - Avtalets omfattning tjänster och instrument

Placeringsreglemente inkl. riskbegränsning och avkastningskrav -

Rapportering, uppföljning och resultatberäkning index

° ° Derivattransaktioner ° Administration

Konñdentialitet ° Skadeståndsklausuler

Förvaltningskostnader och övriga omkostnader inkl. bonusavtal °

- Uppsägningsvillkor

0 Skiljedom

° Övrigt

I det följande har vi identifierat för- och nackdelar med de tidigare nämnda alternativa förvaltningsformema.

Asovo CONSULTINGAB

43 ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 49

YS V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1vAL

KARNBRANSLEFONDEN

5.4 FÖR- OCH NACKDELAR MED DE OLIKA FÖRVALTNINGSFORMERNA

För de olika formerna för fondförvaltning som studerats har för- och nackdelar speciñcerats i tabellen nedan. Vidare följer en diskussion om betydelsen av de olika faktorerna och vilken vikt som bör fästas vid var och en.

Fördelar Nackdelar Kommentar

Fortsatt 0 Riskfritt avseendekreditrisk 0 påverkbar 0 Inga Riksbmks Låga förvaltningskosmader aVkasming lagändring 0 inlåning 0 påverkbar krävs ränterisk ° Realränterisk Inflationsrisk

Egen - Kontroll över placeringar och ° Analyskompetens - Kräver förvaltning avkastning avvägs mot. lagändring Flexibilitet avseende kostnader strategiförändringar - Resurskrävande Låga löpande personal förvaltningskostnader - Andrad riskproñl Stordriftsfördelar Höga . - Intern analyskapacitet byggs kostnader PP v Möjlighet till ökad avkastning

Externa - Tillgång till extern kompetens - fullständig - Kräver förvaltnings- Låga jnitiaja kostnader kontroll över lagändring . uppdrag fmdmedle 0 Intern makroekonomisk analyskapacitet Viss Möjlighet till ökad avkastning §f5“k"8 - Flexibilitet ett antal förvaltare °8°9P°d° förvaltningskostnader 0 Ändrad riskprofil

Egen och extern - Tillgång till extern kompetens 0 Resurskrävande 0 Kräver rörVanning Koncentration intern PCTSONRU lagändring - av förvaltningskompetens ° Ändrad riskprofil - Externt riktvärde eller norm för - fullständig uppföljning kontroll över Lägre kostnaderän helt extern medlen förvaltning - Höga initiala Möjlighet till ökad avkastning Wsmadel -

Kompetens

Kompetens är de två viktigaste faktorerna som avgör vilken en av förvaltningsform är bäst anpassad för viss fond. Hög som en kompetensnivå är önskvärt olika fonder kan ha olika krav men kompetens.

Asovo CONSULTINGAB YOUNGINTERNATIONAL 44 ERNST

50 SOU l994: 108

YS V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1VAL

KARNBRANSLEFONDEN

Behovet av omfattning kompetens bestäms av följande faktorer:

- Den strategiska tillgångsstrukturen

° Fondens diversiñeringsgrad

0¶Placeringshorisonten.

För en fond som endast placerar i svenska räntebärande värdepapper är

kompetenskravet lättare att uppfylla genom egen förvaltning än det är för

en fond med en geografiskt och instrumentmässigt väl diversiñerad portfölj. Ju fler tillgångsslag och marknader som portföljen skall täcka in desto större krav bred kompetens. Generellt finns större möjligheter att erhålla stor kompetensbredd genom extern förvaltning än genom

en

uppbyggandet av en egen förvaltning.

Vid fortsatt riksbanksinlåning ställs inga krav specialiserad kompetens.

Kostnad

Förvaltningskostnader är den andra de två viktigaste komponenterna för

av val av förvaltningsfonn. Det finns betydande stordriftsfördelar inom analys och administration. Kostnaderna för intern förvaltning i förhållande till förvaltat kapital sjunker varefter fondens storlek ökar. För externa

förvaltningsuppdrag varierar kostnaderna men de prissätts vanligtvis som en procentuell andel av förvaltat kapital.

Kostnaden för intern förvaltning beror delvis vilka tillgångsslag som portföljen innefattar. Generellt kräver räntebärande värdepapper mindre personella resurser för analys än aktier. Fastigheter kräver större personella resurser för förvaltning än aktier och räntebärande värdepapper. Om portföljen endast innehåller räntebärande värdepapper kan det kostnadsmässigt lönsamt med egen förvaltning medan det för en lika

vara stor fond kostnadsmässigt lönar sig att utnyttja externa förvaltare för en väldiversiñerad portfölj med mycket aktier. Generellt varierar avgifterna

för extern förvalming.

De klart lägsta förvaltningskostnadema har alternativet med fortsatt

riksbanksinlåning. i

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 45

a.

SOU 1994: 108 51

YS A v FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1vAL

KARNBRÄNSLEFONDEN

Kontroll avseende avkastning och risk

Möjlighet till direkt påverkan av den reala avkastningen fonderade medel finns i alla fall förutom vid fortsatt riksbanksinlåning. Vid fortsatt riksbanksinlåning i dess nuvarande form är kreditrisken minimal,

ränterisken kan påverkas och risken för negativ realavkastning kan

påverkas från huvudmannens sida.

Den bästa kontrollen över hur fondmedlen placeras och möjlighet att påverka avkastningen erhålls medlen förvaltas internt. Kreditrisk,

om ränterisk, kursrisk för aktier samt risken för en negativ realavkastning kan styras restriktioner och en väl vald riskñlosoñ. Policy och

genom

placeringsregler samt rapportering för fondens förvaltning anges i ett placeringsreglemente.

Om externa förvaltare anlitas, helt eller delvis, kan kontroll av hur medlen placeras erhållas att placeringsreglemente fastställs i de externa

genom

förvaltrringsavtalen och fördelning medlen mellan olika

genom av förvaltare. På detta vis kan både möjlig avkastningsnivå och risknivå påverkas. Vid anlitande externa förvaltare är det viktigt att kräva in

av erforderlig rapportering för att bibehålla kontrollen över hela fondens

avkastnings- och risknivå.

Flexibilitet

Störst flexibilitet avseende förändringar i strategi m.m. ger alternativet med

förvaltning. Om externa förvaltare anlitas är det viktigt att i avtalen egen

förvaltningsuppdragets löptid inkl. eventuell uppsägningstid och de

ange regler gäller avseende placeringar för att uppnå högsta möjliga

som flexibilitet.

Personella resurser

Alla förvaltningsformer förutom fortsatt riksbanksinlâning kräver

förstärkning personella I de fall endast externa förvaltare

av resurser. anlitas behöver intern expertgrupp för makroekonomisk analys och

en beslut portföljstrategi bildas samt kompetens för upphandling och

om utvärdering externa förvaltare byggas upp. Kombinationen av egen och

av extern förvaltning har den fördelen att intern kompetens kan byggas upp på de minst resurskrävande områdena medan extern kompetens utnyttjas för

övriga placeringar genom förvaltningsuppdrag.

Asovo CONSULTINGAB

46 ERNSTa.YOUNGINTERNATIONAL

52 SOU 1994: 108

YS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

AzvAL

KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Lagändringar

Alla alternativa förvaltningsformer förutom fortsatt Riksbanksirtlåning

förutsätter ändring lagen 1992: 1537 finansiering av framtida

en av om utgifter för använt kärnbränsle m.m. där det f.n. anges att avgiftsmedlen av myndigheten SKI skall sättas in räntebärande konto i riksbanken.

5.5 ORGANISATIONSLÖSNINGAR FÖR

AIJTERNA_TIVA

KARNBRANSLEFONDEN Innan formerna för Kämbränslefondens framtida förvaltning kan utvärderas är det nödvändigt att fastställa huvudmännens risksyn, placeringshorisont och avkastningskrav och utifrån dessa den strategiska tillgångsstrukturen samt fondens diversifieringsgrad. Utifrån dessa klargöranden kan sedan behov av kompetens egen eller extern fastställas för att utvärdera de olika alternativa förvaltningsformema.

5.5.1 Kärnbränslefondens framtida tillgångsstruktur Som utgångspunkt för analysen Kärnbränslefondens framtida

av

förvaltningsform, organisation och resurser ligger den tillgångsstruktur som diskuterats i kapitel I enlighet med förslagen i uppskattas Kämbränslefondens tillgångsstruktur variera ungefär enligt följande

.

anno

mono

:soon

nltmbümdoløwuurløuw

i

uoooo

RB

running

aooo

åêåååååååååååågåååâåâåååååååå

I Bilden förutsätterattaktie-ochräntebärandeinvesteringarbyggsuppgradvis,att

Riksbanksinlåningenfasasut samtattmaximaltaktieinnehavuppgårtill ca40 9b,menfasasut närdenfaktiskaplaceringshorisontenminskar.

ÅBOVO CONSUI.TINC AB

47 ERNSTa.YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 53

V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1VALYS

KARNBRAASLEFONDEN

Vidare föreslås viss internationell diversifrering. Utlandsandelen föreslås sättas till 30 % fondens kapital maximalt hälften i aktier och

max av varav maximalt hälften i räntebärande investeringar.

5.5.2 Behov av kompetens Utifrån ovanstående framtida tillgångsstmktur behöver Kämbränslefondens behov av kompetens specificeras. Ett expertråd med makroekonomisk analyskapacitet, en person för

utvärdering förvaltare samt uppföljning och rapportering till

av externa styrelsen måste tillföras även förvaltning sker genom anlitande av

om

förvaltare. Back-office personal krävs i den mån egen förvaltning externa byggs upp- Utöver ovanstående generella resurskomplettering behöver förvaltningsoch avseende de olika tillgångsslagen tillföras i de fall

analyskompetens

egen förvaltning väljs.

Fortsatt riksbanksinlåning

Fortsatt riksbanksinlâning medför inga merkostnader eller ökade krav på resurser jämfört med dagens läge.

Fondförvaltning helt i egen regi Om Kämbränslefondens förvaltning skall ske helt i egen regi uppskattas förvaltningen kräva personella bestående av:

resurser

1 fondförvaltningschef

1 förvaltareanalytiker räntebärande investeringar 1-2 förvaltareanalytiker aktier 1 nationalekonomisk analytiker l ekonomiback-office chef l assistent back-office

Anlitande eller flera externa förvaltare i form av

av en

förvaltningsuppdrag

Förutom kostnaderna för externa förvaltningsavgifter beräknas förvaltningen kräva personella bestående av:

egna resurser

1 fondförvaltningschef

1 nationalekonomisk analytiker 1 ekonomiback-ofñce chef

ÅBOVO CONSULTING AB

48 ERNSTYOUNGINTERNAnoNAL

54 SOU 1994: 108

A FÖR VALTNINGSFORM FÖR

IVAL YS A v

KARNBRÄNSLEFONDEN

Förvaltning regi i kombination med externa

i egen

förvaltningsuppdrag

Totala kostnader för denna förvaltningsform uppskattas till externa förvaltningsavgifter kostnader för bestående av:

samt egna resurser

1 fondförvaltningschef

l förvaltareanalytiker räntebärande investeringar

1 förvaltareanalytiker aktier

1 nationalekonomisk analytiker l ekonomiback-office chef 1 assistent back-office

Kommentarer Meravkastning kan möjligtvis erhållas förhandlingar med

genom riksbanken avseende räntesättningen SKIs konton. För att uppnå en avkastning säkerställer långsiktig tillväxt i fonden bör ränte-

som en

ske i realräntetermer. Om sådan realräntesättning kontona

sättningen en

i riksbanken kan uppnås så samtliga intressenter är tillfredställda med

att den reala avkastningsnivån bör detta alternativ väljas, då

långsiktiga

riskerna minimerats. Inga uppskattningar av eventuell meravkastning

ett sådant förfarande har utförts. genom

För anlitande förvaltare varierar kostnaderna både inom Sverige

av externa och internationellt. Sannolikt kan de externa förvaltningskostnaderna sänkas genom att

de utländska tillgångarna förvaltas passivt och investeras i enlighet °

med index.

förhandling med svenska förvaltare. -

Generellt kan extern förvaltare förväntas ge högre avkastning än en

en mindre omfattande, förvaltning eftersom större analyskompetens då

egen finns att tillgå.

ABOVO CONSULTING AB

49 ERNSTYOUNCINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 55

ANALYS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

KÄRNBRÄNSLEFONDEN

5.5.3¶Huvudmannaskap

I dagsläget hanteras fondmedlen genom att sätts in SKIs konton i riksbanken. SKI administrerar även in- och utbetalningar avseende de fonderade medlen.

Formema för framtida förvaltning av fondmedlen innebär inte att SKI är den självklara kandidaten som huvudman och för uppbyggnad av resurser. Nedan diskuteras tre olika former för organisation avseende

huvudmarmaskap.

Förvaltning av fondmedlen inom SKI SKIs huvudsakliga verksamhet innebär att SKI skall övervaka hur tillståndshavama för att bedriva kämteknisk verksamhet lever upp till sitt

ansvar för säkerheten. I prioritering av myndighetens uppgifter skall den

säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande.

SKI har idag sådan sammansatt styrelse att de aktivt kan hantera en

en friare placering de fonderade medlen. Om SKI i framtiden skall hantera

av fondförvaltningen enligt nya riktlinjer kan detta lösas enligt följande. SKI kan förstärkas med ett rådgivande organ som förbereder och analyserar placeringsstrategier för styrelsen att besluta Styrelsen kan också

om. förstärkas med en resurs med finansiell expertis och kompetens.

Antingen kan generaldirektören för SKI eller regeringen utse det rådgivande organet. Resurser avseende tjänstemän förstärks i enlighet med

vilket förvaltningsaltemativ väljs.

som

Fördelar Fondförvaltningen kan byggas in i nuvarande myndighetsstruktur. Nära koppling mellan de som administrerar in- och utbetalningar avseende fonden och de som skall besluta om fondförvaltningen.

Nackdelar I akuta situationer skall SKI främst prioritera kärnkraftssäkerhet vilket kan bli konfliktfyllt det samtidigt sker dramatiska förändringar

om kapitalmarknadema. Styrelsen behöver utvidgas samtidigt som statsmakten vanligtvis föredrar små styrelser.

Anovo CONSULTINGAB

50 ERNSTYOUNGINTERNAa. TIONAL

56 SOU 1994: 108

YS V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1VAL

KARNBRANSLEFONDEN

Förvaltning fondmedlen i en separat stiftelse

av Om stiftelse inrättas är denna fristående från samtliga parter samt har

en eget förvaltningsansvar. Stiftelsen har egen styrelse, där representanter

en från statsmakten, SKI, SKB, SSI samt kraftbolagen kan ingå förslagsvis utsedda regeringen på förslag de olika parterna. Syftet att säkerställa

av av de fonderade medlen för investeringar i samband med omhändertagande av kärnkraftens restprodukter kan uppfyllas tillfredsställande även i denna lösning. Kraftbolagen utser representant till styrelsen men har inte

en

inflytande stort nog att avgöra placeringsinrilctningen själva.

En enhet för förvaltning kan byggas upp med kompetent personal vare

ny

sig helt förvaltningslösning eller utnyttjande av externa förvaltare

en egen beslutas.

Eventuella skatteeffekter i samband med val Stiftelseformen som

av organisationsfonn för förvaltning av fondmedlen har utretts.

Fördelar Stiftelseformen lämpar sig väl för förvaltning kapital i en oberoende

av organisation kan byggas upp efter behov, även resursmässigt.

som Stiftelseformen är oberoende av politiska skiftningar.

Nackdelar Stiftelseformen innebär kopplingen mellan de administrerar in- och

att som utbetalningar avseende fonden och de som skall besluta om fondförvaltningen, är lika nära knuten till övriga myndigheter avseende

kärnkraftsfrågor.

ÅBOVO CONSULTING ÅB

5 l ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 57

5. YS V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1vAL

KARNBRANSLEFONDEN

Förvaltning av fondmedlen i en separat myndighet Alternativet innebär i första hand att en ny myndighet upprättas för förvaltning fondmedlen. Alternativet har vissa likheter med vad som

av gällde under de första åren av 1980-talet, då dåvarande Nämnden för hantering använt kärnbränsle NAK var verksam. En ny myndighet

av måste ha tillgång både till ekonomisk och teknisk kompetens avseende

kärnkraftsfrågor.

Fördelar

några direkta fördelar med denna lösning. Vi kan inte se

5.6 SAMMANFATTNING I kapitel 6 återfinns rekommendationer avseende Kämbränslefondens

framtida förvaltningsfonn. Dessa bygger att:

Kämbränslefondens placeringshorisont är relativt lång men ändlig °

behov av föränderlig struktur för tillgångsallokering.

Kämbränslefonden förvaltar utländska investeringar relativt passivt

medan svenska tillgångar förvaltas mer aktivt.

Kämbränslefonden har reella åtaganden och därför även reella -

avkastningskrav reella tillgångar förutses ingå i framtida förvaltning.

Alla inld. expertis avseende fondförvaltning måste ° resurser

upphandlas utanför dagens förvaltningsstruktur.

Möjlighet till förhandling med externa förvaltare finns avseende

kostnaderna för förvaltningen vilket gör detta alternativ mycket

attraktivt då kostnaderna kan minskas samtidigt som omfattande extern

specialistkompetens kan utnyttjas.

ÅBOVO CONSULTING AB

52 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

58 SOU 1994: 108

REKOMMENDA TI ONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISATION OCH RESURSER

6.1 ORGANISATION OCH RESURSER Allmänt Utifrån analysen i kapitel 4 och 5 ges följande allmänna rekommendationer för Kämbränslefondens organisation och resurser.

Kämbränslefonden föreslås bildas separat enhet, fristående från

som en samtliga intressenter, där styrelsen utses av regeringen samt där SKI, SSI, SKB och kraftföretagen är representerade. Stiftelseformen uppfyller dessa kriterier och därför lämplig. Ingen djupare analys

anses har dock utförts avseende I stiftelsens styrelse bör också sakkunniga inom finansiell ekonomi finnas representerade. Till sin hjälp bör styrelsen, förutom chefen för fondförvaltningen, ha ett finansiellt expenråd analyserar och förbereder ärenden för

som styrelsen.

Frågan lokalisering stiftelsens kansli är viktig. Stiftelsens kansli

om av kan t.ex. lokaliseras i anslutning till SKI ocheller SSI för att underlätta kontakterna med kämteknisk kompetens.

Kärribränslefonden bör bygga liten organisation med resurser

upp en avseende makroekonornisk analyskapacitet samt kompetens för utvärdering och upphandling av externa förvaltare.

Kärnbränslefonden bör endast förvaltas genom externa förvaltningsuppdrag. Ev. kan förvaltning avseende hela eller delar

egen

den svenska räntebärande portföljen övervägas. Egen förvaltning är av främst aktuell bedömningen görs att förvaltning av dessa

om egen tillgångar högre avkastning, med avdrag för kostnader,

kan generera en än extern förvaltning eller om Kärnbränslefonden vill bygga upp en

för utvärdering av externa förvaltare. egen norm

Den strategiska tillgångsfördelningen bör beslutas av ansvarig styrelse för fonden. Styrelsen bör även fastställa mål för tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen skall uppnås eftersom fondens utgångspunkt är att alla fonderade medel placeras på riksbankens konto.

Styrelsen skall även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska

tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente, vilket möjliggör viss

taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

ABOVO CONSULTING AB

53 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 59

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISA TION OCH RESURSER

Organisation

BESLUTSFATTARE BESLUTSSTHUKTUR

Styrelsen: inkl. Q

från SKI, SSI, 5W°3°

representanter

SKB och kraftbolagen.

Expertrádet förbereder endast

underlag för beslut som fattas

av styrelsen

för fondförvaltning

CI chef ,ör Eöaaltgügâz: Externa

V I g

fondförvaltningen uppdrag I förvaltare

Rekommenderad organisation innebär att Kämbränslefonden organiseras i en stiftelse och att ett antal förvaltningsuppdrag maximalt 6 st. läggs ut externa förvaltare. Förslag till organisationsschema återfinns ovan.

Resurser Styrelse Stiftelsens styrelse tillsätts av regeringen förslag från SKI, SKB, SSI,

Kraftbolagen samt chefen för fondförvaltningen. Styrelsen sammanträder förslagsvis 4 ggrår. Styrelsen ansvarar ytterst för fondens förvaltning.

Expertråd

Ett expertråd bör knytas till fonden. Expertrådet får fonnaliserande och

en rådgivande roll i placeringsarbetet och utgör ett forum för utväxlandet av idéer m.m.

Chef för fondförvaltningen VD

Chefen för fondförvaltningen har det operationella ansvaret. Som resursförstärkning har chefen för fondförvaltningen 1-2 anställda. Om

förstärkning med två resurser bedöms rimlig skall den ena personen ansvara för ekonomi samt uppföljning avseende resultat och risk och den

andra resursen för utvärdering och upphandling av extern förvaltning.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL 54

60 SOU 1994: 108

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISA TION OCH RES URSER

6.2 ANSVARSFÖRDELNING Oavsett organisation är det viktigt att klargöra ansvarsfördelning mellan styrelsen och den operativa ledningen. I Kämbränslefondens fall rekommenderas följande fördelning mellan styrelsen och chefen

av ansvar för fondförvaltningen VD.

Styrelsens ansvar

° Att besluta om fondens strategiska tillgångsstruktur.

Att besluta tidsplan för att bygga upp och sikt avveckla fondens ° om förvaltning i enlighet med fastställd tillgångsstruktur. Att fatta beslut placeringsreglemente, vilket innefattar instruktioner ° om och regler avseende fondförvaltningen samt fastställande av kreditlimitlista. Att besluta förvaltningsuppdrag, inkl. för tillåten ° om externa ramar

riskexponering inom de olika tillgångsslagen, samt att fastställa

placeringsregler och andra limiter som skall begränsa Kämbränslefondens finansiella risktagande för varje förvaltare.

Att fastställa uppföljnings- och rapporteringsrutiner avseende

° Kämbränslefondens utveckling.

Chefen för fondfdrvaltningens ansvar

Att följa att placeringsreglementet efterlevs även av externa ° upp förvaltare. Att hålla placeringsreglementet och externa förvaltningsavtal ° uppdaterade med hänsyn till förändringar i externa och interna förutsättningar och förhållanden. Att övergripande för Kämbränslefondens relationer med ° ansvara externa förvaltare och andra finansmarknadsaktörer. Att tillgodose att rapportering avseende resultat och risk löpande erhålles från externa förvaltare avseende de förvaltade medlen samt

för sammanställning och rapportering avseende risk och ansvara resultat för fonden som helhet. Att initiera och biträda styrelsen i fråga om externa förvaltningsavtal, °

strategiska allokeringsfrågor, iiskhanteringsfrågor m.m. inkl. frågor

avseende Kämbränslefondens kortfristiga likviditet samt fondens finansiella risksituation.

Asovo CONSULTING AB

55 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 61

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLICY

7.1 INLEDNING I kapitel 6 rekommenderas att Kämbränslefonden endast bör förvaltas

genom externa förvaltningsuppdrag. Organisatoriskt föreslår vi att

Kämbränslefonden bildas som en separat stiftelse samt att Kämbränslefonden bör bygga liten organisation med avseende

upp en resurser

makroekonomiska analyskapacitet samt kompetens för utvärdering och

upphandling av externa förvaltare.

Utifrån de resonemang som förts i kapitel 3 och 4 föreslår vi följande avseende förvaltning av de fonderade medlen.

° Kämbränslefonden bör tillåtas placera i såväl aktier räntebärande

som

instrument för att skapa en lämplig riskproñl lång sikt samt för att

uppnå de realavkastningskrav huvudmarmen har.

- Utländska placeringar bör tillåtas större likvida marknader.

Exponeringen bör ligga nära index respektive marknad, dvs. förvaltningen bör vara huvudsakligen passiv.

° Den maximala andelen aktier föreslås utgöra 40 % av fondens

marknadsvärde. ° Den maximala andelen utländska värdepapper föreslås utgöra 30 % av

fondens värde, med en maximal limit för varje tillgångsslag aktier

och räntebärande värdepapper halva denna andel. - En likviditetsreserv ca l-2 GSEK bör vid varje tillfälle hållas.

° Strategisk tillgångsfördelning skall beslutas av ansvarig styrelse för

fonden. Styrelsen bör även fastställa den tidsplan under vilken den

beslutade tillgångsfördelningen bör uppnås.

0 Styrelsen bör även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska

tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente, vilket möjliggör viss

taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

Oavsett vilken form för förvaltning av de fonderade medlen som väljs bör ett placeringsreglemente upprättas för att övergripande regler och riktlinjer för förvaltningen bör fastställas samt för att begränsa fondens risktagande.

Aaovo CONSULTING AB ERNSTYOUNCINTERNATIONAI. 56

62 SOU 1994: 108

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLACERINGSPOLICY

Vid anlitande externa förvaltare bör specifika regler och restriktioner

av

enligt regleras i förvaltningsavtalet. Dessutom bör det finnas

ovan

övergripande regler förvaltning den totala fonden i ett

som avser av

placeringsreglemente.

I detta kapitel utgår vi från rekommendationen att all förvaltning av Kämbränslefondens medel bör ske anlitande externa förvaltare.

genom av Vidare avseende vissa områden förslag till formuleringar och

presenteras

avgränsningar för förvaltning för att ge vägledning om

egen Kämbränslefonden i framtiden överväger att förvalta vissa delar av de fonderade medlen genom egen förvaltning.

Ett placeringsreglemente bör omfatta följande avsnitt:

Syfte och målsättning

Allmänna styrprinciper

- Placeringsregler

Rapportering Externa förvaltningsuppdrag

ÅBOVO CONSULTING AB

57 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 63 REKOMMENDA T IONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLI C Y

7.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Syftet med placeringsreglementet är övergripande regler för hur att ange fondförvaltningen inom Kämbränslefonden bör bedrivas.

Placeringsreglementet anger vilka finansiella risker fonden är beredd att ta samt hur riskerna bör begränsas. Placeringsreglementet bör fungera som vägledning och stöd i det dagliga arbetet för personalen inom Kämbränslefonden samt vid upprättandet externa förvaltningsavtal. av

Målsättningen med placeringsreglementet är att - placeringar bör ske så att kreditrisken minimeras. ° placeringar bör ske i värdepapper med hög likviditet. placeringar bör ske så att högsta möjliga marknadsmässiga avkastning uppnås inom givna limiter.

I anslutning till de övergripande reglerna gällande hela fonden finns inom

ramen för avtalen avseende externa förvaltningsuppdrag placeringslimiter

som reglerar förvaltningsuppdrag hos externa förvaltare.

7.3 ALLMÄNNA STYRPRINCIPER Kärnbränslefondens verksamhet omfattar att förvalta fonderade medel avsatta för att täcka kostnaderna i samband med omhändertagande av kärnkraftens restprodukter genom att:

° Investera fondens placeringstillgångar med målet att uppnå en

konkurrenskraftig kapitalavkastning inom ramen för uppsatta

instruktioner och handlingsramar för begränsning av risktagande.

Kämbränslefonden bör upprätthålla relationer med externa förvaltare och andra frnansmarknadsaktörer för att tillgodose Kärnbränslefondens behov av finansiella tjänster.

Kämbränslefonden bör upprätta externa förvaltningsavtal, inkl. för ramar

tillåten riskexponering inom de olika tillgångsslagen samt placeringsregler

och andra restriktioner som bör begränsa Kämbränslefondens finansiella

risktagande hos varje förvaltare. Löpande bör uppföljning och utvärdering

av externa förvaltare utföras.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL 58

64 SOU 1994: 108 REKOMMENDA TI ONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLI C Y

7.4 PLACERINGSREGLER avsnitt bör regleras för hela portföljen såväl som i externa

Följande

förvaltningsavtal. I kursiv stil återfinns avsnitt som är av stor betydelse att reglera vid egen förvaltning.

7.4.1¶Tillgångssammansättning

Kämbränslefondens placeringar bör vid varje tidpunkt,

marknadsvärderade, fördelas såsom beslutats av styrelsen.

delegerar till chefen för fondförvaltningen rätten att besluta om

Styrelsen

avvikelse, reglering i förvaltningsavtal, från den fördelning genom externa beslutats styrelsen inom nedanstående handlingsramar. som av

Räntebärande placeringar X procentenheter Aktier X procentenheter

7.4.2¶Totala enhandsengagemang

Enhandsengagemang bör begränsas både total nivå, inom tillgångsslag

förvaltningsavtal. Aktier, obligationer hänförliga

samt i varje externt m.m. enskilt företag eller till företag ingående i koncern får till ett samma maximalt uppgå till X % Kämbränslefondens totala placeringar. av

7.4.3 avseende räntebärande

Placeringsreglemente

instrument Allmänt med Kämbränslefondens placeringsreglemente avseende

Syftet

räntebärande instrument policy och placeringsregler för fondens är att ange

räntebärande placeringar.

Fondavkastningen räntebärande instrument bör optimeras, inom utsatta instruktioner och handlingsramar.

definierar hur ränterisk inom Kämbränslefonden

Placeringsreglema

avgränsas.

Asovo CONSULTINGAB 59 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 65

REKOMMENDA TIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PIA CERIN GSPOLI C Y

Följande formuleringar bör ingå i placeringsreglementet

för egen

förvaltning:

° Kämbränslefondens placeringar i räntebärande instrument baseras på fundamental analys ränteutvecklingen av på den svenska penningoch obligationsmarknaden. Portföljförvaltningen bör bedrivas genom aktiv handel utifrån välgrundad uppfattning avseende den

en fortsatta

ränteutvecklingen.

- Portföljförvaltaren bör upprätthålla Kämbränslefondens kontakter med penning- och obligationsmarknaden dagligen stå i

genom att förbindelse med olika marknadsaktörer.

° Kämbränslefonden bör endast använda derivatinstrument i syfte att

minska riskexponeringen.

Samtliga i placeringsreglementet angivna handlingsramar

bör avse marknadsvärde om annat Nedanstående bör fondens anges. ramar avse totala räntebärande portfölj, inklusive derivatinstrument. I externa förvaltningsavtal bör samtliga av nedanstående avsnitt regleras där det är relevant avseende den andel de fonderade medlen avtalet omfattar. av

Fördelning mellan lokala och utländska placeringar

Av de totala förvaltade medlen får maximalt 30 % utgöras utländska av placeringar, av dessa får maximalt hälften utgöras utländska av räntebärande placeringar. Valutarisk uppkommer till

som följd av

exponering av utländska tillgångar måste alltid säkras genom valutaterminskontakt eller valutaswapar. Valutarisken bör alltid vara i stort sett noll.

Ränterisk

Ränterisk definieras räntekänslighet i SEK, dvs.

som förändringen i den

räntebärande portföljens värde den effektiva räntan förändras om med en procentenhet.

Räntekänslighet för den räntebärande portföljen får maximalt X vara MSEK. Limiten för ränterisk bör justeras till följd

av förändringar fondens

storlek samt förändringar i styrelsens angiven riskproñl. av

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 60 3 14-1030

66 SOU 1994: 108

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLICY

Likviditetsberedskap

Den räntebärande portföljen för Kämbränslefonden utgör likviditetsberedskapen för fonden. En likviditetsberedskap i form av kortfristiga växlar emitterade av staten eller av staten garanterade ernittenter bör alltid uppgå till l GSEK.

Kreditrisk För tillåten kreditrisk avseende den räntebärande portföljen bör separata listor över tillåtna placeringar upprättas.

Likviditetsrisk Placeringar i värdepapper med hög likviditet bör alltid utgöra huvuddelen av de räntebärande placeringarna.

Placering bör endast ske i instrument med god marknadsspridning och minst 2 market makers.

Derivatinstrument Tillåtna derivatinstrument är ränteterminer och ränteswapar avseende den svenska penning- och obligationsmarknaden. Derivatinstrument avseende valutaexponering är tillåtna i form valutatemiiner och valutaswapar för

av kurssäkring till SEK. Övriga derivatinstrument tillåts

Vid egen förvaltning bör följande inkluderas:

Motpartsrisk För tillåtna motparter avseende den räntebärande ° -

portföljen bör separat lista över tillåtna motparter upprättas.

en

ÅBOVO CONSUI.TINGAB

61 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 67 REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PLACERINGSPOLICY

7.4.4¶Placeringsreglemente avseende

aktieinstrument

Syftet med Kämbränslefondens placeringsreglemente avseende aktieinstrument är att policy och placeringsregler för fondens ange

aktieplaceringar.

Kapitalavkastningen på Kämbränslefondens aktieplaceringar bör optimeras, inom uppsatta instruktioner och handlingsramar.

Följande formuleringar bör ingå i placeringsreglemente för

egen

förvaltning:

° Kämbränslefondens aktieplaceringar bör baseras på

fundamental

analys. Kämbränslefonden bör bedriva kortsiktig trading aktier i eller aktiederivat. Placeringar spekulativ karaktär tillåtna. av är

° Kämbränslefondens aktieportfölj bör vid varje tillfälle ha god

en spridning mellan aktier i olika företag, olika branscher olika samt marknader.

° Syftet med använda derivatinstrument bör kortsiktigt vara att

förändra avkastningsprofilen på aktieportföljen. Derivatinstrumenten

bör huvudsakligen användas till begränsa aktierisken att vid uppocheller nedgång i aktiemarknaden och därmed minska

aktieportföljens resultatkänslighet.

- Målsättningen bör vara att huvuddelen aktieplaceringama bör

av karaktäriseras mycket god likviditet. av

° Portföljförvaltaren bör upprätthålla Kämbränslefondens tillgång till

den svenska och internationella aktiemarknader stå i genom att förbindelse med olika kommissionärer på deras respektive inhemska marknader.

Samtliga nedan angivna riktlinjer och handlingsramar

bör avse marknadsvärden och placeringsaktier. I nedanstående limiter

ingår

derivatinstrument att de sammanräknas med övriga

genom aktieportföljen.

Detta görs genom beräkning optionemas aktievärde.

av underliggande I

externa förvaltningsavtal bör samtliga nedanstående avsnitt regleras där av det är relevant avseende den andel de fonderade medlen av avtalet omfattar.

Asovo CoNsuL TINGAB ERNST YOUNCINTERNATIONAL 62

68 SOU 1994: 108

REKOMMENDA TIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PIA CERINGSPOLI C Y

Fördelning mellan lokala och utländska placeringar Av Kämbränslefondens totala placeringar bör maximalt 40 % utgöras av

aktieplaceringar.

Av de totala förvaltade medlen får maximalt 30 % utgöras av utländska placeringar, dessa får maximalt hälften utgöras utländska aktier.

av av Valutarisk se sid 60.

Likviditet Placeringar får endast ske i börsnoterade aktier och reglerade aktiefonder. Investeringarna bör karaktäriseras mycket god likviditet.

av

Enhandsengagemang Svenska aktier och aktiederivat Aktier och aktiederivat hänförliga till ett enskilt företag eller till företag ingående i koncern får maximalt uppgå till X % fondens totala

samma av aktieportfölj. Om aktier i enskilt företag har större vikt i Affärsvärldens

ett generalindex än vad motsvaras ovanstående limit är investering

som av

till aktiens vikt i detta index tillåten, i andel av den svenska upp

aktieportföljens värde.

Derivatinstrument Tillåtna derivatinstrument är köp- och säljoptioner såväl svenska som utländska aktier och aktieindex. Ovriga derivatinstrument tillåts

Utfärdade köpoptioner och köpta säljoptioner

Totalt får utfärdade köpoptioner och köpta säljoptioner maximalt omfatta X % aktieportföljens marknadsvärde, beräknat som optionernas

av underliggande aktievärde. För varje enskild aktie får optionernas underliggande aktievärde motsvara maximalt X % av aktieinnehavets marknadsvärde.

l Vilka aktiefonder betraktas tillåtnaplaceringarskallframgåav enförteckningövertillåtna

som som

motparter.

ÅBOVO CONSULTING AB

63 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 69

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PIA CERINGSPOLICY

Köpta köpoptioner

Transaktioner omfattande köpta köpoptioner får endast utföras om syftet är att förvärva underliggande aktie.

Vid egen förvaltning bör placeringsreglementet även omfatta följande

avsnitt:

- Totalt får köpta köpoptioner maximalt

omfatta X % av

aktieportföljens marknadsvärde, beräknat optionernas som underliggande aktievärde. För varje enskild aktie ingen limit för

finns

optionernas omfattning.

° Tillåtna motparter vid derivattransaktioner bör finnas angivna i Lista över tillåtna motparter.

- Ajfärslimit Vid förvaltning bör affärslimiter för - egen anges chefen

för fondförvaltningen samt för förvaltare. Av riskkontrollhänsyn

äger endast förvaltaren rätt att personligen utföra avslut mot extern motpart.

° Förändring av enskilt innehav Förändring innehav X MSEK - av under en månad i aktier och aktiederivat hänförliga till enskilt ett företag eller till företag ingående i koncern bör godkännas i samma

förväg av chefenför fondförvaltningen.

° Omsättningslimit Summan absolutvärdet samtliga under - av av en kalendermånad genomförda transaktioner får för

utan chefen

fondförvalmingens godkännande överstiga X % portföljens värde. av

7.4.5¶Rapportering

Styrelsen skall inför varje styrelsemöte erhålla rapportering avseende resultat och riskexponering i relation till fastställda och

riktlinjer handlingsramar, framställd ekonomiansvarig, från chefen för

av

fondförvaltningen

.

Chefen för fondförvaltningen erhåller minst månatlig resultat- och riskrapportering från externa förvaltare.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 64

70 SOU 1994: 108

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PLA CERINGSPOLICY

Vid förvaltning bör även följande inkluderas:

egen

Chefen för fondförvaltningen erhåller minst varje vecka rapportering -

riskexponering i relation till fastställda riktlinjer och

om

handlingsramar, framtagen back-ojjice och kommenterad av en

av

risk controller.

Varje portföljförvaltare mäter och analyserar dagligen risken i sin 0

respektive portfölj för att vid varje tillfälle beredd att rapportera

vara

riskexponering i relation till fastställda riktlinjer och om handlingsramar,

7.5 EXTERNA FÖRVALTNINGSUPPDRAG

Styrelsen beslutar externa förvaltningsuppdrag samt upprättande av

om

avtal i enlighet med placeringsreglementet.

Vid upprättande avtal avseende externa förvaltninguppdrag skall chefen

av för fondförvaltningen tillse att riktlinjerna i placeringsreglementet följs. Dessutom bör separata placeringsreglementen upprättas i varje externt

förvaltningsavtal. De externa förvaltningsavtalen skall upprättas i enlighet

med Kämbränslefondens placeringsreglemente avseende såväl limiter som rapportering. Chefen för fondförvaltningen för att bereda ärenden

ansvarar avseende externa förvaltningsuppdrag för styrelsen.

Exakta regler i förvaltningsavtal beror hur de fonderade medlen

externa fördelas mellan förvaltare. Reglering bör ske avseende

externa

riskbegränsning och avkastningskrav. I placeringsreglementet bör

ev. följande regleras på liknande sätt i placeringsreglema kap. 7.2, men

som med justering för hur de fonderade medlen fördelats.

Fördelning mellan aktier och räntebärande investeringar °

Fördelning mellan svenska och utländska placeringar -

° Enhandsengagemang

- Ränterisk

Likviditetsberedskap -

Kreditrisk -

° Likviditetsrisk

° Derivatinstrument.

ÅBOVO CONSULTINGAB

65 ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 71

REKOMMENDA TIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PLA CERINGSPOLI C Y

Utöver placeringsregler avseende och

riskbegränsning avkastningskrav bör

bl.a. följande definieras och regleras i de

externa förvaltningsavtalen.

Motparter

Definitioner

Juridiska ramar och tillämpbar lagstiftning

Kundkategori

Avtalets löptid början och slut

Avtalets omfattning tjänster och

instrument

Rapportering, uppföljning och resultatberäkning

index

Derivattransaktioner Administration Reglering av intressekonflikter Konñdentialitet Skadeståndsklausuler

Förvaltningskostnader och övriga omkostnader inld.

bonusavtal

Uppsägningsvillkor

Övrigt.

ÅBOVO CONSULTING zmvsra YOUNGINTERNATIONAL 66

72 SOU 1994: 108

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

8.1 BEHOV AV INSTRUKTIONER Om fondförvaltningen har liten organisation med endast externa

en

förvaltningsuppdrag faller det chefen för fondförvaltningen att försäkra

tillfredställande instruktioner avseende dessa områden finns hos sig om att externa förvaltare. Behovet instruktioner inom den egna organisationen

av är då litet.

Vid förvaltning fondmedel i egen regi är behovet av tydliga

av instruktioner stort framförallt avseende

° portföljförvaltarrutiner

affarsadministration °

0 betalning

0 fysisk förvaring.

Vi vill här påvisa de viktigaste punkterna avseende instruktioner i egen förvaltning för tillfredställande täcka in behovet instruktioner om det

att av i framtiden visar sig bli aktuellt med denna förvaltningsform för Kärnbränslefonden.

Portföljförvaltarrutiner Front-office

Motparter skall godkända fondförvaltningens ledning och listade.

vara av Vid varje affärstillfálle skall kontroll ske att affär endast sker med behörig

och inom fastställda kreditlimiter. Härmed förhindras att affärer motpart görs med obehöriga motparten

Varje affärsavslut skall dokumenteras med angivande villkor för

av affären, även hos motparten och klockslag.

motpart namn person Varje affärsavslut skall åsättas ett löpnummer och det skall vara möjligt att följa transaktionen i redovisningen från affärstillfállet till betalning. Varje affärsavslut skall realtidsbasis uppdatera berörd reskontra. För att det skall möjligt när helst följa utestående positioner mot

vara att som upp limiter skall varje reskontra innehålla helt aktuell information.

Affársadministration Back-officeEkonomi

Affärsadministrationen skall vid sidan av sin uppgift att genomföra av

portföljförvaltama ingångna affärer även utgöra en verksam

kontrollfunktion. Det är viktigt affärsadministrationen har tillräcklig

att kompetens för att utgöra reell kontrollfunktion.

en

Affärsadministrationen skall kontrollera att affärer utförs i enlighet med gällande limiter och övriga föreskrifter inom instruktionerna.

ÅBOVO CONSULTINGAB

67 ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 73

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Bevakning skall ske att räntor, utdelningar, emissionslikvider, vinster etc erhålls erläggs med rätt belopp i rätt tid och blir föremål för korrekt resp.

bokföring.

Betalning

Attest- och utanordningsregler skall finnas.

För att säkerställa att endast behöriga utför affärer samt initierar personer betalningar, skall attest- och utanordningsregler finnas. Attestlista skall

även innehålla signaturprov.

Betalningsorder skall vara undertecknad av två för att förhindra personer

att obehöriga betalningar sker. Rutiner för betalningsöverföringar skall

fastställas för att förhindra obehöriga likvider och leveranser.

Fysisk förvaring

Inventering av fysiskt innehav samt avstämning mot redovisningen

försystem skall ske kontinuerligt och enligt en uppgjord plan. Likaså skall avstämning kontinuerligt ske depåbevis mot redovisningen. av Härigenom säkerställes att alla värdehandlingar existerar samt förvaras under god fysisk kontroll.

8.2 RAPPORTERING Rapportering är en viktig del i arbetet med externa förvaltare. Krav rapportering skall regleras i de externa förvaltningsavtalen.

Rapportering skall ske så att det enkelt går att följa att verksamheten upp bedrivs i enlighet med fastställd instruktion.

Rapporteringen skall för varje tillgångsslag åtminstone omfatta a resultat under rapportperioden, med jämförelse mot fastställd norm eller index, b riskrapportering i form av fondförvaltares efterlevnad de limiter av som styrelsen uppställt för kreditrisk, ränterisk och valutarisk, samt,

c fondens fördelning olika tillgångskategorier, att vilka

genom ange proportioner som under rapportperioden rått mellan

fondförvaltningens olika tillgångsslag, och andra limiter och

föreskrifter som styrelsen kan ha uppställt t.ex. i fråga investeringar i Sverige resp. i utlandet eller placeringar i värdepapper i SEK resp. utländska valutor,

d kommentarer avseende marknadsutveckling, förändringar portföljens

sammansättning och utveckling.

Anovo CoNsuL TING AB ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL 68

74 SOU 1994: 108

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

För egen förvaltning är det dessutom viktigt att rapporteringen utförs enligt följande principer.

° Rapporter skall upprättas av person eller funktion controller fristående från affärsverksamheten. Inom fondförvalmingen skall

en särskild controllerfunktion finnas som har kontroll över

fondförvaltningens samtliga engagemang och risker samt är ansvarig för rapporteringen.

- Rapporter skall efter upprättande och innan de länmas till mottagaren utsättas för riktighetskontroll och analys samt förses med kommentarer av berörda affärsmässigt ansvariga personer.

- Fondförvaltningama skall tillämpa en modell för rapportering som möjliggör för fondförvaltnings styrelse och ledning att löpande följa

fondens resultat och efterlevnad av uppställda risklimiter, per

tillgångsketegori och totalt.

° Ansvarig för rapporteringen är Chefen för fondförvaltningen VD

och mottagare är vederbörande styrelse. ° Rapporteringen skall också ange om något överskridande inträffat av uppställda limiter. Detta gäller för exponeringar, inträffade förluster

eller andra av styrelsen uppställda begränsningar positionstagandet.

Vidare skall angivelse, i den mån det är möjligt, ske av i vilken

omfattning limitutrymmet utnyttjats under rapportperioden.

Den beskrivna resultatrapporteringen kan om så önskas komma ° ovan att kompletteras med väsentligt mer frekvent och mindre arbetskrävande rapportering från förvaltarna till Chefen för

fondförvaltningen.

8.3 INTERN KONTROLL Med intern kontroll avses de metoder och åtgärder som används inom en

fondförvaltning för att säkerställa att de avsiktliga eller oavsiktliga fel som

kan komma att begås i verksamheten inte leder till fel i redovisningen eller förluster för fonden. Om fonden förvaltas genom anlitande av externa förvaltare minskar kraven den interna kontrollen eftersom fel som leder till felaktigheter i redovisning eller förluster för fonden främst uppstår vid samarbete inom eller mellan affärsdrivande och administrativa enheter samt i relationen till motpaner vid affárstransaktioner.

Om förvaltning byggs ökar vikten att god intemkontroll egen upp av säkerställs. Den interna kontrollens utformning är beroende av fondförvaltningens verksamhet, storlek etc. En avvägning får göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar i form av minskad risk, önskad effektivitet etc som den är avsedd att ge.

Asovo CONSULTINGAB

69 ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 75

ÖVRIGA

REKOMMENDATIONER

Intern kontroll består kontrollmoment av attester och avstämningar men - också av genomtänkt och arbetsfördelning och

ansvars- ett ändamålsenligt

rapporteringssystem. Intern kontroll är VDs och styrelsens och skall ansvar fungera oavsett om revision sker eller

Förhållanden utmärker god intern kontroll i rutiner handhar som som finansiella instrument är att följande kontrollmål är uppfyllda.

° Samtliga affárshändelser registreras.

° Samtliga registrerade affärshändelser är verkliga och godkända.

° Affärshändelser registreras med rätt värde och värderingar sker på om

ett korrekt sätt för att upptäckaåtgärda värdenedgång i gjorda placeringar.

- Affärshändelser registreras vid rätt tidpunkt, både vad avser on

balance- off balance-poster.

som

° Affärshändelser registreras rätt konton. Off balance poster registreras korrekt affärstyp.

° Registreringar är rätt summerade.

° Överföringar mellan sidoordnad redovisning och bokföringen är

korrekt.

8.4 RESULTATUPPFÖLJNING

Varje externt förvaltningsavtal skall innehålla föreskrifter hur om avkastning och risk skall mätas, vilka skall gälla for utvärdera normer som att verksamhetens resultat samt vilka limiter åläggs fondförvaltningen som för att begränsa risktagandet. Detta är största vikt inte minst av för att rättvist sammanställa den totala fondens resultat även för men att jämförelser mellan de externa förvaltama skall möjliggöras.

Resultatuppföljning skall ske för att jämföra den avkastning den

som

externa förvaltaren uppnår aktiv förvaltning med avkastningen

genom en från fondförvaltningens styrelse uppställd norrnportfölj eller utvalt en av ett

index med ungefärligen önskad risk inom tillgångsslaget.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNSTa.YOUNGINTERNATIONAL 70

76 SOU 1994: 108

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Nettoavkastning skall vid resultatuppföljningen definieras som tillgångarnas direktavkastning ränta och utdelning jämte deras realiserade eller orealiserade marknadsvärdeförändringar inkl. kreditförluster och valutavinster och -förluster, med avdrag för försäljningsomkostnader, avgifter och transaktionsavhängiga skatter, samt förvaltningskostnader. I nettoavkastningen ingår även resultatet resp. marknadsvärdet av under rapportperioden förfallna resp. vid dess utgång fortfarande förfallna dexivatinstrument och andra kontrakt. Intäkter och kostnader skall vara periodiserade med avseende den rapportperiod som

resultatuppföljningen avser.

Eftersom fondförvaltningama kommer att förvalta tillgångsportföljer

sammansatta räntebärande tillgångar och aktier, skall separata

av norrnportföljer eller index fastställas för dessa olika tillgångsslag.

8.5 INFORMATIONSSYSTEM För fondförvaltning där externa förvaltare anlitas utnyttjas

en informationssystem främst för hämta statistik inför analyser samt för utvärdering förvaltama. Kontinuerlig uppkoppling av analyssystemet

av

mot informationssystemet blir nödvändig då fonden uppdateras

kontinuerligt avseende innehavda tillgångar. Behov av back-office system beror hur stor del denna verksamhet som sköts av de externa

av förvaltama. Troligen är det endast ekonomi- och redoviningssystem som behövs.

Nedan görs kort genomgång krav de olika systemen samt krav

en av informationssäkerhet avseende förvaltning i egen regi.

Informations- analys- och redovisningssystem

I anslutning till gemensam för samtliga inom fondförvaltningen

en

gällande kontoplan skall det i fondförvaltningens redovisning finnas både

förvaltnings- och analyssystem kan hantera samtliga i

som fondförvaltningen förekommande finansiella instrument av såväl balansräknings- kontraktskaralctär onoff-balance sheet items både i

som svenska kronor och i utländsk valuta.

Analyssystemet skall klara olika simuleringsberälcningar samt marknadsvärdering. För att marknadsvärdering kontinuerligt skall kunna ske skall uppkoppling mot marknadssystem Reuter eller liknande vara säkerställd så att marknadsräntor, börskurser och valutakurser automatiskt erhålls.

Asovo CoNsuL TINGAB

INTERNATIONAL 7 l ERNSTYOUNG

SOU 1994: 108 77

ÖVRIGA

REKOMMENDATIONER

Det skall vara möjligt att uppdatera analyssystemet med gällande limiter

ex. kreditlimiter, så att automatisk kontroll limiter sker.

av

En redovisningshandbok bör finnas redovisning och värdering

somanger av förekommande finansiella instrument. En redovisningshandbok bidrar till tillgångar, skulder och åtaganden blir rätt värderade samt riktigt bokförda och klassificerade.

Reskontrasystemen skall kunna sortera redovisningsinformation enligt önskemål, ex. nedbruten per portfölj, olika finansiella instrument, motparter etc.

Resultat- och balansräkningar skall tas fram månadsvis. Värdering skall då

ske enligt fastställda redovisningsriktlinjer.

Informationssäkerhet Den interna kontrollen inom fondförvaltning skall även omfatta

en informationssäkerheten. Ansvarig för informationssäkerheten är Chefen för

fondförvaltningen VD.

På basis av föreliggande dokumentation av fondförvaltningens ADB-

rutiner skall regelbundna säkerhetsanalyser utföras, av egen personal eller av externa sakkunniga personer. I likhet med den interna kontrollen i övrigt skall säkerhetsanalysen vara föremål för revisionens granskning.

Säkerhetsanalysen ska även inriktas kvaliteten hos tillgänglig

systemdokumentation. För varje systemdel inkl. kopplingar

skall en ansvarig befattningshavare utses, vilken bl. svarar för att systemdelen

a. och däri gjorda förändringar hålls aktuellt dokumenterade.

Obehörig tillgång till fondförvaltningens informationssystem skall

förhindras genom en generell behörighetskontroll för tillträde till varje del av informationssystemet. Informationssäkerheten skall förstärkas

genom ett motsvarande aktgivande fysisk säkerhet, för att förhindra tillträde

av obehöriga personer och att information går förlorad genom stöld, brand eller dylikt.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL 72

78 SOU 1994: 108

BILAGA I

BILAGA 1

Alla anteckningar i denna bilaga är godkända intervjupersonerna.

av

Följande har intervjuats:

personer Bo Ljunglöf, VVD, AP-Fonden Claes-Eric Norrbom, Generaldirektör, Kammarkollegiet Michael Sohlman, VD, Nobelstiftelsen Ove Rydin, Kapitalmarknadschef, Skandia Investment Management

Petter Odlmoff, Chef Kapitalförvaltning, Sparbanken Sverige

Sverker Praski, Kapitalmarknadschef T-H Liv, Trygg-Hansa SPP

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNSTGYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 79

BILAGA I

AP-Fonden

VVD Bo

Ljunglöf

1993-12-06

Bakgrund och organisation De tre fonderna 1-3 AP-fonden har en gemensam portföljförvaltning.

Portföljen är fördelad följande tillgångsslag. - Räntebärande instrument ° Fastigheter - Valuta ej separat enhet 0 KPI-lån, indexerade lån ej separat enhet

Ca. 95 % av tillgångarna är nominella.

På obligations- och penningmarknadssidan finns det följande resurser: l chef l analytiker l nationalekonom 3 handlareanalytiker

Back-office ca. 5 personer sköter affärsrapponering till ledningen.

Mål och krav Kopplingen till ATP-systemet innebär att målsättningen är att maximera nyttan till ATP-systemet. Det finns dock vissa svårigheter i att avgöra hur avgifter och fondanspråk kommer att utvecklas i framtiden p.g.a. framtida politiska beslut.

Alla avkastningskrav sätts i relation till marknaden. Beslutsprocessen för fastigheter och obligationer skiljer sig avsevärt.

Strategier Den strategiska fördelningen av tillgångar anses viktigare än den taktiska. Tillgångsallokering är hårt styrd av AP-fondens reglemente. Placeringar i utländska tillgångar diskuteras for närvarande men inga beslut har fattats.

Vid beslut avseende den övergripande fördelningen tillgångskategorier är det viktigt att definiera förvaltningens nollrisk samt hur diversiñering bör utformas med bibehållen kompetens.

portföljs strategiska tillgångsstrukturbör bl.a. följande beaktas Vid fastställande av en . l Absolut placeringshorisont för fondmedlen. 2 Vilka åtaganden man har och dess struktur.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser Som riskmått för obligationsportföljen använder AP-fonden duration. Detta mått är en grov förenkling men lätt attt kommunicera.

AP-fondens strategi är att medvetet ta kreditrisk samtidigt som det är en del av affärsidén ta ränterisk.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

80 sou 1994: 108

BILAGA I

Styrelsens riskbenägenhet avgör vilka limiter som skall sättas. Den maximalt accepterbara nivån eventuella förluster måste tydligt definieras.

AP-fonden fick ett nytt 1993-07-01. Verksamhetsplan beslutas

placeringsreålâmente

årligen och fastställer ramar för tillg gsallokering.

I placeringsreglementet finns följande restriktioner: Max S % i fastigheter eller aktier i fastighetsbolag i och utanför Sverige. Max 10 % i utl. valuta. Max 5 % i direktlån till näringslivet

AP-fonden har även en kreditinstruktion och en kreditpolicy för att begränsa motpartsrisker. Egen kreditbedömning utförs inom AP-fonden. Vidare finns restriktioner för enhandsengagemang samt sektorlirniter utarbetade.

Analys En heltidsanställd nationalekonom AP-fonden analyserar marknaderna. AP-fonden analyserar långsiktigt den ekonomiska tillväxten, inflationen samt ränteutvecklingen.

AP-fonden har också en riskmanager i staben som främst analyserar kreditrisker.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering Uppföljning görs i form av, ° delårsrapporter, tertial externt ° månadsrapporter resultat och förändringar i portföljema under månaden. Riskuppföljning sker kontinuerligt.

Det är viktigt att inte fokusera för mycket månadsvisa data avseende avkastning om fonden har en långsiktig placeringshorisont.

Samtliga tillgångsslag marknadsvärderas.

Kostnader Förvaltningskostnader i sig är ett bra mått effektivitet. Fastigheter t.ex. är ett mer personalkrävande område än t.ex. penning- och obligationsmarknad. Penning- och obligationsförvaltning innebär stora initiala kostnader for analys- och back-office system.

Extern förvaltning AP-fonden har tagit under övervägande huruvida externa förvaltningsuppdrag kan komplettera dagens förvaltning. Det främsta skälet till att anlita externa förvaltare är att köpa in kompetens som annars måste byggas upp internt.

Råd på vägen

- God administrativ kompetens samt bra rutiner för uppföljning är viktigt. ° Internationell diversifiering bör göras endast under förutsättning att man gör det

med bibehållen kompetens. ° Överväg noga om man skall ha en egen förvaltning eller extern förvaltning med en

intern expertgrupp som allokerar tillgångar och inget annat.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONALlr

SOU 1994: 108 81

BILAGA 1

Kammarkollegiet

Generaldirektör Claes-Eric Norrbom

1993-12-09

Bakgrund och organisation Kammarkollegiet finansieras till 23 uppdragsbasis och har idag ett ramanslag 17 MSEK.

Olof Stångberg kommer att bli den nya chefen Fondbyrån fr. årsskiftet o. m. 199394. tidigare Carl Einar Norling

Eskil Drougge är främst jurist och ansvarar för alla avtal.

Totalt har fondbyrån 25 st anställda och en omsättning 20 MSEK. Fondbyrån består av en placeringsgrupp front-office 3 och kameralsektionen back-office personer ca. 15 personer. Orsaken till storleken back-office funktionen är även att man administrerar statens lån samt många småfonder diskretionära törvaltningsuppdrag.

Mål och krav En likviditetsreserv hålls alltid ett bankkonto NB med speciella villkor bra ränta men i likviditetsförvaltningen kan även placera kort penningmarknaden det om ger bättre avkastning. Ha alltid en reserv att köpa for behålla rörelsefriheten ha inte men för mycket pengar banken.

Styrning Ansvaret for fonderna har respektive fondhandlare. De olika fonderna är uppdelade de två förvaltarna fondvis, dessutom har forvaltarna för varsin aktie- och ansvar av räntekonsortiet.

På sikt är det tveksamt om Kammarkollegiet kommer att ha styrelse. Expertrådet är en det absolut viktigaste organet. Funderingar att slå Expertrådet och samman Förvaltningsrådet har uppkommit men formen för detta har framkommit ännu.

Strategier Det finns två rådgivande organ; - Expertrådet för medelsplacering bestående GD, Krister Hertzén, Åke av Hjalmarsson och Nils Lundgren - Förvaltningsrådet för arbetslivsfonden bestående GD, Ulf Westerberg, Thomas av Halvorsen, Lars-Erik Klangby och Sten Kottmeier

Förvaltningsrådet - lägger upp övergripande strategi dvs beslutar vilka branscher skall placeras i som samt vilken löptid som skall fokuseras på. - går igenom lirnitema v beslutar om man skall in i enskilda aktier.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNSTYOUNCINTERNATIONAL

82 SOU 1994: 108

BILAGA I

I förvaltningsavtalen vill Kammarkollegiet att styrelserna för fonderna skall resonera kring tillgångs allokering aktier och räntebärande värdepapper. I bland har man problem med ointresserade ägare.

Risksynen i Kammarkollegiet är balanserad försiktighet, dvs man vill försiktiga vara men passiva.

Man skiljer inte en strategisk och en taktisk portfölj.

Det finns beslut att inga investeringar görs i bank- eller fastighetssektom. Kammarkollegiet får inte heller investera direkt i utländska aktier utan endast i utländska fonder exkl. asienfonder. Max 60 % av bokfort värde får hållas i aktier. Aktiekonsortiet är relativt väl vikta mot generalindex. Den genomsnittliga räntebindningen i räntekonsortiet är 2,5 år.

Riskpolicy och placeringsbestänunelser Kammarkollegiet offererar uppdrag till fonder konkurrensmässiga villkor och förutsätter att villkoren jämförs med andra förvaltares. Eftersom Kammarkollegiet förvaltar många av de allmännyttiga fonderna är att hantera risk utifrån aspekten vana att pengarna får försvinna.

Det finns fyra sätt vilka Kammarkollegiet placerar fondernas pengar. Andelar i aktiekonsortiet Andelar i räntekonsortiet Likviditetsforvaltning 4. Individuella placeringar

Hur fonderna placeras beror delvis fondens storlek.

Reglementen och restriktioner - Allmänt placeringsreglemente - De individuella fonderna har egna placeringsreglementen ° Förvaltningsrådets limiter

Expertrådet beslutar om hela förvaltningen. Förvaltningsrådet beslutar om placeringar i Arbetslivsfonden samt en del generella placeringsregler.

Instruktioner Det finns ett speciellt reglemente för hur de administrativa rutinerna skall skötas. Infosec har gått igenom alla rutiner. Back-office är starkt ADB-baserade och kan i man princip marknadsvärdera alla tillgångar dagligen.

Analys Kammarkollegiet har ett bra samarbete med Bergs, Öhmans, SE-Banken och Nordbanken. Eftersom Kammarkollegiet har någon egen analysavdelning anser att det krävs ca. 25 personer för att täcka allt läser Förvaltama mycket andras analyser. av Förvaltama går även S-E-Bankens och Nordbankens fmkostmöten.

Man har gjort en framställan till regeringen om att få tillåtelse att in i enskilda utländska aktier, men det är ganska tillfredsställande att in i utlandsfonder.

Det är viktigast för analytiker att inte bli fartblinda och dra iväg ensidigt ett håll. Analys måste djupare. Bokslut måste analyseras men även andra faktorer måste vägas in

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTÅrYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 83

BILAGA I

Utvärdering och system för resultatuppfoljning För Arbetslivsfonden las en kontrollportfölj ut en annan förvaltare men detta är avvecklat nu då fondstyrelsen tyckte att det bidrog till bättre resultat.

Rapportering Rapportering avseende avkastning görs månadsvis för de större fonderna. - Avkastning mot index för månaden, rullande 12-månaders, för kalenderåret etc ° Transaktioner under månaden

Kostnader 0,15 % for fonder 100 MSEK idag ca. 0,12 %

För förvaltade belopp ca. 500 MSEK 1GSEK ligger avgifterna ännu lägre.

- Avgifterna beräknas kostnader enligt följande: Särkostnader + Overhead-kostnader + vinstrisk marginal

Intäkter och kostnader följs upp per fond. Man har exakt timredovisning.

Idag grundar sig avgifterna förvaltat kapital, men man har titta resultatbaserade avgifter. Frågan är dock om resultatbaserade avgifter skulle innebära att avkastningen för de fonderade medlen ökar Norrbom tror inte att detta är fallet. Inga avgifter tas ut för att växla mellan konsortiema.

4 Framgångsrik kapitalförvaltning:

Det är viktigt med öppna kontaktvägar mot marknaden. ° Försiktighet måste avvägas mot avkastning. ° Konsten i fondforvaltning är att aldrig tvingas göra en affär.

Orsaker att välja kammarkollegiet som extern förvaltare: Avkastning och pris - Vi kan mäta oss mot vilken förvaltare som helst. o Vi har större vana att hantera allmännyttiga pengar. - Vana att lägga upp speciella styrorgan förvaltningsråd.

ÅBOVO CONSUI.TING AB ERNSTJ:YOUNGINTERNATIONAL

84 SOU 1994: 108 BILAGA I

Nobelstiftelsen VD Michael Sohlman

1993-12-20

Bakgrund, organisation och styrning

Styrelsen ansvarar för förvaltning av stiftelsens medel. VD och VVD sköter den löpande hanteringen av de förvaltade medlen. Placeringama sker enlighet medi stiftelsens reglemente.

För närvarande utvecklar Nobelstiftelsen sin metodologi under våren 1994. Denna innebär: 0 Utveckling av systern for att optimera förvaltningen utifrån risk och avkastningsnivå identifiering av den effektiva fronten och portföljoptimering. ° Utveckling av utvärdering av externa förvaltare.

Förmögenhetsmassan uppgår till 2,3 GSEK.

Tillgångsfördelning idag: 17 % fastigheter 24 % räntebärande värdepapper 59 % aktier

Regeringen har beslutat att aktiers andel av portföljen får överstiga 70 % av eget kapital till bokfört värde.

Tillåtna instrument anges i reglementet som stadfästs av regeringen.

Mål och krav Den övergripande målsättningen med placering av de förvaltade medlen är god tillväxt samtidigt som de närmaste årens Nobelpris är placerade i lågriskinstrument som räntebärande instrument. Inga preciserade avkastningskrav har satts. Avkastningen skall vara tillräcklig för att täcka de löpande utgifterna givet att realkapitalet har en säker tillväxt. Placeringshorisonten ses som evig.

Den utländska andelen av stiftelsens medel förvaltas av externa förvaltare medan den inhemska portföljen förvaltas internt. Andelen utländska tillgångar i portföljen har ökat från 40 % till 53 % sedan maj 1992. Nobelstiftelsen har globala åtaganden där man måste väga in att utgifterna till stor del är i eller bedöms utifrån utländska valutor.

Strategier

Nobelstiftelsens riskprofil innebär att: ° de närmaste 5 årens Nobelpris är placerade i räntebärande värdepapper vilket anses som nollrisk. 0 annars utgör aktieplaceringar största delen av förmögenhetsmassan och målet är långsiktig tillväxt.

Asovo CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL T9

SOU 1994: 108 85

BILAGA I

Styrelsen fattar beslut om den strategiska tillgångsstrukturen.

Nobelstiftelsen tar långsiktiga placeringar i ett antal värdepapper. Ett antal externa förvaltare utnyttjas för placeringar utomlands. Nobelstiftelsen har valt specialiserade förvaltare och viktar såsätt själva fördelningen jämfört med world-index. Idag är man rätt väl fördelad mot world-index men underviktade USA och Japan medan man är överviktade emerging markets.

Den egna förvaltningen består av svenska obligationer och aktier. Obligationema väljs med en sådan löptidsstruktur att de förfaller i samband med att nobelprisen skall betalas ut. Aktieportföljen hanteras stabilt och man gör gradvisa omplaceringar. Aktieportföljen diskuteras i termer av betavärde. För närvarande har portföljen ett lågt betavärde jämfört med generalindex. Anpassningar av aktieportföljen till nya strategier görs gradvis.

Dagens hantering av stiftelsens medel karaktäriseras av ytterligare diversifiering och riskaversion. Det får inte bli några dramatiska kast i tillgångsstmkturen. En given avkastning kan uppnås till en avsevärt lägre risk genom internationell diversiñering.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Svenska aktier följs upp mot index. Obligationsportföljen är definierad som en nollriskportfölj eftersom placeringama i regel hålls till förfall. Obligationsportföljen består idag endast av statliga eller statsgaranterade värdepapper.

Styrelsen erhåller rapportering avseende de placerade medlen inför varje styrelsemöte 8 ggr per år.

Rapportering från de externa förvaltama erhålls månadsvis.

Extern förvaltning

Viktigt att tänka när man utnyttjar externa förvaltare: ° Fastställa benchmark för utvärdering av förvaltama innan avtalet ingås. - Risk månadsvis uppföljning. - Utvärdering av förvaltare, begära in flera, oberoende utvärderingar.

Externa förvaltare som förvaltar medlen väl blir tilldelade mer medel att förvalta.

Ingen förvaltare har ännu bytts ut men man ser över situationen om en förvaltare producerar genomsnittliga resultat till högre risk än övriga förvaltare. Däremot har kapital flyttats från en förvaltare till en annan.

Idag använder Nobelstiftelsen sig av ca. 9 st externa förvaltare och överväger ytterligare ett par. l0 % av kapitalet är en rimlig maxgräns för hur mycket som bör läggas ut en extern förvaltare enligt Michael Sohlman.

Det är dock viktigt att man har för många förvaltare och att man själv har kontroll den totala portföljen. dvs. betalar för att ligga i index.

Kostnader Kostnaden för extern förvaltning varierar.

Om externa förvaltningsuppdrag har perforrnance-relaterade avgifter är det nödvändigt att sätta begränsningar avseende risk.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNST YOUNGINTERNATIONALa.

80.

86 sou 1994; 108

BILAGA I

Råd på vägen ° Makroekonomisk kompetens är viktigt, 910 av resultatet är till följd den

av

strategiska tillgângsstrukturen medan 110 av resultatet är till följd stockpicking.

av - Diversiñering medför reducering av risk - Informella eller halvformella former för makroekonomisk expertis är viktigt. ° Det finns inga komparativa fördelar med att sköta förvaltningen internt.

ÅBOVO CONSULTING AB mvsr a.YOUNGINTERNATIONAL

8 l

SOU 1994: 108 87

BIIJÅGA I

Skandia Investment Management

Kapitalmarknadschef Ove Rydin

1993-12-17

Bakgrund och organisation

Skandias centralstyrelse beslutar om ñnanspolicyn. Varje försäkringsbolag har en investeringskomrnitté för allokering av tillgångar, riskstyming och styrning av kreditrisker samt uppföljning av risker och performance. Målsättningen är konsensusbeslut. Varje försäkringsrörelse är totalt ansvarig även for placeringama.

Strategier Totalavkastningen beror till stor del tillgångsallokeringen. Skandia anser sig idag mycket bättre att allokera investeringsbeslut inom tillgångskategorier än mellan dem. Skandia satsar fr.0.m. 1994 starkt en grupp som specialiserar sig optimering av portföljstruktur.

Skandia Investment Management rekommenderar kvartalsvis strategi till investeringskormnittéema. lnvesteringskommittéema kommer med inriktningsbeslut med tillåtelse till avvikelse från dessa beslut.

Tillgångama i balansräkningen är ett skydd för skulderna. Detta är en av anledningarna till att man har mycket utländska investeringar i Skandia Group. Livbolaget har endast förpliktelser i Sverige men 15 % av tillgångarna är investerade i utlandet för att uppnå viss diversiñering. Denna andel kommer att öka till ca 20 %.

Skandia investerar mycket i index men vissa marknader där man anser sig ha större kompetens ägnar man sig stock-picking t.ex. i USA. I Sverige ligger Skandia till stor del index eftersom man är såstora. Vissa branscher undviks dock.

Derivatinstrument används för att minska risken. Kommer att bli mer aktiva derivatsidan framöver men det är viktigt att administrativa enheter hinner med i utvecklingen.

Mål och krav Givet restriktionema avseende tillgångsallokering är målet att maximera avkastningen inom varje tillgångsslag.

Det är viktigt hur de försäkringstekniska skulderna definieras.

Risken för Skandia är att uppnå budgeterad avkastning.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser

Riskaversion avseende kreditrisk. Diversiñering är viktigt för att minska den totala risken. Det finns störst avkastningsrisk i livbolaget p.g.a. att man har mest aktier här konkunensrisk. Det är tveksamt om Skandia verkligen är långsiktiga eftersom konkurrens och återbäringsränta gör att fokus tenderar läggas mer kortsiktig avkastning.

Det finns en riskcontroller-funktion koncerrmivå.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL

88 SOU 1994: 108

BILAGA I

Analys

Fundamental analys fokuseras. På aktiesidan arbetar man mycket med branschanalyser men har alltid med en makroekonom möten. Analytikerna idéer till affärer genererar som presenteras för aktiechefen eller chefen för kapitalförvaltningen. Man har en inhouse brokerfunktion för att inte påverka marknadspriser när stora volymer skall hanteras. Av vikt vid val av motpart för affärer prioriteras att de är godkända ur kreditriskhänseende, är aktörer som kan ta stora poster samt att de har genererat goda affärsidéer. Fastighetsinvesteringar beslutas styrelsenivå. Premien för denna typ av investeringar måste vara mycket hög då de är mycket illikvida.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Avkastning beräknas för varje tillgångskategori. Skandia har valt ett antal index att jämföra sig mot. Man jämför sig även med externa förvaltare de marknader där dessa utnyttjar. Slutligen jämförs avkastningen mot budgeterad avkastning. Det är svårt att föra en debatt om risk kontra avkastning i styrelsen. Ränterisk definieras och följs upp som: - En linjär förskjutning av yieldlcurvan - Löptidsrisk 0 Instrumentrisk v Durationsmål fastställs Aktierisk definieras och följs upp som: - Hur pass väl allokerad man är mot index. Rapporteringen försvåras p.g.a. att vi hanterar över 100 portföljer. Månadsrapportering utförs av finanscontrollem och omfattar: 0 Tillgångsallokering jmf med historik och riktvärden - Performance direktavkastning och värdeförändring - Kassaflöden - Valutamix v Off-balance positioner Duration för räntebärande tillgångar Kursrisk för aktier Kommentar om marknaderna Informationen hämtas från back-office system.

Extern förvaltning

En mycket liten del av förvaltningen läggs idag ut externa förvaltare främst utländska marknader för att erhålla ett index att mäta sig mot.

Kostnader Det är dyrt att lägga ut kapitalet för extern förvaltning! Viktiga faktorer att tänka på för en intelligent dialog med huvudmannen är: 0 Skuldsidan åtaganden v Huvudmannens attityd till risk Se till att genom styrelsen eller dylikt ha egen kompetens för en dialog med och uppföljning av externa förvaltare. Låt den externa förvaltaren ha synpunkter på placeringsreglementet. Kompetent personal är viktigt oavsett om man väljer extern eller intern förvaltning.

Asovo CONSULTING AB ERNSTYOUNCINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 89

BILAGA I

Sparbanken Sverige Chef Kapitalförvaltning

Petter Odhnoff

1993-12-13

Bakgrund och organisation Sparbanken Sveriges kapitalförvaltning sköter diskretionära forvaltningsuppdrag. Förvaltning sker på 6 st orter: - Umeå - Västerås ° Stockholm ° Linköping 0 Göteborg - Malmö Det finns 1-2 förvaltare filial. I Stockholm finns 7 förvaltare eftersom man försöker förvalta en del centralt. Av dessa förvaltare finns en likviditetstörvaltare penninginstrument och obligationer, 3 st aktieförvaltare, en administrativt ansvarig en chef och en som fokuserar mindre kunder.

Kapitalförvaltningen sköter endast med förvaltning inget mäkleri, dvs. tar betalt för förvaltningen. Om det behövs köps bokförings- och skattetjänster in externt.

Ansvarsfördelningen finns klargjord i ett placeringsreglemente.

Totalt förvaltar Sparbanken Sverige 4-5 GSEK. Ca 60-70% utgörs av aktier, resterande medel är räntebärande värdepapper. Den största förvaltade portföljen är ca. 500 MSEK.

En mindre andel av värdepappren i portföljen är europeiska och amerikanska aktier.

Kapitalförvaltningen har inget eget back-office utan utnyttjar Swedbank Fondkommissions back-office.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser

Varje uppdrag är unikt och har speciella förvaltningsavtal inkl. egna placeringsrestriktioner och reglementen.

Användandet av derivatinstrument har varit begränsat till covered calls och utställda optioner. De flesta huvudmän tillåter optioner som instrument i sina policies.

Strategier

Vi har ett förvaltarråd fastställer modellportfölj. Om portföljförvaltama vill gå

som en utanför dessa ramar måste de stämma av med chefen för portföljförvaltningen eller aktiechefen.

Utgångspunkten är att varje förvaltad portfölj är unik och varje portföljförvaltare måste ha helt klart för sig vad målsättningen för portföljen

ABOVO CONSULTINGAB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

90 SOU 1994: 108

BILAGA I

Följande är viktigt att precisera med kunden innan förvaltningen inleds: Riskbenägenhet Placeringshorisont Likviditet Kreditrisker Den förväntade avkastningen förpliktelser mot de här pengarna Valutarisker

Det är av största vikt att kunden förstår avvägning mellan avkastning resonemanget om och risk.

Sparbanken Kapitalförvaltning fokuserar strategisk positionering eftersom man anser sig vara bättre att placera i tillgångar längre sikt. Vi är inga traders.

Kunderna är kunder hos Sparbanken och inte hos en enskild förvaltare vilket innebär att individuella förvaltare har så stor individuell handlingsfrihet. Kapitalförvaltningen ses som en kollektiv insats. Individuella förvaltare kan dock påverka placeringar genom att föreslå investeringar som sedan beaktas och beslutas om av förvaltarrådet eller chefen för kapitalförvaltningen.

Sparbanken Kapitalförvaltning försöker göra övergripande riskbedörrmingar innan man går in nya marknader. Alla placeringar följs upp avseende risk. Standardavvikelse och fundamental risk följs upp för aktieplaceringar. Riskmått man följer upp avseende räntebärande investeringar durationsrisk och kreditrisk.

Analys

Sparbanken har en egen databas där beräkningar av risk och korrelation görs. Det är relevant att se historiska data än 10-15 år tillbaka i tiden. Utöver detta analyserar mer man makroekonorniska faktorer, det ekonomiska och politiska läget samt den ekonomiska utvecklingen, inflation och räntenivåer för tidsperioder som är snarlika dagens. Sparbanken tar även in och bedömer andras analyser.

Det första man bildar sig en uppfattning om är räntenivån i framtiden. Idag tror Sparbanken fallande realräntor de närmsta åren och ser detta ökad risk som en avseende kapitalförvaltning, dvs. risk för att realavkastningskrav kan uppnås. När de fundamentala analyserna gjorts identifieras prioriterade sektorer och slutligen prioriteras aktier.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Placeringsreglementen lägger bojor portföljförvaltama och det är därför relevant att följa upp performance per förvaltare. Däremot blir performance-relaterade avtal med kunderna mer och mer vanliga.

Uppföljning av tillgångsstrukturen i portföljen görs kvartalsvis och framläggs i samband med presentationer för kunderna.

Uppföljning av resultat görs mot lämpligt index men Sparbanken fokuserar starkt performance i reala termer.

Kostnader 0,l0-0,4O % är vanligt som en fast grundavgift. Dessutom avtalar Sparbanken om en viss procent av avkastningen över en viss realränta.

Aaovo CoNsuL TINGAB ERNSTa.YOUNCINTERNATIONAl 85

SOU 1994: 108 91

BILAGA 1

Har loss sharing med kunder, dvs ett lägsta golv för avkastningen. Sparbanken erbjuder alternativa produkter där kapitalet garanteras såsom terminsförvaltningsobligationer samt aktieindexobligationer.

Extern förvaltning

Externa förvaltare utnyttjas framför allt marknader där Sparbanken Kapitalförvaltning har kompetens att plocka ut enskilda aktier eller där man haft möjlighet att bygga upp ett index t.ex. emerging markets. Ca 40-50 MSEK förvaltas externt ca l % av förvaltat kapital.

De främsta fördelarna med att anlita externa förvaltare är att man kan utnyttja dessas erfarenheter och utbyta kompetens, vilket kan vara till nytta i andra sammanhang. En annan fördel är att man lätt kan uppnå riskspridning genom att anlita ett antal förvaltare.

Nackdelarna är att man betalar en fast avgift medan möjligheten till ökad avkastning ligger hos förvaltaren inga garantier. Det är även viktigt att fastställa flexibilitet i förvaltningsavtalen.

Råd på vägen För att vara framgångsrik behöver man ha rätt hela tiden, men det är mycket viktigt hur situationen hanteras när något går fel.

Disciplin att följa de linjer man har arbetat upp är av största vikt samtidigt som en viss ödmjukhet krävs vid felaktiga beslut för att våga ta förluster i tid.

Det är även viktigt att i förhand klargöra målsättningar och vad som krävs för att uppnå dessa samt vilken riskproñl som är lämplig. Kompetens i styrelsen är därför nödvändigt.

Asovo CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

92 SOU 1994: 108

BILAGA 1

SPP

Trygg-Hansa

Kapitalmarknadschef T-H Liv Sverker Praski

1993-12-15

Bakgrund och organisation

Kapitalförvaltningen för Trygg-Hansa SPP är organiserad efter tillgångsslag.

Personella resurser: Chef for Kapitalförvaltningen 2 portföljansvariga l ekonom 3 controllers l redovisningsenhet

Fastighetsavdelningen omfattar ca 30 personer centralt. Lånegruppen består av ca 30-35 personer. Räntebärande värdepapper omfattar 5-8 personer. Aktieavdelningen består av 10-15 personer exkl. unit-linked

Finansdelegationen har gett ett uppdrag till Trygg-Hansa SPP Holding att sköta kapitalförvaltningen. VD för Holding delegerar till chefen for kapitalförvaltningen som i sin tur delegerat till portföljansvarig och därefter delegera till tillgångsansvarig.

Styrning

Finansdelegationen beslutar om tillgångsfördelning varannan månad. Finansansvarig bereder ärenden.

Styrelsen tar beslut om placeringsreglementet som sedan gäller tills vidare. Generellt skall man ha samma syn rakt över portföljema men det finns dock vissa skillnader mellan portföljema av historiska orsaker. Vissa portföljer vill ha indexering och andra vill ha det.

Viktiga strategiska utgångspunkter för kapitalförvaltningen är: - Placeringshorisont hur långsiktig är man egentligen känslighet för variationer vägen - Definiera framtida åtaganden reella eller nominella åtaganden ° Konkretisera riskaversion samt klargöra förhållandet mellan risk och avkastning ° Shonfall risk hur skall man hantera detta konkret -

Strategier

För att fastställa risksynen har man simulerat fram portföljer den effektiva fronten som hjälp i dialogen med placeringsdelegationen.

Med utgångspunkt från normalportföljen delas portföljen upp i en indexerad del och en aktiv förvaltning. Aven kon sikt kan man dock tänka sig att variera aktie resp. ränteandelen. Stora kapitalförvaltare arbetar mycket utifrån index. Indexering är billigt, 70 -80 % i index ä: lagom. Med resterande portfölj skall du ta bets.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL 87

SOU 1994: 108 93

BILAGA I

Riskpolicy och placeringsbestämmelser Kreditkommittén ger förslag en förteckning av limiter till fmansdelegationen.

För ränterisk är det egentligen intressant att se ränterisken i hela portföljen, dvs hela portföljens duration. Detta är dock svårt.

Likviditetsrisk minimeras genom god likviditetsplanering.

Generellt finns en tendens till en dragning mot mer likvida tillgångar, även vad gäller fastigheter.

Eftersom Trygg-Hansa SPP anser att de stora skillnaderna i avkastning avgörs genom den strategiska tillgångsstrukturen anser man att det är viktigt med en liten

grupp duktiga makroekonomer för analysarbete.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Uppföljning sker mot marknadsindex för aktier och räntebärande värdepapper. Trygg- Hansa SPP har hittat något bra sätt att följa upp avkastning fastigheter.

Månadsrapportering avseende avkastning och risk görs till ñnansdelegationen.

Det är viktigt att veta hur avkastningen mäts för att göra en vettig uppföljning mot benchmark. Det är således viktigt att lägga krafter att utveckla bra benchmark att mäta sig mot.

Råd på vägen ° En bra och genomtänkt strategi som man håller fast vid är viktigt anställ inga

traders om ni är långsiktiga. Kvantiñera de grundläggande målen och kraven. Hur ser åtaganden ut Håll er till likvida värdepapper. Viktigt med duktiga rådgivare strategisk fördelning Gå in i index och utnyttja derivatinstrument Lägg ut aktiv förvaltning externt.

Kostnader ° Minimera det administrativa arbetet ° Det går att komma långt med indexering. ° Låt någon annan sköta back-office arbetet.

Extern förvaltning I en liten organisation föreslår Sverker Praski att man lägger ut den aktiva delen av portföljen externa förvaltare. De stora avkastningsskillnadema bestäms av fördelning

tillgångsstruktur och av stock-picking. En kärngrupp av kompetens som kan analysera och underbygga förslag till styrelsen är nödvändig.

Diversifiering både avseende geografisk spridning och spridning tillgångsslag är viktigt.

ÅBOVO CONSULTING A8 ERNSTYOUNCINTERNATIONAL

94 SOU 1994: 108 BILAGA 2

BILAGA 2

ÅBOVO CONSULTINGÅB ERNSTa.YOUNGINTERNATIONAL 89

SOU 1994: 108 95

BILAGA 2

AVKASTNING ocn STANDARDAVVIKELSE FÖR SVENSKA

TILLGÅNGAR 1926 1987

TILL

Aktier Obligationer Riskfri KPI

tillgång Genomsnittlig åxsavkasuljngl 13,1 % 5,2 % 5,4 % 4,6 % Standardawikelsez 20,4 % 9,4 % 3,3 % 4,7 % l Avkasmingamaharmänssomaritmetisktmedelvärdeavårsavkastningar. 2 Standardavvikelseharberäknatssomhistoriskstandardavvikelsepå årsavkaslningama.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

96 sou 1994: 108

BIlAGA 3

BILAGA 3

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTa YOUNCINTERNATIONAL

sou 1994: 108 97 BILAGA 3

HISJTORISKA DATA AFEARSYARLDENS GENERALINDEX

JAMFORT MED BRANSCHINDEX

400 1- 2 00 0 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 F F F F F F F F F F F F F F F o o o o o o o o o o o o o o o O O V N F V IO D N Q G3 O v N V :x en co ao co u: m oo en an ao a: m a: c O O m O CD O O: O O O O O O O O F F F F F F F F F F F F F F F Affärsvärldensgeneralindex - Bank Försäkring

Branschindex för bank och försäkring har utvecklats sämre än Affärsvärldens generalindex under 1980-talet. Under delen 1985senare av 1986 samt under 1993 har bank- och försäkringsindex utvecklats bättre än generalindex.

1600-- F 1400- ,W 1200-x 1 000 g 800 : 600 -- 400-- V 20o. 0 5 5 5 5 5 5 5 5 4. 5 5 5 5

355555555555555 CD O v- I M 7 ID ID N d G7 O v- N F hmmmtnmømoammmmmm G O O G3 O O G1 O O O G O O O O

Affärsvärldensgeneralindex--- Fastighets- Byggföretagå

Branschindex för fastighets- och byggföretag har utvecklats de sämst av olika branschindex samt sämre än Affärsvärldens generalindex över tidsperioden 1979 till 1993. Att notera är att fr.o.m. 1986 har fastighetsoch byggföretagsindex överdramatiserat såväl upp som nedgångar i generalindex.

Asovo CONSULTINGAB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL 92 4 14-1030

98 SOU 1994: 108 BILAGA 3

1400- 1200- 1000- B00- 600 - 40 -O V V v av 200 - 0 i i i i i i i i i i i i i i .- .- .- .- .- .- p .- .- I .- .- .- .- .- 9 9 9 9 9 9 ° i 9 9 ° ° ° ° O O v- N F V In D I D OJ O v- N O rs ø m en ao en en 1:0 110 1a un c c aa m O O O O: O O O O: d O m G9 O: O O .- .- p .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- Affärsvärldensgeneralindex - Handelsföretag

Branschindex för handelsföretag har, sett över hela tidsperioden, utvecklats

likvärdigt med Affärsvärldens generalindex. Handelsföretâgsindex missade dock såväl uppgången under 1989 som den påföljande nedgången i

generalindex under åren 1990 till 1992.

1800- 1500.. 1400.. 1200.. 1000-- 000.. soo-- 400,- 200-

l Allluvlnøms9011001910011- -- --Skogsidmug l

Branschindex för skogsföretag har utvecklats en aning bättre än Affärsvärlden generalindex sett över hela perioden 1979 till 1993.

Framförallt kan ett mönster skönjas där uppgångarna i skogsföretagsindex

är mer dramatiska än i generalindex men där branschindex för skogsföretag återkommer nivå likvärdig med generalindex efter kraftiga till en

kursnedgångar.

ÅBOVO CONSULTINGAB EkNsra.YOUNGINTERNATIONAL 93

SOU 1994: 108 99

BILAGA 3

u . J d

Branschindex för verkstadsföretag har utvecklats lite bättre än generalindex sett över tidsperioden 1979 till 1993. Under hela 1980-talet har verkstadsföretagsindex utvecklats i relativt jämn takt med Affärsvärldens generalindex.

2 000 - 800 . J 600 . 400 200 - 000 - 800 - 600 . 400 200 - 0 i i i i i i i i i i i i i i ..- .- .- . .- .- .. .- F .- .- .- .- .- V O O O O O O O O O O O O O O O . . . . . . . . . . . . . . . O O F N O ä m CD IN Q O O v- N F h D D CD Q D a: co a: :n O O a O: O O O: G3 O O då O O: O O O O: O O O . .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- p .- .-

Affärsvärldensgeneralindex- Renainvestmentbolag

Branschindex för rena investmentbolag har utvecklats sämre än generalindex sett över hela perioden. Branschindex för rena

investmentbolag har överreagerat för såväl uppgångar som nedgångar

marknaden.

Asovo CONSULTING AB ERNSTå YOUNGINTERNATIONAL 94

BILAGA 3

1 400 - 1 200 - 1 000 - 800 - 600 - 400 - 200 i i i i i i i i i i i i i . .- .- .- .- .- .- .. .- p .- .- .- .- p .- O O O O O O O O O O O O O O O O: O w N G Q In D N a O: O v- N 0 EN O O G CD CD d Q CD D :n O: O G3 O O O O d O m O O: cr: O Oh O O O: O .- .- v- - .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- Affärsvärldensgeneralindex - Blandadeinvestmentbolag

Branschindex för blandade investmentbolag har utvecklats betydligt sämre än Affärsvärldens generalindex under perioden 1979 till 1993. Branschindex för blandade investmentbolag har legat en lägre nivå än generalindex under hela perioden.

1 800 F 1 6001- 1 400-- 1 200-- : U 1 000 - 800.. 600.. 400-- 200.. 0 i i i i i i i i i i i i i I

999999999999999 O O v- N M v :n O N co O: O v- N n IN Q CD a: D O CD 0 Q O Q O m O :n O O: O CD O CD O O: OJ O O O O a O

Affärsvärldensgeneralindex - Övriga

Övriga bolag här utvecklats bättre än generalindex under l4-årsperioden

har utvecklats relativt lika med Affärsvärldens generalindex fram till men 1991. Efter 1991 sjönk inte index för övriga bolag lika skarpt som generalindex under 1991 och 1992.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 101

BILAGA 4

BILAGA 4

ÅBOVO CONSULTING AB EKNSTa YOUNGINTERNATIONALTIONAL

102 SOU 1994: 108

BILAGA 4

DEFINITIONER

Aktiv förvaltning Aktiv eller dynamisk fondförvaltning innebär att under kortare tidsperioder avvika antigen från den fastställda strategiska tillgångsstrukturen eller att inom ett tillgångsslag under en kortare tidsperiod avvika från ett index.

Derivatinstrument värde baseras och Ett instrument vars följer värdet ett underliggande värdepapper, t.ex. statsskuldväxlar eller aktier. Exempel derivatinstrumnet är optioner och terminer.

Diversifiering Fördelning av investeringar inom och mellan tillgångskategorieri syfte att minska risken ocheller höja avkastningen i en portfölj.

Duration Durationen kan beskrivas som obligationens genomsnittliga återstående löptid. Måttet tar hänsyn till och viktar räntekänsligheten som beror av obligationens faktiska löptid med räntekänsligheten som är hänförlig till kupongemas löptid. Durationen för en nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation mindre än dess löptid.

Exponering Det belopp vars värde förändras p.g.a. förändringar i kursenräntan ett värdepapper.

Försäkringstekniska skulder Sammanfattande benämning premiereserv. ersättningsreserv och skadebehandlingsreserv för försäkringsbolag.

Indexförvaltning Se passiv förvaltning.

Inflationsrisk realränterisk Risken för att inflationen överstiger avkastningen en tillgång negativ realavkastning.

Kreditrisk Risken för att en fordran betalas på utsatt tid eller med det hela belopp som fordran utgör.

ÅBOVO CONSULTINGAB ERNST YOUNGINTERNAa. TIONAL

SOU 1994: 108 103

BILAGA 4

Kursrisk for aktier Den totala kursrisken i en aktieportfölj består av marknadsrisk och den aktiespeciñka risken. - Marknadsrisken även kallad systematisk risk är den risk som är förknippad med aktiemarknadens egenskaper. - Den aktiespeciñka risken även kallad osystematisk risk är den som följer av exponering mot en enskild aktie. Denna risk kan reduceras genom diversiñering.

Kärnbränslefonden De medel som fonderas enligt lagen 1992:1537 om finansiering av framtida utgifter for använt kärnbränsle.

Likviditetsrisk Risken värdepapper att p.g.a. marknadssituationen kan omsättas vid önskad tidpunkt, till önskat pris ocheller önskad volym.

Limiter Begränsningar avseende investeringsmöjligheter.

Market maker Marknadsgarant, dvs. den som upprätthåller en marknad i ett värdepapper.

Marknadsrisk Risken portföljens marknadsvärde att sjunker till följd av faktorer kapitalmarknaden såsom en förändring i räntenivån, marknadens Volatilitet etc.

Marknadsvärde Värdering portföljs tillgångar och av en skulder till kapitalmarknadens rådande prisnivå.

Norm Riktvärde eller index vilket mot tillgångarnas risk ocheller resutat skall mätas.

Option En option innehavaren rätten men ger inte skyldigheten att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris vid en viss tidpunkt.

Asovo CONSULTINGAB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL 98

104 SOU 1994: 108

BILAGA 4

Passiv förvaltning Passiv eller statisk fondförvaltning innebär att hela kapitalet placeras i enlighet med den beslutade tillgångsstrukturen och inom tillgångsslagen fördelas enligt index.

Placeringshorisont Den tidsperiod under vilken förvaltade medel skall investeras.

Placeringsreglemente Riktlinjer, restriktioner och handlingsrarnar för investeringar regleras vanligtvis i ett placeringsreglemente.

Prioriterade obligationslån Obligationer vilka emitterades av staten och bostadsinstitut till en ränta som understeg marknadsräntan. Upplåningen avsågs till prioriterade ändamål såsom finansiering av bostadsbyggande. Denna form av obligationslån avskaffades 1986.

Realavkastning Avkastningen en tillgång rensat for inflationen vanligtvis konsumentprisindex.

Riskavert En investerare föredrar en

som investering med mindre risk framför en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Riskneutral En investerare är indifferent mellan

som en investering med mindre risk och en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Risktagare En investerare som föredrar en investering med mer risk framför en investering med mindre risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Räntebindningstid Den tidsperiod under vilken kupongräntan ett räntebärande värdepaper är fast.

Aaovo CONSULTINGAB ERNSTå YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 105

BILAGA 4

Ränterisk Ränterisk kan generellt delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. - Prisrisken är risken för att den räntebärande portföljens värde minskar eller ökar till följd av en förändring av räntenivån marknaden.

° Återinvesteringsriskenär risken att

avkastningen kupongutbetalningar vilka skall återinvesteras i räntebärande värdepapper minskar eller ökar till följd av en förändring av den generella räntenivån marknaden.

Strategisk tillgångsstruktur

Långsiktig beslutad fördelning av tillgångar olika placeringsslag såsom aktier, räntebärande instrument, fastigheter etc.

Terminskontrakt Avtal köp eller Försäljning om av ett underliggande värdepapper till en bestämd räntakurs per en angiven framtida leveranstidpunkt.

Tippningsrisk Risken för relativa förändringar mellan räntenivån för olika löptider marknaden och dess påverkan tillgångamas marknadsvärde.

Volatilitet Variation i pris eller avkastning för ett värdepapper över tiden. Volatiliteten mäts ofta som historisk standardavvikelse.

Åtagandestruktur Struktur avseende löptid och storlek reala belopp de åtaganden Kämbränslefonden har i form av ersättningar till kraftbolagen.

Asovo CoNsuL TING AB ERNSTK:YOUNGINTERNATIONAL 100

106 SOU 1994: 108

BILAGA 5

BILAGA 5

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

sou 1994: 108 107

BILAGA 5

BIBLIOGRAFI

Litteratur

Ds 1993:57, Placeringsregler för försäkringsbolag, Allmänna Förlaget, Stockholm. Ds 1991:14, AP-fondens förvaltning En översyn, Allmänna Förlaget, Stockholm.

- Elton, EdwinGruber, Martin J., Modem portfolio theory and investment analysis, Third Edition, John Wiley Sons Inc., New York, 1987. F 1992:19, Fondförvaltning i staten, Riksrevisionsverket, Stockholm. F 1993:30, Avfall - Avveckling - Avkastning kassahållning i kämaifallsfonden,

- Riksrevisionsverket, Stockholm. Ibbotson, Roger GJSinqueñeId, Rex A., stocks. Bonds, Bills, and Inflation: Historical returns 1926-1987, The Research Foundation of The Institute of chanered Financial Analysts, Charlottesville, Virginia 1989. Lybeck, Johan A., Finansiella kriser förr och nu, SNS Förlag, Stockholm 1992. Sharpe, William FJAlexander, Gordon J., Investments, Fourth Edition, Prentice Hall, New Jersey 1990. SOU 1984:76, Samordnad kämavfallshantering, Planering, tillsyn och finansiering, Allmänna Förlaget, Stockholm. Vinell, LarsDe Ridder, Adri, Aktiers avkastning och risk teori och praktik,

- Norstedts Förlag, Stockholm 1990.

Artiklar samt övriga publikationer

Beckers, Stan, Stocks, bands and inflation in world markets: implications for pension fund investment, The Journal of Fixed Income, December 1991. Butler, Kirt CJDOmian Dale L., Risk diversification and the investment horizon, The Journal of Porfolio Management, Spring 1991. De Ridder, Adri, Aktiemarknadens riskpremie under ett halvt sekel, Ekonomisk Debatt 189. Frennberg, PerHansson, Björn, Bör pensionssparande ske aktieri Avkastning på olika tillgångar 1919-1990, Ekomomisk debatt 391. Frennberg, PerHansson, Björn, Risk and return on Swedish stocks 1919-1989, Skandinaviska Enskilda Banken Quarterly Review l-2 1991. Ibbotson, Roger G.Siegel, Laurence B., The world bond market: market values, yields, and returns, The Journal of Fixed Income, June 1991. Jorion, Philippe, Asset allocation with hedged an unhedged foreign stocks and bands, The Journal of Portfolio Management, Summer 1989.

ÅBOVO CONSULTINGÅB ERNSTYOUNGINTERNATIONALa

108 SOU 1994; 108

BILAGA 5

Näslund, Bertil, Internationell porzföljförvaltning en översikt, Ekonomiska Debatt

- 291.

Philips Drew Fund Management Ltd, Pension Fund Indicators, London 1993.

SKB Kärnkraftens slutsteg plan 92, Kostnader för kämkraftens radioaktiva restprødukter, Svensk Kämbränslehantering AB, Stockholm 1992.

SKB Kärnkraftens slutsteg plan 93, Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1993.

SKI Tekniska rapport 93:38, Förslag till avgifter för år 1994 enligt lagen 1992:1537 omframtida utgifter för använt kämbränsle m.m., Statens Kärnkraftinspcktion, Stockholm 1993.

SKI Tekniska rapport 92:23, Förslag till avgifter för år 1993 enligt lagen 1981:669 omframtida utgifter för använt kämbränsle Statens Kämkraftinspektion, Stockholm 1992.

Statens Kärnbränslenämnd, Fördjupad anslagsframställning 199293 199495,

- Stockholm 1991.

Årsredovisningar

AP-fonden, 1992 Kammarkollegiets fondförvaltning, 199292 Nobelstiftelsen, 1992 Riksförsäkringsverket, 199293 SKB, 1992 SKI, 199293 Skandia Group, 1992 inkl. Facts about invcstments Trygg-Hansa SPP, 1992

ABOVO CONSULTING AB ERNSTa YOUNGINTERNATIONAL

l 03

SOU 1994: 108 Bilaga 5

Bilaga

från Rapport Sparbanken Sverige

110 SOU 1994: 108 ä SPARBAN KE N

KAPITALFÖRVALTNINGEN

1994-03-01

Befolkningsutveckling Sverige

Relativa andelar 1945-2025

10095-

80%-

55-55 60%

40%

- 20% - °% 015 1945 1955 1985 2005 2025 -

Kllh: SCBJ:SparbankenSverige

Åke Gustafsson Gunnar Håkanson Petter Odhnoñ

sou 1994: 108 lll INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida Sammanfattning N

Scenarion för tillväxt och realränta i ett längre perspektiv F11föränderlig värld Nya värderingar Långa struktur cykler Större osäkerhet än någonsin tidigare Ny vitbok inom EG Förändringar pa mikroniva underlättar för en lägre inflation skiftande internationell tillväxt framöver Usla statsfinanser i många länder det största inflatiomhotet

- Ränteutvecklingm Långa räntan

- Korta räntan Postitiva realräntor i framtiden

Demograñska trender Varför demografi Historik Sveriges framtida befolkning Andel pensionärer och mycket gamla kommer att öka Fortsatta förskjutningar inom gruppen 20-64 ar Liknande utveckling i EG-länderna men starkare trend

Tillväxt inflation och ränta i Sverige 1994-2000 Inflation Tillväxt Ränta Realräntan

Räntan Scenarion för perioden 2010-2025

Bilaga Emerging markets

112 SOU 1994: 108

SAMMANFATTNING

Ekonomiska prognoser har alltid varit förknippade med mycket

stor osäkerhet. Vi har i den här rapporten försökt att nå uppfattning tillväxt

en om och realränta på mycket lång sikt. Det är vår mening att våra synpunkter skall del i

vara en en diskussion kring de här frågorna. Vi har som främsta analysverktyg valt att undersöka de demografiska förändringar som Sverige står inför.

Vi lever i en föränderlig värld och vi påverkas allt snabbare förändringar

av och trender i vår omvärld. I takt med politiska förändringar, ökad handel och integrering

mellan de viktigaste länderna i vår omvärld är det allt mindre vi själva som ställer villkoren. Visst kan vi påverka, internationella konjunkturer

men och handelsavtal ger oss oftast grundförutsättningarna. Detta leder till

en allt större osäkerhet om framtiden.

Utvecklingen inom EU har de senaste åren präglats låg tillväxt

av och en allt högre arbetslöshet. I de uppsatta målen krävs det en genomsnittlig årlig tillväxt på

ca 3,5% för att klara sysselsättningsmålet, 15 miljoner arbetstillfällen

nya inom EU. Samtidigt har centralbankema fört en penningpolitik för att klara ett inflationsmål på 2-396. I och med Sveriges ambition bli medlem i EU tvingas

att den svenska regeringen och Riksbanken att föra motsvarande politik.

Tillväxten inom Europa ter sig idag mycket bräcklig. I stället är det inom andra delar av världen vi kan spåra stark tillväxt. Befolkningsrika länder

en som exempelvis Kina, Indien och Indonesien växer sig allt starkare, och en allt större del av världens tillväxt de närmaste åren kommer att ligga inom dessa regioner. Detta ställer givetvis allt högre krav på vår exportindustri.

I takt med att de offentliga ñnansema har försämrats, är vi tvingade

att lita till den konkurrensutsatta sektorn för tillväxt. Detta tvingar fram investeringsklimat för

.ett den konkurrensutsatta sektorn är internationellt konkurrenskraftigt. Ett

som av de största problemen under åttiotalet för expansiva företag har varit de extremt höga realräntoma. Om det skall skapas arbetstillfällen måste åttiotalets realräntor

nya vara en parantes. Detta gäller inte bara i Sverige.

Det största hotet mot de uppsatta intlationsmålen är de höga och snabbt ökande statsskuldema. Konsekvenserna är svåra att bedöma. Uppenbart blir det ett stort problem när vi i Sverige riskerar att hälften statens intäkter går till räntebetal-

av ningar inom de närmaste 3-4 åren.

Sveriges befolkningsstruktur har sedan andra världskriget kännetecknats några

av tydliga trender.

-Längre livslängd och en allt större andel pensionärer.

-Stora barnkullar under åren 1945-60 rullar genom åldersgruppema.

som

-En avtagande ökningstakt av den totala befolkningen.

SOU 1994: 108 113

Vi har i våra studier funnit ett intressant samband mellan nominell tillväxt och förändringar inom gruppen 35-45 år. Vidare har vi funnit negativ korrelation

en mellan räntenivån och förändringar inom åldersgruppen 55-65 år. Genom att vi med relativt stor säkerhet kan prognostisera dessa gruppers förändringar i framtiden kan vi också skapa oss en uppfattning om en del av förutsättningarna för tillväxt och räntenivåer.

Med en allt större andel av äldre inom befolkningen, antingen inom mycket sparaktiv ålder eller som pensionärer, och en mycket utveckling inom de

svag konsumtionsaktiva grupperna, räknar vi med att detta skall få återhållande effekt

en på tillväxten. Att befolkningsstrukturen inom våra traditionella

handelspartxrers ser liknande ut gör att vi inte ser mycket hjälp där.

Med tanke på vår framtida befolkningsstruktur, och behoven att ge goda förutsättningar för den konkurrensutsatta sektorn, vi möjligheterna att bibehålla

ser dagens realräntor som små. Under 1980-talet var den årliga korta realräntan i genomsnitt närmare 6% vilket är en extremt hög och uthållig nivå. De senaste

, fyrtio åren har den korta och långa årliga realräntan varit i genomsnitt 0,5 % resp 2%. Det är vår uppfattning att de genomsnittliga realräntoma de närmaste fyrtio åren i genomsnitt inte kommer att awilra med speciellt mycket från den långa trenden. Dock kan variationen år från år vara hög.

slutsatserna med en förväntad hög osäkerhet och en riskfri ränta på väsentligt lägre nivå jämfört med 1980-talet, innebär att det blir nödvändigt att ta risk för att öka sannolikheten att nå över 0,5-2,5% i real avkastning. Riskspridning mellan fler tillgångsslag och inom tillgångsslag ökar sannolikheten för högre realavkastning. Det är därför väsentligt att förstå och diversiñera risker.

114 SOU 1994: 108 SCENARION FÖR TILLVÄXT OCH REALRÄNTA 1 ETT LÄNGRE PERSPEKTIV

En föränderlig värld

För att illustrera vilken föränderlig värld vi lever i och behovet av att lyfta blicken inleder vi med en kort blick tillbaka i tiden. Under de senaste 20 till 30 åren har vår omvärld förändrats oerhört kraftigt. För 30 år sedan befann vi oss mitt uppe i det kalla laiget. Vår omvärld karakteriserades stark misstro mot varandra, Öst

av bekämpade Väst och vice versa. Territoriella krav stod mycket högt på superrnaktemas prioriteringslista. Koreakriget var just över och snart skulle Vietnamkriget ta sin början. Revolutionen på Kuba hade skapat stora spänningar i USAs omedelbara närhet, framför allt efter USAs misslyckade invasion av Kuba Grisbukten 1961.

successivt avtog dock spänningarna och ekonomiskt präglades 60-talet i stor utsträckning av materiell välfärd, det glada 60-talet. Den tekniska utvecklingen var mycket snabb. Många nya uppfinningar och nya material kom fram. Saker som kom att underlätta det dagliga livet samtidigt som det ingöt framtidstro. Den nya tekniken innebar emellertid också att produktiviteten och effektiviteten i tillverkningen ökade. Eftersom tillväxten var hög och ländernas ekonomier hade återhämtat sig efter kriget fanns det utrymme att expandera den offentliga sektorn. Välfarden började att byggas ut. Arbetstillfällen skapades och den offentliga servicen höjdes. Som en motpol till denna positiva utveckling stod fortfarande motsättningarna mellan de båda supermaktema. Det kalla kriget fortfarande

var en påtagligt negativ faktor som dämpade den internationella tillväxten och satte en hämsko på den globala frihandeln.

Nya värderingar

Mot slutet av 60-talet började spärmingama mellan den unga generationen och den äldre att öka. Kulmen nåddes i samband med studentrevoltema 1968. Sverige hade under 60-talet en likartad utveckling som övriga delar av världen. Under 70-talet började dock Sverige successivt att awika. Tillväxten som numera togs för given

-

intecknades i förväg och användes till att snabbt bygga ut den offentliga verksamheten. Den offentliga servicen tog allt större del av samhällets resurser och produktion i anspråk. En expansion av den offentliga sektorn genererades från två håll. Dels genom att den offentliga servicen skulle höjas ett välñrdsmål i sig

- och dels genom att kvinnorna skulle garanteras ett riktigt arbete utanför hemmet. Utbyggnaden av den offentliga sektorn pågick under hela 70-talet och en bit in på 80-talet. Sverige de nordiska länderna var i detta sammanhang ett föregångsland.

Övriga länder uppvisade inte alls samma utveckling. Mot slutet 70-talet började

av den svenska ekonomin uppvisa allt större konkurrenskraftsproblem. 1977 tvingades Sverige att devalvera sin valuta för första gången på flera årtionden. Tillväxten i den svenska ekonomin visade sig inte allom given. Tydliga bristsymptom kunde skönjas.

SOU 1994: 108 115

Den politiska kraften att ta tag i problemen saknades. I stället fortsatte Sverige sin devalveringsbana och genomförde i snabb takt ett antal devalveringar. I och med den sista, 1982, var den svenska konkurrenskraften gott och väl återställd. Egentligen hade Sverige genom devalveringarna skaffat sig påtaglig

en konkurrenskraftsfördel jämfört med andra länder. Denna konkurrensfördel resulterade under 80-talet i att många bristsymtom doldes under stora företagsvinster och därmed förknippade höga skatteintäkter. Budgetunderskottet från det tidiga 80-talet försvann. Inflationen var förvisso hög, men i och med den stärkta konkurrenskraften spillde den inte över i utebliven tillväxt och stegrad arbetslöshet.

De snabbt stigande övervinstema i kombination med reglerade kapitalmarknader resulterade i en mycket kraftig uppgång på börsen och stigande fastighetsvården. Prisuppgångar som togs som intäkt efter det att kreditmarkrtaden börjat avregleras

i mitten av 80-talet för att höja belåningsgraden på reala tillgångar. Dessa

förändringar i kombination med ett skattesystem främjade belåning och

som bestående negativa realräntor efter skatt innebar en bra grogrund för spekulation. Idag känner alla till resultatet...

Sammantaget kan konstateras att förändringarna varit mycket omfattande under denna tidsperiod. Internationellt har vi gått från situation där saker

en var bestående och fasta till en helt situation. Det kalla kriget har upphört, Östeuropa

ny har kollapsat och Sovjetunionen har upplösts. Här hemma har det gamla samhället som byggde på en effektiv tillverkningsindustri, med basnäringarna i centrum, avlösts av en ekonomi där tjånstesektom dominerar och där den offentliga sektorn fått stort utrymme.

Likartade genomgripande förändringar har skett på de finansiella marknadema, såväl internationellt som på hemmaplan. Vi har gått från stelbent reglerad

en marknadsstruktur till en flexibel och dynamisk marknad där tekniken gjort

enorma landvinningar. Vi har gått från en marknad med ett fåtal produkterinstrument till moderna marknader som erbjuder en mycket rik produkttlora.

Långa struktur cykler

De första tankegångarna kring långa cykler long waves lanserades Nikolaj

av Kondratieff år 1925. I sitt arbete menade Kondratieff att han identifierat långa

tre vågor om 50 till 60 år sedan slutet 1700-talet. Simon Kuznets identifierade

av tillväxteykler long swings som varierade mellan 15 och 25 år i längd. Variationer i befolkningstillväxten tycks ha varit väsentlig för förekomsten Kuznets-cykler.

av

Enligt forskning vid ekonomiskt-historiska institutionen

i Lund har sedan mitten av förra seklet både den svenska och den internationella ekonomin fått vidkännas strukturella kriser med viss regelbundenhet. Dessa kriser medför att utvecklingen kommer in i nya banor vad gäller tillväxtens innehåll, marknadsirtriktning

o s v. Sedan mitten av 1800-talet har dessa kriser uppkommit med 40 års mellanrum. I

ca slutet av 1840-talet, i början av 1890-talet, i inledningen 1930-talet och under

av mitten av 1970-talet.

116 SOU 1994: 108

Gemensamt för krisema är att de har föregåtts av en stigande konkurrens. Efter krisema har kommit en period då betydande innovationer har spidits genom investeringar och expansion av nya företag.

Vidare innehåller varje 40-årscykel två cykler på ca 20 år som haft olika karaktär. En där tillväxten är mera hemmamarknadsbetonad och en där tillväxten i högre grad genereras via internationell expansion. Enligt lunda-forskama befinner vi oss idag i brytpunkten mellan två 20-årscykler som inleddes med 1970-talets strukturkris.

Större osäkerhet än någonsin tidigare

Omställningarna de senaste årtiondena har som sagt varit mycket stora. Och allt

- talar för att vi går en fortsatt turbulent tid till mötes. Problemen är många och stora, både internationellt och här hemma.

Sovjetunionens fall innebar både positiva och negativa förändringar. Negativa i så måtto att många av de konflikter som gömts under diktatoriskt förtryck

nu blommar upp. Flera exempel på detta finns i de södra delarna d.

av Sovjetunionen Armenien, Kirgizien, Tadjikistan, I Europa är d. Jugoslavien det tydligaste exemplet. Konfliktema är dessutom mycket svårlösta, och går ofta många generationer bakåt i tiden. Ofta är det konflikter med religiösa eller etniska förtecken. Konflikter som inte kan lösas på ett rationellt och logiskt sätt via förhandlingar.

Efterkrigstidens fasta spelregler har brutits upp och en ny ordning växer fram. Frågan är vilken roll olika nationer ochgrupperingar skall ha i den nya världen Vilken roll skall USANAFPA spela framöver, och hur står dess roll i relation till EGEUs strävanden

Just EGEU-processen är av stor betydels för världsekonomin i allmänhet och för den svenska ekonomin i synnerhet. Efter bifallet i den andra danska folkomröstningen finns åter förutsättningar för att ta fart igen.

processen Splittringen som uppstått under de senaste åren är dock djup och mycket talar för att den vision man hade för ett par år sedan Maastrichtfördraget har skjutits långt in i framtiden. Målsättningen att så tidigt som 1997 och senast 1999 ha

en gemensam valuta ligger förmodligen en god bit på andra sidan sekelskiftet. Under 1992 och -93 föll den ena valutan efter den andra, och idag är det endast hårdvalutorna den tyska D-marken och holländska gulden som har äran i behåll. Detta utgör ett tydligt tecken på att ländernas ekonomier måste integreras betydligt mer än vad tidigare varit fallet.

Ny vitbok inom EG

Utvecklingen inom EGEU stannade av under första halvan av 80-talet. I dagligt tal talades det om att Europa led av Eurosklerosis. Dynamiken hade så att säga

SOU 1994: 108 H7

stannat av. En oförmåga att ta sig ur ett tillstånd av låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation. Räddningen för Europa den gången introduktionen

var av Vitboken 1985 och skapandet den inre marknaden. En

av gemensamma process som vitaliserade hela Europa.

Under de senaste åren har åter tillväxtkraften mattats påtagligt i Europa. Under loppet av 199293 har sysselsättningsökningen och förbytts i snabbt

stannat av en stegrad arbetslöshet. Tillväxten inom EGEU har stagnerat.

Även denna gång har en vitbok presenterats. Enligt Vitbok II föreslår EG-

kommissionen att medlemsländerna tillsammans

skall skapa 15 miljoner nya arbetstillfällen fram till sekelskiftet. I den vitboken

nya läggs tonvikten dels på att öka EGEUs konkurrenskraft i förhållande till omvärlden.

Dels utnyttja den egna marknaden effektivare och nya investeringar i infrastruktur och teknik. På detta

ny sätt skulle arbetslösheten inom EGEU halveras fram till år 2000.

Utan att gå in i detaljer konstaterar Vitbok II, för att klara det uppsatta sysselsättningsmålet krävs en genomsnittlig årlig tillväxt på ca 3,5 under perioden 1995

- 2000. I Vitbok II betonas vikten av en fortsatt stabil penningpolitik inom EGEU. Under de senaste åren har centralbankema inom EGEU fört

en penningpolitik för att klara ett inflationsmål på 2 3%. Nödvändigheten att

- av finanspolitiken och lönebildningen så snabbt möjligt anpassas till detta

som inflationsmål lyfts fram i rapporten. Även betydelsen hela den ekonomiska

av att politiken både penning- och finanspolitik och lönebildningen

strävar mot samma mål dvs låg inflation under återstoden av 90-talet betonas.

Förändringar på mikronivå underlättar för en lägre inflation

Samtidigt som de politiska förutsättningarna och värderingarna förändras gör den tekniska utvecklingen framsteg. Som vanligt är det utvecklingen inom dataområdet som går snabbast. Investeringarna i s. speed investment är markant. Uppsnabbningen av kommunikationsmöjlighetema och överföringen data

av mellan olika delar av världen innebär stora möjligheter.

Speed investment innebär också en stigande produktivitet, något i sig bidrar

som till att inflationen hålls i schack. Ytterligare trender som påverkar inflationen i dämpande riktning är global sourcing och pricing to the people. Global

power sourcing innebär att tillverkning och inköp sker globalt där affären år mest förmånlig. Pricing power to the people innebär att konsumenteninköparen

genom ökad medvetenhet sätter på priser. Även myndigheternas avregleringar

press ger större makt konsumenten. Det gemensamma med dessa mikrotrender är att de vid olika steg i produktionskedjan utgör kostnadskontroll. De bidrar därmed till

en att dämpa eventuella inflationsimpulser från att gå vidare i ekonomi.

skiftande internationell tillväxt framöver

Allt talar för att framtiden kommer att fortsätta präglas stora och genomgripande

av

118 SOU 1994: 108 förändringar. Nordamerika formerar sig till ett nytt frihandelsområde, NAFTA North America Free Trade Agreement, frihandelsområde mellan USA, Kanada och Mexiko. EG försöker alltjämt omvandla sig till EU. De små tigrarna i Ostasien är snart riktigt stora tigrar. Kina växer sig allt starkare och i

en förlängning kan allt fler av dessa supertankers befolkningsrika, lågt utvecklale länder som exempelvis Kina och Indien börja växa. Världens tillväxtområde ha växlat från Europa och Nordamerika till Ostasien. Som diagrammet nedan visar kommer en betydligt större del av 90 talets tillväxt ligga i de emerging

s. markets l än under senare delen av 80-talet. De nya marknaderna finns inte ivårt närområde, utan mycket långt bort

Var finns tillväxten

andel av global tillväxt.. procent.

EEOVriga

Ekonomiskasekretariatet. SparbankenSverige

Också tillväxtmönstret inom de gamla ekonomiema har förändrats under de senaste två decennierna. Diagrammet nedan visar industriproduktionen i fyra de

av stora ekonomiema. I inledningen av perioden var det cykliska mönstret relativt homogent. Fn påtaglig förändring kan noteras över tiden, och vi till den

ser dagsaktuella utvecklingen framgår att två av länderna USA och Storbritanniemär irme i en positiv tillväxtbana medan de två övriga länderna Tyskland och Japan visar på en motsatt utveckling.

1 Kort förklaring av Emerging markets se bil

Industriproduktion,

. 119

årlig. . procentuell forandrxng.. .. .

I . . . . .

i 2

l s

| r-

i

. -lO t l -10 . -

1 I I l x I l I

-15 TlIiTWIl%IIT1i.l|TIilIIfis

-USA Storbritannien

Tysk Iand --Japan

-

EkonomiskasekreLariaLeLSparbankenSverige

,

Det historiska mönstret indikerar att USA och Storbritannien kommer nå sin

att övre konjunkturella punkt under perioden 199495. Nästkommande konjunkturtopp i Tyskland och Japan torde ligga under 199697, om det historiska mönstret håller i sig. Detta sammanfaller även relativt väl med de konjunkturprognoser marknaden i allmänhet arbetar med. Under de senaste decennierna har den svenska konjunkturcykeln till största delen följt den tyska.

Under SO-talets senare del avreglerades de finansiella marknaderna i

runt om världen. Före det att avregleringsprocessen inleddes graden regleringar

var av relativt skiftande mellan olika länder. Också i vilket tempo som avregleringama genomfördes var i hög grad skiftande. Ser tillbaka kan ett generella

man par kommentarer göras. Den första år att de länder som hade de mest reglerade finansiella marknaderna när avregleringsprocessen inleddes har uppvisat störst anpassningsproblem. Den andra iakttagelsen år att de länder avreglerade

som snabbast uppvisar också något större anpassningsproblem. Sverige de nordiska länderna tillhörde de absolut mest reglerade marknaderna inom OECD före avregleringen. Därtill genomförde Sverige hela avreglerlngsprocessen på kortare tid än de flesta andra länder.

I avregleringens kölvatten följde också ökande privat både hushåll och företag

en skuldsâttning. Skuldsâtmingsgraden inom OECD-länderna steg mycket snabbt. Detta faktum bidrog dels till den relativt starka konjunkturuppgången

under senare delen av 80-talet. Dels till att den nuvarande uppgången år ovanligt Den höga

seg. skuldbördan i kombination med relativt höga räntor gällt tidigare har utgjort

som en betydande hâmsko på den internationella konjunkturen.

En markant drivkraft under den senaste högkonjunkturen under 80-talet

var investeringama. Investeringstakten drevs påtaglig optimism

upp genom en vitbokseffekt samt att tillgången på kapital var god i avregleringens kölvatten. Detta medför dock att kapacitetsutnyttjandet i många ekonomier idag år mycket

120 SOU 1994: 108

lågt. Inom EGEU var kapacitetsutnyttjandet vid den senaste mätningen i princip lika lågt som under lågkonjunkturen 198182.

Skuldbördan och det låga kapacitetsumyttjandet i kombination med usla statsñnanser se nedan i flera ekonomier gör att måste ifrågasätta de

man mest optimistiska tillväxtprognosema. Inte minst torde det bli svårt för EGEU nå

att upp till de mål som sätts upp i den nya vitboken. Motsättningarna har

accentuerats under de senaste två årens valutaproblem, vilket medfört att dynamiken har reducerats väsentligt. Därför kommer enligt vår uppfattning EGEU uppvisa en något lägre tillväxttakt. Framför allt under 199495. Även under 1996 torde tillväxten ligga under de stipulerade 3,5%.

Den totala ekonomin inom NAFTA torde ha ett något mer positvt tillväxtscenario fram till sekelskiftet. Det ekonomiskt och även befolkningsmässigt unga Mexiko kan bidra med till en högre vitalitet. Dessutom har den amerikanska ekonomin under lång tid visat sig betydligt effektivare än den europeiska när det gäller att skapa nya arbetstillfällen. Något även det talar ñr något högre tillväxt i

som en NAF-TA än i EG EU.

Real BNP-tillväxt

genomsnittlig tillväxt per år

Killa: Egnabedömningar

Usla statsfinanser i många länder det största inflationshotet

-

Att de svenska statsñnansema utgör ett stort problem idag och i framtiden är ett känt fenomen. Inom överskådlig framtid utgör det stora budgetunderskottet och

en skenande statsskuld vårt absolut största inflations- och räntehot.

Vid en första anblick kan mekanismen förefalla enkel. Ett stort budgetunderskott som Sveriges leder till en allmän oro och uppfattas som att statsmakterna inte har full kontroll över situationen. Finansieras ett stort budgetunderskott via sedelpressarna leder detta till att penningmängden ökar vilket i sin tur leder till

en press uppåt prisnivån. Vid finansiering via upplåning nuvarande politik

en neutraliserar riksbanken den penningmängdsökning som skulle kunna bli fallet

av

SOU 1994: 108 121 budgetunderskottet. Med en sådan politik förblir penningmängden oförändrad dvs budgetunderskottet påverkar inte penningmängden, statsskulden växer i

men takt med underskottet. Till slut kan detta leda till att regeringen kan frestas att inflatera bort statsskulden genom en engångsdevalveringl-depreciering. När marknaden gör bedömningen att statsskulden har nått kritisk nivå uppstår för-

en väntningar om en devalveringdepreciering. En valutakris uppstår.

Med flytande växelkurs kan riksbanken styra nivån på den korta räntan genom beslut att höja sänka marginalxäntan. Riksbanken kan även styra de korta räntorna via operationer i öppna marknaden.

Med operationer i öppna marknaden avses, att riksbanken köper eller säljer statsskuldväxlar statspapper med löptid upp till 12 månader och påverkar på det sättet likviditeten i ekonomin. Säljer riksbanken statsskuldväxlar minskas likviditeten i ekonomin och de korta räntorna tenderar att stiga. Det motsatta gäller om riksbanken köper statsskuldväxlar.

Vid höga korta räntor i förhållande till omvärlden tenderar valutan att apprecieras vilket ger ett minskat inflationstryck att importerade blir billigare

genom varor uttryckt i svenska kronor.. Vid en lägre kort ränta deprecieras valutan vilket leder till ett ökat inflationstryck via stegrade importpriser.

Riksbanken direkta inflytande på marknadsräntoma begränsas dock till de kortfristiga räntorna. Riksbankens politik avseende de korta räntorna påverkar även de långa räntorna, men detta sker indirekt.

Förenklat är mekanismen följande: väljer riksbanken att hålla relativt hög kort

en ränta stram penningpolitik kommer marknadens inflationsförvänmingar förhoppningsvis att minska. Detta leder i förlängning till sjunkande långräntor.

en Väljer riksbanken att sänka korträntan expansiv penningpolitik kan detta påverka långräntoma på två sätt.

Det första är en kedjereaktion, bygger på att de korta och långa räntorna är

som kedjade till varandra. En sänkt kortränta skulle då dra med sig de långa räntorna nedåt. Det andra är att en lägre kortränta tenderar att öka inflationen som i sin tur höjer de långa räntorna. I ett kort perspektiv är det osäkert vilken av dessa effekter som dominerar. I det långa perspektivet tenderar dock inflationseffekten den andra att dominera.

Sverige är dock långt från ensamt om usla statsñnanser. Flera länder uppvisar påtagliga statsñnansiella obalanser. Som vi ser i diagrammet nedan har alla länder, utom Japan, ökat på sin statsskuld under den senaste femårsperioden. I detta sammanhang skall man också notera att under de första åren perioden rådde

av en mycket god konjunktur. Vi kan också konstatera att flera länder befinner sig i samma division som Sverige när det gäller statsskuld i förhållande till BNP. Således kan resonemanget ovan föras för en lång rad länder.

Den svenska räntenivån är i mycket hög utsträckning utlandsstyrd, inte minst beroende på att kronan flyter fritt. Därför utgör inte enbart de inhemska obalansema i statsñnansema ett räntehot. Osäkerheten kommer också från vår omvärld.

122 sou 1994: 108

Statsskuld 1988 och 1993

nomin 1IBNP procent av

20.:

60.

V Svan-ige USA .Frankrike StmbrilznnienTyskland Japan 100.

120.

140- Belgien

Även nästa bild visar på obalansema i statsñnansema att utgör ett påtagligt problem i många västekonomier. Konstateras kan att Sveriges budgetunderskott i förhållande till BNP är mycket stort i en internationell jämförelse. Samtidigt kan vi konstatera att flera av västvärldens ekonomier har stora budgetunderskott. Detta gäller t ex även USA som dessutom befinner sig i betydligt bättre konjunkturen en fas än Europa. Också när det gäller budgetunderskottet är det Japan awiker som från de övriga nationerna i jämförelsen genom ett litet överskott i statsbudgeten i förhållande till BNP.

Statliga budgetunderskott 1993 % BNP av

á

i i

n å l

° Nationellakällor,egnabedömningarTyskland:inkldiversefonderforastraTyskland

SOU 1994: 108 123 Ränteutvecklingen Långa räntan

-

Under de två senaste åren har långräntoma fallit relativt kraftigt. En sammanviktad global långränta har under loppet av 1993 sjunkit med hela 1,8 procentenheter. I många länder ligger den långa räntan mycket nära tidigare bottennoteringar i den moderna historien de senaste 20 åren. Även realrântan nominell ränta minus inflation har fallit.

Långränta Sverige

1953-93

14.0%

Ä

A

I W

121231:

.

f

W

63.0%

4x

40%

J

ääáâ ääáá ääáá JAllll

2.0°5i vrñr+

sååå äiiäá ääfá äbiiei §83 1993

LÅNG %

+

Källa: Riksbanken Sparbanken Sverige

Realräntans viktiga roll vid mer långsiktiga investeringarplaceringar är idag väldokumenterad. 70-talet kännetecknades mycket låga eller negativa

av t o m realräntor. Under 80-talet steg de globala realräntoma kraftigt. Idag ligger den globala realräntan på 2-2,5 96, vilket i ett längre perspektiv torde den lägsta

vara tänkbara nivån.

Den korrekta definitionen på realräntan är: den nominella räntan minus förväntad inflation. Det är dock mycket svårt att göra hygglig inflationsprognos

en över en lO-årsperiod vid köp av 10-årig obligation. Aktörer på obligationsmarknaden utgår därför från utvecklingen under en mer överskådlig prognoshorisont, kanske till

upp två år.

Enligt OECDs senaste inflationsprognoser dec -93 förutses eller mindre

en mer oförändrad inflation under 199495 avvikelser finns dock mellan enskilda länder.

124 soU 1994:108

För ett drygt år sedan dec -92 såg dock OECD ett visst utrymme för svagt

en fallande intlationstakt, vilket visade sig vara korrekt.

Under loppet av 1993 föll de långfristiga nominella räntorna markant runt i

om världen. En sammanviktad global långränta föll med ca 1,8 procentenheter, från 7,4% i december 1992 till 5,6% i december 1993. Samtidigt minskade räntedifferenserna mellan olika länder avsevärt under loppet fjolåret. Detta

av framgår av diagrammet nedan där räntedifferensen i förhållande till Tyskland visas för vissa utvalda loänder i december 1992 och december 1993.

Långrantedifferens gentemot Tyskland dec 1992 och dec 1993 G

Procentenheter

I dec1992

-

dec1993 P n

t:

.--°ess§,°-s2§.§

ååsåiêêgêzåäesa

gå

äåågåâmaái m

å

Dessutom kan man notera att i många länder är dagens långräntenivåer de lägsta sedan slutet av 70-talet. Med mycket små förväntningar om fortsatt sjunkande inflation är detta skäl nog att ställa frågan år nära långräntebotten.

om man nu en Ovan har vi redan konstaterat, att 70-talet präglades av mycket låga realräntor

periodvis negativa. Ändå kunde obligationshandeln fortsätta precis inget

t o m som hade hänt. Detta skulle knappast vara fallet idag, om kapitalmarknaderna återgick till negativa realräntor.

Varför accepterades negativa realräntor under 70-talet De viktigaste faktorerna är sannolikt att ñnansmarknadema var mindre utvecklade och diversiñerade. Dessutom var de finansiella marknaderna i hög utsträckning reglerade. Ett exempel är de svenska likviditetskvotema som tvingade bankerna att hålla omkring 30%

av sin inlåning i främst obligationer. Även försäkringsbolagens placeringsregler har blivit avsevärt liberalare idag än för 20 år sedan. Detta gäller i stort sett alla OECD-länder.

i

Vidare har de internationella placeringsgränserna blivit allt öppnare. Informationsspridningen är idag både blixtsnabb och global. Dagens betydligt

mer sofistikerade marknader tillåter knappast en upprepning 70-talets utveckling.

av Även dagens absoluta lågränteland Japan har långfristig realxänta

- - en motsvarande ca 2%.

SOU 1994: 108 125 Vår bedömning är, att de internationella långräntoma sammantaget kommer att bottna kring nivån 5,25 5,50%, med andra ord nära den nuvarande vägda

långräntenivån på 5,6%.

ca

Samtidigt kan konstateras att sett utifrån ekonomiskt fundamentala faktorer finns inte några påtagliga risker för stigande långräntenivåer. I jämförelse med 70- och 80-talen är törutsättningama nu bättre att bibehålla låg inflation. Avregleringar,

en lägre löneölmingar, liberaliserad handel, rationaliseringar inom företagen är

m m exempel på faktorer som bidrar till intlationsbekämpningen. Således ñnns inga större risker för ett internationellt långräntebakslag under överskådlig period.

en Det största inflationshotet på sikt är de statsñnansema i många länder

svaga se vidare avsnitt om statsskuldema.

Däremot kan det vara värt att poängtera, att irgflationsjörvdmninganta inte kommer att dämpas mycket mer. Framför allt inte om man tror på begynnande

en konjunkturuppgång internationellt.

För de svenska långräntoma finns idag ett ytterligare utrymme för fortsatt

en svag nedgång. I och med att den internationella räntenivån beñnner sig nära botten måste de svenska räntorna falla av egen kraft. Detta innebär att det måste skapas förväntningar om valutastabilitet eller helst utdragen apprecieringsprocess.

- - en Detta ställer i sin tur allt högre krav på den inhemska finanspolitiken.

Korta räntan

När det gäller de korta marknadsräntoma torde det finnas ytterligare för

utrymme sänkningar, såväl internationellt Europa i Sverige. Som framgår

som av diagrammet nedan återstår fortfarande ett visst utrymme nedåt för de tyska korträntorna. I USA däremot torde de korta marlmadsräntoma stiga något

snarare under loppet av innevarande år.

Korta räntor

Tyskland USA 1961-93

16.0%

14.0%

12.0%

10.0%

8.0%

6.0%

4.0%

2.0%

004961 19651969197319771981 198519891993

+ Tyskland USA

+

126 SOU 1994: 108

För fortsatt räntefall i Europa talar även den konjunkturella situationen och den nya vitboken. Flertalet kontinentaleuropeiska länder har idag höga korta marknadsräntor sett ur ett konjunkturellt perspektiv. När konjunkturen befinner sig på botten är det brukligt att sänka räntenivån för att via permingpolitiken stimulera den ekonomiska tillväxten. Flera länder uppvisar idag höga korta realräntor.

Större förtroende för den ekonomiska politiken i flera kontinentaleuropeiska länder i kombination med den mycket konjunkturen skapar för succesiv

svaga utrymme en neddragning av de korta marknadsräntoma under loppet 1994. Det kommer

av dock att vara en kontrollerad process. Den europeiska bottemrivån torde infalla vid slutet av innevarande år alternativt i början nästa år.

av

Vid enbart en fundamental analys återstår ett utrymme för sänkning de korta

av räntorna i Europa på ca 1,5 2,0 procentenheter. Man måste dock betona de

svårigheter vid bedömningen som de vidare växelkursbanden inom EMS utgör. Dessutom är den politiska situationen instabil i flera länder. Den politiska situationen i vissa politiskt stabila länder kan kan bli mer osäker under den närmaste tiden beroende på många och viktiga val. Exempelvis genomförs 19 val i Tyskland under 1994.

-

Under loppet av 1994 ser vi att de tyska korträntoma kan falla till 4,0 4,5%.

ner - Detta skapar utrymme även för övriga europeiska länder inklusive Sverige att

- sänka korträntoma.

Positiva realräntor i framtiden

Som konstaterades ovan och som vi kan i de diagram presenteras nedan har

se som vi under flera perioder i historien upplevt negativa reala räntor. Vi har dock svårt att seatt detta kommer att upprepas i framtiden, framför allt gäller detta de långfristiga realräntoma. Men även de korta realräntoma torde förbli positiva i framtiden.

|

Real rantor

Sverige

1953-93

Källa: Riksbanken Sparbanken Sverige 10.0%

8.0%

6.0%

4.0%

2.0%

0.0% -2.0% -4.0%

6.0%953 1958 1963 1968 1973 1978 1983 1988 1993

LÅNG % DISKONTO

-- --

SOU 1994: 108 127

Den viktigaste förklaringen till att de finansiella marknaderna under 70-talet accepterade negativa realräntor är nog som nämdes ovan att de var mindre

- utvecklade och hade sämre förutsättningar att diversiñera sina placeringar. En ytterligare viktig faktor var att det på 70-talet återstod lång rad regleringar,

en som gynnade obligationsmarlmaden framför exempelvis aktiemarknaden.

Vidare har en globalisering av placerarna ägt Informationen sprids idag blixtsnabbt och

rum. till jordens alla hörn samtidigt.

DEMOGRAFISKA TRENDER

Varför demografi

Den demografiska utvecklingen är en av de få prognosvariabler med hög

som säkerhet går att förutsäga i långsiktiga

ekonomiska prognoser. Befolkningsutvecklingen har visat sig ha ett högt förklaringsvärde på den samhällsekonomiska utvecklingen och olika ekonomiska makrovariabler. En väsentlig hörnsterri byggandet långa ekonomiska därför försöka

av prognoser är att studera och dra slutsatser av den demografiska utvecklingen.

I USA är det vanligt förekommande med slutsatser konjunkturutveckling,

om räntenivåer, privatkonsumtion med mera, baserade på befolkningsutvecklingen. Allt öppnare ekonomier i Europa med bland armat avreglerade kapitalmarlmader innebär ökade möjligheter och sannolikt även ökat intresse att använda demografi som prognosvariabel på långa trender.

Forskning baserade på demografiska trender i USA pekar bland annat på ett starkt långsiktigt samband mellan långräntan, tillväxt i nominell BNP samt tillväxt i antalet sysselsatta.

Accelerationen av tillväxten började under 60-talet i USA, förklaras i hög

som utsträckning av tillväxten i antalet sysselsatta vilket i sin tur berodde på de

att stora barnkullarna efter kriget började komma in i arbetsför ålder. Inflationstrycket ökade successivt under 1960- och 70-talet eftersom konsumtionsbenägenheten är mycket stor för kategorin unga arbetsföra på grund bosättning, barn Den

av etc. allt större arbetsstyrkan behövde dessutom kontorslokaler, maskiner m m. Samtidigt ökade inte produktiviteten tillräckligt

snabbt, eventuellt beroende på en stigande andel yngre arbetslnatt. Under slutet 70-talet minskade tillväxten och

av inflationstrycket som en följd av minskande barnkullar under 60-och 70-talet

som kom upp i arbetsför ålder.

Slutsatsema baserat på den demografiska utvecklingen i USA är att den nominella tillväxten sannolikt förblir stark de närmaste tre åren på grund viss ökning i

av en åldersgruppen kring 25 år. Därefter bör tillväxten avta. Denna utveckling pekar på att långa räntan har möjligheter att sjunka väsentligt under nuvarande nivåer under slutet av seklet. Detta förutsätter att inflationstrycket i USA inte accelererar på grund av en negativ utveckling budgetunderskottet.

av

128 SOU 1994: 108

I Sverige är erfarenheterna på senare år denna typ studier inte lika

av av omfattande. Vi har i den här rapporten dock gjort några försök att studera sambanden mellan förändringar inom olika åldersgrupper och ekonomisk tillväxt. Vi har i materialet använt SCB s prognoser.

Historik

Även i Sverige har den viktigaste demografiska trenden under efterkrigstiden varit de stora bamkullama föddes efter kriget 1945-1960 och är 34-49 år.

som som nu Vissa paralleller avseende slutsatserna kan därmed dras mellan utvecklingen i USA och i Sverige

. Tillsammans med de stora bamkullama födda 1945-60 är den fram till nittiotalet stadigt ökande gruppen pensionärer den mest tydliga trenden i Sverige sedan 1945.

Befolkningsutveckling Sverige

1950-95

1529 3044

400 1950:1ss5i19eoi19s5i197oi197si19aoi19esi19mi19s5iom 1950:1955|T960:196S:1970:1975:1960:1985i1990:

45m so 20.0% 20.0%

10.0%- - --------

0.005-

. 195019ss19eo'19es'197o'1s7s'19ao'isasässoäsos40.0% 19501955396019s5'197o'1975'19eo'19a5'199or

En skillnad mellan Sverige och USA är att det i Sverige inte ñnns samma samband mellan tillväxttakt och ñrändringar i ålderskategorin runt 25 år. I Sverige kan man dock spåra ett samband mellan genomsnittlig nominell tillväxttakt och förändringar i kategorin 35-45 år.

Orsaken till denna korrelation spårar vi i att denna åldersgrupp i Sverige är relativt konsumtionsbenägen samtidigt som en stor del år inne i period där

av gruppen en familjen expanderar och inkomsten börjar tillåta en högre konsumtion. Det starka sambandet med nominell tillväxt och befolkningsutvecklingen möjligheter

ger oss att ha en uppfattning om tillväxt lite längre sikt.

SOU 1994: 108 129

Befolkningsutveckling Sverige BNP nom 10 års glid medeIt35-45

14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.096 4.0% 2.0% 0,0% -2.0% -4.0° 96019641968197219761980198419881992 BNP n10år-°- 35-45 |

Hannigan-mur.. Vi har inte funnit några starka samband mellan realräntan och förändringar inom befolkningsstrukturen i materialet efter 1945. Däremot är sambandet mellan tillväxt och den nominella räntan inte överaskande. Vi i följande graf hur följsamheten ser mellan ett tioårigt glidande medeltal på nominell BNP och räntan har varit sedan 1953.

Genomsnittlig nom BNP LánglKort%

1960-1992

14.0%

12.0%

10.0% -

8.0%

60%

4.0%

ofi§32???liiâiiâêåiiåiifiiåfâåii

20i96019641968197219761980198419881992

|:BNP n 10 år -- Lång % Diskonto -- KllhIEIdhatt Sari En mycket intressant negativ korrelation har vi spårat mellan räntenivåer och förändringar i gruppen 55-65 år. Ett negativt samband innebär att om åldersgruppen ökar så minskar räntan och tvärtom. Den anledning vi kan är att se gruppen har en hög sparbenâgenhet till följd av en nära förestående pensioner-ing. Det är säkert av minst lika stor betydelse att inkomsten tenderar hög inom att vara gruppen samtidigt som en stor del av kostnaderna för att bilda familj redan är tagna. Vi ser på bilden hur räntan stiger medan gruppen går Vi också hur ner. ser räntan slutar att stiga och börjar dra sig nedåt ungefär samtidigt som gruppen startar sin tillväxt. Det finns stora frågetecken kring förklaringsvärdet kring detta samband. Vi har dock sett det som såpass tydligt att vi väljer att visa det.

5 I4-l030

130 SOU 1994: 108

Befolkningsutveckling Sverige % 55-65 ársgruppen

LångKort

15.0%

10.0% - 50% -- -

x fx

00%

små66h:13631:fäsäâfåizâferä:123336fsisäifeääifsisz

55-65 Lång %

- + Diskontol

E5555 Sveriges framtida befolkning Enligt Statistiska Centralbyrån kommer Sveriges befolkning i framtiden att växa i en mycket beskedligare takt jämfört med perioden 1945-1994. Prognosen ligger för närvarande på en årlig befolkrtingsökrting ca 0,26 96. De senaste fyrtio åren har tillväxten varit ca 0,56 %är. Övriga viktiga trender inför framtiden är en fortsatt stark ökning av andelen pensionärer efter år 2010. Dessutom fortsätter efterkrigsårens stora barnkullar att rulla in i allt äldre ålderskategorier.

Befolkningsutveckling Sverige

1 995-2025

15 :M4 20.0% 20.0% 10.0% 10.0%

o.o$ oo$

40.0% a : : i : : 40.0% 2 : : : l : 1995200020052010201520202025 1sw2ooo2oos2o1o2o152o2o2o2s 4560 eos 20.0% 20016 10.0% 10.0% .,.,,. i om -10.096 199s:2ooo2oo52o1o'2o15'2o2o'2o25-10.096 1sss:20oo2os2o1o'2o15'2o2o'2o2så

få

SOU 1994: 108 131

Andel pensionärer och mycket gamla kommer att öka

Antal personer över 65 år är i stort sett oförändrat fram till sekelskiftet. Däremot kommer det under åren fram till sekelskiftet att ske en kraftig förändring

av åldersstrukturen bland de äldre. Antalet riktigt gamla, de är över 80 år,

som kommer att öka kraftigt medan antalet i åldern 65-79 år kommer

personer att minska.

Antal pensionärer i relation till antal personer i yrkesaktiv ålder kommer att öka

från 29% år 2000 till 37% år 2025. Om dessutom medellivslängden under samma

period ökar med 3,15 år jämfört med 0,5 år i huvudaltemativet, ökar andelen till

närmare 40% Antal pensionärer i relation till antalet sysselsatta kommer att öka

. från 40% år 1995 till 49% år 2025, under antagande om oförändrad andel

sysselsatta i yrkesaktiv ålder.

Fortsatta förskjutningar inom 20-64 år

gruppen

Antalet personer i yrkesaktiv ålder 20-64 år kommer att öka med 93 000

ca personer från 1994 fram till sekelskiftet till 5,158 miljoner. Samtidigt kommer

medelåldern att stiga. Som vi har pekat på tidigare finns det anledning studera

att denna grupp noggrant. Konsumtions- och sparandemönster inom skiljer

gruppen sig mycket åt. Vi ser att den stora tillväxten ligger i 45-60 år.

gruppen

Liknande utveckling i EG-länderna men med starkare trend

Även i EG är trenden en ökning för relationen antalet pensionärer jämfört med

antalet yrkesverksamma. År 1990 20% befolkningen

var ca av i EG över 60 år jämfört med 15% 1960. Andelen över 60 år kommer att stiga till 25% år 2025.

ca Även relationen spararekonsumenter i EG visar kontinuerlig ökning 1990-2015

en men med en snabbare ökningstakt jämfört med Sverige från 80% år 1990 till

ca 115% år 2010.

132 sou 1994: 108 TILLVÄXT, INFLATION OCH RÄNTA I SVERIGE 1994-2000

Mot bakgrund av ovanstående kan vi skissa huvuddrag för några olika tänkbara scenarier.

Vi är mitt uppe i en transformationsfas från typ samhälle till såväl

en av en arman, i Sverige som internationellt. Sannolikheten för att något följande scenarier

av kommer att slå in till fullo är därför näst intill obefintlig. Vi har i möjligaste mån försökt renodla tre olika scenarier. Ett första, optimistscenario, där alla de osäkra faktorer vår omvärld idag bjuder på faller på plats. Det tredje scenariot, inflationsscenariot är då, det mesta går fel. Mellan dessa två scenarier har vi skissat på ett låt oss kalla det huvudscenario. Som sagt, det skulle förvåna

- - oss mycket om något av scenarierna skulle falla in till fullo. Allt talar ñr att vi kommer att Fåen blandning av de utvecklingslinjer de representerar. En anledning så god som någon att vid varje given tidpunkt ha en så hög handlingsberedskap som möjligt.

I punktform kan de olika scenariema sammanfattas enligt följande tablå:

scenario 1 scenario 2 scenario 3 -Lyckoumomstrukturering -Prvblemetükomstrukturering -Omnrukmreringmisslyckas -Politiekáhililet -Miutroende BUmot -Politiek -Meamanp i dynamisktnu sv. BU-medlemukepi ugnen:nu -lngetBU-medlemuhp -Ttllvini Östeuropa -ungum ekonomiskLterhimnlning StoreproblemiÖ-Burope

-Miljöbtutrofer

Det första scenariot är det scenario som i princip alla dagens prognoser och planer bygger på. Alla förväntar sig att jürhoppningarna skall slå in. Dessutom fastställs planerna för verksamheten som om förhoppningarna redan hade slagit in och blivit verklighet. Till exempel att Sverige är EU-medlem 1995, att arbetslösheten inte permanentas på en hög nivå, att Östeuropalyckas genomföra sin omstrukturering utan kaos och anarki... Detta scenario innebär hög internationell tillväxt med goda utsikter för en positiv utveckling i Östeuropa.Sverige skulle vara en självklar del i Europa: Utlandet investerar i allt större utsträckning i Sverige. De politiska ledarna lyckas övertyga folket om fördelarna med EU. Sverige blir medlem i ett starkt och progressivt EU. Allt utvecklas till det battre.

Det andra scenariot huvudaltemativet bygger på att inte allt blir som vi tänkt

- oss. Svenskarnas attityd till EG är fortsatt negativ. Vinstema med att ingå i ett stagnerat och problemtyngt EU bedöms vara små. Trenden mot polarisering av världshandeln förstärks. Problemen i Ryssland innebär svårigheter för den tyska återhämtningen. Efter en uppslitande debatt går Sverige med i EU. EU har emellertid stora interna problem, och den dynamiska utvecklingen är liten. Några större politiska framgångar har inte skett. Fokuseringen ligger fortfarande på att främja internationell handel. Tysklands återförening och problemen i Ryssland samt f d Jugoslavien förorsakar ekonomisk och politisk handlingsñrlamning inom EU.

Det tredje scenariot inflationsaltemativet symboliserar vad som kan hända om

- de flesta förhoppningarna slår fel. Den internationella konjunkturuppgången fördröjs eller till och med uteblir. EU-processen stannar av. Politikerna kan inte

SOU 1994: 108 133

övertyga väljarna om fördelarna med EU, samtidigt som utvecklingen i Östeuropa

av samarbetet uteblir. Den gemensamma valutan förverkligas ej. EG reduceras till ett frihandelsområde och Sverige blir medlem. Den splittrade politiska situationen i Sverige resulterar i uppkomsten av ett flertal populistiska partier, som ger upphov till helt nya politiska grupperingar. Den politiska visionen försvinner och partiernas kran går till att överleva. Motståndet mot EU är massivt. Kraven på

att återinföra det gamla välfärdssarrthället växer sig starka

under devisen Det var bättre förr. Utvecklingen i Östeuropaförvånas snabbt. Stora befolkningsgrupper kommer i rörelse. Det politiska etablissemanget är handlingsförlamat.

Nedan harvi försöktattsamnranfattavaddeolika scenariernainnebär förvissa-i detta sammanhang viktiga prognosvariabler.

-

Sammanfattning av utsikterna för de olika variablema följer under tabellen.

Inflation: Flera faktorer pekar på låg inflation under återstoden decenniet. Hög

av arbetslöshet i Europa, enighet bland centralbankerna i EGEU inflationsmål på

om 2-3%, produktivitetsinvesteringar och global sourcing. En annan mikrotrend är pricing power to the people. Vidare finns ingen förutsebar brist på oljaenergi. Statens minskade möjligheter att finansiera pensioner och ersättningar innebär ökad sparbenägenhet minskad konsumtion. Även skapandet frihandelsområden bidrar

av till lägre inflation. Att världens ledande ekonomier kommit i otakt är även det positivt för inflationsförvänmingama med bland annat lägre risk för flaskhalsar i form av brist på produktionsfaktorer och råvaror. Den långsamma konjunkturuppgången som är en följd av den höga skuldsåttningen minskad risk för

ger överhettning och inflation. Även demografiska faktorer tyder på begränsat

ett efterfrågetryck.

Risken för hög inflation härrör främst från svaga statsfinanser i flertalet länder. Stora budgetunderskott kan leda till minskat förtroende för valutan med högre räntenivåer som följd. svagare valuta leder i sin tur till ökade inflationsimpulser. Om staten väljer att finansiera budgetunderskotten med väsentligt ökad penningmängd är inflationsspiralen ett faktum.

Att bedöma sannolikheten för ett höginflationsscenario är mycket svårt. För

134 SOU 1994: 108 närvarande gör vi bedömningen att sannolikheten överväger för relativt låg inflation under perioden 1994-2000. Historiska erfarenheter ger dock inget stöd för denna positiva syn. Statskulder har historiskt betalats med högre inflation. Det är därför väsentligt att ha hög handlingsberedskap inför tecken på högre inflationsnivåer.

Tillväxt: Sverige väntas nå nästa konjunkturtopp parallellt med Tyskland 199697. Tillväxten i den kommande högkonjunkturen i Europa blir sannolikt relativt svag, runt 3-3,5 96. Den genomsnittliga tillväxten under 1996-2000 för Sverige bedömer vi blir ca 2,5-3,5%.

Skuldbördan och det låga kapacitetsutnyttjandet i kombination med budgetunderskott i flera ekonomier samt valutaproblematiken i Europa begränsar tillväxtförutsätmingama. Den demografiska utvecklingen i Sverige pekar på att tillväxten för ålderskategorin konsumenter kommer att bli mycket svag de närmaste åren. Kategorin sparare ökar däremot väsentligt med lägre räntenivåer samt ökad efterfrågan på aktier och andra placeringstillgängar som följd.

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 35-45 ársgruppen

3.0%

20%

1 .0%

0,0%

-1.0%

.

-2.0%

1994 1595 1996 1997 1993 1999 2600

+35-45

Kllhaxllvááhuüp

Befolkningen i EGEU utgör 6% av världens befolkning och förväntas utgör 4% år 2020. En stor del av tillväxten i världen förväntas därmed skei främst Asien men även i Latinamerika och vissa östländer. Förväntningarna på tillväxt för USANAFTA är ca 34% år 1996-2000, medan motsvarande tal för Asien är ca 5- 7 %

.

SOU 1994: 108 135 Ränta: Enligt vår bedömning kommer de internationella långrântoma sammantaget att bottna kring nivåerna 5,25-5,5% under det närmaste året, vilket är nära den nuvarande vägda långräntan på

ca 5,6%. Därefter bedömer vi att den mest sannolika utvecklingen

är begränsade uppgångar för långräntan med samma argument som för inflationen. Den avgörande risken för stigande

längräntor på sikt år de svaga statsñnansema i många länder. För de svenska långräntoma finns utrymme för ytterligare svag nedgång. Höga krav ställs dock på ñnanspolitiken.

För den korta räntan ñnns ytterligare utrymme för sänkningar, såväl i

Europa som i Sverige. Större förtroende för den ekonomiska politiken i kombination med den mycket svaga konjunkturen skapar utrymme för successivt sjunkande korträntor som bottnar slutet -94 början 1995. De för Sverige viktiga tyska komäntoma kan falla ner till 4,0% under 1994. Den demografiska utvecklingen med kraftigt ökande relation spararekonsumenter samtidigt som incitamenten för sparande ökar, tyder på att korträntan kan förbli låg under lång tid.

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 55-65 ársgruppen

5.0%

f.

40%

3.0%

2.0%

,

10%

0.0%

1994 1995 19:96 1997 1993 1999 2600

Kllh:xlk$rááånrb

Realräntan: Den genomsnittliga långa realräntan har sedan 1953 varit 2%

ca medan den korta realräntan vant ca 0,5%. I vårt huvudscenario räknar vi med

en lång realränta på i genomsnitt 2-2,5% för perioden, och en kort realränta som fluktuerar mellan 0,5-2%. Vi bedömer att sannolikheten är relativt hög

att realavkastningen på den långa räntan hamnar i nivå med vår

prognos. Den reala avkastningen korta instrument är osäker. Ett mycket högt sparande kan

mer hjälpa till att successivt trycka ner räntenivån. Det statliga budgetunderskottet är dock en osäkerhetsfaktor som mycket väl kan störa bilden. Det demografiska mönstret för perioden med ett förväntat mycket högt sparande och nominell

en svag tillväxt talar för ett utfall i det nedre intervallet på den korta räntan.

136 SOU 1994: 108 SCENARION FÖR PERIODEN 2000-2010

Allmänt

Prognoser avseende tillväxt, ränta och inflation på mycket lång sikt är givetvis behäftade med en mycket stor osäkerhet. Det finns inom den ekonomiska vetenskapen en rad olika ansatser på analysmetoder. Vi har i den här rapporten valt att basera våra antaganden på de demografiska förändringar vi idag kan ñrutse.

Demografi Det vi med stor säkerhet kan ha en uppfattning om år den del av befolkningen

som redan är födda och deras fördelning. De något mer osäkra faktorerna är födslotal, immigrationemigration och livslängd. Som grund for var analys har vi beräkningar gjorda av Statistiska Centralbyrån. Enligt dessa kommer Sveriges befolkning att växa med 0,24%år under perioden. Det skall jämföras med 0,56%år för perioden 1945-94. Vidare kommer andelen över 65 år att öka från 16,9% av totala befolkningen till 18,1%. Om vi studerar de viktiga 35-45 och 55-65 årsgrupperna finner vi inte helt låttolkade signaler.

Gruppen 35-45 år faller visserligen som andel av befolkningen från 13,6% till 12,8%, men minskningstakten avtar under första delen av perioden. Under den sista delen av perioden visar denna grupp en svag ökning.

Befolkningsutveckling Sverige

2000-2010

15-29

zooååooáåooååooâäooåzort

45-00

2.05 2.0

09%- olm

49% -2.01

Klh:@hnhub

SOU 1994: 108 137

Andelen sparare, gruppen 55-65 år, ökar från 11,5 % till 12,7% befollmingen. av Under perioden avtar dock ölmingstakten de första sju åren för att övergå till en minskning de sista tre åren.

Vi kan konstatera att den tidigare trenden för ökning antalet och andelen av pensionärer fortsätter att hålla i sig. Inom yrkesaktiv ålder fortsätter också en markant förskjutning mot den äldre delen.

Tillväxt

I vår analys gör vi antagandet att produktivitetsförbâttringarna kommer fortsätta att inom främst den industriella sektorn. Vi ser det relativt svårare att öka som produktiviteten inom servicesektom. I takt med att den andel ökar försvåras senares därmed möjligheterna for en produktivitetsledd tillväxt. Med tanke på att allt större en del av befolkningen är äldre och lever allt längre, är det uppenbart att stora resurser kommer att krävas inom äldreomsorg och inom vårdsektom helhet. som

Den svaga utvecklingen inom de eñerfrâgestarka befolkningsgruppema leder oss också till att tro en måttlig tillväxt.

Den reala tillväxten bör ligga i genomsnitt inom intervallet l,5-3%år.

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 35-45 års

gruppen

2.0%

15%

1.0%

0.5%

0.0%

-0.5%

-1.0%

-1,5%

-2.0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010

+35-45

KlksCllspnhuünhá

138 SOU 1994: 108

Räntan

Under perioden kommer barnkullarna från fyrtiotalet att växa in i sparandegmppen 55-65 är. En begränsad tillväxt med ett högt möjligen avtagande sparande bör

men leda till genomsnittliga korta realräntor inom intervallet 0,5-l% under första hälften av perioden. Under den andra halvan kan det finnas möjligheter för en halv procent högre räntor.

Den långa realrantan räknar med kommer ligga inom intervallet 2-3% med

att en större chansrisk för den nedre halvan av intervallet.

Stora osäkerhetsfaktorer är återigen de oEentliga obalanserna. Även den långa

om räntan kan ge en acceptabel genomsnittlig real avkastning finns det mycket

en stor risk för att räntan blir volatil och rör sig kraftigt och För investerare

upp ner. en innebär detta en ytterligare risk.

Befolkningsutveckling Sverige

2010-25

15 so

10.0% 10,035

5996-- -- ggg-

0.0- 0.095-

45.0%- -GD$---

mm i i i o i i

2010 2015 2020 i

2025 2010 2015 2020 2025

än ø.

10.0% 10.0

JJ

sm sms--

-----_--

L

49%- 6.0

40.0% 1 1 å 40.0% 1 2

2010 :ms :nu :ms i

nu 2015 m :m:

Küåkhámáiá

SCENARION FÖR PERIODEN 2010-2025

Demografi

Sveriges befolkning beräknas i likhet med föregående prognosperiod växa med 0,24% under perioden. Gruppen 65 år och äldre fortsätter att öka och utgör 20,4%

av totalbefolkningen vid utgången av perioden jämfört med knappt 18% år 2010. Gruppen 55-65 år, som har hög sparbenägerlhet, minskar från 12,7% befolkningen

av till 11,7% år 2016-2019, därefter ökar denna kategori till 12,3% år 2025. Gruppen 35-45 år, med hög konsumtionsbenägenhet, ökar inledningsvis något for efter år

att 2018 åter minska till knappt 12% 2025.

SOU 1994: 108 139

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 55-65 årsgruppen

50%

4.0%

3.0%

2.0%

1 .0%

0,0%

.0%

-2.0%

2000 2002 2004 2006 2008 2010

Klhzülüdhubiilb Tillväxt ränta Sammantaget kan konstateras att utsikterna för ökad konsumtion från gruppen 35-45 år är svagt positiva år 2010 till 2018, varefter konsumtionen ut att försvagas.

ser Utvecklingen för gruppen sparare 55-65 år visar en svacka i mitten av programperioden. Det ar dock framför allt den mycket höga och ökande konsumtionen av vård under hela perioden kommer att påverka samhållsekonomin. Det år sannolikt att den relativt svaga produktivitetsutvecklingen i den växande vårdapparaten ger inñationsimpulser i ekonomin. Vårdsektom konkurrerar med resurserna i industrisektom och övriga sektorer. Denna bild förstärks av att utvecklingen år likadan i övriga Europa Nominella räntor torde därför stiga Sparandet kommer dock att förbli högt, vilket bör hålla tillbaka realranteutvecklingen. Med en extremt hög grad av osäkerhet räknar vi det som troligt att de reala räntorna inte kommer att överstiga de genomsnittliga realrântor sett de senastefyrtio åren. Det innebär korta räntor kring 0,5% och långa räntor kring 2%. Vi ser det som risk att räntorna avviker nedåt.

140 SOU 1994: 108

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 35-45 årsgruppen

1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5% -2.0% 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 I- 35-45

Killa: SCBochSparbankenSverige

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 55-65 årsgruppen

2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5% -2.0% 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024

Killa: SCBå SparbankenSverige

SOU 1994: 108 141 SLUTSATSER FÖR KAPITALALLOKERING

Vi har konstaterat att demografiska och malcroekonomiska faktorer pekar på lägre realräntor, framför allt på den korta sidan, under prognosperioden. Till detta kan läggas att det finns starka budgetekonomiska incitament för regeringama i Europa att få ned korträntan. I Sverige bedömer vi att ränteutgiftema för statsskulden kommer att uppgå till drygt hälften av skatteintäkterna under budgetåret 199697, vid nuvarande räntenivåer. Även den höga arbetslösheten och ekonomiska svaga utvecklingen i Europa innebär mycket starka incitament ñr politikerna att sträva efter lägre korträntor.

slutsatserna-hög osäkerhet och att den riskfria realräntan faller kraftigt jämfört med 80-talet, innebär att det blir nödvändigt att ta risk för att öka sannolikheten att nå över 0,5-2,5 % i real avkastning.

Riskspridning mellan fler tillgångsslag och inom tillgångsslag ökar sannolikheten för högre realavkastning. Det är därför väsentligt att förstå och diversifiera risker.

Riskspridning till bl a tillväxtregioner-branscher, ökar sannolikheten för högre realavkastning även genom relativt låg korrelation med traditionella marknaderbranscher. Hög tillväxt och därmed realränta förväntas bland annat i Asien, Latinamerika och i vissa länder i Östeuropa. Tillgång till dessa marknader erhålls mest effektivt genom specialiserade fondförvaltare. Systematisk utvärdering av dessa specialiserade förvaltare bör ske kontinuerligt.

Vi bedömer att det mest sannolika scenariot är relativt låg inflation i Europa och även i Sverige. Risken för hög inflation kommer främst från de svaga statsfinansema och den ofta använda metoden att inflatera bort statsskulden. Ökad inflation innebär svagare kronkurs vid flytande växelkurser och därmed återställdförbättrad lönsamhet i exportföretagen. För att gardera risker för högre inflation och därmed risker i bl a svenska ränteplaceringar, bör riskspridning ske till utländska tillgångsslag.

Oavsett om den ekonomiska politiken i Sverige resulterar i hög eller låg tillväxtinflation, gör vi bedömningen att investeringsklimatet kommer att gynnas på lång sikt. Därmed kommer även aktiemarknaden och främst exportinriktade företag att visa god utveckling. Även placeringar i den svenska aktiemarknaden kan därvid ge gott skydd mot eventuell högre inflation i Sverige jämfört med omvärlden.

VARFÖR RISKSPRIDNING

Avsikten med riskspridning är att få så hög avkastning som möjligt i förhållande till vald risknivå. Låg eller negativ korrelation samvariation mellan tillgångarna i en portfölj innebär en minskad risk i den totala portföljen.

Vi har valt att visa effekterna av riskspridning baserat historisk utveckling för

142 SOU 1994: 108

några tillgångsslag för perioden 1970-1993.

Risken mäter vi uttryckt standardavvikelse. Vid

som en en normalfördelning av utfallen kommer ca 67% av utfallen att hamna plus minus standardawikelse

en från medelvärdet. Cirka 96% av utfallen hamnar plus minus två standardawikelser från medelvärdet. Korrelation samvariation kan vara som högst +1 och lägst

som -1, där +1 uttrycker perfekt korrelation och -1 perfekt motsatta rörelser. Siffror runt 0 innebär att tillgångarna rör sig helt oberoende

av varandra. Vid optimering av portföljer är strävan att ñnna tillgangsslag med låg, eller möjligt

en om negativ kor-relation med övriga portföljtillgångar samtidigt som den förväntade avkastningen år god.

Tabell: Genomsnittlig årlig avkastning och risk 1970-1993

Avkastning Risk

25,00% r

20,00% --

15,00%

I Avkastning

10,00% El Risk -

5,00%

0,00%

-4

Riskfri Sv Sv Eur USA

96 Obl aktier aktier aktier KLM:lånad Spå-b

Avkastningen i tabellen inkluderar kursrörelser och är uttryckt i SEK.

Tabell: Korrelation

Obl. Riskfri Sv akt. Eur akt. USA akt.

ränta Riskfri ränta 0,141 1,0 0,148 0,188 0,209 Obligationer Sv. 1,0 0,141 0,190 0,168 0,606 Aktier Sverige 190 0,148 1,0 0,511 0,425 Aktier Europa 0,168 0,188 0,511 1,0 0,609 Aktier USA 0,061 0,209 0,425 0,609 1,0

SOU 1994: 108 143 Vad händer om vi optimerar avkastningen att kombinera de olika genom tillgångsslagen och sätter risknivån till nivå för obligationsrântan under samma som perioden

Tabell: Genomsnittlig årlig avkastning internationell portfölj jämfört med svenska obligationer 1970-1993 vid risknivå samma

14,00% - 12,00% 10,00% -- 8,00% I Sv om - 6,00% Cl Int portfölj 4,00% -- 2,00% - 0,00% Avkastning Risk

un.:ha.. z spa-n- Som framgår av tabellen gav den internationella portföljen högre avkastning vid samma risknivå jämfört med enbart obligationer. Avkastningen i förhållande till en viss risknivå höjs ytterligare om vi väljer att inkludera fler tillgångsslag som exempel emerging markets, terminsförvalming, m m. Fördelningen på tillgångsslagen i den valda portföljen är:

144 sou 1994: 108

Bilaga

Emerging markets

Det finns idag många definitioner på emerging markets. Hur begreppet definieras är ofta avhängigt vilka intressen som ligger bakom definitionen. Avser

man exempelvis goda exportmöj ligheter till en ny jungfrulig marknad Eller sker klassificeringen utifrån mer specialinriktade intressen, typ stor aktiemarknad.

en

En sammanfattande definition dock ganska snäv är: i regel icke-OECD-ldndev-

- marknader, vilka genom institutionella förbättringar och marknadsorienterad

en ekonomisk politik håller på att skapa förutsättningar för god långsiktig

en tillvaxtpotential .

Två faktorer bör poängteras:

Emerging markets befinner sig utanför OECD-området Grekland, Portugal och Turkiet undantagna;

Man håller på att skapa förutsättningar för god eller hygglig tillväxt även på

en längre sikt.

Emerging markets är således inget statiskt begrepp. Politiska ocheller ekonomiska-politiska förändringar kan sänka tillväxtpotentialen. Nya länder kommer in i gruppen. sammansättningen emerging markets

av gruppen kommer följaktligen att förändras. Den är dessutom subjektiv.

Vilka Zander är etnerging markets

Den välkända tidningen The Economist publicerar sedan tid tillbaka

en regelbundet tabell omfattande 24 länder. Även Internationella Valutafondens

en dotterbolag International Finance Corporation IFC har gjort klassificering,

en speciaJim-iktad på aktiemarknaden. Av sammanställningen nedan framgår vilka länder dessa källor klassificerar som emerging markets.

SOU 1994: 108 145 E°°°°°“s 3

Emerging markets

Enl IFC

Z] Filipp.

:Inongknng

E Indien

:Indonesien

[:] Israel Jordanien

:Kina

:Malaysia

Pakistan

Esingapore

1:]

Polen SriLanka

:sydkom

:l Portugal :l ETaiwan Tjedcim

:Inanand

Asien OECD- Övriga Asien Afrika Latin - Europa Europa amerika

SOU 1994: 108 147 Bilaga 6

6 Bilaga

från AB

Rapport Öhrlings Reveko

l48 SOU 1994: 108 ÖHRLINGS REVEKO

Kärnbränslefondsutredningen

Kärnbränslefondsutredningen

Det svenska finansierings-

systemets stabilitet m m

Stockholm den 8 april 1994 8

s

n

ez;:,:%z4z s ef-

Olle Westin Håkan Gehlin Peter Carlsson

SOU 1994: 108 149

Ö

ÖHRLINGS REVEKO

Innehållsförteckning

Sida 1 Uppdrag 2 Underlag för rapporten 3 Det svenska linansieringssystemets stabilitet 3.1 Elmarknaden 3.2 Kärnkraftens produktionsekonomi 3.3 Analys av koncessionsinnehavamasägamas finansiella ställning 3.4 Analys av det svenska systemets stabilitet 4 Det finska systemet 4.1 Den finska lagstiftningen 4.2 Erfarenheter 5 Slutsatser

Bilagor

1 Finansiell analys 2 Beräkningar avseende kostnader för kärnkraftens

radioaktiva restprodukter 3 Capital in nuclear waste management fund

ÖHRLINGS REVEKO

1 27

Uppdrag

Öhrlings Reveko AB har Kämbränslefondsutvecklingen erhållit i uppdrag

av att;

identifiera eventuella svagheter i det svenska systemet för finansiering -

av de framtida kostnaderna för att hantera kärnavfall och riva kärnkraftverken,

överväga om ett införande av bestämmelserna i motsvarande finska

-

system kan avhjälpa eventuella identifierade svagheter,

överväga om det svenska systemet bör omarbetas eller kompletteras

-

för att kunna fylla sin uppgift.

Uppdraget har utförts av civilekonomema Håkan Gehlin och Olle Westin samt ekonomie licentiat Peter Carlsson.

Underlag för rapporten

Rapporten baseras på;

officiella årsredovisningar för de bolag som äger kärnkraftverken,

propositioner, lagar och annan officiell dokumentation om det svenska -

systemet vad avser finansiering av kostnader för rivning och hantering

av kärnkraftavfall,

underlag från SKB och SKI, -

proposition om det finska systemet och annan officiell dokumentation -

om reglerna i Finland,

intervjuer med företrädare för miljödepartementet och statens käm-

-

kraftinspektion SKI,

intervjuer med företrädare för de finska kärnkraftverken Imatran

-

Voima Oy och Teollisuuden Voima Oy IWO.

En datamodell har utvecklats och använts för att simulera ändringar i de parametrar som kalkylen för kämkraftens awecklingskostnader baseras på.

SOU 1994: 108 151

ÖHRLINGS REVEKO

2 27

Det svenska finansieringssystemets stabilitet

3.1 Elmarknaden

Den marknad som kärnkraftverken arbetar på är under förändring.

I prop 199192: 133 om en elmarknad med konkurrens anges att den svenska elmarlcnaden bör öppnas för konkurrens.

I utredningen Elkonkurrens med nätmonopol SOU 1993:68 föreslås hur sådan konkurrens skall åstadkommas. I lagrådsremissen om handel med i konkurrens har förslagen något modiñerats. Regeringens förslag i ärendet, som i huvudsak överensstämmer med lagrådsremissen, har lagts fram i februari 1994.

Vi har således i våra analyser utgått från att konkurrens kommer möjligen

efter en övergångsperiod att införas i Sverige.

-

Inom EU har också beslut tagits i syfte att påbörja en avreglering. Två direktiv, transiteringsdirektivet 90547EEG och direktivet om pristransparans 90337EEG har hittills trätt i kraft.

Förslag till direktiv om en inre marknad för el, främst de s k TPA-förslaget IPA Third Party Access har mött motstånd bland medlemsländer. Det år därför för närvarande oklart vad som kommer att hända inom EU.

I Norden har Norge skapat konkurrens på elmarknaden. I Finland pågår ett arbete att införa konkurrens.

I Norden pågår ett utbyte av elkraft mellan kraftbolagen. En ledning byggs för närvarande mellan Sverige och Tyskland.

152 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO

3 27

Konsekvenserna av de planerade förändringarna på elpriset är Omdiskuterat. Vissa bedömare hävdar att elpriset kommer att sjunka till följd av att det möjliga utbudet av producerad av billig vatten- och kärnkraft samt kraftvärme överstiger konsumtionen åtminstone de närmaste åren. Möjligheterna att imponera norsk förstärker detta scenario. Andra bedömare hävdar att Sverige har en oligopolmarknad, där Vattenfall och Sydkraft i kraft av sin dominans kan styra priset på genom att reglera sin produktion. De utredningar som hittills presenterats effekterna ellag

om av en ny tyder på att den maximala effekten på elpriset ligger inom ett intervall 6

av örekWh.

I tillämpliga fall har vi i våra analyser räknat med att priset kan variera inom att inom ett intervall på 6 örekWh i förhållande till ett bedömt råkraftpris om 18 örekWh.

3.2 Kärnkraftens produktionsekonomi

En ytterligare aspekt att beakta i analysen är hur produktionskostnadema för kärnkraftverk fördelas mellan fasta och rörliga kostnader. De rörliga eller i huvudsak rörliga kostnaderna; bränsle, drift, underhåll och övriga driftkostnader uppgår till cirka 8 örekWh. Kostnaden varierar något beroende på typ och storlek på kämkraftsaggregatet och produktionsvolym. I kostnaderna ingår inte heller den nuvarande avgiften för kostnader för rivning samt hantering av kämlcraftavfall om cirka 2 örekWh. Det genomsnittliga råkraftpriset exklusive distributionskostnader är överslagsmässigt cirka 18 öre.

Den stora skillnaden mellan rörliga produktionskostnader och pris har för vår analys två intressanta effekter;

l Företagsekonomiskt lönar sig stora reparationer och ombyggnader

2 Utrymmet att höja avgiften för awecklingskostnader är stor innm

bidraget att täcka de fasta kostnaderna blir noll

Det förstnämnda förhållandet medför att tekniskaekonomiska faktorer

som försämrar ekonomin för kärnkraftverk lägre pris på elkraft, ombyggrader av säkerhetsskäl etc måste vara av betydande dignitet innan de får til resultat att ett kärnkrañverk stängs.

Dennyadum-knutenochDS1994:1utredningenelnurknndørehuienom

SOU 1994: 108 153

Ö

ÖHRLINGS REVEKO

4 27

Teoretiskt kan alltså avgiften för kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall höjas från cirka 2 örekWh till cirka 10 örekWh innan bidraget att täcka fasta kostnader, som ränta och avskrivningar, blir negativt. En sådan avgift medför att verksamheten vid kärnkraftverken kommer att redovisa stora förluster. Verksamheten torde dock drivas vidare så länge bidraget att täcka de fasta kostnaderna är positivt.

Kalkylen förutsätter att perfekt konkurrens råder. Som tidigare nämnts ifrågasätts av vissa bedömare att detta kommer att gälla på den svenska elmarknaden med hänsyn till den starka koncentrationen på produktionssidan. Det år därför möjligt under vissa omständigheter att det skulle löna sig för en reaktorägare att stänga en eller flera reaktorer för att få upp den allmänna prisnivån även om de rörliga produktionskostnadema är lägre än råkraftpriset.

Priset som kämkraftverken erhåller påverkas av marknads- och konkurrensförutsättningar. En förändring av priset med 6 örekWh innebär att maximal avgift varierar från 4 örekWh 24 örekWh innan det blir kortsiktigt

olönsamt att producera.

I de fall kalkylen för kostnader for rivning samt hantering av kämkraftavfall genom nyvunnen kunskap försämras under kämkraftverkens drifttid finns således betydande möjligheter att genom avgiftshöjningar täcka sådana kostnadsökningar.

Sådana avgiftshöjningar påverkar självfallet negativt ekonomin för kämlnaftverken. I sista hand lönar det sig dock för en ny ägare att ta över kärnkraftverken så länge erhållet pris för producerad täcker de rörliga produktionskostnaderna och awecklingsavgift.

3.3 Analys av koncessionsinnehavamasägamas finansiella ställning

Det åligger koncessionsinnehavama att svara för kostnaderna för awecklingen av kärnkraftverken.

I avsnittet nedan beskrivs hur det juridiska ansvaret är utformat och koncessionsinnehavamasägamas finansiella styrka och därmed möjlighet att klara av sina åligganden i detta avseende. Motsvarande uppgifter lämnas också för Sydkraft AB. Bolaget saknar koncession men driver genom helägda dotterbolaget Barsebäck Kraft AB reaktorerna i Barsebäck.

154 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO

5 27

3.3.1 i nhv

v

I Sverige finns tolv kämkraftsreaktorer och två forskningsreaktorer. l denna utredning behandlas endast de kommersiella verken. Ringhalsverket med fyra reaktorer ägs och drivs av Vattenfall AB också beviljats tillstånd

som för driften. Oskarshamnsverket som har tre reaktorer ägs och drivs OKG

av AB som likaledes beviljats tillstånden. För Forsmarksverken med tre reaktorer innehas tillstånden av ett särskilt bolag, Forsmarks Kraftgrupp AB FKA, medan driften sköts av Vattenfall. I Barsebäck med två reaktorer råder liknande förhållanden då tillstånden innehas av Barsebäck Kraft AB medan driften sköts av Sydkraft AB.

Tillstånden för rätten att inneha och driva kåmkraftverk är således fördelade enligt följande:

Vattenfall AB Ringhalsverken -

Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarksverken -

OKG AB Oskarshamnsverken -

Barsebäcks Kraft AB Barsebåcksverken -

Ansvaret för tillståndsinnehavare för drift av kåmteknisk verksamhet regleras i första hand genom lO § lagen l984:3 kämteknisk

om verksamhet kärntekniklagen.

Av denna framgår bl a att tillståndsinnehavaren skall svara för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kämavfall samt att på ett säkert sätt aweckla och riva anläggningar i vilka verksamheten inte längre skall bedrivas.

Vad avser kostnaderna för detta hänvisas i 13 § lag till lagen

samma 1992: 1537 om finansiering framtida utgifter för använt kämbränsle

av m m ñnansieringslagen.

Enligt 14 § kämtekniklagen kvarstår ansvaret enligt 10 § även efter

det att tillståndet har löpt ut.

Av 1 § finansieringslagen framgår att avgift skall betalas den har

av som tillstånd att inneha eller driva kämreaktor reaktorinnehavaren. Avgiften

en skall betalas årligen så länge reaktorn är i drift.

SOU 1994: 108 155

ÖHRLlNGS REVEKO

f 6 27

Av 2 § ñnansieringslagen framgår att avgiñema skall användas till samma ändamål som anges i kämtekniklagen l0§ med tillägg för att avgifterna även skall bestrida nödvändiga kostnader för forskriings- och utvecklingsverksamhet.

Detta innebär att det formella ansvaret för såväl erläggandet av avgifterna under verkens drifttid enligt finansieringslagen som det övriga ansvaret enligt kämtekniklagen åligger bolagen som äger reaktorema. Något ansvar för ägarna till dessa bolag synes inte föreligga enligt nuvarande lagstiftning.

I de fall driften hanteras av annan än de som innehar reaktorn, tex att Vattenfall sköter driften FKA, så är hela ekonomiska ansvaret koncentrerat till FKA.

I det fall en innehavare av ett tillstånd avbryter driften av en reaktor bortfaller skyldigheten, enligt finansieringslagen, att erlägga avgift. Då inträder istället skyldighetema enligt kämtekniklagen att svara för kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall reaktorn. Det torde innebära att

av avgifterna för den avställda reaktorn kan fördelas på innehavarens övriga idriftvarande reaktorer.

Ansvaret för verksamheten såsom det är skrivet är knutet till tillståndsinnehavaren. Tillstånden har efter folkomröstningen om kärnkraft givits på 25 år.

3.3.2 Analys av koncessionsinnehavamasägarna ekonomiska ställning utifrån

rial

Koncessionsinnehavamas möjlighet att uppfylla sina åtaganden vad

avser

a kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall beror a på deras finansiella stabilitet.

Vi har, baserat koncessionsinnehavamas officiella årsredovisningar för 1992, analyserat bolagens finansiella ställning. Vi har därvid koncentrerat våra analyser till fyra nyckeltal:

Soliditet Nyckeltalet definieras som justerat eget kapital

eget kapital + obeskattade latent skatt i

reserver -

obeskattade reserver i förhållande till balans-

omslutningen vid årets slut. Nyckeltalet är det

kanske vanligaste för att beskriva ett bolags

finansiella styrka.

156 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO

f 7 27

Skuldsättnings- Nyckeltalet definieras som räntebärande skulder i

grad SE förhållande till justerat eget kapital inkl minoritets-

intressen vid årets slut.

Riskkapitalandel Nyckeltalet definieras som justerat eget kapital

inklusive 100% av obeskattade reserver samt del-

ågarlån och reserveringar för framtida hantering

av låg- och mellanaktivt avfall i förhållande till

balansomslutningen vid årets slut.

Andel anläggnings- Nyckeltalet definieras som maskiner, inventarier,

tillgångar AT byggnader och tomtmark i förhållande till balans-

omslutningen vid årets slut.

Vi har valt att behandla några nyckeltal som relateras till resultaträkningen. Anledningen år att vissa av bolagen inte säljer den producerande elkraften till sina ägare för marknadsmässiga priser. Priserna sätts istället så att bolagen skall redovisa ett nollresultat. Det innebär att resultatbaserade nyckeltal redovisar intressanta samband och inte heller är jämñrbara. Vi har vid analysen inte tagit hänsyn till eventuella övervärden i Sydkrafts och Vattenfalls tillgångar.

Nedan följer en sammanställning av koncessionsinnehavamasägamas finansiella ställning. Analysen baseras på de senaste redovisade boksluten, för år 1992. I bilaga l redovisas fullständiga analyser.

Forsmarks Kraflgmpp AB FKA

FKAs ägare Vattenfall 74,5% och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag MKG 05,5% har genom avtal åtagit sig att via kraftavgifter svara för bolagets samtliga kostnader i förhållande till sina andelar. Verksamheten skall i princip inte ge något överskott.

FKAs kapitalmarknadsskuld minskas i samma takt som anläggningen planenligt skrivs av. Skillnaden mellan amorteringsbehovet enligt lånevillkoren och avskrivningarna finansieras i likhet med tillkommande investeringar i sin helhet genom upplåning hos koncernens intembank, Vattenfall Treasury AB.

SOU 1994: 108 157

ÖHRLINGS REVEKO

8 27

FKAs utlandslån garanteras av riksgäldskontoret med efterborgen från MKG. Efter Vattenfalls ombildning till aktiebolag den 1 januari 1993 har riksgäldskontoret övertagit borgensansvaret även för de tidigare svenska obligationslånen. För garantin får FKA betala en avgift om 0,5% på vid varje tidpunkt utestående del av låneskulden.

Bolagets balansomslutning uppgår till 16,1 miljarder SEK. Av bolagets långfristiga lånestock 6,2 miljarder SEK utgörs 2,1 miljarder av obligationslån och 2,7 miljarder SEK av utländska lån. Bolaget har även lån från delägarna uppgående till 4,5 miljarder SEK i proportion till delägandet.

Fastighetsinteckningama uppgår till 925 MSEK, företagsinteclcningama till 322,5 MSEK och borgensförbindelsema till 0,2 MSEK.

Andel anliggningsknpital 71,3 71,2 oxo Aktiebolag om OKG ägs enligt årsredovisningen för 1992 av följande:

Bolaget har en balansomslutning av 18,5 miljarder SEK. Av bolagets långfristiga skulder om totalt 7,4 miljarder SEK finansierades cirka 4,2 miljarder SEK genom svenska obligationslån och cirka 600 MSEK

genom obligationslån i dollar. Därutöver har delägarna lämnat 2 miljarder SEK i delägarlån som är efterställda andra lån. Bolaget ställda panter uppgick till 333 MSEK och ansvarsförbindelsema till 153 MSEK.

158 SOU 1994: 108

ÖHRLlNGS REVEKO

9 27

Andel mliggningskapital 40,5 33,6

Barsebäck Kraji AB

Bolaget, som äger Barsebåcksverket, är ett helägt dotterbolag till Sydkraft AB.

Bolaget har en balansomslutning om cirka 2,1 miljarder SEK. Bolagets långfristiga finansiering 647 MSEK utgörs av en skuld om 622 MSEK till Sydkraft och 25 MSEK avseende reserveringar för framtida hantering av låg- och medelaktivt avfall. Bolaget har inga delägarlån. Bolaget har företags- och fastighetsinteckningar uppgående till 1 099 MSEK. Ansvarsförbindelser uppgående till cirka 28 MSEK avseende vissa förpliktelser som åvilar Sydkraft samt täcka underskott i törsäkringsfond samt beredskapslager finns.

Andel anliggningskapital 42,5 49,3 Sydkraf Aktiebolag Sydkraft år ensam ägare till Barsebäck Kraft AB som äger Barsebäck. Bolaget är ett börsnoterat bolag med följande ägarfördelning enligt årsredovisningen för 1992:

SOU 1994: 108 159 ÖHRLINGS REVEKO

Moderbolagets balansomslutning uppgår till 22,6 miljarder SEK. Av bolagets totala långfristiga lån om cirka 12,1 miljarder SEK utgörs cirka 791 MSEK av obligationslån och 9,2 miljarder SEK av revers- och inteckningslån. Bolaget har inga delågarlån.

Koncernens borgens- och ansvarsförbindelsema uppgår till 528 MSEK, bl a vad avser skyldigheter för kostnader i samband med utbyggnad av produktionsanläggningar i gemensamâgda bolag. ställda panter uppgående till 2,6 miljarder SEK består av till större delen av fastighets- och företagsinteckningar.

Andelanliggningsknpital 25,0 21,7

Vattenfall AB

Vattenfall är ett helägt statligt bolag som direktäger reaktorema i Ringhals. Vidare äger man 74,5 av aktierna i Forsmarks Kraftgrupp AB som äger reaktorema i Forsmark. Det innebär att man äger sju av de tolv reaktorema.

Moderbolaget har en balansomslutning om 46 miljarder SEK. De långfristiga skulderna uppgår till 16 miljarder SEK. Av dessa utgör 13,5 miljarder SEK skulder till dotterbolag.

ställda panter i koncernen uppgår till 1,5 miljarder SEK bestående av företags- och fastighetsinteckningar. Koncernens borgensåtaganden uppgår till 190 MSEK och ansvarsförbindelsema till 94 MSEK. Moderbolagets lånegarantier uppgår till 29,7 miljarder SEK och underborgen till 6,6 miljarder SEK.

160 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS Q REVEKO

11 27

Andel anliggningskapiul 77,8 75.1

Uppsummering

Vid bedömning av vad som utgör en lämplig kapitalstruktur i ett bolag bör ett antal faktorer beaktas;

kapitalstrukturen i jämförbara och konkurerande företag,

risken för variation i rörelseresultatet,

investeringsbehov kopplade till kravet på självñnansiering samt

dolda övervärden i balansräkningen.

-

Kapitalintensiva verksamheter som kåmkraftsproduktion har normalt hög soliditet. Detta beror bl a resultatets stora beroende av rânteutvecklingen.

I de bolag som endast bedriver kämkraftproduktion finns dessutom ingen verksamhet eller tillgångar som kan balansera riskerna med kämkraftproduktema. Investeringsbehovet för utbyte av turbiner, ökad säkerhet rn m kan uppgå till betydande belopp. Det innebär att soliditeten för dessa företag snarast bör vara högre än för moderbolagen, förutsatt att deras ekonomiska ställning bedöms fristående från moderbolaget. Vår bedömning av en rimlig soliditet för laaftkoncemer är att denna skall överstiga 30 % och helst vara i intervallet 35-40 %.

3.4 Analys av det svenska systemets stabilitet

Vår analys av det svenska systemets stabilitet syftar till att bedöma riskerna att fondförmögenhet och avgifter inte täcker kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall.

Vi har i riskanalysen beaktat två dimensioner av oförutsedda händelser, dels hur stor påverkan händelsen har på kämkraftens ekonomi, dels om händelsen inträffar under eller efter drifttiden. Sannolikheten för att sådana händelser inträffar har vi inte bedömt.

SOU 1994: 108 161

ÖHRLINGS REVEKO

12 27

Vi anser det ändamålsenligt att analysera stabiliteten utifrån tre olika typer av risker;

1 Kämkraftverkens ekonomi försämras under drifttiden. Skälen härför kan

t ex vara behov av ombyggnader, reparationer av säkerhetsskäl eller att

avgiften höjs.

2 kärnkraftverken stoppas före 25 års driñtid endera för att det bedöms

oekonomiskt att fortsätta driften eller att andra skål omöjliggör fortsatt drift.

3 Förutsättningarna för omhändertagande av kärnkraftens avfall visar sig

mer ogynnsamma än beräknat efter att driften har stoppats. Skälen kan t

ex vara högre kostnader eller lägre realrânta.

Fall l belyser vi med olika känslighetsanalyser, där den stora skillnaden mellan rörliga produktionskostnader och råkraftpris beaktas.

Fall 2 och 3 belyser vi utifrån en analys av den finansiella ställningen för de som innehar tillstånd att driva kärnkraftverken och ansvarsförhällanden enligt kämteknik- och finansieringslagarna.

Analysema baseras SKIs kostnadsantagande och avgiftsförslag för 1994.

3.4.1 vrkn kn if m nrrifin

För att bedöma ñnansieringssystemets stabilitet för oförutsedda händelser under drifttiden har vi analyserat följande två händelser;

- en reaktor stängs i förtid,

- mängden producerad elkraft vid samtliga kärnkraftverk halveras i

förhållande till SKIs kalkyl.

Under den period en reaktor är i drift är ansvaret för kostnaderna för rivning samt hantering kämkraftavfall reglerade enligt ñnansieringslagen.

av Om en reaktor stängs kan kostnader för rivning samt hantering kärnkraft-

av avfall vad avser den avstängda reaktorn överföras på koncessionsinnehavarens andra reaktorer.

6 14-1030

162 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 13 27

l sådant fall uppstår behov av att skriva ned anläggningstillgångarna för den eller de reaktorer som tagits ur drift. I det fall detta innebär att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat uppstår ett likvidationshot för kämkraftsbolaget.

Vid dessa beräkningar skall hänsyn tas till eventuella försäkrings- och skadeståndsersättningar.

En fortsatt drift de kvarvarande reaktorerna kan ske genom att de hittillsav varande ägarna skjuter till tillräcldigt med kapital för att återställa aktiekapitalet. Om bolaget försätts i konkurs kan fortsatt drift möjliggöras av att investerare köper ut tillgångarna från konkursboet och driver reaktorema en vidare.

För de hittillsvarande ägarna måste intäktema från de kvarvarande reaktorema räcka för att täcka de rörliga kostnaderna för driften, de fasta kostnaderna inklusive kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraftavfall samtliga reaktorer samt dessutom en rimlig avkastning på kapitaltillskott av för att fortsatt drift skall löna sig.

Kalkylen för neutral investerare torde baseras en avkastningsvärdering en av tillgångarna.

Det innebär att konkursboets utdelning blir beroende a av vilka kostnader reaktorema belastas med vad kostnader för rivning samt hansom avser kämkraftavfall för kämluaften. I det fall de idriftvarande reaktering av belastas med kostnader for rivning samt hantering av kämkraftavfall torema för den avstängda reaktorn minskar värdet konkursboets tillgångar och utdelningen till kreditorema blir mindre.

Detta innebär att prioriterade fordringar får lägre utdelning än de oprioriterade fordringar som kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraftavfall kärnkraften utgör. Det torde också ur strikt juridisk synpunkt vara av tveksamt huruvida det är möjligt att med hänvisning till kärntekniklagen kräva att ägare svarar för den avstängda reaktoms kostnader. En ny en ny ägare måste dock erhålla ny koncession för att inneha och driva en reaktorema och staten kan i sådan koncession föreskriva vilka kostnader en för rivning samt hantering av kämkraftavfall innehavaren skall svara för.

Så länge rörliga kostnader plus avgift är lägre än priset på elkraft torde dock driften reaktorer fortsätta och möjliggöra avsedd finansiering av kostav nader för rivning samt hantering av kâmkraftavfall.

SOU 1994: 108 163

ÖHRLINGS REVEKO

14 27

För att illustrera vad som händer reaktor stängs vid kärnkraftverk

om en ett har vi simulerat stängning av Reaktor l i Barsebäck vid ingången 1994.

av Avgiften för den återstående reaktorn måste höjas med 53% till 4,6 örekWh. Höjningen ryms med god marginal inom det potentiella avgiftsutrymmet.

För Barsebäcks reaktorema, med relativt kort återstående avskrivningstid, torde det egna kapitalet tåla en nedskrivning reaktor. För andra

av en anläggningar uppstår större problem. För t ex FKA skulle motsvarande händelse innebära att delar delägarlånet tas i anspråk för förlusttäckning,

av exempelvis genom omvandling till aktieägartillskott.

Om kraftproduktionen halveras under perioden 1994 2010 jämfört med vad

- SKI kalkylerat, måste avgifterna höjas med följande belopp:

Erforderlig avgift prknivå

En sådan avgiftshöjning ryms väl inom det möjliga utrymmet för avgiftshöjningar.

Med hänsyn till potentialen för avgiftshöjningar finns vissa möjligheter att inom systemets ram hantera oförutsedda händelser under drifttiden. Möjligheterna härför minskar kortare drifttid återstår. Givet

som ett pris på råkraft om 18 örekWh och 8 örekWh i rörliga

kostnader exklusive avgift kan utrymmet för avgiftshöjningar under 1 år beräknas till 5.000 MSEK för samtliga reaktorer och 800 MSEK för de reaktorer som är i drift år 2010 om drifttiden begränsas till 25 år. I det

mest pessimistiska elprisaltemativet att priset sjunker till 12 örekWh minskar

utrymmet för avgiftshöjningar till

ca 1.000 MSEK respektive 200 MSEK. Kalkylen baseras på att SKIs förslag till avgiftshöjningar har genomförts.

Kalkylen förutsätter även att en reaktorägare inte väljer att i sådant fall

ett stänga reaktorn för att höja avkastningen totalt för koncernen.

164 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 15 27

rk f r f i

m

Det för ñnansieringssystemets stabilitet mest ogynnsamma händelsen är att samtliga reaktorer stängs före 25 års drifttid. De kvarstående kostnader för rivning samt hantering kärnkraftavfall framgår av följande diagram.

av

Diagram 1: Medelsbehov vid stängning av samtliga reaktorer.

Medelsbehov vid stängning

C9 1%låg I§ J%%GDI NRZDOWZN%@VW%DB

Medelsbehovet exempelvis för Forsmark är om verket hade stängts 1994 drygt 8 miljarder kronor. Behovet minskar till knappt 8 miljarder kronor om verket stängs ett år de avgifter som betalats under 1994.

senare genom Kostnaderna är beräknade i prisnivå för januari 1994. Fondmedlen som avser Forsmark antas vara realt oförändrad.

I de fall verksamheten i ett kärnkraftverk upphör t ex beroende på att reak-

inte kan drivas enligt gällande säkerhetsföreslcrifter uppstår ett antal torerna problem.

Underlaget för finansiering återstående kostnader för rivning samt han-

av tering kämkraftavfall kärnkraftverken reaktorer bortfaller då verksam-

av av heten genererar några intäkter.

Ansvaret för kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraftavfall av kärnkraften åvilar dock tillständsinnehavaren oavsett om denne har några intäkter eller inte.

SOU 1994: 108 165

ÖHRLINGS REVEKO

16 27

När verksamheten upphör vid kârnkraftsbolaget kommer det att uppstå ett omedelbart behov att skriva ned värdet på kämkraftsanläggningarna till noll, då anläggningen saknar positivt avkastningsvärde. Det innebär i sin tur att det egna kapitalet kan förbrukas. Bolaget saknar då möjlighet att svara för återstående kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kämluaftsreaktorema. Även i detta fall skall hänsyn tas till eventuella försäkringsersâttningar.

En jämförelse mellan riskkapital och bokfört värde på anläggningstillgångama visar följande för år 1992:

Anläggnings-

-

En nedskrivning till noll av anläggningstillgångama medför således att det egna kapitalet förbrukas i samtliga tre bolag.

I de företag som bedriver annan verksamhet än kämkraftsproduktion blir konsekvenserna något annorlunda. Dessa bolag har intäkter från andra verksamhetsområden än kämkraftsproduktion. Det innebär att bolaget kommer, även efter att kämkraftsproduktionen upphör, att generera intäkter som kan finansiera kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kämkraften. Dock påverkas bolagets finansiella ställning negativt då det även i detta fall är det nödvändigt att skriva ned tillgångarna beroende på den uteblivna avkastningen från kämkiaften. Uppgifter om storleken anläggningstillgångama för Ringhalsverken anges inte i Vattenfalls årsredovisning. Motsvarande analys som för övriga har därför inte kunnat göras avseende Vattenfall.

Sydkrafts bokförda värde aktierna i Barsebäck Kraft AB är endast l MSEK. Detta jämte andra åtaganden vad avser dotterbolaget skall ställas mot andelen riskkapital son1är cirka 6,5 miljarder SEK, varav cirka 2,5 miljarder SEK är obeskattade reserver.

166 SOU 1994: 108

Ö ÖHRLINGS REVEKO 17 m

Kreditgivare kan dock ompröva sina ställningstaganden vad avser lån till bolaget. Omprövningen kan resultera i att kreditgivama antingen häver tilläggssâkerheter, begär att lånen skall lösas eller att möjligheterna att få lån försvåras. Detta kan i sin tur innebära att även den återstående nya verksamheten kommer i farozonen och bolagens överlevnad riskeras.

Sammanfattningsvis torde, om samtliga kâmkraftverk stängs, risken vara stor att skattebetalarna helt eller delvis behöva svara för vid denna tidpunkt oñnansierade kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall.

3.4.3 h l r r

konsekvens för ñnansieringssystemets stabilitet efter drifttiden Händelser av är framför allt;

kostnader för rivning och hantering av kämkraftavfall blir högre, kostnader för rivning och hantering av kämkraftavfall fördelas annorlunda i tiden än kalkylerat,

avkastningen på fondförmögenheten blir annorlunda än kalkylerat. - Om realräntan efter år 2010 blir 1% respektive 4% istället för antagna 2,5% uppstår följande under- respektive överskott i fonden.

Ullrichöverskott år Realrânta 2047prisnivå jan 1994 l x 4% Forsmark l 774 4 071 - Oskarshamn l 255 2 894 - Ringhals l 874 4 273 - Barsebäck 742 l 701 -

I det fall kostnaderna för rivning av anläggningar och hantering av avfall exakt motsvarar kalkylen, med avdrag för osäkerhetspâlägget uppstår följande överskott år 2047:

SOU 1994: 108 167

ÖHRLINGS REVEKO

f 13 27

överskott Ål 2047 MSEK prkuivñjan 1994

Ökar kostnaderna inklusive pålägg däremot med 10% uppstår följande underskott:

överskott år 2047 MSEK

prisnivåjan 1994

Forsmark 3 483

-

Oskarshamn 2 462

-

Ringhals 345a

-

Barsebäck l 464

-

Under den period ett företag har tillstånd att inneha och driva kåmkraftsverksamhet är de enligt kämtekniklagen ansvariga för a kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kärnkraften. Bolagen har även ansvar efter det att deras respektive tillstånd löpt ut. Det är dock tveksamt vad som händer om bolagen likvideras.

För att illustrera vad som händer de totala kostnaderna realt sett är

om oförändrade, men att de fördelas annorlunda i tiden har vi ändrat kostnaderna 1994 2020 med ett belopp motsvarar i 10% totala

- som av kostnader. Kostnaderna under perioden 2021 2047 har ändrats med

motsvarande belopp.

168 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO

19 27

Under-överskou Vid tidigare- Vid senarear 2047 Machine läggning

-

Underskottet förklaras att förräntningen av fondförmögenheten minskar.

av

Sammanfattningsvis finns således begränsade möjligheter att inom ramen för ñnansieringssystemet hantera avvikelser från kalkylförutsåttningarna efter år 2010 vilka inte ryms inom osäkerhetsmarginalen. Enda möjligheten år att positiva och negativa förändringar tar ut varandra.

Det möjligheter som finns att stärka ñnansieringssystemet är;

större osåkerhetsmarginal -

insatser från tillståndsinnehavama -

garantierförsäkringar från tredje part - Hittillsvarande analyser pekar på att osäkerhetsmarginalen är tillräcklig. En högre marginal innebär därför att givet dagens kunskap tas onödigt höga avgifter ut.

Tillståndsinnehavarnas ekonomiska ställning varierar. Endast i ett fall, Ringhals, har tillståndsinnehavaren inkomster från annat än kämlcraft. Vi tror att det minst kostnadskrâvande sättet att öka säkerheten vid oförutsedda händelser vore att öka kraven övriga tillståndsinnehavama och deras ägare. En borgen från ägamas sida för tillståndsinnehavamas åtaganden skullen förbättra stabiliteten i systemet. Möjligheten för staten att om

behov bedöms föreligga kräva realsäkerheter för ägarnas åtagande kan

också övervägas.

SOU 1994: 108 169

ÖHRLINGS REVEKO

20 27

Så länge de svenska kraftföretagen har en finansiellt stabil ställning har sådana åtaganden enligt vår mening ett väsentligt värde. De risksituationer som inte täcks är att någon eller några av de kraftbolag som äger kämkraftverk får finansiella problem eller att kostnadsöverskridandet är så stort att kraftbolagen inte fullt ut kan täcka de ökade kostnaderna. Effekterna av finansiella problem kan minskas genom att säkerheter krävs. Effekterna av så stora kostnadsöverslcridanden att kraftbolagen inte fullt ut klarar dessa kan endast täckas genom åtaganden från tredje part, bankgaranti eller försäkring.

Vår bedömning är att;

årlig granskning av gjorda kostnadskalkyler och -

borgenrealsäkerheter -

ger en förbättrad finansiell stabilitet.

För att kunna ta ställning till om krav garantiförsäkring från tredje part skall ställas är det nödvändigt att bl a göra en beräkning av kostnadema. Dessa torde vara beroende av utformningen av försäkring garantin. Frågor som därvid blir aktuella är bl a;

träder garantiförsäkring först när tillståndsinnehavaren är insolvent -

eller när kostnadsöverskridandet inträffar

vilka kostnadsposter skall ingå, alla eller ett urval

-

vilka limitar skall gälla -

l70 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO

21 27

Det finska systemet

I Finland, liksom i Sverige, ansvarar kärnkraftverken för kostnadema att ta hand om kåmavfall och nedmontering av anläggningar.

4.1 Den finska lagstiftningen

I den finska kämkraftslagen finns bestämmelser om ett reserveringssystem för att täcka kämkraftens kostnader för rivning samt hantering av kärnkraftavfall. Syftet med bestämmelserna år att kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall i förhand skall täckas. Detta åstadkommes genom att den avfallshanteringsskyldige till staten kontant inbetalar en årlig avgift och överlämnar förstklassiga säkerheter. De inbetalda medlen förvaltas av en statlig kämavfallshanteringsfond. De huvudsakliga momenten i detta system är;

l Varje kärnkraftverk beräknar kostnaderna för kämavfallshanteringen.

2 På grundval av dessa beräkningar fastställer det finska handels- och industriministeriet i början av varje år

varje avfallshanteringsskyldigs ansvarsbelopp vid slutet av föregående -

kalenderår. Ansvarsbeloppet är det beräknade beloppet enligt punkt l

för de framtida utgifterna för att hantera kämavfallet

fonderingsmål för löpande kalenderår

-

Fonderingsmål är det belopp som den avfallshanteringskyldiges fondandel skall uppgå till under respektive kalenderår.

Fondandel är det belopp som statens kämavfallshanteringsfond fastställer att den avfallshanteringsskyldige skall ha i kämavfallshanteringsfonden.

Fonderingsmålet är lägre än ansvarsbeloppet då de fasta kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall periodiseras över en 25-årsperiod.

3 För att nå fonderingsmålet skall kärnkraftverken betala en avgift till kämavfallshanteringsfonden så att fondandelen den 31 mars är lika stor som fonderingsmålet för kalenderåret. Om fondandelen i slutet av ett år år större än fonderingsmålet för nästkommande år skall skillnaden omedelbart återbetalas.

SOU 1994: 108 171

ÖHRLINGS REVEKO

22 27

4 För skillnaden mellan ansvarsbelopp total kostnad och fonderingsmål hittills inbetalt belopp skall den avfallshanteringsskyldige ställa fullgoda säkerheter. Industri- och handelsdepartementet kräver dessutom ytterligare säkerhet för ett belopp som motsvarar 10 av ansvarsbeloppet.

Några beiäkningstekniska förhållanden som är värda att notera är att;

l Kostnadema för rivning samt hantering av kämkiaftavfall ansvarsbeloppet beräknas i aktuell prisnivå med skäligt tillägg för att osäkerheten i beräkningen skall beaktas.

2 De avgifter som inbetalas till kämavfallshanteringsfonden förräntas enligt särskilda regler. Dessa innebär bl a att;

återlån av 75 % av varje kämavfallsskyldiges fondandel är möjlig. -

Räntesats är Finlands Banks grundränta + minst 2 procentenheter.

Detta motsvarar för närvarande drygt 7 96. För återlånet skall ställas

betryggande säkerhet,

resterande fondandelar kan staten låna till en räntesats om 2 -

procentenheter över ovan nämnda grundränta,

eventuella återstående medel placeras till högsta möjliga avkastning, -

vinsterförluster av fondförvaltningen tillgodoräknasbelastar fond- -

andelama,

3 I det fall ett kämkraftverks fondandel överstiger beräknad kostnad återbetalas skillnaden.

4 De säkerheter som ñnska staten anser acceptabla är;

av försäkringsbolag meddelad kreditförsäkring, -

av ñnsk affärsbank, Sparbank, andelsbank eller Postbanken ställd -

proprieborgen eller

172 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO

23 27

sådan fastighetsinteckriing eller av finskt samfund ställd proprieborgen -

som statsrådet för handels- och industridepartementet godkänt och som

vad tillförlitligheten beträffar kan jämföras med säkerhet enligt punkt l

eller Som dylik säkerhet kan inte godkännas en säkerhet som har en

kortare giltighetstid än fem år. Inteckningar i kärnkraftverk anser inte godtagbara.

Några principiella skillnader jämfört med det svenska systemet är sålunda:

Gapet mellan inbetalt belopp och beräknad awecklingskostnad säkerställs i Finland av lämnade säkerheter, i Sverige av koneessionsinnehavarens ansvar enligt kämtekniklagen. Om emellertid en koncessionsinnehavare i Sverige i någon framtida situation skulle visa sig sakna finansiell förmåga att fullgöra sitt ansvar, torde det i sista hand bli staten, dvs ytterst skattebetalarkollektivet som måste stå för kostnaderna.

Upplupen avkastning tillgodoräknas fonden i båda låndema. I det svenska systemet görs bedömningar om viss framtida real avkastning av fondmedel. Realräntebedömningen har väsentlig betydelse för avgiftsberäkning och finansiering. I det finska systemet antas den framtida avkastningen motsvara inflationen. Realränteantagandet är således noll.

I de fall överskott uppstår är det i det svenska systemet oklart vem detta ska tillfalla. I det finska systemet tillfaller överskottet den avfallshanteringsskyldige.

I det finska systemet kan löpande för mycket inbetalda avgifter och eller för mycket lämnade säkerheter återlämnas. I det svenska systemet kan detta bara ske indirekt genom att hänsyn till detta tas vid avgiftssättningen.

Enligt det finska systemet finns möjlighet till återlän från fonderade medel.

4.2 Erfarenheter

Företrädare för de finska kärnkraftverken anser att ñnansieringssystemet fungerar väl och att det ökat finansieringssystemets trovärdighet genom att kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall i förhand garanteras.

SOU 1994: 108 173

å

ÖHRLINGS REVEKO

24 27

Osäkerhetspåläggen vid beräkning av kostnaderna för rivning samt hantering av kåmkraftavfall motsvarar i stort sett motsvarande pålägg i Sverige. I kåmkraftverkens beräkningar används ett påslag om i genomsnitt cirka 20 96. Därtill kommer de 10 % av totalkostnadema som handels- och industridepartementet kräver säkerhet för. Det svenska osäkerhetspålâgget är i genomsnitt 27 %.

Det säkerheter Imatran Voima och TWO lämnar år fastighetsinteckningar respektive proprieborgen av företagets ägare. Fastighetsinteckningama får inte avse inteckningar i kärnkraftverk. Kostnaden för fastighetsinteckningar är en lagfartsavgift om 1,5 %. I Sverige är motsvarande lagfartsavgift 2 %. Kostnaden for propieborgen ger eventuellt ökade fmansieringskostnader i ägarföretagen. Några mätbara effekter på ñnansieringskostnadema kunde inte noteras i Finland enligt företrädarna för kärnkraftverken.

Den formel för beräkning av årlig avgift som används i Finland i kombination med en hög tillgänglighet leder troligen till att avgifterna betalas in över en 20 årsperiod istället för kalkylerade 25 år. Lönsamheten allt annat

lika förbättras sålunda under de senaste driftåren, genom att tillkommande

kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall för producerat avfall väsentligt torde understiga avkastningen för fonden. Årliga återbetalningar torde därför ske till kärnkraftverken. Formeln för inbetalning av avgift redovisas i bilaga

rs

174 SOU 1994: 108

Ö

ÖHRLINGS REVEKO

25 27

Slutsatser

Det slutsatser vi dragit av våra analyser av det svenska systemet och jämförelser med det finska systemet är i huvudsak följande;

1 Under kämkraftverkens drifttid finns relativt goda möjligheter att genom avgifthöjningar korrigera för flertalet händelser antingen

som minskar ñnansieringssystemets intäkter eller ökar kostnaderna för hantering av kämavfallet. Möjligheterna härför minskar dock successivt allt eftersom antalet återstående driftar minskar. Det är tveksamt om systemet kan hantera radikalt förändrade förutsättningar t ex att driften vid kärnkraftverken stoppas.

Tre av tillståndsinnehavarna FKA, OKG och Barsebäck Kraft AB saknar andra intäkter än de som kommer från driften

av kämkraftsreaktorema. Bolagens fortlevnad är således

helt beroende av kämkraftsreaktoremas lönsamhet.

En ytterligare brist är att såvitt kunna finna ingen prövning sker

- av tillståndsinnehavarnas finansiella stabilitet.

Det finska systemet med att fullgoda säkerheter lämnas för ännu inte täckta kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall erbjuder därför enligt vår mening en högre grad av stabilitet och bör därför övervägas.

Efter kärnkraftverkens drifttid finns som buffert mot oförutsedda händelser en kalkylerad riskbuffert om 27 96. Hittillsvarande analyser, som SKI låtit utföra, har inte motiverat någon höjning denna

av buffert.

Visar det sig ändå att kostnadskalkylen överskridits har kämkraftbolagens kvarstående ansvar 14 § i kärntekniklagen tveksam

en substans mot bakgrund av att;

- tre av bolagen äger enbart kämanläggningar under aweckling sam-

tidigt som staten inte ställer några krav vad ekonomisk

avser ställning

bolagens tillgångar kan delas ut till ägarna eventuellt kan även bolagen likvideras

SOU 1994: 108 175

ö , OHRLINGS.. REVEKO 26 27

Borgen från ägarna för åtagandet enligt 14 § kämtekniklagen bör också av dessa skäl övervägas.

3 Ett klarare säkerställande att tillståndsinnehavamas ansvar enligt av punkt l-2 för kostnaderna för rivning samt hantering av kärnovan kraftavfall kan infrias bör, liksom i det finska systemet, kombineras med klara regler för hur överskott i kämbränslefonden ska hanteras. återlån kan även övervägas i detta sammanhang. Frågan om

Ett införande det finska reglerna innebär för kämkraftverkens kostnader; av

lagfartsavgift på 2 % för nyuttagna pantbrev i fastigheter,

eventuellt ökade ñnansieringskostnader till följd av lämnade säkerheterborgen,

eventuell återbetalning av fondmedel,

eventuellt lägre ñnansieringskostnader till följd av återlån.

Nettoeffekten i förhållande till nuvarande system kan för närvarande inte preciseras då det beror på respektive bolags specifika förhållanden, vilka säkerheterborgen godkänns, avkastningen på fondmedel, typer av som avgiftsnivå m m.

Följande räkneexempel ges vid belysning av kostnaderna.

Om samtliga säkerheter den l januari 1994 hade ställts i form av nya per pantbrev i fastigheter skulle den sammanlagda lagfartskostnaden uppgått till cirka 640 MSEK. Om säkerhetema ställs i form av proprieborgen bortfaller denna kostnad. Förutom lagfartsavgiften tillkommer eventuella merkostnader för bolgens upplåning till följd att säkerhetsutrymmet minskar. I Finland av bedömdes den kostnaden marginell. Möjligheterna till återlån till senare vara relativt fördelaktig ränta verkar i motsatt riktning.

I de fall ñnansieringssystemet går eller bedöms med överskott sker motsvarande återbetalning. Detta belopp går inte att kalkylera. Under törutsättning att kostnadskalkylema stämmer, att nettoeffekten ñnansieringskostnadema är noll uppgår således den maximala kostnaden till cirka 600 MSEK. Detta belopp kan jämföras med att produktionsvärdet av återstående energiproduktion är cirka 150.000 MSEK enligt de analyser som SKI gjort och ett antaget råkraftpris om 18 örekWh. Om kostnaderna helt kan övervältras elkonsumentema motsvarar detta 0,08 örekWh före skatt.

176 SOU 1994: 108

Ö ÖHRLINGS REVEKO 27 27

Vad avser möjligheterna för kämkraftbolagens ägare att ställa realsäkerheter för återstående hanterings- och rivningskostnader belyses detta följande av sammanställning;

Siffrorna avser respektive koncern och baseras på SPKs utredning Elmarknaden 1988-1990 SPKs rapportserie 1991:9. Vattenkraftstillgångama har värderats till 2,4 kronorkWh och kämkraftstillgångarna till 1,15 kronorkWh.

Marknathvärde Fastighetsinteckningar Miliarder kronor Vattenfall Kärnkraft Total 1992

Vattenfall 76,8 43,5 120,3 1,0 koncernen Sydkrañ inkusive 24,6 20,4 46,0 1,8 Båkab Gullspång 4,5 2,7 7,2 0,2 koncernen

Det finns således ett stort utrymme att lämna säkerheter i andra tillgångar än kämkraftanläggningar, främst vattenkrafttillgångar.

Av årsredovisningarna framgår inte i vilken utsträckning nuvarande utländska lån är förbundna med sådana villkor angivna säkerheter att ovan inte är disponibla som säkerhet för bolagens åtagande enligt finansieringslagen. Ett införande av de finska reglerna, vad avser säkerheter, kan därför kräva en övergångstid för att möjliggöra eventuella omförhandlingar av lånevillkor. Det kan noteras att de ñnska kärnkraftföretagen har stora utländska lån.

TSWWT

E

SOU 1994: 108 177

Bilaga 1

1 ANALYS ÖHRLINGSREVEKOAB tacttotttt tctttarátt tattnucttt

-

Bokslumanalys 07{ch94 tttttttttt tttttttttt Sid 1 BarsebäckKraft AB êxirsäürjTArkäimrmcAn

178 SOU 1994: 108 ANALYS ÖHRLINGSREVEKOAB ttttttttnu tttttuttnt tattontttt - Bokslutsanalys 07413534Ottttttttt tttttttttt Sidz BarsebäckKraft AB EALÃNSRÃKNINGJÅR TILLGÅNGAR

SUMMAANLÃWSNINCiSTILLGKNGA 1251 11x3 SUMMKÃTJLLGANGAR 2009 2125 SKULDER EGETKAPITAL

SUMMAOBESKATFADERESERVER 1172 1115

SOU 1994: 108 l79

O UUUUOUUUUUOltttittti ttiüttlitt It Bokshnsanalys 07feh94 UCUUCCCUOUCtiiiitltt BarsebäckKraft AB

Kim

Affársverksamhcten Faktureradförsäljning 1509 l 136

Rörelsekostnader -1079 -931 -

- Medelfrån åretsverksamhet 297 129

Förändringavrörelsekapitzl

kundfordringar ET 5

varulager ET -75

Netto-

NETTOKASSAFLÖDE ET 340

Finansie -+insul spärrkouto ET l Aktieâgarñnansiering +nyemission 0 0

utdelning 0 35 - +-konchidr ägartillsk. 0 0 Láneñnansieñng

långfristigafordringar ET 0

kortfristigaräntebärandeskulder ET O

latentskatt ET 0

pensionsskultler ET l

180 SOU 1994: 108

ÖHRLINGSREVEKOAB lttiiiñill .lütlttilñ 0000003900

ANALYS att Bokshusanabøs 07fch94 tttottount sttnttottt Sid4 BarsebäckKraft AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstrukturtotalt kapital JEK

Totalt inkl. Just.

kgpital minoritet + skulder Soliditet S013E

1991 2609 822 1787 31,5% 1,00

1992 2125 7X2 1343 36,8% 0,80

Tillväxt, % JEK

Totalt inkl. Just. Omsätt-

kapital minoritet + skulder Ling

Skuldstruktur

Totala Kurtfr. Längfr. Latent

skulder skulder + skulder + skatt 1991 1787 570 865 352 1992 1343 361 647 335

Skuldstruktur, % Andel

Totala Kunfr. Längli. Latent räutebär

skulder skulder + skulder + skatt s uk l der 1991 1llI,%i 31,9% 43,4% 19,7% 46.2% 1992 l0l1,11% 26,9% 411,2 24,9% 46,3%

n

SOU 1994: 108 181

ÖHRLlNGSREVEKOAli nototoaooooonooocuuuooootuuucttoottntsot ANALYS- Bokslutsanalys 07-tbh.04notunttstt otttotunot touttntttt SidS BarsebäckKraft AB

RÄNTABILITETSTALresultatföreMI-poster 991

Råntabililet totaltkapitalRI ET 331% RäntabilitetpåsysselsattkapitalRsy ET 00%

RåntabilitetpåegetkapitalföreskattRefs E1 3.ti% RintaliilitetpåegetkapitalelierskattRees E1 2,5% Schablonskatt 30% 30%

Rintabllltcts-8:llllvixlanalys EGETKAPITALellerena-poster;inklminoritet Rl vinslpmc. Kapitaloms. LTotaIt kapital VO OT 1991 ET 21.2% ET 1902 33% 13.0% 0.48

2.Egetkapitalefterskatt Recs I-s RI + Rt - Rs SE 1991 ET 693% ET ET ET ET 1992 25% 09.9% 33% 34.8% 4.0% 1,95

3.Tillväxtegt-tkapital% +-Ãgti|1sk TILLVEK Rccs + Nycm Uttl 1-s% +-övr lll kap EK EK koncbiEK EK 1991 ET ET ET ET ET ET 1992 -4.R% 2.5% 00% 73% 0,0% 0,0%

182 SOU 1994: 108

:attANALYS REVEKOAB ttenuteaen toecttttut ttutettuee attttttttl ett Bokshnsanalys 7|ch94 :staternas euutettcet :attentatet SidG BarsebäckKraft

lnllationsjustcradevärden

SOU 1994: 108 183

ttttittttt titktttüt ititüttttt litt

tiittltitt tttlttiitl titt BarsebäckKraft AB

1.AVKASTNINGSSTRUKTUR Avkastning påegetkapital 24,6% 13.5% Avkastning tot kapital l2,3% 4,3% Genomsnittligskuldränta 5,l% 4,8% Riskbuffcrt 7,|% -0.5% Skuldsättixingsgrad l .73 l .52

2.RESULTATSTRUKTUR Rörelseresulutomsättning 28,5% l l %

3.KAPITALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighetggrår 0,58 0.53

anställd 4 3 Omsättningper

4. RÖRELSEKAPITAL

LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet I 58.7% 66.5% Soliditet 36.7% 39,6%

TILLVÄXT Förändringomsättning ET -24.7% Förändringtotalt kapital ET 85%

184 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLINCSREVEKOAB ttcscvucoa :sttactctu nttccataw

-

Bokslulsanalys ll-jall-94 °' Sid l ForsmarksKraftgrupp AB

RESULTATRÄKNINGAR 199] 1992

Försäljning 4324 4201 övrigarörelseinläklcr 150 103 SUMMARORELSEINTÄKTER 4474 4304 W

Rörelsekoslnarler ;22V50_A iziçq RESULTATFÖREAVSKRIVNINGAR , 2224 2227

Avskrivningarenligtplan ___-_72l_7 1513], RESULTATEFTERAVSKRIVNINGAR 1497 MW

Utdelningaktier andelar 0 H Rânleinlâkter 44 32 Rämekostnadcr -l493 -1465 övrigalinansintäkter kostnader J -47 RESEFTERFINANSIELLAPOSTER 39 -205 H W i i

Exlraordinäraintäkter 0 i Extraordinärakostnader 0 Q RESULTATFÖREBOKSLUTSDISP 39 -2057 Ai

SOU 1994: 108 185

ttttttttit UCUUUICQUCttiiâttttt ti.

ll-jundhi "" Sid2

Bokslutsanalys Forsmark:Kraftgrupp AB

BALANSRÃKNINGAR 1991 1992

TILLGÅNGAR

. .., 2009 . .. . SUMMAOMSNLIJFÅNGAR 2551

Spärrkloinvcsteñngslhnd 1 t

Aktierobligationer 0 t

min Långafordringar 2217 2620 Maskiner inventarier 10072 9617

SUMMAANLÃGGN1NGST1LLGÄNCA 14071 14107

SUMMA -: 16621 16116

SKULDER EGETKAPITAL Lcverantöisskulder 1 12 Skaneskuldcr 1 0 Andrakortfristigaskulder 2073 3269

_ SUMMAKORTFR1STIGASKULDER 2074 3281

Latentskatt 0 t Avsattlill pensioner 0 0 Andralångfristigaskulder 11889 10690 SUMMALÅNGFRISTIGASKULDER 11889 10690

SUMMASKULDER 13963 13971

SUMMAOBESKATYADERESERVER 2342 1829

Minuñlctsintresse t t

Aktiekapital 300 300 Bundnathnder 11 1h Friullmder U l År§rc§u_lw_s

. .. . 316 . 316 S1lMMA1201.21KA11l'A1.

SUMMASKULDER 8: EGETKAPITA 161121 16116

186 SOU 1994: 108

att ANALYS [.|RL|NGS KEVEKOA aouocooccuottaccucut oacønuunct Bokslulsanalys ll-jan-Ud°" "° Sid] ForsmarksKraftgrupp AB

MEDELSANALYSER 1991 1992

Affä Fakturcradlörsäljning 4474 4394 - Rörelseknslnadcr -2250 -2167 +-FinansiclllNcuo 4458 .mot +-Exlmordposterexkl rcarcsnltal 0 l ÃL_______ ._-_L.__.__._._;L Medelfrån åretsverksamhet. , , 766 326 .

Förändring rürclsekapilalav kundlordringar ET 42 varulager ET 283 övrigaomsältningslillg. ET -9X leverantörsskulder ET l l övr.kortfrskulderränlcfria ET 784 Summaförändring rörclsekapital V_ ET l02l _ g av

KASSAFLÖDEFRÅN RÖRELSEN ET 1347

InvesteringAktier- 0 -0 InvesteringMask.SLi11v. [âyggnzirlcr- 74 -IS1 Försäljninganläggmillg l 0 Netto invcstcringsvcrksamhct -l74 -l 56 -

NETTOKASSAFLÖDE ET 1191

Finansieringsvcrksamhct -+[nsutspärrkontn ET i Aktieâgarlinansiering +nyemission 0 l utdelning 0 O - +-koncbidr åganillsk. l 13 -308 Lâneñuansicring långfristigafordringar ET -409 kortfristigaräntebärandeskulder ET 4l 2 latentskatt ET 0 pensionsskuldcr ET 0 Andralångfristigaskulder ET 199

.. V a k G R FORANDRINCLIKV MEDEL--'.'::;::.__T:T 21 f 7 .

Likvidamcdclll_l__ mi till 52ALIKVIDA MEDlZLUH___V i g 403V 7 XX

.Q1LlLUl1läLSh991k-EE3E_ 2h 12 SzADISPONlll.l.lKVllÄ 1412111141; 531 i W217

SOU 1994: 108 187

11Rl,lNiS REVIZKUA11 unttttccut utoucntttt tttttczuta ANALYS - [Sokslulsaualys ll.inll.4 tttittttit octtncuccc Sid4 FnrsmarksKraftgruppAB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstrukturtotalt kapital JEK Totalt inkl. Just. .JsênLaLi mineáisk 519%: Ssvliáitc:u 16621 1055 140m 1134%1 4,42 11 1- 1597 145l9 9,9%l 4,92 1992 l1l |

Tillväxt, ° JEK Totalt inkl. Just. Omsättkapilul minoritet + skulder ning 1991 ET ET ET E1 1992 3,0% 48.3% ,0% -l.8%

Riskkapital RisklgLekkggilalé___s0liditct 1991 7226 43,5% 1992 1703 41,6%

Skuldstruktur Totala Konfr. Láugfr. Lalent skulder skulder + skulder + skatt 1991 14666 2074 11889 703 1992 14519 3281 10690 549

Andel Skuldstruktur,% Totala Kurtfr. Lâugfr. Lalcnt räutebâr skulder skulder + skulder r skatt sku 1dcr 1011,0% 14,1% x1,1% 4,3% 58.9°A 1091 . 22,01%. 73,0% 3,11% 54,1°;; 12 100,09.. v .

188 SOU 1994: 108

°° ANALYSÖHRLINGSktsvtaxoAlt 0000000000000000000000000000000000000000 - Bokslutsaatalys ijalholx 000000000000000000000000000000 Sid5 F0rsmarksKrullgrutppA

uÄNTAn||.rrt:| IAI. rcsullalliircco-poslcr 1991 1992

RåntabilitclpalnlallkapitalRt UT 7.7% RåntabilitctpåsysselsattkapitalRsy IiT l2.|%

Ilântabilitetpa:getkapital[TueskattRelä ET -lI.5% RäntahilitclpåegetkapitalefterskattRccs ET 44.1% Schahlonskult 30% 311%

EGETKAPITAL Rinlaltllltcls- llllväxlalnalyxsellereo-postcr:inklminoritet Rt vinstpmc. Kapilalmtts. Totaltkapital VO VF 1901 ET 34.2% ET 1992 7.7% 28,7% 037

2.Egetkapitalefterskull R-:cs I-s Rt + R1 Rs SE - 1901 ET 00.%l ET ET ET 1002 -i.|. 70.0% 7.7% l0.l% 8.22

3.Tillväxtegetkapital°. +-Ãgtillsk TILLVEK Rees + Nycm änI-s% +-övr IB kap EK koncbiEK EK 1001 ET ET ET ET ET IUUZ 43.3% -7.3% 11.0% I,0% 00%

SOU 1994: 108 189

fjnkLlNüs REVEKHAI; tttotctttt tttttttttt cunbcntnottttttttttt tt ANALYS

Htiangh;tctocoacoc otntttatct tttacutnco F [gukslutsunváys ForsmarksKraftgrupp AB

lnllationsjusteradcvärden

_ ,_ .____

,. Antalaktier 300 300 Vinst aktie l skull 0.13 -0X Vinstuklic skull m0 -UAX

c JlEKenktic v.52 533

l90 SOU 1994: 108

mt NALYS-ÖHRL[N;S RRVEKO |g

tttttttttt ttttauuzmt tttttttttt :ut SIBNyckc|m| |[,ja94 ttttlttttt

:matt-ortnamn: SCB Forsmarks Kraftgrupp AB

1991 1992

l. AVKASTNINGSSTRU KTU R

2. RESULTATSTRUKTUR

3. KAPITALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighet ggrår 0,27 l,27 Omsättningperanställd 895 879

4. RÖRELSEKA PITAL

S.LlKVlDHET, SOLIDITET Kassalikviditet 23,9% 7,2% Soliditet l 1,8% 9.9%

6.TILLVÃXT Förändringomsättning ET ,X% Förändring totalt kapital ET 3,0%

SOU 1994: 108 191

jHkLrNas REVEKOAn Ottttttitt cnutocttnt tttttottco ttu ANALYS

H-jaia-vrá" "" SidI

Bokslulsanalys OKG AB

REsUyrATRÅKNlNGAR. 1991 1992

Försäljning 3 SXI 3030 övrigarörelseintäklcr 98 mr.

_ A____ SUMMARÖRELSEINTÃKTER 3256 3I3a

Rörelsckosluadcr4 _-l5____ 4,163

FÖREAVSKRlVNINGAR___ _, 1660 [S73 RESULTAT

Avskrivningarenlig plan -446 _-Ll_›

V V V RESULTATEFTERAVSKRIVNINGAR 1214 l 123

Utdelningaklicr andelar 2 l Ränteintäklcr 24 22 Ränlekostnadcr I42 160

finansintäktcråLkostnader _7-,;2___ J51 övri a h A r i __ N b

FlNANSlELLAPOSTERV 76 -198 RESEFTER

192 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLINGSRHVIZKOA11 cctottoacc tottatcøct tttototutt

att Boksluuanalys |ljar4 iitttcttoc cotcooottn OKC BA

BALANSRÄKNINGAR 1991 1992

TILLGÅNGARR Likvidamedel 77 3 Kundfordringar 283 137 Varulager8: Pågåendearhclcn l 139 12 2l

.,,,L7-_. J14

SKULDER EGET KAPITAL Leverantörsskuldcr 144 220 Skancskuldcr 0 0 Andrakortfristigaskulder 3747 2590 SUMMAKORTFRISTIGASKULDER 3891 2810 7_ ___

Latcntskatt 0 0 Avsatttill pensioner 1 I Andralångfristigaskulder 8594 9358 SUMMALÅNGFRISTIGASKULDER 8595 9359

SUMMASKULDER 12486 12169

SUMMA SKULDER 8: EGETKAPITA 105 185m

SOU 1994: 108 193

000 000000000000000000000000000000 Bukslutsanalys lljian-J-t " Sid3 OKC AB

MEDELSANALYSER 1991 1992

Affärsverksamhctcn Faktureradliirsäljning 3256 3134- Rörclscknslnadcr -1596 -1563 - +-FinansielltNcllu 1 138 321 - Extraordpuslcrexkl rcarcsullat 0 U ;§.l.3L,______-___, ,,-,_.__t2 ..:l.. Medelfrånåretsverksamhet . , 520 , 240 , ,

Förändringavrif-rclsckapilal kundfordringar l-IT 145 vamlagcr ET -7T övrigaornsällningslillg. ET -77 Ieverantörsskuldcr ET 71 LLFJI1°;0, ;ll Summaförändring rörclsckapital,, , . , , ,, ET . -102 -av g KASSAFLÖDEFRÅNRÖRELSEN ET 149

InvesteringAktier I 40 -33 - InvesteringMask. inv. Byggnader -XS -55 - Försäljninganlä 0 I investcringsvcrksamhct -223 -87 ü Netto-

NETTOKASSAFLÖDE ET 61

Finansieringsvcrksamhct -+lnsu spärrkonto liT U Aktieågarlinansiering +nyemission 0 0 utdelning 0 -0 - +-koncbidrSt.äganillsk. 121 424 Lånefmansicring långfristigalhrdnngar IST -333 kortfristigaräntebärandeskulder ET -985 latentskatt ET I pensinnsskuldcr Ffl -U Andralångfristigaskulder ET 764

V A FÖRÄTLDÄLYÅSÄLRS. lill f i , ; ET . -7-1 .i FORANDRlNCLIKV MEDEL

Likvidamctliilljgr 1 7 SzALlKVlhA MEDIZIJUHM 77 i

üliümeásbllufqkikrvxh 14 i v S:AllSlNlHl, I.IKV1IA.. Mlillål,ll H I

7 14-1030

l94 SOU 1994: 108

ANALYS ÄHRLINGSREVlEKUAH cccococcuctatzotucco cocctnttot

- Ott BOkShHMHEHYS jang4 naotccoczaatatcoounc OKC AB

KAPlTALSTRUKTlJR

Kapitalstrukturtotaltkapital JEK

Totalt inkl. Just.

kapilal minorilcl skulder Jüulidilcl _§na E

l99l l8605 4312 14293 232V... 2.23

1992 I8506 4467 14039 24.1%. l 2

Tillväxt,% JEK

lblall inkl. Just. Omsätt-

kapilal minorilcl + skulder ngg

Skuldstruktur

Totala Kortfr. Långfr. Latcnl

skulder skulder + skulder + skall

l99l 14293 3897 8595 Hull

1992 l4039 2812 9359 I867

Skuldstruktur,% Andel

fatala Kunfr. Långfr. Latunt räntebär

lw | ll,0%. 27,3% 60,1% 12,0%. A 67,3%

1902 l 00.0% 20,0% 00,7% 13.3% 67,5%

SOU 1994: 108 195

ANALYSÖHRLINGSkliVliKt AB 0000000000000000000000000000000000000000

- 000[0ks|ul$aa|ys 000000000000000000000000000000 S OKGAlf

RÄNTAIHI.IIPTI'S'|AI,resultatRin-co-postcr

1991 1992

IünlahilitctpåtotaltkapitalRt ET 52% RântabililclpåsysselsattkapitalRsy ET 03%

RänlahilitctpåcgclkapitalföreskattRcfs ET 41.5% RånlahilitclpåcgctkapitalefterskattRces ET -32% Schahlnnskatt 30% 30%

EGETKAPITAL Rintlbllllcls- llllvixtnualyseftereoqaostcr:inklminoritet

RI vinslpmc. Kapitaloms.° l.Totaltiupllul VO Off

IW ET 37.4% ET

IWZ 52% 30.7% t.I7

2.Egetkapitalettorskatt

Rates I-s RI + Rt Rs SE

1001 EI 70.4% ET ET ET ET

I9°2 -3.2% 704W. 52% 52% 82% 3.23

3.Tillväxtegetkapitalv. +Äglillsk

I1LLVEK Rees + Nyem - l lld I-s% +-övr

IB kap EK EK koncbiEK EK

1991 ET ET EI ET ET ET

M02 21.6% 4,2% tI,0°. t.I% 6,9% 0,0%

196 SOU 1994: 108

Vi ANALYS ÖHRL|NGSREVEKOA cttccouucu autttfaccu ttttttttct ttçostuaat UI UCCCCUCCUIUUUCÖGOCCÅCIUUUUUU OKC AB

RESULTATSTRUKTUR 1991 1992

i rv __

: - z k

lnflationsjustcradcvärden

, . . . .

SOU 1994: 108 197

ti v itttttlüüi ltitliiit tttttiitit m SCB-Nyckeltal ll-jzin-94 umuvr -m san OKG AB

1991 1992

AVKASTNINGSSTRUKTU R Avkastning påegetkapital l,8% 4,4% Avkastning påtot kapital 6,5% 5,2% Genomsnittligskuldrânta 8,0% 8,3% Riskbuffen .4% 23,1% Skuldsåttningsgrad 3,3l l 4

2.RESULTATSTRUKTU R

3. KAPITALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighet ggrår 0 I X 0,17 Omsättning anställd i 3 3

per

4. RÖRELSEKAPITAL

5.LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 9,7% 8,3% Soliditet 23.2% 24.2%

6.TILLVÃXT Förändringmisättning ET 23.7% Förändringtotalt kapital ET -0.5%

198 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLINGSREVEKOAH atttottttn tttcnntcot tcttttictv

-

Bokslulsailalys 11-jan-94" “ Sid 1 SydkraftAB

SOU 1994: 108 199

000 . 000000000000000000000000000000

Bokslulsaitalys ll-jal1-94''"""Sid2 SydkraftAB gALAESRÃKNINGAR ii--°1§9ii§'11992

i v TILLGÅNGAR

SUMMAANLÃGGNINGSTILLGÅNGA 15028 17838

A .liiiácxncxx 13297 722612

i SKULDER EGETKAPITAL

SUMMAOBESKATTADERESERVER 2769 2549

SUMMAEGETKAPITAL_. VV . ÖV 3.3,

3936 4412 SUMMASKULDER EGETKAPITA 18297 22612

200 SOU 1994: 108

000000000000000000000000000000 000 Iljau4 00000000000000000000 SydkraftAB

MEDELSANALYSER 1991i 1992

- .

Affårsvcrksamhctcn Fakturemdförsäljning 6920 6965

Rörelsekostnader -6097 -6146 -

- Medelfrån åretsverksamhet 899 H58

Förändring rörelsekapitalav

kundfordringar ET 7I

varulager ET 21 övrigaomsättningstillg. ET 231

leverantörsskulder ET 15

övr.kortli skulderräntefria ET l 33 Summaförändringavrörelsekapital ET 341

KASSAFLÖDEFRÅNRÖRELSEN ET 1499

InvesteringAktier -2 98l 1550

-

Finansieringsvcrksamhet -+lnslutspârrkonto ET 0 Aktieâgarñnansiering +nyemission 1937 0 -utdelning 0 -371 +-koncbidr ägartillsk. 10 -I46 Lånefinansiering

långfristigafordringar ET -I097 kortfristigaräntebärandeskulder ET 0 latentskatt ET 0 pensionsskulder ET -2 Andralångfristigaskulder ET 4043

QVBLGA[Q QANQQINQAE ET mn FORANDRINGLIKV MEDEL ET 1828

LikvidamedelIB ,AA__0____A l 192W S:ALlKVlDA MEDELUB A I |02 3020 _b__ _ Mn 7

Outn ttad checkkrcdit in ,_____l_t SzADlSPONlBLALIKVIDA MEDl-Il.U__á____ü__r l I02 3020

SOU 1994: 108 201

ANALYS ÖHRLINGSREVEKOAB tnttuttott tttctctttt tttttttott

-

Boksluuanalys ||ja|.94 uactacattc tttttttttt SMÅ; Sydkraft AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital JEK

Totalt inkl. Just.

kapital minoritet - skulder Soliditet Si1aE

1991 18297 5503 12794, 30,1% 1,46

1992 22612 5799 16813 25,6% 2,08

Tillväx á JEK

Totalt inkl. Just. Omsätt-

kapital minoritet + skulder ning

Skuldstruktur

Totala Konfr. Lâugfr. Latent

skulder skulder + skulder + skatt

1991 12794 3941 8022 831

1992 16813 3986 12063 765

Skuldstruktur, % Andel

Totala Kortfr. Långlr. Latent räntebâr

skulder skulder v skulder + skatt skulder

1991 100,0A. 30,8% 62,7% 0,5% 62,7%

1902 100,0% 23,7% 71,7% 4,5% i 71,7%

202 SOU 1994: 108

canANALYS R|3VEK| uotcovttnoottooootco-sou-ococoaorotutott nu Boksiulsanzüys ||J-a.,4 coocn-cutunun...- tcootcooct Sim5 SydkraflAli

RÄNTAnt1.trr:rs'rAI.resultatfiin-vn-poster

1991 1992

RântabilitclpåtotaltkapitalRl ET 7.l% RåntabilitctpåsysselsattkapitalRsy ET LZ%

RånlabilitetegetkapitalföreskattRcfs ET 10.8% RântabilitctpåegetkapitalellerskattRces ET II.U% Schablonskatt 30% 10%

EGETKAPITAL Rintabllllcts-84tlllvixtanalys ellereo-poster;inklminoritet

Rt vinslpmc. Kapilalums. l. Total kapltal V0 Off

IOQI ET l3.7% ET

1002 0% 20.4% 0,34

2.Egetkapitalettorskall

Rccs Ls RI + Rt Rs SEj

lWl ET 84.0% ET ET ET ET

lWZ l5,8% 89.2% 9,0% 00.- 51.7% 2.62

3.TillväxtegetkapitalV. +-Ãglillsk

TILLVEK Rees + Nycm - lltd SLl-s% --övr

IB kap EK EK konchiEK EK

l99l ET ET ET ET El ET

l002 531% 16.3% 00% 7.2% 4,9% -l.8%

SOU 1994: 108 203

att ANALYS ÖHRLINGSREVEKOAH tttttttttt tttttttttt tttttttttt attentatet

. ttt Boksluaânfzüys l|ja94 tttttttttt tttttttttt tttttttttt Sida SydkraftAB

lnllationsjusteradcvärden

204 SOU 1994: 108

:som:ANALyS ÖHIUJNGS REVEKO An tur-nunnan: tttttttttt tttttttttt ut SCB-Nyckeltal l|iun4 ttxttttttt tvttttrxt: SCB Sydkraft AB

1991 1992

AVKASTNINGSSTRUKTUR

2. RESULTATSTRUKTU R

3. KAPITALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighet ggrår 0.38 0.3l Omsätlningperanställd 4 4

4. RÖRELSEKAPITAL Rörelsekapitalomsättning 41.3% l7.0% Likvida medelomsättning l 7,2% 43,4% Kundfordringaromsättning 13.5% 12.4% Varulagcromsätuimg l % 0,8% Kortfrist skulderomsättn 5I .6% 51,5%

5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 89,5% l 3l,6% Soliditet 32,1% 27,4%

6.TILLVÃXT Förändringomsättning ET 0,7% Förändringtotaltkapital ET 23,%

SOU 1994: 108 205

mo:ANALYSÖHRLINGS REVEKQ.Än oaamt-øooduttlituttxt sttuutvrna

H-jun-94" Sid] u Bokslulsanalyz; VattenfallAB

RSÃSIILTÄT-KÃKNINCVAR 1991 -1992

- .

Försäljning l8304 mms övrigarürelseiutáikteu 0 0

_, __ SUMMARÖREL$ETNTAKTEI{ 18304 18128

Rörclsekostrlager 1219..6. lEMU

- __ ___

FÖREAVSKRNNINGAR . 6108 5453 RESULTAT

Avskrivningarenlig plan -1424 -I 393 RESULTATEFTERAVSKRIVNINGAR 4684 4065

Utdelningaklier andelar O O Räntcintâktcr 691 1346 Räntckosmader -2084 -2S52 övrigafinansintäkter kostnader O 0

EFTERFlNANSlELLAPOSTER_ 3291 2759 RES

Extraordinärainriktar JW 0 Extraordiuârakgsmuger -840 u-l 186

BOKSLUTSDlSP4 2641 1573 RESULTATFORE

RESULTATEFTERSKATI

206 SOU 1994: 108

ti ANALYSÖHRLmGS REVEKOAB ntuncoccococucunoucc0000000100 000 |lja|4 00000000000000000000 VattenfallAB .ugnxggS34 KNWCAE 199155- 1992

-- TILLGÅNGAR

SUMMAANLÃGGNINGSTILLGÅNGA 35824 37822

-441u 1459110: SKULDER EGETKAPITAL

SUMMAOBESKATTADERESERVER 8725 8111 Mixioritetsinlrezw

9881 9825 SUMMASKULDER EGETKAPITA 44144 45910

SOU 1994: 108 207

CC. OCUCUCCOCCOCUCICOOCU000003030.

Bokslulsanalys ll-jau-94 "" Sid3 VattenfallAB

MEDELSANALYSER 1991 1992

..

Affärsverksamheten Faktureradförsäljning 18304 181ZX

Rörelsekosmadcr -12196 42670 - +-FinansielltNetto -1393 -1306 +-Extrzordposterexkl rcaresultat -650 -l 186

Skatt -591 -1l2l - Medelfrån åretsverksamhet 3474 1845

Förändringavrörelsekapital

kundfordriugar ET 13 varulager ET -95 övrigaomsättningstillg. ET 424 lcverantñrsskulder ET 186 övr.konfr skulderjriutefria ET -89l2

Summalörindring avrörelsekapital ET -8510

Netto-

NETTOKASSAFLÖDE ET -9820

Finansierlngsvcrksamhct -+lnsut spârrkonlo ET 0 Aktieågarñnansiering +nyemission 0 O

utdelning 0 -1480 - +-koncbidr. âgartillsk. 0 358 Lånefinansiering

långfristigafordringar ET -236

kortñistigaräntebärandeskulder ET 5080

latentskal ET 0

pensionsskulder ET 31

Andralångfristigaskulder ET 6051

13_1 O

208 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLlNGSREVEKOAB utcocacuuutctatcttot attentatet - Bokslutsaxialys l|jant4 ctcauuotut ontttttatt Sid4 Vattenfall AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. Just. lgpital minoritet t skulder Soliditet S012:E 1991 44144 14509 29636 32,9% 0,68 1992 45910 14792 31l 19 32.2% 1,44

Tillväxt, °o JEK Totalt inkl. Just. Omsättkapital minoritet + skulder ning

Skuldstruktur

Totala Kortfr. Långfr. Latent

skulder skulder + skulder + skatt

1991 29636 16924 10094 2618

1992 31119 12509 16176 2433

Skuldstruktu % Andel

Totala Kortfr. Långfr. Latent räntebär

skuldcr skulder + skulder skatt s uk l dcr

1991 l00,0% 57,1% 34.1% 8,8% 33,1%

1992 l 00.0% 40.2% 52,0% 73% 68,2%

SOU 1994: 108 209

ANALYS.Ö||RL|NGSREVEKOAH 0000000000000000000000000000000000000000 000 Boksmlsanmys nian 000000000000000000000000000000 Sid5 000 VattenfallAll

RÄNFABlLFlETSTAL resultatfön-oo-poslrr 1991 I992

RånlabililettotaltkapitalRt ET l2.0% RåntzbilitetpåsysselsattkapitalRsy ET I7.0%

kapitalföreskallRefs ET lX.8% Räntzbiliteteget RåntabililetegetkapitalefterskallRccs ET 10.7% Schablonskalt 30% 30%

EGETKAPITAL Rintnhllltets-s.llllvixtanalys eñereo-posler;inklminoritet RI vinstproc. Knpitaloms. l. Totaltkapital VO OT 1901 ET 25.8% ET |992 9,4% 23.3% 0,40

2.Egetkzpltalefterskatt Recs l-s R1 + Rl Rs SE l00| ET 7l.l% ET ET ET El 1002 5.l% 47.3% 94% 9,4% R.7% 2.07

+-Ägtillsk 3.Tillväxtegetkapital-. TlLLVEK Recs + Nycm Utdl l-s% +-övr - IB kan EK EK koncbiEK EK l90| ET ET ET ET ET ET l992 211% l% 00% 13.9% I.7% -0.0%

210 SOU 1994: 108

cat ANALYS ÖPIRLIN;SREVEKOA

ccusoooctt ttcnccocoo uccottncoc cuocncoctc Uli Bokslulsaualys |lja4 CCOCCOCCCOüCCCCOCCCCCQCCCCUCCC VattenfallAB

RESULTATSTRUKTUR i1991- 1992

Bruttomarginal 33,4% 30,1% Rörelscmarginal 25,6% 22,4% Vinstmarginal 29,4% 29,8% Nettomargixial 18,0% 15,2%

Skuldräntaräntebärandeskulder ET 17,1%

LIKVIDITET 1991 1992

Kassalikviditet 0,39 0,51 Balanslikviditet 0,49 0,65 Disp.Iikv. medel Omsättning 0,1% 0,0% Rintetåckningsgrad 2,58 2,04 Sjâlvñnansieringsgrad ET ET Rörelsekapitall Omsättning -39o 8%

NYCKELTAL ANSTÄLLD 1991 1992

- .

Antalanställda 5972 5245 Arbetskrañskosuiadl omsättning 0,0% 0,0% Omsättninganställd 3 3 Förâdlingsvårdeanställd ET ET Nettoresultatanställd l l

Inflationsjustcradevärden

SOU 1994: 108 211

jukLlNns An mszxumum ttttttttárt tuøzartctnnut :u: ANALYS REVEKO

|ljan94 zttttttattt tttttttttt SCB att scgqqyckcmd Vattenfall AB

1991 1992

AVKASTNINGSSTRUKTUR

kapital 20,6% 17,8% Avkastningpåeget

kapital 12,2% l 1,8% Avkastningpåtot

2. RESULTATSTRUKTUR

3.KAHTALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighetggrår 0.41 0,39 anställd 3 3 Omsättningper

4. RÖRELSEKAHTAL Rörelsekapitalomsättning 8,9% -20,5% medelomsättning 0,1% 0,0% Likvida Kundfordringaromsättltittg 12.6% l3,4% Varulagcromsättning 9,0% 9,6% skulderomsättn 84,4% 65,1% Kortfrist

5.LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 43,2% 53,8% 36.2% 33,8% Soliditet

TILLVÃXT omsättning ET -l,0% Förändring totaltkapital ET 4,0% Förändring

212 SOU 1994: 108

Bilaga 2

1 1

Beräkningar avseende kostnader for kärnkraftens

radioaktiva restprodukter

För de i rapporten redovisade beräkningarna har finansiell kalkylmodell

en byggts. I modellen beräknas resultat och balans enligt Finansieringslagen för respektive konoessionsinnehavare och år.

Beräkningama för det redovisade grundaltemativet baseras på:

SKBs bedömning av kostnaderna för respektive kämkraftverk, kostnadsslag - och

år,

- SKIs antagande om framtida energiproduktion för respektive reaktor,

SKIs antagande om en framtida real förräntning fondmedlen uppgående till - av

2,5% samt

SKIs förslag till avgifter för 1994. -

Justering av kostnaderna har gjorts för de beräknade merkostnadema avseende referenskapsel och myndighetstillsyn

efter år 2010 i enlighet med de beräkningar som SKI utfört som grund till förslag avgiftsnivå enligt Finansieringslagen

om för 1994.

Kostnader och intäkter i form av avgifter antas falla ut linjärt under respektive är.

För att bedöma medelsbehovet vid förtida stängning kärnkraftverk effekter

av samt av ändrade antaganden avseende kraftproduktionen har hänsyn tagits till rörliga kostnader. De rörliga kostnaderna per enhet producerad kraft har härvid beräknats

av utifrån skillnaden i SKBs beräkning av kostnaden för 25 och 40 års drifttid för

respektive verk.

SOU 1994: 108 213

w

v

8 m : 8 8 8 8 v 8 8 8 8 8 8

m

a

m m m m

å ä å å

214 SOU 1994: 108

o o o o

o o o o

o 8 o o

E

o w o o o

o o o o

o o o ä o w m

8 8 o o w w m m

n w w w m

o n 2 n w w w S w w

o o 8 2 2 2 w w B

E S

n B w

a o m o

å . ä

SOU 1994: 108 215

o o o 8 m o

o E o o o

o o o o p

o o o o p p

o o m o p p p

m m E o o o

S

p . o E o o o p m

o m o o o p p m n

o 8 o o 8 o

m o o m o o

m o o m o o p

n o m o p o B o p p p

m o

ä å

216 SOU 1994: 108 o m o o m o o o o m o

o o o o

o o o o

o o o o po o o o

o o o o p o o o o

o o o o

o o o 3 o p p p p p o o o 3 3 N 3 o p p p p p p p p o o o N N m N o p p p p 3

m

ä

SOU 1994: 108 217 o o o o o o o o o o o a

. O u . o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o m o o o 7 v Y o o o m m o m o o Y o v v a v o o o o o v o o o Y o o o o v v v o o o o o R o o c 8 o o 8 R R o o n 8 8 8 o o u 8 o

8 v

i -

o v 8 å 8 o o m S 5 8 S o

m

m m m m

ä a a

218 SOU 1994: 108

OO OO OOO O GC CO °.° ° I I II III ua a:

CC GC CC CCC O O C C C GO nu nu car 99° C a I u: Inc

OO OO OO OOO O O C G Ö CO C39 O nu I| o.: t n nu Ill

O O OC OO OOO O O O O O OO OOO nu II an: O I I II Il I

O ° C C 9 ° C C CG CCÖC t l :I lil

OO OO OOO O °°. CC ÖCG O II l I Ill I| l II

CC CO OQO O C C OO C00 O Il Il ||u u v Il I i I

0 °°.°°. OC COD O o o O C OO CCD nu un: O n c ca an:

.

m m m

å ä

SO U 99 l0 8 2 9

N w N N N w

o 3 w 2 w w 2 w w 8 w w 8 w w ä w w

w w w

u

m m m

ä å ä

n 0 SO U w 9 m 8

o

8 8

o

o o 8

o 8 o 8 o

o o 8 o

8 8

o o 8

o o 8

o o 8

8 o 8 c

o 8 o

o 8

S 8 8

8 8 o 8 o:

: .

. E .

b

m m m

å å .

SW W m n 1

o o 8

o E o

o o 8

8 S

o m m m

å å å

222 SOU 1994: 108 m m m m m m m m m m m m m m m

m

m m m

m m

m m m m m m m m v m m m m m m m m m m E

u v

m m m m

SOU 1994: 108 223 o c o o o o o o o o o o o o o o o o o c o o o o o o c o o o o o c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

. o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c o o o o o o o o o u o o o o o u o o o u u v u o o t u o o v v o v

o t t t o o o o 2 o o S o . 8 8 S

i

o n E E E o . 8 8

. o v o m 8 8 8 8

-

o

ä

W

2 M. m N, Mn 00a

o o o o o o o o O o a o o o o o o c

o c o o o o o c o O O o o o o o o o

a o o o O o o o o o o o o o o o o o

o o m o O o o o o O % o o o o o

o o o o O o o o o o o o o O o o o o

o o o o o o m o o O o o O o o o

o o o o o o o m o o o O o o o o o

o c o o x o o o M o w x O o o

,

U

Av

ma ä .

ä ä

. . u a z m a

z . m . m . z .

V V V

tläiilega 3

i

TEOLLISUUDEN VWM OY

mm

APITAL IN NUCLEAR WASTE MANAGEMENT FUND

Em

F

T+1 m...- .

cm

ER

F T+1 fund capital in the year T+1

E T electricity production by the end of the year T

En reference value of electricity production

- operation of 25 years

capacity factor of 75%

-

CT estimate for future costs of waste management

- produced waste inventory including estimate for decommissioning wastes

in the price level of the year T

o

- no discounting

8 l4-l030

226 SOU 1994: 108

SOU 1994: 108 227

Bilaga 7

7 Bilaga

Rapport från Price Waterhouse

228 SOU 1994: 108

KÄRNBRÄNSLEFONDSUTREDNINGEN

Prica Watarhauaarapportavaaandafinauaiaringanav lirnavfallahantaringaitgirdarna i Svariuaoch Finland aamtkantrallayatamatför laatnadaruai Svariga

NICEWATEIHOUSE

FEBRUARI1994

SOU 1994: 108 229

IIIEHÅLLSFÖBTECKIIIG

Sid Sammanfattningeelislutsatser

Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Metodik Utredningens disposition

Beskrivning dat finskafinansleringeyetrnsniav Målsättningen med finansieringen Kostnadernaför kärnavfallshanteringenbestäms som ett ansvarsbelopp för de avfallshanteringsskyldiga Periodiseringav inbetalning motsvarande ansvarsbeloppet fonderingsmål Sâkerheterför att täcka skillnaden mellan ansvarsbelopp och fonderingsmålet Återlåning avfallshanteringsskyldigaeller deras aktieägare

av Sammanfattning

Skillnadermellandet svenskassli det finskafinaeeieringeaystaarst lillstândshavarens skyldigheter Huvudsakliga skillnader mellan systemen Sammanfattning

Tilletlnlshavarnasligarnasfinansiellaställningnet bakgrunden avavetiningsrisksn iillståndsinnehavarnaägarna lillståndshavarnas skyldigheter Riskerna för finansieringssystemetsfallissemang Avstängningsrisken Avregleringen och finansieringenavkärnavfallshanteringen När kan det kostaterasom ñnansieringssystemetär otillräckligt Finansieringsalternativom tillståndsinnehavarnastår för risken avñnansieringssystemets otillräcklighet Beräkning av den till dags dato ofinansierade delen i finansieringssystemet Fiiskexponeringenför ägarna vid ett eventuellt underskott i finansieringen Sammanfattning

Analysaveffekten avgiftenfiir avfallshanteringenen safinsk modellinförs

Bransking SKIs kerikningernstedsrav för ksstaarlsrna avfallshanteringenav 42 Metod 42 SKBs kostnadsberäkningar

230 SOU 1994: 108

[Hce Wâterhouse

Kämbränsefondsutredningen l

SAMMAIFATTIIIGOCHSLUTSATSER

De avfallshanteringsåtgärdersom kärnkraftsproduktionenger upphov till är en viktig fråga för samhället att lösa. Osäkerhetsfaktorernaâr många och på flera avfrågeställningarna är det idag omöjligt att ge något svar. Därför är det i flera fall fråga om värderingar som samhället måste lösa genom en politisk beslutsfattningsprocess.

Grundtanken kring finansieringenav avfallshanteringsåtgärdernaär enkel och har godtagits av en riksdags majoritet och fastställtsgenom lagar och förordningar. Enligt den skall samtligakostnaderför lirniraftsprarluktiananlnatalaa Ilaav somutnyttjariirnhaftapraducaradal. Dana ioatnarlarahll innaliilla samtligautulftarför avtallahantarinnaltuirdarua. vilka merpartenav kammaratt utförasförst omflaradaeanniar.

I Sverigehar man ett redan fungerandesystem för finansieringen av avfallshanteringsåtgärderna. Men är det tillräckligt säkert och effektivt för att fylla sitt syfte

Det är mot denna bakgrund Price Waterhousefått i uppdrag av kärnbränslefondsutredningen, att genom en konsultstudie utreda vissa aspekter i finansieringssystemet. Resultatetav denna utredning redogörs för i denna rapport. Rapporten har fyra huvudsyften. De är att:

beskriva det finska systemetför finansieringav avfallshanteringsåtgärderoch jämföra -

det med det svenska kapitel 3 och 4.

analysera konsekvensernaav att en kärnkraftsanläggningstängs tidigare än planerat

-

kapitel 5,

- analysera konsekvensernaför avfallshanteringsavgifternaav att införa ett

finansieringssystem som liknar det finska kapitel 6 samt

granska att de beräknade utgifternaför avfallshanteringsâtgärdernagrundas pâ

-

genomarbetade underlag kapitel 7.

Vi sammanfattarvåra observationernedan.

Da finskaayatamatl jimfiralaa maddatavanalra

Det finska ñnansieringssystemetkaraktäriserasavatt tillståndshavaren den avfallshanteringsskyldige hela tiden svararför den beräknade avfallshanteringskostnaden. Detta görs dels genom en fondbehållning och dels genom säkerheter ställda till handels- och industriministeriet. Fondbehållningenbyggs upp över 25 år i form av avgifter som består dels av ett räntebidrag och dels av medelfrän de avfallshanteringsskyldiga. De fonderade medlen får belånas till 75% av de avfallshanteringsskyldigaeller, förekommandei fall, dennes ägare. I Sverigetryggas finansieringenockså genom uppbyggnad av fondmedel, men inga säkerheter ställs utan de avfallshanteringsskyldigaansvararför kostnaderna enligt det

1 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 231

ICämbránsefondsutredningen

ansvar som dessa åläggs enligt kärntekniklagen. Vid beräknigen av den årliga avgiften beaktas den förväntade produktionen och när hanteringsåtgärdernainträffar tiden. Därvidi möjligörs en diskonteringav kostnaderna med den förväntade realråntan.

Skillnaden mellan finansieringssystemenbör ses mot bakgrund av gällande lagstiftning om Kärnkraftensframtid. I Finland är finansieringssystemet konstrueratpå ett sådant sätt att det âr oberoendeav ett eventuellt riksdagsbeslut om avstängning, medan motsatsen gäller i Sverige där riksdagen har fattat ett principbeslut om avstängning senast 2010 och en avstängning före detta skulle påverkamöjligheterna tillfinansieringen negativt. Beroendet av kärnkraftensom baskraftär också större i Finland vilket. underen del av året, leder till större utnyttjande. Detta påverkarden tidpunkt då finansieringsmåletskall uppnås.

Flera faktorer gör att det finska systemetfinansiellt är solidare än det svenska. Huvudsakligen är dessa:

kravetpå att överlåtasilurlutnr till statenför att täcka samtliga uppskattade kostnader -

för avfallshanteringsâtgärderna.

avgiftsberäkningentar inte hänsyntill roalrinmidngct till de framtida utgifternas

-

finansiering diskontering. utan hela det nominella räntebidraget skall bidra till att de fonderade medlen bibehåller sitt realvärde efter anlâggningarnas avstängning, samt

- den humana fouilupplrygunadønsom redan samlat betydande belopp och därmed

minskar konsekvensernaför finansieringssystemetom en anläggning stängs i förtid.

Konsekvensernaavatt u lrirnlraftualiuuning avstängtfin avfallehaatorlaøcitgirloruufulla finansiering

Det finns tre orsaker till att en kärnkraftsanläggningstängs i förtid. De är:

politiska.d.v.s. att anläggningen stängs på grund av beslut fattade av regeringen eller -

riksdagen,

okoncmish.d.v.s. på grund av ekonomisktolönsam verksamhet. samt

-

tekniska,d.v.s. på grund avförsliming. haverier. eller dylika orsaker. -

Händelserna är knappast troliga att inträffa. men inte helt osannolika och bör därmed tillmätas ett visst intresse. En relevantfråga är vem som är ansvarig för ett beräknat underskott i finansieringssystemetom någon aveventualiteternainträffar. Denna besvaras inte entydigt inom ramen av den gällande lagstiftningen och det har inte heller fallit inom ramen för vår utredning att behandla frågan.

Med hjälp av begreppet ansvarsbelopp gör en ansats till att kvantifieraden riskexponering som tillståndshavarna och ägarna är utsattaför i händelseav en avstängning i dag. Den är betydande. lillståndshavarna har tillsvidare finansieratca 25-4496av de beräknade

2 PRCE WATERHOUSE

232 SOU 1994:10

Kämbánslefondsutredningen

utgifterna Resten, mellan ca MSEK 3.100 och 8.700 per tillståndshavare och totalt sett ca MSEK 25.000, skall finansieras med framtida avgifter och realräntebidragpå funderade medel. Riskexponeringenminskaralltså med tiden. och beräknas med nuvarande fonduppbyggnad vara eliminerad efter 25 drift av samtliga reaktorer.eller senast 2010.

Vi kan konstateraatt fillståndshavarnai dagsläget saknar ekonomiska resurser för att täcka ett dylikt underskott med eget kapital, och att kapital därför måstetillskjutas av ägarnavid

akut brist i fondbehållningen. Om fillståndshavarnaeller ägarna lämnar säkerheterför att en försäkra medlen kommer detta att påverkakostnaderna för avfallshanteringen. Vi exempliñerar dettamed en kostnad på 1% av ansvarsbeloppetsom skulle Ökaavfallshanteringskostnadernamed mellan 0.32-0.41örekWh. Dessutom tillkommer ökade kostnaderför kapitalanskaffning. Dessa är individuella för bolagen, och varierar beroende på säkerheternasprioritering.

Konsekvensernaför avgiftenför avfallshantaringanan att finanalarlngaayatalnaarnliknardatfinska införa

Vi gör projicering avdet finska systemet på de avfallshanteringsskyldigai Sverige. l

en detta exempel åskådliggörs den framtunga fonduppbyggnaden i Finland.som i Sverige skulle till följd en betydande avgiftspuckelñ Om ett system liknande det finska infördes skulle detta behöva föregås av en övergångsperiod. under vilkenfondbehållningen successivt skulle ökas till den nivå som en periodisering över 25 år förutsätter. En dylik övergång skulle inte heller ha lika stor effekt på fonduppbyggnaden som om ett sådant

en system använtsfrån början.

GranskningavSKB:barikningaauatadarför tentandernaavavfallalrantarlngan

Som ett resultat av vår utredning har inte noterat några väsentligabrister i att den interna kontrollen. De områden vill lyfta fram i vår utredning är SKBs möjligheteratt bedöma kvaliteteni delar det arbetesom utförts av externakonsulter, arkiveringav underliggande

av dokumentation samt osåkerhetspåslag kommande planrapporter.i

PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 233

Iümbrânsefondsutredningen

IIlEDIIIG

2.1 Iekgrind ochsyfte

Kärnbränslefondsutredningens uppgift är att göra en översynav kapitalförvaltningenm.m. enligt lagen 1993:1537 om finansiering av framtida utgifter för använt kârnbränslem.m. Price Waterhouse Corporate Finance har erhållit uppdraget att identifiera eventuella svagheter i den svenska linansieringsmodellen. Vi avser härvid utvärderaom den finska modellen kan avhjälpa eventuella identifierade svagheter eller om det svenska modellen bör omarbetaskompletteras för att kunna fylla sin uppgift.

Denna rapport är resultatet avvårt utredningsarbete i samband med Utredningen om översyn av kapitalförvaltningm.m. enligt lagen 1981:669 om finansieringen avframtida utgifter för använt kärnbränsle mm Kommittédirektiv 1993:61.

Våra slutsatser redovisas i inledningenav rapporten samt i slutet avvarje avsnitt i rapporten.

2.2 Awriuøniu

Somframgår nedan identifierar tre risker i finansieringssystemet. Vi behandlar endast två av dessa den sk avstängningsrisken.dvs att en avstängningav en reaktoranläggningvid

en tidigare tidpunkt än den som legat till grund för avgiftsunderlaget gör att fonderade medel inte hunnit byggas upp i sådanomfattning att awallshanteringskostnadernatäcks. och kostnadsrisken. dvs att avfallshanteringskostnademaår underskattade. Vi beaktar inte den tredje risken, den tidsmåssiga. dvs hur realräntanpåverkarfonduppbyggnaden och när i tiden utgifterna infaller.

behandlar heller inte juridiska frågeställningarrelaterade till avstângningsrisken.

Metodik

Den metodik valt att använda har varit att i första fasen genomföra en s.k. skrivbordeundersökning genom att studera litteratur och rapporterför att skapa en bild av de två systemen. I utredningsarbetets andra fas har genom intervjuerfördjupat vår analys. En förteckning av källmaterial och intervjuadepersoner återfinns i rapportens bilaga.

4 PRICEWATERHOUSE

234 SOU 1994: 10

Iümbránslefondsutredningen

2.4 Utredningensdisposition

l inledningen beskrivs det finska systemetför kârnavfallshanteringensfinansiering. Därefter gör en jämförelse mellan det finska och det svenskasystemet. Vi förutsätter att läsarna är väl bevandrade i det svenska systemet varför inte gör någon separat beskrivning av det. l stället koncentrerar oss på skillnaderna mellan systemen.

l därpå följande avsnitt behandlar möjligheten att en kärnkraftsanläggningskulle komma att stängas avföre den ursprungligen beräknade tiden. Vissa paralleller dras med det finska systemetvad beträffaransvarsbeloppet. En beräkning avavgiften med en projicering på det finska systemet görs i kapitelsex.

Avslutningsvis behandlas kostnadsrisken. Vår utredning syftar till att säkerställa att kostnaderna grundas på genomarbetade underlag samt att SKBs interna kontroll medverkar till att eventuella felaktigheter noteras.

Vi vill slutligen tacka den personal inom SKB. SKI och handels- och industriministeriet i Finland som genom sin assistans har gjort denna utredning möjlig.

5 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 235

Iaimbránslefondsutredningen

EI IESKIIIVIIIB IV DETFIISKAFIIAISIEIIIGSSYSTEMET

Inledning

Det finska finansieringssystemet har varit i kraft sedan 1988 och reglerasav Kärnenergilagen 99087. Därtill har statsrådetutfärdat förordningar och beslut om statens kärnavfallshanteringsfond 16288, om reserveringav medel för kostnader för kämkraftsavfallshantering 16588 samt om de allmännavillkoren för lån som ges av tillgångar i statens kärnavfallshanteringsfond 16688.

Målsättningenmedflnnnniorinuon

Målsättningen med det finska ñnansieringssystemetär densamma som för det svenska. nämligen att garantera att kärnkraftsproduktionenkostnadsmässigt svarar för kärnavfallshanteringen och att kärnkraftsproducenternasvararför förvaringen av det använda kärnbränslet och andra restproduktersom produktionen medför. Genom kårnkraftslagen strävar man efter att de medel som kärnavfallshanteringenkräver samlas medan kärnanläggningen utnyttjas så att kostnaderna för kärnavfallshanteringenmatchas med intäkternafrån kärnkraftsproduktionen.

För att trygga att medel finns till förfogande för åtgärderflera decennier fram i tiden stadgar kärnenergilagenatt den avfallshanteringsskyldige.i stället för reserveringar i balansräkningen, betalar en avgift för kärnavfallshanteringtill en offentlig fond. Statens kärnavfallshanteringsfond.

Som framgår nedan skall det inbetalade beloppet och ställda panter sammanlagt motsvara den beräknade kostnaden för en tänkt aweckling i dagsläget.

00 nvfnllnlinntnrinouiyldiga

De kärnkraftsproducerande avfallshanteringsskyldiga Finlandi är:

IVO lmatran Voima Oy - Il

TVO Il Industrins Kraft Ab -

Med den avfallshanteringsskyldigeavses tillståndsinnehavareav kärnenergianläggning eller ägare till denna. Ombesörjningsskyldigheten upphör först då den avfallshanteringsskyldige till staten erlagt en avgift, vars belopp ävenavser täcka de beräknade kostnadernasom staten förorsakas avåtgärder som vidtas efter placering i slutförvar.

6 PRICEWATERHOUSE

236 SOU 1994: 108

lGmbránsefondsutredningen

3.2 Kostnadernaför iirnvfnllthautørinøn intim nu ett :muskulan får duavfalbinterlupukyldlga

Lagen kräver garantier för att de avfallshanteringsskyldigakan genomföra sina åtaganden.t ex vid en eventuellbetalningsoförmåga. Dessa garantier skall täcka alla beräknadeframtida utgifter för hanteringenav det hos den hanteringsskyldige uppkomna kârnavfallet. Detta belopp kallas ansvarsbeIopp. Ansvarsbeloppet beräknasav de hanteringsskyldiga och fastställs årligen av handels- och industriministeriet. utgifterna beräknas enligt pris- och kostnadsnivåvid den tidpunkt för vilket beloppet fastställs och gäller för samtliga kostnader förenade med placeringenav kârnavfalleti slutligt förvar.

Avfallshanteringskostnadernaberäknas i dagens penningvärde. Pådetta sätt står hela ränteavkastningentill disposition för bevarandetav medlens realvärde. Eftersom den avfallsskyldige fortfarandesvararför att medlen bevarardetta realvärde, har denne rätt att mot tillräckliga säkerheterlåna en del 75% av medlen för anskaffande av tillräcklig avkastning för att trygga ränteavkastningeni avfallshanteringsfonden.

Beräkningenskall grunda sig på sådana av den hanteringsskyldigeframlagda lösningar. prisuppgifter och priskalkylersom uppfyller de i lagen angivna kraven. De tre främsta kraven är att åtgärdernaär möjliga att genomföra.att kostnadsberäkningama är tillförlitliga samt att osäkerhetenär höjandefaktor. l princip förfar man på ett sådant sätt att ansvarsbeloppet

en i osäkra fall får fastställas enligt den övre gränsen för kostnadernasberäknade Variationsbredd.

Det ankommer på handels- och industriministerietatt bestämma vilken princip för kärnavfallshanteringensom skall utgöra grund för fastställandetav ansvarsbeloppet. Regeringen i sin tur bestämmer villkorenför ansvarsbeloppetutgående från t ex att kårnavfalletslutligt förs till utlandet ellerförvaras i berggrunden i Finland.

Vi använder begreppet ansvarsbeloppsenareäven i samband med det svenska systemet för finansiering av avfallshanteringsåtgärderna.

7 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 237

Kämbránselondsutredningen

3.3 Pnriodiuriuuavinbetalningnuvarande onvoululoppotu fonlerinusmil

Ansvarsbeloppet utgör inte bara en garantifrån avfallshanteringskyldigautan medel motsvarande ansvarsbeloppetmåste successivt också fonderas. Skullefonderingsmålet emellertid avse täcka ävenen definitiv aweckling i dagsläget, d.v.s. alla större fasta utgifter av engångsnatur, såsom t.ex.utgifter för att kärnanlåggningentas ur bruk eller byggnadskostnader för slutförvar, skulle den hanteringsskyldigeomedelbartfå finansieringsproblem i och med att kostnaderna skulle finansieras innan produktionen kommit igång. Detta har inte ansetts ändamålsenligt. då kostnaderna för avfallshanteringenhärvid skulle påföras dem som just då använder och inte alla dem som i fortsättningenkommer att använda kärnkraftsproducerad el. Detta skulle också leda till kraftiga svängningar i producenternas och konsumenternas kostnaderför el.

Därför ingår det i lagen avstegfrån huvudregeln, enligt vilka fördelningen av fasta kostnader av engångsnatur för avfallshanteringentillåts. Detta görs genom en periodisering avsjälva inbetalningarnaför avfallshanteringskostnadernatill statenskärnavfallsfond. Den nuvarande periodiseringstiden för kostnaderna är 25 år. men beräknas med nuvarande kapacitetsutnyttjande uppnå ansvarsbeloppet redan efter 21 år.

Nedan används synonymt begreppen utnyttjandefaktor ellertillgänglighetsfaktor för att beskriva kärnkraftsanläggningamas utnyttjande i Sverige och Finland.

8 PRICEWATERHOUSE

238 SOU 1994: 108

Kámbránslefondsutredningen

3.4 säkerheterför att tish skillnadennollan ansvarsbeloppet fondorinøcmålotull

Då ansvarsbeloppetär likastort som de utgiftersom föranleds av outförda åtgärderför kärnkraftsavfallshanteringen.följer av periodiseringenatt fonderingsmålet under den tillåtna uppdelningsperioden är mindre än ansvarsbeloppet. För det belopp som utgör skillnad måste därför tillräcklig säkerhetlämnas. Dessutom lämnas säkerheter även för oförutsedda utgifter för avfallshanteringen. Sådanakan vara t.ex.en olycka där mängderna ökar eller hanteringen av avfallet blir dyrare. Beloppet för de senaresäkerheterna begränsas dock till högst 10%av ansvarsbeloppet.

Som säkerhet kan enligt 45 paragraf kärnenergilagengodkännasi endast

av försäkringsbolag utställd kreditförsåkring, -

av finsk affärsbank, sparbank. eller andelsbank eller Postbanken ställd proprieborgen. -

eller sådan fastighetsinteckning eller avfinskt samfund ställd proprieborgen, som av

-

regeringen godkänts såsom lika tillförlitliga som ovan avsedda säkerheter.

Som säkerhet kan inte godkännas säkerhet,vars giltighetstid är kortare än fem år, eller fastighetsinteckning i kärnkraftverk.

Konstruktionenav det finska systemetgör att självafonduppbyggnaden sker i en förhållandevis snabb takt. Figurennedan beskriver hur fonderingsmålet så småningom skall täcka ansvarsbeloppet.

Prognos61mfonduppbyggnadenl Finland

1008 IBM 2% 2®6 2011 20W 2021 ZMG 2031 20e:

Klhtänmünmüfwd

9 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 239

Kåmbränslefondsutrednngen

3.5 Åtorlininu uvfnllshnntorlnøuiyldigueller den: aktieägare

av

Den avfallshanteringsskyldige,eller, för TVOsdel deras aktieägare. har rätt till att. i förhållande till deras aktieinnehav,att mot säkerhetlånamedel av Statens kärnavfallshanteringsfond. Det utlånadebeloppet får dock inte överstiga 75%av den avfallshanteringsskyldigas fondandel. Enligtstatsrådetsbeslut 18.2 19881656skall en ränta på detta beräknas till Finlands Banks grundränta + 2%.

Om fonden inte lånat ut medel till den avfallsskyldigekan medel lånas till staten. Staten betalar motsvarande ersättning som räntanpå de lån fonden beviljat. Om medel fortfarande blir oplacerade skall fonden placera den på annat sätt. dock en sådan form som ger den bästa avkastningen. Någranärmare direktivges inte men i praktiken har 75% av behållningen lånats tillbaka till tillståndshavarnaoch resterande 25% lånatstill staten.

Utbetalningar av ersättningar för avfallshanteringsaktiviteterhanteras av statensavfallshanteringsfond; om det finns överskotti fonden delas medlen ut till de avfallshanteringsskyldiga. Ett överskottuppstår då avkastningen i fonden är högre än ökningenav fonderingsmålet. För närvarandesker inga utbetalningarfrån fonden för löpande avfallshanteringsåtgärder. I stället minskas värdet avframtida kostnadersom innebär att de avfallshanteringsskyldigasframtida betalningar till fonden minskar.

Inget beslut har fattats om ett datum för att aweckla kärnkraften i Finland. Avecklingsplanen för de befintliga anläggningarnagår ut att reaktorernaställs av under en kort tidsperiod före den slutliga rivningen. TVOs anläggning beräknasstå i 30 år och IVOs 12 före rivning och slutföNar. Under tiden bevarasdet radioaktivamaterialet i anslutning till anläggningarna. Det använda kärnbränslet förvarasi mellanlager. medan det medel- och lågaktiva avfallet deponerasi slutföNar. Beslut om platsen för slutförvaretav använt kärnbränsle har inte fattats.

Summunfottnlug

Karaktäristiskt för det finska systemet är således:

den avfallshanteringsskyldigesvarar hela tidenför den beräknade -

avfallshanteringskostnaden.

fondbehållningen byggs upp över 25 år i form av avgifter

-

75% av detta belopp får återlånasav de avfallshanteringsskyldiga. -

10 PRICEWATERHOUSE

240 SOU 1994: 108

KámbIánsefondsutrednngen

SKILLIADEIIMEllAI DETSVEISIAOCHDETFIISIA FIIAISIERIIGSSYSTEMET

Inledning

Vid en jämförelse mellan ländernamåste hänsyn tas till de specifika omständigheter son råder beträffande kärnkraftensframtid och betydelse i länderna.

Både det finska och det svenska finansieringssystemen har ett starkt inslag av kontroll tån statsmakternas sida. l Sverigehar riksdagen uttalatatt kärnkraftproduktionen skall awecklas till 2010. Därför har finansieringssystemetkunnat anpassas till ett slutet system, dvs avgifterna för kärnaviallshanteringenhar kunnat baseras på en känd mängd kärnbränsleavfall. l Finland har däremot inget beslut om en aweckling fattats och den slutliga märgden kärnbränsleavtallär därmed okänd. Sålunda har det finska finansieringssystemetanpassats till att inte vara beroendeavframtida politiska beslut beträffande kärnkraftsproducerad e.

Under hösten 1993 röstade riksdagen med en knapp majoritet 1993emot att elförsörjningen i Finland skulle tryggas genom nya kärnkraftverk. De båda länderna befinner sig nu i en situation där, enligt riksdagens principbeslut. finansieringssystemen kan dimensioneras till attt motsvara kravensom de befintliga anläggningarnaställer på avfallshanteringen.

l Sverige har debatten handlat om när aweckling skall inledas och när den skall vara genomförd. Ettformellt beslut om detta påverkaravfallsmängden.vilket i sin tur påverkar avtallshanteringsavgifternaoch förutsättningarnaför en ändamålsenlig utformningen av finansieringssystemet. Så länge inget beslut om aweckling ligger till grund för beräkningarna är antaganden som används i beräkningarnabehäftade med viss osäkerhet.

En utvärderingav finansieringssystemenmåste också ses mot bakgrunden av den rådande produktionsstrukturen i respektive land. Finlands alternativ till kärnkraftsproduktionär främst kolkraftverk med en relativt hög rörlig produktionskostnad. som gör att basbehovet av elförsörjningen under en stor del av årettäcks med kärnkraft. Detta tenderar att öka kapacitetsutnyttjande. I Sverige är alternativettill kärnkraftenvattenkraftsom har en mycket låg rörlig kostnad och som under vattenrikaär, i varje fall under vissa delar av året, kar ersätta kärnkraftsproduktionen. Detta innebäratt kärnkraftsproduktionenär rörligare och tenderar att minska behovetatt utnyttja kärnkraftentill fullo. Vi kommer nedan att se att detta a påverkarfonduppbyggnadstakten i finansieringssystemen

11 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 241

Kåmbrânslefondsutredningen

4.1 Tillståndeheveremskyldigheter

En jämförelse mellan de båda länderna bör utgå från vilka skyldigheter tillståndsinnehavarna åläggs enligt lagstiftningen. Om dessa stadgas i Sverigei Kärntekniklagens 10 och 11 paragraf. Enligt dessa skalltillståndsinnehavarenvidta åtgärder för:

matt pd ett säkertsätt hanteraoch sluqörvara i verksamhetenuppkommakdmavfalLnochatt pd ett säkertsättavvecklaochriva anläggningar vilkai verksamheteninte längre skall bedrivas. samt att

...svara Er att den allsidiga FoU verksamhetbedrivssombehövsför att vadsomovanstadgats skall kunnañlllgörasf

l Finland stadgas i 9 paragrafen i kärntekniklagenom motsvarande skyldigheter. Enligt tredje stycket skall;

Tillstdndshavare,varsverksamhetledertill eller har lett till uppkomsten kdmatfallav arfallshanreringsskyldig. skall sörjaför att alla dtgârder,somhär till kärnatfallshanteringørav dettaavfall, vidtasoch ombesödavederbörligaförberedelserför dessaåtgärdersamtsvaraför kostnaderåtgärdermedförømbesärjningsskyldighet.

Innebörden i Iagtexten i de båda länderna är densamma. dvs tillståndsinnehavarnaskall svara för samtliga kostnaderav kärnkraftsproduktionenoch avfallshanteringenfrånvaggan till graven. Finansieringssystemenskiljer sig dock på ett flertal punkter. Dessa behandlas nedan.

4.2 lluvudsslligsskillnadermellansystemen

Vi beskriver de huvudsakliga skillnaderna i finansieringssystemen mellan länderna under följande rubriker:

finansieringssystemens omfattning, -

organisationerna och deras huvuduppgifter, -

utgifterna för avfallshanteringen. -

fonduppbyggnadstakten.elIerperiodiseringen. av framtida utgifter. -

ränteavkastningeni den årliga kärnavfallshanteringsavgiften. -

säkerheterför framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall. -

lån avkäravfallshanteringsfondenoch -

kontroll avavfallshanteringsåtgärderoch utbetalningarur fonden. -

12 PRCE WATERHOUSE

242 SOU 1994: 108

Kâmbrânsefondsutredningen

E... E.

Finansieringssystemenavser i båda länderna dels finansieringav de utgifter avfallshanteringsskyldighetenovan ger upphov till och dels finansieringenavvissa kostnader som staten har. Dessa definieras Sverigei i 4 paragrafen i finansieringslagen. Sådan kostnader är:

kompletterande FoU verksamhet -

prövning avfrågor angående avgiftens storlek och avgiftsmedlens användning samt - - prövning och kontroll avslutförvar.

I Finland ingår. förutom de utgifter avfallshanteringsskyldighetenger upphov till. även prövning och kontrollav slutförvarav myndigheter i finansieringssystemet. Däremot finansieras den kompletterande FoU verksamheten.i motsats till Sverige.med statliga anslag. Under de senasteåren har statsmakterna i Finland finansierat kompletterande FoU verksamhet med ca MSEK 7 årligen.

omhändertagandet av det lågl och medelaktivaavfallet omfattas inte avfinansieringssystemet utan utgifterna finansieras löpande som driftskostnaderav de avfallshanteringsskyldiga i båda länderna.

i i . l | l l

Organisationernasom bildar finansieringssystemetkan indelas i tre grupper:

myndigheterna.som utövar tillsyn över hanteringenav kärnavfalletoch finansieringen -

avdetta.

fondförvaltama.som tillser att medlen avsedda för avfallshanteringenförräntas enligt

-

lag samt beräknar den årliga avgiften till fonden, samt

- de avfallshanteringsskyldigavars uppgift är att genomföra avfallshanteringensamt

beräkna de framtida kostnadernaför detta.

Organisatorisktskiljer sig ländernanågot. Myndighetstillsynen utövas i Finland direkt av handels- och industriministeriet, medan Sverige har en separat myndighet för detta. SKI. Själva fondförvaltningen hanteras i Finlandav statens kärnavfallshanteringsfondsom är underställd handels- och industriministeriet. FinlandI hanteras kärnavfalletinte av ett gemensamt avfallshanteringsföretagi likhet med SKB, utan de avfallshanteringsskyldigastår varför sig för åtgärdernaoch kostnaderna. Viss samordning inom FoU sker genom arbetet inom kärnavfallskommitteénYJT.

13 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 243

Kåmbrânslelondsirtredningen

Nedanstående tabell sammanfattarde olika organisationerna och deras uppgifter.

Organisationer inom systemet för

ltirnavfallshantaringans finansiering

Sverige ibland

-ansvarförlagstiftningeninom Miljö-ochnaturresurs- Handels-ochindustriministeriet avfallshanteringochfinansiering departementet -övervakningavatt Handels- industriministerietoch avfallshanteringsâtgárdergenomförs Statenskämkraftsinspektion samtStatensstrálsäkerfietsoentral -beräkning behovet medelförav av Handelsochindustriministeriet framtidakostnaderochårliga Statenskámkraftsinspektion avgifter

E E I -årligberäkningav SKI Statenskåmavfallshanteringsfond avfallshanteringsavgifter -bevakning årligain-ochav SKI Statenskâmavfallsfianteringsfond utbetalningarfondenur -förvaltning säkerheterav för aktuellt Statenskämavfallshanteringsfond aviallshanteringskostnader -förvaltning medelav genomlån aktuellt Statenskâmavfallshanteringsfond ochplaceringar

- ansvarföroohfinansieringenav Vattenfall.Sydkraft.OKG,Forsmark lmatranVoima.industrinsKraft avfallshanteringsátgárder

SKB lmatranVoima.industrinsKraft - genomförandetav avfallshanteringen ImatranVoima.IndustrinsKraft

SKB -beräkning framtidakostnaderav fördetta

14 PRICEWATERHOUSE

244 SOU 1994: 108

Iümbrânsefondsutredningen

Förutom organisationersom bildar tinansieringsystemet finns en mängd remissinstanser i de båda länderna. Trllsynsmyndigheternahar en betydande roll som övervakareav säkerhetsaspekter samt i praktiken god kunskap om genomförda avfallshanteringsåtgärder.

H ll .

Samtligaframtidalraataadar avfallshanteringenenligt finansieringslagenför uppskattas i Sverige till MSEK45.181 i 1993åts prisnivå. I Finland uppskattas kostnadernaför hantering danbefintligaav avfallarniugdantill ca MSEK7.700 lmk 1.4sek i 1993års prisnivå.varav industrins Krafts TVOs andel är MSEK5.326. Jämförelsen nedan har gjorts gentemot TVOs kostnader som baseras på den senaste avfallshanteringsplanen. Denna motsvarartill strukturen den svenska avfallshanteringsplanenoch därtill hörande hanteringskostnader. Kostnaderna fördelas enligt följande:

Svariga FinlandTVO

MSEK MSEK

Administration

lnkapsling och Djupförvar 19.874 2.086 Drifts och

Källa:SKBplan1993.SKIFörslagtillavgifter1994,TVOplan1993

Ovan redovisadebelopp för utgifterna i Finland gäller avfall som uppstått till dags dato och som ännu år obehandlat ansvarsbelopp. vilket innebär att framtida utgifter ökar med avfallsmângden och minskar med genomförda avfallsåtgårder. l Sverige har utgifterna beräknats med antaganden om den totala avfallsmângden för en drift i 25 år.

Skillnaden i kostnadsuppskattningama i tabellen ovanförklaras huvudsakligen, förutom att utgifterna i Finland motsvararden befintliga avfallsmångden och i Sverige den totala, av följande orsaker:

Störrevolym i Sverige.antalet reaktorer i drift i Sverigeâr 12 medan TVOhar -

Lägre beräknad kostnadsnivåi Finland för hanteringen, inklusive såkerhetsmarginaler -

Vissa kostnader för t ex FoU. administrationetc jmf SKB och mellanlagring. ingår -

inte i det finska systemet utan finansieras löpandeav de avfallshanteringsskyldiga.

15 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 245

KämbIänsefondscrtredningen

Påuppdrag avSKI gjorde lmatran Voima NO 1993en bedömning av hur mycket det skulle kosta att bygga en inkapslingsanläggningoch driva denna i Finland. Slutsatsenvar att kostnadernaskulle vara i nivå med. eller någotlägre än vad SKB uppskattat i Sverige. Själva byggandet skulle varabetydligt billigare medan driften skulle bli något dyrare.

De avfallshanteringsskyldigaskostnadsberäkningarinnehåller säkerhetsmarginalerför oförutsedda kostnadsökningar. Dessa baserar sig på subjektiva bedömningar utgående från viss erfarenhet driftskostnader. SKB användertvå typer avriskpåslag ett konventionellt med

av ett påslag på mellan 5-2596för driftskostnader. För vissa av dessa har SKB erfarenhetoch dessa kan därför förutsestämligen säkert. Utöverdetta beräknas ett riskpålägg för t ex kapselval.lokalisering avanläggningar och djupförvaretsutformning som varierarmellan 15- 2096för anläggningar skall uppföras i framtiden. I genomsnitt är riskpåslaget 27% SKB

som Plan 1993 s. 26. TVOs riskpåslag beräknasinte något nämnvärtavvikandesätt. Den varierarmellan 10-3096,med ett genomsnitt på 19%. l kapitel 6 nedan beskrivs skillnaden utförligare.

Forskning och utveckling inom kärnkraftsavfallshanteringendrivs i Finland avde avfallshanteringsskyldiga. Detta arbetesamordnas sedan 1978 inom en gemensam organisation. Kåmavfallskommittén YJT. Forskning bedrivspå uppdrag av de avfallshanteringsskyldiga vid flera forskningscentrum. universitetoch av friståendekonsulter. YJTrapporterar om forskningsresultaten i verksamhetsberättelseoch upprättar en detaljplan för ett och

en preliminär plan för fem år framöver. Det internationellasamarbetet är omfattande. och framförallt har forskningsresultat bytts med SKB i Sverige.

Enjämförelse de totala kostnadernaför avfallshanteringenper producerad enhet ger vid

av

något lägre kostnad i Finland. Enligt TVOsinterna kalkyleruppgår kostnaderna handen en för avfallshanteringentill 1.3pkWh 1 örekWh över anläggningens driftstid 40 år. De

ca totala utgifternaför avfallshanteringenberäknastill MFIM 5.812 i dagen penningvärde och den totala produktionsvolymentill 435.4TWh. En enkelfördelning avde totala utgifternaför avfallshanteringsåtgärdema Sverigei per januari 1993,då de totala kostnaderna uppskattades till MSEK 61.243 MSEK 53.643+762961.243 över en antagen produktionsvolym 2630 Twh under antagen livslängdpå 40 ger vid handen en kostnad på ca 2.3 örekWh.

Att enhetskostnadensynes vara lägre i Finland är något överraskandedå de fasta koslnadema för planering och utbyggnad avslutförvaretoch andra fasta kostnaderkan

ex fördelas på mindre mängd producerad energi i Finland. vilket normalt skulle leda till en

en högre kostnad kWh. En förklaring är att kostnaden per producerad kWh beror på

per

anläggningarna. Dessa har TVO beräknatför sina anläggning till utnyttjandefaktorn av 88.5%, vilket är betydligt högre än motsvarandei Sverige 7896 för kok- respektive 73% för tryckreaktorer vilket skulle bidra till lägrekostnad per producerad kWh. Det år också

en sannolikt att granskningskulle identifieraorsaker. förutom de ovannämnda,

en noggrann

bidrar till att enhetskostnadenâr högre. Skllnaden mellan den nuvarandeavgiften i som Sverige ca 2 örekWh och de totala kostnademasom ovan uppskattades till 2.3 örekWh beräknas finansieras med en realrânteavkastning.

16 PRICEWATERHOUSE

246 SOU 1994: 108

Kâmbrånsefondsutredringen

Sammanfattningsvisär alltså strukturenav utgifter liknande för de avfallshanteringsskylåigai Sverigeoch TVOi Finland. IVO har tidigareexporteratkärnavfallettill Ryssland, varför rtgifter för djupförvar inte behövts periodiseras. Beräkningarnai de båda

länderna anses av de avfallshanteringsskyldigavara beräknademed konservativaantaganden, i Finland ä därom t o rn lagstadgat. Beräknatper enhet producerad energi är kostnaden i Finland lägre än Sverigei trots skaleffekter FoUi och investeringari avfallshanteringsanläggningar. Orsaken till detta är högre utnyttjandefaktoroch en lägre kostnadsnivå än i Sverige. där a påslaget för oförutsedda händelser är 8% högre än i Finland.

nseellrii tir

Med fonduppbyggnadstakten avses den periodisering av avfallshanteringsutgifternason leder till att fondbehållningen slutligen motsvarardet belopp erfordras för att i framtiden

som hantera avfallsmängden. lnbetalningarnaav avgifterna, tillsammans med avkastningen utgör fondbehållningen. Bådaländerna tillämpar principen att framtida utgifter engåugs-

av karaktär,t ex rivning och djupförvar, skall periodiseras över anläggningarnas intjänande drifttid som beräknas enligt huvudalternativettill 25 i båda länderna. Periodiseringenav framtida utgifter är därmed bestämmande för takten för uppbyggnaden avfondmedel.

l Finland periodiseras de framtida utgifterna till kostnader över en planerad driftstid på 25år. Vid periodiseringen görs antagandenom den totala mängd energi som anläggningarna antas producera. När detta beräknas görs antagandenom anläggningarnas utnyttjandegrad. dvs hur stor del av tiden dessa är i drift. Vid beräkning av denna har lagstiftareni Finland antagit 75%. l enlighet med dessa antaganden betalar de avfallshanteringsskydiga i Finland en årlig avgift som baseraspå en periodisering avutgifterna över 25 år och ei utnyttjandefaktorpå 75%. Utfalletav produktionen påverkarfinansieringssystemet på så sätt att om faktorn är högre än 75%blir periodiseringstidentills ansvarsbeloppet har nåtts kortare. och om faktorn är lägre än 75% blir periodiseringstiden längre. De senaste årenhar utnyttjningsfaktorn i Finland genomsnittligt varit högre än 75%. vilket i praktiken innebäratt fonduppbyggnadstiden uppskattas bli kortare än 25 år senaste antagandet 21 år. Deta innebär även att avgiftsmedel samlas i större proportion än tidigare. vilket gör att råneavkastningen ackumulerats tidigare. Detta harsammantaget bidragit till att öka finansieringssystemets säkerhet.

I Sverigeuppskattas utnyttjandefaktorntill 78% för kokreaktoreroch 73% för tryckvattenreaktorer. Periodiseringsplanen Sverigei innebär att periodiseringen avslutas efter 25 års driftstid. Då tillförs fonden inte längre avgifter för framtida periodiserade utgifter, utan endast den förväntade realränteavkastningen. Kärnavfallshanteringsavgiftenför en eventuell drft därefter motsvarar marginalkostnadenför tillkommande kärnbränsleavfall. l Sverigevarerar periodiseringstiden endast indirekt med utnyttjandegsfaktorni anläggningarna. I stället baseras den främst på en drifttid av25 alternativa beräkningar på avstängning samtliga

av anläggningar 2010 och efter 40 år drift redovisasockså och avgifterna beräknas utgående från fondbehållningen och SKBsantaganden om den årliga produktionen framöver.

17 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 247

IGämbIänsefondsutredningen

Sett över en längre period. sedan 1985. motsvarar prognoserna om kärnkraftsgenererad i stort sett utfallet. Fr o m 1989 har dock det ackumulerade underskottet i Sverigemellan den avgiftsgrundande prognosen och utfallet av produktion varit 11.7 TWhSKI Förslag till avgifter 1994s. 20. dvs fonden har inte tillförts avgifter till ett belopp avca MSEK 234 utan hänsyn till räntan. Orsakernatill detta har främst varit problem med reaktorerna,den goda tillgången på vatten,den varma temperaturen samt lågkonjunkturen. En varaktig nedgång avproduktionen innebär givetvisen risk för av avgiftsmedel inte samlas enligt avsedd plan, och ökar osäkerheten i finansieringsplanen

. Sammanfattningsvis finns alltså likheter i periodiseringen avutgifterna och därmed fonduppbyggnadstakten genom avgifterna för avfallshanteringen. I Finland beräknas de över 25 år. Sedan 1993 sker detta äveni Sverige. SKBkompletterardessutom med beräkningar över en periodisering på 40 och med en antagen drifttid av samtliga anläggningar till 2010. I Finland resulteraren hög utnyttjandefaktori anläggningarnai en snabbare uppbyggnad av fondmedel som enligt senaste uppskattning skall nå ansvarsbeloppet redan efter 21 år. Den högre utnyttjandefaktornunder de senaste åren i Finland förklaras delvis av landets större behov av kärnkraftsom baskraft,men ävenav de tekniska problem som påträffats vissai reaktoreri Sverige, och som resulterati driftsstopp. l Sverigeuppskattas utnyttjandefaktorn årligen utan att periodiseringstakten skulle påverkas. Kapacitetsutnyttiandet, och därmed även inflödet av avgiftsmedel. har under de senaste årenvarit lägre än beräknat i Sverige.

Den framtunga fonduppbyggnaden i Finland, genom ränta på ränta, bidrar till att samla erforderliga medel snabbare. Detta bidrar dels till att minska den s.k avstängningsrisken

. se nedan och dels till att minska beroendet av osäkerheterna kring framtida realränteavkastning. Båda faktorer bidrar till att stabiliserafinansieringssystemet. Det större behovet av kärnkraftför att täcka behovetavbaskraft. som resulterati större utnyttjandefaktor, bidrar också till detta. Detta skall jämföras med Sverigedär osäkerheten kring utnyttjandefaktorn ökat. förutom p g a tekniska problem. av ett antal faktorersom kärnkraftsproducenternainte kan påverka.nämligenväderlek och konjunktur.

Ränteavkastnin eni n årli a krna I h nt rn sav i n

l Finland fördelas framtida utgifter inte i tiden när den årliga avgiftenför avfallshanteringskostnaderna räknas. Bedömningen sker på det teoretiska. men försiktiga, grundvalet av hur mycket det skulle kosta idag att hantera det uppkomna kärnavfalleti dag. Handels- och industriministeriet fastställerårligen fonderingsmålet enligt de periodiseringsprinciper för avgiften som redovisatsovan. Dettafonderingsmål ökar så länge ansvarsbeloppet inte har nåtts. Ökningen består dels av ränteintäktertill fonden och om nödvändigt bidrag avgifter från de avfallshanteringsskyldiga. Avsikten att holarintowtutniugon chll :få till disposition för bevarandet medlemrulvirrlo. Om medlen dessutom förräntas med en realränta bidrar

nv de till att finansierade framtida kostnaderna.

18 PRICEWATERHOUSE

248 SOU 1994: 108

Kámbánslelondsutredningen

I Finland var under 1990-1992den reala avkastningenså hög ansvarsbeloppet har sjunkit i nominellt penningvärde, att inga avgifterfrån de avfallshanteringsskyldiga varit nödvändiga att tillföra fonden, tvärtom. fonden har betalat tillbaka överskottet till de avfallshanteringsskyldiga. l Finland är avkastningsålunda i praktiken begränsad till ökningen av det årliga fonderingsmålet ca 4% av de totala fasta kostnadernaplus ökningen i driftsavlallet. avkastningenutöver detta returnerastill de avfallsskyldiga. På så sätt har dessa kunnat tillgodogöra sig den goda avkastningen i fonden. Realavkastningenhar under de senaste åren varit starkt positiv i de båda länderna. I diagrammet nedan jämförs realavkastningeni länderna under perioden 1988-1993.

RealmmmlngIVfonünedalmellan1988-1993

l

I Sverige

I Finland

1988 1989 1990 1992

KulaSanndemavfalsbnd.skaAm srorslag

Avgiften i Finland har sålunda bestått av den ränta som de avfallshanteringsskyldigaerlägger till fonden för belånade medel. De facto är dessa lån inte nödvändiga för att finansiera själva kärnkraftsverksamheten.utan pengarnaåterlånastill ägarna med samma räntesats. Pådetta sätt blir TVOendast ett genomgångsbolag för medlen. l stället kan medlen disponeras av ägarna. främst den elintensiva industrin och mindre kraftföretag.för andra investeringar. Ägarna är således de verkliga förvaltarna fondmedlen. Avgiften, den årliga

av skillnaden mellanfonderingsmålet och ränteintäkterna,ingår i kraftpriset.

19 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 249

Kärnbränsefondsutredningen

l Sverige beräknas avgiftensom bekant avSKI årligen och fastställs av regeringen. Vid beräkningen av avgiftentas hänsyn till den förväntade realavkastningensom innebär en minskning av kostnaderna. Realräntebidragethar uppgått till betydande belopp och ökar med tiden. SKI uppskattar, enligt olika realränteantaganden.att den reala avkastningen motsvarar mellan en tredjedel och hälften av det framtida kapitalbehovet.

Sammanfattningsvisbidrar i Sverigehela ränteavkastningentill fondens uppbyggnad. medan den i Finland i praktiken begränsas till den årliga ökningen fonderingsmålet. Överskjut-

av ande del returnerasi Finland till de avfallshanteringsskyldigasom genom detta kan erbjuda ett lägre kraftpris till sina kunder ägare. Eftersom framtida utgifter i Finland intefördelas i tiden kommerrealränteavkastningenefter uppnådd fonduppbyggnad, i dag uppskattat till ca 21 år efter anläggningarnas i bruktagandet, i sin helhetatt utgöra en säkerhetsbuffert för eventuellaoförutsedda kostnadsökningar vid tidpunkten för de stora avfallshanteringsåtgärderna. Även detta bidrar till att minska kostnadsrisken i det finska systemet jämfört med det svenska.

Sakerheterför framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall

Enligt vad som beskrivitsovan kräver kärnkraftslageni Finland att den avfallshanteringsskyldige lämnar garantiertill statenför den avfallshanteringsskyldigasbetalningsförmåga. På så sätt har medel säkrats för framtida utgifterför hanteringenav redan uppkommet kärnavfall

ansvarsbeloppet och innebär en trygghet emot oförutsedd nedläggning. Sådana garantier krävssom bekant inte i Sverige,utan betalningen avawecklingskostnaden säkerställs enligt kärntekniklagen.

Ur diagrammet tidigare framgår beloppen och i vilken proportion ansvarsbeloppet skall täckas med fonderade medel och säkerheter. Prisetav säkerheternauppskattades till ca 1% per avde erforderliga säkerheternasbelopp när lagen stiftades. Detta behov minskar successivt i och med att reserveringsmedelminskar. De avfallshanteringsskyldigamåste i Finland dessutom lämna garantier utöveransvarsbeloppet för oförutsedda händelser motsvarande 10% avansvarsbeloppet.

Ett krav på motsvarandesäkerheter i Sverige skulle, med samma antagande, öka de avfallshanteringsskyldigas kostnader med uppskattningsvis 1% av skillnaden mellan det fonderade beloppet och ansvarsbeloppet. Det skulle innebäraen engångskostnadsökning på ca MSEK 250 med ett oñnansieratansvarsbelopp på MSEK25.000 för de avfallsskyldiga under 1994. Beloppet motsvararen ökning av räntan i avfallsfonden under 1994 med ca 2% och därefteren successiv minskning, elleren ökning av kraftprisetmed ca 0.37 örekWh under 1994 med en antagen kraftproduktion 67 TWh likaså med en successiv minskning takti med fonduppbyggnaden. Vad kostnadeni praktiken är för de avfallshanteringsskyldiga i Finland och vad den kunde bli i Sverigeär däremot mer komplicerat. Vi återkommer till detta nedan.

20 PRICEWATERHOUSE

250 SOU 1994: 108

Kämbränslefondsutredningen

Lån från avfallshanteringsfongen

Tanken om att reserveramedel för kärnavfallshanteringskostnaderhärrörfrån att de avfallshanteringsskyldigasansvarför att ombesörja kärnavfallshanteringenupphör först då myndigheterna konstateratatt denna på ett godtagbart sätt sörjts för, och att kostnaderna för hantering och oskadliggörandeav avfallsprodukternablir täckta.

l det finska systemetkopplas detta ansvartill att de ansvarshanteringsskyldigaäven svarar för att medlen bevarar sitt realvärde. För att ombesörja denna skyldighet tillåts ägarna låna avde fonderade medel för anskaffandetav en avkastning som skall garanteratillräckliga ränteintäktertilll fonden. På de lånade medlen löper en ränta som garanterar en avkastning i fonden på Finland Banks grundränta +296. Skillnadenmellan den avkastning som den avfallsskyldige, eller ägaren. lyckas nå genom investeringar och den till fonden betalda räntan grundräntan +296 räknas den avfallshanteringsskyldigetillgodo. Vid tider då dessa medel inte kan förräntas till fondens utlåningsräntafinns det ingen anledning för företagen att utnyttja möjligheten till upplåning.

l Sverigefanns tidigare möjligheten till återlåning.men nu förvaltas pengarna på ett konto i Riksbanken och förräntas med en räntesats som motsvararstatslåneräntan.

Möjligheten att låna medel från kärnavfallsfondenpåverkarde avfallshanteringsskyldigas kapitalkostnad. Då de avfallshanteringsskyldigai Sverigeär hänvisade till kapitalmarknaden för att uppfylla sitt lånebehovkan de avfallshanteringsskyldigai Finland utnyttja medel ur Statenskärnavlallshanteringstond. Om räntan på belånade medel ur fonden är lägre än marknadsräntan är även deras kapitalkostnad lägre. Dettainnebär att förräntningskravenpå investeringar i på kraftproduktion är lägre och därmed även det pris på kraftensom kan erbjudas till konsumenten. Om dessa företag konkurrerar med varandrapå en gemensam marknad har företaget med lägre kapitalkostnaden komparativ fördel. l diagrammet på nästa sida illustreras skillnaden mellan kostnaden för att belåna medel på kapitalmarknaden jämfört med kärnavfallshanteringsfondernai respektive land. Som referens till marknadsmässiga upplåningsräntan har använt 12 månaders Stibor ränta i Sverigeoch Helibor i Finland. Ur diagrammetframgår att mellan 1988-QS,med undantag för år 1988då Stibor och 1993då Stibor och Helibor understiger fondavkastningen, understiger räntan i fonderna den marknadsmässiga upplåningsräntan. Det bör noteras att de kärnavfallshanteringsskyldiga i Finland är, i likhet med de kravsom kreditinstitutenhar för motsvarande lån. skyldiga att lämna betryggande säkerheterför lånen från fonden.

3 Stibor Stockholm interbank borrowing rate:den bästa ränta som bankerna erbjuder. För kraftföretagen,med hänsyntill den låga ekonomiska risken, ligger utlåningsråntan antagligen kring Stibor+1%.

Helibor Helsinki interbank borrowing rate; se Stibor

21 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 251

Kämbrânsefondsutredningen

l Finland har de avfallshanteringsskyldigautnyttjat möjlighetenatt låna pengar frånfonden. Avsikten är att dessa medel används avägarna för att finansiera investeringar. Den finska lagstiftningen förbjuder uttryckligenatt medlen används för kostnader avomkostnadskaraktär. Ägarna har på så sätt kunnat förränta sitt kapitalpå ett sätt tryggar avkast-

som ningen till fonden.

Vid en avkastningsjämförelsemellan länderna år det viktigt att referensräntanär jämförbar. Räntan Sverige.i statsskuldräntan. fluktuerar med marknadsräntan. medan grundräntan i Finland sätts av Finlands Bank och är trögrörlig. Vid tider med stigande marknadsränta är den förhållandevis låg medan det motsattasker vid sjunkande räntor.

Jämförelsemellanlond-ochmarlumtwpplinlngI ländernamellan1988-1993

9% ff ff få f$ få

Käll:Rllülnkøn.Siwlddnlvhlümd,SKI

22 PRICEWATERHOUSE

252 SOU 1994: 108

Kärnbrânslefondsutredningenr

Kongo av avfallshanteringsåtgärgerggn utbetalningarur fonden

I Sverigeutövas kontroll över att medlen används till avsettändamål av SKl. Enligt finansieringslagen användsavgifternaför att ersättareaktorinnehavarenför att hantera och slutförvara använt kärnbränsle. riva anläggningar. bedrivaFoUverksamhet samt vissa ytterligare kostnader statenhar. Den delen av systemetsom nu är i drift och bekostas med avgiftsmedel är:

mellanlagret för använt bränsle CLAB -

transportsystemetför använt bränsle -

Dessutom har ersättning betalatsför kostnaderför SFR,upparbetning samt SKBs FoU och informationsverksamhet. Totalt har medel motsvarandeett belopp på ca MSEK 8700 betalats ur fonden.

l den finska modellen har inga utbetalningar för genomförda åtgärder ännu gjorts, utan de avfallshanteringsskyldiga har ombesörjt för kostnaderna löpande. Därmed saknar myndigheterna den kontrollsom beviljandet av medel för FoUeller avfallshanteringsåtgärdermedför. Myndigheterna ställs hellerinte inför bedömningar om en viss åtgärd är att betrakta sorm avfallshanteringsåtgärdeller inte t ex informationsverksamhet och därmed är berättigad till utbetalning. I stället utövas kontrollenav handels- och industriministeriet och strålskyddscentralen genom granskning av verksamhetsbeskrivningaroch avtallshanteringsplanersom årligen lämnas till ministeriet.

I Sverige är det formellt statliga medel som skall finansiera avfallshanteringen. Därför är det rimligt att det även sker en kontroll över vad medlen används till, vilket också sker i SKIs regi.

Effektivitetenav den kontrollen har ifrågasattsav RRV. Enligt RRVs bedömning sker utbetalningarnafrån SKI skermer eller mindre automatiskt,utan att det föreligger någon egentlig kontroll över att utbetalningarnamotsvarargenomförda avfallshanteringskostnader. Slutsatsen är, enligt RRV.att intressenternaförlitar sig på att medlen används för sitt rätta ändamål med en administrativ åtgärd som i praktiken inte fungerar.

Mot detta har genmälts att kontrollenav utbetalningarna bör ses mot bakgrunden av att finansieringssystemet,varsfondbehållning formellt är statligt. i praktiken endast utnyttjas av de avfallshanteringsskyldiga. Härigenom skulle fondbehållningen självreglerande mer

utbetalningar ur avfallshanteringsfondendesto mindre medel för framtida avfallshanteringsåtgärderoch följaktligen högre avgifter i dag för aviallshanteringsåtgärderna. En sådan utveckling är inte i de avfallshanteringsskyldigasintresse.

23 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 253

Kâmbränsefondsutredningen

Sammanfattningsvisär det svenska systemet mer komplicerat än det finska, där de avfallshanteringsskyldigadirekt finansieraråtgärderna. SKl betalar löpande för löpande avfallsåtgärdertagna avSKB. Det har förfäktats att det statliga inflytandet över genomförda avfallshanteringsåtgärderenligt finansieringslagen skall säkerställasgenom förbättrad kontroll avutbetalning av medel. Detta har besvarats med att betydelsen av en sådan kontrollåtgärd inte bör överdrivasp g a den självreglerandemekanismen i fonduppbyggnaden.

4.3 Sammanfattning

l detta kapitel har jämfört det finska finansieringssystemet under följande rubriker:

finansieringssystemens omfattning, -

organisationerna och deras huvuduppgifler. -

utgifterna för avfallshanteringen, -

fonduppbyggnadstakten. eller periodiseringen. av framtida utgifter. -

ränteavkastningeni den årliga kärnavfallshanteringsavgiften, -

säkerheter för framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall. -

lån av kärnavfallshanteringsfondenoch -

kontrollav avfallshanteringsåtgärderoch utbetalningar ur fonden. -

Strukturen avfinansieringssystemen bör ses mot bakgrunden av den gällande lagstiftningen om kärnkraftens framtid i länderna. I Finland är finasieringssystemetoberoende av beslut om detta medan det svenska systemethar konstrueratsmed tanke på en avstängning 2010. Detta innebär att ett svenskt finansieringssystem inte skulle kunna tillämpas i Finland medan ett finskt skulle kunna tillämpas i Sverige.

Vi har även pekat på att produktionsstruktureni länderna är olika. Kärnkraftens bruk som baskraft i Finland leder undervissa förutsättningartill högre utnyttjandefaktorersom i sin tur påverkarfinansieringen avkärnkraftens avfallshantering.

Flera skillnader i finansieringssystemenhar behandlats under rubrikernaovan. Strukturenav avgifterna för avfallshanteringenskiljer sig främst i det att lVOtidigare har exporteratsitt bränsleavfall. Kostnadsberäkningarnaär konservativai båda länderna, men osäkerhetspåslagenär ca 8% högre i Sverige. De totala utgifterna för avfallshanteringen fördelade på antagen produktion kWh över 40 årvisar sig, till viss förvåning. vara något lägre i Finland. En del orsaker till varför skalfördelarna inte är så betydelsefulla identifierades. Uppbyggnaden av avfallshanteringsfondeni Sverige sker enligt principen pay-as

you-go. medan säkerheter eller londerade medel täcker hela ansvarsbeloppet lämnas i Finland. Därmed är det viktigt att anläggningarnaäven utnyttjas i Sverige. l Finland kan möjligheten att låna pengar ur fonden utnyttjas. Pâ så sätt är det de fakto ägarna som förvaltar medlen. l Sverigeräknas hela ränteavkastningeni fonden, medan överskottet,om det uppstår, i det finska systemetdelas mellan de avfallshanteringsskyldiga. Inga utbetalningar sker för närvarandeur fonden Finland. istället finansierar dei avfallshanteringsskyldiga avfallsåtgärdersom granskas av handels- och industriministeriet löpande.

24 PRICEWATERHOUSE

254 SOU 1994: 108

IGmbránsefondsutredningen

De finska systemet är finansiellt solidare främst p g a kravetatt överlåtasäkerheter för att täcka samtliga uppskattade kostnader för avtallshanteringsåtgârderna. Andra bidragande orsaker är den framtunga fonduppbyggnaden som gör ränta-på-råntaeffekten större. samt det faktum att hela realräntanbidrar till att öka säkerheten i Finland efter avstängning, medan man i Sverige förlitar sig på att realråntan även efter stängning finansierar en del av avfallshanteringsåtgårderna. Andra skillnadersom verkar till att det finska systemet. främst p g a produktionsstrukturen och under de senasteåren rådande omständigheterna, är solidare. är att en hög utnyttjandefaktorförkortat fonduppbyggnadstiden och på så sätt bidragit till att både accelerera fonduppbyggnaden och minska osäkerhetenom finansieringen vid en eventuell avstängning.

25 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 255

Iürnbränsefondsutredningen

TlllSTÃIDHAVARIASIÃGAIIASFIIAISIElIA srmruria MOTIAKGRUIDEIAV Avstiualrlasaisxzu

Inledning

Avfallshanteringsåtgärdernaär som framgått ovan- avsedda att finansieras genom ett

- avgiftssuttag under produktionstiden.som avser täcka kostnaderna. Avgifterna baserar sig på en kalkyl och om allt går som planerat. kommersystemet att vara självlinansierande. Vad händer emellertidom något som inte var tänkt från början och en tidigare aweckling blir aktuell lillståndshavarna har härvid ett ansvaroch deras finansiella styrka blir sålunda betydelsefull.

Enbart en analys avtiIlståndsinnehavarnasägarnasfinansiella ställning är emellertid inte intressant i detta sammanhang. Det skulle det möjligen vara om detta skulle vara avsedd som en aktieanalys.men så är inte fallet.

Vår avsiktmed detta kapitel är att belysatiIlståndsinnehavarnasâgarnas finansiella ställning med hänsyn till finansieringen av kärnavfallshanteringen. En meningsfull analysmåste börja med att identifiera de risker som finns för att ett underskott uppstår i tinansieringssystemet och kvantifiera dessa. Med det här kapitlet gör en ansats till detta. En vidare analys bör ske mot bakgrunden av tillståndshavarnasjuridiska ansvar för hanteringen de avfall

av som uppstår vid kärnkraftsproduceradel. Dennafråga behandlar emellertid inte i denna utredning.

Här behandlar den risk som valt att kalla avstängningsrisken. Vid kvantifieringenav risken kommer också att kunna se paralleller med det finska systemet för finansiering av avfallshanteringen.

Tillstinrhinnchavarnaligarna

lnnehavarnaav tillstånd för driften av kärnkraftsreaktorernaär Vattenfall AB Ringhals 1-4. Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmark 1-3, Oskarshamns Kraftgrupp AB Oskarshamn 1-3 och SydsvenskaVärmekraftAB Barsebäck 1-2. Ägarna tillståndshavarnaär främst

av Vattenfall AB. Sydkraft AB. Stockholm Energi AB och Gullspångs Kraft AB som tillsammans äger ca 93%av aktierna i de kärnkraftsproducerandeföretagen. Resten ägs i de samägda företagen, Forsmarks Kraftgrupp och Oskarshamns Kraftgrupp. av Skandinaviska Elverk lncentive och av SkellefteåKraft. Stora Kraft och Karlstad kommun genom intressebolagen Vårmlandskraft Forsmarks- respektiveOKG-delägarna.

De samägda kraftverken,Forsmark och OKG levererar till sina delägare i proportion till deras aktieinnehav till ett pris som motsvararsjälvkostnaden. Det innebär att företagen varken generar vinst eller förlust i sin verksamhet. Bilaga 1 beskriverägarförhållandenför tillståndsinnehavarna.

26 PRICEWATERHOUSE

256 SOU 1994: 108

Kämbrânsefondsutredningen

5.2 Tillstånrlrinrrohavurnuskyldigheter

Enligt kärntekniklagen och finansieringslagenär tillståndsinnehavarnaskyldiga att svara för hanteringen avdet i verksamheten uppkomna avfalletsamt för kostnadernasom uppstår vid denna hantering. Vi har närmarebeskrivittilltåndshavarnas skyldigheter och finansieringssystemens omfattning i kapitlet om det finska systemet. Nedan använder benämningen tillståndshavaresynonymt med avfallshanteringsskyldig.

5.3 Riskernaför flnauicrinøuyøtomohfallissemang

Avsikten med finansieringssystemet är att reserveraför avfallshanteringskostnadernaunder kärnkraftverkensdrifttid. Detta görs, som bekant. genom att samla medel i kärnavfallsfonden.

Detfinns främst två risker till att finansieringssystemet inte skulle ha genererat tillräckligt med medel för att täcka avfallshanteringskostnaderna. Vi kallardem:

ltostnurlsriclr.för ett överskridandeav de ursprungliga kostnadskalkylerna vid -

genomförandetav investeringarnaoch

Avutingrriugcriclu.för en förtida stängning av en reaktoreller ett kärnkraftverk.varvid

-

funderade medel inte räcker att bekosta avfallshanteringen.

Det är viktigt att notera att ett finansielltfallissemang av någon av igernatill tillståndsinnehavarna inte i sig innebär att finansieringssystemetär i fara. eftersom det är intäkterna från kärnkraftsverksamheten.som är lönsam. som skall täcka avfallshanteringskostnaderna. Skulle ägare till tillståndsinnehavarnagå i konkurs skulle någon annan förvärva tillstånds-

en havarenoch genom fortsatt verksamhettrygga fonduppbyggnaden. Härvid skiljer sig det svenska systemetfrån de finska där ett fallisemang av någon avägarna innebär en viss risk för finansieringssystemeteftersomfonden haren lånefordran.som visserligen är säkrad, på agarna.

Fliskexponeringenändras genom tiden. Kostnadsrisken minskar med genomförda avfallshanteringsåtgårder. medan avstängningsrisken minskar med tiden då anläggningarna är i drift. I detta kapitel analyserar avstängningsrisken.Kostnadsberäkningarna är föremål för granskning i kapitel 6 av utredningen.

.Detlinnsävenentredjerisk,ränterisken.Detta riskenförår attdenrealaavkastningeni fondeninteuppgårtill 2.596.Behandlingen dennariskav omfattasinteavvårstudie.

27 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 257

Kärnbränselondsutredningen

5.4 Avatingninuarislran

Finansieringssystemetbygger på de årliga avgifternasom de kärnavfallshanteringsskyldiga erlägger till kärnavfallsfonden. Avgifterna är beräknade för en förväntad kärnkraftproduktion på minst 25 år. Om driftstiden är kortare än detta finns det risk för att finansierings-

en systemet inte kan bekosta avfallshanteringen.

Vi ser tre orsaker som kan påverkakärnanläggningarnas framtida drift. De är;

att anläggningen stängs på grund av beslut fattade av regeringen eller riksdagen på -

politiskagrundaroch som strider mot tillstånden för drivandet av kärnkraftsanläggningen,

- att anläggningen stängs avalronomialraorsakar.eller

att anläggningen stängs avtainiah nraalarpå grund av förtida förslitning. haverier, eller -

andraav tillståndsinnehavareoförutsedda operativa orsaker.

Det första alternativetinnebären frågeställning avjuridisk karaktär. Stängningen görs av orsaker som står utanför tillståndshavarnaskontroll. Det kan härvid ifrågasättasom det strikta ansvaretkan göras gällande. Det har framhållits av representanterför kärnkraftsindustrin att det härvidlag t o m skulle finnas grunder för skadeståndsersättningar. Vi kan inom ramen för detta uppdrag inte bedöma om så är fallet. Helt klart är emellertid att om tillståndshavarenhävdar detta och får rätt i en eventuell juridisk prövning. blir det staten

som får stå för risken och täcka det eventuellaunderskottet i finansieringssystemet. Då ändamålet med denna utredning inte är att belysa de juridiska frågeställningarna,lämnar detta ämne utan vidare behandling.

Om däremot tillståndshavarnaavtekniska eller ekonomiska skäl blir tvungna att stänga anläggningarna finns det skäl att anta att tilIståndsinnehavarnaägarnafår stå för risken för finansieringssystemets sannolika otillräcklighet. Denfortsatta analysen bortser från orsaken till avstängning och inriktas i stället på tillståndshavarnasägarnas exponering vid brister i finansieringssystemet.

Avregleringenochfinansieringen lrirnavfallshantarinuanav

Avstängningsrisken innefattar möjligen att en kärnkraftanläggninginte skulle vara lönsam och därmed tas ur drift av ekonomiska orsaker.

För närvarande överförtillståndshavarnasamtliga kostnader för kärnkraftsproduktionen på ägarna som i sin tur överför dem på konsumenterna i kraftpriset. Denna kostnadsöverföring underlättas av kraftförsäljningens monopolkaraktär.

l framtiden, på en konkurrensutsatt marknad. uppstår det en möjlighet för konsumenternaatt byta leverantörom kostnaderna för kärnkraftsproduktionenskulle göra andra leverantörer

28 PRICEWATERHOUSE

9 l4-l030

258 SOU 1994: 108

Ioämbränseondsutredningen

mer konkurrenskraftigaän kärnkraftsföretagen. Konsekvensenav detta är att tillståndshavarnapressas av ägarna att reducera kostnadernaså att deras kostnader ligger i nivå med övriga producenters kostnader. I Sverigekommer eventuellaökningar i kostnaderna för kårnkraftsproduktioneninnebäraen ökning av kraftpriset, så att tillståndshavarnakan överföra sina kostnaderpå ägarna. Eftersom andelen kärnkraft i den totala tillförseln är hög ca 50% och inga alternativaenergikällor på kort sikt finns att tillgå innebär det att kärnkraftenskostnader skulle bestämmamarknadspriset på kraften, i varje fall under en del avåret. Följaktligen skulle de avfallshanteringsskyldigaäven efter avregleringen ha ekonomiskaförutsättningaratt betala avgifterna för kärnavfallshanteringen.

Höga kostnaderför kårnkraftsproduktioneninnebäratt de kraftbolag med enbart, eller en hög andel. vattenkraftsproduktionbli mycket lönsamma. Detta sätter en press på kärnkraftsproducenterna att minska sina kostnader för att uppnå högre lönsamhet. En sådan metod skulle kunnavara att t ex ifrågasättaavgifterna för kärnavfallshanteringskostnaderna.

En ökad handel med Norge innebär att eltillförseln i Sverigei en ökad grad skulle kunna tillfredställas med vattenkraftsproducerad från Norge. Huruvida detta innebär en ökad risk för finansiering kärnavfallshanteringenberor på flera faktorer. Faktorersom främst måste

av beaktas är efterfråganoch utbudet avel. flaskhalsar i överföringskapaciteten.tillgång till reglerkraft i Sverigesamt överföringskostnader.

Om kårnkraftsproduktionen,mot förmodan, skulle viasa sig vara olönsam. blir avstängningsrisken aktuell med påföljande konsekvenserpå finansieringssystemet

lir Irandet konstaterasomfinamioriugsaystomotir otillräckligt

Finansieringssystemetbygger på en periodisering av de utgifter som avfallshanteringen i framtiden har. Dessa periodiseras till kostnader i form av avgifter till en fond som förvaltas av SKl så att dagens elförbrukare betalarför framtida avfallshantering. Periodiseringenav dessa antas ske över anläggningens drifttid, minst 25 år. Varje bestämmer regeringen avgiften. Om drifttiden år mindre än 25 år blir den avgift som regeringen fastställer för tillståndsinnehavarenatt betala skillnadenmellan det tills vidare fonderade beloppet och det totala beräknade ansvarsbeloppetför tillståndsinnehavarensdel.

En förtida avstängning innebär att finansieringssystemetinte förmår att täcka alla Inrilmarlo framtida utgifter för kärnavfallshanteringen. Däremot innebär det nödvändigtvis inte att de fonderade medlen är otillräckliga att täcka de faktisk kostnaderna. Det är sålunda möjligt att definiitvtfastställa finansieringssystemetstillräcklighet först om flera årtionden. då

kostnaderna har utfallit. Även realräntans utveckling bestämmer i hög grad merparten av beloppet på de fonderade medlen i framtiden. Därför är det möjligt att idag endast bestämma det Iurilrnadounderskottet i finansieringssystemetom en förtida stängning vore aktuell.

29 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 259

Kärnbränslefondsutredningen

5.7 Finnmiorinøulturnntivomtillståndsinnehavarna:tår för riuhn finnmiorinuøsyttomouutillriclrlighat

av

Om det kan konstaterasatt de avfallshanteringsskyldigaskall stå för avfallshanteringskostnaderna vid en förtida stängning av kärnkraftverk, finns det i princip tre alternativtill hands för dem att finansieraunderskottet. Dessa är:

via tillståndshavarensövriga intäkter, -

via de övriga tillståndshavarnasintäkter från kärnkraftsproduktion eller -

med tillståndshavarnasegna kapital och tillskottskapital från delägarna. -

Finansieringvia tillståndsinnehavarnasövriga intäkter

l Sverigeär det endast Vattenfall AB som har en kärnkraftsproducerande rörelsegren. Ringhals, tillsammans med andra rörelsegrenar inom samma juridiska enhet, Vattenfall AB. Sydkraft,som enda ägare till SydsvenskaVärmeverkAB. och de övriga tillståndshavarna driver sin kärnkraftsproduktioni intressebolagvars enda verksamhet är att driva kärnkraftsanläggningen. Om underskottet i finansieringen skulle uppstå för Ringhals kärnkraftverksdel kan det tänkas att Vattenfall skulle kunna finansiera underskottetgenom intäkter från de övriga rörelsegrenarna.t exvattenkraftsproduktion. Detta skulle innebära att brister i kärnkraftsavfalletsfinansieringssystem subventionerasav vattenkraftsproduktionen,men tillika av dagens elförbrukare.

Finansiering via de övrigatillståndshavarnasintäkterfrån kärnkraftsproduktion

Det andra alternativetför att täcka ett underskottär att de andra tillståndsinnehavarna inträder för att solidariskt täcka ett underskott. Samarbeteligger nära till hands framför allt inom den statligt majoritetsägda delen avkärnkraftsindustrin. Ringhals och Forsmark. Som majoritetsägarekan Vattenfall påverkapriset på kraftenfrån Forsmark. På motsvarande sätt kan det tänkasatt Sydkraft kan agera med hänsyn till Barsebäck och Oskarshamn. Genom att på detta sätt överföra avfallshanteringskostnadernapå övriga producenter kan framtida kostnader för kärnavfallshanteringenbekostas avdagens kärnkraftsproduktion och elförbrukare.

Principen för solidarisk täckning av underskottet är en utvidgning av principen för det fallet att en reaktor stängs i förtid. Den allmänna uppfattning bland myndigheter talat med är att tillståndshavarens övriga reaktorer bör täcka den brist som uppstår.

Finansiering med tillståndhavarnaseona kapital

Det tredje alternativettill finansiering avett beräknatunderskott är med eget kapital och eventuellt tillskott från ägarna.

30 PRCE WATERHOUSE

260 SOU 1994: 108

lämbrânsefondsutredningen

Vi kan anta att tillståndshavarnai de delägda företageninte har egnatillgångar för att täcka underskottet i finansieringssystemet om en förtida stängning blir aktuell. Dettaär ett rimligt antagande eftersomanläggningarnas värde vid en stängning torde vara ringa. Per 31.12.1992var anläggningarnai Oskarshamn respektiveForsmarkbokförda till MSEK 7.100 och 13.200. medan det egna kapitalet endast uppgick till MSEK 113 respektive316. Det innebär att lånegivarna.eller de som gått i borgen för lånen. skulle behöva ersätta fordringsägarna. För Forsmarks del t ex är det riksgäldskontoret.eller staten. som gått borgeni både för företagetsutlandslån och inhemska obligationslån. Företaget betalaren avgift till riksgäldskontoretför detta motsvarande0,5%av Iåneskulden.

Barsebäckverketär förhållandevissolitt jämfört med OKG och FKV.Anläggningarna i SydsvenskaVärmekraftvar bokförda till ca MSEK 1.050,medan det egna kapitalet uppgick till MSEK62. Företaget harobeskattade reserveroch reserverför hantering av låg- och medelaktivtavfall till ett belopp av ca MSEK 1.140. Andelen eget kapitalav detta kan uppskattas till ca MSEK 850.

Ägarnas ansvarför företagensåtaganden beträffandefinansieringenav kärnavfallshanteringenhar berörts i betänkandettill kärntekniklagenSOU 1980:14s. 163. där det. med stöd Vattendomstolens mål som refererats i Nytt Juridiskt Arkiv 1947:124.

av konstateras att;

... Om moderföretagetinte har försäkratsig om att dotterbolagen har tillgångar, som svarar mot kravenpå hantering och förvaringavkämkraftensrestprodukter, och inte heller har tilsett att erforderliga härförställs till förfogandegenom borgensátaganden eller

resurser konsortiaavfal, bör de kunnaavkrävassådana resurseri samband med en eventuell likvidation av bolaget.

Om ett sådant analogt tänkande kan tillämpas.är en relevantfråga sammanhanget.i som emllertid faller utanförramen för vårt utredningsuppdrag.

Sammanfattningsviskan sägas att samtliga tillståndshavareidag saknar egna ekonomiska

för att täcka ett eventuelltunderskott i finansieringssystemet. Därmed kvarstårsom resurser alternativ att ägarna till tillståndshavarnatillskjuterkapitalför att täcka ett underskott i finansieringssystemet. För att kunna bedöma ägarnas ekonomiska möjligheter till detta bör det uppskattas hur mycket medel som erfordrasför att på ett tillfredsställande sätt finansiera avfallshanteringenom reaktorernaintevore i drift.

31 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 261

Kämbränslefondsmredningen

Inriktningavdentill dogsdatoofinamiorndodeleni linomiorinøsayotomnt

Vi definierar underskottet i finansieringssystemetsom skillnaden mellan ansvarsbeloppet. dvs vad det skulle kosta att aweckla kärnkraftsproduktionenidag jmf det finska finansieringssystemet. och de till dags dato fonderade medlen.

Ansvarsbeloppen består dels av gemensamma kostnader i anslutning till avfallshanteringen och direkta kostnader som kan hänvisas till reaktoranläggningarna. Dessutom finns driftskostnader för utnyttjandeav ext transportsystemet. Gemensamma kostnader är slut-

t ex förvar avrivningsavfall, inkapslingsanlåggningen och djupförvaret.samt den del kost-

av naderna för tills vidare upparbetat kärnbränsleavfall.ca 2700 ton uran. Andelen gemensamma kostnader fördelas på tillståndshavarnaberäknas i proportion till anläggningarnas nettoeffekt. En sådan fördelning innebär att Ringhalsstår för 36%. Forsmark för 30%. Oskarshamn för 22% och Barsebäckför 12%av de fasta kostnaderna. Finasieringslagen ger inte några anvisningar för hur kostnaderna skall fördelas mellan de avlallshanteringsskyldiga,utan principen basera sig på deras inbördes överenskommelse. Sålunda är det öppet för de avfallshanteringsskyldigaatt genom en inbördes överenskommelse fördela de gemensamma kostnaderna.

För att kunna uppskatta ansvarsbeloppet måste göra ett antagande om hur mycket av de totala kostnader enligt den senasteavfallshanteringsplanensom avser kostnader för tillsvidare upparbetat avfall. Vårtgrova antagande bygger på att 75% av alla avfallshanteringskostnader är fasta rivning av kärnkraftverk.djupförvar, mellanlagring etc. vilket är ungefärligen samma kostnadsprofil som TVO har. De rörliga kostnaderna antar uppstår i proportion till bränsleförbrukning.

32 PRCE WATERHOUSE

262 SOU 1994: l08

Kâmbränsefondsurredningen Nedan uppskattning ansvarsbeloppet 31.12.1998 Härmed knyter an till det finska

en per systemet.

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

MSEK MSEK MSEK MSEK Totalt kostnader from 1994 14239 14264 10068 6010 Fasta kostnader oberoende av bränslemängd 10679 10698 7551 4507 75% avtot. kostn. upparbetade rörliga 44% 31% 42% 56% kostnader i proportion till bränsleförbr. 1512 Läs 1®Z Q1 Ansvarsbeloppet 12251 11787 8608 5348 Källa:SKLFörslag avgiftertill 1994,bilaga1 För att kvantifieraden finansierade delen avavfallshanteringsutgifternadrar av de fonderade medlen per 31.12.1993:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

finansierad andel av avfallshanteringskosm. 8011 8687 4828 3148 Andel avtotala ansvarsbeloppet 65% 74% 56% 59% Enligt denna uppställning har de avfallshanteringsskyldigafonderat medel för mellan 26 och

2 bör mycket uppskattnlngar.Framställningenhärbyggerpåmycket antaganden.

Beloppet sessom grova grova Förennoggrannareberäkning SKBbör rådfrågas.

33 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 263

Kâmbránselondsutrednngen

44% av ansvarsbeloppet till dags dato. Resten skall täckas med avgifter under återstående driftstid samt realränteintäktermellan nu och sista utbetalningstidpunkten under 2040-talet.

llialaxponaringanför igarnavill att eventuelltunderskotti finansieringen

utgår från de fyra största ägarna av kärnkraftverken. Dessa äger tillsammans ca 93%av aktierna. Vi ställer aktieinnehaveti relation till den ofinansierade delen av de avfallsom tillsvidare producerats av kärnkraftverkenenligt ovan för att en uppskattning ägarnas

av totala riskexponeringen. Det bör påpekas att denna totala riskexponeringenär teoretiskt maximal, eftersom ägandet är diversifieratmellan företagen. Risken år liten t ex för Stockholm Energiatt både Forsmarkoch OKG stängs av.

Mot denna riskexponering skall ställas ägarnas möjlighet till att finansiera underskottet. Aktieinnehavet i tillståndsföretagenfördelar sig för närvarande enligt följande:

Ägare Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

Källa:Årsredovisningar1992meduppdateringStockholmEnergis Gullspångsoch

av löretagsköp Korsnäsav och UddeholmsKraft.

Enligt ovanstående

aktieinnehavfördelas den tills vidare ofinansierade delen av ansvarsbeloppet mellan aktieägarna enligt följande:

Oñnansierade delen av

De övriga minoritetsågarna, SkandinaviskaElverk,SkellefteåKraft. Stora Kraft. och Karlstad kommun, står för MSEK 1184 796 av den finansierade delen.

PRCE WATERHOUSE

264 SOU 1994: 108

Iáärnbränslefondsutredningen

Det finns tre alternativ för ägarnaatt finansieraett dylikt underskott. Antingen med en engångsbetalning till fonden eller. för att täcka eventualitetenför en framtida brist i likhet med det finska finansieringssystemet,med betryggande säkerheterför en periodiserad täckning av underskottet. Den tredje möjlighetenär att göra en reservering i bokföringen för dessa.

Engängsinbetalningenkan aktualiseras regeringen besluter att på en gång inbegära alla

om utgifterför framtida avfallshanteringsåtgärder.

n s alni nd n

En engångsinbetalning till fonden. t ex mot en fordran som efterskänks när avfallshanteringen är fullt finansierad, skulle starkt påverkaägarnas likviditetoch kapitalkostnad, eftersom medlen skulle behöva lån på kapitalmarknaden. Detta i sin tur skulle undergräva

upptas som Soliditeten och de ekonomiska riskerna i företagen.vilket investerarnaskulle sätta ett pris på i form av högre avkastningskrav.

Därför är det sannolikt att en engångsbetalning skullebehöva kombineras med en möjlighet till återlåning medlen jämför det finskafinansieringssystemet. Dessa skulle sedan

av ägarna till investeringaroch låta ägarna bli förvaltareav medlen. Om medlen

användas av förvaltas till ränta överstiger den som fonden kräveruppstår ett överskott i avkast-

en som

kommer ägarna tillgodo. investerarnai ägarföretagenskulle antagligen se ningen som positivt på att risken för ett underskott i finansieringssystemetpå grund av en förtida stängning skulle vara finansierad och därmed minska sitt eget avkastningskrav.

Om återlåningsrätlenkombinerasmed ett krav säkerheterfrån låntagarnaökar kostnaderna uppskattningsvismed ca 0,54% av lånebeloppet.

35 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 265

Iaimbrânslelondsutredningen

äkerh er fra c r ken fr rk

I likhet med Finland kan ett underskott täckas med säkerhetersom successivt ersätts med likvida medel. Kostnaderna för sådana säkerheter, t ex i form av garantier från kreditinstitut eller försäkringsbolag. fastighetsinteckningareller företagsinteckningar varierar beroende på säkerhetens prioritering. Dessutom kan det tillkomma indirekta kostnader med minskningen i säkerheter för den externaupplåning. Följaktligenvarierar kostnadernafrån företag till företag. Dessa kostnader skulle för ägarna kunna uppskattas till följande belopp°z

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

MSEK MSEK MSEK MSEK

Årlig kostnad för att finansiera underskottet i finansieringssystemet 80.0 86,9 48,3 31.5

Denna kostnad skulle naturligtvis minska successivt med fondens uppbyggnad.

De högre kostnaderna för kärnkraftsproduktionenskulle i praktiken öka kontraktsprisetpå kraft så att det skulle skapa utrymmeför tillståndshavarnaatt bekosta dessa ökade kostnader. Detta. tillsammans med det faktum att andelen kärnkraft i den totala energitillförseln är hög och inga alternativaenergikällor för närvarande finns att tillgå, skulle innebära att kärnkraftenskostnader skulle bestämmamarknadspriset på el. i varje tall under en del av året. Därför bör oron över att tillståndshavarnaeller ägarna inte kan täcka dessa ökade kostnader för avtallshanteringensfinansiering inte överskattas. Ökningen i kärnkraftspriset, som överförs på ägarna som ett resultatav att ägarna lämnar säkerheter för att täcka underskottet kan initialt uppskattastill:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

örekWh örekWh örekWh örekWh Ökning priset

av på kraftenfrån kärnkraften 0,35 0,41 0.32 0.38

Denna kostnad skulle successivt minska med fondens uppbyggnad.

3 vårtexempelanvänderl 1%.

Antagenstandardproduktionpå67,2TWhfördelatpådeavtallshanteringsskyldigaFörslagenligt tillavgifter årför

1994,bilaga tabell

36 PRCE WATERHOUSE

266 SOU 1994: 108

Kämbránslefondsutredningen

Det bör noteras att i Finland kräver handels- och industriministeriet fastighetsinteckningar av IVO,medan säkerheternaför TVOsdel består av propriborgensförbindelser med ägarna. De direkta kostnaderna är därmed små: för IVO stämpelskattenpå fastighetsinteckningarna 1.5% engångsbetalning. för TVOssäkerheterutgår ingen avgift. De indirekta kostnaderna för ökade kapitalkostnadervarierarmed företag och går inte att uppskatta..

Reserv i bokförin en för att täck fram avf h nterin stnader.

Före nuvarandekärntekniklags ikraftträdandegjorde de avfallshanteringsskyldigareserveringar i sin bokföring för framtidaåtgärder. En reserv som i förekommande fall skulle vara aktuell skulle täcka underskottet enligt ovan. I praktiken skulle detta vara svårt. eftersom en reservering skulle behöva täckas med kraftprisetsom följaktligen skulle stiga kraftigt för att successivt sjunka i takt med att de fonderade medlen ökar.

5.10 Sammanfattning

l kapitlet har identifierat riskernaför att finansieringssystemet inte skulle täcka framtida kostnaderför kärnavfallshanteringen. Av de tre identifierade riskerna har närmare analyseratden risk valt att kalla avstängningsrisken. Den aktualiserasav en avstängning av en reaktor eller ett verk antingen av politiska. ekonomiskaeller tekniska skäl.

Vi gör en ansats till att kvantifieraden delen avfinansieringssystemet som inte ännu är täckt med avgifter för kärnavfallshanteringen. Detta gör med hjälp av begreppet ansvarsbelopp jfr. finska finansieringssystemet. Vi kommer fram till att de avfallshanteringsskyldiga har finansierat avfallshanteringenmed 25-4496av behovet,resten skall täckas med framtida avgifter och realräntanpå de redan fonderademedlen. Sålundaminskar risken med tiden för att underskott skall uppstå i finansieringssystemet.

Angående tiIlståndshavarnasägarnasekonomiska ställning konstaterar att tillståndshavarna själva inte har resurser att täcka ett underskottmed sitt eget kapital. Därmed kvarstår aktieägartillskotteller, då avstängningen ännu är en eventualitet.ställande av betryggande säkerhetersom alternativ. Kostnaderna för betryggande säkerheterkan uppskattas till 0,54% av det garanterade beloppet, vilket i det senarefallet skulle leda till ökning av de kärnkraftsproducerande kraftpriset med 0,32-0,41örekWh. Detta skulle kunna finansieras med en höjning av kraftpriset. Vi tror inte att avregleringenpå kort sikt. främst med hänsyn till den höga andelen kärnkraftsproducerad till landets totala elförsörjning, ändrar möjligheterna att överförade ökade kostnadernapå konsumenterna.

37 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 267

Kámbränslelondsutredningen

AIAlYS All EFFEKTEI PÅAVBIFTEIFÖRAVFALLSIIAITEBIIGEIOMEI FIISK MODELLIIFÖBS

För att konkretiseraeffekten av en finsk modell i Sverigegör i detta avsnitt en ansats till att beräkna en avgiften för de avfallshanteringsskyldigaför 1994 enligt finska regler. Detta bör närmast ses som ett analytiskt verktyg, då flere av de antaganden gör är grova.

För att beräkna en preliminär avgift för 1994 behövs följande uppgifter per 31.12.1993:

det totala ansvarsbeloppetper 31.12.1994 -

fonderade medel per 31.12.1993 - - totala energiproduktionenper 31.12.1994

den antagna totala energiproduktionenunder fonduppbyggnadstiden 25 år -

den antagna energiproduktionenunder 1994 -

Den preliminära avgiften erhålls som skillnaden mellan fonderade medel per 31.12.1993och fonderingsmålet per 31.12.1994.

Ansvarsbeloppet per 31.12.1994erhåller som en approximation av ansvarabeloppetper 31.12.1993ovan. Fondbehållning per 31.12.1994erhåller enligt avan.

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

MSEK MSEK MSEK MSEK

Ansvarsbeloppet 12251 11787 8608 5348

Fondbehâllningen per 31.12.1993 4240 3100 3780 2200 preliminär

Energiproduktionen för respektivetillståndshavareberäknas enligt följande:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

TWh TWh TWh TWh

Totala energiproduktionen per 31.12.1994: 313 255 211 144 Energiproduktionen under fonduppbyggnadstiden 25 år: 530 530 370 200 Energiproduktionen under 1994: 22.9 21.1 15 8.2

Källa:SKI,Förslagtillavgifterför1994,uppdateringmed1993.samtprognos1994.

38 PRICEWATERHOUSE

268 SOU 1994: 108

Kämbránslefondsutredningen

Fonderingsmålet för 31.12.1994erhållsgenom att multipliceraföregående års ansvarsbelopp med den totala energiproduktionendå och dividera det erhållna beloppet med den totala produktionen under fonduppbyggnadsperioden. Då erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

MSEK MSEK MSEK MSEK

Fonderingsmål per 1994: 7.235 5.671 4.909 3.850

Avgiften för 1994 erhålls helt enkeltsom skillnaden mellan fonderingsmålet per 31.12.1993 och 1994.Sålundaerhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

MSEK MSEK MSEK MSEK

1.630¶Avgift för 1994: 2.995 2.571 1.129

Så här mycket bör alltså fondbehållningen öka under 1994. Från föregående sida erhålller ansvarsbeloppen för de avfallshanterlngsskyldiga. Genom att subtrahera den beräknade fondbehållningen från ansvarsbeloppeterhåller det belopp som skall täckas med säkerheter. För ex. Ringhals del innebär detta att MSEK 5.016 MSEK 12.251-7.235 bör täckas med säkerheter. vilketockså skulle bidra till ökade kostnader för de avfallshanteringsskyldiga.

Då en del av ökningen i fondbehållningen under 1994består av rånteavkastning gör en uppskattning av hur mycket avavgiften skulle betalasav rånteavkastningoch hur mycket skulle de avlallshanteringsskyldigastå för. Vi antar en nominell rånteavkastningpå 7% på de fonderade medlen per 31.12.1993.Då erhåller följande:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

MSEK MSEK MSEK MSEK

Rânteavkasming1994: 297 217 265 154 De avfallshanteringsskyldigas avgift: 2.§9§ 2,555 å 141g Totalt: 2.995 2.571 1.129 1 630

39 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 269

Kámbränslefondsutredningen

Genom att fördela det belopp som de avfallshanteringsskyldigaskall stå för över den producerade mängden energi under 1994erhålls avgiftenper kWh. Sålunda erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

örekWh örekWh örekWh örekWh

Avgift för de avfallshanteringsskyldiga per kWhför 1994: 11.8 11.2 5.8 18.1

Vi ser att underskottet i fondbehållningen jämfört med det finska systemet är betydande. Detta beror på främst på den framtunga fonduppbyggnaden i Finland på grund av att det i Sverige avgifteni redan ingår ett antageträntebidrag till att bekosta avfallshanteringen. Därför är fondbehållningen i dag relativtsett liten jämfört med Finland. Det skulle krävas stora engångsavgifter, uttryckt örekWh mellan 5.5 ochi 18.1 i avgifter från de avfallshanteringsskyldiga under ett år.

Men, låt oss ta nästa steg efter det att under 1994 hämtati fas den svenska fondbehållningen jämfört med den finska. och se hur avgifterna för 1995 skulle utveckla sig. Enligt samma beräkningsprinciper och antaganden som ovanerhåller då följande avgifter fördelade på ränteavkastningenoch de avfallshanteringsskyldiga.

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

MSEK MSEK MSEK MSEK

Ränteavkastning 1995: 506 397 345 268 De avfallshanteringsskyldigas avgift: g Q g 2131 Totalt 529 469 348 240

Vi kan konstateraatt efter justeringen 1994 är avgifterna blygsamma t ex Ringhals 0.1 örekWh och t o m negativa för Barsebäcks del, dvs ränteavkastningenår större än det årliga behovetav tillskott i fondbehållningen.

Avslutningsvis fördelar avgiftspuckeln för 1994på den totala energiproduktionen för perioden från och med 1993 till 25 års drift. Då erhåller följande avgift per kWh:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

örekWh örekWh örekWh örekWh

Engångsavgiftenfördelad på produktion över 25 1.2 0.8 0.5 2.3

40 PRICEWATERHOUSE

270 SOU 1994: 108

Kämbránsefondsutredningen

Sammanfattningsviskan konstateraatt en övergångtill ett finskt system skulle innebära någon form av övergångsperiodisering,eftersom fonduppbyggnaden enligt det svenska systemet är mera baktungt jämfört med det finska. Om systemet skall bringas i fas under en kort tid. t exett som i vårt exempel ovan, blir avgifternaorimligt höga att överföra på konsumenterna. De avfallshanteringsskyldigaskulle underpåföljande år visserligen belastas med mycket låga avgifter. men en så stark fluktuationpå kraftpriset skulle givetvisvara oönskvärt. Vi exemplifieraockså avgifternaom fonduppbyggnaden fördelas över anläggningarnasantagna livslängd. Då blir avgifternaper kWh naturligtvis betydligt lägre. Införandetav ett finskt system skulle följaktligen krävaen övergångstid under vilken den eftersatta fondbehållningen skulle byggas upp.

l detta kapitel gjorde en projicering av det finskasystemet på de avfallshanteringsskyldigai Sverige. l vårt exempel åskådliggörs hur den finska framtunga fonduppbyggnaden skulle orsaka en avgiftspuckel på de svenska avfallshanteringsskyldiga. Under kommande år skulle de å andra sidan kunna tillgodoräkna sig lågaavgifter. En övergång till ett finskt systernskulle, för att fluktuationenpå kraftprisetinte skulle bli våldsamt, behöva göras under en övergångsperiod. För att erhålladen fulla effekten på kostnaderna för de avfallshanteringsskyldigabör hänsyn äventas till ökade kostnader för säkerheter.

41 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 271

Kâmbránsefondsutredningen

GIIAISKIIIG AV SKI: IEIÃIIIIGSMETIIDEI FÖRIOSTIADERIAAV AVFALLSHAITEMIGEI

l detta avsnitt redogör för de beräkningsmetodersom ligger till grund för uppskattning av kostnader för kärnavfallshanteringenligt ñnansieringslagen. Vårutredning syftar till att säkerställa att kostnaderna grundas på genomarbetade underlag samt att Svensk Kärnbränslehantering ABs SKBs interna kontroll medverkar till att eventuella felaktigheter noteras och korrigeras på ett tidigt stadium.

SKB utför en årlig kostnadsberäkning för hanteringav Kärnkraftensradioaktiva restprodukter som för 1994 redovisas i rapporten PLAN 93. Beräkningarna i rapporten granskas av Statens KärnkraftsinspektionSKI varefterden används som grund för beräkning av ett förslag till de avgifter som reaktorinnehavarnaskall betala i enlighet med finansieringslagen. Avgiftsförslaget redovisas för 1994 i SKI Teknisk Förslag till avgifter för år 1994.

rapport - Avgiftens storlek fastställs sedan av regeringen.

Rapporteravseendeavgifterenligt flnanslerlrroslagerr

Kämkraltensslutsteg Plan93 SKItekniskrapport

SKB a SKI Miljö oohnatur

Kostnaderförkärn- Fördagtillavgfter1994 resursdept kraftensradioaktiva produkter

7.1 Metod

Vi har utfört granskningen främst genom intervjuer med de personer inom SKB och SKI som framställer och granskar beräkningarnaav kostnaderna för kärnkraftens radioaktiva restprodukter se referenser. För att säkerställaen korrekt bearbetning av materialet har genom stickprov kontrolleratflödet av grunddata till PLAN94. Dessa kontroller omfattar inte de beräkningar av kalkylkostnadersom utförs av konsulter eller de beräkningarsom utförs i datorsystemet BECOSTutan har koncentrerats till att säkerställaatt korrekt material används som indata i dessa beräkningar.

Vi har i vår rapport även tagit hänsyn till granskningsmoment som utförs utanför SKB främst av SKl för att därmed avspeglaett vidare perspektiv. Granskningen har begränsats till att omfatta enbart beräkningen av kostnader och omfattar inte beräkningen av avgifter.

42 PRCE WATERHOUSE

272 SOU 1994: 108

Kåmbränslefondsutredningen 7.2 SKI: lrostrrodulnrilrninuar Datainsamling Grunddataför SKBs kostnadsberäkningar utgörs avtre huvudgrupper: SKBs budget och Iångtidsprognos. särskilda utredningarsamt kalkyler.

SKB:bsundsbuimingar

m..., SK8sbudge Särskilda Kama Långüdsørognos utredningar Minimum EwingMN ggg .;ng

humana çåowm..., ygw Mm;

cuteair sma I | | Extrariskpåslag-FUD Extrariskoåslag

Fordelningskosmadperägare Avgihsberäkrüng Rappomramsiallring

Plan 1994

SKBs budget och Iångtidsprognos

43 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 273

Kämbrânseondsurredningen

Kostnader för SKBs administration, FUD forskning. utveckling, demonstration och övriga åtgärder, transportsystemet,SFR-driftlågaktivt avfall och CLAB-drift mellanlagring baserar sig på SKBs budget och långtidsprognos. Uppgifterna hämtas från budgeten och konteras i enlighet med kostnadsberäkningens kontoplan se bil 1. Kostnadersom inträffar efter SKBs långtidsprognos utgång förlängs med nuvarande belopp eller uppskattas. Kostnaderna för FUD baserarsig på FUD-programmetsom fastställs med tre års mellanrum och ingår i SKBs budget. Inriktningenav FUD-programmet har granskatsav SKl och fastställs av regeringen.

Särskilda utredningar

Kostnader för rivningav kärnkraftverken.avställningsdrift,reinvesteringav CLAB och SFR 3 baserar sig på särskilda utredningar. För närvarandepågår en utredning av totala rivningskostnader. Som referensanlâggningför rivning av kokvattenreaktorerhar Oskarshamn 3 03 använts. För att utföradenna utredning har projektgruppen fått tillgång till de databaser som innehåller uppgifter om byggnationen av03. Databaserna ägs av Oskarshamns Kraftgrupp samt avASEA Stal. Databasernainnehåller a materialmängder för uppbyggnaden av 03. För att kvantifierarivningsarbetet har arbetsmoment identifierats som innehåller kostnader för arbetstid samt verktygsåtgångsom krävs för rivningsarbetet. Detta ger möjlighet att prissätta arbetsinsatsen baserat på internpris för personal på Ringhals samt identifiera övriga kostnader. Här utöver sker klassificering avrivningsavfall i aktivt och inaktivt avfall vilket möjliggör dimensionering av olika typer av slutförvar. Till sin hjälp har gruppen en referensgruppfrån ägarna, konsulter med erfarenhetav rivningsarbeten och ABB Atom som tidigare har byggt kokvattenreaktorer. Samtligaresultat av ABB Atoms studier rimlighetsbedöms av teknikerfrån Oskarshamn

Kostnadsberälailng för rlvnlngskostnader Oskarshamn 3

Databaser m-t-- Materialmängden

Arbetsprocedur a Tidsåtgång

Prissättning KK Kostnad

44 PFtCE WATERHOUSE

274 SOU 1994: 108

Kämbränsefondsutredningen

Kalmler

Till grund för byggnads- och processkalkyler för inkapslingsstation och djupförvar ligge kraftverksbolagens uppgifter om framtida avfallsprognoser. Dessa uppgifter rimlighetsbedöms av SKB baseratpå föregående års uppgifter samt årets förväntade produktion. Mängden utbränt uran beräknas av SKBoch utgör sedan förutsättningen för dimensionering och layoutav inkapslingsstation och djupförvar. Dimensioneringen och layouten beräknas av konsulterfrånVBB Viak. Resultatetav deras arbete utgör förutsättningar för byggnads- och processkalkyler.

Kalkylerna upprättasårligen av konsulterfrån NCC byggnadskalkyl och ABB system- och processkalkyler. De förutsättningarsom utgör grunden för kalkylernadiskuteras mellan SKB och konsulterna innan beräkningarnapåbörjas. Kalkylkostnaderna beräknas genom prissättning av de volymersom definierats i samband med dimensioneringen av inkapslingsstation och djupförvar. Priserna är konsulternas egna offertpriser priser som används vid liknande byggprojekt och som tidigare indexerade byggpriser. Slutprodukten av konsulternas arbete är en datafil som innehållerkonto. kostnad och årtal som kostnaden förväntas inträffasamt skriftliga underlag på beräkningarna. Efter avlämnande av kalkylerna håller SKB ett uppföljningsmöte med konsulternadär resultatet diskuteras. På de kalkylerade kostnaderna lägger SKBett osäkerhetspåslagsom skall täcka oförutsedda kostnader diskuteras nedan.

Bearbetning

Bearbetning avgrunddata sker i datorprogrammetBECOSTsom utvecklades för fem sedan avErgodata. Innan bearbetningensker kontrollerarSKB samtliga uppgifter för att säkerställaatt indata till systemet är riktigt. Bearbetningen börjar med att samtliga belopp från tidigare indexuppräknas. Därefterersätts de belopp som tillkommer eller har ändrats under året med nya värden. I BECOSTsker sedan nuvärdeberäkning, avgiftsberäkningför internt bruk i och med att SKB inte föreslår avgifter utan endast beräknar kostnader och uppdelning av kostnadernaper ägare. När samtliga kostnader är beräknade analyserarSKB resultatet jämfört med tidigare år. Eventuellafelaktigheter korrigeras och beräkningen skerpå nytt. När SKB är färdiga med denna analys utförs motsvarande analys i SKBstekniska delegation där ägarna av SKB finns representerade. Denna analys dokumenteras i ett PM.

BECOSTkörs på en Unixdator hos servicebyrånKRAB i Stockholm. Sedantre tillbaka sker lagring av data i årliga databaser istället för som tidigare då data från samtliga lagrades l samma databas. Detta medfören bättre överblick över historiska data. Behörigheten till BECOSTär begränsadtill en person på SKB och ligger skyddat med lösenord.

45 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 275

Iáåmbränslefondsutredningen

erin

De kostnader som beräknats i BECOSTredovisas i rapporten Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. I denna rapport kommenteras de tekniska förutsättningar som kalkylarbetet grundar sig på och de förändringarsom vidtagits i åretsberäkningar jämfört med tidigare år.

E l. l ntlono

Rapporten med kostnadsberäkningarnadelges SKIsom granskar denna. SKIs granskning resulterar ofta i att ytterligareuppgifter begärs från SKB för att kompletterarapporten. SKI beräknar ett förslag till avgifter för ägarnabaserat på SKBs kostnadsberäkningoch förväntad elproduktion. SKI redovisar förslaget till avgifter i SKI Teknisk Förslag till avgifter för

rapport -

XX som tillsånds Miljö- och naturresursdepartementet.

Admgang

För närvarande finns inga speciella krav ställda på SKB om arkiveringsreglerför underlagen till den kostnadsplan som SKB upprättar. Underlag till kalkylernafinns lagrade hos de konsultersom utför beräkningarna. Eftersom SKB och konsulterna saknar speciella arkiveringskrav för dessa uppgifter gäller deras ordinarie arkiveringsrutiner. För SKB år denna tid inte utredd än men materialfrån samtliga beråkningsårfinns för närvarande bevarat.

46 PRICEWATERHOUSE

276 SOU 1994: 108

Kâmbrânsefondsutredningen 7.3 Beskrivningochanalysavlontrollcyntømctkringlroctnaihborikninuarna Kontrollsystemet kan delas upp i två delar; intern kontroll inom SKB och SKIs kontrollfunktion. Den interna kontrollen redovisar nedan per huvudgrupp av grunddata: SKBs budget och Iångtidsprognos. särskilda utredningar och kalkyler.Se bilden nedan.

PLAN 94: lrontrollsystem

SKBs budget Särskilda Kalkyl Långtidsprognos Utredningar

Gansskningg;iåsråeess förutsättningarPLAN94

:skämma -

:msk:

stallelseFUD yout Redowsnmg. . SK; . Kalm Extrariskpålägg-PLAN94

secosr

Analystekniskadelegationen AnalysSKB

Plan 1994

l

Granskning SKI

47 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 277

KåmbránseIondsutrednngen

SKBs budget och långtidsprognosupprättas årligen i november. Jämförelser mellan budget och utfall sker kvartalsvis i samband med reglering av betalningsflöden mellan SKB och reaktorägarna. Den regelbundna uppföljningen medför att verkligt kostnadsutfall avspeglas i budgeten och kontrollenöver dessa kostnader bedöms därmed som god.

Kostnader för FUD grundar sig på SKBs FUD-program som fastställs med tre års mellanrum. Inriktningen i FUD-programmet granskas av SKI, skickas på remiss till berörda instanser och fastställs av regeringen. Någon direkt granskning av kostnaderna för FUD-programmet sker dock inte. l och med den öppna redovisning som SKBger bör en sådan granskning kunna utföras av SKl.

Särskilda utredningar av ext rivning avkärnkraftverkenutförs med i medeltal fem års mellanrum. Resultatetav dessa utredningar meddelas SKBs tekniska delegation som består av företrädarefrån ägarna. En kopia av rapporten skickas äventill SKI. Genomgången med referensgruppen innebär en praktisk förankring av utredningsresultaten. SKI har även möjlighet att kommentera utredningenoch komma med synpunkter. Dettainnebär ett rimligt kontrollsystem för dessa utredningar.

De uppgifter som utgör förutsättningar för kalkylberäkningarnaanalyserasav SKB innan de används vilket innebär att kvalitetenpå dessa data säkerställs.

Övriga förutsättningar beslutas avSKB innan kalkylarbetetpåbörjas. I och med att SKB beräknar kostnader för händelsersom endast finns i simuleringsstadiet krävsen mängd antaganden för att möjliggöra dessa beräkningar. Förändringar i dessa antaganden grundar sig antingen på studier. nya forskningsrön enligt FUD-planensom är godkänd avSKBs styrelse eller regeringen ställningstaganden. Kontrollen över de förändringar som inkluderas i planen utgörs av att de redovisas öppet i den plan som överlämnastill SKI för granskning. SKI bedömer om de förändringar som medtagits är rimliga men begär i vissa fall kompletterande beräkningar för att göra en jämförelse med tidigare möjlig.

Kalkyler utarbetas av konsulter till SKB. De konsulter som anlitas har lång erfarenhetav dessa beräkningar eftersom de har utfört dem för SKBs räkning under ett flertal år. Samtliga förutsättningar diskuteras med konsulterna innan kalkylarbetetpåbörjas. Någon kunskap om hur konsulternasarbete utförs finns däremot inte inom SKB vilket kan leda till en begränsning i möjligheten att rimlighetsbedöma resultaten avdessa beräkningar. En ökad förståelseav konsulternas beräkningar medför större möjlighet att påverkaderas metoder samt upptäcka eventuellafelaktigheter i beräkningarna. l samband med avlämnandeav beräkningar sker ett slutmöte där resultatendiskuteras men SKBförlitar sig till stor del på konsulternaskontrollsystem vilka inte har utvärderatsav SKB.

Det riskpåslag som läggs till kalkyleradekostnader för slutförvar redovisasöversiktligt i PLAN 94 och kan därmed rimlighetsbedömas av SKl.

48 PRICEWATERHOUSE

278 SOU 1994: 108

Iümbrânslefondsmredningen

7.4 Beskrivningull analys aaikarliataaatauanlanav

b

Kostnadskalkylernasom SKB presenterarsom underlag för avfallshanteringsavgifterna innehåller säkerhetsmarginalerlör oförutsedda kostnader och kostnadsökningar. Säkerhetsmarginalernaberäknassom påslag till kostnadsberäkningarna.

SKB användertvå typer av riskpåslag ett konventionelltpåslag och ett påslag för

osäkerheterkring mängd-, á- pris- och layout.

Det konventionellapåslaget räknas för kostnaderna i verksamhetensamt för anläggningar i drift som SKB har erfarenhetavoch kostnaderna kan därför förutses med god tillförlitlighet. Det innebär att påslaget för dessa objekt är litet. Utgifter för anläggningar ligger i framtiden. Underlagen till kostnadsberäkningarför dessa är a ritningar, personal- och utrustningsförteckningar. Påslagetför dessa är högre och bedöms objektvis med hänsyn till anläggningens komplexitet och detaljgraden i arbetet. Det konventionellapåslaget varierar mellan 5-3086per objekt.

Det extrapåslaget uppskattas för osäkerhetervad beträffar förutsättningar och antaganden kring t ex kapselval, lokalisering och utformning av djupförvaret. Dessa har SKB i dagens läge begränsade möjligheteratt påverka på grund av att beslut inte fattatsom utformning och systemval. Med tiden minskar dessa osäkerheter och därmed blir påslagen lägre. Påslagen varierar för närvarandemellan 15-2036.

De totala påslagen för osäkerhet varierar mellan 5-4996per anläggningar och system. medelvärdet fördelat på samtliga objekt är 27%

i r dömnin arom me n

Det har riktats viss kritik frånSKI mot SKBs behandlingav osäkerhetspåslagen. Denna har gällt framförallt beräkningenav det extrapåslaget för det stegvisa djupförvaret och de metodoch systemval för vilka beslut inte ännu fattats. Vidarehar Svensklngenjörstjänst AB påpekat att man inte i tillräcklig grad anlyserat de olika komponenterna i osåkerhetspåslaget. Detta bör göras för att kunna erhållaen orsak och verkan förhållande i riskanalysen. De påpekar också att eftersom fullskaleförsök inte genomförts avdylika anläggningar finns det en ytterligare riskfaktorersom bör tas hänsyn till i beräkningarna SKI förslag till avgiften 1994 s.17.

I lE. a l

En viss bekräftelseom osäkerhetspåslagensrimlighet kan nås med en jämförelse av hur dessa har beaktats av Industrins Kraft TVO som har motsvarande avfallshanteringsskyldighet och liknande anläggningar och systernför djupförvaret i Finland.

49 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 279

Kâmbränslefondsutredningen

TVOredovisarårligen en avfallshanteringsplantill handels- och industriministeriet över de totala utgifterna för avfallshanteringen. I den planen ingåräven påslag för osäkerhet. Påslaget är beräknat objektvis i likhet med Sverige. Ingen explicit skillnad mellan normalt påslag och extrapåslag används, däremot ingår det en beskrivningavvad osäkerhetspåslaget avser i avfallshanteringsplanen. Påslagetvarierar mellan 10-30%per anläggning och system. med ett genomsnittpå 19%. Stapeldiagrammet nedan redovisaren jämförelse mellan osäkerhetspåslageni länderna per kostnadsslag.

Man bör förhålla sig till en dylik jämförelse mellan länderna med en viss reseNation. eftersom riskpåslaget beräknas med hänsyn till den konservatism som använts i själva kostnadsberäkningen. l kärnenergilagenstadgas att osäkerhetsfaktorernaskall minskas genom att beloppet fastställs enligt den övre gränsen hos kostnadernas variationsbredd. Från TVOs håll framhävs också, inte helt överraskande.att beräkningarna är konservativa. Huruvida de finska beräkningarna är mer eller mindre konservativaän de svenskagår inte att bedöma inom ramen för denna studie, men en viss vägledning går att från den tidigare refererade kostnadsstudien av inkapslingsanläggningav lVO. l denna fann man att de finska uppskattningarna om kostnaderna för investeringenvarlägre medan driften var högre. Sammanlagt awek kostnaderna inte avsevärt. Det bör påpekas att handels- och industriministerietsom granskar osäkerhetspåslagenhar begärt en översynav påslagen.

.länlürolse mellanländernaavpåslagetför osäkerhet

.

wpødmg ba

gâwümwwü

KallaSKBPlan lndumhs93, KraftAvfdlmlltalngmhn

50 PRICEWATERHOUSE

280 SOU 1994: 108

lcâmbränsefondsutrednngen

7.5 Sammanfattning

l enlighet med finansieringslagen har reaktorägarnaansvarför att ta hand om radioaktivt avfall på ett säkert sätt. I strävanatt framtida generationer inte skall belastas med kostnader för avfallshanteringenutgör kostnadsberäkningarframtagna av SKB en viktig del. Vi har i denna utredning undersökt om SKBsinterna kontroll fungerar tillfredsställande med mål att felaktigheter upptäcks och korrigerassamt att osåkerheterredovisas öppet för granskande och beslutande myndigheter. har som ett resultatav vår utredning inte funnit några väsentliga briste i den interna kontrollen. De områden vill lyfta fram berör möjlighet att bedöma kvalitetenpå arbete utfört avkonsulter till SKB. arkiveringav underliggande dokumentation och analys avosäkerhetspåslagi kommande planrapporter.

I arbetet för kalkyleringav kostnader för inkapslingsstation och slutförvar deltar konsulter. Konsulterna är erfarna inom området och utför arbetet i enlighet med tidigare år. Inom SKB finns endast en begränsad kunskap om de metoder konsulterna användersamt det interna kontrollsystemsom minimerar risken för felaktigheter i konsulternas arbete. En ökad kunskap om konsulternasmetoder medför ökad möjlighet att påverkadessa och att rimlighetsbedöma resultatetav deras arbete.

För närvarande saknas regler för arkiveringav det materialsom leder fram till beräkningarna av kostnader för Kärnkraftensradioaktivarestprodukter. Föratt möjliggöra granskning av dessa beräkningar i efterhand bör det säkerställasatt tillräckligt detaljeratgrundmaterial finns bevarat. Med tanke på det långa tidsperspektiv som kostnadsberäkningarna täcker bör ett beslut som reglerar arkiveringsbehov,- ansvar och -tider utarbetas.

Om utgiftsberäkningarna i Finland är mer konservativaän Sverigei kan detta kompenseras med ett lägre riskpåslag. I annatfall innehållerden svenska metoden en större marginal för osäkerheterna i beräkningarna. I Finland redovisas grunderna för osäkerheternaöppet varje år i avfallshanteringsplanenper anläggning och system. Ensådan öppen redovisningav SKB till SKI har tills vidare saknats. Dettakan delvis även förklara den skepsis som riktats mot påslagen Sverige.i

De extraosäkerhetspåslagenkan analyseraspå ett mer metodiskt sätt, så som SK| redan förslagit. Vi uppmuntrar det initiativsom SKI tagit till en mer förfinad bedömning av osäkerhetspâslaget i kommande planrapporter.

Stockholm den 28 februari 1994

teT orate Finance an E Treffne

l

51 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 281

KámbIänsefondsutredningen

IÃLLSKRIFTER

lltredninuer,Betinlrenden,etc

Avfall. Aweckling. Avkastning kassahållningi kärnavfallsfonden.RRVF 1993:30

- Finansiering av kärnkraftens restkostnader.SOU 1980:14 Lagsamling om kärnkraftsområdet,StatensTryckericentral, Helsingfors, 1993 Proposition till Kärnenergilagen.Helsingfors.1985 Översyn av lagstiftningenpå kärnenergiområdet,SOU 1991:95

Rapporterochpromemorior

Avfallshanteringsplanför 1993. IndustrinsKraft. Helsingfors Avtallshanteringsplanför 1994 preliminär. Industrins Kraft. Helsingfors Kostnader för kärnkraftensradioaktivarestprodukter med bilagor, SKB, Juni 1993 SKB Verksamheten 1992 SKB PMAnläggningar 893 SKB PMAnläggningar 1193 SKB PMAnläggningar 1493 SKB PMAnläggningar 1893 SKB PMAnläggningar 2093 SKI Tekniska rapport 93:38, Förslag till avgifterför 1994 SKI Tekniska rapport 93:34. Dialog projektet,Aktörsgruppens slutrapport SKI Tekniska rapport 93:26.Encapsulation station cost estimate

Årererlovieninger

Forsmarks Kraftgrupp, 1992 lmatranVoima, 1992 Industrins Kraft. 1992 Oskarshamns KraftgruppAB, 1992 Stockholm Energi, 1992 Sydkraft, 1992 SydsvenskaVärmekraft, 1992 Vattenfall. 1992

Broschyrer

Diversebroschyrer om avfallshanteringssystemeni Finlandoch Sverige. Upphovsmän: SKl, SKN, SKB. StatensKärnbränslefond.lmatranVoima, Industrins Kraft Ab.

52 PRICEWATERHOUSE

282 SOU 1994: 108

lürnbránslefondsutredningen

Intervjuer

Eriksson,Månen, Ekonomidirektör, Statens Kärnkraftinspektion,Stockholm Forsström, Hans, Teknisk Direktör. Svensk KärnbränslehanteringAB. Stockholm Maria Wikström, Civilingenjör, Svensk KärnbränslehanteringAB, Stockholm

Tolufonintorvjuor

Bergman, Per. Kammarrättsassessor.Miljö- och Naturresursdepartementet,Stockholm Hovi, Margit, Energisektionen.Handels- och lndustriministeriet, Helsingfors Palmu, Jussi, Forskningschef, Kärnavfallshantering.lmatran Voima IVO, Helsingfors Ryhänen. Veijo, Avdelningschef, Industrins Kraft TVO, Helsingfors Vilkamo, Sirkka,Överinspektor. StatensStrålsäkerhetscentral.Helsingfors Övriga. experterinom området.

53 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 283

BILAGA 1

Karnkraftsoperatorerna | Sverige

rKvwL9aoso7

Produktion under 1992 100 % ü Ringhals 20-6 TWh Vattenfall S

100 %

Barsebäck 55 TWh Sydkratt P

Forsmarks 217 TWh Kraftgrupp

174.5% |

25.5 .A

vanemau Mellansvensk s Kraftgrupp

° % 49.4 19.1 °.

Värmlands Stockholm Gullspångs kraft Sydkraft Korsnas. - Energi Km Forsmarks S P P S delägarna T l S P P SkellefteåKraft40.1°.,StoraKraft37.0°., Karlstadkommun12.3 Uddeholm:V., KraftDistribution10.6°.

Oskarshamn 12.9 TWh OKG

6.25 8 %l 7.5 %] 49.5 5 10 13.75 Bákab Stora Varmlandskraft. Skandinaviska. . Stockholm Gmlspámg S dkry a Ener .g| K nra OKG-delagama- Elverk Energ. P P P S T_____l rlstadkommun26°.,Uddeholm:Kraft74 S P

P Privatägt S Statligt eller kommunalt ägt

sou 1994: 108 285 Bilaga 8

8 Bilaga

Rapport från

ÅF-Energikonsult

286 SOU 1994: 108

BEDÖMNING AV

SKBs KOSTNADSUPPSKATTNINGAR

OCH KALKYLMETODIK

Underlagsrapport

till

KARNBRANSLEFONDSUTREDNINGEN

1994-02-24 ÅF-ENERGIKONSULT STOCKHOLM AB CEPRO AB

SOU 1994: l08 287

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Sammanfattning

1 Inledning

2 Allmänna förutsättningar 2.1 Det övergripande syftet 2.2 Hur skiljer sig denna kalkylsituation från

vanliga industriinvesteringar

3 Myndigheternas krav på kämkraftindustrin

4 Anläggningar och system 11

5 Kostnader 13 5.1 §KBs kostnadsuppskattningar 13 5.2 Övergripande synpunkter SKBs kostnadsberäkningar 18 5.3 Internationell kostnadsjämförelse 22

6 Allmänt om metodik vid kalkylering av större 28

infrastruktur- eller industriinvesteringar 6.1 Traditionella kalkyler 28 6.2 Den traditionella kalkylens brister 28 6.3 Generell svårighet oavsett kalkylmetod 29 6.4 Osäkerheter generellt 29 6.5 Hur gör andra 31 6.6 Alternativ metod för att kalkylera under 31

osäkra förutsättningar 6.7 Successiv kalkylering 32 6.8 Nuvärdeskalkyl 35

7 SKBs kalkylmetod 37 7.1 SKBs angreppssätt 37 7.2 Exempel övergripande osäkerheter av system- 41

eller omvärldskaraktär i SKBs kalkyl 7.3 SKBs tidsplan 44

8 Slutsatser 46

Referenser 49

Bilaga: Uppdragsformulering

288 SOU 1994: 108

Sammanfattning

Kämtekniklagen kräver att kämkraftverkens ägare vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå målet, att ett säkert sätt ta hand om alla radioaktiva restprodukter som uppkommer vid de svenska kärnkraftverken. Ägarna till de svenska kärnkraftverken har uppdragit SKB att genomföra de åtgärder som behövs.

Att beräkna kostnaderna för att riva Sveriges kärnkraftverk och hantera kämavfallet svår och unik uppgift jämfört med många infrastruktur- eller

är en industriinvesteringar. Det finns stora osäkerheter av system- och omvärldskaraktär.

SKB har i princip utfört traditionell kalkyl, dvs osäkerheter hanteras

en

procentuella påslag. SKB arbetar med ett normalt påslag för osäkerhet genom och onoggrannhet i beräkningarna för specificerade tekniska lösningar. Vidare används ett s k extra påslag för osäkerheter av systemtyp och av övergripande karaktär. Genom dessa båda kan den traditionella kalkylen sägas ha kvaliñcerats och anpassats till existensen av övergripande osäkerheter kring framtida systemutformning.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs mycket omfattande beräkning av baskostnadema, dvs kostnaderna exklusive påslag. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept. Vår uppfattning är att de metoder för kostnadsgranskning

valt koncept beskrivits av SKB och SKI är tillfredsställande. av som

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. Möjligen förefaller det att rivningskostnadema uppskattas bli högre i

som Storbritannien och Tyskland än i Sverige. Kostnadsbedömningama för omhändertagande av avfall ger likartade resultat i Sverige och Finland.

De SKB valda nivåerna normala påslag är i nivå med de som andra

av investerare använder sig av för specificerade tekniska lösningar.

Konstaterandet att kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna är väl beräknadeuppskattade. Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar

rätt koncept Hur säkert är det att det beskrivna systemet är det som man slutligen kommer att utföras Vilka förändringar kan komma att ske

Kravet allsidighet och alternativ under avsevärd tid medför att de konceptuella förändringarna kan komma att bli omfattande. Idag gjorda kostnads- och osäkerhetsbedömningar kan inte med automatik appliceras nya koncept.

SOU 1994: 108 289

3 Vår bedömning är att nedan föreslagna åtgärderförändringar successivt skulle leda till en ökad kunskap om osäkerheter, samband mellan olika kalkylposter och därmed säkrare kostnadsbedömningar.

SKBs kalkylmetod skulle kunna kompletteras med en strukturerad metod

enligt principen uppifrån och ned för hantering osäkerheter och beroenden

av mellan olika kalkylposter. En möjlig metod är till exempel den s k successiva kalkylmetoden.

En sådan kalkyl bör förnyas periodiskt. Kalkylen beskriver alltid läget baserat kunskapen vid kalkyltillfallet. I takt med ökande kunskap blir kalkylprecisionen bättre och bättre och projektreserven för oförutsedda händelserkostnader kommer därmed att kunna minskas.

Kalkylen kan utnyttjas som ett medel och ett stöd för projektledare och delprojektledare att identifiera och bearbeta teknik- och tidsberoenden mellan olika delprojekt.

Ett första steg i denna riktning skulle kunna vara att för de viktigaste kalkylparametrama istället göra känslighetsanalyser. Företrädare för SKB har uppgivit att SKB överväger att göra detta i PLAN 94.

Inom vårt uppdrag är det inte möjligt att verifiera SKBs totala kalkylresultat. Vi har anvisat ett möjligt angreppssätt för att öka kalkylprecision. Den anvisade metoden förutsätter medverkan av personer med grundliga kunskaper inom ämnesområdet.

l0 14-1030

290 SOU 1994: 108

1¶Inledning

På uppdrag av Kämbränslefondsutredningen har ÅF-Energikonsult Stockholm AB och CEPRO AB isamarbete genomfört en översiktlig analys av Svensk Kärnbränslehantering AB:s SKB Beräkningar av kostnaderna för kärnkraftens radioaktiva restprodukter.

Syftet med uppdraget att bedöma SKBs uppskattningar av kostnaderna för

var hantering av kämavfall samt rivning av kärnkraftverken basis av granskning

kalkylmetoder och analogier med andra jämförbara projekt. Utgångsmateav rialet har varit SKBs PLAN 92 och PLAN 93 med bilagor samt SKIs förslag till avgifter för 1993 och 1994 tekniska rapporter 92:23 respektive 93:38. Intervjuer har genomförts med företrädare för SKB och SKI. Kompletterande underlagsmaterial har samlats in.

Huvuddelen uppdraget har genomförts civilingenjörerna Hans Åkesson,

av av ÅF -Energikonsult Stockholm AB och Björn Svedemar, CEPRO AB. I projekt-

Håkan Sjödin, ÅFgruppen har även civilingenjörerna Lundberg och Janne Energikonsult Stockholm AB ingått.

SOU 1994: 108 291

2¶Allmänna förutsättningar

2.1 Det övergripande syftet

Vår tolkning av den del av SKBs verksamhet som redovisas i PLAN 93 och kalkylen är att syftet är:

att redovisa en genomförbar metod för rivning av kärnkraftverken och .

omhändertagande av rivningsavfall och använt kämbränsle

att verifiera metoden o

att redovisa en realistisk, genomförbar och acceptabel tidsplan för genom- .

förandet

att avsätta tillräckligt med pengar för investering och drift av anläggningarna.

.

Ambitionen är att avgiften skall vara så korrekt som möjligt, varken för hög eller för låg. Några viktiga randvillkor är säkerheten och funktionen under extremt lång tid. Efter avslutande förslutning av deponeringstunnlar och återfyllning av transporttunnlar och schakt har kämkraftindustrin uppfyllt sina åtaganden och samhället övertar ansvaret. Fonderade medel är inte avsedda att täcka mycket osannolika händelser.

Vår analys och slutsatser nedan bygger att ovanstående tolkning är korrekt.

Ett delmål för FUD-programmet, utöver tekniska lösningar, säkerhet etc, torde vara att hitta vägar för kostnadseffektivisering av investeringarna. Ett kompletterande syfte med kalkylen skulle därför kunna vara att identifiera och rangordna möjliga kostnadsbesparingar. De viktigaste områdena att identifiera, ur ekonomisk synpunkt, är:

de största kostnadsposterna med potential för kostnadssänkningar 0

de osäkerheter som har störst inverkan kalkylprecisionen 0

2.2 Hur skiljer sig denna kalkylsituation från vanliga industri-

investeringar

Uppgiften att riva kämkraftsverken och omhänderta rivningsavfall och använt kämbränsle skiljer sig ett antal väsentliga punkter från vanlig

en industriinvestering. Nedan redovisas några olikheter.

292 SOU 1994: 108

Hur skiljer sig dennakalkylsituntion från vanliga industriinvesteringar

Parameter SKB: kalkylsituation Vanlig industriinvestering

Syftet medkalkylen Fonderapengarför framtida Fattainvesteringsbeslut

investeringochdrift.

Anläggnin enspro- Kunskapenoch detekniska Teknisk lösningär normalt cessensut ormning lösningarnautvecklasföräd- kändvid tidpunktenför inves-

las fortlöpandebl a enom teringsbeslutet. FUD-pro ammet. en slutliga ut onnningenkommeratt bestämmasav en mängdbeslutsomfattats successivt.

Möjli etatt korrigera N möjli et varje före Småmöjligheteratt korrigera kalky en 2 10me hänsyntill ut- efter investeringsbeslut

vecklingenbådevad avser

fondavkastningoch kun-

skapsteknikläget.Efter 2010

ingenmöjlighetatt korrige-

ra. Be änsadmöjlighet till

större orrigerin arde sista

årenföre 201

. Kalkylperiod Ca 60 vår förståelseår Varierar stortmedtypenav

att efterförslutnin avdup- investering.intervalletår ca förvaretomkrin 206 0,1-25 år. l övredelenav harSKB uppfyl sinat åta- intervallet erkraftverk och gandenochsamhälletöver- oljegasproje taransvaret.

Anlä ingensdrifts- Försjälva rocessanlägg- Avsevårtkortaretidshorisont.

Anläggningens år.

ningen reinvesteringar För rocessindustri10-20 mindreeller lika medca60 För aftverkupptill 40år. i år. För djupförvaretupptill vissafall t ex Vattenkraftverk 100000år. upptill 60år.

för projektets Kriterier avtypenDen Beslutaddriftsättningstidpunkt

Styrande

splan generationsomharnyttan och behovetavatt minimera

skaocksåta ansvaret. räntekostnademakapitalbind-

ningenföre driftsättningen.

Mängdtyp avintres- Projektetfår storpolitisk Beslutetfattasi enmindre senter ochmassmedia]uppmärk- grupp,ofta företagetslednings-

samhet. gruppeller styrelse.

Anläggningenoch den Unik process.Förstasyste- Referensanläggningarfinns industriellaprocessen meti världen. oftastnågonstans.

Möjlighet att kontrol- Normalkontroll och fel- Kontroll och felavhjâlpningär leraanläggningens avhjälpningav självapro- endel avnormaldrift och funktion och attkorri- cessanläggninen.Efter underhåll. geraev fel. förslutning äler i princip

krav no lfel, dvs kon-

troll ochfelavhjälpningär

inte möjlig.

M ,ndighets- och Ännu fastställda.Kommer Är normaltkändanärinvestesä rhetskrav att fastställassenare.Kost- ringsbeslutetfattas.Kostnader-

naderna kända. na för att uppf lla kravenär

inräknadei ka kylen.

SOU 1994: 108 293

3 Myndigheternas krav på kärnkraftindustrin

I det här kapitlet ges en bakgrund till de krav som myndigheterna ställer kämkraftsindustrin.

Svensk Kämbränslehantering AB, SKB, har till uppgift att ta hand om Sveriges radioaktiva avfall.

Kämtekniklagen kräver att kämkraftverkens ägare vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå målet, att ett säkert sätt ta hand om alla radioaktiva restprodukter uppkommer vid de svenska kärnkraftverken. Ägarna till de svenska

som kärnkraftverken har uppdragit SKB att genomföra de åtgärder som behövs.

Lagen om kärnteknisk verksamhet SFS 1984:3 föreskriver att ett program skall upprättas för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamheten och de övriga åtgärder som behövs för att ett säkert sätt hantera och slutförvara det radioaktiva avfallet m m från kärnkraftverken.

Det har inte ingått i vårt uppdrag att specificera myndigheternas krav kämkraftsindustrin. Det har dock bedömts som meningsfullt att ge en bakgrund och beskrivning av hur i första hand SKB har uppfattat sin uppgift och vilka krav som ställts dem.

Följande allmänna riktlinjer återgavs redan i SKBs FoU-program 1986:

De radioaktiva restprodukterna skall omhändertas i Sverige. .

Det använda kämbränslet skall mellanlagras och slutförvaras utan uppo

arbetning.

Tekniska system och anläggningar skall uppfylla högt ställda krav 0

säkerhet och strålskydd samt tillgodose svenska myndighetskrav.

Systemen för avfallshantering skall utformas så att kraven kontroll av 0

klyvbart material kan tillgodoses.

Avfallsfrågan skall till alla väsentliga delar lösas av den generation som .

utnyttjar elproduktionen från kärnkraftverken.

Beslut om den definitiva utformningen av slutförvaret för använt kämbränsle

o

skall fattas först omkring 2000 för att kunna baseras ett brett kunskapsunderlag.

294 SOU 1994: 108

Erforderliga tekniska lösningar skall utarbetas inom landet samtidigt som o tillgänglig utländsk kunskap skall inhämtas.

Myndigheternas löpande granskning och direktiv avseende kämkraftföreo tagens handläggning avfallsfrågan skall vara vägledande för arbetets

av bedrivande.

Verksamheten skall bedrivas öppet och med god insyn från samhällets sida. o

Dessa punkter upprepades i SKBs FoU-program 89 och diskuterades och ifrågasattes då vad gäller det använda kämbränslet i vissa stycken av kämbränslenämnden. Nämnden anförde bland annat:

Enligt nämndens uppfattning kan det ifrågasättas om kommande generationer är . bäst betjänta att avfallsfrågan i allt väsentligt löses av vår generation, och att

av beslut den definitiva utformningen av slutförvaret tas redan omkring år 2000.

om Vi kommer i Sverige i såfall antagligen att bli först om ett sådant beslut vad gäller slutförvaring i urberg. Andra länder kommer sannolikt att fortsätta bearbeta förvaringsproblemen långt 2000-talet. Nya behandlingsmetoder eller deponeringstekniker, som har fördelaktigare säkerhetsegenskaper eller är mer kostnadseffektiva än dagens, kommer sannolikt att utvecklas efterhand för både radiotoxiskt och kemiskt avfall. De definitiva besluten om slutförvaring bör inte tas, förrän strategi och teknik för förvaring långlivat riskavfall mognat så

av långt, att den metod väljs inte inom överskådlig tid riskerar att framstå

som som felvald.

SKB bör sålunda utreda slutförvaringen kan genomföras stegvis med

om k0ntrollstationer och möjligheter till åtgärder ...

Kärnbränslenärrmden anser att en demonstrationsanläggning bör inta slutförvarets o plats i SKBs nuvarande planering ..

SKNs synpunkter i sitt beslut över SKBs FoU-program 89 Regeringen tog upp och anför följande:

Regeringen betonar att någon bindning till en viss bestämd hanterings- eller 0 förvaringsmetod inte bör ske förrän de säkerhets- och strålskyddsproblem som kan föreligga kan överblickas. Regeringen vill sin uppfattning framhålla att en av utgångspunkterna för

som den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten bör vara att ett slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle skall kunna tas i drift stegvis med kontrollstntioner och möjligheter till justerande åtgärder. SKB bör utreda möjligheterna att låta ett slutförvar i demonstrationsskala ingå som ett led i arbetet

Bakgrunden till dessa uttalanden av SKN och regeringen har diskuterats i olika sammanhang. SKB säger sig ha övervägt de argument som förts fram i

noga

SOU 1994: 108 295

diskussionen. SKBs slutsats i FUD-PROGRAM 92 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring är bland annat att en bred politisk och allmän opinion torde vara överens om följande grundläggande principer för kämavfallshantering i Sverige:

Vi har redan kämavfall och detta måste tas om hand ett säkert sätt i vårt eget land.

Framtida säkerhet bör baseras en förvaringsmetod som inte förutsätter tillsyn ocheller underhåll, då detta skulle innebära att generation efter generation långt in i framtiden måste behålla kunskapen om avfallet och ha vilja, förmåga och resurser att sköta sådan tillsyn och underhåll. Vi vet för litet om framtidens samhälle för att bygga den långsiktiga säkerheten denna förutsättning.

Det finns skäl att, allt medan man arbetar konkret och målmedvetet mot att förverkliga en slutförvaring av allt kämbränsle, så långt möjligt bibehålla handlingsfriheten med tanke om alternativa och något sätt bättre eller enklare lösningar kommer fram eller grund av att man till exempel omvärderar nuvarande bedömning angående återutnyttjande upparbetning av en del av de klyvbara ämnena U, Pu i bränslet. De nordiska strålskyddsmyndighetema har formulerat följande princip: Bördan på framtida generationer skall begränsas genom att man vid lämplig tidpunkt genomför en säker deponering som inte beror av långsiktig institutionell kontroll eller förbättrande åtgärder som en nödvändig säkerhetsfaktor. Detta krav finns också formulerat internationell nivå

och har allmänt accepterats som en grundprincip av alla länder med kärnkraft.

Frågorna runt hanteringen av de radioaktiva restproduktema är komplexa och det har i olika sammanhang visat sig att oklarheter om tillämpningen

av gällande lagar och bestämmelser föreligger.

I regeringsbeslut 1993-12-16 anger regeringen att följande villkor skall gälla i den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten.

- de kriterier och metoder som kan bilda underlag för val platser lämpliga för

av slutförvar,

ett program för beskrivning av förutsättningar för konstruktion av inkapslings- station och slutförvar,

ett program för de säkerhetsanalyser som SKB avser att upprätta, -

en analys av vilket sätt olika åtgärder och beslut påverkar senarebeslut inom slutförvarsprogrammet.

296 SOU 1994: 108

De rekommendationer som SKI och KASAM lämnat i sina yttranden bör beaktas vid kompletteringen FUB-programmet. Kompletteringama skall lämnas in till

av SKI senast den 1 juli 1994.

SKB skall i nästa forsknings- och utvecklingsprogram redovisa sin bedömning av kunskapsläget beträffande de alternativ som kan komma ifråga för slutförvaring av använt kärnbränsle och långlivat kämavfall i Sverige.

SOU 1994: 108 297

4¶Anläggningar och system

Sedan cirka 15 tillbaka har man i Sverige bedrivit ett omfattande arbete i syfte att uppnå säker hantering och slutförvaring av kämkraftavfallet. Figur

en 4.1 visar översiktligt det svenska avfallshanteringssystemet.

Befintligsystem

12pung.: . Enkvistannu

20WTWh

før-a

Anna:brush ønmmu nlvntnguvral:

7900l 9aoøøm woomnr

Frlluaunlng

Wmøpøntylmn

ST;

CLASnu SFR190

Figur 4.1 Översikt det svenska avfallshanteringssystemet.

av

Källa: SKB FUD-program 92.

Det finns redan idag ett system i drift som hanterar och tar hand om allt radioaktivt avfall. De anläggningar och system som redan är i drift är:

transportsystem för radioaktiva restprodukter 0

centralt mellanlager för använt bränsle, CLAB .

slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR .

298 SOU 1994: 108

Planerade framtida anläggningar och system är:

behandlingsstation för använt bränsle, inkapsling. 0

slutförvar för långlivat avfall, djupförvar. .

slutförvar för rivningsavfall, djupförvar. o

De planerade framtida anläggningarna och systemen baserar sig KBS-3metoden. Det är dock angeläget att påpeka, att detta koncept kan komma att ändras i såväl detaljer som övergripande.

Det mycket omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs, inte minst i Sverige, kommer att fortgå och utgör en mycket viktig del av det svenska arbetet med att ett säkert sätt hantera och slutförvara kämavfall samt avveckla och riva anläggningar. Med stor sannolikhet kommer detta arbete att leda fram till förbättrade system och anläggningar under den tid som kvarstår till dess anläggningarna skall uppföras.

SOU 1994: 108 299

5 Kostnader

5.1 SKBs kostnadsuppskattningar

Kostnaderna för samtliga åtgärder för att hantera och slutförvara använt kämbränsle och radioaktivt avfall baseras till stor del tekniska lösningar enligt KBS-3-metoden.

De nedlagda kostnaderna för att hantera och slutförvara använt kämbränsle fram till och med 1992 uppgår i löpande penningvärde, exklusive ränta, till 8.718 Mkr. De budgeterade kostnaderna för 1993 var 461 Mkr. Källa: SKB PLAN 93.

l PLAN 93 redogör SKB för sin beräkningsmetod för baskostnadema, dvs nettokostnaderna exklusive påslag, enligt följande.

Som grund för kostnadsberäkningarna ligger funktionsbeskrivningar för varje

anläggning, vilka resulterar i layoutritningar, utrustninglistor, personalprognoser etc.

För anläggningar och system som är i drift är detta underlag mycket detaljerat,

medan detaljeringsgraden är lägre för framtida anläggningar.

För varje kostnadspost beräknas en baskostnad, varefter ett pålägg för oförutsett

görs. Baskostnaderna omfattar:

mängdberäknade kostnader

-

icke mängdberäknade kostnader

-

sidokostnader

-

Mängdberäknade kostnader ärsådanakostnader, som kan beräknas direkt med hjälp

av underlaget och med kännedom om enhetspriser, tex för betonggjutning,

bergsprängning och driftpersonal. Vid bedömningen av såväl mängder som

enhetspris har erfarenheter somerhållits vid utbyggnader av kärnkraftverken, CLAB

och SFR tillämpats.

Påritningsunderlaget finns inte alla detaljer redovisade. Dessa icke mängdangivna

kostnader kan uppskattas med god noggrannhet med hjälp av erfarenheter från

andra liknande arbeten.

Den sista posten som ingår i baskostnaderna ärsidokostnader. Hit hör kostnader för

administration, projektering, upphandling och kontroll samt kostnader för

provisoriska byggnader, maskiner, bostäder, kontor och dylikt. Dessa kostnader är

likaså relativt väl kända och har beräknats utgående ifrån det bedömda service-

behovet under anläggningsskedet.

På de beräknade framtida baskostnaderna görs pålägg för oförutsett. Detta pålägg utgörs ett normalt påslag samt ett extra riskpåslag.

av

300 SOU 1994: 108

14 En detaljerad redovisning av SKBs påslag och vår värdering av dessa görs i kapitel

I tabell 5.1 har de av SKB bedömda framtida kostnaderna, baskostnader inklusive totala påslag miljarder kr för 25 års drift av samtliga reaktorer sammanställts prisnivå januari 1993. I tabellen har SKBs siffror avrundats till en decimal.

1 Totalt 10,3 1,9 14,0 15,0 3,8 45,9 9,8

l Siffraninkluderarkostnaderutanförfinansieringslagen.Totalt för samtligaberördaobjektuppgår

dessakostnadertill cirka 1,3miljarderkr. l Kostnadernaför upparbetninginkluderarkostnadervid BNFL samtavvecklingenavavtalenmed

Cogema.

Tabell 5.1 Sammanställning av framtida kostnader miljarder kr från och med 1994.

inklusive påslag för oförutsett. 25 års drift av samtliga reaktorer

prisnivå januari 1993. Källa: SKB PLAN 93.

SOU 1994: 108 301

Nedan redogörs kortfattat för de olika kalkylposterna och SKBs antaganden kommenteras.

Forskning, utveckling och demonstration FUD

SKBs arbete med FUD syftar till att ta fram nödvändiga kunskaper, underlag och data för att förverkliga slutförvaringen använt kämbränsle och annat

av långlivat radioaktivt avfall. Program för detta presenteras av SKB vart tredje år, det senaste i september 1992.

Under 1990-talet inriktas FUD-arbetet mot de insatser som behövs för byggande inkapslingsanläggning för använt kämbränsle och byggande av ett

av djupförvar för inkapslat bränsle.

Osäkerhetspålägget för FUD är 20 %. Observera att även administration ingår under den första punkten i tabell 5.1.

Omhändertagandet kämkraftens restprodukter kräver i stor omfattning unika

av anläggningar och system. Möjligheterna att sig fram är mindre än i de

prova flesta andra projekt och vad framför allt inkapslingsanläggningar och

avser djupförvar är den samlade erfarenheten begränsad. Med den tidsplan och de krav ställs är utrymmet för misslyckade system och anläggningar mycket

som litet. Den begränsade möjligheten till provning och erfarenhetsåterföring måste kompenseras utnyttjande genuin och djup naturvetenskap och teknisk

genom av kunskap samt tvärvetenskaplig kunskap. Detta leder till att forsknings- och utvecklingsinsatsema måste stort utrymme i projektet. Det är också

ges motiverat att kalkylera med förhållandevis höga påslag för denna kostnad. Problem uppstår framför allt i ett sent skede av projektet kan kräva

som extraordinära forsknings- och utvecklingsinsatser, vilket även ger tidsfördröj-

ning.

Rivning av kärnkraftverken

Av tabellen framgår att den största enskilda kostnaden är rivningen av kärnkraftverken 13,1 miljarder kr. Kostnaden inkluderar påslag och extra riskpåslag uppgår till 20 %. Enligt SKB utgör de erfarenheter har från

som man underhålls- och reparationsarbeten ett viktigt underlag vid bedömning av rivningskostnadema och säkerheten ikostnadsbedömningarna. Rivningskostnadema baserar sig kostnader från rivningsstudie som genomfördes 1986.

en Det normala SKB gör förnyade kostnadsutredningar ungefär vart femte

är att år. En rivningsstudie med Oskarshamn 3 studieobjekt pågår. Något

ny som resultat från denna studie föreligger ännu inte.

302 SOU 1994: 108

CLAB

Kostnaderna för Centrallagret för använt bränsle CLAB utgörs till mycket stor del cirka 67 % av driftkostnader. Betydande drifterfarenhet medför att SKB här anser sig kunna bedöma kostnaderna med förhållandevis god säkerhet, vilket har medfört relativt låga kostnadspåslag.

Inkapslingsanläggning

Kostnadsberäkningarna för inkapslingsanläggningen baserar sig nyligen utförda utredningar. På samma sätt som för djupförvaret gör SKB förhållandevis höga påslag cirka 49 % dessa kostnader totalt cirka 7,0 miljarder kr inklusive påslag. Tekniken i samband med inkapsling är unik. Erfarenheten av de system och metoder som planeras är mycket begränsad.

Djupfdrvar

Kostnaderna för djupförvar är uppdelade flera poster. Summerat är de totala djupförvarskostnadema lika stora som kostnaderna för rivningen av kärnkraftverken. Kostnaderna för djupförvar baserar sig nyligen gjorda beräkningar. Som framgår av tabell 5.1 har SKB räknat med förhållandevis höga påslag dessa kostnadsposter.

Den beskrivna metoden bygger en stegvis uppbyggnad av djupförvaret. Ett eventuellt misslyckande i det första steget deponering av 400 kapslar, som medför återtagande av dessa kapslar, innebär att hela processen med ny stegvis deponering måste börja nytt. SKB har beräknat merkostnaden för att återta bränslet och välja en ny plats till cirka 9 miljarder kr. Nuvärdet av denna kostnad är, med 2,5 % realränta, 1,4 miljarder kr. Merkostnaden skulle enligt SKB inrymmas under nuvärdet osäkerhetspåslaget, som beräknas uppgå till 2,2 miljarder kr. SKI har kritiserat att osäkerhetspåslaget utnyttjas detta sätt. Vi instämmer i SKIs synpunkter. Hanteringen av olika osäkerhetspåslag behandlas utförligare i kapitel 6 och

SFR 1 och SFR 3

Slutförvaret för radioaktivt driftavfall SFR 1 är i en första etapp i drift sedan 1988. Kommande utbyggnad av SFR 1 och slutförvaret för rivningsavfall SFR 3 planeras bli av liknande utförande.

SKB har betydande erfarenhet av såväl byggande som drift av den typen

av slutförvarsanläggningar och kan därför fastställa kostnaderna med förhållandevis stor säkerhet, vilket leder till förhållandevis låga påslag.

sou 1994: 108 303

Kostnadsfordelning, investeringar övrigt -

Fördelningen kostnaderna olika kostnadsslag framgår av figur 5.1. av Figuren baseras i tabell 5.1 redovisade siffror.

Med figuren illustreras investeringarna och reinvesteringama tillsammans att utgör endast cirka 27 % de totala kostnaderna. av

SKB.Adm o FUD 8% Invest 23% 3,6 rndrkf

Relnvest 4% RI .F6 rsegl vn 83% 1.9 mark 15 mdrkr

Drllt z , 14 mdrkr

Kostnadsfördelningpå olika kostnadsslag,miljarder kronor, inklusivenormalt Figur 5.1 och extra påslag.

Kostnaderna för driften de olika anläggningarna uppgår till drygt 31 % av av de totala kostnaderna. Det är därför angeläget att lägga stor vikt vid bedömning och beräkning driftkostnadema for de olika anläggningarna. av

Såväl kostnaderna för driften kostnaderna för rivning cirka .33 % består som till betydande andel personalkostnader. Inom ramen för den här en av utredningen har det inte varit möjligt att närmare analysera hur personalbehov och personalkostnader är beräknade för de olika verksamheterna. l andra typer projekt är det inte ovanligt att kostnader för personal beräknas schablonmäsav sigt. I SKBs fall att personalkostnaderna har beräknats basis av uppges personalplaner och erfarenheter från drift kärnkraftverk och CLAB. av

304 SOU 1994: 108

18 5.2 Övergripande synpunkter på SKBs kostnadsberäkningar

l SKIs Förslag till avgifter för år 1994, rapport 93:38 anges att SKB har genomfört nya kostnadsberäkningar för huvuddelen av de framtida kostnaderna i SKB PLAN 93. Vidare anges att SKB redan i PLAN 92 redovisade en ny kostnadsberäkning, som baserade sig en ny layout av inkapslingsstationen och vissa förändringar i djupförvaret. De nya beräkningarna i PLAN 93 är framtagna av NCC och ABB Atom. Kostnaderna för rivning av kärnkraftverken har dock inte undergått en fullständig omkalkylering utan har räknats upp med index.

SKB arbetar för närvarande med en rivningsstudie med Oskarshamn 3 som studieobjekt. Något resultat från denna studie föreligger inte ännu.

SKI och tidigare SKN har vid ett flertal tillfällen anlitat fristående expertis för att granska SKBs beräkningar och bedömningar.

Nyligen har SKI låtit det finländska företaget Imatran Voima Oy IVO kostnadsbedöma inkapslingsanläggningen och driften av denna. IVO utgick från layoutritningar och funktionsbeskrivningar som tagits fram av SKB. Bedömningen av erforderlig personal för driften av anläggningen och en schablonmässig beräkning av kostnaderna för rivning av anläggningen ingick också i uppdraget. Kostnaderna i lVOs studie uppgick till 6,8 miljarder kr och avviker från SKBs kostnadsberäkningar med mindre än 5 %.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs beräkning av baskostnader. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma ritningsunderlag.

SKI skriver:

Denna form av kostnadsgranskning som exempelvis nu senast gällde SKBs

inkapslingsstation kan vara missledande. SKBs kostnadsberäkningar utgår ifrån

konstruktionsritningar och tekniska specifikationer med stor detaljeringsnivå. När

SKI och tidigare SKN låtit fristående konsulter med bred erfarenhet av kalkylering

göra egnakostnadsberäkningar dessa underlag, är sannolikheten mycket stor att

båda gruppernas bedömningar överensstämmer ganska väl. Både FortF och nu

senast IVO har kommit fram till resultat som ligger nära SKB. I sammanhanget

skall man då också ha klart för sig att varken kapselmaterial, tillverkningsmetod av

kapseln och deponeringsmetod ännu är valt, än mindre slutligt godkända av myn-

digheterna. Detta innebär att SKI framdeles kommer att lägga allt större vikt vid

hur osäkerhetspåslagen är framtagna, vilken detaljeringsnivå dessaär beräknade

och riskpåslagens inbördes beroende. SKI kommer emellertid även fortsättningsvis

att låta genomföra fullständiga kostnadsgranskningar genom fristående konsulter av

valda delar i SKBs program för slutlig hantering av det använda kämbränslet.

SOU 1994: 108 305

Konstaterandet att kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna

samma är väl beräknadeuppskattade.

Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar rätt koncept Hur

man säkert är det att det beskrivna systemet är det som slutligen kommer att utföras

Mot denna bakgrund är vår bedömning att det framför allt är hanteringen av de övergripande system- och omvärldsfrägoma och sambanden mellan dessa som är största betydelse vid kostnadsgranskning, dvs det som enligt SKB är

av en avsett att täckas det extra påslaget. Hur osäkerhetspåslagen och sambanden

av mellan dessa kan hanteras utvecklas i kapitel 6 och

Det presenterade avfallshanteringssystemet har baserats den s k KBS-3metoden, vilken granskats i samband med laddningsansökan för Forsmark 3 och Oskarshamn SKB skriver Den inriktning och tidsplan för den fortsatta verksamheten som presenterats i SKBs senaste program för forskning, utveckling och demonstration, FUD 92, påverkar i stor grad förutsättningarna i årets kostnadsberäkningar. SKI har granskat FUD 92 och presenterat resultatet i SKI Teknisk rapport 93:13, SKIs Utvärdering av SKBs FUDprogram 92, mars 1993.

Resultatet SKIs granskning bra bild av osäkerheten vad avser teknik

av ger en och ekonomi. Det presenterade programmet F UD 92 består i sina huvuddag i uppgiften att lokalisera och uppföra ett djupförvar för använt kämbränsle,

av den k KBS-3-metoden, samt att uppföra en anläggning för inkapsling av det

s använda kämbränslet. Därutöver skall ett forsknings- och utvecklingspro-

drivas djupforvars- och inkapslingsprojekten kan tillgodogöra gram som sig och som också skall avse alternativa metoder.

I programmet ingår också framtagande av metoder för avveckling och rivning

kämtekniska anläggningar samt slutförvaring av rivningsavfall. av

I syfte att påvisa komplexibiliteten och de stora osäkerhetsfaktorema i kostnadsbedömningarna kan några av de resultat som SKI redovisar i sin granskningsrapport lyftas fram. SKI redovisar bland annat följande i sin granskningsrapport.

Som tidigare framhållits har SKIs utgångspunkt vid granskningen av SKBs

program varit att bedöma det som en övergripande plan där det väsentliga har varit

struktur, strategi och planering för att i en ändamålsenlig process kunna förverkliga

programmets mål, dvs en säker slutlig förvaring av kârnavfallet. Rapport 93:13,

sid 3

Det är dock enligt SKI nödvändigt att programmet alltmer inriktas mot en metod.

Vi bör eftersträva att finna en säker lösning som nuvarande generationgkan ta

306 SOU 1994: 108

ansvar för. Att vänta med beslut innebär att kommande generationer får ta hela detta Den osäkerhet som alltid kommer att finnas om säkerheten i den

ansvar. lösning vi valt får vägas mot den osäkerhet som kommer att finnas om samhällsutvecklingen och möjligheten för kommande generationer att åstadkomma en

om bättre lösning. Fonders beständighet i hundraårsperspektiv kan över huvud taget inte säkerställas. Rapport 93:13, sid 3

Man kan ställa sig frågan om ansökan till lokalisering avdjupförvar kan behandlas oberoende av ansökan om lokalisering och uppförande av inkapslingsstationen. Djupförvarets säkerhet kan inte bedömas utan kännedom om vilka egenskaper de serietillverkade kapslarna har. Omvänt kan det vara svårt att tillstyrka tillverkning av kapslar utan att veta vilka krav kapselkvalitet som de geologiska och hydrolgeologiska förhållandena ställer.

l ett av SKl initierat projekt DIALOG, där olika aktörer från myndigheter, kommuner och miljögrupper uppträder i en spelad förhandling om ett fiktivt slutförvar, har det visat sig att det finns oklarheter om tillämpningen av gällande lagar och bestämmelser. Kravet miljökonsekvensbeskrivningar leder också till

delvis komplicerad situation i samband med en licensieringsprocess. en mer Rapport 93:13, sid 6

Även SKBs konkretiseras i större utsträckning i form av planer

om program nu

att bl.a. uppföra anläggningar kommer dock under avsevärd tid kravet allsidighet och alternativ i FoU-programmet att behöva kvarstå. Rapport 93:13, sid 6

SKI accepterar huvuddragen i SKBs planer för att studera olika alternativ och systemutformningar. Miljökonsekvensbeskrivningen, som kommer att ingå i en ansökan om att uppföra en inkapslingsstation och i en ansökan att bygga ett djupförvar, måste redovisa alternativ för att motivera den sökta metoden. För att ett trovärdigt sätt kunna avvisa ett alternativ krävs dock, att SKB kan visa antingen att alternativet är mindre lämpligt än det valda huvudaltemativet eller att de resurser som erfordras för att utreda lämpligheten hos ett alternativ är orimligt höga i förhållande till den förväntade nyttan. Det bör även uppmärksammas att bindning till en viss metod inte bör ske förrän de säkerhets- och strålskyddsproblem som föreligger kan överblickas. Samtidigt är det inte rimligt att under lång tid parallellt bedriva omfattande teknisk utveckling av alternativa metoder. SKl inser därför att det är nödvändigt att programmet alltmer inriktas med en metod och en systemutforrnning. Rapport 93:13, sid 6

SKI har vid ett flertal tillfällen sedan granskningen av KBS-3 framhållit vikten

att SKB undersöker hur förvarets placering olika djup påverkar säkerheten. av Det finns enligt SKIs åsikt ännu inte något sådant tekniskt underlag som entydigt visar att just 500 m är det lämpligaste förvarsdjupet. SKI saknar en systematisk

alternativa förvarsdjup och dess betydelse för förvarets säkerhet. utredning om Rapport 93:13, sid 7

SOU 1994: 108 307

SKI finner det rimligt att KBS-3 utformningen utgör huvudaltemativ och referenssystem i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det element i SKBs huvudalternativ som SKI funnit av särskilt intresse är det borrade deponeringshålet i

vara KBS-3 samt den kapselstorlek som ingår i KBS-3. Detta ställningstagande innebär dock inte att SKI accepterar att detaljutformningen låses innan det finns en väl genomarbetad och samlad överblick över de relevanta säkerhets- och strålskyddsfrågorna. SKB behöver vidare med bl.a. detaljerade systemstudier samt praktiska prov av inkapslingsteknik. Innan detaljutformning av kapsel låses och innan platsvalet görs bör SKB genomföra en ingående och omfattande säkerhetsanalys avhela slutförvarssystemet som ger en helhetsbild av vilka tekniska krav som bör ställas olika komponenter och hur dessa krav bör avvägas mot varandra. Rapport 93:13, sid 8

SKI menar att för att SKB ska kunna utveckla inkapslingstekniken behöver de konstruktionstekniska förutsättningarna för tillverkning av kapslarna kartläggas bättre. Många frågor kring det kemiska och mekaniska samspelet mellan koppar och stål samt eventuellt fyllnadsmaterial i kapseln behöver uppmärksammas. SKB bör här beakta betydelsen av t.ex. täthet hos svetsfogen, komstorlek, kryp, restspänningar, spänningskorrosion, mikrolegeringsämnen, dimensionering, defonnationsegenskaper, tillverkningsdefekter och bearbetbarhet. Rapport 93:13, sid 8

SKB pekar i sitt FUD-program 92 främst två metoder för tillverkning av kapslar; extrusion och valsningfogning. Dessa metoder kan inte utan vidare tillämpas för produktion kapslar för använt bränsle eftersom det återstår ett antal

av frågor som fordrar mer eller mindre utvecklingsarbete. Exempelvis är det oklart om det världen i dag finnsi någon anläggning som är lämplig för att med någon av de metoder, som SKB studerat, tillverka fullstora kapslar. SKI saknar också en analys av möjligheterna att tillämpa Het Isostatisk Pressning HIP för tillverkning av själva kapseln, d.v.s. innan denna fylls med använt bränsle. SKI rekommenderar SKB att med stor tyngd driva arbetet vidare. Rapport 93:13, sid 8

SKBs redovisning av inkapslingsanläggningens utformning är mycket summarisk. SKB förefaller dock ha en realistisk bild av vad som behöver göras för att projektera inkapslingsanläggningen. SKI vill påpeka att pilotstudiema med inaktivt material är viktiga som led i utvecklingen. Rapport 93:13, sid 9

SKI menar att det sannolikt finns förutsättningar för att ett säkert sätt slutförvara det använda bränslet, men SKB har inte konsekvent redovisat de kunskapsluckor som finns och vilka frågor som återstår att lösa. SKB har inte heller visat att det finns goda geologiska förutsättningar att lokalisera ett djupförvar inom de flesta delarna av landet, vilket SKB påstår, bl.a. med hänvisning till SKB 91. Rapport 93:13, sid 10

De praktiska problemen med att bygga djupförvaret är knappast så stora att de i detta läge skulle tyda att principlösningen är olämplig. Det finns dock flera problem och frågeställningar som måste vara klarlagda redan innan slutgiltig ställning kan tas till ansökan om detaljundersökningar. Ovanjordsanläggningen för

308 SOU 1994: 108

bentonithantering, förvarsdjup, drivningsteknik, betong i slutförvaret, injektering,

system för långsiktig övervakning, återtagande av deponerat avfall, förslutning av

förvaret samt safeguard behöver uppmärksammas. Rapport 93:13, sid 12

Beträffande den detaljerade utformningen av djupförvaret konstaterar SKI att SKB

inte gör någon närmare analys av om deponeringstunnlama skall drivas med hjälp

av sprängning eller med fullborrning. SKB redovisar inga närmare planer för

utveckling av teknik för förbehandling av bentonitpulver eller applicering av

bentonitbufferten. De lösningar som SKB väljer för drivning av tunnlar samt för

applicering avbuffert torde emellertid, enligt SKIs mening, kunna ha stor betydelse

för säkerhet, teknik och ekonomi. Rapport 93:13, sid 12

SKIs bedömning är att SKBs tidsplan för djupförvarsprojektet verkar väl

optimistisk. SKI avstår dock från att komma med detaljerade kommentarer i denna

fråga, utan vill istället fästa uppmärksamheten det underlagsmaterial SKB måste

ha framme vid olika beslutstidpunkter i framtiden. Rapport 93:13, sid 12

Mot denna bakgrund är det förhoppningsvis lättare att förstå med vilken noggrannhet kostnadsbedömningama kan göras i dagsläget. Enligt vår uppfattning kan bland annat de tveksamheter som framgår av citaten ur SKIs rapport stora konsekvenser vad avser de tekniska systemen, tidsplanen och ekonomin.

5.3 Internationell kostnadsjämförelse

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. De koncept och lösningar man valt är många punkter olika, valutorna varierar sinsemellan över tiden och ländernas tidsplaner för olika verksamheter varierar. Länderna har också olika lagar och bestämmelser. Referenser för den här översiktliga jämförelsen har varit:

[l] Decommissioning of Nuclear Facilities NEA-OECD Paris 1991 [2] The Cost of High-Level Waste Disposal in Geological Repositories

NEA-OECD Paris 1993 [3] Tidskriften Nuclear Europe Worldscan No 1112 NovDec 1993, Bern

Samarbete mellan länderna förekommer, framför allt OECDNEA.

genom SKB har en framträdande roll i det internationella samarbetet.

I NEA är förkortning för Nuclear Energy Agency.

SOU 1994: 108 309

23 Avveckling av kärnkraftverk rivning

I de internationella jämförelsema har rivningen av kämkraftblocken indelats i tre steg.

Steg 1 innebär att den första barriären mot utsläpp av aktivitet bibehålls intakt,

ventiler etc förseglas. Atmosfären i reaktorinneslutningen hålls under men kontroll vad avser aktivitet m m.

Steg 2 innebär att den första barriären mot utsläpp aktivitet reduceras till ett

av minimum. Alla delar som lätt kan monteras ned tas bort. Efter dekontaminering kan inneslutningen och dess ventilation modifieras eller tas bort.

Steg 3 innebär att alla aktiva delar tas bort. Om platsen inte används nytt till kämenergiändamål, blir tillträdet till den fritt.

I tabell 5.2 och 5.3 visas några länders uppskattade avvecklingskostnader för kämkraftsblock.

Projekt Kapacitet Aweck- År för Milj USD

MW, lingssteg beräkning är 1990 Shipping-port 72 Steg 1 + 1989 103,3 USA 3 år +

Tyskland HWGCR

Chinon 2 250 Steg 1 1990 39,9 Frankrike GCR

Förklaringar: PWR tryckvattenreaktor, CANDU-BLW tungvattenmodererad,

lättvattenkyld reaktor, HWGCR tungvattenmodererad, gaskyld reaktor,

BWR kokarreaktor.

Tabell 5.2 Kostnadsberäkningar för pågåendeavslutade awecklingar.

Källa: [1] NEA-OECD PARIS 1991.

310 SOU 1994: 108

Reaktortyp Kapacitet Avveck- Är för Milj USA-S

MW, Iingssleg beräkning av dr 1990 PWR 1175 Steg 3 1986 120 USA

Tyskland

PWR 920 Steg 3 1986 130 Sverige

BWR 780 Steg 3 1986 152 Sverige

PWR 1155 Steg 3 1990 418 Storbritannien

Förklaringar: PWR tryckvattenreaktor, HWR tungvattenreaktor, BWR kokarreaktor.

Tabell 5.3 Kostnadsberâkningar allmänt för awecklingar.

Källa: [1] NEA-OECD PARIS 1991.

Att dra några mera långtgående slutsatser utifrån tabellerna är vanskligt. De internationella jämförelsema blir ofta mycket översiktliga, inte minst beroende

starkt varierande förutsättningar. En indikation är dock att kostnaden för rivningen av Steg 3 av en svensk tryckvattenreaktor bedöms bli lägre, enligt respektive nations uppskattningar, än motsvarande kostnad för rivning av liknande anläggningar i Tyskland och Storbritannien.

Enligt SKB är de viktigaste skälen till att det blir billigare i Sverige att vi har ett existerande transportsystem och slutförvaringssystem. Utformningen av dessa system möjliggör hantering av stora komponenter och långa rör. Detta leder till att rivningsarbetet minskar avsevärt i förhållande till om allt skall skäras ned i små delar.

Omhändertagande av avfall

Olika länder har olika koncept för omhändertagande av avfallet. Direktdeponering planeras förutom i Sverige i Kanada, Finland, Spanien, USA och

- delvis i Tyskland.

SOU 1994: 108 311

Upparbetning är lösningen i Belgien, Frankrike, Japan, Holland, Schweiz, Storbritannien och delvis Tyskland.

Geologisk förvaring används förutom i Sverige i Kanada, Finland,

- - Frankrike, Japan, Spanien, Schweiz, Storbritannien och USA. Mest intressanta för jämförelse med Sverige är därför de länder som planerar geologisk förvaring med direktdeponering, dvs Kanada, Finland, Spanien och USA.

I nedanstående tabeller och diagram är kostnaderna uttryckta i US-dollar USD 1991, och exkluderar forskning, utveckling, platssöloring och platsutvärdering. Med plats menas här plats för slutförvar.

I rapporten The Cost High-Level Waste Disposal in Geological Reposirories, NEA-OECD Paris 1993, definieras osäkerhetspåslag m m enligt följande. Contingency är tillägget för detaljer som inte har kalkylerats i detalj

ändå är nödvändiga för projektet. Contingencies läggs vanligen som men

procentsats varje kostnadsdel. Procentsatsen kan variera. Risk factor tas en med i kalkylen för att ta hand kostnader beroende icke-tekniska orsaker,

om

politiska sådana. Med dessa definitioner skulle alltså ett återtagande av t ex bränslet beroende problem i berggrunden täckas av contingency och inte risk factor. Osäkerhetsfrågoma behandlas utförligare i kapitel 6 och

Här följer några jämförelser mellan kostnadsuppskattningar från olika länder. Tabell 5.4 visar uppskattade kostnader för geologisk direktdeponering av använt bränsle för några olika länder. Kostnaderna är angivna i fast penningvärde i nivå 1991.

9 500 l

Försvarsavfall m m Tabell 5.4 Kostnadsuppskattningar för geologisk direktdeponering.

Källa: NEA-OECD, Paris 1993. l kostnaderna ingår Contingencies och risk factors.

312 SOUl994:l08

Tabellens kostnader för omhändertagande av avfall är svåra att jämföra, eftersom de hänför sig till olika stora kämkraftsprogram. l figur 5.2 har kostnaderna därför hänförts till antalet producerade terawattimmar av elenergi.

KANADA FINLANDTYSKLANDSPANIEN SVERIGE USA

Z im.: usA-noLunrwir

Figur 5.2 Inkapsling och deponering. kostnad per TWh...

Källa: NEA-OECD. Paris 1993.

Sverige ligger näst högst i kostnad efter Finland. Lägst ligger USA. Hög nukleär el-produktion ger låg avfallskostnad. Stordriftsfordelama verkar påfallande. Sveriges 1,6 miljoner USD per TWh motsvarar, vid 7,94 SEKUSD, 1,27 örekWh. Kostnaderna är angivna i fast penningvärde 1991 och inkluderar inte FoU m m enligt ovan. Eftersom Finland har en liknande avfallspolicy som Sverige, är det inte överraskande att de specifika kostnaderna ligger i samma storleksordning.

De finska slutförvarssystemet är cirka 16 av det svenska i storlek och cirka 50 % av de svenska kostnaderna är fasta. SKBs uppfattning är att kostnadsskillnaden borde vara större mellan de finska och svenska systemen.

SOU 1994: 108 313

27 I figur 5.3 har kostnader för FoU, platssökning och platsutvärdering beräknats

procent av de totala kostnaderna för avfallet. som

ö

E

B

a

o

Figur 5.3 FoU och platsval som % av totalkostnad.

Källa: NEA-OECD, Paris 1993.

Trots att USA har hög andelskostnad för FoU och platsval, blir den, räknat per TWh, ungefär lika med motsvarande kostnad för Sveriges del.

Som framgår är spridningen stor och Sverige tycks ligga kring median.

314 SOU 1994: 108

6 Allmänt om metodik vid kalkylering större

av

infrastruktur- eller industriinvesteringar

6.1 Traditionella kalkyler

Som underlag för kalkylering finns vanligen en relativt detaljerad beskrivning av kalkylobjektet i form av ritningar, tekniska beskrivningar etc. Ofta finns också referensanläggningar. Objektet bryts sedan ner i ett, ofta ganska stort, antal delkomponenterarbetsmoment som var och en utgör en kalkylpost. För varje sådan kalkylpost bedöms en trolig kostnad. Samtliga kalkylposter summeras. På beräkningens slutresultat läggs ett känslomässigt eller erfarenhetsmässigt uppskattat pålägg för beräkningens osäkerhet, ofta beräknad som ett procentpåslag. Pålägget kallas ofta för oförutsett. I presentationen nedan har vi kallat det här sättet att kalkylera för traditionella kalkyler.

Beräkningen utförs enligt principen nerifrån och upp. Beräkningen startar från en detaljerad nivå och summeras upp till ett resultat. Metoden förutsätter att man har ett detaljerat underlag som beskriver objektet. Vidare förutsätter metoden att man har relevanta och aktuella erfarenhetsdata och referenser rörande kapaciteter, resursbehov och kostnader dvs att man har gjort liknande arbetsmoment eller objekt förut. Ett byggföretag kan t att

ex genom summera ett antal kända arbetsmoment betonggjutning, sprängning etc med god precision förutsäga vad ett specificerat objekt kommer att kosta.