Forskning för vår vardag : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

b

ONSUMENTFORSKNINGSUTREDNINGEN

KE

A ;

/rhx

l takia/éf A

x

Statens offentliga utredningar

WW 1996: 10

w Civildepartementet

Forskning

för Vår

Vardag

slutbetänkande av

Konsumentforskningsutredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-405 24 81

Omslag: Lars Hansson

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20l64-X Stockholm 1996 ISSN O375-250X

Forskning för vår vardag

Till statsrådet och chefen

för

Civildepartementet

Regeringen beslutade vid sammanträde den 23 1995 att

mars tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till

ett konsumentpolitiskt forskningsprogram bilaga 1.

Professor Sven Thiberg förordnades utredare.

som Tre experter, avdelningschefen vid Konsumentverket Bertil

Elenius, departementssekreteraren vid Utbildningsdeparte-

mentet Martin Fämsten och departementssekreteraren vid Civildepartementet Berndt Lindholm, har biträtt utredaren.

Sekreteraruppgifterna har delats mellan Fil Dr. Maj-Britt

Hanström och Tekn Dr. Bachir Mekibes, båda forskare inom

avdelningen för byggnadsfunktionslära, KTH.

Utredningen antog namnet Konsumentforskningsutxedningen.

I utredningens uppdrag ingick

att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i Sverige

med utblickar mot de nordiska länderna och EU

att analysera forskningsområdet att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras

att föreslå hur forskningsområdet bör finansieras

Med hänsyn till att utredningens resultat skall utgöra för-

ett

arbete till regeringens forskningsproposition, kommer att

som presenteras 1996, har utredningen måst bedrivas skyndsamt.

Detta begränsade möjligheterna till en traditionell kartläggning av den konsumentpolitiska forskningen i Sverige. Vi har i

stället valt att i seminarieform diskutera utredningens huvudfrågor med kontaktpersoner forskare samt representanter för

-

konsumentorganisationer, finansiärer och myndigheter. I be-

tänkandets programdel hänvisar vi till material vi fått

som tillgång till genom kontaktpersonerna. Det är önskvärt att

forskningsöversikten kan fullständigas och hållas aktuell i ett fortlöpande arbete.

Utredaren har i samband med möten i Nordiska Konsumentutskottet diskuterat gemensamma forskningsfrågor. Sam-

Forskning för vår vardag

ordnaren av det nordiska konsumentforskningsprogrammet har

följt utredningens arbete.

Vid ett besök i Bryssel har vi penetrerat EU:s policy och verksamhet inom konsumentforskning med representanter för samtliga enheter inom DG XXIV Consumer Policy, med ordföranden för EU-parlamentets konsumentutskott samt med

forskare vid det belgiska forskningsinstitutet Centre Con-

on

sumer Policy. Programmet arrangerades av Civildeparte-

mentets representant i Bryssel, Anna Mörner.

Vi har i alla kontakter i Sverige, Norden och EU mött stort intresse och engagemang.

Forskningen står under kontinuerligt förändringstryck tids-

av

bundna föreställningar om vetenskaplighet och samhällsrele-

vans. Uppgiften har varit att ta ställning till vad är

som hushållens vitala problem, att omforma dessa till forskningsbara uppgifter samt att anvisa i vilken organisation och till vilka kostnader uppgifterna kan lösas.

De sakkunniga har bidragit med stor sakkunskap och entu-

siasm till arbetet. För slutsatser och förslag svarar utredaren ensam.

Betänkandet överlämnas härmed.

Stockholm i januari 1996

Sven Thiberg

Forskning vardag

Missiv Sammanfattning

Del Utgångspunkter

1.1 Vardagslivets villkor och välfärdens mått 13 N Samhälle i förändring

konsumenpolitiska prioriteringar 15 -

Motiv för konsumentforslming

Konsumentforskningens dilemman 20

N : Nuläget

De statliga konsumentorganen

u : Forskningsprogrammet

Diskussion av centrala begrepp 43

Forskningsprogrammets struktur

Hushållens resurser 48 Marknadens uppbyggnad och funktion i

konsumentperspektiv 56 W m System för varor och tjänster

säkerhet, funktion, miljöhänsyn och kostnad W 0 Utbildning och information,

marknadsföring och reklam 65

E Q Konsumentpolitikens instrument

effekter, alternativa lösningar och -

organisationsfonner 69

Hushållen och välfärden i statistisk belysning 72

: En samlad strategi

Forskningens organisering 77

Kompetenscentrum och

forskningsbibliotek 83 Forskningens finansiering 86

Del 5: Slutsatser och förslag 5.1 Slutsatser och förslag 93

Bilagor

Kommittédirektiv EU DG XXIV Consumer Policy

de sex enheterna ansvarsområde -

Forskningsinventerin gen

Statistiken inom konsumentområdet

Utredning om informationssystem

SOU 1996: 10 Sammanfattning

Sammanfattning

Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten. Aven om arbetslivet är mycket betydelsefullt för "det arbetande folket" svarar livet utanför arbetet för väsentliga livsvärden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom förut-

en sättning för arbetslivet. För den stora andel befolkningen

av som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoförmåga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.

Hushållen är producerande enheter. Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verksamheter. Det vore över-

en drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.

Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt

vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat sam-

hälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och

motsättningarna ökar. Påfrestningarna är stora samtidigt som

nya möjligheter yppar sig. Hushållen förhåller sig inte passiva

till dessa förändringar. Tvärtom söker de nya strategier. Nya

värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.

Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulensen i hushållens verklighet eller vardagens sociala roll speglas i

rättmätig utsträckning i dagens forskning. Forskningens förän-

dringskraft när det gäller att öka hushållens resurser utnyttjas inte. Därför behöver forskningen om vardagen förstärkas.

splittring, resursknapphet och diffusa avnämare är orsaker till

den svenska konsumentforskningens svårigheter att hävda sig i

kampen om resurser och kompetenta forskare.

Problemen har så starka samband att man kan tala om en ond cirkel. Den kan brytas framgångsrikt endast med hjälp av en

övergripande strategi som innehåller en rad komponenter

-

bättre organisering, ökade möjligheter till finansiering, aktivt deltagande i det offentliga samtalet, konkret utnyttjande av re-

sultaten i arbetet med att förbättra samhället.

Sammanfattning SOU 1996: 10

Forskningsområdet betraktas ur fem perspektiv.

"Hushållens resurser" utgår från hushållens roll producen-

som ter och aktörer i relation till deras tillgångar ekonomi, tid

som och kunskaper. Att kartlägga och förstå konsekvenserna

av olikheter i hushållens materiella förutsättningar, värderingar och livsstil samt i deras yttre livsvillkor är viktigt i tid när

en förändringstakten är stor och många hushåll utsätts för svåra

påfrestningar.

"Marknadens uppbyggnad och funktion i konsumentperspektiv" handlar hushållens möjligheter att tillfredsställa sina

om behov med hänsyn till tillgänglighet och utbud. Strukturförändringar och införandet IT skapar villkor.

av nya Ett nytt

forskningsfält Öppnas när offentliga tjänster marknadssätts.

"System för varor och tjänster säkerhet, funktion, miljöhän-

syn och kostnad" handlar både om fysiska produkter och

om de komplexa system i vilka produkterna ofta ingår. Inträdet i kretsloppssamhället ställer forskningen inför stora och

nya

uppgifter.

"Utbildning, marknadsföring och reklam" beskriver och

analyserar konsekvenserna av det brus information dagens

av som hushåll utsätts för. Hur kommersialiseringen media, rek-

av lamens metoder och budskap liksom motkraftema i form

av

utbildning och upplysning påverkar särskilt utsatta grupper är viktiga forskningsområden.

"Konsumentpolitikens instrument och organisationernas roll"

granskar regelsystemens effekter och studerar olika modeller för ökad konsumentmakt. EU-inträdets konsekvenser är ett

viktigt forskningsfält.

Beskrivningen av forskningsbehoven satt i relation till nuvarande forskningsresurser visar att en betydande kraftsamling inom forskningsområdet är angelägen. Denna kraftsamling bör huvudsakligen ske i form av stabila, tvärdisciplinära forsk-

amätverk och forskargrupper inom högskolan. Resurser måste skapas för svenska forskare att delta i internationella forsk-

ningsprojekt.

Sammanfattning

I enlighet med mina slutsatser lägger jag följande förslag. Bakgrunden till förslagen samt utförliga motiveringar finns i

huvudtexten.

Jag föreslår att ett nytt forskningsråd inrättas samt att rådet efter

en uppbyggnadsperiod disponerar en årligt anslag om 50 mkr.

Rådets styrelsemajoritet skall bestå forskare. Representanter

av för Konsumentverket, den kommunala konsumentverksamhe-

ten och konsumentorganisationer skall ingå. Rådet skall ha ett

eget sekretariat som dock kan dela administrativ service med

annan myndighet.

Jag föreslår att ett årligt belopp av sammanlagt 12 mkr överförs

till det forskningsrådet från andra forskningsfinansiârer.

nya

Någon säker bedömning hur mycket idag utbetalas från

av som olika finansiärer är inte möjlig. Nuvarande forskning inom

området beräknas disponera sammanlagt 12 mid/år, fördelade

cta på flera forskningsråd 10 mkr/år och Konsumentverket 2 mkr/år.

Forskningsñnansiärer som i första hand bör medverka i upp-

byggnaden av det nya forskningsrådet är NUTEK, SJFR,

AFR och Rådet för Arbetslivsforskning samt Konsumentverket. Formerna för överföringen till det forskningsrådet

nya

avgörs efter lämplighetsprövning.

Nytillskottet av medel till forskningsområdet blir enligt mitt

Förslag 38 mkr/år vid full utbyggnad.

Jag föreslår att forskningen inom området huvudsakligen skall

bedrivas inom högskolan.

Målsättningen är att varaktiga forskarnätverk, omfattande flera discipliner, byggs upp kring basinstitutioner med samord-

ningsansvar. Vägledande för forskningens inriktning skall inledningsvis vara beskrivning av forskningsområdet i betänkan-

det. Forskningsrådet skall stöda kompetensuppbyggnaden

och varaktigheten hos nätverken. I detta kan ingå stöd till in-

rättandet av tjänster, planering och genomförande kurser

av

och seminarier samt initieringsbidrag till bl EU-forskning.

a Hur fördelningen på olika typer av stöd kan se ut skisseras i betänkandet.

Jag föreslår att Konsumentverket, om det nuvarande forskningsanslaget tillförs det nya forskningsrådet, kompenseras i

form av ett motsvarande belopp över förvaltningsanslaget för

utredningar som fyller för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.

Jag föreslår att Konsumentverket ges i uppdrag att svara för ett kompetenscentrum med forskningsbibiliotek för området.

För utveckling av en databas, anskaffning av utrustning och inskolning av personal föreslås ett engångsanslag om 500 tkr för budgetåret 1997. Detta anslag kan sökas från BIBSAM, Sekretariatet för nationell planering och samordning. Från budgetåret 1997 föreslår jag en årlig driftbudget för kompetenscentrum och forskningsbibliotek om 2 mkr. Beloppet ingår i det totala anslaget 50 mkr/år.

om

Jag föreslår att Statistiska Centralbyrån ges i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett basprogram för kontinuerlig konsumentstatistik.

Programmet skall täcka det i betänkandet beskrivna forskningsområdet. I uppdraget ingår att SCB deltar i den pan-euro-

peiska tidsanvändningsstudien.

Jag föreslår att Sverige tar initiativ till en förstärkning av E U :s forskningspolitik inom konsumentomrâdet.

En slutsats av diskussionerna med ansvariga inom EU är att konsumentforskningen inte har önskvärd omfattning och betydelse i utvecklingen av unionens konsumentpolitik och regelverk.

Del

Utgångspunkten

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 13

1.1 villkor och

Vardagslivets

välfärdens mått

Detta betänkande handlar om vardagsforskningens villkor idag, om åtgärder för att öka dess räckvidd, samhälleliga relevans och veten skapliga kvalitet.

Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten. Aven om arbetslivets villkor är mycket betydelsfulla för "det arbetande folket" svarar livet utanför arbetet för väsentliga livsvärden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom en förutsättning för arbetslivet. För den stora andel av befolkningen som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoförmåga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.

Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verksamheter. Beräkningar visar att hushållens arbetsinsats motsvarar 45 48% av bruttonationalinkomsten. Det vore en över-

drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.

Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt

vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat sam-

hälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och

motsättningarna ökar. Påfrestningama är stora samtidigt som nya möjligheter yppar sig.

Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa förändringar. Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.

Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbu-

lensen i hushållens verklighet eller vardagsvillkoren speglas i rättmätig utsträckning i dagens forskning.

Orsakerna kommer att behandlas utförligare i efterföljande texter. Men ett skäl kan vara värt att nämna redan här.

Forskning om vardagen kan ha hamnat i vanrykte därför att

den ansetts ha ett uppifrånperspektiv med ambitionen att "lägga livet tillrätta".

14 Utgångspunkter

Men forskning om vardagen kan ha helt andra syften. Den kan

analysera samhället ur hushållens perspektiv. Den kan avslöja

missgrepp och utveckla konstruktiva lösningar. Den kan öka hushållens resurser och stärka deras ställning inom alla

samhällssektorer och på marknaden. Den kan påverka samhällsutvecklingen genom bidrag till det offentliga samtalet och till den politiska processen. Den kan förbättra system, produkter och tjänster för hushållen och för miljön.

Slutligen. Forskning om vardagslivets villkor kan användas

som mätare av välfärdens innehåll och fördelning.

Det är till förstärkning sådan kunskapsproduktion kon-

av som

sumentforskningsutrednin gen syftar.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 15

1.2¶Samhälle i

förändring

- konsumentpolitiska prioriteringar

Inledning

Det svenska samhället genomgår stora förändringar. Orsakerna är många. De kan hänföras såväl till internationell påverkan

till förändringar styrs på nationellt plan.

som som

Till de internationella trenderna brukar räknas globaliseringen av ekonomin och dess inverkan på de nationella ekonomierna, teknikutvecklingen, särskilt informationsteknikens inbrytnin g i

arbets- och vardagsliv, den globala miljökrisen, det snabba ny-

hetsflödets påverkan på värderingar och beteenden.

Till de nationella hör arbetslösheten, ökat bidragsberoende, in-

greppen i trygghetssystemen, nedskärningar och privatisering inom den offentliga sektorn, strukturförändringar i näringslivet, omställningen till kretsloppssamhället, anpassningen till EU:s regelverk.

Välfärdspolitiken under omvärdering

Den traditionella svenska välfärdspolitiken är ifrågasatt. I prak-

tiken uttunnas den allt mer med hänvisning till det finansiella läget inom stat och kommun.

Vad som är de verkliga orsakerna till dessa förändringar, opåverkbara, globala skeenden eller medvetna åtgärder styrda av ideologier eller s k systemskiften på nationell och lokal nivå, diskuteras såväl i den allmänna samhällsdebatten som i forskarsamhället.

Ökat behov konsumentpolitiska insatser

av

Oberoende förändringarnas bakgrund och syfte har de stor

av inverkan hushållens vardagsliv. Det finns fog för påståendet att de svenska hushållen knappast utsatts för så starka och

samtidiga förändringskrafter under någon period av efterkri gs-

tiden som under 90-talet.

Även olika hushåll när det gäller storlek, ålder,

om man vet att

ekonomi, utbildning, etnisk bakgrund, lokalisering påverkas

16 Utgångspunkter

olika och att de har olika anpassningsförmåga och förmåga att

utveckla strategier innebär dessa förändringar påfrestningar för

alla.

Regeringen påpekar i Proposition 1994/952140, Aktiv konsu-

mentpolitik, att "de förändringar som sker i det svenska

samhället och i omvärlden i hög grad inverkar konsumenternas situation".

"Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov konsu-

av mentpolitiska insatser. De nationella målen för konsumentpoli-

tiken är enligt regeringen:

att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra effektivt

resurser att konsumenterna skall ha stark ställning på marknaden

en att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna miljön och bidrar till

en

långsiktigt hållbar utveckling".

Regeringen prioriterar vissa områden. "Det gäller åtgärder

som avser hushållens baskonsumtion och stöd till konsumentgrupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller andra

av skäl har behov särskilt stöd. Det gäller också åtgärder

av som främjar konsumentintresset i det internationella samarbetet".

Vidare gör regeringen bedömningen att konsumentinflytandet

bör breddas. "Frivilliga organisationer kan ta till enskilda

vara konsumenters önskemål, intresse och och är ett

engagemang viktigt komplement till den statliga och kommunala verksamheten".

Även vi vidgat konsumentforskningens utanför kon-

om arena

sumentpolitikens aktuella frågeställningar spelar de konsu-

mentpolitiska målen och prioriteringarna en viktig roll vid in-

riktningen av programarbetet.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 17

1.3¶Motiv för

konsumentforskning

Inledning Genomgripande samhällsförändringar minskar relevansen hos

gammal kunskap och erfarenhet. De nya villkor som gäller för hushållen, konsekvenserna för hushållen och hushållens strategier för att behärska den situationen är okända.

nya

Forskningens uppgift är att skapa kunskap om dessa föränd-

rade förhållanden.

Två huvud- och fyra delintressen motiverar enligt vår uppfatt-

ning förstärkning av konsumentforskningen:

Medborgarintresset och Samhällsinuesset står för övergripande

intressen medan Demokratiintresset, Politikintresset, Marknadsintresset och Dokumentationsintresset beskriver forsk-

ningens vägar in i samhällssystemen.

Medborgarintresset

All samhällelig verksamhet har som syfte att öka medborgarnas

välfärd eller att åtminstone minska ofärden. Vad som är väl-

färd respektive ofärd står under debatt och är i grunden ideo-

logiska frågor, om inte existentiella problem.

I samband med konsumentforskning kan relativt triviala definitioner vara tillräckliga. Välfärd är att individer och hushåll

ges möjligheter att utveckla och använda sina under frihet

resurser och ansvar och samtidigt skyddas mot negativa krafter de

som inte kan behärska. I välfärdsbegreppet ligger dessutom att samhällets gemensamma nyttigheter fördelas på rimligt sätt

samt att ingen lämnas utan grundläggande trygghet.

Konsumentforskningen kan erbjuda kunskap om den rådande

välfärdens innehåll och fördelning, om förändringar och deras konsekvenser. Den kan beskriva medborgarnas villkor, värderingar, beteenden, relationer och strategier. Den kan beskriva det handlingsutrymme som samhället, marknaden och miljöhänsynen ger och hur detta bäst kan nyttjas.

18 Utgångspunkter SOU 1996: 10

Ur denna kunskap skapas makt medborgarna. Egenmakt är

när detta skrivs ett begrepp på ingående. Konsumentmakt minns vi från 70-talet.

Samhällsintresset Dagens samhällsekonomiska debatt domineras på ett orealistiskt diskussion tillväxt, byggd på näringslivets

sätt av om ex-

pansion och produktivitetshöjning.

Det faktum försummas att hushållen står för mycket

en omfattande produktion och att deras möjligheter att hantera sina och de rationellt är avgörande för

gemensamma resurserna samhällsekonomin. Dagens samhällsekonomiska läge med

stränga tilläggskrav på kretsloppsanpassning ställer hushållen

inför stora utmaningar: Hushållning, rationalitet och ansvarstagande under nya ekonomiska och administrativa villkor. Därför är det ett rimligt krav och ett samhällsansvar att hushållens

- villkor kartläggs, analyseras och beskrivs till sina konsekvenser.

Demokratiintresset I en demokrati har det offentliga samtalet stor betydelse. Det genomlyser samhället och utgör arenan för debatt mellan företrädare för olika ideal och verklighetsbilder. Därmed skapas

opinioner som så småningom blir politikgenererande.

Det offentliga samtalet behöver det underlag som samhälls-

forskningen i vid mening kan ge. Genom forskning livs-

om villkoren och deras förändring skapas kollektiv kunskap av individuell erfarenhet. Denna kunskap behövs för att revidera, fördjupa och bygga under individemas, hushållens, organisationernas, mediernas och andra opinionbildares värderingar

och ställningstaganden.

Politikintresset Politik växer fram och förändras dels genom opinionerna i samhället, dels av det politiska systemets egen vilja, insikt och erfarenhet.

Forskningen har en viktig uppgift i att svara mot statens,

kommunernas och övriga myndigheters behov kunskap

av om

tillståndet i befolkningen som underlag för bedömningar

av

politikbehov och av effekter av myndighetsåtgärder.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 19

Den objektivitet som utvärderande forskning kan erbjuda är

självfallet särskilt viktig i reforrnperioder som kännetecknas

både av stor osäkerhet och ideologiska motsättningar och av

tvister om lämpliga politiska strategier.

Marknadsintresset

Hushållen skaffar sina nyttigheter produkter och tjänster på

- -

olika marknader. I de pågående samhällsförändringama ingår

att allt fler produkt- och tjänsteområden marknadssätts. Många

moderna produkter t ex telefoniprodukter innehåller en do-

- -

minerande tjänstekomponent. Forskningen har till uppgift att svara mot behovet av kunskaper om produktemas/tjänstemas

och marknadens förmåga att svara mot hushållens behov, preferenser och resurser. Producentema bär huvudansvaret för

denna forskning och den på kunskap grundad utveckling av

produkter, tjänster och marknadsegenskaper. Dock är det ett

samhällsintresse att kritisk, av näringslivsintressen oberoende forskning, bedrivs inom detta område.

Dokumentationsintresset

Hur dramatiska samtidens förändringar och avståndstaganden

från det förgångna än kan verka ingår vår tid i den historiska kontinuiteten. Och dagens och framtidens historia består som

bekant inte längre enbart dess konungars. Vardagslivet är ett

av uttryck för samtidskulturen och har därmed en rättmätig plats i vårt kollektiva minne. Att beskriva och bevara vardagliga verk-

lighetsbilder till eftervärlden är en forskningsuppgift, lika vik-

tig som vården av monument.

Ett gränslöst kunskapsbehov

Gränserna mellan de sex intressena är inte absoluta. Det finns ett grundläggande gemensamt kunskapsbehov, men också skillnader.

Hushållen och Samhället har både och motstri-

gemensamma diga intressen. Kunskap ger ökade möjligheter att artikulera dessa intressen. För allmänheten, media, organisationerna, den politiska och administrativa makten och näringslivet har konsu-

mentforskningen en nyttoinriktning, som aktörerna kan förstå

och acceptera. Dokumentationsintresset har inte lika tydliga bärare. Ansvaret ligger i första hand på kulturinstitutionema men

också på vetenskapssamhället.

20 Utgångspunkter

1¶Konsumentforskningens

dilemman

Inledning

I utredningsdirektiven sägs att "Forskningen på det konsu-

mentpolitiska området har haft svårt att etablera sig inom traditionella forskardiscipliner och att få finansiering via ordinarie forskningsanslag". Detta överensstämmer väl med vår bedömning, även om inventeringen visar att kvalificerad och relevant konsumentforskning bedrivs inom högskolan och att en bas av

kompetenta forskare finns att tillgå.

Vi har sökt klarlägga varför etablering och finansiering kon-

av sumentforskning mött motstånd och vi anser kunna

oss sammanfatta konsumentforskningens dilemman under fem rubriker.

Splittring identitetsdilemmat

-

Konsumentforskningen är disciplinärt och geografiskt splitt-

rad. Detta ligger i sakens natur eftersom ämnesområdet är brett och svårdefinierat. Den teoretiska basen varierar liksom

metodvalet. Konsumentforskama är ofta ensamma sin inrikt-

om ning. De samarbetar hellre med kollegor med annan inriktning inom egen institution än med konsumentforskare vid andra institutioner. Detta medverkar till att forskningsområdet saknar identitet.

Målet är att skapa hållbara grupperingar forskare med kom-

av petens att behandla sammansatta problem. Medlen för detta är både finansiella och organisatoriska.

Svag teoribyggnad kvalitetsdilemmat

-

Konsumentforskningen har vuxit fram ur en utredningstradi-

tion. Detta är naturligt eftersom pionjärerna inom området arbetade nära hushållens praktiska vardag med snabba och konkreta resultat som mål. Teori- och metodutveckling har därmed haft låg prioritet. Forskarsarnråden har visat att kvalitetskraven nu skärps. Resurser saknas dock ofta för långsiktig kompetens-

uppbyggnad.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 21

Målet är uthålliga institutioner med forskarutbildning och kontinuitet i forskningen. Medlen är både finansiella och organisa-

toriska doktorandtjänster, mellantjänster samt systematisk

-

satsning på teori- och metodutveckling.

Låg status prioritetsdilemmat

- Många konsumentforskare, liksom forskare utanför området, har omvittnat att forskning om vardagslivet har låg status. Det händer att man undviker att definiera sig själv som konsumentforskare. Problemet ligger inte främst i forskningsinriktningen utan snarare i det stora intresse som traditionellt ägnas spekta-

kulär teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Målet är att övertyga om att forskning om vardagen också är grundläggande, spännande och samhällsrelevant. Medlet är att

lyfta fram forskning har aktualitet, nyhetsvärde och re-

som levans i samhällsdebatten.

Resursknapphet kapacitetsdilemmat

- Genom att konsumentforskarna saknar egna tjänster på alla nivåer, eget forskningsråd och inte ens disponerar öronmärkta

anslagspengar vid något forskningsråd kan man inte arbeta

långsiktigt eller på bred front. På grund av osäkerheten om

forskningsanslagets varaktighet har Konsumentverket endast

kunnat satsa korta och avgränsade projekt.

Målet är kontinuitet i forskningen inom sammanhållna större projekt. Medlet är samlat ansvar för finansiering och bättre or-

ganiserad forskning.

Diffusa avnämare legitimitetsdilemmat

- Forskning med väl definierade avnämare har försteg framför forskare som redovisar till det offentliga samtalet eller till andra diffusa intressenter. Teknik- och medicinforskningen är exempel. Där finns industribranscher som väntar sig resultat och som kan tillämpa dessa på marknaden. Därför tillförs

högskolan resurser både från forskningsråd och näringsliv och

forskarna går ut och in mellan företag och högskola.

Målet är att också konsumentforskningens avnämare skall inse resultatens värde. Medlet är att öka forskningens relevans för viktiga samhällsområden.

22 Utgångspunkter SOU 1996: 10

En övergripande strategi

De fem dilemman vi funnit vid vår analys nuläget har så

av starka samband att man kan tala ond cirkel. Den kan

om en

brytas framgångsrikt endast med hjälp av en övergripande

strategi som innehåller en rad komponenter organisering, ñ-

-

nansiering, redovisningsfonner, offentlig debatt, konkret ut-

nyttjande av resultaten i arbetet med att förändra samhället.

2 Del

Nuläget

SOU 1996: 10 Nuläget 25

2.1 De

statliga konsumentorganen och forskningen

Inledning

Enligt direktiven skall utredningen "analysera forskningsområdet". Vi inleder analysen med redovisning de statliga

en av konsumentorganens framväxt och deras relation till forskning.

Aktiv hushållning

Den svenska konsumentforskningen har sina rötter i 20-talets sociala rörelser. Husmodersföreningarnas riksförbund bildades 1920. Förbundet arbetade bland annat för elektricitetens rationella användning och tog initiativ till provningar tek-

av nya niska hjälpmedel i hemmet.

Det statliga engagemanget inleddes i blygsam skala med inrät-

tandet av den statliga inforrnationsbyrån Aktiv Hushållning

1940. Byråns huvuduppgift att lära hushållen att hushålla

var med lcrigsårens bristvaror. Mot slutet krigstiden inleddes

av en del undersökningar underlag för informationsverksamhe-

som ten. Aktiv Hushållning samverkade med kvinno- och husmo-

dersorganisationema.

Hemmens forskningsinstitut

År 1944 bildades Hemmens

forskningsinstitut HFI. Som

framgår av namnet var avsikten att institutet skulle bedriva forskning. Man utförde främst studier som underlag för rationalisering av hemarbetet. Institutet utvecklade t.ex. provnings-

metoder för jämförande provningar hushållsredskap och

av

maskiner. Finansieringen byggde delvis på uppdragsmedel, delvis på statsbidrag.

Institutet samarbetade med Aktiv hushållning och med svenska och utländska institutioner. Samarbetet med näringslivet

var

också omfattande. Viktiga uppgifter förhandsprovningar

var av produkter och samverkan om produktutveckling. Institutet genomförde också sociologiska studier av bostadsförhållanden

och ergonomiskt utvecklingsarbete kring arbetet i hemmet.

26 Nuläget

Förbättring av kökets planering och utrustning utgjorde en viktig målsättning.

Arbetet var praktiskt orienterat och präglat av krisläget under andra världskriget. Indignation över usla bostadsförhållanden, kvinnornas arbetssituation, bristande kunskap om hygien, livsmedel och hushållsekonomi styrde inriktningen. Att den

begynnande forskningen präglades av nödvändigheten snarare

än av vetenskaplig distans, är förklaringen till att den i sen tid anklagats för att lägga livet tillrätta.

Statens institut för konsumentfrågor Hemmens forskningsinstitut ombildades till Statens institut för konsumentfrågor KI 1957. Institutet finansierades helt av staten. Inriktningen överensstämde i stort med HFI:s. Arbetet i enskilda hem och kollektiva hushåll skulle rationaliseras, produktion och konsumtion skulle bygga goda och ändamålsenliga varor. Man arbetade med varuforskning och konsu-

mentupplysning.

Statens konsumentråd Samtidigt med tillkomsten av Konsumentinstitutet bildades Statens konsumentråd. I konsumentrådets uppgifter ingick bland annat att följa konsumentforskningen och konsument-

upplysningen och att stödja och organisera frivilligt samarbete

på konsumentområdet mellan forskningsintressenter såsom

industriföretag och enskilda organisationer, institutioner och myndigheter.

I detta syfte skulle Konsumentrådet fördela statsmedel för

forskning och konsumentupplysning samt dra upp allmänna

riktlinjer för konsumentupplysningen.

Rådet bestod av 15 ledamöter varav sju företrädde konsument-

och löntagarintressen, tre näringslivet. Ovriga ledamöter var

experter.

Rådets budget utgjorde 1970 cza 2,6 mkr.

SOU 1996: 10 Nuläget 27

2.2¶Konsumentverkets

nuvarande roll

Inledning

Konsumentverket bildades 1973. Samtidigt upphörde Statens institut för konsumentfrågor, Statens konsumentråd och Vamdeklarationsnämnden. Konsumentverket är central

myndighet

inom konsumentornrådet.

Övergripande mål

De övergripande målen för verkets verksamhet sammanfattas i

följande satser:

att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser att ge konsumenterna en stark ställning på marknaden att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet att medverka till att sådana produktions- och konsumtionsmönster utvecklas minskar påfrestningarna på som

miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling

Konsumentverkets stöd till konsumentorganisationema syftar

till

att bidra till ett aktivt och brett på konsuengagemang mentområdet och inflytande från konsumenterna och deras

organisationer

Konsumentverkets stöd till forskningen syftar till

att forskningen på konsumentområdet ska kunskaper ge om konsumenternas förhållanden och hur dessa förhållanden ska förbättras

Enligt proposition 1994/95: 140 "Aktiv konsumentpolitik" skall

verket "särskilt prioritera åtgärder hushållens bassom avser konsumtion, stöd till konsumentgrupper är ekonomiskt som eller socialt utsatta eller andra skäl har särskilda behov och av främjande av konsumentintressena i det internationella samarbetet".

28 Nuläget

För att skapa underlag för sitt arbete utför Konsumentverket själv utredningar eller anlitar konsulter. Konsumentverket åläggs dessutom i regleringsbrevet att utföra särskilda utred-

ningar.

Konsumentverket förfogar dessutom sedan 1990 över ett årligt forskningsanslag om 2 mkr. Anslaget fördelas efter ansökan från forskare.

Konsumentverkets utredningsverksamhet

Under rubriken "Utredning/utveckling/forskning" i årsredo-

visningen för 1994/95 skriver Konsumentverket:

"Att undersöka hushållens förhållanden och konsumenternas situation på marknaden är en huvuduppgift för KOV. Det är en nödvändig bas för att kunna hävda vitala konsumentintressen, bl a med stöd av lagstiftning, utbildning och information. Enligt årsredovisningen var kostnaden för verksamhets grenen sammanlagt 14,8 mkr och intäkterna 1,2 mkr under 94/95. Verksamheten redovisas under följande delrubriker Inom parentes redovisas kostnad och ev. intäkt, exkl. interna administrationskostnader:

Ekonomiska och statistiska analyser 1 320 tkr resp 0 tkr

Konsumentundersökningar 1 640 tkr resp 280 tkr

Marknadsstudier l 480 tkr resp 0 tkr

Utvecklingsprojekt 5 850 tkr resp 930 tkr Stöd till forskning 2 270 tkr

Till Konsumentverkets utredningsverksamhet kan läggas ver-

kets provning/metodutveckling som för budgetåret 94/95 sva-

rade för kostnad 12,8 mkr och intäkter om 5,2 mkr.

en av Kostnaden för utarbetande provningsmetoder ett kvalifice-

av -

rat utredningsarbete var 2,9 mkr.

-

Verkets utrednings- och utvecklingsarbete har således bety-

dande omfattning. Det sker dels i form av konsultuppdrag, dels internt. Enligt verkets bedömning utförs cza 40% av utredningsarbetet av verkets egen personal. Därtill kommer

forskningsmedel i storleksordningen 20%.

Personalens kompetens är ytterst betydelsefull för kvaliteten på

det egna utredningsarbetet, för förmågan att välja frågeställningar vid uppdragsundersökningar och att omsätta resultat

i verksamhet. Kontakt med kvalificerad utredningsverksamhet

SOU 1996: 10 Nuläget 29

inom och utanför verket är viktig för att personalens kompetens skall underhållas och utvecklas.

Konsumentverkets forskningsanslag

För utvecklingen av verkets långsiktiga strategier och priorite-

ringar inom de fastlagda målen har kontakt med konsument-

forskningen stor betydelse. Det gäller såväl dialog med for-

skare om angelägna forskningsuppgifter att direkt tillgo-

som

dogöra sig forskningsresultat.

Konsumentverkets årliga forskningsanslag 2 mkr har enligt

om verkets redovisning för perioden 1990 95 fördelats till forsk-

-

ning inom följande områden:

Hushållsekonomi, varuförsörjning 4 631 tkr Konsumentteknik: Funktion, säkerhet, miljö 3 352 tkr Reklam 649 tkr

Konsumentpolitiska åtgärder, lokal verksamhet

mm l l83tkr

Krav ställs idag på resultatstyming myndigheternas verk-

av samhet. Som central konsumentpolitisk myndighet är Konsumentverket beroende att effekterna åtgärder verket

av av som ansvarar för kan följas och värderas på olika nivåer. Det gäller

på hushållsnivån, inom näringslivet, andra myndigheter och

kommuner. Komplexiteten i insatserna skapar metod-

stora problem vid utvärderingen. Studierna kan dessutom behöva göras skyndsamt och kräver väl beprövad metodik. Metoderna

för konsumentpolitisk resultatanalys måste därför utvecklas

och prövas praktiskt inom aktuella områden. Exempel på

ett växande område för insatser och resultatanalys är hushållens ekonomi samt miljön.

Vår bedömning är att Konsumentverket även fortsättningsvis bör tillförsäkras utredningsresurser för studier fyller

egna som för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.

30 Nuläget sou 1996:10

2.3¶Ett nordiskt

forskningsprogram

Inledning

I handlingsprogrammet för det nordiska konsumentsamarbetet under perioden 1994-1998 är ett mål att utvidga konsumentforskningen. En konkret del var att låta utarbeta ett program för

konsumentforskning. I handlingsprogrammet sägs dessutom

att Ministerrådet avser att arbeta aktivt för ökad konsumentforskning på nordiskt och internationellt plan.

Arbetet med forskningsprogrammet inleddes 1993. Projekt-

gruppen bestod av fem forskare. Från Sverige deltog Sven

Thiberg.

Fjorton ämnen och sju prioriteringar

Programmet publicerades i Nordiska Ministerrådets serie TemaNord Konsument rapport 1995:615.

I programmets inledande del sägs att huvudvikten lagts vid

samhällsvetenskapliga frågeställningar men att dessa inbegriper

juridiska, rättssociologiska, brukartekniska problem, produktsäkerhetsfrågor samt samspelet människa-maskin. Programmet

består av en utförlig presentation av fjorton aktuella ämnen. De

återges häri norsk språkversion:

Forbruk og miljö Norden i Europa, forbrukerpolitiske konsekvenser

Infonnasjonsteknologiske utfordringer og problemer Husholdningsökonomi og husholdningenes resurser

Markedsförin g og reklame, isaer mot barn og unge Konkurranse i det private vare- og tjenestemarkedet

Offentlige tjenester og offentlig service

Forbrukersamfunnets utvikling

Forbrukerorganisering og forbrukerinnflytelse

Barn og unge som forbrukere

Forbrukerinformasjon

Mat og emaeringspolitikk Forbrukerrettigheter i vare- og tjenstemarkedet, forbrukerjus Funksjonelle produktegenskaper, samspillet mennesket og

maskin

Nuläget 31

De nordiska konsumentministrama har granskat programmet och prioriterat de sju första områdena.

En samordnare har anställts på halvtid för det nordiska konsumentforskningsarbetet. Han inledde sitt arbete 1995. Avsikten är att de nordiska forskningsmedlen skall användas för att initiera forskning som i huvudsak finansieras med nationella

medel.

32 Nuläget sou 1996:10

2.4 EU

och konsumentforskningen

Inledning

Enligt direktiven "bör utredaren med utgångspunkt från kart-

läggningen av konsumentpolitisk forskning inom EU belysa

vilka möjligheter det finns för svenska forskare att delta i internationella forskningsprogram och att få del av resurser för att

finansiera forskningen".

Genom möten med företrädare för Generaldirektoratet för Konsumentpolitik, DG XXIV Consumer Policy, och med ordföranden i EU-parlamentets miljö-, hälso- och konsumentskyddsutskott samt genom analys av kommissionens forsk-

ningsprogram har vi sökt få en bild av EU:s forskningspolicy

inom konsumentområdet samt möjliga insatsområden för

om svenska forskare.

Directorate General DG XXIV Consumer Policy I 1995 beslutade EU-kommissionen att ombilda Consu-

mars

Policy Service till generaldirektorat. DG XXIV Consumer mer

handlägger konsumentfrågorna inom Kommis-

Policy nu

sionen.

"The mission of DG XXIV Consumer Policy to: develop a consumer policy at the level of the European Union, ensure that the interests of consumers are given due consideration in the development of other European Union policies, reinforce market transparency, improve the safety of products and services circulatin g in the Single

consumer Market, improve consumer confidence, especially by more complete and effective information, develop a system of dialogue and Consultation between the Commission and

organisations representing consumers."

Tio prioriterade områden

Följ ande prioriteringar gäller för Direktoratets arbete:

A major effort to improve the education and information of consumers Complete, review and maintain up to date the framework

SOU 1996: 10 Nuläget 33

needed to ensure that Consumers interests fully taken are into account in the Internal Market

The consumer aspects of financial services

The protection of Consumers interests in the supply of essential services of public utility

Measures to enable consumers to benefit from the

opportunities presented by the information society

Measures to improve confidence in foodstuffs consumers

Encouragement of a practical approach to sustainable consumption

Strengthenin g and increasing consumer representation

Assist Central and Eastern European countries to

develop consumer policies

Consumer policy considerations in developing countries

Utredningsverksamheten inom DG XXIV

DG XXIV är uppdelat i sex enheter behandlar följande som

frågor:

Unit l : General matters and relations with other Community institutions and consumer organisations

Unit 2 : Drafting and implementation of legislation

Unit 3 : General product safety and liability for services Unit 4 : Quality and distribution of products Unit 5 : Consumer information and training Unit 6 : Transactions involving consumers

Enhetemas ansvarsområden redovisas i bilaga

Samtalen med företrädarna för de enheterna gällde främst i sex

vilken utsträckning DG XXIV bedriver forskning

egen som

underlag för sitt arbete. Uppfattningen samstämmig.

var

Forskning förekommer i mycket liten utsträckning eller inte

alls. Däremot låter enheterna utföra huvud-

undersökningar,

sakligen i form av informationsinsamling från medlemsländema.

Val av utredare anbudsförfarande genom

Utredare skall enligt reglerna offentligt anbudsför-

utses genom farande. Direktoratet ut projekten. Intresserade annonserar

2 l6-0l78

34 Nuläget SOU 1996: 10

forskningsinstitutioner lämnar anbud skall innefatta pro-

som gram, tidplan och kostnad. Anbudsprövningen och kostnaden

för det valda projektet är hemlig.

Av samtal med en erfaren EU-utredare vid European Centre on

Consumer Policy, en belgisk forskningsinstitution, framgick

att uppdragen inte sällan går andra vägar till institutioner som är kända av direktoratet.

Slutsatser av diskussionen med DG XXIV Samtalet med företrädarna för de sex enheterna inom DG XXIV, med konsumentutskottets ordförande samt med forskare leder till slutsatsen att EU-arbetet i liten utsträckning gene-

forskning inom konsumentområdet. rerar

Möjligheten att utföra kvalificerade utredningar för direktoratet finns däremot. Svenska forskare bör att informera

uppmanas sig om EU:s anbudsförfarande och delta i tävlingar om upp-

drag.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att representantema för direktoratet och för parlamentets konsumentutskott hade en

positiv inställning till forskning. Däremot var man pessimistisk

till möjligheterna att öka insatserna.

EU:s fjärde ramprogram

EU:s ramprogram avser sektorsforskning med huvuduppgiften

att öka den europeiska industrins konkurrenskraft gentemot

Japan och USA, exempelvis inom informations, produktionsoch materialteknologi samt att skapa europeisk identitet.

Det första ramprogrammet startade 1984, det andra 1987 och det tredje 1990. Dessa program är avslutade men projektarbete pågår fortfarande. Omfattningen av det första ramprogrammet var 28,5 miljarder kronor. Det andra ca 40 miljarder kronor, det tredje 60 miljarder kronor.

Det fjärde ramprogrammet startade under hösten 1994 och

löper till 1998. Budgeten för perioden motsvarar 110 miljarder

kronor.

EUs för forskning och utveckling har utöver att

ramprogram förbättra Europas industriella konkurrenskraft som mål att ex-

SOU 1996: 10 Nuläget 35

ploatera den inre marknadens fördelar samt att tillfredsställa behovet hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet.

av

Generellt krävs inom de flesta att projekten

av programmen genomförs av konsortier forskare och industri tillsammans.

av Av konsortiema krävs att de bearbetar större forsk-

betydligt ningsfrågor än vad som är vanligt i nationella FoU-projekt.

Nya programområden har kommit till under åren, vissa har slagits ihop, andra har delats upp. I det nu aktuella fjärde

ramprogrammet har FoU-aktiviteter inkluderats tidigare be-

som drivits utanför ramprogrammen.

Programmens innehåll kan ändras snabbt, både ämnesmässigt och från struktursynpunkt. Ett exempel är "Human capital and

mobility" som från att ett projektstödsprogram blivit

vara ett

forskarutbytesprogram. En långsiktig nationell forskningspolitik kan således inte bygga på EU-forskningsmedel.

EU:s ramprogram och konsumentforskningen

Konsumentforskningen är eftersatt inom EU. Det fjärde

ramprogrammet utgör inget undantag. Många av programmets problemområden har stor betydelse för konsumenterna. Programmen borde därför ha ett starkt inslag konsumentforskning.

av

Målsättningen är emellertid i många fall otydlig på den punk-

ten. Den normala konstruktionen forskningsprojekten, med

av ett starkt industriinflytande, kan försvåra eller omöjliggöra ett

renodlat konsumentperspektiv.

Svensk forskning med EU-finansiering, allmänt

EU:s ramprogram är riktade till medlemsländerna och inte till enskilda länder. För att få del anslag EU:s

av ur ramprogram krävs normalt att ingår i ett konsortium med forskare från

man flera länder. Bildandet konsortier är resurskrävande efter-

av som det förutsätter uppbyggnad kontakter med flera utländ-

av ska institutioner och ett kvalificerat, gemensamt programarbete.

EU:s program för forskning och utveckling har fått allt större betydelse för svenska forskare och företag. Det påverkar även svenska finansiärer och policyorgan.

Svenska forskare har varit framgångsrika när det gäller kva-

att lificera sig för EU-forskning inom vissa. områden. Detta gäller

36 Nuläget

särskilt den nationella teknikforskningen som redan är stark och ingår i internationella kontaktnät.

Svensk konsumentforskning med EU-ñnansiering

Det bör vara en självklar målsättning att svenska konsumentforskare deltar i EU:s forskningsprogram. Svensk konsument-

forskning har tillräcklig kvalitet för att bidra till den forskning

som redan bedrivs.

Skall svenska konsumentforskare göra sig gällande på EU:s

forskningsmarknad, det handlar i praktiken om en sådan,

måste särskilda åtgärder vidtas. Inititalproblemen är stora. Att tränga in i EU:s regelsystem och ansökningsförfarande samt att bygga internationella nätverk är resurskrävande, komplice-

upp rat och tar lång tid. Man måste dessutom kunna bjuda på egna nationella projekt.

Svenska konsumentforskare har otillräcklig vana och kapacitet för detta, beroende bristande basresurser och småskalig och konkurrensutsatt forskning. Mot denna bakgrund är det önskvärt att initieringsbidrag finns att tillgå för forskargrupper som vill delta med konsumentforskning inom EU:s ramprogram.

Politiska initiativ

En förändring EU:s forskningsinriktning med målet att för-

av

stärka konsumentperspektivet politisk fråga. Det bör där-

är en för ingå i den svenska EU-politiken att hävda konsumentintressena såväl inom DG XXIV vid Sveriges deltagande i

som

utformningen av EU:s generella forskningspolitik.

sou 1996:10 Nuläget 37

2.5¶Aktöremas

bedömningar

Inledning

Meningsfull forskning och därmed konsumentforsknin g in-

- går i en kunskapsprocess där frågor ställs, studeras och besvaras. Detta innebär att någon frågar, någon forskar och någon använder den nya kunskapen. Med modern terminologi kan man tala om beställare och utförare där beställaren förväntas fungera även som användare av forskningsresultat. Vår första uppgift enligt direktiven är att beskriva konsumentforsknin

gen

i denna i dagens Sverige.

process

Samråd med kontaktpersoner

Utredningstiden, tio månader, exeptionellt kort i relation till

var uppgiften. Arbetet inleddes i april 1995. Sommarmånadema, då universitets-Sverige är praktiskt taget stängt, ingick i den utmätta tiden. De begränsade tids- och utredningsresursema

omöjliggjorde en traditionell forskningsinventering med krav

på fullständighet. Vi valde därför en okonventionell metod. Brev sändes före till 200 adressater högskolor,

sommaren -

forskningsinstitutioner och forskare samt forskningsfinansiärer m fl. med begäran på kontaktpersoner för samråd.

om namn

Forskarna ombads att sända bibliografiska uppgifter

om

pågående och nyligen avslutad forskning.

Under hösten anordnades samråd i vilka flertalet kontaktpersoner deltog fyra regionala seminarier med forskare, ett kon-

taktmöte med finansiärer och två möten med konsumentorganisationer.

Samråd har också skett med utredare inom Statistiska Centralbyrån, med Konkurrensverkets forskningshandläggare och med Konsumentverkets ledning.

Därutöver har vi haft informella kontakter med många intresserade institutioner och personer.

För att underlätta de externa kontakterna har vi publicerat två informationsblad om utredningen. Bladen finns även på engelska.

38 Nuläget

Samråd med forskare

Kontaktema med högskolor och forskningsinstitut

gav sam-

manlagt ca fyrtio kontaktpersoner, representerande flertalet

högskolor och ett stort antal discipliner. Samråden med forskarna ordnades regionalt med lokala institutioner som värdar.

Seminarierna blev dämed tvärvetenskapliga. Deltagarna sin

gav

syn på utredningens fyra huvuduppgifter kartläggningen, om-

-

rådesbeskrivningen, organisationen av forskningen samt fi-

nansieringen. Därutöver fick man lämna en intresseanmälan

med förslag till forskningsuppgifter och till i

engagemang

grund- och forskarutbildning.

Kartläggningen och forskarserninarierna visar mångskif-

att en

tande forskning med konsumentperspektiv bedrivs inom hög-

skolan. Oftast arbetar konsumentforskama ensamma eller i små team inom institutioner med en annan huvudinriktning. Det är också vanligt att man vandrar från delområde till delområde

inom sin moderdisciplin. Regeln gång konsumentforskare

en alltid konsumentforskare gäller inte.

Forskarna bekräftade i stor utsträckning den problembild

som vi redovisar i tidigare avsnitt. På grundval diskussionerna

av med forskarna förväntar vi oss också starkt stöd för den för-

stärkning av konsumentforskningen som vi förordar.

Information pågående eller nyligen avslutade forsknings-

om projekt som vi fått tillgång till genom den inledande förfrågan, under seminarierna och spontana kompletteringar från

genom

forskare refererar vi till i beskrivningarna forsknings-

av området, avsnitt 3.3 till 3.7. Svaren på intresseanmälan har sammanställts i bilaga

Vi är medvetna om att redovisningen inte ger en fullständig bild av forskningen. Däremot svarar den mot syftet att identifiera forskare och institutioner för fortsatta kontakter.

Samråd med finansiärer Beställar- och användarrollen konsumentforskning är obe-

av stämd. Civildepanementet och Konsumentverket har anledning att använda forskningsresultat stöd för sin verksamhet.

som

Forskningsråden kan endast undantagsvis betraktas som

beställare av forskning. Deras uppgift är normalt att välja mellan ansökningar inom ett brett område. Bedömningen avser

SOU 1996: 10 Nuläget 39

vetenskaplig kvalitet och relevans inom området, inte i relation

till andra problemområden.

Vissa forskningsråd har under kortare eller längre

perioder

öronmärkta pengar för specificerade ändamål. Det har ex.

gällt energiforsknin g och jämställdhetsforskning.

Konkurrensverket har intressant erfarenhet nystartad en av en

finansieringsverksamhet. Det första ansökningstillfállet gav ett

stort antal ansökningar. Få projekt hade dock tillräcklig kvalitet

och relevans enligt verkets vetenskapliga råd. Uppbyggnaden

av konkurrensforskningsområdet kommer därför att ta längre

tid än beräknat.

Ingen svensk forskningsfinansiär utöver Konsumentverket har specifikt ansvar för konsumentområdet. Med hänsyn till svårigheten att identifiera och avgränsa området sig forskanser ningsråden inte ha möjlighet att redovisa vilka belopp de som

satsar på konsumentforskning. Vår bedömning den

av nuva-

rande finansieringens storlek bygger därför på uppskattning

en av antalet verksamma konsumentforskare.

Samrådet med kontaktpersonerna från forskningsråd och öv-

riga finaniserande myndigheter och för organ gav argument en

samlad finansiering konsumentforskningen. Inte oväntat vi-

av sade det sig dock ogärna avstår från medel till att man ett annat

fördelningsorgan.

Samråd med konsumentorganisationer

Antalet medlemsorganisationer med konsumentpolitisk inrikt-

ning växer. De utgör en brokig skara med olika specialintressen på sina program.

Två paraplyorganisationer har bildats för att samla denna

mångfald kring gemensamma konsumentfrågor.

Sveriges Konsumentråd har fjorton medlemmar, bl. fackföra.

eningsrörelsen, kooperationen, pensionärsorganisationer och

studieförbund. Sveriges konsumentråd har uppgift som att företräda svenska konsumenter i det europeiska samarbetet.

Konsumenteri Samverkan Underverket knyter sjut- - samman

ton organisationer med engagemang i frågor om ekologi, etik,

hälsa, resurshushållnin och internationell solidaritet. g

40 Nuläget sou 1996:10

Möten konsumentforskning arrangerades med båda organi-

om sationema. De anser att de representerar bred gräsrotserfarenhet och har god problemuppfattning. Däremot tycker de sig sakna kompetens att omformulera problem till forskningsbara frågeställningar. Man visade intresse för att ingå i rådgivande eller styrande konsumentforskningsorgan.

Del 3

Forsknings-

programmet

Programmet 43

3.1¶Diskussion av centrala begrepp

Inledning

Ord kan betyda mycket. Därför är det viktigt att trygga begrip-

ligheten av en framställning genom att inledningsvis redovisa

den valda innebörden centrala Redan i utred-

av begrepp.

ningsdirektivens rubrik finns fyra ord kräver övervägan-

som

den: konsument, konsumentpolitisk, och forskforskning

ningsprogram. I våra texter används hushåll, medborgare,

hushållet producent, vardagsliv vilket

som som nyckelbegrepp, kräver sina förklaringar.

Konsument hushåll - Ordet konsument användes ursprungligen karaktärsbesom grepp för en individ tillägnar sig produkt för försom en att bruka den. I dagligt tal har ordet vidare innebörd, liksom i en direktiven till

konsumentforskningsutredningen. Begreppet

konsument används i våra med denna vidare innebörd. texter Ofta speglar hushåll bättre den verklighet

som forskningen

behandlar, varför vi föredrar detta

begrepp.

Konsument producent -

Begreppet konsument står ibland i motsättning till producent.

Individen anses ha två roller aktiv producent i arbetslivet - som och som passiv konsument i vardagslivet. Detta synsätt i är

grunden felaktigt. Hushållens produktion är mycket

omfattande. Vardagslivet kräver stora arbetsinsatser.

Konsument medborgare

- I strikt mening kan skilja mellan individen konsument man som på en marknad och som medborgare i relation till den

offentliga

sektorn. Som vi senare visar, måste denna

rollindelning pro-

blematiseras. Tidigare entydigt offentligt styrda verksamheter

privatiseras, marknadssätts eller marknadsanpassas i

nu

växande omfattning. I princip fungerar de därmed tjänster

som på en marknad. Som ett uttryck för detta används ofta numera

begeppet kund om den använder offentliga tjänster.

som

Vardagsliv

Det är inte alldeles enkelt att finna ett samlande begrepp för den del av livet som konsumentforskningen handlar Vi har om.

44 Programmet

stannat inför ordet vardagsliv. En orsak är att det står i motsats till arbetsliv. Viktigare är kanske att det för de flesta har en positiv klang. I ordet inbegriper vi inte endast veckans vardautan även dess helgdagar. Det handlar inte heller enbart om gar det liv levs i bostaden. Fritiden, det ideella arbetet och som många andra verksamheter utanför hemmet hör till vardagen.

Därmed redovisar vi våra viktiga perspektiwal: Vi använder begreppet vardagsliv för arenan och hushållet som aktör.

Konsumentpolitisk forskning konsumentforskning

-

I utredningsdirektiven används genomgående begreppet kon-

sumentpolitisk forskning. En snäv tolkning innebär att utred-

ningen skulle begränsas till forskningsproblem är direkt som relaterade till den politiska Av direktivens diskuterande arenan. text framgår att ett vidare problemområde avses.

Vi har därför valt att använda begreppet konsumentforskning för utredningens ansvarsområde. Konsumentpolitisk forskning

inordnas ett flera perspektiv. Hur vi avgränsar och insom av delar hela problemområdet redovisas senare.

Forskning-utredning-utvecklingsarbete-utvärdering

Det finns ingen enighet vad skiljer forskning, utred-

om som ning och utvecklingsarbete. Däremot kan man vara överens om vissa skillnaderi tyngdpunkt.

Forskning skall ha inslag av teori- och metodutveckling, perspektivet bör långsiktigt och resultaten bör ha nyhets-

vara värde.

Utredning skall ha teoretisk förankring, bygga på känd och ve-

dertagen metod, ha nyttoinriktning.

Utvecklingsarbete ingår ofta i löpande verksamhet och tillför

en kunskap och förbättrad metodik till denna. ny

I praktiken tycks definitionen snarare bero på utföraren: Forskning bedrivs akademiker högskolan eller i forskande av

företag, utredning handläggare på myndigheter eller i

av

konsultföretag och utvecklingsarbete tillsammans med anställda fältet. Men det vanliga begreppet FoU forskning och ut

-

veckling antyder att utvecklingsarbete också är en akademisk

-

uppgift.

SOU 1996: 10 Programmet 45

Utvärdering har på senare tid börjat användas som en särskild

forskningskategori vars syfte närmast anknyter till utvecklings-

arbete.

Design eller designprocessen i vissa kretsar forsk-

ges numera

ningstnnebörd.

God forskning, utredning och utvecklingsverksamhet är bero-

ende av varandra, såväl teoretiskt som praktiskt. De kompletterar varandra och fyller angelägna funktioner. I väsentliga

avseenden är kvalitetskriteriema sammanfallande. Vår uppgift är att behandla forskning. Vi har använt det här förda resonemanget som grund för vår avgränsning av ansvarsområdet mot övriga aktiviteter.

Forskningsprogram

Begreppet forskningsprogram kan användas olika. Det kan avse en översiktlig beskrivning av ett problemområde som

skall bearbetas med vetenskapliga metoder. Det kan vara en de-

taljerad plan för ett begränsat forskningsprojekt med redo-

visning av teori, metod, fältarbete, kostnader, deltagare och förväntat resultat.

I direktiven avses den första innebörden begreppet forsk-

av ningsprogram, vilken vi också tillämpat i vårt arbete.

46 Programmet

3.2¶Forskningsprogrammets

struktur

Inledning

Konsumentforskningsområdet har stor bredd, många kärnor

och en otydlig periferi. För att analysen området skall bli

av

hanterlig krävs en indelning i någorlunda homogena block. I

våra direktiv hänvisas till ett forskningsprogram för Konsumentverket med en perspektivindelning området. Vi har valt

av att använda denna struktur för vår analys.

Ett forskningsprogram för Konsumentverket I oktober 1993 publicerades "Forskning på konsumentområ-

det" Rapport R 8:1993, Byggnadsfunktionslära, KTH,

ett forskningsprogram som utarbetats av Sven Thiberg på uppdrag av Konsumentverket.

I programmet förs en inledande diskussion konsumentpoli-

om tikens roll i välfärdspolitiken. Forskning ställs mot andra vägar att samla och nyttiggöra kunskap hushållens situation och

om

agerande.

En relativt utförlig diskussion förs kring olika sätt att indela

forskningsområdet. Den resulterar i den perspektivindelning som återges i direktiven till Konsumentforskningsutredningen:

Hushållens

resurser

Marknadens uppbyggnad och funktion i konsument-

perspektiv

System, varor och tjänster säkerhet, funktion, miljöhän-

-

syn, kostnad

Utbildning och information, marknadsföring och reklam

Konsumentpolitikens instrument, effekt, alternativ,

organisationsformer

Kvalitetsproblemens samband med organisationsfrågan be-

handlas ocksåi skriften. Om detta sägs bland annat:

"En fruktbar väg att åstadkomma kvalitativt god forskning är att utveckla organisationsformer som främjar konstruktiv kol-

SOU 1996: 10 Programmet 47

legial kritik, möjliggör uppbyggnad av kontinuerligt fungerande forskargrupper, skapar materiella och vetenskapliga

re-

surser för forskarutbildning och öppnar möjligheter för inter-

nationellt samarbete och publicering av forskningsresultat i

erkända vetenskapliga tidskrifter".

Andra indelningsgrunder

Här refererade indelningsgrunder är problembaserade; de utgår från konsumentproblem på marknaden med produkter och

reklam.

Ett traditionellt alternativ är en disciplinbaserad indelning i

Sociologiska, ekonomiska, juridiska eller tekniska frågeställningar.

Vi konstaterar att fördelarna med problembaserad indelning

en överväger, för att den förankrat forskningen i verkligheten.

Den ligger också i linje med den allmänna forskningspolitiska

utvecklingen till tvärdisciplinära projekt. Vi är samtidigt med-

vetna om att konsumentforskarna betonat betydelsen av en stark knytning till moderdisciplinens teori- och metodtradition.

Vid uppbyggnaden av forskamätverk och forskargrupper

måste båda kraven tillfredsställas: Tvärdisciplinär, problemba-

serad programstruktur och vetenskaplig förankring i moderdisciplinemas teori- och metodkompetens.

Utredningens programstruktur fem perspektiv

-

Utredningsdirektiven anknyter till den beskrivning av forsk-

ningsområdet som används i rapporten "Forskning på konsumentområdet".

I rapporten används begeppet perspektiv för att betona att det

handlar ingångar till ett sammanhängande forsknings-

om område.

Vi har inte funnit anledning att lämna denna perspektivsyn på

forskningsområdet och har bibehållit uppdelningen under de

fem rubriker som beskrivs i rapporten.

48 Programmet

3.3¶Hushållens resurser

Inledning

"Hushållens resurser" är samlingsbegrepp för ett mycket brett

forskningsperspektiv av grundläggande betydelse för förståel-

sen av hushållens värderingar och förmåga att i enlighet

agera med sina intressen. Beskrivningen utgår från hushållens roll

som producenter och aktörer inom det handlingsutrymme som omgivningen erbjuder i relation till deras resurser. Kunskapen

måste differentieras med hänsyn till olikheter i hushållens egenskaper och i externa livsvillkor.

Forskningsinventeringen

Forskning om hushållens resurser bedrivs på vitt skilda institutioner i Sverige. I vår inventering ingår national- och före-

tagsekonomisk forskning, handels- och distributionsforskning,

juridisk forskning, boendeforskning och livsmedelslära samt

folklivsforskning och socialvetenskaplig forskning inom socio-

logi och socialt arbete. Forskning bedrivs således såväl inom teknik och naturvetenskap som inom samhällsvetenskap och humaniora. Inventerin gen redovisas under rubrikerna:

Livsstilar och värderingar

Hushåll och vardagsliv

Beteende och konsumtionskultur

Resvanor och kollektivtrafik

Kostvanor och livsmedel

Bostäder och boende

Ekonomiska resurser

Livsstilar och värderingar

Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Yid

Ostersund, bedrivs forskning om livsstilar och energisparande,

om ungdomar i Europas perifer-i, om livsstilar, värderingar och

attityder till miljö och teknik. Vidare finns studier om välfärd och livskvalitet, om konsumentbeteende, masskommunikation

och välfärd samt om popmusik, politik och påverkan, politiska

val och lokala media.

.

SOU 1996: 10 Programmet 49

Attityder, värderingar och livsstilsfrågor med relation till mil-

jöproblem är ett tema i miljöforskningen om konsumtion och avfall på Sociologiska institutionen i Lund.

Vid Tema Teknik och Social förändring, Linköping, pågår ett

projekt som syftar till att visa hur förändringar i samhället påverkar hushållens arbete och produktion: "Teknikförändring i otakt: konsekvenser för kvinnors och mäns arbete i den formella och informella sektorn".

Hushåll och vardagsliv

I Göteborg pågår studier av hushåll och vardagsliv inom ett fakultetsövergripande program. Forskare från CTH och Universitetet i Linköping arbetar tvärvetenskapligt med forskare från Göteborgs universitet, Institutionen för slöjd och hushålls-

vetenskap.

Forskning om vardagslivet hos personer med funktionsned-

sättningar bedrivs vid Avdelningen för handikappforskning,

Göteborgs universitet.

Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet,

bedriver forskning om äldre och vardagsliv.

Beteende och konsumtionskultur Vid Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen

för medie- och kommunikationsvetenskap; finns forskning om

gruppers beteende och konsumtionskultur, a "Om ungdomars val av TV-program", "Late Modemity, Consumer Culture and Lifestyles", "Family Communication Patterns Revisited: Reliability and Validity" och "Livsstilar och massmedieanvändning". Pågående studier handlar om unga trañkanters attityder till trafiksäkerhet.

Medie- och kommunikationsforskning bedrivs också i Umeå. Vid Institutionen för medier och kommunikation finns rapporten "Nyhetema i våra tankar" som rör mediernas effekter på

tankar och föreställningar i vår vardag.

Företagsekonomiska institutionen i Umeå har projekt om ungdom och konsumtion av medier, ex. rockvideo.

Vid Fonden för Handels- och Distributionsforskning på

Handelshögskolan i Stockholm finns flera rapporter och pro-

jekt om konsumentbeteende: "Konsumentbeteende, beslutsfattande, sparbeteende, affärsetik, "Konsu-

marknadsanalys",

mentbeteende, hushållens beteende, och problemlösning

vanor

vad gäller matinköp", "Konsumentbeteende, hushålls- och

individers sparbeteende, marknadsanalys" är några titlarna

av och "Hushållens finansiella strategier" är empirisk studie i

en

ekonomisk psykologi.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Företagseko-

nomiska institutionen, Avd. för marknadsföring forskar

om "Konsumentbeteende igår, idag, imorgon", historisk över-

en

blick över konsumentbeteendeforskning. Den forsk-

senare ningen rör beslut rörande köp och konsumtion med titlar

som "Family Members Perceptions of Adolescents Influence in Family Decision Making", "Adolescents Influence in Family Purchase Decisions: A Socialization Perspective" och "An Investigation of A Role/Goal Model of Wives Role Overload Reduction Strategies" samt avhandling: "Childrens

en

Influence in Family Decision Making; A study of Yielding,

Consumer Learning and Consumer Socialization".

Vid Institutionen för konsumentteknik, CTH, handlar projekt om "Tvätt i nöd och lust" och "Disk studie hela disk-

- en av

systemet ur brukarperspektiv".

Resvanor och kollektivtrafik

Företagsekonomiska institutionen i Umeå bedriver trafik-

forskning med titlar som "Familjerabatt för regionalt resande

med buss" och "Taxitrañkens egenskaper och kundernas

upp-

fattning fyra år efter avregleringen" samt "Bilhushålls strategier

för att reducera bilresande".

Vid Göteborgs universitet, Kulturgeograñska institutionen forskar man om befolkningens och aktivitetsmönster.

resvanor

Projekt om tidsanvändning och resvanor finns på Ekonomiska

institutionen, Linköping. En avhandling från institution

samma handlar om allokering tid i hushållen med inriktning

av mot avvägningen mellan tidskostnader och monetära utgifter i

sam-

band med mathållning.

Kostvanor och livsmedel

Forskningen om konsumenters förhållande till livsmedel är riklig och förekommer vid flera institutioner.

SOU 1996: 10 Programmet 51

Vid Institutet för folklivsforskning, Stockholms universitet, bedrivs forskning om livsmedelskonsumtion ur ett kulturveten-

skapligt perspektiv. "Hushållning, hälsa, livsstil livsmedels-

konsumtionen i nutida Sverige", "Matvanor och hälsomedvetande hos ensamboende ungdomar" och "Made in Sweden:

Konsumentattityder till svenska och importerade livsmedel" är exempel på utförda projekt. Ett pågående projekt handlar om

"Matvanor och familjeliv i Sverige, England och Danmark".

Vid Centrum för omvårdnadsvetenskap, Uppsala universitet,

bedrivs forskning om livsmedelskonsumtion och livsmedel i

barnfamiljer ur ett konsumentpsykologiskt perspektiv. Man

tittar på barns reaktioner, föräldrars beslutsfattande och beteende samt kostvanor.

Institutionen för hushållsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, forskar om kostvanor och matberedning i olika hushåll och i olika grupper och om konsumentens villkor, produktion och konsumtion inom hushållet.

På Institutet för livsmedelsforskning finns projektet "Maten

och konsumenten".

En avhandling om "Kost, klass och kön" och studier med genusperspektiv finns vid Institutionen för slöjd och hushållsve-

tenskap, Göteborgs universitet. På institutionen pågår projekt

med fokus på inköps-, mat- och avfallsvanor samt energi-

användning.

Bostäder och boende Forskning med anknytning till bostaden om särskilda brukargruppers situation och behov, om hushållens livs- och arbetsmiljö bedrivs vid Institutionen för arkitektur, CTH.

Studier av bostadskonsumtion finns vid Geografiska institutionen, Umeå universitet.

Forskning bostadsförhållanden för utsatta grupper kvin-

om -

med missbruksproblem, hemlösa kvinnor och långtidsar-

nor

betslösa finns vid Avdelningen för byggnadsfunktionslära,

- KTH.

En forskningsinventering om "Mathållning och bostad" har ut-

förts på uppdrag av Konsumentverket. Självbyggeri av hyres-

52 Programmet

rättsradhus har studerats for Svenska Bostäder. Forskning

om kvinnors boende, arbete och ekonomi pågår.

Ekonomiska

resurser

Vid Socialhögskolan i Lund finns projekt socialbidrag och

om

försörjningssituation för utsatta "Bidragsminskning-

grupper. arnas effekter på socialbidragshushållens inkomster och

ekonomi" handlar nedskärningar i bambidrag, sjukpenning

om och A-kassa och bedrivs i samarbete med Kommunförbundet.

Ett projekt handlar de kommunala förändringarnas effekter

om på tillgången till service och på hushållens ekonomi. Om bostadskonsumenteri ett renoveringsornråde handlar "Välviljans

förtryck".

I Malmö longitudinella socialbidragsstudie följs hushåll under

fyra år genom insamling data i samarbete med social-

av tjänsten. Undersökningen är lämplig att kombinera med

ex. kvalitativa studier av hushållens konsumtionsmöjligheter och

konsumtionsstrategier. På Socialhögskolan finns forskning

om att vara ung, fattig och utanför arbetsmarknaden

samt om ungdomskulturen.

Vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, pågår projekt om "Hushållens faktiska konsumtionsmönster och ekonomiska standard", med användning av SCB:s HUT och ULF-undersökningar. "Hushållens interna delning resurser" och vad

av som styr delningen studeras.

Omfattande forskning om fattigdom och marginalitet finns

också: "Socialbidragstagande och fattigdom", "The -Truly

Poor: Direct and IndirectConsensua1 Measurement of Poverty in Sweden", "Vilken lägsta materiell standard nödvän-

anses dig" samt "Poverty in Sweden: A New Approach to the Direct Measurement of Censunsual Poverty".

Vid institutionen för Socialt arbete, Umeå, pågår forskning

om "Konsumtion och social utsatthet" och forskning "Hus-

om hållen, 90-talskrisen och den osäkerheten".

nya

Vid Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet,

är skuldsanering ett forskningsområde.

Vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet, finns studier informell ekonomi med genusperspektiv.

om

SOU 1996: 10 Programmet 53

Ett övergripande forskningsområde

Konsumentforskningens huvudperspektiv är hushållens. En central uppgift för konsumentforskningen är att betrakta,

beskriva, analysera och förstå samhället från hushållens utgångspunkt. Men hushållen själva står också i fokus för forskningsornrådet: Vilka resurser hushållen förfogar över, vilket

handlingsutrymme de har, hur de använder sitt handlings-

utrymme.

Dessa generella perspektiv måste differentieras och detaljeras i

minst två väsentliga avseenden. Hushållen måste indelas efter olika egenskaper och yttre villkor. Forskningen måste upp-

märksamma förändringsprocessen, dynamiken i samhället och

hushållens sätt att förhålla sig till denna, deras strategier.

I "Forskning på konsumentområdet" förs en diskussion om

resursbegreppet, som vi använder som utgångspunkt.

Hushållens indelas däri immateriella och materiella. resurser Till de immateriella räknas kunskap, tid och poliresurserna tiska också livsstil och värderingar som i sin tur resurser men resulterar i reella val och beteenden. Till de materiella räknas ekonomiska tillgångar, bostad med inredning och utrustex. ning, bilinnehav.

Som ett komplementerande begrepp står handlingsutrymme.

Det används för att beskriva vilka möjligheter hushållen har att använda sina resurser och hur de möts av den omgivande

verkligheten, t.ex. på marknad.

en

Forskningens fortsatta inriktning

Det är vanskligt att göra prioriteringar inom ett område där så

många problem är akuta. Några områden bör dock uppmärksärskilt. De beskrivs här utan någon inbördes priorisammas

tetsordning.

Kraven på att ta för "att sådana konsumtions- och proansvar duktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till långsiktigt hållbar miljö" ställer hushålen len inför många utmaningar och problem. Risk finns att hus-

hållen tvingas ta for miljöarbete som kunde onödiggöras

ansvar förändringari produktions- och distributionsleden. genom

54 Programmet SOU 1996: 10

Konsumentverkets ökade för att förverkliga

ansvar en miljö-

riktig konsumentpolitik måste underbyggas med forskning.

Denna kan avse olika hushållskategoriers beteen-

värderingar,

den och resurser när det gäller hushållning,

kretsloppstänkande samt deras praktiska förutsättningar att fungera miljöriktigt.

Kunskapen skall bl. vägledande för de krav skall a. vara som

ställas på system, produkter och tjänsteri

kretsloppssamhället.

Ett aktuellt område är studier har samband med hushållens som förändrade ekonomiska villkor beroende den ekonomiska

på

krisen. Av stor vikt är konsekvenserna att veta mätta i välfärdsmått de drastiska förändringarna i

av trygghetssystemen

och i utbudet av samhällsservice. I detta fall är det angeläget att fånga upp villkoren för "konsumentgrupper är ekonomiskt som eller socialt utsatta eller andra skäl har behov särskilt av av stöd".

Forskning som tittar in i hushållen med jämlikhets- och jäm-

ställdhetsperspektiv är viktig. Att ha hushållet primär

som enhet får inte innebära att hushållens interna förhållanden för-

summas. Genusforskning liksom barn- och ungdomsforskning

visar att makt-, arbets- och inom hus-

ansvarsfördelningen

hållen ofta är ojämn. Fördelningen de av gemensamma resur-

serna är ojämlik.

Vi har tidigare betonat hushållens viktiga roll

som producenter.

SCB visar i bilagan till betänkandet data denna roll. Konsuom

mentforskningen har förut i stor utsträckning varit inriktad på

att förbättra de praktiska för

förutsättningarna hempro-

duktionen, forskning köks- och

ex. genom om inredningsut-

formning och städmetoder. Denna forskning har avstannat. Samtidigt har faktorer tillkommit sannolikt borde nya som påverka utformningen bostaden och metoderna för

av vardags-

produktionen. Förnyad forskning är därmed angelägen på des-

sa områden.

Perspektiven bör vara många kulturella, praktiska, miljöetiska

-

och ekonomiska, handla kunskaper och kompetens. Kun-

om skap om hushållens vardagsproduktion skall bland annat ge en fastare grund för den forskning skall bedrivas som om pro-

dukterna, marknaderna och marknadsföringen.

Livsmedlens kvalitet och pris står idag i fokus, bland annat som ett resultat av EU-inträdet. Forskning livsmedel och om matproduktion har därför stor aktualitet. Området har under se-

SOU 1996: 10 Programmet 55

år vidgats från att handla livsmedlen från butik till nare om matbord till att täcka hela processen från djuretik till kompostering. Okända metoder för manipulation av livsmedel, t.ex. med

genteknologi, väcker nya frågor. Kretsloppsperspektivet är

framträdande inom livsmedelsornrådet än inom flertalet mer jämförbara sarnhällssektorer.

Bostadsfrågan, som var konsumentforskningens startpunkt, är fortfarande viktig. Stora förändringar sker idag, som påverkar

boendet. Det handlar om demografiska förändringar bland annat i form av växande andelar enboende och ensamföräldrar, medborgare med icke-svenska boendeideal, en påstådd eller verklig urbanisering av livsformerna. Många hushåll har stora svårigheter att klara ökande boendekostnader. Samtidigt förändras bostadsmarknaden, bland annat på grund av förändringama i bostadssubventionema, avskaffade normer och minskad

myndighetskontroll. Nyproduktionen bostäder marknads-

av

Bostadssegregationen skärps med allvarliga sociala

anpassas. effekter.

Vår bedömning är att boendeforskning i huvudsak skall bedrivas med medel från Statens råd för byggnadsforskning, BFR. Vi räknar därför inte in bostadsforskningen som en

primär angelägenhet för konsumentforskningen. Vi oroas dock av att denna forskning idag knappast har den omfattning som

omständigheterna ger anledning till.

Det finns en bas på vilken forskning med den inriktning som skisserats kan utvecklas. Eftersom redan forskare från många discipliner visat intresse ser vi möjligheter till en snabb

uppbyggnad av tvärdisciplinära forskargrupper om resurser

finns att tillgå.

Vi bedömer att följande forskarnätverk har goda förutsättningar

att utvecklas ur pågående forskning:

Hushåll och vardagsliv

Livsstil och värderingar, beteenden och konsumtionskultur

Hushållen i lcretsloppsamhället se även 3.6 Hushållen och livsmedelscykeln

Hushållens strategier under ekonomisk press

Hemproduktionens organisation och metoder

56 Programmet SOU 1996: 10

3.4¶Marknadens uppbyggnad och

funktion i

konsumentperspektiv

Inledning

Konsumenterna möter de flesta och tjänster på mark-

varor en nad. Forskningen behandlar relationen mellan marknadens till-

gänglighet och utbudets egenskaper i vid mening och konsu-

menternas resurser att utnyttja marknadens möjligheter för att tillfredsställa sina behov. Ett viktigt

nytt forskningsfält öppnas

när offentliga tjänster marknadssätts.

Forskningsinventeringen

Forskning om marknadens uppbyggnad och funktion i konett

sumentperspektiv bedrivs vid flera forskningsinstitutioner.

Forskningen finns representerad vid ekonomiska, nationaloch företagsekonomiska institutioner, vid institutioner för företags- och förvaltningsutveckling, handels- och distributionsforskning samt inom juridik, arkitektur och stadsbyggnad och kulturgeograñ. Vidare finns den institutioner i

vid sociologi,

socialt arbete och handikappforskning inom teknik samt och

miljö.

Inventeringen redovisas under rubrikerna:

Dagligvarumarknaden Marknadssättning av offentlig service Bebyggelseplanering och inflytande

Tjänster och system Kollektivtrafik

Dagligvarumarknaden

Fonden för Handels- och Distributionsforskning vid Handels-

högskolan i Stockholm forskar konsumentbeteende, dag-

om ligvaruhandelns struktur, funktion och effektivitet.

Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet driver projektet "Konkurrens och samarbete på den gemensamma

Europamarknaden. Konsekvenser för den svenska dagligvaru-

sektoms struktur och effektivitet."

SOU 1996: 10 Programmet 57

Ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet forskar

om den privata konsumtionens bestämningsfaktorer, allokering

av tid i hushållen, samt avvägningen mellan tidskostnader och

monetära utgifter i samband med mathållning.

Kulturgeograñska institutionen vid Göteborgs universitet studerar "varuförsörjning i tätort". Institutionen skulle vilja utveckla ett helhetsperspektiv på Varuförsörjningen. Institutionen vill bedriva forskning om IT-användning i butiker och dess konsekvenser för kunderna och anställda. IT:s kon sekvenser för varutransporter och för hushållens tidsanvändning och resmönster bör ingå.

Institutionen för arkitektur, CTH, och Institutionen för slöjd

och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet, har ett planerat projekt om "Food supply systems for the elderly". Projektet ingår i ett EU-program.

Sociologiska institutionen, Lunds universitet deltar i MISTRA:s program "Towards sustainable agricultural and

a industrial food production".

Internationella Miljöinstitutet i Lund studerar "Konsumenter på marknader med bristfällig information". En pågående doktorsavhandling handlar om "Turism och autenticitet".

Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, studerar butiker, kundunderlag och varuleveranser i Stockholms

skärgård. Projektets målsättning är att kartlägga hur bosättning,

inköpsvanor och varuleveranser har förändrats samt att ta reda på hur handlarna kunnat anpassa sig till de förändrade förutsättningarna för verksamheten.

Marknadssâttning av offentlig service

Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet har studerat "Hushållen, 90-talskrisen och den nya osäkerheten" och

projektarbete pågår om "Marknadsorientering i socialt arbete".

Bebyggelseplanering och inflytande

Vid Institutionen för stadsbyggnad, CTH, pågår ett projekt om kommunala strategier för att ta tillvara konsumenters intresse i

bebyggelseutvecklingen. Projektet innehåller bl a en analys av hur konsumenters valmöjligheter påverkas av dagligvaruhandelns strukturomvandling. Projektet utvecklar en ny plane-

58 Programmet

ringsmodell för att ta tillvara konsumenters intressen i den

kommunala planeringen.

Tjänster och IT-system

Vid Institutionen for arkitektur och stadsbyggnad, KTH, har man studerat informationsteknologi i vardagslivet utifrån franska erfarenheter i svenskt perspektiv.

Kollektivtrafik Vid CITU i Borlänge studeras regional kollektivtrafik för fram-

tiden med Dalaregionen tillämpningsexempel konsu-

som ur ett

mentpolitiskt perspektiv.

Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet är involverad i ett EU-anknutet projekt persontransporter.

om

Företagsekonomiska institutionen vid Umeå universitet studerar familjerabatter i regionalt resande med buss, taxitrafikens

egenskaper och kundernas uppfattning.

Marknaden i konsumentperspektiv

Begreppet marknad används här mycket brett. Det omfattar således alla där hushållen inhämtar och/eller än-

arenor varor ster, oberoende produkten/tjänstens art och är

av av vem som producent eller distributör.

Hit räknas handeln för dagligvaror och övrig vamkonsumtion. Men även bostäder, vård, och barntillsyn upphandlas

omsorg idag på marknader, även marknadsvillkoren regleras

om av

politiska beslut.

Ett nytt nordiskt servicebegrepp har myntats nödvändighets-

-

tjänster. Det är tjänster som upphandlas hushållen på

av en marknad men har sådan karaktär att de inte omedelbart kan fråntas konsumenter som inte uppfyller marknadsvillkoren.

Exempel på nödvändighetstjänster är elström, vatten och tele-

fon.

Forskningens fortsatta inriktning

Några huvudtendenser i marknadens utveckling har särskild betydelse för hushållen.

Dit räknar vi den strukturomvandling pågår inom varudis-

som tributionen både i glesbygd och i urbana områden. I regel

SOU 1996: 10 Programmet 59

handlar det kombination utglesning och koncentration

om en av som främst drabbar hushåll utan bil och regioner med illa ut-

byggt kollektivtrafiksystem. Området är uppmärksammat i

forskningen, men insatserna bör förstärkas. Konsumentintressena och hur dessa bevakas i samhällsplaneringen är ett

viktigt forskningsfält. Samhällsplaneringsforskning i distribu-

törernas intresse och i konsumenternas har olika utgångs-

punkter.

Kollektivtrafikens tillgänglighet är ett väsentligt konsumentin-

tresse. Utveckling av regionala kollektivtrañksystem som mot-

verkar avfolkning och minskar miljöbelastningen pågår.

Forskning om utformning och effekter av dessa system är en

disciplinöverslcridande uppgift med omedelbar aktualitet.

IT-utvecklingen kommer sannolikt att snabbt förändra relationen hushåll/distributör inom flera varuområden att

genom nya marknadsföringsmetoder och distributionsformer introduceras. Dessa förändringar innebär ökade svårigheter för vissa hushåll

och förbättringar för andra. Den utrednings- och forsknings-

verksamhet som inletts inom området, band annat Konsu-

av mentverket och Handikappinstitutet bör fortsättas. EU-finansierin g kan sannolikt tillföras området.

Marknadssättningen av offentliga tjänster såväl inom infras-

truktur, ex. val el- och teledistributör, inom social

av som service, ex. äldreomsorg och barnomsorg, måste studeras. Utsatta kategoriers villkor bör fokuseras. Forskningen skall

bland annat underlag för politiska åtgärder för konsu-

ge

mentskydd.

Forskarnätverk som fastlägger hushållens behov, intressen och

möjlighet att påverka förändringar inom de redovisade områ-

dena kan och bör skapas.

Följande områden har särskild vikt:

Samhället och utbudsstrukturen Strukturomvandlingen inom varudistributionen Kollektivtrafiken och vardagslivet IT på hushållens marknader

Marknadssättning av offentliga tjänster

Programmet

3.5 för och

System varor tjänster

- säkerhet, funktion, miljöhänsyn

och kostnad

Inledning

Forskning om varors egenskaper är ett traditionellt område inom konsumentforskningen. I samband med att enskilda produkter i allt större utsträckning ingår i system har forskningsfältet vidgats. I det moderna samhället är hushållen alltmer be-

roende av tjänster så långt att vi talar "tjänstesam-

- numera om hållet". Detta bestämmer ytterligare en inriktning forskning-

av

en. Slutligen har omsorgen om miljön kretsloppssamhället

- -

givit nya dimensioner till forskningsområdet.

Forskningsinventeringen

Forskningsinventeringen omfattar ett mycket heterogent mate-

rial vilket kan uttryck för att konsumentkraven på

ses som varor och tjänster är mycket sammansatta och omfattande.

Vi har sorterat inventeringsmaterialet under Följande rubriker:

Produktutveckling

Säkerhetsforsknin g

Handikapphjälpmedel

Livsmedelskvalitet

Miljöhänsyn

IT i hemmet

Produktutveckling

Institutionen för konsumentteknik, CTH, arbetar i pågående projekt med metoder att hantera kundkrav i utvecklingsarbete. Företagsspeciñka arbetssätt studeras. Man utvecklar en modell för säkring brukarkrav på 1990 2000-talets produkter.

av - En förstudie har gjorts om ekologiska krav. Nu studeras im-

plementeringen och spridningen av ett s. metodpaket.

Samma institution arbetar med metodik för produktutveck-

lingens tidiga faser, speciellt kravspecifikationer för industriell design. Ett nytt område är "Ecological Product Requirements

Engineering". Man forskar om miljö och resurshushållning,

Programmet 61

brukarinriktad produktutveckling på hållbar grund, kundorienterad energiförsörjning samt sortering av avfall i hushållet.

Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet, forskar bl a om teknikförändring i otakt. Konsekvenser för kvinnors och mäns arbete i den formella och informella sektorn samt distribution inom dagligvaruhandeln.

Institutionen för teknik och naturvetenskap, Högskolan i

Orebro, arbetar med "A knowledge based system A

sensor novel measurement approach" och "New knowledge based measurement methods in the baking process".

Säkerhetsforskning

Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Socio-

logiska institutionen, Lunds universitet, studerar unga trafikanter och attityder till trafiksäkerhet.

Internationella Miljöinstitutet i Lund studerar säkerhet och risk-

tagande, ex, produktansvar, producentansvar, miljömärk-

ning och skydd av varumärken.

Institutionen för Riskhantering och Säkerhetsanalys utvecklar

ett program for säkerhetsforsknin g för Konsumenverket.

Handikapphjälpmedel

Vid avdelningen för handikappforskning, Göteborgs universitet, studeras ADL-förmåga och anpassningsprocesser hos yng-

re och medelålders personer med funktionsnedsättning, samt

betydelsen av redskap, utrustning och information i vardags-

livet för personer med kronisk ledsjukdom.

Man arbetar också med metodutveckling för bedömning av ADL-förmågan och hur oförmåga kan kompenseras med hjälp-

medel samt hur ADL förändras med stigande ålder.

Livsmedelskvalitet Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, bedriver forskning om riskfri mat. Institutionen för hushållsvetenskap arbetar med bedömning av livsmedelskvalitet med hjälp sensorisk

a av

analys.

Institutionen för livsmedelshygien forskar om livsmedels kvalitet och farlighet, hur man förhindrar matförgiftning, tek-

62 Programmet SOU 1996: l 0

nik och hygien, livsmedelstoxikologi, gifter i mat, riskbedömning och hälsoeffekter.

Institutionen för livsmedelsvetenskap forskar också på mat-

produktion med hög kvalitet i projektet "MAT 21".

Miljöhänsyn

Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet, har genomfört ett antal projekt hushållens miljö-

om medvetenhet, sortering och kompostering. Studierna fokuserar

huvudsakligen kring inköps- mat-, avfallsvanor, energianvändning och resurshushållning i ett systemekologiskt

per-

spektiv.

Fakultetsövergripande program planeras om "Urban Water

Systems in a sustainable society. Interfaces with everyday

life"; "Europeans Food Supply Systems for the E1derly";

"Organization and Food Quality" EU-projekt; "Suistainable Agriculture and Industrial Food Production".

för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Institutionen

Ostersund, studerar livsstilar, värderingar och attityder till miljö och teknik.

Sociologiska institutionen, Lunds universitet, studerar "Tro-

värdighet centralt begrepp för mat o miljö" och Miljöns socia-

-

dynamik om ambivalens, skepsis, utpekanden och

- av-

slöjanden m. m. samt om Body Shop-produkter.

IT i hemmet Institutionen för arkitektur och stadsbyggnad, KTH, studerar

IT-hjälpmedel för hemmet. I projektet specificeras användarnas

krav och önskemål beträffande IT och produkter och tjänster. Inom EU:s fjärde ramprogram Telematic for the Integration of Disabled and Elderly People TIDE förbereds ett EU-projekt om "Methods for User Sensitive Evaluations of Domotic Environments".

Forskningens fortsatta inriktning

Forskningsområdet är ett av de mer utvecklade. Studier av konsumentprodukternas kvalitet har varit en historisk uppgift för konsumentorganen. Tillkomsten av institutionen för konsumentteknik vid CTH är ett uttryck för att behovet forskning

av känts starkt.

SOU 1996: 10 Programmet 63

Vår bedömning är att den traditionella forskningen brukse-

om genskaper bör fortsättas och vidareutvecklas. Viktiga perspek-

tiv är att vardagens produkter generellt ha egenskaper

skall

som inte utestänger vissa brukargrupper. Okad komplexitet riskerar i vissa fall att försvåra användbarheten medan den i

andra fall skapar nya möjligheter. Gränsen mellan vanliga

produkter och hjälpmedel skall i görligaste mån suddas ut.

Nyckeln ligger i att designprocessen tillförs kunskap bru-

om karkrav och att dessa tillämpas fullt ut. Detta är i hög grad

en

fråga om utbildning av designers och produktutvecklare. Metoderna för kvalitetsäkring inom tillverkningsindustrin

måste utvecklas från att vara begränsade till interna tillverk-

ningskrav till att omfatta produktens hela livscykel.

Konsumentverket har påpekat att fördelningen forsknings-

av medel för säkerhetsforskning mellan arbetsliv och hem/fritid inte står i proportion till olycksriskerna och samhällskostnadema för olyckor inom respektive område.

Insatserna för att reducera antalet olyckor och olyckstyngden i vardagslivet är hittills otillfredsställande. Den forskning

som bedrivits har inte bidragit till fördjupad förståelse orsaks-

av kedjorna bakom olyckorna. Ett första steg är att anpassa och utveckla modeller från säkerhetsforskningen inom arbetslivet

för tillämpning inom vardagslivet. Målsättningen är att påverka design och marknadsföring i olyckspreventiv riktning så att

risknivåema sänks.

Vår bedömning är att säkerhetsforskningen inom hem- och fn-

tidsornrådet måste förstärkas såväl med avseende på teori och metod som när det gäller utvidgad tillämpning inom

nya produktområden.

Idiskussionen varifrån medel kan överföras till konsu-

om mentforsknin g har vi särskilt beaktat detta forskningsområde. Vår uppfattning är att motiv föreligger för att medel för arbets-

livsforskning ställs till förfogande bl. för säkerhetsforskning

a.

inom vardagslivet.

Inträdet i kretsloppssamhället ställer hushållen inför nytt

an-

svarstagande och nya praktiska uppgifter. Regeringen har till-

satt en särskild utredare för att studera konsekvenserna för

konsumentpolitiken.

Programmet SOU 1996: 10

Vi har samrått med utredaren och konstaterat att utvidgningen av politikområdet kommer att kräva nytt underlag från forskning. Utredningen befinner sig ännu i ett stadium där inte

man kunnat precisera sina önskemål forskning. Vi har förutsett

om

att miljörelaterad konsumentforskning kommer att få framträdande plats inom samtliga perspektiv.

Initiativ har redan tagits till konsumentrelaterad miljöforskning

på produktområdet. Några befintliga forskningsråd, av vilka

Avfallsforskningsrådet bör uppmanas att ta det största

ansvaret, kan bidra till produktrelaterad miljöforskning.

Särskilda medel bör dock finnas för forskning inom produktdesignområdet med inriktning mot att underlätta hushållens

deltagande i lcretsloppssamhället. Denna forskning bör ha god anknytning till forskning om hushållens resurser, värderingar och vardagsliv.

Under tiden för utredningsarbetet har priserna i dagligvaruhan-

deln dominerat den allmänna debatten i konsumentfrågor. Orsaker till det intensiva intresset är EU-inträdet och sänkningen av matmomsen. I forskningsinventeringen finns däremot

ingen forskning dokumenterad om prisbildning, prissättning

eller prispåverkan på hushållens strategier.

Vår bedömning är att konsumentforskningen bör inrymma stu-

dier av prisers/kostnaders inverkan på konsumentbeteendet.

Enligt vår uppfattning är följande områden särskilt angelägna

och att forskarnätverk därför bör skapas för långsiktig kun-

skapsuppbyggnad.

Brukarkravbaserad produktdesign

Säkerhetsforslming för hem/fritid

Produkt/systemrelaterad miljöforskning

Pris/kostnad och hushållens strategier

SOU 1996: 10 Programmet 65

3.6 och information,

Utbildning marknadsföring och reklam

Inledning

Få samhällsområden genomgår snabbare förändringar än re-

klam och marknadsföring. Den pågående omställningen av

eterrnedia från public serviceföretag till kommersiellt utbud

med reklam som finansieringskälla gör att företagen når in i hushållens vardag med aggressiv marknadsföring. Samtidigt

som komplexiteten i varuutbudet växer och behovet av varukunskap därmed ökar minskar såväl skolans grundutbildning i konsumentkunskap som resurserna för objektiv konsumentinformation. Hur kan forskning om utbildning, information, marknadsföring och reklam stöda hushållen i informationssamhället och påverka informationsbruset i positiv riktning.

Forskningsinventeringen

Inventeringen har givit material som beskriver forskning spridd över flera viktiga områden, mediapåverkan på livsstilar

och beteende, marknadens övertalningsstrategier, masskommunikation och varuinforrnation. Forskning bedrivs vid insti-

tutioner med samhällsvetenskaplig; ofta med tvärvetenskaplig

inriktning. Deltagande i internationella forskarnätverk förekommer.

Sociologiska institutionen, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet, har forskat om

"Livsstilar och massmedieanvändning", "Family communica-

tion Patterns Revisited: Reliability and Validity". Andra titlar är "Framtidens kommunikation: Frihet i en burk" samt en av-

handling om "Overtalningsstrategier".

På Institutionen för medier och kommunikation, Umeå universitet, har man forskat om information och media. l "Nyheterna

i våra tankar" fördjupas kunskapen om nyheternas roll och

påverkan och om mediernas effekter på tankar och föreställningar.

för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Institutionen

Ostersund, har studier om mediabevakning och massmedia.

3 l6-0I78

66 Programmet

Några av publikationema: "Ar konsumenterna rationella

- en analys utifrån forskning om konsumentbeteende, masskom-

munikation och välfärd", "Popmusik, politik och påverkan,

politiska val och lokala media". Ett projekt heter "Bioteknik och den europeiska allmänheten. En internationell studie

av

Policy, Mediabevakning och allmänhetens uppfattningar".

Internationella Miljöinstitutet, Lund, har undersökning

en om "konsumenter på marknader med bristfällig information".

Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet har projekt om information. En uppsats heter "Konsumenten upplyst

en despot En teoretisk och empirisk analys konsumentvaru-

av marknaden med avseende information".

På Konsumentverkets uppdrag bedriver Institutionen för

socialt arbete, Umeå universitet, utbildning i hushållsekonomisk

rådgivning.

Forskning om den nya informationsteknologin finns vid Tema

Teknik och Social förändring, Linköpings universitet. Titlar:

"Informationsteknologi i vardagsliv och skola" och "Distans-

arbete och datorer".

Tema Kommunikation och Tema Barn, Linköpings universitet,

är viktiga kompetenscentra för mediaforskning.

Fonden för Handels- och Distributionsforskning, Handelshögskolan i Stockholm, forskar konsumentbeteende,

om beslutsfattande, sparbeteende, affärsetik och marknadsanalys.

På sociologiska institutionen i Lund finns forskning Body

om Shop och artiklar kring mode.

Forskningens fortsatta inriktning

Utbildning, information, reklam, marknadsföring är ett komplext område. Forskningen skall inriktas på många sändare,

från grundskolans undervisning i konsumentkunskap till företagens reklamintrång i privatsfären via radio och TV, på bud-

skapets innehåll och form, media som används för kommunikationen och många typer mottagare.

av

Det konsumentpolitiska intresset fokuseras barn och

ungdom, som är mest skyddslösa mot påverkan. Detta område in-

Programmet 67

går i de prioriterade forskningsuppgiftema i det nordiska kon-

sumentforskningsprogrammet.

Andra konsumentpolitiskt viktiga områden är tobaks- och alkoholreklam samt diskriminerande reklam.

Såväl lagstiftning som "självsanering" används som medel för att komma tillrätta med oetisk verksamhet. Skärpt marknads-

föringslagstifming har införts.

Konsumentverket har i olika debattmaterial riktat uppmärksam-

mot marknadsföringens nya metoder och inriktning.

heten

Atstömingar bland flickor och bruk av anabola steroider bland unga män förs fram som sannolika konsekvenser av reklamens

fokusering på specifika kroppsideal.

Med den ökande internationaliseringen av produkter och media

intar den internationella reklamen ett allt större utrymme. Man kan fråga sig om detta medverkar till kulturell nivellering.

Den starka fokuseringen på marknaden och dennas inforrna-

tionssystem innebär att frågan om vilken hushållskunskap som

behövs idag och hur den skall förmedlas delvis kommit i

skymundan. Snabba förändringar i vardagslivets produkter,

kärv ekonomi, krav på kretsloppsanpassning ställer krav

nya

på hushållning med resurser och därmed nya kunskaper.

Stora förändringar gör att gammal beprövad kunskap inte alltid

är giltig. Viktiga frågor blir vilken ny kunskap skall förmedlas av vem och hur.

Grundläggande forskningsuppgifter är att studera förändringar

i reklamens och marknadsföringens budskap, metoder och kanaler. Reklam i Internet samt TV-shopping är exempel på aktuella nya kanaler och metoder att nå hushållen i hemmiljö.

Följdfrågor för konsumentforskningen är hur inforrnationsbru-

set tas emot, selekteras och påverkar kunskapsuppbyggnad,

värderingar och beteenden. Exempel på forskningsuppgifter med bärighet i detta sammanhang är attityder till diskrimi-

nerande reklam.

Kunskapsuppbyggnad för hushållning i kretsloppssamhället är

både en innehållslig och en pedagogisk utmaning. Flera forskare har visat intresse för att studera hushållens kunskaps-

68 Programmet SOU 1996: 10

uppbyggnad i kretsloppssamhället. Studier miljöargument i

av reklamen hör hit.

Forskarseminariema och inventeringen har visat att forskare med media/påverkaninrikming har intresse att vidareutveckla

av

sin forskning inom för konsumentforskningen centrala områ-

den. Konsumentverket att medverka i utvecklingen

avser av ett forskamätverk som startade under 1993 inom för

ramen verkets arbete kring reklamens utveckling.

Områdets komplexitet och omfattning kan motivera

en un-

derindelning i specifika forskningsområden som barn och

ungdom, media/livsstil/lconsumtion samt konsumtion i ett histo-

riskt/etnologiskt/socialt perspektiv.

Viktiga forskningsuppgifter gäller skolans roll som kunskaps-

och attitydförmedlare i informationssamhället.

Slutligen bör den kommunala konsumentvägledningens informationsroll uppmärksammas och utvärderas från metod- och

resultatsynpunkt. Detta kan ske i ett EU-perspektiv. En jämfö-

rande studie av svenska och EU-baserade teorier konsu-

om mentinformation förefaller angelägen.

Följande samlingsrubriker för forskning inom området fö-

reslås:

Hushållen i mediabruset underindelat ramprojekt

-

Information och reklam maktrelation

som

Det offentliga som informatör om skolans och

-

den kommunala konsumentverksamhetens roll

Programmet 69

3.7 instrument

Konsumentpolitikens

effekter, alternativa lösningar och

-

organisationsformer

Inledning

Konsumentpolitikens instrument och deras effekter, alternativa

metoder att bedriva konsumentpolitik, frivilligorganisationernas roll är mycket viktiga forskningsfrågor.

Forskningsinventeringen

Materialet från inventeringen har grupperats under följande rubiiker:

Konsumentjuridisk forskning Skuldsanering Medborgarkontor

Frivilligorganisationer

Konsumentjuridisk forskning

Vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet; bedrivs forskning och utbildning om konsumenträtt. I skriften "Konsumentskyddets former" diskuteras grundläggande konsumentjuridiska frågeställningar. Skriften innehåller också en översikt

över det konsumenträttsliga området.

Skuldsanering

Nationalekonomiska institutionen och Rättsvetenskapliga insti-

tutionen i Göteborg har inlett forskning om skuldsanering.

Rättsvetenskapliga institutionen har också forskning om "Konsumenters skydd från avtal till konkurs".

Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs uni-

versitet, har genomfört ett antal projekt om hushållens ekonomi; och skuldfällan", "Hushållens situation vid frivillig

ur skuldsanering", "Efter ekonomisk rådgivning och skuldsane-

ring hur gick det".

-

Vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, studeras "Konkursen som socialt beteende".

Medborgarkontor

Institutionen för företags- och förvaltningsutveckling, Mitthögskolan, Sundsvall, ansvarar för den rikstäckande utvärde-

ringen av medborgarkontor.

Frivilligorganisationer

Konsumentverket har beviljat medel till utvärdering verkets

av

stöd till frivilliga organisationer för för

samt ett program forskning om kommunal konsumentverksamhet. Denna har också utvärderats.

Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Ostersund, gör en internationell jämförelse förutsättningarna

av

för utvecklingen mänskliga i glesbygdsområden,

av resurser

"Ungdomar i Europas periferi". Institutionen arbetar också

med kooperationsforskning.

Forskningens fortsatta inriktning Diskussionerna forskning de konsumentpolitiska in-

av om strumenten var livliga och konkreta under forskarsamråden.

Stort intresse visades för förstärkning forskningen.

en av Kvalificerade forskare finns brist på till forskar-

men resurser utbildning och fasta tjänster utgör hinder för bredare och långsiktiga insatser.

För hushållen är det fundamentalt att de konsumentpolitiska instrumenten, avsedda att stärka konsumenternas ställning och att skydda dem, fungerar väl. EU-inträdet innebär att det

sven-

ska regelverket skall till EU:s regelsystem.

anpassas Konsekvenserna för hushållen dessa förändringar är ak-

av ett

tuellt forskningsornråde. Inslagen juridisk forskning är

av grundläggande vid studierna instrumentens funktion. Ett

av tvärvetenskapligt angreppssätt är dock angeläget för att andra aspekter sociala, ekonomiska och maktrelaterade skall be-

- handlas ett kompetent sätt.

Konsumentverket betonar resultatstymingens betydelse för ut-

vecklingen av verkets arbete. Utan kontinuerlig utvärdering

av de konsumentpolitiska arsenalerna, lagstiftning, branschöverenskommelser, kommunal konsumentverksamhet, utbildning

och information etc. kan någon egentlig resultatstyrning inte upprätthållas.

SOU 1996: 10 Programmet 71

Den lokala konsumentverksamheten spelar en nyckelroll i svensk konsumentpolitik. Inriktningen av arbetet förefaller att i hög grad styras av konjunkturema. Så utgör ex skuldsanering och budgetrådgivning idag en dominerande arbetsuppgift. Utvecklingen av den kommunala konsumentverksamheten är beroende av forskning.

Frivilligorganisationernas roll när det gäller att påverka kon-

sumenternas villkor har aktualiserats vid EU-inträdet. I EU:s policy utgör de frivilliga konsumentorganisationerna motorn i konsumentpolitik på marknadsideologisk grund. I Sverige är frivilligorganisationemas roll ännu inte särskilt framträdande. Forskning om organisationernas rekrytering, inriktning, arbetsformer, påverkansmöjligheter och relationer till de kommunala och statliga organen bör genomföras.

Satsning på följande forskamätverk är angelägen och kan bli framgångsrik:

Konsumentpolitikens instrument och arbetsformer Svensk konsumentpolitik under EU:s inflytande Organisering och konsumentrnakt Lokalt- centralt i konsumcntpolitiken

72 Programmet

3.8¶Hushållen och välfärden

i statistisk belysning

Inledning

Inom konsumentpolitiken finns behov övergripande,

av en aggregerad kunskap om hushållens situation. Enligt direktiven är denna kunskap generell natur. Den används även inom

av andra politikområden och insamlingen data behöver därför inte

av ingå i konsumentforskningens kostnadsram. Vi instämmer därmed i den uppfattning framförs i direktiven, behovet

som att av denna kunskap kan "tillgodoses den allmänna forsk-

genom

ningspolitiken".

Det är däremot angeläget att kunskap välfärdssystemens

om förändringar och dessas konsekvenser sammanställs och görs

tillgänglig på ett översiktligt och lättförståeligt sätt. Parallellt

krävs djupgående och differentierad kunskap, för analy-

ex. ser av effekterna av förändringarna i trygghets- och transfere-

ringssystemen för olika hushållstyper och individer.

Ett led i denna kunskapsproduktion är Statistiska

Centralbyråns

statistik inom konsumentområdet. Vi har samrått med SCB

om innehållet och redovisningen denna statistik. I Hushållen:

av Producenter eller Konsumenter, redovisar SCB kortfattat några aspekter på konsumentstatistikens faktiska och möjliga ut-

veckling bilaga 4.

Sammanfattning av SCB:s promemoria

Hushållen är inte endast konsumenter, också producenter

utan och hushållens levnadsstandard påverkas konsumtionsut-

av

rymmet, konsumtionsförmågan, produktionsutrymmet och

produktionsförmågan. Hushållens produktion är omfattande,

men inte klarlagd, SCB.

menar

Tidigare hade den officiella statistiken traditionell på

en syn konsumtion och konsument, där arbetskrafts- och utgiftsundersökningar ensidigt visade att hushållen tillhandahöll arbetskraft och köpare och tjänster. Dessa undersök-

var av varor

ningar kompletterades med en löpande välfärdsstatistik,

men

SOU 1996: 10 Programmet 73

hushållens eventuella produktion i hemmen omfattades

av den officiella statistiken.

Konsumentstatistiken inkluderar numera ett handlingsperspektiv. Nu är utgångspunkten att hushållen producerar för att kunna konsumera varor och tjänster för att få ett bra liv och inte för produktionens egen skull. Hushållen skaffar material och halvfabrikat som de bearbetar med hjälp arbets- och kapi-

av talinsatser även i hemmen.

I SCBs fullskaliga tidsanvändningsstudie 1990/91 finns kun-

skap om vilka aktiviteter som människor ägnar sin tid åt. Aven produktionen som skeri hushållen omfattas av statistiken. Det

främsta syftet med undersökningen att utgå från jämställd-

var hetsaspekter i samhället och att se skillnaderna i kvinnors och mäns deltagande i olika livssfärer Rydenstam, K: I tid och

otid. En undersökning kvinnors och mäns tidsanvändning

om 1990/91 rapport nr 79, Levnadsförhållanden, SCB. Tids-

, användningsstudier ger kunskap om vilka grupper individer

av och hushåll som gör vad, vilken omfattning insatserna har och hur tidsinsatsema fördelas.

För att komplettera den privata konsumtionen med produktio-

nen i hushållen måste dels den tid hushållen ägnar produktion och dels den del av den privata konsumtionen som är insatsvaror i hushållsproduktionen tas fram, dvs de varor och tjänster som klassas som insatsvaror.

Aktiviteterna i hushållsproduktionen är enligt SCB matlagning, städ/tvätt, underhåll, inköp, barnomsorg, trädgårdsarbete,

transporter m. m. Tidsåtgången för aktiviteterna kan presenteras såväl separat för män och kvinnor sammantaget.

som Insatsvaroma i hushållsproduktionen är livsmedel, köksut-

rustning, städutrustnin energi, transportfordon m. fl.

Satelliträkenskapema för hushållsproduktion ger en "mer hel-

täckande bild av produktionen i ekonomin genom att inkludera ett värde av och en struktur för hushållens produktion".

SCB:s förslag till statistikutveckling

För att gå vidare behövs enligt SCB information vilka

om resurser hushållet förfogar Över och vilka resultat hushållsproduktionen ger. Men för att kunna uppskatta sambanden mellan

den resurs som tiden utgör i hushållsproduktionen och övriga

74 Programmet SOU 1996: 10

inköpta resurser måste tids- och utgiftsanvändning ställas samman på hushållsnivå.

Den pågående utvecklingen konsumentstatistiken innebär att

av

utgiftsstatistiken HUT från och med 1995 görs löpande och

ca 2000 hushåll per år lämnar uppgifter sina utgifter.

om Insamling av data fördelas jämnt över årets månader. Syftet

med en Förenklad tidsanvändningsundersökning är att "spegla

den totala produktionen i samhället", den bör kompletteras

men

med fullskaliga tidsanvändningsstudier.

En pan-europeisk tidsanvändningsundersökning planeras till

1997 inom Eurostat. Den har likheter med SCBs undersökning från 1990/91. Det finns emellertid inget beslut att Sverige ska

delta i den pan-europeiska tidsanvändningsundersöknin

gen.

Utvecklingen av konsumentstatistiken kan även bättre sta-

ge tistik inom andra områden ex. jämställdhet inkluderar

som arbetsdelningen, kvinnors och mäns bidrag till ekonomi och välfärd, vardagslivets organisering etc. och om konsumtionens miljöpåverkan och hushållens organisation av sina transporter. "Detta bidrar också till att ett handlingsperspektiv kan utvecklas i välfärdsstatistiken".

Statistikunderlag för konsumentforskning

Vi konstaterar att SCB:s statistik delvis motsvarar konsumentforskarnas behov av grundläggande information bl. a. för att

identifiera problem och bygga bakgrundskunskap till detal-

upp jerade studier. Behovet utvecklad och förfinad statistik är

av dock stort. Statistik som redovisar hushållens produktion i relation till resurser och handlingsutrymme är särskilt viktig.

En utformning som gör det möjligt att särskilja kritiska hushållskategorier bör genomföras. Statistiken bör göra longitudinella beskrivningar möjliga. Viktigt är att det går att "titta in i

hushållen", dvs att beskriva inbördes relationer mellan hus-

hållsmedlemmar i jämställdhets- och resursfördelningsperspektiv.

Det är angeläget att SCB kan utveckla och genomföra ett heltäckande basprogram för kontinuerlig konsumentstatistik, bland annat som stöd för konsumentforsknin gen. Det är rimligt att SCB också ges möjlighet att delta i den pan-europeiska tids-

användningsstudien.

4 Del

En samlad

strategi

En samlad strategi 77

4.1¶Forskningens organisering

Inledning

Enligt direktiven "förutsätter kvalificerad forskning en långsiktig kunskapsuppbyggnad och att återväxten av kompetenta forskare säkerställs. Det förutsätter en högskolemiljö med forskarutbildning. För att garantera kvaliten måste således universitet och högskolor ha huvudansvaret för forskningen. Utredaren bör föreslå hur och i vilka former det går att vida-

reutveckla de forskningsmiljöer och forskningsproñler

som finns".

Vi har genom samråd med aktörerna bedömt fördelar och

nackdelar med olika organisationsmodeller på forskningsnivå

och nationell nivå.

Det visar sig nödvändigt att relatera organisationsfonn till

framtida resursvolym. Bedömningarna av alternativa forsk-

ningsorganisationer är således kopplade till finansieringsfrå-

gan.

Organisationsmodeller på forskningsnivån

Forskning kan organiseras i olika former. Uppfattningen om

för- och nackdelar hos olika organisationsformer har varierat

över tid och mellan olika forskningsområden. En viktig skiljelinje har gått mellan förespråkare för högskolan som huvudan-

svarig och för olika former av institutsbildnin gar utanför högskolan.

Samhällssektorer med starka avnämare tycks föredra institutsformen, medan allmänintresset ser högskolan som den vikti-

gaste verkställaren av forskning. Branschforskningsinstituten

exempliñerar det första, ofta med en kombination av statlig och

näringslivsfinansiering. Samhälls- och socialvetenskapliga forskningen exempliñerar den motsatta organisationsfonnen,

hänvisad till högskolan.

Flera kärnor och obestämd periferi

Konsumentforskningsområdet har inte några tydliga gränser.

Man kan tala om ett område med flera kärnor och en obestämd periferi. Konsekvenserna diskuteras tidigare i betänkandet. Vi

78 En samlad strategi

konstaterar att organisatoriska förändringar är viktig del

en av

strategin för att stärka forskningen.

Utgångspunkt för samråden med intressentema har varit ett antal "teoretiska" organisationsmodeller som omfattar alla aktörer. På forskamivån är flera organisationsformer möjliga, från

ett särskilt "konsumentforskningsinstitut" via "öronmärkta in-

stitutioner vid högskolan", "nätverk och konsortier" till

enskilda forskare. Dessa lösningar samt kombinationer diskuterades ingående vid forskarsamråden. Utgångspunkten att

var ge forskarna möjlighet att bedöma för- och nackdelar baserat på egna erfarenheter och önskemål.

Ett konsumentforskningsinstitut

En fråga för utredningen var om ett forskningsinstitut kunde

vara ett alternativ till den högskolebaserade forskning för-

som ordas i direktiven. Sådana institut finns i Norge och Finland och har tidigare funnits i Sverige. Företrädare för de norska och finska instituten hävdar att de fungerar bra. Någon oberoende bedömning är inte känd.

En uppfattning vid samråden var att ett institut för konsument-

forskning kan ge stabilitet forskningsområdet. Långsiktig kunskapsuppbyggnad och anställningstrygghet kan säkras.

Man konstaterade samtidigt att ett institut endast kan verka inom en begränsad del av forskningsområdet. Det blir orimligt stort om det skall innehålla bred kompetens. Det pris man får betala blir en slumpmässig gräns mellan instituts- och högskoleforskning, olämpliga skillnader i villkor för forskare inom och utanför institutet och en ojämn konkurrenssituation.

Forskarutbildning och kontakten med grundutbildningen för-

svåras. Risk föreligger också för bristande flexibilitet

och problem att säkerställa inflödet av ny kompetens till ett institut.

Högskolebaserad forskning

Organiseringen av konsumentforskningen inom högskolan kan

ske enligt olika modeller. Forskningens omfattning och kom-

plexitet liksom den disciplinära förankringen varierar

och ger

anledning till val av olika organisationsfomer. Forskarna ansåg att rumslig anknytning till annan forskning inom disciplinen ger goda förutsättningar för teori- och metodutveckling.

Flexibilitet och förnyelse befrämjas. Risken för konkurrens-

utsättning gentemot mer etablerade forskningsinriktnin gar ökar

En samlad strategi 79

samtidigt. Ett tydligt önskemål var att möjligheterna till tvär-

vetenskapligt samarbete underlättas.

Att förorda en enda Organisationsform inom högskolan är fel. En lämplig form ansågs dock vara nätverk eller konsortier inom vilka forskare från flera discipliner samverkar i stora och långsiktiga program. Nätverken bör vara anknutna till minst en basinstitution med resurser och ansvar for samordnin gen.

Forskarutbildning Forskarutbildning är en av grundstenama i en långsiktig kun-

skapsutveckling. Ansvaret för forskarutbildning inom konsumentområdet kan till en början eventuellt koncentreras till en eller ett fåtal institutioner med kompetensbidrag från flera

forskningsområden.

Den kan ha formen av Forskarskola för konsumentforskning, eventuellt som Sommaruniversitet. Det långsiktiga ansvaret åvilar högskolan. Initialt kan externt ekonomiskt stöd för

upp-

byggnaden av forskarutbildningen behövas.

Grundutbildning

Ett kvalificerat och obligatoriskt inslag av forskningsbaserad

"konsumentkunskap" bör finnas inom alla grundutbildnin gar.

Förebild kan de kurser Institutionen för konsument-

vara som

teknik ger i utbildningen av civilingenjörer vid CTH. Där bibringas studenterna kunskaper i system- och produktdesign i

ett brukarperspektiv. Motsvarande typ av kurser kan integreras

i alla yrkesförberedande utbildningar.

Organisationsmodeller på nationell nivå

När konsumentforskning sker inom praktiskt taget alla disci-

pliner inom högskolan blir behovet av överblick och samordning stort. Detta behov kan endast tillfredsställas på nationell nivå.

Formerna för överblick över forskningsområdet kan inte diskuteras oberoende av ñnansieringsformen. Diskussionen slutförs därför i samband med utredningen av finansieringen av konsumentforskningen. Här förs en allmän diskussion av olika or-

ganisationsformer.

Utgångspunkten är en mångskiftande, flexibel, flerdisciplinär

konsumentforskning inom högskolan.

80 En samlad strategi

Den institutionella formen för överblick och samordning bör enligt vår uppfattning ordnas enligt olika modeller beroende på

vilka resurser som ställs till forskningens förfogande. Fyra

modeller har tagits fram som diskussionsunderlag:

Modell Ett nytt forskningsråd

Ett väsentligt resurstillskott tillförs forskningsområdet.

Ett nytt

forskningsråd disponerar forskningsmedlen och fördelar efter

ansökan från forskare efter bedömning vetenskaplig kvalitet

av och samhällsrelevans.

Vår bedömning är att konsumentforsknin bör betraktas

gen som sektorsforskning. En i detta sammanhang intressant beskriv-

ning av förändringarna i svensk forskningspolitik över tid

finns i "Riksdagen, regeringen och forskningen några i drag

svensk forskningspolitik under två decennier" SOU 1995:121. I skriften skildras den sektoriella FoU-politikens utveckling i landet. Man konstaterar att det skett "rådifie-

en ring" av sektorsforskningen med kvalitetskriteriet som huvudmotiv. Rådiñeringen innebär att forskarsamhällets inflytande

ökat i bedömningen anslagsansökningar på bekostnad

av av

sektorsorganens sakintresse.

Enligt denna modell bör ett forskningsråd inom konsumentområdet sammansättas majoritet forskare minori-

av en av samt en tet bestående av representanter för Konsumentverket, den lo-

kala konsumentverksamheten samt fristående konsumentorga-

nisationer.

Modell 2: En delegation

Ett mindre nytillskott för konsumentforsknin tillförs befintliga

g ga

forskningsråd. En delegation ges organisatoriska och ekono-

miska resurser för att överblicka, initiera och samordna.

Att utifrån påverka resursfördelningen inom befintliga forsk-

ningsråd är en grannlaga uppgift som ställer särskilt höga krav på överblick, tyngd i argumenteringen och förhandlingsför-

måga. Delegationens uppgift är att initiera, stöda och samordna

konsumentforskning. Samordningen sker på "frivillig" väg ge-

nom informationsinsatser, debatt och förhandlingar med forskningsråd och forskare. För att delegationen inte skall bli helt tandlös bör den förfoga över medel för initiering

av pro-

gramarbete, utveckling av kvalificerade anslagsansökningar och sammanställning av forskningsresultat.

Modell 3: FRN ges samordningsansvar

En förstärkning sker genom att befintliga forskningsråd omprioriterar inom nuvarande ramar. Forskningsrådsnämnden FRN tilldelas resurser för överblick och samordning. Modellens slagkraft är helt beroende storleken på de forsk-

av ningsmedel som frigörs genom omprioriterin

Modell 4: FRN svarar för överblick Bättre resursutnyttjande inom befintliga ramar.Forskningsrådsnämnden FRN ges i uppdrag att överblicka området. Detta alternativ torde enligt vår bedömning inte nämnvärt förbättra konsumentforskningens situation och svarar inte mot utredningens ambitionsnivå.

En flerdimensionell kraftsamling Beskrivningen av forskningsbehoven satt i relation till nuvarande forskningsresurser visar att en betydande kraftsamling inom forskningsområdet är berättigad.

Förstärkningen kan ske i olika organisatoriska former. Vår bedömning, baserad på egna överväganden och samråden med konsumentforskarna, är att forskningsområdets mångfald, kompetens och utveckling bäst tillgodoses inom högskolan.

Huvuddelen av de fria resurserna bör tillfalla större, tvärdisciplinära forskargrupper. Anslagen kan ha olika form, beroende på områdets vikt och komplexitet, graden av långsiktighet, kompetensnivån hos deltagande forskare och behovet av

stödjande forskarutbildning med flera faktorer.

En uppläggning baserad på starka grupperingar av forskare inom högskolan stämmer väl mot internationella trender. EUforskningen arbetar vanligen i s. konsortier. Denna organisationsform underlättar därför sannolikt samverkan nordiskt, med forskare i andra EU-länder och internationellt.

Kartläggningen har visat att forskningens bas i form av forskartjänster och doktorandtjänster är svag. Den bör byggas ut vid strategiskt viktiga institutioner för att trygga långsiktig inomdisciplinär specialkompetens.

82 En samlad strategi

Hur samordningen av forskningen bör ske på nationell nivå beror på vilka ekonomiska tillförs området. Vi

resurser som har sökt visa detta att presentera fyra olika modeller.

genom Valet mellan dessa modeller skall således kopplas till

resursförstärkningens omfattning. Så sker i utredarens förslag till or-

ganisering och finansiering forskningsområden

av

En samlad strategi 83

4.2 och

Kompetenscentrum

forskningsbibliotek

Inledning Konsumentforskningsområdets storlek och komplexitet ställer

stora krav på överblick och möjlighet för avnämarna att finna information. Forskningens nytta står och faller med möjligheten att sprida resultaten i rätt form och till rätt mottagare. Forskarna inom området har behov av att snabbt och med modern informationsteknik nå fram till forskningsfronten och bygga upp kontaktnät.

Mot denna bakgrund har vi studerat möjligheterna att utveckla ett kompetenscentrum med ett kvalificerat forskningsbibliotek.

Behovet av ett kompetenscentrum Konsumentverkets centrala uppgifter inom konsumentområdet bör avspeglas i relationen till forskning och kvalificerat utvecklingsarbete. Det är därför rimligt att Konsumentverket ges en roll förmedlare forskningsresultat. Konsumentverket

som av bör därutöver kunna spela en viktig roll som kontaktpunkt och idégivare för forskarna.

En Konsumentverkets fyra verksamhetsgrenar är "kun-

av

skapsförmedling". Verket beskriver målsättningen på följande

sätt:

att utveckla stödet till den lokala konsumentverksamheten

främst så att en effektiv budgetrådgivning och skuldsanering

kan upprätthållas i kommunerna att öka insatserna för att service görs tillgänglig för handikappade och äldre bland annat att tekniken an-

genom passas efter deras behov att göra insatser för att stärka konsumenternas, särskilt

ungdomars, kunskaper om konsumentfrågor

att stödja konsumentorganisationer

Dessa pragmatiskt grundade mål har ett starkt berätti gande. Konsumentverket är en viktig kanal ut i samhället. Utöver kunskapsfönnedlin till den kommunala verksamheten och kon-

gen

84 En samlad strategi

sumentorganisationema, har Konsumentverket mycket omfat-

tande informationskontakter med media. Verket har dessutom egna kanaler till skolan, olika institutioner och allmänheten, bl.a. genom skriftproduktion och tidskriften RådRön.

Det är därmed naturligt att se Konsumentverket nationellt

som

kompetenscentrum inom konsumentområdet, även innefattande

forskningsinformation.

I uppgiften bör ingå att sammanställa och förmedla

forsknings-

resultat på lämpligt sätt de kanaler verket förfogar

genom som över.

Behov av ett forskningsbibliotek

Vi har låtit utföra en studie möjligheterna till litteratursök-

av ning inom konsumentområdet. Ett urval aktuella forsknings-

av rapporter och artiklar har sökts i Konsumentverkets lokalabiblioteksdatabas samt i LIBRIS, BTJ 2000, ARTIKELSOK,

HELICON och RATTSBALKENStudien redovisas i bilaga

Vi konstaterar att de studerade biblioteken använder olika

klassiñceringssystem. Eftersom forskningsområdet saknar tydlig identitet sker klassningen forskningsrapporter med viss

av slumpmässighet. Det är därför generellt svårt att identifiera konsumentforskning i nu tillämpade system. Ett för konsu-

mentforskningen adekvat klassiñkationssystem behöver därför

utvecklas. I studien konstateras följande:

"För att följa förstärka och strukturera sökbarheten

upp, av

ämnet konsumentforskning och konsumentfrågor i övrigt i svenska informationssystem borde de specialsamlingar och den

specialkunskap som finns i Konsumentverkets bibliotek utnytt-

jas i bredare bibliotekssammanhang".

Utredaren påpekar dessutom det ofördelaktiga i Konsu-

att mentverkets bestånd och register inte är sökbara utifrån

samt att primärkatalogiseringen sker i ett isolerat, lokalt bibliotekssystem.

Dessa nackdelar till trots spelar Konsumentverkets bibliotek

redan en betydelsfull roll specialbibliotek med

som ett stort bestånd av litteratur och tidskrifter och sakkunnig personal.

Såväl forskarnas önskemål ett centralt konsumentforsk-

om

ningsbibliotek och möjlighet till effektiv litteratursökning via

En samlad strategi 85

elektroniska databaser som Konsumentverkets interna kunskapsbehov talar för att Konsumentverkets bibliotek utvecklas så att det svarar mot kraven på ett centralt forskningsbibliotek inom konsumentornrådet.

För att fylla denna uppgift måste biblioteket upprustas tekniskt, förbindas med externa databaser och söksystem samt ges resurser för kontinuerlig beståndsutveckling. Eftersom en snabb

internationalisering av konsumentforskningen kan förutses bör

biblioteket anknytas också till internationella datanätverk.

Biblioteket bör dessutom få förstärkta personalresurser för information, användarutbildning och annan extern service.

Även konsumentverkets forskningsbibliotek inte kan

om ges status k ansvarsbibliotek, kan de riktlinjer som utarbetats

av s för sådana av BIBSAM sekretariatet för nationell planering

och samordning inom Kungliga Biblioteket vara vägledande.

Där sägs att biblioteket "skall bära ett särskilt ansvar för bestånds- och referensservice, utveckling och fortbildning".

Anslag för upprustning av forskningsbibliotek kan sökas hos

BIBSAM.

I linje med Konsumentverkets roll som kompetenscentrum ligger att verkets bibliotek modemiseras, anknyts till svenska och internationella databaser, tillförsäkras kontinuerliga resurser för beståndsutveckling samt för bestånds- och referensservice till externa användare. Bibliotekets roll och ansvar i utbildnings- och informationsfrågor bör också övervägas.

För att fullfölja uppgiften som kompetenscenrum med forsk-

ningsbibliotek behöver Konsumentverket särskilda resurser.

86 En samlad strategi

4.3¶Forskningens finansiering

Inledning

I tidigare avsnitt har vi i enlighet med direktiven redovisat mo-

tiv för en kraftsamling inom konsumentforskningen. En sådan

kan självfallet inte komma till stånd resurstillskott utan som motsvarar önskemålen om ökad forskning. Enligt direktiven skall utredaren "även lämna förslag vilka ekonomiska om resurser som kan komma att krävas för genomföra det konatt

sumentpolitiska forskningsprogrammet".

Nuvarande ñnansieringsformer och volym

Huvuddelen av den nuvarande konsumentforskningen finansimed anslag från forskningsråd och från Konsumentverket.

eras onmärkta konsumentforskartjänster, professurer, forskarassistenttjänster, finansierade över fakultetsanslaget finns

enbart vid Institutionen för konsumentteknik vid CTH.

Doktorandtjänster, där den forskarstuderande arbetar med

av-

handlingsprojekt inom konsumentområdet, förekommer

sporadiskt vid vissa högskolor. Gränsfall utgör bl

a lärartjänstema

vid de hushållstekniska institutionerna. I övrigt sker finansie-

ringen således tidsbegränsade genom projektanslag.

Vi har bedömt den nuvarande forskningens i

omfattning, mätt

årsarbetsinsatser och Det kan endast bli fråga pengar. om en

grov uppskattning. Orsakerna är flera: Svårigheten att göra

en

ämnesavgränsning, det stora antalet finansiärer, blandningen

av korta och långa projekt, forskarnas varierande insatser över tid i samma projekt, projekt finansieras med universitetssom

tjänster över fakultetsanslaget samt sättet att beräkna

omkostnader osv.

Vår bedömning är att insatsen för den nuvarande konsumentforskningen uppgår till mellan 15 och 25 årsarbetare, vilket motsvarar en årskostnad av 9 -15 mkr. Vi bygger fortsätt-

ningsvis våra bedömningar på årskostnad 12 mkr

en av inklusive Konsumentverkets forskningsanslag.

En samlad strategi 87

Satsningar på andra områden

Som bakgrund till våra förslag till resursförstärkning inom

konsumentområdet är det intressant att jämföra vilka forsk-

ningssatsningar görs på sektorsforskning inom andra om-

som råden.

I ett underlag till forskningsfinansieringsutredningen PM

1995-12-19 redovisas följande siffror vårt urval.

Forskningsresurser inom enligt vår uppfattning besläktade,

mjuka områden:

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB 25 mkr Folkhälsoinstitutet FHI 23 mkr

Socialvetenskapliga forskningsrådet 90 mkr

Statens skolverk 26 mkr

Rådet för Arbetslivsforskning 263 mkr

Forskningsresurser inom hårda samhällssektorer:

Försvarsmakten 850 mkr

Försvarets materialverk FMV 369 mkr

Vägverket VV 148 mkr

Statens råd för byggnadsforskning BFR 194 mkr

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK

1.445 mkr

Statens råd för skogs- och jordbruksforskning SJFR

250 mkr

Vi konstaterar att skillnaden mellan de mjuka och de hårda områdena är markant. Men också att arbetslivsforskningen har

i helt skala än vad som står till vardagsresurser en annan

livsforskningens förfogande.

Det ligger utanför vår kompetens att göra jämförande bedöm-

ningar forskningsbehovet inom försvarsindustri, näringsliv

av och teknik och inom hushållens domäner. Däremot anser vi oss ha anledning förmoda att skillnaderna inte kommer att lämnas utan eftertanke i arbetet med forskningspropositionen.

Med siktet inställt på 50 mkr per år

Med utgångspunkt från vår analys forskningsområdet och

av behovet och nyttan konsumentforskning satt i relation till

av nuvarande forskningsresurser har vi bedömt att en forsknin gs-

88 En samlad strategi

volym om 50 mkr/år efter uppbyggnadsperiod är önskvärd en

och möjlig.

Det är rimligt att de forskningsråd samt Konsumentverket, som

nu stöder konsumentforskning, tills vidare upprätthåller dagens

finansieringvolym, beräknad till 12 rnkr/år. Vi lämnar

öppet

om och i så fall när dessa medel skall överföras till ett nytt

ñnansieringsorgan. Vår bedömning är att NUTEK, SJFR,

AFR, Rådet för Arbetslivsforskning Konsumentverket samt ligger närmast till hands för ett sådant bidrag.

Vi utgår från att Konsumentverket kompenseras för bortfallet av forskningsmedel med resurser motsvarande storlek inom av förvaltningsanslaget. Dessa medel skall nyttjas för studier som fyller för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.

När full uppbyggnad uppnåtts bör volymen hållas konstant under minst ytterligare fyra år, förutsatt utvärdering efter att en en

lämplig verksarnhetsperiod visar att avvägningen ända-

var

målsenlig.

En insatstrappa till full utbyggnad

Erfarenheter från andra forskningsfält, konkurrensnya ex. forskningen, visar att takten i utbyggnaden ett nytt forskav ningsområde är beroende av tillgången på kvalificerade forskare med intresse för uppgiften. Det handlar lagom och om en successiv öknin g av insatsen.

Flera stödformer i en strategi gemensam

Möjligheterna till långsiktig kompetensutveckling och breddning av forskningsinsatsema till en mångfald institutioner

av

ligger i en strategisk finansieringspolitik. Finansierings-

formerna måste till forskningens

anpassas utvecklingsnivâ

inom olika delområden.

I strategin bör ingå åtgärder för rekrytering forskare och av

etablering av det nya forskningsfältet. Rekryteringsinsatsema

kan ha formen forskarutbildning, doktorandtjänster, hand-

av

ledaxtjänster och tjänster för projektforskare. Etableringen

av forskningsområdet påskyndas genom att medel ställs till förfogande för konferenser, seminarier och uppsatstävlingar. Finansieringen kan således ske i form av:

En samlad strategi 89

Fasta/tidsbegränsade tjänster på olika nivåer i högskole-

systemet Stöd till forskarskolor, kurser och symposier

Långsiktiga ramanslag for större forskningsområden

Projektanslag för specificerade tids/innehåll/resultat-insatser

Initierings/programanslag som start-stöd t ex för EU-an

sökningar Investeringsanslag för utrustning/infrastrukturutveckling

Självfallet finns ett samband mellan rimlig ambitionsnivå och

tillgången till forskningsmedel. Den diskussion insatser

av som förs här är knuten till forskningsvolymen 50 mkr/år och

organisering enligt Modell avsnitt 4.1.

Med de tre övriga modellerna och mindre eller inga

nya resurser, kan en så bred förstärkning naturligtvis inte komma till stånd.

50 mkr

projekt/ ram tjänster, samordning initiering

administration / info

k-centrum m.m.

30 mkr

20 mkr

C

e

Schematisk bild av en insalstrappa för uppbyggnad av forskningsmedlen till en volym av 50 mkr år fyra. Staplarna visar ell sätt all disponera det växande anslaget för olika ändamål. Hälften disponeras för långsiktiga ram/projektanslag. Finansieringen av doktorandtjânster, mellantjänster och .ramordningnsljänster ökar för att ge fast bas för anslagsfonskningen. Behovet av nytillskolt beror på i vilken takt nuvarande resurser, 12 mkr, överförs.

l i i . s i

Del 5 Slutsatser och

förslag

Slutsatser och förslag 93

5.1¶Slutsatser

och förslag

Inledning

Detta betänkande handlar vardagsforskningens villkor idag,

om om åtgärder för att öka dess räckvidd, samhälleliga relevans

och vetenskapliga kvalitet.

Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten. Aven om arbetslivets villkor är mycket betydelsfulla för "det arbetande folket" livet utanför arbetet för väsentliga livs-

svarar värden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom

en förutsättning för arbetslivet. För den stora andel befolk-

av ningen som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoförmåga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.

Vardagslivet svarar för betydande del samhällets verk-

av samheter. Beräkningar visar att hushållens arbetsinsats

motsvarar 45 48% av bruttonationalinkomsten. Det över-

- vore en drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.

Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt

vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat

samhälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och

motsättningarna ökar. Påfrestningama är stora samtidigt

som

nya möjligheter yppar sig.

Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa

förändringar.

Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar

och beteenden utvecklas.

Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulen-

sen i hushållens verklighet eller vardagsvillkoren speglas i

rättmätig utsträckning i dagens forskning.

Behovet av konsumentforskning

Kunskapen om samhället måste ständigt omprövas och förnyas. Så också inom konsumentområdet.

Till faktorer ökar behovet i dagens

som av nya kunskaper

samhälle hör genomgripande förändringar i

välfärdssystemen,

94 Slutsatser och förslag

hushållens utsatta ekonomiska läge, demografiska föränd-

ringar, intemationaliseringen av varu- och tjänstemarknaden

under inflytande EU samt den informationstekniken.

av nya

Min utgångspunkt är att sådana övergripande förändringar

spelar avgörande roll för hushållens livsvillkor och att kun-

en skap dem och deras konsekvens är ovärderlig i en demo-

om

kratisk samhällsanalys.

Om de konsumentpolitiska målen skall uppnås krävs forskning

om konsekvenserna för hushållen av dessa förändringar, om hushållens resurser och möjligheter att agera i enlighet med sina intressen samt om konsumentpolitikens förmåga att stöda särskilt utsatta hushåll.

Målsättningen är att de åtgärder jag föreslår ger forskningsom-

rådet den styrka som dess samhällsrelevans och vetenskapliga

utmaningar motiverar.

Fyra uppdrag

Konsumentforskningsutredningen har haft fyra uppdrag:

att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i Sverige

med utblickar mot de nordiska länderna och EU

att analysera forskningsområdet att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras

att föreslå hur forskningsområdet bör finansieras

Kartläggningen

Utredningen har kartlagt den nuvarande konsumenrrelaterade

forskningen i Sverige genom insamling av bibliografiska upp-

gifter om nyss avslutad eller pågående forskning samt genom seminarier med kontaktpersoner inom forskning och forsk-

ningsfinansiering.

Jag har samtidigt sökt bedöma forskningsbehovet. Som ett led

i detta har jag samrått med berörda myndigheter och konsu-

mentorganisationer samt med utredningens sakkunniga.

Jag har funnit att relevant forskning förekommer inom alla

områden som ingår i forskningsprogrammet.

Jag konstaterar att forskningen inte har den omfattning och

täckning är motiverad med hänsyn till samhällsnyttan av

som

Slutsatser och förslag 95

ökad kunskap. Till det positiva hör jag funnit

att en potential för en snabb utveckling forskningen görs till-

av om resurser gängliga för forskarsamhället.

Forskningsområdet

Forskningsområdet är stort och svårt att avgränsa. Ett antal kärnområden kan dock urskiljas har bäring till de övergrisom pande problemen. Innehållet i dessa kämornråden skisseras. Tentativa rubriker har satts på forskamätverk eller

grupperingar som enligt min uppfattning borde kunna ingå i uppbyggnaden

av forskningen.

Organiseringen

Jag konstaterar efter att ha övervägt olika organisationsmodeller tillsammans med forskare och finansiärer forskningen att inom området huvudsakligen bör bedrivas inom högskolan. Därmed tillförsäkras området den flexibilitet och öppenhet som

är nödvändig.

Samtidigt måste långsiktighet och kompetensuppbyggnad

garanteras. Detta kan ske bland annat satsningar på genom

forskarutbildning, mellantjänster och långsiktiga projekt med

kompetent ledning. Väsentligt är dessutom att forskarna kan

integreras i internationell forskning inom området.

Min bedömning är att Konsumentverket skall nyckelroll ges en

som kunskapscentrum inom forskningsområdet.

Finansieringen

En konsekvens av den valda organisationsformen är finanatt sieringen bör ske genom ett särskilt forskningsråd. Rådets sammansättning skall garantera att vetenskaplig kvalitet och samhällrelevans upprätthålls.

Jag har bedömt att en resursvolym 50 mkr/år vid full om utbyggnad skulle kunna forskningen inom området rimlig ge omfattning och kvalitet.

Om Konsumenverkets nuvarande forskningsanslag överförs

till det nya forskningsrådet jag det befogat verket

anser att

kompenseras i form av ett anslag för kvalificerad utrednings-

verksamhet inom för förvaltningsanslaget.

ramen

96 Slutsatser och förslag

Förslag

I enlighet med mina slutsatser lägger jag följande förslag.

Bakgrunden till förslagen samt utförliga motiveringar finns i

huvudtexten.

Jag föreslår att ett nytt forskningsråd inrättas samt att rådet efter

en uppbyggnadsperiod disponerar ett årligt anslag om 50 mkr.

Rådets styrelsemajoritet skall bestå av forskare. Representanter

för Konsumentverket, den kommunala konsumentverksamheten och konsumentorganisationer skall ingå. Rådet skall ha ett eget sekretariat som dock kan dela administrativ service med

annan myndighet.

Jag föreslår att ett årligt belopp av sammanlagt 12 mkr överförs till det nya forskningsrådet från andra forskningsfinansiärer.

Någon säker bedömning av hur mycket som idag utbetalas från olika finansiärer är inte möjlig. Nuvarande forskning inom området beräknas disponera sammanlagt cza 12 mkr/år, fördelade på flera forskningsråd 10 mkr/år och Konsumentverket 2 mkr/år.

Forskningsñnansiärer som i första hand bör medverka i upp-

byggnaden det forskningsrådet är NUTEK, SJFR,

av nya AFR och Rådet för Arbetslivsforskning samt Konsumentverket. Formerna för överföringen till det nya forskningsrådet

avgörs efter lämplighetsprövning.

Nytillskottet av medel till forskningsområdet blir enligt mitt förslag 38 mkr/år vid full utbyggnad.

Jag föreslår att forskningen inom området huvudsakligen skall

bedrivas inom högskolan.

Målsättningen är att varaktiga forskarnätverk, omfattande flera discipliner, byggs upp kring basinstitutioner med samord-

ningsansvar. Vägledande för forskningens inriktning skall inledningsvis vara beskrivning av forskningsområdet i betänkan-

det. Forskningsrådet skall stöda kompetensuppbyggnaden

och varaktigheten hos nätverken. I detta kan ingå stöd till in-

rättandet av tjänster, planering och genomförande av kurser

och seminarier samt initieringsbidrag till bl. a. EU-forskning. Hur fördelningen olika typer stöd kan ut skisseras i

av se betänkandet.

Slutsatser och förslag 97

Jag föreslår att Konsumentverket, det nuvarande forsk-

om

ningsanslaget tillförs det nya forskningsrådet, kompenseras i form av ett motsvarande belopp över förvaltningsanslaget för

utredningar som fyller för verksamheten omedelbara kun-

skapsbehov.

Jag föreslår att Konsumentverket ges i uppdrag att svara för ett

kompetenscentrum med forskningsbibiliotek för området.

För utveckling av en databas, anskaffning av utrustning och

inskolning av personal föreslås ett engångsanslag om 500 tkr

för budgetåret 1997. Detta anslag kan sökas från BIBSAM, sekretariatet för nationell planering och samordning. Från

budgetåret 1997 föreslår jag en årlig driftbudget för kompetenscentrrum och forskningsbibliotek om 2 mkr. Beloppet ingår

i det totala anslaget om 50 mkr/år.

Jag föreslår att Statistiska Centralbyrån ges i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett basprogram för kontinuerlig kon-

sumentstatistik.

Programmet skall täcka det i betänkandet beskrivna forsk-

ningsområdet. I uppdraget ingår att SCB deltar i den pan-euro-

peiska tidsanvändningsstudien.

Jag föreslår att Sverige tar initiativ till en förstärkning av EU :s forskningspolitik inom konsumentomrddet.

En slutsats av diskussionerna med ansvariga inom EU är att

konsumentforskningen inte har önskvärd omfattning och betydelse i utvecklingen av unionens konsumentpolitik och

regelverk.

4 l60l78

Bilagor

Bilaga

Konsumentpolitiskt forskningsprogram

Kommittédirektiv, Dir 1995:45. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta ett

förslag till konsumentpolitiskt forskningsprogram som skall vara ett underlag för den forskningspolitiska proposition

som regeringen avser att lägga fram år 1996.

i

I uppdraget ingår

att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i

-

Sverige med utblickar mot de nordiska länderna och EU

att analysera forskningsområdet

-

att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras

-

att föreslå hur forskningsornrådet bör finansieras

-

Bakgrund

Forskningen på det konsumentpolitiska området tillhör inte

någon särskild akademisk disciplin. Tvärtom bedrivs denna forskning inom många områden med vitt skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Försök har gjorts att förankra forskningen konsumentomrädet inom universitet och högskolor. Under 1970-talet inrättades ett antal tjänster för konsumentforsknin Flera av dessa tjänster har dock omvand-

lats och fått en inriktning mot andra forskningsområden. Bäst

har forskningen lyckats etablera sig inom det konsumenttekniska området.

Konsumentverket har till uppgift att stödja och ta initiativ till konsumentinriktad forskning. Verket har sedan mitten

av 1970-talet, med undantag för några år i början 1980-talet,

av haft särskilda medel för att stödja forskningen på konsumentområdet.

Vid Konsumentverket bildades år 1988 en konsumentteknisk nämnd. Dess uppgift har varit att ge råd till verket och att verka för att brukarkrav beaktas vid utveckling och upphand-

5 16-0178

ling av produkter. Nämnden har bl.a. behandlat frågor

om

utbildning, forskning och utveckling på området konsument-

teknik. Nämnden har spelat en viktig roll för att skapa kontakter med andra intressenter när det gäller denna forskning samt för att initiera och värdera enskilda projekt. På verkets begäran har nämnden upphört. Skälet är att verket önskar pröva andra former för arbetet med frågor inom det konsumenttekniska området.

I 1993 års forskningspolitiska beslut prop. l992/93:170, bet. 1992/93:LU48, rskr. 1992/93:392 betonades vikten att

av

forskningen på det konsumentpolitiska området kan utvecklas. I propositionen utpekades ett antal angelägna forskningsom-

råden. Detta motiverade enligt propositionen att Konsumentverket bör ha ett särskilt forskningsanslag för att kunna ge stöd till angelägna projekt. Genom ett sådant anslag får verket också möjlighet att etablera och vidmakthålla kontakter med forskawärlden.

I awaktan på den konsumentpolitiska översyn som hade inletts föreslog regeringen att anslaget till konsumentforsknin

g tills vidare skulle vara oförändrat, dvs. 2,1 miljoner kronor.

Riksdagen antog regeringens förslag och har även beslutat om

motsvarande belopp för budgetåret 1994/95.

Konsumentpolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande

Konsumentpolitik i en ny tid SOU 1994:14 313 att den

s. konsumentpolitiska forskningen skulle förstärkas inom universitet och högskolor, speciellt på områdena konsumenträtt och ekonomi. Den föreslog vidare att regeringen tillsammans med ansvariga myndigheter samt experter och forskare skulle

ta fram ett konsumentpolitiskt forskningsprogram.

En särskild utredare bör få i uppdrag att ta fram ett under-

lag till ett konsumentpolitiskt forskningsprogram.

Uppdraget

Utgångspunkter för uppdraget

Den konsumentpolitiska forskningen vid universitet och

högskolor bör förstärkas. Forskning är nämligen ett betydelsefullt instrument för en resultatinriktad konsumentpolitik.

Genom forskningsinsatser kan olika problem för konsumenterna kartläggas och orsaker analyseras. Forskningen kan

ge ökad kunskap om konsumenternas förhållanden och hur

om dessa kan förbättras.

Konsumentpolitiken är en del av välfärdspolitiken. Forsk-

ningen inom konsumentområdet har därigenom en stor bredd. Det innebär att forskningen innefattar flera discipliner med skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Mångfalden i sig är en kvalitet men gör också forskningsområdet svårgripbart.

Forskningen på det konsumentpolitiska området har haft

svårt att etablera sig inom traditionella forskardiscipliner och

att få sin finansiering via ordinarie forskningsanslag. Forskar-

nätverk har inte heller naturligen vuxit fram kring konsumentforsknin

I rapporten Forskning på konsumentområdet Rapport R8:1993, Byggnadsfunktionslära, KTH, som utarbetats på uppdrag av Konsumentverket, beskrivs den konsumentpoli-

tiska problemstrukturen i tre nivåer nämligen:

A: Välfärdens gränser, omfattar problern/forskning

som av

allmän övergripande karaktär, generell välfardspolitik

m.m.

Denna forskning tillgodoses genom den allmänna forskningspolitiken.

B: Vardagslivets villkor, som omfattar specifik kunskap om

konsumenterna som individer och hushåll, samt producenterna/distributörema. Detta är det traditionella området för den

konsumentpolitiska forskningen. Här ingår också utvärde-

ringen av konsumentpolitiska insatser.

C: Specifika problem, som omfattar väl definierade strategiinriktade forskningsinsatser avsedda att fördjupa kunskapen

inom prioriterade områden. Här berörs bl.a. studier de mil-

av jökonsekvenser som den privata konsumtionen får.

Irapporten redovisas ett tänkbart forskningsperspektiv för konsumentforskningen. Det skall främst ses som en möjlighet att anvisa olika ingångar till ett sammanhängande forsknings-

område. Det gäller:

Hushållens

resurser Marknadens uppbyggnad och funktion

i ett

konsumentperspektiv

System för varor och tjänster säkerhet, funktion,

miljöhänsyn och kostnader Utbildning och information, marknadsföring och reklam Konsumentpolitikens instrument och effekter, alternativa

lösningar och organisationsformer.

Inom ramen för Nordiska ministerrådet har nordiskt

ett

program för konsumentpolitisk forskning tagits fram. De

nordiska konsumentministrama godkände i januari

programmet 1995. Syftet med det är att aktivt främja ökad konsument-

en

forskning på det nordiska och det europeiska planet.

I programmet redovisas, förutom innehållet i den nordiska

forskningen och hur forskningsprogrammet kan organiseras

och finansieras, även problemställningar på 14 olika forskningsområden. En särskild koordinator har anställts på deltid vid ministerrådet för att samordna den centrala informationen om forskningen, initiera forskning samt undersöka finansie-

ringsmöjligheter.

En forskning som till viss del ligger nära den konsumentpolitiska forskningen är konkurrensforsknin gen. Konkurrensverket disponerar ett särskilt anslag för stöd till forskning på akonkurrensområdet. Konkurrensverket har råd för konkur-

ett

rensfrågor som har till uppgift att stimulera forskningen på

konkurrensområdeg främst inom områdena nationalekonomi, företagsekonomi och juridik. Rådet skall därutöver tillföra verket kunskap om nya rön inom de ekonomiska och juridiska vetenskapema som kan ha betydelse för verksamheten. Flera

projekt som är intressanta för konsumentpolitiken pågår för

närvarande inom ramen för konkurrensforskningen, bl.a. när

det gäller effekter avregleringar.

av Med dessa utgångspunkterbör utredaren

Kartlägga forskningen på konsumentomrâdet

Inriktningen av ett forskningspolitiskt program på konsu-

mentområdet är beroende rad faktorer måste

av en som klarläggas närmare. Innan ett program kan utarbetas måste således ett underlag tas fram redovisar hittillsvarande och

som

pågående forskning konsumentområdet;

Utredaren bör därför göra sådan kartläggning forsk-

en av ningen i Sverige. Utblickar bör även de nordiska

göras mot länderna och övriga EU-länder. Utredaren

bör i det sammanhanget beakta det arbete som pågår under Nordiska Ministerrådet inom ramen för det nordiska programmet för forskning på konsumentområdet.

Analysera forskningsområde:

I riksdagens beslut om inriktningen forskningspolitiken för

av budgetåren 1993/94 och 1995/96 betonades att det finns viktiga forskningsuppgifter på det hushållsekonomiska området. Som exempel angavs frågan hur hushållen förmår utnyttja sina resurser i ett ekonomiskt krisläge.

I forskningspropositionen betonades även att det behövs

forskningsinsatser på det konsumenträttsliga området särskilt i

ljuset av den europeiska integrationen. även den rättssociologiska forskningen är angelägen för att belysa hur

stor genom-

slagskraften av olika rättsregler faktiskt blir.

Konsumentpolitiska kommittén betonade att det krävs

forskning på nya konsumentområden internationalisering,

som avreglering, strukturförändrin gar i handeln med och

varor tjänster samt miljö. Kommittén betonade bl.a. forskning

om produktsäkerhet. Ett annat område som kommittén pekade på är konsumentteknik.

Utredaren bör närmare analysera vilka konsumentfrågor

som det är viktigt att få belysta genom den framtida forskningen. I det sammanhanget bör beaktas möjligheterna att göra internationella jämförelser för att värdera behovet konsument-

av

politiska åtgärder.

Utredaren bör med utgångspunkt från kartläggningen

av

konsumentpolitisk forskning inom EU belysa vilka möjligheter

det finns för svenska forskare att delta i internationella forskningsprogram och att få del av resurser för att finansiera

forskningen.

Utredaren bör även beakta att den decentraliserade konsumentverksamheten i Sverige, såväl den kommunala verksamheten som den som bedrivs frivilliga organisationer, ställer

av

krav på fortlöpande uppföljning och analys, bl.a.

genom

forsknin

De mål för och inriktning av konsumentpolitiken som regeringen har föreslagit i propositionen Aktiv konsument-

politik skall utgöra en grund för utredarens överväganden.

Föreslå hur forskningsområde: bör organiseras

Kvalificerad forskning förutsätter en långsiktig kunskaps-

uppbyggnad och att återväxten av kompetenta forskare säker-

ställs. Det förutsätter en högskolerniljö med forskarutbildning.

För att garantera kvaliteten måste således universitet och

högskolor ha huvudansvaret för forskningen.

Utredaren bör föreslå hur och i vilka former det går att

vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler

som finns. Här bör Konsumentpolitiska kommitténs påpekande beaktas att det måste finnas en kontinuerlig förankring av forskningen på det konsumenttekniska området vid olika forskningsinstitutioner. Man betonade att den konsumenttekniska forskningen vid de tekniska högskolorna måste vidareutvecklas.

Utredaren bör redovisa hur ämnet Konsumentekonomi kan

utvecklas både vad gäller utbildningen och forskningen.

Utredaren bör också överväga i vilken utsträckning och hur Konsumentverket bör engageras i stödet av forskningen på kort och lång sikt samt hur resultatet av forskningen skall spri-

das och utnyttjas.

Föreslå hur forskningsomrâdet bör finansieras

Utredaren bör redovisa vilka forskningsresurser som finns

tillgängliga vid olika institutioner för konsumentpolitisk

forsknin

Utredaren bör även lämna förslag om vilka ekonomiska resurser som kan komma att krävas för att genomföra det

konsumentpolitiska forskningsprogrammet. Utredaren skall i

det sammanhanget lämna förslag till hur resurskraven kan finansieras inom befintliga resursramar.

Utredaren bör belysa möjligheterna till gemensam nordisk

finansiering samt finansiering genom EU.

Utredaren bör lämna förslag om vilket organ som är lämpligast att i framtiden administrera medel för konsumentforskning. I det sammanhanget bör utredaren också överväga vilka för- och nackdelar som är förknippade med att de särskilda forskningsmedlen förs över från Konsumentverket till något annat organ, t.ex. något forskningsråd. Vid val av administratör bör hänsyn tas till hur ansvaret för styrning och upp-

följning/utvärdering av forskningsmedlen skall eller bör se ut.

Hur arbetet bör bedrivas Utredningsarbetet skall ske i nära samarbete med Konsumentverket och andra berörda myndigheter samt med universitet,

högskolor och forskningsråd.

Utredaren bör även ta del av de övriga nordiska ländernas erfarenheter av olika sätt att organisera forskning på det konsu-

mentpolitiska området.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtagan-

den dir. 1994:23 att redovisa jämställdhetspolitiska kon-

sekvenser dir. 1994:124, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Utredaren skall redovisa sitt förslag till regeringen senast den 31 december 1995.

Bilaga

EU DG XXIV

Consumer Policy

-

de sex enhetemas ansvarsområden

-

Statement of mission General

- The mission of DG XXIV "Consumer Policy" to : develop a consumer policy at the level of the European Union; ensure that the interests of consumers are given due considera-

tion in the development of other European Union policies; rein-

force market transparency; improve the safety of

consumer products and services circulatin g in the Single Market; improve consumer confidence, especially by more complete and effective information; develop a system of dialogue and Consultation between the Commission and organisations representing consumers.

Unit l : General matters and relations with other Community institutions and consumer organisations.

Responsible for :

coordinating general questions; relations with other insti- tutions; consumer representation; relations with national

consumer organisations; relations with EFTA countries and with candidate countries.

Unit 2 : Drafting and implementation of legislation

Responsible for : general legal questions; preparation of legislation, including

preliminary studies and legal drafting; examination of national

consumer protection legislation; legal questions relating to the application of the principle of subsidiarity in consumer policy; control of the application of legislation, including transposition of EU gislation, infraction procedures and complaints; codification of legislation; legal aspects of product labelling

.

Unit 3 : General product safety and liability for services

Responsible for : general questions of consumer safety; legislation relating to

-

goods and services both private and public; safety

management monitoring and notiñcation systems; urgentsituations; public health questions standardisation; Certification; "new

approach"directives.

Unit 4 Quality and distribution of products

:

Responsible for :

sectoral aspects of policy; free circulation of - consumer

specific products; questions of quality and the safety of specific products, especially food products,cosmetics, pharmaceutical

products, textiles, toys and biotechnologicalproducts;

presen-

tation, packagin g and labels of origin of specific products.

Unit 5 Consumer information and training

:

Responsible for :

all questions concerning consumer information and education; production and distribution of printed and audio-visual information material; development of transfrontier centres for consumer information and advice; promotion of the Single Market aspect of comparative tests; production and distribution of an external bulletin "INFO-C"; relations with producers of consumer programmes on radio and television; relations with

specialised Press; promotion of the "European Young Consumers Competition";.

Unit 6 : Transactions involving

consumer

Responsible for : preparation of legislation relating to the protection of the

economic interests of Consumers; following national practice relating to the protection of the economic interests of

consumers preparation and introduction of practical actions designed

to ensure the respect of consumers rights especially improving access to justice; integration of consumer policy in other

Community policies.

Bilaga

Forskningsinventeringen

Projektreferenser och samråd med forskare

Som framgår av betänkandet vände sig utredningen till hög-

skolor och institutioner för att få namn på personer för samråd

om vån uppdrag.

Samtidigt bad vi referenser till pågående eller nyss av-slu-

om tad konsumentforskning. Vi kontaktades av ett 40-tal personer

och ñck tillgång till mängd material, huvudsakligen lit-

en teraturreferenser.

Projektredovisningama har vi använt i beskrivningen av forsk-

ningens fem perspektiv. De ger en aktuell bild, utan anspråk

på fullständighet. En heltäckande forskningsinvente-ring krä-

helt andra än utredningen förfogat över. Vi har ver resurser

utrett frågan om ett kompetenscentrum och ett forsknings-

bibliotek med ansvar för en databas för konsument-forskning i kontakt med andra inforamtionsnät.

Kontaktpersonema från universitet och högskolor inbjöds till regionala, tvärvetenskapliga forskarsamråd i Göteborg, Umeå,

Stockholm och Lund. I dessa möten deltog 32 personer. I samband med diskussionerna om forsknings-inriktning, organisationsforrner och resursbehov fick delta-garna besvara en enkät. De ombads att redovisa om den insti-tution de representerade var intresserad av att

a delta i lokalt/nationellt/nordiskt/EU-prograrnarbete

b utveckla ett eget forskningsprogram

c inrätta doktorandtjänster d på annat sätt bidra till forskningsområdets utveckling

Formuläret fylldes i 23 forskare. Störst intresset för att

av var

utveckla forskningsprogram 19 positiva samt att ingå i

svar

forskarnätverk med projektbidrag. Doktorandtjänster efterlystes av 17 deltagare. Forskarna ombads också att lämna

uppslag till angelägna projekt. Vi anser att projektideema är

intressanta och återger dem därför i denna bilaga.

Förslag till forskningsämnen

Institution Ämnesområde

GÄVLE

KTH Inst. för byggd miljö Kvalitetskriterier, bostäder,

0 Ulla Westerberg hushållsarbete, bos tadsvanor

GÖTEBORG

Göteborgs universitet Avd för handikappforsknin Olika brukares situationer

- Eva Andrén

Inst. för slöjd och Hushållsvetenskap

-

hushâllsvetenskap - Hushâllsekologi

Univ.1ekt0r Marianne Ekström o Hushåll och vardagsliv Univ.1ekt0r Helena Shanahan o Hushållsvetenskap och

genus

v Hushåll som kulturbärare

o Humanekologi

Handelshögskolan Rättsvetenskapliga institutionen - Konsumentjuridik

Univ.1ekt0r Krister Sundin

Företagsekonomiska inst. -Familjebeslut,

Avd. för marknadsföring konsumentlärande och Ek0n.Dr. Karin M. Ekström konsumentsocialisation

- Konsumenters attityder och

kunskap om bioteknologi genmanipulerad mat

v Behovsidentiñering och

behovstillfredsställelse vid

produktutveckling i

samarbete med

Konsumentteknik, CTH.

Chalmers Tekniska Högskola Inst. för Arkitektur Hushåll och vardagsliv - Arkitekt Jan Paulsson Hushållens livs- och -

arbetsmiljö

- Hushåll som kulturbärare 0 Food supply systems for

the elderly EU-program

Inst. för konsumentteknik IT-användning 0 Professor Elsa Rosenblad Miljö- och resursfrågor v

- Produktutveckling

Infrastruktur och o

användaraspekter

- EU-standardisering och lagstiftning ur konsumentperspektiv

- Konsumentroll och

vardagsliv i ett bärkraftigt

samhälle

LUND

Lunds universitet

Socialhögskolan -Försötj ningsförmåga i Anders Giertz longitudinellt perspektiv

v Hushåll med särskilda

resursproblem, såsom

ungdomar, ensamförsörjare - Försörjningsförmåga och försötjningsnätverk i

Sociologiska institutionen Reklam- och -

Avd f Medie- och medieförändring kommunikationsvetenskap 0 Konsumentinformation

Studierektor Gunilla J arlbro

Sociologiska institutionen Särdrag hos det -

moderna,

Professor AnnMari Sellerberg samhällets

, konsumtionsfonner v

. . q-

.-

Sociologiska institutionen Hushållens miljöanpassade

- Anna-Lisa Lindén konsumtion i kon- och

långsiktiga perspektiv

0¶Användningsfrekvenser av

livsmedel, textil, vitvaror,

kem/tekn.

° Generationsanalyser

- Genderanalyser av

hushållens konsumtion

Nationalekonomiska inst. ° Miljömärkning, standards Göran Skogh och konsumentinforrnation

- Ansvar och säkerhet

Företagsekonomiska inst. - Möjligheterna att tillgodose

Ulf Elg små marknader och specifika

behov på en gemensam

Europamarknad Hur påverka

-

företagsstruktur,

distributions- och

servicesystem för att skapa

lyhördhet och flexibilitet

STOCKHOLM

Stockholms universitet

Institutet för folklivsforskning o Etnologisk Docent Sören Jansson konsumentforskning

Konsumentorienterad

kostforskning

SUNDSVALL

Mitthögskolan

Inst. för företags- och - Konsumtion av offentliga

förvaltningsutveckling tjänster

Docent Hans Rutqvist

UMEÅ

Umeå universitet Inst. för medier och Miljökonsument

0 kommunikation Reklam

0 Professor Olle Findahl

Inst. för socialt arbete o Konsumtion och social Professor Lennart Nygren utsatthet

v Arbetslöshet och

konsumtion

- Att konsumera bidrag

Sociala rörelser och

-

konsumtion

Sociologiska institutionen Samband mellan

- Fil.dr. Björn Halleröd resursfördelning, konsumtion

och konsumtionsmönster

UPPSALA

Lantbruksuniversitetet

Inst. för livsmedelsvetenskap Konsumentaspekter på

- Professor Ann-Christin Bylund livsmedel

Uppsala universitet Inst. för hushållsvetenskap - Smak som kulturellt Fi1.dr. Christina Fjellström betingad faktor

Centrum för Highlighting the

o omvårdnadsvetenskap environmental dimensions of Per-Olow Sjödén Consumers everyday

behaviour

ÖREBRO

Högskolan

Inst. för teknik och Kombinering av

v naturvetenskap sensor-information Lärare och forskare Peter Wide Mätning av konsument

-

kvalitetsparametrar

Mättekniska

-

kvalitetsmätningar

4:

Bilaga

Statistiken inom konsumentområdet

Behov av konsumentstatistik Utredningen har samrått med Statistiska Centralbyrån om utvecklingen av statistiken inom konsumentområdet. SCB har beskrivit den nuvarande statistikproduktionen och

förslagit utvecklingslinjer i denna bilaga.

Konsumcntforskningsutredningens kommentar och slutsatser

redovisas i betänkandet.

Hushållen: Producenter eller Konsu-

menter

Klas Rydenstam, Anders Wadenskog, SCB

Inledning

I denna bilaga behandlas kortfattat några aspekter på konsumentstatistikens faktiska och möjliga utveckling. Konsumenten och konsumtionen ses i ett vidgat perspektiv. Innebörden i detta och hur statistikens utformning och innehåll kan påverkas diskuteras.

Konsumentpolitik i en vidare mening

Konsumentpolitiken i vidaste mening syftar till att hjälpa hus-

hållen till en effektiv användning av sina resurser. Hushållets levnadsstandard påverkas bl.a. av:

1 Hämtat från Statistik 96 Konsumentpolitik, SCB 1992. med viss

-

anpassning.

6 l6Oi78

Konsumtionsutrymmet, dvs disponibel inkomst minus

-

s.k. nödvändiga utgifter

Konsumtionsförmågan, dvs hur väl hushållet kan ut- -

nyttja sitt konsumtionsutrymme

Produktionsutrymmet, dvs hushållets totala i - resurser

tid, verktyg, lokaler etc att själv framställa och

varor

tjänster

Produktionsförmâgan, dvs hushållets förmåga att ut-

-

nyttja sitt produktionsutrymme.

Standardjämförelser enbart med hjälp av disponibla inkoms-

ter kan bli missvisande eftersom andra faktorer påverkar

som levnadsstndarden är ojämnt fördelade mellan olika hushålls-

gmpper-

En aktiv konsumentpolitik förutsätter väl utvecklat kuns-

ett kapsunderlag om hushållens resurser i form tid och

av pengar, kunskaper. Aven hushållens förmåga att hantera de eko-

egna

nomiska resurserna samt möjligheter att byta tjänster,

producera själva, tillgång till hjälp släkt och vänner har

av m.m. stor betydelse för hushållets ekonomiska handlingsfrihet.

Hushållet byter tid mot inkomst, lönearbete, i sin

genom som tur byts mot varor och tjänster som ingår i hushållets

produktion av de nyttigheter som hushållet behöver och vill ha.

Historiskt har statistiken likställt konsumtion med konsumenternas köp av varor och tjänster. Det finns emellertid ett betydelsefullt gap mellan denna "konsumtion" och den verkliga konsumtionen i form slutlig konsumtion. Innan den

av slutliga konsumtionen kan äga måste det inhandlats

rum, som ide flesta fall bearbetas och underhållas. Denna produktion är

ytterst dåligt belyst idag trots att den är mycket omfattande och av avgörande betydelse för hushållens levnadsstandard.

Vi har idag en effektiv produktion och distribution

av varor fram till köptillfället. Inköp, hemdistribution och produktion i hemmen tar däremot ofta mycket tid i anspråk och det är inte säkert att den totala effektiviteten är den bästa möjliga. Kanske är det i hushållssektorn de största effektivitets-

som vinsterna finns att hämta i framtiden vinster i tid, andra

- resurser och kvalitet.

Konsumenten och ekonomin

Introduktion

Det konsumentpolitiska perspektivet ovan löser till en viss del

upp gränserna mellan produktion och konsumtion och leder bort från den enkla uppdelningen mellan konsumenter och producenter som det mesta av såväl den ekonomiska politiken, statistiken de ekonomiska modellerna och teorier-

som

na bygger på.

Statistiken i ett snävare perspektiv

Ser man tillbaka på det tidiga 1980-talet, genomsyrades den officiella statistiken av en traditionell syn på konsumtion och konsument. Den ekonomiska statistiken gav, då som nu, en

detaljerad bild av marknadsproduktion och finansiella flöden

mellan olika sektorer i samhället, via t.ex. nationalräkenskaper, industristatistik och inkomststatistik. I individ- och hushållstatistiken tecknades, t.ex. i arbetskraftsundersökningarna AKU, bilden av hushållen som tillhandahållare av arbetskraft och i utgiftsundersökningarna bilden hus-

av

hållet som köpare av de varor och tjänster produceras

som HUT. Hushållets situation beskrevs vidare väl ut-

av en

byggd löpande välfärdsstatistik t.ex. Undersökningen

om levnadsförhållandena, ULF återspeglar såväl

som resurser hushåll och individer förfogade över som utfall i form häl-

av sa, kunskaper, sociala relationer, materiella tillgångar.

Den bakomliggande modellen för den mer ekonomiskt inriktade statistiska beskrivningen konsumenter och

av producenter baserades på enkel ekonomisk kretsloppsmodell

en

med följande principiella innehåll:

Producent

Produktion sker för konsument efterfrågar och

en som varor tjänster på marknaden och som för att finansiera denna konsumtion tvingas sälja arbetstid. All produktion sker, i denna enkla modell, i en marknadssektor och all konsumtion sker i en hushållssektor. Hushållets eventuellt produktiva insatser vid sidan av förvärvsarbetet ansågs underordnad be-

vara av tydelse och behövde därför omfattas den officiella sta-

av tistiken.

I individ och hushållsstatistiken saknades med andra ord ett

mer täckande handlingsperspektiv. Betoningen låg på

resurser och tillstånd att ha och att Handlingsperspektivet

- vara. att göra begränsades till bestämda aktiviteter, främst sådana

som är relaterade till produktionen på marknaden, förvärvsarbete och konsumtion de och tjänster produce-

av varor som ras på marknaden.

Till skillnad från individ- och hushållstatistiken kan den ekonomiska statistiken handlingsorienterad, dvs. den

sägas vara tar fasta på vad görs. Aktiviteterna på marknaden kart-

som läggs i termer av vad som åstadkoms, vad produceras

som och värdet av det.

Tidsanvändningundersökningen 1990/91 kom att införa ett

mer heltäckande handlingsperspektiv i individ- och hushållsstatistiken. Genom detta upprättades länk mellan den

en

ekonomiska statistiken och individ- och hushållsstatistiken vilket ändrar på förutsättningarna för hur man med statistikens hjälp kan se på produktionen och konsumtionen. Ett resultat av detta är ex. möjligheterna att konstruera så kallade satelliträkenskaper för hushållssektom. Detta beskrivs i ett senare avsnitt.

Att vidga synen på konsumenten

Med ett vidare perspektiv på ekonomisk verksamhet tar man utgångspunkt i att vi producerar för att kunna konsumera, dvs vi vill ha/behöver olika varor/tjänster för att få ett bra liv.

Sättet som vi väljer att producera på och formen vi väljer att

organisera denna produktion i är inte en gång för alla givet.

Olika produktionsuppgifter fördelas ut i olika typer av organisationerz. Historiskt har produktionen flyttat mellan olika

sektorer och organisationsformer i grund och botten är

men det samma saker vi velat och vill ha ut av denna produktion

nyttigheter som ger oss ett bättre liv. Hur och var dessa produceras kan förändras av olika skäl.

Produktionsprocessen innebär att vi skaffar in material och halvfabrikat vi sedan bearbetar vidare med hjälp

som av arbetsinsatser och kapitalinsatser. Detta gäller oavsett vi

om

producerar i hemmet, i en offentlig inrättning eller i ett privat

företag på marknaden och oavsett bransch eller sektor.

Principen för all denna produktion bör, ur ett ekonomiskt perspektiv, vara att få ut så mycket som möjligt av satsade resurser.

Ett privat företag skall gå runt, och helst ge vinst, vilket leder till att man jämför olika sätt att kombinera produktionsresurserna så att man minimerar kostnaderna givet ett visst

marknadspris för varan eller tjänsten som produceras

2 T.ex. hushåll, föreningar, företag, offentliga institutioner etc. 3 Man kan alltid diskutera vilken utsträckning man egentligen kan

påverka marknadspriset. I en idealisk marknadsekonomi tar alla producenter/säljare priset för givet, dvs det är marknaden som bestämmer.

I en offentligt skatteñnansierad organisation, där priset

som kunder betalar inte står i relation till de faktiska produktionskostnaderna, fungerar budgeten restriktion. Man skall få som

ut så mycket möjligt givet viss budget. Storleken

som en på budgeten skall i idealfallet bestämmas kollektiv genom en beslutsprocess där andelen av de gemensamma resurserna som ägnas en viss verksamhet är övervägd och förnoga ankmd.

I ett hushåll fungerar det på ungefär sätt eftersom vi samma inte har monetära relationer inom hushållet. Här utgörs restriktionen av tillgänglig tid med dess alternativa användningar, den tillgängliga inkomsten och de och varor tjänster som denna kan översättas till samt hushållets sociala nätverket som kan skapa resurser eller restriktioner. Skillnaden mellan denna beslutssituation och den för den

offentliga

organisationen är att hushållet saknar marknadspriser för tidsinsatser. Annars gäller princip här. Hushållet skall samma använda de tillgängliga för att få så mycket resurserna ut som möjligt och man bestämmer, i bästa fall, kollektivt hur de

gemensamma resurserna skall fördelas för att täcka olika delar av hushållets behov och önskemål.

Vad menar vi egentligen med konsumtion i detta perspektiv

Varje led i en produktionsprocess innehåller konsumtionsen

del och en produktionsdel. Omvandlingen eller förädlingen

av en viss eller tjänst innebär att konsumeras. Detta vara resurser innebär att vi får distinktionen mellan insatsvaror en

produktion och varor för slutlig användning konsumtion.

Om ett vinstdrivande företag köper bil så är denna del en en

av produktionskostnaderna och förädlingsprocessen, oavsett

vad man producerar för vara. Om ett hushåll köper bil samma så är den en varaktig konsumtionsvara och inte bidra anses

till något produktionsvärde. I produktionen är konsumtion

av varor och tjänster mellansektoriella leveranser insatsvaror av

och egentligen en del av den stora produktionsprocessen.

I nationalräkenskaper och det mesta den ekonomiska disav kussionen talar privat konsumtion det man om som om vore självklart vad som avsågs med detta. Definitionen blir tydlig

om man begränsar den till att avse en produktionskedja som hålls samman och därmed definieras övervägande av monetära transaktioner. Den första och den sista transaktionen

för en viss vara/tjänst definierar produktionsprocess. Fis-

en

ken som fångas i havet säljs till fiskfabriken

som processar den och säljer den vidare till grossisten säljer den vidare

som till detaljisten som säljer den vidare till konsument. Där

en slutar produktionsprocessen. Om fisken sålts till restaurang

en så hade den förädlats vidare ett steg och konsumtionen hade inträffat först då matgäst köper måltiden i vilken den ingår.

en Den enskilde konsumenten köper fisken i affären går

som hem och tillreder fisken kanske på precis sätt

samma som skeri restaurangen det räknas inte. Fisken redan

- men anses konsumerad i och med att den sålts i affären.

Detta är bara ett sätt att definiera och avgränsa vad

som menas med konsumtion, men det är inte det enda möjliga och det är heller inte självklart att man skall begränsa sig detta sätt om man verkligen är intresserade av att studera produktion och konsumtion i vidare mening. För det enskilda hushål-

en let är det givetvis intressant att se vad kan och vill göra

man med alla de varor och tjänster köper. Ju kan

man mer man

göra för att höja värdet på förädla de och tjänster

varor man köper desto bättre får man detf Desto får ut de

mer man av resurser man har till sitt förfogande.

Det är inte helt oväsentligt var och hur förädlingen sker. Om man t.ex betraktar produktionen ur ett miljöperspektiv så kan man fråga sig huruvida en ökad eller minskad förädling i hushållet är till förmån eller till nackdel för utveckling tar

en som fasta på hållbarhet ur ett miljöperspektiv. För att komma detta behöver man veta mer om hur produktionen i hushåll går till och de miljöeffekter de olika produktionsstegen har.

Konsumtion och produktion tidsanvändningen

-

I mitten av 1980-talet genomfördes en pilotundersökning

av

befolkningens tidsanvändning och 1990/91 följdes denna

upp

av en fullskalig tidsanvändningsundersökning. I dessa under-

sökning frågar man i princip: vilka aktiviteter ägnar människor sin tid åt Det är således fråga ett utpräglat handling-

om sperspektiv. Ansatsen är heltäckande i den bemärkelsen att alla tänkbara sorters verksamheter kartläggs utan hänsyn till vilken funktion de har förvärvsarbete är inte viktigare än

-

4 Det kan givetvis också för långt. Förädling måste ses i relation

till vad vi tycker att slutresultatet är värt.

hushållsarbete, de är bägge alternativa sätt att använda de 24 timmar vi har till vårt förfogande under ett dygn.

Syftet med tidsanvändningsundersökningarna således att

var kartlägga alla typer av aktiviteter som utövas under bes-

en tämd tidsperiod. Detta leder till att också den produktion

som sker i hushållets regi och för hushållets räkning omfattas

egen av statistiken.

Tillkomsten av tidsanvändningsstatistiken innebär att den del

av produktionskedjan som hushållen själva står för kan

ges en bättre statistisk belysning. Man kan belysa vilka

grupper av individer och hushåll gör vad, vilken omfattning insatser-

som na har, hur tidsinsatsema fördelas i olika avseenden,

etc.

En förbindelselänk upprättas mellan statistiken över maknaden och hushålls- och individstatistiken att produktiva

genom insatser inom de båda sektorerna kan mätas i

nu en gemensam enhet tid och att detta på nivå individen. Hus-

- - samma hålls/individstatistiken kan handlings-

nu ges samma orienterade perspektiv som den ekonomiska statistiken. Med hjälp av tidsbaserade mätningar arbetsinsatser inom olika

av verksamheter, i den officiella ekonomin såväl i hushålls-

som sektorn, kan följande typ av jämförelse göras där hushållsproduktionen i tidstermer väl matchar den formella ekonomin

på många punkter.

Hours worked in household and rmrket Industries. Swedish population 20-64years.

1990/91

.

cJWomen

I ibn

O a ÅO

JO

NO

. O|

O|

:Hsu: Eåååä

Eêååååiåiiê

å 3 e

gaggå

Produktion och konsumtion national- och satel-

-

iiträkenskaper

Med detta har vi nu ett redskap för att börja lösa upp de artificiella gränserna mellan produktion och konsumtion så de

som

vanligtvis definieras i nationalräkenskaper och BNP-måttet.

Vi kan beskriva fullständig produktionsprocess med

en mer

utgångspunkt i att förädlingsvärdekedjan inte avstannar i och

med att något köpts i affären.

Produktionsprocessen kan angripas utifrån ett hushålls-i

perspektiv med hjälp av information om hushållets demografiska och andra karakteristika såväl som dess tillgängliga

tid och hur inkomster fördelas på olika utgifter. Utgiftema, dvs det som traditionellt ses som konsumtion av varor och tjänster, går antingen direkt till konsumtion teaterföre-

en

ställning eller en korv på stan eller in i en produktionsprocess i hushållet mjölet och äggen som används för att göra pastadegen och därför är att betrakta som insatsvaror.

I följande figur illustreras hur man kan tänka sig ett mer

komplett informationssystem över produktionen i ett land.

I bilden illustreras hur hushållets tid används för olika verksamheter, bl.a lönearbete och hushållsarbete. Den del som vi

säljer på arbetsmarknaden används i produktion och registre-

ras där som en del av förädlingsvärdet och en del av nationalinkomsten i den ekonomiska statistiken. Det summerade förädlingsvärdet är årets BruttoNationalProdukt BNP.

Allt som produceras BNP, konsumeras eller investeras antingen i eller utanför landet. Detta är den slutliga användningen det vi kallat för "konsumtion" i figuren. En del av detta utgörs av den privata konsumtionen. Om vi vill komplettera med produktionen i hushållen så måste vi göra två saker:

Dels ta fram den tid hushållen ägnar produktion i hushållet. Definitionen på vad betrakta som är att som

produktion baseras på det sk tredje-parts kriterietS,

dels ta fram den del den privata konsumtionen - av som

egentligen är insatsvaror i hushållsproduktionen. Vissa

varor och tjänster kan vi betrakta konsum-

som slutlig

tion utan att begå för mycket våld på Dessa

analysen.

klassas direkt konsumtion. Resten, dvs de som varor och tjänster som vi klassar insatsvaror i hushållssom produktionen och förs separat insatser i satelliträsom

kenskapema.

Vi närmar oss nu det har kommit kallas för satellitsom att

räkenskaper för hushållsproduktion. I tabellen nedan har vi ställt samman satelliträkenskapstabell för Sverige baserad

en på den metod utvecklats Duncan och

som av Ironmonger°

som använts b1.a i Kanada, Tyskland, Norge och Finland.7

Aktiviteterna i hushållsproduktion är städ/tvätt,

matlagning, underhåll, inköp, barnomsorg, trädgårdsarbete,

transporter och övrigt. Tidsåtgången för dessa aktiviteter såpresenteras väl separat för män och kvinnor Tidssom sammantaget.

användningsdata är från tidsanvändningsundersökningen

1990/91.

En begränsning i denna är hushålls-

undersökning att

produktionen ses ur ett individperspektiv. Det är individers,

inte hela hushålls, tidsanvändning och verk-

produktiva

samheter som kartläggs. Visserligen kan form

en av syntetis-

5 Detta kriterium går ut att allt vi gör skulle kunna besom men tala någon arman för att utföra är att betrakta produkoss som tion. Detta innefatter matlagning, städning, barnomsorg etc. De aktiviteter som utesluts har med personliga behov och fritid göra. att Vi kan inte anställa någon för att duscha i vårt ställe eller amtan sova i vårt ställe. 6 Se t.ex Ironmonger, D. Ed. 1989: Households Work. Allen Unwin, Sydney, Wellington, London, Boston; eller Ironmonger, D. 1992: National Time Accounts: A Focus for International Comparisons, Modelling and Methodology. Paper presented at the Meeting of International Association for Time Use Research -in- Rome, June 1992. 7 Schäfer, D. and Schwarz, N 1994: Wert der Hasushaltproduktion 1992. Wirtschaft und Statistik, 8/1994.

ka hushåll bildas, men samspelet mellan hushållsmedlemmar-

nas tidsanvändning låter sig inte genomlysas.

Vidare kan sammankopplingen av tidsinsatsema samt kapitaloch varuinsatserna i hushållsproduktionen endast ske på gruppnivå. Det innebär att för en bestämd grupp av hushåll, t.ex. småbarnshushåll med två vuxna gifta eller sammanboende föräldrar skapar vi hushållets tidsinsatser genom att

bilda syntetiska hushåll, dvs. den genomsnittliga tidsåtgången

för alla sammanboende män med små barn och alla sammanboende kvinnor med små barn utgör ett småbamshushålls

sammanlagda genomsnittliga tidsanvändning. Dessa hushåll

matchas sedan mot genomsnittliga utgifter för insatsvaror i

hushållsproduktionen för hushåll i utgiftsundersökningen i

detta fall från 1988 med motsvarande karakteristika. Utgifts-

och tidsanvändningsundersökningarna är således genomförda

vid olika tidpunkter och baserade på skilda urval.

-lnsatsvaror Aktiviteter

Cleaning/ snopp Child Garde- %of Cooking/LaundyMaint. ing care ning Others Tranan. Totá Total WageSEK Millionhours TotalAdults perhour 1709 1212 380 757 934 225 872 793

. . . . . . . ValueAdded 119.63 84.84 26.60 52.99 65.38 15.75 61.04 55.51 Productionvalue 228.48 97.04 38.54 54.71 76.87 18.19 66.50 87.44

Insatsvarorna i hushållsproduktionen är livsmedel, köks-

utrustning, städutrustning, energi, transportfordon etc. För-

delningen av dessa mellan insatsvaror i hushållsproduktion och direkt konsumtion framgår av sista kolumnen % of Total där vi bl.a ser alla livsmedel som insatsvaror i produktionen av måltider under det att t.ex 34 procent av bilar och and-

ra transportfordon anses höra till hushållsproduktionen. Res-

ten används framför allt till arbetsresor och fritidsändamål.

Fördelningen av hushållets utgifter på detta sätt kan givetvis

diskuteras men detta är ett möjligt, om än icke helt

genomarbetat, sätt att göra det. Tabellen ovan är främst ett räkneexempel som skall illustrera vad man kan göra med de svenska

data som finns tillgängliga. Många satelliträkenskaper byggs

upp på en fördelningsnyckel som enbart baseras på tidsåtgången i de olika aktiviteterna.

Värderingen av hushållsproduktion görs enligt detta sätt att konstruera satelliträkenskaper, enbart med utgångspunkt i

förädlingsvärdets i form nedlagd tid. För att kunna göra av detta behövs en timpenning för att räkna tid till I om pengar. exemplet ovan används en genomsnittslön i den kommunal

hemtjänsten som utgångspunkt. Andra värderingsprinciper är naturligtvis tänkbara.

Bl.a för att öka jämförbarheten med

nationalräkenskapema,

borde hellre värderingen baseras på värdet hushållsav

produktionens output, dvs vad den nyttighet produceras

som är värd i monetära termer för hushållet. Detta kan inte göras idag. Det går att komma en bit på väg att använda genom priser på substitutvaror, som t.ex måltider på restaurang eller

bamomsorgskostnader, men det är bara bit på väg.

en

Bortom satelliträkenskaper hushållet som eko-

-

nomisk enhet

Grundtanken

Satelliträkenskaper ger oss en mer heltäckande bild av produktionen i ekonomin att inkludera ett värde och genom av en struktur för hushållens produktion. Det är fortfarande konen struktion där vi använder aggregerade data för beoss av att skriva något försiggår i enskilda hushåll. Alla satelliträsom kenskaper hittills har, som i vårt eget exempel använt ovan,

sig av en kombination av tidsanvändningsstudier och utgifts-

undersökningar där perioden sällan, och urvalet aldrig, överensstämmer. Detta utgör inget större problem enbart om man

vill visa storleksordningar för hushållsproduktionen och hus-

hållssektom i sin helhet. .

Vi kan utgå från följande bild för att beskriva vilken inforrnation skulle användbar för kunna som vara att ta ytterligare

steg i hushållsperspektivet.

8 Raden "Value Added i tabellen ovan.

KONSUMTIONSVAROFVTJÅNSTEH

i

"Privat konsumtion"

O

Lbnearbete i

å

I

. i v

Hushålls- V

arbete

Frloch

personlig

tid

Ytterst behövs mer information om vilka resurser hushållet förfogar över, hur de kombinerar dessa resurser och vilka

resultat detta geri form av produktion av nyttigheter.

Det är orealistiskt att tänka sig övergripande undersökningar

med denna ambitionsnivå. Möjligtvis kan man sätta upp experimentella, laboratorieliknande, studier av olika hushålls-

produktionsmoment, som t.ex eller städning, och

matlagning

ställa samman produktionsfunktioner för dessa. Detta skulle i sig kunna ge intressant information men kan knappast bli heltäckande.

Man får då försöka hitta ett mellanting mellan denna detalje-

rade ingenjörsbeskrivning av hushållsproduktionen och de konstruerade aggregerade mått som satelliträkenskaperna

9 I bemärkelsen rena input-outputstudier där productionsprocessen

ses ur ett receptperspektiv, dvs för att tillaga en måltid av viss beskaffenhet så behövs x timmer arbete, kwh energi, kg potatis

y z etc.

ovan ger. Ett sådant mellanläge är att ställa tids- och

samman utgiftsanvändning på hushållsnivå. Detta möjlighet

ger oss att uppskatta sambanden mellan den resurs tiden utgör i

som

hushållsproduktion och övriga, inköpta, Det är

resurser. egentligen samma samband som vi illustrerar i de

aggregerade satelliträkenskapema insamlat på hushållsni-

ovan men nu vå vilket skapar förutsättningar för djupare insikt i hushålls

en handlande.

Fördelarna med detta angreppssätt är också kan

att man komma längre i att studera hushållets ekonomiska situation. Detta perspektiv behöver inte knytas till

satelliträkenskaper, men möjliggör mer flexibla satelliträkenskaper att vi

genom nu har tillgång till såväl alternativkostnaden i in-

termer av komster och bidrag för de olika hushållsmedlemmar

som utför hushållsarbetet, som priser på vissa substitutvaror i hushållets faktiska utgiftskorg.

Den statistiska grunden

Detta ställer emellertid krav på den statistiska undersök-

nya

ningsmodellen, såväl när det gäller undersökningsmetod,

undersökningsenhet som variabelinnehåll.

Den utveckling av konsumentstatistiken pågår ligger i

som nu

linje med detta. Utgiftsstatistiken HUT tidigare inter-

var mittent men görs från och med 1995 löpande. Cirka 2000 hushåll per år lämnar uppgifter sina utgifter. Data-

om insamlingen fördelas jämnt över årets månader. Genom att utnyttja ny teknik i form av persondatorer och streckkodsläsare för EAN-koder, är avsikten att samla in detaljerad

mer information än vad tidigare möjligt. Det gäller sär-

som var skilt dagligvaror, för vilka EAN-koderna i flertalet fall

ger unika definitioner Genom detta kan vi med högre

av varorna.

upplösning skilja ut insatsvaroma i hushållproduktionen.

Med hjälp av EAN-kodema kommer insatsvaroma i mål-

t.ex. tidsproduktionen att kunna klassificeras bl.a. med avseende

på grad av prefabricering. Hushåll som baserar sin mathållning på förbearbetade produkter kommer att kunna särskiljas från hushåll som använder obearbetade råvaror. Arbets-

mer insatserna i hushållsproduktionen mätas i starkt för-

avses en

enklad dagboksbaserad tidsanvändningsundersökningm. Un-

dersökningen avser all tid under några dygn, dvs. samtliga

aktiviteter som utförs under dessa kartläggs, om än ganska grovt. Mätningen av just hemarbetsaktiviteter är emellertid mer detaljerad än av andra aktiviteter. Skälet till att tids-

användningsdelen i denna utvidgade produktionslkonsu-

mtionsundersökning är starkt förenklad beror på uppgiftsläm-

narbördan. Utgiftsundersökningen medför i sig ganska avse-

värda uppgiftslämnarbördor för de hushåll som medverkar. Att försöka slå samman den med en fullskalig tidsanvändningsundersökning skulle öka denna börda på hushållen långt mer än vad som vore möjligt och rimligt.

Förenklade tidsanvändningsundesökningar av detta slag kan inte ersätta fullskaliga tidsanvändningsundersökningar av den

typ som SCB genomförde 1990/91. Syftet med den första är

mer begränsat, nämligen att spegla den totala produktionen i

samhället genom att följa den in i hushållssektom med bibehållande av den ekonomiska statistikens perspektiv, dvs. att betrakta och beskriva fenomenet produktion oberoende av i

vilken sektor den sker. En fullskalig tidsanvändnings-

undersökning syftar till att mer koncentrerat teckna en mer

nyansrik och inträngande bild av vardagslivets organisering

utan hänsyn till vad som är produktion eller Dess syften är fler och vidare. Eftersom den förenklade undersökningen inte helt kan ersätta den fullskaliga behövs båda. Den fullskaliga kan dock genomföras intermittent. Skapas länkar mellan undersökningarna kan de stödja varandra vilket ökar bådas värde. Den förenklade undersökningen bör kunna dra nytta av

den fullskaliga undersökningen som källa förkalibrering och

för fördjupade studier kring vissa aktiviteter. Aven motsatsen

torde gälla, nämligen att analysen den fullskaliga under-

av sökningen skulle kunna dra nytta av information från en

kombinerad tidsanvändnings-/utgiftsundersökning.

Inom Eurostat planeras en pan-europeisk fullskalig tids-

användningsundersökning till 1997. Pilotstudierna till denna skall genomföras under 1996 och en av de aspekter som lyfts fram i denna är möjligheten att konstruera jämförbara satellit-

räkenskaper på europeisk nivå. Undersökning är tänkt att ba-

l0 Mätinstrumentet somska användas har utvecklats i samarbete med

ett Brittiskt forskningsinstitut och används redan i statistikproduktion.

seras på hushållsurval har i övrigt likheter med men stora SCB:s från 1990/91.

tidsanvändningsundersökning

Båda undersökningarna är högst relevanta konsuur ett

mentperspektiv. Detta gäller också andra perspektiv, såsom

välfárds- och könsperspektivet. Den in-

föreslagna ansatsen

nebär att t.ex. verksamheter är starkt förbundna med som kön, t.ex. den obetalda produktion främst kvinnor bidrar som med kommer att kunna bättre statistisk vil-

ges en belysning,

ket ligger helt i linje med överenskommelserna vid FN:s

kvinnokonferens i Beijing 1995. Välfärdsstatistiken komplet-

teras därmed med ett mer utpräglat handlingsperspektiv; vilka arbetsinsatser totalt sett kräver välfärdenil, hur är dessa fördelade, hur gör hushåll och individer, etc

För närvarande pågår konkret arbete med utveckla den att

kombinerade utgifts-/tidsanvändningsundersökningen.

Tidigt

1996 kommer fältprov att utföras. Utöver visst utvecklingsarbete och pilotstudie finns inga beslut rörande Sveriges

eventuella deltagande i den pan-europeiska tidsanvändningsundersökningen.

Fortsatt utveckling

Den utveckling konumentsstatsitiken är beslutad och av som pågår leder inte hela vägen skisserats För detta som ovan. skulle behövas ytterligare insatser. I första hand skulle statistiken behöva utvidgas till omfatta de att mer av speciella aspekter som beskrivits I detta ingår att genomföra interovan. rnittenta fullskaliga En första

tidsanvändningsundersökningar.

sådan bör i så fall kopplas till den pan-europeiska tidsanvändningsundersökning som Eurostat för närvarande planerar.

Vidare bör fördjupade undersökningar göras kring hushålls-

produktionen för bättre inblick i hur olika hushåll att ge en rent konkret använder olika insatsvaror, de olika hushållsmedlemmamas tid, etc för producera vissa att typer av

nyttigheter. Härigenom kan komma längre i dels

man att speciñcera produktionsprocessen och dels komma närmare en

mätning av värdet de nyttigheter produceras.

av som

Att utvidga urvalet" i de

nya utgiftsundersökningama som kompletteras med den enklare tidsanvändningsundersöknin

g-

ll F.n. 2000 hushåll per år.

skulle ge bättre möjligheter till nedbrytnin gar av materialet en

på olika hushållstyper och andra redovisningsgrupper.

Avslutningsvis

En konsumentpolitik i vidare mening tar hänsyn till att en stor

del av produktionen av nyttigheter sker i hushållet. Här har beskrivits hur SCB försöker tillgodose detta statistiska informationsbehov.

Utvecklingen av statistiken i den riktningen möjliggör att

även rad andra aktuella aspekter bör kunna ges en bättre

en

statistisk belysning på löpande basis. Hit hör frågor om

en

jämställdhet: arbetsdelning, kvinnors och mäns bidrag till ekonomi och välfärd, vardagslivets organisering, etc., om

konsumtionens miljöpåverkan och hushållens organisation av sina transporter för att nämna några. Detta bidrar också till att ett handlingsperspektiv kan utvecklas i välfárdsstatistiken.

Ö" Uf å

t

gif

tâiüçap

Bilaga

Utredning om informationssystem

Uppgiften Konsumentforskningsutredningen har låtit undersöka hur det

svenska bibliotekssystemet fungerar för konsumentforskning och konsumentforskare. I uppdraget ingick inledningsvis att

söka urval dokument olika karaktär i aktuella ett av av databaser. Det visade sig att klassifikationssystemen var bristfallliga. Denna erfarenhet ledde till att studien utvidgades till en databaser och praxis vid några valda bibliotek

kartläggning av

som underlag för utredningens ställningstaganden.

Informationskällor för konsumentforskning

Marjatta Hauska, KT HB

Inledning

För bilda uppfattning hur resultat av konsumentatt en om forskning är dokumenterad i svenska biblioteksväsen gjordes

strategiskt val fyra representativa bibliotek: myndighets-

ett av bibliotek för konsumentområden, ansvarsbibliotek för eko-

nomi, tvärvetenskapligt universitetsbibliotek och folkbiblio-

tek. Följ ande bibliotek besöktes:

Konsumentverkets bibliotek myndighetsbibliotek

-

Handelshögskolans bibliotek högskolebibliotek

- -

ansvarsbibliotek inom ekonomi Stockholms Universitetsbibliotek universitetsbibliotek med

fakultet för samhällsvetenskap juridik och ekonomi Stockholms Stadsbibliotek folkbibliotek - De givna litteraturreferensema söktes i följande informationskällor:

Lokala datorbaserade. bibliotekskataloger

Konsumentverkets lokala biblioteksdatabas är byggt på Mac- Intosh File Maker /Alexandria. Ca 1400 publikationer är re-

gistrerade sedan 1991 och framåt.

Katalogen är tillgänglig

endast i Konsumentverkets bibliotek.

Handelshögskolans lokala biblioteksdatabas, Geisha. Katalog-

posterna överförs från det centrala Libris till den dataegna basen. Söksystemet är användarvänlig. Databasen är allmänt tillgänglig via Internet.

Stockholms universitetsbiblioteks lokala biblioteksdatabas. Geac. Katalogposter överförs från Libris.

Användarvänligt

söksystem. Allmänt tillgänglig via Internet.

Libris

Libris databas innehåller del det litteraturbeståndet en stor av som finns vid de svenska

forskningsbiblioteken. För närvarande bidrar 65 universitetslhögskole- och

specialbibliotek till

uppbyggnaden av Libris databas vilket innebär, de

att regis-

trerar sitt litteraturbestånd i systemet.

Libris-systemet syftar

alltså till samutnyttjande i första hand av de svenska forsk-

nings- och specialbibliotekens Med avsikten

resurser. att redu-

cera tiden för katalogiseringsarbete registreras bok, tid-

varje

skrift eller publikation endast i databasen. annan en gång De

deltagande biblioteken kompletterar katalogpostema med lokala

uppgifter om ämnesord, klassifikationskoder, och innehav

om

och uppställning.

Registrering av svensk litteratur i Libris databas görs dock

huvudsakligen vid Kungliga bibliotekets

Nationalbibliografiska

sektion. Svenska bokhandelns centrallager

registrerar svensk

litteratur är under utgivning. Dessutom

som som ytterligare

stöd för inköp och katalogisering läses utländsk

bibliografisk

information från Helsingfors universitets bibliotek, of

Library

Congress, British Library, Deutsche Bibliothek och ISDScentralen kontinuerligt in i basen. Databasen innehåller också tidskriftsinnehavet för ett 80-tal bibliotek i andra nordiska länder.

Sökmöjlighetema omfattar såväl forrnulärstyrd sökning

som

mera användarvänlig fritextsökning. Systemet är tillgängligt via

flera datornät och Internet. För krävs att accessa systemet lö-

senord. Sökningama är i avgiftsbelagda, men erbjuds stora

bibliotek gratis för låntagare, antingen online eller CD-

på

ROM.

BTJ 2000 BTJ 2000 är motsvarande system för Libris på folkbiblioett teksidan. Det är tillgängligt för samutnyttjande för närvarande i ca 180 folkbibliotek.

Bibliotekstjänst i Lund katalogiserar centralt svenskt tryck.

Katalogposter överförs till de lokala databaserna, där sökning-

arna är gratis.

Artikelsök BTJ tvärvetenskapliga referensdatabas avser innehållet i ett :s stort antal dagstidningar, tidskrifter och årsböcker utgivna i

Sverige.

Årligen förtecknas material 30 dagstidningar och ca 500 löur pande tidskrifter och årsböcker, sammanlagt referenser till ca 40 000 artiklar per år.

Artikelsök har varit tillgänglig för extern användning sedan 1984 och innehåller referenser fr.o.m. 1979 och framåt. Sökningar är avgiftsbelagda, erbjuds oftast i större bibliotek men gratis till biblioteksbesökanden.

Rättsbanken Den kompletta svenska, juridiska informationskällan. mest Den innehåller det mesta lag och rätt: Riksdagstryck, förom fattningar, t.ex. Konsumentverkets och Konkurrensverkets

författningar, domstolspraxis. Dessutom innehåller den två lit-

teraturdatabaser, den dessa indexerar artiklar från tre ena av centrala svenska juridiska tidskrifter. Rättsbanken har också mängder information om EG/EU, EES och Europa. Systeav met är avgiftsbaserad. Tillgängligt i de flesta större bibliotek.

Helecon

Informationssystem erbjuder översikt över näringsliv, af-

som färsledning och ekonomi i Europa och internationellt. Systemet identifierar inforrnationskällor sju ledande europeiska och ur internationella databaser med referenser till monograñer,

artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar- en del av dessa

med abstrakt.

Deldatabasen SCANP är skandinavisk databas med biblioen grafiska referenser till national- och tid-

företagsekonomiska

skriftsartiklar och rappottserier från 1980 till dato. Amnen

är

företagsekonomi, nationalekonomi och närliggande ämnen. Handelshögskolan i Sverige för ansvarar registrering av

svensk material.

Databasen NCOM är skandinavisk databas en med referenser till litteratur inom ämnesområdet kommunikation.

Helecon-systemet är avgiftsbaserat, men finns gratis

tillgängligt på CD-ROM i flesta universitet-/högskolebibliotek

Helecon har ett utmärkt thesaurus, som uppdateras ofta av de deltagande ländernas biblioteken. Denna thesaurus används av Handelshögskolans bibliotek även för ämnesord för publika-

tioner i den lokala online

katalogen.

Information om inom

konsumentforskning

EU

The CORDIS Service

CORDIS står för The som Community Research and Development Information Service" dokumenterar all informa-

tion om forskning och teknisk RTD

utveckling understödd

eller finansierad den Europeiska Unionen. Den av utgör en central kvalitativ inforrnationskälla för indus-

organisationer,

trier och handel över hela EU. Den är dessutom för

väsentlig

den akademiska och industriella forskningen för dess behov av

kunskap om aktuella forskningstrender och projekt. I med-

lemsstatema har CORDIS därmed blivit

ett viktigt verktyg för beslutsfattare inom forskningspolitik.

CORDIS innehåller över 13 000 dokument i tio olika databa-

ser. Ett exempel på informationssökning i deldatabasen

gjordes

RTD-NEWS News items related RTD

to Community

activities. söktermer consumer interest". Som resultat var av sökningen erhölls två relevanta referenser. Den referensen ena gav en ingående introduktion till konferens "Second meeting en of the European Consumer Forum", hölls i Madrid som den 21 November 1995. Referensen innehöll dessutom kortfattad en introduktion till The European Consumer Forum.

En annan sökning gjordes i deldatabasen RTD-Projects Community RTD-related Projects. söktermer "private

var economy. Resultatet innehöll bl.a. fullständig information

om

ett danskt pilotprojekt om tillämpning EU s märkning

av av energiförbrukning av s.k. vita i den danska handeln.

varor

The CORDIS Service är tillgänglig online via ECHO Host eller som en egen CD-ROM produkt. ECHO Host kan nås via Packet Switched Data NetworkPSDN eller via INTERNET. Generell information CORDIS och dess deldatabaser får

om man enklast via INTERNET/WWW med adress http://www.C0rdis.lu/. Specifika sökningar i CORDIS deldatabaser är idag inte möjliga via INTERNET/WWW. För att kunna söka i deldatabaser ämnesvis måste koppla sig via INTER-

man upp NET/Felnet med TCP/IP adress Echo.lu eller 194.51.247.130. Sökningar görs kostnadsfritt med hjälp ett enkelt själv-

av instruerande menystyrt söksystem. Förutsättning för att kunna göra sökningar är att man registrerar sig som användare och innehar ett eget användarnamn och lösenord. Dessa erhålls online vid första uppkopplingen.

Slutsatser

Svenska biblioteksvärlden har traditionellt präglats tudel-

av

ning, där ett informationssystem och en organisation finns för

den akademiska delen och ett separat system och

en egen organisation för folkbiblioteken. Vad beträffar svenskt tryck,

klassificeras och katalogiseras dessa publikationer två gånger, i

två separata system, vars klassiñceringssystem är och

samma

skillnader katalogisering är överkornliga.

Folkbibliotekens BTJ 2000 har ett enkelt söksystem. I funna sökresultat redovisas utöver de bibliografiska uppgifterna de

klassifrceringskoder och ämnesorden, som är givna centralt av

BTJ och dessutom de lokalt givna koder och ämnesorden.

Det akademiska bibliotekssystemet Libris har länge präglats av

trögt, icke låntagarvänligt söksystem, speciellt vad beträffar

ämnessökning. Detta har nu på senare åren förbätras avsevärt,

speciellt med den nyaste sökmöjlighen, Libris/Lättsök,

som tillåter fritextsöknin

När man söker i Libris-databasen är alla inmatade uppgifter, även de lokala uppgifterna från deltagande bibliotek sökbara.

Dessa uppgifter kan vara klassificeringskoder som skiljer sig

från Kungliga bibliotekets eller koder från andra använda klas-

sifikationssystem, ex. UDK

.

Lokalt angivna ämnesorden är alla sökbara på sätt

samma som ämnesorden tilldelade Kungliga Biblioteket. När söker

av man information inom ett visst ämnesområde kan pröva sig

man fram och söka med fritt valda ämnesord, dvs. sådana fö-

som rekommer i de olika lokala ämnesordsfälten. Man får fram ett sökresultat, ett antal referenser. Själva redovisningen

av sökresultatet innehåller dock aldrig de ämnesorden, är lo-

som kalt tilldelade. Systemet redovisar bara de s.k. genererade ter-

mer, som är centralt givna av Nationalbibliografiska avdel-

ningen i Kungliga biblioteket. Detta kan nackdel. De

vara en lokalt inmatade sökterrnema är alltid relevanta på ett eller annat sätt. De kompletterar de s.k. genererade terrnema och beskriver dessutom ofta mera specifikt innehållen i publikationema.

För dessa lokala ämnesorden har del biblioteken utveck-

en av lat sina egna ämnesordslistor eller thesaurier, är just äm-

som nesspecialiserade. Kunde man i allmänhet i Libris sökresultaten se dessa "dolda" ämnesorden, det lättare för infomia-

vore tionssökaren att komplettera, justera och göra sina sök-

om

ningar. Att dokumentation av konsumentforskning ter sig

bristfällig i Libris kan delvis ha sin förklaring här.

I de lokala akademiska bibliotekssystemen däremot, t.ex. i Geisha och Geac, är endast deras lokala ämnesord och

egna

klassificeringkoder sökbara, inte de centralt av Kungliga

Biblioteket angivna koder och termerna, trots att kataloguppgiftema har överförts från det centrala Libris.

I folkbibliotekens informationssystem, BTJ 2000 har "kom-

en promiss" tillämpats. I sökresultaten redovisas och för sig

var både centrala ämnesorden och just i det bibliotek angivna lokala ämnesorden.

En annan brist som kan drabba sökaren information

av om t.ex. konsumentforskning, är biblioteksvärldens hantering av

forskningsrapporter. Mycket av aktuellt forskningsresultat re-

dovisas i form av rapporter, samtidigt som få bibliotek har

resurser att lokalt klassificera eller ge specifika ämnesord till

dessa. Rapporter tenderar att vara ganska generellt registrerade

i de stora centrala bibliotekssystemen. Oftast överförs dessa uppgifter utan kompletteringar till de lokala databaserna. Detta

påverkar naturligtvis sökbarheten av forskningsresultat i

bibliotekskataloger.

Biblioteken har valt att använda olika klassificeringssystem.

Det mest använda klassiñceringssystemet i Sverige är SAB,

som används i alla folkbibliotek och i del akademiska biblio-

en

tek. Andra vanliga klassiñkationssystem är UDK eller Dewey

Decimal Classification. Enligt de samtal, jag hade med

som bibliotekarier i de besökta biblioteken, dessa samstämmiga

var

om, att SAB tillämpar sig bäst för klassificering de olika

av aspekterna av konsumentorrtråde.

När det gäller ämnesbeskrivnin litteratur i bibliotekssystem

g av är den intressanta trenden idag, att i många bibliotek har tyngd-

punkten flyttats från användandet komplicerade, för

av användaren abstrakta klassifikationskoder till användandet

av flertal beskrivande, sökbara ämnesord.

Handelshögskolans användning av Helecon thesaurus för äm-

nesord är intressant. Den är mycket aktuell. Nackdelen med tanke på den breda allmänheten är dock, att den är på engelska.

I översättning skulle den kanske utgångspunkten till

vara en ämnesordslista eller thesaurus för konsumentforskning och

angränsande områden.

Handelshögskolan är ett ansvarsbibliotek inom ekonomi. För att följa upp, förstärka och strukturera sökbarheten ämnet

av

konsumentforskning, och konsumentfrågor i övrigt, i svenska informationssystem borde de specialsamlingar och den speci-

alkunskapen, som finns i t.ex. Konsumentverkets bibliotek

utnyttjas i bredare bibliotekssammanhang. Kanske skulle

Handelshögskolans bibliotek etablera samarbete med Konsumentverkets bibliotek, eller detta bibliotek skulle knytas samarbetsmässigt till det blivande ansvarsbiblioteket inom

sarnhällsvetenskapen.

Konsumentverkets bibliotek är ett specialbibliotek inom sitt

ämnesområde. Dess personal präglas goda ämneskunskaper

av och har dessutom kontakt med ämnesföreträdare och forskare i olika delområden. Ofördelaktigt är, Konsumentsverkets

att biblioteksresurser inte är sökbara utanför själva biblioteket. Detta kunde lösas med att biblioteket samarbetade inom Librissystemet genom att registrera sitt bestånd i Libris. Detta skulle medföra fördelar även för arbetsrutinema i Konsumentverkets

bibliotek. De färdiga katalogposterna kunde utnyttjas, komplet-

teras med lokal information och sedan överföras även till den egna lokala databasen. Det onödiga dubbelarbetet med

egna

primärkatalogiserin gar i ett helt isolerat lokalt bibliotekssystem

skulle då undvikas. Omläggningen förutsätter, att biblioteket

skulle frångå från den interna myndighetsbiblioteksrollen och

att Konsumentverket skulle investera i ett bibliotekssystem med

gränssnitt mot Libris

.

För samutnyttjandet av alla biblioteksresurser talar även de

framtida samarbetsplanen mellan Bibliotekstjänst och

Kungliga Bibliotekets Libris-sekretariat. Folkbibliotekens BTJ 2000 är redan Unix/PC/Windows-baserad, det akademiska

Libris planerar att byta sin datorplattfonn för Unix-system. De

två systemen blir kompatibla. Dessutom pågår diskussioner mellan dessa två, traditionellt helt skilda system, samut-

om

nyttjandet av gemensamma katalogposter för svenskt tryck. Det planeras också kontinuerlig inläsning av svenska länsbibliote-

kens bestånd från BTJ 2000 till Libris databasen, samtidigt som Libris planerar att ha sin databas gratis sökbar över Internet. Åtgärder av detta slag kommer att resultera i rationali-

seringar, men framför allt i effektivisering utnyttjandet

av av landets olika informationsresurser. Det vore väl olyckligt,

om information- i sådana statliga myndighetsbibliotek

resurser som Konsumentverkets bibliotek hålls eller håller sig utanför.

Avslutningsvis

Konsumentforskning är dokumenterad i olika grad i olika informationssystem. Det saknas en ansvarstagande sammanhållande länk, en nationell auktoritet, skulle bevaka och för-

som

sörja information om konsumentforskning avslutad eller på-

gående genom samordnade informationsresurser. Detta skulle

kunna lösas genom att konsumentområdet skulle diskuteras och definieras i ansvarsbibliotekssammanhang. Först då skulle

problematiken runt konsumentforskningsdokumentationen få

både uppmärksamhet- och samlat nationellt stöd.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennya gymnasieskolan hur går det U.

- 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings-

finansiering.U. 3. Fritid i förändring.

Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

regeringskonferensen1996.UD. 5. Politikomrádenunder lupp. Frågorom EU:sförsta

pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 6. Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns

erfarenheterav arbeteti EU. UD. 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och

säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. Batterierna enladdadfråga. M.

-

9. Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 10.Forskningför vår vardag.C.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Vembestämmervad EUzsinternaspelreglerinför regeringskonferensen1996. 4 Politikomrâdenunderlupp. Frågorom EU:s första pelareinför regeringskonferensen1996.5 Ettår medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheteravarbeteti EU. 6 Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

Kommunikationsdepartementet Omjärnvägenstrafikledningm.m. 9

Utbildningsdepartementet Den nyagymnasieskolan hur går det l

- Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön ochfördelningav fritidsresurser.3 Forskningför vår vardag.10

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8

-