lagen.nu
SOU 1995:111

Omvärld, säkerhet, försvar : frågor om EU:s andra pelare inför regeringskonferensen 1996 : en rapport från EU 96-kommittén

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Omvärld,

försvar

säkerhet,

om EU:s andra

Frågor pelare

inför 1996

regeringskonferensen

SW

En från EU 96-kommittén

rapport

A:

W358

0a, 5 OC

741W

Statens offentliga utredningar sz

WW 1995 1 11 :

w Utrikesdepartementet

Omvärld, säkerhet,

försvar

om EU:s andra

Frågor pelare

inför 1996

regeringskonferensen

En rapport från EU 96-k0mmittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, SOU 1995:111, är kostnadsfri. Den kan ävenerhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärnamed uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20078-3 Stockholm 1995 ISSN 0375-250x

Förord

Enligt Maastrichtfördragetska EU-ländemaunder 1996sammankallaenkonferens med företrädare för medlemsländemasregeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelseri fördragetsombehöverändrasför att de mål somstår angivna där ska kunna uppfyllas. Den här översynenav fördraget skaäga med sikte

rum på att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariskaEU 96-kommittén har tillsatts av regeringen för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låtagörautredningaromviktigare sakfrågorsomkan komma att behandlasunder regeringskonferensen,dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumenteraför sina uppfattningar.

Inom ramenför den senarearbetsuppgiftenarrangerarkommittén seminarier och hearingarsamt ger ut en skriftserie med information och bakgrundsanalyser

av olika frågor inför regeringskonferensen1996.Följande övriga skrifter har getts ut:

"EU:s regeringskonferens en lägesrapport" - -

"Rösterom EUzs regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - debattöreroch forskare" SOU 1995:77

"EU om regeringskonferensen1996 institutionemas rapporteroch - synpunkter i övriga medlemsländer"SOU 1995:80

"EU-kandidater 12 länder somkan bli EU:s nya medlemmar" SOU 1995:83 - -

"Ett utvidgat EU möjligheter och problem. Sammanfattningav en hearing i - augusti 1995" SOU 1995:101

"MedborgarnasEU frihet och säkerhet Frågor om unionens tredje pelare - inför regeringskonferensen1996" SOU 1995:102

"Sverige i EU makt öppenhet,kontroll. Sammanfattningav ett seminarium i - september1995" SOU 1995:130

Dennarapport beskriver samarbetetinom EU:s andra pelare; hur det vuxit fram, hur det fungerar i dag, vilka problem somfinns och vilka lösningarsomdiskuteras inför regeringskonferensen.Skriften ges ut i samband med EU 96-kommitténs seminarium den 18 december 1995 om andra pelaren. Texten har författats av Magnus Rydén, ämnessakkunnig,och departementssekreterarenJens Odlander båda Utrikesdepartementet.Kommitténs sekretariat har redigerat materialet.

Stockholm i december 1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning3
Bakgrund4
Elhs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik7
3. Försvarsfrågan i GUSP10
4. Hur har GUSP fungerat hittills13
Rapporter inför regeringskonferensenMinisterrådet Kommissionen Europaparlamentet Reñektionsgruppen16 16 17 17 18
Probleminventering inför regeringskonferensenUtvidgningen av EU Effektiviteten Enhällighetsprincipen Finansieringen Analyskapaciteten19 19 19 20 21 21

Ansiktet utåt: en "herr" eller "fru GUSP" 22

Sambandetmellan första och andra pelaren 22

Försvarspolitiken och försvaret 23

BILA GA.

Avdelning V i Maastrichtlördraget 25 artiklarna J.l J.ll

-

INLEDNING

EU:s gemensammautrikes- och säkerhetspolitik blev formaliserad i och med Maastrichtfördraget,som trädde i kraft 1993. Samarbetet,förkortat GUSP, utgör denandraav EU:s tre pelare.

Ett samarbete dessai frågor har emellertid alltid funnits på EG/EU:s dagordning. Fredstankenvar älva grundentill att EG bildades.Därefter har flera försök gjorts att skapaett utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbeteoch t.0.m. ett gemensamt försvar. Närmast före Maastricht fanns det lösliga EPS, Europeiska politiska samarbetet.

Känsliga frågor

Det rör sig om känsliga frågor. Utrikes- och säkerhetspolitik har traditionellt setts somde enskilda ländernasensak.Därför har det varit svårt för medlemsländerna att enasom ett långtgåendesamarbete.

Inte heller GUSP är ett färdigt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete.Dess artiklar i Maastrichtfordragets kapitel V är en kompromiss. Redan i fördraget förutsesenny överläggningomGUSP mellan ländernaunderregeringskonferensen 1996.

Olika utgångspunkter, delade åsikter

Medlemsländernas utgångspunkter är mycket olika: de flesta deltar i försvarsalliansen Nato, somliga är militärt alliansfria. Åsiktema om hur långt GUSP bör utvecklasär mycket delade.

l korthet finns den möjliga utvecklingen inom ett spektrum somsträcker sig från dagens samarbete i huvudsak sådant som normalt kallas utrikespolitik via

- utvidgade gemensamma befogenheter för bl.a. fredsskapande aktioner och humanitära insatsertill en gemensamförsvarspolitik och ett gemensamtförsvar.

Tyngdpunkten i debattenläggsalltmer den mellersta delenav spektrumetovan. Alla vill i någonmån utveckla det nuvarandesamarbetet;åtminstonegöradetmer effektivt. Fåtror dock att det inom överskådlig tid finns politiska förutsättningar for att skapaen gemensamförsvarspolitik, än mindre ett gemensamtEU-försvar.

Bakgrund

Att undvika krigets gissel

Det fannsett klart politisk syfte när Kol- och stålgemenskapenskapades1951 och sex år senare Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen:att undvika krigets gissel. Andra världskriget hadevarit förödande. Medlet för att säkra freden var ekonomisk integration. Genom att länderna flätadessammanallt tätareskulle framtida krig ländernaemellan göras otänkbart. Särskilt viktigt var det att Tyskland engageradesig för att EG

genom infoga sin politik i en europeisk ram. Arvfiendskapen mellan Tyskland och Frankrike skulle "integreras" bort.

Efter hand slötsävenStorbritannien,Irland, Danmark, Grekland,Portugal, Spanien och genom den tyska återföreningen östra Tyskland till EG-kretsen. Den

- senasteutvidgningen skeddemed Efta-ländema Finland, Sverige och Österrike.

Nu är det dags igen. Högst EU:s agendastår i dag den fortsatta utvidgningen, i första hand medett antalnyvunna demokratier i östraoch centrala Europa. För bara ett par år sedan stod dessaländers och Sovjetunionens arméerrustade till tänderna mot Västeuropa.I dag förbereds deras inträde i Europeiska unionen. Successivthar fredstankensåledesspritts till nya länder.

Tidiga planer på gemensamutrikespolitik

Trots att målet med EG:s integration var politiskt, ytterst syftande till att säkra freden, var paradoxaltnog medlen i huvudsak ekonomiska. Genomatt successivt stärka samarbetet ekonomiskaoch andra samhällsområdenskulle ett aggressivt maktutövande mellan medlemsländernagörasomöjligt.

Gång efter annanpresenteradesmer eller mindre ambitiösa planer ett utrikes-, säkerhets-,försvarspolitiskt och militärt samarbete.Den s.k. Pleven-planenfrån 1950om en europeisk politisk gemenskapoch europeisk försvarsgemenskapvar den mest långtgående.

Genomden s.k. Davignon-planen,eller Luxemburgrapporten,infördesettambitiöst utrikespolitiskt samarbete i EG. Medlemsländerna skulle regelbundet utbyta information och rådfråga varandra.En sammanjämkningav ländernasåsikter och ställningstagandenskulle uppnås. Där det visade sig möjligt eller önskvärt

- skulle man ävenhandlagemensamt.

Grunden hade lagts till EPS, Europeiska politiska samarbetet. Detta var helt mellanstatligt och lades utanför EG.

Utrikesdepartementen samordnade

Inom ramen för EPSmöttesEG:s utrikesministrar minst fyra gångerom året. En politisk kommitté, beståendeav cheferna för varje lands politiska avdelning vid utrikesdepartementen, bildades. Ansvaret för att samordna arbetet lades på Utrikesdepartementeti ordförandelandet.

En inledande framgång för EPS kan sägasha varit Förhandlingarnakring och uppföljningen av HelsingforsdokumentetESK, numerautvecklat till OSSE. En annan var EG-låndernas gemensammauppträdande i samband med kriget i Mellanöstern 1973.

Mellan 1973 och 1977 trampade samarbetet vatten. I samband med Sovjets invasionav Afghanistan 1979-80fick emellertid den politiska viljan att samarbeta åter en skjuts framåt.

En praktisk och viktig reform var inträttandeav COREU, ett fortlöpande utbyte av telexmeddelaitdeni olika utrikespolitiska frågor mellan utrikesdepartementen.

Formellt infört i fördraget

Först i och med Enhetsakten,som trädde i kraft 1987, kom det utrikespolitiska samarbetetatt reglerasformellt. EPStillfördes som en egenmellanstatlig "pelare" även om man då ännuinte taladeom ett pelarsystem. Uppdelningen mellan det traditionella EG-samarbetetoch EPS var tydlig.

Konsultationer, sammanjämkning av ståndpunkter och gemensammaaktioner skulle ge ett såeffektivt gemensamtinflytande som möjligt. Samarbetetbedrevs ocksåi internationella organisationer,exempelvisFN och ESK. Alla beslut fattades i enhällighet. Försvars- och militära frågor hölls utanför samarbetet, medan politiska och ekonomiska aspekterav säkerhetingick.

Samarbetetberördeett stort antal områden: krigen i f.d. Jugoslavien, fredsprocessen i Mellanöstern, kriget i Kuwait och demokratiutvecklingen i Sydafrika, Sovjetunionen, Ryssland och östblocket i övrigt.

Ofta åstadkoms bred samstämmighetoch solidaritet, men oenighet kunde också uppstå. Ett exempel på det senare var frågan om sanktioner mot Sydafrikas apartheid-regim.

De enorma omvälvningarna i Europa och världen från och med 1989 ställde emellertid samarbeteti en ny dager. EPS sågsav mångasom alltför lösligt när "hela havet stormade". Den snabbt förändrade utrikes- och säkerhetspolitiska situationen ställde nya krav på en gemensampolitik.

Maastrichtfdrdraget från EPS till GUSP

-

Maastrichtfördraget trädde i kraft 1993. Den regeringskonferenssom ledde fram till fördraget hölls mot bakgrund av de omvälvningar som ägde rum efter Berlinmurens fall.

Det hade visat sig att kommunismens sammanbrott inte nödvändigtvis gjorde världen merfredlig och stabil. Kansketvärtom. Minoritets- och nationalitetsfrågor kom i dagen på ett helt annat sätt än tidigare. Flera regionala konflikter och inbördeskrig bröt ut. Tyskland och flera andra EG-länder ansåg att de tyska staternasenandefordradeett fördjupat politiskt samarbete.Slutligen sågman att USA:s intresse for Europasproblem och säkerhetriskerade att avta.

I detta lägemåsteEG-ländema själva ta ett störreansvartör lösningenav de nya säkerhetsproblemen,ansågbl.a. Frankrike och Tyskland. Främstamotor i denna omdaning var Tyskland.

Tre pelare

Slutresultatetav Maastricht liknas vid ett romerskt tempel, vilande på tre pelare:

Första pelaren innehåller det traditionella EG-samarbetet. -

Andra pelarenutgörs av den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken, förkortad GUSP.

Tredje pelarenänsamarbeteti rättsliga och inrikes frågor. - Pelaretvå ochtre är mellanstatliga beslutenfattas i enhällighet och leder inte till

gemensamma, bindande regler på samma sätt som i det traditionella EGsamarbetet.Helhetenkallas Europeiska unionen,EU.

EU:s utrikes- och

gemensamma

säkerhetspolitik

En politisk kompromiss

Eftersom EG-länderna i Maastricht inte kunde enas om hur långt det forsvarspolitiska och militära samarbetetskulle blev resultateten kompromiss. I praktiken innebär denna kompromiss en fördjupning av det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete som fanns, medan ett slags viljeyttring om en eventuell framtida försvarspolitik lades därtill. Se vidare kapitel "Försvarsñågan i GUSP".

"Unionen ska hävda sin identitet"

Den övergripande målsättningen for GUSP formuleras i Maastrichtfordragets artikel B. Där framgår att unionen ska "hävda sin identitet i internationella sammanhang, särskilt genom att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik".

Samarbetet andrai pelaren desssyften, omfattning och beslutsformer behandlas

- utförligt i Maastrichtfördragets kapitel V, som består av artikel J med underavdelningar.

Ledstjärnor for GUSP är principerna i FN:s stadga, i Helsingfors-konferensens slutakt ESK och i Paris-stadgan från 1990 ESK. De utgör ytterst de folkrättsliga ramar efter vilka EU:s medlemsstater kan agera i GUSP. Målsättningar för GUSP är:

att skydda EU:s gemensammavärden, grundläggandeintressenoch oavhängighet,

att stärkaEUzs och dessmedlemsstaterssäkerhet, -

att bevara freden och stärka den internationella säkerheteni överensstämmelse med ovan nämnda konventioner,

att främja det internationella samarbetet, -

att utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipensamtrespektenför mänskliga rättigheter och de grundläggandefrihetema.

Omfattar alla områden

GUSPomfattar i princip alla områdeninom utrikes- och säkerhetspolitiken.EU:s medlemsländerhar givetvis kvar sinegenutrikespolitik, men meningenär att den skautövas så långt möjligt i samarbetemed de övriga EU-länderna.

Alla beslut inom GUSP fattas med enhällighet, d.v.s. varje medlemsland har vetorätt se dock ävenunder "Gemensammaaktioner" nedan. Det är emellertid ovanligt att formella omröstningar hålls. Alla frågor förberedsnoggrantoch man går inte till beslututan att det står klart att alla kommer att stödja det.

Utrikespolitiska inslag på andra områden

EU-samarbetet innehåller också vid sidanom GUSP flera sakområdensom har tydliga utrikespolitiska inslag. Det gäller t.ex. utrikeshandelspolitiken och biståndspolitiken, sombåda finns i första pelaren.

Ett tydligt samband med första pelaren får GUSP i frågor om ekonomiska sanktioner mot länder utanför EU. Ett sanktionsbeslutfattats enhällighet inomi ramen för GUSP, men därefter kan ett följdbeslut om hur sanktionerna ska genomföras fattas med kvalificerad majoritet inom ramen för första pelaren. Se vidare kapitel Probleminventering infor regeringskonfeerensen.

EU:s institutioner och GUSP

De allmänna riktlinjerna och principerna för GUSP fastställsav Europeiska rådet

EU:s regeringscheferoch Frankrikespresident somi allmänhetmötstvå gånger - per år. På grundval av dessa riktlinjer beslutar och verkställer ministerrådet utrikesministrama; det s.k. allmänna rådet om politiken. Besluten förbereds i politiska komittén cheferna för de politiska avdelningarna i medlemsländemas utrikesdepartement och Coreper ländernas permanentarepresentanteri EU.

EU:s ordförandeland spelar en viktig roll. Det företräder EU utåt, såväl i internationella organ som gentemotandra länder och aktörer, och ansvarar För genomförandetav gemensammaåtgärder.Till sin hjälp har detnärmastföregående och närmast följande ordförandeland, och tillsammans bildar de tre den s.k. trojkan. Ordförandeskapetväxlar varje halvår mellan medlemsländerna.

Kommissionenhar inte, somi första pelaren,ensamrättatt lägga fram förslag inom GUSP. Men dess initiativrätt är likställd med medlemsländemas. Europaparlamentet har rätt till samrådmedordförandelandetoch kan ställa frågor och avge rekommendationer om politiken. Parlamentet har också ett visst inflytande över GUSP:s finansiering. Domstolen har inte något inflytande över beslut som fattas i GUSP.

Olika beslutsformer

Det finns tre slags beslut,tre medel för att uppnå målen GUSP:i

gemensammaaktioner, -

gemensammaståndpunkter, -

meddelandendeklarationer. -

Av dessa är gemensamma aktioner och gemensamma ståndpunkter mer förpliktigande än meddelanden. Besluten fattas, som nämnts, alltid med enhällighet, men medlemsländernahar förbundit sig att i möjligaste mån sträva efter att finna gemensammalinjer.

Gemensammaaktioner

Gemensammaaktionerärdenmestlångtgåendesamarbetsformen.Europeiskarådet drar upp riktlinjerna och avgör vilka frågor som kan omfattas av gemensamma aktioner. Ansvaret för att genomföra aktionema ligger på ministerrådet utrikesministrama. När ministerrådet beslutarom en sådanåtgärd ska den ange aktionens exakta omfattning, målsättningar, villkor för genomförandet, användningsområdeoch varaktighet.

för en gemensamaktion och under aktionens lopp kan beslut fattas Inom ramen med kvalificerad majoritet, vilket innebär att ett eller några länder i princip kan röstas ned. Först måsteemellertid ett enhälligt beslut ha fattats om att ett eller flera senarebeslut ska fattas med kvalificerad majoritet. Proceduren,sombrukar kallas det "dubbla vet0t", har hittills aldrig använts.

Gemensammaaktioner kan aldrig gälla försvarsfrågor.

Gemensammaståndpunkter

De gemensammaståndpunktersomEU kan fastställaär ett resultatavdet löpande samrådetmellan EU-länderna inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Gemensammaståndpunkter publiceras ofta, men inte alltid, som gemensamma uttalanden i särskilt viktiga politiska frågor. Medlemsländernaskasetill att deras nationella politik överensstämmermed de gemensamtuppnåddariktlinjerna, och de ska hävda dessaEU-ståndpunkter i internationella organisationer,t.ex. FN.

Meddelanden och uttalanden

Meddelanden och uttalanden från EU och från EU:s ordforandeland i aktuella utrikespolitiska frågor Förekommerofta. På såsättkan EU mycket snabbtreagera på olika händelser i omvärlden. Meddelandenoch uttalanden är vanligare än de gemensamma ståndpunktema. De kan betraktas som första steget i GUSPprocessen.

Inte bara formalia

Det bör påpekasatt det som beskrivs ovan är vad som gäller enligt fördraget. Merparten av arbetet i GUSP handlar emellertid om en politisk dialog, där allmänna utrikespolitiska frågor stöts och blöts. I vissa fall leder diskussionerna till att de formella beslutsforrnemaanvänds,men i många fall är avsikten främst att söka en samsynmellan länderna.

3. i GUSP

Försvarsfrågan

Vag formulering

Dennumerakända försvarspolitiska kompromisseni Maastrichtfördraget sägeratt GUSP "skall omfatta alla frågor som gäller unionens säkerhet, inklusive utformningen på sikt aven gemensamförsvarspolitik sommed tiden skulle kunna leda till ett gemensamtförsvar". Alla stegpå vägendit måstefattasi enhällighet.

Formeln ska givetvis ses som en mycket framtida målsättning. Den vaga formuleringen avspeglarde skilda uppfattningarsområder bland EU-ländemaom när en gemensamförsvarspolitik bör utvecklas, hur omfattande den skavara och vilken roll olika EU-länder ska spela.Det framgår också av Maastrichtfördraget att unionens politik på detta område inte får "påverka den särskilda karaktärenav vissa medlemsstaterssäkerhets-och försvarspolitik".

Olika definition av försvarsbegrepp

Man bör skilja mellan begreppensäkerhetspolitik,försvarspolitik ochförsvar.

Den klassiska definitionen av säkerhetspolitik är att det är den del av utrikespolitiken som handlar om ett lands politiska självständighet, inklusive militärt försvar. I GUSP har densäkerhetspolitiskadefinitionen en annaninnebörd. Militära frågor ingår inte. Däremotåterfinnerman koniliktförebyggande åtgärder, krishantering, nedrustning i Europa,icke-spridning av kärnvapenoch ekonomiska aspekterav säkerhetspolitiken.

Gemensam försvarspolitik ansesi GUSP-sammanhangbetyda samarbete kring medlemsstaternas nationella försvarspolitik med t.ex. gemensamma militära övningar. Man läggerdock allt störretonvikt vid de s.k. Petersbergsuppgifternase nedan.

Ett gemensamtförsvar, slutligen, avser ett mycket nära samarbetemellan EUländema, där ländernaär förpliktade att delta i försvaret av sina territorier.

Säkerhetsgarantier

Enligt Maastrichtfördraget ska de försvarspolitiska aspekternaav GUSP kopplas till den västeuropeiskaförsvarsorganisationenVEU, Västeuropeiskaunionen.VEU skautgöra "enintegreraddel" av unionensutveckling. Detta betyderatt VEU kan komma att föras allt närmare EU under förutsättning att EU-ländema med

enhällighet så beslutar. dagI är VEU inte på något sätt en egentlig del av EU.

VEU:s stadgarinnehåller liksom Natos säkerhetsgarantier,sominnebär att om

- en medlemsstatangrips ska de andra medlemsstaternaunderstödja den angripne. Formuleringen i VEU:s stadgar är dessutom mer förpliktande än Natos motsvarighet.

VEU EU:s försvarskomponent

-

VEU bildades formellt 1954.Efter att ha haft en mycket undanskymdroll under lång tid fick organisationenunder 80-talet en ökad betydelse.

VEU är i dag en del av Europassäkerhetsstrukturvid sidan av bl.a. Nato och OSSE tidigare ESK. Organisationenhar den dubbla målsättningenatt utvecklas till EU:s försvarspolitiska komponent och att stärka Natos europeiska del. Dessutom har det blivit ett europeiskt forum for säkerhetspolitisk debatt.

VEU leds av ett ministerråd bestående av medlemsstaternas utrikes- och försvarsministrar. De två viktigaste inslagen i organisationensregler är dels de ovan nämndasäkerhetsgarantiemaför medlemsstaternaartikel 5i stadgarna, dels åtaganden om rådgivning vid kris eller hot mot vad som kallas europeiska intressen.

Medlemmar, observatörer och partner

VEU beståri dagav EU:smedlemsländerutom Danmark, Irland, Finland, Sverige och Österrike. Dessafem länder har i stället valt att vara observatörer, vilket innebär en rätt att närvaraoch undervissaförutsättningar yttra sig vid möten.

- - Alla EU-länder som inte är fullvärdiga medlemmar i VEU har dock en stående inbjudan att bli det.

Det finns ävenandra anslutningsformer. Island, Norge och Turkiet medlemmar

i Nato men inte i EU är associerademedlemmari VEU och somsådanafår de

enmöjlighet att delta vid vissamöten.Enspeciell form av associeratpartnerskap har skapatsfor ländernafrån Central- ochÖsteuropasomocksåmöjliggör ett visst deltagande i VEU:s möten.

De VEU-kretsar man talar om är alltså de 10 medlemmarna, de 15 medlemmarna och observatörema, de 18 medlemmarna, observatöremaoch de associerade medlemmarna samt de 27 medlemmarna, observatörema, de associerademedlemmarnaoch de associeradepartnema.

Fredsskapande åtgärder

VEU:s framtida riktlinjer har fastslagits i bl.a. Petersbergsdeklarationen.De s.k. Petersbergsuppgiftemahandlaromfredsskapandeåtgärder,krishanteringinklusive möjligheten till fredsframtvingandeåtgärder, evakueringsuppdragoch humanitära insatser.

ll

Förhållandet VEU-EU

VEU:s stadgar,Brysselpakten,löperut 1998.En översyn av VEU:s bestämmelser står alltså för dörren.Dettafaktum har i debattenknutits ihop med andraaspekter av EUzs gemensammautrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen 1996.

Avsikten med den koppling somgjorts i Maastrichtfördraget mellan VEU och EU är att VEU ska kunna utarbeta och genomföra beslut inom det försvarspolitiska området på uppdragav EU. VEU kan å sin sida inte på eget initiativ fatta beslut eller framföra förslag å EUzsvägnar.

EU och VEU skanärmasig varandrabl.a.genom ensamordningavarbetsmetoder och möten.VEU har flyttat sitt sätetill Bryssel. Ordförandeskapeti VEU löper på sexmånadersperioder.Avsikten är att även se till att samma land samtidigt är ordförande i både EU och VEU.

GUSP hindrar inte att två eller flera EU-länder har ett särskilt samarbeteinom ramen för VEU eller Nato. Ett exempel på en sådansamverkanär "Eurocorps", en gemensam arméenhet beståendeav belgiska, franska, spanska, tyska och luxemburgiska trupper.

Förhållandet VEU-Nato

Den fortsatta utvecklingenavVEU och försvarsfrågani EU präglasavförhållandet till USA och Nato.Detfinns enskiljelinje mellan EU-länder somvill bevaraNatokäman i Europas säkerhetsstrukturoch de länder som vill att ett eventuellt framtida EU-försvar ska ha en mer oberoendeställning.

Enligt ett beslut vid Natostoppmötei januari 1994ärNato och VEU "separerbara men inte separata"organisationer.Med det menasatt VEU kan utföra uppgifter på egen hand men att de bör vara inom ramen för den politik som lagts fast i Nato. Nato-toppmötet välkomnade utvecklingen mot vad som kallades en europeisk säkerhets-och försvarsidentitet.

Ett exempelpå framtida samarbetekanvara att VEU, sominte har någonoperativ militär funktion och begränsademilitära resurser,användersig av Natos resurser.

Hur har GUSP

fungerat hittills

Höga förväntningar

Trots att GUSP skrevs i fördraget i Maastricht är det svårt att tala om en fullödig gemensampolitik detta område.Det är föga förvånande.Det kommer att ta tid att formulera och lära sig att hantera en gemensam politik, och Maastrichtfördraget har bara varit i kraft i ett par år.

Likväl ställdes höga Förväntningarnär GUSP infördes, och när dessainte kunnat infrias har resultatet blivit besvikelse på flera håll i unionen, kanske också i omvärlden.Inte minst EU:s hanteringavkrisernaoch krigen i f.d. Jugoslavienhar setts som ett misslyckande för GUSP.

Förväntningarna på GUSP var emellertid kanske för högt ställda. långaI stycken grundar sig andra pelarenpå det gamla EPS, där praktiska och andraförbättringar som införts sedan Enhetsakten trädde i kraft 1987 helt enkelt kodifierats i Maastrichtfördraget. En viktig förstärkning är dock införandet av gemensamma aktioner. EPS kritiseradesjust for att inte ha haft sådanabindande inslag.

Polisstyrka, valövervakning, stabilitetspakt

SedanGUSP-bestämmelsematrädde i krañ den l november 1993har EU beslutat om följande gemensammaaktioner:

Bistånd med humanitär hjälp och administration av stadenMostar i Bosnien- - Hercegovina. EU anmodadeockså, i enlighet med Maastrichtfördraget, VEU att upprättapolisstyrka på platsen.Det var första gångenVEU användesinom ramen för en EU-aktion. Sverige medverkar.

Övervakning de senastevalen i Ryssland. - av

Förberedelseför och övervakning av de första fria valen i Sydafrika och hjälp med den ekonomiska utvecklingen i landet.

Fredsprocesseni Mellanöstern. EU skanu koordinera hela den internationella övervakningenav deförstapalestinskavalen,somenligt planernaskahållas under början av 1996.

Initiativet till en stabilitetspakt för att främja fred och stabilitet i Europa. - Europeiska rådet drog 1993upp riktlinjerna för en konferenssom startpunkt för pakten. Den 20 mars 1995kundeett avtal om en stabilitetspakt inom ramen för OSSEf.d. ESK slutas. Paktenär i dagett viktigt instrument för de central- och östeuropeiskaländernasförberedelserför medlemskapeti EU.

Ett beslut om en gemensamaktion det säkerhetspolitiska - området har också fattats. Avsikten har varit att uppnå ett samfällt agerandevid NPT:s konferens fördraget om icke-spridning kärnvapen.

av

I fråga om gemensammaaktioner har alltså EU fokuseratpå begränsatantal

ett regioner och teman.Det gör att GUSP-erfarenhetemaär begränsade.

Serbien, Haiti, Rwanda, Ukraina

När det gäller de två andra beslutsformemai GUSP serfacit hittills ut såhär:

- Gemensammaståndpunkter. Ett antal ståndpunkterpublicerade under 1994 och 1995har gällt embargotmot bosnien-serbema,hävandetavvissa restriktioner mot Serbien-Montenegro, upphörandeav sanktioner mot Haiti, målsättningar och prioriteringar i politiken gentemotRwanda politik i förhållande

samten gemensam till Ukraina.

- Meddelandenoch uttalanden: EU har använtsig av dennaform i rad frågor,

en bl.a. angående f.d. Jugoslavien fredssträvanden, humanitärt bistånd, städerna Sarajevooch Mostar och de baltiska ländernaen rad uttalandenombl.a. de ryska styrkomas utträde.

Outnyttjad potential

En vanlig uppfattning är att GUSP har en outnyttjad potential, att fördraget

ger möjlighet till mersamfallt och effektivt agerandei utrikes- och säkerhetspolitiken, men att den politiska viljan har saknatsi medlemskretsenför att göra detta.

Det har förvisso också pekats brister i systemet som sådant. Problem

som nämnts är

avsaknadeni många fall av en gemensamanalys bas för det vidare - som agerandet,

den mödosammabeslutsprocessen, - - koordination mellan andra pelaren och övriga pelare i EU,

det som en del medlemsländerkallat demokratisk kontroll över GUSP, d.v.s. - Europaparlamentetsinflytande.

Huvudkritiken mot GUSP har ändå gällt den bristande politiska viljan hos medlemsländerna.Det har visat sig svårt att verkligen kompromissa på detta område,sombitvis rör vid frågor somytterstsessom de enskildastaternasensak.

En kritisk observation som gjorts är att medlemsländerna,särskilt de större länderna,valt att användaGUSP frågori inte direkt berör derasmestvitala

som intressen. viktigaI frågor har heller inte EU-kretsen länder räckt till, i

av som krigen i f.d. Jugoslavienden särskilda kontaktgruppenmed amerikansk och rysk medverkan bildades utanför GUSP-samarbetet.

Enhällighet krävs för avkall på enhällighet

Bristen påeffektivitet i GUSP äralltså i fokus för kritiken. Följaktligen blir en av de stora frågorna under regeringskonferensen 1996 om medlemsländerna är bereddaatt ge avkall enhälligheten i beslutsfattandet.För att genomföra en sådaneller andrareformer för att öka effektiviteten måstefördraget ändras,vilket i sin tur kräver enhällighet.

Flera av de GUSP-förändringarsom diskuteratsinfor regeringskonferensen1996 kräver dock inte ändringar av fördraget. Redan i Maastrichtfördraget finns utrymme för såväl ett fördjupat samarbetesom ytterligare effektivitetshöjande reformer.

5. inför

Rapporter regerings-

konferensen

Reñektionsgrupp förbereder

För att granska och utarbeta idéer för eventuella fördragsändringar under regeringskonferensen1996harensärskild s.k. reflektionsgrupp tillsatts. Denbestår främst av företrädare för medlemsstaternasutrikesministrar. Som underlag har reflektionsgruppen haft tillgång till EU-institutionernas rapporter om hur Maastrichtfördraget ftmgerat, varav de viktigaste kommit från ministerrådet, kommissionen och Europaparlamentet.

Gruppensegenslutrapport presenteradesinför Europeiska rådetsmötei Madrid i december 1995. Den ger representantemassamladebedömningav frågorna inför regeringskonferensen. de flestaI fall har ingen enhetlig synkunnat redovisas,utan rapporten anger vanligen vilka ståndpunktersom samlaren majoritet respektive en minoritet bakom sig.

Effektivitet tema i förhandsrapporter

Vi ska här kort sammanfatta huvudlinjema om GUSP i de tre viktigaste institutionsrapportema och i reflektionsgruppensslutrapport.

Ministerrådet

Förväntningarnapå och kritiken mot GUSP har varit överdrivna. Bestämmelser i fördraget kan inte ensammage färdiga lösningar på problemen,utan minst lika viktiga är medlen och den politiska viljan.

Det behövs bättre information från medlemsstaternas huvudstäder och ambassadersamt stöd från kommissionen. Beslutsprocessernamåste förbättras; möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet inte har använts.

- Ministerrådets generalsekretariatskulle kunna användas bättre för att på ett effektivt och systematisktsättfölja uppgenomförandetavGUSP-beslut.Ett annat problem vid genomförandetär att EU inte är en juridisk person,vilket gör att unionen ibland måsteageragenomEG första pelaren och/eller medlemsländerna.

l säkerhets- och försvarsfrågor pekar ministerrådet på åtgärder som stabilitetspakten, konferensen för icke-spridningsavtalet och Mostaradministrationen.

Kommissionen

Det har varit mödosamtatt sjösättaGUSP, vilket har påverkat effektiviteten i de antagnabesluten. Möjligheten att bedöma framstegär därför begränsade.

Beslutsformema gemensammaaktioner och gemensammaståndpunkter har blandatsihop. Overhuvud tagethar inte gemensammaaktioner spelatden centrala roll som var avsikten i fördraget.

EU:s tre pelare måsteföras sammanom unionensom helhet skall fungera. -

VEU:s koppling till EU har fungerat dåligt och resulterat i endasten konkret åtgärd polisstyrkan i Mostar. Det är nödvändigt med en tydligare enighet om vilken roll VEU ska spela.

- Kontinuiteten mellan EU:s ordförandeländerbrister. Ordforandelandetanvänder ibland GUSP som ett komplement till den egna utrikespolitiken, i stället för tvärtom.

Europaparlamentet

- GUSP bör integrerasmed handelspolitiken,biståndspolitiken och den humanitära hjälpen.

- En tydligare definierad säkerhets- och försvarspolitik med en permanent gemensamstrategi i internationella organisationerär önskvärd.

Dengemensammaförsvarspolitiken bör säkraunionensoch dessmedlemsstaters gränser.EU bör ges VEU:s befogenheter.

- Kvalificerad majoritet bör vara tillräckligt för att fatta beslut om humanitära, diplomatiska eller militära åtgärder.Inget medlemsland skadå tvingas att delta, men inget land får heller förhindra majoriteten att genomföraen åtgärd.

Kommissionen bör fullt ut få delta i utvecklingen av GUSP och ha ansvarför genomförandet. En gemensam planerings- och analysenhet bör inrättas för kommissionen och ministerrådet. Den demokratiska kontrollen ska utföras av Europaparlamentetoch de nationella parlamenten.

Undantagetsom finns i fördraget om handelmed vapen bör tas bort, eftersom det hindrar kontroll av vapenförsäljningtill icke-medlemsstateroch förhindrar en gemensampolitik rustningsområdet.

Ett första steg mot förebyggandeav konflikter kan vara att man inrättar en europeisk civil fredskår. Samtidigt kan man utbilda observatörer, medlare och specialister på konfliktlösning.

Reflektionsgruppens slutrapport

EU måste kunna spela en freds- och stabilitetsfrämjande roll på den internationella scenen.Trots sin ekonomiskastyrka fortsätter unionen att vara svag i politiska sammanhang.

Effektiviteten brister i GUSP, och regeringskonferensenmåstehitta sätt att förse - EU med större utrikespolitisk handlingsfönnåga.

En gemensam enhet för analys och planering bör inrättas för att förbättra möjligheterna att förberedabeslut inom GUSP. Uppfattningamaom var en sådan enhet ska placerasär dock delade inom gruppen. Ett förslag är i ministerrådets generalsekretariat.

Regeringskonferensenbör undersökahur man ska förändra beslutsstrukturerna och finansieringen av GUSP.

Det finns ingen enighet om när man bör kunna fatta beslut med kvalificerad majoritet, men flertalet representanterhar visat sig bereddaatt diskutera någon form av ändradebeslutsformer.

Några i gruppenhar föreslagit att man inrättar en "herr" eller "fru GUSP" för att på såsätt ge EU ett ansikte i utrikespolitiska sammanhang.Enligt gruppenmåste regeringskonferensenhitta vägar för att se till att EU:s externa relationer blir synliga för unionens medborgareoch för omvärlden.

Gruppenanseratt regeringskonferensenkan utreda möjligheternaatt utveckla en europeisk identitet på det säkerhets-och försvarspolitiska området inom ramenför de bestämmelsersom slagits fast i Maastrichtfordraget.En sådanutveckling bör stärka den europeiskadelen av Nato.

Nato fortsätter att garanteraden kollektiva säkerhetenför sinamedlemmar och spelaren viktig roll för säkerheteni Europa.De länder som inte är medlemmar i Nato ska dock inte hindras att fatta egnaförsvarsbeslut.

Reflektionsgruppenangerolika lösningar för förhållandet mellan EU och VEU. - En lösning är ett partnerskapmellan de båda organisationerna,där VEU behåller sin autonomi. En annan är att EU beslutar över VEU när det gäller de s.k. Petersbergsuppgiñemase kapitel Försvarsfrågan i GUSP, alternativt att dessa uppgifter skrivs i EU:s fördrag. En gradvis integration av VEU i EU är en tredje lösning, somförordats av någrarepresentanteri gruppen.

Probleminventering inför regeringskonferensen

Utvidgningen av EU

Ett huvudsyfte för regeringskonferensentordevaraatt förberedautvidgningen med ett antal öst- och centraleuropeiskastater och två sydeuropeiska,Cypern och Malta.

De två sistnämnda länderna har utlovats medlemskapsförhandlingarsenast sex månader efter regeringskonferensensslut. Från flera länders sida, bl.a. Sveriges, utgår man ifrån att förhandlingar kan inledas samtidigt också med kandidatländema i Central- och Östeuropa.Detta innebär att EU inom inte

en alltför avlägsen framtid kan ha utökats från 15 till uppemot27 länder.

Utvidgningen är i sig en säkerhetspolitisk fråga av första rang. Utvidgningen väntaspå ett avgörandesättbidra till stabiliteten och säkerheteni Europa.Redan utsikterna till medlemskap har väsentligaeffekter säkerheteni Europa. Det finns ett tryck på de ländersomkandideraratthanterautvecklingen mot demokrati och marknadsekonomi på ett bra sätt.

Avgörande dimension 1996

Utvidgningen ställer dock flera frågor om EU-samarbetetpå sin spets.Hur kan man åstadkommaett fortsatt effektivt samarbetei en union sompå bara några år kan ha mer än fördubblat sitt medlemsantal

Man kan utgå ifrån att utvidgningen blir en avgörandedimension ocksånär den gemensammautrikes- och säkerhetspolitikendiskuterasvid regeringskonferensen. Hur ska någon effektivitet kunna upprätthållasi GUSP när viljorna blir så många samtidigt som beslutsordningarnakvarstår oförändrade

Det är emellertid osäkert hur långt medlemsländernaverkligen kommer att gå i dessaförberedelser redan innan medlemskapsförhandlingarnabörjat.

Effektiviteten

De flesta tycks vara överensom att effektiviteten i GUSPmåsteöka. förstaI hand åstadkomsdetta genomatt lojaliteten mellan medlemsländernablir starkare en

lojalitet som växer fram genomden successivaintegrationen på olika områden. Denna processtar emellertid lång tid.

Det finns många faktorer som påverkar effektiviteten, bl.a. följande:

Bristande kapacitet och resurseri fråga om gemensamanalys, förberedelse och genomförandeav beslut.

Bristande samordningmellan GUSP och andra politikområden, främst handels- och biståndspolitiken.

Ordförandeskapetsoch andra institutioners oklara roll som "ansiktet utåt". -

Den otydliga rättsliga grunden för GUSP-beslut.Att EU inte är enjuridisk person ansesockså skapaoklarheter vid ingåendeav avtal med tredje land.

Oklarheter angåendefinansieringen av GUSP-åtgärder. -

Särskild uppmärksamhetriktas mot de blockeringar som uppstårp.g.a. kravet på enhällighet.Vetorätten ansesprägla samarbetetgenomdessblotta existens.GUSPbesluten får ofta karaktärenav medlemsstaternasminsta gemensammanämnare. En del menaratt vetorättenmåsteavskaffasför att höja effektiviteten.

Enhällighetsprincwen

Utrikes- och säkerhetspolitiken har traditionellt betraktatssom nationalstatemas egenangelägenhet.EU-ländemas ökade samarbetepå området har därför måst parasmed behovetav att ändåbehålla den nationella suveräniteten.

Ämnet har bl.a. diskuteratsrättutförligt i den särskildareflektionsgruppense även kapitel Rapporter infor regeringskonferensen. Även om det finns en allmän beredvillighet att lätta någotpå kraven omenhällighet, kommer medlemsländerna av allt att dömaunder överskådligtid att vilja behålla sin rätt att inte "påtvingas" beslut som rör vitala nationella utrikes- eller säkerhetspolitiskaintressen.

Ingen given koppling till effektiviteten

Påstâendetatt majoritetsbeslut automatiskt skulle främja effektiviteten är inte oomtvistat. När enskilda länder blockerar beslutrör det sig ofta om frågor de ser som av vitalt nationellt intresse.Trovärdigheten skulle kunna försämrasav att inte alla länder stöderett beslut.

Å andra sidan har inom själva EG, första pelaren, visat att det inom

en process dessa frågor sällan uppstår sådana motsättningar. Den s.k. Luxemburgkompromissen,sominnebäratt ettland undervissaomständigheterkan lägga in sitt veto mot ett beslutinom första pelaren,har använtsmycketsällan. De utrikes- och säkerhetspolitiskafrågornaintar visserligen ofta en särställning,men långt ifrån alltid.

Den begränsadeöppning för kvalificerad majoritet inom ramenför en gemensam aktion som introducerades i Maastricht, har ännu inte kommit till användning. Detta visar dels på det politiska problemet om att verkligen enas om en sådan beslutsprocedur,men kanskeän mer på att dess verkliga föremål istället borde vara att beredavägenför beslut princip-, inte detaljplanet.När väl beslutetom

politiken i sig fattas i enhällighet, är sällan den praktiska uppföljningen så kontroversiell att den behöver följas av majoritetsomröstningar.

Flera modeller diskuteras

I debattenhar bl.a. följande modeller för avvikelser från enhällighetsprincipen i GUSP förts fram:

- "Konsensus minus ett" alla länder utom ett räcker för att få igenom ett beslut.

"Konsensus minus två" alla länderutom två räcker. - - Dubbel majoritet en majoritet av ländernasom samtidigt representerar

en majoritet av befolkningen krävs. - Avvikelse från enhälligheten inom vissa väl definierade områden.

En möjlighet för ett land att avstå från att lägga in sitt veto mot att inte tvingas delta i genomförandetav en gemensamaktion. - Avvikelse från enhällighet i allmänhet,men en möjlighet för enskilda länder att lägga in sitt veto om synnerligenvitala nationella intressenstår på spel. - Avvikelse från enhällighet i de frågor som har anknytning till första pelaren och som där behandlasmed kvalificerad majoritet.

Finansieringen

Frågan om GUSP:s finansiering handlar ytterst om graden överstatlighet.

av Ministerrådet kan beslutaatt GUSP-åtgärderfinansierasgenomden

gemensamma budgeten som hör till första pelaren, över vilken kommissionen och Europaparlamentethar visst inflytande. Parlamentetkanytterstblockera beslutom budgeten.

Ministerrådet kan också beslutaom mellanstatlig finansiering enligt särskild

en nyckel for fördelning mellan länderna.För närvarandegällerett slagskompromiss, som innebär att man beslutar om finansieringssätt i sambandmed varje enskilt beslut om gemensam aktion eller ståndpunkt. Hittills har de flesta åtgärder finansierats genom budgeten.

Frågan om finansiering kan komma under regeringskonferensen.Somliga

upp länder menar att en finansiering över budgetenär naturlig, eftersomdet innebär en solidaritet: samtliga medlemsländer bidrar till genomförandet ett beslut.

av Kärnan i frågan är vilken roll Europaparlamentet,med sitt budgetinflytende, ska spelai GUSP.

Analyskapaciteten

En allmän tanke är att en gemensamoch fast sammanhållen utrikes- och säkerhetspolitik bara kan uppnås om medlemsländemas syn sammanfaller. Utgångspunkten måste därför vara en gemensam analys och värdering

av

relationerna med omvärlden. Därför råder enighet om behovet av att skapa en särskild funktion för analys och planering. Fråganär var den ska placeras.

I den mellanstatliga andra pelaren spelar EU:s gemensammainstitutioner inte samma roll som i det traditionella EG-samarbetet.GUSP leds i första hand av medlemsstaternasregeringar och deras utrikesdepartement.Kommissionen har emellertid fått ökaderesurserpå GUSP-området.Ministerrådets sekretariat,som tog över det gamla EPS-sekretariatetsfunktion, har byggts ut något.

De flesta förslag som ventilerats pekar följaktligen ut kommissionen och ministerrådets sekretariatsom lämpliga att ta hand om denna funktion även i

någon form kombination dem emellan. Flertalet länder, inte minst de stora,

av lutar rådssekretariatet. En placering där skulle understryka samarbetets mellanstatlighet. Somliga menaratt funktionen också skulle kunna föreslå olika handlingsalternativ för ministerrådet.

Närbesläktadär fråganom s.k. early warning, tidig förvarning. En av bristerna i EG/EU:s hantering av krigen i f.d. Jugoslavienansesha varit bristen på samlad analys,just med syñet att vama tidigt för uppkommandeproblem. Det har sagts att "early warning" skulle kunnabli en avde viktigaste uppgifterna för en analysoch planeringsfunktion.

Ansiktet utåt: "herr" eller "fru GUSP"

en

Det finns tankar att inrätta ett slagsgemensamtoch permanentansikte utåt

om

representerarEU. Dennafunktion har i debattenfått benämningen "Mr X" som eller "herr/fru GUSP".

Två alternativ har förekommit i reflektionsgruppen:

Analys- och planeringsfunktionen se ovan förläggs till ministerrådets sekretariatoch dessgeneralsekreterareblir ansiktet utåt.

En "High Permanentrepresentativefor CFSP" en permanentrepresentantför - GUSP utpekasav Europeiska rådet och representeraroch leder unionens politik gentemotomvärlden.

Flera obesvaradefrågor omgärdarförslagen. Vilken roll meraexakt skulle denna politiska befattningshavareha Vilken skulle relationen vara till ministerrådet Vilka ämensområdenska täckas

Sambandet mellan första och andra pelaren

De utrikes- och säkerhetspolitiskafrågorna kan sällan helt avgränsastill andra pelaren i EU. Ofta berörs ekonomiska, handels-, miljö- och biståndspolitiska aspekter,vilka alla hör hemma i första pelaren.

Sambandetmellan första och andrapelarenblir särskilt tydligt när avtal ska slutas med länder utanför EU. Sådanaavtal kan innehålla frågor hör till såväl första

som som andra pelaren. Det är då EG, eller EG plus medlemsländerna,som ingår avtalet För medlemsländernasräkning. EG är en juridisk person, till vilken medlemsländerna vissa områdenhar överlåtit sinrätt att ingå avtal. Detta gäller inte EU. Därför måstemedlemsländernavaraavtalsparterinom andrapelarområdet.

Ocksånär det gäller exportövervakning av varor somkan användasbåde militärt och civilt s.k. dual use, blandas pelama samman. EU har antagit dels en gemensamaktion inom ramenför GUSP, delsen EG-forordning. De bådaantagna beslutenhänvisar till varandra.Ett annatfall är beslut om ekonomiska sanktioner mot ett land utanför EU. De fattas inom ramen för GUSP, men kan följas av beslut inom första pelaren.

Vem företräder EU

Sambandetmellan frågor i första och andra pelaren får också konsekvenserför unionens samladepolitik gentemotomvärlden. EU företräds i vissa fall av både kommissionen och ordförandelandet.Röster har höjts för att EU borde bli en juridisk personför att råda bot problemet.

Svårighetemauppstår ofta när ministerrådet försöker skapaen bred politik med

anknytning till samtliga tre pelare gentemot ett visst land eller en region. Allt

som oftast har en del medlemsländerförsökt användadet mellanstatliga GUSPsamarbetets metoder för att fatta beslut inom den första pelaren med sina överstatliga inslag.

Färsvarspolitiken och försvaret

Den säkerhets-och försvarspolitiska delanav GUSP kan bli en av huvudfrågoma under regeringskonferensen1996.

Den kompromisssomingicks i Maastricht innebaratt den försvarspolitiska frågan sköts på framtiden. närmast till just regeringskonferensen.Fördraget VEU

om löper dessutomut 1998, och det samarbetetkan därför också omförhandlas.

Bakom diskussionenom förhållandet mellan EU och VEU, också mellan

men VEU och Nato, låg inför Maastricht mycket olika nationella uppfattningar. Grovt uttryckt fanns å ena sidan de som ville seett veritabelt europeiskt alternativ till Nato med dessberoendeavUSA och Kanada,och å andra sidandesomsågrisker i detta, främst att Nato därmed kunde försvagas. Ett argument for dem som propageradeför ett starkt VEU var ocksåatt USA:s intresseför Europas säkerhet efter det kalla krigets slut sågsavtai styrka.

Situationen är delvis annorlunda i dag. Vid Natos toppmöte i januari 1994

gav USA eneuropeiskförsvarsidentitet sin politiska välsignelse.I Nato inleddesockså en diskussion om kombinerade aktioner: insatser av VEU-länder och andra

intresserade i främst fredsbevarande och under vissa omständigheter kanske

fredsframtvingande operationer där Nato USA/Kanada ger visst bistånd. Se

även kapitel Färsvarsfågan i GUSP.

Alternativ för VEU-EU-relation

Olika uppfattningar dröjer dock kvar om vilket förhållandet mellan EU och VEU skavara. Det finns flera alternativ i debatten:

Att inte längre än vad Maastrichtfördraget stipulerar. En sådan minimilösning ter sig dock mindre sannolik.

Att EU ges ökade möjligheter att ge VEU direktiv att utföra olika - Petersbergsuppgifterse kapitel Försvarsfrågan i GUSP, och nedan.

Att den del av VEU-samarbetetsomhar beröring med Petersbergsuppgiftema inkorporeras i EU med bibehållen mellanstatlighet, men utan säkerhetsgarantin.Ett särskilt protokoll för denna skulle kunna läggas utanför EU-samarbetettill vilket dagensfulla VEU-medlemmar och eventuella kommande kunde foga sig.

Att EU och VEU helt går samman.Förefaller helt orealistiskt. -

Gemensamt försvar i bakgrunden

När frågan om säkerhets- och försvarspolitiken aktualiseras infor regeringskonferensenär enviktig utgångspunktvilka säkerhetsutmaningarEU och Europa faktiskt kan tänkas stå inför. De torde i första hand handla om inre stabilitet i ländernanäraEU:s yttre gränser.De kan fortsättaatt handlaom etniska och nationella konflikter. Kriserna och krigen i f.d. Jugoslavien spelar en viktig roll i denna debatt.

Diskussionernahar, somframgått, meroch merkommit att fokuserapå VEU:s s.k. Petersbergsuppgifter: konfliktförebyggande åtgärder, fredsbevarande eller fredsframtvingandesamthumanitäraoperationer.Ett brittiskt förslag har ytterligare understrukit vikten av en sådankommande roll for VEU.

Frågan om att inrätta ett gemensamtförsvar som bygger på säkerhetsgarantier medlemsstaternaemellan har därmed i praktiken kommit något i bakgrunden jämfört med tidigare, då hotet från främst Sovjetunionen sågssomöverhängande. Likväl lever visionen, såsomden formulerades i Maastrichtfördraget, kvar i flera ledandeEU- och VEU-länder.

AVDELNING V

Bestämmelser

om en

gemensam utrikes- och

säkerhetspolitik

Artikel

En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik skall införas regleras som av följande bestämmelsen

Artikel 1

Unionen och dess medlemsstater skall fastställa och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik regleras bestämmelsersom av na i denna avdelning och omfattar alla områden inom utrikessom och

säkerhetspolitiken.

2. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall ha mål som att skydda unionens värden, grundläggande intressen - gemensamma och oavhängighet,

att på alla sätt stärka unionens och dess medlemsstaters säkerhet, - - att bevara freden och stärka den internationella säkerheten i Över-

ensstämmelse med grundsatserna i Förenta nationernas stadga, principerna i Helsingforsavtalets slutakt och målen i Parisstadgan, att främja det internationella samarbetet, och utveckla och - att befästa demokratin och rättsstatsprincipen respekten för de samt mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

b Unionen skall sträva efter förverkliga dessa mål . att genom att i enlighet med artikel J 2 upprätta systematiskt - ett samarbete mellan medlemsstaterna deras politik, om genom att i enlighet med artikel J 3 gradvis genomföra - gemensamma åtgärder på de områden där medlemsstaterna har viktiga

gemensamma intressen.

4. Medlemsstaterna skall aktivt och förbehållslöst stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i anda lojalitet och ömsesidig solidarien av tet. De skall avstå från varje handling strider unionens insom mot tressen eller kan minska dess effektivitet sammanhållande kraft som en

ide internationella relationerna. Rådet skall säkerställa att dessa princiföljs. per

Artikelj2

Medlemsstaterna skall informera och samråda med varandra inom rådet om alla utrikes- och säkerhetspolitiska frågor allmänt intresse av för att säkerställa att deras samlade inflytande utövas så effektivt som möjligt ett konvergent uppträdande. genom

2. Så snart rådet anser att det behövs skall rådet fastställa en gemensam ståndpunkt. Medlemsstaterna skall se till att deras nationella politik överensstämmed de ståndpunkterna. mer gemensamma

Medlemsstaterna skall samordna sitt uppträdande inom intemationella organisationer och på internationella konferenser. De skall där hävda de ståndpunkterna. gemensamma Inom internationella organisationer och på internationella konferenser där inte samtliga medlemsstater deltar skall de deltagande medlemsstatema hävda de ståndpunkterna. gemensamma

Artikel 3

Följande ordning skall gälla för beslut åtgärd inom om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitiken.

Rådet skall på grundval allmänna riktlinjer från Europeiska rådet av besluta att fråga skall bli föremål för åtgärd. om en en gemensam När rådet beslutar att tillämpa principen åtgärd om en gemensam skall rådet åtgärdens exakta räckvidd, de allmänna och särskilda ange mål som unionen vill uppnå med åtgärden, det behövs hur länge om den skall pågå samt med vilka medel, enligt vilka förfaranden och på vilka villkor den skall genomföras.

2. När rådet beslutar den åtgärden och under varje om gemensamma skede av dennas förlopp, skall rådet avgöra i vilka frågor beslut som skall fattas med kvalificerad majoritet. När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet enligt första stycket skall rösterna i rådet vägas enligt artikel 148.2 i Fördraget om

upprättandet av Europeiska gemenskapen; för ett beslut krävs det minst 62 röster från minst tio medlemmar

Om förhållandena ändras på ett sätt är väsentlig betydelse

som av för fråga är föremål för gemensam åtgärd, skall rådet över

en som en se principerna och målen för åtgärden och fatta de nödvändiga besluten. Så länge rådet inte har fattat beslut skall den åtgärden

gemensamma bestå.

Gemensamma åtgärder skall vara förpliktande för medlemsstaterna vid deras ställningstaganden och handlande.

5. Information skall lämnas varje nationellt ställningstagande eller

om nationell åtgärd planeras inom ramen för åtgärd;

som en gemensam informationen skall lämnas i så god tid att föregående samråd kan ske inom rådet om det behövs. Skyldigheten att lämna förhandsinformation skall inte gälla åtgärder endast innebär att beslut rådet förs

som av över till nationell nivå.

Om situationens utveckling gör det absolut nödvändigt och i brist

beslut rådet får medlemsstaterna med beaktande de allmänna

av - av målen för åtgärden vidta de brådskande åtgärder

den gemensamma -

behövs. De berörda medlemsstaterna skall genast underrätta rådet som om sådana åtgärden

Om genomförandet en gemensam åtgärd medför allvarliga svå-

av righeter för medlemsstat, skall denna lägga fram saken för rådet som

en skall överväga frågan och söka lämpliga lösningar. Sådana lösningar får inte strida målen för den åtgärden eller minska

mot gemensamma dennas effektivitet.

Artikelj4

utrikes- och säkerhetspolitiken skall omfatta alla

Den gemensamma frågor gäller unionens säkerhet, inklusive utformningen på sikt av

som

försvarspolitik som med tiden skulle kunna leda till ett en gemensam gemensamt försvar.

2. Unionen anmodar Västeuropeiska unionen VEU som är en inte-

Artikeln sådan den ändrats artikel 15 AF.

genom

grerad del Europeiska unionens utveckling, utarbeta och

av att genomföra de beslut och åtgärder unionen berör försvaret. Rådet skall

av som i samförstånd med VEUzs institutioner besluta de nödvändiga prak-

om tiska arrangemangen.

De frågor berör försvaret och behandlas i denna artikel

som som skall inte handläggas enligt ordningen i artikel

Unionens politik enligt denna artikel skall inte påverka den särskilda karaktären vissa medlemsstaters säkerhets- och den

av försvarspolitik;

skall respektera vissa medlemsstaters förpliktelser enligt Nordatlantiska fördraget och förenlig med den utrikes- och

vara gemensamma säkerhetspolitik som har upprättats inom den

ramen. 5. Bestämmelserna i denna artikel skall inte hindra utvecklingen

av ett närmare samarbete mellan två eller flera medlemsstater på bilateral nivå inom för VEU och Atlantpakten, förutsatt sådant

ramen att ett samarbete inte strider mot eller stör det samarbete föreskrivs i

som denna avdelning.

För att främja målen för detta fördrag och med beaktande

av tidpunkten 1998 i samband med artikel XII i Brysselpakten, kan bestämmelserna i denna artikel revideras enligt artikel N 2 på grundval

av en rapport som rådet år 1996 skall lägga fram för Europeiska rådet och som skall innefatta en utvärdering de framsteg har gjorts och de

av som erfarenheter har vunnits fram till dess.

som

Artikel 5

Presidiet skall företräda unionen i frågor inom den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

2. Presidiet skall för att åtgärder genomförs;

ansvara gemensamma presidiet skall därför i princip uttrycka unionens ståndpunkt inom internationella organisationer och på internationella konferenser.

I uppgifterna enligt punkterna 1 och 2 skall presidiet vid behov biträdas den medlemsstat har utövat ordförandeskapet

av som senast och av den medlemsstat står närmast i utöva detta. Korn-

som tur att missionen skall fullt ut delta i dessa uppgiften

4. Utan att det påverkar tillämpningen artikel J 2.3 och av artikel J 3.4 skall de medlemsstater är företrädda inom internationella som organisationer och på internationella konferenser där inte samtliga medlemsstater deltar, hålla de informerade alla frågor senare om av gemensamt intresse. Medlemsstater också är medlemmar Förenta som av nationernas säkerhetsråd skall samråda med varandra och hålla övriga medlemsstater fullt informerade. Medlemsstater är medlemmar som permanenta av säkerhetsrådet skall då de fullgör sina uppgifter till se att unionens ståndpunkter och intressen tillvaratas, dock utan att detta skall påverka deras enligt bestämmelserna i Förenta nationernas stadga. ansvar

Artikel J 6

Medlemsstaternas diplomatiska och konsulära myndigheter och kom-

missionens delegationer i tredje land och vid internationella konferen-

ser samt deras representationer vid internationella organisationer skall samarbeta för att säkerställa rådet beslutade ståndatt av gemensamma punkter och åtgärder följs och genomförs. gemensamma De skall intensifiera samarbetet utbyta information, genom att göra gemensamma bedömningar och bidra till att genomföra de bestämmel-

ser som avses i artikel 8c i Fördraget upprättandet Europeiska om av gemenskapen.

Annan

Presidiet skall höra Europaparlamentet de viktigaste aspekterna om och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och till vederbörlig hänsyn se att tas till Europaparlamentets synpunkter. Presidiet och kommissionen skall

regelbundet hålla Europaparlamentet informerat utvecklingen om av unionens utrikes- och säkerhetspolitik. Europaparlamentet får ställa frågor eller lämna rekommendationer till rådet. En gång om året skall Europaparlamentet hålla debatt en om de framsteg har gjorts för genomföra den utrikessom att gemensamma och säkerhetspolitiken.

ArtikelJ8

Europeiska rådet skall bestämma principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. 2. Rådet skall fatta de beslut som behövs för att fastställa och

genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på grundval av de allmänna riktlinjer Europeiska rådet har antagit. Rådet skall

som säkerställa enhetlighet, konsekvens och effektivitet i unionens handlande.

Rådet skall besluta enhälligt utom i procedurfrågor och i de fall

som avses i artikel 3.2.

Varje medlemsstat eller kommissionen får hänskjuta frågor den

om gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken till rådet och lägga fram förslag för rådet. 4. I sådana fall kräver ett snabbt beslut skall presidiet eget

som initiativ eller på begäran av kommissionen eller en medlemsstat kalla till ett extra rådssammanträde inom fyrtioåtta timmar eller, i nödsi-

en tuation, inom kortare tid. 5. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 151 i Fördraget om upprättandet Europeiska gemenskapen skall politisk kommitté

av en som består av de politiska direktörerna övervaka den internationella situationen på de områden som omfattas av den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken och bidra till att utforma politiken genom att avge yttranden till rådet på begäran av detta eller på eget initiativ. Kommittén skall också övervaka genomförandet den beslutade poli-

av tiken, dock utan att detta påverkar presidiets och kommissionens befogenheter.

Artikel 9

Kommissionen skall fullt ut delta i arbetet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Artikel J 10

Vid översyn av de säkerhetspolitiska bestämmelserna

enligt artikel 4

skall den konferens sammankallas som för det ändamålet också pröva

om några ytterligare ändringar behövs i bestämmelserna om den ge-

mensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Artikel 11

Artiklarna 137, 138, 139-142, 146, 147, 150-153, 157-163 och

217 i Fördraget upprättandet Europeiska om av gemenskapen skall

tillämpas bestämmelserna de områden om som avses i denna av-

delning.

Institutionernas förvaltningsutgifter till följd av bestämmelserna om den utrikes- och gemensamma säkerhetspolidken skall belasta Europe-

iska gemenskapernas budget.

Rådet får också

antingen enhälligt besluta driftsutgifterna för

- att att genomföra de

nämnda bestämmelserna skall belasta Europeiska gemenskapernas

budget; i så fall skall budgetförfarandet enligt Fördraget om upprättandet Europeiska gemenskapen tillämpas, av eller

bestämma sådana utgifter skall belasta

- att medlemsstaterna, i före-

kommande fall enligt

en fördelningsnyckel skall fast-

som senare ställas.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud.N. 40.Ãlvsäkerhet.K. . Arbetsföretag- En11ymöjlighetför arbetslösa.A. 41.Allmänbehörighetför högskolestudier.U. . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi.- 42.FramtidsanpassadGotlandstrafik.K. . Lángtidsutredningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattning.Ju.

- Vârdenssvåraval. .Aktiebolagetsorganisation.Ju. SlutbetänkandePrioriteringsutredningen.av S. 45.Gnmdvattenskydd.M. Muskövarvetsframtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheterochbodelning.Jul 4I .Tvángsmedelenligt27och28kap.RB . Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. .Oversyn skattebrottslagen.av Fi. 48.EG-anpassadekörkortsregler.K. Nyakonsumentregler.Ju. 49.Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. . -F MervärdesskattNyatidpunkterför 50.Kunskapslägetkämavfallsområdet1995.M.

redovisningochbetalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred.N. Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu.av Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ 53.Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö. Könshandeln.S. 54 Fastighetsbildningengemensamuppgiftfor stat

. - Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun.M. Homosexuellprostitution.S. 55.Ett samlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. Konst offentligi miljö. Ku. 56.Förmånerochsanktioner Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi.

- Utan stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets- Staden vattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U. Radioaktivaämnenslårutjordbruki Skåne.Fö. 58.Kompetensochkunskapsutvecklingomyrkes-

- Bristpåelektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S. .GasmolnlamslárUppsala.Fö. 5O.Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi 25.Samordnadochintegreradtågtrafikpå olikaaspekterpâmodeller,finansiering

- Arlandabanan ioch Mälardalsregionen.K. ochincitament. 2O.Underhållsbidragochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. S. DelA ochDelB. S. .Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. 27.Regionalframtid+ bilagor.C. 62. renatSkåne.M. 28.Lagenomvissainternationellasanktioner 63.Översyn skattereglernaav för stiftelserochideella - enöversyn.UD. föreningar.Fi. 29.Civilt brukavförsvarets 64.Klimatförändringari trañkpolitiken.K.

resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 65 Näringslivetstvistlösning.Ju.

. 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M.av 66.Polisensanvändning övervakningskamerorav vid 31.Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. 32.IT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt,m.m.Fi. Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. .IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB. 33.Ersättningför ideellskadavidpersonskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationerför alla K.

- 35.Avgifterinomhandikappomrâdet.S. 71.BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför 36.Förmånerochsanktionerensamladredovisning. antagningtill Universitet högskolor.och U.

- Fi. 72.Svenskainsatserför internationellkatastrof-och 37.Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress.- Ku. Kartläggning,analysochförslag.

gyktinghjälp.

38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial- o. yrkesutbildning.U. 73.Ettaktiebolagför servicetill universitetoch 39.Somereflections SwedishLabourMarketon högskolorm.m.U. Policy.A. 74.Lägenhetsdata.Fi. Någrautländskaforskares pásvensksyn 75 Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.A.

. arbetsmarknadspolitik.A. 76.Arbetetill invandrare.A.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens 108.Nyellag.N. hearingmedorganisationsföreträdare, 109.Likvärdigutbildning lika villkor. U. debattörer forskare.och UD. 110.Viljanattvetaochviljanattförstå - 78.Den svenskarymdverksamheten.N. Kön,kompetensochdenkvinnovetenskapliga 79.Vårdnad,boendeochumgänge.JU. utmaningeni högreutbildning.U. 80.EUomregeringskonferensen1996 11 Omvärld,säkerhet,försvar. - institutionemasrapporter FrågoromEU:sandrapelareinförregeringssynpunkteri övrigamedlemsländer.UD. konferensen1996.UD, 8 Nyrättshjälpslagochandrabestämmelserom . rättsligtbistånd.Ju. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och Dennisöverenskommelsema.K. 83.EUkandidater 12ländersomkanbli EU:s 4 nyamedlemmar.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning.Ku. 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku. - 85.Tjugoårskulturpolitik1974-1994.Ku. Dokumentationochsocialtjänstregister.S. . 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi. 88.Denbrukademångfalden.Del l+2. Jo. 89.SvenskarEU-tjänst.i Fi. 90.KärnavfallochMiljö. M. 91.Ettreformeratstraffsystem.DelI-lll. Ju. 92.EGzsarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför detsvenskaregelsystemet.A. .Omprövning statligaåtaganden.av Fi. .Personalavvecklingutbildningochbeskattning. F1

.Halsodataregister

Vârdregister.S. v Jordensklimatförändras.Enanalys hotbildav ochglobalaätgärdsstrategier.M. 97.Miljöklassning snöskotrar.av M. 98.1990-taletsbostadsmarknad enförstautvärdering.N. - 99.SMHl:sverksamhetsformK. 100.Hållbarutvecklingilandetsfjällomráden.M. 101.EttutvidgatEU möjligheterochproblem. - Sammanfattningavenhearingi augusti1995. UD. 102.MedborgarnasEU frihetochsäkerhet - Frågoromunionenstredjepelareinförregeringskonferensen1996.UD. 103.Föräldrari självförvaltandeskolor.U. 104.Skattereformen1990-1991.Enutvärdering.Fi. 105.Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad konkurrensneutralitetvid offentligprissättning m.m.N. 106.Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella företag.Fi. 107.Avbytarverksarnhetensorganisationoch finansiering.Jo.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen GasmolnlamslárUppsala,24

Civilt brukavförsvaretsresurser lT-kommissionensarbetsprogram1995-96.68 regelverken,erfarenheter,helikoptrar.29

Justitiedepartementet Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.53

Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Pensionsrättigheterochbodelning.8 llyktinghjälp,Kartläggning,analysochförslag,72 Nyakonsumentreglcr.l l

lT ochvcrksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. Socialdepartementet

Förslagtill nyasamverkansformer.32 Ersättningför ideellskadavid pcrsonskada. Várdenssvåraval. 33 Sambandet SlutbetänkandePrioriteringsutredningen.av 5 RedovisningBeskattning43- Könshandeln.15 Aktiebolagetsorganisation.44 Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.16 Tvángsmedelenligt27och28kap.RB polislagen.47 Homosexuellprostitution.17 samt Godtrosförvärv stöldgods52 Underhállsbidragochbidragsförskott, av Näringslivetstvistlösning.65 Del ochDelA B. 26 Avgifterinomhandikappomrádet,35 Polisensanvändning övervakningskamerorav vid förundersökning. Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-om 66 - Vårdnad.boendeochumgänge.79 rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten,58 Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi Ny rättshjälpslagochandrabestämmelserom rättsligtbistånd.81 olikaaspekter modeller,finansiering - Ettreformeratstraffsystem. ochincitament.59 Dell-lll. 91 Kvinnofrid.DelA l-B. 60

Utrikesdepartementet Dokumentationochsocialtjänstregister.86 HälsodataregisterVárdregister.95 Lagenomvissainternationellasanktioner -

- enöversyn.28 Kommunikationsdepartementet RösteromEU:sregeringskoiiferens hearingmedorganisationsföreträdare, Samordnadochintegreradtågtrafik - debattörer ochforskare.77 Arlandabananochi Mälardalsregionen.25 Älvsäkerhet.40 EUomregeringskonferensen1996 institutionernas FramtidsanpassadGotlandstrañk.42 - rapporter synpunkteri övrigamedlemsländer. EG-anpassadekörkortsregler.48 - 80 EU-kandidater12länder kanbli EU:s Klimatförändringari trafikpolitiken.64 - som medlemmar.83 Allmännakommunikationerför alla 70 nya - Finansieringslösningarför Göteborgs-och EttutvidgatEU möjligheterochproblem.- Sammanfattning Dennisöverenskommelserna.82 avenhearingi augusti1995.101 Medborgarnas SMHl:sverksamhetsform99 EU frihetochsäkerhet- Frågoromunionenstredjepelareinförregerings- Finansdepartementet konferensen1996.102 Omvärld,säkerhet.försvar. Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.3-

Frågor EU:sandrapelareinför regerings- Lângtidsutredningen1995.4 om konferensen1996.111 Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.9 Översyn skattebrottslagen.av 10

Försvarsdepartementet MervärdesskattNyatidpunkterför - Muskövarvetsframtid.6 redovisningochbetalning.12

Analys Försvarsmaktensekonomi.13 Förmånerochsanktionerensamladredovisning.36 av - Ettsäkraresamhälle.19 Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.49 Utan Förmånerochsanktioner stamiarSverige.20 Staden utgifterför administration.56 vattenutanvatten.21 - Radioaktiva slår jordbruk Översyn skattereglernaav för stiftelserochideella ämnen ut i Skåne.22 Brist elektronikkomponenter.23 föreningar.63