SOU 1995:35

Avgifter inom handikappområdet

1. Yngrestudien — en studie av sammantagna ekonomiska

effekter av avgifter m.m.

1.1 Inledning

Enligt direktiven ska utredningen särskilt analysera den sammanlagda effekten för enskilda personer med funktionshinder av avgifter för olika former av service, vård och behandling.

Direktiven skrevs mot bakgrund av ett antagande att information om sådana sammantagna effekter skulle gå att finna i befintliga undersökningar och statis- tik. Utredningen fann efter en tids sökande att varken högskolor, statliga verk, organisationer eller förvaltningar hade material som var tillfredsställande med avseende på utredningens uppdrag. Inte heller offentliga utredningar som be- handlat avgiftsfrågan var utömmande. Av det skälet beslutades att en egen undersökning skulle genomföras. För ändamålet utarbetade sekretariatet en enkät, Dina utgifter för service, vård och behandling. Enkäten omfattar olika bakgrundsfrågor, frågor om nyttjande av olika tjänster/varor och utgifter för dessa samt frågor om ekonomiska effekter av utgifterna. Enkäten redovisas i bilaga 1.

1.2 Urval och svarsfrekvens

1.2.1 Urvalsram och urvalsförfarande

Målpopulationen för enkätundersökningen är funktionshindrade personer under 65 år. Urvalsramen och målpopulationen är densamma som i Socialstyrelsens enkätundersökning under år 1994, Ditt behov av stöd och service (LSS), men med nya urvalda individer. Urvalsgrunden består av 73 kommuner (Statistiska centralbyråns kommunurval) som är fördelade över åtta olika kommungrupper

(Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning'). Av dessa 73 kommu- ner valdes slumpmässigt två kommuner per kommungrupp ut, dvs. 16 kommu- ner. Från kommungrupp tre hade en kommun, Uppsala, redan gjort en grund- lig kartläggning av funktionshindrade personer, varför denna kommun också ingår bland de utvalda kommunerna. Sammantaget omfattar undersökningen 17 kommuner.

Inom varje kommun registrerade och numrerade kommunen funktionshindra- de personer som var under 65 år och som hade kommunal hemhjälp eller färdtjänst under år 1993. För personer i kommunerna som var under 65 år och som hade särskilda omsorger år 1993 gjorde landstingen och i några fall kom- munerna motsvarande uppgift. Av de numrerade löpnumren, ca 14 000 stycken, drog Socialstyrelsen ett slumpmässigt urval — stratifierat med avseen- de på kommungrupp — av dels de som hade färdtjänst, dels de med hemhjälp och dels de med särskilda omsorger. Antalet urvalda personer utgör knappt 2 000. Se tabell 1.1.

Allmänt kan sägas att urvalsförfarandet är ett stratifierat urval av personer som har nämnda insatser från kommun och landsting. Det innebär att t.ex. beräkningar av den genomsnittliga avvikelsen kring medelvärdet inte är fullt så enkel att skatta. Medelvärdesberäkningama är dock de samma då det stratifie- rade urvalet är självvägt, dvs. andelen urvalda individer är densamma över alla kommungruppema (nl/Nl = n2fN2 =....n8/N8). Socialstyrelsen/Statistiska centralbyrån har inte angett sannolikheten för att en individ skall bli urvald.

1.2.2 Svarsfrekvens och orsaker till bortfall

Antalet utskickade och besvarade enkäter framgår av tabell 1.1. Antalet ut- skickade enkäter är 1 97loch antalet instansade svar 764. Det rena bortfallet är 1 090 personer, medan 117 inte har kunnat svara på enkäten. Svarsandelen är låg i allmänhet och särskilt beträffande kommunerna Älvkarleby och Strömsund. Den högsta svarsbenägenheten återfinns i Norrköping som är den enda kommunen med ett bortfall under 50 procent.

' Dessa kommungrupper är 1 storstäder, 2 förortskommuner, 3 större städer, 4 medelstora städer, 5 bruksorter, 6 nomialkommuner, 7 glesbygdskommuner och 8 landsbygdskommuner.

:.— ._,_ -—4Q-x .:.— ,———— å,... ":o—cw _ uni—mm .

Tabell 1.1 Antal utskickade och besvarade enkäter i kommunerna

Kommun/ Antal ut- Antal som Antal in- Rent Andel kommungrupp skickade ej kunde stansade bort svar enkäter svara (se svar fall tabell 1.2)

Avesta 4 90 8 38 44 46,3 Bollnäs 6 250 18 108 124 46,6 Fagersta 5 160 16 68 76 47,2 Gotland 8 206 3 91 1 12 44,8 Höganäs 6 52 6 21 25 45,7 Karlshamn 4 108 2 40 66 37,7 Lerum 2 63 1 21 41 33,9 Linköping 3 125 5 50 70 41,7 Malmö 1 134 7 51 76 40,2 Norrköping 3 75 7 37 31 54,4 Sollentuna 2 187 5 79 103 43,4 Sorsele 7 51 14 18 19 48,7 Stockholm* 1 1 16 1 45 70 39,1 Strömsund 7 170 18 44 108 29,0 Uppsala 3 50 0 19 31 38,0 Arjäng 8 44 0 21 23 47,7 Alvkarleby 5 90 6 13 71 15,5 Totalt 1 971 117 764 1 090 41,2

* Socialdistrikten 1, 4, 7 och 11.

I tabell 1.2 redovisas bortfallets antal och orsaker. I tabellen delas orsakerna in i rent bortfall, avliden, uthyttad/adressaten okänd samt ej behov/över 65 år/ej aktuell.

Tabell 1.2 Bortfallets antal och orsaker

Bortfallsorsak Antal Rent bortfall 1 090 Avliden 21 Utflyttad/adressaten okänd 39 Ej behov/över 65 år/ej aktuell 22 Dubletter 35

Av anonymitetsskäl kan utredningen inte avgöra vilka som har svarat på en- käten. Vad som kan göras är att belysa olika gruppers representativitet och jämföra dem med andra källor.

Eftersom Socialstyrelsens enkät har samma utformning och riktar sig till samma målpopulation som avgiftsenkäten är vissa slutsatser från Socialstyrel- sens enkät aktuella även beträffande avgiftsenkäten.

Av tabell 1.3 framgår att funktionshindrade i storstäder och glesbygdskom- muner har en lägre svarsandel än det totala genomsnittet i de båda enkäterna.

Funktionshindrade i större städer, medelstora städer, norrnalkommuner och landsbygdskommuner har en högre svarsbenägenhet än det totala genomsnittet. Svaren från bmksorter och förortskommuner skiljer sig åt mellan de två enkä- terna. För dessa två kommungruppstyper gäller att svarsbenägenheten är högre i Socialstyrelsens enkät, även vid beaktande av den allmänt högre svarsandelen i den enkäten.

Tabell 1.3 Andelen svarande i avgiftsenkäten och i Socialstyrelsens enkät

Kommungrupp/ Avgifts- Social- svarsfrekvens i enkäten styrelsens procent enkät 1 Storstäder 40 50

2 Förortskommuner 41 77 3 Större städer 45 70 4 Medelstora städer 41 62 5 Bruksorter 36 79 6 Normalkommuner 46 66 7 Glesbygdskommuner 33 54 8 Landsbygdskommuner 45 59 Totalt 41 55

Vid en kontroll av bortfallet fann Socialstyrelsen följande skillnader i svars- benägenheten:

* De som har den lägsta graden av hjälpbehov, mätt med Katz-ADL-mått, har svarat senare på enkäten. Det kan tolkas som att personer med mindre hjälpbehov har besvarat enkäten i mindre ut- sträckning än de med större behov. * Personer med synskada, psykiskt funktionshinder och epilepsi tenderar att ha svarat senare än personer med andra funktionshinder. * Det finns ett svagt negativt samband mellan medlemskap i handikapp-

organisation och svarsbenägenhet. Icke-medlemmar har svarat i högre utsträckning på påminnelseenkäten.

Det kan nämnas att skillnaderna är små och inte statistiskt Säkerställda.

För att klargöra orsakerna till den lägre frekvensen svar på avgiftsenkäten jämfört med Socialstyrelsens enkät har Avgiftsutredningen diskuterat frågan med kontaktpersonema i de 17 kommunerna. Dessa anser att den lägre nivån i första hand måste förklaras av problem med distributionen av enkäten. Distri- butionsföretaget paketerade missivbrev, svarskuvert och enkät på ett felaktigt sätt. Därmed försenades distributionen. En del enkäter nådde inte fram till den funktionshindrade förrän den formella svarstiden hade gått ut. En annan orsak, som bekräftas i vissa fall, är att en del funktionshindrade personer redan hade svarat på Socialstyrelsens enkät och att avgiftsenkäten kom att uppfattas som

en påminnelse. En tredje orsak kan vara att enkäten var omfattande och att den upplevdes som svår att besvara. Enligt utredningens uppfattning finns inget som tyder på att bortfallet till följd av nämnda orsaker skulle vara selektivt. Detta samt att Socialstyrelsen vid kontroll av bortfallet i sin motsvarande studie inte har kunnat säkerställa någon skevhet beträffande hjälpbehov relaterat till svarsbenägenhet, gör att utredningen bedömer att det är möjligt att stödja sig på studien.

!

1.2.3 Internt bortfall

Det interna bortfallet är i genomsnitt 19 procent över samtliga frågor. Detta bortfall varierar mellan 61,4 procent (fråga 34 c "Har det i något fall inträffat under de senaste två åren — 1993 och 1994 — att de tjänster/varor Du/ditt barn behöver har förändrats när det gäller innehållet i tjänsten/varan så att innehållet har blivit bättre eller sämre") och 2,2 procent (fråga 5 "Typ av funktionsned- sättning"). Frågor om ekonomin — sysselsättning, ekonomiska effekter av ut- gifterna, inkomster och utgifter samt boendekostnader — har det största interna bortfallet med en variation mellan 20 procent och 60 procent.

1 .3 Bakgrundsvariabler

1.3.1 Kön, ålder och andra bakgrundsvariabler Svaren på avgiftsenkäten och Socialstyrelsens enkät kan jämföras beträffande kön, ålder och andra bakgrundsvariabler.

Svaren på enkäterna stämmer väl när det gäller andelarna av vem som har funktionshinder, den svarande eller barn till den svarande. Som framgår av tabell 1.4 är det interna bortfallet större i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.4 Vem har funktionshinder

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät Antal Andel Antal Andel Själv 511 77,9% 677 73% funktionshinder Barn med 145 22, l % 255 27% funktionshinder

Internt bortfall 108 14,1% 108 10,4%

Av tabell 1.5 framgår att de som svarat på avgiftsenkäten har en jämnare könsfördelning än motsvarande beträffande Socialstyrelsens enkät. Det interna bortfallet är även i denna fråga större i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.5 Ditt/ditt barns kön

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät Antal Andel Antal Andel Kvinna/flicka 293 48,2% 415 47% Man/pojke 315 51,8% 476 53% Internt bortfall 156 20,4% 149 14%

Avgiftsenkäten tillämpar en annan åldersfördelning än den i Socialstyrelsens enkät, vilket framgår av tabell 1.6. Svaren har en hög samstämmighet mellan undersökningarna när det gäller åldern 0-6 år och summerade värden för åldern 35-64. För åldrarna mellan 7 och 34 år kan jämförelser inte göras. Det interna bortfallet är högre i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.6 Din/ditt barns ålder

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät

Antal Andel Antal Andel 0-6 år 25 4,5% 33 4% 7-15 62 11,1% (7—19 år) (7—19 år) 16—17 6 1,1% 139 16% 18-24 53 9,5% (20-34 år) (20—34 år) 25-34 88 15,7% 187 21% 35-44 94 16,8% (35-64 år) (35-64 år) 45-54 87 15,5% 519 59% 55-64 145 25,9% Interna bortfallet 171 22,4% 162 15,6%

Avgiftsenkäten innehåller en något större andel svar om ensamboende än i Socialstyrelsens enkät. Det framgår av tabell 1.7. Benämningen annat boende i enkäten omfattar i huvudsak gruppboende. Det kan noteras att det interna bortfallet är mindre i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.7 Dina/ditt barns familjeförhållanden

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät*

Antal Andel Antal Andel Bor ensam 251 34,5% 250 28% Delar bostad med 106 14,6% 150 17% make/maka/sambo Delar bostad med 61 8,4% 95 10% make/maka/sambo samt bam Delar bostad med 135 18,6% 210 23% förälder/föräldrar eller annan anhörig Delar bostad med 15 2,1% 30 3% barn Annat, ...... 159 21 ,9% 170 18,7% Interna bortfallet 37 4,8% 135 13,0%

* Socialstyrelsens enkätuppgifter är avlästa från ett stolpdiagram.

I tabell 1.8 redovisas svar avseende typ av funktionsnedsättning. Avgifts- enkäten omfattar fler svarsalternativ än Socialstyrelsens enkät. Det kan noteras att svarsandelarna i allmänhet är lägre i avgiftsenkäten för funktionshinder som har motsvarigheter i Socialstyrelsens enkät. Det är inte orimligt att anta att den begränsade mängden svarsalternativ i den senare enkäten innebär högre svars- andelar på de alternativ som finns. Särskilt kan noteras att rörelsenedsättning har ca 10 procent högre andel i Socialstyrelsens enkät. I övrigt framgår av tabellen att bortfallet är lägre i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.8 Typ av funktionsnedsättning

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät

Antal Andel Antal Andel Afasi 22 2,9% 29 3% Astma/allergi 78 10,4% 102 11% Autism 35 4,7% Diabetes 61 8,2% Dövblindhet ] 0,0% 2 0,2% Epilepsi 102 13,7% 142 15% Hjämskada som 69 9,2% har uppstått i vuxen ålder Hjälm/lungsjukdom 48 6,4% Hörselskada/dövhet 45 6,0% 60 6% Kronisk smärta 82 11,0% 118 12% Mag-/tarmsjukdom 40 5,4% Psykisk sjukdom/ 92 12,3% 92 10% funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 333 44,6% 526 55% Synskada/blindhet 1 18 15,8% 154 16% Talskada/ 153 20,5% 237 25% talsvårighet Utvecklingsstöming 316 42,3% 416 43% Annat 118 15,8% 101 10% funktionshinder,... Interna bortfallet 17 2,2% 55 S%

Funktionshindrade personer kan ha fler än ett funktionshinder. Av det skälet gavs en möjlighet i avgiftsenkäten att ange flera svarsalternativ. Av tabell 1.9 framgår att de funktionshindrade har knappt två funktionsnedsättningar i genomsnitt. Knappt tio procent har fyra eller fler funktionsnedsättningar. An- talet funktionshinder kan antas ha betydelse, t.ex. när det gäller avgifter och andra kostnader för viktiga tjänster och varor. Antalet funktionshinder behöver dock inte vara utslagsgivande. En person med "bara" en funktionsnedsättning kan ha ett svårare handikapp än en annan individ med flera funktionsnedsätt- ningar. Ett motsvarande förhållande kan gälla för avgifter och andra kostnader.

Tabell 1.9 Antal funktionshinder enligt avgiftsenkäten

Antal Frekvens Kumulativ funktionshinder andel

284 38,7% 194 64,7% 127 81,7% 70 91,1% 41 96,6% 14 98,5% 10 99,8% 2 100,0%

I tabell 1.10 visas när sjukdom eller skada har uppkommit som har förorsakat funktionshinder. Ungefär hälften av de funktionshindrade har haft funktions- nedsättningen sedan födelsen enligt båda enkäterna. Även när det gäller övriga svarsalternativ liknar enkätsvaren varandra. Svaren på avgiftsenkäten har ett lägre bortfall än motsvarande svar på Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.10 När uppkom Din/ditt barns sjukdom/skada

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät

Antal Andel Antal Andel Vid födelsen 335 46,9% 455 52% För mer än tio år 234 32,8% 275 32% sedan För mellan två och 126 17,6% 110 13% tio år sedan För mindre än två 19 2,7% 30 3% år sedan lntema bortfallet 50 6,5% 170 16,3%

4 _» ___—..____._.___-___m .m—— 00 x! ON kli J=— UJ N _.

I tabell 1.11 anges omfattningen av medlemskap i en handikapporganisation. , Avgiftsenkäten visar en svarsfrekvens som överstiger 50 procent avseende ja-svar för medlemskap, medan andelen ja—svar på Socialstyrelsens enkät understiger 50 procent. Skillnaderna i andelar är dock inte statistiskt säkerställ- da.

Tabell 1.1] Medlemskap i handikapporganisation

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät Antal Andel Antal Andel Ja 369 52,6% 439 45% Nej 333 47,4% 536 55%

lntema bortfallet 62 8,1% 65 6,2%

Enkäten skickades ut till funktionshindrade med insatser i form av hemhjälp, färdtjänst och särskilda omsorger. Det framgår av tabell 1.12 att färdtjänst är den vanligast använda tjänsten med en andel av 74 procent av de svarande. Knappt hälften av personerna hade särskilda omsorger resp. hemhjälp. Av de svarande hade 29 stycken, 4,2 %, insatser i form av alla tre alternativen. 287 personer, 41,2 %, hade två av tjänsterna, medan 381 personer, 54,7 %, hade en insats.

Tabell 1.12 Vilken eller vilka insatser hade Du/ditt barn är 1993

Avgiftsenkäten

Antal Andel Hemtjänst 282 40,5% Färdtjänst 5 1 7 74,2% Särskilda omsorger 313 44,9% lntema bortfallet 67 8,8%

1.4 Upplevda ekonomiska effekter av kostnader for funktionshinder

I enkäten ställs frågor om funktionshindrade personers samlade användning av tjänster och varor samt kostnader för dessaz. Dessa frågor följs av ett avsnitt med frågor om ekonomiska effekter av kostnaderna. Här skall frågorna om ekonomiska effekter av kostnader tas upp först. Skälet är att vissa av frågorna gör det möjligt att dela in de svarande i grupper med avseende på ekonomiska effekter. Indelningen i grupper ska användas senare vid redovisningen av kostnader och inkomster.

1.4.1 Könsskillnader och skillnader mellan

funktionshindrade med och utan andra hälsoproblem

Fråga 34 i enkäten innehåller delfrågor om ekonomiska effekter, om föränd- ring av innehållet i tjänsterna/varorna och om önskvärda lösningar för att

2 Tjänste- och varuområdena är följande. Hälso- och sjukvård: habilitering och reha- bilitering, hjälpmedel, tolktjänst, annan sjukvård, läkemedel, förbrukningsartiklar, speciallivsmedel, fotvård, tandvård och sjukresor. Service, m.m.: hemhjälp, annan hemhjälp, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse och växelvård, personlig assistans, service i bostad med särskild service. Kommunikationer: resor i samband med "särskilda insatser", färdtjänst, riksfärdtjänst, bilstöd. Sysselsättning: arbete eller annan sysselsättning för vuxna funktionshindrade personer. Fritid och rekreation: fritidssysselsättningar och semester. Ytterligare tjänster och varor: andra tjänster och varor än de som omfattas av tidigare rubriker.

förbättra den funktionshindrades situation beträffande kostnader för funktions- hindret. Antalet personer som har svarat på någon av delfrågorna är 554 stycken.

Frågorna och svaren anges i redovisningen under respektive rubrik. De tabeller som visas är indelade i två huvudkategorier samt en summering av dessa kategorier i en tredje kategori. Den första kategorin är personer som har ett eller flera funktionshinder men inte andra hälsoproblem. Antalet personer i denna kategori är 427 stycken. Den andra kategorin är personer som har både ett eller flera funktionshinder och andra hälsoproblem. Antalet personer i denna kategori är 127. Varje huvudkategori är i sin tur indelad efter kön; man, kvinna samt en summering av värden för man och kvinna. Begreppet annat avser andra tjänster/varor än de som ges av offentliga huvudmän och som i viss utsträckning kan vara förknippade med merkostnader (fråga 33 i enkäten, se bilaga 1).

Skälet till att en åtskillnad har gjorts mellan personer som har funktionshin- der men inte andra hälsoproblem och personer som utöver funktionshinder även har andra hälsoproblem är att svarsfrekvensen i allmänhet skiljer sig mellan de båda kategorierna. Indelningen i man och kvinna visar att det även finns könsmässiga skillnader i svarsfrekvenser.

Utgifter som har ökat särskilt mycket

Fråga 34 a är följande: Vilken eller vilka utgifter, för sådana tjänster/varor som Du/Ditt barn behöver, anser Du har ökat särskilt mycket under de senaste två åren (åren 1993 och 1994)?

I tabell 1.13 visas att 35 % (kvinnor 40 %, män 31 %) av deltagarna i under- sökningen anser att hälso- och sjukvårdutgiftema har ökat särskilt mycket. Som nummer två och tre när det gäller ökade utgifter anges boende och resor, där andelarna är 31 % (kvinnor 34 %, män 29 %) och 21 % (kvinnor 22 %, män 20 %).

Av tabellen framgår också att personer med enbart funktionshinder har en lägre svarsandel än personer som har såväl funktionshinder som andra hälso- problem. En jämförelse av svarsandelar hos de båda grupperna visar att 30 % resp. 53 % anser att hälso- och sjukvårdsutgiftema har ökat särskilt mycket. Motsvarande för boende och resor är 29 % resp. 41 % och 18 % resp. 30 %.

Tabell 1.13 Utgifter som har ökat särskilt mycket under de senaste två åren

Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+ja

Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Sjukvård

61 27,0 68 34,0 129 30,2 27 46,0 40 58,8 67 52,8 88 30,8108 40,3 196 35,4 Service

16 7,0 21 10,5 37 8,7 8 14,0 14 20,6 22 17,3 24 8,4 35 13,1 59 10,7 Resor

37 16,0 40 20,0 77 18,0 20 34,0 18 26,5 38 29,9 57 19,9 58 21,6 115 20,8 Sysselsättning ,"

16 7,0 7 3,5 23 5,4 7 12,0 7 10,3 14 11,0 23 8,0 14 5,2 37 6,7 Fritid

18 7,9 27 13,5 45 10,5 14 24,0 10 14,7 24 18,9 32 11,2 37 13,8 69 12,5 Annat

12 5,3 13 6,5 25 5,9 11 19,0 8 11,8 19 15,0 23 8,0 21 7,8 44 7,9 Boende

62 27,0 60 30,0 122 28,6 21 36,0 31 45,6 52 40,9 83 29,0 91 34,0 174 31,4 Totalt

227 100 200100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554 100

Tjänster/varor som man har tvingats minska på eller helt upphöra med att använda

Fråga 34 b lyder: Har det i något fall inträffat under de senaste två åren (åren 1993 och 1994) att Du/Ditt barn har tvingats minska på eller helt upphöra med att utnyttja någon tjänst/vara på grund av att utgifterna har ökat?

Av tabell 1.14 framgår att minskning eller upphörande i första hand har gällt tjänster/varor inom fritid och resande. Andelen svar är 11 % (kvinnor 13 %, män 9 %) för fritid och 9 % (kvinnor 11 %, män 7 %) för resor. Det kan också noteras att en majoritet, 65 % (kvinnor 63 %, män 68 %), anser att man inte har tvingats minska på eller upphöra med att utnyttja tjänsterna/varorna.

Personer som har enbart funktionshinder har lägre svarsandelar än personer som utöver detta även har andra hälsoproblem. För fritid och resor är andelar- na 8 % resp. 21 % och 7 % resp. 17 %. När det gäller nej-svaren, dvs. att man inte har tvingats minska på eller upphöra med att utnyttja tjänsterna/varorna, har personer med enbart funktionshinder en högre svarsandel än de som även har andra hälsoproblem. Andelarna är 68 % och 56 %.

Tabell 1.14 Tjänster/varor som man har tvingats minska på eller helt upphöra med under de senaste två åren

Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+ja Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Sjukvård 4 1,8 4 2,0 8 1,9 4 6,8 8 11,8 12 9,5 8 2,8 12 4,5 20 3,6 Service 3 1,3 6 3,0 9 2,1 3 5,1 5 7,4 8 6,3 6 2,1 11 4,1 17 3,1 Resor

9 4,0 20 10,1 29 6,8 11 19,0 10 14,7 21 16,5 20 7,0 30 11,2 50 9,0 Sysselsättning

3 1,3 2 1,0 5 1,2 2 3,4 3 4,4 5 3,9 5 1,8 5 1,9 10 1,8 Fritid

14 6,2 21 10,6 35 8,2 12 20,0 14 20,6 26 20,5 26 9,0 35 13,1 61 11,0 Annat

5 2,2 10 5,0 15 3,5 5 8,5 8 11,8 13 10,2 10 3,5 18 6,7 28 5,1 Nej 163 72,0 128 64,3 291 68,3 32 54,0 39 57,4 71 55,9 195 68,2 167 62,5 362 65,5 Totalt 227 100 199 100 426 100 59 100 68 100 127 100 286 100 267 100 553 100

Förändring av innehållet i tjänsten/varan

Fråga 34 c: Har det i något fall inträffat under de senaste två åren (åren 1993 och 1994) att de tjänster/varor Du/Ditt barn behöver har förändrats när det gäller innehållet i tjänsten/varan så att innehållet har blivit bättre eller sämre?

Förbättring av innehåll

När det gäller en förbättring av innehållet får hälso- och sjukvård den högsta frekvensen svar, 6 % (kvinnor 6 %, män 5 %). Mycket nära den angivna nivån ligger andra tjänster och varor och fritid med 5 resp. 4 %-andelar. Upp- gifterna redovisas i tabell 1.15.

Personer som utöver funktionshinder även har andra hälsoproblem har högre svarsandelar för förbättring än personer som enbart har funktionshinder. För hälso- och sjukvård är andelarna 9 % och 5 % och för andra tjänster och varor 7 % och 5 %.

Tabell 1.15 Förbättring av innehåll i tjänster/varor

Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+ja Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Sjukvård

9 4,0 11 5,5 20 4,7 5 8,5 6 8,8 11 8,7 14 4,9 17 6,3 31 5,6 Service

5 2,2 10 5,0 15 3,5 1 1,7 5 7,4 6 4,7 6 2,1 15 5,6 21 3,8 Resor

5 2,2 3 1,5 8 1,9 5 8,5 3 4,4 8 6,3 10 3,5 6 2,2 16 2,9 Sysselsättning

4 1,8 4 2,0 8 1,9 2 3,4 3 4,4 5 3,9 6 2,1 7 2,6 13 2,3 Fritid

11 4,8 6 3,0 17 4,0 3 5,1 2 2,9 5 3,9 14 4,9 8 3,0 22 4,0 Annat

11 4,8 10 5,0 21 4,9 7 12,0 2 2,9 9 7,1 18 6,3 12 4,5 30 5,4 Totalt

227 100 200100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554100

Försämring av innehåll

Tabell 116 redovisar uppgifter om försämring av innehållet i tjänstema/varoma. Hälso- och sjukvården utpekas av flest personer. 13 % (kvinnor 15 %, män 11 %) anser att innehållet har försämrats. Därefter kom- mer resor och service med 9 % (kvinnor 9 %, män 9 %) resp. 8 % (kvinnor 10 %, män 6 %).

Skillnaderna är stora mellan personer som har funktionshinder men inte andra hälsoproblem och personer som utöver funktionshinder även har andra hälsoproblem. 10 % i den förra kategorin mot 24 % i den senare anser att hälso- och sjukvården har försämrats beträffande innehåll. För resor och service är motsvarande 7 % och 14 % resp. 6 % och 14 %.

Tabell 1.16 Försämring av innehåll i tjänster/varor

anges av 42 % (kvinnor 43 %, män 41 %). Beträffande svaren samtliga utgifter, boende samt hälso- och sjukvård har , personer utan andra hälsoproblem lägre andelar än personer som förutom 1 funktionshinder även har andra hälsoproblem. Andelarna är 15% och 30 % ' respektive 13 % och 15 % samt 5 % och 12 %. Personer som har funktions- hinder men inte andra hälsoproblem har högre andelar nej-svar, dvs. ingen -. utgift, än personer som utöver funktionshinder även har andra hälsoproblem. )» Andelarna är 43 % och 37 %.

ll Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+j Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Sjukvård 19 3,4 22 11,0 41 9,6 13 22,0 18 26,5 31 24,4 32 11,2 40 14,9 72 13,0 Service 10 4,4 15 7,5 25 5,9 6 10,0 12 17,6 18 14,2 16 5,6 27 10,1 43 7,11 Resor 17 7,5 15 7,5 32 7,5 9 15,0 10 14,7 19 15,0 26 9,1 25 9,3 51 9,2 Syssels. 10 4,4 4 2,0 14 3,3 3 5,1 5 7,4 8 6,3 13 4,6 9 3,4 22 4,0 Fritid 12 5,3 13 6,5 25 5,9 7 12,0 9 13,2 16 12,6 19 6,6 22 3,2 41 7,4 Annat & 3,5 14 7,0 22 5,2 4 6,8 4 5,9 x 6,3 12 4,2 18 6,7 30 5,4 Totalt 227 100 200100 427 100 59100 68100 127 100 286 100 268 100 554100 1 De svåraste utgifterna att betala * Fråga 34 d: Vilken eller vilka av de nuvarande utgifterna är den/de svåraste för Dig att klara av att betala? På denna fråga anges i tur och ordning svarsaltemativen samtliga utgifter, boende och hälso- och sjukvård. Andelarna för dessa alternativ är 19 % (kvin- , nor 22 %, män 15 %), 13 % (kvinnor 15 %, män 12 %) och 7 % (kvinnor 7 %, män 6 %). Skillnaderna i svarsandelar mellan män och kvinnor är mått- l liga förutom i fråga om alternativet samtliga utgifter där kvinnor har en något , högre svarsandel. Svarsaltemativet att ingen utgift är särskilt svår att betala 1 l

Tabell 1.17 De svåraste utgifterna att betala

Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+j Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal

Sjukvård 10 4,4 12 6,0 22 5,2 7 12,0 8 11,8 15 11,8 17 5,9 20 7,5 37 Service 8 3,5 4 2,0 12 2,8 3 5,1 1 1,5 4 3,2 11 3,9 5 1,9 16 Resor

12 5,3 15 7,5 27 6,3 5 8,5 3 4,4 8 6,3 17 5,9 18 6,7 35 Sysselsättning

4 1,8 2 1,0 6 1,4 1 1,7 1 1,5 2 1,6 5 1,8 3 1,1 8 Fritid

7 3,1 15 7,5 22 5,2 6 10,0 4 5,9 10 7,9 13 4,6 19 7,1 32 Annat

6 2,6 2 1,0 8 1,9 3 5,1 3 4,4 6 4,7 9 3,2 5 1,9 14 Boende 27 12,0 28 14,0 55 12,9 610,0 13 19,1 19 15,0 33 11,5 41 15,3 74 Samtl. utg. 26 11,0 39 19,5 65 15,2 18 31,0 20 29,4 38 29,9 44 15,4 59 22,0 103 Ingen utg.

98 43,0 87 43,5 185 43,3 19 32,0 28 41,2 47 37,0 117 40,9115 42,9 232 Totalt

%

6,7

2,9

6,3

1,4

5,8

2,5

13,4

18,6

41,9

227 100 200 100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554100

Önskad lösning för att minska utgifterna

Fråga 34 e gäller: Vilken lösning skulle vara bäst för Dig/Ditt bam, t.ex. att avgifterna sänktes för en viss vara/tjänst eller att Du/Ditt barn fick bidrag eller särskild ersättning för att kunna betala för tjänsten/tjänstema?

Enligt tabell 1.18 önskar 45 % att en förändring kommer till stånd, antingen genom lägre avgifter, mer bidrag eller annan metod som minskar utgifterna. För 26 % (kvinnor 30 %, män 22 %) spelar lösningen inte någon roll bara utgifterna minskar. Alternativen lägre avgift eller bidrag har andelarna 9 % (kvinnor 9 %, män 9 %) och 10 % (kvinnor 9 %, män 10 %). Det kan noteras att 30 % (kvinnor 31 %, män 28 %) anser att det inte behövs någon föränd— ring över huvudtaget.

Mellan personer som har funktionshinder men inte andra hälsoproblem och personer som har både ock finns den skillnaden att 40 % av de förra mot 60 % för de senare önskar att en förändring kommer till stånd. Av detta följer att andelarna för svarsaltemativen lägre avgift, mer bidrag och mindre utgifter oberoende av lösning är högre i den senare gruppen.

Tabell 1.18 Önskad lösning för att minska utgifterna

Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem Andra hälsoproblem

| Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+j 1 Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Lägre avgift 20 8,8 14 7,0 34 8,0 7 12,0 11 16,2 18 14,2 27 9,4 25 9,3 52 9,4 Mer bidrag 21 9,3 17 8,5 38 8,9 8 14,0 7 10,3 15 11,8 29 10,1 24 9,0 53 9,6 Metod egal 44 19,0 56 28,0 100 23,4 18 31,0 25 36,8 43 33,9 62 21,7 81 30,2 143 25,8 Annan lösning 11 4,8 6 3,0 17 4,0 4 6,8 2 2,9 6 4,7 15 5,2 8 3,0 23 4,2 Ändring behövs inte 71 31,0 66 33,0 137 32,1 10 17,0 18 26,5 28 22,0 81 28,3 84 31,3 165 29,8 1

Total | 227 100 200 100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554 100

Andra hälsoproblem

1 Personer med andra hälsoproblem har i vissa fall angett vilka hälsoproblem det ', gäller. Här redovisas en del av uppgifterna. : Cirkulationssjukdom, hjärtbesvär, Sjögrens syndrom, colostomi, tandproblem, magsår/matsmätningsproblem, stelopererad rygg, svår spasticitet, stora sitt- och ] liggsår. ', Psoriasis, varblåsor i händer och fötter, vinterkyla följer protesen in i skelett- ; et, inkontinens, reumatism, fibromyalgi, bråck i magmun, förhöjt blodtryck, | tarmbesvär, stor infektionskänslighet, rörelsenedsättning i leder och muskler, , rygg- och höftförslitningar, vibrationsskador i armar. 1 Ständig trötthet, effekter av ryggmärgsskada, ryggproblem efter polio, fetma, ! kronisk förstoppning, trånga luftvägar, cerebral pares, matsvårigheter, tillväxt- : hämmad, katetiserad/shunt inopererad, njursten, hjärtproblem på grund av att bröstkorgen har tryckts ihop av sceleros, för mycket järn i kroppen. Bröstcanser, nedstämdhet, andningsproblem, användning av syrgas dagligen, dålig motorik, dialys tre gånger per vecka, psykiska problem, smärta, lågt trombocytvärde, näsblödning, glutenintollerans, sköldkörtelproblem, öronskada, muskelsjukdom, depression, kramper, synfel, eksem, slembildning i halsen, grön starr, struma. Dåliga tänder och sned rygg, ämnesomsättningsrubbning, matproblem på grund av dåliga tänder, självdestruktion, allergi mot vissa födoämnen och eksem, nyligen opererad överkäke, lågt blodtryck.

Tjänster/varor som utpekas särskilt i svaren om ekonomiska effekter

Vissa personer har, förutom att kryssa i svar avseende ekonomiska effekter, antecknat olika tjänster/varor under resp. rubrik som de särskilt vill peka på. Här redovisas antalet personer som har lämnat svar samt tjänster/varor som har de högsta svarsandelarna.

Utgifter som har ökat särskilt mycket

Hälso- och sjukvård: 79 personer. Läkarvård, läkemedel, tandvård och frikort (taknivån och höga initiala kostnader).

Service: 27 personer. Hemtjänst, städning och hårvård/frisör. Resor: 60 personer. Bensin, egen bil och färdtjänst. Sysselsättning: Elva personer. Spel, filmer, läromedel och lekmaterial. Fritid och rekreation: 40 personer. Högst andel har svaret "har inte råd". Detta följs av svaren bensin och bad.

Annat: Annat avser andra tjänster och varor än ovanstående. 29 personer. Kläder och skor, mat samt äta mat ute.

Boende: 35 personer. Hyran, reparationer och elektricitet.

Tjänster som man har tvingats minska på eller helt upphöra med att använda

Hälso- och sjukvård: 15 personer. Tandvård, fotvård och sjukgymnastik.

Service: 16 personer. Hemtjänst. Resor: 19 personer. Semesterresor, resor till släkt och vänner och resor till fritid.

Sysselsättning: Fem personer. Minskning av arbetstid, dvs. att man har tvingats gå ned på deltid.

Fritid och rekreation: 21 personer. Högst andelar har svaren "har inte råd med fritid" och "har inte råd med semester". Därefter följer besök i simhall.

Annat: 15 personer. Kläder, mat och "det mesta". Nej-svar: Fyra personer redovisar att de inte har tvingats minska på eller upphöra med tjänster/varor. Deras kommentarer är följande:

Nej, men är på gränsen; Bägge föräldrarna arbetar heltid; Hittills hjälper försäkringsbolaget till; Maken och jag hjälps åt och vi är mycket ekonomiska.

Förändring av innehållet i tjänsten/varan Hälso— och sjukvård: 14 personer redovisar förbättringar. Husläkare, mindre köer, operations- och ortopedteknik. 36 personer anger försämringar. Mer jäkt och mindre tid för patienten, hög kostnad för vård och läkare, höjt tak i hög— kostnadsskyddet och läkemedelskostnader.

Service: Elva personer anger förbättringar inom service, bl.a. bättre vårdbiträ- den samt hemtjänst och personlig assistans. Försämringar redovisas av 32

personer. Hemtjänsten, mindre personal och att hjälp som behövs inte ges av hemtjänsten.

Resor: Sju personer anger förbättringar av tjänster, bl.a. färdtjänst. 32 perso- ner redovisar försämringar med högst andelar för färdtjänst och busstrafik.

Sysselsättning: Fem personer anger förbättringar, bl.a. praktik på Samhall och verksamhet genom bamhabiliteringen. Åtta personer redovisar försäm- ringar, bl.a. att allt har blivit dyrare avseende hobbies och kurser.

Fritid och rekreation: Nio personer påtalar förbättringar, bl.a besök i andra miljöer, kontaktcenter och personlig assistans. Försämringar föreligger enligt 15 personer. Dessa pekar bl.a. på att allt har blivit dyrare och att kvaliteten på mat och kläder har försämrats.

Annat: När det gäller andra tjänster och varor pekar 14 personer på förbätt— ringar, t.ex. att flyttning har skett till en egen lägenhet och att man har fått en personlig assistent. Försämringar anges av 19 personer. Till försämringama hör bl.a. klädköp, Specialmat och hjälpmedel.

De svåraste utgifterna att betala Hälso- och sjukvård: Tio personer. Tandvård, sjukhusvistelser (80 kr/dag plus avdrag på lönen) och sjukgymnastik.

Service: Fyra personer. En anger hemtjänst medan övriga anger städning, reparationer samt klädslitage och tvätt av kläder.

Resor: 14 personer. Bensin, bil och serviceavgifter. Sysselsättning: Sju personer. Kläder, redskap och resor. Fritid och rekreation: 17 personer. Semester, "har inte råd" och resor. Annat: 13 personer. Mat och kläder. Boende: Tio personer. Hyra och elektricitet. Ingen utgift är svår att betala: Nio personer redovisar varför de inte har svårigheter att betala. Svaren är följande: Jag har fått försäkringspengar; Det går jämt upp; Vi måste leva sparsamt; Inte än i alla fall; Vi har god ekonomi; Vi betalar nästan ingenting själva.

Önskad lösning för att nedbringa utgifterna Sänkning av avgiften/avgiftema: Inga skriftliga synpunkter lämnas.

Bidrag eller särskild ersättning för att kunna betala: Tre personer. Bidrag för att kunna betala för resor, bidrag för att ha valmöjligheter och bidrag till bil- kostnader.

Det spelar ingen roll vilken lösning som väljs bara utgifterna minskar: Inga skriftliga synpunkter lämnas.

Annan lösning: Synpunkter lämnas av 13 personer. Högst svarsandel har billigare boende, höjd pension och högre bostadsbidrag. Övriga förslag är följande: Höj sjukpenningen från 70 % till 80 %; Mer sjukpenning; Lägre avgifter för lågavlönade; Frikort vid lägre tak; Bidrag för mitt handikapp; Hitta en ny partner att dela utgifter med; Lägre skatt.

Det behövs ingen förändring: Tre personer redovisar varför en förändring inte behövs för deras del. I två fall har hushållen vårdbidrag och i det tredje anser man att det trots allt går att klara sig som situationen är idag.

1.4.2 Gruppering av personer som har olika grad av utsatthet3

En gruppering kan göras av personer/hushåll med avseende på deras svar på frågorna om ekonomiska effekter av utgifter. Särskilt frågorna 34 b, 34 d och 34 e kan antas vara viktiga när det gäller eventuell ekonomisk utsatthet. Hypo- tesen är att funktionshindrade personer som har tvingats minska på eller upp- höra med tjänster/varor (34 b punkterna 1-6) och som har svårigheter att betala för vissa tjänster/varor (34 d punkterna 1-8) och även önskar en lösning för att nedbringa utgifterna (34 e punkterna 1-4) har en ekonomiskt mer utsatt situa- tion än de som har svarat ja och nej eller enbart nej på dessa frågor. Enbart nej innebär att man har redovisat fråga 34 b punkt 7, 34 d punkt 9 och 34 e punkt 5.

De som har svarat ja på alla tre frågorna kallas fortsättningsvis grupp a. De som har svarat ja på en eller två delfrågor men nej på den/de övriga benämns grupp b. Grupp c utgörs av de som har svarat nej på alla tre frågorna.

Det kan konstateras att gmpp a har både fler funktionshinder i genomsnitt och mer problem med annan ohälsa än vad som gäller för de övriga två grupperna. Detta framgår av tabellerna 1.19 a och 1.19 b.

Tabell 19 a visar fördelningen av personer i fråga om antal funktionshinder; 1, 2, 3, 4 och 5 eller fler funktionshinder. Andelarna anges i procent av det totalta antalet personer (Tot). Tabellen visar att grupp a skiljer sig marginellt från grupp b, men mycket från grupp c, beträffande antal funktionshinder. Personerna i grupp a har i genomsnitt fler funktionshinder.

Tabell 1.19 :| Antal funktionshinder i tre delgrupper

] % 2 % 3 % 4 % 5 % Tot

Gruppa 24 30,8 20 25,6 14 17,9 9 11,5 11 14,1 78 Gruppb 47 32,6 37 25,7 24 16,7 16 11,1 20 13,9 144 Gruppc

59 46,1 26 20,3 26 20,3 8 6,3 9 7,0 128

3 Grupperingen bygger på en ny indelning som redovisas i avsnitt 1.5.

Grupp a har mer annan ohälsa än grupp b och särskilt grupp c. Det framgår av procentandelama för personer med annan ohälsa i tabell 1.19 b. Det framgår också vid en sammanräkning av andelarna med annan ohälsa oberoende av antal funktionshinder. Andelen av grupp a som har annan ohälsa är 41 %, medan motsvarande för grupp b är 25,7 % och grupp c 17, 2 %. Annan ohälsa

anges med plus i tabellen, dvs. ett funktionshinder och annan ohälsa anges som 1+, osv.

Tabell 1.19 b Antal funktionshinder samt antal funktionshinder och andra hälso- problem (+) i tre delgrupper

1 % l+ % 2 % 2+ % 3 % 3+ % Gruppa

19 24,4 5 6,4 13 16,7 7 9 5 6,4 9 11,5 Gruppb

36 25 11 7,6 29 20,1 8 5,6 16 11,1 8 5,6 Gruppc

54 42,2 5 3,9 20 15,6 6 4,7 18 14,1 8 6,3

4 % 4+ % 5 % 5+ % Tot Grupp a

1 1,3 8 10,3 8 10,3 3 3,8 78 Grupp b

11 7,6 5 3,5 15 10,4 5 3,5 144 Grupp c

7 5,5 1 0,8 7 5,5 2 1,6 128

I tabell 1.20 redovisas typ av funktionshinder och andra hälsoproblem i resp. grupp. Utöver grupperna a, b och c anges värden även för en ny grupp d. Den senare avser personer som ingår i populationen och som inte har lämnat något svar över huvudtaget på fråga 34 om ekonomiska effekter.

Tabellen består för resp. delgrupp av tre kolumner. Den första anger antalet redovisade svar för vart och ett av funktionshindren och för annan ohälsa. Den andra visar nämnda svar relativt antalet personer i gruppen. Den tredje anger antalet svar relativt summan av dessa svar.

Först kan konstateras att samtliga typer av funktionsnedsättningar och andra hälsoproblem finns representerade i alla delgruppema. Det är viktigt att kom- ma ihåg detta med avseende på senare redovisningar. Tyngdpunktema är dock olika. Grupp a har högst andelar relativt de andra grupperna för åtta funktionshinder och dessutom för annan ohälsa. Dessa funktionshinder är asma/allergi, dövblindhet, hjärt-/lungsjukdom, kronisk smärta, mag-/tarmsjuk- dom, rörelsenedsättning och annat funktionshinder. Särskilt astma/allergi och kronisk smärta är väsentligt högre representerade i grupp a än i de övriga grupperna. 26 % har astma/allergi i gruppen mot 13, 5 och 7 % i grupperna b, c och d. 29 % har kronisk smärta mot 10, 6 och 8 % i de andra grupper- na. Även rörelsenedsättning har en mycket högre representation i grupp a. Av de 78 personerna i gruppen har 64 % uppgivit rörelsenedsättning. I de övriga grupperna är andelarna med rörelsenedsättning 45, 36 och 47 %. Obe- roende av relationen till de övriga grupperna har grupp a högst andelar för rörelsenedsättning, kronisk smärta, astma/allergi, annat funktionshinder (23 %) och utvecklingsstörning (21 %).

Grupp b, som utgör 144 personer, har högst andelar relativt de övriga grupperna för fyra funktionshinder; autism, diabetes, psykisk sjukdom/funk- tionsnedsättning och synskada/blindhet. 9 % av personerna har autism jäm- fört med 1, 6 och 5 % i grupperna a, c och d. 11 % har diabetes jämfört med 9, 2 och 6 % i de andra grupperna. Drygt 13 % har psykisk sjukdom/funk- tionsnedsättning mot knappt 13, 11 och 9 % i de andra grupperna. När det gäller synskada/blindhet är andelarna för grupp b 22 % och för övriga grup- per 10, 9 och 18 %. Om man bortser från relationen till övriga grupper har grupp b högst andelar för rörelsenedsättning, 45 %, och därefter utvecklings- störning 44 % och synskada/blindhet 22 %.

Grupp c, 128 personer, har relativt övriga grupper högst andelar för epilepsi och utvecklingsstörning. 21 % har epilepsi mot 10, 17 och 10 % i grupperna a, b och d. 57 % har utvecklingsstörning mot 21, 44 och 47 % i de andra grupperna. Grupp czs högsta andelar inom gruppen gäller utvecklingsstörning, rörelsenedsättning (36 %) och talskada/talsvårighet (24 %).

Grupp (1 som består av 163 personer har sin relativa tyngdpunkt i hjärn- skada, hörselskada/dövhet och talskada/talsvårighet. Andelen för hjärnskada är 12 % jämfört med 6, 10 och 7 % i grupperna a, b och 0. För hörselskada/ dövhet är skillnaderna små, 8 % för grupp (1 och 4, 8 och 5 % i övriga grupper. Talskada/talsvårighet har 25 % i grupp d mot 14, 20 och 24 % i övriga grupper. Grupp dzs högsta interna andelar gäller rörelsenedsättning (47 %), utvecklingsstörning (47 %) och talskada/talsvårighet.

Yngrestudien — en studie avsammantagna... 27 Tabell 20 Funktionshinder och andra hälsoproblem i fyra delgrupper Grupp a Grupp Grupp Grupp b c d Antal % av Antal % av Antal % av Antal % av N=78 N=144 N=128 N=163

Funktionshinder Afasi 3 3,8 2 1,4 3 2,3 6 3,7 Astma/allergi 20 25,6 18 12,5 6 4,7 12 7,4 Autism 1 1,3 13 9,0 8 6,3 8 4,9 Diabetes 7 9,0 16 1 1,1 3 2,3 9 5,5 Dövblindhet 1 1,3 0 0 0 0 0 0 Epilepsi 8 10,3 24 16,7 27 21,1 17 10,4 Hjärnskada 5 6,4 14 9,7 9 7,0 20 12,3 Hjärt/lungsjukd. 7 9,0 12 8,3 3 2,3 5 3,1 Hörselskada/döv- 3 3,8 1 1 7,6 6 4,7 13 8,0 het Kronisk smärta 23 29,5 15 10,4 8 6,3 13 8,0 Mag/tarmsjukdom ] 1 14,1 9 6,3 3 2,3 5 3,1 Psykisk 10 12,8 19 13,2 14 10,9 15 9,2 sjukd/fneds. Rörelsenedsättning 50 64,1 65 45,1 46 35,9 77 47,2 Synskada/blindhet 8 10,3 32 22,2 1 1 8,6 29 17,8 Talskada/svårighet 1 1 14,1 29 20,1 31 24,2 40 24,5 lltvecklingsstör- 16 20,5 64 44,4 73 57,0 77 47,2 ning Annat funktions- 18 23,1 27 18,8 16 12,5 22 13,5 hinder Totalt 202 370 267 368 Annan ohälsa ja 32 41,0 40 27,8 23 18,0 34 20,9 nej 40 51,3 85 59,0 89 69,5 90 55,2

1.5 Restriktioner med avseende på skattningar av kostnader och inkomster

1.5.1 Antal personer i studien

Av 764 enkätsvar används 490 personer/hushåll för studiens kostnadsberäk- ningar. Det gäller sådana personer/hushåll som dels har redovisat kostnader för något av områdena hälso- och sjukvård, service, resor, sysselsättning, fritid och rekreation och andra tjänster/varor, dels har godkända svar på enkätens bakgrundsvariabler om eget eller barns funktionshinder, kön, ålder och hus- hållssammansättning (frågorna 1, 2, 3, 4 och 35 c 1 enkäten).

Godkända svar på enkätens bakgrundsvariabler har 540 personer, varav 397 med eget funktionshinder och 143 där barn har funktionshinder. Detta antal har etablerats efter att internt bortfall har tagits bort och att vissa mindre korri- geringar har gjorts.

Vissa personer som har funktionshindrade barn har svarat "fel" på frågan om familjeförhållanden. Istället för att ange att barnet delar bostad med förälder/ föräldrar här alternativet, delar bostad med barn kryssats i. "Felet" har kunnat konstateras när svaren på frågorna om vem som har funktionshinder, kön, ålder och familjeförhållanden (frågorna 1, 2, 3 och 4) samt en kontrollfråga om hushållets sammansättning (fråga 35 c) har granskats samtidigt. En korri- gering har skett av "fel" svar. Även svaren på fråga 35 c har korrigerats i vissa fall. T.ex. har en ändring skett till 1 vuxen och 0 barn av personer som har uppgivit på fråga 4 att de bor i gruppboende och på fråga 35 e att hushållet består av 3-5 vuxna eller 3-5 "barn". Den senare korrigeringen är avgörande för möjligheten att analysera individernas/hushållens kostnader i relation till inkomster.

Genom avlägsnandet av internt bortfall och korrigeringar förändras fördel- ningen av familjeförhållandena i jämförelse med den tidigare fördelningen enligt tabell 1.7. Den nya fördelningen redovisas i tabell 1.21. Det framgår av tabellen att andelen som delar bostad med förälder/föräldrar nu är högre, medan andelen som delar bostad med barn är mindre. Redovisningen i avsnitt 1.4.2 av grupper som har olika grad av utsatthet bygger på den nya gruppe- ringen.

Tabell 1.21 Familjeförhållanden efter korrigering

Antal Andel

Bor ensam 169 31,3% Delar bostad med 74 13,7% make/maka/sambo Delar bostad med 36 6,7% samt bam Delar bostad med 145 26,9% förälder/föräldrar eller annan anhörig Delar bostad med 6 1,1% barn Annat, ...... 1 10 20,4% lntema bortfallet 224 29,3%

Av de 490 personerna/hushållen som har redovisat kostnader, har 272 stycken angett nettoinkomster, dvs. lön av arbete, pensionsinkomst och bidragsinkomst. En mindre andel av dessa, 251 stycken, har redovisat nettobostadskostnad. ,. Disponibel inkomst efter att bostadskostnad har betalats baseras därför på 251 , personer/hushåll. Samma antal gäller för andra nivåer av disponibel inkomst, dvs. efter betalning av upphälle och de tjänster/varor som studien primärt är inriktad på. 1 | 1 ' make/maka/sambo 11 1 1

' 1.5.2 Kostnader

Mittvärden för intervallbelopp har använts. För intervall som saknar slut har olika värden använts beroende på den period frågan avser. Tolvmånaders- period: 1 601 — ger 1 700 kr. Tremånadersperiod: 601 — ger 800 kr. Månads- period: 701 — ger 800 kr, 1 101— ger 1 200 kr, 1 901— ger 2 000 kr, 2101— ger 2 200 kr.

Hälso- och sjukvård Vid summeringen av kostnaderna för alla ingående tjänster har ett högkost- f nadsskydd på 1 600 kr/år satts in för habilitering/rehabilitering, besök hos läkare/sjuksköterska, läkemedel samt fotvård i de fall personerna uttrycklingen har angivit att de har frikort för fotvård. Restriktioner finns inte beträffande övrig fotvård och inte heller för förbrukningsartiklar, speciallivsmedel och sjukresor. Hjälpmedelskostnad under en period av tre månader har ansetts som kostnad för ett helt år.

Det bör observeras att det nämnda högkostnadsskyddet enbart har satts in för summan av kostnaderna för de ingående tjänsterna. Vid redovisningen av kostnad för respektive tjänst — habilitering/rehabilitering, vård av läkare/sjuk- sköterska, läkemedel och fotvård — finns inget högkostnadsskydd avseende beloppen.

Service Någon restriktion finns varken beträffande totalsumman eller de ingående

tjänsterna.

Resor För reskostnader har en restriktion införts för bilstöd. Den kostnad som anges är det högsta beloppet (för respektive person) av endera driftkostnad (fråga 29 b) eller extra utgift (fråga 29 c). Restriktionen finns såväl i tjänsten bilstöd som i totalsumman för reskostnader.

Sysselsättning, fritid/rekreation och Ytterligare tjänster och

varor Ingen av dessa tjänster har någon restriktion.

Summeringar av kostnadsslag Tre summeringar av kostnadsslag har gjorts enligt följande: Kostn. a utgör summan av kostnader för hälso- och sjukvård och service. Kostn. b är summan av kostnader för hälso- och sjukvård, service och resor. Kostn. c är summan av samtliga tjänster; hälso— och sjukvård, service, resor, sysselsättning, fritid och rekreation samt ytterligare tjänster och varor (annat).

1.5.3 Inkomster

För beräkning av olika mått på disponibel inkomst har följande restriktioner , lagts in. .

Bostadskostnad En restriktion har satts in att bruttokostnaden minus bostadsbidrag/tillägg inte får vara mindre än 0. Personer som har ett lägre belopp än 0 har sorterats bort vid inkomstberäkningarna och ingår inte i de 251 personer/hushåll som anges i avsnitt 1.5.1.

Uppehållekostnader Som uttryck för uppehällekostnader används Socialstyrelsens socialbidrags-

normer för år 1994. Socialstyrelsen har indelningen 0-3 år, 4-10 år 11-20 år (hemmavarande skolungdom) och vuxna. 1 enkäten tillämpas 0-6 år, 7-15 år, 16-17 år och vuxna. I studien används Socialstyrelsens värden för 4-10 år för enkätens ålderskategori 0-6 år och värdena för 1 1-20 år för enkätens kategorier 7-17 år. Från 18 år används Socialstyrelsens vuxenvärden.

I Socialstyrelsens normer finns en post för respektive ensamboende, sambo- ende, barn (olika åldrar) för läkar- och tandvård. Den funktionshindrades läkar-/tandvårdsdel av normbeloppet kvittas mot den uppgivna, faktiska, kost- naden.

Reskostnader Personer som inte har uppgivit någon reskostnad för färdtjänst eller bilstöd antas ha en busskostnad. En busstaxa på 350 kronor per månad (4 200 kr/år)

används i studien för de som inte har uppgivit färdtjänst- eller bilkostnader. Taxan är ett ovägt medelvärde för avgifterna i de 17 kommunerna.

Om en person har färdtjänst — eller bilkostnad och dessa kostnader är lägre än busskostnaden är det färdtjänst — eller bilkostnaden som gäller, dvs. buss- kostnaden är inte en allmän basnivå.

Beräkningarna omfattar disponibel hushållsinkomst. Sex typer av disponibel inkomst har beräknats enligt följande .

* Disp 1: Nettoinkomst, dvs. nettoinkomst av arbete, pension och bidrag.

Med tanke på att avsnittet i enkäten handlar om nettoinkomster har ett antagande gjorts att alla redovisade bidrag är angivna netto. Disp 2: Nettoinkomst efter att bostadskostnad är betald. * Disp 3: Nettoinkomst efter att bostadskostnad och uppehällekostnad är betalda. Disp 4: Nettoinkomst efter att bostadskostnad, uppehällekostnad och kostn. a är betalda. Disp 5: Nettoinkomst efter att bostadskostnad, uppehällekostnad och kostn. b är betalda. Disp 6: Nettoinkomst efter att bostadskostnad, uppehällekostnad och kostn. c är betalda.

l £ ; i Olika slag av disponibel inkomst i

Avsnittet inleds med en översikt av de summerade kostnaderna. Därefter be- handlas kostnademas köns- och åldersfördelning. Efter detta redovisas skillna- der i kostnader mellan olika grupper med avseende på ekonomiska effekter.

Slutligen berörs enskilda deltjänster. Vissa kommentarer görs i anslutning till

detta. Tabellmaterial redovisas i samband med texten. Tabellerna har inte utformats efter modell minimi—, maximi- och medelvärden samt standardav- i vikelser från medelvärdena. Istället har den mer lättlästa formen minimivärde, P5-värde, P25-värde, PSO-värde (median), medelvärde, P75-värde, P95-värde och maximivärde valts. Minimivärdet är det minsta värdet och maxvärdet det högsta. P-värdena avser värden för procentandelar av personerna som har lämnat svar om kostnad (och inkomst i senare avsnitt). 1 i 1 ; l 1 1.6 Kostnader 1 i 1 | i

1.6.1 Summerade kostnader

Summerade kostnader redovisas i tabell 1.22 med avsikt att dels ge en över- blick över det antal personer som lämnat svar beträffande respektive tjänste- grupp, dels ge en första bild av kostnademas storlek och fördelning.

Antalet personer som lämnat svar om kostnader varierar kraftigt. Hälso- och sjukvårdskostnader i någon form uppges av 427 personer, dvs. nästan 90 %. Denna tjänst följs av resor med 351, service 179 , fritid 148 och annat (ytter-

ligare tjänster och varor) 104 svar. Kostnader i samband med sysselsättning uppges enbart av 31 personer.

Tabell 1.22 Summerade kostnader

An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal Sjukv. 427 24 357 1.060 1.810 2.579,9 3.200 6.700 62.850 Service 179 24 1.032 4.800 6.000 10.645,3 14.400 29.100 55.440 Resor 351 24 1.200 1.200 2.700 5.856,6 7.200 21.600 37.200 Syssels. 31 1.200 1.200 2.700 4.800 5.593,6 7200 14.400 14.400 Fritid 148 250 600 2.000 2.950 4.955,3 5.950 14.400 34.000 Annat 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000 Kostn. a 442 24 400 1.600 3.300 6.803,5 8.450 27.650 62.850 Kostn.b 484 24 1.174 3.075 6.375 10.460,3 14.750 32.300 64.050 Kostn.c 490 200 1.200 4.100 9.000 13.819,2 19.300 40.750 83.250

! Hälso- och sjukvårdskostnaderna uppvisar ett medianvärde (P50) på 1 810 : kr/år. 50 % av personerna har lägre årliga kostnader än dessa och 50 % har * högre. Tyngdpunkten i fördelningen av kostnaderna visar sig i medelvärdet 1 (Medel) som är 2 580 kr/år, dvs. knappt 1 000 kr högre. För 95 % (P95) av ', personerna gäller att kostnaderna inte överstiger 6 700 kr/år eller 558 * kr/månad. Det kan påpekas att såväl det höga P95-värdet som max.värdet på * 62 850 kr/år, bidrar till att medelvärdet blir högre än medianvärdet. l

Servicekostnadema har på motsvarande sätt ett medianvärde på 6 000 kr/år, ett medelvärde på 10 645 kr/år och en högsta kostnad för 95 % av personerna på 29 100 kr/år eller 2 425 kr/ månad. Även i detta fall har de 50 %-en perso- ner med högre kostnad än medianvärdet en större betydelse för tyngdpunkten i fördelningen.

Resor, syssselsättning, fritid och "annat" har lägre median-, medel- och P95-värden än vad som gäller för service. För "annat" gäller dock att median- värdet, 7 200 kr/år, är högre än beträffande service.

Kostn. a, b och c har medianvärden på 3 300, 6 375 och 9 000 kr/år. Medel- värdena är betydligt högre och ligger på 6 803, 10 460 och 13 819 kr/år. Stora andelar av personerna har alltså kostnader som överstiger medianvärdena kraf- tigt. 45 % av samtliga personer (PSO —- P95) har utgifter i ett intervall för kostn. a mellan 3 300 och 27 650 kr/år, för kostn. b mellan 6 375 och 32 300 kr/år och för kostn. c mellan 9 000 och 40 750 kr/år.

1.6.2 Kostnadernas fördelning avseende kön

För summerade kostnader finns inga statistiskt Säkerställda skillnader mellan män och kvinnor förutom beträffande service. Män har väsentligt högre kost- nader för service, både i fråga om median-, medel-, P75 och P95-värden. Det framgår av tabell 1.23.

Tabell 1.23 Kostnadsskillnader avseende kön

An- tal

Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

Sjukvård

kvinnor 210 24 400 1.280 2.000 2.564,0 3.300 6.700 9.800 mån 217 24 200 1.000 1.800 2.595,4 2.950 7.000 62.850 totalt 427 24 357 1.060 1.810 2.57 9,9 3.200 6. 700 62.850 Service

kvinnor 93 24 600 3.900 5 .400 8.792,3 9.900 26.400 30.000 mån 86 48 1.200 4.800 7.200 12.649,l 24.000 33.600 55.440 totalt 179 24 1.032 4.800 6.000 10.645; 14.400 29.100 55.440 Resor

kvinnor 179 24 1.200 1.200 2.700 5.594,3 5.568 21.900 31.200 man 172 420 1.200 1.200 2.700 6.129,6 7.800 21.600 37.200 totalt 351 24 1.200 1.200 2.700 5.856,6 7.200 21.600 37.200 Sysselsättning

kvinnor 1 1 1.200 1.200 1.200 2.700 4.990,9 7.200 14.400 14.400 man 20 1.200 1.200 2.700 4.800 5.925,0 9.600 13.200 14.400 totalt 31 1.200 1.200 2.700 4.800 5.593,6 7.200 14.400 14.400 Fritid

kvinnor 73 300 500 2.700 3.200 5.362,4 7.200 15.400 22.200 män 75 250 600 1.900 2.700 4.558,9 4.800 14.400 34.000 totalt 148 250 600 2.000 2.950 4.955,3 5.950 14.400 34.000 Annat

kvinnor 54 480 1.200 4.800 7.200 7.860,0 1 1.520 14.400 24.000 män 50 1.200 1.200 4.800 7.200 7.548,0 9.600 14.400 14.400 totalt 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000 Kastn a 1 kvinnor 218 24 400 1.650 3.440 6.220,7 7.600 22.250 34.800 i mån 224 24 450 1.600 3.045 7.370,6 8.800 28.200 62.850

, totalt 442 24 400 1.600 3.300 6.803,5 8.450 27.650 62.850

Kastn !: kvinnor 239 200 1.200 3.200 6.600 9.864,0 14.000 30.750 46.200

man 245 24 800 2.800 5.900 1 1.042,0 15.098 34.850 64.050 totalt 484 24 1.174 3.075 6.375 10.460,3 14.750 32.300 64.050 [fvstn c

kvinnor 240 200 1.325 4.400 9.000 13.451,2 18.320 38.613 70.200 man 250 200 1.200 3.624 8.975 14.172,5 20.500 43.633 83.250 totalt 490 200 1.200 4.100 9.000 13.819,2 19.300 40.750 83.250

Medianvärdet är knappt 2 000 kr och medelvärdet drygt 5 000 kr högre per år för män avseende service. Det kan noteras att trots denna skillnad finns ingen väsentlig skillnad i fråga om de samlade utgifterna, dvs. kostn. a, b och c.

1.6.3 Kostnadernas fördelning avseende ålder

Av materialet framgår att de olika tjänste-/varugruppema domineras av olika ålderskategorier beträffande kostnader.

Hälso- och sjukvård De högsta kostnaderna för hälso- och sjukvård finns i åldersgruppen 0-6 år. Näst efter denna grupp kommer åldersgruppen 45-54 år. Som framgår av tabell 1. 24 har båda grupperna medelvärden som är mer än 1 000 kr/år högre än genomsnittet för alla åldersgrupper.

Tabell 1.24 Kostnadsskillnader för hälso- och sjukvård avseende ålder

Ålder åp- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

0-6 21 800 1.000 1.800 3.200 3.788,1 4.200 9.600 9.800 i 7-15 40 400 640 1.600 1.600 2.084,5 2.400 4.140 8.700 16-17 3 200 200 200 200 666,7 1.600 1.600 1.600 1 18-24 32 24 200 900 1.800 2.034,2 3.075 4.850 5.100 25-34 64 50 200 800 1.600 1.819,9 2.550 5.600 6.700 1 35-44 67 200 450 1.050 2.000 2.300,7 2.850 6.050 7.600 45-54 76 200 400 1.450 2.400 3.729,4 3.825 8.400 62.850 55-64 124 24 210 1.450 2.000 2.560,9 3.225 7.200 8.660

Totalt 427 24 357 1.060 1.810 2.579,9 3.200 6.700 62.850

Service

Servicekostnadema domineras enligt tabell 1.25 av åldersgruppen 18-24 år åt- följd av gruppen 35-44 år. Åldersgruppema har 4 000 resp. 1 500 kr/år högre medelvärden än samtliga åldersgrupper sammantagna. Åldersgruppen 18-24 år har ett litet antal individer varför resultatet är osäkert.

Tabell 1.25 Kostnadsskillnader för service avseende ålder

Ålder

0-6 7-15 16-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 Totalt

Resor

An- tal

13 21 31 40 60 179

Min

48 600

2.400 48 24 48

1.032 24

P5

48 600

2.400 2.400 1.200

816 1.200 1.032

P25

48 4.800

4.800 4.800 4.800 4.350 4.800 4.800

PSO

7.200 6.000

9.600 6.000 8.484 5.520 5.460 6.000

Medel

7.299,4 6.942,9

14.446,2 12.349,1 12.065,4 10.327,5

9.525,8 10.645,3

P75

12.000 9.600

26.400 26.400 14.400 14.400 10.920 14.400

P95

24.000 14.400

28.800 26.400 37.920 30.600 27.750 29.100

Max

24.000 14.400

28.800 41 . 136 55.440 33.600 43.200 55.440

Reskostnadema är enligt tabell 1.26 väsentligt högre i en enda ålderskategori, 16-17 åringar. Åldersgruppen har dubbelt så höga medelvärden som genom- snittet för samtliga. Här skall dock observeras att antalet personer i ålders- gruppen bara är tre och att därför inga slutsatser kan dras med säkerhet.

Tabell 1.26 Kostnadsskillnader för resor avseende ålder

Alder 0-6 7-15 16-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 Totalt

Antal 9

29

3

30

59

63

61

97 351

Min 1.200 1.200 7.200

840 24 1.200 120 168 24

P5 1.200 1.200 7.200 1.200

420 1.200 1.200 1.200 1.200

P25 2.700 2.700 7.200 2.700 1.200 2.400 1.200 1.200 1.200

PSO 2.700 4.800 8.400 3.900 2.700 4.080 3.900 2.700 2.700

Medel 6.900,0 8.124,8

12.400,0 5.070,0 5.436,0 6.491,4 6.671,6 4.453,5 5.856,6

P75 3.000 9900

21.600 4.800 4.800 7.200 9.600 4.800 7.200

P95 24.000 23.520 21 .600 17.400 21.600 19.500 22.800 18.000 21.600

Max 24.000 37.200 21.600 22.800 31.200 31.500 25.200 35.544 37.200

Sysselsättning

Kostnader för sysselsättning gäller bara åldersgrupper från 18 år och uppåt. Högst värden finns enligt tabell 1.27 i åldern 25-34 år. Medelvärdet är drygt 2 000 kr/år högre i denna åldersgrupp jämfört med genomsnittet. Även i detta fall är antalet personer för få i den nämnda åldersgruppen, och därtill i övriga åldersgrupper, för att några slutsatser skall kunna dras.

Tabell 1.27 Kostnadsskillnader för sysselsättning avseende ålder

Ålder åt" Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

18-24 7 1.200 1.200 1.200 2.700 5.357,1 12.000 12.000 12.000 25-34 4 2.700 2.700 4.950 8.400 7.875,0 10.800 12.000 12.000 35-44 8 1.200 1.200 1.200 2.700 5.062,5 8.550 14.400 14.400 45-54 8 2.700 2.700 4.800 4.800 5.737,5 6.000 12.000 12.000 55-64 4 1.200 1.200 3.000 4.800 4.500,0 6.000 7.200 7.200

Totalt 31 1.200 1.200 2.700 4.800 5.593,5 7.200 14.400 14.400

Fritid och rekreation Dessa kostnader domineras enligt tabell 1.28 av åldersgruppen 55-64 år, men även 18-24 årsgruppen och 25-34-åringama har höga kostnader. Genom- snittsvärdet för personer i alla åldrar passeras av åldersgruppen 55-64 år med drygt 2 000 kr/år.

Tabell 1.28 Kostnadsskillnader för fritid och rekreation avseende ålder

Ålder Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

ta 0-6 9 2.700 2.700 2.700 2.700 5.122,2 5900 14.400 14.400 7-15 17 1.000 1.000 1.200 2.700 3.011,8 3.700 7.200 7.200 16-17 2 1.200 1.200 1.200 1.200 1.200,0 1.200 1.200 1.200

18-24 19 1.200 1.200 2.700 4.200 6.073,7 7.200 22.200 22.200 25-34 29 700 800 2.700 4.800 5.686,2 7.700 14.400 15.900 35-44 27 250 300 1.200 2.700 3.592,9 5.200 9.800 14.400 45-54 25 420 500 1.000 4.500 4.478,0 6250 14.400 14.400 55-64 20 1.500 1.600 2.550 3.310 7.221,0 10.900 24.700 34.000 Totalt 148 250 600 2.000 2.950 4.955,3 5.950 14.400 34.000

i

Annat Högst kostnader för andra tjänster och varor finns enligt tabell 1.29 i gruppen 16-17 år. Medelvärdet för 0-6 år ligger 3 000 kr/år högre än genomsnittet för alla tillsammans. Gruppen 0-6 år har värden som nästan är likvärdiga med 16- 17-årsgruppen. Båda de nämnda åldersgruppema har för få individer för att ' slutsatser ska kunna dras. ;

Tabell 1.29 Kostnadsskillnader för andra tjänster/varor avseende ålder

Ålder Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta

0-6 7 4.800 4.800 4.800 9.600 10.97l,4 14.400 24.000 24.000 7-15 17 1.200 1.200 4.800 7.200 6.423,5 9.600 12.000 12.000 16-17 3 7.200 7.200 7200 12.000 11.200,0 14.400 14.400 14.400 18-24 7 1.200 1.200 1.200 4.800 5.828,6 9.600 14.400 14.400 25-34 19 480 480 4.800 7.200 7.951,6 9.600 14.400 14.400 35-44 13 4.800 4.800 4.800 9.600 8.353,9 9.600 14.400 14.400 45-54 18 600 600 4.800 7.200 7.080,0 9.600 14.400 14.400 55-64 20 1.200 1.200 4.800 7.200 7.716,0 10.560 14.400 14.400 Totalt 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000

Kostn a Vid adderingen av tjänster till varandra i form av kostn. a, b och c blir mönst- ret återigen annorlunda. Så domineras t.ex. kostn. a av åldersgruppen 45-54 år med ca 2 000 kr/år högre kostnader än genomsnittet för samtliga. Detta fram- går av tabell 1.30.

Tabel 1.30 Kostnadsskillnader för kostn. a avseende ålder

Ålder Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

ta 0-6 22 800 1.000 2.400 3.700 5.938,5 6.600 13.900 33.600 7-15 40 400 640 1.600 1.800 3.299,5 3.390 10.800 16.000 16-17 3 200 200 200 200 666,7 1.600 1.600 1.600

18-24 35 24 200 1.250 2.950 7.225,5 8.350 28.200 32.000 25-34 68 50 360 1.000 2.150 5.526,5 5.600 27.200 41.136 35-44 70 24 450 1.800 3.450 7.545,3 8.750 30.000 57.967 . 45-54 79 240 610 2.400 4.650 8.816,9 11.950 31.850 62.850 55-64 125 24 400 1.800 4.100 7.112,8 9200 22.100 45.600 24 400 1.600 3.300 6.803,5 8.450 Totalt

Kostn b Även för kostn. b dominerar enligt tabell 1.31 gruppen 45-54 år med drygt 3 000 kr/år högre medelvärde än genomsnittet.

Tabell 1.31 Kostnadsskillnader för kostn. b avseende ålder

Ålder

0-6 7-15 16-17 18—24 25-34 35-44 45-54 55-64 Totalt

Kostn c

An- tal

22 46 4 41 78 79 81 133 484

Min

800 400 200

24 200 200 357 568

24

P5

1.000 1.200 200 840 480 1.150 1.800 1.200 1.174

P25

2.400 2.700 3.700 2.400 2.200 3.500 4.300 3.200 3.075

PSO

5.200 6.500 7.900 4.800 4.800 6.440 9.600 6.500 6.375

Medel

8.76l,2 7.991 ,3 9.800,0 9.878,0 8.929,9 ll.862,4 13.624,0 9.933,0 10.460,3

P75

11.150 10.400 15.900

9.800 12.300 17.600 18.300 12.300 14.750

P95

32.300 21.600 23.200 31.150 30.950 33.100 36.600 33.500 32.300

Max

34.800 39.600 23.200 36.800 46.200 60.667 64.050 62.154 64.050

För de totala kostnaderna slår 16-17 åringamas höga kostnader för resande och "annat" igenom och ger gruppen dominans, följd av 45-54-åringama. Medel- värdena för de nämnda grupperna är 5 000 resp. drygt 3 000 kr/år högre än genomsnittet för samtliga åldersgrupper tillsammans. Som har påtalats tidigare är antalet individer i gruppen 16-17 är alltför litet för att några säkra slutsatser skall kunna dras angående denna grupp. Värdena framgår av tabell 1.32.

Tabell 1.32 Kostnadsskillnader för kostn. c avseende ålder

Ålder

0-6 7-15 16-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 Totalt

An- tal

22 47 4 43 78 81 81 134 490

Min

] .000 800 200 800 450 200

1 .200 800 200

P5

1.600 1.600

200 1.200 1.200 1.200 1.800 1.224 1.200

P25

5.000 4.000 9.700 2.700 3.200 4.400 5.600 3.600 4.100

P50

8.400 8.800 21.700 9.550 7.775 8.070 14.200 7.685 9.000

Medel

14.347,6 1 1.234,0 18.800,0 13.923,1 13.384,7 14.607,9 17.145,6 12.222,6 13.819,2

P75

18.200 16.200 27.900 23.400 19.200 21.900 25.120 16.800 19.300

P95

46.700 36.300 31.600 40.750 43.800 36.050 40.700 34.900 40.750

Max

68.400 39.600 31.600 48.000 70.200 65.467 83.250 66.410 83.250

1.6.4 Kostnadernas fördelning avseende grupper som har angett olika ekonomiska effekter

Det har antagits som en hypotes i avsnitt 1.4 att personer som har uppgivit att de dels har tvingats minska på eller helt upphöra med vissa tjänster på grund av högre utgifter, dels har svårigheter att betala för vissa tjänster och dels önskar lösningar som nedbringar kostnaderna (grupp a), har ett ekonomiskt mer utsatt läge än personer som lämnat andra svar på dessa tre frågor. Andra svar är t.ex. ja på en eller två av frågorna, men nej på en eller de övriga (grupp b). En tredje grupp av personer har svarat nej på alla tre frågorna (grupp c) och en fjärde grupp har inte lämnat några svar alls (grupp d). Fördelningen av de samlade kostnaderna — kostn a, b och c — mellan grup- perna framgår av tabell 1.33.

Tabell 1.33 Kostnadsskillnader för samlade kostnader avseende olika delgrupper

1 Kostn a 1211". Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ( grupp a 75 24 1.000 2.750 5.100 7.865,l 9.000 26.400 62.850 grupp b 132 24 610 1.600 3.200 6.971,2 9.782 28.050 38.640 grupp c 107 400 450 1.600 2.900 6.497,4 6.920 28.200 57.967 grupp d 128 24 200 1.600 3.000 6.264,3 7.175 26.400 41.136 totalt 442 24 400 1.600 3.300 6.803,5 8.450 27.650 62.850 Kostn b Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta grupp a 77 1.000 1.800 4.800 1 1.850 14.298,0 19.950 36.600 64.050 grupp b 140 24 1.325 4.220 8.375 12.352,3 17.200 36.550 62.154 grupp c 119 400 1.150 2.800 4.800 8.557,7 8.880 30.000 60.667 grupp (1 148 200 800 1.800 4.800 8.203,7 10.250 31.320 41.136 | totalt 484 24 1.174 3.075 6.375 10.460,3 14.750 32.300 64.050 1 ' Kostn c Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta | grupp a 77 1.000 3.050 6.850 14.000 19.558,8 29.100 51.000 83.250 1 1 grupp b 140 800 1.600 6.400 13.350 16.698,7 22.520 41.525 70.200 grupp c 122 450 1.200 3.200 6.800 10.841,0 12.400 37.320 65.467 : grupp d 151 200 1.200 2.450 6.300 10.628,8 16.000 32.950 50.200

totalt 490 200 1.200 4.100 9.000 13.819,2 19.300 40.750 83.250

Som framgår av tabell 1.33 finns det en "rangordning" med högst medelvärden för kostnader hos grupp a och därefter fallande ner till grupp d. Detta förhåll- ande gäller såväl kostn. a som kostn. b och kostn. c. Den fallande ordningen finns också beträffande P75-, P-95- och max.värdena i kostn. c, men inte i kostn. a och kostn. b.

Vid en närmare granskning av de kostnader som konstituerar kostn. a (hälso- och sjukvårdskostnader och servicekostnader), finner man att grupp 3 visser- ligen har de högsta hälso- och sjukvårdskostnaderna, men samtidigt de lägsta servicekostnadema av grupperna. Skillnaden mellan grupperna beträffande kostn. a är därför inte påfallande stor.

Med kostn. b blir skillnaderna mer betydande. För denna summerade kostnad — som förutom hälso- och sjukvårds- och servicekostnader, även omfattar reskostnader — är skillnaden mellan grupp a och grupp b 3 500 kr/år i median- värde och 2 000 kr/år i medelvärde. Mellan grupp a och grupp c och d är medianvärdesskillnaden 7 000 kr/år och medelvärdesskillnaden 6 000 kr/år. Kostn. b visar därmed att grupp a har betydligt högre reskostnader än de öv- riga grupperna. i

För kostn. c — där även kostnader för sysselsättning, fritid och andra tjänster och varor tas med — är skillnaderna mellan grupperna ändå mer framträdande. Kostnadsavståndet mellan grupp a och grupperna c och d ökar ytterligare. Därtill ökar även skillnaden mellan grupp b och grupperna c och d. Såväl grupp a som grupp b framstår därmed som högkostnadsgrupper med 14 000 resp. 19 559 kr/år i median- och medelvärden i grupp a och 13 350 resp. 16 699 kr/år för motsvarande mått i grupp b.

1.6.5 Kostnader för olika deltjänster

Kostnaderna för respektive hälso- och sjukvård, service, resor etc. konstitueras av kostnader för deltjänster inom respektive aggregat som undersökningens personer har. Även dessa deltjänster skall belysas 1 viss omfattning. För jäm- förelsens skull redovisas siffror för samtliga grupper med avseende på ekono- miska effekter (grupperna a, b, c och (1). Kommentarer görs dock med ut- gångspunkt från summeringar av alla de fyra grupperna.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens summerade kostnader är lägre än motsvarande för övriga aggregat. Skälet till detta är att ett högkostnadsskydd täcker in väsent— liga deltjänster såsom habilitering/rehabilitering, läkar— och sj uksköterskebesök, läkemedel samt fotvård i viss omfattning. Även för tandvård finns högkost— nadsskydd om än i annan form än beträffande sjukvård och läkemedel. Därtill finns ett högkostnadsskydd för sjukresor genom en takkostnad för enkelresor. Vissa landsting har kompletterat detta skydd genom egna regler.

Tjänster som täcks av högkostnadskydd för vård och läkemedel tas inte upp i den följande redovisningen.

Hjälpmedel 45 personer redovisar kostnader för hjälpmedel. Enkätfrågan innehåller inte

någon restriktion om att hjälpmedlen måste ha tillhandahållits av en offentlig huvudman.Kostnaderna framgår av tabell 1.34.

Tabell 1.34 Kostnader för hjälpmedel

Grupp Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta

3 19 6 6 200 450 3.667,3 800 59.000 59.000 b 1 1 6 6 177 200 421,2 800 900 900 c 7 200 200 200 800 578,6 800 800 800 d 8 50 50 125 325 900,0 800 4.650 4.650 totalt 45 6 50 200 450 1.901,4 800 2.500 59.000

Kostnaderna omfattar ett kvartal, men har approximerats såsom varande års- kostnader. Medianvärdet för samtliga grupper är 450 kr. Medelvärdet är 1 500 kr högre, vilket i stor utsträckning förklaras av att en person i grupp a har ett mycket högt max.värde. Enligt enkätsvaret har personen i fråga haft egna utgifter med den nämnda summan. Hjälpmedlet har tillhandahållits av lands- tinget och försäkringen. Vidare gäller att kostnaderna i intervallet P50-P95 sträcker sig från 450 till 2 500 kr och gäller 45 % av personerna.

Förbrukningsartiklar 77 personer uppger att de har kostnader för förbrukningsartiklar. Ingen av

dessa personer har (per definition) kostnadsfria förbrukningsartiklar. Kostna- derna är följande enligt tabell 1.35.

Tabell 1.35 Kostnader för förbrukningsartiklar

. Grupp Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max | ta

26 12 200 800 800 1.246,6 1.800 3.200 3 .200 29 200 200 800 800 l.082,8 800 3.200 3 .200

4 800 800 800 2.000 2.000,0 3.200 3.200 3 .200 18 24 24 800 800 1.283,6 1.800 3.200 3.200 i totalt 77 12 200 800 800 1.232,7 1.800 3.200 3.200

Q-OG'N

Medianvärdet för kostnaderna är 800 kr/år och medelvärdet 1 233 kr/år. För 95 % av personerna gäller en högsta kostnad på 3 200 kr/år.

Speciallivsmedel 53 personer uppger kostnader för speciallivsmedel enligt tabell 1.36. Kostna-

derna kan avse såväl prisnedsatta som icke prisnedsatta livsmedel.

Tabell 1.36 Kostnader för speciallivsmedel

Grupp Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ; ta

a 13 200 200 800 3.200 2.215,4 3.200 3 .200 3.200 b 23 200 200 800 800 1.791,3 3.200 3.200 8.000 c 4 200 200 500 800 1.250,0 2.000 3.200 3.200 (1 13 200 200 800 800 1.223,0 1.800 3.200 3.200 totalt 53 200 200 800 800 1.690,6 3.200 3.200 8.000

Medianvärdet är 800 kr/år och medelvärdet 1 691 kr/år. P75 visar att 75 % av 1 personerna har en högsta årlig kostnad på 3 200 kr. =

Fotvård Kostnad för fotvårdsspecialist redovisas enligt tabell 1.37 av 140 personer. Kostnaderna kan avse såväl mer medicinskt betingad fotvård som vanlig fot- vård. Ingen av personerna har (per definition) kostnadsfri fotvård genom fri- kort.

Tabell 37 Kostnader för fotvård

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

tal i a 20 200 500 800 800 1.326,0 1.800 3.200 3 .200 i b 40 200 220 800 800 1.054,0 1.800 1.800 2.000 c 36 200 200 800 800 1.108,9 1.800 1.800 3 .200 d 44 200 200 800 800 1.206,4 1.800 3 .200 3 .200

totalt 140 200 200 800 800 1.154,9 1.800 2.200 3.200

Medianvärdet är detsamma som gäller för förbrukningsartiklar, 800 kr/år, medan medelvärdet är lägre, 1 155 kr/år. 95 % av personerna har en högsta kostnad på 2 200 kr/år.

Tandvård 238 personer redovisar tandvårdskostnader. Medianvärdet är 800 kr/år. Medel- värdet är 857 kr/år och ligger således nära medianvärdet. För 95 % av perso- nerna gäller en högsta årlig kostnad på 1 700 kr. Kostnaderna framgår av tabell 1.38.

Tabell 1.38 Kostnader för tandvård

Grupp Ap— Mi P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta 11

a 51 200 200 450 800 968,5 1.700 1.700 3.561 b 66 50 200 200 800 865,0 1.150 1.700 5.697 0 59 50 200 450 450 749,8 1.150 1.700 4.200 d 62 50 200 200 575 859,3 1.150 1.700 8.412 totalt 238 50 200 450 800 857,1 1.150 1.700 6.412

4", www—(qv)—

Sjukresor

72 personer uppger kostnader för sjukresor. Eventuella högkostnadsskydd, utöver regeln om takkostnad per enkelresa, har inte beaktats vid uppräkningen till årlig kostnad. Kostnaderna redovisas i tabell 1.39.

Tabell 1.39 Kostnader för sjukresor

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

tal a 16 200 200 800 880 1.317,5 1.800 4.160 4.160 b 25 160 200 800 800 1.264,0 1.800 3.200 3.200 * c 13 200 200 200 200 406,2 800 800 800 d 18 160 160 200 260 713,3 800 3.200 3.200

totalt 72 160 200 200 800 983,3 1.280 3.200 4.160

Även för sjukresor är medianvärdet 800 kr/år och medelvärdet något högre 983 kr/år. För 95 % av personerna gäller en högsta kostnad på 3 200 kr/år.

Service

Kommunerna bestämmer själva avgiftssystem och avgiftsnivåer för sin service, med restriktionen att avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende — tillsammans med kommunala hälso- och sjukvårdsavgifter — skall

bestämmas så att den enskilde förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov. Därutöver skall avgifterna vara skäliga och inte överstiga kommunens

självkostnad.

Jämfört med andra summerade kostnader har servicekostnadema det högsta medelvärdet, 10 645 kr/år. Samtliga deltjänster som bygger upp servicekostna- dema redovisas i tabell 1.40.

Kommunal hemhjälp 113 personer har kommunal hemhjälp enligt följande.

Tabell 1.40 Kostnader för kommunal hemhjälp

Grupp Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta

& 22 2.700 2.700 2.700 4.800 4.950,0 4.800 7.200 14.400 b 32 1.200 1.584 4.200 4.800 5.668,9 7.200 9.600 19.200 c 30 1.920 2.424 2.700 4.800 4.492,4 4.800 7.200 7.200 (1 29 1.200 1.920 4.800 4.800 5.711,6 7.200 14.400 16.800 totalt 1 13 1.200 2.400 3.600 4.800 5.227,5 4.920 9.600 19.200 ;

Medianvärdet är 4 800 kr/år, dvs. 400 kr/månad. Medelvärdet är något högre, 5 228 kr/år och 436 kr/månad. 45 % av personerna har kostnader i intervallet 4 800 — 9 600 kr/år, dvs. en högsta kostnad på 800 kr/månad.

Annan hemhjälp Hemhjälp av anhörig eller annan än kommunen redovisas enligt tabell 1.41 av 36 personer.

Tabell 1.4] Kostnader för annan hemhjälp

Grupp Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta

14 48 48 1.200 2.700 6.135,4 4.800 26.400 26.400) 14 48 48 1.200 1.800 7.403,l 12.000 26.400 264001 3 1.200 1.200 1.200 1.200 3.200,0 7.200 7.200 7.200 5 2.700 2.700 4.800 4.800 5.340,0 7.200 7.200 7.200 totalt 36 48 48 1.200 2.700 6.273,3 7.200 26.400 26.400

Q—OG'N

Kostnaderna för denna hjälp är i vissa fall högre än den kommunala hjälpen. Medianvärdet är lägre än för den kommunala hjälpen, 2 700 kr/år, medan

wm_—-=;u _;-

medelvärdet är 6 273 kr/år, dvs. 1 000 kr/år högre. Det högre medelvärdet beror på att flera personer har väsentligt mycket högre kostnader än median- värdet. P95-värdet är 26 400 kr/år eller 2 200 kr/år.

Avlösarservice Endast ett fåtal personer, 10 stycken, uppger kostnader för avlösarservice. Kostnaderna framgår av tabell 1.42.

Tabell 1.42 Kostnader för avlösarservice

Grupp Ap- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta

a 2 600 600 600 2.700 2.700,0 4.800 4.800 4.800 b 4 600 600 720 5.220 5.160,0 9.600 9.600 9.600 0 2 2.700 2.700 2.700 2.700 2.700,0 2.700 2.700 2.700 d 2 4.800 4.800 4.800 7.200 9.600,0 9.600 9.600 9.600 totalt 10 600 600 840 3.750 4.584,0 9.600 9.600 9.600

Medianvärdet är 3 750 kr/år eller 313 kr/månad. Medelvärdet är något högre, 4 584 kr/år, och P95-värdet 9 600 kr/år. Både antalet individer per grupp och det sammantagna antalet personer är för litet för att något skall kunna sägas med säkerhet.

Växelvård Ändå färre personer redovisar kostnader för växelvård. Antalet är fyra stycken. Av enkätfrågan framgår inte för hur lång tid per månad växelvården gäller. Kostnaderna som framgår av tabell 1.43 får avses omfatta såväl service/vård som mat och "boende".

Tabell 1.43 Kostnader för växelvård

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

tal a 2 9.600 9.600 9.600 13.800 13.800,0 18.000 18.000 18.000 b 1 9.600 9.600 9.600 9.600 9.600,0 9.600 9.600 9.600 (: 0 d 1 9.600 9.600 9.600 9.600 9.600,0 9.600 9.600 9.600

totalt 4 9.600 9.600 9.600 9.600 1 l.700,0 13.800 18.000 18.000

Medianvärdet är 9 600 kr/år och medelvärdet 11 700 kr/år. En person har en kostnad på 13 800 kr/år, medan en annan har 18 000 kr/år. Per månad är detta 1 150 kr resp. 1 500 kr. Några slutsatser kan inte dras på grund av det låga antalet individer.

Personlig assistans Personlig assistans som innebär kostnader redovisas av nio personer. Kost- naderna framgår av tabell 1.44.

Tabell 1.44 Kostnader för personlig assistans

Grupp åp- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

a 2 600 600 600 2.700 2.700,0 4.800 4.800 4.800 b 2 12.000 12.000 12.000 13.200 13.200,0 14.400 14.400 14.400 c 1 4.800 4.800 4.800 4.800 4.800,0 4.800 4.800 4.800 d 4 4.800 4.800 6.000 7.200 8.400,0 10.800 14.400 14.400 totalt 9 600 600 4.800 7.200 7.800,0 12.000 14.400 14.400

Medianvärdet är 7 200 kr/år och medianvärdet, strax däröver, 7 800 kr/år. 45 % av personerna har kostnader i ett intervall mellan 7 200 och 14 400 kr/år, dvs. som högst 1 200 kr/månad. Antalet individer är för lågt för att slutsatser skall kunna dras.

Service i bostad med särskild service 44 personer har redovisat kostnader för service i särskilt boende. Enkätfrågan rymmer vissa problem. Delfrågorna a-c markerar att frågan gäller service. Även delfråga d handlar om avgift för personalens service, men i denna del- fråga har det insmugit sig ett tryckfel som kan förleda vissa svarande att istället för servicekostnad ange bostadskostnad. För att klargöra problemet har enkätsvaren gåtts igenom och en jämförelse gjorts av dels nämnda kostnad, dels bostadskostnad enligt en fråga senare i formuläret. Någon fullständig klarhet har inte kunnat nås. Någon person i grupp a, några i grupp b och ca en , tredjedel av personerna i grupp c har sannolikt uppgivit bostadskostnad istället för servicekostnad. Övriga i nämnda grupper har dock kostnadsnivåer som någorlunda korrekt avspeglar de beräknade kostnaderna. För grupp (1 har inte

någon kontroll gjorts. Kostnaderna framgår av tabell 1.45.

Tabell 1.45 Kostnader för service i bostad med särskild service

An- tal

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

a 5 24 24 1.032 4.800 7.891,2 7.200 26.400 26.400 b 12 4.920 4.920 8.400 26.400 20.880,0 27.600 37.920 37.920 c 15 1.920 1.920 14.400 26.400 23.664,0 26.400 55.440 55.440 d 12 4.800 4.800 19.200 26.400 23.428,0 26.400 41.136 41.136

totalt 44 24 1920 12.000 26.400 21 .048,0 26.400 37.920 55.440

Medianvärdet är 26 400 kr/år eller 2 200 kr/månad. Medelvärdet är något lägre, 21 048 kr/år eller 1 754 kr/månad.

Resor

Resor består av fyra olika deltjänster; resor till "särskilda insatser, färdtjänst, riksfärdtjänst och bilstöd. I det senare fallet avser kostnaderna de löpande utgifter som bilstödstagama har för drift och underhåll.

Resor till "särskilda insatser" 52 personer har redovisat kostnader för sådana resor. Kostnaderna framgår av tabell 1.46.

Tabell 1.46 Kostnader för resor till särskilda insatser

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

tal :, a 6 1.200 1.200 1.200 3.150 3.050,0 4.800 4.800 4.800 1 b 19 1.200 1.200 1.200 2.700 3.786,3 4.800 9.600 9.600 c 12 1.200 1.200 1.950 2.790 3.135,0 2.880 9.600 9.600 d 15 1.200 1.200 2.700 2.700 3 .960,0 4.800 9.600 9.600

totalt 52 1.200 1.200 2.700 2.700 3.601,2 4.800 9.600 9.600

Medianvärdet är 2 700 kr/år, dvs. 225 kr/månad. Medelvärdet är något högre, 3 601 kr/år, och motsvarar 300 kr/månad. 45 % av personerna ligger inom ett intervall på 2 700 och 9 600 kr/år, där den senare kostnaden är 800 kr/månad.

Färdtjänst

Antalet personer som har färdtjänst, 299 stycken, är det största antalet i under- sökningen som registreras för en enskild tjänst. Sifferuppgifterna är därför "väl grundade". De redovisas i tabell 1.47.

Tabell 1.47 Kostnader för färdtjänst

Grupp (&p- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max a a 48 1.200 1200 1.200 2.700 3.084,8 4.800 5.568 9.600 b 87 420 1.200 1.200 2.700 3.53 1,0 4.800 7.200 14.400 c 75 168 1.200 1.200 1.200 2.182,7 2.700 4.800 4800 d 89 120 1.200 1.200 2.700 2.445,2 2.700 4.800 7.200 totalt 299 120 1.200 ”1.200 2.700 2.798,0 4.800 7.200 14.400

Median- och medelvärdena ligger nära varandra för denna tjänst, 2 700 resp. 2 798 kr/år. Per månad är det 225 kr resp. 233 kr. Även för denna tjänst gäller att en del personer har högre kostnader. 45 % ligger i intervallet 2 700 — 7 200 kr/år, där det högsta värdet motsvarar 600 kr/månad.

Riksfärdtjänst Denna tjänst har betydligt färre användare i undersökningen, 20 stycken. Kost- naderna redovisas i tabell 1.48.

Tabell 1.48 Kostnader för riksfärdtjänst

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

tal a 1 2.700 2.700 2.700 2.700 2.700,0 2.700 2.700 2.700 6 9 1.200 1.200 2.700 2.700 5.166,7 4.800 14.400 14.400 c 4 1.200 1.200 1.950 2.700 2.850,0 3.750 4.800 4.800 (1 6 1.200 1.200 1.200 4.950 6.850,0 14.400 14.400 14.400

totalt 20 1.200 1.200 1.950 2.700 5.085,0 6.000 14.400 14.400

Medianvärdet är detsamma som beträffande färdtjänst, medan medelvärdet, 5 085 kr/år, är drygt 2 000 kr/år högre än för vanlig färdtjänst. Det senare beror på att P75- och P95-värdena är högre i detta fall.

Yngrestudien — en studie avsammantagna... 49 Bilstöd 64 personer med bilstöd redovisar sina kostnader för bilinnehavet. 63 stycken av dessa uppger driftkostnad för bilen, medan en enbart tar upp merkostnad. 29 av de 63 som redovisar driftkostnad anger även merkostnad. Det högsta be- loppet av drift- eller merkostnad per person har använts vid beräkningarna och redovisas i tabell 1.49. Tabell 1.49 Kostnader för drift och underhåll av bil för personer som har bilstöd Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal a 20 7.200 7.200 13.200 17.400 17.100,0 21.600 27.000 30.000 b 26 1.800 6.600 7.200 14.400 14.749,7 16.800 34.284 36.000 c 10 24 24 3000 12.000 11.042,4 16.800 21.600 21.600 d 8 3.000 3.000 8.400 10.800 ll.775,0 15.600 21.600 21.600 totalt 64 24 3.000 9.600 14.400 14.532,9 19.200 24.000 36.000

Median- och medelvärdena är mycket höga med belopp på 14 400 resp. 14 533 kr/år, dvs. ca 1 200 kr/månad. Några saker kan noteras. Medelvärdet är fem gånger så högt som motsvarande värde för personer som använder färd- tjänst och dubbelt så högt som medelvärdet för summan av alla deltjänster som ingår i resor. Kostnaderna är väl samlade. 50 % (P25-P75) har kostnader i intervallet 9 600 — 19 200 kr/år.

Sysselsättning

Kostnader i samband med sysselsättning redovisas av 31 personer. I flertalet fall handlar det om reskostnader och i några fall om kostnader för mat och hygien. Kostnaderna redovisas i tabell 1.50.

Tabell 1.50 Kostnader i samband med sysselsättning

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal

6 2.700 2.700 2.700 4.800 4.900,0 7.200 7.200 7.200 b 9 1.200 1.200 1.200 2.700 4.033,3 4.800 14.400 14.400 7 1.200 1.200 2.700 12.000 8.785,7 12.000 12.000 12.000 9 1.200 1.200 2.700 4.800 5.133,3 7.200 14.400 14.400 totalt 31 1.200 1.200 2.700 4.800 5.593,6 7.200 14.400 14.400

Mediankostnaden per år är 4 800 kr, dvs. 400 kr/månad. Medelvärdet är en knapp tusenlapp högre/år och P95-värdet är 14 400 kr/år eller 1 200 kr/månad.

Fritid- och rekreation

Fritid och rekreation har två poster, dels vardaglig fritidssysselsättning, dels semester.

Fritidssysselsättning

110 personer uppger kostnader enligt tabell 1.51 beträffande fritidssysselsätt- ning. Såväl ändamål som belopp skiljer sig åt, förmodligen som en effekt av olikheter i intressen och allmän ekonomisk situation.

Tabell 1.51 Kostnader för fritidssysselsättning

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

tal a 20 1.200 1.950 2.700 7.200 72600 13.200 14.400 14.400 b 38 480 1.200 2.700 3.750 4.765,3 4.800 14.400 14.400 c 28 1.200 1.200 2.700 2.700 3.610,7 4.800 7.200 14.400 d 24 420 1.200 1.200 2.700 3.467,5 4.800 7.200 14.400

totalt 110 420 1.200 2.700 2.700 4.641,8 4.800 14.400 14.400

Median- och medelvärdena är 2 799 resp. 4 642 kr/år. P95-värdet är 14 400 kr/år. Per månad är dessa kostnader 233, 387 och 1 200 kr.

Semester 69 personer redovisar kostnader enligt tabell 1.52 för semester. Semestems längd är olika för olika personer/hushåll i undersökningen. )

Tabell 1.52 Kostnader för semester

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max : ta] 1

a 12 300 300 900 2.000 l.966,7 2.950 4.000 4.000

b 18 500 500 1.000 1.100 2.322,2 3.000 12.000 12.000

c 18 250 250 1.200 2.000 3.735,6 4.500 15.000 15.000

d 21 300 500 1.500 2.888 4.292,3 4.000 6.500 34.000

69 250 420 1.000 2.000 3.228,7 3.870 10.000 34.000

Median- och medelvärdena för semester är relativt låga, 2 000 resp. 3 229 kr/år. För 95 % av personerna/hushållen överstiger kostnaderna inte 10 000 kr/år.

Annat

Kostnader för ytterligare tjänster och varor uppges av 104 personer/hushåll. De tjänster/varor som det är fråga om anges i ingressen till fråga 33 i enkäten. Personemas svar på denna fråga redovisas under nästa rubrik. Kostnaderna framgår av tabell 1.53.

Tabell 1.53 Kostnader för andra tjänster och varor

Grupp An— Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

tal a 25 480 4.800 7.200 9.600 8.275,2 9.600 14.400 14.400 b 42 600 1.200 4.800 7.200 8.3 17,1 12.000 14.400 24.000 c 14 1.200 1.200 1.200 4.800 5.314,3 7.200 14.400 14.400 d 23 1.200 1.200 4.800 7.200 7.445,2 9.600 14.400 14.400

___—___...— _-_—q_—_——-_mqa—u. >-

totalt 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000

Medianvärdet på 7 200 kr/år, medelvärdet strax däröver och P95-värdet på 14 400 kr/år, visar att kostnaderna för ytterligare varor och tjänster är ganska avsevärda. 45 % av personerna/hushållen har kostnader i intervallet P50 och ! P95 som ligger mellan 600 och 1 200 kr/månad.

Andra tjänster/varor som utpekas särskilt

Fråga 33 gäller utgifter för andra tjänster och varor än hälso- och sjukvård, service, kommunikationer, sysselsättning samt fritid och rekreation. Här avses utgifter för särskilda råvaror, stor användning av hel- och halvfabrikat, frek- venta besök hos frisör etc. Det handlar även om olika "dolda utgifter", t.ex. svårigheter att utnyttja reapriser på varor.

På samma sätt som beträffande redovisningen av fråga 34 i avsnitt 1.4.1, ska antalet personer som har lämnat svar och de tjänster/varor som har de högsta svarsandelarna tas upp.

Livsmedel: 49 personer. Utgifter för hel- och halvfabrikat, uteätande och särskild mat/särskilda råvaror.

Kläder och skor: 56 personer. Utgifter för nämnda artiklar. Hälsa- och hygien: 37 personer. Utgifter för hårvård/frisör och glasögon. Förbrukningsvaror: 25 personer. Utgifter för tvättmedel på grund av omfatt- ande tvättning samt sänglinne.

Telefon: 15 personer. Telefonutgifter som överstiger det normala. Elektricitet: Tre personer. Höga utgifter för el. Bostad: 21 personer. Utgifter för slitage i hemmet. Hög hyra för lämplig bostad och utgifter för tillbyggnad eller annan anpassning.

Service: 34 personer. Fönsterputsning, städning och trädgårdsarbete/gräs- klippning.

Hjälpmedel: Tre personer. Utgifter för trygghetslarm och handikapphjälp- medel i alla former.

Resor: 33 personer. Utgifter för extra standard, bostadsaltemativ och hotell vid resor. Bilvård.

Fritid och rekreation: Tio personer. Pedagogiska leksaker och videoband. Övrigt: 26 personer. Utgifter för god man och förvaltare. Kan inte utnyttja reapriser på varor.

1.6.6 Bedömning

Avsikten med denna rubrik är att lämna några synpunkter på materialet som sådant och på resultatet av bearbetningen av kostnader.

Materialet

Materialet bör betraktas på samma sätt som SCB:s ULF—material och liknande studier. Likheten med ULF-materialet är att individerna lämnar subjektiva svar och att svaren kan anses vara genomsnittligt riktiga till följd av att antalet svarande är stort.

Detta till trots finns vissa komplikationer. Hjälpmedelskostnad för en tre- månadersperiod har bedömts som en årskostnad, eftersom ingen bättre grund för summering har funnits till hands. Eventuella landstingsbaserade regler eller högkostnadsskydd för förbrukningsartiklar, speciallivsmedel och sjukresor har inte täckts in vid datakömingarna. Enskildas kostnader för kommunal hälso- och sjukvård finns inte med, utöver hjälpmedelskostnad. Kostnaderna för ser- vice i bostad med särskild service är delvis osäkra.

Bedömningen av dessa komplikationer är att även om de rätades ut skulle siffervärdena inte förändras påtagligt. Det största problemet —- enskildas kost- nader för service i bostad med särskild service — visar sig t.ex. vid en gransk- ning av enkätsvaren ge ungefär samma värden, men baserade på ett mindre antal personer.

Sifferuppgifterna bör mot den bakgrunden godtas som en hygglig approxima- tion för hur funktionshindrade personer har det beträffande avgifter och andra kostnader.

Summerade kostnader, köns- och åldersskillnader

De sammantagna kostnaderna för hälso- och sjukvård, service, resor, syssel- sättning, fritid och annat är höga. Median- och medelvärdena för kost c är 9 000 resp. 13 819 kr/år. Även sammantagna kostnader för "kämtjänster" som hälso- och sjukvård, service och resor är höga, med median- och medelvärden för kost b på 6 375 och 10 460 kr/år. Kostnaderna är knappast rimliga sett ur en handikappolitisk synvinkel.

Köns- och åldersaspektema på kostnaderna ger inga entydiga svar utöver att män i undersökningens population har högre servicekostnader än kvinnor samt att åldersgruppen 45-54 år har högst kostnader för de sammantagna "kämtjäns- tema". Skillnaderna ger knappast anledning till någon särskild bedömning.

Vissa personer/hushåll har genom enkätsvaren antytt att deras ekonomiska situation är pressad. Personema/hushållen som har benämnts grupp a visar sig ha väsentligt högre kostnader än genomsnittet av alla personer/hushåll. Även grupp b har högre kostnader än genomsnittet. Dessa grupper finns det skäl att uppmärksamma särskilt.

Kostnader för olika deltjänster

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens summerade kostnader - 1 810 respektive 2 580 kr/år i median- och medelvärden - är lägre än motsvarande för övriga summerade tjänster/varor Skälet till detta är att ett högkostnadsskydd täcker in väsentliga deltjänster såsom habilitering/rehabilitering, läkar- och sjuksköterskebesök, läkemedel samt fotvård i viss omfattning. Även för tandvård finns högkost- nadsskydd om än i annan form än beträffande sjukvård och läkemedel. Därtill finns ett högkostnadsskydd för sjukresor genom en takkostnad för enkelresor. Vissa landsting har kompletterat detta skydd genom egna regler.

Tjänster som täcks av högkostnadskydd för öppen vård och läkemedel tas inte upp i den följande redovisningen.

Hjälpmedel ingår inte i högkostnadsskydd, vare sig hjälpmedlen tillhanda- hålls av landsting eller kommuner. Kostnaderna i sig, med ett medianvärde resp. medelvärde på 450 och 1 901 kr/år, är inte alarmerande höga, men kost- naderna bidrar tillsammans med andra nödvändiga utgifter till en ackumulation av kostnader för den enskilde.

För förbrukningsartiklar och speciallivsmedel gäller staliga regler om pris- nedsättning och kostnadsbefrielse för vissa kategorier och åldrar. En del lands- ting har kompletterat dessa regler med högkostnadsskydd i vissa fall. Kost- naderna i datakömingama, som inte beaktar dessa senare regler, har median- värden på 800 kr/år och medelvärden på 1 233 resp. 1 691 kr/år. Även dessa kostnader läggs för vissa personer ovanpå andra nödvändiga utgifter.

Enbart medicinskt betingad fotvård täcks in av högkostnadsskydd. Sådan fot— vård definieras av sjukvårdshuvudmannen. Kostnaderna i undersökningen avser

utgifter för fotvårdsspecialist och gäller såväl vanlig som medicinskt betingad fotvård. "Kostnadsbilden" liknar den för förbrukningsartiklar. Medianvärdet är 800 kr/år och medelvärdet 1 155 kr/år. Avgränsningen av medicinskt betingad fotvård kan behöva preciseras. Medicinsk fotvård innebär att avgiften ingår i högkostnadskyddet för öppen vård och läkemedel.

För tandvård gäller ett särskilt statligt högkostnadsskydd. Kostnaderna i undersökningen har ett medianvärde på 800 kr/år och ett medelvärde som är 857 kr/år. För 95 % av personerna gäller en högsta årlig kostnad på 1 700 kr. Tandvård har enligt studien flest antal markeringar av hälso- och sjuk— vårdstjänster som funktionshindrade har tvingats minska på eller helt upphöra med. Tandvård tycks fungera som en regleringspost när den enskildes inkoms- ter är knappa. Tandvård kan av det skälet behöva belysas särskilt.

Sjukresekostnaderna i undersökningen, med median- och medelvärden på 800 och 983 kr/år, understiger Merkostnadskommitténs två föreslagna nivåer för högkostnadsskydd (SOU 1992:129). Nivåerna är 1 200 kr/år resp. 1 600 kr/år. 25 % av undersökningens personer har kostnader i intervallet 1 280 och 4 160 kr och når därmed ovanför den övre nivån. Ett separat högkostnads- skydd för sjukresor alternativt ett skydd som är integrerat med öppen vård och läkemedel förefaller vara en lösning som kan förbättra situationen för de med höga kostnader.

Service

Jämfört med andra summerade kostnader har servicekostnadema det högsta medelvärdet, 10 645 kr/år. Medianvärdet är 6 000 kr/år. Flertalet deltjänster som bygger upp servicekostnadema skall redovisas.

Undersökningens kostnader för kommunal hemhjälp har median-, medel- och . P95-värden på 4 800, 5 228 och 9 600 kr/år. Per månad är det 400, 436 och 1 800 kr. Med tanke på att både omvårdnadsbehovet och inkomstsituationen varierar bland personerna som mottar den kommunala hemhjälpen, är kost- naderna inte höga. Sett mot bakgrund av ackumulationseffekten och att kom- > munerna inte självklart beaktar de samlade kostnadseffektema av tjänster och * varor som tillhandahålls av andra huvudmän, kan avgifterna dock uppfattas i som höga. 1

Medelvärdet för annan hemhjälp är 1 000 kr/år högre än för kommunal hem- l hjälp. Antalet personer i undersökningen som har annan hemhjälp är knappt en ' tredjedel av antalet som har kommunal hemhjälp. I många fall förekommer det att en och samma person har båda typerna av hjälp. Förekomsten av annan hemhjälp mot betalning speglar sannolikt att vissa kommunala tjänster har dragits in eller att avgifterna har höjts. Problemet kan behöva beaktas eftersom en minskad tillgänglighet till viktiga tjänster, kan tvinga den enskilde att köpa dyrt via andra kanaler än kommunen.

Kostnaderna för avlösarservice och personlig assistans är höga, särskilt om ackumulationseffekten beaktas. Medel- och P95-värdena för avlösarservice är 382 och 800 kr/månad och för personlig assistans 650 och 1 200 kr/månad.

Antalet personer som bearbetningen bygger på är dock för litet för att slutsat- ser ska kunna dras.

Personer som har kostnader för service i särskilda bostäder uppvisar median- och P95-värden på 2 200 och 3 160 kr/månad. Kostnaderna är sannolikt en effekt av att personerna i fråga har stora omvårdnadsbehov och att avgifter kan tas ut upp till gränsen för ett varierande förbehåll för personliga behov. Nivå- erna på förbehållen, altemativt systemet med förbehåll som sådant, kan behöva ' belysas med avseende på service i särskilt boende, men också med tanke på , hemhjälp i ordinärt boende.

Resor

Resor består av fyra deltjänster; resor till "särskilda insatser", färdtjänst, riks- färdtjänst och bilstöd. I det senare fallet avser kostnaderna de löpande utgifter som bilstödstagama har för drift och underhåll. De sammantagna kostnaderna för resor har medianvärdet 2 700 kr/år och medelvärdet 5 860 kr/år. Här redo- 1 visas inte kostnader för riksfärdtjänst.

Medianvärdet för resor till särskilda insatser är 2 700 kr/år, dvs. 225 kr/ månad. Medelvärdet är något högre, 3 601 kr/år och motsvarar 300 kr/måand. 45 % av personerna ligger inom ett intervall på 2 700 och 9 600 kr/år, där den senare kostnaden är 800 kr/månad. I princip innebär värdena att personer som betalar för resor till särskilda insatser i allmänhet har en kostnad som mot- svarar kollektivtrafiktaxan.

Kostnaderna för färdtjänst uppvisar medel- och P95-värden på 233 och 600 kr/månad. 95 % av personerna i undersökningen har därmed kostnader som i stort sett ligger i nivå med kollektivtrafiktaxan. En kollektivtrafiktaxa för färdtjänst tillämpas dock inte av fler än ca 30 % av kommunerna i landet. Istället måste förklaringen till de låga kostnaderna sökas i andra förhållanden. En möjlig förklaring, som delvis stöds av undersökningens kvalitativa material, är att andra "mer nödvändiga tjänster och varor" går före resor när den enskil- des ekonomiska situation präglas av knapphet. En annan förklaring kan vara ' att personerna i fråga visserligen har färdtjänstlegitimation, men att det är ' vanligt att man åker vissa resor med bekanta eller att man, samtidigt med innehav av färdtjänstlegitimation, har en egen bil.

De kostnader som redovisas i undersökningen beträffande bilstöd, gäller inte bilstödets utformning som sådant utan kostnader för drift och underhåll. Kost- naderna är mycket höga, t.ex. vid en jämförelse med kostnaderna för färd- tjänst. Median- och medelvärdena är ca 1 200 kr/månad, medan P95-värdet är 2 000 kr/månad. Problemet är att avgöra vad som är "nödvändig" driftkostnad och vad som är driftkostnad för annan körning. Otillräckligt många personer har lämnat svar på frågan om merutgifter av bil till följd av funktionshindret. I de kvalitativa svaren har flera personer redovisat problem med "fasta kost- nader" för service och underhåll. Den delen av driftutgiftema kan behöva belysas i någon omfattning.

Sysselsättning

Kostnader i samband med sysselsättning handlar i fleratalet fall om reskost- nader och i några fall om kostnader för mat och hygien. Mediankostnaden per år är 4 800 kr , dvs. 400 kr/månad. Medelvärdet är en knapp tusenlapp högre/år, 4 594 kr/år. P95-värdet är 14 400 kr/år eller 1 200 kr/månad.

Fritid och rekreation

Fritidskostnadema avser både vardagliga fritidssysselsättningar och semester. Sammantaget är fritidskostnadema 2 950 och 4 955 kr/år i median- och medel- värden. Här nedan redovisas enbart kostnader för fritidssysselsättningar.

För vardagliga fritidssysselsättningar redovisas ett intervall av kostnader mellan P50 och P95 på 225 — 1 200 kr/månad. Såväl ändamål som belopp skiljer sig åt, antagligen som en effekt av olikheter i intressen och allmän ekonomisk situation. Stora utgifter för nödvändiga tjänster och varor minskar utrymmet för en aktiv fritid. Många avstår av ekonomiska skäl från fritids- sysselsättningar och semester. Familjer med funktionshindrade barn kan vara pressade av kostnader för olika pedagogiska material och för aktiviteter. Frågor om fritid och rekreation leder naturligt över i frågor om inkomster och utrymme för annat än det nödvändigaste.

Annat

Kostnaderna för annat — ytterligare tjänster och varor — är avsevärda. Inter- vallet mellan P50 och P95 omfattar 600 — 1 200 kr/månad. Studien har gett en viss kunskap om vilka områden och särskilda tjänster/varor som uppfattas som nödvändiga. Bl.a. avses utgifter för särskilda råvaror, stor användning av hel— och halvfabrikat, frekventa besök hos frisör etc. Det handlar även om olika "dolda utgifter", t.ex. svårigheter att utnyttja reapriser på varor. I undersök- ningsbilagan till betänkandet redovisas antalet personer som har lämnat svar på den kvalitativa frågan (fråga 33) och vilka tjänster/varor som har en hög svars- andel. Ytterligare kunskap redovisas i studien om dolda merkostnader. Fler- parten tjänster/varor under denna rubrik köps över marknaden. Därmed har utredningen ingen funktion att fylla beträffande kostnadssidan. Istället framstår inkomstsidan som viktig.

1.7 Inkomster

I avsnittet redovisas en översikt över hushållens disponibla inkomster. Olika mått på diponibel inkomst anges dels för samtliga hushåll, dels för hushåll där den funktionshindrade är flicka/kvinna resp. pojke/man. Vidare redovisas några variabler som "förklarar" skillnaderna i disponibel inkomst efter att bostads- kostnad har betalats (disp2). Slutligen kommenteras materialet.

1.7.1 Disponibel inkomst för hushåll med funktionshindrade kvinnor resp. män

I avsnitt 1.5 redovisas vissa restriktioner som är av betydelse för inkomstbe-

räkningarna. Restriktionerna gäller bostadskostnad, uppehällekostnad och res- kostnad. Vidare redogörs för sex nivåer av disponibel inkomst. Dessa nivåer är

följande:

* Disp 1: Nettoinkomst, dvs. nettoinkomst av arbete, pension och bidrag. * Disp 2: Nettoinkomst efter att bostad är betald. * Disp 3: Nettoinkomst efter att bostad och uppehälle är betalda. * Disp 4: Nettoinkomst efter att bostad, uppehälle och kostn. a är betal- da. * Disp 5: Nettoinkomst efter att bostad, uppehälle och kostn. b är be- talda. * Disp 6: Nettoinkomst efter att bostad, uppehälle och kostn. c är betal- da.

En översikt över måtten på disponibel hushållsinkomst ges i tabell 1.54.

Tabell 1.54 Disponibel hushållsinkomst med avseende på kön hos den funktionshindrade pisp. ink 3» Min 1>5 925 P50 Medel P75 1>95 Max a kvinnor 137 7.200 55.068 88.632 137.676 151.127,6 194.328 322.596 408.000 mån 135 7.200 48.240 90.000 156.000 172.781,6 240.000 360.000 453.996 161611 272 7.200 54.768 88.860 153.336 161.875,0 216.144 347.268 453.996 Disp. ink 2 kvinnor 125 -24.000 7.716 60.144 102.000 113.535,1 156.000 264.240 322.596 l mån 126 -87.996 15.600 62.556 111.102 121 .930,6 171.888 261.000 381.996 totalt 251 -87.996 14.496 61.200 105.168 117.749,6 158.400 264.240 381.996 | Disp. ink 3 Å kvinnor 125 438.048 -39.116 11.764 34.524 41 .017,0 66.288 150.192 235.168 mån 126 455.580 -65.184 6.384 30.498 40.820,0 79.168 186.540 289.488 totalt 251 455.580 -56.s12 4.984 33.200 40.918.2 77.460 173.952 289.488 ; Disp. ink 4 . kvinnor 125 448.448 -41.7l6 8.220 29.516 35.905,0 65.688 143.736 235.168 mån 126 458.880 -67.584 40.336 25.835 35.341,4 76.980 183.140 286.688 totalt 251 458.880 -67.402 -924 27.808 35.621,8 70.204 169.384 286.688 l Disp. ink 5 * kvinnor 125 470.348 42.916 -666 26.880 31.228,7 54.684 139.152 235.168

mån 126 -l60.380 -79.584 -17.280 15.758 30.728,8 75.780 178.668 285.488

totalt 251 -l70.348 -76.032 -7.824 23.392 30.977,7 66.836 164.584 285.488

Disp. ink 6

kvinnor 125 -1 84.748 -51.716 -6.932 20.428 27.281 ,4 51.684 136.536 229.26

4 mån 126 -160.380 -79.584 -23.100 13.332 27.343,l 75.780 173.240 285.481 totalt 251 484.748 -79.584 42.336 18.302 27.312,4 56.544 164.584 285.481

Disp 1 har ett medianvärde på 153 336 kr/år och ett medelvärde på 161 875 kr/år, dvs. 12 778 resp. 13 490 kr/månad i nettoinkomst av arbete, pension och bidrag. Den genomsnittliga nettohyran per månad är 3 677 kr (medel- värdet för disp 1 minus medelvärdet för disp 2). Den genomsnittliga uppe- hällekostnaden per månad är 6 403 kr (medelvärdet för disp 2 minus medel- värdet för disp 3). En uppehällekostnad på det beloppet betyder att det genom- snittliga hushållet, avseende disp 3, har drygt två familjemedlemmar.

Tabellvärdena visar också att spridningen i disp 1 är mycket stor. 90 % av hushållen (P5 — P90) har inkomster i intervallet 54 768 och 347 268 kr/år. Extrema inkomster finns därtill åt båda hållen i form av en minsta och en högsta inkomst på 7 200 resp. 453 996 kr/år.

Efter betalning av bostadskostnad (disp 2) har några hushåll minusvärden. Efter utlägg för uppehälle (disp 3) har mer än 5 % av hushållen minusvärden. Efter betalning av hälso- och sjukvårds- och servicetjänster (disp 4) har 25 % minusvärden. Fler än 25 % har minusvärden för disp 5 och 6.

Av tabellvärdena framgår att vissa skillnader finns i olika disponibla in- komster mellan hushåll där den funktionshindrade är flicka/kvinna resp. pojke/man. Hushåll med manliga funktionshindrade har högre disp ink 1 och 2. Hushåll med funktionshindrade kvinnor har högre disp ink 3, 4 och 5, medan "manliga hushåll" har högre disp ink 6. En statistisk prövning av disp 2 visar dock att den skillnad som finns, inte är statistiskt säkerställd. De mycket små skillnaderna beträffande disp 3 — 6 ger samma resultat.

1.7.2 Variabler som "förklarar" skillnader i disponibel inkomst Sju variabler har använts för att "förklara" utseendet på disponibel inkomst 2, dvs. nettoinkomst efter att bostadskostnad är betald. Variablema är kön, ålder, , sysselsättning (pension kontra arbete eller pension+arbete), bidrag (exklusive å bostadsbidrag/tillägg), bostadsbidrag/tillägg, antal funktionshinder och andra hälsoproblem. Regressionsberäkningarna visas i bilaga 2 till kapitlet. Resulta- tet är följ ande:

Kön Kön har nämnts tidigare. Hushåll med manliga funktionshindrade har högre disp ink 2, men med ett värde som inte är statistiskt säkert.

Ålder Åldersfaktorns inverkan är oklar. Lägst disponibel inkomst finns i hushåll där den funktionshindrade är i åldern 16-17 år. Därefter ökar inkomsterna succes- sivt i följande ordning: 35-44 år, 55-64 år, 0-6 år, 25-34 år, 45-54 år, 7-15 år och 18-24 år. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde är 33 000 kr/år. Vär- dena för respektive åldersgrupp, och därmed skillnaderna mellan grupperna, är inte statistiskt säkra.

Inkomsttyp

Den genomsnittliga skillnaden mellan att enbart ha pensionsinkomst och att ha arbetetsinkomst eller arbetsinkomst plus pensionsinkomst är knappt 40 000 kr/år till förmån för arbetsinkomst. Denna siffra är säker, relativt de variabler som har använts.

Bidrag Även skillnaden mellan att ha eller inte ha bidrag (exkl. bostadsbidrag/tillägg)

är statistiskt säker. Den genomsnittliga bidragsinkomsten höjer disp 2 med 41 000 kr/år.

| Bostadsstöd

] Hushåll som har bostadsstöd kan antas ha lägre disp ink än de som inte har ett ( sådant stöd. Disp ink 2 är knappt 39 000 kr/år lägre för hushåll med bostads- ' stöd. Denna uppgift är statistiskt säker. Antal funktionshinder Antal funktionshinder har ett svagt positivt samband med disp ink. Det betyder att hushåll med personer som har fler än ett funktionshinder har en något högre disp ink 2 än hushåll där den funktionshindrade har ett funktionshinder. Skillnaden är 1 400 kr/år, men värdet är inte statistiskt säkert.

Andra hälsoproblem Hushåll med personer som, utöver funktionshinder, även har andra hälsopro- blem, har genomsnittligt 9 200 kr/år lägre disp 2 än övriga. Uppgiften är inte statistiskt säker.

1.7.3 Bedömning

Minusvärden för vissa hushåll efter betalning av samtliga tjänster är förvänta- de, men inte att det handlar om så stora belopp som redovisas i tabell 1.54. Tabellen visar att utgifterna för dessa tjänster lägger sten på börda. Vissa hushåll har redan i utgångsläget och efter betalning av bostadskostnad och uppehälle en mycket knapp situation. Frågan är om de redovisade uppgifterna bör ifrågasättas i något avseende.

Som har framhållits inledningsvis är inkomstuppgiftena baserade på en mind- re population än motsvarande för kostnader. Drygt hälften har redovisat in- komstuppgifter. De genomsnittliga uppehällekostnadema på drygt två basbe- lopp tyder på att många ensamstående inte har lämnat inkomstuppgifter eller har lämnat ofullständiga uppgifter. Det medför i så fall en viss skevhet be- träffande inkomstuppgiftema.

Ett annat problem är att de initiala nettoinkomstema (disp 1) är låga i vissa fall. 4 564 kr/månad för P5 är en trovärdig uppgift, men knappast minimi- värdet 600 kr/månad om inte de hushåll som avses har socialbidrag till sin försörjning. Även minimivärdet för disp 2 kan ifrågasättas. Med ett antagande om 0 kr 1 utgångsläget skulle det handla om en nettobostadskostnad på 7 333 kr/månad.

Värdena för disp 3 — 6 är oproblematiska sedda i relation till disp 1 och 2. En annan aspekt på inkomstuppgifterna är att de gäller hushåll. För att få en precis jämförelse mellan olika grupper skulle uppgifterna ha behövt räknas om till s.k. jämförbar disponibel inkomst, dvs. till enpersonsinkomster. Av tidsskäl har det inte varit möjligt att göra en sådan omräkning. Det nämnda förhållan- det måste dock hållas i minnet när olika resonemang förs och slutsatser dras.

Sammanfattningsvis visar genomgången av inkomster att vissa skevheter kan föreligga som kräver stor försiktighet beträffande slutsatser.

1.8 Särskilt utsatta grupper

I avsnittet belyses inledningsvis vilka av de sjutton funktionshindren i enkäten som medför de högsta kostnaderna. En genomgång sker av samtliga summera- de tjänster, och av deltjänster i den mån värden har kunnat tas fram, men utan kommentarer. (Regressioner för summerade tjänster redovisas i bilaga 3:1-3 till kapitlet) Därefter anges för var och en av kostnadspostema kostn. a, b och c, de funktionshinder som medför högst kostnader. En indelning i grupperna a, b, c och d sker i det senare fallet.

1.8.1 Funktionshinder och kostnader

Olika funktionshinder innebär, tillsammans med andra faktorer som kön, ålder, antal funktionshinder och andra hälsoproblem, olika stora kostnader. När, i det följande, vissa funktionshinder "pekas ut", betyder det tekniskt sett att kost- naderna för vart och ett av dessa belyses utan att andra funktionshinder eller faktorer påverkar värdet. Det som belyses är emellertid inte kostnaderna för funktionshindret som sådant, utan kostnaderna för personer som har funktions- hindret. Eftersom dessa personer samtidigt kan ha andra funktionshinder och andra hälsoproblem vägs även kostnader för dessa in. Ett exempel får illustrera

vad det handlar om. Antag att vi har tre personer där den ene har autism, den andre autism, rörel- senedsättning och utvecklingsstörning och den tredje kronisk smärta, rörel-

senedsättning och synskada. Vi vill först avgöra vilka kostnader som personer med autism har. Två personer har autism och deras samlade kostnader bedöms mot bakgrund av de samlade kostnaderna hos personerna som inte har autism. En person har kronisk smärta. Dennes kostnader jämförs mot övrigas som inte har kronisk smärta. Osv. Givetvis görs korrigeringar för att antalet personer varierar som har olika funktionshinder. Genom att på det sättet göra beräk- ningar funktionshinder för funktionshinder, får respektive funktionshinder olika tyngd när det gäller att förklara de samlade kostnaderna och kostnaderna för olika deltjänster.

Funktionshinder som innebär högst kostnader för respektive tjänst/vara

Storleken på kostnaderna redovisas först i samband med kostn. a, b och e i nästa avsnitt. Här anges enbart vilka av fyra funktionshinder som innebär de högsta kostnaderna för respektive tjänst.

Hälso- och sjukvård (summerade kostnader)

Rörelsenedsättning, afasi, diabetes, annat funktionshinder.

Habilitering/rehabilitering Annat funktionshinder, hjärnskada i vuxen ålder, hjärt- och lungsjukdom, astma/allergi.

Hjälpmedel Hjärt- och lungsjukdom, utvecklingsstörning, hörselskada/dövhet, epilepsi.

Läkarvård Annat funktionshinder, kronisk smärta, mag- och tarmsjukdom, hjärnskada i vuxen ålder.

Läkemedel Hjärnskada i vuxen ålder, psykisk sjukdom/nedsättning, hörselskada/dövhet, mag- och tarmsjukdom.

Förbrukningsartiklar Hörselskada/dövhet, mag- och tarmsjukdom, utvecklingsstörning, diabetes.

Speciallivsmedel Dövblindhet, hjärnskada i vuxen ålder, rörelsenedsättning, diabetes.

Fotvård Afasi, autism, mag- och tarmsjukdom, kronisk smärta.

Sjukresor Annat funktionshinder, rörelsenedsättning, synskada/blindhet, utvecklingsstör- ning.

Service (summerade kostnader) Autism, hjämskada i vuxen ålder, psykisk sjukdom/nedsättning, utvecklings- störning.

Kommunal hemhjälp Diabetes, rörelsenedsättning, talskada/talsvårighet, hjärnskada i vuxen ålder.

Övriga deltjänster Värden saknas.

Resor (summerade kostnader)

Rörelsenedsättning, afasi, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, astma/allergi.

Resor till särskilda insatser Hjärt- och lungsjukdom, psykisk sjukdom/nedsättning, annat funktionshinder, hörselskada/dövhet.

Färdtjänst Hjärnskada i vuxen ålder, talskada/talsvårighet, synskada/blindhet, astma/aller- gi.

Riksfärdtjänst Värden saknas.

Bilstöd Hjärnskada i vuxen ålder, epilepsi, utvecklingsstörning.

Sysselsättning

Värden saknas. Fritid och rekreation (summerade kostnader) Diabetes, hjärt- och lungsjukdom, rörelsenedsättning, epilepsi.

Fritidssysselsättning Diabetes, hjärt- och lungsjukdom, hjärnskada i vuxen ålder, rörelsenedsättning.

;. .,_'.,./_-.A,,g_.;

_? »... —1=4;.*

,,. .q... .

Semester Diabetes, kronisk smärta, rörelsenedsättning, utvecklingsstörning.

Andra tjänster och varor

Autism, psykisk sjukdom/nedsättning, rörelsenedsättning, hjärnskada i vuxen ålder.

1.8.2 Några utsatta grupper med avseende på funktionshinder

En möjlig väg att klargöra vilka grupper som är de mest utsatta, är att ta fasta på vilka funktionshinder som medför de högsta sammanlagda kostnaderna och att belysa hur personer med dessa funktionshinder är fördelade på grupperna a, b, c och d som har skapats med avseende på svar om ekonomiska effekter.

Eftersom höga kostnader i sig inte behöver leda till utsatthet om individerna/ hushållen har inkomster som kan täcka kostnaderna, finns en kompletterande väg, nämligen att belysa kostnaderna för de personer/hushåll som har de lägsta disponibla inkomsterna efter att kostnaderna har betalats. Resultat med ut- gångspunkt från båda dessa vägar skall redovisas.

Vid användning av samma metodik som har anförts ovan (regressionsanalys) framträder höga kostnader för tre olika funktionshinder med avseende på kostn. a och kostn. b. Det är autism, begåvningsmässig nedsättning efter hjärn- skada vid vuxen ålder och rörelsenedsättning. När det gäller kostn. c tillkom- mer ytterligare två funktionshinder, nämligen psykisk sjukdom/funktionsned- sättning och diabetes. Kostnadsdata för dessa funktionshinder finns tillgängliga och skall redovisas.

Inledningsvis tas de summerade kostnaderna upp samt disp 6, dvs. den disp- onibla inkomsten för hushållen när bostad, upphälle och tjänster/varor till följd av funktionshinder är betalda. Uppgifterna redovisas i tabell 1.55.

Tabell 1.55 Kostnader och disponibel inkomst 6 för personer med fem olika funktion hinder l

Autism Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

kost a 23 200 800 1.800 2.400 7.570,8 12.000 28.200 33.600 kost b 28 480 1.200 2.124 6.015 9.632,4 14.000 32.100 34.800 kost c 28 1.200 1.600 4.200 10.300 15.121,7 21.000 46.800 68.400 disp 6 19 —115.080 -115.080 —36.048 13.216 30.127,0 87.356 236.116 236.116 Hjärnskada

Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

kost a 44 610 1.000 2.550 6.820 10.19I,8 12.970 36.000 45.600 kost b 47 1.200 1.730 5.600 9.800 14.863,9 18.400 50.640 62.154 kost c 48 1.200 1.730 5.200 13.150 17.003,8 23.500 52.320 62.154 disp 6 21 -78.932 44.290 —784 26.112 41.828] 83.092 178.668 192.466 Rörelsenedsättning

Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

kost a 188 24 400 1.800 4.200 7.528,8 9.782 30.600 62.850 kost 11 203 24 1.200 4.000 8.800 12.385,2 17.900 34.800 64.050 kost c 205 200 1.200 4.800 11.550 15.788,5 21 .000 43.633 83.250 disp 6 100 -115.442 -64.658 -9.724 22.640 28.748,3 51.672 173.928 285.488

Psykisk sjukdom/bedsättning

Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max i kost a 28 200 200 1.300 3.450 7.527,5 10.400 26.400 38.640 l kost b 32 450 800 2.200 5.570 9.963,4 15.000 33.900 50.640 l kost c 32 450 800 4.725 12.720 14.494] 20.825 34.800 52.320 ; disp 6 12 -80.412 -80.412 -9.199 4.319 22.244,0 33.669 196.920 196920 1 Diabetes i Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

kost a 34 240 650 2.450 6.725 7.74l,1 13.000 16.700 30.000 kost b 35 800 1.200 3.300 8.000 10.941,6 17.000 32.764 36.600 1 kost c 35 1.200 1.250 4.300 11.006 13.478,7 18.400 34.800 51.000 disp 6 18 -30.392 -30.392 10.012 35.276 37.173,2 59.204 111.702 111.702

Det kan först konstateras att antalet personer varierar som har resp. funktions- hinder. Kostnader för autism, psykisk sjukdom/nedsättning och diabetes redo- visas av ca 30 personer vardera, mot ca 50 för hjärnskada och 200 för rörelse- nedsättning. Vidare framgår att median- och medelvärdeskostnaderna i allmän- het är högre än genomsnittet för summerade kostnader (se avsnitt 1.6). Undan- tag är medianvärdet för kostn. a och median- och medelvärdet för kostn. b be-

träffande autistiska personer, liksom median- och medelvärdena för kostn. b hos personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning. För personer med diabetes gäller också att medelvärdet för kostn. c är lägre. De generellt sett högre medelvärdena anger att många personer har mycket stora kostnader. Så är t.ex. P75 och P95-värdena högre än genomsnittet för summerade kostnader (kostn. 0), med undantag för diabetes och P95 vid psykisk sjukdom/nedsätt- nmg.

De höga kostnaderna för samtliga personer med respektive funktionshinder reser frågan hur dessa personer är fördelade på grupperna a, b, c och d. Vidare — eftersom gruppindelningen handlar om upplevda ekonomiska effekter — gäller frågan om det enbart är höga kostnader eller om det är en kombination av höga kostnader och låga disponibla inkomster som avgör hur personerna har svarat angående ekonomiska effekter. För att belysa detta granskas varje funktionshinder för sig med indelning i grupperna a, b, c och d. I tabell 1.56 redovisas kostnader för personer med autism.

Tabell 1.56 Kostnader för delgrupper av personer med autism

Autism

Grupp 8 N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 1 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 kostn. b 1 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 kostn. c 1 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 disp 6 1 1.636 1.636 1.636 1.636 1.636 1.636 1.636 1.636 Grupp b N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 11 200 200 1.800 2.400 6.986,2 12.000 33.600 33.600 kostn. b 13 480 480 3.200 8.600 10.379,1 16.000 34.800 34.800 kosm. c 13 2.400 2.400 12.000 17.400 19.517,5 21.200 68.400 68.400 disp 6 9 -38.848 -38.848 -5.552 49.240 45.326,7 101.336 138.068 138.068 Grupp c N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 5 1.600 1.600 2.250 3.300 8.590,0 7.600 28.200 28.200 kosm. b 6 1.600 1.600 2.700 4.125 8.708,3 7.600 32.100 32.100 kosm. c 6 1.600 1.600 3.300 6.275 12.141,7 8.600 46.800 46.800 disp 6 6 -30.880 -30.880 451 52 39.488 59.402,7 87.356 236.116 236.116 Grupp d N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kosm. a 6 1.600 1.600 2.800 2.100 7.875,0 14.850 24.800 24.800 kosm. b 8 1.200 1.200 1.700 2.250 9.431,3 18.550 29.250 29.250 kosm. c 8 1.200 1.200 1.800 4.700 11.218,8 21.825 31.900 31.900

disp 6 3 -115.080 -115.080 415.080 —39.972 -64.526.7 -38.528 -38.528 -38.528

Grupp | kostn. a kosm. b kosm. c disp 6 Grupp b kostn. a kosm. b kostn. c disp 6 Grupp c kosm. a kostn. b kostn. c disp 6 Grupp 11 kosm. a kosm. b kosm. c

disp 6 Hjärnskada

N Min 5 2.400 5 7 .200 5 7 .200 3 -78.932 N Min 14 610 14 1 .600 14 1.600 6 44.290 N Min 9 800 9 1.800 9 1.800 4 -33.384 N Min 16 1.730 19 1.200 20 1.200 8 168

P25 2.400 7.200 7.200 -78.932 P25 610 1.600 1.600 44.290 P25 800 1 .800 1 .800 -33.384 P25 1.730 1.200 1.465 168

P50 5.100 13.550 15.800 -78.932 P50 1 .600 9.700 9.800 -24.356

P50

1 .800 4.300 4.300 - l 7 .084

P50

3.800 4.500 4.650 20.740

8.750 15.800 16.250 10.416

7.450 16.105 22.550 -1.103

4.800 8.800 9.600 44.054

6.900 8.500 9.050 48.260

Medel

145700 224900 241500 4 . 1 35,0

Medel

123179 21 .349,6 25.083,9 39.oso,0

Medel

5.004,4

8.737,8 1 1.937,8 61 .797,5

Medel

9.881,3 109800 1 1 .841,0 50.017,o

Tabell 1.57 Kostnader för delgrupper av personer med hjärnskada

P95

1 1000 20.700 23.400 65. 1 12 P95 20.800 27.340 37.200 126.664 P95 8.450,0 10.540 17.740 140.679 P95 15.400 16.400 17.675 82.304

Enbart en person med autism finns i grupp 3. Något klart utslag ges därför inte. Grupp b har högre kostnader än genomsnittet för kostn. b och väsentligt högre för kostn. c. Det stämmer väl överens med hypotesen beträffande kost- nader och upplevda ekonomiska effekter (se avsnitt 1.4.2). Även lägre kost- nader för grupp c och grupp d stämmer med hypotesen. De lägre inkomsterna för grupp d motsäger dock hypotesen. Personerna i denna grupp borde, med den situationen, ha redovisat besvärliga ekonomiska effekter. En förklaring kan vara att flera personer har fallit bort beträffande inkomstredovisningen. Dess- utom är antalet som uppger inkomster mycket litet, bara tre personer.

Max 45.600 55.200 58.100 65.112 Max 38.640 62.154 62.154 178.668

9.150 25.550 32.750

192.466

31.320 33.900 32.610 97.360

45.600 55.200 58.100 65.112

38.640 62.154 62.154 178.668

9.150 25.550 32.750

192.466

31 .320 33.900 33.900 97.360

Hypotesen tycks ha bättre stöd när det gäller hjärnskada i vuxen ålder. Kost- naderna är enligt tabell 1.57 ganska lika i grupp a och b — och högre än i grupperna c och d — men inkomsterna är lägre i grupp a än b. Även här är dock antalet personer som uppgifterna bygger på litet.

Yngrestudien — en studie avsammantagna... 67 Tabell 1.58 Kostnader för delgrupper av personer med rörelsenedsättning Rönlsenedsittning Grupp 8 N Min 925 150 Medel P75 Max kostn. a 42 24 2.400 3.140 5.722 8.927,4 98000 20.810 62.850 kostn. b 43 1.600 3.600 7.200 13.700 17.605,1 23.400 44.810 64.050 kostn. c 43 3.600 4.300 11.400 18.200 23.021,4 29.450 58.100 83.250 disp 6 29 -80.170 -78.932 47.564 10.416 12.299,1 31.292 65.112 285.488 Grupp b N Min P25 P50 Medel P75 Max kosm. a 54 24 240 1.600 3.925 8.456,7 12.800 32.000 34.800 kosm. b 57 24 1.400 5.900 1 1.400 14.359,0 20.660 36.800 46.200 kosm. c 57 1.220 1.400 6550 16.900 18.720,4 25.600 47.300 70.200 disp 6 27 -91.108 -50.384 9280 33.124 34.380,9 52.208 173.240 178.668 Grupp c N Min P25 P50 Medel P75 Max kostn. a 36 400 450 1.675 4.225 63172 814500 31.850 32.300 kostn. b 41 568 1.150 2.850 7.650 9.236,7 10.540 25.550 41.450 kosm. (: 41 1.000 1.200 3.200 8.216 11.268,4 16.800 32.750 45.950 disp 6 22 415.442 -33.384 4.400 32.238 42.229,0 75.780 174.616 192.466 Grupp d N Min P25 P50 Medel P75 Max kosm. a 56 24 200 1.600 3.520 6.363.8 8.800 29.068 31 .320 kostn. b 62 200 880 2.150 5.866 9.032,5 13.000 31.320 32.764 kostn. :: 64 200 1.200 3.039 6.895 11.213,4 17.110 32.764 48.700 disp 6 22 -83.260 —30.984 41.076 21.620 30.038,1 51.956 140.292 182.164

Personer med rörelsenedsättning är enligt tabell 1.58 tillräckligt många för att visa om hypotesen är rimlig. Det visar sig att den är det, både beträffande kostnader och inkomster. Grupp a har både mer kostnader och mindre inkoms- ter. Det senare framgår av median- och medelvärdena för disp 6. Inkomstskill- naden gentemot de övriga grupperna är större än som förklaras av kostnads- skillnaden.

Grupp 8 kostn. a kostn. b kosm. c disp 6 Grupp b kosm. a kosm. b kostn. e disp 6 Grupp c kostn. a kosm. b kostn. (: disp 6 Grupp 11 kostn. a kostn. b kostn. c

disp 6

Psykisk sjukdom/nedsättning

N Min

N Min 11 12 12 4 N Min

10 10 5 N Min

7 7 1

3.400 3.400 15.300 —80.412

200 3.200 4.400

-1 2.466

450 450 450 -1 1.466

200 1.200 1.200

-6.136

3.400 3.400 15.300 -80.412

200 3.200 4.400

-12.466

450 450 450 -11.466

200

1 .200 1.200 -6. 136

3.400 3.400 15 .300 -80.412

1.800 4.995 12.720 -6.920

975 2.650 3.300

10.012

800

1 .400 1 .400 -6.136

8.100 8.100 17.800 43.672

4.390 89.000 16.680

4.367

2.375 4.050 7.270 30.592

7.350 3.620 3.620 -6.l36

Tabell 1.59 Kostnader för delgrupper av personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning

Medel

8.466,7 9.366,7 17.466,7 -43 .672,0

Medel

10.025,5 13.410,0 20.118,3 24.401.0

Medel

2.823,8 5.379,0 7.239,0 52.560,8

Medel

8.750,0 10.860,0 l3.945,7 -6.136,0

P95 13.900 16.600 19.300 -6.932 P95 14.000 15.250 25.100 55.722 P95 4.420 5.540 9.300 36.746

P95

15.200 16.400 30.400 —6.136

13.900 16.600 19.300 -6.932

38.640 50.640 52.320 101.336

6.600 20.350 20.350

196.920

21 .600 33.900 33.900 -6.136

Max

13.900 16.600 19.300 -6.932

Max

38.640 50.640 52.320 101.336

Max

6.600 20.350 20.350

196.920

Max

21 .600 33.900 33.900 -6.136

Även när det gäller psykisk sjukdom/funktionsnedsättning tycks hypotesen inte kunna förkastas när såväl kostnader som inkomster beaktas, men även här finns problem med ett alltför litet antal personer som framgår av tabell 1.59.

Yngrestudien — en studie avsammantagna... 69 Tabell 1.60 Kostnader för delgrupper av personer med diabetes

Diabetes

Grupp . N Min 1>5 1>25 P50 Medel P75 995 Max kostn. a 7 1.600 1.600 6.400 7.200 7.985,7 10.400 13.800 13.800 kostn. b 7 1.600 1.600 6.400 13.100 l4.928,6 19.700 36.600 36.600 kostn. c 7 6.400 6.400 8.800 13.100 21 4429 29.500 51 .000 51.000 disp 6 4 40.392 30.392 20.280 10.562 12.484,0 45.248 59.204 59.204 Grupp b N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 16 240 240 1.400 6.250 6.568,8 11.403 16.700 16.700 kosm. b 16 800 800 2.712 7.600 9.175,0 14.675 20.660 20.660 kostn. c 16 1.250 1.250 4.270 10.078 103000 15.275 20.660 20.660 disp 6 7 10.108 10.108 31.936 43.066 532309 94.360 111.702 111.702 Grupp c N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 2 3.300 3.300 3.300 16.650 16.650,0 30.000 30.000 30.000 kostn. b 3 1.200 1.200 1.200 3.300 11.500,0 30.000 30.000 30.000 kostn. c 3 1.200 1.200 1.200 9.300 15.100,0 34.800 34.800 34.800 disp 6 3 -21.224 -21.224 -21.224 10.012 21.522,7 75.780 75.780 75.780 Grupp d N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 9 1.600 1.600 3.480 5.350 7.655,1 13.684 15.800 15.800 kosm. b 9 2.450 2.450 3.540 8.000 10.795,1 17.000 32.764 32.764 kostn. c 9 2.450 2.450 3.540 8.050 12.39s,1 17.000 32.764 32.764 disp 6 4 -7.824 -7.824 14.047 46.231 45.499,5 76.952 97.360 97.360

Högre kostnader för diabetes enligt tabell 1.60 i grupp a stämmer med hypote- sen för kostn. c, medan däremot grupp b visserligen har högre medianvärde men lägre medelvärde än både grupp c och grupp d för samma kostnadspost.. Hypotesen stämmer alltså för medianvärdena men inte för medelvärdena där grupp a har högst kostnader och grupp b lägst.

Vad gäller inkomsterna efter betalning av utgifter — disp 6— har grupp a, följd av grupperna c, d och b, den mest bekymmersamma situationen beträff- ande medelvärdet. Även detta stämmer med hypotesen, med undantag för grupp b. Antalet personer/hushåll som redovisar disp 6 är väl litet för att resul- tatet skall anses säkert, dvs. samma situation gäller som för några av de övriga funktionshindren.

Kostnader för personer/hushåll med de lägsta inkomsterna

Genom att resonera med utgångspunkt från såväl kostnader som inkomster har den kompletterande vägen, nämnd inledningsvis, redan berörts. Men kostna- derna kan också belysas mer direkt för personer/hushåll som har de lägsta inkomsterna efter att kostnaderna har betalats. Frågan är då vad som kvarstår av det som har sagts hittills och om de nämnda funktionshindren fortfarande kommer i fokus.

Med samma metodik som tidigare har kostnaderna belysts med avseende på funktionshinder i ett inkomstintervall för disp 6, med högsta värde för disp 6 på 18 302 kr. Intervallet i fråga är de två lägsta kvartilema för disp 6. Resulta- tet kvarstår i förhållande till tidigare, men med en viss förändring så att även hörselskada/dövhet, synskada/blindhet och hjärt- och lungsjukdom visar sig generera höga kostnader. Överhuvudtaget tycks skillnaderna mellan kostnader för olika funktionshinder minska beträffande personerna med de 50 %-en lägsta inkomsterna (efter betalning). Regressionsberäkningar framgår av bi- laga 4 till kapitlet.

1.8.3 Bedömning

Avsnittet har ägnats åt att försöka klargöra vilka funktionshinder som innebär särskilt höga kostnader. En genomgång av olika deltjänster av hälso- och sjukvård, service etc. visar att funktionshindrens tyngd vad gäller kostnader är olika från tjänst till tjänst. Det är först vid summeringar av tjänster som det går att fånga vissa mönster. Utgående enbart från kostnader visar det sig att autism, begåvningsmässig nedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, rörel- senedsättning, psykisk sjukdom/nedsättning och diabetes innebär höga kost- nader. Utgående från såväl kostnader som inkomster visar det sig att personer med samma typ av funktionsnedsättning har olika grad av utsatthet. I stort sett bekräftas hypotesen att personer som har anfört negativa ekonomiska effekter av utgifter (se avsnitt 1.4.2), antingen har högre kostnader eller lägre inkoms- ter (efter betalning) än genomsnittligt. Utgående från personer med de 50 %-en lägsta inkomsterna (efter betalning), har fortfarande personer med de fem nämnda funktionshindren högst kostnader, men nu tillsammans även med personer som har hörselskada/dövhet, synskada/blindhet och hjärt- och lung- sjukdom. Överhuvudtaget minskar skillnaderna mellan kostnader för olika funktionshinder i dessa inkomstlägen.

En slutsats är att vissa funktionshinder innebär högre kostnader än andra. Vidare har vissa personer/hushåll en svårare situation än andra beroende på högre kostnader och/eller lägre inkomster. I stort sett finns dessa personer i de grupper som har benämts a och b. Personerna kan ha olika huvudfunktionshin- der och olika kompletterande hinder. Av alla som har redovisat kostnader, 490 stycken, finns 77 personer i grupp a och 140 stycken i grupp b. Vid genom- gången av fem, funktionshinder som innebär särskilt höga kostnader har 59 personer "hittats" som tillhör grupp a och 112 som finns i grupp b. Som fram-

går fångar inte de fem typerna av funktionshinder alla i grupp a och grupp b. "Utpekandet" av vissa funktionshinder innebär alltså inte någon uttömmande beskrivning av personer/hushåll med särskild utsatthet. I sådana personer/hus- håll kan även finnas andra funktionshinder än de nämnda, vilket visas i avsnitt 1.4 där tyngdpunktema när det gäller typer av funktionshinder i grupperna a, b, c och d redovisas.

DINA UTGIFTER FÖR

service, vård och behandhng

Avgiftsutredningen Soc1aldepartementet 1 994

BAKGRUNDSFRÅGOR

Detta formulär kommer att besvaras både av personer som själva har funktionshinder och personer som har barn med funktionshinder. Därför vill vi inledningsvis veta vilken av dessa kategorier Du tillhör. Har Du barn med funktionshinder är det barnets personuppgifter vi efterfrågar i

formuläret. (Om Du har barn och både Du och barnet har funktionshinder vill vi att

Du ringer oss innan Du svarar på frågorna.)

1 ( ) Jag har själv funktionshinder 2 ( ) Jag har ett barn med funktionshinder

2. Ditt/Ditt barns kön

1 ( ) Man/pojke 2 ( ) Kvinna/flicka

3. Din/Ditt barns ålder

00 x) ON U't .h— 69 N '— AAAAAAAA VVVVVVVV

4. Dina/Ditt barns familjeförhållanden

( ) Bor ensam ( ) Delar bostad med make/maka/sambo ( ) Delar bostad med make/make/sambo samt barn ( ) Delar bostad med förälder/föräldrar eller annan anhörig ( ) Delar bostad med barn ( ) Annat, nämligen ..................................................................

Typ av funktionsnedsättning (flera alternativ kan anges)

( ) Afasi ( ) Astma/allergi ( ) Autism ( ) Diabetes ( ) Dövblindhet ( ) Epilepsi

( ) Hjärnskada som har uppstått i vuxen ålder ( ) Hjärt-/lungsjukdom ( ) Hörselskada/dövhet 0 ( ) Kronisk smärta 1 ( ) Mag-/tarmsjukdom 2 ( ) Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning 3 ( ) Rörelsenedsättning 4 ( ) Synskada/blindhet 5 ( ) Talskada/talsvårighet 6 ( ) Utvecklingsstöming 7 ( ) Annat funktionshinder, nämligen ......................................

1 2 3 4 5 6 7 8 9 l 1 1 l 1 1 1 1

När uppkom Din/Ditt barns sjukdom/skada?

Vid födseln För mindre än 2 år sedan För mellan 2 och 10 år sedan För mer än 10 år sedan

Har Du/Ditt barn något annat hälsoproblem än det/de som har nämnts ovan?

1 ( ) Ja, nämligen ......................................................................... 2 ( ) Ja, nämligen ......................................................................... 3 ( ) Nej

Vilken eller vilka av följande insatser hade Du/Ditt barn är 1993? 1 ( ) hemtjänst

2 ( ) färdtjänst 3 ( ) särskilda omsorger

Ar Du/Ditt barn medlem i en handikapporganisation?

FRAGOR OlVl NYTTJANDE AV OLIKA TJANSTER/VAROR OCH AVGIFTER FOR DESSA

I avsnittet ställs frågor som ger upplysningar om Din/Ditt barns samlade användning av tjänster och varor samt kostnader för dessa.

När det gäller kostnader har Du alltid en möjlighet att lämna ett exakt svar i alternativ 1 som har en prickad linje. Använd med fördel den möjligheten. Om Du inte kommer ihåg exakt eller vill ge ett mer ungefärligt svar kryssar Du för något annat alternativ. Lägg märke till den tidsperiod som varje fråga omfattar.

Följande tjänste- och varuområden tas med i formuläret:

Hälso- och sjukvård, läkemedel m.m; Habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, tolktjänst för vardagstolkning, sjukvård, läkemedel, förbrukningsartiklar, specialkost, fotvård, tandvård, sjukresor.

Service m.m.; Hemhjälp, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse, växelvård, personlig assistans, hjälp i bostad med särskild service.

Kommunikationer; Resor till "särskilda insatser", färdtjänst, bilstöd.

Sysselsättning; Arbete, skola och utbildning, dagverksamhet.

Fritid och rekreation; Fritid, rekreation och semester.

Ytterligare tjänster och varor; Andra tjänster/varor som behövs och används till följd av funk- tionshinder och ohälsa.

Hälso— och sjukvård, läkemedel m.m.

Habilitering och rehabilitering

10 8. Har Du/Ditt barn haft kontakt med någon habiliterings- eller rehabiliteringsverksamhet under de senaste 3 månaderna?

1 ( ) Ja, ......... gånger

2 ( ) Ja, 1- 3 gånger 3 ( ) Ja, 4- 7 gånger 4 ( ) Ja, 8 eller fler gånger 5 ( ) Nej, ingen kontakt

10 b. Om ja, av vem har Du/Ditt barn fått habilitering eller rehabilitering? Flera alternativ kan anges.

1 ( ) Landstinget 2 ( ) Kommunen 3 ( ) Annan, nämligen ................................................................

10 c. Om ja, har Du/Ditt barn haft några utgifter för habiliteringen/ rehabiliteringen? Ta inte med resekostnader.

] 1 ( ) Ja, .................. kronor 2 ( ) Ja, 1— 100 kronor 3 ()Ja, 101- 300 kronor 1 4 ( ) Ja, 301- 600 kronor I 5 ( ) Ja, 601 eller fler kronor 6 ( ) Nej, ingen utgift 7 ( ) Vet inte

10 d. Om Du/Ditt barn har haft utgifter för habiliteringen/rehabiliteringen, vad har det då gällt?

jukgymnastik

nnat, nämligen ..............................................................

AA VV (I)

.........................................................................................

Hjälpmedel

11 a. Har Du/Ditt barn fått särskilda hjälpmedel under de senaste 3 månaderna? Flera alternativ kan anges.

( ) Ja, för användning i hemmet ( ) Ja, för användning i förskolan ( ) Ja, för användning i skolan ( ) Ja, för användning i arbetet ( ) Ja, för användning i annan utbildning ( ) Ja, för användning på fritiden utanför hemmet ( ) Nej, jag behöver inga hjälpmedel

XIONLAÖUJNv—i

11 b. Om ja, av vem har Du/Ditt bam fått hjälpmedel? Flera alternativ kan anges.

] ( ) Landstinget 2 ( ) Kommunen 3 ( ) Annan, nämligen ................................................................

11 c. Om ja, har Du/Ditt barn haft några utgifter för hjälpmedel? Ta inte med resekostnader.

1 ( ) Ja, ................. kronor

2 ( ) Ja, 1- 100 kronor 3 ( ) Ja, 101- 300 kronor 4 ( ) Ja, 301- 600 kronor 5 ( ) Ja, 601 eller fler kronor 6 ( ) Nej, ingen utgift 7 ( ) Vet inte

1 1 (1. Om Du/Ditt barn har haft utgifter för hjälpmedel, vad har det då gällt?

( ) Utprovning/anpassning av hjälpmedel ................... kronor ( ) Besöksavgifter .......................................................... kronor ( ) Utlämning av hjälpmedel ......................................... kronor ( ) Egenavgift eller hyresavgift ..................................... kronor

Tolktjänst

12 a. Har Du/Ditt barn på grund av dövhet/hörselskada haft någon tolktjänst under de senaste 3 månaderna?

Ja, ........ gånger Ja, 1- 3 gånger Ja, 4- 7 gånger Ja, 8 eller fler gånger

1 ( 2 ( 3 ( 4 ( 5 ( Nej, ingen kontakt

VVVVV

12 b. Om ja, av vem har Du/Ditt bam fått tolktjänst?

1 ( ) Landstinget 2 ( ) Annan, nämligen ................................................................

12 c. Om ja, har Du/Ditt barn haft några utgifter för tolktjänsten? Ta inte med resekostnader.

Ja, ................. kronor Ja 1- 100 kronor

Ja, 101- 300 kronor Ja, 301- 600 kronor Ja, 601 eller fler kronor Nej, ingen utgift Vet inte

N) 05 Ul & b.) N _- AAAAAAA VVVVVVV

Andra besök inom sjukvården samt läkemedelsköp

13 a. Har Du/Ditt barn gjort andra besök inom sjukvården under de senaste 3 månaderna än sådana som har att göra med habilitering/rehabilite- ring, utprovning av hjälpmedel och tolktjänst. Ange antalet besök hos läkare, distriktssköterska eller sjukgymnast. Räkna även in fall där sjuk- eller behandlingsbesök har gjorts i hemmet.

Ja, ........ gånger Ja, 1- 3 gånger Ja, 4- 7 gånger Ja, 8 eller fler gånger Nej, inget besök

13 b. Om ja, vad har Du/Ditt barn haft för utgifter för sådan sjukvård? Räkna med kostnader för läkare, distriktssköterska och sjukgymnast samt laboratorieprov. Ta inte med resekostnader.

1 ( ) ................. kronor

2 ( ) 1- 100 kronor 3 ( ) 101- 300 kronor 4 ( ) 301- 600 kronor 5 ( ) 601 eller fler kronor 6 ( ) Vet inte

13 c. Har Du/Ditt barn haft utgifter för receptbelagda läkemedel under de senaste 3 månaderna? Ta inte med resekostnader.

) Ja, ................ kronor

) Ja, 1- 100 kronor ) Ja, 101- 300 kronor ) Ja, 301- 600 kronor ) Ja, 601 eller fler kronor ) Nej, ingen utgift ) Vet inte

14.

Frikort

Har Du/Ditt barn kunnat utnyttja frikort för sjukvård och läkemedel under de senaste 3 månaderna?

Antal besök för vård/behandling (inklusive sjukgymnastik) på frikort

Ja, ......... gånger Ja, 1- 2 gånger Ja, 3- 4 gånger Ja, 5 eller fler gånger

Nej, inget besök med frikort (eller inte gjort något besök alls) ) ) ) ) ) ) Vet inte

AAAAAA

1 2 3 4 5 6

Antal läkemedelsrecept på frikort

Ja, ......... gånger Ja, 1- 2gånger Ja, 3- 4 gånger Ja, 5 eller fler gånger

VVVVVV

Förbrukningsartiklar

15 a. Har Du/Ditt barn behövt använda särskilda förbrukningsartiklar (kanyler, testmaterial, bandagematerial, hudskyddsmedel, blöjor m.m.) under de senaste 3 månaderna?

1 ( ) Ja, regelbundet flera gånger per vecka 2 ( ) Ja, vid något tillfälle per månad 3 ( ) Nej, inte alls

15 b. Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för förbrukningsartiklar varit? Ta inte med eventuella resekostnader.

) ................ kronor

) 1- 100 kronor ) 101— 300 kronor ) 301- 600 kronor

) 601 eller fler kronor * ) Ingen utgift eftersom artiklarna ges kostnadsfritt 1 ) Vet inte *

Speciallivsmedel

16 a. Har Du/Ditt barn behövt använda speciallivsmedel under de senaste 3 månaderna?

( ) Ja, regelbundet flera gånger per vecka ( ) Ja, vid något tillfälle per månad ( ) Nej, inte alls

16 b. Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för speciallivsmedel varit? Ta inte med eventuella resekostnader.

.................. kronor

) 1- 100 kronor ) 101- 300 kronor ) 301- 600 kronor ) 601 eller fler kronor ) Vet inte

1 l 2 3 4 5

16 c. Om ja, har Du/Ditt bam haft tillgång till prisnedsatta speciallivsmedel?

1 ( ) Ja, har tillgång till prisnedsatta speciallivsmedel 2 ( ) Nej, har inte tillgång till prisnedsatta speciallivsmedel

17 a.

17 b.

17 c.

Fotvård

Har Du/Ditt barn behövt anlita fotvårdsspecialist under de senaste 3 månaderna?

1 ( ) Ja, ......... gånger 1 ( ) Ja, 1- 3 gånger 2 ( ) Ja, 4- 7 gånger 3 ( ) Ja, 8 eller fler gånger 4 ( ) Nej, inte alls Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för fotvård varit? Ta inte med resekostnader.

.................. kronor 1- 100 kronor 101- 300 kronor 301- 600 kronor 601 eller fler kronor ) Vet inte

VVVVV

Om ja, har några besök för fotvård varit kostnadsfria genom frikort enligt fråga 14?

Ja, ............. besök

1 ) 2 ) Nej, inga besök

18 a.

18 b.

18 c.

Tandvård

När var Du/Ditt barn senast hos tandläkare eller tandhygienist?

( ) För mindre än 3 månader sedan

( ) För 3 månader - mindre än 1 år sedan ( ) För 1 år - mindre än 2 år sedan ( ) För 2 år - mindre än 5 år sedan

( ) För 5 år sedan eller längre tid ( ) Har aldrig varit hos tandläkare eller tandhygienist

ONUI-b—UJN—

Hur många besök blev det sammanlagt under de senaste I_2 månaderna?

) .......... gånger ) 1-3 gånger ) 4- 7 gånger

) 8-12 gånger )

1 1 2 3 4 13 eller fler gånger

AAAAA

Hur stora var Dina/Ditt barns utgifter för tandläkare eller tandhygienist under de senaste 12 månaderna? Ta inte med resekostnader.

.................... kronor 1- 100 kronor 101— 300 kronor 301- 600 kronor 601-1 000 kronor

1 001-1 300 kronor 1 301-1 600 kronor 1 601 eller fler kronor

Ingen utgift

Vet inte

,VVVVVVVVV

HNOOOXIOXLIIAWN—n AAAAAAAAAA

O

19 a. Har Du/Ditt bam behövt anlita taxi eller specialfordon för sjukresa ( ej färdtjänst) i samband med sjukvård, tandvård m.m. under de senaste 3 månaderna?

1 ( ) Ja, ......... gånger 2 ( ) Ja, 1- 3 gånger 3 ( ) Ja, 4- 7 gånger 4 ( ) Ja, 8 eller fler gånger 5 ( ) Nej, inte alls

19 b. Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för sjukresoma varit?

) .................. kronor

) 1- 100 kronor ) 101- 300 kronor ) 301- 600 kronor ) 601 eller fler kronor ) Vet inte

amauw— AAAAAA

Service m.m

Frågorna omfattar inledningsvis sådana tjänster som ges i "vanligt" boende. Med hemhjälp avses det stöd, den service och omvårdnad som kommunen tillhandahåller i hemmet. Observera att fågor om hemhjälp LM avser personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse och växelvård eller den service som ges av personal som arbetar i bostad med särskild service (t.ex. boendeservice, gruppbostad, servicehus). De senare tjänsterna ställer vi frågor om under särskilda rubriker.

20 3. Är Du/Ditt barn beviljad hemhjälp? ( ) Ja ( ) Nej

20 b. Om ja, till vad är Du/Ditt barn beviljad hemhjälp? Flera alternativ kan

anges. 1 ( ) Städning 2 ( ) Inköp av mat och matlagning 3 ( ) Tvättning av kläder ' 4 ( ) Personlig omvårdnad 5 ( ) Fritidssysselsättningar s 6 ( ) Annat, nämligen .................................................................

20 c. Om ja, hur många timmar har Du/Ditt barn haft hemhjälp från kommunen under den senaste månaden ( 4 veckor)?

........................... timmar 10 timmar eller mindre Mellan 11 och 20 timmar Mellan 21 och 40 timmar Mellan 41 och 60 timmar Mellan 61 och 80 timmar

QUI-Awk)— VVVVVV

Mellan 81 och 100 timmar

7 ( ) 8 ( ) 101 timmar eller mer

20 d. Vad brukar Du betala för den kommunala hemhjälpen till Dig/Ditt bam

) ................... kronor () 50- 150 kronor ( ) 151- 300 kronor ( ) 301- 500 kronor ( ) 501- 700 kronor ( ) 701- 900 kronor

() 901-1 100 kronor () 101-1 300 kronor ( ) 301-1 500 kronor () 501-1 700 kronor () 701—1 900 kronor ( ) 901-2 100 kronor ( ) 101 eller fler kronor

Annan hemhjälp

21 3. Har Du/Ditt barn under den senaste månaden haft någon annan hemhjälp än den kommunala?

] ( ) Ja, hjälp av anhörig 2 ( ) Ja, hjälp av annan än anhörig 3 ( ) Nej

21 b. Om ja, hur många timmar har Du/Ditt barn haft denna hemhjälp under de senaste månaden?

) ............................ timmar

) 10 timmar eller mindre ) Mellan 11 och 20 timmar ) Mellan 21 och 40 timmar ) Mellan 41 och 60 timmar ) Mellan 61 och 80 timmar ) Mellan 81 och 100 timmar ) 101 timmar eller mer

OOXIOXUIAUJN—l AAAAAAAA

21 c. Vad brukar Du betala för denna hemhjälp per månad?

................... kronor 50— 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501— 700 kronor 701- 900 kronor 901—] 100 kronor 101-1 300 kronor 301-1 500 kronor 501-1 700 kronor 701-] 900 kronor 9 1

01-2 100 kronor 01 eller fler kronor

'_'—__NOOOxlet/l-ÄUJN—l

w N _- (; AAAAAAAAA

"" "' VVVVVVVVVVV

N...—___

Ledsagarservice

22 a. Är Du/Ditt barn beviljad ledsagarservice?

1 ( ) Ja, enligt socialtjänstlagen 2 ( ) Ja, enligt LSS-lagen 3 ( ) Ja, men vet inte enligt vilken lag 4 ( ) Nej

22 b. Om ja, till vilka aktiviteter har Du/Ditt barn haft ledsagarservice under den senaste månaden? Flera alternativ kan anges.

] ( ) Promenader 2 ( ) Fritidsaktiviteter 3 ( ) Behandlingar hos läkare m.m. 4 ( ) Besök hos vänner, släktingar m.m. . 5 ( ) Annat, nämligen .................................................................

22 c. Vad brukar Du betala per månad för ledsagarservicen till Dig/Ditt

barn ? '. 1 ( ) ................... kronor i 2 ( ) 50- 150 kronor l 3 () 151- 300 kronor i 4 ( ) 301- 500 kronor * 5 ( ) 501- 700 kronor 6 ( ) 701 eller fler kronor 7 ( ) Ingen kostnad eftersom ledsagarservicen ges enligt LSS-lagen

Avlösarservice, korttidsvistelse och växelvård

23 a. Är Du/Ditt barn beviljad avlösarservice, korttidsvistelse eller växelvård för hjälp med avlösning eller vård?

1 ( ) Ja, avlösarservice enligt socialtjänstlagen 2 ( ) Ja, korttidsvistelse enligt LSS-lagen 3 ( ) Ja, avlösarservice/korttidsvistelse men vet inte enligt vilken lag 4 ( ) Ja, växelvård 5 ( ) Nej, inget av alternativen 23 b. Om ja, för hur många tillfällen per månad gäller detta?

1 ( ) 1-2 tillfällen 2 ( ) 3-4 tillfällen 3 ( ) Annat, nämligen .................................................................

23 c. Vad brukar Du betala per månad för avlösarservicen, korttidsvistelsen eller växelvården till Dig/Ditt barn?

A vlösarservice/korttidsvistelse

l ( ) ................... kronor 2 () 50- 50 kronor 3 () 151- 300 kronor 4 () 301- 500 kronor 5 () 501— 700 kronor 6 ( ) 701 eller fler kronor 7 ( ) Ingen kostnad Växelvård 8 ( ) ................... kronor 9 ( ) 50- 150 kronor 10 () 151- 300 kronor 11 ( )301- 500 kronor 12 ( ) 501- 700 kronor 13 ( ) 701 eller fler kronor 14 ( ) Ingen kostnad

Personlig assistans

24 a. Är Du/Ditt barn beviljad personlig assistans?

1 ( ) Ja, enligt socialtjänstlagen 2 ( ) Ja, enligt LSS-lagen 3 ( ) Ja, men vet inte enligt vilken lag 4 ( ) Nej

24 b. Om Du/Ditt barn är beviljad personlig assistans, hur många timmar gäller detta per månad ( 4 veckor)?

........................... timmar

10 timmar eller mindre Mellan 11 och 20 timmar Mellan 21 och 40 timmar Mellan 41 och 60 timmar Mellan 61 och 80 timmar Mellan 81 och 100 timmar Mellan 101 och 120 timmar Mellan 121 och 140 timmar 14] timmar eller mer

'— N!) 00 x! ON 'J- å L») N _- AAAAAAAAAA VVVVVVVVVV 0

24 0. Hur administreras den personliga assistansen som Du/Ditt barn

erhåller?

1 ( ) Av kommunen 2 ( ) Genom medlemskap i ett brukarkooperativ/förening 3 ( ) Av mig som egen företagare 4 ( ) Av mig som egen företagare med administrativ hjälp från ett

specialiserat företag 5 ( ) Annat, nämligen .................................................................

..............................................................................................

24 (1. Vad är Din/Ditt barns kostnad per månad för personlig assistans?

) ................... kronor ) 50- 150 kronor ) 151- 300 kronor ) 301- 500 kronor

XOOOXIONUI

() () () () ()

501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor 1 101 eller fler kronor Ingen kostnad eftersom personlig assistans ges enligt LSS—lagen

Bostad med särskild service

25 a. Bor Du/Ditt barn i bostad med särskild service?

1 ( ) Ja, bostad med särskild service för barn och ungdomar 2 ( ) Ja, gruppbostad för vuxna 3 ( ) Ja, servicehus för vuxna 4 ( ) Ja, annan bostad med särskild service, nämligen .............. 5 ( ) Nej

25 b. Om ja, vad får Du/Ditt barn hjälp med av servicepersonalen? Flera alternativ kan anges.

1 ( ) Städning 2 ( ) Inköp av mat och matlagning '; 3 ( ) Tvättning av kläder ' 4 ( ) Personlig omvårdnad 5 ( ) Fritidssysselsättningar 6 ( ) Annat, nämligen ....................................................................

25 c. Hur många timmar har Du/Ditt barn fått hjälp den senaste månaden av den servicepersonal som är knuten till Din/Ditt barns bostad?

............................ timmar

) 20 timmar eller mindre ) Mellan 21 och 40 timmar ) Mellan 41 och 80 timmar ) Mellan 81 och 120 timmar ) Mellan 121 och 160 timmar ; ) Mellan 161 och 200 timmar 1 ) ) ) ) ) V

Mellan 201 och 240 timmar Mellan 241 och 280 timmar Mellan 281 och 320 timmar Mellan 321 och 360 timmar

1 2 4 5 6 7 8 9 l 1 1 1 361 eller fler timmar

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 0 1 2 3

25 d. Vad brukar Du betala för personalens service till Dig/Ditt barn per månad? (Obs! den utgift som skall noteras avser själva boendekostnaden) Anm: Här skulle ha stått "avser inte sjäva..."

kronor kronor kronor kronor kronor kronor 101-1300 kronor 301-1500 kronor 501-1700 kronor 701-1900 kronor 9 1

QOSUIAUJN—

01-2 100 kronor 01 eller fler kronor ngen kostnad eftersom servicen ges enligt LSS-lagen

VVVVVVVVVVVVVV N '_' _ '_' .— _.

' *” V ** ** *AAAAAAAAA >—

8 9 l 1 l 1 ]

AMN—do

Kommunikationer

Resor i samband med "särskilda insatser"

26 &. Utnyttjar Du/Ditt bam resor i samband med "särskilda insatser", till exempel resor till och från daglig verksamhet, korttidshem, efter- middags- eller fritidsverksamhet? Observera att frågan inte gäller

vanlig färdtjänst. 1 ( ) Ja 2 ( ) Nej

26 b. Om ja, hur stora utgifter har Du/Ditt barn för dessa resor per månad?

) ................... kronor ) 50- 150 kronor ) 151- 300 kronor ) 301- 500 kronor ) 501- 700 kronor ) 701 eller fler kronor

Färdtjänst

27 a. Har Du/Ditt barn färdtjänst?

1 ( ) Ja, med specialfordon 2 ( ) Ja, med taxi 3 ( ) Nej

27 b. Om ja, hur många färdtjänstresor per månad brukar Du/Ditt barn göra?

enkelresor enkelresa 3 enkelresor 5 enkelresor 10 enkelresor ] -15 enkelresor 1 - 20 enkelresor 2 eller fler enkelresor Ingen resa

1 2 4 6 1 6 1

1 2 3 4 5 6 7 8 9

AAAAAAAAA

. Hur stora utgifter har Du/Ditt barn för färdtjänstresor per månad?

50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor 1 101 eller fler kronor

AAAAAAAA

OOxlONkh-b—UJN— VVVVVVVV

Riksfärdtjänst

28 a. Har Du/Ditt barn riksfärdtjänst?

28 b. Om ja, hur många riksfärdtjänstresor per månad brukar Du/Ditt barn göra?

.................. enkelresor

1 enkelresa 2- 3 enkelresor 4 eller fler enkelresor

1 2 3 4 5 Ingen resa

VVVVV

28 c. Hur stora utgifter har Du/Ditt barn för riksfärdtjänstresor per ' månad?

................... kronor 50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor

1 101 eller fler kronor

00 x] ON U| & &» N '— AAAAAAAA vvvvvvvv

29 3. Har Du/Ditt barn bilstöd?

Ja, har fått grundbidrag Ja, har fått inkomstprövat anskaffningsbidrag Ja, har fått anpassningsbidrag Nej, har inte bilstöd

29 b. Om ja, hur stora utgifter har Du/Ditt barn för bilens drift per månad (bensin, olja. försäkringar, m.m.)?

kronor eller mindre 501— 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor 101-1300 kronor 301-1500 kronor 501-1700 kronor 701-1900 kronor 1 901 eller fler kronor

AAAAAAAAA u—n p—u _. _

VVVVVVVVVV

1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0

. Är någon del av denna kostnad en extra utgift, dvs. en utgift som inte skulle finnas om Du/Ditt barn inte hade funktionshinder?

] ( ) Ja, nämligen ................. kronor per månad för ................ 2 ( ) Nej, inte till någon del

Sysselsättning

Frågor om arbete och sysselsättning gäller bara vuxna personer som själva har funktionshinder. Om Du besvarar enkäten som anhörig till ett barn som har funktionshinder kan Du hoppa över fråga 30 och gå direkt till fråga 31.

Arbete eller annan sysselsättning

30 a. Har Du arbete eller annan regelbunden organiserad sysselsättning utanför hemmet?

( ) Ja, arbete ( ) Ja, studier ( ) Ja, kurser ( ) Ja, dagverksamhet enligt socialtjänstlagen ( ) Ja, daglig verksamhet enligt LSS-lagen ( ) Nej, saknar arbete/sysselsättning utanför hemmet ( ) Annat, nämligen ................................................................

QMAAWN—

30 b. Om ja, hur många timmar per vecka har Du denna sysselsättning utanför hemmet?

1 ( ) Upp till 5 timmar per vecka 2 ( ) Mellan 6 och 10 timmar per vecka 3 ( ) Mellan 11 och 20 timmar per vecka 4 ( ) Mellan 21 och 30 timmar per vecka 5 ( ) Mellan 31 och 40 timmar per vecka

30 c. Om ja, har Du särskilda utgifter för sysselsättningen som Du inte har tagit upp tidigare i formuläret under rubrikerna hälso- och sjukvård, service och kommunikationer?

) Ja, nämligen för ................................................................. ) ( ( Nej

30 d. Om ja, hur stora är utgifterna för sysselsättningen ungefär per månad? Ta inte med resekostnader.

) ................... kronor

50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-] 100 kronor 1 101 eller fler kronor

AAA/'NAAAA

] 2 3 4 5 6 7 8

31 a. Har Du/Ditt bam mer regelbundna fritidssysselsättningar eller aktiviteter utanför hemmet (utom semester) som är förenade med särskilda utgifter som inte har tagits upp tidigare i formuläret?

Fritid och rekreation

Fritidssysselsättningar

) Ja, nämligen för .................................................................. l )Nej

1( 2(

31 b. Om ja, hur stora är utgifterna ungefär per månad?

1 2 3 4 5 6 7 8

................... kronor ;

AAAAAAAA VVVVVVVV

1 101 eller fler kronor

50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor

32 3. Har Du/Ditt barn under de senaste 12 månaderna gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka?

1 ()Ja 2 ()Nej

32 b. Äger Du, brukar Du hyra eller har Du på annat sätt tillgång till fritidsstuga eller annan fritidsbostad, där Du/Ditt barn kan vara någon eller några veckor för semester om Du vill?

32 c. Om ja, på 30 a. eller 30 b., har semestervistelsen varit förenad med särskilda utgifter som inte har tagits upp tidigare i formuläret?

1 ( ) Ja, nämligen ....................................................................... till en kostnad av .................... kronor per vecka

under en semesterperiod på .............. vecka/veckor. 2 ( ) Nej, ingen extra utgift

Ytterligare tjänster och varor

Du/Ditt barn kan ha utgifter även för andra tjänster och varor än de som har tagits upp under rubrikerna hälso- och sjukvård, service, kommunikationer, sysselsättning och fritid. Det kan t.ex. gälla särskilda råvaror, stor användning av hel- och halvfabrikat, uteätande, frisörskostnader, privat utförd städning och fönsterputsning, snöskottning, extra kostnader för kläder, avgifter för texttelefon osv. Det kan också gälla "dolda utgifter", t.ex. att Du/Ditt barn inte kan utnyttja reapriser på varor eller att ett dyrare hotellrum måste användas vid en resa istället för en billigare lösning med vandrarhem. Det kan även gälla utgifter för god man eller förvaltare som är tillsatt för att hjälpa Dig med ekonomin och andra personliga angelägenheter.

Du/Ditt barn ges här möjlighet att redovisa ytterligare tjänster och varor samt utgifterna för dessa.

33 a. Utnyttjar Du/Ditt barn tjänster och varor som är förenade med särskilda utgifter och som inte kan hänföras till de utgifter som har lämnats tidigare i formuläret?

1 ( ) Ja, nämligen ........................................................................

( ) Ja, nämligen ........................................................................ ( ) Ja, nämligen ........................................................................ ( ) Ja, nämligen ........................................................................ ( ) Ja, nämligen ........................................................................

()Nej

ONMAMN

33 b. Om ja, hur stora är dessa utgifter sammantaget räknat på en månad?

................... kronor 50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor

1 101 eller fler kronor

NO 00 x] ON U! A N _- AAAAAAAA vvvvvvvv

EKONOMISKA EFFEKTER AV UTGIFTERNA

Du har nu redogjort för olika utgifter som Du har till följd av Din/Ditt barns funktionsnedsättning och hälsosituation. Hur Du och Ditt hushåll klarar av dessa utgifter beror naturligtvis på hur stora inkomsterna är och hur många som finns i hushållet. Eventuellt har Du och Ditt hushåll också olika bidrag som underlättar situationen.

Avsnittet inleds med frågor om de ekonomiska effekterna för Dig/Ditt hushåll av utgifterna. Därefter följer frågor om inkomster och bostadskostnad.

Ekonomiska effekter av utgifterna

34 a. Vilken eller vilka utgifter, för sådana tjänster/varor som Du/Ditt barn

behöver, anser Du har ökat särskilt under de senaste två åren (åren 1993 och 1994)?

Hälso- och sjukvårdsutgiftema, särskilt ............................ Serviceutgiftema, särskilt .................................................. Reseutgiftema, särskilt ...................................................... Sysselsättningsutgiftema, särskilt ...................................... F ritidsutgiftema, särskilt .................................................... De ytterligare utgifterna, särskilt ....................................... Boendekostnadema ............................................................

XIONkIlå—WN—

() () () () () () ()

34 b. Har det i något fall inträffat under de senaste två åren (åren 1993 och 1994) att Du/Ditt barn har tvingats minska eller helt upphöra med att utnyttja någon tjänst/vara på grund av att utgifterna har ökat?

1 ( ) Ja, hälso- och sjukvård, särskilt ........................................ 2 ( ) Ja, service, särskilt ............................................................. 3 ( ) Ja, resor, särskilt ................................................................ 4 ( ) Ja, sysselsättning, särskilt .................................................. 5 ( ) Ja, fritid och rekreation, särskilt .........................................

34c

34 d.

6 ( ) Ja, andra saker, särskilt ...................................................... 7 ( ) Nej

Har det i något fall inträffat under de senaste två åren (åren 1993 och 1994) att de tjänster/varor Du/Ditt barn behöver har förändrats när det gäller innehållet i tjänsten/varan så att innehållet har blivit bättre eller sämre?

Förbättring

1 ( ) Hälso- och sjukvård, särskilt ............................................. , 2 ( ) Service, särskilt .................................................................. ! 3 ( ) Resor, särskilt .................................................................... : 4 ( ) Sysselsättning, särskilt ....................................................... l 5 ( ) Fritid och rekreation, särskilt .............................................. l 6 ( ) Andra saker, särskilt .......................................................... * Försämring 7 ( ) Hälso- och sjukvård, särskilt ............................................. 8 ( ) Service, särskilt .................................................................. [ 9 ( ) Resor, särskilt .................................................................... 1 10 ( ) Sysselsättning, särskilt ....................................................... ' 11 ( ) Fritid och rekreation, särskilt .............................................. 12 ( ) Andra saker, särskilt ...........................................................

Vilken eller vilka av de nuvarande utgifterna är den/de svåraste för Dig att klara av att betala?

( ) Hälso- och sjukvårdsutgiftema, särskilt ............................ ( ) Serviceutgiftema, särskilt .................................................. ( ) Reseutgiftema, särskilt ....................................................... ( ) Sysselsättningsutgifterna, särskilt ...................................... ( ) Fritidsutgiftema, särskilt .................................................... ( ) De ytterligare utgifterna, särskilt ....................................... ( )B Boendekostnadema ............................................................ ( ) Samtliga utgifter tillsammans ( )I ngen utgift är särskilt svår att betala ;

XOOOXIONUt-IÄUJN—

34 e. Vilken lösning skulle vara bäst för Dig/Ditt barn, t.ex. att avgifterna sänktes för en viss tjänst/vissa tjänster eller att Du/Ditt barn fick bidrag eller särskild ersättning för att kunna betala för tjänsten/tjänsterna?

1 ( ) Sänkning av avgiften/avgiftema 2 ( ) Bidrag eller särskild ersättning för att kunna betala 3 ( ) Det spelar ingen roll vilken lösning som väljs barautgiftema minskar

4 ( ) Annan lösning, nämligen ...................................................

5 ( ) Det behövs ingen förändring

Inkomster och bidrag

. Vilka inkomster efter skatt har Du per månad? Ta inte med bidrag såsom KBT, vårdbidrag, handikappersättning etc.

1 ( ) Inkomst av arbete ............................................... kronor 2 ( ) Inkomst av allmän pension .................................. kronor ; 3 ( ) Inkomst av annan pension. .................................. kronor !

35 b. Vilka sammantagna inkomster efter skatt har hushållet där Du/Ditt bam ingår per månad? Ta inte med bidrag såsom KBT, vårdbidrag, handikappersättning etc.

1 ( ) Inkomst av arbete ............................................... kronor i 2 ( ) Inkomst av allmän pension .................................. kronor i 3 ( ) Inkomst av annan pension. .................................. kronor

35 c. Hur är hushållets sammansättning?

........... antal vuxna ............ antal barn under 18 år ............ antal "barn" 18 år eller äldre

1 ( 2 ( 3 (

VVV

35 d. Vilka sammantagna intäkter av bidrag har hushållet där Du/Ditt barn ingår per månad?

1 ( ) Anhörigbidrag ..................................................... kronor 2 ( ) Assistansersättning från kommunen ..................... kronor 3 ( ) Assistansersättning från försäkringskassan .......... kronor 4 ( ) Barnpension ......................................................... kronor 5 ( ) Bostadsbidrag ..................................................... kronor 6 ( ) Handikappersättning ........................................... kronor 7 ( ) Hemsjukvårdsbidrag ........................................... kronor 8 ( ) Kommunalt bostadstillägg (KBT) ........................ kronor 9 ( ) Underhållsbidrag/bidragsförskott ....................... kronor 10 ( ) Vårdbidrag (statligt) för barn ............................. kronor 11 ( ) Annat bidrag, nämligen ...................................................

..................................................... med ......................kronor

Boendekostnader

36 a. Vilken boendeform gäller för Ditt/Ditt barns boende?

1 ( ) Boende i egen villa eller radhus 2 ( ) Boende i bostadsrättslägenhet 3 ( ) Boende i hyresrättslägenhet

36 b. Hur stor bruttokostnad (kostnad innan avdrag för eventuellt bo- stadsbidrag eller bostadstillägg) per månad har Du/Ditt barn för boendet? Om Du bor i villa/radhus eller bostadsrättslägenhet skall Du räkna in kostnader för räntor och amorteringar på lån.

l i 1 ( ) .......................... kronor

37. Om Du/Ditt barn plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där Du/Ditt barn (eller hushållet Ni ingår i) på en vecka måste skaffa fram 13 000 kronor, skulle Du/Ditt barn klara det? Endast ett alternativ får markeras!

Oförutsedda utgifter 1 | |

( ) Ja, genom uttag från eget bankkonto ( ) Ja, genom lån från annan hushållsmedlem ( ) Ja, genom lån från andra släktingar eller vänner ( ) Ja, genom lån i bank eller liknande ( ) Ja, på annat sätt, nämligen ................................................ ( ) Nej, det skulle inte gå att ordna

AVSLUTNING

Vi vill tacka för Din/Ditt barns medverkan. Efter så många frågor kanske Du/Ditt barn har kommentarer till något avsnitt i enkäten eller anser att vi har glömt bort något väsentligt. I så fall är vi tacksamma för synpunkter här nedanför. Ange gärna nummer på frågor som Du anser var svåra, dåliga eller oklara.

Om någon fråga i formuläret har blivit överhoppad eller det på annat sätt finns oklarheter kan det hända att vi tar förnyad kontakt med Dig genom kommunen eller omsorgsförvaltningen. Vi hoppas att Du inte har något emot det.

eressionsutskrift, avsnitt 1. 7. 2, Variabler som "förklarar" sti lnader 1 disponibel inkomst

Model: MODBL1 Dependent Variable: DISPH 2 Disp. inkomst 2

Analysis of Variance

Sum of Mean Source DP Squares Square

Model 13 404042997849 31080230604 Error 234 1.0761358812 4598871024.7 C Total 247 1.4801788312

Root MSB 67814.97s40 R-square Dep Mean 11soso.ea710 Adj R- C.V. 57.42609

Parameter Eatimates

Parameter Standard T for HO: Variable Variable DP Estimate Error Parameter-0 Prob > |T| Label

77117 23134.571028 5580.835060 8783.0906792 18191 19609.713034 -11915 42630.058261 21375 21332.670365 .579083 20850.705314 .930131 20496.435944 .125590 19965.243421 .666275 20139.588239 37284 10513.|73676 41089 9966.1815603 -38713 10053.538931 .740581 3504.9332974 .342823 10533.033792

.333 .635 .928 .280 .002 .025 .234 .448 .069 .546 .123 .851 .404 .873

INTERCEP KOB" AGE2 AGB] AGBQ ACES ÅGEE AGB7 ÄGER SYSS BIDRAG BOBID FRS

F7

.0010 Intercept .5258 Kön (1=Man, 0=Kvinna) .3545 Åldersgruppz 7 -15 .7801 Åldersgruppi 16-17 .3174 Åldersgrupp4 18-24 .9789 Åldersgrupps 25-34 .8150 Åldersgrupps 35- -44 .6548 Åldersgrupp? 45- 54 .9454 Ål ldersgruppa 55- 64 .0005 Fr35b 1>O, Arbete .0001 Fr35d 1-4,6—7,9-11 .0002 Ft35d 5,8 >0 .6864 Antal funktionshinder .3833 Andra problem

P P » H H H H Hoar-H H H P I

oou—uoooowooou OOOOOOOOOOOOOO

Regressionsutskrift, avsnitt 1.8, Särskilt utsatta grupper (summerade tjänster)

Model: MODELl Dependent Variable: KOSTN. A Hälso o Servicekostnader

Analysis of Variance

Sum of Mean Source DP Squares Square F Value Prob>F Model 28 2193546742.7 78340955.096 1.122 0.3172 Error 185 12920210276 69838974.467 C Total 213 15113757019 Root MSE 8356.97161 R-square 0.1451 Dep Mean 6199.93458 Adj R-sq 0.0159 C.V. 134.79129 Parameter Estimates Parameter Standard T for HO: Variable Variable DF Estimate Error Parameter=o Prob > |T| Label INTERCEP 1 705.397606 3057.1577201 0.231 0.8178 Intercept KOEN l 8.808474 1289.7330500 0.007 0.9946 Kön (l=Man, O=Kvinna) AGE2 l -1048.673442 2700.1821273 -0.388 0.6982 ÅldersgruppZ 7 -15 år AGE3 l -7876.303035 6484.9325001 -1.215 0.2261 Aldersgrupp3 16-17 år AGE4 1 3600.218244 3039.965437s 1.155 0.2455 Åldersgrupp4 18-24 år AGES 1 1956.434624 2724.6899246 0.718 0.4736 Åldersgrupps 25-34 år AGES 1 2246.684601 2750.6688$83 0.817 0.4151 Åldersgrupps 35-44 år AGE7 l 4333.154438 2755.7666179 1.572 0.1176 Åldersgrupp7 45-54 år AGEB 1 3650.461733 2815.3950370 1.297 0.1964 Åldersgruppa 55-64 år F5_l l -2899.456538 5749.512077l -0.504 0.6147 Afasi F5_2 l 1123.200132 2932.8996625 0.383 0.7022 Astma/allergi F5_3 1 8043.195096 3711.8655096 2.167 0.0315 Autism F5_4 1 2580.313796 3577.B295066 0.721 0.4717 Diabetes F5_5 1 -1291.035937 912B.0839734 —0.l41 0.8877 Dövblindhet F5_6 l 195.686198 2975.2916004 0.066 0.9476 Epilepsi ; FS_7 1 4013.817137 2935.5559571 1.367 0.1732 Hjärnskada, vuxen ålder [ FS_8 1 -265.727393 347S.2050983 -0.076 0.9392 Hjärt-/1ungsjd. FS_9 1 2144.136165 3265.7857l35 0.556 0.5124 Hörselskada/dövhet ' F5_10 1 -2537.522138 2897.9580680 -O.876 0.3824 Kronisk smärta F5_ll l 2221.650139 3042.7719214 0.730 0.4662 Mag-/tarmsjukdom F5_12 1 1269.357563 2780.1995610 0.457 0.6485 Psykisk sjd/funktionsneds. F5_13 1 333l.438852 2770.6172691 1.202 0.2307 Rörelseneds. . F5_14 1 1188.577592 2656.7915389 0.447 0.6551 Synskada/blindhet * F5_15 l 2284.450088 2799.4016644 0.816 0.4155 Talskada/talsvårighet F5_16 1 1285.l97048 2770.3150167 0.464 0.6433 utvecklingsstörning F5_17 1 3163.629113 3092.7930881 1.023 0.307? Annat funktionshinder FRS 1 -786.855637 2457.4964555 —0.320 0.7492 Antal funktionshinder F7 1 2111.894926 1417.3205557 1.490 0.1379 Andra problem DISPH2 l -0.001180 0.00844996 -0.140 0.8891 Disp. inkomst 2

Regressionsutskrift, avsnitt 1.8, särskilt utsatta grupper (summerade tjänster)

Model: MODELl Dependent Variable: KOSTN. B Hälso, Service 0 resekostnader

Sum of Mean Source DF Squares Square F Value Prob>F Model 28 5264182142.S 188006505.09 1.665 0.0242 Error 204 23030066416 112892482.43 C Total 232 28294248558 Root MSE 10625.0B741 R-square 0.1861 Dep Mean 10645.72532 Adj R-sq 0.0743 C.V. 99.80614 Parameter Estimates Parameter Standard T for Ho: Variable Variable DF Estimate Error Parameter=o Prob > |T| Label Analysis of Variance l i 1 | 1 | 1 l

INTERCEP l 2902.096143 3778.4478911 0.768 0.443] Intercept KOEN l 918.822805 1561.9768457 0.538 0.5570 Kön (1=Man, 0=Kvinna) AGE2 l 1594.932635 3379.0109120 0.472 0.6374 Åldersgrupp2 7 —15 år AGE3 l 3362.661047 6900.6291423 0.487 0.6266 ÅldersgruppB 16-17 år AGE4 1 37SB.401443 3707.2650114 1.016 0.3106 Åldersgrupp4 18-24 år AGES 1 4705.B70519 3390.6495745 1.388 0.1667 Åldersgrupps 25-34 är

1 AGES l 4443.294283 3412.4819556 1.302 0.1944 ÅldersgruppS 35-44 år ; AGE7 1 6157.433613 3443.4797527 1.788 0.0752 Åldersgrupp7 45-54 är 1 AGEB 1 2379.030415 3487.7017294 0.682 0.4959 Åldersgruppa 55-64 år [ F5_1 l 597.250221 7261.6219218 0.082 0.9345 Afasi l F5_2 l 3817.398507 3682.5707879 1.037 0.3011 Astma/allergi , F5_3 l 7685.312691 4575.7913200 1.680 0.0946 Autism F5_4 1 3080.532537 4385.1214158 0.702 0.4832 Diabetes * F5_S 1 -4851.B23009 11558.48419l -0.420 0.6751 Dövblindhet F5_6 l 1827.750899 3646.9465225 0.501 0.6168 Epilepsi l F5_7 1 6316.746653 3681.0766469 1.715 0.0877 Hjärnskada, vuxen ålder . F5_8 1 2688.235913 4364.7534930 0.616 0.5386 Hjärt-/1ungsjd. l F5_9 1 2369.418091 4083.7239987 0.580 0.5624 Hörselskada/dövhet l F5_10 l -2230.188637 3572.8654876 -0.624 0.5332 Kronisk smärta , F5_ll 1 4639.684581 3755.4426405 1.235 0.2181 Mag-/tarmsjukdom F5_12 1 5003.036147 3457.4542960 1.447 0.1494 Psykisk sjd/funktionsneds. ; F5_l3 l 8473.863885 3463.294754l 2.447 0.0153 Rörelseneds. ; F5_14 l 2135.716112 3284.1017796 0.650 0.5162 Synskada/blindhet F5_lS l 3807.065403 3465.5273718 1.099 0.2733 Talskada/talsvårighet F5_16 1 531.987381 3432.8418770 0.155 0.8770 Utvecklingsstörning F5_17 1 6261.041002 3874.58244SS 1.616 0.1077 Annat funktionshinder PRS 1 -2498.581669 3075.5156498 -0.812 0.4175 Antal funktionshinder F7 1 1317.476304 1749.1365288 0.753 0.4522 Andra problem DISPH2 1 0.000548 0.00982456 0.056 0.9556 Disp. inkomst 2

Regressionsutskrift, avsnitt 1.8, särskilt utsatta grupper (summerade tjänster)

Model: MODELl Dependent Variable: KOSTN. C Totala kostnader

Analysis of Variance

Sum of Mean Source DF Squares Square F Value Prob>F Model 28 8302460103.3 296516432.26 1.636 0.0283 Error 208 37696758269 181234414.76 C Total 236 45999218373 Root MSE 13462.33318 R-square 0.1805 Dep Mean 14306.17722 Adj R-sq 0.0702 C.V. 94.10154 Parameter Estimates Parameter Standard T for no: Variable Variable DF Estimate Error Parameter=0 Prob > ITI Label . INTERCEP 1 5458.526107 4751.8161881 1.149 0.2520 Intercept KOEN 1 123.035221 1958.9383640 0.063 0.9500 Kön (1=Man, 0=Kvinna) AGEZ 1 547.942954 4245.7719108 0.129 0.8974 Åldersgruppz 7 -15 år AGE3 1 7518.123753 8737.1042781 0.860 0.3905 Åldersgrupp3 16-17 år AGE4 1 means—1954 4575.4883965 0.391 0.6962 Åldersgrupp4 13-24 ;: AGES 1 5338.309417 4288.5594785 1.245 0.2146 Åldersgrupps 25-34 år AGEG 1 424l.661340 4312.1312917 0.984 0.3264 ÅldersgruppG 35-44 år AGE7 1 5639.222166 4346.4244161 1.297 0.1959 Åldersgrupp7 45-54 år AGEB 1 1083.244965 4381.6885432 0.247 o.soso Åldersgruppe 55-64 år FS_1 1 -777.326495 9154.09SS724 -0.085 0.9324 Afasi F5_2 1 5964.359288 4657.9934388 1.280 0.2018 Astma/allergi * F5_3 1 13647 5792.0640861 2.356 0.0194 Autism FS_4 1 6521.193405 SS46.2025036 1.176 0.2410 Diabetes FS_S l -9389.826505 14630.983551 -0.642 0.5217 Dövblindhet F5_6 1 4030.994069 4551.5682124 0.886 0.3768 Epilepsi F5_7 1 5662.585389 4627.1163296 1.224 0.2224 Hjärnskada, vuxen ålder FS_8 1 3665.647324 5521.6523229 0.664 0.5075 Hjärt-/lungsjd. F5_9 1 4633.920687 5160.4403021 0.898 0.3702 Hörselskada/dövhet F5_10 1 -2457.405284 4517.l261289 -0.544 0.5870 Kronisk smärta F5_11 l 4018.973470 4746.1030196 0.847 0.3981 Mag-/tarmsjukdom _ F5_12 1 7939.449416 4366.3578205 1.816 0.0705 Psykisk sjd/funktionsneds. ' F5_13 1 11763 4371.0700766 2.691 0.007? Rörelseneds. F5_14 1 2158.028542 4151.2522472 0.520 0.6037 Synskada/blindhet l FS_15 1 5725.774Sl4 4380.7080715 1.307 0.1926 Talskada/talsvårighet FS_16 1 1722.172104 4344.3384996 0.396 0.6922 utvecklingsstörning FS_17 1 7688.019154 4851.4023810 1.585 0.1146 Annat funktionshinder PRS 1 -4076.166003 3885.0133326 -1.049 0.2953 Antal funktionshinder F7 1 2462.026353 2207.7190113 1.115 0.2661 Andra problem DISPH2 1 0.010346 0.01229152 0.842 0.4009 Disp. inkomst 2

Re ressionsutskrift, avsnitt 1.8.2, Kostnader för personer/ hus åll med de lägsta inkomsterna

Under bivillkoret att dispn 6 (: 18302 (där 18302 är medianbeloppet för disp. inkomst 6)

Model: MODELl Dependent Variable: KOSTN. C Totala kostnader

Analysis of Variance

Mean Square

Sum of Source DF Squares

Model 28 10807715105 385989825.18 2.352 0.0012 Error 92 15096473346 164092101.59 C Total 120 25904188451

Root MSE 12809.84393 R-square 0.4172 Dep Mean 16607.17355 Adj R—sq 0.2399 C.V. 77.13440

Parameter Estimates Parameter Standard T for Ho: Variable Variable DF Estimate Error Parameter=0 Prob > [Tj Label INTERCEP 1 -12527 7620.2163065 -1.644 0.1036 Intercept KOEN 1 -500.438901 3109.305897S -0.161 0.8725 Kön (1=Man, 0=Kvinna) AGE2 1 4867.537134 6408.8772818 0.759 0.4495 Åldersgrupp2 7 -15 år AGE3 1 17876 10949.l71012 1.633 0.1060 Åldersgrupp3 16-17 år AGE4 1 14415 7243.2394504 1.990 0.0495 Åldersgrupp4 18-24 år » AGES 1 15149 6470.0305095 2.805 0.0051 Åldersgrupps 25-34 år AGES 1 15491 6379.0274670 2.428 0.0171 ÅldersgruppS 35-44 år ! AGE7 1 15993 ssoz.209731o 2.377 0.0050 Åldersgrupp7 45-54 är AGEB 1 13921 6790.9764793 2.050 0.0432 Åldersgrupp8 55-64 år F5_1 1 -14649 15740.855390 -0.931 0.3545 Afasi FS_2 1 22237 9119.6625946 2.438 0.0167 Astma/allergi F5_3 1 31982 9739.5631046 3.284 0.0014 Autism F5_4 1 29057 10994.454225 2.643 0.0097 Diabetes F5_5 1 6556.714440 15980.699301 0.410 0.6825 Dövblindhet F5_6 1 23246 8597.8258804 2.704 0.0082 Epilepsi F5_7 1 25796 9016.2197661 2.861 0.0052 Hjärnskada, vuxen ålder F5_8 1 24244 10178.455885 2.382 0.0193 Hjärt-/lungsjd. F5_9 1 26099 9665.4817897 2.700 0.0082 Hörselskada/dövhet F5_10 1 17736 9666.9751198 1.835 0.0698 Kronisk smärta F5_11 1 17312 7975.1202613 2.171 0.0325 Mag-/tarmsjukdom F5_12 1 24194 7634.1175744 3.169 0.0021 Psykisk sjd/funktionsneds. F5_13 1 27835 8473.2753614 3.285 0.0014 Rörelseneds. & F5_l4 1 24280 9089.4933044 2.671 0.0089 Synskada/blindhet ! F5_15 1 23709 8322.6673579 2.849 0.0054 Talskada/talsvårighet 85 16 1 19585 8380.6963342 2.337 0.0216 Utvecklingsstörning F5:l7 1 26994 9117.8937615 2.961 0.0039 Annat funktionshinder FRS 1 -22031 823l.3104488 -2.676 0.0088 Antal funktionshinder F7 1 8321.614591 3389.0189388 2.455 0.0159 Andra problem DISPH2 1 0.132500 0.03299994 4.015 0.0001 Disp. inkomst 2

2. Äldrestudien — en studie

av utgifter for service, vård och behandling m.m. avseende funktionshindrade personer i åldern 65—79 år

2.1 Uppläggning, urval och svarsfrekvens

2.1.1 Inledning

Yngrestudien riktade sig till funktionshindrade personer under 65 år. An- ledningen till åldersbegränsningen var att utredningen utnyttjade samma population som Socialstyrelsen använde för sin LSS-enkät. Denna urvalsbas omfattade 14 000 personer med funktionshinder i 17 kommuner som år 1993 hade hemtjänst, färdtjänst eller särskilda omsorger.

Som komplement till yngrestudien beslutade utredningen att genomföra en äldrestudie. På grund av tidsskäl valdes att göra äldrestudien mindre omfattande och utforma den på ett sådant sätt att den skulle ge möjlighet till att jämföra yngre och äldre funktionshindrades användning av tjänster och varor och kostnader härför.

2.1.2 Uppläggning och urvalsförfarande

Tidigare erfarenheter visar att personer som är äldre inte sällan har svårt att svara på skriftliga enkäter. Särskilt gäller detta pesoner med funktionshinder. Av den anledningen valdes att genomföra studien som en telefonintervju med hjälp av de vana intervjuare som ingår i IMU-TESTOLOGEN AB:s organisation.

Funktionshindrade personer i åtta kommuner

Yngrestudien riktade sig till ett urval av funktionshindrade personer i 17 kommuner. Kommunerna hade valts ut av Statistiska centralbyrån för Socialstyrelsens LSS-uppföljning. De 17 kommunerna var grupperade i åtta kommungrupper med minst två kommuner i varje grupp. För äldrestudien

slumpade utredningen ut en kommun från var och en av de åtta kommun- grupperna och fick på det sättet fram följande kommuner; Bollnäs, Fagersta, Karlshamn, Linköping, Sollentuna, Sorsele, Stockholm socialdistrikt 11 samt Årjäng.

Var och en av de åtta kommunerna blev ombedd att upprätta en förteckning på alla i åldrarna 65 — 79 år som vid inträdet i 65-årsåldern hade hemtjänst eller färdtjänst. De identifierade personerna fick var och en ett nummer, varefter nummerlistan sändes till utredningen. Listan omformades till en slumpvis ordnad lista som återsändes till respektive kommun. Där tillfrågades personerna i listans ordning om de ville delta i en telefonintervju. Så många tillfrågades att varje kommun fick en lista på 20 personer som förklarat sig villiga att delta. Namn och adressuppgifter på dessa sändes till utredningen som vidarebefordrade dem till IMU-TESTOLOGEN AB som i sin tur genomförde intervjuerna i november och december 1994.

Personer med hemtjänst eller färdtjänst

I äldrestudien begränsades urvalet till personer med hemtjänst eller färdtjänst, till skillnad mot yngrestudien som också omfattar personer med särskilda omsorger. Motivet var att utredningen i så fall skulle ha behövt hjälp med urvalet också av landstingen som hade uppgifter om personer med särskilda omsorger. Det skulle sannolikt ha medfört fördröjningar eftersom landstingens omsorgsverksamheter var hårt arbetsbelastade med överföringen av de särskilda omsorgerna till kommunerna. Ett ytterligare motiv var att andelen utveck- lingsstörda personer som är över 65 år är liten, bara 4 — 5 procent. För befolkningen i övrigt är motsvarande procentsats ca 25. Dessutom har en stor andel av utvecklingsstörda personer som regel färdtjänst, vilket skulle innebära att de ändå kom att ingå i målgruppen.

Har utvecklingsstörda personer på vårdhem färdtjänst? Sakkunniga i utredningen från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) framförde viss osäkerhet beträffande frågan om utvecklingsstörda personer som bor på vårdhem har färdtjänst och därigenom skulle komma att ingå i studien. För att klarlägga frågan gjordes en avgränsad studie.

I början av september 1994 bodde 2 901 utvecklingsstörda personer på de sammanlagt 92 vårdhemmen i landet. Uppgifterna erhöll utredningen av Socialstyrelsen som i juni samma år gav ut föreskrifter om avveckling av vårdhem, SOSFS 1994:16 (S). 1 föreskriften finns de 92 vårdhemmen redovisade. De var fördelade på 22 län och Malmö kommun.

Som ett urval för en telefonintervju valdes de vårdhem som ligger i någon av de 17 kommuner som ingår i yngrestudien. Totalt gjorde åtta av vårdhemmen det. De bildar dock en sned fördelning eftersom inget finns i någon av de

kommuner som är belägna norr om Uppsala. Utredningen slumpade därför ut två vårdhem norr om Uppsala.

Undersökningen visade i sammanfattning att utvecklingsstörda personer som bor på vårdhem i hög utsträckning har färdtjänst. Studien bekräftade också att de inte har hemtjänst.

På ett av de större vårdhem som ingår i studien används inte färdtjänst, utan resor görs med egna bussar. Detta väckte frågan om också andra stora vårdhem använde egna fordon. Utredningen listade därför de sex största vårdhemmen — största i meningen störst antal utvecklingsstörda personer — och undersökte om färdtjänst användes. Denna kompletterande studie visade att det ovan nämnda Vårdhemmet utgjorde ett undantag. Alla övriga stora vårdhem anlitade färdtjänst för resor.

Studien — den mer omfattande — visade att samtliga personer med utveck- lingsstörning inte hade färdtjänst. Förklaringarna till detta var dels att de kan förflytta sig själva, dels att de inte har några personer att åka till och dels att de är så svårt funktionshindrade och/eller sjuka att de inte kan lämna Vårdhemmet och använda färdtjänst. Utredningen har inte gjort någon systematisk be- arbetning av svaren om varför färdtjänst inte användes.

Frågorna i intervjuformuläret

Det frågeformulär som IMU-TESTOLOGEN AB har använt baseras på yngrestudiens enkät, Dina utgifter för service, vård och behandling. Eftersom telefonintervjun handlar om ett samtal på ca 15 minuter valdes de viktigaste frågeområdena ut och anpassades till en muntlig intervju.

Antalet intervjuade

Totalt fick utredningen in 150 namn på personer som uppfyllde kriterierna. Att det inte blev 160, dvs. 20 från var och en av kommunerna, beror på att några kommuner inte hade ett tillräckligt stort antal personer som uppfyllde kriterierna och som samtyckte till att bli intervjuade. Av de 150 personerna intervjuades 121 personer, dvs. 81 % av det totala antalet.

Vilka intervjuades?

De intervjuade är den funktionshindrade personen själv, nära släkting, god man eller annan person. Andelarna för respektive svarande framgår av tabell 2.1. I 83 % av fallen var det den funktionshindrade själv.

Tabell 2.1 Person som svarat på enkäten

Den funktionshindrade 83 % God man 12 % Nära släkting 4 % Annan person 1 %

2.1.3 Orsaker till bortfall

Hur orsakerna till bortfallet fördelar sig framgår av tabell 2.2. Den största andelen bortfall gäller personer som inte ville medverka till intervjun.

Tabell 2.2 Orsaker till bortfall

Andel Ville inte medverka 9 % Hade inte funktionshinder 2,50 % Nåddes inte (ringt minst tre gånger) 2,50 % Antal i personer Fanns ingen abonnent 1 Fel telefonnummer 1 Hemligt telefonnummer 1 Sjuk 1 Avbruten intervju ] Ej tillgänglig under intervjuperioden 2

2.2 Bakgrundsfrågor 2.2.1 Kön, ålder och andra bakgrundsfrågor

För några frågor kan svaren i äldrestudien jämföras med motsvarande i avgiftsenkäten (yngrestudien). Detta gäller t.ex. kön på de svarande. För- delningen i de båda studierna framgår av tabell 2.3. Av jämförelsen framgår att äldrestudien har en väsentligt högre andel kvinnor, 72 %, än motsvarande i yngrestudien. Att andelen kvinnor är så stor i äldrestudien avspeglar sannolikt * till stor del det allmänna förhållandet att kvinnor är fler i högre åldrar och att deras användning av landstingens och kommunernas tjänster är större än männens. ,

Tabell 2.3 De funktionshindrades kön

Äldrestudien Yngrestudien , Antal Andel Antal Andel

Kvinna/flicka 87 71,9 % 293 48,2 % Man/pojke 34 28,l % 315 51,8 % Internt bortfall 0 0 % 156 20,4 %

Åldersfördelningen i äldre- och yngrestudien kan inte jämföras eftersom ålder är det förhållande som i första hand skiljer studierna åt. Fördelningen i äldrestudien framgår av tabell 2.4. Andelen i åldern 65 — 69 år är ca 50 % vilket är en hög andel. Det kan antas att förklaringen till denna andel är att personerna i studien hade funktionshinder redan innan de blev 65 år.

Tabell 2.4 De funktionshindrades ålder

Antal Andel 65-69 år 56 48,3 % 70-74 år 38 32,8 % 75-79 år 22 19,0 % Internt bortfall 5 4,1 %

Äldrestudien har nästan dubbelt så många ensamboende som i yngrestudien. Det är naturligt med tanke på skillnaderna i ålder. Familjeförhållandena i äldre- studein visas i tabell 2.5. Observera att vissa rubriker är annorlunda i äldre- studien än i yngrestudien.

Tabell 2.5 De funktionshindrades familjeförhållanden

Antal Andel Bor ensam 73 60,8 % Delar bostad med 43 35,8 % make/maka/sambo Delar bostad med 2 1,7 % make/maka/sambo samt bam Delar bostad med 1 0,8 % något syskon Bor i gruppbostad 1 0,8 % Bortfall 1 0,8 %

I tabell 2.6 redovisas svar avseende typ av funktionsnedsättning. Äldrestudien omfattar, förutom reumatism, samma svarsalternativ som iyngrestudien. Därför kan en jämförelse göras med den studien. Personerna i äldrestudien har högre andelar av diabetes, hjärt- och lungsjukdom och annat funktionshinder inklusive reumatism. Yngrestudien har å andra sidan högre andelar för autism, be- gåvningsmässig nedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, kronisk smärta, psykisk sj ukdom/funktionsnedsättning, rörelsenedsättning, talskada/talsvårighet och, särskilt, utvecklingsstörning.

Tabell 2.6 Typ av funktionsnedsättning

Äldrestudien Yngrestudien Antal Andel Antal Andel Afasi 2 2 % 22 2,9 % Astma/allergi 13 11 % 78 10,4 % Autism - 0 % 35 4,7 % Diabetes 21 17 % 61 8,2 % Dövblindhet - 0 % 1 0 % Epilepsi - 0 % 102 13,7 % Hjärnskada som 2 2 % 69 9,2 % har uppstått i vuxen ålder Hjärt-llungsjukdom 15 12 % 48 6,4 % Hörselskada/dövhet 5 4 % 45 6,0 % Kronisk smärta 5 4 % 82 11,0 % Mag-ltarmsjukdom 2 2 % 40 5,4 % Psykisk sjukdom/ 5 4 % 92 12,3 % funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 46 38 % 333 44,6 % Synskada/blindhet 15 12 % 118 15,8 % Talskada/ 1 1 % 153 20,5 % talsvårighet Utvecklingsstöming 1 1 % 316 42,3 % Annat 44 36 % 118 15,8 % funktionshinder,... Reumatism 15 12 % - - Intemt bortfall - 0 % 17 2,2 %

I tabell 2.7 redovisas när funktionsnedsättningen har uppkommit. Ungefär 15 % har fått funktionshinder före 39 års ålder och 50 % före 55 års ålder. Det kan jämföras med yngrestudien där nästan 50 % hade fått funktionshinder vid födelsen.

Tabell 2.7 Ålder när funktionsnedsättningen uppkom

Antal Andel -39 år 17 15,3 % 40-55 år 36 32,7 % 56-62 år 24 21,8 % 63- år 31 28,3 % Intemt bortfall 12 10,0 %

2.3 Kostnader

2.3.1 Restriktioner med avseende på skattningar av kostnader m.m.

Samma restriktioner för kostnader har använts för äldrestudien som i yngre- studien. Dessa restriktioner framgår av avsnitt 1.5 i undersökningsbilagan. Databearbetningar där inkomster matchas mot kostnader har inte genomförts. I första hand beror det på att antalet personer i äldrestudien är mycket litet.

Någon uppdelning på grupper med avseende på svar om ekonomiska effekter har inte kunnat göras. Även 1 det avseendet är antalet personer i studien för litet Även försök att belysa kostnader för respektive deltjänst har fått bero. Däremot har fördelningen av kostnader för samtliga personer kunnat bedömas. Därtill har ett försök gjorts att belysa kostnaderna med fördelning på kön.

2.3.2 Summerade kostnader för alla svarande och för kvinnor och män

Uppgifterna om summerade kostnader visas i tabell 2.8'. Uppställningen är densamma som i tabell 1.23 i avsnitt 1.6. Rubriken "sysselsättning" motsvarar i äldrestudien närmast detsamma som fritid och rekreation i yngrestudien. För rubriken "fritid" saknas uppgifter i tabellen.

lTjänste- och varuområdena är följande. Hälso- och sjukvård: habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, tolktjänst, annan sjukvård, läkemedel, förbrukningsartiklar, fotvård, tandvård och sjukresor. Service, m.m.: hemhjälp, annan hemhjälp, växelvård, personlig assistans, service i bostad med särskild service. Kommunikationer: färdtjänst, Sysselsättning: arbete eller annan sysselsättning för vuxna funktionshindrade personer. Ytterligare tjänster och varor: andra tjänster och varor än de som omfattas av tidigare rubriker. Jämfört med yngrestudien har frågor inte ställts om följande: speciallivsmedel, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse, resor i samband med "särskilda insatser", riksfärdtjänst, bilstöd, fritidssysselsättningar och semester.

Tabell 2.8 Totala kostnader och kostnader för kvinnor resp. män

P9O Max

Antal Min P5 P25 P50 Medel P75

Sjukvård

kvinnor 63 200 200 800 1.600 1.677,8 2.250 3.300 4.800 1 män 28 200 200 550 1.750 1.789,3 2.750 4.100 4.800 % totalt 91 200 200 800 1.700 1.712,1 2.500 3.400 4.800 l Service kvinnor 48 1.200 1.200 2.700 4.800 7.281,3 7.200 16.800 38.400 ' män 16 1.200 1.200 2.700 4.800 7.218,8 9.600 21.600 21.600 totalt 64 1.200 1.200 2.700 4.800 7.265,6 8.550 16.800 38.400 Resor kvinnor 53 1.200 1.200 1.200 2.700 2.450,9 2.700 4.800 12.000 män 16 1.200 1.200 1.200 1.200 1.800,0 2.700 4.800 4.800 , totalt 69 1.200 1.200 1.200 1.200 2.300,0 2.700 4.800 12.000 l Sysselsättning

kvinnor 9 1.200 1.200 1.200 1.200 3.000,0 2.700 14.400 14.400 ' män 3 1.200 1.200 1.200 1.200 1.700,0 2.700 2.700 2.700 totalt 12 1.200 1.200 1.200 1.200 2.675,0 2.700 14.400 14.400 * Annat kvinnor 10 1.200 1.200 1.200 1.950 4.020,0 4.800 14.400 14.400 män 4 1.200 1.200 4.200 10.800 9.300,0 14.400 14.400 14.400 totalt 14 1.200 1.200 1.200 2.700 5.528,6 9.600 14.400 14.400 Kostn a kvinnor 75 200 400 2.050 4.350 6.069,3 7.750 17.000 39.400 män 30 200 200 1.700 3.875 5.520,0 7.300 16.500 24.350 totalt 105 200 400 1.900 4.300 5.912,4 7.300 16.500 39.400 Kostn b kvinnor 82 200 1.150 3.000 5.325 7.135,4 9.600 18.200 42.100 män 31 200 450 2.000 3.700 6.271,0 9.600 16.500 27.050 totalt 113 200 950 2.850 5.200 6.898,2 9.600 18.200 42.100 Kostn c kvinnor 82 200 1.150 3.250 6.075 7.954,9 10.450 18.500 42.100 män 32 200 450 2.050 4.425 7.396,9 12.325 17.950 29.750 l totalt 114 200 1.000 3.000 5.900 7.798,3 10.800 18.500 42.100 '

När det gäller kostnader angivna för både män och kvinnor (totalt) kan följande noteras.

För hälso- och sjukvård avviker inte siffrorna markant från uppgifterna i yngrestudien i fråga om median- och medelvärden. Dessa är 1 700 respektive 1 712 kr/år i äldrestudien mot 1 810 och 2 580 kr/år i yngrestudien.

Servicekostnadema är något lägre i äldrestudien 4 800 kr/år i median- och 7 265 kr/år i medelvärde. Yngrestudien har 6 000 och 10 645 i motsvarande värden. Skillnaden avseende medelvärdet är mer än 3 000 kr/år.

Reskostnadema är lägre i äldrestudien, 1 200 och 2 300 kr/år jämfört med 2 700 och 5 860 kr/år i yngrestudien. Medelvärdesskillnaden är drygt 3 000 kr.

Kostnader för sysselsättning i äldrestudien och fritid i yngrestudien skiljer sig åt med ett drygt 2 000 kr högre medelvärde i yngrestudien. Äldrestudien visar median— och medelvärden på 1 200 respektive 2 675 kr/år mot 2 950 och 4 960 kr/år i yngrestudien.

Andra tjänster och varor har samma tendens som sysselsättning/fritid, dvs. ca 2 000 högre kostnader i yngrestudien. Median- och medelvärdena i äldrestudien är 2 700 och 5 530 kr/år mot 7 200 och 7 710 i yngrestudien.

Summerade kostnader för hälso- och sjukvård och service (kostn. a) uppvisar en skillnad för medelvärden som är mindre än 1 000 kr/år. I äldrestudien är median- och medelvärdena 4 300 och 5 910 kr/år jämfört med 3 300 och 6 800 kr/år i yngrestudien. Det kan observeras att medianvärdet i detta fall är högre i äldrestudien.

För kostn. b — summerade kostnader för hälso- och sjukvård, service och resor — har personerna i yngrestudien nästan 4 000 kr/år högre medelvärde än i äldrestudien. Siffrorna är 5 200 och 6 900 kr/år i äldrestudien och 6 380 respektive 10 460 kr/år i yngrestudien för median- och medelvärden.

Totala kostnader — kostn. c — visar väsentligt högre kostnader i yngrestudien. I äldrestudien är median- och medelvärdena 5 900 och 7 800 kr/år mot 9 000 och 13 800 kr/år i yngrestudien, dvs. 6 000 kr/år högre medelvärde i yngrestudien.

Beträffande skillnader i kostnader mellan kvinnor och män i äldrestudien bör noteras att antalet kvinnor är litet i fråga om sysselsättning och annat (andra varor och tjänster). Män är generellt sett färre än kvinnor och har även de ett litet antal personer med kostnader för sysselsättning och annat. De låga andelarna för respektive grupp gör att siffrorna blir osäkra. Om en jämförelse ändå görs för rubriker där antalet personer är relativt stort, finns skillnader mellan kvinnor och män i fråga om resor, kost b och kost 0. För resor och nämnda summerade kostnader har kvinnor något högre utgifter.

2.3.3 Sammanfattning och bedömning

Äldrestudien omfattar i huvudsak samma frågor som yngrestudien men äldrestudien genomfördes i motsats till yngrestudien genom intervjuer istället för en utskickad enkät. Antalet personer var olika, knappt 2 000 i yngrestudien och 150 i äldrestudien. Det mindre antalet i äldrestudien medför att ned- brytningen av materialet försvåras i olika avseenden. Analysmöjlighetema minskar därmed. Detta till trots är det möjligt att jämföra kostnader för olika sammantagna tjänster och varor.

En sådan jämförelse visar att yngre funktionshindrade har högre kostnader för alla tjänster och varor, utom hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvård är

utgifterna relativt lika. För service, resor, sysselsättning/fritid och andra tjänster och varor är yngre funktionshindrade personers kostnader 2 000 — 3 000 kr/år högre för respektive tjänst/vara. För summerade hälso- och sjukvårds- och servicekostnader har yngre högre kostnader än äldre, men skillnaden är något mindre, ca 1 000 kr/år i medelvärde. När hälso- och sjukvård, service och resor summeras har yngre ca 4 000 kr/år högre medelvärde för kostnader än äldre. När samtliga tjänster och varor summeras är denna skillnad ca 6 000 kr/år. De nämnda skillnaderna kan naturligtvis till viss del bero på att antalet personer i äldrestudien är otillräckligt stort med avseende på en jämförelse med yngrestudien. Det kan också bero på skillnader som har att göra med profilerna beträffande funktionshinder och på omfattningen av andra hälsoproblem än funktionshinder. Vad gäller funktionshinder fmns relativt stora skillnader hos personerna i de båda materialen. Yngrestudien har högre andelar än äldrestudien för funktionshinder där personer med dessa, enligt yngrestudien, har särskilt höga kostnader t.ex. autism, begåvningsmässig nedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och rörelsenedsättning. Yngrestudien har också större andelar för kroniskt smärta, talskada/talsvårighet och utvecklingsstörning. Särskilt det senare funktionshindret saknas nästan helt i äldrestudien.

3. Merkostnadsstudien

— en studie av merkostnader för funktionshindrade personer i sex handikapporganisationer

3.1. Inledning

Redan i ett tidigt skede i utredningens arbete diskuterades olika slag av merkostnader för tjänster och varor för funktionshindrade. Utgångspunkten var därvid att "merkostnad" är en kostnad för tjänst eller vara som går utöver den "normalkostnad" som även icke funktionshindrade har. Nedanstående är ett exempel på merkostnad:

"Om jag reser, t ex på semester, har jag begränsade möjligheter att välja hotell, eftersom många inte är anpassade för en person som använder rullstol. I praktiken är jag ofta hänvisad till ett dyrare hotell. Jag får på så sätt en merkostnad, jämfört med en person som inte är funktionshindrad som jag."

En merkostnad måste inte nödvändigtvis innebära en högre kostnad på grund av att man som funktionshindrad inte kan välja ett billigare alternativ. Denkan också uppstå därför att man måste köpa tjänster eller varor därför att man inte kan producera dem själv, eller för att man inte kan välja att avstå en sak som kostar pengar, t ex ett läkarbesök.

En för utredningen intressant del av begreppet "merkostnader" är "dolda merkostnader". Med det avses kostnader till följd av funktionshindret för andra saker än tjänster och varor som ges av stat, landsting eller kommun (offentligt subventionerade).

Det är inte helt enkelt att entydigt definiera olika slag av merkostnader. Figuren nedan syftar till att ge en bild av olika slag av merkostnader.

KOSTNADER till följd av funktionshinder

Kostnader för andra tjänster och varor entligt subventionerade

Kostnader för tjänster och varor som är off-

KOSTNADS- ERSATTNINGAR

2. Samtliga kostnader

Ersättningar ]. Samtliga kostnader är "dolda merkostnader" utgår inte är merkostnader

4. Kostnaderna redu- ceras helt eller delvis. Eventuell återstod är "dolda merkostnader".

Ersättningar 3. Kostnaderna redu- utgår ceras helt eller delvis.

Eventuell återstod är merkostnader.

Pilotstudien

För att utredningen skulle få en bättre bild av vilka slag av merkostnader som kan gälla för funktionshindrade, diskuterades en mindre studie. De sakkunniga från handikapporganisationerna förklarade sig villiga att äta sig att inom förbunden samla in exempel på dolda kostnader.

Pilotstudien genomfördes under maj och juni 1994. Svar inkom från 16 handikapporganisationer. Svaren kunde hänföras till alla fyra kvadrantema i figuren ovan. Merparten av svaren låg dock på "kostnader för andra tjänster och varor", dvs kvadrantema 2 och 4. Studien visade också att kostnader som regel var lika med utgifter för tjänster och varor, men kan också innebära t ex en minskad besparing genom att man inte kunnat utnyttja lockpriser och rabatter. När det gällde kostnader som redovisats kunde man mer allmänt konstatera att de i många fall tycktes kunna uppgå till inte ringa belopp.

När pilotstudien redovisades för utredningens sakkunniga konstaterades att merkostnader var intressant och viktigt för det fortsatta utredningsarbetet. Sekretariatet fick i uppdrag att i samarbete med handikapporganisationernas företrädare genomföra en fördjupad studie av dolda merkostnader för personer med funktionshinder.

3.2. Studien "Dolda merkostnader"

Allmänt om uppläggningen

Studien har utformats som en enkätstudie till 200 slumpvis utvalda med- lemmar/prenumeranter hos sex handikapporganisationer, som tillsammans representerar ett brett spektrum av funktionshinder. Sammanlagt sändes alltså 1 200 enkäter ut. En påminnelse gick ut till dem som inte svarat efter ca 14 dagan

Vissa metodfrågor

Förutsättningama att göra en alltför omfattande och samtidigt metodologiskt väl avvägd studie var begränsade. Dels arbetade utredningen med en pressad tidsplan, dels fanns betydande svårigheter att göra ett representativt urval av personer med funktionshinder. Det finns t ex inga särskilda "handikappregister".

Utredningen valde därför att rikta en enkätstudie till ett urval medlemmar/- prenumeranter i sex av de drygt 30 handikapporganisationema, som tillsammans har ca 400 000 medlemmar. I samråd med handikapporganisationemas sakkun- niga i utredningen valdes organisationer vars medlemmar sammantaget kännetecknas av:

— rörelsehinder

— medicinska problem — kommunikationsproblem genom dövhet/hörselskada — synproblem — psykiska problem

Följande organisationer tillfrågades om de ville delta:

— Hörselskadades Riksförbund, HRF, med ca 38 000 medlemmar. Ur

medlemsregistret slumpades ut 200 medlemmar, som inte bara var stödjande medlemmar. — Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, med ca 12 000 medlemmar. Ur registret för medlemstidningen Handikapp—REFLEX slumpades 200 prenumeranter ut. — Riksförbundet för mag- och tarrnsjuka, RMT, med ca 3 500 medlemmar. Ur medlemsregistret slumpades 200 medlemmar ut. — Synskadades Riksförbund, SFR, med ca 17 000 medlemmar. Ur medlems- registret slumpades ut 200 personer, som inte bara var stödjande medlemmar. — Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, med ca 10 000 med- lemmar. Ur prenumerantregistret för tidskriften Revansch! slumpades 200 prenumeranter ut. — Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, med

ca 34 000 medlemmar. Ur medlemsregistret slumpades 200 personer ut.

Detta sätt att göra ett urval innebär bl a följande:

— medlemmama/prenumerantema i dessa sex handikapporganisationer utgör sannolikt ett relativt allsidigt urval av personer med funktionshinder; allsidigt i den meningen att de viktigaste och vanligaste funktionshindren och kom- binationer av dessa finns med. Detta hindrar inte att det kan finnas funktionshinder som inte är representerade i den valda gruppen. — medlemmarna i handikapporganisationerna kan inte sägas vara allmänt representativa för hela gruppen funktionshindrade. I flera av handikap- porganisationerna är medlemsantalet betydligt mindre än det möjliga antalet medlemmar, ibland mindre än 50 procent. — i några av organisationerna gick det att inte låta bara stödjande medlemmar vara med i slumpurvalet. I andra ingår även stödjande medlemmar. Vissa organisationer, t ex RSMH har inte något centralt medlemsregister. Där an- vändes i stället prenumerantregistret för medlemstidningen. Detta förhållande medförde att man i förväg kunde förmoda att ett antal personer som fick enkäten, inte var funktionshindrade. För att kunna få grepp om dessa personer, uppmanades de på enkäten att i en ruta markera att de inte besvarade enkäten, men ändå sända den i retur. — i vissa fall har personer med merkostnader svårigheter att bekräfta att det är fråga om just "dolda merkostnader". Detta kan t ex bero på att de inte vet vilka merkostnader de har kostnadsersättning för. Särskilt gäller detta den som är blind, döv eller gravt hörselskadad och som har handikappersättning, eftersom sådan utgår till dessa utan behovsprövning. _ det är svårt att entydigt definiera begreppet "dolda merkostnader", i varje fall så att det framstår som helt klart för dem som deltar i en enkätundersökning.

Trots dessa metodologiska svagheter var det utredningens sammanlagda bedömning att en studie riktad till ett urval av medlemmar (motsvarande) i de

sex handikapporganisationerna ovan kunde ge en god och relativt rättvisande bild av "dolda merkostnader".

Sekretess

Hur den enskildes integritet skyddades framgår av nedan stående, som är ett utdrag ur det missivbrev som åtföljde enkäten.

Din integritet är skyddad på följande sätt: Vi sänder ut enkäten. Som du ser är den numrerad. Nummerlistan har vi sänt till Avgiftsutred- ningen på Socialdepartementet, dit du sänder den ifyllda enkäten. Vi vet alltså vilka personer som har fått enkäten, men vi ser aldrig svaren. Utredningen får svaren men vet inte namnen på dem som fått enkäten. På så sätt är din integritet skyddad.

Ur handikapporganisationens missivbrev till enkätmottagaren

Svar och bortfall

: En sammanställning av antalet insända enkäter och bortfall framgår av tabellen i nedan: 1

Handikapp- Antal utsända Inkomna enkä- Varav X-ade Enkäter organisation enkäter ter som ingår i ant % studien ant % HRF 200 124 62 29 95 48 NHR 200 142 71 42 100 50 RMT 200 148 74 43 105 53 l RSMH 200 109 55 64 45 23 FUB 200 119 60 52 67 34 SRF 200 88 44 9 79 40 Summa 1 200 730 61 239 491 41

; Av tabellen framgår att av de 1 200 utsända enkäterna returnerades 730, eller 61 procent, vilket får anses vara en god svarsfrekvens. Av dessa 730 som kom in var 239 kryssade, vilket innebär att mottagaren av enkäten markerat att * enkäten inte besvarades eftersom han eller hon inte var funktionshindrad, t ex för att han eller hon var stödjande medlem. Sammanlagt ingår därmed 491 enkäten i bearbetningen av studien, vilket utgör 41 procent av det totala antalet utsända enkäter. Antalet bearbetade enkäter kan anses uppfylla kraven för statistisk säkerhet för denna typ av studie.

Någon analys av bortfallet har inte gjorts, dvs av de 470 (39 %) som inte besvarade enkäten (externa bortfallet).

Av redovisningen framgår att det också finns ett internt bortfall, dvs samtliga personer har inte besvarat alla frågor. Detta bortfall kan ha många orsaker, t ex att personer inte berördes av vissa frågor, att de inte förstått frågeställningen etc.

3.3. Bakgrundsfrågor

Nedan redovisas svaren på frågorna 1 — 8, som är frågor om den svarande. Det sammanlagda antalet som svarat på de olika frågorna uppgår aldrig till 491, vilket var det antal personer som besvarat enkäten. På samtliga frågor finns alltså ett visst bortfall (internt bortfall), som dock inte redovisas i tabellerna.

Fråga 1 Vem har funktionshinder?

Antal % Jag har själv funktionshinder 398 83 Jag har ett barn med funktionshinder 79 17 , Summa 477 100 1

Av tabellen framgår att 477 personer svarat på denna fråga. Av dessa har 398 (83 %) själva funktionshinder, medan 79 (17 %) svarar att de har ett barn med , funktionshinder. ['

Fråga 2 Vilket kön har den funktionshindrade?

Antal % Man/pojke 218 46 Kvinna/flicka 258 54 Summa 476 100

Av tabellen framgår att 218 (46 %) av de svarande är man eller pojke och att 258 (54 %) är kvinna eller flicka.

Fråga 3 Hur gammal är den funktionshindrade?

Antal % 0 - 6 år 5 1 7 — 17 år 32 7 18 — 24 år 21 4 25— 64 år 320 67 65 — 101 21 Summa 479 100

Av tabellen framgår att 5 personer (1%) är 0-6 år, att 32 (7 %) är mellan 7- 17 år, att 21 (4 %) är mellan 18-24 år, att 320 (67 %) är mellan 25-64 år samt att 101 (21 %) är 65 år eller äldre. Den i särklass största gruppen — två tredjedelar av alla — består av personer som är 24-64 år.

Fråga 4 Vilka familjeförhållanden har den funktionshindrade?

Antal %

Samboende 300 63 Ensamboende 132 28 Gruppboende 27 6 Övrigt 1 7 3 Summa 476 100

Av tabellen framgår att 300 personer (63 %) är samboende, att 132 (28 %) är ensamboende, att 27 (6 %) är gruppboende samt att 17 personer (3 %) bor på annat sätt.

I enkäten var samboendet uppdelat på flera alternativ. Det betyder att den funktionshindrade bor tillsammans med

— förälder/föräldrar eller annan anhörig — make/maka/sambo — make/maka/sambo och barn —— barn

Fråga 5 Typ av funktionshinder Här kunde flera alternativ anges. Den svarande ombads också att stryka under

det huvudsakliga funktionshindret. Tabellen nedan visar fördelningen på funktionshinder, baserat på understrykningen.

Yngrestudien

2,9 Afasi 8 2 10,4 Astma/allergi 3 7 8 4,7 Autism 4 1 8,2 Diabetes 35 5 0 Dövblindhe 1 0,2 13,7 Epilepsi 21 4

9,2 Hjärnskada som uppstått 6,4 efter 15 års ålder 13 3 6.0 Hjärt-/1ungsjukdom 16 3 1 1,0 Hörselskada/dövhet 97 20 5,4 Kronisk smärta 19 4 12,3 Mag/tarmsjukdom 80 17

Psykisk sjukdom/funk-

44,6 tionsnedsättning 29 6 15,8 Reumatism 2 0,4 20,5 Rörelsenedsättning 46 10 42,3 Synskada/blindhet 31 6 1 5,8 Talskada/talsvårigheter 6 1 Utvecklingsstöming 28 6 Annat funktionshinder 18 4 Summa 481 100,6

Av tabellen framgår att samtliga 17 uppräknade funktionshinder finns med och där funktionshindret är det huvudsakliga hindret. De fem största grupper- na av funktionshinder är hörselskada/dövhet 20 procent, mag/tarmsjukdom 17 procent, rörelsenedsättning 10 procent, astma/allergi 8 procent samt syn- skada/blindhet 6 procent.

Som information har till vänster i tabellen lagts in en kolumn märkt Yngrestudien. Den procentuella fördelningen av funktionshinder i Yngre- studien ger mycket liknande mönster som Socialstyrelsens enkät "Ditt behov av stöd och service" (LSS-uppföljningen). Av jämförelsetabellen framgår att det är skillnader i den procentuella fördelningen, vilket inte är konstigt eftersom urvalsbaserna skiljer sig åt. Yngrestudiens urvalsbas var ett slump- urval av personer upp till 65 års ålder, i 17 utvalda kommuner, som 1993 hade hemtjänst, färdtjänst eller särskilda omsorger.

Under alternativet "Annat funktionshinder” redovisades följande:

Fråga 5 Typ av funktionshinder

5.18 Annat funktionshinder

Arbetsskada i handlederna, nacke, axlar Axelskada (arbetsskada) Balanssvårigheter (3) Blodtrycksförändring

By-passopererad Chorea Huntington CP-skada (4) Förlamad (brutit nacken) Halvsidig förlamning Hand deformerad, höger, olyckshändelse HG-allergi Hjärtflimmer Hjärtskada

[ Håravfall

! Inkontinens (6)

1 Kortväxthet , Kronisk trötthet

Kronisk smärta Krypningar i fötterna M S (18)

Muskeldystrofi

Muskelsjukdom (charkel Marie Tooth) Muskelsjukdom (respiratorbunden) Myastenia Gravis

Nackskada Nervskador, främst i benen Njursjukdom (3)

Näringsbrist (dropp minst 1 gång per vecka) Parkinson (9) Polio Primär fibro myalgi Psoriasis

RMB

Ryggmärgsskada

Ryggskada, svår Saknar tal (2)

Spasticitet (2)

Stroke (vänstersidig förlamning) Tandlossning Tigerminus nerualgi

| ! ALS (3)

Summa

mer än tio år sedan.

nämnts ovan?

Ja Nej Summa

Allergi (2) Andningsbevär Andningssvårigheter Astma (3)

Ben amputerat Besvär med avföringen Blodförtunnande medi- cin Bronkit Bråck Bölder Cancer/cancerop (3) Cirkulationsrubbning Diabetes (3) Diafragmabråck

Fråga 6 När uppkom din/ditt barns sjukdom/skada?

Före eller i samband med födseln För mindre än två år sedan För mellan 2 och 10 år sedan För mer än tio år sedan

Av tabellen framgår att för 111 personer (24 %) uppkom sjukdomen/skadan före eller i samband med födseln, för 13 (3%) för mindre än två år sedan, för 87 (19 %) för mellan två och tio år sedan samt för 249 personer (54 %) för

Fråga 7 Har du/ditt barn något annat hälsoproblem än det/de som har

Av tabellen framgår att 140 personer (37 %) har något hälsoproblem utöver den eller de funktionsnedsättningar som tidigare nämnts. Av tabellen nedan framgår vilka hälsoproblem som uppgivits.

Fråga 7 Har du/ditt barn något annat hälsoproblem än det/de som har nämnts ovan? Ja, nämligen

Diarréer

Dystoni

Dålig mage (3) Eksem Eksem

Epilepsi Fönstertittarsjuka Förhöjt blodsocker Förmaksflimmer Förslitning i axlar, ar- mar, rygg Förslitningsskador i rygg

Gallsten Giftstruma

Antal

%

1 1 1 24 13 3 87 19 249 54 460 100

Antal % i 140 3 7 i 252 63 398 100

Gikt Glutenintolerans Glömska Halskotförskjutning Hjärtbesvär Hjärtinfarkt, har haft Hjäitproblem Hjärtsvikt Hudbesvär Hudcancer Huvudvärk Huvudvärk (3)

Höftproblem Höftskada Högt blodtryck (9)

Hörselnedsättning Immunbrist, saknar IGA Infektionskänslighet (4) Inflammation i matstru- pen

Inkontinens (5) Kan inte prata, totalför- lamad

Knäproblem

Knäskada Kort tarmsyndrom Kronisk hosta Kronisk ögoninflamma- tion (2)

Kräkningar Käkproblem Känselbortfall (2) Kärlkramp (6) Laktosallergi Laktosintolerans Ledbandsskador i fot Ledvärk (8) Lågt blodtryck (2) Ländryggskada Lösningsmedelskada Magkatarr Magnesiumbrist Magsår Migrän (2) Misslyckad fistelop. Morbus Becherews MS, troligen Muskelinflammation Muskelsvaghet Nacksmärta

Nedsatt hörsel Nedsatt syn Niatucbråck Njurproblem Njursjukdom Panikångest Parkinson Penniciös anemi Psoriasis (5)

Psykiska problem

Reflex från magsäcken Reumatism Rosfeber

Ryggbesvär Ryggskada (2)

Ser dubbelt Sittsår Sköldkörtelbesvär (2) Smärta och stelhet Smärta i höger sida Sned rygg Sondmatning Spastisk v. sida Stark slembildning Starr

Stomiopererad Storrökare (2)

Struma (3) Stämband angripna Svag kroppskonstitution Svullnad i fingerleder Svårt att gå (2) Svårt att uppta näring Synproblem Sömnsvårigheter Tandstatus dålig Tarmsjukdom, kronisk Tennisarmbåge,(op 2 ggr Tinnitus (5)

Trånga hörselgångar Trög mage (2)

Trötthet (4) Tungmetallförgiftning Urinrörsbesvär Urinvägsinfektion Vattendrivande medicin Värk Williams syndrom Yrsel (2) Ytterst känslig för psy- kisk misshandel Ämnesomsättningsfel (.?) Overkonsumtion alkohol

Overkänslig för ljud Overvikt (3)

Fråga 8 Hur är hushållets sammansättning?

%

Antal

Personer som bor ensamma vuxna 145 33 ! Personer som bor tillsammans med % 1 annan vuxen 274 63 i Personer som bor tillsammans med 2 andra vuxna 10 2 ; Personer som bor tillsammans med * flera än 2 andra vuxna 8 2 Summa 437 100

Av tabellen framgår att 145 vuxna personer (33 %) bor ensamma, att 274 * (63 %) bor tillsammans med en annan vuxen, att 10 (2%) bor tillsammans * med 2 andra vuxna samt att 8 (2 %) bor tillsammans med fler är 2 andra vuxna. Av de sist nämnda 8 bor 6 tillsammans med 4 eller fler andra vuxna.

Antal % Vuxna som bor tillsammans med 1 barn under 18 år 53 44 Vuxna som bor tillsammans med 2 barn under 18 år 49 41 Vuxna som bor tillsammans med 3 barn under 18 år 15 12 Vuxna som bor tillsammans med 4 eller fler barn 4 3 Summa 121 100

Av tabellen framgår att 53 vuxna (44 %) bor tillsammans med 1 barn under 18 år, att 49 (41 %) bor tillsammans med 2 barn, att 15 (12 %) bor till- sammans med 3 barn samt att 4 vuxna (3 %) bor tillsammans med 4 eller fler barn.

Antal % Vuxna som tillsammans med 1 vuxet barn 39 76 Vuxna som bor tillsammans med 2 vuxna barn 9 18 Vuxna som bor tillsammans med 3 eller flera vuxna barn 3 6 Summa

Av tabellen framgår att 39 vuxna (76 %) bor tillsammans med 1 vuxet barn, över 17 år, att 9 (18 %) bor tillsammans med 2 vuxna barn samt att 3 (6 %) bor med 3 eller flera vuxna barn.

Sammanfattning

[]

DDD

I studien ingår svar från sammanlagt 491 personer med funktionshinder. Av dessa är 398 eller 83 procent själva funktionshindrade medan 79 eller 17 procent har barn som är det. I studien ingår 218 män (46%) och 258 kvinnor (54%). Två tredjedelar (67%) är mellan 25 och 64 år. 300 bor tillsammans med föräldrar/förälder eller annan anhörig, make/- maka/sambo och/eller barn. 132 är ensamboende. Dessa två grupper utgör 91% av alla i studien. De fem största grupperna av funktionshinder i studien är hörselskada/döv- het, mag/tarrnsjukdom, rörelsenedsättning, astma/allergi samt synskada/ blindhet. För de allra flesta uppkom sjukdomen/skadan för länge sedan. För 249 personer uppkom den för mer än tio år sedan och för 111 före eller i samband med födseln. Dessa två grupper utgör närmare 80% av de 460 som svarat på denna fråga. Samtliga uppgav ett eller flera av de 17 uppräknade funktionshindren. Därutöver fanns möjlighet att ange annat funktionshinder. Listan under denna punkt omfattade inte mindre än 44 olika slag av funktionshinder, sammanlagt 83 noteringar. 140 av 398, dvs 35 procent uppgav att de utöver redan uppräknade funktionshinder hade annat hälsoproblem. Listan på sådana hälsoproblem är lång och omfattar sammanlagt 128 olika slags hälsoproblem, totalt 192 noteringar. I Yngrestudien sker en uppdelning av de svarande i fyra grupper, a-d. Det är personer som har uppgivit att de dels har tvingats minska på eller helt upphöra med användning av vissa tjänster/varor, dels har svårigheter att betala för tjänster/varor och dels önskar lösningar som nedbingar kostnaderna. Grupp a är den mest utsatta gruppen, grupp b är näst mest utsatt osv. Yngrestudien visar att det som karaktäriserar grupperna a och b, i förhållande till c och d, är att antalet funktionshinder per person och andelen med andra hälsoproblem är högre än i övriga grupper.

Studien om dolda merkostnader ger en fingervisning om vilka ytterligare funktionshinder och vilka andra hälsoproblem det kan röra sig om för grupperna a och b i Yngrestudien.

3.4 Nyttjande av tjänster och varor från stat, landsting eller kommun

Nedan redovisas svaren på frågorna 9-1 1 som är frågor om nyttjande av olika tjänster och varor

Fråga 9 Har du/ditt barn använt n-ågon eller några av följande tjänster eller varor de tre senaste månaderna? Det gäller hälso- och sjukvård, i läkemedel mm.

Antal % Fotvård 81 16 Habilitering/rehabilitering 67 14 Hjälpmedel 167 34 Kostnadsfria förbrukningsartiklar 99 20 ? Receptbelagda läkemedel 308 63 ; Prisnedsatta speciallivsmedel 6 1 l Sjukvård/sjukvårdande behandling 236 48 [ Sjukresor 124 25 Tandvård eller tandhygienist 144 29 Summa noteringar 1 242

Av tabellen framgår att de vanligaste tjänsterna eller varorna av hälso- och sjukvårdskaraktär som använts är

— receptbelagda läkemedel som använts av 63 procent eller 308 personer, — sjukvård/sjukvårdande behandling som använt av 48 procent eller 236 personer, — hjälpmedel som använts av 34 procent eller 167 personer. — tandvård eller tandhygienist som använts av 29 procent eller 144 personer, — sjukresor som använts av 25 procent eller 124 personer.

De tjänster eller varor som använts minst är prisnedsatta speciallivsmedel (1

Tolktjänst för vardagstolkning 10 2 procent) och tolktjänst för vardagstolkning (2 procent). ]

Fråga 10 Har du/ditt barn använt någon eller några av följande tjänster de tre senaste månaderna? Det gäller service mm.

Antal

Avlösarservice 8 Hemtjänst 60

1 Hjälp i bostad med särskild service 29 Korttidsvistelse 16 Ledsagarservice 1 1 Personlig assistans enligt socialtjänstlagen (SoL) 5 Personlig assistans enligt LSS 12 Korttidstillsyn till 12 års ålder, enligt LSS 0 Växelvård 1 : Summa noteringar 142

Av tabellen framgår att de vanligaste tjänsterna som använts är

— hemtjänst som använts av 60 personer eller 12 procent, — hjälp i bostad med särskild service som använts av 29 personer eller 6 procent, — korttidsvistelse som använts av 16 personer eller 3 procent.

De tjänster som använts minst är korttidstillsyn till 12 års ålder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt växelvård.

Fråga 11 Har du/ditt barn använt någon eller några av följande tjänster de tre senaste månaderna? Det gäller kommunikationer.

Antal % Personer som har använt färdtjänst 185 38 Personer som använt resor till "särskilda" insatser enligt LSS 16 3 Personer som använt riksfärdtjänst 25 5 Summa 226

Av tabellen framgår att 38 procent eller 185 personer använt färdtjänst, att tre procent eller 16 personer rest till "särskilda" insatser enligt LSS samt att fem procent eller 25 personer använt riksfärdtjänst.

Sammanfattning

[I Det är många personer som använt hälso- och sjukvårdstjänster. Nästan två tredjedelar av de 491 personerna i studien har använt receptbelagda läkemedel, nästan hälften har fått sjukvård/sjukvårdande behandling, en tredjedel har använt hjälpmedel, drygt en fjärdedel har använt tandvård och en fjärdedel har utnyttjat sjukresor. [] Det är betydligt färre personer som använt tjänster som ges genom socialtjänstlagen eller LSS. De vanligaste tjänsterna är hemtjänst som använts av 12 procent eller 60 personer, hjälp i bostad med särskild service som använt av sex procent eller 29 personer samt korttidsvistelse tre procent eller 16 personer. El Ganska många, 38 procent eller 185 personer har använt färdtjänst

3.5 Frågor om "dolda merkostnader" &

Huvudfrågan i denna punkt är följande: 5

"Kryssa för de kosmadsslag som du/ditt barn har haft under de tre senaste månaderna och som är en "dold merkostnad". Anteckna samtidigt den kostnad i kronor som du/ditt barn har haft de tre senaste månaderna."

I redovisningen har beloppen gjorts om till årsbelopp. Man/pojke förkortas till man och kvinna/flicka till kvinna.

Fråga 12 Kost

Kostnader för kost omfattade nio frågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla nio delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

Antal personer % Kostnad 1 intervall 54 26 0 — 1 000 23 11 1 000 — 2 000 39 19 2 000 — 5 000 92 44 5 000 —

S:a 208 100 ,

42 procent eller 208 personer uppger att de har dolda merkostnader för kost. 54 personer av dessa (26 %) har kostnader upp till 1 000 kronor, 23 (11 %) mellan 1 OOO-2 000 kronor, 39 (19 %) mellan 2 OOO-5 000 kronor och 92 (44 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

Antal personer %

7 18 11 28 10 26 7 18 1 3 3 8

S:a 39 100

Åtta procent eller 39 personer har angett dolda merkostnader, varav 28 (72%) upp till 5 000 kronor.

12.2 Kosttillägg

Antal personer %

9 45 6 30 4 20 1 5

S:a 20 100

Fyra procent eller 20 personer har angett dolda merkostnader, varav 19 12.1 Kostnader för extra måltider för att vikten inte ska minska.

Kostnad i intervall 0 — 1 000

1 000 — 2 000 2 000 — 5 000 5 000 — 10 000 10 000 — 15 000 15 000 — 20 000

Kostnad i intervall 0 — 1 000

1 000 — 2 000 2 000 — 5 000 5 000 — 10 000

(95%) har haft kostnader upp till 5 000 kronor.

12.3 Mat som i högre grad är halvfabrikat därför att man inte själv kan baka, tillreda bär och frukt osv

Antal personer % 20 29

9 13 18 26 13 19

7 10 1 1 1 1

S:a 69 100

14 procent eller 69 personer har angett dolda merkostnader, varav 47 (68%) har haft kostnader upp till 5 000 kronor, 13 (19%) mellan 5 000 och 10 000 kronor och 9 (13%) över 10 000 kronor.

Kostnad i intervall 0 — 1 000

1 000 — 2 000 2 000 — 5 000 5 000 — 10 000 10 000 — 15 000 15 000 — 20 000 20 000 — 25 000

12.4 Mineralvatten och jos för att hålla vätskebalansen

Antal personer % Kostnad i intervall 29 46 0 — 1 000 20 32 1 000 — 2 000 14 22 2 000 — 5 000 S:a 63 100

13 procent eller 63 personer har angett dolda merkostnader varav 29 (46%) upp till 1 000 kronor

12.5 Näringsdrycker Antal personer % Kostnad i intervall 1 17 52 0 — 1 000 l 8 24 1 000 — 2 000 ' 6 18 2 000 — 5 000 1 3 10 000 — 15 000 , 1 3 25 000 — 30 000 S:a 33 100

Sju procent eller 33 personer har angett dolda merkostnader varav 17 (52%) upp till 1 000 kronor, 8 (24%) mellan 1 000-2 000 kronor, 6 (18%) mellan 2 OOO-5 000 kronor. 1 person har angett en kostnad mellan 25 000-30 000 kronor.

12.6 Smör, grädde osv för personer med t ex spasticitet som medför ökad energiförbrukning

Antal personer % Kostnad 1 intervall 5 63 0 — 1 000 3 37 1 000 — 2 000 S:a 8 100

Två procent eller 8 personer har angett dolda merkostnader upp till 5 000 kronor, varav 5 (63%) upp till 1 000 kronor.

12.7 Specialmat, t ex fettreducerad kost och Specialmat för diabetiker och allergiker.

Antal personer % Kostnad i intervall 15 22 — 1 000

8 12 1 000 — 2 000 12 17 2 000 — 5 000 19 28 5 000 — 10 000 13 19 10 000 — 15 000

1 1 15 000 — 20 000 1 1 20 000 — 25 000

S:a 69 100

14 procent eller 69 personer har angett dolda merkostnader varav 15 (22%) upp till 1 000 kronor, 20 (29%) mellan 1 OOO-5 000 kronor, 19 (28%) mellan 5 000 — 10 000 kronor, 13 (19%) mellan 10 000 — 15 000 kronor, 1 (1%) mellan 15 000 — 20 000 kronor samt 1 mellan 20 000 — 25 000 kronor.

12.8 "Uteätande" för att man själv inte kan laga mat.

Antal personer % Kostnad i intervall 9 21 0 — 1 000 11 26 1 000 — 2 000 9 21 2 000 — 5 000 9 21 5 000 — 10 000 3 7 10 000 — 15 000 1 2 15 000 — 20 000 1 2 30 000 — S:a 43 100

Nio procent eller 43 personer har angett dolda merkostnader varav 9 (21%) upp till 1 000 kronor, 11 (26%) mellan 1 OOO-2 000 kronor, 9 (21%) mellan 2 000-5 000 kronor, 9 (21%) mellan 5 000 — 10 000 kronor, 3 (7%) mellan 10 000 — 15 000 kronor, 1 (2%) mellan 15 000 — 20 000 kronor samt 1 över 30 000 kronor.

12.9 Annat

Antal personer % Kostnad i intervall

14 32 0 — 1 000 10 23 1 000 — 2 000 12 27 2 000 — 5 000

6 14 5 000 — 10 000 2 4 10 000 — 15 000 S:a 44 100

Nio procent eller 44 personer har angett dolda merkostnader varav 14 (32%) upp till 1 000 kronor, 10 (23%) mellan 1 000-2 000 kronor, 12 (27%) mellan 2 000-5 000 kronor, 6 (14%) mellan 5 000 — 10 000 kronor samt 2 (4%) mellan 10 000 — 15 000 kronor.

I tabellen nedan redovisas vad man uppgett som annan dold merkostnad för kost.

Fråga 12. 9 Annat, nämligen

Avhämtning Beställer mat från restaurang (har svårt att gå)

Extra arbetslunch pga lång resa Extra måltider pga stor aptit Färdig mat

Glutenfritt (2)

heller klorerat vatten Kaffe och cigaretter (2) Kan ej köpa — öppna — laga mat själv Kan inte handla i Storköp, köper i små mängder i närbutik Komjölksproteinintolerans Lättuggad mat Matlådor Mjölk, hon dricker bara det Måste laga all mat och allt bröd själv, Tål inte fabrikstillverkat, inte Småäter ofta, mycket måste slängas, kräks ibland , Sockerfria produkter

Speciell vegetarisk kost Tuggummi för att öka salivavsöndringen Vitaminer (C-vitamin, bryggerijäst)

12.10 Kost och kön

De sammanlagda kostnaderna för kost har delats upp på man1 respektive kvinna, för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Man 14 33 16 13 10 7 93 15% 35% 17% 14% 11% S% 100% Kvinna 38 28 23 12 5 6 112 34% 25% 21% 11% 4% S% 100% 1 Summa 52 61 39 25 15 13 205 1 25% 30% 19% 12% 7% 6% 99%

Av tabellen framgår att 93 män (45 %) och 112 kvinnor (55 %) har dolda

; merkostnader för kost Könsfördelningen överensstämmer med den totala, som ' är 46/54%. Av de 52 personer som uppgivit kostnader upp till 1 000 kronor är 38 kvinnor (34% av kvinnorna) mot bara 14 av männen (15% av männen). Det är alltså en betydligt större andel av kvinnorna som dolda merkostnader i det lägsta intervallet. I nästa intervall däremot — 1.000-5.000 kronor — är andelen av män större, 35% mot 25%. Det är relativt fler män i de högre kostnads- intervallen. I intervallet 15.000-20.000 kronor är det dubbelt så många män som kvinnor, 11% män mot 4% av kvinnorna.

Sammanfattning

El 42 procent eller 208 personer har haft dolda merkostnader för kost, varav 44 procent eller 92 personer har haft en kostnad som översteg 5 000 kronor. El De kostområden där flest personer har haft dolda merkostnader är mat som i högre grad är halvfabrikat (12.3), Specialmat (12.7) och mineralvatten mm (12.4). El 44 personer har haft dolda merkostnader för annat inom kostområdet än de preciserade områdena. 18 andra kostslag redovisas. El Betydligt större andel av kvinnorna än männen, 34 procent mot 15, har haft dolda merkostnader i intervallet 0-1 000 kronor. Andelen män (35%) är större än andelen kvinnor (25%) i intervallet 1 000-5 000 kronor.

' Som tidigare nämnts står man för man/pojke och kvinna för kvinna/flicka

Fråga 13 Medicin, tandvård mm

Kostnader för medicin, tandvård mm omfattar nio frågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla nio delfrågorna och därefter redovisas varje

delfråga.

Antal personer % Kostnad i intervall

105 36 O — 1 000 51 17 1 000 — 2 000 65 22 2 000 — 5 000 74 25 5 000 —

S:a 295 100

60 procent eller 295 personer har angett dolda merkostnader för medicin, tandvård mm. 105 personer av dessa (36 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 51 (17 %) mellan 1 000-2 000 kronor, 65 (22 %) mellan 2 OOO-5 000 kronor och 74 (25 %) över 5 000 kronor

13.1 Fotvård

Antal personer % Kostnad i intervall 58 59 0 — 1 000 28 29 1 000 — 2 000 12 12 2 000 — 5 000 S:a 98 100

20 procent eller 98 personer har angett dolda merkostnader varav 59 procent eller 58 personer upp till 1 000 kronor.

13.2 Kompresser, koksalt, ögonlappar, plåster osv

Antal personer % Kostnad i intervall 15 79 0 — 1 000 4 21 1 000 — 2 000 S:a 19 100

4 procent eller 19 personer har angett dolda merkostnader varav 79 procent eller 15 personer upp till 1 000 kronor och 21 procent eller 4 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor.

tunnande medicin.

3 Antal personer % 1 25 58 12 28 5 12 1 2

S:a 43 13.3 Medicin vid kontroller, i de fall medicinen är rätt inställd, t ex blodför-

Kostnad i intervall

0— 1000 1000—2000 2000—5000 10 000 — 15 000

9 procent eller 43 personer har angett dolda merkostnader varav 58 procent eller 25 personer upp till 1 000 kronor och 28 procent eller 12 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor.

13.4 Naturrnediciner och salvor som inte går att få på recept.

Antal personer %

41 43 33 35 17 1 8

; 2 2

J 1 l l 1 ] S:a 95

Kostnad 1 intervall

0— 1000 1000—2000 2 000—5 000 5 000— 10000

10 000 — 15 000 15 000—20 000

19 procent eller 95 personer anger dolda merkostnader varav 43 procent eller 41 personer upp till 1 000 kronor, 35 procent eller 33 personer mellan 1 000- 2 000 kronor och 18 procent eller 17 personer mellan 2 OOO-5 000 kronor.

13.5 Tandläkare för att man t ex vid psykisk sjukdom har tandläkarskräck och därför inte går i tid till behandling

Antal personer % 7 44 3 19 4 25 1 6 1 6 S:a 16 100

Kostnad i intervall

0— 1000 1000—2 000 2 000—5 000 5 000— 10 000

25 000 — 30 000

3 procent eller 16 personer har angett dolda merkostnader varav 44 procent eller 7 personer upp till 1 000 kronor, 19 procent eller 3 personer mellan 1 000-2 000 kronor och 25 procent eller 4 personer mellan 2 OOO-5 000 kronor.

13.6 Tandläkare, när man måste gå till sådan oftare på grund av t ex CP- skada eller att man äter vissa mediciner, eller förebyggande tandvård.

Antal personer % Kostnad i intervall 13 24 0 — 1 000 20 37 1 000 — 2 000 13 24 2 000 — 5 000 7 13 5 000 — 10 000 . 1 2 15 000 — 20 000 , S:a 54 100

11 procent eller 54 personer har angett dolda merkostnader varav 24 procent eller 13 personer upp till 1 000 kronor, 37 procent eller 20 personer mellan 1 000-2 000 kronor och 24 procent eller 13 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

13.7 Vitaminpreparat, mineraltabletter mm

Antal personer % Kostnad 1 intervall 66 68 0 — 1 000 25 26 1 000 — 2 000 2 2 25 000 — 10 000 S:a 97 100

20 procent eller 97 personer har angett dolda merkostnader varav 68 procent eller 66 personer upp till 1 000 kronor och 26 procent eller 25 personer mel- lan ] 000-2 000 kronor.

4 4 2 000 — 5 000 13. 8 Glasögon och bågar !

Antal personer % Kostnad i intervall 19 28 O — 1 000 |. 8 12 1 000 — 2 000 ; 13 19 2 000 — 5 000 i 18 26 5 000 — 10 000 7 10 10000— 15000 4 6 15 000 — 20 000 S:a 69 100

14 procent eller 69 personer har angett dolda merkostnader varav 28 procent eller 19 personer upp till 1 000 kronor, 12 procent eller 8 personer mellan 1000-2 000 kronor, 19 procent eller 13 personer mellan 2 OOO-5 000, 26

000-20 000 kronor. procent eller 18 personer mellan 5 000 — 10 000 kronor, 10 procent eller 7 personer mellan 10 000-15 000 och 6 procent eller 4 personer mellan 15

1 13.9 Annat

Antal personer % Kostnad i intervall 34 52 0 — 1 000 6 9 1 000 — 2 000 9 14 2 000 — 5 000 9 14 5 000 — 10 000 2 3 10 000 — 15 000 5 8 15 000 — 20 000 S:a 65 100

,l 13 procent eller 65 personer har angett dolda merkostnader varav 52 procent 1 eller 34 personer upp till 1 000 kronor, totalt 75 procent eller 49 personer upp till 5 000 och 25 procent eller 16 personer över 5 000 kronor. 1 I tabellen nedan redovisas vad man angett som annat:

Fråga 13,9 Annat, nämligen

"gelé-lim" Fluortabletter Homeopraktiker Lactostabletter Medicin vid sjukgymnastikbesök . Muskelavslappnande medel Narkos krävs vid varje tandläkarbehandling , Planerad amalgamsanering Rengöringsmedel för kontaktlinser Resor och avgifter för tryckkontroll av ögona Speciell madrass Tandhygienist

13.10 Medicin, tandvård mm och kön

1 000 5 000 10 000 15 000

Man 49 49 21 7 38% 38% 16% S%

Kvinna 54 63 19 12 34% 40% 12% 7%

Summa 103 1 12 40 19 36% 39% 14% 7%

intervallet 20.000 kronor och högre. Sammanfattning överstigit 5 000 kronor.

salvor (13.4).

medicin, tandvård mm.

Fråga 14. Kläder mm

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000

3 2%

3 2%

6 2%

20 000-

1 1%

S%

3%

De sammanlagda kostnaderna för medicin, tandvård mm har delats upp på män respektive kvinnor, för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

Total

130 100%

159 100%

289 101%

Av tabellen framgår att 130 män (45 %) och 159 kvinnor (55 %) har dolda merkostnader för medicin, tandvård mm. Könsfördelningen här överensstämmer med den totala som är 46/54%. Av tabellen framgår också att det inte finns några större skillnader mellan könen vad avser medicin, tandvård mm. Dock kan noteras att S% av kvinnorna mot 1% av männen har dolda merkostnader i

El 60 procent eller 295 personer har haft dolda merkostnader för medicin, tandvård mm, varav 25 procent eller 74 personer har haft kostnader som

[3 De delområden där flest personer har haft dolda merkostnader är fotvård (13.1), Vitaminpreparat, mineraltabletter mm (13.7) samt naturmediciner och

El 65 personer har haft dolda merkostnader för annat inom området än de preciserade områdena. 12 andra kostnadsslag redovisas. El Det föreligger inga större könsskillnader i fråga om dolda merkostnader för

Kostnader för kläder omfattar sju frågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla sju delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

Antal personer % Kostnad i intervall 55 29 0 — 1 000 36 19 1 000 — 2 000 45 24 2 000 — 5 000 52 28 5 000 — S:a 188 100

38 procent eller 188 personer har angett dolda merkostnader för kläder mm. 55 personer av dessa (29 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 36 (19 %) mellan 1 OOO-2 000 kronor, 45 (24 %) mellan 2 000-5 000 kronor och 52 (28 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

14.1 Att vissa kläder måste skräddarsys

Antal personer % Kostnad i intervall 7 37 O — 1 000 5 26 1 000 — 2 000 3 16 2 000 — 5 000 4 21 5 000 — 10 000 S:a 19 100

4 procent eller 19 personer har angett dolda merkostnader varav 37 procent eller 7 personer upp till 1 000 kronor, 26 procent eller 5 personer mellan 1 000-2 000 kronor, 16 procent eller 3 personer mellan 2 OOO-5 000 kronor samt 21 procent eller 4 personer mellan 5.000-10.000 kronor.

14.2 Att kläder måste kasseras därför att man inte själv kan laga dem

Antal personer % Kostnad i intervall 24 60 0 — 1 000 l 1 28 1 000 — 2 000 2 5 2 000 — 5 000 1 2 5 000 — 10 000 2 5 10 000 — 15 000 S:a 40 100

8 procent eller 40 personer har angett dolda merkostnader varav 60 procent eller 24 personer upp till 1 000 kronor och 28 procent eller 11 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

14.3 Att kläder inte kan köpas på rea därför att man inte kan klara trängsel eller brist på expedithjälp.

Antal personer % Kostnad i intervall

15 procent eller 72 personer har angett dolda merkostnader varav 39 procent eller 28 personer upp till 1 000 kronor, 32 procent eller 23 personer mellan ] OOO-2 000 och 15 procent eller 11 personer mellan 2 OOO-5 000 kronor. 1 person uppger kostnader mellan 15 000-20 000 kronor.

28 39 o _ 1 000 | 23 32 1 000 _ 2 000 | 11 15 2 000 _ 5 000 1 7 10 5 000 — 10 000 2 3 10 000 — 15 000 l 1 1 15 000 _ 20 000 S:a 72 100 |

1 14.4 Extra omgång med kläder på grund av viktförändringar nedåt ( t ex ; skov) eller uppåt (t ex cortisonbehandling)

Antal personer % Kostnad i intervall 12 27 0 — 1 000 6 14 1 000 — 2 000 13 30 2 000 — 5 000 9 20 5 000 — 10 000 1 2 10 000 — 15 000 2 5 15 000 — 20 000 1 2 25 000 — 30 000 S:a 44 100

9 procent eller 44 personer har angett dolda merkostnader varav 27 procent eller 12 personer upp till 1 000 kronor, 14 procent eller 6 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor, 30 procent eller 13 personer mellan 2 OOO-5 000 kronor, 20 procent eller 9 personer mellan 5 000 — 10 00 kronor samt 9 procent eller 9 personer över 10 000 kronor.

14.5 Extra slitage av skor och kläder

Antal personer % Kostnad 1 intervall 22 36 0 — 1 000 21 34 1 000 — 2 000 16 26 2 000 — 5 000 3 5 5 000 — 10 000 S:a 62 100

13 procent eller 62 personer anger dolda merkostnader varav 36 procent eller 22 personer upp till 1 000 kronor, 34 procent eller 21 personer mellan 1 000- 2 000 kronor och 26 procent eller 16 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

14.6 Förstörda kläder, sänglinne mm.

Antal personer % Kostnad i intervall 32 46 0 — 1 000 26 37 1 000 — 2 000 8 11 2 000 — 5 000 3 4 5 000 — 10 000 1 2 10 000 — 15 000 S:a 70

14 procent eller 70 personer har angett dolda merkostnader varav 46 procent eller 32 personer upp till 1 000 kronor, 37 procent eller 26 personer mellan ] OOO-2 000 kronor och 11 procent eller 8 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

14.7 Annat Antal personer % Kostnad i intervall 18 44 0 - 1 000 7 17 1 000 — 2 000 12 29 2 000 — 5 000 1 2 5 000 — 10 000 2 5 15 000 — 20 000 1 2 30 000 — S:a 41 100

8 procent eller 41 personer anger "dolda merkostnader" varav 18 upp till 1 000 kronor, 7 mellan 1 OOO-2 000 kronor och 12 mellan 2 OOO-5 000 kronor. 1 person anger kostnad över 30 000 kronor.

I tabellen nedan redovisas vad man uppgett som annat.

Fråga 14.7 Annat

1-2 madrasser förstörs per år Allergi som kräver särskild bomull Att få tag på kläder och skor i rätt storlek (liten, överviktig osv)(5) Blusar och tröjor (förstörs pga onormal salivavsöndring 1 Extra omgångar med kläder pga kraftig nedsmutsning Extra kemtvätt pga att psoriasissalva förstör Extra omgångar av kläder pga dubbel bosättning. Gäller även skidor och skridskor

Kläder vid gymnastikträning Lagning av ytterkläder eftersom han ramlar och slår hål på dem Lätta fotriktiga skor

Många omgångar av kläder pga inkontinens ; Många omgångar av kläder pga saliv Ortopediska skor för svullna fötter (inget bidrag) Specialbehå för bröstprotes

Specialskor (2)

Stomin kräver särskilda kläder

Strumpor

Stödstrumpor pga blodproppar i benen Underkläder (3)

14.8 Kläder och kön

De sammanlagda kostnaderna för kläder har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total ] 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Man 27 43 14 3 2 1 90 30% 48% 16% 3% 2% 2% 100% _ Kvin- 28 38 18 4 5 5 98 na 29% 39% 18% 4% S% S% 100% Sum- 55 81 32 7 7 6 188 ma 29% 43% 17% 4% 4% 3% 100

Av tabellen framgår att 90 män (48%) och 98 kvinnor (52%) har dolda merkostnader för kläder. Könsfördelningen här överensstämmer i huvudsak med den totala könsfördelningen, 46/54%. Det finns en större andel av männen som anger dolda & merkostnader i intervallet 1.000-5.000 kronor, 48% av männen mot 39% av kvinnorna.

Samtidigt är andelen av kvinnorna större i de två högsta kostnadsintervallen, S% av kvinnorna mot 2% av männen. Antalet individer där är dock litet.

Sammanfattning

El 38 procent eller 188 personer har haft dolda merkostnader för kläder mm, varav 29 procent eller 52 personer har haft kostnader som översteg 5 000 kronor. [1 De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är att kläder inte kan köpas på rea (14.3), förstörda kläder, sänglinne mm (14.6) samt extra slitage av skor och kläder (14.5) [1 41 personer har haft merkostnader för annat inom kostnadsområdet än de preciserade områdena. 19 andra kostnadsslag redovisas. El Det finns inga större könsskillnader när det gäller dolda merkostnader för kläder. En större andel av männen (48% och 43 personer) har kostnader i intervallet 1 OOO-5 000 kronor jämfört med andelen kvinnor (39% och 38 personer).

Fråga 15-18. Bostad och hushåll

Frågorna 15-18 handlar om dolda merkostnader för bostad och hushåll. Nedan visas en tabell som omfattar svaren på samtliga dessa frågor. Därefter redovisas de olika områdena inom bostad och hushåll.

Antal personer % Kostnader i intervall 130 39 0 — 1 000 44 13 1 000 — 2 000 50 15 2 000 — 5 000 114 34 5 000 — S:a 338 100

69 procent eller 338 personer har angett dolda merkostnader för bostad och hushåll. 130 av dessa (38 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 44 (13 %) mellan 1 OOO-2 000 kronor, 50 (15 %) mellan 2 000-5 000 kronor samt 114 (34 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

Fråga 15. Bostad och hushåll: bostaden och dess utrustning Kostnader för bostaden och dess utrustning omfattar åtta frågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla åtta delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

Antal personer % Kostnader i intervall

48 41 0 — 1 000 11 9 1 000 — 2 000 18 15 2 000 — 5 000 40 34 5 000 —

S:a 117 100

24 procent eller 1 17 personer har angett dolda merkostnader för bostaden och dess utrustning. 41 procent av dessa eller 48 personer uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 9 procent eller 11 personer mellan 1 000-2 000 kronor, 15 procent eller 18 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 34 procent eller 40 , personer har kostnader som överstiger 5 000 kronor. 1

15.1 Bostad med högre hyra än vad man normalt skulle ha valt (hänsyn måste tas till bl a om hiss finns, storlek för att få plats med elrullstol,

allergibesvär osv)

Antal personer % Kostnad i intervall 10 27 0 — 1 000 l 3 1 000 — 2 000 3 8 2 000 — 5 000 5 14 5 000 — 10 000 11 30 10 000—15 000 3 8 15 000 — 20 000 2 5 20 000 — 25 000 1 3 25 000 — 30 000 1 3 30 000 — S:a 37 100

8 procent eller 37 personer har angett dolda merkostnader varav 38 procent eller 14 personer upp till 5 000 kronor, 14 procent eller 5 personer mellan 5 000 — 10 000 samt 30 procent eller 11 personer mellan 10 000 — 15 000 kronor.

15.2 Diskmaskin, för att handdisk inte kan ske.

Antal personer % Kostnad i intervall * 14 70 0 — 1 000 2 10 1 000 — 2 000 2 10 2 000 — 5 000 1 5 10 000 — 15 000 1 5 15 000 — 20 000 S:a 20 100

4 procent eller 20 personer har angett dolda merkostnader varav 70 procent eller 14 personer upp till 1 000 kronor och totalt 90 procent eller 18 personer upp till 5 000 kronor.

15.3 Extra utrustning i badrum, t ex bidé, fläkt, förvaringsskåp, extra handtag

Antal personer % Kostnad i intervall 14 56 0 — 1 000 4 16 1 000 — 2 000 4 16 2 000 — 5 000 2 8 5 000 — 10 000 1 4 10 000 — 15 000 S:a 25 100

5 procent eller 25 personer har angett dolda merkostnader varav 56 procent eller 14 personer upp till 1 000 kronor och totalt 88 procent eller 22 personer upp till 5 000 kronor.

15.4 Kostnad för installation av tvättmaskin, torkskåp, diskmaskin mm.

Antal personer % Kostnad i intervall 13 52 0 — 1 000 6 24 1 000 — 2 000 8 2 000 — 5 000 2 8 5 000 — 10 000 1 4 15 000 — 20 000

1 4 30 000 —

S:a 25 100

5 procent eller 25 personer har angett dolda merkostnader varav 52 procent eller 13 personer upp till 1 000 kronor. 1 person anger mellan 15 000 — 20 000 kronor och 1 över 30 000 kronor.

15.5 Saneringsåtgärder i bostaden som inte täcks av bostadsanpassnings- bidrag (t ex centraldammsugare).

Antal personer % Kostnad 1 intervall 1 25 0 — 1 000 1 25 2 000 — 5 000 1 25 25 000 — 30 000 1 25 30 000 — S:a 4 100

1 procent eller 4 personer har angett dolda merkostnader varav 2 upp till 5 000 kronor, 1 mellan 25 000 — 30 000 kronor samt 1 över 30 000 kronor.

15.6 Torktumlare eller torkskåp på grund av mycket tvätt

Antal personer % Kostnad i intervall 13 54 0 — 1 000 5 21 1 000 — 2 000 3 12 2 000 — 5 000 3 12 5 000 — 10 000 S:a 24 100

5 procent eller 24 personer har angett dolda merkostnader varav 54 procent eller 13 personer upp till 1 000 kronor, 21 procent eller 5 personer mellan 1 000-2 000 kronor, 12 procent eller 3 personer mellan 2 OOO-5 000 och 12 procent eller 3 personer mellan 5 000-10 000 kronor.

15.7 Tvättmaskin på grund av stor och kraftig nedsmutsning av kläder och

sänglinne. Antal personer % Kostnad i intervall ? 22 51 o _ 1 000 l 8 19 1 000 — 2 000 & 6 14 2 000 — 5 000 ! 3 7 5 000 — 10 000 , 2 5 15 000 — 20 000 , 2 5 30 000 — S:a 43 100

9 procent eller 43 personer har angett dolda merkostnader varav 51 procent eller 22 personer upp till 1 000 kronor. 2 personer anger kostnader mellan 15 000 — 20 000 kronor och 1 över 30 000 kronor.

15.8 Annat Antal personer % Kostnad i intervall 12 41 0 — 1 000

5 17 1 000—2 000 2 7 2 000 — 5 000 3 10 5 000 — 10 000 5 17 15 000—20 000 2 7 20 000 — 25 000 9

6 procent eller 29 personer har angett dolda merkostnader varav 41 procent eller 12 personer upp till 1 000 kronor, totalt 66 procent eller 19 personer upp till 5 000 kronor, 10 procent eller 3 personer mellan 5 000-10 000 kronor, 17 procent eller 5 personer mellan 15 000-20 000 kronor samt 7 procent eller 2 personer mellan 20 000 — 25 000 kronor.

I tabellen nedan redovisas vad man uppgett som annat

Fråga 15.8 Annat, nämligen

Alarm för spis

Automatisk potatisskalare

Bastu för ledbesvär Hjälp med tvätt i tvättstugan Hörslinga till ringklockan på ytterdörr, TV, telefon Kan inte använda central tvättstuga Larm för telefon Luftkonditioneringsaggregat eftersom jag inte tål för hög tempe- ratur Mycket porslin krossas pga mitt rörelsehinder Större storlek (bostad) pga större behov av yta

Talboken; slitage på bandspelare

Telefon 1 fritidsstugan som säkerhet

Trygghetslarm

Tvättmaskin eftersom jag inte kan utnyttja husets

är tom

Ökade elkostnader pga rädsla (fobi) för inbrott. Ljus, radio på aven när lägenheten

15.9 Bostaden och dess utrustning och kön. De sammanlagda kostnaderna för bostaden och dess utrustning har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000 Man 23 15 2 5 2 5 52 44% 29% 4% 10% 4% 10% 100% Kvinna 25 13 6 5 6 8 63 40% 21% 10% 8% 10% 11% 100% Sum- 48 28 8 10 8 13 115 mer 42% 24% 7% 9% 7% l 1% 102%

Av tabellen framgår att 52 män (45%) och 63 kvinnor (55%) har dolda merkostnader för bostaden och dess utrustning. Könsfördelningen här överens— stämmer med den totala som år 46/54%. Andelen av kvinnorna som har dolda merkostnader är större än andelen av männen i intervallen 5.000-10.000 kronor och 15.000-20.000 kronor, i båda fallen 10% mot 4%. Antalet individer är dock litet. Andelen av männen är 29% i intervallet 1.000-5.000 kronor mot andelen av kvinnorna som är 21%. ,!

Sammanfattning

[1 24 procent eller 117 personer har haft dolda merkostnader för bostaden och dess utrustning, varav 34 procent eller 40 personer har haft en kostnad som , översteg 5 000 kronor. I:] De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är tvättmaskin (15.7) och bostad med högre hyra (15.1). El 29 personer har haft dolda merkostnader för annat inom kostnadsområdet än de preciserade områdena. 15 andra kostnadsslag anges. , D Det är inga större skillnader mellan könen. Andelen av kvinnorna som har 1 dolda merkostnader i intervallen 5 000-10 000 kronor och 15 000-20 000 ' kronor är högre än för männen, 10 procent mot 4 procent i båda fallen.

Fråga 16. Bostad och hushåll: inventarier och hushåll

Kostnader för inventarier och hushåll omfattar 18 delfrågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla 18 delfrågorna och därefter redovisas varje

delfråga. Antal personer % Kostnad i intervall j 150 51 0 — 1 000 1

47 16 1 000 — 2 000 l 53 18 2 000 — 5 000 , 47 16 5 000 — 1

S:a 297 100 '

61 procent eller 297 personer har angett dolda merkostnader för inventarier och hushåll. 150 av dessa personer (51 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 47 (16 %) mellan 1 000-2 000 kronor, 53 (18 %) mellan 2 OOO-5 000 kronor och 47 (16 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

16.1 Batterier

Antal personer % Kostnad i intervall 90 85 0 — 1 000 11 10 1 000 — 2 000 1 1 2 000 — 5 000 2 2 5 000 — 10 000 2 2 15 000 — 20 000 S:a 106 100

22 procent eller 106 personer har angett dolda merkostnader varav 85 procent eller 90 personer upp till 1 000 kronor. 2 personer har kostnader mellan 15 000-20 000 kronor.

16.2 Det går åt mer tvättmedel

Antal personer % Kostnad i intervall 87 85 0 — 1 000 12 12 1 000 — 2 000 3 3 2 000 — S 000 S:a 102 100

21 procent eller 102 personer har angett dolda merkostnader, varav 85 procent eller 87 personer upp till 1 000 kronor.

16,3 Extra elförbrukning för oxygenkoncentrator

Antal personer % Kostnad i intervall 3 75 0 — 1 000 1 25 1 000 — 2 000 S:a 4 100

1 procent eller 4 personer har angett dolda merkostnader, varav 3 upp till 1 000 kronor.

16.4 Extra elförbrukning på grund av mera tvätt (tvättmaskin, torkskåp, tumlare) eller fler tända lampor (synskadade).

Antal personer % Kostnad 1 intervall

78 79 0 — 1 000 15 15 1 000 — 2 000 5 5 2 000 — 5 000 1 1 5 000 — 10 000 S:a 99 100

20 procent eller 99 personer har angett dolda merkostnader varav 79 procent eller 78 personer upp till 1 000 kronor och 15 procent eller 15 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

16.5 Extra vattenförbrukning på grund av extra tvätt, fler toalettspolningar

mm. Antal personer % Kostnad i intervall 83 90 0 — 1 000 5 5 1 000 — 2 000 4 4 2 000 — 5 000

S:a 92 100 '

19 procent eller 92 personer har angett dolda merkostnader, varav 90 procent eller 83 personer upp till 1 000 kronor.

16.6 Extra kostnad för grovsortering av sopor för hushåll som inte själv kan göra detta, när kommunen infört detta system

Antal personer % Kostnad i intervall 4 67 0 — 1 000 2 33 2 000 —- 5 000 S:a 6 100

1 procent eller 6 personer har angett dolda merkostnader, varav 4 upp till 1 000 kronor.

16.7 Förstörda eller kraftigt nedsmutsade möbler

Antal personer % Kostnad i intervall 12 60 0 — 1 000 3 15 1 000 — 2 000 4 20 2 000 — 5 000 1 5 5 000 — 10 000 S:a 20 100

4 procent eller 20 personer har angett dolda merkostnader varav 60 procent eller 12 personer upp till 1 000 kronor och totalt 95 procent eller 19 personer upp till 5 000 kronor.

16.8 Gymnastikredskap, t ex romerska ringar, studsmatta.

Antal personer % Kostnad i intervall 10 56 0 — 1 000 4 22 1 000 — 2 000 2 11 2 000 — 5 000 1 5 10 000 — 15 000 1 5 15 000 — 20 000 S:a 18 100

4 procent eller 18 personer har angett dolda merkostnader varav 56 procent eller 10 personer upp till 1 000 kronor och totalt 89 procent eller 16 personer upp till 5 000 kronor.

16.9 Högre telefonkostnad för samtal till sjukhus, apotek etc och för texttele- fon eller för att kompensera ensamhet och sysslolöshet eller för att man ( t ex synskadade) måste anlita nummerupplysningen därför att man inte kan nyttja telefonkatalogen mm.

Antal personer % Kostnad i intervall 48 51 O — 1 000 30 32 1 000 — 2 000 8 8 2 000 — 5 000 7 7 5 000 — 10 000 1 1 10 000 — 15 000 1 1 15 000 — 20 000 S:a 95 100

19 procent eller 95 personer har angett dolda merkostnader varav 51 procent eller 48 personer upp till 1 000 kronor, 32 procent eller 30 personer mellan

l OOO-2 000 kronor, 8 procent eller 8 personer mellan 2 000-5 000 och 7 procent eller 7 personer mellan 5 000 — 10 000 kronor.

16.10 Köp (eller hyra) av hjälpmedel, sängutrustning, träningsredskap mm som rekommenderas av specialister men som inte medges som hjälpmedel

Antal personer % Kostnad i intervall

6 27 0 — 1 000 6 27 1 000 — 2 000 7 32 2 000 — 5 000 1 5 19 999 — 15 000 1 5 15 000 — 20 000 1 5 20 000 — 25 000 , S:a 22 100 1,

4 procent eller 22 personer har angett dolda merkostnader varav 27 procent eller 6 personer upp till 1 000 kronor, 27 procent eller 6 personer mellan 1 000-2 000 kronor och 32 procent eller 7 personer mellan 2 000-5 000 kronor. 1 person anger mellan 25 000-20 000 kronor och 1 mellan 20 000- 25 000 kronor.

16.11 Slitage på mattor, möbler, dörrar och väggar när rullstol, rullator eller l andra hjälpmedel används. |

Antal personer % Kostnad 1 intervall 19 58 0 — 1 000 7 21 1 000 — 2 000 5 15 2 000 — 5 000 1 3 10 000 — 15 000 l 1 3 15 000 — 20 000 S:a 33 100

7 procent eller 33 personer har angett dolda merkostnader varav 58 procent eller 19 personer upp till 1 000 kronor, totalt 94 procent eller 31 personer upp till 5 000 kronor och 2 personer däröver.

16.12 Särskilda hjälpmedel i matlagningen därför att den är särskilt omständ- lig eller ställer krav på speciell utrustning.

Antal personer % Kostnad i intervall 8 73 0 — 1 000 2 18 1 000 — 2 000 1 9 2 000 — 5 000 S:a 11 100

2 procent eller 1 1 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 5 000 kronor.

16.13 Text-TV eller extra stor TV

Antal personer % Kostnad i intervall 24 60 0 — 1 000 4 10 1 000 — 2 000 5 12 2 000 — 5 000 1 3 5 000 — 10 000 3 7 15 000 — 20 000 2 5 20 000 — 25 000 1 3 30 000 — S:a 40 100

8 procent eller 40 personer har angett dolda merkostnader varav 60 procent eller 24 personer upp till 15 000 kronor, totalt 82 procent eller 33 personer upp till 5 000 kronor, 7 procent eller 3 personer mellan 15 000 — 20 000 kronor, 5 procent eller 2 personer mellan 20 000 — 25 000 kronor samt 1 person över 30 000 kronor.

16.14 UVB-lampa därför att det är alltför långt till ett behandlingsställe.

Antal personer % Kostnad 1 intervall 3 100 0 — 1 000 S:a 3 100

1 procent eller 3 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 1 000 kronor.

16.15 Varmare bostad (el, olja) därför att man fryser på grund av lågt tryck, lite underhudsfett eller förlamning.

Antal personer % Kostnad 1 intervall

27 53 0 — 1 000 10 20 1 000 — 2 000 7 14 2 000 — 5 000 6 12 5 000 — 10 000 1 2 15 000 — 20 000 S:a 51 100

10 procent eller 51 personer har angett dolda merkostnader varav 53 procent eller 27 personer upp till 1 000 kronor, 20 procent eller 10 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor, 14 procent eller 7 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 12 procent eller 6 personer mellan 5 000 — 10 000 kronor.

16.16 Ökad förbrukning av hushålls- och toalettpapper.

Antal personer % Kostnad i intervall 101 81 0 — 1 000 19 15 1 000 — 2 000 3 2 2 000 — 5 000 2 2 5 000 — 10 000 S:a 125 100

25 procent eller 125 personer har angett dolda merkostnader varav 81 procent eller 101 personer upp till 1 000 kronor och 15 procent eller 19 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

16,17 Ökad åtgång av ättika för rengöring av tältattiraljer, inhalationsapparat

osv. 1 Antal personer % Kostnad 1 intervall 1 2 100 0 — 1 000 "

S:a 2 100

2 personer har angett dolda merkostnader, båda upp till 1 000 kronor.

16.18 Annat Antal personer % Kostnad i intervall 18 69 O - 1 000 5 19 1 000 — 2 000 2 8 2 000 — 5 000 1 4 30 000 — S:a 26 100

5 procent eller 26 personer har angett dolda merkostnader varav 69 procent eller 18 personer upp till 1 000 kronor, totalt 96 procent eller 25 personer upp till 5 000 kronor samt 1 person över 30 000 kronor.

I tabellen nedan redovisas vad man angett som annat

Fråga 16.18 Annat, nämligen

Bilantenner som blir avbrutna Extra TV i sovrummet (orkar inte sitta upp) Fax och papper

Free-style av god kvalitet Fågelfrö året runt. Rogivande sällskap utanför fönstret Heltäckningsmattor Kasettband Lampor till extra belysning utomhus Ledarhund (2) Måste byta bostad — för kalla golv Papperstallrikar och bestick Rengöringsmedel för toalett Separat hämtning av blöjpåsar Slår sönder rutor, fönster, radio etc Solarium för eksem

Specialtelefon Sönderslaget porslin pga fumlighet i händerna Toa och dusch i våningen vid sovrummet Videobandspelare (har behov av en)

16.19 Inventarier, hushåll och kön

De sammanlagda kostnaderna för inventarier och hushåll har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total ] 000 5 000 10 000 15 000 20 000 Man 67 55 9 3 4 5 143 47% 38% 6% 2% 3% 4% 100% Kvinna 81 45 10 8 l 7 152 53% 30% 6% 5% 1% S% 100% Summa 148 100 19 11 5 12 295

50% 34% 6% 4% 2% 4% 100%

i intervallet 1.000-5.000 kronor. Där är procentsatsema 38 av männen mot 30 av kvinnorna.

Sammanfattning 1

E] 61 procent eller 297 personer har haft dolda merkostnader för inventarier och hushåll, varav hälften upp till 1 000 kronor samt 16 procent eller 47 personer över 5 000 kronor. 13 De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är ökad förbrukning av hushålls- och toalettpapper (16.16), batterier (16.1) samt tvättmedel (16.2). [1 26 personer har haft dolda merkostnader för annat inom området än de preciserade områdena. 19 andra kostnadsslag redovisas. j [] Andelen av kvinnorna är något större än andelen av männen i intervallet 0-1 000 kronor, 53% mot 47%. Motsatsen gäller för intervallet 1 000-5 000 kronor. Där är andelen män 38% mot 30 för kvinnorna.

Fråga 17 Bostad och hushåll: tjänster 1

Kostnader för tjänster omfattar fem delfrågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla fem delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

Antal personer % Kostnad i intervall 59 46 0 - 1 000 23 18 2 000 — 5 000 20 15 5 000 — S:a 129 100

26 procent eller 129 personer uppger att de har dolda merkostnader för tjänster. 59 personer av dessa (46 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 27 (21 %) mellan 1 OOO-2 000 kronor, 23 (18 %) mellan 2 000-5 000 kronor och 20 (15 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

I 27 21 1 000 _ 2 000 | 1 l !

17 .] Fönsterputsning

Antal personer % Kostnad 1 intervall 54 65 0 — 1 000 25 30 1 000 — 2 000 4 5 2 000 — 5 000 S:a 83 100

17 procent eller 83 personer har angett dolda merkostnader, varav 65 procent eller 54 personer upp till 1 000 kronor och 30 procent eller 25 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

17.2 Köp av tjänster för t ex enklare reparationer och underhåll av bostad och fritidshus.

Antal personer % Kostnad i intervall

15 35 0— 1000 8 19 1000—2 000 11 26 2 000 — 5 000 5 12 5 000 — 10 000 2 5 10 000 — 15 000 l 2 15 000—20 000 1 2 30 000— 4

9 procent eller 43 personer har angett dolda merkostnader varav 35 procent eller 15 personer upp till 15 000 kronor, 19 procent eller 8 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor, 26 procent eller 1 1 personer mellan 2 000-5 000 kronor, 12 procent eller 5 personer mellan 5 000 — 10 000 kronor samt 1 person över 30 000 kronor.

17.3 För att omvårdnads-/servicepersonal, t ex personlig assistent, hemtjänst- personal eller annan hemhjälp arbetar och vistas i min/mitt barns bostad. Detta kan medföra ökade driftkostnader, t ex ökad el- eller vattenförbrukning, mat- kostnader.

1 Antal personer % Kostnad i intervall 11 50 0 — 1 000 5 23 1 000 — 2 000 3 14 2 000 — 5 000 3 14 5 000 — 10 000 S:a 22 100

5 procent eller 22 personer har angett dolda merkostnader varav 50 procent eller 11 personer upp till 1 000 kronor, 23 procent eller 5 personer mellan 1 000-2 000 kronor. 14 procent eller 3 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 14 procent eller 3 personer mellan 5 000-10 000 kronor.

17.4 För att omvårdnads-/servicepersonal, t ex personlig assistent, hemtjänst- personal eller annan hemhjälp arbetar och vistas i min/mitt barns bostad. Detta kan medföra ökade kapitalkostnader, t ex dubbla TV-apparater.

Antal personer % Kostnad i intervall l 4 50 O — 1 000 i 3 38 2 000 — 5 000 1 12 5 000 — 10 000 S:a 8 100

2 procent eller 8 personer har angett dolda merkostnader varav 50 procent eller 4 personer upp till 1 000 kronor,

17.5 Annat

Antal personer % Kostnad i intervall 12 52 0 — 1 000 3 13 1 000 — 2 000 5 22 2 000 — 5 000 1 5 5 000 — 10 000 2 9 10 000 — 15 000 S:a 23 100

5 procent eller 23 personer har angett dolda merkostnader varav 52 procent eller 12 personer upp till 1 000 kronor och totalt 87 procent eller 20 personer upp till 5 000 kronor. I tabellen nedan redovisas vad man angett som annat

Fråga 17.5 Annat, nämligen

Får vissa saker hemhandlade Hjälp med kläder Kontaktman Mina föräldrar har aldrig fått kompensation för att de hjälper till med städ, tvätt matlagning, bilskjuts, personlig service mm Service till rullstol

Snöskottning (2) Telefonväckningar pga sömnstörningar Trädgårdshjälp (3)

Ökad elförbrukning för system som gör att lampor, vibrator etc funge- rar

17.6 Tjänster och kön

De sammanlagda kostnaderna för övrigt inom bostad och hushåll har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- I 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Man 20 19 7 2 0 1 49 41% 39% 14% 4% 0% 2% 100%

Kvinna 38 29 5 3 l 1 77 49% 38% 7% 4% 1% 1% 100%

Summa 58 48 12 5 1 2 126 46% 38% 10% 4% 1% 2& 101%

Av tabellen framgår att 49 män (39%) respektive 77 kvinnor (61%) har dolda merkostnader för tjänster inom bostad och hushåll. Det är relativt sett betydligt fler kvinnor än män som har kostnader i detta område. Av tabellen framgår också att andelen av kvinnorna är större i lägsta intervallet än andelen av männen, 49% mot 41%. Samtidigt är andelen av männen 14% i intervallet 5.000-10.000 kronor mot andelen av kvinnorna som är hälften, dvs 7%.

Sammanfattning

El 26 procent eller 129 personer har haft dolda merkostnader för tjänster, varav 15 procent eller 20 personer har haft kostnader som överstiger 5 000 kronor. 1] De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är fönsterputsning (17.1) och köp av tjänster för t ex enklare reparationer (17.2) El 23 personer har haft dolda merkostnader för annat inom området än de

preciserade områdena. 9 sådana områden redovisas.

Fråga 18 Bostad och hushåll: övrigt

Kostnader för övrigt inom bostad och hushåll omfattar två delfrågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar båda delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga

Antal personer % Kostnad i intervall 1 36 49 0 _ 1 000 1 20 27 1 000 — 2 000 1 11 15 2 000 _ 5 000 j 7 9 5 000 — l S:a 74 100

15 procent eller 74 personer har angett dolda merkostnader för övrigt inom bostad och hushåll. 36 personer av dessa (49 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 20 (27 %) mellan 1 000-2 000 kronor, 11 ( 15 %) mellan 2 000- 5 000 kronor och 7 (9 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

18.1 Begränsning av valfriheten (t ex att använda lockpriserbjudanden), därför att knappar på apparater måste gå att greppa, siffror måste vara tydliga osv.

Antal personer % Kostnad i intervall 31 82 0 — 1 000 5 13 1 000 —— 2 000 S:a 38 100

8 procent eller 38 personer har angett dolda merkostnader varav 82 procent eller 31 personer upp till 1 000 kronor och 13 procent eller 5 personer mellan 1 000-

1 1 1 l 2 5 5 000 _ 10 000 [ l 2 000 kronor. ,

1 1 |

18.2 Husdjur som tröst i ensamhet och sysslolöshet

Antal personer % Kostnad i intervall 10 24 0 — 1 000 15 37 1 000 — 2 000 11 27 2 000 — 5 000 2 5 5 000 — 10 000 2 5 15 000 — 20 000

1 2 20 000 — 25 000

8 procent eller 41 personer har angett dolda merkostnader varav 24 procent eller 10 personer upp till 1 000 kronor, 37 procent eller 15 personer mellan 1 000- 2 000 kronor, 27 procent eller 11 personer mellan 2 000-5 000 kronor samt 12 procent eller 5 personer som anger högre kostnad, upp till intervallet 20 000- 25 000 kronor.

18.3 Övrigt och kön

De sammanlagda kostnaderna för övrigt inom bostad och hushåll har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 0002 20 000 Man 13 9 4 2 0 28 46% 32% 14% 7% 0% 100% Kvinna 23 22 0 0 1 46 50% 48% 0% 0% 1% 100% Sum- 36 31 4 2 1 74 ma 49% 42% S% 3% 1% 99%

Av tabellen framgår att 28 män (38%) respektive 46 kvinnor (62%) har dolda merkostnader för övrigt inom bostad och hushåll. Det är alltså en betydligt större andel av kvinnorna som redovisar detta slags dolda merkostnader. Samtidigt är det totala antalet individer här relativt litet, bara 74 av 491 möjliga. Andelen av kvinnorna är större i de två lägsta intervallen, medan andelen av männen är större i intervallet 5.000-10.000 kronor.

Sammanfattning

El 15 procent eller 74 personer har haft dolda merkostnader för övrigt inom bostad och hushåll, varav 9 procent eller 7 personer har haft kostnader som överstiger 5 000 kronor. 13 Andelen kvinnor som redovisar dolda merkostnader är betydligt större än andelen män, 62 procent mot 38 procent.

2 Uppgift saknas

Fråga 19 Resor och transportmedel

Kostnader för resor och transportmedel omfattar 17 delfrågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla 17 delfrågorna och därefter redovisas varje

delfråga.

Antal personer % Kostnad 1 intervall 63 37 0 — 1 000

24 14 1 000 — 2 000 , 37 22 2 000 — 5 000 1 46 27 5 000 — l

S:a 170 100 |

35 procent eller 170 personer har angett dolda merkostnader för resor och transportmedel. 63 personer av dessa (37 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 24 (14 %) mellan 1 000-2 000 kronor, 37 (22 %) mellan 2 000-5 000 kronor och 46 (27 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

19.1 Att anpassa båtar, transportvagnar, lift/kran vid brygga ,

Antal personer % Kostnad i intervall 1 100 30 000 — S:a 1 100

1 person anger dold merkostnad och som överstiger 30 000 kronor.

1 l l 1 19.2 Att köpa eller hyra släpkärra för transport av vissa hjälpmedel ! l 1

Antal personer % Kostnad 1 intervall 2 50 0 — 1 000 2 50 1 000 — 2 000 S:a 4 100

1 procent eller 4 personer har angett dolda merkostnader, varav 2 upp till 1 000 kronor och 2 mellan 1 OOO-2 000 kronor

19.3 Att man måste anlita hotell med högre standard ( t ex toalett och dusch) och enkelrum och kanske särskilt noggrann städning.

Antal personer % Kostnad i intervall 12 36 0 —— 1 000 5 15 2 000 — 5 000 1 3 5 000 — 8 000 S:a 33

7 procent eller 33 personer har angett dolda merkostnader varav 36 procent eller 12 personer upp till 1 000 kronor, 46 procent eller 15 personer mellan 1 000 — 2 000 kronor och 15 procent eller 5 personer mellan 2 000 — 5 000 kronor.

19.4 Betjäning vid tankning av bil etc.

Antal personer % Kostnad i intervall 5 83 0 — 1 000 1 17 5 000 — 10 000 S:a 6 100

l 1 l 1 | 15 46 1 000 _ 2 000 l l l l 1 l l l

1 procent eller 6 personer har angett dolda merkostnader varav 83 procent eller 5 personer upp till 1 000 kronor och 1 person mellan 5 000-10 000 kronor.

1 l 19.5 Drift av extra rymlig bil t ex bensin och försäkring samt att man inte själv l kan tvätta bilen, byta däck osv. 1

Antal personer % Kostnad i intervall 12 29 0 — 1 000 6 15 1 000 — 2 000 9 22 2 000 — 5 000 7 17 5 000 — 10 000 5 12 10 000 — 15 000 1 2 20 000 — 25 000 1 2 25 000 — 30 000 S:a 41 100

8 procent eller 41 personer har angett dolda merkostnader varav 29 procent eller 12 personer upp till 1 000 kronor, 15 procent eller 6 personer mellan 1 000- 2 000 kronor, 22 procent eller 9 personer mellan 2 OOO-5 000, 17 procent eller 7 personer mellan 5 000 — 10 000 kronor och 12 procent eller 5 personer mellan 10 000 — 15 000 kronor samt 2 personer som uppger högre kostnad.

(där bilstödet inte räcker).

19.6 Inköp av extra rymlig bil för att få plats med rullstol och andra hjälpmedel

Antal personer % Kostnad 1 intervall 9 64 0 — 1 000 1 1 7 5 000 — 10 000 _ 1 7 10 000 _ 15 000 , 2 14 20 000 — 25 000 , 1 7 30 000 — , S:a 14 100 '

3 procent eller 14 personer har angett dolda merkostnader varav 64 procent eller 9 personer upp till 1 000 kronor och övriga fördelade i intervallen 5 000 upp till över 30 000 kronor.

19.7 Längre resa, exempelvis till biograf med hörselslinga

Antal personer % Kostnad i intervall 7 100 0 — 1 000 S:a 7 100

1 procent eller 7 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 1 000 kronor.

19.8 Medhjälpare vid resor, nöjesaktiviteter och tillfällig logi Antal personer % Kostnad i intervall 16 42 0 — 1 000 12 32 1 000 — 2 000 8 21 2 000 — 5 000 1 2 5 000 — 10 000 1 2 20 000 — 25 000 , S:a 38 100 :

8 procent eller 38 personer har angett dolda merkostnader varav 42 procent eller 16 personer upp till 1 000 kronor, 32 procent eller 12 personer mellan 1 000- 2 000 kronor, 21 procent eller 8 personer mellan 2 000-5 000 kronor, 1 person mellan 5 000-10 000 kronor och 1 person mellan 20 000-25 000 kronor.

19.9 Påfyllning av syrgastuber vid vistelse utomlands

Antal personer % Kostnad 1 intervall

1 100 0 — 1 000 S:a 1 100

1 person har angett dold merkostnad, upp till 1 000 kronor.

19.10 Resor för barn som behöver gå i hörselklass men som bor i "fel" kommun och som inte får färdtjänst.

Antal personer % Kostnad i intervall 0 0 S:a 0 0

Ingen person har angett dold merkostnad.

19.11 Resor och förlorad arbetsinkomst vid service av hjälpmedel (resvägen kan vara lång), sända per post medför lång väntan.

19.12 Sjukresor med egen bil där avstånden är stora (de fyra första milen får man inte ersättning för).

Antal personer % 29 64 1 1 24 2 4 1 2 1 2 Antal personer % Kostnad i intervall 7 54 0 — 1 000 2 15 1 000 — 2 000 2 15 2 000 — 5 000 1 8 5 000 — 10 000 1 8 10 000 — 15 000 S:a 13 100 3 procent eller 13 personer har angett dold merkostnad varav 54 procent eller 7 personer upp till 1 000 kronor, totalt 84 procent eller 11 personer upp till 5 000 kronor och 2 personer som anger kostnader därutöver.

Kostnad i intervall

0— 1000 1000—2 000 2 000—5 000 5 000— 10 000

10 000 — 15 000 15 000 — 20 000

9 procent eller 45 personer har angett dolda merkostnader varav 64 procent eller 29 personer upp till 1 000 kronor och 24 procent eller 11 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

19.13 Stadsbud/bärare vid resor

Antal personer % Kostnad 1 intervall 4 100 0 — 5 000 S:a 4 100

1 procent eller 4 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 5 000 kronor. 1

19.14 Taxi för rörelsehindrade vid guidade bussturer.

Antal personer % Kostnad i intervall 4 100 0 — 1 000 S:a 4 100

1 procent eller 4 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 1 000 kronor.

19.15 Taxi eller egen bil på grund av att kollektiva färdmedel inte kan användas, t ex för att toalett inte finns, allergi osv.

Antal personer % Kostnad i intervall

20 32 0 —— 1 000 16 26 1 000 — 2 000 15 24 2 000 — 5 000 8 13 5 000 — 10 000 2 3 10 000 — 15 000 1 2 25 000 — 30 000 ' S:a 62 100 '

13 procent eller 62 personer har angett dolda merkostnader varav 32 procent eller 20 personer upp till 1 000 kronor, 26 procent eller 16 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor, 24 procent eller 15 personer mellan 2 000-5 000 kronor, 13 procent eller 8 personer mellan 5 000 — 10 000 kronor, 2 personer mellan 10 000 — 15 000 och 1 person mellan 25 000 — 30 000 kronor.

19.16 Vistelse utomlands av medicinska skäl där landstingens subvention inte täcker kostnaden.

Antal personer % Kostnad i intervall

5 50 O — 1 000 1 10 1 000 — 2 000 2 20 2 000 — 5 000 2 20 15 000 — 20 000 S:a 10 100

2 procent eller 10 personer har angett dolda merkostnader varav 50 procent eller 5 personer upp till 1 000, 1 person mellan 1 000-2 000 kronor, 2 personer mellan 2 OOO—5 000 kronor och 2 personer mellan 15 000 — 20 000 kronor.

19.17 Annat

Antal personer % Kostnad i intervall 13 45 O — 1 000 6 21 1 000 — 2 000 6 21 2 000 — 5 000 3 10 15 000—20 000 1 3 25 000 — 30 000 S:a 29 100

6 procent eller 29 personer har angett dolda merkostnader varav 45 procent eller 13 personer upp till 1 000 kronor, 21 procent eller 6 personer mellan 1 000- 1 2 000 kronor, 21 procent eller 6 personer mellan 2 OOO-6 000 kronor, 10 1 procent eller 3 personer mellan 15 000 — 20 000 kronor samt 1 person mellan 25 000 — 30 000 kronor

I tabellen nedan redovisas vad man anger som annat

Fråga 19.17 Annat, nämligen

Egen bil till jobbet — svårt att ta mig upp på bussen Har ej servo på bilen — kan inte parkera var som helst Resa till Vintersol Resa till Kreta med NHR Resor med egen bil kvällstid Taxi vid matinköp, köp av inventarier mm

19.18 Resor, transportmedel och kön

De sammanlagda kostnaderna för resor och transportmedel har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

1 l 1 35% 33% 19% S% 1% 7% 100% , I

Man 32 30 17 5 1 6 91 Kvinna 31 30 8 l 2 6 78 ,

40% 38% 10% 1% 3% 13% 100% , Sum- 63 60 25 6 3 12 169 * ma 37% 36% 15% 4% 2% 7% 101%

Av tabellen framgår att 91 män (54%) och 78 kvinnor (46%) har dolda merkostnader för resor och transportmedel. Här föreligger en klar skillnad mellan könen: männen är fler än kvinnorna. I hela materialet är könsför- delningen 46% män och 54% kvinnor. Männen har alltså i betydligt större utsträckning dolda merkostnader för resor och transportmedel. När det gäller storleken av kostnaderna är andelen av kvinnorna störst i de två lägsta intervallen, 40% mot 35% respektive 38% mot 33%. Andelen av männen är störst i intervallet 5.000-10.000 kronor, 19% mot 10% samt i intervallet 10.000- 15.000 kronor, S% mot 1%.

Sammanfattning

El 35 procent eller 170 personer har haft dolda merkostnader för resor och transportmedel, varav en fjärdedel över 5 000 kronor. El De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är taxi eller egen bil (19.15), sjukresor med egen bil (19.12) och drift av extra rymlig bil (19.5). [1 29 personer har haft dolda merkostnader för annat inom området än de preciserade delområdena. 6 andra kostnadsslag redovisas. El Det finns tydliga skillnader mellan könen när det gäller resor mm. Andelen män är 54 procent mot 46 procent för kvinnorna. Detta kan ställas mot könsfördelningen för hala materialet där 46 procent är män och 54 procent är kvinnor. Männen har alltså i betydligt större utsträckning dolda merkost- nader för resor. När det gäller fördelningen på kostnadsintervall är andelen kvinnor störst i de två lägsta intervallen, 40% mot 35% respektive 38% mot 33%. Andelen män är större i de tredje och fjärde intervallen 19% mot 10% respektive S% mot 1 %.

Fråga 20 Studier och kultur mm

Kostnader för studier och kultur omfattar sju frågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla sju delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

Antal personer % Kostnad 1 intervall

19 45 0 — 1 000 8 19 1 000 — 2 000 6 14 2 000 — 5 000 9 21 5 000 —

S:a 42 100

9 procent eller 42 personer har angett dolda merkostnader för studier och kultur mm. 19 personer av dessa (45 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 8 (19 %) mellan 1 000-2 000 kronor, 6 (14 %) mellan 2 OOO-5 000 kronor och 9 (21 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

20.1 Att köpa teatermanus så att man kan förbereda sig ordentligt.

Antal personer % Kostnader i intervall 3 100 0 — 1 000 S:a 3 100

1 procent eller 3 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 1 000 kronor.

20.2 Att man vid kurser på t ex folkhögskola behöver rum med egen toalett vilket kan bli dyrare.

Antal personer % Kostnad i intervall 3 38 O —- 1 000 3 38 1 000 — 2 000 1 12 2 000 — 5 000 1 12 5 000 — 10 000 S:a 8 100

2 procent eller 8 personer har angett dolda merkostnader varav 38 procent eller 3 personer upp till 1 000 kronor, 3 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor samt 2 personer som uppger högre kostnader.

20.3 Dyrare teaterbiljetter för att hörselskadade ska kunna avläsa

Antal personer % Kostnad i intervall

6 67 O — 1 000 2 22 1.000 — 2 000 1 11 5 000 — 10 000 S:a 9 100

2 procent eller 9 personer har angett dolda merkostnader varav 67 procent eller 6 personer upp till 1 000 kronor.

20.4 Förlorad arbetsinkomst för anhöriga till hörselskadade som går utbildning i kommunikation, t ex teckenspråk.

Antal personer % Kostnad 1 intervall 2 40 0 — 1 000 1 20 2 000 — 5 000 1 20 5 000 — 10 000 1 20 10000— 15000 S:a 5 100

1 procent eller 5 personer har angett dolda merkostnader varav 40 procent eller 3 personer upp till 5 000 kronor, 1 person mellan 5 000-10 000 kronor och 1 person mellan 10 000-15 000 kronor.

20.5 Kursavgift och eventuell tjänstledighet för hörselskadade som vill lära sig

teckenspråk Antal personer % Kostnad i intervall 4 31 0 — 1 000 6 46 1 000 — 2 000 2 15 5 000 — 10 000 1 8 25 000 — 30 000 S:a 13 100

3 procent eller 13 personer har angett dolda merkostnader varav 31 procent eller 4 personer upp till 1 000 kronor och 46 procent eller 6 personer mellan 1 000- 2 000 kronor. 1 person anger kostnaden till 25 000 - 30 000 kronor.

20.6 Tolk i specifika situationer (t ex när man som privatperson vill närvara vid ett politiskt möte).

Antal personer % Kostnad 1 intervall O 0 0 0

1 j Ingen person har angett dold merkostnad.

20.7 Annat Antal personer % Kostnad i intervall 9 53 0 — 1 000 1 3 18 1 000 — 2 000 1 4 24 2 000 — 5 000 , 1 6 5 000 — 10 000 1 S:a 17 100

3 procent eller 17 personer har angett dolda merkostnader, varav 53 procent , eller 9 personer upp till 1 000 kronor, 3 personer mellan 1 OOO-2 000 kronor 1 och 4 personer mellan 2 000-5 000 kronor. 1 person uppger kostnader mellan 5 000-10 000 kronor.

I tabellen nedan redovisas vad man anger som annat.

Fråga 20.7 Annat, nämligen

Bussbiljett då jag är ute på landet (har aldrig haft råd att ta körkort) Föreningsliv med studiecirklar Kasettband Kostnader för bilresa till teckenspråkskurs kvällstid Kurs på Glimåkra folkhögskola Kurslitteratur (komvux) Köpa litteratur i stället för att låna på bibliotek (slippa lång resa) Studieskuld Sångövning 1 gång per vecka

20.8 Studier, kultur och kön

De sammanlagda kostnaderna för studier och kultur mm har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total i 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000 f

Man 9 4 3 0 0 16 ,

56% 25% 19% 0% 0% 100% '

Kvinna 10 10 3 2 1 26 _

38% 38% 12% 15% 4% 100% 5

Summa 19 14 6 2 i 42 i 45% 33% 14% 5% 2% 99%

Av tabellen framgår att 16 män (38%) och 26 kvinnor (62%) har dolda merkostnader för studier och kultur mm. Andelen kvinnor är alltså betydligt , större, som har dolda merkostnader för detta område. Samtidigt är det totala antalet individer litet som angett kostnader i detta område, bara 42 av 491 möjliga. Männens kostnader finns främst i det lägsta intervallet (56%). Kvinnornas kostnader är jämt spridda i de två lägsta intervallen.

Sammanfattning

El 9 procent eller 42 personer uppger att har haft dolda merkostnader för studier och kultur mm, varav 21 procent eller 9 personer som har haft kostnader över 5 000 kronor. [1 Det kostnadsslag där flest personer har haft dolda merkostnader är kursavgift och eventuell tjänstledighet för hörselskadade (20.5). [1 17 personer har haft dolda merkostnader för annat inom området än de preciserade områdena. 9 sådana kostnadsslag redovisas. [I Det finns klara könsskillnader när det gäller studier och kultur mm. Andelen kvinnor är 62 procent som har angett dolda merkostnader mot 38 procent av männen. Antalet personer som angett kostnader är dock litet, bara 42 personer.

Fråga 21 Övrigt

Kostnader för övrigt omfattar elva delfrågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla elva delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

Antal personer % Kostnad 1 intervall 125 53 0 — 1 000 35 15 1 000 — 2 000 38 16 2 000 — S 000 38 16 5 000 — S:a 236 100

48 procent eller 236 personer har angett dolda merkostnader för "övrigt". 125 personer av dessa (53 %) uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 35 (15 %) mellan 1 OOO-2 000 kronor, 38 (16 %) mellan 2 000-5 000 kronor och 38 (16 %) har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

21.1 Att få information som för en icke funktionshindrad är gratis. (Exempel: Stockholms Kassettidning som innehåller en hel del kommunal information som är gratis för andra medborgare).

Antal personer % Kostnad i intervall 5 83 0 — 1 000 1 17 1 000 — 2 000

l S:a 6 100

1 procent eller 6 personer har angett dolda merkostnader, varav 83 procent eller 1 5 personer upp till 1 000 kronor.

21.2 Barnvakt

Antal personer % Kostnad 1 intervall 4 36 O — 1 000 4 36 1 000 — 2 000 1 9 2 000 — 5 000 2 18 5 000 — 10 000 S:a 11 100

2 procent eller 1 1 personer har angett dolda merkostnader varav 36 procent eller 4 personer upp till 1 000 kronor och 36 eller 4 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

21.3 Diverse avgifter för fysisk aktivitet utanför hemmet, t ex ridning, simning, dans samt för extra kläder och skor mm.

Kostnad 1 intervall

Antal personer %

25 45 0 — 1 000 17 30 1 000 — 2 000 9 16 2 000 — 5 000 5 9 5 000 _ 10 000 , S:a 56 100 , 11 procent eller 56 personer har angett dolda merkostnader varav 45 procent eller 25 personer upp till 1 000 kronor, 30 procent eller 17 personer mellan 1 000-2 000, 16 procent eller 9 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 9

procent eller 5 personer mellan 5 000-10 000 kronor. i 1

21.4 God man eller förvaltare som är tillsatt för att hjälpa till med ekonomi och personliga angelägenheter.

Antal personer % Kostnad 1 intervall 7 88 0 — 1 000

S:a 8 100

2 procent eller 8 personer har angett dolda merkostnader, varav 88 procent eller 7 personer upp till 1 000 kronor och 1 person mellan 2 000-5 000 kronor.

1 12 2 000 _ 5 000 * 21.5 Medlemsavgifter 1

Antal personer % Kostnad i intervall 149 85 0 — 1 000

20 11 1 000 — 2 000

6 3 2 000 — 5 000 1 1 10 000 — 15 000

S:a 176 100

36 procent eller 176 personer har angett dolda merkostnader varav 85 procent eller 149 personer upp till 1 000 kronor och 1 1 procent eller 20 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

21.6 Mobiltelefon (viktig t ex vid motorstopp, olyckshändelse etc.).

Antal personer % Kostnad 1 intervall

9 28 0— 1 000 10 31 1 000 — 2 000 6 19 2 000 — S 000 2 6 5 000 — 10 000 2 6 15 000 — 20 000 l 3 20 000 _ 25 000 1 3 25 000 — 30 000 1 3 30 000 — S:a 32 100

7 procent eller 32 personer har angett dolda merkostnader varav 28 procent eller 9 personer upp till 1 000 kronor, 31 procent eller 10 personer mellan 1 000-2 000 kronor, 19 procent eller 6 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 7 personer fördelade på upp till mer än 30 000 kronor.

21.7 Specialleksaker (t ex från Kom-i-kapp).

Antal personer % Kostnad i intervall 2 50 O — 1 000 2 50 1 000 — 2 000 S:a 4 100

1 procent eller 4 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 2 000 kronor.

21.8 Fritidshjälpmedel (t ex särskilda spelkort).

Antal personer % Kostnad i intervall 6 86 0 — 1 000 1 14 1 000 — 2 000 S:a 7 100

1 procent eller 7 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 2 000 kronor.

21.9 "Utebliven inkomst" genom att förälder inte kan avsätta tid/kraft till fortbildning etc som förutsätts för karriär-och löneutveckling.

Antal personer % Kostnad i intervall 9 56 0 — 1 000 , 1 6 2 000 — 5 000 , 1 6 5 000 — 10 000 , 4 25 10 000 -— 15 000 i 1 6 15 000 — 20 000 ' S:a 16 100

3 procent eller 16 personer har angett dolda merkostnader varav 56 procent eller 9 personer upp till 1 000 kronor och 25 procent eller 4 personer mellan 10 000- 15 000 kronor.

21.10 Kvalitativa förändringar av tjänster eller varor, t ex att tidigare ingick , fönsterputsning i hemtjänstens service; nu får detta ordnas på annat sätt, eller , att jag/mitt barn nu har färre färdtjänstresor och måste ordna vissa transporter på annat sätt. Ange nedan typ av förändring och kostnaden de senaste tre månaderna.

Förändring nummer 1

S:a 36 100

7 procent eller 36 personer har angett dolda merkostnader varav 44 procent eller 16 personer upp till 1 000 kronor, 17 procent eller 6 personer mellan 1 000-2 000 kronor, 11 procent eller 4 personer mellan 2 OOO-5 000 kronor, 19 procent eller 7 personer mellan 5 000 — 10 000 kronor samt 3 personer som uppger högre kostnader.

1 Antal personer % Kostnad 1 intervall 16 44 0 — 1 000 6 17 1 000 — 2 000 4 11 2 000 — 5 000 7 19 5 000 — 10 000 1 3 10 000 — 15 000

1 3 15 000 — 20 000 |

1 3 30 000 — ,

Förändring nummer 2 Antal personer % Kostnad i intervall , 11 61 0 — 1 000 i 3 17 1 000 _ 2 000 1 4 22 2 000 — 5 000 1 S:a 18 100

4 procent eller 18 personer har angett dolda merkostnader, varav 61 procent eller 11 personer upp till 1 000 kronor.

Förändring nummer 3 Antal personer % Kostnad 1 intervall 9 75 0 — 1 000 ; 3 25 2 000 — 5 000

S:a 12 100

1 2 procent eller 12 personer har angett dolda merkostnader, varav 75 procent , eller 9 personer upp till 1 000 kronor och 35 procent eller 3 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

De kvalitativa förändringar som angivits under de tre punkterna redovisas i tabellen nedan. Förändringarna har samtliga bedömts som negativa.

, Kvalitativa förändringar av tjänster och varor

1 Punkt 1

Fönsterputsning (10) Fördyrad färdtjänst (när jag inte kan använda egen bil) Hemkörning av varor Hjälp med tvätt, strykning, lagning

Hårtvätt Posten i har slagit igen. Reser till post och apotek med egen bil Postens hemkörning av paket

Radiotidning Storstädning (9) Gardinuppsättning

PunktZ

Lagning av kläder och annan sömnadshjälp Måste åka längre sträcka för att ta ut pengar i bankomat

Storstädning (2)

Punkt 3

Hjälp att handla mat och kläder Ledsagarhjälp vid handling av mat etc Taltidning och information

21.11 Annat Antal personer % Kostnad i intervall * 16 59 0 — 1 000 ; 3 11 1 000 — 2 000 i 2 7 2 000 — 5 000 2 7 1 4 10 000 — 15 000 2 7 15 000 — 20 000 1 4 20 000 — 25 000 S:a 27 100

5 procent eller 27 personer har angett dolda merkostnader varav 59 procent eller 16 personer upp till 1 000 kronor, 11 procent eller 3 personer mellan 1 000- 2 000 kronor och 2 personer mellan 2 OOO-5 000. Övriga 6 personer fördelas i intervallen upp till 25 000 kronor.

l 5 000 — 10 000 ' I tabellen nedan redovisas vad man anger som annat l 1

Fråga 21.11 Annat, nämligen

Fonder (hittills ingen utdelning) Hemsändning av varor Hobbyartiklar, garn och tyg Massage 2 ggr/veckan Musikterapi

Pga rehab 2 dagar per vecka förlorar jag arbetsinkomst (jag är halv- tidssjukskriven) Resor för att besöka dotter Sjukgymnastik inkl resor "till och från"

21. 12 Övrigt och kön

De sammanlagda kostnaderna för övrigt har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

20 000- Total

Man 59 35 8 6 1 2 l 1 1 53% 32% 7% S% 1% 2% 100%

Kvinna 66 38 9 2 2 6 123 54% 31% 7% 2% 2% 6% 100%

Summa 125 73 17 8 3 8 234 53% 31% 8% 3% 1% 3% 99%

Av tabellen framgår att 111 män (47%) och 123 kvinnor (53%) hade dolda merkostnader för "övrigt". Några större könsskillnader föreligger ej.

. Sammanfattning

1 |:] 48 procent eller 236 personer har haft dolda merkostnader för "Övrigt", ' varav 16 procent eller 38 personer har haft en dold kostnad över 5 000 * kronor. : 1] De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är framför allt medlemsavgifter (21.5) men även diverse avgifter för fysisk träning etc (21.3)

El 27 personer har haft dolda merkostnader för annat inom kostnadsområdet än de preciserade områdena. 8 sådana kostnadsslag redovisas. D 7 procent eller 36 personer anger kvalitativa försämringar av tjänster eller

varor. 15 sådana tjänster redovisas

Några könsskillnader föreligger inte

Sammanfattning av fråga 12-21

Nedan redovisas en tabell som omfattar samtliga svar under frågorna 12-21, dvs kläder, medicin och tandvård, kläder mm, bostad och hushåll, resor och transportmedel, studier och kultur mm samt övrigt. Tabellen är även uppdelad på kön. 0= inga 0- 1 000- 2 000- 5 000- 10 000- 20 000- kostn. 1 000 2 000 5 000 10 000 20 000 30 000 Man 13 26 9 19 31 39 28 i 7% 13% S% 10% 16% 20% 14% Kvinna 19 22 14 31 35 33 19 9% 10% 6% 14% 16% 15% 9% Summa 32 48 23 50 66 72 47 _ 8% 11% 6% 12% 16% 17% 11% ! fortsättning i 30 000- 40 000- 50 000- 60 000- 70 000- Total Man 10 8 7 2 6 198 S% 4% 4% 1% 3% 100% Kvinna 20 6 7 3 1 1 220 9% 3% 3% 0% S% 100% Summa 30 14 14 5 17 418 7% 3% 3% 1% 4% 99%

79 procent eller 386 personer av alla som ingår i studien, uppger att de har dolda merkostnader. Av dessa är 185 män och 201 kvinnor. Den relativa för- delningen mellan män respektive kvinnor överensstämmer med könsför- delningen totalt i studien, 46% mot 54%. Några större könsskillnader i kostnadsfördelningen finns inte.

Sju procent eller 32 personer uppger att de inte har några dolda merkostnader. Av dessa är 13 män (7%) och 19 kvinnor (9%).

De dolda merkostnaderna fördelade sig på de olika kostnadsintervallen på följande sätt:

48 personer (11%) hade kostnader upp till 1 000 kronor (26/22 män-

kvinnor) 23 personer (6%) hade kostnader mellan 1 000-2 000 kronor (9/14 män- kvinnor)

40 000 50 000 60 000 70 000 l l

50 personer (12%) hade kostnader mellan 2 000-5 000 kronor (19/31 män- kvinnor) 66 personer (16%) hade kostnader mellan 5 000-10 000 kronor (3 1/35 män- 1 kvinnor) * 72 personer (17%) hade kostnader mellan 10 000-20 000 kronor (39/33 ; män-kvinnor) 1 47 personer (11%) hade kostnader mellan 20 000-30 000 kronor (28/ 19 män-kvinnor) 30 personer (7%) hade kostnader mellan 30 000-40 000 kronor (10/20 män- kvinnor) 14 personer (3%) hade kostnader mellan 40 000-50 000 kronor (8/6 män- kvinnor) 14 personer (3%) hade kostnader mellan 50 000-60 000 kronor (7/7 män- kvinnor) i 5 personer (1%) hade kostnader mellan 60 000-70 000 kronor (2/3 män- i kvinnor) 17 personer (4%) hade kostnader som översteg 70 000 kronor (6/1 1 män- kvinnor)

3.6. Frågor om ersättningar och bidrag

1 redovisningen har beloppen gjorts om till årsbelopp.

Fråga 22. Vilka ersättningar eller bidrag har du/ditt barn, som är avsedda att täcka merkostnader för funktionshinder. Flera svarsalternativ kan naturligtvis gälla.

22.1 Anhörigbidrag

* Antal personer % Bidrag/ersättning 1 14 15 000—20 000 1 14 25 000 — 30 000 5 71 30 000 — S:a 7 100

En procent eller 7 personer har angett att de har anhörigbidrag, varav 71 procent eller 5 personer över 30 000 kronor.

22.2 Assistansersättning från kommunen

Antal personer % Bidrag/ersättning

2 67 0 — 1 000 1 33 30 000 — S:a 3 100

3 personer anger att de har assistansersättning från kommunen varav 2 upp till 1 000 kronor och 1 över 30 000 kronor.

22.3. Assistansersättning från försäkringskassan

Antal personer % Bidrag/ersättning i 5 50 0 — 1 000 5 50 30 000 — S:a 10 100

10 personer anger att de har assistansersättning från försäkringskassan, varav 5 upp till 1 000 kronor och 5 över 30 000 kronor.

22.4 Handikappersättning

Antal personer % Bidrag/ersättning 11 8 0 — 1 000 1 1 2 000 — 5 000 3 2 68 47 10 000 — 15 000 27 19 15 000 — 20 000 32 22 20 000 — 25 000 1 1 25 000 — 30 000 2 1 30 000 — S:a 145 100

1 5 000 — 10 000 1

30 procent eller 145 personer anger att de har handikappersättning. 47 procent eller 68 personer har mellan 10 000 — 15 000 kronor, 22 procent eller 32 personer mellan 20 000 — 25 000 kronor, 19 procent eller 27 personer mellan 15 000 —— 20 000 kronor. Nio procent eller 12 personer har mellan 0 — 5 000 kronor.

22.5 Hemsjukvårdsbidrag

Antal personer % Bidrag/ersättning 7 54 10 000 — 15 000 1 8 20 000 — 25 000 2 15 25 000 — 30 000 3 23 30 000 — S:a 13 100

Tre procent eller 13 personer anger att de har hemsjukvårdsbidrag, varav 54 procent eller 7 personer mellan 10 000 — 15 000 kronor, och 23 procent eller 3 personer över 30 000 kronor.

22.6 Bostadsbidrag/bostadstillägg Antal personer % Bidrag/ersättning 12 12 0 — 1 000 ! 1 1 1 000 — 2 000 9 9 2 000 -— 5 000 5 5 5 000 -— 10 000 20 20 10 000 — 15 000 22 22 15 000 — 20 000 10 10 20 000 — 25 000 7 7 25 000 — 30 000 13 13 30 000 — S:a 99 100

20 procent eller 99 personer anger att de har bostadsbidrag/bostadstillägg. 22 procent eller 22 personer har upp till 5 000 kronor, 22 procent eller 22 personer har mellan 15 000 — 20 000 kronor, 20 procent eller 20 personer har 10 000 — 15 000 kronor, 13 procent eller 13 personer har över 30 000 kronor, 7 procent eller 7 personer har 25.000 — 30 000 kronor samt 5 procent eller 5 personer har 5 000 — 10 000 kronor.

22.7. Vårdbidrag (statligt) för barn

Bidrag/ersättning

Antal personer %

5 18 0 — 1 000 2 7 5 000 — 10 000 1 4 15 000 _ 20 000 _” 2 7 20 000 — 25 000 ; 18 64 30 000 — '; S:a 28 100 i

Sex procent eller 28 personer har statligt vårdbidrag varav 64 procent eller 18 personer över 30 000 kronor.

22.8. Annat &

Antal personer % Bidrag/ersättning _, 7 25 0 — 1000 , 1 4 2 000 — 5 000 5 1 4 5 000 — 10 000 l 1 4 10 000 — 15 000 1 4 15 000 — 20 000 1 4 20 000 — 25 000 1 4 25 000 — 30 000 15 54 30 000 — S:a 28 100

Sex procent eller 28 personer anger att de har något annat bidrag eller annan ersättning. 25 procent eller 7 personer har 0 — 1000 kronor och 54 procent eller 15 personer har över 30 000 kronor.

I tabellen nedan redovisas vad man anger som annat

Fråga 22.8 Annat, nämligen

' AGS | Barnförsäkring (försäkringsbolag) l Förtidspension (5) i Habiliteringsersättning i Livränta Privat sjukförsäkring Sjukbidrag (5) Sjukpenning Sjukpension Ålderspension

22.9 Bilstöd

1 Antal personer % Bidrag/ersättning ' 7 44 0 — 1 000 1 6 5 000 — 10 000 8 50 30 000 — S:a 16 100

Tre procent eller 16 personer anger att de har bilstöd. 44 procent eller 7

; personer har upp till 1 000 kronor och 50 procent eller 8 personer har över 1 30 000 kronor. * Denna tabell måste tolkas med stor försiktighet eftersom det inte framgår vilken typ av bidrag/ersättning det är och osäkerhet därmed råder om det är dolda merkostnader eller ej.

De sammanlagda ersättningarna/bidragen har delats upp på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Man 13 2 6 27 16 63 127 S% 1% 2% 11% 6% 25% 49% Kvinna 19 l 2 28 17 63 130 7% 0% 1% 11% 7% 25% 51% Summa 32 3 8 55 33 126 257 12% l% 3% 21% 13% 49% 99%

Av tabellen framgår att 127 män (49%) och 130 kvinnor (51%) har angett att de har ersättningar/bidrag. Materialet uppvisar inga könsskillnader.

Dolda merkostnader minus ersättningar/bidrag

l nedanstående tabell redovisas personernas dolda merkostnader minus de ersättningar/bidrag de angett ovan. Tabellen visar alltså nettosumman när ersättningarna/bidragen dragits från personernas kostnader enligt frågorna 12-21.

Nettosumman Nettosumman = 0, .

minus, dvs större dvs ers/bidr. är lika ers/bidr än kostna- stora som kostna- ; der dema [ 1

Man 70 34% 10 5% Kvinna 82 35% 17 7% l Summa 152 35% 27 6% ? fortsättning

0- 1 000- 2 000- 5 000- 10 000- 20 000- f 1 000 2 000 5 000 10 000 20 000 30 000 , Man 23 11% 8 4% 16 S% 27 13% 26 13% 15 70/1!

Kvinna 14 6% 11 S% 25 11% 26 11% 20 9% 10 40/l Summa 27 6% 19 4% 41 9% 53 12% 46 10% 25 60/l

fortsättning 30 000- 40 000- 50 000- 60 000- 70 000- Total 40 000 50 000 60 000 70 000 Man 3 1% 3 l% l 0% 1 0% 3 1% 206 470/

Kvinna 9 4% 2 1% 5 2% 4 2% 8 3% 233 530/ Summa 12 3% 3 l% 6 1% 5 1% 11 3% 4391000/

Av den översta tabellen framgår att 1

— 35 procent eller 152 personer av dem som ingår i studien har högre ersätt- ning/bidrag än dolda merkostnader. Av dessa är 70 män och 82 kvinnor. — 6 procent eller 27 personer har lika stora ersättningar/bidrag som dolda

merkostnader. Av dessa är 10 män och 17 kvinnor — 41 procent eller 179 personer har alltså högre eller lika stora ersätt-

ningar/bidrag som dolda merkostnader.

Totalt 59 procent eller 260 personer har dolda merkostnader som överstiger

ersättningar och bidrag. Av de två nedre tabellerna framgår med hur stort belopp de dolda merkost- naderna överstiger ersättningar och bidrag:

11 procent av männen, 23 personer har minus 0-1 000 kronor 6 procent av kvinnorna, 14 personer har minus 0-1 000 kronor 4 procent av männen, 8 personer har minus 1 000-2 000 kronor 5 procent av kvinnorna, 11 personer har minus ] 000-2 000 kronor 8 procent av männen, 16 personer har minus 2 OOO-5 000 kronor 1 1 procent av kvinnorna, 25 personer har minus 2 000-5 000 kronor 13 procent av männen, 27 personer har minus 5 000-10 000 kronor

1 1 procent av kvinnorna, 26 personer har minus 5 000-10 000 kronor

Resultaten i tabellerna ovan måste tolkas med försiktighet. Risk kan t ex finnas att uppgivna belopp omfattar annan tidsperiod än den avsedda; de tre senaste månaderna för dolda merkostnader respektive bidrag/ersättning per månad.

[11

[31:11]

Sammanfattning

Sju olika ersättningar/bidrag fanns med i enkäten. Vanligast är handikap- persättning som 30 procent eller 145 personer har angett att de har. Näst vanligaste ersättningen/bidraget är bostadsbidrag/bostadstillägg som 20 procent eller 99 personer har. Sex procent eller 28 personer har angett annan ersättning/bidrag. Vanligast förekommande där är förtidspension och sjukbidrag Materialet uppvisar inga könsskillnader När dolda merkostnader ställs mot ersättningar och bidrag finner man att

41 procent eller 179 personer har högre eller lika stora ersättningar/bidrag som dolda merkostnader. 59 procent eller 260 personer har dolda merkostnader som överstiger ersättningar och bidrag

1 3.7 Hur påverkar "dolda merkostnader" ekonomin

Fråga 23. Vilka ekonomiska effekter har de "dolda merkostnaderna" som du angett, för ekonomin i ditt hushåll?

Nedan redovisas först en tabell som visar fördelningen på de fem svarsalter- nativen.

De dolda merkostnaderna innebär

inga problem för ekonomin små problem för ekonomin

69 personer 88 personer 22,6 %

måttliga problem för ekonomin 154 personer 39,5 % stora problem för ekonomin 52 personer 13,3 % . mycket stora problem för ek. 27 personer 6.9 % Summa 390 personer 100 %

Av tabellen framgår följande:

— För 40 procent utgör de dolda merkostnaderna inga eller små problem för ekonomin. — För 40 procent utgör de dolda merkostnaderna måttliga problem för ekonomin. — För 20 procent utgör de dolda merkostnaderna stora eller mycket stora problem för ekonomin.

Hushållets ekonomi och kön

kvinnor, se tabellen nedan. För att kontrollera om könskillnader finns har svaren delats upp män respektive ' Män Kvinnor Totalt Inga eller små pro- 68 44% 68 40% 136 42% blem för ek. Måttliga problem för 55 36% 66 39% 121 37% ekonomin Stora eller mycket 32 21% 37 22% 69 21% stora problem | Summa 155 100% 171 100% 326 100%

Tabellen visar att det inte finns några påtagliga könsskillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilka ekonomiska effekter de dolda merkostnaderna har för ekonomin.

Hushållets ekonomi och familjeförhållanden

Nästa kontroll gällde hushållets sammansättning och dolda merkostnaders effekt för ekonomin. I tabellen nedan har svaren delats upp på följande kategorier av hushåll:

— Sammanboende, vilka är de som i fråga 4 markerade för * Bor tillsammans med förälder/föräldrar eller annan anhörig * Bor tillsammans med make/maka/sambo * Bor tillsammans med make/maka/sambo och barn * Bor tillsammans med barn — Bor ensam — Bor i gruppbostad — Annat boende

i Samman- Ensamboen- Gruppbostad Annat bo- Totalt boende de ende l lngaeller 90 28% 31 10% 10 3% 5 2% 136 41% * småproblem för ek Måttliga 77 24% 36 11% 5 2% 3 1% 121 37% problem för ek Stora eller 40 12% 29 9% 0 0% O 0% 69 21% mycket stora i problem ' Summa 207 63% 96 29% 15 S% 8 2% 326 99%

Svaren på fråga 4 om familjeförhållanden fördelade sig på följande sätt:

? — Sammanboende 300 personer 63% i — Ensamboende 132 personer 28% — Gruppbostad 27 personer 6% — Annat boende 17 personer 3% Summa 476 personer 100%

Bearbetningen visar att svaren på om de dolda merkostnaderna har effekter för hushållet inte uppvisar några skillnader jämfört med den inledande frågan om vilka familjeförhållanden som uppgivits.

Hushållets ekonomi och annat hälsoproblem

Slutligen kontrollerades dolda merkostnaders ekonomiska effekter för hushållet ijämförelse med fråga 7 "Har du/ditt barn något annat hälsoproblem än det/de som nämnts ovan?".

De två tabellerna visar dels personer som angett att de har annat hälsoproblem, dels de som angett att de inte har annat hälsoproblem.

Personer med annat hälsoproblem: 1

Samman- Ensambo- Gruppbo- Annat bo- Totalt boende ende stad ende Inga eller 20 28% 11 30% 4 57% 1 50% 36 31% små pro— blem för ek

Måttliga 31 44% 16 43% 3 43% 1 50% 51 44%

problem för ek

Stora eller 20 28% 10 27% 0 0% 0 0% 30 26%

mycket stora pro- blem

Summa 71100% 37100% 7 100% 2 100% 117 100

Personer utan annat hälsoproblem

Sammanboen- Ensambo- Gruppbo— Annat bo- Totalt de ende stad ende Inga eller 70 52% 20 34% 6 75% 4 67% 100 48% små pro- blem för 1 ek " Måttliga 46 34% 20 34% 2 25% 2 33% 70 33% problem för ek Stora eller 20 14% 19 32 0 0% O 0% 39 19% mycket l stora pro— ; blem | Summa 136 100% 59 100%

En tabell med bara totalsummoma i de två tabellerna ovan ser ut på följande sätt:

l Personer med annat häl- Personer utan annat hälso- j soproblem problem l Inga eller små problem 36 31% 100 48% 1 för ekonomin Måttliga problem för 51 44% 70 33% ekonomin Stora eller mycket stora 30 26% 39 19%

problem för ekonomin

Av tabellen framgår att det finns skillnader mellan de två grupperna. För personerna med annat hälsoproblem innebär de dolda merkostnaderna i större utsträckning problem med ekonomin. 44 procent av denna grupp har måttliga problem, jämfört med 33 procent för den andra gruppen, den utan annat hälsoproblem. Stora eller mycket stora problem har 26 procent i gruppen som också har annat hälsoproblem, jämfört med 19 procent för den som inte har annat hälsoproblem.

Fråga 24. Innebär de ekonomiska effekterna av de dolda merkostnaderna att medlemmarna i hushållet måste dra ned på eller avstå från vissa tjänster och varor?

24.1+2 Hälso- och sjukvård

Hushållet måste

Antal hushåll %

dra ned på hälso- och sjukvård 18 4

, avstå från viss hälso- och sjukvård 21 4 1 Summa 39

4 procent eller 18 hushåll anger att de måste dra ned på hälso- och sjukvård medan 4 procent eller 21 hushåll anger att de avstå från viss hälso- och sjukvård.

I tabellen nedan redovisas vad man måste dra ned på eller avstå från när det gäller hälso- och sjukvård

Fråga 24.1 Hushållet måste dra ned på hälso- och sjukvård, särskilt Chiropraktiker Det som inte är jätteviktigt Fotvård Inläggning vid sjukdom pga kostnaden

Kroppsvård Massage

Pengarna räcker inte till

Sjukgymnastik (3)

Sjukvård om man inte är tillräckligt sjuk Tandvård (6) Glesare besök hos läkare än vad jag egentligen borde Bad

Fråga 24.2 Hushållet måste avstå från viss hälso- och sjukvård,

nämligen Akupunktur (2) bassängträning

Fotvård (2) . Förebyggande vaccination . Glasögon (2)

Hypnosterapi Kroppsvård Massage Rehabilitering

Ska opereras, har inte råd att vara kvar för eftervård så länge som läkaren önskar

Tandvård (5) Utlandsvård Vistelse på hälsohem o dyl

24.3+4 Resor

Hushållet måste

Antal hushåll % dra ned på resor 90 18 avstå från vissa resor 78 16 Summa 168

18 procent eller 90 hushåll anger att de måste dra ned på resor medan 16 procent eller 78 anger att de måste avstå från vissa resor

I tabellen nedan redovisas vad man måste dra ned på eller avstå från när det gäller resor

Fråga 24.3 Hushållet måste dra ned på resor, särskilt

Akuttaxiresor Alla resor man inte får gratis

Alla resor

Bensinkostnadema Besöka dotter utomlands Bio, teater Fjällresa i grupp (handikapporganisation) Fritid/fritidsresor (5) För att träffa syskon, släkt, vänner ( l l) Föreningsmöten Intresseresor Längre resor (3) Nöjesresor är otänkbart

Nöjesresor (2)

; Resor när färdtjänst ej räcker till

Resor inom landstinget och landet Resor till sol och värme Resor för att handla mat Semester/semesteresor (24) Sjukbehandling, resor till och från Sommar- och vinterlovsresor

' Utlandsresor (5)

Utlandsresor och alla resor man kan göra som frisk Vardagsresor

Fråga 24. 4 Hushållet måste avstå från vissa resor, nämligen

All välbehövlig rekreation, kulturresor etc Alla resor Allt utanför hemmet Besök hos släkt, bosatt på annat håll (7) Bussresor Fritids- och semesterresor

Föreningsresor

Långväga resor

Nöjesresor (3) Rehabiliteringsresor

Resor till vänner (isolering) Resor ut i naturen Semesterresor/semester (1 8) Utlandsresor Åka till landet varje helg (bensinkostnaden)

24.5+6 Fritid och rekreation

Hushållet måste Antal hushåll % dra ned på fritid och rekreation 81 16 avstå från viss fritid och rekreation 58 12 Summa 139

16 procent eller 81 hushåll anger att de måste dra ned på fritid och rekreation medan 12 procent eller 58 anger att de måste avstå från viss fritid och rekreation. I tabellen nedan redovisas vad man måste dra ned på eller avstå från när det gäller fritid och rekreation.

Fråga 24. 5 Hushållet måste dra ned på fritid och rekreation, särskilt

Allt som kostar pengar (2) Allt Besöka släkt och vänner (2)

Bio, konserter, teater (8)

Fritid finns inte för oss Fritidsresa (2) Fritidssy för barn och vuxen Fysisk träning

Föredrag och kurser Föreningsresor Hobbies Hyra stuga Inga onödiga träffar Motion Restaurangbesök (3) Ridningskurser

Semesterresa

Slutat gå på bio, konserter, teater Sommartid skärgården och fritidshuset Studiecirklar

Styrketräning

All fritid och rekreation Umgänge Ut i skog och mark

Utflykter

Utlandsresa

Vattengymnastik

Fråga 24.6 Hushållet måste avstå från viss fritid och rekreation, nämligen

All fritidsverksamhet Allt som kostar pengar (3) Allt som inte i detalj planeras i förväg Badhus

Badutflykter Bio, teater, restaurangbesök (4) Gymnastik

Har ej råd med resor och medlemsavgifter Resor (2) Resor till vänfamilj (Sverige) Resor med föreningar Resor, kultur Semesterdagar

24.7+8 Sysselsättning

Hushållet måste Antal hushåll dra ned på sysselsättning, t ex kurser 55 avstå från sysselsättning38 8 Summa 93

11 procent eller 55 hushåll anger att de måste dra ned på sysselsättning, t ex kurser medan 8 procent eller 38 anger att de måste avstå från sysselsättning.

I tabellen nedan redovisas vad man måste dra ned på eller avstå från när det gäller sysselsättning.

Fråga 24.7 Hushållet måste dra ned på sysselsättning, t ex kurser, särskilt

Allt (3) Allt som kostar pengar Att vidareutveckla mig i musik Bilkunskap

Bokföring

Data

Forsränning

Friluftsliv

Föreningskurser

Hantverkskurser Har slutat gå på kurser Inte råd med kurser (2) Kostnadskrävande sysselsättningar Kurser (2) Kurser i vävning och språk är för dyrt Längre än 2-dagarskurser Obetald fortbildning

Porslinsmålning Rekreation/utbildning Språk, sång Språk (2) Språkkurser

Teckenspråkskurs vid Statens skola för vuxna i Härnösand Träslöjd

. Vävkurs (3)

Yrkesutbildning

1 Fråga 24.8 Hushållet måste avstå från sysselsättning, nämligen

"Bättre" mat Akvarellmålning Allt Besök av vänner Besöka min dementa mamma

Bio och teater (3)

Bokinköp (2) Föreningsmedlemskap

Gick tidigare på universitetet, men hade inte råd med böckerna Gymnastik och dans Handarbete (2) Hobbyverksamhet Komma ut i skogen

24.9+10 Vissa andra saker

Hushållet måste

Antal hushåll % dra ned på andra saker 59 12 måste avstå från andra saker 49 10 Summa 108

12 procent eller 59 hushåll anger att de måste dra ned på andra saker medan 10 procent eller 49 anger att de måste avstå från andra saker.

I tabellen nedan redovisas vad man måste dra ned på eller avstå från när det gäller vissa andra saker

Allt som ej är nödvändigt Bokinköp (2) Bowlingtävling som har kost- och logikostnad Dagstidning God och exklusiv mat Gåvor och julklappar till barnbarnen Handarbeten

Heminredning Hobbysaker (2)

Husbehovsfiske

Husgeråd

Kapitalvaror, t ex TV, radio (5) Kläder och hårvård Kläder (10) Kostnadskrävande köp till hemmet Köpa villa med trädgård Kött Leksaker Matkostnader och merkostnader Nya möbler (2) Nyanskaffning till hemmet Pensionsförsäkring och vi tär på vårt kapital Presenter Reparation och underhåll av bostaden Resor och besök till anhöriga Ringa mindre (2)

Skivinköp

Skor

Städning, snöskottning, gräsklippning Teater och bio Titta på TV och lyssna på radio Umgänge (3)

Fråga 24.9 Hushållet måste dra ned på andra saker, nämligen

Fråga 24.10 Hushållet måste avstå från vissa andra saker, nämligen

Allt som kostar pengar Allt som ej är nödvändigt Allt som inte är absolut nödvändigt Den hett önskade datorn Fritidsaktiviteter för föräldrarna har alltid kommit i andra hand Gå ut och äta på restaurang Gäster i hemmet (2) Har ej råd att hålla mig med katt eller hund Hyra av videofilm

Hårklippning

Inköp av praktiska hushållshjälpmedel

Klädinköp

Köpa kött Köpa fritidsutrustning Köper oftast begagnat i stället för nytt

Min hobby är målning. Måste avstå för att färger är för dyra _ Måste dra ned på allt ; Nyanskaffning till hemmet Nöjen (4) Semesterresor och nöjen Sladdlös handdammsugare Tidningar och böcker (2) Tvätt av mattor

Sammanfattning

På frågan om vilka ekonomiska effekter de dolda merkostnaderna har för ekonomin i hushållet svarar

— 40 procent eller 157 personer att dessa utgör inga eller små problem för ekonomin — 40 procent eller 154 personer att dessa utgör måttliga problem för , ekonomin i — 20 procent eller 79 personer att dessa utgör stora eller mycket stora problem för ekonomin.

Analysen visar att kön eller familjeförhållanden inte nämnvärt påverkar dolda merkostnaders problem för ekonomin. Däremot visar det sig att personer som , uppgivit att de eller deras barn utöver funktionsnedsättningen också har annat 1 hälsoproblem, i större utsträckning har problem med de dolda merkostnaderna för ekonomin.

l l l l l l

Tabellen nedan visar i sammanfattning hur många hushåll som måste dra ned på eller avstå från olika slags tjänster

Hushållet måste dra ned Hushållet måste avstå från

på

Slag av tjänst Antal % Antal % Hälso- och sjukvård 18 4 21 4 Resor 90 18 78 16 Fritid och rekreation 81 16 58 12 Sysselsättning 55 1 1 38 8 Vissa andra saker 59 12 49 10 Summa 303 244

Av tabellen framgår att hälso- och sjukvård är det man prioriterar att inte dra ned på eller avstå från. Trots detta ger listan på vad man drar ned på/avstå från oroande exempel: tandvård (11), sjukgymnastik (3), fotvård (3) mm.

Alla övriga tjänster drar man i ganska hög omfattning ner på eller avstår från. Listorna på exempel är omfattande.

3.8 Avslutning

Sammanfattningsvis kan följande konstateras för de funktionshindrade personer som ingår i studien:

El De har i stor utsträckning använt sig av hälso- och sjukvårdstjänster. — receptbelagda läkemedel har använts av 63 procent eller 308 personer — sjukvård/sjukvårdande behandling har använts 48 procent eller 236 personer — hjälpmedel har använts av 34 procent eller 167 personer — tandvård eller tandhygienist har använts av 39 procent eller 144 personer — sjukresor har använts av 25 procent eller 124 personer

Bakgrunden till att de har så omfattande konsumtion av hälso- och sjukvård är funktionshindret. Samtliga i studien har uppgivit att de har funktionshinder. Men utöver det huvudsakliga funktionshindret har ett stort antal personer också angivit att de har annat funktionshinder. Listan på dessa upptar 44 olika sådana, med totalt 83 noteringar.

Men ytterligare en orsak är andra hälsoproblem. 35 procent eller 138 personer har uppgivit att de har annat hälsoproblem än det huvudsakliga funktionshindret eller det ytterligare funktionshindret. De anger 128 olika slags hälsoproblem, totalt 192 noteringar.

Studien visar att 60 procent av de funktionshindrade har måttliga, stora eller mycket stora ekonomiska problem i hushållet på grund av de dolda merkost- naderna. Studien upptar 303 noteringar om att hushållet måste dra ned på vissa tjänster och 244 noteringar om att hushållet måste avstå från vissa tjänster.

Hälso- och sjukvård är det slags tjänst man i lägst omfattning drar ned på eller avstår från.

I Yngrestudien visas att de grupper av personer som har stort antal med flera funktionshinder och andra hälsoproblem också är de som tvingats minska på eller helt upphöra med användning av vissa tjänster och varor. Det är också dessa grupper som har svårigheter att betala för tjänster och varor och som önskar lösningar som nedbringar kostnaderna.

El De har dolda merkostnader i stor omfattning Nedan redovisas en tabell över hur många personer som haft dolda merkost- nader i de olika kostnadsslage, samt hur många av dessa som haft kostnader över 5 000 kronor.

Kostnadsslag Antal som haft dolda Antal som haft kostna-, merkostnader der över 5000 kr Antal %3 Antal %4 Kost 208 42 92 44 Medicin, tandvård mm 295 60 74 25 Kläder mm 188 38 52 28 ' Bostaden och dess utrustning 117 24 40 34 Inventarier och hushåll 297 61 47 16 Tjänster 129 26 20 15 Bostad & hushåll: övrigt 74 15 7 9 Resor och transportmedel 170 35 46 27 Studier och kultur mm 42 9 9 21 Övrigt 236 48 38 16 | 1

79 procent eller 386 personer har haft dolda merkostnader. Av dessa är 46 procent män och 54 procent kvinnor. Fyra av fem personer har alltså haft dolda merkostnader. Bara sju procent eller 32 personer uppger att de inte har haft

några dolda merkostnader. De delområden där flest personer har haft kostnader är Inventarier och hushåll (61%) och Medicin, tandvård mm (60%).

3 Avser procent av totala antalet i studien, 491 personer

4 Avser procent av antalet som hade kostnader för detta kostnadsslag

Av tabellen nedan framgår hur antalet personer fördelar sig på de olika kost- nadsintervallen.

Kostnadsintervall Antal % 0 — 1 000 48 11

1 000 — 2 000 23 6

2 000 — 5 000 50 12

5 000 — 10 000 66 16 10 000 — 20 000 72 17 20 000 — 30 000 47 11 30 000 — 40 000 30 7 40 000 — 50 000 14 3 50 000 — 60 000 14 3 60 000 — 70 000 5 1 70 000— 17 4

Summa 386 personer

I 49 procent eller 187 personer har kostnader mellan 1 — 10 000 kronor.

El De har dolda merkostnader som i sex fall av tio överstiger de

ersättningar/bidrag de får Sju olika ersättningar/bidrag finns med i enkäten. 30 procent eller 145 personer anger att de har handikappersättning. Näst vanligaste formen av ersättning/bidrag är bostadsbidrag/bostadstillägg som 20 procent eller 99 personer har. Sex procent eller 28 personer har angett annan ersättning/bidrag. Vanligast förekommande är förtidspension och sjukbidrag. 35 procent eller 152 personer har högre ersättning/bidrag än dolda merkostnader 6 procent eller 27 personer har lika stora ersättningar/bidrag som de har dolda merkostnader. 59 procent eller 260 personer har dolda merkostnader som överstiger ersättningar och bidrag

Nedan framgår med hur stort belopp de dolda merkostnaderna överstiger ersätt- ningar och bidrag:

11 procent av männen, 23 personer har minus 0-1 000 kronor 6 procent av kvinnorna, 14 personer har minus 0-1 000 kronor 4 procent av männen, 8 personer har minus 1 000-2 000 kronor

5 procent av kvinnorna, 11 personer har minus 1 OOO-2 000 kronor 8 procent av männen, 16 personer har minus 2 OOO-5 000 kronor 11 procent av kvinnorna, 25 personer har minus 2 000-5 000 kronor 13 procent av männen, 27 personer har minus 5 000-10 000 kronor 11 procent av kvinnorna, 26 personer har minus 5 000-10 000 kronor

Sammanfattningsvis kan följande konstateras för personerna i studien:

de har i stor utsträckning använt hälso- och sjukvårdstjänster de har dolda merkostnader i stor omfattning de har dolda merkostnader som i sex fall av tio överstiger de ersättningar och bidrag de får för var femte person utgör de dolda merkostnaderna stora eller mycket stora ekonomiska problem de ekonomiska problemen medför att många måste dra ned på eller avstå från offentligt subventionerade tjänster.

4. Landstingsstudien — en studie av patientavgifter i hälso- och sjukvården

4.1. Inledning

Som ett led i Avgiftsutredningens kartläggnig av de system för patientavgifter som berör funktionshindrade personer, har Landstingsförbundet på utredningens uppdrag genomfört en enkätundersökning beträffande patientavgifterna inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdshuvudmännen, dvs landstingen och de tre landstingsfria kommunerna (se kodförteckning i bilaga ], har under efter- sommaren besvarat ett frågeformulär. Uppgifterna avser förhållandena per den 1 juli 1994.

Sjukreseförrnånema har redovisats i särskild ordning. Insamling, bearbetning och nedanstående sammanställning av enkätsvaren har gjorts på Landstingsförbundet av assistent Margareta Spång och utredare Ulf Winblad.

4.2. Avgifter i sluten vård

Ansvaret för patientavgifter i den slutna vården (sjukhusvård) är delat mellan den allmänna försäkringen och sjukvårdshuvudmännen.

Försäkringen administrerar avgifterna för personer med hel förtids— respektive ålderspension. Bestämmelser härom finns i 2 kap. 12 & lagen om allmän för- säkring (AF L). Rent praktiskt är det sjukhusen som aviserar försäkringskassorna om in- och utskrivning i sluten vård. Kassorna i sin tur meddelar Riksför- säkringsverket som gör ett avdrag på pensionen före utbetalningen med ett be- lopp motsvarande vårdavgiften per dag multiplicerad med antalet vårddagar. Beträffande övriga personer som tas in på sjukhus är det respektive sjukhus som fakturerar patienterna vårddagsavgiftema. Varje sjukvårdshuvudman beslutar själv om avgiftssystemets utformning. Genom en överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen är dock avgiften maximerad till 80 kr per vårddag. Alla huvudmän utom fyra tillämpar denna avgift som den högsta. I (N), (O) och (OG) har "taket" satts till 75 kr samt (W) har 70 kr som högsta avgift.

Samtliga sjukvårdshuvudmän har beslutat om regler för nedsättning av avgif— terna och om avgiftsbefrielse. Gällande regler för år 1994 framgår av bilaga 2.

Enkäten innehåller även en fråga om särskilda avgiftsbeslut gäller för sj ukhus— vård vid habilitering och rehabilitering. I allmänhet finns inte några särskilda beslut för nämnda vårdformer utan det generella beslutet för patientavgifter i sluten vård gäller också här. (D) har dock beslutat om en egenavgift på 70 resp. 85 kr dag vid medicinsk rehabilitering på vissa privata vårdinrättningar och om en avgift på 100 kr per dag vid klimatvårdsresor utomlands samt avgiftsfrihet vid barnhabilitering. (S) tar inte ut någon vårdavgift i barn- och ungdoms- habiliteringen. 1 (T) förekommer habiliteringsverksamhet endast i öppna vårdformer.

4.3. Avgifter vid besök i öppen vård

Fr o m den 1 januari 1991 slopades den allmänna försäkringens bestämmelser l om högsta avgiftsnivåer m m i den öppna vården. Varje sjukvårdshuvudman har sedan dess möjlighet att utforma sitt avgiftssystem. Avgifterna höjdes allmänt, i läkarvården i regel från 60 kr till 100 kr per besök. Vidare differentierade ett tiotal landsting avgifterna mellan primärvård och sjukhusanknuten specialist— läkarvård. Från sistnämnda tidpunkt fick huvudmännen även ansvaret för att fastställa avgifterna hos de privata vårdgivare — läkare och sjukgymnaster — som var anslutna till den allmänna försäkringen. Detta förhållande gäller fortfarande , för privatsjukgymnastema. För privata specialistläkare (inte husläkare) däremot i beslöt statsmakterna i december år 1993 att lagreglera den högsta avgiftsnivå dessa läkares får ta ut av patienterna fr o rn den 1 januari 1994. Denna nivå bestäms utifrån den av respektive sjukvårdshuvudman fastställda avgiften hos husläkare och utgör 150 % (175 % för specialistläkare som har etablerat sig efter 93-12-31) av husläkaravgiften.

Avgifterna i den öppna sjukvården — såväl offentlig som privat — omfattas av det med läkemedelsavgifterna samordnade högkostnadsskyddet. Sedan årsskiftet den 1 januari 1993 gäller ett och samma belopp — 1.600 kr — vilket skall pas- seras innan en person kan få ett frikort inom Skyddets ram.

Läkarvård

Patientavgifterna i offentlig öppen läkarvård framgår av bilagorna 3.'1 — 3.2.

Den vanligaste avgiftsnivån är 100 kr, hälften (eller 13) av huvudmännen til- lämpar den nivån.

I fråga om avgifterna hos specialistläkare vid sjukhus har 17 huvudmän anpas- sat sina beslut om avgiftsnivåer till vad som gäller för privata specialistläkare, vilka omfattas av lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Detta innebär att patienten i regel betalar 150 % av primärvårds- (husläkar-)avgiften inom landstinget. Övriga nio huvudmän tillämpar mindre skillnader 1 avgifterna.

Avgifterna för remissbesök hos specialistläkare varierar mellan 0 kr och 195 kr. Tio huvudmän tar inte ut någon avgift alls. Avgiftsspektrat framgår av tredje kolumnen i bilaga 3:I . I de följande två kolumnerna redovisas avgifterna

för laboratorie- respektive röntgenundersökning efter läkarremiss. Endast tre huvudmän (C, M och MM) tar ut avgift i samband med sådan laboratorie- undersökning och fem (C, L, M, S och MM) för röntgenundersökningar.

Alla huvudmän tar ut en tilläggsavgift vid läkares hembesök. Avgiften är mo- tiverad av att patienten inte behöver vidkännas några egna reseutgifter. Hem- besökstilläggen varierar mellan 30 kr (K) och 100 kr (G). Flertalet huvudmän ligger i intervallet 50 — 80 kr.

Avgiften vid rådgivning per telefon tas huvudsakligen ut i samband med att läkarens rådvning leder till förskrivning av läkemedel. Läkaren ringer in receptet till apoteket, vilket i sin tur tar ut den patientavgift som apoteket levererar in till landstinget. Avgifterna varierar mellan 40 och 80 kr.

Patientavgiften vid besök på sjukhusets akutmottagning varierar mellan 100 kr (E, S och W) och 250 kr (AB). Hos övriga huvudmän varierar avgifterna mellan , 120 kr och 200 kr. Besök på jourtid ligger oftast på samma nivå. Avgifts- i nivåerna framgår av bilaga 32. Här finns också de avgifter som gäller hos vissa * specialistläkare i landstingsvården. Slutligen framgår även de avgifter som gäller

hos vissa specialistläkare i landstingsvården samt i vilken utsträckning avgifter tas ut för läkarbesök i habiliterings- och rehabiliteringssyfte.

Nio huvudmän tillämpar en lägre patientavgiftavgift — vanligen husläkaravgif- ten — vid besök hos läkare i vissa specialiteter. Berörda specialister är barnlä- kare, gynekologer, psykiater eller geriatriker. Övriga huvudmän tar ut den vanliga avgiften för besök hos specialistläkare.

1 Hos de huvudmän som angivit avgifter i habiliteringen torde det i regel röra sig om "vanliga" läkarbesök för dem som är inskrivna i vårdformen. Det vanliga torde nämligen vara att avgiftsfrihet tillämpas i barn- och ungdomshabilite- ringen. Avgifterna för läkarbesök inom rehabilitering torde inte skilja sig nämnvärt från de som tillämpas i sjukvården i övrigt. (Det finns viss risk för att de som besvarat enkäten kan ha misstolkat frågeställningen.) Tolv huvudmän återbetalar erlagd patientavgift om väntetiden vid tidsbeställt besök blir för lång. Den väntetid som kan medföra återbetalning av avgiften varierar mellan 30 — 60 minuter. Fördelningen mellan landstingen är följande: 30 minuter i (AB), (D), (F), (G), (L), (X), (BD), (MM) samt (1). (C) och (S) tillämpar 45 minuter samt (Z) 60 minuter. Det har inte kommit fram några uppgifter om att avgifter förekommer i den psykiatriska barn- och ungdomsvården (PBU/BPU). Två landsting (K) och (M) tar inte ut någon avgift av patient som måste göra ett akut återbesök inom 24 timmar från föregående besök.

I (T) får man utöver patientavgiften betala 50 kr i administrationsavgift om man ej kan betala kontant utan landstinget får fakturera avgiften. Samma gäller när patient uteblir utan att ha avbeställt ett planerat besök.

Sjukvårdande behandling

Sjukvårdande behandling benämns all annan vård och behandling på grund av sjukdom eller skada, som meddelas i öppen sjukvård av annan vårdpersonal än läkare.

Enkätsvaren beträffande patientavgifter för Sjukvårdande behandling i öppen hälso- och sjukvård redovisas nedan och i bilaga 33. Denna skall läsas så att i kolumnen "Normalt" anges det belopp som gäller allmänt inom landstinget vid Sjukvårdande behandling. Beträffande sjukgymnastik gäller dessa belopp såväl vid behandling enskilt eller i grupp såvida inte annat angivits.

Beträffande kolumnerna om avgifter hos distriktssjuksköterska finns beslut om avgift endast hos de huvudmän som angivit detta. Hos övriga är distriktssköter- skevården avgiftsfri. I (OG) är distriktssköterskevård på husläkarmottagning avgiftsfri.

Sju huvudmän har vårdavtal med kiropraktor och avgifterna vid behandling hos dessa varierar mellan 50 och 200 kr per behandling.

Avgiften vid fotvårdsspecialisters Sjukvårdande behandling är densamma som framgår av kolumnen "Normalt" med undantag för (C) där remitterad patient ; betalar halva kostnaden för behandlingen och (T) där avgiften är 100 kr per be- , sök. Sjukvårdande behandling inom PBU/BPU samt besök i mödra— och barnahäl— sovården är avgiftsfri. Detsamma gäller inom habiliteringen.

Dagsjukvård

Dagsjukvård är en öppenvårdsform som karaktäriseras av en serie besök som vart och ett planeras pågå under en stor del av dagen, varvid patienten kan ha viloplats till sitt förfogande. Vårdformen är vanlig för äldre och för funktions- hindrade personer samt inom den psykiatriska vården. Besök som görs med längre intervall, t ex besök för dialysbehandling, betraktas ej som dagsjukvård.

Sjukvårdshuvudmännens avgiftsregler i dagsjukvård redovisas i bilaga 3:4. Om läkarvård respektive Sjukvårdande behandling meddelas i samband med dagsjukvård tillämpar huvudmännen i regel samma patientavgifter som i den öppna vården i övrigt (jfr bilagorna 3:1 och 3). Som framgår av bilaga 3:4 finns några undantag.

Måltid, vanligen lunch (även för- och eftermiddagskaffe), tillhandahålls till rimliga priser. Flera huvudmän tar ej heller ut någon avgift för resorna till och från dagsjukvården.

4.4. Handikapphjälpmedel (inkl. tolktjänst)

När det gäller patientavgifter i samband med hjälpmedel åt handikappade får man skilja på avgift som kan tas ut vid ett besök hos läkare eller annan vård- personal och avgift/utgift för själva hjälpmedlet.

Beträffande besöket kan det vara fråga om ett "vanligt" mottagningsbesök, varvid även ett hjälpmedel ordineras eller att anpassning/utprovning sker. Vid sådana besökssituationer har landstingen i allmänhet avstått från att ta ut någon patientavgift. 1 (AB) tar man emellertid en patientavgift motsvarande den för ett läkarbesök alternativt Sjukvårdande behandling. Motsvarande avgift är i några landsting följande: 60 kr (G) och (Z — endast de två första besöken för ett nytt hjälpmedel); 70 kr (D) och (X) samt 80 kr (H). 1 (F) tas avgift ut på syncentral, hos läkare 150 kr och hos sjuksköterska 60 kr. 1 (S) kostar ett ordinationsbesök för hörapparat 200 kr samt beträffande peruker betalar brukaren hela utprov— ningskostnaden (dock inte vid första utprovningstillfället), däremot är peruken avgiftsfri.

Avgifter för hjälpmedel tillämpas i viss utsträckning. På grund av de stora olikheterna mellan landstingen och detaljeringsgraden i vissa fall, har lands- tingens svar sammanställts i bilaga 4.

För glasögon till barn och ungdom finns särskilda bidragsbestämmelser i landstingen.

Tolktjänsten i landstingen är genomgående helt avgiftsfri.

4.5. Speciallivsmedel

Enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m m. gäller prisnedsättning vissa speciallivsmedel till barn under 16 år. Den enskilde betalar högst 120 kr per inköpstillfälle oavsett hur många livsmedel som har förskrivits på livsmedelsanvisningen. Staten betalar överskjutande kostnader.

Flertalet landsting har kompletterat de statliga bestämmelserna med egna beslut om att kunna träda in ekonomiskt även för personer över 15 år med särskilda livsmedelsbehov. Reglerna varierar kraftigt mellan landstingen varför en sammanfattande beskrivning inte enkelt kan göras. En detaljerad redogörelse återfinns i bilaga 5.

4.6. Frikort (högkostnadsskydd)

Högkostnadsskyddet är lagreglerat i lagen (1981:49) om begränsning av läke- medelskostnader, m m. Den i lagen fastställda gränsen för frikort, sammanlagt minst 1.600 kr (7 5), tillämpas av samtliga landsting. Några landsting har kompletterande regler till skyddet.

I (M) gäller för bosatta där att när de betalat 300 kr eller mer under en 30- dagarsperiod i besöksavgifter för läkarvård och Sjukvårdande behandling och/eller för inköp av rabatterade läkemedel, kan man avgiftsbefrias under återstoden av 30-dagarsperioden. Avgiftsbefrielsen gäller då för läkarvård och Sjukvårdande behandling , dock ej läkemedel.

Motsvarande månadsskydd tillämpades under ett år(1992) i (U), men slopades på grund av liten "efterfrågan" och att de administrativa insatserna inte stod i

proportion till fönnånens betydelse. I (D) diskuteras frågan om ett perodicerat skydd. I (G) gäller följande "familjeskydd":

— en vuxen + barn 0-19 år: 3.200 kr — två vuxna + -"- : 4.800 kr.

För pensionärer bosatta i (W) gäller livslång avgiftsbefrielse (rosa kortet) om de kvalificerat sig för förmånen före den 1 januari 1991. Följande personkategorier har i (AC) avgiftsfri läkarvård och Sjukvårdande be-

handling:

— inskrivna inom habiliteringen (20 år och yngre) — inskrivna enligt omsorgslagen.

Landsting

> w

Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget i Sörmland

Landstinget i Östergötland

Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kronoberg Landstinget i Kalmar län Landstinget Blekinge Landstinget Kristianstads län Malmöhus läns landsting Landstinget Halland Bohuslandstinget Landstinget i Älvsborg Landstinget Skaraborg Landstinget Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg

Landstinget Västernorrland

N—CXQCHWWWOZZl—WIOWFUUÖ

Jämtlands läns landsting

> O Västerbottens läns landsting

03 C Norrbottens läns landsting

0 C) Göteborgs kommun

Z 2 Malmö kommun

)— Gotlands kommun

Sammanställnin av Sjukvårdshuvudmännens _ beslut örn avgr snedsattnlng eller — befrielse 1 sluten vard

! ) Landsting Beslut i AB Barn och ungdomar under 16 år 0 kr Årsinkomst 50.000 50 kr 50.000-70.000 65 kr 70.000- 80 kr C Årsinkomst 50.000 kr 40 kr 50.000-60.000 50 kr 60.000-70.000 60 kr 70.000-80.000 70 kr 80.000- 80 kr D Årsinkomst 40.000 40 kr 40.000-49.999 50 kr 50.000-59.999 60 kr I 60.000-69.999 70 kr , 70.000 80 kr ' E Månadsinkomst 0-3.499 0 kr 3.500-4.599 30 kr 4600-5799 40 kr 5800-6999 50 kr 7.000-8.099 60 kr 8.100-9.299 70 kr 9.300- 80 kr F Årsinkomst lägre än 50.000 kr 40 kr G Barn 0-15 år 0 kr Årsinkomst 0-50.000 40 kr 1 " 50.001 80 kr H Barn och ungdomar under 20 år 0 kr Årsinkomst 50.000-80.000 45 kr 80.000 80 kr 50.000 0 kr . K Barn mellan 0-18 år 0 kr Månadsinkomst 4.000—4.999 40 kr 5.000—5.999 50 kr 6.000-6.999 60 kr 7.000-7.999 70 kr 8.000 80 kr L Månadsinkomst 3.999 0 kr 4.000-4.999 40 kr 5.000-5.999 50 kr 6.000-6.999 60 kr 7.000-7.999 70 kr

——8.000

Månadsinkomst 5.000 5.000-5.999 6.000-6.999 7 OOO-7.999 8.000-8.999

-9. 000 N Månadsinkomst före skatt lägre än 4. 500 4. 500- 6. 499 " 6.500 0 Barn och ungdomar under 20 år

Inkomst före skatt 4.500

" 4.500-6.499

Månadsinkomst 6.500

P Barn och ungdomar under 20 år

Inkomst före skatt 4.500

" 4.500-6.499

Månadsinkomst 6.500

R Barn och ungdomar till och med 19 år

Månadsinkomst lägre än 4.500/mån

Övriga S Årsinkomst

T Månadsinkomst

4.500-6 499/mån

0-40.000 40.001-50.000 50.001-60.000 60.001-70.000 70.000

3 .000 3 OOO-4.000 4.001 -5.000 5.001—6.000 6.000-

U Barn och ungdomar under 20 år

Årsinkomst

-40.000 40.001-50.000 50.001-60.000 60.001-70.000 70.001 eller mer

W Barn och ungdomar under 20 år

Årsinkomst

"

X Inkomst per år

Y 1 ålder 20- 64 år inkomst under 67. 400

40.000 40.001-50.000 50.001-60.000 60.001 -70.000

39.999 40.000-49.999 50.000-59.999 60.000-69.999 70. 000-

67. 400- 85.000 över 85 000

40 kr 50 kr 60 kr 70 kr 80 kr 45 kr 65 kr 75 kr

0 kr 45 kr 65 kr 75 kr

0 kr 45 kr 65 kr 75 kr

0 kr 45 kr 65 kr 75 kr 40 kr 50 kr 60 kr 70 kr 80 kr 40 kr 50 kr 60 kr 70 kr 80 kr

0 kr 40 kr 50 kr 60 kr 70 kr 80 kr

0 kr 40 kr 50 kr 60 kr 70 kr 40 kr 50 kr 60 kr 70 kr 80 kr 40 kr 60 kr 80 kr

Årsinkomst -67.400 kr 40 kr

67.400-85.000 60 kr

- 85.000 80 kr 1 AC Barn och ungdomar under 20 år 0 kr I- Månadsinkomst -5.000 40 kr ; " 5.000 60 kr ; " 7.000 80 kr BD Barn och ungdomar under 20 år 0 kr

Patienter som tvångsvårdas med stöd av lagen om psyksik tvångsvård eller lagen om rättpsykiaisk vård 0 kr Månadsinkomst över 3.500 30 kr " 4.500 40 kr " 6.000 50 kr " 7.000 60 kr

% " 8.000 70 kr 1 " 9.000 80 kr 1 OG Barn och ungdomar som ej fyllt 20 år 0 kr 3 Månadsinkomst 4.500 45 kr 1 " 4.500-6.499 65 kr 1 " 6.500- 75 kr MM Månadsinkomst under 4.000 0 kr

" 4.000-5.000 40 kr " 5.100-6.000 50 kr

] Månadsinkomst 4.500 40 kr

" 4.500-5.399 50 kr " 5.100-6.299 60 kr " 6.300-7.199 70 kr " 7.199- 80 kr

Avgifter hos Primär- Spec vård läkare * husläkare AB 120*) 180 C 100 150 D 120 180 E 100 150 F 100*) 150 G 130 195 ' H 130*) 180 K 100 150 L 120 150 , M 100 150 1 N 100 150 0 125 180 P 125 180 R 125 180 S 100 150 T 100 150/175 , U 120 180 . W 100 100 X 100 140 Y 100 150 Z 100 150 AC 130 130 BD 100 150 OG 125 180 MM 80 120 1 120 120*) Avgifter hos remissbesök hos/förv

Remissbesök hos/förv. Spec läkare unders

60 50*)

60 150 50

0 150*)

150

50

140

0 150 130 150*)

0 120 120

Avgifter i öppen läkarvård (kr/besök)

Lab

60

O

OOOOOOOOOOOOOO

ON OOO

Röntgen unders

60

000

150

OOOOOOOOOOOOO

N OOO

Hem- besök per tel

tillägg 50 40 80 60 60 60 50 50 50 60

100 80 50 40 30 40 60 40 50 40 60 60 75 60 80 80 80 60 80 60 50 50 60 50 50 50 50 50 50 40 50 60 70 50 50 40 75 75 60 40 60 60

Rådgiv.

Anm.

*) ej listad 180 kr *)remiss fr

husläkare 0 kr

*) ej listad 150 kr *) 0/65/195 *) ej listad 180 kr

* Första besök 0 kr remiss från husläkare

*)Första besök 0 kr

Avgift vid läkarbesök på /hos

vissa specialister

akut jour barn- gyne psy geriatri- annan habi reha Anm mot tid läka- kolog kia ker lite bili tag re ter ring ter AB 250 120 120 200 150 100 100 0 0

D 180 180 180' 180 * barn- hab.

E 100/ 100/

150 150

F 150 150 0" 0 * barn- hab.

G 195 195 130 130

H 180 180 80

K 150 150 50

L 120 120

M 150 150 150 150

N 150 150 100 100 100 0* 150 * barn- hab.

O 125 125 125 125 125 125 125* 180 180 * ögon- läk efter remiss fr optiker 125 kr

F 180 180 125 125 180 180 180 180

' R 180 180 125* * ( I6 * år 125 1 övnga " 180 kr » S 100/ 100/ 100 100 100 100 0 " 150 150 T 150 150- 0* 150 * avgift

200

200

akut mot lag 130 150

180 120 120

150

jour Hd

200

150

180 120 180

barn— läka- re

125

gyne kolog

psy kia mr

geriatri- ker

annan

Avgifter för Sjukvårdande behandling (kr/besök)

Normalt Sjuk- Distr Kiroprak Annan Anm gymn- i grupp sköt hem ! ensk. mot- 1 tag. 1 AB 50 200 C 60/100 100 60 D 70 E 75 150 F 60 200 G 50/80 80 40 50 50 H 80 130 K 50 50 L 60 M 60 60 ', N 60 0*) *) barn 0-7 år hos 10- goped 0 60*) 30 *')hem- besöks- tillägg 40 kr besök P 80 80 30 80 80 R 60 0 60 S 60 200 100*) *) psyko- f logi/psyko- terapi T 50 100 50 50 50 100*) *) kurator, logOped, psykolog och psyk- rerap..

*) läkarord.

AC BD OG

MM

60 50 60 75

60 60

60 50 60 75*)

60 50

0 *) 0 kr på husläkar- mott

AB

T'

(:*—lVJWTOZ

Xå

Landsting Avgifter i dagsjukvård (kr)

Avgifter för läkarvård

120

150 0 *)

150 60

130 primärv 195 inom las

130/180 50 100

60

150 *) 0 180/80 125 100/150 100/150 120

100 70

150

sjukv behandl

50

50 70

75 60

80

80 50

100 inkl mål- tid

60

60 0

60 60 50/100 60

60 70

60

övrigt

Enligt lokala beslut. I allmänhet samma avgift som för personal— måltid. Fria resor

50kr

Måltid 35 kr *) Annan åkomma 180 kr

Måltid 35 kr. Fria resor.

Måltid i personalmatsal. Fria resor i geriatr vård.

Måltid i personalmatsal. Sjukresa egenavgift 40 kr/tur.

Måltid 25 kr. Fria resor.

Måltid=självkostnadspris. Fria resor.

*) Psyk värd 100 kr Måltid 25 kr Måltid 25 kr. Måltid 30 kr Måltid 50 kr

Måltid till självkostnadspris. Fria resor.

Pat med frikort betalar service- avgift 40 kr.

Pat med frikort 35 kr för måltid. Fria resor.

Landsting Avgifter för _ läkarvård sjukv behandl övrigt

Z 150 60 Måltid enligt personal- kostnads- pris, när frikort erhållits.

AC 130 50 Personalkostnadspris på måltid.

BD 100/150 0 Måltid till personalkostpris. Fria resor.

OG 125 75 -

MM 120 60 - 1 120 60 Fria resor.

AB

i _; l l !

Avgifter för handikapphjälpmedel

Låneavgift 50 kr enbart för korttidslån. Depositionsavgift ivissa fall. Köp kan förekomma. Egenavgifter: — ortopediska skor 20 % av priset — ortos 400 kr

— hörapparat 200 kr

Ortopedtekniska hjälpmedel

Artikel Egenavgifter Proteser 0 Handgjorda skor (skor över engen läst Vuxna 600 Bamtom 15 år 300 Skoändring

Vuxna skokostnad + 100 Barn t o m 150 Ortoser Vuxna 500 Barn t o m 15 år 0

CPAP-utrustning kan hyras för 112:50 kr per månad (förbruknings- material till självkostnad). I övrigt gäller sedan år 1991.

Insulinpumpar igen avgift Egenavgifter för ortoser:

Korsetter 200 Ortoser, knä 150 " fot 100 " armbåge 100 " handleds 100 " finger 50 Kompressionsstrumpor 100 Individuellt utformade ortoser i

plastmaterial 100

Hörapparater subventionerar landstinget. Anvisningar angående hörapparater finns på hörcentralen.

Ovanstående egenavgifter tas ut av såväl öppen — som slutenvårds-

patienter.

Skor reumatikertoffel, vuxen 450 Skor, barn 225 Stövlar 600

Hålfotsinlägg 100

Sulning och kläckning av ortopediska skor 125 Klackning av ortopediska skor 50

Alla hjälpmedel för idrott och motion är avgiftsbelagda. I begreppet korsetter innefattas även rygg-gördlar. Avgiften gäller även ordinationer inom mödrahälsovården.

F Avgifter vid

Hörcentral Vid ordination/utlämning av hörapparat uttas egenavgift å500 kr. För övrigt förekommer ingen egenavgift/kostnader, låneavgifter eller dylikt. (Texttelefoner förmedlas av Hörcentralen på Socialstyrelsens beskotnad, d v s kostnaden belastar särskilt statsbidrag hos SoS).

Syncentral Vid ordination/utlämning av dator- hjälpmedel får brukaren själv svara

för kostnaden för datorn (c 10.000 kr) medan SynC svarar för . anpassningskostnaden. . Vid ordination/utlämning av tandemcykel lämnas ett bidrag å 5000 i kr medan brukaren själv svarar för kostnaden motsvarande inköp av

"vanlig" cykel. Ev anpassning är kostnadsfri. F ö förekommer inga egenavgifter, Iåne- eller depositionskostnader.

Däremot förekommer försäljning av vissa hjälpmedel, exv för- storingslampa, till personer som inte är berättigade till hjälpmedel p g a sin synskada (exv synsvaga och äldre).

Ortopedteknisk avdelning För alla elastiska ortoser samt inlägg uttas engenavgift (60, 130 alt 300 kr). såvitt inte brukaren tillhör vissa utpekade patient- eller diagnosgrupper, för vilka hjälpmedelen är kostnadsfria.

Mjuk halskrage betalas alltid av patient med 60 kr. Elastiska ortoser betalas med egenavgift på 300 kr förutom för:

— patienter skrivna vid landstingets vårdavdelningar

- barn under 18 år

— patienter med följande diagnoser: — polio och sena effekter av polio — sjukdomar i nervsystemet — förutom sjukdomar i nervrötter och mononeuropatier — reumatoid artrit och liknande former av inflammatorisk polyartrit

— missbildningar

Elastiska ortoser betalas med en egenavgift på 130 kr och nedre & extrimitets ortoser med 300 kr förutom för:

— barn under 18 år — patienter samma som ovan.

Balanserad underamsortos går att hyra för en testperiod. Fotortoser (ortopediska inlägg och insatser till skor). Inlägg betalas med en egenavgift på 300 kr förutom:

— patienter inskrivna vid landstingets vårdavdelningar — barn under 18 år — patienter med följande diagnos: — polio och sena effekter av polio

— diabetes

— reumatoid artrit och liknande former av inflammatoriskapolyartrit — sjukdomar i nervsystemet förutom sjukdomar i nervrötter och mononeuropatier — resttillstånd efter fraktur — grav fotdeformitet

Egenavgifter för ortopediska skor är: — 230 kr/par för barn upp till 18 års ålder — 450 kr/par för personer fr o m 18 års ålder — 300 kr/par för barn resp 600 kr/par fr o m 18 års ålder för ortopediska stövlar

Egenavgift betalas ej för behandlingsslor vid diabetesbehandling. Vid onormal föslitning p g a handikappet betalar patienten egenavgift för maximalt två par skor/år.

Patienten avgör själv antal skor per år. Ändring och reparation av sko är kostnadsfri bara om den är betingad av handikappet.

Klackförhöjning under 10 mm betalas av patienten, dock ej vid achillesruptur.

Hjälpmedelscentral

Speciella ordbehandlingshjälpmedel, såsom datorer, kan ordineras skolelev för användning i skolan. Däremot kan elever inte få mot- svarande utrustning för hemmabruk, d v s dubbelutrustning kan ej ske.

Vid utprovning/utlämning av datorer till vuxna, som behöver detta hjälpmedel i hemmet, får brukaren själv betala datorn (c 10.000 kr) medan endast anpassningen ordineras och bekostas av HjC (jmfr synC).

Vid ordination av trehjuliga cyklar till vuxna över 18 år får brukaren själv betala 40% av cykelns pris (i prisläge ca 3 000 kr).

Vid ordination av sängar är madrasser ej längre kostnadsfritt hjälpmedel utan får bekostas av brukare (utom när säng ordineras för terminalvård i hemmet).

Träningsartiklar (arm-, bål- och benträningsredskap) med enstycks- pris under 150 kr får köpas/bekostas av brukaren.

Däck och slang till cyklar, rullstolar och sulky, inkl arbets- och transportkostnader, liksom övriga reparationskostnader får bekostas av brukaren (gäller även eldrivna rullstolar, exv Permobil).

Förbrukningsartiklar till skrivmaskiner, datorer etc, såsom papper, färgband, disketter mm, får brukaren själv betala.

Låne- eller depositionskostnader förekommer ej.

de lån av hjälpmedel (upp till 6 månader) med

100 kr/lånetillfälle. Lån omfattar akuta skador i behov av olika artiklar, träningsredskap, behandlingshjälpmedel, studiehjälpmedel o dyl. * Egenavgifter uttages på ortopedtekniska artiklar av förbruknings- karaktär med 100 kr. Aktuella artiklar är av helfabrikat som ej specialanpassats till den enskilde, ex hand-, fot-, knä-, armbågsortoser och gödlar. ; * Egenavgifter för hörapparat uttages med 100 kr/appart. i * Egenavgifter uttages på peruk med 20% av den totala perukkost- ! naden. * Egenavgifter för flyttningskostnader av tekniska hjälpmedel uttages med högst 500 kr/flyttningstillfälle.

l l l 1 G * egenavgifter (ingår ej i högkostnadsskyddet) uttages på tidsbegränsa- i l ?

H I vissa fall tas en avgift ut. Det gäller t ex om en handikappanpassad cykel lämnas ut. Då får den enskilde betala så mycket som en vanlig cykel kostar. För hör apparater tas ut en avgift om 300 kronor. Vidare tas avgift ut för ortopediska skor, peruker, CPAP-utrustning och ortoser. Brukaren får själv svara för förbrukningsartiklar som är att hänföra till ett hjälpmedel.

[( _

1"

M Tandemcykel Hjälpmedelscentralens kostnad maximeras till 2 500 kronor. Spinala ortoser för halsrygg Mjuk halskrage betalas av patienten. Spinal ortoser för bröst— och ländrygg Egenavgifter för resår/tygkorsett 200 kronor. . Övre extremitetsortoser, kroppsbuma. Nedre extremitetsortoser Egenavgifter för ortos av resår och neopren 100 kr/st. Undantag: Patienter med definierad rematoid sjukdom. Ortopediska inlägg (fotortoser ) Egenavgifter uttages med 200 kr/st. Undantag för följande medicinska indikationer om im ett egentligt handikapp föreligger:

* diabetes * rematiod sjukdom * medfödd missbildning * neurologisk sjukdom

i Ortopediska skor Då handikappet utgörs av olika stora fötter och med behov av skor

' med mer än ett nummer skillnad, maximeras kostnaden för ortope- l diska kliniker till 500 kronor. ! Egenavgift ortopediska skor/konfektionsskor:

* 200 kr/par för personer upp till 18 år * 400 kr/par för personer fr o m 18 års ålder.

N Den enskilde betalar 100 kr för bråckgödlar, spinala ortoser, övre och nedre extremitesortoser.

Ortopediska skor

Specialinköpta skor av OT-verkstad: 200 kr/par upp till 18 år, vuxna 400 kr/par

Skoändringar: Andring är alltid kostnadsfri.

l l : Peruker : Vid utlämning av peruker uttages en egenavgift för vuxna. ; Syntetsperuk 300 kr. ; Äkta hårperuk 600 kr. ' Tupé 600 kr. Cyklar

Trehjuliga cyklar kan ordineras till barn/ungdom upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning ej klarar att använda tvåhjulig standard- cykel med stödhjul.

Ordination gäller ej barncyklar med pedaler i framhjulen. Vid ordination av trehjulig cykel till person som fyllt 18 år erlägger en egenavgift på 2 000 kronor. Cykeln tillfaller brukaren.

Service och reparationer bekostas av sjukvårdshuvudmannnen. Reordination av trehjulig cykel till brukare som fyllt 18 år kanske tidigast efter 7 år.

0 Skor för vuxna 400 kr för barn upp till 18 år 200 kr Peruker syntetperuk för vuxna 300 kr äkta hårperuk för vuxna 600 kr

tupe'

Avgifter för peruker tas ej ut av barn och ungdomar under20 år.

Cyklar trehjuliga cyklar 2 000 kr tandemcykel 3 000 kr

För hjälpmedel som kostar mer än 100 kr och lånas tas ut en månadsavgift som motsvarar 10% av priset. Billigare hjälpmedel (under 100 kr ) köps, kan ej hyras.

Avgifter inom hjälpmedelsområdet

Hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 20 år, inom samtliga hjälpmedelsområden avgiftsfritt

Vård vid bam— och vuxenhabilitering avgiftsfritt Hjälpmedel under 100 kr betalas av brukaren med den faktiska kostnaden.

Trä- och kryckkäppar lämnas ut avgiftsfritt

Hjälpmedel mellan 101 kr och 500 kr betalas av brukaren med 100 kr

Hjälpmedel som är ett tillbehör till ett annat hjälpmedel skall fortsättningsvis vara avgiftsfritt (obs vissa undantag) Hjälpmedel över 500 kr avgiftsfritt (återlämnas när behovet upphört)

Undantag

Klackning av skor hela kostnaden Halvsulning av skor med " Förhöjning av klackar med Idrottsskadeskydd med " Äthjälpmedel alla typer " Hushållsmaskiner alla typer " Batterier för byte till elekrisk rullstol 200 kr

"

Hörapparater En ordinationsavgift tas ut när patienten påbörjar sin hörapparatut- provning. 200 kr

(I denna avgift skall då ingå förinforrnation, alla hjälpmedel, hörseltest, reparation, jourbesök samt all den rehabilitering patienten kan komma att behöva ). Batterikostnad tillkommer. En ny ordinationsavgift tas ut när patienten påbörjar ny hörapparatsut- provning. 200 kr Likaså skall patienten erlägga ny ordinationsavgift om hörapparaten försvinner eller dylikt med 200 kr (hörapparaten skall återlämnas när behovet upphör )

l l l 1

Peruker Utprovningskostnader för peruker betalas av brukaren med Peruken Vid första utprovningstillfället

hela kostnaden

avgiftsfritt

ingår både utprovningen och peruken avgiftsfritt

Följande egenavgifter betalas av brukaren

Trehjuling

Sparkcykel med fyra hjul Sparcykel med tre hjul Barncykel Åkpåse till rullstol Armbandsur till synskadade

ortopediska skor till vuxna två par/år därutöver

Ortopediska skor till barn två par per år därutöver

Skor till vuxna med olikastora fötter faktiska kostnader, max två par/år Läderstövlar till vuxna med olikastora fötter, faktiska kostnader, max ett par/år Skor till barn med olikastora fötter Faktiska kostnaden, max tre par/år Läderstövlar till barn med olikastora fötter, faktiska kostnaden max ett par/år

Behandlingsskor

Halskragar artikel nr Necky 86102 Bostonlinne 86103 Philadelfia 86100 Halskrage 86104 Handträningsmassa Mjuka orthoser Tumme: Rehband 4031 " " 4032 " " Mediband 2011 4042 Handled: Rehband

4043

200 kr 1 700 kr 1 000 kr

250 kr 450 kr 200 kr

500 kr/par

Okr

250 kr/par 0 kr

högst 600 kr

högst 800 kr

högst 500 kr

högst 700 kr avgiftsfritt

30 kr 60 kr 215 kr 68 kr

80 kr

59 kr 62 kr 105 kr 115 kr 115 kr

Samtliga priser avser per stycke och exkl moms.

T Hjälpmedelscentralen Egenavgifter för tandemcykel, motsvarande vad en treväxlad cykel i medelgod kvalitet skulle ha kostat. Egenavgiften för kompressionsstrumpor klass 2 och uppåt (följer apotekets läkemedelskostnad). , Övriga hjälpmedel uttagna vid hjälpmedelscentralen betalas ej, ? undantag idrottshjälpmedel.

! Syncentralen l En kostnad på 240 kronor + moms, (1 v s 300 kronor tas ut för I samtliga glasögonbågar.

Byte av glas i egen båge enligt nytt recept är kostnadsfritt. | Borttappade glasögon ersätts med nya till självkostnadspris. , Reparationer debiteras då materialkostnaden överstiger100 kronor. ' Repade glas ersätts kostnadsfritt högst en gång per år l

Glasögonbidrag Glasögonglas Bågar | 1) Vid afaki Hela kostnaden 100 kr )

2) Till personer fr o m i 8 års ålder som efter i

korrektion uppnår högst synskärpa 0,3 på bästa l

ögat Hela kostnaden 100 kr 3) 0 — 7 år Hela kostnaden 100 kr 4) Schablonbidrag för 400 kr/barn, om syn- glasögon till barn och undersökning leder till ungdomar fr o m 8 t o m glasögon. Bidrag utgår 18 års ålder som regel högst var 24 månad

Beträffande reperation ersätters dessa upp till bidragsbeloppet en gång per år. Gäller punkt 1-3.

Hörcentraler Hörapparate utlämnas utan avgift. Dock uttages avgift om 500 kronor för borttappad eller förstörd hörapparat, som inte är mer än fem år gammal. För batterier uttages självkostnad.

Ortopedteknisk avdelning

50 kr Enklare hjälpmedel, typ mjuka halskragar, nackkuddar, knäresårer, vristresårer, mjuka handhylsor, epicondylitbandage, korta TED-strumpor o dyl 150 kr Inlägg, gördlar, knäortoser med skenor, bråckband, läder- bälten, stabiliserande fotortoser, långa TED-strumpor o dyl 300 kr Korsetter 400 kr Skor till patienter över 18 år 200 kr Skor till patienter under 18 år

AC

reella kostnaden debiteras.

"Mjuka ortoser" 200 kr Ortopediska skor Vuxna 400 kr barn 0 ungd ( 18 år 200 kr Byte av hörapparat 500 kr till senare modell utan medicinska krav Borttappad eller förkommen hörapparat 500 kr ej äldre än 5 är (barn 0 ungd > 19 år undantages Extra hörselgångsinsats utan ord av 300 kr hörselvårdass Trehjulig moped 5 000 kr Trehjulig cykel 2 500 kr Trehjulig cykel ( 18 år 250 kr (per byte) Tandemcykel 2 500 kr Regncape o åkpåse 150 kr Egenavgifter för skor och mjuka ortoser. Hjälpmedel vid korttidsbruk: 90 kr&/expediering Kryckkäppar : 40 kr Ortopediska skor: Vuxna 400 kr

Barn 200 kr Hörapparater 500 kr " 1 000 kr

multiprogramerbara

Ortopedtekniska hjälpmedel: Utprovning

mjuka varor 125 kr tygkosett 250 kr skor till barn under 18 år 150 kr skor till vuxna 300 kr

Däck och slang till rullskor köps av patienter Ovriga hjälpmedel: gratis

Självkostnad vad gäller hushållshjälpmedel, t ex saxar och bestick.

Egenavgifter för ortopediska skor.

Ortoser avsedda för idrottsutövande betalas av patienten själva. Den

Skor 400 kr för vuxna och 200 kr för barn och ungdom. Peruker 600 kr för äkta hårperuker och 400 kr för syntetperuk för vuxna. Cyklar 2 000 kr för vuxna.

Låneavgift 120 kr Egenavgift för ortoser max 300 kr/ortos.

Sammanställlning av beslut om subvention för

speciallivsmedel Landsting Beslut AB Landstingsbidrag till näringspreparat kan utgå till personer

över 16 år som staten ej ansvarar för. Patienter betalar högst 120 kr per expedition.

Patienten betalar som för läkemedel. Sedan år 1990 gäller följande. Aktuella patientgrupper över 16 år — Celiaki (glutenintolerans) och dermatitis herpetiformes (hudsjukdom med blåsor). — lntolerans med multipel födoämnesallergi. — Malabsorption (bristfällig upptagningsförmåga i matsmält- ningsorganen eller oförmåga att ta emot föda, t ex vid neurolo- gisk sjukdom eller kort tunntarm). — Metaboliska sjukdomar. — Kronisk njurinsufficiens och nefrotiskt syndrom (njursjuk- dom). — Malnutrition (dåligt näringstillstånd t ex på grund av stora trauma eller avancerade tumörsjukdomar). — Leverinsufficiens. — Tumörsjukdomar.

Patientgrupperna inkluderar både personer med kroniskt sjukdomstillstånd och personer med tillfälliga behov.

Aktuella produkter

— Proteinfria livsmedel

— Mjölk- och glutenfria livsmedel

— Låglaktoslivsmedel

— Energikoncentrerande produkter med låg halt av elektrolyter. — Sondmat och kosttillägg — Matningssond och tillhörande aggregat samt sköljspruta. Endast produkter enligt bifogad förteckning omfattas av stödet.

Förskrivningsrätt

Förskrivningsrätt har kliniska dietister, dietister inom primär- vården, disktriksläkare, överläkare och bitr överläkare. Vid förskrivning skall alltid bifogad förskrivningsblankett an- vändas. Blanketter rekriveras från Akademiska apoteket, 751 85 Uppsala.

Distribution

Patienten skall, efter förskrivning på giltig blankett, beställa varorna på apotek. Kostnaden för patienten är densamma som vid uttagande av receptförskrivna läkemedl, OBS! Frikort gäller ej. Alla apotek i Uppsala län kommer att tillhandahålla de aktuella produkterna. De flesta apoteken kommer att behöva några dagars leveranstid.

Mellanskillnaden av vad patienten erlägger och produkternas pris, kommer apoteken att debitera Uppsala läns landsting. Landstinget kommer att kontinuerligt utvärdera stödets omfattning och kostnaderna härför.

Godkända ordinatörer skriver rekvisition till apotek gällande ett år och med ett uttagsintervall på tre månader. Kostnad 120 för vuxna För barn ingår högkostnadskort.

Personer med glutenintolerans får ett bidrag med 200 kr/månad.

Som generellt beslut gäller — vid gluten- och laktosintolerans samt vid behov av proteinreducerad kost — att patienten betalar 50% av kostnaden. Patienter mellan 16-25 år betalar egen- avgift 120 kr.

För kosttillägg vid sondmatning tas ut egenavgift på 120 kr vid förskrivning av 2 månaders förbrukning. Praxis är att förskiva för en månadsförbrukning, dvs 120 kr/mån.

Bidrag till glutenfri kost för patienter med säkerställd diagnos celiaki/ glutenintolerans. Bidraget storlek baseras på onsument- verkets beräkningar 1991-] 1-1 1. Uppräkning sker varje år med samma procentsats som gäller för landstingens driftbudget. Bidraget indelas i tre grupper, lågenergiförbrukare, högenergi- förbrukare och för vissa speciella fall.

Näringspreparat/sondpreparat för personer över 16 år: Dietister bedömer behovet och ordinerar lämpligt preparat och mängd, ev i samråd medläkare. Krav för förskrivnig är läkarremiss av offentligt anställd läkare. Den mängd som dietisten förskriver får motsvara högst en månads behov. Högst tolv uttag får göras på ett och samma recept. Patienten betalar en avgift till apoteket om

— 400 kr/mån vid fullständig nutrition — 200 kr/mån vid halv nutrition samt — 100 kr/mån för enstaka produkter.

Bidrag utgår till inköp av specialdistinerade livsmedl/kost- tillägg/sondnäring vid följande sjukdomstillstånd:

— Crohns sjukdom — Fenylketonuri — Fettmalapsorbtion

— Galaktosemi

— Glutenintolerans (coeliaki, dermititis herpetiformis) — Komjölksproteinintolerans

— Kort tunntarm

— Kronisk njurinsuffrciens — Sojaproteinitolerens — Tyrosinemi — Ulcerös colit

Ordinatör: Dietist inom landstinget.

— Malnutrution eller risk för dito vid t ex cancer, amyloidos, SLE, allergi och jämförbara tillstånd — Nutrition via sond eller stomi

Ordinatör: Dietist inom landstinget och sjuksköterska med särskild utbildning i onkologi.

Anvisningar: Behandlande läkare fastställer diagnosen och remitterar patienten till dietist/sjuksköterska enl ovan som gör en kostutredning och som bedömer, att patientens energi- och näringsbehov kan täckas av vanlig mat. Vid behov av special- destinerade livsmedel, kosttillägg och/eller sondnäring görs en beräkning av behovet.

Ordinatören gör ansökan om landstingsbidrag samt skriver vid behov en förteckning över produkter med mängdangivelse för en månads behov och giltighet högst ett år.

Vid coeliaki och dermatitis herpetiformis,som behandlas med glutenfri kost, görs en bedömning av patientens energibehov. - Ansökan görs om årligt bidrag beräknas dels efter patientens

energibehov och dels enligt konsumtverkets uppgifter om merkostnad.

Ansökningar skickas för beslut till budgetansvarig inom primärvården på särskild blankett. Efter beslut erhåller patienten och ordinatören aktuell kopia. Patienten använder sin blankett för uttag hos den leverantör som valts. Leverantören markerar varje uttag på blankettens baksida.

Bid ragets storlek

Huvudsaklig näringstillförsel:

När kosttillägg/sondnäring utgör den huvudsakliga närings- tillförseln utgår bidrag med belopp som överstiger konsument- verket beräkniade kostnad för vanlig mat. Hänsyn tages till om ! patienten är hög eller lågenergiförbrukare.

Komplement till näringstillförsel:

När specialdestinerade livsmedel/kosttillägg/sondnäring ersätter vanliga livsmedel utgår bidrag med belopp som överstiger patientavgiften (undantag patienter med coeliaki och dermatitis herpetiformis).

Begränsning: Mängden specialdestinerade livsmedellkosttillägg/sondnäring som skrivs ut ska motsvara maximalt en månads förbrukning och vara tidsbegränsat till maximalt tolv uttag.

Årligt bidrag till glutenfri kost:

Till patienter med coeliaki och dermititis herpetiformis som behandlas med glutenfri kost utbetalas ett årligt belopp grundat på konsumentverkets beräkningar av merkostnader för denna patientgrupp.

Leverantör: Utlämning av aktuella produkter sker via lands- tingets centralkök, vårdcentral eller apotek.

H Leverantören markerar varje uttag på baksidan av den del av ansökningsblanketten som patienten erhållit. Faktura skickas till bidgetansvariga inOm primärvården med angivande av rekvisitionsnummer samt undertitel/kostnads- ställe enligt ansökningshandlingen.

Det bör observeras att samtliga fall skall gå via dietist eller sjuksköterska med särskild utbildning i onkologi. Primärvården kommer ej att beviljas ansökan utfärdad av läkare, disktikts- sköterska eller annan sjuksköterska inom länssjukvården. Faktura som ej kan härledas till beviljad ansökan kommer ej att betalas av primärvården.

Landstinget betalar näringspreparat till patienter över 16 år vid tex kroniskt inflamatoriska tarmsjukdomar korta tarmens

syndrom, tannfistel, gluten intolerans, och kronisk njurinsuffi- ciens m m.

Fr om den 1 juli 1994 gäller:

Grupp A de patienter som endast och uteslutande intager näringspreparat (sondmat) erlägger en egenavgift på 1.192 kr/mån.

Grupp B Då sondmat eller kosttillägg utgör del av näringsin- taget gäller följande

Vid en förpackning kosttillägg/dag blir månadskostnaden ca 450 kr och då med egenavgift på 120 kr (för recept/livs- medelsanvisning).

Två förpackningar kosttillägg, egenavgift 240 kr tre för- packningar kosttillägg, egenavgift 360 kr.

En månadsförbrukning — egenavgift 120 kronor för närings- preparat till patienter med celiaki eller dermatitis herpeti- formis.

25 % av de merkostnader som överstiger 750 kr per år till ungdomar i ålder 16-20 år som inte erhåller kostnadsbidrag på annat sätt. Merkostnader beräknas enligt Konsumentverkets årligen utkomna normer.

Bidrag till specialdestinerade livsmedel kan beviljas glutenin- toleranta/celiakisjuka personer över 16 år enligt följande.

— Behovet av specialkosten skall vara ordinerade av lands- tingsanställda läkare. — Bidrag beviljas endast för produkter, som enligt förord- ningen om prisnedsatta livsmedel (l978:1132) gäller för barn under 16 år. Bidrag lämnas inte för kompletta näringsmedel, t ex Meritén, eftersom de förskrivs som prisnedsatta läke- medel.

— Ordinationen lämnas till landstingets dietister, som utfärdar livsmedelsanvisning för en månads förbrukning.

Patienter får sina produkter på apotek mot erläggande av en egenavgift om 150 kr per inköpstillfälle (förskrivet månads- behov). Apoteket fakturerar respektive primärvårdsförvaltning överskjutande kostnadsdel.

Enligt Apoteksbolagets lista.

U Bidragsberättigande sjukdomar: 1 — Chrons sjukdom l — Fenylketonuri ! — Galaktosemi — Glutenintolerans (Celiakis) l

— Kort tunntarm l — Kronisk njurinsufficiens —- Sojaproteinintolerans — Ulcerös colit — Akut intennittens porfyri

— Näringstillskott för cancerpatienter — Speciella fall av undernäring vid sjukdomstillstånd

Produkter

| 1 l l l l l Läkemedelsverkets förteckning LVFS 1990:69 över prisned- satta livsmedel för bam som ej fyllt 16 år samt Apotekens sortiment av specialdestinerade produkter. 1 l l

Undantag Produkter vid laktos- komjölksproteinintolerans.

U Remissrätt Överläkare och bitr överläkare vid medicin- hud,- och kirurg- klinikema samt dietistema.

Specialister i pediatrik skriver remisser för barn som även efter 16 års ålder till dess barnet flyttas till vuxenmedicin.

Förskrivning får ske för högst 1 månads förbrukning. Gäller ej för celiaki.

Patientavgifter 30% av priset. w _ Y _

Z 125 kr/mån lågenergiförbrukare och 200 kr/mån högenergiförbrukare.

Patient i behov av specialkost får avgiftsfritt på apotek efter uppvisande av intyg utfärdat av dietist, specialprodukter enligt följande: — proteinreducerad kost 20 gram/dygn

— " " 40 gram/dygn

— glutenfri kost

, — glutenfri — laktosfri kost

! — sondnäring med spec. näringspreparat.

BD —

OG Crohns sjukdom i skov, ulcerös colit i skov, vissa njursjuk- domar med behov av proteinfri kost samt cancerpatienter då näringsförrnågan påverkats:

50 kr/kalenderdygn. Glutenintoleranta/celiakipatienter samt några i detta avseende jämförbara grupper: halva kostnaden. l MM Vissa allergier typ gluten gäller receptförskrivning dvs

120 kr. Patienter med sondnäring betalar själva: kvinnor 1.200 kr/mån och män 1.500 kr/mån själv. Överstigande belopp bekostas av primärvården.

5. Landstingsstudien — en studie av Vissa avgifter

inom omsorgsområdet

5.1 Inledning

Samtliga huvudmän, 22 st, som fått enkäten har också besvarat den, 19 landsting och de tre medlemskommunema. Landstingen i Halland, Bohuslän, Dalarna samt Jämtland har inte tillställts enkäten eftersom dessa fyra landsting har lämnat över omsorgsverksamheten till berörda kommuner före den 1 januari 1994.

I den fortsatta redogörelsen ingår även medlemskommunema i samlingsbe- greppet landsting.

5.2 Vuxna med utvecklingsstörning

Huvuddelen av uppgifterna som rör vuxna med utvecklingsstörning per den 1 maj 1994 har sammanfattats i tabell 5.1. Tabellens kolumner kommenteras nedan.

I kolumn 1 anges landstingen med länsbokstavsbeteckningar. 1 kolumn 2 anges den månadspension som under 1994 utgår till en ensamstå— ende förtidspensionär.

5.2.1 Boendekostnad

1 kolumn 3 beskrivs på vilka grunder den boende betalar sin hyra: H= högkostnadsskydd. F= faktisk kostnad. 10%= den sk 10% regeln.

Högkostnadsskydd

I 13 landsting finns ett högkostnadsskydd när det gäller hyreskostnaden. Högkostnadsskyddet innebär att huvudmannen har lagt in ett högkostnads- skydd när det gäller den utvecklingsstördes hyreskostnad. Eftersom de olika högkostnadsskydden sinsemellan har olika konstruktion är uppgifterna i tabellen inte jämförbara med varandra.

AB

D

magi—own

...]

Nedan redogörs för av resp. huvudman angiven konstruktion av högkost- nadsskyddet.

Landsting

Den enskilde ska ha minst 3.500 kr per månad kvar till andra omkost- nader än boendet. Var och en garanterad att ha kvar 3.900 kr per månad för mat och egen förbrukning inkl resor efter fullt kommunalt bostadstillägg (KBT) erhållits. I annat fall utgår också landstingsbidrag till hyran. Den boende betalar 1,5 % av basbeloppet och erhåller bostadsbidrag. Maximal månadshyra är 11 % av basbeloppet vilket innebär 3.872 kr per månad. Den enskilde garanteras efter det att hyran är betald ett belopp på 3.931 kr per månad (1994) för mat och personliga behov. Den enskilde ska ha minst 125 % av basbeloppet per månad kvar efter det att hyran är betald. Den enskilde betalar max 1.200 kr i hyra av sin pension d v s exklusive KBT. Den enskilde betalar max 540 kr per månad i hyra av sin pension. Den enskilde betalar faktisk kostnad för den egna bostaden upp till högst 3 500 kr per månad vilket är nuvarande gräns för KBT. Detta innebär att den enskilde inte betalar något av sin pension i hyra. Finns fastställt förbehållsbelopp som den enskilde max kan betala i hyra av sin pension men detta ligger så högt att det nästa aldrig behöver utlösas. Den enskilde betalar max 1.200 kr per månad i hyra av sin pension d v s exklusive KBT. Då hyran är betald ska den enskilde ha kvar minst det den social- bidragsnormen föreskriver d v 5 den enskilde betalar max 844 kr per månad i hyra av sin pension. Enligt kompletterande uppgift från landstinget betalar en genomsnittlig boende 844 kr per månad i hyra av sin pension d v s exklusive KBT.

Faktisk kostnad

[ åtta landsting betalar den boende den faktiska hyreskostnaden, vilket i praktiken för den enskilde innebär faktisk hyreskostnad minus KBT. Den största delen av hyran täcks av KBT. Dessa åtta huvudmän är till skillnad från dem som har högkostnadsskydd möjliga att jämföra med varandra.

10% regeln

10% innebär att den utvecklingsstörde betalar hyreskostanden enligt den s k 10% regeln som fram till den 1 januari 1994 var reglerad i 7 & Förordning (l986:565) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl. l paragrafen sägs bl a : "När avgifter som avser kost och logi bestäms enligt 13 &

lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl får endast den boendes egna inkomster läggas till grund för avgifterna. Avgifterna får för kalendermånad uppgå till högst 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap 6 & lagen (1962z38l) om allmän försäkring." Ett landsting tillämpar 10% regeln.

Förändringar som skett efter I maj eller planeras ske senare under 1994

I M-län betalar den enskilde fr o m 1 oktober 1994 hyra motsvarande resp. kommuns max KBT plus 600 kr per månad.

Hyreskostnad i relation till pensionen

1 kolumn 4 anges hur mycket den boende i resp. landssting betalar i hyra av sin pension d v s exklusive KBT. För de landsting som i kolumn 3 betecknats med F anges hur mycket de boende i genomsnitt använder av sin pension på 5.792 kr per månad till sin hyra d v s exklusive KBT. Dessa landstings uppgifter är sinsemellan jämförbara.

Noteras bör att huvuddelen av den boendes hyra täcks av KBT. De landsting som i kolumn 4 betecknas med H har konstruerat högkost- nadsskydd som har olika utgångspunkter. I allmänhet anger högkostnadsskyddet hur mycket den boende maximalt kan betala för sin hyra. Uppgifterna från dessa landsting blir därför inte jämförbara sinsemellan och är inte heller jämförbara med de landsting där den boende betalar faktisk kostnad eller det landsting där de boende betalar enligt 10% regeln.

5.2.2 Behållning efter det att bostadskostnaden är betald

1 kolumn 5 anges den summa som återstår för den boende sedan hyra betalats. Beloppet ska täcka skatt, mat, kläder, fritid etc.

Kommentar

Såsom påpekats ovan är uppgifter för de landsting som i kolumn 3 betecknats med F möjliga att jämföra sinsemellan. Däremot är uppgifter för de landsting som i kolumn 3 betecknats med H inte möjliga att sinsemellan jämföra. Inte heller kan jämförelser göras mellan de båda grupperna.

Landsting som har kontruerat högkostnadsskydd (betecknade med H) har i allmänhet lägre belopp i kolumn 5 än de landsting där den boende betalar faktisk kostnad (betecknade med F). Stor försiktighet måste därför iakttas då tabellens uppställning inbjuder till jämförelser.

Kostnad i samband med dagcenterverksamhet

Kolumnema 6-9 behandlar den ekonomiska situationen för de utvecklingsstörda som arbetar på dagcenter. Dagcenter är den vanligaste dagliga sysselsättningen för dem som bor i gruppbostad.

Resor

Kolumn 6 anger vilken månadskostnad den utvecklingsstörde har för resor till

1 i och från dagcentret. ' I 16 landsting är dessa resor kostnadsfria för den enskilde. I sex landsting l betalar den utvecklingsstörde motsvarande ett månadskort inorn kollektiv- | 1 l

trafiken.

Förändringar som planeras ske senare under 1994

I M-landstinget betalar den enskilde fr o m 1 oktober max 300 kr/månad för resor till och från dagcentret.

Matkostnad

Kolumn 7 anger hur mycket den utvecklingsstörde betalar för maten per månad på dagcentret. Kostnaden är beräknad på 20 arbetsdagar per månad.

Hos samtliga huvudmän får den utvecklingsstörde betala sin lunch. Dagkost- naden varierar mellan 15 och 40 kronor per dag.

Ingen huvudman planerar förändringar under 1994.

Habiliteringsersättning

Kolumn 8 anger den s k habiliteringsersättning som den utvecklingsstörde får i "lön" för sitt arbete på dagcentret. Summan är beräknad på 20 arbetsdagar per månad.

15 huvudmän följer Landstingsförbundets rekommendation om habiliteringser- sättning med 0,1 % av basbeloppet för heldagsarbete d v s ungefär 35 kronor per dag. 7 huvudmän betalar habiliteringsersättning med mellan 14 och 30 kronor per dag. Kolumn 9 anger habiliteringsersättning minus kostnaderna för mat och resor.

Förändringar som planeras ske senare under 1994 I M-landstinget betalas fr o m 1 oktober inte längre någon habiliteringser—- sättning till den enskilde.

l 1

Behållning sedan hänsyn tagits till dagcenternettot

Kolumn 10 anger vad den utvecklingsstörde får kvar sedan hyran betalats och hänsyn tagits till dagcenternettot.

Kommentar

Även beträffande kolumn 10 gäller att uppgifter för de landsting som betecknats med F är jämförbara sinsemellan. Värdena för dessa landsting ligger relativt nära varandra. Noteras kan t ex att det landsting som i kolumn 9 har minus 400 kr i kolumn 4 har ettjämförelsevis lågt värde. Och ett exempel på det motsatta förhållandet; det landsting som i kolumn 4 har högst värde 1 500 kr har i kolumn 9 plus 180.

För gruppen landsting som betecknas med H och som inte är jämförbara med varandra kan följande noteras. Ett stort underskott som två landsting redovisar i kolumn 9 kompenseras av en låg hyreskostad som redovisas i kolumn 4.

5.2.3 Korttidsboende

Kolumnema 11 och 12 anger vad en vuxen utvecklingsstörd betalar vid korttidsvistelse.

Resor

Kolumn 11 anger kostnaden för resor till och från korttidsvistelsen.

16 huvudmän betalar resorna till och från korttidsvistelsen för den enskilde. I sex landsting får den enskilde själv stå för sina resor.

Ingen huvudman planerar förändringar senare under 1994.

Matkostnad

Kolumn 12 anger vad den utvecklingstörde betalar i avgift för maten vid korttidsvistelsen. 0= ingen kostnad. Den angivna summan = matavgiften per dag.

Tio landsting ger fria måltider vid korttidsvistelse. I elva landsting får den enskilde betala sina måltider med max 70 kr per dag. För ett landsting saknas

uppgift.

Förändringar som planeras ske senare under 1994

I M-landstinget betalar den enskilde fr o m 1 oktober 1994 50 kr per heldag eller 25 kr per måltid.

I S-landstinget betalar den enskilde fr o m 1 juni 1994 sina måltider med 47 kr per dag.

Kommentar

Sju huvudmän ger både fria resor och måltider. 1 två landsting får den enskilde både stå för resorna själv och betala matavgift. Något entydigt samband mellan hur landstingen tar ut avgifter för korttidsvistelse i relation till andra avgifter och övrig ekonomisk situation för de utvecklingsstörda går inte att finna.

5.2.4 Tandvård

Kolumnema 13 och 14 anger om den utvecklingsstörde betalar sin tandvård själv.

fritt= huvudmannan står för hela den utvecklingsstördes tandvårdskostnad hela= den utvecklingsstörde betalar hela tandvårdskostnaden själv hög= den utvecklingssörde betalar tandvårdskostnaden själv men av huvud- mannen konstruerat högkostnadsskydd finns. Tio huvudmän ger kostnadsfri tandvård. Hos sju huvudmän får den utveck- l lingsstörde betala hela sin tandvårdskostnad. Fem huvudmän har konstruerat ett högkostnadsskydd för den enskildes tandvårdskostnader. I samtliga fall betalar den enskilde max mellan 1 200 och 1 400 kronor för sin tandvård under en 12 månadersperiod.

Med undantag för ett landsting ges samma tandvårdsförrnåner för de båda grupperna dels de som bor i gruppbostad och dels de som inte bor i av huvudmannen arrangerat boende. Ingen huvudman planerar förändringar senare under 1994.

Kommentar

Något samband mellan de tandvårdsvillkor och övriga ekonomiska förmåner som ett landsting ger den utvecklingsstörde går inte att finna.

5.3 Barn och ungdom med utvecklingsstörning

Uppgifter som rör barn och ungdom per den 1 maj 1994 redovisas i tabell 5.2. Tabellen kommenteras nedan. 1 kolumn 1 anges landstingen med länsbokstavsbeteckningar.

5.3.1 Kostnader vid boende på elevhem

1 kolumn 2 redovisas på vilka grunder den utvecklingsstörde betalar hyra och mat på elevhem. För utvecklingsstörda barn och ungdomar som inte kan bo hemma finns elevhem som ett boendealternativ. Huvudmannen kan endast ta ut ersättning för elevhemsboendet om den utvecklingsstörde uppbär förtidspension. Är eleven yngre än 16 år (då förtidspension tidigast kan utbetalas) är boendet kostnadsfritt.

10% = 10% regeln F = faktisk kostnad A = annat

Tio landsting tar ersättning enligt 10% regeln (se kommentar under rubriken : 10 % regeln). Sex landsting tar ut faktisk kostnad. Övriga sex tar ut ersättning 1 efter varierande principer. '; Ingen huvudman planerar förändringar senare under 1994.

Kommentar

Landstingens principer för uttag av kostnader/avgifter för boende i elevhem skiljer sig delvis från motsvarande avgifter för boende i gruppbostad. Tio landsting har behållit den s k 10% regeln som innebär att avgiften innefattar 1 både boende och mat. Detta förefallar naturligt då elevhem är ett boende för 1 främst skolungdomar som ännu inte börjat sitt vuxenliv med ett eget ansvar för bl a sin ekonomi.

Det är svårt att ur enkäten utläsa vad "faktisk" kostnad för elevhemsboende innebär. En jämförelse kan dock göras med "faktisk" kostnad för boende i gruppbostad. Detta ger vid handen att den elevhemsboende som betalar faktisk kostad knappast har sämre ekonomiska villkor än de som bor i ett landsting som har konstruerat ett högkostnadsskydd.

.' 5.3.2 Korttidsvistelse

[ kolumn 3 och 4 redovisas vad utvecklingsstörda barn och ungdomar betalar vid korttidsvistelse.

Resor

Kolumn 3 anger om den enskilde har kostnader för resor till och från korttidsvistelsen.

l7 landsting står för resekostnaden till och från korttidsvistelsen. I fem landsting får den enskilde själv betala resorna.

Matkostnader

1 kolumn 4 redovisas vilka kostnader den enskilde har för måltider vid korttidsvistelse.

Tolv landsting tar inte ut avgift för måltider. Nio landsting tar ut en viss avgift per dag. Uppgift saknas från ett landsting.

Förändringar som planeras ske senare under 1994

[ M-landstinget betalar den enskilde fr o m 1 oktober 1994 50 kr per heldag eller 25 kr per måltid.

I S-landstinget betalar den enskilde fr o m 1 juni 1994 sina måltider med 47 kr per dag.

Kommentar

Tio landsting ger både fria måltider och fria resor vid korttidsvistelse. I två landsting får den enskilde betala för både resor och måltider vid korttidsvistelse. En jämförelse mellan hur landstingen tar ut kostnader för elevhem och l korttidsvistelse är ointressant ur den enskildes synvinkel eftersom den elev som ' bor på elevhem i allmänhet inte har behov av korttidsvistelse.

5.4 Kostnader för barn, un domar och vuxna med utvecklingsstörning år 990

I tabell 5.3 redovisas samtliga uppgifter för både barn, ungdomar och vuxna per ' 1 juli 1990. * I kolumn 1 anges landstingen med länsbokstavsbeteckningar. ?

5.4.1 Kostnad för boende i gruppbostad

gruppbostadsboende.

H= högkostnadsskydd. F= faktisk kostnad 10%= den sk 10% regeln

Sju landsting tog 1990 ut ersättning enligt den s k 10% regeln. Sex landsting tog ut faktisk kostad för boendet. Åtta landsting hade ett högkostnadsskydd för boendekostnaden. Uppgift från ett landsting saknas. 1990 hade detta inga fullvärdiga grupp-

1 l 1 kolumn 2 redovisas enligt vilken princip huvudmannen tog ut ersättning för bostäder. !

5.4.2 Kostnad för boende på elevhem

1 kolumn 3 redovisas enligt vilken princip landstingen 1990 tog ut ersättning för elevhemsboende för ungdomar över 16 år. För ungdomar under 16 år kunde enligt gällande författning inte tas ut några kostnader.

Femton landsting tog ut ersättning enligt den s k 10% regeln. Ett landsting tog ut 8% av basbeloppet (jfr 10% av basbeloppet enligt 10% regeln).

Två landsting tog ut faktiska kostnaden i ersättning. Tre landsting hade ett högkostnadsskydd för elevhemsboendet. Från en huvudman saknas uppgift om enligt vilken princip ersättning för elevhemsboende togs ut.

5.4.3 Ekonomiska villkor vid sysselsätning på dagcenter

] kolumnerna 4—7 redovisas de ekonomiska förutsättningar som 1990 gällde för dem som hade sysselsättning på dagcenter.

Resor

1 kolumn 4 redovisas att alla landsting 1990 gav fria resor till och från dagcenter.

Matkostnad

1 kolumn 5 redovisas den enskildes kostnader för mat på dagcenter. I tre landsting betalade de utvecklingsstörda inget för den dagliga lunchen på dagcentret. I övriga 19 landsting betalade den enskilde mellan 15 kr och 40 kr per dag för lunchen. 1 kolumn 6 finns uträknat hur mycket dagcenterlunchen kostade per månad. Kostnaden är beräknad på 20 arbetsdagar per månad.

Habiliteringsersättnin g

I kolumn 7 redovisas efter vilken princip habiliteringsersättning utges. Femton landsting tillämpar av Landstingsförbundet utfärdade rekommendatio- ner. Enligt Landstingsförbundets rekommendation är habiliteringsersättningen per dag 0,1 % av basbeloppet, vilket 1990 innebar 30 kr per dag. Övriga sju landsting tillämpar andra principer.

5.4.4 Kostnader i samband med korttidsvistelse

I kolumnerna 8 och 9 redovisas den ekonomiska situationen för den enskilde vid korttidsvistelse.

Resor

1 kolumn 8 redovisas de 19 landsting som gav fria resor till och från korttids- vistelsen. I tre landsting fick den enskilde betala sina resor helt eller delvis.

Matkostnad

1 kolumn 9 redovisas den enskildes kostnader för mat vid korttidsvistelse. Samtliga landsting utom ett tog 1990 inte ut någon kostnad för maten vid korttidsvistelse.

5.4.5 Tandvård

I kolumnerna 10 och 11 redovisas den enskildes kostnad för tandvård.

fritt = huvudmannen står för hela den utvecklingsstördes tandvårdskostnad. hela = den utvecklingsstörde betalar hela tandvårdskostnaden själv. 1 hög = den utvecklingsstörde betalar tandvårdskostnaden själv men av huvud- mannen konstruerat högkostnadsskydd finns.

5.5 Sammanfattning

1 1 Verksamheten för stöd och service till de utvecklingsstörda genomgår f n stora ' förändringar. Omsorgslagen som har reglerat landstingens ansvar för de ! utvecklingsstörda upphörde den 1 januari 1994 och ersattes av LSS. Den nya ; lagstiftningen innebär bl a att ansvaret för alla insatser, utom rådgivning och , annat personligt stöd, till fd om sorgslagens personkrets övergår från landstingen till kommunerna. Det förändrade huvudmannaskapet för dennna personkrets ska , vara genomfört i hela landet senast den 31 december 1995. 1 Dessa genomgripande förändringar medför att landstingen under 1994 inte har gjort särskilt stora förändringar i avgiftssystemen. Många landsting anser det ? naturligt att avgiftsförändringama när det gäller service till de utvecklingsstörda , bör göras av de nya huvudmännen, kommunerna. ' I stort har det inte skett särskilt påtagliga förändringar mellan 1990 och 1994 när det gäller avgifter. Mest märkbar är förändringen för gruppbostäder. Under åren 1990-94 har sannolikt skett en succesiv övergång från 10% regeln som innebär att en boende betalar en samlad avgift för mat och hyra till att den enskilde betalar sin hyra och själv bestämmer över sina matkostnader. När nu 10% regeln den 1 januari 1994 upphört att gälla tillämpar 1994 endast ett landsting denna regel för gruppbostäder. Detta ska jämföras med att sju landsting 1990 använde 10% regeln. 1994 har 13 landsting ett konstruerat högkostnadsskydd för hyreskostanden och 1990 hade åtta landsting högkostnadsskydd. Eftersom de olika landstingen har konstruerat högkostnadsskydden utifrån olika utgångspunkter visar det sig svårt att jämföra de boendes ekonomiska villkor i de olika landstingen. I de åtta l landsting där de boende 1994 betalar faktisk hyra finns däremot möjlighet att , jämföra dessa med varandra. 1990 tog sex landsting ut faktisk kostnad för . boendet 1990 gav samtliga landsting fria resor till och från dagcenter medan 1994 de utvecklingsstörda i sex landsting får betala resorna med motsvarande kostnad för ett månadskort inom kollektivtrafiken. Övriga 16 landsting ger även 1994 , fria dagcenterresor. 1 Medan alla arbetstagare på dagcenter får betala sin lunch 1994 gav tre ' landsting fria måltider på dagcenter 1990. Några större skillnader mellan 1990 och 1994 när det gäller habiliteringsersätt- ning går inte att finna. Alla landsting betalar habiliteringsersättning båda åren enligt Landstingsförbundets rekommendation eller håller sig i närheten av

denna. Endast ett landsting har beslutat att under 1994 upphöra med habilite- ringsersättning.

Något samband mellan hur landstingen 1994 dels tar ut avgifter för resor resp. måltider dels storleken på habiliteringsersättningen går inte att finna.

Stor skillnad finns mellan 1990 och 1994 när det gäller fria måltider vid korttidsvistelse. 1990 hade alla landsting utom ett fria måltider medan 1994 tio landsting ger fria måltider till vuxna och 12 landsting ger fria måltider till barn.

När det gäller resa till och från korttidsvistelse är det ingen större skillnad mellan åren 1990 och 1994. 1990 gav 19 landsting fria resor och 1994 16 landsting fria resor till vuxna och 17 landsting fria resor till barn.

1994 ger sju huvudmän både fria resor och fria måltider. I två landsting får den enskilde både stå för resorna själv och betala matavgift. Något entydigt samband mellan hur landstingen tar ut avgifter för korttidsvistelse i relation till andra avgifter och övrig ekonomisk situation för de utvecklingsstörda går inte att finna.

Landstingens principer för uttag av kostnader/avgifter för boende i elevhem skiljer sig delvis från motsvarande avgifter för boende i gruppbostad. 1990 tog 15 landsting ut ersättning enligt den s k 10% regeln. 1994 har tio landsting behållit denna regel som innebär att avgiften innefattar både boende och mat. 1994 tar sex landsting ut elevhemsavgift i förrn av faktisk kostnad. Övriga sex landsting tar ut ersättning enligt varierande principer. Det är svårt att ur enkäten utläsa vad "faktisk" kostnad för elevhemsboende innebär. En jämförelse kan dock göras med "faktisk" kostnad för boende i gruppbostad. Detta ger vid handen att den elvhemsboende som betalar "faktisk" kostnad knappast har sämre ekonomiska villkor än de som bor i ett landsting som har konstruerat ett högkostnadsskydd.

1990 gav alla landsting utom två fri tandvård till de utvecklingsstörda som bor i gruppbostäder medan tio landsting 1994 ger fri tandvård. Däremot finns ingen större skillnad mellan dessa år när det gäller tandvård till utvecklingsstörda som inte bor i av huvudmannen arrangerat boende.

Tabell 5.1 Vuxna med utvecklingsstörning. Samtliga uppgifter avser den I maj 1994. Uppgifterna redovisade per månad

kol I kol 2 kol 3 kol 4 kol 5 kol 6 kol 7 kol 8 kol 9 kol 10 kol Il kol 12 kol 13 kol 14

Landsting/ Pension H, F Hyra av Kvar för Dagcenter Kvar om Korttidsvistelse Tand- ." kommun pension skatt, dagcen- för vuxna vård mat m.m. rer mat m Reso Mat Haber Netto besöks Resor Måltider Gruppbos Ej l m r s tad gruppbostal d : kr/dag P 5792 10% 303 5.489 0 480 480 0 5.489 0 0 frin fritt om råd o stöd C 5792 F 519 5.273 0 800 700 -100 5.173 0 0 fritt fritt . H 5792 F 1500 4.292 0 400 580 180 4.472 hela ? hela hela l 1 5792 F 763 5.029 0 500 700 200 5.229 0 0 hög hög ' K 5792 F 475 5.317 0 660 700 40 5.357 hela 0 fritt fritt R 5792 F 600 5.192 0 580 700 120 5.312 0 0 hela hela ; U 5792 F 435 5.357 400 700 700 -400 4.957 0 max fritt fritt ' 70/dag AC 5792 F 370 5.422 0 300 300 0 5.422 0 0 hela hög BD 5792 F 520 5.272 0 521 480 -41 5.231 0 0 fritt fritt AB 5792 H 2.292 3.500 0 760 700 -60 3.440 0 45 hela hela D 5792 H 1.892 3.900 250 800 700 -350 3.550 hela 45 fritt fritt E 5792 H 528 5.264 270 640 280 -630 4.634 hela 0 fritt frin F 5792 H 1.072 4.720 0 700 700 0 4.720 0 60 fritt fritt G 5792 H 1.861 3.931 230 600 700 -13O 3.801 0 58 hög hög L 5792 H 1370 4.400 0 600 780 180 4.580 0 45 hög hög M 5792 H 1.200 4.592 0 800 700 -100 4.492 hela 0 hög hög MM 5792 H 540 5.252 390 400 520 -270 4.982 0 38,70 hög hög OG 5792 H 658 5.134 0 640 700 60 5.194 0 max hela hela 52/dag S 5792 H 0 5.792 0 500 700 200 5.992 0 0 fritt fritt T 5792 H 2.414 3.378 150 600 700 -50 3.328 hela max hela hela 53/dag X . 5792 H 1.200 4.592 0 460 600 140 4.732 0 55 fritt fritt

0 30 hela

Tabell 5.2 Barn och ungdom med utvecklingsstörning. Uppgifterna avser den 1

maj 1994 kol 1 kol 2 Landsting/ Elevhem kommun AB 10% regeln C .. D A 1) E A 2) F 10% regeln G F H F K F L 10% regeln M 10% regeln P 10% regeln R 10% regeln S A 3) T F U F X A 4) Y 10% regeln AC 10% regeln BD 10% regeln OG F MM A 5) 1 A 6)

kol 3 kol 4 Korttidsvistelse Resor Må äger fritt fritt fritt fritt hela 45 hela fritt fritt 60 fritt 39 hela ej uppg fritt fritt fritt 45 hela fritt fritt fritt fritt fritt fritt fritt hela 22-51 fritt 50-70 fritt fritt fritt 30 fritt fritt fritt fritt fritt 27-52 fritt 38:70 fritt fritt

Al) Var och en garanterad att ha kvar 3 900 kr per månad för mat och egen förbrukning inkl resor efter full KBT har erhållits. I annat fall utgår också landstingsbidrag till hyran. Gäller givietvis enbart för dem som har egna inkomster - pension. Övriga betalar mat 40 kr per dygn. A2) För logi tas en månadsavgift ut motsvarande 2,4 % av basbeloppet. Avgift för kost, hel månadsavgift utgör 4,3 % av basbeloppet, differentieras med hänsyn till antal dagar barnet vistas i elevhemmet. A3) Eleven betalar motsvarande 8 % av basbeloppet. A4) Den ersättning eleven betalar varierar mellan 1 770 och 2 600 kr per månad. A5) Eleven betalar faktisk kostnad men högkostnadsskydd finns. A6) Eleven betalar hyra med 941 kr per månad plus matkostnaden.

Tabell 5.3 Barn, ungdomar och vuxna. Uppgifterna avser den 1 juli 1990. Uppgifterna redovisade per månad

kol 2 kol 3 kol 4 kol 5 kol 6 kol 7 kol 8 kol 9 kol 10 kol 11

kol 1

Korttidsvistelse Tandvård

Landsting/ Gruppbostad Elevhem Dagcenter kommun F, H, 10 % F, H,

10 % ,. Grupp- Ei gmpp- ' Resor Lunch/ Lunch/mån Habers Resor Måltide bostad bostad dag r AB 10% 10% fritt 15 300 Lf fritt frin fritt fritt C F 10% fritt 40 800 Lf " " " " D H H fritt självkostn Lf " " " " E H H fritt 26,5 530 12/dag ej fritt " " " F H 10% fritt fritt Lf fritt 55/dag " G 10% 10% fritt 30 600 Lf " fritt hög hög i n r r fritt 15 300 Lf " " fritt fritt ' K sakn fullv F fritt ej fritt,? kr Lf " " " hela bost L H 10% fritt fritt ej uppgih " " " fritt M H 10% fritt 26 520 Lf ej fritt " " hög P 10% 10% fritt 19 380 19/dag fritt " " frin ]) R F 10% fritt ej fritt ? kr Lf " " " fritt S 10% 8% fritt 22 440 Lf " " " fritt T F 10% fritt 22,5 450 Lf delvis fritt " " hela U 10% 10% fritt 20 400 Lf fritt " " fritt X H H fritt 23 460 30/dag " " " " Y H 10% fritt 22,5 450 Lf " " " " AC F 10% fritt fritt lS/dag " " hela hög BD H 10% fritt 26,5 530 10-25/dag " " fritt fritt ' OG 10% 10% fritt uppg Lf " " " " ' sakn

MM 10% 10% fritt 18 360 26/dag " " " " 1 1 F uppg fritt 20 400 Lf " " " "

saknas

6. Kommunstudien — en studie av taxor och avgifter inom äldre— och handikappomsorgen i 17 kommuner

6.1. Inledning

j Svenska Kommunförbundet har på utredningens uppdrag genomfört en & enkätundersökning om taxor och avgifter inom äldre- och handikappomsorgen ' i 17 kommuner. Uppgifterna avser maj månad år 1994. Kommunerna är

desamma som i utredningens yngrestudie, dvs. Avesta, Bollnäs, Fagersta, , Gotland, Höganäs, Karlshamn, Lerum, Linköping, Malmö, Norrköping, | Sollentuna, Sorsele, Stockholm, Strömsund, Uppsala, Årjäng och Älvkarleby. Frågorna i enkäten har gällt boendeformer, tjänster inom ramen för taxan, taxekonstruktioner, förbehållsbelopp och avgiftstak, regler avseende frånvaro, jämkning, korttidsboende, kommunal hälso- och sjukvård, kostnader och avgiftsfinansiering samt beslutade eller planerade förändringar. De inkomna enkätuppgiftema visar att variationen är stor beträffande konstruktionen av taxoma och skydden mot höga avgifter. Av uppgifterna framgår också att de tjänster som omfattas av taxoma skiljer sig åt.

Den följande redovisningen har utarbetats av utredningens sekretariat i samarbete med Svenska Kommunförbundet. Redovisningen omfattar flerparten av de inkomna uppgifterna. Jämförelser mellan kommunerna görs så långt det är möjligt med tanke på de olika systemen. Regler som gäller beräkningen av avgifter betonas särskilt. Sådana regler är t.ex. huruvida makars sammanlagda inkomster används eller inte används vid beräkningen, om särskilda regler gäller för funktionshindrade personer, hur stort förbehållsbeloppet är och om avgiftstak finns utöver förbehållsbeloppet.

Sedan maj 1994 har sex kommuner infört andra taxor. Dessa är Bollnäs, Fagersta, Lerum, Stockholm, Strömsund och Uppsala.

6.2. Taxor och avgifter i 17 kommuner

6.2.1. Boendeform och taxa

Servicelägenheter, ålderdomshem, sjukhem och gruppbostäder kallas sedan genomförandet av Adel-reformen år 1992 för särskilda boendeformer. I praktiken suddas gränserna ut alltmer mellan olika boendeformer och en mängd olika mellanformer uppkommer. Det blir allt svårare att upprätthålla gränserna mellan särskilda boendeformer och hjälp i hemmet eftersom personalen ofta går över gränserna. Till detta kommer att personer som erhåller tjänster, använder samma dagcentraler och annan service etc. oberoende av formen för deras boende. Vissa kommuner har valt att ha samma taxa för service och omvårdnad oberoende av boendeform. Andra kommuner har olika taxor för olika boendeformer.

1 enkätformuläret här frågorna delats upp efter boendeforrnema ordinärt boende, servicebostad, ålderdomshem, sjukhem och gruppbostad. Kommunerna i undersökningen har från en till tre taxor. För de 17 kommunerna blir det totalt 34 varianter. Med taxa avses hela systemet, dvs. konstruktion, inkomstbegrepp och förbehåll. Om en kommun tillämpar samma konstruktion och inkomst- begrepp för taxan i alla boendeformer men med två olika förbehållsbelopp, räknas det som två taxor.

Den vanligaste kombinationen är en taxa för ordinärt boende och servicebo- ende och en annan taxa för ålderdomshem, sjukhem och gruppboende. Nio kommuner har den kombinationen; Avesta, Fagersta, Gotland, Höganäs, Lerum, Linköping, Malmö, Sollentuna och Älvkarleby. Tre kommuner har valt att ha samma taxa oberoende av boendeform; Karlshamn, Sorsele och Stockholm. Bollnäs kommun har tre taxor, en för ordinärt boende, en för servicebostad och gruppboende och en för ålderdomshem och sjukhem. Norrköpings och Strömsunds kommuner har två taxor, en för ordinärt boende, servicebostad och gruppboende och en för ålderdomshem och sjukhem. Uppsala kommun har en taxa för ordinärt boende, servicebostad, ålderdomshem och gruppboende, men en annan för sjukhem. Årjäng har tre taxor för respektive ordinärt boende, servicebostad samt ålderdomshem och sjukhem.

I det följande behandlas förhållanden som gäller ordinärt boende och serviceboende för sig samt ålderdomshem, sjukhem och gruppboende för sig.

6.2.2. Tjänster inom ramen för taxan

De tjänster som omfattas av taxan skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. I tabell 6.1 redovisas variationerna beträffande ordinärt boende och service- bostad. Av tabell 6.2 framgår motsvarande avseende ålderdomshem, sjukhem och gruppboende. Varianter där dessa kombinationer inte stämmer med en kommuns situation kommenteras i anmärkning till tabellerna. Tabellernas

noteringar S, 0, SO, Af och HS betyder servicetaxa, omvårdnadstaxa, service- och omvårdnadstaxa, avgiftsfritt och hälso- och sjukvårdstaxa hos kommuner

som inte ingår i landsting. Dessa typer av taxor diskuteras i det efterföljande avsnittet om taxekonstruktioner.

Ordinärt boende och servicebostad

Av tabell 6.1 framgår att omvårdnad, städning, hjälp med tvätt och ärenden ingår i taxan hos samtliga 17 kommuner. Ledsagarservice tillhandahålls av samtliga kommuner, varav tolv inom ramen för taxan och fyra avgiftsfritt. Hjälpmedel ges av alla kommuner. Hos fem av dessa ingår hjälpmedel i taxan, medan tio inte tar ut avgift. Alla kommuner har avlösarservice, varav tolv inom taxan och två utan avgiftsuttag. Övriga tjänster ingår i samtliga fall i taxan. Det gäller personlig assistans (tolv kommuner), hälso-och sjukvård och matdistribu- tion (tio kommuner), trygghetslarm (sju kommuner), snöskottning och hårvård (två kommuner) samt gräsklippning och distribution inklusive mat (en kommun). Ingen kommun har fotvård eller färdtjänst som omfattas av taxan. För hälso- och sjukvård gäller att två kommuner, utöver de tio nämnda, är kommuner utanför landsting. I dessa två tillämpas normal hälso— och sjukvårds- avgift.

Det genomsnittliga antalet tjänster per kommun, exklusive omvårdnad och inklusive avgiftsfria tjänster och avgifter med HS-taxa, är drygt åtta stycken. Spridningen är stor med som lägst fyra servicetjänster och som högst elva sådana tjänster. Både Stockholm och Malmö har elva servicetjänster vardera, men i övrigt finns inget mönster ifråga om antal tjänster och storlek på kommun. (Anm: Resonemanget om antal tjänster gäller de tjänster som specificeras i enkäten. Kommunerna kan eventuellt ha andra tjänster utöver dessa).

Tabell 6.1 Ordinärt boende och serviceboende. Tjänster inom ramen för taxan och typ av taxa

exkl inkl larm serv serv ass de mat del mat vård

0 S S S S S S S 0 S S

Avesta

år;]lnäs SO SO SO Af SO SO SO Af SO

Fagersta SO SO SO SO SO

Gotland SO SO SO SO SO SO SO SO SO Af HS

Höganäs 0 S S S 0 0 0 S 0

Karlshamn SO SO SO 50 50 SO SO SO SO SO Lerum SO SO SO SO SO SO 50

Linköping 0 S S S 0 O O 0 S Af

Malmö 0 S S S S S 0 O 0 S HS O ågrrköpin g SO SO SO Af Af SO Af

Sollentuna SO SO SO SO SO SO SO SO SO SO SO

Sorsele SO SO SO SO SO SO SO SO At" SO

Stockholm SO SO SO SO SO SO SO SO SO Af SO SO (Sitgöm sund SO SO SO SO SO SO SO Af

(Uzppsala SO SO SO SO Af SO SO Af SO

(Åar'äng SO SO SO SO SO Af Af SO SO Af SO

Älvkarleby SO SO SO SO SO SO SO Af

Källa: Svenska Kommunförbundet Anm: (l) Gäller även gruppboende.(2) Gäller även ålderdomshem och gruppboende. (3) Trygghetslarm ingår i taxan för serviceboende, men inte för ordinärt boende.

Ålderdomshem, sjukhem och gruppboende

Avlösarservice, gräsklippning och snöskottning är inte relevanta för dessa boendeformer. Med hänsyn till den skillnaden har personer som bor på ålderdomshem, sjukhem och gruppboende tillgång till något fler servicetjänster inom ramen för taxan än personer som har ett ordinärt boende eller servicebo— ende. Det framgår av tabell 6.2. Omvårdnad, städning, tvättning och ärenden ingår i taxan hos samtliga kommuner. I samtliga kommuner finns även ledsagarservice, varav 16 inom ramen för taxan och en avgiftsfritt. Hjälpmedel tillhandahålls av alla kommuner. Nio av dessa ger hjälpmedel inom ramen för taxan, medan sju tillämpar avgiftsfrihet. Tjänsterna i övrigt tillhandahålls till övervägande del inom ramen för taxan Det gäller mat (13 kommuner), hälso- och sjukvård (tolv kommuner), trygghetslarm (elva kommuner), personlig assistans (tio kommuner), matdistribution (fem kommuner) samt distribution inklusive mat och hårvård (två kommuner). Ingen kommun har fotvård eller färdtjänst som omfattas av taxan. Två kommuner, utöver de tidigare nämnda, har en HS-taxa för hälso— och sjukvård eftersom de står utanför landsting.

Omv Städ Tvätt Mat Distr Distr Trygg Leds. Avlös Pers Ären— Hjälp K. Fot- Hår- Gräs- Snö- Färd— n me- sjuk- vård vård klipp skott tjänst

Det genomsnittliga antalet tjänster per kommun, exklusive omvårdnad och inklusive avgiftsfria tjänster, är ca åtta stycken. Spridningen är mindre än i ordinärt boende och serviceboende Lägst antal servicetjänster är sju och högst är tio. Även här saknas ett mönster i fråga om antal tjänster och storleken på kommunen.

Tabell 6.2 Ålderdomshem, sjukhem och gruppboende. Tjänster inom ramen för taxan och typ av taxa.

Omv Städ Tvätt Mat Distr Distr Trygg Leds. Pers Ären- Hjälpl K. Fotvård Hårvård Färd-

frftiiI att: larm serv ass den medel åjrukv tjänst Avesta SO SO SO SO SO SO SO SO ågllnås SO SO SO SO SO Af SO Af SO Fagersta 50 50 SO SO SO SO SO SO SO Gotland 50 SO SO SO SO SO Af HS Höganäs 50 50 SO SO SO SO SO SO SO SO Karlshamn SO SO SO SO SO SO SO SO SO Lerum SO SO SO SO SO SO SO SO Linköping 0 S S S S S 0 0 0 S Af Malmö 0 S S S S 0 0 S HS 0 är))rrköpin g 50 SO SO SC 50 50 50 SO SO SO Sollentuna SO SO SO SO SO SO SO SO SO SO SO Sorsele SO SO SO SO SO SO SO Af SO Stockholm SO SO SO SO 50 50 SO SO Af SO (Sitgöm sund SO SO SO SO SO SO SO SO Af (Lågpsala SO SO SO SO SO SO SO SO SO SO Årjäng SO SO SO SO 50 50 SO SO SO Älvkarleby SO SO SO SO SO SO SO Af

Källa: Svenska Kommunförbundet Anm: (I) Gäller inte gruppboende. (2) Gäller enbart sjukhem.

6.2.3. Taxekonstruktioner

Av tabellerna 6.1 och 6.2 framgår vilka system kommunerna har beträffande service- (S), omvårdnads- (0) eller service- och omvårdnadstaxor (SO). Dessa varianter kan i sin tur vara kopplade till olika taxekonstruktioner, såsom insats— och inkomstrelaterad taxa, insatsrelaterad taxa, inkomstrelaterad taxa, enhetstaxa (samma avgift oavsett insats och inkomst) eller helinackorderingstaxa (gemensam avgift för boende, måltider och omvårdnad/service).

Ordinärt boende och serviceboende

Det vanligaste alternativet är sammanhållen service— och omvårdnadstaxa. Tretton kommuner har en sådan. Av dessa tretton har tio kommuner en konstruktion med en insats- och inkomstrelaterad taxa (IsIk-taxa). De tio kommunerna är Gotland, Karlshamn, Lerum, Sollentuna, Sorsele, Stockholm, Strömsund, Uppsala, Årjäng och Älvkarleby. Övriga tre kommuner som har en SO-taxa har följande taxekonstruktion: Bollnäs har en inkomstrelaterad taxa (Ik-taxa). Fagersta har en enhetlig taxa oberoende av insatser och inkomster (E-taxa), medan Norrköpings taxa är insatsrelaterad (Is-taxa).

Fyra av de 17 kommunerna har såväl omvårdnads- som servicetaxor.1 Malmö kommun är både service- och omvårdnadstaxan insats- och inkomstrelaterad. Övriga tre kommuner har uppdelade konstruktioner. Avesta har en insats- relaterad servicetaxa (Is(s)- taxa) och en inkomstrelaterad omvårdnadstaxa (Ik(o)-taxa). Även Höganäs har en insatsrelaterad servicetaxa, men en enhetlig omvårdnadstaxa. Linköping har liksom Malmö en insats- och inkomstrelaterad servicetaxa, men en inkomstrelaterad omvårdnadstaxa.

Ålderdomshem, sjukhem och gruppboende

En sammanhållen taxa för service- och omvårdnad finns i 15 av de 17 kommunerna. Konstruktionema på taxoma varierar dock. Fem kommuner har en insats- och inkomstrelaterad taxa. Dessa kommuner är Karlshamn, Sollentuna, Sorsele, Uppsala och Älvkarleby. Uppsala har för sjukhem även en helinackorderingstaxa. Sju kommuner har en ren inkomstrelaterad taxa; Avesta, Bollnäs, Gotland, Lerum, Stockholm, Strömsund och Årjäng, varav Bollnäs, Gotland, Lerum och Strömsund även tillämpar en helinackorderingstaxa. Tre kommuner har en enhetlig taxa. Dessa är Fagersta, Höganäs och Norrköping. Fagersta och Höganäs tillämpar också helinackorderingstaxor.

Två av de 17 kommunerna har uppdelade service- och omvårdnadstaxor. I Malmö är dessa taxor insats- och inkomstrelaterade. 1 Linköping är de enbart inkomstrelaterade.

6.2.4. Inkomstbegrepp

Tretton kommuner tillämpar samma inkomstbegrepp för service- och omvårdnad i såväl ordinärt boende, serviceboende, ålderdomshem, sjukhem och grupp- boende. Nio av dessa kommuner har taxerad inkomst som grund för avgifts- uttaget. Kommunerna är Bollnäs, Karlshamn, Linköping, Malmö, Sollentuna, Sorsele, Uppsala, Årjäng och Älvkarleby. En kommun utgår från löpande nettoinkomster; Avesta. Tre kommuner har en annan enhetlig beräkningsgrund. Av dessa tar Fagersta och Höganäs ut avgifter utan någon inkomstrelatering, medan Stockholm tillämpar en avgiftsgrundande inkomst som är baserad på senaste taxerade inkomst och med hänsyn till KBT.

Fyra kommuner har inkomstbegrepp som är olika för olika boendeformer. Tre av dessa — Gotland, Lerum och Strömsund — tillämpar taxerad inkomst vid

service- och omvårdnad i ordinärt boende och serviceboende (även gruppboende beträffande Strömsund), men nettoinkomst vid insatser i ålderdomshem, sjukhem och gruppboenden. Även Norrköping har nettoinkomster som grund för insatser i ålderdomshem och sjukhem, men har inget inkomstrelaterat system för insatser i övrigt boende.

6.2.5. Beräkning av makars inkomster

I enkäten frågas om fall där makarnas sammanlagda inkomster används vid avgiftsberäkningen. Fyra svarsmöjligheter lämnas: När en av makarna har äldre- eller handikappomsorg, när båda makarna har sådan omsorg, för makar med separat boende samt annat alternativ.

Tre kommuner — Fagersta, Höganäs och Norrköping — har inte inkomstrelate- rade taxor och berörs därför inte av den följande beskrivningen. Av de övriga fjorton kommunerna utgår tre stycken från sammanlagd inkomst när en eller båda makarna har insatser i ordinärt boende eller särskild boendeform samt när makarna har separat boende. Kommunerna i fråga är Gotland, Sollentuna och Stockholm. Några krav på formen för separat boende finns inte förutom beträffande Gotland, där det separata boendet skall utgöras av ålderdomshem, sjukhem eller gruppboende.

Sex kommuner räknar samman makarnas inkomster när en eller båda makarna har insatser, men inte vid separat boende. Det gäller Avesta, Karlshamn, Lerum, Linköping, Malmö och Älvkarleby. I fråga om Avesta, Lerum och Linköping gäller detta enbart beträffande ordinärt boende och serviceboende. Fem kommuner, slutligen, räknar samman makarnas inkomster enbart om båda har omsorgsinsatser. Det gäller Bollnäs, Sorsele, Strömsund, Uppsala och Årjäng. Regeln gäller dock inte i Bollnäs, Strömsund och Årjäng i samband med omvårdnad på ålderdomshem och sjukhem (i Årjäng även gruppboende).

Bilden är således splittrad när det gäller grunderna för avgiftsberäkningen. Dels tillämpas olika inkomstbegrepp, dels är förhållningssätten olika avseende beräkning av makars inkomster. Äktenskapsbalkens (ÄB 6 kap. 1 5) grund- tankar om att makar har en gemensam underhållsskyldighet och att de bör leva på samma standard har ingen konsekvent tillämpning.

6.2.6. Särskild taxa för funktionshindrade personer

Linköping har för funktionshindrade personer under 65 år en speciell taxa i ordinärt boende och i servicebostad. För den gruppen ingår åtta timmar "fri" service per månad i omvårdnadstaxan. Stockholm har en taxa för service och omvårdnad för personer under 65 år som, oberoende av boendeform, inte överstiger 615 kr/månad.

Personer som tillhör personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är befriade från avgifter för service och omvårdnad. För boende, kultur och fritid kan kommunerna ta ut avgifter. De 17 kommuner- na tillämpar emellertid inte någon särskild taxa för dessa.

6.2.7. Förbehåll

Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende får enligt 35 & Socialtjänstlagen — tillsammans med avgifter för kommunal hälso- och sjukvård — inte uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov. Paragrafen är alltså till för att skydda den enskilde mot för höga avgifter. Hur stort förbehållsbeloppet skall vara regleras dock inte centralt. En faktor som kan förklara att förbehållsbeloppet är olika stort i kommunerna är vilka tjänster som ingår i taxan. Om en tjänst ingår i taxan kan förbehållet sättas lägre eftersom den enskilde inte behöver ta av sitt förbehållsbelopp för att betala för tjänsten. Andra faktorer kan vara olika policyinriktningar i kommunerna beträffande skatt, avgifter och förbehåll eller skilda allmänna ekonomiska villkor för kommunerna.

Ordinärt boende och serviceboende

Nio kommuner — Avesta, Bollnäs, Gotland, Malmö, Sollentuna, Sorsele, Stockholm, Strömsund och Älvkarleby — tillämpar förbehållsbelopp för service och omvårdnad i ordinärt boende och serviceboende. Förbehållet bestäms på olika sätt och är olika stort. Bestämningsgrunderna är endera av följande; kommunens socialbidragsnorm, Konsumentverkets norm, andel av basbeloppet, andel av inkomster, Socialstyrelsens norm eller annan utgångspunkt. Det genomsnittliga förbehållsbeloppet för ensamstående är 3 578 kr/månad och för sammanboende 5 897 kr/månad. Spridningen är 3 000 — 4 107 kr respektive 4 863 — 6 541 kr. Beloppen avser ordinärt boende i samtliga kommuner och serviceboende i alla kommuner utom Bollnäs och Sorsele. De båda kommunerna har ett särskilt förbehållsbelopp i serviceboende som är ett nettobelopp efter att boendekostnad, mat, service och omvårdnad är betalda. Detta är 1 500 kr/månad för ensamstående och 3 000 kr/månad för sammanboende. Sorsele gör ingen kontroll utan hävdar att taxan är så konstruerad att ingen kommer under förbehållsbeloppet.

Stockholm har ett högre förbehållsbelopp för alla personer under 65 år. För ensamstående är förbehållsbeloppet 4 400 kr/månad jämfört med 3 770 kr/månad för personer från 65 års ålder. För sammanboende är motsvarande 7 480 kr/månad jämfört med 6 540 kr/månad. Inga övriga kommuner i undersökningen har skilda förbehållsbelopp för icke ålderspensionärer i förhållande till ålderspensionärer eller funktionshindrade i förhållande till andra.

. anamma—__-— ._ _ www-___-r ..... .. .

Ålderdomshem, sjukhem och gruppboende

Förbehållsbeloppet är generellt sett lägre i dessa boendeformer. Två kommuner har inga förbehållsbelopp — Fagersta och Uppsala — medan 15 kommuner tillämpar ett sådant. Utgångspunkterna är i stort sett desamma som gäller för ordinärt boende och serviceboende. Skillnaden är att fler kommuner, nio av femton, har andel av inkomsten som bas. Av de senare tillämpar sex kommuner — Gotland, Lerum, Linköping, Malmö, Strömsund och Älvkarleby —en regel om

! i !

att 30 % av nettoinkomsten förbehålls, medan två kommuner, Höganäs och Karlshamn, har en 30/20-regel och en kommun, Norrköping, har en 33/20-regel. I dessa tre kommuner förbehålls 30 resp. 33 % av inkomster från folkpension och pensionstillskott samt 20 % av nettoinkomster därutöver.

De övriga sex kommunerna med förbehållsbelopp har fasta belopp i kronor. Kommunerna är Avesta, Bollnäs, Sollentuna, Sorsele, Stockholm och Årjäng.

Omräknade till kronor varierar de lägsta beloppen i de femton kommunerna mellan 1 307 och 1 650 kr per månad. I samtliga kommuner är förbehållsbe- loppet ett nettobelopp efter att boendekostnad, mat, service och omvårdnad är betalda. [ Malmö reduceras den avgiftsgrundande inkomsten (för beräkning av avgiften för service och omvårdnad) med 1/12 av högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård (] 600/ 12) och färdtjänstavgiften.

6.2.8. Avgiftstak

Förutom förbehållsbelopp, som sätter en gräns för avgiftsuttaget, kan kommu- nerna tillämpa avgiftstak. Ett sådant tak har särskild betydelse för personer med högre inkomster.

Ordinärt boende och serviceboende

Elva kommuner tillämpar avgiftstak för service och omvårdnad i ordinärt boende och serviceboende. Tio av dessa kommuner — Bollnäs, Fagersta, Gotland, Karlshamn (alla boendeformer), Lerum, Malmö, Norrköping, Sollentuna, Sorsele och Årjäng — har fasta avgiftsgränser med en genomsnittlig nivå för ensamstående på 1 054 kr/månad och för makar på 1 239 kr/månad. (Beräkningen för makar gäller enbart fem kommuner) Spridningen för ensamstående är 415 — 1 600 kr och för makar 621 — 1 950 kr. En kommun, Stockholm, har olika tak beroende på omfattningen av insatserna. Avgifterna varierar mellan 200 och 3 910 kr/månad för ensamstående över 65 år samt mellan 0 och 615 kr/månad för yngre personer.

Ålderdomshem, sjukhem och gruppboende

Tio kommuner tillämpar någon form av avgiftstak i ålderdomshem, sjukhem och gruppboende. Sex av dessa — Fagersta, Gotland, Lerum, Norrköping och Sollentuna har avgiftstak för sammantagna bostads- och matkostnader samt service och omvårdnad. Fagersta har en högsta inackorderingsavgift på 3 051 kr/månad. Den högsta avgiften för Gotland är 10 640 kr/månad. Lerum sätter en gräns för avgiftsberäkningen vid en bruttoinkomst som överstiger 10 basbelopp. Norrköping har 6 080 kr/månad som tak. Sollentuna har ett avgiftstak på 3 500 kr/månad. Som framgår är spridningen stor, 3 05] — 10 640 kr/månad.

En kommun, Höganäs, har en högsta avgift för service, omvårdnad och mat på 2 957 kr/månad. Fem kommuner tillämpar en takavgift för service och

omvårdnad, dvs. exkl. boende- och matkostnad. Karlshamns högsta avgift är 1473 kr/månad, Malmös är 1 500 kr/månad. Sorsele har en gräns vid 831 kr/månad. Stockholm tillämpar en högsta avgift på 3 910 kr/månad. Årjängs takavgift är 3 000 kr/månad. Även i detta fall är spridningen relativt stor; 831 — 3 910 kr/månad.

6.2.9. Tjänster som kontrolleras med avseende på förbehållsbeloppet

Kommunerna kan erbjuda tjänster utöver vad som omfattas av taxan, t.ex. hjälpmedel, fotvård och färdtjänst. I vissa fall kontrollerar kommunen förbehållsbeloppet med avseende även på sådana tjänster. En sådan kontroll innebär ytterligare ett skydd. Detta kan belysas med följande exempel. En person betalar ett visst belopp för service och omvårdnad inom ramen för taxan som kontrolleras med avseende på förbehållsbeloppet. Därutöver behöver personen ytterligare tjänster som inte omfattas av taxan. Avgiften för dessa är större än det överskott personen har utöver förbehållsbeloppet. Om kommunen även kontrollerar dessa tjänster med avseende på förbehållsbeloppet innebär det att avgiften reduceras så att personen alltid har kvar förbehållsbeloppet efter

1 fem kommuner kontrolleras vissa tjänster som inte ingår inom ramen för taxan med avseende på förbehållsbeloppet. Tjänsterna varierar och är följande för de fem kommunerna.

Bollnäs: Trygghetslarm, gräsklippning och snöskottning. Fagersta: Trygghets- larm och snöskottning. Malmö: Kommunal hälso- och sjukvård och färdtjänst.

Sollentuna: Snöskottning. Sorsele: Trygghetslarm. Av dessa fem kommuner tillämpar Malmö och Sollentuna även avgiftstak.

Ålderdomshem, sjukhem och gruppboende

Tre kommuner tillämpar kontroll av förbehållsbeloppet i ålderdomshem, sjukhem och gruppboende. Även här varierar tjänsterna. Bollnäs: Trygghetslarm. Malmö: Kommunal hälso- och sjukvård och färdtjänst. Sorsele: Trygghetslarm. , Ingen av de tre kommunerna tillämpar avgiftstak. ;

l l ! betalning. Ordinärt boende och serviceboende l i

6.2.10. Skydd avseende vissa tjänster

Av utredningens yngrestudie framgår att vissa tjänster bör undersökas särskilt. Dessa är service och omvårdnad för funktionshindrade, ledsagarservice, avlösarservice, personlig assistans (enligt socialtjänstlagen), hjälpmedel, kommunal hälso- och sjukvård, fotvård och färdtjänst. Här redovisas i vilken

utsträckning tjänsterna ingår i taxan eller omfattas av skydd genom att förbehållsbeloppet kontrolleras med avseende på tjänsterna. Redovisningen sammanfattar situationen enligt tabellerna 6.1 och 6.2 samt föregående avsnitt.

Service och omvårdnad för funktionshindrade

Tidigare har noterats att Linköpings kommun har "fri" service med åtta timmar per månad inom ramen för omvårdnadstaxan för yngre funktionshindrade personer i ordinärt boende och serviceboende. Därtill har Stockholm ett högre förbehållsbelopp för alla personer under 65 är oberoende av boendeform. F unktionshindrades särskilda situation beaktas därmed i viss utsträckning av 12 % av kommunerna.

1 Stockholm där förbehållsbeloppet är högre för yngre personer än äldre, är skillnaden 630 kr/månad (4 400 kr minus 3 770 kr) för ensamstående och 940 kr/månad (7 480 kr minus 6 540 kr) för samboende. För Stockholm gäller också en takavgift för personer som är yngre än 65 år. Personer som får service och omvårdnad efter att de har fyllt 65 år har avgifter som varierar mellan 200 och 3 910 kr/månad beroende på inkomst och omvårdnadsnivå. Yngre personer har dock en högsta kostnad på 615 kr/månad oberoende av omvårdnadsnivå.

Ledsagarservice

1 ordinärt boende och serviceboende ger tolv kommuner, 71 %, ledsagarservice inom ramen för taxan. För övriga kommuner, utom Fagersta, är ledsagarservice avgiftsfri.

Avesta kommun, som har en stycktaxa uppdelad i service- och omvårdnad, uppger att ledsagarservice kostar 50 kr per tillfälle. Om personen som har behov av ledsagarservice samtidigt har omvårdnad genom kommunen ingår avgiften i omvårdnadstaxan.

För ålderdomshem, sjukhem och gruppboende har 16 kommuner, 94 %, ledsagarservice inom ramen för taxan.

1 Fagersta är avgiften för ledsagarservice 10 kr/gång för 1—4 timmar och 20 kr/gång för mer än 4 timmar.

Avlösarservice

1 tolv kommuner, 71 %, ges avlösarservice inom ramen för taxan i ordinärt boende och serviceboende. 1 Norrköping och Årjäng är avlösarservice avgiftsfri. I Fagersta är avgiften för avlösarservice 10 kr/gång för 1—4 timmar och 20 kr/gång för mer än 4 timmar. 1 Malmö är avgiften 50 kr/gång. Lerum har inte specificerat avgiften. Avesta kommun uppger att avlösarservice ingår i omvårdnad, men om personen inte har omvårdnad är avgiften 75 kr per tillfälle och högst 250 kr/månad.

Personlig assistent

Tolv respektive elva kommuner (71 och 65 %) har personlig assistans enligt socialtjänstlagen inom ramen för taxan i de boendeformer som är utgångs- punkten för genomgången. Ingen av de övriga kommunerna kontrollerar tjänsten mot förbehållsbeloppet.

Inom ordinärt boende och serviceboende beaktas inte kostnaden av Avesta, Fagersta, Lerum, Norrköping och Älvkarleby. I övrigt boende är motsvarande kommuner Avesta, Bollnäs, Fagersta, Gotland, Lerum och Älvkarleby. 1 ingendera av boendeforrnerna beaktas kostnader av fyra kommuner; Avesta, Fagersta, Lerum och Älvkarleby.

Hjälpmedel

Hjälpmedel ges inom ramen för taxan i ordinärt boende och serviceboende i fem kommuner och i tio kommuner är hjälpmedel avgiftsfria. De övriga två kommunerna tar ut särskild avgift. Höganäs har en grundavgift på 90 kr/tillfälle och även en deposition på 50 kr vid län. 1 Malmö är många hjälpmedel avgiftsfria men exempelvis är avgiften vid kortlån 120 kr vid ej varaktigt funktionshinder.

Nio kommuner ger hjälpmedel inom ramen för taxan för personer som bor på ålderdomshem, sjukhem och gruppboende och i sju kommuner är hjälpmedel avgiftsfria. 1 resterande kommun, Malmö, är många hjälpmedel avgiftsfria men exempelvis är avgiften vid kortlån 120 kr vid ej varaktigt funktionshinder.

Kommunal hälso- och sjukvård

1 13 av landstingen har kommunerna ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Av de kommuner som är med i undersökningen har all hemsjukvård tagits över av Höganäs och Årjäng. Därtill har sex kommuner tagit över hemsjukvård vid varaktiga behov, dvs. när vårdbehovet överstiger två veckor. Kommunerna är Fagersta, Lerum, Sorsele, Strömsund (t.o.m. undersköterskenivå), Uppsala och Älvkarleby. De landstingsfria kommunerna Gotland och Malmö har ansvar för all hälso- och sjukvård. De resterande sju kommunerna — Avesta, Bollnäs, Karlshamn, Linköping, Norrköping, Sollentuna och Stockholm —tillhandahåller kommunal hälso- och sjukvård enbart i särskilda boendeformer och dag- verksamheter. När det i tabell 6.1 anges att dessa kommuner i vissa fall har kommunal hälso- och sjukvård inom ramen för taxan i ordinärt boende och serviceboende, handlar det om hälso- och sjukvårdsinsatser som ges som omvårdnad.

Med hänsyn tagen till ovanstående ansvarsförhållanden är kommunal hälso- och sjukvård avgiftsfri i tio kommuner. Dessa är Avesta, Bollnäs, Fagersta, Höganäs, Karlshamn, Linköping, Norrköping, Sollentuna, Sorsele, och Strömsund. För övriga kommuner varierar avgifterna och är följande i fråga om hemsjukvård i ordinärt boende:

? (

i i I 1

Gotland 120 kr/besök — högst 1 600 kr/år. HS-avgift. Lerum 100 kr/månad vid enbart hemsjukvård i ordinärt boende. Malmö Ingen avgift vid besök av distriktssköterska. Läkarbesök hemma 140 kr, besök hos läkare på vårdcentral 80 kr — högst 1 600 kr/år. HS-avgift. Stockholm Avgift för personer med enbart hemsjukvård: enstaka insats 50 kr/månad, regelbundna insatser 100 kr/månad, omfattande insatser dagligen 150 kr/månad. Upphörde 95-01-01 . Uppsala Avgift för personer med enbart hemsjukvård: 130 kr/månad. Årjäng Avgift för personer med enbart hemsjukvård: 60 kr/besök — högst 1 600 kr/år. Älvkarleby 15] kr/månad. Upphörde 95-01-01.

Fotvård

Fotvård ingår inte i taxan i någon kommun, vare sig det gäller ordinärt boende eller särskilda boendeformer. Åtta kommuner erbjuder fotvård i ordinärt boende och servicebostad. Dessa är Gotland, Linköping, Malmö, Sollentuna, Sorsele, Stockholm, Strömsund och Årjäng. Nio kommuner, de åtta och Lerum, erbjuder fotvård i ålderdomshem, sjukhem och gruppboende. Någon kontroll av förbehållsbeloppet med avseende på fotvård görs inte i någon kommun.

Avgifter för fotvård redovisas av Fagersta kommun och Strömsunds kommun. Fagersta tar ut 110 kr per tillfälle. Strömsund har en avgift för pensionärer på 140 kr för helbehandling och 70 kr för delbehandling. För icke-pensionärer är motsvarande belopp 280 kr och 140 kr.

Färdtjänst

Färdtjänst ligger utanför taxan för service och omvårdnad i samtliga kommuner och kontrolleras beträffande förbehållsbelopp endast i Malmö. Kontrollen utförs för boende i samtliga boendeformer.

Konstruktionen av taxoma för färdtjänst är väsentligen av tre typer; procenttaxa, kronbaserad taxa där avgiften ökar med resans längd och enhetlig taxa inom kommunen.

Åtta kommuner — Avesta, Bollnäs, Fagersta, Karlshamn, Lerum, Sorsele, Uppsala och Älvkarleby — har en procenttaxa som varierar mellan 20 och 30 %. Medelvärdet är drygt 23 %. Uppsala kommun tillämpar månadskort för arbetsresor; 390 kr vintertid och 360 kr sommartid. Lerum har kollektivtrafik- taxa för arbets- och studieresor. Bollnäs och Karlshamn har en lägre taxa för specialfordonsresenärer på 12 % resp. 15 %. Även Uppsala har en särskild taxa för sådana resenärer och tar ut 12 kr/enkelresa samt medger månadskort på 390 kr vintertid och 360 kr sommartid.

Tre kommuner har en kronbaserad taxa där kostnaden ökar i steg med reslängden. Kommunerna är Gotland, Strömsund och Årjäng. "Startavgiften" varierar mellan 20 och 27 kr.

Malmö har en grundavgift på 125 kr som berättigar till 5 enkelresor per månad. För varje ytterligare resa t.o.m. den 15:e betalas 25 kr. Från och med den 16:e resan betalas totalt 390 kr/månad. Den avgiftsgrundande inkomsten,

för beräkning av avgiften för service och omvårdnad, reduceras med färdtjänst- avgiften.

Fem kommuner har en enhetlig taxa inom kommunen, men taxekonstruktio- nen varierar i övrigt. Höganäs har 11 kr inom kommunen och 35 kr över kommungräns samt ett periodkort på 530 kr/månad vid regelbundet resbehov. Linköping och Norrköping har kollektivtrafiktaxa. För Norrköping innebär det 14 kr per enkelresa eller månadskort på 270 kr/månad för pensionär och 400 kr/månad för övriga. Sollentuna och Stockholm tar 38 kr/resa, där resan förutom den egna kommunen, kan omfatta hela länet. Även här begränsas kostnaden per månad till 215 kr för pensionär och 355 kr för övriga.

6.2.11. Jämkning

Ytterligare ett skyddsnät finns i form av jämkning. I enkäten har en fråga ställts om jämkning förekommer när en av makarna bor i en särskild boendeform eller när en person flyttar in i en sådan boendeform.

Nio kommuner tillämpar jämkning när en av makarna bor i en särskild & boendeform. Dessa är Avesta, Bollnäs, Gotland, Karlshamn, Lerum, Norrköping, ' Sollentuna, Stockholm och Uppsala. Skälen tilljämkning kan variera, t.ex. om make/maka i eget boende har lägre inkomst, när det är motiverat av ekonomiska skäl eller vid särskilda skäl. Andra grunder kan vara att försörjningsplikt flnns mot underåriga barn, att en hög hyra inte är KBT—berättigad, att den löpande inkomsten är lägre än den taxerade eller när förbehållsbeloppet inte uppnås.

Om dettajämkningsförfarande jämförs med hur kommunerna tillämpar makars gemensamma inkomster vid avgiftsberäkningen är det sex kommuner som varken harjämkning eller utgår från gemensamma inkomster när en av makarna flyttar in i särskilt boende. Dessa kommuner är Linköping, Malmö, Sorsele, Strömsund. Årjäng och Älvkarleby.

Tio kommunerjämkar avgiften när en person flyttar in till ett särskilt boende. Jämkningen är då begränsad i tiden. Sju av kommunerna — Avesta, Höganäs, Linköping, Malmö, Sollentuna, Stockholm och Årjäng — begränsar jämkningen till tre månader. En kommun, Norrköping, har fyra månader. Två kommuner — Lerum och Älvkarleby — har sex månader.

Kommunerna har även tillfrågats om jämkning sker i andra situationer än de två nämnda. Samtliga kommuner utom Fagersta har angett attjämkning sker när skäl föreligger för detta.

6.2.12. Sammanfattning

Informationen kan nu sammanfattas i ytterligare två tabeller för respektive ordinärt boende och serviceboende samt ålderdomshem, sjukhem och grupp- boende.

I tabellerna 6.3 och 6.4 redovisas situationen i respektive kommun avseende taxekonstruktion, inkomstbegrepp, användning av makars sammanlagda inkomster, avgiftsintervall för ensamstående person beträffande omvårdnad,

motsvarande avgifter för funktionshindrad person under 65 år, förbehållsbelopp före alternativt efter bostadskostnad är betald, avgiftstak för omvårdnad, om kontroll görs för andra tjänster än de som ingår i taxan samt om jämkning sker då en av makarna bor i särskild boendeform.

Ordinärt boende och serviceboende

Av tabell 6.3 framgår att elva kommuner, 65 %, har en insats- och inkomstrela- terad taxa och att övriga sex kommuner, 35 %, har blandade varianter av insats, inkomst- och enhetstaxor. Vidare framgår att 14 av 17 kommuner eller 82 % tillämpar ett inkomstbegrepp, varav 93 % har taxerad inkomst och 7 % aktuell nettoinkomst.

Samtliga 14 kommuner som tillämpar ett inkomstbegrepp lägger samman makars inkomster vid inkomstberäkningen i något avseende. Tre kommuner eller 21 % gör det fullt ut, dvs. när en eller båda makarna har omsorg och när makarna har separat boende. Sex kommuner. 43 %, tillämpar sådan beräkning när en eller båda makarna har omsorg, men inte då en av makarna har separat boende. Fem kommuner, 36 %, lägger samman inkomsterna enbart då båda makarna har omsorg. Fem av de elva kommuner som inte lägger samman makars inkomster i samtliga fall, tillämpar jämkning då en av makarna har särskilt boende. Sex av dessa kommuner har ingen jämkning.

Elva kommuner redovisar avgiftsintervall beträffande omvårdnad. I kolumnen taxa för omvårdnad anges avgifterna för en ensamstående person. Avgifterna varierar mellan 83 och 3 910 kr/månad. Motsvarande tak för omvårdnads- avgiften redovisas av nio kommuner och anges i kolumnen avgiftstak. För en ensamstående är variationen 415 — 3 910 kr/månad. Det skall observeras att omvårdnadstaxan och avgiftstaket avser olika mängd tjänster. Vidare tar fyra av kommunerna ut avgift för service utöver omvårdnadstaxan. Det är av dessa skäl svårt att fullt ut jämföra kommunernas avgifter med varandra. Skillnaderna beror delvis på variationen i antalet tjänster, men bara i viss omfattning eftersom variationen också är stor beträffande avgifter vid samma antal tjänster. Vid omvårdnad plus fyra resp fem andra tjänster är skillnaden t.ex. knappt 1 100 kr/månad. Vid omvårdnad plus tio andra tjänster är den drygt 2 500 kr/månad. Tolkningen är alltså att det finns verkliga skillnader som inte beror av antalet tjänster. Medelvärdet för avgiftstaket är I 007 kr/månad.

Två kommuner har särskilda avgiftsvillkor för personer med funktionshinder som är under 65 år. I det ena fallet handlar det om fri tilldelning av boservice med åtta timmar/månad, men utan förändring av omvårdnadstaxan. I det andra fallet har ett avgiftstak satts för omvårdnad vid 615 kr/månad. Avgiftstakets variation och genomsnittliga nivå för de' nio kommunerna blir med den senare regeln 415-1 600 kr/månad resp. 641 kr/månad.

Tabell 6.3 Taxekonstruktioner, inkomstbegrepp m.m. i ordinärt boende och servicebostad.

Taxe- Inkom.

konstr. begrp Avesta ls(s)Ik(o) Netto Bollnäs (1) lk Tax Fagersta E Gotland Islk Tax Höganäs ls(s)E(o) Karlshamn Islk Tax Lerum Islk Tax Linköping lsIk(s)Ik(o) Tax Malmö Islk Tax Norrköping (1) 15 Sollentuna Islk Tax Sorsele Islk Tax Stockholm Islk Tax Strömsund (1) Islk Tax Uppsala (2) Islk Tax Årjäng Islk Tax Älvkarleby Islk Tax

Makars

(3) 2 l

NNNN

Källa: Svenska Kommunförbundet

Anm: Beteckningar avseende texekonstruktioner, se avsnitt 6.2.3. Övriga uppgifter, se avsnitten 6.2.4 — 6.2. 0. (1) Gäller även gruppboende. (2) Gäller även gruppboende och ålderdomshem. (3) Med siffran 3 avses ltt makarnas sammanlagda inkomster används vid inkomstberäkningen när en av eller båda makarna har omsug samt när makarna har separat boende. Med siffran 2 avses att makarnas sammanlagda inkomster används 'id inkomstberäkningen när en av eller båda makarna har omsorg. Med siffran 1 avses att makarnas sammanlagda inkomster används vid inkomstberäknin gen när båda makarna har omsorg. (4) Uppgifterna avser ensamboerde person. (5) Förbehållsbelopp i serviceboende efter att bostadskostnad, mat, service och omvårdnad år betal la. (6) Förbehållsbelopp för person ( 65 år. (7) Avgihstak för person ( 65 år.

Taxa för Taxa för

alt. kr (4) (4).. 6 % ink 320-520 kr

83-419 kr

200—1200 kr 0,63 % av BB 121-1473 kr 150-1600 kr 200-500 kr fritt 8 tim 6,8 % ink 300-415 kr 200-1400 kr

200-3910 kr 0-615 kr

176-1478 kr

Förbehåll före/ inkomst omvårdnad % omv. fh(65 efter bostkost.

(4)... 3403 f 4107 f

1500 e (5)

3580 e

3000 f

3769 f 1500 e (5) 3770 f 4440 f (6) 3402 f

3593 e

Avgifts- tak (4)

520

419 1200

1 600

1500 415 1400 831 3910 615 (7)

1182

Kontr. av förb. för andra tj. ja

.ja

ja ja ja

ja

ja

Jämk. då en av ma har särbc

ja ja ja * ja % ja & ja ja

ja

ja

Nio kommuner tillämpar förbehållsbelopp, varav åtta anger summa. Av dessa åtta använder sex kommuner förbehållsbelopp före och två kommuner efter att bostadskostnad är betald. Beträffande de förra finns en variation mellan 3 000 och 4 107 kr/månad och ett medelvärde på 3 575 kr/månad. Till skillnad mot taxan och avgiftstaket för omvårdnad finns ingen koppling mellan förbehålls- belopp och antal tjänster. Det tidigare antagandet om ett sådant samband (avsnitt 6.2.7) gäller alltså inte beträffande undersökningens 17 kommuner. De två kommunerna som anger förbehållsbelopp efter att bostadskostnad är betald har en marginellt högre gräns, 3 580 resp. 3 593 kr/månad, än genomsnittet för de sex kommuner som tillämpar förbehållsbelopp före bostadskostnad. Socialstyrel- sens norm för ensamstående är 3 403 kr/månad. Sju av de åtta kommunerna tillämpar belopp som är lika med eller högre än denna nivå.

Ålderdomshem, sjukhem och gruppboende

Tabell 6.4 visar att sju kommuner har en insats- och inkomstrelaterad taxa och att samma antal har en inkomstrelaterad taxa. En inkomstbedömning är alltså aktuell i 82 % av kommunerna. Resterande 18 %, tre kommuner, har en- hetstaxor.

Tio av kommunerna, 59 %, har taxerad inkomst som utgångspunkt, medan fem eller 29 % tillämpar aktuell nettoinkomst. Nettoinkomst är därmed vanligare förekommande i ålderdomshem, sjukhem och gruppboende än i ordinärt boende och serviceboende. Resterande två kommuner har inte någon inkomstrelaterad taxa.

Nio kommuner använder i olika grad makars sammanlagda inkomster vid inkomstberäkningen. Tre kommuner, 33 %, gör det när en eller båda makarna har omsorg och vid separat boende. Två kommuner eller 22 % tillämpar sammanläggning då en eller båda makarna har omsorg, men inte vid separat boende. Fyra kommuner, 44 %, tillämpar regeln enbart då båda makarna har omsorg. Två av de sex kommuner som inte använder regeln i samtliga fall, jämkar avgiften vid behov då en av makarna har särskilt boende. Av de åtta kommuner som inte lägger samman makars inkomst i något fall tillämpar fem kommuner jämkning då en av makarna bor i särskilt boende.

Tolv resp. elva kommuner redovisar taxa och avgiftstak för omvårdnad. Taxorna anges inklusive eller exklusive mat och bostad. Sju kommuner av tolv, 58 %, uppger avgifter exklusive mat och boende. Fem av dessa redovisar intervall. Variationen sträcker sig från 100 till 3 910 kr/månad. Tre kommuner, 25 %, har en taxa inklusive mat och boende, men tillämpar inte något intervall för avgiftsuttaget. Två kommuner, 17 %, tar ut avgift inklusive mat, men exklusive boende.

Stockholm har en taxa för omvårdnad, exklusive mat och boende, för yngre personer än 65 år. Denna är högst är 615 kr/månad.

Även avgiftstaken anges inklusive eller exklusive mat och bostad. Sex kommuner av elva, 55 %, har ett tak som inkluderar mat och bostad. Taken sträcker sig från 1 473 till ca 17 900 kr/månad netto (bruttoinkomst 10 x

basbeloppet). Medelvärdet är 7 107 kr/månad. En kommun har ett avgiftstak som inkluderar omvårdnad och mat, men inte bostadskostnad. Taket är här 2 957 kr/månad. Fyra kommuner, 36 %, anger tak för omvårdnad, exklusive mat och boendekostnad. Variationen är 831-3 910 kr/månad med ett medelvärde på 2 310 kr/månad.

Stockholm har en takavgift för omvårdnad, exklusive mat och boende, för yngre personer än 65 år som är 615 kr/månad.

Tabell 6.4 Taxekonstruktioner, inkomstbegrepp m.m. i ålderdomshem,

konstr. begrp hvesta Ik Netto BoHnäs (11 lk -inack Tax iagersta E - inack Gotland Ik - inack Netto LIöganäs E - inack (arlshamn Islk Tax .erum lk - inack Netto ..inköping Ik Tax vtalmö Islk Tax *lorrköpingU) E Netto Sollentuna Islk Tax Borsele Islk Tax Stockholm ls Tax ;trömsund(1) lk - inack Netto Jppsala (2) Islk-inack Tax Årjäng lk Tax Älvkarleby lslk Tax

Källa: Svenska Kommunförbundet

Inkom. Makars inkomst omvårdnad,

Taxa för Taxa för

omv. fh(65 in/ex mat 0 (4)... bostad % alt. kr (4) 20 % ink ex m/b

ink-(bo+förb)in m/b

1,008 BB ex bo

145-1473 ex m/b 70 % ink in m/b

100-500 ex m/b

6,8 % ink ex m/b

86 kr/dag ex bo

200-1400 ex m/b

200-3910 ex 0-615 kr m/b ex.m/b

ink—(bo+förb) in m/b

246-1478 ex m/b

Förbehåll eher bet. av mat, boende, serv./omvå. (4) 1532

1500

0,3 ink/1307 30/20 30/20

0,3 ink/1650

0,3 ink/1307

0,3 ink/1307

33/20

1530

1530

0,3 ink

1394 0,3 ink

Av ifstak ink mat, boende, serv/omv (4)

3051 10.640

2957 (5) 1473 (6)

10 BB

1500 (6) 6080 3500

83l(6)

3910/615 (6)

3000(6)

sjukhem och gruppboende.

Kontr. av Jämk. då en förb. för av mak. har andra tj.

ja ja

ja

ja

ja

ja

ja

ja

ja ja

särbo

ja

ja

ja

ja

ja

ja

ja

ja

Anm: Beteckningar avseende taxekonstruktioner, se avsnitt 6.2.3. Övriga uppgifter, se avsnitten 6.2.4 — 6.210. (1) Gäller inte gruppboende. (2) Gäller enbart sjukhem. (3) Se pkt 3 tabell 6.3. (4) Uppgiftema avser ensamboende person. (5) Service, omvårdnad och mat inkluderas, inte boendekostnad. (6) Service och omvårdnad inkluderas, inte mat och boendekostnad.

Som framgår är det synnerligen svårt att jämföra kommunerna i fråga om taxoma, men något lättare

angående avgiftstaken. Eftersom omvårdnadstjänstema i dessa boendeformer är mer lika kommunerna emellan än när det gäller ordinärt boende och serviceboende avspeglar skillnadema i avgiftstak i högre grad reala

skillnader än beträffande omvårdnad i de senare boendeformema.

Fjorton kommuner tillämpar förbehållsbelopp. I tretton av dessa, 93 %, gäller beloppet efter betalning av mat och boendekostnad. Förbehållsbeloppen är relativt lika och ligger på nivån 1 307-1 532 kr/månad. I det enskilda fall där boende inte inkluderas är förbehållsbeloppet 1 650 kr/månad. Förbehållsnivån för omvårdnad och boende i ålderdomshem, sjukhem och gruppboende ligger alltså i allmänhet på den nivå som är etablerad sedan länge beträffande vård och boende på ålderdomshem.

7. Hj älpmedelsstudien

_en specialstudie av avgifter för Vissa hjälpmedel

7.1. Inledning

Landstingsförbundet har på utredningens uppdrag genomfört en enkätundersök- ning beträffande avgiftssystem och avgiftsnivåer inom hälso- och sjukvården. I rapporten konstateras följande när det gäller handikapphjälpmedel, inklusive tolktjänst:

— När det gäller patientavgifter i samband med hjälpmedel åt handikappade får man skilja på avgift som kan tas ut vid ett besök hos läkare eller annan vårdpersonal och avgift/utgift för själva hjälpmedlet. — Beträffande besöket kan det vara fråga om ett "vanligt" mottagningsbesök, varvid även ett hjälpmedel ordineras eller att anpassning/utprovning sker. Vid sådana besökssituationer har landstingen i allmänhet avstått från att ta ut någon patientavgift. Somliga landsting tar dock ut avgift. — Avgifter för hjälpmedel tillämpas i viss utsträckning. Där uppvisar lands- tingen stora olikheter. — För glasögon till barn och ungdom finns särskilda bidragsbestämmelser i landstingen — Tolktjänsten i landstingen är genomgående helt avgiftsfri.

7.2. Fördjupad studie av vissa hjälpmedel

Landstingen uppvisar stora olikheter när det gäller avgifter för hjälpmedel och det är inte möjligt att göra några överskådliga sammanställningar eller analyser av avgiftssystemen. På utredningens uppdrag genomförde därför Landstings- förbundet en särskild studie av hjälpmedel som är vanliga och viktiga för personer med funktionshinder av olika slag. Listan på dessa vanliga och viktiga hjälpmedel tillkom på så sätt att de fyra sakkunniga för handikapporganisatio- nerna i utredningen ombads att var och en upprätta en lista på olika hjälpmedel. De fyra grupperna av hjälpmedel framgår av tabellen nedan

Ortopediska skor, bekvämskor

Rullstolar

Bandspelare

Hörapparat

Insulinpump

Oxygeninhalator

Stödkorsett

Punktskriftmaskin

Magnevision

"Vita käppen"

Kikare för syn- skadade

Färgindikator

Klockor för blinda/synskadade

Anpassade spel för blinda/synska- dade

Vattenpass för synskadade

Avgifter för repa- rationer t ex däck och batteribyte rullstol

Avgifter för ut- provning, anpass- ning och träning av hjälpmedel

Kvartur och lik— nande tidhjälpme- del

Dubbla rullstolar (+ fritid) samt slingstyrda elrull— stolar

Talhjälpmedel

Datorer/datorstöd- da hjälpmedel

Mobiltelefon

Mikrovågsugn

Glasögon och bågar (i första hand vuxna)

Specialleksaker i gränslandet lek- sak — hjälpmedel

Landsting Ortope— diska skor (be- kväm- skor)

AB Stockholm

Egenavg 0 kr itt 20%

Ortoser

av fak- tiskt ko-

stnad Barn under 18 år

10% av

faktisk kostnad 2 par/år C Uppsala Vuxna Vuxna 600 kr 500 kr Barn Barn 0

300 kr kr t o m

högst 15 år 1000 kr/år bam

tom 15 år

D Sörmalnd

450 kr från 50 - 150 kr

E Östergötland

Vuxna 0 kr 400 kr Barn 100 kr F Jönköping 230 Varieran

kr/par de pris

för barn beroen- upp till de på 18 år artikel 450 ca 300 kr/par kr from 18 år ålder

G Kronoberg 300 100 kr kr/par mjuka

vuxen ortoser

150 kr/ tyngre par för hjälpme barn del 0 kr

Rull— stolar

Okr

Kommu nalt an- svar

Okr

0kr

Okr

Korttids hyra 100 kr,lång- varigt bruk 0 kr

Band- spelare

0kr

Okr

Okr

Okr

Okr

Avgih för ut- provnin g 60 kr

Hörap- Insulin- parat pump Lån ut- 0 kr prov-

avgift

200 kr

200 kr 0 kr 200 kr 0 kr 0 kr 0 kr 500 kr, 0 kr barn under 19 år

gratis

Egenavg 0 kr ift 100 kr

Oxygen- Stödkors Signalhj

inhalator ett

Okr

Okr

Okr

0kr

Okr

Okr

Okr

500 kr/max 2 per år

200 kr

Okr

Okr

100 kr

Sängar älp- medel

0 kr Självkos

tnads pris Tillhand Kommu ahålles nalt an— ej svar 0 kr 0 kr . 0 kr 0 kr Län, 0 Län, 0 kr kr

0 kr Utprovn ings- avgift 60 kr

H Kalmar

200-400 200 kr kr K Blekinge 300 kr 0 kr L Kristianstad

Vuxna 0 kr 300 kr/ par Barn 150 kr/ par Max 900 kr/år

M Malmöhus

200 kr/ Egenav- par ( 18 gift år 400 100 kr/par > kr/st 18 år

N Hal/and

Vuxna 100 kr 400 kr

högst 3 par/år

Barn 200 kr högst 3

par/år

O Bohus

Vuxna 0 kr 400 kr Barn 200 kr P Älvsborg Vuxna 0 kr 400 kr/

gång

Barn 200 kr/

gång

max 3 par R Skaraborg Vuxna 0 kr 400 kr/ par Barn( 18 år 200 kr/

par S Värmland Vuxna Självkos 500 kr/ tnad par Barn 250 kr/

par 2 par /år

Okr

Okr

Okr

Kommu nalt an- svar

Okr

Okr

Okr

Okr

Manuell a/till- handahä lles ej Elektris ka 0 kr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

300 kr

Okr

Okr

200 kr

Bortapp ade 500

500 kr

Okr

Okr

200 kr

Okr

0kr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

0kr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

0kr

Okr

Okr

200 kr

100 kr

0kr

Okr

Okr

Självkos tnad

Okr

0kr

Okr

Okr

0kr

0kr

Okr

Okr

Tillhand ahåHes

eJ

Okr

Okt

Okr

Kommu nalt an- svar

Okr

Okr

Okt

Okr

Tillhand ahålles ej

T Örebro

Vuxna Enkla 0 kr 400 kr 50 kr Vuxna Knä- fot 200 kr 150 kr 2 par/år U Västmanland Vuxna 200 kr 0 kr 400 kr Barn 200 kr W Dalarna 500 kr/ 120 kr/ 0 kr par ortoser hel- halv- fabrikat. Mjuka ortoser själv- kostnad, övrigt 0 kr X Gävleborg Vuxna 0 kr 0 kr 400 kr Bam 200 kr

Y Västernorrland Vuxna 0 kr 0 kr 400 kr Bam 150 kr

Z Jämtland

Vuxna 125 kr/ 0 kr 300 kr lätta Barn ortoser 150 kr

A C Vasterbotten

400 kr/ 0 kr 0 kr par BD Norrbotten

300 kr 0 kr 0 kr för vux-

na

150 kr för barn

OG Göteborgs sjuksvåra' Vuxna 0 kr 0 kr 400 kr Barn 200 kr

MM Malmö sjukvård Vuxna 100 kr 0 kr 400 kr (reuma- Barn tiker 0 200 kr kr)

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Avgift för bor- tappad 500 kr

500 kr

Okr

Okr

Okr

500 kr

Okr

0kr

Okr

Okr

0kr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

0kr

Okr

Okr

0kr

Okr

0kr

0kr

0kr

Okr

Okr

300 kr

200 kr

Okr

Okr

0kr

125 kr 250 kr

200 kr

0kr

Okr

200 kr

Okr

Okr

Okr

Okr

Okr

0kr

0kr

Okr

0kr

Okr

0kr

Okr

Självkos tnad

Okr

0kr

Okr

0kr

Okr

Okr

Okr

I Gotland 400 kr 0 kr 0 kr 400 kr 0 kr tillhanda 0 kr 0 kr vid ny- hålles ej ordina- tion

Kronologisk förteckning

. Ett renodlat näringsförbud. N. . Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. A. . Grön diesel — miljö- och hälsorisker. Fi. . Långtidsutredningen 1995. Fi. . Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. S. . Muskövarvets framtid. Fö.

. Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. . Pensionsrättigheter och bodelning. Ju.

9. Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. 10. Översyn av skattebrottslagen. Fi. 11. Nya konsumentregler. Ju. 12. Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. Fi. 13. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 14. Ny Elmarknad + Bilagedel. N. 15.Könshandeln. S. 16. Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. 17. Homosexuell prostitution. S. 18. Konst i offentlig miljö. Ku. 19. Ett säkrare samhälle. Fö. 20. Utan el stannar Sverige. Fö.

21 . Staden på vatten utan vatten. Fö.

22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 23. Brist på elektronikkomponenter. Fö. 24. Gasmoln lamslår Uppsala. Fö. 25. Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. K. 26. Underhållsbidrag och bidragsförskott. Del A och Del B. S. 27.Regional framtid + bilagor. C. 28. Lagen om vissa internationella sanktioner — en översyn. UD. 29. Civilt bruk av försvarets resurser — regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. 30. Alkylat och Miljöklassning av bensin. M. 31. Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. 32. IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. Ju. 33. Ersättning för ideell skada vid personskada. Ju. 34. Kompetens för strukmromvandling. A. . Avgifter inom handikappområdet. S.

W&WN—

(mxlo8

J ustitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler. [11]

IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. [32] Ersättning för ideell skada vid personskada. [33]

Utrikesdepartementet

Lagen om vissa internationella sanktioner — en översyn. [28]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20] Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbmk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Civilt bruk av försvarets resurser -

regelverken, erfarenheter , helikoptrar. [29]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17] Underhållsbidrag och bidragsförskott, Del A och Del B. [26] Avgifter inom handikappområdet. [35]

Kommunikationsdepartemntet

Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. [25]

Finansdepartementet

Grön diesel — miljö— och hälsorisker. [3] Långtidsutredningen 1995. [4]

Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34]

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14]

Civildepartementet Regional framtid + bilagor. [27]

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31]