lagen.nu
SOU 1994:14

Konsumentpolitik i en ny tid : Konsumentpolitiska kommitténs betänkande

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

I i ^ e , . “ : -. . Å, 2 . a w › _ _ f e

»5

._ .kogsisLgmtsutpqLttusxA MjvHTTå TÄN-KAN

D_EQ;_.,

a 9

lev?”

ir. E» . ,. ., z

, y -

. .

. , y

, V 1 en. .4 \\\ .ri

. ...w

... . . .

x

Q6

Konsumentpolitik

i en

ny tid

@

Statens utredningar offentliga

1994: 14 ä??

Civildepartementet

Konsumentpolitik

i en tid

ny

Konsumentpolitiska kommitténs betänkande Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Norstedts Tryckeri AB ISBN 91-38-13558-2 Stockholm 1994 ISSN 0375›250X

Till statsrådet

och chefen för

Civil-

departementet

Regeringen bemyndigade den 14 maj 1992 chefen för Civildepartementet att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att göra en konsumentpolitisk översyn. Genom beslut den 3 och 15 oktober 1992 bemyndiga-

september des chefen för att utöka antalet ledamöter

Civildepartementet till högst nio resp. högst elva.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Civildepartementet f.d. landshövding Britt Mogård att vara ordförande i kommittén samt den 14 oktober 1992 ledamöter, sakkunniga och experter att ingå i resp. biträda kommittén.

Som ledamöter förordnades ombudsmannen Marie Engström (v), riksdagsledamoten Stina Gustavsson (c), riksdagsledamoten Inger Hestvik (s), företagaren Kerstin Hjort (kds), riksdagsledamoten Inga-Brittjohansson (s), riksdagsledamoten Bengt Kronblad (s), riksdagsledamoten Karin Pilsäter (fp), riksdagsledamoten Mona Saint (m), docent Göran Skogh

Cyr (m) och riksdagsledamoten Christer Windén (nyd). Den 15 januari 1993 entledigades Christer Windén. Till ny ledamot utsågs samma dag riksdagsledamoten Bengt Dalström (nyd).

Som sakkunniga förordnades ordföranden i Allmänna reklamationsnämnden jörgen Beck-Friis, generaldirektören Axel Edling och departementsrådet Lars Högdahl. Högdahl entledigades den 18 december 1992. Till förordnades

ny sakkunnig samma Thomas Utterström.

dag ämnessakkunnige

Som experter förordnades departementsrådet Gunnar Balsvik, konsumentsekreteraren Sven-Åke Hansson, direktören Ernst Olav Holm, kanslirådet Göran Lambertz, departementsrådet

Ann-Christin Nykvist, direktören Anders Stenlund, ordföranden i Sveriges Konsumentråd Turid Ström och departementssekreteraren Nina Ulvelius. Den 31 augusti 1993 entledigades Balsvik och Ulvelius från Departementsrådet Made-

uppdraget.

leine Emmervall förordnades samtidigt att vara expert. Den 9

1993 förordnades byrådirektören Richard Lemon och

juli

Arne att vara t.0.m. den 31

byrådirektören Westling experter

augusti 1993.

Som huvudsekreterare förordnades den 23 oktober 1992

Erik Hansson. Hansson entledigades den 7 decem-

byråchefen

ber 1992 från fr.o.m. den

uppdraget. Till ny huvudsekreterare 1 mars 1993 förordnades den 5 april 1993 pol. mag. Olof Karlander. Kammarrättsassessorn Marie Bjernelius-Lundahl förordnades som sekreterare den 19 januari 1993. Bjernelius- Lundahls varade till den 1 1993. Till bitr.

uppdrag september

sekreterare förordnades den 7 september 1993 byrådirektören

Richard Lemon och den 9 september departementssekreteraren

Nina Ulvelius.

Avdelningsdirektören Ebbe Höskuld, byrådirektören Richard Lemon, redaktören Ronny Lilliengren, byrådirektören Lennart och byrådirektören Arne Westling förordna- Lundgren

des den 7 december 1992 att i en referensgrupp till

ingå

kommittén. avslutades den 30 juni 1993.

Uppdraget

Kommittén namnet Konsumentpolitiska kom-

har antagit

mittén.

Kommittén får härmed överlämna betänkandet Konsumentpolitik i en ny tid.

Till betänkandet fogas reservationer och särskilda yttranden.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i januari 1994

Britt Mogård

Dalström Marie Engström Stina Gustavsson

Bengt

Inger Hestvik Kerstin Hjort Inga-Brittjohansson

Karin Pilsäter Mona Saint

Bengt Kronblad Cyri

Göran Skogh

/Olof Karlander

Nina Ulvelius

Innehåll

Sammanfattning 15

Del I

Inledning

1Behovet av en Översyn 39

2Vad är konsumentpolitik? 41

3 Vårt arbetssätt 43

Del II

Bakgrund

4 Verksamheten under 50 år 47 4.1 Sammanfattande översikt 48

4.2Organisationerna och ett begynnande engagemang 49

4.3 Det statliga engagemanget 50

4.4 betydelsefulla verksamhe- Några konsumentpolitiska

ter 53

Del III Aktörerna och deras Verksamhet

5Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 61

5.1Konsumentverket och konsumentombudsmannens

upp-

gifter 61

5.2 Verkets organisation och 63

finansiering

5.3Verkets verksamhetsgrenar 64

5.4 Särskilt om konsumentombudsmannen och KO-sekreta-

riatet 70

Allmänna reklamationsnämnden 72 6.1 Allmänna reklamationsnämndens uppgifter 73

6.2ARN:s organisation 74

6.3 Konsumenttvister och om till dom-

frågor yttranden

stol 75

6.4 Arbetssituationen 78

6.5Stödet till den lokala konsumentverksamheten 79

6.6 Praxis 79

Vissa och andra till stöd för

myndigheter organ

konsumenterna 81

7.1Inledning 81

7.2 Myndigheter och andra offentliga organ verksamma inom

en viss sektor 82 7.3 Myndigheter och andra offentliga organ med ett funktions-

ansvar 88 7.4 Organ som stöder en grupp eller region 90

Den kommunala verksamheten 92

Verksamhetens betydelse och innehåll 93

Utvecklingen av den kommunala konsumentvägled-

ningen 94

8.3Organisation 95

8.4Rådgivning 95

8.5Förebyggande verksamhet 97

8.6Kontakter med näringslivet och förvaltningar 97

8.7Samarbetet med frivilliga organisationer 98

8.8Effekter av den kommunala konsumentvägledningen 99

8.9 för den lokala konsumentverksamhe-

Kostnadernq

ten 102 8.10 Effekter av en avveckling av den lokala verksamhe-

ten 104

9 Skolan 106 9.1 och hemvist i läropla-

Konsumentkunskapens betydelse

nen 107

9.2Skolverkets roll 108

9.3Konsumentverkets roll 108

9.4 Elevernas kunskaper 109

10Näringslivets egenåtgärder 110

10.1Egenåtgärdernas roll i konsumentpolitiken 111

10.2 Fördelar och nackdelar med egenåtgärder 113

10.3 Egenåtgärder tillkomna före och efter 1986 114

10.4Några utvärderingar av egenåtgärder 114

10.5 Särdrag hos olika av 116

slag egenåtgärder

11De frivilliga 122 organisationerna

11.1 De frivilliga organisationernas roll i den svenska model-

len 123 11.2 Organisationernas roll i samband med EES-avtalet och

närmandet till EU 123

11.3De frivilliga organisationernas inriktning 124

11.4De frivilliga organisationernas 125

engagemang

11.5 Exempel på konsumentorganisationer och deras verk-

samhet 125

11.6Ungdomsprojekt med konsumentfrågor 137

12 Massmedia 138

12.1Bevakningens och 138 omfattning förändring

12.2Policy och policyförändringar 141

12.3 142

Konsumentjournalistikens prioteringar

12.4 Idéer och material för konsumentartiklar 143 12.5 Media och den kommunala konsumentverksamhe-

ten 143

Del IV

Viktiga samhällsförändringar

13 En förstärkt marknadsekonomi 147

13.1Förändringar som påverkar konsumenterna och konsumentpolitiken 147

13.2 Konsumentaspekter på den kommunala verksamhe-

ten 151 13.3 Konsumenternas behov av insyn och inflytande vissa

på monopolmarknader 157

14 Några konsekvenser av den ökande internationalise-

ringen 159

14.1 Innehållet i EES-avtalet och EFTA-deklarationen 15 9

14.2Konsumentskyddet inom EG 161

14.3 Produktsäkerhetsarbetet inom EG 164 14.4 Internationell samverkan 166

14.5 Konsumentinflytande och på satsningar Standardisering-

sarbetet i Sverige 168

14.6Konsumentverkets tillsynsansvar 170

15 Den ekonomiska utvecklingen 1986 -1998 174 15.1 Hushållens inkomster 174

disponibla

15.2 Hushållens konsumtion och sparande 175

15.3Skillnaden i inkomst mellan olika hushåll har blivit

större 178 15.4 Hushåll med ökar under 1990-talet 179

svag ekonomi 15.5 Hushållens ekonomi i centrum för 1990-talets konsu-

mentpolitik 185

16 Konsumenten och miljön 188 16.1 De och målen 188

miljöpolitiska konsumentpolitiska

16.2Bakgrund 189

16.3 och konsumenten 190

Miljöproblemen

16.4 Konsumenten och 191

miljöinformationen

16.5Miljömärkning 193

16.6EG:s miljöhandlingsprogram 196

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Del V Verksamheten m.m.

17Våra utgångspunkter 199

17.1Marknadsekonomin 199

17.2 mellan konkurrens- och konsumentpoliti- Samspel

ken 201

17.3 Aktörernas ansvar 202

18 och den ökande konkurrensen 207

Avregleringen

18.1 Konsumentråtten och de avreglerade områdena 207 18.2 208

Klagomålsmöjlighet

18.3Konsumentmyndighetens insatser 209

18.4 Den kommunala verksamheten och avreglerade områ-

den 210

18.5 Prismätningar samt och marknadsbevakning 211 pris-

19 Närmandet till EU 215

19.1Allmänt om konsekvenser för konsumenterna och för

svensk konsumentpolitik 215

19.2 217

Standardiseringen

19.3Marknadskontroll och marknadsbevakning 218

20Den ekonomiska utvecklingens följder 224

20.1Begreppet konsumentekonomi 224

20.2Lokal verksamhet med centralt stöd 225

20.3 Behov av insatser 226

20.4Budgetrådgivning och 227 skuldsanering

20.5 av socialsekreterare 227

Utbildning

20.6 Centrum för privatekonomi 228

21 Konsumenten och miljön - ett 230

samspel

21.1Miljöinformation 231

21.2 Energiförbrukning i hushållen 231 21.3 av 232

Miljömärkning produkter

22 Konsumentombudsmannens ställ-

organisatoriska ning 234

22.1 Rättssäkerheten 234

22.2Effektiviteten 236

22.3 och 237

Överväganden förslag

23 och Allmänna reklamationsnämndens

Tvisthantering

centrala roll 239

23.1Egenåtgärder 240

23.2 Den lokala medlingen 241 23.3 Nämndens i det 243

plats processuella systemet

23.4Följsamheten 247

23.5 249

Rättssäkerhetsaspekter

23.6Den lokala verksamheten skall 250

stödjas

23.7 Tvister över nationsgränsen 251

23.8Finansiering 254

23.9 Verksamhetsområde 256

23.10Verksamhetsformer 259

24 Behövs en konsumentbalk? 262 24.1 Den i 262

konsumenträttsliga lagstiftningen dag

24.2 För och emot en samlad 264

konsumentlag

24.3Avslutande reflektioner och slutsatser 268

25Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder 270

25.1 271

Pågående avregleringsarbete

25.2 Enkät inom Näringslivets för Marknads-

Delegation

rätt 271 25.3 Marknadsföringslagen, och överenskommel-

riktlinjer

ser 271 25.4 273

Prisinformationslagen

25.5 274

Avtalsvillkorslagen

25.6 274

Produktsäkerhetslagen

25.7 och 275

Konsumentköpslagen konsumenttjänstlagen

25.8 276

Övrig lagstiftning

25.9 Slutsatser och 276

förslag

26Den lokala verksamhetens behov av förstärkning 278

26.1Den lokala verksamhetens roll 278

26.2 Verksamheten har minskat 280

26.3 Alternativa att en lokal verk-

möjligheter upprätthålla

samhet 281

26.4 Kommunernas ansvar 283 26.5 286

Integritetsfrågan

26.6Prioritering av uppgifter 286

27 De engagemang 288

frivilliga organisationernas

27.1 Statsmakternas stöd till 288

frivilliga organisationer

27.2 ökar hos 289

Engagemanget frivilliga organisationer

27.3 betydelse 291 Organisationernas

27.4 Förslag 293

28 att lösa konsument-

Näringslivets möjligheter problem 296

28.1 Vidare av 297

utveckling egenåtgärdssystemet

28.2 med konsumentmyndigheten 298 Samspelet

28.3 Utbildning och information 299

29Skolan och vikten av kunskap 300

30Massmedia och de lokala kontakterna 304

31 Behovet av m.m. 304

kunskap, forskning

31.1 och distribution 305

Varuförsörjning

31.2Provning 307

31.3Publikationsverksamhet 309

31.4 310

Förlagsverksamheten

31.5Kursverksamhet 312

31.6Forskning och utveckling 312

Del VI Det

statliga engagemanget

32 av det statliga engagemanget 319

Inriktningen

32.1 Målet för engagemanget 319

32.2 vid av verksamheten 320

Utgångspunkter prioritering

32.3En breddad finansiering 321

33 Motiv för att förändra den statliga 323

konsumentorganisationen

33.1 Organisatoriska och konsumentpolitiska övervägan-

den 324

33.2 Krav på besparingar och på ökade intäkter 326 33.3 Bättre möjligheter att hävda det 326

rättsliga skyddet

33.4Internationaliseringen som organisatorisk drivkraft 327

33.5 Organisatoriska för ett breddat

förutsättningar engage-

mang 327 33.6 Stöd till den lokala verksamheten 328

33.7Förvaltningspolitiken förutsätter renodling 329

33.8 Allmänna 330

organisatoriska överväganden

33.9Sammanfattning och grund för val av organisation 330

34 Förändringar av Konsumentverket 332 34.1 Allmänna överväganden 332 34.2 Gemensamma utgångspunkter 333

34.3Renodling genom delning. Alternativ 1 335

34.4 Utveckling och renodling av Konsumentverket.

Alternativ 2 341

34.5Värdering och förslag till huvudalternativ 344

35Breddning och styrning av det statliga engagemanget 348

35.1En konsumentpolitisk beredning 349

35.2Målstyrning och resultatuppföljning 349

35.3Samspel mellan myndigheter 350

35.4 Översyn av myndigheternas ansvar 351

36Ekonomiska konsekvenser 355

36.1 Nuläget 35 5

36.2Möjlighet till besparingar 355

36.3Ökade krav 356

Reservationer 359

Särskilda yttranden 375

Bilagor 405

Sam m

anfattning

Utredningens uppdrag omfattar en översyn av den statliga

konsumentverksamheten med hänsyn till de förändringar som

sker i det svenska samhället och i vår omvärld, bl.a. nya systern

för produktion av offentliga tjänster, närmandet till EU, miljö-

politiken och den kommunala verksamheten. Vi har dessutom

behandlat den ekonomiska utvecklingens konsekvenser för

konsumentpolitiken.

Det statliga skall enligt direktiven koncentre-

engagemanget ras till sådana verksamhetsområden där statliga insatser verkligen behövs och till sådana uppgifter som inte kan

läggas på

andra, kommunala eller enskilda, organ.

Riktlinjerna för den statliga konsumentpolitiken lades fast av

riksdagen senast år 1986 (prop. 1985/86:121 , LU34, rskr. 292).

1. Grunden för Våra

överväganden

(kap. och 32)

På det konsumentpolitiska arbetsfältet är aktörer verk-

många

samma; staten med Konsumentverket/Konsumentombudsman-

nen, Allmänna reklamationsnämnden, andra och myndigheter organ samt kommunerna, näringslivet,

frivilligorganisationer

och media.

Såväl näringslivet och frivilligorganisationerna som media

har utökat sin verksamhet på konsumentområdet under senare ar.

16 Sammanfattning

Vi eftersträvar en utveckling inom konsumentområdet där samtliga aktörer har tydligare roller, tar ett större ansvar och visar ett större engagemang, där ett samarbete bedrivs i öppnare

och och där ambitionen är att i olika slå

friare former former

vakt om konsumentintresset.

Vår bedömning är att behovet av konsumentpolitiska insatser

ökar under 1990-talet. Vi står inför stora förändringar som får betydande konsekvenser för konsumenterna.

Vi föreslår att målet för konsumentpolitiken skall vara:

0Att stärka konsumenternas ställning marknaden

0 Att stödja hushållen i deras strävan att utnyttja

effektivare

sina resurser

0 Att främja en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveck-

ling.

Särskilt skall beaktas till människors hälsa och resurs-

hänsynen

svaga gruppers behov. Insatserna skall i första hand inriktas mot sådana varor och tjänster som svarar för en stor del av hushållsbudgeten, bl.a. livsmedel, boende, transporter och kläder.

Uppgifter som är myndighetsutövning, främst det rättsliga

konsumentskyddet, har staten ett primärt ansvar för. Huruvida

staten skall bedriva annan verksamhet är en

konsumentpolitisk fråga om behov, ambition, lämplighet, effektivitet och vad

andra aktörer kan åstadkomma.

I den statliga verksamheten bör prioritet ges det rättsliga konsumentskyddet, inkl. reklamations- och tvisthantering, samt

åtgärder på det konsumentekonomiska området som ekono-

miska analyser, budgetrådgivning och skuldsanering.

Det statliga stödet till den lokala verksamheten bör ges en

sådan omfattning och inriktning att det lokala arbetet främjas

och att det lokala engagemanget breddas och utvecklas. De frivilliga organisationerna är beroende av stöd från staten för att i större omfattning kunna medverka i det konsument-

politiska arbetet. Konsumentperspektivet måste tydliggöras i beslutsprocessen

inom andra statliga områden som livsmedels-, bostads-, trans-

port-, regional-, miljö- och socialpolitiken, som samtliga berör konsumentpolitiken. Inom området kunskapsutveckling och

kunskapsstöd bör andra än det för konsumentfrå-

departement

gor huvudansvariga departementet ta ett ökat ansvar för finansieringen inom sina resp. områden.

En ökad andel av de konsumentpolitiska insatser som inte avser myndighetsuppgifter bör finansieras genom externa intäkter.

Sammanfattning

2.

Viktiga samhällsförändringar

Den förstärkta marknadsekonomin (kap. 13 och 18)

Sedan mitten av 1 980-talet bedrivs ett arbete bred front för

på att förstärka marknadsekonomin genom avreglering och förändringar av regler i olika samhällssektorer. Det omfattar betydande reformer för att effektivisera marknader, genomföra privatiseringar och minska kostnadsbelastningen på näringslivet.

Sådana förändringar har av staten genomförts eller är aktuella på bl.a. områden som finansiella tjänster, livsmedel, transporter, post- och telekommunikation, elförsörjning samt byggnader och bostäder.

Även inom den kommunala sektorn ett reformarbete.

pågår Kommunala verksamheter bedrivs i ökad omfattning i olika former: i kommunens egen bestållar-/utförarmodell,

regi, enligt på entreprenad av privata bolag, i föreningar och kooperativ eller i en kundvalsmodell med fria producenter.

För att marknadsekonomin skall fungera väl måste konsumenterna kunna bilda sig en uppfattning om varors och tjänsters kvalitet, pris och servicegrad. En övergripande målsättning bör vara att konsumenterna så långt som möjligt har ändamålsenliga klagomålsmöjligheter när det gäller såväl privata som offentliga tjänster.

Mot den bakgrunden föreslår vi att:

0 att konsumen-

Klagomålsprocedurer utformas för tillgodose ternas hehov

0 bevakar kommunala och andra

Konsumentmyndigheten

offentliga tjänster 0 Kommunerna upp och analyserar konsumentproblem

fångar

inom den del av den sektorn som avregleras

offentliga

0 centralt stöd till den lokala

Konsumentmyndigheten ger

konsumentverksamheten och om erfa-

sprider information

renheter fra°n olika kommuner i landet 0 i samverkan med Konkurrensverket

Konsumentmyndigheten utvecklar och främjar användningen av modeller för lokala prisundersökningar.

Närmandet till EU 14

(kap. och 19)

Det europeiska ekonomiska samarbetsavtalet (EES) trädde i kraft den 1 januari 1994. Sverige har ansökt om medlemskap i EU.

18 Sammanfattning

För det konsumentpolitiska arbetet blir följden av närmandet till EU att samråd, expertkontakter och förhandlingar delvis flyttas ut i Europa. Det europeiska perspektivet blir särskilt markant i fråga om utarbetande av regler, tillsyn över och kontroll av marknaden samt standardiseringsarbete. Samarbetet kommer att äga rum på olika nivåer och förutsätter medverkan från regeringsföreträdare, experter från tillsynsmyndigheter och företrädare för frivilliga organisationer. Vi anser att:

0 EES-avtalet behöver kompletteras för att garantera möjlig-

heterna till kontakt och samarbete mellan EFTA :s konsumentkommitté och EU:s konsumentråd.

En av förutsättningarna för en effektiv marknadskontroll är realistiska och otvetydiga standarder. Det är angeläget att möjligheterna utnyttjas att utöva inflytande i det europeiska standardiseringsarbetet.

Vi anser att: 0 liksom hittills bör delta i det euro-

Konsumentmyndigheten

peiska standardiseringsarbetet 0 i det internationella bör

Deltagandet standardiseringsarbetet breddas, så att även representanter för frivilligorganisationerna ges möjlighet att delta och fa° stöd i form av utbildning, ekonomiska bidrag till resor och ersättning för kostnader förknippade med deltagandet i standardiseringsarbetet.

Även om näringsidkarna har ett huvudansvar för att produkterna uppfyller gällande krav är vår bedömning att behovet av statliga insatser för marknadsbevakning och marknadskontroll ökar. Vi bedömer att:

0 Behovet av de icke varurelaterade

marknadsbevakning enligt

direktiven (vilseledande reklam, oskäliga avtalsvillkor, pris-

märkning m.m.) kommer att öka med internationaliseringen

och efter hand som ny teknik och nya distributionsformer

tillämpas. Behovet av internationellt informationsutbyte och

internationell samordning kräver likaså ökade insatser. Att

vidareutveckla befintliga kontaktnät och intensifiera samarbetet mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna är nödvändigt för att marknadsbevakningen skall kunna fungera inom hela EES-omrâdet.

Vi föreslår att:

0 eller i annan

Konsumentmyndigheten förekommande fall

Sammanfattning

ansvarig myndighet kommer överens med berörda

branschorganisationer om hur näringslivets kontroll inom

varje särskilt område skall utföras 0 den lokala konsument-

Konsumentmyndigheten engagerar verksamheten i arbetet med marknadskontrollen

0 Staten i första hand finansierar marknadskontrollen med

hänsyn till kraven i EES-avtalet, svårigheterna att finna

alternativa och behovet av högt ställda

finansieringslösningar konsumentskyddskrav. Avgiftsgfinansiering av marknadskontrollen på konsumentvaruomrädet övervägs dock ytterligare

0 om

Konsumentmyndigheten regelbundet rapporterar erfa-

renheterna av marknadskontrollen, säväl nationella insatser som genomförs av tillsynsmyndigheten och näringslivet som situationen inom EES-området.

Den ekonomiska 15

utvecklingen (kap. och 20)

Den ekonomiska utvecklingen för hushållen under 1990-talet innebär att de genomsnittliga disponibla inkomsterna kommer att förbättras endast Stora grupper kommer att få

marginellt. leva med besvärliga ekonomiska förhållanden under lång tid framöver till följd av låga inkomster, arbetslöshet, hög skuldsättning, sänkta ersättningsnivåer i transfereringssystemen och höjda konsumtionsskatter och avgifter.

Den samlade kunskapen och informationen kring de konsumentekonomiska frågorna är otillräcklig. Det konsumentekonomiska behöver markeras tydligare i

perspektivet konsumentpolitiken och i samhällsdebatten. är att

Uppgiften

medverka till ett sunt ekonomiskt tänkande bland medborgarna och ge ett kraftfullt stöd till hushållen i deras strävan att effektivt använda sina resurser. Detta arbete måste enligt vår mening bedrivas på flera fronter:

0 Ett aktivt folkbildningsarbete kring hushållning

Mobilisering av lokala aktiviteter som budgeträdgivning och

skuldsanering Analys av och opinionsbildning kring privatekonomiska frågor Fortsatt utveckling av kunskap och metoder, bl.a. genom forskning.

Insatser krävs från en bred krets av aktörer: staten, kommunerna, frivilligorganisationer inkl. studieförbund, kreditinstitut och

försäkringsbolag.

Allt fler kommuner engagerar sig i hushållsekonomisk råd-

20 Sammanfattning

givning. Den är lönsam för kommunerna; studier visar att behovet av socialbidrag kan minska. Det växande behovet av sådan rådgivning förutsätter att även andra än kommunerna engagerar sig. Statens uppgift i detta sammanhang är

primära att stödja hushållsekonomisk rådgivning till resurssvaga grupper.

Inom finns ett stort behov av ekonomisk

socialtjänsten

Både socialsekreterare och kuratorer måste i ökad rådgivning. utsträckning engageras. Personal inom socialtjänsten saknar mestadels ekonomisk i sin grundutbildning.

kunskap

Vi föreslår att:

0 i det arbetet

Hög prioritet konsumentpolitiska ges åt budget-

och under de närmaste åren

rådgivning skuldsanering 0 Socialsekreterarna redan i sin

grundutbildning ges goda

kunskaper i ekonomisk rådgivning.

Avregleringen inom den offentliga sektorn och nya lösningar på socialförsäkringsområdet m.m. leder till att fler ekonomiska beslut förskjuts från det offentliga till den enskilde konsumenten. Det finns ett växande behov av oberoende analyser av samhällsekonomiska förändringar och deras konsekvenser för hushållens ekonomi. De samhälls- och företagsekonomiska intressena är väl i såväl som privata

organiserade offentliga institutioner, medan frågor som berör den enskildes situation och förutsättningar inte har beretts motsvarande utrymme.

Mot denna bakgrund föreslår vi att:

0 Ett Centrum för bildas med en bred huvud-

privatekonomi

mannakrets som har en stark förankring i samhället (staten, banker, Posten, andra finansieringsinstitut, försäkringsbolag och frivilligorganisationer).

och 16

Miljön konsumentpolitiken (kap. och 21)

liksom hela västvärldens, miljöproblem beror i allt Sveriges, större utsträckning från små källor. Långt

på föroreningar större av miljöfarliga ämnen år numera i omlopp i våra

volymer konsumtionsvaror än som släpps ut vid tillverkningen. Det finns ett starkt samband mellan konsumtionen och miljöproblemen. Konsumentpolitiken bör syfta till en långsiktigt hållbar utveckling med resurshushållning och kretsloppstånkande som vägledande ideal.

till bör vara en självklarhet i

Hänsynstagandet miljön marknadsekonomin. Denna kräver och med-

hänsyn kunniga vetna konsumenter.

Sammanfattning

Mot den bakgrunden föreslår vi att:

0 Ett viktigt mål för konsumentpolitiken skall vara att främja

en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling 0 ökad åt

Konsumentmyndigheten ger prioritet miljöfrågorna i

konsumentinformationen

0 medverkar till att

Konsumentmyndigheten informationen om energisnåla hushållsapparater förbättras och intensifierar sin verksamhet i syfte att minska elförbrukningen i hushållen

0 Insatserna för miljömärkning intensifieras och uppmuntras 0 i att

Konsumentmyndigheten får uppdrag fortlöpande följa

utvecklingen på området genom bl.a. jämförande analyser av

miljömärkta produkter och bedömning av olika former av

miljömärkning 0 åt av

Konsumentmyndigheten ger hög prioritet bedömningen miljöargument i marknadsföringen.

3. Det

statliga engagemanget

Krav 33)

på myndighetsorganisationen (kap.

I avsnitt 1 i denna anges vilken inriktning det

sammanfattning

statliga engagemanget på konsumentområdet enligt vår mening bör ha.

Den statliga konsumentpolitiska verksamheten består i

dag till en fjärdedel av myndighetsutövning, medan övrig verksamhet är information, utbildning, rådgivning, kunskapsutveckling, provning, förlagsproduktion och tidningsutgivning.

Uppdragsgivarna är många; staten, konsumenterna, kommunerna, andra myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet.

sker genom intäkter från

Finansieringen anslag, försäljning av tjänster och tidnings- och samt special-

förlagsprodukter

destinerade bidrag.

En verksamhet med en sådan bredd, med så olika uppgifter/ roller, riktad till målgrupper och med skilda ekonomiska

många villkor ställer stora krav på styrning och Våra

uppföljning.

förslag till förändringar av innehållet i och kraven på konsumentpolitiken leder till att behovet av och uppföljning ökar.

styrning

Enligt vår bör valet av den konsument-

uppfattning statliga verksamhetens organisation göras för att uppnå:

0 Bättre styrning och prioritering av insatser

22 Sammanfattning

0 insatser de områden som vi som

Effektiva kring angivit

viktiga 0 till ett internationellt

Möjligheter effektivt agerande 0 Bättre förutsättningar att tydliggöra konsumentintresset på

olika områden i samverkan med frivilligorganisationerna ° roller och annan verk-

Tydligare för myndighetsutövande samhet

Bättre förutsättningar för samspelet mellan den lokala och

den centrala verksamheten 0 Ökade till extern

möjligheter finansiering.

Organisationsstrukturen bör utgöra grunden för en renodling, för stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt för flexibilitet och anpassning till förändrade krav och behov i det konsumentpolitiska arbetet.

av Konsumentverket 34)

Förändringar (kap.

0 Vi förordar en renodling av Konsumentverkets olika roller

och verksamheter:

En renodling kan åstadkommas antingen genom en uppdelning av dagens Konsumentverk i två delar, en myndighetsutövande och en konsumentstödjande del, eller genom sådana förändringar inom Konsumentverket att rollerna tydliggörs i den interna organisationen.

Vi har övervägt andra verksamhets- och huvudmannaformer såsom bolag och stiftelse för de delar av verksamheten som inte innefattar myndighetsutövning. Verksamheterna har enligt vår mening inte marknadsmässiga förutsättningar för att bolagiseras. Stiftelseformen förutsätter finansiell medverkan från andra intressenter. Sådant intresse föreligger för närvarande inte från andra aktörer. Vi anser därför att:

0 är mest

Myndighetsformen lämplig.

Vi anser det vara av stor vikt att den ofrånkomliga statliga uppgiften att svara för konsumentskydd genom myndighetsutövning i övrigt åligger en anslagsfinansierad myndighet.

Övriga åtaganden inom konsumentpolitiken bör enligt vår mening föras till en uppdragsmyndighet. I en sådan ges bättre förutsättningar att ta tillvara och utveckla andra aktörers växande intresse och medverkan, att sikt åstadkomma ett

på ökat medansvar för och därmed breddad

konsumentpolitiken finansiering.

Sammanfattning 23

Vi förordar således att:

0 Konsumentverket delas i Konsumentverket som hand-

Nya

har myndighetsutövning och Konsument Sverige som har

allmänt konsumentstödjande uppgifter 0 samlokaliseras och

Konsumentmyndigheterna lämpligheten av att samlokalisera ARN med de övriga konsumentmyndigheterna prövas.

och av det

Breddning styrning statliga

engagemanget (kap. 35)

Det konsumentpolitiska perspektivet måste i högre grad beaktas vid utformningen av politiken alla områden av betydelse

på för konsumenterna. och har

Många departement myndigheter verksamheter som berör det konsumentpolitiska arbetsfältet.

Vi föreslår att:

0 En konsumentpolitisk tillsätts inom regerings-

beredning

kansliet.

Konsumentverket har i uppgift att ta tillvara konsumentintresset och agera tillsammans med andra myndigheter. Enligt vår mening är det viktigt att utveckla en tydligare ”vakthundsfunktion”. Vi anser att:

0 skall

Konsumentmyndigheten identifiera konsumentproblem

även pä andra myndigheters område, observera behov av

insatser och föra en dialog med andra myndigheter.

Genom med den lokala verksamheten och

samspelet frivillig-

har konsumentmyndigheten särskilda förutsättorganisationer ningar att fylla denna funktion och vara ett stöd för andra myndigheter i deras verksamhet.

Genom nära kontakter med frivilligorganisationer och den lokala konsumentvägledningen har konsumentmyndigheten dessutom särskilda att nå konsumenterna. Denna

förutsättningar kanal kan i större utsträckning utnyttjas av andra myndigheter.

I en tid med alla områden bör man

besparingskrav på tydligare fördela ansvaret på det konsumentpolitiska området mellan berörda och den roll som andra

myndigheter klargöra myndigheter bör ha.

Vi föreslår att:

0 Det för konsument/frågor ansvariga departementet i särskild

24 Sammanfattning

ordning och isamråd med berörda departement och myndigheter utreder följande områden med utgångspunkten att renodla uppgifterna och pröva fördelningen av finansieringsansvaret (dubblering av kompetens bör undvikas): livs-

medel, boende, bilars bränsleförbrukning, energi, hälsa, miljö,

distribution och varuförsörjning, handikappfrågor, konkur-

rensfrågor och finansiella tjänster.

4. Andra aktörer konsumentområdet

Med en välutvecklad och heltäckande konsumentpolitik som omfattar samtliga intressenter och där ansvaret delas av aktörerna kan konsumenterna hävda sina intressen såväl här hemma

som i det samarbetet och marknadsekonomin kom-

europeiska

mer att fungera bättre.

De aktörer som vi i detta sammanhang berör är kommu-

nerna, de frivilliga organisationerna; näringslivet, skolan och

media.

Kommunerna 8 och 26)

(kap.

En väl lokal verksamhet är en för att

fungerande förutsättning konsumentpolitiken skall få genomslag. Staten eller andra

centrala organ kan inte svara för rådgivning till enskilda kon-

sumenter. Varje kommun har intresse av att den lokala markna-

den fungerar enligt gällande regler.

Kommunerna kan välja att bedriva konsumentverksamheten

i egen regi eller med fortsatt ansvar helt eller delvis överlåta den till andra aktörer.

Vi anser att:

0 Det inte något realistiskt alternativ till en lokal konsu-

finns

mentverksamhet under kommunalt ansvar

0Det är angeläget att kommunerna preciserar den lokala

konsumentverksamhetens uppgifter och prioriterar de vikti-

gaste av dem.

Den kommunala konsumentverksamheten är ett frivilligt åta-

Vi anser att den även i framtiden bör vara

gande. frivillig.

Vi anser att:

0 Det är i linje med intentionerna bakom socialtjänstlagen att

kommunerna tar ett ansvar för att rådgivningen i ekono-

miska frågor erbjuds dem som har behov av sådant stöd

Sammanfattning 25

0 Den som bedrivs inom konsument-

budgetrådgivning

verksamheten i kommunens regi bör samma sekre-

åtnjuta tesskydd som gäller enligt oberoende av

socialtjänstlagen,

hur verksamheten organiseras

0 Den traditionella bör ses över och

förköpsrådgivningen

utformas utifrån dagens behov och teknik, bl.a. isamråd med

näringslivets organisationer.

Vid i och

ställningstaganden konsumentpolitiska närliggande

frågor av betydelse för kommunerna bör staten uppmärk-

samma behovet av att och utveckla den kommunala

stödja

konsumentverksamheten. Vi föreslår bl.a. att:

0 av och stödet

Utvecklingen till den lokala konsumentverksamheten ses som en av de viktigaste

uppgifterna för

konsumentmyndigheten

Konsumentmyndigheten tillsammans med Kommunförbundet främjar uppbyggnaden av den lokala verksamheten.

De organisationerna 11

frivilliga (kap. och 27)

Det finns ett stort behov av ökade insatser från

frivillig-

organisationernas sida när det gäller t.ex. ekonomisk rådgivning, konsumentinformation och utbildning samt opinions-

bildning.

De frivilliga organisationerna anser inte att de, i fall i varje

nuläget, har möjlighet att överta statliga verksamheter som inte

är

myndighetsutövning.

Det europeiska samarbetet ställer krav medverkan från de

frivilliga organisationernas sida. Sveriges Konsumentråd kan komma att vara ”de svenska konsumenternas röst” i

Europa.

Vi anser att:

0 Den samverkan som förekommer mellan staten, kommunerna och bör utvecklas

frivilligorganisationerna ytterligare

0 till

Offentliga bidrag studieförbundens verksamhet bör i

ökad utsträckning kunna på konsumentområdet

utnyttjas

0 En konsumentområdet är önskvärd de

mobilisering på från

frivilliga organisationernas sida. Staten bör i så stödja

fall

denna verksamhet. 0 Det är för närvarande motiverat att staten ekonomiskt stöder Sveriges Konsumentråd.

26 Sammanfattning

Vidare anser vi att:

0 Om tar sig uppgifter som stat och frivilligorganisationerna på kommun nu svarar för bör statligt stöd utgå.

10 och 28)

Näringslivet (kap.

Staten har ansvaret för att marknadsekonomin fungerar ytterst i med fastställda och de grundläggande

enlighet spelregler

som För att de värderingar konsumentpolitiken bygger på. målen skall förutsätts dock ett väl

konsumentpolitiska uppnås

mellan näringslivet och staten. fungerande och öppet samspel Det är i första hand som skall se till att spelregnäringslivet lerna marknaden Vidare har näringslivet ett ansvar för på följs. information och till och konsumenter samt rådgivning företag för enkla och effektiva rutiner för att hantera reklamationer och lösa tvister. av s.k. har i huvud- Utvecklingen näringslivets egenåtgärder

sak varit av enskilda egenåtgärdsprogram

positiv. Utvärderingar att har haft effekter på

pekar på egenåtgärderna påtagliga

marknaden. om kan förbättras, framför allt Kunskapen gällande regler hos mindre och medelstora företag. Samarbetet med den lokala konsumentverksamheten kan utvecklas. Av redovisningen av de lokala reklamationshantering framkonsumentvägledarnas att antalet reklamationer är stort inom bl.a. motor-, bogår stads-, textil- och resebranscherna. Mot den anser vi det önskvärt att:

bakgrunden

0 tar initiativ för att så Näringslivets organisationer ytterligare som reklamationsorsakerna och långt möjligt undanröja för att lösa kundernas problem skapa smidiga former 0 mer aktivt medverkar till att Näringslivets organisationer om normer marknaden förbättra kunskaperna gällande på 0 verkar att konsumenträttslig undervisning Näringslivet för ingår i utbildningen för nyföretagande.

bland för reglerna är beroende av bl.a. Respekten företagen till branschorganisationer. Vi anser anslutningen näringslivets att:

0 bör särskilt föl/a bur företag som Konsumentmyndigbeten inte är branscbanslutna efterlever gällande konsumentskydds- 4 regler.

Sammanfattning

Skolan 9 (kap. och 29)

Kunskap är den nödvändiga basen för att kunna tillgodogöra sig information. Eftersom och konsumtionsmönster, attityder värderingar grundläggs tidigt, är det av största att betydelse denna redan Skolan har härvid kunskapsbas byggs i unga år. den centrala rollen. Det är enligt vår mening att skolans att angeläget uppgift främja elevernas till ansvarskännande människor utveckling och samhällsmedlemmar omfattar också konsumentfostran och ekonomisk fostran.

Konsumentfrågor aktualiseras i många ämnen. Det finns en risk att kommer i i det ämnesövergripande frågor skymundan praktiska arbetet. Mot den föreslår vi att: bakgrunden

0 Skolverket uppmärksamt bevakar att konsumentfrågorna fär en framträdande i plats undervisningen 0 Skolan beaktar att konsumentfrägor i bemärkelse bokstavlig är och att man bemödar om att vardagskunskaper därför sig vara konkret och vardagsnära i av de kunskabeskrivningen per som skall förmedlas 0 I större avseende än som lärarutbildningen fästs vad hittills skett vid och dess konsumentkunskap betydelse 0 Konsumentmyndigheten främjar utbildning i konsumentfrägor och riktar åtgärder också mot kommunerna, som har ett huvudansvar för lärarfortbildningen.

Media 12 (kap. och 30)

Medias av konsumentområdet har under senare år bevakning ökat. För att kontakterna med media skall fortsätta att utvecklas positivt föreslår vi att:

0 De kommunala utbildas konsumentvägledarna fortlöpande i att ta och handha mediakontakter 0 Den av som inom fortbildning journalister förekommer FO]O (Institutionen för fortbildning av journalister) vid högskolan i Kalmar utökas med en återkomregelbundet mande kurs med inriktning pä konsumentpolitiska frågor.

28 Sammanfattning

5. Andra i

frågor konsumentpolitikien

Konsumentomhudsmannens organisatoriska

ställning (kap. 22)

om det finns att ge Konsumentombudsmannen Frågan anledning

var föremål för

(KO) en organisatoriskt självständig ställning

i samband med av KO och

överväganden sammanslagningen

1976 och har särskilt utretts i början av

Konsumentverket

1980-talet. för vår är såväl kravet på rättssäker-

Vägledande bedömning

het som kravet effektivitet i organisationen.

på inför Marknadsdomstolen bin-

KO kan såsom part åberopa som han i av för

dande föreskrifter egenskap generaldirektör

har varit med att besluta om och som dom-

Konsumentverket

av. Detta skulle kunna rubba den likställdhet

stolen är bunden

som bör råda mellan parterna inför en domstol.

principiellt

har i ett flertal intagit stånd-

Regeringen lagstiftningsärenden

att det i svensk rätt inte av rättssäkerhetsskäl finns

punkten

mot att samla föreskrifts- och ”åklagarfunktionen”

några hinder

hos en och samma myndighet.

vi anser att den rådande kan godtas från

Också ordningen

En av den formella KO-

rättssäkerhetssynpunkt. utbrytning

från annan verksamhet som i dag tillhör KO:s

funktionen för olika i vilket

ansvar medför risk bedömningar rättsfrågor,

att effektivt företräda konsument-

försvagar möjligheterna

för Vi förordar där-

intresset på området myndighetsutövning.

för att:

0 och m.m. hålls samman med den

Tillsyn föreskriftsarbete i en myndighet. formella KO-funktionen

behålla ansvaret för vissa bindande före-

Regeringen kan själv

i likhet med vad som vissa andra områden,

skrifter, gjorts på föreskrifter som har väsentlig ekonomisk betydelse

exempelvis

eller annat sätt är av större vikt.

på den av Konsumentverket får det Genom föreslagna delningen

Konsumentverket en mot myndighetsutöv- Nya tydlig profil

och KO får där en central plats.

ning rättslig bevakning.

det och KO blir mer

Kopplingen mellan rättsliga agerandet

direkt. säkerställs mellan

naturlig och Samtidigt samspelet

med medel och KO-funktionen.

producentpåverkan rättsliga

åstadkomma största samordning av den

För att möjliga

verksamheten föreslår vi att:

myndighetsutövande

tillika skall vara KO, och jurist med

0 Generaldirektören

domarerfarenhet.

Sammanfattning 29

och Allmänna reklamations-

Tvisthantering

nämndens centrala roll 6 (kap. och 23)

Två metoder står till buds för att lösa tvister mellan konsumenter och ett informellt förfarande vid olika av

näringsidkare: slag

reklamationsnämnder och ett domstolsförfarande. I har

Sverige

vi den informella

huvudsakligen följt vägen.

En tvist vid allmän domstol kostar i

genomsnitt 6 000 till

7000 kronor, ett ärende hos ARN 1 600 kronor och

klagomål

som hanteras av 200 till 300 kronor.

konsumentvägledare

Vi föreslår att:

0 En Allmänna reklamations-

övergripande målsättning för

nämndens (ARN) verksamhet skall vara att dess

fortsatta

informativa, rättshildande och

praxisskapande funktion ytterligare framhävs.

Det är att fler ärenden lokalt och

angeläget avgörs av näringslivet självt reklamationsnämnden Vi anser

genom privata att:

0 Det i första hand motverka konsument-

åligger näringslivetatt

problem, att hälla antalet reklamationer nere och att verka

för goda reklamationsrutiner.

Vi föreslår bl.a. att:

Konsumentmyndigheten isamrâd med ARN utveckfrämjar

lingen av lokala reklamationsräd 0 Man överväger att ARN med vissa ärenden och i

upphör

stället låter branscherna och

själva organisera finansiera

tvistlösning på dessa områden.

ARN är ett alternativ till domstolarna med en

obyråkratisk

organisation och ett förenklat förfarande. Verksamheten har stort förtroende hos konsumenter och

näringsidkare. Nämnden

har genom sina intresseledamöter inom olika

specialkunskap

områden. Mot denna anser vi att:

bakgrund

0 ARN bör en

förbli självständig myndighet

0 Intresseledamöterna hör behållas.

ARN:s avgöranden är rekommendationer och inte bindande

beslut. I genomsnitt dock nämndens rekommendationer

följs

till ca 75 Om konsumenten inte procent. får rättelse av näringsidkaren trots ARN:s återstår att väcka

rekommendation,

talan i domstol.

30 Sammanfattning

Vi anser att:

0 ARN :s beslut även i bör vara rekommendatio-

fortsättningen

ner

0 Den kommunala konsumentverksamheten bör ge vägled-

i hur man väcker talan vid allmän domstol

ning

0 Det är angeläget att Konsumentombudsmannen ges möjlig-

het att enskilda konsumenter att föra talan vid allmän

hjälpa

domstol.

ARN inte konsumenttvister rörande offentliga tjänster prövar där verksamhetens kvalitet är direkt avhängig av politiska är dock i

beslut. Den civilrättsliga konsumentlagstiftningen

även och kommunala organ som

princip tillämplig på statliga

verksamhet av ekonomisk natur. ARN heller inte driver prövar

tvister mellan konsumenter och mäklare eller tvister rörande fast Vi anser bl.a. att:

egendom.

0 ARN i ökad bör ärenden som avser offent-

omfattning pröva

liga tjänster

0 Man bör att läta mäklartvister prövas av ARN.

överväga

kan redan observeras i

En del konsumenträttsliga problem

samband med EES-avtalet och den ökade internationella han-

Genom att den s.k. införlivats med

deln. Luganokonventionen

rätt har konsumenten fått bättre att få en

svensk möjligheter

tvist vid sitt hemlands domstol. Konsumenterna kan

prövad

i stor föra tvister-även till ARN vid handel

dock utsträckning

med utländska företag. Vi anser att:

0 Det är önskvärt att konsumenterna i första hand vänder sig

och i andra hand till

till den lokala konsumentvägledningen

ARN vid tvister i samband med handel.

gränsöverskridande

Om ARN skall utveckla sin verksamhet, bl.a. genom att ta sig

krävs icke obetydliga resurstillskott.

an nya angelägna områden,

Det finns flera att staten bekostar cen-

finansieringsalternativ:

tralt anordnad att bidrar till kostna-

tvistlösning, näringslivet

för nämndens verksamhet, att vissa branscher tar över

derna

sitt att införs. Vi

tvistlösning på område, ansökningsavgifter

anser bl.a. att:

0 ARN inte bör externa bidrag till dess

finansieras genom

verksamhet

0 inte bör

Avgifter införas.

Sammanfattning 31

Risken konkurrenshinder 25)

för (Kap.

Vi har granskat främst de m.m. som

generella lagar reglerar företagens agerande på marknaden i fråga om marknadsföring, produktsäkerhet och avtalsvillkor samt konsumentköprätten. Vår uppgift är inte att lägga fram förslag till ändrad

lagstiftning. Uppgiften har i stället varit att som

uppmärksamma regler lägger omotiverade hinder i vägen för en fri marknad och konkurrens och som därmed motverkar konsumentintresset.

Konkurrensintresset bevakas i dag hårdare i samband med normgivning än tidigare. Riskerna från konkurrenssynpunkt med Konsumentverkets riktlinjer, överenskommelser m.m. framstår därför inte som särskilt stora.

generellt

Vissa delar av prisinformationslagen, t.ex. skyltfönstermärkning, utgör en reglering som av detaljhandeln anses onödig och besvärande. Det har hävdats att den kan kritiseras från

konkurrenssynpunkt. Det finns också anledning att beakta

förekommande prismärkningsdirektiv i EES-avtalet.

Vi föreslår att:

0 En av initieras

utvärdering prisinformationslagens effekter

och att därvid konkurrensaspekterna och EES-avtalet blir

beaktade.

Behovet av

kunskap, forskning,

m.m. 31)

kompetensutveckling (kap.

Statens stöd till varuförsörjning och distribution i har

glesbygd givit goda resultat ur såväl konsumentpolitisk och regionalpolitisk som samhällsekonomisk Under senare år har

synvinkel. också butiksstrukturen i städernas förorter liksom utarmningen av citykärnor och kommuncentra uppmärksammats.

Vår bedömning är att tillgången på kommersiell service måste stödjas genom centrala insatser. Vi anser att:

0 Det konsumentpolitiska ansvaret inom kommersiell service

bör breddas och omfattas av både näringsidkare

(Köp-

mannaförbundet, större företag) och organisationer (koope-

rativ, byalag, pensionärs- och

handikapporganisationer)

0 med bör utvecklas även

Åtgärder gemensam finansiering fortsättningsvis

0 Den kompetens som upp bör utnyttjas av olika

byggts

aktörer, både lokalt och centralt 0 verksamhet

Konsumentmyndighetens beträffande kommer-

32 Sammanfattning

siell service i bör utvecklas i samverkan me

glesbygd

Arbetsmarknadsdepartementet

0 Staten bör initiera och stöd/a konsumentorienterad forsk-

ning inom området.

med det engagemanget inom provningsområdet

Syftet statliga

är att och

påverka produktutveckling, produktinformation

Genom undersöks produkternas funk-

Standardisering. provning

kvalitet och tekniska Resultaten ligger även

tion, egenskaper.

till för förköpsinformationen och marknadskontrollen.

grund

En av verksamheten hos Konsumentverket krä-

bolagisering

ver av kostnader för en allt för

på grund höga metodutveckling,

liten marknad, stora kostnader för marknadsföring etc. enligt

vår tillskott från staten. Vi föreslår i

bedömning betydande

stället att:

0Testlaboratoriet till en resultatenhet och

görs marknadsfö-

ringen intensifieras

0 belastar beställaren, oavsett om denne

Provningskostnaderna

är intern eller extern 0 Diskussioner tas ministernivå att en

upp på för påskynda

integration av de nordiska laboratorierna

0 Om det sikt affärsmässiga och marknadsmäs-

på föreligger

verksamheten.

siga förutsättningar bolagiseras

Konsumentverket ut två tidskrifter, Råd 8C Rön och

ger

Konsumentnytt.

Råd 8C Rön har en ca. 175 000 exemplar.

upplaga på

skall från och med 1994/95 vara ekonomiskt själv-

Tidningen

bärande. ter sig som en naturlig del av den

Tidningsutgivning

verksamhet som Konsument Sverige,

uppdragsmyndigheten,

får med koncentration till främst kunskapsutveckling och infor-

mation. Om Konsumentverket bibehålls som i dag kan man

överväga möjligheten att bolagisera tidningsverksamheten.

Oavsett förordar vi i nuläget:

organisationsalternativ

0En för konsumenttidningen Råd Ö självständig ställning

Rön i av en ekonomisk resultatenhet med en ledning

form

bestående av en utgivare och ett

chefredaktör/ansvarig

redaktionellt råd.

informerar om nya lagar, beslut, överenskom- Konsumentnytt

melser, forskningsresultat etc. Den år också ett debattforum.

Upplagan är relativt liten, 3 000 exemplar, och kostnaderna

efter höga, 2 miljoner kronor.

prenumerationsintäkter

Sammanfattning 33

Vi anser att: 0 Det ankommer på att den

konsumentmyndigheten finna

lämpliga formen för en fortlöpande bevakning av förand-

ringar och nyheter på konsumentområdet,

för information

om utvecklingen rättsomrâdet och

på för opinionsbildning

och debatt i konsumentpolitiska frågor.

Konsumentverket har en bred utgivning av informations- och

utbildningsmaterial med ett sortiment 1992/93 av ca 500 titlar

och produkter. Förlagsproduktionen (exklusive utbildnings-

material) beräknas 1 993/94 visa ett underskott på ca 4 miljoner kronor. Vi föreslår att:

Konsumentmyndighetens förlagsverksamhet utvecklas genom att den ges en mer profil och marknadsförs

affärsmässig

tydligare.

En är inte Däremot är det vår

bolagisering affärsmässigt möjlig.

bedömning att verksamheten kan bedrivas effektivare i

uppdrags-

myndigheten, Konsument där det ett större

Sverige, skapas

tryck för att åstadkomma extern

finansiering.

Konsumentverket bedriver utbildning av konsument-

vägledare, lärare, socialsekreterare m.fl. Utbildningen bör med hänsyn till det konsumentpolitiska området

förändringarna på

erbjudas fler målgrupper. Vi föreslår att:

0 i

Utbildningsverksamheten högre grad intäktsfinansieras;

målet bör vara att var/e genomförd kurs kostnadstäckger

ning (efter i förväg fastställd

subventionering).

Enligt vår är det

bedömning forskningen på konsumentpolitiska

området eftersatt. Det områdena konsumenträtt

gäller speciellt

och -ekonomi. Vi anser att:

0Den konsumentpolitiska bör förstärkas inom forskningen

universitet och högskolor; speciellt områdena konsumenträtt och -ekonomi 0 bör ta ett

Regeringen fram konsumentpolitiskt forsknings-

program.

I avvaktan ett bör de medel som i

på forskningsprogram dag

avsätts för forskning som initieras av Konsumentverket kvarstå.

2 13-0824

34 Sammanfattning

Konsumentballe eller ej 24)

(kap.

Att samla konsumenträtten i en konsumentbalk med i

princip all eller i en

konsumenträttslig lagstiftning ”konsumentskydd-

slag” med de viktigaste lagarna på området skulle

ge en samlad bild av rättsområdet på konsumentområdet. Vi har emellertid

funnit att nackdelarna i form av bl.a. i

betydande ingrepp

gällande lagstiftning överväger. Vi anser att:

0 Det för närvarande inte är att samla den konsument-

möjligt

rättsliga i en konsument/mik.

lagstiftningen

6. Ekonomiska konsekvenser

(kap. 36)

Vi har inte kunnat av kostnadskon-

göra någon beräkning

sekvenserna på grund av de stora som föreslås och

förändringar

på grund av osäkra omvärldsfaktorer. Statens kostnader för sitt är

konsumentpolitiska engagemang

i dag 95 miljoner kronor. Av dessa 78

pengar går miljoner

kronor till Konsumentverket och 13 kronor till All-

miljoner

männa reklamationsnämnden. Konsumentverket har också externa intäkter 32 miljoner kronor.

Vi har prövat att överföra från

möjligheterna uppgifter

konsumentmyndigheterna till andra aktörer. Kostnaderna för tvisthantering bör långsiktigt kunna minska att

genom närings-

livet påtar sig ett större ansvar och att den lokala genom

verksamheten hanterar flera ärenden som i till ARN.

dag går

Frivilligorganisationerna är inte för närvarande beredda att överta uppgifter som staten i svarar för.

dag

Externa intäkter från av skrif-

uppdrag, försäljning tjänster,

ter och bedöms successivt öka och efter en treårs-

tidningar

period uppgå till ca 40 miljoner kronor per år. En av delning

Konsumentverket ger bättre förutsättningar att öka de externa intäkterna.

Departementet bör tydligare precisera de ekonomiska krav

som bör ställas verksamhet.

på respektive

Statliga subventioner och annat stöd till lokal verk-

statligt

samhet och resurssvaga bör redovisas. Förbättrad grupper

ekonomisk redovisning bör införas för verksamheter som skall finansieras med externa intäkter. En ekonomisk

redovisning

som beaktar kostnader och intäkter är en

samtliga förutsättning

för att verksamheten bedrivs effektivt och för

målsättningen

verksamheten till kostnad.

uppnås lägsta möjliga

Verksamheten bör renodlas och delas i

upp myndighets-

uppgifter och verksamheter som bl.a. finansieras externt. Ge-

Sammanfattning 35

nom att beställar- och utförarfunktioner utsätts verksam-

skilja heten för ett ökat konkurrenstryck.

Andra och myndigheter bör finansiera

departement

verksamheter som de har behov av; de kan konsumentpolitiska då välja att köpa tjänster internt eller externt.

Våra det organisatoriska området bör följas upp av

förslag på en och mellan konsument-

organisationsöversyn gränsområden

och andra bör I sammyndigheterna myndigheter tydliggöras. band med bör en detaljerad genom-

organisationsöversynen

av olika verksamheter göras enligt principen för nollbasgång

för en av den framtida verksamhetens budgetering bedömning inriktning och omfattning.

vi följande konstaterande:

Slutligen gör

De som å ena sidan kan nås genom en avveckling av

effekter

eller av kan å andra sidan leda till ökade

förändring regleringar kostnader det konsumentpolitiska området. En samhälls-

på ekonomisk måste göras vid sam-

helhetsbedömning planerade

där för det totala engagemanget på hällsförändringar effekterna konsumentomrädet måste beaktas.

Inledning

DEL

KAPITEL

Behovet av en

Översyn

Regeringen har givit Konsumentpolitiska kommittén i uppdrag

(direktiv 1992:63, som återfinns i bil. 1) att se över den

statliga

konsumentverksamheten och bedöma arten, och

omfattningen inriktningen av det statliga samt den

engagemanget organisa-

toriska strukturen. Arbetet skall inriktas på annat än

lagstiftning. Riktlinjerna för den lades senast statliga konsumentpolitiken

fast av riksdagen 1986 och målet var

0 att stödja hushållen i deras strävan att effektivt sina

utnyttja

resurser och 0 att stärka konsumenternas marknaden.

ställning på

De hushållsekonomiska frågorna stod i

förgrunden.

Behovet av en översyn motiveras av i det

förändringar

svenska samhället, i vår omvärld och även i det statsfinansiella

läget. Internationaliseringen och i

synnerhet den västeurope-

iska har här särskild

integrationen betydelse.

Det är också att den i

viktigt, enligt direktiven, kursändring

svensk politik som nu genomförs och som marknads-

bygger på

ekonomins grunder får på det konsument-

tydligt genomslag

politiska området. Avsikten är att öka tillväxten och dynamiken i den svenska ekonomin att konkurrensen inom

genom främja

såväl den privata som den sektorn. På allt fler

offentliga

områden inom stat och kommun genomförs som

avregleringar

syftar till att främja privata alternativ. Detta förändrar villkoren

för konsumentpolitiken.

40 Behovet av en översyn

är inriktad att förebygga och lösa

Konsumentpolitiken på som samman med köp och användning av problem hänger

varor som ut den privata marknaden eller och tjänster bjuds på som arbetar efter liknande principer. Hittills har på marknader verksamheten inte omfattat kommunala och andra offentliga

När system nu byggs upp för att producera

tjänster. nya

tjänster måste konsumentintresset uppmärksammas

offentliga

så att konsumenterna en fullgod marknadsöversikt

garanteras och ett effektivt även icke

konsumentskydd på tidigare

konkurrensutsatta områden.

Närmandet till EG, EES-avtalet och ansökan om

genom

förändrar också förutsättningarna på markna-

medlemskap,

den. blir sannolikt ett större utbud av varor och tjänster

Följden

och därmed en skärpt konkurrens.

En är de ökade krav som ställs på

ytterligare förändring

konsumenterna att värna om mellan miljö-

miljön. Kopplingen och konsumentpolitik måste stärkas. politik

Eftersom de hushållsekonomiska frågorna är en central del av har vi ansett det motiverat att beakta

konsumentpolitiken

den ekonomiska utvecklingen för hushållen, särskilt efter mit-

ten av 1980-talet.

För att med konsumentpolitiken skall nås är den syftena

lokala konsumentverksamheten, som kommunerna i första

hand svarar för, av strategisk betydelse. Under senare år har

emellertid resurserna för den kommunala konsument-

verksamheten minskat.

Dessa av förutsättningarna för konsument-

förändringar bör i konsumentpolitiken. Det statspolitiken återspeglas

finansiella med krav också i

läget på besparingar påtalas

direktiven. skall dessutom beakta behovet av att

Översynen

värna särskilt utsatta konsumenter

slå vakt om det rättsliga konsumentskyddet

få till stånd aktiva och välinformerade konsumenter uppnå större omsorg om miljön

främja engagemanget från konsumenternas, näringslivets

och sida.

frivilligorganisationernas

Särskilt betonas att det skall koncentre-

statliga engagemanget ras till sådana verksamhetsområden där statliga insatser verk-

behövs och till sådana som inte kan läggas på

ligen uppgifter

andra, kommunala eller enskilda, organ.

Kapitel

Vad är

konsument-

politik?

Konsumentpolitiken syftar enligt 1986 års konsumentpolitiska

beslut till:

”att stödja hushållen i deras strävan att sina

effektivt utnyttja

resurser samt att stärka konsumenternas markna-

ställning på

den.”

Målsättningen är till sin karaktär vidsträckt och oprecis. Den anger snarare inriktningen av den verk-

konsumentpolitiska

samheten på två områden - hushållsekonomin och marknaden. Därför gjordes några och särskilt framhölls som

förtydliganden

angeläget

0 att politiken tydligare inriktas de hushållsekonomiska

frågorna, särskilt på hushållens baskonsumtion

0 att den lokala konsumentpolitiska verksamheten utvecklas

0 att särskilt utsatta grupper stöds 0 att fler grupper i samhället engageras.

För att tydliggöra det konsumentpolitiska fältet klargjordes

redan för över tjugo år sedan i prop. 1972:33 att konsumentpolitiken i första hand skall ”avse de som samman-

problem

hänger med konsumenternas och av varor och

köp användning

tjänster, som bjuds ut på den privata marknaden eller

marknader som arbetar efter liknande principer”.

Samtidigt anges att den avgränsning som görs inte hindrar att

konsumentpolitiska aspekter kan läggas på många andra områ-

den, men det får då bedömas inom resp. sektor.

42Vad är konsumentpolitik?

Brett för /eonsumentpoliti/een fält

Kravet i verksamheten betonas återigen i 1986 års på bredd

beslut. skulle över vida fält och

Konsumentpolitiken spänna

arbeta med såväl information, rådgivning, forsk-

utbildning,

debatt- och som

ning, opinionsbildning, produktsäkerhet

marknadsövervakning och efterlevnaden distributionsfrågor,

av betonades i beslutet att Konsu-

lagstiftningen. Samtidigt

mentverket måste koncentrera sitt arbete till områden som är

särskilt viktiga för konsumenterna.

I 1986 års beslut underströks det hushållsekonomiska per-

I första hand skulle arbetet inriktas på budget-

spektivet.

med särskilt utsatta i centrum. Andra

rådgivning grupper

områden som betonades var och framtids-

produktsäkerhet

som t.ex. reklam i nya medier, internatio-

frågor ny teknologi,

stöd till kommunerna och näringslivets egen-

naliseringen, åtgärder.

.

.

g..

mmupa.,

Kapitel

Vårt arbetssätt

I kommitténs att behandla ett stort antal

uppgift ligger frågor

som rör såväl viktigare och

samhällsförändringar avgränsning

av det statliga som och engagemanget näringslivets frivillig-

organisationernas roll i

konsumentpolitiken.

Vi har valt att från en dels av samhälls-

utgå analys viktigare

som berör dels av de konsekven-

förändringar politikområdet,

ser dessa får för

konsumentpolitikens målsättning, inriktning

och verksamhet. Vi har därefter alternativa

prövat möjligheter

att utforma det statliga med

konsumentpolitiska engagemanget

hänsyn till vad andra aktörer kan det konsumentgöra på

politiska området.

Som underlag för har kommitténs sekre-

ställningstaganden

tariat haft kontakter med andra

många departement, myndigheter, frivilliga organisationer, näringslivet och media.

Kommittén har inbjudit representanter för

frivilliga organi-

sationer till en hearing. På av en enkät till

grundval organisatio-

nerna har en sammanställning gjorts av de

frivilliga organisatio-

nernas verksamhet på konsumentområdet. Direktören för det

danska Forbrugerrådet har informerat om hur de danska

organisationerna har samordnat sin verksamhet konsument-

området, bl.a. med till EU-samarbetet.

hänsyn

En har gjorts av s.k.

kartläggning näringslivets egenåtgärder

och de insatser som media konsumentområdet.

gör på

För att få en bild av det

statliga konsumentpolitiska engage-

manget har kommittén besökt Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Seminarier har anordnats med representanter för Konsumentverkets för att bl.a. få under-

personal

lag för en av det bedömning statliga engagemanget.

44 Vårt arbetssätt

En särskild studie har gjorts för att möjligheten att

pröva samordna delar av Statens livsmedelsverks verksamhet med

Konsumentverkets. Den frågan har aktualiserats av en motion

(1992/93:L 714) som behandlats av lagutskottet (bet. 1992/

93zLU33) under våren 1993.

Sekretariatet har samrått med Lokaldemokratikommittén

(C 1992:01), Arbetsgruppen om medborgarkontor (C 1992:B),

om och EG (JU 1992:B) och

Utredningen statsförvaltningen Konsumentberedningen (JO 1991:A).

Kommittén har informerats om förslag från Lokaldemokratikommittén, om och Läro-

Arbetsgruppen medborgarkontor

planskommittén.

Kommittén har avlämnat skrivelser till Lokaldemokrati-

kommittén, Arbetsgruppen för medborgarkontor och Social-

tjänstkommittén (S 1991:07). Kommitténs ordförande har uppvaktat utbildningsutskottet i anledning av behandlingen av regeringens propositioner (1992/ 93:220 och 250) angående läroplaner för same-

grundskolan,

skolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan samt för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och Särvux och

har haft med för Svenska

överläggningar representanter

Kommunförbundet.

Genomgången av Konsumentverkets verksamhet och orga-

nisation har gjorts på uppdrag av kommittén av Arbets-

tagarkonsult AB i samverkan med sekretariatet och represen-

tanter för Konsumentverket. En studie av Statens livsmedelsverk har likaså på uppdrag av kommittén gjorts av CARTA

Corporate Advisors AB.

Betänkandet

Först redovisas i betänkandet den historiska under

utvecklingen

50 år, viktigare aktörer och deras verksamhet (del II och del III)

samt de samhällsförändringar som är av särskild betydelse för

konsumenterna (del IV). Därefter behandlas kommitténs Över-

väganden och förslag del (V).

Sekretariatet ansvarar för bilagorna.

DEL

Kapitel

Verksamheten under 50 år

Från till konsumtion

hushållning

1940. Aktiv hushållning bildades som en statlig informationsbyrå med syfte att stödja hushållen under kristider. 1944. Hemmens forskningsinstitut (HFI) bildades av kvinno-

med stöd av näringslivet och staten. Genom

organisatioiner

forskningen om tekniska och ekonomiska problem skulle hus-

hållen få bättre kunskaper om hushållning med resurserna och om rationalisering av hemarbetet. 1951. Varudeklarationsnämnden (VDN) hade som syfte att fastställa metoder för varuprovning och normer för provning och deklarationer. var VDN adminis-

Användningen frivillig.

trerade systemet. 1957. HFI förstatligades och fick namnet Statens institut för konsumentfrâgor (KI). Hushållens frågor stod i centrum, men nya områden tillkom. 195 7. Statens konsumentrâd (KR) bildades. Uppgiften var att

samordna forskning inom konsumentvaruområdet, att främja

informationen till konsumenterna och stödja konsumenternas

intressen i allmänhet. Rådet skulle också ta fram riktlinjer för

konsumentupplysning.

1958. En nordisk kommitté för konsumentfrågor inrättades.

1967. Försöksverksamhet med lokal konsumentverksamhet

inleddes. 1968. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) startades som en försöksverksamhet vid KR. Konsumenterna skulle lättare kunna få rättelse vid tvister om köp. ARN blev egen myndighet år 1981. 1971. Konsumentombudsmannen (KO) trädde till. Marknads-

rådet (senare Marknadsdomstolen) började sin verksamhet. 1973. Kommunal konsumentverksamhet startade.

1973. Konsumentverket bildades. 1976. KO och Konsumentverket slogs samman.

48 Verksamheten under 50 år

4.1Sammanfattande översikt

Före 1940 var det framför allt kvinnoorganisationerna som

sig i konsumentupplysning och rådgivpraktiskt engagerade

Statens under andra världskriget, då ning. engagemang började staten en särskild upplysningsbyrå, Aktiv hushåll-

organiserade

som skulle ”underlätta hemmens till krishusning, anpassning hållningen”.

Hemmens forskningsinstitut började redan på 1940-talet med undersökningar i syfte att rationalisera

vetenskapliga hemarbetet och och samhällspla-

påverka produktutformning

Det fanns en nära relation mellan konsumentverksamnering. het och

familjepolitik.

I takt med det ökade varuflödet inriktades konsumentverksamheten under 1950- och 60-talen i högre grad på provning av och upplysning om varor och tjänster.

Behovet av lagar för att stärka konsumenternas ställning på marknaden blev först på 1960-talet. Från 1970 marke-

tydligt rades av ny lagstiftning på det konsumenträttsliga

utvecklingen området. Konsumentverket skulle genom direktpåverkan på

förbättra konsumenternas situation. Producentnäringsidkarna

var ett som karakteriserade konsumentpåverkan begrepp politiken på 1970-talet.

Under 1980-talet kom mera i fokus - en

produktsäkerheten

som började på 1970-talet. Sedan slutet av 1980utveckling talet har och harmonisering vid närmandet

internationalisering till EG ett allt större utrymme i det konsumentpolitiska

tagit arbetet. Det hushållsekonomiska perspektivet har sedan 1970talet funnits som en för konsumentpolitiken, och i

plattform mitten av 1980-talet fick dessa frågor än större betydelse. Man satsade Under 1990-talet har de hus-

på budgetrådgivning. hållsekonomiska frågorna även handlat om skuldsanering.

I takt med ett och stort genom-

miljöpolitiskt uppvaknande

för miljöfrågor i bl.a. massmedia, har miljöaspekterna på slag konsumentpolitiken blivit alltmer betydande.

Verksamheterna det området har

på konsumentpolitiska breddats under de två senaste decennierna. Det är också inriktningen av verksamheten som Varit föremål för utredningar under perioden.

Sedan Konsumentverket kom till 1973 har det statliga enga-

inte några väsentliga förändringar. Kongemanget genomgått sumentombudsmannen samordnades med verket 1976, och Allmänna reklamationsnämnden fick en självständig ställning 1 981. I av 1 980-talet gjordes en utredning om Konsument-

början ombudsmannens ställning som inte föranledde någon organisatorisk förändring.

Verksamheten under 50 år 49

Staten har tagit det huvudsakliga ansvaret för finansieringen av den konsumentpolitiska verksamheten, även om en fjärdedel

av verksamheten är avgifts- och uppdragsfinansierad.

I och med att det engagemanget för konsument-

statliga

växte kom de tidvis politiken fram, frivilliga organisationerna att en mer roll. Internationellt varierar det

spela tillbakadragen i både i tiden och mellan länderna vilka organisatio-

hög grad ner/institutioner som har störst betydelse. Oftast har organisationer startat sin verksamhet först och de offentliga initiativen har kommit senare, men i andra fall har det varit tvärtom. För närvarande finns det i flertalet västerländska välutvecklade länder aktiviteter av båda kan nämnas att i

slagen. Exempelvis USA startade ett par centrala konsumentorganisationer tidigt. Numera finns det privat verksamhet samt en federa-

delstatlig tion av dessa Dessutom finns det sedan 1960-

organisationer. talets såväl central som delstatlig offentlig konsument-

början verksamhet.

Det finns skäl att erinra om att konsumentorganisationer är ett vitt bedriver konsu-

begrepp. Många intresseorganisationer mentverksamhet (t.ex. konsumentkooperationen, de fackliga organisationerna, kvinnoorganisationer, pensionärsorganisationer), andra organisationer är inriktade enbart på en viss typ av konsumtion organisationer för

(t.ex. motororganisationer, hyresgäster och villaägare).

4.2 och ett

Organisationerna begynnande

statligt engagemang

Före 1940 var det, som tidigare sagts, frivilliga organisationer av olika framför allt kvinnoorganisationer, som startade

slag, aktiviteter, t.ex. inom konsumentkooperationen, organisationer för hushållslärare, husmödrar, arkitekter, formgivare m.fl. Det elektricitetens användning i hemmet

gällde exempelvis

vardagsgodsets funktion (Svenska (husmodersföreningarna), slöjdföreningen) och kampen för låga priser och bra kvalitet som var en hörnsten i konsumentkooperationens idésystem. Konsumentkooperationen införde ett varudeklarationssystem år 1947, ”Väg pris mot kvalitet”.

För och kvinnor byggdes vid hus-

landsbygdens jordbrukets

som hade hållningssällskapen upp en hemkonsulentorganisation till råd och stöd kvinnorna till bättre

uppgift att genom hjälpa arbetsförhållanden och arbetsmetoder i hemmet.

Politiska visade betydande intresse för kon-

kuinnoförbund

i städer och mindre tätorter de socialdemokrasumentfrågor,

50 Verksamheten under 50 år

tiska kvinnoklubbarna framför allt avdel-

och på landsbygden

ningar till Svenska kvinnoförbund.

landsbygdens

De LO och TCO medverkade till

fackliga organisationerna

att försöksverksamheten med lokala konsumentkommittéer kom i år 1967. En för de lokala kommittéer-

gång huvuduppgift

na var att ta emot och bistå konsumenter som ville ha med

hjälp

att lösa samt att allmän

problem sprida konsumentupplysning.

Aktiv (statens särskilda

hushållning upplysningsbyrå) drog

till sig kunniga och kvinnor som moderniserade och

engagerade

förnyade upplysningsverksamheten, vilket resulterade i att Aktiv

hushållnings insatser nådde ut till de svenska hemmen. Man etablerade ett nära samarbete med Husmödrarnas samarbetskommitté och Hushållslärarinnornas vilka

samorganisation,

1944 blev ”huvudmän” för Hemmens

forskningsinstitut (HFI).

HFI blev kvinnornas eget institut; flertalet

styrelseledamöter

valdes bland kvinnor från och från Aktiv hushåll-

föreningar

ning.

Finansieringen menade kvinnorna borde ske bl.a. ett

genom tillskott från konsumenterna. Men eftersom de ideella kvinno-

organisarionerna (huvudmännen) inte hade resurser för ett

sådant åtagande ansåg man att staten borde till ”deras”

skjuta

bidrag. Dessutom borde som hade av institutets

företag nytta

verksamhet kunna vara med och betala den. Kooperativa

förbundet bidrog med och inom Industriförbundet

medel,

bildades en samarbetskommitté med som

industriföretag gav

bidrag. Slutligen beviljade staten också ett Staten korn anslag.

att betrakta HFI som ett där skulle

branschorgan statsbidraget

motsvara vad som erhölls från Detta till att

näringslivet. bidrog

HFI blev beroende av från

anslag näringslivsorgan.

Verksamheten kom snabbt i och utvecklades gång positivt.

En inriktning var att om de tekniska och

genom forskning

ekonomiska problem som var förbundna med hemmets

uppgif-

ter, sprida kunskap som gjorde det möjligt att hushålla med resurser och rationalisera hemarbetet. Men HFI hade dessutom en uttalad att i samver-

målsättning

kan med industrin Det fanns

påverka produktutformningen.

också en nära relation mellan kvinnornas i hem-

engagemang

mets arbetsvillkor, och

familjepolitiken samhällsplaneringen.

4.3 Det

statliga engagemanget

och kom att dominera kon-

Provning konsumentupplysning

sumentverksamheten under 1950- och 1960-talen fram till i

början av 1970-talet.

Verksamheten under 50 år 51

ändrades bilden när byrån för Aktiv hushåll-

Organisatoriskt

överfördes till HFI 1954. En alltmer bekymmersam fråga

ning var De enskilda som stod

finansieringen. organisationerna

bakom institutet hade inte resurser att bedriva verksamheten

som behovet av aktiviteter blev alltmer uppenbart.

samtidigt

Även om i var till verk-

näringslivet många avseenden positivt

fanns ett motstånd mot att i stor skala betala för en

samheten,

institution som kunde kritisera företagens produkter.

Institutets verksamhet och ekonomi var flera gånger under

av 1950-talet föremål för Det resulterade i

början utredning.

om att staten, som redan hade kommit att svara för

förslag

större delen av även formellt skulle påta sig

finansieringen,

ansvaret för verksamheten. De som var i den tidigare verk-

organisationer engagerade

samheten kom att en ledande roll även efter om-

spela

Kvar blev också Varudelzlarationsnämnden

organisationen. (VDN), som startades 1951, ett opartiskt samarbetsorgan

mellan och konsumenter med syfte att utarbeta och

näringsliv

administrera normer för standardiserad information om främst

konsumentvaror. HFI 1957 och fick namnet Statens institut för

förstatligades Kvinnorna och deras organisationer, lzonsumentfrågor (KI).

som var de initiativtagarna till HFlzs verksamhet, fick

verkliga roll och mindre inflytande än tidigare.

en svagare Institutet fick från 1970 också ansvaret för hemkonsulent-

erna. De var som konsumentupplysare; redan på föregångare

1910-talet hade deras verksamhet startats som en rådgivning till lanthushållen. som KI inrättades bildades också Statens konsument-

Samtidigt

râd Detta fick till uppgift att åstadkomma en bättre (KR).

inom konsumentvaruforskningsområdet, att främja samordning

information till för konsumenterna och att ta till vara

nytta konsumenternas intressen i övrigt.

under 1960-talet

Engagemanget tog fart

Konsumentrådet startade 1968 en försöksverksamhet med Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet var att skapa en

relativt och snabb reklamationsordning som konenkel, billig

sumenterna kunde vända sig till.

Verksamheten vid både KI och KR under 1960-

genomgick talet en Konsumentverksamheten diskubetydande utveckling.

terades både i Sverige och i andra länder, och en rad offentliga

I slutet av 1960-talet fanns det alltså

utredningar genomfördes.

tre institutioner på den arenan:

konsumentpolitiska

52 Verksamheten under 50 år

0 som

KI, huvudsakligen arbetade med varuprovningar och

konsumentupplysning, såg till hushållens situation. 0 KR med uppgift att bl.a. samordna och med

forskningen

ARN som försöksverksamhet.

0VDN som arbetade med standardiserad information

om

olika produkter.

År 1967 tillsattes en med att föreslå rikt-

utredning uppdrag

linjer för den samt de forsk-

statliga konsumentupplysningen

nings-, provnings- och som samman-

utredningsverksamheter

hängde med denna. År 1972

antogs den proposition (prop. 1972:33) varigenom Konsumentverket bildades.

Konsumentombudsmannen (KO) inrättades 1971 som beva-

kare av den och

marknadsrättsliga konsumentlagstiftningen,

det tidigare inrättade omvandlades samma

näringsfrihetsrådet

år till ett marknadsråd med att behandla

uppgift konkurrens-,

marknadsförings- och avtalsvillkorsärenden. Marknadsrådet

blev Marknadsdomstolen 1973.

År 1972 beslutade att bilda Konsumentverket

riksdagen

(KOV). Statens institut för Statens konsument-

konsumentfrågor,

råd och VDN som verket startade.

upphörde 1973, samtidigt

Allmänna reklamationsnämnden som först hörde till (ARN), Statens konsumentråd och sedan till blev en

Konsumentverket,

självständig myndighet 1981. Nämnden har till att

uppgift

pröva tvister mellan konsumenter och som rör en

näringsidkare

vara, tjänst eller annan nyttighet som avser

huvudsakligen

enskilt bruk samt rekommendation om hur tvisten skall

ge lösas. Nämnden skall även den kommunala verksamhe-

stödja

ten vid medling i konsumenttvister. Nämnden skall också

begäran av domstol yttra sig i konsumenttvister.

Konsumenternas marknaden stärktes

ställning pä

Hittills hade konsumentverksamheten koncen-

huvudsakligen

trerats till information

på upplysning konsumenten, att genom

hjälpa hushållen att effektivt sina resurser. Under 1970-

utnyttja talet inriktades arbetet alltmer att stärka

på konsumenternas rättsliga ställning på marknaden.

Den utvecklas

konsumenträttsliga lagstiftningen började

under detta årtionde. Redan hade utred-

tidigare offentliga

ningar tillsatts som skulle komma att få för konsument-

betydelse

lagstiftningen. Dessa var som exempelvis Reklamutredningen

bl.a. behandlade reklamens användbarhet som ett medel att

överbringa reglerad och standardiserad information från nä-

ringsidkare till och

konsument, Varudeklarationsutredningen

Verksamheten under 50 år 53

till hur det skulle kunna som lämnade förslag frivilliga systemet med deklarationer. På av

kompletteras obligatoriska grundval

bl.a. dessa två lade 1 975 fram ett förslag utredningar regeringen av Det resulterade i 1975 till utbyggnad marknadsföringslagen. års marknadsföringslag (1975: 1418). Marknadsföringslagen liksom avtalsvillkorslagen (marknadstill att skydda konsumenrättslig konsumentlagstiftning) syftar terna som kollektiv. Konsumentköplagen och hemförsäljningär liksom inriktade på att slagen övrig civilrättslig lagstiftning stärka den enskilde konsumentens ställning i ett avtalsförhållande med en näringsidkare. I mitten av 1970-talet konsumentskyddet. I

kompletterades

infördes två en marknadsföringslagen nya generalklausuler: det att i ställa krav på som gjorde möjligt marknadsföringen och en som av varor som information, förbjöd marknadsföring var för konsumenternas liv, hälsa och ekonomi eller som farliga inte sin funktion. Till av bl.a. dessa förändfyllde primära följd fördes KO-ämbetet samman med Konsumentverket 1976. ringar Chefen för verket blev samtidigt KO.

4.4Några betydelsefulla konsumentpolitiska

verksamheter

Producenterna skulle också

påverkas

Konsumentverkets arbete var under den första tiden inriktat på undersökningar, information och utbildning. Det nya provning, - verket skulle i var producentpâverkan påverka näringslivet konsumenternas intresse. Verket kan utfärda riktlinjer för före-

information och produktutformning.

tagens marknadsföring, är rekommendationer med i allmänhet stort ge- Riktlinjerna eftersom de nästan är utarbetade efter

nomslag genomgående

samråd med och regler samtidigt kan näringslivet riktlinjernas prövas av Marknadsdomstolen. Detta mer informella sätt att marknadens lagar utan tillämpa att behöva lita till annat än i är domstolsprövning undantagsfall ett i svensk Det ger en större

viktigt drag konsumentpolitik.

och en större mot näringslivet än vad som smidighet kontaktyta är i länder med mer traditionella former vanligt många andra för rättsligt konsumentskydd.

54 Verksamheten under 50 år

Säkra och allt

produkter Standardisering viktigare

Produktsäkerhetsarbetet som avsåg farliga varor och tillbud/ olyckor i hemmen, skolan och blev under 1970-talet

på fritiden,

en viktig uppgift för Konsumentverket. Barnsäkerheten har särskilt prioriterats. Produktsäkerhetsarbetet har i takt med närmandet till EG alltmer fått internationell Verksam-

prägel.

heten handlar både om i

deltagande standardiseringsarbete,

insatser till följd av och och

lagar, förordningar EG-direktiv,

och av marknadskontrollen.

uppläggning organisation

Standardiseringen har sedan början av 1980-talet fått ökad betydelse. Inom EG antogs den s.k. nya metoden 1985. Den innebär att endast säkerhetskrav bestäms

väsentliga politiskt

och anges i direktiven, medan de tekniska fastställs

detaljerna

i europeiskt För att öka konsument-

standardiseringsarbete. inflytandet i har det svenska

standardiseringsarbetet organet

för standardiseringsarbete, i

Standardiseringskommissionen

Sverige, under några år erhållit särskilda medel för konsumentskydd, arbetsmiljö, säkerhet och Ett särskilt råd

miljöskydd.

har inrättats för att se till att resurser för standardi-

befintliga

sering fördelas på som är från konsument-

projekt angelägna synpunkt.

att ut kommunernas

Nöduändigt bygga

konsumentverksamhet

Den lokala av en

förankringen framgångsrik konsumentpolitik

underströks i 1986 års riksdagsbeslut. Kommunal verksamhet

hade startats tidigare och också behandlats i under

riksdagen

1970-talet. Nu av kommunernas konsu-

sågs uppbyggnaden

mentverksamhet som en för att Konsumentver-

nödvändighet

ket och Allmänna reklamationsnämnden effektivt skulle kunna bedriva en stor del av sin verksamhet. När den enskilde konsumenten behöver råd skall han eller hon kunna vända

sig till

konsumentvägledningen i sin kommun.

Kommunerna har inte att starta konsumentverksam-

ålagts

het, och de erhåller inte heller för denna

några statliga bidrag

verksamhet. Det är kommunerna som helt och hållet

själva

avgör hur deras aktiviteter

konsumentpolitiska skall organise-

ras och vilken typ av verksamhet de vill satsa på. I 1986 års proposition redovisas en över

katalog arbetsupp-

gifter som det ansågs vara i konsumenternas intresse att kommunerna arbetar med. Dessa är:

Verksamheten under 50 år 55

0 information

Rådgivning, reklamationshantering,

0 varu- och

Marknadsuppföljning, serviceförsörjning

0 och stöd till

Utbildning organisationer.

finns konsumentverksamhet i 234 kommuner.

Idag (nov. 1993)

Insatserna varierar mellan olika kommuner. Sedan 1990 har

verksamheten skurits ned i en rad kommuner till följd av

besparingsbeslut.

Hushållens bas/aonsumtion i 1986 års

lyftes fram

riksdagsbeslut

Det hushållseleonomiska poängterades som pri-

perspektivet

märt för vid det senaste riksdagsbeslutet

konsumentpolitiken

om (prop. 1985/86:121, LU 34,

konsumentpolitikens inriktning

rskr. Det var alltså de hushållsekonomiska frågorna som

292).

stod i fokus och då särskilt hushållens baskonsumtion.

Det arbetet bedrivs, enligt 1986 års

konsumentpolitiska i dag huvudsakligen efter tre linjer: riksdagsbeslut,

° Att hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina

stödja

resurser 0 Att stärka konsumentens ställning på marknaden 0 Att förbättra konsumenternas att uttrycka sina

möjligheter

behov och påverka sin situation.

I 1986 vikten av att ge den lokala

riksdagsbeslutet pekades på

verksamheten Som redan nämnts, skulle utbyggnaden

prioritet.

kommunernas frivilliga åtaganden med stöd från ske genom Konsumentverket. var också att stödja särskilt utsatta

Viktigt

grupper. i samhället skulle engageras i konsumentpolitiken. Fler grupper Konsumenternas att och dist-

möjligheter påverka produktion

ribution av varor kunde det sättet förstärkas. Ett

och tjänster på

ökat från eftersträvades. Vidare

engagemang organisationer

skulle ta ett större ansvar för att förbättra konsumen-

företagen

ternas förhållanden.

56 Verksamheten under 50 år

insatser lade

Frivilliga grunden

Kooperativa kvinnogillesförbundet, som bildades 1907, arbe-

tade med upplysning om och i hushållsekonomi.

utbildning Husmodersföreningarnas riksförbund, som bildades 1919,

inriktade sig från början på teknikens för

betydelse hemarbetet, t.ex. användningen av elektriska

apparater. Hushållslärare och senare även lanthushållslärare var också aktiva i konsumentarbetet. Vid

Hushållningssällskapen bygg-

des det upp en organisation med vilkas

hemkonsulenter, uppgift

var att hjälpa landsbygdens kvinnor till bättre arbetsförhållanden.

Konsumentkooperationen var tidigt ute med att ta till vara

konsumenternas intressen. Strävan var både att få fram

produk-

ter med en kvalitet till så som

ändamålsenlig låga priser möjligt,

och att utbilda sina medlemmar i

konsumentfrågor.

De LO och TCO

fackliga organisationerna engagerade sig också tidigt och arbetade med

tvärfackligt konsumentfrågor.

De första lokala konsumentkommittéerna kom i

gång på prov

1967. De politiska konsument- och hushålls-

kvinnoförbunden såg

frågor som viktiga för att förbättra kvinnornas och

familjernas

villkor i samhället.

Näringslivet i

engagerade sig tidigt konsumentverksamheten,

bl.a. genom medverkan i VDN. var också

Näringslivet repre-

senterat i Statens konsumentråd och Statens institut för konsu-

menrfrågor.

Innan lagen om kom till

otillbörlig marknadsföring 1970,

verkade Näringslivets opinionsnämnd för att motverka

olämpliga marknadsföringsmetoder.

Det utvecklas

rättliga konsumentskyddet

1971. till mot mark-

Marknadsföringslagen skydd otillbörlig

nadsföring för konsumenterna sedda som ett kollektiv.

1971. Lagen om avtalsvillkor i

konsurnentförhâllanden (avtalsvillkorslagen) för att stärka för konsumenterna

skyddet (ingripande mot oskäliga avtalsvillkor) som ett kollektiv.

1971 . till för konsumenterna a.

Hernförsäljningslagen skydd (bl.

ångerrätt) vid köp i samband med hembesök.

säljares

1974. till för konsumenterna vid

Konsumentköplagen skydd

köp i det enskilda fallet.

Verksamheten under 50 år 57

1976. med nya regler om informations-

Ny marknadsföringslag

samt säljförbud för farliga varor. plikt 1976. 36 § ger möjlighet till jämkning eller ogiltig-

az/talslagen

av tyngande villkor i standardavtal. förklaring 1979. Konsumentkreditlagen. 1981. omfattar även köp vid telefonför-

Ny hemförsäljningslag

säljning.

1981. Konsumentförsäkringslagen.

1986. Konsumenttjänstlagen. 1989. ger möjlighet till olika slag av

Produktsäkerhetslagen

mot varor och tjänster till skydd för

ingripande farliga

konsumentkollektivet. 1990. Ny konsumentköplag. 1991. syftar till att främja en god pris-

Prisinformationslagen information till konsumenter. 1993. Ny konsumentkreditlag. 1993. Produktansz/arslag. 1993. Lag om paketresor. 1993. Ny konkurrenslag.

Aktörerna

00h deras

verksamheter

DEL

Kapitel

Konsument-

verket/

Konsument-

ombudsmannen

i i

Sammanfattning

Konsumentverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för

Generaldirektören för verket är

Konsumentfrågor. tillikal

Konsumentombudsman. Verket skallstödja hushållen i deras l

strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt

stärka;

konsumenternas ställning på marknaden. j

5.1Konsumentverkets och Konsumentombudsmannens uppgifter

Verkets av förordningen (1 990: 1 1 79, ändrad

uppgifter framgår

senast 1992: 1 O 12) med instruktion för Konsumentverket. Ver-

ket skall särskilt

° undersöka och hushållens förhållanden samt konsu-

följa

menternas situation på marknaden

0 socialt eller

uppmärksamma ekonomiskt, utbildningsmässigt svaga konsumentgrupper

0 övervaka marknadens utbud samt näringsidkarnas mark-

nadsföring och säljvillkor

0 utarbeta för och

riktlinjer näringsidkarnas marknadsföring utformning av varor, tjänster och andra nyttigheter samt för

näringsidkarnas tillämpning av konsumentkreditlagen

62 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

0 söka att anpassa sin verksamhet efter påverka näringsidkare konsumenternas behov och stimulera näringsidkarna att vidta i detta syfte egna åtgärder 0 utföra och låta utföra undersökningar av varor, tjänster och andra nyttigheter 0 informera andra om sådana konsumentproblem som organ verket inte kan åtgärda 0 information till konsumenterna om förhålfrämja väsentliga landen främja utbildning i konsumentfrågor organisationer som arbetar med konsumentfrågor stödja inom verkets arbetsområde stödja forskning följa reklamens utveckling och beakta konsumenternas behov i följa utvecklingen distributions- och varuförsörjningsfrågor 0 svara för centrala i anslutning till konsumentuppgifter verksamheten på lokal nivå.

Konsumentombudsmannen handlägger ärenden enligt (1975:1418), (1971:112) om avmarknadsföringslagen lagen talsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen) och (1988:1604). Vidare har Konsument-

produktsäkerhetslagen

verket för ett antal EG-direktiv, se lagen tillsynsansvar om leksakers säkerhet, (1992:1328) om (1992:1327) lagen livsmedelsimitationer, lagen (1992:1672) om paketfarliga resor, (1992:1232) om märkning av hushållsapparater, lagen lagen (1992:1231) om märkning av textilier, lagen (1992:1326) om för privat bruk samt prispersonlig skyddsutrustning (1991:601). Konsumentverket fullgör också informationslagen (1 992:830), konsumentuppgifter enligt konsumentkreditlagen försäkringslagen (1980:358), hemförsäljningslagen (1981:1361), (1971:1081) om av volym och vikt samt lagen lagen bestämning och (1992:588) om tillämpning av (1992:138) förordningen avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart. (Denna kommer dock att i och med att EES-avtalet träder lag upphävas i kraft.) används vid beskrivningen av Konsument- Följande begrepp verkets och Konsumentombudsmannens arbetsuppgifter:

0 av att och Marknads- Tillsyn: övervakning lagstiftningen domstolens beslut efterlevs; handläggning av initiativ- och vilket innefattar utredning, förhandling anmälningsärenden med och till om ärendet skall företag ställningstagande avskrivas eller överlämnas för åtgärder till KO, rådgivning och uppföljning av utvecklingen.

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 63

Riktlinjez/er/esamhet: åstadkomma riktlinjer och överens-

kommelser av generell karaktär. 0 av

Utredning: kartläggning konsumentproblem, produkt-

utformning och utbud etc. i anslutning till

uppgifterna tillsyn och riktlinjeverksamhet.

0Utarbetande av

föreskrifter: med stöd av i bemyndigande lag

eller utfärda föreskrifter i till för

förordning anslutning lagar vilka verket har ett tillsynsansvar.

° Formella talan

KO-uppgifter: föra i Marknadsdomstolen,

utfärda och åtalsärenden.

förelägganden pröva

5.2Verkets och

organisation finansiering

Verkets organisation m.m. av den nämnda

framgår tidigare

förordningen (1990:1179). Konsumentverkets generaldirektör

är chef för verket. Generaldirektören är också konsumentom-

budsman (KO). Verkets styrelse består av

högst tio personer, generaldirektören medräknad. Generaldirektören är

styrelsens

ordförande. I styrelsen sitter för representanter konsumenter,

näringsidkare och kommuner.

Inom verket finns ett KO-sekretariat. Ställföreträdande Konsumentombudsmannen är chef för KO-sekretariatet. Till

verket är även knutet en särskild Konsumenttekniska

nämnd,

nämnden, som har till att verka för att brukarkrav

uppgift

beaktas vid och av

utveckling upphandling produkter.

Organisation

Styrelse Generawirektör/KO l

Avdelningschefen samordning

Informationssekretariat

Byrå l Byrå 2 Byrå 3 Byrå 4 Råd och Rön Administration

Utbålfrgilngs

- hushålls- - provning - boende - produktsäker- - ungdomsskola Råd och Rön Personal och ekonomi - metodutveck- vinredning het - vuxen- service - priser ling - utrustning marknadsfö- utbildning Marknads- - krediter - Standardisering - varu- ringsmetoder - kommunal föring Planering och försäkringar - teknisk service försörjning - transporter verksamhet ekonomi - dagligvaror - hushålls- - beklâdnad - förhandlings - samverkan - volym o vikt apparater - produkt- och ärende- med folk- - hälsa - hemelektronik information service rörelser - datorisering - kemiska varor - konsument- - reklamens teknisk utveckling forskning

64 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Konsumentverkets ekonomiska omslutning är 110 miljoner kronor för 1993/1994. Verksamheten finansieras budgetåret dels med (78 kronor), dels med avgifter, bidrag anslag miljoner och (32 miljoner kronor). Andelen avgiftsförsäljningsintäkter är 29 % 1993/1994 och har stadigt ökat finansiering budgetåret den senaste tioårsperioden.

5.3Verkets

verksamhetsgrenar

Nedan av verkets olika verksamhetsgrenar. ges en översikt Verksamheterna inom områden behandlas mer utförligt några i andra sakavsnitt. nedan baserar sig på den Beskrivningen som Konsumentverket redovisar i sin verksamhetsindelning för 1992/93 och sin för

årsredovisning anslagsframställning

1994/95.

och

Utredning, utveckling forskning

I verksamheten budgetrådgivning och skuldsanering, ingår om hushållens förhållanden, bevakning av och utredningar i andra för hushållen frågor, t.ex. butikspåverkan viktiga utvecklingen. Vad har insatserna koncentrerats till husgäller utredningar hållsekonomi, varudistribution och reklam-

produktsäkerhet,

dold reklam och reklamens informationsfrågor (bildanalys, Stödet till riktas också till det konsumenthalt). forskning tekniska området. Konsumentverket om hushållens förgenomför utredningar hållanden. görs beräkningar av hushållens skäliga

Årligen

kostnader och av hushållens ekonomiska standard. analyser Särskilt omfattande är av utgifterna för mat, beräkningar bil. Resultaten i broschyren ”Koll kläder, bostad och publiceras som distribueras genom kommunernas väglepå pengarna”, dare och via banker och andra finansinstitut. Förändringar av och andra marknadsfaktorer, liksom konsumtionsvanor, priser av skatter och avgifter, följs och analyseras för att ligga till grund för och liknande hushållsekonomiska insatbudgetrådgivning ser. Arbetet med och skuldsanering har sedan budgetrådgivning det senaste beslutet togs 1986 byggts ut. konsumentpolitiska Konsumentverket har drivit på vilket bidragit till utvecklingen, att kommunerna varje år har avsatt allt större resurser till

budgetrådgivning. En av för hushållen är butiksstrukturen. fråga betydelse Konsumentverket skall särskilt följa utvecklingen och beakta konsumenternas intressen beträffande distributions- och

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 65

varuförsörjningsfrågor. Åren 1973-1991 var en särskild gles-

knuten till verket. Nämnden bistod med råd om

bygdsnämnd distribution och varuförsörjning i landets glesbygdsområden.

Konsumentverkets uppgift inom detta område är att vara

samordnande och för länsstyrelserna i deras bidragsrådgivande

givning. Verksamheten omfattar även kommunernas planering

av Varuförsörjningen, förbättrade kyltransporter till glesbygds-

butikerna och av och

samlokalisering dagligvaruförsäljning

andra servicefunktioner.

År 1990 anvisades särskilda medel till Konsumentverket för

forskning på det konsumentpolitiska området. Projekt om bl.a.

konsumentteknik, hushållsekonomi, och re-

varuförsörjning

klam har givits stöd. Satsningarna på det konsumenttekniska området har skett i nära samarbete med Konsumenttekniska

nämnden, som är till Konsumentverket. Verket har

rådgivande

vidare utvecklat ett samarbete med konsumentforskningen vid

Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

och

Provning metodutveckling

Genom prövningar i huvudsak i eget laboratorium får Konsumentverket kunskap om kvaliteten på varor och tjänster på marknaden och om produkternas funktion vid praktisk an-

Särskilt testas och tekniskt kompli-

vändning. kapitalkrävande cerade hushållsapparater (tvättmaskiner, mikrovågsugnar m.m. ),

där konsumenterna själva har svårt att avgöra produkternas

till konsumenterna och

egenskaper. Provningsresultaten sprids

vid köp. Provningarna ligger även till

utgör beslutsunderlag grund för ingripanden enligt produktsäkerhetslagen.

Dessa används vidare i den utåtriktade informa-

kunskaper

tionen och i studier av hushållens förhållanden. Konsumentverket lägger särskilt stor vikt vid att maskiner och redskap är lättskötta och utformade så att de kan användas även av människor med nedsatt funktion.

Konsumentverkets laboratorium kontrollerar även leksakers säkerhet och och ljud-

hushållsapparaters energiförbrukning

nivå. En del av uppdrags-

viktig utgörs avgiftsfinansierade

provningar. Verket utför därutöver egna provningar. Särskild vikt vid att en mot energisnåla modeller.

läggs främja utveckling

Verket beställer vid behov provningar från utomstående laboratorier och samarbetar med andra länders konsument-

Under den senaste har detta främst

organ. femårsperioden avsett provning av anordningar för bostadsuppvärmning och/ eller energihushållning samt verktyg, trädgårdsmaskiner och

hemelektronikprodukter.

- t 3 13-0824

66 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Förutsättningen för att kunna utföra relevanta och korrekta

är att det finns bra metoder att tillgå. Behovet av prövningar metodutveckling ökar när samma produktkrav skall gälla för hela EES-marknaden. Även när det gäller produkters energiför-

och kommer behovet av metodutveckbrukning miljöpåverkan ling att öka. Verket söker också påverka andra provningsorgan att i större ta till konsumentkraven.

utsträckning hänsyn

Rättslig mar/anadsbeva/zning

Grunden för en starkare för konsumenterna är den

ställning marknadsrättsliga lagstiftningen som förbjuder otillbörlig marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor och skadliga produkter.

Konsumentverket kontrollerar efterlevnaden av de regler som gäller för marknaden och för produkternas utformning. Anmälningar kommer in från konsumenter, från den kommunala konsumentverksamheten och från konkurrerande näringsidkare. Men verket genomför också bevakning pä eget initiativ, ofta i samarbete med de kommunala vägledarna.

Marknadsbevakningen har varit inriktad på att förbättra för konsumenterna på så breda fält som möjligt, under senare år särskilt när det gäller prisinformation, krediter, bilar och produktsäkerhet. Uppgifter som har med tillsynsansvaret att göra, se även avsnitt 5.4.

Konsumentverket har enligt sin instruktion (2 §) att utarbeta riktlinjer för företagens marknadsföring och utformning av varor, tjänster och andra nyttigheter. Riktlinjerna syftar till att ge vägledning för tillämpning av främst marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen. De utarbetas efter förhandlingar med företagen och grundas ofta på en uppfattning som delas av berörda företag och/eller branschorganisationer och Konsumentverket. Riktlinjerna publiceras i verkets författningssamling (KOVFS).

Riktlinjerna är vid process i Marknadsdomstolen närmast att betrakta som uttryck för ena partens (Konsumentombudsmannens) ståndpunkt. Sådana riktlinjer är alltså inte bindande rättsregler utan rekommendationer (allmänna råd) som syftar till att främja en enhetlig rättstillämpning (se prop. 1 976/77: 123 s. 349 och 370). Marknadsdomstolen är naturligtvis också vad gäller dessa riktlinjer obunden av de ställningstaganden och överenskommelser som kan ha gjorts av Konsumentverket/ Konsumentombudsmannen under ärendets beredning. Riktlinjerna uttrycker dock ofta vad som är att anse som god affärssed vid marknadsföring och de har därför stor

praktisk betydelse för Marknadsdomstolens och Konsumentombudsmannen; bedömningar.

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 67

Vid Konsumentverket finns en särskild

författningsgrupp

som har till att samordna arbetet med verkets

uppgift författningar-föreskrifter och riktlinjer. Gruppens arbete leds

av en byråchef på KO-sekretariatet. Det huvudsakliga arbetet

utförs dock av vederbörande handläggare på sakbyråerna.

Generaldirektören fattar principbeslutet om att frågan skall

bli föremål för vidare riktlinjearbete. Sakbyrån konsulterar

KO-sekretariatet när så anses erforderligt, vilket innebär att sekretariatet kopplas in olika stadier i olika fall. Det före-

kommer också att jurister från sekretariatet deltar i förhand-

lingarna.

Sedan av Konsumentverket och KO 1976

sammanslagningen

har drygt ett femtiotal riktlinjer utfärdats. Senare år har enbart ett fåtal riktlinjer tillkommit. Skälet härtill är att de flesta områden numera är täckta av riktlinjer. I ökad har

omfattning

också branschöverenskommelser eller

näringslivets egenåtgärder

gjort att riktlinjer inte tett sig behövliga. Vidare har verket under

senare år alltmer deltagit i internationell Standardisering för att

uppnå internationella lösningar, vilket medfört att svenska

särlösningar blivit färre.

Ibland räcker det inte med icke bindande riktlinjer, utan

bindande föreskrifter krävs. Riktlinjerna kan bl. a. inte använ-

das för att föra in de bindande regler som skall anta som

Sverige

svensk rätt i med EES-avtalet. Ett flertal av de

enlighet

konsumentskyddande EG-direktiv som enligt EES-avtalet skall föras in i svensk rätt innehåller omfattande bestämmelser av detaljerad och teknisk karaktär. Dessa anses inte lämpa sig för

att föras in i lagar eller Regeringen har i stället valt

förordningar.

att i lag eller förordning bemyndiga konsumentverket att utfärda dessa detaljregler. Det är också på detta sätt lättare att

göra ändringar när behov uppstår. Konsumentverket har därför

med stöd av i eller utfärdat

bemyndiganden lag förordning

föreskrifter i anslutning till ett flertal lagar för vilka verket har ett tillsynsansvar. De områden där föreskrifter förekommer är

prisinformation

0 leksakers säkerhet 0 för enskilt bruk

personlig skyddsutrustning

paketresor

0 av

märkning hushållsapparater

0 av textilier

märkning

0 konsumentkrediter

hemförsäljning.

68 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Utbildning

Konsumentverket söker att främja skolans undervisning i konsumentfrågor. Grund- och gymnasieskolan prioriteras. Särskilda insatser mot Verket

görs lärarhögskolorna. producerar studiematerial, medverkar i fortbildningen av lärare och samarbetar med Vidare stöder verket vägledarna

skolmyndigheterna. i deras skolkontakter, initierar olika Skolprojekt och samarbetar med läromedelsförlag. Enligt Konsumentverkets bedömningar nås genom försäljning av klassmaterial ca 10 000 lärare

vilket innebär att ca 250 000 elever undervisas varje år, årligen utifrån verkets material. säljer verket läromedel för

Årligen

drygt 1 miljon kronor.

Läromedlen behandlar konsumenternas rättigheter och skyldigheter, hushållsekonomi, samt reklam och annan kommersiell Konsumtion och numera i de flesta

påverkan. miljö ingår av läromedlen till följd av det tilltagande miljöintresset.

Särskilt utsatta grupper i vuxenutbildningen, får också del av insatserna. Härigenom nås bl.a. invandrare.

Ungdomsorganisationer kan söka statliga bidrag för aktiviteter på konsumentområdet. Dessa finansieras med medel ur Allmänna arvsfonden efter beslut av Barn- och ungdomsdelegationen, Civildepartementet. Konsumentverket deltar i

Stöd beviljas till projekt som är inriktade på handläggningen. att stärka ungdomar i deras roll som konsumenter. Exempel på projekt som fått stöd är tidskriftsproduktion, teateruppsättningar, videoframställning och kompisrådgivning.

Viktiga utbildningsinsatser görs också för den lokala konsumentverksamheten, se nedan.

Råd & Rön Råd 8C Rön är Konsumentverkets viktigaste kanal för att nå enskilda konsumenter och hushåll. Tidningen skall ge enskilda konsumenter användbar kunskap om aktuella frågor i hushållet, om produkter och marknader. Upplagan är ca 1 75 000, men målet är att höja upplagan till 200 000 exemplar. I Råd 8C Rön

bl.a. testresultat för olika produkter. Bilagor om presenteras miljön publiceras återkommande. Studieuppgifter för skolan utarbetas basis av varje nummer. Tidningen ges också ut som

på taltidning.

Internationell verksamhet

Konsumentverket har sedan flera år ägnat internationella konsumentfrågor stor uppmärksamhet med tyngdpunkt på europeiskt samarbete. Inom ramen för EFTA har verket deltagit i förberedelserna av EES-avtalet. Verket deltar även i det nord-

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 69

iska konsumentsamarbetet och i olika nätverk för

de europe-

iska tillsynsmyndigheterna. Konsumentombudsmannen är

medlem i European Consumer Law Group, där jurister från EG-

och EFTA-länder utbyter information och driver projekt inom

konsumenträttens område.

Ett annat viktigt internationellt konsumentforum är OECD.

Sverige, representerat av Konsumentverket, innehar sedan 1981

ordförandeskapet i arbetsgruppen för inom produktsäkerhet

OECD:s konsumentpolitiska kommitté, OECD Committee on Consumer Policy.

Konsumentverket har sedan mitten av 1980-talet i ökad

utsträckning deltagit i det europeiska standardiseringsarbetet

och kunnat hävda svenska

framgångsrikt skyddsnivåer. Högre

säkerhetskrav för leksaker har svenska och nordiska

uppnåtts;

regler för flytvästar har varit förebild för nya europeiska normer. Budgetåret 1986/87 avsattes ca 1,5 miljoner kronor för internationell verksamhet. Budgetåret 1993/94 hade beloppet ökat till 8,1 miljoner kronor. En betydande del av dessa medel

används för insatser i standardiseringsarbetet.

Lokal verksamhet

Verkets insatser inom detta verksamhetsområde syftar till att ge

kommuner och frivilliga organisationer möjligheter att identi-

fiera, förebygga och lösa problem samt ge för

faktaunderlag

opinionsbildning på lokal nivå.

Konsumentverkets stöd till den kommunala konsument-

verksamheten ges genom fortbildning, rådgivning, material-

service och utvecklingsstöd. bedrivs i form av

Fortbildningen grundkurser, kurser med fördjupning i visst ämne och kurser i

datapro ram för budgetrådgivningen m.m. samt universitets-

kurser. Arligen fortbildas ca 300 vägledare. Materialservicen är uppbyggd kring grundpaket för 17 om-

råden med totalt ca 3 000 ”informationsenheter”. Konsumentverket tillhandahåller tre olika materialpaket för ett

rådgivare: grundpaket, ett ekonomipaket (för socialsekreterare) och ett

bibliotekspaket. Huvuddelen av materialet kommer från Kon-

sumentverket, men även andra myndigheter och organisationer

bidrar med material.

Stödet till den kommunala verksamheten inriktas

° till

att ge råd och bidrag utvecklingsprojekt

0 att följa utvecklingen och förmedla erfarenhet mellan kom-

muner

0 att medverka i och stödja utbildning av konsumentpolitiker

° att utvärdera verksamheten.

70 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Exempel på projekt är stöd till inrättande av konsumentombud

samarbete med det lokala näringslivet, försök på arbetsplatser, med lokala reklamationsinsatser och samverkan mellan konsumentverksamheten och socialtjänsten.

Sedan mitten av 1980-talet har verket utbildat ca 4 000 bud-

inom socialtjänsten, varav 1 200 under 1992/93. getrådgivare

Konsumentverket lämnar stöd även till frivilliga organisationer: (utformning av produkter, loka-

handikapporganisationer ler och information), Husmodersförbundet (hushållens ekonomi), organisationer (konsumentombud på arbets-

fackliga platsen), pensionärsorganisationer (prisfrågor och utbildning),

(konsumtionens effekter och miljöorganisationer på miljön) frilufts- och (fritidsutrustning, kost och

idrottsorganisarioner hälsa). Förutom ekonomiskt stöd ger verket också materialstöd och samarbetar med organisationer i särskilda projekt.

Förlagsproduktion

Förutom Råd 8C Rön producerar verket en rad olika publikationer. Konsumentverkets materialproduktion omfattar drygt 500

Ca 70 av dessa är riktlinjer. Verket framställer ett produkter. hundratal faktablad och marknadsöversikter om produkter, en rad och hundratalet studiematerial. Fakta-

dataprogram drygt bladen används främst vid före köp. Ett urval av

rådgivning faktabläden har under senare år producerats på kassett för synskadade.

Ett 20-tal böcker med bl.a. köpråd för olika produktområden

i förlagsproduktionen. ingår

Verkets tidskrift KonsumentNytt är in-

konsumentpolitiskt riktad och innehåller nyheter, reportage, Översikter, analyser och debatt från hela det konsumentpolitiska fältet. Tidskriften, som kommer ut med 12 nummer per år, har en upplaga på ca 3 000 exemplar.

5.4Särskilt om Konsumentombudsmannen

och KO-sekretariatet

Tillsynen över att de marknadsrättsliga lagarna efterlevs ligger

Konsumentombudsmannen, som kan väcka talan ›m ytterst på förbud eller hos Marknadsdomstolen. Det helt öxer-

åläggande

antalet ärenden klaras ut på frivillig väg genom att vägande

utfäster att justera sin marknadsföring etc. Mest företaget sig förekommande är ärenden om otillbörlig marknadsföring. Konsumentombudsmannen har möjlighet att själv meddela förbud eller eller att till allmänt åtal anmäla ett lör-

åläggande

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 71

farande som innebär uppsåtligt vilseledande

marknadsföring.

På marknadsföringsområdet m.fl. områden har Konsument-

verket och Konsumentombudsmannen de centrala övervakande

och dvs. en sorts medan de

ingripande uppgifterna, åklagarroll,

dömande uppgifterna utförs av Marknadsdomstolen (MD). De formella KO-uppgifterna utförs av KO-sekretariatet inom Konsumentverket. Sekretariatets uppgift är främst att biträda

Konsumentombudsmannen med dennes

uppgifter enligt marknadsföringslagen. Inom Konsumentverket finns vidare ett

antal enheter. Varje enhet leds av en chef. Den

övervägande

delen av de ärenden som anmäls till Konsumentverket av

avgörs

verkets sakbyråer.

Verkets generaldirektör, som också är KO, har i flertalet

anmälningsärenden delegerat befogenheten att fatta beslut till

byråerna. Det är endast i de fall de som faller

rättsliga medlen,

inom de formella KO-uppgifterna, behöver tas till som ärendet överlämnas till KO-sekretariatet. Därutöver sekreta-

fungerar

riatet även som juridisk konsult åt

byråerna.

Riktlinjer och föreskrifter arbetas fram av i

sakbyråerna

samråd med KO-sekretariatet. Föreskrifterna beslutas av ver-

kets styrelse.

De flesta ärenden inleds med en anmälan utifrån men KO tar också upp ärenden eget initiativ.

på Handläggningen följer

förvaltningslagens regler. I första hand söker man få till stånd en

frivillig uppgörelse. Om detta inte går eller om fallet är princi-

piellt viktigt, för KO det vidare till MD. Detta brukar ske i ca 25 fall per år. KO har nått med sin talan i tre

framgång omkring

fjärdedelar av fallen. I vissa fall har KO även att

möjlighet

anmäla ett förfarande till allmänt åtal. I ärenden som inte är av större vikt kan KO utfärda förbuds- eller informations-

själv föreläggande.

För att i sker

främja enhetligheten avgörandena fortlöpande

samråd mellan vid och mellan olika

handläggarna varje sakbyrå

byråer. Härvid deltar normalt företrädare för

KO-sekretariatet,

som härigenom får underrättelse om ärenden av

principiell

betydelse eller om ärenden som av andra skäl kan vara av intresse för sekretariatet. kan infor-

Samtidigt KO-personalen

mera om ärenden som tidigare överlämnats till sekretariatet för t.ex. talan inför MD. KO-sekretariatet har lokaler i

anslutning

till Konsumentverkets Det förekommer inte sällan

sakbyråer.

att KO-sekretariatet deltar i av ett ärende

handläggningen på

sakbyrån. Under ett ärendes kan be-

handläggning sakbyrån

höva biträde av KO-sekretariatet med t.ex.

vitesföreläggande enligt 11 § marknadsföringslagen.

Kapitel

Allmänna

reklamations-

nämnden

Sammanfattning

Reklamationsnämndens främsta uppgift är att lösa tvister.

är som är en i

Verksamhetsidén följande: nämnden, opartisk

instans, skall vara ett enkelt och snabbt men ändâ

billigt,

rättssäkert alternativ till domstolarna när det gäller prövningen i av tvister mellan konsumenter och näringsidkare.

i

Nämnden har också till att stödja den kommunala

uppgift

i konsumenttvister och informera konsumenter och i

medlingen

om sin Tanken är att stödet till den lokala

näringsidkare praxis.

verksamheten skall bidra till att tvistema snabbt blir Iösta nära Q

källan. Genom informationen om praxis skall företagens:

i

underlättas och uppkomsten av tvister

reklamationshantering

Det målet är att begränsa antalet j

förebyggas. övergripande

tvister som förs till nämnden och domstolarna.

L

För att lösa en tvist bör konsumenten, som ett första steg, ta kontakt direkt med Om detta inte ger önskat

näringsidkaren.

resultat kan konsumenten vända sig till den lokala konsumentverksamheten, till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) eller väcka talan inför allmän domstol.

Inom vissa verksamhetsområden har näringslivet vidtagit

egenåtgärder för att förbättra företagens reklamationshantering.

Vid sidan av ARN finns ett antal privata nämnder och organ,

vilkas verksamhet påminner om ARN:s.

Allmänna reklamationsnämnden 73

6.1Allmänna reklamationsnämndens

uppgifter

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) skall sin in-

enligt

struktion (1 §) pröva tvister mellan konsumenter och

närings-

idkare som rör en vara, tjänst eller annan som tillhan-

nyttighet dahållits huvudsakligen för enskilt bruk (konsumenttvister)

samt ge rekommendation om hur tvisten skall lösas. Nämnden skall också begäran av domstol i konsumenttvister. på yttra sig

Vidare åligger det nämnden att den kommunala

stödja

konsumentverksamhetens medling i konsumenttvister

genom

utbildning, rådgivning och information samt att upplysa kon-

sumenter och näringsidkare om nämndens praxis. Nämndens verksamhet regleras i första hand förgenom ordningen (1 988: 15 83) med instruktion för allmänna reklamationsnämnden (ändrad genom SFS 1990:1180, 1991:1205 och 1993:1151) samt beträffande även av

ärendehandläggningen förvaltningslagen (1986:223).

ARN inrättades 1967 och verksamheten inleddes försök den

1 januari 1968. År 1973 för

överflyttades huvudmannaskapet

verksamheten från Statens Konsumentråd till det

nyinrättade

Konsumentverket. ARN blev en fristående

enligt riksdagsbeslut

myndighet år 198 1. När och 1986

regering riksdag tog ställning

till av den framtida

inriktningen konsumentpolitiken (prop.

1985/86 :121), beslutades att ARN även i skulle

fortsättningen

vara den centrala instansen för och

reklamationshantering

behålla sin som självständig Nämnden

ställning myndighet.

skulle i högre grad inrikta sig på intressanta

principiellt tvister,

och dess rättsbildande och funktion skulle

praxisskapande

betonas.

74 Allmänna reklamationsnämnden

6.2ARN:s

organisation

Nämnden är på Under* verksamhetsåret uppdelad avdelningar. 1992/93 fanns 12 avdelningar med följande iinriktning.

bankers och andra finansinstituts tjänster Ban/eaudelningen: Bostadsaudelningen: köp av byggnadsvaror m.m. samt tjänster avseende elinstallationer octh VVS (ej värmegolv, målning, pumpar) och reparationer av fritidsbåtar, båt- Båtavdelningen: köp tillbehör, vinterförvaring m.m. och av kylskåp och frysar, Elaudelningen: köp reparationer disk- och tvättmaskiner, TV- och videoajpparater, stereokameror, smådatorer m.m. anläggningar, skadereglering och villkorstolkning Försäleringsaudelningen: avseende person- och Sakförsäkringar köp och reparationer av nya och begag- Motoraudelningen: nade bilar, mopeder, snöskotrar m.m. husvagnar, motorcyklar, Språkresor och resor med re- Reseavdelningen: paketresor, samt av stugor, hotellrum och guljär linjetrafik uthyrning lägenheter reparationer och tvätt av pälsar och Skinnavdelningen: köp, andra skinnplagg och av skor och stövlar Sleoavdelningen: köp reparationer köp av kläder och hemtextilier, sömnads- Textilaudelningen: och skrädderiarbeten samt möbler och

tapetserararbeten

Tvättavdelningen: tvätt av kläder och hemtextilier när åtgärden utförts av en näringsidkare Allmänna avdelningen: tvister som inte prövas på andra avdelningar, t.ex. avseende ur, optik, väskor, skidutrustning, kurser, flyttningsuppdrag och städning fotografering,

Ledamöter

Chef för myndigheten är nämndens ordförande. I övrigt består nämnden av en vice ordförande och det antal avdelningsordförande och övriga ledamöter som regeringen bestämmer. Ordföranden, vice ordföranden och avdelningsordförandena utses av regeringen och skall ha domarerfarenhet. Avdelningsordförandena vid nämnden vid sidan av sina ordinarie tjänstgör De leder sammanträdena och svarar för utformuppgifter. ningen av nämndens beslut. ledamöter i nämnden, de s.k. intresseledamöterna,

Övriga

förordnas av nämndens ordförande av de myndighepå förslag ter och som regeringen bestämmer. Konsumentorganisationer och näringsidkarsidan företräds vardera av två eller tre ledamö-

Allmänna reklamationsnämnden 75

ter. Konsumentintressena i nämnden företräds inom

samtliga

avdelningar av personer från Konsumentverket. Dessutom företräds konsumenterna av de större

löntagarorganisationerna

(LO och TCO), av Husmoders-

Konsumentgillesförbundet,

förbundet Hem och Samhälle och av vissa sakinriktade

konsumentorganisationer inom t.ex. bostads-, motor- och båtområdena. Näringsidkarintressena företräds av

huvudsakligen

ledamöter från de större och från

näringslivsorganisationerna

olika branschförbund. Intresseledamöterna har teknisk kunskap inom ett visst sakområde, allmän kännedom om en viss bransch eller om förhållandena inom konsumentområdet eller näringslivet i stort. De är inte i den mepartsrepresentanter ningen att de har till att företräda eller

uppgift stödja en part.

Det åligger varje ledamot att i med

enlighet förvaltningslagens

regler iaktta saklighet och Ledamöterna förordnas

opartiskhet.

i för en tid av tre år.

regel

Kansli

Nämndens kansli förbereder ärendena, utarbetat till

förslag

beslut, lämnar stöd till den kommunala

konsumentvägledningen,

dokumenterar praxis och information om denna.

sprider

Råd

Ett råd är knutet till nämnden med att bistå ordföran-

uppgift

den i viktiga frågor om verksamhetens och omfatt-

inriktning

ning. Rådet består av företrädare för konsumenter,

näringsid-

kare och kommuner. Nämndens ordförande är ordförande i rådet. Rådet sammanträder tre

vanligen gånger per år.

6.3Konsumenttvister och om

frågor

till domstol

yttranden

Behörigheten

Nämnden prövar inte tvister avseende av fast

köp egendom,

bostadsrätt eller tomträtt, av fast

upplåtelse egendom (med

undantag av upplåtelser som skett för fritidsändamål och för

kortare tid än nio månader i hälso- eller eller

följd), sjukvård

advokatverksamhet. Nämnden har även beslutat om tvister

följande undantag:

som har avgjorts eller vid tvister som

pågår domstol, kan prövas

av statens va-nämnd eller tvister som skall av trafik-

prövas

skadenämnden.

76 Allmänna reklamationsnämnden

Har nämnden i ett gruppärende avgett en rekommendation, prövar nämnden inte därefter inkomna tvister rörande samma sak.

Nämnden inte heller tvister som kvaliteten och

prövar gäller

innehållet i utbildning och kursverksamhet. En del försäkrings-

och en del kommunala tjänster är också lik-

frågor undantagna,

som varor och tjänster avseende spel, tips och lotterier, telefon-

och (i den mån avser antal

elräkningar räkningen markeringar eller förbrukning av elström) samt fastighetsmäklartjänster.

När det tjänster rörande bostäder, och mark

gäller byggnader

nämnden endast tvister om elektriska installationer,

prövar

VVS-installationer samt målningsarbeten och golvläggning.

Nämnden prövar inte heller konsumenttvister där anmälan

gjorts av någon annan än konsumenten, där värdet av det som

yrkas understiger ett visst lägre belopp som nämnden har

bestämt, och där anmälan har kommit in mer än sex månader efter det att näringsidkaren helt eller delvis har avvisat konsumentens krav. Nämnden kan dock i dessa fall besluta att

en tvist, om denna är av principiellt intresse eller om

pröva

andra särskilda skäl föreligger.

Sedan 1990 har nämnden tillämpat följande värdegränser:

sko-, textil- och allmänna avdelningen 250 kr bank-, el-, motor-, rese-, skinn- och

tvättavdelningen 500 kr

bostads-, båt- och 1 000 kr

försäkringsavdelningen

Nämnden har rätt att avvisa ärenden där utredningen är bristfällig och tillräcklig utredning inte kan erhållas eller där ärendet i med hänsyn till nämndens arbetsformer eller andra

övrigt, omständigheter, inte lämpar sig för Dessa bestämmelprövning. ser tillämpas bl.a. på ärenden där muntlig bevisupptagning

behövs (förhör med part eller vittne) eller där kostsamma och

är eller när man bedö-

komplicerade besiktningar nödvändiga

mer att en rekommendation från nämnden sannolikt skulle bli

utan verkan.

Förfarandet

En är beslutför med ordförande och fyra andra

avdelning

ledamöter. De ledamöter som företräder konsument- och näringsidkarintressena skall vara lika många. En avdelning är också beslutför med ordföranden och två ledamöter, om inte någon av ledamöterna begär att fyra ledamöter skall delta. En del ärenden kan avgöras utan sammanträde av nämndens ordförande, vice

Allmänna reklamationsnämnden 77

ordförande eller av en annan tjänsteman vid nämnden efter särskilt förordnande. Sådan prövning kan rum om ärendet

äga är av enkel beskaffenhet eller om näringsidkaren inte har yttrat

sig i ärendet. Det kan även ske vid avvisning eller av

avskrivning

ett ärende.

I-Iandläggningen vid nämnden är i princip skriftlig. Parterna

har inte rätt att närvara vid sammanträdet och muntlig

någon

bevisupptagning förekommer inte.

Merparten av nämndens beslut är enhälliga. Vid skilda

meningar tillämpas i huvudsak reglerna i 16 kap. rättegångs-

balken om omröstning i tvistemål.

Nämndens beslut i konsumenttvister får liksom dess yttranden till domstol inte På begäran av en av parterna

överklagas.

kan dock omprövning ske under vissa förutsättningar.

Besiktningar

I många ärenden som nämnden har att pröva behövs någon form av besiktning. Detta gäller ofta bl.a. på motor-, bostads-

och den allmänna avdelningen. Inom avdelningarna för skinn,

skor, textil och tvätt har nämnden ofta den reklamerade varan

till hands och kan själv granska den. Nämnden har inga

särskilda medel eller någon organisation för besiktningar. I

allmänhet får därför konsumenten själv ta hand om sådan besiktning och också betala för denna. Vid bifall till konsument-

ens yrkande kan nämnden rekommendera näringsidkaren att

ersätta konsumenten.

karaktär

Avgörandenas

Nämndens beslut är en rekommendation till parterna att lösa tvisten på visst sätt. Rekommendationen är inte bindande vilket innebär att ett beslut inte kan verkställas genom tvång. Flertalet

företag följer dock rekommendationerna. Ett antal näringslivs-

har åtagit sig att se till att deras medlemmar

organisationer

följer nämndens rekommendationer. Vissa organisationer, t.ex.

Köpmannaförbund och Motorbranschens Riksför-

Sveriges

bund, tar t.o.m. över medlemmarnas ansvar om dessa inte kan eller vill rätta sig efter besluten. En näringsidkare som inte följer

besluten ådrar sig dessutom lätt negativ publicitet.

Föl/samhetsundersökningar

För att få besked om beslutens genomslagskraft och en uppfatt-

om verksamhetens effektivitet har nämnden

ning tidigare genomfört stickprovsundersökningar inom de olika avdelning-

78 Allmänna reklamationsnämnden

arna när det gäller efterlevnaden av nämndens bifallsbeslut. Dessa har i vissa fall lett till att konsumenten

undersökningar

har fått rättelse i efterhand. Nämndens undersökningar har

regelmässigt följts upp i tidskriften Råd 8C Rön, vilket ytterligare förbättrat följsamheten. Försäkringsbranschen har uttalat

att man skall meddela ARN om ett inte följs och att

avgörande

man, om konsumenten i sådana fall går till domstol, garanterar

dennes rättegångskostnader.

Fr.0.m. årsskiftet 1992/1993 utför nämnden på försök kon-

tinuerligt följsamhetsundersökningar på samtliga avdelningar.

Finansiering

Nämndens verksamhet finansieras helt med statsmedel. Bud-

getåret 1993/94 tilldelades nämnden 13 400 000 kr.

sammanlagt

Merparten av medlen till löner och arvoden. Ungefär 85

går

procent går åt för prövningen av konsumenttvister och 15

procent för stöd till den kommunala konsumentverksamheten

och informationsverksamheten. I tal kostar i

mycket grova

genomsnitt varje ärende hos nämnden 1 600 kr.

6.4Arbetssituationen

Till nämnden inkommer ca 7 000 ärenden per år. Under verksamhetsåret 1992/93 kom det in 7 125 ärenden om konsumenttvister till nämnden. Antalet inkomna ärenden ökade i förhållande till föregående verksamhetsår med 450 ärenden eller ca 7 procent.

Ärendetillströmningen har ökat mest på bankavdelningen,

reseavdelningen, motoravdelningen och skinnavdelningen.

Elärendena och har också ökat i antal.

försäkringsärendena Tillströmningen av ärenden till övriga avdelningar, främst all-

männa avdelningen, har däremot minskat.

Under samma tid avgjorde nämnden sammanlagt 7 306

ärenden. I 4 443 av dessa prövade nämnden tvisten i sak. Resten av ärendena avvisades (1 690 ärenden) eller avskrevs efter återkallelse (1 173 ärenden). Ca 3 600 ärenden har avgjorts med deltagande av intresseledamöter.

På kansliet, dvs. utan intresseledamöter, har avgjorts nästan

1 100 ärenden i sak. Över 2 500 ärenden har avvisats eller avskrivits på kansliet. Antalet beslut av detta har ökat i

slag

förhållande till föregående år.

Det har under verksamhetsåret gjorts framställningar om att avgöranden skall omprövas i ca 300 ärenden, dvs. i 4 procent

Allmänna reklamationsnämnden 79

av Omprövning har emellertid beviljats blott i 15

avgörandena.

av dessa ärenden (45 fall). Endast ett fåtal till

procent yttranden domstol avges årligen.

Nämndens personal har under den senaste femårsperioden minskat med cirka en fjärdedel, främst till följd av datorise-

Antalet ärenden har varit i stort sett

ringen. avgjorda samtidigt

oförändrat och dvs. antalet avgjorda ärenden

produktiviteten,

per anställd, har alltså ökat. Däremot är handläggningstiderna

på flertalet avdelningar alltjämt för långa. Nämnden har som målsättning att handläggningstiderna i genomsnitt inte skall

överstiga fyra månader.

6.5Stödet till den lokala konsumentverksamheten

Konsumentvägledarna har varje år ungefär 90 000 kontakter

med konsumenter rörande reklamationer. Konsumentvägleda-

ren kan de faktiska vid en tvist,

klargöra omständigheterna

informera konsumenten om reklamationsförf-arandet och för-

söka medla mellan Konsumentvägledaren kan vidare

parterna. upplysa konsumenten om gällande rätt, Allmänna reklamations-

nämndens praxis m.m. Endast ca 5 procent av de reklamationer

och tvister som konsumentvägledarna tar hand om förs vidare till ARN. Den lokala verksamheten är med andra ord av stor betydelse för att avlasta ARN och även de allmänna domstolarna.

ARN:s stöd till den lokala konsumentverksamheten sker

huvudsakligen genom:

0 samtal om och

Telefonrâdgiz/ning, rättsliga frågeställningar upplysningar om nämndens praxis

0 ARN medverkar i som Konsument-

Utbildning, utbildning

verket anordnar för bl.a. kommunala konsumentvägledare 0 t.ex. nämndens be-

Materialservice, anmälningsblanketter,

slut, nämndens årsbok och sammanställningar över nämn-

dens praxis.

6.6Praxis

i ärenden av principiellt intresse och beslut som

Summeringar

refereras samlas i nämndens databas. Uppgifterna kan sedan användas vid beredning av ärenden, framtagning av statistik m.m. I den s.k. Råttsbanken finns en särskild databas för ARN där nämndens referat i principiellt intressanta ärenden ingår.

80 Allmänna reklamationsnämnden

Nämnden varje år ut en årsbok. Denna innehåller dels en

ger

redogörelse för nämndens verksamhet och statistiska uppgifter

rörande verksamheten, dels referat av beslut i ärenden som ansetts vara av principiellt eller av allmänt intresse. Vidare gör nämnden ibland särskilda av praxis för

sammanställningar

olika avtalsområden. Intresseledamöterna bidrar i hög grad till

att ge spridning åt nämndens avgöranden.

Den praxis som utvecklats genom nämndens beslut har utgjort en grund för ny lagstiftning på konsumentområdet.

Kapitel

Vissa

myndigheter

och andra

organ

till stöd för

konsumenterna

Sammanfattning

och andra offentliga organ utövar

Många myndigheter

verksamhet av betydelse för konsumentema. En rad och arbetar med och

myndigheter organ produkters tjänsters säkerhet och ändamålsenlighet.

och arbetar utifrån ett funk-

Några myndigheter organ

tionsansvar för att bevaka en viss eller ett visst

fråga

arbetsområde. Det finns även och organ som har till uppgift att

myndigheter

tillvarata särskilda gruppers behov och intressen.

7.1Inledning

Vid sidan av Konsumentverket och Allmänna reklamations-

nämnden utövar ett stort antal myndigheter och andra offentverksamhet av för konsumenterna. I många

liga organ betydelse

som till att

myndigheters tillsynsansvar ligger uppgifter syftar

eller tjänsters säkerhet eller ändamålsen-

garantera produkters

Sådana benämns eller andra

lighet. myndigheter myndigheter

med sektorsansuar. I t.ex. Livsmedelsverkets

offentliga organ

att våra livsmedel inte är hälsovåduppgifter ingår att garantera Däremot uttalar inte verket om matvarornas kvalitet i

liga. sig

relation till priset.

82 Andra

myndigheter och organ

Till skillnad från har Konsumentver-

sektorsmyndigheterna

ket ett funktionsansvar att bedöma varor och utifrån ett

tjänster

Andra eller or-

konsumentperspektiv. myndigheter offentliga

gan är t.ex. Konkurrensverket och Folkhälsoinstitutet. Detta

slag av myndigheter benämns med myndigheter funktionsans-

var.

Andra myndigheter eller arbetar för att

offentliga organ

förbättra villkoren för särskilda eller Som

grupper regioner.

exempel kan nämnas och

Handikappinstitutet Glesbygdsmyndigheten.

7.2 och andra

Myndigheter offentliga organ

verksamma inom en viss sektor

Boverket

Boverket har som att en

målsättning främja god bostadsförsörj-

ning som ger befolkningen bostäder av god kvalitet till

skiliga

kostnader. Verket arbetar även med det bostads-

statliga

finansieringssystemet och bostadsstödet. I verkets

uppgifter

ingår att administrera ett stort antal stödformer till

bostadsbyg-

gande och boende. Dessutom har Boverket till att

uppgif:

fördela stöd till kulturlokaler, allmänna och

samlingslokaler

utsmyckning av bostadsområden samt att administrera vissa insatser på

energiteknikområdet.

Länsbostadsnämnderna har hittills varit statens

regicnala organ för bostadspolitiken. skall Enligt riksdagsbeslut

länsbostadsnämnderna upphöra vid av år 1993.

utgången

Ansvaret för den regionala överförs den 1

bostadspolitiken

januari 1994 till

länsstyrelserna.

Möbelinstitutet

Institutet, som är ett

branschforskningsinstitut med represen-

tanter för produktion, och

formgivning konsumenter, provar

möbler ur Möbler som och som

funktionssynpunkt. provats

uppfyller alla uppställda krav får deklareras med ”Möbel-

fakta”. I särskilda och redovi-

anvisningar kravspecifikationer

sas villkoren för detta. Möbeln måste t.ex. motsvara krzv

brukbarhet, hållbarhet och

välgjordhet.

Statens institut

för bygg/forskning

Statens institut för bedriver inon. hela

byggforskning forskning

byggnadsområdet. Aven viss

samhällsvetenskaplig forskning

Andra och 83 myndigheter organ

förekommer. Målet för verksamheten är att frambringa och föra ut som en rationell utveckling av planekunskaper främjar och förvaltning inom byggnadsring, projektering, produktion området. I med ett kommer institutet att avenlighet riksdagsbeslut vecklas vid årsskiftet 1993/94 och i stället integreras i en ny institution för och under Tekniska

bygg- fastighetsforskning

med till Gävle. Vissa enheter kommer att högskolan lokalisering föras till Uppsala universitet.

Byggforskningsrâdet

fördelar till byggforskning. Rådets

Byggforskningsrådet anslag

verksamhet är inriktad på forskning, utveckling och experiment och utformningen av den bebyggda miljön. kring förändringen Rådet och utvärderar forskningsresultat som sedan följer upp dokumenteras och ges spridning.

i Sverige

SIS-Standardiseringskommissionen

SIS är för i Sverige.

centralorgan standardiseringsverksamheten

SIS är en fristående, med medlemmar från opartisk förening och sektor. fastställer SIS stadnäringsliv offentlig Regeringen och utser av Industriförbundet dess ordförande. gar på förslag SIS är att svara för den nationella standardiseringen

uppgift

samt företräda denna internationellt, europeiskt och nordiskt. SIS fastställer och svensk standard. SIS skall utge och registrerar all svensk standard och verka för att denna tillämpas. sälja SIS bedriver också, bl.a. inom vissa områden med konsuoch kvalitetsmärkning av produkter. mentintresse, certifiering SIS också den och frivilliga miljömärkningen. handlägger positiva i Sverige är decentraliserat. Utarbe- Standardiseringsarbetet tande av standard bedrivs inom nio självständiga standardiseanknutna till SIS, s.k. De företräder SIS ringsorgan fackorgan. i det internationella och europeiska standardiseringsarbetet och svarar helt och fullt för inom sina respektive standardiseringen verksamhetsområden. har blivit allt- Standardiseringsarbetet mer internationellt och ca 90 % av de samlade svenska insatserna i eller av internationell och gäller deltagande bevakning Den senare har av naturliga skäl fått europeisk standardisering. prioritet. Bland de nio torde SIS - Allmänna Standardisefackorganen

SIS-STG, och Hälso- och Sjukvårdsstandardise-

ringsgruppen, bedriva de flesta av

ringen, SIS-HSS, standardiseringsprojekten

intresse för konsumenterna och också med deltagande av dessa, företrädesvis av Konsumentverket. Inom SIS-

representerade

84 Andra och organ

myndigheter

STG är området hem och fritid ett av de

(konsumentskydd)

största och inom SIS-HSS man bl.a. med

sysslar handikapp-

hjälpmedel.

Inom området i ett omfat-

konsumentskydd pågår Sverige

tande europeiskt standardiseringsarbete. Ett kommittjugotal

téer, flera av dem med arbetsgrupper, deltar f.n. i arbetet med att ta fram Europastandard. Bland dessa kan nämnas möbler,

leksaker, fritidshjälmar, barnomsorgsprodukter och flytvästar.

Flera kommitéer inom det

europeiska standardiseringsorganet

CEN arbetar med EG/EFTA-mandat. Konsument- och barn-

säkerhet har traditionellt varit prioriterade områden såväl hos

Konsumentverket som hos Det har

standardiseringsorganen.

därför bedömts viktigt att i det arbetet slå vakt om

europeiska

svensk säkerhets- och Vissa områden

konsumentskyddshänsyn.

har prioriterats såsom leksaker, flytvästar och

fritidshjålmar,

barnomsorgsprodukter och inom dessa CENprojekt pågår

arbete under svenskt sekretariat för åtta

viktiga arbetsgrupper.

Vårt motto i inom dessa delområden år

standardiseringsarbetet

”Europas barnsäkerhet i svenska händer”.

Arbetet inom är inte till

konsumentskyddsområdet begränsat

CEN. Inom möbelområdet drivs arbetet i det internationella

standardiseringsorganet ISO under svenskt huvudsekretariat. I

detta arbete, som har starkt arbetas

inflytande på CEN-arbetet,

intensivt från svensk sida för att få internationella standarder

accepterade också som Europastandarder.

SIS finansieras delvis med statliga medel, men i huvudsak

genom bidrag från näringslivet och av intäkter från

försäljningen av publikationer och

tjänster.

Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket bildades genom att och tek-

Närings-

nikutvecklingsverkets (NUTEK) elsäkerhetsenhet och Statens

Elektriska Inspektion samlades i en gemensam organisation.

Verkets mål är att skador som orsakas av elektri-

förebygga

citet. Verket skall intensifiera arbetet med att och

upprätthålla

utveckla den svenska säkerhetsnivån både när det

gäller

elanläggningar och elmateriel. Detta skall ske ett nära genom

samarbete med näringsliv, organisationer och

myndigheter.

Internationellt sker det snabba Elsäkerhets-

förändringar.

frågorna påverkas i hög grad av den inre marknaeuropeiska

den. Elsäkerhetsverket har dels en central dels en

verksamhet,

decentraliserad tillsynsverksamhet. Ett elsåkerhetsråd är knutet

till verket.

Andra myndigheter 85

och organ

SEMK O AB

SEMKO AB utför olika typer av provning av elektrisk materiel,

t.ex. säkerhetsprovning för S-märkning, EMC-provning (prov-

ning av elektromagnetisk emission och immunitet), provning av

emission från bildskärmar, energiförbrukningsmätningar, prov-

ning av teleterminaler för T-märkning, m.m. SEMKO utför

också revisioner och certifieringar av kvalitetssystem ISO enligt

9000. SEMKO AB bildades 1925 av bl.a. Svenska Brandförsvars-

och Svenska elverksföreningen. Sedan 1977, när

föreningen

SEMKO blev riksprovsplats för elektrisk materiel, staten

äger

51 procent av aktierna. De övriga ägs av och

Elverksföreningen

Brandförsvarsföreningen. S-märket registrerades av SEMKO

1926. S-märket är ett tecken på att elektrisk materiel har

SEMKO:s säkerhetsprovning och genomgått uppfyller myndig-

heternas krav. Undersökningar visar att S-märket är välbekant för över 80 procent av den svenska befolkningen.

SEMKO:s säkerhetsprovning av elektriska produkter sker

normalt de fordringar som ingår i Svensk standard.

enligt

Standarderna är som regel baserade på internationellt utarbe-

tade standarder.

Provningen omfattar förutom säkerheten mot brand och elchock även kontroll av risken för mekaniska skador, strål- och

brännskador, mikrovågs-läckage från mät-

mikrovågsugnar,

ning av UV-strålning m.m.

När EES-avtalet träder i kraft kommer den svenska kontrollatt harmoniseras med EGzs. Det svenska kravet

ordningen på att konsumentprodukter skall vara förhandsprovade och god-

kända (”certifierade”) av ett opartiskt organ tas då bort.

Myndigheterna ställer dock även i fortsättningen samma säker-

hetskrav på produkterna.

S-märket finns även fortsättningsvis kvar som ett alternativ

till tillverkardeklaration för de tillverkare och som

importörer

vill visa installatörer och konsumenter att deras är

produkter provade och

opartiskt godkända.

Finansinspektionen

bildades 1991 genom en

Finansinspektionen sammanslagning av Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen. Myndighet-

ens ansvarsområde täcker nästan hela det finansiella systemet.

I ingår att verka för stabilitet och sundhet hos

tillsynsuppgiften

banker, försäkringsbolag, finansinstitut m.fl. samt att ta till

vara allmänhetens intressen på kreditmarknaden. Inspektionen

86Andra och

myndigheter organ

har bl.a. genom förhandlingar med bankerna krav

genomdrivit

på information om aktuella räntor på bankernas

sparkonton. Allmänheten anlitar Finansinspektionen i betydande omfatt-

ning. Under 1992 hanterade ca 2 000

inspektionen skriftliga

anmälningar. Antalet telefonsamtal från allmänheten

uppskat-

tas till ca 300 per vecka. Inspektionen har en särskild

avdelning

för

konsumentfrågor.

Statens livsmedelsverk

Statens livsmedelsverk har till att bevaka konsumenter-

uppgift

nas intressen leda och samordna

på livsmedelsområdet,

livsmedelskontrollen, undersöka livsmedels sammansättning

och och i

näringsvärde, ge råd anvisningar livsmedelsfrågor

samt vägleda konsumenterna mot bättre matvanor. Verket

bedriver en omfattande informationsverksamhet som bl.a. behandlar sambandet mellan kost och hälsa.

i

Konsumentberedningen

Konsumentberedningen är en kommitté underjordbruksdepar-

tementet, som tillsattes 1991 med uppgift att och utvär-

följa

dera den reformen ur ett brett konsument-

livsmedelspolitiska perspektiv. En samlad redovisning skall lämnas den 1 september

1994. I ingår företrädare för

beredningen fackföreningarna,

pensionärsorganisationerna och samt

konsumentvägledarna

ekonomisk expertis.

Beredningen utger fortlöpande rapporter om på

utvecklingen

livsmedelsområdet som underlag för den

livsmedelspolitiska

debatten. Som exempel kan nämnas om livsmedelsrapporter

prisernas utveckling, om svensk livsmedelspolitik inför EG-

inträde och om miljövänligt framställda livsmedel.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden är ett som organ

genom utredningar och kalkyler söker den ekonomiska belysa

utvecklingen inom livsmedelsområdet samt de effekter som den

nya livsmedelspolitiken ger i livsmedelsprocessen från produ-

cent till konsument.

Vägverket

Vägverket är den centrala myndigheten inom biltrafikområdet. Utöver ansvaret för underhåll och drift av

planering, byggande,

de statliga vägarna har efter av

Vägverket, nedläggningen

Andra 87

myndigheter och organ

Trafiksäkerhetsverket, även uppgiften att föreskriva de krav bilar skall uppfylla i säkerhets- och miljöhänseende. För detta har även utarbetat normer för beräkning av olika

Vägverket slags prestanda etc.

Verkets instruktion har nyligen ändrats med innebörden att även ansvaret för miljöpåverkan och

vägtransportsektorns

nu åligger verket. I samband med Transportmiljöanpassning rådets nedläggning fick Vägverket nämligen överta uppgiften att informera om och när

följa upp och energiförbrukning miljö det gäller vägtransportsektorn. Vägverket skall enligt regeringens beslut årligen inkomma med en miljörapport.

Samarbetet mellan Konsumentverket och Vägverket angående krav fordons bränsleförbrukning behandlas i kapitel 35

på med anledning av en skrivelse från Kommunikationsdepartementet till vilken överlämnats till kommit-

Civildepartementet, tén (1992-10-27 dnr 6).

Läkemedelsverket

ombildades 1990 till Socialstyrelsens läkemedelsavdelning Läkemedelsverket. Verksamheten är i stort sett densamma som

Läkemedelsverket är en uppdragsmyndighet med fyra tidigare.

kontroll av läkemedel före registrering, efterhuvudprogram: kontroll av och information om läkemedel m.m., kontroll av andra produkter än läkemedel samt övrig verksamhet.

Läkemedelsverket finansieras genom avgifter från läkemedelsindustrin. består av och ansökning-

Avgifterna årsavgifter

Viss finansieras med externa medel. savgifter. forskning

Socialstyrelsen

roll har förändrats under de senaste årtiondena Socialstyrelsens och inriktas nu huvudsakligen på tillsyn, uppföljning och

samt kunskapsspridning inom hälso- och sjukvårutvärdering den För att öka effektiviteten har

respektive socialtjänsten. verksamheten renodlats, och en regional organisation har bildats. Den anpassning till förändringar i

statliga förvaltningens kommuner och är ytterligare en orsak till utveck-

landsting lingen.

Skolverket

Skolverket startade sin verksamhet 1 991. Verket är en kunskaps-

och har till att organisation uppgift

88 Andra myndigheter och organ

0 samla in, ställa samman och analysera information samt

sprida kunskap om svensk skola och utbildningsmål

0 bidra till av skolväsendet riksnivå och lokal

utveckling på

nivå

0 informera och skolhuvudmannen om

riksdagen, regeringen

tillståndet i skolan

0 bevaka den nationella i skolan och enskilda

likvärdigheten elevers rättigheter.

Skolverket har till syfte att följa upp och utvärdera skolverksamheten, att utöva tillsyn samt att på olika sätt bidra till

skolans utveckling. Central uppföljning och är utvärdering nödvändiga för att ge riksdagen och regeringen kunskap om hur kommuner och andra utbildningsmän fullgör sina skyldigheter

och hur skolväsendet fungerar i landet.

Skolverket är uppdelat i en central enhet och en regional

fältorganisation.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen (Keml) inrättades 1986. Verket utövar

kontroll över kemiska effekter på hälsan och

produkters miljön. Inom inspektionen finns ett toxikologiskt råd. Verket har ett

ansvar för kontroll av de 50 000 kemiska

övergripande produkter som finns registrerade i inspektionens register. Liksom för

Naturvårdsverket gränsar KemIs arbetsområde till såväl natur-

skydd, arbetarskydd som konsumentskydd.

7.3 och andra

Myndigheter offentliga organ

med ett funktionsansvar

Konkurrensverket l

År 1992 startade Konkurrensverket sin verksamhet. Samtidigt

avvecklades Näringsfrihetsombudsmannen och Statens pris-

och konkurrensverk. Verket skall som central

förvaltningsmyn-

i

dighet för konkurrensfrågor arbeta för en effektiv konkurrens

i privat och offentlig verksamhet till för konsumenterna.

nytta Verket har till uppgift att aktivt motverka konkurrens-

begränsningar samt att verka för ett konkurrensinriktat synsätt

i samhället.

Arbetet vid Konkurrensverket bedrivs efter

fyra inriktningar: verket skall tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar,

effektivisera den offentliga sektorn och sprida information.

Ett kommande verksamhetsområde är forskning. Här avses

Andra myndigheter och organ 89

bl.a. utvärdering av marknaders funktionssätt, effekter av

och resultat av olika konkurrenskonkurrensbegränsning politiska medel. Regeringen har inrättat ett särskilt råd för konkurrensfrågor med uppgift att stimulera forskning på konkurrensområdet och ta till vara resultaten av forskningen främst inom de ekonomiska och juridiska disciplinerna.

och teknikutvecklingsuer/zet Närings-

NUTEK har till uppgift att främja näringslivets tillväxt och förnyelse. Verksamheten är inriktad på

teknisk forskning och industriell utveckling

och av företag etablering utveckling regionala utvecklingsinsatser säker och miljövänlig energiförsörjning effektiv energianvändning.

NUTEK ansvarar för samordningen av energiforskningsprogrammet som omfattar stöd till energirelevant forskning inom olika sektorer. NUTEK samarbetar med Konsumentverket på energiområdet. Verken har, i enlighet med ett regeringsuppdrag från Näringsdepartementet, presenterat förslag till minskad elförbrukning i hushållsapparater m.m. (Rapport till Näringsdepartementet angående ”Normer för maximal elförbrukning i hushållsapparater m.m.”, mars 1992).

Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets mål är att verka för en miljöanpassad samhällsutveckling. Grundtanken i miljöpolitiken under 1990-talet är att konsekvent skall beaktas i alla delar av

miljöaspekterna samhället. Verket har utifrån sin målsättning preciserat ett antal miljöhot där motverkande insatser är mycket angelägna. Flera av dessa gränsar till områdena konsumentskydd, arbetarskydd och kontroll av kemikalier. Naturvårdsverket bedriver en omfattande forsknings- och publikationsverksamhet. Verket har bl.a. lämnat underlag till Råd 8C Röns ”gröna sidor”.

Folkhälsoinstitutet

Folkhälsoinstitutet startade sin verksamhet 1992. Institutet verkar för att ge för en hälsa

befolkningen förutsättningar god genom att befrämja friskvård och sjukdomsförebyggande insatser av sektorsövergripande karaktär. Särskild vikt läggs vid åtgärder för att hjälpa s.k. riskgrupper. Institutet bedriver därför ett nära samarbete med kommuner, landsting, andra

90 Andra myndigheter och organ

statliga myndigheter, företag och frivilliga organisationer. Special-

om alkohol, narkotika, allergier, hiv, sexualitet, föda program och motion m.m. fram. Dessa program riktar sig

har tagits främst till barn, ungdomar och missbrukare.

7.4 som stöder en eller en

Organ grupp region

Glesbygdsmyndigheten

med säte i Östersund, startade sin Glesbygdsmyndigheten, verksamhet 1991.

Glesbygdsmyndigheten har enligt gällande instruktion (SFS 1990:1008) till att lämna förslag till förbättringar för

uppgift glesbygds- och levnadsförhållanden.

landsbygdsbefolkningens

skall bl.a. initiera och medverka i projekt av Myndigheten betydelse för glesbygdens utveckling.

Konsumentverket utfärdar föreskrifter gällande stöd till kommersiell service, medan utfärdar före-

Glesbygdsmyndigheten

skrifter när det stöd till företag.

gäller

Barnombudsmannen

Genom 1993 ombildades Barnmiljörådet till

riksdagsbeslut Barnombudsmannen från den 1 1993. BO:s är

(BO) juli uppgift

att bevaka barns och FN:s konvention

ungdomars rättigheter. om barnets är för verksamheten. De tidi-

rättigheter grunden

hos Barnmiljörådet om säkerhet för barn och gare uppgifterna ungdomar kvarstår hos BO.

Handikappinstitutet

med staten och landstingsförbundet som Handikappinstitutet huvudmän har till ändamål att främja, samordna och medverka i och forskningsarbete avseende hjälpmedel för

utvecklings-

och delar av den samlade hjälpmedelshandikappade övriga processen. Det institutet bl.a. att

åligger

prova och egenskapsdeklarera hjälpmedel medverka i internationellt standardiseringsarbete

förteckningar över produkter för handikappade utge utföra åt och landsting

utredningar regering utbilda inom ansvarsområdet.

Institutet verkar för en ökad tillgänglighet i den fysiska miljön

Andra myndigheter och organ 91

där hjälpmedel är för med omfattande

nödvändiga personer

funktionsnedsättningar. I synnerhet beaktas den växande grup-

pen äldre där praktiska hjälpmedel kan underlätta livsföringen

och öka oberoendet. Huvuddelen av Handikappinstitutets verksamhet är konsu-

mentinriktad, dvs. den skall tillvarata de funktionshindrades

villkor; nya och bättre hjälpmedel skall utvecklas, bl.a. med

utnyttjande av ny teknik. Testning och bedömning av hjälpme-

del är ett i institutets verksamhet.

viktigt inslag Handikappinstitutet har i en ledande i Europa dag ställning

i fråga om för Institutet har av EG

hjälpmedel handikappade.

valts att ansvara för och leda HERT

hjälpmedelsutredningen (Horizontel Europeen Activities in Rehabilation Technology).

Institutet har av EG tilldelats 28 kronor för denna

miljoner

verksamhet. I juni 1992 slutförde och Konsument-

Handikappinstitutet

verket ett om för

regeringsuppdrag tillgänglighet handikappade

och äldre till s.k. Dessa frå-

teknikstyrda serviceanläggningar.

gor bereds nu inom regeringskansliet. Konsumentverket och

Handikappinstitutet planerar ett gemensamt arbete för att hos utvecklare av teknikstyrd service öka kunskapen om handikap-

pades och äldres behov och krav.

Statens

Iaandi/zappråd

Statens (SHR) bildades 1965. Fram till 1979

handikappråd

fungerade rådet som en kommitté knuten till Social-

departementet. Landstingsförbundets och Svenska kommun-

förbundets styrelser rekommenderade 1971 bildandet av länshandikappråd och kommunala Härmed hade

handikappråd.

former skapats för ett samarbete mellan intressen-

kontinuerligt

ter på olika plan: stat, och

landsting primärkommun.

SHR:s uppgift är enligt instruktionen (1988:1094) att verka

för bättre levnadsförhållanden för människor med funktions-

hinder genom samordning av de olika samhällsorganens

handikappinsatser. Bland de rådet har

kartläggningsuppgifter genomfört kan nämnas

flerhandikappades funktionshinder

0 dövbhnda 0 och med

flyktingar asylsökande funktionshinder

0 fritid

handikappades

° stödet till

handikappade.

Rådets verksamhet har ofta bedrivits i samarbete med olika

organisationer. Rådet utdelat anslag till olika organisationer

och

projekt.

Kapitel

Den

kommunala Verksamheten

Sammanfattning

De flesta kommuner bedriver konsumentpolitisk verksamheat. Konsumenterna inför köp, i hushållss-

erbjuds rådgivning

ekonomiska samt vid reklamationer och andrra

frågor Förköpsrådgivning, hushållss-

konsumenträttsliga problem.

ekonomisk ocah

rådgivning, konsumenträttslig rådgivning

av reklamationer under 1992 ca 75 procent aav

hanteringen tog

resurser i Annaan

konsumentvägledningens anspråk.

utbildning, information oczh

verksamhetärmarknadsbevakning, stöd till organisationer.

och stöd vid skuldsanering förekommer intte

Budgetrådgivning

i alla kommuner, men verksamheten är alltmer utbredd.

Personresurserna för den kommunala konsumentverksarmheten har mellan 1990 och 1993 minskat med 22 procent. En

till är att stora kommuner, bl.za.

förklaring minskningen några

Stockholm, skurit ned sin verksamhet väsentligt.

Antalet kommuner med konsumentverksamhet ökade undder hela 1980-talet. 1990 bedrev 271 av landets 286 kommuneer

konsumentverksamhet, varefter antalet stegvis har minskzat

med 34 kommuner eller 13 procent mellan 1990 och 1993.

Den kommunala verksamheten 93

8.1Verksamhetens och innehåll

betydelse

Den kommunala konsumentverksamheten kan tre

sägas ha

syften:

0 Att stödja enskilda konsumenter som behöver råd före

köp,

hjälp att effektivisera hushållets stöd i

ekonomi, avtalsfrågor

och andra ärenden samt assistans för att

konsumenträttsliga

lösa tvister efter

köp,

0 Att påverka marknaden så att varor

fullgoda och tjänster utvecklas med hänsyn till pris, och

funktion, miljö service,

0 Att fånga upp en sund förbättra

problem, skapa affärsmoral,

balansen på marknaden och om de marknads-

sprida kunskap

rättsliga reglerna.

Den lokala verksamheten har sin i den breda kontakt-

styrka

ytan, närheten till konsumenterna och den lokala marknaden

samt i förmågan att snabbt och enkelt konsumenterna.

stödja

Detta gör den lokala verksamheten till en aktör i

betydelsefull

konsumentpolitiken.

År 1975 angav statsmakterna ramarna för

konsumentpolitik-

ens innehåll och med intentionen att kommuner-

organisation

nas medverkan i skulle ut. 1986 års

konsumentpolitiken byggas

riksdagsbeslut bekräftade att den lokala verksamheten skulle prioriteras. Vikten av en fortsatt snabb av verksam-

utbyggnad

heten underströks.

Konsumentverksamheten ingår inte i kommunernas

obliga-

toriska uppgifter, och det ankommer kommun att på varje

utifrån sina konsumentverksamheten.

förutsättningar organisera

De flesta kommuner har form av konsumentverksam-

någon

het. I 1986 års en av kon-

proposition gavs beskrivning

sumentverksamhetens innehåll med från konsu-

utgångspunkt

menternas behov. Rådgivning, infor-

reklamationshantering, mation, marknadsuppföljning, varu- och serviceförsörjning,

utbildning samt stöd till organisationer som arbetsomangavs råden. Statsrådet förutsatte att kommunerna skulle be-

själva

sluta om organisationen av arbetet.

I kommuner har resurserna inte räckt för att

många uppfylla

behoven, vilket innebär att i varie-

angelägna arbetsuppgifter

rande fått anstå. Sedan 1985 har utökad verksam-

grad krav på

het ställts på främst med

budgetrådgivning skuldsanering,

miljöfrågor och Detta medför

Europainformation. ytterligare belastning på verksamheten, med ännu större svårigheter att

prioritera.

År 1991 gav Konsumentverket i att

regeringen uppdrag

94 Den kommunala verksamheten

utreda vissa delar av den lokala konsumentverksamheten, bl.a.

reklamationshantering, vägledarnas fortbildning, marknads-

bevakning och modeller för att utvärdera verksamhetens effekter. Uppdraget hösten 1992.

avrapporterades

8.2 av den kommunala

Utvecklingen konsumentvägledningen

Under 1 980-talet utvecklade allt fler kommuner en konsumentverksamhet. Kulmen var 1990 då 271 av landets 286 kommuner bedrev konsumentverksamhet. Sedan dess har antalet sj unkit och 1 993 bedrev 237 kommuner konsumentverksamhet, en minskning med 34 kommuner eller 13 procent under de tre senaste åren.

Mätt i antalet konsumentvägledare, omräknat i årsarbetskrafter, har resurserna likaså minskat.

Sedan 1990 har för konsumentvägledning i

personalresurserna

landets kommuner minskat med motsvarande 54 årsarbetskrafter eller med 22 procent. Ett antal kommuner med tidigare omfattande konsumentverksamhet har reducerat verksamheten med minst en heltidstjänst. I Stockholm motsvarar

neddragningen 15 tjänster. År 1993 anslog 74 kommuner mer än en heltidstjänst till konsumentvägledning, 63 kommuner

mellan en halv och en hel och 100 kommuner högst en

tjänst

halv tjänst. Antalet kommuner med en halvtidstjänst och mer är, trots under senare år, fler än år 1986. Antalet:

nedskärningar

kommuner med mindre än en halvtidstjänst har minskat.

Den kommunala verksamheten 95

Det kan konstateras att

0 färre kommuner har konsumentverksamhet 1993 än 1986

0 fler kommuner avsätter mer än en

halvtidstjänst till konsu-

mentverksamhet

0 149 kommuner, dvs. fler än anslår mindre än en

hälften,

halvtidstjänst eller inte alls avsätter resurser till konsumentverksamhet.

Konsekvenserna av detta är bl.a. att

0 mellan 2 och 3 konsumenter saknar endast

miljoner eller i ringa utsträckning har tillgång till kommunalt stöd i

konsumentärenden 0 av marknaden inte ett tillfredsstäl-

bevakningen fungerar på

lande sätt i alla kommuner

0 kontakterna med och media har minsskolan, organisationer

kat det senaste året.

8.3Organisation

I många kommuner både den

genomgår politiska organisationen och förvaltningens organisation stora förändringar. Den

särskilda politiska organisationen i form av en konsument-

nämnd eller ett konsumentutskott avvecklas i kommu-

många

ner, och konsumentverksamheten läggs samman med stora

Antalet förtroendevalda med särskilt ansvar för

förvaltningar.

konsumentfrågor minskar.

Antalet kommuner med konsumentnämnd eller konsument-

utskott har nästan halverats mellan 1990 och 1993, från 91 till

43 kommuner. I 122 kommuner har ansvaret

kommunstyrelsen

för verksamheten, i 29 kommuner verksamheten under

lyder

socialnämnden och i 25 under kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten sorterar under andra nämnder i 16 kommuner.

De flesta kommuner har egna resurser för konsument-

verksamheten, men 19 kommuner, ofta små kommuner, väljer att köpa tjänster från en grannkommun.

8.4Rådgivning

Rådgivning och stöd till enskilda konsumenter är en huvudupp-

gift för den lokala konsumentverksamheten. Under 1980-talet ökade antalet kontakter med enskilda konsumenter: från 200 000 år 1980 till knappt 300 000 år 1991. Men därefter minskade antalet och var 1992 tillbaka 1985 års nivå, dvs. ca 250 000.

96 Den kommunala verksamheten

År 1992 användes ca 75 procent av konsumentvägledarnas tid till att ge hjälp och stöd till enskilda konsumenter.

Den rådgivande verksamheten omfattar

förköpsrådgivning

hushållsekonomisk rådgivning

konsumenträttslig rådgivning

reklamationer.

i enskilda ärenden ger information om problem på

Rådgivning

marknaden.

av olika av rådgivning till enskilda konsu-

Fördelningen typer

menter har förändrats sedan 1985. Förköpsrådgiuningen har minskat med en tredjedel; 1992 beräknades endast 12 procent

av konsumentvägledarnas tid ha tagits i anspråk för rådgivning

före Orsaken är bl.a. en medveten omläggning av råd-

köp. från konsumentvägledarna till biblioteken, till orgagivningen

nisationer och till konsumentombuden på arbetsplatserna. Andra

skäl kan vara hushållens minskade resurser som begränsat

köpen av kapitalvaror.

Den husbållsekonomiska rådgiuningen, som omfattar budget-

rådgivning, hjälp med skuldsanering och allmänna råd i ekonomiska har väsentligt under perioden efter 1985 .

frågor, stegrats Ca 28 procent av konsumentvägledarnas tid under 1992 bedöms ha använts för denna verksamhet.

Den konsumenträttsliga rådgiuningen har inte förändrats under perioden. Under 1992 motsvarade rådgivningen 12 procent av konsumentvägledarnas arbetstid.

Rådgivningen i samband med reklamationer och klagomål efter har också minskat, men upptar fortfarande en relativt

köp

stor del eller 21 procent av konsumentvägledarnas arbetstid. I

kommuner har särskilda reklamationsråd inrättats för att

några

lösa tvister lokal nivå.

Den kommunala verksamheten 97

som rör hälsa och livsmedel blir allt mer före-

Frågor miljö, kommande. Ãr 1991 drygt 120 kommuner sär-

genomförde

skilda ofta i samarbete med miljö- och hälso-

miljöaktiviteter,

och lokala miljögrupper. På livsmedelsskyddsförvaltningen området hälsa och hygien, bestrål-

gällde frågorna hushållning, ning, innehållsdeklarationer, prisinformation och

märkning, distribution. är undersökningar av

Exempel på åtgärder

varor i butikerna, utställningar, informationsmamiljövänliga terial och träffar med handeln.

8.5 verksamhet

Förebyggande

Den verksamheten omfattar generella konsument-

förebyggande

som kan påverka villkoren för grupper av konsumenproblem ter. Den bedrivs bl.a. genom kunskapsspridning och opinions-

lokal nivå. Rådgivningen i enskilda ärenden bidrar bildning på till att vilket för att vidta

precisera problem, ger kunskap förebyggande åtgärder.

En av konsumentvägledarnas resurser användes

fjärdedel under 1992 för andra än i enskilda ären-

uppgifter rådgivning den.

Det förebyggande arbetet riktar sig till

0 t.ex.

näringslivet, detaljhandeln 0 t.ex. skolan

institutioner/förvaltningar, 0

frivilliga organisationer 0 av t.ex. invandrare.

grupper konsumenter,

I de flesta kommuner pågår en omfattande kontaktverksamhet med skolan i form av studiebesök hos och lärarkontakter med

Detta gäller inte enbart ungdomskonsumentvägledningen. skolan utan i mycket hög grad vuxenutbildning, arbetsmark-

och för invandrare. På senare tid har nadsutbildning utbildning stor tonvikt lagts på ekonomiska frågor.

8.6Kontakter med och

näringslivet förvaltningar

Kontakterna med det privata näringslivet, med kommunala och

samt med kommunala förvaltningar och statliga statliga företag organ är av två slag: samarbete kring gemensamma uppgifter, och kontakter där den lokala vägledningen företräder konsumenternas intressen i förhållande till andra parter.

4 13-0824

98 Den kommunala verksamheten

Genom kontakter med det lokala näringslivet bevakas att

t.ex. marknadsföringslagen följs. Information om och utbildning i konsument- och marknadsrättsliga regler och praxis

genomförs för såväl enskilda näringsidkare som hela branscher.

medverkar också i Konsumentverkets

Konsumentvägledarna

uppföljning av riktlinjer och branschöverenskommelser samt

genomför på egen hand projekt för marknadsbevakning. Den löpande marknadsbevakningen som bygger på anmäl-

ningar från allmänheten är av stor betydelse. Årligen hanterar kommunerna ca 3 000 marknadsrättsliga ärenden.

Samarbetet med det lokala näringslivet har successivt byggts ut under senare delen av 1980-talet. Ca hälften av alla kommu-

ner med konsumentverksamhet hade år 1991 kontakter med

det lokala näringslivet. År 1992 deltog 68 kommuner i

Konsumentverkets av riktlinjer och överenskom-

uppföljning

melser med vilket är en sedan

näringslivet, nedgång toppåret

1990 då 108 kommuner var engagerade i denna verksamhet.

Samrådsmöten med handlare och intresseorganisationer äger

rum i kommuner med en aktiv planering av varu-

många försörjningen. Drygt 200 kommuner hade en varuförsörjnings-

år 1991. Konsumentverksamheten medverkade i arbetet

plan med varuförsörjningsplaneringen i närmare 90 kommuner detta

ar.

Av vägledarnas totala arbetstid används dock endast 3 pro-

cent för marknadsbevakning och Orsa-

näringslivskontakter.

ken är minskade resurser och prioritering av den efterfrågestyrda rådgivningen till enskilda hushåll.

Samarbetet med andra och institutioner har

förvaltningar

ökat kraftigt under senare år. Mest omfattande är kontakterna

med skolan. Därefter följer socialtjänsten, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, byggnads- och fastighetsförvaltningen samt

kulturförvaltningen.

Samarbete förekommer också med statliga institutioner och

Som exempel har nästan 100 kommuner

landstingsorgan. kontakter med kronofogdemyndigheten och drygt 80 med

barnavårdscentraler.

8.7Samarbetet med

frivilliga organisationer

Det lokala samarbetet med frivilliga organisationer har ökat

under senare år. Inom organisationer som PRO, LO och Hem och Samhälle har man nu egna konsumentombud som samarbetar med den kommunala konsumentverksamheten. Initiati-

vet till detta har många kommit från den kommunala

gånger

konsumentverksamheten. Det har visat sig att denna är och har

Den kommunala verksamheten 99

varit en för organisationerna. viktig kunskapskälla

År 1990 förekom detta samarbete i ca 60 kommuner och två år senare i 130 kommuner. Det stöd som lämnas av den

kommunala konsumentverksamheten sker genom medverkan

kurser och konferenser, anordnande av studiecirklar

på möten,

i samråd med studieförbunden, materialservice, etc.

Denna har ofta prioritet i kommunerna

arbetsuppgift låg

men svarade trots detta, tillsammans med övriga externa konunder 1992 för 11 % av vägledarnas tid.

takter,

8.8Effekter av den kommunala

konsumentvägledningen

Konsumentverket den kommunala konsument-

följer upp

verksamhetens omfattning och inriktning. Resultaten redovisas

i en statistisk sammanställning. På vissa områden har

årligen

kvalitativa t.ex. för att kartlägga effekten

utvärderingar gjorts,

av den och kontakterna med närings-

personliga rådgivningen

livet. Det finns dock behov av ytterligare kvalitativa undersök-

ningar.

Den ekonomiska

rådgivningen

1990/91 Konsumentverket en kvanti-

Budgetåret genomförde

tativ av den ekonomiska rådgivningen i fem kom-

utvärdering som effekterna av budgetrådgivning och skuldmuner, belyser

för 233 hushåll. Resultaten visar att den ekonomiska

sanering

vinster för både enskilda hushåll

rådgivningen ger betydande

och berörda kommuner. I förbättrades ekonomin

genomsnitt

för det enskilda hushållet med 1 900 kr i månaden. Ett genom-

underskott till ett mindre överskott. De

snittligt byttes

kommunalekonomiska vinsterna, i form av minskade socialbi-

beräknades över en tiomånadersperiod till 500 000 kr för

drag,

de fem kommunerna. I snitt omfattade rådgivningsinsatserna fem timmar fördelade tre träffar. Kommunens kostnader för

till 1 000 kr per hushåll, dvs. till

rådgivningen uppskattades

eller till sammanlagt 250 000 kr.

200 kr per rådgivningstimme,

Utöver en nettovinst för berörda kommuner på sammanlagt 250 000 kr innebar minskade kostnader för

rådgivningen hanteringen av socialbidrag.

Om hushållsekonomin förbättras, i enlighet med denna studie, med 1 900 kr per månad i hälften av alla rådgivnings-

ärenden under 1992 uppnås i övriga fall, och ingen effekt alls

förbättras ekonomin för berörda hushåll med 36 miljoner kronor per år.

100 Den kommunala verksamheten

Under 1992 genomfördes på uppdrag av Konsumentverket en kvalitativ undersökning i tre kommuner för att utvärdera effekterna av budgetrådgivningen (Konsumentverket, rapport 1992/93:2, ”Budgetrådgivning -- ett positivt alternativ” ). Rapporten visar att de intervjuade var mycket nöjda med den hjälp de fått av konsumentvägledningen. Denna rådgivning upplevdes även ge långsiktiga effekter, medan socialförvaltningen främst gör kortsiktiga punktinsatser. Om de hjälpsökande inte hade kommit i kontakt med konsumentvägledningen hade i

fall deras ekonomiska situation och levnadsförhållanmånga den i övrigt avsevärt försämrats.

Genom sin oberoende ställning i förhållande till exempelvis myndigheter, banker, mäklare etc. uppfattades konsumentvägledarna som objektiva och trovärdiga. Det ansågs värdefullt att vägledarna inte handlägger ansökningar om socialbidrag, då

hjälpsökande ville undvika att vända sig till socialförmånga valtningen.

Av utredningen framgår följande samhällsekonomiska effekter av kommunernas budgetrådgivning:

0 De ekonomiska situation förbättras, liksom i

hjälpsökandes

regel arbetsförmåga och familjesituation. 0 Kostnader avlastas och

socialtjänsten, psyk- sjukvården. 0 Ärenden inte till

går Kronofogdemyndigheten. 0 Bankerna får tillbaka mer av sina fordringar än om ärendet

hade gått till Kronofogdemyndigheten.

Konsumentverket har uppdragit åt Kommunforskning i Västsverige (KFi) att pröva om en modell, som institutet utarbetat för effektivitetsmätning, går att tillämpa på konsumentverksamheten. Med utgångspunkt från KFi:s modell har Konsumentverket i en särskild rapport sammanställt några exempel

hur effekterna av arbetet med bl.a. reklamationshantering på kan utvärderas (Konsumentverket, 1992/93:5, ”Att

rapport utvärdera kommunal konsumentverksamhet - exem-

några pel”).

Reklamationer

Ett exempel på utvärdering av reklamationshanteringen, som redovisas i rapporten, är verksamheten i Alvesta kommun. Det sammanlagda värdet av vågledarens insatser på reklamationsområdet, i de fall där konsumenterna fick rättelse, uppskattades i Alvesta under 1991 till ca 300 000 kr. Värdet per ärende

till 900 kr. Av arbetstid avsattes ca 15 uppgick vägledarens

Den kommunala verksamheten 101

procent till hjälp att lösa 332 klagomål. Lönekostnaderna uppgick till ca 40 000 kr. Kostnaden för att hantera ett ärende

uppskattades till mellan 150 och 200 kr. I snitt var tidsåtgången

för ett ärende mellan 45 minuter och en timme.

Antalet ärenden som gick vidare till Allmänna reklamationsnämnden minskade.

Exemplet Alvesta visar att en aktiv och

systematisk hantering

av reklamationsärenden också ger kunskap om vilka branscher som missköter sina Sådan information

affärsförpliktelser. ligger

sedan till grund för fortsatta analyser av problem på området

och beslut om särskilda insatser för att få att

näringslivet uppträda rätt.

I Halmstad genomfördes en särskild 1990.

undersökning

Konsumenterna tillfrågades varför de hade vänt sig till kon-

sumentvägledningen, vad de ansåg om servicenivån och vilken

ekonomisk betydelse hjälpen hade haft. Ca 80 procent av de

tillfrågade ansåg att hjälpen vid reklamationer var ”mycket bra” eller ”bra”, resten ansåg att den var ”acceptabel”.

Exemplen från kommunerna visar att värdet för konsumenterna per reklamationsärende varierar mellan 200 och 900 kr, i snitt 500 kr. Kostnaderna för hanteringen av ett sådant ärende är i genomsnitt 200 till 300 kr.

Med ett värde för varje reklamationsärende i snitt 5 00 kr

och antagandet att rättelse nås i tre av fyra fall, beräknas värdet för berörda konsumenter till knappt 30 miljoner kronor. Om rättelse i stället erhålls i hälften av alla

reklamationsärenden,

uppgår värdet till knappt 20 miljoner kronor.

Vem den kommunala

utnyttjar

konsumentuerksamheten?

Ett uttalat mål för det statliga är att särskilt

engagemanget stödja utsatta grupper i samhället. En undersökning på området

gjordes 1983, då Konsumentverket studerade vilka konsumenter som kontaktade den lokala i 19

konsumentrådgivningen

kommuner. Den visade att resursstarka hushåll var överrepresenterade i gruppen som önskade råd före köp, medan resurssvaga hushåll hade en större benägenhet att be om hjälp vid reklamationer. Mest utnyttjades den lokala konsumentvägledningen av gruppen tjänstemän på låg nivå och mellannivå.

Konsumentverket har under våren 1993 igen undersökt vilka

som anlitar den kommunala konsumentverksamheten.

Jämfört

med 1983 års undersökning utnyttjar gruppen ”arbetare” nu i

större utsträckning konsumentvägledningen. Arbetare, företa-

102 Den kommunala verksamheten

och tjänstemän kontaktar i större utgare/lantbrukare lägre

vid reklamationer och konsumentsträckning vägledningen

med tjänstemän på mellannivå och rättslig rådgivning jämfört

tjänstemän, som i större utsträckning vill ha råd före köp. högre

och arbetare kontaktar i större utsträckning Lägre tjänstemän än andra vägledningen för att få hushållsekonomisk

grupper rådgivning.

De främsta skillnaderna med 1983 är att andelen

jämfört köpråd har minskat till förmån för reklamationerlkonsumenträtt och hushållsekonomisk rådgivning.

Mar/enadsbez/akningen

Av särskilt intresse för staten är effekterna av den rättsliga

som kommunerna genom konsumentmarknadsbevakningen, verksamheten svarar för. I riksdagens beslut 1986 om kon-

inriktning framhölls särskilt kommunernas sumentpolitikens betydelse som bevakare av marknaden, dvs. av de spelregler som fastställts i och som skall skydda konsumenterna mot

lag bl.a. otillbörlig marknadsföring och felaktiga avtalsvillkor.

hanterar den lokala konsumentverksamheten ca 3 000

Årligen

ärenden. Konsumentvägledarna löser fyra marknadsrättsliga av fem ofta enkelt och snabbt till av närheten till

fall, följd berörda konsumenter och Endast vart femte ärende

företag. överlämnas till Konsumentverket. Dessa är ärenden av mer

och ärenden av principiell betydelse som komplicerat slag handläggs av Konsumentverket/Konsumentombudsmannen.

Huvuddelen av de fallen aktualiseras hos

marknadsrättsliga konsumentverksamheten i de större kommunerna. Det finns ett starkt samband mellan och marknads-

tjänstgöringsresurser rättsliga anmälningar.

8.9Kostnaderna för den lokala konsumentverksamheten

större av kommunernas kostnader har Någon undersökning inte tar dock Konsumentverket in uppgifter om

gjorts. Årligen

kommunernas kostnader för konsumentverksamheten. De upp-

som kommunerna lämnade till Konsumentverket 1992 gifter visar att kostnaderna, utöver personal- och lokalkostnader,

till 35 000 kr/år (medianvärde). Men spridningen är uppgick stor: från 3 000 kr till 1,3 kronor. Per invånare mot-

miljoner svarar kostnaderna, exkl. och lokalkostnader, mellan

personal- 50 öre och 3 kr. Beaktas även lönekostnaderna uppgår kostna-

Den kommunala verksamheten 103

derna för en kommun som Göteborg, med 15 heltidstjänster och en budget i övrigt på 1,3 miljoner kronor 1992, till

knappt 12 kr/invånare och år. För en mindre kommun som

Markaryd, med en konsumentverksamhet tre timmar i veckan, blir

på kostnaden knappt 2 kr/invånare 1992.

En uppskattning av kostnaderna 1993 kan göras med utgångspunkt från de uppgifter som kommunerna lämnat till Konsumentverket.

Kostnadsslag 1993 (mkr) 1992 (mkr)

Löner, heltidstjänster á 250 000 kr4854
Lokaler m.m.45
Verksamhetskostnader, kommuner á 35 000 kr910
Summa6169
Kostnaderna är främst lönekostnader. Uppgifterföreliggerom
arbetstidensverksamhetsområdenunder 1992
fördelning på
(tidigare redovisade procenttal). Underatt arbets-

förutsättning

tiden fördelar sig på i stort samma sätt under 1993 erhålls

följande uppskattning av kostnaderna för respektive verksam-

hetsområde under dessa år:

Verksamhetsområde1993 (mkr)1992 (mkr)
Hushállsekonomisk\
rådgivning17,019,5
Reklamationer13,014,5
Förköpsrådgivning7,08,5
Konsumenträtt7,08,5
Skolkontakter3,03,5
information2,52,5

Marknadsbevakning och näringslivskontakter 2,0 2,0 Organisationskontakter 2,0 2,0 Samverkan med andra kommunala och statliga förvaltningar 2,0 2,0 Övrigt, administration, utbildning etc. 5,5 6,0 Summa 61,0 69,0

Med från antal un-

utgångspunkt angivet rådgivningsärenden

der 1992, uppskattade kostnader enligt ovan för 1992 (totalt 69

miljoner kronor) och fördelningen av arbetstiden erhålls följande beräkning :

FtådgivningsområdeKronor/ärende, 1992
Hushállsekonomisk rådgivning600
Reklamationer190
Förköpsrâd90
Konsumenträtt160

104 Den kommunala verksamheten

Variationerna är stora beroende på ärendenas art och de

insatser de kräver från konsumentvägledarna.

Som kan nämnas att kostnaderna per ärende i

jämförelse

Allmänna reklamationsnämnden uppskattas till 1 600 kr och i tingsrätten till mellan 6 000 och 7 000 kr.

8.10Effekter av en av den lokala

avveckling

verksamheten

Det är svårt att bedöma effekterna de centrala

mycket på konsumentorganen av en avveckling av den lokala konsument-

verksamheten. som måste besvaras är i vilken utsträck-

Frågor

verksamheten ersätts av frivilliga insatser

ning den kommunala

och i vilken ärenden på den lokala nivån kräver insatser av

grad

de centrala Ett som visar på denna

konsumentorganen. exempel

är (nyligen) av konsumentverksamheten

svårighet nedläggningen

i två kommuner. Ett år efter har antalet ärenden

nedläggningen

till Allmänna reklamationsnämnden från en av kommunerna ökat med en medan antalet ärenden från den andra

fjärdedel,

kommunen har minskat lika mycket. I det följande görs därför endast en s.k. en beräkning av effekterna vid

känslighetsanalys, olika antaganden.

Om vart ärende som under 1992 hanterades av den

fjärde

kommunala skulle vidare till All-

konsumentvägledningen gå

männa reklamationsnämnden skulle kostnaderna för staten öka med över 30 miljoner kronor. Skulle hälften av alla ärenden bli föremål för Allmänna reklamationsnämndens handläggning

merkostnaderna till det dubbla, dvs. 60 miljoner kro-

uppgår

nor.

Det finns dock att vara försiktig i bedömningen anledning

eftersom antalet ärenden som behandlats av Allmänna reklamationsnämnden varit i stort sett konstant sedan 1975, obero-

ende av den lokala konsumentverksamhetens utveckling. Skulle

den lokala reklamationshanteringen avvecklas går sannolikt

fler ärenden till Allmänna reklamationsnämnden. Ökningen av

antalet ärenden av hur konsumenterna informeras om

påverkas

möjligheten att behandla tvister centralt.

Konsumentverket bedriver inte rådgivning till enskilda per-

soner. Däremot kan en stor del av de 3 000 marknadsärenden,

som i hanteras av den kommunala konsumentverksamheten, dag

komma att aktualiseras hos Konsumentverket/Konsumentombudsmannen. Om ca 2 000 ärenden ytterligare hanteras bedöms kostnaderna för Konsumentverket/Konsumentombudsmannen öka med 4 miljoner kronor per år.

Den kommunala verksamheten 105

Vid en avveckling av den lokala konsumentverksamheten måste marknadskontrollen annat sätt.

ombesörjas på

Andra effekter av en av den kommunala

avveckling konsumentverksamheten, när den inte ersätts av motsvarande

verksamhet, är minskat stöd till skolan, lokala och

föreningar näringslivet.

Kapitel

Skolan

i ett avsevärt bredare spek-

Konsumentfrågorna inrymmer dag

trum än för 30-40 år men konsumentfrågorna har fått

sedan,

i sedan dess. Konkretionen i

en allt mindre plats läroplanerna

av vart har

beskrivningen konsumentundervisningen syftar

tunnats ut.

Föräldrarnas roll i konsumentfostran har förändrats. Båda föräldrarna förvärvsarbetar i och andelen ensamstående

regel

med barn har ökat. Barn och har i dag mer

kraftigt ungdomar

än och är därför en mål-

pengar tidigare generationer viktig

för av varor och tjänster.

grupp producenter

Skolan 107

Tidigare var det föräldrarna som Forsk-

styrde familjens köp.

ning visar att barn och i har över en

ungdomar dag inflytande

allt större del av konsumtion. har

familjens Samtidigt markna-

dens utbud blivit svårare att överblicka. En allt stridare ström

av information och reklam ökar kraven

på konsumenterna att

kunna värdera och ta till och

ställning uppgifter påståenden. Konsumentpolitiken har under tid betonat vikten av att lång

genom olika former av sätta konsumenterna i stånd

utbildning

att bedöma och behoven.

tillgodose de egna Utbildning i

konsumentkunskap har införts inom en rad olika

utbildnings-

vägar och strävat efter att ge eleverna om

vardagskunskaper

hushållsekonomi, kost, hälsa, bosättning etc. och kännedom

om och

rättigheter skyldigheter.

9.1Konsumentkunskapens betydelse och

hemvist i

läroplanen

Konsumentkunskap är ett inom konsument-

nyckelbegrepp

politiken. Här har skolan en roll i att och

viktig bygga upp

förmedla Skolan för och

kunskap. lägger grunden kunskap

kompetens i konsumentrollen.

Konsumentkunskap är inte ämne utan skall

något specifikt

behandlas i ämnen: många hemkunskap, svenska, matematik,

samhällskunskap, kemi, fysik, slöjd, idrott och hälsa, bild etc.

Risken med sådana områden är att det blir

ämnesövergripande

den enskilde läraren som om och hur de skall

avgör tas upp i

undervisningen. Lärarna saknar också ofta djupare kunskaper

i de områdena eftersom dessa inte

ämnesövergripande upp-

märksammas särskilt i Därför måste

lärarutbildningen. många

lärare få dessa

kunskaper genom fortbildning.

Länge var den allmänna att

uppfattningen konsumentfrågorna

hörde hemma så gott som uteslutande i ämnet

hemkunskap.

Insikten om att de bör betraktas som ett

kunskapsområde

integrerat i olika ämnen har dock ökat. En nordisk konferens år

1990 konstaterade:

”Skolföreträdarnas värdering av nuvarande och önskvärd status för i visar

konsumentundervisningen grundskolan

att synen som ett i andra ämnen

på konsumentfrågor

integrerat kunskapsområde numera har etablerats i alla

nordiska länder. Att så har har sin i den

skett, bakgrund

allmänna utvecklingen av skolan sådan den manifesteras i

läroplaner/mönsterplaner m.m. men sannolikt också i

108Skolan

verksamhet skolområdet de se-

konsumentorganens på

naste 10-15 åren. i Seminar- og

(Forbrukerundervisning grunnskolan.

1991:501 NEK.)

Arbejdsrapport

I tar skolan upp bl.a. hushållsekonomi, kostfrågor

hemkunskap

I matematikböckerna för har och konsumenträtt. grundskolan blivit fler. Intresset för

antalet konsumentexempel betydligt

har ökat bland klass- och bildlärare. Ett

reklam och påverkan

för hushållsekonomi kan också märkas bland ökat intresse

samhällskunskaps- och ekonomilärare på gymnasiet.

9.2Skolverkets roll

Skolverket är skolområdet. Dess huvud-

tillsynsmyndighet på

är att svara för den nationella och

uppgift uppföljningen

av skolan samt att arbeta fram förslag till statliga

utvärderingen

t.ex. att utarbeta kursplaner. Andra myndighe-

styrdokument,

roll i detta är att olika sätt vara en

ters sammanhang på

för skolan.

kunskapskälla

9.3Konsumentverkets roll

söker att stimulera skolan att arbeta med

Konsumentverket

i Ca 6 procent av

olika konsumentfrågor undervisningen.

verkets resurser används för sådana insatser. Verket arbetar

med en kombination av dessa aktiviteter:

0Produktion av studiematerial

Förlagskontakter

Lärarfortbildning

0Stöd till lokalt arbete

0Stöd till kommunal konsumentvägledning

0Samarbete med skolmyndigheten.

koncentrerades insatserna till ämnet hemkunskap.

Tidigare

Sedan av 1980-talet arbetar verket för att öka undervis-

början om i olika ämnen. Konsumentvägleningen konsumentfrågor

också en del av sin tid till insatser riktade mot

darna ägnar

Totalt avsätter de ca tio årsarbetskrafter och är

skolan. årligen

en länk till skolan lokal nivå.

viktig på

Skolan 109

9.4Elevernas

kunskaper

Gymnasieelevers kunskaper på konsumentområdet har våren 1993 undersökts av i Skellefteå i sam-

konsumentvägledningen

arbete med institutionen vid Umeå universitet.

pedagogiska

Undersökningen har i bearbetad och förkortad version

något

publicerats av Konsumentverket Eleverna (Rapport l993/94z7). anser att är att behovet av

konsumentfrågorna viktiga, kunskap

är stort och att skolan alltför litet tid åt ägnar dessa viktiga

medborgarkunskaper.

Totalt sett visar att elevernas

undersökningen kunskaper på

konsumentområdet är svaga. På 31 ställda

kunskapsfrågor

avgavs i medeltal 15 rätta svar. Konsumentverkets

bedömning

är att 20 rätta svar borde krävas för av

”godkänt”. 90 procent

eleverna måste med denna betraktas som

bedömningsgrund

underkända. De eleverna hade

kvinnliga något högre

genomsnittspoäng än de Det är stor skillnad mellan de

manliga.

olika linjerna. Elever på hade sämre resultat än

praktiska linjer

elever på teoretiska linjer, vilket bl.a. torde bero

på möjligheten på praktiska linjer att välja bort ämnet Den

samhällskunskap.

reformerade gymnasieskolan skall dock

ge samtliga elever

samhällskunskap och grundläggande i ekonomi. kunskaper

Kapitel

Näringslivets il© egenåtgärder

Sammanfattning

Näringslivet har sedan länge vidtagit självsanerande åtgärder

för att främja relationen till konsumenter och andra kunder. Sådana s.k. egenåtgärder har lång tradition som en del av

konsumentpolitiken.

Det allmänna har ansett det att ta till vara det

angeläget

2 marknadskunnande och den kreativitet som näringslivet besitter. Näringslivet har också ett förstahandsansvar för företagens uppträdande på marknaden och för att olika konsument-

problem får sin lösning.

Det allmänna har dock ett ansvar även på

övergripande områden där egenåtgärder finns. Myndighetstillsyn och lagstiftning är på centrala områden, som t.ex. konsumentköp a och marknadsföring, nödvändiga medel för att förebygga och

lösa konsumentproblem.

Begreppet egenåtgärder inbegriper åtgärder av många olika

slag. Under 1980-talet kom det främst att användas för aktivi-

teter inriktade på god etik i marknadsföringen.

Näringslivets delegation för marknadsrätt (NDM) presenterade 1988 en definition, som nu får anses allmänt accepterad:

Näringslivets egenåtgärder 111

”Åtgärder som i systematiserad form vidtas av ett antingen

enskilt en av en hel bransch eller

företag, grupp företag,

näringslivet i sin helhet i att eller lösa

syfte utreda, förebygga

problem i förhållande till konsumenter eller andra kunder.”

Exempel på egenåtgärder är

normbildning

0 av

övervakning efterlevnaden av olika normer

reklamationsregler

reklamationshantering

0 standardformulär 0

informationssystem

°

utbildning

°

konsumentkontaktavdelningar

produktutformning (produktsäkerhet).

Egenåtgärder är ett medel att påverka relationen till alla av

slag

kunder oberoende av om dessa är konsumenter eller inte. Denna

framställning behandlar i förhållande huvudsakligen åtgärder

till konsumenter. Det är att en

knappast möjligt bilda sig komplett uppfattning

om alla de som vidtas av

egenåtgärder näringslivet. Åtgärder på

företagsnivå kan avse flertalet av de ovan nämnda olika

typerna

av egenåtgärder. Den av ett femtiotal genomgång egenåt-

gärdsprogram som återfinns i med få bilaga 2 avser, några

undantag, branschövergripande eller branschspecifika program.

Den torde vara den mest omfattande

sammanställning som

gjorts och ger en relativt rättvisande, men inte bild.

fullständig

10.1 roll i

Egenåtgärdernas

konsumentpolitiken

Den förutsätter ett väl

konsumentpolitiska lagstiftningen fung-

erande mellan och olika

samspel näringsliv myndigheter, främst

Konsumentverket/KO. Det kan komma till

uttryck på flera sätt, genom kontakter olika nivåer, vid av

på framtagandet riktlinjer eller utveckling av egenåtgärder.

Marknadsföringslagens huvudbestämmelse om otillbörlig

marknadsföring (2 §) hänvisar uttryckligen till god affärssed,

dvs. normer som växer fram och som vad

fortlöpande anger

som är god sed olika Bestäm-

på marknadsföringsområden.

melsers materiella innebörd till viss det

ges således del genom seriösa näringslivets är att ärenden

praxis. Huvudprincipen

Näringslivets egenåtgärder

skall lösas på frivillig väg genom förhandlingar mellan berörda

näringsidkare och den övervakande och ingripande myndighe-

ten. Ytterst sällan behöver ärenden gå till Marknadsdomstolen.

Det direkta inflytandet från motsvarande

egenåtgärder på

eller likartade åtgärder från det allmännas sida är särskilt påtagligt området etik i Förekom-

på god marknadsföringen. sten av egenåtgärder är en förutsättning för av tolkningen begreppet god affärssed i marknadsföringslagen. Marknads-

domstolen har också vid flera tillfällen i sina beslut direkt

hänvisar till såväl ”Grundregler för reklam” som andra yngre marknadsföringskoder från ICC samt uttalanden och bedöm-

ningar som gjorts av branschspecifika etiknämnder, t.ex. Kemi-

branschens Etiknämnd och Nämnden för av läke-

bedömning

medelsinformation. I sin granskning av reklam på läkemedels-

området åberopar Läkemedelsverket, sedan flera år, direkt

branschens egna ”Regler för läkemedelsinformation” som är

betydligt mer detaljerade än lagbestämmelserna på området

(21 § läkemedelslagen). Endast åtaganden och åtgärder som näringslivet självt och på frivillig grund beslutar om anses som egenåtgärder. Konsument-

verket/KO och andra myndigheter kan medverka i

framtagan-

det och utformningen. Flera av de framför allt branschvisa

egenåtgärdssystem rörande god etik i marknadsföringen som

växt fram sedan mitten av 1980-talet har tillkommit efter

förhandlingar mellan berörda delar av näringslivet och Konsu-

mentverket/KO.

I frågor om otillbörlig marknadsföring är egenåtgärder av

stort värde för tolkning och av på

tillämpning lagstiftningen

området. Egenåtgärder i form av av standard-

framtagande

kontrakt, reklamationsregler och rutiner för reklamations-

hantering utgör också en viktig för en väl fung-

förutsättning

erande På dessa områden kan

konsumentköprätt. egenåtgärder

och åtgärder från det allmänna huvudsakligen ses som komple-

ment till varandra. Egenåtgärder och från det allmänna får dock ibland

åtgärder

anses utgöra alternativ till varandra. Av praktiska och ekonomiska skäl kan det inte alltid vara motiverat att ha ”dubbeltäckning” med både tillsyn i det allmännas regi och egenåtgärdssystem. Den större flexibilitet som är möjlig inom ramen för egenåtgärder kan vara ett annat skäl till att se egenåtgärderna som alternativ till

offentligrättsliga åtgärder. Egen-

åtgärder kan också vara av särskilt värde då saknas,

lagstiftning

t.ex. när det gäller diskriminerande reklam.

113 Näringslivets egenåtgärder

10.2Fördelar och nackdelar med

egenåtgärder

En brist hos kan vara frivilligheten. Företag som egenåtgärder kan i negligera dem. Inom inte accepterar egenåtgärder princip flertalet branschvisa är det dock en förutsättning för system i att medlemsföretagen undermedlemskap branschföreningen kastar branschens Motsvarande sig och följer egenåtgärder. krav kan inte uppställas inom ramen för branschövergripande Särskilt inom området etik i marknadsföringen system. god medför mellan och god affärssamspelet marknadsföringslagen sed dock att till viss del är en illusion. har frivilligheten Samtidigt en klar styrka just i stor flexibilitet som ger egenåtgärderna att nå och ambition att respekmöjlighet hög värdegemenskap tera åtgärderna bland berörda företag. ett enklare Egenåtgärder kan många gånger administreras på sätt än vad som är möjligt inom ramen för förvaltningsrättslig Från samhällsekonomisk utgångspunkt är egen-

lagstiftning.

sannolikt i vissa fall mer kostnadseffektiva än enbart åtgärder från det allmänna. Detta argument måste dock vägas åtgärder mot kraven kontroll, insyn och inflytande från det allmännas på sida.

kan ibland ge en bättre regelefterlevnad än Egenåtgårder

motsvarande offentligrättsliga regler. Sett ur näringslivets synvinkel kan vara ett medel att för egenåtgärder skapa goodwill såväl enskilda som branschorganisationer och hela företag näringslivet. En nackdel med egenåtgärder kan vara bristen på sanktions- Egentliga sanktioner måste vila på föreningsrättmöjligheter. och kan i endast krävas av ett företag som är slig grund princip medlem i den berörda Från näringslivets branschorganisation. sida hävdas att den som avgöranden inom offentlighet ges åt ramen för flertalet främst inom etikegenåtgärdsprogram, området, i fungerar som en kännbar sanktion. praktiken Sanktioner eller liknande inslag förekommer dock inom branschvisa avseende god etik i

några egenåtgärdsprogram

t.ex. inom tobaksbranschen och bryggerimarknadsföringen, branschen. Dessa kan betecknas som föreningsviten. De branschvisa eller åtminstone inslag i dem, kan systemen, under vissa förhållanden vara tveksamma från konkurrenskan standardvillkor som på lagens utgångspunkter. Exempelvis ett sätt samt alltför drivna förbud enhetligt påverkar priset långt mot vissa riskera att komma i konmarknadsföringsmetoder flikt med mot konkurrensbegränsande samar- 6 §, om förbud i den Detta inte hinder bete, nya konkurrenslagen. utgör något

Näringslivets egenåtgärder

mot egenåtgärder i sig, men bör i större än hittills

utsträckning

beaktas vid av särskilt branschvisa

utformningen egenåtgärds-

system.

10.3 tillkomna före och efter

Egenåtgärder

1986 Ipropositionen om (prop. 1985/

konsumentpolitikens inriktning

86:121) framhölls att egenåtgärder i framtiden skulle

ges en ökad omfattning och Det statsfinansiella med-

betydelse. lägat

förde att insatser på området måste minskas och Konsument-

verkets arbete främst ägnas åt prioriterade områden. Med

hänsyn till detta samt till den allmänna strävan att

politiska

avreglera samhället ställdes förväntningar ökade

på egenågärder.

I bilaga 2 har det inte funnits att ta med

anledning egenåigärder,

som t.ex. standardkontrakt och medan däremot garantisystem,

system för behandlas.

reklamationshantering

Efter årsskiftet 1985/86 har 24 branschvisa

egenêtgärds-

program tillkommit. Det är främst med

egenåtgärder inriktning

på god etik i samt för reklamations-

marknadsföringen system

hantering som växt fram. Kvantitativt har det skett en

positiv

utveckling av egenåtgärder under de senare åren av 1980-talet.

Egenåtgärderna måste emellertid också värderas i kvalitativa

termer.

10.4 av

Några utvärderingar egenåtgärder

Med hänsyn till den vida definitionen av är det

egenåtgärder

svårt att med utvärdera dessa.

generell giltighet Utvärceringar görs kontinuerligt av berörda branschorganisationer. Konsu-

mentverket har också sökt utvärdera vissa

egenåtgärdssystem.

Konsumentverkets rapport om tre

egenåtgärder

I en rapport från Konsumentverket (1991/92:6),

”Näringslivets

- ”

egenåtgärder hur fungerar de P , en av tre gjordes utvärdering egenåtgärdssystem: telefonförsälj ning, marknadsföring av hem-

elektronik och tobaksreklam. Samtliga tre

egenåtgärdsrrogram

avsåg god etik i och hade tillkommit

marknadsföringen några

år tidigare efter nära samarbete mellan de bransch-

ansvariga

organisationerna och Konsumentverket. Uppläggningarna av de tre programmen och

förutsättning-

arna för i flera avseenden. konstate-

dem skilde sig I rapporten

rar Konsumentverket att ärenden hos verket rörande telefonför-

säljning minskat kraftigt och att verket kunnat koncentrera sina

Näringslivets egenåtgärder

insatser området till Informella och väl

på rådgivning. praktiskt

kontaktformer med hade ut-

fungerande branschföreningen

vecklats. Verket att och medvetenheten hos

ansåg kunskapen

om på området hade ökat och att

försäljarna gällande regler detta hade lett till en påtaglig sanering av marknadsföringen

samt till ett ökat skydd för konsumenterna. I om tobaksbranschen konstateras att de skärpta rikt-

fråga

som i till att inleddes

linjer antagits anslutning egenåtgärderna

hade fått och att efterlevnaden av gällande

god genomslagskraft

hade förbättrats. Vidare sägs att den så gott som heltäck-

regler

ande av all tobaksreklam som kommit till stånd

granskningen

inte hade varit möjlig utan dessa.

genom egenåtgärderna

Effekterna av hemelektronikbranschens be-

egenåtgärder

döms likartat sätt. Även om verket fortfarande hade många

ärenden att området, innebar branschens åtgär-

handlägga på

der att totalt sett en avsevärt större mängd marknadsförings-

inom branschen kom att granskas. Verket beklagade åtgärder

att verksamheten vid branschens etiska nämnd hade lagts ned,

men konstaterade att denna, samt inte minst dokumentationen av och området, hade

gällande regler viktigare avgöranden på

lett till att medvetenheten i branschen om god sed på området

hade utvecklats positivt.

Även om det betonas att utvärderingen av de tre i rapporten

branschernas inte ger underlag för några generella

program framhålls att kan vara ett bra och

bedömningar, egenåtgärder

effektivt komplement till lagstiftning.

Också av sina program. T.ex.

näringslivet gör utvärderingar

har en som säger att anta-

bryggeribranschen gjort utvärdering

let inkomna ärenden till Konsumentverket om felaktig ölreklam

minskat med sedan åtgärder i form av kursverk-

ca 80 procent

samhet hade inletts.

Konsumentverkets om kommunal

rapport

re/zlamationshantering

I Konsumentverkets 1992/933, ”Kommunal re-

rapport - och en

klamationshantering beskrivning utvärdering”, ingick

enkät till 18 reklamationsnämnder. Det framgår att

frivilliga

dessa reklamationsnämnder under 1991 handlade ca 4 600 ärenden. 90 procent av dessa hänförde sig till försäkringsområdet. Det bör noteras att urvalet reklamationsnämnder

privata

i Konsumentverkets rapport inte är detsamma som i den undersom redovisas i 2. Även om det totala antalet

sökning bilaga

ärenden inom ramen för nämnders reklamations-

privata

torde vara större än vad som anges i Konsument-

hantering

116 Näringslivets egenåtgärder

verkets rapport, är antalet väsentligt lägre än antalet reklamationsärenden inom ramen för den kommunala konsumentvägledningens och ARN:s verksamhet. Man bör dock komma ihåg att de flesta reklamationer inte leder till någon tvist.

Enligt Konsumentverkets rapport anser konsumentvägledarna i drygt 40 procent av kommunerna att företagen har otillräckliga kunskaper om lagar och regler i anslutning till reklamationshantering. I ungefär hälften av kommunerna anser man att information och utbildning av företag och konsumenter är ett adekvat medel för att minska antalet reklamationsärenden hos den kommunala konsumentverksamheten.

10.5 hos olika av

Särdrag slag egenåtgärder

I detta avsnitt behandlas några slag av egenåtgärder och deras särdrag. Flertalet av exemplen återfinns i bilaga 2.

God

marknadsföringsetik

Näringslivet har lång tradition i att behandla etiska frågor i

En omfattande och sj älvsanemarknadsföringen. självreglering ring var bakgrunden till 1970 års lag om otillbörlig marknadsföring, sedermera ändrad och utbyggd till 1975 års marknadsföringslag. Med undantag för läkemedelsbranschen och stora emellertid med

utbildningsaktiviteter låg egenåtgärder denna inriktning på en relativt låg nivå fram till början av 1980talet. Den konsumentpolitiska synen på egenåtgärder förändrades i mitten av 1980-talet och aktiviteterna har därefter ökat. Flertalet av de nya avser sed i

egenåtgärdsprogrammen god marknadsföringen.

Egenåtgärderna är både branschövergripande och branschspecifika. Ett tjugotal sådana kan identifieras. Vanliga inslag är regler för marknadsföringen, gransknings- och bedömningsfunktioner samt undervisning för marknadsförarna. Företagsegna system som främst innebär förhandsgranskning av planerade marknadsföringsåtgärder finns också, ofta som en direkt följd av de branschövergripande och branschspecifika systemen.

Mar/znadsetis/ea

regler

De centrala är Internationella

branschövergripande reglerna Handelskammarens (ICC) ”Grundregler för reklam” samt Regler för säljfrämjande åtgärder”. Grundreglerna utgör i praktiken en föregångare till marknadsföringslagen och har

Näringslivets egenåtgärder

fortfarande betydelse för tolkningen och tillämpningen av generalklausulen om otillbörlig marknadsföring (2 §). ICC har

under senare år utfärdat ytterligare regler, t.ex. regler om

miljöargumentering i reklamen samt särskilda regler för s.k.

dessa av det

direktmarknadsföring. Samtliga regler har antagits svenska näringslivet.

Inom vissa branscher, t.ex. läkemedel, hälsokost och livs-

medel, har branschspecifika regler växt fram, ofta i nära anslut-

ning till för reklam”. Livsmedelsbranschens

”Grundregler reg-

ler har en speciell utformning eftersom de innehåller inte bara

regler utan också en sammanställning av kända vetenskapliga

förhållanden i fråga om livsmedlens/kostens för häl-

betydelse

san. Hälsokostbranschen har dock hittills främst utnyttjat

Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av naturme-

del. Tobaksbranschens system bygger på att man tillämpar och

tolkar Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av to-

baksvaror.

Inom de branschprogram där branschspecifika regler saknas, används huvudsakligen olika marknadsföringskoder från ICC.

Den praxis som växer fram genom från

avgöranden systemens bedömningsinstanser kan leda till att ytterligare branschspecifika

regler växer fram. Ett exempel är kemibranschen där en etiknämnd som tar till etiska i till bl.a.

ställning frågor anslutning

marknadsföringsåtgärder, ännu är det enda inslaget i program-

met.

av etiska nämnder

Sammansättningar

Det finns två branschövergripande etiknämnder för sed i

god

marknadsföringen, MarknadsEtiska Rådet (MER) och Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam (ERK). Härtill kommer ett tiotal branschspecifika etiska nämnder inom t.ex. läkemedelsbranschen, hälsokostbranschen och kemibranschen.

Sammansättningen av de etiska nämnderna varierar. Med några få undantag har som ordförande utsetts en från bransch-

intressen fristående högt kvalificerad jurist. Bland leda-

övriga

möter återfinns alltid personer anställda i som skall

företag

företräda branschkunskaper. Det vanligaste är att dessa är i

majoritet. I flertalet nämnder finns dessutom från bransch-

intressen fristående personer som företräder sådan särskild sakkunskap som är av intresse för de frågor som nämnden behandlar. I några fall, t.ex. läkemedelsbranschen och hälsokostbranschen, ingår företrädare för konsument/kundintresset i nämnden.

För löpande gransknings- och anmälningsfunktioner liksom

118Näringslivets egenåtgärder

för sekreterarfunktionen i de etiska nämnderna svarar ofta en

tjänsteman på den ansvariga branschorganisationen. Inom

läkemedelsbranschen ombesörjer dock en fristående läkare en särskild granskningsfunktion som täcker så gott som alla skriftliga marknadsföringsåtgärder i branschen. Inom vissa bran-

scher, t.ex. livsmedel och numera även hemelektronik, saknas

en egentlig bedömningsinstans. Dock förekommer här, via branschorganisationerna och i livsmedelsbranschen via Stiftelsen Svensk Näringsforskning, viss rådgivning som företagen

kan utnyttja.

och undervisning

Information

Näringslivets information och undervisning avseende god etik

i är med internationella mått omfattande

marknadsföringen

och kvalificerad. Särskilt vanlig är undervisning för marknadsförare på olika nivåer.

Reklamförbund har sedan 1960-talet ett system för

Sveriges

av ansvarig Den ger i första hand

utbildning reklamutgivare. praktiska kunskaper i gällande regler, såväl offentligrättsliga som utomrättsliga, i marknadsföring och annan informationsgivning, upphovsrätt, fotorätt och tryckfrihetsrått. Även köp-

rätt, konkurrensrätt och andra marknadsrättsliga regler behandlas.

införde ungefär samtidigt ett Sveriges Annonsörförening

med täcker i

system delegerad reklamansvarig. Utbildningen

huvudsak samma ämnesområden som för ansvarig reklamutgivare, men är inte lika ingående och praktiskt inriktad.

Bland branschspecifika informations- och undervisnings-

området kan nämnas

åtgärder på Tidningsutgivareföreningens kurser för tidningsföretagens annonsgranskare, bryggeri-

branschens kurser rörande de speciella reglerna för marknadsföring av alkoholdrycker, läkemedelsbranschens kurser dels för s.k. informations- och marknadsansvariga, dels för s.k. läkemedelskonsulenter. I anslutning till nämnda kurser har

undervisningsmaterial med praktiska exempel tagits fram. In-

formationsmaterial har också tagits fram för företag och deras

marknadsförare inom andra branscher, t.ex. direktförsälj ningsoch hemelektronikbranscherna.

Branschorganisationer, bl.a. Företagarnas Riksorganisation

och Köpmannaförbund, har en tradition att ta fram

Sveriges

informationsmaterial för att t.ex. förklara innebörden av lagstiftning som rör företagens relation till konsumenterna.

Näringslivets egenåtgärder 119

Standardkontrakt, reklamationshantering och

re/elamationsrutiner

Att ta fram standardkontrakt, garantisystem etc. har

gammal

tradition inom Den balans mellan

näringslivet. bristfälliga

säljares och konsumenters intressen som funnits i standardkontrakten utgjorde delvis grunden för den moderna konsumentköprätten och för den villkorskontroll som bedrivs med stöd av

avtalsvillkorslagen.

Standardkontrakt avser oftast såväl leverans- och pris- som ansvarsbestämmelser. Genom den s.k. Köpekontraktsgruppen tillhandahåller näringslivet kontrakt för olika konsument-

slags

köp. Speciella förhållanden i olika branscher medför dock att branschspecifika kontrakt ibland kan behövas. Det är inte heller ovanligt att vissa företag utarbetar egna kontraktsformulär. Standardkontrakt är en nödvändighet för en fungerande marknad. Standardkontrakten att före-

gör det möjligt bygga och enhetligt lösa många problem. Reklamationsregler och reklamationshantering är också egenåtgärder av stor vikt. Flertalet företag, i synnerhet inom detalj-

handeln, har i varierande grad rutiner och regler för att hantera reklamationer. Inte sällan sker reklamationshanteringen i samråd mellan leverantörer och särskilt när det

detaljhandel, gäller kapitalvaror. Kvalificerad reklamationshantering bedrivs i försäkrings-

branschen på ett sätt som knappast förekommer i andra branscher. Dessa utvecklade rutiner förekommer hos i princip alla försäkringsbolag och leder till att endast

huvudsakligen speci-

ella och svårlösta ärenden i branschen blir föremål för Allmänna reklamationsnämndens (ARN) behandling. Flertalet ärenden, särskilt enklare frågor, löses således redan genom

försäkringsbolagens system med prövning i flera instanser. Flera organisationer, t.ex. Sveriges Köpmannaförbund (Trygga

Köp), Kooperativa Förbundet (Köptrygghet) och Motorbranschens Riksförbund (MRF-kundskydd), går i god för att deras medlemmar följer ARN:s rekommendationer. Skulle så inte ske, har organisationerna att emellan och ersätta

åtagit sig gå

kunden. En nämnd inom behand-

Sveriges Köpmannaförbund

lar som rör

frågor medlemsföretagens reklamationshantering.

Nämnden avger bl.a. rekommendationer om fördelningen av kostnader mellan förbundet och det berörda

medlemsföretaget

i ärenden där förbundets Köpgaranti tas i

Trygga anspråk.

Nämnden skall också följa medlemsföretagens reklamationshantering och vid behov ta initiativ till för att förbättra

åtgärder

den. Dessutom följer nämnden verksamheten vid ARN och kan

Näringslivets egenåtgärder

vid behov föreslå att behandlas i ARNzs råd eller att

frågor

beaktas av de ledamöter i ARN som företräder köpmannasidan.

och

Informationssystem rådgivning

Standardiserad information avseende en bransch och dess

produkter förekommer i ett antal branscher, dels som branschvisa

marknadsöversikter, dels som rutiner för Standardiserad infor-

mation för de medverkande företagens marknadsföring. Även

till och konsumenter förekommer i viss

rådgivning företag utsträckning.

Branschvisa marknadsöversikter förekommer i flera branscher och tillhandahålls av branschorganisationen eller av ett

för branschen gemensamt informationsbolag. Exempel är ra-

dio- och TV-branschens ”HiFi-handboken” samt publikationerna ”FASS” och ”Patient-FASS”, som

ges ut av läkemedels-

branschen. Standardiserad information i marknadsföringen

har vissa branscher. Möbelbranschens ”Möbel-

byggts upp inom

” fakta för standardiserad utformning av etiketter med information om möblers egenskaper är ett sådant exempel.

Egenåtgärder på branschnivå som innebär direkt rådgivning

till konsumenterna är ovanliga. Ett undantag är verksamheten

inom Konsumenternas försäkringsbyrå, som ger opartisk rådgivning till konsumenterna såväl före som efter köp av försäk-

ringar. Byrån intar också en medlarroll mellan konsument och

försäkringsbolag i fall av tvist om skadereglering. I början av

januari 1994 öppnas en motsvarande byrå, Konsumenternas

bankbyrå, dit konsumenter kan vända för att få information

sig i bankfrågor.

KF ger ut en skriftserie med ”Tjäna

konsumentupplysning:

på att veta”.

Direkt rådgivning till konsumenterna förekommer betydligt

oftare på företagsnivå och utgör en självklar uppgift för många avdelningar för konsumentkontakt vid företag.

Produktsäkerhet

Egenåtgärder avseende produktsäkerhet förekommer både inom ramen för produktutveckling och vid efterkontroll av produk-

ter som redan finns på marknaden.

Företag och branschorganisationer medverkar i standardise-

ringsarbete, ofta i nära samarbete med berörda myndigheter. I samband med närmandet till EU kommer produktsäkerhets-

arbetet inom näringslivet att i högre utsträckning innebära en

Näringslivets egenåtgärder 121

egenkontroll i anslutning till lagstiftning om av

utformningen

och egenskaperna hos olika

produkter.

När Produktåterkallelsekommittén lade fram sitt betänkande (SOU 1987:24) som sedermera ledde till införandet av

produktsäkerhetslagen, påpekades att många företags agerande i samband med frivilliga hade en

produktåterkallelser påtaglig tillfällighetskaraktär och att förberedda rutiner i stor utsträckning saknades. Som två väl

tydliga undantag pekades på de utbyggda systern för återkallelse som finns i läkemedelsbranschen och motorbranschen. Såvitt vi kunnat finna har inte

något ytterligare återkallelsesystem byggts upp.

Sedan trädde i kraft har inte

produktsäkerhetslagen något

ärende rörande återkallelse handlagts i Marknadsdomstolen.

Kapitel

De

frivilliga

iii

organisationerna

.Sammanfattning

svenska systemet för konsumentinflytande bygger på

Det

samarbete mellan det allmänna, och konsu-

näringslivet

de senare företrädda av fackföreningar, konmenterna,

och politiska sumentkooperationen, intresseorganisationer

Tillsammans kan de bland

i partier. frivilliga organisationerna

1 sina medlemmar räkna in större delen av den svenska

g

befolkningen.

Fler Sverige arbetar med konsumentfrågor än f organisationen

i övriga nordiska länder.

i Fristående konsumentorganisationer med Konsumentfrågor

som har inte haft den framträdande roll i

huvuduppgift i;

i som man kan finna i vissa andra länder.

konsumentpolitiken

_ Marknadsövervakning, information om pris och kvalitet samt g

och är den vanligaste verk-

utbildning opinionsbildning

deltar i tvistlösning och i

; samheten. Många organisationer standardiseringsarbete.

? l december 1992 bildades Sveriges Konsumentråd av Å

i

Handikappförbundens samarbetsorgan, Husmoders-

Q förbundet Hem och Samhälle, KF, LO, TCO, Natur- 1

Pensionärernas och

skyddsföreningen, Riksorganisation 3

Sveriges Pensionärsförbund.

De frivilliga 123

organisationerna

11.1De roll i den

frivilliga organisationernas

svenska modellen

De frivilliga organisationernas roll i har understrukits i Sverige

återkommande riksdagsbeslut.

I proposition 1985/8612] att konsumenternas

föreslogs

möjligheter att påverka produktion och distribution av varor

och tjänster skulle förstärkas. Man eftersträvade därför ett ökat engagemang från de främst från

frivilliga organisationerna, folkrörelserna. I propositionen konstaterades att de

frivilliga

organisationerna har sin största betydelse på det lokala

planet

och att en för

väsentlig förutsättning konsumentpolitikens

utveckling är ett ökat från de

engagemang frivilliga organisatio-

nerna på lokal nivå. Det statliga stödet har inriktats

på handikapporganisationer

(utformning av produkter, lokaler och husmoders-

information),

förbund (hushållens ekonomi och priser), fackliga organisationer (konsumentombud på

arbetsplatser), pensionärsorga-

nisationer (prisfrågor och

utbildning), miljöorganisationer

(konsumtionens effekter på miljön), frilufts- och idrotts-

organisationer (fritidsutrustning, kost och hälsa). Allt oftare

har stödet riktats till projekt lokal och nivå.

på regional

Enligt propositionens intentioner bildades KF:s konsument-

politiska råd där övriga

konsumentkooperativa organisationer

samt LO och TCO deltog. År 1992 ersattes rådet med en för frivil-

paraplyorganisation

liga konsumentorganisationer, Sveriges Konsumentråd. I sam-

band med detta medlemskretsen av ideella vidgades organisa-

tioner.

1 1.2 roll i samband med

Organisationernas

EES-avtalet och närmandet till EU

Konsumentinflytandet inom EU utövas av ett särskilt konsumentråd. Rådet består av 16 representanter utsedda av samarbetsorganisationerna för medlemsländernas

konsumentorganisa-

tioner (BEUC),

konsumentkooperationer (EUROCOOP),

kvinno- och och

familjeorganisationer (COFACE) Europa-

facket (ETUC) samt 17 representanter från olika nationella organisationer som företräder etc.

regionala, handikappades,

konsumentintressen. och

(Organisationerna representationen

beskrivs närmare i kap. 14.)

I kan rådet konsulteras av EG-kommissio-

konsumentfrågor

nen. För att rådet skall kunna uttala sig på fordras

eget initiativ

124 De frivilliga organisationerna

två bland de närvarande vid rådets omrösttredjedels majoritet ning. Vid en eventuell svensk till EU kommer de svenska anslutning att den eurofrivilliga organisationernas möjligheter påverka att vara knutna till i peiska konsumentpolitiken representation EG:s konsumentråd. Ett av med bildandet av Sveriges syftena Konsumentråd var att en för samverkan mellan

skapa plattform

de olika i och genom detta råd frivilligorganisationerna Sverige föra fram intressen i olika europeiska organ. organisationernas Konsumentråd är medlem i BEUC. Sveriges Även EFTA har bildat en rådgivande konsumentkommitté. De svenska kommer från som representanterna organisationer är medlemmar i Sveriges Konsumentråd.

1 1.3 De organisationernas

frivilliga inriktning

kan beskrivas som följer: Frivilliga konsumentorganisationer

0 Fristående med konegentliga konsumentorganisationer sumentaktiviteter som Till den gruppen huvudengagemang. hör dels med allmän konsumtionsinriktning, organisationer dels sådana med inriktning på en viss produkt eller tjänst. 0 och folkrörelser med allmänt samhällsin- Organisationer tresse där ett engagemang utgör en del av

konsumentpolitiskt

mål, t.ex. fackföreningar, poorganisationens övergripande litiska och andra sammanslutningar såsom nykterpartier hets-, kvinno-, och invandrarorganisationer. pensionärs- 0 Den rörelsen har en inom konsumentkooperativa särställning eftersom den, förutom sitt engagemang konsumentpolitiken i har utvecklat en omfattande kommersiell konsumentfrågor, verksamhet. 0 Konsumentaktiviteter inom ramen för studieförbundens verk-

samhet.

Till de ovan nämnda bör stöd till frivilliga insatser från fogas bl.a. Barn- och under Civildepartementet

ungdomsdelegationen

och Konsumentverket. I redovisningen av olika frivilliga behandlas dessa enligt indelningen konsumentorganisationer ovan. Därefter följer en beskrivning av ungdomsprojekt. av de kan inte göra Genomgången frivilliga organisationerna anspråk på fullständighet.

De organisationerna 125

frivilliga

1 1.4 De

frivilliga organisationernas

engagemang

De nedan redovisade är hämtade från det nordiska

uppgifterna samarbetsprojektet ”Kartläggning av sam-

konsumentpolitiskt

arbete i frivilliga I den första är organisationer”. rappporten inte redovisade. Dessa har i en fackliga organisationer kartlagts särskild studie. Nedan följer en av de vikti-

sammanfattning

gaste resultaten för svenska organisationer: Var tredje organisation har en målsätt-

konsumentpolitisk

ning inskriven i sitt program och särskilt

utskott/arbetsgrupp

för

konsumentfrågor.

Nästan var fjärde har

organisation konsumentansvariga på

regional respektive lokal nivå samt en särskild i

post budgeten

för

konsumentfrågor.

Mer än var har utsett medlemmar med tredje organisation konsumentansvar. Totalt finns med ansvar för ca 2 400 personer

konsumentfrågor i landet.

Vid en nordisk jämförelse visar att det sig fler organisationer i Sverige än i länderna arbetar med konsumentde övriga

politiska frågor och har De

konsumentpolitiska målsättningar.

svenska organisationerna har flest

konsumentansvariga på

lokal nivå. De i arbetar också i

konsumentansvariga Sverige

större ideellt.

omfattning

Aktiviteter som rör listan i

konsumtion/miljö toppar samtliga

länder. De svenska har i haft fler aktiviorganisationerna regel teter på de olika konsumentområdena. De använder också i

högre utsträckning åtgärder som protester, av uppvaktning företag, bojkotter och demonstrationer i opinionsarbetet än

liknande organisationer i de länderna. Övriga nordiska

11.5Exempel på konsumentorganisationer

och deras Verksamhet

Uppgifterna om de och deras verkfrivilliga organisationerna samhet är hämtade från svaren den enkät som

huvudsakligen på

kommittén tillställt 40 organisationer.

Egentliga konsumentorganisationer

Organisationer med allmän

konsumentpolitisk inriktning:

Konsumentgillesförbundet

Konsumentgillesförbundet är en ideellt arbetande konsument-

126De frivilliga organisationerna

med rötter i svensk För-

organisation konsumentkooperation.

bundet bildades 1907 som en Från 1969 är

kvinnoorganisation.

även för män. Fram till 1 993 hade förbundet

medlemskap öppet

ekonomiskt stöd från KF. Från 1994 finansieras verksamheten

fonder och eget kapital samt

genom medlemsavgifter, egna

är medlem i Sveriges

statligt bidrag. Konsumentgillesförbundet

Konsumentråd.

Antalet medlemmar minskade från ca 10 000 till ca 2 700

mellan 1983 och 1993. Förbundet har till att informera och utbilda medlem-

syfte

väcka debatt och bilda opinion för konsu-

marna, frågor, skapa

menternas bästa. Dessutom verkar förbundet för en förstärk-

av den ekonomiska för social utveckling, för ning demokratin,

samt för ökade om samhälls-

jämställdhet kunskaper

uppbyggnaden.

Förbundets verksamhet omfattar bevakning av prisutveckutbildning i studiecirklar,

lingen, marknadsövervakning,

om pris, kvalitet samt produktsäkerhet, produktinformation

samt information om konsumenträtt. Förbundet är remissinstans i och representerat i ARN.

konsumentfrågor

Husmodersförbundet Hem och Samhälle

Riksförbund bildades 1919 och in-

Husmodersföreningarnas riktade sig från början på den tekniska utvecklingens betydelse

för hemarbetet. till av nya elektriska Bl.a. togs initiativ provning

och andra tekniska hjälpmedel.

apparater

I fortsätter verksamheten genom Husmodersförbundet

dag

Hem och Samhälle med nära 20 000 medlemmar i ca 400 Förbundet finansieras huvudsakligen genom

lokalföreningar.

som 1992 till ca 1,3 miljoner kronor.

medlemsavgifter, uppgick

kommer med ca 300 000 kronor och

Härtill statliga bidrag

med ca 200 000 kronor.

övriga bidrag

Förbundet är inriktat hushålls- och konsumentfrågor, men

där finns också miljö-, freds-

familje-, kvinno-, jämställdhets-,

och Förbundet är en av av Sveriges

trygghetsfrågor. grundarna

Konsumentråd.

Förbundets verksamhet omfattar bevakning av prisutveck-

utbildning i bl.a. studiecirklar,

lingen, marknadsövervakning,

om kvalitet och produktsäkerhet, produktinformation pris,

information om konsumenträtt och tester samt standardiseringsarbete i SIS konsumentråd. Förbundet är

genom deltagande

i ARN. representerat

De 127

frivilliga organisationerna

Konsument-Forum

Konsument-Forum bildades 1987. har ca 2 000

Föreningen

medlemmar. Föreningen vill ge konsumenter samarmöjlighet att i grupp

beta i frågor och aktiviteter för att

påverka i första hand aktörerna marknaden men även samhället i stort. Man

strävar efter att bilda opinion för ett och konsekvent

långsiktigt

konsumtionsbeteende som tar större till effekterna

hänsyn på

miljön och samhället.

I samarbete med andra ideella driver organisationer fören-

ingen SPAR-RINGEN, ett vilket

inköpskooperativ, genom

medlemmarna köper direkt från I

producenterna. projektet

medverkar 5 000-6 000 Mottot är ”att handla

familjer. rätt”, dvs. ekologiskt riktigt.

Verksamheten omfattar

marknadsövervakning, produkt-

information om pris och samt

kvalitet, utbildning.

I 1993 bildades ett nätverk för

september samverkan i

livsmedelsfrågor av ett 20-tal Namnet

ideella organisationer. på

nätverket är ”Underverket konsumenter i samverkan”. Konsument-Forum i nätverket.

ingår

Sveriges Konsumentråd

Sveriges Konsumentråd bildades i december 1992 av åtta

riksomfattande organisationer. Dessa var

Handikappförbund-

ens Husmodersförbundet Hem och

samarbetsorgan, Samhälle,

KF, LO, TCO, Naturskyddsföreningen, Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Sveriges Pensionärsförbund Under (SPF). 1993 har ABF och

Konsumentgillesförbundet, Konsumentväg-

ledarnas tillkommit.

förening

Konsumentrådet verkar för att stärka de svenska konsumenternas nationellt och internationellt.

ställning

Medlemsavgifterna beräknas under 1993 ca 650 000

inbringa

kronor och till 250 000

statliga projektbidrag uppgår kronor.

Konsumentrådet har ett eget sekretariat. Rådet antar medlemmar som erkänner dess och

uppgifter ändamål. Samtliga med

medlemsorganisationer, undantag av

Husmodersförbundet Hem och

Samhälle, Konsumentgilles-

förbundet och är

Konsumentvägledarnas förening, organisatio-

ner och folkrörelser där mål en

konsumentpolitiska utgör del av

organisationens totala engagemang.

Konsumentrådet arbetar för att stärka konsumentverk-

samheten i och en

medlemsorganisationerna skapa tydlig ar-

betsfördelning mellan rådet och dess medlemmar.

Möjligheten

till samarbete mellan

medlemsorganisationerna har visat

sig

vara för ökad aktivitet det lokala

goda. Förutsättningarna på

128 De frivilliga organisationerna

bedöms också som goda. Projektet ”prispressarna” planet i samarbete med LO, PRO och Livsmedelsarbetar-

genomfördes

förbundet. Konsumentrådets verksamhet är inriktat på opinionsbildoch näringsliv ning, information, påverkan på myndigheter samarbete. Rådet ser som

samt europeiskt opinionsbildningen

För att få till information och sin primära uppgift. tillgång faktamaterial har Rådet etablerat samarbete med ett antal

myndigheter. har samarbete med i de

Rådet inlett systerorganisationer

nordiska länderna och deltar i det av Nordiska rådet upprättade konsumentutskottet Vidare har Konsumentrådet anta- (NKU). medlem i den Bureau gits som europeiska organisationen des Unions de Consommateurs (BEUC). Européen Beslut har om att starta en för konsumenttagits organisation över den standardiseringen, Association inflytande europeiska de Normalisation Européenne pour les Consommateurs (ANEC). som ANEC startar sin verksamhet kommer sekreta- Samtidigt riatet som i samordnar i de europeiska dag representationen att ta över sekretariatet för ANEC. standardiseringsorganen Svenska i de tekniska kommittéerna kommer liksom deltagare i huvudsak att rekryteras från Konsumentverket. tidigare ANEC endast företrädare från fristående organisatiogodtar ner i sina Konsumentrådet blir sannolikt Sveriges styrelseorgan. representant i detta.

med allmän konsumentpolitisk

Övriga organisationer inriktning

Till med allmän gruppen egentliga konsumentorganisationer kan fristående konsumentpolitisk inriktning ytterligare några hänföras. Flertalet är verkkonsumentorganisationer regionalt samma bl.a. Konsumentkorpen i Dalarna, Förenföreningar, Myntvåktarna och Svenska ingen Urkraft (Skellefteåregionen), Konsumenters Riksförbund.

inriktade enskilda

Exempel på organisationer på

branscher:

Riksförbund

Hyresgästernas

Riksförbund har ca 480 000 medlemmar. Det Hyresgästernas målet är människas rätt till en god bostad

grundläggande varje

till kostnad. Förbundet verkar också för att landets rimlig skall ett boende med och hyresgäster uppnå trygghet, inflytande År 1992 Riksförbunds kongemenskap. antog Hyresgästernas som bl.a. bygger på hyresgästgress ett nytt handlingsprogram

De frivilliga organisationerna 129

rörelsens grundsyn: bostäder åt alla, bra boendeboende, rimliga kostnader, hyrespolitik för rättvis hyra, trygghet och inflytande för hyresgästerna, folkrörelse för bättre boende samt internationell verksamhet. Inom ramen för dessa mål ryms verksamheter som tvistlösning, bevakning av prisutvecklingen, i studiecirkutbildning lar och i annan form samt information om konsumenträtt. Att förbättra är en av de främsta hyresgästernas hyresvillkor uppgifterna. Det sker genom dels kollektiva dels

förhandlingar,

enskilt biträde till medlemmarna.

Villaägarnas Riksförbund

Villaägarnas Riksförbund är en sammanslutning av ägare till villa, fritidshus eller tomt på vilken småhus kan uppföras. Villaägarna organiserar också ekono-

samfällighetsföreningar,

miska föreningar och andra Förbundet

villaägareföreningar.

består av 756 anslutna föreningar varav 377 utgör samfällighetsföreningar och motsvarande ekonomiska År 1992

föreningar.

var det totala medlemsantalet 104 000. Villaägarna är till organisationsformen en koncern som omfattar Villaägarnas Riksförbund med VSAB dotterbolagen kontroll och besiktning AB, Service AB samt Villaägarnas Villaägarnas Besiktning AB. Koncernen omsatte 1992 ca 45 miljoner kronor. Villaägarna verkar för rimliga boendekostnader, boengod demiljö, trygghet i boendet och samt valfrihet och ägandet inflytande över boendesituationen. Bland verksamheterna anges i studietvistlösning, utbildning cirklar och i annan form, information om samt konsumenträtt, rådgivning inom områdena juridik, lant-

samfällighetsfrågor,

mäteri, planfrågor, tekniska frågor och

energifrågor.

Andra verksamheter omfattar kontroll och av besiktning nyproducerade småhus, besiktning av begagnade småhus samt allmän rådgivning och service. På boendeområdet finns också bostadsrättsföre- Sveriges ningars Centralorganisation, HSB och Riksbyggen.

Motormännens Riksförbund Motormännens Riksförbund (M) har ca 190 000 medlemmar (1992). Intäkter från medlemsavgifter uppgick till ca 51 miljoner kronor och främst från till övriga intäkter, testverksamhet, ca 9 miljoner kronor. Motormännen erbjuder sina medlemmar information och rådgivning i alla som rör bilinnehavet. Bland verksam-

frågor

heterna märks av

reklamationshantering, bevakning prisut-

5 13-0824

130De organisationerna

frivilliga

vecklingen om både bilar och

ifråga bensin, produktinformation om produkter och kvalitet, om produktinformation säkerhet,

tester och M testar ca 20 000

standardiseringsarbete. årligen

bilar, varav ca 5 000 tester under 1992 gällde begagnade bilar före köp. Förbundet ger också råd i som rör bilekonomi

frågor

och försäkringar.

Bland aktiviteter för att förbättra för konsu-

inköpsvillkoren

menterna nämns kontakter med regeringen i samband med

tillämpningen av avgasåtagandet. Förbundet medverkar i de

förhandlingar som Konsumentverket bedriver med Motorbranschens Riksförbund (MRF) om avtalsvillkoren vid

bilköp

och avtalsvillkoren för förbättrad reparationskvalitet vid bilverkstäderna etc. På bilområdet finns även OK och Motormännens

helnykter-

hetsförbund (MHF) med likartade verksamheter.

Sveriges Bankkunders Riksförbund

Sveriges Bankkunders Riksförbund är en ideell förening som bildades 1992. Under året fick förbundet 600 medlem-

drygt

mar. Intäkter från medlemsavgifter till ca 61000 kro-

uppgick

nor. Förbundet verkar för bättre etik inom det svenska bank- och finansväsendet samt stöder medlemmarna i deras kontakter med bankerna. Förbundets verksamhet omfattar hushållsekonomisk

rådgiv-

ning, skuldsanering, bevakning av prisutvecklingen, marknads-

övervakning, utbildning i annan form än studiecirkel, produkt-

information om pris och kvalitet samt information om

konsumenträtt.

och där

Organisationer folkrörelser

en del av verksamheten

konsumentpolitik utgör

Förbund

Hushållningssällskapens

Hushållningssällskapens verksamhet har gamla anor och spän-

ner över ett brett fält. I första hand riktas verksamheten till

befolkningen på landsbygden. Rådgivningen omfattar såväl

produktionsteknik och ekonomi i lantbruket som kost- och

konsumentfrågor.

Det första sällskapet bildades Gotland 1791. Sedan mitten

av 1800-talet finns det i alla län. Vid

hushållningssällskap

sällskapen byggdes så småningom upp en hemkonsulent-

organisation med att på olika sätt

uppgift hjälpa landsbygdens

kvinnor till bättre arbetsförhållanden och arbetsmetoder.

De 131

frivilliga organisationerna

Hushållslärare och senare även lanthushållslärare kom också

at: arbeta aktivt med konsumentfrågor.

Idag finns 32 hemkonsulenter inom organisationen. Förbun-

det består av 25 hushållningssällskap med tillsammans ca 9( 000 individuellt anslutna medlemmar. Intäkter av medlem-

år 1992 till ca 1,7 miljoner kronor. De statliga

savgifter uppgick

samma år till ca 200 000 kronor och övriga

biiragen uppgick

inromster till ca 14 kronor. Till del är

miljoner övervägande

medlemmarna boende på landsbygden. Organisationen har inte antagit något konsumentpolitiskt

program. Målet för dess konsumentpolitiska verksamhet är att

information och rådgivning upplysa och vägleda med-

genom

om kost och med tillgängliga ekono-

bcrgarna god hushållning

m:ska och materiella resurser.

i Sverige Landsorganisationen

LO-förbunden har tillsammans ca 2,2 miljoner medlemmar. SeJlan 1968 har konsumentpolitik varit en del av organisatio-

nens Familjepolitiska program.

LO tillhör grundarna av Sveriges Konsumentråd. Målet för

LO:s konsumentpolitiska verksamhet är att

0 medvetna om av konsument-

göra medlemmarna betydelsen

politik

arbeta för att medlemmarnas köpkraft inte urholkas

utöva för att kvalitet och service

inflytande påverka köpkraft,

znom såväl den privata som den offentliga sektorn.

på verksamheter på det konsumentpolitiska området

Exempel är hushållsekonomisk rådgivning, skuldsanering, bevakning av

utbildning i studiecirk-

prisutvecklingen (prispressargrupper), lar och annan form (LO-skolor) samt standardiseringsarbete.

Många LO-sektioner har bildat konsumentpolitiska kommittéer. I vissa fall har dessa kommittéer ansvar för de konsumentombud som återfinns på arbetsplatser i mer än 60-kommuner.

Antalet konsumentombud olika arbetsplatser upp-

fackliga på

till 400.

gå:

År 1992 Konsumentverket boken Från ord till hand-

utgav

som redovisar sju om konsumentfrågor i det

ling” LO-projekt

fackliga arbetet. De sju försöken gäller

0 konsumentinriktad

facklig utbildning

0 för med tonvikt första

konsumentutbildning ungdomar, på bostaden (LO-distriktet Sydöstra Sverige)

konsumentombud och utbildning i det lokala facket (Ble-

kinge och Kalmar län)

132 De frivilliga organisationerna

0 konsumentombud initiativ av den på kommunala konsumentverksamheten 0 kamratstöd och ekonomisk en rådgivning på arbetsplats 0 ekonomisk regional rådgivning 0 prispressarkampanj.

Tjänstemännens Centralorganisation

TCO-förbunden har tillsammans ca 1,3 miljoner medlemmar. TCO tillhör grundarna av Konsumentråd. Beträffande Sveriges konsumentpolitik framhåller TCO bl.a. följande:

”Löntagarnas köpkraft bestäms inte enbart av löner, skatter och priser. Den påverkas också av andra mer svårmätbara faktorer som kvalitet, ekonomisk livslängd, och om marknadsföringen är sund. Därför behövs en aktiv med konsumentpolitik bland annat en väl fungerande konsumenträttslig lagstiftning, möjlighet att få råd och stöd i hushållsekonomiska och konsumenträttsliga frågor av en kompetent kommunal konsumentvägledning, produktstandarder och normer som garanti mot onödigt hälsovådliga eller produkter.”

farliga

TCO:s verksamhet på det konsumentpolitiska området sker genom

0 remissarbete i regelmässigt konsumentpolitiska frågor 0 av av och bevakning utvecklingen priser, disponibel inkomst konsumtion 0 av tonvikt övervakning standardiseringsarbetet med på arbetsmiljöområdet, men också på konsumentområdet 0 av hushållsekonomiska bevakning frågor och publicering av material och i massmedia till enskilda analyser (rådgivning förekommer inte).

Pensionäremas

Riksorganisation

PRO har 375 OOO medlemmari 1 565 I PRO:s

lokalföreningar.

handlingsprogram ingår ett konsumentpolitiskt avsnitt. Är 1989 beslöts att varje skall ha ett konsumentombud. förening Ãr 1993 fanns 1 200 ombud med i konsuspecialutbildning mentfrågor. Organisationen tillhör grundarna av Sveriges Konsumentråd. Verksamheten har utökats i takt med att pensionärernas köpkraft försämrats. har främst inriktat Organisationen sig på varupriser, transporter och Andra områäldreomsorg. viktiga den är teknikstyrd service, samt kvaliteten

butikslokaliseringar

och tillgängligheten av tjänster.

offentliga

De 133

frivilliga organisationerna

Tillsammans med LO har PRO medverkat i prispressar-

aktiviteter. Dessa tillkom 1991 mot bakgrund av Rehnberg-

avtalet och av Aktiviteterna fick

avregleringen jordbruket.

under två år ekonomiskt stöd från Konsumentverket.

PRO fortsätter under 1994.

prispressarverksamheten

Sveriges Pensionärsförbund

SPF, som bildades 1938, har i dag 177 000 medlemmar i 860

över hela landet. SPF verkar för sina medlemmars

föreningar

intressen i första hand gentemot staten och kommunerna och andra samhällsorgan, som Telia, Posten och Sj.

Den enskilda sektorn har uppmärksammats mera på senare år, och många håll har SPF-föreningarna inrättat s.k.

konsumentombud till hjälp för medlemmarna i konsumentfrå-

gor.

SPF är en av grundarna av Sveriges Konsumentråd och representerat i dess styrelse.

Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen har ca 205 000 medlemmar. Föreningen är en av grundarna av Sveriges Konsumentråd.

Målet för den konsumentpolitiska verksamheten är att säker-

ställa en hållbar utveckling med hänsyn till miljön. långsiktigt

Bland verksamheterna kan nämnas marknadsövervakning och i studiecirklar och i annan form. När det gäller

utbildning

är det framför allt miljöaspekter som

produktinformation

prioriteras. På samma sätt medverkar Naturskyddsföreningen främst i samband med miljömärkning. istandardiseringsarbetet

Vidare drivs för att människors livsstil.

kampanjer påverka

driver också ett aktivt kampanj arbete för att under-

Föreningen

lätta för konsumenterna att hitta miljöanpassade alternativ i

handeln, bl.a. genom projektet ”Handla miljövänligt”.

Handikappförbundens Samarbetsorgan

har 28 medlemsförbund med sammanlagt ca

Samarbetsorganet

360 000 medlemmar.

Målet för verksamheten är ett samhälle där funktionshindrades

behov av tillgänglighet, användbarhet, säkerhet och

speciella

hälsa är Detta gäller vid konsumtion av både

tillgodosedda.

varor och tjänster. De aktiviteterna bedrivs i första hand av

konsumentpolitiska de enskilda Samarbetsorganet arbetar

handikappförbunden.

främst intressepolitiskt med konsumentfrågor. Aktiviteterna omfattar marknadsövervakning, utbildning,

om och deras kvalitet, infor-

produktinformation hjälpmedel

134 De

frivilliga organisationerna

mation om konsumenträtt samt deltagande i standardiserings-

arbetet inom byggsektorn och teknikutveckling.

För de är av störst

handikappade tillgänglighetsfrågan bety-

delse. Handikappsynpunkter måste finnas med vid utformandet av standarder för produkter, automater etc. Marknaden beaktar inte självklart de funktionshindrades intressen.

Jordens Vänner

Jordens Vänner har ca 2 000 medlemmar. Målet för verksamheten är att få konsumenterna att inse att varje köp är ett medvetet val och att detta val bör ske utifrån mottot ”Mat Utan

Djurindustri och Mat Utan Multinationella Storföretag (MUDI-

MUMS)”. För att konsumenterna skall kunna välja rätt, utger

föreningen en vägledning. Via skrifter, broschyrer, föreläs-

ningar etc. informerar man om bioteknik och

jordbrukspro-

dukter som är tillverkade utan kemiska tillsatser. Information om priser och kvalitet ingår i denna verksamhet.

jordens

Vänner ingår i nätverket ”Underverket”.

IOGT-NTO IOGT-NTO har ca 72 000 medlemmar och är i sin

huvuduppgift en nykterhetsrörelse som också bedriver konsumentpolitisk

verksamhet. uppger att målet med den

Organisationen

konsumentpolitiska verksamheten är att öka medlemmarnas

kunskaper om konsumentfrågor och påverka handelns utbud av miljö- och konsumentvänliga produkter. För detta ändamål har föreningen viss utbildning i studiecirklar och i annan form.

Verdandi

Verdandi är en organisation inom arbetarrörelsen med inriktning på gemenskap och solidaritet. Skälet till Verdandis engage-

mang i konsumentfrågorna är uppfattningen att individen

genom att stärkas i sin roll som konsument också stärks i sin totala livssituation. Verdandi ägnar sig huvudsakligen åt uppsökande och verksamhet. Härigenom nås särskilt

stödjande

resurssvaga konsumenter. Närheten till individen är viktig.

I Verdandis verksamhet ingår konsumentupplysning, utbild-

ning i hushållsekonomi och konsumenträtt i form av kurser, temakvällar och studiecirklar. Vidare anordnas temakvällar

med konsumentvägledare.

Riksförbundet

Sverigefinska

Sverigefinska Riksförbundet har ca 32 000 medlemmar. Målet

för den konsumentpolitiska verksamheten är att öka Sverigefinnars kunskaper i konsumentfrågor, stärka deras ställning

De 135

frivilliga organisationerna

som konsumenter bl.a. i hushållsekonomiska frågor, öka infly-

tandet och väcka i konsumentfrågor bland Sverige-

opinion

finnar. Riksförbundet bedriver utbildning och informerar om konsumenträtt.

Konsumentkooperationen

Konsumentkooperationen startade som en konsumentorga-

nisation med ett stort antal konsumentorganisationer i landet.

För att stärka medlemmarnas ställning på marknaden beslöt

man inom rörelsen att utveckla en handelsrörelse och att driva

tillverkningsindustrier. Rörelsen genomgår för närvarande be-

KF-koncernen håller på att omvandlas

tydande förändringar. från ett till en detaljhandelskoncern. Ett flertal konglomerat stora konsumentföreningar har integrerat sin affärsmässiga

verksamhet med KF (KDAB). År 1993 är drygt hälften av

landets konsummedlemmar medlemmar i föreningar som över-

låtit affärsverksamheten till KDAB och som börjat utveckla sin

konsumentpolitiska roll.

Konsum Väst och Stockholm har t.ex.

Konsumentföreningen

antagit verksamhetsidéer vari ingår målformuleringar med konsumentrörelseambitioner.

Konsumentkooperationen består 1993 av 114 konsument-

med medlemmar. Med-

föreningar sammanlagt 2,2 miljoner

lemsantalet har ökat under senare år.

Studieförbund

Studieförbundens verksamhet består dels av den utbildning som vänder sig utåt till allmänheten, dels av den verksamhet som bedrivs i anslutning till respektive studieförbunds medlems-

samt övrig verksamhet i form av kamratcirklar

organisationer och uppdragsverksamhet.

Studieförbunden i dag bidrag från stat, landsting och

uppbär

kommuner, som under senare tid minskat. De statliga medlen (1 175 kronor 1991) till studieförbundens riks-

miljoner går

som i sin tur fördelar dem vidare till distrikts-

organisationer och lokala avdelningar. Enligt förordningen om organisationer statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977) skall Folkbild-

besluta om vilka som skall erhålla bidrag samt

ningsrådetl

fördela tillgängliga medel.

från landstingen (325 miljoner kronor 1991) distribu-

Rådet utses av Bidrag eras till studieförbundens och om så-

Röreisefolkhög- distriktsorganisationer,

skolornas dana saknas, direkt till lokalavdelningarna. Viss del kan vara intresseorganisation förbehållen verksamheter.

speciella

(H10), Landstings-

Kommunala kronor 1991) till

förbundet och bidrag (660 miljoner ges Foikbildningstörbundet. studieförbundens lokala avdelningar som svarar för den folk-

136 De

frivilliga organisationerna

bildning som riktas direkt till allmänheten. Tidigare var viss del

av de kommunala bidragen förbehållna kulturaktiviteter inom

skola och barnomsorg.

av studieförbundens cirkelverksamhet under

Utvecklingen

de två senaste åren sammanfattas som följer:

Såväl antalet cirklar och som studietimmar har mins-

deltagare

kat mellan de två verksamhetsåren.

Studieförbunden har stora likheter med varandra, men skiljer sig vissa punkter, t.ex. i fråga om verksamhetens storlek och

inriktning. ABF svarar för en knapp tredjedel av studieförbund-

ens sammanlagda verksamhet, medan små studieförbund, som

t.ex. KFUK/KFUM, står för någon procent.

Av studieförbundens totalt 10,8 miljoner timmar budgetåret

1991/92 svarade cirkelverksamhet med konsumentanknytning

för Ämnesområden med direkt konsument-

knappt 6 procent.

t.ex. boende och konsument- och varukän-

politisk inriktning,

nedom, upptog ca 46 000 timmar vilket motsvarar ca 0,3

procent av det totala utbudet timmar.

Som studieförbundens verksamhet följer en kort

exempel på

redogörelse för den konsumentinriktade verksamheten hos

studieförbunden ABF och Studieförbundet Vuxenskolan.

ABF Syftet med de studiecirklar som ABF anordnar i konsumentpolitiska ämnen är att sprida kunskap om hushållsekonomi och om metoder för att förbättra denna. Vidare är syftet att öka

medvetenheten om köpvanor och deras konsekvenser för

hushållsekonomin, hälsan och miljön. Reklamens påverkan

behandlas också.

ABF hade 245 cirklar i konsument- och varukånnedom samt 121 cirklar i boendekunskap under verksamhetsåret 1991/92.

Studieförbundet Vuxenskolan SV intresserar för konsumentfrågor genom sina medlems-

sig

organisationer. SV hade under verksamhetsåret 199 1/ 92 ca 3 80 studiecirklar i konsument- och varukännedom samt 150 cirklar

i boendekunskap. Målet för den konsumentinriktade verksam-

De organisationerna 137

frivilliga

heten är bl.a. att medverka till utvecklingen av en konsument-

Samarbete sker bl.a. med den lokala organisation. organisationen Svenska Konsumenters Riksförbund.

Studieförbundet Vuxenskolan driver för närvarande ett flertal projekt med konsumentpolitisk inriktning riktade till psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt sjuka.

1 1.6 med

Ungdomsprojekt konsumentfrågor

I regeringens skrivelse 1990/912143 framhålls betydelsen av att

och deras föreningar i större utsträckning uppungdomarna muntras att arbeta med konsumentfrågor. Barn- och ungdoms-

har under 1991/92-1993/94 avsatt 6 delegationen budgetåren miljoner kronor för projektverksamhet, som syftar till att stärka i deras roll som konsumenter.

ungdomar

Med hänvisning till en mängd bakgrundsfaktorer som bidrar till att många ungdomar kommer att få en utsatt ställning, anser regeringen att det är viktigt att hjälpa ungdomar till en ökad ekonomisk medvetenhet och förmåga att hantera den egna ekonomin. Det krävs också en ökad insikt om de ekonomiska samband som påverkar ett hushålls ekonomi. Även frågor kring reklamens konsumtion och val av livsstil och

påverkan, miljö, kvalitetsmedvetande är viktiga delar i ungdomarnas konsumentroll.

Målet för de aktiviteter som startats är alltså att öka ungdomars medvetenhet i deras konsumentroll och att stärka dem som konsumenter.

Sedan startade 1991 och fram till halvårsskiftet

projektet 1993 har ansökningar på sammanlagt 8,7 miljoner kronor inkommit till Konsumentverket. Projekt för 3,7 miljoner kronor har beviljats.

Ungdomsaktiviteterna avser t.ex. första bostaden, teaterföreställningar om ungdomars ekonomi, videofilmstävling, tidningsframställning, konsumentkontor för ungdomar och studiecirklar.

KAPITEL

Massmedia

12 Sammanfattning

Mer än hälften av dagstidningarna har ökat sin av

bevakning

konsumentområdet med över 50 procent under den senaste

tioårsperioden.

Fack- och populärpress har ökat sin i mindre

bevakning något utsträckning.

Radio- och TV-kanaler har i flertalet fall ökat sin

bevakning. Dagstidningarnas konsumentbevakning Iäggerför närvarande

stor vikt vid områden såsom livsmedel, miljö, hälsa och

privatekonomi.

Radiokanalerna P1 och P3 anser ha för få av

sig inslag

konsumentjournalistik.

l den kommunala konsumentvägledningens kontakter med media, sker dessa nästan alltid på medias initiativ.

12.1 och

Bevakningens omfattning förändring

Den redovisning som här följer av massmedias bevakning av konsumentfrågor bygger på en undersökning som genomförts bland landets större dagstidningar (9 storstadstidningar samt

Massmedia 139

20 inom fack- och populärpress (18 tid-

landsortstidningar), ningar) och i samtliga radio- och TV-kanaler.

har ökat

Dagspressen bevakningen

dagstidningar bedriver någon form av konsument- Samtliga

inför konsumentartiklar så journalistik. Storstadstidningarna

som varje utgivningsdag; utrymmet varierar mellan en halv gott och en hel sida. I landsortspressen är bevakningen och därmed

i tidningen något mindre. utrymmet

Flertalet har ökat sin bevakning av konsument-

dagstidningar området sett över en motsvarar mellan

tioårsperiod. Ökningen 50 och 100 procent. Endast två landsortstidningar uppger att de har minskat sin bevakning under den aktuella perioden.

Fac/z- och har sina

populärpress specialomrâden

inom fack- och bedriver jour-

Tidningar populärpressområdet

nalistik med konsumentinriktning som en del av sitt uppdrag. Majoriteten publicerar därför konsumentartiklar i varje nummer. När det omfånget finns stora variationer. Antalet

gäller sidor med konsumentjournalistik i varje nummer är beroende av dels inriktning, dels bedömningen av det totala

tidningens innehållet. Tidningar som Damernas värld, Teknikens värld och Dina med inriktning som mode, mat,

pengar på specialområden

bilar, ekonomi och etc., uppger att tidningarna inne-

sparande håller ett stort antal sidor med konsumentjournalistik.

För fack- och noteras vanligen en oförändrad

populärpress bevakningsnivå över tiden. Dock har två ledande konsument-

ICA-kuriren och Vi, minskat sin konsumentbevakning tidningar, under den senaste tioårsperioden.

Radio och TV satsar

på konsumentprogram

Radios kanaler har under året genomgått stora organi- Sveriges satoriska förändringar. Jämförelser över en lång period är därför inte meningsfulla. Bland radiokanalerna har P1 minskat

med under perioden främst till följd bevakningen ca 10 procent av att ”Konsumentekot” med mer fördjupande journalistik

ned. Konsumentekots journalister gör numera konsumentlagts inslag i de reguljära nyhetssändningarna för både P1 och P3. De korta inslagen av nyhetskaraktär ligger praktiskt taget på en oförändrad nivå.

Den effekten är att programtiden för

sammantagna

av konsumentredaktionen har konsumentinslag producerade minskat med ca 60 procent. Det ökade antalet nyhetssändningar

140 Massmedia

innebär emellertid att antalet sändningsminuter med konsument-

inslag totalt sett har ökat.

De båda TV-kanalerna Kanal 1 och TV2 har presenterat en

statistisk av program som till övervägande del

redovisning

innehåller visar att

konsumentfrågor. Sammanställningen

konsumentorienterande under en femårsperiod, 1987-

program 1992, har ökat från ca 36 timmar per år till ca 50 timmar, motsvarande 38 procent. Den totala sändningstiden har samti-

ökat med 20 procent. Båda perioderna avser 12 månader.

digt

andel av den totala har

Konsumentinslagens sändningstiden

ökat från 0,6 till 0,7 procent.

I ingår all för TV1 och TV2. Den

redovisningen sändningstid

tiden för konsumentprogrammen avser däremot enupptagna

dast förstagångssändningar (effektiv sändningstid). Repriser,

av- och och eventuell avslutande presentation av

påannonsering

medverkande ingår inte i den redovisade tiden.

TV4 sänder ca en halvtimmes konsumentprogram per vecka. Målet för är att de skall vara informerande och

programmen roande. Kanalen har tre anställda konsumentjournalister samt

frilansbasis. Under de två år som kanalen existerat har

några på

konsumentinslagen ökat med ca 50 procent.

Antalet en redaktion

/eonsumentjournalister på

Eftersom gränsdragningen mellan konsument- och nyhetsfrågor

är svår att i den det inte

göra journalistiska bedömningen, går

att fastställa antalet med just konsumentfrågor som

journalister huvudbevakning. Bevakningen är också avhängig redaktionens

storlek. har några få journalister med hu-

Storstadstidningar vudsakligt ansvar för konsumentfrågor. Landsortstidningarna

har ofta endast en journalist med delansvar för konsumentfrågor.

Frilans inom och

vanligast fac/e- veckopress

Inom fack- och har redaktionerna vanligen två

populärpress

journalister för bevakning av konsumentområdet och andra,

områden. Dessutom arbetar fack- och populär-

närliggande med ett ofta betydande inslag av frilansjournalister. Radio

press

och TV (de kanalerna) har i flertalet fall relativt stora

statliga

redaktioner. Som kan nämnas att radions P1 har två

exempel

och TV2 åtta fast anställda journalister för konsumentområdet samt ca fyra på frilansbasis. TV3 saknar fasta

ytterligare

journalister; i stället sänds inköpta program.

arbetar sällan med medarn

Dagspressen frilansjournalister,

det motsatta gäller för fack- och veckopress samt etermedia,

Massmedia 141

var högskolenivå delad i

Tidigare journalistutbildningen på två en konsumentinriktad och en allmänjournalistisk

linjer:

Det har framkommit att några chefredaktörer i dag linje.

för konsumentjournalister vid den särefterfrågar utbildning skilda för som förekommer vid

fortutbildning journalister högskolan i Kalmar (FOJO).

12.2 och

Policy policyförändringar

och allt i

Plånboksfrâgor mil/ö oftare dagspress

Att informera om varor och tjänster, konsumenternas rättigheter etc. är vanliga formuleringar för att uttrycka tidningens

ser som sin att hjälpa konsumenterna policy. Tidningen uppgift att orientera och bättre val. Vissa

sig på marknaden göra tidningar säger sig speciellt vilja värna om svaga grupper.

En annan iakttagelse är att dagspressen numera försöker

i det totala tidningskonceptet. integrera konsumentjournalistiken

är det inga skillnader mellan storstads- och lands- Härvidlag ortspress.

Konsumentjournalistiken följer samhällsutvecklingen och har därför delvis ändrat inriktning över tiden. Så har t.ex. privatekonomi och plånboksfrågor givits större uppmärksamhet under de senaste åren. Privatekonomiska tidningar och TV-

har startats. Även miljöfrågor i samband med konprogram sumtion i större utsträckning. Andra föränd-

uppmärksammas

är mer för och det faktum att ringar utrymme prisinformation konsumentjournalistiken har blivit sakligare och kräver större kompetens hos journalisterna.

strävar efter saklighet Fac/etidningar

Fack- och populärpressen vill informera om varor och tjänster och ge råd och tips om hur de skall användas. Facktidningarna understryker att deras information framför allt måste vara

och har förändrats och aktusaklig värderingsfri. Bevakningen ella ämnesområden är bl.a. miljöfrågor, sparande etc.

Radiokanalerna vill öka

utrymmet

Både i P1, P3 och P4 förekommer konsumentjournalistik, dock ej i P2 som är en renodlad musikkanal. Ingen av radiokanalerna har en skriven för konsumentjournalistik och samtliga

policy anser att kanalernas utrymme för konsumentjournalistik borde vara större. Inom P1 råder uppfattningen att ekonomijournalis-

142 Massmedia

tiken har fått breda ut av sig på bekostnad konsumentjournalistiken. Inom P3 finns behov och intresse av ökat utrymme för konsumentjournalistik. Bl.a. anges arbetslösheten som ett av skälen. En svårighet sägs emellertid vara att området kräver tid, noggrannhet och kunskap för att behandlas på ett bra sätt. Inom P4 är ambitionen att förmedla konsumentinformation som nyheter. Konsumentjournalistik kräver stora kunskaper hos Ett önskemål är att till att journalisterna. vidga perspektivet också omfatta EU-frågor. Stora förändringar förestår radioområdet såväl på regionalt som lokalt.

Området ställer krav

på kompetens

Kanal 1 och TV2 vill utveckla allmänna konsumentprogram. Området betraktas som svårt och ställer därför höga krav på de journalister som sysslar med detta slag av program.

12.3Konsumentjournalistikens

prioriteringar

Dagstidningarna avser att med sina nå hela konsumentinslag läsekretsen. Radio och TV har i högre grad selekterat sina målgrupper. Fack- och populärpress riktar sig till vissa utvalda grupper. När det gäller prioritering av varuslag håller dagstidningar för närvarande fram olika områden, men tonvikten ligger på livsmedel, hälsa, familjeekonomi och bostäder. Populärpressen prioriterar de varor och tjänster som den är inriktad t.ex. på kläder, mode, möbler, livsmedel och bilar. Långa pressläggningstider snabba i Radio och omöjliggör ändringar uppläggningen. TV strävar efter en mer där även allsidig bevakning nyhetsvärdet påverkar bedömningen.

Marknaden skall hållas

efter

Konsumentverket följer fortlöpande hur verket och KO förekommer i tidningarnas, radiokanalernas och TV:s rapportering. Verkets uppföljning ger sedan information om vilka prioriteringar media gör i sin konsumentjournalistiska bevakning. De frågor som stod i fokus under andra halvåret 1992 var:

0 av hushållens ekonomi och Förbättring hjälp till att utnyttja deras resurser effektivare

Massmedia 143

0 av marknaden så att konsumenterna inte blir

Övervakning

vilseledda 0 för ett starkt när de

Kampen konsumentskydd europeiska gränserna öppnas.

Konsumentverket har också funnit att det i övervägande antalet fall är journalister som tagit kontakter med Konsumentverket. Detta kan då en uppföljning av en tidigare aktivitet från

gälla Konsumentverkets sida.

12.4Idéer och material för konsumentartiklar

Större och TV i från material och

dagstidningar utgår regel eget

studier som grund för artiklar och program. Mindre egna

och nyttjar i högre grad det matedagstidningar populärpress rial som meddelas från myndigheter, t.ex. Konsumentverket, Livsmedelsverket och Vägverket. Landsortstidningar samt fackoch beaktar i högre grad än storstadstidningarna

populärpress det material som kommer från ICA, KF etc. och från nyhetsbyråer.

Alla media tillmäter den egna publiken, läsarna, åhörarna och tittarna, stor som Det är vanligt

betydelse inspirationskälla.

att konsumentjournalister dagligen har kontakter med allmänheten. För ger utländska tidningar och andra

populärpressen former för internationella kontakter ofta upphov till idéer.

12.5Media och den kommunala konsumentverksamheten

Större med riksspridning samt radio och TV tar i liten

tidningar

kontakt med den kommunala konsumentutsträckning verksamheten. De i stället kontakter direkt med Konsu-

väljer mentverket och andra myndigheter med konsumentinriktning.

har tätaste kontakten

Landsortspress

har däremot oftare kontakter med den Landsortstidningar kommunala konsumentvägledningen. Fack- och populärpress saknar nästan helt kontakter med den kommunala konsument-

Det även de två konsumentinriktade tidvägledningen. gäller

ICA-kuriren och Vi som inte heller säger sig utnyttja ningarna kontakter med i någon utsträckning.

konsumentvägledningen

När kontakter förekommer mellan och den kommu-

pressen

144 Massmedia

nala vä g lednin g en beskrivs dessa i termer som ”ömsesidi

g

_ _ respekt” och ”bra att ha vid behov”. En uppfattning är att ”man kan hänvisa till varandra när man inte sälv l klarar att lösa en

uppgift”.

Viktiga

samhälls-

förändringar

DEL

V

En förstärkt

marknads-

ekonomi

Sammanfattning

Ett ökat och mer varierat utbud av varor och tjänster på marknaden kräver för en bättre överblick, främst

åtgärder

och information.

genom undersökningar

och den ökade konkurrensen inom

Frihandeln, avregleringen

den sektorn konsumenternas situation.

offentliga påverkar

Att olika kommunala verksamheter konkurrensutsätts får konsekvenser för bl.a. och de

offentlighetsprincipen

kommunala nämndernas ansvar.

behövs för offentligatjänster. Möjlighetertill kvalitetsjämförelser

Modeller behöver utvecklas.

Ökade av marknadsmekanismer i offentlig produktion inslag

ställer och insyn. Möjligheter att föra fram

nya krav på inflytande

är Särskilda insatser för grupper kan

klagomål viktigt. svaga

behövas.

13.1 som konsu-

Förändringar påverkar menterna och konsumentpolitiken

Frihandel

Med sin marknad har det varit naturligt för Sverige

begränsade

att värna om frihandeln. Konsumenterna har gynnats av denna

148 En förstärkt marknadsekonomi

politik. Konkurrensverket har t.ex. i en av nyligen utvärdering avskaffandet av på konimportrestriktionerna tekoområdet, staterat att konsumentkollektivet har gjort miljardvinster. Den europeiska integrationen kommer att underlätta det fria flödet av varor, tjänster och Konkurrensen kapital. på den svenska marknaden ökar och kommer också markdärigenom nadsekonomins roll att breddas och stärkas. i Utvecklingen Östeuropa, främst i leder sannolikt till ett ökat Baltikum, inflöde av varor till Resultatet av

konkurrenskraftiga priser.

avslutade (allmänna tull- och handels-

GATT-förhandlingar

avtalet) kommer att få stor betydelse för konsumenten. Internationaliseringen och den tekniska utvecklingen påverkar också förhållandena på den svenska marknaden. Marknadsföring över gränserna och genom nya medier blir allt vanligare. Den positiva effekten av denna förväntas bli ett utveckling ökat och mer varierat utbud av varor, tjänster och samt kapital pressade priser på marknaden. Utbudet på marknaden kan dock bli svårare att överblicka. De svenska konsumenternas intressen måste bevakas i olika europeiska instanser

(EG-kommissionen, standardiseringsorgan, certifieringsorgan m.fl.). I stort bedöms bli

konsumentskyddet oförändrat. av i och avskaffade Harmonisering reglerna Europa tekniska handelshinder gör dock att konsumenterna delvis kommer att möta ett regelverk som från det som skiljer sig gäller i dag. De nya reglerna innebär minskad förhandskontroll av varors säkerhet, särskilt t.ex. elsäkerhet. på specialområden Risker uppmärksammas genom stickprovskontroll, anmälningar etc. Ökad handel med kan när Östeuropa skapa nya problem det gäller produktsäkerheten. Konsumenterna får stor frihet att sitt placera kapital, köpa försäkringar mm på en stor marknad. Behovet av europeisk information om villkoren och riskerna kommer att öka. Marknadsföring med nya metoder och i nya medier ökar behovet av kritiska konsumenter. Det ställer krav dels en på ökad av ett

bevakning marknadsföringen, dels på fungerande

internationellt samarbete i syfte att åstadkomma en gemensam syn på god etik i

marknadsföringen.

Den svenska i stor

konsumentpolitiken bygger tämligen

utsträckning på förhandlingar mellan Konsumentverket och företrädare för Riktlinjer, och

företagen. branschåtaganden

egenåtgärder är viktiga inslag. En konsekvens av den kan bli europeiska integrationen handelsmurar mot vilket kan ha konsetredje land, negativa kvenser för de svenska konsumenterna (inom t.ex. tekoområdet).

En förstärkt marknadsekonomi 149

Avreglerin g

Den konkurrensutsatta sektorn utgör en liten del av den svenska

ekonomin (20 procent av BNP enligt Lindbeck-kommissionen).

En stor del av ekonomin utsätts sålunda inte för utländsk konkurrens. En för förstärkt marknadsekonomi

viktig åtgärd

är är att öka den konkurrensutsatta sektorn

avreglering. Syftet

att ta bort regler och på andra sätt

genom etableringshindrande

underlätta företagens marknadstillträde.

Arbetet bedrivs bred front inom olika samhällssektorer

och omfattar för att effektivisera mark-

betydande förändringar

och minimera kostnads-

nader, genomföra privatisering

Sådana förändringar har genom-

belastningen på näringslivet.

förts eller är f.n. aktuella områden:

på följande

Finansiella tjänster

Livsmedel Transporter; inrikesflyget, taxi, kollektivtrafiken, järnvägen

Post- och telekommunikation

El

Bygg och bo.

Dessutom av andra t.ex. kontroll-

avveckling statliga monopol, besiktningen av bilar.

Enskilda beträffande kvalitetskrav, funktionskrav, för-

regler

för m.m kan komma att förändras. Även

utsättningar etablering

en av ingår i avregleringsgranskning konsumentskyddsreglerna

uppgiften.

Konsekvenserna för konsumenterna av kom-

avregleringar

mer att variera. elområdet kommer att betyda

Avregleringen på

mest för stora Andra kan främja effekti-

köpare. avregleringar

viteten i samhällsekonomin totalt, men leda till höjda priser och för konsumenterna. det är teletaxan och

avgifter Exempel på

portot. Allmänt väntas även avregleringar leda till ökad mångfald

och större valfrihet. Liksom vid ökad internationell konkurrens

kan det bli svårare att överblicka utbudet. leder i vissa fall till omreglerade marknader:

Avregleringar

och som utövar över den

nya lagregler nya myndigheter tillsyn

marknaden. Konsumentintresset måste beaktas när

avreglerade

och när de tilllämpas. Kanaler för konsu-

systemen byggs upp menternas måste finnas.

klagomål

Krav som varit i t.ex i bygg-

tidigare inbyggda reglerna,

och där fortsatt starka konsumentintressen finns, måste normer, föras fram annat sätt.

150 En förstärkt marknadsekonomi

kan leda till i distributions-

Avregleringar strukturförändringar systemen. När utbudet styrs av marknadens villkor, kan tillgången service minska och priserna öka. Detta framför

på gäller allt i glesbygden.

Om förutsättningar för konkurrens saknas eller marknadens mekanismer sätts ur spel, kan offentliga monopol komma att ersättas av privata med sämre utbud och priser som följd.

högre

Ökad konkurrens inom den sektorn

offentliga

Stat och kommun har på allt fler områden inlett ett reformarbete i att få till stånd en effektiv konkurrens i

syfte offentlig verksamhet.

Det omfattande reformarbete som innebär att man

påbörjats accepterar konkurrens på mer jämbördiga villkor från

privata producenter. Internationella erfarenheter visar att avgörande för effektiviteten är att produktionen sker under konkurrens

på lika villkor, inte om den sker i privat eller regi.

offentlig

Anbudsförfarande är ett sätt att konkurrensutsätta offentliga tjänster både när det gäller tekniska tjänster och stödtjänster samt inom s.k. mjuka områden. Inom skola och vård medges privata alternativ.

Konkurrens kan medföra höjd effektivitet i den offentliga sektorn vilket ökar att behålla servicenivån, trots

möjligheterna stora krav på besparingar. Positiva effekter är också ökad valfrihet och förbättrad konsumentstyrning.

Konsumenterna kan dock möta svårigheter att bilda sig en uppfattning om kvaliteten i de tjänster som bjuds ut. De behöver någon form av varudeklaration och kvalitetsmärkning.

Kvalitetsjämförelser är också av vikt för att

kvalitetssänkningar inte skall kunna döljas i alternativa tjänster som erbjuds till lägre priser. Möjligheter att föra fram klagomål måste finnas.

Ökade av marknadsmekanismer i den

inslag offentliga produktionen ställer nya krav på inflytande och insyn. Avregleringen av de tekniska försörjningssystemen (el, vatten och

avlopp) medför särskilda problem, eftersom konsumenternas ställniing på dessa marknader är svag.

I en fungerande marknadsekonomi finns möjligheter för nya företag att etablera sig, samtidigt som företag som inte är effektiva försvinner. Detta kan ge konsumenterna problem vid produktion som tidigare skötts i offentlig regi. Innan väl funigerande marknader med aktörer har upprättats, kan

många problemen uppfattas som allvarliga eftersom det ofta rör sig o›m tjänster där kontinuitet och trygghet prioriteras.

En förstärkt marknadsekonomi 151

13.2 den

Konsumentaspekter på

kommunala verksamheten

I och med kommer kommunala verksamheter att

avregleringen

bedrivas i olika former: i kommunens egen beställar/

regi, enligt

utförarmodell, av privata bolag, i föreningar

på entreprenad

och eller i en kundvalsmodell med fria producenter.

kooperativ

Även om driften utförs i regi har kommunen ett politiskt

privat

ansvar för verksamheten så länge den sker på beställning av och

finansieras av kommunen via avtal eller checksystem.

En och funktioner skall kommunen tillhanda-

del tjänster hålla andra har kommunen tagit sig

enligt lag, uppgifter på

(s.k. fakultativ verksamhet). Kommunen har inte nå-

frivilligt

att ge service utöver den som måste tillhanda-

gon förpliktelse hållas enligt lag.

Lokaldemokratikommittén har haft till uppgift att överväga olika för att stärka den lokala demokratin. Kommittén

åtgärder

i sitt slutbetänkande, ”Lokal demokrati i utveckling”

pekar (SOU 1993:90), på några frågeställningar som blir allt viktigare

när den offentliga servicen utsätts för konkurrens:

0 Hur kan användarna veta att de erhåller den kvalitet i

servicen som de har valt och betalat för? Erhåller de tillräcklig

information om olika alternativ för att kunna välja rätt

kvalitetsnivå? Vilka klagomåls- eller reklamationsmöj ligheter

finns för att uttrycka missnöje med kvaliteten?

0 Finns det risk för att resurssvaga grupper får sämre kvalitet

när övergår till nya driftformer och

kommunen/landstinget

nya politiska och ekonomiska styrsystem?

0 Hur kan kommuner och landsting kontrollera att verksam-

het som ut håller en kvalitet som kan

läggs på entreprenad,

med motsvarande verksamhet regi? Hur kan

jämföras i egen

beställaren utveckla kvalitetskrav i avtalen och meto-

rimliga

der för att följa och utvärdera den producerade verksam-

upp

heten?

att överlämna

Förutsättningar för

förvaltningsuppgift

Kommunerna kan under vissa förutsättningar överlämna

till andra organ. Enligt 11 kap. 6 § tredje förvaltningsuppgifter

får en överlämnas

stycket regeringsformen förvaltningsuppgift

till stiftelse eller enskild individ.

bolag, förening, samfällighet,

Om innefattar myndighetsutövning får överlämnande

uppgiften

endast ske med stöd av lag.

152 En förstärkt marknadsekonomi

I 3 kap. 16 § kommunallagen anges att en kommun genom beslut av får lämna över vården av en kommunal

fullmäktige

angelägenhet för vars handhavande inte särskild ordning föreskrivits till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Regeln tillkom för att reglera förutsättningarna för kommuner och landsting att lägga ut verksamhet på kommunala företag. Genom sin utformning reglerar bestämmelsen dock allmänt förutsättningarna för att lämna över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga subjekt.

Offentlighetsprincipen

För verksamhet som bedrivs i kommunal regi gäller offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen enligt vilken varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar.

Offentlighetsprincipen gäller all kommunal verksamhet som

bedrivs i myndighetsform. Grunderna för principen skall dock tillämpas även av de kommunala (3 17--18 företagen kap. §§).

Överlämnandet av förvaltningsuppgifter kan påverka kon-

sumenternas möjlighet att erhålla information och ha insyn i verksamheten. En privat entreprenör omfattas inte av offentlighetsprincipen. Beträffande t.ex. de tekniska försörjningssystemen (el, vatten, avlopp) har konsumenterna inte möjlighet att ta del av underlag för prissättning. Möjligheten till av beslut förlorad.

laglighetsprövning går

Den i föreskrivna rätten till information och

förvaltningslagen

hjälp upphör om verksamheten överlämnas till privat regi. Samma gäller om de förfaranderegler som skall den tillgodose enskildes rättssäkerhetsintressen vid som kan arbetsuppgifter utgöra led i myndighetsutövning. I proposition l993/94z48 hos korn- Handlingsoffentlighet munala föreslås dock i och företag” ändringar sekretesslagen kommunallagen. Förslagen innebär att aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner och landsting utövar ett beställarinflytande jämställs med myndigheter när det gäller handlingars offentlighet. Ett

företags vägran

att lämna ut en handling kan därigenom överklagas till kammarrätt och regeringsrätt.

De kommunala nämndernas ansvar

De kommunala nämndernas ansvar påverkas när verksamheten privatiseras. Nämndernas ansvar för verksamheten anges genom bestämmelser i kommunallagen (6 7 §). Nämnkap.

En förstärkt marknadsekonomi 153

derna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och som har riktlinjer fullmäktige bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten, samt att verksamheten bedrivs ett i övrigt tillfredsställande sätt. på Vid fakultativa verksamheter bör allmänintresset vara vägledande för vilket ansvar kommunen skall ha för driften och vilka krav på kontroll och insyn som skall ställas. När det gäller specialreglerade är obligatoriska uppgifter kommunernas och landstingens ansvar i Gepreciserade lag. nom ändringar i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om försöksverksamhet med kornmunal primärvård m.fl. har det att kommuner/landsklarlagts ting får sluta avtal med annan om att utföra de någon uppgifter som de ansvarar för enligt lag. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ annat än med stöd av lag. Med avses här myndighetsutövning beslutsfattande. Andra uppgifter får överlåtas, men kommunen behåller det politiska ansvaret för hur sköts och att uppgiften social service, etc. finns för utbildning tillgänglig medborgarna. I andra författningar, bl.a. och räddskollagstiftningen ningstjänstlagen, finns bestämmelser om att verksamheten skall bedrivas i viss form. Det kan gälla bestämmelser om rektors uppgifter och i den kommuräddningsledarens befogenheter nala räddningstjänsten. Enligt Lokaldemokratikommittén bör den kommunala nämndens ansvar vid överlämnande av uppgift omfatta, förutom att välja entreprenör med omsorg, att svara för samma uppföljning och kontroll som nämnden utövar i den egna förvaltningen. Detta innebär noggrannhet när det gäller anvisningar i avtalet hur uppgifterna skall skötas och hur tillsynen av verksamheten skall utövas. Entreprenören måste beakta de allmänna regler som gäller för den offentliga och som finns förvaltningen intagna i lagstiftningen. Entreprenadavtalen måste innehålla klart definierade och mätbara mål, ett system för uppföljning och samt av rätten att och kvalitetssäkring reglering följa inspektera verksamheten.

Tillsyn

I speciallagstiftningen (dvs. den som lagstiftning anger obligatoriska för kommunerna) kommunerna ett uppgifter åläggs tillsynsansvar. Vidare har t.ex. länsstyrelserna och Socialstyrelsen ett tillsynsansvar. Socialtjänstkommittén skall enligt sina direktiv (dir. 1991:50)

154 En förstärkt marknadsekonomi

överväga innehållet i och formerna för tillsynen över såväl den

kommunala socialtjänsten som de privata verk-

vårdgivarnas

samhet. Denna fråga behandlas därför inte av Lokaldemokratikommittén.

Justitieombudsmannens (JO) tillsynsansvar gäller även kom-

munala myndigheter samt tjänstemän och

befattningshavare

vid dessa dock endast

myndigheter. jOzs tillsynsansvar gäller

myndighetsutövning. Om man till en överlämnar

entreprenör

specialreglerade förvaltningsuppgifter, som utgör led i eller har

anknytning till undandras verksamheten

myndighetsutövning,

]O:s tillsyn. Den kommunala förskolan och dess personal t.ex. står under tillsyn av JO, i motsats till den som drivs i privat

regi.

Bru/earinflytande

Nya kommunala verksamhetsformer ställer krav på nya former

för samråd med konsumenterna. Formerna för måste

inflytande

variera dels efter verksamhetens art och dels beroende om

servicen utförs i kommunal drift eller Det är

på entreprenad. nödvändigt att fånga upp synpunkter från grupper som har

svårt att göra sig hörda och är underrepresenterade i samhällsorgan och t.ex. arbetslösa,

intresseorganisationer, ungdomar, barn, anhöriga m.fl.

Kommunallagen (6 kap. 8 §) anger att kommunala nämnder

skall verka för samråd med dem som utnyttjar deras tjänster.

Det vanligaste är samråd med ett användar- eller brukarråd,

t.ex. pensionärs- eller handikappråd. Regeln omfattar även de

nya beställar- och utförarnämnder som i växer fram i

dag

kommunerna. Om en nämnd uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens

vägnar, får nämnden (enligt 6 kap. 38 §) uppställa villkor att de

som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att fram

lägga

förslag eller yttra sig, innan beslutet fattas. Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare

för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet,

s.k. villkorad delegation med vetorätt. Bestämmelsen till

syftar att förstärka det s.k. brukarinflytandet. Villkorad delegation

används främst på skolområdet. Det är att användarna

sällsynt

har vetorätt.

Det är tveksamt om reglerna om villkorad kan

delegation gälla då produktionen utförs i privat regi. Olika typer av samrådsorgan där flera parter, brukarna,

politiskt valda samt är förekommer i

personal, representerade

Frankrike främst inom skolor och annan kollektiv service. I

En förstärkt marknadsekonomi 155

Danmark finns sedan länge ett brukarinflytande vid vissa typer av offentliga institutioner, t.ex. barnstugor och skolor. På äldreområdet har möjligheten att inrätta boenderåd på ålderdomshem understrukits i den danska biståndslagen. På det sociala området finns också sociala brukarråd. Brukarinflytandet har stöd i den danska från 1970-talet.

speciallagstiftningen

I Sverige är medborgarnas eller brukarnas närvaro i beslutande organ inte lika vanligt. Vid skolorna finns dock i allmänhet förvaltningsråd i vilka elever, föräldrar, lärare och rektor är representerade. Förvaltningsråden är alltid rådgivande och skolledaren har det slutliga beslutsansvaret.

Brukarinflytande genom rådgivande förvaltningsråd vid skolorna är obligatoriskt i Stockholms kommun sedan 1992 (skoloch fritidshemsverksamhet). Från den 1 januari 1993 i

prövas Huddinge kommun förvaltningsråd som täcker in skola, fritidshem och Rådet skall bestå av lika

barnomsorg. många representanter för föräldrar och elever som för

personalen.

Klagomâlsprocedurer

Rätten att få primärkommunernas och landstingskommunernas beslut inom den s.k. förvaltningen

oreglerade laglighetsprövade (tidigare kommunalbesvär) ger kommunmedlemmarna möjlighet att kontrollera att verksamheten följer lagarna. Domstolarna kan emellertid inte pröva ett beslut i sak utan endast upphäva ett överklagat beslut. som avser ren verkstäl-

Åtgärder

lighet kan inte

överklagas.

En medborgare kan överklaga ett beslut av en kommunal nämnd i ett ärende som innebär myndighetsutövning om det direkt berör s.k.

honom, förvaltningsbesvär. Överklagandet lämnas till den myndighet som meddelat beslutet. Beslutet kan vidare till både och av en fristående

prövas laglighet lämplighet förvaltningsdomstol som kan ersätta beslutet med ett

nytt. Vissa beslut överprövas av statliga överordnade förvaltningsmyndigheter. I sista instans kan beslutet av regerings-

överprövas rätten om prövningstillstånd beviljas. Vissa ärenden överklagas dock i sista hand till

regeringen.

För landstingens verksamhet finns ett flertal instanser för att ta emot brukares utförandet av servicen, t.ex.

klagomål på förtroendenämnden, patientförsäkringen, läkemedelsförsäk-

och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Motsvaringen rande finns inte för kommunernas verk-

klagomålsinstanser samhet.

156 En förstärkt marknadsekonomi

av tjänster

Kvalitetsjämförelser offentliga

Kvalitetsmätning och kvalitetskontroll kommer att behövas

framöver, såväl för kommunal verksamhet i egen regi som för verksamhet som av privata företag. Användarna

upphandlas

måste få veta vilken kvalitet de har rätt att kräva.

Lokaldemokratikommittén definierar begreppet kvalitet som ”en mätbar hos tjänster vilken

egenskap producerade gör det

att efter hur väl de kan

möjligt rangordna producenterna

de officiella överenskomna normerna”. För att konti-

uppfylla nuerligt kunna pröva kvaliteten i verksamheten, genomföran-

det och resultaten måste man välja lämpliga kvalitetsindikationer eller kvalitetsmått.

Kvalitetsmâtt och kvalitetskontroll

Inom har man länge arbetat med olika kvalitets-

näringslivet säkringssystem.

Med har behovet av kvalitetsmått för olika

avregleringen tjänster Ökat. Försök pågår i Kommunförbundet, landstingen

och i enskilda kommuner. Arbetet med har

kvalitetsmätning

kommit olika Inom vissa områden finns bättre förutsätt-

långt.

ningar att mäta kvaliteten, t.ex. inom skolans eller sjukvårdens

där de målen är klart formulerade. Inom

område, övergripande andra områden, t.ex. barnomsorg och socialtjänst, är målen

mindre klart formulerade och resultaten svårare att mäta. Där

får mer inriktas på själva processen än på

kvalitetsmätningen

resultatet. I betänkandet ”Lokal demokrati i utveckling” ( SOU

1993:90) redovisas i kapitel 12 en rad modeller för kvalitets-

och kvalitetskontroll. Nedan presenteras några exem-

mätning pel.

Inom i har man utarbetat en Guide

primärvården Uppsala Medicin. Samtliga primärvårdsenheter besöks, och mottag-

ningarna en fastställd checklista. Resultaten

granskas enligt

sammanställs i guider, tillgängliga för allmänheten.

I Storbritannien har en modell införts för att höja standarden

såväl statlig som kommunal offentlig service, genom ett

på ”citizen”s charter”, ett slags medborgarkontrakt. Kontraktet

har fyra mål:

0 kvalitet i all service

Högre offentlig

0Ökad valfrihet för

medborgarna

0 Förbättrad information om servicen 0 till servicen.

Möjlighet klagomål på

Regeringen har infört nationella och lokala kvalitetsmål på nio

En förstärkt marknadsekonomi 157

huvudområden. Ett särskilt kvalitetsmärke i service

offentlig

har introducerats. En ”the Audit Comgranskningsmyndighet, mission”, följer upp verksamheten inom den sektorn

offentliga

i syfte att höja kvaliteten. Revisorer skall kommunal granska verksamhet och resultaten så att det vilka publicera framgår kommuner som använder sina resurser bäst.

13.3Konsumenternas behov av och

insyn

vissa

inflytande på monopolmarknader

Avgiftsgruppen har i sitt betänkande inom kommunal ”Avgifter verksamhet till modifierad

-förslag självkostnadsprincip” (Ds

1993:16) diskuterat abonnenternas/konsumenternas ställning på monopolmarknaderna (bl.a. vatten och avlopps- och elmarknaderna). Avgiftsgruppen konstaterar att abonnenternas är ställning svag, då nödvändiga varor och tjänster endast finns att tillgå på en monopolmarknad. Då inte är finns köpvägran möjlig inga realistiska alternativ för köparen än att för böja sig säljarens villkor. Inom vissa områden finns dessutom som av olika regler skäl skyddar monopolet mot konkurrens och som tvingar kunderna att betala viss avgift och/eller hindrar kunden från att anskaffa egna anordningar för sitt behov. För att mildra nackdelarna med kan leverantörerna med levemonopol beläggas

ransskyldighet.

Inom de tekniska områdena måste den enskilde konsumenten själv föra sin talan i dvs. prövningsinstanserna, Prisregleringsnämnden för elektrisk ström, Statens va-nämnd, allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Om konsumenten skulle vinna mot producentintresset får beslutet i princip rättslig verkan endast för detta ärende. Möjligheten att ta upp en fråga i Marknadsdomstolen är begränsad till att endast avtalsvillkor gälla marknadsföring, och produktsäkerhet. Frågor om taxesättning och service behandlas ej. För närvarande ändras den traditionella beägarstrukturen träffande de tekniska Elverk av de

försörjningssystemen. säljs

kommunala ägarna till privata intressenter och anbud läggs på kommunala va-verk av utländska Tekniska förvalt-

företag.

ningar omvandlas till som kan kräva aktiebolag höjd kapitalav- Risk finns att kommuner med ekonomi

kastning. ansträngd

söker öka sina intäkter genom eller otillmonopolprissättning låtet höga avgifter för t.ex. av allmän mark för att upplåtelser dra fram och behålla

distributionsledningar.

Avgiftsgruppen konstaterar att kontrollen av huvudmannens

158 En förstärkt marknadsekonomi

kräver kvalificerade tekniska och företagsekonoavgiftssystem miska har abonnenter vunnit och fått

kunskaper. Visserligen

av i några mål i Statens va-nämnd. Men nedsättning avgifter

har som varit och krävt stora processerna regel långdragna

insatser från de klagandes sida. Vinsten för deras del personliga har sällan stått i till det arbete som lagts ner.

rimlig proportion

Beträffande tekniska verksamheter som vatten och avlopp, värme- och saknas ofta ekonomiska och reella

gasdistribution för abonnenterna att finna substitut. Abonnenterna

möjligheter måste därför skyddas mot höga avgifter.

Kapitel

konse-

Några

kvenser av den

Ökande interna-

tionaliseringen

14.1Innehållet i EES-avtalet och EFTA-

deklarationen

Här följer en kortfattad av hur det

bakgrundsbeskrivning

konsumentpolitiska arbetet över gränserna sker med

utgångs-

punkt från EES-avtalet och EFTA-deklarationen.

EES-avtalet

Sverige har tillsammans med de övriga EFTA-länderna (utom Schweiz) undertecknat ett avtal med EU och dess medlems-

160 Den ökande internationaliseringen

länder om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) som trädde i kraft den 1 januari 1994.

Genom EES-avtalet ett samarbetsområde där varor,

skapas

och skall kunna röra sig fritt över

tjänster, personer kapital

Man talar om de fyra friheterna. Sverige och övriga

gränserna.

EFTA-länder har förbundit sig att införliva stora delar av EG:s

i sin För att möjliggöra fri rörlighet för regelverk rättsordning.

varor och skall inom hela sam-

tjänster enhetliga regler gälla

arbetsområdet.

I EES-avtalet förklarar fast

sig de avtalsslutande parterna

beslutna att konsumenternas intressen och stärka deras

främja

marknaden att sträva efter en hög grad av

ställning på genom

Parterna anger vidare att de även fortsätt-

konsumentskydd.

vill en vad gäller bl.a. hälsa

ningsvis bygga på hög skyddsnivå

och säkerhet. Parterna också vilja stärka och bredda

säger sig

samarbetet på konsumentskyddsområdet.

EES-avtalet innefattar ett olika direktiv inom

tjugotal

konsumentområdet. Det finns direktiv om produktsäkerhet

farliga livsmedels-

(leksaker, personlig skyddsutrustning, och information (vilseledande imitationer), marknadsföring

reklam, textila

märkningsbestämmelser på hushållsapparater,

namn, och rättsligt och ekonomiskt skydd

prisinformation) (produktansvar, krediter, hemförsäljning och paketresor).

direktiv inom konsumentområdet är s.k. mini-

Många

midirektiv. Det innebär att länderna inom EES kan ha strängare

än de som förespråkas i ett direktiv, så

konsumentskyddsregler

detta inte strider mot om den fria rörligheten av

länge principen

varor gäller för sådant som inte är

och tjänster. Minimidirektiv direkt varurelaterat, t.ex. vilseledande reklam, paketresor, hem-

försäljning och oskäliga avtalsvillkor.

För varor som inte direkt berörs av direk-

produktrelaterade

tiv den s.k. Cassis de Dijon-principen. Den innebär att en

gäller

vara som är i ett medlemsland automatiskt skall få

godkänd

i de andra länderna. En vara kan ändå om det säljas stoppas

finns skäl med till konsumentskyddet eller tillräckligt hänsyn

för att människors och djurs hälsa, miljö och säkerhet.

skydda

EFTA-de/zlarationen

En för EFTA-ländernas samverkan i EES-arbetet är en

grund

EFTA-deklaration som konsumentministrarna angemensam

i oktober 1991. I deklarationen uttalar minist-

tog i Reykjavik

rarna att länderna är beredda att stärka och bredda sitt samar-

bete i ett vidare europeiskt perspektiv, att främja konsumenternas intressen och att en hög konsumentskydds-

upprätthålla

niva.

Den ökande internationaliseringen 161

Man skall samarbeta i fråga om bättre insyn på marknaden, bättre konsumentinformation och förbättrade rättigheter för

konsumenterna när det gäller gränsöverskridande transaktioner och tvistlösning, utveckla tvistlösningsmekanismer speciellt

för att lösa gränsöverskridande tvister och vidta effektiva

mot och av-

ingripanden otillbörlig marknadsföring oskäliga

talsvillkor.

EFTA-länderna skall stärka samarbetet när det gäller hälsa och säkerhet för att tillförsäkra konsumenterna en hög säkerhetsnivå. Länderna stöder också ansträngningarna för att stärka

konsumentinflytandet i nationellt och internationellt stan-

dardiseringsarbete. Hushållens skuldsättning nämns som ett

område där det är fruktbart att samarbeta för att finna lämpliga juridiska och ekonomiska lösningar. EFTA-deklarationen pekar på att genuina konsumentintressen måste vara represente-

rade i konsumentpolitiska sammanhang, att konsumentpolitiken

skall integreras i andra politikområden samt att EFTA-lånderna skall samarbeta med länder i Central- och Östeuropa.

14.2 inom EG

Konsumentskyddet

Konsumentskyddet inom EG har successivt utvecklats. I Rom-

fördraget fanns det ursprungligen ingen uttrycklig bestämmelse

om att konsumenterna skulle skyddas eller deras intressen tas

till vara. EG-domstolen har dock slagit fast att konsumentskyddsskäl kan motivera strängare krav på produkters egenskaper

även om kraven kan ha handelshindrande effekter. Sedan 1975

har EG haft program, och härigenom har

konsumentpolitiska formellt behovet av konsumentpolitiska åtgärder på gemenskaps-

planet erkänts.

Maastricht-fördraget om den europeiska unionen, som mi-

nisterrådet beslutade om 1991, innehåller i artikel 129(a) en

särskild bestämmelse om konsumentskydd. Gemenskapen skall

medverka till en högre nivå för konsumentskyddet genom

artikel 100(a) och särskilda som stöder

åtgärder enligt åtgärder

och kompletterar den politik som medlemsstaterna bedriver för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska

intressen, samt adekvat konsumentinformation. De åtgärder EG vidtar skall inte hindra medlemsstat från att behålla

någon

eller införa strängare skyddsåtgärder förutsatt att dessa är i överensstämmelse med och att EG-kommissionen

fördraget

informeras om dem.

Prioriteringar i EG:s konsumentpolitiska arbete framgår av

ett flertal program som fastställts i rådsresolutioner. Det första

6 13-0824

162 Den ökande

internationaliseringen

programmet är från 1975 och slår fast fem

grundläggande

rättigheter för konsumenterna:

Rätt till skydd av hälsa och säkerhet 0 Rätt till skydd av ekonomiska intressen Rätt till reklamation och skadestånd Rätt till information och

utbildning

0 Rätt till representation och konsultation.

Kommissionen har i 1993 fastställt sitt andra s.k. treårs-

juli

program (COM (93) 378 final), där sambandet mellan

konsumentintresset och beslut inom andra åter

politikområden

betonas.

Kommissionens uppfattning är att konsumentinformationen

fortfarande är om konsumenterna skall kunna ta

otillräcklig

vara på fördelarna av den inre marknaden. av

Märkningen

produkter måste förbättras. nämns särskilt.

Miljömärkningen

Pris- och kvalitetsöversikter är informationskällor för

viktiga

konsumenterna, liksom offentliggörandet av konsumentproblem

inom olika områden. Media och har

frivilliga organisationer

här en

viktig uppgift.

Kommissionen stöder av olika konsument-

utbildning

kategorier, däribland unga och skolbarn. En

”europeisk guide

för konsumenterna marknaden” kommer att

på den utvidgade

publiceras. Syftet är att tydliggöra fördelarna för konsumenterna. I treårsplanen nämns av att och dess

betydelsen näringslivet

representanter deltar i arbetet att definiera i

riktlinjerna

konsumentpolitiken.

inom EG bedrivs i särskilt

Konsumentinflytandet

råd

Det direkta inom EG utövas av ett sär-

konsumentinflytandet

skilt konsumentråd, the Consumer Consultative Council

( CCC). Konsumentrådet är en av flera hundra kommittéer som är rådgivande till kommissionen. Rådets formuleras

uppgift på

följande sätt: ”Rådet kan konsulteras av kommissionen i alla

frågor som rör skyddet av konsumenternas intressen. Rådet skall ge råd till kommissionen.” I det så att

praktiken fungerar

rådet yttrar på kommissionens För uttalanden

sig begäran. på

rådets eget initiativ krävs stöd från två av de

tredjedels majoritet

närvarande. Konsumentrådet består av 16 representanter från de

fyra

europeiska samarbetsorganisationerna BEUC, COFACE,

Den ökande internationaliseringen 163

EUROCOOP och ETUC och 17 från nationella konsument-

organisationer som bl.a. företräder handikappintressen och

regionala intressen samt en expert på jämförande provningar.

Kommissionen utser medlemmar, fungerar som sammankal-

lande, bestämmer dagordningen och utarbetar bakgrunds-

dokument.

BEUC är den organisation som är mest inriktad på opinions-

och som på olika sätt försöker arbetet, i första

bildning påverka

hand i kommissionen men även i andra institutioner, för att

konsumenternas intressen. Man har t.ex. drivit

gagna kampan-

jer mot hormonbehandlat kött och för blyfri bensin. BEUC är

numera öppet även för konsumentföretrådare från EES-länder.

Även inom EFTA har bildats en rådgivande konsument-

Consumers Consultative Committee -

kommitté (EFTA CCC).

Kommittén började sitt arbete hösten 1992. I kommittén ingår

tre medlemmar och tre suppleanter från varje EFTA-land. De

svenska medlemmarna kommer från olika som

organisationer,

alla är medlemmar i Sveriges konsumentråd.

Ett informellt samarbete mellan EFTA-CCC och EG:s mot-

svarighet EG-CCC har inletts under 1993. Kommittéernas

är att stärka konsumentinflytandet i EU och EFTA. Ett

uppgift

område är standardisering. EG-CCC och EFTA-CCC har där- 1 BEUC (Bureau för nyligen kommit överens om att etablera en gemensam

Européen des Unions för i standardise-

samarbetsorganisation konsumentdeltagande

de Consommateurs) samlar EU-ländernas ring (se även kap. 19.2). konsumentorganisationer.

i enhet

EUROCOOP (The Konsnmentfrâgorna handläggs fristående

European Community År fackenhet för

1968 inrättades en särskild konsumentfrågor of Consumer

inom kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor. I

Cooperatives) samlar de västeuropeiska samband med att gemenskapen utvidgades inrättades år 1973 konsument-

en för och konsumentskydd med funktioner lik-

byrå miljö-

kooperationerna. I

nande ett Byrån omvandlades år 1981 till ett

COFACE (The generaldirektorat.

Confederation of med ansvar för miljö, konsumentskydd och

generaldirektorat

European Family atomsäkerhet. Från 1989 inom

handläggs konsumentfrågorna

Organizations) ingår

en fristående enhet för konsumentpolitik (the Consumer Policy familje- och

Service, CPS). Den skall utarbeta förslag till nya rättsregler på

kvinnoorganisationer.

Europafacket är och anlägga konsumentsynpunkter konsumentskyddsområdet

organiserat i ETUC de inom andra delar av kommissionen.

på förslag som utarbetas

(European Trade Union

Enheten har ca 90 anställda och är uppdelad på sex avdelningar. Confederation).

164 Den ökande

internationaliseringen

14.3Produktsäkcrhetsarbetet inom EG

Standardiseringens roll z

produ/etsä/zerhetsarhetet

EG:s direktiv innehöll en tekniska

tidigare mångfald detaljer.

Detta medförde att blev tidskrävande

harmoniseringsarbetet

och därmed framskred långsamt. År 1985 togs inom EG ett beslut om en ny metod, den s.k. nya

harmoniseringsmetoden (the New Approach). Ett var att

syfte

effektivisera och öka takten i direktivarbetet och att därmed

minska antalet tekniska handelshinder.

Den nya metoden innebär att EG-direktiv innehåller väsent-

liga produktsäkerhetskrav (essential requirements). De europe-

iska CENELEC och ETSI›

standardiseringsorganen (CEN,

utarbetar därefter i form av standarder. En standard

detalj regler

är frivillig, men får i EG-direktiven den rättsverkan

enligt regler

att produkter som har utformats standarden förutsätts

enligt uppfylla de grundläggande säkerhetskraven.

Alla produkter som säkerhetskraven har rätt till

uppfyller

marknadstillträde. Olikartade utföranden kan under

godtas, förutsättning att produkterna uppfyller säkerhetskraven.

Behov av

enhetliga regler

Nationella med krav än de

produktsäkerhetsregler strängare

gemensamt fastställda kraven tillåts ej. Två av de

viktigaste

produktrelaterade direktiven inom konsumentområdet är ut-

formade enligt den nya di-

harmoniseringsmetoden, nämligen

rektiven om leksakers säkerhet och

personlig skyddsutrustning.

Endast produkter som uppfyller direktivets krav får finnas på marknaden. Produkter som direktivets krav och som

uppfyller

genomgått föreskriven kontroll skall förses med ett s.k. EGmärke. Tillverkarens egenkontroll, en s.k. tillverkardeklaration.

(ett bevis om överensstämmelse som verifierat att aktuella krav

är uppfyllda) skall för leksaker normalt vara för att

tillräckligt

ge marknadstillträde i hela den inre marknaden. Om en tillver-

kare i stället icke standardiserade tekniska dvs.

väljer lösningar,

om produkten inte eller bara delvis överensstämmer med en

standard, skall den kontrolleras (typkontroll) av ett fristående

certifieringsorgan (anmält organ). Det anmälda organet intygar

att en prototyp uppfyller de relevanta kraven i direktivet.

EG:s och

produktsäkerhetsdire/ztiv

säkerhets/elausulen

Inom produktsäkerhetsområdet 1 992

togs ett viktigt steg i juni

Den ökande 165

internationaliseringen

när Enligt direktivet får

produktsäkerhetsdirektivet antogs.

endast ”säkra” varor ut EG-marknaden. Medlems-

släppas på

länderna skall vidta de som fordras för att se till att

åtgärder

leverantörer m.fl. kraven i direktivet. Det åligger

uppfyller

leverantörerna konsumenterna relevant information om att ge eventuella risker med en vara så att konsumenterna kan vidta Medlemsländerna skall se

nödvändiga försiktighetsåtgärder.

till att varor som marknaden stoppas.

farliga upptäcks på

Den s.k. säkerhetsklausulen innebär att en medlemsstat kan utfärda eller förbud mot att tillhandahålla en

temporära slutliga

vara samt att varor återkallas och, om

ombesörja farliga

nödvändigt, förstörs.

När en medlemsstat har mot en vara skall

vidtagit åtgärder

EG-kommissionen informeras om detta samt om skälen för Om kommissionen finner att ingripandet är berät-

ingripandet.

informera medlemsstaterna om detta. tigat skall den genast

och förebyggande Kompletterande informationssystem

För att har man upprättat ett

förebygga produktskador

medlemsländerna snabbt skall

notifikationssystem varigenom

kunna få information när en farlig vara upptäcks i ett annat land? Även EFTA-lånderna är som en följd av EES-avtalet med

och kommer att få information om

i systemet härigenom som för att farliga varor i andra

åtgärder vidtagits stoppa

länder.

Rådet att införa ytterligare ett notifikationssystem.

överväger

Detta vissa ”icke-konforma” varor som kan nya system gäller föra med risk för konsumenternas hälsa och säkerhet, men

sig som inte är så skadliga att de faller under det ursprungliga

notifikationssystemet för farliga produkter.

Ett annat sätt att få information om vilka varor som orsakar skador är att anmälda och

systematiskt kartlägga personskador

undersöka huruvida skadorna orsakats av och i så

produkter

fall vilka. I EG:s (EHLASS) samlas

skaderapporteringssystem

information in från utvalda sjukhus i medlemsländerna om

varor som varit inblandade i hem- och fritidsolyckor. Statistiken

är alltså en annan del av som långsik-

produktsäkerhetsarbetet

tigt till att göra produkter säkrare.

syftar

2 Systemet kallas The Rapid Exchange of

EG och mar/enadskontrollen

Information on Dangers Arising from the Use of av att de varor som Inom EG är man medveten om betydelsen Consumer Products,

cirkulerar marknaden är säkra. Att konsumenterna kan lita

RAPEX. på

166 Den ökande

internationaliseringen

på att varor, oberoende av tillverkningsland, uppfyller samma

säkerhetsnivåer är en för att den interna markna-

förutsättning

den skall fungera. EG:s produktsäkerhetsdirektiv liksom stälproduktdirektiven

ler inte några konkreta krav på hur eller i vilken

omfattning

marknadskontrollen skall bedrivas. Inte heller berörs

frågan

om marknadskontrollens organisation. För att åstadkomma

den eftersträvade likformigheten har EG-kommissionen beslu-

tat att utarbeta en handbok för av direktiv

tillämpning enligt

den nya metoden (Guide to of the

implementation community”s

technical regulations based on the rules of the new

approach

and of the global approach). Handboken är ett kommissionsdokument och avses inte bli bindande för medlemssta-

rättsligt

terna. Den väntas ändå få stor inverkan.

normgivande

I förslaget till handbok framhålls att ansvaret för att endast

produkter som uppfyller kraven avsätts marknaden åvilar på

tillverkare och distributörer medan medlemsstaterna har att bedriva marknadskontroll. En annan grund för marknadskontrollen finns i en av Kornmissionen utfärdad rekommendation Medlems-

(1992-11-27).

staterna uppmanas etablera system för att identifiera

farliga

varor vid de yttre Denna rekommendation an gränserna. knyter

till EG:s för farliga varor. Rådet har även

notifikationssystem

utfärdat en förordning (1993-03-17) rörande

produkt-

säkerhetskontroll när det gäller produkter från

importerade

tredje land. Tullen i varje medlemsland skall ansvara för att en

produkt eller ett varuparti stoppas från att vidare avsättas under

förutsättning att allvarlig och omedelbar risk för hälsa och

säkerhet föreligger, när varan används under normala och förutsebara förhållanden. Den nationella kontroll-

ansvariga

myndigheten skall underrättas om att produkt- eller varupartiet tagits i skall därefter vidta

beslag. Myndigheten lämpliga åtgär-

der. Marknadskontrollen enligt ”nya metoden-direktiv” innebär

att medlemsstaterna skall övervaka marknaden

produkterna på

och vidta när säkerheten är i fara.

lämpliga åtgärder Enligt

systemet förutsätts att en produkt med åsatt EG-märke överensstämmer med kraven i direktiven. medför att ett

Systemet

ömsesidigt beroende mellan olika nationella tillsynsmyndigheter

uppstår. Utbytet av information mellan länderna ökar också.

14.4Internationell samverkan

På den gemensamma marknaden som blir en av EES-

följd

avtalet är det viktigt att kontrollen bedrivs likartade

enligt

Den ökande 167

internationaliseringen

i EES-länderna. Det har redan etablerats olika samriktlinjer

mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna. Mellan rådsorgan de nordiska länderna har ett särskilt projekt om marknadskontroll startat. EFTA-länderna har sedan flera år utvecklat ett särskilt samarbete för konsumentfrågorna i anslutning till EESavtalet.

och nätverk

Grupper

Inom EFTA behandlas konsumentfrågorna i två grupper:

0 I den s.k. har man igenom och

regeringsexpertgruppen gått

de konsumentregler som skall gälla i EES. Grupanalyserat

EG:s till direktiv som berör pen analyserar löpande förslag konsumentområdet. har publicerat

Regeringsexpertgruppen en rad rapporter om hur EFTA-länderna hanterar olika konsumentproblem, t.ex. produktsäkerhet, tvistlösnings-

och konsumentinflytandet i stanmöjligheter, marknadsföring dardiseringen.

0 En särskild grupp för produktsäkerhetsfrågor behandlar

bl.a. notifikationssystemet för

produktsäkerhetsdirektivet,

varor och EHLASS. om marknadskontroll är

farliga Frågor

en annan viktig dagordningspunkt.

Två nätverk har bildats i syfte att utbyta erfarenheter om

och marknadskontroll. I det ena, Intermarknadsövervakning national Marketing Network med representanter

Supervision för övervakningsorgan inom OECD-länder, utbyter deltagarna erfarenheter om marknadsföringsmetoder och framväxten av nya system med hjälp av ny teknik (TV-shop, distansförsäljning,

över m.m.). Syftet är bl.a. att förebygga försäljning gränserna och beivra oacceptabla former av marknadsföring över gränserna. Nätverket avser inte att behandla produktsäkerhetsfrågor.

Det andra nätverket, där tillsynsmyndigheterna från EFTAoch EG-länderna samman, verkar för en hög produkt-

slutit sig säkerhet inom EES-området. PROSAFE (Product Safety and Enforcement Forum in Europe) är ett samordningsorgan för

inom EFTA/EG-området och kan spela en roll produktsäkerhet vad gäller erfarenhetsutbyte om produktsäkerhet och marknadskontroll inom EES-området.

Inom standardiseringsområdet är avsikten att bilda ett euro-

för Standardisering: ANEC (Associapeiskt konsumentorgan tion de normalisation européen pour les consommateurs).

är att förbättra konsumentinflytandet på den europeiska Syftet nivan.

168 Den ökande

internationaliseringen

Samarbete inom Norden

Inom Norden samverkar de nordiska länderna i Nordiska

Ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor (ÅK-konsument). Det nordiska konsumentsamarbetet har omor-

nyligen

ganiserats. Den nya ämbetsmannakommittén skall represen-

tera konsumentministern i respektive land. Konsumentsektorn

har alltid kännetecknats av ett brett samarbete mellan myndigheter, institutioner Detta bevaras

och organisationer. genom

inrättandet av ett nordiskt konsumentutskott med 3-5 representanter Under ämbetsmannakommittén bildas

per land. några fasta styrgrupper med uppgift att initiera, ansvara för och

genomföra arbetsuppgifter efter kommitténs godkännande. Det fjärde handlingsprogrammet för det nordiska samarbetet

trädde i kraft i januari 1994. Det avviker från det

föregående

främst genom satsning på internationella frågor, särskilt sådana

med en Europadimension. Ett samnordiskt projekt om marknadsövervakning på produktsäkerhetsområdet pågår. Projektet går ut på att utreda

möjligheter till nordisk samverkan, t.ex. ambitionsnivåer och metoder för marknadskontroll, notifieringsrutiner och ömsesi-

digt godkännande av prövningar.

samarbete

Övrigt

Utöver detta finns samarbete mellan provnings- och certi-

fieringsinstitutioner, jurister samt olika arbetsgrupper inom

EFTA och OECD.

Även EG-kommissionen har uppmärksammat behovet av

samordning av tillsynsverksamheten och har konstaterat att

den eftersträvade och kräver

likformigheten samstämmigheten

en välutvecklad samverkan mellan berörda myndigheter, såväl

inom de enskilda medlemsstaterna som över hela gemenskapen.

En viktig ingrediens i denna samverkan är utbyte av informa-

tion om hur marknadskontrollen bedrivs och vilka resultat den

medför.

14.5 och

Konsumentinflytandet satsningar

i

på standardiseringsarbetet Sverige

Arbetet i de enskilda har blivit alltmer

standardiseringsorganen

betydelsefullt. Standarder har från att tidigare främst varit en teknisk för näringslivet nu blivit ett samhällsin-

angelägenhet

tresse.

År 1990 inrättades ett särskilt konsumentråd inom SIS,

Den ökande internationaliseringen 169

Standardiseringskommissionen i Sverige. Syftet är att stärka konsumenternas deltagande i standardiseringsverksamheten och medvetenheten om i höja konsumentfrågornas betydelse det tekniska Rådet har till att standardiseringsarbetet. uppgift

0 stärka konsumenternas medverkan i olika standardiseringsprojekt, nationellt och internationellt 0 lämna till nya förslag standardiseringsprojekt 0 delta i internationellt samarbete och utarbeta för planer användningen av det målrelaterade bidraget 0 informera om i konsumentskyddskrav standardiseringsverksamheten och föra fram konsumentsynpunkter till berörda inom svensk standardisering.

Samma år beslutade riksdagen att lämna ökat stöd till kraftigt standardiseringen och ett målrelaterat beviljade speciellt bidrag till SIS att användas särskilt i samband med standareuropeisk disering som rör konsumentskydd, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. Bidraget har i genomsnitt uppgått till ca 10 miljoner kronor per budgetår. Av dessa har drygt 3 miljoner kronor varje år utgått för att öka konsumentinflytandet standardipå seringen och för direkt standardiseringsarbete konsumentpå området. Från och med budgetåret 1993/94 utgår inte detta målrelaterade bidrag. För att säkra medel för konsumentinsatser har i samband med av till Stanregeringen beviljandet bidrag dardiseringskommissionen tilldelat Konsumentrådet inom SIS 2 miljoner kronor att fördela till olika projekt.

Konsumentverkets

prioriteringar

Konsumentverket har i sina satsningar prioriterat standardisering som har betydelse från hälso-, funktions-, energi-, miljö-, och ekonomisk Det målrelaterade har innesynpunkt. bidraget burit möjlighet för verket att stödja standardisering främst vad gäller produktsäkerhet och särskilt barnsäkerhet. 15-20 handläggare från Konsumentverket deltar för närvarande i 36 och i 17 internatioeuropeiska kommittéer/grupper nella kommittéer/grupper. Ytterligare ett antal handläggare arbetar med svensk Verket har standardisering. framgångsrikt fört ut svenska synpunkter och lyckats påverka standarderna för flytvästar, fritidshjälmar och leksaker. Representanter från Konsumentverket deltar dessutom i 48 svenska standardiseringsgrupper. För budgetåret 1992/93 har ca 3,6 miljoner kronor av verkets budget avsatts för standardisering.

170 Den ökande internationaliseringen

14.6Konsumentverkets

tillsynsansvar

Konsumentverket har i skriften ”Hur konsumenterna

påverkas av EES?” för de direktiv som i EES-avtalet. I

redogjort ingår

för skillnader mellan kraven publikationen ges en redogörelse

EGzs direktiv och nuvarande bestämmelser samt vilka enligt

ur ett som EES-avtalet inneförändringar konsumentperspektiv bär. För en bredare av vilka direktiv som omfattas av

belysning EES-avtalet hänvisas till Konsumentverkets publikation.

Nedan av de EG-direktiv där behovet av

ges en beskrivning marknadsövervakning, utöver den redan befintliga övervakningen, kommer att aktualiseras.

Leksaker

har beslutat att EES-avtalet vad leksakers Riksdagen gäller säkerhet införlivas med svensk rätt en särskild full-

genom

(SFS 1992:1327). Produktsäkerhetslagen skall också mak-tslag i vara leksaker som kan medföra

fortsättningen tillämplig på risk för Konsumentverket har utfärdat riktlinjer

personskador. för leksakers säkerhet, vilka nu kommer att ersättas av de nya bestämmelserna.

EG:s leksaksdirektiv föreskriver att medlemsstaterna skall se till att vidtas för att säkerställa att företagen

lämpliga åtgärder

sin skyldighet att hålla viss information tillgänglig. fullgör Direktivet kräver även att medlemsstaterna ser till att stickprov tas för kontroll av att leksakerna på marknaden stämmer överens med direktivet. Bägge dessa förpliktelser kommer att tillföras Konsumentverket i dess egenskap av tillsynsmyndighet.

är även skyldiga att om en leksak är

Myndigheterna ingripa

EG-märkt eller om risken med en leksak inte tas upp i oriktigt standarden. En kommitté inom EG avgör i efterhand om ingripandena är befogade.

Personlig skyddsutrustning

EG-direktivet om omfattar alla

personlig skyddsutrustning

av utrustning, medan det i Sverige endast finns krav för typer viss Konsumentverket har utfärdat riktlinjer

fritidsutrustning. med krav bl.a. och flytvästar. Med stöd av

på cykelhjälmar

är det dock möjligt att på marknaden produktsäkerhetslagen ingripa mot riskabel personlig skyddsutrustning.

Direktivet om skyddsutrustning avser att säker-

personlig ställa att bara sådan skyddsutrustning (exempelvis hjälmar,

Den ökande 171

internationaliseringen

och som i direkti-

skyddsglasögon inandningsskydd) uppfyller

vet närmare angivna säkerhetskrav” ut

”grundläggande släpps

på marknaden och används. I praktiken kommer säkerhetskraven, liksom för leksakerna, i stor att bestäm-

utsträckning

mas i standarder. Direktivet konsumentområdet ha synes på betydelse för med i huvudsak tre olika an-

skyddsutrustning

vändningsområden: hobbyarbeten; sport, idrott och friluftsliv;

samt situationer som människor mer eller mindre kan

ofrivilligt

hamna i (skydd mot överfall

m.m.).

För den delen av

övervägande personlig skyddsutrustning

krävs att sker en harmoniserad

tillverkningen antingen enligt

europeisk standard eller enligt andra tekniska

specifikationer,

under att de har blivit kontrollerade inom ramen

förutsättning

för EG:s system för typkontroll. All personlig

skyddsutrustning

måste, på samma sätt som leksaker, vara märkt med EGmärket.

Maskiner

EG-direktivet om maskiner innehåller allmänt hållna

grundläg-

gande hälso- och säkerhetskrav. I en

departementspromemoria

(DS 1993:3 1) föreslås att EG-direktivet som maskiner för

gäller

privat bruk införlivas med svensk rätt en särskild genom fullmaktslag. Konsumentverket föreslås få tillsyn över maskiner för privat bruk (t.ex. hushållsmaskiner av olika och

slag gräsklippare.)

Textilier

Här finns en rad olika direktiv om och kontroll av

märkning

textilier. I lagen (SFS 1992:1231) om av

märkning textilier,

varigenom direktiven införlivas i svensk rätt, att Konsuanges mentverket har att utöva tillsynen. En sådan har inte

lag tidigare

funnits. avser inte endast förhållanden i konsument-

Tillsynen

ledet utan också i distributionsled. Konsumentverket

tidigare

har utfärdat riktlinjer för textilier och beklädnadsskinn med

krav på information om vilka material som har ingår, vilket varit den hittills Alla textilier som mark-

gällande ordningen.

nadsförs inom skall ha innehållsdeklaration. Alla

gemenskapen

textilprodukter i direktivets skall förses med en etikett

mening

eller på annat sätt märkas med om det textila fiber-

uppgifter innehållet, så snart de släpps ut marknaden i på produktions-

syfte eller kommersiellt syfte.

172 Den ökande internationaliseringen

Hushållsapparater

Direktiven handlar om energiåt-

angående hushållsapparater

bullernivåer. Krav på information om bullernivåer

gång och

eller från ställs ej, men direkti-

energiåtgång hushållsapparater

medlemsstaterna en möjlighet att föreskriva en sådan ven ger

skyldighet i fråga om vissa slag av hushållsapparater.

För närvarande har Konsumentverket endast utfärdat föreskrifter av ugnar. EGzs råd har dock

angående energimärkning

hösten 1992 antagit ett direktiv att hushållsapparater skall

Direktivet kommer att införlivas i EES-avtalet

energideklareras. ett till avtalet. Energideklarationen kommer genom tillägg därigenom att bli obligatorisk.

En om av hushållsapparater har utfärdats (SFS

lag märkning

både för nuvarande förhål-

1992:1232). Lagen kan tillämpas

landen och om man vill införa krav på obligatorisk märkning.

kan förses med information om luftburet

Apparater frivilligt

buller och om den som apparaterna förbrukar. Hushålls-

energi

får dock märkas eller annat sätt förses med apparater på

information om bullernivå och om energiförbrukning endast

om har lämnats av tillverkaren eller, om tillverka-

uppgifterna

ren inte driver sin rörelse inom EU, av den som importerar apparater till EU.

Måtten/veta; och mätdon

mätningar

Det finns EG-direktiv om måttenheter, mätutrustning, kontroll, storlekar och toleransavvikelser från vikt. Direktiven

angiven

om varor innebär krav på regelbunden kon-

färdigförpackade

troll av som varor. Vikten och/eller volymen

företag förpackat

skall vara utskriven varor. Det finns också

på färdigförpackade

bestämmelser för EG:s s.k. e-märkning som skall garantera att

vikten eller volymen är riktig.

den angivna om måttenheter, mätningar och Lagen (SFS 1992:1514)

mätdon föranleds av de 25-tal olika direktiv som i EES-

ingår

avtalet. Den ersätter (1971:1081) om bestäm-

nya lagen lagen av och vikt. Styrelsen för teknisk ackreditering ning volym

har utsetts till och

(SWEDAC) övergripande tillsynsmyndighet

skall överta de föreskrivande uppgifterna inom måttenhetsområdet.

Paketresor

EG:s direktiv om paketresor syftar till att ge konsumenter ett

då de en Av kataloger och bro-

grundskydd köper paketresa. schyrer skall tydligt framgå priset för resan, resmål, transport-

Den ökande internationaliseringen 173

sätt, inkvartering och annan information som är för

väsentlig

konsumenten. Dessa uppgifter är med vissa bindande

undantag

för arrangören och återförsäljaren. direktivet Enligt kan sträng-

are bestämmelser upprättas nationellt.

Konsumentverket är tillsynsmyndighet för lagen om paket-

resor (SFS 1992:1672) som är en av EG-direkti-

transformering

vet till svensk rätt.

Kapitel

Den

ekonomiska

utvecklingen

1986-1998

15.1Hushållens inkomster

disponibla

Den ekonomiska för hushållen sammanhänger

utvecklingen

med den ekonomiska i landet som helhet. Hushåll-

utvecklingen

ens inkomster ökade snabbt under 1980-talet. Köp-

disponibla

kraften växte däremot inte i samma utsträckning beroende på

den höga inflationstakten (i genomsnitt ca 7 procent per år), den

i det tidigare skattesystemet och avsaknahöga progressiviteten

den av indexerade skatteskalor.

Den ekonomiska 175

utvecklingen

Diagram 1. Beräkningar av utvecklingen av BNP och hushållens disponibla inkomster under perioden 1986-1998

Procentuell utveckling 60/9. BNP Hushållens disp. ink.

4%

2%.

0%- 1-

.go/f

4% r 1986 1987 1988

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Källa: Pico 199293350. Konjankiurinsikmoi

Såväl som hushållens reala

bruttonationalprodukten disponi-

bla inkomster beräknas under hushållens reala

sjunka 1993,

disponibla inkomster med ca 3 procent.

Enligt regeringens prognoser kommer utvecklingen emellertid relativt snabbt att

förändras till det bättre. Hushållen förväntas öka sina inkomster med ca 7 procent under 1994-1998 och med 11

perioden

procent under perioden 1991-1998, dvs. med i genomsnitt

drygt 1 procent per år. Hushållens disponibla inkomster förväntas dock öka i en långsammare takt än under reste-

bruttonationalprodukten

rande del av vilket om en främst

90-talet, beror på antaganden exportledd tillväxt som baseras på betydande i investeringar

produktionsledet i stället för inhemsk konsumtion.

Troligtvis kommer, till förmån för tillväxtbefrämj ande åtgär-

der och en omsorg om statsfinanserna, tillväxten av den privata konsumtionen att hållas tillbaka under de närmaste åren.

15.2Hushållens konsumtion och

sparande

Hushållens konsumtion ökade under hela 1980-talet, men

utvecklingen accelererade under senare delen av detta årtionde,

främst beroende på en ökad av

skuldsättning. Avregleringen

kreditmarknaden i mitten av 1980-talet det för

gjorde möjligt

hushållen att låna till av bilar och andra

köp bostäder, kapital-

varor. Tidigare hade hushållen att låna

begränsade möjligheter

till konsumtion. Ett latent hade därför

efterfrågetryck byggts

upp under lång tid.

176 Den ekonomiska utvecklingen

I av 1990-talet förändrades hushållens konsumtions-

början

mönster av hushållens konsumtion kan

igen. Minskningen

förklaras av

det i av 1 990-talet i kombination med

höga ränteläget början

minskade till följd av skattereformen

avdragsmöjligheter

den ekonomiska krisen som skapade en osäkerhet om möjlig-

heterna till framtida inkomster och därmed ett behov att

förbättra marginalerna i hushållens ekonomi ett minskat behov av konsumtionsvaror med lång livslängd

eftersom en stor del av detta behov under senare

tillgodosågs

delen av 1980-talet.

Diagram 2. Beräkningar av hushållens konsumtion i relation till disponibel inkomst under perioden 1986-1998

% av disp ink 106 104- Hushållens konsumtionsnivá Negauvt hushállssparande 100 98- Positivt hushállssparande

1 9186 15537 19.88 1és9 19190 15591 19592 12593 15594 iégs 15595 1957 19598

Kána: Prop 921982150

Ovanstående kan ha bidragit till att hushållens

förklaringar har ökat väsentligt. Sedan sparandet nådde en bottensparande

nivå 1989 har dvs. sparandet i förhållande till

sparkvoten,

hushållens inkomster, ökat med inte mindre än 13

disponibla

Detta är i och för inte överraskande, efter-

procentenheter. sig

som hushållens efter skatt i det närmaste hade

ränteutgifter

fördubblats under senare delen av 1980-talet. Hushållens spa-

rande är därmed det högsta sedan andra världskrget.

ökade från 100 procent av den disporibla

Skuldsättningen

inkomsten 1985 till som mest 135 procent i slutet av 1980-talet, räntorna och att avdrag för ränte-

steg möjligheterna göra

Den delen av ökningen i

utgifter begränsades. övervägande

hänför en undersökning som utförts av

sparandet sig, enligt

Bank, till de som har den hågsta

Sparbankernas 10 procent disponibla inkomsten.

Den ekonomiska 177

utvecklingen

Diagram 3. Beräkningar av hushållens skuldsättning och ränteutgifter som andel av disponibel inkomst under perioden 1985-1998

Skuld i % av disp ink Ränta i % av disp ink

Ränteutgiiter efter skatt 140

eo.- 40..

Skuldstock. andel av disp. inkomst

o. 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Kaila: Prop. \992/93:150. Finansdepartementet

är att hushållens skuldsättning successivt mins-

Bedömningen

kar under 1990-talet och i slutet av decenniet når historiskt

låga nivåer i relation till den disponibla inkomsten.

mycket

kommer hushållens ränteutgifter även efter skatt att

Därigenom

minska. Andra faktorer som bidrar till detta är förväntade lägre räntor och att värdet på ränteavdragen minskar.

Hittills är Bank framför allt de

det, enligt Sparbankernas

20 procenten inkomsttagare med högst disponibel inkomst som

mest kunnat minska sin skuldsättning.

som hushållens skuldsättning Ökade under andra

Samtidigt

hälften av 1980-talet av hushållens tillgångar i en än

steg värdet snabbare takt. Vissa hushåll hamnade i en snabbt uppåtgående

möjligheten att belåna värdeökningen för spiraleffekt genom

att öka konsumtionen och efterfrågan, vilket i sin tur

ytterligare ökade värdet på flertalet hushålls tillgångar tills vändpunkten

inträdde år 1989. Hushållens nettoförmögenhet, dvs. tillgångarna minus skulderna, med inte mindre än 25 procent

steg under slutet av 1 980-talet, trots den kraftiga ökningen av skuld-

sättningen.

Efter 1989 har hushållens nettoförmögenhet

vändpunkten

minskat lika dramatiskt, i absoluta tal med ca 50 miljarder

kronor, vilket motsvarar ca 6,5 procent av hushållens disponibla inkomster. Det handlar i första hand om en värdeminskning

småhus och bostadsrätter. I 4 visas utvecklingen

på diagram

förutsatt att småhus och bostadsrätter inte översti-

prisfallet på ger ca 20 procent under perioden fram till i dag och att prisfallet

inte fortsätter under resten av 1990-talet.

178 Den ekonomiska

utvecklingen

Diagram 4. Beräkningar av hushållens nettoförmögenhet i relation till disponibel inkomst under perioden 1980-1998

300%- Finansiell nettoiörmögenhet 250%-

1 50%- Småhus och bostadsrätter 100%-

5o%. Börsaktier och fondandelar

1980 1981 1982 1983 194 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 Kalla: Prop 1992l93:150

Till följd av det under resten av 1990-talet

höga sparandet

väntas dock hushållens vid

sammanlagda nettoförmögenhet

slutet av seklet åter nå historiskt sett nivåer.

höga

Den ekonomiska under 1990-talet innebär,

utvecklingen

trots magra år under decenniets första att hushållens

några del,

ekonomiska ställning som helhet stärks. är dock

Bedömningen

baserad på antagandet att tillväxten i ekonomin ökar

kraftigt

om ett par år och sedan ligger kvar en nivå under resten

på hög

av decenniet och att den allmänna räntenivån en

ligger på

betydligt lägre nivå än under de första åren under 90-talet. Även om hushållens inkomster ökar under senare

disponibla

delen av 1990-talet och arbetslösheten bedöms för-

minskar,

bättringen bli relativt långsam och mellan olika

fördelningen

grupper svår att förutsäga.

15.3Skillnaden i inkomst mellan olika hushåll har blivit större

Fördelningen av den disponibla inkomsten mellan olika

grupper av hushåll har betydelse för att man skall kunna bedöma behovet av under de närmaste

konsumentpolitiska åtgärder

aren. Statistiska centralbyrån (SCB) har i nr Inkomst-

bilaga 19,

fördelningen under 1980-talet, till (SOU långtidsutredningen

1992:19) visat att de disponibla inkomsterna har ökat för

samtliga grupper under 1980-talet. Av rapporten dock

framgår

Den ekonomiska 179

utvecklingen

att inkomsterna ökat mer för hushåll med inkomster än

höga

med Det beror, vid sidan av löneutvecklingen, på en ökad

låga.

för hushåll med höga inkomster och att kapital-

förvärvsgrad

inkomsterna ökat för främst hushåll med medelålders och äldre

inkomsttagare.

Situationen är helt annorlunda för hushåll med låga inkom-

ster av faktorer som minskad tillväxt, strukturella

på grund

i ekonomin med en kraftigt ökad arbetslöshet, en

förändringar förväntad svag löneutveckling och troligtvis lägre ersättnings-

nivåer i transfereringssystemen samt höjda konsumtionsskatter.

15.4Hushåll med ekonomi ökar under

svag 1990-talet

I det i stora drag frågan vilka grupper som

följande belyses

främst kommer att ha en ekonomisk situation under

besvärlig

resten av seklet till av den allmänna ekonomiska utveck-

följd

och den i slutet av 1980-talet.

lingen höga skuldsättningen

Arbetslösheten kommer, som framgår av diagram 5, att ligga en nivå under resten av 1990-talet med mellan

på mycket hög

400 000 och 700 000 människor utan arbete med kraftigt försämrade inkomster som Det är främst den yngre

följd.

som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

generationen

Löneutvecklingen bedöms likaså vara förhållandevis svag under resten av 1990-talet.

Diagram 5. Beräkningar av arbetslöshet och timlöneutveckling under perioden 1985-1998

-- 15°/ ------------------------------------------------------------------------------cl Arbetslöshet inkl. åtgärder, i % av arbetskraften -- 14% ------------------------------------------------------------------------- ___ . _ _ ___. _. ___ ___. _ _______ ____ _. _ . 1 20 __ _ _ __ _ . _ . ___, _ _ __ _________ _ ___, _ _. _ _ __ _ , ./G Tim löneutveckling - ---------------------------------------------------- -- 10/.,- ---------------- ----------------------------------------------------------------- -- 8%---- -s%- ----------------------------------------------------------------------------- _ _ _ _ __, . __ _ _ _ _ ______ _ _ _ _______ _ . ___ _ _ . _______ __. __. _ . . . . . 40/0. _. _. _ __ - - 2% ------------------------------------------------------------------------------- 0 °1éss 19.86 15587 1ása 19189 1é9o 1é91 1§92 1993 15594 19,95 1é9e 1:597 19.98

KAIia:Prop.1992/93:150

180 Den ekonomiska utvecklingen

Den inledda av statens finansiella situation inne-

saneringen bär troligtvis lägre ersättningsnivåer i transfereringssystemer..

Behovet av en fortsatt av statens finanser är stort även

sanering

under slutet av 1 990-talet. kommer att minska

Transfereringarna under slutet av decenniet om sparmål på 5 miljarder regeringens

kronor år även om är relativt

per genomförs, minskningen marginell.

Diagram 6. Beräkningar av den offentliga sektorns transfereringar till hushållen under perioden 1986-1998 i 1992 års prisnivå

“ “ N

Miljarder kr

Från kommunerna

300--

Från socialförsâkringssektom 200-

100 V

i Från staten

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 i Källa: Prop. 1992/932150

En trolig utveckling är att statsfinanserna även kommer att

förstärkas att skatterna höjs. Det är sannolikt olika typer

genom av punktskatter, som slår mot alla hushåll, som kommer att

höjas. Även vissa marginalskattehöjningar har dock diskuterats

och delvis aktualiserats.

Den ekonomiska utvecklingen innebär att kommunerna inte i nämnvärd grad kommer att höja kommunalskatten. För att stärka ekonomin väljer många kommuner i stället att höja taxor

och avgifter.

Hushållen har svårt att hålla sin standard

haft

Levnadskostnaderna för en med två barn

låginkomstfamilj

ökade under år 1993 med 1 100 kronor. Detta enligt Konsumentverkets beräkningar. Ökningen förklaras av höjda konsumtionsskatter, och avgifter. Detta innebär att familjen i Kon-

priser

sumentverkets modell får ett underskott med 220 kronor varje

månad. Med hjälp av Statistiska centralbyråns uppgifter om

hushållens löneinkomster har verket uppskattat att knappt

Den ekonomiska utvecklingen 181

hälften av alla ca 360 000 tvåbarnshushåll fick samma eller

lägre disponibla inkomster under år 1993.

Verket har även gjort av effekten vid arbetslös-

beräkningar

het. Om mannen i familjen blir arbetslös ökar underskottet i

familjebudgeten till 1 130 kronor per månad. I sammanhanget

bör även beaktas att en är den att

vanlig försörjningssituation

mannen är heltidsarbetande och kvinnan deltidsarbetar.

Mycket

tyder på att arbetslösheten för kvinnor kommer att öka som en

följd av nedskärningarna i den offentliga sektorn . Familjens

situation förvärras självklart om av

ytterligare någon familje-

försörjarna blir utförsäkrad.

Kritiska händelser i livet kan dessutom leda till ekonomisk

utsatthet. Dit hör arbetslöshet, skilsmässa, långvarig sjukdom,

nära anhörigs dödsfall. Härmed som kan be-

vidgas gruppen traktas som utsatt.

Hushâllsstru/eturen under

förändring

Hushållens struktur har under årens stora för-

lopp genomgått

ändringar. Den senaste statistiken är från 1990. Som av

framgår

nedanstående tabell består 40 procent av samtliga hushåll av en person och 31 procent av två personer.

HUSHÅLLSSTORLEK

Antal personer Antal hushåll1 000 stProcent
11 51640
21 18931
347112
445312
5 och fler2015
Summa hushåll3 830100

Källa: SCB

Som av nedanstående tabell förekommer

framgår barn (under

15 år) i vart fjärde hushåll. I endast en procent av hushållen förekommer fler än tre barn.

ANTAL HUSHÅLL MED BARN (under 15 år) Antal barn Antal Procent

1 000 st

02 91176
142611
23569
31113
4 och fler261
Summa hushåll3 830100

Källa: SCB

182 Den ekonomiska

utvecklingen

Enligt Konsumentverket är det främst ensamstående yngre personer och ensamstående med barn som har behov av stöd och hjälp med sin ekonomi.

Ungdomar behöver öka sina

kunskaper

Ungdomar är särskilt utsatta ekonomiskt. från en

Enligt uppgift

rad hamnar oftare än andrai

konsumentvägledare ungdomar

svåra situationer ekonomiskt. Problemen kan ha anuppstått

tingen som en av eller därför har följd upplåning att personen

ingått en borgensförbindelse. är ofta osäkra i sin Ungdomar

identitet och saknar de som behövs för att rätt kunna

kunskaper

värdera marknaden.

Problemet kommer sannolikt att under 1990-talet

fördjupas

i takt med Ökade bostadskostnader som en av de minskade

följd

bostadssubventionerna. Detta ställer än större krav kunska-

per och insikt hos som hemifrån för första

ungdomar flyttar

gången eller som står i att investera i en bostad

begrepp

tillsammans med

en partner.

Även andra faser i livet ställer och med-

krav på kunskaper

vetenhet. om och korn-

Kunskap försäkrings- kreditmarknaden,

munernas samt är både för

regler transfereringssystemet viktiga

planering av ekonomin i samband med barns ankomst och vid

pensioneringen.

Allt fler erhåller

socialbidrag

I Sverige har 5 procent 2 av fått stöd

(+- procent) befolkningen

i form av eller sedan 1810.

fattigvård socialbidrag Enda undan-

taget är depressionen under 1930-talet då andelen var

högre.

Nedanstående tabell visar antalet och

bidragstagare bidrags-

hushåll under år och de totala som betalats ut

några bidrag

(1980 års

penningvärde):

Pensionärerna var en

tidigare mycket stor grupp bidragstagare,

som numera tack vare ett i allmänhet

utbyggt pensionssystem

klarar sig utan under 30 40

socialbidrag. Unga hushåll, år, utgör

procent av under 40 år är de 70 .

bidragstagarna; procent

Ensamstående med En av alla barn utgör 40 procent. tredjedel

bidragshushåll har barn. Denna statistik har varit relativt

Den ekonomiska 183

utvecklingen

konstant under den senaste En viss ökning har

tioårsperioden.

dock kunnat konstateras för ensamstående kvinnor

gruppen utan barn.

Var ensamstående kvinna med barn och var fjärde

tredje

ensamstående man med barn får socialbidrag någon gång under

året. av Sveriges befolkning fick socialbidrag

Ca 7 procent

under 1992. Det är den siffran under

någon gång högsta

efterkrigstiden.

Den andelen bland grupperna en-

höga socialbidragstagare

samstående kvinnor och män med barn beror inte på generellt sett inkomster. Men är ofta små, och när

låga marginalerna

stora och oväntade klarar man inte detta utan

utgifter uppstår

Ensamstående med barn är därför en grupp som kan bli

bidrag.

än mer utsatt under 1990-talet.

I bosatta utländska medborgare svarar för 26 procent

Sverige

av hushållen med och för 44 procent av de totala

socialbidrag

kostnaderna för Ungdomarnas behov av socialbi-

socialbidrag.

har varit konstant under de senaste 6-7 åren;

drag tämligen

var tionde får under året. Denna grupp drabbas

ungefär bidrag

särskilt av arbetslösheten och antalet utförsäkrade växer nu

mycket kraftigt.

Problemen är större för vissa grupper

bostäder i kombination med minskande

Värdeminskningar på

ekonomiska till av skattereformen, det höga

marginaler följd

och en låg inflation har

ränteläget, höjda bostadskostnader

inneburit att hushåll i har svårt att klara sina krediter

många dag

och befinner i en skuldkris. Till detta bidrog också

sig av kreditmarknaden. Under budgetåret 1990/91

avregleringen

Konsumentverket en studie som visar att det då

genomförde

rörde om ca 200 000 som hade svårt att klara sina

sig personer krediter.

Konsumentverket under budgetåret 1989/90

genomförde

som beskriver hushåll som ansökt om socialbi-

undersökningar

och som var aktuella för ingripande av krono-

drag gäldenärer

hushåll av tio som sökt socialbidrag hade skulder

fogden. Åtta

av olika Skulder var bland personer i åldern 20

slag. vanligast

till 30 medan oftast var hos personer i åldern

år, beloppen högst

40 till 45 år. Det var med skulder bland flerpersoners-

vanligare

som dessutom oftast hade skulder. Människor

hushåll, högre

bosatta i mindre städer och orter hade oftare skulder än i de tre

Huvuddelen av dem som hade skulder i form av

storstäderna.

och till stat och kommun skulle inte

skatter avgifter troligtvis

klara att betala dessa under fem år. Av

preskriptionstiden,

184 Den ekonomiska

utvecklingen

hushåll med konsumtionsskulder var det bara vart som

fjärde

hade möjlighet att betala en del av amorteringen.

Skuldproblemen påverkar socialbidragskostnaderna genom

att bidrag betalas ut för att täcka för hushåll med

basutgifter

inkomster som men med skul-

överstiger socialbidragsnormen

der. Det är tre gånger vanligare att hushåll med skulder får extra bidrag jämfört med hushåll utan skulder.

Utmätning som kunde minska skulden förekom hos

själva

mindre än en fjärdedel av hushållen med konsumtionsskulder. Inkassokraven är i dag över en kronor om året.

miljon Följande kategorier bedöms till följd av få hög skuldsättning

stora svårigheter med sin under de närmaste

betalningsförmåga

aren:

Småhusägare. Antalet ansökningar från panthavare om ex-

ekutiv av har ökat

försäljning fastigheter mycket kraftigt.

Enligt bedömningar av kombostadsfinansieringsinstituten

mer 20 000 till 30 000 nya att bli föremål för

villafastigheter

exekutiva åtgärder under de närmaste åren. Denna har grupp

efter en ofta kvar en skuld till

tvångsförsäljning långivarna på

mellan 300 000 och 600 000 kronor, som i fall inte kan

många lösas av gäldenären.

0 Bostadsrättsinnehavare. under slu- En grupp personer köpte tet av 1980-talet, när prisnivån var bostadsrätter

mycket hög,

och finansierade köpet genom lån mot att bostadsrätten pantsattes, ofta till 100 procent. Vanligtvis handlar det om unga människor som inte var medvetna om konsekvenserna

ifall skulle komma att ändras. Även

förutsättningarna på

denna marknad har priserna varför en rela-

sjunkit kraftigt,

tivt stor skuld kvarstår hos den enskilde även efter en

försälj-

ning av bostadsrätten. Dessutom är risken för

många

bostadsrättsinnehavare att månadsavgifterna kommer att stiga kraftigt till följd av minskade

räntebidrag.

0Ofta

Nya företagare. används företagandet som ett alternativ till arbetslöshet. Att starta och driva ställer stora krav

företag

på såväl som ansvar och innebär att ett

kunskaper startkapi-

tal, som ofta lånats mot måste återbeta-

personlig säkerhet,

las.

Sammanfattningsvis kommer antalet hushåll

med en svag ekonomisk ställning att öka under 1990-talet och vara

väsentligt

större än tidigare under Det i första hand

efterkrigstiden. gäller

hushåll

0 med sänkt förvärvsinkomst till följd av i

arbetslöshet, många fall ungdomar

Den ekonomiska utvecklingen 185

0 med inkomster som till stor del består av transfere-

disponibla

ringar 0 med en utan motsvarande även

hög skuldsättning tillgångar,

i denna grupp många ungdomar 0 bestående av låginkomsttagare med barn 0 med oväntade utgifter till följd av skilsmässa eller nära

anhörigs död 0 utländska medborgare.

15.5Hushållens ekonomi i centrum för

1 990-talets

konsumentpolitik

Enligt 1986 års riksdagsbeslut skall konsumentpolitiken tydligare inriktas på de hushållsekonomiska frågorna, särskilt på hushållens baskonsumtion. Vidare betonas att särskilt utsatta grupper skall komma i fråga för stödåtgärder.

De som ryms inom denna del av konsument-

uppgifter politiken är

0 av hushållens ekonomiska situation

analyser 0 och information om

rådgivning produkters kvalitet, pris och

användning som underlag vid köp av främst kapitalvaror 0 av instrument för och skuld-

utveckling budgetrådgivning sanering samt framtagning och sammanställning av uppgifter av ekonomisk art för användning i samband med budget-

och rådgivning skuldsanering

0 och av i konsu-

utbildning produktion utbildningsmaterial mentfrågor

0 i

opinionsbildning konsumentfrågor.

Verksamheten bedrivs av Konsumentverket och kommunerna i samverkan. I första hand är det konsumentvägledarna som svarar för det arbetet med att bistå enskilda med

praktiska rådgivning.

Stor kommunal

efterfrågan på budgetrådgivning

och skuldsanering

Hushållens till följd av alltför kan ta

problem hög skuldsättning

olika uttryck. Uppgifter från Konsumentverket tyder sig många

att har ökat markant under på efterfrågan på budgetrådgivning senare år. Liknande rapporter kommer från socialtjänsten och från kronofogdemyndigheterna.

Den kommunala budgetrådgivningen och skuldsaneringen till enskilda hushåll har under andra hälften

givits hög prioritet

186 Den ekonomiska utvecklingen

av 1980-talet i takt med att allt fler hushåll fått ekonomiska svårigheter. Konsumentvägledarnas arbetsbörda har ökat kraftigt. Köerna av hjälpsökande är långa och de flesta ärendena är mycket tidskrävande. Ofta är det inte tillräckligt med utredningar om det enskilda hushållets budget utan många fall innefattar även skuldsanering. Detta medför besvärliga förhandlingar med bland andra banker och andra låneinstitut, skattemyndigheter, Studiestödsnämnden, kommuner och eldistributionsföretag. Förhandlingar om sker i växande i samskuldsanering grad verkan med andra kommunala förvaltningar samt med Kronofogdemyndigheten, arbetsförmedlingen och banker. Lokalt och regionalt förekommer ett flertal s.k. frivilliga skuldmellan främst den kommunala konsumentsaneringsprojekt vägledningen, Kronofogdemyndigheten och bankerna.

om

Lag skuldsanering på väg

Riksdagen har beslutat att av regeringen begära ett förslag till skuldsaneringslag (1992/93:LU49). Ett förslag till lagstiftning på detta område kommer sannolikt att föreläggas riksdagen för beslut under våren 1994. har givit Konsumentverket i att i samar- Regeringen uppdrag bete med kommunala budgetrådgivare och ackordscentraler i Stockholm och Skellefteå pröva nya former för budgetrådgivning. Samarbete förekommer också på det hushållsekonomiska området med flera såsom PRO, LO,

frivilligorganisationer,

Hem och Samhälle och TCO, som i varierande utsträckning utsett s.k. konsumentombud.

hos aktörer

Rådgivning övriga

Vid sidan av den och kommunala konsumentstatliga verksamheten bedriver bankerna privatekonomisk rådgivning. Mellan LO, TCO, Sparbanken och Nordbanken har överenskommelser träffats som ger medlemmarna i de fackliga organisationerna möjlighet till kostnadsfri rådgivning under högst 30 minuter och lån som i vissa fall kan lämnas utan säkerhet till en något lägre ränta än som gäller på marknaden. Rådgivningstjänsterna kan omfatta hushållsekonomisk rådgivning, kvalificerad ekonomisk rådgivning, juridisk rådgivning och försäkringsrådgivning. Syftet är att öka medlemmarnas ekonomiska frihet. Informationsmaterial om privatekonomiska frågor som utarbetats av Konsumentverket används av bl.a. bankerna.

Den ekonomiska 187

utvecklingen

Allt fler kommuner

engagerar sigz

budgetrâdgivningen

Kommunerna är i varierande i hushålls-

utsträckning engagerade ekonomisk där och

rådgivning, budgetrådgivning skuldsanering

är de viktigaste av den tid som

uppgifterna. Knappt 30 procent den kommunala

konsumentvägledningen disponerar utnyttjas

för hushållsekonomisk rådgivning. Under 1992 230

erbjöd kommuner sådan varav 179 arbetade med

rådgivning, budgetrådgivning och 107 med är

skuldsanering. Budgetrådgivningen det arbetsområde inom den kommunala

konsumentvägledningen

som ökar, och allt fler kommuner i

engagerar sig just den verksamheten. Den hushållsekonomiska är

rådgivningen enligt två studier som relateras i kapitel 8 lönsam för kommunerna genom minskade socialbidrag.

Kapitel

Konsumenten

1@

och on

mil]

i

;sammanfattning

större av miljöfarliga ämnen är numera i omlopp

g Långt volymer j

i i våra konsumtionsvarorän vad som släpps utvid tillverkningen, i ämnen som förr eller senare sprids uti miljön. i Konsumenternas roll i arbetet för att lösa miljöproblemen i att bli avsevärt större. kommer iBehovet av kunskap, utbildning och information omi

konsumtionens miljöeffekter och möjligheterna att agera i

? är stort och kommer att öka.

miljövänligt mycket

16.1De och

miljöpolitiska

målen

konsumentpolitiska

1990 års miljöpolitiska beslut är målet för miljöpolitiken Enligt

att

skydda människors hälsa

bevara den biologiska mångfalden

hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas

långsiktigt

0 natur- och

skydda kulturlandskap.

”Ansvar för miljö och resurshushållning skall prägla samhälls-

Konsumenten och miljön 189

livets alla områden. 1990-talets uppgift är att ställa om samhällets alla verksamheter i I finns ekologisk riktning. Sverige goda förutsättningar att förena god miljö med välstånd och full sysselsättning. S7 Ett konsumentpolitiskt mål enligt 1986 års beslut är: att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Konsumentpolitiken skall sålunda tydligare inriktas de på hushållsekonomiska frågorna och då särskilt hushållens baskonsumtion.” I ett samhällsperspektiv kan begreppet ”att effektivt utnyttja sina resurser” innebära att inte resurserna kortsiktigt lägga på sådant som utarmar ekosystemen och som därmed undergräver livskvaliteten och sikt hotar människans överlevnad. på längre De miljöpolitiska och konsumentpolitiska målen måste alltså samverka.

16.2Bakgrund

Det traditionella svenska har till stora delar miljöskyddsarbetet varit framgångsrikt. Utsläppen från processindustrin och energisystemets skorstenar och avlopp är, trots mångdubblad varuproduktion, nere på 1940- och 5 0-talens nivåer. Sveriges, liksom hela västvärldens, miljöproblem beror nu i allt större utsträckning på föroreningar från små, eller diffusa, källor med sammanlagt stor I takt med att volym. processutsläppen från industrin minskar, ökar betydelsen av hushållens miljöpåverkan: från bilkörning, från användning av hushållskemikalier och från allt det avfall som konsumtionen ger upphov till. Långt större volymer av miljöfarliga ämnen är numera i omlopp i våra konsumtionsvaror än vad som ut vid släpps - ämnen som förr eller senare ut i tillverkningen sprids miljön. Miljöproblemen har blivit och vittomfattande men globala orsakerna står oftast att finna i den enskilda människans dagliga livsföring. Konsumenterna kan genom att handla och agera miljömedvetet i vardagssituationer en och skapa konsumentopinion ett marknadstryck som ger snabba resultat i form av minskad miljöstörning. Hänsynstagandet till miljön bör vara en självklarhet i marknadsekonomin. Denna nödvändiga hänsyn kommer inte av sig själv. Därtill krävs kunniga och medvetna konsumenter. av Miljöeffekterna en vara inte i priset. Det sätt att återspeglas finns inget utarbetat prismärka miljöpåverkan.

190 Konsumenten och miljön

Där ekonomiska inte sätts in för att rätta till

styrmedel

hänvisas konsumenten till sitt eget samvete. Om

obalanserna,

vara är än sina alternativ finns det risk för

en miljömärkt dyrare

att konsumenten den varan, eftersom kostnaden

väljer billigare

för de inte behöver betalas vid köp-

negativa miljöeffekterna

tillfället.

16.3 och konsumenten

Miljöproblemen

och ansvar

Avfallsproblemet producenternas

Allt som och blir kortare eller

konstrueras, byggs produceras på

sikt avfall. Alla material ned men i olika takt och

längre bryts

med varierande effekt Varor som används i vardags-

på miljön.

livet som avfall i förbrännings-

sprids med tiden, på soptippar,

eller i Många varor förbrukar dessutom energi

ugnar avloppet.

under sin från konsumtionen

användningsfas. Miljöskador

kommer att relativt sett få allt större betydelse.

I totalt ca 55 miljoner ton restprodukter Sverige produceras

och avfall För att och

årligen. uppskatta mångderna problemen

med varor i avfallsledet kan försäljnings- och konsumtionsstatistik anvåndas. Att det inte finns någon balans mellan

tillflöde i form av råvaror och utflöde i form av avfall, innebär

att och dess kostnader skjuts på framtiden.

avfallsproblemet

Kostnaderna inte bara i framtida skador utan också i

ligger

omkostnader för hantering, markanvändning, sanering,

förbränningsanläggningar och rökgasrening. i april 1 993 en kretsloppsproposition

Regeringen presenterade

som nu Ett s.k.

(prop. 1992/932180) riksdagen antagit.

införs från den 1 1994. Ansvaret för

producentansvar januari

att ta hand om en vara eller kan då läggas

uttjänt förpackning Till lagen kommer att kopplas förordningar på producenten.

om vilka varor som omfattar. I första berörs

lagen omgången

senare kommer också bildäck, elektronikvaror,

förpackningar;

byggvaror m.fl. att omfattas. Detta är i med de som inom

synsätt linje principer tillämpas

EG. I EGzs direktiv föreskrivs att förorenaren skall betala.

Kostnader för bortskaffande av avfall skall belasta den inneha-

vare som låter en insamlare hantera avfallet och/eller de tidigare innehavarna eller tillverkarna av den från vilken avfal-

produkt

let härrör. Detta innebär en helt för nu

ny inriktning varuproduktionen;

måste ha med redan på rit-

producenten avfallsperspektivet

bordet. Konsumenterna kommer att möta med ny,

produkter

miljöanpassad, utformning.

Konsumenten och 191

miljön

Kemikalieproblemet och bristen på kunskap

I samhället används av ämnen och

mängder produkter vilkas

effekter i inte är

storskalig spridning tillräckligt kända. Oftast

finns inte ens om hur av kunskap mycket olika ämnen som

sprids i miljön.

Kemikalieinspektionen bedriver ett intensivt både

arbete,

nationellt och för att öka

internationellt, kunskapen om olika kemikaliers egenskaper från och I inter-

miljö- hälsosynpunkt.

nationell samverkan över de föreupprättas register vanligast kommande kemikalierna och deras och

användning hantering.

Program finns för av de mest

avveckling problematiska

substanserna.

Energiproblemet och kraven på åtgärder

Om halterna av i atmosfären växthusgaser får fortsätta att öka och om ozonskiktet i stratosfären fortsätter att uttunnas, blir

effekterna förödande.

Riksdagen har i av ”Om

anledning regeringens proposition

åtgärder mot m.m.” be-

klimatpåverkan (prop. 1992/93:179)

slutat att en nationell med målet

strategi fastläggs att

koldioxidutsläppen i ett första skall vara stabilisteg år 2 000 serade på 1990 års nivå.

Alla tecken att måste

tyder på energikostnaderna öka om vi

skall nå de internationella och

miljömål åtaganden som, enligt

många experter, redan har för ambitionsnivå.

låg Högre energipriser kommer att konsumentbeteendet i påverka hög grad.

Men redan innan och

energipriser förbrukning regleras, kan medvetna konsumenter aktivt

påverka energiförbrukningen,

marknaden och i sin

produktutvecklingen genom förändringar

livsstil och sina

produktval. Satsningar på energisnåla energi-

produkter kommer att bli Konsumentverket

nödvändigt. gör

omfattande insatser för att och informera om

påverka energiåtgången för och hushållsapparater uppvärmningsanordningar.

Verket arbetar också med som rör bilars bränsleförbruk-

frågor

ning.

16.4Konsumenten och

milj öinformationen

Eftersom miljön är en s.k. kollektiv som tillhör

nyttighet alla

eller är detta en för i

ingen, grund statlig styrning syfte att skydda miljön.

Väl och seriös information om varors

underbyggd miljöpå-

verkan är avgörande för att konsumenterna skall

känna sig

192 Konsumenten och miljön

i sina varuval och kunna åstadkomma en reell förändring

trygga med till Ett är att det kan

av beteendet hänsyn miljön. problem

vara svårt att få kunskaper om varors miljöpåver-

djupgående

större om såväl som

kan. Det behövs kunskap kortsiktiga

och hälsoeffekter, nedbrytbarhet etc.

långsiktiga miljö-

Den till konsumenterna gäller

viktigaste miljöinformationen

livsstilsfrågor och risker energiåtgång, kemikalieanvändning,

med avfall. aktörer har om vad enskilda männis-

Många tagit upp frågan

för att förändra till det bättre. Flera

kor kan göra utvecklingen

i invånarna att leva miljökommuner uppmanar kampanjer kommuner ett intensivt arbete med

vänligare. I många pågår konsumentrådgivning på miljöområdet. Dagligvarukedjorna

har inlett arbete med att förändra sig i en mer miljövänlig

Fackföreningar och olika personalgrupper engagerar

riktning.

i av varor och Bland företagen

sig upphandling transportfrågor.

i allmänhet och hos de stora i märks en attitydföränd-

synnerhet

som lett till att de har initierat som kan vara

ring, miljöprogram

Där kan ingå satsning på nya miljöskonande genomgripande.

av med nya materialval och

processer, utformning produkter

av i Inom skolväsendet

utbildning personalen miljökunskap.

intensivt arbete att introducera i ett

ett miljöfrågorna pågår

Allt detta marknaden, utbudet och

flertal ämnen. påverkar

varornas utformning i miljövänligare riktning.

Aktörer med och utbildning

miljöinformation

har och i samverkan med

Konsumentverket på egen hand,

skrifter och Videofilmer. Dessa tar

andra, tagit fram läromedel, ur Tidskriften

upp miljöproblemen konsumentperspektivet.

Råd 8C Rön har återkommande en på ett par sidor som

bilaga

och informerar om mindre miljö-

tar upp miljöfrågor löpande

belastande alternativ. Naturvårdsverket riktar inte information direkt till konsui en Verkets är att driva på

menter köpsituation. uppgift så att de av miljömålen kan miljöarbetet riksdagen uppställda

infrias. Naturvårdsverket informerar brett och mera allmänt om tillståndet i miljön och om nödvändiga åtgärder i rapport-

i sin som distribueras bl.a. till

serier och tidning MiljöAktuellt

skolorna.

arbetar mot

Kemikalieinspektionen (KemI) huvudsakligen

och leverantörer. KemI:s är i första hand att

producenter uppgift

tar ansvar för de kemiska de

se till att företagen produkter

levererar att kemikalier mot mindre skadliga. I

och farliga byts

har detta för konsumenterna. KemI

förlängningen betydelse

Konsumenten och 193

miljön

arbetar fram listor ämnen och substanser som är hälso- eller

och som skall undvikas eller förbjudas. miljöfarliga

Svens/za Naturskyddsföreningens projekt Handla miljövänligt” är inriktat på livsstilsfrågor i allmänhet och konsumtionsfrågor i synnerhet. Skriften ”Handla miljövänligt” som blivit en stor framgång ger förslag till en mängd åtgärder och varuval för en bättre miljö. Den uppdateras med något års mellanrum.

arbetar mycket med konsumtionsfrågor, ak-

Fältbiologerna tioner mot onödiga förpackningar, direktreklam m.m.

Andra organisationer som ”Håll Sverige Rent”, Skogen i skolan”, Q 2 000 m.fl. gör viktiga insatser för att

Greenpeace, informera och utbilda människor om grundläggande miljövillkor och konsekvenserna av den förhärskande konsumtionsinriktade livsstilen.

På dagstidningarnas konsumentsidor syns allt oftare artiklar som tar upp miljöfrågor och olika varors påverkan på miljön.

16.5Miljömärkning

Konsumenterna har en roll vad gäller att främja miljövän-

viktig liga alternativ. Exempel på där konsumenttrycket blivit så starkt att det givit direkt utslag på produkters utformning, är de klorfria alternativen i produkter som papper och blöjor.

Om konsumenterna får information om konsekvenserna av ett visst produktval och/eller miljökonsekvenserna avspeglas i priset, kan konsumenter som har tillgång till alternativa val utgöra en betydande maktfaktor. Miljömärkning är en kraftfull förstärkning förutsatt att konsumenter efterfrågar miljökvalitet, att denna efterfrågan leder till en snabb och

produktutveckling

att miljömärkningssystemet strävar efter att upprätthålla takten i denna utvecklingsprocess.

Ett ökat hos konsumenterna ökar behovet

miljömedvetande av information. Miljöargument används numera allt

saklig oftare i - dock är de inte alltid seriöst

marknadsföringen grundade.

Den samnordiska

miljömärkningen

Idén bakom positiv miljömärkning är att peka ut produkter som är mindre miljöbelastande ån andra. På så sätt kan konsumenternas val styra och företagen miljöanpassa sina produkter för att inte tappa andelar på marknaden.

År 1989 beslutade konsumentministrarna i Nordiska Ministerrådet om en gemensam nordisk positiv miljömärkning. Till

7 13-0814

194 Konsumenten och miljön

miljömärkessymbol valdes en stiliserad svan. Genom riksdagsbeslut år 1989 inrättades den svenska miljömärkningsstyrelsen inom SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige.

Märkningen måste ge korrekt information och bygger därför

kriterier som anger vilka kravnivåer som uppfylls för olika på

Genom att kriterierna allteftersom fler produktgrupper. skärpa produkter uppfyller dem, kan marknaden drivas mot en ökad miljöanpassning.

Kriterier har hittills fastställts för 18 produktgrupper, bl.a. diskmaskiner, finpapper, mjukpapper, kuvert, byggplattor, tvättmedel, oljepannor och båtmotorer. Omkring 500 svanmärkta produkter finns i dag på den nordiska marknaden.

Märkningen är frivillig och bygger på att producenter och importörer ansöker om att få använda svanmärket på sina produkter. Innan en licens beviljas måste produkten genomgå oberoende testning och certifiering. Företag som ansöker om licens får betala en ansökningsavgift (för närvarande 11 000 kronor) och 0,4 procent av den miljömärkta produktens omsättning den nationella marknaden. Till detta kommer

på kostnader för olika kontroller och prövningar.

Utgångspunkten för överenskommelsen mellan staten och SIS var att verksamheten på längre sikt skulle vara ekonomiskt självbärande och finansieras genom märkningsavgifter från de

som vill sina Verksamheten företag miljömärka produkter. bedömdes behöva ekonomiskt stöd under ett femårigt uppbyggnadsskede.

Kriteriearbetet har dock tagit längre tid än vad som förutsattes när överenskommelsen träffades, och för budgetåret 1992/ 93 beviljades SIS 3 miljoner kronor för miljömärkningsarbetet. För budgetåret 1993/94 har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats. I anslaget anges att medlen skall användas till en ökad satsning på utveckling av kriterier och marknadsföring av svanmärkningen, som också skall kopplas till EG:s miljömärkningssystem. Anslaget skall också täcka miljömärkningsstyrelsens kostnader för att följa utvecklingen av EG:s miljömärkningssystem bl.a. genom deltagande i olika expertgruppen

Vid av kan åtgärder

otillbörlig miljömärkning produkter vidtas med stöd av 2 § marknadsföringslagen.

Andra miljömärken

Märkningen ”Bra miljöval” drivs i samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och ICA, KF samt Dagab. Samarbetet omfattar marknadsöversikter och

kriterieframtagning, märkning. Projektet inleddes samtidigt som svan-märkningen,

Konsumenten och 195

miljön

1989. Är 1992 introducerade SNF sin egen symbol, en falk.

Naturskyddsföreningen ansvarar för värderingen av miljö-

egenskaperna hos olika medan handeln ansvarar för

produkter, att endast produkter som klarar kriterierna placeras på hyllan för ”Bra miljöval”. Systemet bygger inte på någon ansökan från

leverantören utan klassificeringen sker på initiativ av handeln.

Omkring 350 enskilda produkter uppfyller kriterierna.

Finansieringen har hittills skett genom ett lika stort bidrag

vardera från de tre och SNF. En om

dagligvarukedjorna avgift

5 000 kr infördes 1992 för dem som vill märka sin produkt med ”Bra miljöval”. För tillkommande ur samma sorti-

produkter

ment är avgiften 1 500 kr per produkt.

Utöver den samnordiska och ”Bra

svanmärkningen miljöval” finns olika företags- och organisationsmärken marknapå

den, bl.a. Världsnaturfondens panda, Levers miljöinformations-

symbol, olika symboler som används av pappersfabrikanter

m.fl.

Vissa av dessa märkningar är inte alltid lätta att tolka för konsumenten. Pandamärket t.ex., som finns bl.a. på kuvert, betyder bara att en viss procent av försäljningen går till Världsnaturfonden.

EG:s

miljömärkningssystem

EG hösten 1991 en om -

antog förordning miljömärkning

ecolabel - med en i form av en stiliserad blomma.

symbol

I EG:s förordning ställs inga krav och

på testning certifiering.

Kommissionen fattar själv beslut om fastställande av kriterier. Berörda parter konsulteras innan kriterier fastställs.

Varje medlemsland skall utse ett eller flera s.k. godkännande-

organ (competent body). Dessa skall behandla ansökningarna

om ecolabel och granska om produkten i fråga uppfyller

fastställda kriterier. En godkänd ansökan remitteras sedan till de andra ländernas godkännandeorgan, som har ett antal veckor på sig att invända om de anser att bedömningen varit felaktig. Endast sex EG-lånder har hittills utsett sina god-

kännandeorgan.

Arbete med att utveckla kriterier bl.a. för papper, tvätt-

pågår

och men ännu har kriterier fast-

diskmaskiner, inga slutgiltigt

ställts.

EG:s systern är avgiftsbelagt med en och en

ansökningsavgift

årsavgift.

När/om EG:s förordning införlivas med svensk lagstiftning måste utse sitt Beslut måste

Sverige eget godkännandeorgan,

också fattas om i vilken form ett sådant organ skall arbeta.

m,

196 Konsumenten och miljön

Hanteringen av svanmärkningen i relation till EG:s miljö-

utreds nu särskilt. märkningssystem

16.6 EG:s

miljöhandlingsprogram

EG:s femte miljöhandlingsprogram ”Towards sustainability” (Mot en bärkraftig utveckling) drar upp riktlinjerna för gemenskapens miljöpolitik för återstoden av 1900-talet. Programmet gäller från 1993. Det långsiktiga syftet är en bärkraftig utveckling.

Fem samhällssektorer pekas ut som särskilt viktiga i gemenskapens miljöpolitik under programperioden: industri, energi, och turism. Programmet betonar det

trafik, jordbruk förebyggande miljöarbetet och lägger större vikt än tidigare vid ett delat ansvar mellan olika aktörer. Större vikt skall läggas vid ekonomiska styrmedel, utbildning och information samt vid miljöhänsyn inom fysisk planering och sektorplanering. Större miljöhänsyn skall tas vid användningen av EG:s strukturfonder och vid av stöd, t.ex. till

utformningen jordbruket.

När EES-avtalet träder i kraft kommer EG:s regelsystem att bli utgångspunkt för Sverige. Genom EES-avtalet åtar sig EFTAländerna att följa EG:s harmoniserade regler för varor. För svensk del har särlösningar utarbetats där de svenska reglerna bedömts motsvara en högre skyddsnivå. Särlösningar gäller bl.a. för vissa kemikalier, och

bilavgaser, bekämpningsmedel ozonnedbrytande ämnen. Liknande särlösningar gäller för övriga EFTA-länder.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Verksamheten

DEL

V

KAPITEL

Våra

utgångspunkter

Vi eftersträvar en utveckling inom konsumentområdet där samtliga aktörer har tydligare roller, tar ett större ansvar och visar ett större engagemang, där ett samarbete bedrivs i öppnare och friare former och där ambitionen är att i olika former slå vakt om

konsumentintresset. 3

17.1Marknadsekonomin

Samspelet mellan marknadens parter har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Koncentrationen har

ökat bl.a. genom den pågående integreringen inom produktion, distribution och detaljhandel. En effekt av ett storskaligt tän-

kande har blivit att avståndet mellan köpare och säljare/fabrikant har vuxit. Utbudet av varor, dvs. antalet produkter och

varumärken, har mångdubblats. Marknadsföringen har inten-

sifierats och breddats till följd av den snabba utvecklingen inom

media.

Avregleringen och ökad konkurrens inom offentliga verk-

samheter är ytterligare faktorer som förändrar

förutsättning-

arna för marknadens aktörer. Kravet på ökad miljöhänsyn . inom alla från till

påverkar utvecklingen led, producenter

.. i, konsumenter.

Marknadsekonomin bygger på öppenhet, konkurrens och

resultatmaximering. Mängder av decentraliserade beslut fattas i syfte att Varor och tjänster skall till så

produceras låga kostnader som möjligt. Priser, löner, vinstmöjligheter m.m.

,

200 Våra utgångspunkter

som informationsbärare av hushållens önskemål och fungerar företagens produktionskapacitet. För att marknadssystemet skall får varken de aktörerna eller det allmänna

fungera privata vidta som stör mekanismerna, i form av t.ex. kartell-

åtgärder bildningar eller regleringar, vilket leder till ett mindre effektivt utnyttjande av resurserna.

Viktiga förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi är näringsfrihet, och privat ägande. Ett antal

etableringsfrihet

har under senare är i avsikt att förstärka åtgärder vidtagits marknadsekonomin. Strävan är att

0 öka den konkurrensutsatta sektorn 0 underlätta och avlägsna hinder för företagsetableringar 0 öka användningen av marknadsmekanismer i den offentliga

sektorn 0 öka konkurrenstrycket i alla delar av den svenska ekonomin.

finns både i den konkurrensutsatta sek- Effektivitetsproblemen torn och i den offentliga sektorn. Bristande konkurrens år ett av problemen i den svenska ekonomin.

En sund konkurrens på lika villkor

viktig för

konsumenterna

En öppen marknad är en förutsättning för en fungerande konkurrens som främjar en rationell produktion, etablering av nya företag och utveckling av nya produkter. En effektiv och sund konkurrens håller priser och avgifter nere och ger konsumenterna valfrihet och att utbudet av varor

möjligheter påverka och tjänster.

Om inte konkurrensen fungerar uppstår förluster för samhällsekonomin och konsumenterna: utbudet begränsas, priserna höjs, köparna avstår från köp eller väljer den näst bästa produkten. Fel producent gynnas, företagen håller inte nere sina kostnader och förnyar sig inte.

Det är mot den som statsmakterna fattat ett stort

bakgrunden

antal beslut i att stimulera konkurrensen i alla delar av

syfte ekonomin. Viktiga inslag är frihandel, avregleringar, ökad konkurrens inom den offentliga sektorn, tydliga och fasta Spelregler för aktörerna effektiv konkurrens-

på marknaden,

och för att få ett konkurrensinriktat synsätt i tillsyn åtgärder samhället.

Våra 201

utgångspunkter

och

irnellarivkonkurrens-

konsumentpolitiken

Genom konkurrens- och utformar staten

konsumentpolitiken

regelsystemet för marknaden i överensstämmelse med samhäl-

lets och konsumenternas intressen. Konkurrenspolitiken har

nyligen setts över. Fr.o.m. den 1 juli 1993 tillämpas en kraftful-

lare konkurrenslag som ger större möjligheter att ingripa mot

konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av en domi-

nerande ställning marknaden. Det Konkurrensverket

på nya

har ersatt Statens pris- och konkurrensverk och Näringsfrihets-

ombudsmannen.

Konkurrenspolitiken ger spelregler för producenterna så att

resurserna används på bästa sätt. Konsumentpolitiken skall ge ett skydd mot säkerhetsrisker och otillbörliga förfaranden från

företagens sida samt ge konsumenter information och kunska-

per så att väl val på marknaden. Vid an-

de kan göra avvägda

vändningen av konsumentpolitiska medel måste effekterna på

balansen mellan olika konkurrensmedel beaktas så att icke

önskvärda effekter kan undvikas.

En stärkt och breddad roll för marknadsekonomin ställer

ökade krav på konkurrenspolitiken, men ställer också större

krav på kunskap hos konsumenterna och ger att

anledning

fortlöpande pröva hur bäst skall utformas.

konsumentpolitiken

Behovet av insatser ökar

konsumentpolitiska

Insatserna på det konsumentpolitiska området har förändrats under efterkrigstiden: från åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena i hemmet till ett spektrum av insatser för att främja en god hushållsekonomi och stärka konsumenternas

ställning

på marknaden.

Konsumentverksamhet drevs till en i allt av

början väsentligt

konsumenterna själva genom Under

frivilligorganisationer.

tillväxtdecennierna utvecklades den statliga konsument-

verksamheten alltmer.

Konsumenternas egen om behovet av konsument-

uppfattning

politiska insatser har inte undersökts på senare tid, vare sig av

oss eller någon annan. Frågan om konsumenternas behov får besvaras mot bakgrund av erfarenheter från den lokala och

centrala konsumentverksamheten och de som

överväganden

kommittén har gjort i olika avseenden.

Vår bedömning är att behovet av insat-

konsumentpolitiska

ser ökar under 1990-talet. Vi står inför stora förändringar som får betydande konsekvenser för konsumenterna.

202 Våra utgångspunkter

Marknadsekonomin förstärks och breddas. För att konsumenterna skall kunna göra rationella val krävs sådan information att de kan överblicka marknadens utbud. Det föreligger ett växande behov av information om pris, kvalitet och service på såväl varu-som tjänsteområdet till följd av ett ökat utbud och en ökad konkurrens i delar av den sektorn.

offentliga

Spelregler på marknaden måste få genomslag. Kunskap om företagens och konsumenternas skyldigheter och rättigheter är en förutsättning för att marknaden skall fungera effektivt.

och rättspraxis har vuxit fram i och med utveck- Lagstiftning

av nya varor och tjänster, förändringen av marknadslingen metoder, den ökade internationaliseringen och användningen av ny teknik.

Behovet av och en enkel form av

reklamationshantering

ökar när marknaden breddas till att omfatta tvisthantering varor och tjänster som tidigare omgavs av offentliga regleringar och när handeln över gränserna utvidgas.

Mil/öfrågorna får en allt större betydelse. För att människor skall kunna ta till miljön behövs bl.a. information om

hänsyn produkternas miljöeffekter, om hanteringen av avfallet och om möjligheterna att spara energi.

Den ekonomiska under 1990-talet med mins-

utvecklingen kande ställer större krav hushållen att använda

marginaler på sina resurser effektivt. Behovet av budgetrådgivning ökar väsentligt, särskilt vid en omfattande arbetslöshet. Behovet av skuldsanering för särskilt utsatta konsumenter kommer att vara betydligt större under 1990-talet än under 1980-talet.

Det västeuropeiska samarbetet ställer större krav på deltagande i det europeiska regelsystemets utveckling på konsumentområdet, till tvisthantering vid köp från annat

på möjligheter land och kontroll av produkter från säkerhetssynpunkt.

i ett demokratiskt förutsätter såväl Beslutsprocessen Europa delaktighet som medverkan från fackliga organisationer, näringsliv och konsumentorganisationer. Konsumenternas synpunkter måste ges utrymme i denna process.

17.3Aktörernas ansvar

Konsumenterna har ett 611151/617”

Det marknadsekonomiska förutsätter kunniga och

systemet kritiska konsumenter. Rollen som konsument har människan livet Konsumenter måste som enskilda individer dag-

igenom.

fatta en beslut som direkt påverkar deras ekonoligen mängd

Våra 203

utgångspunkter

miska och andra resurser, och sikt hela

miljön på litet längre

samhällsekonomin. En av för en sund samhällsekonomisk

förutsättningarna

utveckling är kunniga och rationella konsumenter som har möjlighet att göra medvetna val på en alltmer omfattande

marknad.

Det ankommer på konsumenterna att informera om

sig

utbudet på marknaden, att hålla sig informerade om sina

rättigheter och och att ha kontroll över sina

skyldigheter

ekonomiska åtaganden. Denna i och med att

uppgift utvidgas

allt fler områden utsätts för konkurrens. Hushållen står alltså inför betydande och andra insatser är

förändringar. Statliga

nödvändiga för att göra det möjligt för konsumenterna att

inhämta kunskap så att de handlar rationellt.

Staten och kommunerna kan överta det individuella

aldrig

ansvaret. Konsumenter kan dock utsättas för be-

otillbörlig

handling från företags sida eller hamna i en svår ekonomisk

situation, där statliga och andra insatser kan bli

nödvändiga.

Statens roll

Staten måste ta ansvar för rättsregler, infrastruktur, ekonomisk

för m.fl.

bastrygghet medborgarna, rimlig inkomstfördelning

viktiga områden för att marknadsekonomin skall väl.

fungera

En i sig effektiv marknad kan skada andra samhällsintressen så

att det uppstår en nettoförlust för t.ex. i om

ekonomin, fråga miljön. Lämpliga styrmedel måste då finnas för att skapa en

balans. Staten svarar för att utvecklas i ett

regelsystemet europeiskt

perspektiv med till de behov som finns i och för

hänsyn Sverige,

att reglerna efterlevs den svenska marknaden.

Staten svarar för och medverkar till att

myndighetsutövning

konsumentintresset får en vid

framskjuten plats utformningen

av politiken områden av för konsumenterna.

på betydelse

Staten svarar för konsumentområdet

kunskapsutveckling på

liksom på andra viktiga områden i samhället. Staten har ett ansvar för att utvecklas i

konsumentpolitiken

samverkan med och med stöd och av andra aktörer som

hjälp kommunerna, frivilliga organisationer och näringslivet.

Staten har ett särskilt ansvar för att de

stödja frivilliga

organisationerna, som har små ekonomiska resurser men som

kan främja ett engagemang i Aktiva och

konsumentpolitiken.

engagerade konsumenter, som har att föra fram

förutsättningar

sina önskemål, är en för att intentionerna i

förutsättning konsumentpolitiken skall uppnås.

,294 Yårautgångspunkter_ _

liksom kommunerna, värnar i första hand om dem Staten,

som är utsatta och som behöver hjälp, framför allt hjälp till

Självhjälp.

Kommunernas uppgift

Konsumenternas behov av stöd från den kommunala verksamheten kommer att öka.

Det i kommunernas intresse att verka för en sund

ligger

handel med varor för att hushåll med ekono-

och tjänster och

miska kan lösa dessa. Avregleringar av kommunala

problem

ställer också krav på kommunerna att informera om

tjänster

villkor och kvalitet samt möjligheter för kommuninvånarna

ge att framföra synpunkter på verksamheten.

kommuner har under senare år dragit ner på resur-

Många

serna till konsumentverksamheten. Vi ser en fara i den utveck-

Behovet av lokalt stöd till konsumenterna är stort, och

lingen.

bl.a. ekonomisk är, studier, en god affär inte

rådgivning enligt

bara för kommuninvånare utan även för kommunerna själva.

måste ta större ansvar

Näringslivet

I ett marknadsekonomiskt samhälle måste näringslivet ta

fritt,

ett stort ansvar för sitt mot konsumenterna. Det

uppträdande

handlar i om etik och moral i linje med samhällets

grunden vedertagna värderingar. Ett minimikrav är att hela näringslivet

de som statsmakterna har fastställt. Det ligger

följer regler

i att tillgodose konsumen-

självfallet näringslivets eget intresse

ternas önskemål. I fall sker övertramp från företagens

många sida av om gällande spelregler. Informapå grund okunnighet

tion och från är därför

utbildning näringslivets organisationer

angelägna uppgifter.

Det är i första hand som skall ta ansvaret för att

näringslivet

är säkra, att konsumenterna får en god informa-

produkterna tion och en god kundbehandling och att verksamheten bygger

på god affärsetik.

ar en star/e laonsumentröst

Frivilligorganisationerna

De med Sveriges Konsumentråd

frivilliga organisationerna,

som en tänkbar samlande kraft, måste bli en starkare konsument-

röst. De bedriver information till och utbildning av medlem-

marna, företräder konsumenternas intressen både här hemma,

såväl lokalt som och i det europeiska samarbetet, och centralt, de är effektiva Såväl organisationerna som

opinionsbildare.

Våra 205

utgångspunkter

studieförbunden bör i sina uppgifter satsa mer på konsument-

frågor.

Kritiskt skede

Konsumentpolitiken befinner sig i ett kritiskt skede. Resurserna på området minskar, särskilt lokalt, som behovet av

samtidigt

konsumentpolitiska insatser ökar. För att intentionerna i

konsumentpolitiken skall uppnås måste, enligt vår uppfattning, såväl staten som kommunerna, näringslivet och frivillig-

organisationerna ta på sig ett ökat ansvar.

Om alla tar sitt ansvar

Med ett ansvar som samhällets aktörer kan

sprids på samtliga

marknadsekonomin fungera bättre och i enlighet med intentio-

nerna. Förutsättningen för att målet skall uppnås är att många

fler än i dag engagerar sig i konsumentfrågor. Det gäller såväl konsumenter, näringsidkare, media, skolan som politiker lokalt och centralt. En klar och tydlig rollfördelning föreligger mellan staten, kommunerna, näringslivet, media och frivilligorga-

nisationerna. Varje aktör tar sitt fulla ansvar inom respektive

område och utveckla sin kompetens och verksamhet. Staten,

näringslivet och engagerar även i

frivilligorganisationerna sig

det europeiska samarbetet.

Med en välutvecklad och heltäckande konsumentpolitik som omfattar intressenter och där ansvaret delas av samt-

samtliga

liga aktörer kan konsumenterna hävda sina intressen såväl här hemma som i det samarbetet.

europeiska Inom en femårsperiod kan då, enligt vår mening, följande ha

uppnåtts:

0Ekonomisk dvs. och

rådgivning, budgetrâdgivning rådgiv-

ning vid sanering av skulder erbjuds var och en som behöver

och efterfrågar den.

0 om som och

Kunskaper reglerna styr näringsverksamheten

som syftar till att stärka konsumenternas ställning på mark-

naden har ökat väsentligt hos framför allt näringsidkarna,

men också hos konsumenterna.

0 Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden har

kraftigt minskat (till följd av att fler tvister löses vid källan,

lokalt och av privata nämnder som näringslivet svarar för). 0 har en central ikonsumentverksamheten.

Miljöfrägorna plats

Information före köp omfattar fler tjänster (bla. avreglerade områden), beaktar i högre grad miljöaspekter och är tillgäng-

206 Våra utgångspunkter

lig för betydligt människor än i dag (genom modern

fler

teknik i form av teletjänster, media etc. ). 0 Det bar en större tyngd i

privatekonomiska perspektivet sambällsdebatten, och av olika politiska beslut

effekterna

belyses ur ett konsurnentperspektiv. 0 är starkare vid av Konsumentinflytandet utformningen regelsystem på olika sambällsomrâden som är av stor betydelse för konsumenterna. 0 och nordiska länder har en mer

Sverige övriga pådrivande

roll i det europeiska samarbetet på det konsumentpolitiska området . 0 Det nordiska samarbetet på konsumentområdet, såväl mellan länderna som mellan frivilligorganisationerna, bar stärkts, bl.a. till följd av ett nyligen antaget nordiskt handlingsprogram.

KAPITEL

Avregleringen ?li

och den ökande

konkurrensen

För att marknadsekonomin skall fungera måste konsumenten

i

kunna bilda sig en uppfattning om varors och kvalitet, pris g

tjänsters

och servicegrad samt ha möjlighet att framföra klagomål och få dessa behandlade på ett ändamålsenligt sätt.

18.1Konsumenträtten och de

avreglerade

områdena

Definitioner

Med näringsidkare avses inom konsumenträttslagstiftningen

varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av

ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betraktas som yrkesmässig. Det krävs inte att verksamheten bedrivs i

vinstsyfte. Med myndighetsutövning avses ”utövning av befogenhet att

för enskild bestämma om

förmån, rättighet, skyldighet, discipli-

när bestraffning eller annat jämförbart förhållande”. Det kan i vissa fall vara svårt att skilja mellan vad som är att anse som myndighetsutövning och vad som är serviceverksamhet.

Uttryckets närmare innebörd på olika förvaltningsområden

fastställs ytterst genom rättspraxis.

En närmare beskrivning av hur den kommunala verksamheten berörs av avregleringen återfinns i 13. Där beskrivs

kapitel

även under vilka förutsättningar kommunerna kan överlämna

208 och den ökande konkurrensen Avregleringen

till andra förvaltningsuppgifter bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller individ.

Lagstiftningens tillämpning

I och med avregleringen kan den marknadsrättsliga lagstiftningen tillämpas på nya områden. I enlighet med definitionen av begreppet näringsidkare gäller att när offentliga tjänster bjuds ut till konsumenter mot betalning är den konsumenträttsliga

på såväl statliga som kommunala lagstiftningen tillämplig organ som driver verksamhet av ekonomisk natur. Marknadsföringslagens, avtalsvillkorslagens och produktsäkerhetslagens bestämmelser blir därmed tillämpliga på sådan verksamhet,

som också kommit till uttryck i praktiken. något

Exempelvis har Konsumentverket med stöd av avtalsvillkor-

förhandlat med t.ex. Telia och Sj, och marknadsdomslagen

stolen har på talan av KO prövat marknadsföringspåståenden

från kommunala bostadsstiftelser.

När det gäller pris, kvalitet och tillgänglighet är möjligheten att lagstiftning Liksom när

åtgärda problem genom begränsad. det gäller prissättning varor, etablering av butiker eller

har frihet att själv bestämma. öppethållande näringsidkaren Denna typ av som konsumenten möter vid avreglering

problem eller när tjänster erbjuds mot betalning måste alltså

offentliga hanteras annat sätt, genom de politiska kanalerna, olika

eller genom opinionsbildning. De poli-

klagomålsprocedurer

tiska nämnderna har fortsatt ett ansvar för verksamhet som läggs ut på entreprenad.

18.2Klagomålsmöjlighet

En övergripande målsättning bör vara att konsumenten så långt

har samma när det gäller såväl privata

möjligt klagomöjligheter

som offentliga tjänster.

Vissa av tjänster lämpar sig för prövning av Allmänna

typer reklamationsnämnden. Vilka tjänster detta gäller får bedömas efter hand av nämndens råd och regleras genom nämndens instruktion. När det de s.k. obligatoriska

gäller specialreglerade

är kommunernas och landstingens ansvar preciseuppgifterna rat i lag. Justitieombudsmannens tillsynsansvar gäller vid myn-

Konsumenterna kan även överklaga vissa dighetsutövning. kommunala beslut, s.k. förvaltningsbesvär. För landstingens verksamhet finns ett flertal instanser för att ta emot klagomål som även inbegriper utförandet av service.

och den ökande konkurrensen 209 Avregleringen

ofta brister i den kommunala verksam- Klagomål synliggör heten och kan användas för att förbättra denna. Det är enligt vår uppfattning viktigt att:

0 att konsu-

Klagomålsprocedurerna utformas för tillgodose

menternas behov. Konsumenterna måste veta att det finns möli het att kla ga och till vem kla g omålen skall ställas. I g

18.3 insatser

Konsumentmyndighetens

Konsumentverket har hittills inte haft till att bevaka

uppgift

kommunala eller andra offentliga tjänster (utöver sådana som aktualiserats i samband med rättstillämpningen). frågor Enligt vår uppfattning bör:

0 bevaka kommunala och andra of- Konsumentmyndigheten tjänster: En rad nya uppgifter för konsumentfentliga myndigheten aktualiseras härmed.

Nedan pekar vi på någrarviktiga områden.

Vaktbundsfunktionen

vår är det angeläget att Konsument-

Enligt uppfattning

i sin av bevakar

myndigheten, egenskap funktionsmyndighet,

konsumentintresset områden. Där länsstyrel-

på avreglerade

kommuner och och statliga myndigheter har sen, landsting ansvar och och skola) ankom- (hälso- sjukvård, barnomsorg mer det dem att följa och utvärdera verksamheterna. på å sin sida bör informera sig om Konsumentmyndigheten följa upp vilka som vidtas cen-

utvecklingstendenser, åtgärder

tralt och lokalt, driva och bevaka att man tillgodoser på konsumenternas intresse av information, insyn och möjlighet att framföra Verkets samarbetspartner i dessa fråklagomål. blir förutom sakmyndigheterna även Kommunförbundet, gor Landstingsförbundet och frivilligorganisationerna. Resurssvaga behov bör särskilt beaktas när offentgruppers utsätts för konkurrens. Det är enligt vår uppfattliga tjänster att resurssvaga gruppers behov inte åsidosätts när ning viktigt verksamhet drivs i nya former. Konsumentverket arbetar utifrån ett hushållsekonomiskt där tid, pengar och kvalitet är viktiga komponenter.

perspektiv

Detta bör även för bedömningen av områden perspektiv gälla som avregleras.

210 och den ökande konkurrensen

Avregleringen

De frivilliga organisationerna kan en roll i

spela viktig opinionsbildningen genom att fånga upp, konkretisera och

informera om problem som konsumenterna möter

på nya marknader.

och

Information utbildning

Enligt vår bedömning är behovet av information och utbildning om avreglerade områden stort. Exempel på frågor som aktua-

liseras är: Vilka krav bör man som konsument ställa den

utförda tjänsten? Vart kan jag vända mig för att få en överblick

över olika tjänster och deras kvalitet? Vad innebär den s.k. skolpengen? Vad innefattar kommunens avtal med tjänste-

producenten?

De frivilliga organisationerna kan utgöra en värdefull infor-

mations- och utbildningskälla för enskilda konsumenter. Semin-

arier, studiecirklar och annan utbildning är sådana

exempel på

verksamheter.

De informationskanaler som Konsumentverket har, t. ex.

Råd 8C Rön, bör medverka till att med-

göra konsumenterna

vetna om effekterna av avregleringar. Att informera om modeller i olika kommuner, att föra en debatt om de som

problem

uppstår, att bevaka och tydliggöra resurssvaga ställgruppers

ning är exempel på angelägna frågor.

Vi föreslår att:

0 och om inom

Information utbildning konsumentförbâllanden

avreglerade områden ökas.

18.4Den kommunala verksamheten och

områden

avreglerade

Kommunen måste vara serviceinriktad och öppen för påverkan från kommuninvånarna. I kommunens ingår att

uppgifter

upplysa om vart man kan vända sig med olika frågor, önskemål

eller Den ökade konkurrensen om kunderna har

klagomål. medfört att marknadsföringen från såväl offentliga som privata

organ har ökat väsentligt. Den kommunala informationen

ges på olika sätt, t.ex. genom telefonkatalogen, kommunens tele-

fonväxel eller reception. kommuner har infört med-

Några borgarkontor, en lokal där landstinget och statliga myndigheter,

kommunen i samverkan kan informera och bistå

medborgarna

i enklare ärenden. är att samla samhällsinformation och

Syftet

olika typer av service på ett för medborgaren sätt.

lättillgängligt

och den ökande konkurrensen 211

Avregleringen

Ett annat syfte år att avlasta förvaltningarnas centrala verksam-

heter från ren informations- och serviceverksamhet och viss

ärendehantering. Genom samverkan kan också viss grundläg-

samhällsservice i glesbygd i större behållas.

gande utsträckning Inom Civildepartementet har en arbetsgrupp behandlat utmed medborgarkontor. Arbetsgruppen har vecklingsarbetet

föreslagit en lag om försöksverksamhet med kommunala med-

Kommunerna skall vidare få möjlighet att skriva

borgarkontor.

avtal med bl.a. statliga myndigheter om att sköta vissa av deras

(Ds 1993:97). remissbehandlas för närva-

uppgifter Förslaget

rande.

Den kommunala konsumentverksamhetens uppgift är bl.a.

att fånga upp och analysera problem på den lokala marknaden

och vidarebefordra dessa till Konsumentverket, som skall över-

väga mer generella åtgärder. Undersökningar visar på ett stort antal klagomål på offentliga tjänster. Konsumentvägledningen

i Göteborg har t.ex. under hösten 1993 gjort en enkät om olika konsumentproblem som kommuninvånarna redovisat.

Att konsumenterna i sin kommun kan få information, möj-

lighet att framföra klagomål, hjälp att bedöma kvaliteten angående kommunens m.m. är en av förutsätt-

skolor, daghem

ningarna för att det nya systemet skall fungera tillfredsställande.

Vi förordar att:

0Kommunerna fångar upp och analyserar konsumentproblem

inom den del av den offentliga sektorn som avregleras

0 centralt stöd till den lokala

Konsumentmyndig/oeten ger

konsumentuerksamheten och sprider information om erfa-

renheter från olika kommuner i landet.

18.5 samt och

Prismätningar pris-

marknadsbevakning

För att konsumenterna skall kunna fylla sin funktion i mark-

nadsekonomin krävs bl.a. en god marknadsöverblick och ett

prismedvetande. Kommittén skall därför särskilt upp-

tydligt

märksamma mellan

ansvarsfördelningen konsumentmyndigheten den nya konkurrensmyndigheten, länsstyrelserna och den

lokala konsumentverksamheten när det gäller formerna för och

omfattningen av allmän konsumentinformation om pris-

förhållanden på marknaden.

om behovet av och var dessa

Frågan prismätningar organisa-

toriskt skall höra hemma aktualiserades i samband med avveck-

212 och den ökande konkurrensen

Avregleringen

lingen av Statens pris- och konkurrensverk (SPK) och Närings-

frihetsombudsmannen (NO). Inför inrättandet av det nya

Konkurrensverket tillsattes

Organisationsutredningen på konkurrensområdet (dir. 1991:125). Utredningen granskade

även behovet av och

efterfrågan på konsumentinriktad pris-

information och länsstyrelsernas verkkonkurrensfrämjande

samhet.

SPK hade bland annat till att arbeta med

uppgift pris-

mätningar. Verket skulle analysera och bevaka

prisbildningen

inom varu- och som är av stor för

tjänsteområden betydelse

konsumenterna. Verket skulle också bevaka och

analysera

konsumentprisutvecklingen och informera om resultaten i syfte

att främja en från allmän synpunkt konkurrens och öka

lämplig konsumenternas prismedvetande.

De undersökningar som SPK gjorde var av tre typer:

0 Lokala Dessa

prisspridningsundersökningar. undersökningar

redovisade olika priser för en enstaka vara/varuvariant i

butiker och hos leverantörer på en viss ort. Som kan

exempel

nämnas priserna på villaolja i Stockholm.

0Lokala I dessa

prisnivåundersökningar. undersökningar j äm-

fördes butikers genomsnittliga prisnivå på dagligvaror en på

VISS ort. 0 I dessa en orts

Ortsjämförelser. undersökningar jämfördes genomsnittliga prisnivå för dagligvaror med andra orters.

Dessa undersökningar hade även till syfte att skillna-

belysa

der i mellan orter.

konkurrensförutsättningar

Organisationsutredningen på konkurrensområdet (ORK) konstaterar i sin rapport, ”Konsumentinriktad

prisinformation”,

att det från förefaller finnas ett behov av

konsumentsynpunkt

lokala prisundersökningar. Även massmedia, vissa kommuner

och eventuellt också kan utgöra tänkbara avnä-

länsstyrelserna

mare för sådana undersökningar. ORK anför att det är svårt att bedöma om det intresse som finns för lokala prisundersökningar motsvaras av en sådan betalningsvilja och

betalningsförmåga

att man kan tala om en faktisk lokala

efterfrågan på pris-

undersökningar.

För att göra de lokala krävs

prisundersökningarna det, enligt

ORK, sådan metodkunskap och varukännedom som används

vid andra prisundersökningar, t.ex. vid insamlandet av uppgifter för konsumentprisindex.

Enligt instruktionen för Konkurrensverket (SFS 1992:820)

skall den i första hand vara en

nya myndigheten lagtillämpande

myndighet som har att i konkreta ärenden göra

bedömningen

av om har agerat i strid med de förbud som finns i den

företag

och den ökande konkurrensen 213

Avregleringen

Konkurrensverket skall därför inte ägna nya konkurrenslagen. sig åt allmän information om pris- och marknadsförhållanden och har heller inte resurser att löpande göra prisundersökningar.

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar konsumentprisindex. Det finns en ute i landet med 170 intervju-

fältorganisation

och med i Örebro. Genom sitt are, en grupp telefonintervjuare kontaktnät och har SCB möjlighet att

uppgiftsinsamlande

utföra olika prisundersökningar. I ORK:s rapport framgår att SCB av inte vill genomföra undersökningar där

sekretesshänsyn man uttalar om enskilda SCB är berett att hjälpa till

sig företag. med för lokala förut-

metoduppläggning prisundersökningar,

satt att och publicerandet sköts av

själva uppgiftsinsamlandet

något annat organ.

Konsumentverket har anlitat SCB för att producera de sammanfattande redovisningar som lämnas av Konsumentverket för och ”Hushållens kostnader”.

”Matkorgen

EES-avtalet och den ökande konkurrensen kan leda till

i detaljhandelssystemet. Dessa faktorer strukturförändringar kan medföra att prisspridningen i Sverige ökar, både mellan olika i och mellan olika butiker inom samma

regioner Sverige region eller ort. Detta ställer krav på en konsumentinriktad och

information för att underlätta för konsukonsumentanpassad menterna att orientera sig marknaden. Särskild uppmärk-

på samhet bör i områden där konkur-

ägnas prisundersökningar

rensen satts ur eller Samtidigt bör i

spel kraftigt försvagats.

tillgången till ett fullgott undersökningar uppmärksammas sortiment.

Under våren 1993 utarbetade Konsumentverket en metod för lokala Syftet var att ta fram en

matkostnadsundersökningar. arbetsmodell för lokala undersökningar av matkostnader, an-

till verksamhet. Resultatet av passad konsumentvägledarnas undersökningarna skall användas i rådgivning till enskilda hushåll för att hur valet av inköpsställen kan påverka

belysa matkostnaderna.

Priskonkurrensen i detaljhandeln är i viss utsträckning av-

av hur mycket konsumenterna gynnar de butiker som hängig

ett pris vid i övrigt lika förhållanden. Information erbjuder lågt om prisskillnader mellan olika varor eller olika distributionskanaler ökar konsumenternas medvetenhet i Lokala

prisfrågor.

ger en överblick över marknaden, vilket prisundersökningar underlättar för konsumenterna att göra rationella val. Vi bedömer att prisundersökningar finns lokalt. Den

efterfrågan på modell som Konsumentverket har utarbetat kan enkelt användas både av frivilligorganisationer och konsumentvägledare för att lokala och dem i sin

genomföra prisundersökningar utnyttja

214 och den ökande konkurrensen Avregleringen

verksamhet. Såsom modellen är konstruerad kan med

syftet

och materialets vidare variera.

prisundersökningen användning

Den lokala beställaren kan alltså påverka

undersökningens utformning efter sina behov, något som bör öka efterfrågan av prisundersökningar. Modeller anpassade för att belysa pris, kvalitet och tillgänglighet på orten bör utarbetas i samarbete med Konkurrensverket. Det finns även andra att

möjligheter utföra denna typ av undersökningar.

När det gäller behovet av andra för att

prisundersökningar t.ex. belysa konkurrenssituationen i olika delar av landet eller inom en region bör denna fråga, när ett sådant behov

föreligger,

kunna lösas mellan Konkurrensverket och Konsumentverket. SCB:s erfarenheter och möjlighet att utföra tjänster ett

utgör värdefullt komplement till de båda

myndigheterna.

Vi förordar att:

0 K i samverkan med Konkurrensverket

onsamentmyndigheten utvecklar och främjar användningen av modeller för lokala prisundersökningan

KAPITEL

Närmandet

iüg

till EU

Nya insatser kommer att krävas från Konsumentverkets sida i dess

egenskap av tillsynsmyndighet för de nya lagar som har samband med EES-avtalet, b|.a. systematiska kontroller på

j produktsäkerhetsområdet.

19.1 Allmänt om konsekvenser för kon-

sumenterna och

konsumentpolitiken

I samband med riksdagsbehandlingen av EES-propositionen gjorde lagutskottet följande uttalande om EES-avtalets all-

männa betydelse för konsumenterna:

”Enligt utskottets mening kommer EES-avtalet, i vart fall på

sikt, generellt sett att innebära vinster för de svenska konsumenterna. En större rörlighet för varor, personer, tjänster och

leder till en effektivare konkurrens som pressar kostna-

kapital

der och priser inom både produktion och distribution på ett sätt som gynnar konsumenterna.”

konstaterar utskottet att förutsättningarna för

Samtidigt

näringsidkarnas och konsumenternas handlande på markna-

den förändras. Det är därför svårt att närmare bedöma vad EESavtalet i alla sina delar kommer att innebära.

För det arbetet blir följden av närmandet

konsumentpolitiska till EU att samråd, expertkontakter och förhandlingar delvis

I

Lm

216 Närmandet till EU

flyttas ut i Europa. Konsumentverket blir i och med EES-

avtalets ikraftträdande tillsynsmyndighet enligt flera nya lagar

som träder i kraft samtidigt som EES-avtalet.

När det gäller utarbetande av regler blir det europeiska perspektivet viktigt. Svenska experter och förhandlare kommer i ökad utsträckning att delta i möten med sina respektive

motsvarigheter i EES-länder. Samarbetet kommer att

övriga äga

rum på olika nivåer, mellan tillsynsmyndigheterna, mellan frivilliga organisationer, mellan olika och regerings-

experter företrädare.

EES-avtalet ställer krav på tillsyns- och marknadskontroll. Nya insatser kommer att krävas med bl.a. systematiska kon-

troller på produktsäkerhetsområdet.

På den gemensamma marknaden som blir följden av EES-

avtalet är det viktigt att kontrollen bedrivs enligt likartade

riktlinjer i EES-länderna.

Samråd kommer att bli nödvändigt rörande marknadskont-

roll och marknadsövervakning för att det fria flödet

förverkliga

av varor och tjänster. Det internationella samarbetet vad avser

Standardisering kommer fortsatt att spela en stor roll.

När det gäller samarbetet om har

regelsystemets utformning

samrådsformerna inom EES ännu inte tagit form. Det är därför svårt att överblicka behovet av insatser inom detta område. Dock vill vi påpeka att EES-avtalet behöver kompletteras för att

garantera möjligheterna till kontakt och samarbete mellan

EFTA:s konsumentkommitté och EG:s konsumentråd (CCC).

Vi föreslår därför att:

0 EES-avtalet behöver kompletteras för att garantera

möjliheterna till kontakt och samarbete mellan EFTA:s

konsumentkommitté och EU:s konsumentråd.

Vi skall enligt direktiven föreslå till

lämplig delegering konsumentmyndigheten inom ramen för det mellanstatliga

samarbete som blir en följd av EES-avtalet och ett eventuellt EUmedlemskap. Den svenska samverkan med

statsförvaltningens

regeringen vid ett svenskt medlemskap har behandlats av en särskild utredning, Utredningen om statsförvaltningen och EG. Utredningens uppgift har varit att analysera hur, med bibehållande av den svenska förvaltningsmodellen, regeringen/

departementen och förvaltningsmyndigheterna skall samverka

i EU-integrationen. I betänkandet (SOU 1993:80) Statsförvalt-

ningen och EG redovisar utredningen en rad förslag för att

åstadkomma en klar och effektiv ansvarsfördelning mellan

departement och myndigheter i EU-samarbetet.

Närmandet till EU 217

Utredningen konstaterar inledningsvis att deltagandet i EU-

samarbetet kommer att kräva stora insatser från förvaltningsmyndigheternas sida. Höga krav kommer att ställas på samver-

kan mellan regeringskansliet och myndigheterna. Det krävs att regeringen genom normgivning, myndighetsdirektiv och riktlinjer tydligt anger kraven på förvaltningsmyndigheternas verk-

samhet. Bland förslagen kan nämnas:

0 en att fortlö-

Förvaltningsmyndigheterna åläggs skyldighet

pande till regeringen eller till ett organ som regeringen be-

stämmer redovisa när och på vilket sätt myndigheten infört EG-direktiv i svensk rätt.

och myndigheter redovisar sitt delta-

Departement löpande

gande i EG:s olika organ till det organ inom regeringskansliet

som svarar för samordningen i EG-frågor. Varje departement kartlägger i detalj, i samarbete med sina

förvaltningsmyndigheter i den mån så inte redan skett, EG:s

organisation i fråga om kommittéer, arbetsgrupper och andra

organ inom respektive myndighets ansvarsområde. En sådan

kartläggning genomfördes i slutet av 1993 av Civildeparte-

mentet och Konsumentverket.

Myndigheten kartlägger vilka rationaliseringsmöjligheter som kan följa av ett EG-medlemskap.

Sakansvarigt departement bör ansvara för svensk representa-

tion i EG:s olika organ och fatta beslut om vem som skall

företräda Sverige i EG-samarbetet.

Regeringskansliet och intresseorganisationerna bör föra en öppen dialog vid ett medlemskap.

Denna behandlas alltså i särskild ordning och föranleder

fråga

därför inte ytterligare kommentarer från vår sida.

19.2Standardiseringen

En av förutsättningarna för en effektiv marknadskontroll är

realistiska och otvetydiga standarder. Inga oklarheter får föreligga om vilka krav skall uppfylla för att få åsättas

produkterna

EG-märket. Det är särskilt viktigt med klara bestämmelser

eftersom näringsidkaren är skyldig att betala kostnaderna för

provtagningen i de fall produkten inte är utförd i enlighet med

kraven i standarden eller i direktivet.

Betydelsen av att delta i standardiseringsarbetet har ökat.

EG:s ”nya metod” ställer endast krav beträffande produkternas

väsentliga egenskaper. Detaljerade tekniska specifikationer utarbetas därefter inom de europeiska standardiseringsorganen.

218 Närmandet till EU

Ett tjugotal kommittéer, flera av dem med deltar

arbetsgrupper,

för närvarande i arbetet med att ta fram

Europastandarder.

Kommittéerna arbetar bl.a. med

möbler, leksaker, fritidshjälmar, barnomsorgsprodukter och flytvästar. Flera av CEN-kommittéerna (European Committee for Standardisation) och CENELEC-

kommittéerna (European Committee for Electrotechnical Standardisation) arbetar med EU/EFTA-mandat. I arbetet deltar redan länder från EFTA och EU. Det är angeläget att

utnyttja möjligheterna att utöva inflytande på de krav som utformas

genom att delta i det europeiska Kon-

standardiseringsarbetet.

sumentverket har framgångsrikt fört fram svenska synpunkter och det internationella

påverkat standardiseringsar-

betet. Vi anser därför att:

0 liksom hittills hör delta istandardi-

Konsumentmyndigheten seringsarhetet.

0 i det internationella bred-

Deltagandet standardiseringsarhetet

das, så att även representanter konsument-

för frivilliga

organisationerna ges möjlighet att delta och få stöd i form av utbildning, ekonomiska bidrag till resor för och ersättning

kostnader förknippade med deltagandet i

standardisering-

sarhetet.

19.3Marknadskontroll och

marknadsbevakning

De regler, som EES-avtalet en del av svensk

enligt skall göras till

rätt, förutsätter såväl i hittills svenska

förändringar gällande

bestämmelser som i arbetsmetoderna för marknadsbevakningen. Det är inte att i huvudsak lita till att allmänheten

tillräckligt

skall upptäcka och anmäla överträdelser av De natio-

reglerna.

nella myndigheterna måste på eget initiativ en mer

genomföra systematisk granskning och provning av produkterna. I detta

ingår att bevaka att produkter det egna landets marknad

uppfyller säkerhetskraven. Marknadskontrollen måste omfatta

såväl importerade som i Sverige tillverkade produkter. Rättslig marknadsbevakning har sedan länge varit en viktig

del i det arbetet. Med stöd av marknads-

konsumentpolitiska

rättslig lagstiftning ser Konsumentverket/KO till att

företagen

följer spelreglerna på marknaden. Ovederhäftig eller på annat sätt oetisk marknadsföring, liksom oskåliga avtalsvillkor, skall

förhindras. Vi bedömer att:

Närmandet till EU 219

0 Behovet av marknadsbevakning enligt de icke varurelaterade direktiven (vilseledande reklam, avtalsvillkor, oskäliga prismärkning m.m.) kommer att öka med internationaliseringen och hand som ny teknik och

efter nya distributionsformer

tillämpas. Behovet av internationellt och

informationsutbyte

internationell samordning kräver likaså ökade insatser. Att vidareutveckla kontaktnät och samar-

befintliga intensifiera

betet mellan de är nöd-

europeiska tillsyns-myndigheterna

vändigt för att skall kunna

marknadsövervakningen fungera

inom hela EES-omrâdet.

Marknadskontroll av varor

Införandet av lagar till följd av EG-direktiv medför att Konsumentverkets tillsynsansvar utvidgas till nya områden. Tillsynen kommer framför allt att omfatta hushållsapparater, maskiner för personligt bruk, textilier och leksaker. Den produktsäkerhetslag som träder i kraft den 1 1994 år en omarbetjuli ning av nuvarande (SFS 1988:1604) med

produktsäkerhetslag

anledning av EGzs direktiv om och medför produktsäkerhet också ökat ansvar. Även måste förändras tillsynsmetoderna från till en mer ”anmälningsstyrd” övervakning systematisk övervakning som i ökad utsträckning bygger på stickprovskontroller och egna initiativ och kartläggningar. Vi anser att skyddet av människors liv och hälsa har störst betydelse när man bedömer behovet av marknadskontroll. Resurserna för marknadskontroll bör vår därför, enligt uppfattning, i första hand satsas på att övervaka från produkterna säkerhetssynpunkt och stå i rimlig proportion till de risker som är med olika Vid av förknippade produkter. prioriteringen Konsumentverkets resurser för marknadskontroll bör detta beaktas.

Företagens ansvar och samverkan med

konsumentmyndigheten

Näringsidkarna har huvudansvaret för att produkterna uppfyller de kraven. bör därför delta i marknadsgällande Näringslivet kontrollen med egenåtgärder. Den s.k. nya metoden och EG:s för av system bedömning överensstämmelse innebär att ökat ansvar läggs på den enskilda tillverkaren och Särskilt det vid den minst importören. gäller långtgående kontrollmodellen, dvs. när tillverkaren själv intygar att varan följer gällande krav (manufacturefs declaration of

220 Närmandet till EU

conformity). För att säkerställa att aktörerna lever upp till det

ansvar som på dem krävs en fortlöpande uppföljning av lagts hur systemet fungerar och tillämpas.

Konsumentverket bör därför, liksom hittills, ha ett nära

samarbete med respektive bransch. Som ett komplement till med stöd av lag bör verket stimulera näringslivets ingripanden

egen kontroll. Att marknadskontroll också innefattar egen-

innebär inte att verket frånhänder möjligheten att

åtgärder sig

ingripa med åtgärder när skäl finns för detta. Verkets övergri-

ansvar för marknadskontrollen kvarstår, även om olika

pande

branscher inför egna system.

Vi föreslår att:

0 i en annan

Konsumenmyndigbeten eller, förekommande fall,

ansvarig myndighet kommer överens med berörda

om hur kontroll inom

branschorganisationer näringslivets

varje särskilt område skall utföras.

Ett sätt kan vara att branschorganisationen utformar regler

som i fråga. Förebilder kan finnas

kompletterar lagstiftningen

i andra länder. I England t.ex. har British Association of Toy Retailers utfärdat en ”code of practice” för säkra leksaker.

En annan för är att infor-

uppgift branschorganisationerna

mera och utbilda enskilda företag i fråga om

gällande lag,

föreskrifter och utomrättsliga normer.

Internationell samverkan

Såsom EG-kommissionen påpekar är samverkan ett sätt att i praktiken uppnå gemensamma regler och också en av förutsätt-

för att uppnå en god produktsäkerhet i hela EESningarna

området.

Konsumentverket kommer som ett led i sin att

tillsynsuppgift

i ökad utsträckning samarbeta med andra europeiska tillsyns-

myndigheter, t.ex. inom ramen för PROSAFE (det europeiska

organet för produktsäkerhet). Detta samarbete omfattar utbyte av information och resultat av stickprovsundersökningar samt

etablerandet av gemensamma Varningssystem. Ett effektivt

samarbete kommer att minska kostnaderna för kontrollverk-

samheten.

Vi vill på möjligheten att i ett europeiskt perspektiv

peka

utveckla det nordiska samarbetet kontrollområdet.

ytterligare på

Norden betraktas alltmer som en gemensam marknad för tillverkare och distributörer. Enligt vår bedömning bör en

nordisk samverkan syfta till att tillsynen över olika produkter

Närmandet till EU 221

samordnas. En effektiv samverkan mellan de nordiska länderna

bör bidra till att begränsa de kostnaderna för

sammanlagda

kontrollverksamheten i Norden.

Nationell kontroll

I enlighet med direktivet om och de

generell produktsäkerhet övriga produktdirektiven får endast ”säkra” varor släppas ut

på marknaden. I leksaksdirektivet finns bestämmelser som föreskriver att medlemsländerna skall vidta

lämpliga åtgärder

för att säkerställa att sin att hålla

företagen fullgör skyldighet

viss information tillgänglig. Direktivet kräver även att medlemsstaterna ser till att stickprov tas på marknaden. dessa

Bägge

förpliktelser kommer att tillföras Konsumentverket i dess egen-

skap av Verket har tilldelats ansvaret för

tillsynsmyndighet.

utarbetandet av föreskrifter i med om leksakers

enlighet lagen

säkerhet.

För personlig skyddsutrustning (hjälmar, skyddsglasögon,

inandningsskydd) är kraven kontroll mer För

på långtgående.

en viss typ av att måste

skyddsutrustning gäller utrustningen

genomgå s.k. typkontroll (ett s.k. anmält organ skall att

intyga

produkten överensstämmer med en I vissa

godkänd prototyp).

fall krävs att typkontrollen följs upp av olika efterkontroller.

Konsumentverket delar tillsynsansvaret med Arbetarskydds-

styrelsen. Detta är även fallet vad gäller direktivet om maskiner.

Konsumentverket har tillsynen över maskiner för bruk

privat (hushållsmaskiner, gör-det-själv-maskiner, gräsklippare).

Direktiven om och textilier handlar om

hushållsapparater

märkning. Några krav ställs dock inte på att bullernivåer eller energiåtgång skall redovisas för men medlems-

hushållsapparater,

länderna har möjlighet att föreskriva sådana krav. Vad

gäller

märkning av textilier omfattar tillsynen inte endast förhållan-

den i konsumentledet utan också i distributionsled.

tidigare

Marknadskontrollen skall kunna genomföras i hela landet.

Handläggningen av anmälningar från konsumenterna och an-

mälningar förmedlade via den lokala

konsumentvägledningen

är betydelsefulla för en effektiv kontroll. Även s.k. konkurrent-

anmälningar har betydelse. En annan viktig insats är den

uppföljning av gällande bestämmelser som utförs av de kom-

munala konsumentvägledarna.

Den kommunala konsumentverksamheten täcker inte hela

landet. måste kunna

Stickprovsundersökningar genomföras

även i de kommuner som saknar

konsumentvägledning.

Vi anser att:

222 Närmandet till EU

0 bör denlokala konsument-

Konsumentmyndigheten engagera

verksamheten i arbetet med marknadskontrollen. Detta bör beaktas vid bedömning av hur stora resurser som bör avsättas för marknadskontrollen.

Kostnader marknadskontrollen

för

Kommittén har inte funnit det möjligt att fastställa en kostnad för marknadskontrollen.

Som vi tidigare har konstaterat kommer EES-avtalet att ställa

krav på ökade insatser. Förhandlingar och kontakter med och branscher ökar också, liksom i det

företag deltagandet

europeiska samarbetet. Utvecklingen ställer också krav på

medverkan från svensk sida i olika rapporteringssystem.

För att kostnaden för statens del så långt möjligt skall

utan att målet om en hög produktsäkerhet åsidosätts, begränsas bör dels svara för en god produktsäkerhet, dels näringslivet samarbeta i frågor av betydelse för tillsynsmyndigheterna

marknadskontrollen, särskilt i Norden. Utformningen av marknadskontrollen är i viss mån beroende

av vad som sker i andra europeiska länder. Det internationella

samarbetet har ännu inte funnit sina former. Det gäller såväl

samarbetet inom PROSAFE som det internationella nätverket

för marknadsbevakning.

av marknadskontrollen

Finansiering

Kommittén skall enligt direktiven bedöma alternativa möjlighe-

ter till finansiering av marknadskontrollen. för tek-

Styrelsen

nisk (SWEDAC) har uppdrag

ackreditering på regeringens

utrett frågan om alternativa möjligheter att finansiera marknads-

kontrollen till av EES-avtalet (rapport SWEDAC DOC

följd 93:7). SWEDAC har behandlat möjligheterna till icke-statlig finansiering inom olika områden. SWEDAC gör bedömningen att avgiftsfinansiering inte lämpar sig för konsumentområdet

och att det detta område är svårt att finna en

på avgifts-

konstruktion som är förenlig med EES-avtalet. Enligt vår me-

ning bör denna fråga dock övervägas ytterligare. SWEDAC

anser även att det kan vara svårt att klara marknadskontrollen inom ramen för oförändrade ekonomiska anslag.

Vi anser att:

0Staten iförsta hand skall marknadskontrollen med

finansiera

hänsyn till kraven i EES-avtalet, svårigheterna att finna alternativa finansieringslösningar och behovet av högt ställda

Närmandet till EU 223

konsumentskyddskrav. Frågan om statens kostnader

för marknadskontrollen bör prövas på sätt i samband

sedvanligt

med Konsumentverkets

anslagsframställning.

Avgiftsfinansiering av marknadskontrollen på konsumentvaruområdet övervägs dock

ytterligare.

Uppföljning och

rapportering

Behovet av insatser vad avser marknadskontrollen och

marknadsövervakningen kommer att variera över tiden.

Vi vill

peka på:

0Behovet av

en samlad och av

kontinuerlig rapportering

erfarenheterna av marknadskontrollen. En sådan rapportering hör avse både nationella insatser och situationen i hela EES-området. Näringslivets insatser bör redovisas särskilt.

Rapporteringen skall kunna att bedöma såväl

ge underlag

produktsäkerheten som efterlevnaden av den icke

produkt-

relaterade För att den

lagstiftningen. gemensamma marknaden,

som beräknas bestå av 380 skall kunna

miljoner konsumenter,

fungera effektivt och resultera i positiva effekter för konsumen-

terna, är efterlevnaden av av största De

regelverket betydelse.

berörda måste konsumenterna för att de

företagen ge garantier

varor som säljs är säkra och Till-

uppfyller gällande regler. synsmyndigheterna skall se till att spelreglerna på marknaden följs.

SWEDAC har i sin att

utredning föreslagit tillsynsmyndig-

heterna skall till en central Lex.

rapportera myndighet, SWEDAC, som i sin tur skall svara för till EFTA:s

rapporteringen över-

vakningsmyndighet.

KAPITEL

Den

ekonomiska

utvecklingens följder

årens ekonomiska utveckling pekar på ett starkt behov De senaste

fram de konsumentekonomiska frågorna i av att lyfta

Den samlade kunskapen och informationen

konsumentpolitiken. dessa frågor är otillräcklig i dag. kring

Det konsumentekonomiska behöver markeras

perspektivet

i samhällsdebatten. Uppgiften är att, utifrån ett brett

tydligare

ett sunt ekonomiskt tänkande bland medengagemang, skapa

och kraftfullare stöd till hushållen i deras

borgarna ge ett

strävan att effektivt utnyttja sina resurser.

Arbetet måste bedrivas på flera fronter:

0 Ett aktivt folkbildningsarbete kring hushållning

0 av lokala aktiviteter som och

Mobilisering budgetrådgivning skuldsanering

0 av och

Analys opinionsbildning kring privatekonomiska

förhållanden

0 Fortsatt av kunskap och metoder, bl.a. genom

utveckling forskning.

20.1 konsumentekonomi

Begreppet

konsumentekonomi omfattar konsumenternas hus- Begreppet

med sina resurser. Det ansluter till det konsument-

hållning

målet ”att hushållen i deras strävan att effektivt

politiska stödja

utnyttja sina resurser”.

Den ekonomiska utvecklingens följder 225

Hushållse/zonomi till hushållning med pengar, tid,

anknyter kunskap, hälsa m.m. Denna bredare innebörd ligger nära en allmän produkterna och

konsumentpolitisk idébeskrivning: deras funktion, tillgänglighet m.m., särskilt beträffande den s.k. baskonsumtionen: livsmedel, boende, transporter, kläder etc. Denna ansats kommer också till uttryck i den lokala budgetrådgivningen.

Privatekonomi avser den del av konsumenternas ekonomi som renodlat gäller förvaltningen, användningen och hanteringen av de ekonomiska resurserna, dvs. pengarna. En del av

har med de samhällsekonomiska privatekonomin samhörighet

t.ex. vid analyser av samhällsförändringar sett ur disciplinerna, ett Ekonomisk rådgivning är inte

privatekonomiskt perspektiv. bara betydelsefull för den enskilde konsumenten; den har dessutom ett kommunalekonomiskt och nationalekonomiskt värde. Privatekonomin behandlar förhållandet inkomster-utgifter. Till området hör sådant som lån, krediter, sparande och placeringar i olika former: bankkonto, försäkringar, fonder, aktier, obligationer m.m.

Konsumentekonomi är det samlade begrepp som vi använder för såväl hushållsekonomi som

privatekonomi.

20.2Lokal verksamhet med centralt stöd

Av stor vikt är de insatser för information och rådgivning som görs på det lokala planet. Behovet av dessa kommer att öka starkt till följd av den samhällsekonomiska utvecklingen. Frivil-

insatser och aktiviteter från näringslivet kompletterar den liga kommunala konsumentvägledningen och socialtjänsten.

Kommunerna har en viktig uppgift i den hushållsekonomiska

lokal nivå. I kommuner som har en aktiv rådgivningen på ekonomisk rådgivning har kostnaderna för socialbidrag kunnat begränsas.

Konsumentverket har inom området aktivt bidragit med hushållsekonomiska konsekvensanalyser, program för budgetrådgivning och utbildning riktad till konsumentvägledare, socialsekreterare m.fl. När skuldsaneringslagen träder i kraft, förväntas kommunernas konsumentvägledning, socialsekreterare, banker och kronofogdar engageras för att minska konsumenternas skuldproblem.

Konsumenter med en fungerande ekonomi är av största intresse för banker, försäkringsbolag och andra finansinstitut. För frivilligorganisationer, t.ex. fackliga organisationer och

leder en effektivare hushållning till pensionärsorganisationer,

8 13-0824

226 Den ekonomiska

utvecklingens följder

ökad ekonomisk frihet för medlemmarna. De konsument-

ekonomiska frågorna borde vara ett i

naturligt inslag

studieförbundens verksamhet.

Statens primära uppgift på det konsumentekonomiska områ-

det är att av den hushållsekonomiska delen

stödja utvecklingen

av konsumentpolitiken för att att

uppfylla målsättningen stödja

resurssvaga konsumenter.

20.3Behov av insatser

Medborgarnas ekonomiska villkor förändras med

utvecklingen

i samhället. Hushållens ekonomiska situation beskrivs i

kap.

15. inom den sektorn och lös-

Avregleringen offentliga nya

ningar på socialförsäkringsområdet m.m. leder till att fler

viktiga ekonomiska beslut från samhället till den

förskjuts

enskilde konsumenten. Härtill kommer till av

problem följd stor arbetslöshet, sänkta i

skuldsåttning, ersättningsnivåer

transfereringssystemen och höjda konsumtionsskatter och av-

gifter. Hushållens behov av ekonomisk ökar snabbt.

vägledning För att fram konsumentekonomin både i den tydligare lyfta

samhällsekonomiska debatten och i hushållens

överväganden

och beslut krävs insatser från en bred krets av aktörer.

dagliga

insatserna är i huvudsak av två

slag.

Insatser av Kommuner och lokala

folkbildningskaraktâr.

aktörer nära konsumenterna aktiveras: studie-

fackföreningar,

förbund, banker, Posten m.fl. Formen för samarbete är bero-

ende av det lokala engagemangets utseende och

utformning.

Staten kan tillsammans med andra centrala aktörer medverka

med stödåtgärder, t.ex. av och

förmedling kunskap utveckling

av kunskapsverktyg. Konsumentverkets stöd- och

utbildnings-

insatser bör tjäna som modell i detta avseende. Insatser för

Ieuns/eapsutuec/elingocb opinionsbildning. Några

behov inom detta område är

0 stimulans av inom

forskning universitet och

högskolor

0 analyser av samhällsekonomiska beslut och deras konse-

kvenser för hushållens ekonomi

0 aktiv

opinionsbildning.

Staten har med sitt ansvar för en roll inom

forskningen viktig

detta område.

Det bör i andra och

ligga bankernas, finansieringsinstituts frivilligorganisationernas intresse att aktivt både

medverka,

finansiellt och på andra sätt.

Den ekonomiska följder 227

utvecklingens

20.4 och

Budgetrådgivning skuldsanering

Vi föreslår att: 0 i det arbetet

Hög prioritet konsumentpolitiska ges a°t budget-

rådgivning och skuldsanering under de närmaste åren.

Avsikten är att öka hushållens den

kunskaper kring egna ekonomin genom stöd till och mobilisering av lokala aktörer. Samarbetet bör därför utvecklas mellan

frivilligorganisationer, banker och andra finansieringsinstitut, studieförbund, kronofogdemyndigheter och kommuner. Konsumentmyndighetens uppgift är att främja den lokala verksamheten.

Budgetrådgivningen bör utvecklas under de närmaste åren. Den har visat sig ge viktiga förebyggande effekter för hushåll med trängd ekonomi. Behovet av resurser för att stödja budgetrådgivning kommer att kvarstå under lång tid.

Vi anser det tillfredsställande att en skuldsaneringslag är på väg och att resurser kommer att avsättas till bl.a. Konsumentverket för att verksamheten skall kunna

genomföras.

20.5 av socialsekreterare

Utbildning

Inom socialtjänsten finns ett stort behov av ekonomisk rådgivning. Ofta utnyttjas konsumentvägledarna även för den uppgiften. Behoven är emellertid så stora att både socialsekreterare och kuratorer i ökad måste engageras.

utsträckning

En professionell rådgivning kräver kunskaper i juridik, ekonomi, ADB och metodik. Personal inom socialtjänsten saknar mestadels ekonomisk i sin Till viss

kunskap grundutbildning. del har detta kompenserats genom den utbildning av ekonomiska rådgivare inom socialtjänsten och kuratorer inom sjukvården som Konsumentverket på regeringens uppdrag genomförde under åren 1989-91 och som sedan har fortsatt. Konsumentverket har för detta tagit fram utbildningsmaterial och ADB-hjälpmedel. Efterfrågan utbildningen har varit stor.

på Behovet av handledning och fördjupningskurser ökar nu.

Frågan om utbildning för blivande socialsekreterare i ekonomisk har aktualiserats i en motion till I

rådgivning riksdagen. motionen (1993/9425 Ub 605) hemställer motionären om att ett nytt ämne benämt skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.

Vi anser att:

0 Socialsekreterarna redan i sin

grundutbildning bör ges goda

kunskaper i ekonomisk rådgivning.

228 Den ekonomiska

utvecklingens följder

Behovet av en fortgående handledning och vidareutbilcning,

vilket i och för sig inte behöver vara en uppgift för social-

högskolorna, bör likaså tillgodoses.

Utbildningen av socialsekreterarna är för närvarande föremål för översyn i Socialtjänstkommittén. Vi har i en skrivelse till

hemställt att kommittén skall beakta

Socialtjänstkommittén behovet av utbildning i ekonomisk rådgivning i utbildningen av

socialsekreterare.

20.6Centrum för

privatekonomi

De samhälls- och företagsekonomiska intressena är väl organi-

serade i såväl offentliga som privata institutioner, medan frågor

som berör den enskildes ekonomiska situation och förutsätt-

ningar inte har beretts motsvarande utrymme.

Vi föreslår att: 0 Ett Centrum för privatekonomi bildas med en bred huvud-

mannakrets som har en stark förankring z samhället.

Sådana huvudmän föreslås vara staten och andra med särskilda

i första l

kunskaper på området, hand bankerna, försäkringsbolagen, Posten och frivilligorganisationer. j

Ett Centrum för privatekonomi kan, enligt vår j

mening, väsentligt stärka det privatekonomiska intresset i samhället; det

j gäller både i den allmänna debatten, i skolan och vid universitet

och högskolor.

Centrum för skall vara ett utredningsorgan

privatekonomi

med uppgift att stödja kunskapsutveckling inom det privat-

ekonomiska området och att analysera skeenden och beslut i

samhället utifrån ett privatekonomiskt Centrumet

perspektiv.

bör

0 om hushållens ekonomiska förhållanden

göra utredningar

0 ur ett

analysera samhällsförändringar privatekonomiskt perspektiv

0 aktivt verka för att får

privatekonomiska frågor uppmärk-

samhet i samhällsdebatten 0 om hushållens situation och

främja forskning förutsättningar

vid bl.a. universitet och högskolor 0 forskare från olika att mötas i ett

ge discipliner möjlighet

gemensamt forum kring ämnet

0 initiera åtgärder som främjar utbildning i privatekonomiska

frågor vid universitet och högskolor

0 medverka i information och inom området.

utbildning

Den ekonomiska följder 229

utvecklingens

Konsumentmyndighetens är att stödja det lokala arbe-

uppgift

tet med budgetrådgivning och skuldsanering utifrån ett hushålls-

ekonomiskt perspektiv som beaktar såväl ekonomi, tid som

andra resurser. Centrumet skall koncentrera sin verksamhet till av enbart ekonomisk art för hushållen och på detta

frågor

område tillhandahålla underlag för myndighetens verksamhet. En närmare gränsdragning mellan dessa båda verksamhetsom-

råden görs i samverkan mellan myndigheten och Centrumet.

Centrumet kan förslagsvis få följande uppläggning:

Centrum för bör ledas av en särskild styrelse

privatekonomi

och verksamheten utövas av ett kansli. Styrelsen bör ha karaktären av ett privatekonomiskt råd med företrädare för huvudmännen och inom området. Vi räknar inledningsvis

experter

med 5 årsarbetare inklusive kanslichef. De fasta kostnaderna

beräknas till ca 3 miljoner kronor per år. Därtill bör Centrumet ha resurser för som ut andra, t.ex. universitet

uppdrag läggs på

och Storleken den delen av bör disku-

högskolor. på uppgiften

teras närmare med huvudmännen. Vår uppfattning är dock att

3 miljoner kronor bör tillföras Centrumet för sådana

ytterligare

uppgifter.

Genom en aktiv styrelse engageras intressenter och experter i olika Företrädare för huvudmännen deltar i projekt

frågor.

med egna resurser och egen tid.

Vi räknar med en total resursåtgång på ca 6 miljoner kronor

årligen. Staten föreslås tillföra hälften av detta belopp och övriga huvudmän den resterande delen.

Samarbetet mellan huvudmännen i centrumet bör medverka till att även främja samverkan mellan aktörerna lokalt.

Näringslivets kunnande i frågor bör kunna

privatekonomiska

utnyttjas.

Centrumets arbetsformer bör vara att initiera projekt, bygga

nätverk, stimulera universitet, högskolor och huvudmän

upp till i de frågorna samt att

att engagera sig privatekonomiska

skapa opinion och debatt bland politiker, i organisationer,

och i media. Genom en fristående och

företag, forskning oberoende ställning har centrumet förutsättningar att

goda

bedriva driva fram forskning, stödja

utredningsverksamhet,

kunskapsutveckling kring hushållens ekonomiska förhållan-

den och medverka i informationsarbetet. I dessa avseenden

skiljer sig Centrumet från konsumentmyndigheten som främst

bör arbeta med att stödja det lokala arbetet.

?§Q_..t.

KAPITEL

Konsumenten

och on

mil)

-

ett

samspel

Det finns ett starkt samband mellan konsumtionen och miljöproblemen. De miljöpolitiska och konsumentpolitiska målen måste

därför samverka.

Sverige har ställt sig bakom det handlingsprogram som antogs

vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I ett avsnitt i konferensens mest omfattande dokument -

handlingsprogrammet Agenda 21 - diskuteras konsumtionens

och produktionens betydelse för de ökande globala miljöska-

dorna. Följande mål slås fast:

0 Att främja konsumtions- och produktionsmönster som mins-

kar påfrestningarna på miljön och som tillfredsställer mänsk-

lighetens basbehov

0 Att utveckla en bättre förståelse för konsumtionens roll och

Vägar att åstadkomma mer hållbara konsumtionsmönster 0 Att hållbara konsumtionsmönster att de ut-

uppnå genom

vecklade länderna går i spetsen.

I konsekvens med redan fattade beslut om bl.a. utökat producentansvar för avfall bör till en

konsumentpolitiken syfta långsiktig hållbar utveckling med resurshushållning och kretsloppstänkande som vägledande ideal.

Vi föreslår att:

0 Ett viktigt mål skall vara att

för konsumentpolitiken främja en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling.

Konsumenten och miljön - ett 231

samspel

21.1Miljöinformation

l likhet med miljöfrågorna som skär genom alla sektorer hör

konsumentfrågorna hemma på många olika områden. Kon-

sumentorganens samverkan med myndigheter

ansvariga på miljöområdet bör därför stärkas, och miljöaspekter bör på ett

tydligare sätt integreras i konsumentinformationen.

Riksdagen

fattade 1990 beslutet att allt avfall som lämnas till slutbehand-

ling, fr.o.m. 1994 skall sorteras i kategorier som möjliggör

lämplig hantering och att och deponering av

förbränning

osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid av

utgången

1993.

Hantering av avfall bör i en som

ingå konsumentpolitik

omfattar åtgärder såväl före och vid som efter köp. Information

och svar på frågor om styrningen av avfallsströmmarna är en angelägenhet för både central och lokal konsumentverksamhet.

Konsumentverket bör i samarbete med Naturvårdsverket, som

svarar för skapa ökat utrymme för

kunskapsuppbyggnaden,

information och utbildning detta område.

Vi föreslår att:

0 åt

Konsumentmyndigheten ger ökad prioritet miljöfrågorna i konsumentinformationen.

21.2 i hushållen

Energiförbrukning

En av de i och

viktiga punkterna riksdagens energi- miljö-

politiska beslut från 1991 är frågan om effektivare energian-

vändning. De ekonomiska behöver kom-

generella styrmedlen

pletteras med mer direkta åtgärder, bl.a. information till hus-

hållen om sparmöjligheter. kommuner har emellertid

Många dragit ned på resurserna till energirådgivningen. Den lokala

konsumentverksamheten bör då informera om möjligheter till

besparingar genom val av energisnåla produkter.

Samarbete mellan NUTEK och Konsumentverket pågår för i

att minska i hushållsapparater. Hittills har det

a.. elförbrukningen

dock saknats normer för maximal elförbrukning i hushålls- .. apparater. M

Vi föreslår att:

0 medverkar till att

Konsumentmyndigheten informationen om energisnåla hushållsapparater förbättras och intensi-

fierar sin verksamhet i syfte att minska i

elförbrukningen

hushållen.

232 Konsumenten och miljön

21.3 av

Miljömärkning produkter

En förändring av människornas attityder och livsstil är avgö-

rande för att vi skall kunna lösa miljöproblemen. En vederhäftig miljömärkning är ett viktigt hjälpmedel för den enskilde konsumenten när det gäller val av produkter. Miljömärkningen

den svenska och nordiska marknaden men den ger

påverkar även kompetens och erfarenheter att påverka EG:s miljö-

märkningssystem.

Under de senaste åren har allmänhetens i

miljömedvetenhet

stigit kraftigt. Konsumenternas, de anbudsinfordrande

Sverige myndigheternas och företagens intresse av att handla miljövän-

varor bör därför tillmätas stor betydelse av

liga producenter,

importörer och distributörer. Förutsatt att miljösymbolerna åtnjuter konsumenternas förtroende är miljömärkningssystemen

ett viktigt bidrag till utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat

samhälle.

Vi förordar att:

0 Insatserna för miljömärkning intensifieras och uppmuntras.

Det förekommer i dag ett stort antal miljösymboler på markna-

den som i varierande grad beaktar produkternas funktion och

effekter på miljön. För att marknaden skall fungera effektivt är det viktigt att konsumenterna har god kännedom om vad bl.a.

miljösymbolerna står för. Efter hand som antalet milj ösymboler

ökar finns det en risk för att konsumenterna får allt svårare att

överblicka marknaden.

Vi föreslår att:

0 i att

Konsumentmyndigheten fâr uppdrag fortlöpande följa utvecklingen omrâdet genom bl.a. jämförande analyser av på miljömärkta produkter och bedömning av olika former av

miljömärkning

0 medverkar till att

Konsumentmyndigheten förbättra infor-

mationen pâ omrâdet.

I och med det växande miljöintresset bland allmänheten finns

det en risk att vilseledande milj öargument används i marknads-

av och att systemet med miljömärkning kan

föringen produkter

betraktas som ovederhäftigt av konsumenterna. Konsumentombudsmännen i de nordiska länderna har därför nyligen

utarbetat kriterier för bedömning av miljöargument i mark-

nadsföringen i enlighet med marknadsföringslagstiftningen.

Vi anser att:

Konsumenten och miljön 233

0 Det är angeläget att

konsumentmyndigbeten ger hög priori-

tet ät bedömning av miljöargument i

marknadsföringen.

I många fall bör de relativt som tas ut för

låga avgifter miljömärkning inte utgöra större för

någon belastning producenten. Snarare kan ses som ett konkurrensmedel i

miljömärkningen marknadsföringen. För den händelse en från

resurshushållnings-

synpunkt angelägen miljömärkning av en vara eller ett varuområde skulle erfordra betydande som

utvecklingsinsatser, företagen bedömer inte är lönsam, har samhället olika möjligheter att ingripa, exempelvis genom information och opinionsbildning. Dessutom har staten att utkräva ett ansvar

möjlighet

av producenterna enligt den införda 6b§ i renhåll-

nyligen ningslagen (1979:596). För kemikalier kan en av

förändring

kemikalielagen aktualiseras, och ekonomiska styrmedel kan i vissa fall vara effektiva. Vi har inte haft att

möjlighet analysera valet av styrmedel med hänsyn till målet att konsumtio-

främja nen av mindre varor.

miljöskadliga

KAPITEL

Konsument-

ombudsmannens

organisatoriska

ställning

i vid av om KO-funktionen bör brytas i

vägledande bedömningen

ut från Konsumentverket och göras tili en särskild myndighet är

i

kravet såväl rättssäkerhet som effektivitet i i

på organisationen.

om Konsumentombudsmannens (KO:s)

i Bakgrunden tillfrågan organisatoriska ställning lämnas i bilaga 3.

g i

22.1Rättssäkerheten

I den som tillkom i samband med sammanslag-

lagstiftning

av KO-ämbetet och Konsumentverket fick KO liksom

ningen

att vidta mot felande företag. I den

tidigare uppgiften åtgärder

senare tillkomna produktsäkerhetslagen gavs Konsumentver-

ket medan KO vidtar de rättsliga åtgärderna. tillsynsansvaret, I de förordningar som utfärdats till de i anslutning till EES-

avtalet utfärdade lagarna som berör Konsumentverkets verksamhetsområde har verket ett tillsynsansvar, med ett par undantag ett föreskriftsansvar samt i förekommande fall möjlighet att

lämna åtalsmedgivande. KOs roll enligt marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen påverkas inte.

I bilaga 3 redovisas närmare de överväganden som 1976 låg

till grund för sammanslagningen av KO och Konsumentverket

och 1983 års utredning om en självständig KO-funktion. De förhållanden som ligger till grund för övervägandena i 1983 års betänkande beträffande rättssäkerheten har i huvudsak allt-

jämt giltighet, med ett väsentligt undantag.

I den mån Konsumentverket utrustas med befogenhet att

Konsumentombudsmannens 235

organisatoriska ställning

meddela bindande föreskrifter kan det inträffa att KO såsom part inför Marknadsdomstolen föreskrifter som han

åberopar

i egenskap av för Konsumentverket och ordfö-

generaldirektör

rande i verkets har varit med om att besluta och som

styrelse

domstolen är bunden av. Detta skulle kunna rubba den lik-

ställdhet som bör råda mellan inför en

principiellt parterna

domstol. Det kan m.a.o. att KO i har

göras gällande förväg

” bestämt målets att medverka till meddelandet

utgång” genom

av de föreskrifterna.

åberopade Frågeställningen har aktualiserats genom prisinformations-

lagen, införlivandet av EG-direktiv i svensk rätt konsument-

området och den s.k. vilken innebär att

lagstridighetsprincipen, marknadsföringsåtgärder som strider mot annan lagstiftning

också oftast kan anses i

otillbörliga Marknadsförings-lagens

mening. Detta innebär att bindande från Konsumentver-

regler

ket även i dessa fall kan ha i marknads-

avgörande betydelse

föringsmål.

Till att med kan konstateras att

börja regeringsformen inte

ger någon ledning för besvarandet av om den beskrivna

frågan

ordningen kan godtas.

Det är i och för inte att en administrativ

sig ovanligt myndig-

het att inom sitt arbetsfält utfärda bindande före-

bemyndigas

skrifter. Detta gäller t.ex. för Livsmed-

Arbetarskyddsstyrelsen,

elsverket, Läkemedelsverket och En

Kemikalieinspektionen.

skillnad gentemot Konsumentverket/KO är dock att om

frågor

eventuella sanktioner i dessa fall i allmän

vanligtvis handläggs

domstol på talan av allmän Det innebär att den

åklagare.

myndighet som genom utfärdat

bemyndigande detalj-

föreskrifterna inte som i en

uppträder part domstolsprocess

rörande föreskrifternas En kombination av norm-

tillämpning.

givning och partsställning förekommer även andra centrala på

områden, såsom inom och

taxeringsväsendet socialförsäkringen.

På dessa områden att Riksskatteverket Riks-

gäller respektive

försäkringsverket under vissa som förutsättningar uppträder

den enskildes inför och där kan

motpart förvaltningsdomstol åberopa verkställighetsföreskrifter de själva meddelat.

Regeringen har i samband med föranledd av EG-

lagstiftning

direktiv inte funnit

några avgörande principiella betänkligheter

mot den diskuterade I om lek-

organisationen. propositionen

sakers säkerhet 1992/93:111 s. anförs att de före-

(prop. 19)

skrivande organen, oavsett vilken konstitutionell nivå direk-

tiven införlivas, måste hålla inom ramen i om krav

sig fråga på

säkerhet m.m. som direktivet I anger. propositionen om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk 1992/93:112 s.

(prop. 32)

framhålls att avsikten är att föreskrifterna i om krav

fråga på

236 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning

och information skall i till svensk säkerhet, utformning detalj rätt överföra de som redan är fastställda i

preciserade regler

direktiven och till dessa knutna harmonierade standarder. Även om föreskriftsrätten lades annat organ än Konsumentverket, på kan föreskrifternas innehåll inte bli väsentenligt propositionen annorlunda än om den Konsumentverket. Vidare ligen läggs på framhålls att liknande finns på flera andra områtillsynssystem t.ex. - i om och information - inom ramen den, fråga märkning för och lagen om kemiska produkter. I propolivsmedelslagen sitionen om av hushållsapparater (prop. 1992/9334 märkning s. anförs att det är och får förutsättas att detalje- 14) naturligt rade utarbetas efter samråd med de

myndighetsföreskrifter

som berörs. branschorganisationer har med andra ord i ett flertal lagstiftnings- Regeringen ärenden att det, i vart fall i fråga om föreintagit ståndpunkten skrifter som är avsedda att föra in bestämmelser i EG-regler, inte av rättssäkerhetsskäl finns hinder mot att samla föreskriftsnågra och hos en och samma myndighet. ”åklagarfunktionen”

22.2Effektiviteten

En vid av är övergripande fråga bedömningen organisationen hur konsumentintresset mest effektivt. En organisation främjas där erforderlig prioritet bör eftersträvas.

lagtillämpningen ges

Det är vidare av central att kommunikationen mellan betydelse utredande funktioner och KO säkerställs. KO har under 1.7.1986 - 31.3.1991 i relativt få fall

perioden

väckt talan i Marknadsdomstolen eller själv utfärdat vitesföre- Bara i fall aktualiseras frågan om utdömande läggande. sällsynta av vite. Detta kan ses som ett tecken på att nuvarande system förhållandevis väl. Antalet fall som anmäls till åtal är fungerar också och har rört sig om bedrägeriliknande mycket begränsat marknadsföring. i det konsumentpolitiska

Tyngdpunkten producentpåverkande

arbetet är och överenskommelalltjämt lagd på förhandlingar ser med och I 1983 års betänföretag branschorganisationer. kande anförs beträffande möjligheterna att effektivt företräda konsumentintresset vid en av föreskrifts- och tillsyns-

uppdelning

rollen att en sådan måste leda till att Konsumentveruppdelning ket och KO ibland bedömningar i sakfrågan, något gör olika som skulle medföra i det nödvändiga samarbetet påfrestningar som anförts där har alltjämt giltighet, även om (se bilaga 3). Vad i föreskriftsarbetet avtar genom att allt fler

förhandlingsdelen

av de av Konsumentverket utfärdade normerna inte år eftersom de bygger på EG-direktiv. ”förhandlingsbara”

Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning 237

22.3 och

Överväganden förslag

Som en följd av EU-anpassningen kommer sannolikt behovet av

normgivningskompetens på myndighetsnivå att öka inom det

område som f.n. täcks av Konsumentverket/KO. De normer som kommer att utfärdas är i stor utsträckning antingen riktlinjer som inte är bindande eller föreskrifter, som visserli-

rättsligt

gen är rättsligt bindande men vilkas innehåll i stor utsträckning styrs av EG-direktiv.

De områden där problem kan komma att uppstå är i första

hand beträffande prisinformationslagen och annan lagstiftning

där EG-direktiven utgör minimidirektiv och Konsumentverket

ges bemyndigande av regeringen att utfärda föreskrifter samt

vid tillämpningen av lagstridighetsprincipen. Utrymmet för

konflikt med rättssäkerheten får dock anses vara begränsat.

En utbrytning av den formella KO-funktionen från annan verksamhet som i dag står under KO:s ansvar medför risk för

olika bedömningar i rättsfrågor, vilket försvagar möjligheterna

att effektivt företräda konsumentintresset på området för myn-

dighetsutövning.

Vi förordar därför att:

0 och m.m. hålls samman med den

Tillsyn föresleriftsarbete KO-funktionen i en myndighet.

formella

Regeringen kan själv besluta om föreskrifter så som görs på

konkurrenslagens och livsmedelslagens områden. (Jämför t.ex.

5 5§ enligt vilken föreskrift som medde-

livsmedelsförordningen

lats med stöd av förordningen och som har väsentlig ekonomisk

betydelse eller på annat sätt är av större vikt, skall fastställas av

En motsvarande ordning är tänkbar också på

regeringen).

konsumentområdet.

I kapitel 34 föreslår vi att Konsumentverket delas i en

myndighetsutövande del och en konsumentstödjande del på andra områden. Härigenom uppnås en renodling av Konsument-

verkets verksamheter som närmare motiveras i kapitel 33.

Genom den myndighet som vi föreslår för den myndighets-

utövande verksamheten ges erforderlig prioritet åt lagtillämpning. Myndigheten får en tydlig profil mot myndighetsutövning och rättslig marknadsbevakning. KO får en central plats i en myndighet med uttalad rättslig profil. Kopplingen mellan det

rättsliga och KO blir då mer naturlig och direkt.

agerandet Samtidigt säkerställs samspelet mellan producentpåverkan med

rättsliga medel och KO-funktionen. Risken för olika bedömningar i rättsfrågor som kan bli följden om endast den formella

238 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning

KO-funktionen bryts ut ur det nuvarande Konsumentverket

undviks.

För att åstadkomma största möjliga samordning av den myndighetsutövande verksamheten föreslår vi att:

0Generaldirektören tillika skall vara KO, och jurist med

domarerfarenhet.

KAPITEL

Tvisthantering 23

och allmänna

reklamations-

nämndens

centrala roll

g Allmäna reklamationsnämnden är ett alternativ till domstolarna med? en obyråkratisk organisation och ett förenklat förfarande. Att

“ utveckla nämnden och samtidigt minska statens kostnader är

möjligt genom ökad lokal tvistlösning, branschnämnder och nya

former för finansiering.

i

Vi föreslår att:

0 En Allmänna reklamations-

övergripande målsättning för

nämndens (ARN) fortsatta verksamhet skall vara att dess

informativa, rättsbildande och praxisskapande yt-

funktion

terligare fram/vävs.

ARN:s verksamhet är efterfrågestyrd. Som en följd av de

förändringar som sker på marknaden över tiden förändras även behovet av nämndens verksamhet. År 1986 uppfattades det

centrala innehåller i baskonsumtionen vara bostäder, transpor-

ter och livsmedel. I dag omfattar det även kläder och finansiella tjänster. Tvister rörande av fast är däremot

köp egendom

exempel på ett område som i dag inte hanteras av nämnden, bl.a. därför att dessa ärenden är mycket resurskrävande och i många fall inte passar för en prövning i nämnden. (Vissa tvister

rörande arbete på fastigheter prövas dock.)

240 Tvisthantering och allmänna

reklamationsnämnden

Hittills har nämnden, trots knappa resurser, inte inskränkt sin verksamhet på de områden som bedöms som betydelsefulla för konsumenterna. Ur är det

konsumentpolitisk synvinkel

dock nödvändigt att nämndens verksamhet anpassas och förändras så att den också kan svara mot nya behov. Behovet av resurser måste framöver lösas antingen genom en begränsning

av ärendetillströmningen och de varu- och tjänsteområden som

nämnden arbetar med eller med en ökning av det finansiella Att utveckla nämnden och samtidigt minska statens

utrymmet.

kostnader för verksamheten är, utöver vissa förändringar i

möjligt genom att förskjuta tyngdpunkten handläggningen,

mot den lokala verksamheten, genom att överlåta till

ytterligare

branscher att inrätta nämnder vissa verksamhetsområden

där erfarenheter vunnits, och genom att öppna för nya former

av finansiering av nämndens verksamhet.

23.1Egenåtgärder

1 985/86: 121 Inriktningen av konsumentpolitiken Iproposition

dåvarande från att egenåtgårderna

utgick departementschefen

i framtiden skulle öka i omfattning. En sådan utveckling ansågs

dels för att bereda Konsumentverket att

nödvändig möjligheter

ägna mer resurser åt uppgifter, dels för att följa

prioriterade

intentionen om en avreglering av samhället.

efter år 1 986 bedöms som Inom ett stort

Utvecklingen positiv.

antal branscher har framför allt vad

egenåtgärder genomförts,

gäller etik och reklamationshantering. Konsumentverkets rap-

l992/93z9 ”De frivilliga reklamationsnämndernas verkport samhet” visar att antalet ärenden hos den kommunala

konsumentvägledningen och ARN minskat i de refererade

branscherna. visar vidare att konsumentvägledarna

Rapporten

i drygt 40 procent av kommunerna anser att företagen har

kunskaper om lagar och regler i anslutning till otillräckliga

I cirka hälften av kommunerna råder

reklamationshantering.

att information och utbildning av företag och

uppfattningen

konsumenter leder till att antalet reklamationsärenden hos den

kommunala konsumentverksamheten minskar. Antalet

reklamationsärenden inom motor-, bostads-, textil-, el- och resebranscherna m.fl. hos konsumentvägledarna är stort. Mer

omfattande inom dessa branscher skulle medföra

egenåtgärder

en stor i för såväl den

avlastning reklamationshanteringen

lokala konsumentverksamheten som för ARN. (Se vidare kapi-

tel 28.)

Vi anser att:

Tvisthantering ochallmänna reklamationsnämnden

0Deti hand åligger näringsliuetatt motverka konsumentförsta

att hålla antalet reklamationer nere och att verka

problem,

för goda reklamationsrutiner.

23.2Den lokala

medlingen

Bakgrund

Sedan 1972 är den lokala verksamheten ett

riksdagsbeslutet

i I sitt betänkande SOU

viktigt inslag konsumentpolitiken.

1985:32 (s. 131) uttalade den dåvarande Konsumentpolitiska kommittén att en stark kommunal konsumentverksamhet är

den nödvändiga basen för ett målmedvetet konsumentpolitiskt

arbete på lokal nivå.

I prop. 1985/862121 Inriktningen av konsumentpolitiken

uttalades att en tvist i första hand ett tidigt stadium borde

lösas lokalt. skulle ha möjlighet att

Konsumentvägledarna fram till uppgörelser i reklamationsfrågor. Verklägga förslag

samheten skulle inte ha karaktären av formell tvistlösning, och

försök att lösa en tvist fick inte ske i strid med en parts önskan.

Det är i första hand konsumenter som har behov

resurssvaga av med reklamationer. Om en och en säljare inte

hjälp köpare

kommer överens i ett reklamationsärende bör det finnas en lokal instans att vända till för råd och även i svåra

sig hjälp,

tvister. Vidare medför verksamheten att problem görs tydliga,

också en rättslig service som innebär besparingar

och den utgör

på annat håll. Antalet kontakter i reklamationsärenden inom den kommu-

nala konsumentverksamheten har minskat med 8 procent un-

der den senaste och uppgår nu till cirka 77 000

femårsperioden

år. 21 procent av konsumentvägledarnas arbetstid

per Ungefär

åt varor och tjänster. Främst rör dessa köp

ägnas klagomål på

av kläder, radio och TV, köp eller hyra av

bilar, bilreparationer,

bostad samt och av bostäder. Till

ombyggnader reparationer

ARN kommer cirka 7 000 ärenden om året. Endast cirka 3 500 av de reklamationer som vägledarna kommer i kontakt med

förs vidare till ARN.

lokal nivå ger ökat utrymme för ARN att

Tvistlösning på

stärka sin funktion och att medverka i rätts-

praxisskapande

och ta initiativ till konsumentområdet.

bildningen lagstiftning på

I sin för budgetåren 1992/93-

fördjupade anslagsframställning

1 994/95 uttalade sig nämnden för att en ytterligare förskjutning från central till lokal tvistlösning bör eftersträvas. Regeringen

har (rskr. 1990/91:143 s. 22) uttalat sitt stöd för detta. En tvist

242 o›ch allmänna reklamiatiiornsnämndem

Tvisthantering

*vid al lmiärn domstol kostar i gernornsnittt 6 0010-7 000 kronor och

ett ärende hos .ARN 1 600 lkr. Kostnatden för hante-

klagomål

rade :av are är i 2;0O)-30!0 kronor.

ko-nstumerntväglled genomsnitt

Vi anser mot denna bakgrund att:

0Det äir att utveckla modelllezrna

angeläget för lokal

medling.

Det lean slze Lerx. lo/?aalla rekålamationsrâtl med gerno-m före-

trädare den lokala handeln och den kommunala

Ileonsumtentvägledmingen.

Relklaimationsråden kan medial i (och rcekommenudera

lösningar

på tvister melllan köpare ouch säljare

mean eoclkså ta: upp generella lfråggor som reör förhållandet mellan och konsu-

nåäringsicilkaire

ment-

FÖrsö/esuerksamláet

En och av den kommunala kon-

beskrivning utvärdering

SumentWerlkSamhetenS nuvarande i sin

rekllamationshantering

helhet samt en av de särskiilda insatser sorn i

utvärdering gjorts

vissa lkornmuner fiinnis i Konsumentverlkets 1992/9323.

:rapport Studien omfattar åtta ko mmwner sorm, utöver den (ordinarie reklamatiomshanteringen, har gjtort särskilda insatser för att utveckla.: så dan verksamhet. I och Västerås

Trolllhättain, Uppsala

finns särskilda partssamrnansattza råcd. I har det

Lidköping,

tidigare funnits ett llokalt tvisteråd. SStmdien omfattar också några kommuner som i samverkan medl Konsumentverket gjort

reklamawtionsiförebyggandue insatser rikttade mot branscher med

många reklamationer, t. ex.. Borås, Landiskrona och Piteå

(bilar), Fagersta (baeklädnad) och Licdk-öp-ing (lhernelektrtoniik).

Utvärderingen tyder på att reklamatiionsrådlen i

Trollhättan,

Uppsala och Västerås, trots .att antalett ärenden ;är har stor

få,

betydelse som formell lför* ett infoirmelllt samiar bete mellan

grund

såväl lkonstumierntviågledarna och handeeln som mellan

närings-

idkarna. Rekllamationsrådem förefallerr att lkunna lösaa konsumenternas klagomål på ett bra sätt och bidrar sin genom förekomst till att tvister.. också

förebygga Undcersökningen tyder

att i komm un er rned mindre än cca 40* 000 invånare räcker det

med riktade insatser mot vissa för att nied-

problermbaranscher

bringa antalet reklamationer elller för att

skap2a förutsättningar

märiingsidkarrna (och konsumenterna sjäilvza slkalll kunna hantera

en reklama tio›n ett tillfredsställande: sätt-

soclh aillmäinna reklamationsnämnden 24

Tviistliuante-ring

Lokala .reklamarionssrâd

Vi rek0m.mender ar att:

0 Det .upprättas lolkalla1rekla7mationsrcåd.

En möjjligçhet ftöf små lkoimmune r, som s.akna:r konsumentverl samhet kan vara att reklamatrionsriåd tillsammans mie

skaipa

andra kommuner.

Råden bö›r airb-eta för förhållanden melllan konsumen

ggoda

intressena o›ch1 näriingsicdkarna i kommunen. Detta kan tre:

innebära information tilll näringsidkare om regler kringg marl nadsföring, kontakt mecd problembranscher med upplföljanc

m.m. Den fö effekten skall betonas. Hä

åtgärder relbyggande

utöver bör reklamationssråden :stödja den lokala konsumen

verksamheten i lokal reklamatioms hantering

frågor aingående

Råden bö›r o›ckså kuinna iutvec klas mot att medverka till lösniin av tvister som, med hänvisats till rådc

partcernas rnedlgiivande, av den kommunala lkoinsumentviäglledningen. Rådlen slkalll

första hancl verkszamheten hos dlen lokala kronsumen

följa

verksamheten, men ävem följa verksamheten viid ARN. Kommittén ha.r erfaritt att det i Vissa kommuner finns behic av bredare samrådsfora :som lkain behandla också andra frågc

än reklamationer. Formcen för den lolkalla samverkan måste b beroende av lo kala tförhåillandleni. förutsätter att kon

Förslaget

munen har någon fo›rm aw konsumentverksamhet eller att sådla kan ordnas för flera kormmuner gemensamt. Niodeller föir hi

verksamheten kan orgainiseras bör utvecklas oc:h a

:spridas

Konsumentverket i samrråd med ARN.

Vi föreslår att:

0 K i samråd med ARN Afrämjar utveicl

onsumevztmyrnaiigøhezten

lingen av lokala rreklazmationsråd.

23.3Nämndens ii det

iplats processuella

systemet

Det saknas samordning :mellan domstolarnas, ARlNzs oach kom

munernass tivistlösamdae werksamhett. lDer nämnderna á

privata

inte heller ilIlO rdinacde i system. En tvist kan komma a

mågot

behandlas av olika tvisstlösaindle orggari, utan mågon form:

instansordning.

244 och allmänna reklamationsnämnden

Tvisthantering

eller

Domstolsprövning nämndförfarande?

Två metoder står till buds för att lösa tvister mellan konsumenter och ett informellt förfarande vid olika av

näringsidkare: slag reklamationsnämnder, och ett domstolsförfarande. I Sverige

har man huvudsakligen följt den informella vägen.

Parallellt med nämndförfarandet har att väcka

möjligheten

talan vid domstol funnits. Konsumenten skall i fritt

princip

kunna välja tvistlösande organ. För att underlätta för konsumenter att utnyttja domstolsförfarandet lade i pro-

regeringen

position 1973:83 fram förslag till lag om rättegången i tvistemål om mindre värden m.m. Den s.k. (197428) trädde

småmålslagen

i kraft den 1 juli 1974. Förfarandet dessa känne-

enligt regler

tecknas bl.a. av att tvisten rör ett belopp om högst ett halvt basbelopp, att parterna inte behöver ha ombud, att kostna-

derna är begränsade och att domaren har stor frihet att arbeta

för att parterna förlikas.

I propositionen påpekades att det endast var konsumenter

som kunde påkalla prövning hos ARN, att nämndens beslut inte

kunde genomdrivas samt att det skriftliga förfarandet tvångsvis

inte tillät

vittnesbevisning.

Vidare löste ARN endast konsumenttvister. ARN kunde därför inte ersätta ett domstolsförfarande. Verksamheten vid ARN borde ses som ett värdefullt komplement till domstolarna, och en samordning borde ske så att båda förfarandena utnytt-

jades på ett ändamålsenligt sätt. Om näringsidkaren inte frivilligt följde ARN:s rekommendation, skulle konsumenten kunna

anlita det förenklade förfarandet för att få ett verkställbart avgörande även om tvisten rörde ett högre värde. En sådan

skulle medföra dels att vinnande i det enskilda

ordning part

fallet lättare skulle komma till sin rätt, dels att respekten för nämndens rekommendationer ökade.

Småmålslagen upphävdes den 1 januari 1988 (prop. 1986/

87:89, SFS 1987:747) men dess huvudsakliga innehåll införli-

vades med rättegångsbalken. Småmålslagens speciella kostnads-

ersättningsregler gäller även i mål om mindre

fortsättningsvis

värden, dvs. i mål där tvisteföremålets värde inte överstiger ett

halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

De förenklade rättegångsreglerna har inte medfört att antalet

konsumenttvister vid tingsrätt har ökat. Tingsrätterna löser i

dag en liten del av konsumenttvisterna genom dom i s.k.

förenklat tvistemål. I flertalet fall är det näringsidkaren som tar initiativ till processen och är det om

många gånger fråga

eller lagsökningar, oftast rörande an-

betalningsförelägganden

nat än frågor där varit Kon-

konsumentlagstiftning tillämplig.

och allmänna reklamationsnämnden 245

Tvisthantering

sumenten anlitar sällan ombud medan näringsidkaren ofta företräds av ställföreträdare eller ombud.

I mål kommer till rättegång, och

många inte den ena parten

tingsrätten meddelar då s.k. tredskodom. Rättegångskostnade-

rna för den enskilde är i allmänhet Däremot är statens

låga.

kostnader för en sådan tvist betydligt högre än vad kostnaderna

är för hos den lokala konsument-

ärendehanteringen

verksamheten eller ARN. ARN är alltså ett alternativ till en traditionell tvisthantering

i de allmänna domstolarna. Om konsumenterna i stället skulle vända skulle ärendena i allmänhet handläggas

sig till domstol

för det förenklade Ett

enligt reglerna rättegångsförfarandet.

domstolsförfarande innebär trots allt mer forma-

komplicerade

liteter och en För staten skulle därför en

längre tidsprocess.

sådan innebära ökade kostnader.

lösning

ARN framstår som ett alternativ till domstolarna

följaktligen

med en och ett förenklat förfarande,

obyråkratisk organisation

och verksamheten ett stort förtroende från

grundar sig på

konsumenter och skäl som talar för

näringsidkare. Ytterligare

den rådande är den inom olika

ordningen specialistkunskap

områden som finns i ARN dess intresse-

representerad genom

ledamöter och som inte kan erhållas i tingsrätt. Vi anser att:

0 Skälen en alternativ mot av sam-

för tvistlösning, bakgrund

hällets ökande och den utvidgade

komplexitet, avregleringen

marknaden, kvarstår med oförminskad styrka.

Nämndens verksamhet kan också i fortsättningen utgöra en

vid allmänna förhållanden där lag-

spjutspets avtalsrättsliga

saknas och dess och problem-

stiftning praxisskapande

roll kan förstärkas.

preciserande

det området skall

Rollfördelningen på konsumentpolitiska

vara Verksamhet som avser reklamationer och tvist-

tydlig.

bör vara renodlad från verksamhet som avser marknad-

lösning

skontroll etc.

Vi anser att:

0ARN bör förbli en självständig myndighet.

Som av 34 föreslår vi att konsumentmyndigheterna

framgår kap.

inkl. ARN bör vara samlokaliserade. Vi föreslår därför att:

0 av att sam-lokalisera ARN med övriga

Lämplig/seten

konsumentmyndigheter prövas.

246 och allmänna reklamationsnämnden

Tvisthantering

av nämndens verksamhet eller av

Lagreglering

z nämnden

förfarandet

I 11 finner man bestäm-

kap. regeringsformen grundläggande

melser om domstolar. Deras av deras

uppgifter, huvuddragen

organisation och skall 11

rättegången enligt kap. 4 § regleras

genom lag. Enligt 11 kap. 3 § får en rättstvist

regeringsformen

mellan enskilda inte utan stöd av av annan

lag avgöras myndig-

het än domstol. ARN är en myndighet. Nämndens av tvister sker

prövning

med stöd av en men inte bestämmelser

förordning grundas på

i lag. Nämndens är rekommendationer och kan

avgöranden

som sådana inte verkställas som Ord-

domstolsavgöranden.

ningen har diskuterats ur konstitutionell Eftersom

synpunkt.

ARN inte skall träffa bindande skulle nämnd-

beslut,

verksamheten kunna anses trots att den inte

grundlagsenlig,

reglerats genom lag (Heuman: ”Reklamationsnämnder och

försäkringsnämnder” 1980 s. 1 6). Verksamheten har utvecklats efter att den medverkan från

förutsättningen bygger på frivillig

parternas sida. Frågan huruvida ARN:s borde vara verkställbara

avgöranden

behandlades av i betänkandet SOU

Reklamationsutredningen

1978:40. Utredningen fann skäl tala för att

övervägande avgö-

randena skulle ha karaktär av rekommendationer. Man befarade att förfarandet i nämnden skulle bli alltför formaliserat om avgörandena ändrade karaktär. I Norge blir ett av till

avgörande motsvarigheten ARN,

Forbrukertvistutvalget, bindande och verkställbart om inte någon av parterna inom en fastställd tid väcker talan vid domstol. En för prövning i

förutsättning Forbrukertvistutvalget

är att saken först varit föremål för Forbrukerrådet.

handläggningi

I Danmark utlåtanden som

avger Forbrugerklagenaevnet

inte är bindande. Liksom i kan saken till

Sverige en part föra domstol även om saken prövats av reklamationsnämnden. Underlåter näringsidkaren att nämndens kan kon-

följa beslut,

sumenten hemställa hos att denne

forbrugerombudsmanden på

konsumentens vägnar väcker talan vid domstol.

Forbruger-

ombudsmandens med saken inskränker till att han

beröring sig

sätter upp och ger in I ett sådant mål får

stämningsansökan.

konsumenten alltid fri om hans ekonomiska förhål-

rättegång,

landen uppfyller villkoren för detta.

En motsvarande den finska konsu-

ordning gäller enligt

mentskyddslagstiftningen.

Ett systern likt det norska kräver bl.a. att och

yrkanden nämndavgöranden delges parterna i mer formell ordning och

och reklamationsnämnden 247

Tvisthantering allmänna

att det anges i lag vad nämndens avgöranden skall grundas på.

Högre krav ställs på parterna när det gäller att ange yrkanden

och och när de skall

invändningar på nämndavdelningarna

utforma nämndavgörandena. Man fråntar också konsumenten

att åter väcka talan i samma sak vid domstol.

möjligheten

Vi anser att:

0 ARN :s beslut även ifortsättningen bör vara rek ommendatio-

ner.

Nämndens verksamhet är informell och framstår som ett alter-

nativ till domstolarna med en obyråkratisk organisation och ett

förenklat förfarande. Verksamheten grundar ett stort

sig på

förtroende från konsumenter och näringsidkare. Det är en fördel för nämnden att den vid handläggningen av ärenden har fritt spelrum och kan anpassa sig med hänsyn till typen av tvist m.m.

Vi anser att:

0 Det inte är ändamålsenligt att göra nämndbesluten ver/e-

ställbara och att formalisera förfarandet genom att närmare

reglera det i lag.

Iden mån nämndens rekommendationer inte efterlevs, återstår

för konsumenten att föra saken till domstol. Olika metoder för

att bistå konsumenten med detta bör utvecklas.

Vi anser att: 0 Det är lämpligt att nämndens existens, dess huvudsakliga

och eventuellt dess organisation i Iøuvuddrag ges

uppgifter

stöd i lag.

Ett sådant åt nämnden, vilket kan vara

stöd ger ökad legitimitet av värde sett ur ett internationellt perspektiv.

23.4Följsamheten

Det är av avgörande betydelse för konsumentintresset att

nämndens rekommendationer efterlevs. I följs cirka

genomsnitt

75 procent av nämndens beslut, men variationen mellan de

olika avdelningarna är stor. Om det finns välgrundad anledning att anta att en näringsid-

kare inte kommer att följa en rekommendation av ARN, liksom

när konsumenten fått ”rätt” i ARN men ändå inte fått rättelse

248 och allmänna reklamationsnämnden

Tvisthantering

av näringsidkaren, har konsumenten möjlighet att vända till sig

domstol.

Vi anser att:

0Den kommunala konsumentuerlzsamheten bör

ge vägled-

ning i hur man väcker talan vid allmän domstol.

KO:s talerätt

Frågan om en talerätt för Konsumentombudsmannen i tviste-

mål med kollektivt intresse har varit aktuell i många år.

Exempel

på situationer då en sådan talerätt kan vara aktuell är då flera

anmälningar av samma slag riktas mot en näringsidkare och

denne konsekvent underlåter att ge konsumenterna den rättelse

som ARN har rekommenderat.

Regeringen tillsatte 1991 Utredningen (Ju 1991:04) angå-

ende grupptalan vid svenska domstolar (Grupptalan-

utredningen). Uppdraget är att utreda om det går att förbättra

möjligheterna att i domstol driva anspråk som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor, t.ex. vid av

köp

varor och tjänster, vid förvärv av småhus, vid allmänna avgifter m.m.

Grupptalanutredningen skall redovisa sitt arbete den 1 sep-

tember 1994. Försöksverksamhet med av KO vid

grupptalan

nämnden pågick 1 juli 1991 till 30 juni 1993 (SFS 1991:194 och

regeringens förordningsmotiv 1991:1 ). Verksamheten skall förlängas och pågå från 15 januari 1994 till 30 juni 1995 (för-

ordningen 1993:1372 om försöksverksamhet med grupptalan

vid Allmänna reklamationsnämnden). Verksamheten innebär

att ARN får pröva tvister mellan en grupp konsumenter och en

näringsidkare om det finns flera konsumenter med

anspråk mot näringsidkaren med stöd av väsentligen likartade grunder och

om en prövning av tvisterna är motiverad från allmän

synpunkt.

Tvister prövas efter anmälan av KO eller, om denne har beslutat

att inte göra av en av konsu-

någon anmälan, sammanslutning menter eller löntagare.

Vi anser att:

0Det är att Konsumentombudsmannen också

angeläget ges

möjlighet att hjälpa enskilda konsumenter att talan vid

föra

allmän domstol.

En medverkan av detta slag skulle stärka ARN:s som

ställning

tvistlösare.

och allmänna reklamationsnämnden 249

Tvisthantering

231.5Rättssäkerhetsaspekter

Förfarandet i nämnden är i princip skriftligt. Muntlig bevisupptagning kan alltså inte ske. Detta får till följd att utred-

ningen inte alltid kan göras så fullständig som krävs. I de fall

nämnden bedömer muntlig förhandling vara nödvändig avvisar

man ärendet. Det kan påpekas att även i allmän domstol avgörs s.k. småtvister på handlingarna. Nämnden har dock om-pröv-

ningsrätt, besluten är endast rekommendationer och möjlighe-

ten till domstolsprövning står öppen. Rättssäkerhetsaspekterna får därför anses bli tillgodosedda i rimlig utsträckning.

Intresseledamöterna tillför nämnden sakkunskap. De skall i

nämnden iaktta förvaltningslagens regler om opartiskhet och objektivitet. Deras kunskap är en förutsättning för att förtroendet för verksamheten upprätthålls. Det är också av betydelse att

det råder balans mellan konsument- och näringsidkarsidan.

Vi anser därför att: 0 Intresseledamöterna bör bibehâllas.

En rättssäkerhetsaspekt är snabbheten i förfarandet. Nämnden

har vissa svårigheter att upprätthålla sin målsättning när det gäller handläggningstider. Detta beror bl.a. på att nämnden,

trots nya verksamhetsområden men ändå oförändrade resurser,

har försökt upprätthålla verksamheten på samtliga områden. Möjligheterna att minska handläggningstiderna är begränsade.

Skall de kunna förändras radikalt krävs antingen mer resurser,

att man avskaffar någon avdelning eller avgör fler ärenden

lokalt. Förfarandet har nyligen förenklats något genom utökad användning av s.k. liten avdelning och ordförandebeslut (SFS 1993:1151 18 och 19 §§). Vissa åtgärder som kan påverka

berörs under avsnittet ”Verksamhets-

handläggningstiderna

former”.

En situation, som dock inte är vanligt förekommande, är att

nämnden ibland kommer till olika beslut i exakt samma fråga,

beroende på olika sammansättning i nämnden. Detta har bety-

delse för ARN:s trovärdighet och är naturligtvis inte tillfredsställande. Den möjlighet som alltid står till buds i en sådan situation är att vända sig till domstol.

Det kan övervägas huruvida nämnden behöver en metod för

att upprätthålla en enhetlig praxis. Praxismöten med samtliga

ordförande hålls ett par gånger om året. Med hänsyn till nämndens verksamhet med av ärenden är det

masshantering

tveksamt om ett införande av ett institut som plenum är

praktiskt möjligt eller lämpligt. En möjlighet är att utöka nämnden vid avgöranden av principiellt viktiga ärenden.

250 och allmänna reklamationsnämnden

Tvisthantering

Vi anser att:

0 Det bör överlåtas åt nämnden att överväga förbättringar sä

att nämnden upprätthåller en enhetlig praxis.

23.6Den lokala verksamheten skall

stödjas

Stödet till den kommunala konsumentverksamhetens medling

i konsumenttvister sker främst genom att ARN:s handläggare deltar i oftast tillsammans med Konsu-

utbildningsverksamhet,

mentverket, genom att de ger telefonrådgivning till konsumentvägledarna och genom att på andra sätt informera om bl.a.

ARN:s praxis. Konsumentverket skall svara för centrala uppgifter i anslutning till konsumentverksamheten på lokal nivå.

Konsumentverket har uppgifter som förutsätter samverkan

med ARN. Verket skall till särskilt främja utbildning i

exempel konsumentfrågor, svara för centrala frågor i anslutning till

konsumentverksamheten på lokal nivå, och samarbeta med

kommunerna och med enskilda organisationer med verksam-

het inom konsumentområdet. När det den direkta utbild-

gäller ningen till konsumentvägledare och övrig information samverkar de båda myndigheterna.

Riksrevisionsverket har granskat Konsumentverkets och

ARN:s styrning och uppföljning av den lokala konsumentverksamheten (Förvaltningsrevisionen granskar, Fg 1991:4).

Rapporten ligger till grund för kommitténs arbete.

Av rapporten framgår att Konsumentverket följer upp den

lokala konsumentverksamheten, inklusive reklamationshanteringen, i syfte att få en helhetsbild av den kommunala

verksamheten. Konsumentverket skickar årligen ut en enkät till

samtliga kommunala konsumentvägledningar. Denna innehål-

ler bl.a. frågor om antalet handlagda reklamationsärenden.

ARN har sedan fram statistik över antalet handlagda

tagit

ärenden och i vilken utsträckning ärendena passerat den kommunala konsumentverksamheten. Sådan information kan användas för att analysera t.ex. kommunernas behov av stöd i

olika frågor.

Samverkan med den lokala konsumentverksamheten måste

ges ökad tyngd hos såväl Konsumentverket som ARN. Konsumentverket har ansvaret för uppföljningen av den lokala verksamheten. Beträffande reklamations- och tvisthanteringsområdet bör detta dock ske i samråd med ARN. I ARN:s

uppgift

ligger, enligt vår mening, även att identifiera reklamations- och

tvisthanteringsproblem som i den lokala verksamheuppstår

Tvisthantering allmänna

och reklamationsnämnden 25]

ten. ARN skall, så som redan hålla Konsumentverket

sker, informerat om generella problem på detta område, så att

Konsumentverket på ett tidigt stadium kan vidta

erforderliga

åtgärder. ARN skall också ha ett ansvar för att den lokala

stödja

verksamheten genom rådgivning till i deras

vägledarna egen-

skap av medlare, ge stöd i (metodstöd) samt

ärendehanteringen

informera om praxis. Det är önskvärt att den lokala konsument-

verksamheten kan utnyttja ARN:s databas så att nämndens verksamhet kan följas.

En av för en väl lokal verksam-

förutsättningarna fungerande

het är att vägledarna ges bör

utbildning. Utbildningsansvaret

även i på Konsumentverket. Härutöver

fortsättningen ligga

svarar verket för och av den lokala

uppföljning utvärdering

verksamheten. I den mån ARN:s uppgifter sammanfaller med

uppgifter enligt Konsumentverkets instruktion måste de ske i

samråd med Konsumentverket. Ärendena i ARN är en källa till för Konsu-

viktig kunskap

mentverket när det gäller att kartlägga konsumenternas

pro-

blem. Genom information från ARN har Konsumentverket möjlighet att snabbt kunna agera med

erforderliga åtgärder,

t.ex. förslag till av vissa

lagstiftning, undersökning produkter

eller branscher eller ökad information.

Vi anser att:

0 En väl lokal verksamhet är av stor

fungerande för tvistlösning

betydelse

0 ARN z bör den lokala verksamheten.

högre grad stödja

23.7Tvister över

nationsgränserna

Det är svårt att närmare bedöma vad EES-avtalet kommer att innebära för den internationella handeln och om antalet

konsumenttvister kommer att öka. Redan kan konsument-

rättsliga problem observeras inom områden som bank-och

försäkringsverksamhet. I dag tecknas t.ex. ett stort antal ut-

ländska Betalningssystem är ett annat

kapitalförsäkringar.

område. Ytterligare områden är via och

försäljning postorder

TV och bl.a. viss av andelar i

försäljning lägenheter.

Vid köp i utlandet är det i inte att

nämligen princip möjligt

åberopa svensk eller att vända

konsumentskyddslagstiftning sig

till ARN eller svensk domstol. med reklamations-

Systemet

nämnder är ovanligt. Att vända till utländsk domstol kräver

sig kunskaper som den genomsnittlige konsumenten normalt inte

besitter.

252 och allmänna reklamationsnämnden

Tvisthantering

EG:s arbete att underlätta över

för tuistlösning

gränserna

För att konsumenter vid från andra länder skall he samma

köp

att sin rätt som vid köp inom landet,

möjligheter göra gällande

har EG sökt likartade reger inom

skapa konsumentskyddande

I minimidirektiv behandlas vissa grundliggande

gemenskapen.

för konsumenter som inte får underskridas. Genom

rättigheter

två konventioner fastställs och klara regler för vilket

enhetliga

lands domstol som får döma i en tvist, vilket lands lag som skall

samt i vilka fall en dom skall verkställas i ett annat

tillämpas

land. De förstnämnda och sistnämnda frågorna regleras genom 1968 års s.k. Denna innehåller vissa

Brysselkonvention.

med bl.a. följande innebörd: om

konsumentskyddande regler

ett utländskt riktar sin marknadsföring till en konsu-

företag

ment i ett annat land som därifrån beställer en vara, kan

konsumenten väcka talan mot vid domstol i sitt

företaget

hemland och få domen verkställd i företagets hemland. Liknande en EG-konvention frán 1980

principer gäller enligt rörande konsumenternas att åberopa sitt hemlands möjligheter

konsumentskyddande lagstiftning.

EG-länderna har således utarbetat tämligen klara rättsregler

med vissa Eftersom syste-

konsumentskyddande specialregler.

met med reklamationsnämnder ännu är utvecklat i EG-

dåligt

länderna måste dock konsumenterna i de flesta fall vända sig till

domstol för att få en tvist löst. I flera EG-länder pågår dock, med

stöd av EG-kommissionen, försök med olika former av rådgiv-

reklamationsnämnder och förenklade tvistlösnings-

ning,

förfaranden vid domstol.

Förbättrade till svenska

möjligheter tvistlösning för

konsumenter vid köp över gränserna

Genom som trädde i kraft den 1 1993 har Sverige

regler januari

infört den s.k. i svensk rätt. Denna är en

Luganokonventionen

till EG:s Det innebär att

”hängkonvention” Brysselkonvention.

liksom de flesta andra EFTA-länder, har gemensamma

Sverige,

med EG-länderna för vilket lands domstol som skall

regler

döma i en tvist och i vilka fall en dom kan verkställas

köprättslig

i andra länder. särskilda konsumentskydd-

Brysselkonventionens

ande som underlättar för en konsument att få en tvist

regler,

vid sitt hemlands domstol, har detta sätt blivit

prövad på

i Sverige.

gällande

Det vidare huruvida EG:s regler om vilket lands lag övervägs

Tvisthantering och allmänna reklamationsnämnden 253

som skall tillämpas bör införlivas med svensk rätt. En sådan

reform är dock inte omedelbart förestående.

i ARN

Prövning

Bestämmelser om ARN:s saknas. Nämn-

geografiska behörighet

den har för när nämnden bör ta

uppställt riktlinjer upp

konsumenttvister till prövning, nämligen

0 mot alla svenska

näringsidkare

0 mot utländska näringsidkare med driftställe i

Sverige

0 mot utländska när avtalet beträffande varan

näringsidkare

eller tjänsten har träffats i

Sverige

0 mot utländska när avtalet kan ha träffats

näringsidkare utomlands men marknadsföringen skett i konsu- Sverige,

menten är bosatt i och det inte är att en

Sverige uppenbart

rekommendation blir verkningslös

0 mot utländska om tvisten avser en

näringsidkare samtidigt

svensk näringsidkare och det inte är att endast den

uppenbart

svenska näringsidkaren berörs av tvisten.

Visar det att ärendet i stället bör av av våra

sig prövas någon

nordiska motsvarigheter, bör kontakt tas med berörd nämnd. Andra konsumenttvister avvisas av att ärendet inte har

på grund

sådan anknytning till Sverige att nämnden bör det.

pröva

Konsumenterna kan alltså i stor föra tvister till

utsträckning

ARN även vid handel med utländska

företag. Utgångspunkten

är att svensk rätt alltid tillämpas vid nämnden. Genom införandet av i svensk rätt har

Luganokonventionen

det blivit möjligt för konsumenterna att i större

utsträckning

vända sig till svensk domstol vid tvist efter över köp gränserna. En nackdel är att ARN:s beslut är rekommendationer och inte

verkställbara vare i eller utomlands. Däremot kan ett

sig Sverige

nämndbeslut mot en utländsk näringsidkare få effekt i

Sverige

genom att t.ex. av en vara försvåras.

försäljningen

Vi anser att:

0 Det är Önskvärt att konsumenterna i första hand vänder sig

till den lokala och i andra hand till

konsumentvägledningen

ARN vid tvister i samband med gränsöverskridande handel.

Ytterligare åtgärder

Genom att sprida kunskap om reklamationsnämnden utom-

lands kan man på sikt etablera ett samarbete mellan nämnder

T visthantctäring 99h allmän?? ?fildê?lêti.°n$näm9fl?fl. ..

i olika länder. Enda möjligheten att få rättelse i en konkret tvist är annars att vända sig till respektive lands domstol.

Vi anser att:

0 bör ver/za av interna-

Konsumentorganen för efterlevnaden tionella domar och beslut.

Det krävs samverkan mellan och

konsumentorgan organisatio-

ner i EES-länderna för att utöva konsumentpåverkan i respektive land och för att uppnå en gemensam standard. På områdena

för marknadsövervakning och marknadskontroll har redan olika internationella mellan tillsynsmyndighete-

samrådsorgan

rna etablerats. Ett särskilt projekt om marknadskontroll har inletts mellan de nordiska länderna.

Behov av man.

information

Konsumenterna måste få information om när de kan vända sig

till svensk domstol eller ARN och när de skall vända sig till

utländska instanser. Konsumentverket och/eller ARN måste

därför skaffa sig nödvändig kompetens på det internationella området och också förse den lokala konsumentverksamheten

med råd och utbildning i dessa frågor.

23.8Finansiering

I första hand skall tvister behandlas av den lokala konsument-

verksamheten. Om ARN skall kunna utveckla sin verksamhet,

bl.a. genom att ta sig an nya angelägna områden, krävs icke

resurstillskott. Mot bakgrund av att statens kostna-

obetydliga

der skall hållas nere och att företagen bör ta ett större ansvar för

den centrala reklamationshanteringen, finns två finansiering-

salternativ: att branscherna finansierar verksamheten genom

eller eller att vissa branscher själva svarar för

avgifter bidrag,

tvistlösning genom egen nämnd.

ARN:s tvistlösande verksamhet utgör emellertid en del av det

Centralt anordnad tvistlösning bör offentliga rättssystemet.

bekostas av staten. Om näringslivet lämnar bidrag till nämnden

oklarhet om vem som bär det finansiella ansvaret för

uppstår

nämnden.

Vi anser att:

0 ARN inte bör genom externa bidrag till dess

finansieras

verksamhet.

Tvisthantering och allmänna reklamationsnämnden 255

Privata nämnder

Privata nämnder i Danmark och

Norge

I Danmark har reklamationsnämndsförfarandet utvecklats

genom att man tillsatt ett antal privata nämnder som finansieras av en viss bransch. till

Forbrugerklagenaevnet (motsvarigheten

ARN) auktoriserar nämnderna och utövar över dem.

tillsyn

Nämnderna bygger på avtal mellan och bran-

Forbrugerrådet

schen i Nämnder har områden:

fråga. godkänts på följande försäkring, resor, fastighetsmäklare, murartjänster, hålrumsis-

olering, körkortsutbildning, banker och kreditinstitut.

En godkänd nämnd skall bestå av lika av

representation konsumenter och och det skall finnas

näringsidkare, betryg-

gande handläggningsregler. Ordförande är i allmänhet en domare. Dessutom skall de som

branschorganisationer upprättar

en nämnd vara någorlunda branschtäckande och nämnden skall ta sig an alla ärenden inom den aktuella dvs.

branschen,

även sådana som inte rör medlemmar. De nämnderna

godkända

finansieras helt och hållet av branschen. Det står branschen fritt

att upprätta en nämnd och att ned den.

lägga Forbruger-

klagenaevnet övertar ofta ärendena när en nämnd

godkänd upphör

Tillsynen över nämnderna sker genom en representant för

Forbrugerklagenaevnet som, utan beslutsrätt, deltar i nämn-

dens sammanträden. Vidare tillställer nämnden

varje kvartal

Forbrugerklagenaevnet kopior av nämndens beslut samt

utarbetat en årsberättelse. Nämndens skall vara

avgöranden

tillgängliga för allmänheten. Också i Norge har alternativet nämnder utveck-

med privata

lats. Besluten följs i trots att de inte är av bindande

hög grad

karaktär. Forbrukerrådet har i och kan verksam-

insyn reglera

heten liknande sätt som i Danmark. Nämnderna skall vara

partssammansatta och besluten skall Kostna-

offentliggöras.

derna bärs i allmänhet av respektive bransch, men Forbrukerrådet står för kostnaden för sina representanter. Dessutom betalar Forbrukerrådet hälften av ordförandens arvoden. Erfarenheterna visar att privata nämnder är ett bra till den

komplement

tvistlösning som sker vid mot- Forbrukertvistutvalget (ARN:s

svarighet).

Finland och Sverige har en restriktiv till

intagit hållning

privata nämnder. till och det ekono-

Kopplingen näringslivet

miska beroendet kan i dessa länder

enligt uppfattningen utgöra

ett hot mot kravet

på opartiskhet.

Inrättandet av privata nämnder förutsätter att branschen har en viss storlek för att den skall klara av en

finansieringen

256 Tvisthantering och allmänna reklamationsnämnden

nämnd. Flera nämnder i Danmark har ned de

privata lagts

senaste åren därför att branschen inte vill finansiera

längre

nämnden.

Erfarenheterna av nämnder är att de fungerar bra.

privata

Nämndernas verksamhet får i Danmark stöd av reglerna om allmän rättshjälp. För att få allmän rättshjälp vid domstol måste en nämnd först ha behandlat ärendet. Privata nämnder kan vara en fördel ur marknadsföringssynpunkt och bidra till att sanera otillbörlig affärsverksamhet.

Införande av nämnder i

ytterligare privata Sverige

Vi anser att: 0 Man bör överväga att ARN upphör med vissa typer av

ärenden och istället låter branscherna själva organisera och

finansiera tvistlösning på dessa områden.

En del av nämndens verksamhet bör härigenom kunna överflyt-

tas till privata, av branschorgan finansierade nämnder. Sådana nämnder bör även kunna ta sig an nya områden. Förutsättningarna för sådana branschvisa lösningar varierar dock mellan olika branscher. En sådan utveckling skulle innebära en inte

obetydlig minskning av antalet ärenden hos nämnden. Frågan bör dock belysas ytterligare.

Det är viktigt att förtroendet för tvistlösning anordnad på

detta sätt kan upprätthållas. Det är kommitténs uppfattning att

man med nämnder uppbyggda enligt samma modell som i ARN inte förlorar i förtroende eller rättssäkerhet.

23.9Verksamhetsområde

Den kommittén ville avvakta

föregående konsumentpolitiska effekterna av egenåtgärderna, den fortsatta decentraliseringen samt prövandet av branschvisa lösningar innan man kunde

bedömningar av insatser nya sakområden.

göra på angelägna

Vi anser att: ° Man bör bibehålla den nu rådande med

ordningen uppgifter

av regeringen i en instruktion och med möjlighet

föreskrivna

nämnden att beroende vad som är

för göra undantag på lämpligt.

Avgörande för ARN:s verksamhetsområde måste vara konsumentintresset av att nämnden prövar vissa typer av

tvister, liksom också statsfinansiella skäl.

och allmänna reklamationsnämndens 257

Tvisthantering

Offentliga tjänster

När det tjänster prövar nämnden inte, enligt

gäller offentliga

konsumenttvister som rör hälso- och sjukvård. instruktionen,

Vidare har nämnden en del offentliga tjänster själv undantagit

från sitt såsom sotningstjänster och korn-

kompetensområde,

munal m.m. Som motiv inte bör renhållning anges att nämnden

ärenden områden där verksamhetens kvalitet är direkt pröva på

av beslut.

avhängig politiska

Den är tillämplig även

civilrättsliga konsumentlagstiftningen

och kommunala som driver verksamhet av

på statliga organ

ekonomisk natur. ARN är att pröva tvister mellan

behörigt

konsumenter och eller kommunala organ som driver

statliga

ekonomisk verksamhet. Vi anser att:

0 ARN i ökad bör pröva ärenden som avser offent-

omfattning

liga tjänster:

Att så sker har för om ARN skall framstå som ett

betydelse

alternativ till domstolarna.

Beträffande vissa av offentliga tjänster har Avgiftstyper i sitt betänkande inom kommunal verksam-

gruppen ”Avgifter

het till modifierad (Ds 1 993: 1 6)

-förslag självkostnadsprincip”

diskuterat abonnenternas/konsumenternas ställning på mono-

och el). Den finner att

polmarknaderna (bl.a. vatten, avlopp

införandet av ett effektivt sätt skulle kunna

grupptalan på

stärka konsumenternas har tillkallat en

ställning. Regeringen

särskild utredare för att studera om det går att förbättra att i domstol driva anspråk som är gemensamma

möjligheterna

eller likartade för en större människor samt om det är grupp möjligt att införa regler om s.k. grupptalan (Dir. 1991:59).

om för denna av tjänster beaktas av

Frågan grupptalan typ

utredningen.

Fastighetsmäklare

är Dess organisationer

Fastighetsmäklarbranscben splittrad.

har visat ha svårt att samverka i Arbete med

sig viktiga frågor.

att inrätta en för hela landet och alla mäklare gemensam ansvarsnämnd inom ramen för det s.k. Branschrådet För Fastighetsmäklare har inte lett till För närvarande

någon lösning.

finns tre centrala ett med till Mäklar-

organ: anknytning

ett knutet till och en

samfundet, Fastighetsmäklarsamfundet

ansvarsnämnd knuten till Svensk AB.

Fastighetsförmedling

9 13-0824

258 och allmänna reklamationsnämnden

Tvisthantering

Frågan huruvida ARN skall ges möjlighet att pröva

mäklartvister har varit föremål för flera tidigare överväganden

(SOU 1981:102, prop. 1983/84:16, SOU 1985:32).

I riksdagsmotionen 1987/88:L702 på

togs frågan upp nytt. Motionen ledde till att riksdagen av beställde en

regeringen översyn av lagen ( 1984:81 ) om fastighetsmäklare (lagutskottets

betänkande 1988/89 LU 1).

Inom Justitiedepartementet för närvarande

pågår lagstift-

ningsarbete beträffande I det sammanhanget

mäklarfrågor.

prövas även tillsynen över fastighetsmäklarna.

I dag prövar ARN endast tvister mellan konsumenter och

stuguthyrare samt tvister mellan konsumenter och mäklares

försäkringsbolag. Förekomsten av tre skilda organisationer är

inte tillfredsställande. Det finns behov av ett

lättillgängligt

förfarande för att lösa tvister mellan konsumenter och mäklare.

Från konsumentsynpunkt vore tvistlösning genom ARN att

föredra.

Vi anser att:

0 Man bör överväga att låta mälelartuister av ARN.

prövas

Efterlevnad av ARN:s rekommendationer kan ingå i god

mäklarsed.

Fast och

egendom finansiella tjänster

Även tvister mellan konsumenter och näringsidkare som säljer

fast egendom är för närvarande undantagna från nämndens behörighet. I betänkandet SOU 1978:40 föreslog Reklamations-

utredningen att ARN skulle kunna pröva sådana tvister. Reger-

ingen avvisade förslaget i proposition 1979/80:114 om verksamheten vid Allmänna reklamationsnämnden, med hänvis-

ning till osäkerheten om huruvida dessa ärenden passade i

nämnden och risken för en orimlig belastning nämndens

resurser. Det föredragande statsrådet hänvisade till det då

rådande budgetläget.

Även beträffande vissa fastighetstvister, t.ex. småhus-

entreprenader och där besiktningsutlåtanden föreligger, är det

av konsumentintresse att dessa prövas av nämnden. Erfarenheterna från nämndens verksamhet området för

finansiella tjänster visar att det finns ett behov av lagregler till

skydd för konsumenter när det gäller elektroniska betalnings-

former.

En särskild utredning, Betaltjänstutredningen (Fi 1992:14),

under för med

Finansdepartementet pågår närvarande, upp-

och allmänna reklamationsnämnden 259

Tvisthantering

att utreda behovet av normgivning och tillsyn inom vissa

drag

delar av m.m. förslag kan

betalningsväsendet Utredningens

komma att medföra en utvidgning av nämndens verksamhet på området.

23 . 1 0 Verksamhetsformer

Avgifter

Tanken att införa en vid nämnden avvisades

ansökningsavgift

redan av (SOU 1978:40 s. 203).

Reklamationsutredningen

härefter uppkommit vid flera tillfällen, men avvisats.

Frågan har

Endast Danmark har infört en Erfarenhe-

ansökningsavgift.

terna har visat att inte nämnvärt har påverkat konsu-

avgiften

menternas De nämnderna i

reklamationsbenägenhet. privata

Danmark också olika som betalas tillbaka om

tillämpar avgifter

konsumenten får bifall till sin talan.

Genom en kan tillströmningen av tvister till

ansökningsavgift

nämnden eventuellt Effekten är dock svår att be-

begränsas.

räkna. administrativa merkostnader till följd

Samtidigt uppstår

av av Vidare skall ARN framstå som ett

hanteringen avgiften.

alternativ i förhållande till domstolarna.

billigt

Vi anser att:

0 inte bör

Avgifter införas.

Värdegränser

infördes vid nämnden 1981. Höjningar har skett

Värdegränser

1985 och 1990. De har främst anpassats till inflationen och

knappast påverkat ärendetillströmningen.

infördes eftersom det inte alltid kan anses

Värdegränserna

motiverat att staten medverkar till att en tvist rörande ett värde klaras kan även tvister rörande

obetydligt upp. Samtidigt

ett värde vara och ha ett

obetydligt principiellt viktiga, prövning

värde för konsumenten. innebär i att staten inte tillhanda-

Värdegränserna praktiken

håller för mindre värden, efter-

något tvistlösningsförfarande

som talan vid allmän domstol då inte ter som ett realistiskt

sig

alternativ. Vi anser att:

0 skall hållas utanför nämndens verksamhet

Bagatellärenden

och att därför bör behållas med möjlighet till värdegränserna

justeringar för nämnden.

260 och allmänna reklamationsnämnden

Tvisthantering

Lokal

beredning

Det lokala perspektivet i måste betonas starkt. I

tvistlösningen

en av ARN idéskiss (ARN:s till

upprättad rapport regeringen

enligt direktiven för Allmänna reklamationsnämndens

anslags-

framställning för 1992/93-1994/95 s.

budgetåren 51) pekar

nämnden på möjligheten att sådana tvis-

pröva huvudsakligen

ter som har passerat den lokala utan att

medlingen förlikning

har uppnåtts.

Ett krav lokal bör minska

på prövning ärendetillströmningen

till ARN och öka effektiviteten i nämndens verksamhet. Därmed skapas utrymme för att och utveckla den kommu-

stödja

nala konsumentverksamheten. Vi föreslår att:

0 Det införs en bestämmelse iARN:s instruktion att ett ärende

får avvisas med till att det i hand skall

hänvisning första

hanteras lokalt.

Liksom måste även i framtiden

tidigare principiella frågor

hänvisas till centralt eller domstol.

reklamationsorgan

Genom den lokala sker en viss av

hanteringen beredning

ärendet och konsumenten kan också få i var ärendet

vägledning

bäst kan hanteras. hos kommunala konsument-

Handläggningen

vägledningen bör av anmälan till ARN.

framgå

Handläggningen

ARN prövar i inte tvister som är äldre än sex månader

princip

räknat från det att näringsidkaren helt eller delvis avvisat

konsumentens krav. Det kan diskuteras huruvida tidsfristen

kan förkortas till fyra månader i avsikt att ärende-

begränsa

tillströmningen och underlätta nämndens utredning. Huruvida en sådan är eller inte delvis samman

förkortning lämplig hänger

med kravet att ärendena först skall ha den kommunala

passerat

konsumentvägledningen innan de förs till i sådana

nämnden;

fall behövs sannolikt den längre tidsfristen för att inte rättsförluster skall uppstå.

Vissa till och effektivise-

möjligheter ytterligare förändring ring av har

handläggningsformerna nyligen genomförts genom

ändringar i bestämmelserna om liten och ordförande-

avdelning

beslut (SFS 1993:1151 18

och 19§§). Sveriges Köpmannaför-

bund har aktualiserat två frågor, nämligen av

handläggningen

ärenden med omfattande samt till

bevisproblem möjligheten

omprövning av nämndens beslut. Även dessa bör över-

frågor

vägas av nämnden och dess råd och tas inte i detta upp.

sammanhang.

och allmänna reklamationsnämnden 261

Tvisthantering

Beträffande grupptalan har Konsumentombudsmannen hit-

tills varit tvungen att vänta tills tvisten prövats för en enskild

konsument i ARN, innan han har haft möjlighet att gå Vidare

och driva ärendet för hela gruppen. Grupptalan har hittills inte inneburit lättnader i nämndens arbete. Genom de numera

några

ändrade bestämmelserna om försöksverksamhet med grupptalan (SFS 1993:1372 jämför s. 13 f.) kan Konsumentombudsmannen föra talan för en grupp konsumenter utan att nämnden utfärdat en rekommendation i saken. En

tidigare

sådan ordning bör medföra en icke obetydlig tidsvinst i hand-

och också minska antalet enskilda tvister vid ARN.

läggningen

Besiktningar

Det är den skriftliga bevisningen som ligger till grund vid

Det gäller främst skriftliga utlåtanden av

nämndprövningen.

personer med viss fackkunskap som besiktigat det föremål tvisten Eftersom förfarandet är skriftligt, måste nämnden

gäller.

avvisa ett stort antal ärenden där ett tillfredsställande avgö-

rande inte kan åstadkommas utan muntlig bevisupptagning

eller syn på stället.

I får parterna egen hand ombesörja att besiktning

regel på

sker och betala för tjänsten. Om en konsument yrkar ersättning

för sin fördelas denna i princip enligt de

besiktningskostnad

regler som gäller för tvistemål i allmänhet. På en del områden införskaffar nämnden besiktningsutlåtanden utan någon kostnad för parterna. På flera avdelningar granskar nämnden själv det omtvistade föremålet vid sammanträdena.

Handelskamrarna utser och har listor över besiktningsmän

områden. Dessa är emellertid inte avsedda att använ-

på många

das i konsumenttvister.

På vissa områden (t.ex. båt och motor) finns särskild

Den allmänna har störst

besiktningskompetens. avdelningen med att finna besiktningsmän, bl.a. grund av att svårigheter på

varorna och tjänsterna är av så varierande karaktär.

ARN har inte möjlighet att ytterligare engagera sig i

Den besiktningskompetens som behövs är

besiktningsfrågor.

särskild om det som tvisten gäller, dvs. samma

fackkunskap

krav som gäller för sakkunnig vid domstol.

Vi anser att: 0 bör lokal nivå

Erforderlig besiktningskompetens finnas på

för att kunna utnyttjas i den lokala medlingsverksamheten

0Konsumentverket och centrala hör ta

branschorganisationer ett övergripande ansvar för organisationen av besiktningsmän lokalt och regionalt.

KAPITEL

Behövs en

konsumentbalk?

Den svenska är spridd

konsumenträttsliga lagstiftningen på

flera olika lagar. Det är svårt att få en samlad bild, inte minst för konsumenter. Vidare finns det rättssystematiska och sakliga skillnader mellan olika konsumenträttsliga regler. Skillnaderna ter sig i vissa fall omotiverade. Borde konsumenträtten samlas i en

enhetlig konsumentlag,

antingen i form av en konsumentbalk med i all

princip konsumenträttslig lagstiftning eller i form av en konsu-

mentskyddslag med de omrâdet? Det

viktigaste lagarna på

skulle kunna ge väsentliga positiva effekter, men också vara förenat med nackdelar. l det lämnas en kort

följande redogörelse för den konsumenträttsliga lagstiftningen i dag.

Därefter diskuteras fördelar och nackdelar med en samlad konsumentlag. Avslutningsvis redovisar vi våra slutsatser.

g

24.1 Den

konsumenträttsliga lagstiftningen

i

dag

Nästan alla lagar och övriga bestämmelser på konsumenträttens område har tillkommit efter år 1970. Vad som skall inordnas i konsumenträtten eller var

gränserna

går för detta rättsområde är en komplicerad fråga som vi inte avser att försöka ta ställning till. I det följande utgår vi från en tämligen traditionell syn på rättsområdets innehåll.

De konsumenträttsliga reglerna brukar delas in i tre huvud-

grupper:

Behövs en konsumentbalk 263

Ciuilrättsliga regler, dvs. regler som syftar till att skydda

konsumenten i det enskilda fallet.

Marlenadsrättsliga (näringsrâttsliga) regler, dvs. regler som

har till syfte att skydda konsumenterna som ett kollektiv. Processrättsliga regler, dvs. regler som syftar till att ge konsumenterna rättelse och vägledning.

Utifrån frågan om lämpligheten av en enhetlig konsumentlag kan man också dela in konsumenträtten efter andra kategorier. De nuvarande konsumenträttsliga reglerna i rättssystemet kan beskrivas i fyra kategorier. Nedan anges i med C, M

marginalen och P om reglerna år huvudsakligen civilrättsliga, marknadsrättsliga eller processrättsliga.

1. De flesta konsumenträttsliga regler finns i rent konsument-

rättsliga författningar. Bland de viktigaste lagarna kan näm-

nas:

Lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentför

hållanden M 0 C

Konsumentförsäkringslagen (1980:38)

0 C

Hemförsäljningslagen (1981:1361) 0 C

Konsumenttjänstlagen (1985:716) 0 M

Produktsäkerhetslagen (1988:1604)

0 C

Konsumentköplagen (1990:932) 0 C

Konsumentkreditlagen (1992:630) 0 om leksakers säkerhet M

Lagen (1992:1327)

2. Andra kan beskrivas som

författningar

huvudsakligen Ieonsumenträttsliga. Exempel:

0 M

Marknadsföringslagen (1975:1418) 0 om M

Lagen (1984:81) fastighetsmäklare 0 M

Prisinformationslagen (1991:601) 0 C

Produktansvarslagen (1992:18) 0 om C

Lagen (1992:1672) paketresor

3. I vissa författningar finns enstaka bestämmelser

som avser enbart konsumentförhållanden eller som särbehandlar sådana förhållanden. Exempel:

0 om avtal och andra

36§ lagen (1915:218)

rättshandlingar på område

förmögenhetsrättens

(avtalslagen) C 0 10 kap. 8 a§ rättegångsbalken P 0 andra C

2§ stycket preskriptionslagen (1981:130)

264 Behövs en konsumentbalk

4. En rad författningar har stor betydelse för konsumenter utan

att vara särskilt inriktade på konsumentförlaâllanden. Några

exempel:

0 om avtal och andra

Lagen (1915:218) rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen)

0 om

Lagen (1927:77) försäkringsavtal nn

0 4 och 12 av

Jordabalken (särskilt kap. kap. ang. köp

fast egendom resp. hyra av fast egendom) O

Rättshjälpslagen (1972:429) O

Räntelagen (1975:635) O

Preskriptionslagen (1981:130) O om

Lagen (1990:1183) tillfällig försäljning

gonwn

24.2För och emot en samlad

konsumentlag

att samla all konsumenträtt i en

Argument för

konsumentbalk

Konsumenträtten är idag spridd på flera olika lagar och det är svårt att få en samlad bild av rättsområdet. En enhetlig konsumentlag skulle innebära att man lättare fick överblick och att det blev enklare att finna relevanta På ett område

lagregler. som konsumenträtten, som till största delarna går ut på att skydda en svagare part, kan dessa effekter anses särskilt betydelsefulla och eftersträvansvärda.

Idag förekommer vissa rättssystematiska och sakliga skillnader mellan olika konsumenträttsliga regler. Skillnaderna framstår ibland som omotiverade (se bl.a. prop. 1989/90:89, ”Ny konsumentköplag”, s.189). En konsumenträttslig utredning som nyligen tillsatts (dir. 1993:101, ”Översyn av vissa konsumenträttsliga frågor”) har som en av sina uppgifter att överväga om reglerna bör anpassas bättre till varandra. Med en

skulle bristerna rättas till. enhetlig konsumentlag naturligen Detta ökar rättssäkerheten och förbättrar respekten för rättssystemet.

Ju fler konsumenträttsliga regler som samlas i en enhetlig lag, desto starkare blir de angivna positiva effekterna.

mot att samla all konsumenträtt i en

Argument

konsumentbalk

Ambitionerna att samla den konsumenträttsliga regleringen kan vara mer eller mindre långtgående: en konsumentbalk, som

Behövs en konsumentbalk 265

innehåller i princip all eller en

konsumenträttslig lagstiftning,

lag som samlar de viktigaste området. Vi

författningarna på

skall här ange de argument som kan anföras mot det första alternativet. Det viktigaste argumentet mot en konsumentbalk är att konsumenträtten är ett förhållandevis rättsområde.

oenhetligt Reglerna är av mycket blandat slag och det blir svårt att

samordna dem utan att besvärande brister

systematiska upp-

kommer. Svårigheterna kan bäst illustreras genom ett försök att fastställa vad balken skulle Givetvis skulle den innehålla

inrymma.

regler motsvarande konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, hemförsäljningslagen och konsumentkreditlagen, antagligen

också produktsäkerhetslagen och om avtalsvillkor i lagen

konsumentförhållanden. De uppräknade till-

författningarna

hör kategori 1 i den som i avsnitt 1.

uppdelning gjordes

Problem uppkommer först och främst när det de

gäller

särskilda bestämmelser avseende konsumentförhållanden som finns insprängda i lagar med ett mera allmänt innehåll

(kategori 3), t.ex. 10 kap. 8 a§ rättegångsbalken rätt domstol (angående

i mål mellan konsumenter och

näringsidkare) och 2§ andra stycket preskriptionslagen (angående särskild preskriptionstid

för mot Dessa bestämmelser har ett

fordringar konsumenter).

sådant samband med sin nuvarande

omgivning, rättegångsbalken

respektive preskriptionslagen, att det är näst intill otänkbart att bryta ut dem och placera dem i en konsumentbalk. En sådan

åtgärd skulle nödvändiggöra detaljerade till en

hänvisningar

reglering utanför konsumentbalken och därför svårare

göra det

att läsa och förstå reglerna. Det skulle också bli att

nödvändigt

i de lagar där finns i lämna till

reglerna dag hänvisningar

konsumentbalken. Detta skulle försämra och

överskådligheten

minska

reglernas tillgänglighet.

Att ta in hela de i konsumentbalken

ifrågavarande lagarna

kan inte komma i fråga. Regler som till stora delar är inriktade

på annat än konsumentförhållanden har självfallet inte sin rätta plats i en konsumentbalk. På samma sätt är det otänkbart att i en konsumentbalk ta in författningar som har stor betydelse för konsumenter utan att vara särskilt inriktade på konsumentförhållanden 4).

(kategori

När det gäller de lagar som är konsument-

huvudsakligen

rättsliga men som avser även andra partsförhållanden (kategori

2), t.ex. och

marknadsföringslagen, produktansvarslagen lagen

om paketresor, framstår det som mindre otänkbart att låta dem ingå i en konsumentbalk. Emellertid är det lätt att finna

exempel

på situationer där dessa är men där det helt

lagar tillämpliga,

266 Behövs en konsumentbalk

saknas anknytning till konsumentförhållanden i vanlig mening. Det vore inte bra om man i sådana fall skulle ha att söka sig till en konsumentbalk för att få svaren på rättsliga frågor. Det är en

bestämd strävan i lagstiftningen att lagens rubrik skall mycket täcka de fall som lagen reglerar.

Det är att rekommendera att man gör om de

knappast ifrågavarande lagarna för att få dem att passa i en konsumentbalk. Ett sådant arbete skulle vara mödosamt och komplicerat.

sett skulle det i fall innebära försämringar av Sakligt många regleringen.

Det visar alltså att endast tillhörande kate-

sig författningar

1 utan stora eller nackdelar kan tas in gori mycket svårigheter i en enhetlig konsumentlag.

”balk” tillbaka till landskapslagarnas tid. ”La- Begreppet går

varmed hela var indelad i ett gen”, avsågs regelsamlingen, antal balkar. I varje balk samlades de regler som avsåg ett större samman-

hållet rättsområde (t.ex. ärvdabalken, missgärningabalken).

1734 års indelades samma sätt i balkar. Vid sitt

lag på

ikraftträdande den 1 september 1736 innehöll lagen: giftermålsbalk, ärvdabalk, jordabalk, byggningabalk, handelsbalk,

och rättemissgärningabalk, straffmålabalk, utsökningsbalk

gångsbalk.

Genom åren har balkarna genomgått en mängd förändringar, och har tillkommit utanför balkarnas om-

nya författningar råde. från år 1734 har dock i allt väsentligt

Indelningen behållits fram till i dag. Endast föräldrabalken har tillkommit. Konstitutionellt är och balkarna likställda, och inte

lagarna heller i finns det skillnad. Balkarna är

övrigt någon principiell mer omfattande än de flesta (dock inte alla) lagar. Vidare innehåller de alla eller så gott som alla ånom

lagbestämmelser

ett relativt enhetligt rättsområde. I finns nio balkar, från 1987,

dag äktenskapsbalken

föräldrabalken från 1 949, ärvdabalken från 1 95 8, jordabalken från 1970, från 1734 (nästan helt utan

byggningabalken

handelsbalken från 1734 (till största delen praktisk betydelse), utan betydelse), brottsbalken från 1962,

praktisk

från 1942 och utsökningsbalken från 19841. rättegångsbalken Det finns inte någon modern balk på förmögenhetsrätte-ns område, inte heller exempelvis någon ”hyresbalk”, någon ”arbetsbalk” eller ”socialbalk”. Däremot har nyliggen

någon

att den skall samlas i men föreslagits miljörättsliga lagstiftningen miljöbalk (SOU 1993:27).

Behövs en konsumentbalk 267

mot en

Argument begränsad konsumentskyddslag

Det är endast rent som rimli-

konsumenträttsliga författningar

gen kan tas in i en enhetlig Även en

konsumentlag. begränsad

reform medför Att bara slå de olika till

svårigheter. ihop lagarna

en gemensam lag genom att ta in dem i var sitt och

kapitel

behålla reglerna som är inte bestämmelser

idag möjligt. Många

i de olika lagarna motsvarar varandra helt eller delvis. En sammanslagning till ett gemensamt lagverk skulle därför kräva ett kapitel med inledande bestämmelser. En sådan gemensamma

strukturförändring nödvändiggör vissa även i mateändringar

riellt hänseende. Det kräver alltså

noggranna överväganden.

Vidare måste man sannolikt rensa bort vissa omotiverade

sakliga olikheter i mellan skilda delar av Sådana

övrigt lagen.

olikheter blir mer störande om de förekommer i en och samma

lag än om de, som idag, finns i skilda Det finns

lagar. visserligen

fördelar med en sådan reform (se avsnitt men det måste

2.1),

noga övervägas om det är lämpligt att ändra ett som

rättsläge

hunnit bli etablerat och som till för innehållet i

legat grund

Standardavtal m.m. skall prövas av den

Frågan nya utredningen

om vissa

konsumenträttsliga frågor.

Olikheter förekommer inte bara i sak utan också i om

fråga uppbyggnad, systematik och En

regleringsnivå. samordning

medför även Det skulle

härvidlag besvärliga överväganden.

bl.a. bli att införa vissa bestämmelser

nödvändigt nya på

områden där det tidigare bedömts att avstå från

lämpligast lagreglering.

Internationell bundenhet

En strävan efter och konsekvens i det nationella

enhetlighet

rättssystemet försvåras av att vi är mer eller mindre bundna att

hålla fast vid som för länder. regler är gemensamma många

Exempel på sådana bindningar finns i

konsumentköplagen, konsumentkreditlagen och Under de seproduktansvarslagen.

naste åren har en stor del av konsumenträtten till anpassats EG:s regelverk och det finns att tro att denna utveck-

anledning

ling kommer att fortsätta. Eftersom man inom EG inte har haft ambitionen att skapa ett konsument-

enhetligt regelsystem på

rättens område, är det svårt att eller ett

skapa upprätthålla

sådant i de länder som skall införliva EG:s

enhetligt regelsystem

regelverk med sina nationella

rättsordningar.

Det enda land inom EG eller EFTA som har sin konsument-

rättsliga lagstiftning samlad i en lag är vars Finland,

konsumentskyddslag instiftades år 1978. Att konsumenträtten i övrigt inte samlats till en kan ses som en

enhetlig lag fingervis-

268 Behövs en konsumentbalk

om att det finns nackdelar med en sådan systematisering av ning

I det sammanhanget bör också noteras att EG rättssystemet. valt att, beträffande vissa direktiv med en klart konsumenträttslig prägel, tillämpningsområdet på ett sådant sätt

avgränsa att direktiven inte blivit rent konsumenträttsliga. Det gäller exempelvis direktivet om paketresor och direktivet om produktansvar. Det vidare ett förslag till direktiv om s.k. time

gäller sharing.

Lämpligare med andra gränssnitt

I svensk rätt finns exempel på att det har bedömts

många

att efter andra katelämpligare systematisera rättsreglerna goriseringsbegrepp än konsumentbegreppet. Beträffande försäkringsavtal t.ex. är vi på väg att gå ifrån indelningen med en särskild konsumentlag. I departementspromemorian ”Ny försäkringsavtalslag” (Ds 1993:39) föreslås att den särskilda konsumentförsäkringslagen tas bort och att försäkringsavtalsreglerna samlas i en gemensam lag.

Isak är med andra än

det många gånger lämpligare gränssnitt det som mellan å ena sidan och

går konsumenträttsliga regler andra å den andra. Om endast i kategori 1 tas in i

regler lagar en konsumentskyddslag medför det slutligen att många viktiga

kommer att finnas i lagar utanför konsumenträttsliga regler balken. Man har då inte vunnit särskilt mycket i överskådlighet och Många kan nämligen förledas att tro att en

tillgänglighet.

konsumentlag med en vittfamnande rubrik inrymmer all konsumenträtt av betydelse.

24.3Avslutande reflektioner och slutsatser

En samlad konsumentlag skulle komma att skapas efter helt annorlunda förutsättningar än när de nu existerande balkarna och andra större enhetliga lagverk kom till. Den skulle

skapas

genom en sammanslagning av ett antal redan existerande lagar.

lagar av motsvarande slag har tillkommit genom att

Övriga

man har gjort en total översyn på rättsområdet (jfr dock förslaget till miljöbalk, SOU 1993:27). Detta har möjliggjort systematiska och hänsynstaganden beträffande upp-

logiska

byggnad och innehåll.

av de aktuella har tillkommit med andra

Många lagarna kategoriseringsbegrepp. har varit att skapa t.ex. en

Syftet

skadeståndsrättslig lag, en fordringsrättslig lag eller en försäkringsrättslig lag. Sådana lagar ”skär rättssystemet på en annan ledd” än konsumenträtten. Bryter man med det system som nu bygger på, uppnår man kanske fördelar sett

reglerna

Behövs en konsumentbalk 269

från ett perspektiv. Men samtidigt

konsumenträttsligt uppstår

nackdelar sett från exempelvis ett eller ett

skadeståndsrättsligt fordringsrättsligt perspektiv.

Det finns visserligen inte absoluta hinder mot att

några tillskapa en samlad och enhetlig konsumentlag. När det gäller det mest långtgående alternativet, en ”konsumentbalk”, väger dock nackdelarna att vi inte finner det motiverat att

så tungt föreslå en sådan.

Något annorlunda förhåller det med det mindre långtgå-

sig ende alternativet, en konsumentskyddslag med en sammansmältning av de idag existerande viktigaste konsumentlagarna. Även ett sådant lagstiftningsprojekt är förenat med åtskilliga tungt vägande nackdelar. Vi vill därför inte i dag förespråka en sådan reform.

På längre sikt kan det dock finnas anledning att ambitions-

höja nivån och eftersträva en samlad, enhetlig och lättillgänglig reglering på konsumentområdet. Vi att föreslå

har övervägt tilläggsdirektiv med den inriktningen till den nya konsumenträttsliga utredningen. För närvarande framstår emellertid inte detta som meningsfullt. Ett sådant uppdrag skulle för

övrigt spränga ramarna för utredningen. Särskilt med hänsyn till konsumenträttens pågående bör frågan

internationalisering

först övervägas i annan ordning. Med i EG är det

utvecklingen snart befogat att tala om en ”europeisk konsumenträtt”.

Tills vidare är det viktigt att med andra medel söka förbättra tillgängligheten till konsumenträtten liksom möjligheterna för konsumenterna och näringslivet att få kunskap om och förstå rättsområdet. Konsumentverket ger sedan några år ut de viktigaste i en liten behändig

konsumenträttsliga författningarna

volym, Liten Laghund”. Den finns tillgänglig för allmänheten till ett lågt pris. Möjligen bör den ”populariseras” genom ett inledande kapitel med några enkla förklaringar. Det finns goda skäl att försöka göra boken mer känd och ge den en vidare spridning.

Vi anser att:

0 Det för närvarande inte är möjligt att samla den konsument-

rättsliga lagstiftningen i en konsumentbalk.

KAPITEL

Konsument-

rätten och

risken för

konkurrens-

hinder

Enligt direktiven skall kommittén uppmärksamma regler på det

rättsliga konsumentskyddets område som lägger omotiverade

hinder i vägen för en fri marknad och konkurrens och som därmed i själva verket motverkar konsumenternas intresse. Kommittén har dock inte i uppdrag att lägga fram konkreta förslag till ändrad

lagstiftning.

Konkurrensen påverkas av beslut och åtgärder inom ett flertal

politikområdenzregionalpolitik, industripolitik, socialpolitik etc.

Ibland uppkommer motsättningar mellan konkurrensintresset

och andra intressen. Vid de avvägningar som måste är det

göras

viktigt att kvarstående inskränkningar i konkurrensen blir så

små och marknadskonforma som Konkurrenshäm-

möjligt.

mande effekter av regleringar kan uppträda skilda områden

och drabbar direkt eller indirekt konsumenterna i

slutligen form av högre priser, sämre kvalitet, etc. köproblem Avreglering

i konkurrensstimulerande är därför ett konsumentin-

syfte

tresse. lagstiftning har direkt eller indirekt ett kon-

Åtskillig

sumentskyddande ändamål. Här märks inte minst specialförfattningar inom sektorer som livsmedel, läkemedel, kemikalier, transporter, boende m.fl. Mycket av detta kan det i och för sig finnas anledning att se över från Med

konkurrenssynpunkt.

hänsyn till kommitténs allmänna inriktning och tidsram har dock ett arbete med en så bred ansats inte kunnat initieras. Vad

Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder 271

som granskats är sålunda den lagstiftning och det anknytande normsystem som brukar hänföras till konsumenträtten i trängre mening. Det är främst de generella lagar m.m. som reglerar företagens agerande på marknaden i fråga om marknadsföring, produktsäkerhet och avtalsvillkor samt konsumentköprätten.

25.1Pågående avregleringsarbete

Inom regeringskansliet och i andra statliga utredningar bedrivs ett avregleringsarbete.

Regeringen har tillsatt en särskild Avregleringsdelegation (dir 1993:1 13). Delegationens uppgift är att sammanställa de olika insatser som görs i regeringskansliet till ett samlat avregleringsprogram för budgetåret 1993-94 och verka för att detta genomförs. Den kan också ta särskilda initiativ till åtgärder som ökar konkurrensen och utrymmet för nyetableringar.

Vidare är det en central uppgift för Konkurrensverket att uppmärksamma offentliga regleringar, som kan snedvrida konkurrensen, och komma med förslag till åtgärder för att förbättra konkurrensförutsättningarna på marknaden.

25.2Enkät inom

Näringslivets Delegation

för Marknadsrätt

Under våren 1993 tillskrev kommittén de 25 -tal organisationer som ingår i Näringslivets Delegation för Marknadsrätt och ombads lägga konkurrensaspekter på konsumentlagstiftningen och Vad som i svaren främst nämndes

näraliggande regleringar. var prisinformationslagen och vissa köprättsliga regler. Därutöver tycks man inte uppfatta rättsområdet som problematiskt från konkurrenssynpunkt.

25.3 och

Marknadsföringslagen, riktlinjer

överenskommelser

Huvudbestämmelserna i marknadsföringslagen (MFL) är två allmänt hållna generalklausuler om otillbörlighet och information (2-3 §§). Dessa kan i sig inte anses vara konkurrenshämmande. Däremot finns en risk att de i utnyttjas ett

praktiken på sätt som får sådana effekter. Det är dock klart utsagt i lagens förarbeten att den inte får tillämpas på ett sätt som står i strid med principerna bakom konkurrenslagstiftningen (prop. 1970:57, s. 64, 68-69 samt SOU 1993:59, s. 196 f.). Detta

272 Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder

kontrolleras bl.a. genom det dömande gemensamma organet, Marknadsdomstolen (MD); i ett flertal av domstolens MFL-

beslut har också mot konkurrensintresset kommit

avvägningen

:in klart uttryck (MD 1975:18, 1982:14, 1990:13

m.fl.).

Marknadsföringsutredningen har nyligen lämnat förslag till

ny marknadsföringslag (SOU 1993:59). Nu gällande MFL

innehåller även två särskilda förbudsbestämmelser om kombinerade erbjudanden (7-8 Det torde numera stå klart att §§). dessa bestämmelser inte är utformade från

ändamålsenligt konsumentskyddssynpunkt. Från näringslivet hävdas att be-

stämmelserna medför oönskade, konkurrenshämmande bieffekter. Frågan har i ar-

ingått Marknadsföringsutredningens

bete. föreslår att 7-8 och ersätts av

Utredningen §§ MFL slopas

en bestämmelse om inriktad att

förmånserbjudanden, på erbju-

dandet skall ha korrekt presentation.

Marknadsföringslagens generalklausuler utgör basen för rikt-

linjer och överenskommelser som tillkommer efter förhand-

lingar mellan Konsumentverket och berörda

företag/0rganisa-

tioner. Här kan vilka kanske eller först

frågor regleras aldrig

efter lång tid kommer under MD:s

prövning. Riktlinjernas konkurrensaspekter analyserades av Riktlinje-

kommittén som i sitt betänkande

”Konsumentpolitiska styrme-

del (SOU inte fann till kritik i

1983:40) anledning allvarlig

detta avseende (se bl.a. s. 123-124).

Motsvarande slutsats drogs beträffande om tek-

riktlinjerna

niska handelshinder (bl.a. s. 129-131, 153-154). Det har senare framkommit som att dessa

knappast något gör

bedömningar väsentligen bör ändras. Riktlinjerna inte spelar

heller samma roll som Det hindrar

längre framskjutna tidigare.

inte att enskilda i m.m. kan behöva ses över.

punkter riktlinjer

Enligt uppgift har Konsumentverket initierat ett sådant arbete.

Till detta kommer att beträffande

rättsläget företagssamarbete

skärpts betydligt med den nya konkurrenslagen.

Lagens räckvidd och innebörd i om överenskommelser

fråga

m.m. som ingås mellan och Konsument-

företag/organisationer

verket är ännu delvis oklar.

Viktigt i detta är dock att och

sammanhang företagen orga-

nisationerna nu har än större att försäkra om att

anledning sig

överenskommelser etc. inte kommer i konflikt med konkurrenslagen. Det får givetvis också förutsättas att Konkurrensverket

beaktar konkurrensintresset och vid behov samråder med

Konkurrensverket.

Det kan att till konkurrensen särskilt

tilläggas hänsynen

markeras i 1 § till

förslaget ny marknadsföringslag (SOU

1993:59, bl.a. s. 510).

och risken för konkurtenshinder 273

Konsumenträtten

Det bör också observeras att riktlinjerna inte är till

tvingande

sin karaktär. MD kan sålunda ”underkänna tiktlinienörrner som bedöms alltför konkurrensbegränsande. laggar/talet, liksom medför ytterligare spärrar rnöt nörmer

EU-medlemskap,

som handelshinder eller konkurrensbegtansningar (se

utgör vidare SOU 1993:59, s. 140-154).

kan konstateras att konkurrensintresset i dag

Sammantaget

hårdare i samband med an för

bevakas väsentligt noi-mgivning

år sedan. Riskerna från rned

bara några konkurrenssynpnnkt

Konsumentverkets riktlinjer, överenskommelser mtrn_ framstår

inte som särskilt stora.

därför generellt

25.4Prisinformationslagen

som trädde i kraft 1 en

Prisinformationslagen (PIL), 992, utgör

2 MFL. Därtill finns föreskrifter örn

annexlag till och 3§§ 1992:1) och föreskrifter örn jämför-

prisinformation (KOVFS

utfärdade av Konsumentverket_ PIL

priser (KOVFS 1993:1),

för i detaljistledet. gäller prisinformation

PIL är att prisinformation skall larn-

Huvudprincipen enligt

vid av bestämda varor (4 gj_

nas marknadsföring eller tianster

för varor med fastställda

I 7§ föreskrivs jämförprismärkning

(se KOVFS 1993:1). Vidarg råder öbligatö_

beräkningsgrunder

av ”bestämd vara” i skyltfönster eller lik-

risk prismärkning

nande (10§).

Vid i dagligvaruhandeln fordras prislapp på

Självbetjäning

enbart eller skyl; tillåts döek örn

varje artikel; hyllkantsetikett

det finns hinder” mot artikelprismärçning (se KOVFS ”praktiska

Samma om ar sådant

1992:1). gäller prisinformationssygtetnet

enkelt kan räkna fram summan av sina inköp att konsumenten före och kontrollera att det pris son. tas nt starnrner

betalning

med vid varan. Denna kontrollmájlighet behöver

uppgiften

dock inte finnas när överensstämmelse mellan

prisnppgitten

är tekniskt säkerställt

och kassans dataminne (1 l§jl

Korrekta och om Jarn_ een tj anste_

lättillgängliga upplysningar

är för marknader, Det ar Viktigt

priser nödvändiga fungerande

att lämnas i sådan omfattning och förrn att

prisuppgifter

informationsinhämtande och prisjämförelser jnderlattas_ Sörn

måste att konsumenten genast vid köp_

grundprincip gälla

så enkelt som skall kunna få p-iset klart för sig_ tillfället, möjligt,

skall vara och entydiga.

Prisuppgifter tydliga

kritik av PIL riktar sig inte hgller rnöt

Näringslivets grund-

kunderna skall ha tillgång till

tanken att fullgodptisinförrnatiön,

av hur deta skall till_

utan mot lagens detaljstyrning gå

bör i stället, enligt näringsivet, göras rner

Normgivningen

274 Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder

principiellt inriktad. Prisinformation är ett

betydelsefullt

konkurrensmedel, menar man. PIL framstår dock som en alltför

stel reglering och kan kritiseras från

konkurrenssynpunkt,

enligt näringslivet.

25.5Avtalsvillkorslagen

Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden är (AVLK)

tekniskt likartad Den också

marknadsföringslagen. tillämpas

av samma organ, Konsumentverket/KO och MD. Den enda

materiella bestämmelsen är i som

generalklausulen 1§, gör det möjligt att förbjuda näringsidkare att använda ett oskäligt

villkor vid erbjudande till konsumenter. har ett

Lagen utpräglat

preventivt syfte och skyddar konsumenterna som kollektiv.

AVLK har sin största för av standard-

betydelse utformningen

formulär, även om lagen formellt gäller även andra villkor. I

likhet med MFL är AVLK knappast i sig

konkurrensbegrän-

sande men skulle kunna ett sådant sätt. Främst

tillämpas på

kommer då Konsumentverkets i fokus. Här

förhandlingsarbete

gäller i huvudsak samma synpunkter som anförts om

riktlinjer

m.m. Vad den nya innebär beträffande standard-

konkurrenslagen

villkor och s.k. agreed documents är ännu osäkert. Konkurrens-

verket arbetar med

frågan.

Tilläggas kan att EG har antagit ett direktiv om

oskäliga

villkor i konsumentavtal (93/13/EEG). Direktivet skall vara

införlivat med de nationella senast den 31 december

lagarna

1 994. Man kan räkna med att detta införlivas med EES-avtalet.

Med anledning härav pågår inom arbete

Justitiedepartementet

för att ändra AVLK.

25.6Produktsäkerhetslagen

Produktsäkerhetslagen (PSL) har ett utpräglat preventivt

syfte,

dvs. att motverka att varor

och tjänster orsakar skada på person

eller (1 §). som avser enskilda fall av

egendom Produktansvaret, faktiskt inträffade, produktrelaterade skador, regleras i produkt-

ansvarslagen, vilken i allt överensstämmer med

väsentligt gäl-

lande EG-direktiv 74/EEG -

(85/3 EES-avtalet, bilaga III) och

kan lämnas därhän i detta

sammanhang.

PSL tar i första hand sikte

på farliga konsumentprodukter

men har ett något vidare Förutom

tillämpningsområde. sälj-

förbud ger lagen möjlighet att utfärda ålägganden om säkerhets-

information, varningsinformation samt återkallelse (se bl.a.

m).

Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder 275

PSL:s administration och uppvisar stora

handläggningsregler

likheter med MFL. Vissa skillnader finns dock. Tillsynsansvaret delas mellan Konsumentverket och på olika

specialmyndigheter

t.ex. livsmedel, läkemedel och kemikalier, men områden,

domstolstalan förs av KO i Marknadsdomstolen. Både i (16 och i förarbetena betonas att myndig-

lagtexten §)

heterna skall söka lösa genom för-

produktsäkerhetsproblem

med berörda Några närmare anvis-

handlingar näringsidkare.

om hur sådana skall utformas finns

ningar frivilliga lösningar

inte.

Konkurrensintresset kan för att på

givetvis aldrig åberopas

marknaden tillåta som medför allvarlig fara för liv,

produkter

hälsa eller Det saknas därför fog för konkurrens-

egendom.

kritik mot PSL:s inriktning. Inte heller

betingad principiella

bestämmelser som sådana föranleder invänd-

lagens några

av detta Problem kan dock om det på

ningar slag. uppstå

av PSL utvecklas omotiverat säkerhetskrav för

grundval höga

vissa varor. Detsamma om kraven är olämpligt utfor-

gäller

made, t.ex. att anvisa en bestämd teknisk lösning. genom PSL:s bestämmelser också basen för riktlinjer från

utgör

Konsumentverket. Normerna till att etablera en godtag-

syftar

bar säkerhetsnivå område. Ofta är det fråga om

på respektive

en samverkan mellan funktionskrav och informations-

bestämmelser. Erfarenheterna hittills visar inte att riktlinjernas säkerhetskrav hämmat eller snedvridit konkurrensen.

Inom EG har ett generellt produktsäkerhetsdirektiv antagits

detta skall vara införlivat med nationell lagstift- (92/59/EEG);

senast den 1 1994. Det är att direktivet också

ning juli troligt

tillförs EES-avtalet. Den svenska avviker i vissa

gällande lagen

hänseenden från direktivet och är bl.a. därför föremål för

har nyliöversyn (dir. 1993:46). Produktsäkerhetsutredningen

fram ett betänkande med förslag i denna del (SOU

gen lagt

som eventuellt framkommer

1993:88). Konkurrenssynpunkter

i samband därmed kan beaktas i det fortsatta

naturligen

lagstiftningsarbetet.

särskilda förslag från kommittén synes inte påkallade.

Några

25.7 och

Konsumentköplagen konsumenttjänstlagen

Att konsumenterna villkor, t.ex. genom

erbjuda förmånliga

ett konkurrensmedel. Genom konsument-

garantier, utgör viktigt

och den rätts-

tjänstlagen nya konsumentköplagen preciseras

av att en lämnats, bl.a. ifråga om

liga betydelsen garanti

276 Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder

konsumenternas rätt till skadestånd vid Från ”garantifel”. näringslivets sida har hävdats att dessa är skadeståndsregler alltför långtgående och att att lämna benägenheten garantier har minskat. Justitiedepartementet har tillkallat en särskild utredare för översyn av vissa (dir. konsumenträttsliga frågor 1993:101). Av direktiven att utredaren skall behandla framgår bl.a. de som här tagits Kommittén har därför inte frågor upp. anledning att närmare gå in på dessa.

Övrig lagstiftning

På konsumentskyddsområdet finns också annan än lagstiftning den som här behandlats, nämligen konsumentkreditlagen, hemförsäljningslagen m.fl. Det har inte framkommit att dessa regler orsakar betydande Viss konkurrensproblem. speciallagstiftning om t.ex. resegarantier kan kritiseras från konkurrenssynpunkt men är ett resultat av Dessa pågående EG-anpassning. regler bör därför inte tas upp inom ramen för kommitténs arbete.

25.9Slutsatser och

förslag

Avreglering och/eller omreglering är uppgifter angelägna på flera områden som har betydelse för hushållens ekonomi. Vi anser att:

0 Pâ i konsumentskyddsomrâdet trängre mening framstår problemen från som konkurrenssynpunkt begränsade.

Ett till ny remissbehandlas för förslag marknadsföringslag närvarande, och såväl som avtalsvillkorslagen produktsäkerhetslagen är föremål för särskild översyn. Vissa konsumentköprättsliga frågor utreds också i annan överordning. Riktlinjer, enskommelser och standardvillkor får en från genomlysning konkurrenssynpunkt i samband med av den tillämpningen nya konkurrenslagen.

9 Mot denna och med till bakgrund, hänsyn Auregleringsdelegationens verksamhet och Konkurrensverkets uppdrag beträffande offentliga regleringar, har kommittén inte anledning att gå närmare in de angivna m.m. på lagarna

Vissa delar av t.ex. prisinformationslagen, skyltfönstermärkningg, utgör en reglering som av detaljhandeln anses och onödig besvärande. Det har hävdats att den binder företagens

och risken för konkurrenshinder 277

Konsumenträtten

ett sätt som kan kritiseras från

informationsgivning på

konkurrenssynpunkt.

Vi föreslår att:

0 En av initieras

utvärdering prisinformationslagens effekter

och att därvid också blir beaktade.

Ieonkurrensaspekterna

Vid en måste man också ta till hur förekom-

översyn ställning

88/315/EEG, 88/

mande prismärkningsdirektiv (79/581/EEG,

314/EEG - EES-avtalet XIX) skall beaktas.

bilaga

KAPITEL

Den lokala

26Verksamhetens behov av

förstärkning

har genom närheten till Den lokala konsumentverksamheten

en viktig funktion för att upprätthålla en sund j marknaden l affärsmoral, skapa balans mellan marknadens aktörer, stärka

individen som konsument och främja god konkurrens.

l

I

Uppgiften för konsumentpolitiken är att skapa skäliga villkor

mellan konsumenter och näringsidkare, att se till att

produk-

terna uppfyller rimliga krav med hänsyn till säkerhet, använd-

barhet, pris, miljö etc. att hjälpa hushållen att hantera sina resurser på ett så effektivt sätt som möjligt samt att medverka

till att handeln så att olika konsumenters behov

organiseras tillgodoses.

Ambitionerna ställer krav på ett effektivt samspel mellan den

offentliga sektorn, näringslivet, frivilligorganisationerna, me-

dia, såväl lokalt som centralt, samt konsumenterna.

26.1Den lokala verksamhetens roll

Vi anser att den lokala konsumentverksamheten har tre huvud-

uppgifter:

0 Att bistå hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina

resurser genom bl.a. hushållsekonomisk rådgivning.

0Att stärka konsumenternas ställning genom och

utbildning

rådgivning i konsumentrått, vid reklamationer och genom

förebyggande åtgärder av generell natur.

Den lokala verksamhetens behov av förstärkning 279

0 Att vara ett som fångar upp problemen ur signalsystem konsumentens perspektiv (för samtliga aktörer).

Den kommunala konsumentverksamheten fungerar dessutom som för skolan, lokala och förenkunskapsbas organisationer ingar, företag samt massmedia. En väl lokal verksamhet är en förutsättning för fungerande att verkställa intentionerna med konsumentpolitiken. Staten eller andra centrala kan inte svara för rådgivning till organ enskilda konsumenter i hushållsekonomi, konsumenträtt och vid reklamationer. Den verksamheten i form av förebyggande information till enskilda företag och kontroll av företagens efterlevnad av de fastställda reglerna försvåras utan en fungerande lokal verksamhet. Kraven en aktiv lokal konsumentverksamhet kommer att på öka under de närmaste åren. Sambandet mellan konsumtion och är starkt. Den ekonomiska krisen har ökat miljöpåverkan behovet av ekonomisk budgetrådgivning och skuldrådgivning, En kommer att kräva särskild sanering. skuldsaneringslag medverkan från den lokala rådgivningen. Det växande internationella samarbetet i Europa ökar kraven den lokala verksamheten i fråga om regelverkets tillämppå som den dimensionen får större ning, samtidigt europeiska vid utformningen av regelverket. betydelse Utifrån ett är behovet av en konsumentpolitiskt perspektiv aktiv lokal konsumentverksamhet störst när det gäller

0 av den tillsynen marknadsrättsliga lagstiftningen 0 av ur säkerhetssynövervakningen produkters egenskaper

punkt

0 och stöd vid reklamationer hjälp 0 hushållsekonomisk rådgivning, information och utbildning 0 information och i konsumenträttsliga rådgivning, utbildning frågor 0 att och medverka i av distribution och följa utvecklingen handel 0 ett etiskt och moraliskt på marknaden.

uppträdande

En uppgift för den lokala konsumentverksamheten

betydelsefull

är den verksamheten. Detta arbete är många

förebyggande

en för de insatgånger förutsättning frivilliga organisationernas ser. Den verksamheten kan innefatta att medförebyggande verka till branschöverenskommelser och att stödja konsumentfrågornas plats i skolan.

280 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning

26.2Verksamheten har minskat

Resurserna för den kommunala konsumentverksamheten ökade fram till 1 990. Därefter har antalet kommuner med konsumentverksamhet minskat. Flera faktorer talar för en fortsatt negativ utveckling: den ekonomiska situationen i kommunerna tvingar fram verksamheten är förhållandevis kostnadsminskningar; ny i det intresset för området många kommuner; politiska är svagt och ett antal större och medelstora som kan ses som kommuner, normbildande, har avvecklat eller skurit ned sin verkkraftigt samhet. Riksrevisionsverket konstaterade i sin förvaltningsrevision att ca 2,2 människor 1992 tillhörde miljoner kommuner utan eller med en konsumentverksamhet. mycket begränsad Om fortsätter i samma takt som under neddragningarna 1992 kommer inom ett par år endast hälften av att befolkningen beröras av konsumentverksamhet i kommunal regi. Antalet kommuner med resurserna konsumentverksamhet, för verksamheten och ärenden har nu till mängden sjunkit samma nivå som 1986 eller lägre. 1986 års konsumentpolitiska riksdagsbeslut uttalade en om att kommunerna förhoppning på frivillig väg skulle utveckla verksamheten. I några avseenden är dock bilden fler ljusare. Betydligt kommuner än år 1986 anslår en eller mer för halvtidstjänst verksamheten, även om en även här kan noteras. minskning Inriktningen av verksamheten har stärkts i med 1986 enlighet års riksdagsbeslut. Den hushâllsekonomiska med rådgivningen, framför allt har tredubblats sedan 1986 och budgetrådgivning, visar fortsatt tendens att öka. Fler kommuner än (179) någonsin erbjuder budgetrådgivning. En analys enbart av resurserna i den lokala konsumentverksamheten räcker dock inte. En bör även i jämförelse göras förhållande till de förändrade behoven. 1986 Riksdagsbeslutet innebar att kraven verksamheten ökade att det på genom hushållsekonomiska perspektivet större Dessgavs utrymme. utom har inom konsumentverksamheten utmiljöuppgifterna ökats liksom behovet av en aktiv marknadsbevakning. Uppgifterna är i av en sådan och att en väl dag omfattning betydelse fungerande konsumentverksamhet förutsätter att resurser motsvarande minst en står till i de flesta heltidstjänst förfogande kommuner. I mindre kommuner bör minst en halvtidstjänst avsättas för för att verksamheten skall vara konsumentfrågor effektiv. Vi anser att av den lokala konsumentneddragningarna verksamheten kan av främst tre skäl: ifrågasättas

Den lokala verksamhetens behov av förstärkning 281

0 En av kommunens uppgifter är att stödja ekonomiskt utsatta

hushåll. En väl upplagd till enskilda hus-

budgetrådgivning

håll ger betydande inom socialtjänsten. Insatser

besparingar

på detta område lönar sig alltså för kommunen. Indirekt

har budgetrådgivning betydelse för andra verksamhetsområ-

den som familjerådgiuning, rehabilitering etc. 0 kommun har intresse av att den lokala marknaden

Varje

fungerar enligt gällande regler. Genom rådgivning i konsu-

mentriittsliga frågor, hantering av reklamationer och före-

byggande insatser fråmjas detta syfte. 0 i kommunerna måste att nå

Privatiseringen för framgång

följas upp med information, rådgivning och kontroll.

Konsumentverksamheten är ett frivilligt åtagande för kommunerna. Näringslivet och frivilligorganisationerna är i varierande omfattning engagerade i verksamheten, ofta samverkande med kommunerna.

I de kommuner som avvecklar eller minskar resurserna finns inga tecken på att näringsliv eller frivilligorganisationer träder in och kompletterar med verksamhet för dem lämpliga

på områden. Graden av måluppfyllelse i konsumentpolitiken har blivit lägre; vi närmar oss en punkt där möjligheterna att uppnå intentionerna inte längre är för handen.

26.3Alternativa att

möjligheter

en lokal verksamhet

upprätthålla

En väl marknadsekonomi förutsätter aktiva och

fungerande

välinformerade konsumenter, tillika ett effektivt konsumentskydd. Vi har övervägt alternativa möjligheter att upprätthålla en lokal konsumentverksamhet:

0 Staten inrättar egna konsumentkontor i varje kommun. 0 Verksamheten övertas av eller andra.

frivilligorganisationer 0 införs för att olika sätt den

Statliga åtgärder på främja kommunala verksamheten.

Starka skäl talar dock mot att staten i egen regi skall utveckla en lokal konsumentverksamhet:

0 Kostnaderna skulle bli mellan 150 och 200 miljoner kronor

per år, om staten skulle etablera egna konsumentkontor i

samtliga kommuner med minst en vägledare i de mindre kommunerna.

282 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning

0 Den verksamhet som berör enskilda konsumentpolitiska hushåll och det lokala är i en kommunal näringslivet hög grad Den har också till andra kommuangelägenhet. kopplingar nala verksamheter. 0 I mellan den centrala och den lokala arbetsfördelningen nivån bör staten svara för inriktningen och förverkligandet av nivå. Kommunerna, jämsides

politiken på övergripande

bör hantera frågor som med den övriga lokala verksamheten, är av vikt för medborgarna lokalt. När staten i egen regi bedriver en lokal verksamhet, t.ex. eller på försåkringsarbetsmarknadsområdet, är det renodlade myndighets-

uppgifter.

0 En aktiv lokal konsumentverksamhet bygger på mångas från såväl som och engagemang: politiker organisations-

näringslivsföreträdare.

Vi finner det inte att ut det centrala ansvaret för möjligt lägga det lokala konsumentpolitiska arbetet på frivilligorganisationer. Det saknas i landstäckande frivilligorganisationer som Sverige ser som sin främsta att tillvarata konsumenternas

uppgift

intressen ur ett Enligt vår ”konsumentfackligt” perspektiv. har de med konsumentfråmening frivilliga organisationerna inte nu att ta på sig ett totalt gor på programmet förutsättningar ansvar för den lokala verksamheten. Ett antal dock med andra än organisationer, huvuduppgifter konsumentfrågor, bedriver lokal konsumentverksamhet på

främst informations-, utbildnings- och opinionsbildningsom-

rådena. Deras arbete en för att vidmaktutgör förutsättning hålla och stärka i frågor. En

engagemanget konsumentpolitiska

verksamhet bedrivs inom ekonomisk rådgivning och

begränsad

i konsumenträttsliga frågor. Vi anser att:

0 Det inte realistiskt alternativ till en lokal konsu-

finns något

mentverksamhet under kommunalt ansvar.

Däremot är det både önskvärt och nödvändigt att såväl organisationer som näringslivet lokalt i ökad utsträckning engagerar i konsumentverksamheten, bl.a. i samarbete med kommusig nerna. Ur ett är det angeläget att organisatiostatligt perspektiv nerna och tar ett större ansvar inom framför allt näringslivet följande fyra områden:

0 Ekonomisk till särskilt utsatta hushåll kommer rådgivning under 1990-talet att efterfrågas i allt större utsträckning.

Den lokala verksamhetens behov av 283

förstärkning

Området lämpar sig särskilt för t.ex. fackliga organisationer

i samarbete med studieförbund, banker och

försäkringsbo-

lag. Sådan verksamhet förekommer i ofta i samverkan

dag,

med den kommunala konsumentverksamheten och har visat

sig vara till stort stöd för utsatta hushåll. Den bör utvecklas.

0 bedrivs i

Reklamationshantering några kommuner på försök

med stöd av ett reklamationsråd. Erfarenheterna är

goda.

Lokala reklamationsråd med från lokala

deltagande näringslivsorganisationer och bör

frivilligorganisationer prö-

vas även i andra kommuner. 0

Konsumenträttslig rådgivning och utbildning medverkar till

att Samarbete mel-

förebygga generella konsumentproblem.

lan näringslivet och den kommunala konsumentverksamheten

saknas i hälften av alla kommuner. bland före-

Kunskaperna

tagarna om lagstiftning och överenskommelser med bransch-

organisationer är dessutom bristfälliga. Lokala

näringslivs-

organisationer har med stöd av

därför, riksorganisationerna,

en viktig uppgift på detta område. kan

Frivilligorganisationer

bedriva sådan verksamhet riktad till enskilda konsumenter.

0 om

Opinionsbildning, information och stöd till den lokala

konsumentverksamheten. Den kommunala konsument-

verksamheten har ett starkt stöd hos såväl

frivilligorga-

nisationer som Behovet av och motiven för en

näringslivet. lokal konsumentverksamhet kan därför

tydliggöras av orga-

nisationerna och

näringslivet.

26.4Kommunernas ansvar

Kommunernas ansvar för den lokala konsumentverksamheten

bör även i vara ett Om

fortsättningen frivilligt åtagande.

emellertid resurserna för den kommunala verksamheten fort-

sätter att minska, bör staten att kommunerna

överväga ålägga

vissa uppgifter av för en

betydelse fungerande konsumentpolitik såsom marknadskontroll, samt eko-

reklamationshantering

nomisk och När beslut fattas om

konsumenträttslig rådgivning.

en att kommu-

skuldsaneringslag, kan det övervägas ålägga

nerna ansvaret för att medborgarna får att i

möjlighet enlighet

med sanera sina skulder.

lagen

Det är, vår Önskvärt att den lokala

enligt uppfattning,

rådgivningen i ekonomiska utvecklas vidare.

frågor

Vi anser att:

° Det är i linje med intentionerna bakom att

socialtjänstlagen

kommunerna tar ett ansvar för att rådgivning i ekonomiska

frågor erbjuds dem som har behov av sådant stöd.

284 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning

har ”kommunen det yttersta ansvaret Enligt socialtjänstlagen för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver”. Erfarenheterna talar för att kommunernas ekonomiska främst bör inom konsumentrådgivning ligga verksamheten. Det ökar för alla. En nära

tillgängligheten

samarbete bör under alla förhållanden ske med socialförvalt- Det innebär inte att verksamheten behöver bedrivas i ningen. kommunal Även om kommunerna har det yttersta msvaregi. ret kan kommunerna att bedriva verksamheten i egen regi välja eller helt eller delvis överlåta den till andra aktörer, såsom andra med kompetens, och

banker, företag privatekonomisk

frivilligorganisationer. Det är vår också av stor vikt att den lokala enligt mening konsumentverksamheten med hänsyn till de förutorganiseras som råder i den enskilda kommunen. sättningar Ett alternativ till lokal konsumentverksamhet i kommunal som båda dessa krav är en lokal verksamhet där regi tillgodoser har huvudansvaret. Enligt vår bedömfrivilligorganisationer förutsätter en sådan lösning att kommu-

ning organisatorisk

nerna lämnar ekonomiskt och annat stöd till verksamheten. För en sådan talar att konsumentverksamheten delvis beaklösning tar ett i förhållande till den offentliga sektorn. partsintresse Efter hand som delar av den offentliga sektorn avregleras och privatiseras blir detta allt tydligare. Detta alternativ innebär att kommunerna har ett ytterst ansvar får stöd och för att marknaför att resurssvaga grupper den tillfredsställande, men att den organisatoriska fungerar en aktiv medverkan från frivilliga organilösningen bygger på sationer.

Lokal konsumentverksamhet skall stimuleras

Staten bör vidta som stimulerar kommunerna att åtgärder utveckla den lokala konsumentverksamheten. Vid ställningstai och närliggande frågor av betyganden konsumentpolitiska delse för kommunerna bör staten behovet av

uppmärksamma

att den lokala konsumentverksamheten stöds och utvecklas. har under 1980-talet lagt störst vikt vid Konsumentorganen att och utveckla verksamheten. Konsumentmyndigheten främja bör i samverkan med Kommunförbundet under de närmaste åt att följa upp effekterna av åren ge hög prioritet kontinuerligt den lokala verksamheten. Effekterna för konsumenterna, kommunerna och samhället i stort bör tydliggöras så att förståelsen för konsumentverksamhetens ökar bland lokala pobetydelse litiker. Budgetrådgivningen, vars effekter tidigare framhållits,

Den lokala verksamhetens behov av 285

förstärkning

har ökat både i avseende på total, nedlagd arbetstid och antalet kommuner detta område.

med engagemang på Staten bör i Ökad medverka till

utsträckning genom forskning att klarlägga betydelsen av den lokala konsumentverksamheten; utveckling av en sund affärsmoral, god balans mellan olika aktörer på marknaden, stärkt konkurrens, utvecklat rättsmed-

vetande, Ökad tillit till rättssamhället och om missför-

signaler

hållanden på marknaden. Utvecklingen av och stödet till den lokala konsumentverksamheten bör ses som en av de för

viktigaste uppgifterna

Konsumentverket och för Allmänna reklamationsnämnden.

Den kommunala konsumentverksamheten bör i ökad utsträck-

ning vara företrädd i olika organ med att och

uppgift planera

genomföra den centrala verksamheten. Sambandet mellan den

statliga och den kommunala nivån kan stärkas

härigenom ytterligare.

Vi föreslår bl. a. att:

0 av

Utvecklingen och stödet till den lokala konsumentverksamheten ses som en av de

viktigaste uppgifterna för

konsumentmyndigheten.

Den kommunala konsumentverksamheten är förhållandevis

ny. De organisatoriska formerna kommer att utvecklas beroende på vunna erfarenheter och skilda i kom-

förutsättningar

munerna. om verksamheten och insikten om beho-

Kunskapen

ven brister håll. De centrala bör

på många konsumentorganen

tillsammans med kommunerna främja och in-

uppbyggnaden

riktningen av den lokala verksamheten. Ett intensifierat

erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, Kommunförbundet och

de centrala bör gagna verksamheten.

konsumentorganen

Vi har i samband med försöksverksamheten för att förbättra den kommunala servicen genom hemställt

medborgarkontor

att för skall beakta intresset

arbetsgruppen medborgarkontor

av en stärkt konsumentverksamhet i sitt arbete.

Särskild uppmärksamhet i arbetet med att den lokala

främja konsumentverksamheten bör riktas mot de kommuner som i

dag inte har konsumentverksamhet eller där den är

någon

sparsamt förekommande. Vi föreslår bl. a. att:

Konsumentmyndigheten tillsammmans med Kommunförbundet främjar uppbyggnaden av den lokala verksamhe-

ten.

286 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning

26.5Integritetsfrågan

av uppgifter om en enskild persons förhillan-

Sekretesskyddet

den som lämnas vid ekonomisk rådgivning får inte av

påverlas

hur den kommunala konsumentverksamheten I en

organiseras.

del kommuner konsumentverksamheten under socialför-

lyder

inom socialtjänsten om en enskild; per-

valtningen. Uppgifter

förhållanden omfattas av 7 kap. 4§ i sekretesslagen. I

sonliga

andra kommuner organiseras konsumentverksamheten på an-

nat sätt och omfattas då inte av socialtjänstlagen, även om uppgifterna är av samma karaktär. Vi anser att:

0 Den som bedrivs inom konsunent-

hudgetrâdgivning

verksamheten i kommunens regi hör besitta samma

egen

som ohenende

sekretesskydd gäller enligt socialtjänstlagen

av hur verksamheten organiseras.

26.6 av

Prioritering uppgifter

Obalansen mellan och resurser är i många kommuner

uppgifter

slående: alltför och alltför stora uppgifter i förhålande

många

till resurserna. Vi anser att:

0Det är att kommunerna preciserar den Tokala

angeläget

konsumentverksamhetens och prioriterar de vikti-

uppgifter

gaste av dem. Den hushâllsekonomiska och bör

râdgivningen informationen

även i Ökad vikt bör vid att

prioriteras fortsättningen. läggas

också och företag med kun-

engagera frivilligorganisationer

området som banker, försäkringsbolag och Poszen.

skap på

Stöd vid av reklamationer och enklare tvister är en

hantering

som bör få ökad I samverkan med det lokala

fråga prioritet.

och bör lokala reklamations-

näringslivet frivilligorganisationer

råd inrättas som stöd för verksamheten (jfr kapitel 23).

Den marknadshevakningen fungerar inte lika bra rättsliga

över hela landet eftersom insatserna från den lokala verksamheten är detta område. Det är angeläget attdenna

begränsade på

verksamhet ges ökad dignitet. dominerade i den lokala

Tidigare förköpsrådgivningen

konsumentverksamheten. I denna i allt större omfattdag styrs

till andra kanaler som bibliotek, organisationer och ning

konsumentombud. Massmedia informerar numera regelbun-

det om varor och tjänster.

att finna nya former bör fortsätta. Möjlig-

Ansträngningarna

heterna att samverka med butiker bör prövas. Konsumenterna

Den lokala verksamhetens behov av 287

förstärkning

bör kunna få till sådana i butikerna. Data-

tillgång uppgifter och

teleteknik bör utnyttjas i större

utsträckning. Förköpsrådgiv-

ningen leder till bättre köp, men den har också för att

betydelse påverka näringslivet att utveckla bra med till produkter hänsyn

pris, funktion, säkerhet och miljö. I särskild bör den

ordning

traditionella ses över och utformas uti-

förköpsrådgivningen

från dagens behov och bl.a. i samråd med

teknik, näringslivets

organisationer. Den lokala har hittills mest

förlzöpsrâdgivningen omfattat

enskilda varor, i mindre När

utsträckning tjänster. kommu-

nerna privatiserar verksamheter och konsumenterna har behov av information för att kunna ta till utbudet mark-

ställning på

naden kommer att öka. Detta

rådgivningen på tjånsteområdet

förhållande bör av

uppmärksammas konsumentmyndigheten.

Antalet förtroendevalda har minskat.

på konsumentområdet

För att öka insikten om konsumentverksamhetens betydelse

bör information och detta område omfatta alla

utbildning på

förtroendevalda inom den kommunala verksamheten.

från fältet

Signaler

En effektiv lokal verksamhet

fångar tidigt upp förändrade

behov och beteenden hos konsumenterna.

Konsumentverket

får på det sättet om

kontinuerligt signaler konsumenternas

villkor.

Under senare hälften av 1980-talet observerade konsument-

vägledare att allt fler hushåll bad om råd när

hjälpsökande

ökade och räntor tärde inkomsten.

amorteringar på Budget-

rådgivningen försvårades av skuldärenden med

komplicerade

många borgenärer inblandade. Kronofogdar och skatte-

myndigheter var allt oftare i målet. Materialet

part förf

5 i

budgetrådgivning i det arbetet blev

praktiska otillräckligt.

Bristen om området blev också

på kunskap tydlig.

Konsumentverket fick de första om den försäm-

signalerna

rade situationen genom aktiva Konfe-

konsumentvägledare.

renser och seminarier med med ekonomisk inrikt-

vägledare

ning anordnades i länen. om hushållens

Undersökningar p; ekonomi inleddes. _ _

5 5

Kunskapen om hushållens situation verket

gav underlag för

att slå larm till materialet för

regeringen, förnya budget-i

{ rådgivning och utbilda att möta

vägledarna problemen.

Kunskaperna om hushållens ekonomi ledde till att

regeringen

uppdrog åt Konsumentverket att komma överens medl

kreditinstituten om bättre villkor i bl.a.

marknadsföringen av

i krediter. Resultatet blev en kontonämnd som startades 1987

f

I med som finansiär

Finansbolagens förening och huvudman.

KAPITEL

De

frivilliga

organisationernas

engagemang

i i För att öka konsumenternas kunskaper och medvetenhet behövs * i ett brett av människor och deras organisationer

deltagande

i

konsumentpolitiken.

27.1Statsmakternas stöd till

frivilliga organisationer

I såväl 1972 som 1986 års om inriktningen av

riksdagsbeslut

underströks betydelsen av att stärka det

konsumentpolitiken

arbetet konsumentområdet.

frivilliga på

Det fanns också en önskan att bryta den relativa tystnaden att förstärka debatten och opinions-

kring konsumentfrågorna,

och att allmänt verka för att konsumentintresset

bildningen

kommer fram i samhällsdebatten. Den svenska model-

tydligare

dvs. samverkan mellan kommuner, fackför-

len, myndigheter,

folkrörelser och andra borde

eningar, frivilligorganisationer,

utvecklas vidare och särskilt folkrörelserna lokalt borde spela en mera offensiv roll. De konsumentorganen skulle

offentliga

och stimulera de som arbetar för

stödja organisationer

konsumentintresset. Konsumentverket tillfördes också genom 1986 ett mindre för stöd till sådan

riksdagsbeslutet anslag

verksamhet. Fr.o.m. 1 990 Konsumentverket 2 miljoner kronor

disponerar

till Staten lämnar även

per år för stöd frivilliga organisationer.

annat sätt stöd till på konsument-

på frivilligorganisationerna

De frivilliga engagemang 289

organisationernas

området. Bidrag lämnas till ungdomsprojekt och till kvinnoorganisationer. Genom Barn- och Ungdomsdelegationen under Civildepartementet har sex miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden avsatts under perioden 1991/92 t.o.m. 1993/94 för projekt som syftar till att stärka ungdomars ekonomiska fostran och roll som konsumenter.

27.2 ökar hos

Engagemanget frivilliga organisationer

Enligt ”Kartläggning av konsumentpolitiskt arbete i frivilliga organisationer” (NEK 1993. Seminar- och arbejdsrapport) arbetar fler i med konsumentfrågor än i

organisationer Sverige övriga nordiska länder. Tillsammans kan frivilliga organisationer i Sverige, engagerade i konsumentpolitiken, bland sina medlemmar inräkna större delen av den svenska befolkningen.

Av den enkät som vi om och deras

gjort organisationerna verksamhet på konsumentområdet framgår att intresset och engagemanget från organisationernas sida har ökat under senare år. Utvecklingen tycks ha gått enligt intentionerna i 1986 års riksdagsbeslut. Det stöd som staten har lämnat för att stimulera utvecklingen anser vi har varit av betydelse. En beskrivning av organisationerna ges i kapitel 11.

Sammantaget har verksamheten en stor bredd och omfattar såväl tvistlösning, ekonomisk rådgivning, bevakning av

prisutvecklingen, marknadsövervakning, utbildning i studiecirklar och i annan produktsäkerhetsfrågor,

form, produktinformation, information om konsumenträtt, testverksamhet och standardi-

Stora variationer förekommer dock mellan

seringsfrågor. orga-

nisationerna beträffande verksamhetens inriktning och omfattning beroende på organisationernas uppgifter och resurser.

De fackliga organisationerna och pensionärsorganisationerna ägnar främst åt frågor som syftar till att öka den

sig ekonomiska friheten för medlemmarna, bl a. ekonomisk rådgivning och aktiviteter som syftar till att hålla priserna nere. För att bättre nå fram till medlemmar som behöver stöd och hjälp har LO, TCO och PRO utsett ett stort antal lokala konsumentombud. För att förbättra den ekonomiska och juridiska rådgivningen har LO och TCO samarbete med

ingått Sparbanken LO har också bedrivit en särskild för att

Sverige. kampanj informera och ge råd och tips till ungdomar som att

planerar flytta hemifrån och inreda en egen bostad.

har under senare år gjort

Naturskyddsföreningen betydande insatser för att konsumenterna skall välja mindre miljöbelastande

10 13-0824

290 De engagemang

frivilliga organisationernas

produkter. Kampanjen Handla miljövänligt”, som omfattar märkning av produkter, utgivning av publikationer och

har fått ett stort genomslag.

utbildningsinsatser, mycket

Av redovisningen för studieförbundens aktiviteter framgår att verksamheten på konsumentområdet är begränsad i förhållande till förbundens totala verksamhet. Konsumentfrågor behandlas dock i många sammanhang som förbunden inte redovisar som konsumentverksamhet. Enligt vad vi har erfarit Ökar intresset för i studieförbunden. Bland studie-

konsumentfrågor

förbunden är det ABF och Studieförbundet Vuxenskolan som dominerar på konsumentområdet.

Med stöd av Barn- och Ungdomsdelegationen under Civil-

har ett stort antal kommit som

departementet projekt igång

syftar till stärka ungdomarna i rollen som konsumenter.

Att engagemanget för konsumentfrågor växer visas också av

att flera nya konsumentorganisationer har bildats under senare

år. Sveriges Bankkunders Riksförbund, Konsument-Forum och Svenska Konsumenters Riksförbund har alla kommit till efter

mitten av 1980-talet. Även regionalt och lokalt har konsument-

startats. har ännu så länge

organisationer Organisationerna

inte medlemmar och stora resurser, men är sina

många på

respektive områden viktiga tillskott för att stärka intresset för

konsumentfrågor, särskilt i ett framtidsperspektiv.

Av särskilt intresse är att flera av de stora folkrörelserna som är verksamma inom konsumentområdet bildat Sveriges Konsumentråd. Rådet har för närvarande elva medlems-

organisationer. Avsikten är att utveckla rådet till en plattform

för fler på konsumentområdet. Rådet är ett

organisationer

samarbetsorgan som syftar till att tillvarata medlemmarnas

intressen på konsumentområdet i första hand i det

europeiska

samarbetet men även genom medverkan i

opinionsbildningen.

Rådet skall främja samarbetet mellan medlemsorganisatione-

rna och stödja och utveckla verksamheten på konsument-

området i medlemsorganisationerna. Rådet avser inte att överta

verksamheter från medlemsorganisationerna, utan skall stödja j

medlemsorganisationernas egen verksamhet. Sveriges Konsumentråd är en vidareutveckling av KF :s konsumentpolitiska råd i

som bildades i samband med 1986 års riksdagsbeslut.

Frivilliga organisationers förutsättningar

Flertalet organisationer har små resurser och

frivilliga egna

statens, kommunernas och landstingens bidrag är av stor betydelse för verksamheten. Det gäller främst studieförbunden och

de mindre

organisationerna.

De frivilliga engagemang 291

organisationernas

Den ekonomiska utvecklingen under senare år med mins-

kande egna intäkter och offentliga bidrag har inneburit en

omställning för många organisationer, som bl.a. minskat sin

personal. Det gäller såväl studieförbunden, de organifackliga

sationerna som

konsumentföreningarna.

De fackliga organisationerna synes koncentrera sin verksam-

het till de primära uppgifterna på det fackliga området. Uppgif-

ter decentraliseras till den regionala nivån, och det

europeiska

arbetet ställer ökade krav. Det föreligger en risk att insatserna på konsumentområdet kan minska.

Den konsumentkooperativa rörelsen genomgår en omfattande förändring. Affärsverksamheten integreras i ett

företag,

medan konsumentföreningarna främst skall företräda medlemmarnas konsumentintresse. Vilken roll konsumentföreningarna kommer att spela är ännu oklart. Det kommer att dröja

några år innan den nya organisationen har funnit sina former.

27.3Organisationernas betydelse

Även om organisationerna tvingas minska sina resurser är det

vår uppfattning att det arbetet kommer att få en Ökad

frivilliga

betydelse. Många faktorer talar för att det frivilliga engage-

manget fortsätter att växa.

Samhällsförändringarna ställer allt större krav på kunskaper,

hjälp och stöd. Avregleringarna inom den offentliga sektorn och

den förstärkta konkurrensen kräver kunnigare och mer infor-

merade konsumenter inom en rad områden, t. ex. livsmedel,

bostäder och inte minst tjänstesektorn. På miljöområdet har

konsumentfrågorna kommit allt mer i fokus. Allt fler konsumenter ställer krav på miljöområdet samtidigt som staten ställer större krav på konsumenterna för att målen för miljöpolitiken

skall uppnås. Även på det ekonomiska området kommer den

enskilde att behöva mer kunskaper för att kunna ta ställning till

i t.ex. trygghetssystemet. Minskande

förändringar marginaler

för många hushåll innebär behov av insatser från organisationer som arbetar för att förbättra medlemmarnas att

förmåga

hantera sin ekonomi. Internationaliseringen innebär en ny

dimension för såväl de organisationerna som enskilda konsu-

meriter.

En annan faktor är att konsumenterna bereds att

möjlighet

föra fram sina intressen i det europeiska samarbetet genom sina

organisationer (framgår av kapitel 19), medan konsument-

myndighetens möjlighet att påverka den europeiska konsument-

politiken ligger på expertplanet. Organisationerna spelar en viktig roll för att tydliggöra

292 De frivilliga organisationernas engagemang

konsumentintresset inom konsumtionsområden som livs-

tunga

bostäder, kläder och tjänster. Även inom

medel, transporter, andra områden, där staten har ett ansvar för utveck-

ytterst

är av stort värde. Det

lingen, organisationernas engagemang

konkurrens-, social-, kultur- och

gäller exempelvis miljö-, Ett viktigt element i konsumentpolitiken utbildningspolitiken.

är en aktiv mellan olika intressen och aktörer.

dialog

Kan ta över vissa

frivilliga organisationer statliga uppgifter?

I vår att överväga möjligheterna att överföra

uppgift ligger som i bedrivs av konsumentmyndigheten, till

uppgifter, dag

Det som staten inte

frivilliga organisationer. gäller uppgifter

med behöver bedriva, dvs. som inte i

nödvändighet uppgifter första hand är myndighetsutövning. Vi har haft en hearing med

för ett antal och senare under

representanter organisationer

också fått synpunkter på frågan från

utredningsarbetets gång

för Deras inställning är att de

representanter organisationerna. i

i fall inte i anser sig ha att överta i

varje nuläget möjlighet

som i dag bedriver. Den a

uppgifter konsumentmyndigheten

allmänna meningen från sida är att

organisationernas

konsumentintresset i samhället bör stärkas att den

genom

nuvarande modellen, dvs. samverkan mellan myndigheter, kom-

muner och frivilliga organisationer, utvecklas.

Enligt vår mening bör:

0 Den samverkan som förekommer mellan staten, kommu-

nerna och frivilligarganisationerna bör utvecklas ytterligare.

Det finns inte som enbart företräder

någon frivillig organisation

konsumentintresset och som i nuläget kan bedömas kunna överta mera som staten svarar för. Vi har

betydande uppgifter

att Konsumentråds ambitioner i första hand I

uppfattat Sveriges

är att samordna medlemsorganisationernas konsumentintresse i och att konsumentarbetet i

europasamarbetet främja medlemsorganisationerna.

Det ankommer inte oss att vilken roll g

på lägga synpunkter på

kan spela eller vilken verksamhet som de bör

organisationerna

bedriva. bestämmer över sin verksam-

Organisationerna själva

het med från medlemmarnas behov och intres-

utgångspunkt

sen.

Vår är i stället att föreslå åtgärder som kan bidra till

uppgift

att öka från konsumenternas och organisatio-

engagemanget nernas sida.

De 293

frivilliga organisationernas engagemang

Mot den bakgrunden föreslår vi i det följande åtgärder i syfte

0 att stärka konsumenternas och främja det lokala

kunskaper arbete som de frivilliga organisationerna bedriver

0 att de möjlighet att delta i

stödja frivilliga organisationernas

det europeiska konsumentarbetet

0 att stärka samarbetet mellan de

frivilliga organisationerna på

konsumentområdet 0 att stärka inom såväl konsument-

konsumentinflytandet politiken som andra viktiga politikområden.

27.4Förslag

De insatser som hittills gjorts är allt för blygsamma med hänsyn till den betydelse som vi tillmäter de frivilliga organisationernas

arbete när det gäller framför allt lokala aktiviteter, liksom att

öka kunskaperna i konsumentfrågor och att lyfta fram

konsumentintresset i samhället.

I första hand är det, enligt vår mening, angeläget att stimulera

lokala konsumentaktiviteter och utbildningen i konsumentfrå-

gor.

Organisationerna inklusive studieförbunden bör ha ett in-

tresse av att ytterligare intensifiera sitt lokala arbete på

konsumentområdet.

Många organisationer har små ekonomiska villkor och behö-

ver stödjas från det allmännas sida.

Vi anser att:

0Om friuilligorganisationerna tar på sig uppgifter som stat och

kommun nu svarar bör stöd utgå.

för statligt

Med hänsyn till de stora förändringar som samhället genomgår i olika avseenden är det angeläget att de frivilliga organisatio-

nerna i ökad utsträckning samverkar med studieförbunden för att förbättra kunskaperna på konsumentområdet. Stat, lands-

och kommuner lämnar betydande bidrag till studieförbund-

ting

ens verksamhet.

Vi anser att:

0 till verksamhet bör i

Offentliga bidrag studieförbundens

Ökad kunna utnyttjas på konsumentområdet.

utsträckning

De insatser som staten har gjort genom att bidra ekonomiskt och annat sätt har det för organisationerna att

på gjort möjligt

294 De organisationernas

frivilliga engagemang

under senare år öka sina insatser. Vi kan nu konstatera att intresset för konsumentfrågor ökar.

Organisationerna har blivit aktivare. Flera nya konsument-

organisationer har bildats.

Konsumentkampanj

För att stimulera arbetet med landsbygdsfrågor bedrev många

organisationer i samverkan under två år i slutet av 1980-talet

kampanjen ”Hela Sverige ska leva! ”. För att följa upp kampanj-

ens idéer och aktiviteter bildade ett 40-tal organisationer därefter Folkrörelserådet Hela ska leva”, vars verksamhet

Sverige

är till fem år. Staten medverkade olika sätt

tidsbegränsad på under kampanjen och stöder även uppföljningsverksamheten.

Verksamheten syftar till att stimulera och stödja det .lokala

utvecklingsarbetet, verka för en samordning mellan olika in-

tressen lokalt, att samordna organisationernas arbete centralt

och att lyfta fram landsbygdens frågor och bedriva opinions-

Verksamheten har varit Inte

bildningsarbete. framgångsrik.

minst för studieförbunden har verksamheten betytt mycket.

Det är visserligen inte statens uppgift att ta initiativ till någon motsvarande verksamhet konsumentområdet. Vi anser emel-

på lertid att den kraftsamling som organisationerna under en begränsad tid har gjort landsbygdsområdet kan vara av på

intresse för organisationerna på konsumentområdet. Behovet av insatser från sida växer när det gäller

organisationernas miljöfrågorna, samarbetet i Europa, rådgivningen i ekono-

miska frågor inklusive skuldsanering och nya sektorer som har

eller kommer att konkurrensutsättas för att nämna några viktiga områden.

Vi anser att:

0 En mobilisering konsumentområdet är önskvärd från de

organisationernas sida. Staten bör i så fall stödja

frivilliga

denna verksamhet.

Stöd till

Europasamarbetet

Det samarbetet har hittills främst syftat till att skapa

europeiska

en gemensam marknad för produkter, tjänster, arbete och kapital. Samarbetet kommer sannolikt i framtiden att fördjupas

på andra områden, bl.a. på konsumentområdet. Frivilliga

konsumentorganisationer ges redan i dag möjligheter att med-

verka såväl i EFTA- som i EG-samarbetet. Efter hand som

samarbetet i Europa utvecklas på konsumentområdet är det

De organisationernas 295

frivilliga engagemang

viktigt att organisationerna ges bättre att föra fram

möjligheter

sina innan beslut fattas. Konsumentintresset måste

synpunkter

komma till uttryck i det samarbetet.

europeiska

Statsmakterna bör medverka till att

förutsättningar skapas

för organisationerna i att centralt samarbeta i konsument-

Sverige politiska frågor av betydelse i det europeiska samarbetet, utbyta

erfarenheter och stödja det arbetet i

konsumentpolitiska övrigt.

Det finns en del likheter mellan konsument- och försvarsområdena. På båda områdena främjar staten

frivilligorganisa-

tionernas verksamhet för att engagemanget från

medborgarnas

sida inom respektive område skall kunna utvecklas. Inom båda områdena är ett nära samarbete mellan den sektorn

offentliga

och de av värde för såväl

frivilliga organisationerna väsentligt medborgarna som staten.

Centralförbundet Folk och Försvar (CFF) är en sammanslut-

ning av demokratiska riksorganisationer. Uppgiften är att ut-

veckla intressegemenskapen totalförsvaret. Förbundet

kring

informerar, främjar debatten och samverkar med myndighe-

terna på totalförsvarsområdet.

Syftet med Sveriges Konsumentråd är att en

skapa plattform för riksorganisationer att samverka i som rör

frivilliga frågor

det europeiska samarbetet och att genom rådet föra fram sina intressen i olika europeiska organ.

Vi anser att:

0 Det är för närvarande motiverat att staten ekonomiskt stöder

Sveriges Konsumentråd.

KAPITEL

Näringslivets 28

att

möjligheter

lösa konsu-

mentproblem

fungerar l

Staten har ytterst ansvaret för att marknadsekonomin

enlighet med fastställda Spelregler och de grundläggande värderingar som konsumentpolitiken bygger på. För att de

konsumentpolitiska målen skall uppnås förutsätts dock ett väl

och och staten.

fungerande öppet samspel mellan näringslivet

I 1984/85 :213 om ändring i marknadsföringslagen

proposition

m.m. som en målsättning att det

angavs konsumentpolitisk

skall finnas ett stort av initiativ från näringslivets sida när

inslag det gäller att spåra och lösa konsumentproblemen.

När på marknaden skall lösas bör

konsumentproblem

först pröva möjligheten att näringslivet konsumentorganen

kommer tillrätta med problemen. Nägenom egna åtgärder

egenårgärder kan, oavsett om de innebär alternativ

ringslivets

eller till från det allmänna, medföra en

komplement åtgärder

för det allmänna. Tillfredsställande egenåtgärder på

avlastning

kan till resultat att det allmänna inte behöver nya områden ge

Förekomsten av områden som redan

ingripa. egenåtgärder på täcks av och andra offentliga åtgärder, kan innebära lagstiftning

att det allmännas resurser kan koncentreras till särskilt allvar-

fall eller kanske inte behöver tas i anspråk.

liga

Det är som i första hand skall se till att spelreg-

näringslivet

lerna Det gäller på områden som god etik

på marknaden följs. i informativ reklam, skäliga avtalsvillkor

marknadsföringen,

och säkra Vidare har näringslivet ett ansvar för

produkter.

information och rådgivning till företag och konsumenter samt

Näringslivets möjligheter 297

för enkla och effektiva rutiner för att hantera reklamationer och lösa tvister.

Genomslaget och respekten för är bransch-

egenåtgärder på nivå i hög grad beroende av branschens struktur. I branscher med få företag och där dessa i stor är anslutna till

utsträckning branschorganisationen, är förutsättningarna för gemensamma värderingar goda. Efterlevnaden och respekten för systemet kan förväntas bli hög. Vid motsatta förhållanden kan förutsättningarna vara sämre. Vid hård konkurrens finns dessutom risken att efterlevnaden av marknadens spelregler försämras, oberoende av om dessa uppställts av det allmänna eller kommit till

på frivillig väg. Men hård konkurrens på en marknad kan också leda till en ökad bevakning företagen emellan av att spelreglerna följs.

Vi anser att:

0 bör särskilt hur som

Konsumentmyndigheten följa företag inte är branschanslutnä

efterlever gällande konsumentskydds-

regler.

Utvecklingen av näringslivets egenåtgärder sedan mitten av 1980-talet har i huvudsak varit Inom ett stort antal

positiv. branscher har nya egenåtgärdsprogram kommit till, särskilt gällande god etik i och hanteringen av

marknadsföringen

reklamationsärenden. Samtidigt har en rad äldre egenåtgärdsprogram reviderats till följd av ändrade förhållanden på marknaden.

De av enskilda som Kon-

utvärderingar egenåtgärdsprogram

sumentverket respektive ansvariga branschorganisationer gjort, pekar på att egenåtgärderna har haft påtagliga effekter på marknaden. Medvetenheten och om gällande regler

kunskapen

har på många håll ökat hos företagen. På några områden synes antalet ärenden hos olika myndigheter, främst Konsumentverket, ha sjunkit, även om bilden inte är helt entydig.

28.1Vidare av

utveckling egenåtgärdssystemet

Det finns all anledning att anta att också

egenåtgärder på områden där sådana inte förekommer i dag, skulle få

positiva effekter.

Vi anser att: 0 Staten även fortsättningsvis bör ha en positiv inställning till

298 Näringslivets möjligheter

och uppmuntra utvecklingen av nya och redan befintliga egenåtgårdsprogram.

De snabba på marknaden kan leda till nya eller

förändringarna

ej uppmärksammade problem i relationerna mellan tidigare konsumenter och Företagen har särskilt goda förut-

företag. g

sättningar att uppfatta marknaden. Kommuner-

störningar på nas och statens konsumentverksamhet ett i

utgör kompletterande och de centrala konsumentmyndigheterna

signalsystem, får härigenom kunskaper om existerande problem.

Vi anser det angeläget att: 0 som

Näringslivet självt uppmärksammar problem uppstår på marknaden, analyserar dem och skaffar en bög beredskap att snabbt vidta erforderliga åtgärder.

28.2 med

Samspelet konsumentmyndigheten

Konsumentmyndigheterna har till uppgift att förverkliga de konsumentpolitiska målen och kan med effektiva sanktionsmedel, inom de ramar som uppställts i lagstiftningen, undanröja olagligt och oetiskt agerande till skada för konsumenterna och de seriöst arbetande företagen. Vi ser det som angeläget att erfarenheter och kunnande från den centrala konsumentmyndigheten i samverkan med näringslivets organisa-

utnyttjas tioner i syfte att främja utvecklingen av egenåtgärder. Näringslivets i samarbete med den centrala konsument-

organisationer myndigheten bör överväga lämpliga och ambitions-

strategier nivåer för att ge egenåtgärderna en sådan utformning att de verkligen omfattas av berörda företag.

Av redovisningen av de kommunala konsumentvägledarnas reklamationshantering framgår att antalet reklamationer är mycket stort inom bl.a. motor-, bostads-, textil- och resebranscherna.

Vi anser det önskvärt att: 0 tar initiativ att så

Näringslivets organisationer ytterligare för långt som möjligt undanröja reklamationsorsakerna ocb skapa smidiga former för att lösa kundernas problem.

I 23 föreslår vi att konsumentmyndigheten verkar för att kapitel lokala samrådsorgan inrättas, bl.a. med företrädare för det lokala näringslivet. Vi anser att dessa organ kan få betydelse även för utvecklingen av egenåtgärder. Det är angeläget att

Näringslivets möjligheter 299

näringslivets organisationer medverkar till ett verkningsfullt samarbete med den lokala konsumentverksamheten. Näringslivets organisationer bör mer aktivt följa utvecklingen av egenåtgärderna för att försäkra sig om att företagen lever upp till de krav som ställs. Konsumentmyndigheten, som ytterst bär ansvaret för att får

konsumentskyddet tillräckligt

genomslag på marknaden, bör i ökad utsträckning följa och redovisa effekterna av åtgärder som vidtar. Nänäringslivet ringslivet förutsätts medverka i detta arbete.

Vi föreslår att: 0 Konsumentmyndigheten föl/er och redovisar effekterna av åtgärder som näringslivet vidtar.

28.3 och information

Utbildning

Trots att näringslivets insatser för att organisationer gör sprida information till sina och konsumenterna om

medlemsföretag

gällande rättsregler och befintliga egenåtgärdsprogram, har vi noterat att kunskapen om gällande regler kan förbättras väsentligt, framför allt hos mindre och medelstora och hos företag konsumenterna. Den hårdare konkurrensen under 1990-talet kan öka behoven detta område. på Utbildning och information till och konsumenter om

företag

de reglerna samt om förekomsten och inne-

konsumenträttsliga

börden av olika egenåtgärdsprogram måste, vår enligt mening, förbättras, inte minst lokalt. Den lokala konsumentverksamheten och de centrala konsumentmyndigheterna bör kunna medverka i utformningen och av och genomförandet utbildningsinformationsaktiviteter. Särskilt det att bättre nå ut till gäller små och medelstora God om handelsföretag. kunskap gällande rättsregler och egenåtgärdsprogram är ett gemensamt intresse för näringslivet, konsumenterna, staten och kommunerna. Vi anser att: 0 mer aktivt Näringslivets organisationer medverkar till att förbättra kunskaperna om gällande normer marknaden. på

AMU, utvecklingsfonder, NUTEK, företagarföreningar m.fl.

bedriver en omfattande för att utbildningsverksamhet främja

nyföretagande.

Vi anser att: 0 verkar att Näringslivet för konsumenträttslig undervisning

ingår i utbildningen

för nyföretagande.

KAPITEL

Skolan och

ZQ

av

Vikten

kunskap

Kunskap är den nödvändiga basen för att kunna tillgodogöra sig information. Eftersom konsumtionsmönster, attityder och

är det av största betydelse att denna värderingar grundläggs tidigt, kunskapsbas byggs redan i unga år.

Barn och utgör en attraktiv målgrupp för kommer-

ungdomar

siell Behovet av kunskaper omfattar hela det

påverkan.

konsumentpolitiska fältet: hushållsekonomi, marknadsföring

och reklam, konsumentens rättigheter, hänsyn till miljön etc.

Konsumentverkets insatser för barn och ungdom bygger på information och Skolkontakter, läromedels-

opinionsbildning.

och kontakter är viktiga

produktion, utbildning personliga

Konsumentverket samarbetar med Skolverket, Barn-

åtgärder.

och samt med de kommunala konsument-

Ungdomsdelegationen

vägledarna. För budgetåret 1993/94 avsätts sammanlagt 7,7 miljoner

kronor, varav 1,1 miljoner kronor finansieras genom intäkter (kurser, läromedel m.m.).

Den enskilde konsumenten måste upp sin kunskap

bygga

uppgifter och presente-

kontinuerligt. Ständigt nya påståenden

ras beträffande För att rätt kunna

produkter och tjänster. värdera och orientera sig i den strida strömmen av upplysningar, krävs kunskap och information.

Skolan har den centrala rollen. Den utgör en

härvidlag del i barns och ungdomars liv, inte minst tidsmässigt, väsentlig och den är professionell när det gäller att förmedla och bygga

upp kunskap.

Skolan och vikten av 301

kunskap

Det är enligt vår mening angeläget att skolans uppgift att främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar omfattar också konsumentfostran och ekonomisk fostran.

Kommitténs ordförande har vid en uppvaktning för utbildningsutskottet inför behandlingen av regeringens propositioner om bl.a. nya läroplaner för grundskolan, same-

och den obligatoriska Särskolan samt för skolan, specialskolan gymnasieskolan, komvux, gymnasieskolan och särvux (1992/ 932220 och 1992/93:250) framfört kommitténs uppfattning att det i de målen i för

övergripande läroplanen grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan bör ingå att eleverna

0 och konsumenter.

fostras till medvetna, kunniga ansvarsfulla

Också i läroplanen för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux bör behovet av fortsatt konsumentfostran betonas.

I av flera motioner uttalade utskottet vid sin

anledning behandling av 1993/942220 (Läroplan för grund-

proposition skolan etc.), 1993/94 UbU 1:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är angeläget att eleverna fostras till medvetna, kunniga och ansvarsfulla konsumenter. Utskottet ser det därför som positivt att konsumentkunskap ingår bland de frågor som anser ett naturligt sätt bör integreras i

regeringen på undervisningen i olika ämnen. Läroplanskommitténs förslag till kursplan för ämnet hemkunskap, t.ex. innehåller

mål som rör konsumentfrågor ur olika aspekter.

Utskottet förordade vidare att ämnet hemkunskap på timplanen borde få en undervisningstid på 1 18 timmar. Riksdagen beslöt enligt förslaget.

Riksdagen beslöt i enlighet med utbildningsutskottets förslag att det fortsatta kursplanearbetet borde avvaktas.

I anledning av proposition 1992/93:25 O (Läroplan för gymnasieskolan etc.) och av motioner konstaterade utskottet (1 993/ 94 UbU 2);

Att alla elever i gymnasieskolans nationella och specialutformade program skall få kunskaper om kostens betydelse för hälsan inom ramen för kärnämnet idrott och hälsa den kursplan regeringen fastställt. En grund-

enligt

302 Skolan och vikten av kunskap

kurs i obligatoriskt i naturbruks-

matlagning ingår programmet. Utbildningen i är organise-

gymnasieskolan

rad så att det finns ett betydande utrymme för enskilda elever att inom de nationella ämnen och

programmen välja kurser efter eget intresse. med specialutformade

Systemet

också för kommuner och skolor program gör det möjligt att ämneskombinationer utöver dem som kan

erbjuda förekomma inom de nationella programmen. I femton av de sjutton nationella programmen och i den ekonomiska grenen av samhällsvetenskapsprogrammen ingår för närvarande en kurs i företagsekonomi, kallad Ekonomigrundkurs.

den av Skolverket fastställda kursplanen skall kur- Enligt sen ge insikt i ekonomins betydelse för individen (UbU:s kurs), företagen och samhället. Som individuellt val eller som av kommunen beslutat lokalt kan denna kurs

tillägg ingå i utbildningen också för elever på de program och grenar där den inte är obligatorisk enligt Skolverkets föreskrifter.

Riksdagen följde utskottets förslag att något tillkännagivande till inte var påkallat.

regeringen

Konsumentfrågorna skall behandlas i många ämnen. Det finns en risk att frågor kommer i skymun-

ämnesövergripande dan i det praktiska arbetet. I den decentraliserade skolan föreslår vi att:

0 Skolverket bevakar att

uppmärksamt konsumentfrâgorna

får en framträdande plats i undervisningen.

Det ankommer på Skolverket att stödja ämnesövergripande frågor med kommentar- och referensmaterial. På konsumentområdet bör det ske i samarbete med konsumentmyndigheten.

Vi anser det angeläget att skolan beaktar att:

0 i bemärkelse är

Konsumentfrågor bokstavlig vardags-

kunskaper och att man därför bemödar sig om att vara

konkret ocb vardagsnära i beskrivningen av de kunskaper

som skall förmedlas.

Det är viktigt att de teoretiska kunskaperna omsätts i praktiska övningar. Det gäller särskilt för grundskolan. Skolan skall medverka till att eleverna får förutsättningar att göra ansvarsfulla val i ett ökande och föränderligt utbud av varor och tjänster, studiekombinationer etc. De måste också lära sig att

Skolan och vikten av kunskap 303

hantera sin privatekonomi och hushålla med sina resurser med hänsyn till miljön.

Vi föreslår att:

0 I större avseende än vad som hittills

lärarutbildningen fästs

skett vid konsumentkunskap och dess betydelse.

Konsumentmyndigheten skall främja utbildning i konsumentfrågor, t.ex. genom att producera visst utbildningsmaterial. Kontakter med lärarhögskolor är viktiga. Konsumentfrågorna är ämnesövergripande och det är angeläget att nå många lärarkategorier.

Vi föreslår att:

Konsumentmyndigheten främjar uthildningi konsument/rå-

gor och riktar åtgärder också mot kommunerna som har ett

huz/udansvar för

lärarfortbildningen.

Kanaler som barn- och bör användas

ungdomsorganisationer för att sprida kunskaper. Nya media bör prövas för att skapa bättre kontakt med den

unga generationen.

En högre bör eftersträvas både avseende

kostnadstäckning

fortbildning och läromedelsproduktion.

KAPITEL

Massmedia

och de lokala kontakterna

vikt vid

Iäggerualvltgástörrgg Konsumentfrågor.

av konsumentområdet har under senare år ökat i

Bevakningen

media.

Redaktionerna har behov av nyheter och bakgrundsmaterial för artiklar och Den kommunala konsumentverksamheten

inslag.

är en källa, som kan utnyttjas än mer av media. Vi föreslår att:

0De kommunala konsumentvägledarna fortlöpande utbildas

i att ta och handha mediakontakter.

Vi föreslår också att:

0Den journalister som förekommer inom

fortbildning för

FO]O för fortbildning av journalister) vid

(Institutionen

i Kalmar utökas med en regelbundet återkom-

Högskolan mande kurs med inriktning på konsumentpolitiska frågor.

Om är för litet i Sverige, bör det undersökas om

elevunderlaget

kursen kan anordnas som ett nordiskt samarbetsprojekt.

KAPITEL

Behovet av

kunskap,

m.m.

forskning

För att hävda konsumentintresset och stödja hushållen i deras

att effektivt sina resurser har staten ett ansvar för _

strävan utnyttja

att utveckla och förmedla kunskap. Merparten av uppgifterna

3 åligger direkt eller indirekt Konsumentverket. g

Hushållsekonomin, närmandet till EU och stö-

miljöfrågorna,

det till den lokala verksamheten har diskuterats i tidigare

kapitel. Här avser vi att behandla

0 och distribution

varuförsörjning

provning

0Råd 8C Rön och Konsumentnytt

förlagsverksamhet

0 kursverksamhet

0 och

forskning utveckling.

I våra vi vilka krav som bör ställas på dessa

överväganden anger

verksamheter framöver. Vi har särskilt beaktat finansierings-

och konstaterar att en ökad extern finansiering kan vara

frågan lämplig i flera fall.

31.1 och distribution

Varuförsörjning

Statens stöd till och distribution i glesbygd har

varuförsörjning

tillsammans med Konsumentverkets insatser under 1980-talet

givit goda resultat ur såväl konsumentpolitisk, regionalpolitisk

306 Behovet av kunskap, forskning m.m.

som samhällsekonomisk synvinkel (se bl.a. KOV

resultatanalys,

bilaga 1 till FAF 1992/93-94/95). på insatser är

Exempel utveckling av försöksverksamheter, former för kommunernas

planering, servicesamverkan och samt

samlokalisering åtgärder

för att stimulera lokala aktiviteter.

Förändringar i butiksstrukturen konsumenternas

påverkar

tillgång till service. Effekterna varierar för olika konsumentgrupper. Nya butiks- och distributionskoncept kan innebära en effektivisering och ett bredare utbud men kan också få negativa

effekter för konsumenternas liksom sämre till-

tidsanvändning

gänglighet. Frågorna berör i hög grad butiksstrukturens utveckling men är också nära kopplade till metoder att distribuera

nya och sälja med hjälp av bl.a. ny teknik. l Området och distribution har sin särskilda

varuförsörjning j

i förhållande till - människor i tyngd resurssvaga grupper

i

glesbygd, äldre och rörelsehindrade m.fl. av insti-

Nedläggning j

tutioner och av bl.a. i enskilt boende

utflyttning handikappade l och gruppboende har förstärkt ytterligare problemet. j

Statens för har hittills

engagemang glesbygdens utveckling l

haft ett regionalpolitiskt motiv. En särskild av

utvärdering j glesbygdsstödet genomförs av Konsumentverket i samverkan

med bl.a. länsstyrelserna. Under senare år har också butiks- a strukturen i städernas förorter samt utarmningen av citykärnor

och mindre kommuncentra aktualiserats. Genom

kunskaps-

och metodutveckling har, direkt från Konsumentverket och

genom länsstyrelserna, stöd givits till den lokala verksamheten. Insatser mot centrala aktörer är också dvs. mot

betydelsefulla, branschorganisationer och rikstäckande företag som KF, ICA,

Posten m.fl. För budgetåret 1993/94 avsätter Konsumentverket ca 1,5 miljoner kronor. Man räknar med vissa externa intäkter.

Vår bedömning är att tillgången till kommersiell service

fortsättningsvis måste beaktas och stärkas genom centrala

insatser. Glesbygdsintresset bör prioriteras, men problem kring citykärnor, kommun- och förortscentra, till direktförsäljning

hemmen och distributionsformer teknik m.m.

byggda på ny l

l

måste också uppmärksammas.

Vi anser att: 0 Det ansvaret inom kommersiell service

konsumentpolitiska

bör breddas och av både

omfattas näringsidkare (Köp-

mannaförbundet, större företag) och övriga organisationer

(kooperativ, byalag, pensionärs- och handikapporgani-

sationer)

0 med bör utvecklas

Åtgärder gemensam finansiering även

fortsättningsvis

Behovet av kunskap, forskning m.m. 307

0 Den kompetens som byggts upp bör utnyttjas av olika

aktörer, både lokalt och centralt 0 verksamhet kommer-

Konsumentmyndighetens beträffande siell service i bör utvecklas isamverkan med Arbets-

glesbygd

marknadsdepartementet.

0 Staten bör initiera och stödja konsumentorienterad forsk-

ning inom omrâdet.

31.2Provning

med ett inom är

Syftet statligt engagemang provningsområdet

att och standardisering. Genom

påverka produktutveckling

bör funktion, kvalitet och tekniska provning produkternas

undersökas ur ett konsumentperspektiv. Under egenskaper senare år har energiåtgång och miljöeffekter blivit viktiga kriterier vid utgör ett värdefullt

provning. Provningsresultaten

underlag för konsumenterna vid köp av dyra och tekniskt komplicerade produkter.

Konsumentverkets laboratorium testar

0 tvätt- och och

hushållsapparater: diskmaskiner, spisar mikrovågsugnar

0 kemisk-tekniska produkter 0 leksaker.

Dessutom sker prövningar på andra laboratorier vad gäller

uppvärmningsanordningar

0 och

verktyg trådgårdsredskap

0 hemelektronik och

fotoutrustning.

Inom leksaksområdet år ackrediterat av

provningslaboratoriet

SWEDAC enligt EG-standard; resultaten blir giltiga inom hela EES-området. är att också bli ackrediterat när

Målsättningen det mätning av buller och energiåtgång för hushålls-

gäller

De interna beställarna år framför allt Råd 8C Rön och apparater. de produktansvariga inom verket.

Konsumentverkets laboratorium lägger också ut prövningar

andra laboratorier, t.ex. Statens KF:s

på provningsanstalt,

textillaboratorium, Statens Maskinprovningar. Inom International Testing bedrivs internationellt samarbete kring gemensamma tester. Sverige deltar främst på området hemelektronik och Vidare tar laboratoriet uppdrag från företag och

verktyg. organisationer.

308 Behovet av kunskap, forskning m.m.

Inför budgetåret 1993/94 beräknas den totala provningsverksamheten (tester, metodutveckling, visst standardiseringsarbete samt gemensamma kostnader) till 15,4

uppgå miljoner kronor. Av detta används 10,8 miljoner för provningar, dels

på eget laboratorium (5,9 miljoner) dels på andra laboratorier (4,9 miljoner). Provningarna finansieras genom avgifter (3,7 miljoner), externa bidrag (0,2 miljoner) och anslag (6,9 miljoner).

Under 1993/94 - 1995/96 får Konsument-

treårsperioden verket bidrag från NUTEK med sammanlagt 6,6 miljoner för bl.a. provning, metodutveckling och Standardisering.

Andelen externa intäkter av den totala har

omsättningen ökat från 25 procent 1990/91 till 35 procent 1993/94.

drygt

Inför en fri provningsmarknad inom EES- och EU-området ökar konkurrensen. För att en svensk provningsverksamhet inom specialområdena skall överleva krävs antingen fortsatta subventioner, framför allt av metodutveckling och marknadsföring, eller satsningar för att göra provningsverksamheten konkurrenskraftig.

Vi har övervägt möjligheterna att omvandla

provningsverksamheten till ett bolag efter principer. På

affärsmässiga

andra områden har det befunnits lämpligt att bolagisera motsvarande verksamheter. Testlaboratoriet säljer tjänster externt. , Konkurrensen ökar från Europa.

Vi har dock funnit att en sådan för närvarande skulle

åtgärd

kräva stora tillskott från ägaren. Orsakerna är bl.a. höga

j kostnader för metodutveckling, en alltför liten marknad, stora kostnader för marknadsföring och svårigheter att hålla en jämn beläggning.

Vi kan inte heller förorda en nedläggning av provningsverksamheten. Den spelar en roll för att

väsentlig upprätthålla kompetens när det gäller säkerhet, och miljö

energihushållning

inom viktiga produktområden, både i det svenska

deltagandet i det internationella och i informatio-

standardiseringsarbetet

l nen till konsumenterna. l

l

l

l

Vi förordar en utveckling

enligt följande:

l

0 Testlaboratoriet en resultaten/yet i att en

görs till syfte skapa

mer organisation. Provningskostnaderna belas-

affärsmässig i

tas beställaren, oavsett om denne är intern eller extern. Marknadsföringen intensifieras både på den svenska och den europeiska marknaden, vilket ökar

externfinansieringen. l

0 Diskussioner tas ministernivå i att en

upp på syfte påskynda

integration mellan de nordiska laboratorierna för att skapa

en bredare bas för metodutveckling och

marknadsföring

Behovet av kunskap, forskning m.m. 309

samt en jämnare beläggning. Erfarenheter från utvecklingen av annan bör utnyttjas.

provningsverksamhet

0 Om affärsmässiga och marknadsmässiga förutsättningar på sikt hör verksamheten kunna brytas ut ur den föreligger, och omhildas till ett av statliga konsumentorganisationen staten eller annan bör dock en kopp-

ägt bolag. Fortfarande

till den t.ex. ling finnas statliga konsumentorganisationen svensk eller nordisk basis.

genom styrelserepresentation, på

Ett minimikrav är att det i den statliga konsumentatt beställa och utvärdera organisationen finns kompetens prövningar.

3 1 .3 Publikationsverksamhet

Konsumentverket ut två tidskrifter, Råd 8C Rön och ger Råd 8C Rön är inriktad och vänder Konsumentnytt. praktiskt medan behandlar rättssig till konsumenterna, Konsumentnytt och allmänna Den riktar sig till läsare frågor konsumentfrågor. med speciellt intresse för konsumentpolitiska frågor. Råd 8C Rön är en väletablerad med ett gott anseende. tidning har minskat under senare år och är nu ca 175 000. Upplagan Ambitionen är att till 200 000 exemplar. Tidhöja upplagan beräknas fr.o.m. 1994/95 vara ekonomiskt självbäningen då icke inräknat kostnaderna för de tester och andra rande, som i Övriga enheter inom Konsuundersökningar genomförs mentverket. För att åstadkomma en har vissa självfinansiering vilket dock delvis har bidragit till en prishöjningar genomförts, annonser har avvisats sjunkande upplaga. Finansiering genom då det skulle kunna medföra att förlorade i trovärdigtidningen het hos läsekretsen. Vissa accepterar inte provningsinstitut heller av sina resultat i annonsfinansierade publikapublicering tioner. hör inte samman med myndighetsutöv- Tidningsutgivning Vi om Råd 8C Rön kan ges en mer självstänning. har övervägt i form av ett eget Med en friare ställning kan dig ställning bolag. Råd 8C Rön utveckla sin och agera mer effektivt

tidningsprofil

på marknaden. Vad den formen kan en bolagisering vara gäller affärsmässiga har att bli och möjlig. Tidningen goda möjligheter självbärande kan t.o.m. ett visst överskott. En innebär generera bolagisering

kostnader för en förstärkt tidningsledning.

I ett bibehåller Konsumentverk med både myndighetsutövoch kan man pröva möj-

ning kunskapsutveckling/information

att omvandla Därmed skulle en

ligheten tidningsverksamheten.

kollision mellan myndighetsutövning och tidningsutgivning

310 Behovet av m.m.

kunskap, forskning

undvikas. I en med renodlade

uppdragsmyndighet uppgifter

inom och information ter

kunskapsutveckling sig tidnings-

utgivning som en mer naturlig del av verksamheten. Oavsett organisationsalternativ förordar vi:

0 En för Råd 8C

självständig ställning konsumenttidningen

Rön i form av en ekonomisk resultatenhet med en ledning bestående av en och ett

chefredaktör/ansvarig utgivare

redaktionellt råd.

Konsumentnytt har en upplaga på 3 000 och utkomexemplar mer med 12 nummer om året. Tidskriftens kostnader till ca uppgår 2,8 miljoner kronor och intäkterna till 0,8 miljoner kronor. Konsumentnytt informerar om händelser inom det konsumentpolitiska området (nya lagar, beslut i Marknadsdomstolen, frivilliga överenskommelser och egenåtgärder, forskningsresultat m.m.). Konsumentnytt utgör också ett forum för debatt i

konsumentpolitiska frågor.

Med tanke på behovet av ett starkt och brett konsumentpolitiskt engagemang anser vi att det är av betydelse att beslut av myndighetskaraktär (nationella och internationella regelverk, domar etc.) kommer aktörerna området till del, särskilt på vad gäller EES-avtalet och närmande till EU. Sveriges Konsumentnytt är en publikation som kan vara svår att göra ekonomiskt självbärande. Vi anser att:

0 Det ankommer att den

pa° konsumentmyndigheten finna lämpliga formen för en fortlöpande av förändbevakning

ringar och nyheter på konsumentområdet,

för information

om rättsomrâdet och

utvecklingen på för opinionsbildning

och debatt i

konsumentpolitiska frågor.

3 1 .4

Förlagsverksamheten

Konsumentverket har en bred av informations- och utgivning utbildningsmaterial till nytta för konsumenterna. En betydande del av materialet (förutom böcker och förmedlas läromedel) genom den lokala verksamheten. Konsumentverkets totala sortiment omfattade 1992/93 ca 500 titlar och De informativa faktabladen produkter. spreds under perioden i en upplaga på ca 175 000 exemplar. Försäljningen av utbildningsmaterial för skolor och kurser har ökat från ca 150 000 exemplar 1989/90 till 250 000 1992/ exemplar

Behovet av m.m. 311

kunskap, forskning

93. är en årlig försäljning av ca 135 000 exem-

Målsättningen plar. Böcker och skrifter m.m. säljs i en upplaga av ca 75 000 exemplar Information genom andra media, t.ex. talskrift

per år. och dataprogram, har utvecklats.

i sin helhet ett underskott.

Förlagsproduktionen uppvisar Kostnadstäckningen varierar; produktioner finansieras både med och marknadsmässiga intäkter. Verket har en ambi-

bidrag tion att höja graden av kostnadstäckning. Förlagsproduktionen (förutom utbildningsmaterial) beräknas för 1993/94 Visa ett underskott på ca 4 miljoner kronor.

Beslutet om att ta fram en produkt görs efter en sammanvägning av behov och Dessutom bör man bedöma i

efterfrågan. vilken utsträckning en produkt skall bli föremål för subventioner.

Om konsumentinriktat informationsmaterial skall produceras i statlig regi eller ej är en fråga om lämplighet, effektivitet och i vilken utsträckning behoven inte tillgodoses av andra aktörer. Den och sker i dag externt.

grafiska trycktekniska produktionen

står för framtagning av det underlag som behövs: Sakbyråerna manus, etc. Därmed utnyttjas naturligt den

programmering kunskap som finns inom verket. Men även extern expertis anlitas.

Enligt vår uppfattning krävs en noggrann bedömning av behovet av produkter med utgångspunkt från marknadens, konsumenternas och den lokala verksamhetens behov. Man bör lyfta fram förlagsverksamheten organisatoriskt och

0 undersöka möjligheterna till ökad självfinansiering 0 bedöma marknadens behov och den befintliga produktions-

kapaciten förbättra förutsättningarna för en mer rationell produktion redovisa alla kostnader per produkt ge möjligheter till en bättre marknadsföring

för ett samarbete med andra myndigheter. skapa underlag

Informationsverksamheten bör dra fördel av nya media och i ,ökad omfattning använda konsumenttidningen som en informationskanal. Ny teknik bör särskilt sådan som kan

prövas,

självfinansierande. Försök görs för närvarande med göras

multimedia m.m. av 071-nummer har hämtfax, Användning diskuterats. Kontakterna med massmedia är också betydelsefullt. Konsumentverkets etablerade informationsfunktion och kontakter med media kan i högre grad utnyttjas av andra myndigheter.

Vi har, liksom när det gäller tidskrifter och provning, över-

312 Behovet av kunskap, forskning m.m.

vägt möjligheterna att överföra förlagsverksamheten till ett bolag. Vi har dock beslutat att inte föreslå en sådan åtgärd. För det första är det i dag inte möjligt att få till stånd en affärsmässigt självbärande verksamhet av denna art. Subventioner blir nödvändiga även i fortsättningen. För det andra år delar av informationsverksamheten integrerad i den övriga verksamheten, t.ex. idéarbete, manusskrivning m.m.

Vi föreslår att:

0 utvecklas

Konsamentmyndighetens förlagsverksamhet ge-

nom att den ges en mer profil och marknadsförs

affärsmässig

tydligare.

3 1.5 Kursverksamhet

Konsumentverket bedriver utbildning av konsumentvägledare, lärare, socialsekreterare m.fl. 1992/93 genomgick drygt 350 gymnasie- och grundskollärare och 600 socialsekreterare Konsumentverkets utbildning. Dessutom tillhandahölls konsumentvägledare utbildning motsvarande 1 000 kursdagar. Tyngdpunkten är utbildningen till tjänstemännen på kommunal nivå. Ett ökat samarbete med de frivilliga organisationerna inklusive studieförbunden bör eftersträvas för att förbättra kursverksamheten. Exempel på samarbetspartner är låtar-fortbildningen, näringsidkare, konsumentombud, ekonomisk expertis etc. Eftersom utbildningen ofta rör specifika frågor, t.ex. branschöverenskommelser, lokala projekt, EES-avtalet etc., borde en utbildning erbjudas även andra målgrupper.

Vi föreslår att:

0 z

Utbildningsverksamheten högre grad intaktsfinansieras;

målet bör vara att varje genomförd kurs ger kostnadstäck-

ning.

Det bidrar också till att engagemanget och ansvaret för verksamheten ökar till nytta för kursdeltagarna. Viss kursverksamhet kan dock subventioneras efter prövning.

31.6 och

Forskning utveckling

Inom det konsumentpolitiska området krävs kontinuerlig kunskapsutveckling med både forskning och

utvecklingsarbete. För närvarande är forskningen inom konsumentområdet eftersatt och organiserad. Statens ansvar är

bristfälligt otvetydigt.

I en PM som överlämnats till kommittén diskuterar professor

Behovet av kunskap, forskning m.m. 313

Sven Thiberg, KTH, den konsumentpolitiska forskningen. Han pekar på behovet av ett ramprogram för forskningen, samt på behovet av kunskapsöversikter och kunskapsspridning. Thiberg

att forskning på konsumentområdet inte tillhör någon påpekar särskild akademisk disciplin. Tvärtom bedrivs forskning om konsumenter och konsumtion inom områden med vitt

många skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Försök att förankra konsumentforskningen inom högskolor och institutioner på mer kontinuerlig bas har delvis lyckats inom det konsumenttekniska området (Chalmers tekniska högskola och KTH). Däremot har det varit svårare inom det konsumentekonomiska området.

Kommittén vill framhålla behovet av sådan forskning, dvs. om konsumenters rätt och ekonomi. Det krävs en särskild satsning på detta område.

Svårigheterna att etablera den konsumentekonomiska forsk-

har berott delvis på osäkerhet vad gäller finansieringsningen villkor, delvis på brist på styrning och uttalad policy vid inrättandet av forskartjänster. Konsumentverkets nuvarande resurser och uppbyggnad ger inte utrymme för egen forskning. Forskningsanslaget som verket fördelar, 2 miljoner kronor, ger Konsumentverket en beställarroll vilket har både för- och nackdelar. En nackdel är att kortsiktigheten i resurstilldelningen

att kompetensuppbyggnad inte kan finansieras

gör långsiktig

av Konsumentverket.

Kvalificerad forskning förutsätter långsiktig kunskapsuppbyggnad, kontinuitet och en säkerställd tillväxt av kompetenta forskare. Detta förutsätter i sin tur en högskolemiljö med forskarutbildning. För att garantera kvaliteten måste alltså högskolor och universitet ta huvudansvaret för forskningsområdet.

Inrättandet av nya institutioner eller avdelningar för konsumentekonomi bör därför övervägas. Viktiga områden för forskningen är kopplingen mellan konsument, marknad och miljö, avreglering av offentlig sektor, samt internationalisering

effekter av förändringar i handelns struktur. Här respektive finns stora behov av forskning och utveckling. Konsumentekonomi och -rätt som discipliner lever emellertid ett undanskymt liv inom de stora ämnena företagsekonomi och nationalekonomi samt juridik. Försöken att få en förankring av det konsumentekonomiska lika väl som

perspektivet nationellt, internationellt, har varit föga framgångsrika.

Finansieringen av konsumentforskningen kan ske via forskningsråd och via uppdrag. För närvarande får forskningen stora tillskott via de s.k. strukturfonderna. I viss mån bör medel från

314 Behovet av m.m. kunskap, forskning

dessa fonder kunna styras till konsumentforskning. Nämnas bör också att Konkurrensverket fått 18 miljoner kronor för sin forskning. I den mån konsumentforskning berör konkurrensekonomiska frågor bör dessa medel också kunna bidra till konsumentforskningen.

Noteras bör också att nya resurser till denna forskning inte bara bidrar med ökad i De

kunskap konsumentfrågor. utgör också ett allmänt stöd för forskning. Med den nuvarande stora tillströmningen av doktorander till de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna finns ett stort behov av ökade resurser för unga forskare.

Rationellt resursutnyttjande och rationell informationsspridning kräver en överblickande och initierad kontaktskapande instans. Denna funktion föreslås knuten till Centrum för

privatekonomi.

Det sker ett omfattande utvecklingsarbete inom det konsumentpolitiska området. Verksamheten bedrivs i stor utsträckning inom Konsumentverket, som tillsammans med andra gjort insatser inom bl.a. områdena hushållseko-

viktiga nomi, varuförsörjning och reklamens utveckling. Konsumentverket avsätter för budgetåret 1993/94 (inklusive det särskilda

var 15 miljoner kronor till utredning/ut-

forskningsanslaget)

veckling/forskning. Utvecklingsarbetet är en omistlig del i utvecklingen av den kompetens som behövs i den statliga verksamheten både vad gäller myndighetsutövning, information och stöd.

Utifrån ovanstående föreslår vi att arbetet med forskning och utveckling bör ges följande inriktning:

0 Den konsumentpolitiska förstärks inom univer-

forskningen

sitet och högskolor, speciellt området leonsumenträtt och

ekonomi. 0 tillsammans samt

Regeringen med ansvariga myndigheter

experter och forskare tar fram ett konsumentpolitiskt forsla-

ningsprogram.

Detta bör precisera formerna för hur arbe-

forskningsprogram

tet skall finansieras via centrala forskningsmedel och

genom uppdrag.

Programmet bör överväga organisationen av konsumentforskningen och dess anslutning till universitet och högskolor.

Särskilt bör behovet av forskning om nya konsumentområden som internationalisering, avreglering, strukturförändringar i handeln med varor och tjänster och miljö beaktas.

Vi vill särskilt betona vikten av deltagande i internationella

Behovet av kunskap, forskning m.m. 315

forskningsprogram. Av vikt är också vidareutveckling av den konsumenttekniska forskningen vid de tekniska högskolorna,

samt om den lokala verk-

produktsäkerhetsforskning forskning

samheten.

En uppgift för det föreslagna Centrumet för privatekonomi är att initiera och stödja uppdragsforskningen inom det konsumentekonomiska området. Centrumet skall också ha en överblickande och kontaktskapande roll.

Forskningsprogrammet bör därför också precisera Centrum för privatekonomis verksamhet i denna del.

Vad det vi ifrån

gäller tillämpande utvecklingsarbetet utgår att detta blir en del av de

ansvariga konsumentmyndigheternas arbete, inte minst i stödet till den lokala verksamheten.

I avvaktan på beslut i dessa frågor förutsätter vi att de medel som i dag avsätts för vid Konsumentverket kvarstår.

forskning

Det

statliga

engagemanget

V

L

KAPITEL

av

i

Inriktningen

det

statliga

engagemanget

Förvaltningsmässigt består statens engagemang pá det

konsumentpolitiska området av dels myndighetsutövning, dvs. utveckling och tillämpning av regler samt av att dessa övervakning följs, dels kunskapsutveckling och spridning av kunskaper, i den

mån andra aktörer inte svarar för sådan verksamhet.

Myndighetsutövningen är primärt en statlig uppgift.

32.1Målet för engagemanget

Vi föreslår att målet för skall vara

konsumentpolitiken

0 att stärka konsumenternas marknaden

ställning på

0 att stödja hushållen i deras strävan att

effektivare utnyttja

sina resurser 0 att främja en hållbar utveck-

från miljösynpunkt långsiktigt ling.

Särskilt skall situation beaktas. de resurssvaga gruppernas Särskild vikt skall vidare läggas vid områden som svarar för en stor del av den s.k. baskonsumtionen: främst

hushållsbudgeten,

livsmedel, boende, transporter, kläder och tjänster.

Konsumentpolitiken bör också omfatta en medverkan till att

konsumentperspektivet får en framträdande roll i beslutsprocessen inom andra verksamheter. Ett brett

statliga engage-

mang från många myndigheter är en för att målen

förutsättning

för skall kunna

konsumentpolitiken uppnås.

320 av det statliga engagemanget Inriktningen

Närmandet till EU och det internationella arbetet övriga inom Norden och Gatt-området kräver såväl statens som ökade deltagande i det internatiofrivilligorganisationernas nella samarbetet det området.

på konsumentpolitiska

Detta innebär också att målen för det statliga konsumentarbetet anpassas till det statliga åtagandet på miljö-

politiska

bl.a. till 21 antaget av området, handlingsprogrammet Agenda FN:s konferens om och i Rio de Janeiro 1992. miljö utveckling består statens engagemang på det Förvaltningsmässigt området av dels myndighetsutövning, dvs. konsumentpolitiska och av regler samt övervakning av att utveckling tillämpning dessa dels och av kunska-

följs, kunskapsutveckling spridning

andra aktörer inte svarar för sådan verksamhet. per, i den mån är en Om Myndighetsutövningen primärt statlig uppgift. annan än staten skall svara för en sådan uppgift krävs någon reglering i lag. Huruvida staten skall bedriva annan konsumentpolitisk verksamhet är en om behov, ambition, lämplighet, effektivitet fråga och vad andra aktörer än staten kan åstadkomma. Vi anser att såväl som bör öka sitt näringslivet frivilligorganisationerna konsumentområdet, bl.a. på områden som engagemang på tvisthantering, rådgivning, information, utbildning, opinionsoch i det internationella arbetet. bildning Den lokala verksamheten bedrivs i första hand av kommumen också och näringslivet är nerna, frivilligorganisationerna av stor betydelse för det lokala konsumentpolitiska engage- Staten har här en stödjande roll. manget.

32.2 vid av

Utgångspunkter prioritering

verksamheten

En inom ramen för den statliga konsumentpolitiken prioritering förutsätter en av marknaden och bedömning utvecklingen på konsumenternas behov av insatser. Utbudet på marknastatliga den och konsumenternas behov förändras ständigt. Prioriteringar måste därför främst i den återkommande budgetgöras löpande, och då med från dels konsumenternas

processen utgångspunkt

som de identifieras av i samver-

behov, konsumentmyndigheten

kan med den lokala verksamheten och frivilligorganisationerna, dels statsmakternas övriga prioriteringar. En för staten är att efter hand stärka det

primär uppgift

Bl.a. ställer internationaliseringen rättsliga konsumentskyddet. och och krav av det nya distributions- säljmetoder på utveckling rättsliga konsumentskyddet.

av det engagemanget 321

Inriktningen statliga

av resurser mellan olika områden bör

Vid fördelningen

under de närmaste åren ges det konsumentekonomiska

prioritet

särskilt fram det växande behovet av området. Vi vill lyfta ekonomisk och skuldsanering-

rådgivning, budgetrådgivning

insatser bör i första hand inriktas mot

Konsumentpolitiska

sådana varor som

och tjänster

0 har för resurssvaga grupper

betydelse

0 i baskonsumtion

ingår begreppet

° för då ett Clen

är föremål avreglering inflytande genom

demokratiska byts mot ett inflytande som konsuprocessen ment på en marknad.

På områden bör utgångspunkten

samtliga konsumentpolitiska

vara att beakta till miljön och konsumenternas hälsa.

hänsyn

verksamheten tenderar att minska är När den kommunala det att staten olika sätt medverkar till att det lokala

angeläget på

och att det lokala breddas OCh

arbetet främjas engagemanget utvecklas.

Även om många av våra förslag leder till att det statliga

ökar inom menar vi att

engagemanget konsumentpolitiken,

statens ansvar en del områden bör kunna minska, åtmins-

års sikt. Statens insatser för att lösa tvister bör

tone på några

kunna minska i takt med att tar ett större ansvar

näringslivet

detta område. Information före köp bör i ökad utsträckning

av konsumentens Informationen bör i högre

styras efterfrågan.

täcka sina kostnader genom externa intäkter. I samband

grad

med och vid av våra organisa-

budgetprocessen genomförandet

bör en så att de insatser

tionsförslag tydligare prioritering göras,

som vi särskilt fram också kommer till uttryck i verksam-

lyfter

heten.

32.3En breddad finansiering

För att öka och bredda engagemanget från andra departement och bör man se över formerna för finansieringen

myndigheter

av delar av verksamheten. Inom området och bör

kunskapsutveckling kunskapsstöd

ta ett ökat ansvar för aV

olika departement finansieringen

insatser inom sina respektive områden-

konsumentpolitiska

Former för ett utökat samarbete mellan Civildepartementet,

som har ansvar för konsumentpolitiken, och andra departe-

för den verksamheten bÖr

ment av intresse konsumentpolitiska

utvecklas och ansvaret för fördelas mellan

finansieringen

Det kan inom livsmedels-, l30-

departementen. gälla frågor

11 13-0824

322 Inriktningen av det

statliga engagemanget

stads-, transport-, regional-, miljö- och som socialpolitiken

samtidigt berör Samråd bör ske om hur

konsumentpolitiken.

finansieringen bäst skall fördelas berörda med

på myndigheter

hänsyn till det för verksamheten.

konsumentpolitiska syftet

Samma system kan användas för konsumentinformationen.

Statens totala utgifter förändras inte, men man åstadkommer en större bredd och en mer information till konsu-

verkningsfull

menterna. Samtidigt bereds en

konsumentfrågorna högre prio-

ritet inom olika Ett ska-

politikområden. uppdragsförhållande

pas till andra departement och Konsument

Sveriges basanslag

minskar.

På motsvarande sätt bör ett samarbete utvecklas med

Utbildningsdepartementet om insatser konsumentområdet

för att stärka i skolan samt och

utbildningen utbildningen

forskningen vid universitet och

högskolor.

För en effektivare och av kun-

kunskapsutveckling spridning

skaper på konsumentområdet bör näringslivet, både

genom

sina organisationer och direkt från i

företagen, medverka

finansieringen av t.ex. det konsumentekonomiska åtgärder på

området. För att förstärka konsu-

ytterligare finansieringen på det

mentpolitiska området bör en ökad extern inom

finansiering

t.ex. och information komma till stånd.

rådgivning, utbildning

Utgångspunkten bör vara att den som deltar

begär rådgivning,

i eller information betalar för

utbildning efterfrågar tjänsten.

Staten bör till viss del bidra med t.ex. om verk-

subventioner,

samheten avser Kommuner med en väl resurssvaga grupper. fungerande konsumentverksamhet är av stort värde för den statliga konsumentpolitiska verksamheten. Staten bör därför avsätta särskilda resurser som minskar kostnaderna för kom-

munerna vid köp av information, och

utbildning rådgivning.

För de organisationerna bör motsvarande sätt

frivilliga på

som för kommunerna avsättas särskilda medel för att

stödja

deras verksamhet på konsumentområdet. är

Organisationerna

beroende av stöd från staten för att i större kunna

omfattning

medverka i det arbetet.

konsumentpolitiska Organisationernas

bidrag till en verkningsfull är de insatser och

konsumentpolitik

det breda engagemang som växer ur ett

åtagande på frivillig grund.

KAPITEL

för att

Motiv

§33

förändra den

statliga

konsument-

organisationen

organisationsstrukturen bör utgöra grunden för en renodling, för

stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt för flexibilitet och tili förändrade krav och behov i det konsumentpolitiska

anpassning i “

arbetet.

Den har inte några större

statliga organisationen genomgått

efter av Konsumentombuds-

förändringar sammanslagningen

mannen och Konsumentverket 1976. Däremot har innehållet i och Hushållseko-

konsumenrpolitiken omprövats utvidgats.

internationell verksamhet, och utbildning är

nomi, miljöfrågor,

områden som efter hand har ökat i betydelse. Nya aktörer,

framför allt den lokala nivån, har tillkommit.

1986 års beslut bekräftade den tidigare

konsumentpolitiska

men särskilt den lokala verksamhe-

inriktningen, poängterade

det hushållsekonomiska och behovet av att

ten, perspektivet

fler i verksamheten. Till följd av beslutet engagera grupper

av Konsumentverkets organisation som

gjordes en översyn framför allt ledde till en ökad integrering av arbetsuppgifter.

Vid val av för den statliga konsumentpolitiska

organisation

verksamheten bör beaktas såväl konsument-

organisatoriska, som förvaltningspolitiska förutsättningar. politiska

324 Motiv för att förändra

33.1 och

Organisatoriska

konsumentpolitiska överväganden

Konsumentverkets verksamhet består av olika delar.

många

Verket skall täcka stora bransch- och arbeta

produktområden,

nationellt och internationellt och aktivt de lokala insat-

stödja

serna. Uppsättningen av medel är bred: för-

lagtillämpning,

handlingar, information, utbildning, provning, forskning m.m.

Samverkan med samt andra

frivilligorganisationer, näringslivet

myndigheter och är omfattande. Bredden i verk-

departement

samheten gör att det år svårt att formulera

en gemensam verksamhetsidé. Däremot kan varje del för formulera en

sig

verksamhetsidé. En fjärdedel av verksamheten är medan

myndighetsutövning,

övrig verksamhet omfattar utveckling av metoder och stöd för

lokal rådgivning i hushållsekonomi, studier av marknadens

utbud i fråga om pris, kvalitet och och för-

service, tidningslagsproduktion, testverksamhet, utredningar om den kommer-

siella servicens utveckling med stöd till och kom-

länsstyrelser

muner m.fl., utöver behovet för

kunskapsutveckling myndig-

hetsutövningen, Organisationsutveckling m.m.

Uppdragsgivarna är flera: staten vid

myndighetsutövning,

konsumenterna och vidareförmedlare av information

genom

tidnings- och förlagsproduktion, kommunerna avseende stöd till deras verksamhet på konsumentområdet, andra

myndighe-

ter vad

gäller provning, utbildning m.m., frivilligorganisatio-

nerna för stöd och näringslivet avseende och

provning gemen-

samma överenskommelser.

Konsumentverket finansieras från staten och

genom anslag

genom intäkter från av och och

försäljning tjänster tidnings-

förlagsprodukter samt specialdestinerade Vi har inte

bidrag.

haft möjlighet att i Konsumentverkets

detalj analysera organi-

sation, arbetssätt och verksamhetsresultat. Genom ett konsult-

uppdrag har vi i samverkan med för verket

representanter

diskuterat organisatoriska alternativ. Av konsulternas

rapport till kommittén framgår bl.a.

0 att från behöver förbättras

styrningen departementet

0 att verksamhetens svårt att formulera en bredd gör det tydlig

verksamhetsidé.

Principiellt anser vi att en verksamhet med en sådan med

bredd,

så olika uppgifter/roller riktade till och med

många målgrupper

skilda ekonomiska villkor ställer stora krav och

på styrning

uppföljning från såväl statsmakternas som sida.

myndighetens

Motiv för att förändra 325

till av innehållet i och kraven på Våra förslag förändringar leder till att behovet av styrning och upp-

konsumentpolitiken

ökar. Därtill kommer att det är att följning ytterligare viktigt verkets från dess roll som

skilja myndighetsutövande uppgift

konsumentintresset andra områden. Vi meföreträdare för på nar att den av roller som är följden av Konsumentblandning nuvarande en risk att varken den verkets organisation rymmer eller den rollen kom-

myndighetsutövande konsumentstödjande

mer till sin rätt. Vi vill särskilt framhålla att faktorer bör beaktas vid följande av hur verksamheten skall för att behandlingen organiseras största effekt av de resurserna skall uppnås:

möjliga tillgängliga

0 breddas till av inom den Verksamheten följd avregleringar sektorn och kraven en långsiktigt hållbar utoffentliga på

veckling från miljösynpunkt.

0 Insatserna bör öka det konsumentekonomiska området på av den ekonomiska och det växande till följd utvecklingen av information för att konsumenterna bättre skall behovet kunna sina ekonomiska resurser. disponera 0 ökar, särskilt för den myndighets- Internationaliseringen utövande delen och vid behandling av standardiseringstill av EES-avtalet, Gatt-avtalet och ett ökat frågor, följd med länder i östra Europa. I det internationella handelsutbyte det att den rollen

arbetet är nödvändigt myndighetsutövande

som företrädare för konsumentintresset är åtoch rollen

skilda. 0 Kraven extern ökar för verksamhet som inte på finansiering t.ex. information, utbildning och

är myndighetsutövning,

andra samt av och försäljning av tjänster utgivning tidningar

förlagsprodukter.

0 De ökande behoven kräver en det konsumentbreddning på omrâdet; olika och myndigheter, politiska departement och måste i ökad omfattfrivilligorganisationer näringslivet ta del i verksamheten. ning 0 Den centrala verksamheten bör utveckla

konsumentpolitiska

och bredda det lokala engagemanget; konsumentproblem bör i lösas lokal nivå. högre grad på

I det utvecklar vi vår av ovanstående följande syn på några faktorer som inte har behandlats. tidigare

326 Motiv för att förändra

33.2Krav och ökade

på besparingar på

intäkter

De medel som avsätts för konsumentpolitiska insatser är förhållandevis små. Den konsumentpolitiska verksamheten i statlig regi har ca 95 miljoner kronor i anslag. Därtill kommer externa intäkter på ca 32 miljoner kronor.

Enligt direktiven bör vi peka på åtgärder som kan leda till ytterligare besparingar för staten.

Enligt vår bedömning saknas, på kort sikt, förutsättningar att minska det statliga engagemanget. Frivilligorganisationerna har inte ekonomiska möjligheter att överta verksamheter som i dag bedrivs av staten. Effekterna av att näringslivet tar ett ökat ansvar för bl.a. tvisthantering kommer att visa sig först

på längre sikt.

De åtgärder som vi föreslår leder till ett ökat statligt engagemang inom vissa områden. Resursbehovet kan dock bedömas j först efter en detaljerad genomgång av verksamheten och l

i utifrån den organisatoriska lösning som anses lämpligast.

Möjligheterna till extern finansiering bör utnyttjas i högre

j grad än som nu är fallet.

Konsumentverkets ledning bedömer att de externa intäkterna och bidragen bör kunna öka med ca 10 miljoner kronor över en treårsperiod. i

Den konsumentpolitiska inriktningen mot resurssvaga grupper begränsar dock möjligheterna till extern finansiering. Att kombinera krav på extern finansiering med statliga subventioner för vissa grupper kräver att staten tydligt anger vilka delar av verksamheten som bör subventioneras och vilka delar som bör drivas med full kostnadstäckning.

En ökad extern finansiering kräver en tydligare redovisning. Relevanta kostnader skall belasta de produkter och tjänster som ger intäkter. Eventuella subventioner skall redovisas, liksom det ekonomiska utfallet av försäljningen av varje produkt.

33.3Bättre att hävda det

möjligheter rättsliga skyddet

Behovet av insatser för att stärka konsumenternas möjligheter att hävda sin rätt berör både Konsumentverkets område, Konsumentombudsmannens ställning, den lokala verksamheten som svarar för en viktig del av bevakningen på rättsområdet, och Allmänna reklamationsnämndens verksamhet.

Motiv för att förändra 327

Konsumenternas rättsliga ställning påverkas framför allt av lagstiftningens tillämpning och efterlevnad. Det rättsliga skyddet har successivt byggts ut. Ett förslag till en ny marknadsföringslag bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Vi föreslår inte nya eller förändrade rättsregler på detta område. Behovet av åtgärder beaktas fortlöpande av statsmakterna och Konsumentverket. Det internationella samarbetet

på det rättsliga området ställer dock ökade krav på såväl statsmakterna som konsumentmyndigheten. För att svenska önskemål om ett starkare skall få i

konsumenträttsligt skydd genomslag det internationella samarbetet krävs ett starkt och tydligt agerande som underlättas av en renodlad organisation.

33.4 som

Internationaliseringen

drivkraft

organisatorisk

Närmandet till EU har förändrat kraven på det konsumentpolitiska arbetet. Insatserna på standardiseringsområdet ökar också i betydelse. Staten deltar i utvecklingen av regelverket, men samarbetet inom ramen för t.ex. EES-avtalet ställer dessutom krav på ett aktivt deltagande från frivilligorganisationerna. Sveriges konsumentråd har i fler och fler sammanhang fått rollen att representera svenska konsumenter. Europasamarbetet kräver ett nära samarbete mellan regeringskansli, myndigheter och för ett så samordnat uppträ-

konsumentorganisationer

dande som möjligt från svensk sida.

aktualiserar ytterligare behovet av att

Internationaliseringen

renodla aktörernas roller (regeringskansliet, myndigheterna,

och både i det internafrivilligorganisationerna näringslivet), tionella agerandet och vid genomförandet av regelsystem.

33.5 för ett

Organisatoriska förutsättningar

breddat

engagemang

En breddning av det konsumentpolitiska engagemanget innebär att näringslivets medverkan genom egenåtgårder och finansiella åtaganden ökar, att frivilligorganisationernas engagemang främst lokalt och internationellt växer och att engagemanget inom den statliga sfären vidgas. En breddning av engagemanget innebär att samtliga aktörer i ökad utsträckning medverkar i och inriktningen av insatser, aktivt

prioriteringen deltar i det direkta konsumentpolitiska arbetet och finansiellt bidrar till verksamheten.

328 Motiv för att förändra

Näringslivet kan genom egna insatser avlasta den statliga verksamheten inom tvisthantering, marknadsföring och råd-

till konsumenterna. Insatser av intresse i detta sammangivning hang är Konsumenternas försäkringsbyrå och Konsumenternas bankbyrå.

Under årens har frivilligorganisationernas medverkan

lopp utgjort ett värdefullt bidrag till utvecklingen av konsument-

av delar av den offentliga sektorn och politiken. Avregleringen

närmande till EU aktualiserar frågan ytterligare. I Sveriges avregleringen är det enligt vår mening angeläget att konsumentintresset ges en mer framträdande position vid ställningstaganden från statsmakternas sida. Närmandet till EU ställer krav

på medverkan även i den internationella beslutsprocessen, både i fråga om regelverket och standardiseringsarbetet.

Enligt direktiven bör vi överväga att överföra uppgifter till frivilligorganisationerna för att stärka organisationerna i deras verksamhet och tydligare avgränsa det statliga engagemanget till som primärt staten.

uppgifter åligger

Frivilligorganisationerna är dock inte nu beredda att ta på sig ett huvudmannaansvar eller att svara för finansieringen av delar av den statliga konsumentpolitiska verksamheten. Deras ekonomiska situation är sådan att de inte har möjlighet att vare sig på kort eller lång sikt överta några uppgifter.

Vi anser dock att en utgångspunkt för den statliga konsumentpolitiska organisationen bör vara att åstadkomma sådana arbetsformer att frivilligarbetet underlättas. Den statliga organisationen bör därför ges en sådan utformning och inriktning

j att:

a 0 Ett bredare kan utvecklas lokal nivå l

frivilligt engagemang på 0 över utveclz-

Frivilligorganisationerna ges ett ökat inflytande 1

lingen av den statliga verksamhet som inte är myndighetsut-

ovnmg i 0 Insatserna ges ett sådant stöd att det frivilliga arbetet har i

möjlighet att utvecklas. i

33.6Stöd till den lokala verksamheten

Den lokala konsumentverksamheten är en strategisk resurs för att de insatserna skall få ett brett

statliga konsumentpolitiska genomslag. Staten bör stödja den lokala verksamheten genom att tillhandahålla kunskap, främja ett erfarenhetsutbyte, medverka i utvecklingen av den personal som är engagerad lokalt och stödja kommuner och andra vid etableringen av lokal

Motiv för att förändra 329

verksamhet. Stöd bör också ges vid hantering av ärenden den

på lokala nivån.

Det nära samspelet mellan den centrala och den lokala konsumentverksamheten bör utvecklas vidare. Stödet till den lokala verksamheten bör vara en av de viktigaste uppgifterna för det statliga Företrädare för den

konsumentengagemanget.

lokala verksamheten bör i ökad utsträckning delta i utvecklingen av den centrala verksamheten. Vi anser det angeläget att former för detta samspel ytterligare utvecklas (bl.a. för

planeringen av den statliga verksamheten och samordningen av den statliga och lokala verksamheten).

33.7 förutsätter

Förvaltningspolitiken renodling

I den statliga lades under 1980-talet och

förvaltningspolitiken

i början av 1990-talet en ökad vikt vid och

resultatredovisning

marknadsanpassning. Statlig skall så långt det är

verksamhet

möjligt begränsas till och områden av vikt

myndighetsutövning

som inte ombesörjs på annat sätt. Andra verksamheter än myndighetsutövning bör om möjligt utsättas för konkurrens. Bolagisering bör prövas där marknadsmässiga finns.

förutsättningar

De statliga verksamheterna bör av i roller

präglas tydlighet och inriktning. I den pågående omstruktureringen av förvaltningen eftersträvas ofta en åtskillnad mellan renodlad myndig-

hetsutövning, kunskapsutveckling och informationslopinions-

bildning. Exempel på detta slag av renodling är 0 av forsk-

utbrytningen Arbetarskyddsstyrelsens (reglering)

ningsverksamhet till Arbetsmiljöinstitutet och

(forskning

kunskapsutveckling) 0 bildandet av Folkhälsoinstitutet ur

(information/utbildning) Socialstyrelsen (reglering/utvärdering)

0 av Konkurrensverket ur SPK/NO

organiseringen (reglering) (utredning/reglering)

0 av Elsäkerhetsverket ur NUTEK

utbrytningen (reglering)

(kunskapsutveckling, främjande)

Avsikten med renodling är att nå bättre förutsättningar att styra och följa upp verksamheter. och uppföljning från

Styrning regeringen och riksdagen görs tydliga i förhållande till de politiska instrumenten (reglering, information,

kunskapsutveckling och kunskapsspridning). Genom renodling skapas också för tydligare verksamhetsidéer och där-

förutsättningar

med intern styrning för verksamhet.

respektive Möjligheter

330 Motiv för att förändra

också att med till kraven skapas välja ledningsform hänsyn utifrån verksamhetens art och inriktning.

De förvaltningspolitiska motiven för renodling förstärks av de tidigare redovisade konsumentpolitiska faktorerna.

33.8Allmänna

organisatoriska överväganden

Vid val av organisation för den statliga konsumentverksamheten bör även andra krav beaktas än de som anges i direktiven.

bör också finnas att effektiviteten såväl i Förutsättningar höja verksamheten som ut mot omvärlden.

Organisationen bör ges förutsättningar för en stabil och tillförlitlig utveckling på lång sikt. Kompetens som byggts upp bör tas till vara och kontinuiteten bör bevaras. Organisationen bör ekonomisk uthållighet. Ett beroende av

ges en erforderlig

intäkter kan verka negativt på organisationens kortsiktiga behov av Eventuella uppdrag bör ges med

långsiktigt agerande. god framförhållning.

skall vara väl förankrad i samhället. Den

Organisationen skall av statsmakterna som värdefull, den skall invol-

uppfattas

vera andra aktörer och vara väl förankrad bland myndigheter, frivilligorganisationer och i den lokala verksamheten.

En verksamhetsidé bör formuleras till gagn för den

tydlig

och omvärlden. När verksamhetsidén väl egna organisationen fastställts bör man definiera inriktning, åtgärder, arbetssätt och målgrupper för verksamheten.

bör präglas av dynamik, öppenhet och för-

Organisationen

till anpassning till Organisationen behöver

måga förändringar.

Ett väl utvecklat signalsystem och löpande göra prioriteringar. en till snabb är villkor för att möta nya

förmåga omställning

marknaden. För detta krävs ett flexibelt sätt att problem på arbeta: till fria resurser, en stor del program- och

tillgång

och nära samverkan med andra aktörer.

projektverksamhet

33.9 och för val av

Sammanfattning grund

organisation

Den statliga konsumentpolitiska verksamhetens organisation bör väljas utifrån följande krav:

0 Bättre styrning och prioritering av insatser 0 insatser de områden som vi som

Effektiva kring angivit

viktiga

Motiv för att förändra 331

0 till ett

Möjligheter effektivt agerande internationellt

0 Bättre att konsumentintresset

_ förutsättningar tydliggöra på

olika områden under samverkan med

frivilligorganisationer-

na 0 roller och annan

Tydligare för myndighetsutövande verk-

samhet 0 Bättre för samspelet mellan den lokala och

förutsättningar

den centrala verksamheten 0 Ökade till extern

möjligheter finansiering.

Organisationsstrukturen bör utgöra grunden för en renodling,

för stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt för flexibilitet och anpassning till förändrade krav och behov i det konsument-

politiska arbetet.

Vi förordar:

0 En av Konsumentverkets olika roller och verksam-

renodling

heter.

KAPITEL

Förändringar

av Konsument-

verket

Det omfattar dels myndighetsutövning, dels statliga engagemanget annat än myndighetsutövning. l den senare delen ligger utveckling och förmedling av kunskap till stöd för konsumenterna, men också påverkan på företag och marknad, produktpåverkan genom och information samt forskning, utredningar, provning, utbildning särskilt med hänsyn till resurssvaga grupper som varuförsörjning, handikappade. I myndighetsutövningen agerar man med rättsliga medel mot marknaden med dess producenter för att ta till vara konsumenternas intressen. Iden stödjande verksamheten arbetar man renodlat utifrån konsumenternas intressen direkt eller indirekt genom fnvilligorganisationer och lokal verksamhet.

34.1Allmänna

överväganden

En av de olika rollerna kan åstadkommas antingen

renodling

en av Konsumentverk i två delar, en

genom uppdelning dagens och en konsumentstödjande del, eller myndighetsutövande

sådana förändringar inom Konsumentverket att rolgenom lerna i den interna Vi beskriver dessa

tydliggörs organisationen.

två alternativ nedan. Vi har i också diskuterat andra föränd-

utredningsarbetet

Vi har studerat samspelet mellan Konsumentverket och ringar. andra med eller funktionsansvar inom

myndigheter produkt-

områden som till Vi har särskilt

gränsar konsumentpolitiken.

att samordna verksamheter mellan Kon-

prövat möjligheterna

sumentverket och Statens livsmedelsverk. Vi har emellertid inte

av Konsumentverket 333

Förändringar

genom den utredning som vi låtit göra av Statens livsmedelsverk och Konsumentverket funnit några större effektivitetsvinster. Uppgifter och kompetensbehov skiljer sig åt i alltför hög grad.

Vi har övervägt andra verksamhets- och huvudmannaformer som bolag och stiftelse för vissa verksamheter. Verksamheten har dock inte marknadsmässiga förutsättningar för att kunna bolagiseras. Stiftelseformen å sin sida förutsätter finansiell medverkan från andra intressenter, men intresse föreligger inte från andra aktörer. Dessutom bör en del av ett politikområde stå under insyn av statsmakterna.

Vi anser därför att:

0 är mest Den

Myndigbetsformen lämplig. utz/ecklingslinje som vi förordar är renodling.

34.2Gemensamma

utgångspunkter

De gemensamma utgångspunkterna gäller oavsett val av alternativ och måste komma till uttryck i båda organisationsalternativen.

Finansieringen av det statliga engagemanget bör breddas, dels genom ökade externa intäkter, dels genom att andra departement avdelar resurser för konsumentåtgärder inom sitt politikområde (se vidare kap. 35). En eventuell subvention av insatser redovisas öppet. I övrigt skall full kostnadstäckning av olika produkter och tjänster ske. Båda organisationsalternativen utgår från över tiden ökade externa intäkter, omfördelning av anslag mellan departement och visst tillskott från några

departementsområden.

Vid dimensioneringen av i de båda alternati-

organisationen ven vi från oförändrade totala resurser. De ökade behov

utgår av insatser som vi redovisar bör mötas genom breddad finansiering och med en hårdare

prioritering.

I kapitel 35 redovisar vi åtgärder för att förbättra styrningen av de samlade statliga konsumentpolitiska insatserna, liksom åtgärder för att bredda engagemanget och åstadkomma effektivare och samarbete mellan myndigheterna. En

avgränsning viktig funktion för konsumentmyndigheten är att övervaka konsumentfrågorna inom olika politikområden och ta initiativ till åtgärder (den s.k. vakthundsfunktionen). får

Åtgärderna

något olika utformning beroende på om man väljer en eller två konsumentmyndigheter.

Verksamheter som har, eller på sikt kan utveckla, en hög grad av intäktsfinansiering är testverksamhet, Råd 8C Rön, förlags-

..

334 Förändringar av Konsumentverket .

produktion och kursverksamhet. I båda alternativen ges dessa verksamheter en större affärsmässighet genom införande av interna resultatenheter.

I kapitel 20 redovisas insatser för att förstärka det konsumentekonomiska perspektivet. Bl.a. föreslås inrättandet av ett sär-

skilt Centrum för privatekonomi. Detta ges en självständig

ställning, men kan i båda alternativen administrativt knytas till

_

en konsumentmyndighet.

Det är av stor betydelse att den kompetens som i dag finns

inom Konsumentverket kan tas till vara i den nya organisatio-

nen. Vi förutsätter att så sker. Oavsett alternativ måste dock

arbetsformerna bli mer flexibla med till förändringar i

hänsyn

omvärlden och i konsumenternas behov samt olika marknaders

utveckling. En ny samhällsutveckling kräver en flexibel organi-

sation och en ökad användning av fria resurser, t.ex. resurser för

köp av tjänster för bl.a. projektverksamhet.

Oavsett alternativ föreslår vi att lämpligheten av en samloka-

lisering av verksamheterna prövas och inbegriper då också

Allmänna reklamationsnämnden. Motiven för detta är att vi eftersträvar en renodling av statens verksamheter på konsumentområdet, men förordar samtidigt att bästa möjliga förutsätt-

ningar skapas för samverkan mellan myndigheterna. Vi anser

att det av konsumentpolitiska skäl är angeläget att verksamheterna bedrivs under samma ”tak”. Det främjar samarbetet myn-

digheterna emellan, leder enligt vår bedömning till lägre kost-

nader och främjar kontakterna med andra aktörer. En invändning mot att samlokalisera ARN med övriga konsument-

myndigheter är att ett tvistlösande organ ej bör lokaliseras

tillsammans med myndighet som företräder ett partsintresse.

ARN är dock inte en domstol, utan ett organ som tillsammans

med andra konsumentpolitiska myndigheter skall medverka till

att målen för konsumentpolitiken uppnås, bl.a. genom att

stödja och utveckla den lokala verksamheten.

Vi föreslår att:

0 samlokaliseras och

Konsumentmyndigheterna lämpligheten

av att samlokalisera ARN med de övriga konsument-

myndighetema prövas.

De två alternativen beskrivs i syfte att ge en översiktlig bild av

inriktning, uppgifter, organisation, finansiering, arbetsformer och kompetens. De två nya myndigheterna i alternativ 1 presen-

teras mer utförligt än alternativ 2, som är en vidareut-

något

veckling av dagens Konsumentverk (beskrivet i kap. 5). Vi

förutsätter att en noggrann genomgång görs av organisationen

av Konsumentverket 335

Förändringar

före ett genomförande. I bilaga 4 finns förslag till instruktioner och detaljorganisation för alternativen.

34.3Renodling genom delning.

Alternativ 1.

Konsumentverket delas i två

myndigheter:

0 En Konsumentverket,

anslagsfinansierad myndighet, Nya

med i huvudsak rättstillämpande uppgifter. 0 En Konsument med att

uppdragsmyndighet, Sverige, uppgift

främja konsumentintresset genom kunskapsutveckling och

kunskapsstöd.

De två myndigheterna speglar det statliga engagemangets två inriktningar: myndighetsutövning och annat konsumentstöd.

Nya Konsumentverket

Det Nya Konsumentverket svarar för statens myndighetsutövande uppgifter inom konsumentpolitiken, dvs. normgivning, tillsyn och konsumentombudsmannafunktionen. Utformningen av det nya Konsumentverket syftar till att lyfta fram myndighetsutövningen inom konsumentområdet och därmed bidra till att stärka konsumenternas rättsliga ställning. Genom en renodling tydliggörs bättre bl.a. Konsumentombudsmannens ställning.

Nya Konsumentverkets verksamhetsidé kan formuleras sålunda:

Konsumentverket arbetar för att och lösa

förebygga

konsumentproblem på marknaden genom tillämpning och utveckling av den att främja

konsumenträttsliga lagstiftningenför

en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling och medverka i det internationella samarbetet vad gäller konsumenträtt och Standardisering.

Uppgifter

Konsumentverket har det övergripande för den

tillsynsansvaret allmänna konsumenträtten av-

(bl.a. marknadsföringslagen, talsvillkorslagen, prisinformationslagen, produktsäkerhetslagen och konsumentkreditlagen). Uppgifterna är bevakning och kontroll av marknaden och näringsidkare, talan i Marknadsdomstolen genom Konsumentombudsmannen och handläggning av anmälningar.

336 Förändringar av Konsumentverket

Verket skall driva förhandlingar med branscher och företag

och föreslå egenåtgärder. Genom att följa rättsläget och mark-

naden skall man initiera och medverka i utvecklingen av ny

lagstiftning.

Det Nya Konsumentverket svarar för beredningen av Konsumentombudsmannens ärenden.

En väsentlig för Nya Konsumentverket är att delta i

uppgift

utveckling av internationella normsystem och att medverka till att dessa överförs till svenska förhållanden, liksom att med-

verka i standardiseringsarbetet.

Organisation och ñnansiering m.m.

Konsumentverket föreslås vara en anslagsfinansierad myndig-

het.

Storleken på anslaget bestäms av de politiska ambitionerna

kring rätts- och marknadsbevakning och det internationella arbetet med både reglering och produktsäkerhet. Med utgångs-

punkt från nuvarande resurser vid Konsumentverket, dvs. oförändrad ambitionsnivå, beräknas behovet till ca 60 årsarbetskrafter och ca 23 miljoner kronor.

Det nya Konsumentverket är ett enrådighetsverk och leds av en generaldirektör, som tillika är Konsumentombudsman och som skall vara jurist med domarerfarenhet. Organisationernas intressen kanaliseras i direkta i en viss

arbetsöverläggningar i branschöverenskommelser, genom riktlinjer m.m. Konfråga,

taktorgan bör finnas.

Myndigheten svarar för sin egen administration, framför allt ekonomi och Kontorsservice som växel, vakt-

personalfrågor.

mästeri, bibliotek m.m. köps av Konsument Sverige (se nedan).

Arbetsformer och kompetens

Det nya Konsumentverket arbetar med att

övervaka och initiera granskningar av marknaden

handlägga ärenden

utarbeta föreskrifter

förhandla om riktlinjer och överenskommelser, nationellt

och internationellt.

Det internationella arbetet och den därmed sammanhängande marknadskontrollen är växande områden.

Grundkompetensen består av kunskaper i juridik, ekonomi och marknadsföring. Kunskap om utredning och förhandlings-

verksamhet är också viktiga områden, liksom kunskap om

produktsäkerhet och standardisering.

av Konsumentverket 337 Förändringar

Samverkan Nya Konsumentverket skall samverka med flera aktörer:

0 och vad bl.a. Näringsidkare branschorganisationer gäller egenåtgärder. 0 Andra med eller funktionsansvar för myndigheter produktatt vid behov samordna och marknadskonlagtillämpning troll. 0 Konsument Sverige för information om konsumenträttsliga frågor. 0 Den lokala konsumentverksamheten i frågor om konsumenträtt (information och och marknadskontroll rådgivning) (specifika uppdrag).

har huvudansvar för konsumenträtten Nya Konsumentverket och arbetar för att säkra det konsumenträttsliga intresset inom andra myndigheters ansvarsområden.

Konsument Sverige

Konsument är att vara statens samlade resurs Sveriges uppgift för att konsumenternas att ökad stödja möjligheter genom hävda sin rätt hushålla med sina kunskap på marknaden, resurser och bidra till en från miljösynpunkt hållbar utveckling. Konsument Sveriges huvudsakliga målgrupp är konsumenterna, direkt genom utbildning och information och indirekt det lokala konsumentarbetet (kommuner, konsumentgenom råd, konsumentombud m.fl.). En viktig uppgift är att genom olika och utbildning eller informainsatser, metodutveckling tion av den lokala och frivilliga konsumentstödja utvecklingen verksamheten. Konsument verksamhetsidé kan formuleras sålunda: Sveriges

Konsument skall genom att utveckla och förmedla Sverige inom det konsumentpolitiska området tydliggöra och kunskap konsumentintresset och främja en från miljösynpunkt stödja hållbar samt stödja hushållen i deras långsiktigt utveckling strävan att utnyttja sina resurser.

effektivt

Bildandet av Konsument har till att bibehålla och Sverige syfte utveckla annat konsumentstödjande arbete än myndighetsutsom i bedrivs inom Konsumentverket, i sådana övning, dag former att det bidrar till en breddning av det samtidigt hos olika aktörer. konsumentpolitiska engagemanget

338 Förändringar av Konsumentverket

Uppgifter

Konsument Sverige har bl.a. följande uppgifter:

0 Att informera och utbilda samt utveckla metoder i om frågor hushållsekonomi, budgetrådgivning och skuldsanering 0 Att bevaka viktiga konsumtionsområden 0 Att integrera miljöfrågorna inom olika insatsområden 0 Att stödja den lokala skola och

konsumentvägledningen,

folkbildning 0 Att fullgöra en beställarroll gentemot forskning och utveckling inom konsumentområdet 0 Att och vara och stödja opinionsbildning pådrivare signalgivare mot andra myndigheter 0 Att utföra Konsumentverkets nuvarande (inklusive provning metodutveckling) 0 Att bedriva publikationsverksamhet och av

framtagning

informations- och samt material för stöd utbildningsmaterial före köp.

Organisation och finansiering m.m.

Konsument Sverige utformas som en med

uppdragsmyndighet

blandad och en styrelse där bl.a. kommunerna och

finansiering

intresseorganisationerna är företrädda. Genom valet av uppdragsmyndighet som form understryks att Konsument Sverige, inom ramen för sin instruktion, skall ha en fri roll. Myndighetsformen däremot innebär att staten har insyn och inflytande i verksamheten som ett uttryck för den statliga konsumentpolitiken. Uppdragsformen innebär en friare form för från till olika av direkta

finansiering: anslag slag

försäljningsintäkter. Det leder till en skärpning av intäktskraven och till en marknadsmässig av delar av verksamheten. styrning Konsument Sverige ges tre grundläggande

finansieringsformer:

basanslag, uppdragsersättning och försäljningsintäkter. Försäljningsintäkterna (tester, tidnings- och förlagsproduktion, kursverksamhet m.m.) bör på sikt (tre år) kunna svara för cirka hälften av finansieringen.

Uppdragsfinansieringens omfattning

bör vara cirka en fjärdedel. Denna del av korn-

finansieringen

mer från andra departement och myndigheter för långsiktiga insatser eller konkreta projekt:

kunskapsutveckling, rådgiv-

ning och information. Basanslaget, den resterande fjärdedelen, omfattar de grundläggande uppgifterna: av konbevakningen sumentintresset, stödet till den lokala utvecklingen och insatser mot resurssvaga grupper och inom baskonsumtionen. åtgärder

av Konsumentverket 339 Förändringar

av verksamheten bestäms med utgångspunkt Omfattningen från marknaden och ambitionerna inom konsumentområdet. Som en indikation verksamhetens kan vi utgå på omfattning från den del av Konsumentverket som inte till Nya Konsugår mentverket. Med och intäkter motsva-

dagens personalstyrka

rar den verksamheten ca 115 årsarbetskrafter och en omsättca 80 kronor, varav ca 30 miljoner kronor är ning på miljoner försäljningsintäkter. medel kan tillföras Konsument Sverige genom Ytterligare ansvaret för kanslifunktionen för Centrum för privatekonomi (se kap. 20). Konsument leds av en En verkställande Sverige styrelse. direktör leder det arbetet. Organisationen bör vara så operativa och flexibel som Förlagsproduktionen, Råd 8C platt möjligt. Rön liksom provningsverksamheten drivs i självständiga resultatenheter. Till Konsument Sverige knyts Centrum för som har en självständig ställning under ledning privatekonomi av ett privatekonomiskt råd.

Arbetsformer och kompetens Arbetsformerna i Konsument Sverige skall präglas av öppenhet och flexibilitet. En stor del av arbetet bedrivs i program och aktiviteter är av utåtriktad art: kurser, konfeprojekt. Många renser, information m.m. Arbetet bedrivs i nära kontakt med och kommunerna. Den lokala verkfrivilligorganisationerna samhetens utveckling är en viktig utgångspunkt. Inom och projektarbetet med kombinationer av utvecklingssamt branschkunskap inom basutredning, projektledning konsumtionsområdena krävs generalistkompetens. För delar av verksamheten erfordras dock specialistkompetens, t.ex. journalistik (Råd 8C Rön, Konsumentnytt), information (förlagsverksamhet), teknik (testlaboratoriet), varuförsörjning, peda- (barn och ungdom, kursverksamheten) m.m. gogik

Samverkan m.m. Konsument Sverige har i att stödja utveck-

viktiga uppgifter

av den lokala verksamheten samt främja samarbetet med lingen de och andra myndigheter av intresse frivilliga organisationerna från konsumentsynpunkt. skall ha ett stort inflytande i styrel- Frivilligorganisationerna sen för att kunna påverka verksamhetens inriktning och resursavvägning mellan olika områden etc. I det konkreta fördelning, (projekt eller program) skall de finnas med utvecklingsarbetet direkt i projekten eller i projektledningsgrupper. antingen

340 Förändringar av Konsumentverket

Konsumentvägledarna bör vara företrädda i styrelsen. Enheten för lokalt stöd förutsätts vidare arbeta mycket nära kommunerna.

Konsument Sverige skall ta till vara konsumentintresset i sakansvariga produkt- och Det kan

funktionsmyndigheter.

innebära att utforma undersökningar och ta fram material på uppdrag av ansvariga myndigheter eller att på eget initiativ uppmärksamma ett konsumentproblem inom deras område. Myndigheternas sakkunskap bör användas i gemensamma projekt.

Konsument kan genom mediaenheten/Råd 8C Rön,

Sverige förlagsverksamheten och utbildningen åta sig att förmedla viktig konsumentinformation som sakansvariga myndigheter, t.ex. Livsmedelsverket, Vägverket, Boverket, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, inte har de rätta kanalerna för.

De rena opinionsbildande insatserna är frivilligorganisationernas och massmedias Konsument roll blir

uppgift. Sveriges att förmedla de kunskaper man besitter och utvecklar.

Samverkan mellan Konsumentverket och

Nya

Konsument

Sverige

Uppdelningen av Konsumentverket i en och en

myndighetsdel konsumentstödjande del på andra områden innebär en renodling av roller och Verksamhetsinriktning. Konsument

Sveriges huvuduppgift är stöd och information till konsumenterna. Konsument Sverige kommer också att utveckla kompetens inom flera sakområden utred-

genom provningsverksamheten, ningar och undersökningar. Denna kompetens skall utnyttjas av Nya Konsumentverket.

De två myndigheterna kan också arbeta i gemensamma projekt, t.ex. i information om konsumenträtt, av

utveckling rättsliga och stödjande åtgärder inom avreglerade tjänstesektorer m.m.

Samverkan sker utifrån de roller och den specifika

kompetens

de båda myndigheterna har i konsumentpolitiken.

och mellan de två

Sammanfattning jämförelse myndigheterna

I det följande görs en jämförelse mellan de två

myndigheterna för att beskriva huvudpunkterna i deras verksamhet,

särdrag och olika profil.

av Konsumentverket 341

Förändringar

NYA KONSUMENT- KONSUMENT VERKET/KO SVERIGE

och kontroll Utveckling och förmedling av Inriktning: Tillämpning av lagstiftning m.m. kunskap

Roll: Myndighetsutövning Främjande av konsumentintresset på annat sätt än genom myndighetsutövning

Marknadens aktörer Konsumenter, näringslivet, Målgrupp: frivilligorganisationer, kommunal verksamhet

Form: Anslagsmyndighet Uppdragsmyndighet

Ledning: Enrådighetsverk Intressestyrning

Uppgifter: Lagtillämpning Kunskapsutveckling Information och Författningsarbete påverkan

Arbetsformer: utifrån behov och

Ãrendehantering Projektarbete

Förhandling marknadsorientering

av

Överföring kompetens

av den som behövs i de två myndighe- Merparten kompetens terna kan överföras från nuvarande Konsumentverket. Därmed tillvaratas de kvalifikationer som i finns inom verket och dag som är de mest för att utveckla det Nya Konsumentlämpliga verkets och internationella roll liksom

myndighetsutövande

Konsument utvecklande och stödjande roll. Kontinui- Sveriges teten säkerställs.

34.4 och av

Utveckling renodling

Konsumentverket. Alternativ 2.

Utgångspunkter

I detta alternativ bibehålls Konsumentverket som en samlad myndighet för det statliga konsumentpolitiska engagemanget.

342 Förändringar av Konsumentverket

Renodlingen genomförs genom att rollerna tydliggörs i den interna skall avorganisationsuppbyggnaden. Organisationen och kärnområdena spegla tydliggöra hushållsekonomi, produkters säkerhet och funktion, och

rättslig marknadsbevakning

lokal verksamhet.

Inriktning

Ett utvecklat Konsumentverk har i sin helhet samma inriktning för verksamheten som i Den samlade verksamhetsidén kan dag. uttryckas sålunda:

Konsumentverket skall utifrån en helhetssyn på konsumentintresset förebygga och lösa marknaden

konsumentproblem på genom tillämpning och utveckling av den konsumenträttsliga

lagstiftningen och medverkan i internationellt samarbete vad gäller konsumentrátt och samt att ut-

standardisering genom

veckla och förmedla kunskap inom det

konsumentpolitiska

omrâdet stödja hushållen i deras strävan att

effektivt utnyttja

sina resurser och därvid främja en hållbar från miljösynpunkt

utveckling.

Det är i verkets olika delar som verksamhetsidéer kan tydligare formuleras. Ett utvecklat Konsumentverk innebär att verksamheten byggs upp utifrån de olika rollerna. Funktioner som har förutsättningar att bära sina egna kostnader skall avtydligt gränsas i organisationen. En större flexibilitet skall när skapas det gäller frågor som inte hör hemma i den fasta naturligt organisationen eller som berör flera enheter organisatoriska eller som av andra skäl kräver snabba extraordinära insatser. Viktiga intressenter, som den lokala verksamheten och

frivilligorganisationerna, får ökad insyn och ökat inflytande

över verksamheten. De skall kunna delta direkt i verksamhetens genomförande, främst i tidsbestämda Kontakterna projekt. med organisationer, kommuner, skola och enskilda konsumenter är väl samordnade internt och etablerade utåt. tydligt

Uppgifter

De totala uppgifterna är desamma som verket i ansvarar dag för, men med en hårdare inom de olika verksamhetsprioritering grenarna/kärnområdena. Inom det hushållsekonomiska området sker en koncentration mot och skuld-

budgetrådgivning

sanering och mot baskonsumtionen (livsmedel, transboende, porter m.m.). Produktsäkerheten lyfts fram och inom tydliggörs

Förändringar av Konsumentverket 343

området kvalitet och funktion. Inom rättslig marknadsbevakning styrs verksamheten i hög grad av skeenden på marknaden (ärendetillflöde och initiativ). Det lokala verksamhetsstödet styrs av den lokala Verksamhetens behov.

och m.m.

Organisation finansiering

Konsumentverket leds av en utan styrelse.

generaldirektör

Samverkan säkras med konsument- och nåringslivsin-

viktiga tressen i planering och prioritering säkras.

Genom en organisation som tydliggör beställar- och utförarfunktionen för ett starkare kostnads-

skapas förutsättningar medvetande.

De konsumentpolitiskt tunga områdena organiseras i verk-

samhetsgrenar: hushållsekonomi, produktsäkerhet/funktion,

rättslig marknadsbevakning. Råd 8C Rön och Testlab organiseras i resultatenheter med krav på full kostnadstäckning inom tre år.

En särskild för samordning och dis-

förlagsfunktion skapas tribution av Intäktskrav ställs också på andra

förlagsprodukter. verksamheter (kursverksamhet). Vidare organiseras särskilda

med uppgifter av tidsbegränsad natur, där extern finanprojekt

och/eller externt samarbete är särskilt

siering betydelsefullt.

Exempel på områden där projekt kan bli aktuella är

budgetrådgivning

offentliga tjänster

handikappfrågor

ny teknik

insatser på miljöområdet

konsumentforskning.

uppföljning och resultatanalys samt större utvecklings- Styrning,

behandlas i en stabsfunktion till ledningen. Inom denna frågor finns också ansvar för massmediekontakter och internationell samordning.

En modell med linjeenheter innebär en förbättrad styrning.

är representerade i en liten, effek- Samtliga verksamhetsgrenar tiv ledningsgrupp.

Den rena myndighetsutövningen har ovan beräknats till ca 60 årsarbetskrafter, ca 23 miljoner kronor. Kostnaden för resterande verksamhet beräknas till ca 80 miljoner kronor. En realistisk bedömning är att den externa finansieringen på sikt (3 år) kan motsvara ca 40 miljoner kronor.

344 Förändringar av Konsumentverket

Arbetsformer, kompetens och samverkan

Flexibilitet skapas b1.a. genom användande av projektarbetsformen, dels direkt under dels inom

verksledningen,

verksamhetsgrenarna. Inte minst för nya arbetsfält kan projekt under ett inledande skede vara att föredra framför

linjeorganisation.

Frivilligorganisationer ges möjlighet att delta i projektlagd verksamhet. Erfarenheterna från detta kan bilda grund för att pröva arbetsfördelningen mellan myndigheter och organisationer.

Organisationen skall vara väl lämpad att ta till vara och vidareutveckla kompetensen hos personalen. Kravet på flexibilitet kommer också att öka behovet av ytterligare

generell kompetens inom myndigheten.

Sammanfattning

Den skisserade i delar från

myndigheten skiljer sig väsentliga nuvarande organisation av Konsumentverket. I denna organisation sker samspelet mellan till stor del inom olika

åtgärder varu- och tjänsteområden. I den nya organisationen däremot sker denna typ av avvägningar i en annan och mera renodlad uppdelning.

Det utvecklade Konsumentverket arbetar med en annan intern styrning och med en utökad användning av projektformen. Områdena marknadsbevakning och lokalt verksamhetsstöd får en renodlad profil: mot marknaden resp. den lokala verksamheten.

34.5 och till

Värdering förslag

huvudalternativ

Vid en jämförelse mellan de två alternativen konstateras att de i vissa delar har likartad karaktär. Vi bedömer också att förutsättningarna bör vara relativt likartade när det gäller möjligheterna att hantera i konsumentpolitik-

förändringarna

ens innehåll, som styrs av miljöhänsyn, en förstärkt marknadsekonomi och konsumentekonomin.

Fördelarna med alternativ 1, z en

delning

och Konsument

Konsamentmyndighet Sverige:

Fördelen ligger framför allt i renodlingen av roller. Konsument-

Förändringar av Konsumentverket 345

myndigheten får en tydlig profil mot myndighetsutövning och den rättsliga Konsumentombudsmannen

marknadsbevakningen.

får också en mer naturlig plats i en myndighet med

tydlig rättslig profil. Konsument Sverige får en intressedrivande och kunskapsstödjande profil: att tydliggöra och hävda konsumentintresset med till att hushållen i att effektivt

hänsyn miljöintresset, stödja utnyttja sina resurser. På detta sätt en av det

uppnås avgränsning statliga och på sikt till ett större

engagemanget möjligheter frivilligengagemang.

Delningen följer ett mönster i den pågående utvecklingen av statlig verksamhet som betonar rollfördelning mellan olika aktörer i syfte att främja effektiviteten. Helheten växer fram genom samspelet mellan aktörerna. Genom

renodlingen skapas förutsättningar för tydligare verksamhetsidéer och därmed bättre intern styrning för respektive verksamhet och myndighet. Lekmannastyrelser avvecklas i myndigheter med ett klart inslag av myndighetsutövning.

I myndighetsutövningen blir styrningen rak, departement mot myndighet. En kunskapsutvecklande eller informerande myndighet med konsumentintresset som bas kan skapa inflytande för intresseorganisationer, kommuner och andra externa intressenter och därmed bidra till att bredda engagemanget.

I direktiven framhävs behovet av att förstärka den externa finansieringen. Den reglerande verksamheten är anslagsfinansierad och den kunskapsutvecklande och stödjande verk-

samheten kan innehålla olika finansieringsformer (anslag, upp-

drag, externa intäkter) och till stor del bedrivas affärsmässigt.

När verksamheterna renodlas sker också en utveckling av olika arbetssätt. handlar till stor del om

Myndighetsutövning

ärendehandläggning, utredningar och med nä-

förhandlingar

ringslivets branschorganisationer.

Arbete med kunskapsutveckling och information bör vara flexibelt genom projektgrupper och användning av både intern och extern kompetens.

Fördelarna med alternativ 2, ett utvecklat

K onsumentverk:

I detta alternativ bibehålls Konsumentverket som en samlad myndighet för huvuddelen av det statliga konsumentpolitiska engagemanget. Fördelen är framför allt att konsumentkompetens och hantering av konsumentpolitiska verktyg kan hållas samman. Ett bibehåller Konsumentverk underlättar en politisk styrning av resurserna.

346 Förändringar av Konsumentverket

En inom Konsumentverket med en ökad renod-

utveckling

mot olika roller och arbetssätt innebär att man förenar ling

med en intern renodling. Man har en samlad helhetssynen tillgång till de konsumentpolitiska medlen och kan med en väl

inom olika områden. fungerande planering välja inriktning Kontinuiteten och upparbetade kontaktvägar bibehålls.

Överväganden kring förslagen

torde vara större vid ett del- Omvandlingskostnaderna något

än en, i och för sig omfattande, intern ningsalternativ ganska omorganisering av Konsumentverket.

(1) från en uppdelning i roller

Delningsalternativet utgår snarare än kompetens. Det finns därför risk för en dubblerad

i Detta kan undvikas genom samkompetens myndigheterna. verkan mellan myndigheterna.

större skillnader i administrativa kostnader mellan

Några alternativen bedömer vi inte att det föreligger. I ett delningsalternativ har bägge organisationerna tillräcklig volym för en kostnadseffektiv internadministration. I den mån gemensamma resurser behöver utnyttjas bör så kunna ske genom samlokaliseringen.

En sammanfattande av de två alternativen leder

jämförelse till följande.

I om Verksamhetsinriktning innebär alternativ 1 att

frågan man i rollerna, externt och internt. Alternativ

skapar tydlighet 2 ger fortsatta möjligheter till en konsumentpolitisk helhetssyn i en organisation.

När det styrning ger alternativ 1 bättre möjligheter till

gäller extern i förhållande till olika konsumentpolitiska

styrning medel. Alternativ 2 ger möjligheter att inom organisationen

och välja olika åtgärder. prioritera

Möjligheterna att bredda finansieringen genom bl.a. ökade intäkter är större i alternativ 1 där det för Konsument Sverige

ett större tryck för att åstadkomma extern finansiering. skapas

att bredda engagemanget är större i alternativ

Möjligheterna 1 genom att Konsument Sverige på ett bättre sätt kan involvera

och den lokala verksamheten. Därmed frivilligorganisationer ökas möjligheterna att på ett tydligt sätt hävda konsumentintresset.

Genom renodling av myndighetsutövningen i Nya Konsumentverket får det agerandet en klarare profil, och

rättsliga

till Konsumentombudsmannen blir mer naturlig kopplingen och direkt.

Fördelen med alternativ 2 är att kontinuiteten bättre kan

av Konsumentverket 347

Förändringar

upprätthållas. En delning enligt alternativ 1 har den fördelen att

som sådan markerar ett nytänkande genom de nya delningen organ som skapas. Ambitionerna att bredda engagemanget återspeglas därmed också i det statliga agerandet.

Vi anser det vara av stor vikt att den ofrånkomliga statliga

uppgiften att svara för konsumentskydd, rättstillämpning och

myndighetsutövning i övrigt åligger en anslagsfinansierad myndighet.

Övriga åtaganden inom konsumentpolitiken bör enligt vår mening föras till en uppdragsmyndighet. I en sådan ges bättre förutsättningar att ta till vara och utveckla andra aktörers växande intresse och medverkan, att på sikt åstadkomma ett ökat medansvar för konsumentpolitiken och därmed breddad finansiering.

Vi förordar således alternativ 1 där Konsumentverket delas i Nya Konsumentverket som handhar myndighetsutövningen och Konsument som har allmänt konsumentstödjande

Sverige uppgifter.

KAPITEL

av det

styrning

statliga

engagemanget

-.. , ... . -.-m1 á

är konsumentperspektivet av j Inom flertaletpolitikomráden

Det gäller på områden som livsmedel, bostäder,

betydelse.

finansiella tjänster, kemikalier, konkurrens kommunikationer, miljö,

har många myndigheter, vid sidan av

m.fl. Därmed verksamheter som berör det

i konsumentmyndighetema, arbetsfältet. l kapitel 7 har vi översiktligtbelyst konsumentpolitiska

med verksamheter av särskild betydelse för

ett antal myndigheter det konsumentpolitiska arbetet.

En för att ambitionerna inom konsumentpolitiken skall

förutsättning fâ är att det konsumentpolitiska perspektivet beaktas genomslag

vid av alla områden av betydelse för

utformningen politiken på

konsumenterna. En av olika sektorer visar att konsumentpolitiken måste ges

analys

ökad vikt. Efter hand som delar av samhällsekonomin i konkurrensutsätts är det angeläget att konsumentpolitiska r

överväganden beaktas i högre grad. ;.

Det internationella samarbetet intensifieras till följd av EES-avtalet och vid ett eventuellt medlemskap i EU. Omsorgen om svenska intressen i det internationella samarbetet förutsätter att ärenden i inte bara bereds i samverkan mellan departement och myndigheter utan även under medverkan från frivilligorganisationer och

näringslivets organisationer. j i

resurser inom statsförvaltningen ökar kravet på

Begränsade

samarbete mellan så att de samlade resurserna

myndigheterna, i

effektivt med från bLa. ambitionerna på det g

§ utnyttjas utgångspunkt

området. å

konsumentpolitiska

Breddning och styrning 349

35.1 En

konsumentpolitisk beredning

För att skapa bättre för att utveckla

förutsättningar fortlöpande

det arbetet föreslår vi att:

konsumentpolitiska

0 tillsätter en

Regeringen konsumentpolitisk beredning.

Ledamöterna bör utses med hänsyn till syftena att utveckla den

konsumentpolitiska verksamheten och att stärka samverkan mellan berörda departement och med andra aktörer som

konsumentorganisationer och näringsliv.

35.2 och

Målstyrning resultatuppföljning

Som tidigare nämnts har vi åt en konsult att företa en

uppdragit

genomgång av Konsumentverket. pekar på

Konsultrapporten

att målstyrningen från departementet bör förstärkas. Vi

vill

särskilt betona:

0Behoven av det

förbättrad styrning från ansvariga departe-

mentet till föl/d av det internationella samarbetet, av bredd-

ning av det arbetet till att i

konsumentpolitiska högre grad

omfatta andra departement och myndigheter, och av resultat-

En klar och bör komma

nppföl/ning. tydlig politisk inriktning

till uttryck.

Resultatuppföljning och utvärdering förutsätter att målen för

det konsumentpolitiska arbetet konkretiseras.

Vi föreslår att:

0Det ansvariga departementet istörre utsträckning engagerar

externa organisationer i Riksrevisions-

uppföljningsarbetet:

verket, universitet och högskolor etc.

I kapitel 32 har vi föreslagit delvis förändrade

finansierings-

former för att bl.a. tydliggöra det

konsumentpolitiska perspek-

tivet i andra departements verksamheter och ett effekti-

skapa vare samspel mellan myndigheter med uppgifter av konsument-

politiskt intresse.

Grunden för samverkan mellan det

ansvariga departementet

och andra departement och är det samlade ansva-

myndigheter

ret för att initiera och följa upp ur ett konsument-

frågor

perspektiv.

350 Breddning och styrning

35.3 mellan

Samspel myndigheter

Även andra myndigheter än konsumentmyndigheterna har uppgifter som innehåller viktiga konsumentaspekter.

Samarbetet mellan myndigheter behöver förstärkas främst i det internationella arbetet, myndighetsutövningen, bevakningen av konsumentintresset, utvecklingsarbetet och informationen till konsumenterna.

om fördelningen av arbetsuppgifter mellan Nya Kon-

Frågan sumentverket och Konsument Sverige får tas upp i den föreslagna organisationsöversynen. Denna fråga behandlas därför inte närmare här. dock 4 med utkast till instruktioner

(Se bilaga för de båda myndigheterna.)

Det internationella arbetet

I Europasamarbetet krävs ett samordnat uppträdande inte bara i förhandlingar utan också i det löpande arbetet. På konsumentområdet är ofta flera departement och myndigheter berörda. Med utgångspunkt från utredningen Statsförvaltningen och EG (SOU 1993:80) man nu inom kanslihuset igenom hur

går samarbetet mellan och myndigheter skall förtyd-

departement

Här bör även beaktas de svenska konsumenternas röst i ligas. Europasamarbetet.

av konsumentintresset

Bevakning

Konsument Sverige har i att i samverkan med den lokala

uppgift

konsumentverksamheten och frivilligorganisationerna ta till vara konsumentintresset. Denna roll bör vara aktiv genom att Konsument Sverige i sin instruktion ges en tydlig ”vakthundsfunktion”. Denna funktion innebär att Konsumentmyndigheten: 0 skall även andra

identifiera konsumentproblem på myndig-

beters områden, observera behov av insatser och föra en

dialog med andra myndigheter

Vakthundsrollen utgår från att man har en god överblick över marknaden och konsumenternas problem och behov, vilket Konsument Sverige får genom samspelet med den lokala konsumentvägledningen och frivilligorganisationerna. Detta

ett effektivt och vi förutsätter att det samspel utgör signalsystem kompletteras med resurser för utredningar. Genom den kun-

som erhålls kan Konsument förmedla information skap Sverige till och stödja andra myndigheter inom deras respektive ansvarsområden.

Breddning och styrning 351

Utvecklingsarhete

För att lösa konsumentpolitiska uppgifter måste myndigheter samverka även i utvecklingsprojekt. kan lämnas till

Uppdrag Konsument av och Det an-

Sverige departement myndigheter. svariga departementet och Konsument Sverige kan ge uppdrag till andra myndigheter. Väl definierade är ofta ett bra

uppdrag sätt att utveckla ett samarbete mellan andra och

departement myndigheter.

Konsumentinformation

Konsument skall svara för och information

Sverige utbildning till konsumenterna. Genom nära kontakter med

frivillig-

organisationer och den lokala konsumentvägledningen har

konsumentmyndigheten särskilda förutsättningar att nå konsu-

menterna. Detta är en kanal som i större kan

utsträckning utnyttjas av andra myndigheter.

Konsumentmyndighetens informationsverksamhet bör i högre grad än i dag samverka med andra myndigheter.

Förlagsverksamheten bör omfatta med kon-

informationsprodukter sumentinriktning på uppdrag också från andra myndigheter.

35.4 av ansvar

Översyn myndigheternas

Vi har inte haft möjlighet att närmare

granska samtliga myndigheter med verksamhet som berör konsumentpolitiken. Vi anser dock att det finns anledning att se över mellan

gränsdragningen

olika myndigheters ansvar inom konsumentpolitiken. Syftet bör vara att bredda och förstärka det statliga konsumentpolitiska arbetet genom att tydligare fördela ansvaret mellan berörda myndigheter och klargöra den roll som andra myndigheter bör ha.

Möjligheter till besparingar bör undersökas. Man bör i en tid

med besparingskrav på alla områden dock vara uppmärksam

på att förändringar av uppgifter och kompetens mellan myndigheter måste följas av resurser och att uppgifterna stämmer med myndighetens verksamhetsidé.

Vi föreslår att:

0 Det för ansvariga i särskild

konsumentfrâgor departementet

ordning och isamrâd med berörda departement och myndig-

heter utreder följande områden med att

utgångspunkten

renodla uppgifterna och pröva av

fördelningen finansierings-

ansvaret. (Duhblering av kompetens hör undvikas.)

352 Breddning och styrning

Livsmedel

Kommittén har åt en konsult att studera möjligheuppdragit terna att överföra funktioner inom Statens

konsumentpolitiska

livsmedelsverk (SLV) till Konsumentverket. Rapporten pekar inte större effektivitetsvinster av en överföring av på några från SLV till Konsumentverket. Kommittén anser

uppgifter

dock att den frågan bör belysas ytterligare. bör ansvaret för föreskrifter om vikt Enligt konsultrapporten och beträffande livsmedel överföras

volym färdigförpackade

från Konsumentverket till SLV. vad vi har erfarit kommer Enligt så också att ske. Konsumentinformation bör överföras från SLV till Konsumentverket eller Konsument Sverige, beroende på vilken som väljs.

organisationslösning

Mandatet för (KoB) under Jord- Konsumentberedningen den 31 december 1994. Mot bakbruksdepartementet utgår av att livsmedel är ett varuområde inom grund prioriterat bör man överväga i vilken utsträckning konsumentpolitiken KoB:s verksamhet bör övertas av konsumentmyndigheten.

Boende

Området material och funktion i bostadsinredningar bör utvecklas i samarbete mellan KTH, Chalmers tekniska högskola, andra branschforskningsinstitut och konsumentstatliga organ, Den sistnämnda bör ha

myndigheten. konsumentmyndigheten

en roll som beställare av och ansvarig för informationen. om boendeområdet bör snarast Frågan rättslig rådgivning på få en lösning.

Bilars bränsleförbrukning

har fått ett där även trafiksä- Vägverket vidgat väghållaransvar, kerhet och Konsumentverket ansvarar för informamiljö ingår. tion om bilars och hur förbrukningen skall bränsleförbrukning mätas. Konsumentverket har vidare ett att

regeringsuppdrag

bevaka utvecklingen av nya personbilars bränsleförbrukning och att förhandla med om begräns-

personbilsleverantörer

av skall vara avningar drivmedelsförbrukningen. Uppdraget slutat i av 1994. Vägverkets och konsumentmyndighetbörjan ens olika roller bör tydliggöras. Vägverkets kompetens på teknikområdet och kompetens inom

konsumentmyndighetens

ekonomi och information bör utnyttjas.

och 353

Breddning styrning

Energi

Konsumentverket har sedan 1976 ansvaret för att bevaka energihushållningen inom hushållssektorn. Andra myndigheter har liknande uppgifter på andra områden. Energirådet skall samordna insatserna. Konsumentverket erhåller stöd från NUTEK för provning, information och utveckling av märkningsoch i samverkan. Vid sidan av att

normsystem europeisk Konsumentverket kan erbjuda provningstjänster och medverka i utvecklingen av märknings- och normsystem bör myndigheten även energiområdet i större utsträckning svara för informa-

på tionen till konsumenterna. Vi finner det önskvärt att riktlinjer utarbetas för arbetet med energifrågor inom konsumentpolitiken.

Hälsa Rollerna, ansvarsfördelningen och möjligheterna till samarbete mellan konsumentmyndigheten och det nyligen inrättade Folkhälsoinstitutet bör ses över i samarbete med Socialdepartementet.

Miljö

Rollerna för och ansvarsfördelningen mellan Naturvårdsverket och konsumentmyndigheten bör tydliggöras och möjligheterna till ett ökat samarbete prövas.

Distribution och

z/aruförsör/ning

Behoven av uppföljning och rådgivning ökar när konsumenternas tillgång till service riskerar att försämras genom struktur-

i handeln. Konsumentverket har en förändringar god kompetens på glesbygdsområdet. Problemen berör emellertid numera även mera koncentrerad bebyggelse. Inriktningen av verksamheten sikt av arbetsuppgifter och finansiering bör

på medellång klargöras. Andra berörda departement och myndigheter är Arbetsmarknadsdepartementet och Glesbygdsmyndigheten.

Handikappfrågor

År 1991 fick Handikappinstitutet och Konsumentverket i uppdrag av regeringen att i samråd med handikapporganisationerna utreda hur de handikappades ställning kan stärkas i samband med att teknikstyrda serviceanläggningar införs. I den rapport som avlämnats föreslås att Handikappinstitutet och

12 13-0824

354 och

Breddning styrning

Konsumentverket i samverkan får ansvaret för ett

femårigt

handlingsprogram. Frågan bereds av Civildepartementet.

Konsumentverket skall i det hushållsekonomiska arbetet och

i informationsverksamheten särskilt

tillgodose resurssvaga gruppers behov av stöd och hjälp, bl.a. konsumenter med funk-

tionsnedsättningar. En gemensam analys av och prioritering

fördelning av sikt bör i arbetsuppgifter på medellång göras

samråd mellan

Handikappinstitutet, konsumentmyndigheten

och även Folkhälsoinstitutet, som för närvarande inte är engagerat på detta område.

Konkurrensfrâgor

På grund av den och den för-

skärpta konkurrenspolitiken

stärkta marknadsekonomin ökar sambandet mellan konsu-

ment- och För att stimulera konkurren-

konkurrenspolitiken.

sen är lokala jämförelser av pris, kvalitet och service av

bety-

delse. Ett för att

handlingsprogram främja utvecklingen på

detta område och eventuellt andra områden av intresse för både konsument- och bör tas fram i samråd

konkurrenspolitiken

mellan Konkurrensverket och

konsumentmyndigheten.

Finansiella

tjänster

Tillsynen av avtalsvillkor rörande finansiella övertjänster kan

föras från Finansinspektionen till oberoende Konsumentverket,

av hur EG-direktivet om avtalsvillkor som omfattar

oskäliga

finansiella tjänster överförs till svensk rätt.

Motivet är att Konsumentverket har ansvaret för av

tillsynen

oskäliga avtalsvillkor andra områden.

KAPITEL

Ekonomiska

konsekvenser

f Vissa av våra oförändrade eller minskade

förslagiinnebâr

andra leder till ökade kostnader. Vi har inte kunnat göra s_ kostnader, beräkning av kostnadskonsekvensema på grund av de i

någon

stora som föreslås och på gmnd av osäkra

förändringar

omvärldsfaktorer. Först efter en genomgripande Översyn av verksamheten, kostnaderna och finansieringen är

organisationen,

det att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna.

möjligt Vi lämnar dock avslutningsvis några principiella synpunkter på de

ekonomiska konsekvenserna av våra förslag.

36.1Nuläget

Statens kostnader för sitt engagemang är

konsumentpolitiska

95 kronor. Av detta avser 78 miljoner Konsumentver-

miljoner

ket och 13 Allmänna reklamationsnämnden. Konsu- Konsumentbered- miljoner ningen är en kommitté mentverket har utöver detta externa intäkter på 32 miljoner under Jordbrukskronor. departementet med uppgift att följa och Kostnaderna det statliga konsumentpolitiska engagemanget

(mkrlför

utvärdera den livsmedelspolitiska Kostnader Intäkter _ Organisation reformen ur ett Nettokostnad I konsumentperspektiv. 110 32 78 Konsumentverket Allmänna reklamationsnämnden 13 13 2 Barn- och 1 2 Konsumentberedningcn j 2 ungdomsdelegationen 2 Barn- och ungdomsdelegationen 2 2 lyder under Civildepartementet och har Summa 127 32 95 under perioden 1991/92-1993/94 stött projekt som syftar till

36.2 till

att stärka ungdomar i Möjlighet besparingar

deras roll som

direktiven skall vi pröva möjligheterna till besparingar.

konsumenter med Enligt En av existerande verksamhet förutsätter en detal- 2 miljoner kronor. nedskärning

356 Ekonomiska konsekvenser

jerad genomgång av samtliga verksamhetsgrenar, vilket vi inte har haft möjlighet till.

Vi har dock att överföra från

prövat möjligheten uppgifter konsumentmyndigheterna till andra aktörer såsom näringslivet

och frivilliga organisationer. Kostnaderna för

tvisthartering

bör långsiktigt kunna minska i och med att

näringslivettar på

sig ett större ansvar genom privata nämnder och genom att den

lokala verksamheten hanterar flera ärenden som i ;år till

dag

Allmänna reklamationsnämnden. Det är svårt att bedörra i vil-

ken takt detta kan genomföras och vilka de ekonomiskaeffek-

terna blir. Frivilligorganisationerna synes inte för närvarande vara beredda att ta över uppgifter som staten svarar föri dag.

Externa intäkter från uppdrag, försäljning av tjänster skrif-

ter och tidningar bedöms av ledningen för Konsumentverket

successivt öka även om Konsumentverket inte delas och efter en

treårsperiod uppgå till ca 40 miljoner kronor per år, (vs. en ökning med ca 10 miljoner kronor. Vår bedömning är at* dessa

intäkter kan öka ytterligare vid en delning av Konsumentierket.

Vi anvisar några vägar som bör skapa bättre förutsättningar att styra de verksamheter som inte är myndighetsutövniig och

därmed förbättra möjligheterna att öka externfinansieiingen.

Vi föreslår att departementet de tkono-

tydligare preciserar

miska krav som bör ställas respektive verksamhet. Statliga

subventioner till stöd för den lokala verksamheten och resurs-

svaga grupper bör redovisas. Samtidigt föreslår vi att en férbätt-

rad ekonomisk redovisning införs för verksamheter son skall finansieras med externa intäkter. En ekonomisk redoxisning

som beaktar samtliga kostnader och intäkter är en förutsättning för att verksamheten skall bedrivas effektivt och målsättringar-

na för verksamheten uppnås till lägsta möjliga kostnader.

Vidare föreslår vi att verksamheterna renodlas och ClCllS

upp

i myndighetsuppgifter och verksamheter som bl.a. finansieras

externt, genom en delning av Konsumentverket i två myndigheter. Genom att skilja beställarfunktioner och utförarfunltioner utsätts verksamheten för ett ökat Denna

konkurrenstryck.

effekt nås också genom dels delningen, dels att andra dcparte-

ment och myndigheter finansierar konsumentpolitiska verk-

samheter som de har behov av; de kan då välja att köpa tänster

internt eller externt.

36.3Ökade krav

Ökade krav på insatser följer a våra

konsumentpolitiska

förslag som resultat av

Ekonomiska konsekvenser 357

0 närmandet till EU (ökad marknadskontroll och stöd till

frivilligorganisationer) 0 sambandet mellan konsumtion och test-

miljö (information,

ning m.m.) 0 en förstärkt marknadsekonomi genom att delar av den offent-

liga sektorn konkurrensutsätts (vidgning av verksamhetsområdet)

0 försämrad konsumentekomoni (budgetrådgivning, skuld-

sanering) ° Centrum för

privatekonomi 0 ökade krav på konsumentpolitiska insatser genom

avregleringarna. 0 av kommersiell service.

utglesning

Den inriktning som vi föreslår på dessa områden bör följas upp av verksamhetsplaner som underlag för en bedömning av kostnaderna.

Våra förslag på det organisatoriska området, bl.a. renodling av verksamheter genom delning av Konsumentverket och genomgång i särskild ordning av ett antal verksamhetsområden som berör andra myndigheter, kräver motsvarande underlag för en bedömning av kostnaderna. Renodlingen av verksamheten leder sannolikt inte till annat än mindre kostnadsminskningar.

Endast mindre kan enligt vår mening uppnås

besparingar

genom ett effektivare samarbete mellan myndigheterna.

Delningen av Konsumentverket bedömer vi leder till något högre kostnader, men samtidigt skapas gynnsammare förutsättningar att öka de externa intäkterna. Enligt vår bedömning leder delningen till att kostnaderna för staten minskar.

I samband med en organisationsöversyn bör varje verksamhetsområde i detalj granskas enligt principerna för nollbasbudgetering för en bedömning av den framtida verksamhetens inriktning, omfattning, kostnader och intäkter.

Samhällsekonomin genomgår stora förändringar i syfte att stärka konkurrensen och Öka tillväxten. Regleringar avvecklas eller förändras. Enligt vår mening ökar samtidigt kraven på

insatser. Med andra ord: konsumentpolitiska

De effekter som å ena sidan kan nås genom avveckling av eller förändring av regleringar kan å andra sidan leda till ökade kostnader på det konsumentpolitiska området. En samhällsekonomisk måste göras vid planerade sam-

helhetsbedömning

hällsförändringar där effekterna för det totala engagemanget på konsumentområdet måste beaktas.

i

E

Reservationer

Reservationer 361

Reservation av ledamöterna

Inga-Britt

(s), Kronblad (s),

johansson Bengt Inger

Hestvik (s) och Marie (v)

Engström

Den konsumentpolitiska kommittén har trots förlängningen

haft mycket kort tid till förfogande för sitt arbete. I realiteten har den effektiva varit endast åtta månader.

utredningstiden Detta förhållande avspeglas mycket tydligt i de förslag som

majoriteten nu för fram. I stället för att utgöra ett bra utred-

ningsunderlag som grund till lämpliga och behövliga föränd-

ringar framstår en stor del av det betänkandet som en

liggande

önskelista utan motiveringar från majoritetens sida. Utredningsförslagen ger inte ens svar på de frågor som ställs i direktiven. Många frågor hänvisas till nya utredningar trots att den sittande kommittén med något arbetstid och därmed

längre möjligheter

att inhämta mera information skulle ha kunnat ge svar och

förslag till lösningar. Sammansättningen av ledamöterna i korn-

mittén avspeglar inte heller förhållandet mellan partierna i

riksdagen.

Beträffande mål och för den verksam-

prioriteringar statliga

heten på konsumentområdet som framförs i kapitel 32 delar vi

kommitténs bedömning att utöver nuvarande arbetsuppgifter

bör särskild uppmärksamhet ägnas åt nya områden som de nya systemen för produktion av offentliga tjänster och den ekonomiska situation som hushållen befinner sig i Ett fortsatt

idag.

och utvidgat arbete med miljöfrågor krävs dessutom. Närmandet till EU samt EES-avtalet medför större krav på medlemsländerna när det gäller verksamheten på konsumentområdet både lokalt och centralt.

Vi delar däremot inte kommitténs uppfattning när det gäller

finansieringsmöjligheterna för den statliga konsumentpolitiken.

Att näringsliv, kommuner, enskilda konsumenter eller

konsumentorganisationerna skulle vara beredda att delta i finansieringen av det statliga konsumentpolitiska arbetet anser

vi vara ett dåligt underbyggt önsketänkade från majoritetens sida. Vetskapen om den ekonomiska situation som råder på de

flesta områden och de kraftiga besparingskrav som ställs på alla

nivåer i samhället gör att vi förmodar att i

finansieringsviljan

stället minskat.

Ett annat av utredningens som vi inte kan

förslag, acceptera, gäller vem som skall ha ansvaret för den statliga konsument-

politiken.

Som vi uppfattar majoritetens förslag, innebär det att både

det nya Konsumentverket och Konsument Sverige skulle ha

362 Reservationer

flera departement som huvudmän. Detta strider i grunden mot

den linje med Mål- resultatstyrning som är de riktlinjer som är gällande för statliga myndigheter.

Det innebär dessutom en utökad byråkrati samt att inget

har det fullständiga ansvaret för verksamheten.

departement

Detta innebär inte bara att den nödvändiga sammanhållna

styrningen av riskeras, utan det innebär

konsumentpolitiken

också att den statliga konsumentverksamheten blir kortsiktig

och därmed ineffektiv. Dessutom motverkar det kommitténs

eget förslag om en samordning inom regeringskansliet via en konsumentpolitisk beredning, en samordning som vi stöder och

anser vara utomordentligt viktig.

I subventioneras visst material och viss kursverksamhet

dag

av Konsumentverket. Genom att i huvudsak ta bort denna

statliga subventionering förmodar utredningsmajoriteten att

intäkterna kan ökas. Denna idé strider mot det konsument-

målet att svaga grupper skall stöttas. De eventuella

politiska

högre priser man skulle kunna få ut från vissa starkare grupper kommer att ätas upp av de extra kostnader som det innebär att identifiera vilka som skall subventioneras. Dessutom strider det

förmodligen mot principen att alla skall behandlas lika. j Naturligtvis är det inte omöjligt att ytterligare öka intäk- g

terna. Tvärtom har Konsumentverket, KOV, under senare år visat att det är fullt möjligt och verket har under de senaste åren ökat intäkterna så att de nu uppgår till ca 30% av omslutningen. Vi instämmer således i målsättningen att KOV under de när- i maste åren skall öka intäkts- och uppdragsfinansieringen med ca 10 miljoner kronor.

Vår hårdaste kritik riktar mot valet av organisation. I

sig

betänkandets kapitel 33 säger man att såväl konsumentpolitiska,

förvaltningspolitiska som organisatoriska förutsättningar bör

beaktas vid valet av De slutsatser som kommit-

organisation.

téns sedan drar vilar dock inte på någon konsument-

majoritet

politisk analys. Kommittén har inte, vilket också framhålls i

betänkandet, haft någon möjlighet att analysera Konsument-

verkets organisation, arbetssätt och verksamhetsresultat.

I 34 förordar en av det

kapitel kommittémajoriteten delning

nuvarande konsumentverket i NYA KONSUMENTVERKET

med enbart myndighetsutövning och KONSUMENT SVERIGE

med Som för detta

konsumentstödjande uppgifter. underlag beslut har man en konsultrapport, som entydigt pekar på att det

är både effektivare och billigare med ett sammanhållet verk. Kommittén för sedan ett eget resonemang som går i samma

Trots detta majoriteten att det inte att

riktning. påstår går

formulera en verksamhetsidé för en sammanhållen organisa-

Reservationer 363

tion, att det behövs en renodling av verksamheten osv.

Samtidigt

visar man att det är att en som inte

omöjligt göra delning

innebär dubbelarbete och förluster av viktig, nödvändig kompetens i NYA KONSUMENTVERKET. Ändå uppnår man inte det som man påstår vara nödvändigt, nämligen en renodlad

myndighetsutövning. Vissa konsumentstödjande arbetsuppgif-

ter måste ändå utföras i NYA KONSUMENTVERKET. Vissa andra arbetsuppgifter måste utföras av båda

myndigheterna.

Drar man in den helt nya instansen CENTRUM FÖR PRIVAT- EKONOMI kommer vissa -

arbetsuppgifter exempelvis budget-

rådgivning - att ha inslag från tre olika organ.

Situationen för den som skall utnyttja den konsument-

statliga politiska servicen kommer att bli svårförståelig och orimlig.

Man understryker i olika av att det

kapitel nödvändigheten

finns en fungerande lokal konsumentverksamhet. Denna verksamhet bör ha lätt att hitta rätt instans. Det kan då inte vara

rimligt att denna verksamhet skall vara att ha kontakt

tvingad

med olika instanser -

fyra Konsumentmyndigheten, Konsument

Sverige, Centrum för privatekonomi och Allmänna reklamationsnämnden - för att diskutera med och få råd av.

Vi befarar också att delningsalternativet kommer att skapa

otydlighet och ge upphov till oklarheter i bland

rollfördelningen

de anställda inom verksamheten både i deras interna arbete och

i deras kontakter med t.ex. och

konsumentvägledare, näringsliv frivilligorganisationer.

I betänkandet framförs att en fördel med

delningsalternativet är att det markerar ett nytänkande. Ett nytänkande i kan sig

aldrig framföras som argument för en

organisationsförändring.

Det är bara om innebär i

nytänkandet påtagliga förbättringar,

detta fall för konsumenterna, som skulle

förändringsalternativet

vara att föredra.

Vårt alternativ med ett sammanhållet och utvecklat Konsu-

mentverk enl. alternativ 2, innebär många positiva effekter

genom den samverkan och flexibilitet vid val av som

åtgärder

KOV står för. Möjligheterna att agera obyråkratiskt är en av de positiva sidor som kunderna både från näringsliv, kommuner,

konsumenter och centrala mest i den

myndigheter uppskattar

nuvarande organisationen. I den pågående processen, som

äger

rum inte minst av är det

på grund internationaliseringen, viktig att KOV även i fortsättningen kan arbeta så obyråkratiskt som

möjligt och vid varje tillfälle välja den mest effektiva formen för

sitt agerande.

Någon ekonomisk analys av kostnaderna för en delning av

Konsumentverket har inte presenterats, endast en lös beskriv-

ning att det förmodligen kommer att betyda merutgifter. Enligt

364 Reservationer

vår kommer det under ett antal år att användas

bedömning

miljontals kronor till dubbelarbete och för att lösa övergångs-

Dessa pengar behövs i stället i det offensiva konsument-

problem.

arbete som krävs genom de nya arbetsuppgifterna som

politiska

åläggs Konsumentverket.

Ett av kommittédirektiven var att göra besparingar. Det är då ytterst olämpligt, för att inte säga ansvarslöst, att kommittén föreslår den utgiftsökning som en delning av Konsumentverket innebär.

Det kommer att behöva göras större ansträngningar för att få fler aktörer i Även den förra konsument-

konsumentpolitiken. utredningen, och det efterföljande riksdagsbeslutet, politiska

uttalade dessa Önskemål. Tiden har emellertid visat att det är

med ekonomiskt stöd för att frivilligorganisationer nödvändigt

skall kunna åta sig dessa arbetsuppgifter i någon större ut-

EES-samarbetet kräver att vi nu ger dem det stödet.

sträckning.

Vi instämmer i kravet att Sveriges Konsumentråd skall få

ekonomiskt i sådan omfattning att det kan föra konsu-

bidrag

menternas talan i EU-EES-samarbetet. Detta förutsätter givet-

vis en utvecklad nationell verksamhet som bas, för vilken

statligt stöd också måste utgå. Satsningar på projektverksamhet

i ett sammanhållet Konsumentverk kommer att ge många att involvera och andra i

möjligheter frivilligorganisationer

verksamheten och därmed bredda engagemanget. Det är inte i första hand valet av Organisationsform som manar fram ett ökat

hos konsumentpolitiskt intresserade, utan viljan

engagemang

att ta tillvara och vidareutveckla de kunskaper och erfarenheter

som finns. Denna ambition finns i dag hos Konsumentverket.

att inrätta ett Centrum för privatekonomi ställer vi

Förslaget

oss avvisande till. Vi anser inte att det är en statlig angelägenhet.

Konsumentverket har visat att det i samarbete med den lokala

konsumentverksamheten kan hantera de svåra budget-

Konsumentverkets insatser för att ut-

rådgivningsproblemen.

veckla och stärka lokal budgetrådgivning har varit mycket

och blivit normgivande för hela Norden. Vi

framgångsrika

anser att detta arbete bör förstärkas inom nuvarande organisa-

tion och att Konsumentverket även skall ha det

fortsättningsvis samlade ansvaret med den kompetens och de kontaktvägar som

är väl upparbetade. Inte minst i ljuset av allt det arbete som

krävs för att genomföra den planerade skuldsaneringslagen är

det att detta arbete inte störs.

viktigt

Vi instämmer i behovet av att förstärka insatserna för att

hushåll med ansträngd ekonomi. Vi instämmer också i

hjälpa

kraven inom det hushållsekonomiska området och

på forskning

det området i övrigt.

konsumentpolitiska

Reservationer 365

I betänkandet påpekas mycket riktigt att en väl fungerande

lokal konsumentverksamhet är en nödvändighet för att de

uppsatta målen och prioriteringarna på konsumentområdet

skall Den lokala konsumentverksamheten är i det

uppnås.

arbetet beroende av det goda samarbete med Konsument-

högst

verket som i finns och som måste få bestå.

dag upprättat

Av skäl som framförts i denna reservation delar vi inte

att majoritetens förslag i betänkandet kan ligga

uppfattningen

till för en proposition om en framtida heltäckande

grund konsumentpolitik.

366 Reservationer

Reservation av ledamoten Stina Gustavsson

(C)

20.6 Centrum för

privatekonomi

Här föreslås att ett Centrum för privatekonomi inrättas. Centret skall vara ett utredningsorgan med uppgift att stödja kunskapsutvecklingen inom det privatekonomiska området och

analysera skeenden och beslut i samhället utifrån ett

privatekonomiskt perspektiv. Centret skall ha och kansli.

egen styrelse eget Intressenter sägs vara staten, posten, banker, försäkringsbolag och frivilliga organisationer. Staten tillskjuter 3 miljoner kronor. Jag vänder mig inte emot att olika intressenter samman

går för att stärka det privatekonomiska intresset, den tanken stöder *Å jag. Det jag vänder mig emot är att staten genom sin medverkan lyfter bort en viktig del av helheten, den ekonomiska, från sin övriga verksamhet.

31.7 och

Forskning utveckling

Här föreslås att regeringen tillsammans med berörda myndigheter, och forskare tar fram ett

experter konsumentpolitiskt forskningsprogram. Jag anser att förslaget vunnit på om kommittén även betonat behovet av fasta forskningsresurser vid de universitet som idag har hushållsvetenskapliga institutioner, Göteborg, Uppsala och Umeå. Samhället har enligt min mening underlåtit att göra kvinnodominerande utbildningar forskningsförberedande. Inom den hushållsvetenskapliga sektorn finns mycket angelägna forskningsbehov. Ett tvärvetenskapligt samarbete mellan teknisk och hushållsvetenskaplig trans-

forskning

formerar tekniska i

forskningsresultat praktisk tillämpning.

Hushållsvetenskap är ett internationellt forskningsområde som går under varierande t.ex. ”home econo-

beteckningar mics” och ”human ecology” och vars forskningsresultat efterfrågas alltmer i olika

sammanhang.

Jag anser vidare att utredningen borde uttala sig för att ett hushålls- och tvärvetenskapligt forskningsråd inrättas. Forskningsråd finns inom andra discipliner men inte inom detta område. Ett sådant råd är i och med att EES-

angeläget idag avtalet och inför en eventuell förestående EU-

börjat gälla anslutning. Ett skäl är det starkt ökande varuflödet. Ett annat är behovet av ett framgångsrikt miljöarbete.

33.7Förvaltningspolitiken förutsätter renodling

Alltsedan 1980-talet har ökad vikt vid

lagts resultatredovisning och marknadsanpassning hos den statliga förvaltningspolitiken.

Reservationer 367

Vid val av har utredningsmajoriteten organisationsstruktur stannat för en renodling av den statliga konsumentpolitiska

verksamheten genom en av nuvarande Konsumentver-

delning

ket. I detta avsnitt ges exempel på vad som benämns renodling.

Redovisningen ger intryck av att all uppdelning är av godo. jag

delar inte denna uppfattning och redovisar ett exempel under

avsnitt 35.1, där uppdelning istället försvårat.

34 av konsumentuer/zet

Förändring

34.1 Allmänna överväganden Här diskuterar två alternativ, dels en av

utredningen uppdelning

nuvarande Konsumentverket i två delar och dels att nuvarande

Konsumentverket bibehålls men där rollerna i den

tydliggörs

interna organisationen. Efter noga övervägande har jag stannat för alternativ 2, dvs.

Konsumentverket behålls som en samlad myndighet för det

statliga konsumentpolitiska engagemanget.

34.3 genom Alternativ 1

Renodling delning.

Av naturliga skäl har utredningsmajoriteten lagt ner mest arbete på att få en så fyllig bild som möjligt av sitt förslag om delning

av Konsumentverket. En av nuvarande Konsument-

utveckling

verket, alt. 2, har inte till närmelsevis fått samma utrymme. I den

beskrivning som görs av alternativ två kan det uppfattas som

om tiden stått stilla. Min bedömning är den motsatta. Konsu-

mentverket har under senare år utvecklats i positiv riktning.

Man ligger väl framme när rollerna tvingas förändras i samband

med internationaliseringen, mediautvecklingen och när nya produkter introduceras på marknaden.

Majoriteten framhåller att delningen av Konsumentverket i Nya Konsumentverket och Konsument markerar ett

Sverige nytänkande genom de nya organ som skapas. Detta nytänkande

min mening endast byråkratisk administration,

gagnar enligt

men ej konsumenten. Sedan konstaterar utredningsmajoriteten att det behövs av samarbete mellan de båda myndighe-

mycket terna. Samverkan i information kring rättsliga frågor, informa-

tion om konsumenträtt, gemensamma projekt m.m. och de båda myndigheterna skall vara samlokaliserade. Majoriteten tänker inte tillföra något direkt nytänkande till själva verksamheten utan är mån om att betona hur viktigt det är att ta tillvara

den som finns i nuvarande Konsumentverket och

kompetens

föra över denna till de båda nya myndigheterna. Arbetsformerna skall präglas av öppenhet och flexibilitet. Jag anser att detta kan ske även i ett sammanhållet organ.

368 Reservationer

34.4 Utveckling och renodling av Konsumentverket.

Alternativ 2

I mitt förslag till en utveckling av nuvarande Konsumentverket är uppgifterna för verket följande och med en hårdare priorite-

ring inom de olika verksamhetsgrenarna: Inom det

hushållsekonomiska området sker en förstärkning av privat-

ekonomin och mot baskonsumtion (livsmedel, maskinell ut-

rustning, boende, transporter m.m.). Produktsäkerheten lyfts

fram och tydliggörs vad gäller kvalitet och funktion. Inom

verksamheten i av

rättslig marknadsbevakning styrs hög grad

skeenden på marknaden via ärendeflöde och initiativ. Budget-

och är två områden som på senare tid

rådgivning skuldsanering

fått ökad aktualitet. Det lokala verksamhetsstödet styrs av den j lokala verksamhetens behov. l

Vad gäller organisation förordar jag att Konsumentverket

j leds av en med en verkställande tillika

styrelse generaldirektör,

Konsumentombudsman. skall av- 3

Styrelsens sammansättning

*

spegla breda intressegrupper där konsumenterna är väl före-

trädda t.ex. genom Sveriges Konsumentråd och kommunernas

konsumentvägledare. Styrning, uppföljning och resultatanalys och större utvecklingsfrågor handläggs i en stabsfunktion med

ansvar även för *

mediefrågor och internationell samordning.

Beställar- och utförarfunktionen görs tydlig, därmed skapas

j

ett större kostnadsmedvetande, de tunga konsumentpolitiska 3

områdena får en -

tydlig uppdelning privatekonomi, produkt- j säkerhet/funktion, rättslig marknadsbevakning. Råd 8C Rön j

l och Testlab blir egna resultatenheter. En särskild förlagsfunktion,

kursverksamhet, rådgivning och särskilda projekt är andra

verksamheter där krav måste ställas på extern finansiering i

större utsträckning än hittills. Som exempel på projekt vill jag framhålla hushållsplanering (tänka längre än för dagen, förenklingar t.ex. i inköp), budgetrådgivning, offentliga tjänster, insatser på miljöområdet, ny teknik, handikappfrågor, konsument- i

i

forskning. Vad gäller arbetsformer, kompetens och samverkan, se 34.4.5 och vad gäller sammanfattning, se 34.4.6.

Finansiering

kommitténs direktiv skall de

Enligt utredningen pröva möjlig-

heter som står till buds för att minska Konsumentverkets

anslagsbehov utan att för den skull de väsentliga konsument-

politiska uppgifter som verket har träds för när. Jag har ovan redovisat min om delning av verket. Nya Konsu-

uppfattning

mentverket, Konsument och Centrum för privateko- Sverige

Reservationer 369

nomi skall ha var sin ledning och med

enligt majoritetsförslaget

i två av organen. Det är min bestämda uppfattning att

styrelser

kostnaderna måste bli vid en delning än inom ett

betydligt högre

sammanhållet Konsumentverk.

35. och av det

Breddning styrning statliga

engagemanget

35.1Behovet av samarbete

I detta betonas vikten av samarbete mellan olika politiker-

kapitel

områden. anser att här i organisa-

Jag ligger själva kärnfrågan

ett som inte kommittén lyckats lösa och som

tionen, problem föreslås överlämnas till en konsumentpolitisk beredning. Ett som inte på något sätt löses genom majoritetsförslaget problem

om av Konsumentverket. Detta är ytterligare en orsak

delning

till varför jag förordar ett bibehållande och ett helhetsgrepp på de och var de skall höra hemma

konsumentpolitiska frågorna

i sina olika funktioner.

En av statlig verksamhet har som jag betonade

rationalisering

i reservationens i år i syfte att minska

inledning pågått många

samhällskostnaderna. Mot denna bakgrund vill jag särskilt

peka på ett område som den konsumentpolitiska kommittén

har undersökt, livsmedelsområdet. Inom detta om-

nämligen

råde är enligt min mening splittringen total. Livsmedelsverket,

folkhälsoinstitutet och Kon-

socialstyrelsen, jordbruksverket,

sumentverket är alla involverade i livsmedelsfrågorna. Ut-

har låtit en utomstående konsult se på denna proble-

redningen

matik. Rapporten ledde dock inte fram till något konkret. Det är anmärkningsvärt att just livsmedlen, som är den allra vikti-

konsumtionsvaran, inte till större del i Konsument-

gaste ingår

verkets ansvarsområde. Frågor om mat, matkvalitet, livsmedlens

och behandling tilldrar sig allt större intresse och får

ursprung

i det samarbetet allt större betydelse. Kom-

vidgade europeiska

mittén borde inom detta område tagit ställning för att det är Konsumentverket som expert som borde företräda konsumenterna även i deras som konsumenter av livsmedel.

egenskap

370 Reservationer

Reservation av ledamoten Mona Saint Cyr

(m)

Marknadsekonomi ger konsumenterna makt att välja och makt

att Vaiia bort. Marknadsekonomin är desslikes ett

viktigt skydd

för Samhällets och för Den

mångfald viktig god hushållning.

ieder med även till ett

nödvändighet kontinuerligt förnyelse-

arbete i Samhället.

Som moderat en tilltro till individens

hyser jag positiv för-

måga att bearbeta och värdera information i alla samman-

söka, hang. Detta gäller naturligtvis även på öppna marknader för

VarOr Och Enskilda individer klarar och vill ha mer

tjänster.

frihet OCh ansvar de där de som på marknader, agerar konsumenrer» individen måste därför frihet att i största

ges möjliga

UrSrraCkning själv agera som konsument. Hon får inte hindras aV såvida dessa inte till att

Onödiga regleringar, syftar skydda

henne mot direkt fara. I

eller omgivningen övrigt skapar regle-

ringar lätt fler än de löser.

problem

Man också att konsumentens

kan idag konstatera, förmåga

att agera och handla förändrats ett

väsentligen på bara par

decennier. till information har ökat och Ökar

Möjligheterna

dramatiskt. Individen är en sammansatt med

person många olika och Hennes och att

sidor, egenskaper viljor. vilja förmåga

orientera om marknadsekonomins kommer

sig förutsättningar

därför att Öka. Denna fundamentala rätt och

möjlighet att agera

som konsument bör inte inskränkas

onödigtvis genom lagstift-

ning. Man får heller inte bortse ifrån att fritt

varje individ måtte få

göra sina val som konsument, även om detta råkar avvika från

gängse Uppfattningar.

Den som de senaste

konsumentpolitik, präglat decennierna,

är närmast som i sin tur lett till en

institutionaliserad, något

SnedVridning på marknaden och avlyft ansvaret från den enskilde.

Det ar Sålunda den enskilde och

medborgaren konsumenten

50m är bäst att fatta som

lämpad beslut, påverkar den egna

livssituationen. Staten har en att säker-

grundläggande uppgift

ställa individers säkerhet samt att tillse att markoch gruppers naderna ett sätt. Genom en klar och

kan fungera på smidigt

tydlig lagstiftning om produktsäkerhet, miljöfrågor, avtalsvill-

kor garanteras individen ett adekvat stöd. Om konsumenten Vidare ges att utbilda samt kan få

möjlighet sig erforderlig

information i de tillgängliga fria ökar sannolikheten

medierna,

för att konsumenten bra som överensstämmer med

gör val, de egna önskemålen,

Reseirvationer 371

Lokal konsumentverksamhet

Konsumenterna lever och är bosatta i l0rnrnnnezr. Alltså är den lokalt nära verksamheten den mest angelägna för individen.

av svenska konsumenter tillhör eller Merparten ej svaga

utsatta för vilka det allmänna har särskilt ansvar_

grupper,

I kommunernas preciseras kommunens

speciallagstiftning

ansvar för kommuninvånarna. såVal beträffande information som och stöd. rör detta socialnämnden miljö- och

hjälp Speciellt

eller motsvarande.

hälsoskyddsnämnder, byggnadsnamnder

Inom dessa sektorer återfinns också de just idag av konsumenter alltmer områdena miliöa hälsa OClI livsmedel.

efterfrågade

Kommunerna bör i konsumentfrågorna suveränt bestämma,

om och i så fall vilken konsumentverksamhet, de vill erbjuda

invånarna och därmed ansvara för. Här har Sålunda kommun-

invånarna den direkta, mÖ/lighete ?Itt påverka ett

politiska

sådant beslut intresse för konsumenterna.

av gemensamt

Det är därutöver om Inedborgare, som anser sig i

naturligt, behov av form av lokal konsumentverksamhet och någon

denna inte av kommunen, sluter sig samman i ideell

erbjuds

för att driva sina intressen. Människor

organisation därigenom

vill faktiskt i Ökande bestämma mer Själva och därmed

grad

direkt påverka sin egen livssituation-

Ingenting hindrar, att kommunen, näringslivet, handeln,

lokala eller ellest intressenter av övriga organisationer

i sådant ideellt organ. Det är helt en

konsumentfrågorna ingår

som löses nåra behOV 0Cl°1

fråga, enligt lokala, önskningar.

kan tänka att staten inledningsvis i

Jag mig, stimulanssyfte form av startbidrag för ger någon tidsbegränsat (lylik, nystartad

och renodlad verksamhet. En bas i en sådan Verksamhet kan t.ex. vara. En tillgång i

studieorganisationerna sammanhanget

kan Vara, då det att

Hushållningssällskapens råcigiVare gäller och komma med en l0lal Verksamhet eller eljest lägga upp igång

måhända en internkommunal, alternativt länsbaserad verk-

samhet.

Behov och verksamhet skall alltså initiera: och

nedifrån

kanaliseras uppåt.

Jag tar däremot avstånd ifrån utredningens uttalande att

explicit utpeka de fackliga organisati0nerna såsom statens

lokala i el0n0rniSl< Ej

konsumentrepresentanter rådgivning.

heller delar rekommendation att kommu-

jag utredningens

nerna skulle kunna åläggas vissa kOnsumentpOlitiska uppgifter, om de reducerar de konsumentpolitiska anslagen.

De som traditionellt förekommer, bru-

konsumentproblem,

kar bestå av rådgivning, reklamationer, tVistlÖsning och utbild-

372 Reservationer

ning. De grundläggande kunskaperna bör ges de unga redan i skolan, icke i separata ämnen i läroplanen utan momenten kan och bör naturligt integreras i övriga ämnen eller ämnesblock. Den konsumentutbildning, som riktar sig till vuxna medbor-

gare kanaliseras lämpligen genom studieförbunden, vartill radio/TVs kontinuerliga utbildningsinsatser kan och bör intensi-

fieras. Härvid föreligger givetvis också ett behov av en vidarekoppling till ett statligt ansvar för centrala

informationsinsatser:

Pressen har men nu också inför ett EG/EU-

generellt speciellt

skede och -utbud en given roll som informatör i konsumentfrågor.

I de fall, där vidareinformatörer skall utbildas, torde det vara

kommunernas uppgift att upphandla utbildning för dessa pri-

mära målgrupper. Det må gälla inspektörer inom miljö- och hälsoskydd, lärare eller konsumentvägledare. Livsmedelsverket erbjuder inspektörerna utbildning. Kommunförbundet har

ett rikt utbud av kurser. har likaledes

Hushållningssällskapen

betydande sakkunskap på konsumentområdets olika fält.

Rådgivning och arbete med reklamationer och är

tvistlösning naturliga arbetsuppgifter för ett frivilligt, lokalt konsument-

organ. Vad gäller reklamationer och lokal har t.ex.

tvistlösning Köpmannaförbundet uttryckt ambitionen att 100-procentigt

lösa dylika frågor ”direkt i butiken”. Det är likaså naturligt att

ett lokalt kontaktorgan eljest leder frågorna vidare till All-

männa Reklamtionsnämnden. g

De kommunala konsumentvägledarnas roll måste f.ö. i fort-

sättningen uppmärksammas utifrån det faktum, att många kommunala tjänster mot bakgrund av uppbrutna monopol nu

kan komma att granskas av en i kommunen anställd tjänste-

man, som hamnar i en lojalitetskonflikt.

Utredningen talar med förkärlek om kommunal konsument- Vägledning och konsumentverksamhet. Jag förordar istället

genomgående uttrycket lokal. Med detta bredare synsätt vill jag

markera önskvärdheten av att åstadkomma lös-

mângfaldiga

ningar, som således kan variera från kommun till kommun och

inte ensidigt utpekar kommunen som enda tänkbara huvudman

för konsumentarbete.

Central konsumentverksamhet

Den ideella, centrala konsumentverksamheten i

presenteras

betänkandet i form av paraplyorganisationen Sveriges

Konsumentråd. Detta rörelsesammansatta organ är

nybildat

och oprövat. Emellertid utesluter jag inte, att det sikt kan

komma att spela rollen av idégivare och stimulator till en

Reservationer 373

omfattande konsumentverksamhet och så vis också kunna

konsumentintresset inte bara i nationella utan också

företräda

internationella Det är dock nu för att

i sammanhang. tidigt

om detta liksom om status. Ett villkor

uttala sig organisationens

för en till denna internationella represen-

statlig bidragsgivning

tation måste därför att rådet ifråga vidgar sin nu ensidiga vara,

till att bli ett neutralt, allsidigt och representasammansättning - bred

tivt organ, som kan samla en -förhoppningsvis mångfald av olika nationella konsumentintressen.

ansvar

Statligt

Det central nivå bör koncentreras till

statliga engagemanget på

i form av dels Konsumentverket i dess

myndighetsfunktionerna

delvis internationella roll liksom en renodlad myndighets-

nya roll och dels av Allmänna Reklamationsnämnden. Allmänna Reklamationsnämndens funktion bör bygga vi-

nuvarande och Dock bör

dare på uppgifter organisation.

bland de s.k. intresseledamöterna

konsumentrepresentanterna

tillsättas av de utan

ej automatiskt fackliga organisationerna

utses bland renodlade Det

lokala, konsumentorganisationer.

lokala sambandet bör säkerställas lokala konsumentgenom

i den mån kommunerna inte fortsätter eller inleder egen

organ verksamhet. Allmänna Reklamationsnämnden kan lämpligen också fort-

för vissa målgrupper. sättningsvis erbjuda konsumentutbildning

Här bör inte bortses ifrån att konsumentutbildning också utanför den sfären.

erbjudes statliga/kommunala

Konsumentverket bör således avföras de som ej

uppgifter,

består av t.ex. test-

myndighetsutövning, förlagsverksamhet,

Dessa till sid-

och forskningsverksamhet. idag myndigheten

oordnade verksamheter bör sålunda föras ut på marknaden. förordar en eventuell på sikt. Jag

Utredningen privatisering

direkt bör tas fullt ut. Utöver det internationella

anser, att steget

EG skall Konsumentverket som nationell

uppdraget gentemot

utöva sin kontrollfunktion över marknaden ur

myndighet samt tillse att den konsumenträttsliga

konsumentperspektivet

lagstiftningen efterlevs.

rekommendation om en avgiftsfi-

Jag delar ej utredningens

nansierad marknadskontroll konsumentområdet.

för intressen

Konsumentbevakningen glesbygdens speciella

bör axlas av med dess regio-

Glesbygdsmyndigheten integreras

ansvar under I den

nalpolitiska Arbetsmarknadsdepartementet.

mån en rikstäckande skulle aktualiseras av

konsumentkampanj

de samlade får detta prövas i särskild

frivilligorganisationerna,

374 Reservationer

ordning av statsmakterna och skall ej eller förordas

föregripas

av utredningen. De icke myndighetsutövande uppgifterna bör ges marknadslösningar. I dessa frågor torde i vissa fall t.o.m. nordiska, europeiska lösningar erbjuda alternativ till de rent nationella, om det svenska antas bli underlaget otillräckligt. Dylika alternativa torde både bättre effekt och kvalilösningar möjliggöra tet. Det är heller inte helt att tillkomsten av ett i otänkbart, Centrum för efterhand stimulerar till sådana privatekonomi aktiviteter i till institutet.

anslutning

Det år vidare att KO i den av naturligt, mig valda renodlade myndighetsmodellen behålls som chef för samt myndigheten rekryteras ur juristkretsar. Statens roll ur

övergripande konsumentperspektivet innebär

ett ansvar för infrastruktur och ekonomisk basträttsregler, rygghet men skall ej - som föreslår - åt utredningen ägna sig

fördelningspolitik på konsumentområdet.

Med ovan angivna, bantade och renodlat roll skulle juridiska den nya Konsumentverket myndigheten tydliggöras. Ekonomiska satsningar på internationellt skulle

viktiga framtidsfrågor

inrymmas. Stimulanser och temporär specialsatsning på det lokala planet skulle och därvid initiera ett större möjliggöras frivilligt engagemang. Totalt skulle medel kräinga ytterligare vas i utan tvärtom

statsbudgeten ej obetydliga besparingar

kunna genomföras. Givetvis krävs en närmare av såväl effekter analys som medelsbehov till av denna modell och en förändrad följd organisation.

Myndigför/elara människan

En striktare med de medlen

hushållning offentliga skulle dock

tillsammans med en bantad och finslipad statlig organisation innebära en för ett större ansvar och för öppning inflytande enskilda medborgare. Så staten serverar både medel länge och

lösningar; föreligger uppenbar ris/e, att medborgarna

passiviseras. Tiden för en radikal och en är mogen förnyelse omprövning av den hittillsvarande

statliga förmyndarrollen på

konsumentområdet. För en sådan talar också den

omdaning

nuvarande ekonomiska situationen i vårt land. I enlighet med ovanstående reserverar i

jag mig tillämpliga

delar till förmån för de i reservationsskissen lämnade

förslagen.

Särskilda

yttranden

Särskilda 377

yttranden

av ledamoten Marie

vttrande

Engström (v)

kommunal konsumentverksamhet

Ang.

”Konsumenternas behov av stöd från den kommunala verksamheten kommer att öka konstaterar vi i betänkandet kap. 17.

Ett av de största problemen för konsumenterna är att många kommuner bort resurserna till kommunal konsu-

minskat/tagit

mentverksamhet. Likaså att antalet förtroendevalda med konsumentpolitiska har minskat. i kommunal

uppdrag Styrkan

konsumentverksamhet är att den befinner sig där konsumen-

terna finns. Möjligheterna att snabbt, enkelt och obyråkratiskt

hjälpa och stödja konsumenterna är mycket stora om det sker i den egna hemkommunen.

Alltfler hushåll efterfrågar i dag hushållsekonomisk rådgivning. Konsumentverket har i en utvärdering från sådan verksamhet i ett antal kommuner visat att satsning på hushålls-

ekonomisk rådgivning innebär att andra sektorer i kommu-

nerna belastas mindre. Undersökningen finns i betänkandet.

Kravet på kommunerna att bedriva en väl fungerande konsu-

mentverksamhet förutsätter att ekonomiska möjligheter till detta finns. I dag tvingas många viktiga kommunala verksam-

heter att i besparingssyfte ställas mot varandra. Den kommu-

nala konsumentvägledningen har detta sätt ”sparats” bort i

flera kommuner.

I kapitel 26 skriver vi att ”om neddragningarna fortsätter i samma takt som under 1992 kommer inom ett par år endast hälften av befolkningen att beröras av konsumentverksamhet i

kommunal regi.

Om den negativa utvecklingen i kommunerna inte kan vändas anser jag att konsekvenserna av en eventuell lagstiftning om kommunal konsumentverksamhet, ska utredas.

Jag anser det nödvändigt eftersom bra kommunal konsu-

mentverksamhet är en av förutsättningarna för att de av oss

uppställda konsumentpolitiska målen ska kunna uppfyllas.

ökat av i

Ang. inslag marknadsorientering offentlig

verksamhet

Avreglering och ökat inslag av marknadsorientering inom of-

fentlig verksamhet kommer att leda till förändringar som

påverkar konsumenternas situation. Några av dessa förändringar behandlas i kapitel 13. Bl.a. beskrivs ökad valfrihet som

378 Särskilda yttranden

en positiv effekt av ökad konkurrens i offentlig verksamhet.

I och med att kommunal verksamhet läggs ut på t.ex. entre-

eller att s.k. kundvalsmodeller införs kommer medbor-

prenad

garna i framtiden att alltmer förvandlas till kunder en

marknad.

Individuella kundval kan naturligtvis vara positivt så länge

alla medborgare ges möjlighet till likvärdig vård, omsorg,

utbildning etc. Jag tror dock att detta ibland kan vara svårt att förena. Om t.ex. ekonomiska blir

förutsättningar avgörande

för den vård, omsorg eller utbildning som konsumenten kan få,

anser jag att grunden för offentlig verksamhet - där alla ska behandlas och rättvist - kan sättas ur

likvärdigt spel.

Särskilda yttranden 379

Särskilt av ledamot Karin Pilsäter

yttrande (fp)

Det som ofta kallas skola,

välfärdstjänster, barnomsorg, sjuk-

vård och omsorg är av tradition styrt av

politiska församlingar.

På olika sätt försöker man från sida

politikernas reformera,

förnya och konkurrensutsätta denna stora och sektor.

viktiga

Det är bra. Men då måste man också hela tiden ha i minnet vad

syftet med produktionen av dessa tjänster är - konnämligen

sumtion.

Eftersom prissättningen inom denna sektor och

skiljer sig

(enligt de allra flestas mening) ska från

skilja sig vanliga tjänstesektorn, krävs givetvis i fortsättningen politisk styrning

av resurserna.

Det är ett stort område av framförallt tjänster som nu

dyker

upp i utkanten av det intresset och

konsumentpolitiska

konsumenträttsliga området. Tidigare har den sekoffentliga

torn i princip haft en när det barnom-

monopolställning gäller sorg, skola, hemtjänst, sjukvård och annan Nu

omsorg. konkurrensutsätts dessa verksamheter genom införande av

entreprenader, ”peng”-system, kort sagt genom att människor, dvs. konsumenter, får själva välja.

Tidigare har det varit helt klart för alla inblandade att som konsument av dessa tjänster har man inte haft att något säga till

om och inga Med mössan i hand har vi stått i

rättigheter.

dagisköer, börjat i den skola vi anvisats, besökt den läkare och

den vårdcentral vår gata hör till osv.

Nu får vi som konsumenter rätt att men vad som

välja, följer

med denna rätt vet vi inte. Gäller alls av de som

någon lagar

finns på det området? Får

konsumenträttsliga grundskolorna

lova tillval som inte i praktiken erbjuds? Får kommunen ändra

i vad som i andra skulle vara ett avtal?

sammanhang ingånget

Kan orimliga avtalsvillkor eller lämnas utan avseende?

jämkas

I ett vanligt förhållande mellan konsument och

näringsidkare

är det uppenbart att man inte får utlova annat än vad

tjänsten

kan hålla. När skolor marknadsförs inför det fria skolvalet är det lite si och så med det. I ett avtal är det att

vanligt självklart

villkoren under avtalsperioden inte hur som helst får ändras. Ändå ändras t.ex. Öppettider med kort varsel inom barnomsorgen.

Det både rimligt och självklart att ett annat förhål-

rättsligt

lande måste råda för offentligt hel- eller delfinansierade tjänster

som skola och dagis än för Men att

privatfinansierade tjänster.

man ska vara helt rättslös även i fortsättningen är

orimligt.

Därför borde denna översyn behandlat

konsumentpolitiska

380 Särskilda yttranden

dessa frågor. Ett konsumenträttsligt översynsarbete måste sät-

tas igång så att den konsumenträttsliga lagstiftningen blir

tillämplig även på de offentligt producerade tjänsterna.

Särskilda yttranden 381

Särskilt av ledamot Göran

yttrande Skogh

Den nuvarande form under det radi-

konsumentpolitiken tog

kala 1960-talet. Konsumenten i förhållande till

ansågs svag

säljaren och skulle produktutvecklingen styras genom myndighetsutövning. Tilltron till en centralstyrd ekonomi var stor,

medan marknadens förmåga att tillgodose konsumenternas

önskemål ifrågasattes.

Föreliggande betänkande hyser tilltro till marknadsekonomin, men trots det finns mycket kvar av tänkesätt. Ett

gamla uttryck härför är att inga i konsumentpolitikens

förändringar

mål föreslås. Det föreslås heller inga totalt sett,

besparingar,

trots att minskade för staten är ett med utred-

utgifter syfte

ningen.

Dessa brister föranleder detta Nedan föreslås dels

yttrande. en ändring i konsumentpolitikens och dels målsättning bespa-

ringar.

1. I betänkandet är det primära målet för

konsumentpolitiken

att stärka konsumentens ställning på marknaden. Det andra är att stödja hushållen i deras strävan att effektivare utnyttja sina resurser. Enligt min mening bör det första målet utmönstras ur konsumentpolitiken. Det ger intryck av ett motsatsförhållande

mellan svaga (godtrogna, utlämnade) konsumenter och starka

(förslagna, välinformerade) säljare. Detta är en inkorrekt be-

skrivning av marknadens villkor. Tesen om den svage konsumenten att

bygger på antagandet

säljaren har marknadsmakt och/eller utnyttjar sitt informationsövertag för att vinna fördelar bekostnad. Företa-

på köparens

gen har naturligtvis ett intresse av att maximera vinsten. Men det kräver att service och urval ställs mot kundens

betalnings-

vilja. Det är ju konsumenten som till sist

syvende og gör

köpbeslutet. Notera att detaljhandeln inte har intresse av att

favorisera producenten på konsumentens bekostnad. Mellan-

handen tjänar sina pengar på vad som erbjuds konsumenterna

och på det förtroende som byggs flesta

upp. De affärsuppgörelser

gynnar bådas - det också

parter gäller konsumentköp.

Detta utesluter naturligtvis inte att det finns

många problem

på konsumentmarknaderna. Men de är ömsesidiga. Båda parter måste söka motpart och framstå som för att affär skall

trovärdig

komma till stånd. Enskilda distributörer (lika väl som producenter eller konsumenter) kan bete Men bedrä-

sig bedrägligt.

geri och vilseledande information är inte till nytta för handeln.

Det framgår bland annat av att branscher utfärdar etiska normer, ofta i gott samförstånd med

konsumentmyndigheter.

Bilden av konsumentpolitiken som de har svagas beskyddare

, 382 Särskilda yttranden

möjligen bidragit till konsumentpolitikens populäritet, men samtidigt har den skapat misstro. Konsumentpolitikens ideologiska bas kan vara en anledning

till att konsumentpolitisk forskning har status vid universi-

låg

tet och

högskolor. Näringslivet ogillar naturligtvis också att bli utpekat som

syndabock. Den ideologiska barlasten kan t.ex. bli ett hinder för det nya Centrum för Privatekonomi som kommittén

föreslår,

särskilt som kommitténs förslag går ut på att centralt skall samlokaliseras med Konsumentverket. Min förmodan är att näringslivet för att ställa upp med finansieringen kräver att centrat organisatoriskt såväl som fysiskt separeras från Konsumentverket.

Det finns alltså all att sig av med målsätt-

anledning göra

ningen att stärka konsumenten (i relation till säljaren). Konsumentpolitikens primära mål bör istället vara att verka för en effektiv konsumentmarknad till fördel för båda parter.

2. Ett motiv för skattefinansierad testverksamhet och köpinformation är att marknaden kräver välinformerade konsumenter. Subventioner på dessa områden antas också gynna resurssvaga konsumenter. Denna verklighetsbild leder emellertid också fel.

Endast om informationen kan fås utan kostnad är det motiverat med fullständigt informerade konsumenter. Det enorma

utbudet gör det orimligt för någon enskild att vara annat än

måttligt informerad. Samtidigt kan vi konstatera att en konsument i normalfallet handlar till rimliga priser utan att bli lurad.

De flesta blir heller inte missnöjda. till att oinfor-

Anledningen

merade konsumenter i stort kan tillfredsställa sina önskemål (givet resurserna) är ett sinnrikt system av distributionsformer.

Miljarder läggs ner inom detaljhandeln för att välja sortiment,

presentera varor, ge service och skapa trovärdighet.

Säljarna kontrolleras genom att kunden väljer att upprepade gånger

handla med den de känner, de varu-

part utnyttjar varuhus,

märken, facktidskrifter eller råd -från mer eller mindre upplysta vänner till experter. Företag konkurrerar med kvalitet, trovär-

dighet och lojalitet, samtidigt som producenter och distributörer

kontrollerar varandra, bland annat via kedjor och branschor-

gan. Testföretag förser också medier med tjänster som efterfrågas på villkor.

affärsmässiga

Det finns därför ingen att skattefinansiera

anledning ytterli-

gare köpinformation. Därtill kommer att den subventionerade

informationen i första hand av de mer välbeställda -

utnyttjas

det är ju de som handlar mest och vet att förse sig med

billig

information. Enligt Konsumentverkets instruktion skall man

Särskilda yttranden 383

främst inrikta sig på baskonsumtion, men då det omfattar det

mesta har det heller ingen nämndvärd låginkomstprofil.

Skattefinansierade utgivningen av konsumentinformation,

tidskrifter och kokböcker kan dessutom ses som illojal konkur-

rens mot andra informationsproducenter som måste självfinan-

siera sin verksamhet.

Väsentligt i konsumentpolitiken är att vilseledande reklam, kopiering av annans namn, lögn och bedrägeri bekämpas med stöd i lag och myndighetsutövning. är Standardiseringsarbete

också av allmänt intresse. Det är likaså ett kollektivt intresse att

korrekt information om hur sina

sprids parterna fullföljer

förpliktelser, vilket motiverar bistånd till konsumenter vid

reklamationer och vid andra konflikter med

näringsidkare.

Bistånd vid reklamationer förefaller också konsumenter

gynna som har svårt att hävda sig verbalt och ekonomiskt. Välutbildade och kunder har lättare att hävda vid

köpstarka sig direkt

inköpsstället.

Mindre än en tredjedel av Konsumentverkets verksamhet

avser myndighetsutövning i anslutning till konsumentlagarna. Resten avser provning, publikationer etc. Med fullständig extern finansiering (myndighetsdelen undantagen) skulle de stat-

liga utgifterna för Konsumentverket (med nuvarande utform-

ning) i grova drag kunna halveras.

Jag föreslår att sådan nedskärning genomförs. En konsekvens härav är att den verksamhet som kommittén föreslår förlagd till Konsument snarast Den

Sverige självfinansieras.

kompetens som i dag finns inom Konsumentverket gör det

säkert också möjligt med en relativt snabb extern

finansiering

och/eller privatisering. Det kan bli en utmaning för

personalen

- att vi mot en

mycket tyder på går europeisk provningsindustri

där svensk kunskap kan bidra till en framträdande för

position

svenska institutioner och företag.

En mer ingående argumentation och analys om dessa och

angränsande frågor återfinns i min artikel ”Konsumentpolitiken och detaljhandelns självkontroll”, Ekonomisk Debatt nr 1,

1994.

384 Särskilda yttranden

Särskilt av Axel

yttrande sakkunnige Edling

Den faktiska utredningstiden har varit kort, och bland annat därför har kommitténs bedömningar och slutsatser i många delar kommit att bli tämligen översiktliga. frågor har

Åtskilliga

inte utan har hänvisats till senare

färdigbehandlats överväganden i annan ordning.

Mot den finns det att kommentera

bakgrunden anledning och komplettera ett stort antal av betänkandets avsnitt. Här begränsar jag mig till de mest väsentliga frågorna.

Mål och

prioriteringar

I 32 skisserar kommittén mål, prioriteringar och finansie-

kap

av den statliga verksamheten på konsumentområdet. Bering träffande målet har jag ingen avvikande uppfattning. Breddningen av konsumentpolitiken till att även innefatta hänsyn till miljön är en naturlig vidareutveckling av målet som gällt sedan år 1986. Det stärker legitimiteten för de många aktiviteter där redan har förts in. Det ger

miljödimensionen också för arbetet med att integrera

tydligare förutsättningar miljö- och energifrågorna i annat mera traditionellt arbete kring ekonomi, produkters pris, säkerhet och funktion. Både konsumentstödjande och producentpåverkande åtgärder kommer därmed att effektivt kunna bidra till att miljömål

viktiga uppnås.

Kommitténs resonemang om prioriteringar understryker att den statliga konsumentpolitiken idag har en inriktning som i sina huvuddrag är riktig. Inga egentliga invändningar förs fram mot de arbetsuppgifter som de statliga konsumentorganen utför. Som kommittén själv säger leder de egna förslagen i huvudsak till att det statliga engagemanget ökar inom konsumentpolitiken. Förslagen om breddning av uppdraget

tjänster, ekonomi m rn) är angelägna. De (offentliga miljö, innebär en betydande utvidgning av arbetsområdet. De vaga resonemangen om minskningar, åtminstone på några års sikt, av statens ansvar en del områden (tvistlösning, information

på före köp) är enligt min mening knappast realistiska.

Finansieringen

Än mindre övertygande ter sig de resonemang kommittén för beträffande en breddad I det vara

finansiering. grunden synes ett förslag till en ny modell för myndighetsfinansiering. Enligt min mening är det en modell som genom sin spridning över departementen av anslagstilldelningen påtagligt ökar byråkra-

Särskilda yttranden 385

tin och direkt motverkar kommitténs eget på myndighetssidan om en inom regeringskansliet via en förslag samordning konsumentpolitisk beredning. Ett mellan konsumentmyndigheten och

uppdragsförhållande

en rad riskerar inte bara den nödvändiga sammandepartement hållna styrningen från statsmakterna. Det konsumentpolitiska är också risk för att den konsumentverksamheten blir statliga och därmed ineffektiv. Verksamhetens profil blir kortsiktig otydlig. Om avsikten är att dessa uppdrag skall ges av statsmakterna och vara långsiktiga förefaller anslag vara den naturliga modellen för medelstilldelning. Inte heller när det förutsättningar att i gäller näringslivets ökad omfattning finansiera det statliga konsumentpolitiska arbetet redovisar kommittén något underlag för sina antaganden. Mot bakgrund av erfarenheterna hittills är det min bedömatt inte kan några väsentliga tillskott av ning den vågen ge medel. I 32 och i senare kapitel förs resonemang om ökad extern kap av bl a utbildning, information och finansiering rådgivning, är främst att marknadsföringen,

provning. Utgångspunkten

ökad och en renodlad skall kunna affärsmässighet organisation öka intäkterna. Man utgår också från att den statliga subventioneringen av material och kurser i huvudsak skall tas bort. Jag menar att kommittén i dessa avseenden inte har gjort någon egentlig analys som grund för sina påståenden. Konsumentverket har sedan mitten av 80-talet fördubblat intäkternas andel av budgeten, så att de nu uppgår till ca 30 (32 kr) av Detta har skett genom en procent milj omslutningen. av vårt kurs-, material- och provningssystematisk breddning utbud i kombination med aktiv inklusive ommarknadsföring fattande direkta kontakter med ”kunderna” i kommuner, föreskolor etc. En intensiv kostnadsjakt har också bedrivits. tag, Successiva har skett. Samtidigt står det klart att prishöjningar det inte går att driva t ex konsumentinformation utifrån ett att se till att ensidigt kostnadstäckningsperspektiv. Uppgiften konsumenterna är väl informerade exempelvis om rättigheter och skyldigheter, om rättspraxis, om produktsäkerhetsfrågor och om hushållsekonomi kan inte alltid effektivt genomföras på sådana Framförallt skulle de särskilt utsatta premisser. drabbas och en hel del nödvändig inforkonsumentgrupperna mation skulle aldrig nå ut i samhället. Viktiga konsumentpolitiska mål skulle därmed inte uppnås. Det innebär inte att jag anser det omöjligt att ytterligare sagda förstärka intäktsfinansieringen och åstadkomma kostnads- Tvärtom bedömer jag det fullt möjligt att med effektiviseringar.

13 13-0824

386 Särskilda yttranden

fullföljande av det nuvarande arbetssättet- som tar konsument- i

5 politiska hänsyn men som också är i hög grad marknadsorienterat - nå ännu högre intäkter. Från verkets sida bedömer

A vi det vara möjligt att på några års sikt öka uppdrags- och i intäktsfinansieringen till 40 milj kr. .i

Val av

organisation

I kap 33 hävdas att organisatoriska, konsumentpolitiska och förvaltningspolitiska förutsättningar bör beaktas vid valet av organisation. Bedömningarna i betänkandet vilar dock inte

på någon detaljerad konsumentpolitisk analys. Kommittén framhåller själv bl a att den inte haft möjlighet att i detalj analysera Konsumentverkets organisation, arbetssätt och verksamhetsresultat. Det konsultuppdrag som rörde Konsumentverket avsåg alternativ och innebar ingen

organisatoriska ordentlig genomlysning av verksamhetens olika delar. Detta är en svaghet som också leder till att kommitténs argumentation hamnar på en teoretisk och förhållandevis ytlig nivå. Det leder också till att de s k motiven i alltför får

förvaltningspolitiska hög grad prägla synsättet. Påstådda problem att formulera en verksamhetsidé för en sammanhållen organisation, behov av renodling av verksamheten m m leder kommittémajoriteten in på kraven att splittra det nuvarande Konsumentverket.

Det teoretiska angreppssättet gör att man enligt min

mening hamnar i felaktiga slutsatser. Ett mera jordnära perspektiv skulle sannolikt ha gjort det uppenbart att många betydelsefulla effekter uppstår genom den samverkan och flexibilitet i val av åtgärder som en sammanhållen myndighet står för. Inte minst mot bakgrund av de stora förändringar som nu äger rum, inklusive anslagsnedskärningar, ter det sig viktigt att kunna agera så obyråkratiskt som möjligt och därvid välja den mest

_. i effektiva formen för insats.

Jag vill samtidigt konstatera att den renodling av olika roller och verksamheter som kommittémajoriteten menar är viktig, i stora stycken följer den indelning i verksamhetsgrenar som Konsumentverket sedan ett år tillbaka har. Det är med

par andra ord knappast några svårigheter att uppfylla väsentliga krav i dessa avseenden genom en förändrad struktur för verksamhet och organisation.

Den föreslagna delningen av Konsumentverket i två myndigheter, nya Konsumentverket resp. Konsument är enligt

Sverige, min uppfattning inte motiverad. Den konsultrapport som varit det väsentligaste underlaget för övervägandena kring organisationsalternativen ger inte belägg för att delningsalternativet

Särskilda yttranden 387

skulle vara att föredra, vare sig från konsumentpolitisk syn-

eller av kostnads- eller finansieringsskäl. Den rapporten

punkt

ger snarare argument för ett fortsatt sammanhållet Konsumentverk.

Betänkandet saknar en analys av hur samspelet mellan de båda konsumentmyndigheterna skall utformas. Ett nära sam-

spel blir utomordentligt viktigt för att nå resultat. De rättsliga frågorna och produktsäkerhetsfrågorna hos det nya Konsu-

mentverket ställer krav ett brett agerande, inkluderat

på utrednings-, informations- och utbildningsinsatser. Ett intensivt

samarbete med kommuner och organisationer är en nödvändig-

het också i framtiden.

Mot av de erfarenheterna hittills bedö-

bakgrund praktiska mer jag den föreslagna myndighetssplittringen som oklok uti-

från kraven på att bedriva en fortsatt effektiv verksamhet. En

splittring innebär väsentligt försvårade och ökade kontakter för

kommuner, organisationer och centrala

näringsliv, frivilliga myndigheter. Den föreslagna delningen skulle inte, som påstås

i betänkandet, bidra till att tydliggöra den statliga konsument-

politiska verksamheten. Snarare skulle den leda till oklarhet.

Utöver de här redovisade nackdelarna för verksamheten som

innebär effektivitetsförluster också ekonomiskt sett, skulle en

delning enligt min uppfattning också innebära betydande

kostnadsökningar som inte har beaktats i betänkandet. Den

knapphändiga beskrivningen av förslagen till ny organisation

gör det omöjligt att mera precist beräkna merkostnaderna. Det

är emellertid uppenbart att det bara i administrativt avseende

skulle röra sig om miljonbelopp i ökade kostnader jämfört med nuläget. Med två självständiga myndigheter behövs dubbla uppgifter inom personal- och kompetenser på viktiga

ekonomiadministrationen (t ex löne- och redovisningsfrågor)

och för arbetet med budgetering, och

planering, uppföljning

resultatanalys. En nära samplanering mellan de båda konsument-

blir nödvändig och det kommer också att kräva

myndigheterna

sina särskilda resurser.

Staten och

frivilligarganisationema

min mening finns det alltså starka skäl att behålla

Enligt

verksamheten samlad - de som dras

omorganiserad enligt linjer

i betänkandet för alternativ 2 (ett utvecklat Konsumentupp verk). Efter en period om förslagsvis fem år kan arbetsfördel-

mellan myndigheten och konsumentorganisationerna ningen

Det är just avgränsningen av statens engagemang i

prövas.

förhållande till dessa organisationer som stått i förgrunden i

388 Särskilda

yttranden

utredningsdirektiven. Den frågan kvarstår egentligen olöst i

betänkandet.

Mitt förslag bör ge en rad fördelar:

1. Sveriges Konsumentråd får tid att bredda sig, konsolidera sig, etablera sig internationellt och slå rot i lokalt arbete. Lokala aktiviteter i samverkan mellan rådets medlemmar har redan

börjat komma igång. Legitimiteten hos rådet som konsumentföreträdare kan därigenom bli större, och organisationen kan

rusta sig för ett arbete på bredare front för medlemmarna.

2. Särskilt i nuvarande konjunktur- och budgetläge är det nödvändigt att använda alla resurser så effektivt som möjligt.

Konsumentverket står bl a inför betydande

budgetminskningar

redan den 1 juli 1994. Samtidigt kommer till, som

nya uppgifter

sannolikt i stor utsträckning måste lösas utan tillskott av resurser ( bl a marknadskontroll enligt EES-avtalet och ökade hushållsekonomiska insatser). Som tidigare sagts ter sig

möjligheterna till stabila, ”förnybara” finansieringskällor i form av bidrag från andra departement och myndigheter inte realis-

tiska.

Det är helt nödvändigt med en stram hushållning med myndig-

hetsresurserna och en medveten mellan

prioritering uppgifter-

na. Att under sådana förhållanden dela upp verket i två

myndigheter ter sig inte logiskt.

3. Under en period kan löpande prövas i vad mån Konsu-

mentverkets arbete bättre eller lika bra lämpar sig att drivas av

konsumentorganisationerna. Vid periodens slut bör det att gå

mera definitivt avgöra hur rågången mellan myndighetens och

organisationernas arbetsfält bör dras. Organisationerna har vid

det laget också skaffat sig erfarenheter från det internationella

arbetet.

4. Samarbetet mellan Konsumentverket och organisatio-

nerna - - får tillfälle att utvecklas i

idag mycket gott konkreta

projekt under perioden. De får tid att

frivilliga organisationerna bygga upp behövlig kompetens.

Centrum

för privatekonomi

Jag instämmer i vad kommittén anför om behovet av att förstärka insatserna för att hjälpa hushåll i ekonomiska frågor.

Konsumentverkets arbete med att utveckla och lokal

stödja

budgetrådgivning har givit dokumenterat goda resultat. Korn-

munernas satsningar på detta område ökar nu, i insikten om att

är en god affär både för hushållen och för

budgetrådgivning

kommunen. Också kommittén framhåller den grundläggande

Särskilda 389

yttranden

det hushållsekonomiska området har i den framtida betydelse konsumentpolitiken.

Konsumentverket bör min mening ha kvar ett samlat

enligt ansvar för området. Kompetens och kontaktvägar är väl upparbetade. Mot den är det inte riktigt att splittra

bakgrunden ansvar och resurser för fortsatt arbete. En medför med

splittring

ökade administrativa kostnader och kräver särnödvändighet skilda insatser för samordning och samplanering.

Centrumets avser bl a om och i

uppgifter frågor placeringar

aktier och min mening är detta inte fonder, obligationer. Enligt uppgifter som bör rymmas inom en statlig konsumentpolitik.

Det är vidare oklart vilka arbetsuppgifter som skall läggas på centrumet i relation till Konsumentverket. Det gäller bl a ansvaret för och information. Det är

utredningar, utbildning

min otillfredsställande att dessa inte

enligt mening gränsfrågor

har klarlagts.

Härtill kommer att det är outrett vilka externa finansiärer som kan väntas träda in som huvudmän för ett centrum. Under alla förhållanden kommer kostnader för centrumet

betydande att belasta statsbudgeten.

sist det angelägna i att få till stånd en

Jag vill till understryka hushållsekonomiskt inriktad knuten till universitet

forskning, och högskolor.

390 Särskilda yttranden

Särskilt av Sven-Åke yttrande experten

Hansson

Även om betänkandet flera punkter framhåller vikten av en

väl fungerande kommunal konsumentverksamhet, innebär några

av förslagen negativa effekter för kommunerna.

Den centrala organisationen

En och av nuvarande Konsumentverket

utveckling renodling

skulle bli än om att dela det-

billigare utredningens förslag

samma i två delar - en och en konsument-

myndighetsutövande

stödjande. Om den senare skall finansieras till 50 procent av dess innebär detta i att kommunerna, som

användare, princip

är de största köparna av dessa tjänster skulle åsamkas kostna-

der på i genomsnitt 30 000 kronor per år och kommun!

Jämfört med de relativt små kostnader som debiteras ut i dag, innebär detta en rejäl kostnadsökning, och risken är stor att

kommuner av kostnadsskäl minskar, eller i värsta fall

många

avvecklar sin konsumentverksamhet. Utan dessa intäkter skulle den konsumentstödjande delen - Konsument Sverige - undandragas möjligheten att bedriva en effektiv verksamhet. Förslaget

hotar såväl den kommunala som den centrala verksamhetens

existens!

]ag anser vidare att förslaget inte följer utredningsdirektiven om effektivisering. Risken för dubbelarbete är påfallande, och

risken för att ärenden som är svåra att i sin helhet hänföra endera till den ena eller andra myndigheten riskerar att hamna

i en I stället för att effektivisera den nuvarande organi-

gråzon.

sationen, skapas en parallell dito som kräver nya kansliresurser

och förlänger beslutsprocessen. Samtidigt kompliceras arbetet

för de kommunala vägledarna.

Samma effekter vid inrättandet av ett Centrum

uppstår privatekonomi. Den verksamhet som KOV i dag förtjänstfullt

bedriver inom detta område skulle definitivt inte tjäna på att

delas upp i ytterligare en enhet, med nya krav på kansliresurser. Även här skulle konsumentvägledarnas arbete försvåras. Verksamheten skulle också påföra kommunerna ytterligare kostnader.

]ag stöder därför förslaget om utveckling och renodling av

nuvarande Konsumentverket och avvisar förslaget om inrättan-

det av ett Centrum för privatekonomi.

Kommunal konsumentverksamhet

konstaterar flera vikten av en väl

Utredningen på punkter

Särskilda yttranden 391

fungerande kommunal konsumentverksamhet. Utöver de nu-

varande arbetsuppgifterna med bl.a. rådgivning och informa-

tion, menar att kommunerna skall vara konsument-

utredningen myndigheten behjälplig med vissa tillsynsuppgifter. För att

kunna utföra dessa erfordras härför. I kommuner som

kapacitet saknar verksamhet, eller har verksamhet i liten omfattning,

kommer detta inte att kunna utföras.

I förslaget till skuldsaneringslag ålägges kommunerna att ge

ekonomisk

rådgivning.

Aldrig förr har den kommunala konsumentverksamheten

tillmätts så stor vikt som nu! Utredningen har, i likhet med

tidigare utredningar, avvisat tanken på att föreslå en obligato-

risk konsumentverksamhet i kommunerna. Men liksom tidi-

gare, går man inte in i detalj i frågan. Även om det finns generella

ambitioner i att kan man inte utesluta att det kan

avreglera,

finnas områden där man tvingas gå motsatt väg. Utredningens

framtoning av den kommunala konsumentverksamheten föder

tanken på att närmare utreda konsekvenserna av ett obligato-

rium.

jag föreslår att en utredning tillsättes för att utreda konsekvenserna av att en om kommunal konsumentverk-

införa lag

samhet.

- ARN

Tvistlösning

Enighet finns i utredningen om att såväl de kommunala vägleda-

rna som ARN gör ett förtjänstfullt arbete. Jag anser dock att man lagt allt för stor vikt vid ARN:s verksamhet. 95 procent av

alla reklamationer löses i kommunerna, och dessa borde vara

föremål för ett större intresse. Speciellt som förslaget om

obligatorisk förprövning i kommunerna kommer att höja denna

andel jag ansluter mig till förslaget om tillgång till

ytterligare. besiktningskompetens lokalt, men anser att ytterligare åtgärder bör vidtagas för att stödja tvistlösningen i kommunerna.

jag anser att Konsumentverket i samråd med Allmänna Reklamationsnämnden och de kommunala vägledarna skall

utreda behovet av ett ökat stöd för den kommunala verksamhe-

ten z deras arbete med tuistlösning. Utredningen föreslår att ARN med hänsyn till sin opartiskhet även i fortsättningen skall vara en fristående myndighet.

Om man jämför de beslut som gjordes före 1 98 1, då ARN var

knuten till KOV, med de som gjorts efter denna tidpunkt, kan

man inte utläsa någon skillnad i beslut eller i hantering. ARN:s ordföranden rekryteras externt, ledamöterna i lika antal från

näringsliv och konsumenter. Den enda organisatoriska anknyt-

392 Särskilda

yttranden

ningen till ARN är föredraganden, men mig veterligt har aldrig deras agerande ifrågasatts, varken före eller efter 1981. Möjli-

gen skulle misstanken om partiskhet kunna uppkomma vid

ärenden avseende KO:s men vid dessa tillfällen kan

grupptalan,

man endera anlita externa föredraganden eller låta ordföranden

vara föredragande. I ett läge där rationaliseringar är behövliga, är det inte rimligt

att två verksamheter med så likartad inriktning skall vara åtskilda.

jag anser att Allmänna reklamationsnämnden skall återföras

till Konsumentverkets huuudmannasleap.

Särskilda yttranden 393

Särskilt av E O Holm

yttrande experten

En majoritet i kommittén föreslår en uppdelning av det nuva-

rande Konsumentverket (KOV) i en renodlad myndighetsorienterad och en mer och utredande del.

opinionsbildande

anser att Konsumentverkets verksamhet särskilt under Jag

senare år har varit och värdefull. Dessa värden

framgångsrik

bör tas i beaktande i det fortsatta reformarbetet. För det fall

man i framtiden skulle välja en uppdelning av KOV enligt

finner det ytterst angeläget att myn-

majoritetsförslaget jag - som i huvudsaklig grad skall syssla med lagtil-

dighetsdelen

och - får erforderliga expertre-

lämpning marknadsbevakning

surser inom områdena ekonomi, marknadsföring, information

etc så att dess arbete blir väl och kompetensbaserat.

underbyggt

Under de år som Allmänna Reklamationsnämnden

tjugofem

funnits till har både och andra

(ARN) Köpmannaförbundet

medverkat i dess arbete. ARN

näringslivsorganisationer lojalt

har fått en fast i det svenska och dess

förankring rättssystemet

verksamhet bör fortsättas. ARN har präglats av en hög kvalitet. Ett för förtroende för ARNs verksamhet

uttryck näringslivets är att vissa branschorganisationer (bl a Sveriges Köpmannaför-

har utfärdat en ekonomisk s k Trygga Köp

bund) garanti (det

som innebär att om en konsument klagar på en vara

systemet)

inför Reklamationsnämnden gentemot ett medlems-

eller tjänst

företag i så står ytterst Köpmanna-för-

Köpmannaförbundet

bundet det ekonomiska ansvaret för att kunden hålls skadeslös, i det fall ARN rekommenderar att kunden ersätts eller motsva-

rande. Detta innebär att prövning av

åtagande någon

reklamationsnämndens beslut i dessa fall de facto inte kan

komma till stånd vid domstol. nu arbetsordning har ARNs ordförande rätt

Enligt gällande

att föranstalta om av beslut i någon av ARNs

omprövning

Premisserna för en sådan prövning är emellertid

avdelningar.

strama och torde i innebära att vid en jämförelse

mycket princip

med allmänna skäl för resning skall före-

rättgångsväsendet

ligga.

Det är min tveksamt om man behöver lägga

enligt mening

ribban så ARN är ett och icke bindande tvist-

högt. frivilligt

där också kunde ges en

lösningsforum om-prövningsfrågorna

mer generös tillämpning.

ARNs beslut av en standard. Ett problem

präglas hög rättslig

i ARNs verksamhet är emellertid att man helt måste basera

verksamheten inlagor, eventuellt kompletterade

på skriftliga

med om telefonsamtal, utlåtande från sakkunniga

anteckningar

etc. En del i är att domstolen har

avgörande varje rättegång

394 Särskilda yttranden

möjligheter att i en direktkontakt få ett bredare

med parterna

och mer fullständigt beslutsunderlag.

En annan viktig faktor är att ej bara konsumenter utan även

många näringsidkare, inte minst saknar forsmåföretagare, mella juridiska kunskaper. Denna bristande kan medkunskap

föra onödiga rättsförluster. känner inte till

Många exempelvis

att underlåtenhet att svara ett från konsumenten

på påstående

normalt leder till att konsumentens tas för

uppgifter goda.

Vissa problem rörande i ARN

bevishanteringen har uppstått

inom främst möbelområdet där ofta är

ju köpesummorna betydande och bevisproblemen än uppenbarligen besvärligäre

på andra sektorer.

många

Slutsatsen av dessa blir för min del att menar

synpunkter jag

att konsumentpolitiska kommittén bort markera att allmänna reklamationsnämnden i sin verksamhet bör avstå från att ta upp ärenden till som innefattar av

behandling bevisproblem digni-

tet. En kan då lätt som en

hänvisning ske till tingsrätterna ju har

särskild hanteringsform för små mål. Genom en sådan från kommitténs sida skulle

markering

ARNs position i ha befästs.

rättssystemet

Vidare bör ARN om ett mer

tillämpa reglerna omprövning på

generöst sätt för att sålunda uppnå att tvister löses ett enkelt

sätt. I betänkandet förs resonemang angående överförandet av vissa i första hand i av

ARN-avdelningar till privat regi, hägnet

berörda

branschorganisationer.

Det finns ingen att avvisa sådana lös-

anledning generellt

ningar som dock bör baseras och överens-

på förhandlingar

kommelser med de olika branschintressena. Man bör i sam-

manhanget inte underskatta med som står

problemet företag

utanför Branschområden med

branschorganisationerna. hög

organisationsgrad och där ARNs prövning sällan till kla-

går

gande kunds förmån bör därför ligga närmast till hands för en

”privatisering”.

Det finns enligt min mening att sådana

ingen anledning

branschburna reklamationsorgan skall stå under form av

någon

tillsyn av ARN. En av ARNs verksamhet från

medfinansiering

näringslivet är principiellt Domstolar och

olämp-lig. jämför-

bara offentliga organ bör av stå helt fria från

integritetsskäl

utomstående eller

finansiering påverkan.

Särskilda yttranden 395

Särskilt av A Stenlund

yttrande experten

Kommitténs

uppdrag

Kommittén har haft ett vidsträckt uppdrag. Huvuduppgiften har varit att en samlad av konsumentpolitiken och

göra översyn

att avgränsa det statliga engagemanget på området. Nära samman med detta hör också om vilken myndighets-

frågan

struktur som är den mest ändamålsenliga. Kommittéarbetet har

med nödvändighet fått fokuseras på principiella spörsmål.

Betänkandet får därför enligt min mening främst ses som en

idéram för den framtida verksamheten; det är uppenbart att

- som

flera av förslagen kräver ytterligare utredning något

kommittén också anför.

Mot denna anser att kommittén inte kan

bakgrund jag

generellt kritiseras för brist på konkretion. Tvärtom är det

att en av detta slag avstår från att behandla

naturligt utredning

och att alla sålunda inte direkt kan omsättas

detaljfrågor förslag i praktiken. Enligt min uppfattning har kommittén dock inte tagit tydlig

i den om den statliga verk-

ställning principiella huvudfrågan

samhetens art, inriktning och omfattning. Här, liksom på flera

andra punkter, är det oklart vad kommittén egentligen menar.

i betänkandet förtjänar i och för sig att kommente-

Åtskilligt

ras, men jag väljer att endast ta upp några viktigare punkter.

mål

Konsumentpolitikens

Jag ställer mig bakom den målformulering som kommittén

föreslår. vill dock göra några

Jag påpekanden.

har ett väl Av bl a det skälet

Sverige utbyggt konsumentskydd. framstår om den generellt sett underlägsne föreställningen

konsumenten i vart fall numera som felaktig. Uttrycket ”att stärka konsumenternas kan därför inte innebära att

ställning”

de skall flyttas fram. Snarare är

rättsliga positionerna ständigt

det om att hävda konsumentintresset inom ramen för ett

fråga

balanserat system, t ex genom att underlätta för konsumenterna att utnyttja de rättigheter de faktiskt har. Det är också angeläget

att konsumenterna bl a skolan tillräckliga insikter i

genom ges ekonomi för att kunna bedöma konsekvenserna av olika handlingsalternativ och därmed utnyttja sina resurser effektivt.

Det ter att miljön är något som angår konsu-

sig uppenbart

menterna och som dessa även har ett medansvar för. Det bör dock beaktas att miljöhänsynen inte sällan måste vägas mot konsumentens mer direkta ekonomiska intressen. Viktigt är

också, att konsumentpolitiskt betingade insatser på miljö-

396 Särskilda yttranden

området görs på ett konkurrensneutralt och sakligt väl-

underbyggt sätt och inte försvårar för konsumenten att

välja fritt bland produkterna på marknaden.

Konsumentpolitikens innehåll

Eftersom det mesta i samhället på ett eller annat sätt berör människor i deras egenskap av konsumenter, kan det konsumentpolitiska området bli stort. Av skäl måste det

mycket praktiska

dock begränsas. Som också framhålls i direktiven, bör verksam-

heten koncentreras till sådant där statliga insatser verkligen

behövs och till uppgifter som inte kan läggas på andra. Även kommittén att starkare och

understryker prioritering

styrning är nödvändig. Kommittén utpekar förvisso vad man vill satsa särskilt på, men anger inte klart vad som istället skall

nedprioriteras eller utgå helt. Man föreslår heller inga bespa-

ringar, utan i själva verket en expansion av budgeten genom

oförändrade statsanslag och ökade externa intäkter. menar

Jag

att detta inte leder till den och

tydligare politik rollfördelning

som bör eftersträvas.

Det är min uppfattning att statens konsumentpolitik hittills

haft för vag inriktning. Detta medför risker för

påtagliga

De medel som kan stå till för

resursutspädning. förfogande

offentliga konsumentpolitiska insatser är, oavsett vad man

tycker därom, starkt begränsade. Det gäller därför att välj a ut de allra viktigaste uppgifterna och inte ta med sådant som kan

te sig önskvärt, men som är relativt sett mindre viktigt.

Jag menar att de statliga insatserna bör samlas till kärnom-

rådena lagtillämpning/myndighetsutövning, produktsäkerhet

inbegripet Standardisering samt konsumentekonomi.

Självklart saknas det nämnvärda möjligheter att överlåta myndighetsutövningen på annan. Staten måste alltså svara för

denna uppgift och tillse att grundläggande rättsregler upprätt-

hålls på marknaden. Detta är både i det seriösa näringslivets och i konsumenternas intresse. Det är att denna

angeläget tillsyn

erhåller tillräckliga resurser. Av såväl som effektivitets-

princip-

skäl bör nuvarande flexibla samverkansformer tas tillvara och

anpassas till nya förutsättningar. Jag noterar här med tillfredsställelse kommitténs positiva inställning till

näringslivets egenåtgärder. Också ifråga om miljöaspekter bör dessa kunna

utnyttjas i ökande grad.

Skydd för människors liv och hälsa måste också anses falla

det allmännas ansvar. Produktsäkerhet bör sålunda ingå i det

statliga åtagandet inom konsumentpolitiken. Marknadskont-

roll och annan tillsyn av att gällande regler iakttas utgör en

Särskilda yttranden 397

del av verksamheten. Normbildningen blir alltmer väsentlig särskilt det internationella planet. Förutom det betydelsefull, på direkt arbetet finns emellertid anledning för staten att rättsliga sig viss utredning och bevakning av produkters egenskaper påta och rn risker, exempelvis genom prövningar, skaderapportering m. Metodutveckling kan ge förutsättningar för att effektivt delta i inom standardiseringen. Det är naturligtvis inte projekt att staten faktiskt utför sådant i alla delar, utan den nödvändigt kan välja att istället t ex lägga ut uppdrag. jag delar kommitténs bedömning att kunskaper och utbildi konsumentekonomi är otillräckliga. Ett växande behov ning av och kan också förutses. budgetrådgivning skuldsanering Såväl samhällsekonomiska som sociala skäl talar för att det allmänna engagerar sig i konsumentekonomisk kunskapsoch rådgivning. Skolan är av avgöuppbyggnad, undervisning rande Insikterna om ekonomiska samband och konbetydelse. sekvenser behöver en sådan nivå att eleverna får en fast ligga på för att senare kunna planera hur hushållet skall disponera grund sina resurser. Detta måste tillmätas stor vikt som preventiv mot att människor tappar kontrollen över sin ekonomi åtgärd och hamnar i övermäktig skuldsåttning. Det allmännas primära ansvar utesluter inte heller på detta område samverkan givetvis med andra intressenter. Det av som inte ryms inom de dagens konsumentpolitik områdena måste man min låta utgå

angivna enligt uppfattning

ur statens i vart fall om verksamheten inte kan åtagande, finansieras utan Om kan och statsanslag. något produceras till måste man dock fråga sig om säljas marknadsmässiga priser staten verkligen skall utföra detta. Kan det visas att en viss aktivitet är angelägen sett också ur ett annat perspektiv bör det övervägas huruvida politikområdes den bör överföras dit. vill att min i Jag understryka grundläggande utgångspunkt denna svåra är att man bör åstadkomma en

avvägningsfråga

på de för konsumenterna och samhället viktigaste kraftsamling Detta bör man kunna och ändå åstadkomma viss frågorna. göra Jag menar dock att vissa uppgifter av principiella besparing. skäl inte bör falla staten. Här tänker jag särskilt på opinionspå och debatt. Detta bör i första hand frivilliga konsumentbildning enskilda politiker, företag etc svara organisationer, medborgare, för.

Myndigheterna

Kommittén två alternativ för hur den statliga admipresenterar nistrationen konsumentområdet kan utformas. För min del på

398 Särskilda yttranden

anser att kraven och bör få

jag på renodling tydlighet genomslag

inte bara i politiken utan också i

myndighetsstrukturen.

Jag instämmer i att och

lagtillämpning/myndighetsutövning å

produktsäkerhet bör läggas i en anslagsfinansierad myndighet g

för som av kommitténs

sig, framgår förslag (alternativ 1).

i Denna bör, som föreslås, innehålla KO-funktionen. Jag menar dock att inte skall få utfärda

myndigheten

bindande normer vilka KO som

enligt uppträder åklagare.

Detsamma bör sådana föreskrifter där KO inte

gälla visserligen

är part i domstolsärenden, men vilka kan få för

betydelse tolkningen av annan

lagstiftning som KO för talan med stöd av, fn främst och

marknadsföringslagen (lagstridighetsprincipen) prisinformationslagen.

I och för sig har detta hittills inte varit ett så stort i

problem

praktiken, ehuru det accentueras när fler EG-direktiv skall

genomföras med tvingande regler. I första hand är det dock en

principiell rättspolitisk fråga. Även om en sådan ordning god-

tagits i vissa lagstiftningsärenden och inte

grundlagen lägger

formella hinder i vägen, anser jag att det ändå inte bör komma

ifråga att domstolar skall döma efter som fastställs av ena

regler

parten. Att ett myndighetsbeslut om sådana normer kan överklagas till är min inte Som

Regeringen enligt mening tillfyllest.

skett med bör

gruppundantagen enligt nya konkurrenslagen

Regeringen i dessa fall ta att utfärda bestämmel-

på sig själv

serna. Kommitténs idé om ett Privatekonomiskt Centrum

tycker jag

förtjänar att prövas närmare, oavsett om det att finna

går

medfinansiärer eller ej. Kommittén har dock valt att

knyta

centrumet till den andra

konsumentmyndigheten (Konsument

Sverige), samtidigt som man vill att institutionen skall ha en

självständig ställning. Budgetrådgivning m m skall

ligga på myndigheten. Jag ifrågasätter om detta är den riktiga uppläggningen. Självständigheten har uppenbart stor betydelse och bör

komma till även att centrumet är det

uttryck genom fristående;

bör alltså inte samlokaliseras med annat sätt höra till

eller på

någon konsumentmyndighet.

Jag menar vidare att det bör att de konsument-

övervägas lägga

ekonomiska frågorna i sin helhet inom centrumet. är inte

Jag

övertygad om att den kommittén föreslår är ratio-

uppdelning

nell och

ändamålsenlig.

Kommitténs (alternativ ut att två konsument-

förslag 1) går på

myndigheter inrättas. Jag är skeptisk till denna även om

lösning,

inte vill avvisa tanken helt. I vissa framstår

jag stycken lösningen

som en till situationen före 1976 då det nuvarande

återgång

Konsumentverket bildades. Framför allt kan

gränsdragningen

Särskilda yttranden 399

mellan vålla och måste i vart fall

myndigheterna svårigheter

utredas närmare. Den typ av blandfinansiering man tänker sig - och som även finns f n - är inte heller (risk för

oproblematisk

bl a).

korssubventionering

man att ta ett helhetgrepp på de

Väljer organisatoriskt

konsumentekonomiska måste man i vart fall noga

frågorna

om Konsument Sverige verkligen skall inrättas. Över

pröva

huvud måste det utredas vilka uppgifter som eventuellt taget bör föras till andra och vilka delar av verksamhe-

myndigheter

ten som har att drivas på marknadens villkor

förutsättningar

och om staten då skall vara huvudman. Kommittén bedömer att varken eller nu kan Vilken

provningen förlaget bolagiseras. som är bäst för provningsverksamheten bör studeras lösning

särskilt, bl a eftersom den har betydelse på säkerhetsområdet. Det är enligt min mening tveksamt om staten skall syssla med

allmän av utöver vad som följer av

utgiving publikationer, informationsskyldighet. Det är t ex inte självklart myndigheters att staten skall uppträda som läromedelsproducent på

konsumentområdet. Det bör prövas om efterfrågan inte kan andra sådana producenter. Beträffande

tillgodoses genom utredningsverksamheten bör de överväganden om inriktning

och som i samband med att Konkurrensverket

syfte gjordes

inrättades kunna ge vägledning. Allmänna reklamationsnämnden är en viktig del av rättsvä-

sendet. att dess självständighet skall Jag delar uppfattningen

bevaras. Jag anser inte att samlokalisering med någon konsumentmyndighet eller annan intressent på området bör komma

ifråga.

Frivilliga organisationer

I likhet med kommittén anser jag att ett breddat konsumentengagemang vore önskvärt. Särskilt för opinionsbild-

politiskt

ning och debatt är detta viktigt.

menar dock att stor restriktivitet med bidrag ur skatteme-

Jag

del måste iakttas. I vart fall bör de huvudsakligen utgå på bör främst lita till sina

projektbasis. Intresseorganisationer

medlemmar som intäktskälla. Jag anser inte att Sveriges

Konsumentråd, som bl. a. har ekonomiskt starka fackliga orga-

nisationer i medlemskretsen, skall erhålla statsbidrag.

Kommittén föreslår att staten skall stödja en ”konsument-

om de frivilliga skulle vilja driva en kampanj” organisationerna

sådan. Jag kan inte ställa mig bakom denna rekommendation, eftersom det är helt obekant vad kampanjen skulle gå ut på.

400 Särskilda yttranden

Särskilt av Turid Ström

yttrande experten

Kommittén är ense om målen för konsumentpolitiken. Tidigare

mål ligger fast; att stärka konsumenternas ställning på markna-

den och att hushållen i deras strävan att effektivare

stödja

utnyttja sina resurser. Därtill kommer nya mål som att främja en

från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling.

Hänsynen till människors hälsa och resurssvaga gruppers behov skall särskilt beaktas. Insatserna skall i första hand inriktas sådana varor och tjänster som svarar för en stor del

på av hushållsbudgeten.

I allt väsentligt överensstämmer detta med den inriktning av verksamheten som Konsumentverket (KOV) redan nu bedriver.

Det är värt att notera att kommittén inte föreslår att någon av KOV:s nuvarande skall I stället är det

arbetsuppgifter upphöra.

fråga om en successiv utveckling av nya verksamheter.

Då kommittén är enig om den statliga konsumentpolitikens

inriktning är det överraskande att den är så splittrad i synen

hur verksamheten skall organiseras. Förklaringen är troligen att

kommittén inte haft ett bra underlag för ställningstagande i

organisationsfrågan.

Kommitténs majoritet förordar att nuvarande KOV delas i

två myndigheter; en som handhar myndighetsutövning, främst konsumentskydd och rättstillämpning (Nya Konsumentver-

ket), och en som svarar för övriga åtaganden inom konsument-

politiken, främst utredande, upplysande och opinionsbildande uppgifter (Konsument Sverige). Därtill lägger kommittén ett

förslag om att bilda ett Centrum för privatekonomi som staten skall delfinansiera.

Kommitténs minoritet förordar ett sammanhållet Konsumentverk. Jag delar minoritetens uppfattning.

Som jag inledningsvis konstaterat är kommittén ense om målet och inriktningen av verksamheten. Då detta i så hög grad

sammanfaller med den verksamhet som KOV redan nu bedriver

hade det varit naturligt att först granska hur KOV:s nuvarande arbetssätt och och vilka resultat man

organisation fungerar Det har inte skett och den konsultrapport som ligger uppnått. till grund för majoritetens organisationsförslag talar snarast för

ett fortsatt sammanhållet Konsumentverk.

Majoriteten har inte kunnat visa att nuvarande organisation

är behäftad med brister. Organisationen har under årens lopp visat sig vara flexibel och till verk-

tillräckligt anpassningsbar samhetens fortlöpande förändringar.

Jämfört med majoritetens förslag synes den sammanhållna

organisationen vara vida

överlägsen.

Särskilda yttranden 401

För att en väl krävs

bryta upp fungerande organisation

normalt De som majoriteten anför

mycket goda argument.

anser har bärkraft. Jag vill utveckla det närmare.

jag ringa

Ett framträdande i i den statliga

drag förändringarna

under slutet av 1980-talet och särskilt i

myndighetsstrukturen

av 1990-talet har varit en strävan att undanröja dubbel-

början

arbete och därmed öka effektiviteten och skära i kostnaderna. Ett annat ledande motiv har varit att underlätta för företag,

och enskilda att hitta rätt i den

organisationer medborgare

I båda dessa avseenden går majori-

statliga myndighetssfären.

tetens förslag i fel riktning.

En bärande tanke bakom majoritetens organisationsförslag

är att åstadkomma en av KOV:s olika roller och

renodling

Det är i och för en ambition och i det

verksamheter. sig god avseendet har under senare år gått i rätt riktning.

utvecklingen

Ett för det är bl.a. den verksamhetsindelning som KOV

uttryck

nu arbetar efter. Man kan m.a.o. att i det avseende är den

säga som eftersträvar, redan i

organisatoriska lösning, majoriteten

stora inom nuvarande Konsumentverk.

drag genomförd

Att dela nuvarande KOV två torde inte vara

på myndigheter

utan att dels vissa administrativa funktioner måste

möjligt

dubbleras, dels att vissa sakverksamheter blir överlappande.

Att kommittémajoriteten inte insett detta torde till betydande

förklaras av att inte närmare hur

del utredningen granskat

nuvarande verksamhet inom KOV fungerar.

En sådan hade visat att även om KOV:s roller och

granskning

verksamheter renodlas så är det starkt inbördes relaterade. Det

beroendet mellan olika verksamheter är ett utmär-

ömsesidiga

kande hela det området.

drag på konsumentpolitiska

De som svarar för och marknadsbevakning är

lagtillämpning

t.ex. i beroende av den kompetens och de expertresur-

hög grad

ser som skall finnas i den andra

enligt majoritetens förslag

myndigheten.

Likaså från att de medel som används

synes majoriteten utgå

i har sin i varje specifik

konsumentpolitiken givna användning

situation eller att de är Detta är, enligt min mening,

utbytbara. en felsyn.

Ett Ett kan lösas ge-

exempel: konsumentpolitiskt problem

nom en kombination av olika instrument, som t.ex. informa-

av kommunala

tion, utbildning, marknadsbevakningsinsatser

och och eller eventuellt

vägledare organisationer lagtillämpning

en i branschen i De kan också

genom självsanering fråga.

inträffa att vad som till en identifieras som ett

början

visar sig vara en produktsäkerhetsfråga informationsproblem

som kräver Exemplen kan mångfaldigas.

rättsligt ingripande.

Jmf

402 Särskilda yttranden

Majoriteten synes dock till viss del vara medveten om de

samordningsproblem som uppstår mellan de två

föreslagna

myndigheterna vid en delning av KOV. Man föreslår därför en samlokalisering. En sådan torde dock inte kunna de

undanröja

problem som uppstår genom en av KOV.

delning

Generellt kan konstateras att inte

majoriteten gjort något

försök att bedöma följderna av en

tvåmyndighetslösning på

effektivitet och kostnader. Man föreslår att dessa blir

frågor

föremål för en Genom en sådan över-

genomgripande översyn.

syn av verksamheten, kostnaderna och är det

finansieringen

möjligt att de ekonomiska

klarlägga konsekvenserna, säger

majoriteten.

Enligt min mening var detta en av kommitténs

viktigaste

uppgifter. Nu lämnar man den vidare till

en ny utredning.

Medan minoritetens förslag om ett sammanhållet KOV

vilar på

en stabil ekonomisk och som från en

grund utgår organisation

som vi vet föreslår en om

fungerar, majoriteten organisation vilken man själv konstaterar att man inte vet de ekonomiska

konsekvenserna av.

Utöver de ekonomiska konsekvenserna av de två organisa-

vill en

tionsförslagen jag ta upp ytterligare aspekt.

Kommittén pekar på att det vid sidan av staten finns en rad andra aktörer och intressenter på de områ-

konsumentpolitiska

det: konsumenterna och kommu-

konsumentorganisationerna,

nerna, näringslivet, massmedia samt andra

statliga myndighe-

ter än KOV. Antalet är stort.

mycket

För alla aktörer och intressenter innebär en av

tudelning

KOV en påtaglig i förhållanden till nuvarande

försämring

situation där det finns en aktör i form av KOV. Ser man

statlig

till arten och innehållet i de kontakter som KOV har i

dag

framstår det tydligt att med en kommer externkont-

tudelning

akterna att påtagligt Det är inte bara den

kompliceras. på

statliga sidan som dubbelarbete kommer att även hos uppstå;

övriga aktörer blir det dubbelarbete, effektivitetsförluster och onödiga kostnader. jag vill också kommentera om Centrum för

förslaget privat-

ekonomi, där staten föreslås gå in som delfinansiär. Behovet av insatser på det hushållsekonomiska området är

stort, inte minst i samband med den aktuella

rådgivningen

skuldsaneringslagen. Det är stor om att

enighet resurssvaga grupper skall prioriteras. I ett sådant bör

läge tillgängliga

statliga resurser i första hand användas för att stärka och utveckla KOV:s hushållsekonomiska som har stor

arbete, bety-

delse för såväl kommunernas som organisationernas praktiska

rådgivningsverksamhet. En splittring av resurserna innebär en

Särskilda 403

yttranden

och förslaget bör därför avvisas.

försvagning

en kommentar om relationerna mellan staten/

Slutligen och konsumentorganisationerna. Utkonsumentmyndigheten

föreslår att den skall ”finna

redningen statliga myndigheten

formen för ett forum för opinionsbildning och debatt”. Här bidrar man ett sätt till att skapa oklarhet om

på olyckligt mellan myndigheter och organisationerna. rollfördelningen

är och bör inte åvila myndigheter.

Uppgiften onödig

Inom såväl EFTA som EU råder en strikt rollfördelning mellan och konsument-

statliga konsumentmyndigheter frivilliga

för talan i olika

organisationer. Myndigheterna regeringarnas

internationella fora medan före-

konsumentorganisationerna

träder konsumenterna i t.ex. EFTA:s konsumentkommitté och

EU:s konsumentråd. hade fram till 1993 ingen ”röst” i den europeiska

Sverige

BEUC. Genom bildandet av Sveriges

konsumentorganisationen

Konsumentråd, som f.n. omfattar 11 riksorganisationer med

bred kan nu delta såväl i det nordiska

representativitet, Sverige som det europeiska samarbetet mellan konsumentorganisationer.

Konsumentrådet är och har inte tillräckliga resurser

nybildat

för att i ta när det gäller

dag på sig omfattande uppgifter information, och Det bör ges tid

utbildning opinionsbildning.

och stöd att utvecklas.

Bilagør

1 Bilaga

Direktiv

Direktiv till Konsumentpolitiska kommittén (Dir. 1992:04,

beslut vid regeringssammanträde 1992-05-14.)

1Mitt

förslag

föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att se över Jag den konsumentverksamheten och bedöma arten, omstatliga och av det Den fattningen inriktningen statliga engagemanget. strukturen området skall också ses över.

organisatoriska på

2 Bakgrund

för den lades fast av Riktlinjerna statliga konsumentpolitiken senast år 1986 (prop. 1985/86:121, LU34, rskr. 292). riksdagen är målet för konsumentpolitiken att Enligt riksdagsbeslutet hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina stödja resurser och att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Detta innebär att de hushållsekonomiska frågorna står i För att nå målen har arbetet bedrivits enligt tre förgrunden. utvecklingen av den lokala utvecklingslinjer, nämligen konsumentverksamheten, stöd till utsatta grupper och ett ökat hos flera grupper i samhället. engagemang De omfattar åtgärder inom konsumentpolitiska åtagandena en rad områden. De insatserna manifesteras främst statliga genom lagstiftning, genom myndighetsverksamhet och genom viss statsbidragsgivning.

408 Direktiv

Lagstiftningen till skydd för konsumenterna har efter hand

byggts ut. Som exempel på som beslutats under

ny lagstiftning

senare år kan nämnas och

produktsäkerhetslagen (1988:1604) den nya konsumentköplagen (1990:932).

Konsumentverket är central

statlig förvaltningsmyndighet

för Verket har sin instruktion

konsumentfrågorna. enligt (SFS

1990:1179) till att hushållen i deras strävan att

uppgift stödja

effektivt utnyttja sina resurser och att stärka konsumenternas

ställning på marknaden. I till detta de

anslutning fullgörs uppgifter som tillkommer konsumentombudsmannen

(KO) enligt lagstiftningen på konsumentområdet. Konsumentverket

har varit verksamt i sin nuvarande form i snart 16 år. Verkets

uppgifter är i stor utsträckning inriktade på

förebyggande

åtgärder. Verket skall sålunda bl.a. undersöka och följa hushållens förhållanden, övervaka marknadens utbud samt

näringsidkarnas marknadsföring och säljvillkor, utarbeta rikt-

linjer för undersöka varor och

marknadsföring, tjänster, främja

väsentlig information till konsumenterna och

främja utbildning

i

konsumentfrågor.

Allmänna reklamationsnämnden har sin instruktion

enligt

(SFS 1988:1583) till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, och andra

tjänster nyttig-

heter som tillhandahållits för enskilt bruk

huvudsakligen

(konsumenttvister) samt att lämna rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Allmänna reklamationsnämnden inrättades

år 1968 för att ge konsumenterna ett enkelt och snabbt

billigt,

alternativ till

domstolsprövning.

Riksdagen beslutade våren 1990 (prop.

1989/90:146,]oU25,

rskr. 327) att inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd till ideella

konsumentorganisationer för att stärka konsumenternas möj-

ligheter att utöva inflytande i som rör

frågor livsmedelspolitiken.

Medlen under anslaget fördelas av Konsumentverket. Genom beslut våren 1990

riksdagens forskningspolitiska

(prop. 1989/90:90, LU22, rskr. 331) har anvisats särskilda

resurser till

konsumentpolitisk forskning. Forskningsmedlen

fördelas av Konsumentverket.

Ett harmoniserat nordiskt för

system miljömärkning av pro-

dukter infördes hösten 1989. Verksamheten finansieras under

uppbyggnadsskedet genom bidrag över statsbudgeten (prop.

1991/92:100, bil. 14). Arbetet med handhas för

miljömärkning

svensk del av en särskild anknuten till

miljömärkningsstyrelse

SIS - i

Standardiseringskommissionen Sverige.

Den kommunala konsumentverksamheten har successivt

byggts ut. År 1990 skedde ett trendbrott. Resurserna för verksamheten har nu minskat i en del kommuner. I

några

Direktiv 409

kommuner har konsumentverksamheten upphört. Totalt sett bedrivs emellertid en omfattande kommunal verksamhet där

är budget- och förköpsrådgivning, skolkontakter,

viktiga inslag rådgivning samt marknadsbevakning, konsumenträttslig reklamationshantering. I inte rikstäckande konsumentorganisation Sverige finns någon av den karaktär som finns i en del andra länder. Åtskilliga konsumentinriktade insatser har inom de fackliga och de gjorts Bland de frivilliga konsumentkooperativa organisationerna. kan nämnas Husmodersförbundet Hem och organisationerna och Konsu-

Samhälle Kooperativa Konsumentgillesförbundet.

ment-Forum är ett annat Fortfarande är dock de exempel. roll förhållandevis blygsam. frivilliga organisationernas Inom vissa sektorer har konsumenterna slutit sig samman för kunna driva sina intressen. Exempel på sådan att gemensamt sammanslutningar är Motormännens Riksförbund, Villaägare-

förbundet och Hyresgästföreningen.

och deras en central roll för Företagen organisationer spelar Inom har sedan mitten av 80konsumentskyddet. näringslivet talet flera branscher inlett ett aktivt arbete med En

egenåtgärder

första av inom tre branschutvärdering företagens egenåtgärder områden har av Konsumentverket.

nyligen genomförts

Den 2 1992 undertecknades avtalet om ett Europeiskt maj Ekonomiskt Samarbetsområde. Avtalet innebär att varor, tjänsoch fritt skall kunna cirkulera en marknad ter personer på omfattande 380 miljoner människor. När EG vid mötet förra året i Maastricht beslutade om att införa en Union inom omnämndes

Europeisk gemenskapen

i den fördragstexten som ett konsumentskyddet föreslagna område där skall bidra till att en hög Gemenskapen uppnå

skyddsnivå. kommer under år 1992 att fram förslag till Regeringen lägga en som skall skapa förutsättningar

förstärkt korzkurrenspolitik

för en ökad effektivitet i såväl den som den offentliga privata sektorn. kommer bl.a. att omfatta en ny skärpt Förslaget som avses träda i kraft under år 1993 samt konkurrenslag för att öka konkurrensen inom den kommunala sekåtgärder torn. kommer att inrättas den 1 juli En ny konkurrensmyndighet

1992 att som utförs av Näringsfrihetsombuds-

genom uppgifter mannen och Statens och konkurrensverk förs samman. pris-

410 Direktiv

3Behovet av en

översyn

3.1Inledning

Det statliga området

engagemanget på det konsumentpolitiska

måste fortlöpande anpassas till de som sker i det

förändringar

svenska samhället och i vår omvärld. På områden som

många

är av betydelse för konsumenterna har det skett eller förestår

viktiga förändringar. Internationaliseringen och i den synnerhet västeuropeiska integrationen har härvid särskild Det betydelse.

är också angeläget att den i svensk som nu

kursändring politik

genomförs och som bygger på marknadsekonomins får

grunder

tydligt genomslag också på det omådet.

konsumentpolitiska

Bl.a. dessa förhållanden med en föränd-

gör det nödvändigt

ring av den verksamhet som staten medver-

konsumentpolitiska

kar i.

3.2 och ökad konkurrens

Avreglering

Åtgärder för att öka tillväxten och i den svenska

dynamiken

ekonomin är centrala för av vår välfärd. Ett

utvecklingen viktigt

inslag i denna är att åstadkomma en ökad konkurrens

politik

inom såväl som den sektorn. I

den privata offentliga detta syfte

sker en områden som i inte är konkurrens-

avreglering på dag

utsatta. Verksamheten inom stat och kommun utsätts för kon-

kurrens på allt fler områden så att

genom avreglering privata alternativ, bl.a. i fråga om vård, och kan

omsorg utbildning, erbjudas medborgarna.

Konkurrenspolitiken syftar ytterst till att ta till vara konsumenternas intressen. En väl marknadsekonomi

fungerande

förutsätter dock aktiva och välinformerade konsumenter och

ett effektivt

konsumentskydd.

3.3Närmandet till EG

Närmandet till EG innebär att för

förutsättningarna närings-

idkarna och för konsumenternas handlande på marknaden

delvis förändras. EES-avtalet kommer sannolikt att medföra ett större utbud av varor och samt en konkurrens

tjänster skärpt

med lägre priser som följd.

För att konsumenterna skall kunna förde-

tillgodogöra sig

larna av det fria flödet av varor och måste de kunna

tjänster

överblicka och värdera utbudet. Detta medför krav en

på god

konsumentinformation. Sådan information har särskild

bety-

Direktiv 411

delse inom tjänsteområdet mot bakgrund av de särskilda svårigheter som i att få inblick i och jämföra olika tjänste-

ligger

omfattning och innebörd. erbjudandens

Närmandet till EG kommer också att i andra hänseenden få

det konsumentpolitiska området. EES-avtaåterverkningar på let förpliktigar EFTA-länderna att i sin nationella lagstiftning fr.o.m. den 1 1993 införa de EG-regler som omfattas av

januari avtalet. På konsumentområdet innebär detta att ett antal lagar måste ändras. Det gäller bl.a. marknadsföringslagen (1975:1418) och (1981:1361). Särskild lagstiftning

hemförsäljningslagen krävs vidare bl.a. när det leksakers säkerhet

gäller paketresor, samt på dessa områden

farliga produktimitationer. Förslag avses bli förelagda riksdagen under år 1992.

Inom EG förbereds bl.a. lagstiftning när det gäller produktsäkerhet, avtalsvillkor, ansvar för tjänster samt s.k.

oskäliga

Detta arbete kan leda till att det svenska distansförsäljning.

behöver ändras eller kompletteras. regelverket

De som skall när ett EES-avtal träder i

regelverk tillämpas kraft kommer att ställa ökade krav på en effektiv myndighets-

och kontroll av varor och tjänster på marknaden när det tillsyn gäller främst säkerhetsaspekter.

Även det marknadsrättsliga området kan det förutses att

på den ökade internationella handeln och marknadsföringen över

ofta i nya medier, kommer att kräva en förstärkt gränserna, marknadsbevakning.

har nära samband med produkters säkerhet

Standardisering och funktion. EG hänvisar alltmer till standarder i sin lagstift-

i Europa kommer att ställa krav på ning. Standardiseringen svenska insatser.

EES-avtalet för samarbetet mellan EFTA-länderna

ger ramar och EG. EFTA-länderna ges bl.a. möjlighet att delta i framtida

konsumentområdet. En förutsättgemenskapsaktiviteter på ning för att påverka den framtida europeiska konsument-

är ett aktivt deltagande av svenska experter och politiken konsumentföreträdare. Detta kommer att ställa krav på kompetens och språkkunskaper.

EFTA:s konsumentministrar vid sitt senaste möte i

antog

i 1991 en särskild konsumentdeklaration. I Reykjavik augusti deklarationen EFTA/B3 12/91) understryks betydelsen av

(III att konsumenternas intressen och att behålla en hög nivå

stödja på konsumentskyddet vid närmandet till EG.

412 Direktiv

m

Kopplingen mellan och har blimiljöpolitik konsumentpolitik

...\...V..

vit allt starkare. Miljöhänsynen har fått en större för «-\ betydelse konsumenterna. Många är beredda att genom sitt levnadssätt och sina konsumtionsvanor bidra till en minskad belastning på miljön. Ett uttryck för denna utveckling inrättandet av det utgör nordiska systemet för miljömärkning. Det bör i sammanhanget också nämnas att en arbetsgrupp har tillsatts under Miljöoch naturresursdepartementet med uppgift att undersöka möjligheterna att begränsa varornas i alla led. miljöpåverkan En rapport kommer att presenteras under sommaren 1992. Konsumentverket har utöver de insatser som för att i görs med beslut härom minska hushållens enlighet riksdagens elförbrukning också aktivt arbetat med bränsledeklarationer för bilar, m.m. Sambandet mellan miljö och konsumtion uppmärksammas i av verkets och i många publikationer utbildningsverksamheten. Det ökade intresset för även i rättsmiljön avspeglas tillämpningen. Konsumentverket/KO har särskilt uppmärksammat reklam där miljöargument används. Marknadsdomstolen har vid flera tillfällen på talan av KO förbjudit vilseledande miljöreklam. Mot bakgrund av det ökade miljömedvetandet hos konsumenterna och den utveckling i övrigt som sker bör

kopplingen

mellan miljöfrågor och konsumentfrågor prövas närmare.

3.5Den lokala verksamheten

Den lokala konsumentverksamheten är i det konsumentviktig politiska arbetet. Det betonades av senast under riksdagen våren 1991 (Skr. 1990/91:143, LU37, rskr. 334). Inom kommunerna har under senare tid resurserna för den kommunala konsumentverksamheten minskats. Utvecklingen i kommunerna kan inge farhågor för framtiden, och detta reser bl.a. frågan hur konsumenterna skall kunna tillförsäkras ett fortsatt lokalt stöd. Om den kommunala konsumentverksamheten minskar - då det inte kan komma i fråga att kommunerna ålägga nya området - leder det sannolikt till ett ökat uppgifter på tryck på Konsumentverket och Reklamationsnämnden.

Direktiv 413

4Utredningsuppdraget

4.1Allmänna utgångspunkter

Kommittén att en samlad översyn av det bör ges i uppdrag göra det området.

statliga engagemanget på konsumentpolitiska

För är min särskilt två faktorer av översynen enligt mening

central betydelse.

Den ena samman med ambitioner att

hänger regeringens

stärka och bredda marknadsekonomins roll i det svenska

samhället. En fortsatt i denna riktning ger ändrade

utveckling

för såväl konsumenter som En

förutsättningar näringsidkare.

väl marknadsekonomi stärker konsumenternas ställ-

fungerande

som ställs inför ökade krav för

ning samtidigt näringsidkarna

att kunna hävda marknaden. Dessa förhållanden skapar

sig på

ändrade villkor för konsumentpolitiken.

Den andra faktorn av särskild betydelse i sammanhanget är

närmande till EG. Detta förhållande, i förening med Sveriges

den ökade i kommer att bl.a.

internationaliseringen övrigt, ställa den svenska konsumentpolitiken inför delvis nya uppgif-

ter. anser vidare att det är att slå vakt om det rättsliga

Jag viktigt

och att vi tar fasta på den allt starkare

konsumentskyddet kopplingen mellan miljöpolitik och konsumentpolitik.

Med i de förutsättningar som i det jag nu

utgångspunkt ligger

särskilt se över den statliga verksamhetens

sagt bör kommittén och omfattning konsumentområdet.

art, inriktning på

för bör vara att avgränsa det statliga

Vägledande översynen Den statliga verksamheten på konsumentpolitik-

engagemanget. ens område bör koncentreras till sådana verksamhetsområden där insatser behövs och till sådana uppgifter

statliga verkligen

som inte kan kommunala eller enskilda, organ.

läggas på andra,

I vill särskilt nämna behovet av statliga

sammanhanget jag

insatser för att också framdeles värna om särskilt utsatta

konsumenter.

4.2En mar/enadse/eonomi

förstärkt

Den förstärkta och breddade marknadsekonomin grundad på

fri konkurrens och avreglering skapar, som jag nyss sagt,

ändrade villkor för konsumentpolitiken.

En konkurrens stärker typiskt sett konsumenternas

skärpt

marknaden. Konsumenternas intressen blir en

ställning på

för marknaden. Den här utvecklingen gör att de

angelägenhet

Vi l

414 Direktiv

hittillsvarande insatserna kan behöva om-

konsumentpolitiska

prövas i vissa delar. Samtidigt bör jag erinra om att resonemanget om konsumenternas förstärkta ställning bygger på att konsu-

förutsättningen

menterna är både aktiva och välinformerade samt att de rättsliga spelreglerna är effektiva. För att konsumenterna skall

kunna fylla sin funktion i marknadsekonomin krävs ju bl.a. en

fullgod marknadsöverblick och ett

tydligt prismedvetande.

Härtill måste beaktas att en rad marknader inte kännetecknas av konkurrens. i dessa hänseenden får en

fullständig Svagheten

särskild betydelse vid den marknads- och konkurrenssituation

som uppstår för konsumenterna efter ett EES-avtal. jag anser att det måste vara en av för

huvuduppgifterna

kommittén att närmare belysa vilka de nu

återverkningar

beskrivna förhållandena bör få på

konsumentpolitiken.

4.3Närmandet till EG

Den ökade och då i närmandet

internationaliseringen synnerhet

till EG reser, som en rad som rör

jag har framhållit, frågor

konsumentpolitik och det statliga engagemanget. Det bör därför vara en annan huvuduppgift för kommittén att de

belysa

konsekvenser som närmandet till EG för med för svenskt

sig

vidkommande. Det lagstiftningsarbete som föranleds av ett EES-avtal

pågår för närvarande i regeringskansliet.

Kommitténs uppgifter bör därför i första hand inriktas

frågor som rör annat än behovet av Det kan

lagstiftning. gälla

kraven insatser bl.a. i om och

på fråga marknadsbevakning

deltagande i internationellt arbete. Kommittén bör lämna för-

slag på hur dessa krav lämpligen bör Det då tillgodoses. gäller

inte bara de mer i om

utpräglade myndighetsfunktionerna fråga

bl.a. produktsäkerhet, utan också operativt inriktade

uppgifter, såsom deltagande i det gemensamma regelverkets utveckling

och i det viktiga vill i detta sam-

standardiseringsarbetet. Jag

manhang särskilt peka på behovet att undersöka hur marknads-

övervakningen bör organiseras samt vilka

finansieringsbehov

och som

finansieringsalternativ föreligger.

Närmandet till EG aktualiserar också om vilka

frågor uppgif-

ter som lämpligen bör handhas i statlig regi. Härvid bör

förslag

på lämplig delegering till göras under konsumentmyndigheten

beaktande av att det här ofta rör sig om samar-

mellanstatligt

bete med bindande verkan. Det kan t.ex. att företräda

gälla

svenska intressen i olika

förhandlingar.

En annan väsentlig uppgift i detta är att finna

sammanhang

Direktiv 415

metoder och former för hur man skall hantera konsumentfrågor som sträcker sig över nationsgränserna. Kommittén bör i sammanhanget vad som i EFTA:s

uppmärksamma sagts konsumentdeklaration från hösten 1991.

4.4Ett /eonsumentslzydd

effektivt rättsligt

Som jag förut sagt intar det rättsliga konsumentskyddet en central inom konsumentpolitiken. Vi har i en

plats Sverige konsumentlagstiftning som i många avseenden skapar garantier för ett bra konsumentskydd. Lagstiftningen ger

rättsligt samtidigt tydliga spelregler för näringsidkarna.

Jag anser dock att det finns anledning att pröva om vi- vid en ökad och en friare marknadsekonomi - behöver

avreglering stärka konsumenternas möjligheter att hävda de rättigheter som det rättsliga konsumentskyddet erbjuder. Detta är inte minst viktigt i en utveckling med marknadsföring i nya former, såsom ”homeshopping”. Viktigt är också att följa den utveckling som sker inom EG.

Kommittén bör vara uppmärksam på i vad mån det kan finnas regler på det rättsliga konsumentskyddets område som lägger omotiverade hinder i vägen för en fri marknad och konkurrens och som därmed i själva verket motverkar konsumenternas intressen.

En diskussion om det rättsliga konsumentskyddet och det statliga engagemanget på det området måste givetvis omfatta Konsumentverkets roll och uppgifter på det området. Detsamma gäller i fråga om Allmänna reklamationsnämnden.

Frivilliga /eonsumentorganisationer

Vid kring en avgränsning av det statliga engage-

övervägandena

är det att analysera möjligheterna av att i manget naturligt skilda former privatisera det konsumentinriktade arbetet som i dag bedrivs av konsumentmyndigheten. Härvidlag är det, som jag ser det, angeläget att sträva efter att konsumenterna i större utsträckning engagerar sig i konsumentfrågorna och tar ansvar för dessa både individuellt och i grupp.

Kommittén bör belysa de ekonomiska och administrativa insatser som i ett inledningsskede kan behövas från statens sida för att underlätta bildandet av frivilliga konsumentorganisationer i Sverige.

Kommittén bör också självfallet följa utvecklingen av den kommunala konsumentverksamheten och hur den påverkar behovet av insatser den lokala nivån.

frivilliga på

41 e Direktiv

4.6Ökad

miljöhänsyn

En annan sak som kommittén bör ägna uppmärksamhet åt är

den allt starkare koppling som i dag finns mellan miljöpolitik och konsumentpolitik. Som jag har sagt i det föregående har

miljöhänsynen efter hand fått en allt större betydelse för många konsumenter. Den här utvecklingen främjas av initiativ från

och kommunalt håll, från frivilliga organisationer och

statligt från näringslivet. Jag anser det viktigt att ta fasta på denna vilja

att visa större omsorg om miljön. Miljömedvetna och välinformerade konsumenter är en strategisk förutsättning för att bl.a. åstakomma miljöanpassade varor. Kommittén bör därför undersöka om några ytterligare åtgärder på det konsument-

området bör vidtas för att stimulera den utveckling

politiska som pågår.

4.7 av

Översyn myndigheterna

En översyn av det statliga engagemanget på det konsumentpolitiska området efter de riktlinjer som jag nu har angett innebär att de statliga myndigheter som är verksamma på området måste ses över. Kommittén bör uppmärksamma ut-

vecklingen av den kommunala konsumentverksamheten och

vilka förändringar den utvecklingen kan få för Konsumentver-

ket och Allmänna reklamationsnämnden.

Konsumentverket

Översynen bör till att börja med ta sikte på att anpassa

Konsumentverket till de förslag som kommittén kommer fram

till med anledning av utredningsuppdraget såsom det hittills har

angetts.

Kommittén bör även undersöka i vad mån det är påkallat att även i andra hänseenden göra omprioriteringar av den verk-

samhet som verket enligt sin instruktion har att utföra. Kom-

mittén bör i så fall lämna förslag till erfordeliga ändringar i

verkets instruktion.

Kommittén bör i sammanhanget också pröva de möjligheter

som kan stå till buds för att minska verkets anslagsbehov utan

att för den skull de väsentliga konsumentpolitiska uppgifter

som verket bör ha träds för när. I detta bör bl.a. ansvars-

syfte

fördelningen mellan Konsumentverket och andra statliga organ

ses över. En fråga som därvid särskilt bör uppmärksammas är

ansvarsfördelningen mellan Konsumentverket, den nya konkurrensmyndigheten, länsstyrelserna och den lokala

konsumentverksamheten när det gäller formerna för och om-

Direktiv 417

fattningen av allmän konsumentinformation om prisförhållan-

dena på marknaden. I sammanhanget bör kommittén också undersöka möjlighe-

terna och av att delar av verksamheten vid Kon-

lämpligheten

sumentverket finansieras på annat sätt än över statsbudgeten.

Konsumentombudsmannen

Även KO:s roll och verksamhet inom ramen för det rättsliga bör Kommittén bör överväga i

konsumentskyddet analyseras.

vad mån det kan finnas skäl att ändra KO:s roll och uppgifter för att få till stånd en av verksamheten till områden

anpassning

som ter särskilt angelägna men som i

sig konsumentpolitiskt

utanför KO:s tillsyn. Kommittén bör också överväga

dag ligger om det nu finns anledning att ge KO en organisatoriskt själv-

ständig ställning.

Allmänna reklamationsnämnden

Allmänna reklamationsnämnden bör också ses över. Därvid är det att beakta att reklamationsnämnden enligt min mening

en viktig funktion inom det rättsliga konsumentskyddet. fyller

Nämndens verksamhet är - både för konsumenterna och för

- ett och i många fall effektivt

näringsidkarna ändamålsenligt

alternativ till en traditionell i de allmänna dom-

tvisthantering

stolarna. För såväl de enskilda som för staten är tvisthanteringen inom nämnden dessutom också ett från kostnadssynpunkt

fördelaktigt alternativ.

Jag anser därför att en tvisthantering av det slag som reklamationsnämnden bedriver inte bara bör bibehållas - som ett - utan också

komplement till de förebyggande åtgärderna

utvecklas för att kunna möta de behov som kan förutses.

av den kommunala medlingen får här betydelse. Utvecklingen

I det hänseendet måste bl.a. behovet av att utveckla tvistlösningsmekanismer för att hantera konsumenttvister som sträcker sig

över nationsgränserna uppmärksammas.

Kommittén bör i av vad jag nu har sagt göra en analys

ljuset

av de som reklamationsnämnden har. En utgångs-

uppgifter

för en sådan bör vara att den tvisthantering som

punkt analys nämnden bedriver även framdeles skall bygga på förutsättning-

en att nämndens beslut har karaktären av rekommendationer. Kommittén bör vidare vilka varu- och tjänste-

överväga

områden som bör omfattas av en tvisthantering av det slag som nämnden bedriver. Vidare bör kommittén pröva om de nuvarande formerna för verksamheten hos reklamationsnämnden kan behöva ändras. Ett riktmärke bör vara att statens kostnader för verksamheten hålls nere.

14 13-0824

418 Direktiv

4.8Övrigt

Kommittén bör vidare mot bakgrund av den utveckling som

pågår belysa om det konsumentpolitiska arbetet i större ut-

sträckning bör innefatta kommunala och andra offentliga tjäns-

ter på de områden som inte är avreglerade. De som nu

åtgärder

inletts för att den sektorn och andra

öppna offentliga reglerade

områden för ökad konkurrens medför att fler delar

visserligen av ekonomin kommer att fungera under marknadsmässiga

former. Ett exempel är skolan där föräldrarnas att

möjlighet välja skola har ökat genom regeringens förslag om skolpeng.

Avregleringen har emellertid inte nått alla de områden som hittills varit reglerade. Och det kan förutses att vi även med ett ambitiöst avregleringsprogram kommer att ha kvar flera områden med en reglering som innebär att konkurrens kommer att saknas. Det bör stå kommittén fritt att även i andra hänseenden än dem jag nu berört ta upp frågor som kan vara av för

betydelse

den verksamheten det området.

statliga på konsumentpolitiska

5Arbetets bedrivande

Kommittén bör i sitt arbete samråda med

pågående utredningar

som kan ha betydelse för översynen.

Kommittén bör också ta del av det arbete som görs avseende

den lokala verksamheten i enlighet med regeringens uppdrag till

Konsumentverket den 27 mars 1991 (dnr C91/676/MA). Konsumentverkets och Allmänna reklamationsnämndens

fördjupade anslagsframställningar för budgetåren 1992/93-

1994/95 bör utgöra ett underlag för kommitténs arbete. Kommittén skall beakta innehållet i direktiv till

regeringens

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5 ) och angående EGaspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Kommitténs arbete skall vara avslutat senast den 1

september

1993.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer att

jag regeringen bemyndigar

att tillkalla en kommitté - omfattad av

kommittéförordningen

- med ledamöter med att

(1976:119) högst sju uppdrag göra en

konsumentpolitisk översyn,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, sekreterare och annat experter,

Direktiv 41 9

biträda åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

ansluter och

Regeringen sig till föredragandens överväganden

bifaller hemställan.

(Civildepartementet)

2 Bilaga

Exempel på

egenåtgärdsprogram

Här presenteras huvuddragen i ett femtiotal egenåtgärdsprogram

fördelade på ett drygt trettiotal branscher. Inom vissa branscher

genomförs således flera typer av egenåtgärder. Redovisningen

av varje bransch är dock inte fullständig t.ex. har standard-

kontrakt och garantisystem helt utelämnats på grund av att

sådana egenåtgärder är mycket vanliga och förekommer i stort sett i alla branscher. Det har därför inte bedömts meningsfullt att ta med dessa.

Redovisningen sker branschvis, men inleds med vissa

program som kan betecknas som branschövergripande. I försäkringsbranschen finns såväl för branschen gemensamma som företagsegna system för rådgivning samt för reklamations-

hantering. Ett antal företagsegna system finns med endast i redovisningen av försäkringsbranschen. De flesta uppgifter om här presenterade egenåtgärdsprogram

är hämtade från samtal med och olika promemorior samman-

ställda av Nils Ringstedt vid Konsumentverket och Torsten

Brink vid Industriförbundet.

1Branschövergripande program

Huvudmän: Internationella Handelskammarens Svenska

Nationalkommitté (ICC) och Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM)

Egenåtgärder: 1. Grundregler för reklam, Regler för säljfrämjande åtgärder, Regler för direktmarknadsföring m.fl. samlingar av etiska regler för olika typer av marknadsföring.

Egenåtgärdsprogram 421

2. Marknadsetiska Rådet (MER) med uppatt uttalanden rörande

gift göra principiella

och av de nämnda reg-

tolkning tillämpning

lerna. Etablerade: i sin första edition långt före

Grundreglerna marknadsföringslagen. Övriga regelsamlingar

från 1970-talet och senare. MER etablerat 198 9.

Huvudman: Reklamförbundet m.fl.

Annonsörföreningen,

1. I till för reklam

Egenåtgärder: anslutning Grundregler

definition av könsdiskriminerande

utbyggd

reklam. Etablerade: 1987

Huvudman: Reklamförbundet

Utbildning för Ansvariga Reklamutgivare

Egenåtgärd:

(ARU). Avancerad praktiskt upplagd utbildning i marknadsrätt avseende såväl offentlig-

som utomrättsliga regler och sysrättsliga

tem. Etablerad: Slutet av 1960-talet

Huvudman: Annonsörföreningen Utbildning för Delegerade Reklamansvariga

Egenâtgärd:

Brett utbildning med sär-

(DRA). upplagd

skild inriktning på marknadsföringsrätten,

både offentligrättsliga och utomrättsliga reg-

ler och system.

Etablerad: Slutet av 1960-talet

Huvudman: Svenska Tidningsutgivareföreningen (1-2)

samt Pressens samarbetsnämnd (2)

1. Regler för reklamidentifiering Egenåtgärder:

2. Textreklamkommittén med uppgift att

behandla ärenden redaktionell text

angående med reklaminslag.

Etablerade: 1976

,,, l 422

Egenåtgärdsprogram

Branschspecifika program

Bransch: Advokatverksamhet

Huvudman: Sveriges Advokatsamfund

Egenåtgärd: Nämnd för prövning av arvodestvister mel-

lan advokatbyrå och klient. Etablerad: Stadgarna tillkom i samband med samfundets bildande för ca. 100 år sedan.

Bransch: Bankverksamhet

Huvudman: Svenska Konsumentverket

Bankföreningen,

och Finansinspektionen.

Egenåtgärd: Konsumenternas Bankbyrå startar sin verksamhet i början av 1994. skall

Bankbyrån syssla med rådgivning.

Bransch:

Begravningsentreprenörer Huvudman: Sveriges Begravningsentreprenörers Förbund

Egenåtgärd: Reklamationsnämnd för bedömning av klagomål från kunder. I nämnden ingår företrädare för branschen och konsumenterna. Etablerad: 1988

Bransch: Bostadsmarknaden

Huvudman: Centralor-

Sveriges Bostadsrättsföreningars

ganisation

Egenåtgärd: Bostadsrättsnämnden med uppgift att pröva tvister mellan konsument/bostadsrättsinne-havare och I nämnden

bostadsrättsförening.

ingår tre jurister.

Etablerad: 1988

Bransch: Brunnsborrning

Huvudman: Sveriges Avantiborrares

förening

Egenåtgärd: Reklamationsnämnd för bedömning av tvister mellan och

föreningens medlemsföretag

deras kunder rörande

brunnsborrningsar-

beten. Medlemmarnas har vid vite förbundit sig att följa nämndens rekommendationer. Etablerad: 1971

Bransch: Bryggeribranschen

Huvudman:

Sveriges Bryggareförening

Egenåtgärder: 1. för av lättöls-

Tolkningsregel identifiering

reklam. Regeln innebär en precisering av motsvarande bestämmelse i Konsument-

Egenåtgärdsprogram 423

verkets för marknadsföring av öl

riktlinjer klass II i syfte att motverka att lättölsreklamen sammanblandas med reklam för öl i andra alkoholklasser. All lättölsreklam insändes i efterhand till föreningen för granskning. Överträdelse av regeln medför att felande bryggeri ådöms ett ”föreningsvite”. 2. Utbildningsprogram för bryggeriernas marknadsföringspersonal och av bryggerierna anlitade reklambyråer rörande marknads-

alkoholreklamlagen samt riktföringslagen, linjer från Konsumentverket på området. 3. Klassificering av färdigförpackat vatten med krav visst innehåll och ursprung för

av beteckningar såsom Naturanvändning ligt mineralvatten, Källvatten och Mineralvatten etc. Etablerade: 1 och 21987 samt 3 1990

Bransch: Dagligvarubranschen

Huvudman: Organisationer och företag inom dagligvarubranschen

om volym och vikt finns i lagen om

Egenåtgärd: Regler

av och vikt (1971:1081) bestämning volym som övervakas av Konsumentverket. Dagligvaruhandeln har åtagit sig att verka för att ökad om inom bran-

kunskap reglerna sprids schen och till konsumenterna. Etablerad: I början av 1980-talet

Bransch: Detaljhandeln Huvudman: Sveriges Köpmannaförbund Egenåtgärd: Reklamationshantering under symbolen Trygga Köp. Medlemsföretagen åtager sig att behandla reklamationer korrekt samt att följa Allmänna reklamationsnämndens rekommendationer. Om medlemsföretag inte fullföljer sitt åtagande ersätter Köpmannaförbundet kunden med hjälp av fonderade medel. Etablerad: 1983

Huvudman: Konsumentkooperationen Reklamationshantering av varaktiga konsum- Egenåtgärd:

tionsvaror i anslutning till köptrygghetsbevis.

424 Egenåtgårdsprogram

Garantin i två år. Om kunden en

gäller köper

vara som kostar mer än 1 000 kronor, kan

denne vid köptillfället teckna en treårig för-

säkring som gäller om varan slutar fungera

grund av skada eller kommer bort. Med

vissa undantag tillämpar konsumentföre-

ningarna öppet köp på inköpta varor i tre

veckor. Etablerad: 1966

Bransch: Direkthandelsbranschen

Huvudman: Direkthandelsföretagens förening (Df)

Egenåtgärd: Dokumenten ”God affärssed i teledirekt-

” handelns marknadsföring” samt God affärssed i hembesökshandelns marknadsföring”

med omfattande presentation av gällande

offentligrättsliga och utomrättsliga regler på området samt deras tolkning och tillämp-

ning. Dessutom finns vissa gransknings- och

bedömningsfunktioner i form av ”Dfzs vägle-

dare”. Inom ramen för programmet har s.k.

ångerhandlingar på olika främmande språk tagits fram.

Etablerad: 1985

Bransch: Direktmarknadsföringsbranschen

Huvudman: Swedish Direct Marketing Association (SWEDMA)

Egenåtgärder: 1. Rekommendationer till företagen i bran-

schen etik vid direkt-

angående god marknadsföring. Till direktmarknadsföring

hänförs adresserad och oadresserad direktre-

klam, tidningsbilagor, telemarketing etc.

SWEDMA har utarbetat en handbok för

företagen med en genomgång av gällande regler och deras tillämpning.

2. Etiska nämnden för direktmarknadsföring (DM-nämnden) med uppgift att övervaka och göra uttalandena rörande god etik i

direktmarknadsföring.

Etablerade: 1986

Bransch: Däckbranschen Huvudman: Däckspecialisternas Riksförbund (DRF) och Däckleverantörernas förening (DF)

Egenåtgärdsprogram

Egenåtgärd: Reklamationsnämnd för automobilgummi

med att bl.a. pröva tvister

(RAG) uppgift

mellan återförsäljare och konsumenter rö-

rande vissa angivna däcksfabrikat. Medlems-

har sig att följa nämndens

företagen åtagit

rekommendationer. Etablerad: 1970-talet

Bransch: Fastighetsmäklarbranschen Huvudman: Sveriges Fastighetsmäklarsamfund/Mäklar-

samfundet 1. Etiska regler för medlemmarnas uppträ-

Egenåtgärder:

dande. 2. i prövas i krets-

Medlemsskap föreningen styrelser, bl.a. utifrån de etiska reglerna.

3. Centralt finns en disciplin- och ansvars-

nämnd som prövar inte bara medlems, utan

även annan verksamhet.

fastighetsmäklares,

Etablerade: 1984

Huvudman: Aktiva Fastighetsmäklares Riksför- Sveriges

bund (SAF)

1. Förbundet har dokumentet ”God

Egenåtgärder: antagit

- som skall av

mäklarsed etiska regler” följas

medlemmarna. 2. Förbundet har inrättat dels en antagningsnämnd för av medlemsskap, dels en

prövning disciplinnämnd för prövning av medlemmar-

nas dels en reklamationsnämnd

uppträdande,

för av tvister mellan mäklare och

prövning

kunder - Reklama-

Fastighetsmarknadens

tionsnämnd (FRN). Medlemmarna har åta-

att följa reklamationsnämndens be-

git sig

slut. Etablerade: 1965

Huvudman: Svensk Fastighetsförmedling (ESSEFF)

Ansvarsnämnd bestående av två jurister och

Egenåtgärd:

tre mäklare som har till uppgift att avgöra om mäklare handlat i strid med god mäklarsed.

Tills Vidare bedömningarna från utgår

Mäklarsamfundets etiska regler i avvaktan

att huvudmannen skall fastställa egna

på regler.

Etablerad: 199 1

15 13-0824

426 Egenåtgärdsprogram

Bransch: Fastighetsägare Huvudman: Sveriges Fastighetsägareförbund

Egenåtgärd: av medlemmarnas vandel

Övervakning ge-

nom styrelserna i 24 regionala föreningar.

Dessa kan ta ställning till om medlem som misskött sig skall få erinran eller uteslutas ur förbundet. Förbundet följer

kontinuerligt upp

uteslutningar och skälen för dessa. rörande god sed på

Informationsbroschyr

hyresmarknaden och på området utbildning

av förtroendevalda planeras. Etablerad: 1970-talet

Bransch: Färger och lacker

Huvudman: Sveriges Färgfabrikanters Förening (SVEFF) Egenåtgärd: Information om målning av träfasader. Över-

enskommelse har träffats med Konsumentverket om innehållet i en broschyr som informerar om hur man undviker fukt- och rötskador. Etablerad: 1993

Bransch: F örsäkringsbranschen

Huvudman: Sveriges Finans-

Försäkringsförbund,

inspektionen och Konsumentverket.

Egenåtgärd: Information och Konsu-

rådgivning genom

menternas Försäkringsbyrå. Råd före av

köp

försäkring genom bl.a. marknadsöversikter. Råd efter köp bl.a. i samband med skadetvis-

ter där byrån intar en medlarroll mellan

parterna. Etablerad: 1979

Huvudman:

Sveriges Försäkringsförbund

Egenåtgärder: 1. Livförsäkringens Villkorsnämnd avger ytt-

rande på begäran av

försäkringsbolag,

Försäkringsförbundet, Allmänna reklamationsnämnden, domstol eller annan myndig-

het rörande av

omfattningen livförsäkringar

samt tolkningen av villkor i sådana försäk-

ringar. 2. Olycksfalls- och sjukförsäkringsnämnden som på begäran av

försäkringsbolag,

Försäkringsförbundet, Allmänna reklamationsnämnden, domstol eller annan myndig-

Egenåtgärdsprogram 427

het avger yttrande i frågor rörande reglering av olycksfalls- och sjukförsäkringsskador. 3. Skadeförsäkringens villkorsnämnd som

av ovan nämnda inrättningar på begäran avger yttrande i frågor som rör omfattningen av skadeförsäkringar och tolkningen av villkor i sådana försäkringar. Etablerade: 1940-talet

Huvudman: Sveriges Försäkringsförbund Egenåtgärd: Ansvarighetsförsäkringens personskadenämnd som på begäran av försäkringsbolag, domstol eller annan myndighet avger yttrande i ärenden angående personskadeersättning från ansvarsförsäkring. Etablerad: 1960-talet

Huvudman: Sveriges Försäkringsförbund

har Egenåtgärder: Försäkringsbolagens rättsskyddsnämnd till att enligt villkoren för rättsskydds-

uppgift

försäkring och trafikförsäkring pröva ombuds (ombud som ej är advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå) lämplighet för uppdrag samt fråga om dessa ombuds arvode och övriga kostnader i händelse av tvist därom.

kan begäras av ombud eller försäk- Prövning ringsbolag. Etablerad: 1 982

Huvudman: Försäkringsbolaget Agria Agrias dj urskadenämnd, som är gemensam Egenåtgärd: för och Länsförsäkringar, prövar ären-

Agria den rörande djurförsäkringar. Verksamheten är ock kostnadsfri för konsumen-

rådgivande terna. Etablerad: 1985

Huvudman: Folksam, Skandia respektive Trygg Hansa

har likartat uppbyggda inrättningar Egenåtgärder: Bolagen med kundombudsman och nämnder för prövning av bolags beslut i skade-

respektive ärenden, tillämpning och tolkning av försäkringsvillkor m.m.

Egenåtgärdsprogram

Bl

Etablerade: Folksam 1960-talet, Skandia 1986 och

Trygg

Hansa 1985. ...xv-pjagamAmxs.

l

Bransch: Hemelektronikbranschen

Huvudmän: Branschorganisationer inom såväl leverantörsledet - som

(1 3) detaljistledet (2)

Egenåtgärder: 1. Marknadsöversikt i form av den s.k. Hi-Fi Handboken.

2. Sammanställning av gällande regler och

praxis vid marknadsföring av hemelektronik

såsom den utvecklats av dels Marknadsdom-

stolen, dels branschens

granskningsnämnd

som verkade under c.a. två år i slutet av 1980talet. Nämndens ledamöter

tidigare ger via

huvudmännen viss rådgivning i marknads-

föringsetiska frågor till företagen.

3. EHL:s ansvarsnämnd med uppgift att

främja enhetlig och till tekprodukternas niska beskaffenhet anpassad rättstillämpning och praxisutveckling på köp- och tjänsterätt-

ens område. Arbetet sker genom bedömning

av konkreta fall rörande reglering av skador

förorsakade av elektriska hushållsapparater.

Etablerade: 1 under 1960-talet, 2 1988 och 3 1991

Bransch: Hotell och restauranger

Huvudman: Sveriges Hotell- och Restaurangförbund Egenåtgärd: Ansvarsnämnd med uppgift att handlägga

och bedöma konsument- och affärsetiska frågor samt reklamationsärenden. Etablerad: 1985

Bransch: Kemibranschen

Huvudman: Kemikontoret och Plast- och Kemikalie-

leverantörsföreningen (PKL) Egenåtgärd: Kemibranschens etiknämnd med uppgift att

handlägga ärenden rörande

marknadsföring

av kemiska produkter och ämnen samt produktsäkerhet och att utveckla affärs-

god sed på området. Någon regelsamling i anslut-

ning till nämndens avgöranden och

tolkning

av begreppet god affärssed har ännu inte sammanställts. Etablerad: 1988

Egenåtgärdsprogram 429

Bransch: Hälsokostbranschen Huvudman: Hälsokostbranschens leverantörsförening Hälsokostbranschens bedömningsnämnd

Egenåtgärder:

behandlar ärenden som rör marknadsföring av hälsoprodukter. Trots att leverantörs-

i samband med tillskapandet av föreningen egenåtgärderna antog egna marknadsföringshar bedömningsnämnden sällan tilregler

dessa. De flesta ärendena har avsett

lämpat

av s.k. naturmedel och nämn-

marknadsföring

den har då kommit att tillämpa och tolka

Konsumentverkets riktlinjer för marknads-

av naturmedel. I och med den nya

föring

försvinner efter en över-

läkemedelslagen

naturmedel. Det är

gångsperiod begreppet

dock att nämndens verksamhet kom-

troligt

mer att fortsätta och framdeles till stor del

avse marknadsföring av s.k. naturläkemedel,

men även andra typer av hälsoprodukter. Etablerade: 1987

Huvudman: Svenska Hälsokosthandlares Riksförbund

Utbildningsprogram för att höja kunskaperna

Egenåtgärd:

hos anställda i branschen. Etablerad: 1 987

Bransch: Livsmedel

Huvudman: Medlemsföretag i Normpack

som en frivillig över-

Egenåtgärd: Normpack bygger på

enskommelse mellan Livsmedelsverket, Packforsk och företag med verksamhet knu-

ten till Svensk

livsmedelsförpackningar.

materialnorm för livsmedelsförpackningar har utarbetats. Normpack skall tillgodose både och miljösäkerhets-

produktsäkerhets-

Normpack svarar även för viss ut-

aspekter.

om förpackningar avsedd för anbildning

ställda vid berörda företag. Berörda företag

till c.a 140 och finns bland råvaru-

uppgår

tillverkare för för-

förpackningsindustrin,

samt livsmedelsindustrin.

packningsindustrin

Etablerad: 1981

Egenåtgärdsprogram

Huvudman: Kontrollföreningen för alternativ odling

(KRAV)

Egenåtgärder: Regler för alternativ odling och

uppfödning

samt marknadsföringsregler för sådana pro-

dukter. Etablerade: 1989

Huvudman: Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM) m.fl. Egenåtgärder: Etiska för av hälso-

regler användningen

påståenden i livsmedelsreklam. Programmets

huvudinslag utgörs av dokumentet ”Hälso-

argument i marknadsföringen av livsmedel”, som är en sammanställning av gällande

regler samt kända förhållanden i om

fråga

livsmedlens/kostens betydelse för hälsan i

olika sammanhang. Via stiftelsen Svensk Nä-

ringsforskning sker viss rådgivning till före-

tagen. Etablerade: 1990

Bransch: Läkemedelsbranschen Huvudmän: (LIF) samt

Läkemedelsindustriföreningen

Representantföreningen för utländska far-

maceutiska industrier (RUFI)

Egenâtgärder: 1. Marknadsöversikter med om

uppgifter läkemedlens egenskaper och verkningar rik-

tade till dels personal inom sjuk- och hälso-

vård samt Apotekspersonal (FASS samt FASS-

vet), dels allmänheten/patienter (Patient-

FASS). 2. Regler för läkemedelsinformation samt

undervisning rörande dessa regler samt andra marknadsrättsliga regler på området för

anställda på olika nivåer inom läkemedels-

företagen. Företagens skriftliga information

övervakas fortlöpande av Läkemedelsin-

dustrins (IGM),

informationsgranskningsman

medan Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) har till uppgift att

tolka och utveckla

informationsreglerna.

3. -

Läkemedelsförsäkringen försäkrings-

system för ersättning åt patienter som drab-

Egenåtgärdsprogram 431

bats av vissa skador till följd av läkemedels-

behandling.

4. System för återkallelse av läkemedel från

och andra hälso- och sjukvårds-

Apotek

inrättningar och i vissa fall även från konsu-

menter/patienter.

Etablerade: 1. FASS 1966, FASS-Vet 1973 samt Patient-

FASS 1983 2. 1969 med inriktning på läkemedelsinfor-

mation till hälso- och sjukvårdspersonal. 1990

vidgat till att omfatta även läkemedelsinformation till allmänheten. 3. 1978 4. 1980

Bransch: Motorbranschen

Huvudman: Motorbranschens riksförbund (MRF) Egenåtgärder: 1. gentemot Allmänna reklama-

Åtagande

tionsnämnden att medlemsföretagen skall

följa nämndens rekommendationer - MRF:s

kundskydd.

2. Varudeklaration av begagnade bilar. Deklarationerna skall utformas i enlighet

med Konsumentverkets riktlinjer. MRF har

åtagit sig att tillse att medlemsföretagen föl-

jer riktlinjerna.

Etablerade: 1 1969 och 21989

Huvudman: Respektive bilindustriföretag eller bilimportör

Egenâtgärd: System för återkallelse av motorfordon Etablerad: Början av 1970-talet

Bransch: Möbelbranschen Huvudmän: Stiftelsen för Möbelforskning och NUTEK

Egenâtgärder: 1. Forskning kring och testning av möbler.

Möbelinstitutet undersöker hur möbler skall

vara beskaffade för att fungera bra och passa

brukarnas behov. Resultaten utgör grund för

produktutvecklingen på området. 2. Enhetligt informationssystem om möblers

egenskaper - Möbelfakta Etablerade: 1967

432 Egenåtgärdsprogram

Bransch: Optikerbranschen

Huvudman: Sveriges Leg. Optikers Riksförbund samt

Optikerföretagens Riksorganisation

Ansvarsnämnd som behandlar ärenden rö-

Egenåtgärd:

rande och branschetiska frågor och

yrkes-

reklamationsärenden. Etablerad: 1989

Bransch: Småhusbranschen Huvudman: Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR)

Trähusbranschens reklamationsnämnd som

Egenâtgärd: handlägger klagomål rörande monterings-

färdiga trähusmaterial sålda av medlems-

företag. om 1.000:- tas ut

Anmälningsavgift

av klaganden, men kan återfås efter beslut av

nämnden. Etablerad: 1964

Bransch: Tobaksbranschen

Huvudman: Svenska Tobaksbranschföreningen Egenåtgärd: Tobaksbranschens granskningsnämnd gran-

skar och verkar för att otillåten tobaksreklam

kommer bort. Granskningen sker genom tolk-

ning och tillämpning av Konsumentverkets

riktlinjer för sådan reklam.

Etablerad: 1 986

Huvudman: Sveriges Köpmannaförbund

Egenåtgärd: Detaljhandelns Tobaksskyltningsråd som skall verka för att detaljhandelns marknadsföringsåtgärder på säljstället överens-

stämmer med Konsumentverkets riktlinjer.

Etablerad: 1986

Bransch: Trafikskolor

Huvudman: Sveriges Trafiksskolors Riksförbund (SFR)

Egenâtgärd: av tvister mellan medlemsföretag Prövning

och deras kunder. Etablerad: 1983

Bransch: Värmepumpar

Huvudman: Svenska Värmepumpsföreningen (SVEP) samt

Rörfirmornas Riksförbund (R)

Egenåtgärdsprogram 433

Egenåtgärd: Reklamationsnämnd (VPN) för prövning av

reklamationer rörande köp och installationer av värmepumpar. I regel prövas endast ären-

den rörande pumpanläggningar på högst 200

kw. En anmälningsavgift tas ut av anmäla-

ren, men den belastar slutligen den som för-

lorar ärendet. Etablerad: 1 986

3 Bilaga

Konsumentombudsmannens

organisatoriska ställning

-

en tillbakablick

1 av Konsument-

Sammanslagningen

ombudsmannen och Konsumentverket

Konsumentombudsmannen (KO) inrättades som en

självständig myndighet 1971 för att svara för tillsynen av lagen om otillbörlig marknadsföring och lagen om förbud mot oskäliga

avtalsvillkor (AVL), som tillkom vid samma tidpunkt. KO:s uppgifter begränsades emellertid inte till vad som direkt

angavs i de nämnda lagarna. KO fick också uppgifter av övervakande och förhandlande natur. Underlag för verksamheten utgjordes i första hand av KO:s egen granskning av företa-

gens marknadsföring och avtalsvillkor och av de anmälningar

som allmänheten gör till KO. Vidare erhölls material från bl.a.

kommunala konsumentvägledare och hemkonsulenter samt

Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. I för-

sta hand skulle KO genom förhandlingar med näringsidkare

försöka komma till rätta med otillfredsställande förfaranden på

frivillig väg.

Så inom KO:s kansli ett behov av

småningom uppstod vägledning från KO i Övergripande frågor. KO började därför att skriftligen utfärda vissa hållpunkter för hur generalklausulerna i den aktuella lagstiftningen enligt hans bedömning skulle

tillämpas. Näringslivet hade önskemål om att få ta del av KO:s

inställning och argumentation. Detta var bakgrunden till att

KO började utfärda generella normer som med tiden kom att kallas ”Riktlinjer”. Dessa var riktade till den egna personalen

Konsumentombudsmannens 435

organisatoriska ställning

men utformade så att de även kunde till KO

spridas näringslivet.

tog under åren 1971 t.0.m. den 1 juli 1976 fram ett trettiotal

sådana ”riktlinjer”.

Konsumentverket började sin verksamhet den 1 januari 1973. Verket skapades genom en av

sammanslagning

Varudeklarationsnämnden, Statens institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd. Konsumentverket skulle vara den centrala för

förvaltningsmyndigheten konsumentfrågor.

Dess uppgift var att stödja konsumenterna och förbättra deras

ställning på marknaden. Verket skulle bl.a. övervaka markna-

dens utbud, bedriva utrednings- och informationsverksamhet

samt söka påverka producenter m.fl. beträffande marknadsföring och produktutformning genom bl.a. Ver-

överläggningar. ket utövade inte någon myndighet vid denna tidpunkt. Även

Konsumentverket utarbetade generella normer som kallades

riktlinjer, framför allt avseende produktsäkerhet och produkt-

utformning. Under åren 1973-1976 utfärdade Konsumentverket nio sådana riktlinjer. Riktlinjerna hade karaktären av allmänna råd och saknade rättslig sanktion.

Utgångspunkten för Konsumentverkets

producentpåverkande konsumentpolitiska arbete var att i första hand uppnå föränd-

ringar genom förhandlingar och överenskommelser med före-

tag och branschorganisationer. Någon lagtillämpning var det

däremot inte fråga om.

I samband med att lagen om den

otillbörlig marknadsföring

1 juli 1976 skulle ersättas av marknadsföringslagen diskutera-

des vilken av de båda myndigheterna KO och Konsumentverket

som skulle ha tillsynen enligt lagen. Reklamutredningen före-

slog i sitt delbetänkande (SOU 1974:23) ”Information i reklamen” att Konsumentverket och KO skulle ansvaret för

dela på tillsynen medan Konsumentverket skulle ha huvudansvaret för

riktlinjearbetet. avvisades av flertalet remissinstanser

Förslaget med motiveringen att en sådan ordning kunde skapa risker för kompetenskonflikter mellan myndigheterna. Några av instan-

serna menade att KO borde anförtros hela administrationen av

lagstiftningen med för den dömande verksamheten,

undantag

medan Konsumentverkets borde vara att biträda med

uppgift utredningsarbete. Flertalet instanser, bl.a. näringslivets intres-

seorganisationer, förordade i stället att en uppdelning skulle ske så att Konsumentverket svarade för utrednings- och förhandlings-

arbetet samt för utarbetandet av föreskrifter medan KO svarade för tillsynen och för talan inför Marknadsdomstolen.

Övriga

instanser, bl.a. de stora konsument- och löntagarorganisatio-

nerna, ansåg att Konsumentverket borde anförtros utrednings-

och förhandlingsverksamheten samt tillsynen, medan KO:s

436 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning

skulle vara att uppdrag av Konsumentverket väcka

uppgift på

och föra talan inför Marknadsdomstolen.

(prop. 1975/7664 sid. 114-116) utgick från att

Regeringen KO skulle ansvara för de formella KO-uppgifterna medan Konsumentverket skulle ha den utredande funktionen. Frågan var vem som skulle svara för av lagstiftningen. Tre

tillsynen tänkbara modeller redovisades i propositionen:

KO ansvarar för både och 0 Två separata myndigheter. tillsyn

medan Konsumentverket biträder KO med riktlinjearbete utredningsarbete.

Denna modell förordades av bl.a. KO, men avvisades i propositionen av det skälet att den ansågs strida mot riksdagens beslut 1 972 om att inrätta Konsumentverket som central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor.

0 KO ansvarar för tillsynen och för talan inför Marknadsdom-

stolen medan Konsumentverket svarar för riktlinjearbetet.

Denna modell stöddes av bl.a. näringslivets intresseorganisationer. En sådan avvisades emellertid i med

lösning propositionen hänvisning till mellan förhandlingarna

gränsdragningsproblem

för riktlinjearbete samt risken för dubbel-

tillsyn respektive arbete mellan myndigheterna.

0 Konsumentverket ansvarar både och

för tillsyn riktlinje-

arbete medan KO enbart för talan i Marknadsdomstolen på

uppdrag av Konsumentverket.

Denna modell vann stöd hos bl.a. KF, LO, TCO och Marknadsdomstolen, men avvisades därför att KO inte skulle få en

till den bakomliggande utrednings- och tillräcklig koppling förhandlingsverksamheten.

valde i stället att slå samman KO och Konsu-

Regeringen mentverket till en myndighet, Konsumentverket. Härigenom

propositionen mellan de olika möjliggjordes enligt avvägningar konsumentpolitiska medel, som står till buds, och konsumenters och företags kontakter med ansvarig konsumentpolitisk instans underlättades. Chefen för myndigheten (generaldirektören) skulle även vara KO. KO skulle vara lagkunnig. I

anfördes bl.a. att bedömningen av om enskilda propositionen ärenden skall föras till Marknadsdomstolen och hur den närmare uppläggningen inför domstolen då skall vara, lämpligen bör göras av KO självständigt och under eget ansvar. De delar

Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning 437

av KO:s verksamhet som utgjordes av förhandlingar med

etc. däremot intimt samman med branschorganisationer hänger den allmänna och hos

utrednings- förhandlingsverksamheten den nya organisationen. Viktiga frågor om inriktningen och

av denna verksamhet borde därför behandlas av omfattningen styrelsen.

För att hur mera i detalj skulle

överväga organisationen utformas tillsattes en organisationsutredning som i proposition med förslag till organisation av och anslag för det nya Konsumentverket (Prop. 1975/76:159) lämnade förslag till den nya organisationen.

2 1983 års

utredning

Allmänt

biföll vid riksmötet 1980/81 en hemställan från Riksdagen näringsutskottet att frågan om en självständig KO-funktion skulle utredas. Regeringen tillsatte därför i mars 1982 en särskild utredare somi februari 1983 överlämnade betänkandet (Ds Fi 1983:2) ”Konsumentombudsmannens ställning”.

Utredaren faktorer som utgångspunkt för sina över-

tog två

rättssäkerheten och effektiviteten. väganden,

Beträffande den nuvarande organisationen anförde utredaren att det i huvudsak är sakbyråer som svarar för tillsyns- och

medan KO-sekretariatet anlitas dels i den riktlinjeuppgifterna,

som juristkonsult, dels när det löpande ärendehandläggningen blir om att de rättsliga medel som står till

fråga tillgripa förfogande. Personal från KO-sekretariatet deltar bl a. i byråernas s.k. kontaktmöten och får därigenom kännedom om inkomna ärenden, förhandlingar och planerade utredningar.

pågående

Utredaren konstaterade att verkets styrelse inte kan påverka handläggningen av enskilda ärenden. Däremot kan Konsumentverkets genom policy- och resursbeslut påverka såväl

ledning

av som ambitionsnivån i inriktningen ärendehandläggningen verksamheten. Utredaren fann också att i

anmälningsärendena hvudsak inom och att KO själv endast

avgörs sakbyråerna

för talan i Marknadsdomstolen; uppgiften har undantagsvis delegerats till tjänstemän i KO-sekretariatet.

Dessa förhållanden föranledde utredaren att konstatera att KO:s verksamhet såsom konsumenternas ombud efter sam-

hade kommit att bli mindre framträdande än manslagningen vad avsett, när den beslutade om en organisation som

riksdagen avsåg att förstärka KO:s kontakter med konsumenternas praktiska problem. Utredaren skisserade i betänkandet olika

438 Konsumentombudsmannens ställning

organisatoriska

organisationsalternativ. Han anförde bl.a. följande (Ds Fi 1983:2

sid. 70-73):

”Av de som har inhämtats under

synpunkter utredningsarbe-

tet framgår också klart att det är en spridd uppfattning att KO-

ämbetet efter med Konsumentverket har

sammanslagningen kommit i skymundan och fått en mindre personlig profil. Om

man nu vill överväga förändringar i den nuvarande organisatio-

nen kan man antingen sikta på att ytterligare integrera KO-

funktionen i Konsumentverkets verksamhet eller söka

ge KO-

funktionen en mer självständig ställning. Med hänsyn till att

statsmakterna sedan 1972 på olika sätt har försökt en

främja bättre samordning av den konsumentpolitiska verksamheten

kan det vara naturligt att här först diskutera möjligheten att ytterligare KO-funktionen i Konsumentverket genom

integrera att placera KO-sekretariatets personal på byråerna. Därmed

skulle att den särskilda juristfunktionen kommer in i

uppnås ärendets beredning på ett så tidigt stadium som möjligt. Detta

förhållande kan bedömas som en fördel om det är samordning som i första hand eftersträvas och som en nackdel om man fäster

vikt vid att åklagaren skall göra en egen bedömning av

rättstillämpningsfrågan. Skillnaden mellan en sådan helt inte-

grerad organisation och nuvarande ordning skulle emellertid i

praktiken inte bli betydande. Generaldirektören/KO måste

redan nu verka för att anmälningsärendena vid beredningen

och inför Marknadsdomstolen får en som

enhetlig behandling

dessutom överensstämmer med verkets policy i riktlinjeverksamheten.

En förändring i den andra riktningen, dvs. mot en mer

självständig KO-funktion, måste utgå från att uppgifterna att

vara KO olika Det

generaldirektör respektive läggs på personer.

kan sedan diskuteras hur självständig KO bör vara och om

självständigheten kan realiseras inom myndigheten Konsu-

mentverket/KO.

Det ligger i sakens natur att en ökad självständighet innebär en ökad sannolikhet för att olika uppfattningar, eventuellt kon-

flikter, kommer till synes.

Man kan i första hand tänka sig en mer renodlad arbetsfördelning inom ramen för en och samma organisation, där Konsumentverket fortfarande har hela men där

tillsynsansvaret uppgifterna att vara verkschef respektive KO ligger på olika

personer. Liksom idag skulle KO lämna juridisk service till

Konsumentverket och i sin tur få administrativ service från

Konsumentverket. Organisationen kännetecknas av att Konsumentverket har hela ansvaret för

förhandlingsverksamheten.

För att modellen skall bli ett verkligt alternativ till nuläget måste

Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning 439

KO emellertid få en reell möjlighet att kunna påverka vilka ärenden som skall till Marknadsdomstolen.

Nästa steg mot självständighet är att KO, fortfarande inom

Konsumentverket, får ansvar för handläggningen av anmälning-

särendena, medan Konsumentverket svarar för riktlinje-

verksamheten samt biträder KO i ärendehandläggningen och lämnar administrativ service. KO får egna resurser för ärendehandläggningen men förutsätts i huvudsak anlita Konsumentverket när det blir fråga om särskilda utredningsinsatser. Denna lösning innebär att ansvaret för förhandlingsarbetet delas.

En organisatorisk bekräftelse på en faktisk ansvarsfördelning

kan givetvis också ta sig i en i två självstän-

uttryck uppdelning diga myndigheter enligt någon av de modeller som tidigare

övervägts.”

Utredaren visade här exempel på att organ, även domstolar, med ett ansvar för viss verksamhet olika sätt

självständigt på kan ”knytas till” eller i en större myndighet. Som exempel ingå nämndes sjöfartsinspektionen som var en avdelning inom sjö-

fartsverket. Motsvarande fanns inom luftfartsver-

organisation

ket. Ytterligare exempel är Produktkontrollnämnden (PKN) och Statens naturvårdsverk. Naturvårdsverket utgjorde kansli åt PKN, som beslutade i frågor rörande hälso- och miljöfarliga varor. Nämndens ärenden bereddes i naturvårdsverkets pro-

duktkontrollbyrå, som ingick i verkets administrativa avdelning. Verket utarbetade anslagsframställning för produktkon-

trollverksamheten. En likartad organisation gällde för patent-

och registreringsverket och patentbesvärsrätten. Den senare, som var en självständig förvaltningsdomstol, hade sitt kansli i

verket.

Rättssäkerheten

Utredaren konstaterar att en del av den kritik som riktats mot

den konsumentpolitiska organisationen, bygger på uppfatt-

ningen att Konsumentverkets normgivningsmakt och KO:s

åklagaruppgift förenas på ett ur rättssäkerhetssynpunkt disku-

tabelt sätt. Den likställdhet som skall råda i domstol mellan

åklagare och motpart kan uppfattas som rubbad om åklagaren (KO) har normgivningsmakt (Konsumentverkets riktlinjer).

I betänkandet redogörs för att grundlagen söker skilja mellan å ena sidan de beslutande politiska organens normgivande

uppgifter och å andra sidan myndigheternas tillämpande och

verkställande funktioner. Det kan emellertid inte göras gäl-

lande, anförs det, att motsvarande åtskillnad mellan före-

skrivande och tillämpande funktioner upprätthålls på

440 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning

Det är vidare svårt att i statsförvaltningens

myndighetsnivå.

organisation hitta mönster som är uttryck för allmänna

organisationsprinciper eller fastlagda organisations-

några

principer som kräver att föreskrifter och bestämmelser vid

prövas av annan än den som utfärdat

myndighetsutövning

normen. Det konstateras att såväl normgivnings- som tillsyns-

och tillämpningsfunktioner på olika sätt hos organiseras

förvaltningsmyndigheter och att det inte bara är rättssäkerheten, utan även effektiviteten i hushållningen med knappa resurser som avgjort vilken organisation som valts.

Effektiuiteten

Den andra fråga som utredaren ställde sig gällde om en organi-

sation, som ger en mer självständig ställning åt KO, kan främja

konsumentintresset på ett effektivare sätt. Det argument som

enligt utredarens mening måste tillmätas avgörande betydelse

var att självständighet för KO måste leda till att Konsumentver-

ket och KO ibland bedömningar i sakfrågan. Detta

gör olika

skulle medföra påfrestningar i det nödvändiga samarbetet. I en

organisation där såväl Konsumentverket som KO har producent-

påverkande uppgifter blir det i sista hand KO som avör vilka

som skall För företagen skulle detta enligt bedömningar gälla.

utredaren innebära att det blir ointressant att för-

antingen

handla med Konsumentverket eller att förhandlingssituationen

kan utnyttjas för att spela ut de båda myndigheterna mot

varandra, vilket minskar möjligheterna att effektivt företräda

konsumentintresset. Effektivitetsskäl talade därför enligt utredaren för att endast en myndighet sköter den utrednings-

ansvarig och som ingår i och riktlinjeförhandlingsverksamhet tillsyns-

arbetet.

Slutsatser av 1983 års

utredning

Utredaren fann inte tillräckliga skäl för att rättssäkerheten skulle kräva en ändrad Det huvudsakliga skälet

organisation.

härtill var att normgivningen endast avser riktlinjer som inte är rättsligt bindande. Ett ytterligare skäl var att KO som åklagare

förfogar över relativt begränsade tvångsmedel under det förbe-

redande arbetet. Det producentpåverkande arbetet skall i första

hand bedrivas med sikte på att genom förhandlingar uppnå

överenskommelser med företagen. På grund av dessa förhållan-

den skiljer sig i hög grad KO:s uppgift från en allmän åklagares.

Utredaren hade inte heller under utredningsarbetet funnit konkreta exempel på att kravet rättssäkerhet inte hade kunnat

Konsumentombudsmannens ställning 441

organisatoriska

Utredaren konstaterade också att Marknadsföring-

tillgodoses.

av en från oberoende

slagen tillämpas tillsynsmyndigheten

domstol. Förutsättningarna för en från tillsynsmyndigheten helt oberoende därmed enligt honom vara

sakprövning syntes

bättre område än på vissa andra

på konsumentlagstiftningens

områden.

Effektivitetsskäl talade för en fortsatt samordning av den

verksamheten. Samtliga organisations-

producentpåverkande

alternativ med en mer självständig KO-funktion som kunde

medförde utredaren komplikationer utan att

övervägas enligt av fördelar. Några uppenbara nackdelar

uppvägas uppenbara

med den dåvarande som motiverade en organisa-

ordningen

tionsförändring hade inte visats.

Utredaren tillade att en nackdel var att valet av

slutligen,

urvalet av de personer som kan komma

organisation begränsar

i som verkschef. Ett alternativ som det möjligt att utse

fråga gör

annan än en ”kvalificerad jurist” till skulle

generaldirektör

utredaren vara att så att stf KO

enligt upplösa personalunionen,

förordnas som KO utan större i övrigt. Ett annat

förändringar

alternativ var att KO konstitueras som egen myndighet med

enda att svara för de s.k. formella KO-funktionerna.

uppgift

4 Bilaga

Organisatoriska aspekter

på Nya Konsumentverket,

Konsument

Sverige

och Konsumentverket

4.1Konsumentverket

Nya

till instruktion

Förslag

Följande punkter är ett utkast till till instruktion för det

förslag

nya Konsumentverket. Konsumentverket skall

1. Svara för av den

tillämpningen konsumenträttsliga lag-

stiftningen och utfärda riktlinjer för närings-

erforderliga

idkares och av varor,

marknadsföring utformning tjäns-

ter och andra samt för av

nyttigheter tillämpning

konsumentkreditlagen.

2. Kontrollera att och

näringsidkarnas marknadsföring sälj-

villkor följer gängse lagstiftning samt stimulera närings-

idkare att vidta egna åtgärder i syfte att komma till rätta med

konsumentproblem.

3. Svara för och kontroll av

utveckling regler kring produkt-

säkerhet och hälsa för sådana där annan

produkter ej

myndighet har ett uttalat ansvar.

4. På särskilt företräda staten i internatio-

regeringsuppdrag

nellt arbete inom ramen för bl.a. EES-avtalet vad

gäller

bl.a. liksom

konsumenträttslig regelutveckling produkt-

säkerhet och

standardisering.

Organisatoriska aspekter 443

5. Bereda ärenden för Konsumentombudmannens talan i

Marknadsdomstolen.

6. I ta initiativ till sådan rättslig utveckling som

övrigt

föranleds av konsumenternas intresse i förhållande till marknadens funktionssätt.

7. Medverka i information till konsumenter och näringsid-

kare om konsumenträttsliga regler och tillämpningar.

8. Samverka i med Konsument Sverige.

konsumentfrågor

9. Vid behov kunna hos andra myn-

utnyttja sakkompetens liksom ställa sin kompetens till förfogande digheter själv

för andra myndigheter om detta gagnar konsumentintresset.

till

Förslag organisation

Konsumentverket i fyra avdelningar under generalorganiseras

direktören. Till GD:s stöd finns en stabsfunktion för beredning av föreskrifter liksom kontakter EES/EU i utveckling gentemot

av regelsystem. för har det övergripande an-

Avdelningen produktsäkerhet

svaret för av och svarar

tillämpningen produktsäkerhetslagen

för inom bl.a. områdena leksaker och viss

produktsäkerhet

Avdelningen svarar vidare för ar-

personlig skyddsutrustning.

bete i kring och standardise-

EESlEU-grupper produktsäkerhet ring inom sina produktområden.

- KO-

Den rättsliga marknadsbevakningen anmälningar,

- av

ärenden och marknadskontroll hanteras, på grund mäng-

den ärenden, i två Avdelningarna ansvarar för

avdelningar.

specifika branschområden.

Organisatoriska aspekter

Organisation

Styrelse Direktör

Utvecklingsstab

Mediaenhet Administration

Konsumentförlaget Lokalt

I

verksamhetsstöd

Testlabbet och

j Program-

l

projektverksamhet

I

Centrum för

privatekonomi

l

Privatekonomiska

rådet

4.2Konsument

Sverige -instruktion,

och

finansiering organisation

till instruktion

Förslag

Följande punkter är ett utkast till förslag till instruktion för

Konsument

Sverige.

Konsument Sverige skall

1. Undersöka och följa hushållens förhållanden samt konsumenternas situation på marknaden.

2. Särskilt uppmärksamma som ekono-

konsumentgrupper

miskt, socialt eller utbildningsmässigt är svaga.

3. Särskilt arbeta inom områden som har stor för

betydelse

hushållsekonomin och främja konsumenternas ekonomiska sitiuation och en god hushållning med resurser.

aspekter 445

Organisatoriska

Särskilt uppmärksamma konsumtionens miljöaspekter och värna om en ur miljösynpunkt långsiktigt hållbar konsumtion.

arbete med konsument- Främja frivilliga organisationers och en av den lokala konsumentfrågor stödja utveckling verksamheten.

Främja utbildning i konsumentfrågor.

konsumentorienterad och själv eller Stödja forskning annan bedriva för konsumenterna betydelsefullt genom utvecklingsarbete.

andra och arbete ur Följa myndigheters organisationers ett konsumentperspektiv.

Ta iniativ till att konsumentaspekter beaktas i viktiga departement och vid andra myndigheter.

10. Lämna biträde och i övrigt stödja Konsumentverket.

11. På uppdrag av andra myndigheter genomföra utredningsoch samt svara för information till utvecklingsarbete konsumenterna.

12. I övrigt arbeta med frågor som av de konsumentpolitiska aktörerna bedöms som för att främja konsumentviktiga intresset.

13. På ett sätt arbeta med konsumentpolitiska affärsmässigt som har en marknadsmässig avprodukter och tjänster sättning.

Organisatoriska aspekter

Finansiering

Finansiering Från Verksamhet Basanslag Ãgardepartement Främja lokal utveckling och (20-30%) frivilligt arbete Särskilt arbete mot utsatta grupper Följa och främja konsumentintresset inom baskonsumtionen Uppdrag Olika departement Arbete inom utpekade politikområden, (15-25%) omförhandlas i varje treårshantering med sakansvarigt departement t.ex. miljö, livsmedel, handikappfrågor, bostäder, transporter Myndigheter Konsumentinformation och ev. undersök ningar inom myndighetens område Företag/organisation Konsultativa tjänster Kommuner Försäljnings- Konsumenter/ Förlagsprodukter intäkter kommuner/ Råd 8C Rön (45-55%) organisationer/ Informationsmaterial företag Provning Utbildning

Organisation

GD

Verksledningsstab

l l I l Produkt- Rätts- Rätts- Personal säkerhet och

avdelning avdelning

ekonomi

Styrelse och direktör

I styrelsen föreslås personer med starkt för ingå engagemang konsumentfrågor. Några personer skall utöver detta också ha

vana vid att driva marknadsorienterad verksamhet för att

tillföra de intäktsfinansierade delarna. För att

kompetens kring

markera föreslås en arbetande

styrelsens betydelse styrelseord-

förande (cirka halvtid). roll

Styrelseordförandens huvudsakliga

är att företräda Konsument utåt, medan direktören

Sverige

svarar för av verksamheten.

ledningen

Organisatoriska aspekter 447

Utvecklingsenhet

Utvecklingsenheten har uppgiften att hålla samman det långsik- Enheten följer kontinuerligt marknaden tiga planeringsarbetet. och konsumenternas behov olika signalsystem (lokala genom verksamheten, ärenden i Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden, konsumentundersökningar, frivilliga orm.m.). I arbetet initiering och beställning av ganisationer ingår forsknings- och utvecklingsprojekt. håller samman Konsument Sveriges roll Utvecklingsenheten som ”vakthund” för konsumentområdet och har kontakter med andra och organisationer för att löpande myndigheter diskutera ansvarsfrågor, samarbete m.m. Utvecklingsenheten och utvärderar den lokala verksamheten. följer upp I utvecklingsenheten ingår också en informationsansvarig.

Lokalt verksamhetsstöd Inom för lokalt verksamhetsstöd ligger tyngdavdelningen punkten i Konsument Sveriges stöd till den kommunala konsumentverksamheten, annan lokal verksamhet, frivilligarbetet i övrigt och skolan. Uppgifter som återfinns inom denna avdelning är bl.a.

genomförande av utbildning (konsumentvägledare, konsumentombud, lärare m.fl.) konsultation och utvecklingsstöd lokalt konsumentarbete metodutveckling kring kontakter med barn- och m.m. skola, ungdomsorganisationer konsumentinformation till strategiska målgrupper.

Inom enheten initieras av metoder liksom förlagsutveckling produkter och utbildningsmaterial.

Projekt- och programverksamhet

Tyngdpunkten i Konsument Sveriges utredningsverksamhet inom detta område. Genom att här arbeta i form av ligger och betonar vi behovet av att arbeta målmedprogram projekt och flexibelt med problem. vetet, tidsbegränsat uppkommande innebär mer långsiktiga satsningar med en bred Programmen medverkan. är mer insatser antingen av Projekten kortsiktiga karaktär eller metod- och teknikutveckling.

problemutredande

Vilka och som drivs varierar därför över tiden. program projekt I dag kan t.ex. nämnas

448 Organisatoriska aspekter

0 för hushållsekonomi och program budgetfrågor 0 för av det lokala arbetet program utveckling 0 för konsumentinsatser projekt till följd av avreglering och ökad konkurrens inom offentlig sektor 0 för kommersiell service program 0 för och av projekt utveckling integrering miljöfrågorna i konsumentarbetet 0

livsmedelsprogram (f.d. konsumentberedningen)

0 transportprogram 0 etc. boendeprogram

I projektverksamheten finns också egna metodutvecklingsprojekt (ny teknik m.m.), liksom mindre bransch- och probleminriktade projekt. Projekt- och innebär att programverksamheten organisera och arbeta i projekt inom Konsument men också starkt Sverige, integrerat med omvärlden. I projekten kan t.ex. sektorsingå och produktmyndigheter, Konsumentverket, utomstående Nya experter och forskare, lokala aktörer etc. Normalt bör varje program/projekt ledas av en styrgrupp med representation från bl.a. frivilligorganisationerna.

Medieenhet

I mediaenheten Råd 8C Rön, samt konsuingår Konsumentnytt mentinformation via nya media. Konsumentverket anger att Råd 8C Rön skall vara sjålvbärande från 94/95. Till budgetåret tidningen knyts ett redaktionsråd.

Konsumentförlaget

Inom och distribueras Konsument

konsumentförlaget förläggs

Sveriges produktion av utbildnings- och informationsmaterial m.m. Det gäller marknadsöversikter och annan förköpsinformation, broschyrer, skrifter och böcker med konsumentinformation, utbildningsmaterial, dataprogram. Förlaget arbetar på kommersiella villkor mot sin marknad och med sina produkter. av eventuella subventioner

Bedömning

görs i produktionsprocessen och direktiv från enligt departementet. Förlaget är en resultatenhet och arbetar sj älvkostnadspå bas. Förlaget åtar sig också tjänster åt andra och myndigheter organisationer för framtagning av publikationer och skrifter m.m., som har konsumenterna som målgrupp.

Organisatoriska aspekter 449

Testlaboratoriet

Provningsverksamheten organiseras i en egen enhet. Bidrag till verksamheten specifikt vad gäller metodutveckling. Nuva-

ges

rande planer kring ackreditering fullföljs. Det nordiska samar-

betet prioriteras.

Centrum för privatekonomi

Till Konsument också Centrum för privateko-

Sverige knyts

nomi.

Centrumet får en fristående ställning med en egen styrelse; det rådet. Centrumets personal (kansliet) är

privatekonomiska

anställd av Konsument Sverige. Ekonomi- och personaladministration sköts av Konsument Sverige.

Den fristående ställningen uppnås genom att huvudmännen för verkamheten är olika intressenter. Rådet tillsätts av

många

staten och ett flertal externa huvudmän. Rådet som fungerar

som en styrelse svarar för tillsättning av centrets ledning.

Administration

I administrationen ingår dels personal- och ekonomifunktionen

dels administrativ service (även för Nya Konsumentverket).

450 Organisatoriska aspekter

4.3Konsumentverkets

nya organisation

- - - GD GD-råd {

Offentliga

VLStab

tjänster

Miljö

NV teknik

ADM service

Handikapp Råd

a 8C

RÖ” I I | I s: O.)

Hus- Produkt Lokal

Rättslig

å hålls- säkerhet/ marknads- verk- 3 Test z

ekonomi funktion bevakning samhet labora-

torium

Budget- Leksaker Lagtillämp- Service och

rådgivning/ Skyddsutr. ning rådgivning till

skuldsanering Kläder -ärenden kommuner och

Matekonomi Bostads -förhandlingar frivilligorga-

Boende- inredning Föreskrifter Skolkontakter ekonomi Hushålls- Riktlinjer Kursverksamhet Bilekonomi apparater Föreläggande Konsument- Varuför- Hemelek- tal information

sörjning tronik Grupptalan

Kontroll Metod-

utveckling Provning

Standard

5 Bilaga

Förkortningar

ABF Arbetarnas bildningsförbund

ANEC Association de Normalisation Européenne

pour

les Consommateurs - ett europeiskt konsument-

organ för Standardisering

ARN Allmänna reklamationsnämnden AVLK Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden BEUC Bureau European des Unions de Consommateurs

- EU-ländernas

konsumentorganisation

BO Barnombudsmannen

C Civildepartementet

CCC Consumers Consultative Council - EG-kom-

missions konsumentråd CEN Comité de Normalisation - det all-

Européen

männa västeuropeiska standardiseringsorganet

CENELEC Comité Européen de Normalisation Electro-

technique - det västeuropeiska standardiserings-

organet det elektrotekniska området

på EEG Europeiska ekonomiska gemenskaperna

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFTA European Free Trade Association

EGl Europeiska gemenskaperna

1 Benämningen EG EHLASS European Home and Leisure Accident Surveillance används för att

beteckna det - EG:s skaderapporteringssystem System

ekonomiska EOTC The for and

European Organization Testing

samarbetet och

Certification

dithörande regelverk ERK Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam och rättsakter (t.ex EGdirektiv, EG-beslut). ESA EFTA Surviellance

Authority

452 Förkortningar

EUZ Europeiska uninon Ds Departementspromemoria Fi Finansdepartementet GATT General on Tariffs and Trade - All-

Agreement

männa tull och handelsavtalet HFI Hemmens forskningsinstitut ICC Internationella handelskammaren IOCU The International Organization of Consumers

Unions - den internationella konsumentorgani-

sationen JO Justitieombudsmannen Jo Jordbruksdepartementet Ju Justitiedepartementet KemI Kemikalieinspektionen KF Kooperativa förbundet KI Statens institut för konsumentfrågor KO Konsumentombudsmannen KOV Konsumentverket KOVFS Konsumentverkets författningssamling KR Statens konsumentråd LO Landsorganisationen LU Laguskottet MER MarknadsEtiskaRådet MFL Marknadsföringslagen MD Marknadsdomstolen NO Näringsfrihetsombudsmannen NU Näringsutskottet NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket OECD for Economic Cooperation and

Organization

- för ekonomiskt

development organisationen

samarbete och utveckling PIL Prisinformationslagen PRO Pensionärernas riksorganisation prop. Proposition PROSAFE Product Safety and Enforcement Forum in Europe

- för inom

samordningsorgan produktsäkerhet EFTA/EG

PSL Produktsäkerhetslagen rskr. Riksdagskrivelse 2 EU är ett S Socialdepartementet övergripande, SCB Statistiska centralbyrån politiskt begrepp som täcker den SFS Svensk författningssamling helhet som omfattas SHR Statens

handikappråd av Maastricht- SLV Statens livsmedelsverk fördraget (tex. SIS Standardiseringskommissionen i Sverige medlemskap i EU).

Förkortningar 453

SNF Svenska Naturskyddsföreningen SPF Sveriges Pensionärsförbund SOU Statens offentliga utredningar SPK Statens och konkurrensverk

pris SWEDAC Styrelsen för teknisk ackreditering TCO Tjänstemännens Centralorganisation UbU Utbildningsutskottet VDN Varudeklarationsnämnden Äk- Konsument Ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor

KUNGL. BEL. E2813 433 2 l

STOCKHOLM

,

x

u. x s

. x.

.ma .kr , .

ut??? »

få..

5.. \ ua .3 . ..

i , .. ,

.

z .s

r nu , ., \ va.:

.. ...x

\ x . . m. x 4. , å, x. . \ I

,r

, .u , .. u. i

.

v

Renoverav A_

4 korjåeuáaéntpçsaitiska.ináâåár

tu; EU,

rniljöfrâgornaâfväxáridca-bçtydéls

i rehå gås-rä!

privatsogjhgdffentlige-söktdr

miáka utveçklingen p vt_

_vérkår k_on$

»L øisamt,ligaiaktötäe§r, _ ;tema .-. 913133 Orâaniáátøe _

pch kömmüh,-e_måsâet tätt

sLtö “éhgagemâng öÖch Lo 0A”. 77,,

. epbetyaense /V

i

_.p$ç)*1itiken.skallgfupbñ, ;

-r › !› . a*

a* :si: › V .v : v fPbsfAnkássiööáyr §ätacYÃnoLMV 5_ FAX:Q5ê-§O=502i; Taxar/ston 6945951994 . q .. 4-. ›