Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 22 december 1993 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med upp- drag att göra en uppföljning av 1993 års universitets- och högskolere- form (dir 1993: 143; U 1994201). Med stöd av detta bemyndigande för- ordnade departementschefen den 17 januari 1994 verkställande direk- tören Dan Brändström som utredare. Direktiven återges som bilaga 1 till detta betänkande.

Byråchefen Ewa Ställdal förordnades samma dag som sekreterare. Direktör Sonja Dahl har sedan november 1994 varit förordnad att såsom expert biträda utredningen

Utredningen har antagit namnet RUF-93. Genom beslut den 27 oktober 1994 gav regeringen RUT-93 tilläggs- direktiv att bl.a. lägga förslag till förändringar i högskoleförordningens (1993: 100) regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning (dir 1994: 126). Samma dag tillkallades generaldirektören Erland Ringborg som sakkunnig. Tilläggsdirektiven återges i bilaga 2 till detta delbe- tänkande.

Utredningen har tidigare överlämnat ett delbetänkande (SOU 1994:153) Ett nytt högskoleverk Föreliggande betänkande innehåller förslag till preciseringar av nu gällande regler för den allmänna behörig- heten för högskolestudier. Ett slutbetänkande vad avser tillträdesfrågoma kommer att överlämnas av utredningen under sommaren 1995.

Universitetslektom Lars Brandell är sedan 1 oktober 1994 förordnad att som expert biträda utredningen i arbetet med tillträdesfrågoma.

Till RUT-93 är knuten en referensgrupp för tillträdesfrågor bestående av Bj" orn Andersson, SFS, kanslichefen Ulla Blomqvist, Umeå universi- tet, kanslidirektören Stig Fomeng, Högskolan 1 Örebro, rektom Solveig Hannersjö, Vårdhögskolan 1 Falun, universitetsdirektören Peter Honeth, Lunds universitet, byråchefen Arne Olsson, Stockholms universitet, rektorn Ingegerd Palmér, högskolan i Luleå och avdelningschefen Anne- Marie Rydell, VHS.

Sedan 1 februari 1995 är utredaren Claes Petri, VHS och byrådirek- tören Lars Lustig, Stockholms universitet, som experter knutna till utredningen vad avser tillträdesfrågor.

Rättssaklmniga Pia Wlkström biträder sedan den 27 mars 1995

• Sida 4
•  Original

utredningen som expert.

Utredningen har haft överläggningar om behörighetsfrågor med representanter för studenterna, universiteten och högskolorna, vårdhög- skoloma, Folkbildningsrådet och Utbildningsdepartementets betygs- grupp. ' Som ett led i arbetet med tillträdesfiågoma har utredningen publice- rat en arbetsrapport: Behörighetför högskolestudier för elever från den nya gymnasieskolan. Denna har diskuterats vid en hearing den 27 rmrs 1995 med representanter för universitet och högskolor, gymnasieskolan, vuxenutbildningen, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges folk- högskolestuderandes förbund, m.fl. berörda myndigheter och organisatio- ner.

Bl.a. mot bakgrund av den allmänna uppslutningen vid denna hearing bakom utredningens preliminära ställningstaganden har jag beslutat inge föreliggande delbetänkande (SOU 1995:41) Allmän behörighet för högskolestudier, vilket härmed överlämnas.

Stockholm i april 1995

Dan Brändström Lars Brandell

• Sida 5
•  Original

l'nnehalo lsförteckning 1 Sammanfattning ................................ 7 2 Författningsförslag ............................... 9 3 Utredningsuplxlraget ............................ 11 4 Bakgrund .................................... 13 4.1 Behörighetskrav för högskolestudier ............. 13 4.2 Den nya gymnasieskolan .................... 15 4.3 Gällande behörighetsregler ................... 16 5 Allmän behörighet .............................. 17 5.1 Allmän behörighet för studerande från gymnasieskolan 17 5.2 Motsvarandebedömningar .................... 19 5.3 Allmän behörighet genom 2524 - regeln .......... 22 Bilaga ] Kommittédirektiv .......................... 25 Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ........................... 29

Bilaga 3 Skollagen, bilaga 2 ........................ 33

• Sida 6
•  Original

%# _,.____,,..

ll| än,” ||11|'||q!;'| # THIN I_,__||','E',I__, _|

. _||' .. .1'11'1'1'- .." _ 1,3. ,,”..- 41113.

ren...-11.15 mtl-11, .__- » ,,,..11-1. .

| | %%an F*gr * , E' ' -

nu ':',—d 1.1 1 l _. 111511” 11" " ,. 1 ,, .

1. . " _

|||.|| |||

1.1...

är”,”, fi1'r1.,l|%_qll|'|ii'__ |,|I " ___,th,_ -___|,,|,'___J,1l,,1-.11'1-l" _ ' .

,,| ||,||1||—|-,,,'1'1|I"j_"-,'I,j

,..I' ':',51r3'11iq?,_ ||.11..|J.|I1,,,..,,.._|1,,,, __ ,, _ ,,,, |. _ , _, . . ' 11 __,1, 1. ,1, | 1 _,_|.,|___ ,,,, , _ , ,,,, "'-'|','|J.rH ,'h"" l4|'_1__|15||' I ,,511|,,_,1, |||_ _ ,|| IF ,| _ ,W1'1, ' |)"_ _, , ,,, _ .,, ,,|1-_, . ”111,13,- ..' . 1.| 1.1... .. .,

Htavm1"'-f',.'1.- ' ',.;'...'1',—-' '.» ""-'i | 'n. = .

. |..|' . | ' "' "," ..' I ; ' ' _._| .11| r1:--'_,, 1,.v...,1 _,..,1,. | , 1 . '_'....1 ' u . . _ .,. '. '.1. ..,.|| ,', ,.._. , .-,_. 1., ',, 1 ',,",,:- .|$,'i ,är, , ' ......| ' ..|, :"1 1111 '- 1'11H11' ..» " .. :..".1. . '-' "' 'i' -.."..-..'..'- ._'. '_'..|,.. |' . __. _ _ _”l'_r,',-.','1'-.|1,.,.,. & .. , , ,,,,,.|.,. , . ,, ,, |, '.'.1'. 1.. ,,”;1... 1+_ , . ,_ . _.,_ .'.-'1,1|i'.,'",'."1:'.' "':'-" , ...- ", ,,',',__,,_, , ,__",.|'.,.,.., .. _ " H|l,, ||_|

• Sida 7
•  Original

1. Sammanfattning

Nu gällande bestämmelser om allmän behörighet för högskolestudier fastlades innan det var klart hur läroplanen och betygssystemet i den nya gymnasieskolan, skulle komma att utformas. Det innebär att det, inte minst för eleverna i den nya gymnasieskolan, är oklart hur nu gällande regler kommer att tillämpas när de skall söka till högskoleutbildning år 1997 eller senare. Detta har betydelse för de val av kurser och grenar som de förväntas göra med början innevarande vårtermin. Inte minst är det oklart hur en övergång till reducerat gymnasieprogram kan påverka möjligheten för en elev att få allmän behörighet för högskolestudier.

Utredningen föreslår att den aktuella paragrafen i högskoleförord— ningen preciseras så att för alhnän behörighet för studerande ii'ån ett nationellt program i den nya gymnasieskolan krävs

lägst betyget Godkänd på kurser motsvarande minst 90 procent av programmet

lägst betyget Godkänd i samtliga kärnämnen d.v.s. de kurser som är gemensamma för samtliga nationella gymnasieprogram, med undan- tag för ämnena idrott och hälsa och estetisk verksamhet.

lägst betyget Godkänd på specialarbetet

I utredningens förslag ingår också att man behåller nu gällande regler att den som har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller den som genom annan verksamhet förvärvat motsvarande kunskaper också skall vara behörig, liksom stadgandena om behörighet genom den s.k. 25:4—regeln.

Utredningen diskuterar också hur reglerna om motsvarandebedöm- ning bör tillämpas i olika fall, bl.a. för studerande från den kommunala vuxenutbildningen och studerande som läst ett reducerat program i

gymnasieskolan.

• Sida 8
•  Original

: 11.11,” .:: ""$" -..',, ,. ' '.'l'i'” ' .|_.zl1'u"""|/"'.l' ' ""ni-|| "' " .'l' " . .., .- 'l' .. 1' |.11,- "..P' » k . |... 'I ¹ ,, ',,,,,1,, ._1._., ,,,,.,,_ '.

1 '.'1' '

'|,r|,, |,_|',!,'||1 ,

'_'l', llm- -J|||'_

• Sida 9
•  Original

2. Författningsförslag

Utredningen föreslår att 45 8 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100) ändras enligt följande

Nu gällande högskoleförordning Förslag till ändrad lydelse (SFSl993:100)

8 kap 8 kap 4 5 Allmän behörighet har den 4 5 Allmän behörighet har den som fullföljt ett nationth pro- som gram i gymnasieskolan eller har motsvarande svensk eller ut- ländsk utbildning eller den som

genom annan verksamhet förvär- vat motsvarande kunskaper. Den som har annat modersmål

än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha erforderliga kunskaper i svenska.

]. lilllföljt ett nationellt eller specialmfonnat program och därvid har lägst betyget God- känd på kurser som omfattar minst 90 procent av den min- sta garanterade tiden för ett fullständigt program.

2. har lägst betyget Godkänd i engelska, matematik, mtur-

kunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska

i den omfattning dessa ämnen har för Ovriga program enligt bilaga 2 till skollagen (1985: 1 100)

3. har lägst betyget Godkänd

på specialarbete.

Allmän behörighet har också den som har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller den som genom annan verksamhet förvärvat motsvarande kunskaper.

Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha erforderliga kunskaper i svenska.

• Sida 10
•  Original

• Sida 11
•  Original

3. Utredningsuppdraget

RUT-93 (utredningen för uppföljning av 1993 års universitets— och högskolereform) har som en av sina uppgifter att följa upp hur be- hörighetsvillkor och urvalsregler samt antagningssystem och informa- tion till studentema utvecklats i och med 1993 års reform Regeringen har utöver detta genom tilläggsdirektiv gett utredningen i uppdrag att

"....lägga fram förslag till förändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som är överblickbar för de enskilda vad beträffar kopplingen mellan gymnasieskolan, vux- enutbildningen och högskolan Särskild uppmärksamhet skall äg- nas åt de studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen..."

I arbetet med tillträdesfrågoma kommer RUT—93 att behandla fyra delområden: *Reglema för behörighet *Urvalsregler och urvalsmetoder *Antagningsprocessen som system *Infonnationen till presumtiva studerande och andra berörda om antagningen till högskolor och universitet.

En utgångspunkt för arbetet med tillträdesfrågoma inom RUT-93 är att betona studentperspektivet på tillträdesfrågoma

Föreliggande delbetänkande rör reglerna för den allmänna behörig- heten till högskolestudier. (högskoleförordningen (SFS 1993:100) 8 kap åå 4 - 5. När dessa regler ursprungligen formulerades var det fortfarande oklart hur läroplanen och betygssystemet i den nya gym— nasieskolan skulle komma att utformas.

Enligt min mening bör nuvarande regler om allmän behörighet preciseras mot bakgrlmd av den utformning som &arnför allt betygs- systemet i gymnasieskolan senare har fått. Jag har av flera skäl valt att bryta ut denna fråga för separat behandling:

Det har visat sig att det är oklart för eleverna i den nya gymnasi- eskolan och deras lärare hur nu gällande regler för den allmänna be- hörigheten kommer att tillämpas. Detta har betydelse för de val av kurser och grenar som de gymnasiestuderande förväntas göra med början innevarande vårtermin Inte minst är det oklart hur en över-

• Sida 12
•  Original

gång till ett reducerat program kan påverka möjligheten för en elev att få alhnän behörighet för högskolestudier.

Innebörden av den allmänna behörigheten påverkar också utform- ningen av de särskilda behörighetskrav som kan uppställas för olika utbildningsaltemativ som ett komplement till de krav som gäller för den allmänna behörigheten Vidare har reglerna för den alhnänna be- hörigheten betydelse för tillämpningen av betygsreglema i den nya gymnasieskolan

Det är därför angeläget att man så snart som möjligt gör en preci- sering av reglerna om alhnän behörighet för högskolestudier, i första hand för de elever som genomgått den nya gymnasieskolan

• Sida 13
•  Original

4. Bakgrund

4.1. Behörighetskrav för högskolestudier

Syftet med behörighetskrav till en viss högskoleutbildning är ytterst att, å ena sidan, garantera en viss startnivå för den berörda utbild- ningen och, å andra sidan, ge besked till presumtiva sökande om vad som krävs för att framgångsrikt genomföra den aktuella utbildningen

Det är viktigt att högskolans utbildning kan bygga på att de stude- rande har tillräckliga förkunskaper. Inte minst är detta en förutsätt- ning för att man på en rimlig tid inom högskolan skall kunna nå upp till de utbildningsmål som fmns (bl. a preciserade 1 examensbestäm- melsema). Samtidigt måste betonas att startnivån till en viss högsko- leutbildning inte kan väljas oberoende av den omgivande utbildnings- miljön Högskoleutbildning' mom ett visst ämne måste utgå &ån kun- skaper och färdigheter som man kan få inom gymnasieskolan eller genom högskolestudier i andra ämnen

Det bör också firarnhållas att man för en enskild student inte exakt kan avgöra om hans/hennes förkunskaper är tillräckliga för framgång inom en viss utbildning. Studiefrarngången beror inte bara på kunska- perna i de specifika förkunskapsärnnen som finns, utan också på en rad personliga egenskaper och fönrtsättningar, som inte kan mätas i avklarade kurser 1 gymnasieskolan Rent generellt kan man säga att ju större erfarenheter av framgångsrika teoretiska studier på gymnasie- eller högskolenivå som den studerande har, desto större möjligheter har vederbörande att genomföra högskolestudier. Men sedan till- kommer en rad andra faktorer, inte minst den studerandes motivation och engagemang för de aktuella studierna.

Behörighetskraven har därför en betydelse som en allmän informa- tion till presumtiva studerande om vad som kan komma att förutsättas inom en viss utbildning. Däremot kan de inte tolkas så att de ger den studerande någon garanti för studiehamgång. Inte heller kan de ur högskolans synpunkt utformas så att man vid antagningen kan identi- fiera alla sökande som senare visar sig få problem med sina studier.

Av tradition har det ftmnits två metoder att organisera ett system för behörighetsprövning för högre studier. Det ursprungliga har varit behörighetspmv som den aktuella högskola)/universitetet anordnade. I Sverige har detta funnits t ex vid de tidigare folkskollärarseminari—

• Sida 14
•  Original

erna, där i princip vem som helst krmde anmäla sig till de inträdes- prov som anordnades. Långt tillbaka i tiden (mitten av 1800—talet) förekom detta också vid universiteten, som då själva stod för studen- texamen, som var en inträdesprov till universitetet och inte en slutex- arnen i gymnasiet. Ofta var irrträdesproven inte bara det som vi idag skulle kalla behörighetspmv utan också samtidigt ett "urvalspmv_'_f

Vid de konstnärliga högskolorna frnns inträdesproven kvar. Aven om de i första hand används som prov för urval, fmns det också en komponent i dem som fungerar som behörighetsprov.

Den andra metoden för behörighetssystem har varit behörighets— givandc examina (motsv). I Sverige var detta traditionellt studentexa- men. Studentexamen på en viss linje i gymnasiet gav behörighet till universitets- och högskolestudier inom ett brett område. Det gav ock- så rätt att antas till stora delar av den traditionella universitetsutbild— ningen I många länder har man kvar detta system Där fmns en be- hörighetsgivande examen som ger studenten lagfäst rätt att bedriva universitetsstudier.

System med allmänna behörighetsgivande examina är enkla att överblicka och har fördelar ur informationssynpunkt. Det är lätt att förklara vad som krävs för att få studera, eller åtminstone för att bli behörig för studier inom ett visst område eller med en viss inriktning.

Samtidigt har ett system med omfattande examina, typ studentexa- men, som obligatoriska krav för att få börja universitets eller högsko- lestudier flera nackdelar. Framför allt diskriminerar det personer som skaffar sig de nödvändiga förkunskapema på något annat sätt än det traditionella Dessutom är det inom ett sådant system svårt att ta hän— syn till den mångfald av utbildningar med varierande innehåll och uppläggning, som successivt har irrlemmats i högskolesystemet.

Detta är en av förklaringarna till det behörighetssystem som in- fördes fullt ut i samband med 1977 års högskolereform Den innebar att man fastställde en nivå för allmän behörighet som gällde alla som skulle bedriva högskolestudier. Utöver denna fanns det till de flesta utbildningar särskilda behörighetskrav, som varierade från utbildning till utbildning. De särskilda behörighetskraven utjordes av krav på genomgångna studiekurser från gymnasiet.

• Sida 15
•  Original

4.2. Den nya gymnasieskolan

Den nya gymnasieskolan är baserad på kurser inom olika ämnen De olika kursema är åsatta poäng där en poäng innebär att kursen har minst en timmes garanterad undervisningstid

Eleverna går oftast på progrcm, med olika inriktning. Det frnrrs 16 nationella program Dessa omfattar antingen 2400 eller 2180 timmar. I de flesta programmen finns det grenar med delvis olika kursinne— håll, som eleverna har att välja mellan Utöver de nationella program- men och deras nationella grenar frnns också lokala grenar med olika profilering. Det frnns också möjligheter för eleverna att skapa special- utformade program Det frnns också individuella program Det är inte heller ovanligt att elever läser s.k reducerade program, vilket innebär att läser kurser enligt ett nationellt program men avstår från en eller flera kurser. Enligt reglerna har man "rätt" att på detta sätt stryka kurser motsvarande högst tio procent av det för programmet uppsatta tirnantalet.

Utbudet av valfria kurser mm bestäms till en del av respektive gymnasieskola, som också avgör hur utbildningen skall fördelas på terminer o.s.v.

En del av valen i gymnasiet måste i princip göras redan i årskurs 1. (Till en del sker det ännu tidigare, i årskurs 9 i grundskolan, då man kan söka och få tillträde inte bara till ett program utan också till en viss gren inom ett program)

Betyg sätts i gymnasieskolan på varje kurs. Det finns fyra betygs- grader Icke godkänd, Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl God- känd. Eleverna får poäng för de kurser där de fått lägst betyget God- känd.

Slutbetyg från ett program får den som genomgått kurser motsva- rande den för programmet gällande totala poängsumman och fått be- tyg på dessa. Även betyget Icke godkänd accepteras. Detta innebär teoretiskt sett att även den som fått Icke godkänd på de flesta av de föreskrivna kursema har rätt att få ett slutbetyg.

Den första stora kullen inom den nya gymnasieskolan går just nu i årskurs 1. Den kommer att dyka upp bland de sökande till högsko- leutbildningar fr.o.m hösten 1997.

• Sida 16
•  Original

4.3. Gällande behörighetsregler

För att bli antagen till en viss utbildning krävs enligt nu gällande högskoleförordning att den sökande har all-n behörighet och dess- utom den särskilda behörighet som kan gälla för det aktuella antag- ningsalternativet.

Jag anser inte att det finns motiv för att frångå denna principiella uppläggring av behörighetskraven. Däremot har utredningen diskute- rat att beteckningen allmän behörighet borde bytas ut mot gnmdläg— gande behörighet, som bättre beskriver vad det gäller. Jag återkom- mer till denna fi'åga i slutbetänkandet i de delar av mitt uppdrag som gäller tillträdesfrågoma.

Kraven för allnn'in behörighet är fastlagda i högskoleförordnirrgen (HF 8 kap, 4-55å, se kapitel 5.)

Eventuella särskilda behörighetskrav fastställs av den högskola som anordnar utbildningen i fråga Kraven skall vara relevanta för utbildningen De får avse

1. kunskaper i ämne i gymnasieskolans nationella progam eller mot- svarande kunskaper.

2. kunskaper från en eller flera högskolekurser.

3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för (HF 8 kap

65).

• Sida 17
•  Original

5. Allmän behörighet

5.1. Allmän behörighet för studerande från gymnasieskolan

I 8 kap, 4:e & i dagens högskoleförordning föreskrivs inledningsvis att

Allmc'm behörighet har den som fullföljt ett nationellt program i

gymnasieskolan...

Som gymnasieskolan har kommit att utformas betyder detta att eleven har deltagit i undervisningen i ett program under de tre år som utbildningen varar och fått betyg på kurserna i detta progam (Även Icke godkänd räknas då som betyg). Det finns inga krav på prestatio- ner i form av godkända betyg mm.

Det kan inte ha varit intentionerna med gyrrmasiereformen att den som i extremfallet suttit av större delen av undervisningen, men som bara blivit godkänd på ett fåtal av de ingående kursema skulle vara behörig till fortsatta studier på högskolenivå Det har också från många håll ställts frågan på vilket sätt en elev skall ha "fullföljt" ett progam för att detta skall ge behörighet för högskolestudier. I sam- band med detta har man efterlyst en precisering av den aktuella para- grafen i högskoleförordningen

Paragrafen om den allmänna behörigheten för studerande som kommer hån det nya gymnasiet bör enligt min mening preciseras på följande tre punkter:

1. För behörighet måste krävas att den studerande med framgång ge- nomfört större delen av det studerade gyrnnasieprogarnmet. Det be- tyder att vederbörande för att vara behörig för högskolestudier skall ha lägst betyget Godkänd på större delen av de kurser som program— met omfattar. Utredningen föreslår att detta skall avse kurser motsva- rande rninst 90 procent av programmets maximala poängsurrrrna. Det- ta innebär att en elev som gått ett 2400-poängsprogam skall ha upp- nått minst 2160 poäng och att den som gått ett 2180-poängsprogam skall ha minst 1960 poäng'.

' Exakt beräkning ger 1962 poäng. En rimlig avkortning är 1960.

• Sida 18
•  Original

Valet av procentsatsen 90 beror &amför allt på att det medför att en elev som läser ett maximalt reducerat program (dvs reducerat med 10 %), uppfyller kravet under förutsättning att vederbörande har lägst betyget Godkänd på alla ”i progarnmet kvarstående" kurser.

2. De sexton nationella progammen i gymnasieskolan har ett varie- rande innehåll. Det frrms dock en gemensam del (kärnämnena? som man måste läsa på alla nationella progam Kärnämnena utgörs av svenska engelska swnha'llskunskcp, religiorrskwrskqo, matematik, na- turkwrskqv, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet och har en om- fattning som anges i bilaga 2 till skollagen (sammanlagt 680 poäng). Jag vill betona att den allmänna behörigheten som den är utformad ger den blivande studenten dels en generell erfarenhet av omfattande studier på gymnasial nivå, dels kunskaper inom vissa specifrka om- råden som kan utgöra en ämnesmässig g'und på vilka den fortsatta högskoleutbildningen kan bygga. Det är då viktigt att vederbörande också verkligen har dessa kunskaper. Därför föreslår jag att till kravet på fullföljt nationellt program i högskoleförordningen skall läggas krav på godkänt resultat på de ovan nämnda kärnämneskursema, med undantag för kursema i Idrott och hälsa och Estetisk verksamhet. En orsak till att dessa kurser inte tas med år att de inte förekommer inom den kommunala menutbildningen, för vilken motsvarande regler bör gälla (se nedan).

3. Inom alla gymnasieprogram fmns som obligatoriskt inslag ett spe- cialarbete omfattande 30 poäng. Detta är en viktigt form av förbere- delse för fortsatta självständiga studier. Därför bör det också ingå i kraven för den allmänna behörigheten för högskolestudier att den sö- kande skall ha lägst betyget Godkänd på specialarbetet.

Ovanstående irmebär sammanfattningsvis att kraven för den all- männa behörigheten för de studenter som kommer fiån gymnasiesko- lan bör formuleras på följande sätt:

• Sida 19
•  Original

Allmän behörighet har den som i gymnasieskolan

l. fullföljt ett nationellt eller specialutformat program och därvid har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 pro- cent av den minsta garanterade tiden för ett fullständigt progam

2. har lägst betyget Godkänd i engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskrmskap och svenska i den omfattning dessa ämnen har för Övriga program enligt bilaga 2 till skollagen (1985: 1 100)

3. har lägst betyget Godkänd på specialarbete.

5.2. Motsvarandebedömningar

I högskoleförordrringen 8 kap 4 & stadgas också att den som har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan eller den som genom annan verksamhet förvärvat motsvarande kunskaper också har alhnän behörighet.

Vidare förskrivs att den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska och norska skall ha "erforderliga kunska- per" 'i svenska.

Enligt min mening bör dessa regler frrrnas kvar med oförändrat innehåll. De innebär att antagringsmyndigheten (motsv) har att för varje sökande bedöma om vederbörandes meriter motsvarar dem ovan föreskrivits för gyrnnasiestuderande eller ej.

Dessa regler kommer också att kunna användas för tillämpnings- bestämmelser för olika gupper av studerande. I det följande behand- las några av dessa:

Studerande som läst på ett reducerat progam

Den här aktuella regeln för motsvarandebedömning bör lätt kunna tillämpas på elever från gymnasieskolan som läst på ett reducerat pro- gram Det avgörande för behörigheten är då att

1. det totala antalet poäng som eleven uppnått (i form av kurser med lägst betyget godkänd) skall vara 2160 respektive 1960.

• Sida 20
•  Original

2. eleven har godkänt betyg på de kurser som ingår i kämänrrrena (u- tom idrott och hälsa och estetisk verksamhet) eller motsvarande kun- skaper dokumenterade på annat sätt.

3. eleven har genomfört ett examensarbete med godkänt resultat.

Strxlemnde från den kommunala vuxenuth'ldningen

Inom den gymnasiala vuxenutbildningen frrrns samma kurser som i gymnasieskolan med undantag för ämnena idrott och hälsa, estetisk verksamhet, estetiska ämnen och specialidrott. Utbildningen följer således samma kursplaner och har samma betygskrav som gymnasies- kolan. För ett slutbetyg i komvux krävs kurser motsvarande 1990 timmar (istället för 2400 eller 2180 timmar i gymnasieskolan). Det innebär att det första villkoret ovan skall vara 90 procent av detta d.v.s. 1790 timmar (egentligen 1791).

I komvux frnns även ett s.k Samlat betygsdokument, som kan utfärdas för elever som inte studerat för att få slutbetyg. I analogi med vad som anförts tidigare om reducerade progam, bör det alltså räcka att en komvuxstuderande i ett sådant dokument redovisar kurser med lägst betyget Godkänd motsvarande minst 1790 timmar, för att ha ansetts uppfylla kravet i p 1. Det behövs alltså inte ett formellt slutbetyg.

De krav som avser lägst betyget Godkänd på kärnämnena är direkt överförbara på komvuxelever. Däremot förekonrrner inte specialarbe- tet i den kommmala gyrnnasieutbildningen Det är också svårt att finna ett krav för komvuxelever som skulle kunna motsvara kravet på godkänt betyg på specialarbetet. Jag föreslår därför att komvuxelever skall anses ha allmän behörighet för högskolestudier om de uppfyller kraven i p 1 och 2 i den aktuella paragafen i högskoleförordningen

Studerande med folldrögskolebakgnmd

Enligt tidigare tillämpningsbestämmelser gav genomgången tvåårig alhnän kurs vid svensk folkhögskola alhnän behörighet för högskole- studier. Enligt övergångsbestämmelsema gäller denna regel fram till och med utgången av år 1999. Inom den närmaste tiden bör dock preciseras vad som skall gälla efter detta datum Det innebär att det bör fastläggas en tolkning vad termen "motsvarande utbildning " in- nebär för sökande till högskolan som har läst vid en folkhögskola.

• Sida 21
•  Original

Utredningen har haft preliminära överläggringar med Folkbildnings— rådet. Dessa kommer att fortsätta. Målsättningen är att skapa en gene- rell tillämpningsregel som motsvarar den nuvarande och som är an- passad till de nya krav som gäller för den allmänna behörigheten i och med införandet av den nya gymnasieskolan. RUT-93 återkommer senare i denna fråga.

Studerande med utländsk gymnasial utbildning

Det frnns inom VHS en omfattande erfarenhet av motsvarandebedöm- ningar för studerande med utländska studiemeriter. RUT-93 har tidi- gare diskuterat (se SOU 1994: 153 avsnitt 2.9) att delar av denna skall överflyttas till den organisation som under högskoleförbundet svarar för vissa gemensamma frågor avseende antagringen till högskolestu- dier. I samband härmed är det lämpligt att man gör en översyn av gällande praxis för bedömningen av den allmänna behörigheten vad avser sökande med utländsk utbildning.

Den nya gymnasieskolan, med den för alla nationella progam ge- mensamma delen, har som redan nämnts inneburit att kraven för all- män behörighet har blivit mer omfattande än tidigare. Detta skulle krmna tolkas så att man för sökande med utländsk utbildning också t.ex skulle kräva någon form av utbildning som motsvarar innehållet i de aktuella kursema i naturkunskap, religionskunskap och samhäll- skunskap. Enligt RUT-93:s mening bör man för denna gupp vara generös vid motsvarighetsbedömningen på denna ptmkt, och inte krä- va någon exakt motsvarighet till de svenska kurserna. Det bör räcka att den sökande i sin utbildning genomgått och godkänts på kurser av sammanlagt minst samma omfattning i ämnen som vi i Sverige skulle kalla So- och No-ämnen

• Sida 22
•  Original

5.3. Allmän behörighet genom 25:4 - regeln

Högskoleförordningen föreskriver att man också kan uppfylla kraven för allmän behörighet genom den s.k 25:4-regeln:

"Utan hinder av 4 5 skall också den anses ha allmän behörighet som

1. fyller 25 är senast under det kalenderår då utbildningen börjar,

2. har varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderår då ut- bildningen börjar eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfaren- het och

3. har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt progami gymnasieskolan" (SFS 1993:100 8 kap 55).

Dessa regler skiljer sig från tidigare motsvarigheter bara i punkten 32. Dess motsvarighet formulerades tidigare "har kunskaper i engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två årskurser i gymnasiesko- lan". Dessutom krävdes för personer som inte har svenska, danska, norska, färöiska och isländska som modersmål, kunskaper i svenska som regeringen föreskriver särskilt. Detta har under senare år varit kursen svenska, etapp 2 eller rikstestet.

Enligt övergångsbestämmelserna gäller den tidigare formuleringen ham till sekelskiftet. Just nu finns alltså inte för svenska sökande en- ligt 25:4-regeln några explicita krav på kunskaper i ämnet svenska. Vidare kan engelska motsvarande "slutförd lärokurs" i det gamla gymnasiet användas istället för "fullföljt nationellt program". Här kan det behövas preciseringar av hur högskoleförordningen skall tillämpas efter år 1999, när det gäller svenska och engelska Dessa precisering- ar bör föreligga i god tid före sekelskiftet.

2 Det finns även en mindre teknisk ändring avseende punkten 2. Tidigare stod här "varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderlnlvår då utbildningen börjar ..... " . Dennaförändringkommerviatttauppiannatsammanhang.

• Sida 23
•  Original

I övrigt anser jag inte att det frnns skäl till förändringar av gällande bestämmelser om 25:4-behörigheten.

• Sida 24
•  Original

är"-111111"; '., | ,|,-..' "111...

. ,.... .. .. ,,.- .-|, ..-'_"|1"'..1—."-.;, . , . ' ||| rti-"sth— i'll." .'"" 351511?" 't.-:"'""f",-""»"5"

" 'i'-. _ 1' ,11.1,- I":|. || ""'”im'

. , . _ ,, | _ _r_ _ , ', '

l. " ""' "1. ' " '.!. '. _ "" 1.1. '- ' ',;',Fi _,_-l, ' _|l|| &.” kau '." '%';? Fh ".""- "' *"" " "3 ""Ä"""""'1".|"'J.' " ,! |||.__1-,|F-'_"T',,'h._l,,,','.|',="_l,___| ] —' 1'__,,11,l'_h_ ____ '1'1 , ,, .'.ij ,."..:1.1.., ""1"_'" W: |", ,,"|, .'-|"' ,'5.,||",,_|*_,-""'1'n |?" "" ”' W,?"'__|,_:-,1"H||u1',,,, " " ""'"" - "-1|",.' F" ", .'""'.|'-' "' - ' " " "" "'_- ." ' ' '_ "5. _|. "|" ,"5' !" .'""å",."|' .'"" "' .

. .11. ,1 111"'1r.|,".. ' ",, .- ' _'|'|,1'.'.", = Fil. _| ..'" l,,,,_,,_L "|, ,'l,,,,l_ IH'H,_'_|' " lm,

. " | ,.P' 'll'u .|'

- . .._,|...

. | .||||._.'. ,,| ,,,,..-._, ..

|||.1""1'.""'"z...'k",,w ' ' . ,,,',",,,, |... .. .. - '” ,",,', ',11'1 __|I,,|__,, "11": 11'.-' ',

1

1,_. .. ,,||'._"|";"f -"_,._|,,,_,',,- ,,"',' ,"'|".,' ' .=.1*'|m_-.-|- .'.-..'." . ""' ' ".'”" ' '. '1.. ',; lur-F: ' 1'1'1'” .'"". ',",_|_., ',_ "'- || , _ ._ ...I "" 'i'., ' .'_..,' .:1'” .' "Q|",""' "' ,, _ .,... ' . ' . ' _' 't."'.",.".-."' ”'"" .'.”m ”7 " .."'».-,'- || " ",,'-,',..,.,.|” . ' ,___,,__ |,,_— __ ,. _| ." ',.' &_, _ , ',, . ,1..'-'. _,_ - » ' ,,,|_,_*_,_-._,.1. 1..- .' _|. 1 " .. = . .. _. - ' | ,, ' :ir-_| ,,,_ _-",| , ,, _-_,,1||, ', linie-l., 'wht'i't __', |. '|"|||..'.. "- '..11' ||',',,_.|_,,'- _,_ : ,1.",, '.” '. "i "| " ' _".""-"'..|:_ . l '1'. ' '.F' - . ""i-15 ' . ' ' 11 ""| .. _|. .. -| , . | | , . , _ .. .- .. . g., | 11” lll "'|1|_'1_. ”' "vn *' || 11, -i__ _" ||L . ."'" "I '="'” .. l:; . '_'|, ',' ,, : "||| '. ' ' || ,_,' -- ,'_ '. ' _ ' ,. :*J ' ,1' .-. 1_1 ,, _, .._| '|' ' ' -| L'JF. ' ' " ' ' . . ' '|_".."u' . "I-H "?".-'.'— I""y"."..""__'11|".=". "" hål"" .._,|... "'" . 'i'..." '111_ ! _ . ' - ' , --|_"'|1 . '|.|,u,,._

|l,,|'_ | _|,_ -" ' | _ "" __|! L.],fu'q' ull—:nl'r J:r-"' "|. |.|:|'»._,å..*1"""",»"',||.||'1l'|”7|,' "filur” ,_ _ . I'l- .. ' .. " _,_u '. q,,- ". |||3|l . '-|'|'. ' , " " " ' . ' l.. .- ' ',, .. .-- - . '&'.1 ' 111 " ' 'n'I11" -- .. - -'.._ In'l w. - ' I., | , . .||'. , . . _ 111 . ”gar-231,11. . ' på _ , . ..I '-1r"', ,, ,|-..l_-|__ _, ,,| I'I _. _,_._ 1.13 ||||I|_J_|J|"1l ,, '.; 1l, _,_, ,,. |, . _ ._ |. .| . - , _ - . _ , . ,

.. ' ' || |7 . .u _ 'I " -'l _ ! - " . ".. " n . "" ijn- " _ ,T" " "-.'_,,', . .:lä', ", I ' | | I , _ ' . '"] 1 _ '.- '||- ' - _ »| .' 'I , . _ " ' "'g' ""J "H ' 1? | ' *-"' nu ||| " '=' it.-" ' a-_ .. ['|' _ ' "51,31, Wai" 11. l___. ._ _ _ . ." ||: ' " , . "|. .. ,. .'"" || '. || F "ll-JII I P ,". ||' '

11111 ,|,-r,!

'...',I'J, ' ...å.

• Sida 25
•  Original

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilda utredaren, som tillkallats för att följa upp 1993 års univer- sitets— och högskolereform (dir. 1993: 143), ges i uppdrag att lägga förslag till förändringar i högskoleförordningens (1993:100) regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Vidare skall uppgiiter och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildning- ens område ses över med syfte att franrlägga förslag till en samman- hållen myndighet inom universitets— och högskoleområdet.

Högskolerefonnen och dess komekvenser

Regeringen tillkallade den 22 december 1993 en särskild utredare med uppgift att följa upp 1993 års universitets— och högskolereform (dir. 1993:143). Uppdraget är att studera hur de nya föruts'ättningama som skapats genom reformen utnyttjats av universiteten och högskolorna under treårsperioden 1993/94— 1995/96.

Genom beslut av riksdagen ( bet.l991/92:UbU18, rskr. 1991/92zl95) awecklades Universitets- och hö gskoleämbetet (UHÄ) och Utrustnings- närnnden för universitet och högskolor den 1 juli 1992. Samtidigt in- rättades fem nya myndigheter, Verket för högskoleservice, Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor, som den 1 juli 1993 ändra- de namnet till Kanslersämbetet, Överklagandenämnden för högskolan, Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för forskning om universitet och högskolor.

Vissa beslut som tidigare fattades av de awecklade myndigheterna fattas numera av regering och riksdag eller av universiteten och hög-

• Sida 30
•  Original

skolorna själva. Detta gäller t.ex. frågor om utbildnirrgsorganisationerr, samt vissa dimensionerings— och lokaliseringsfrågor.

Andra frågor som också beslutas lokalt som en följd av reformen gäller behörighet och urval till grundläggande högskoleutbildning samt vissa irrforrnationsfrågor som hör samman med detta. Tidigare ansvarade UHA delvis för dessa någor. UHA hade också en central roll i arbetet nred anslagsnamställningama. Som en följd av högskolereforrnen går samtliga anslagsframställningar och årsredovisningar nu direkt till rege- ringen.

Högskolereformen innefattade även i övrigt en omfattande omstrukture- ring inom den centrala administrationen inom högskoleområdet.

Sammantaget har dessa förändringar medfört en rad problem, inte minst för de studerande men också för universitet och högskolor.

Regeringen uppdrog den 2 juni 1994 till Verket för högskoleservice att i samverkan med Svenska Akademiska Rektorskonferensen (SAR) och De Nya Högskolomas Rektorskonvent (NHR) göra en förstudie rörande förutsättningama för förändrade styrforrner mm av verkets service till universitet och högskolor. Förstudien överlämnades till regeringen den 9 september 1994.

Uppdraget

Utredaren har den 17 oktober 1994 lämnat en kort lägesrapport med tyngdpunkt på frågor rörande antagning och rekrytering till högskoleut- bildning.

Mot bakgrund av denna rapport och övriga redan påbörjade uppfölj- ningsstudier skall utredaren lägga fram förslag till förändringar i hög- skoleförordningens regler om tillträde till grundläggande högskoleut- bildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som är över- blickbar för de enskilda vad beträffar kopplingen mellan gymnasiesko- lan, vuxenutbildningen och högskolan Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen I anslutning till överväganden om tillträdesreglema bör utredaren belysa behovet av samordning av informationen om utbildningutbudet vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.

Vidare skall utredaren analysera myndighetsstrukturen inom universi- tets- och högskoleområdet. I denna del av uppdraget skall också prövas om ytterligare uppgifter kan delegeras &ån regeringen till myndi ghetsni- vån och över huvud taget vilka uppgifter som bör fullgöras av en central myndighet. Det förutsätts att arbetet vad gäller kvalitet och kvalitet-

• Sida 31
•  Original

sutveckling, som nu pågår såväl vid universitet och högskolor som på central myndighetsnivå, skall fortgå och att organisatoriska förutsätt- ningar för detta skall ges på central myndighetsnivå. Utredningsarbetet bör inriktas på att skapa en sammanhållen myndighet inom området. Myndigheten bör om möjligt inrättas den 1 juli 1995. Utredningsarbetet, som således måste bedrivas skyndsamt, skall ske med beaktande av det övergripande kravet på effektivitet i statsförvaltningen.

(Utbildningsdepartementet)

• Sida 32
•  Original

• Sida 33
•  Original

Timplan

SKOLLAGEN, BILAGA 2

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt

Justitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler. [11] IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. [32] Ersättning för ideell skada vid personskada. [33]

Utrikesdepartementet

Lagen om vissa internationella sanktioner — en översyn. [28]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20] Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Civilt bruk av försvarets resurser —

regelverken, erfarenheter , helikoptrar. [29]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17] Underhållsbidrag och bidragsförskott, Del A och De] B. [26] Avgifter inom handikappområdet. [35]

Kommunikationsdepartemntet Samordnad och integrerad tågtrafik på

Arlandabanan och i Mälardalsregionen. [25] Älvsäkerhet. [40]

Finansdepartementet Grön diesel — miljö- och hälsorisker. [3] långtidsutredningen 1995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9]

Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12]

Förmåner och sanktioner - en samlad redovisning. [36]

Utbildningsdepartementet

Yrkeshögskolan — Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. [38] Allmän behörighet för högskolestudier. [41]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Some reflections on Swedish Labour Market Policy. [39] Några utländska forskares syn på svensk arbetsmarknadspolitik. [39]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagliga blad - Pstöd till svensk dagspress.[37]

Näringsdepartementet

Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14]

Civildepartementet Regional framtid + bilagor. [27]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31]

• Sida 37
•  Original

• Sida 38
•  Original

POSTADRFss: 106 47 STOCKHOLM

FAX 08—1050 11. TELEFON 08-690 90 90

5? N (o en en '.' ao "? vt en i rn !

ISSN: 0375-250X