SOU 1994:21

Reformerat pensionssystem

Bilaga A

Reformerat

nnncinnccvcfnm

& Betänkande av Pensionsarbetsgruppen

Reformerat pensionssystem

» Kostnader och individeffekter

,» chch

Betänkande av Pensionsarbetsgruppen

|||| ||._ |.... .._| . ' |. " ' |._-||| J.,...

_._| | || _||||||' _ || "'i'.. "_..|._-._ .' |||l'm .'|_|__ .1' ||| __'|.

|_' ||'"_"' "'|..' """|"."-."" " " " ._'."h'.'""" ' :"I' ' ""': "'|"...." .""-"_ . ..|.|. ". _. . ..."... ...—||' ,!'-.'.. .. ..

"'.'.'-'. "'.'" y'r"*"" _ ' ";-' .L' -" .'." . "." 11 .l.'.

.n' "ä' "- "h _"

| . ..'.'I

"I . " . .” '... ". . .'III' "' - - _ . _. '.'| . ..'.T .._'..= _. || ' ' | " MW.. '"'f||".. '..||'_'_"_|||.""_| "' |;|

"' "|"|""... .'|!" _ "" |||.

. ... |. . |||| |...'|'--' | | :—_ rm.» '..|. |. .|'." |'_ . .""||.!._ '.|. ' ' . ' . - |.. .. -

» |"|||'.|.' '|"_ _ '.'. '- .' "'|-" ..'. 'I'h... 'L'..|_a|'|' & ..""! '.': -.||' '.._. .'| ."|_ _1. .. - - ' .-." —- .. .L '- ' .." .".'. .. - ..|| |' ||| ”".-' 4 .'|. ...' __." |..." .| ., ||..-_'t'_|_.|._.

| . .

.; '.'| _ ' .! . " . " ""-" "" ' '... '.. . _|' . '- .|...TI.."|' " ".| . - '. . ..||.. .| ||"-: .... . ' ' H' "'| " | ' " | ' |."' .. | . _'__'|| ||'. .. |.""|'”J|." . | .'.._ _!.;,|- __ __ __.-_ """1_|"l_'1'"""""”"' ' '&| " '!iml' .- ". .'| . ""l'|' ' ' '.. ' "" "T'” | '|_ "|| || . _ ' u. _ _|_ . |'._.__ '.'||i'll ...-. . || ii'.'"_"|" |..__' , '. . i"” | || . ' . ..|."_||.| p%hH .. - lj. . ...—..|.|. ' _...'.'._.| '.'||. .. ., .. .. ||.. |... | .. . _ _ || .. || _. . | . i.. .. .._. _. || |

' ' |||||....||. .. . - .. . ..--""'.".'"""-" FN "" ' ' 'u... - .' "| " ' " |..|. ""__' " '..|"|.a||' ||

w...... '-.-."' "" ' ' ' ...., .. - .'.."' '—" ' ' '."." "'|'" "" -. " ' - " ' '."" ."'.-. '.." |'|"l'l' =,- '.|- :'|.'|_. ..... »|.|'-.|'". ".|.||'.." . || .. "|..-...|.|..| ""'" ' ' ".'| ".'.'h. .. '|'-.'." ""| "_-':..'|'|'||"|.||.___ "" "'|"' _f" '. ' -'—""3"" '.'.'- _'| . ||.. . |._| |'_'T._||.'|' '_'_!_|_||____ "'i' |___'|-||___| '|_||_.'_..'_|_"|.|_' .|.___|' .|_ || -| .||_.. _ .. |..|. _.__ ..|.||_|_..

frln & Statens offentliga utredningar

ww 199421 & Socialdepartementet

Reformerat pensionssystem

Bilaga A

Kostnader och individeffekter

Bilaga till betänkande av liensionsarbetsgruppen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag Foto: Grafisk formgivning: Eva Wemlid/l'io Foto FKF informationsenheten Leif Forslund/Foto Dalmas AB

ISBN 91-38-13574—4 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN 0375—250X

mm.... ,mi "PF"- muita mutta: mbit.? mha Bm- inom &... wwpimåim-gm .... j?" mzw'sycunam __|—_|_ '

1' ";i|""""'"l |. -

. ' |..|; f""""'""".|'j|ik'3

|| '. . |""'-|..'$'" .,. _'|| |W||1 ___

EDLOLq. || .. =... '.|”.=. "" ' . ' -".;-. .h. . ...—||'?!" ' ' |" '.'"T'if' |?" *|'._|'.".|||

RÄTTELSE

Råttelseblad till Bilaga A, Reformerat pensionssystem, SOU 1994:21. Tabell 3.14 på sidan 61 och tabell 4.12 på sidan 89 skall ersättas med följande.

Tabell 3.14 Fondkapital 1992 vid simulerat premiereservsystem för ATP. Miljarder kronor i 1992 års penningvärde

Realrånta 0 % 1 % 2 % 3 % Män Pensionär 795 744 698 658 Aktiva 1706 1434 1208 1020 Summa 2501 2178 1906 1678 Kvinnor Pensionär 841 776 719 670 Aktiva 1927 1611 1350 1135 Summa 2768 23 87 2070 1805 Totalt Pensionär 1636 1520 1418 1328 Aktiva 3633 3045 2558 2155 Summa 5269 4565 3976 3483

Tabell 4.12 Fonderna i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

År Fördel- Premie- Summa BNP Fördel— Premie- Summa

ningsfond reserv- fonder ningsfond fondi % fonder

fond i % av av BNP i % av BNP BNP 1995 563,7 11,0 574,7 1557,0 36,2 0,7 36,9 2000 450,0 76,3 526,3 1677,3 26,8 4,5 31,4 2005 395,0 160,5 555,5 1807,0 21,9 8 9 30,7

2010 358,0 264,1 622,1 1946,6 18,4 13,6 32,0 2015 262,9 379,6 642,5 2097,1 12,5 18,1 30,6 2025 111,6 620,9 732,5 2433,7 4,6 25,5 30,1 2035 120,6 845,3 965,9 2824,4 4,3 29,9 34,2 2050 501 ,4 1146,5 1647,9 3531 ,1 14,2 32,5 46,7

| '_-'l._.'uh:trué"iå-"-m1'-r

pl '!Iu-I-I

"' ”sail-'- 'hh. |max" ""'

'l-1'1:l

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag Foto: Grafisk formgivning: Eva Wemlidfrio Foto FKF informationsenheten Leif Forslund/Foto Dalmas AB

ISBN 91—38-13574-4 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN 0375-250X

Förord

Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag av Pensionsarbetsgruppen att utföra beräkningar till stöd för sina överväganden om ett reformerat pensionssystem. Kalkyler har gjorts fortlöpande under arbetets gång. I denna rapport redovisas kalkyler för det förslag som arbetsgruppen lämnar i sitt betänkande.

Uppdraget har utförts av en grupp bestående av Anja Helms, Nils Holmgren, Dan Ljungberg, Per Magdalinski, Ingemar Svensson, Gunnar Tidner och Anna— Karin Ågren samt undertecknad, som ansvarig för arbetet. Hans Karlsson har författat kapitel 10 i rapporten. För utskriften av rapporten svarar Birgit Stens.

Stockholm i februari 1994

Edward Palmer Chef för Utredningsenheten, Riksförsäkringsverket

”vai. .; . .'."-

!. _F

. .....":- är?"-i. då".." :E".- 1." ..'

".'|" 'fgpi'mgrlhg'imåia 113 f. där magnum ' härdig anti "&ij rhb'töi rättan»! 1.3.3»: 53125th %% anlänt.”! nu.] _ll i'm»:,; rar-gå nm")! - ' rJOF'L ulii'ijhif Bif-3515!

Sammanfattning Inledning De demografiska antagandena Befolkningsutvecklingen Försörjningsbördan

ATP och folkpension i framtiden

Inledning Något om förutsåttningarna i Riksförsäkringsverkets kalkyler ATP-taket

Utvecklingen av pensionsutbetalningar

Pensionssystemets framtidafinansieringskrav

3.6.1 ATP:s kostnader 3.6.2 Folkpensionssystemets kostnader

3 . 6 . 3 Efterlevandepension

3.6.4 KBT 3.6.5 Sammanfattning över hela pensionssystemets kostnadsutveckling

3.6.6 Ålderspension från ATP och folkpension 3.6.7 Förtidspension från ATP och folkpension

11 11

12 15

15 16 17 24 30

35

35 35 37 38 42 42 46 48 49

50 51 53

3.7 3.8 3.9

3.10

4.1 4.2

4.3 4.4

4.5

4.6

5.1 5.2

5.3

Utfallet för individer Förhållandet mellan BNP, löner och avgifter Finansieringen på längre sikt med hjälp av AP-fonderna 3.9.1 Vad händer med ATP—systemet om den nuvarande ATP—avgiften på 13 procent behålls framöver? 3.9.2 Finansiering med hjälp av AP-fondema Hur stora hade fonderna varit år 1992 med fullständig fondering fondering av ATP redan från 1960?

Det reformerade pensionssystemet

Inledning

Det reformerade pensionssystemet - en översikt över de nya reglerna Pensionsutbetalningar åren 1995-2050

Följsamhet till samhällsekonomin - indexering vid avvikelser från tillväxt på 1,5 procent Finansiering av ålderspensioner 4.5.1 Översikt över uppläggningen av finansiering 4.5.2 Avgifter till fördelningssystemet 4.5.3 Fördelningssystemets fond Pensionssystemet och sparande Individeffekter Inledning Antalet förvärvsår i framtiden 5.2.1 Förvärvsmönstret för män och kvinnor som

inte varit förtidspensionärer och som inte in- eller utvandrat

5.2.2 Förvärvsmönstret för människor som varit förtidspensionärer före ålderspensionering 5.2.3 Förvärvsmönstret för in- och utvandrare

Genomsnittliga ålderspensioner

5.3.1 En jämförelse mellan kvinnors och mäns genom-

snittliga pensioner i de olika systemen uppdelat på födelseårgångar 5.3.2 En jämförelse mellan kvinnors och mäns genom- snittliga pensioner i de olika systemen olika är 5.3.3 Genomsnittlig pension från det reformerade systemets olika delar för olika födelseårgångar

56 57 59

63

70

82 86 86 86 87 89

93

93 93

95

97 99

101

101

104

107

5.4 5.5

6.1 6.2 6.3 6.4

7.1 7.2

7.3

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6

5.3.4 Genomsnittlig pension från det reformerade systemets olika delar mellan år 2000 och 2050 Olika gruppers ålderspensionsfördelning olika år En jämförelse av vad skillnaden mellan det nuvarande och det reformerade systemet innebär för olika individer 5.5.1 Födelseår och kön 5.5.2 Antal förvärvsår 5.5.3 Jämförelse mellan invandrare, utvandrare, tidigare förtidspensionärer och aktiva

5.5.4 Hur ser kvoten ut för individer som i det

nuvarande systemet skulle få en låg, medelhög eller hög pension?

Särskild garantiregel - rätt till hittills intjänad pension

Den särskilda garantiregeln Vilka får garantitillägg? När uppkommer kostnaderna för den särskilda garantiregeln? Genomsnittliga garantitillägg

Barnår

Inledning

Bamårsinkomster under åren 1960-1991 7.2.1 Bamårsinkomstemas storlek

7.2.2 Jämförelse av pensionsgrundande inkomster mellan män och kvinnor med olika antal barn 7.2.3 Bamårsrättens storlek vid olika nivåer på livsinkomsten och bamårsrättens betydelse för pensionerna 7.2.4 Hur många bamår erhåller kvinnor födda

1944-1946? Barnårsrätten i kalkylerna för åren 1990-2050

Premiereservfonden

Inledning och allmänna kalkylförutsåttningar Kalkylförutsåttningar Utvecklingen av premiereservfonden Utjämning mellan män och kvinnor Utvecklingen för kohorter Skatt på premiereservfonden?

108 110

113 114 115

119

120 123

123 123 126 127

129

129 130 131

142

150

157 157

161

161 161 165 169 169 173

9 Riksförsäkringsverkets kalkylmodell 179 9.1 Inledning 179 9.2 Modellen för pensionsutbetalningar 179 9.2.1 Utgångspunkten är en minipopulation 179 9.2.2 Den demografiska utvecklingen 180 9.2.3 Status och statusövergångar 181 9.2.4 Individers inkomstutveckling 184 9.2.5 Simuleringsförfarandet 188 9.3 Individuella inkomstprotiler 189 9.4 Arbetskraftsdeltagande 192 9.4.1 Är med ingen eller mycket låg inkomst 192 9.4.2 Utvecklingen av antalet personer i yrkes- verksam ålder 196 9.5 Konsistens med makroekonomiska förutsättningar 200 9.6 Fördelningssystemets fonder 202 9.6.1 Beräkning av 1-3:e AP—fondema 202 9.6.2 Beräkning av 4:e och 5:e AP-fonden 203 10 Det nuvarande regelsystemet 205 10.1 överblick 205 10.2 Pensionssystemets omfattning 206 10.3 Översikt över pensionsreglema 208 10 . 3 . ] Basbeloppet 208 10. 3 . 2 Pensionsgrundande inkomst 209 10.3.3 Ålderspension 209 10.3 .4 Förtidspension/ sjukbidrag 210 10.3 .5 Efterlevandepension 21 1 10.3.6 Handikappersättning 212 10.3 .7 Vårdbidrag 212 10.3.8 Hustrutillägg och bamtillägg 212 10.3.9 Särskilt pensionstillägg 212 10.3.10 Kommunalt bostadstillägg 213 10.3.11 Delpension 213 11 Beräkningar av kostnader för ett system för löpande delning av pensionsrätt 215 11.1 Sammanfattning 215 11.2 Översikt över beräkningsförfarandet 218 11.3 Den demografiska bilden 220

11.3.1 Giftermål 221

11.4

11.5 11.6

11.3.2 Samboende utan äktenskap 11.3.3 Skilsmässor 11.3 .4 Medellivslängd Antaganden om civilståndsfördelningen 11.4.1 Änkor

11.4.2 Änklingar 11.4.3 Åldersskillnad vid vigsel 11.4.4 Andel gifta mån Resultat: huvudkalkylen Resultat med alternativa antaganden

11.6.1 11.6.3 11.6.4 11.6.5 11.6.6

Befolkningsprognoser

Förändringar i andelen änkor Förändringar i andelen änklingar Förändring i andelen gifta män Förändring i åldersskillnaden vid vigsel

223 224 226 228 228 23 1 234 236 237 241 241 243 245 246 248

Wim

yli-%:;Hrvlii. '_vqg

.. . ”'CW Wnpmml-a nu. rymma"

M

*E'WLHW !; 'M hamling; - ”rFi-LIF WEWWMA ”..|.|?" =”.”- "1' ämne]! Millan . i., ,i- ”"nu imamen;

.. '»nmhwmwnkmnmmm-måa . WIL'IHMHI: Jil. mwmu

Ti

215 213 120 221

1. Inledning

Denna rapport innehåller kalkyler av kostnader och individeffekter för Pensions- arbetsgruppens förslag om ett reformerat pensionssystem. Under arbetets gång har ett antal olika modeller prövats för att studera olika aspekter av arbetsgrupp- ens förslag. Det har inte varit möjligt att visa alla alternativ i detta sammanhang. Detta skulle göra rapporten alldeles för omfattande och öka risken för att den skulle bli ogenomtränglig. Eftersom arbetsgruppens förslag innebär omfattande förändringar i Sveriges ålders— och förtidspensionssystem är det viktigt att rappor— ten i första hand ger en klar bild av de systemens huvuddrag. För detta ändamål är det viktigt att själva förslaget redovisas på ett sammanhängande sätt. Således har vi valt att begränsa redovisningen av kalkylerna över kostnadsutvecklingen och individeffekter till det slutgiltiga förslaget.

En rapport av detta slag är till sin natur av teknisk karaktär. Merparten av kalkylerna har gjorts med hjälp av en teknisk modell som har utvecklats på Riks— försäkringsverket i flera steg sedan början på 1970-talet. Modellen beskrivs i ett särskilt kapitel. För att ge läsaren en ungefärlig uppfattning om hur modellen är uppbyggd och hur den används presenteras en kort sammanfattning av modellen i denna inledning. Modellen används för att simulera inkomst- och pensions- utvecklingen för ett urval på cirka 230 000 personer som sedan utökas med nya födelseårgångar med mera allteftersom simuleringen fortgår över ett specificerat antal år - i det här fallet till och med år 2050.

Uppläggningen av rapporten sammanfattas i det följande.

1.1. Uppläggningen

Kostnadsutvecklingen baseras på befolkningsutvecklingen. Såväl det nuvarande som det föreslagna reformerade systemet är uppbyggt på basis av fördelningsprin- cipen. Detta innebär att pensioner ett visst år betalas med avgifter från den yrkes- verksamma befolkningen från samma år. Utvecklingen av antalet yrkesarbetande

och antalet ålderspensionärer avgör dels samhällets förmåga att betala ålderspen- sioner i ett fördelningssystem, dels de finansieringskrav som ställs av olika pen- sionsutf'astelser. I kapitel 2 visas sålunda den framtida befolkningsutvecklingen enligt SCB:s prognos från 1991, som ligger till grund för detta arbete. I kapitel 3 redovisas nya kalkyler över de framtida finansieringskraven för ATP och folkpen— s10n.

Kapitel 4—8 ägnas åt olika aspekter av Pensionsarbetsgruppens förslag. I kapitel 4 beskriver vi översiktligt det nya regelsystemet samt presenterar kostnadskalkyl— er för arbetsgruppens förslag. I detta kapitel redovisas, förutom huvudkalkylen som baseras på tillväxt på 1,5 procent, också kalkyler över hur systemet fungerar med både högre och lägre tillväxt, då följsamhetsindexering av utgående pensio- ner kopplas in för att uppnå ungefär samma förhållande mellan utgifter och av- giftsunderlaget som kännetecknar utvecklingen vid en tillväxt på 1,5 procent. Detta kapitel visar också hur finansieringen av systemet är upplagt samt hur systemets buffeitfond utvecklas. Premiereservsdelen av det reformerade systemet redovisas i detalj i kapitel 8.

Kapitel 5 ägnas åt att ge en överblick över individeffekter. Av särskild betydel- se är hur många år människor kan tros arbeta, vilken medelpension de kan för- väntas få - vid en viss tillväxt, fördelningen av pensionsinkomst bland ålderspen- sionärer, det nya regelsystemets inverkan på förhållandet mellan männens och kvinnornas pensioner jämfört med det nuvarande systemet, effekter för olika grupper såsom invandrare samt förhållandet mellan antalet intjänandeår och pen- sion. I kapitel 6 redovisas utfallet av den särskilda garantiregeln som arbetsgrupp- en föreslår för personer födda 1935-1953. I kapitel 7 redovisas utfallet på indi- vidnivå av arbetsgruppens förslag om barnårsinkomst.

Kapitel 9 presenterar en översikt över Riksförsäkringsverkets kalkylmodell. I kapitel 10 sammanfattas de nuvarande reglerna för ATP, folkpension och KBT.

Under arbetets gång beställde Pensionsarbetsgruppen en utredning av vad ett system med löpande delning av pensionsrätten mellan makar skulle innebära, dels för systemets kostnader, dels i termer av individeffekter. Denna utredning bifogas som en underbilaga till Riksförsäkringsverkets rapport.

1.2. En kortfattad beskrivning av Riksförsäkringsverkets kalkylmodell

Utgångspunkten för beräkningarna är en individmodell. Med hjälp av denna simuleras de framtida pensionsutbetalningama och löneutvecklingen. Modellens ursprungliga population omfattar ett urval om cirka 230 000 individer som är 16 år eller äldre. För dessa finns pensionsuppgifter och inkomstuppgifter från och med 1960. Modellen "rullar" sedan fram såväl den arbetande befolkningen som pensionärskollektivet. Det ursprungliga urvalet kompletteras varje år med ny- tillkomna 16-åringar och invandrare.

Antalet personer i varje födelseårgång bestäms av antaganden om dödlighet, migration och fruktsamhet som SCB gör i samband med befolkningsprognosema. Under ett givet år kan individer lämna arbetsmarknaden genom att avlida, emig- rera, förtidspensioneras eller gå i ålderspension. Individer kan inträda på arbets- marknaden genom att fylla 16 år, genom rehabilitering eller immigration. Dessa övergångar från en status till en annan bestäms i modellen med hjälp av över- gångssannolikheter. Exempelvis kan varje individ förtidspensioneras med en viss sannolikhet, emigrera med en viss sannolikhet osv.

Individens inkomstutveckling bestäms också av sannolikhetsmatriser som anger sannolikheten att flytta mellan olika inkomstklasser. Dessa bygger i sin tur på faktiska inkomstövergångar under perioden 1979-1989.

Det faktiska pensionärskollektivet utgör modellens utgångsläge. Pensionsutbetal- ningarna beräknas år från år genom att de nybeviljade pensionäremas pensioner läggs till och de avlidna pensionäremas pensioner dras ifrån.

mmmmmwmmsmmww. Wei-WM' wtmnmmtrmwmmimw em %Wlmm Weg twww -mm 'WWWWJ' utan" Mmmm 'Wätit mit-t' imwammpbimimi mm '.'miiimgäatint'liiiiå gum tim-';.- wa.» lämn" ii mailing—- stim-i.u än en qléut hem fi:-ilman ': utnämnd mmm nu iiii miste nu när? måg—isfri %&WMPM' , , Mtaiwmimm mm 4 hmrr- -:rr vi in» --_'-i...'. '.I 41:e % Mamma...” hmm—W&W mitä .nu-mmm tim l:;Wm-gulmmm'mtw wwe ww l..-Bmw wm'm www med hälft.-33.111"?! W! %&Ww '- '. ' ' ' " W'WWW umgänge; MWWWMWMMMWWM rim iipiir'l nm wwwmmwawim lämnat? luteum” bu't'L-rtii wil utsedd»: Millttcpll”l"1aill'€u av wit n: ?.iiuit'iad. :' atm.: teiiiv'it' 'Ii - ..i-.. .'an 'i i.u-,iiii-i lil.

EWI'W' 5 Mim t-t 1151 ge ett 'i'Wifbl'L'li & -!'E, individ.-Femi m- ånad?-33% 'Sel- n .'7-' in: inning-_ .'rr människor Pi.-| 'imi'. aim. vill-H 'r-.:a'fi,wn'vi'rri- it;—E' kar- lön" vinna-, i; - VM ..,ri' vi." tvivla"!- ffårvjnwnuwnu w PLMIUIV'IWL Mål. 54113th MM &:an strimhw "£. ny. WWW initativ-ti nl "-1'I=iil'ir-1.'i indian T...”.w we it-Jii kkinuui'zui 51-1."n'-'iii.u' jämm'f med 'I"! _i'iu'iiantwit tjatat-"L "'i-[Mur fi'h' 'nl'l'u gmppu tim-im invandrare mini t-"iffi'lii'ilnifrt muita-.a analt? wuxuu-115 (It'll puri- ill'm 'I Lip-"TPJ f.. (mm-11.15 "Walid i'- t'lä'n HiFi-Jia RWF-Mn |:in .il'l M..-iw?!)- ea förvirrar in'r EMQDHHW Jiäit'ri' ! nytt:! ? rmm- i.1*.liv.i på min tidnin—ti nu Wiafqmå! 11.1 ”5ng om Määttä; ms.

!; ".::Htri G pir."'.m3mir vi! ä-uc'sili the: tutu'ömUkäuww-teu l.ilBtyli-'Lixb_"il ! allting,”. _Jri [Ekmans rie nuvarande trind-RW! filt? ait TP, ”pandan mh lil-IW".

Umm altan.: adm; biawlldt' Piniawriwhnigsuppca. m uiiiäln'm." av var: lm system med' tagande Mining m Milman muittn war it;-niin- im: hit-. i'm för systemet.-'.' iii- mm, de!» ! Mimar iw limiliiviml'lc'ttq' 13:13?! uttrit'rill'l_'_"-1_'mj_.tl.'z

1.2 län kortfattad beskrivning av Riksförsätzringsvericets- kalkyl-modell

UW' militum få Mätningarna lit ut hämmande-11 Maid hjälp .. Li-JM'IH timmen—t (it". frammåt muthar'i-hualnlngami wait. timtnmtdinnen. 5.11M'tl"'*i iuzrptungiinn ,. pula pitt 131.11an. .1 rti urval um .;ir':l m 1110 f' '” ii'flwit'e. mm wi liv Lil! alla! tid”-'n- För ElL'E—F' finn]. p:.-neioi;suppgiflef mh introt-ansppgåm iråi'rv ni.-år: mm! .'itt. M.: Mimi "rullar” sedan 'i'mm thai len ut'-'...tuul'f tielul'm'iigem mm margarin-Mm tm tis,-mimmi”. arvet-ee kmr-ptum x nja är med nr tittir: mm iläiilfih-glrndt'lhhn. trim.-

2. Den framtida befolkningen

2.1. Sammanfattning

Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för pensionssystemets kostnadsutveck- ling, i synnerhet för ett fördelningssystem som Sverige har. I ett fördelningssys— tem betalar den arbetande befolkningen pensionen för de samtida pensionärerna. I denna bilaga sammanfattas de demografiska antaganden som ligger till grund för Riksförsäkringsverkets kalkyler över framtida pensionskostnader.

Vid en internationell jämförelse har Sverige vid 1990-talets början en större andel äldre i befolkningen än de flesta andra västländer. Enligt prognoserna kommer Sveriges andel i framtiden att närma sig de andra ländernas nivå.

De demografiska förutsättningar som använts i Riksförsäkringsverkets studie av pensionssystemet baseras på SCB:s befolkningsprognoser. SCB gör i sina befolk- ningsprognoser antaganden om antalet födda, medellivslängden och migration (in— och utvandringen). Antalet födda är vid 1990—talets början på ungefär samma höga nivå som på 1960-talets mitt. SCB antar att detta är en tillfällig ökning och att antalet födda sjunker i framtiden. Antalet födda barn per kvinna ligger då på 1,95 att jämföra med 2,15 vid 1990—talets början.

Medellivslängden har ökat under hela efterkrigstiden, i synnerhet för kvinnor. SCB antar att medellivslängden fortsätter att öka fram till år 2010 för att därefter vara konstant. Vi lever längre som pensionärer. Den förväntade återstående livs— längden för en 65—ärig man är 15,3 år och för en 65—årig kvinna 19,1 år.

Migrationen har varierat betydligt historiskt och är därför mycket svår att prog- nostisera. SCB antog i sin prognos från år 1991 att nettoinvandringen skulle bli 20 000 år 1991 och 15 000 därefter.

Antalet personer över 65 år ökar dramatiskt mellan åren 2005 och 2030. Antalet personer i arbetsför ålder ökar också, men långsammare. Alltså sjunker kvoten mellan antalet personer i yrkesför ålder och antalet pensionärer fram till år 2035. Sedan ökar kvoten igen mot är 2050.

2.2. Inledning

Pensionssystemets kostnadsutveckling beror på en mängd faktorer: fertilitet (antal födda), förväntad livslängd, in- och utvandring, deltagande i arbetskraften, pro- duktivitetsutvecklingen och den resulterande realtillväxttakten. Den bild vi får av den framtida utvecklingen beror på antaganden om alla dessa faktorer. Även de mest optimistiska antagandena visar emellertid att pensionsutgiftema i framtiden kommer att vara betydligt högre än nu. Det beror helt enkelt på att allt flera personer förväntas uppnå pensionsålder. Samtidigt beror vår förmåga att betala dessa åtaganden på antalet personer i arbetsför ålder - det vill säga den potentiella arbetskraften. I denna bilaga redovisar vi den befolkningsprognos som ligger till grund för de kalkyler som gjorts åt Pensionsarbetsgruppen. Befolkningsprognosen utgör grunden till kalkylerna för hur många människor som kommer att arbeta varje år i framtiden och hur stort pensionärskollektivet kommer att vara.

Inledningsvis kan det vara av intresse att se på Sverige i ett internationellt pers- pektiv. OECD har gjort kalkyler över den framtida demografiska utvecklingen i medlemsländerna. Kalkylema, som redovisas i tabell 2.1, baseras på de olika ländernas egna antaganden kring fertilitetsutvecklingen fram till 1995. Sedan antas utvecklingen gå mot att befolkningen reproducerar sig själv är 2050.

Tabell 2.1 Andelen människor 65 år och äldre i befolkningen, 1950-2050

1950 1980 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Tyskland 9,4 15,5 17,1 20,4 21,7 25,8 27,6 24,5 Japan 5,2 9,1 15,2 18,6 20,9 20,0 22,7 22,3 Storbritannien 10,7 14,9 14,5 14,6 16,3 19,2 20,4 18,7 USA 8,1 11,3 12,2 12,8 16,2 19,5 19,8 19,3 OECD genomsnitt 8,5 12,2 13,9 15,4 18,0 20,6 22,1 21,4 Danmark 9,1 14,4 14,9 16,7 20,1 22,6 24,7 23,2 Finland 6,7 12,0 14,4 16,8 21,7 23,8 23,1 22,7 Island 7,6 9,9 12,9 13,5 16,3 20,8 23,8 25,2 Norge 9,6 14,8 15,2 15,1 18,2 20,7 22,8 21,9 Sverige (OECD) 10,3 16,3 16,6 17,5 20,8 21,7 22,5 21,4 Sverige (SCB 1991) 10,3 16,4 16,9 18,1 20,2 20,8 21,0 19,6

Källa: OECD. Reforming Public Pensions, 1988 och SCB Sveriges framtida befolkning. Demografiska rapporter 199111.

Under lOO-årsperioden 1950-2050 fördubblas de äldres andel av befolkningen i

Sverige enligt OECD:s kalkylförutsättningar. Ökningen i de övriga länderna är ännu större. År 1980 hade Sverige den äldsta befolkningen (16,3 procent över 65 år) och låg mycket över OECD-genomsnittet. År 2000 är det enbart Tyskland som har en äldre befolkning än Sverige. Den så kallade Babyboom—generationen, det vill säga de som föddes under 1940-talets andra hälft, dör sakta ut mot är 2040 såväl i Sverige som i OECD i genomsnitt, vilket leder till att andelen äldre i befolkningen minskar. Vid år 2050 har Sverige samma andel äldre som genomsnittet i OECD. Detta kan jämföras med SCB:s befolkningsprognos från 1991, som diskuteras ingående i det följande.

2.3. De demografiska antagandena

SCB svarar för Sveriges officiella befolkningsprognoser. Deras prognoser revide— ras med 2-3 års mellanrum. Den som var aktuell när Riksförsäkringsverket ge- nomförde sitt kalkylarbete åt Pensionsarbetsgruppen publicerades 1991.] Samma prognos ligger till grund för Riksförsäkringsverkets senaste kalkyler över pen- sionssystemet (RFV ANSER 199311). Här diskuterar vi de antaganden som ligger bakom denna prognos. Vi visar också hur nuvarande antaganden skiljer sig från dem som har legat till grund för Riksförsäkringsverkets avgiftsförslag 1987 (RFV ANSER l987:9) samt de kalkyler som redovisas i Pensionsberedningens huvud— betänkande (SOU 1990:76). De befolkningsprognoser som ligger bakom de två sist nämnda rapporterna publicerades av SCB år 1986 respektive år 1989.

I slutet av varje avsnitt redovisar vi också de alternativa prognosantaganden som SCB gör vid sidan av huvudprognosen. Tillsammans ger dessa en bild dels av hur prognoserna har utvecklats, dels en uppfattning om osäkerhetsintervallet som kringgärdar den nuvarande prognosen.

Antalet födda

Figur 2.1 visar antalet födda mellan 1960 och 1990 samt prognoser gjorda vid olika tillfällen för antalet födda fram till år 2025 enligt de antaganden som låg till grund för SCB:s tre senaste prognoser, inklusive den som ligger till grund för Pensionsarbetsgruppens kalkyler.

' SCB: Sveriges framtida befolkning. Demografiska rapporter 199121.

Figur 2.1 Antalet födda barn per år, 1960-2025. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991 130 15 120 115 110 115

100

Im 1970 im 1990 2000 2010 m ZQS

Antalet födda barn per år har svängt kraftigt under de tre senaste decennierna. Denna utveckling har gjort det mycket svårt att förutse framtida födslar. Från mitten av 1960-talet, då det högsta antalet födslar noterades sedan slutet av 1940-talet, sjönk födelsetalet fram till mitten av 1980-talet. Därefter har det Ökat kraftigt. Det är mycket troligt att införandet av föråldraförsäkringen har påverkat detta ändrade beteende. Kvinnor födda under 1950- och 1960—talet har senarelagt barnafödandet. Allteftersom dessa kvinnor har fött barn under senare år har det skett en uppgång i det genomsnittliga antalet barn per kvinna. För närvarande ligger det strax över två. I den prognos som ligger till grund för våra kalkyler antas födelsetalet sjunka från en nivå om cirka 2,15 barn per kvinna 1991 till en långsiktig nivå om 1,95 barn per kvinna.2

SCB:s prognoser från 1986 och 1989 låg klart under den faktiska utvecklingen under andra hälften av 1980-talet och även klart under den nuvarande prognosen. Sett i efterhand är det lätt att förstå den "pessimism" som präglade 1986 års prognos. Antalet födda barn per år hade uppvisat en trendmässig minskning under i stort sett två decennier. Dessutom stämde det låga födelsetalet i Sverige

2 Jämför tabell Bl i bilagan till detta kapitel för en överblick över de senaste åren och SCB:s antaganden från de senaste tre prognoserna.

med födelsetalen i jämförbara industriländer. Som framgår av figur 2.1 tror man fortfarande att den senaste uppgången är tillfällig och att den långsiktiga trenden ligger klart under dagens nivå.

Hur kan födelsetalet se ut i framtiden? Tabell 2.2 anger de tre kalkylalterna— tiven som Statistiska centralbyrån har använt sig av i 1991 års prognos. Det högsta antagandet är en fortsatt utveckling på dagens nivå. Vi kan notera att för att befolkningen skall reproducera sig, måste födelsetalet ligga omkring 2,1. (I OECD-kalkylerna i tabell 2.1 uppnås detta antagande gradvis.)

Tabell 2.2 Fruktsamhet i Sverige

Alternativ Andel barnlösa (%) Antal barn per kvinna Hög 13 2,1 Huvud 16 1,95

Låg 18 1,8

Källa: SCB.

Medellivslängden

Medellivslängden har ökat för kvinnor, och inte minst kvinnor som har fyllt 65 år, under i stort sett hela efterkrigstiden. Under 1980-talet har medellivslängden återigen ökat för män som har fyllt 65 år, efter att ha legat praktiskt taget stilla under 30 år. År 1991 var den 74,8 år för män och 80,6 för kvinnor. Av stor betydelse för ATP-kalkylema är att den förväntade medellivslängden år 2010 har ökat med 1,5 år för män och 0,8 för kvinnor mellan 1986 års och 1991 års prog- noser. Den förväntade medellivslängden år 2010 är 76,4 för män och 82,1 för kvinnor.3

Utvecklingen av antalet avlidna enligt SCB:s prognoser 1986 och 1989, och enligt den prognos som ligger till grund för pensionsarbetsgruppens arbete (1991) visas i figur 2.2. Den största skillnaden i prognoserna ligger i "mellanperioden", eftersom antalet avlidna per år är lägre i 1991 års prognos. Från omkring år 2020 går prognoserna i stort sett i samma riktning. Viktigast för förändringar i befolk- ningsprognosen är förändringar i dödsriskema i åldrarna över 50 år. I yngre åldrar är dödligheten så låg att eventuella minskningar inte får så stor betydelse.

3 Jämför tabell B2 i bilagan till detta kapitel.

Figur 2.2 Antalet avlidna personer per år, 1960-2025. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

130 15 120 115 110 16

iw

381888!!!

Tabell 2.3 visar hur den förväntade livslängden har utvecklats över tiden. Den förväntade livslängden för de som har uppnått 65 års ålder har ökat för såväl män som kvinnor. Okningen är särskilt stor för kvinnor, som vi redan berört.

Tabell 2.3 Återstående medellivslängd åren 1921-1992

Aren

1921—1930 1931—1940 1941-1950 1951-1960

1961-1965 1966—1970 1971-1975 1976—1980 1981-1985

1984-1988 1988—1992

Källa: SCB. SOS: Befolkningsförändringar.

Tabell 2.4 visar SCB:s alternativa antaganden enligt 1991 års prognos. Huvud- prognosen är den som ligger till grund för pensionsarbetsgruppens kalkyler.

Återstående medellivslängd i år Mån 0 år

60,97 63 ,76 68,06 70,89

71,60 71,85 72,07 72,43 73,55

73,98 74,81

50 år

24,15 24,08 25,01 25,54

25,65 25,76 25,79 25,84 26,46

26,83 27,49

65 år

13,24 13,06 13,60 13,85

13,88 13,98 14,04 14,15 14,60

14,85 15,32

Kvinnor 0 år

63,16 66,13 70,65 74,10

75,70 76,59 77,65 78,51 79,53

79,95 80,46

50 år

25,14 25,13 26,27 27,47

28,56 29,21 30,08 30,69 31,45

31,81 32,24

Tabell 2.4 Återstående medellivslängd från födelsen i år

År

1991 1995 2000 2010 2025

Källa: SCB.

Män Låg

74,8 75,4 76,1 77,4 79,4

In- och utvandring

Överstiger invandringen utvandringen ökar befolkningen. Eftersom merparten av de invandrare som kommer till Sverige är i yngre arbetsföra åldrar ökar invand-

Huvud

74,8 75,4 75,9 76,4 76,4

Hög

74,8 74,8 74,8 74,8 74,8

Kvinnor Låg

80,6 81,1 81,8 83,0 84,8

Huvud

80,6 81,1 81,6 82,1 82,1

65 år

13,85 13,64 14,30 15,00

15,80 16,35 17,16 17,73 18,39

18,71 19,08

Hög

80,6 80,6 80,6 80,6 80,6

ringen Sveriges potentiella arbetskraft. Man bör också notera att många av dem som utvandrar från Sverige är före detta invandrare. Nettot av invandringen och utvandringen har varierat kraftigt under perioden 1960—1990, vilket framgår av Han 2.3.

Figur 2.3 Nettoinvandring per år, 1960-2025. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

3— till?—blllIIIYIIIIDIIIllllllIlllIllIVltIllIll

. ...lI-IIIIIIIIIII

ANTAL ...... 1991

——1995

lät) 1970 1990 19% 2000 2010 m ans

Tabell 2.5 In- och utvandring till och från Sverige

År Invandring Utvandring Netto

1965 49 586 15 977 33 609 1970 77 326 28 653 48 673 1975 44 133 27 249 16 884 1980 39 426 29 839 9 587 1985 33 127 22 036 11 091 1990 60 048 25 196 34 852

Enligt 1991 års befolkningsprognos

1991 48 000 28 000 20 000 1992 och därefter 40 000 25 000 15 000

Källa: SCB.

Eftersom nettoinvandringen varierar så kraftigt är det svårt att utläsa några tren- der för perioden 1960-1990. Av figur 2.3 framgår att SCB:s senaste prognos ligger på en något högre nivå än de två tidigare prognoserna. I denna prognos antas en nettoinvandring om 15 000 personer om året — jämfört med hälften så mycket i 1986 års prognos.4 I kalkylerna till pensionsarbetsgruppen har SCB:s antaganden om bruttoinvandringen i 1991 års prognos använts, medan utvand- ringen bestäms enligt en särskild modell som utgår från Riksförsäkringsverkets statistik.

Tabell 2.6 anger SCB:s huvudalternativ samt ett högre och ett lägre alternativ för in- och utvandring enligt 1991 års prognos.

4 Jämför tabell B3 i bilagan.

Tabell 2.6 In- och utvandring. 1 000-tals personer

Alternativ Invandring Utvandring Netto År 1991 Lägsta 45 30 15 Huvud 48 28 20 Högsta 50 25 25 1992 och därefter Lägsta 20 20 O Huvud 40 25 1 5 Högsta 50 20 30 Källa: SCB.

2.4. Befolkningsutvecklingen

I figur 2.4, 2.5 och 2.6 visas folkmängden i olika åldersgrupper från de senaste tre prognostillfällena.

Figur 2.4 Antalet 0-19-åringar. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

lm 1970 m 198) 2000 Nio m m

Figur 2.5 Antalet 20—64-åringar. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991

5300 5200 5100 5000 W du om 4000 — FAKTISKI' & ANTN. IlIIII 191 % Ill 1” om * ' 19”

lm 1970 lm 1990 2000 2010 m ms

Figur 2.6 Antalet personer 65 år och äldre. Tusental. Faktiskt antal och enligt prognos 1986, 1989 respektive 1991 2000 1900 1000 1700 1000 1500 1400 1300 1200

1100 FNG'ISKT

ANTAL 191 1” i”

111»

&

1” 1970 1900 19% 2000 N10 m mes

Figurerna ger en tydlig bild av hur de olika antagandena påverkar den framtida utvecklingen av antalet personer på olika sätt. Det högre antagandet om antalet födda barn per kvinna leder till en markant ökning av antalet personer i åldern 0-19 år och därefter av antalet personer i arbetsför ålder. På kort sikt har antag- andet om nettoinvandring störst betydelse för antalet personer i arbetsför ålder. Det tar tid för det höga födelsetalet att inverka på antalet personer i arbetsför ålder. I kalkylunderlaget till Riksförsäkringsverkets rapport (1987) till regeringen utgick Riksförsäkringsverket — i enlighet med de prognoser som fanns då - från att antalet personer i arbetsför ålder skulle minska successivt efter år 2005. Även de prognoser som låg till grund för Pensionsberedningens kalkyler förutsatte en minskning av antalet personer i arbetsför ålder efter år 2005 - dock svagare än den som låg till grund för verkets rapport är 1987. Med 1991 års prognos sker en svag ökning fram till år 2025.

"Lägsta " och ”högsta " alternativen för den demografiska utvecklingen

Tabell 2.7 anger det lägsta och det högsta alternativet för den framtida befolk- ningsutvecklingen fram till år 2025. Förvånansvärt nog är skillnaden mycket liten när man beräknar kvoten mellan antalet personer 65 år och äldre och personer mellan 20 och 64 år. Kvoten ökar med 6—7 enheter under 35—ärsperioden 1990-

2025, eller med drygt 20 procent. Som vi kommer att se när vi tittar på antalet förmånstagare ger tabell 2.7 - trots allt - en alldeles för ljus bild av framtiden. Utvecklingen av antalet förmånstagare är helt annorlunda.

Tabell 2.7 Lägsta och högsta alternativen enligt SCB:s 1991 års prognos. 1 OOO-tals personer

1991 2025

1. Befolkning 65 år och äldre . Lägsta 1 531 1 802 . Högsta 1 531 2 104 2. Befolkning 20-64 år . Lägsta 4 979 4 848 . Högsta 4 986 5 720 3. Antalet personer 65 år och äldre per 100 i åldern 20-64 . Lägsta 30,7 37,2 . Högsta 30,7 36,8 Källa: SCB.

Sveriges befolkning fram till år 2100

Det är naturligtvis svårt att sia om en mer avlägsen framtid. Å andra sidan är det viktigt att ha en grov uppfattning om hur befolkningen kan utvecklas efter år 2025. För kalkyler som genomförts åt Pensionsarbetsgruppen har befolknings- prognosen förlängts till år 2100. Genom att anta att medellivslängden, antalet födda barn per kvinna och nettoinvandringen inte förändras efter år 2010 - det år då de låses i SCB:s prognos — kan man beräkna Sveriges befolkning över en längre period. Resultatet av en sådan kalkyl redovisas i figur 2.7.

Mest iögonfallande i denna figur är den stadiga ökningen av antalet personer som är 65 år eller äldre fram till cirka 2030. Lika viktigt är emellertid att antalet äldre i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder minskar avsevärt från omkring år 2040 för att sedan återigen öka från år 2050. Utifrån vad vi nu kän- ner till finns det dock ingen anledning att tro att relationen mellan den äldre delen av befolkningen och antalet personer i arbetsför ålder kommer att påverkas på samma drastiska sätt då som mellan åren 2010 och 2030 - det vill säga då de stora födelseårgångar som föddes på l940-talet utgör en stor del av pensionärs- kollektivet.

Figur 2.7 Sveriges befolkning fram till år 2100 enligt 1991 års prognoser

Not 1001-100 140

13

120

110

i!»

Källa: SCB och RFV.

Vad figuren visar är bland annat konsekvensen på sikt av våra antaganden om att medellivslängden, födelsetalet och nettoinvandringen är oförändrade efter år 2010. Med dessa långsiktiga antaganden går befolkningen mot en jämn utveckling på sikt. Det vore emellertid fel att tolka denna utveckling som en prognos. Som har framgått ovan finns det i stället all anledning att understryka osäkerheten kring sådana befolkningsframskrivningar. Man kan göra tankeexperimentet att gå 100 år tillbaka i tiden och föreställa sig problemen för prognosmakare på 1980- talet. Under 1980-talet hade vi stora barnkullar, högre dödlighet och stor invand— ring till Amerika. Hur skulle prognosmakarna kunna förutse de förändringar som inträffat under 1900-talet: Två världskrig, urbaniseringen, välfärdsstaten med bättre hälsovård, födelsekontroll, familjeplanering och föräldraförsäkring. Kvin- nornas massiva inträde i arbetslivet som löntagare och nettoinvandringen till Sverige. Det viktiga att konstatera är att de förutsättningar som ligger till grund för verkets kalkyler leder till en demografisk utveckling av det slag som visas här.

2.5. Försörjningsbördan

I ett pensionssystem av fördelningstyp - som ATP-systemet - där pensionäremas förmåner betalas av samtida löntagare är förhållandet mellan antalet personer i yrkesverksam ålder och antalet personer över 65 år av stor betydelse. Nedan redovisar vi utvecklingen av försörjningskvoten, mätt på tre olika sätt, fram till år

2050.

Figur 2.8 Försörjningskvoter åren 1991-2050

inimmmmiomsmmmmwmm

Kvot ] anger antalet personer i åldern 20-64 år i förhållande till antalet personer med ålders- eller förtidspension från den allmänna pensioneringen. Denna kvot år 2,57 är 1991 och förväntas vara tämligen stabil fram till år 2000, varefter den sjunker kraftigt. I början av 2030-talet går det, enligt prognosen, enbart 1,94 personer i åldern 20-64 år på varje ålders- och förtidspensionär. Därefter stiger kvoten fram till prognosperiodens slut då den hamnar på 2,12.

I kvot 2 har antalet förtidspensionärer exkluderats från antalet personer i yrkes— verksam ålder. Kvoten uppvisar samma svängningar som kvot 1 men på en lägre nivå. Således skulle försörjningskvoten vara nere på 1,77 i början av 2030-talet.

I kvot 3 sätts antalet 20-64-äringar exklusive förtidspensionärer i relation till antalet ålders- eller förtidspensionärer plus antalet personer i åldern 0—19 år. Tillägget av den sistnämnda gruppen beror på att utvecklingen av antalet 0-19-

åringar har betydelse för belastningen på de förvärvsarbetande. Dessa är ju också beroende av de förvärvsarbetande för sin försörjning. Ar 1991 ligger denna kvot på 1,14 men sjunker till 0,95 vid mitten av 2030—talet. Detta innebär att det då kommer att finnas färre än en förvärvsarbetande för varje pensionstagare och person under 20 år.

BILAGA

Tabell Bl Antagande om framtida fruktsamhet

SCB SCB SCB 1986 1989 1991 1986 1,76 1987 1,76 1988 1,77 1989 1,78 1,92 1990 1,79 1,86 1991 1,81 1,80 2,15 1992 1,81 1,82 2,10 1993 1,81 1,83 2,05 1994 1,81 1,84 2,00 1995 1,81 1,85 1,95 2000 1,81 1,89 1,95 2005 1,81 1,91 1,95

2010- 1,81 1,91 1,95

Tabell BZ Antagande om framtida dödlighet (medellivslängd)

SCB SCB SCB 1986 1989 1991

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 1986 74,0 80,1 1987 74,1 80,2 1988 74,2 80,4 1989 74,3 80,5 74,3 80,4 1990 74,4 80,6 74,4 80,6 1991 74,4 80,7 74,5 80,7 74,8 80,6 1992 74,6 80,9 75,0 80,8 1993 74,7 81,0 75,1 80,9 1994 74,9 81,1 75,2 81,0 1995 75,0 81,3 75,4 81,1 2000 74,9 81,3 75,4 81,7 75,9 81,6 2005 74,9 81,3 75,6 82,1 76,3 81,9 2010 74,9 81,3 75,7 82,2 76,4 82,1

Tabell B3 Antagande om framtida nettoinvandring (tusental)

SCB SCB SCB 1986 1989 1991 1986 10 1987 9 1988 8 1989 7,5 20 1990 7,5 20 1991 7,5 20 20 1992 7,5 19 15 1993 7,5 18 15 1994 7,5 17 15 1995 7,5 16 15 1996 7,5 15 15 1997 7,5 14 15 1998 7,5 13 15 1999 7,5 12 15 2000 7,5 11 15 2001- 7,5 10 15

3. ATP och folkpension i fram- tiden

3.1. Inledning

Problembeskrivningen och debatten kring det nuvarande pensionssystemet, med ATP och folkpension, har handlat mycket om huruvida systemet kan överleva framöver finansiellt. Det är ingen tvekan om att det nuvarande systemet ger en bra pension för de allra flesta yrkesarbetande. Därför har inte heller utfallet av ATP-systemet för individen tilldragit sig någon större uppmärksamhet. Däremot innehåller det nuvarande pensionssystemet betydande omfördelningsinslag som också har figurerat starkt i debatten. Denna dimension belyses i den studie Ann— Charlotte Ståhlberg har utfört åt Pensionsarbetsgruppen och berörs sålunda inte här. Diskussionen och analysen här koncentreras huvudsakligen till ATP- och folkpensionssystemens finansieringskrav fram till mitten av nästa seklet.

3.2. Något om förutsättningarna i Riksför— säkringsverkets kalkyler

I samband med Riksförsäkringsverkets förslag till avgiftsuttag till den allmänna tilläggspensioneringen för åren 1995-1999 i december 1992 upprättades rapporten ATP och dessjinansiering i det medel— och långsiktiga perspektivet (RFV ANSER 1993zl). När denna rapport skrevs hösten 1992 utgick Riksförsäkringsverket i sina kalkyler ifrån att den överenskommelse som träffats mellan regeringsparti- ema och det socialdemokratiska partiet om att höja pensionsåldern till 66 år med ett kvartal i taget från 1994 fram till 1997 skulle införas. Emellertid har detta inte blivit fallet.

I Pensionsarbetsgruppens betänkande föreslås att pensionsåldern 65 år skall behållas framöver. De kalkyler som presenteras här baseras sålunda på en pen—

sionsålder av 65 år.

Inom varje kalkylomgång försöker Riksförsäkringsverket stämma av nivån på lönesumman vid ingången av den period kalkylerna omfattar. Vid den nu genom- förda kalkylomgången har utvecklingen 1990—1995 reviderats i enlighet med den senaste statistiken och de senaste officiella prognoserna. Från och med 1996 antas utvecklingen ske i enlighet med en antagen årlig lönetillväxt på mellan 0 procent och 3 procent i fem olika scenarier. En viktig skillnad att notera är att i tidigare publikationer utgivna av Riksförsäkringsverket har BNP—tillväxten använts i stället för som här lönetillväxten.

De demografiska förutsättningama har också justerats i förhållande till tidigare kalkyler. Med ledning av utfallet under 1990-1993 har vi kunnat göra en bättre avstämning av modellens befolkning med SCB:s befolkningsprognos.5 Antalet ålderspensionärer i framtiden har sålunda ökats i förhållande till den kalkyl som gjordes år 1992. Medellivslängden har ökat stadigt under senare år, som har framgått av kapitel 2 om den framtida befolkningen. Vi vet redan nu, att när detta arbete avslutas, så kommer nästa officiella prognos att visa på ett ännu större antal ålderspensionärer än det antal som ligger till grund för de kalkyler som presenteras här. Eftersom de nya prognoserna inte blivit tillgängliga förrän i slutfasen av detta arbete har det inte varit möjligt att göra om kalkylerna för att ta hänsyn till detta.6

Antalet personer som förtidspensionerats, liksom det antal som nu förutses för- tidspensioneras under första hälften av 1990—talet är betydligt högre än vad vi är 1992 trodde skulle vara fallet. Sålunda har även kostnaderna för förtidspensione— ring för 1990-talet reviderats uppåt i förhållande till de kalkyler som gjordes 1992.

De kalkyler som presenteras här täcker perioden fram till år 2050. Det finns två viktiga skäl att försöka beräkna pensionssystemets finansieringskrav över en så lång period. Det första skälet är att ATP-systemet ännu inte nått fullfunktions- stadiet. Detta inträffar i princip först när alla som uppbär en ATP-förmån har kunnat fritt "placera" sina bästa 15 år i åldersintervallet 16-64. Det är först under 1990—talet som det är möjligt för nypensionerade individer att uppfylla 30-årsre- geln och därmed bli berättigade till full ålderspension utan att ha arbetat varje år sedan 1960. Till följd av den stadiga ökningen i kvinnornas deltagande i yrkes- livet utanför hemmet sedan slutet på 1950-talet förväntas kvinnor strax efter sekelskiftet uppvisa samma förvärvsfrekvens som män och sålunda få pensions-

5 Nivån är nu cirka 2,9 procent högre. En avstämning av modellens befolkning med SCB:s befolkning redovisas i kapitel 9, som beskriver den tekniska mo- dellen som används för att ta fram de kalkyler som presenteras här.

5 SCB:s prognos från 1991 ligger fortfarande till grund för kalkylarbetet här, eftersom SCB:s nya prognos har färdigställts i stort sett samtidigt som Pensions- arbetsgruppens betänkande har publicerats.

förmåner baserade i stort sett på samma antal år i arbetskraften.7 Sålunda kom- mer pensionsförmånema för nyblivna kvinnliga ålderspensionärer successivt att förbättras under kalkylperioden.

Det andra skälet till att studera pensionssystemens kostnader mer än ett halvt sekel framåt är att få en bild av hur den förväntade kraftiga ökningen av ålders- pensionärer mellan år 2010 och 2020, påverkar kostnadsutvecklingen. Det är viktigt att veta vilka ekonomiska krav som då kommer att ställas på de samtida löntagarna.

I det följande presenteras kalkyler över framtida tinansieringskrav för ATP-, folkpension och KBT vid olika antaganden om ekonomisk tillväxt. Huvudslutsats- en är att det nuvarande pensionssystemets finansiella krav blir orimligt vid låg tillväxt.

3.3. ATP-taket

Enbart inkomst upp till 7,5 basbelopp är pensionsgrundande. År 1960 när ATP infördes var 7,5 basbelopp ett förhållandevis högt belopp. Då låg männens ge- nomsnittliga lön på 3,42 basbelopp, och kvinnornas på 2,21. År 1990 låg de på 5,53 respektive 4,05 basbelopp. Vid varaktig årlig tillväxt på 2 procent dröjer det 16 år innan en medelinkomst på nivån 5,53 basbelopp når ATP-taket på 7,5 basbelopp. Med andra ord skulle en 25-årig arbetare som tjänar denna medelin- komst år 1995 (vilket motsvarar en månadslön på drygt 16 000 kronor) ha nått taket vid 41 års ålder med en årlig realtillväxt på 2 procent. Ovissheten om huru- vida taket kommer att höjas (eller indexeras) i framtiden kan sålunda utgöra ett allvarligt privatekonomiskt problem för många människor, i synnerhet yngre yrkesarbetare.

Om ATP—systemet skall ha samma relativa betydelse för yrkesverksamma män- niskor födda under 1960-talet och senare som det har för dem som föddes före 1960, måste taket realindexeras. Med realindexering menar vi att takbeloppet, det vill säga 7,5 basbelopp, höjs i samma takt som genomsnittlig reallön i samhäll- et.g

Tabell 3.1 visar andelen yrkesverksamma män och kvinnor vilkas inkomst ligger över det nuvarande taket på 7,5 basbelopp. Tabellen tyder på att med en någorlunda bra tillväxt under de närmaste 10-15 åren, är det många som hamnar i den situation att de har en inkomst som inte längre täcks av ATP-systemet.

7 Modellens antaganden om arbetskraftsdeltagande redovisas i redogörelsen för den tekniska modellen i kapitel 9.

3 Taket på 7,5 basbelopp blir sålunda 7,65 basbelopp med realtillväxt på 2 procent under det första indexeringsåret osv.

Problemet är akut redan nu eftersom det är vid yngre åldrar som människor bör söka andra pensionslösningar om taket inte skulle höjas. Ett pensionskapital måste byggas upp under många år, i princip större delen av den yrkesaktiva tiden.

Eftersom det nuvarande systemet har ett fast tak på 7,5 basbelopp är det namr- ligtvis viktigt att redovisa kalkyler där detta tak behålls framöver. Det är emeller- tid också av intresse att studera utvecklingen av kostnader för systemet om taket indexeras. Därför redovisas även dessa kalkyler här. I de kalkyler som redovisas här med alternativet indexerat tak införs indexering från och med 1995. Detta överensstämmer med Pensionsarbetsgruppens förslag till ett reformerat pensions- system, där, enligt förslaget, taket för pensionsgrundande inkomst indexeras med reallönetillväxt som basis för uppräkning från och med år 1995.

Tabell 3.1 Andel aktiva med inkomst över 7,5 basbelopp. Procent

Män Kvinnor Real årlig lönetillväxt Real årlig lönetillväxt 0%1% 2% 3% 0% 1% 2% 3%

Utfall 1985 10,9 10,9 10,9 10,9 1,1 1,1 1,1 1,1 1990 15,5 15,5 15,5 15,5 2,2 2,2 2,2 2,2

Kalkyl

2000 6,6 9,6 12,8 16,4 0,6 1,0 1,6 2,6 2010 4,1 10,8 24,5 45,1 0,3 1,3 5,3 16,0 2020 2,9 13,8 46,1 72,2 0,2 2,0 16,8 46,1 2030 2,5 22,1 67,9 81,6 0,2 4,6 39,2 69,2 2040 1,8 31,2 76,5 86,6 0,1 8,0 57,2 81,3 2050 1,6 44,3 82,6 90,9 0,1 15,4 70,5 87,3

Anm. Uppgifterna för åren 2000-2050 är hämtade från RFV ANSER 199311.

3.5. Utvecklingen av pensionsutbetalningar

Nivån på pensionsutbetalningama fram till åren 2010—2015 är redan nu förutsäg- bar med en relativt smal osäkerhetsmarginal. Normalt inträffar de bästa 15 in- komståren före 55 års ålder enligt de studier av inkomstutvecklingen som Riks- försäkringsverket tidigare genomfört. Som framgår av inkomstprofilema som presenteras i kapitel 9 vänder en normal inkomstprofil neråt vid omkring 55 år — utan realtillvåxt. Det krävs relativ stark tillväxt för att realinkomsten skall öka efter 55 års ålder enligt historisk erfarenhet.

Den djupa ekonomiska tillbakagång som Sverige genomgått under första hälften

av 1990-talet har accentuerat denna effekt. Under 1990-1994 sänktes den allmän- na lönenivån, sett i fasta priser. Sålunda har de flesta människor födda på 1930- talet — och många födda under första hälften av 1940—talet - redan haft sina 15 bästa inkomstår vid ingången av 1990-talet. Om ekonomin återigen har hämtat sig under andra hälften av 1990—talet är det för sent att nämnvärt påverka dessa

människors pensionspoäng.

Figur 3.1 Beräknade ATP-utgifter vid indexerat tak

å M i 1 i a I d e r

ä 8

"1050—17? _ 8

C)

2000 2010 2020 2030 2040 2.050

%

Figur 3.2 Beräknade ATP-utgifter vid fast tak

i

_ 0%-tillväxt 1%-tillväxt Fast tak

M i l l a r d e r

' 2%-tillväxt Fast tak

' 3%-tillvä.xt Fast tak

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Figurerna 3.1 och 3.2 visar utvecklingen av pensionsutbetalningar från ATP- systemet under perioden 1990-2050 vid en reallönetillväxt på noll, en, två respek- tive 3 procent. Fram till så sent som år 2015 är skillnaden mellan totala ATP— utbetalningar vid olika tillväxttakter liten. Tillväxten har emellertid stor betydelse för åren efter 2015. Av figurerna framgår också hur indexeringen av taket in— verkar på de totala förmånsutbetalningama. Indexeringen av taket har större betydelse för de totala utbetalningarna vid högre tillväxt. Vid noll tillväxt har indexeringen ingen betydelse alls.

En jämförelse mellan de båda figurerna visar att indexering av taket gör att tillväxtens betydelse ökar kraftigt. Förklaringen till detta har vi redan sett i tabell 3.1, nämligen att vid högre tillväxt når fler och fler taket på 7,5 basbelopp snabb- are.

Den andra stora delen av pensionsutbetalningama - folkpensionen - påverkas av delvis andra faktorer. Den i särklass viktigaste faktorn är den demografiska ut- vecklingen, vilket en jämförelse mellan figurerna 3.3 och 2.6 i kapitel 2 visar.

Figur 3.3 Beräknade folkpensionsutgifter i miljarder kronor

2010 2025

I summan av folkpensionsutbetalningar ingår folkpension till såväl ålderspensio- närer som till förtidspensionärer. De sistnämnda utgör dock en relativt mindre andel av förmånstagare, cirka 20 procent under åren 2015-2035. Skälet till den lilla skillnad som trots allt finns mellan utfallet vid olika tillväxt är det pensions- tillskott som ingår i folkpensionen. Vid låg tillväxt är det flera som får detta tillskott.

3 . 6 Pensionssystemets framtida finansieringskrav

3.6.1. ATP:s kostnader

ATP och folkpension är konstruerade som fördelningssystem. Detta innebär att pensionsutgifter ett visst är i princip skall täckas av avgifter på löner från samma år. Emellertid innehåller ATP-systemet en buffertfond, AP-fonden, vars syfte numera är att bidra till att utjämna större ekonomiska och demografiska variation- er i betalningar.9

ATP-förmånerna har sedan 1983 finansierats med en kombination av avgifter och avkastning på AP-fonden med undantag av 1990 då avgifterna räckte till för att täcka utbetalningarna. Om ATP skall fungera som ett renodlat fördelnings- system måste utvecklingen av avgifterna anpassas till de faktiska kostnaderna.

Det är viktigt att i en analys av ATP-systemets finansiella utveckling ta hänsyn" till möjligheten för AP-fonden att i viss utsträckning bidra till finansieringen. Detta görs i ett separat avsnitt nedan. AP-fondens bidrag kan, trots allt, vara enbart marginellt på längre sikt. Trots att fonden är förhållandevis stor nu i mitt- en av 1990-talet räcker kapitalet till lite mer än cirka fem års fullständig finansie- ring av ATP-förmåner. Sålunda är det viktigt att först undersöka hur pensionssys— temet klarar sig finansiellt utan hjälp av AP-fonden.

Tabell 3.2 visar förhållandet mellan ATP-utbetalningar och avgiftsunderlaget för olika tillväxtscenarier, med respektive utan indexering av taket.

9 Från början var också syftet att motverka en förväntad minskning i privat sparande i samband med införandet av ATP.

Tabell 3.2 Beräknade ATP-utbetalningar i procent av avgiftsunderlaget. Erforderligt avgiftsuttag i ett renodlat fördelningssystem

År Tak- Real årlig lönetillväxt

status 0% l % 1,5% 2% 3% 1990 13,0 13,0 13,0 13,0 13,0 1995 Fast tak 17,3 17,3 17,3 17,3 17,3 Indexerat tak - 17,3 17,3 17,3 17,3 2000 Fast tak 19,4 18,4 18,0 17,6 16,7 Indexerat tak - 18,4 18,0 17,6 16,8 2005 Fast tak 22,1 20,1 19,2 18,4 16,7 Indexerat tak - 20,1 19,2 18,5 16,9 2010 Fast tak 25,8 22,4 21,0 19,8 17,2 Indexerat tak - 22,5 21,1 20,0 17,7 2015 Fast tak 29,1 24,4 22,4 20,7 17,3 Indexerat tak - 24,6 22,6 21,1 18,4 2020 Fast tak 30,9 25,0 22,6 20,5 16,5 Indexerat tak - 25,4 23,0 21 ,4 18,4 2025 Fast tak 32,0 25,2 22,4 20,0 15,4 Indexerat tak - 25,8 23,2 21 ,4 18,3 2035 Fast tak 33,4 25,1 21,6 18,5 13,0 Indexerat tak - 26,4 23,5 21,8 18,7 2050 Fast tak 32,1 22,7 18,3 14,5 8 7 Indexerat tak - 25,5 22,7 21 ,1 18,3

Skillnaden i uttagsprocent mellan utvecklingen med fast tak och utvecklingen om taket indexeras är större ju högre tillväxttakten är. De "vinster" som synes till— falla ATP-systemet vid ett fast tak är emellertid skenbara. I själva verket åter- speglar de en ungefärlig motsvarande kostnadsökning för avtalssystemen - om dessa skulle konstrueras för att tillsammans med ATP ge morgondagens pensionä- rer ungefär samma kompensation som ATP ger dagens. ATP:s besparingar vid ett fast tak består sålunda till stor del av en övervältring av förpliktelser till andra pensionssystem. Samtidigt betalar allt flera en avgift på det successivt ökade inkomsttaket.

Avtalssystemen för stats- och kommunanställda är finansierade med allmänna skattemedel och i princip på löpande basis, det vill säga enligt fördelningsprin- cipen. Sålunda vältras kostnader från ett offentligt finansierat fördelningssystem över på ett annat system om ATP-taket hålls fast. De privatanställdas system - STP och ITP - är finansierade med löneavgifter. Av dessa är det emellertid bara ITP som ger ett inkomstrelaterat skydd över taket. Följaktligen skulle det finnas ett behov av att göra om större delar av avtalssystemen på sikt för att ge samtliga yrkesarbetande människor motsvarande skydd som dagens pensionärer - och de som går i pension inom de närmaste två decennierna - får genom ATP.

Tabell 3.2 visar på stora skillnader i utvecklingen av kostnadsbördan för de yr- kesarbetande beroende på utvecklingen av realtillväxt. Detta belyses även i figur- erna 3.4 och 3.5 som visar den årliga utvecklingen av avgiften vid olika tillväxt- takt.

Figur 3.4 Beräknade ATP—utgifter i procent av avgiftsunderlaget vid indexe- rat tak

_ O%-tillväxt

. _ _ ' 196-tillväxt Index i tak

' ' ' ' ' 1,5%-tillväxt Index tak

_ ' _ 2%-tillväxt Index tak

_ ' ' ' 3%-tillväxt Index tak

r——1 !- 0%-tillväxt | 1 . !——' 1%-tillväxtFasttak j

1 ' ' ' ' 1,5%-tillväxt Fast tak

_ ' _ 2%-tillväxt Fast tak

__' 3%-tillväxt Fasttak

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 År

Syftet med att visa kostnadsutvecklingen för ett så brett intervall av långsiktiga tillväxttakter är att belysa det nuvarande pensionssystemets bristande följsamhet till samhällsekonomin. Även om få tror på en så dålig utveckling som en varaktig tillväxt på 0 procent - eller så bra som en varaktig tillväxt på 3 procent - får man bättre förståelse för förhållandet mellan tillväxt och pensionssystemets kostnads- börda genom att visa dessa alternativ.

Tabell 3.2 och figur 3.4 visar hur ett indexerat tak skulle innebära att, oavsett tillväxt, ATP-utgiftemas andel av avgiftsunderlaget i stort sett stabiliserar sig en bit in på 2000-talet dock på olika nivåer. Den ökning av utgifterna som sker mellan 1990 och 2015 hänger i stort sett ihop med ökningen av antalet ATP- pensionärer. Tabell 3.2 visar vidare att skillnaden i tillväxt har mindre inverkan på erforderligt avgiftsuttag vid indexerat tak, vilket enligt vad som tidigare redo- visats beror på att en allt större andel av pensionärerna vid hög tillväxt når det fasta taket.

3.6.2. Folkpensionssystemets kostnader

Folkpensionssystemets kostnader bestäms som tidigare nämnts delvis av andra faktorer än de som bestämmer ATP-utgiftema. Folkpensionen utgör utöver en grund i alla pensionärers pension (vilket gör den starkt beroende av den demo- grafiska utvecklingen) även en slags garantipension för den som saknar eller har låg ATP. Detta gör att folkpensionen (inklusive pensionstillskott) som andel av avgiftsunderlaget - och också som andel av de totala pensionsutgiftema - är starkt beroende av tillväxten. Tabell 3.3 visar beräknade folkpensionsutbetalningar i procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 3.3 Beräknade folkpensionsutgifter i procent av avgiftsunderlaget

År Real årlig lönetillväxt

0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 % 1995 10,8 10,8 10,8 10,8 10,8 2005 10,3 9,4 8,9 8,5 7,6 2015 11,2 9,3 8,3 7,6 6,2 2025 11,7 8,5 7,7 6,4 4,7 2035 11,7 8,0 6,4 5,3 3,6 2050 11,2 6,5 4,9 3,7 2,2

Figur 3.6 Beräknade folkpensionsutgifter i procent av avgiftsunderlaget

Tabell 3.3 och figur 3.6 visar utvecklingen av folkpensionsutbetalningar vid olika årliga realtillväxter från och med 1995. Det framgår att oavsett storlek på till- växten - given att den är varaktigt positiv - minskar folkpensionsutgiftemas andel av avgiftsunderlaget. Ytterligare en faktor som påverkar folkpensionsutgifterna är hur stort det maximala pensionstillskottet och därmed "garantipensionen" är. Historiskt sett har detta ökat genom lagändringar några gånger per decennium. I beräkningarna som redovisas har ingen hänsyn tagits till framtida höjningar av detta tillskott. Detta gör att kalkylerna sannolikt underskattar framtida utbetal- ningar vid hög tillväxt eftersom det är troligt att även de pensionärer som har lägst pension skulle få del av en allmän höjning av levnadsstandarden.

För att få en samlad bild av utgifterna såsom de hittills redovisats visar tabell 3.4 beräknade ATP— och folkpensionsutbetalningari procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 3.4 Beräknade ATP- och folkpensionsutbetalningar i procent av av- giftsunderlaget. Erforderligt avgiftsuttag i ett renodlat fördelningssystem

År Tak- Real årlig lönetillväxt

status 0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 % 1990 23,5 23,5 23,5 23,5 23,5 1995 Fast tak 28,2 28,2 28,2 28,2 28,2 Index tak - 28,2 28,2 28,2 28,2 2005 Fast tak 32,4 29,4 28,1 26,9 24,4 Index tak _ 29,5 28,1 27,0 24,5 2015 Fast tak 40,3 33,7 30,7 28,3 23,5 Index tak _ 33,8 30,9 28,8 24,6 2025 Fast tak 43,7 33,7 29,8 26,4 20,2 index tak - 34,4 30,7 27,9 23,1 2035 Fast tak 45,2 33,0 28,0 23,8 16,6 index tak _ 34,4 29,9 27,1 22,4 2050 Fast tak 43,3 29,1 23,2 18,3 10,9 index tak - 31,9 27,6 24,8 20,5

3 . 6 . 3 Efterlevandepension

I beräkningarna av utgifterna i detta kapitel ingår efterlevandepension. I detta avsnitt redovisas storleken på denna. I begreppet efterlevandepension ingår i praktiken många olika former som beskrivs i detalj i kapitel 10. Tabell 3.5 visar storleken på utgifterna för de olika typerna av efterlevandepension i procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 3.5 Beräknade utgifter för efterlevandepension. Procent av avgiftsun- derlaget vid 1,5 procent reallönetillväxt

Ar Efterlevandepension därav ATP 1995 2,39 1 ,79 2000 2,32 1 ,74 2005 2,07 1,56 2010 1 ,85 1 ,39 2015 1 ,44 1 ,09 2020 0,96 0,72 2025 0,55 0,41 2035 0,14 0,1 1 2050 0,01 0,01

Som tabellen visar kommer utgifterna för efterlevandepension att i stort sett för- svinna under nästa halvsekel. Detta beror på avskaffandet av änkepensionen men effekten av detta är fördröjd på grund av omfattande övergångsregler. Reglerna för de andra efterlevandeförmånema har i beräkningarna förutsatts vara oför- ändrade.

3.6.4. KBT

Folkpensioneringen utger ytterligare en förmån som tidigare inte behandlats, nämligen kommunalt bostadstillägg (KBT). Denna förmån är liksom det tidigare nämnda pensionstillskottet inkomstrelaterad och är dessutom knuten till pensionä- remas hyreskostnader. Till skillnad mot pensionstillskottet inkomstprövas KBT även mot avtalspensioner, arbetsinkomster och avkastning på förmögenhet. KBT:s grunder bestäms i viss utsträckning av kommunerna i landet, men gemen- samt är att det är ett inkomstprövat tillägg för boendekostnader som utgår till pensionärer med låg pension. KBT:s likhet med pensionstillskottet innefattar även dess omfattning både mätt i hur många pensionärer förmånen utgår till och mått i hur stora belopp som betalas ut varje år. I RFV REDOVISAR 1992:6 Hur långt räcker pensionen? visas också att de båda förmånerna i stor utsträckning utgår till samma individer.

Tabell 3.6 Beräknade KBT-utbetalningar i procent av avgiftsunderlaget

År Real årlig lönetillväxt

0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 % 1995 1,54 1,54 1,54 1,54 1,54 2005 1,06 0,93 0,89 0,84 0,76 2015 0,75 0,53 0,48 0,43 0,35 2025 0,55 0,30 0,26 0,21 0,15 2035 0,46 0,18 0,15 0,12 0,08 2050 0,37 0,10 0,07 0,05 0,03

Som tabellen visar innebär högre tillväxt att utgifterna minskar snabbare. En svaghet i de beräkningar som redovisas är att framtida bostadskostnader är svåra att förutsäga. Kalkylema utgår ifrån att hyran höjs i genomsnitt i takt med den allmänna inflationen. Ökade bostadskostnader i högre takt än vad beräkningarna tar hänsyn till skulle innebära en långsammare minskningstakt eller vid låg till- växt kanske till och med en Ökning av utgifterna.

3.6.5. Sammanfattning över hela pensionssystemets kost- nadsutveckling

Följande tabell redovisar beräknade utgifter för pensionssystemet totalt, det vill säga folkpension, ATP och KBT.

Tabell 3.7 Summa ATP-, folkpensions- och KBT-utbetalningar i procent av avgiftsunderlaget

År Real årlig lönetillväxt

0 % l % 1,5 % 2 % 3 % 1995 Fast tak 29,7 29,7 29,7 29,7 29,7 Indexerat tak 29,7 29,7 29,7 29,7 29,7 2005 Fast tak 33,5 30,3 28,9 27,8 25,1 Indexerat tak 33,5 30,5 29,0 27,9 25,3 2015 Fast tak 41,1 34,2 31,2 28,8 23,9 Indexerat tak 41,1 34,3 31 ,4 29,3 25,0 2025 Fast tak 44,2 34,1 30,0 26,6 20,3 Indexerat tak 44,2 34,7 30,8 28,1 23,2 2035 Fast tak 45,6 33,2 28,2 24,0 16,7 Indexerat tak 45 ,6 34,5 30,1 27,3 22,4 2050 Fast tak 43,7 29,2 23,3 18,4 10,9 Indexerat tak 43,7 32,1 27,7 24,9 20,5

Anm. Efterlevandepension har inte medtagits i denna tabell.

3.6.6. Ålderspension från ATP och folkpension

Hittills i detta kapitel har pensionsutgiftema endast delats upp mellan folkpension och ATP. En annan möjlig uppdelning är mellan förtidspension och ålderspen- sion. Tabell 3.8a och 3.8b visar utgifterna för ålderspension, uppdelat på folk- pension och ATP i procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 3.8a Ålderspension från ATP och folkpension i procent av avgifts- underlaget. Indexerat tak

År Real årlig lönetillväxt 0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 % 1995 ATP 11,9 11,9 11,9 11,9 11,9 Folkpension 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9 Summa 19,8 19,8 19,8 19,8 19,8 2005 ATP 15,5 14,0 13,4 12,8 11,6 Folkpension 7,4 6,7 6,4 6,1 5,5 Summa 22,9 20,7 19,8 18,9 17,1 2015 ATP 22,7 19,0 17,4 16,2 13,9 Folkpension 8,6 7,0 6,4 5,8 4,8 Summa 31,3 26,0 23,8 22,0 18,7 2025 ATP 26,4 20,9 18,6 17,0 14,2 Folkpension 9,2 6,8 5,9 5,1 3,8 Summa 35,6 27,7 24,5 22,1 18,0 2035 ATP 28,4 21,9 19,3 17,7 14,9 Folkpension 9,6 6,4 5,3 4,4 2,9 Summa 38,0 28,3 24,6 22,1 17,8 2050 ATP 27,0 20,8 18,3 16,8 14,2 Folkpension 9,0 5 ,2 4,0 3 ,1 1,8 Summa 36,0 26,0 22,3 19,9 16,0

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

Tabell 3.8b Ålderspension från ATP och folkpension i procent av avgifts- underlaget. Fast tak

År Real årlig lönetillväxt 0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 % 1995 ATP 11,9 11,9 11,9 11,9 11,9 Folkpension 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9 Summa 19,8 19,8 19,8 19,8 19,8 2005 ATP 15,5 14,0 13,3 12,8 11,6 Folkpension 7,4 6,7 6,4 6,1 5 ,5 Summa 22,9 20,7 19,7 18,9 17,1 2015 ATP 22,7 18,9 17,3 16,0 13,3 Folkpension 8,6 7,0 6,4 5,8 4,8 Summa 31,3 25,9 23,7 21,8 18,1 2025 ATP 26,4 20,5 18,1 16,1 12,4 Folkpension 9,2 6,8 5,9 5,1 3,8 Summa 35,6 27,3 24,0 21,2 16,2 2035 ATP 28,4 21,0 18,0 15,4 10,9 Folkpension 9,6 6,4 5,3 4,4 2,9 Summa 38,0 27,4 23,3 19,8 13,8 2050 ATP 27,0 18,8 15,1 12,1 7,3 Folkpension 9,0 5 ,2 4,0 3 ,1 1,8 Summa 36,0 24,0 19,1 15,2 9,1

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

Tabell 3.8a visar tydligt hur folkpensionens andel av de totala utbetalningarna minskar med stigande tillväxt över tid. Samma fenomen uppträder även när taket på 7,5 basbelopp behålls (tabell 3.8b) men är mycket svagare. Att den är svagare beror på att ATP begränsas av taket, medan folkpensionen inte berörs.

3.6.7. Förtidspension från ATP och folkpension

Den andra delen av pensionärskollektivet - förtidspensionärema - är en mer hete- rogen grupp. Både gruppens storlek och storleken på deras pensionsuttag är svåra att förutsäga. Detta gör att beräkningarna rörande pensionsutgiftema för dessa är

något osäkrare än de som gäller ålderspensionärema. Tabell 3.9a och 3.9b visar utgifterna för förtidspension, uppdelat på ATP och folkpension i procent av av- giftsunderlaget.

Tabell 3.9a Förtidspension från ATP och folkpension i procent av avgifts- underlaget. Indexerat tak

År Real årlig lönetillväxt 0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 % 1995 ATP 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 Folkpension 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 Summa 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 2005 ATP 4,9 4,5 4,3 4,2 3,9 Folkpension 2,3 2,1 2,0 1,9 1,7 Summa 7,2 6,6 6,3 6,1 5,6 2015 ATP 4,9 4,3 4,1 4,0 3,7 Folkpension 2,2 1,8 1,6 1,5 1,2 Summa 7,1 6,1 5,7 5,5 4,9 2025 ATP 5,0 4,5 4,2 4,1 3,9 Folkpension 2,2 1,6 1,4 1,2 0,9 Summa 7,2 6,1 5,6 5,3 4,8 2035 ATP 4,9 4,4 4,1 4,0 3,8 Folkpension 2,1 1,4 1,1 1,0 0,6 Summa 7,0 5,8 5,3 5,0 4,4 2050 ATP 5,1 4,6 4,4 4,3 4,1 Folkpension 2,2 1,3 1,0 0,7 0,4 Summa 7,3 5,9 5,4 5,0 4,5

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

Tabell 3.9b Förtidspension från ATP och folkpension i procent av avgifts- underlaget. Fast tak

Ar Real årlig lönetillväxt 0 % 1 % 1,5 % 2 % 3 % 1995 ATP 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 Folkpension 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 Summa 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 2005 ATP 4,9 4,5 4,3 4,1 3,8 Folkpension 2,3 2,1 2,0 1,9 1,7 Summa 7,2 6,6 6,3 6,0 5,5 2015 ATP 4,9 4,3 4,0 3,7 3,2 Folkpension 2,2 1,8 1,7 1,5 1,2 Summa 7,1 6,1 5,7 5,2 4,4 2025 ATP 5,0 4,2 3,9 3,5 2,7 Folkpension 2,2 1,6 1,4 1,2 0,9 Summa 7,2 5,8 5,3 4,7 3,6 2035 ATP 4,9 4,0 3,5 3,0 2,1 Folkpension 2,1 1,4 1,2 1,0 0,6 Summa 7,0 5,4 4,7 4,0 2,7 2050 ATP 5,1 3,9 3,1 2,5 1,5 Folkpension 2,2 1,3 1,0 0,7 0,4 Summa 7,3 5,2 4,1 3,2 1,9

Anm. Efterlevandepensionen har inte medtagits i denna tabell.

Tabellen visar en påtaglig likhet med motsvarande tabell för ålderspensionärer, vad avser tillväxtens och tidens inverkan på utgifterna och deras inbördes för- hållande. En viss skillnad föreligger dock mellan dem, nämligen att skillnaden mellan fast och indexerat tak är större och visar sig tidigare för förtidspensionärer än för ålderspensionärer. Skillnaden är så stor att ATP-utgifterna vid 3-procents- tillväxt och indexerat tak är 2050 skulle vara större än motsvarande utgift vid l-procentstillväxt och fast tak.

3.7. Utfallet för individer

Hittills har vi visat hur kostnaderna för ATP och folkpension — i förhållanden till avgiftsunderlaget - varierar kraftigt med tillväxten. Detta kan uttryckas på ett annat sätt. Med de nuvarande reglerna, men också vid en förändring där taket för ATP indexeras med hänsyn till realtillväxt, blir fördelningen av det tillgängliga konsumtionsutrymmet mellan de yrkesaktiva och pensionärerna beroende av tillväxten i ekonomin.

För att se detta kan vi titta på förhållandet mellan å ena sidan en medelpension från ATP och å andra sidan en medelinkomst vid samma tidpunkt. Man bör i detta sammanhang komma ihåg att medelpensionen baseras på ett genomsnitt av pensioner för personer mellan 65 och 95 år (och äldre). Exempelvis är en genom- snittlig nybeviljad pension högre än genomsnittet för hela pensionärskollektivet. Samtidigt avser genomsnittsinkomsten hela löntagarkollektivet (det vill säga äldre och yngre, del— och heltidsarbetande). Sålunda är det inte möjligt att av de kvoter som framkommer på detta sätt dra några slutsatser om pensionens storlek i för- hållande till tidigare lön för en genomsnittlig individ.

Däremot kan man få en bra uppfattning om relationen mellan pensionäremas genomsnittliga inkomststandard kontra de yrkesarbetandes genomsnittliga in- komststandard genom denna jämförelse. Tabell 3.10 visar dessa kvoter.

Ju lägre tillväxten är desto större är pensionäremas inkomst från den allmänna pensioneringen. Pensionärema får en förhållandevis större del av det lägre kon- sumtionsutrymmet. Det motsatta gäller vid hög tillväxt. Då är pensionäremas del av det totala konsumtionsutrymmet liten. Skillnaden är stor, vilket framgår av en jämförelse av utfallet vid variabel tillväxttakt på noll och 3 procent.

Det nuvarande systemet följer med andra ord inte utvecklingen i samhällseko- nomin. Detta har föranlett bland andra Riksförsäkringsverket att rekommendera att förändringar som ger en följsamhet till samhällsekonomin bör övervägas i diskussioner kring reformering av det nuvarande systemet.

Tabell 3.10 Medelpension från ATP uttryckt som procent av den genomsnitt- liga inkomsten för män och kvinnor

Real årlig År Män Kvinnor tillväxt i procent Ej indexe— Indexerat Ej indexe- Indexerat

rat ATP-tak ATP-tak rat ATP-tak ATP-tak

1990 41 - 30 - 0 1995 52 - 3 8 - 2025 70 - 73 - 1 1995 50 53 37 39 2025 47 49 49 50 2 1995 50 50 37 37 2025 34 36 36 36 3 1995 50 50 37 37 2025 25 28 27 28

Anm. Genomsnittlig inkomst definieras här som den genomsnittliga ATP-grund- ande inkomsten. Källa: RFV ANSER 1993:1.

3.8. Förhållandet mellan BNP, löner och avgifter

ATP är ett fördelningssystem, det vill säga förmåner ett år betalas med avgifter från de yrkesarbetande från samma år. ATP skall vara avgiftsfinansierad enligt lagen om allmän försäkring. Detta innebär att om utvecklingen av pensionsut- betalningama är sådan att avgifterna inte räcker till - efter det att hänsyn tagits till möjlighetema att använda medel från AP-fonderna - måste avgiftsuttagspro- center. höjas. Om nivån på BNP är given och om andelen driftsöverskott i BNP skall vara konstant, innebär högre avgifter lägre egentliga löner.lo

Vad kan sägas rent principiellt om fördelningen av BNP mellan löner, avgifter

'" I praktiken kan avgiftshöjningar leda till såväl prisökningar som omfördel- ningar mellan löner och priser.

och driftsöverskott över tid? Enligt nationalekonomisk teori behöver investeringar växa i samma takt som produktionen om ekonomin skall upprätthålla en så kalla- de "steady state". Om vi utgår från att en given vinstmarginal behövs för dem som investerar måste även vinstmarginalen, det vill säga avkastningen på fasta investeringar i produktionskapital, vara konstant. En "steady state" definieras för övrigt som ett tillstånd där BNP, driftsöverskott och lönekostnader växer i samma takt över tid.

Om andelen lönekostnader i BNP skall förbli konstant samtidigt som andelen avgifter höjs måste andelen för egentliga löner minska. Vad detta kan innebära i praktiken visas i tabell 3.11 för tillväxt på 1,5 procent och med de avgiftshöj- ningar som kalkylerna i de föregående avsnitten visar är nödvändiga.

Tabell 3.11 exemplifierar sålunda effekten på löner när nödvändiga avgiftshöj- ningar dras av från lönekostnadsutrymmet, om realtillväxten i BNP och lönekost- nader är 1,5 procent per år.

Tabell 3.11 Tillväxt i egentliga löner vid 1,5 procent årlig tillväxt i BNP, 1995-2050

År Löne- Egentliga kostnader löner 1995-2000 1,5 % 0,7 % 2000-2010 1,5 % 1.3 % 2010-2020 1,5 % 1,3 % 2020-2030 1,5 % 1,5 % 2030-2040 1,5 % 1,6 % 2040-2050 1,5 % 1,6 % Hela perioden 1,5 % 1,4 %

Tabellen återspeglar det faktum att avgiftsuttagsprocenten har höjts kraftigt under andra hälften av 1990-talet och att höjningar behövs under i stort sett hela period— en 1995-2020. Under perioden 2030-2050 kan avgiften sänkas igen något, vilket medför att egentliga löner då kan öka snabbare än BNP.

3.9. Finansieringen på längre sikt med hjälp av AP-fonderna

Eftersom ATP är uppbyggt efter fördelningsprincipen borde nödvändiga avgifts- höjningar genomföras 1 takt med att de behövs. Därmed skulle man aldrig behöva ställa frågan om vad som händer med AP- fonderna om avgiften inte höjs. Å andra sidan kan det vara av visst intresse att se hur länge systemet skulle kunna klara sig utan avgiftshöjningar genom att använda ränteintäkter och fondmedel för att hjälpa till med att täcka det underskott som utvecklas genom att inte höja avgiftssatsen. Innan vi presenterar kalkyler, som visar hur stabilitet kan uppnås över tiden i pensionssystemets finansiering med hjälp av både avgifter och fond- erna, visar vi kalkyler över när fonderna tar slut om den nuvarande avgiften på 13 procent inte höjs.

3.9.1. Vad händer med ATP-systemet om den nuvarande ATP-avgiften på 13 procent behålls framöver?

Som framgår av tabell 3.12 tar fonderna slut mellan åren 2010 - 2015 med till- växt under 3 procent, vid en fast avgift på 13 procent. Även med tillväxt på 3 procent tar fonderna slut år 2014 om taket indexeras, men det dröjer till år 2021 om taket på 7,5 basbelopp behålls.

Tabell 3.12 Fondutveckling vid oförändrad ATP-avgift (13,0 procent). Beräk- ning vid olika lönetillväxt och enligt nuvarande regler respektive med indexe- rat ATP-tak. Realränta är lika med tillväxttakten

Tillväxt Slutår i löner (%) Nuvarande regler Indexerat tak 0 2009 2009 1 2011 2011 1,5 2012 2011 2 2014 2012 3 2021 2014

3.9.2. Finansiering med hjälp av AP-fonderna

Vilka avgiftshöjningar behövs under de närmaste åren för att ATP-systemet skall klara sig finansiellt även på lång sikt? Redan vid modellkalkylemas startår, år 1995, krävs en ATP-avgift på drygt 17 procent för att intäkterna skall kunna täcka utbetalningarna, enligt tabell 3.2 ovan. För närvarande är uttagsprocenten 13 procent.

De kalkyler som redovisats här visar att finansieringskraven i nuvarande system varierar kraftigt med samhällsekonomins framtida tillväxt. Det spelar en stor roll för den långsiktiga finansieringsstrategin om vi har en varaktig tillväxttakt med 1 procent eller 2 procent.

Tabell 3.13 Finansiering av ATP och folkpensionskostnader med fonden som buffert

1% 2%

Med fonden Utan fonden Med fonden Utan fonden

1995 25,8 28,1 25,8 28,1 2005 29,9 31,3 28,0 28,2 2015 33,3 36,2 27,1 29,7 2025 32,5 35,6 25,9 28,2 2035 32,0 34,9 24,8 27,4 2050 30,5 31,9 23,2 24,7

Anm. I beräkningarna i denna tabell har nödvändiga avgiftshöjningar för ATP dragits bort från egentliga löner, vilket resulterar i ett lägre avgiftsunderlag - och sålunda högre kvot mellan kostnader och avgiftsunderlaget. Se avsnittet 3.8 för en förklaring.

3.10. Hur stora hade fonderna varit år 1992 med fullständig fondering av ATP redan från 1960?

Frågan reses ofta i den allmänna debatten kring ATP-systemet om det inte hade varit bättre att ha haft en fullständig fondering från början. Ett premiereservsys- tem bygger på att premier inbetalas under en individs aktiva år, ackumuleras i en fond och dessutom växer årligen med en förräntning. Ur detta ackumulerade pensionskapital utbetalas årligen en pension från och med en viss pensionsålder.

En fullständig fondering inom ramen för ATP-regelsystemet hade då inneburit att varje individ hade behövt avsätta en tillräcklig stor del av sin (årliga) inkomst före pensionering för att kunna tillgodoräkna sig den ATP-förmån han eller hon så småningom faktiskt skulle erhålla.

Här redogör vi för kalkyler som - under olika antaganden om tillväxt och real- råntan — visar hur stor fonden hade varit år 1992 om ATP hade konstruerats i enlighet med en renodlad premiereservprincip. Resultaten redovisas i tabell

3.14.H

Tabell 3.14 Fondkapital 1992 vid simulerat premiereservsystem för ATP. Miljarder kronor i 1992 års penningvärde

Realränta 0 % 1 % 2 % 3 % Män Pensionär 795 744 698 658 Aktiva 1706 1438 1434 1208 Summa 2501 2178 1906 1678 Kvinnor Pensionär 841 776 719 670 Aktiva 1927 1611 1350 1135 Summa 2768 2387 2070 1805 Totalt Pensionär 1636 1520 1418 1328 Aktiva 3633 3045 2558 2155 Summa 5269 4565 3976 3483

Dessa fondkapital kan jämföras med BNP för 1992 som var 1 440 miljarder kronor, det vill säga fondkapitalet vid en realränta på mellan 1 och 2 procent skulle vara upp mot tre gånger BNP. En annan jämförelse kan göras med AP- fondens kapital 1992 som var 499 miljarder kronor vilket motsvarar mellan en sjundedel och en tiondel av ovan redovisade simulerade fondkapital.

" Samma grundförutsättningar som tillämpats i kalkylerna för premiereserv- fonden inom det reformerade systemet har tillämpats här.

W— ! 3. matrim” m:! ähätlålwämöäff 81133”? % n...... ...... 910.811" trim"?- ”W" etta??- WWE.:W £: . '" " 115511, 041 ”nilla? Inn' itll-lli. L 54.043 fåra " | - '). åååh» lilja—f 035539 '_ . ite % llwwgåu' m..: minnesvärda? "

Tie Album»- arm fl- ' .'11_1- ” Här ' "11.14 ull .'ulj. 'langgukmvull i. nlj'älntl'JW g..-".

"':”in mil * dem......

"Idh—H' ... lands...»; » Hr.-ig" .. 1» _...n 141019 eller...» 0.0th

mkh.-...i»... i-k— ne- WW: agge—__.

Nääs)--.” . -.i'-'=*l'*. _ ... bi...... - 3451. ,...-__- .it-ML—M

Wii-1 pri-| tillät . it. i'm: Wii.-M $iilin—wu- - m.— .__—_Em _uv—mv WWF -'- sma- .dl'g-il—ÄJ- åm— —'-Dltåim3- låt"-JLJMT Tilginåfgily. .. .'j' ..; ].i'illl'lllnilliu , , (| 101'11'1111011 [m &LAIH' QRÅEQII ”Q? 35.1' . "bmi Landat!. ::,ij biff., _ M..”... .1' Wii-( %:? NEWS; '.;Eed ”IWF- 21715. "". 1 in" . """-' 1 W,, . "Mil 5 3 15 im. .'5- ,, mit! li, ',, där: ,är. naar-I än!" " * _._2; s;, nar: . al.-fl:: "' till: .. snitt:. " '.'-”11.35 ”'"-13.1 EJ 8 'i ..4, , ME.. . 'å'-': .— . W i..-:i? __nh—Tyw—aw- _ männa—u .nu—Ti”... -— .MF+WMMm—._ Hr.-nf...- | 41." || tab-ll in WH 10.11.4111? &. 'i'.-'i' "FH; 1.191 rulz-1 Mollys! mandé ' ' ' .:”; 119 nm namn millii mari-nt imellan ee: mv mm 3081 W W

Wilma"!!! '_llinfiijilumji; alm show] mtl % tunnel: IE: dx] lm .1. 111 14.131: litar: initie- tråden.... se... är 1992 tried 11.1'1'315 indi... fritid....iing 011: in”: ? m.fl-".fi i... :: lintu?"

IHIII Fr:.gul — -- .'.-.u- "rd .” ._., fll-v,- n.— g..-r .:. L 3116; r'FFm—smarr tv:n lit,?! Finnmar— v... --1 ' ':.v .1'1. i. 41 .—.|1.-lu.ir4'li4: " r'nl' ..:111, min Miri-1: "surr minn.- wow-115»..-

.11' 1110 :. .'ull'. n alla. 1.1"..01' vn "dimma—MW

711510. flåagäléknwnlff fin-HHC 'Mi låw'hmlffwg '. "'n :::,de lull" ill-l" ' JH .Tåäfåialwä ägd”

4. Det reformerade pensions- systemet

4.1. Inledning

Pensionsarbetsgruppens förslag om ett reformerat pensionssystem innebär att pensionssystemet ändras radikalt. I det nuvarande systemet baseras en individs inkomstrelaterade ATP—förmån på hans eller hennes inkomst från de femton bästa åren. Trettio år behövs för en oavkortad pension. I det reformerade pensionssys- temet utgör livsinkomsten grunden för en individs pension. Denna princip tillämpas för såväl ålders- som förtidspension. Folkpensionen ersätts av en garan- tipension där den inkomstrelaterade pensionen kan ge ett visst tillägg, även om pensionärens inkomstrelaterade förmån hamnar under en garantinivå.

I detta kapitel redovisas Riksförsäkringsverkets kalkyler över det reformerade systemets kostnader. Utgångspunkten är en översikt över det nya förslaget till regelsystem. Därefter redovisas kostnadskalkyler för den inkomstrelaterade ål- derspensionen och förtidspensionen, samt garantipensionen för ålderspensionärer.

Till skillnad från det nuvarande pensionssystemet innehåller Pensionsarbets— gruppens förslag mekanismer som gör systemet följsamt till samhällsekonomin. Ett av dessa är löneindexering av intjänad pensionsgrundande inkomst. Allas intjänade pensionsrätt växer med realtillväxten i löner. En annan mekanismen som ger följsamhet till samhällsekonomi år följsamhetsindexering av utgående pensioner - vilket införs från och med år 2000. Utgående pensioner prisindexeras precis som i det nuvarande systemet. Emellertid räknas pensioner upp eller ner från år 2000 med hänsyn till skillnaden mellan faktisk realtillväxt och en norm på 1,5 procent. Innebörden av denna följsamhetsindexering för kostnadsutvecklingen vid olika tillväxt studeras i ett särskilt avsnitt.

Pensionsarbetsgruppens förslag omfattar ett tudelat system vad beträffar förmån— er och medföljande kapitalförvaltning, med en fördelningsfond och en premiere-

servfond.l2 Den förstnämnda fungerar som en buffertfond för större delen av systemet, det vill säga fördelningssystemet, medan den senare förvaltar medel som avsätts till ett obligatoriskt premiereservsystem. I sista avsnittet i detta kapi- tel redogör vi för finansieringskalkyler där fondsystemen ingår i den totala finan— sieringsbilden. Där studeras också effekten på sparandet. Premiereservsystemet behandlas mer ingående i ett separat kapitel.

4.2. Det reformerade pensionssystemet översikt över de nya reglerna

Den tekniska modell som Riksförsäkringsverket använder för att göra kalkyler Över ATP- och folkpensionssystemets utbetalningar och kostnadsutveckling har utvecklats för att också omfatta regelsystemet för det reformerade pensionssyste- met. Modellen har använts för att göra de beräkningar som presenteras i detta kapitel.13 I det följande beskriver vi kortfattat de regler som gäller från och med reform- ens ikraftträdande 1995 . Syftet med översikten här är att sammanfatta de delar av regelsystemet som är av betydelse för kalkylerna för kostnadsutvecklingen och utfallet för större grupper individer. Översikten är sålunda inte fullständig. Tidpunkten för ikraftträdande! för det reformerade systemet är år 1995. Det är emellertid inte förrän år 2000 som pensionerna berörs av reformen. Övergången till det nya systemet sker gradvis till och med år 2019. Nybeviljade pensioner beräknas till och med år 1999 enligt de nuvarande reglerna och från och med år 2000 till och med år 2019 enligt två uppsättningar regler - det nuvarande respek- tive det reformerade systemets regler. Det nuvarande regelsystemet gäller för personer födda 1934 och tidigare, och sammanfattas i kapitel 10. Reglerna för det reformerade systemet, med övergångsregler, gäller för människor födda 1935 och senare. Dessa regler beskrivs i detalj i betänkandet och sammanfattas här. Övergångsreglerna är konstruerade enligt följande: De som under år 1995 fyller 61 år eller mer (födda 1934 eller tidigare) berörs enbart av Pensionsarbetsgrupp- ens förslag om en reformerad garantipension år 2000. I princip ger de föreslagna förändringarna i garantipensionen antingen en oförändrad eller något förbättrad garantipension, jämfört med det nuvarande systemet. Den garantipension som gäller från och med år 2000 beskrivs i detalj nedan. Personer födda 1935, som är 65 är år 2000, utgör de första som berörs av de

” Pensionsarbetsgruppens förslag utgår ifrån att det kommer att finnas flera förvaltande fonder. Dessa behandlas emellertid här som en enda premiereserv— fond.

” Modellen beskrivs i detalj i kapitel 9.

nya reglerna. För personer födda 1935-1953 beräknas pensionen efter både de nya och de gamla reglerna. De som föddes 1935 får 1/20 av pensionen enligt de nya reglerna och 19/20 av pensionen enligt de nuvarande reglerna, medan de som föddes 1936 får andelarna 2/20 respektive 18/20 och så vidare För personer födda år 1954 eller senare gäller det reformerade systemets regler fullt ut.

Intjänad pensionsrätt till den inkomstrelaterade ålderspensionen är 18,5 procent av pensionsgrundande inkomst upp till ett indexerat tak. För att få pensionsrätt från och med år 1995 måste en individ ha inkomst under ett år som uppgår till 8 000 kronor.

Taket på 7,5 basbelopp indexeras från och med år 1996. Indexeringen baseras på pensionsgrundande inkomst (PGI) per person.

Pensionsgrundande inkomst för förfluten tid från och med 1960 utgörs av indi— viders registrerade PGI — med ett tillägg av ett basbelopp. Om PGI:n skulle vara noll blir den pensionsgrundande inkomsten också det. Basbeloppstillägget ersätter avdraget på ett basbelopp i det nuvarande systemet. Inkomst före år 1960 ger inte pensionsrätt. Inkomst under ett basbelopp ger inte heller pensionsrätt för åren 1960-1994.

En individs intjänade pensionsrätt, det vill säga pensionskapital, räknas upp med ett löneindex. Löneindexet baseras på utvecklingen av PGI per person. Pensions- rätten begränsas vid indexering fram till och med år 1995 av det nuvarande taket på 7,5 basbelopp.

Pensionsåldern är 65 år. I beräkningsmodellen förutsätts alla - tidigare förtids- pensionärer, de yrkesarbetande och övriga - bli ålderspensionärer vid fyllda 65 år. Eftersom pensionsåldern i det reformerade systemet är rörlig finns det anled- ning att tro att många som redan i början av 60-årsåldern har en lång yrkeskarriär bakom sig kan komma att välja en lägre ålder för att helt eller delvis pensionera sig. Å andra sidan finns det inbyggda incitament i det reformerade systemet att arbeta längre än 65 år. Det är emellertid svårt att förutse hur människor i prakti- ken kommer att utnyttja systemets möjligheter att ta ut förtida uttag eller skjuta upp pensionsåldern. Därför har vi valt den nuvarande normen av 65 år som en norm för de kalkyler som presenteras här. Valet av 65 år som norm innebär emellertid inte att vi antar att alla 60-åringar arbetar fram till fyllda 65 år. Som framgår av redovisningen av Riksförsäkringsverkets modell i kapitel 9 är det långt ifrån alla 60-åringar som arbetar under ett visst är. Omkring 70 procent av arbetskraften i åldrarna 55-64 arbetar, jämfört med uppemot 90 procent i ålders- gruppen 35-54.

Barnår utgår såväl retroaktivt till dem som berörs av det nya regelsystemet som "prospektivt". För att göra en bedömning av vilken bamårsinkomst kvinnor kommer att vara berättigade till i framtiden har vi använt information om utveck- lingen av kvinnors födelsemönster under några decennier för att uppskatta ett sannolikt framtida mönster. I kapitel 7 har bidraget till livsinkomsten av bamårs- rätten uppskattats för alla kohorter födda mellan 1935—1985. Dessa uppskattningar har använts i modellen för att beräkna kvinnors barnårsinkomst. Förfarandet ger en bra uppskattning av de totala kostnaderna för bamår. Däremot är det omöjligt

att utifrån detta förfarande dra exakta slutsatser på individnivå. Detta kan emel- lertid göras i framtida studier. Utvandrare, som med historiska mönster som utgångspunkt tillbringar betydligt mindre tid i Sverige än andra, har fått ett reducerat barnårskapital (med 50 pro- cent). Förtidspensionärer kan tillgodoräkna sig bamårsinkomst före förtidspensio- nering i beräkningen av antagandeinkomsten för förtidspension. Efter förtidspen- sionering ger bamår ytterligare ett tillägg till den livsinkomst som ligger till grund för beräkningen av ålderspensionen, men påverkar inte själva förtidspen- sionen. För att tillgodoräkna sig bamår för ålderspension måste en individ ha varit bosatt i Sverige minst tre år.

Avgiftssatsen till ålderspension är 18,5 procent. Avgiften tas ut på det reforme— rade avgiftsunderlaget (se nedan). Av denna avgift avsätts 2,0 procentenheter till en premiereservfond. Första födelsekohort som är med i premiereservsystemet är född 1944. Deras årliga avsättning beräknas som 2,0 procent av lönen (avgifts- underlaget) multiplicerad med faktorn 10/20. Faktom 11/20 används för personer födda 1945, 12/20 för personer födda 1946 och så vidare till och med 19/20 för personer födda 1953. För personer födda 1954 och senare gäller avgiften 2,0 procent fullt ut.

Det reformerade avgiftsunderlaget består av alla inkomstslag som ger rätt till pensionsgrundande inkomst. Dessa redovisas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Det reformerade avgiftsunderlaget 1995. 1995 års penningvärde

Löner och andra pensionsgrundande inkomster av förtjänst, exklusive inkomst över taket på 7,5 (indexerade) basbelopp 614 Socialförsäkringar Arbetslöshetsersättning . 41 AMU 13 KAS 4 Lönegaranti 5 Sjukförsäkring 20 Föräldraförsäkring 21 Arbetsskadeförsäkring 7 Antagandeinkomst från den inkomstrelaterade förtidspensionen 34 Barnårsinkomst 19

Summa 778

Det har inte varit möjligt att inom ramen för dessa kalkyler ta hänsyn till bidraget från studie- och värnpliktsår till livsinkomsten. Detta innebär att såväl pensionsut- betalningama som avgifterna är något underskattade.

För varje individ bokförs i princip två individkonton med inbetalda avgifter. Det ena kontot är fördelningssystemets konto, som finansieras med en avgiftssats på 16,5 procent. Det andra är ett premiereservkonto som erhåller avgifter motsva— rande 2 procent av avgiftsunderlaget för varje individ. Pensionen från premie- reservsystemet beräknas enligt sedvanliga försäkringsprinciper. Pensionen från fördelningsfonden beräknas genom att dela individens (löneindexerade) pensions- kapital med ett så kallat delningstal.

Delningstalet baseras på en genomsnittlig förväntad livslängd för män och kvin- nor tillsammans samt en långsiktig förräntning (realtillväxt) på 1,5 procent. Del— ningstalet förändras med utvecklingen av dödligheten i Sverige. På det viset tar systemet automatiskt hänsyn till förändringar i medellivslängden. Med samma antal år i arbetskraften och samma Iivslön innebär en ökad medellivslängd att pensionen måste reduceras om utbetalningarna skall kunna täckas av den fastställ- da avgiften. Alternativet skulle vara att i förväg höja avgiften med hänsyn till en förväntad förändring i medellivslängden. Detta skulle medföra ett antal praktiska problem, eftersom det faktiska utfallet förmodligen aldrig skulle motsvara den förväntade utvecklingen.

Tillvägagångssättet för bestämning av det rörliga delningstalet är följande: Delningstalet bestäms årligen för varje ny åldersgrupp pensionärer men ändras inte för utgående pensioner för personer som redan erhållit ålderspension under tidigare år. Delningstalet för den berörda åldersgruppen baseras på den genom- snittliga utvecklingen av dödligheten under de fem år som börjar med det år då gruppen fyller 55 år. I kalkylerna ger dödligheten för perioden 1990-1994 del- ningstalet för åldersgruppen som föddes 1935. Dödligheten åren 1991-1995 ger delningstalet för den åldersgrupp som föddes 1936, och så vidare.

Den åldersgrupp som föddes 1935 är den första som berörs av det reformerade systemet. Följande delningstal (som baseras på SCB:s demografiska antaganden) har använts:

Födelseår 1935 Delningstal 13,0 1936 13,1 1938-39 13,2 1940 13,3 1941 13,4 1942 13,5 1943-44 13,6 1945-46 13,7 1947—48 13,8 1949-59 13,9 1950 14,0

För en individ, som börjar förvärvsarbeta vid 23 års ålder och som arbetar 42 år med en jämn löneutveckling fram till pensioneringen vid 65 år, ger dessa del- ningstal - med en uttagsprocent på 18,5 procent — en kompensationsgrad i förhåll- ande till slutlönen på 60 procent för personer födda 1950 eller senare.

För att erhålla en inkomstrelaterad förtidspension enligt de nya reglerna måste en individ ha haft en pensionsgrundande inkomst under minst tre av de fyra åren före pensionstillfället. För övrigt gäller garantipensionen. (Se nedan.) En in- komstrelaterad förtidspension beräknas på basis av de inbetalda avgifterna som bokförts på individens konto före förtidspensioneringen samt en beräknad antag- andeinkomst för tiden från förtidspensionstillfället fram till och med 60-årsåldern. Antagandeinkomsten motsvarar genomsnittet av de fyra storleksmässigt mellersta inkomsterna under de sex åren närmast före pensionsfallet eller, om det är för- månligare, genomsnittsinkomsten för de bästa fyra femtedelama av alla års in- komster från och med 16 års ålder till och med året före pensionsfallet. Förtids- pensioner beräknas vid förtidspensionering före fyllda 61 år med samma del- ningstal som gäller för uttag av ålderspension från och med fyllda 65 är samma år som individen förtidspensioneras.

Från och med fyllda 61 år räknas förtidspensionen om med hänsyn till det del- ningstal som gäller för nybeviljade pensionärer det året. Vid fyllda 65 år blir förtidspensionären en ålderspensionär, dock behåller han/hon den omräknade förtidspensionen även som ålderspensionär.

För den som har rätt till förtidspension finns inget krav om år med förvärvsin- komst för att ha rätt till att tillgodoräkna sig bamårsinkomst som inkomst vid beräkning av förtidspensionen. Den utbetalade förtidspensionen löneindexeras fram till pensionären fyller 60 år och prisindexeras därefter. Föder en kvinna som redan är förtidspensionär barn förblir förtidspensionen oförändrad. Å andra sidan tillgodoräknas hennes konto baminkomst för ålderspension.

Ålderspension för förtidspensionärer beräknas också enligt nya regler. Förtids- pensionärema får antagandeinkomst fram till de fyllt 60 år, därefter får de inga nya antagandeinkomsten. Förtidspensionärens ålderspension baseras på såväl faktiska inkomsten som antagandeinkomster, inklusive eventuell bamårsinkomst som kan ha tillfallit efter förtidspensioneringstillfället. På samma sätt som för övriga inkomsttagare löneindexeras deras bokförda pensionskapital, dock enbart fram tills de fyllt 61 år. Därefter prisindexeras ålderspensionsrätten. En årlig avgift av 18,5 procent av antagandeinkomst betalas till ålderspensionssystemet från förtidspensionssystemet.

Även personer som vid pensioneringstillfället är bosatta i utlandet — men som kan ha utvandrat när som helst under tidigare år — erhåller en viss del av en pension. I kalkylerna får utvandrare födda före 1935 ATP och/eller folkpension i enlighet med nuvarande regler. Vid mindre än 30 år reduceras pensionen med en trettiondedel för varje år som saknas. Utvandrare födda 1935 och senare får garantipension i förhållande till antalet år med PGI.

Garantipensionen för ålderspensionärer kan erhålles först år 2000. Olika be- stämmelser gäller för den som redan är ålderspensionär år 2000 och den som blir

ålderspensionär år 2000. För den som blir ålderspensionär gäller följande. En ogift ålderspensionär erhåller 2,0 basbelopp plus 25 procent av hans/hennes intjänade, inkomstrelaterade pension upp till 2,0 basbelopp plus 50 procent av hans/hennes intjänade pensionsrätt i intervallet 2-3 basbelopp, dock allra lägst 2,1 basbelopp. Gifta pensionärer får 1,77 basbelopp plus 25 procent av en intjänad inkomstrelaterad pension upp till 1,77 basbelopp plus 50 procent inom intervallet 1,77 och 2,655 basbelopp, dock lägst 1,87 basbelopp.

För dem som redan är ålderspensionärer år 2000 gäller följande för garantipen- sioner. En ensamstående ålderspensionärer får 2,1 basbelopp plus 5 procent av sin folkpension och ATP upp till 1,235 basbelopp plus 15 procent av sin folk— pension och ATP upp till 1,725 basbelopp plus 60 procent av sin folkpension och ATP upp till 3,00 basbelopp. Motsvarande tal för den som är gift är 1,87 basbe- lopp plus 5 procent av folkpensionen och ATP upp till 1,0 basbelopp plus 15 procent upp till 1,55 basbelopp plus 60 procent upp till 2,681 basbelopp.

Det extra skatteavdraget för pensionärer avskaffas år 2000 varefter pensionärer och löntagare likställs i skattehänseende. Detta ligger delvis till grund för den stegvisa avtrappningen. Hänsyn tas till avtalspensioner och änkepension vid be- räkningen av rätt till tillägg från garantipensionen. Detta har också gjorts med hjälp av schabloner som baseras på genomsnitt för hela pensionskollektivet.

En schablon har använts för garantipensionen för förtidspensionärer eftersom Pensionsarbetsgruppen inte lägger fram något förslag. Schablonen innebär att summa kostnader är i stort sett lika med vad som gäller inom ramen för de nuva— rande reglerna.

En särskild garantiregel för individer födda 1935-1953 ger minst den pension individen hade fått från ATP och grundförmånen från folkpension på basis av hans/hennes intjänade rätt till och med 1994. Denna garanti beskrivs mer i detalj i kapitel 6.

Efterlevandepension beräknas enligt de nuvarande reglerna. Detta innebär att änkepensionen övergår i en omställningspension på sikt. (Se kapitel 10.)

Vid en tillväxt som avviker från 1,5 procent tillämpas följsamhetsindexering. Detta förfarande diskuteras i ett separat avsnittet om följsamhetsindexering nedan.

De ekonomiska förutsättningarna för perioden 1990-1995 baseras på det kända utfallet för 1990-1993 vid årsskiftet 1993/94 och Konjunkturinstitutets prognos för 1994-1995. Från 1996 antas såväl BNP som lönesumman växa i en fast takt till och med 2050. I huvudaltemativet antas en årlig realtillväxt på 1,5 procent.

4.3. Pensionsutbetalningar åren 1995-2050

I detta avsnitt redovisas kostnadskalkyler för det reformerade pensionssystemet för åren 1995-2050. Enligt de nya reglerna baseras pensionerna på ett avgiftsuttag av 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. På lång sikt när pensio- närskollektivet består enbart av förmånsmottagare vars pension räknas på basis av de nya reglerna och i ett scenario där antalet personer i arbetskraften och antalet pensionärer utvecklas i samma takt - och sålunda behåller ett fast förhållande till varandra - skulle även utbetalningar av den inkomstrelaterade pensionen uttryckt i procent av avgiftsunderlaget ligga fast på 18,5 procent. Detta gäller oavsett vad realtillväxttakten per capita blir, till följd av att intjänad pensionsrätt och utgåen— de pensioner indexeras med ett index som baseras på tillväxt per capita.

Det finns emellertid två skäl till att denna "steady-state"situation inte behöver uppstå i praktiken. Den första är att nybeviljade pensioner fortfarande består helt eller delvis av pensioner som beräknas enligt de nuvarande reglerna för ATP och garantipensionen från folkpension till och med år 2019. Det dröjer tills 2040-talet innan pensionärskollektivet i stort sett uteslutande består av personer vilkas pen- sion helt har baserats på de nya reglerna.

Det andra skälet till att förhållandet mellan utbetalningar av inkomstrelaterade ålderspensioner kan avvika från 18,5 procent av det reformerade avgiftsunder- laget är att förändringar i realtillväxt med en renodlad demografisk bakgrund inte återspeglas av indexeringen. Exempel på detta är stora förändringar i in- och utvandring och långvariga ned- eller uppgångar i antalet födda barn per år. Det senare påverkar den inhemskt födda komponenten av arbetskraften.

En fond kommer sålunda i framtiden att behövas för att parera vissa demograf- iska förändringar. Vi återkommer till finansieringen av systemet och fondens roll i ett särskilt avsnitt nedan. Här visas inledningsvis utvecklingen av pensionsutbe— talningar för det reformerade systemet.

I det följande redovisas utfallet för det reformerade systemet med tillväxt på 1,5 procent. Vid tillväxt som avviker från 1,5 procent kopplas följsamhetsindexering in. Utfallet för sådana scenarier redovisas i nästa avsnitt.

Alderspensioner

Figur 4.1 redovisar utvecklingen av totala pensionsutbetalningar till ålderspensio- närer dels enligt förslaget om det reformerade pensionssystemet med tillväxt på 1,5 procent, dels enligt det nuvarande systemet. Utfallet med det nuvarande systemet redovisas för tillväxt på 1,5 och 2 procent. Taket har indexerats i takt med förändringar i PGI per person i både systemen. Figur 4.2 visar motsvarande jämförelse med utbetalningar uttryckta i procent av avgiftsunderlaget.

Figur 4.1 Ålderspension - utbetalningar i det reformerade och i det nuvaran- de systemet. Miljarder kronor 1995 års penningvärde

2000 2010 2020 2030 2040 2050 År

1

_ ' Reformerade _ Nuv. systemet * ' ' ' Nuv. systemet i

systemet 1,5%-tillväxt 2%-tillväxt Index |

| Index tak tak i

Pensionsutbetalningar är i stort sett desamma fram till cirka år 2015 oavsett vad det är för system eller tillväxt. Det är först efter år 2015 som de olika scenarier— na skiljer sig nämnvärt. Såväl det nuvarande som det reformerade systemet ger lägre pensioner vid tillväxt på 1,5 procent än vid 2,0 procent, eftersom den in- komstutveckling som ligger till grund för pensionsrätten är lägre. Det är denna effekt som framträder på längre sikt.

Figur 4.2 visar emellertid att det reformerade systemet kostar ungefär lika mycket, uttryckt i procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler, som det nuvarande systemet med ATP och folkpension kostar med tillväxt på 2 procent. I denna bemärkelse är det reformerade systemet kostnadsneutralt - i förhållande till ett tillväxtscenario på 2 procent. Det är också till denna kostnadsneutralitet som hänvisningar görs ibland i Pensionsarbetsgruppens betänkande.

Figur 4.2 Ålderspension - utbetalningar i det reformerade och i det nuvaran- de systemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

2000 2010 2020 2030 2040 2050 År __' Reformerade _ Nuv.systemet Nuv.symemet i systemet 15%-tillväxt 2%-tillväxt Index Index tak tak

De utbetalningar som redovisas här är utbetalningar före skatt. Enligt Pensionsar— betsgruppens förslag kommer ålderspensionär att från och med år 2000 få samma skatteregler som löntagare. Detta innebär att det extra grundavdraget för ålders—

pensionärer slopas. Samtidigt syftar den nya garantipensionen inom det reforme- rade systemet till att bland annat neutralisera effekten av slopandet av det extra avdraget.

När hänsyn tagits till den ökning i skatteintäkter som grundavdraget ger är nettoeffekten av systemskiftet på utbetalningar försumbar.

År 2000 beräknas merkostnaden för förändringar i garantipensionen sålunda uppgå till omkring 1 miljard kronor efter skatt. l utgångsläget är således utgifter- na för det reformerade systemet något högre än utgifterna för det nuvarande systemet. I figur 4.1 innebär detta att utbetalningarna är kanske 3-4 miljarder kronor mindre är 2000 och i figur 4.2 att förhållandet mellan utbetalningar och avgiftsunderlaget i det reformerade systemet ligger under 20 procent är 2000. Nivån på det reformerade systemets utbetalningar (efter skatt) är också något lägre även under åren efter år 2000.

Även tillväxt åren 1995—2000 påverkar utfallet i figur 4.2. Tillväxt på 2 procent i stället för 1,5 procent gör att avgiftsunderlaget är större. Sålunda blir kvoten mellan pensionsutbetalningar och avgiftsunderlaget lägre. Det är det som ligger

bakom skillnaden mellan 1,5 och 2 procent år 2000 i kalkylen för det nuvarande systemet.

Tabellerna 4.2 och 4.3 visar uppdelningen av kostnader mellan den inkomstrela- terade ålderspensionen och garantipensionen. Den särskilda garantiregeln diskute- ras utförligt i kapitel 6. Garantipensionen diskuteras nedan.

Tabell 4.2 Utgifter för ålderspension i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

År Inkomst- Grund- Grund- Den sär- Total ålders- relaterad pension pension skilda pension ålders- - tillägg för pensio- garanti- pension för pensio- närer utan regeln

närer med inkomst- inkomst— relaterad relaterad pension pension

1995 117,3 1,6 13,4 0,0 132,3 2000 129,5 5,5 13,1 0,0 148,1 2005 143,9 6,2 8,2 0,5 158,8 2010 169,0 7,2 4,6 1,3 182,2 2015 195,4 8,7 2,3 1,7 208,1 2020 209,6 10,6 1,0 1,5 222,2 2025 221,7 10,6 0,6 1,1 233,9 2035 254,3 9,9 0,6 0,3 265,2 2050 290,5 7,4 0,7 0,0 298,6

Som framgår av tabellerna 4.2 och 4.3 utgör garantipensionen en förhållandevis liten del av de totala pensionsutbetalningama. Här framgår också att kostnader för den särskilda garantiregeln ökar mot år 2015, då den beräknade kostnaden uppgår till 1,7 miljarder kronor, och sedan minskar.

Tabell 4.3 Utgifter för ålderspension i det reformerade pensionssystemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

År Inkomst— Grund— Grund- Den sär— Total ålders- relaterad pension pension skilda pension ålders- - tillägg för pensio- garanti- pension för pensio- närer utan regeln

närer med inkomst- inkomst- relaterad relaterad pension pension

1995 17,6 0,2 2,0 0,0 19,8 2000 18,0 0,8 1,8 0,0 20,6 2005 18,5 0,8 1,1 0,1 20,5 2010 20,2 0,9 0,6 0,2 21,8 2015 21,7 1,0 0,3 0,3 23,1 2020 21,6 1,0 0,1 0,2 22,9 2025 21,2 1,0 0,1 0,2 22,4 2035 21,0 0,8 0,1 0,1 21,9 2050 19,2 0,5 0,0 0,0 19,7

Tabell 4.4 nedan visar utvecklingen av utgifter för ålderspension uttryckt i pro- cent av det reformerade avgiftsunderlaget. Detta underlag, som definierats i översikten över det nya regelsystemet i det föregående avsnittet, består av alla pensionsgrundade inkomster, inklusive förtidspensionäremas antagandeinkomst och bamårsinkomsten.

Tabell 4.4 Utgifter för ålderspension i det reformerade pensionssystemet. Procent av det reformerade avgiftsunderlaget

Är Inkomst- Grund- Grund— Den sär- Total ålders- relaterad pension pension skilda pension ålders- - tillägg för pensio- garanti- pension för pensio- närer utan regeln

närer med inkomst- inkomst- relaterad relaterad pension pension

1995 15,1 0,2 1,7 0,0 17,0 2000 15,3 0,7 1,5 0,0 17,5 2005 15,8 0,7 0,9 0,1 17,4 2010 17,2 0,7 0,5 0,2 18,6 2015 18,5 0,8 0,2 0,2 19,7 2020 18,4 0,9 0,1 0,2 19,5 2025 18,0 0,9 0,0 0,1 19,0 2035 17,9 0,7 0,0 0,0 18,7 2050 16,3 0,4 0,0 0,0 16,7

Den inkomstrelaterade pensionen uttryckt i procent av underlaget enligt de nya reglerna ligger kring 18,5 procent under åren 2015-2020, och minskar sedan betydligt från cirka 18 procent år 2035 till 16,3 procent år 2050. Denna minsk- ning har främst en demografisk förklaring.

Under åren 2035-2050 går de relativt små födelsekohortema som föddes under 1970-talet och i början av 1980-talet i pension, samtidigt som åren 2040-2050 kännetecknas av en uppgång i antalet personer i arbetsför ålder, vilket framgår av den demografiska bild som presenteras i kapitel 2. Färre pensionärer och en ökning i antalet personer i arbetskraften ligger sålunda bakom minskningen i avgiftsuttagsprocenten mellan åren 2035 och 2050.

Från början av 2050-talet fram till år 2065 ökar försörjningsbördan återigen till ungefär samma nivå som kring år 2035, vilket också framgår av den demografis- ka översikten i kapitel 2. Det innebär att de långsiktiga kostnaderna - trots den "tillfälliga" nedgången kring åren 2035-2050 - motsvarar en avgift kring åt- minstone 18 procent av det reformerade avgiftsunderlaget, och drygt 21 procent av underlaget enligt de nuvarande reglerna.

Garantipension för ålderspensionärer

Grundskyddet i ålderspensionssystemet syftar till att ge bra inkomstskydd till de

vars inkomstrelaterade pension inte räcker till. I det nuvarande systemet utgör folkpension och pensionstillskottet garantipensionen för de som har lite eller ingen egen ATP. Dessutom finns KBT som ger ytterligare ett tillägg för pensio— närer med en hög hyreskostnad och en låg inkomst. I det reformerade systemet ersätts det grundskydd som folkpensionen står för med ett nytt grundskydd som efter skatt skall vara minst lika bra som det nuvarande skyddet. Utöver det finns ett hyresrelaterat bostadsstöd kvar.

För närvarande finns ett förhållandevis stort antal äldre kvinnliga pensionärer som inte har någon eller en mycket liten egen ATP-förmån. Detta framgår av följande uppgifter från Riksförsäkringsverkets studie Hur långt räcker pensionen? (RFV ANSER 1992:6):

Andel pensionärer med egen ATP år 1989

Ålder 60- 70- 75- 80- 85- 90- 69 74 79 84 90

Kvinnor 77 66 50 40 28 16 Mån 98 96 94 93 89 52

Egen ATP är mycket vanligare bland de yngre ålderspensionärer än bland de som pensionerades under 1970- och 1980-talet och trenden fortsätter. Allteftersom åren går kommer andelen kvinnor inom pensionärskollektivet som har egen ATP att likna den för män. Anledningen till det är att förvärvsmönstret för kvinnor födda under 1950-talet och senare liknar männens. Detta framgår bland annat av de uppgifter om kvinnornas deltagande i arbetskraften i framtiden som presente- ras i kapitel 9. Äldre kvinnor med änkepension - men ingen eller knappast någon egen ATP förmån - kommer sålunda att "efterträdas" av yngre kvinnliga pensio- närer som har en egen inkomstrelaterad pension (först ATP och sedan den refor— merade pensionen). Dessutom ersätts år med barn med barninkomst inom det reformerade pensionssystemet.

Denna utveckling mot att kvinnor får en bra egen ålderspension återspeglas av kostnadsutvecklingen för garantipensionen i tabellerna 4.2—4.4. Återigen bör det påpekas här att uppgifterna för år 1995 inte är helt jämförbara år 2000 och med år därefter. År 2000 bör 3-4 miljarder kronor dras bort från utgifterna på grund av förändringar i skattereglerna för att få jämförbara siffror.

Garantipensionen kostar relativt mindre med tiden - uttryckt i procent av av- giftsunderlaget (tabell 4.3). Detta beror på att behovet minskar med tillväxt och att garantipensionen är prisindexerad i Pensionsarbetsgruppens föreslagna reform. Ett alternativ skulle vara att löneindexera garantinivån samt de gränsvärden som avgör storleken på tillägget inom garantipensionen. Detta skulle naturligtvis leda till högre kostnader än de som redovisas här. Det är också sannolikt att man - i

vilket fall som helst - efter en lång rad år med tillväxt kring 1,5 procent skulle anse det motiverat att överväga förbättringar av garantipensionen.

Förtidspensioner

Pensionsarbetsgruppens förslag omfattar ett förslag om nya regler för beräkning— en av förtidspension som är konsistent med det nya regelsystemet för ålderspen- sion. I figur 4.3 jämför vi utvecklingen av förmånsutbetalningar enligt det refor- merade förslaget, med tillväxt på 1,5 procent, med utvecklingen med de nuvaran- de reglerna med tillväxt på 1,5 och 2 procent. Figur 4.4 visar att utbetalningar i procent av det nuvarande avgiftsunderlaget ligger cirka 15 procent under utbetal- ningar vid 1,5 procent med de nuvarande reglerna.

Figur 4.3 Förtidspension - utbetalningar i det reformerade och i det nuvaran- de systemet. Miljarder kronor 1995 års penningvärde

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Reformerade _ Nuv. systemet __

systemet l.5%-tillväxt

Figur 4.4 Förtidspension - utbetalningar i det reformerade och i det nuvaran- de inkomstrelaterade systemet. Procent av avgiftsunderlaget

OnllllH—l—Htllllllllltlllt—t—Hllllllilltlll—H—Hllllll 2000 2010 2020 2030 2040 2050 ' Reformerade _ Nuv. systemet ' ' ' Nuv. systemet systemet 1,5%-tillväxt 2%-ti]lväxt Index Index tak tak !

Utgifterna för förtidspension avgörs i kalkylmodellen av antalet personer i arbetskraften och dess ålderssammansättning, samt naturligtvis av deras inkomst- utveckling. Inget försök har gjorts i framtagningen av kalkylerna att överväga eller ta hänsyn till hur andra än demografiska faktorer kan bidra till att öka eller minska förtidspensioneringen i framtiden. Det som talar för en sämre utveckling i framtiden är hotet om en högre permanent arbetslöshet. Det som talar för en bättre utveckling är dels den stora uppmärksamhet som förtidspensioneringen har tilldragit sig under senare är, dels de resurser som numera ägnas åt att arbeta mer effektivt med rehabilitering.

Ser man enbart på den demografiska utvecklingen kommer belastningen från förtidspensioneringen att vara som störst 1995-2010, men den ökar igen åren 2040-2050. Under perioden 1995-2010 närmar sig de stora åldersgruppema från 1940-talet 55-64 år, det vill säga den ålder då förtidspensioneringsfrekvensen historiskt sett har varit mycket hög. Detta faktum återspeglas också i tabell 4.6 i uppgången 1 kostnaderna för förtidspensioneringen fram till år 2005.

Ökningen 1 förtidspensioneringen avstannar kring år 2005. Kring år 2025 och cirka tio år framöver minskar antalet personer i arbetsför ålder enligt den befolk—

ningsprognos som ligger till grund för kalkylerna. Detta bidrar också till att hålla ner förtidspensioneringen. När de stora födelsekohortema från mitten av 1980- talet börjar nå åldern 55 år ökar förtidspensioneringen kraftigt igen - återigen av rent demografiska skäl. Detta sker kring år 2040 och leder till att förtidspension- eringskostnadema ökar betydligt mellan åren 2035-2050 i tabellerna.

Tabellema 4.5 och 4.6 visar utvecklingen av utgifter för förtidspensionen i det reformerade systemet samt utgifter i procent av det nuvarande avgiftsunderlaget.

Tabell 4.5 Utgifter för förtidspension i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

År Förtidspension

Ink.rel. Grund— Total förtids-

pension pension pension 1995 35,7 4,1 39,8 2000 40,5 4,6 45, 1 2005 43 ,2 4,6 47,8 2010 42,3 4,6 46,9 2015 39,4 4,6 44,0 2020 40,6 4,6 45 ,2 2025 43,9 4,6 48,5 2035 49,2 4,6 53,8 2050 62,5 4,6 67,1

Tabell 4.6 Utgifter för förtidspension i det reformerade pensionssystemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

År Förtidspension

Ink.rel. Grund- Total förtids-

pension pension pension 1995 5,3 0,6 6,0 2000 5,6 0,6 6,3 2005 5,6 0,6 6,2 2010 5,1 0,6 5,6 2015 4,4 0,5 4,9 2020 4,2 0,5 4,7 2025 4,2 0,4 4,6 2035 4,1 0,4 4,4 2050 4,1 0,3 4,4

Av tabell 4.5 framgår att utgifterna för totala förtidspensioner ökar kraftigt mel— lan år 1995 och 2005, med något under 2,0 procent per år. Denna ökning av- speglar den demografiska ökningen och ett antagande om att förtidspensionsfre- kvensen motsvarar den som kännetecknade sista hälften av 1980-talet. Dock är ökningen sett under perioden 1995-2050 under 1 procent per år vilket - som diskuterats ovan - återspeglar den demografiska utvecklingen under första hälften av 2000-talet.

Totala kostnaderna för ålders- och förtidspension

De totala kostnaderna för ålders- och förtidspensionssystemen tillsammans fram- går av tabell 4.7. Tabell 4.8 visar totala utbetalningar i procent av det avgiftsun- derlaget enligt nuvarande regler.

Förutom kostnadskalkyler för ålders- och förtidspension innehåller tabell 4.7 beräknade framtida kostnader för efterlevandepension, enligt nuvarande regler, och en grov uppskattning av KBT har här antagits uppgå till samma nivå som antogs i kalkylerna för det nuvarande systemet i kapitel 3. Kostnaderna för efter- levandepension består av beräknade utgifter för: * änkepension enligt de regler som gällde före reformen 1990 och övergångs- regler och som främst omfattar personer födda senast 1944. * omställningspension. * barnpension.

I praktiken avskaffades änkepensionen för kvinnor födda 1945 eller senare i och med reformen 1990. Detta innebär att med tiden minskar utgifterna för efterlev—

andepensionen betydligt. Enligt kalkylerna minskar också avgiften för efterle- vandepensionen kraftigt efter år 2015, oavsett tillväxten i ekonomin. Minskningen är snabbare med högre tillväxt eftersom löneunderlaget då växer snabbare.

Kostnaden för det reformerade systemet håller sig fram till år 2015 kring da- gens kostnadsnivå på cirka 30 procent av det avgiftsunderlaget enligt nuvarande - eller mellan 29 och 29,5 procent när hänsyn tagits till att en ökad kostnad för garantipensionen (cirka 0,5 procent) från och med år 2000 i stort sett neutralise- ras av en ökning i skatteintäkter av nästan samma storlek.

Följande tablå visar hur kostnaderna för det reformerade systemet sjunker i förhållande till det nuvarande systemet - vid tillväxt på 1,5 procent - allteftersom nybeviljade pensioner omfattas av det nya regelsystemet:

Regler 2005 2015 2025 2035 2050 Nuvarande 29,0 31 ,4 30,8 30,1 27,7 Nya 29,5 30,0 29,0 26,8 24,4

Det reformerade systemets kostnader bör justeras neråt i början med 0,3-0,4 enheter på grund av skattejusteringen.

Det är naturligtvis av stor betydelse att också studera hur det nya regelsystemet fungerar vid andra varaktiga tillväxtscenarier än 1,5 procent. Detta görs i följan- de avsnitt.

Tabell 4.7 Totala utgifter i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

År Ålders- Förtids- Efterlev. KBT Total pension pension pension 1995 132,3 39,8 15,6 10,5 198,2 2000 148,1 45,1 16,7 8,5 218,4 2005 158,8 47,8 15,8 6,9 229,3 2010 182,2 46,9 16,2 5,4 250,7 2015 208,1 44,0 13,9 4,3 270,3 2020 222,2 45,2 11,0 3,3 281 ,7 2025 233,9 48,5 7,6 2,7 292,7 2035 265,9 53,8 4,3 1,8 325,1 2050 298,6 67,1 3,0 1,1 369,9

Tabell 4.8 Totala utgifter i det reformerade pensionssystemet. Procent av avgiftsunderlaget enligt nuvarande regler

År Ålders- Förtids- Efterlev. KBT Total pension pension pension 1995 19,8 6,0 2,3 1,6 29,7 2000 20,6 6,3 2,3 1,2 30,3 2005 20,5 6,2 2,0 1,1 29,0 2010 21,8 5,6 1,9 0,8 30,0 2015 23,1 4,9 1,5 0,5 31,4 2020 22,9 4,7 1,1 0,3 29,0 2025 22,4 4,6 0,7 0,3 30,8 2035 21,9 4,4 0,4 0,1 30,1 2050 19,7 4,4 0,2 0,1 27,7

4.4. Följsamhet till samhällsekonomin - indexering vid avvikelser från tillväxt på 1,5 procent

Följsamhetsindexering fungerar i praktiken på följande sätt. Om den faktiska tillväxten är 1 procent, och normen är 1,5 procent reduceras pensionen med skill- naden mellan 1,5 och 1,0 procent, det vill säga 0,5 procent. Detta ger ett utfall för pensionären som motsvarar 99,5 procent av en prisuppräknad pension. Med följsamhetsindexering faller kvoten mellan kostnader och avgiftsunderlaget vid olika tillväxt inom en ganska snäv ram kring normen - i det här fallet tillväxt på 1,5 procent. Den uttagsprocent som krävs då för att finansiera systemet hamnar på det viset alltid nära den 18,5 procent som tas ut på det reformerade underlag- et.

Förhållandet mellan utbetalningar och avgiftsunderlaget kan uttryckas ett visst år som följande:

Pension per person x antalet pensionärer

Lön (eller annan lönebaserad förmån) per person x antalet personer med PGI

Med det indexeringssystem som föreslås av Pensionsarbetsgruppen följer pension per person lön per person. Dessutom justeras nybeviljade pensioner med hänsyn

till förändringar i medellivslängden.14 Vad som emellertid inte "neutraliseras" av den föreslagna indexeringen är sålunda förändringar som beror på förändringar i antalet yrkesarbetande, det vill säga antalet personer med PGI i formeln ovan. Ett index som baserades på ett inkomstsummemått, exempelvis PGI för personer 20-60 år, skulle göra att pensionsutbetalningar följer utvecklingen av hela avgifts- underlaget, och inte enbart PGI per capita. Å andra sidan är skillnaden mellan dessa förhållandevis små om utvecklingen i framtiden följer den befolkningsprog— nos som ligger till grund för kalkylerna.

I tabell 4.9 visas beräkningar av avgiftsuttaget för ålderspensionen med respek— tive utan följsamhetsindexering för tillväxt på 1, 1,5, 2 och 3 procent per år. Följsamhetsindexeringen börjar år 2001 och påverkar alla utgående pensioner. I tabellen visas de sammanlagda kostnaderna för ålderspensionen (inkomstrelaterad pension och garantipension) i procent av det reformerade avgiftsunderlaget. När vi tidigare i detta kapitel har visat beräkningar med tillväxt på 1,5 procent för det reformerade systemet har vi syftat på tillväxt i BNP och lönesumman på 1,5 procent. Detta är emellertid inte samma sak som per capita tillväxt på 1,5 pro- cent. När vi nu använder index som baseras på PGI per capita får vi även ett annat utfall för beräkningen i 1,5-procentfallet i tabellen eftersom arbetskraften varierar mellan cirka -0,3 och +0,4 procent.

Vid en given tillväxt i lönesumman ger en ökning av antalet sysselsatta en lägre ökning av pensionerna (med följsamhetsindexering) än som varit fallet om antalet sysselsatta också hade medräknats i indexet - i samma utsträckning som de har påverkat lönesumman. Om antalet sysselsatta (personer med PGI) minskar samti— digt som lönesumman (PGI) är konstant sker det motsatta. Pensionerna skrivs upp med en faktor som överstiger tillväxten per capita.

Med följsamhetsindexering nås en god anpassning av pensionskostnaderna till den totala ekonomiska tillväxten i samhället, som framgår av tabell 4.9. I tabellen syns detta genom att avgiftsuttagsprocenten i de olika tillväxtaltemativen närmar sig varandra.

" Det finns emellertid en eftersläpning mellan en förändring i medellivslängden och dess inverkan på hela kollektivet pensionärer.

Tabell 4.9a Ålderspensionsutgifter, inklusive garantipension, i procent av det reformerade avgiftsunderlaget med respektive utan följsamhetsindexering av utgående ålderspensioner

År 1 % 1,5 % 2 % 3 % 2000 Följsamhetsindex 17,9 17,5 17,1 16,3 Utan följsamhet 17,9 17,5 17,1 16,3 2005 Följsamhetsindex 17,9 17,4 16,9 15,9 Utan följsamhet 18,2 17,3 16,7 15,2 2010 Följsamhetsindex 19,2 18,6 17,9 16,7 Utan följsamhet 19,6 18,4 17,3 15,4 2015 Följsamhetsindex 20,3 19,7 19,0 17,7 Utan följsamhet 21,0 19,5 18,4 16,0 2020 Följsamhetsindex 20,0 19,4 18,7 17,5 Utan följsamhet 20,9 19,3 18,0 15,6 2025 Följsamhetsindex 19,4 19,0 18,2 17,2 Utan följsamhet 20,6 19,0 17,7 15,2 2035 Följsamhetsindex 19,4 18,8 18,3 17,6 Utan följsamhet 20,2 18,7 17,4 15,4 2050 Följsamhetsindex , 17,0 16,4 16,0 15,7 Utan följsamhet 18,1 16,7 15,7 13,8

Anm. Följsamhetsindexering med norm 1,5 procent. Utgående pensioner följsam- hetsindexeras från och med år 2001.

Tabell 4.9b Ålderspensionsutgifter, inklusive garantipension, i procent av det nuvarande avgiftsunderlaget med respektive utan följsamhetsindexering av utgående ålderspensioner

År 1 % 1,5 % 2 % 3 % 2000 Följsamhetsindex 21 , 1 20,6 20,2 19,1 Utan följsamhet 21,1 20,6 20,2 19,1 2005 Följsamhetsindex 21 ,0 20,3 19,9 18,6 Utan följsamhet 21,4 20,5 19,6 17,7 2010 Följsamhetsindex 22,5 21 ,6 21 ,1 19,5 Utan följsamhet 23,1 21,8 20,5 17,9 2015 Följsamhetsindex 23,9 22,9 22,3 20,6 Utan följsamhet 24,7 23,1 21,6 18,5 2020 Följsamhetsindex 23,6 22,6 22,0 20,5 Utan följsamhet 24,7 22,9 21,3 18,2 2025 Följsamhetsindex 23 ,1 22,1 21,5 20,3 Utan följsamhet 24,2 22,4 20,8 17,9 2035 Följsamhetsindex 22,7 21 ,8 21 ,4 20,6 Utan följsamhet 23,6 21,9 20,4 17,9 2050 Följsamhetsindex 20,0 19,1 18 ,9 18,4 Utan följsamhet 21 ,3 19,7 18,4 16,2

Anm. Följsamhetsindexering med norm 1,5 procent. Utgående pensioner följsam— hetsindexeras från och med år 2001.

4.5. Finansiering av ålderspensioner

4.5.1. Översikt över uppläggningen av finansiering

Den inkomstrelaterade ålderspensionen i det reformerade pensionssystemet finan- sieras med en avgift på 18,5 procent. Ålderspensionsavgiften tas till hälften ut som en arbetsgivaravgift och till hälften som en egenavgift. Dessa ersätter nuvar— ande folkpensions- och ATP-avgifterna.

Av den sammanlagda avgiften på 18,5 procent används 16,5 procent för att finansiera pensioner inom fördelningssystemet. Dessa årliga inbetalningar av avgifter används sålunda för att betala ut inkomstrelaterade pensioner samma år som avgifterna betalats in. Ett belopp motsvarande 2 procent av avgiftsunderlaget fonderas i en individuell premiereservfond. Dessa avgifter hålls helt utanför fördelningssystemet.

Inom fördelningssystemet finns en fond - som här kallas fördelningsfonden - vars kapital används som buffert för fördelningssystemet. Fördelningsfonden är i praktiken AP-fonden. Avgiften på 16,5 procent, tillsammans med fördelnings- fondens avkastning och - vid behov - kapital, täcker kostnaderna för dessa utbe- talningar.

Under en övergångsperiod, åren 1995—2000, finansieras även utgifterna för förtidspensionärer äldre än 58 år inom ramen för fördelningssystemet. Änkepen- sionen, finansieras också inom ramen för fördelningssystemet.

Övriga pensionsförmåner, det vill säga förtidspension, efterlevandepension (exklusive änkepensionen) och garantitillägg inom grundtrygghetssystemet finan- sieras över statsbudgeten med allmänna skattemedel.

Här visar vi hur fördelningssystemets finansieringsbild ser ut fram till år 2050, när hänsyn tagits till systemets buffertfond, samt hur fördelningsfonden och pre- miereservfonden bidrar till det samhälleliga sparandet.

4.5.2. Avgifter till fördelningssystemet

Avgiftsuttaget till fördelningsfonden framgår av tabell 4.10.

Tabell 4.10 Avgiftsuttaget i fondberäkningarna 1995-2050

År Avgift till fördel- Avgift till premie- nin gsfonderna reservfonden procent procent

1995 12 ,25 2 ,0 1996 1 3 ,25 2 ,0 1997 14 ,25 2 ,0 1998 15 ,00 2 ,0 1999 15 ,75 2 ,0 2000-2050 16 ,50 2 ,0

Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag ska de som är födda före år 1944 inte betala in avgifter till premiereservfonden och därmed inte heller uppbära pension från denna. I stället betalas dessa in till fördelningssystemet. De pensioner som personer födda 1935-1943 skulle få från premiereservsystemet skulle vara förhåll- andevis små på grund av kvotdelningen med tjugondelar. Därför skulle de admi- nistrativa kostnaderna för dessa förhållandevis små pensioner bli stora i jämförel- se med den avkastning de ger.

Förslaget innebär sålunda att personer födda år 1944 betalar 10/20-delar av 2 procent, det vill säga 1 procent till premiefonden under perioden 1995-2009. Personer födda 1945 betalar 11/20-delar det vill säga 11/20*2 procent = 1,1 procent åren 1995-2010. De sista är födda 1953 och betalar 19/20-delar av 2 procent = 1,9 procent.

4.5.3. Fördelningssystemets fond

Inom fördelningssystemet betalas utgående pensioner med avgifter som betalas in samma år och, vid behov, av avkastning från fondkapitalet samt av själva fondka- pitalet. Med följsamhetsindexering i enlighet med den modell som föreslås av Pensionsarbetsgruppen blir fördelningsfonden en buffertfond vars syfte är att motverka inverkan av kortsiktiga ekonomiska fluktuationer och demografiska för- ändringar.

En av utgångspunkterna för kalkylerna har varit att fördelningsfonden skall an- vändas för att täcka de tunga finansiella påfrestningar som följer med den kraftiga ökningen i antalet ålderspensionärer som förväntas under åren 2005-2025. Fon-

den skall emellertid alltid utgöra en buffert för tillfälliga påfrestningar i det in- komstrelaterade ålderspensionssystemet. Vad som är en optimal storlek på en buffertfond kan naturligtvis diskuteras. Här har det satts som krav att buffertfond— en i fördelningssystemet åtminstone skall vara så stor så att den täcker några månaders utbetalningar.

Fördelningsfonden antas förräntas med en realränta som på sikt är lika med tillväxten, i det här fallet 1,5 procent. För närvarande är realräntan mycket högre och antas år 1995 vara 3 procent. Den anpassar sig gradvis till den långsiktiga nivån på 1,5 procent till år 2000. Schablonen gäller sålunda från och med år 2000. Avgifterna till fonden följer den utveckling som redovisas i tabell 4.10.

I tabell 4.11 visas fördelningsfondens inkomster, utgifter och ränteintäkter. Den allmänna pensionsfondens bokförda värde antas uppgå till cirka 600 miljarder kronor vid ingången av år 1995. Detta belopp utgör startkapitalet för fördelnings- fonden i kalkylerna. Fördelningsfondens värde vid slutet av år 1995 blir 600 - 155,9 + 102,2 +17,4 = 563,7 miljarder kronor, enligt tabell 4.11.

Tabell 4.11 Fördelningsfondens utveckling år 1995-2050. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

År Fond Ränte- Avgifter Pen- Fond- Sparan- Ackumu- vid ut- intäkter sions- styrka* de lerat gången utbetal- sparande av året ningar

1995 563,7 17,4 102,2 155,9 3,6 -36,3 -36,3 2000 450,0 6,8 146,3 166,8 2,7 -13,7 -150,0 2005 395,5 6,0 156,1 170,3 2,3 -8,2 -204,5 2010 358,0 5,4 166,8 184,1 1,9 —11,9 -242,0 2015 262,9 4,1 179,0 204,8 1,3 -21,7 -337,1 2025 111,6 1,7 208,2 217,0 0,5 -7,1 -488,4 2035 120,6 1,8 240,8 236,4 0,5 5,8 -479,4 2050 501,4 7,2 302,2 259,5 1,9 49,9 -98,6

* Fondstyrkan ett visst är anger hur många gånger det årets pensionsutbetalningar kan täckas av fondens kapital.

Avgiftsprocenten ökar successivt under andra hälften av 1990-talet fram till år 2000, då procentsatsen blir 16,5 procent (jämför tabell 4.10). I början av period- en understiger avgifterna vad som skulle behövas för att täcka utgifterna. Vi har tidigare sett att en avgift på cirka 17 procent behövs. Dessutom används fond- medel för att betala vissa förtidspensioner och änkepensioner under ett antal år. Balans mellan avgifter och utgifter inträder först cirka år 2030. Från cirka 2035 ökar antalet personer i arbetskraften - relativt kraftigt samtidigt som antalet perso—

ner som är 65 år och äldre minskar.15 Detta medför en ganska kraftig ökning i fonden åren 2035-2050. Denna ökning behövs också mot bakgrund av att antalet pensionärer förväntas öka under åren 2050-2065 .

Avslutningsvis är det viktigt att betona att kalkylen över fördelningsfondens framtida soliditet vid olika antaganden visar att fondstyrkan åren 2025-2035 är mycket känslig för förhållandevis små förändringar i utvecklingen av avgiftsun- derlaget. Exempelvis innebär en sänkning av underlaget med cirka 2 procent, det vill säga cirka 15 miljarder kronor, under 1990-talet att fondstyrkan går mot noll omkring år 2025. Detta innebär att tidvis göra små justeringar i uttagsprocenten för att upprätthålla långsiktig balans.

4.6. Pensionssystemet och sparande

År 2050 uppgår premiefonden till ett belopp som motsvarar drygt 30 procent av BNP. Storleken på fördelningsfonden motsvarar cirka 14 procent av BNP år 2050, efter att ha varit betydligt mindre under ett par decennier innan. Figur 4.5 visar den årliga utvecklingen av fonderna.

Tabell 4.12 Fonderna i det reformerade pensionssystemet. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

År Fördel- Premie- Summa BNP Fördel- Premie- Summa

ningsfond reserv- fonder ningsfond fondi % fonder

fond i % av av BNP i % av BNP BNP 1995 563,7 0,8 571,7 1557,0 36,2 0,0 36,7 2000 450,0 56,9 506,9 1677,3 26,8 3,4 30,2 2005 395,0 123,4 518,9 1807,0 21,9 6,8 28,7 2010 358,0 211,3 569,3 1946,6 18,4 10,9 29,3 2015 262,9 342,3 605,2 2097,1 12,5 16,3 28,9

2025 111,6 593,4 759,5 2433,7 4,6 24,4 31,3 2035 120,6 838,5 959,1 2824,4 4,3 29,7 34,0 2050 501,4 1146,4 1647,8 3531,1 14,2 32,5 46,7

Osäkerheten i kalkyler av den typ som görs här är naturligtvis stor. Här skall ' nämnas frågor av de faktorer som är av särskild betydelse för fondens utveckling. För det första är fördelningsfondens storlek är 1995 osäker, eftersom den beror

” Jämför figur 2.7 i kapitel 2.

på utvecklingen av avgiftsunderlaget (löner) under 1994 och 1995 , samt på vilken förräntning fonden får under denna period.

Av ännu större betydelse är den tillväxt vi får under de närmaste åren, åtmins- tone fram till någonstans kring år 2005, då pensionsutbetalningama börjar stiga brant uppåt. Den årliga tillväxten på 1,5 procent ligger långt under den takt på cirka 3 procent som många ekonomiska bedömare tror på för andra hälften av

1990-talet .

Figur 4.5 Fondernas kapital i procent av BNP

TotllionduiSålvBNP

1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

I tabell 4.13 redovisas sparandet i fördelnings- och premiefondema i procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sparandet i fördelningsfonden är negativt till strax före år 2035 (år 2033) för att därefter stiga till nära 50 miljarder kronor eller drygt 1 procent av BNP år 2050. Som framgår av tabell 4.11 uppgår det ackumulerade negativa sparandet till cirka 500 miljarder kronor år 2022. Ränte- intäktema under samma period uppgår till cirka 170 miljarder, och dessa används också för pensionsutbetalningama.

Premiereservfonden och fördelningsfondema motsvarar år 1995 drygt 1/3-del av BNP och tillsammans minskar i betydelse fram till år 2035 i takt med att för- delningsfondemas kapital används för att bidra till finansieringen av pensioner. Sedan uppnår systemet en mer stabil utveckling.

Tabell 4.13 Sparandet i fördelnings- och premiefondema

År Sparande i: Sparande i % av BNP: Fördel— Premie— Summa Fördel- Premie- Summa nings- fond nings- fond fonder fond

1995 -36,3 11,0 -28,3 -2,3 0,7 -1,6 2000 -13,7 14,5 -3,5 -0,8 0,9 0,0 2005 -8,2 18,5 5,8 -0,5 1,0 0,6 2010 -11,9 22,0 6,6 -0,6 1,1 0,5 2015 -21,7 23,7 1,4 -1,0 1,1 0,1 2025 -7,1 24,0 17,6 -0,3 1,0 0,7 2035 5,8 21,0 25,5 -0,2 0,7 0,9 2050 49,9 20,8 69,3 1,4 0,6 2,0

Det totala bidraget till sparande från det offentliga pensionssystemet minskar över en lång period framöver. Det är först omkring år 2035 och därefter som någon markant ökning kan noteras, vilket framgår av figur 4.6.

Figur 4.6 Det offentliga pensionssystemets bidrag till sparandet i procent av BNP

n.;ffl

"fl.” |?"ng

55,14, H liir IW ali-H

...i... ,. , . - .. ..

151,le w"? . » M

.'.i wii" ”.tngarnswréätj "Fantastiskt-Easit,

...,. rit-ein”: r:"viwiwåatwt få .it -' ”nada ” ”d'?”

” .. .; '”" .. . .. Hult.!h 33231?an "...min? .it-tt,,twmnitrlmåklhwå möjli '

5. Individeffekter

5.1. Inledning

Följande kapitel syftar till att, så långt det är möjligt, beskriva vad det reformera- de pensionssystemet kan komma att innebära för olika individer. I vissa delar har pensionerna i det nuvarande systemet använts som jämförelse.

Kapitlet inleds med en beskrivning av hur olika gruppers förvärvsmönster ser ut. Sedan beskrivs hur de genomsnittliga pensionerna ser ut för ålderspensionärer uppdelade i olika grupper, både i det nuvarande och det reformerade systemet. I samma avsnitt beskrivs också hur stora genomsnitt varje enskild del av det refor— merade systemet ger de framtida ålderspensionärema. Avsnittet därefter visar pensionsfördelningen för de tidigare undersökta grupperna.

Den sista delen av kapitlet redovisar hur individernas pensioner som en kvot mellan den pension de får med nuvarande systems regler och den de får i det reformerade systemet.

Samtliga beräkningar är gjorda med ett antagande på 1,5 procents reallönetill- växt. Vid annan tillväxt skulle effekterna se något annorlunda ut. Detta gäller framför allt angivna medelbelopp.

5.2. Antalet förvärvsår i framtiden

I detta avsnitt redovisas en prognos över antal år med pensionsgrundande inkomst före ålderspensioneringen som personer födda mellan 1944 och 1984 beräknas ha. Modellen bygger både på faktiska förhållanden och en prognos inför framtid— en, och löper fram till år 2050. Beräkningarna är gjorda på grundval av uppgifter ur Riksförsäkringsverkets pensionspoängdatabas, som innehåller inkomstuppgifter från och med 1960. Personer som var födda 1944 var då 16 år och kunde erhålla sin första pensionsgrundande inkomst. Det är dock inte möjligt att, med denna

databas som underlag, fastställa i vilken utsträckning inkomsten motsvaras av hel- eller deltidsarbete.

En stor grupp människor förvärvsarbetar praktiskt taget hela sitt potentiella yrkesliv. Andelen män i denna grupp är större än andelen kvinnor i början av kalkylperioden, det vill säga på 1990-talet, men andelen kvinnor ökar efter hand i denna grupp, för att cirka 2010 utgöra en nästan lika stor andel som männen. De bakomliggande arbetskraftsantagandena medför nämligen att kvinnorna i stort sett får samma antal förvärvsår som män efter 2010-talet. Då avstannar den trendmässiga ökning av kvinnornas arbetskraftsdeltagande som skett under de senaste decennierna.16

En annan grupp av särskilt intresse består av personer mellan 16 och 64 år utan pensionsgrundande inkomst. Denna innefattar många disparata grupper, till exem- pel de som varit förtidspensionärer från 16 års ålder, invandrare med kort vistel- setid i Sverige före ålderspensionen, utvandrare med kort tid i Sverige med flera.

I redovisningen skiljer vi också mellan personer som varit förtidspensionärer före ålderspensionen och dem som inte varit det. I början av 1990-talet var 45 procent av de nyblivna ålderspensionärema förtidspensionärer innan de blev ålderspensionärer.

Tabell 5.1 visar hur stora några av de olika grupper som behandlas separat i detta avsnitt är. Antalet är räknat i nybeviljade ålderspensionärer i de studerade födelseårgångama.

Tabell 5.1 Antal nybeviljade ålderspensionärer i födelseårgångama 1944-1984 som tillhör de olika grupper vars förvärvsmönster studeras separat i följande avsnitt (personer som tillhör både förtidspensionsgruppen och in- eller ut- vandrargruppen är uteslutna)

Grupp Antal kvinnor Antal män Totalt antal Invandrare 102 300 65 760 168 060 Utvandrare 268 080 348 690 616 770 Förtidspensionärer 939 330 1 024 290 1 963 620

”3 Hur Riksförsäkringsverkets modell genererar dessa uppgifter för åren fram- över diskuteras i kapitel 9.

5.2.1. Förvärvsmönstret för män och kvinnor som inte varit förtidspensionärer och som inte in- eller ut- vandrat

Figur 5.1 visar hur många år som nyblivna ålderspensionärer har haft en inkomst som överstiger ett basbelopp enligt beräkningarna. Personer som förtidspensione- rats före ålderspension ingår inte. Uppgifterna avser män respektive kvinnor födda åren 1944-1984. Över 90 procent av alla män som tillhör denna grupp har 40 år eller mer med pensionsgrundande inkomst.

Figur 5.1 Antal år med pensionsgrundande inkomst för nyblivna ålderspen- sionärer födda åren 1944-1984 (exklusive tidigare förtidspensionärer samt in- och utvandrare). Procent av samtliga inom respektive kön

100—

70l

lill/Il/IIIIII/ III/IIIIIIIIIII . . .'.(C'Jf/Ill'l/lf.

888.238

Oår 1-2år 3-9år 10- 20- 30- 4031:- l9år 29år 39år

Av kvinnorna i arbetar cirka 80 procent 40 år eller mer. En trendmässig ökning av förvärvsintensiteten leder till att andelen kvinnor som arbetat 40 år eller mer ökar.

Figur 5 .2 visar hur stor andel av respektive födelseårgång som saknar år med pensionsgrundande inkomst (inkomst överstigande 1 basbelopp). Av figur 5.1 framgick att det nästan inte fanns några sådana. I figur 5 .2 ingår dock även in- och utvandrare.

Figur 5.2 Andelen av alla nybeviljade ålderspensionärer (exkl. tidigare för- tidspensionärer) som saknar år med pensionsgrundande inkomst. Procent av samtliga

Figuren visar hur både andelen män och kvinnor utan är med pensionsgrundande inkomst minskar för de senare födda. Figuren visar också att det inte finns någon skillnad mellan kvinnor och män i detta avseende. Detta skall inte tolkas som att det inte föreligger någon skillnad mellan kvinnors och mäns förvärvsmönster, utan detta har helt och hållet sin förklaring i grupperna invandrare och utvandra- re.

Figur 5 .3 visar hur stor andel av den grupp som figur 5 .2 baseras på som ut- görs av invandrare, utvandrare och övriga. Sammanlagt uppgår antalet män i gruppen till 70 000 och antalet kvinnor till 80 000. De båda förstnämnda grupp- erna behandlas vidare avsnitt 5.2.3.

Figur 5.3 Fördelningen av gruppen som saknar år med pensionsgrundande inkomst (exklusive tidigare förtidspensionärer). Procent av samtliga inom respektive kön

5.2.2. Förvärvsmönstret för människor som varit förtids- pensionärer före ålderspensionering

Förvärvsmönstret för de som varit förtidspensionärer innan de fått ålderspension visas i figur 5.4.

Figur 5.4 Antal är med pensionsgrundande inkomst för nyblivna ålderspen- sionärer som tidigare varit förtidspensionerade. Procent av samtliga inom respektive kön

Oår 1-2år 3-9år 10- 20- 30- 40år- 19år 29år 39år '

Jämfört med män som inte varit förtidspensionärer har en betydligt mindre andel, cirka 50 procent, arbetat 40 år eller mer. Bland de män som varit förtidspensio- närer har 24 procent förvärvsarbetat 30-39 år, vilket kan jämföras med 6 procent för män som inte varit förtidspensionärer. Antalet förvärvsår för kvinnor som varit förtidspensionärer uppvisar ungefär samma mönster som för män, dock med den skillnaden att andelen kvinnor som arbetar 40 år eller mer är lägre (38 pro- cent) än för männen.

Figur 5.5 visar närmare hur den grupp som helt saknar år med pensionsgrund- ande inkomst ser ut fördelad på olika fördelseårgångar.

Figur 5.5 Andelen nybeviljade ålderspensionärer som saknar år med pen- sionsgrundande inkomst. Tidigare förtidspensionärer. Procent av samtliga

Ingen stor skillnad mellan könen tycks föreligga när det gäller andelen personer utan är med pensionsgrundande inkomst. Detta överensstämmer med figur 5.2. Enligt kalkylen sjunker den andel förtidspensionärer som helt saknar år med pen- sionsgrundande inkomst för de som är födda senare. Också i detta avseende finns en överensstämmelse med figur 5.2.

5.2.3. Förvärvsmönstret för in- och utvandrare

Förvärvsmönstret för invandrare skiljer sig betydligt från andra grupper, bland annat beroende på att de är bosatta i Sverige en kortare tid. I figur 5.6 framgår antalet är med pensionsgrundande inkomst de invandrare som aldrig varit förtids— pensionärer har.

Figur 5.6 Antal år med pensionsgrundande inkomst för nyblivna ålderspen- sionärer. Invandrare (exklusive tidigare förtidspensionärer). Procent av samt- liga inom respektive kön

30 25 20 __| 2; Mån 15 ” III. III- 10 %$: %$: . III. I”. . x:— :$:- 5 ”:i ”I! I”. III. s:: ::;— $$$z %$:

Oår 1—2år 3—9år 10- 20- 30- 40år- 19år 29år 39år

Av denna figur framgår att invandrare arbetar färre år än personer som har varit bosatta i Sverige mellan 16 och 65 år. Flertalet invandrare arbetar 10-39 år. Andelen utgör 67 procent för män och 52 procent för kvinnor.

Den grupp som i figuren helt saknar år med pensionsgrundande inkomst är en del av de som också ingår i figurerna 5.2 och 5.3. Fördelningen i figur 5.6 anty- der att gruppen invandrare är bosatta och sysselsatta i landet en relativt stor del av sitt aktiva liv, det vill säga att de invandrar vid relativt unga år.

Gruppen utvandrare, som till stor del (drygt 80 procent år 2050 om utvandring- en efter sekelskiftet följer vad som hittills varit vanligt) utgörs av tidigare invand- rade, arbetar helt naturligt betydligt kortare tid i Sverige än icke utvandrare. Så mycket som 19 procent av männen respektive 23 procent av kvinnorna har ingen intjänad inkomst i Sverige. Det är dessa som till stor del utgör gruppen med noll förvärvsår i figur 5 .2. Omkring 60 procent av utvandrama arbetar mindre än 10 år i Sverige - se figur 5.7.

Figur 5.7 Antal år med pensionsgrundande inkomst för nyblivna ålderspen- sionärer. Utvandrare (exklusive tidigare förtidspensionärer). Procent av samtliga inom respektive kön

30

5 . 3 Genomsnittliga ålderspensioner

Detta avsnitt behandlar skillnaden mellan genomsnittliga pensioner i det nuva- rande och det reformerade systemet. Den genomsnittliga pensionen bestäms av två storheter - de totala kostnaden och antalet pensionärer. Av denna anledning speglar en jämförelse mellan genomsnittlig pension i det nuvarande och det refor- merade systemet samma skillnad som finns mellan de båda systemens kostnader. Jämförelser mellan genomsnittliga pensioner blir därför intressanta endast som jämförelse inom ett system men mellan olika grupper.

5.3.1. En jämförelse mellan kvinnors och mäns genom— snittliga pensioner i de olika systemen uppdelat på födelseårgångar

En jämförelse som låter sig göras är den mellan kvinnors och mäns genomsnitt- liga pension vid beviljandet av ålderspension. Som delvis berörts i avsnitt 5.2 och som senare berörs i kapitel 9 har de senare årens utveckling - på vilken antagan-

den om den framtida utvecklingen gjorts - pekat på att kvinnors och mäns för- värvsmönster alltmer börjar likna varandra. Man skulle då kunna förmoda att kvinnornas genomsnittliga ålderspension skulle närma sig männens.

Figurerna 5.8 och 5.9 visar den genomsnittliga pension som kvinnor och män födda olika är har inom det nuvarande systemet med oförändrade regler, respekti- ve inom det reformerade systemet inklusive övergångsregler. Underlaget till figurerna utgörs av genomsnittlig pension vid nybeviljandet av ålderspensionen för respektive födelseårgång. Personer som emigrerat före ålderspensioneringen har inte tagits med i dessa beräkningar med anledning av den stora avvikelse i antal inkomstår som denna grupp har jämfört med övriga.

Figur 5.8 Genomsnittlig pension enligt det nuvarande systemet för män och kvinnor födda olika är. Kronor per år i 1995 års penningvärde

() www—ww 1935 1945 1955 1965 1975 1985

Figur 5.9 Genomsnittlig pension enligt det reformerade systemet för män och kvinnor födda olika är. Kronor per år i 1995 års penningvärde

180000 160000 140000 120000

1935 1945 1955 1965 1975 1985 i

Ur de båda figurerna är det svårt att utläsa om det finns någon skillnad mellan hur förhållandet mellan kvinnors och mäns genomsnittliga ålderspension föränd- ras över tiden i de olika systemen. Av figur 5.9 att döma tycks dock öknings- takten för både kvinnor och män vara ganska låg för de födelseårgångar som omfattas av övergångsreglema i det reformerade systemet.

Ett mått på skillnaden mellan de olika könen i det nuvarande och i det reforme- rade systemet skulle kunna utgöras av kvoten mellan männens genomsnittliga pension och kvinnornas genomsnittliga pension. Tabell 5.1 redovisar denna kvot för några olika födelseårgångar med tillämpande av respektive regelsystem. Kvot- en anger förhållandet mellan en genomsnittlig pension för en kvinna och en man födda samma år. (En kvot lika med 1,0 innebär alltså att männen har samma genomsnittliga pension som jämnåriga kvinnor vid pensioneringen.)

Tabell 5.1 Kvoten mellan kvinnornas och männens genomsnittliga ålderspen- sioner för olika födelseårgångar i det nuvarande och det reformerade syste- met

Födelseår Nuvarande systemet Reformerade systemet 1935 0,68 0,73 1945 0,78 0,78 1955 0,78 0,79 1965 0,79 0,79 1975 0,78 0,78 1985 0,78 0,78

Tabell 5.1 visar att det finns en viss skillnad för de allra första födelseårgångama som berörs av det reformerade systemet (troligen med anledning av att de i stort sett bibehåller det nuvarande systemet med ett tillägg nämligen bamår). Så snart det nya systemet påverkar pensionerna i något större utsträckning finns ingen skillnad alls vad gäller förhållandet mellan kvinnors och mäns genomsnittliga pensioner.

5.3.2. En jämförelse mellan kvinnors och mäns genom- snittliga pensioner i de olika systemen olika år

För att få ett annat perspektiv på skillnaden mellan kvinnors och mäns genom- snittliga pensioner redovisas i följande avsnitt respektive genomsnitt per år i stället för, som i föregående avsnitt, per födelseårgång. Detta ger en bild av skillnaden mellan könen för hela pensionärskollektivet ett visst år. Här avses alltså inte bara pensionen vid nybeviljandet utan genomsnittet av samtliga utgåen- de pensioner. Figurerna 5.10 och 5.11 visar analogt med föregående avsnitts figurer hur de genomsnittliga pensionerna ser ut för respektive kön med tillämp- ande av de olika regelsystemen.

Figur 5.10 Genomsnittlig pension enligt det nuvarande systemet olika är. Kronor per år i 1995 års penningvärde

l

i ! | %

250000 200000 150000

100000

Figur 5.11 Genomsnittlig pension enligt det reformerade systemet olika är. Kronor per år i 1995 års penningvärde

2000 2010 2020 2030 2040 2050

180000

120000

2000 2010 2020 2030

2050

Förhållandet mellan mäns och kvinnors genomsnittliga pensioner förändras inte olika över tiden beroende på vilket system som tillämpas, av ovanstående figurer att döma. Det finns dock en skillnad i ökningen av de genomsnittliga pensioner- na. En jämförelse av de båda figurerna visar också att männens genomsnittliga pension är i stort sett densamma år 2000 oavsett vilket regelsystem som tillämp- as. Detta är helt naturligt då detta är det första året som individer som har någon del av sin pension beräknad med de reformerade systemets regler går i pension, och dessa har dessutom bara 1/20 av sin pension beräknad med de reglerna. Trots det sistnämnda finns en skillnad mellan kvinnornas genomsnittliga pension i det nuvarande och det reformerade systemet. Skälet till denna skillnad (som också syns vid en jämförelse mellan figurerna 5.8 och 5.9) är att bamår och även garantipensionen, får ett stort genomslag redan år 2000. Vad gäller garantipensio- nen så kommer den att innebära en höjning av bruttopensionen som inte nödvän- digtvis får motsvarande genomslag på nettopensionen eftersom en ändring av skattereglerna genomförs vid samma tidpunkt.

Precis som i föregående avsnitt redovisar tabell 5.2 kvoten mellan mäns och kvinnors genomsnittliga pensioner. Skillnaden är även här att samtliga utgående pensioner är medräknade i genomsnittet, och inte bara de som gäller vid nybeviljandet.

Tabell 5.2 Kvoten mellan kvinnornas och männens genomsnittliga ålderspen- sioner olika år i det nuvarande och det reformerade systemet

Ar Nuvarande systemet Reformerade systemet 2000 0,59 0,64 2010 0,67 0,70 2020 0,74 0,76 2030 0,77 0,78 2040 0,77 0,78 2050 0,77 0,77

Tabellen visar att det reformerade systemet ger kvinnorna högre pensioner i förhållande till männen i början av kalkylperioden än vad det nuvarande gör, men denna skillnad försvinner till slut när kvoten stabiliserar sig på 0,78 (det vill säga att kvinnorna har en genomsnittlig pension som motsvarar 78 procent av män- nens).

5.3.3. Genomsnittlig pension från det reformerade syste- mets olika delar för olika födelseårgångar

Det reformerade systemets olika delar kan förväntas bidra olika mycket till indi- vidernas pensioner beroende på de skillnader i förvärvs- och inkomstmönster som tidigare diskuterats. Garantipensionen bör få mindre betydelse då individerna arbetar fler och fler år och har större och större inkomster. Den största skillnaden över tiden bör kunna iakttagas hos kvinnorna eftersom deras förändringstakt är större.

Tabell 5.3 visar med vilket belopp garantipension i genomsnitt utgår vid nybe- viljandet av ålderspension för olika födelseårgångar och kön.

Tabell 5.3 Genomsnittlig garantipension till nybeviljade kvinnliga respektive manliga ålderspensionärer födda mellan 1935 och 1985. Kronor per år i 1995 års penningvärde

Födelseår Kvinnor Män 1935 8 420 2 105 1945 5 263 2 807 1955 6 315 3 860 1965 4 210 2 456 1975 3 508 2 105 1985 2 807 2 105

Anm. I denna tabell har ingen hänsyn tagits till den särskilda garantiregeln (se kapitel 6) vilken skulle innebära lägre nivåer på genomsnittliga garantipensioner som i stället skulle betalas ut i form av garantitillägg.

Tabellen visar hur den genomsnittliga garantipensionen minskar för kvinnor födda senare och att den närmar sig männens. Tabellen antyder också att garantipens- ionen till män ökar för de första födelseårgångama vilket snarare ska ses som en variation än en trend.

Den andra, och för de flesta individer största, delen av det reformerade syste- met - den inkomstrelaterade pensionen - samvarierar ännu mer med ökat antal förvärvsår och ökad inkomst. I den inkomstrelaterade pensionen i det reformera- de systemet ingår även bamår vilket gör att skillnaden mellan kvinnor och män ytterligare borde göras mindre än vad en motsvarande jämförelse i det nuvarande systemet skulle ge. Tabell 5 .4 visar genomsnittliga utgående belopp på den in- komstrelaterade pensionen beräknad med det reformerade systemets regler för nybeviljad ålderspension för kvinnor och män födda mellan 1935 och 1985.

Tabell 5.4 Genomsnittlig inkomstrelaterad pension (inklusive barnår) till nybeviljade kvinnliga respektive manliga ålderspensionärer födda olika är. Kronor per år i 1995 års penningvärde

Födelseår Kvinnor Män

1935 85 956 128 758 1945 96 481 127 705 1955 98 586 129 109 1965 115 777 149 107 1975 132 968 173 315 1985 153 668 197 523

Tabellen visar att den inkomstrelaterade pensionen ökar långsamt mellan födelse- årgångama 1935 och 1955 för att sedan stiga kraftigt med över 50 procent för både kvinnor och män fram till födelseårgång 1985. Den långsamma ökningen bland de äldre födelseårgångama kan återspegla inverkan av 1990—talets djupa recession och den låga tillväxttakten under 1970- och 1980-talen på inkomstut- vecklingen. För många födda 1935-1945 utgjorde 1980-talet de bästa inkomst- åren. Recessionen i början av 1990-talet sänkte inkomstnivån - även för personer födda i början av 1950-talet - så att deras pensioner blir förhållandevis låga. Skälen till att det kanske slår hårdare för födelseårgångama runt 1950 kan vara att, till skillnad från de som föddes tidigare, egentligen borde varit inne i en tid med ganska bra inkomstutveckling, men som på grund av recessionen förbyttes i en dålig kanske till och med negativ utveckling.

5 .3.4 Genomsnittlig pension från det reformerade syste- mets olika delar mellan år 2000 och 2050

Följande avsnitt behandlar hur mycket som i genomsnitt betalas ut i garantipen- sion och i inkomstrelaterad pension per år mellan åren 2000 och 2050. Tabell 5.6 visar hur mycket som utgår i genomsnittlig garantipension.

Tabell 5.6 Genomsnittlig garantipension till kvinnliga respektive manliga ål- derspensionärer 2000-2050. Kronor per år i 1995 års penningvärde

År Kvinnor Män

2000 11 227 2 807 2010 7 718 2 105 2020 6 315 3 158 2030 5 613 3 158 2040 4 561 2 456 2050 3 859 2 105

Denna tabell ger samma bild av genomsnittlig garantipension som tabell 5.3, nämligen att kvinnornas genomsnitt nånnar sig männens med tiden och att män- nens är konstant i nivå men har en viss variation.

Tabell 5.7 visar motsvarande tabell gällande den inkomstrelaterade pensionen.

Tabell 5.7 Genomsnittlig inkomstrelaterad pension (inklusive bamår) till kvinnliga respektive manliga ålderspensionärer 2000-2050. Kronor per år i 1995 års penningvärde

År Kvinnor Män

2000 66 660 119 286 2010 81 746 124 899 2020 92 271 126 302 2030 100 340 132 968 2040 114 023 150 861 2050 129 460 171 210

Tabellen visar i likhet med tabell 5.4 en kraftig uppgång i slutet och med ledning av just den tabellen kan slutsatsen dras att slutet på kalkylperioden - 2050 - bara är mitt i en kraftig ökning av genomsnittliga inkomstrelaterade pensioner.

5.4. Olika gruppers ålderspensionsfördelning olika år

I avsnitt 5.2 behandlades tre olika grupper av individer separat med anledning av de skillnader som fanns dem emellan med avseende på förvärvsmönster. Grupper- na var förtidspensionärer, invandrare och utvandrare. I detta avsnitt kommer samma grupper att studeras för att bestämma deras fördelning i olika ålderspen- sionsintervall. För att ge läsarna en referens inleds avsnittet med tabell 5.8 över fördelningen på samtliga ålderspensionärers (exklusive utvandrare med anledning av deras särart) årliga pension.

Tabell 5.8 Fördelning av ålderspensionärer (exklusive utvandrare) på olika pensionsintervall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall År 2000 År 2025 År 2050 Kronor per år

0 kr 1 l 1 1 - 35 084 kr 0 l 1 35 085 - 52 626 kr 0 O 0 52 627 - 70 168 kr 33 4 3 70 169 - 87 710 kr 15 16 8 87 711 — 105 252 kr 12 17 7 105 253 - 140 336 kr 24 35 21 140 337 - 175 420 kr 16 22 27 175 421 - 210 504 kr 0 3 20 210 505 kr - O 0 13

Skälet till att de något udda intervallgränserna är att de är beräknade som hela och halva basbelopp i 1995 års minskade basbelopp som motsvarar 35 084 kro- nor.

Tabell 5.9 visar hur de ålderspensionärer som före ålderspensioneringen var förtidspensionärer fördelar sig år 2000, 2025 och år 2050 på dessa intervall.

Tabell 5.9 Ålderspensionärer som tidigare var förtidspensionärer fördelat på olika pensionsintervall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall År 2000 År 2025 År 2050 Kr per år

0 kr 0 o o 1 _ 35 084 kr 0 o o 35 085 _ 52 626 kr 0 o o 52 627 - 70 168 kr 39 7 4 70169 - 87 710 kr 14 22 14 87 711- 105 252 kr 12 18 9 105 253 - 140 336 kr 22 34 24 140 337 _ 175 420 kr 13 17 26 175 421 - 210 504 kr 0 1 16 210 505 kr - o o 7

Mellan 2000 och 2025 sker en markant minskning av andelen före detta förtids- pensionärer som får en ålderspension understigande 70 168 kronor per år. Fram för allt ökar i stället andelen med mellan 105 253 och 140 336 kronor per år. Mellan 2025 och 2050 fortsätter minskningen av andelen med låga pensioner och andelen personer som får en ålderspension överstigande 175 421 kronor ökar från 1 procent till 23 procent (från en på hundra till närmare en på fyra).

Tabell 5.10 visar motsvarande fördelningar för nybeviljade ålderspensionärer som klassificerats som invandrare, det vill säga som har invandrat mellan 16 och 64 års ålder men är bosatt i landet vid ålderspensioneringen.

Tabell 5.10 Ålderspensionärer som invandrat fördelat på olika pensionsinter- vall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall År 2000 År 2025 År 2050 Kr per år

0 kr 39 19 14 1 _ 35 084 kr 15 20 16 35 085 _ 52 626 kr 7 8 7 52 627 _ 70 168 kr 6 10 10 70169 _ 87 710 kr 8 14 13 87 711 _ 105 252 kr 9 10 9 105 253 _ 140 336 kr 13 15 16 140 337 _ 175 420 kr 5 4 9 175 421 _ 210 504 kr 0 0 4 210 505 kr _ o o 2

Tabellen antyder att de största förändringarna som det reformerade systemet innebär för invandrare kommer att ha visat sig redan efter halva kalkylperioden. De enda skillnader som kan ses mellan år 2025 och 2050 är att andelen med låga pensioner (under 35 084 kronor per år) är cirka 9 procentenheter lägre och ande- len med höga (över 140 337 kronor per år) är cirka 11 procentenheter högre vid den senare tidpunkten.

Avslutningsvis visar tabell 5 .11 hur ålderspensioner ser ut för utvandrare, det vill säga personer som någon gång mellan 16 och 64 års ålder varit bosatt i lan- det men som vid 65 har utvandrat.

Tabell 5.11 Ålderspensionärer som utvandrat fördelat på olika pensionsinter- vall år 2000, 2025 och 2050. Andel i procent varje år

Intervall År 2000 År 2025 År 2050 Kr per år

0 kr 34 30 12 1 _ 35 084 kr 49 38 38 35 085 _ 52 626 kr 6 8 14 52 627 _ 70 168 kr 4 8 12 70 169 _ 87 710 kr 3 8 10 87 711 _ 105 252 kr 1 4 5 105 253 _ 140 336 kr 3 4 5 140 337 _ 175 420 kr 1 1 2 175 421 _ 210 504 kr 0 0 1 210 505 kr _ o 0 0

För denna grupp sker en jämförelsevis långsam förskjutning från vad man skulle kunna kalla extremt låga pensioner till låga pensioner. Skälet till de låga pension- erna är att en relativt stor del av gruppen utvandrare är i landet under så få år att inget inkomstrelaterat pensionssystem skulle ge dem nämnvärt mycket kompensa- tion. Den guppen kommer i stället sannolikt få större delen av sin ålderspension från det land till vilket de emigrerar.

5 .5 En jämförelse av vad skillnaden mellan det nuvarande och det reformerade systemet innebär för olika individer

Som kort diskuterades i början på avsnitt 5.3 blir jämförelser mellan det nuvaran- de och det reformerade systemet missvisande även vid antaganden om samma tillväxttakt. Kostnaderna för de olika systemen är enligt vad som tidigare visats olika stor i de olika systemen. Om det ena systemets kostnader (utbetalningar) är lägre är det naturligtvis så att den genomsnittliga pensionen också blir lägre. Något annorlunda blir det då man istället för att jämföra genomsnitt för hela eller stora delar av pensionärskollektivet, tittar på mindre gruppers genomsnittliga pension i det nuvarande och det reformerade systemet. Problemet med jämförel- sen kvarstår ändå eftersom även mindre grupper förväntas få en minskad pension om de totala kostnaderna minskar men på grund av förändringar i regelsystemet kan vissa grupper ändå få det bättre trots minskade kostnader.

Avsnittet kommer till stor del att vara uppbyggt kring en kvot beräknad som ge— nomsnittlig pension i det reformerade systemet genom samma grupps genomsnitt- liga pension i det nuvarande. Kvoten skall sedan jämföras med två olika värden, ett som utgör gränsen för om gruppen får en bättre eller sämre pension med det reformerade systemet och ett annat som anger gränsen för om de får en större eller mindre förändring än genomsnittet i hela pensionärskollektivet. Den först- nämnda gränsen är alltid 1,0, det vill säga om kvoten blir över 1,0 innebär det reformerade systemet en bättre pension än vad det nuvarande ger. Om kvoten å andra sidan ligger under 1,0 innebär det reformerade systemet en försämring. Den andra gränsen som skulle motsvaras av någon slags genomsnittlig kvot över samtliga pensionärer kan bestämmas på olika sätt. Här bestäms den till att utgöra kvoten mellan den genomsnittliga pensionen enligt det reformerade systemet beräknat över alla pensionärer exklusive emigranter (se avsnitt 5.3) och motsvar— ande med nuvarande regler för året 2035. Kvoten, som alltså motsvara ett mått på den genomsnittliga kvoten för alla pensionärer, blir då 0,876 (vilket alltså motsvarar att det reformerade systemet skulle ge 12 procent lägre pensioner än det nuvarande). Beräkningen gäller för 1,5 procents reallönetillväxt. Om en annan tillväxt skulle gälla blir kvoten en annan. Vid tillräckligt hög tillväxt blir pensionen i det reformerade systemet högre än i det nuvarande.

I följande avsnitt behandlas endast personer födda mellan 1954 och 1985 efter- som dessa är de enda som ingår i kalkylerna som helt får sin pension enligt det reformerade systemets regler. Om även de årgångar som omfattas av övergångs- regler (födda 1935-1953) skulle ingå, skulle det innebära att delar av både täljare och nämnare i den beskrivna kvoten skulle vara densamma. I de sammanhang då tabeller innehåller gruppen aktiva ingår inte emigranter, om inget annat anges, med anledning av att dessa skiljer sig i allt för stor utsträckning från övriga med avseende på förvärvsmönster. Ytterligare ett förtydligande bör göras, nämligen att bamår har tillförts kvinnor med ett genomsnitt som gäller varje födelseår i stället för individuella baserad på faktiskt eller prognostiserad barnförekomst.

5.5.1. Födelseår och kön

Det har i tidigare avsnitt visats avvikelser mellan genomsnittliga pensioner vid nybeviljandet för kvinnor och män födda olika år inom respektive regelsystem (se avsnitt 5.3.1). De kvoter (pension enligt det reformerade systemets regler inklusi- ve övergångsregler/pension enligt nuvarande regler) som beskrivs ovan visar att det i stort sett inte finns någon skillnad mellan individer födda olika är.

5.5.2. Antal förvärvsår

I detta avsnitt redovisas kvoter mellan pension enligt det reformerade systemets regler och pension enligt nuvarande regler. I detta avsnitt delas individerna in i grupper efter antal förvärvsår i samma intervall som användes i avsnitt 5.2. Det föreligger en skillnad mellan vad som menas med förvärvsår i detta avsnitt och det som avsågs i avsnitt 5.2. I detta avsnitt avses endast år med förvärvsinkomst överstigande 0 kronor som förvärvsår.

Tabell 5.12 visar hur män och kvinnor som inte varit förtidspensionärer och som inte emigrerat fördelar sig vad gäller ovan beskrivna kvot. I denna tabell och övriga tabeller i kapitlet som beskriver kvoten mellan pensioner i det reformerade och det nuvarande systemet, är en kolumn skuggad. Skuggningen anger i vilket intervall den genomsnittliga kvoten ligger, enligt den beräkning som redovisades på sidan 114.

Tabell 5.12 Kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal förvärvsår och kön

En

Antal Kvot Andel för- _ av värvs— 0-0,49 0,50- 0,65- 0,75- 0,85— 0,90- 1,00— 1,15— samt- år 0,64 0,74 0,84 0,89" 0,99 1,14 liga 0 0 0 0 O O O 0 100 0 1-2 0 0 0 0 0 0 0 100 0 3-9 0 0 0 6 9 9 14 63 1 10-19 0 1 15 16 8 12 9 39 1 20-29 0 30 46 12 2 4 3 2 2 30—39 0 20 39 33 5 — 2 O 0 7 40- 0 1 4 14 _14 40 27 0 88 Totalt 0 3 8 16 13 36 24 1 100 Kvinnor Antal Kvot Andel för— av värvs- 0-0,49 0,50- 0,65— 0,75- 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- samt- år 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14 liga 0 0 0 0 0 0 O O 100 0 1-2 0 O 0 O O 0 0 100 0 3-9 0 O O 0 0 1 2 97 1 10-19 0 0 2 5 2 6 12 74 2 20-29 0 10 18 16 8 16 15 17 3 30-39 0 8 27 35 15 11 3 1 11 40- 0 0 4 17 17 39 22 0 83 Totalt 0 1 7 19 16 34 20 3 100 Kvinnor och män Antal Kvot för-

värvs- 0-0,49 0,50- 0,65- 0,75— 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- år 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14

Totalt 0 2 7 17 15 35 22 2

Tabellen visar hur individer med få förvärvsår har betydligt högre kvoter, det vill säga tjänar på det reformerade systemet, vilket beror på garantipensionens ut- formning. De lägsta kvoterna hittar man bland personer med mellan 20 och 39 förvärvsår och särskilt bland männen. De kvinnor som förvärvsarbetat mellan 20 och 39 år har också de låga kvoter men dessa hjälps sannolikt upp av bamår, eftersom de år som de avstått från förvärvsarbete åtminstone delvis har varit i samband med barns födelse. Fördelningen per kön är relativt lika varandra och de skillnader som finns mellan olika individer har betydligt större samband med antalet förvärvsår. Tabell 5.13 redovisar genomsnittliga kvoter för respektive grupp uppdelat i antal förvärvsår och kön.

Tabell 5.13 Genomsnittlig kvot mellan årlig pension enligt det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal förvärvsår och kön

Antal förvärvsår Män Kvinnor Totalt 0 1,39 1,40 1,40 1-2 1,38 1,39 1,39 3—9 1,38 1,73 1,60 10—19 1,11 1,42 1,29 20-29 0,71 0,92 0,84 30-39 0,72 0,79 0,77 40- 0,93 0,92 0,93 Totalt 0,92 0,92 0,92

De båda tabellerna 5.12 och 5.13 visar hur individer med färre än 20 förvärvsår oavsett kön kan förväntas tjäna på det reformerade systemet. Den stora gruppen individer, de som förvärvsarbetar minst 40 år som utgör 88 procent av männen och 83 procent av kvinnorna förlorar mellan 7 och 8 procent vilket också är genomsnittet för hela gruppen.

Nästa grupp att studera med avseende på kvoten mellan pensionen enligt de båda systemen är nyblivna ålderspensionärer som varit förtidspensionärer. Även här ar emigranter exkluderade på grund av de stora avvikelserna 1 förvärvsmöns- ter.

Tabell 5.14 visar motsvarigheten till tabell 5.12 för förtidspensionärer.

Tabell 5.14 Kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal förvärvsår och kön. Tidigare förtidspensionä- rer

Må

Antal Kvot Andel för— av värvs- 0-0,49 0,50- 0,65- 0,75- 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- samt- år 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14 liga 0 0 0 O 0 0 0 0 100 2 1-2 2 4 O 2 1 2 3 87 1 3-9 0 10 8 7 4 8 13 49 4 10-19 . 5 32 14 12 5 9 13 10 7 20-29 5 34 20 14 7 13 7 1 10 30-39 1 15 25 29 12 14 3 0 28 40- 0 2 13 34 21 26 3 0 49 Totalt 1 11 17 27 15 19 5 5 100 Kvinnor Antal Kvot Andel för- av värvs- 0-0,49 0,50- 0,65- 0,75- 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- samt- år 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14 liga 0 0 0 O O 0 0 0 100 2 1-2 0 0 l 0 0 1 1 96 1 3-9 0 4 5 5 3 7 1 1 66 4 10-19 2 15 13 12 5' 10 18 26 9 20—29 2 18 16 19 10 15 14 5 15 30-39 0 1 1 24 31 13 15 6 0 31 40- 0 3 15 34 20 25 4 0 37 Totalt 1 9 17 27 13 17 7 9 100 Kvinnor och män Antal Kvot för-

värvs— 0-O,49 0,50- 0,65- 0,75- 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- år 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14

Totalt 1 10 17 27 14 18 6 7

Utöver att de tidigare förtidspensionärema har lägre antal förvärvsår än den tidigare studerade gruppen har de även vid ett givet antal förvärvsår en lägre kvot än de individer som inte var förtidspensionärer före ålderspensioneringen. Tabell 5 . 15 visar den genomsnittliga kvoten för de tidigare förtidspensionärema.

Tabell 5.15 Genomsnittlig kvot mellan årlig pension enligt det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter antal förvärvsår och kön. Tidi- gare förtidspensionärer

Antal förvärvsår Män Kvinnor Totalt 0 1,39 1,39 1,39 1-2 1,30 1,37 1,39 39 1,08 1,19 1,14 10—19 0,80 0,95 0,88 20-29 0,73 0,83 0,79 30-39 0,77 0,80 0,79 40- 0,84 0,84 0,84 Totalt 0,83 0,87 0,85

Även denna tabell visar hur förtidspensionärema har en lägre kvot både totalt och vid samma antal förvärvsår.

5.5.3. Jämförelse mellan invandrare, utvandrare, tidigare förtidspensionärer och aktiva

I detta avsnitt sammanfattas vad som tidigare visats gällande fördelning för olika grupper med avseende på kvoten mellan deras pensioner i det reformerade och det nuvarande systemet. Tabell 5.16 visar hur dessa kvoter ser ut för de nämnda grupperna.

Tabell 5.16 Fördelning på kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet

Grupp Kvot 0-0,49 0,50— 0,65- 0,75- 0,85- 0,90- 1,00— 1,15- 0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14

Aktiva 0 2 7 17 15 35 22 2 Förtidsp. 1 10 17 27 14 18 6 7 Invand . 0 13 25 18 7 9 6 22 Utvand. 0 2 8 12 5 7 9 5 8

Tabellen visar tydligt hur förtidspensionärer har lägst kvoter, medan det bland utvandrama finns en stor grupp som får en kraftig förbättring av sin pension, vilket som tidigare beskrivits beror på att de går från en mycket låg till en låg pension.

5 .5 .4 Hur ser kvoten ut för individer som i det nuvaran- de systemet skulle få en låg, medelhög eller hög pension?

Det avslutande avsnittet i detta kapitel behandlar hur kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet ser ut beroende på om vad man skulle ha haft för pension i det nuvarande. Individerna födda mellan 1954 och 1985 har delats in i tre grupper — en med låg, en med medelhög och en med hög pension - efter deras pension enligt de nuvarande reglerna. Gränsen för vad som är låg respektive hög pension har satts på ett sätt så att alla tre grupper skall vara ungefär jämnstora oavsett födelseår. Beräkningsmässigt har den undre gränsen satts till 10 procent under den genomsnittliga pensionen för respektive födelseår- gång och den övre till 20 procent Över densamma. På det sättet får man tre grupper.

Tabell 5.17 visar hur dessa grupper ser ut med avseende på kvoten mellan den årliga pensionen i det reformerade och det nuvarande systemet.

Tabell 5.17 Kvoten mellan årlig pension i det reformerade och det nuvarande systemet. Indelning efter pension enligt de nuvarande reglerna

Grupp Kvot 0—0,49 0,50- 0,65- 0,75— 0,85- 0,90- 1,00- 1,15- Genom—

0,64 0,74 0,84 0,89 0,99 1,14 snitt Män Låg 1 11 16 20 10 18 11 13 0.89 Mellan 1 6 10 21 15 31 17 0 0.87 Hög 0 5 12 25 17 29 12 0 0.86 Totalt 1 7 12 21 14 27 14 3 0.87 Kvinnor Låg 0 2 8 18 13 24 17 19 0.99 Mellan 0 5 11 22 15 30 16 0 0.87 Hög 1 7 16 28 16 24 7 0 0.83 Totalt 0 5 11 22 15 27 14 6 0.90

Män och kvinnor Låg 0 6 11 19 11 21 14 17 0.95 Mellan 0 6 11 21 15 30 17 0 0.87 Hög 0 6 15 27 17 26 9 0 0.84 Totalt 0 6 12 22 14 27 14 5 0.89

Bland kvinnorna är skillnaden betydlig mellan de med låg och de med hög pen- sion i det nuvarande systemet. För männens del tycks inte den faktiska pensionen i det nuvarande systemet ha någon större påverkan på den genomsnittliga kvoten, visserligen har den låga gruppen högre genomsnitt men det beror sannolikt på en liten grupp med ytterst små pensioner i det nuvarande systemet.

”?What” 1.1,"111 110434 '( lag;! Påvliga— 111.'M1_£r4115u|'1|åg 13 hnäwf Jagr, ”fl:—_”

....." __'...rn ._.-._.. ., .,..— ...,,A..u.;1_.ac.. - _._—.. _ , . ..

101515 '1.11.1u-1.".1 8.1) 11.110 ,,”? Nämä. .. |

+., .? ”"'”"!T" ., .: _. ..... -....- _._....,,,.,,..,,,.,_,n.l..._ .

-' l " " , gå.! få ' 1 11'1111131M.

?: '» _, ? gå!-l.

, vai-ai. är 1 , 'i 17' ' Q' 1. 'f.

. 1 "' . J 111111 v"! WT _ &%1 ;1' ”F ;; 113115

. » ,. 11w1..1'.111 1!” .H. åh ._ 'WJ' —j "iw 11 1 - ' ' ". 11.161. ;?1111

tj" * måfr

.-—-1 u—"|—- 1 _._-

.1-l .. 1..'

3.1.1le "" '”..u' ..... ' '|'.1i-51 " "?T' ' 1.1.1

' 111111

6. Särskild garantiregel - rätt till hittills intjänad pension

6.1. Den särskilda garantiregeln

Den särskilda garantiregeln innebär i korthet att, om den intjänade ålderspen- sionsrätten - beräknad enligt de gamla reglerna - överstiger vad individen har rätt till i enlighet med de nya reglerna beräknad vid den faktiska pensioneringen, erhåller individen mellanskillnaden som ett garantitillägg. Garantin gäller för personer födda åren 1935—1953, det vill säga de som omfattas av övergångsreg- lema, och gäller när de går i pension vid 65 års ålder.

Den särskilda garantiregeln omfattar både ATP och folkpension. För att få ATP måste individen ha haft en pensionsgrundande inkomst under minst tre år. För oavkortad ATP krävs en pensionsgrundande inkomst under minst 30 år. För varje år som saknas av dessa 30 intjänandeår reduceras pensionen med 1/30. De bästa 15 åren utgör grunden för beräkningen av pensionsbeloppet. Folkpensionens grundbelopp läggs till ATP för alla år som individen har pensionsgrundande inkomst, också den reducerad med faktorn 1/ 30 för varje felande år i förhållande till de 30 intjänandeåren.

Beräkningen av utfallet av garantiregeln har gjorts på individbasis med hjälp av Riksförsäkringsverkets kalkylmodell. Utfallet för olika grupper visas i de följande avsnitten.

6.2. Vilka får garantitillägg?

Figur 6.1 visar hur många personer, födda mellan åren 1935 och 1953, som får garantitillägg, uppdelat på kön och födelseår.

Figur 6.1 Antalet personer födda 1935-1953 med tillägg enligt den särskilda garantiregeln

15000

Figuren visar att antalet personer som får garantitillägg för dem som fötts senare. Detta beror på att antalet år mellan beräkningen av " garantinivån" och den faktis— ka pensioneringen ökar. För de yngsta i figuren återstår mer än 20 år fram till pensioneringen. De kalkyler som redovisas här baseras på en årlig realtillväxt på 1,5 procent. Därför har de yngre varit yrkesverksamma en längre period med tillväxt - efter 1990-talets djupa recession - och denna inkomstutveckling har gett dem en bättre pension inom ramen för det reformerade systemet.

Antalet personer som får garantitillägget bestäms också av storleken på hela födelseårgången. Följande tabell redovisar hur stor andel av vissa födelseårgångar som får något garantitillägg.

Tabell 6.1 Andelen personer som får tillägg enligt den särskilda garantiregeln

Födelseår Kön Aktiva Förtids- Emigran- Totalt pensio- ter närer 1935 Mån 29 % 20 % 5 % 54 % Kvinnor 11 % 6 % 1 % 18 % 1940 Män 20 % 23 % 6 % 49 % Kvinnor 8 % 8 % 1 % 17 % 1945 Mån 7 % 14 % 6 % 27 % Kvinnor 4 % 4 % 3 % 11 % 1950 Mån 2 % 2 % 5 % 9 % Kvinnor 1 % 1 % 3 % 5 % 1953 Mån 1 % 1 % 4 % 6 % Kvinnor 1 % 3 % 4 % Samtliga Män 10 % 13 % 5 % 28 % födda Kvinnor 5 % 4 % 3 % 12 % 1935-1953

Anm. En persons status bestäms vid pensionstillfället. Som förtidspensionärer räknas de som vid pensionstillfället har förtidspension eller sjukbidrag. Som emi- granter räknas de som vid pensionstillfället är bosatta utomlands.

Andelen personer födda ett visst år och som får ett garantitillägg enligt denna särskilda regel blir mindre och mindre för personer födda senare. Över hälften av männen födda år 1933 mot 6 procent av dem som är födda år 1953 beräknas få garantitillägg. Andelen kvinnor som beräknas få garantitillägg är mindre än an— delen män, vilket tyder på att det nya systemet, relativt sett, är fördelaktigare för kvinnorna. Andelen kvinnor som får ett garantitillägg sjunker från 18 till 4 pro— cent för dem som är födda år 1935 respektive år 1953.

Uppgången i andelen personer som får garantitillägg för födda mellan 1935 och 1940 bland dem som hade förtidspension före ålderspensionering beror inte på att andelen personer med förtidspension har ökat. Vad det beror på är svårt att säga utan en djupare analys av underlaget. Vad som är tänkbart är att det beror på i inkomstprofilema.

Andelen emigranter som får garantitillägg är relativt konstant oavsett födelseår. Det beror på att ATP-systemet är gynnsammare för individer med få inkomstår

än det nya pensionssystemet. Här skall man emellertid komma ihåg att en emi- grant norrnalt måste försörja sig i det land han eller hon kommer till - och sålun- da kan bygga vidare på sin pensionsrätt där. Det kan vara intressant att notera att andelen emigranter totalt sett är också högre i de senare födelseårgångama.

6.3. När uppkommer kostnaderna för den särskilda garantiregeln?

År 2018 kommer de sista personerna med det särskilda garantitillägget att gå i ålderspension. Detta innebär att det kommer att betalas ut pension enligt den särskilda garantiregeln långt in på 2000-talet. Som ett resultat av att andelen i varje födelseårgång som får garantitillägg minskar bland de senare årgångarna och att andelen av dessa som fortfarande lever blir mindre på sikt kommer så småningom kostnaderna att bli mycket små och sedan försvinna. Figur 6.2 visar antalet personer som uppbär garantitillägg mellan åren 2000 - då de första av dem som omfattas av övergångsreglerna pensioneras - och 2050 då antalet pensio— närer som fortfarande uppbär denna särskilda förmån bör vara nära noll.

Figur 6.2 Antalet personer som vid olika är uppbär ålderspension där garan- titillägg ingår

F ".

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Av denna figur följer att kostnaderna för den särskilda garantiregeln är högst någon gång mellan åren 2010 och 2020 vilket också visas i figur 6.3 som be- skriver kostnaden över tiden i miljarder kronor i 1995 års penningvärde. Även om kostnaderna successivt minskar, dröjer det länge innan alla som uppbär ga-

rantitillägget helt har lämnat pensionärskollektivet.

Figur 6.3 Kostnader för den särskilda garantiregeln mellan åren 2000 och 2050. Miljarder kronor i 1995 års penningvärde

2000 2010 2020 2030 2040 2050

__" Män Kvumor' _ Män+kv1nnor'

En jämförelse mellan de båda figurerna visar att toppen på kostnaderna uppkom- mer något eller några år senare än toppen på antalet mottagare. Detta förklaras av att garantitilläggen är olika stora för olika grupper och att sammansättningen av dem som erhåller garantitillägg förändras över åren.

6.4. Genomsnittliga garantitillägg

Garantiregeln innebär endast ett tillägg till en inkomstrelaterad pensionsrätt och utgör i allmänhet inte något större belopp per individ. Följande tabell belyser hur stort garantibeloppet i genomsnitt är för individerna i de olika födelseårgångama.

Tabell 6.2 Genomsnittligt årligt belopp från den särskilda garantiregeln. Kronor per år i 1995 års penningvärde

Födeiseår Män Kvinnor Aktiva Förtids- Emigr. Aktiva Förtids— Emigr. pens. inv. pens. inv.

35 1 070 1 210 580 950 960 800 40 4 260 5 530 3 260 3 360 3 720 4 690 45 6 580 6 740 5 200 5 290 4 580 4 760 50 7 190 9 060 4 530 6 920 6 620 3 460 53 6 200 7 410 4 330 6 600 8 430 3 910

Tabellen visar att det genomgående är de ålderspensionärer som hade förtids— pension vid ålderspensioneringen som får de största garantitilläggen oavsett födel- seår eller kön. Som mest kommer garantitillägget upp i 9 060 kronor för förtids- pensionerade män födda 1950, vilket motsvarar ungefär 0,25 basbelopp. Här är det också viktigt att komma ihåg att alla pensionärer också omfattas av en annan garantiregel - den generella - som gör att de kan vara berättigade till ytterligare en utfyllnad i enlighet med denna generella garantiregel.

En intressant iakttagelse är att de som är födda senare har högre genomsnittligt garantitillägg än de tidigare födda. Detta tyder på att det finns ett fåtal individer som är särskilt gynnade av ATP-systemets regler och sålunda tjänar förhållande- vis mycket på den särskilda garantiregeln. Detta utgör dock ändå inte mer än omkring 0,25 basbelopp. Att det genomsnittliga garantibeloppet stiger för dem födda åren 1935 till 1953 innebär emellertid inte att utvecklingen skulle fortsätta i samma riktning över tid. Tvärtom sjunker både andelen som skulle fått garanti- tillägget och det genomsnittliga beloppet för varje årgång efter övergångsårgång- arna födda 1935—1953.

7. Barnår

7.1. Inledning

Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag ska pensionsrätt för vård av barn kunna tillgodoräknas under s.k. bamår. Förslaget innebär att den berättigade, som i de flesta fall är modern eller fadern, tillgodoräknas en extra, fiktiv inkomst som adderas till övriga pensionsgrundande inkomster. I detta kapitel redovisar vi dels beräkningar av hur individernas pensionsrätt under åren 1960-1991 påverkas av barnåren, dels de antaganden om den framtida utvecklingen av bamårsinkomster- na som har använts i de kalkyler som redovisas i kapitel 4-6 och 8.

Det är svårt att bedöma i vilken mån bamårsrätten kommer att tillgodoräknas modern eller fadern till barnet. I beräkningarna har vi valt att utgå från antagan- det att all bamårsrätt kommer att tillgodoräknas modern.

Följande bamårsregler har använts vid beräkningarna: För barn som är födda under januari-juni tillgodoräknas bamårsrätt under bar- nets tödelseår och under de påföljande tre kalenderåren. För barn som är födda under juli-december tillgodoräknas bamårsrätt för de fyra kalenderåren från och med året efter barnets födelseår.

Bamårsrätt kan tillgodoräknas från och med år 1960. Det innebär att bamår erhålles för barn födda andra halvåret 1956 eller senare. För barn födda under juli—december 1956 tillgodoräknas ett bamår, nämligen år 1960. Barnårsrätt tillgodoräknas endast under år då kvinnan är bosatt i Sverige. För varje barn har man rätt till högst fyra bamår men det finns ingen övre gräns för det totala an- talet bamår.

Den fiktiva bamårsinkomsten beräknas enligt det av tre alternativ som ger det mest förmånliga utfallet för individen. I två av alternativen beräknas bamårsin- komsten som en utfyllnad. En utfyllnad betyder att den bamårsinkomst som tillgodoräknas för ett visst är är mellanskillnaden mellan en viss utfyllnadsnivå och den egna pensionsgrundande inkomsten (exklusive bamårsinkomst) under året. De tre beräkningsalternativen är följande:

1. Ett fast tillägg till den pensionsgrundande förvärvsinkomsten16 (en s.k. kork) om ett basbelopp (år 1991). Korken är reallöneindexerad. För åren 1960-1990 har korken reducerats med ett index som följer utvecklingen av den genomsnitt- liga pensionsgrundande förvärvsinkomsten för män och kvinnor. Basbeloppet för år 1994 är 35 200 kronor.

2. En utfyllnad till 75 procent av genomsnittsinkomsten för män och kvinnor (3,56 basbelopp eller cirka 120 000 kronor år 1991). Utfyllnadsnivån är reallöne- indexerad. För åren 1960-1990 har den reducerats med samma index som kor— ken. I kapitlet kommer denna utfyllnadsnivå att kallas utfyllnadsnivå I.

3. En utfyllnad till nivån för den enskildes pensionsgrundande inkomst året före barnets födelseår eller, om det är förmånligare, året före respektive bamår. I kapitlet kommer denna utfyllnadsnivå att kallas utfyllnadsnivå II. Om nivån base— ras på inkomsten året före barnets födelse får den bara räknas under de fyra barn- åren för samma barn, inte under bamår för senare födda barn.

Vid beräkningen av utfyllnadsbeloppen jämställs antagandeinkomster för förtids- pensionärer med förvärvsinkomster. Vi har inte haft möjlighet att beräkna an- tagandeinkomster enligt reformerade regler, utan de är beräknade som antagande- poäng plus ett (när de uttrycks i basbelopp).

7.2. Barnårsinkomster under åren 1960—1991

För att kunna göra beräkningar av kostnads— och individeffekter av bamårsrått inom ramen för det reformerade pensionssystemet har Pensionsarbetsgruppen låtit skapa en avidentifierad fil med individdata om bland annat pensionspoäng under åren 1960-1991 samt uppgifter om födelsetidpunktema för barnen till de kvinnor som ingår 1 urvalet. För de beräkningar som redovisas i detta avsnitt har vi an- vänt uppgifter om 35 213 kvinnor och 37 054 män födda mellan 1935 och 1970. Urvalet är representativt för de män och kvinnor i dessa födelseårgångar som var bosatta i Sverige vid utgången av år 1991. Antalet kvinnor i urvalet varierar mellan 672 och 1164 per födelseårgång.

'6 I hela detta kapitel används uttrycket pensionsgrundande förvärvsinkomst för att beteckna pensionsgrundande inkomster utöver de (fiktiva) bamårsinkomster- na. Till dessa hör, utöver de egentliga förvärvsinkomstema, bland annat arbets— löshetsersättning, sjukpenning och föräldrapenning samt antagandeinkomst för förtidspensionärer.

7.2.1. Barnårsinkomsternas storlek

I figur 7.1 visar vi hur stor andel av kvinnorna i en viss åldersgrupp som erhåller pensionsrätt för vård av barn för några valda kohorter (födelseårgångar). Motsva- rande information för samtliga kohorter finns i tabell 7.1. Det framgår att kvin- norna, som väntat, erhåller bamår från 16 till cirka 45 års ålder. Andelen är som högst i åldrarna 25-30 år för kvinnor födda under mitten av 1950-talet eller tidi- gare. För de sena 50-talisterna och tidiga 60-talisterna märks en tydlig förskjut- ning uppåt i de åldrar då andelen kvinnor med barn under fyra års ålder är som störst. Av kvinnorna födda 1944—1946 har nästan 30 procent bamår vid 21 års ålder medan av kvinnorna födda 1964-1969 endast cirka 9 procent har bamår vid samma ålder.

Figur 7.1 Andel av kvinnorna med bamår. Procent

Procent

so ————————————————————————————————————————————————————— mKohort 1935 mKohort 1940 WKohort 1945

50 WKohort 1950

55555'5Kohort 1955 WKohorf 1960 555555Kohorf 1965

15 20 25 30 35 40 45 50

Ålder

Storleken på bamårsinkomsterna varierar mycket kraftigt mellan kohortema beroende på förändringar i kvinnornas förvärvsmönster. I figur 7.2 visar vi de samlade bamårsinkomsterna i procent av de samlade förvärvsinkomstema under samma år för ett antal födelseårgångar. I tabell 7.2 visas motsvarande värden för samtliga födelseårgångar mellan 1935 och 1970.

För kvinnor födda på 1930-talet är de fiktiva bamårsinkomsterna i åldrarna 26-30 år lika stora eller större än de samlade förvärvsinkomstema i samma åld— rar. För kvinnor födda omkring år 1960 blir de samlade bamårsinkomsterna under ett visst är aldrig högre än cirka 20 procent av de samlade förvärvsinkom- stema under samma år.

tabell 7.1 Andelen kvinnor med barnår. Procent. Kvinnor födda 1935-1970 Ålder 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37

35 43 47 51 51 51 49 44 40 33 30 26 20 15 36 40 45 48 51 51 49 47 43 37 33 29 23 19 15 37 36 39 44 49 52 53 51 50 44 39 33 26 23 18 17 38 29 35 43 49 52 57 56 55 52 46 39 32 27 23 20 17 39 24 33 41 45 48 53 56 55 53 47 41 37 31 27 23 20 15 40 23 29 36 42 47 53 57 56 50 47 42 38 34 28 23 19 16 41 24 32 38 45 51 53 55 49 47 43 41 36 32 27 21 17 13 42 25 32 37 41 46 48 49 48 44 42 39 36 32 27 21 17 13 43 25 33 40 44 46 47 47 48 47 43 38 33 28 24 20 16 13 44 24 32 39 44 48 50 48 48 46 45 42 37 31 26 22 18 17 45 29 35 39 42 44 46 47 47 46 42 38 33 29 24 20 17 15 46 29 36 39 43 46 48 50 50 49 43 40 34 30 26 22 18 15 47 27 33 39 42 44 48 51 50 47 43 38 32 28 25 22 19 16 48 26 29 36 40 44 45 47 46 45 43 40 35 31 26 21 19 16 49 23 30 35 41 46 47 48 47 43 40 38 34 33 29 23 20 18 50 22 28 36 42 46 47 45 42 41 38 36 35 31 27 24 20 18 51 19 26 34 40 43 46 49 47 46 42 41 37 32 30 27 26 23 52 22 29 35 39 43 45 46 46 45 45 41 37 31 29 27 23 21 53 21 29 34 37 41 43 43 44 42 40 39 38 34 33 30 26 23 54 20 25 30 33 36 39 41 43 43 43 43 40 37 33 27 25 24 55 19 25 30 35 38 39 42 43 43 43 41 40 38 36 33 29 56 19 23 28 32 37 41 42 44 44 44 41 40 36 36 33 57 18 21 26 29 34 38 40 41 41 42 43 42 40 36 58 12 17 22 28 34 37 41 44 43 43 43 42 42 59 13 18 23 29 32 37 40 42 45 46 46 44 60 15 19 24 28 33 34 38 41 44 44 46 61 12 16 20 22 27 32 39 43 45 48 62 11 16 20 26 31 36 39 43 46 63

mNQN—ONt—O—OQNMQOQMNM v—c—v—I—t-NNf-Nv—r-v—r—v—v—l—t—F' ooooo—mmmm—N ._.— FF.—FFF

12 17 24 30 37 42 13 19 27 32 38 14 19 22 29 14 19 25 13 19 15

65 67 68 69 70

vawmmN*ONOQOmQQQNN—YNNNv—Nv—v—u—q—u— '_'—NFNNNNNI—NNNc—c—u—r—u—c—c—c—OOODOOO

.. QQOQDQGOQOWQQNMNMNI—M OFOOOOOOOOU—u—I—OOOOOOOOOOOOOO

OQOO—NOQOMWQQQ

OO—O—O—NO—N

38 12 12 13 14 11 13 10 11 14 12 13 13 15 15 16 19 18 20 39 40 41

9 10 10 10 8 10 8 10 11 10 9 11 10 12 12 14 16 14 NQNDONNOOQNOQ '-

ODI—N u—u—u—u—

mmmmcm—OQNN—ONNDQO

42 43 44 45

mmcmqm—r—oommmmmh NNMQMMMQQQMQQQ u—n—NNNNMNNMNMM OFI—FNNNNNNNN

*0 d'

Ot—u—v—I—Nu—u—l—c—r—

Tabell 7.2 Barnårsinkomsterna so- andel av förvärvsinkomterna för kvilnor födrh 1935-1970 smt antaganden (- dam uradel under åren 1992-2050. Procent

Ålder 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

35 91 99 114 123 127 119 96 92 70 54 43 26 20 36 82 90 97 114 112 108 106 89 78 59 42 30 24 17 37 73 77 85 98 101 110 106 102 83 71 50 34 30 22 17 38 59 70 85 107 112 129 127 127 119 100 75 55 43 32 23 16 39 59 73 77 82 98 110 104 105 82 65 52 44 38 26 21 13 40 56 68 75 79 94 101 100 85 74 65 55 45 31 22 17 12 41 66 71 80 88 90 93 84 73 60 55 47 34 26 18 12 42 20 58 62 64 70 72 69 62 53 50 46 37 31 23 15 12 43 11 17 57 67 70 69 65 63 60 63 55 41 31 23 19 14 10 44 6 8 12 51 61 65 65 65 59 60 57 46 41 33 26 19 15 10 45 18 15 27 62 61 57 58 60 58 47 38 32 26 20 17 12 11 46 2 9 19 61 59 58 57 63 62 51 48 38 32 26 21 16 13 11 47 12 14 18 52 53 54 55 61 55 50 45 37 31 25 19 17 13 12 48 9 14 21 40 48 48 48 41 41 37 36 32 30 24 20 16 12 10 49 9 11 22 41 46 48 42 39 36 33 29 27 23 22 19 16 12 10 50 8 16 25 39 46 41 39 39 36 33 31 24 23 22 19 14 13 10 51 0 20 21 35 31 31 33 35 36 34 30 28 24 21 17 15 13 12 52 15 13 14 31 33 34 33 32 29 29 29 25 20 16 14 12 10 53 12 17 24 27 27 25 26 28 24 27 25 23 20 18 17 15 13 10 54 47 19 22 19 20 21 22 22 26 27 25 22 21 19 17 15 11 9 55 74 20 19 17 19 20 21 23 25 24 22 22 20 17 16 14 13 11 56 92 15 13 15 17 19 23 25 25 22 22 20 18 16 14 14 13

57 17 13 14 17 20 22 21 20 19 18 19 17 16 14 58 7 9 12 17 19 19 20 20 19 19 19 17 17 59 11 11 14 16 17 18 19 19 20 21 18 19 60 0 12 15 16 17 17 18 19 19 18 18 61 4 11 11 13 15 17 18 17 19 62 20 11 13 14 16 17 17 19 63 10 12 13 16 17 19 64 65 66 67

OFFOF—Qu—OOO

Qv—c—c—u—c—u—u—v—n—u—v—

FFFNFFI—I—Fu—U—U—r— OOO—q) MQMM C_F'NMNFFNI—NI-l-NN NNNMNNNMMNNNNNM NQPv—m MQQQM

qhowqo—o—o—o NNNNMNNNN

QMMMMMMMQMMMMMMM x? H OmmOQQQmOQQMQQQmQ 111 N

N'! *O OOOO—ONMQOOMNQ mefll'lQ—fmmfoMMN

omwmonthmmmmmqo—om .— oooooo—ouooeooouoooaoo .— mFNNQOmONNNONNONQNQ F—Fp

0 M M M OFQO MNNM

10 13 14 16 11 13

QQONQQQMNFOWMMN 1—1—

69 70

O— OQQNNNNOQ R) _ QQmmNQOQDOQOmmeQNQ MFF.—.— QMPDN'OIAOQIAMQQQMNIAN ._.-F.— cho—tFo—chqcvmmm—fN—qh q—q-Ne—-—.— QmQQQmNI—NQMMQN Deco—Doha N Fe—

10 11 14 17 17 17 18 18 18 17 16 14 13 11 8 7 5 4 3 2 1 1 1 0

De skattade andelarna för 16-17-åringar är osäkra. Endast ett mindre antal kvin— nor har förvärvsinkomster i dessa åldrar. Bamårsinkomstema kan därför bli stora i förhållande till förvärvsinkomstema på grund av enstaka barn i urvalet.

Figur 7.2 Genomsnittlig bamårsinkomst som andel av genomsnittlig förvärvs- inkomst under samma år. Procent

Procent 1 50

100

Ålder

För att visa betydelsen av de tre olika alternativen för att beräkna storleken på bamårsinkomsten har vi även beräknat hur stor bamårsinkomsten skulle bli dels med en modell med enbart kork, dels med en modell med enbart kork eller ut— fyllnad till 75 procent av genomsnittsinkomsten men utan utfyllnad till nivå II (se avsnitt 7.1).

I figur 7.3—7.9 visar vi medelvärden för den pensionsgrundande inkomsten i olika åldrar för några valda kohorter och för fyra olika fall:

1) utan bamårsrätt 2) med enbart kork (ett fast belopp) 3) det förmånligaste av kork eller utfyllnad till nivå I 4) det förmånligaste av kork, utfyllnad till nivå I eller utfyllnad till nivå II

Medelvärdena är beräknade på samtliga kvinnor i varje ålder. Den genomsnittliga storleken på bamårsinkomsten i fall 2 (enbart kork) visas även i tabell 7.3. Skill- naden mellan kurvoma för fall 3 och fall 2 visar det tillskott till bamårsinkomsten som man får genom utfyllnad till nivå I (75 procent av genomsnittsinkomsten) jämfört med fallet med enbart kork. Det motsvarande tillskott som erhålls genom utfyllnad till nivå II syns som skillnaden mellan kurvorna för fall 4 och fall 3.

Den genomsnittliga storleken på de nämnda tillskotten redovisas även i tabell 7.4 respektive 7.5.

Det finns naturligtvis andra sätt att jämföra betydelsen av de tre beräkningsalter— nativen för bamårsinkomsten. Fall 3 ovan kan till exempel jämföras med en modell med utfyllnad till nivå I men utan kork. Sådana beräkningar har genom- förts men redovisas inte här.

Av figurerna 7.3-7.9 och tabellerna 7.3-7.5 framgår det att utfyllnaden till nivå I har mycket stor betydelse för de äldre kohortema men att den successivt förlor— ar i betydelse. För kvinnor födda 1953 eller senare är det i stället korken som har störst betydelse. Denna utveckling är en följd av den stora ökning av kvinnornas förvärvsarbete som ägt rum sedan 1960-talet. Kvinnorna i de senare födelseår— gångama har haft större förvärvsinkomster även under de år barnen är under fyra års ålder vilket har gjort att utfyllnadsbeloppen har blivit lägre.

Utfyllnaden till nivå 11 har störst betydelse i 30-årsåldem. Tillskottet från denna komponent är relativt litet i genomsnitt, vilket inte hindrar att det troligen har stor betydelse för enskilda individer. I tabell 7.5 kan man se att beloppen var större under åren 1972-1973 och 1979—1983 än under omgivande år. En trolig förklaring är lågkonjunkturen under dessa år. Kvinnor som föder barn i en kon- junktumedgång tenderar att i större utsträckning få ett tillskott till bamårsinkom- sten genom en utfyllnad till förvärvsinkomsten året före barnets födelse än kvin— nor som föder barn i en konjunkturuppgång.

Figur 7.3 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan bamår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår = 1935.

_ Utan * Kork "' K+UI '" K+UI+UII

Ålder

Figur 7.4 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan bamår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår=1940.

— Utan ** Kork ”' K+Ul ... K+U1+Ull —————————————————————————————————————————————————————————————

_______-.—'—r—v____—__.w—F—r-_-__u——v—r____-—v——'—r'—v__-_-__-'—'—'___-__'——-I—v——v__-_____'__| " __'—. _____ r_"—'_' ______ -.—|- ___ C'T _____

1 5 20 25 30 35 40 45 50 55

Ålder

Figur 7.5 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår = 1945 .

_ Utan ** Kork ”' K+UI ... K+UI+U|I —————————————————————————————————————————————————————————————

Figur 7.6 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår= 1950.

_ Utan *” Kork ** K+Ul ”' K+Ul+Ull —————————————————————————————————————————————————————————————

Ålder

Figur 7.7 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan bamår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår= 1955 .

'— Utan ..... Kork '" K+UI *” K+UI+UII

1 5 20 25 30 35 40 45 50 55

Ålder

Figur 7.8 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan bamår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår = 1960.

— Utan "" Kork ”' K+Ul '" K+UI+UII

50 55

15 20 25 35 40 45 Alder

30

Figur 7.9 Pensionsgrundande inkomster för kvinnor utan barnår samt med tre olika sätt att beräkna barnårsinkomst. Medelvärden för samtliga kvinnor

Basbelopp Födelseår= 1965 .

—— Utan *** Kork m K+Ul ”' K+UI+UII

tabell 7.3 Genomsnittlig barnårsinkeust från enbart kork. Hundradels basbelopp. Kvinnor födda 1935-1970

35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 65 67 68 69 70

Ålder 16

OFOOOODOOOI—s—r—OOOOOOOOOOOOOO

17

r-FNFNNc—NNI—NNl—I—I—l—v—I—v—v—v—DOOOOOO

18

MMNlnxi'xflnmmlanQQQQNNQNNNl—Nu—u—u—q—v—

19 20 21

NNQNNNchom—tMNMNMNt—M

Ou—NNNNNOOmmNNQNNNN l—u—t—I—l—I—u—c—I—t—I—c—u—l—I—l—I—l—

OQOQ'OLHNTLHWUWQMw

16 16 17 18 19 19 23 24 22 21 20 19 16 19 19 18 18 18 17 11 12 13 11

O—QQQQNO—N

22 23 24 25

19 22 20 23 24 25 25 28 29 28 25 26 24 23 26 27 24 24 21 19 16 16 17 14 14 13 11 12 13 13 13 15 24 24 29 25 29 29 32 32 32 33 34 32 30 32 30 33 32 28 28 25 24 20 20 21 18 18 19 17 19 18 19 19 26 27 30 32 31 35 32 36 36 36 37 36 35 36 38 37 37 35 30 32 30 26 24 25 25 20 24 25 23 26 23 25 28 31 31 35 36 36 41 37 38 40 38 40 38 38 41 42 41 41 38 33 36 33 29 30 29 29 25 29 31 29 32 29

26 32 34 35 39 41 42 43 39 39 43 40 41 42 41 44 44 44 42 39 36 35 35 33 33 33 31 30 35 37 37 38 27 35 37 39 44 44 46 44 41 40 42 40 44 45 43 45 42 46 42 40 37 36 37 35 37 37 36 37 38 43 42 28 36 38 41 44 44 45 41 41 42 41 41 44 46 43 44 39 43 43 39 38 37 40 37 40 40 40 42 43 44 29 38 37 40 44 43 42 41 38 40 40 41 45 44 42 40 37 44 40 36 37 38 40 38 41 43 43 45 46 30 37 37 40 42 39 41 38 35 38 40 39 41 40 40 37 35 38 39 35 39 38 40 40 42 44 44 47

31 34 34 36 39 35 37 35 34 34 39 36 37 35 36 36 32 35 36 35 38 38 39 41 42 46 46

32 33 30 33 34 33 32 31 32 30 35 31 32 29 33 31 30 32 33 34 36 38 38 40 42 44 33 27 27 29 28 27 29 28 30 26 29 27 27 27 27 28 27 29 28 31 35 36 35 40 42 34 25 25 23 23 24 25 25 26 22 24 21 24 22 22 25 24 27 26 31 32 35 36 36 35 23 20 19 20 21 21 20 19 18 20 18 20 19 18 20 21 25 26 29 27 33 33 36 17 16 16 18 19 18 15 16 15 16 16 16 16 17 18 18 24 22 24 25 29 37

13 13 15 15 14 14 13 12 12 15 13 13 14 14 16 17 22 20 23 23

38

10 10 12 13 10 12 8 9 10 12 11 12 11 14 14 15 18 18 20

39

aooo—o—ooo—couoo—o—oooo—u—c—m—oa :— u—r—q—e—c—

40

ONNNmNNQQNNDQ

41

amqmammnoom—ohwmo—

N x?

MMQQQMMmmemmmN

M #

NNMMNNMQMQMQQQ

44

'_'—NNNNNNNMNMM

45

OFFFNNNI—NNNN

() x?

0 v-p-r-—-—-v-—-F-—-—

Tabell 7.4 mittligt tillskott till kork gem utfyllnad till nivå !. Hudradels basbelopp. Kvimor förän 1935-1970

Ålder 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

M x?

44 45

”0 x?

35 63 69 76 80 82 80 70 67 57 49 44 31 24 18 14 1 36 58 66 71 77 79 76 79 73 65 57 45 37 28 22 15 11 37 50 57 65 74 79 83 81 81 70 65 52 37 31 25 21 16 12 38 50 64 76 83 93 94 94 88 80 66 55 45 35 27 20 18 12 39 57 62 70 81 90 88 87 76 64 55 44 41 31 29 20 12 40 54 64 72 83 90 88 78 73 67 55 49 35 27 23 16 12 41 60 71 81 85 86 81 76 64 56 50 38 32 23 14 11 42 56 63 70 74 72 68 60 55 52 44 39 30 18 13 8 43 70 73 70 69 65 62 57 45 37 29 24 17 12 10 1 44 61 69 73 74 66 62 60 51 49 40 34 23 18 12 9 45 62 67 67 69 65 65 55 46 39 31 24 20 16 13 11 46 61 64 66 68 66 59 57 47 39 31 23 17 13 12 8 47 59 64 65_ 70 65 59 54 43 35 28 23 18 13 13 11 48 54 57 59 51 53 48 44 37 34 28 20 15 13 11 49 53 57 52 51 46 40 34 31 26 21 17 12 11 10 50 54 49 51 52 48 42 35 28 24 21 19 15 14 10 51 39 43 45 46 44 38 35 28 23 19 16 14 13 13 1 52 41 47 46 40 35 31 28 26 21 17 15 14 12 11 53 38 34 33 31 27 26 23 21 17 17 16 15 12 9 54 26 25 25 26 25 25 20 19 18 17 17 15 10 9 55 23 24 24 23 23 21 19 19 16 15 12 10 11 10 56 20 24 24 24 23 21 19 19 17 13 10 11 9 57 16 16 17 20 18 19 18 17 17 15 14 12 58 12 14 17 17 17 18 17 16 16 14 15 59 14 15 14 14 16 16 16 18 15 16 60 14 15 17 16 17 18 18 17 15 61 10 12 14 15 14 13 14 62 12 12 14 14 14 14

63 9 10 13 13 15 64 9 11 15 14 65 11 12 12 66 11 11 67 8

FOMO ###!!! M M MQ NN

N N' 0 N

QFQFv—u—Ou—v—u—O hamNomhq—ohm—ohm !— oo af uovxm

ts ln »? M N 1—

O ,.

QFOFNu—ONs—Ov—q— N M u—Nq—Nu—u—FNu—u—v—l—N !— ln m I" QONNOONQ MMMMMQQQ VON? NN NU'IIHIANOO FPFFNNN

Nt M &

NNNMNNt—NU—NNNMN 80 In QMMMNNNQMMNNMNM m sf & M 0 N F' N 1— '—

oo N .. ,.

OQmQQQQOmQMMMQM—t m sf

MQ MM

.— ....

OUQQmNWONQQMQmQOM ONOQOODO—ONQNO— MON? Quim OM NM [III-N NNN D (—

o—aoo—u—o—rsco 111 M 0 N

"1 N QNMQNQN u—c—u—v—v—u—v—

M N .. ...

NOQQOO—Nm

.— OmFNFOOONON—omN NI—v—u—I—

69 70

NNQNQQMQWMQMMNNI—NNNFFC—Ou—t—OOO OFOl—n—t—POOONNNOOc—OOFOOOOOOOO

hmeNQY—mhnmmmqmmwm NPC—._.—

NOOOONMQQMNMFQNI—l—FN .—

manoq—o—I—o—m—oommmmah Ne—e—u—u—

O'OmxfsfomeNMNs—Q .-

42 43 44 45 46

32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

19 20 21

17 18

16

Thell 7.5 Genomsnittligt tillskott till kork och utfyllnad till nivå ! gm utfyllnad till nivå ll. tundradels basbelopp. Ålder

Kvinnor födda 1935-1970

35 36 37 38

0000001

00000000

101000001

2123311111223

22133312111222

222233222222212

2333344332222324

33353335444333234

444544454544433336

6555457568855463435

66665576588775646445

578677777 7 9 9 8 8 6 6 55556

5678986680690188845756 1 11

[46681977900722089546647

1 11 111 555631889991023397556557

11 11111 4555790887883033177644546 33556609766601821096544536

223344477554 6 8 10 7 9 11 7533—3435

5427—2223

1 2 1 2 2 3 3 3 I. 5 l. 3 4 5 5 7 6 8 10 8

1 1 1 1 1 2 2 2 2 1. t. 3 2 3 2 i. t. 5 7 7

5422-1221?—

000011111222111235 2 3 1. 1. 1 2 1 1 1 1 0 2

0000001001111111123123211001101

00000000000001000110111000000000

0000000000000000000000000000000

00000000000000000000000000 0000000000000000000000000 31444444444455555555556666 6 6 6

7.2.2. Jämförelse av pensionsgrundande inkomster mel- lan män och kvinnor med olika antal barn

Detta avsnitt innehåller ett antal figurer som visar hur stora de genomsnittliga pensionsgrundande inkomsterna är i olika åldrar, dels för män, dels för kvinnor utan barn och dels för kvinnor med ett, två, tre respektive fyra eller flera barn. Antalet barn är det som gäller vid utgången av år 1991. Det betyder att för kvin- nor födda fram till slutet av 1940-talet har vi räknat det slutliga antalet barn medan några av kvinnorna i de yngre kohortema kommer att föda ytterligare barn. För var och en av de redovisade födelseårgångama visar vi de genomsnitt- liga pensionsgrundande inkomsterna dels utan, dels med barnårsinkomst.

Männen har i stora drag haft samma inkomster oavsett när mellan år 1935 och 1960 som de är födda. Ökningen i realinkomsterna har varit liten under 1970- och 1980-talen. Konjunkturvariationerna märks tydligt. För kvinnornas del är skillnaderna mellan olika födelseårgångar däremot stora. Avståndet mellan mäns och kvinnors förvärvsinkomster har minskat men även i de yngre kohortema ligger kvinnornas inkomster en bra bit under männens. I åldrarna 25-45 år finns en betydande skillnad i förvärvsinkomst mellan kvinnor med olika antal barn - ju fler barn desto lägre inkomst. Skillnaden är emellertid mindre för de senare kohortema än för de tidigare.

När bamårsinkomsten adderas till förvärvsinkomsten minskar skillnaden mellan kvinnor med olika antal barn betydligt. För kohortema 1935, 1940 och 1945 när kvinnorna med barn ändå inte upp till samma nivå som kvinnorna utan barn fram till 45 års ålder. Figur 7.11 och 7.13 tyder emellertid på att åtminstone kvinnor med ett eller två barn passerar kvinnorna utan barn i ett senare skede av livet. För de senare kohortema blir den pensionsgrundande inkomsten, då barnåren inräknas, minst lika stor för kvinnor med barn som för kvinnor utan barn redan tidigare i livet.

Figur 7.10 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Födelseår=1935. Utan bamår.

Ålder

Figur 7.11 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår=1935. Med bamår.

...M —K0barn ***K1barn t—HK 2barn MK 3+ barn

Ålder

Figur 7.12 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår = 1940. Utan bamår.

55

Ålder

Figur 7.13 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Födelseår= 1940. Med bamår.

Ålder

Figur 7.14 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två resp. tre eller fiera barn

Basbelopp Födelseår = 1945 . Utan bamår.

1 5 20 25 30 35 40 45 50 55

Ålder

Figur 7.15 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår= 1945 . Med bamår.

Figur 7.16 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Födelseår= 1950. Utan bamår.

Ålder

Figur 7.17 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår= 1950. Med bamår.

Ålder

Figur 7.18 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår=1955. Utan bamår.

Ålder

Figur 7.19 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår= 1955 . Med bamår.

Figur 7.20 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Födelseår= 1960. Utan bamår.

Ålder

Figur 7.21 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Basbelopp Födelseår= 1960. Med bamår.

”OM _KObarn MK1barn

"” K 2 barn ————————————————————————————————————————————————————————— ”. K 3+ barn

.'.v—-—1—v—v—vur—v—v—r——-——q

1 5 20 25 30 35 40 45 50 55

Ålder

Figur 7.22 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Födelseår= 1965 . Utan barnår.

1 5 20 25 30 35 40 45 50 55

Ålder

Figur 7.23 Pensionsgrundande inkomster för män, kvinnor utan barn samt kvinnor med ett, två respektive tre eller flera barn

Födelseår= 1965 . Med bamår.

7.2.3. Barnårsrättens storlek vid olika nivåer på livsin- komsten och barnårsrättens betydelse för pensio- nerna

Pensionen i det reformerade systemet är bestämd av den pensionsgrundande livsinkomsten. Hittills i detta kapitel har vi sett på inkomstemas storlek under enskilda år. I detta avsnitt ska vi belysa vilket samband som finns mellan bamårs- inkomstens storlek och förvärvsinkomstens storlek: kommer kvinnor med låg förvärvsinkomst att få högre bamårsinkomst än kvinnor med hög förvärvsin- komst? Vi kommer då att se på den reallöneindexerade och summerade inkomsten mellan 16 och 45 års ålder, det vill säga den del av livsinkomsten som intjänas i de åldrar då kvinnorna tillgodoräknas bamårsrätt. Sådana summerade inkomster kan i det använda datamaterialet beräknas för kvinnor födda mellan år 1944 (som var 16 år gamla är 1960) och 1946 (som var 45 år gamla är 1991). I första hand visar vi resultat för kvinnor födda år 1945 . Mönstret för kvinnor födda 1944 och 1946 är likartat.

Det finns anledning att vänta sig det nämnda sambandet mellan bamårsinkomst och förvärvsinkomst av två skäl. För det första innebär utfyllnadskomponentema i reglerna för beräkning av bamårsinkomster att kvinnor med låga förvärvsin— komster under åren med bamår får en högre bamårsinkomst än de med högre förvärvsinkomster. För det andra torde kvinnor med många barn ha dels lägre förvärvsinkomster, dels högre bamårsinkomster än kvinnor med få barn. Vi belyser frågan med hjälp av tabellerna 7.6-7.7 och figurerna 7.24-7.27.

I tabell 7.6 visar vi den summerade förvärvsinkomsten och den summerade bamårsinkomsten för kvinnor födda år 1945. Inkomsterna är uttryckta i basbe- lopp. Som nämnts är basbeloppet 35 200 kronor för år 1994. För att få inkom- sterna uttryckta i kronor och 1994 års penningvärde ska alltså beloppen i tabell 7.6 multipliceras med 35 200. De summerade inkomsterna är reallöneindexerade till nivån för pensioneringsåret, det vill säga år 2010. Vi har då antagit att real- lönetillväxten är 1,5 procent per år från och med år 1996. Det betyder att den summerade genomsnittliga förvärvsinkomsten för samtliga kvinnor fram till och med 45 års ålder — 91 basbelopp - enligt de reformerade pensionsreglema mots- varar en pension på 0,185*91*34 496/13,7 = 42 390 kronor per år i inkomst- relaterad pension uttryckt i 1994 års penningvärde. (Om delningstalet är 13,7.) Här används det minskade basbeloppet som är 34 496 kronor (35 200 minus 2 procent). (Se kapitel 4.2 för en förklaring till hur pensionen beräknas enligt de reformerade reglerna.)

Enligt Riksförsäkringsverkets kalkylmodell har kvinnor födda år 1945 i genom- snitt tjänat in cirka 55 procent av den slutliga livsinkomsten vid 45 års ålder. Den inkomstrelaterade pensionen som grundas på förvärvsinkomster enbart (hela livsinkomsten) skulle därför bli cirka 77 000 kronor per år. Bamårsinkomsten innebär i genomsnitt ett tillskott till livsinkomsten med 20 basbelopp eller om- kring 11 procent, vilket motsvarar en ökning av den årliga pensionen med drygt

9 000 kronor. Den inkomstrelaterade pensionen skulle därmed i genomsnitt bli cirka 86 000 kronor per år i 1994 års penningvärde. Enligt övergångsreglerna ska pensionen emellertid endast till 11/20-delar beräknas enligt de reformerade reg- lerna för 1945 års kvinnor. Bamårsinkomsten skulle därmed ge ett tillskott till den verkliga pensionen på 11/20*9 000 = 4 950, det vill säga cirka 5 000 kronor per år.

Vi ser i tabell 7.6 att den summerade bamårsinkomsten i genomsnitt är cirka 10 basbelopp per barn oavsett antalet barn. För kvinnor med tre barn utgör bamår- sinkomsten nästan 30 procent av den totala pensionsgrundande inkomsten mellan 16 och 45 års ålder. För kvinnor med fyra eller flera barn är motsvarande andel drygt 60 procent.

Tabell 7.6 Indexuppräknad och summerad inkomst (i basbelopp) mellan 16 och 45 års ålder för kvinnor födda år 1945. Medelvärden

Antal barn Förvärvsinkomst Bamårsinkomst Summa 0 1 15 O 1 15 1 101 10 11 1 2 91 20 1 1 1 3 80 30 1 10 4 + 65 41 106 Samtliga 91 20 1 1 1

Även om vi ser på en grupp av kvinnor med ett bestämt antal barn finns en ten- dens till att bamårsinkomsten är högre för de med lägre förvärvsinkomst. Detta framgår av figurerna 7.24-7.27. Varje punkt i dessa figurer motsvarar en person i urvalet. På vertikala axeln avläses den summerade bamårsinkomsten uttryckt i basbelopp och på horisontella axeln avläses den summerade förvärvsinkomsten för samma person. I den senare inkomsten ingår alla pensionsgrundande inkom— ster enligt de regler som har gällt under åren 1960—1991. (Pensionspoäng har räknats om till inkomster genom tillägg av ett basbelopp.)

En anmärkningsvärd sak som framgår av dessa figurer är den stora spridningen i summerade förvärvsinkomster. Så är till exempel kvinnor med två barn ganska jämnt fördelade mellan en summerad inkomst på 30 basbelopp och upp till 170 basbelopp fram till 45 års ålder. En följd av detta förhållande är att de ovan beräknade pensionerna för en genomsnittsindivid inte är typiska. Många kvinnor kommer att få betydligt högre eller betydligt lägre belopp.

I tabell 7.7 nedan har vi använt ytterligare ett sätt att belysa sambandet mellan bamårsinkomstens och förvärvsinkomstens storlek. Tabellen visar hur livsinkom- sten för kvinnor med barn påverkas av det tillskott som bamåren ger. Den är

utformad så att den reallöneindexerade och summerade inkomsten fram till 45 års ålder är beräknad för kvinnor födda mellan 1944 och 1946. Kvinnorna år därefter placerade i intervall efter storleken av denna. (Det som i tabellen är angivet som till exempel 10 betyder intervallet från 10 till 19,99 basbelopp i intjänad livsin- komst fram till 45 års ålder). Kvinnorna i respektive intervall delas sedan upp radvis efter hur stor deras livsinkomst blir efter att bamåren inkluderats. Samtliga siffror i tabellen är angivna i procent.

Exempel på hur tabellen läses: Rad sju i tabellen (den där det står 60 i vänster kolumn) visar att de kvinnor vars livsinkomst fram till 45 års ålder är mellan 60 och 69,99 basbelopp totalt utgör cirka 8 procent av samtliga kvinnor med barn (observera att raden fortsätter i den andra delen av tabellen). Då bamåren in- kluderats ligger 3 procent av dessa kvinnor kvar i samma livsinkomstintervall medan resterande 97 procent höjs minst ett intervall. Sammanlagt 22 procent (21 + 1) av dessa kvinnor hamnar på över 100 basbelopp i livsinkomst.

Figur 7.24 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barnårs- inkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp

Bamårsinkomst Kvinnor med ett barn 100

50

...,—. , ' .__—__,

0 50 100 1 50 200 250

Förvärvsinkomst

Figur 7.25 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barn- årsinkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp

Bamårsinkomst Kvinnor med två barn 100

50

1 50 200 250

Förvärvsinkomst

Figur 7.26 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barn- årsinkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp

Bamårsinkomst Kvinnor med tre barn 100

50

||va|VIII|rr—_vl||l'.v—v

50 100 150 200 250

Förvärvsinkomst

Figur 7.27 Summerad och löneindexerad förvärvsinkomst respektive barn- årsinkomst till 45 års ålder för kvinnor i urvalet födda 1945. Basbelopp

Bamårsinkomst Kvinnor med fyra eller flera barn 100

50

rvv.vl|v1vl|vlvr|'—r——'—r*'w*l

0 50 100 1 50 200 250

Förvärvsinkomst

Tabell 7.7 Kvinnors placering i olika livsinkomstklasser före respektive efter att hänsyn tagits till bamår. Andelar av kvinnor födda 1944-1946. Enbart kvinnor med barn. Procent (10 = 10-19,99 basbelopp etc.).

Sammanlagd livsinkomst inklusive bamår Exkl. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 barnår '

0 50 7 15 5 8 1 10 . 31 5 15 17 14 12 5 0 20 . . 9 6 7 30 24 14 8 4 7 3 4

OXWNO

30 . . . 5 15 21 34 1 40 . . . . 7 16 37 2 11 50 . . . . . 6 7 20 37 23 60 . . . . . . 3 11 26 37 21 70 . . . . . . . 7 12 32 34 80 . . . . . . . . 8 21 36 90 . . . . . . . . . 9 30 100 . . . . . . . . . . 15 110 120 130 140 150 160 170 180 190 Totalt 2 1 1 1 1 3 4 7 9 12 13

xlNOOOO

Forts. tabell 7.7

Sammanlagd livsinkomst inklusive bamår Exkl. 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 Totalt bamår

O 0 10 0 20 0 30 0 40 0 50 1 60 1 70 14 80 29 90 34 19 100 35 36 12 110 19 41 30 120 . 22 47 24 130 . . 32 45 140 . . . 43 150 . . . . 54 160 . . . . . 41 170 180 190

Totalt 12 10 8 6 4 3 2 1

ONv—IOOOOOOO u—nr—A

QOOOOOOOOO 800—_NwAUIOleXOOOOOOONION-b—WNU)

xlNF—OOOOOOOOO QWOOOOOOOOOOO

N o Sw—oooooooooooo

Nå NDU) åt— waoooooooooooooo ä—ooooooooooooooo

& A 0.)— OMOOOOOOOOOOOOOOOOO O 0 b))— Ul O HOH—NOOOOOOOOOOOOOOOOO

_- . .—

7.2.4. Hur många barnår erhåller kvinnor födda 1944— 1946?

I nedanstående tabell visar vi fördelningen av bamår för kvinnor födda 1944— 1946. Vanligast förekommande är 0, 4, 7 och 8 bamår. Det har diskuterats om en övre gräns för det tillåtna antalet bamår, t. ex. på 12 år borde finnas. Av tabellen ser vi att en sådan gräns inte skulle drabba 96% av kvinnorna födda 1944-1946 medan de resterande fyra procenten skulle få en något lägre barnårsin- komst.

Tabell 7.8 Fördelningen av antalet barnår för kvinnor födda 1944-1946. Procent

Antal bamår 0 1-3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13— 13 1 15 3 9 11 23 4 7 6 4 4

7.3. Barnårsrätten i kalkylerna för åren 1990—2050

De uppgifter om bamårsinkomsterna under åren 1960-1991 som presenterades i avsnitt 7.2 har tagits fram, inte bara för informationens intresse i sig, utan även för att skapa någon form av underlag för en bedömning av hur bamårsinkomster- na kommer att utvecklas under prognosperioden, det vill säga under åren 1990- 2050.

Storleken på bamårsinkomsterna i framtiden beror på ett samspel mellan en rad olika faktorer: hur många barn kvinnorna kommer att föda, med vilka tidsinter- vall de kommer att födas, hur föräldrarna väljer att fördela bamårsrätten och vilka förvärvsinkomster den som erhåller bamårsrätten har, dels året före barnets födelse, dels under bamåren.

Någon prognos i egentlig mening kan inte göras men det går att bedöma rim- ligheten i olika antaganden. Det antagande vi har valt att arbeta med bygger på förutsättningen att all bamårsrätt kommer att tillgodoräknas modern och att de samlade bamårsinkomsterna för en födelseårgång i en viss ålder kommer att utgöra en fast andel av de samlade förvärvsinkomstema i samma ålder. De exakta värdena för dessa andelar visas i tabell 7.2 (sista raden) tillsammans med upp- gifter om motsvarande andelar under åren 1960-1991.

För rimligheten i vår förutsättning om fasta andelar talar det faktum att både korken och utfyllnadsnivå I är reallöneindexerade och därför kommer att öka i takt med förvärvsinkomstema vid ett oförändrat mönster för barnafödandet. Å

andra sidan kan det tänkas att den ökning i kvinnornas förvärvsarbete under åren med minderåriga barn som ägt rum sedan 1960-talet kommer att fortsätta ännu en tid. Samtidigt visar figurerna 7.8 och 7.9 samt tabellerna 7.4 och 7.5 att utfyll- nadskomponentema, som reduceras vid ökade förvärvsinkomster under åren med barnår, redan är ganska små och att det numera är korken som dominerar bland bamårsinkomsterna. Storleken av de samlade bamårsinkomsterna från korken beror av antalet barn och tidsintervallen mellan barnen, men endast undantagsvis av förvärvsinkomsten (undantaget är då förvärvsinkomsten tillsammans med korken överstiger taket för pensionsgrundande inkomst).

Oavsett rimligheten i vårt antagande har det en fördel däri att det beräknings— mässigt lätt kan användas vid olika scenarier för BNP—tillväxten. I modellen beräknas den över hela livet summerade och reallöneindexerade bamårsinkomsten på ett korrekt sätt med utgångspunkt från det valda antagandet oavsett hur stor reallönetillväxten är.

En särskild svårighet vid våra kalkyler om framtida bamårsinkomster har varit att vi inte simulerar barnafödande i kalkylmodellen. Inte heller finns någon histo— risk information om bamförekomst i modellens dataunderlag. Vi har därför inget underlag för att beräkna bamårsinkomster för enskilda individer i datamaterialet utan måste arbeta med schabloner. I de nuvarande beräkningarna har vi tilldelat alla kvinnori en viss kohort samma bamårsinkomst i en viss ålder. Fram till och med år 1991 har vi använt summan av medelbeloppen i tabellerna 7.3-7.5 och därefter belopp som räknas fram med hjälp av det ovan nämnda antagandet.

En brist med denna schablon i modellen är att vi inte får det samband mellan nivån på livsinkomsten och storleken på bamårsinkomsten som vi har konstaterat finns för åren 1960—1991 (se avsnitt 7.2.3). Alla kvinnor i en viss kohort får i modellen samma bamårsinkomst (det beräknade medelvärdet för kohorten) både i varje ålder mellan 16 och 45 år och som livsinkomst. En följd av detta är att vi i kalkylerna något överskattar storleken på garantipensionen.

För att få en uppfattning om betydelsen av denna felkälla har särskilda beräk- ningar gjorts för kvinnor födda 1945. (För kvinnor födda kring mitten av 1940- talet eller tidigare har vi tillgång till data med en komplett historik för bamårsin- komsterna.) Den ovan beskrivna schablonen har jämförts med en schablon som tar hänsyn till sambandet mellan förvärvsinkomst och barnårsinkomst. Beräk- ningarna tyder på att vi överskattar kostnaderna för garantipensionen med om- kring 6 procent jämfört med den bättre schablonen. Samma beräkningar tyder på att om man helt bortser från bamårsrätten så överskattas garantipensionen med drygt 30 procent. Med andra ord skulle kostnaden för garantipensionen (för kvinnor födda 1945) bli omkring 30 procent högre om inte bamårsrätten fanns.

Figur 7.28 visar de beräknade ökningarna i livsinkomst respektive inkomstrela- terad pension som bamårsrätten leder till. För kvinnor födda 1935-1953 ökar inte pensionen lika mycket som livsinkomsten eftersom de, enligt övergångsreglerna, endast till viss del får pensionen beräknad enligt reformerade regler.

Figur 7.28 Procentuell ökning av livsinkomsten respektive pensionen till följd av bamårsrätten. Genomsnitt för samtliga kvinnor i varje födelseårgång

Procent 20

O—H leslnkomst

15

10

35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85

Födelseår

11.1 1,11 11164 nealrnauwnw "|1|'g|11._1 ..|Åi'111111'19111 rv

-|1 .. 111131, ;.11.,1I11.=.é'ti1w1=1

"121111!" 1111. 111 aus-=

11;;..11

välstädat? 111111 ju» 1451

|| ||..||||| . |||..L|1?-1| |1

|.1 * _|..1|1'|| .'." 111111. tii'|>'.f ”:*-';". 1;'1i'.'.'n"'1'"'41"" * . 111”'i_!||"'—1

' "nu"? |?" | 111- 1 J. |_|.|.| ,. |__|;;|1|;;—||; | |: ' 5 9111. |||it'1||1|1111||1|. | :.I _;11' ' 11 f 1111 111.111. _11 | . 11"...11”.|17"-' 111." ;; ' 1 | .| ._. (||| || || || "711 . I' | | |||| || 11 . 1 | »|

11.11 | ||1.| . .'.|| |'' '1||||||11f|'|'||1|-|||||1||1_ ||||| || || || |

1; .;_'_11'1|111. .|13'."

mähwf: . |..;;'.1|| |..|-1 ; |||||j11.."1 | E' | 1|. ”511511. ||.1|1 _ f1i:—*.||1|._.' '|r| ' ”" " -'-r 11 ||! 1 .nu! I 1 | 1- '|'|""

8. Premiereservfonden

8.1. Inledning och allmänna kalkylförutsätt— ningar

Som en del av ett reformerat pensionssystem och komplement till ett fördelnings- system avsättes en viss del av avgiftsuttaget till en fond. Avsättningen utgör indi- viduella premier i ett premiereservsystem. Här redogör vi för beräkningarna för denna del av det reformerade pensionssystemet.

Inbetalningama till fonden utgörs av årliga avsättningar av en viss del av av- giftsuttaget till allmän pension. Denna så kallade premiefaktor har satts till 2,0 procent av avgiftsunderlaget. Första kohorten som är med i detta system är född 1944. Särskilda övergångsregler har antagits gälla för kohorter 1944-1953. Pre— miefaktom multipliceras med en kohortfaktor som är 10 tjugondelar för kohort 1944, 11 tjugondelar för kohort 1945 , 12 tjugondelar för kohort 1946 etc. till 19 tjugondelar för kohort 1953. För kohort 1954 och senare är kohortfaktom 1.

Avgiftsunderlaget som antagits utgöras av inkomster under ett tak (= 7,5 bas- belopp fram till är 1995) har prognosticerats med "profiler" för inkomst och ett indexreglerat tak som följer takten i tillväxten.

För att kompensera kvinnor för lägre inkomst vid bamledighet har deras in— komster räknats upp med en bamfaktor för kohort och ålder enligt det underlag som redovisas i kapitel 7.

8.2. Kalkylförutsättningar

Figur 8.1 visar för några olika kohorter den bamfaktor som använts vid uppräk- ning av kvinnornas inkomster.

Figur 8.1 Barnfaktor för kohorter

Beräkningarna utförts med tre alternativ av realräntan, huvudalternativ är 1,5 procent, övriga alternativ 0,5 procent respektive 2,5 procent. Vid omräkning från basbelopp till miljarder kronor i tabeller och figurer har använts det till år 1995 prognosticerade basbeloppet 35 800 kronor.

För beräkningarna måste antagande göras om uttagsprofilen, det vill säga i vilken takt en ålderspensionär tar ut pensionsförmånen från fonden. Här har antagits att utgående förmån är konstant över tiden.

Arvsvinster, det vill säga överföring från de tidigt avlidna, sker inom kohorter. Ingen kapitalöverföring sker mellan kohorter. Från en given dödsrisk i olika åldrar kan en så kallad överlevnadskurva konstrueras som visar hur stor del av en population som överlever till olika åldrar. Skillnaden i dödsrisk och överlevnad mellan män och kvinnor framgår av figur 8.2 som visar överlevnadskurvor för män och kvinnor i kohort 1985 (den yngsta i beräkningarna). Högre dödlighet medför större arvsvinster. Den arvsvinst som en viss dödsrisk medför kan ut— tryckas som en ränta ovanpå den normala kapitalråntan. Figur 8.3 visar mot

dödsrisker svarande ränta för män och kvinnor i åldrarna 40 till 90 år. Av figur- en kan utläsas att arvsvinstema är större för män än för kvinnor och att arvsvinst- erna får ökad betydelse vid ökad ålder. Figur 8.4 visar åldersintervallet 60 till 75 år i större skala.

Figur 8.2 Överlevnadskurvor för kohort 1985

Figur 8.3 Ränta i procent motsvarande dödligheten För kohort 1985

Figur 8.4 Ränta i procent motsvarande dödligheten för kohort 1985

För att utjämna dessa skillnader mellan män och kvinnor har i beräkningarna kapitalöverföring från män till kvinnor antagits ske inom kohorter så att lika stora premier skall ge samma årliga förmåner för män och kvinnor. Därvid har förut- satts att samma inbetalda premier skall ge lika stort pensionskapital och att den årliga pensionsförmånen för män och kvinnor skall vara lika stor för samma pensionskapital. I beräkningarna antages utjämningen av premierna ske löpande samt av pensionskapitalet vid pensioneringen som en engångsföreteelse.

8.3. Utvecklingen av premiereservfonden

Tabell 8.1 visar premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar uttryckt i mil- jarder kronor i år 1995 års antagna penningvärde för åren 1995-2050 vid antagen tillväxt 1,5 procent och realränta 1,5 procent. Figur 8.5 visar inbetalningar och utbetalningar. Som synes är inbetalningama till fonden större än utbetalningarna ännu vid slutet av perioden.

Tabell 8.1 Premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar i miljarder kronor. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta 1,5 procent

År Inbetal- Fondkapital Utbetalningar ningar 1995 11,0 11 ,0 0,0 2000 13,6 76,3 0,0 2005 16,3 160,5 0,0 2010 18,8 264,1 0,4 2015 20,7 379,6 2,3 2020 22,4 500,3 5,3 2025 24,2 620,9 9,1 2035 27,8 845,3 19,2 2050 35,1 1146,5 31,2

Figur 8.5 In- och utbetalningar till respektive från premiereservfonden i mil- jarder kronor vid realränta 1,5 procent

Tabell 8.2 och figur 8.6 visar motsvarande kalkyler för varierande realränta. Vid 2,5 procent realränta kommer utbetalningarna att överstiga inbetalningarna mot slutet av perioden.

Tabell 8.2 Premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar i miljarder kronor. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1 ,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta 0,5 , 1,5 och 2,5 procent

År Inbetal- Fond- Utbetal- Fond- Utbetal- Fond- Utbetal- ning kapital ning kapital ning kapital ning 1995 11,0 11,0 0,0 11,0 0,0 11,0 0,0 2000 13,6 74,5 0,0 76,3 0,0 78,1 0,0 2005 16,3 153,2 0,0 160,5 0,0 168,2 0,0 2010 18,8 246,6 0,4 264,1 0,4 283,2 0,5 2015 20,7 347,3 1,9 379,6 2,3 415,9 2,8 2020 22,4 449,4 4,3 500,3 5,3 559,0 6,5 2025 24,2 548,7 7,2 620,9 9,1 706,2 11,5 2035 27,8 728,8 14,6 845,3 19,1 988,9 25,2 2050 35,1 972,6 22,8 1146,5 31,2 1367,0 42,8

Ränta 0,5 procent

Ränta 1 ,5 procent Ränta 2,5 procent

Figur 8.6 In- och utbetalningar till respektive från premiereservfonder i mil- jarder kronor vid varierande realränta

Figur 8.7 visar Premiereservfondens storlek vid varierande realränta. Fonden växer under hela perioden i alla realräntealtemativ. Som väntat varierar fondstor- leken mycket med antagen realränta. Fondstorleken år även känslig för variation- er i tillväxten.

Figur 8.7 Premiereservfondens storlek i miljarder kronor vid varierande realränta

_ Realränta05% __' Realräntal.$% "" Realränta2.5%

8.4. Ut'ämning mellan män och kvinnor

I det nuvarande ATP—systemet får en man och en kvinna med samma inkomst- historia lika stor årlig pension. Detta anses rättvist trots att kvinnor statistiskt sett har lägre dödsrisk än män i samma ålder och därmed längre livslängd.

I ett premiereservsystem utan utjämning skulle män få högre årlig pension än kvinnor med lika stora premieinbetalningar.

Fondberäkningar har genomförts både med och utan utjämning mellan män och kvinnor. Utjämningen har stor betydelse för utgående pensionsförmåner men har obetydlig inverkan på fondstorleken. Som mest blir fondstorleken vid utjämning 0,25 procent högre. Utjämningen påverkar inte inbetalningama till fonden men utbetalningarna sker i något långsammare takt.

8.5. Utvecklingen för kohorter

Det kan vara av intresse att studera hur fondkapitalet utvecklar sig för en viss kohort. Tabell 8.3 och figur 8.8 visar utvecklingen för kohort 1965 med respek- tive utan utjämning. Transfereringen av pensionskapital i samband med pensione—

ringen har större betydelse än premietransfereringar under den aktiva tiden. Fondstorleken efter respektive års in- eller utbetalning visas.

Tabell 8.3 Fondkapital för kohort 1965 i miljarder kronor med och utan utjämning. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta l ,5 procent

Ålder MED utjämning UTAN utjämning Män Kvinnor Män Kvinnor 30 0,2 0,2 0,2 0,2 35 1,5 1,2 1,5 1,1 40 3,0 2,3 3,1 2,2 45 4,8 3,7 4,9 3,5 50 6,8 5,2 7,0 5,0 55 9,0 6,9 9,3 6,6 60 11,4 8,7 11,7 8,3 65 11,1 10,3 12,4 8,9 70 7,8 7,8 8,7 6,8 75 4,8 5,4 5,4 4,7 80 2,5 3,3 2,8 2,8 85 0,9 1,6 1,1 1,4

Figur 8.8 Fondkapitalets utveckling för kohort 1965 i miljarder kronor

._.—._- ONJB

M 1 1 jk & rr d e [

__'Minmed "" Kd:-norman— utjämn utjämn

Fondkapitalet är som störst vid pensionsåldern innan någon utbetalning gjorts. Tabell 8.4 och figur 8.9 visar detta maximala kapital med respektive utan utjäm- ning för olika kohorter. Ojämnheter i kurvorna beror på demografiska förhållan- den.

Tabell 8.4 Fondkapital vid pensionering för några kohorter i miljarder kronor med och utan utjämning. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta 1,5 procent

Kohort MED utjämning UTAN utjämning Män Kvinnor Män Kvinnor 1944 1,6 1,4 1,8 1,2 1950 3,8 3,5 4,2 3,1 1955 6,3 5,8 7,0 5,0 1960 7,9 7,5 8,9 6,5 1965 11,9 11,0 13,4 9,5 1970 12,7 12,4 14,3 10,8 1975 14,5 14,2 16,4 12,4 1980 14,8 14,7 16,7 12,8 1985 16,7 16,3 18,8 14,2

Figur 8.9 Fondkapital i miljarder kronor för kohorter vid pensioneringen

HW

M i 1 i a : d e :

8.6. Skatt på premiereservfonden?

Enligt nu gällande regler för vissa typer av pensionsfonder uttages en skatt som utgör 0,9 procent av fondkapitalet.

För att studera vilka konsekvenser en sådan skatt skulle få om reglerna tilläm- pades även på premiereservfonden har kompletterande beräkningar utförts under antagandet att premiereservfonden skulle beskattas med en avkastningskatt utgör- ande 0,9 procent av fondkapitalet. Om realräntan före skatt är 1,5 procent så innebär detta en real ränta efter skatt = 0,6 procent.

Tabell 8.5 visar premieinbetalningar till fonden, fondkapitalet och utbetalning från fonden av pensioner samt skatt. Figur 8.10 visar in- och utbetalningar och skatt.

Tabell 8.6 och figur 8.11 visar premiereservfondens storlek med och utan skatt. Figur 8.12 visar med vilken faktor utgående pensioner för olika kohorter skulle reduceras vid beskattning av premiereservfonden. Som framgår av figuren skulle skatten reducera utgående pensionsförmåner från premiereservfonden med upptill 25 procent.

Tabell 8.5 Premieinbetalningar, fondkapital och utbetalningar 1 miljarder kronor vid skatt. 1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta 1,5 procent Skatt 0,9 procent

År Inbetalning Fondkapital Skatt Utbetalning 1995 11,0 11,0 0,0 0,0 2000 13,6 74,7 0,5 0,0 2005 16,3 153,9 1,2 0,0 2010 18,8 248,3 2,1 0,4 2015 20,7 350,4 3,0 1,9 2020 22,4 454,1 3,9 4,4 2025 24,2 555,4 4,8 7,4 2035 27,8 739,4 6,5 15,0 2050 35,1 988,2 8,7 23,5

Figur 8.10 In- och utbetalningar till respektive från premiereservfonden i miljarder kronor vid skatt 0,9 procent

0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

År _ Plemiein' betalnm' ; _ " ' Utbetalningar

Tabell 8.6 Premiereservfondsstorlek med och utan skatt i miljarder kronor.

1995 års penningvärde

Tillväxt 1,5 procent Premiefaktor 2,0 procent Pensionsålder 65 år Realränta 1 ,5 procent Skatt 0,9 procent

År

1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2035 2050

Med skatt

11,0 74,7 153,9 248,3 350,4 454,2 555,4 739,4 988,2

Utan skatt

11,0 76,3 160,5 264,1 379,6 500,3 620,9 845,4 1146,5

Figur 8.11 Premiereservfondens storlek i miljarder kronor med och utan skatt 0,9 procent

År

__' Medshtt0.9%

Figur 8.12 Reduktionsfaktor för utgående pension från premiereservfonden vid skatt 0,9 procent

rim-nn Piilib-vgimimmgy-Mwiltmgämi; (dammigt: in?” win jhwijlénmlå "inte” 3.5.5. (A.. 1 .m .- l:. Weir,-*!r'tql 9 !! unuäalbiv

,l 1

*..M........................_. M-....- ,.-..-....._._ m-m-.-.. . ._.—..::. ,...... . .. . _

9. Riksförsäkringsverkets kalkyl- modell

9.1. Inledning

ATP-kalkyler och kalkylerna för det reformerade systemet görs med hjälp av tre olika modeller: ! modellen för pensionsutbetalningar ! modellen för AP-fonderna

! konsistensmodellen

Dessa modeller beskrivs i detalj i detta kapitel. I detta kapitel redogör vi också för utfallet för människors framtida deltagande i arbetskraften, enligt utfallet från modellen och exemplifierar de löneprofiler som modellen genererar.

9.2. Modellen för pensionsutbetalningar

9.2.1. Utgångspunkten är en minipopulation

Utgångspunkten för kalkylerna är ett urval av personer från Riksförsäkringsver- kets pensionspoängsregister. Dessa register omfattar alla människor som kan tjäna pensionsgrundande inkomst (PGI), det vill säga i princip alla personer i Sverige mellan 16 och 64 års ålder, samt alla pensionärer födda 1910 eller senare. Av särskild betydelse är att en inkomsthistorik finns för alla som har tjänat in minst ett basbelopp i pensionsgrundande inkomst.17

” Tyvärr finns inga uppgifter om inkomst större än noll men lägre än ett basbe- lopp, vilket hade varit användbart i kalkylerna över det reformerade pensions- systemet. Inte heller finns en inkomsthistorik för åren före 1960.

Eftersom alla som har arbetat i Sverige och tjänat in pensionspoäng under minst tre år har rätt till en framtida ålderspensionsförmån från ATP, innehåller registret också uppgifter om emigranter. Följaktligen omfattar Riksförsäkringsverkets population flera personer än Sveriges befolkning.

Minipopulationen har bildats genom att ta ett 1/30-dels slumpmässigt urval ur Riksförsäkringsverkets register år 1991. Det sista året med poänguppgifter var då 1989. Det består av ungefär 230 000 personer, varav cirka 180 000 är mellan 16 och 64 år. Databasen omfattar uppgifter om människors pensionsgrundande in— komst, i förekommande fall från och med 1960, samt om deras "status", exem- pelvis om de är aktiva, förtidspensionerade eller ålderspensionerade. Med de uppgifter som finns i databasen är det möjligt att beräkna den förmån en individ är berättigad till inom ramen för förtids- och ålderspensionssystemen.

9.2.2. Den demografiska utvecklingen

Startåret för kalkylerna är 1990. Från och med startåret används SCB:s befolk— ningsprognos för att göra en prognos över befolkningsutvecklingen för kalkylmo- dellen. SCB:s prognos för befolkningen över 64 år kompletteras med Riksförsäk- ringsverkets uppskattning av antalet emigranter som har rätt till en ATP—förmån. Befolkningsprognosen, som ligger till grund för kalkylerna gjorda åt Pensions- arbetsgruppen, sammanfattas separat i kapitel 2. För en utförligare presentation och diskussion hänvisas läsaren till Sveriges framtida befolkning, Demografiska rapporter 1991:1, (SCB).

På grund av det urvalsförfarande som använts för att få fram basbefolkningen i modellen behöver inte Riksförsäkringsverkets modell ge exakt samma framtida befolkning, som SCB:s prognos. Skillnaden bör emellertid inte vara stor eftersom Riksförsäkringsverkets modell baseras på samma utveckling. Figur 9.1 visar dels antalet personer som är 65 år och äldre enligt SCB:s prognos, dels antalet person- er 65 och äldre, utom emigranter enligt Riksförsäkringsverkets modell. Som framgår är skillnaderna små. Här bör emellertid nämnas att urvalet från Riksför- säkringsverkets register visade sig vid en avstämning avvika från SCB:s prognos med en faktor på cirka 2,9 procent. Riksförsäkringsverkets urval justerades sålun— da uppåt med detta procenttal, för att uppnå den utveckling som visas i figuren.

Figur 9.1 SCB:s respektive modellens befolkning över 65 år. I modellen har emigranter exkluderats

2100000 2000000 1900000 1800000 1700000

1600000 - - - Modellen

' —808—

1500000 prognos 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

9.2.3. Status och statusövergångar

Samtliga individer har en status vid varje tidpunkt. Människor i den ursprungliga minipopulationen börjar med den status de hade i utgångsläget år 1989. Från och med år 1990 är det möjligt för dem att byta status. Alla människor antas bli ålderspensionärer efter det att de har fyllt 65 år. Denna status förändras sedan enbart genom dödsfall. För personer mellan 16 och 64 år finns det fem möjliga statuskategorier och medföljande möjliga statusbyten i modellen. Vi börjar med att definiera statuskategoriema:

A = aktiv. Människor mellan 16 och 64 som inte uppfyller någon av de andra statusklassifikationema nedan. Dessa individer behöver inte ha pen- sionsgrundande inkomst. Deras inkomst (inklusive nollinkomst) bestäms i en annan del av modellen som beskrivs separat nedan.

I varje kalkylår finns en given sannolikhet att antingen behålla den status man hade året innan eller att byta till en annan statusklass. Sannolikheterna är beroen- de av ålder och kön. Nedan illustreras möjliga övergångar:

16—åringar år t: F(t)

16—åringar år t: A(t)

A A(t)

A(t) A(t+1)

E(t+1) E(t)

E

En schematisk bild över möjliga statusövergångar Övergångssannolikhetema är: qAx and qF, = Dödsrisk vid ålder x beroende på status (A eller F)

Ä, = Förtidspensioneringsrisk vid ålder x, givet att individen inte hör till de nya dödsfallen detta år

*1 ||

Sannolikheten för återgång till arbetskraften från förtidspensionering vid ålder x

e = Sannolikheten av emigration vid ålder x, givet att individen inte tillhör de

nya dödsfallen detta år och givet att individen tillhör dem som tidigare immigrerat till Sverige.

e = Samma som e,, syftar dock till personer som aldrig tidigare klassificerats som immigranter

i = Sannolikheten att immigrera vid ålder x, givet att individen redan har gjort det någon gång tidigare i sitt liv

i = Samma som i,, syftar dock till personer som aldrig tidigare klassificerats som immigranter

Dödssannolikheter

Älders- och könsspecifika dödssannolikheter används för alla ålderskohorter som uppnår en viss ålder mellan 16 och 104. Särskilda studier har visat att förtidspen- sionärer har högre dödsrisker än övriga i befolkningen. Som följd av detta har de högre dödssannolikheter i modellen. Dödssannolikhetema för övriga människor har anpassats för att dödsfallssumman skall stämma överens med de dödsfallsfre- kvenser som ligger till grund för SCB:s befolkningsprognoser.

Risken att förtidspensioneras och sannolikheten av att rehabiliteras

Övergångssannolikhetema för förtidspensionering (X) och rehabilitering (r) är villkorliga. Först avgörs genom slumpning vilka individer som får vara årets dödsfall. Dessa dras bort från modellbefolkningen. Sedan avgörs vem som för- tidspensioneras och vem som rehabiliteras, också med hjälp av slumpning. För— tidspensionsrisker och rehabiliteringssannolikheter för personer i olika åldrar har baserats på utfallet under andra hälften av 1980-talet. Förtidspension omfattar i detta sammanhang både förtidspension och sjukbidrag. Normalt är det den senare gruppen som rehabiliteras.

Bland dem som fyller 16 år finns ett visst antal handikappade människor som blir förtidspensionärer direkt. Dessa människor behåller denna status under hela kalkylperioden.

Immigranter

En immigrant är i modellen en invandrare som kom till Sverige efter år 1960 och efter 16 års ålder. Övriga invandrare kan inte särskiljas från de personer som fötts i Sverige. Den framtida utvecklingen av immigranter baseras på SCB:s kalkylantaganden.

Emigranter

Sannolikheterna för emigration baseras på historiska uppgifter från Riksförsäk— ringsverkets register. Prognosen över antalet emigranter skiljer sig därför från SCB:s befolkningsprognos.

9.2.4. Individers inkomstutveckling

Individuella livsinkomstprofiler skattas för samtliga individer. De placeras i en av 18 inkomstklasser vid startåret 1989 på basis av den inkomst de har det året. För år 1990 och alla kalkylår därefter finns det en möjlighet för var och en att anting— en förflytta sig till högre eller lägre inkomstklasser, eller stanna kvar i samma inkomstklass.

I modellen bestäms rörligheten mellan inkomstklasser med sannolikheter som skattats på basis av faktiska uppgifter från Riksförsäkringsverkets register om pensionsgrundande inkomst. Varje års nya inkomsttagare, det vill säga 16-åringar och immigranter, placeras i någon av inkomstklassema under deras första år i den aktiva befolkningen. Detta görs på basis av historiska uppgifter om vilken inkomst 16-åringar respektive invandrare har under deras första aktiva år.

Individuell inkomströrlighet

Övergångssannolikhetema har skattats med hjälp av inkomstuppgifter för varje år för åren 1979-1989 för omkring 180 000 personer i åldern 16 till 64 år.ls Här sammanfattas tillvägagångssättet.

För att studera inkomstövergångar mellan två på varandra följande år måste man först "rensa" bort effekten av inflation och realtillväxt. För att jämföra fler än två år måste ett normår väljas. Här valdes 1989 som norm. I Steg 1 skrevs sålunda inkomstuppgifterna för perioden 1979-1988 upp till 1989 års nivå med tillväxten i nominella löner per person. På det viset erhölls inkomstnivåer för alla tidigare år som i princip låg på 1989 års nivå.

I Steg 2 skattades rörligheten mellan de olika inkomstklassema mellan konse- kutiva år, det vill säga mellan 1979 och 1980, 1980 och 1981 och så vidare. På det viset erhölls åtta separata uppskattningar av inkomstövergångar, där var och en baserades på cirka 180 000 personer. Dessa skattningar anger med vilken fre- kvens en individ som börjar i en viss inkomstklass kan hamna i någon av de 18 stycken inkomstklassema (inklusive den han eller hon tillhör i början) ett år senare. Sådana matriser beräknas för varje åldersövergång för personer 16-64 år

'8 År 1983 utelämnades på grund av tekniska problem med databasen.

med separata skattningar för män och kvinnor.lg Sålunda erhålls en 18x18 matris av möjliga inkomstövergångar, till exempel för en 34—årig kvinna eller man som fyller 35. Diagonalen i matrisen uttrycker frekvensen för att behålla samma inkomst två år i rad, och så vidare. Matriserna för övergångama från 34 till 35 år återges nedan i tabell 9.1.

'9 Detta ger 48 matriser av storleken 18x18 per år och kön.

Tabell 9.1 Inkomstövergångar för 34-åringar per tusen invånare inom respektive klass

Kvinnor

1 2 1 674 209 2 188 479

MVWXDINOOOXS

11 12 13 14 15 16 17 18

OOOOOOOOOOOOOOOO N OOOOOOOOOOOOOOOO

meo lhh —m —01* Nm xo—

OOOOOOOOOOOOOOC OOOOOOOOOOOOOOC _vamwhwao—vamwr ___—HHHF

3 O 0 634

166 33

(NM—'o—OMOOOOOO

566 183

[*N *DV

SQN—NNNMNNQ

4 O O 230 441 125 29 10 OMVOFOOOOOOO (#00 OK _! _

315 153

vn *DN

6 v—Av—uv—dp-iu—to—1OQ

5 66 189 74 205 390 85 24 12 QMOOMOOOOM lh O

126 102 213 319 147

U') ln

SWNNNMNNOC

6 30 94 40 1 16 286 573 133

36

("i v—1

BWQ:OPOOO NOV CNN QI—lh ...

119 221

ONV) v—clnN MH

OOMNNNOOOC

7 16 43 12 46

113 236 598 171 43 18 11

3 10 7 15 0 56 62 7 48 94 40 77 1 15 222 370

96

:(NWND'Q'VEIONY

8 3 3 6 19 39 56 195 61 1 202

34 87 28 72 138 249 578 132 22

1 1

(”551080th .—

OXNVNIAN _!

1 1 3 1 144 622 249 69 53 30

22 15 63 39 18 24 24 79 232 653 189 39 29

16 12 10 10 A

101

HOOOOOOOv—tw

228. M N 05 N

121 214 88 101 43 21

22 42

'_'OOMOWMXDVÄ N '—

157 591 286 338 100 192 42 62 19 20 10 10 15 0

A n

MN v—lr—l '—

12

v—(

OOO NOOINF'NMWMIOO OK vh _.

308 145 33 11 5

1

MOD—OOOO—tm ha --—m

283 379 235

1 1

vooooooo—coo WOOOOOOOOOMMB O N NDOOOOOOOOOONMO ON ("|

141 307 203 459 22 255 489 0 166 222 125

(=> max

0000 cm N

N O O _!

EOOOQ—v—VOF'NOO V'd'OOOMm—MN—XOO

N

SOOOOO—H—t—l—F'NVF Q' _ m I!)

180 60 434 239 34 150 523 175 35 215 485 ”!= 011 'Y'YK

(*OOOOOOOOOOOOOBOO oo—n-n—ooooooooxv

29 162

OOOOOOOOOOOOOOOFOO XD!x VIM V

V30285OV)(DCDCDP'OC>O”(D-dö]

I Steg 3 bildades ett aritmetiskt genomsnitt av de skattade frekvenserna för de åtta paren av år. Den elvaåriga perioden som valdes har den fördelen att den omfattar en recession, åren 1979-1983, och en expansion, åren 1985-1989. Genom att basera sannolikheterna på denna blandning av år utjämnas de mer konjunkturellt betingade rörelserna. Ytterligare en fördel med det stora antalet är är att en säk- rare bild erhölls av extrema värden. Enstaka "outliers" i vissa år får sålunda mindre vikt på detta sätt. Trots att denna procedur gav en avsevärd utjämning fanns några oregelbundenheter kvar i "svansarna". Dessa utjämnades i en efter- kontroll.

Inkomstklassema

Individer fördelas mellan följande inkomstklasser (uttryckta i basbelopp):

1. O-Rak 7. 3,01-4,00 13. 8,01-9,00 2. 0,01-1,00-RAK 8. 4,01—5,00 14. 9,01-10,00 3. O—PRIM 9. 5,01-6,00 15. 10,01-12,00 4. 0,01-1,00-PRIM10. 6,01-7,00 16. 12,01-14,00 5. l,10-2,00 11. 7,01-8,00 17. 14,01-16,00 6. 2,01-3,00 12. 7,50-8,00 18. 16,01-

Termen RAK i de första två klasserna betecknar personer som aldrig har haft någon inkomst eller som enbart vid något tillfälle har haft en inkomst understig- ande ett basbelopp. Termen PRIM betecknar individer som har haft pensions- grundande inkomst under något tidigare år. Det är enbart i dessa inkomstklasser som inkomstuppgifter för mera än ett år tillbaka i tiden beaktas. I alla de andra inkomstklassema bestäms ett visst års inkomst av inkomsten året före.

Alla med inkomst över 16 basbelopp i startåret (år 1989 i de kalkyler som har gjorts här) hamnar i det "öppna intervalle " 16,01-. Inkomst över 20,0 basbelopp slumpas in i ett intervall mellan 16,01-20,00 basbelopp, vilket gör att det sista intervallet omfattar, efter avkortning, 16,01 till och med 20 basbelopp.

För ett givet år fördelas en (exogent) given inkomstsumma mellan samtliga individer i modellen. Detta görs i ett första steg för ett scenario med nolltillväxt under samtliga kalkylår. Sedan skrivs allas inkomst upp med likformig realtillväxt i ett andra steg.

16—åringar och immigranter

16-åringar som inte klassificeras som förtidspensionärer ges en ursprunglig in- komst i enlighet med vad som normalt gäller för personer i denna ålder enligt Riksförsäkringsverkets register över pensionsgrundande inkomst. (De flesta i denna åldersgrupp har ingen pensionsgrundande inkomst). Sedan styrs deras utveckling av de skattade övergångssannolikhetema.

Förstagångsimmigranter ges också en uppskattad inkomst, som beror på ålder,

kön och baseras på faktiska uppgifter för immigranter under 1980-talet. De er- håller en reducerad inkomst året efter de har invandrat - och sedan bestäms deras inkomst av samma matriser som för övriga personer i den aktiva befolkningen.

Återinvandring och avslutade förtidspensioner

Startinkomsten för återinvandrade immigranter är den inkomst de hade innan de utvandrade från Sverige. Samma procedur används för personer som "rehabi- literas ", det vill säga återgår i arbete efter att ha varit förtidspensionärer.

Inkomstfördelningen inom ett inkomstintervall

Vid utlottningen av en inkomst inom ett intervall fördelas antalet personer inom intervallet jämnt över intervallet. Om alla i stället hade tilldelats en medianin- komst - eller något annat enhetligt värde - skulle samtliga förflytta sig med lika stora steg, vilket skulle ge oönskade effekter.

Realinkomsttillväxt

Övergångsmatriserna är konstruerade för en situation med nolltillväxt. För andra tillväxtantaganden multipliceras de simulerade inkomsterna med en konstant tillväxtfaktor för ett givet år. Summan av alla individuella inkomster tvingas emellertid vara lika med inkomstsumman för hela samhällsekonomin. Denna summa skall definitionsmässigt stämma överens med tillväxtantagandet för hela samhällsekonomin. Det finns sålunda en exakt överensstämmelse mellan summan av de individuella inkomster och det totala avgiftsunderlaget.

9.2.5 Simuleringsförfarandet

Utgångspunkten i en simulering är att ge alla cirka 230 000 individer i minipopu- lationen en status under första kalkylåret. Statusutdelningen sker varje år och sker genom en slumpning som styrs av de skattade övergångssannolikhetema. Detta innebär att ett visst antal personer i varje ålder "avlider" med en sannolikhet som stämmer med SCB:s dödssannolikheter. Avlidna ålders- och förtidspensionärer "lämnar" därmed populationen. Sedan bestäms vem som utvandrar, återinvandrar och förtidspensioneras med hjälp av slumptal. Dessutom tillkommer 16—åringar, vars antal avgörs av befolkningsprognosen, och ett antal invandrare i enlighet med SCB:s kalkylantaganden.

Samtliga individer som är mellan 16 och 64 år och befinner sig i Sverige måste sedan få en ny inkomst, alternativet nollinkomst, för kalkylåret. Utgångspunkten är föregående års inkomst. Varje individ kan stanna kvar inom samma inkomst— klass eller flytta till en högre eller lägre inkomstklass med en viss sannolikhet. Chansen är störst att individen stannar kvar inom samma inkomstklass, näst störst

att han eller hon flyttar upp eller ner en klass, och därefter att han eller hon flyttar två inkomstklasser och så vidare. Den som börjar i en viss klass kan stan- na kvar eller flytta till en annan klass. Vem som flyttar och till vilken inkomst- klass han eller hon flyttar till avgörs med hjälp av slumptal.

Sedan beräknas förtids- och ålderspensionen för nybeviljade förtids- och ålders- pensionärer i enlighet med reglerna för dessa. Modellens konstruktion är särskilt lämplig för ATP-systemet, eftersom tillgången till hela inkomsthistoriken gör det möjligt att söka de 15 bästa åren. För att kunna göra kalkyler av pensionen i det reformerade systemet lagras pensionskapitalet för individerna. Kapitalet skrivs upp vid pensioneringen med ett löneindex. Vid följsamhetsindexering indexeras alla utgående pensioner med hänsyn till avvikelsen mellan tillväxt på 1,5 procent och den faktiska tillväxten. Allmänt sett är det möjligt att tillämpa vilken sorts indexering som helst inom ramen för modellen.

När alla individer har fått sin status för året och alla mellan 16 och 64 är sin inkomst eller förtidspension för samma år, och de nybeviljade ålderspensionerna beräknats för alla 65-åringar (eller någon annan pensionsålder) har individkalkyl- ema avslutats för det året. Denna procedur upprepas för varje kalkylår. Procedu- ren anger status, inkomst- och pensionsutveckling för varje individ som antingen fanns i modellens ursprungliga minipopulation eller som tillkom som 16-åring eller immigrant efter startåret för kalkylerna.

Modellen utför kalkyler på individ-, kohort- och samhällsnivå. Kalkylperiodens längd är i teknisk mening obegränsad och beror bara på tillgång till demografisk data.

9.3. Individuella inkomstprofiler

Modellen ger en inkomstprofil för samtliga individer. Därmed är det möjligt att, exempelvis, studera effekten av olika uppsättningar av pensionsregler för individ— er som har olika inkomstprofiler. För att förstå vad inkomstbildningsprocessen ger för resultat kan man studera utfallet av den genomsnittliga livsinkomsten för personer födda vissa år och för olika antaganden om realtillväxt.

Figurerna 9.2 och 9.3 visar genomsnittliga inkomstprofilema för personer födda 1940, 1960 och 1980. Profilema baseras på faktisk realtillväxt fram till och med 1994”. Sedan växer inkomsten med varaktig årlig realtillväxt på 0 procent, 1 procent respektive 2 procent. Under den starka recessionen 1991-1994 minskar medelrealinkomsten för ålderskohortema födda 1940 och 1960. Som en följd av recensionen tycks också de få unga 80-talister som kommer ut i arbetsmarknaden efter mitten av 1990-talet börja med en lägre medellön än personer födda 1960.

Med nolltillväxt böjer inkomstprofilen neråt någonstans kring 55 år. Att realin—

20 Tillväxt för 1993 och 1994 baseras på prognoser från Konjunkturinstitutet.

komsten sjunker behöver inte betyda att inkomsten sjunker i sig — det kan betyda att en nominell inkomstökning inte är tillräcklig för att täcka inflationen. Det är också så att många börjar "trappa ner" genom att arbeta mindre på övertid eller mindre obekväm tid - eller rent av arbeta färre timmar — omkring 55 års ålder och därefter. För att hålla lönen på en oförändrad nivå fram till ungefär 60 års ålder för en genomsnittlig person född 1940 behövs realtillväxt på 2 procent eller mer enligt de skattade profilerna. De som tillhör denna och äldre ålderskohorter hade med andra ord sina bästa inkomstår mot slutet på 1980-talet.

Figur 9.2 Inkomstprofiler för män med genomsnittsinkomster födda 1940, 1960 och 1980. Arlig tillväxt på 0, 1 eller 2 procent från och med 1995

Figur 9.3 Genomsnittliga inkomstprpfiler för kvinnor med genomsnittsin- komster födda 1940, 1960 och 1980. Arlig tillväxt på 0, 1 eller 2 procent från och med 1995

Inkomst. i basbelopp

Personer födda 1960 har också drabbats av den kraftiga recessionen i början på 1990-talet. Hade de haft en stadig realtillväxt under dessa år skulle deras profil har legat på en högre nivå därefter. De får, trots det, en ganska bra inkomstut- veckling redan vid varaktig realtillväxt på 1 procent och vid 2 procent är för- ändringen i profilen påtaglig.

Figur 9.2 visar att med en varaktig inkomstutveckling på 2 procent skulle den genomsnittlige man född 1960 passera det nuvarande ATP-taket på 7,5 basbelopp omkring år 2005, det vill säga vid 45 års ålder. Om inte taket indexeras upp i takt med realtillväxten kommer hans inkomst under de sista cirka 20 arbetsåren att ligga långt över vad ATP försäkrar med de nuvarande reglerna. Problemet är ännu allvarligare för personer födda 1980. Detta förklarar varför taket bör real- indexeras om ATP-systemet skall ha samma relativa betydelse för de yngre yrkesarbetama som för de äldre.

9.4. Arbetskraftsdeltagande

9.4.1. Är med ingen eller mycket låg inkomst

Pensionssystemet ger ett bättre utfall ju flera intjänandeår man har. Antalet år med låg eller ingen inkomst är sålunda avgörande för utfallet för individen. Fi- gurerna 9.4 och 9.5 visar i vilken utsträckning män respektive kvinnor födda 1920-1970 har haft en årlig inkomst under ett basbelopp. Uppgifterna bygger på det faktiska utfallet 1960-1989. Uppgifterna omfattar både de yrkesarbetande och förtidspensionärema. Förtidspensionäremas antagandeinkomst har räknats som inkomst här eftersom de i praktiken räknas som pensionsgrundande inkomst för ålderspension.

Figur 9.4 visar andelen män i olika åldrar med inkomst under ett basbelopp. Mönstret är mycket stabilt. Oavsett vilken födelsekohort vi följer ser vi i stort sett samma tendens. Vid 20 års ålder har cirka 30 procent av männen antingen ingen inkomst eller en inkomst som understiger ett basbelopp. Omkring 8-10 procent av männen har inkomst under ett basbelopp redan vid 25 års ålder - med lite variation mellan ålderskohorter. Sedan sjunker andelen ytterligare något till 7—8 procent. Andelen visar en klar tendens att hålla sig på denna nivå fram till cirka 59 års ålder. Därefter börjar antalet under ett basbelopp stiga för den ko- hort (män födda 1920) vars utfall är känt är 1989. Det är naturligtvis inte möjligt att dra någon definitiv slutsats om de yngre kohortema förrän vi har sett utfallet.

Motsvarande figur för kvinnor, det vill säga figur 9.5, visar en mycket annor- lunda bild. Bland kvinnor som föddes 1920 hade cirka 65 procent ingen eller en mycket låg inkomst vid 40 års ålder. Andelen sjönk till cirka 30 procent vid 59 års ålder (år 1979), vilket återspeglar en begynnande trend mot ökat deltagande i arbetskraften på 1960-talet. Kvinnor födda 1930, som var 30 år gamla 1960, låg då på en nivå på cirka 65 procent med inkomst under ett basbelopp. Vid 59 års ålder (är 1989) hade enbart 15 procent av denna födelsekohort inkomst under ett basbelopp eller ingen inkomst alls. Efterföljande födelsekohortema visar en successiv tendens att vid en tidigare ålder delta alltmer i arbetskraften. För ko- horten som föddes 1950 hade "fortfarande" cirka 25 procent en låg eller ingen inkomst alls vid 25 års ålder. Vid 40 års ålder ligger andelen dock i nivå med männens. Ålderskohorter som föddes 1955-1970 visar i stort sett samma profil som männen.

Figur 9.4 Andel män med inkomst under ett basbelopp eller ingen inkomst

Nidal Fddebeår

38885881883

Figur 9.5 Andel kvinnor med inkomst under ett basbelopp eller ingen in- komst

Andel Födelseår

. ,] ...'.--I._.-.l '.;n......,

' .|_, =. "

lut-nu,,lln

Figur 9.6 Andel män med inkomst under tre basbelopp

.. ””hål"-"'»

I . Omr-'— atwau ut".. . , . . nn

88883881883

Figur 9.7 Andel kvinnor med inkomst under tre basbelopp

88888881883

Figurerna 9.6 och 9.7 visar andelen män respektive kvinnor i olika födelseko- horter som har mindre än tre basbelopp i årsinkomst. Det finns av naturliga skäl en klar tendens för de yngre födelsekohortema att ligga lägre ner i figurerna, det vill säga allt flera har en högre inkomst. Mönstren liknar de i de två föregående figurerna i den meningen att mönstret för män visar en klar tendens mot stabilitet över kohorter samtidigt som det finns en klar trend mot en förbättring för kvin- norna. Det finns emellertid fortfarande en större andel kvinnor än män som inte når upp till tre basbelopp.

9.4.2. Utvecklingen av antalet personer i yrkesverksam ålder

Utvecklingen av sysselsättningen begränsas framför allt av antalet personer i arbetsför ålder. Ju fler personer som finns i de yrkesverksamma åldrarna desto större är antalet personer som skulle kunna vara yrkesverksamma. När man talar om de arbetsföra åren menar man ofta åren mellan 16 och 64. I praktiken är de flesta yrkesverksamma en kortare del av sin livstid. Under perioden 1970-1990 var vanligtvis 45-55 procent av ungdomarna mellan 16 och 19 års ålder utanför arbetsmarknaden och trenden har hittills gått mot en senare debut i arbetslivet. Arbetskraftsdeltagandet för personer mellan 25 och 54 års ålder ökade konti-

nuerligt fram till år 1990. Därefter har arbetskraftsdeltagandet minskat kraftigt på grund av lågkonjunkturen. Kvinnorna ligger numera på en nivå som motsvarar 1980 års nivå medan männen aldrig tidigare haft ett lägre arbetskraftsdeltagande. Den tidigare skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetskraftsdeltagande är år 1993 borta för åldersgruppen 25-54 år. Hur arbetskraftsdeltagandet utvecklar sig i framtiden är mycket svårt att sia om.

Figur 9.8 Andelen personer i arbetskraften i åldrarna 25-54 år

Procent

- - - Kvinnor

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningama.

Det är för närvarande inte så vanligt att personer är kvar i förvärvslivet efter det att de fyllt 65 år. Följande tablå visar relativa arbetskraftstal för personer mellan 65 och 67 års ålder.

Män Kvinnor Båda könen År 1968 55,8 % 19,6 % 36,7 % År 1978 16,7 % 8,3 % 12,2 % År 1988 15,8 % 8,7 % 12,1 %

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningama.

Trots att det är möjligt att stanna kvar på arbetsmarknaden efter fyllda 65 år även sedan den allmänna pensionsåldern sänktes 1976 från 67 år till 65 år är det ett

mycket begränsat antal personer som gör det.

En viktig fråga som måste ställas är i vilken utsträckning det kommer att vara möjligt att tjäna in pensionsgrundande ersättningar i framtiden med ungefär sam- ma mönster vi är vana vid från 1980-talet och tidigare. Den stigande öppna ar- betslösheten som vi nu erfar ger viss anledning till att vara pessimistisk. Så länge människor har rätt till och får arbetslöshetsersättning får de också pensionsrätt. Men frågan är dels om de höga siffrorna för deltagandet i arbetskraften som gällt fram till 1990—talet kommer att hålla i framtiden, dels om arbetslösheten kommer att hamna på en helt annan permanent nivå - och om pensionsgrundande ersätt- ning kommer att kunna erhållas vid mer eller mindre "permanent" arbetslöshet. Sådana yttre "pessimistiska" omständigheter har vi inte tagit hänsyn till i modell- en.

Tabell 9.2 visar utvecklingen av förvärsfrekvenser enligt Riksförsäkringsverkets kalkylmodell. Frekvensema ligger i stort sett på en oförändrad nivå. Ökningen i frekvenser för kvinnor mellan 55 och 64 år från 57 procent till 66 procent utgör den största förändringen.

Man skulle emellertid kunna hävda att ett kalkylaltemativ på 0 procent realtill— växt representerar en situation med hög arbetslöshet och att 2 procent represen- terar en situation med låg arbetslöshet. Det behöver emellertid inte vara fallet att hög tillväxt förknippas med låg arbetslöshet - och tvärtom. Numera finns exempel på industriländer med hög tillväxt och hög arbetslöshet.

I Riksförsäkringsverkets simuleringsmodell räknas all pensionsgrundande ersätt- ning som inkomst, och arbetslöshetsersättning är som alla andra socialförsäk- ringsersättningar pensionsgrundande. För att arbetslöshet skall påverka förvärvs- frekvensen i Riksförsäkringsverkets modell måste den vara kopplad till en situa- tion utan ersättning. Utöver detta kan tilläggas att i modellen antas samma grad av arbetslöshet och deltagande i arbetskraften gälla oavsett tillväxttakt. För att närmare undersöka effekten av en högre arbetslöshet skulle man behöva göra antaganden om i vilken utsträckning människor i olika åldrar drabbas av föränd- ringar i arbetslöshet samt hur lång tid de kan förväntas vara arbetslösa.

Tabell 9.2 Förvärvsfrekvenser. Personer med pensionspoäng större än 0 uttryckt i procent av samtliga personer

i samma ålder

Ålder: 16-24

1986 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 hdän 0,59 0,62 0,63 0,63 0,62 0,63 0,63 0,63 0,64 0,63 0,62 0,63 0,63

f(vi

0,58 0,60 0,61 0,60 0,61 0,61 0,61 0,61 0,60 0,61 0,61 0,61 0,61

Tot

0,59 0,61 0,62 0,62 0,62 0,62 0,62 0,62 0,62 0,62 0,61 0,62 0,62

25-34 hdän

0,91 0,91 0,91 0,91 0,91 0,91 0,90 0,91 0,91 0,91 0,91 0,91 0,91

P(vi

0,86 0,88 0,86 0,85 0,85 0,85 0,85 0,86 0,86 0,85 0,86 0,86 0,86

Tot

0,89 0,90 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,89 0,89

35-44 hdän

0,93 0,93 0,91 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92 0,92

P(vi

0,87 0,89 0,88 0,88 0,89 0,88 0,88 0,88 0,89 0,89 0,89 0,88 0,89

Tot

0,90 0,91 0,90 0,0 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,91 0,90 0,90 0,90

45-54 hdän

0,90 0,91 0,89 0,89 0,89 0,89 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90

P(vi

0,83 0,85 0,85 0,85 0,85 0,86 0,86 0,86 0,86 0,86 0,86 0,86 0,87

Tot

0,87 0,88 0,87 0,87 0,87 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88 0,88

55-64 hAän 0,69 0,72 0,71 0,71 0,70 0,70 0,70 0,71 0,71 0,71 0,71 0,71 0,72

P(vi

0,57 0,61 0,65 0,66 0,65 0,65 0,65 0,66 0,66 0,66 0,66 0,66 0,66

Tot

0,63 0,66 0,68 0,68 0,67 0,67 0,68 0,68 0,69 0,69 0,69 0,69 0,69

9.5. Konsistens med makroekonomiska för- utsättningar

För kalkylarbetet är det nödvändigt att göra antaganden om den framtida utveck- lingen av vissa ekonomiska storheter. Dessa är:

- den reala bruttonationalprodukten (BNP), - den reala lönesumman, - realräntan

Målsättningen med konsistensmodellen är att uppnå inbördes konsistens mellan dessa variabler och modellens kalkyler.

Ekonomisk tillväxt

Ekonomisk tillväxt har, via reallönetillväxten, betydelse för ATP-systemet i två viktiga avseenden. För det första bestäms den relativa storleken på en individs pension bland annat av den rådande ekonomiska tillväxten under de år som till- bringas i arbetskraften. En förhållandevis hög reallöneutveckling under de aktiva åren ger - allt annat lika - en högre pension. För det andra avgörs samhällets betalningsförmåga av den ekonomiska utvecklingen.

Ett antagande måste alltså göras för utvecklingen av bruttonationalprodukten. Detta antagande kan i sin tur avstämmas med den framtida tillgången på arbets— kraft och implicerar sålunda en utveckling för produktiviteten.

Lönesumman och ATP—avgiftema

Definitionsmässigt utgörs BNP till faktorpriser av ersättning till faktorinsatsema arbete och kapital, det vill säga löner, (inklusive arbetsgivaravgifter) och drifts— överskott medan BNP till marknadspris omfattar också netto mellan skatter och subventioner. Detta netto antas vara konstant över tiden. För kalkylarbetet antas driftsöverskottet utgöra en konstant andel av BNP över tiden. Det innebär att både driftsöverskott och arbetskraftskostnader (löner inklusive arbetsgivaravgifter) växer i samma takt som BNP.

Det kan också antas att förhållandet mellan övriga lönebaserade avgifter och löner är konstant,21 vilket medför att ATP-avgifter och löner tillsammans delar det resterande BNP-utrymmet. Med dessa antaganden ger högre ATP-avgifter ett minskat utrymme för egentliga löner, och tvärtom.

Detta belyses av tabell 9.3. Tabell 9.3 visar BNP ökade med en årlig takt på

2' Avgifter som inte finansierar allmänna pensionsförmåner. Det är naturligtvis också möjligt att göra en prognos för avgiftsbehovet för andra försäkringar.

nästan 2 procent under 1970-1989, medan löner exklusive kollektiva avgifter ökade med 1 procent i genomsnitt. Utrymmet fylldes av växande avgifter, bland annat för ATP, medan andelen driftsöverskott i BNP var enbart något lägre i slutet av perioden än i början.

Tabell 9.3 Utvecklingen av förädlingsvärdet och dess inkomstkomponenter, åren 1970-1989. Procent

1970-1974 1975-1979 1980-1984

Årlig tillväxt i:

BNP till marknadspris 2,6 1,2 BNP till faktorpris 2,6 1,7

Löner exklusive kollektiva avgifter:

Årlig tillväxt 1,3 0,6 Andel i BNP till faktor- pris % 58,0 54,6

Kollektiva avgifter:

Årlig tillväxt 9,9 10,0 Andel i BNP till faktor- pris % 10,0 17,2

Driftsöverskott, inklusive kapitalförslitning:

Årlig tillväxt 2,5 -O,8 Andel i BNP till faktor— pris % 32,0 28,2

1,7 -1,2

—0,7

53,5

1985-1989

2,4 4,2

2,8

51,0

3,4

19,0

7,0

30,0

Anm: Samtliga uppgifter har deflaterats med den implicita deflatom för BNP till

marknadspris.

Källa: Allmän pension Huvudbetänkande av Pensionsberedningen (SOU 1990:76)

Ränteutveckling

I fondkalkylen utgår vi från en antagen utveckling av realräntan. I enlighet med den så kallade "gyllene tillväxtregeln" antas realräntan vara lika med den reala tillväxttakten i BNP. Fondkalkylema "styrs" så att fondstyrkan alltid är tillräcklig för att täcka oförutsebara demografiska och ekonomiska fluktuationer.

9.6. Fördelningssystemets fonder

AP-fondsmodellen består av delmodeller där separata beräkningar för delfondema (1-3:e AP-fonden, 4:e och 5:e AP-fonden) görs. I AP-fondsmodellen är utgångs- punkten att AP-fonden skall användas för att bidra till finansieringen av pension- er. Samtidigt skall en tillräcklig fondstyrka finnas under alla år för att tjäna som en framtida buffert mot demografiska och ekonomiska fluktuationer. Skillnaden mellan avgiftsintäkter och pensionsutbetalningar avgör behovet av att använda fondmedel.

Även förvaltningskostnader för AP-fonden och kostnadsersättning till Riksför- säkringsverket och försäkringskassoma med flera för administration beräknas. Detta görs genom uppräkning av kostnaderna vid prognosstarten. Förvaltnings- och ersättningskostnadema har delats upp på två kostnadsslag - löner och övriga kostnader. För varje delfond har kostnadsslagens andelar bestämts vid prognos— starten och dessa andelar har sedan antagits vara konstanta under hela prognospe- rioden. Löneandelen räknas upp med den antagna löneutvecklingen och den reste- rande andelen uppräknas med antagen förändring i konsumentprisindex.

Utifrån ovanstående beräknas delfondemas förräntning och storlek på grundval av ett antal antaganden. Dessa beskrivs nedan.

9.6.1. Beräkning av 1-3:e AP-fonderna

Pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader, avgiftsinkomster och Överföringar från 4:e och 5:e AP-fonden antas alla verkställas den 30 juni varje år. Kostnads- ersättningen till Riksförsäkringsverket antas överföras den 1 januari varje år.

Räntorna antas inflyta den 30 juni och den 31 december varje kalenderår. Detta medför rånta-på-ränta—beräkning. Räntebetalningsperiodiciteten motsvarar en genomsnittlig "kupongtid" på sex månader och två lika stora ränteinbetalningar per placerat kapitalbelopp och år.

1-3:e AP-fondens placerade medel antas omsättas den 1 januari varje år med en fjärdedel av de totala placerade medlen vid utgången av föregående år. Placering- en sker till den (antagna) nyplaceringsränta som gäller för det aktuella året. Rest- erande andel av placeringarna förräntas under året till föregående års genom- snittsränta.

I samtliga beräkningsaltemativ antas pensionsutbetalningama i första hand be- lasta 1-3:e AP-fonden. Om nettot av avgifter plus räntor minus pensionsutbetal- ningar är negativt vid halvårsskiftet, finansieras detta underskott med de räntor som inkommit den 30 juni. Om ränteinkomstema vid halvårsskiftet inte är till- räckliga för täckning av underskottet används i första hand fondmedel som inte omsatts under året för att tillskjuta resterande belopp. I de beräkningsaltemativ där 1-3:e AP—fondema i sin helhet tar slut används kapital från 4:e och 5:e AP-

fonden.

9.6.2. Beräkning av 4:e och 5 :e AP-fonden

I beräkningen delas fondernas totala tillgångar upp på följande slag:

- Börsnoterade aktier samt utländska aktier

- Räntebärande placeringar (banktillgodohavanden, Statsskuldväxlar, konver- tibla skuldebrev m.m.) - Räntelösa tillgångar (fondlikvider, upplupna intäkter)

- Onoterade aktier

Börsnoterade aktier utgör den största andelen av 4:e och 5:e AP-fondens totala tillgångar.

Andelarna bestäms utifrån faktiska uppgifter, och antas vara oförändrade under hela prognosperioden. Kalkyler över fondernas utveckling sker sedan med en speciiik förräntning för de olika tillgångsslagen.

Börsnoterade aktier räknas upp med den för varje tid antagna reala nyplace- ringsräntan för l-3ze AP-fonderna plus 1 procentenhet. Denna uppräkning avser totalavkastning på aktier, vilken utgör summan av kursförändringar plus aktieut- delningar. De räntebärande placeringarna och de onoterade aktierna räknas upp med den för varje tid antagna nyplaceringsräntan för 1-3:e AP-fonderna.

Avkastningen till l-3:e AP-fonderna antas överföras den 30 juni varje år och beräknas under antagande om att fonderna rekvirerar det maximala tillåtna be- loppet varje år. Förvaltningskostnader antas betalas den 30 juni varje år.

I tabell 9.4 visas AP-fondernas historiska utveckling i fasta priser.

Tabell 9.4 Samtliga fonder i ATP-systemet. Inkomster och utgifter. Mkr. 193 års penningvärdel

År

1965 1970 1975 1980 1985 1990 1991 1992 1993

Inkomster avg.l räntor 21 ,0 3,6 35,8 13,0 43 ,8 23 ,1 53,9 33,4 56,4 44,2 92,3 54,3 88,9 58,5 87,3 58,0 81 ,0

Utgifter ATP- pen.

1,2 6,8 20,0 46,2 66,5 90,6 93,9 100,8 101,4

förv.

0,3 0,4 0,5 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7

Fond 31/122

75,0 221,8 343,8 385,6 417,4 505,2 514,0 521,45

därav LTF

3,0 21,6 22,7

Fond- ATP- styrka3 avg.4 (%) 55,3 7,5 31,0 10,0 17,3 10,75 8,6 12,0 6,3 10,0 5,5 13,0 5,4 13,0 5,1 13,0

1 Från och med år 1983 ingår även vinstskattemedel och förhöjd ATP-avgift (0,2 procent). 2 I anskaffningsvärden. 3 Fond vid årets slut dividerad med årets utgifter. 4 Från och med år 1982 tas avgiften ut på hela lönesumman i stället för på den del som motsvarar löner mellan 1-7,5 basbelopp. 5 Exklusive löntagarfonderna (LTF).

10. Det nuvarande regelsystemet

10.1 överblick

Den allmänna pensioneringen omfattar folkpension, tilläggspension (ATP) och delpension. De förmåner som kan utges från såväl folkpensioneringen som ATP är ålderspension, förtidspension/sjukbidrag, barnpension, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension. Andra folkpensionsförmåner är handikappersättning och vårdbidrag samt tilläggsförmånerna pensionstillskott, särskilt pensionstillägg, hustrutillägg, bamtillägg, kommunalt bostadstillägg (KBT) och särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT).

Folkpension ger ett grundskydd vid ålderdom och långvarig sjukdom m.m. Huvudförmånens storlek är i de flesta fall oberoende av den försäkrades tidigare inkomster. ATP-pensionen däremot beror dels på storleken av den försäkrades tidigare inkomster, dels på antalet år som den försäkrade förvärvsarbetat.

För att vara berättigad till folkpension gällde före 1993 att man bör vara svensk medborgare, bosatt i riket. Svenska medborgare, bosatta utomlands har varit berättigade till folkpension om de arbetat in rätt till ATP (minst tre "ATP-år" för att få rätt till folkpension, minst 30 "ATP-år" för att få full folkpension). Ut- ländska medborgare, bosatta i Sverige, har varit berättigade till folkpension om de bott i Sverige viss tid (hur lång tid är olika för olika förmåner). Från och med 1993 gäller nya regler. Rätten till folkpension grundar sig antingen på att den försäkrade arbetat in rätt till ATP (minst 30 ATP—år för full folkpension) eller på grundval av bosättningstid i Sverige (minst 40 år för full folkpension). Något krav på medborgarskap kommer inte längre att finnas vid bosättning i Sverige.

För att vara berättigad till ATP krävs minst tre "ATP-år" (det vill säga är med intjänad pensionspoäng). För att få full ATP krävs 30 ATP-år (för personer födda före 1924 krävs färre ATP-år).

Folkpension (utom KBT och SKBT) finansieras formellt i sin helhet genom anslag i statsbudgeten. En stor del av utgifterna täcks dock av en socialavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften var år 1992 7,45 procent av

lönesumman/ inkomsten och 1993 5,66 procent. År 1994 är den 5,86 procent. Det finns inte angivet hur stor del av utgifterna som ska täckas av avgiften och denna andel har också varierat kraftigt.

KBT och SKBT finansierades tidigare av kommunerna till största delen. Från och med år 1993 betalar staten närmare 70 procent av KBT—utgifterna och all SKBT.

Delpensionen finansieras genom en socialavgift, som från och med den 1 juli 1992 är 0,2 procent av avgiftsunderlaget, och genom avkastning från delpensions- fonden.

Beträffande finansiering av ATP se kapitel 3 i huvudtexten.

10.2. Pensionssystemets omfattning

Tabellerna 10.1 och 10.2 nedan visar översiktligt den relativa betydelsen av olika förmåner som betalas genom den allmänna pensionsförsäkringen. Av tabell 10.1 framgår att det fortfarande finns många ålderspensionärer som inte har ATP. Pensionstillskott och KBT erhålles av ett relativt stort antal pensionärer vilket beror på att de har låga eller inga ATP—förmåner. Den genomsnittliga pensions- nivån ökar för varje nytillkommande årsklass pensionärer genom att de i stor utsträckning har rätt till ATP. Därigenom minskar pensionstillskott och KBT i betydelse.

Bland förtidspensionärema har flertalet både folkpension och ATP. Änkepen- sion efter den tidpunkt änkan fyller 65 år omfattar enbart ATP eftersom änkepen- sion från folkpensioneringen då ersätts av den egna ålderspensionen.

Tabell 10.1 Antal pensioner i december 1992, 1000-tal

Förmån Antal med Huvud- ATP Tilläggsförmån (folkpension) förmån pen- KBT särsk. barn- handi- (folkp.) sions- pens. till- kapp- till- till— lägg ersätt- skott lägg ning Ålderspension 1 569 1 220 467 441 0,8 0 14 Förtidspension! Sjukbidrag 383 341 112 102 17 26 Barnpension 30 30 Omställningsp.x 3 3 1 0 0 Änkepension 56 377 7 5 0 Handikappers. 12 Vårdbidrag l 8 Hustrutillägg 13 2 0 Summa 2 085 1 971 587 5492 0,8 17 40

l Inklusive särskild efterlevandepension. Antalet med folkpension var bara 19 st. 2 Antalet därav som dessutom hade SKBT var cirka 38 800.

Tabell 10.2 Årsbelopp i december 1992, mkr (exklusive retroaktiva utbetal-

ningar) Förmån Årsbelopp för Huvud- ATP Tilläggsförmån (folkpension) förmån pen- KBT särsk barn handi- (folkp) sions- pens. till- kapp- till- till- lägg ersätt- skott lägg ning Ålderspension 45 910 69 935 6 092 6 256 10 2 206 Förtidspension/ Sjukbidrag 10 652 19 273 2 655 1 647 73 447 Barnpension 268 534 Omställningsp.l 121 69 10 1 Änkepension 1 463 9 220 69 72 Handikappers . 1 86 Vårdbidrag 997 Hustrutillägg 320 10 Summa 59 917 99 031 8 827 7 9852 10 75 654

1 Inklusive särskild efterlevandepension. 2 Till detta bör läggas cirka 182 mkr för SKBT (beloppet finns inte uppdelat för de olika huvudförmånema).

10.3. Översikt över pensionsreglema

10.3.1. Basbeloppet

Flertalet förmåner inom pensionssystemet är knutna till det så kallade basbeloppet vilket regleras i lagen (1962z381) om allmän försäkring. Basbeloppet räknas numer om en gång om året och följer (oftast) förändringarna i konsumentpris- index. Sättet att beräkna basbeloppet har förändrats flera gånger genom åren. Från och med 1993 är de flesta pensionsförmånema knutna till ett så kallat mins- kat basbelopp som uppgår till 98 procent av det "egentliga" basbeloppet.

I tablån nedan redovisas basbeloppen i januari för några olika är.

1960 4 200 1980 13 900 1993 34 400 1965 5 000 1985 21 800 1994 35 200 1970 6 000 1990 29 700 1975 9 000 1991 32 200

1992 33 700

10.3.2. Pensionsgrundande inkomst

ATP-förmåner baseras på den försäkrades pensionsgrundande inkomst (PGI), som beräknas varje år för alla försäkrade i åldern 16-64 år. (För personer födda 1911-1927 även för deras 65:e år). PGI utgörs i princip av förvärvsinkomsten under året minskat med det basbelopp som gällde i januari det aktuella året. I PGI inräknas även vissa inkomstersättningar som till exempel sjuk- och föräldra- penning, arbetslöshetsersättning, delpension och arbetsskadelivränta. Vid beräk- ning av PGI bortses från inkomster i den mån den sammanlagda inkomsten över- stiger 7,5 basbelopp. PGI räknas om till pgnsionsmäng genom division med basbeloppet. Maximal pensionspoäng är således 6,5.

10.3.3. Ålderspension

Ålderspension utges normalt från och med den månad man fyller 65 år. Man kan börja ta ut pensionen redan innan man fyllt 65 år, dock tidigast från 60 års ålder (förtida uttag). Man kan också senarelägga pensioneringstidpunkten (uppskjutet uttag). Vid förtida uttag reduceras pensionen livsval-igt, vid uppskjutet uttag höjs den. Den som vill kan nöja sig med att ta ut 1/4, halv eller 3/4 pension.

Full folkpension utgör 96 procent av (det minskade) basbeloppet för ogifta pen- sionstagare eller gifta pensionstagare vars make inte har eller har rätt till pension. För gifta pensionstagare vars make har hel ålders- eller förtidspension är pensio- nens storlek 78,5 procent av (det minskade) basbeloppet.

ATP-pensionens storlek beräknas från följande formel: 0,6 x MP x (T /N) x (det minskade) basbeloppet, där

MP = Genomsnittlig pensionspoäng för de 15 bästa inkomståren.

Om det inte finns pensionspoäng registrerat för 15 år räknas MP på alla år med intjänad pensionspoäng. T = Antal år med pensionspoäng. T får dock aldrig överstiga N. N = Antal erforderliga år med pensionspoäng för att få full pension. För person- er födda före 1915 är N = 20. För personer födda 1915 är N = 21, för personer födda 1916 är N = 22 osv. För personer födda 1924 eller senare är N = 30.

För att vara berättigad till ATP krävs, som tidigare nämnts, att man har pensions- poäng för minst tre år.

Personer med låg ATP, eller utan ATP, får normalt pensionstillskott till folk- pensionen. Maximalt pensionstillskott är för närvarande 55,5 procent av det minskade basbeloppet. Pensionstillskottet reduceras med ATP-pensionens storlek.

10.3.4. Förtidspension/ sjukbidrag

Förtidspension utges till person som fått sin arbetsförmåga nedsatt av medicinska skäl och det bedöms föga troligt att han kan återgå till heltidsarbete före den ordinarie pensionsåldern. Om arbetsnedsättningen bedöms långvarig men inte bestående utges i stället sjukbidrag. För övrigt gäller exakt samma regler för förtidspension och sjukbidrag. Den vars arbetsförmåga inte är helt nedsatt kan få 1/4, halv eller 3/4 förtidspension. (Även 2/3 förtidspension förekommer men denna nivå är under avveckling.) Tidigare kunde förtidspension från och med 60 års ålder utges av enbart arbetsmarknadsmässiga skäl. Denna möjlighet har i princip upphört men på grund av övergångsregler kvarstår möjligheten i vissa fall.

Förtidspensionens storlek från såväl folkpensioneringen som ATP beräknas på samma sätt som ålderspension. Vid beräkningen av ATP-pensionen kan en för- tidspensionär under vissa förutsättningar få tillgodoräkna sig så kallade antagan- depoäng för åren fram till den ordinarie pensioneringstidpunkten. För att få till- godoräkna sig pensionspoäng ska man antingen ha sjukpenninggrundande inkomst som överstiger ett basbelopp vid pensionsfallstidpunkten eller ha fått pensions- poäng under minst två av de senaste fyra åren.

Antagandepoängens storlek baserar sig på de inkomster den försäkrade hade innan han blev förtidspensionär och beräknas enligt det förmånligaste av två alternativ:

* Genomsnittlig pensionspoäng för de fyra åren närmast före pensionsfallet. * Genomsnittlig pensionspoäng för alla år från och med 16 års ålder (dock

tidigast 1960) till pensionsfallsåret. Emellertid bortses från de sämsta in- komståren (högst hälften av alla år).

En förtidspensionär med låg ATP, eller utan ATP, får normalt pensionstillskott till folkpensionen. Detta är för närvarande 105,5 procent av det minskade basbe- loppet det vill säga nästan dubbelt av vad en ålderspensionär har i pensionstill- skott. Pensionstillskottet reduceras med ATP-pensionens storlek.

10.3 .5 Efterlevandepension

Till efterlevande barn utges barnpension tills barnet fyllt 18 år. Bampensionen kan förlängas till och med juni det år barnet fyller 20 år om barnet studerar på till exempel gymnasieskola.

Barnpension från folkpensioneringen är lägst 25 procent av (det minskade) bas- beloppet och högst 40 procent av basbeloppet efter varje avliden förälder. Be- loppet påverkas av barnpension från ATP.

Barnpension från ATP utgör 30 procent av den avlidnes faktiska eller "teoretis- ka" ATP-pension. Om den avlidna hade flera barn tillkommer 20 procent för varje barn utöver det första. Beloppet fördelas sedan lika mellan barnen.

Till efterlevande vuxen utges från och med 1990 omställningspension under ett år efter dödsfallet. Omställningspensionen förlängs om den efterlevande har vårdnaden om barn under tolv år. Efter det att rätten till omställningspension upphört kan den efterlevande i stället vara berättigad till särskild efterlevande- pension om han eller hon är arbetslös. Omställningspension och särskild efter- levandepension upphör senast när den försäkrade fyller 65 år.

Före 1990 kunde en änka få änkepension från folkpensioneringen och/eller ATP. Genom omfattande övergångsbestämmelser beviljas fortfarande sådana pensioner. Änkepension från folkpensioneringen upphör senast när änkan fyller 65 år medan änkepension från ATP kan betalas ut på livstid.

Omställningspension, hel särskild efterlevandepension och änkepension från folkpensioneringen utges normalt med 96 procent av (det minskade) basbeloppet. Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från ATP utgör normalt 40 procent av den avlidnes faktiska eller "teoretiska" ATP-pension. Om barn med barnpension finns efter den avlidne blir nivån dock 20 procent. Nivån för änke- pension från ATP är också 40 procent men om barn med barnpension finns blir nivån 35 procent.

För efterlevandepensioner från ATP finns en begränsningsregel som innebär att summan av efterlevandepensioner från ATP inte får överstiga den avlidnes egen ATP.

Särskild efterlevandepension kan utges som 1/4, halv eller 3/4 av hel pension. Den kan också reduceras genom samordning med andra förmåner. Även änke- pensionen kan reduceras av olika skäl.

För efterlevande vuxna som saknar ATP eller har låg ATP utges pensionstill-

skott med maximalt 55,5 procent av det minskade basbeloppet.

10.3 .6 Handikappersättning

Handikappersättning kan utges till person över 16 år som blivit handikappad innan han fyllt 65 år. Handikappersättning kan utges som tillägg till andra folk- pensionsförmåner eller som huvudförrnån. Det finns tre ersättningsnivåer beroen- de på hjälpbehovet eller de merkostnader handikappet orsakar. Nivåerna är nu- mer 69, 53 eller 36 procent av basbeloppet. Handikappersättningen är skattefri.

10.3.7. Vårdbidrag

Vårdbidrag kan utges till förälder som vårdar handikappat barn under 16 år. Helt vårdbidrag uppgår numer till 250 procent av basbeloppet. Vårdbidrag kan också utges som 3/4, halv eller 1/4 förmån.

En del av vårdbidraget kan bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna del är skattefri. Denna del kan uppgå till 18, 36, 53 eller 69 procent av basbe- loppet. I vissa fall kan merkostnadsdelen tillkomma utöver de 250 procent av basbeloppet som utgör helt vårdbidrag.

10.3.8. Hustrutillägg och bamtillägg

Hustrutillägg kan utges till kvinna i åldern 60-64 år om hennes man har ålders- eller förtidspension. I vissa fall kan även hustrutillägg utges till yngre kvinnor. Hustrutillägget kommer att avvecklas. Kvinnor som är födda efter 1934 kan inte längre beviljas hustrutillägg.

Barntillägg kunde tidigare utges till ålders- eller förtidspensionär som hade vårdnaden om barn under 16 år. Bamtillägg kan inte längre nybeviljas men de som uppbar bamtillägg vid ingången av år 1990 får behålla detta tills barnet fyllt 16 år.

10.3.9. Särskilt pensionstillägg

Särskilt pensionstillägg kan utges till ålderspensionär som vårdat sjukt eller handi- kappat barn under minst sex vårdår och därmed avstått från förvärvsarbete (och således inte intjänat någon pensionspoäng under dessa år). För sex tillgodoräkna- de vårdår är det särskilda pensionstillägget 5 procent av basbeloppet, för sju tillgodoräknade vårdår 10 procent av basbeloppet etc. Maximalt pensionstillägg är 50 procent av basbeloppet (för 15 eller fler vårdår).

! 10.3.10 Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg (KBT) kan utges till person som uppbär ålderspension, förtidspension eller efterlevandepension (för vuxna) från folkpensioneringen och dessutom till kvinna med hustrutillägg.

Storleken "på KBT är beroende av pensionärens bostadskostnad. Varje kommun bestämmer själv i viss utsträckning grunderna för KBT. I de flesta kommuner betalas KBT ut för bostadskostnad upp till 3 500 kronor per månad. Ett mindre antal kommuner har en gräns som är högre än 3 500 kronor. KBT är inkomst- prövat och skattefritt.

Det finns ett förslag om att ersätta KBT med en helt statsfinansierad förmån, bostadsstöd till pensionärer (BTP).

Dessutom finns en speciell förmån, särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT). SKBT betalas ut till pensionärer vars inkomster efter avdrag för skälig bostads- kostnad trots KBT inte når upp till kommunens socialbidragsnorm eller socialsty- relsens vägledande socialbidragsnorm.

10.3.11. Delpension

Delpension kan utges till person mellan 60 år och ordinarie pensionsålder som minskat sin arbetstid efter fyllda 60 år. Kvarvarande arbetstid måste dock uppgå till lägst 17 och högst 35 timmar per vecka.

Delpensionens storlek är i princip 65 procent av inkomstbortfallet på grund av minskningen av arbetstiden. Delpensionen är värdesäkrad genom anknytning till (det minskade) basbeloppet.

11. Beräkningar av kostnader för ett system för löpande delning av pensionsrätt

1 1. 1 Sammanfattning

Avsikten med detta kapitel är att redovisa kostnadsberäkningar för ett system med löpande delning av pensionsrätt mellan makar: Pensionsrätt som intjänas under äktenskapets bestånd delas lika mellan makarna. Delning upphör dock om den ena maken går i ålderspension eller får förtidspension utan antagandepoäng. Endast inkomster från och med år 1995 och endast pensionsrätt intjänad enligt reformerade regler delas. För övergångskohortema gäller att om makarna har olika antal tjugondedelar i det nya systemet så delas endast det lägre antalet av dessa delar för båda makarna. Ytterligare 20-delar i det nya systemet för den ena maken ingår inte i delningen, liksom inte heller pension beräknad enligt nuvaran- de regler.

Kalkylema avser ett system med obligatorisk delning eller ett system med fri- villig delning där alla väljer att dela. Systemet skiljer sig i två avseenden från det delningssystem som föreslås i betänkandet. För det första sker ingen nedskrivning eller uppskrivning av överförda pensionsrättigheter med hänsyn till skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män, eftersom avsikten med kalkylen är just att beräkna storleken på den merkostnad som uppstår då en sådan ned- respektive uppskrivning inte görs. För det andra omfattar det delningssystem som har stude- rats här även personer födda åren 1935-1953 enligt den modell som beskrevs ovan. Avsikten har varit att visa vilken kvantitativ betydelse ett delningssystem skulle ha för dessa kohorter.

Vid beräkningarna har ett antal förenklingar gjorts varför resultaten får betrak- tas som en grov uppskattning av den möjliga merkostnaden jämfört med ett sys- tem utan delning. Genom att utföra beräkningarna med olika alternativa antagan- den har vi troligen ändå kunnat ge en relativt tillförlitlig bild av inom vilka inter- vall kostnaderna skulle ligga om ett sådant system skulle införas inom ramen för det reformerade pensionssystemet.

Med de antaganden som gäller för vår huvudkalkyl blir resultaten som visas i

tabell 11.1.

Fram till och med år 2025 är kostnaderna negativa, det vill säga systemet med delning av pensionsrätt kommer att medföra en besparing för pensionssystemet. Orsaken till detta är att endast de yngsta pensionärerna ingår i systemet med delning och att den besparing som görs för män med ej pensionerade makor kommer att dominera över merkostnadema för änkoma. Från och med år 2035 berörs även de äldsta pensionärerna av systemet med delning.

Tabell 11.1 Merkostnad för delning i miljoner kronor. 1995 års penningvärde

År Bespar män m Besparing Merkostnad Merkostnad ej pens makor änklingar änkor totalt 2005 6 0 -1 -7 2015 262 31 85 -208 2025 708 156 674 -189 2030 774 254 1305 276 2035 1136 411 2334 787 2040 1305 570 3163 , 1288 2045 1201 712 4112 2200 2050 1276 826 4860 2758

Skillnaden i kvinnornas pension före och efter delning kommer att växa succes- sivt med födelseåret. Detta beror dels på att det endast är inkomster intjänade efter år 1995 som ingår i delningen, dels på att för övergångskohorterna ingår endast 20—delar som beräknas enligt reformerade regler i delningen.

Av figur 11.1 framgår att den genomsnittliga ökningen av kvinnornas pension till följd av delningen är helt försumbar för de tidiga övergångskohorterna. För 70-talisterna som fullt ut omfattas av systemet med delning är ökningen strax under 0,4 basbelopp, det vill säga cirka 14 000 kronor per år i 1995 års penning- värde.

Figur 11.1 Skillnad i pension i genomsnitt före och efter delning för kvinnor födda 1938-1985. Basbelopp

llHlllIt—H—H—ii—t—t—tlHllHt—t—i—H—illl—H—H—H—l

46 54 62 70 78

Ännu år 2050 är 35-40 procent av de kvinnliga pensionärerna födda före år 1970. Att inkomster före år 1995 inte ingår i delningen bidrar därför till att hålla nere merkostnaden för delning även i slutet av vår kalkylperiod. Om även inkomster före år 1995 skulle ingå i delningen kan merkostnaden år 2050 uppskattas till cirka 3 800 miljoner kronor.

Den ovan redovisade kostnadsberäkningen bygger på antaganden bland annat om den framtida civilståndsfördelningen, befolkningsutvecklingen, BNP-tillväxt- en, relationen mellan giftas och icke giftas inkomster samt relationen mellan mäns och kvinnors inkomster. I avsnitt 11.6 redovisas kalkyler för alternativa antaganden om civilståndsfördelningen och befolkningsutvecklingen. I avsnitt 11.3 och 11.4 har vi sammanställt statistik över utvecklingen av olika civilstånds- variabler som underlag för en bedömning av rimliga alternativa antaganden i dessa avseenden.

Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten varierar ganska måttligt i dessa kalkyler med alternativa antaganden. Motsvarande känslighetskalkyler för relatio- nen mellan giftas och icke giftas inkomster har inte kunnat göras. Det antagande som används är att gifta i genomsnitt har lika stora pensionsgrundande inkomster som resten av befolkningen. Några beräkningar med alternativa scenarier för hur förhållandet mellan mäns och kvinnors inkomster kommer att utvecklas har heller inte genomförts. De här redovisade kostnadsberäkningama bygger på den obser- verade utvecklingstendensen under 1980-talet för förhållandet mellan mäns och kvinnors inkomster. (Se kapitel 9.)

11.2 Översikt över beräkningsförfarandet

Under de är båda makarna lever och har ålderspension är den sammanlagda pensionen (och kostnaden) för makarna densamma i systemet med delning som i det utan delning.22 Så är fallet även om äktenskapet har upplösts genom skils- mässa före eller efter pensioneringen. Kostnadsskillnader mellan systemen uppstår i följande situationer:

1. Kvinnan har pension men mannen har avlidit. 2. Mannen har pension men kvinnan har avlidit. 3. Båda lever. Mannen är pensionär men ej kvinnan. 4. Båda lever. Kvinnan är pensionär men ej mannen.

Nettoeffekten för pensionärer i situation 3 och 4 har vi i denna beräkning app- roximerat genom att anta att mannen i varje äktenskap är 2,7 år äldre än kvinnan. Talet 2,7 motiveras senare. Med detta antagande bortfaller situation 4.

I genomsnitt blir pensionen i systemet med delning lägre för mannen och högre för kvinnan. Systemet med delning leder därför till högre kostnader i situation 1 men lägre i situation 2 och 3.

De pensionärer för vilka systemet med delning leder till högre eller lägre kost- nader kan delas in i följande (delvis överlappande) kategorier:

la. Anka 2a. Ankling 3a. Gift man, makan har ej pension

lb. Skild (eller omgift) kvinna, före detta make avliden 2b. Skild (eller omgift) man, före detta maka avliden 3b. Skild (eller omgift) man, före detta maka har ej pension

Det som skiljer fallen 1b-3b från 1a-3a är endast att den period under vilken pensionsrätten delas i genomsnitt är kortare eftersom delningen upphör vid skils- mässan.

Om systemet med delning även skulle omfatta sambor tillkommer ytterligare kategorier av pensionärer som behöver beaktas:

22 Taket för den pensionsgrundande inkomsten appliceras på vardera makens inkomst före delningen. Delningen får därför inte till följd att inkomstdelar över taket blir pensionsgrundande.

lc. Kvinna vars sambo avlidit 2c. Man vars sambo avlidit 3c. Man vars sambo ännu ej har pension

Dessa kategorier kan dessutom delas upp på fall där samboförhållandet var bestå- ende tills endera parten avled eller mannen gick i pension och fall där samboför- hållandet upplöstes innan dessa händelser inträffade. Uppdelningen har betydelse för längden på den period under vilken pensionsrätten delas och därmed för storleken på det årliga pensionsbelopp som i genomsnitt överförs från mannen till kvinnan.

Vi har beräknat merkostnaden för systemet med delad pensionsrätt för åren 2005 , 2015 , 2025 , 2030, 2035, 2040, 2045 och 2050. För vart och ett av dessa år har antalet änkor, änklingar och pensionerade män med ännu ej pensionerade makor uppskattats utifrån antaganden som redovisas i avsnitt 11.4. Dessa antals- uppskattningar har gjorts kohortvis. Antalet personer har sedan multiplicerats med en beräknad genomsnittlig skillnad i pension med och utan delning. Denna skillnad har beräknats separat för olika födelseårgångar. Beräkningarna har gjorts med hjälp av Riksförsäkringsverkets prognosmodell med samma kalkylförutsätt- ningar som i övrigt har använts i denna bilaga. Det totala antalet pensionärer från olika födelseårgångar har hämtats från fyra SCB-prognoser över den i Sverige bosatta befolkningen med alternativa dödlighetsantaganden.

Det statistiska underlaget är alltför bristfälligt för att det ska vara meningsfullt att försöka uppskatta antalet pensionärer i kategorierna 1b-3b och lc-3c för kal- kylåren - i synnerhet som det är först kring åren 2035-2045 som systemet med delning börjar omfatta merparten av pensionäremas pensionsrätter. Det är också svårt att med tillgänglig statistik uppskatta hur stor del av livsinkomsten som ska ingå i delningen för dessa kategorier.

Bland de generationer som hittills uppnått pensionsåldern har det varit relativt sällsynt med samboförhållanden under den yrkesverksamma tiden. Även andelen skilda pensionärer är relativt liten. I framtiden kan vi vänta oss en ökad andel pensionärer i kategorierna lb-3b och 1c-3c och en i motsvarande mån minskad andel i kategorierna la-3a. Av dessa skäl torde det inte vara orimligt att anta att den andel änkor som vi ser i den historiska statistiken i framtiden kommer att motsvara summan av andelen änkor, andelen skilda kvinnor vars make avlidit och andelen kvinnor vars sambo avlidit. Motsvarande resonemang gäller för änklingar och män vars maka inte har pension.

Endast pensionsrätt som intjänas under äktenskapets bestånd ska delas. Vilken del av den totala livsinkomsten som denna delningsbara andel utgör i genomsnitt för en gift person har vi varit tvungna att uppskatta genom en schablonkalkyl eftersom datamaterialet inte innehåller uppgifter om civilstånd eller tidpunkter för vigslar och skilsmässor.

I schablonkalkylen antas mannen vara tre år äldre än kvinnan. Vi har här valt det heltal som ligger närmast 2,7 år. (Vid beräkningen av antalet manliga pensio- närer vars hustrur ännu ej uppnått pensionsåldern har vi använt åldersskillnaden

2,7 år eftersom en heltalsapproximation inte var nödvändig i denna del av beräk- ningen.)

Mannen antas gifta sig vid 28 års ålder och kvinnan sålunda vid 25 års ålder. De personer som gifter sig antas i genomsnitt ha samma inkomstförhållanden som de som förblir ogifta.

För varje kohort har vi beräknat den genomsnittliga andelen av den totala livs- inkomsten som intjänas efter år 1995 och mellan 28 och 64 års ålder för män och mellan 25 och 61 års ålder för kvinnor. Särskild hänsyn måste tas till övergångs- kohortema. Mån 1 övergångskohortema delar hela antalet tjugondedelar från det nya systemet medan kvinnor födda 1938-1957 endast delar det antal tjugondedelar som den tre år äldre maken har från det nya systemet.

11.3 Den demografiska bilden

Kostnaderna för ett system med delning av pensionsrätt kommer främst att på- verkas av förändringar i antalet änkor och änklingar. De demografiska föränd- ringar som har skett på senare år, har och kommer att ha stor påverkan på dessa.

De demografiska förändringarna som främst påverkar våra beräkningar är den minskade giftermålsfrekvensen, det ökade samboendet och det ökade antalet skils- mässor. Även en ökning av medellivslängden för män och kvinnor är av intresse.

Det medför naturligtvis stora svårigheter att göra en prognos över civilstånds- fördelningen i framtiden. Särskilt om den, som i det här fallet, skall sträcka sig ända fram till år 2050. I en prognos över civilståndsfördelningen fram till sekel- skiftet för åldrarna över 80 år spelar endast dödligheten en roll. Det handlar då om att skriva fram de personer som nu är 65 år och äldre. I dessa åldrar är anta- let vigslar och skilsmässor försumbara jämfört med civilståndsförändringar orsa- kade av dödsfall.

I en prognos som skall sträcka sig bortom sekelskiftet krävs att även giftermåls- och skilsmässofrekvenser prognosticeras. Eftersom vi inte vet mycket om vad som kommer att hända med civilståndsfördelningen i framtiden får vi nöja oss med att studera historiska data och av dessa försöka göra en rimlig bedömning av framtida civilståndsfördelning.

Statistiska centralbyråns (SCB) senaste civilståndsprognos från år 1991 sträcker sig fram till och med år 2000. Den bygger på separata antaganden av fruktsam- heten, dödligheten och in- och utvandringen. Vad gäller civilståndsförändringar, det vill säga giftermåls- och skilsmässofrekvenser har det gjorts en framskrivning av 1983 års nivå.

I det följande görs först en inledande historisk beskrivning av det förändrade gifterrnålsmönstret, det ökade samboendet och ökningen i antalet skilsmässor i Sverige de senaste decennierna. Även den förändring 1 medellivslängd som skett under detta sekel redovisas och de eventuella konsekvenser detta kommer att ha för civilståndsfördelningen i framtiden. Därefter följer en genomgång av varje

civilstånd var för sig. Det inleds med en historisk beskrivning och därefter följer ett försök till prognos och en motivering till denna. Som tidigare nämnts är det mycket svårt att försöka prognosticera civilståndsfördelningen. Förutom ett hu- vudalternativ presenteras därför även ett högaltemativ och ett lågaltemativ vad gäller denna fördelning.

11.3.1 Giftermål

Giftermålsbenägenheten är ett mått på andelen giftermål bland ogifta män och kvinnor i vissa åldrar. Måttet är standardiserat med avseende på åldersfördel- ningen och har beräknats för åldrarna 20-49 år då de flesta äktenskap ingås”. Figuren nedan visar giftermålsbenägenheten för dessa åldrar sedan mitten på 1960-talet.

Figur 11.2 Giftermålsbenägenhet i åldrarna 20-49 år. Andel per år

0,02

0,01 ,

|

oi l-—+-—+—+ o o 0 +- + + + + 4 4 4——t F H—F—t | | + +H 1965 1970 1975 1980 1985 1990 År

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

” Giftermålsbenägenheten, Gb, kan beräknas som: Gbij=V,,—(x,y)/(M(i,x)"'K(j,y))"2 x,y=20,..., 49 i,j=ogift, änka/änkl., frånskild där V,j(x,y) är faktiskt antal vigslar M(i,x) antal män i åldern x år tillhörande civilstånd i K(j,y) antal kvinnor i åldern y år tillhörande civilstånd j M och K anger antalet vid slutet av är t. Källa: Den framtida befolkningen (1986).

Giftermålsbenägenheten är alltså ett mått på antalet faktiska vigslar i förhållande till antalet möjliga vigslar i en viss åldersgrupp. Benägenheten att ingå äktenskap nästan halverades mellan 1965 och 1980. Den sjönk då från 0,038 till 0,02. De senaste tio åren har den varit i stort sett konstant.

Studerar man enbart förstagångsäktenskapen har det även här skett en kraftig nedgång i giftermålsbenägenheten Den har mer än halverats år 1980 jämfört med motsvarande siffra år 1965.

Från mitten av 1970-talet har omgiftena utgjort en växande andel av samtliga äktenskap. Figuren nedan visar andelen av samtliga giftermål där mannen respek- tive kvinnan är frånskild.

Figur 11.3 Giftermål efter makarnas förutvarande civilstånd. Andel av samt- liga giftermål

1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 År

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Det har sedan 1970-talet skett en uppgång i andelen ingångna äktenskap där mannen respektive kvinnan är frånskild. Andelen omgiften av samtliga nya äkten- skap steg från knappt 10 procent år 1966 till knappt 20 procent år 1980. Upp- gången avstannade i mitten på 1980-talet och omgiftesfrekvensen har sedan dess legat mellan 15 och 20 procent.

För änklingar och änkor ser bilden annorlunda ut. Andelen ingångna äktenskap där någon av makarna är änkling eller änka är av naturliga skäl betydligt lägre än för frånskilda och den har minskat stadigt. År 1966 utgjorde äktenskapen där minst en av makarna var änka/änkling 1,7 procent av alla ingångna äktenskap mot endast 1 procent år 1990.

Figur 11.4 Giftermål efter makarnas förutvarande civilstånd. Andel av samt- liga giftermål

vtttllut+o+tvo+—4ollltt+—4

1970 1975 1930 1935 1990 År

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

11.3.2 Samboende utan äktenskap

Den allmänna nedgång i giftermålsfrekvensen hänger samman med att folk sam- manbor utan äktenskap. Det är först från mitten av 1970-talet som säkra uppgifter om andelen ej gifta av alla samboende föreligger. Enligt FoB 75 uppgick andelen ogifta samboende av alla samboende till 11 procent. Denna andel steg till 18 procent år 1990 enligt FoB 90. Figuren nedan visar andelen ej gifta män av totala antalet samboende män.

Figur 11.5 Sarnmanboende ej gifta män i procent av samtliga sammanboende

16- 20- 25- 30- 19 24 29 34

Källa: SCB:s Folk och bostadsräkning, del 2: Folkmängd och sammanboende.

Ökningen i andelen ej gifta samboende var störst mellan åren 1975 och 1985 . Mellan åren 1985 och 1990 har andelen samboende utan giftermål minskat något, från 18,7 procent till 18,2 procent. Det är i åldrarna under 40 år som denna minskning inträffat. Orsaken till detta är den stora ökningen av giftermål år 1989 till följd av ändringen i änkepensionslagstiftningen. I åldrarna över 40 år ökade andelen samboende ej gifta. Samboende utan äktenskap minskar ju högre upp i åldrarna man kommer. Personer som i dag är 60 år och äldre hann gifta sig innan samboende utan äktenskap började bli vanligt. För åldersklasserna över 65 år är andelarna mindre än 5 procent.

Det ökade antalet samboförhållanden har inte kompenserat nedgången i äkten- skap. Det har således blivit vanligare att leva som ensamstående i åldrarna mellan 20 och 50 år. Även detta kommer naturligtvis att påverka andelen änkor och änklingar och kostnaderna för pensionssystemet.

11.3.3 Skilsmässor

I våra beräkningar har vi antagit att det, bland de generationer som hittills upp- nått pensionsåldern, varit relativt sällsynt med skilsmässor. Antalet skilsmässor har dock ökat kraftigt på senare tid och detta har även börjat ge utslag i åldrarna över 65 år.

Antalet skilsmässor ökade i Sverige under 1960-talet och början av 1970-talet. I figuren nedan ses hur skilsmässotakten har utvecklats i Sverige de senaste tjugo åren uppdelat på olika åldrar. År 1974 var antalet som högst beroende på den nya äktenskapslagstiftningen. Förändringen innebar bland annat att hemskillnadsåret ersattes med en betänketid på sex månader. Det skedde sedan en stabilisering och

sedan början av 1980-talet har antalet skilsmässor minskat något. Skilsmässofre- kvensen blir lägre ju högre upp i åldrarna man kommer. I åldrarna 35-39 år har den legat på omkring 20 procent sedan mitten av 1970-talet. I de yngre åldrarna ligger den betydligt högre, mellan 30 och 35 procent för 20-24-åringama.

Figur 11.6 Nyblivna frånskilda kvinnor på 1000 gifta kvinnor

tt+——+—0ttlltn=ol|

1974 1977 1980 1983 1986 1989 År

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Det är inte nödvändigtvis så att en ökning i antalet skilsmässor per 1000 gifta betyder att skilsmässofrekvensen har ökat. Om det finns en stor andel gifta i låga åldrar får man ett högt skilsmässotal även om frekvensen av skilsmässor är låg i varje åldersintervall. Detta beror på att skilsmässor är mest frekventa i unga år. En ökning i antalet skilsmässor per 1000 gifta skulle alltså kunna spegla en för- ändring i den gifta befolkningens åldersstruktur mot giftermål i allt lägre åldrar. Nu är detta inte fallet i Sverige. Sedan början av 1970-talet har medelåldern vid giftermål för män ökat med 3,5 år och för kvinnor med drygt tre år. Vi kan alltså dra slutsatsen att skilsmässofrekvensen verkligen har ökat.

Vi har i våra beräkningar antagit att det, bland de generationer som hittills uppnått pensionsåldern, varit relativt sällsynt med skilsmässor. Den ökning av skilsmässorna som skett sedan 1960-talet har dock börjat ge utslag i åldrarna över 65 år.

Tabell 11.2 Andelen skilda bland män och kvinnor äldre än 65 år

Årtal Män Kvinnor Män Kvinnor 65- år 65- år 65-69 år 65-69 år 1965 2,5 3,4 3,5 4,3 1970 2,9 3,8 3,6 4,3 1975 3,7 4,4 4,8 5,5 1980 4,6 5,3 6,1 7,0 1985 5,8 6,5 7,3 8,4 1990 7,1 9,3 9,3 10,3

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Vi ser här en ökning i andelen frånskilda över 65 år för både män och kvinnor. Studerar vi enbart män och kvinnor i åldrarna 65-69 år är andelen frånskilda högre än för hela gruppen. Andelen skilda avtar alltså med åldern.

Som vi tidigare redan konstaterat har andelen ingångna äktenskap där minst en av makarna var frånskild ökat sedan 1970-talet. Detta gäller även för de som är 65 år och äldre. Denna ökning är dock inte av den omfattning att den kan kom- pensera ökningen i andelen frånskilda. Antalet frånskilda vid varje tidpunkt ökar alltså hela tiden.

Äktenskapens varaktighet har också minskat på senare år. Detta kan man kon- statera genom att studera hur många äktenskap som upplöses på grund av skils- mässa efter till exempel fem och tio år. Av de äktenskap som ingicks på 1950- talet hade ungefär 10 procent upplösts efter tio år. Bland äktenskap som ingicks åren 1972-1974 hade 20 procent upplösts efter samma tid. Det har alltså skett en fördubbling i skilsmässofrekvensen bland de unga äktenskapen. Bland de äkten— skap som varat länge är ökningen dock inte lika stor som för de unga äktenskap— en.

Eftersom endast den del av inkomsten som intjänas under äktenskapets bestånd skall delas kommer det ökade antalet skilsmässor att medföra lägre kostnader.

11.3.4 Medellivslängd

Dödligheten har sjunkit under hela 1900-talet. Den kraftigaste nedgången ägde rum under seklets första hälft. Inte minst gäller detta barnadödligheten. Vid sekelskiftet dog 9-10 procent av barnen det första levnadsåret mot 6-7 promille nu. Medellivslängden har på motsvarande sätt ökat under 1900-talet. I början av seklet var medellivslängden 53 år för män och 55 år för kvinnor. Fram till 1950- talet skedde det en i alla åldrar sjunkande dödlighet. Denna utveckling var parall-

ell för män och kvinnor. I början av 1950-talet stagnerade uppgången i medel- livslängd för män medan den något försvagad fortsatte för kvinnor. Under några år var det till och med en viss uppgång dödligheten för män. En trolig förklaring till detta är en uppgång i cirkulationsorganens sjukdomar som under denna tid drabbade männen hårdare än kvinnorna.

Figur 11.7 Återstående medellivslängd vid födseln

1901- 1911- 1921- 1931- 1941- 1951- 1961- 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970

Födelsekohort

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Från slutet av 1960-talet uppvisade medelålders män årligen en ökad dödlighet. Försämringen varade dock inte länge, alltsedan slutet av 1970-talet har dödsrisk— ema återigen fortsatt att minska. Sedan 1970-talet ökar livslängden åter parallellt. Den olikartade utvecklingen på 1950-talet ledde dock till att skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivslängd ökade och nu är cirka sex år.

Det är naturligtvis svårt att bedöma medellivslängdens utveckling i ett längre perspektiv. Vissa variationer av den förväntade dödligheten har liten betydelse för den totala folkmängden i framtiden. Förändringar i dödligheten påverkar däremot kraftigt antalet äldre personer, vilket gör att medellivslängdens utveckling har stor betydelse för till exempel pensioner. Vi har i våra beräkningar dels använt oss av huvudaltemativet i SCB:s senaste befolkningsprognos och dels gjort tre alternativa dödlighetsantaganden.

11.4 Antaganden om civilståndsfördelningen

En minskad giftermålsfrekvens och ett ökat samboende betyder att andelen änkor och änklingar kommer att minska i framtiden. Vi kan även konstatera en stigande skilsmässofrekvens sedan mitten av 1960-talet. Detta, i kombination med en minskad giftermålsfrekvens för änkor och änklingar sedan slutet av 1950-talet, kommer att påverka kostnaderna för pensionssystemet om ett system med delad pensionspoäng införs. Det är dock än så länge för tidigt att kunna urskilja någon minskning av antalet änkor och änklingar på grund av ovanstående utveckling. I detta avsnitt redovisar vi vilka antaganden som har gjorts om den framtida civil- ståndsfördelningen.

11.4.1 Änkor

Historisk utveckling

Historiskt sett har andelen änkor i olika åldrar legat relativt konstant. Man kan dock konstatera en svag minskning i åldrarna 65-75 år och en svag ökning i övriga åldrar. I vårt huvudalternativ låter vi denna utveckling vara den gällande även i fortsättningen. På grund av den stora osäkerhet som råder om framtida civilståndsfördelning har vi därför även gjort ett hög och ett lågaltemativ vad gäller andelen änkor. I lågaltemativet låter vi andelen änkor sjunka något i fram- tiden, vilket i sin tur kommer att innebära en minskning av kostnaderna. I hög- altemativet låter vi andelen stiga vilket betyder att kostnaderna kommer att öka vid en delning av pensionspoäng.

Andelen änkor i procent av totala antalet kvinnor 65 år och äldre under åren 1965-1990 kan ses i tabell 11.3 nedan.

Tabell 11.3 Andelen änkor i procent av totala antalet kvinnor i olika åldrar under olika är

Ålder 1965 1970 1975 1980 1985 1990 65 22,8 22,7 21,9 22,2 20,8 19,3 70 33,5 33,2 33,3 32,5 32,2 30,3 75 45,2 45,2 45,2 45,6 44,6 44,0 80 56,1 56,5 56,8 57,5 58,1 57,5 85 65,4 65,4 65,7 67,1 67,1 69,0 90 72,5 70,9 69,9 69,9 73,5 74,0 95 74,6 74,6 73,5 71,9 73,5 76,0 99 72,0 75,9 71,5 77,0 72,2

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Figur 11.8 Andelen änkor i olika åldrar i procent av totala antalet kvinnor i samma ålder

1980

Andelen änkor bland äldre kvinnor ligger på cirka 20 procent i 65—årsåldem. Den ökar sedan successivt för att i 90-årsåldern ha stigit till cirka 75 procent. Sedan mitten av 1960-talet har det skett en svag minskning av andelen änkor i åldrarna 65-75 år och en ökning i övriga åldrar.

Huvudalternativ

Som huvudalternativ har vi valt en fortsatt utveckling för andelen änkor som helt följer den historiska utvecklingen. Som tidigare konstaterades minskade andelen

änkor svagt i åldrarna 65-75 år. Denna minskning har varit i genomsnitt 0,4 procent per år de senaste 25 åren. Motsvarande ökning i övriga åldrar har legat på 0,1 procent per år. Om vi låter dessa förändringar fortsätta ger det resultatet att andelen änkor totalt sett minskar i framtiden.

Högalternativ

I högaltemativet bortser vi från den minskning av andelen änkor som skett i 65-75-årsåldem och ökningen som skett i övriga åldrar. Vi antar att denna andel är konstant och att den så skall förbli även i framtiden. Medelvärdet beräknas för de olika åren i tabell 11.3 och resultatet, som ses i tabell 11.4 nedan, ligger till grund för beräknandet av antalet änkor i olika åldrar.

Tabell 11.4 Andelen änkor av totala antalet kvinnor i åldrarna 65 år och äldre, medelvärde

Ålder 65 70 75 80 85 90 95

Andeli% 21,6 32,5 45 58,6 66,6 71,8 74

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar. Lågalternativ

En möjlig utveckling är att andelen änkor minskar inom alla åldersgrupper. Detta skulle till exempel kunna bero på att medellivslängden för män ökar mer än för kvinnor eller en minskning av åldersskillnaden vid vigsel. I lågaltemativet låter vi den nuvarande minskningen fortsätta i åldrarna 65-75 år. 1 Övriga åldrar får ökningen avstanna vid sekelskiftet och sedan vidtar en svag minskning.

Figur 11.9 Andel änkor äldre än 65 år. Huvud-, hög— och lågaltemativ

_ huvudalternativ

högaltemativ

( . _ i l ' ' lågaltemativ ' '+'—' i i F —+ | I -—4 t ' +- | | ——0 I

1980 1995 2010 2025 2040 År

11.4.2 Änklingar

Historisk utveckling

Vad gäller änklingama har utvecklingen varit helt annorlunda än för änkoma. Andelen änklingar har minskat kraftigt, åtminstone sedan mitten på 1940-talet. Denna minskning, som fortfarande pågår, har ägt rum i alla åldrar över 65 år. I tabell 11.5 nedan ses andelen änklingar i procent av totala antalet män i respekti— ve ålder.

Tabell 11.5 Andelen änklingar i procent av totala antalet män i samma ålder

Ålder 1965 1970 1975 1980 1985 1990 65 7,6 6,6 6,2 6,0 5,3 4,9 70 13,3 12,0 10,6 9,72 8,9 8,4 75 23,2 20,3 18,1 16,3 15,2 13,7 80 36,7 33,1 29,7 26,6 24,1 22,6 85 53,1 50,0 44,8 41,5 38,2 35,4 90 69,1 64,2 61,9 57,9 54,0 51,2 95 86,1 77,5 73,1 73,1 70,0 64,7 99 86,8 82,3 82,1 82,0 82,8

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Figur 11.10 Andelen änklingar i olika åldrar i procent av totala antalet män i samma ålder

1975 1980 År

' 65 70'— 75_'"' 80_'_ 85"" 90

'95_—99

Eftersom andelen hela tiden minskar kan vi inte använda oss av medelvärdet utan måste anta att denna minskning på något sett kommer att fortsätta. Låter man minskningstakt vara densamma kommer vi snart att få negativa andelar i vissa åldrar en bit in på 2000-talet. För att undvika detta görs olika antaganden om avtagande minskningstakt.

Det finns troligen flera förklaringar till den pågående kraftiga minskning av antalet änklingar. En som ligger nära till hands är att medelåldern för kvinnor ökar mer än för män. Detta var fallet på 1950- och 1960-talen. Sedan 1970-talet har dock medelåldern för män respektive för kvinnor åter utvecklats parallellt. En annan förklaring kunde vara att män gifter om sig i större utsträckning efter att de blivit änklingar eller att de gör det med förhållandevis yngre kvinnor. Att män inte gifter om sig i större utsträckning än kvinnor har vi emellertid tidigare redan konstaterat. Inte heller förklaringen att månen gifter om sig med allt yngre kvinnor är riktig. Genomsnittsskillnaden i ålder vid omgifte har minskat de senas- te 60 åren.

Studerar man de äktenskap som upplöses genom hustruns död, det vill säga där mannen blir änkling, är åldersskillnaden mellan makarna mindre än vad som är fallet i övrigt och den har minskat sedan 1960-talet.

Tabell 11.6 Åldersskillnaden mellan makar i äktenskap som upplösts i och med makans död

Årtal

1965 1981 1991

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Åldersskillnad

2,5 1,8 1,8

Genomsnitt

2,7 (1951-1991)

Det vill säga, en förklaring till att andelen änklingar minskar skulle kunna vara att antalet äktenskap där mannen och kvinnans ligger nära varandra i ålder ökar. I och med detta skulle risken att mannen blir änkling minska. Totalt sett minskar dock inte genomsnittsåldem vid vigsel. Även om makarna åldersmässigt allt mer närmar sig varandra i en del äktenskap betyder alltså det att åldersskillnaden ökar lika mycket i andra äktenskap och på så sätt inte kan vara en förklaring till minskningen i andelen änklingar.

Huvudalternativ

I vårt huvudalternativ görs antagandet att minskningen fortsätter i samma omfatt- ning fram till år 2005 . Därefter får den nästan helt upphöra, det vill säga andelen änklingar håller sig i stort sett konstant efter detta årtal.

Tabell 11.7 Prognosticerade andelar änklingar i åldrarna 65 år och äldre under olika är

Ålder

65 70 75 80 85 90 95 99

2005

3,3 5,5 8,0 14,1 24,8 40,5 51,9 82,0

2015

3,0 5,0 7,1 12,7 23,0 38,7 49,7 82,0

2025

2,7 4,5 6,1 11,3 21,2 36,9 47,6 82,0

2030

2,6 4,2 5,6 10,6 20,4 36,0 46,5 82,0

2035

2,5 4,2 5,5 10,4 20,1 35,8 46,2 82,0

2040

2,5 4,1 5,4 10,3 19,9 35,5 46,0 82,0

2045

2,5 4,1 5,3 10,1 19,7 35,3 45,7 82,0

2050

2,4 4,0 5,2 9,9 19,5 35,1 45,4 82,0

Högalternativ

I vårt huvudalternativ lät vi den nuvarande minskningstakten fortsätta fram till och med år 2005 . ] högaltemativet får minskningstakten vara den samma som i huvudaltemativet fram till och med år 2005 . Därefter sker en utplåning men nu i långsammare takt. Vi får på så sätt en större andel änklingar från och med år 2015 än vad som tidigare varit fallet. Detta kommer i sin tur att medföra en minskning av kostnaderna för ett pensionssystem med delning av pensionsrätt.

Lågalternativ

I lågaltemativet tar vi med i beräkningen möjligheten att andelen änklingar kom- mer att fortsätta att minska i oförändrad takt i ytterligare några år. Vi låter därför minskningen fortsätta i samma omfattning fram till och med år 2015. Därefter sker samma minskning som i huvudaltemativet.

Figur 11.11 Andel änklingar äldre än 65 år under olika är. Huvud-, hög— och

_— huvudalternativ _ ' ' " lågaltemativ

högaltemativ

lågaltemativ

11.4.3 Åldersskillnad vid vigsel

Historisk utveckling

Under de år maken gått i pension men ej makan kommer han att erhålla en lägre pension än vad som är fallet utan delning. Vi behöver alltså veta hur många år i förväg i genomsnitt som mannen går i pension jämfört med kvinnan. Denna skillnad, som är densamma som åldersskillnaden vid vigsel, redovisas i tabellen

nedan för åren 1951-1991.

Tabell 11.8 Medelålder vid vigsel

Årtal Man Kvinna Skillnad 1951-55 28,0 25,3 2,7 1956-60 27,6 24,6 3,0 1961-65 26,6 23,7 2,9 1966-70 26,0 23 ,6 2,4 1971-75 26,9 24,6 2,3 1976-80 28,4 25,8 2,6 1981-85 29,7 27,1 2,6 1986 30,4 27,7 2,7 1987 30,4 27,7 2,7 1988 30,6 27,9 2,7 1989 33,7 31,0 2,7 1990 30,3 27,6 2,7 1991 30,4 27,8 2,6

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar.

Åldersskillnaden steg på 1950-talet från 2,7 till tre år. Den sjönk sedan fram till mitten av 1970-talet för att sedan åter stiga. På 1980-talet låg skillnaden i stort sett konstant på 2,7 år.

Huvudalternativ

I vårt huvudalternativ låter vi åldersskillnaden vara den samma som den varit på 1980—talet, det vill säga 2,7 år.

Denna åldersskillnad kommer alltså att medföra en kostnadsbesparing. För att kunna beräkna denna besparing behöver vi veta hur stor del av året män i de olika kohortema har makor som ej är pensionerade. Eftersom vi räknar med en åldersskillnad på 2,7 år mellan maken och makan berör detta bara män i åldrarna 66-69 år.

Tabell 11.9 Pensionerade män i olika åldrar. Andel av året med makor ej pensionerade

Ålder 68 67 66 65

Andel 0,22 0,94 1 0,5

Detta betyder att i genomsnitt är makorna ej pensionerade under 22 procent av det år då maken fyller 68 år. Eftersom man går i pension vid den tidpunkten man fyller 65 år betyder det att vid slutet av året har alla 65-åringar i genomsnitt varit pensionerade i ett halvår. Därav andelen 0,50 i tabellen ovan. De senaste 40 åren har skillnaden i vigselålder legat på i genomsnitt 2,7 år. En ökning respektive minskning av denna åldersskillnad kommer att innebära att den besparing som görs på män som är pensionerade men vars makor fortfarande förvärvsarbetat ökar respektive minskar. Enligt tabell 11.8 har skillnaden i vigselålder som lägst varit 2,3 år och som högst 3,0 år. Beroende på vad som händer i framtiden kom- mer vi alltså att få variationer i kostnaderna.

11.4.4 Andel gifta män

För att kunna beräkna besparingen för män med ej pensionerade makor behöver vi även veta andelen gifta män av totala antalet män i de åldrar då maken är pensionerad men inte makan. Denna andel har legat i stort sett konstant de senas- te 25 åren, se tabell 11.10 nedan.

Tabell 11.10 Andelen gifta män i procent av totala antalet män i vissa åldrar

Ålder 1965 1975 1980 1985 1990 65 75 76 75 75 73 66 75 75 75 75 73 67 74 74 75 75 72 68 73 74 74 74 72

Källa: SCB:s Befolkningsförändringar, olika årgångar. Huvudalternativ

I kostnadsberäkningarna antas andelen gifta män vara 72 procent av totala antalet män i de aktuella åldersgrupperna.

Högalternativ

Som vi tidigare redan diskuterat minskar giftermålsfrekvensen i Sverige. Detta har redan gett utslag i de yngre åldrarna. Bland män i åldrarna 45-49 år har andelen gifta män minskat med 15 procent de senaste tjugo åren. Det är därför troligt att vi kommer att få minskade andelar gifta män även i åldrarna över 65 år i framtiden. En kostnadsberäkning görs därför där andelen gifta män är 65 pro- cent av totala antalet män.

Lågalternativ

Man kan även tänka sig ett scenario där utvecklingen är den motsatta, det vill säga andelen gifta män över 65 år ökar, i detta fallet till 80 procent. Vi får då ett lågaltemativ där besparingen för män med ej pensionerade makor ökar.

11.5 Resultat: huvudkalkylen

Förutsättningama i vår huvudkalkyl har redovisats i avsnitt 11.4 och kan sam- manfattas som följer. För civilstånden änkor respektive änklingar har antalet uppskattats kohortvis. Andelen änkor låter vi i huvudkalkylen vara oförändrad jämfört med tidigare. Vad gäller änklingama låter vi den nuvarande minsknings- takten fortsätta fram till och med år 2005 för att sedan avta och sakta plana ut. Åldersskillnaden vid vigsel är i huvudaltemativet 2.7 år och andelen gifta män av totala antalet män i åldrarna 65-68 år var 72 procent. Befolkningens storlek bygg- er på SCB:s befolkningsprognos från år 1991 enligt huvudaltemativet med slutlig medellivslängd på 76,4 år för män och 82,1 år för kvinnor. BNP-tillväxten är 1,5 procent per år.

I tabellen nedan redovisas kostnaderna för delning av pensionsrätt. I huvudkal- kylen redovisas även den totala merkostnadens delkomponenter, det vill säga de extra kostnader respektive besparingar som delningen medför.

Tabell 11.11 Merkostnad för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde

Är bespar män m besparing merkostnad merkostnad ej pens makor änklingar änkor totalt 2005 6 0 -1 -7 2015 262 31 85 —208 2025 708 156 674 -189 2030 774 254 1305 276 2035 1136 411 2334 787 2040 1305 570 3163 1288 2045 1201 712 4112 2200 2050 1276 826 4860 2758

Fram till och med år 2025 är kostnaderna negativa, det vill säga systemet med delning av pensionsrätt kommer att medföra en besparing för pensionssystemet. Orsaken till detta är att endast de yngsta pensionärerna ingår i systemet med delning och att den besparing som görs för män med ej pensionerade makor kommer att dominera över merkostnadema för änkoma. Från och med år 2035 berörs även de äldsta pensionärerna av systemet med delning.

Eftersom det endast är inkomster intjänade efter år 1995 som ingår i delningen kommer merkostnaden att fortsätta att växa efter prognosperiodens slut. Det är först år 2067 som alla kohorter har tjänat hela den delen av inkomsten som ska ingå i delningen (enligt vårt schablonantagande) efter år 1995 .

Skillnaden i kvinnornas pension före och efter delning kommer att växa succes- sivt med födelseåret. Detta beror dels på att det endast är inkomster intjänade efter år 1995 som ingår i delningen, dels på att för övergångskohortema ingår endast 20-delar som beräknas enligt reformerade regler i delningen.2

I figuren nedan visas hur stor denna skillnad är för alla kohorter.

Figur 11.12 Skillnad i pension i genomsnitt före och efter delning för kvinnor födda 1938-1955. Basbelopp

|Illillllf—i—t—f—iH—F—tWi—tH—t—fi—H—iillflllllll

46 54 62 70 78

För att kompensera för att inte alla kohorter ingår i systemet med delning fullt ut ens år 2050, har vi försökt uppskatta den slutliga kostnadsnivån genom att beräk- na kostnaderna år 2050 med maximal skillnad i pension före och efter delning för alla kohorter. Av figur 11.12 framgår att den slutliga skillnaden är cirka 0,38 basbelopp. Beräknar man kostnaderna med denna skillnad, men med 2050 års befolkning, fås en slutlig kostnad på 3 987 miljoner kronor, det vill säga en ökning med cirka 1 200 miljoner kronor.

Barnårsinkomstens betydelse

Införandet av bamår innebär i genomsnitt en ökning av kvinnans pension. I den mån bamårsinkomsten erhålls efter år 1995 och efter 25 års ålder betyder detta i sin tur att skillnaden i pension före och efter delning minskar. På grund av detta minskar besparingen för män med ej pensionerade makor och för änklingar. Det innebär också att merkostnaden för änkor minskar. Detta visas i tabellerna nedan.

Tabell 11.12 Merkostnader vid delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Utan barnår

År

2005 2015 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Bespar män m Besparing ej pens makor änklingar

6 265 803 952 1438 1620 1500 1599

0 3 1 1 65 280 472 672 860 1020

Merkostnad änkor

- 1

85 698 1404 2629 3693 4944 5987

merkostnad totalt

-7 -21 1 -270

172 720 1402 2584 3368

Tabell 11.13 Merkostnader vid delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Med bamår

År

2005 2015 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Bespar män m Besparing ej pens makor änklingar

6 262 708 774 1 136 1305 1201 1276

0 31 156 254 411 570 712 826

Merkostnad änkor

-1

85 674 1305 2334 3163 41 12 4860

Merkostnad totalt

-7 -208 -189

276 787 1288 2200 2758

För de tjugo första kohortema är den del av bamårsinkomsterna som ingår i delningen liten. Det betyder att fram till och med kohort 58 är skillnaden i pen- sionspoäng med och utan bamår marginell. Se figur 11.13 nedan.

Figur 11.13 Skillnad i pension i genomsnitt före och efter delning med och utan bamår. Basbelopp

06

0,5i 0.1 033

0.2 ”

0,1| _W/

OL H...... 38 46 54 62

Det innebär att de år då dessa kohorter utgör en stor del av pensionärskollektivet är besparingen för änklingar och merkostnader för änkor ungefär lika stora med och utan bamår. Från och med kohort 59 inträffar en märkbar skillnad i pen- sionspoäng. Resultatet av detta är att besparingen för änklingar och merkostnad- ema för änkor ökar då bamår inte ingår i beräkningarna. På grund av detta år den totala merkostnaden högre i fallet med bamår till och med år 2035 och där- efter lägre än i fallet utan bamår. År 2050 är skillnaden 610 miljoner kronor.

11.6 Resultat med alternativa antaganden

1 1.6. l Befolkningsprognoser

Hittills redovisade beräkningar har baserats på SCB:s senaste befolkningsprognos enligt huvudaltemativet. Den ordinarie prognosen (riksprognosen) har för Riks- försäkringsverkets räkning förlängts till år 2100. Enligt huvudaltemativet minskar dödligheten successivt fram till år 2010 varefter den är oförändrad. Den slutliga medellivslängden är 76,4 år för män och 82,1 år för kvinnor.

I detta avsnitt redovisas beräkningar av merkostnader för delning av pensions- rätt med tre alternativa antaganden om hur dödligheten kommer att utvecklas.

Följande prognosantaganden har gjorts:

Alternativ 1. Samma fruktsamhet och migration som i huvudaltemativet i riks-

prognosen. Dödligheten har reducerats fram till år 2050 för kvinnor och till år 2070 för män. Motsvarar lågaltemativet för dödlighet i riksprognosen men fram- skrivningen har dragits fram längre än till år 2025. Slutlig medellivslängd från och med år 2070 är för män 84,0 och för kvinnor 87,0.

Alternativ 2. Samma fruktsamhet och migration som i huvudaltemativet i riks- prognosen. Dödligheten har ej förändrats under perioden. Motsvarar högaltema- tivet i riksprognosen men framskrivningen har dragits fram längre än till år 2025 . Medellivslängd 74,8 för män och 80,5 för kvinnor.

Alternativ 3. Extrem kombination. Samma fruktsamhet och migration som i huvudaltemativet i riksprognosen. Samma dödlighetsutveckling för män som i huvudaltemativet i riksprognosen medan dödlighetsutvecklingen för kvinnor är detsamma som i alternativ 1 ovan. Slutlig medellivslängd från och med år 2070 är för män 76,4 och för kvinnor 87,0.

Merkostnaderna vid delning för respektive befolkningsprognoser visas i tabell 11.14 och figur 11.14 nedan.

Tabell 11.14 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. SCB:s Befolkningsprognos enligt alternativ 1, 2, 3

År Huvud- Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 alternativ 2005 -7 -7 -7 -7 2015 -208 -213 -202 -208 2025 -189 -205 -178 -170 2030 276 282 275 347 2035 787 858 765 992 2040 1288 1450 1217 1675 2045 2200 2550 2061 2873 2050 2758 3326 2554 3783

Alternativ 3 är det alternativ som medför de högsta kostnaderna. Detta beror på att skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor här är som störst samti- digt som kvinnornas medellivslängd är hög. Alternativ 1 medför de näst högsta kostnaderna. Kvinnornas medellivslängd är visserligen lika hög som i alternativ 3 men skillnaden mellan männens och kvinnornas medellivslängd är här betydligt mindre. Huvudaltemativet är det alternativ som medför de lägsta merkostnadema.

Figur 11.14 Merkostnader för delning 1 miljoner kronor. 1995 års penning- värde. SCB:s Befolkningsprognos enligt alternativ 1, 2, 3

_ huvudalter altemativl * """ ' alternadv2 nativ

11.6.3 Förändringar i andelen änkor

I kostnadsberäkningarna görs antaganden om civilståndsfördelningen i framtiden. Eftersom det råder stor osäkerhet om hur denna fördelning kommer att se ut kan detta medföra över- respektive underskattningar av framtida kostnader. I det följande undersöks hur känsliga kostnadsberäkningarna är för variationer i den prognosticerade civilståndsfördelningen.

I beräkningarna har inte tagits hänsyn till att variationer i en viss civilstånds- variabel kommer att påverka andra variabler. Så till exempel kommer en ökning av åldersskillnaden vid vigsel att innebära att andelen änkor ökar. Till den kost- nadsbesparing som görs för män vars makor ej gått i pension får man alltså lägga den kostnadsökning som sker på grund av den ökade andelen änkor. Avsikten med beräkningarna har inte varit att skapa konsistenta scenarier för civilståndsför- delningen utan endast att visa vilken påverkan civilståndsvariablema har på den beräknade merkostnaden.

Vad gäller andelen änkor i framtiden råder det självfallet stor osäkerhet. Kost- naderna beräknas därför vid några olika alternativ beträffande denna andel. I vårt huvudalternativ låter vi andelen änkor följa den historiska utvecklingen. Den innebär, som tidigare redan nämnts, att denna andel minskar i åldrarna 65-75 år och ökar svagt i övriga åldrar. I högaltemativet låter vi ovanstående minskning

respektive Ökning vara försumbar och beräknar andelen änkor som ett medelvärde av de senaste 25 årens andelar. I lågaltemativet låter vi den svaga minskning av andelen änkor som skett i åldrarna 65-75 år öka något. Vi får alltså ett minskat antal änkor som i sin tur medför minskade kostnader.

Tabell 11.15 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i andelen änkor, huvud-, hög- och lågaltemativ

År Huvudalternativ Högalternativ Lågaltemativ 2005 -7 -7 -7 2015 —208 -199 -209 2025 -189 -133 -202 2030 276 373 250 2035 787 944 743 2040 1288 1511 1225 2045 2200 2483 21 19 2050 2758 3089 2663

I högaltemativet då andelen änkor är 0,79 procent högre i samtliga åldersklasser än i huvudaltemativet har kostnaderna ökat med 7,2 procent jämfört med huvud- altemativet. I lågaltemativet har andelen änkor minskat med 0,75 procent jämfört med huvudaltemativet och medfört en kostnadsminskning på 1,9 procent år 2050. Kostnaderna vid de olika alternativen kan också ses i figuren nedan.

Figur 11.15 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i andelen änkor, huvud-, hög- och lågaltemativ

11.6.4 Förändringar i andelen änklingar

Även här beräknas kostnaderna för några alternativa andelar änklingar. I det första alternativet, högaltemativet, får den nuvarande minskningen fortsätta till och med år 2010 i stället för som tidigare år 2005 . Därefter görs samma antagan- de om avtagande minskningstakt som i huvudaltemativet. Detta kommer alltså att medföra en ökning av kostnaderna eftersom andelen änklingar blir mindre och besparingen för dessa därmed minskar. I det andra alternativet, lågaltemativet, får minskningstakten vara densamma som den nuvarande till och med år 2005, skillnaden här är att det sker en långsammare utplaning än vad som tidigare var fallet. Detta kommer då att motsvaras av en minskning av kostnaderna på grund av den högre andelen änklingar.

Tabell 11.16 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i andelen änklingar, huvud-, hög- och lågaltemativ

År Huvudalternativ Högalternativ Lågaltemativ 2005 -7 —6 -7 2015 -208 —183 -238 2025 -189 -120 -268 2030 276 352 190 2035 787 898 661 2040 1288 1415 1143 2045 2200 23 1 6 2066 2050 2758 2882 2616

I högaltemativet då andelen änklingar är 15 procent lägre i samtliga åldersklasser än i huvudaltemativet har kostnaderna ökat med 12 procent. I lågaltemativet har den avtagande minskningstakten medfört en kostnadsminskning på 3,4 procent år 2050 då antalet änklingar är 9,5 procent fler än i huvudaltemativet. Kostnaderna vid de olika alternativen kan också ses i figuren nedan.

Figur 11.16 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i andelen änklingar, huvud-, hög- och lågaltemativ

11.6.5 Förändring i andelen gifta män

Andelen gifta män i de åldrar då maken är pensionerad men inte makan har varit i stort sett konstant de senaste åren. Den ökande skilsmässofrekvensen i de lägre åldrarna kommer dock förmodligen att avspeglas även efter pensionsåldern. I vårt högaltemativ beräknas därför även kostnaderna då andelen gifta män är 65 pro- cent. Vi har även räknat med ett lågaltemativ där andelen gifta män är 80 pro- cent.

Tabell 11.17 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i andelen gifta män, huvud-, hög— och lågaltemativ

Är Huvudalternativ Högalternativ Lågaltemativ 2005 -7 -7 -7 2015 -208 -178 -238 2025 -189 -107 -271 2030 276 379 169 2035 787 922 644 2040 1288 1449 1 1 17 2045 2200 2332 2058 2050 2758 2887 2626

I högaltemativet har andelen gifta män minskat med 9,7 procent. Denna minsk- ning medför en kostnadsökning år 2050 med 4,5 procent. Detta på grund av att besparingen för män med ej pensionerade makar minskar. I lågaltemativet ökar andelen gifta män med 5,1 procent. Resultatet blir en minskning av kostnaderna med 4,9 procent år 2050.

Figur 11.17 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i andelen gifta män, huvud-, hög- och lågaltemativ

_ huvudalternativ ' ” högaltemativ """"" lågaltemativ

11.6.6 Förändring i åldersskillnaden vid vigsel

Besparingen för andelen män med ej pensionerade makar är även beroende av åldersskillnaden vid vigseln. De senaste 40 åren har skillnaden i vigselålder legat på i genomsnitt 2,7 år. En ökning respektive minskning av denna åldersskillnad kommer att innebära att den besparing som görs på män som är pensionerade men vars makor fortfarande förvärvsarbetar ökar respektive minskar. Enligt tabell 11.8 har skillnaden i vigselålder som lägst varit 2,3 år och som högst 3,0 år. Hur kostnaderna kommer att variera vid dessa åldersskillnader redovisas i tabell 1 1.18.

Tabell 11.18 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i åldersskillnaden vid vigsel, huvud-, hög- och lågalter- nativ

År Huvudalternativ Högalternativ Lågalternativ 2005 -5 -5 -4

2015 -184 -158 -210 2025 -196 -122 -269 2030 216 310 116 2035 677 802 543 2040 1 140 1286 986 2045 1971 2095 1837 2050 2523 2643 2401

En ökning av åldersskillnaden vid vigsel med 0,3 år kommer alltså att medföra en minskning av kostnaderna med 4,7 procent. En minskning av skillnaden i ålder med 0,5 år kommer att innebära en kostnadsökning på 4,8 procent år 2050. Dessa kostnadsförändringar illustreras även grafiskt i figuren nedan.

Figur 11.18 Merkostnader för delning i miljoner kronor. 1995 års penning- värde. Förändringar i åldersskillnaden vid vigsel, huvud-, hög- och lågalter- nativ

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Miljö- och naturresursdepartementet Om kriget kommit., Förberedelser för mottagande av EU, EES och miljön. [7] militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. [] ]] Skoterköming påjordbruks- och skogsmark.

Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] Justitiedepartementet Vapenlagen och EG [4] Kriminalvård och psykiatri. [5] Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv, Del I och 11. Ju. [17]

Utrikesdepartementet

Historiskt vägval — Följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli medlem i Europeiska unionen. [8] Anslutning till EU — Förslag till övergripande lagstiftning. [10] Suveränitet och demokrati + bilagedel med expertuppsatser. [12] Rena roller i biståndet — styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvaltning. [19]

Socialdepartementet

Mäns föreställningar om kvinnor och chefsskap. [3] Reformerat pensionssystem. [20] Rcformerat pensionssystem. Bilaga A. Kostnader och individeffekter. [21] Reformerat pensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22]

Kommunikationsdepartementet % väg. [15]

Finansdepartementet Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. [1] Sverige och Europa. En samhällsekonomisk

tonsekvensanalys. [6] llK-metoden, m.m. [13]

Kulturdepartementet

"örnyelse och kontinuitet — om konst och kultur framtiden. [9]

Civildepa rtementet

(ommunema, Landstingen och Europa.

* Bilagedel. [2] (onsumentpolitik i en ny tid. [14] (valitet i kommunal verksamhet — nationell lppföljning och utvärdering. [18]

,:- 'i' ..Mk' . '.';i' ." " ,ir',r' 'i'”:'."-'i",, .. ,,é—l'i'i, "'Zi'" '_M'aq. li,,luhl'u ..,l . . ",l,"','.

..... .,].il åtar ltr;"i'l Aeliidilmmffi

W...—ru*- -a-w—on4qon—N 'no-mm -.+w

n . nin—,: 'i'i amiralen"

”"ll'lv'u "'1'" ' Mli""v'-...' .-l 'l lla," m '

C,] på.-,, .lirfiéq'lltl. . .t iw, [.'L IM? .. lif. "A =li.

'.',,,',',,,q ,, ".1" ., [I .] ._lal-z'rll'l'l '...' ... Dt har? ap.-.....»

" . | M "' '- , ,,,,r-l -..'..., ,",", , _ . ...i...— ugn .ma. WWW:... .l., b. , " .l. ""WM' _,,, . ,,,,-,',,, ,,,',., . ,'—_'. l".'.'11l."t:*] '.r'i, _, ,'tmv... _ fil,, i. l '.llll' 1 Mai. .) 1,3'1, '1! 'i'?" '. )LHlllil'lo , Munk . '. ' ["tli ", pulla

Minerna” ' ' . .."1 tdi-.cn'v'u. "l. ,,,, aim-*. Aid "tr. ' . i.u. ..(m'l " '.'t, :ran- . '1 t..—t '.';qgfl ',"1 i malt '-.n M..-.:.qrmj'gmi Ul.-' lim—.- ..i ["-l lib, 'u'n. - _ ' .'.-lit,. :.;t , t'", , ,. ,,,, .,, ' lvl- ta ..vfae flugit-sinh .. '1" ..' _ _" mmm; ”darwinismen - ;,,.ll. ..- . ,, _ _, å., ,;'. . .'. .. _, . n,, . 4.' .. .. !- lui ,_ ,,, ,. , , ,, , m , , , ,. l hf., .Faalllll mänhhwl,

' 't' ".a" Q-uvéttiw'iitälåiew "

write. Han emma

J..»fte'tu rlu ': '» 'h." G'l'lllr. 'äu'zs nät,-1.51 zr'il-l-ll ..2'. .'.irztn han? in.-i'll)?

Å ..,. ishall ""Ja. _:wiJm. %t'l'l

, ,_ , ['i-'.' .. luft: ..:ll mät?! Mmmm/1 ,'1, H,, ff'ts' ,,..im. -,...,| "wii ..gttqtrr'rni : '! ååå. '.'.,,,,,r' . (SCI H" naturum.? '. fur: hmmm.

,E'i'gmawamlmq rt. miniswimmu . "in; ...-. .'.

iatmrn'annqäma Want!

' "Him digi]. té Mb ,i'ill.1ii,ltl'tbll'-. kw. . _ . 3:7'1*H1M'v3l3.älli'irmålJ'qi'llqtgshnanw

[(),] _..WÅW] di [ut] .. i*,, ,iläaem- Lu,

telegram. tvärnit. ,...]

.' ,'iu'll'ua "nu l:..wd n--'. : ”tu." u'..1.ltabq,zl;r 'i'-';'i "Öi- W&W ' . l

i ..imi'aarmqeåli ri, ),l

JFG". luft "C). 51711. .lmi— | Jllfiåilali '? . ii

[inl .ilbågt lil ”;

flin] .' -_.:.t billigt)—möt": 'tt'rv ni! lla-nun." .a'ime. "" ' ..r. .ll "tm—21 r N' ' 'i"

'i', '_lv't.':1.'.t." ..'r_!#.3nwri_l' ". :.,_,'

..,); ,.

:P.." '

. lllä' ||'. . "" . '..ä' _'-

." ;

1 | ,”| ! | |||! PM Wu! % II I ' U| | | -| lill 1|1-IUI h . &. mf | _ _ Inf H I | w..— n .— .. ! IH _. 1- | .__I. . | - | f . HH .. . - m _

. Illl 1'1Ill-W;E;I. 'lf '-HIH. H:: wi. 3.1” *. ”:.-"& w.”; -.

I-L'J”E'-'3'"*1£." ., ;. w : .- _;Ä W - -

fl." -* *

ir

l' m |-

posmnnnss: [06 47 STOCKHOLM FAX 08—20 50 21, TELEFON 690 90 90