SOU 1996:10
Forskning för vår vardag : slutbetänkande
Till statsrådet och chefen för Civildepartementet
Regeringen beslutade vid sammanträde den 23 mars 1995 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till ett konsumentpolitiskt forskningsprogram (bilaga 1).
Professor Sven Thiberg förordnades som utredare. Tre experter, avdelningschefen vid Konsumentverket Bertil Elenius, departementssekreteraren vid Utbildningsdeparte- mentet Martin Fämsten och departementssekreteraren vid Civildepartementet Berndt Lindholm, har biträtt utredaren. Sekreteraruppgifterna har delats mellan Fil Dr. Maj—Britt Hänström och Tekn Dr. Bachir Mekibes, båda forskare inom avdelningen för byggnadsfunktionslära, KTH.
Utredningen antog namnet Konsumentforskningsutredningen. I utredningens uppdrag ingick
att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i Sverige med utblickar mot de nordiska länderna och EU att analysera forskningsområdet att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras
att föreslå hur forskningsområdet bör finansieras
Med hänsyn till att utredningens resultat skall utgöra ett för- arbete till regeringens forskningsproposition, som kommer att presenteras 1996, har utredningen måst bedrivas skyndsamt.
Detta begränsade möjligheterna till en traditionell kartläggning av den konsumentpolitiska forskningen i Sverige. Vi har i stället valt att i seminarieform diskutera utredningens huvud- frågor med kontaktpersoner - forskare samt representanter för konsumentorganisationer, finansiärer och myndigheter. I be— tänkandets programdel hänvisar vi till material som vi fått tillgång till genom kontaktpersonerna. Det är önskvärt att forskningsöversikten kan fullständigas och hållas aktuell i ett fortlöpande arbete.
Utredaren har i samband med möten i Nordiska Konsu— mentutskottet diskuterat gemensamma forskningsfrågor. Sam—
ordnaren av det nordiska konsumentforskningsprogrammet har följt utredningens arbete.
Vid ett besök i Bryssel har vi penetrerat EU:s policy och verk- samhet inom konsumentforskning med representanter för samtliga enheter inom DG XXIV Consumer Policy, med ord- föranden för EU-parlamentets konsumentutskott samt med forskare vid det belgiska forskningsinstitutet Centre on Con- sumer Policy. Programmet arrangerades av Civildeparte- mentets representant i Bryssel, Anna Mörner.
Vi har i alla kontakter i Sverige, Norden och EU mött stort in- tresse och engagemang.
Forskningen står under kontinuerligt förändringstryck av tids— bundna föreställningar om vetenskaplighet och samhällsrele- vans. Uppgiften har varit att ta ställning till vad som är hushållens vitala problem, att omforma dessa till forsknings- bara uppgifter samt att anvisa i vilken organisation och till vilka kostnader uppgifterna kan lösas.
De sakkunniga har bidragit med stor sakkunskap och entu- siasm till arbetet. För slutsatser och förslag svarar utredaren ensam.
Betänkandet överlämnas härmed.
Stockholm i januari 1996
Sven Thiberg
SOU 1996:10 Forskning för vår vardag
Missiv Sammanfattning Del ]: Utgångspunkter 1.1 Vardagslivets villkor och välfärdens mått 1.2 Samhälle i förändring - konsumenpolitiska prioriteringar 1.3 Motiv för konsumentforskning 1.4 Konsumentforskningens dilemman Del 2: Nuläget 2.1 De statliga konsumentorganen och forskningen 2.2 Konsumentverkets nuvarande roll 2.3 Ett nordiskt forsknings rogram 2.4 EU och konsumentfors ingen 2.5 Aktöremas bedömningar Del 3: Forskningsprogrammet 3.1 Diskussion av centrala begrepp 3.2 Forskningsprograrnmets struktur 3.3 Hushållens resurser 3.4 Marknadens uppbyggnad och funktion i konsumentperspektiv 3.5 System för varor och tjänster - säkerhet, funktion, miljöhänsyn och kostnad 3.6 Utbildning och information, marknadsföring och reklam 3.7 Konsumentpolitikens instrument — effekter, alternativa lösningar och organisationsformer 3.8 Hushållen och välfärden i statistisk belysning Del 4: En samlad strategi 4.1 Forskningens organisering 4.2 Kompetenscentrum och forskningsbibliotek 4.3 Forskningens finansiering
QD.)
13 15 17 20
25 27 30 32 37
43 46 48
56
60 65
69 72
77
83 86
Del 5: Slutsatser och förslag 5.1 Slutsatser och förslag
Bilagor 1 Kommittédirektiv 2 EU DG XXIV Consumer Policy - de sex enheterna ansvarsområde 3 Forskningsinventerin gen 4 Statistiken inom konsumentområdet 5 Utredning om informationssystem
93
Sammanfattning
Vardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten. Aven om arbetslivet är mycket betydelsefullt för "det arbetande folket" svarar livet utanför arbetet för väsentliga livsvärden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom en förut- sättning för arbetslivet. För den stora andel av befolkningen som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoförmåga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.
Hushållen är producerande enheter. Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verksamheter. Det vore en över- drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska de- batten.
Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat sam- hälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och motsättningarna ökar. Påfrestningarna är stora samtidigt som nya möjligheter yppar sig. Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa förändringar. Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.
Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulen- sen i hushållens verklighet eller vardagens sociala roll speglas i rättmätig utsträckning i dagens forskning. Forskningens förän- dringskraft när det gäller att öka hushållens resurser utnyttjas inte. Därför behöver forskningen om vardagen förstärkas.
Splittring, resursknapphet och diffusa avnämare är orsaker till den svenska konsumentforskningens svårigheter att hävda sig i kampen om resurser och kompetenta forskare.
Problemen har så starka samband att man kan tala om en ond cirkel. Den kan brytas framgångsrikt endast med hjälp av en övergripande strategi som innehåller en rad komponenter - bättre organisering, ökade möjligheter till finansiering, aktivt deltagande i det offentliga samtalet, konkret utnyttjande av re- sultaten i arbetet med att förbättra samhället.
Forskningsområdet betraktas ur fem perspektiv.
"Hushållens resurser" utgår från hushållens roll som producen- ter och aktörer i relation till deras tillgångar som ekonomi, tid och kunskaper. Att kartlägga och förstå konsekvenserna av olikheter i hushållens materiella förutsättningar, värderingar och livsstil samt i deras yttre livsvillkor är viktigt i en tid när förändringstakten är stor och många hushåll utsätts för svåra påfrestningar.
"Marknadens uppbyggnad och funktion i konsumentperspek- tiv" handlar om hushållens möjligheter att tillfredsställa sina behov med hänsyn till tillgänglighet och utbud. Struktur— förändringar och införandet av IT skapar nya villkor. Ett nytt forskningsfält öppnas när offentliga tjänster marknadssätts.
"System för varor och tjänster - säkerhet, funktion, miljöhän— syn och kostnad" handlar både om fysiska produkter och om de komplexa system i vilka produkterna ofta ingår. Inträdet i kretsloppssamhället ställer forskningen inför stora och nya uppgifter.
"Utbildning, marknadsföring och reklam" beskriver och ana- lyserar konsekvenserna av det brus av information som dagens hushåll utsätts för. Hur kommersialiseringen av media, rek- lamens metoder och budskap liksom motkrafterna i form av utbildning och upplysning påverkar särskilt utsatta grupper är viktiga forskningsområden.
"Konsumentpolitikens instrument och organisationernas roll" granskar regelsystemens effekter och studerar olika modeller för ökad konsumentmakt. EU-inträdets konsekvenser är ett viktigt forskningsfält.
Beskrivningen av forskningsbehoven satt i relation till nuva- rande forskningsresurser visar att en betydande kraftsamling inom forskningsområdet är angelägen. Denna kraftsamling bör huvudsakligen ske i form av stabila, tvärdisciplinära forsk- amätverk och forskargrupper inom högskolan. Resurser måste skapas för svenska forskare att delta i internationella forsk- ningsprojekt.
I enlighet med mina slutsatser lägger jag följande förslag. Bakgrunden till förslagen samt utförliga motiveringar finns 1 huvudtexten.
Jag föreslår att ett nytt forskningsråd inrättas samt att rådet efter en uppbyggnadsperiod disponerar ett årligt anslag om 50 mkr.
Rådets styrelsemajoritet skall bestå av forskare. Representanter för Konsumentverket, den kommunala konsumentverksamhe- ten och konsumentorganisationer skall ingå. Rådet skall ha ett eget sekretariat som dock kan dela administrativ service med annan myndighet.
Jag föreslår att ett årligt belopp av sammanlagt 12 mkr överförs till det nya forskningsrådet från andra forskningsfinansiären
Någon säker bedömning av hur mycket som idag utbetalas från olika finansiärer är inte möjlig. Nuvarande forskning inom om- rådet beräknas disponera sammanlagt c:a 12 mkr/år, fördelade på flera forskningsråd (10 mkr/år) och på Konsumentverket
(2 mkr/år).
Forskningsfmansiärer som i första hand bör medverka 1 upp- byggnaden av det nya forskningsrådet är NUTEK SJFR, AFR och Rådet för Arbetslivsforskning samt Konsument- verket. Formerna för överföringen till det nya forskningsrådet avgörs efter lämplighetsprövnin g.
Nytillskottet av medel till forskningsområdet blir enligt mitt förslag 38 mkr/år vid full utbyggnad.
Jag föreslår att forskningen inom området huvudsakligen skall bedrivas inom högskolan.
Målsättningen är att varaktiga forskarnätverk, omfattande flera discipliner, byggs upp kring basinstitutioner med samord- ningsansvar. Vägledande för forskningens inriktning skall in- ledningsvis vara beskrivning av forskningsområdet i betänkan- det. Forskningsrådet skall stöda kompetensuppbyggnaden och varaktigheten hos nätverken. I detta kan ingå stöd till in- rättandet av tjänster, planering och genomförande av kurser och seminarier samt initieringsbidrag till bl a EU- -forskning Hur fördelningen på olika typer av stöd kan se ut skisseras 1 betänkandet.
Jag föreslår att Konsumentverket, om det nuvarande forsk- ningsanslaget tillförs det nya forskningsrådet, kompenseras i form av ett motsvarande belopp över förvaltningsanslaget för utredningar som fyller för verksamheten omedelbara kun- skapsbehov.
Jag för eSlår att Konsumentverket ges i uppdrag att svara för ett kompetenscentrum med forskningsbibiliotek för området.
För utveckling av en databas, anskaffning av utrustning och inskolning av personal föreslås ett engångsanslag om 500 tkr för budgetåret 1997. Detta anslag kan sökas från BIBSAM, Sekretariatet för nationell planering och samordning. Från budgetåret 1997 föreslår jag en årlig driftbudget för kompe— tenscentrum och forskningsbibliotek om 2 mkr. Beloppet ingår i det totala anslaget om 50 mkr/år.
Jag föreslår att Statistiska Centralbyrån ges i uppdrag att vida- reutveckla och genomföra ett basprogram för kontinuerlig kon- sumentstatistik.
Programmet skall täcka det i betänkandet beskrivna forsk- ningsområdet. I uppdraget ingår att SCB deltar i den pan-euro- peiska tidsanvändningsstudien.
Jag föreslår att Sverige tar initiativ till en förstärkning av EU:s forskningspolitik inom konsumentområdet.
En slutsats av diskussionerna med ansvariga inom EU är att konsumentforskningen inte har önskvärd omfattning och betydelse i utvecklingen av unionens konsumentpolitik och regelverk.
Del 1 Utgångspunkter
FMFJE-FA'LHH - . -. . . _éi'l'. '_""=':l" Fälg frhrrh'r '.u-rr- .ru-ldr- - -l. .:1.'1r'. .'.'1...'.1'..'l1 l-' lr?..r-r m.m.. -'...'1'i|i.g|.|'-_..'.-'1.'.1-" ._ .. '.'-4. # i;ll".-."|fl'lrlr-1i---'-l"1'lj
'om: .1.' : ':J'PFH'III- [Fl-|| :||:- ._.-o' '| .'.' r'r' '."".'ll min;-15.45 Jul.”. elledningar _':_:-.p| fru.-.a f. - ..-.|. .1.-J.. .rn. q.. rann.;- .. I . magnum-r.
j..r_t_.17:in'sitl.'.:|| Kent.nu..- '." 'h' |.'1 1' ”|?!an .:r. -'-|r.| ..-r . årw+r.mr.r|'|'mmm»r-1tui ..H..1'l-.-rlllih|.f. -.|'] ...-a.id»:
F.;ip run-.m—hllr—g .1.'1 .d.r1 clwlgu. mfl-. 3.1; .. - HILL-EUIHIE: r..-h :_l|'_|.|'...|"|'|1'.'l ..|! pafa-qg] .-..._ .?m. "I | kalium-[nu!!! nm Sth-'.Jln l'nr 'n'-.rqlllln'l lil”? DHL! uhllllq'lru sälta: '.'r 11 BIBSAM ”Literatur-J få. ...|ri..'_-r.'rll Hu.-135133 ..'rr...-rd...:1|-.Fr11. bulgur...” H"? imam-' 1... .1.-J.H.; cl.-Muir ":l: lut.-.nu- Ic-nrf'f-rmu'r- ovh fmlrn-r-p—WJM rr " r & .lf-lrln-rrnf hut!: ":lnl'll'll'lliilllli'JMl'lh 'in'-U'".-
lngjårerlf. ...:1'-1.rr.':.=rl- [.1.-|.an I-' gr-r . &nu-IF.". .. -.. ..mrtltctun-Fi. Hum-'na " Innu-r ,...... ' ”hum-1.11 i 2 lag.». Jig-wp..- __ [n:-'i'
PFGEFIIF'I-Ff' ""'"" tum .I'l' '-.r--||n="'l-r1.lu.'vn'. t-w-lr itu- wnfrlH-Ftlu "han"-1: " Him-171"! 4:11 pall—fl.:ri' pair :ttadsntwln.11...|-.-.-.|J1-..1
"0 Jag framför-ut' .. l'h'E'lHl'j'. ..|.|.| |Em-- --...|.l.1|.-...._i-.r-.Igll_y
fin' ni?-tur!? :|]. JLI' Imi”: ”"-|__| Wii-'
En Wu?! ut Lil'ii'llsmm l-l-l mur 1. "1.111 l.'l.' l-.' ull. lr- ruttnar.-rankningen till. 'in' i'nliln' mfwmiw o' 11 bury-(dfk .. 1 1.r1.'|.».:l.l.n.;—n.r..r. '--....--1uI' uma-[Erman].de cult
' I 150 sablrrrtqagraågåtl
. I..' .r _"' ' _ ' I"|| ' . h_l _1I _ L" " I .' .
. :_:'l. ' ,."|.,..||'..... "...'- ' ' ' '” M. | |'.|'
1.1 Vardagslivets villkor och välfärdens mått
Detta betänkande handlar om vardagsforskningens villkor idag, om åtgärder för att öka dess räckvidd, samhälleliga relevans och vetenskapliga kvalitet.
Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten. Aven om arbetslivets villkor är mycket betydelsfulla för "det arbetande folket" svarar livet utanför arbetet för väsentliga livs- värden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom en förutsättning för arbetslivet. För den stora andel av befolk- ningen som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoför- måga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.
Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verk- samheter. Beräkningar visar att hushållens arbetsinsats mot- svarar 45 - 48% av bruttonationalinkomsten. Det vore en över- drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.
Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat sam— hälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och motsättningarna ökar. Påfrestningarna är stora samtidigt som nya möjligheter yppar sig.
Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa förändringar. Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.
Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbu- lensen i hushållens verklighet eller vardagsvillkoren speglas i rättmätig utsträckning i dagens forskning.
Orsakerna kommer att behandlas utförligare i efterföljande texter. Men ett skäl kan vara värt att nämna redan här. Forskning om vardagen kan ha hamnat i vanrykte därför att den ansetts ha ett uppifrånperspektiv med ambitionen att "lägga livet tillrätta".
Men forskning om vardagen kan ha helt andra syften. Den kan analysera samhället ur hushållens perspektiv. Den kan avslöja missgrepp och utveckla konstruktiva lösningar. Den kan öka hushållens resurser och stärka deras ställning inom alla sam- hällssektorer och på marknaden. Den kan påverka samhällsut— vecklingen genom bidrag till det offentliga samtalet och till den politiska processen. Den kan förbättra system, produkter och tjänster för hushållen och för miljön.
Slutligen. Forskning om vardagslivets villkor kan användas som mätare av välfärdens innehåll och fördelning.
Det är till förstärkning av sådan kunskapsproduktion som kon- sumentforskningsutredningen syftar.
1.2 Samhälle i förändring — konsumentpolitiska prioriteringar
Inledning
Det svenska samhället genomgår stora förändringar. Orsakerna är många. De kan hänföras såväl till internationell påverkan som till förändringar som styrs på nationellt plan.
Till de internationella trenderna brukar räknas globaliseringen av ekonomin och dess inverkan på de nationella ekonomierna, teknikutvecklingen, särskilt inforrnationsteknikens inbrytning i arbets— och vardagsliv, den globala miljökrisen, det snabba ny- hetsflödets påverkan på värderingar och beteenden.
Till de nationella hör arbetslösheten, ökat bidragsberoende, in- greppen i trygghetssystemen, nedskärningar och privatisering inom den offentliga sektorn, strukturförändringar i närings- livet, omställningen till kretsloppssamhället, anpassningen till EU:s regelverk.
Välfärdspolitiken under omvärdering Den traditionella svenska välfärdspolitiken är ifrågasatt. I prak- tiken uttunnas den allt mer med hänvisning till det finansiella läget inom stat och kommun.
Vad som är de verkliga orsakerna till dessa förändringar, opå— verkbara, globala skeenden eller medvetna åtgärder styrda av ideologier eller 5 k systemskiften på nationell och lokal nivå, diskuteras såväl i den allmänna samhällsdebatten som i for- skarsamhället.
Ökat behov av konsumentpolitiska insatser Oberoende av förändringarnas bakgrund och syfte har de stor inverkan på hushållens vardagsliv. Det finns fog för påståendet att de svenska hushållen knappast utsatts för så starka och samtidiga förändringskrafter under någon period av efterkrigs- tiden som under 90—talet.
Även om man vet att olika hushåll när det gäller storlek, ålder, ekonomi, utbildning, etnisk bakgrund, lokalisering påverkas
olika och att de har olika anpassningsförmåga och förmåga att utveckla strategier innebär dessa förändringar påfrestningar för alla.
Regeringen påpekar i Proposition 1994/95:l40, Aktiv konsu- mentpolitik, att "de förändringar som sker i det svenska sam- hället och i omvärlden i hög grad inverkar på konsumenternas situation".
"Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov av konsu- mentpolitiska insatser. De nationella målen för konsumentpoli- tiken är enligt regeringen:
att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina eko- nomiska och andra resurser effektivt att konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas att sådana konsumtions— och produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling".
Regeringen prioriterar vissa områden. "Det gäller åtgärder som avser hushållens baskonsumtion och stöd till konsument- grupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller av andra skäl har behov av särskilt stöd. Det gäller också åtgärder som främjar konsumentintresset i det internationella samarbetet".
Vidare gör regeringen bedömningen att konsumentinflytandet bör breddas. "Frivilliga organisationer kan ta till vara enskilda konsumenters önskemål, intresse och engagemang och är ett viktigt komplement till den statliga och kommunala verksamhe- ten".
Även om vi vidgat konsumentforskningens arena utanför kon— sumentpolitikens aktuella frågeställningar spelar de konsu- mentpolitiska målen och prioriteringarna en viktig roll vid in— riktningen av programarbetet.
1.3 Motiv för konsumentforskning
Inledning
Genomgripande samhällsförändringar minskar relevansen hos gammal kunskap och erfarenhet. De nya villkor som gäller för hushållen, konsekvenserna för hushållen och hushållens strategier för att behärska den nya situationen är okända. Forskningens uppgift är att skapa kunskap om dessa föränd- rade förhållanden.
Två huvud— och fyra delintressen motiverar enligt vår uppfatt- ning förstärkning av konsumentforskningen:
Medborgarintresset och Sarnhällsintresset står för övergripande intressen medan Demokratiintresset, Politikintresset, Mark— nadsintresset och Dokumentationsintresset beskriver forsk— ningens vägar in i samhällssystemen.
Med borgarintresset
All samhällelig verksamhet har som syfte att öka medborgarnas välfärd - eller att åtminstone minska ofärden. Vad som är väl- färd respektive ofärd står under debatt och är i grunden ideo- logiska frågor, om inte existentiella problem.
I samband med konsumentforskning kan relativt triviala defini- tioner vara tillräckliga. Välfärd är att individer och hushåll ges möjligheter att utveckla och använda sina resurser under frihet och ansvar och samtidigt skyddas mot negativa krafter som de inte kan behärska. I välfärdsbegreppet ligger dessutom att samhällets gemensamma nyttigheter fördelas på rimligt sätt samt att ingen lämnas utan grundläggande trygghet.
Konsumentforskningen kan erbjuda kunskap om den rådande välfärdens innehåll och fördelning, om förändringar och deras konsekvenser. Den kan beskriva medborgarnas villkor, värde- ringar, beteenden, relationer och strategier. Den kan beskriva det handlingsutrymme som samhället, marknaden och miljö— hänsynen ger och hur detta bäst kan nyttjas.
Ur denna kunskap skapas makt åt medborgarna. Egenmakt är när detta skrivs ett begrepp på ingående. Konsumentmakt minns vi från 70-talet.
Samhällsintresset Dagens samhällsekonomiska debatt domineras på ett orealis- tiskt sätt av diskussion om tillväxt, byggd på näringslivets ex— pansion och produktivitetshöjning.
Det faktum försummas att hushållen står för en mycket om- fattande produktion och att deras möjligheter att hantera sina och de gemensamma resurserna rationellt är avgörande för samhällsekonomin. Dagens samhällsekonomiska läge med stränga tilläggskrav på kretsloppsanpassning ställer hushållen inför stora utmaningar: Hushållning, rationalitet och ansvarsta- gande under nya ekonomiska och administrativa villkor. Därför är det ett rimligt krav - och ett samhällsansvar - att hushållens villkor kartläggs, analyseras och beskrivs till sina konsekven- ser.
Demokratiintresset I en demokrati har det offentliga samtalet stor betydelse. Det genomlyser samhället och utgör arenan för debatt mellan före- trädare för olika ideal och verklighetsbilder. Därmed skapas opinioner som så småningom blir politikgenererande.
Det offentliga samtalet behöver det underlag som samhälls- forskningen i vid mening kan ge. Genom forskning om livs- villkoren och deras förändring skapas kollektiv kunskap av individuell erfarenhet. Denna kunskap behövs för att revidera, fördjupa och bygga under individernas, hushållens, organisa- tionernas, mediernas och andra opinionbildares värderingar och ställningstaganden.
Politikintresset Politik växer fram och förändras dels genom opinionerna i samhället, dels av det politiska systemets egen vilja, insikt och erfarenhet.
Forskningen har en viktig uppgift i att svara mot statens, kommunernas och övriga myndigheters behov av kunskap om tillståndet i befolkningen som underlag för bedömningar av politikbehov och av effekter av myndighetsåtgärder.
Den objektivitet som utvärderande forskning kan erbjuda är självfallet särskilt viktig i reformperioder som kännetecknas både av stor osäkerhet och ideologiska motsättningar och av tvister om lämpliga politiska strategier.
Marknadsintresset
Hushållen skaffar sina nyttigheter - produkter och tjänster - på olika marknader. I de pågående samhällsförändringama ingår att allt fler produkt- och tj änsteområden marknadssätts. Många moderna produkter - t ex telefoniprodukter - innehåller en do- minerande tjänstekomponent. Forskningen har till uppgift att svara mot behovet av kunskaper om produkternas/tjänstemas och marknadens förmåga att svara mot hushållens behov, pre- ferenser och resurser. Producentema bär huvudansvaret för denna forskning och den på kunskap grundad utveckling av produkter, tjänster och marknadsegenskaper. Dock är det ett samhällsintresse att kritisk, av näringslivsintressen oberoende forskning, bedrivs inom detta område.
Dokumentationsintresset Hur dramatiska samtidens förändringar och avståndstaganden från det förgångna än kan verka ingår vår tid i den historiska kontinuiteten. Och dagens och framtidens historia består som bekant inte längre enbart av dess konungars. Vardagslivet är ett uttryck för samtidskulturen och har därmed en rättmätig plats i vårt kollektiva minne. Att beskriva och bevara vardagliga verk- lighetsbilder till eftervärlden är en forskningsuppgift, lika vik- tig som vården av monument.
Ett gränslöst kunskapsbehov
Gränserna mellan de sex intressena ärinte absoluta. Det finns ett grundläggande gemensamt kunskapsbehov, men också skillnader.
Hushållen och Samhället har både gemensamma och motstri- diga intressen. Kunskap ger ökade möjligheter att artikulera dessa intressen. För allmänheten, media, organisationerna, den politiska och administrativa makten och näringslivet har konsu— mentforskningen en nyttoinriktning, som aktörerna kan förstå och acceptera. Dokumentationsintresset har inte lika tydliga bä- rare. Ansvaret ligger i första hand på kulturinstitutionema men också på vetenskapssamhället.
20 Utgångspunkter SOU 1996:10 1 .4 Konsumentforskningens
dilemman Inledning
I utredningsdirektiven sägs att "Forskningen på det konsu- mentpolitiska området har haft svårt att etablera sig inom tradi- tionella forskardiscipliner och att få finansiering via ordinarie forskningsanslag". Detta överensstämmer väl med vår bedöm- ning, även om inventeringen visar att kvalificerad och relevant konsumentforskning bedrivs inom högskolan och att en bas av kompetenta forskare finns att tillgå.
Vi har sökt klarlägga varför etablering och finansiering av kon- sumentforskning mött motstånd och vi anser oss kunna sam- manfatta konsumentforskningens dilemman under fem rubriker.
Splittring - identitetsdilemmat
Konsumentforskningen är disciplinärt och geografiskt splitt- rad. Detta ligger i sakens natur eftersom ämnesområdet är brett och svårdefinierat. Den teoretiska basen varierar liksom me- todvalet. Konsumentforskama är ofta ensamma om sin inrikt- ning. De samarbetar hellre med kollegor med annan inriktning inom egen institution än med konsumentforskare vid andra institutioner. Detta medverkar till att forskningsområdet saknar identitet.
Målet är att skapa hållbara grupperingar av forskare med kom— petens att behandla sammansatta problem. Medlen för detta är både finansiella och organisatoriska.
Svag teoribyggnad - kvalitetsdilemmat Konsumentforskningen har vuxit fram ur en utredningstradi- tion. Detta är naturligt eftersom pionjärerna inom området arbe- tade nära hushållens praktiska vardag med snabba och konkreta resultat som mål. Teori- och metodutveckling har därmed haft låg prioritet. Forskarsamråden har visat att kvalitetskraven nu skärps. Resurser saknas dock ofta för långsiktig kompetens-
uppbyggnad.
Målet är uthålliga institutioner med forskarutbildnin g och konti- nuitet i forskningen. Medlen är både finansiella och organisa- toriska - doktorandtjänster, mellantjänster samt systematisk satsning på teori— och metodutveckling.
Låg status - prioritetsdilemmat
Många konsumentforskare, liksom forskare utanför området, har omvittnat att forskning om vardagslivet har låg status. Det händer att man undviker att definiera sig själv som konsument- forskare. Problemet ligger inte främst i forskningsinriktningen utan snarare i det stora intresse som traditionellt ägnas spekta- kulär teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk forskning.
Målet är att övertyga om att forskning om vardagen också är grundläggande, spännande och samhällsrelevant. Medlet är att lyfta fram forskning som har aktualitet, nyhetsvärde och re- levans i samhällsdebatten.
Resursknapphet - kapacitetsdilemmat
Genom att konsumentforskarna saknar egna tjänster på alla ni- våer, eget forskningsråd och inte ens disponerar öronmärkta anslagspengar vid något forskningsråd kan man inte arbeta långsiktigt eller på bred front. På grund av osäkerheten om forskningsanslagets varaktighet har Konsumentverket endast kunnat satsa på korta och avgränsade projekt.
Målet är kontinuitet i forskningen inom sammanhållna större projekt. Medlet är samlat ansvar för finansiering och bättre or- ganiserad forskning.
Diffusa avnämare - legitimitetsdilemmat
Forskning med väl definierade avnämare har försteg framför forskare som redovisar till det offentliga samtalet eller till andra diffusa intressenter. Teknik- och medicinforskningen är exempel. Där finns industribranscher som väntar sig resultat och som kan tillämpa dessa på marknaden. Därför tillförs högskolan resurser både från forskningsråd och näringsliv och forskarna går ut och in mellan företag och högskola.
Målet är att också konsumentforskningens avnämare skall inse resultatens värde. Medlet är att öka forskningens relevans för viktiga samhällsområden.
En övergripande strategi
De fem dilemman vi funnit vid vår analys av nuläget har så starka samband att man kan tala om en ond cirkel. Den kan brytas framgångsrikt endast med hjälp av en övergripande strategi som innehåller en rad komponenter- organisering, fi- nansiering, redovisningsformer, offentlig debatt, konkret ut- nyttjande av resultaten 1 arbetet med att förändra samhället.
Del 2 Nuläget
I.
! . . . .
'-
?
.-..
. . i
_ _ |. , .. .. :—.. _...» ,u-...» . . . .'——-4 ' — — *" '—_A| ||.|.|_ ..__| . -.,_ __ ." :____ . _ ._ '|_.111 |__._.' _—1.._ '.' .."" ""| ff '.11 -_1 111". .. »». —,i'.— .. ! 13.1 1'. 1.4» _ .H. _ , " " :" .' —' :"_|'.:_ ll. .'T.. _" f.,: :4"'__'T."*__.'_l— '— '__|,.._.-,._ _ _!l . . . .. H I | | | ' .. . .. .. . . . l A'Tl Mil 1. . .. ! F_ |— .._ ". ."I ..'.'._. ". _| || | ' " ' "| _ .. .. " : ."I . . | ' I | . " I | |" . | . | ” !. . J.. . .
. . . .. _ . _ .l l l l _ '. ' H . . . . . . . . . . . . . .. . .. . . . .. ,, .. . | . .. | ...,, r _
2.1 De statliga konsumentorganen och forskningen
Inledning
Enligt direktiven skall utredningen "analysera forskningsområ- det". Vi inleder analysen med en redovisning av de statliga konsumentorganens framväxt och deras relation till forskning.
Aktiv hushållning
Den svenska konsumentforskningen har sina rötter i 20—talets sociala rörelser. Husmodersföreningarnas riksförbund bildades 1920. Förbundet arbetade bland annat för elektricitetens ratio— nella användning och tog initiativ till provningar av nya tek- niska hjälpmedel i hemmet.
Det statliga engagemanget inleddes i blygsam skala med inrät- tandet av den statliga inforrnationsbyrån Aktiv Hushållning 1940. Byråns huvuduppgift var att lära hushållen att hushålla med krigsårens bristvaror. Mot slutet av krigstiden inleddes en del undersökningar som underlag för informationsverksamhe- ten. Aktiv Hushållning samverkade med kvinno- och husmo- dersorganisationema.
Hemmens forskningsinstitut År 1944 bildades Hemmens forskningsinstitut (HFI). Som framgår av namnet var avsikten att institutet skulle bedriva forskning. Man utförde främst studier som underlag för ratio- nalisering av hemarbetet. Institutet utvecklade t.ex. provnings- metoder för jämförande provningar av hushållsredskap och maskiner. Finansieringen byggde delvis på uppdragsmedel, delvis på statsbidrag.
Institutet samarbetade med Aktiv hushållning och med svenska och utländska institutioner. Samarbetet med näringslivet var också omfattande. Viktiga uppgifter var förhandsprovningar av produkter och samverkan om produktutvecklin g. Institutet genomförde också sociologiska studier av bostadsförhållanden och ergonomiskt utvecklingsarbete kring arbetet i hemmet.
Förbättring av kökets planering och utrustning utgjorde en viktig målsättning.
Arbetet var praktiskt orienterat och präglat av krisläget under andra världskriget. Indignation över usla bostadsförhållanden, kvinnornas arbetssituation, bristande kunskap om hygien, livsmedel och hushållsekonomi styrde inriktningen. Att den begynnande forskningen präglades av nödvändigheten snarare än av vetenskaplig distans, är förklaringen till att den i sen tid anklagats för att lägga livet tillrätta.
Statens institut för konsumentfrågor Hemmens forskningsinstitut ombildades till Statens institut för konsumentfrågor (KI) 1957. Institutet finansierades helt av staten. Inriktningen överensstämde i stort med HFlzs. Arbetet i enskilda hem och kollektiva hushåll skulle rationaliseras, pro- duktion och konsumtion skulle bygga på goda och ändamål- senliga varor. Man arbetade med varuforskning och konsu- mentupplysning.
Statens konsumentråd Samtidigt med tillkomsten av Konsumentinstitutet bildades Statens konsumentråd. I konsumentrådets uppgifter ingick bland annat att följa konsumentforskningen och konsument- upplysningen och att stödja och organisera frivilligt samarbete på konsumentområdet mellan forskningsintressenter såsom industriföretag och enskilda organisationer, institutioner och myndigheter.
I detta syfte skulle Konsumentrådet fördela statsmedel för forskning och konsumentupplysning samt dra upp allmänna riktlinjer för konsumentupplysningen.
Rådet bestod av 15 ledamöter varav sju företrädde konsument— och löntagarintressen, tre näringslivet. Ovriga ledamöter var experter.
Rådets budget utgjorde 1970 c:a 2,6 mkr.
2.2 Konsumentverkets nuvarande roll
Inledning
Konsumentverket bildades 1973. Samtidigt upphörde Statens institut för konsumentfrågor, Statens konsumentråd och Varu- deklarationsnämnden. Konsumentverket är central myndighet inom konsumentområdet.
Övergripande mål
De övergripande målen för verkets verksamhet sammanfattas i följande satser:
att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja sina ekono- miska och andra resurser att ge konsumenterna en stark ställning på marknaden att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet att medverka till att sådana produktions— och konsum- tionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling
Konsumentverkets stöd till konsumentorganisationerna syftar till
att bidra till ett aktivt och brett engagemang på konsu— mentområdet och inflytande från konsumenterna och deras organisationer
Konsumentverkets stöd till forskningen syftar till
att forskningen på konsumentområdet ska ge kunskaper om konsumenternas förhållanden och hur dessa förhållanden ska förbättras
Enligt proposition 1994/95: 140 "Aktiv konsumentpolitik" skall verket "särskilt prioritera åtgärder som avser hushållens bas— konsumtion, stöd till konsumentgrupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller av andra skäl har särskilda behov och främjande av konsumentintressena i det internationella samar- betet".
För att skapa underlag för sitt arbete utför Konsumentverket själv utredningar eller anlitar konsulter. Konsumentverket åläggs dessutom i regleringsbrevet att utföra särskilda utred- n1ngar.
Konsumentverket förfogar dessutom sedan 1990 över ett årligt forskningsanslag om 2 mkr. Anslaget fördelas efter ansökan från forskare.
Konsumentverkets utredningsverksamhet Under rubriken "Utredning/utveckling/forskning" i årsredo- visningen för 1994/95 skriver Konsumentverket:
"Att undersöka hushållens förhållanden och konsumenternas situation på marknaden är en huvuduppgift för KOV. Det är en nödvändig bas för att kunna hävda vitala konsumentintressen, bl a med stöd av lagstiftning, utbildning och information. Enligt årsredovisningen var kostnaden för verksamhetsgrenen sammanlagt 14,8 mkr och intäkterna 1,2 mkr under 94/95. Verksamheten redovisas under följande delrubriker (Inom pa- rentes redovisas kostnad och ev. intäkt, exkl. interna adminis- trationskostnader):
Ekonomiska och statistiska analyser (1 320 tkr resp 0 tkr) Konsumentundersöknin gar (1 640 tkr resp 280 tkr) Marknadsstudier (1 480 tkr resp 0 tkr) Utvecklingsprojekt (5 850 tkr resp 930 tkr) Stöd till forskning ( 2 270 tkr)
Till Konsumentverkets utredningsverksamhet kan läggas ver- kets provning/metodutveckling som för budgetåret 94/95 sva- rade för en kostnad av 12,8 mkr och intäkter om 5,2 mkr. Kostnaden för utarbetande av provningsmetoder - ett kvalifice— rat utredningsarbete - var 2,9 mkr.
Verkets utrednings— och utvecklingsarbete har således bety- dande omfattning. Det sker dels iform av konsultuppdrag, dels internt. Enligt verkets bedömning utförs c:a 40% av ut- redningsarbetet av verkets egen personal. Därtill kommer forskningsmedel i storleksordningen 20%.
Personalens kompetens är ytterst betydelsefull för kvaliteten på det egna utredningsarbetet, för förmågan att välja fråge— ställningar vid uppdragsundersökningar och att omsätta resultat i verksamhet. Kontakt med kvalificerad utredningsverksamhet
inom och utanför verket är vikti g för att personalens kompetens skall underhållas och utvecklas.
Konsumentverkets forskningsanslag För utvecklingen av verkets långsiktiga strategier och priorite- ringar inom de fastlagda målen har kontakt med konsument- forskningen stor betydelse. Det gäller såväl dialog med for- skare om angelägna forskningsuppgifter som att direkt tillgo- dogöra sig forskningsresultat.
Konsumentverkets årliga forskningsanslag om 2 mkr har enligt verkets redovisning för perioden 1990 - 95 fördelats till forsk— ning inom följande områden:
Hushållsekonomi, varuförsörjning (4 631 tkr) Konsumentteknik: Funktion, säkerhet, miljö (3 352 tkr) Reklam (649 tkr) Konsumentpolitiska åtgärder, lokal verksamhet mm (1 183tkr)
Krav ställs idag på resultatstyming av myndigheternas verk- samhet. Som central konsumentpolitisk myndighet är Konsu- mentverket beroende av att effekterna av åtgärder som verket ansvarar för kan följas och värderas på olika nivåer. Det gäller på hushållsnivån, inom näringslivet, andra myndigheter och kommuner. Komplexiteten i insatserna skapar stora metod- problem vid utvärderingen. Studierna kan dessutom behöva göras skyndsamt och kräver väl beprövad metodik. Metoderna för konsumentpolitisk resultatanalys måste därför utvecklas och prövas praktiskt inom aktuella områden. Exempel på ett växande område för insatser och resultatanalys är hushållens ekonomi samt miljön.
Vår bedömning är att Konsumentverket även fortsättningsvis bör tillförsäkras egna utredningsresurser för studier som fyller för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.
2.3 Ett nordiskt forskningsprogram
Inledning
I handlingsprogrammet för det nordiska konsumentsamarbetet under perioden 1994-1998 är ett mål att utvidga konsument- forskningen. En konkret del var att låta utarbeta ett program för konsumentforskning. I handlingsprogrammet sägs dessutom att Ministerrådet avser att arbeta aktivt för ökad konsument- forskning på nordiskt och intemationellt plan.
Arbetet med forskningsprogrammet inleddes 1993. Projekt- gruppen bestod av fem forskare. Från Sverige deltog Sven Thiberg.
Fjorton ämnen och sju prioriteringar Programmet publicerades i Nordiska Ministerrådets serie TemaNord Konsument rapport 19951615.
I programmets inledande del sägs att huvudvikten lagts vid samhällsvetenskapliga frågeställningar men att dessa inbegriper juridiska, rättssociologiska, brukartekniska problem, produkt- säkerhetsfrågor samt samspelet människa-maskin. Programmet består av en utförlig presentation av fjorton aktuella ämnen. De återges häri norsk språkversion:
Forbruk og miljö Norden i Europa, forbrukerpolitiske konsekvenser
Informasjonsteknologiske utfordringer og problemer
Husholdningsökonomi og husholdningenes resurser Markedsföring og reklame, isaer mot barn og unge Konkurranse i det private vare- og tjenestemarkedet Offentlige tjenester og offentlig service Forbrukersamfunnets utvikling Forbrukerorganiserin g og forbrukerinnflytelse Barn og unge som forbrukere
Forbrukerinformasjon
Mat og emaeringspolitikk Forbrukerrettigheter i vare- og tjenstemarkedet, forbrukerjus Funksjonelle produktegenskaper, samspillet mennesket og maskin
De nordiska konsumentministrarna har granskat programmet och prioriterat de sju första områdena.
En samordnare har anställts på halvtid för det nordiska konsu- mentforskningsarbetet. Han inledde sitt arbete 1995. Avsikten är att de nordiska forskningsmedlen skall användas för att initi- era forskning som i huvudsak finansieras med nationella me- del.
32 Nuläget SOU 1996:10 2.4 EU och konsumentforskningen Inledning Enligt direktiven "bör utredaren med utgångspunkt från kart- läggningen av konsumentpolitisk forskning inom EU belysa vilka möjligheter det finns för svenska forskare att delta i inter- nationella forskningsprogram och att få del av resurser för att finansiera forskningen".
Genom möten med företrädare för Generaldirektoratet för Konsumentpolitik, DG XXIV Consumer Policy, och med ord- föranden i EU-parlamentets miljö-, hälso- och konsument- skyddsutskott samt genom analys av kommissionens forsk- ningsprogram har vi sökt få en bild av EU:s forskningspolicy inom konsumentområdet samt om möjliga insatsområden för svenska forskare.
Directorate General (DG XXIV) Consumer Policy I mars 1995 beslutade EU-kommissionen att ombilda Consu- mer Policy Service till generaldirektorat. DG XXIV Consumer Policy handlägger nu konsumentfrågorna inom Kommis- sronen.
"The mission of DG XXIV Consumer Policy is to: develop a consumer policy at the level of the European Union, ensure that the interests of consumers are given due consideration in the development of other European Union policies, reinforce market transparency, improve the safety of consumer products and services circulating in the Single Market, improve consumer confidence, especially by more complete and effective information, develop a system of dialogue and consultation between the Commission and organisations representing consumers."
Tio prioriterade områden Följande prioriteringar gäller för Direktoratets arbete:
A major effort to improve the education and information of consumers
Complete, review and maintain up to date the framework
needed to ensure that consumers' interests are fully taken into account in the Internal Market
The consumer aspects of financial services
The protection of consumers” interests in the supply of essential services of public utility
Measures to enable consumers to benefit from the opportunities presented by the information society
Measures to improve consumers confidence in foodstuffs
Encouragement of a practical approach to sustainable consumption Strengthening and increasing consumer representation Assist Central and Eastern European countries to develop consumer policies Consumer policy considerations in developing countries
Utredningsverksamheten inom DG XXIV
DG XXIV är uppdelat i sex enheter som behandlar följande frågor:
Unit 1 : General matters and relations with other Community institutions and consumer organisations
Unit 2 : Drafting and implementation of legislation Unit 3 : General product safety and liability for services Unit 4 : Quality and distribution of products Unit 5 : Consumer information and training Unit 6 : Transactions involving consumers
Enhetemas ansvarsområden redovisas i bilaga 2.
Samtalen med företrädarna för de sex enheterna gällde främst i vilken utsträckning DG XXIV bedriver egen forskning som underlag för sitt arbete. Uppfattningen var samstämmig. Forskning förekommer i mycket liten utsträckning eller inte alls. Däremot låter enheterna utföra undersökningar, huvud— sakligen i form av informationsinsamling från medlemslän— dema.
Val av utredare genom anbudsförfarande Utredare skall enligt reglerna utses genom offentligt anbudsför- farande. Direktoratet annonserar ut projekten. Intresserade
forskningsinstitutioner lämnar anbud som skall innefatta pro- gram, tidplan och kostnad. Anbudsprövningen och kostnaden för det valda projektet är hemlig.
Av samtal med en erfaren EU-utredare vid European Centre on Consumer Policy, en belgisk forskningsinstitution, framgick att uppdragen inte sällan går andra vägar till institutioner som är kända av direktoratet.
Slutsatser av diskussionen med DG XXIV Samtalet med företrädarna för de sex enheterna inom DG XXIV, med konsumentutskottets ordförande samt med forsk- are leder till slutsatsen att EU-arbeteti liten utsträckning gene- rerar forskning inom konsumentområdet.
Möjligheten att utföra kvalificerade utredningar för direktoratet finns däremot. Svenska forskare bör uppmanas att informera sig om EU:s anbudsförfarande och delta i tävlingar om upp- drag.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att representanterna för di— rektoratet och för parlamentets konsumentutskott hade en positiv inställning till forskning. Däremot var man pessimistisk till möjligheterna att öka insatserna.
EU:s fjärde ramprogram EU:s ramprogram avser sektorsforskning med huvuduppgiften att öka den europeiska industrins konkurrenskraft gentemot Japan och USA, exempelvis inom informations—, produktions- och materialteknologi samt att skapa europeisk identitet.
Det första ramprogrammet startade 1984, det andra 1987 och det tredje 1990. Dessa program är avslutade men projektarbete pågår fortfarande. Omfattningen av det första ramprogrammet var 28,5 miljarder kronor. Det andra ca 40 miljarder kronor, det tredje 60 miljarder kronor.
Det fjärde ramprogrammet startade under hösten 1994 och löper till 1998. Budgeten för perioden motsvarar 110 miljarder kronor.
EUs ramprogram för forskning och utveckling har utöver att förbättra Europas industriella konkurrenskraft som mål att ex-
ploatera den inre marknadens fördelar samt att tillfredsställa behovet av hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet.
Generellt krävs inom de flesta av programmen att projekten ge- nomförs av konsortier av forskare och industri tillsammans. Av konsortiema krävs att de bearbetar betydligt större forsk— ningsfrågor än vad som är vanligt i nationella FoU-projekt.
Nya programområden har kommit till under åren, vissa har slagits ihop, andra har delats upp. Idet nu aktuella fjärde ram- programmet har FoU-aktiviteter inkluderats som tidigare be- drivits utanför ramprogrammen.
Programmens innehåll kan ändras snabbt, både ämnesmässigt och från struktursynpunkt. Ett exempel är "Human capital and mobility" som från att vara ett projektstödsprogram blivit ett forskarutbytesprogram. En långsiktig nationell forsknings- politik kan således inte bygga på EU-forskningsmedel.
EU:s ramprogram och konsumentforskningen Konsumentforskningen är eftersatt inom EU. Det fjärde ram- programmet utgör inget undantag. Många av programmets pro— blemområden har stor betydelse för konsumenterna. Program- men borde därför ha ett starkt inslag av konsumentforskning. Målsättningen är emellertid i många fall otydlig på den punk- ten. Den normala konstruktionen av forskningsprojekten, med ett starkt industriinflytande, kan försvåra eller omöjliggöra ett renodlat konsumentperspektiv.
Svensk forskning med EU-finansiering, allmänt
EU:s ramprogram är riktade till medlemsländerna och inte till enskilda länder. För att få del av anslag ur EU:s ramprogram krävs normalt att man ingår i ett konsortium med forskare från flera länder. Bildandet av konsortier är resurskrävande efter- som det förutsätter uppbyggnad av kontakter med flera utländ- ska institutioner och ett kvalificerat, gemensamt programarbete.
EU:s program för forskning och utveckling har fått allt större betydelse för svenska forskare och företag. Det påverkar även svenska finansiärer och policyorgan.
Svenska forskare har varit framgångsrika när det gäller att kva- lificera sig för EU-forskning inom vissa. områden. Detta gäller
särskilt den nationella teknikforskningen som redan är stark och ingår i internationella kontaktnät.
Svensk konsumentforskning med EU-finansiering
Det bör vara en självklar målsättning att svenska konsument- forskare deltar i EU:s forskningsprogram. Svensk konsument- forskning har tillräcklig kvalitet för att bidra till den forskning som redan bedrivs.
Skall svenska konsumentforskare göra sig gällande på EU:s forskningsmarknad, det handlar i praktiken om en sådan, måste särskilda åtgärder vidtas. Inititalproblemen är stora. Att tränga in i EU:s regelsystem och ansökningsförfarande samt att bygga upp internationella nätverk är resurskrävande, komplice- rat och tar lång tid. Man måste dessutom kunna bjuda på egna nationella projekt.
Svenska konsumentforskare har otillräcklig vana och kapacitet för detta, beroende på bristande basresurser och småskalig och konkurrensutsatt forskning. Mot denna bakgrund är det önsk- värt att initieringsbidrag finns att tillgå för forskargrupper som vill delta med konsumentforskning inom EU:s ramprogram.
Politiska initiativ En förändring av EU:s forskningsinriktnin g med målet att för- stärka konsumentperspektivet är en politisk fråga. Det bör där- för ingå i den svenska EU-politiken att hävda konsument— intressena såväl inom DG XXIV som vid Sveriges deltagande i utformningen av EU:s generella forskningspolitik.
2.5 Aktöremas bedömningar
Inledning
Meningsfull forskning - och därmed konsumentforskning - in- går i en kunskapsprocess där frågor ställs, studeras och besva- ras. Detta innebär att någon frågar, någon forskar och någon använder den nya kunskapen. Med modern terminologi kan man tala om beställare och utförare där beställaren förväntas fungera även som användare av forskningsresultat. Vår första uppgift enligt direktiven är att beskriva konsumentforskningen i denna process i dagens Sverige.
Samråd med kontaktpersoner Utredningstiden, tio månader, var exeptionellt kort i relation till uppgiften. Arbetet inleddes i april 1995. Sommarmånadema, då universitets-Sverige är praktiskt taget stängt, ingick i den utmätta tiden. De begränsade tids- och utredningsresursema omöjliggjorde en traditionell forskningsinventering med krav på fullständighet. Vi valde därför en okonventionell metod. Brev sändes före sommaren till 200 adressater - högskolor, forskningsinstitutioner och forskare samt forskningsfinansiärer m fl. med begäran om namn på kontaktpersoner för samråd. Forskarna ombads att sända bibliografiska uppgifter om pågående och nyligen avslutad forskning.
Under hösten anordnades samråd i vilka flertalet kontaktperso— ner deltog - fyra regionala seminarier med forskare, ett kon- taktmöte med finansiärer och två möten med konsumentorgani— sationer.
Samråd har också skett med utredare inom Statistiska Central- byrån, med Konkurrensverkets forskningshandläggare och med Konsumentverkets ledning.
Därutöver har vi haft informella kontakter med många intresse- rade institutioner och personer.
För att underlätta de externa kontakterna har vi publicerat två informationsblad om utredningen. Bladen finns även på engel- ska.
Samråd med forskare Kontakterna med högskolor och forskningsinstitut gav sam- manlagt ca fyrtio kontaktpersoner, representerande flertalet högskolor och ett ston antal discipliner. Samråden med forsk- arna ordnades regionalt med lokala institutioner som vårdar. Seminarierna blev därned tvärvetenskapliga. Deltagarna gav sin syn på utredningens fyra huvuduppgifter - kartläggningen, om- rådesbeskrivningen, organisationen av forskningen samt fi- nansieringen. Därutöver fick man lämna en intresseanmälan med förslag till forskningsuppgifter och till engagemang i grund— och forskarutbildning.
Kartläggningen och forskarseminarierna visar att en mångskif- tande forskning med konsumentperspektiv bedrivs inom hög- skolan. Oftast arbetar konsumentforskarna ensamma eller i små team inom institutioner med en annan huvudinriktning. Det är också vanligt att man vandrar från delområde till delområde inom sin moderdisciplin. Regeln en gång konsumentforskare alltid konsumentforskare gäller inte.
Forskarna bekräftade i stor utsträckning den problembild som vi redovisar i tidigare avsnitt. På grundval av diskussionerna med forskarna förväntar vi oss också starkt stöd för den för- stärkning av konsumentforskningen som vi förordar.
Information om pågående eller nyligen avslutade forsknings- projekt som vi fått tillgång till genom den inledande förfrågan, under seminarierna och genom spontana kompletteringar från forskare refererar vi till i beskrivningarna av forsknings- området, avsnitt 3.3 till 3.7. Svaren på intresseanmälan har sammanställts i bilaga 3.
Vi är medvetna om att redovisningen inte ger en fullständig bild av forskningen. Däremot svarar den mot syftet att identifiera forskare och institutioner för fortsatta kontakter.
Samråd med finansiärer Beställar- och användarrollen av konsumentforskning är obe— stämd. Civildepartementet och Konsumentverket har anledning att använda forskningsresultat som stöd för sin verksamhet.
Forskningsråden kan endast undantagsvis betraktas som beställare av forskning. Deras uppgift är normalt att välja mellan ansökningar inom ett brett område. Bedömningen avser
vetenskaplig kvalitet och relevans inom området, inte i relation till andra problemområden.
Vissa forskningsråd har under kortare eller längre perioder öronmärkta pengar för specificerade ändamål. Det har t. ex. gällt energiforskning och jämställdhetsforskning.
Konkurrensverket har en intressant erfarenhet av en nystartad finansieringsverksamhet. Det första ansökningstillfället gav ett stort antal ansökningar. Få projekt hade dock tillräcklig kvalitet och relevans enligt verkets vetenskapliga råd. Uppbyggnaden av konkurrensforskningsområdet kommer därför att ta längre tid än beräknat.
Ingen svensk forskningsfinansiär utöver Konsumentverket har specifikt ansvar för konsumentområdet. Med hänsyn till svå- righeten att identifiera och avgränsa området anser sig forsk- ningsråden inte ha möjlighet att redovisa vilka belopp som de satsar på konsumentforskning. Vår bedömning av den nuva- rande finansieringens storlek bygger därför på en uppskattning av antalet verksamma konsumentforskare.
Samrådet med kontaktpersonerna från forskningsråd och öv- riga finaniserande myndigheter och organ gav argument för en samlad finansiering av konsumentforskningen. Inte oväntat vi- sade det sig dock att man ogärna avstår från medel till ett annat fördelningsorgan.
Samråd med konsumentorganisationer Antalet medlemsorganisationer med konsumentpolitisk inrikt- ning växer. De utgör en brokig skara med olika specialintres- sen på sina program.
Två paraplyorganisationer har bildats för att samla denna mångfald kring gemensamma konsumentfrågor.
Sveriges Konsumentråd har fjorton medlemmar, bl. a. fackför- eningsrörelsen, kooperationen, pensionärsorganisationer och studieförbund. Sveriges konsumentråd har som uppgift att företräda svenska konsumenter i det europeiska samarbetet.
Konsumenteri Samverkan - Underverket knyter samman sjut- ton organisationer med engagemang i frågor om ekologi, etik, hälsa, resurshushållnin g och internationell solidaritet.
Möten om konsumentforskning arrangerades med båda organi- sationerna. De anser att de representerar bred gräsrotserfaren- het och har god problemuppfattning. Däremot tycker de sig sakna kompetens att omformulera problem till forskningsbara frågeställningar. Man visade intresse för att ingå i rådgivande eller styrande konsumentforskningsorgan.
Del 3
Forsknings- programmet
'. n'” .1.'-.. .r',
Wu? F - Fil::— .vla.£,l'lw * ..' w...—.,, , ', fäljar?-
3.1 Diskussion av centrala begrepp
Inledning
Ord kan betyda mycket. Därför är det viktigt att trygga begrip- ligheten av en framställning genom att inledningsvis redovisa den valda innebörden av centrala begrepp. Redan i utred- ningsdirektivens rubrik finns fyra ord som kräver övervägan— den: konsument, konsumentpolitisk, forskning och forsk— ningsprogram. I våra texter används hushåll, medborgare, hushållet som producent, vardagsliv som nyckelbegrepp, vilket kräver sina förklaringar.
Konsument - hushåll
Ordet konsument användes ursprungligen som karaktärsbe- grepp för en individ som tillägnar sig en produkt för att för- bruka den. I dagligt tal har ordet en vidare innebörd, liksom i direktiven till konsumentforskningsutredningen. Begreppet konsument används i våra texter med denna vidare innebörd. Ofta speglar hushåll bättre den verklighet som forskningen behandlar, varför vi föredrar detta begrepp.
Konsument - producent
Begreppet konsument står ibland i motsättning till producent. Individen anses ha två roller - som aktiv producent i arbetslivet och som passiv konsument i vardagslivet. Detta synsätt är i grunden felaktigt. Hushållens produktion är mycket om- fattande. Vardagslivet kräver stora arbetsinsatser.
Konsument - medborgare I strikt mening kan man skilja mellan individen som konsument på en marknad och som medborgare i relation till den offentliga sektorn. Som vi senare visar, måste denna rollindelning pro- blematiseras. Tidigare entydigt offentligt styrda verksamheter privatiseras, marknadssätts eller marknadsanpassas nu i växande omfattning. I princip fungerar de därmed som tjänster på en marknad. Som ett uttryck för detta används numera ofta begeppet kund om den som använder offentliga tjänster.
Vardagsliv
Det är inte alldeles enkelt att finna ett samlande begrepp för den del av livet som konsumentforskningen handlar om. Vi har
stannat inför ordet vardagsliv. En orsak är att det står i motsats till arbetsliv. Viktigare är kanske att det för de fiesta har en positiv klang. I ordet inbegriper vi inte endast veckans varda- gar utan även dess helgdagar. Det handlar inte heller enbart om det liv som levs i bostaden. Fritiden, det ideella arbetet och många andra verksamheter utanför hemmet hör till vardagen.
Därmed redovisar vi våra viktiga perspektivval: Vi använder begreppet vardagsliv för arenan och hushållet som aktör.
Konsumentpolitisk forskning - konsumentforskning
I utredningsdirektiven används genomgående begreppet kon— sumentpolitisk forskning. En snäv tolkning innebär att utred- ningen skulle begränsas till forskningsproblem som är direkt relaterade till den politiska arenan. Av direktivens diskuterande text framgår att ett vidare problemområde avses.
Vi har därför valt att använda begreppet konsumentforskning för utredningens ansvarsområde. Konsumentpolitisk forskning inordnas som ett av flera perspektiv. Hur vi avgränsar och in- delar hela problemområdet redovisas senare.
Forskning-utredning-utvecklingsarbete-utvärdering
Det finns ingen enighet om vad som skiljer forskning, utred- ning och utvecklingsarbete. Däremot kan man vara överens om vissa skillnaderi tyngdpunkt.
Forskning skall ha inslag av teori- och metodutveckling, per- spektivet bör vara långsiktigt och resultaten bör ha nyhets- värde.
Utredning skall ha teoretisk förankring, bygga på känd och ve- dertagen metod, ha nyttoinriktning.
Utvecklingsarbete ingår ofta i en löpande verksamhet och tillför ny kunskap och förbättrad metodik till denna.
I praktiken tycks definitionen snarare bero på utföraren: Forsk- ning bedrivs av akademiker på högskolan eller i forskande företag, utredning av handläggare på myndigheter eller i konsultföretag och utvecklingsarbete tillsammans med anställda på fältet. Men det vanliga begreppet FoU - forskning och ut veckling - antyder att utvecklingsarbete också är en akademisk
uppgift.
Utvärdering har på senare tid börjat användas som en särskild forskningskategori vars syfte närmast anknyter till utvecklings- arbete.
Design eller designprocessen ges numera i vissa kretsar forsk- ningsinnebörd.
God forskning, utredning och utvecklingsverksamhet är bero- ende av varandra, såväl teoretiskt som praktiskt. De komplette- rar varandra och fyller angelägna funktioner. I väsentliga avse- enden är kvalitetskriteriema sammanfallande. Vår uppgift är att behandla forskning. Vi har använt det här förda resonemanget som grund för vår avgränsning av ansvarsområdet mot övriga aktiviteter.
Forskningsprogram
Begreppet forskningsprogram kan användas olika. Det kan avse en översiktlig beskrivning av ett problemområde som skall bearbetas med vetenskapliga metoder. Det kan vara en de- taljerad plan för ett begränsat forskningsprojekt med redo- visning av teori, metod, fältarbete, kostnader, deltagare och förväntat resultat.
I direktiven avses den första innebörden av begreppet forsk- ningsprogram, vilken vi också tillämpat i vårt arbete.
46 Programmet SOU 1996:10 3.2 Forskningsprogrammets
struktur Inledning
Konsumentforskningsområdet har stor bredd, många kärnor och en otydlig periferi. För att analysen av området skall bli hanterlig krävs en indelning i någorlunda homogena block. I våra direktiv hänvisas till ett forskningsprogram för Konsu- mentverket med en perspektivindelning av området. Vi har valt att använda denna struktur för vår analys.
Ett forskningsprogram för Konsumentverket I oktober 1993 publicerades "Forskning på konsumentområ- det" (Rapport R 8:1993, Byggnadsfunktionslära, KTH), ett forskningsprogram som utarbetats av Sven Thiberg på uppdrag av Konsumentverket.
I programmet förs en inledande diskussion om konsumentpoli- tikens roll i välfärdspolitiken. Forskning ställs mot andra vägar att samla och nyttiggöra kunskap om hushållens situation och agerande.
En relativt utförlig diskussion förs kring olika sätt att indela forskningsområdet. Den resulterar i den perspektivindelning som återges i direktiven till Konsumentforskningsutredningen:
Hushållens resurser
Marknadens uppbyggnad och funktion i konsument- perspektiv System, varor och tjänster - säkerhet, funktion, miljöhän- syn, kostnad Utbildning och information, marknadsföring och reklam Konsumentpolitikens instrument, effekt, alternativ, organisationsformer
Kvalitetsproblemens samband med organisationsfrågan be- handlas ocksåi skriften. Om detta sägs bland annat:
"En fruktbar väg att åstadkomma kvalitativt god forskning är att utveckla organisationsformer som främjar konstruktiv kol-
legial kritik, möjliggör uppbyggnad av kontinuerligt funge- rande forskargrupper, skapar materiella och vetenskapliga re- surser för forskarutbildning och öppnar möjligheter för inter- nationellt samarbete och publicering av forskningsresultat i er- kända vetenskapliga tidskrifter".
Andra indelningsgrunder Här refererade indelningsgrunder är problembaserade; de utgår från konsumentproblem på marknaden med produkter och reklam.
Ett traditionellt alternativ är en disciplinbaserad indelning i sociologiska, ekonomiska, juridiska eller tekniska frågeställ- ningar.
Vi konstaterar att fördelarna med en problembaserad indelning överväger, för att den förankrar forskningen i verkligheten.
Den ligger också i linje med den allmänna forskningspolitiska utvecklingen till tvärdisciplinära projekt. Vi är samtidigt med- vetna om att konsumentforskarna betonat betydelsen av en stark knytning till moderdisciplinens teori- och metodtradition. Vid uppbyggnaden av forskamätverk och forskargrupper måste båda kraven tillfredsställas: Tvärdisciplinär, problemba- serad programstruktur och vetenskaplig förankring i moderdi- sciplinemas teori- och metodkompetens.
Utredningens programstruktur - fem perspektiv Utredningsdirektiven anknyter till den beskrivning av forsk- ningsområdet som används i rapporten "Forskning på konsu- mentområdet".
I rapporten används begeppet perspektiv för att betona att det handlar om ingångar till ett sammanhängande forsknings- område.
Vi har inte funnit anledning att lämna denna perspektivsyn på forskningsområdet och har bibehållit uppdelningen under de fem rubriker som beskrivs i rapporten.
48 Programmet SOU 1996: 10 3.3 Hushållens resurser Inledning "Hushållens resurser" är samlingsbegrepp för ett mycket brett forskningsperspektiv av grundläggande betydelse för förståel- sen av hushållens värderingar och förmåga att agera i enlighet med sina intressen. Beskrivningen utgår från hushållens roll som producenter och aktörer inom det handlingsutrymme som omgivningen erbjuderi relation till deras resurser. Kunskapen måste differentieras med hänsyn till olikheter i hushållens egenskaper och i externa livsvillkor.
Forskningsinventeringen
Forskning om hushållens resurser bedrivs på vitt skilda insti- tutioner i Sverige. I vår inventering ingår national- och före- tagsekonomisk forskning, handels- och distributionsforskning, juridisk forskning, boendeforskning och livsmedelslära samt folklivsforskning och socialvetenskaplig forskning inom socio- logi och socialt arbete. Forskning bedrivs således såväl inom teknik och naturvetenskap som inom samhällsvetenskap och humaniora. Inventeringen redovisas under rubrikerna:
Livsstilar och värderingar Hushåll och vardagsliv Beteende och konsumtionskultur Resvanor och kollektivtrafik Kostvanor och livsmedel Bostäder och boende
Ekonomiska resurser
Livsstilar och värderingar Vid Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i Ostersund, bedrivs forskning om livsstilar och energisparande, om ungdomar i Europas periferi, om livsstilar, värderingar och attityder till miljö och teknik. Vidare finns studier om välfärd och livskvalitet, om konsumentbeteende, masskommunikation och välfärd samt om popmusik, politik och påverkan, politiska val och lokala media.
Attityder, värderingar och livsstilsfrågor med relation till mil- jöproblem är ett tema i miljöforskningen om konsumtion och avfall på Sociologiska institutionen i Lund.
Vid Tema Teknik och Social förändring, Linköping, pågår ett projekt som syftar till att visa hur förändringar i samhället på- verkar hushållens arbete och produktion: "Teknikförändring i otakt: konsekvenser för kvinnors och mäns arbete i den for- mella och informella sektorn".
Hushåll och vardagsliv I Göteborg pågår studier av hushåll och vardagsliv inom ett fa- kultetsövergripande program. Forskare från CTH och Univer- sitetet i Linköping arbetar tvärvetenskapligt med forskare från Göteborgs universitet, Institutionen för slöjd och hushålls— vetenskap.
Forskning om vardagslivet hos personer med funktionsned— sättningar bedrivs vid Avdelningen för handikappforskning, Göteborgs universitet.
Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet, bedriver forskning om äldre och vardagsliv.
Beteende och konsumtionskultur Vid Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap; finns forskning om gruppers beteende och konsumtionskultur, bl a "Om ungdo- mars val av TV-program", "Late Modemity, Consumer Culture and Lifestyles", "Family Communication Patterns Revisited: Reliability and Validity" och "Livsstilar och massmediean- vändning". Pågående studier handlar om unga trafikanters atti- tyder till trafiksäkerhet.
Medie- och kommunikationsforskning bedrivs också i Umeå. Vid Institutionen för medier och kommunikation finns rappor- ten "Nyhetema i våra tankar" som rör mediernas effekter på tankar och föreställningar i vår vardag.
Företagsekonomiska institutionen i Umeå har projekt om ung- dom och konsumtion av medier, t. ex. rockvideo.
Vid Fonden för Handels- och Distributionsforskning på Handelshögskolan i Stockholm finns fiera rapporter och pro-
jekt om konsumentbeteende: "Konsumentbeteende, beslutsfat- tande, sparbeteende, affärsetik, marknadsanalys", "Konsu— mentbeteende, hushållens beteende, vanor och problemlösning vad gäller matinköp", "Konsumentbeteende, hushålls- och individers sparbeteende, marknadsanalys" är några av titlarna och "Hushållens finansiella strategier" är en empirisk studie i ekonomisk psykologi.
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Företagseko— nomiska institutionen, Avd. för marknadsföring forskar om "Konsumentbeteende igår, idag, imorgon", en historisk över- blick över konsumentbeteendeforskning. Den senare forsk- ningen rör beslut rörande köp och konsumtion med titlar som "Family Members” Perceptions of Adolescents” Influence in Family Decision Making", "Adolescents” Influence in Family Purchase Decisions: A Socialization Perspective" och "An Investigation of A Role/Goal Model of Wives” Role Overload Reduction Strategies" samt en avhandling: "Children ”s Influence in Family Decision Making; A study of Yielding, Consumer Learning and Consumer Socialization".
Vid Institutionen för konsumentteknik, CTH, handlar projekt om "Tvätt i nöd och lust" och "Disk - en studie av hela disk- systemet ur brukarperspektiv".
Resvanor och kollektivtrafik Företagsekonomiska institutionen i Umeå bedriver trafik- forskning med titlar som "Familjerabatt för regionalt resande med buss" och "Taxitrafikens egenskaper och kundernas upp- fattning fyra år efter avregleringen" samt "Bilhushålls strategier för att reducera bilresande".
Vid Göteborgs universitet, Kulturgeografiska institutionen for- skar man om befolkningens resvanor och aktivitetsmönster.
Projekt om tidsanvändning och resvanor finns på Ekonomiska institutionen, Linköping. En avhandling från samma institution handlar om allokering av tid i hushållen med inriktning mot av- vägningen mellan tidskostnader och monetära utgifter i sam- band med mathållning.
Kostvanor och livsmedel Forskningen om konsumenters förhållande till livsmedel är riklig och förekommer vid flera institutioner.
Vid Institutet för folklivsforskning, Stockholms universitet, bedrivs forskning om livsmedelskonsumtion ur ett kulturveten- skapligt perspektiv. "Hushållning, hälsa, livsstil - livsmedels- konsumtionen i nutida Sverige", "Matvanor och hälsomedve- tande hos ensamboende ungdomar" och "Made in Sweden: Konsumentattityder till svenska och importerade livsmedel" är exempel på utförda projekt. Ett pågående projekt handlar om "Matvanor och familjeliv i Sverige, England och Danmark".
Vid Centrum för omvårdnadsvetenskap, Uppsala universitet, bedrivs forskning om livsmedelskonsumtion och livsmedel i barnfamiljer ur ett konsumentpsykologiskt perspektiv. Man tittar på barns reaktioner, föräldrars beslutsfattande och bete— ende samt kostvanor.
Institutionen för hushållsvetenskap, Sveriges Lantbruksuni- versitet, forskar om kostvanor och matberedning i olika hushåll och i olika grupper och om konsumentens villkor, produktion och konsumtion inom hushållet.
På Institutet för livsmedelsforskning finns projektet "Maten och konsumenten".
En avhandling om "Kost, klass och kön" och studier med ge- nusperspektiv finns vid Institutionen för slöjd och hushållsve- tenskap, Göteborgs universitet. På institutionen pågår projekt med fokus på inköps—, mat— och avfallsvanor samt energi- användning.
Bostäder och boende Forskning med anknytning till bostaden om särskilda brukar- gruppers situation och behov, om hushållens livs- och ar- betsmiljö bedrivs vid Institutionen för arkitektur, CTH.
Studier av bostadskonsumtion finns vid Geografiska institutio- nen, Umeå universitet.
Forskning om bostadsförhållanden för utsatta grupper - kvin- nor med missbruksproblem, hemlösa kvinnor och långtidsar— betslösa - finns vid Avdelningen för byggnadsfunktionslära, KTH.
En forskningsinventering om "Mathållning och bostad" har ut- förts på uppdrag av Konsumentverket. Självbyggeri av hyres-
rättsradhus har studerats för Svenska Bostäder. Forskning om kvinnors boende, arbete och ekonomi pågår.
Ekonomiska resurser Vid Socialhögskolan i Lund finns projekt om socialbidrag och försörjningssituation för utsatta grupper. "Bidragsminskning- arnas effekter på socialbidragshushållens inkomster och ekonomi" handlar om nedskärningar i barnbidrag, sjukpenning och A-kassa och bedrivs i samarbete med Kommunförbundet.
Ett projekt handlar om de kommunala förändringarnas effekter på tillgången till service och på hushållens ekonomi. Om bo— stadskonsumenteri ett renoveringsområde handlar "Välviljans förtryck".
I Malmö longitudinella socialbidragsstudie följs hushåll under fyra år genom insamling av data i samarbete med social— tjänsten. Undersökningen är lämplig att kombinera t. ex. med kvalitativa studier av hushållens konsumtionsmöjligheter och konsumtionsstrategier. På Socialhögskolan finns forskning om att vara ung, fattig och utanför arbetsmarknaden samt om ung- domskulturen.
Vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, pågår projekt om "Hushållens faktiska konsumtionsmönster och ekonomiska standar ", med användning av SCB:s HUT och ULF-under- sökningar. "Hushållens intema delning av resurser" och vad som styr delningen studeras.
Omfattande forskning om fattigdom och marginalitet finns också: "Socialbidragstagande och fattigdom", "The -Truly Poor: Direct and Indirect Consensual Measurement of Poverty in Sweden", "Vilken lägsta materiell standard anses nödvän- dig?" samt "Poverty in Sweden: A New Approach to the Direct Measurement of Censunsual Poverty".
Vid institutionen för Socialt arbete, Umeå, pågår forskning om "Konsumtion och social utsatthet" och forskning om "Hus- hållen, 90-talskrisen och den nya osäkerheten".
Vid Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, är skuldsanering ett forskningsområde.
Vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universi- tet, finns studier om informell ekonomi med genusperspektiv.
Ett övergripande forskningsområde
Konsumentforskningens huvudperspektiv är hushållens. En central uppgift för konsumentforskningen är att betrakta, beskriva, analysera och förstå samhället från hushållens ut- gångspunkt. Men hushållen själva står också i fokus för forsk- ningsområdet: Vilka resurser hushållen förfogar över, vilket handlingsutrymme de har, hur de använder sitt handlings- utrymme.
Dessa generella perspektiv måste differentieras och detaljeras i minst två väsentliga avseenden. Hushållen måste indelas efter olika egenskaper och yttre villkor. Forskningen måste upp- märksamma förändringsprocessen, dynamiken i samhället och hushållens sätt att förhålla sig till denna, deras strategier.
1 "Forskning på konsumentområdet" förs en diskussion om resursbegreppet, som vi använder som utgångspunkt.
Hushållens resurser indelas däri immateriella och materiella. Till de immateriella resurserna räknas kunskap, tid och poli- tiska resurser men också livsstil och värderingar som i sin tur resulterar i reella val och beteenden. Till de materiella räknas t. ex. ekonomiska tillgångar, bostad med inredning och utrust- ning, bilinnehav.
Som ett komplementerande begrepp står handlingsutrymme. Det används för att beskriva vilka möjligheter hushållen har att använda sina resurser och hur de möts av den omgivande verkligheten, t.ex. på en marknad.
Forskningens fortsatta inriktning
Det är vanskligt att göra prioriteringar inom ett område där så många problem är akuta. Några områden bör dock uppmärk- sammas särskilt. De beskrivs här utan någon inbördes priori- tetsordning.
Kraven på att ta ansvar för "att sådana konsumtions- och pro- duktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar miljö" ställer hushål- len inför många utmaningar och problem. Risk finns att hus- hållen tvingas ta ansvar för miljöarbete som kunde onödiggöras genom förändringari produktions- och distributionsleden.
Konsumentverkets ökade ansvar för att förverkliga en miljö- riktig konsumentpolitik måste underbyggas med forskning. Denna kan avse olika hushållskategoriers värderingar, beteen- den och resurser när det gäller hushållning, kretsloppstänkande samt deras praktiska förutsättningar att fungera miljöriktigt. Kunskapen skall bl. a. vara vägledande för de krav som skall ställas på system, produkter och tjänsteri kretsloppssamhället.
Ett aktuellt område är studier som har samband med hushållens förändrade ekonomiska villkor beroende på den ekonomiska krisen. Av stor vikt är att veta konsekvenserna mätta i väl- färdsmått av de drastiska förändringarna i trygghetssystemen och i utbudet av samhällsservice. I detta fall är det angeläget att fånga upp villkoren för "konsumentgrupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller av andra skäl har behov av särskilt stöd".
Forskning som tittar in i hushållen med jämlikhets- och järn- ställdhetsperspektiv är viktig. Att ha hushållet som primär en- het får inte innebära att hushållens interna förhållanden för- summas. Genusforskning liksom barn— och ungdomsforskning visar att makt-, arbets- och ansvarsfördelningen inom hus— hållen ofta är ojämn. Fördelningen av de gemensamma resur- serna är ojämlik.
Vi har tidigare betonat hushållens viktiga roll som producenter. SCB visari bilagan till betänkandet data om denna roll. Konsu- mentforskningen har förut i stor utsträckning varit inriktad på att förbättra de praktiska förutsättningarna för hempro- duktionen, t. ex. genom forskning om köks- och inredningsut- formning och städmetoder. Denna forskning har avstannat. Samtidigt har nya faktorer tillkommit som sannolikt borde på- verka utformningen av bostaden och metoderna för vardags- produktionen. Förnyad forskning är därmed angelägen på des- sa områden.
Perspektiven bör vara många - kulturella, praktiska, miljöetiska och ekonomiska, handla om kunskaper och kompetens. Kun- skap om hushållens vardagsproduktion skall bland annat ge en fastare grund för den forskning som skall bedrivas om pro- dukterna, marknaderna och marknadsföringen.
Livsmedlens kvalitet och pris står idag i fokus, bland annat som ett resultat av EU-inträdet. Forskning om livsmedel och matproduktion har därför stor aktualitet. Området har under se-
nare år vidgats från att handla om livsmedlen från butik till matbord till att täcka hela processen från djuretik till komposte- ring. Okända metoder för manipulation av livsmedel, t.ex. med genteknologi, väcker nya frågor. Kretsloppsperspektivet är mer framträdande inom livsmedelsornrådet än inom flertalet jämförbara samhällssektorer.
Bostadsfrågan, som var konsumentforskningens startpunkt, är fortfarande viktig. Stora förändringar sker idag, som påverkar boendet. Det handlar om demografiska förändringar bland annat i form av växande andelar enboende och ensamföräldrar, medborgare med icke-svenska boendeideal, en påstådd eller verklig urbanisering av livsforrnema. Många hushåll har stora svårigheter att klara ökande boendekostnader. Samtidigt förän— dras bostadsmarknaden, bland annat på grund av förändring- arna i bostadssubventionema, avskaffade normer och minskad myndighetskontroll. Nyproduktionen av bostäder marknads— anpassas. Bostadssegregationen skärps med allvarliga sociala effekter.
Vår bedömning är att boendeforskning i huvudsak skall be— drivas med medel från Statens råd för byggnadsforskning, BFR. Vi räknar därför inte in bostadsforskningen som en primär angelägenhet för konsumentforskningen. Vi oroas dock av att denna forskning idag knappast har den omfattning som omständigheterna ger anledning till.
Det finns en bas på vilken forskning med den inriktning som skisserats kan utvecklas. Eftersom redan forskare från många discipliner visat intresse ser vi möjligheter till en snabb uppbyggnad av tvärdisciplinära forskargrupper om resurser finns att tillgå.
Vi bedömer att följande forskamätverk har goda förutsättningar att utvecklas ur pågående forskning:
Hushåll och vardagsliv Livsstil och värderingar, beteenden och konsumtionskultur Hushållen i kretsloppsamhället (se även 3.6) Hushållen och livsmedelscykeln Hushållens strategier under ekonomisk press Hemproduktionens organisation och metoder
3.4 Marknadens uppbyggnad och funktion i konsumentperspektiv
Inledning
Konsumenterna möter de flesta varor och tjänster på en mark- nad. Forskningen behandlar relationen mellan marknadens till- gänglighet och utbudets egenskaper i vid mening och konsu- menternas resurser att utnyttja marknadens möjligheter för att tillfredsställa sina behov. Ett viktigt nytt forskningsfält öppnas när offentliga tjänster marknadssätts.
Forskningsinventeringen
Forskning om marknadens uppbyggnad och funktion i ett kon- sumentperspektiv bedrivs vid fiera forskningsinstitutioner. Forskningen finns representerad vid ekonomiska, national- och företagsekonomiska institutioner, vid institutioner för före- tags- och förvaltningsutveckling, handels- och distributions- forskning samt inom juridik, arkitektur och stadsbyggnad och kulturgeografi. Vidare finns den vid institutioner i sociologi, socialt arbete och handikappforskning samt inom teknik och miljö.
Inventeringen redovisas under rubrikerna:
Dagligvarumarknaden Marknadssättning av offentlig service Bebyggelseplanering och inflytande Tjänster och system
Kollektivtrafrk
Dagligvarumarknaden
Fonden för Handels- och Distributionsforskning vid Handels- högskolan i Stockholm forskar om konsumentbeteende, dag- ligvaruhandelns struktur, funktion och effektivitet.
Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet driver projektet "Konkurrens och samarbete på den gemensamma Europamarknaden. Konsekvenser för den svenska dagligvaru- sektoms struktur och effektivitet."
Ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet forskar om den privata konsumtionens bestämningsfaktorer, allokering av tid i hushållen, samt avvägningen mellan tidskostnader och monetära utgifter i samband med mathållning.
Kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs universitet stu— derar "varuförsörjning i tätort". Institutionen skulle vilja ut- veckla ett helhetsperspektiv på varuförsörjningen. Institutionen vill bedriva forskning om IT—användning i butiker och dess konsekvenser för kunderna och anställda. IT:s konsekvenser för varutransporter och för hushållens tidsanvändning och resmönster bör ingå.
Institutionen för arkitektur, CTH, och Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet, har ett planerat projekt om "Food supply systems for the elderly". Projektet in- går i ett EU—program.
Sociologiska institutionen, Lunds universitet deltar i MISTRA:s program "Towards a sustainable agricultural and industrial food production".
Internationella Miljöinstitutet i Lund studerar "Konsumenter på marknader med bristfällig information". En pågående doktors- avhandling handlar om "Turism och autenticitet".
Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, stude- rar butiker, kundunderlag och varuleveranser i Stockholms skärgård. Projektets målsättning är att kartlägga hur bosättning, inköpsvanor och varuleveranser har förändrats samt att ta reda på hur handlarna kunnat anpassa sig till de förändrade för- utsättningama för verksamheten.
Marknadssättning av offentlig service Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet har stude— rat "Hushållen, 90-talskrisen och den nya osäkerheten" och projektarbete pågår om "Marknadsorientering i socialt arbete".
Bebyggelseplanering och inflytande
Vid Institutionen för stadsbyggnad, CTH, pågår ett projekt om kommunala strategier för att ta tillvara konsumenters intresse i bebyggelseutvecklingen. Projektet innehåller bl a en analys av hur konsumenters valmöjligheter påverkas av dagligvaruhan- delns strukturomvandling. Projektet utvecklar en ny plane-
ringsmodell för att ta tillvara konsumenters intressen i den kommunala planeringen.
Tjänster och IT-system
Vid Institutionen för arkitektur och stadsbyggnad, KTH, har man studerat inforrnationsteknologi i vardagslivet utifrån fran- ska erfarenheter i svenskt perspektiv.
Kollektivtrafik Vid CITU i Borlänge studeras regional kollektivtrafik för fram- tiden med Dalaregionen som tillämpningsexempel ur ett konsu- mentpolitiskt perspektiv.
Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet är involverad i ett EU-anknutet projekt om persontransporter.
Företagsekonomiska institutionen vid Umeå universitet stude- rar familjerabatter i regionalt resande med buss, taxitrafikens egenskaper och kundernas uppfattning.
Marknaden i konsumentperspektiv Begreppet marknad används här mycket brett. Det omfattar således alla arenor där hushållen inhämtar varor och/eller tj än- ster, oberoende av produkten/tjänstens art och av vem som är producent eller distributör.
Hit räknas handeln för dagligvaror och övrig varukonsumtion. Men även bostäder, vård, omsorg och barntillsyn upphandlas idag på marknader, även om marknadsvillkoren regleras av politiska beslut.
Ett nytt nordiskt servicebegrepp har myntats - nödvändighets- tjänster. Det är tjänster som upphandlas av hushållen på en marknad men har sådan karaktär att de inte omedelbart kan fråntas konsumenter som inte uppfyller marknadsvillkoren. Exempel på nödvändighetstjänster är elström, vatten och tele- fon.
Forskningens fortsatta inriktning
Några huvudtendenser i marknadens utveckling har särskild betydelse för hushållen.
Dit räknar vi den strukturomvandling som pågår inom varudis- tributionen både i glesbygd och i urbana områden. I regel
handlar det om en kombination av utglesning och koncentration som främst drabbar hushåll utan bil och regioner med illa ut- byggt kollektivtrafiksystem. Området är uppmärksammat i forskningen, men insatserna bör förstärkas. Konsument- intressena och hur dessa bevakas i samhällsplaneringen är ett viktigt forskningsfält. Samhällsplaneringsforskning i distribu— törernas intresse och i konsumenternas har olika utgångs- punkter.
Kollektivtrafikens tillgänglighet är ett väsentligt konsumentin- tresse. Utveckling av regionala kollektivtrafiksystem som mot- verkar avfolkning och minskar miljöbelastningen pågår. Forskning om utformning och effekter av dessa system är en disciplinöverskridande uppgift med omedelbar aktualitet.
IT-utvecklingen kommer sannolikt att snabbt förändra relatio- nen hushåll/distributör inom flera varuområden genom att nya marknadsföringsmetoder och distributionsformer introduceras. Dessa förändringar innebär ökade svårigheter för vissa hushåll och förbättringar för andra. Den utrednings- och forsknings- verksamhet som inletts inom området, band annat av Konsu— mentverket och Handikappinstitutet bör fortsättas. EU—finans- ierin g kan sannolikt tillföras området.
Marknadssättningen av offentliga tjänster såväl inom infras- truktur, t. ex. val av el- och teledistributör, som inom social service, t. ex. äldreomsorg och barnomsorg, måste studeras. Utsatta kategoriers villkor bör fokuseras. Forskningen skall bland annat ge underlag för politiska åtgärder för konsu- mentskydd.
Forskarnätverk som fastlägger hushållens behov, intressen och möjlighet att påverka förändringar inom de redovisade områ- dena kan och bör skapas.
Följande områden har särskild vikt:
Samhället och utbudsstrukturen Strukturomvandlingen inom varudistributionen Kollektivtraf1ken och vardagslivet IT på hushållens marknader Marknadssättning av offentliga tjänster
60 Programmet SOU 1996:10 3.5 System för varor och tjänster
- säkerhet, funktion, miljöhänsyn och kostnad
Inledning
Forskning om varors egenskaper är ett traditionellt område inom konsumentforskningen. I samband med att enskilda pro— dukteri allt större utsträckning ingåri system har forsknings- fältet vidgats. I det moderna samhället är hushållen alltmer be- roende av tjänster - så långt att vi numera talar om "tjänstesam- hället". Detta bestämmer ytterligare en inriktning av forskning— en. Slutligen har omsorgen om miljön — kretsloppssamhället - givit nya dimensioner till forskningsområdet.
Forskningsinventeringen
Forskningsinventerin gen omfattar ett mycket heterogent mate- rial vilket kan ses som uttryck för att konsumentkraven på va- ror och tjänster är mycket sammansatta och omfattande.
Vi har sorterat inventeringsmaterialet under följande rubriker:
Produktutveckling Säkerhetsforskning Handikapphjälpmedel Livsmedelskvalitet Miljöhänsyn
IT i hemmet
Produktutveckling
Institutionen för konsumentteknik, CTH, arbetar i pågående projekt med metoder att hantera kundkrav i utvecklingsarbete. Företagsspecifika arbetssätt studeras. Man utvecklar en modell för säkring av brukarkrav på 1990 - 2000-ta1ets produkter. En förstudie har gjorts om ekologiska krav. Nu studeras im- plementeringen och spridningen av ett s. k. metodpaket.
Samma institution arbetar med metodik för produktutveck- lingens tidiga faser, speciellt kravspecifikationer för industriell design. Ett nytt område är "Ecological Product Requirements Engineering". Man forskar om miljö och resurshushållning,
brukarinriktad produktutveckling på hållbar grund, kundorien- terad energiförsörjnin g samt sortering av avfall i hushållet.
Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet, forskar bl a om teknikförändring i otakt. Konsekvenser för kvinnors och mäns arbete i den formella och informella sektorn samt distribution inom dagligvaruhandeln.
Institutionen för teknik och naturvetenskap, Högskolan i Orebro, arbetar med "A knowledge based sensor systern - A novel measurement approach" och "New knowledge based measurement methods in the baking process".
Säkerhetsforskning
Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Socio- logiska institutionen, Lunds universitet, studerar unga trafikan- ter och attityder till trafiksäkerhet.
Internationella Miljöinstitutet i Lund studerar säkerhet och risk- tagande, t. ex, produktansvar, producentansvar, miljömärk— ning och skydd av varumärken.
Institutionen för Riskhantering och Säkerhetsanalys utvecklar ett program för säkerhetsforsknin g för Konsumenverket.
Handikapphjälpmedel
Vid avdelningen för handikappforskning, Göteborgs universi- tet, studeras ADL-förmåga och anpassningsprocesser hos yng- re och medelålders personer med funktionsnedsättning, samt betydelsen av redskap, utrustning och information i vardags- livet för personer med kronisk ledsjukdom.
Man arbetar också med metodutveckling för bedömning av ADL-förmågan och hur oförmåga kan kompenseras med hjälp- medel samt hur ADL förändras med stigande ålder.
Livsmedelskvalitet Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, bedriver forskning om riskfri mat. Institutionen för hushållsvetenskap arbetar med
bedömning av livsmedelskvalitet med bl a hjälp av sensorisk analys.
Institutionen för livsmedelshygien forskar om livsmedels kvalitet och farlighet, hur man förhindrar matförgiftning, tek-
nik och hygien, livsmedelstoxikologi, gifter i mat, riskbedöm- ning och hälsoeffekter.
Institutionen för livsmedelsvetenskap forskar också på mat- produktion med hög kvalitet i projektet "MAT 21".
Miljöhänsyn
Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs uni- versitet, har genomfört ett antal projekt om hushållens miljö- medvetenhet, sortering och kompostering. Studierna fokuserar huvudsakligen kring inköps- mat-, avfallsvanor, energian- vändning och resurshushållning i ett systemekologiskt per- spektiv.
Fakultetsövergripande program planeras om "Urban Water Systems in a sustainable society. Interfaces with everyday life"; "Europeans Food Supply Systems for the Elderly"; "Organization and Food Quality" ( EU-projekt); "Suistainable Agriculture and Industrial Food Production".
Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i Ostersund, studerar livsstilar, värderingar och attityder till miljö och teknik.
Sociologiska institutionen, Lunds universitet, studerar "Tro- värdighet - centralt begrepp för mat 0 miljö" och Miljöns socia- la dynamik - om ambivalens, skepsis, utpekanden och av- slöjanden m. m. samt om Body Shop-produkter.
IT i hemmet Institutionen för arkitektur och stadsbyggnad, KTH, studerar IT—hjälpmedel för hemmet. I projektet specificeras användarnas krav och önskemål beträffande IT och produkter och tjänster. Inom EU:s fjärde ramprogram Telematic for the Integration of Disabled and Elderly People (TIDE) förbereds ett EU-projekt om "Methods for User Sensitive Evaluations of Domotic Environments".
Forskningens fortsatta inriktning
Forskningsområdet är ett av de mer utvecklade. Studier av konsumentprodukternas kvalitet har varit en historisk uppgift för konsumentorganen. Tillkomsten av institutionen för konsu- mentteknik vid CTH är ett uttryck för att behovet av forskning känts starkt.
Vår bedömning är att den traditionella forskningen om bruksc- genskaper bör fortsättas och vidareutvecklas. Viktiga perspek- tiv är att vardagens produkter generellt skall ha egenskaper som inte utestänger vissa brukargrupper. Ökad komplexitet riskerar' 1 vissa fall att försvåra användbarheten medan den' 1 andra fall skapar nya möjligheter. Gränsen mellan vanliga pro- dukter och hjälpmedel skall i görligaste mån suddas ut.
Nyckeln ligger' 1 att designprocessen tillförs kunskap om bru- karkrav och att dessa tillämpas fullt ut. Detta ar 1 hög grad en fråga om utbildning av designers och produktutvecklare. Metoderna för kvalitetsäkring inom tillverkningsindustrin måste utvecklas från att vara begränsade till interna tillverk- nin gskrav till att omfatta produktens hela livscykel.
Konsumentverket har påpekat att fördelningen av forsknings- medel för säkerhetsforskning mellan arbetsliv och hem/fritid inte står i proportion till olycksriskema och samhällskostna- dema för olyckor inom respektive område.
Insatserna för att reducera antalet olyckor och olyckstyngden i vardagslivet är hittills otillfredsställande. Den forskning som bedrivits har inte bidragit till fördjupad förståelse av orsaks- kedjoma bakom olyckorna. Ett första steg är att anpassa och utveckla modeller från säkerhetsforsknin gen inom arbetslivet för tillämpning inom vardagslivet. Målsättningen är att påverka design och marknadsföring i olyckspreventiv riktning så att risknivåema sänks.
Vår bedömning är att säkerhetsforskningen inom hem- och fri- tidsområdet måste förstärkas såväl med avseende på teori och metod som när det gäller utvidgad tillämpning inom nya pro- duktområden.
Idiskussionen om varifrån medel kan överföras till konsu- mentforskning har vi särskilt beaktat detta forskningsområde. Vår uppfattning är att motiv föreligger för att medel för arbets- livsforskning ställs till förfogande bl. a. för säkerhetsforsknin g inom vardagslivet.
Inträdet i kretsloppssamhället ställer hushållen inför nytt an- svarstagande och nya praktiska uppgifter. Regeringen har till- satt en särskild utredare för att studera konsekvenserna för konsumentpolitiken.
Vi har samrått med utredaren och konstaterat att utvidgningen av politikområdet kommer att kräva nytt underlag från forsk- ning. Utredningen befinner sig ännu i ett stadium där man inte kunnat precisera sina önskemål om forskning. Vi har förutsett att miljörelaterad konsumentforskning kommer att få fram- trädande plats inom samtliga perspektiv.
Initiativ har redan tagits till konsumentrelaterad miljöforskning på produktområdet. Några befintliga forskningsråd, av vilka Avfallsforskningsrådet bör uppmanas att ta det största an- svaret, kan bidra till produktrelaterad miljöforskning.
Särskilda medel bör dock finnas för forskning inom produkt- designområdet med inriktning mot att underlätta hushållens deltagande i kretsloppssamhället. Denna forskning bör ha god anknytning till forskning om hushållens resurser, värderingar och vardagsliv.
Under tiden för utredningsarbetet har priserna i dagligvaruhan- deln dominerat den allmänna debatten i konsumentfrågor. Orsaker till det intensiva intresset är EU-inträdet och sänkning- en av matmomsen. I forskningsinventeringen finns däremot ingen forskning dokumenterad om prisbildning, prissättning eller prispåverkan på hushållens strategier.
Vår bedömning är att konsumentforskningen bör inrymma stu- dier av prisers/kostnaders inverkan på konsumentbeteendet.
Enligt vår uppfattning är följande områden särskilt angelägna och att forskamätverk därför bör skapas för långsiktig kun- skapsuppbyggnad.
Brukarkravbaserad produktdesign Säkerhetsforsknin g för hem/fritid Produkt/systemrelaterad miljöforskning Pris/kostnad och hushållens strategier
3.6 Utbildning och information, marknadsföring och reklam
Inledning
Få samhällsområden genomgår snabbare förändringar än re- klam och marknadsföring. Den pågående omställningen av eterrnedia från public serviceföretag till kommersiellt utbud med reklam som finansieringskälla gör att företagen når in i hushållens vardag med aggressiv marknadsföring. Samtidigt som komplexiteten i varuutbudet växer och behovet av varu- kunskap därmed ökar minskar såväl skolans grundutbildning i konsumentkunskap som resurserna för objektiv konsumentin- formation. Hur kan forskning om utbildning, information, marknadsföring och reklam stöda hushållen i informations- samhället och påverka inforrnationsbruset i positiv riktning.
Forskningsinventeringen
Inventeringen har givit material som beskriver forskning spridd över flera viktiga områden, mediapåverkan på livsstilar och beteende, marknadens övertalningsstrategier, masskom- munikation och varuinformation. Forskning bedrivs vid insti— tutioner med samhällsvetenskapli g; ofta med tvärvetenskaplig inriktning. Deltagande i internationella forskamätverk före- kommer.
Sociologiska institutionen, Avdelningen för medie- och kom- munikationsvetenskap, Lunds universitet, har forskat om "Livsstilar och massmedieanvändning", "Family communica- tion Patterns Revisited: Reliability and Validity". Andra titlar är "Framtidens kommunikation: Frihet i en burk?" samt en av- handling om "Overtalningsstrategier".
På Institutionen för medier och kommunikation, Umeå univer- sitet, har man forskat om information och media. I "Nyheterna i våra tankar" fördjupas kunskapen om nyheternas roll och påverkan och om mediernas effekter på tankar och föreställ- n1ngar.
Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i Ostersund, har studier om mediabevakning och massmedia.
Några av publikationerna: "Ar konsumenterna rationella? - en analys utifrån forskning om konsumentbeteende, masskom- munikation och välfärd", "Popmusik, politik och påverkan, politiska val och lokala media". Ett projekt heter "Bioteknik och den europeiska allmänheten. En internationell studie av Policy, Mediabevakning och allmänhetens uppfattningar".
Internationella Miljöinstitutet, Lund, har en undersökning om "konsumenter på marknader med bristfällig information".
Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet har projekt om information. En uppsats heter "Konsumenten en upplyst despot? En teoretisk och empirisk analys av konsumentvaru— marknaden med avseende på information".
På Konsumentverkets uppdrag bedriver Institutionen för so- cialt arbete, Umeå universitet, utbildning i hushållsekonomisk rådgivning.
Forskning om den nya informationsteknologin finns vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet. Titlar: "Informationsteknologi i vardagsliv och skola" och "Distans- arbete och datorer".
Tema Kommunikation och Tema Barn, Linköpings universitet, är viktiga kompetenscentra för mediaforskning.
Fonden för Handels- och Distributionsforskning, Handels- högskolan i Stockholm, forskar om konsumentbeteende, beslutsfattande, sparbeteende, affärsetik och marknadsanalys.
På sociologiska institutionen i Lund finns forskning om Body Shop och artiklar kring mode.
Forskningens fortsatta inriktning
Utbildning, information, reklam, marknadsföring är ett kom- plext område. Forskningen skall inriktas på många sändare, från grundskolans undervisning i konsumentkunskap till före- tagens reklamintrång i privatsfären via radio och TV, på bud- skapets innehåll och form, på media som används för kom- munikationen och på många typer av mottagare.
Det konsumentpolitiska intresset fokuseras på barn och ung- dom, som är mest skyddslösa mot påverkan. Detta område in-
går i de prioriterade forskningsuppgiftema i det nordiska kon- sumentforskningsprogrammet.
Andra konsumentpolitiskt viktiga områden är tobaks- och alko- holreklam samt diskriminerande reklam.
Såväl lagstiftning som "självsanering" används som medel för att komma tillrätta med oetisk verksamhet. Skärpt marknads- föringslagstiftning har införts.
Konsumentverket har i olika debattmaterial riktat uppmärksam- heten mot marknadsföringens nya metoder och inriktning. Atstömingar bland flickor och bruk av anabola steroider bland unga män förs fram som sannolika konsekvenser av reklamens fokusering på specifika kroppsideal.
Med den ökande internationaliseringen av produkter och media intar den internationella reklamen ett allt större utrymme. Man kan fråga sig om detta medverkar till kulturell nivellering.
Den starka fokuseringen på marknaden och dennas informa- tionssystem innebär att frågan om vilken hushållskunskap som behövs idag och hur den skall förmedlas delvis kommit i skymundan. Snabba förändringar i vardagslivets produkter, kärv ekonomi, krav på kretsloppsanpassning ställer nya krav på hushållning med resurser och därmed på nya kunskaper. Stora förändringar gör att gammal beprövad kunskap inte alltid är giltig. Viktiga frågor blir vilken ny kunskap skall förmedlas av vem och hur.
Grundläggande forskningsuppgifter är att studera förändringar i reklamens och marknadsföringens budskap, metoder och ka- naler. Reklam 1 Internet samt TV-shopping är exempel på ak- tuella nya kanaler och metoder att nå hushållen i hemmiljö.
Följdfrågor för konsumentforskningen är hur informationsbru- set tas emot, selekteras och påverkar kunskapsuppbyggnad, värderingar och beteenden. Exempel på forskningsuppgifter med bärighet i detta sammanhang är attityder till diskrimi- nerande reklam.
Kunskapsuppbyggnad för hushållning i kretsloppssamhället är både en innehållslig och en pedagogisk utmaning. Flera for- skare har visat intresse för att studera hushållens kunskaps-
uppbyggnad i kretsloppssamhället. Studier av miljöargumenti reklamen hör hit.
Forskarseminariema och inventeringen har visat att forskare med media/påverkaninriktning har intresse av att vidareutveckla sin forskning inom för konsumentforskningen centrala områ— den. Konsumentverket avser att medverka i utvecklingen av ett forskamätverk som startade under 1993 inom ramen för ver- kets arbete kring reklamens utveckling.
Områdets komplexitet och omfattning kan motivera en un- derindelningi specifika forskningsområden som barn och ung- dom, media/livsstil/konsumtion samt konsumtion i ett histo- riskt/etnologiskt/socialt perspektiv.
Viktiga forskningsuppgifter gäller skolans roll som kunskaps- och attitydförmedlare i informationssamhället.
Slutligen bör den kommunala konsumentvägledningens infor— mationsroll uppmärksammas och utvärderas från metod- och resultatsynpunkt. Detta kan ske i ett EU-perspektiv. En jämfö- rande studie av svenska och EU-baserade teorier om konsu- mentinforrnation förefaller angelägen.
Följande samlingsrubriker för forskning inom området fö— reslås:
Hushållen i mediabruset - underindelat ramprojekt Information och reklam som maktrelation Det offentliga som informatör - om skolans och den kommunala konsumentverksamhetens roll
3.7 Konsumentpolitikens instrument - effekter, alternativa lösningar och organisationsformer
Inledning
Konsumentpolitikens instrument och deras effekter, alternativa metoder att bedriva konsumentpolitik, frivilligorganisationer- nas roll är mycket viktiga forskningsfrågor.
Forskningsinventeringen
Materialet från inventeringen har grupperats under följande ru- briker:
Konsumentjuridisk forskning Skuldsanering Medborgarkontor Frivilligorganisationer
Konsumentjuridisk forskning
Vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet; bedrivs forsk- ning och utbildning om konsumenträtt. I skriften "Konsument— skyddets former" diskuteras grundläggande konsument- juridiska frågeställningar. Skriften innehåller också en översikt över det konsumenträttsliga området.
Skuldsanering
Nationalekonomiska institutionen och Rättsvetenskapliga insti— tutionen i Göteborg har inlett forskning om skuldsanering. Rättsvetenskapliga institutionen har också forskning om "Kon- sumenters skydd från avtal till konkurs".
Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs uni- versitet, har genomfört ett antal projekt om hushållens eko- nomi; "I och ur skuldfällan", "Hushållens situation vid frivillig skuldsanering", "Efter ekonomisk rådgivning och skuldsane- ring — hur gick det?".
Vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, studeras "Konkursen som socialt beteende".
70 Programmet SOU 1996:10 Medborgarkontor Institutionen för företags- och förvaltningsutveckling, Mitt- högskolan, Sundsvall, ansvarar för den rikstäckande utvärde- ringen av medborgarkontor.
Frivilligorganisationer
Konsumentverket har beviljat medel till utvärdering av verkets stöd till frivilliga organisationer samt för ett program för forskning om kommunal konsumentverksamhet. Denna har också utvärderats.
Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i Ostersund, gör en internationell jämförelse av förutsättningarna för utvecklingen av mänskliga resurser i glesbygdsområden, "Ungdomar i Europas periferi". Institutionen arbetar också med kooperationsforskning.
Forskningens fortsatta inriktning
Diskussionerna av forskning om de konsumentpolitiska in- strumenten var livliga och konkreta under forskarsamråden. Stort intresse visades för en förstärkning av forskningen. Kvalificerade forskare finns men brist på resurser till forskar- utbildning och fasta tjänster utgör hinder för bredare och lång- siktiga insatser.
För hushållen är det fundamentalt att de konsumentpolitiska instrumenten, avsedda att stärka konsumenternas ställning och att skydda dem, fungerar väl. EU-inträdet innebär att det sven- ska regelverket skall anpassas till EU:s regelsystem. Konsekvenserna för hushållen av dessa förändringar är ett ak- tuellt forskningsområde. Inslagen av juridisk forskning är grundläggande vid studierna av instrumentens funktion. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt är dock angeläget för att andra aspekter - sociala, ekonomiska och maktrelaterade - skall be- handlas på ett kompetent sätt.
Konsumentverket betonar resultatstymin gens betydelse för ut- vecklingen av verkets arbete. Utan kontinuerlig utvärdering av de konsumentpolitiska arsenalerna, lagstiftning, branschöver- enskommelser, kommunal konsumentverksamhet, utbildning och information etc. kan någon egentlig resultatstyming inte upprätthållas.
Den lokala konsumentverksamheten spelar en nyckelroll i svensk konsumentpolitik. Inriktningen av arbetet förefaller atti hög grad styras av konjunkturerna. Så utgör t. ex skuldsane- ring och budgetrådgivning idag en dominerande arbetsuppgift. Utvecklingen av den kommunala konsumentverksamheten är beroende av forskning.
Frivilligorganisationemas roll när det gäller att påverka kon- sumenternas villkor har aktualiserats vid EU-inträdet. I EU:s policy utgör de frivilliga konsumentorganisationerna motorn i konsumentpolitik på marknadsideologisk grund. I Sverige är frivilligorganisationernas roll ännu inte särskilt framträdande. Forskning om organisationernas rekrytering, inriktning, ar— betsformer, påverkansmöjligheter och relationer till de kom- munala och statliga organen bör genomföras.
Satsning på följande forskamätverk är angelägen och kan bli framgångsrik:
Konsumentpolitikens instrument och arbetsformer Svensk konsumentpolitik under EU:s inflytande Organisering och konsumentrnakt
Lokalt - centralt i konsumentpolitiken
72 Programmet SOU 1996:10 3.8 Hushållen och välfärden
i statistisk belysning
Inledning
Inom konsumentpolitiken finns behov av en övergripande, ag- gregerad kunskap om hushållens situation. Enligt direktiven är denna kunskap av generell natur. Den används även inom an- dra politikområden och insamlingen av data behöver därför inte ingå i konsumentforsknin gens kostnadsram. Vi instämmer där- med i den uppfattning som framförs i direktiven, att behovet av denna kunskap kan "tillgodoses genom den allmänna forsk- ningspolitiken".
Det är däremot angeläget att kunskap om välfärdssystemens förändringar och dessas konsekvenser sammanställs och görs tillgänglig på ett översiktligt och lättförståeligt sätt. Parallellt krävs djupgående och differentierad kunskap, t. ex. för analy- ser av effekterna av förändringarna i trygghets— och transfere- ringssystemen för olika hushållstyper och individer.
Ett led i denna kunskapsproduktion är Statistiska Centralbyråns statistik inom konsumentområdet. Vi har samrått med SCB om innehållet och redovisningen av denna statistik. I Hushållen: Producenter eller Konsumenter?, redovisar SCB kortfattat nå- gra aspekter på konsumentstatistikens faktiska och möjliga ut— veckling (bilaga 4).
Sammanfattning av SCB:s promemoria Hushållen ärinte endast konsumenter, utan också producenter och hushållens levnadsstandard påverkas av konsumtionsut- rymmet, konsumtionsförmågan, produktionsutrymmet och produktionsförrnågan. Hushållens produktion är omfattande, men inte klarlagd, menar SCB.
Tidigare hade den officiella statistiken en traditionell syn på konsumtion och konsument, där arbetskrafts- och utgiftsun- dersökningar ensidigt visade att hushållen tillhandahöll arbets- kraft och var köpare av varor och tjänster. Dessa undersök- ningar kompletterades med en löpande välfärdsstatistik, men
hushållens eventuella produktion i hemmen omfattades ej av den officiella statistiken.
Konsumentstatistiken inkluderar numera ett handlingsperspek- tiv. Nu är utgångspunkten att hushållen producerar för att kunna konsumera varor och tjänster för att få ett bra liv och inte för produktionens egen skull. Hushållen skaffar material och halvfabrikat som de bearbetar med hjälp av arbets- och kapi- talinsatser även i hemmen.
I SCBs fullskaliga tidsanvändningsstudie 1990/91 finns _kun- skap om vilka aktiviteter som människor ägnar sin tid åt. Aven produktionen som skeri hushållen omfattas av statistiken. Det främsta syftet med undersökningen var att utgå från jämställd- hetsaspekteri samhället och att se skillnaderna i kvinnors och mäns deltagande i olika livssfärer (Rydenstam, K: I tid och otid. En undersökning om kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91, rapport nr 79, Levnadsförhållanden, SCB). Tids- användningsstudier ger kunskap om vilka grupper av individer och hushåll som gör vad, vilken omfattning insatserna har och hur tidsinsatsema fördelas.
För att komplettera den privata konsumtionen med produktio- nen i hushållen måste dels den tid hushållen ägnar åt produk- tion och dels den del av den privata konsumtionen som är in- satsvaror i hushållsproduktionen tas fram, dvs de varor och tjänster som klassas som insatsvaror.
Aktiviteterna i hushållsproduktionen är enligt SCB matlagning, städ/tvätt, underhåll, inköp, barnomsorg, trädgårdsarbete, transporter m. m. Tidsåtgången för aktiviteterna kan presente- ras såväl separat för män och kvinnor som sammantaget. Insatsvaroma i hushållsproduktionen är livsmedel, köksut- rustning, städutrustning, energi, transportfordon m. fl.
Satelliträkenskapema för hushållsproduktion ger en "mer hel- täckande bild av produktionen i ekonomin genom att inkludera ett värde av och en struktur för hushållens produktion".
SCB:s förslag till statistikutveckling
För att gå vidare behövs enligt SCB information om vilka re- surser hushållet förfogar över och vilka resultat hushållspro- duktionen ger. Men för att kunna uppskatta sambanden mellan den resurs som tiden utgöri hushållsproduktionen och övriga
inköpta resurser måste tids- och utgiftsanvändning ställas samman på hushållsnivå.
Den pågående utvecklingen av konsumentstatistiken innebär att utgiftsstatistiken (HUT) från och med 1995 görs löpande och ca 2000 hushåll per år lämnar uppgifter om sina utgifter. Insamling av data fördelas jämnt över årets månader. Syftet med en förenklad tidsanvändningsundersökning är att "spegla den totala produktionen i samhället", men den bör kompletteras med fullskaliga tidsanvändningsstudier.
En pan-europeisk tidsanvändningsundersökning planeras till 1997 inom Eurostat. Den har likheter med SCBs undersökning från 1990/91. Det finns emellertid inget beslut att Sverige ska delta i den pan-europeiska tidsanvändningsundersöknin gen.
Utvecklingen av konsumentstatistiken kan även ge bättre sta- tistik inom andra områden t. ex. jämställdhet som inkluderar arbetsdelningen, kvinnors och mäns bidrag till ekonomi och välfärd, vardagslivets organisering etc. och om konsumtionens miljöpåverkan och hushållens organisation av sina transporter. "Detta bidrar också till att ett handlingsperspektiv kan utvecklas i välfärdsstatistiken".
Statistikunderlag för konsumentforskning
Vi konstaterar att SCB:s statistik delvis motsvarar konsument- forskarnas behov av grundläggande information bl. a. för att identifiera problem och bygga upp bakgrundskunskap till detal- jerade studier. Behovet av utvecklad och förfinad statistik är dock stort. Statistik som redovisar hushållens produktion i re- lation till resurser och handlingsutrymme är särskilt viktig.
En utformning som gör det möjligt att särskilja kritiska hus- hållskategorier bör genomföras. Statistiken bör göra longitudi— nella beskrivningar möjliga. Viktigt är att det går att "titta in i hushållen", dvs att beskriva inbördes relationer mellan hus- hållsmedlemmar i jämställdhets- och resursfördelningsper- spektiv.
Det är angeläget att SCB kan utveckla och genomföra ett hel- täckande basprogram för kontinuerlig konsumentstatistik, bland annat som stöd för konsumentforsknin gen. Det är rimligt att SCB också ges möjlighet att delta i den pan-europeiska tids- användningsstudien.
Del 4 En samlad strategi
. || _ .'.-r |. . 'I 1 'In—'.:lq. . !' hr:-Lill ."I:"1E.:'H=rl'"l-I'l.i£.=' ' l-'| l:..;l n'i' '!
. '" 'i'-""" fir-11 .1.'-E% fiwiki-'if?»1:41;-
.f- . -"'11.=;..1a-'.1.IT=.11+.-1-...1 riff-"."! '|' -" "E' . . , ',: 'I,,| _'l . . . " .I .. .
.l', ",1 ". ' ' . . . . _ 'i' " Far-111 "'i .E' ..IJHII"... .! : . '|'. -_'ä1.111-.1l..11 :5111- '-| rlraizi'qmr '. .1.'-571.251]; .., " J. _' ", ' ' '.. .,'..LIl'-Ci'.' -11117J.'.1.ar11r....1 . I. "..' '." 'FRI "5' 1._ '.'— . lll." .- - = " '. - .- — . .. . ._ . _ .. .-' ." , _ |. I-Iiin.--i'1..i.11.1,'ilm51ms .. .. - -. " ." -1.- ' . |__. .; r II .' . epigram? na...-...a”... " .. '1. " " " l' _ 'I" . ' IP?;JET ' ..': ”|” 'iIII':"'|'"-">'Il'=r'.". |.1l' u " | ' . _ 55:30:19 "faé'åtkh; !#L'lilr:iki?i'?|3£';l7.ä '? '.'" '" | 1 I. .. | . ' | '. .p . . | 'J- ". A'l.".. " " ': | ' _1 . ,1 , *: .|.. '.' '. ". | . ,, . 1.
4.1 Forskningens organisering
Inledning
Enligt direktiven "förutsätter kvalificerad forskning en långsik— tig kunskapsuppbyggnad och att återväxten av kompetenta for- skare säkerställs. Det förutsätter en högskolemiljö med for— skarutbildning. För att garantera kvaliten måste således uni- versitet och högskolor ha huvudansvaret för forskningen. Utredaren bör föreslå hur och i vilka former det går att vida— reutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler som finns".
Vi har genom samråd med aktörerna bedömt fördelar och nackdelar med olika organisationsmodeller på forskningsnivå och nationell nivå.
Det visar sig nödvändigt att relatera organisationsform till framtida resursvolym. Bedömningarna av alternativa forsk- ningsorganisationer är således kopplade till finansieringsfrå- gan.
Organisationsmodeller på forskningsnivån
Forskning kan organiseras i olika former. Uppfattningen om för— och nackdelar hos olika organisationsformer har varierat över tid och mellan olika forskningsområden. En viktig skilje— linje har gått mellan förespråkare för högskolan som huvudan- svarig och för olika former av institutsbildnin gar utanför hög- skolan.
Samhällssektorer med starka avnämare tycks föredra instituts- formen, medan allmänintresset ser högskolan som den vikti- gaste verkställaren av forskning. Branschforskningsinstituten exemplifierar det första, ofta med en kombination av statlig och näringslivsfinansiering. Samhälls- och socialvetenskapliga forskningen exemplifierar den motsatta organisationsformen, hänvisad till högskolan.
Flera kärnor och obestämd periferi
Konsumentforskningsområdet har inte några tydliga gränser. Man kan tala om ett område med flera kärnor och en obestämd periferi. Konsekvenserna diskuteras tidigare i betänkandet. Vi
konstaterar att organisatoriska förändringar är en viktig del av strategin för att stärka forskningen.
Utgångspunkt för samråden med intressenterna har varit ett antal "teoretiska" organisationsmodeller som omfattar alla aktö- rer. På forskamivån är flera organisationsformer möjliga, från ett särskilt "konsumentforskningsinstitut" via "öronmärkta in- stitutioner vid högskolan", "nätverk och konsortier" till en- skilda forskare. Dessa lösningar samt kombinationer diskute- rades ingående vid forskarsamråden. Utgångspunkten var att ge forskarna möjlighet att bedöma för- och nackdelar baserat på egna erfarenheter och önskemål.
Ett konsumentforskningsinstitut ? En fråga för utredningen var om ett forskningsinstitut kunde vara ett alternativ till den högskolebaserade forskning som för- ordas i direktiven. Sådana institut finns i Norge och Finland och har tidigare funnits i Sverige. Företrädare för de norska och finska instituten hävdar att de fungerar bra. Någon obero- ende bedömning ärinte känd.
En uppfattning vid samråden var att ett institut för konsument- forskning kan ge stabilitet åt forskningsområdet. Långsiktig kunskapsuppbyggnad och anställningstrygghet kan säkras. Man konstaterade samtidigt att ett institut endast kan verka inom en begränsad del av forskningsområdet. Det blir orimligt stort om det skall innehålla bred kompetens. Det pris man får betala blir en slumpmässig gräns mellan instituts- och högskoleforskning, olämpliga skillnader i villkor för forskare inom och utanför institutet och en ojämn konkurrenssituation. Forskarutbildning och kontakten med grundutbildningen för- svåras. Risk föreligger också för bristande flexibilitet och pro- blem att säkerställa inflödet av ny kompetens till ett institut.
Högskolebaserad forskning ?
Organiseringen av konsumentforskningen inom högskolan kan ske enligt olika modeller. Forskningens omfattning och kom- plexitet liksom den disciplinära förankringen varierar och ger anledning till val av olika organisationsfomer. Forskarna ansåg att rumslig anknytning till annan forskning inom disciplinen ger goda förutsättningar för teori- och metodutveckling. Flexibilitet och förnyelse befrämjas. Risken för konkurrens- utsättning gentemot mer etablerade forskningsinriktnin gar ökar
samtidigt. Ett tydligt önskemål var att möjligheterna till tvär- vetenskapligt samarbete underlättas.
Att förorda en enda organisationsform inom högskolan är fel. En lämplig form ansågs dock vara nätverk eller konsortier inom vilka forskare från fiera discipliner samverkar i stora och långsiktiga program. Nätverken bör vara anknutna till minst en basinstitution med resurser och ansvar för samordningen.
Forskarutbildning
Forskarutbildning är en av grundstenarna i en långsiktig kun- skapsutveckling. Ansvaret för forskarutbildning inom konsu- mentområdet kan till en början eventuellt koncentreras till en eller ett fåtal institutioner med kompetensbidrag från flera forskningsområden.
Den kan ha formen av Forskarskola för konsumentforskning, eventuellt som Sommaruniversitet. Det långsiktiga ansvaret åvilar högskolan. Initialt kan externt ekonomiskt stöd för upp- byggnaden av forskarutbildningen behövas.
Grundutbildning
Ett kvalificerat och obligatoriskt inslag av forskningsbaserad "konsumentkunskap" bör finnas inom alla grundutbildningar. Förebild kan vara de kurser som Institutionen för konsument- teknik ger i utbildningen av civilingenjörer vid CTH. Där bi- bringas studenterna kunskaper i system- och produktdesign i ett brukarperspektiv. Motsvarande typ av kurser kan integreras ialla yrkesförberedande utbildningar.
Organisationsmodeller på nationell nivå
När konsumentforskning sker inom praktiskt taget alla disci- pliner inom högskolan blir behovet av överblick och samord- ning stort. Detta behov kan endast tillfredsställas på nationell nivå.
Formerna för överblick över forskningsområdet kan inte disku- teras oberoende av finansieringsformen. Diskussionen slutförs därför i samband med utredningen av finansieringen av kon- sumentforskningen. Här förs en allmän diskussion av olika or- ganisationsformer.
Utgångspunkten är en mångskiftande, flexibel, fierdisciplinär konsumentforskning inom högskolan.
Den institutionella formen för överblick och samordning bör enligt vår uppfattning ordnas enligt olika modeller beroende på vilka resurser som ställs till forskningens förfogande. Fyra modeller har tagits fram som diskussionsunderlag:
Modell 1: Ett nytt forskningsråd Ett väsentligt resurstillskott tillförs forskningsområdet. Ett nytt forskningsråd disponerar forskningsmedlen och fördelar efter ansökan från forskare efter bedömning av vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans.
Vår bedömning är att konsumentforskningen bör betraktas som sektorsforskning. En i detta sammanhang intressant beskriv- ning av förändringarna i svensk forskningspolitik över tid finns i "Riksdagen, regeringen och forskningen - några drag i svensk forskningspolitik under två decennier" (SOU 1995:121). I skriften skildras den sektoriella FoU-politikens utveckling i landet. Man konstaterar att det skett en "rådifie- ring" av sektorsforskningen med kvalitetskriteriet som huvud- motiv. Rådifieringen innebär att forskarsamhällets inflytande ökat i bedömningen av anslagsansökningar på bekostnad av sektorsorganens sakintresse.
Enligt denna modell bör ett forskningsråd inom konsumentom- rådet sammansättas av en majoritet av forskare samt en minori- tet bestående av representanter för Konsumentverket, den 10- kala konsumentverksamheten samt fristående konsumentorga- nisationer.
Modell 2: En delegation Ett mindre nytillskott för konsumentforsknin g tillförs befintliga forskningsråd. En delegation ges organisatoriska och ekono- miska resurser för att överblicka, initiera och samordna.
Att utifrån påverka resursfördelningen inom befintliga forsk- ningsråd är en grannlaga uppgift som ställer särskilt höga krav på överblick, tyngd i argumenteringen och förhandlingsför- måga. Delegationens uppgift är att initiera, stöda och samordna konsumentforskning. Samordningen sker på "frivillig" väg ge- nom informationsinsatser, debatt och förhandlingar med forskningsråd och forskare. För att delegationen inte skall bli helt tandlös bör den förfoga över medel för initiering av pro-
gramarbete, utveckling av kvalificerade anslagsansökningar och sammanställning av forskningsresultat.
Modell 3: FRN ges samordningsansvar En förstärkning sker genom att befintliga forskningsråd om- prioriterar inom nuvarande ramar. Forskningsrådsnämnden (FRN) tilldelas resurser för överblick och samordning. Modellens slagkraft är helt beroende av storleken på de forsk- ningsmedel som frigörs genom omprioriteringar.
Modell 4: FRN svarar för överblick
Bättre resursutnyttjande inom befintliga ramar.Forskningsråds- nämnden (FRN) ges i uppdrag att överblicka området. Detta alternativ torde enligt vår bedömning inte nämnvärt förbättra konsumentforskningens situation och svarar inte mot utred- ningens ambitionsnivå.
En flerdimensionell kraftsamling
Beskrivningen av forskningsbehoven satt i relation till nuva- rande forskningsresurser visar att en betydande kraftsamling inom forskningsområdet är berättigad.
Förstärkningen kan ske i olika organisatoriska former. Vår be- dömning, baserad på egna överväganden och samråden med konsumentforskarna, är att forskningsområdets mångfald, kompetens och utveckling bäst tillgodoses inom högskolan.
Huvuddelen av de fria resurserna bör tillfalla större, tvärdis- ciplinära forskargrupper. Anslagen kan ha olika form, bero- ende på områdets vikt och komplexitet, graden av långsiktig- het, kompetensnivån hos deltagande forskare och behovet av stödjande forskarutbildnin g med flera faktorer.
En uppläggning baserad på starka grupperingar av forskare inom högskolan stämmer väl mot internationella trender. EU- forskningen arbetar vanligen i s. k. konsortier. Denna organi- sationsform underlättar därför sannolikt samverkan nordiskt, med forskare i andra EU-länder och internationellt.
Kartläggningen har visat att forskningens bas i form av for- skartjänster och doktorandtjänster är svag. Den bör byggas ut vid strategiskt viktiga institutioner för att trygga långsiktig in- omdisciplinär specialkompetens.
Hur samordningen av forskningen bör ske på nationell nivå beror på vilka ekonomiska resurser som tillförs området. Vi har sökt visa detta genom att presentera fyra olika modeller. Valet mellan dessa modeller skall således kopplas till resurs- förstärkningens omfattning. Så sker i utredarens förslag till or- ganisering och finansiering av forskningsområdet.
4.2 Kompetenscentrum och forskningsbibliotek
Inledning
Konsumentforskningsområdets storlek och komplexitet ställer stora krav på överblick och möjlighet för avnämama att finna information. Forskningens nytta står och faller med möjlighe- ten att sprida resultaten i rätt form och till rätt mottagare. Forskarna inom området har behov av att snabbt och med mo- dern inforrnationsteknik nå fram till forskningsfronten och bygga upp kontaktnät.
Mot denna bakgrund har vi studerat möjligheterna att utveckla ett kompetenscentrum med ett kvalificerat forskningsbibliotek.
Behovet av ett kompetenscentrum Konsumentverkets centrala uppgifter inom konsumentområdet bör avspeglas i relationen till forskning och kvalificerat utveck- lingsarbete. Det är därför rimligt att Konsumentverket ges en roll som förmedlare av forskningsresultat. Konsumentverket bör därutöver kunna spela en viktig roll som kontaktpunkt och idégivare för forskarna.
En av Konsumentverkets fyra verksamhetsgrenar är "kun— skapsförmedling". Verket beskriver målsättningen på följande sätt:
att utveckla stödet till den lokala konsumentverksamheten främst så att en effektiv budgetrådgivning och skuldsanering kan upprätthållas i kommunerna att öka insatserna för att service görs tillgänglig för han— dikappade och äldre bland annat genom att tekniken an- passas efter deras behov att göra insatser för att stärka konsumenternas, särskilt ungdomars, kunskaper om konsumentfrågor
att stödja konsumentorganisationer
Dessa pragmatiskt grundade mål har ett starkt berättigande. Konsumentverket är en viktig kanal ut i samhället. Utöver kun- skapsförmedlin gen till den kommunala verksamheten och kon—
sumentorganisationema, har Konsumentverket mycket omfat- tande inforrnationskontakter med media. Verket har dessutom egna kanaler till skolan, olika institutioner och allmänheten, bl.a. genom skriftproduktion och tidskriften Råd&Rön.
Det är därmed naturligt att se Konsumentverket som nationellt kompetenscentrum inom konsumentområdet, även innefattande forskningsinformation.
I uppgiften bör ingå att sammanställa och förmedla forsknings- resultat på lämpligt sätt genom de kanaler som verket förfogar över.
Behov av ett forskningsbibliotek Vi har låtit utföra en studie av möjligheterna till litteratursök- ning inom konsumentområdet. Ett urval av aktuella forsknings- rapporter och artiklar har sökts i Konsumentverkets lokalabi- blioteksdatabas samt i LIBRIS, BTJ 2000, ARTIKELSOK, HELICON och RA'I'I'SBALKENStudien redovisas i bilaga 5.
Vi konstaterar att de studerade biblioteken använder olika klassificeringssystem. Eftersom forskningsområdet saknar tyd- lig identitet sker klassningen av forskningsrapporter med viss slumpmässighet. Det är därför generellt svårt att identifiera konsumentforskning i nu tillämpade system. Ett för konsu- mentforskningen adekvat klassifikationssystem behöver därför utvecklas. I studien konstateras följande:
"För att följa upp, förstärka och strukturera sökbarheten av ämnet konsumentforskning och konsumentfrågor i övrigt i svenska informationssystem borde de specialsamlingar och den specialkunskap som finns i Konsumentverkets bibliotek utnytt- jas i bredare bibliotekssammanhang".
Utredaren påpekar dessutom det ofördelaktiga i att Konsu- mentverkets bestånd och register inte är sökbara utifrån samt att primärkatalogiseringen sker i ett isolerat, lokalt biblioteks- system.
Dessa nackdelar till trots spelar Konsumentverkets bibliotek redan en betydelsfull roll som specialbibliotek med ett stort bestånd av litteratur och tidskrifter och sakkunnig personal.
Såväl forskarnas önskemål om ett centralt konsumentforsk— ningsbibliotek och möjlighet till effektiv litteratursökning via
elektroniska databaser som Konsumentverkets interna kun- skapsbehov talar för att Konsumentverkets bibliotek utvecklas så att det svarar mot kraven på ett centralt forskningsbibliotek inom konsumentområdet.
För att fylla denna uppgift måste biblioteket upprustas tekniskt, förbindas med externa databaser och söksystem samt ges re- surser för kontinuerlig beståndsutveckling. Eftersom en snabb intemationalisering av konsumentforskningen kan förutses bör biblioteket anknytas också till internationella datanätverk.
Biblioteket bör dessutom få förstärkta personalresurser för in- formation, användarutbildning och annan extern service.
Även om konsumentverkets forskningsbibliotek inte kan ges status av s k ansvarsbibliotek, kan de riktlinjer som utarbetats för sådana av BIBSAM (Sekretariatet för nationell planering och samordning inom Kungliga Biblioteket) vara vägledande. Där sägs att biblioteket "skall bära ett särskilt ansvar för be— stånds- och referensservice, utveckling och fortbildning". Anslag för upprustning av forskningsbibliotek kan sökas hos BIBSAM.
I linje med Konsumentverkets roll som kompetenscentrum ligger att verkets bibliotek moderniseras, anknyts till svenska och internationella databaser, tillförsäkras kontinuerliga re- surser för beståndsutveckling samt för bestånds- och referens— service till externa användare. Bibliotekets roll och ansvar i utbildnings- och informationsfrågor bör också övervägas.
För att fullfölja uppgiften som kompetenscenrum med forsk- ningsbibliotek behöver Konsumentverket särskilda resurser.
86 En samlad strategi SOU 1996:10 4.3 Forskningens finansiering Inledning I tidigare avsnitt har vi i enlighet med direktiven redovisat mo- tiv för en kraftsamling inom konsumentforskningen. En sådan kan självfallet inte komma till stånd utan resurstillskott som motsvarar önskemålen om ökad forskning. Enligt direktiven skall utredaren "även lämna förslag om vilka ekonomiska re- surser som kan komma att krävas för att genomföra det kon— sumentpolitiska forskningsprogrammet".
Nuvarande finansieringsformer och volym Huvuddelen av den nuvarande konsumentforskningen finansi- eras med anslag från forskningsråd och från Konsumentverket. Oronmärkta konsumentforskartjänster, professurer, forskar- assistenttjänster, finansierade över fakultetsanslaget finns en- bart vid Institutionen för konsumentteknik vid CTH.
Doktorandtjänster, där den forskarstuderande arbetar med av— handlingsprojekt inom konsumentområdet, förekommer spo- radiskt vid vissa högskolor. Gränsfall utgör bl a lärartjänstema vid de hushållstekniska institutionerna. I övrigt sker finansie- ringen således genom tidsbegränsade projektanslag.
Vi har bedömt den nuvarande forskningens omfattning, mätt i årsarbetsinsatser och pengar. Det kan endast bli fråga om en grov uppskattning. Orsakerna är flera: Svårigheten att göra en ämnesavgränsning, det stora antalet finansiärer, blandningen av korta och långa projekt, forskarnas varierande insatser över tid i samma projekt, projekt som finansieras med universitets- tjänster över fakultetsanslaget samt sättet att beräkna om- kostnader osv.
Vår bedömning är att insatsen för den nuvarande konsument- forskningen uppgår till mellan 15 och 25 årsarbetare, vilket motsvarar en årskostnad av 9 -15 mkr. Vi bygger fortsätt- ningsvis våra bedömningar på en årskostnad av 12 mkr inklusive Konsumentverkets forskningsanslag.
Satsningar på andra områden Som bakgrund till våra förslag till resursförstärkning inom konsumentområdet är det intressant att jämföra vilka forsk- ningssatsningar som görs på sektorsforskning inom andra om- råden.
I ett underlag till forskningsfinansieringsutredningen (PM 1995-12-19) redovisas följande siffror i vårt urval.
Forskningsresurser inom enligt vår uppfattning besläktade, mjuka områden:
Overstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) 25 mkr Folkhälsoinstitutet (FHI) 23 mkr Socialvetenskapliga forskningsrådet 90 mkr Statens skolverk 26 mkr Rådet för Arbetslivsforskning 263 mkr
Forskningsresurser inom hårda samhällssektorer:
Försvarsmakten 850 mkr Försvarets materialverk (FMV) 369 mkr
Vägverket (VV) 148 mkr Statens råd för byggnadsforskning (BFR) 194 mkr Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) 1.445 mkr Statens råd för skogs- och jordbruksforsknin g (SJ FR) 250 mkr
Vi konstaterar att skillnaden mellan de mjuka och de hårda områdena är markant. Men också att arbetslivsforskningen har resurser i en helt annan skala än vad som står till vardags- livsforskningens förfogande.
Det ligger utanför vår kompetens att göra jämförande bedöm- ningar av forskningsbehovet inom försvarsindustri, näringsliv och teknik och inom hushållens domäner. Däremot anser vi oss ha anledning förmoda att skillnaderna inte kommer att lämnas utan eftertanke i arbetet med forskningspropositionen.
Med siktet inställt på 50 mkr per år Med utgångspunkt från vår analys av forskningsområdet och behovet och nyttan av konsumentforskning satt i relation till nuvarande forskningsresurser har vi bedömt att en forsknings—
volym om 50 mkr/år efter en uppbyggnadsperiod är önskvärd och möjlig.
Det är rimligt att de forskningsråd samt Konsumentverket, som nu stöder konsumentforskning, tills vidare upprätthåller dagens finansieringvolym, beräknad till 12 mkr/år. Vi lämnar öppet om och i så fall när dessa medel skall överföras till ett nytt finansieringsorgan. Vår bedömning är att NUTEK, SJFR, AFR, Rådet för Arbetslivsforskning samt Konsumentverket ligger närmast till hands för ett sådant bidrag.
Vi utgår från att Konsumentverket kompenseras för bortfallet av forskningsmedel med resurser av motsvarande storlek inom förvaltningsanslaget. Dessa medel skall nyttjas för studier som fyller för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.
När full uppbyggnad uppnåtts bör volymen hållas konstant un- der minst ytterligare fyra år, förutsatt att en utvärdering efter en lämplig verksamhetsperiod visar att avvägningen var ända- målsenlig.
En insatstrappa till full utbyggnad Erfarenheter från andra nya forskningsfält, t. ex. konkurrens- forskningen, visar att takten i utbyggnaden av ett nytt forsk- ningsområde är beroende av tillgången på kvalificerade for- skare med intresse för uppgiften. Det handlar om en lagom och successiv ökning av insatsen.
Flera stödformer i en gemensam strategi
Möjligheterna till långsiktig kompetensutveckling och bredd- ning av forskningsinsatsema till en mångfald av institutioner ligger i en strategisk finansieringspolitik. Finansierings- formerna måste anpassas till forskningens utvecklingsnivå inom olika delområden.
I strategin bör ingå åtgärder för rekrytering av forskare och etablering av det nya forskningsfältet. Rekryteringsinsatsema kan ha formen av forskarutbildning, doktorandtjänster, hand- ledartjänster och tjänster för projektforskare. Etableringen av forskningsområdet påskyndas genom att medel ställs till förfo- gande för konferenser, seminarier och uppsatstävlingar. Finansieringen kan således ske i form av:
Fasta/tidsbegränsade tjänster på olika nivåer i högskole- systemet Stöd till forskarskolor, kurser och symposier Långsiktiga ramanslag för större forskningsområden Projektanslag för specificerade tids/innehåll/resultat—insatser Initierings/programanslag som start-stöd t ex för EU—an sökningar Investeringsanslag för utrustning/infrastmkturutveckling
Självfallet finns ett samband mellan rimlig ambitionsnivå och tillgången till forskningsmedel. Den diskussion av insatser som förs här är knuten till forskningsvolymen 50 mkr/år och organisering enligt Modell 1; avsnitt 4.1.
Med de tre övriga modellerna och mindre eller inga nya resurser, kan en så bred förstärkning naturligtvis inte komma till stånd.
50 mkr
projekt / ram tjänster, samordning initiering 40 mkr administration / info k—centrum m.m. 30 mkr
CDQOU'Q)
Schematisk bild av en insatstrappa för uppbyggnad av forskningsmedlen till en volym av 50 mkr är fyra. Staplarna visar ell sätt att disponera det växande anslaget för olika ändamål. Hälften disponeras för långsiktiga ram/projektanslag. Finansieringen av doktorandtjänster, mellantjänster och samordningstjänster ökar för att ge fart bas för anslagsforskningen. Behovet av nytillskott beror på i vilken takt nuvarande resurser, 12 mkr, överförs.
l __4".._..—i i..”... .; .» .. ;. ... . ?? B&W '” '" ”Titti? _U W llH-l' ..j. ;; -...l. _ .JII'Jule. **. Finney—m: rf.—"' :i jag» "lol. dial...- ..fi iir. lar-.?
"fll". ?ernkli »RQM'TM'. 35 l-Eäl illum" ..'ritl då...-tiki ' _ _ %*th-åfln'ÅJh ”'$qu "även. 103 jimmy uf!) .-.Ä.'._.-=' -t.' With Mrattaramv' En. tidigt.? .qtggp ..';ptml
nl .1
a_i».t***"*-*fi-J'”'F'>” .1..- f:"; "';'ta» _ w.l- .». f ” * " ' räknats...
_ki' »' - -..a &?kå'l' wii (EU.” "i! # Wii ** %* & w
. ! Il J-lk
åar-'"
qmph. quam. _..)|'Llfsb ut. t-iilu' 43
mm.».
Del 5
Slutsatser och förslag
'.ålllélilrlt.
. "i.—)" .. . _ r . ' '.' ..t ' puff—g " ”T'..." .
. . ;. "&...
' . ll J .. ,- .I | | . .. ”'.-"Nu . " |_lllFll . || . | . . . _: .! .
' 4... '. _.'.,'d ...g.
: '.». w...'.
m..] lä],— ...-|| |l|'| :;
5.1 Slutsatser och förslag
Inledning
Detta betänkande handlar om vardagsforskningens villkor idag, om åtgärder för att öka dess räckvidd, samhälleliga relevans och vetenskapliga kvalitet.
Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten. Aven om arbetslivets villkor är mycket betydelsfulla för "det arbetande folket" svarar livet utanför arbetet för väsentliga livs- värden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom en förutsättning för arbetslivet. För den stora andel av befolk- ningen som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoför- måga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.
Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verk- samheter. Beräkningar visar att hushållens arbetsinsats mot- svarar 45 - 48% av bruttonationalinkomsten. Det vore en över- drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.
Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat sam- hälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och motsättningarna Ökar. Påfrestningarna är stora samtidigt som nya möjligheter yppar sig.
Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa förändringar. Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.
Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulen- sen i hushållens verklighet eller vardagsvillkoren speglas i rättmätig utsträckning i dagens forskning.
Behovet av konsumentforskning Kunskapen om samhället måste ständigt omprövas och för- nyas. Så också inom konsumentområdet.
Till faktorer som ökar behovet av nya kunskaper i dagens samhälle hör genomgripande förändringar i välfärdssystemen,
hushållens utsatta ekonomiska läge, demografiska föränd- ringar, intemationaliseringen av varu- och tjänstemarknaden under inflytande av EU samt den nya informationstekniken.
Min utgångspunkt är att sådana övergripande förändringar spelar en avgörande roll för hushållens livsvillkor och att kun— skap om dem och deras konsekvens är ovärderlig i en demo— kratisk samhällsanalys.
Om de konsumentpolitiska målen skall uppnås krävs forskning om konsekvenserna för hushållen av dessa förändringar, om hushållens resurser och möjligheter att agera i enlighet med sina intressen samt om konsumentpolitikens förmåga att stöda särskilt utsatta hushåll.
Målsättningen är att de åtgärder jag föreslår ger forskningsom- rådet den styrka som dess samhällsrelevans och vetenskapliga utmaningar motiverar.
Fyra uppdrag Konsumentforskningsutredningen har haft fyra uppdrag:
att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i Sverige med utblickar mot de nordiska länderna och EU att analysera forskningsområdet att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras att föreslå hur forskningsområdet bör finansieras
Kartläggningen
Utredningen har kartlagt den nuvarande konsumentrelaterade forskningen i Sverige genom insamling av bibliografiska upp- gifter om nyss avslutad eller pågående forskning samt genom seminarier med kontaktpersoner inom forskning och forsk- ningsfinansiering.
Jag har samtidigt sökt bedöma forskningsbehovet. Som ett led i detta har jag samrått med berörda myndigheter och konsu- mentorganisationer samt med utredningens sakkunniga.
Jag har funnit att relevant forskning förekommer inom alla områden som ingår i forskningsprogrammet.
Jag konstaterar att forskningen inte har den omfattning och täckning som är motiverad med hänsyn till samhällsnyttan av
ökad kunskap. Till det positiva hör att jag funnit en potential för en snabb utveckling av forskningen om resurser görs till- gängli ga för forskarsamhället.
Forskningsområdet
Forskningsområdet är stort och svårt att avgränsa. Ett antal kämorrrråden kan dock urskiljas som har bäring till de övergri- pande problemen. Innehållet i dessa kärnområden skisseras. Tentativa rubriker har satts på forskamätverk eller grupperingar som enligt min uppfattning borde kunna ingå i uppbyggnaden av forskningen.
Organiseringen
Jag konstaterar efter att ha övervägt olika organisationsmo- deller tillsammans med forskare och finansiärer att forskningen inom området huvudsakligen bör bedrivas inom högskolan. Därmed tillförsäkras området den flexibilitet och öppenhet som är nödvändig.
Samtidigt måste långsiktighet och kompetensuppbyggnad garanteras. Detta kan ske bland annat genom satsningar på forskarutbildning, mellantjänster och långsiktiga projekt med kompetent ledning. Väsentligt är dessutom att forskarna kan integreras i internationell forskning inom området.
Min bedömning är att Konsumentverket skall ges en nyckelroll som kunskapscentrum inom forskningsområdet.
Finansieringen
En konsekvens av den valda organisationsformen är att flnan- sieringen bör ske genom ett särskilt forskningsråd. Rådets sammansättning skall garantera att vetenskaplig kvalitet och samhällrelevans upprätthålls.
Jag har bedömt att en resursvolym om 50 mkr/år vid full ut- byggnad skulle kunna ge forskningen inom området rimlig om— fattning och kvalitet.
Om Konsumenverkets nuvarande forskningsanslag överförs till det nya forskningsrådet anser jag det befogat att verket kompenseras i form av ett anslag för kvalificerad utrednings- verksamhet inom ramen för förvaltningsanslaget.
96 Slutsatser och förslag SOU 1996:10 Förslag I enlighet med mina slutsatser lägger jag följande förslag. Bakgrunden till förslagen samt utförliga motiveringar finns 1 huvudtexten.
Jag föreslår att ett nytt forskningsråd inrättas samt att rådet efter en uppbyggnadsperiod disponerar ett årligt anslag om 50 mkr.
Rådets styrelsemajoritet skall bestå av forskare. Representanter för Konsumentverket, den kommunala konsumentverksamhe— ten och konsumentorganisationer skall ingå. Rådet skall ha ett eget sekretariat som dock kan dela administrativ service med annan myndighet.
Jag föreslår att ett årligt belopp av sammanlagt 12 mkr överförs till det nya forskningsrådet från andra forskningsfinansiärer.
Någon säker bedömning av hur mycket som idag utbetalas från olika finansiärer är inte möjlig. Nuvarande forskning inom om- rådet beräknas disponera sammanlagt c:a 12 mkr/år, fördelade på flera forskningsråd (10 mkr/år) och på Konsumentverket
(2 mkr/år).
Forskningsfmansiärer som i första hand bör medverka i upp- byggnaden av det nya forskningsrådet är NUTEK, SJFR, AFR och Rådet för Arbetslivsforskning samt Konsument— verket. Formerna för överföringen till det nya forskningsrådet avgörs efter lämplighetsprövning.
Nytillskottet av medel till forskningsområdet blir enligt mitt förslag 38 mkr/år vid full utbyggnad.
Jag föreslår att forskningen inom området huvudsakligen skall bedrivas inom högskolan.
Målsättningen är att varaktiga forskarnätverk, omfattande flera discipliner, byggs upp kring basinstitutioner med samord- ningsansvar. Vägledande för forskningens inriktning skall in— ledningsvis vara beskrivning av forskningsområdeti betänkan- det. Forskningsrådet skall stöda kompetensuppbyggnaden och varaktigheten hos nätverken. I detta kan ingå stöd till in- rättandet av tjänster, planering och genomförande av kurser och seminarier samt initieringsbidrag till bl. a. EU— forskning. Hur fördelningen på olika typer av stöd kan se ut skisseras 1 betänkandet.
Jag föreslår att Konsumentverket, om det nuvarande forsk- ningsanslaget tillförs det nya forskningsrådet, kompenseras i form av ett motsvarande belopp över förvaltningsanslaget för
utredningar som fyller för verksamheten omedelbara kun- skapsbehov.
Jag föreslår att Konsumentverket ges i uppdrag att svara för ett kompetenscentrum med forskningsbibiliotek för området.
För utveckling av en databas, anskaffning av utrustning och inskolning av personal föreslås ett engångsanslag om 500 tkr för budgetåret 1997. Detta anslag kan sökas från BIBSAM, Sekretariatet för nationell planering och samordning. Från budgetåret 1997 föreslår jag en årlig driftbudget för kompe- tenscentrum och forskningsbibliotek om 2 mkr. Beloppet ingår i det totala anslaget om 50 mkr/år.
Jag föreslår att Statistiska Centralbyrån ges i uppdrag att vida- reutveckla och genomföra ett basprogram för kontinuerlig kon- sumentstatistik.
Programmet skall täcka det i betänkandet beskrivna forsk- ningsområdet. I uppdraget ingår att SCB deltari den pan-euro- peiska tidsanvändningsstudien.
Jag föreslår att Sverige tar initiativ till en förstärkning av EU:s forskningspolitik inom konsumentområdet.
En slutsats av diskussionerna med ansvariga inom EU är att konsumentforskningen inte har önskvärd omfattning och betydelse i utvecklingen av unionens konsumentpolitik och regelverk.
mi.-..?. rit-. mim till. gm.
., läååå'l' iw. mål. rit..)il 1 .'_- gsiju'trtmm ',t'i'l 5.11 .. ut?!) båd'-tr a.,.mu it's '4r. [WW 'i, "F! Mikel amn wants—i:. i'm
' "..'I '|'-I."'I"l'l-lll "I-' ". . ' "r ,I ' Milllå-liiaqvqwu.
. ' Bråt-manuå' 11.15.1131?” ".nl. , rått-salst' murare intimt.
talet: tm' '.'v'rt 'Ili'ilÄJTtl-"l" rti-l :IEÅHÖ'WÄV &TttMllOtl-J'L 351552! WG" mmm..-t mr ' 'illw'jlfitnurfit' rammade—B " Än åk.-quem .org. hmmm......
Wailers.) dej?, trimma ..'-'inzt Miu? mr.-'. maritim. ”tis.... 33.51
"l'l'lt' .1.'- 4?th 1.5: 15.15 "n'u stilarna, 'å'-tl—
” ,,',;3w—11--_?.'må,1.,+w %lfagtål'ap— nu...» Mtb-.»: , '-,i_ ...-' , . ..,-, )nmnivammst -»'.-",'.l'.'.-+', f . -' ».
"!E'llll5r*l'.1t.5"'r'l."t'i_1'L-l- .vmi Millas? gröt—Arndt,
' 2131;ng .itrntttl. nä 13193 mångfald.. ' mantra-m mi Mätilåäwl'l i elzfäbgr'ad
' ». ' 2439!” SH'IF
Bilagor
'.'-.. '. " ' '- .' ' " .. ,. ..- --H . '51 -" r. 41 "| '."! 4! [lli-..'." -. .- äl'l; 'I.-l ' .- .. ' -. ' ' . .' "'.'.- . ' ' " l' . 'I ' * J ' | _ ,'.l [1 ' '. ' ' I
Bilaga 1 : Konsumentpolitiskt forskningsprogram
Kommittédirektiv, Dir 1995z45. Beslut vid regerings- sammanträde den 23 mars 1995
Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta ett förslag till konsumentpolitiskt forskningsprogram som skall vara ett underlag för den forskningspolitiska proposition som regeringen avser att lägga fram år 1996.
I uppdraget ingår
att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i Sverige med utblickar mot de nordiska länderna och EU
- att analysera forskningsområdet - att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras - att föreslå hur forskningsområdet bör finansieras
Bakgrund
Forskningen på det konsumentpolitiska området tillhör inte någon särskild akademisk disciplin. Tvärtom bedrivs denna forskning inom många områden med vitt skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Försök har gjorts att förankra forskningen på konsumentområdet inom universitet och högskolor. Under 1970-talet inrättades ett antal tjänster för konsumentforskning. Flera av dessa tjänster har dock omvand- lats och fått en inriktning mot andra forskningsområden. Bäst har forskningen lyckats etablera sig inom det konsument- tekniska området.
Konsumentverket har till uppgift att stödja och ta initiativ till konsumentinriktad forskning. Verket har sedan mitten av 1970—talet, med undantag för några år i början av 1980-talet, haft särskilda medel för att stödja forskningen på konsumen- tområdet.
Vid Konsumentverket bildades år 1988 en konsumentteknisk nämnd. Dess uppgift har varit att ge råd till verket och att verka för att brukarkrav beaktas vid utveckling och upphand-
ling av produkter. Nämnden har bl.a. behandlat frågor om
utbildning, forskning och utveckling på området konsument- teknik. Nämnden har spelat en viktig roll för att skapa kontak- ter med andra intressenter när det gäller denna forskning samt för att initiera och värdera enskilda projekt. På verkets begäran har nämnden upphört. Skälet är att verket önskar pröva andra former för arbetet med frågor inom det konsumenttekniska om- rådet.
I 1993 års forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170,
bet. 1992/93zLU48, rskr. 1992/93z392) betonades vikten av att forskningen på det konsumentpolitiska området kan utvecklas. I propositionen utpekades ett antal angelägna forskningsom- råden. Detta motiverade enligt propositionen att Konsu- mentverket bör ha ett särskilt forskningsanslag för att kunna ge stöd till angelägna projekt. Genom ett sådant anslag får verket också möjlighet att etablera och vidmakthålla kontakter med forskarvärlden.
I avvaktan på den konsumentpolitiska översyn som hade inletts föreslog regeringen att anslaget till konsumentforsknin g tills vidare skulle vara oförändrat, dvs. 2,1 miljoner kronor. Riksdagen antog regeringens förslag och har även beslutat om motsvarande belopp för budgetåret 1994/95.
Konsumentpolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande Konsumentpolitik i en ny tid (SOU 1994:14 s. 313) att den konsumentpolitiska forskningen skulle förstärkas inom uni- versitet och högskolor, speciellt på områdena konsumenträtt och ekonomi. Den föreslog vidare att regeringen tillsammans med ansvariga myndigheter samt experter och forskare skulle ta fram ett konsumentpolitiskt forskningsprogram.
En särskild utredare bör få i uppdrag att ta fram ett under— lag till ett konsumentpolitiskt forskningsprogram.
Uppdra get Utgångspunkter för uppdraget Den konsumentpolitiska forskningen vid universitet och högskolor bör förstärkas. Forskning är nämligen ett be- tydelsefullt instrument för en resultatinriktad konsumentpolitik.
Genom forskningsinsatser kan olika problem för konsu- menterna kartläggas och orsaker analyseras. Forskningen kan
ge ökad kunskap om konsumenternas förhållanden och om hur dessa kan förbättras.
Konsumentpolitiken är en del av välfärdspolitiken. Forsk- ningen inom konsumentområdet har därigenom en stor bredd. Det innebär att forskningen innefattar fiera discipliner med skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Mångfalden i sig är en kvalitet men gör också forskningsområdet svårgripbart.
Forskningen på det konsumentpolitiska området har haft svårt att etablera sig inom traditionella forskardiscipliner och att få sin finansiering via ordinarie forskningsanslag. Forskar- nätverk har inte heller naturligen vuxit fram kring konsument- forskning.
I rapporten Forskning på konsumentområdet (Rapport R8:1993, Byggnadsfunktionslära, KTH), som utarbetats på uppdrag av Konsumentverket, beskrivs den konsumentpoli- tiska problemstrukturen i tre nivåer nämligen:
A: Välfärdens gränser, som omfattar problem/forsknin g av allmän övergripande karaktär, generell välfärdspolitik m.m. Denna forskning tillgodoses genom den allmänna forsknings- politiken.
B: Vardagslivets villkor, som omfattar specifik kunskap om konsumenterna som individer och hushåll, samt producen- tema/distributörema. Detta är det traditionella området för den konsumentpolitiska forskningen. Här ingår också utvärde- ringen av konsumentpolitiska insatser.
C: Specifika problem, som omfattar väl definierade strategiin- riktade forskningsinsatser avsedda att fördjupa kunskapen inom prioriterade områden. Här berörs bl.a. studier av de mil- jökonsekvenser som den privata konsumtionen får.
Irapporten redovisas ett tänkbart forskningsperspektiv för konsumentforskningen. Det skall främst ses som en möjlighet att anvisa olika ingångar till ett sammanhängande forsknings- område. Det gäller:
Hushållens resurser
Marknadens uppbyggnad och funktion i ett konsumentperspektiv
* System för varor och tjänster — säkerhet, funktion, miljöhänsyn och kostnader
Utbildning och information, marknadsföring och reklam Konsumentpolitikens instrument och effekter, alternativa lösningar och organisationsformer.
*
**
Inom ramen för Nordiska ministerrådet har ett nordiskt program för konsumentpolitisk forskning tagits fram. De nordiska konsumentrninistrama godkände programmet i januari 1995. Syftet med det är att aktivt främja en ökad konsument- forskning på det nordiska och det europeiska planet.
I programmet redovisas, förutom innehållet i den nordiska forskningen och hur forskningsprogrammet kan organiseras och finansieras, även problemställningar på 14 olika forsk- ningsområden. En särskild koordinator har anställts på deltid vid ministerrådet för att samordna den centrala informationen om forskningen, initiera forskning samt undersöka finansie— ringsmöjligheter.
En forskning som till viss del ligger nära den konsument- politiska forskningen är konkurrensforsknin gen. Konkurren- sverket disponerar ett särskilt anslag för stöd till forskning på -.konkurrensområdet. Konkurrensverket har ett råd för konkur- Mrensfrågor som har till uppgift att stimulera forskningen på _konkurrensområdet, främst inom områdena nationalekonomi, "företagsekonomi och juridik. Rådet skall därutöver tillföra ' verket kunskap om nya rön inom de ekonomiska och juridiska vetenskaperna som kan ha betydelse för verksamheten. Flera projekt som är intressanta för konsumentpolitiken pågår för närvarande inom ramen för konkurrensforskningen, bl.a. när det gäller effekter av avregleringar.
Med dessa utgångspunkter bör utredaren Kartlägga forskningen på konsumentområdet
Inriktningen av ett forskningspolitiskt program på konsu- mentområdet är beroende av en rad faktorer som måste klarläggas närmare. Innan ett program kan utarbetas måste således ett underlag tas fram som redovisar hittillsvarande och pågående forskning på konsumentområdet.
Utredaren bör därför göra en sådan kartläggning av forsk- ningen i Sverige. Utblickar bör även göras mot de nordiska länderna och övriga EU-länder. Utredaren bör i det samman— hanget beakta det arbete som pågår under Nordiska Minister- rådet inom ramen för det nordiska programmet för forskning på konsumentområdet.
Analysera forskningsområdet
I riksdagens beslut om inriktningen av forskningspolitiken för budgetåren 1993/94 och 1995/96 betonades att det finns viktiga forskningsuppgifter på det hushållsekonomiska området. Som exempel angavs frågan hur hushållen förmår utnyttja sina resurser i ett ekonomiskt krisläge.
I forskningspropositionen betonades även att det behövs forskningsinsatser på det konsumenträttsli ga området särskilt i ljuset av den europeiska integrationen. även den rättssociolo- giska forskningen är angelägen för att belysa hur stor genom- slagskraften av olika rättsregler faktiskt blir.
Konsumentpolitiska kommittén betonade att det krävs forskning på nya konsumentområden som intemationalisering, avreglering, strukturförändrin gar i handeln med varor och tjänster samt miljö. Kommittén betonade bl.a. forskning om produktsäkerhet. Ett annat område som kommittén pekade på är konsumentteknik.
Utredaren bör närmare analysera vilka konsumentfrågor som det är viktigt att få belysta genom den framtida forskningen. I det sammanhanget bör beaktas möjligheterna att göra in- ternationella jämförelser för att värdera behovet av konsument- politiska åtgärder.
Utredaren bör med utgångspunkt från kartläggningen av konsumentpolitisk forskning inom EU belysa vilka möjligheter det finns för svenska forskare att delta i internationella forsk- ningsprogram och att få del av resurser för att finansiera forskningen.
Utredaren bör även beakta att den decentraliserade konsu- mentverksamheten i Sverige, såväl den kommunala verksam- heten som den som bedrivs av frivilliga organisationer, ställer krav på fortlöpande uppföljning och analys, bl.a. genom
forskning.
De mål för och inriktning av konsumentpolitiken som regeringen har föreslagit i propositionen Aktiv konsument- politik skall utgöra en grund för utredarens överväganden.
Föreslå hur forskningsområdet bör organiseras
Kvalificerad forskning förutsätter en långsiktig kunskaps- uppbyggnad och att återväxten av kompetenta forskare säker— ställs. Det förutsätter en högskolemiljö med forskarutbildning. För att garantera kvaliteten måste således universitet och högskolor ha huvudansvaret för forskningen.
Utredaren bör föreslå hur och i vilka former det går att vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler som finns. Här bör Konsumentpolitiska kommitténs påpe- kande beaktas att det måste finnas en kontinuerlig förankring av forskningen på det konsumenttekniska området vid olika forskningsinstitutioner. Man betonade att den konsumenttek- niska forskningen vid de tekniska högskolorna måste vidareut- vecklas.
Utredaren bör redovisa hur ämnet Konsumentekonomi kan utvecklas både vad gäller utbildningen och forskningen.
Utredaren bör också överväga i vilken utsträckning och hur Konsumentverket bör engageras i stödet av forskningen på kort och lång sikt samt hur resultatet av forskningen skall spri- das och utnyttjas.
Föreslå hur forskningsområdet bör finansieras
Utredaren bör redovisa vilka forskningsresurser som finns tillgängliga vid olika institutioner för konsumentpolitisk forskning.
Utredaren bör även lämna förslag om vilka ekonomiska resurser som kan komma att krävas för att genomföra det konsumentpolitiska forskningsprogrammet. Utredaren skall i det sammanhanget lämna förslag till hur resurskraven kan finansieras inom befintliga resursramar.
Utredaren bör belysa möjligheterna till gemensam nordisk finansiering samt finansiering genom EU.
Utredaren bör lämna förslag om vilket organ som är lämpligast att i framtiden administrera medel för konsument- forskning. Idet sammanhanget bör utredaren också överväga vilka för- och nackdelar som är förknippade med att de sär- skilda forskningsmedlen förs över från Konsumentverket till något annat organ, t.ex. något forskningsråd. Vid val av admi- nistratör bör hänsyn tas till hur ansvaret för styrning och upp— följning/utvärdering av forskningsmedlen skall eller bör se ut.
Hur arbetet bör bedrivas Utredningsarbetet skall ske i nära samarbete med Konsument- verket och andra berörda myndigheter samt med universitet, högskolor och forskningsråd.
Utredaren bör även ta del av de övriga nordiska ländernas er- farenheter av olika sätt att organisera forskning på det konsu- mentpolitiska området.
För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtagan- den (dir. 1994z23) att redovisa jämställdhetspolitiska kon- sekvenser (dir. 1994:124), att redovisa regionalpolitiska kon- sekvenser (dir. 1992z50).
Utredaren skall redovisa sitt förslag till regeringen senast den 31 december 1995.
lamtwdimabwj .
mm men
' ' 'angHiiwn arr-mi man när! man: 'att? nummularia-31 SMHS
_. ' 'Mtäduaån
.- ..""F. lamb;
. :. _.u_, ."""" "." . w lawn-im $'"” "ig [bål. Fliåiåwqummw " - .rÄthtnaråm-it flm ultimata
' '-._' Hn' utt-' '-,"-'.-.=.."-. ' ' ' in? " Megami.
————— x',1_v— & _
'Em" 'å'; "i!" ' ' å WW lantmaww man 1551
nålarna man». 1311 .a där?” Mumlan! Millhaqr'tanbllåfim Jur-iridium m [f_E. 159121...er mb
pur—rumllmmgm Jm il'SCI J .”:fhhättthis _.-___ _ ...är-ft:- EAL ut;)ra'zua'faiw
llanåhm magganh SL,-flerdi- Mitt Huréi'mim? 'J' nniuihu'l' fiwiki-.? '.' || .. ' :..." _ MIn-tämuc'blf
Bilaga 2: EU DG XXIV - Consumer Policy - de sex enheternas ansvarsområden
Statement of mission - General The mission of DG XXIV "Consumer Policy" is to :
develop a consumer policy at the level of the European Union; ensure that the interests of consumers are given due considera- tion in the development of other European Union policies; rein- force market transparency; improve the safety of consumer products and services circulating in the Single Market; improve consumer confidence, especially by more complete and effec— tive information; develop a system of dialogue and consultation between the Commission and organisations representing con- sumers.
Unit ] : General matters and relations with other Community institutions and consumer organisations.
Responsible for : — coordinating general questions; relations with other insti- tutions; consumer representation; relations with national consu— mer organisations; relations with EFTA countries and with candidate countries.
Unit 2 : Drafting and implementation of legislation
Responsible for : - general legal questions; preparation of legislation, including preliminary studies and legal drafting; examination of national consumer protection legislation; legal questions relating to the application of the principle of subsidiarity in consumer policy; control of the application of legislation, including transposition of EU le gislation, infraction procedures and complaints; codification of legislation; legal aspects of product labelling .
Unit 3 : General product safety and liability for services
Responsible for : - general questions of consumer safety; legislation relating to goods and services (both private and public); safety mana- gement (monitoring and notification systems; urgentsituations); public health questions (standardisation; certification; "new approach"directives). Unit 4 : Quality and distribution of products
Responsible for : - sectoral aspects of consumer policy; free circulation of specific products; questions of quality and the safety of specific products, especially food products,cosmetics, pharmaceutical products, textiles, toys and biotechnologicalproducts; presen- tation, packaging and labels of origin of specific products.
Unit 5 : Consumer information and training
Responsible for :
- all questions concerning consumer information and education; production and distribution of printed and audio-visual in- formation material; development of transfrontier centres for consumer information and advice; promotion of the Single Market aspect of comparative tests; production and distribution of an external bulletin ("INFO—C"); relations with producers of consumer programmes on radio and television; relations with specialised Press; promotion of the "European Young Consu- mer's Competition";.
Unit 6 : Transactions involving consumer
Responsible for : - preparation of legislation relating to the protection of the economic interests of consumers; following national practice relating to the protection of the economic interests of consu- mers preparation and introduction of practical actions designed to ensure the respect of consumers' rights (especially impro- ving access to justice); integration of consumer policy in other Community policies.
Bilaga 3: Forskningsinventeringen
Projektreferenser och samråd med forskare Som framgår av betänkandet vände sig utredningen till hög- skolor och institutioner för att få namn på personer för samråd om vårt uppdrag.
Samtidigt bad vi om referenser till pågående eller nyss av-slu— tad konsumentforskning. Vi kontaktades av ett 40-tal personer och fick tillgång till en mängd material, huvudsakligen lit- teraturreferenser.
Projektredovisningama har vi använt i beskrivningen av forsk- ningens fem perspektiv. De ger en aktuell bild, utan anspråk på fullständighet. En heltäckande forskningsinvente-ring krä— ver helt andra resurser än utredningen förfogat över. Vi har utrett frågan om ett kompetenscentrum och ett forsknings- bibliotek med ansvar för en databas för konsument-forskning i kontakt med andra inforamtionsnät.
Kontaktpersonema från universitet och högskolor inbjöds till regionala, tvärvetenskapliga forskarsamråd i Göteborg, Umeå, Stockholm och Lund. I dessa möten deltog 32 personer. I samband med diskussionerna om forsknings-inriktning, orga- nisationsformer och resursbehov fick delta-gama besvara en enkät. De ombads att redovisa om den insti-tution de represen- terade var intresserad av att
a) delta i lokalt/nationellt/nordiskt/EU-programarbete
b) utveckla ett eget forskningsprogram
c) inrätta doktorandtjänster
d) på annat sätt bidra till forskningsområdets utveckling
Formuläret fylldes i av 23 forskare. Störst var intresset för att utveckla forskningsprogram (19 positiva svar) samt att ingå i forskamätverk med projektbidrag. Doktorandtjänster efter- lystes av 17 deltagare. Forskarna ombads också att lämna uppslag till angelägna projekt. Vi anser att projektideema är intressanta och återger dem därför i denna bilaga.
Förslag till forskningsämnen
Institution
GÄVLE
KTH Inst. för byggd miljö Ulla Westerberg
GÖTEBORG
Göteborgs universitet Avd för handikappforsknin g, Eva Andrén
Inst. för slöjd och hushållsvetenskap Univ.]ektor Marianne Ekström Univ.lektor Helena Shanahan
Handelshögskolan
Rättsvetenskapliga institutionen Univ.lektor Krister Sundin
Företagsekonomiska inst. Avd. för marknadsföring Ekon.Dr. Karin M. Ekström
Ämnesområde
- Kvalitetslcriterier, bostäder, hushållsarbete, bostadsvanor
' Olika brukares situationer
' Hushållsvetenskap ' Hushållsekologi
' Hushåll och vardagsliv . Hushållsvetenskap och genus
' Hushåll som kulturbärare ' Humanekologi
' Konsumentjuridik
'Familjebeslut, konsumentlärande och konsumentsocialisation
' Konsumenters attityder och kunskap om bioteknologi (genmanipulerad mat) ' Behovsidentifiering och behovstillfredsställelse vid produktutveckling i samarbete med Konsumentteknik, CTH.
Chalmers Tekniska Högskola Inst. för Arkitektur ' Hushåll och vardagsliv
Arkitekt Jan Paulsson ' Hushållens livs- och arbetsmiljö ' Hushåll som kulturbärare ' Food supply systems for the elderly (EU—program)
Inst. för konsumentteknik ' IT-användning Professor Elsa Rosenblad ' Miljö- och resursfrågor ' ' Produktutveckling ' Infrastruktur och användaraspekter ' EU-standardisering och lagstiftning ur
konsumentperspektiv - Konsumentroll och vardagsliv i ett bärkraftigt samhälle L U N D Lunds universitet Socialhögskolan 'Försörj ningsförmåga i Anders Giertz longitudinellt perspektiv ' Hushåll med särskilda
resursproblem, såsom ungdomar, ensamförsörjare ' Försörjningsförmåga' och
försörjningsnätverk Sociologiska institutionen ' Reklam- och Avd f Medie- och medieförändring ., kommunikationsvetenskap ' Konsumentinformation Studierektor Gunilla Jarlbro Sociologiska institutionen ' Särdrag hos det moderna., Professor AnnMari Sellerberg samhällets 'S't ,. ,?
konsumtionsformer .t
_q'.1.'l q .
. '_ _
Sociologiska institutionen Anna-Lisa Lindén
Nationalekonomiska inst. Göran Skogh
Företagsekonomiska inst. Ulf Elg
STOCKHOLM
Stockholms universitet Institutet för folklivsforskning Docent Sören Jansson
SUNDSVALL
Mitthögskolan
Inst. för företags— och förvalmingsutveckling Docent Hans Rutqvist
' Hushållens miljöanpassade konsumtion i kort- och långsiktiga perspektiv
' Användningsfrekvenser av livsmedel, textil, vitvaror, kem/tekn. ' Generationsanalyser ' Genderanalyser av hushållens konsumtion
' Miljömärkning, standards och konsumentinformation ' Ansvar och säkerhet
' Möjligheterna att tillgodose små marknader och specifika behov på en gemensam Europamarknad - Hur påverka företagsstruktur, distributions— och servicesystem för att skapa lyhördhet och flexibilitet?
' Etnologisk konsumentforskning . Konsumentorienterad kostforskning
' Konsumtion av offentliga tjänster
UMEÅ
Umeå universitet Inst. för medier och kommunikation Professor Olle Findahl
Inst. för socialt arbete Professor Lennart Nygren
Sociologiska institutionen Fil.dr. Björn Halleröd
UPPSALA
Lantbruksuniversitetet Inst. för livsmedelsvetenskap Professor Ann-Christin Bylund
Uppsala universitet Inst. för hushållsvetenskap Fil.dr. Christina Fjellström
Centrum för omvårdnadsvetenskap Per-Olow Sjödén
ÖREBRO
Högskolan
Inst. för teknik och naturvetenskap Lärare och forskare Peter Wide
' Miljökonsument ' Reklam
- Konsumtion och social utsatthet ' Arbetslöshet och konsumtion ' Att konsumera bidrag ' Sociala rörelser och konsumtion
' Samband mellan resursfördelning, konsumtion
och konsumtionsmönster
' Konsumentaspekter på livsmedel
' Smak som kulturellt betingad faktor
' Highlighting the environmental dimensions of consumers 'everyday behaviour
' Kombinering av sensorinformation ' Mätning av konsument & kvalitetsparametrar ' Mättekniska kvalitetsmätningar
x '
Bilaga 4: Statistiken inom konsumentområdet
Behov av konsumentstatistik
Utredningen har samrått med Statistiska Centralbyrån om utvecklingen av statistiken inom konsumentområdet.
SCB har beskrivit den nuvarande statistikproduktionen och förslagit utvecklingslinjer i denna bilaga.
Konsumentforskningsutredningens kommentar och slutsatser redovisas i betänkandet.
Hushållen: Producenter eller Konsu- menter? Klas Rydenstam, Anders Wadenskog, SCB
Inledning
I denna bilaga behandlas kortfattat några aspekter på konsu- mentstatistikens faktiska och möjliga utveckling. Konsu- menten och konsumtionen ses i ett vidgat perspektiv. Inne- börden i detta och hur statistikens utformning och innehåll kan påverkas diskuteras.
Konsumentpolitik i en vidare mening1
Konsumentpolitiken i vidaste mening syftar till att hjälpa hus- hållen till en effektiv användning av sina resurser. Hushållets levnadsstandard påverkas bl.a. av:
1) Hämtat från Statistik 96 - Konsumentpolitik, SCB l992. med viss anpassning.
- Konsumtionsutrymmet, dvs disponibel inkomst minus s.k. nödvändiga utgifter
- Konsumtionsförmågan, dvs hur väl hushållet kan ut- nyttja sitt konsumtionsutrymme
- Produktionsutrymmet, dvs hushållets totala resurser i tid, verktyg, lokaler etc att själv framställa varor och tjänster
- Produktionsförmågan, dvs hushållets förmåga att ut- nyttja sitt produktionsutrymme.
Standardjämförelser enbart med hjälp av disponibla inkoms- ter kan bli missvisande eftersom andra faktorer som påverkar levnadsstndarden är ojämnt fördelade mellan olika hushålls- gmpper-
En aktiv konsumentpolitik förutsätter ett väl utvecklat kuns- kapsunderlag om hushållens resurseri form av pengar, tid och kunskaper. Aven hushållens förmåga att hantera de egna eko- nomiska resurserna samt möjligheter att byta tjänster, pro— ducera själva, tillgång till hjälp av släkt och vänner m.m. har stor betydelse för hushållets ekonomiska handlingsfrihet.
Hushållet byter tid mot inkomst, genom lönearbete, som i sin tur byts mot varor och tjänster som ingår i hushållets pro— duktion av de nyttigheter som hushållet behöver och vill ha.
Historiskt har statistiken likställt konsumtion med konsu— menternas köp av varor och tjänster. Det finns emellertid ett betydelsefullt gap mellan denna "konsumtion" och den verk— liga konsumtionen i form av slutlig konsumtion. Innan den slutliga konsumtionen kan äga rum, måste det som inhandlats i de flesta fall bearbetas och underhållas. Denna produktion är ytterst dåligt belyst idag trots att den är mycket omfattande och av avgörande betydelse för hushållens levnadsstandard.
Vi har idag en effektiv produktion och distribution av varor fram till köptillfället. Inköp, hemdistribution och produktion i hemmen tar däremot ofta mycket tid i anspråk och det är inte säkert att den totala effektiviteten är den bästa möjliga. Kan- ske är det i hushållssektorn som de största effektivitets- vinsterna finns att hämta i framtiden - vinsteri tid, andra re- surser och kvalitet.
Konsumenten och ekonomin
Introduktion
Det konsumentpolitiska perspektivet ovan löser till en viss del upp gränserna mellan produktion och konsumtion och leder bort från den enkla uppdelningen mellan konsumenter och producenter som det mesta av såväl den ekonomiska poli- tiken, statistiken som de ekonomiska modellerna och teorier- na bygger på.
Statistiken i ett snävare perspektiv
Ser man tillbaka på det tidiga 1980—talet, genomsyrades den officiella statistiken av en traditionell syn på konsumtion och konsument. Den ekonomiska statistiken gav, då som nu, en detaljerad bild av marknadsproduktion och finansiella flöden mellan olika sektorer i samhället, via t.ex. nationalräkens- kaper, industristatistik och inkomststatistik. I individ- och hushållstatistiken tecknades, t.ex. i arbetskraftsunder- sökningarna (AKU), bilden av hushållen som tillhandahållare av arbetskraft och i utgiftsundersökningarna bilden av hus- hållet som köpare av de varor och tjänster som produceras (HUT). Hushållets situation beskrevs vidare av en väl ut- byggd löpande välfärdsstatistik (t.ex. Undersökningen om levnadsförhållandena, ULF) som återspeglar såväl resurser hushåll och individer förfogade över som utfall i form av häl- sa, kunskaper, sociala relationer, materiella tillgångar.
Den bakomliggande modellen för den mer ekonomiskt in- riktade statistiska beskrivningen av konsumenter och pro- ducenter baserades på en enkel ekonomisk kretsloppsmodell med följande principiella innehåll:
Inkomst
Inköp
tgi ter
Produktion sker för en konsument som efterfrågar varor och tjänster på marknaden och som för att finansiera denna konsu- mtion tvingas sälja arbetstid. All produktion sker, i denna enkla modell, i en marknadssektor och all konsumtion sker i en hushållssektor. Hushållets eventuellt produktiva insatser vid sidan av förvärvsarbetet ansågs vara av underordnad be- tydelse och behövde därför ej omfattas av den officiella sta- tistiken.
I individ och hushållsstatistiken saknades med andra ord ett mer täckande handlingsperspektiv. Betoningen låg på resur- ser och tillstånd - att ha och att vara. Handlingsperspektivet - att göra - begränsades till bestämda aktiviteter, främst sådana som är relaterade till produktionen på marknaden, förvärvs- arbete och konsumtion av de varor och tjänster som produce- ras på marknaden.
Till skillnad från individ- och hushållstatistiken kan den eko- nomiska statistiken sägas vara handlingsorienterad, dvs. den tar fasta på vad som görs. Aktiviteterna på marknaden kart- läggs i termer av vad som åstadkoms, vad som produceras och värdet av det.
Tidsanvändningundersökningen 1990/91 kom att införa ett mer heltäckande handlingsperspektiv i individ- och hushålls— statistiken. Genom detta upprättades en ”länk” mellan den
ekonomiska statistiken och individ- och hushållsstatistiken vilket ändrar på förutsättningarna för hur man med statisti- kens hjälp kan se på produktionen och konsumtionen. Ett resultat av detta är t. ex. möjligheterna att konstruera så kalla- de satelliträkenskaper för hushållssektorn. Detta beskrivs i ett senare avsnitt.
Att vidga synen på konsumenten
Med ett vidare perspektiv på ekonomisk verksamhet tar man utgångspunkt i att vi producerar för att kunna konsumera, dvs vi vill ha/behöver olika varor/tjänster för att få ett bra liv.
Sättet som vi väljer att producera på och formen vi väljer att organisera denna produktion i är inte en gång för alla givet. Olika produktionsuppgifter fördelas ut i olika typer av organi- sationerz. Historiskt har produktionen flyttat mellan olika sektorer och organisationsformer men i grund och botten är det samma saker vi velat och vill ha ut av denna produktion - nyttigheter som ger oss ett bättre liv. Hur och var dessa pro- duceras kan förändras av olika skäl.
Produktionsprocessen innebär att vi skaffar in material och halvfabrikat som vi sedan bearbetar vidare med hjälp av ar— betsinsatser och kapitalinsatser. Detta gäller oavsett om vi producerar i hemmet, i en offentlig inrättning eller i ett privat företag på marknaden och oavsett bransch eller sektor.
Principen för all denna produktion bör, ur ett ekonomiskt per- spektiv, vara att få ut så mycket som möjligt av satsade resur- ser.
Ett privat företag skall gå runt, och helst ge vinst, vilket leder till att man jämför olika sätt att kombinera produktions- resursema så att man minimerar kostnaderna givet ett visst marknadspris för varan eller tjänsten som produceras.3
2) T.ex. hushåll, föreningar, företag, offentliga institutioner etc.
3) Man kan alltid diskutera i vilken utsträckning man egentligen kan » påverka marknadspriset. I en idealisk marknadsekonomi tar alla producenter/säljare priset för givet, dvs det är marknaden som be- stämmer.
I en offentligt skattefinansierad organisation, där priset som kunder betalar inte står i relation till de faktiska produktions- kostnadema, fungerar budgeten som restriktion. Man skall få ut så mycket som möjligt givet en viss budget. Storleken på budgeten skall i idealfallet bestämmas genom en kollektiv beslutsprocess där andelen av de gemensamma resurserna som ägnas åt en viss verksamhet är noga övervägd och för- ankrad.
I ett hushåll fungerar det på ungefär samma sätt eftersom vi inte har monetära relationer inom hushållet. Här utgörs re- striktionen av tillgänglig tid med dess alternativa an— vändningar, den tillgängliga inkomsten och de varor och tjänster som denna kan översättas till samt hushållets sociala nätverket som kan skapa resurser eller restriktioner. Skillna- den mellan denna beslutssituation och den för den offentliga organisationen är att hushållet saknar marknadspriser för tidsinsatser. Annars gäller samma princip här. Hushållet skall använda de tillgängliga resurserna för att få ut så mycket som möjligt och man bestämmer, i bästa fall, kollektivt hur de gemensamma resurserna skall fördelas för att täcka olika de- lar av hushållets behov och önskemål.
Vad menar vi egentligen med konsumtion i detta perspektiv?
Varje led i en produktionsprocess innehåller en konsumtions- del och en produktionsdel. Omvandlingen eller förädlingen av en viss vara eller tjänst innebär att resurser konsumeras. Detta innebär att vi får en distinktionen mellan insatsvaror (produktion) och varor för slutlig användning (konsumtion). Om ett vinstdrivande företag köper en bil så är denna en del av produktionskostnadema och förädlingsprocessen, oavsett vad man producerar för vara. Om ett hushåll köper samma bil så är den en (varaktig) konsumtionsvara och anses inte bidra till något produktionsvärde. I produktionen är konsumtion av varor och tjänster mellansektoriella leveranser av insatsvaror och egentligen en del av den stora produktionsprocessen.
I nationalräkenskaper och det mesta av den ekonomiska dis- kussionen talar man om privat konsumtion som om det vore självklart vad som avsågs med detta. Definitionen blir tydlig om man begränsar den till att avse en produktionskedja som hålls samman och därmed definieras av (övervägande) mo- netära transaktioner. Den första och den sista transaktionen för en viss vara/tjänst definierar en produktionsprocess. Fis-
ken som fångas i havet säljs till fiskfabriken som processar den och säljer den vidare till grossisten som säljer den vidare till detaljisten som säljer den vidare till en konsument. Där slutar produktionsprocessen. Om fisken sålts till en restaurang så hade den förädlats vidare ett steg och konsumtionen hade inträffat först då en matgäst köper måltiden i vilken den ingår. Den enskilde konsumenten som köper fisken i affären går hem och tillreder fisken kanske på precis samma sätt som skeri restaurangen - men det räknas inte. Fisken anses redan konsumerad i och med att den sålts i affären.
Detta är bara ett sätt att definiera och avgränsa vad som me- nas med konsumtion, men det är inte det enda möjliga och det är heller inte självklart att man skall begränsa sig på detta sätt om man verkligen är intresserade av att studera produktion och konsumtion i en vidare mening. För det enskilda hushål- let är det givetvis intressant att se vad man kan och vill göra med alla de varor och tjänster man köper. Ju mer man kan göra för att höja värdet på (förädla) de varor och tjänster man köper desto bättre får man det.4 Desto mer får man ut av de resurser man har till sitt förfogande.
Det är inte helt oväsentligt var och hur förädlingen sker. Om man t.ex betraktar produktionen ur ett miljöperspektiv så kan man fråga sig huruvida en ökad eller minskad förädling i hus— hållet är till förmån eller till nackdel för en utveckling som tar fasta på hållbarhet ur ett miljöperspektiv. För att komma åt detta behöver man veta mer om hur produktionen i hushåll går till och de miljöeffekter de olika produktionsstegen har.
Konsumtion och produktion - tidsanvändningen
I mitten av 1980-talet genomfördes en pilotundersökning av befolkningens tidsanvändning och 1990/91 följdes denna upp av en fullskalig tidsanvändningsundersökning. I dessa under- sökning frågar man i princip: vilka aktiviteter ägnar männi- skor sin tid åt? Det är således fråga om ett utpräglat handling- sperspektiv. Ansatsen är heltäckande i den bemärkelsen att alla tänkbara sorters verksamheter kartläggs utan hänsyn till vilken funktion de har - förvärvsarbete är inte viktigare än
4) Det kan givetvis också gå för långt. Förädling måste ses i relation till vad vi tycker att slutresultatet är värt.
hushållsarbete, de är bägge alternativa sätt att använda de 24 timmar vi har till vårt förfogande under ett dygn.
Syftet med tidsanvändningsundersökningarna var således att kartlägga alla typer av aktiviteter som utövas under en bes- tämd tidsperiod. Detta leder till att också den produktion som sker i hushållets regi och för hushållets egen räkning omfattas av statistiken.
Tillkomsten av tidsanvändningsstatistiken innebär att den del av produktionskedjan som hushållen själva står för kan ges en bättre statistisk belysning. Man kan belysa vilka grupper av individer och hushåll som gör vad, vilken omfattning insatser- na har, hur tidsinsatsema fördelas i olika avseenden, etc.
En förbindelselänk upprättas mellan statistiken över makna- den och hushålls- och individstatistiken genom att produktiva insatser inom de båda sektorerna nu kan mätas i en gemensam enhet - tid - och att detta på samma nivå (individen). Hus- hålls/individstatistiken kan nu ges samma handlings— orienterade perspektiv som den ekonomiska statistiken. Med hjälp av tidsbaserade mätningar av arbetsinsatser inom olika verksamheter, i den officiella ekonomin såväl som i hushålls- sektorn, kan följande typ av jämförelse göras där hushålls- produktionen i tidstermer väl matchar den formella ekonomin på många punkter.
Mlllione of houre : week
Hours worked In household and mrket Industries. Swedish populatlon 20-64 years. 1990/91.
01 O
5 0
%. % 2952 % ååå? åå ååå'tååå åååååi'å'å' % t %% å i ""
Produktion och konsumtion - national- och satel- liträkenskaper
Med detta har vi nu ett redskap för att börja lösa upp de artifi- ciella gränserna mellan produktion och konsumtion så som de vanligtvis definieras i nationalräkenskaper och BNP-måttet. Vi kan beskriva en mer fullständig produktionsprocess med utgångspunkt i att förädlingsvärdekedjan inte avstannar i och med att något köpts i affären.
Produktionsprocessen kan angripas utifrån ett hushålls- perspektiv med hjälp av information om hushållets demo- grafiska och andra karakteristika såväl som dess tillgängliga
tid och hur inkomster fördelas på olika utgifter. Utgiftema, dvs det som traditionellt ses som konsumtion av varor och tjänster, går antingen direkt till konsumtion (en teaterföre- ställning eller en korv på stan) eller in i en produktionspro- cess i hushållet (mjölet och äggen som används för att göra pastadegen) och därför är att betrakta som insatsvaror.
I följande figur illustreras hur man kan tänka sig ett mer komplett informationssystem över produktionen i ett land.
HUSHÅLL
I bilden illustreras hur hushållets tid används för olika verk- samheter, bl.a lönearbete och hushållsarbete. Den del som vi säljer på arbetsmarknaden används i produktion och registre- ras där som en del av förädlingsvärdet (och en del av natio- nalinkomsten) i den ekonomiska statistiken. Det summerade förädlingsvärdet är årets BruttoNationalProdukt (BNP).
Allt som produceras (BNP), konsumeras eller investeras an— tingen i eller utanför landet. Detta är den slutliga använd- ningen (det vi kallat för ”konsumtion” i figuren). En del av detta utgörs av den privata konsumtionen. Om vi vill komp- lettera med produktionen i hushållen så måste vi göra två sa- ker:
- Dels ta fram den tid hushållen ägnar åt produktion i hushållet. Definitionen på vad som är att betrakta som produktion baseras på det sk tredje-parts kriteriet5,
- dels ta fram den del av den privata konsumtionen som egentligen är insatsvaror i hushållsproduktionen. Vissa varor och tjänster kan vi betrakta som slutlig konsum- tion utan att begå för mycket våld på analysen. Dessa klassas direkt som konsumtion. Resten, dvs de varor och tjänster som vi klassar som insatsvaror i hushålls- produktionen och förs separat som insatser i satelliträ- kenskapema.
Vi närmar oss nu det som har kommit att kallas för satellit- räkenskaper för hushållsproduktion. I tabellen nedan har vi ställt samman en satelliträkenskapstabell för Sverige baserad på den metod som utvecklats av Duncan Ironmonger6 och som använts bl.a i Kanada, Tyskland, Norge och Finland.7
Aktiviteterna i hushållsproduktion är matlagning, städ/tvätt, underhåll, inköp, barnomsorg, trädgårdsarbete, transporter och övrigt. Tidsåtgången för dessa aktiviteter presenteras så- väl separat för män och kvinnor som sammantaget. Tids- användningsdata är från tidsanvändningsundersökningen 1990/91.
En begränsning i denna undersökning är att hushålls- produktionen ses ur ett individperspektiv. Det är individers, inte hela hushålls, tidsanvändning och produktiva verk- samheter som kartläggs. Visserligen kan en form av syntetis-
5) Detta kriterium går ut på att allt som vi gör men skulle kunna be- tala någon annan för att utföra åt oss är att betrakta som produk- tion. Detta innefatter matlagning, städning, barnomsorg etc. De ak- tiviteter som utesluts har med personliga behov och fritid att göra. Vi kan inte anställa någon annan för att duscha i vårt ställe eller sova i vårt ställe. 6) Se t.ex Ironmonger, D. (Ed.) (1989): Households Work. Allen & Unwin, Sydney, Wellington, London, Boston; eller Ironmonger, D. ( 1992): National Time Accounts: A Focus for International Com- parisons, Modelling and Methodology. Paper presented at the Meeting of International Association for Time Use Research in Rome, June 1992. 7) Schäfer, D. and Schwarz, N (1994): Wert der Hasushaltproduktion 1992. Wirtschaft und Statistik, 8/1994.
ka hushåll bildas, men samspelet mellan hushållsmedlemmar- nas tidsanvändning låter sig inte genomlysas.
Vidare kan sammankopplingen av tidsinsatsema samt kapital- och varuinsatserna i hushållsproduktionen endast ske på gruppnivå. Det innebär att för en bestämd grupp av hushåll, t.ex. småbarnshushåll med två vuxna gifta eller samman- boende föräldrar skapar vi hushållets tidsinsatser genom att bilda syntetiska hushåll, dvs. den genomsnittliga tidsåtgången för alla sammanboende män med små barn och alla samman- boende kvinnor med små barn utgör ett småbamshushålls sammanlagda genomsnittliga tidsanvändning. Dessa hushåll matchas sedan mot genomsnittliga utgifter för insatsvaror i hushållsproduktionen för hushåll i utgiftsundersökningen (i detta fall från 1988) med motsvarande karakteristika. Utgifts- och tidsanvändningsundersökningarna är således genomförda vid olika tidpunkter och baserade på skilda urval.
insatsvaror Aktiviteter Cleaning! Shopp— Child Garde Cooking ILaund'y Malnt. ing cae ning Others Trmsp. Totä Wage SEK Million hours
Total Adults per hour 1709 1212 380 757 934 225 872 793 Women 70 1204 915 55 433 662 98 462 410 Men 70 505 298 325 324 271 127 409 383
Blllion SEK
Food 93.70 Kitchen Equlpm 5.52 Cleaning/Washing equtpm 1.50 Energy 14.89 TransportsNehicles 77.86 Clothes/Shoes 34.70 Furniture 14.35 House/Repairs/Insuranoes 1 13.34 Personal Equipm. 25.16 Services etc 9.55 Misc Equipm. . .- 87.60 Total intermediate cons. 108.85 11.94 .46 . 3 478.16 Value Added 119633 84.84 26.60 52.99 65.38 15.75 61.04 55.51 Production value 228.48 97.04 38.54 54.71 76.87 18.19 66.50 87.44
% of Total
1 00% 1 00% 1 00% 1 7% 34% 23% 1 S% 24% 1 S% 57% 1 1% 39%
Insatsvarorna i hushållsproduktionen är livsmedel, köks- utrustning, städutrustning, energi, transportfordon etc. För- delningen av dessa mellan insatsvaror i hushållsproduktion och direkt konsumtion framgår av sista kolumnen (% of To— tal) där vi bl.a ser alla livsmedel som insatsvaror i produktio- nen av måltider under det att t.ex 34 procent av bilar och and- ra transportfordon anses höra till hushållsproduktionen. Res- ten används framför allt till arbetsresor och fritidsändamål. Fördelningen av hushållets utgifter på detta sätt kan givetvis diskuteras men detta är ett möjligt, om än icke helt genomar- betat, sätt att göra det. Tabellen ovan är främst ett räkneex- empel som skall illustrera vad man kan göra med de svenska data som finns tillgängliga. Många satelliträkenskaper byggs upp på en fördelningsnyckel som enbart baseras på tidsåt- gången i de olika aktiviteterna.
Värderingen av hushållsproduktion görs enligt detta sätt att konstruera satelliträkenskaper, enbart med utgångspunkt i förädlingsvärdet8 i form av nedlagd tid. För att kunna göra detta behövs en timpenning för att räkna om tid till pengar. I exemplet ovan används en genomsnittslön i den kommunal hemtjänsten som utgångspunkt. Andra värderingsprinciper är naturligtvis tänkbara.
Bl.a för att öka jämförbarheten med nationalräkenskapema, borde hellre värderingen baseras på värdet av hushålls- produktionens output, dvs vad den nyttighet som produceras är värd i monetära termer för hushållet. Detta kan inte göras idag. Det går att komma en bit på väg genom att använda priser på substitutvaror, som t.ex måltider på restaurang eller bamomsorgskostnader, men detär bara en bit på väg.
Bortom satelliträkenskaper - hushållet som eko- nomisk enhet
Grundtanken
Satelliträkenskaper ger oss en mer heltäckande bild av pro- duktionen i ekonomin genom att inkludera ett värde av och en struktur för hushållens produktion. Det är fortfarande en kon— struktion där vi använder oss av aggregerade data för att be- skriva något som försiggår i enskilda hushåll. Alla satelliträ- kenskaper hittills har, som i vårt eget exempel ovan, använt sig av en kombination av tidsanvändningsstudier och utgifts- undersökningar där perioden sällan, och urvalet aldrig, över— ensstämmer. Detta utgör inget större problem om man enbart vill visa storleksordningar för hushållsproduktionen och hus- hållssektorn i sin helhet.
Vi kan utgå från följande bild för att beskriva vilken informa- tion som skulle vara användbar för att kunna ta ytterligare steg i hushållsperspektivet.
8) Raden ”Value Added” i tabellen ovan.
KONSUMTIONSVAROFVTJÅNSTER
”Privat konsumtion"
'i'-Hmm; lid
Ytterst behövs mer information om vilka resurser hushållet förfogar över, hur de kombinerar dessa resurser och vilka resultat detta geri form av produktion av nyttigheter.
Det är orealistiskt att tänka sig övergripande undersökningar med denna ambitionsnivå. Möjligtvis kan man sätta upp expe- rimentella, laboratorieliknande, studier av olika hushålls- produktionsmoment, som t.ex matlagning eller städning, och ställa samman produktionsfunktioner för dessa. Detta skulle i sig kunna ge intressant information men kan knappast bli heltäckande.
Man får då försöka hitta ett mellanting mellan denna detalje- rade ingenjörsbeskrivning av hushållsproduktionen och de konstruerade aggregerade mått som satelliträkenskaperna
9) I bemärkelsen rena input-outputstudier där productionsprocessen ses ur ett receptperspcktiv, dvs för att tillaga en måltid av viss be- skaffenhet så behövs x timmer arbete, y kwh energi, 2 kg potatis etc.
ovan ger. Ett sådant mellanläge är att ställa samman tids- och utgiftsanvändning på hushållsnivå. Detta ger oss möjlighet att uppskatta sambanden mellan den resurs som tiden utgör i hushållsproduktion och övriga, inköpta, resurser. Det är egentligen samma samband som vi illustrerar i de aggregera- de satelliträkenskapema ovan men nu insamlat på hushållsni- vå vilket skapar förutsättningar för en djupare insikt i hushålls handlande.
Fördelarna med detta angreppssätt är att man också kan komma längre i att studera hushållets ekonomiska situation. Detta perspektiv behöver inte knytas till satelliträkenskaper, men möjliggör mer flexibla satelliträkenskaper genom att vi nu har tillgång till såväl alternativkostnaden i termer av in- komster och bidrag för de olika hushållsmedlemmar som ut- för hushållsarbetet, som (priser på) vissa substitutvaror i hus- hållets faktiska utgiftskorg.
Den statistiska grunden
Detta ställer emellertid nya krav på den statistiska undersök- ningsmodellen, såväl när det gäller undersökningsmetod, un- dersökningsenhet som variabelinnehåll.
Den utveckling av konsumentstatistiken som nu pågår ligger i linje med detta. Utgiftsstatistiken (HUT) var tidigare inter— mittent men görs från och med 1995 löpande. Cirka 2000 hushåll per år lämnar uppgifter om sina utgifter. Data- insamlingen fördelas jämnt över årets månader. Genom att utnyttja ny teknik i form av persondatorer och Streckkods— läsare för EAN-koder, är avsikten att samla in mer detaljerad information än vad som tidigare var möjligt. Det gäller sär- skilt dagligvaror, för vilka EAN-koderna i flertalet fall ger unika definitioner av varorna. Genom detta kan vi med högre upplösning skilja ut insatsvaroma i hushållproduktionen.
Med hjälp av EAN-kodema kommer insatsvaroma i t.ex. mål- tidsproduktionen att kunna klassificeras bl.a. med avseende på grad av prefabricering. Hushåll som baserar sin mathåll- ning på förbearbetade produkter kommer att kunna särskiljas från hushåll som använder mer obearbetade råvaror. Arbets- insatsema i hushållsproduktionen avses mätas i en starkt för-
enklad dagboksbaserad tidsanvändningsundersökning'o. Un- dersökningen avser all tid under några dygn, dvs. samtliga aktiviteter som utförs under dessa kartläggs, om än ganska grovt. Mätningen av just hemarbetsaktiviteter är emellertid mer detaljerad än av andra aktiviteter. Skälet till att tids- användningsdelen i denna utvidgade produktions/konsu- mtionsundersökning är starkt förenklad beror på uppgiftsläm- narbördan. Utgiftsundersökningen medför i sig ganska avse- värda uppgiftslämnarbördor för de hushåll som medverkar. Att försöka slå samman den med en fullskalig tidsanvänd— ningsundersökning skulle öka denna börda på hushållen långt mer än vad som vore möjligt och rimligt.
Förenklade tidsanvändningsundesökningar av detta slag kan inte ersätta fullskaliga tidsanvändningsundersökningar av den typ som SCB genomförde 1990/91. Syftet med den första är mer begränsat, nämligen att spegla den totala produktionen i samhället genom att följa den in i hushållssektorn med bibe- hållande av den ekonomiska statistikens perspektiv, dvs. att betrakta och beskriva fenomenet produktion oberoende av i vilken sektor den sker. En fullskalig tidsanvändnings- undersökning syftar till att mer koncentrerat teckna en mer nyansrik och inträngande bild av vardagslivets organisering utan hänsyn till vad som är produktion eller ej. Dess syften är fler och vidare. Eftersom den förenklade undersökningen inte helt kan ersätta den fullskaliga behövs båda. Den fullskaliga kan dock genomföras intermittent. Skapas länkar mellan un- dersökningarna kan de stödja varandra vilket ökar bådas vär- de. Den förenklade undersökningen bör kunna dra nytta av den fullskaliga undersökningen som källa förkalibrering och för fördjupade studier kring vissa aktiviteter. Aven motsatsen torde gälla, nämligen att analysen av den fullskaliga under- sökningen skulle kunna dra nytta av information från en kombinerad tidsanvändnings-lutgiftsundersökning.
Inom Eurostat planeras en pan-europeisk fullskalig tids- användningsundersökning till 1997. Pilotstudiema till denna skall genomföras under 1996 och en av de aspekter som lyfts fram i denna är möjligheten att konstruera jämförbara satellit- räkenskaper på europeisk nivå. Undersökning är tänkt att ba-
10) Mätinstrumentet som ska användas har utvecklats i samarbete med ett Brittiskt forskningsinstitut och används redan i statistikproduk- tion.
seras på hushållsurval men har i övrigt stora likheter med SCB:s tidsanvändningsundersökning från 1990/91.
Båda undersökningarna är högst relevanta ur ett konsu- mentperspektiv. Detta gäller också andra perspektiv, såsom välfärds- och könsperspektivet. Den föreslagna ansatsen in- nebär ju att t.ex. verksamheter som är starkt förbundna med kön, t.ex. den obetalda produktion som främst kvinnor bidrar med kommer att kunna ges en bättre statistisk belysning, vil- ket ligger helt i linje med överenskommelserna vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995. Välfärdsstatistiken komplet- teras därmed med ett mer utpräglat handlingsperspektiv; vilka arbetsinsatser (totalt sett) kräver välfärden?, hur är dessa för- delade?, hur gör hushåll (och individer)?, etc
För närvarande pågår konkret arbete med att utveckla den kombinerade utgifts-ltidsanvändningsundersökningen. Tidigt 1996 kommer fältprov att utföras. Utöver visst utvecklings— arbete och pilotstudie finns inga beslut rörande Sveriges eventuella deltagande i den pan-europeiska tidsanvändnings- undersökningen.
Fortsatt utveckling
Den utveckling av konumentsstatsitiken som är beslutad och pågår leder inte hela vägen som skisserats ovan. För detta skulle behövas ytterligare insatser. I första hand skulle statis— tiken behöva utvidgas till att omfatta mer av de speciella as- pekter som beskrivits ovan. I detta ingår att genomföra inter- mittenta fullskaliga tidsanvändningsundersökningar. En första sådan bör i så fall kopplas till den pan-europeiska tidsanvänd- ningsundersökning som Eurostat för närvarande planerar. Vidare bör fördjupade undersökningar göras kring hushålls- produktionen för att ge en bättre inblick i hur olika hushåll rent konkret använder olika insatsvaror, de olika hus- hållsmedlemmamas tid, etc för att producera vissa typer av nyttigheter. Härigenom kan man komma längre i att dels spe- cificera produktionsprocessen och dels komma närmare en mätning av värdet av de nyttigheter som produceras.
Att utvidga urvalet" i de nya utgiftsundersökningarna som kompletteras med den enklare tidsanvändningsundersökning-
ll) F.n. 2000 hushåll per år.
en skulle ge bättre möjligheter till nedbrytningar av materialet på olika hushållstyper och andra redovisningsgrupper.
Avslutningsvis
En konsumentpolitik i vidare mening tar hänsyn till att en stor del av produktionen av nyttigheter sker i hushållet. Här har beskrivits hur SCB försöker tillgodose detta statistiska infor- mationsbehov.
Utvecklingen av statistiken i den riktningen möjliggör att även en rad andra aktuella aspekter bör kunna ges en bättre statistisk belysning på en löpande basis. Hit hör frågor om jämställdhet: arbetsdelning, kvinnors och mäns bidrag till ekonomi och välfärd, vardagslivets organisering, etc., om konsumtionens miljöpåverkan och hushållens organisation av sina transporter för att nämna några. Detta bidrar också till att ett handlingsperspektiv kan utvecklas i Välfärdsstatistiken.
u. " 11, .'.'—-N'- ' , i'i'ljÄ'l, - ' 'l. "" ir ,, , .*?; ((LPWÄÄ råg" '.'-'."
| .'l "'_'-"l". l.' 'i 1' i,,..,'_» '%';!" EL,?" ff.,,
ali!” '.ng iu'l. .,. 5111 _i_|c. _a ". aptit *wqåal adawi r.:ltiÄIw:
l.., .. _ . __ u . . _._ .1.' .__,” W _ _ __ _ t. , ' ' . merging. ut;:- WH”! .. 'i',.—__...v.. __ ... '_.l_ ..... .. Till.,” ' . "l.. .- , _ l'L' ha " 1
"t'. ..iw. '.'ii'iv
-llrJ'julr._n
_.i ..
. Wii l-F &..htimimftltw'ni t.ft
';,l ist.". ,.1 ,, juli,-'" ...- 11,1. tlf-511 ',r'z; .ttatår1t'ziu1wr-mhr '.:i. '. _:"' -'_1. _..i'j'i'lp
- "._- it.
__'_1'..1
ååå" 'I'j'lrm äkni-111 56!)
_ HliiiltitiWJå gröt: narrow 'R'” 111112: tim rutig imitate—aan” ne
. EFM 4.3-ihn: d'.!
, _, låt"-"lt . "' . '
" ”..?-:f'äl ..?" J" går .'""_ ”'i'h ä;,
__ .. ,_ .'.ljlm, ___. lä, . ,._ i: _ .. ."" ._ , "- '.l :, 'i'-'i , ... . _ -' . '.' ' .'å-".""L'|"l .'T"."'"iF'..--, _..'l." .,_r,_', ' ,__pö', '-*.*'.l"' ' .-., ' , ij. '_L'_.'. _".. i "" __"_"_' i” & .l'_|__ nF-dåi'll'äA L__'_ål,l_' "'m- . 1- . |. I' ' lj?” ' ., -,. '. _' .... |. ,..l " - -'
. 'l"'i"." .. ' . .'1- -|.- ». ,_QE_.I_j_._-._. __U,___ . __, | . .. id.; "» .'t'r' - ' _ -__'.-__I_ __ ___. _ .
Bilaga 5: Utredning om informationssystem
Uppgiften
Konsumentforskningsutredningen har låtit undersöka hur det svenska bibliotekssystemet fungerar för konsumentforskning och konsumentforskare. I uppdraget ingick inledningsvis att söka ett urval av dokument av olika karaktär i aktuella databaser. Det visade sig att klassifikationssystemen var brist- fälliga. Denna erfarenhet ledde till att studien utvidgades till en kartläggning av databaser och praxis vid några valda bibliotek som underlag för utredningens ställningstaganden.
Informationskällor för konsumentforskning Marjatta Hauska, KT HB
Inledning
För att bilda en uppfattning om hur resultat av konsument- forskning är dokumenterad i svenska biblioteksväsen gjordes ett strategiskt val av fyra representativa bibliotek: myndighets- bibliotek för konsumentområden, ansvarsbibliotek för eko- nomi, tvärvetenskapligt universitetsbibliotek och folkbiblio- tek. Följ ande bibliotek besöktes:
Konsumentverkets bibliotek - myndighetsbibliotek Handelshögskolans bibliotek - högskolebibliotek - ansvarsbibliotek inom ekonomi Stockholms Universitetsbibliotek - universitetsbibliotek med fakultet för samhällsvetenskap juridik och ekonomi Stockholms Stadsbibliotek - folkbibliotek
De givna litteraturreferensema söktes i följ ande informations- källor:
Lokala datorbaserade bibliotekskataloger
Konsumentverkets lokala biblioteksdatabas är byggt på Mac- Intosh File Maker /A1exandria. Ca 1400 publikationer är re-
gistrerade sedan 1991 och framåt. Katalogen är tillgänglig endast i Konsumentverkets bibliotek.
Handelshögskolans lokala biblioteksdatabas, Geisha. Katalog- postema överförs från det centrala Libris till den egna data- basen. Söksystemet är användarvänlig. Databasen är allmänt tillgänglig via Internet.
Stockholms universitetsbiblioteks lokala biblioteksdatabas. Geac. Katalogposter överförs från Libris. Användarvänligt söksystem. Allmänt tillgänglig via Internet.
Libris
Libris databas innehåller en stor del av det litteraturbeståndet som fmns vid de svenska forskningsbiblioteken. För närva- rande bidrar 65 universitets/högskole- och specialbibliotek till uppbyggnaden av Libris databas vilket innebär, att de regis- trerar sitt litteraturbestånd i systemet. Libris—systemet syftar alltså till samutnyttjande av i första hand de svenska forsk- nings- och specialbibliotekens resurser. Med avsikten att redu- cera tiden för katalogiseringsarbete registreras varje bok, tid- skrift eller annan publikation endast en gång i databasen. De deltagande biblioteken kompletterar katalogpostema med lokala uppgifter om ämnesord, klassifikationskoder, och om innehav och uppställning.
Registrering av svensk litteratur i Libris databas görs dock huvudsakligen vid Kungliga bibliotekets Nationalbibliogratiska sektion. Svenska bokhandelns centrallager registrerar svensk litteratur som är under utgivning. Dessutom som ytterligare stöd för inköp och katalogisering läses utländsk bibliografisk information från Helsingfors universitets bibliotek, Library of Congress, British Library, Deutsche Bibliothek och ISDS- centralen kontinuerligt in i basen. Databasen innehåller också tidskriftsinnehavet för ett 80—tal bibliotek i andra nordiska länder.
Sökmöjlighetema omfattar såväl formulärstyrd sökning som mera användarvänlig fritextsökning. Systemet är tillgängligt via flera datornät och Internet. För att accessa systemet krävs lö- senord. Sökningarna är avgiftsbelagda, men erbjuds i stora bibliotek gratis för låntagare, antingen online eller på CD- ROM.
BTJ 2000 BTJ 2000 är ett motsvarande system för Libris på folkbiblio- teksidan. Det är tillgängligt för samutnyttjande för närvarande i ca 180 folkbibliotek.
Bibliotekstjänst i Lund katalogiserar centralt svenskt tryck. Katalogposter överförs till de lokala databaserna, där sökning— arna är gratis.
Artikelsök BTJ:s tvärvetenskapliga referensdatabas avser innehållet i ett stort antal dagstidningar, tidskrifter och årsböcker utgivna i Sverige.
Årligen förtecknas material ur 30 dagstidningar och ca 500 lö- pande tidskrifter och årsböcker, sammanlagt referenser till ca 40 000 artiklar per år.
Artikelsök har varit tillgänglig för extern användning sedan 1984 och innehåller referenser fr.o.m. 1979 och framåt. Sök- ningar är avgiftsbelagda, men erbjuds oftast i större bibliotek gratis till biblioteksbesökanden.
Rättsbanken
Den mest kompletta svenska, juridiska inforrnationskällan. Den innehåller det mesta om lag och rätt: Riksdagstryck, för- fattningar, t.ex. Konsumentverkets och Konkurrensverkets författningar, domstolspraxis. Dessutom innehåller den två lit- teraturdatabaser, den ena av dessa indexerar artiklar från tre centrala svenska juridiska tidskrifter. Rättsbanken har också mängder av information om EG/EU, EES och Europa. Syste- met är avgiftsbaserad. Tillgängligt i de flesta större bibliotek.
Helecon Inforrnationssystem som erbjuder översikt över näringsliv, af- färsledning och ekonomi i Europa och internationellt. Systemet identifierar informationskällor ur sju ledande europeiska och internationella databaser med referenser till monografier, artiklar, forskningsrappörter o'ch avhandlingar- en del av dessa med abstrakt.
Deldatabasen SCANP är en skandinavisk databas med biblio- grafiska referenser till national- och företagsekonomiska tid- skriftsartiklar och rapportserier från 1980 till dato. Amnen är företagsekonomi, nationalekonomi och närliggande ämnen. Handelshögskolan i Sverige ansvarar för registrering av svensk material.
Databasen NCOM är en skandinavisk databas med referenser till litteratur inom ämnesområdet kommunikation.
Helecon—systemet är avgiftsbaserat, men finns gratis tillgäng- ligt på CD-ROM i flesta universitet-lhögskolebibliotek
Helecon har ett utmärkt thesaurus, som uppdateras ofta av de deltagande ländernas biblioteken. Denna thesaurus används av Handelshögskolans bibliotek även för ämnesord för publika- tioner i den lokala online katalogen.
Information om konsumentforskning inom EU
The CORDIS Service CORDIS som står för ”The Community Research and Development Information Service” dokumenterar all informa- tion om forskning och teknisk utveckling (RTD) understödd eller finansierad av den Europeiska Unionen. Den utgör en central kvalitativ inforrnationskälla för organisationer, indus- trier och handel över hela EU. Den är dessutom väsentlig för den akademiska och industriella forskningen för dess behov av kunskap om aktuella forskningstrender och projekt. I med— lemsstaterna har CORDIS därmed blivit ett viktigt verktyg för beslutsfattare inom forskningspolitik.
CORDIS innehåller över 13 000 dokument i tio olika databa— ser. Ett exempel på informationssökning gjordes i deldatabasen RTD-NEWS (News items related to Community RTD activities). Söktermer var ”consumer interest”. Som resultat av sökningen erhölls två relevanta referenser. Den ena referensen gav en ingående introduktion till en konferens ”Second meeting of the European Consumer Forum”, som hölls i Madrid den 21 November 1995. Referensen innehöll dessutom en kortfattad introduktion till 'The European Consumer Forum”.
En annan sökning gjordes i deldatabasen RTD-Projects (Community RTD-related Projects). Söktermer var ”private economy”. Resultatet innehöll bl.a. fullständig information om ett danskt pilotprojekt om tillämpning av EU 's märkning av energiförbrukning av s.k. vita varor i den danska handeln.
The CORDIS Service är tillgänglig online via ECHO Host el- ler som en egen CD-ROM produkt. ECHO Host kan nås via Packet Switched Data Network(PSDN) eller via INTERNET. Generell information om CORDIS och dess deldatabaser får man enklast via INTERNET/WWW med adress http:/l— www.Cordis.lu/. Specifika sökningari CORDIS deldatabaser är idag inte möjliga via INTERNET/WWW . För att kunna söka i deldatabaser ämnesvis måste man koppla upp sig via INTER- NET/Telnet med TCP/IP adress Echo.lu eller 194.51.247.130. Sökningar görs kostnadsfritt med hjälp av ett enkelt själv- instruerande menystyrt söksystem. Förutsättning för att kunna göra sökningar är att man registrerar sig som användare och innehar ett eget användarnamn och lösenord. Dessa erhålls online vid första uppkopplingen.
Slutsatser Svenska biblioteksvärlden har traditionellt präglats av tudel— ning, där ett informationssystem och en organisation finns för den akademiska delen och ett separat system och en egen or- ganisation för folkbiblioteken. Vad beträffar svenskt tryck, klassificeras och katalogiseras dessa publikationer två gånger, i två separata system, vars klassificeringssystem är samma och skillnader i katalogisering är överkomliga.
Folkbibliotekens BTJ2000 har ett enkelt söksystem. I funna sökresultat redovisas utöver de bibliografiska uppgifterna de klassificeringskoder och ämnesorden, som är givna centralt av BTJ och dessutom de lokalt givna koder och ämnesorden.
Det akademiska bibliotekssystemet Libris har länge präglats av trögt, icke låntagarvänligt söksystem, speciellt vad beträffar ämnessökning. Detta har nu på senare åren förbätras avsevärt, speciellt med den nyaste sökmöjlighen, Libris/Lättsök, som tillåter fritextsökning.
När man söker i Libris-databasen är alla inmatade uppgifter, även de lokala uppgifterna från deltagande bibliotek sökbara. Dessa uppgifter kan vara klassificeringskoder som skiljer sig
från Kungliga bibliotekets eller koder från andra använda klas- sifikationssystem, t. ex. UDK .
Lokalt angivna ämnesorden är alla sökbara på samma sätt som ämnesorden tilldelade av Kungliga Biblioteket. När man söker information inom ett visst ämnesområde kan man pröva sig fram och söka med fritt valda ämnesord, dvs. sådana som fö- rekommer i de olika lokala ämnesordsfälten. Man får fram ett sökresultat, ett antal referenser. Själva redovisningen av sökresultatet innehåller dock aldrig de ämnesorden, som är 10- kalt tilldelade. Systemet redovisar bara de s.k. genererade ter— mer, som är centralt givna av Nationalbibliografiska avdel- ningen i Kungliga biblioteket. Detta kan vara en nackdel. De lokalt inmatade sökterrnema är alltid relevanta på ett eller annat sätt. De kompletterar de s.k. genererade termerna och beskriver dessutom ofta mera specifikt innehållen i publikationerna.
För dessa lokala ämnesorden har en del av biblioteken utveck- lat sina egna ärnnesordslistor eller thesaurier, som är just äm- nesspecialiserade. Kunde man i allmänhet i Libris sökresultaten se dessa "dolda" ämnesorden, vore det lättare för informa- tionssökaren att komplettera, justera och göra om sina sök- ningar. Att dokumentation av konsumentforskning ter sig bristfällig i Libris kan delvis ha sin förklaring här.
I de lokala akademiska bibliotekssystemen däremot, t.ex. i Geisha och Geac, är endast deras egna lokala ämnesord och klassificeringkoder sökbara, inte de centralt av Kungliga Biblioteket angivna koder och termema, trots att kataloguppgif- tema har överförts från det centrala Libris.
I folkbibliotekens informationssystem, BTJ 2000 har en ”kom- promiss” tillämpats. I sökresultaten redovisas var och för sig både centrala ämnesorden och just i det bibliotek angivna lokala ämnesorden.
En annan brist som kan drabba sökaren av information om t.ex. konsumentforskning, är biblioteksvärldens hantering av forskningsrapporter. Mycket av aktuellt forskningsresultat re— dovisas i form av rapporter, samtidigt som få bibliotek har re— surser att lokalt klassificera eller ge specifika ämnesord till dessa. Rapporter tenderar att vara ganska generellt registrerade i de stora centrala bibliotekssystemen. Oftast överförs dessa uppgifter utan kompletteringar till de lokala databaserna. Detta
påverkar naturligtvis sökbarheten av forskningsresultat i bibliotekskataloger.
Biblioteken har valt att använda olika klassificeringssystem. Det mest använda klassificeringssystemet i Sverige är SAB, som används i alla folkbibliotek och i en del akademiska biblio- tek. Andra vanliga klassifikationssystem är UDK eller Dewey Decimal Classification. Enligt de samtal, som jag hade med bibliotekarier i de besökta biblioteken, var dessa samstämmiga om, att SAB tillämpar sig bäst för klassificering av de olika aspekterna av konsumentområde.
När det gäller ämnesbeskrivnin g av litteratur i bibliotekssystem är den intressanta trenden idag, atti många bibliotek har tyngd- punkten flyttats från användandet av komplicerade, för an- vändaren abstrakta klassifikationskoder till användandet av flertal beskrivande, sökbara ämnesord.
Handelshögskolans användning av Helecon thesaurus för äm- nesord är intressant. Den är mycket aktuell. Nackdelen med tanke på den breda allmänheten är dock, att den är på engelska. I översättning skulle den kanske vara utgångspunkten till en ämnesordslista eller thesaurus för konsumentforskning och angränsande områden.
Handelshögskolan är ett ansvarsbibliotek inom ekonomi. För att följa upp, förstärka och strukturera sökbarheten av ämnet konsumentforskning, och konsumentfrågori övrigt, i svenska informationssystem borde de specialsamlingar och den speci- alkunskapen, som finns i t.ex. Konsumentverkets bibliotek utnyttjas i bredare bibliotekssammanhang. Kanske skulle Handelshögskolans bibliotek etablera samarbete med Konsu- mentverkets bibliotek, eller detta bibliotek skulle knytas samarbetsmässigt till det blivande ansvarsbiblioteket inom samhällsvetenskapen.
Konsumentverkets bibliotek är ett specialbibliotek inom sitt ämnesområde. Dess personal präglas av goda ämneskunskaper och har dessutom kontakt med ämnesföreträdare och forskare i olika delområden. Ofördelaktigt är, att Konsumentsverkets biblioteksresurser inte är sökbara utanför själva biblioteket. Detta kunde lösas med att biblioteket samarbetade inom Libris- systemet genom att registrera sitt bestånd i Libris. Detta skulle medföra fördelar även för arbetsrutinema i Konsumentverkets bibliotek. De färdiga katalogpostema kunde utnyttjas, komplet—
teras med lokal information och sedan överföras även till den egna lokala databasen. Det onödiga dubbelarbetet med egna primärkatalogiseringari ett helt isolerat lokalt bibliotekssystem skulle då undvikas. Omläggningen förutsätter, att biblioteket skulle frångå från den interna myndighetsbiblioteksrollen och att Konsumentverket skulle investera i ett bibliotekssystem med gränssnitt mot Libris .
För samutnyttjandet av alla biblioteksresurser talar även de framtida samarbetsplanen mellan Bibliotekstjänst och Kungliga Bibliotekets Libris-sekretariat. Folkbibliotekens BTJ2000 är redan Unix/PC/Windows-baserad, det akademiska Libris planerar att byta sin datorplattforrn för Unix-system. De två systemen blir kompatibla. Dessutom pågår diskussioner mellan dessa två, traditionellt helt skilda system, om samut- nyttjandet av gemensamma katalogposter för svenskt tryck. Det planeras också kontinuerlig inläsning av svenska länsbibliote- kens bestånd från BTJ 2000 till Libris databasen, samtidigt som Libris planerar att ha sin databas gratis sökbar över Internet. Åtgärder av detta slag kommer att resultera i rationali- seringar, men framför allt i effektivisering av utnyttjandet av landets olika informationsresurser. Det vore väl olyckligt, om information- resurseri sådana statliga myndighetsbibliotek som Konsumentverkets bibliotek hålls eller håller sig utanför.
Avslutningsvis
Konsumentforskning är dokumenterad i olika grad i olika in- formationssystem. Det saknas en ansvarstagande sammanhål- lande länk, en nationell auktoritet, som skulle bevaka och för- sörja information om konsumentforskning - avslutad eller på- gående - genom samordnade informationsresurser. Detta skulle kunna lösas genom att konsumentområdet skulle diskuteras och definieras i ansvarsbibliotekssammanhang. Först då skulle problematiken runt konsumentforskningsdokumentationen få både uppmärksamhet- och samlat nationellt stöd.
Kronologisk förteckning
[. Den nya gymnasieskolan — hur går det? U.
2. Samverkansmönster i svensk forsknings- finansiering. U.
3. Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C.
4. Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. UD.
5. Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. UD.
6. Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. UD.
7. Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD.
8. Batterierna — en laddad fråga. M.
9. Om järnvägens trafikledning m.m. K. 10. Forskning för vår vardag. C.
Systematisk förteckning
Utrikesdepartementet
Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. [4] Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. [5] Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. [6] Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. [7]
Kommunikationsdepartementet Om järnvägens trafikledning m.m. [9]
Utbildningsdepartementet
Den nya gymnasieskolan — hur går det? [1] Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. [2]
Civildepartementet
Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. [3] Forskning för vår vardag. [10]
Miljödepartementet
Batterierna — en laddad fråga. [8]
