Allmän behörighet för högskolestudier : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ALLMÄN

FÖR

BEHÖRIGHET

H ÖGSKOLESTUDIER

V V V V V V V V V WW

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Mmin

Statens offentliga utredningar

WW 1995:41

PL Utbildningsdepartementet

Allmän

behörighet

för

högskolestudier

Delbetänkande

av Utredningen om uppföljning av

1993 års universitets- och högskolereform

RUT-93

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

.

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-763 24 81

ISBN 91-38-13932-4 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

r3f §15Dr°5Ãl7DL2w

7:;l,:;

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 22 december 1993 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla särskild utredare med

en uppdrag att göra en uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform dir 1993: 143; U 1994:01. Med stöd detta bemyndigande för-

av ordnade departementschefen den 17 januari 1994 verkställande direktören Dan Brändström som utredare. Direktiven återges bilaga 1till

som detta betänkande.

Byråchefen Ewa Ställdal förordnades dag sekreterare.

samma som Direktör Sonja Dahl har sedan november 1994 varit förordnad att såsom expert biträda utredningen

Utredningen har antagit namnet RUT-93.

Genom beslut den 27 oktober 1994 regeringen RUT-93 tilläggs-

gav

direktiv att bl.a. lägga förslag till förändringar i högskoleförordningens 1993: 100 regler tillträde till grundläggande högskoleutbildning

om dir

1994: 126. Samma dag tillkallades generaldirektören Erland Ringborg som sakkunnig. Tilläggsdirektiven återges i bilaga 2 till detta delbe-

tänkande.

Utredningen har tidigare överlämnat ett delbetänkande SOU

1994:153 Ett nytt högskoleverk. Föreliggande betänkande innehåller förslag till preciseringar av nu gällande regler för den allmänna behörig-

heten för högskolestudier. Ett slutbetänkande vad tillträdesñågorna

avser kommer att överlämnas av utredningen under 1995.

sommaren

Universitetslektorn Lars Brandell är sedan 1 oktober 1994 förordnad att som expert biträda utredningen i arbetet med tillträdesñägorna.

Till RUT-93 är knuten referensgrupp för tillträdesfrågor bestående

en av Björn Andersson, SFS, kanslichefen Ulla Blomqvist, Umeå universitet, kanslidirektören Stig Fomeng, Högskolan i Örebro, rektorn Solveig Hannersj Vårdhögskolan i Falun, universitetsdirektören Peter Honeth,

Lunds universitet, byråchefen Arne Olsson, Stockholms universitet,

rektorn Ingegerd Palmér, högskolan i Luleå och avdelningschefen Anne-

Marie Rydell, VHS.

Sedan 1 februari 1995 är utredaren Claes Petri, VHS och byrådirektören Lars Lustig, Stockholms universitet, experter knutna till

som

utredningen vad avser tillträdesfrågor.

Rättssakunniga Pia Wikström biträder sedan den 27 mars 1995

utredningen som expert. Utredningen har haft överläggningar om behörighetsñågor med

för studentema, universiteten och högskolorna, vårdhög-

er

skoloma, Folkbildningsxådet och [Itbildningsdepartementets betygs-

SWPP-

Som ett led i arbetet med tillträdesñågoma har utredningen publicearbetsrapport: Behörighet för högskolestudier för elever från den

rat en

gymnasieskola: Denna har diskuterats vid en hearing den 27 mars nya 1995 med representanter för universitet och högskolor, gyrrmasieskolan,

vuxenutbildningen, Sveriges förenade Studentkårer SFS, Sveriges folkhögskolestuderandes förbund, mfl. berörda myndigheter och organisatio-

ner.

Bl.a. mot bakgrund den allmänna uppslutningen vid denna hearing

av

bakom utredningens preliminära ställningstaganden har jag beslutat inge föreliggande delbetänkande Allmän behörighet för

högskolestudier, vilket härmed överlämnas.

Stockholm i april 1995

Dan Brändström

Lars Brandell

Innehållsförteckning

l Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2¶Fölfatuiingsfirslag 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3¶Uuedningsugqxhaget 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4¶Bakgrund 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1¶Behörighetslqav för högskolestudier 13

. . . . . . . . . . . . .

4.2¶Den nya gymnasieskolan 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3¶Gällande behörighetsregler 16

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5¶Allmän behörighet 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Allmän behörighet för studerande från gymnasieskolan 17

5.2¶Motsvarandebedömningar 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Allmän behörighet genom 25:4 regeln 22

- . . . . . . . . . .

Bilaga I Kommittédirektiv 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Skollagen, bilaga 2 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Sammanfattning

Nu gällande bestämmelser allmän behörighet för högskolestudier

om fastlades innan det klart hur läroplanen och betygssystemet i den

var nya gymnasieskolan, skulle komma att utformas. Det innebär att det, inte minst for eleverna i den gymnasieskolan, är oklart hur gällande

nya nu

regler kommer att tillämpas när de skall söka till högskoleutbildning år

1997 eller senare. Detta har betydelse för de val kurser och

av grenar

de förväntas göra med början innevarande vårtermin. Inte minst är som det oklart hur en övergång till reducerat gymnasieprogram kan påverka

möjligheten för elev att få allmän behörighet för högskolestudier.

en

Utredningen föreslår att den aktuella paragrafen i högskoleforordningen preciseras så att för allmän behörighet för studerande från ett nationellt i den gymnasieskolan krävs

program nya

lägst betyget Godkänd kurser motsvarande minst 90 procent

av

programmet

lägst betyget Godkänd i samtliga kärnämnen d.v.s. de kurser som är

gemensamma för samtliga nationella gymnasieprogram, med undantag för ämnena idrott och hälsa och estetisk verksamhet.

lägst betyget Godkänd på specialarbetet

I utredningens förslag ingår också behåller gällande regler

att man nu att den har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller den

som som genom verksamhet förvärvat motsvarande kunskaper också

annan skall vara behörig, liksom stadgandena behörighet den s.k.

om genom

25z4-regehi.

Utredningen diskuterar också hur reglerna motsvarandebedöm-

om ning bör tillämpas i olika fall, bl.a. för studerande från den kommunala vuxenutbildningen och studerande läst ett reducerat i

som program

gymnasieskolan

Författningsförslag

Utredningen föreslår att 4§ 8 kap högskolas-förordningenSFS 1993: 100 ändras enligt följande

Nu gällande högskoleförordning Förslag till ändrad lydelse

SFS1993: 100

3 kap 8 kap

4 § Allmän behörighet har den 4 § Allmän behörighet har den som fullföljt ett nationellt pro-

som gram i gymnasieskolan eller har fullföljt ett nationellt eller motsvarande svensk eller ut- specialutfommt och

program ländsk utbildning eller den därvid har lägst betyget God-

som genom annan verksamhet förvär- känd kurser omfattar

som vat motsvarande kunskaper. minst 90 procent den min-

av

Den som har annat modersmål sta garanterade tiden för ett

än svenska, danska, färöiska, fullständigt program

isländska eller norska skall ha har lägst betyget Godkänd i

erforderliga kunskaper i svenska. engelska, matematik, natur-

.

kunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska

i den dessa ärmen

omfattning

har för Övriga enligt

program

bilaga 2 till skollagen 1985:1100 har lägst betyget Godkänd specialarbete.

Allmän behörighet har också

den som har motsvarande svensk

eller utländsk utbildning eller den

som genom annan verksamhet

förvärvat motsvarande krmskaper.

Den har annat modersmål

som

än svenska, danska, färöiska,

isländska eller norska skall ha

erforderliga kunskaper i svenska

3¶Utredningsuppdraget

RUT-93 utredningen för uppföljning 1993 års universitets- och

av

högskolereforrn har som en av sina uppgifter att följa upp hur behörighetsvillkor och urvalsregler samt antagningssystem och informa-

tion till studenterna utvecklats i och med 1993 års reform Regeringen

har utöver detta tilläggsdirektiv gett utredningen i uppdrag att

genom

regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Syftet

skall vara att skapa nationell ordning är överblickbar för

en som

de enskilda vad beträffar kopplingen mellan gymnasieskolan, vux-

enutbildningen och högskolan. Särskild uppmärksamhet skall äg-

I arbetet med tillträdesñägorna kommer RUT-93 att behandla fyra delområden:

Reglerna för behörighet

Urvalsregler och urvalsmetoder

Antagningsprocessen som system

Informationen till presumtiva studerande och andra berörda

om

antagningen till högskolor och universitet.

En utgångspunkt för arbetet med tillträdesfrågorna inom RUT-93

är att betona studentperspektivet tillträdesfrâgoma.

Föreliggande delbetänkande rör reglerna för den allmänna behörig-

heten till högskolestudier. högskoleförordningen SFS 1993:100 8

kap 4 När dessa regler ursprungligen formulerades det

- var fortfarande oklart hur läroplanen och betygssystemet i den nya gymnasieskolan skulle komma att utformas.

Enligt min mening bör nuvarande regler om allmän behörighet

preciseras mot bakgrund den utformning framför allt betygs-

av som systemet i gymnasieskolan har tätt. Jag har flera skäl valt

senare av att bryta ut denna fråga för separat behandling:

Det har visat sig att det är oklart för eleverna i den gymnasi-

nya eskolan och deras lärare hur gällande regler för den allmänna be-

nu

hörigheten kommer att tillämpas. Detta har betydelse för de val

av kurser och de gymnasiestuderande förväntas göra med

grenar som början innevarande vårtermin. Inte minst är det oklart hur en över-

gång till ett reducerat kan påverka möjligheten för elev

program en

att få allmän behörighet för högskolestudier.

Innebörden den allmänna behörigheten påverkar också utform-

av

ningen de särskilda behörighetskmv kan uppställas för olika

av som

utbildningsalternativ ett komplement till de krav som gäller för

som den allmänna behörigheten. Vidare har reglerna för den allmänna be-

hörigheten betydelse för tillämpningen betygsreglema i den nya

av

gymnasieskolan.

Det är därför angeläget att man så snart som möjligt gör en preci-

sering reglerna allmän behörighet för högskolestudier, i första

av om

hand för de elever genomgått den nya gymnasieskolan.

som

4¶Bakgrund

4.1 för

Behörighetslcrav högskolestudier

Syftet med behörighetskrav till viss högskoleutbildning är ytterst

en att, å ena sidan, garantera viss startnivå för den berörda utbilden ningen och, å andra sidan, besked till presumtiva sökande vad ge om som lcrävs för att framgångsrikt genomföra den aktuella

utbildningen. Det är viktigt att högskolans utbildning kan bygga att de stude-

rande har tillräckliga förkunskaper. Inte minst är detta förutsätten ning för att man på rimlig tid inom högskolan skall kunna nå en upp till de utbildningsmâl finns preciserade i examensbestäm-

som bla

melserna. Samtidigt måste betonas att stannivån till viss högskoen

leutbildning inte kan väljas oberoende den omgivande utbildnings-

av

miljön Högskoleutbildning inom ett visst ämne måste utgå ñan kunskaper och färdigheter kan inom gymnasieskolan eller

som man genom högskolestudier i andra ämnen. Det bör också ñanrluållas för enskild student inte exakt att man en

kan avgöra om hanshennes förkunskaper är tillräckliga för framgång inom viss utbildning. Studieframgången beror inte bara kunska-

en

pemaidespeciñkaförkunskapsänmensomñnnsutanocksåpåen

rad personliga egenskaper och förutsättningar, inte kan mätas i

som avklarade kurser i gymnasieskolan Rent generellt kan att

man säga

större erfarenheter framgångsrika teoretiska studier på

av gyrrmasie-

eller högskolenivå den studerande har, desto större

som möjligheter

har vederbörande att genomföra högskolestudier. Men sedan tillkommer rad andra faktorer, inte minst den studerandes motivation en och för de aktuella studierna. engagemang

Behörighetskraven har därför betydelse allmän informa-

en som en tion till presumtiva studerande vad kan komma förutsättas om som att inom en viss utbildning. Däremot kan de inte tolkas så att de den ger

studerande någon garanti för studieframgång. Inte heller kan

de ur

högskolans synpunkt utformas så vid antagningen kan identi-

att man fiera alla sökande visar med sina studier.

som senare sig problem

Av tradition har det funnits två metoder att organisera ett system för behörighetsprövning för högre studier. Det har varit

ursprungliga behörighetsprov som den aktuella högskolanuniversitetet anordnade.

I Sverige har detta funnits vid de tidigare folkskollärarseminarit ex

där i helst kunde anmäla sig till de inträdesema, princip vem som anordnades. Långt tillbaka i tiden mitten av 1800-talet prov som förekom detta också vid universiteten, då själva stod för studensom inträdesprov till universitetet och inte en slutextexamen, som var en

i gymnasiet. Oña inträdesproven inte bara det som idag

amen var

skulle kalla behörighetspmv utan också samtidigt ett wvalspmvlf Vid de konstnärliga högskolorna finns inträdesproven kvar. Aven

de i första hand används för urval, finns det också en om som prov

komponent i dem som fungerar som behörighetsprov. Den andra metoden för behörighetssystem har varit behörighets-

examina I Sverige detta traditionellt studentexa-

givande rnotsv. var

Studentexamen viss i gymnasiet behörighet till men en linje gav universitets- och inom ett brett område. Det ock-

högskolestudier gav

så till delar den traditionella universitetsutbildrät att antas stora av I länder har kvar detta system Där finns en be-

ningen många man

studenten lagfäst rätt att bedriva

hörighetsgivande examen som ger

Lmiversitetsstudier. med allmänna behörighetsgivande examina är enkla att

System

överblicka och har fördelar informationssynpunlçt. Det är lätt att ur förklara vad krävs för att få studera, eller åtminstone för att bli som för studier inom ett visst område eller med viss inriktning.

behörig en

har ett system med omfattande examina, typ studentexa-

Samtidigt

krav för att få börja universitets eller högsko-

men, som obligatoriska

lestudier flera nackdelar. Framför allt diskriminerar det personer som skaifar de förktmskapema något annat sätt än det

sig nödvändiga

traditionella Dessutom är det inom ett sådant system svårt att ta hän-

till den utbildningar med varierande innehåll och

syn mångfald av uppläggning, successivt har inlemrnats i högskolesystemet.

som

Detta förklaringama till det behörighetssystem in-

är en av som fördes fullt i samband med 1977 års högskolereforrn Den innebar ut fastställde nivå för allmän behörighet gällde alla som att man en som skulle bedriva högskolestudier. Utöver denna fanns det till de flesta

särskilda behörighetskrav, varierade från utbildning utbildningar som

till De särskilda behörighetskraven utordes av krav

utbildning. genomgångna studiekurser från gymnasiet.

4.2 Den

nya gymnasieskolan

Den nya gymnasieskolan är baserad kurser inom olika ämnen De olika kurserna är åsatta poäng där poäng innebär att kursen har

en

minst en timmes garanterad undervisningstid.

Eleverna går oftast med olika inriktning. Det finns 16

program, nationella program Dessa omfattar antingen 2400 eller 2180 timmar. I de flesta programmen finns det med delvis olika kursinne-

grenar håll, som eleverna har att välja mellan Utöver de nationella program-

och deras nationella grenar finns också lokala med olika men grenar

profilering. Det finns också möjligheter för eleverna att skapa special-

utformade program Det finns också individuella program Det är inte heller ovanligt att elever läser s.k. reducerade vilket innebär

program, att läser kurser enligt ett nationellt program men avstår från en eller flera kurser. Enligt reglerna har man rätt att detta sätt stryka kurser motsvarande högst tio procent av det för programmet uppsatta timantalet.

Utbudet av valfiia kurser m.m bestäms till en del av respektive

gymnasieskola, också avgör hur utbildningen skall fördelas

som terminer o.s.v.

En del av valen i gymnasiet måste i princip göras redan i årskurs

Till en del sker det ännu tidigare, i årskurs 9 i grundskolan, då man kan söka och få tillträde inte bara till ett utan också till

program

viss inom ett program en gren

Betyg sätts i gymnasieskolan varje kurs. Det finns fyra betygs-

grader Icke godkänd, Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd. Eleverna får poäng för de kurser där de fått lägst betyget Godkänd.

Slutbetyg från ett får den genomgått kurser motsva-

program som rande den för programmet gällande totala poängsurnrnan och fått betyg dessa. Även betyget Icke godkänd accepteras. Detta innebär teoretiskt sett att även den som fått Icke godkänd de flesta av de föreskrivna kurserna har rätt att få ett slutbetyg.

Den första stora kullen inom den gymnasieskolan går just i

nya nu årskurs Den kommer att dyka upp bland de sökande till högskoleutbildningar from hösten 1997.

4.3¶Gällande

behörighetsregler

För att bli antagen till viss utbildning krävs enligt nu gällande en högskoleförordning att den sökande har allmän behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan gälla för det aktuella antag-

ningsalternativet.

Jag inte att det finns motiv för att frângå denna principiella anser

uppläggning behörighetskraven Däremot har utredningen diskute-

av

rat att beteckningen allmän behörighet borde bytas ut mot gruncüäg-

gande behörighet, bättre beskriver vad det gäller. Jag återkomsom till denna fråga i slutbetänkandet i de delar av mitt uppdrag som mer

gäller tillträdesirågorna. Kraven för allmän behörighet är fastlagda i högskoleförordningen HF 8 kap, 4-5§§, se kapitel 5.

Eventuella särskilda behörighetskrav fastställs av den högskola anordnar utbildningen i fråga. Kraven skall vara relevanta för som

utbildningen De fär avse

kunskaper i ämne i gymnasieskolans nationella program eller mot-

svarande kunskaper.

kunskaper från eller flera högskolekurser.

en

andra villkor betingas utbildningen eller är av betydelse

som av för det yrkesområde utbildningen förbereder för HF 8 kap som

6§.

5¶Allmän

behörighet

5.1¶Allmän för studerande från

behörighet gymnasieskolan

I 8 kap, 4:e § i dagens högskoleförordning föreskrivs inledningsvis

att

Allmän behörighet har den som fullföljt ett nationellt i

program

gymnasieskolan...

Som gymnasieskolan har kommit att utformas betyder detta att eleven har deltagit i undervisningen i ett under de tre årsom

program utbildningen varar och fått betyg kurserna i detta program Aven Icke godkänd räknas då som betyg. Det finns inga krav prestatio-

ner i form av godkända betyg

mm

Det kan inte ha varit intentionerna med gymnasiereforrnen att den som i extremfallet suttit av större delen undervisningen,

av men som bara blivit godkänd ett fåtal de ingående kurserna skulle

av vara behörig till fortsatta studier högskolenivå. Det har också från många håll ställts frågan vilket sätt elev skall ha fullföljt ett

en program för att detta skall ge behörighet för högskolestudier. I samband med detta har man efterlyst en precisering den aktuella

av para-

grafen i högskoleförordningen

Paragrafen om den allmänna behörigheten för studerande

som

kommer från det gymnasiet bör enligt min mening preciseras

nya

följande tre punkter:

För behörighet måste krävas att den studerande med framgång

genomfört större delen det studerade gymnasieprogrammet. Det be-

av tyder att vederbörande för att vara behörig för högskolestudier skall ha lägst betyget Godkänd större delen de kurser

av som programmet omfattar. Utredningen föreslår att detta skall kurser motsva-

avse rande minst 90 procent av programmets maximala poängsumma Detta innebär att elev gått ett 2400-poängsprograrn skall ha

en som uppnått minst 2160 poäng och att den som gått ett 2l80-poängsproglam skall ha minst 1960 poängl.

Exakt beräkning ger 1962 poäng. En rimlig avkortning är 1960.

Valet procentsatsen 90 beror framför allt att det medför att

av

elev läser ett maximalt reducerat program dvs reducerat med en som 10 %, uppfyller kravet under förutsättning att vederbörande har lägst betyget Godkänd alla i programmet kvarstående kurser.

De sexton nationella i gymnasieskolan har ett varie-

programmen rande innehåll. Det finns dock del Icämämnenq som

en gemensam

måste läsa alla nationella program utgörs av man

svenska engelska samhällskunskap, religionskunskap, matematik, na-

idrott och hälsa sant estetisk verksamhet och har en om-

turkunskap, fattning i bilaga 2 till skollagen sammanlagt 680 poäng.

som anges

Jag vill betona att den allmänna behörigheten den är utformad

som

den blivande studenten dels generell erfarenhet omfattande ger en av

studier gymnasial nivå, dels kunskaper inom vissa specifika om-

råden kan utgöra ämnesmässig grund vilka den fortsatta

som en

kan bygga Det är då viktigt att vederbörande

högskoleutbildningen

också verkligen har dessa kunskaper. Därför föreslår jag att till havet

fullföljt nationellt i högskoleförordningen skall läggas

program krav resultat de nämnda kämämneskursema, med

godkänt ovan

undantag för kurserna i Idrott och hälsa och Estetisk verksamhet. En orsak till att dessa kurser inte tas med är att de inte förekommer inom den kommunala vuxenutbildningen, för vilken motsvarande regler bör

gälla nedan.

se

Inom alla gymnasieprogram finns obligatoriskt inslag ett spe-

som cialarbete omfattande 30 poäng. Detta är viktigt form av förbere-

en delse för fortsatta självständiga studier. Därför bör det också ingå i kraven för den allmänna behörigheten för högskolestudier att den sö-

kande skall ha lägst betyget Godkänd specialarbetet.

Ovanstående innebär sammanfattningsvis att kraven för den allmäma behörigheten för de studenter kommer ñån gyrrmasiesko-

som lan bör formuleras följande sätt:

Allmän behörighet har den som i gymnasieskolan

fullföljt ett nationellt eller specialutfonnat och därvid

program

har lägst betyget Godkänd kurser omfattar minst 90

som pro-

cent av den minsta garanterade tiden för ett fullständigt program

har lägst betyget Godkänd i engelska, matematik, naturkunskap,

religionskunskap, samhällskunskap och svenska i den omfattning

dessa ämnen har för Övriga program enligt bilaga 2 till skollagen

1985: l 100

har lägst betyget Godkänd specialarbete.

5.2¶Motsvarandebedömningar

I högskoleförordningen 8 kap 4 § stadgas också att den har

som en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar ett fullföljt nationellt

i gymnasieskolan eller den verksamhet program som genom annan förvärvat motsvarande kunskaper också har allmän behörighet.

Vidare förskrivs att den har ett annat modersmål än svenska,

som danska, faröiska, isländska och norska skall ha erforderliga kunskaper i svenska.

Enligt min mening bör dessa regler finnas kvar med oförändrat innehåll. De innebär att antagningsmyndigheten motsv har att för varje sökande bedöma om vederbörandes meriter motsvarar dem ovan föreskrivits för gymnasiestuderande eller

Dessa regler kommer också att kunna användas för tillämpningsbestämmelser för olika grupper av studerande. I det följande behandlas några av dessa:

Studerande som låst ett reducerat program

Den här aktuella regeln för motsvarandebedömning bör lätt kunna tillämpas elever från gymnasieskolan läst ett reducerat

som program Det avgörande för behörigheten är dä att

det totala antalet eleven uppnått i form kurser med

poäng som av

lägst betyget godkänd skall vara 2160 respektive 1960.

eleven har godkänt betyg de kurser som ingår i utom idrott och hälsa och estetisk verksamhet eller motsvarande kunskaper dokumenterade annat

eleven har genomfört ett examensarbete med godkänt resultat.

Studerande från den lcommunala vuxenutbildningen

Inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns kurser som i

samma gymnasieskolan med undantag för ämnena idrott och hälsa, estetisk

verksamhet, estetiska ämnen och specialidrott. Utbildningen följer således kursplaner och har betygskrav som gynmasies-

samma samma kolan För ett slutbetyg i komvux krävs kurser motsvarande 1990 timmar istället för 2400 eller 2180 timmar i gymnasieskolan. Det innebär att det första villkoret skall 90 procent av detta

ovan vara d.v.s. 1790 timmar egentligen 1791.

I komvux finns även ett s.k. Samlat betygsdokument, som kan utfärdas för elever inte studerat för att få slutbetyg. I analogi

som med vad anförts tidigare reducerade bör det alltså

som om program, räcka komvuxsttrderande i ett sådant dokument redovisar kurser

att en med Godkänd motsvarande minst 1790 timmar, för att

lägst betyget

ha ansetts kravet i Det behövs alltså inte ett formellt

uppfylla p slutbetyg.

De krav lägst betyget Godkänd är direkt

som avser överförbara komvuxelever. Däremot förekommer inte specialarbetet i den kommunala gymnasieutbildningen. Det är också svårt att finna ett krav för komvuxelever som skulle kunna motsvara kravet på godkänt betyg specialarbetet. Jag föreslår därför att komvuxelever

skall ha allmän behörighet för högskolestudier de uppfyller

anses om

kraven i 1 och 2 i den aktuella paragrafen i högskoleförordningen

p

Studerande med folkhögskolebakgrunñ

Enligt tidigare tillämpningsbestämmelser gav genomgången tvåårig allmän kurs vid svensk folkhögskola allmän behörighet för högskolestudier. Enligt övergångsbestämmelserna gäller denna regel fram till

och med utgången år 1999. Inom den närmaste tiden bör dock

av

vad skall gälla efter detta datum Det att det

preciseras som

bör tolkning vad termen motsvarande utbildning in-

fastläggas en

nebär för sökande till högskolan har läst vid folkhögskola

som en

Utredningen har haft preliminära överläggningar med Folkbildnings-

rådet. Dessa kommer att fortsätta Målsättningen är att skapa

en generell tillämpningsregel motsvarar den nuvarande och är

som som anpassad till de krav gäller för den allmänna behörigheten i

nya som och med införandet av den nya gymnasieskolan. RUT-93 återkommer senare i denna fråga.

Studerande med utländsk gymnasial utbildning

Det finns inom VHS omfattande erfarenhet motsvarandebedöm-

en av ningar for studerande med utländska studiemeriter. RUT-93 har tidigare diskuterat SOU 1994:153 avsnitt 2.9 att delar denna skall

se av

överflyttas till den organisation som under högskoleforbundet

svarar for vissa gemensamma frågor avseende antagningen till högskolestudier. I samband härmed är det lämpligt gör översyn

att man en av

gällande praxis för bedömningen av den allmänna behörigheten vad

avser sökande med utländsk utbildning.

Den nya gymnasieskolan, med den för alla nationella

program gemensamma delen, har redan nämnts inneburit att kraven för all-

som män behörighet har blivit mer omfattande än tidigare. Detta skulle kunna tolkas så att man for sökande med utländsk utbildning också t.ex skulle kräva någon form av utbildning som motsvarar innehållet i de aktuella kurserna i naturkunskap, religionskunskap och samhällskunskap. Enligt RUT-93zs mening bör man för denna grupp vara generös vid motsvarighetsbedömningen denna punkt, och inte kräva någon exakt motsvarighet till de svenska kurserna. Det bör räcka att den sökande i sin utbildning genomgått och godkänts kurser

av sammanlagt minst samma omfattning i ämnen som vi i Sverige skulle kalla So- och No-ärnnen.

5.3¶Allmän 25:4

behörighet genom regeln

Högskoleförordningen föreskriver också kan uppfylla kraven

att man

för allmän behörighet den s.k. 25z4-regehu:

genom

Utan hinder 4 § skall också den anses ha allmän behörighet av som

fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,

har varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderår då uteller annat sätt förvärvat motsvarande erfaren-

bildningen börjar

het och

har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt

programi gymnasieskolan SFS 1993:100 8 kap 5§.

från tidigare bara i punkten 32.

Dessa regler skiljer sig motsvarigheter

Dess motsvarighet formulerades tidigare har kunskaper i engelska

motsvarande slutförd lärokurs minst två årskurser i gynmasieskoom lan. Dessutom krävdes för inte har svenska, danska, personer som norska, färöiska och isländska modersmål, kunskaper i svenska som föreskriver särskilt. Detta har under år varit

som regeringen senare

kursen svenska, etapp 2 eller rikstestet.

Enligt övergångsbestämmelserna gäller den tidigare formuleringen

fram till sekelskiftet. Just finns alltså inte för svenska sökande ennu

25:4-regeln några explicita krav kunskaper i ämnet svenska ligt

Vidare kan engelska motsvarande slutförd lärokurs i det gamla användas istället för fullföljt nationellt program. Här kan

gymnasiet det behövas preciseringar hur högskoleförordningen skall tillämpas

av efter år 1999, när det gäller svenska och engelska Dessa preciseringbör föreligga i god tid före sekelskiftet. ar

2 teknisk ändring avseendepunkten Tidigare stod här Det finns även en mindre . Dermaförändringkomnrerviatttauppiannatsannnanhang.

Kapitel 23

I övrigt jag inte att det finns skäl till förändringar gällande

anser av

bestämmelser om 25z4-behöñgheten

SOU 1995341 Bilaga 1 25

Kommittédirektiv

Dir. 1993:143

Uppföljning av 1993 års universitets- och högskolerefonn

Dir. 1993:143

Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-22.

Statsrådet Ask anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas för att göra uppfölj-

en en ning av 1993 års universitets- och högskolereform Avsikten är att studera hur den ñiheten och det ökade ansvaret kännetecknar refor-

nya som men utnyttjats av universiteten och högskolorna under treårsperioden 199394-199596.

Arbetet bör inledas omgående och pågå t.o.m. den l 1996.

mars

Ansvaret ligger universitet och högskolor

I proposition 1992x9321 Universitet och högskolor frihet för kvalitet

-

föreslogs långtgående förändringar i regelverket för de statliga universiteten och högskolorna De grundläggande principerna bakom dessa

förändringar var att skapa üihet för universitet och högskolor att besluta om innehåll i och institutionella för verksamheten. Dessa

ramar

principer godkändes av riksdagen i december 1992 bet.

l992x93zUbU3, rskr. 199293103.

Den nya högskolelag 1992:1434 och högskoleförordning

19932100, senast ändrad 1993:1080 respektive 1993:221 för Sveriges

lantbruksuniversitet samt det resurstilldelningssystem för grund-

nya utbildning, som delvis infördes den l juli 1993, innebär att statsmak-

den direkta styrning landets lärosäten för högre

terna övergivit av

utbildning och forskning tillämpats under lång tid. I stället har

som ansvaret för mycket stora och väsentlig del av den långresurser en kompetensutvecklingen i landet lämnats över till universiteten

siktiga

och Jfr 1992932169, bet. l99293zUbUl4, rskr.

högskolorna prop. 1992932363.

Två de högskolorna, nämligen Chalmers tekniska hög-

av statliga

skola och Högskolan i Jönköping, förs from den 1 juli 1994 över till stiñelseform för att ytterligare öka mångfalden prop.

1992932321, bet. l997j93zUbUl8, rskr. l992z93z405.

Den ökade självständigheten för universiteten och hög-

väsentligt

skolorna har kombinerats med ordning innefattar lcraftfulla en som incitament för att utveckla kvaliteten i verksamheten och öka effektiviteten i Universitetskanslem har givits ansvar för

resursutnyttjandet.

nationell utvärdering och kvalitetsbedömning. Sålunda svarar två nya myndigheter, Kanslersärnbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning, för att stimulera och stödja universiteten och högskolori deras ansträngningar att utveckla kvaliteten. Vidare införs succesna

sivt resurstilldelningssystem såväl för grundutbildning som för

nya

forskning och forskarutbildning under treårsperioden Ett uppfölj-

har lagts Verket för högskoleservice VHS.

ningsansvar

Reforrnen har genomförts parallellt med att ökade tillförts resurser

universitet och högskolor för att möjliggöra en kraftig ökning av antalet studenter i grundläggande högskoleutbildning.

Uppdraget

De viktigaste målen för 1993 års universitets- och högskolereforrn är väsentligt öka universitetens och högskolornas frihet i förhållanatt de till regering och riksdag, stimulera till mångfald i fråga såväl innehåll i som organisacrt om tion verksamheten, av att höja kvaliteten i verksamheten, att utnyttja resurserna effektivt, öka antalet studenter och doktorander fullföljer sin utbildatt som

ning, och utbildningsutbudet inom den grundläggande högskoleut-

att anpassa

bildningen till studenternas efterfrågan

Utredaren bör studera hur dessa grundläggande mål förverkligas vid universiteten och högskolorna under den första treårsperioden.

Bilaga 1 27

Utredaren bör även studera hur den högskolelagen och den

nya nya

högskoleförordningen tillämpas. Utredaren bör särskilt belysa i vilken

utsträckning refonnens intentioner trängt igenom till dem som ytterst svarar för verksamheten, nämligen lärarna och studenterna

Utredaren bör också särskilt belysa hur följande aspekter utvecklats:

Studentinflytandet i olika beslutsorgan

-

Behörighetsvillkor och urvalsregler

-

Antagningssystem och information till studenterna -

Den högre utbildningens internationalisering

-

Relationerna mellan styrelse-fakultet och institutioner -

Ansvaret för den interna utvärderingen -

Vidare bör tillgängligheten till högre utbildning i olika delar

av landet belysas liksom eventuella förändringar vad gäller den sociala,

könsmässiga och regionala rekryteringen till högre utbildning.

Ramar för utredarens arbete

För den särskilda utredarens arbete gäller kommittédirektiven dir. 1984:5 samt dir. 1992:50 till samtliga kommittéer och särskilda ut-

redare angående utredningstörslagens inriktning respektive redovisning av regionalpolitiska konsekvenser.

Utredaren skall samråda med Arbetsgruppen U 1992:E för jäm-

ställdhet i högre utbildning och forskning, den s.k. JÄST-gruppen,

vilken tagit initiativ till en samlad utvärdering av de projekt som bedrivits på senare tid inom universitet och högskolor med sikte

ökad jämställdhet. Utredaren skall vidare från Utredningen om nytt resurstilldelnings-

system för universitet och högskolor l992:05, den s.k. Resursberedningen, hämta erfarenheter i första hand det resmstilldelnings-

av nya systemet.

Utredaren skall slutligen samråda med Kanslersämbetet vad gäller arbetet med att utveckla kvaliteten och med Verket för högskoleservi-

ce vad gäller uppföljningen av verksamheten. Arbetet skall fortlöpande redovisas översiktligt. Utbildningsdeparte-

mentet avser att i särskild ordning bereda företrädare för riksdagspartier, organisationer och andra intresserade möjlighet att ta del des-

av

redovisningar. Den första redovisningen bör göras i september

sa 1994.

Utredningsarbetet skall slutredovisas den l mars 1996.

Hetällan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att re-

geringen bemyndigar chefen för Utbildningsdepartementet

att tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordning-

en -

1976:119 med uppdrag att göra Lippföljning av 1993 års

en - en

universitets- och högskolereforrn,

att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde

om

utredaren

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar mm

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2 29

Kommittédilekliv

Dir. 1994:126

Tilläggsdirekliv till utredningen uppföljning 1993 års universi-

om av

tets- och högskolereform U 1994:01

Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilda utredaren, som tillkallats for att följa 1993 års univer-

upp

sitets- och högskolerefonn dir. 1993:143, i uppdrag att lägga

ges

förslag till förändringar i högskoleförordningens 1993:100 regler

om

tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Vidare skall uppgifter

och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område ses över med syfte att framlägga förslag till

en sammanhållen myndighet inom universitets- och högskoleområdet.

flögskolerefomien och dess komekvemer

Regeringen tillkallade den 22 december 1993 en särskild utredare med uppgiñ att följa 1993 års universitets- och högskolereform dir.

upp 1993:143. Uppdraget är att studera hur de nya förutsättningarna som skapats genom reformen utnyttjats universiteten och högskolorna

av under treårsperioden 199394- 199596.

Genom beslut av riksdagen bet.l99l92:UbU18, rskr. 1991922195 avvecklades Universitets- och hö gskoleämbetet UHÄ och Utrustningsnämnden för universitet och högskolor den 1 juli 1992. Samtidigt inrättades fem nya myndigheter, Verket för hö gskoleservice, sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor, den l juli 1993 ändra-

som

de namnet till Kanslersärnbetet, Överklagandenämndenför högskolan,

Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för forskning

om universitet och högskolor.

Vissa beslut som tidigare fattades av de avvecklade myndigheterna fattas regering och riksdag eller universiteten och hög-

numera av av

skolorna själva. Detta gäller tex frågor om utbildningsorganisationen, samt vissa dimensionerings- och lokaliseringsñågor.

Andra frågor också beslutas lokalt som en följd av reformen gäller som

och urval till grundläggande högskoleutbildning samt vissa behörighet

hör med detta. Tidigare ansvarade

informationsfrågor som samman

UHA delvis för dessa UHÅ hade också central roll i arbetet

frågor. en med anslagsfranrställningama. Som en följd av högskolereforrnen går anslagsfrarnställningar och årsredovisningar direkt till regesamtliga nu

ringen Hö gskolereformen innefattade även i övri omfattande omstruktureen ring inom den centrala administrationen inom högskoleomrâdet. Sammantaget har dessa förändringar medfört rad problem, inte en minst för de studerande också för universitet och högskolor. men

Regeringen uppdrog den 2 juni 1994 till Verket för högskoleservice att

i samverkan med Svenska Akademiska Rektorskonferensen SAR och De Nya Hö gskolomas Rektorskonvent NHR göra förstudie rörande en förutsättningarna för förändrade styrforrner verkets service till mm av universitet och högskolor. Förstudien överlämnades till regeringen den

9 september 1994.

Uppdraget

Utredaren har den 17 oktober 1994 lämnat kort lägesrapport med en

tyngdpunkt frågor rörande antagning och rekrytering till högskoleutbildning. Mot bakgrund denna rapport och övriga redan påbörjade uppfölj-

av

ningsstudier skall utredaren lägga fram förslag till förändringar i hög-

skoleförordningens regler om tillträde till grundläggande högskoleut-

bildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som är överblickbar för de enskilda vad beträffar kopplingen mellan gyrnnasiesko-

lan, och högskolan Särskild uppmärksamhet skall vuxenutbildningen

ägnas de studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen I anslutning

till överväganden tillträdesreglema bör utredaren belysa behovet av

om samordning informationen utbildningutbudet vid universitet och av om

högskolor i Sverige och utomlands.

Vidare skall utredaren analysera myndighetssüulçturen inom universitets- och högskoleområdet. I dema del av uppdraget skall också prövas

ytterligare uppgiñer kan delegeras från regeringen till myndi ghetsni-

om vån och över huvud taget vilka uppgiñer bör full göras av en central som Det förutsätts att arbetet vad gäller kvalitet och kvalitet-

myndighet.

sutveckling, som nu pågår såväl vid universitet och högskolor som central myndighetsnivå, skall fortgå och att organisatoriska förutsättningar for detta skall ges central myndighetsnivå. Utredningsarbetet bör inriktas att skapa en sammanhållen myndighet inom området. Myndigheten bör om möjligt den 1juli 1995. Utredningsarbetet, som således måste bedrivas skyndsamt, skall ske med beaktande av det övergripande havet effektivitet i statsförvaltningen

Utbildningsdepartementet

Bilaga 3 33

Timplan

SKOLLAGEN, BILAGA 2 SFS °7

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt

Estetiskt Naturveten- Samhällsvetenskaps- Övriga

program skapsprogram program program

Natur- Tek- Ekono- Huma- Sam-

veten- nisk misk nistisk hälls-

skaplig gren gren gren veten-

gren skaplig

gren Ämnen:

Latin med allmän

sprákkunskap

språk 4 240190 Fördjupning i

humaniora eller

Lokalt tilläggämnes-

anknuten praktik 130 120 100 130 100 130 130 Summa

Alternativstreck innebär val mellan alternativ inom grenav program.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsforbud.N. 40.Älvsäkerhet.K.

.

Arbetsföretag Enny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U.

. -

Grön diesel miljö- och hälsorisker.Fi.-

.

Langtidsutredningen1995.Fi.

Vårdenssvåraval.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S.av 6. Muskövarvetsframtid. Fö. 7. Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. 8. Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju. 9. Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. 10 Oversynav skattebrottslagen.Fi.

Nya konsumentregler.Ju. 12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterfor

-

redovisningoch betalning.Fi. 13.AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.Fö. 14.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N. 15.Könshandeln.S. 16.Socialtarbetemot prostitutioneni Sverige. l7. Homosexuellprostitution. S. 18.Konst i offentlig miljö. Ku. 19.Ett säkraresamhälle.Fö. 20. Utan stannarSverige.Fö. 21. Stadenpåvattenutanvatten.Fö. 22.Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.Fö. 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. 24. GasmolnlamslårUppsala.Fö. 25. Samordnadoch integreradtågtrafik

Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. 26. Underhållsbidragoch bidragstörskott,

Del A och Del B. S. 27.Regionalframtid + bilagor. C. 28. Lagenomvissainternationellasanktioner

en översyn.UD.

- 29.Civilt bruk avförsvarets

resurser-

regelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 30.Alkylat och Miljöklassningavbensin.M. 31.Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. 32. IT och verksamhetsñárnyelseinom rättsväsendet.

Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. 33.Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 35. Avgifter inom handikappområdet.S. 36. Förmåneroch sanktioner ensamladredovisning.

-

Fi. 37. Vårt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku.

- 38. Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial

-

yrkesutbildning.U. 39.Somereflectionson SwedishLabourMarket

Policy. A. Någrautländskaforskaressyn svensk arbetsmarknadspolitik.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Pensionsrättigheterochbodelning.[8] Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial

- Nya konsumentregler.[11] yrkesutbildning.[38] IT och verksamhetsfomyelseinom rättsväsendet. Allmänbehörighetför högskolestudier.[41] Förslagtill nyasamverkansformer.[32]

Arbetsmarknadsdepartementet Ersättningför ideellskadavid personskada.[33]

Arbetsföretag En nymöjlighet för arbetslösa.[2]

- Utrikesdepartementet Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7]

vissainternationellasanktioner Kompetensför strukturomvandling.[34] Lagenom

översyn.[28] Somereflectionson SwedishLabour Market - en

Policy. [39] Försvarsdepartementet Någrautländskaforskaressyn svensk Muskövarvetsframtid. [6] arbetsmarknadspolitik.[39] Analysav Försvarsmaktensekonomi. [13]

Kulturdepartementet Ettsäkraresamhälle.[19] Utan stannarSverige.[20] Konst i offentligmiljö. [18] Staden vattenutanvatten.[21] Várt dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37]

- Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.[22]

elektronikkomponenter.[23] Näringsdepartementet Brist på GasmolnlamslårUppsala.[24] Ett renodlatnäringsförbud.[1] Civilt brukavförsvaretsresurser- Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14] regelverken,erfarenheter helikoptrar. [29]

, Civildepartementet Socialdepartementet

Regionalframtid + bilagor. [27] Vårdenssvåraval.

Prioriteringsutredningen.[5] Miljödepartementet slutbetänkandeav Könshandeln.[15] Alkylat ochMiljöklassningavbensin.[30] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Homosexuellprostitution.[17] Underhållsbidragoch bidragsförskott, Del A och Del B. [26] Avgifter inom handikappomradet.[35]

Kommunikationsdepartemntet

Samordnadoch integreradtågtrafik Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] Ålvsäkerhet.[40]

Finansdepartementet

Gröndiesel miljö- ochhälsorisker.[3]

- Lángtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översynav skattebrottslagen.[10] Mervärdesskatt Nyatidpunkterför

redovisningoch betalning.[12] Förmånerochsanktioner ensamladredovisning.[36]

-

f N m a oo t en P 1-1 as ä m 9

o

FRITZES nn

t m rs m o POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM FAX08-20 50 21, TELEFON08-690 90 90