Konsumentpolitik i en ny tid : Konsumentpolitiska kommitténs betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2013
I i ^ e , . “ : -. . Å, 2 . a w › _ _ f e
»5
._ .kogsisLgmtsutpqLttusxA MjvHTTå TÄN-KAN
D_EQ;_.,
a 9
lev?”
ir. E» . ,. ., z
, y -
. .
. , y
, V 1 en. .4 \\\ .ri
. ...w
... . . .
x
Q6
Konsumentpolitik
i en
ny tid
@
Statens utredningar offentliga
1994: 14 ä??
Civildepartementet
Konsumentpolitik
i en tid
ny
Konsumentpolitiska kommitténs betänkande Stockholm 1994
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Fax: 08-20 50 21
Telefon: 08-690 90 90
Norstedts Tryckeri AB ISBN 91-38-13558-2 Stockholm 1994 ISSN 0375›250X
Till statsrådet
och chefen för
Civil-
departementet
Regeringen bemyndigade den 14 maj 1992 chefen för Civildepartementet att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att göra en konsumentpolitisk översyn. Genom beslut den 3 och 15 oktober 1992 bemyndiga-
september des chefen för att utöka antalet ledamöter
Civildepartementet till högst nio resp. högst elva.
Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Civildepartementet f.d. landshövding Britt Mogård att vara ordförande i kommittén samt den 14 oktober 1992 ledamöter, sakkunniga och experter att ingå i resp. biträda kommittén.
Som ledamöter förordnades ombudsmannen Marie Engström (v), riksdagsledamoten Stina Gustavsson (c), riksdagsledamoten Inger Hestvik (s), företagaren Kerstin Hjort (kds), riksdagsledamoten Inga-Brittjohansson (s), riksdagsledamoten Bengt Kronblad (s), riksdagsledamoten Karin Pilsäter (fp), riksdagsledamoten Mona Saint (m), docent Göran Skogh
Cyr (m) och riksdagsledamoten Christer Windén (nyd). Den 15 januari 1993 entledigades Christer Windén. Till ny ledamot utsågs samma dag riksdagsledamoten Bengt Dalström (nyd).
Som sakkunniga förordnades ordföranden i Allmänna reklamationsnämnden jörgen Beck-Friis, generaldirektören Axel Edling och departementsrådet Lars Högdahl. Högdahl entledigades den 18 december 1992. Till förordnades
ny sakkunnig samma Thomas Utterström.
dag ämnessakkunnige
Som experter förordnades departementsrådet Gunnar Balsvik, konsumentsekreteraren Sven-Åke Hansson, direktören Ernst Olav Holm, kanslirådet Göran Lambertz, departementsrådet
Ann-Christin Nykvist, direktören Anders Stenlund, ordföranden i Sveriges Konsumentråd Turid Ström och departementssekreteraren Nina Ulvelius. Den 31 augusti 1993 entledigades Balsvik och Ulvelius från Departementsrådet Made-
uppdraget.
leine Emmervall förordnades samtidigt att vara expert. Den 9
1993 förordnades byrådirektören Richard Lemon och
juli
Arne att vara t.0.m. den 31
byrådirektören Westling experter
augusti 1993.
Som huvudsekreterare förordnades den 23 oktober 1992
Erik Hansson. Hansson entledigades den 7 decem-
byråchefen
ber 1992 från fr.o.m. den
uppdraget. Till ny huvudsekreterare 1 mars 1993 förordnades den 5 april 1993 pol. mag. Olof Karlander. Kammarrättsassessorn Marie Bjernelius-Lundahl förordnades som sekreterare den 19 januari 1993. Bjernelius- Lundahls varade till den 1 1993. Till bitr.
uppdrag september
sekreterare förordnades den 7 september 1993 byrådirektören
Richard Lemon och den 9 september departementssekreteraren
Nina Ulvelius.
Avdelningsdirektören Ebbe Höskuld, byrådirektören Richard Lemon, redaktören Ronny Lilliengren, byrådirektören Lennart och byrådirektören Arne Westling förordna- Lundgren
des den 7 december 1992 att i en referensgrupp till
ingå
kommittén. avslutades den 30 juni 1993.
Uppdraget
Kommittén namnet Konsumentpolitiska kom-
har antagit
mittén.
Kommittén får härmed överlämna betänkandet Konsumentpolitik i en ny tid.
Till betänkandet fogas reservationer och särskilda yttranden.
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i januari 1994
Britt Mogård
Dalström Marie Engström Stina Gustavsson
Bengt
Inger Hestvik Kerstin Hjort Inga-Brittjohansson
Karin Pilsäter Mona Saint
Bengt Kronblad Cyri
Göran Skogh
/Olof Karlander
Nina Ulvelius
Innehåll
Sammanfattning 15
Del I
Inledning
1¶Behovet av en Översyn 39
2¶Vad är konsumentpolitik? 41
3 Vårt arbetssätt 43
Del II
Bakgrund
4 Verksamheten under 50 år 47 4.1 Sammanfattande översikt 48
4.2¶Organisationerna och ett begynnande engagemang 49
4.3 Det statliga engagemanget 50
4.4 betydelsefulla verksamhe- Några konsumentpolitiska
ter 53
Del III Aktörerna och deras Verksamhet
5¶Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 61
5.1¶Konsumentverket och konsumentombudsmannens
upp-
gifter 61
5.2 Verkets organisation och 63
finansiering
5.3¶Verkets verksamhetsgrenar 64
5.4 Särskilt om konsumentombudsmannen och KO-sekreta-
riatet 70
Allmänna reklamationsnämnden 72 6.1 Allmänna reklamationsnämndens uppgifter 73
6.2¶ARN:s organisation 74
6.3 Konsumenttvister och om till dom-
frågor yttranden
stol 75
6.4 Arbetssituationen 78
6.5¶Stödet till den lokala konsumentverksamheten 79
6.6 Praxis 79
Vissa och andra till stöd för
myndigheter organ
konsumenterna 81
7.1¶Inledning 81
7.2 Myndigheter och andra offentliga organ verksamma inom
en viss sektor 82 7.3 Myndigheter och andra offentliga organ med ett funktions-
ansvar 88 7.4 Organ som stöder en grupp eller region 90
Den kommunala verksamheten 92
Verksamhetens betydelse och innehåll 93
Utvecklingen av den kommunala konsumentvägled-
ningen 94
8.3¶Organisation 95
8.4¶Rådgivning 95
8.5¶Förebyggande verksamhet 97
8.6¶Kontakter med näringslivet och förvaltningar 97
8.7¶Samarbetet med frivilliga organisationer 98
8.8¶Effekter av den kommunala konsumentvägledningen 99
8.9 för den lokala konsumentverksamhe-
Kostnadernq
ten 102 8.10 Effekter av en avveckling av den lokala verksamhe-
ten 104
9 Skolan 106 9.1 och hemvist i läropla-
Konsumentkunskapens betydelse
nen 107
9.2¶Skolverkets roll 108
9.3¶Konsumentverkets roll 108
9.4 Elevernas kunskaper 109
10¶Näringslivets egenåtgärder 110
10.1¶Egenåtgärdernas roll i konsumentpolitiken 111
10.2 Fördelar och nackdelar med egenåtgärder 113
10.3 Egenåtgärder tillkomna före och efter 1986 114
10.4¶Några utvärderingar av egenåtgärder 114
10.5 Särdrag hos olika av 116
slag egenåtgärder
11¶De frivilliga 122 organisationerna
11.1 De frivilliga organisationernas roll i den svenska model-
len 123 11.2 Organisationernas roll i samband med EES-avtalet och
närmandet till EU 123
11.3¶De frivilliga organisationernas inriktning 124
11.4¶De frivilliga organisationernas 125
engagemang
11.5 Exempel på konsumentorganisationer och deras verk-
samhet 125
11.6¶Ungdomsprojekt med konsumentfrågor 137
12 Massmedia 138
12.1¶Bevakningens och 138 omfattning förändring
12.2¶Policy och policyförändringar 141
12.3 142
Konsumentjournalistikens prioteringar
12.4 Idéer och material för konsumentartiklar 143 12.5 Media och den kommunala konsumentverksamhe-
ten 143
Del IV
Viktiga samhällsförändringar
13 En förstärkt marknadsekonomi 147
13.1¶Förändringar som påverkar konsumenterna och konsumentpolitiken 147
13.2 Konsumentaspekter på den kommunala verksamhe-
ten 151 13.3 Konsumenternas behov av insyn och inflytande vissa
på monopolmarknader 157
14 Några konsekvenser av den ökande internationalise-
ringen 159
14.1 Innehållet i EES-avtalet och EFTA-deklarationen 15 9
14.2¶Konsumentskyddet inom EG 161
14.3 Produktsäkerhetsarbetet inom EG 164 14.4 Internationell samverkan 166
14.5 Konsumentinflytande och på satsningar Standardisering-
sarbetet i Sverige 168
14.6¶Konsumentverkets tillsynsansvar 170
15 Den ekonomiska utvecklingen 1986 -1998 174 15.1 Hushållens inkomster 174
disponibla
15.2 Hushållens konsumtion och sparande 175
15.3¶Skillnaden i inkomst mellan olika hushåll har blivit
större 178 15.4 Hushåll med ökar under 1990-talet 179
svag ekonomi 15.5 Hushållens ekonomi i centrum för 1990-talets konsu-
mentpolitik 185
16 Konsumenten och miljön 188 16.1 De och målen 188
miljöpolitiska konsumentpolitiska
16.2¶Bakgrund 189
16.3 och konsumenten 190
Miljöproblemen
16.4 Konsumenten och 191
miljöinformationen
16.5¶Miljömärkning 193
16.6¶EG:s miljöhandlingsprogram 196
ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
Del V Verksamheten m.m.
17¶Våra utgångspunkter 199
17.1¶Marknadsekonomin 199
17.2 mellan konkurrens- och konsumentpoliti- Samspel
ken 201
17.3 Aktörernas ansvar 202
18 och den ökande konkurrensen 207
Avregleringen
18.1 Konsumentråtten och de avreglerade områdena 207 18.2 208
Klagomålsmöjlighet
18.3¶Konsumentmyndighetens insatser 209
18.4 Den kommunala verksamheten och avreglerade områ-
den 210
18.5 Prismätningar samt och marknadsbevakning 211 pris-
19 Närmandet till EU 215
19.1¶Allmänt om konsekvenser för konsumenterna och för
svensk konsumentpolitik 215
19.2 217
Standardiseringen
19.3¶Marknadskontroll och marknadsbevakning 218
20¶Den ekonomiska utvecklingens följder 224
20.1¶Begreppet konsumentekonomi 224
20.2¶Lokal verksamhet med centralt stöd 225
20.3 Behov av insatser 226
20.4¶Budgetrådgivning och 227 skuldsanering
20.5 av socialsekreterare 227
Utbildning
20.6 Centrum för privatekonomi 228
21 Konsumenten och miljön - ett 230
samspel
21.1¶Miljöinformation 231
21.2 Energiförbrukning i hushållen 231 21.3 av 232
Miljömärkning produkter
22 Konsumentombudsmannens ställ-
organisatoriska ning 234
22.1 Rättssäkerheten 234
22.2¶Effektiviteten 236
22.3 och 237
Överväganden förslag
23 och Allmänna reklamationsnämndens
Tvisthantering
centrala roll 239
23.1¶Egenåtgärder 240
23.2 Den lokala medlingen 241 23.3 Nämndens i det 243
plats processuella systemet
23.4¶Följsamheten 247
23.5 249
Rättssäkerhetsaspekter
23.6¶Den lokala verksamheten skall 250
stödjas
23.7 Tvister över nationsgränsen 251
23.8¶Finansiering 254
23.9 Verksamhetsområde 256
23.10¶Verksamhetsformer 259
24 Behövs en konsumentbalk? 262 24.1 Den i 262
konsumenträttsliga lagstiftningen dag
24.2 För och emot en samlad 264
konsumentlag
24.3¶Avslutande reflektioner och slutsatser 268
25¶Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder 270
25.1 271
Pågående avregleringsarbete
25.2 Enkät inom Näringslivets för Marknads-
Delegation
rätt 271 25.3 Marknadsföringslagen, och överenskommel-
riktlinjer
ser 271 25.4 273
25.5 274
Avtalsvillkorslagen
25.6 274
25.7 och 275
Konsumentköpslagen konsumenttjänstlagen
25.8 276
Övrig lagstiftning
25.9 Slutsatser och 276
förslag
26¶Den lokala verksamhetens behov av förstärkning 278
26.1¶Den lokala verksamhetens roll 278
26.2 Verksamheten har minskat 280
26.3 Alternativa att en lokal verk-
möjligheter upprätthålla
samhet 281
26.4 Kommunernas ansvar 283 26.5 286
Integritetsfrågan
26.6¶Prioritering av uppgifter 286
27 De engagemang 288
frivilliga organisationernas
27.1 Statsmakternas stöd till 288
frivilliga organisationer
27.2 ökar hos 289
Engagemanget frivilliga organisationer
27.3 betydelse 291 Organisationernas
27.4 Förslag 293
28 att lösa konsument-
Näringslivets möjligheter problem 296
28.1 Vidare av 297
utveckling egenåtgärdssystemet
28.2 med konsumentmyndigheten 298 Samspelet
28.3 Utbildning och information 299
29¶Skolan och vikten av kunskap 300
30¶Massmedia och de lokala kontakterna 304
31 Behovet av m.m. 304
kunskap, forskning
31.1 och distribution 305
Varuförsörjning
31.2¶Provning 307
31.3¶Publikationsverksamhet 309
31.4 310
Förlagsverksamheten
31.5¶Kursverksamhet 312
31.6¶Forskning och utveckling 312
Del VI Det
statliga engagemanget
32 av det statliga engagemanget 319
Inriktningen
32.1 Målet för engagemanget 319
32.2 vid av verksamheten 320
Utgångspunkter prioritering
32.3¶En breddad finansiering 321
33 Motiv för att förändra den statliga 323
konsumentorganisationen
33.1 Organisatoriska och konsumentpolitiska övervägan-
den 324
33.2 Krav på besparingar och på ökade intäkter 326 33.3 Bättre möjligheter att hävda det 326
rättsliga skyddet
33.4¶Internationaliseringen som organisatorisk drivkraft 327
33.5 Organisatoriska för ett breddat
förutsättningar engage-
mang 327 33.6 Stöd till den lokala verksamheten 328
33.7¶Förvaltningspolitiken förutsätter renodling 329
33.8 Allmänna 330
organisatoriska överväganden
33.9¶Sammanfattning och grund för val av organisation 330
34 Förändringar av Konsumentverket 332 34.1 Allmänna överväganden 332 34.2 Gemensamma utgångspunkter 333
34.3¶Renodling genom delning. Alternativ 1 335
34.4 Utveckling och renodling av Konsumentverket.
Alternativ 2 341
34.5¶Värdering och förslag till huvudalternativ 344
35¶Breddning och styrning av det statliga engagemanget 348
35.1¶En konsumentpolitisk beredning 349
35.2¶Målstyrning och resultatuppföljning 349
35.3¶Samspel mellan myndigheter 350
35.4 Översyn av myndigheternas ansvar 351
36¶Ekonomiska konsekvenser 355
36.1 Nuläget 35 5
36.2¶Möjlighet till besparingar 355
36.3¶Ökade krav 356
Reservationer 359
Särskilda yttranden 375
Bilagor 405
Sam m
anfattning
Utredningens uppdrag omfattar en översyn av den statliga
konsumentverksamheten med hänsyn till de förändringar som
sker i det svenska samhället och i vår omvärld, bl.a. nya systern
för produktion av offentliga tjänster, närmandet till EU, miljö-
politiken och den kommunala verksamheten. Vi har dessutom
behandlat den ekonomiska utvecklingens konsekvenser för
konsumentpolitiken.
Det statliga skall enligt direktiven koncentre-
engagemanget ras till sådana verksamhetsområden där statliga insatser verkligen behövs och till sådana uppgifter som inte kan
läggas på
andra, kommunala eller enskilda, organ.
Riktlinjerna för den statliga konsumentpolitiken lades fast av
riksdagen senast år 1986 (prop. 1985/86:121 , LU34, rskr. 292).
1. Grunden för Våra
överväganden
(kap. och 32)
På det konsumentpolitiska arbetsfältet är aktörer verk-
många
samma; staten med Konsumentverket/Konsumentombudsman-
nen, Allmänna reklamationsnämnden, andra och myndigheter organ samt kommunerna, näringslivet,
frivilligorganisationer
och media.
Såväl näringslivet och frivilligorganisationerna som media
har utökat sin verksamhet på konsumentområdet under senare ar.
16 Sammanfattning
Vi eftersträvar en utveckling inom konsumentområdet där samtliga aktörer har tydligare roller, tar ett större ansvar och visar ett större engagemang, där ett samarbete bedrivs i öppnare
och och där ambitionen är att i olika slå
friare former former
vakt om konsumentintresset.
Vår bedömning är att behovet av konsumentpolitiska insatser
ökar under 1990-talet. Vi står inför stora förändringar som får betydande konsekvenser för konsumenterna.
Vi föreslår att målet för konsumentpolitiken skall vara:
0¶Att stärka konsumenternas ställning marknaden
på
0 Att stödja hushållen i deras strävan att utnyttja
effektivare
sina resurser
0 Att främja en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveck-
ling.
Särskilt skall beaktas till människors hälsa och resurs-
hänsynen
svaga gruppers behov. Insatserna skall i första hand inriktas mot sådana varor och tjänster som svarar för en stor del av hushållsbudgeten, bl.a. livsmedel, boende, transporter och kläder.
Uppgifter som är myndighetsutövning, främst det rättsliga
konsumentskyddet, har staten ett primärt ansvar för. Huruvida
staten skall bedriva annan verksamhet är en
konsumentpolitisk fråga om behov, ambition, lämplighet, effektivitet och vad
andra aktörer kan åstadkomma.
I den statliga verksamheten bör prioritet ges det rättsliga konsumentskyddet, inkl. reklamations- och tvisthantering, samt
åtgärder på det konsumentekonomiska området som ekono-
miska analyser, budgetrådgivning och skuldsanering.
Det statliga stödet till den lokala verksamheten bör ges en
sådan omfattning och inriktning att det lokala arbetet främjas
och att det lokala engagemanget breddas och utvecklas. De frivilliga organisationerna är beroende av stöd från staten för att i större omfattning kunna medverka i det konsument-
politiska arbetet. Konsumentperspektivet måste tydliggöras i beslutsprocessen
inom andra statliga områden som livsmedels-, bostads-, trans-
port-, regional-, miljö- och socialpolitiken, som samtliga berör konsumentpolitiken. Inom området kunskapsutveckling och
kunskapsstöd bör andra än det för konsumentfrå-
departement
gor huvudansvariga departementet ta ett ökat ansvar för finansieringen inom sina resp. områden.
En ökad andel av de konsumentpolitiska insatser som inte avser myndighetsuppgifter bör finansieras genom externa intäkter.
Sammanfattning
2.
Viktiga samhällsförändringar
Den förstärkta marknadsekonomin (kap. 13 och 18)
Sedan mitten av 1 980-talet bedrivs ett arbete bred front för
på att förstärka marknadsekonomin genom avreglering och förändringar av regler i olika samhällssektorer. Det omfattar betydande reformer för att effektivisera marknader, genomföra privatiseringar och minska kostnadsbelastningen på näringslivet.
Sådana förändringar har av staten genomförts eller är aktuella på bl.a. områden som finansiella tjänster, livsmedel, transporter, post- och telekommunikation, elförsörjning samt byggnader och bostäder.
Även inom den kommunala sektorn ett reformarbete.
pågår Kommunala verksamheter bedrivs i ökad omfattning i olika former: i kommunens egen bestållar-/utförarmodell,
regi, enligt på entreprenad av privata bolag, i föreningar och kooperativ eller i en kundvalsmodell med fria producenter.
För att marknadsekonomin skall fungera väl måste konsumenterna kunna bilda sig en uppfattning om varors och tjänsters kvalitet, pris och servicegrad. En övergripande målsättning bör vara att konsumenterna så långt som möjligt har ändamålsenliga klagomålsmöjligheter när det gäller såväl privata som offentliga tjänster.
Mot den bakgrunden föreslår vi att:
0 att konsumen-
Klagomålsprocedurer utformas för tillgodose ternas hehov
0 bevakar kommunala och andra
Konsumentmyndigheten
offentliga tjänster 0 Kommunerna upp och analyserar konsumentproblem
fångar
inom den del av den sektorn som avregleras
offentliga
0 centralt stöd till den lokala
Konsumentmyndigheten ger
konsumentverksamheten och om erfa-
sprider information
renheter fra°n olika kommuner i landet 0 i samverkan med Konkurrensverket
Konsumentmyndigheten utvecklar och främjar användningen av modeller för lokala prisundersökningar.
Närmandet till EU 14
(kap. och 19)
Det europeiska ekonomiska samarbetsavtalet (EES) trädde i kraft den 1 januari 1994. Sverige har ansökt om medlemskap i EU.
18 Sammanfattning
För det konsumentpolitiska arbetet blir följden av närmandet till EU att samråd, expertkontakter och förhandlingar delvis flyttas ut i Europa. Det europeiska perspektivet blir särskilt markant i fråga om utarbetande av regler, tillsyn över och kontroll av marknaden samt standardiseringsarbete. Samarbetet kommer att äga rum på olika nivåer och förutsätter medverkan från regeringsföreträdare, experter från tillsynsmyndigheter och företrädare för frivilliga organisationer. Vi anser att:
0 EES-avtalet behöver kompletteras för att garantera möjlig-
heterna till kontakt och samarbete mellan EFTA :s konsumentkommitté och EU:s konsumentråd.
En av förutsättningarna för en effektiv marknadskontroll är realistiska och otvetydiga standarder. Det är angeläget att möjligheterna utnyttjas att utöva inflytande i det europeiska standardiseringsarbetet.
Vi anser att: 0 liksom hittills bör delta i det euro-
Konsumentmyndigheten
peiska standardiseringsarbetet 0 i det internationella bör
Deltagandet standardiseringsarbetet breddas, så att även representanter för frivilligorganisationerna ges möjlighet att delta och fa° stöd i form av utbildning, ekonomiska bidrag till resor och ersättning för kostnader förknippade med deltagandet i standardiseringsarbetet.
Även om näringsidkarna har ett huvudansvar för att produkterna uppfyller gällande krav är vår bedömning att behovet av statliga insatser för marknadsbevakning och marknadskontroll ökar. Vi bedömer att:
0 Behovet av de icke varurelaterade
marknadsbevakning enligt
direktiven (vilseledande reklam, oskäliga avtalsvillkor, pris-
märkning m.m.) kommer att öka med internationaliseringen
och efter hand som ny teknik och nya distributionsformer
tillämpas. Behovet av internationellt informationsutbyte och
internationell samordning kräver likaså ökade insatser. Att
vidareutveckla befintliga kontaktnät och intensifiera samarbetet mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna är nödvändigt för att marknadsbevakningen skall kunna fungera inom hela EES-omrâdet.
Vi föreslår att:
0 eller i annan
Konsumentmyndigheten förekommande fall
Sammanfattning
ansvarig myndighet kommer överens med berörda
branschorganisationer om hur näringslivets kontroll inom
varje särskilt område skall utföras 0 den lokala konsument-
Konsumentmyndigheten engagerar verksamheten i arbetet med marknadskontrollen
0 Staten i första hand finansierar marknadskontrollen med
hänsyn till kraven i EES-avtalet, svårigheterna att finna
alternativa och behovet av högt ställda
finansieringslösningar konsumentskyddskrav. Avgiftsgfinansiering av marknadskontrollen på konsumentvaruomrädet övervägs dock ytterligare
0 om
Konsumentmyndigheten regelbundet rapporterar erfa-
renheterna av marknadskontrollen, säväl nationella insatser som genomförs av tillsynsmyndigheten och näringslivet som situationen inom EES-området.
Den ekonomiska 15
utvecklingen (kap. och 20)
Den ekonomiska utvecklingen för hushållen under 1990-talet innebär att de genomsnittliga disponibla inkomsterna kommer att förbättras endast Stora grupper kommer att få
marginellt. leva med besvärliga ekonomiska förhållanden under lång tid framöver till följd av låga inkomster, arbetslöshet, hög skuldsättning, sänkta ersättningsnivåer i transfereringssystemen och höjda konsumtionsskatter och avgifter.
Den samlade kunskapen och informationen kring de konsumentekonomiska frågorna är otillräcklig. Det konsumentekonomiska behöver markeras tydligare i
perspektivet konsumentpolitiken och i samhällsdebatten. är att
Uppgiften
medverka till ett sunt ekonomiskt tänkande bland medborgarna och ge ett kraftfullt stöd till hushållen i deras strävan att effektivt använda sina resurser. Detta arbete måste enligt vår mening bedrivas på flera fronter:
0 Ett aktivt folkbildningsarbete kring hushållning
Mobilisering av lokala aktiviteter som budgeträdgivning och
skuldsanering Analys av och opinionsbildning kring privatekonomiska frågor Fortsatt utveckling av kunskap och metoder, bl.a. genom forskning.
Insatser krävs från en bred krets av aktörer: staten, kommunerna, frivilligorganisationer inkl. studieförbund, kreditinstitut och
försäkringsbolag.
Allt fler kommuner engagerar sig i hushållsekonomisk råd-
20 Sammanfattning
givning. Den är lönsam för kommunerna; studier visar att behovet av socialbidrag kan minska. Det växande behovet av sådan rådgivning förutsätter att även andra än kommunerna engagerar sig. Statens uppgift i detta sammanhang är
primära att stödja hushållsekonomisk rådgivning till resurssvaga grupper.
Inom finns ett stort behov av ekonomisk
socialtjänsten
Både socialsekreterare och kuratorer måste i ökad rådgivning. utsträckning engageras. Personal inom socialtjänsten saknar mestadels ekonomisk i sin grundutbildning.
kunskap
Vi föreslår att:
0 i det arbetet
Hög prioritet konsumentpolitiska ges åt budget-
och under de närmaste åren
rådgivning skuldsanering 0 Socialsekreterarna redan i sin
grundutbildning ges goda
kunskaper i ekonomisk rådgivning.
Avregleringen inom den offentliga sektorn och nya lösningar på socialförsäkringsområdet m.m. leder till att fler ekonomiska beslut förskjuts från det offentliga till den enskilde konsumenten. Det finns ett växande behov av oberoende analyser av samhällsekonomiska förändringar och deras konsekvenser för hushållens ekonomi. De samhälls- och företagsekonomiska intressena är väl i såväl som privata
organiserade offentliga institutioner, medan frågor som berör den enskildes situation och förutsättningar inte har beretts motsvarande utrymme.
Mot denna bakgrund föreslår vi att:
0 Ett Centrum för bildas med en bred huvud-
privatekonomi
mannakrets som har en stark förankring i samhället (staten, banker, Posten, andra finansieringsinstitut, försäkringsbolag och frivilligorganisationer).
och 16
Miljön konsumentpolitiken (kap. och 21)
liksom hela västvärldens, miljöproblem beror i allt Sveriges, större utsträckning från små källor. Långt
på föroreningar större av miljöfarliga ämnen år numera i omlopp i våra
volymer konsumtionsvaror än som släpps ut vid tillverkningen. Det finns ett starkt samband mellan konsumtionen och miljöproblemen. Konsumentpolitiken bör syfta till en långsiktigt hållbar utveckling med resurshushållning och kretsloppstånkande som vägledande ideal.
till bör vara en självklarhet i
Hänsynstagandet miljön marknadsekonomin. Denna kräver och med-
hänsyn kunniga vetna konsumenter.
Sammanfattning
Mot den bakgrunden föreslår vi att:
0 Ett viktigt mål för konsumentpolitiken skall vara att främja
en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling 0 ökad åt
Konsumentmyndigheten ger prioritet miljöfrågorna i
konsumentinformationen
0 medverkar till att
Konsumentmyndigheten informationen om energisnåla hushållsapparater förbättras och intensifierar sin verksamhet i syfte att minska elförbrukningen i hushållen
0 Insatserna för miljömärkning intensifieras och uppmuntras 0 i att
Konsumentmyndigheten får uppdrag fortlöpande följa
utvecklingen på området genom bl.a. jämförande analyser av
miljömärkta produkter och bedömning av olika former av
miljömärkning 0 åt av
Konsumentmyndigheten ger hög prioritet bedömningen miljöargument i marknadsföringen.
3. Det
statliga engagemanget
Krav 33)
på myndighetsorganisationen (kap.
I avsnitt 1 i denna anges vilken inriktning det
sammanfattning
statliga engagemanget på konsumentområdet enligt vår mening bör ha.
Den statliga konsumentpolitiska verksamheten består i
dag till en fjärdedel av myndighetsutövning, medan övrig verksamhet är information, utbildning, rådgivning, kunskapsutveckling, provning, förlagsproduktion och tidningsutgivning.
Uppdragsgivarna är många; staten, konsumenterna, kommunerna, andra myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet.
sker genom intäkter från
Finansieringen anslag, försäljning av tjänster och tidnings- och samt special-
förlagsprodukter
destinerade bidrag.
En verksamhet med en sådan bredd, med så olika uppgifter/ roller, riktad till målgrupper och med skilda ekonomiska
många villkor ställer stora krav på styrning och Våra
uppföljning.
förslag till förändringar av innehållet i och kraven på konsumentpolitiken leder till att behovet av och uppföljning ökar.
styrning
Enligt vår bör valet av den konsument-
uppfattning statliga verksamhetens organisation göras för att uppnå:
0 Bättre styrning och prioritering av insatser
22 Sammanfattning
0 insatser de områden som vi som
Effektiva kring angivit
viktiga 0 till ett internationellt
Möjligheter effektivt agerande 0 Bättre förutsättningar att tydliggöra konsumentintresset på
olika områden i samverkan med frivilligorganisationerna ° roller och annan verk-
Tydligare för myndighetsutövande samhet
Bättre förutsättningar för samspelet mellan den lokala och
den centrala verksamheten 0 Ökade till extern
möjligheter finansiering.
Organisationsstrukturen bör utgöra grunden för en renodling, för stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt för flexibilitet och anpassning till förändrade krav och behov i det konsumentpolitiska arbetet.
av Konsumentverket 34)
Förändringar (kap.
0 Vi förordar en renodling av Konsumentverkets olika roller
och verksamheter:
En renodling kan åstadkommas antingen genom en uppdelning av dagens Konsumentverk i två delar, en myndighetsutövande och en konsumentstödjande del, eller genom sådana förändringar inom Konsumentverket att rollerna tydliggörs i den interna organisationen.
Vi har övervägt andra verksamhets- och huvudmannaformer såsom bolag och stiftelse för de delar av verksamheten som inte innefattar myndighetsutövning. Verksamheterna har enligt vår mening inte marknadsmässiga förutsättningar för att bolagiseras. Stiftelseformen förutsätter finansiell medverkan från andra intressenter. Sådant intresse föreligger för närvarande inte från andra aktörer. Vi anser därför att:
0 är mest
Myndighetsformen lämplig.
Vi anser det vara av stor vikt att den ofrånkomliga statliga uppgiften att svara för konsumentskydd genom myndighetsutövning i övrigt åligger en anslagsfinansierad myndighet.
Övriga åtaganden inom konsumentpolitiken bör enligt vår mening föras till en uppdragsmyndighet. I en sådan ges bättre förutsättningar att ta tillvara och utveckla andra aktörers växande intresse och medverkan, att sikt åstadkomma ett
på ökat medansvar för och därmed breddad
konsumentpolitiken finansiering.
Sammanfattning 23
Vi förordar således att:
0 Konsumentverket delas i Konsumentverket som hand-
Nya
har myndighetsutövning och Konsument Sverige som har
allmänt konsumentstödjande uppgifter 0 samlokaliseras och
Konsumentmyndigheterna lämpligheten av att samlokalisera ARN med de övriga konsumentmyndigheterna prövas.
och av det
Breddning styrning statliga
engagemanget (kap. 35)
Det konsumentpolitiska perspektivet måste i högre grad beaktas vid utformningen av politiken alla områden av betydelse
på för konsumenterna. och har
Många departement myndigheter verksamheter som berör det konsumentpolitiska arbetsfältet.
Vi föreslår att:
0 En konsumentpolitisk tillsätts inom regerings-
beredning
kansliet.
Konsumentverket har i uppgift att ta tillvara konsumentintresset och agera tillsammans med andra myndigheter. Enligt vår mening är det viktigt att utveckla en tydligare ”vakthundsfunktion”. Vi anser att:
0 skall
Konsumentmyndigheten identifiera konsumentproblem
även pä andra myndigheters område, observera behov av
insatser och föra en dialog med andra myndigheter.
Genom med den lokala verksamheten och
samspelet frivillig-
har konsumentmyndigheten särskilda förutsättorganisationer ningar att fylla denna funktion och vara ett stöd för andra myndigheter i deras verksamhet.
Genom nära kontakter med frivilligorganisationer och den lokala konsumentvägledningen har konsumentmyndigheten dessutom särskilda att nå konsumenterna. Denna
förutsättningar kanal kan i större utsträckning utnyttjas av andra myndigheter.
I en tid med alla områden bör man
besparingskrav på tydligare fördela ansvaret på det konsumentpolitiska området mellan berörda och den roll som andra
myndigheter klargöra myndigheter bör ha.
Vi föreslår att:
0 Det för konsument/frågor ansvariga departementet i särskild
24 Sammanfattning
ordning och isamråd med berörda departement och myndigheter utreder följande områden med utgångspunkten att renodla uppgifterna och pröva fördelningen av finansieringsansvaret (dubblering av kompetens bör undvikas): livs-
medel, boende, bilars bränsleförbrukning, energi, hälsa, miljö,
distribution och varuförsörjning, handikappfrågor, konkur-
rensfrågor och finansiella tjänster.
4. Andra aktörer konsumentområdet
på
Med en välutvecklad och heltäckande konsumentpolitik som omfattar samtliga intressenter och där ansvaret delas av aktörerna kan konsumenterna hävda sina intressen såväl här hemma
som i det samarbetet och marknadsekonomin kom-
europeiska
mer att fungera bättre.
De aktörer som vi i detta sammanhang berör är kommu-
nerna, de frivilliga organisationerna; näringslivet, skolan och
media.
Kommunerna 8 och 26)
(kap.
En väl lokal verksamhet är en för att
fungerande förutsättning konsumentpolitiken skall få genomslag. Staten eller andra
centrala organ kan inte svara för rådgivning till enskilda kon-
sumenter. Varje kommun har intresse av att den lokala markna-
den fungerar enligt gällande regler.
Kommunerna kan välja att bedriva konsumentverksamheten
i egen regi eller med fortsatt ansvar helt eller delvis överlåta den till andra aktörer.
Vi anser att:
0 Det inte något realistiskt alternativ till en lokal konsu-
finns
mentverksamhet under kommunalt ansvar
0¶Det är angeläget att kommunerna preciserar den lokala
konsumentverksamhetens uppgifter och prioriterar de vikti-
gaste av dem.
Den kommunala konsumentverksamheten är ett frivilligt åta-
Vi anser att den även i framtiden bör vara
gande. frivillig.
Vi anser att:
0 Det är i linje med intentionerna bakom socialtjänstlagen att
kommunerna tar ett ansvar för att rådgivningen i ekono-
miska frågor erbjuds dem som har behov av sådant stöd
Sammanfattning 25
0 Den som bedrivs inom konsument-
budgetrådgivning
verksamheten i kommunens regi bör samma sekre-
åtnjuta tesskydd som gäller enligt oberoende av
hur verksamheten organiseras
0 Den traditionella bör ses över och
förköpsrådgivningen
utformas utifrån dagens behov och teknik, bl.a. isamråd med
näringslivets organisationer.
Vid i och
ställningstaganden konsumentpolitiska närliggande
frågor av betydelse för kommunerna bör staten uppmärk-
samma behovet av att och utveckla den kommunala
stödja
konsumentverksamheten. Vi föreslår bl.a. att:
0 av och stödet
Utvecklingen till den lokala konsumentverksamheten ses som en av de viktigaste
uppgifterna för
konsumentmyndigheten
Konsumentmyndigheten tillsammans med Kommunförbundet främjar uppbyggnaden av den lokala verksamheten.
De organisationerna 11
frivilliga (kap. och 27)
Det finns ett stort behov av ökade insatser från
frivillig-
organisationernas sida när det gäller t.ex. ekonomisk rådgivning, konsumentinformation och utbildning samt opinions-
bildning.
De frivilliga organisationerna anser inte att de, i fall i varje
nuläget, har möjlighet att överta statliga verksamheter som inte
är
myndighetsutövning.
Det europeiska samarbetet ställer krav medverkan från de
på
frivilliga organisationernas sida. Sveriges Konsumentråd kan komma att vara ”de svenska konsumenternas röst” i
Europa.
Vi anser att:
0 Den samverkan som förekommer mellan staten, kommunerna och bör utvecklas
frivilligorganisationerna ytterligare
0 till
Offentliga bidrag studieförbundens verksamhet bör i
ökad utsträckning kunna på konsumentområdet
utnyttjas
0 En konsumentområdet är önskvärd de
mobilisering på från
frivilliga organisationernas sida. Staten bör i så stödja
fall
denna verksamhet. 0 Det är för närvarande motiverat att staten ekonomiskt stöder Sveriges Konsumentråd.
26 Sammanfattning
Vidare anser vi att:
0 Om tar sig uppgifter som stat och frivilligorganisationerna på kommun nu svarar för bör statligt stöd utgå.
10 och 28)
Näringslivet (kap.
Staten har ansvaret för att marknadsekonomin fungerar ytterst i med fastställda och de grundläggande
enlighet spelregler
som För att de värderingar konsumentpolitiken bygger på. målen skall förutsätts dock ett väl
konsumentpolitiska uppnås
mellan näringslivet och staten. fungerande och öppet samspel Det är i första hand som skall se till att spelregnäringslivet lerna marknaden Vidare har näringslivet ett ansvar för på följs. information och till och konsumenter samt rådgivning företag för enkla och effektiva rutiner för att hantera reklamationer och lösa tvister. av s.k. har i huvud- Utvecklingen näringslivets egenåtgärder
sak varit av enskilda egenåtgärdsprogram
positiv. Utvärderingar att har haft effekter på
pekar på egenåtgärderna påtagliga
marknaden. om kan förbättras, framför allt Kunskapen gällande regler hos mindre och medelstora företag. Samarbetet med den lokala konsumentverksamheten kan utvecklas. Av redovisningen av de lokala reklamationshantering framkonsumentvägledarnas att antalet reklamationer är stort inom bl.a. motor-, bogår stads-, textil- och resebranscherna. Mot den anser vi det önskvärt att:
bakgrunden
0 tar initiativ för att så Näringslivets organisationer ytterligare som reklamationsorsakerna och långt möjligt undanröja för att lösa kundernas problem skapa smidiga former 0 mer aktivt medverkar till att Näringslivets organisationer om normer marknaden förbättra kunskaperna gällande på 0 verkar att konsumenträttslig undervisning Näringslivet för ingår i utbildningen för nyföretagande.
bland för reglerna är beroende av bl.a. Respekten företagen till branschorganisationer. Vi anser anslutningen näringslivets att:
0 bör särskilt föl/a bur företag som Konsumentmyndigbeten inte är branscbanslutna efterlever gällande konsumentskydds- 4 regler.
Sammanfattning
Skolan 9 (kap. och 29)
Kunskap är den nödvändiga basen för att kunna tillgodogöra sig information. Eftersom och konsumtionsmönster, attityder värderingar grundläggs tidigt, är det av största att betydelse denna redan Skolan har härvid kunskapsbas byggs i unga år. den centrala rollen. Det är enligt vår mening att skolans att angeläget uppgift främja elevernas till ansvarskännande människor utveckling och samhällsmedlemmar omfattar också konsumentfostran och ekonomisk fostran.
Konsumentfrågor aktualiseras i många ämnen. Det finns en risk att kommer i i det ämnesövergripande frågor skymundan praktiska arbetet. Mot den föreslår vi att: bakgrunden
0 Skolverket uppmärksamt bevakar att konsumentfrågorna fär en framträdande i plats undervisningen 0 Skolan beaktar att konsumentfrägor i bemärkelse bokstavlig är och att man bemödar om att vardagskunskaper därför sig vara konkret och vardagsnära i av de kunskabeskrivningen per som skall förmedlas 0 I större avseende än som lärarutbildningen fästs vad hittills skett vid och dess konsumentkunskap betydelse 0 Konsumentmyndigheten främjar utbildning i konsumentfrägor och riktar åtgärder också mot kommunerna, som har ett huvudansvar för lärarfortbildningen.
Media 12 (kap. och 30)
Medias av konsumentområdet har under senare år bevakning ökat. För att kontakterna med media skall fortsätta att utvecklas positivt föreslår vi att:
0 De kommunala utbildas konsumentvägledarna fortlöpande i att ta och handha mediakontakter 0 Den av som inom fortbildning journalister förekommer FO]O (Institutionen för fortbildning av journalister) vid högskolan i Kalmar utökas med en återkomregelbundet mande kurs med inriktning pä konsumentpolitiska frågor.
28 Sammanfattning
5. Andra i
frågor konsumentpolitikien
Konsumentomhudsmannens organisatoriska
ställning (kap. 22)
om det finns att ge Konsumentombudsmannen Frågan anledning
var föremål för
(KO) en organisatoriskt självständig ställning
i samband med av KO och
överväganden sammanslagningen
1976 och har särskilt utretts i början av
Konsumentverket
1980-talet. för vår är såväl kravet på rättssäker-
Vägledande bedömning
het som kravet effektivitet i organisationen.
på inför Marknadsdomstolen bin-
KO kan såsom part åberopa som han i av för
dande föreskrifter egenskap generaldirektör
har varit med att besluta om och som dom-
Konsumentverket
av. Detta skulle kunna rubba den likställdhet
stolen är bunden
som bör råda mellan parterna inför en domstol.
principiellt
har i ett flertal intagit stånd-
Regeringen lagstiftningsärenden
att det i svensk rätt inte av rättssäkerhetsskäl finns
punkten
mot att samla föreskrifts- och ”åklagarfunktionen”
några hinder
hos en och samma myndighet.
vi anser att den rådande kan godtas från
Också ordningen
En av den formella KO-
rättssäkerhetssynpunkt. utbrytning
från annan verksamhet som i dag tillhör KO:s
funktionen för olika i vilket
ansvar medför risk bedömningar rättsfrågor,
att effektivt företräda konsument-
försvagar möjligheterna
för Vi förordar där-
intresset på området myndighetsutövning.
för att:
0 och m.m. hålls samman med den
Tillsyn föreskriftsarbete i en myndighet. formella KO-funktionen
behålla ansvaret för vissa bindande före-
Regeringen kan själv
i likhet med vad som vissa andra områden,
skrifter, gjorts på föreskrifter som har väsentlig ekonomisk betydelse
exempelvis
eller annat sätt är av större vikt.
på den av Konsumentverket får det Genom föreslagna delningen
Konsumentverket en mot myndighetsutöv- Nya tydlig profil
och KO får där en central plats.
ning rättslig bevakning.
det och KO blir mer
Kopplingen mellan rättsliga agerandet
direkt. säkerställs mellan
naturlig och Samtidigt samspelet
med medel och KO-funktionen.
producentpåverkan rättsliga
åstadkomma största samordning av den
För att möjliga
verksamheten föreslår vi att:
myndighetsutövande
tillika skall vara KO, och jurist med
0 Generaldirektören
domarerfarenhet.
Sammanfattning 29
och Allmänna reklamations-
Tvisthantering
nämndens centrala roll 6 (kap. och 23)
Två metoder står till buds för att lösa tvister mellan konsumenter och ett informellt förfarande vid olika av
näringsidkare: slag
reklamationsnämnder och ett domstolsförfarande. I har
Sverige
vi den informella
huvudsakligen följt vägen.
En tvist vid allmän domstol kostar i
genomsnitt 6 000 till
7000 kronor, ett ärende hos ARN 1 600 kronor och
klagomål
som hanteras av 200 till 300 kronor.
konsumentvägledare
Vi föreslår att:
0 En Allmänna reklamations-
övergripande målsättning för
nämndens (ARN) verksamhet skall vara att dess
fortsatta
informativa, rättshildande och
praxisskapande funktion ytterligare framhävs.
Det är att fler ärenden lokalt och
angeläget avgörs av näringslivet självt reklamationsnämnden Vi anser
genom privata att:
0 Det i första hand motverka konsument-
åligger näringslivetatt
problem, att hälla antalet reklamationer nere och att verka
för goda reklamationsrutiner.
Vi föreslår bl.a. att:
Konsumentmyndigheten isamrâd med ARN utveckfrämjar
lingen av lokala reklamationsräd 0 Man överväger att ARN med vissa ärenden och i
upphör
stället låter branscherna och
själva organisera finansiera
tvistlösning på dessa områden.
ARN är ett alternativ till domstolarna med en
obyråkratisk
organisation och ett förenklat förfarande. Verksamheten har stort förtroende hos konsumenter och
näringsidkare. Nämnden
har genom sina intresseledamöter inom olika
specialkunskap
områden. Mot denna anser vi att:
bakgrund
0 ARN bör en
förbli självständig myndighet
0 Intresseledamöterna hör behållas.
ARN:s avgöranden är rekommendationer och inte bindande
beslut. I genomsnitt dock nämndens rekommendationer
följs
till ca 75 Om konsumenten inte procent. får rättelse av näringsidkaren trots ARN:s återstår att väcka
rekommendation,
talan i domstol.
30 Sammanfattning
Vi anser att:
0 ARN :s beslut även i bör vara rekommendatio-
fortsättningen
ner
0 Den kommunala konsumentverksamheten bör ge vägled-
i hur man väcker talan vid allmän domstol
ning
0 Det är angeläget att Konsumentombudsmannen ges möjlig-
het att enskilda konsumenter att föra talan vid allmän
hjälpa
domstol.
ARN inte konsumenttvister rörande offentliga tjänster prövar där verksamhetens kvalitet är direkt avhängig av politiska är dock i
beslut. Den civilrättsliga konsumentlagstiftningen
även och kommunala organ som
princip tillämplig på statliga
verksamhet av ekonomisk natur. ARN heller inte driver prövar
tvister mellan konsumenter och mäklare eller tvister rörande fast Vi anser bl.a. att:
egendom.
0 ARN i ökad bör ärenden som avser offent-
omfattning pröva
liga tjänster
0 Man bör att läta mäklartvister prövas av ARN.
överväga
kan redan observeras i
En del konsumenträttsliga problem
samband med EES-avtalet och den ökade internationella han-
Genom att den s.k. införlivats med
deln. Luganokonventionen
rätt har konsumenten fått bättre att få en
svensk möjligheter
tvist vid sitt hemlands domstol. Konsumenterna kan
prövad
i stor föra tvister-även till ARN vid handel
dock utsträckning
med utländska företag. Vi anser att:
0 Det är önskvärt att konsumenterna i första hand vänder sig
och i andra hand till
till den lokala konsumentvägledningen
ARN vid tvister i samband med handel.
gränsöverskridande
Om ARN skall utveckla sin verksamhet, bl.a. genom att ta sig
krävs icke obetydliga resurstillskott.
an nya angelägna områden,
Det finns flera att staten bekostar cen-
finansieringsalternativ:
tralt anordnad att bidrar till kostna-
tvistlösning, näringslivet
för nämndens verksamhet, att vissa branscher tar över
derna
sitt att införs. Vi
tvistlösning på område, ansökningsavgifter
anser bl.a. att:
0 ARN inte bör externa bidrag till dess
finansieras genom
verksamhet
0 inte bör
Avgifter införas.
Sammanfattning 31
Risken konkurrenshinder 25)
för (Kap.
Vi har granskat främst de m.m. som
generella lagar reglerar företagens agerande på marknaden i fråga om marknadsföring, produktsäkerhet och avtalsvillkor samt konsumentköprätten. Vår uppgift är inte att lägga fram förslag till ändrad
lagstiftning. Uppgiften har i stället varit att som
uppmärksamma regler lägger omotiverade hinder i vägen för en fri marknad och konkurrens och som därmed motverkar konsumentintresset.
Konkurrensintresset bevakas i dag hårdare i samband med normgivning än tidigare. Riskerna från konkurrenssynpunkt med Konsumentverkets riktlinjer, överenskommelser m.m. framstår därför inte som särskilt stora.
generellt
Vissa delar av prisinformationslagen, t.ex. skyltfönstermärkning, utgör en reglering som av detaljhandeln anses onödig och besvärande. Det har hävdats att den kan kritiseras från
konkurrenssynpunkt. Det finns också anledning att beakta
förekommande prismärkningsdirektiv i EES-avtalet.
Vi föreslår att:
0 En av initieras
utvärdering prisinformationslagens effekter
och att därvid konkurrensaspekterna och EES-avtalet blir
beaktade.
Behovet av
kunskap, forskning,
m.m. 31)
kompetensutveckling (kap.
Statens stöd till varuförsörjning och distribution i har
glesbygd givit goda resultat ur såväl konsumentpolitisk och regionalpolitisk som samhällsekonomisk Under senare år har
synvinkel. också butiksstrukturen i städernas förorter liksom utarmningen av citykärnor och kommuncentra uppmärksammats.
Vår bedömning är att tillgången på kommersiell service måste stödjas genom centrala insatser. Vi anser att:
0 Det konsumentpolitiska ansvaret inom kommersiell service
bör breddas och omfattas av både näringsidkare
(Köp-
mannaförbundet, större företag) och organisationer (koope-
rativ, byalag, pensionärs- och
handikapporganisationer)
0 med bör utvecklas även
Åtgärder gemensam finansiering fortsättningsvis
0 Den kompetens som upp bör utnyttjas av olika
byggts
aktörer, både lokalt och centralt 0 verksamhet
Konsumentmyndighetens beträffande kommer-
32 Sammanfattning
siell service i bör utvecklas i samverkan me
glesbygd
Arbetsmarknadsdepartementet
0 Staten bör initiera och stöd/a konsumentorienterad forsk-
ning inom området.
med det engagemanget inom provningsområdet
Syftet statliga
är att och
påverka produktutveckling, produktinformation
Genom undersöks produkternas funk-
Standardisering. provning
kvalitet och tekniska Resultaten ligger även
tion, egenskaper.
till för förköpsinformationen och marknadskontrollen.
grund
En av verksamheten hos Konsumentverket krä-
bolagisering
ver av kostnader för en allt för
på grund höga metodutveckling,
liten marknad, stora kostnader för marknadsföring etc. enligt
vår tillskott från staten. Vi föreslår i
bedömning betydande
stället att:
0¶Testlaboratoriet till en resultatenhet och
görs marknadsfö-
ringen intensifieras
0 belastar beställaren, oavsett om denne
Provningskostnaderna
är intern eller extern 0 Diskussioner tas ministernivå att en
upp på för påskynda
integration av de nordiska laboratorierna
0 Om det sikt affärsmässiga och marknadsmäs-
på föreligger
verksamheten.
siga förutsättningar bolagiseras
Konsumentverket ut två tidskrifter, Råd 8C Rön och
ger
Konsumentnytt.
Råd 8C Rön har en ca. 175 000 exemplar.
upplaga på
skall från och med 1994/95 vara ekonomiskt själv-
Tidningen
bärande. ter sig som en naturlig del av den
Tidningsutgivning
verksamhet som Konsument Sverige,
uppdragsmyndigheten,
får med koncentration till främst kunskapsutveckling och infor-
mation. Om Konsumentverket bibehålls som i dag kan man
överväga möjligheten att bolagisera tidningsverksamheten.
Oavsett förordar vi i nuläget:
organisationsalternativ
0¶En för konsumenttidningen Råd Ö självständig ställning
Rön i av en ekonomisk resultatenhet med en ledning
form
bestående av en utgivare och ett
chefredaktör/ansvarig
redaktionellt råd.
informerar om nya lagar, beslut, överenskom- Konsumentnytt
melser, forskningsresultat etc. Den år också ett debattforum.
Upplagan är relativt liten, 3 000 exemplar, och kostnaderna
efter höga, 2 miljoner kronor.
prenumerationsintäkter
Sammanfattning 33
Vi anser att: 0 Det ankommer på att den
konsumentmyndigheten finna
lämpliga formen för en fortlöpande bevakning av förand-
ringar och nyheter på konsumentområdet,
för information
om utvecklingen rättsomrâdet och
på för opinionsbildning
och debatt i konsumentpolitiska frågor.
Konsumentverket har en bred utgivning av informations- och
utbildningsmaterial med ett sortiment 1992/93 av ca 500 titlar
och produkter. Förlagsproduktionen (exklusive utbildnings-
material) beräknas 1 993/94 visa ett underskott på ca 4 miljoner kronor. Vi föreslår att:
Konsumentmyndighetens förlagsverksamhet utvecklas genom att den ges en mer profil och marknadsförs
affärsmässig
tydligare.
En är inte Däremot är det vår
bolagisering affärsmässigt möjlig.
bedömning att verksamheten kan bedrivas effektivare i
uppdrags-
myndigheten, Konsument där det ett större
Sverige, skapas
tryck för att åstadkomma extern
finansiering.
Konsumentverket bedriver utbildning av konsument-
vägledare, lärare, socialsekreterare m.fl. Utbildningen bör med hänsyn till det konsumentpolitiska området
förändringarna på
erbjudas fler målgrupper. Vi föreslår att:
0 i
Utbildningsverksamheten högre grad intäktsfinansieras;
målet bör vara att var/e genomförd kurs kostnadstäckger
ning (efter i förväg fastställd
subventionering).
Enligt vår är det
bedömning forskningen på konsumentpolitiska
området eftersatt. Det områdena konsumenträtt
gäller speciellt
och -ekonomi. Vi anser att:
0¶Den konsumentpolitiska bör förstärkas inom forskningen
universitet och högskolor; speciellt områdena konsumenträtt och -ekonomi 0 bör ta ett
Regeringen fram konsumentpolitiskt forsknings-
program.
I avvaktan ett bör de medel som i
på forskningsprogram dag
avsätts för forskning som initieras av Konsumentverket kvarstå.
2 13-0824
34 Sammanfattning
Konsumentballe eller ej 24)
(kap.
Att samla konsumenträtten i en konsumentbalk med i
princip all eller i en
konsumenträttslig lagstiftning ”konsumentskydd-
slag” med de viktigaste lagarna på området skulle
ge en samlad bild av rättsområdet på konsumentområdet. Vi har emellertid
funnit att nackdelarna i form av bl.a. i
betydande ingrepp
gällande lagstiftning överväger. Vi anser att:
0 Det för närvarande inte är att samla den konsument-
möjligt
rättsliga i en konsument/mik.
lagstiftningen
6. Ekonomiska konsekvenser
(kap. 36)
Vi har inte kunnat av kostnadskon-
göra någon beräkning
sekvenserna på grund av de stora som föreslås och
förändringar
på grund av osäkra omvärldsfaktorer. Statens kostnader för sitt är
konsumentpolitiska engagemang
i dag 95 miljoner kronor. Av dessa 78
pengar går miljoner
kronor till Konsumentverket och 13 kronor till All-
miljoner
männa reklamationsnämnden. Konsumentverket har också externa intäkter 32 miljoner kronor.
på
Vi har prövat att överföra från
möjligheterna uppgifter
konsumentmyndigheterna till andra aktörer. Kostnaderna för tvisthantering bör långsiktigt kunna minska att
genom närings-
livet påtar sig ett större ansvar och att den lokala genom
verksamheten hanterar flera ärenden som i till ARN.
dag går
Frivilligorganisationerna är inte för närvarande beredda att överta uppgifter som staten i svarar för.
dag
Externa intäkter från av skrif-
uppdrag, försäljning tjänster,
ter och bedöms successivt öka och efter en treårs-
tidningar
period uppgå till ca 40 miljoner kronor per år. En av delning
Konsumentverket ger bättre förutsättningar att öka de externa intäkterna.
Departementet bör tydligare precisera de ekonomiska krav
som bör ställas verksamhet.
på respektive
Statliga subventioner och annat stöd till lokal verk-
statligt
samhet och resurssvaga bör redovisas. Förbättrad grupper
ekonomisk redovisning bör införas för verksamheter som skall finansieras med externa intäkter. En ekonomisk
redovisning
som beaktar kostnader och intäkter är en
samtliga förutsättning
för att verksamheten bedrivs effektivt och för
målsättningen
verksamheten till kostnad.
uppnås lägsta möjliga
Verksamheten bör renodlas och delas i
upp myndighets-
uppgifter och verksamheter som bl.a. finansieras externt. Ge-
Sammanfattning 35
nom att beställar- och utförarfunktioner utsätts verksam-
skilja heten för ett ökat konkurrenstryck.
Andra och myndigheter bör finansiera
departement
verksamheter som de har behov av; de kan konsumentpolitiska då välja att köpa tjänster internt eller externt.
Våra det organisatoriska området bör följas upp av
förslag på en och mellan konsument-
organisationsöversyn gränsområden
och andra bör I sammyndigheterna myndigheter tydliggöras. band med bör en detaljerad genom-
organisationsöversynen
av olika verksamheter göras enligt principen för nollbasgång
för en av den framtida verksamhetens budgetering bedömning inriktning och omfattning.
vi följande konstaterande:
Slutligen gör
De som å ena sidan kan nås genom en avveckling av
effekter
eller av kan å andra sidan leda till ökade
förändring regleringar kostnader det konsumentpolitiska området. En samhälls-
på ekonomisk måste göras vid sam-
helhetsbedömning planerade
där för det totala engagemanget på hällsförändringar effekterna konsumentomrädet måste beaktas.
Inledning
DEL
KAPITEL
Behovet av en
Översyn
Regeringen har givit Konsumentpolitiska kommittén i uppdrag
(direktiv 1992:63, som återfinns i bil. 1) att se över den
statliga
konsumentverksamheten och bedöma arten, och
omfattningen inriktningen av det statliga samt den
engagemanget organisa-
toriska strukturen. Arbetet skall inriktas på annat än
lagstiftning. Riktlinjerna för den lades senast statliga konsumentpolitiken
fast av riksdagen 1986 och målet var
0 att stödja hushållen i deras strävan att effektivt sina
utnyttja
resurser och 0 att stärka konsumenternas marknaden.
ställning på
De hushållsekonomiska frågorna stod i
förgrunden.
Behovet av en översyn motiveras av i det
förändringar
svenska samhället, i vår omvärld och även i det statsfinansiella
läget. Internationaliseringen och i
synnerhet den västeurope-
iska har här särskild
integrationen betydelse.
Det är också att den i
viktigt, enligt direktiven, kursändring
svensk politik som nu genomförs och som marknads-
bygger på
ekonomins grunder får på det konsument-
tydligt genomslag
politiska området. Avsikten är att öka tillväxten och dynamiken i den svenska ekonomin att konkurrensen inom
genom främja
såväl den privata som den sektorn. På allt fler
offentliga
områden inom stat och kommun genomförs som
avregleringar
syftar till att främja privata alternativ. Detta förändrar villkoren
för konsumentpolitiken.
40 Behovet av en översyn
är inriktad att förebygga och lösa
Konsumentpolitiken på som samman med köp och användning av problem hänger
varor som ut den privata marknaden eller och tjänster bjuds på som arbetar efter liknande principer. Hittills har på marknader verksamheten inte omfattat kommunala och andra offentliga
När system nu byggs upp för att producera
tjänster. nya
tjänster måste konsumentintresset uppmärksammas
offentliga
så att konsumenterna en fullgod marknadsöversikt
garanteras och ett effektivt även icke
konsumentskydd på tidigare
konkurrensutsatta områden.
Närmandet till EG, EES-avtalet och ansökan om
genom
förändrar också förutsättningarna på markna-
medlemskap,
den. blir sannolikt ett större utbud av varor och tjänster
Följden
och därmed en skärpt konkurrens.
En är de ökade krav som ställs på
ytterligare förändring
konsumenterna att värna om mellan miljö-
miljön. Kopplingen och konsumentpolitik måste stärkas. politik
Eftersom de hushållsekonomiska frågorna är en central del av har vi ansett det motiverat att beakta
konsumentpolitiken
den ekonomiska utvecklingen för hushållen, särskilt efter mit-
ten av 1980-talet.
För att med konsumentpolitiken skall nås är den syftena
lokala konsumentverksamheten, som kommunerna i första
hand svarar för, av strategisk betydelse. Under senare år har
emellertid resurserna för den kommunala konsument-
verksamheten minskat.
Dessa av förutsättningarna för konsument-
förändringar bör i konsumentpolitiken. Det statspolitiken återspeglas
finansiella med krav också i
läget på besparingar påtalas
direktiven. skall dessutom beakta behovet av att
Översynen
värna särskilt utsatta konsumenter
slå vakt om det rättsliga konsumentskyddet
få till stånd aktiva och välinformerade konsumenter uppnå större omsorg om miljön
främja engagemanget från konsumenternas, näringslivets
och sida.
frivilligorganisationernas
Särskilt betonas att det skall koncentre-
statliga engagemanget ras till sådana verksamhetsområden där statliga insatser verk-
behövs och till sådana som inte kan läggas på
ligen uppgifter
andra, kommunala eller enskilda, organ.
Kapitel
Vad är
konsument-
politik?
Konsumentpolitiken syftar enligt 1986 års konsumentpolitiska
beslut till:
”att stödja hushållen i deras strävan att sina
effektivt utnyttja
resurser samt att stärka konsumenternas markna-
ställning på
den.”
Målsättningen är till sin karaktär vidsträckt och oprecis. Den anger snarare inriktningen av den verk-
konsumentpolitiska
samheten på två områden - hushållsekonomin och marknaden. Därför gjordes några och särskilt framhölls som
förtydliganden
angeläget
0 att politiken tydligare inriktas de hushållsekonomiska
på
frågorna, särskilt på hushållens baskonsumtion
0 att den lokala konsumentpolitiska verksamheten utvecklas
0 att särskilt utsatta grupper stöds 0 att fler grupper i samhället engageras.
För att tydliggöra det konsumentpolitiska fältet klargjordes
redan för över tjugo år sedan i prop. 1972:33 att konsumentpolitiken i första hand skall ”avse de som samman-
problem
hänger med konsumenternas och av varor och
köp användning
tjänster, som bjuds ut på den privata marknaden eller
på
marknader som arbetar efter liknande principer”.
Samtidigt anges att den avgränsning som görs inte hindrar att
konsumentpolitiska aspekter kan läggas på många andra områ-
den, men det får då bedömas inom resp. sektor.
42¶Vad är konsumentpolitik?
Brett för /eonsumentpoliti/een fält
Kravet i verksamheten betonas återigen i 1986 års på bredd
beslut. skulle över vida fält och
Konsumentpolitiken spänna
arbeta med såväl information, rådgivning, forsk-
utbildning,
debatt- och som
ning, opinionsbildning, produktsäkerhet
marknadsövervakning och efterlevnaden distributionsfrågor,
av betonades i beslutet att Konsu-
lagstiftningen. Samtidigt
mentverket måste koncentrera sitt arbete till områden som är
särskilt viktiga för konsumenterna.
I 1986 års beslut underströks det hushållsekonomiska per-
I första hand skulle arbetet inriktas på budget-
spektivet.
med särskilt utsatta i centrum. Andra
rådgivning grupper
områden som betonades var och framtids-
produktsäkerhet
som t.ex. reklam i nya medier, internatio-
frågor ny teknologi,
stöd till kommunerna och näringslivets egen-
naliseringen, åtgärder.
.
.
g..
mmupa.,
Kapitel
Vårt arbetssätt
I kommitténs att behandla ett stort antal
uppgift ligger frågor
som rör såväl viktigare och
samhällsförändringar avgränsning
av det statliga som och engagemanget näringslivets frivillig-
organisationernas roll i
konsumentpolitiken.
Vi har valt att från en dels av samhälls-
utgå analys viktigare
som berör dels av de konsekven-
förändringar politikområdet,
ser dessa får för
konsumentpolitikens målsättning, inriktning
och verksamhet. Vi har därefter alternativa
prövat möjligheter
att utforma det statliga med
konsumentpolitiska engagemanget
hänsyn till vad andra aktörer kan det konsumentgöra på
politiska området.
Som underlag för har kommitténs sekre-
ställningstaganden
tariat haft kontakter med andra
många departement, myndigheter, frivilliga organisationer, näringslivet och media.
Kommittén har inbjudit representanter för
frivilliga organi-
sationer till en hearing. På av en enkät till
grundval organisatio-
nerna har en sammanställning gjorts av de
frivilliga organisatio-
nernas verksamhet på konsumentområdet. Direktören för det
danska Forbrugerrådet har informerat om hur de danska
organisationerna har samordnat sin verksamhet konsument-
på
området, bl.a. med till EU-samarbetet.
hänsyn
En har gjorts av s.k.
kartläggning näringslivets egenåtgärder
och de insatser som media konsumentområdet.
gör på
För att få en bild av det
statliga konsumentpolitiska engage-
manget har kommittén besökt Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Seminarier har anordnats med representanter för Konsumentverkets för att bl.a. få under-
personal
lag för en av det bedömning statliga engagemanget.
44 Vårt arbetssätt
En särskild studie har gjorts för att möjligheten att
pröva samordna delar av Statens livsmedelsverks verksamhet med
Konsumentverkets. Den frågan har aktualiserats av en motion
(1992/93:L 714) som behandlats av lagutskottet (bet. 1992/
93zLU33) under våren 1993.
Sekretariatet har samrått med Lokaldemokratikommittén
(C 1992:01), Arbetsgruppen om medborgarkontor (C 1992:B),
om och EG (JU 1992:B) och
Utredningen statsförvaltningen Konsumentberedningen (JO 1991:A).
Kommittén har informerats om förslag från Lokaldemokratikommittén, om och Läro-
Arbetsgruppen medborgarkontor
planskommittén.
Kommittén har avlämnat skrivelser till Lokaldemokrati-
kommittén, Arbetsgruppen för medborgarkontor och Social-
tjänstkommittén (S 1991:07). Kommitténs ordförande har uppvaktat utbildningsutskottet i anledning av behandlingen av regeringens propositioner (1992/ 93:220 och 250) angående läroplaner för same-
grundskolan,
skolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan samt för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och Särvux och
har haft med för Svenska
överläggningar representanter
Kommunförbundet.
Genomgången av Konsumentverkets verksamhet och orga-
nisation har gjorts på uppdrag av kommittén av Arbets-
tagarkonsult AB i samverkan med sekretariatet och represen-
tanter för Konsumentverket. En studie av Statens livsmedelsverk har likaså på uppdrag av kommittén gjorts av CARTA
Corporate Advisors AB.
Betänkandet
Först redovisas i betänkandet den historiska under
utvecklingen
50 år, viktigare aktörer och deras verksamhet (del II och del III)
samt de samhällsförändringar som är av särskild betydelse för
konsumenterna (del IV). Därefter behandlas kommitténs Över-
väganden och förslag del (V).
Sekretariatet ansvarar för bilagorna.
DEL
Kapitel
Verksamheten under 50 år
Från till konsumtion
hushållning
1940. Aktiv hushållning bildades som en statlig informationsbyrå med syfte att stödja hushållen under kristider. 1944. Hemmens forskningsinstitut (HFI) bildades av kvinno-
med stöd av näringslivet och staten. Genom
organisatioiner
forskningen om tekniska och ekonomiska problem skulle hus-
hållen få bättre kunskaper om hushållning med resurserna och om rationalisering av hemarbetet. 1951. Varudeklarationsnämnden (VDN) hade som syfte att fastställa metoder för varuprovning och normer för provning och deklarationer. var VDN adminis-
Användningen frivillig.
trerade systemet. 1957. HFI förstatligades och fick namnet Statens institut för konsumentfrâgor (KI). Hushållens frågor stod i centrum, men nya områden tillkom. 195 7. Statens konsumentrâd (KR) bildades. Uppgiften var att
samordna forskning inom konsumentvaruområdet, att främja
informationen till konsumenterna och stödja konsumenternas
intressen i allmänhet. Rådet skulle också ta fram riktlinjer för
konsumentupplysning.
1958. En nordisk kommitté för konsumentfrågor inrättades.
1967. Försöksverksamhet med lokal konsumentverksamhet
inleddes. 1968. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) startades som en försöksverksamhet vid KR. Konsumenterna skulle lättare kunna få rättelse vid tvister om köp. ARN blev egen myndighet år 1981. 1971. Konsumentombudsmannen (KO) trädde till. Marknads-
rådet (senare Marknadsdomstolen) började sin verksamhet. 1973. Kommunal konsumentverksamhet startade.
1973. Konsumentverket bildades. 1976. KO och Konsumentverket slogs samman.
48 Verksamheten under 50 år
4.1¶Sammanfattande översikt
Före 1940 var det framför allt kvinnoorganisationerna som
sig i konsumentupplysning och rådgivpraktiskt engagerade
Statens under andra världskriget, då ning. engagemang började staten en särskild upplysningsbyrå, Aktiv hushåll-
organiserade
som skulle ”underlätta hemmens till krishusning, anpassning hållningen”.
Hemmens forskningsinstitut började redan på 1940-talet med undersökningar i syfte att rationalisera
vetenskapliga hemarbetet och och samhällspla-
påverka produktutformning
Det fanns en nära relation mellan konsumentverksamnering. het och
familjepolitik.
I takt med det ökade varuflödet inriktades konsumentverksamheten under 1950- och 60-talen i högre grad på provning av och upplysning om varor och tjänster.
Behovet av lagar för att stärka konsumenternas ställning på marknaden blev först på 1960-talet. Från 1970 marke-
tydligt rades av ny lagstiftning på det konsumenträttsliga
utvecklingen området. Konsumentverket skulle genom direktpåverkan på
förbättra konsumenternas situation. Producentnäringsidkarna
var ett som karakteriserade konsumentpåverkan begrepp politiken på 1970-talet.
Under 1980-talet kom mera i fokus - en
produktsäkerheten
som började på 1970-talet. Sedan slutet av 1980utveckling talet har och harmonisering vid närmandet
internationalisering till EG ett allt större utrymme i det konsumentpolitiska
tagit arbetet. Det hushållsekonomiska perspektivet har sedan 1970talet funnits som en för konsumentpolitiken, och i
plattform mitten av 1980-talet fick dessa frågor än större betydelse. Man satsade Under 1990-talet har de hus-
på budgetrådgivning. hållsekonomiska frågorna även handlat om skuldsanering.
I takt med ett och stort genom-
miljöpolitiskt uppvaknande
för miljöfrågor i bl.a. massmedia, har miljöaspekterna på slag konsumentpolitiken blivit alltmer betydande.
Verksamheterna det området har
på konsumentpolitiska breddats under de två senaste decennierna. Det är också inriktningen av verksamheten som Varit föremål för utredningar under perioden.
Sedan Konsumentverket kom till 1973 har det statliga enga-
inte några väsentliga förändringar. Kongemanget genomgått sumentombudsmannen samordnades med verket 1976, och Allmänna reklamationsnämnden fick en självständig ställning 1 981. I av 1 980-talet gjordes en utredning om Konsument-
början ombudsmannens ställning som inte föranledde någon organisatorisk förändring.
Verksamheten under 50 år 49
Staten har tagit det huvudsakliga ansvaret för finansieringen av den konsumentpolitiska verksamheten, även om en fjärdedel
av verksamheten är avgifts- och uppdragsfinansierad.
I och med att det engagemanget för konsument-
statliga
växte kom de tidvis politiken fram, frivilliga organisationerna att en mer roll. Internationellt varierar det
spela tillbakadragen i både i tiden och mellan länderna vilka organisatio-
hög grad ner/institutioner som har störst betydelse. Oftast har organisationer startat sin verksamhet först och de offentliga initiativen har kommit senare, men i andra fall har det varit tvärtom. För närvarande finns det i flertalet västerländska välutvecklade länder aktiviteter av båda kan nämnas att i
slagen. Exempelvis USA startade ett par centrala konsumentorganisationer tidigt. Numera finns det privat verksamhet samt en federa-
delstatlig tion av dessa Dessutom finns det sedan 1960-
organisationer. talets såväl central som delstatlig offentlig konsument-
början verksamhet.
Det finns skäl att erinra om att konsumentorganisationer är ett vitt bedriver konsu-
begrepp. Många intresseorganisationer mentverksamhet (t.ex. konsumentkooperationen, de fackliga organisationerna, kvinnoorganisationer, pensionärsorganisationer), andra organisationer är inriktade enbart på en viss typ av konsumtion organisationer för
(t.ex. motororganisationer, hyresgäster och villaägare).
4.2 och ett
Organisationerna begynnande
statligt engagemang
Före 1940 var det, som tidigare sagts, frivilliga organisationer av olika framför allt kvinnoorganisationer, som startade
slag, aktiviteter, t.ex. inom konsumentkooperationen, organisationer för hushållslärare, husmödrar, arkitekter, formgivare m.fl. Det elektricitetens användning i hemmet
gällde exempelvis
vardagsgodsets funktion (Svenska (husmodersföreningarna), slöjdföreningen) och kampen för låga priser och bra kvalitet som var en hörnsten i konsumentkooperationens idésystem. Konsumentkooperationen införde ett varudeklarationssystem år 1947, ”Väg pris mot kvalitet”.
För och kvinnor byggdes vid hus-
landsbygdens jordbrukets
som hade hållningssällskapen upp en hemkonsulentorganisation till råd och stöd kvinnorna till bättre
uppgift att genom hjälpa arbetsförhållanden och arbetsmetoder i hemmet.
Politiska visade betydande intresse för kon-
kuinnoförbund
i städer och mindre tätorter de socialdemokrasumentfrågor,
50 Verksamheten under 50 år
tiska kvinnoklubbarna framför allt avdel-
och på landsbygden
ningar till Svenska kvinnoförbund.
landsbygdens
De LO och TCO medverkade till
fackliga organisationerna
att försöksverksamheten med lokala konsumentkommittéer kom i år 1967. En för de lokala kommittéer-
gång huvuduppgift
na var att ta emot och bistå konsumenter som ville ha med
hjälp
att lösa samt att allmän
problem sprida konsumentupplysning.
Aktiv (statens särskilda
hushållning upplysningsbyrå) drog
till sig kunniga och kvinnor som moderniserade och
engagerade
förnyade upplysningsverksamheten, vilket resulterade i att Aktiv
hushållnings insatser nådde ut till de svenska hemmen. Man etablerade ett nära samarbete med Husmödrarnas samarbetskommitté och Hushållslärarinnornas vilka
samorganisation,
1944 blev ”huvudmän” för Hemmens
forskningsinstitut (HFI).
HFI blev kvinnornas eget institut; flertalet
styrelseledamöter
valdes bland kvinnor från och från Aktiv hushåll-
föreningar
ning.
Finansieringen menade kvinnorna borde ske bl.a. ett
genom tillskott från konsumenterna. Men eftersom de ideella kvinno-
organisarionerna (huvudmännen) inte hade resurser för ett
sådant åtagande ansåg man att staten borde till ”deras”
skjuta
bidrag. Dessutom borde som hade av institutets
företag nytta
verksamhet kunna vara med och betala den. Kooperativa
förbundet bidrog med och inom Industriförbundet
medel,
bildades en samarbetskommitté med som
industriföretag gav
bidrag. Slutligen beviljade staten också ett Staten korn anslag.
att betrakta HFI som ett där skulle
branschorgan statsbidraget
motsvara vad som erhölls från Detta till att
näringslivet. bidrog
HFI blev beroende av från
anslag näringslivsorgan.
Verksamheten kom snabbt i och utvecklades gång positivt.
En inriktning var att om de tekniska och
genom forskning
ekonomiska problem som var förbundna med hemmets
uppgif-
ter, sprida kunskap som gjorde det möjligt att hushålla med resurser och rationalisera hemarbetet. Men HFI hade dessutom en uttalad att i samver-
målsättning
kan med industrin Det fanns
påverka produktutformningen.
också en nära relation mellan kvinnornas i hem-
engagemang
mets arbetsvillkor, och
familjepolitiken samhällsplaneringen.
4.3 Det
statliga engagemanget
och kom att dominera kon-
Provning konsumentupplysning
sumentverksamheten under 1950- och 1960-talen fram till i
början av 1970-talet.
Verksamheten under 50 år 51
ändrades bilden när byrån för Aktiv hushåll-
Organisatoriskt
överfördes till HFI 1954. En alltmer bekymmersam fråga
ning var De enskilda som stod
finansieringen. organisationerna
bakom institutet hade inte resurser att bedriva verksamheten
som behovet av aktiviteter blev alltmer uppenbart.
samtidigt
Även om i var till verk-
näringslivet många avseenden positivt
fanns ett motstånd mot att i stor skala betala för en
samheten,
institution som kunde kritisera företagens produkter.
Institutets verksamhet och ekonomi var flera gånger under
av 1950-talet föremål för Det resulterade i
början utredning.
om att staten, som redan hade kommit att svara för
förslag
större delen av även formellt skulle påta sig
finansieringen,
ansvaret för verksamheten. De som var i den tidigare verk-
organisationer engagerade
samheten kom att en ledande roll även efter om-
spela
Kvar blev också Varudelzlarationsnämnden
organisationen. (VDN), som startades 1951, ett opartiskt samarbetsorgan
mellan och konsumenter med syfte att utarbeta och
näringsliv
administrera normer för standardiserad information om främst
konsumentvaror. HFI 1957 och fick namnet Statens institut för
förstatligades Kvinnorna och deras organisationer, lzonsumentfrågor (KI).
som var de initiativtagarna till HFlzs verksamhet, fick
verkliga roll och mindre inflytande än tidigare.
en svagare Institutet fick från 1970 också ansvaret för hemkonsulent-
erna. De var som konsumentupplysare; redan på föregångare
1910-talet hade deras verksamhet startats som en rådgivning till lanthushållen. som KI inrättades bildades också Statens konsument-
Samtidigt
râd Detta fick till uppgift att åstadkomma en bättre (KR).
inom konsumentvaruforskningsområdet, att främja samordning
information till för konsumenterna och att ta till vara
nytta konsumenternas intressen i övrigt.
under 1960-talet
Engagemanget tog fart
Konsumentrådet startade 1968 en försöksverksamhet med Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet var att skapa en
relativt och snabb reklamationsordning som konenkel, billig
sumenterna kunde vända sig till.
Verksamheten vid både KI och KR under 1960-
genomgick talet en Konsumentverksamheten diskubetydande utveckling.
terades både i Sverige och i andra länder, och en rad offentliga
I slutet av 1960-talet fanns det alltså
utredningar genomfördes.
tre institutioner på den arenan:
konsumentpolitiska
52 Verksamheten under 50 år
0 som
KI, huvudsakligen arbetade med varuprovningar och
konsumentupplysning, såg till hushållens situation. 0 KR med uppgift att bl.a. samordna och med
forskningen
ARN som försöksverksamhet.
0¶VDN som arbetade med standardiserad information
om
olika produkter.
År 1967 tillsattes en med att föreslå rikt-
utredning uppdrag
linjer för den samt de forsk-
statliga konsumentupplysningen
nings-, provnings- och som samman-
utredningsverksamheter
hängde med denna. År 1972
antogs den proposition (prop. 1972:33) varigenom Konsumentverket bildades.
Konsumentombudsmannen (KO) inrättades 1971 som beva-
kare av den och
marknadsrättsliga konsumentlagstiftningen,
det tidigare inrättade omvandlades samma
näringsfrihetsrådet
år till ett marknadsråd med att behandla
uppgift konkurrens-,
marknadsförings- och avtalsvillkorsärenden. Marknadsrådet
blev Marknadsdomstolen 1973.
År 1972 beslutade att bilda Konsumentverket
riksdagen
(KOV). Statens institut för Statens konsument-
konsumentfrågor,
råd och VDN som verket startade.
upphörde 1973, samtidigt
Allmänna reklamationsnämnden som först hörde till (ARN), Statens konsumentråd och sedan till blev en
Konsumentverket,
självständig myndighet 1981. Nämnden har till att
uppgift
pröva tvister mellan konsumenter och som rör en
näringsidkare
vara, tjänst eller annan nyttighet som avser
huvudsakligen
enskilt bruk samt rekommendation om hur tvisten skall
ge lösas. Nämnden skall även den kommunala verksamhe-
stödja
ten vid medling i konsumenttvister. Nämnden skall också
på
begäran av domstol yttra sig i konsumenttvister.
Konsumenternas marknaden stärktes
ställning pä
Hittills hade konsumentverksamheten koncen-
huvudsakligen
trerats till information
på upplysning konsumenten, att genom
hjälpa hushållen att effektivt sina resurser. Under 1970-
utnyttja talet inriktades arbetet alltmer att stärka
på konsumenternas rättsliga ställning på marknaden.
Den utvecklas
konsumenträttsliga lagstiftningen började
under detta årtionde. Redan hade utred-
tidigare offentliga
ningar tillsatts som skulle komma att få för konsument-
betydelse
lagstiftningen. Dessa var som exempelvis Reklamutredningen
bl.a. behandlade reklamens användbarhet som ett medel att
överbringa reglerad och standardiserad information från nä-
ringsidkare till och
konsument, Varudeklarationsutredningen
Verksamheten under 50 år 53
till hur det skulle kunna som lämnade förslag frivilliga systemet med deklarationer. På av
kompletteras obligatoriska grundval
bl.a. dessa två lade 1 975 fram ett förslag utredningar regeringen av Det resulterade i 1975 till utbyggnad marknadsföringslagen. års marknadsföringslag (1975: 1418). Marknadsföringslagen liksom avtalsvillkorslagen (marknadstill att skydda konsumenrättslig konsumentlagstiftning) syftar terna som kollektiv. Konsumentköplagen och hemförsäljningär liksom inriktade på att slagen övrig civilrättslig lagstiftning stärka den enskilde konsumentens ställning i ett avtalsförhållande med en näringsidkare. I mitten av 1970-talet konsumentskyddet. I
kompletterades
infördes två en marknadsföringslagen nya generalklausuler: det att i ställa krav på som gjorde möjligt marknadsföringen och en som av varor som information, förbjöd marknadsföring var för konsumenternas liv, hälsa och ekonomi eller som farliga inte sin funktion. Till av bl.a. dessa förändfyllde primära följd fördes KO-ämbetet samman med Konsumentverket 1976. ringar Chefen för verket blev samtidigt KO.
4.4¶Några betydelsefulla konsumentpolitiska
verksamheter
Producenterna skulle också
påverkas
Konsumentverkets arbete var under den första tiden inriktat på undersökningar, information och utbildning. Det nya provning, - verket skulle i var producentpâverkan påverka näringslivet konsumenternas intresse. Verket kan utfärda riktlinjer för före-
information och produktutformning.
tagens marknadsföring, är rekommendationer med i allmänhet stort ge- Riktlinjerna eftersom de nästan är utarbetade efter
nomslag genomgående
samråd med och regler samtidigt kan näringslivet riktlinjernas prövas av Marknadsdomstolen. Detta mer informella sätt att marknadens lagar utan tillämpa att behöva lita till annat än i är domstolsprövning undantagsfall ett i svensk Det ger en större
viktigt drag konsumentpolitik.
och en större mot näringslivet än vad som smidighet kontaktyta är i länder med mer traditionella former vanligt många andra för rättsligt konsumentskydd.
54 Verksamheten under 50 år
Säkra och allt
produkter Standardisering viktigare
Produktsäkerhetsarbetet som avsåg farliga varor och tillbud/ olyckor i hemmen, skolan och blev under 1970-talet
på fritiden,
en viktig uppgift för Konsumentverket. Barnsäkerheten har särskilt prioriterats. Produktsäkerhetsarbetet har i takt med närmandet till EG alltmer fått internationell Verksam-
prägel.
heten handlar både om i
deltagande standardiseringsarbete,
insatser till följd av och och
lagar, förordningar EG-direktiv,
och av marknadskontrollen.
uppläggning organisation
Standardiseringen har sedan början av 1980-talet fått ökad betydelse. Inom EG antogs den s.k. nya metoden 1985. Den innebär att endast säkerhetskrav bestäms
väsentliga politiskt
och anges i direktiven, medan de tekniska fastställs
detaljerna
i europeiskt För att öka konsument-
standardiseringsarbete. inflytandet i har det svenska
standardiseringsarbetet organet
för standardiseringsarbete, i
Standardiseringskommissionen
Sverige, under några år erhållit särskilda medel för konsumentskydd, arbetsmiljö, säkerhet och Ett särskilt råd
miljöskydd.
har inrättats för att se till att resurser för standardi-
befintliga
sering fördelas på som är från konsument-
projekt angelägna synpunkt.
att ut kommunernas
Nöduändigt bygga
konsumentverksamhet
Den lokala av en
förankringen framgångsrik konsumentpolitik
underströks i 1986 års riksdagsbeslut. Kommunal verksamhet
hade startats tidigare och också behandlats i under
riksdagen
1970-talet. Nu av kommunernas konsu-
sågs uppbyggnaden
mentverksamhet som en för att Konsumentver-
nödvändighet
ket och Allmänna reklamationsnämnden effektivt skulle kunna bedriva en stor del av sin verksamhet. När den enskilde konsumenten behöver råd skall han eller hon kunna vända
sig till
konsumentvägledningen i sin kommun.
Kommunerna har inte att starta konsumentverksam-
ålagts
het, och de erhåller inte heller för denna
några statliga bidrag
verksamhet. Det är kommunerna som helt och hållet
själva
avgör hur deras aktiviteter
konsumentpolitiska skall organise-
ras och vilken typ av verksamhet de vill satsa på. I 1986 års proposition redovisas en över
katalog arbetsupp-
gifter som det ansågs vara i konsumenternas intresse att kommunerna arbetar med. Dessa är:
Verksamheten under 50 år 55
0 information
Rådgivning, reklamationshantering,
0 varu- och
Marknadsuppföljning, serviceförsörjning
0 och stöd till
Utbildning organisationer.
finns konsumentverksamhet i 234 kommuner.
Idag (nov. 1993)
Insatserna varierar mellan olika kommuner. Sedan 1990 har
verksamheten skurits ned i en rad kommuner till följd av
besparingsbeslut.
Hushållens bas/aonsumtion i 1986 års
lyftes fram
riksdagsbeslut
Det hushållseleonomiska poängterades som pri-
perspektivet
märt för vid det senaste riksdagsbeslutet
konsumentpolitiken
om (prop. 1985/86:121, LU 34,
konsumentpolitikens inriktning
rskr. Det var alltså de hushållsekonomiska frågorna som
292).
stod i fokus och då särskilt hushållens baskonsumtion.
Det arbetet bedrivs, enligt 1986 års
konsumentpolitiska i dag huvudsakligen efter tre linjer: riksdagsbeslut,
° Att hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina
stödja
resurser 0 Att stärka konsumentens ställning på marknaden 0 Att förbättra konsumenternas att uttrycka sina
möjligheter
behov och påverka sin situation.
I 1986 vikten av att ge den lokala
riksdagsbeslutet pekades på
verksamheten Som redan nämnts, skulle utbyggnaden
prioritet.
kommunernas frivilliga åtaganden med stöd från ske genom Konsumentverket. var också att stödja särskilt utsatta
Viktigt
grupper. i samhället skulle engageras i konsumentpolitiken. Fler grupper Konsumenternas att och dist-
möjligheter påverka produktion
ribution av varor kunde det sättet förstärkas. Ett
och tjänster på
ökat från eftersträvades. Vidare
engagemang organisationer
skulle ta ett större ansvar för att förbättra konsumen-
företagen
ternas förhållanden.
56 Verksamheten under 50 år
insatser lade
Frivilliga grunden
Kooperativa kvinnogillesförbundet, som bildades 1907, arbe-
tade med upplysning om och i hushållsekonomi.
utbildning Husmodersföreningarnas riksförbund, som bildades 1919,
inriktade sig från början på teknikens för
betydelse hemarbetet, t.ex. användningen av elektriska
apparater. Hushållslärare och senare även lanthushållslärare var också aktiva i konsumentarbetet. Vid
Hushållningssällskapen bygg-
des det upp en organisation med vilkas
hemkonsulenter, uppgift
var att hjälpa landsbygdens kvinnor till bättre arbetsförhållanden.
Konsumentkooperationen var tidigt ute med att ta till vara
konsumenternas intressen. Strävan var både att få fram
produk-
ter med en kvalitet till så som
ändamålsenlig låga priser möjligt,
och att utbilda sina medlemmar i
konsumentfrågor.
De LO och TCO
fackliga organisationerna engagerade sig också tidigt och arbetade med
tvärfackligt konsumentfrågor.
De första lokala konsumentkommittéerna kom i
gång på prov
1967. De politiska konsument- och hushålls-
kvinnoförbunden såg
frågor som viktiga för att förbättra kvinnornas och
familjernas
villkor i samhället.
Näringslivet i
engagerade sig tidigt konsumentverksamheten,
bl.a. genom medverkan i VDN. var också
Näringslivet repre-
senterat i Statens konsumentråd och Statens institut för konsu-
menrfrågor.
Innan lagen om kom till
otillbörlig marknadsföring 1970,
verkade Näringslivets opinionsnämnd för att motverka
olämpliga marknadsföringsmetoder.
Det utvecklas
rättliga konsumentskyddet
1971. till mot mark-
Marknadsföringslagen skydd otillbörlig
nadsföring för konsumenterna sedda som ett kollektiv.
1971. Lagen om avtalsvillkor i
konsurnentförhâllanden (avtalsvillkorslagen) för att stärka för konsumenterna
skyddet (ingripande mot oskäliga avtalsvillkor) som ett kollektiv.
1971 . till för konsumenterna a.
Hernförsäljningslagen skydd (bl.
ångerrätt) vid köp i samband med hembesök.
säljares
1974. till för konsumenterna vid
Konsumentköplagen skydd
köp i det enskilda fallet.
Verksamheten under 50 år 57
1976. med nya regler om informations-
Ny marknadsföringslag
samt säljförbud för farliga varor. plikt 1976. 36 § ger möjlighet till jämkning eller ogiltig-
az/talslagen
av tyngande villkor i standardavtal. förklaring 1979. Konsumentkreditlagen. 1981. omfattar även köp vid telefonför-
Ny hemförsäljningslag
säljning.
1981. Konsumentförsäkringslagen.
1986. Konsumenttjänstlagen. 1989. ger möjlighet till olika slag av
mot varor och tjänster till skydd för
ingripande farliga
konsumentkollektivet. 1990. Ny konsumentköplag. 1991. syftar till att främja en god pris-
Prisinformationslagen information till konsumenter. 1993. Ny konsumentkreditlag. 1993. Produktansz/arslag. 1993. Lag om paketresor. 1993. Ny konkurrenslag.
Aktörerna
00h deras
verksamheter
DEL
Kapitel
Konsument-
verket/
Konsument-
ombudsmannen
i i
Sammanfattning
Konsumentverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för
Generaldirektören för verket är
Konsumentfrågor. tillikal
Konsumentombudsman. Verket skallstödja hushållen i deras l
strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt
stärka;
konsumenternas ställning på marknaden. j
5.1¶Konsumentverkets och Konsumentombudsmannens uppgifter
Verkets av förordningen (1 990: 1 1 79, ändrad
uppgifter framgår
senast 1992: 1 O 12) med instruktion för Konsumentverket. Ver-
ket skall särskilt
° undersöka och hushållens förhållanden samt konsu-
följa
menternas situation på marknaden
0 socialt eller
uppmärksamma ekonomiskt, utbildningsmässigt svaga konsumentgrupper
0 övervaka marknadens utbud samt näringsidkarnas mark-
nadsföring och säljvillkor
0 utarbeta för och
riktlinjer näringsidkarnas marknadsföring utformning av varor, tjänster och andra nyttigheter samt för
näringsidkarnas tillämpning av konsumentkreditlagen
62 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen
0 söka att anpassa sin verksamhet efter påverka näringsidkare konsumenternas behov och stimulera näringsidkarna att vidta i detta syfte egna åtgärder 0 utföra och låta utföra undersökningar av varor, tjänster och andra nyttigheter 0 informera andra om sådana konsumentproblem som organ verket inte kan åtgärda 0 information till konsumenterna om förhålfrämja väsentliga landen främja utbildning i konsumentfrågor organisationer som arbetar med konsumentfrågor stödja inom verkets arbetsområde stödja forskning följa reklamens utveckling och beakta konsumenternas behov i följa utvecklingen distributions- och varuförsörjningsfrågor 0 svara för centrala i anslutning till konsumentuppgifter verksamheten på lokal nivå.
Konsumentombudsmannen handlägger ärenden enligt (1975:1418), (1971:112) om avmarknadsföringslagen lagen talsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen) och (1988:1604). Vidare har Konsument-
verket för ett antal EG-direktiv, se lagen tillsynsansvar om leksakers säkerhet, (1992:1328) om (1992:1327) lagen livsmedelsimitationer, lagen (1992:1672) om paketfarliga resor, (1992:1232) om märkning av hushållsapparater, lagen lagen (1992:1231) om märkning av textilier, lagen (1992:1326) om för privat bruk samt prispersonlig skyddsutrustning (1991:601). Konsumentverket fullgör också informationslagen (1 992:830), konsumentuppgifter enligt konsumentkreditlagen försäkringslagen (1980:358), hemförsäljningslagen (1981:1361), (1971:1081) om av volym och vikt samt lagen lagen bestämning och (1992:588) om tillämpning av (1992:138) förordningen avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart. (Denna kommer dock att i och med att EES-avtalet träder lag upphävas i kraft.) används vid beskrivningen av Konsument- Följande begrepp verkets och Konsumentombudsmannens arbetsuppgifter:
0 av att och Marknads- Tillsyn: övervakning lagstiftningen domstolens beslut efterlevs; handläggning av initiativ- och vilket innefattar utredning, förhandling anmälningsärenden med och till om ärendet skall företag ställningstagande avskrivas eller överlämnas för åtgärder till KO, rådgivning och uppföljning av utvecklingen.
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 63
Riktlinjez/er/esamhet: åstadkomma riktlinjer och överens-
kommelser av generell karaktär. 0 av
Utredning: kartläggning konsumentproblem, produkt-
utformning och utbud etc. i anslutning till
uppgifterna tillsyn och riktlinjeverksamhet.
0¶Utarbetande av
föreskrifter: med stöd av i bemyndigande lag
eller utfärda föreskrifter i till för
förordning anslutning lagar vilka verket har ett tillsynsansvar.
° Formella talan
KO-uppgifter: föra i Marknadsdomstolen,
utfärda och åtalsärenden.
förelägganden pröva
5.2¶Verkets och
organisation finansiering
Verkets organisation m.m. av den nämnda
framgår tidigare
förordningen (1990:1179). Konsumentverkets generaldirektör
är chef för verket. Generaldirektören är också konsumentom-
budsman (KO). Verkets styrelse består av
högst tio personer, generaldirektören medräknad. Generaldirektören är
styrelsens
ordförande. I styrelsen sitter för representanter konsumenter,
näringsidkare och kommuner.
Inom verket finns ett KO-sekretariat. Ställföreträdande Konsumentombudsmannen är chef för KO-sekretariatet. Till
verket är även knutet en särskild Konsumenttekniska
nämnd,
nämnden, som har till att verka för att brukarkrav
uppgift
beaktas vid och av
utveckling upphandling produkter.
Organisation
Styrelse Generawirektör/KO l
Avdelningschefen samordning
Informationssekretariat
Byrå l Byrå 2 Byrå 3 Byrå 4 Råd och Rön Administration
Utbålfrgilngs
- hushålls- - provning - boende - produktsäker- - ungdomsskola Råd och Rön Personal och ekonomi - metodutveck- vinredning het - vuxen- service - priser ling - utrustning marknadsfö- utbildning Marknads- - krediter - Standardisering - varu- ringsmetoder - kommunal föring Planering och försäkringar - teknisk service försörjning - transporter verksamhet ekonomi - dagligvaror - hushålls- - beklâdnad - förhandlings - samverkan - volym o vikt apparater - produkt- och ärende- med folk- - hälsa - hemelektronik information service rörelser - datorisering - kemiska varor - konsument- - reklamens teknisk utveckling forskning
64 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen
Konsumentverkets ekonomiska omslutning är 110 miljoner kronor för 1993/1994. Verksamheten finansieras budgetåret dels med (78 kronor), dels med avgifter, bidrag anslag miljoner och (32 miljoner kronor). Andelen avgiftsförsäljningsintäkter är 29 % 1993/1994 och har stadigt ökat finansiering budgetåret den senaste tioårsperioden.
5.3¶Verkets
verksamhetsgrenar
Nedan av verkets olika verksamhetsgrenar. ges en översikt Verksamheterna inom områden behandlas mer utförligt några i andra sakavsnitt. nedan baserar sig på den Beskrivningen som Konsumentverket redovisar i sin verksamhetsindelning för 1992/93 och sin för
årsredovisning anslagsframställning
1994/95.
och
Utredning, utveckling forskning
I verksamheten budgetrådgivning och skuldsanering, ingår om hushållens förhållanden, bevakning av och utredningar i andra för hushållen frågor, t.ex. butikspåverkan viktiga utvecklingen. Vad har insatserna koncentrerats till husgäller utredningar hållsekonomi, varudistribution och reklam-
produktsäkerhet,
dold reklam och reklamens informationsfrågor (bildanalys, Stödet till riktas också till det konsumenthalt). forskning tekniska området. Konsumentverket om hushållens förgenomför utredningar hållanden. görs beräkningar av hushållens skäliga
Årligen
kostnader och av hushållens ekonomiska standard. analyser Särskilt omfattande är av utgifterna för mat, beräkningar bil. Resultaten i broschyren ”Koll kläder, bostad och publiceras som distribueras genom kommunernas väglepå pengarna”, dare och via banker och andra finansinstitut. Förändringar av och andra marknadsfaktorer, liksom konsumtionsvanor, priser av skatter och avgifter, följs och analyseras för att ligga till grund för och liknande hushållsekonomiska insatbudgetrådgivning ser. Arbetet med och skuldsanering har sedan budgetrådgivning det senaste beslutet togs 1986 byggts ut. konsumentpolitiska Konsumentverket har drivit på vilket bidragit till utvecklingen, att kommunerna varje år har avsatt allt större resurser till
budgetrådgivning. En av för hushållen är butiksstrukturen. fråga betydelse Konsumentverket skall särskilt följa utvecklingen och beakta konsumenternas intressen beträffande distributions- och
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 65
varuförsörjningsfrågor. Åren 1973-1991 var en särskild gles-
knuten till verket. Nämnden bistod med råd om
bygdsnämnd distribution och varuförsörjning i landets glesbygdsområden.
Konsumentverkets uppgift inom detta område är att vara
samordnande och för länsstyrelserna i deras bidragsrådgivande
givning. Verksamheten omfattar även kommunernas planering
av Varuförsörjningen, förbättrade kyltransporter till glesbygds-
butikerna och av och
samlokalisering dagligvaruförsäljning
andra servicefunktioner.
År 1990 anvisades särskilda medel till Konsumentverket för
forskning på det konsumentpolitiska området. Projekt om bl.a.
konsumentteknik, hushållsekonomi, och re-
varuförsörjning
klam har givits stöd. Satsningarna på det konsumenttekniska området har skett i nära samarbete med Konsumenttekniska
nämnden, som är till Konsumentverket. Verket har
rådgivande
vidare utvecklat ett samarbete med konsumentforskningen vid
Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
och
Provning metodutveckling
Genom prövningar i huvudsak i eget laboratorium får Konsumentverket kunskap om kvaliteten på varor och tjänster på marknaden och om produkternas funktion vid praktisk an-
Särskilt testas och tekniskt kompli-
vändning. kapitalkrävande cerade hushållsapparater (tvättmaskiner, mikrovågsugnar m.m. ),
där konsumenterna själva har svårt att avgöra produkternas
till konsumenterna och
egenskaper. Provningsresultaten sprids
vid köp. Provningarna ligger även till
utgör beslutsunderlag grund för ingripanden enligt produktsäkerhetslagen.
Dessa används vidare i den utåtriktade informa-
kunskaper
tionen och i studier av hushållens förhållanden. Konsumentverket lägger särskilt stor vikt vid att maskiner och redskap är lättskötta och utformade så att de kan användas även av människor med nedsatt funktion.
Konsumentverkets laboratorium kontrollerar även leksakers säkerhet och och ljud-
hushållsapparaters energiförbrukning
nivå. En del av uppdrags-
viktig utgörs avgiftsfinansierade
provningar. Verket utför därutöver egna provningar. Särskild vikt vid att en mot energisnåla modeller.
läggs främja utveckling
Verket beställer vid behov provningar från utomstående laboratorier och samarbetar med andra länders konsument-
Under den senaste har detta främst
organ. femårsperioden avsett provning av anordningar för bostadsuppvärmning och/ eller energihushållning samt verktyg, trädgårdsmaskiner och
hemelektronikprodukter.
- t 3 13-0824
66 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen
Förutsättningen för att kunna utföra relevanta och korrekta
är att det finns bra metoder att tillgå. Behovet av prövningar metodutveckling ökar när samma produktkrav skall gälla för hela EES-marknaden. Även när det gäller produkters energiför-
och kommer behovet av metodutveckbrukning miljöpåverkan ling att öka. Verket söker också påverka andra provningsorgan att i större ta till konsumentkraven.
utsträckning hänsyn
Rättslig mar/anadsbeva/zning
Grunden för en starkare för konsumenterna är den
ställning marknadsrättsliga lagstiftningen som förbjuder otillbörlig marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor och skadliga produkter.
Konsumentverket kontrollerar efterlevnaden av de regler som gäller för marknaden och för produkternas utformning. Anmälningar kommer in från konsumenter, från den kommunala konsumentverksamheten och från konkurrerande näringsidkare. Men verket genomför också bevakning pä eget initiativ, ofta i samarbete med de kommunala vägledarna.
Marknadsbevakningen har varit inriktad på att förbättra för konsumenterna på så breda fält som möjligt, under senare år särskilt när det gäller prisinformation, krediter, bilar och produktsäkerhet. Uppgifter som har med tillsynsansvaret att göra, se även avsnitt 5.4.
Konsumentverket har enligt sin instruktion (2 §) att utarbeta riktlinjer för företagens marknadsföring och utformning av varor, tjänster och andra nyttigheter. Riktlinjerna syftar till att ge vägledning för tillämpning av främst marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen. De utarbetas efter förhandlingar med företagen och grundas ofta på en uppfattning som delas av berörda företag och/eller branschorganisationer och Konsumentverket. Riktlinjerna publiceras i verkets författningssamling (KOVFS).
Riktlinjerna är vid process i Marknadsdomstolen närmast att betrakta som uttryck för ena partens (Konsumentombudsmannens) ståndpunkt. Sådana riktlinjer är alltså inte bindande rättsregler utan rekommendationer (allmänna råd) som syftar till att främja en enhetlig rättstillämpning (se prop. 1 976/77: 123 s. 349 och 370). Marknadsdomstolen är naturligtvis också vad gäller dessa riktlinjer obunden av de ställningstaganden och överenskommelser som kan ha gjorts av Konsumentverket/ Konsumentombudsmannen under ärendets beredning. Riktlinjerna uttrycker dock ofta vad som är att anse som god affärssed vid marknadsföring och de har därför stor
praktisk betydelse för Marknadsdomstolens och Konsumentombudsmannen; bedömningar.
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 67
Vid Konsumentverket finns en särskild
författningsgrupp
som har till att samordna arbetet med verkets
uppgift författningar-föreskrifter och riktlinjer. Gruppens arbete leds
av en byråchef på KO-sekretariatet. Det huvudsakliga arbetet
utförs dock av vederbörande handläggare på sakbyråerna.
Generaldirektören fattar principbeslutet om att frågan skall
bli föremål för vidare riktlinjearbete. Sakbyrån konsulterar
KO-sekretariatet när så anses erforderligt, vilket innebär att sekretariatet kopplas in olika stadier i olika fall. Det före-
på
kommer också att jurister från sekretariatet deltar i förhand-
lingarna.
Sedan av Konsumentverket och KO 1976
sammanslagningen
har drygt ett femtiotal riktlinjer utfärdats. Senare år har enbart ett fåtal riktlinjer tillkommit. Skälet härtill är att de flesta områden numera är täckta av riktlinjer. I ökad har
omfattning
också branschöverenskommelser eller
näringslivets egenåtgärder
gjort att riktlinjer inte tett sig behövliga. Vidare har verket under
senare år alltmer deltagit i internationell Standardisering för att
uppnå internationella lösningar, vilket medfört att svenska
särlösningar blivit färre.
Ibland räcker det inte med icke bindande riktlinjer, utan
bindande föreskrifter krävs. Riktlinjerna kan bl. a. inte använ-
das för att föra in de bindande regler som skall anta som
Sverige
svensk rätt i med EES-avtalet. Ett flertal av de
enlighet
konsumentskyddande EG-direktiv som enligt EES-avtalet skall föras in i svensk rätt innehåller omfattande bestämmelser av detaljerad och teknisk karaktär. Dessa anses inte lämpa sig för
att föras in i lagar eller Regeringen har i stället valt
förordningar.
att i lag eller förordning bemyndiga konsumentverket att utfärda dessa detaljregler. Det är också på detta sätt lättare att
göra ändringar när behov uppstår. Konsumentverket har därför
med stöd av i eller utfärdat
bemyndiganden lag förordning
föreskrifter i anslutning till ett flertal lagar för vilka verket har ett tillsynsansvar. De områden där föreskrifter förekommer är
prisinformation
0 leksakers säkerhet 0 för enskilt bruk
personlig skyddsutrustning
paketresor
0 av
märkning hushållsapparater
0 av textilier
märkning
0 konsumentkrediter
hemförsäljning.
68 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen
Utbildning
Konsumentverket söker att främja skolans undervisning i konsumentfrågor. Grund- och gymnasieskolan prioriteras. Särskilda insatser mot Verket
görs lärarhögskolorna. producerar studiematerial, medverkar i fortbildningen av lärare och samarbetar med Vidare stöder verket vägledarna
skolmyndigheterna. i deras skolkontakter, initierar olika Skolprojekt och samarbetar med läromedelsförlag. Enligt Konsumentverkets bedömningar nås genom försäljning av klassmaterial ca 10 000 lärare
vilket innebär att ca 250 000 elever undervisas varje år, årligen utifrån verkets material. säljer verket läromedel för
Årligen
drygt 1 miljon kronor.
Läromedlen behandlar konsumenternas rättigheter och skyldigheter, hushållsekonomi, samt reklam och annan kommersiell Konsumtion och numera i de flesta
påverkan. miljö ingår av läromedlen till följd av det tilltagande miljöintresset.
Särskilt utsatta grupper i vuxenutbildningen, får också del av insatserna. Härigenom nås bl.a. invandrare.
Ungdomsorganisationer kan söka statliga bidrag för aktiviteter på konsumentområdet. Dessa finansieras med medel ur Allmänna arvsfonden efter beslut av Barn- och ungdomsdelegationen, Civildepartementet. Konsumentverket deltar i
Stöd beviljas till projekt som är inriktade på handläggningen. att stärka ungdomar i deras roll som konsumenter. Exempel på projekt som fått stöd är tidskriftsproduktion, teateruppsättningar, videoframställning och kompisrådgivning.
Viktiga utbildningsinsatser görs också för den lokala konsumentverksamheten, se nedan.
Råd & Rön Råd 8C Rön är Konsumentverkets viktigaste kanal för att nå enskilda konsumenter och hushåll. Tidningen skall ge enskilda konsumenter användbar kunskap om aktuella frågor i hushållet, om produkter och marknader. Upplagan är ca 1 75 000, men målet är att höja upplagan till 200 000 exemplar. I Råd 8C Rön
bl.a. testresultat för olika produkter. Bilagor om presenteras miljön publiceras återkommande. Studieuppgifter för skolan utarbetas basis av varje nummer. Tidningen ges också ut som
på taltidning.
Internationell verksamhet
Konsumentverket har sedan flera år ägnat internationella konsumentfrågor stor uppmärksamhet med tyngdpunkt på europeiskt samarbete. Inom ramen för EFTA har verket deltagit i förberedelserna av EES-avtalet. Verket deltar även i det nord-
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 69
iska konsumentsamarbetet och i olika nätverk för
de europe-
iska tillsynsmyndigheterna. Konsumentombudsmannen är
medlem i European Consumer Law Group, där jurister från EG-
och EFTA-länder utbyter information och driver projekt inom
konsumenträttens område.
Ett annat viktigt internationellt konsumentforum är OECD.
Sverige, representerat av Konsumentverket, innehar sedan 1981
ordförandeskapet i arbetsgruppen för inom produktsäkerhet
OECD:s konsumentpolitiska kommitté, OECD Committee on Consumer Policy.
Konsumentverket har sedan mitten av 1980-talet i ökad
utsträckning deltagit i det europeiska standardiseringsarbetet
och kunnat hävda svenska
framgångsrikt skyddsnivåer. Högre
säkerhetskrav för leksaker har svenska och nordiska
uppnåtts;
regler för flytvästar har varit förebild för nya europeiska normer. Budgetåret 1986/87 avsattes ca 1,5 miljoner kronor för internationell verksamhet. Budgetåret 1993/94 hade beloppet ökat till 8,1 miljoner kronor. En betydande del av dessa medel
används för insatser i standardiseringsarbetet.
Lokal verksamhet
Verkets insatser inom detta verksamhetsområde syftar till att ge
kommuner och frivilliga organisationer möjligheter att identi-
fiera, förebygga och lösa problem samt ge för
faktaunderlag
opinionsbildning på lokal nivå.
Konsumentverkets stöd till den kommunala konsument-
verksamheten ges genom fortbildning, rådgivning, material-
service och utvecklingsstöd. bedrivs i form av
Fortbildningen grundkurser, kurser med fördjupning i visst ämne och kurser i
datapro ram för budgetrådgivningen m.m. samt universitets-
kurser. Arligen fortbildas ca 300 vägledare. Materialservicen är uppbyggd kring grundpaket för 17 om-
råden med totalt ca 3 000 ”informationsenheter”. Konsumentverket tillhandahåller tre olika materialpaket för ett
rådgivare: grundpaket, ett ekonomipaket (för socialsekreterare) och ett
bibliotekspaket. Huvuddelen av materialet kommer från Kon-
sumentverket, men även andra myndigheter och organisationer
bidrar med material.
Stödet till den kommunala verksamheten inriktas
på
° till
att ge råd och bidrag utvecklingsprojekt
0 att följa utvecklingen och förmedla erfarenhet mellan kom-
muner
0 att medverka i och stödja utbildning av konsumentpolitiker
° att utvärdera verksamheten.
70 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen
Exempel på projekt är stöd till inrättande av konsumentombud
samarbete med det lokala näringslivet, försök på arbetsplatser, med lokala reklamationsinsatser och samverkan mellan konsumentverksamheten och socialtjänsten.
Sedan mitten av 1980-talet har verket utbildat ca 4 000 bud-
inom socialtjänsten, varav 1 200 under 1992/93. getrådgivare
Konsumentverket lämnar stöd även till frivilliga organisationer: (utformning av produkter, loka-
handikapporganisationer ler och information), Husmodersförbundet (hushållens ekonomi), organisationer (konsumentombud på arbets-
fackliga platsen), pensionärsorganisationer (prisfrågor och utbildning),
(konsumtionens effekter och miljöorganisationer på miljön) frilufts- och (fritidsutrustning, kost och
idrottsorganisarioner hälsa). Förutom ekonomiskt stöd ger verket också materialstöd och samarbetar med organisationer i särskilda projekt.
Förlagsproduktion
Förutom Råd 8C Rön producerar verket en rad olika publikationer. Konsumentverkets materialproduktion omfattar drygt 500
Ca 70 av dessa är riktlinjer. Verket framställer ett produkter. hundratal faktablad och marknadsöversikter om produkter, en rad och hundratalet studiematerial. Fakta-
dataprogram drygt bladen används främst vid före köp. Ett urval av
rådgivning faktabläden har under senare år producerats på kassett för synskadade.
Ett 20-tal böcker med bl.a. köpråd för olika produktområden
i förlagsproduktionen. ingår
Verkets tidskrift KonsumentNytt är in-
konsumentpolitiskt riktad och innehåller nyheter, reportage, Översikter, analyser och debatt från hela det konsumentpolitiska fältet. Tidskriften, som kommer ut med 12 nummer per år, har en upplaga på ca 3 000 exemplar.
5.4¶Särskilt om Konsumentombudsmannen
och KO-sekretariatet
Tillsynen över att de marknadsrättsliga lagarna efterlevs ligger
Konsumentombudsmannen, som kan väcka talan ›m ytterst på förbud eller hos Marknadsdomstolen. Det helt öxer-
åläggande
antalet ärenden klaras ut på frivillig väg genom att vägande
utfäster att justera sin marknadsföring etc. Mest företaget sig förekommande är ärenden om otillbörlig marknadsföring. Konsumentombudsmannen har möjlighet att själv meddela förbud eller eller att till allmänt åtal anmäla ett lör-
åläggande
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 71
farande som innebär uppsåtligt vilseledande
marknadsföring.
På marknadsföringsområdet m.fl. områden har Konsument-
verket och Konsumentombudsmannen de centrala övervakande
och dvs. en sorts medan de
ingripande uppgifterna, åklagarroll,
dömande uppgifterna utförs av Marknadsdomstolen (MD). De formella KO-uppgifterna utförs av KO-sekretariatet inom Konsumentverket. Sekretariatets uppgift är främst att biträda
Konsumentombudsmannen med dennes
uppgifter enligt marknadsföringslagen. Inom Konsumentverket finns vidare ett
antal enheter. Varje enhet leds av en chef. Den
övervägande
delen av de ärenden som anmäls till Konsumentverket av
avgörs
verkets sakbyråer.
Verkets generaldirektör, som också är KO, har i flertalet
anmälningsärenden delegerat befogenheten att fatta beslut till
byråerna. Det är endast i de fall de som faller
rättsliga medlen,
inom de formella KO-uppgifterna, behöver tas till som ärendet överlämnas till KO-sekretariatet. Därutöver sekreta-
fungerar
riatet även som juridisk konsult åt
byråerna.
Riktlinjer och föreskrifter arbetas fram av i
sakbyråerna
samråd med KO-sekretariatet. Föreskrifterna beslutas av ver-
kets styrelse.
De flesta ärenden inleds med en anmälan utifrån men KO tar också upp ärenden eget initiativ.
på Handläggningen följer
förvaltningslagens regler. I första hand söker man få till stånd en
frivillig uppgörelse. Om detta inte går eller om fallet är princi-
piellt viktigt, för KO det vidare till MD. Detta brukar ske i ca 25 fall per år. KO har nått med sin talan i tre
framgång omkring
fjärdedelar av fallen. I vissa fall har KO även att
möjlighet
anmäla ett förfarande till allmänt åtal. I ärenden som inte är av större vikt kan KO utfärda förbuds- eller informations-
själv föreläggande.
För att i sker
främja enhetligheten avgörandena fortlöpande
samråd mellan vid och mellan olika
handläggarna varje sakbyrå
byråer. Härvid deltar normalt företrädare för
KO-sekretariatet,
som härigenom får underrättelse om ärenden av
principiell
betydelse eller om ärenden som av andra skäl kan vara av intresse för sekretariatet. kan infor-
Samtidigt KO-personalen
mera om ärenden som tidigare överlämnats till sekretariatet för t.ex. talan inför MD. KO-sekretariatet har lokaler i
anslutning
till Konsumentverkets Det förekommer inte sällan
sakbyråer.
att KO-sekretariatet deltar i av ett ärende
handläggningen på
sakbyrån. Under ett ärendes kan be-
handläggning sakbyrån
höva biträde av KO-sekretariatet med t.ex.
vitesföreläggande enligt 11 § marknadsföringslagen.
Kapitel
Allmänna
reklamations-
nämnden
Sammanfattning
Reklamationsnämndens främsta uppgift är att lösa tvister.
är som är en i
Verksamhetsidén följande: nämnden, opartisk
instans, skall vara ett enkelt och snabbt men ändâ
billigt,
rättssäkert alternativ till domstolarna när det gäller prövningen i av tvister mellan konsumenter och näringsidkare.
i
Nämnden har också till att stödja den kommunala
uppgift
i konsumenttvister och informera konsumenter och i
medlingen
om sin Tanken är att stödet till den lokala
näringsidkare praxis.
verksamheten skall bidra till att tvistema snabbt blir Iösta nära Q
källan. Genom informationen om praxis skall företagens:
i
underlättas och uppkomsten av tvister
reklamationshantering
Det målet är att begränsa antalet j
förebyggas. övergripande
tvister som förs till nämnden och domstolarna.
L
För att lösa en tvist bör konsumenten, som ett första steg, ta kontakt direkt med Om detta inte ger önskat
näringsidkaren.
resultat kan konsumenten vända sig till den lokala konsumentverksamheten, till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) eller väcka talan inför allmän domstol.
Inom vissa verksamhetsområden har näringslivet vidtagit
egenåtgärder för att förbättra företagens reklamationshantering.
Vid sidan av ARN finns ett antal privata nämnder och organ,
vilkas verksamhet påminner om ARN:s.
Allmänna reklamationsnämnden 73
6.1¶Allmänna reklamationsnämndens
uppgifter
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) skall sin in-
enligt
struktion (1 §) pröva tvister mellan konsumenter och
närings-
idkare som rör en vara, tjänst eller annan som tillhan-
nyttighet dahållits huvudsakligen för enskilt bruk (konsumenttvister)
samt ge rekommendation om hur tvisten skall lösas. Nämnden skall också begäran av domstol i konsumenttvister. på yttra sig
Vidare åligger det nämnden att den kommunala
stödja
konsumentverksamhetens medling i konsumenttvister
genom
utbildning, rådgivning och information samt att upplysa kon-
sumenter och näringsidkare om nämndens praxis. Nämndens verksamhet regleras i första hand förgenom ordningen (1 988: 15 83) med instruktion för allmänna reklamationsnämnden (ändrad genom SFS 1990:1180, 1991:1205 och 1993:1151) samt beträffande även av
ärendehandläggningen förvaltningslagen (1986:223).
ARN inrättades 1967 och verksamheten inleddes försök den
på
1 januari 1968. År 1973 för
överflyttades huvudmannaskapet
verksamheten från Statens Konsumentråd till det
nyinrättade
Konsumentverket. ARN blev en fristående
enligt riksdagsbeslut
myndighet år 198 1. När och 1986
regering riksdag tog ställning
till av den framtida
inriktningen konsumentpolitiken (prop.
1985/86 :121), beslutades att ARN även i skulle
fortsättningen
vara den centrala instansen för och
reklamationshantering
behålla sin som självständig Nämnden
ställning myndighet.
skulle i högre grad inrikta sig på intressanta
principiellt tvister,
och dess rättsbildande och funktion skulle
praxisskapande
betonas.
74 Allmänna reklamationsnämnden
6.2¶ARN:s
organisation
Nämnden är på Under* verksamhetsåret uppdelad avdelningar. 1992/93 fanns 12 avdelningar med följande iinriktning.
bankers och andra finansinstituts tjänster Ban/eaudelningen: Bostadsaudelningen: köp av byggnadsvaror m.m. samt tjänster avseende elinstallationer octh VVS (ej värmegolv, målning, pumpar) och reparationer av fritidsbåtar, båt- Båtavdelningen: köp tillbehör, vinterförvaring m.m. och av kylskåp och frysar, Elaudelningen: köp reparationer disk- och tvättmaskiner, TV- och videoajpparater, stereokameror, smådatorer m.m. anläggningar, skadereglering och villkorstolkning Försäleringsaudelningen: avseende person- och Sakförsäkringar köp och reparationer av nya och begag- Motoraudelningen: nade bilar, mopeder, snöskotrar m.m. husvagnar, motorcyklar, Språkresor och resor med re- Reseavdelningen: paketresor, samt av stugor, hotellrum och guljär linjetrafik uthyrning lägenheter reparationer och tvätt av pälsar och Skinnavdelningen: köp, andra skinnplagg och av skor och stövlar Sleoavdelningen: köp reparationer köp av kläder och hemtextilier, sömnads- Textilaudelningen: och skrädderiarbeten samt möbler och
tapetserararbeten
Tvättavdelningen: tvätt av kläder och hemtextilier när åtgärden utförts av en näringsidkare Allmänna avdelningen: tvister som inte prövas på andra avdelningar, t.ex. avseende ur, optik, väskor, skidutrustning, kurser, flyttningsuppdrag och städning fotografering,
Ledamöter
Chef för myndigheten är nämndens ordförande. I övrigt består nämnden av en vice ordförande och det antal avdelningsordförande och övriga ledamöter som regeringen bestämmer. Ordföranden, vice ordföranden och avdelningsordförandena utses av regeringen och skall ha domarerfarenhet. Avdelningsordförandena vid nämnden vid sidan av sina ordinarie tjänstgör De leder sammanträdena och svarar för utformuppgifter. ningen av nämndens beslut. ledamöter i nämnden, de s.k. intresseledamöterna,
Övriga
förordnas av nämndens ordförande av de myndighepå förslag ter och som regeringen bestämmer. Konsumentorganisationer och näringsidkarsidan företräds vardera av två eller tre ledamö-
Allmänna reklamationsnämnden 75
ter. Konsumentintressena i nämnden företräds inom
samtliga
avdelningar av personer från Konsumentverket. Dessutom företräds konsumenterna av de större
löntagarorganisationerna
(LO och TCO), av Husmoders-
Konsumentgillesförbundet,
förbundet Hem och Samhälle och av vissa sakinriktade
konsumentorganisationer inom t.ex. bostads-, motor- och båtområdena. Näringsidkarintressena företräds av
huvudsakligen
ledamöter från de större och från
näringslivsorganisationerna
olika branschförbund. Intresseledamöterna har teknisk kunskap inom ett visst sakområde, allmän kännedom om en viss bransch eller om förhållandena inom konsumentområdet eller näringslivet i stort. De är inte i den mepartsrepresentanter ningen att de har till att företräda eller
uppgift stödja en part.
Det åligger varje ledamot att i med
enlighet förvaltningslagens
regler iaktta saklighet och Ledamöterna förordnas
opartiskhet.
i för en tid av tre år.
regel
Kansli
Nämndens kansli förbereder ärendena, utarbetat till
förslag
beslut, lämnar stöd till den kommunala
konsumentvägledningen,
dokumenterar praxis och information om denna.
sprider
Råd
Ett råd är knutet till nämnden med att bistå ordföran-
uppgift
den i viktiga frågor om verksamhetens och omfatt-
inriktning
ning. Rådet består av företrädare för konsumenter,
näringsid-
kare och kommuner. Nämndens ordförande är ordförande i rådet. Rådet sammanträder tre
vanligen gånger per år.
6.3¶Konsumenttvister och om
frågor
till domstol
yttranden
Behörigheten
Nämnden prövar inte tvister avseende av fast
köp egendom,
bostadsrätt eller tomträtt, av fast
upplåtelse egendom (med
undantag av upplåtelser som skett för fritidsändamål och för
kortare tid än nio månader i hälso- eller eller
följd), sjukvård
advokatverksamhet. Nämnden har även beslutat om tvister
följande undantag:
som har avgjorts eller vid tvister som
pågår domstol, kan prövas
av statens va-nämnd eller tvister som skall av trafik-
prövas
skadenämnden.
76 Allmänna reklamationsnämnden
Har nämnden i ett gruppärende avgett en rekommendation, prövar nämnden inte därefter inkomna tvister rörande samma sak.
Nämnden inte heller tvister som kvaliteten och
prövar gäller
innehållet i utbildning och kursverksamhet. En del försäkrings-
och en del kommunala tjänster är också lik-
frågor undantagna,
som varor och tjänster avseende spel, tips och lotterier, telefon-
och (i den mån avser antal
elräkningar räkningen markeringar eller förbrukning av elström) samt fastighetsmäklartjänster.
När det tjänster rörande bostäder, och mark
gäller byggnader
nämnden endast tvister om elektriska installationer,
prövar
VVS-installationer samt målningsarbeten och golvläggning.
Nämnden prövar inte heller konsumenttvister där anmälan
gjorts av någon annan än konsumenten, där värdet av det som
yrkas understiger ett visst lägre belopp som nämnden har
bestämt, och där anmälan har kommit in mer än sex månader efter det att näringsidkaren helt eller delvis har avvisat konsumentens krav. Nämnden kan dock i dessa fall besluta att
en tvist, om denna är av principiellt intresse eller om
pröva
andra särskilda skäl föreligger.
Sedan 1990 har nämnden tillämpat följande värdegränser:
sko-, textil- och allmänna avdelningen 250 kr bank-, el-, motor-, rese-, skinn- och
tvättavdelningen 500 kr
bostads-, båt- och 1 000 kr
försäkringsavdelningen
Nämnden har rätt att avvisa ärenden där utredningen är bristfällig och tillräcklig utredning inte kan erhållas eller där ärendet i med hänsyn till nämndens arbetsformer eller andra
övrigt, omständigheter, inte lämpar sig för Dessa bestämmelprövning. ser tillämpas bl.a. på ärenden där muntlig bevisupptagning
behövs (förhör med part eller vittne) eller där kostsamma och
är eller när man bedö-
komplicerade besiktningar nödvändiga
mer att en rekommendation från nämnden sannolikt skulle bli
utan verkan.
Förfarandet
En är beslutför med ordförande och fyra andra
avdelning
ledamöter. De ledamöter som företräder konsument- och näringsidkarintressena skall vara lika många. En avdelning är också beslutför med ordföranden och två ledamöter, om inte någon av ledamöterna begär att fyra ledamöter skall delta. En del ärenden kan avgöras utan sammanträde av nämndens ordförande, vice
Allmänna reklamationsnämnden 77
ordförande eller av en annan tjänsteman vid nämnden efter särskilt förordnande. Sådan prövning kan rum om ärendet
äga är av enkel beskaffenhet eller om näringsidkaren inte har yttrat
sig i ärendet. Det kan även ske vid avvisning eller av
avskrivning
ett ärende.
I-Iandläggningen vid nämnden är i princip skriftlig. Parterna
har inte rätt att närvara vid sammanträdet och muntlig
någon
bevisupptagning förekommer inte.
Merparten av nämndens beslut är enhälliga. Vid skilda
meningar tillämpas i huvudsak reglerna i 16 kap. rättegångs-
balken om omröstning i tvistemål.
Nämndens beslut i konsumenttvister får liksom dess yttranden till domstol inte På begäran av en av parterna
överklagas.
kan dock omprövning ske under vissa förutsättningar.
Besiktningar
I många ärenden som nämnden har att pröva behövs någon form av besiktning. Detta gäller ofta bl.a. på motor-, bostads-
och den allmänna avdelningen. Inom avdelningarna för skinn,
skor, textil och tvätt har nämnden ofta den reklamerade varan
till hands och kan själv granska den. Nämnden har inga
särskilda medel eller någon organisation för besiktningar. I
allmänhet får därför konsumenten själv ta hand om sådan besiktning och också betala för denna. Vid bifall till konsument-
ens yrkande kan nämnden rekommendera näringsidkaren att
ersätta konsumenten.
karaktär
Avgörandenas
Nämndens beslut är en rekommendation till parterna att lösa tvisten på visst sätt. Rekommendationen är inte bindande vilket innebär att ett beslut inte kan verkställas genom tvång. Flertalet
företag följer dock rekommendationerna. Ett antal näringslivs-
har åtagit sig att se till att deras medlemmar
organisationer
följer nämndens rekommendationer. Vissa organisationer, t.ex.
Köpmannaförbund och Motorbranschens Riksför-
Sveriges
bund, tar t.o.m. över medlemmarnas ansvar om dessa inte kan eller vill rätta sig efter besluten. En näringsidkare som inte följer
besluten ådrar sig dessutom lätt negativ publicitet.
Föl/samhetsundersökningar
För att få besked om beslutens genomslagskraft och en uppfatt-
om verksamhetens effektivitet har nämnden
ning tidigare genomfört stickprovsundersökningar inom de olika avdelning-
78 Allmänna reklamationsnämnden
arna när det gäller efterlevnaden av nämndens bifallsbeslut. Dessa har i vissa fall lett till att konsumenten
undersökningar
har fått rättelse i efterhand. Nämndens undersökningar har
regelmässigt följts upp i tidskriften Råd 8C Rön, vilket ytterligare förbättrat följsamheten. Försäkringsbranschen har uttalat
att man skall meddela ARN om ett inte följs och att
avgörande
man, om konsumenten i sådana fall går till domstol, garanterar
dennes rättegångskostnader.
Fr.0.m. årsskiftet 1992/1993 utför nämnden på försök kon-
tinuerligt följsamhetsundersökningar på samtliga avdelningar.
Finansiering
Nämndens verksamhet finansieras helt med statsmedel. Bud-
getåret 1993/94 tilldelades nämnden 13 400 000 kr.
sammanlagt
Merparten av medlen till löner och arvoden. Ungefär 85
går
procent går åt för prövningen av konsumenttvister och 15
procent för stöd till den kommunala konsumentverksamheten
och informationsverksamheten. I tal kostar i
mycket grova
genomsnitt varje ärende hos nämnden 1 600 kr.
6.4¶Arbetssituationen
Till nämnden inkommer ca 7 000 ärenden per år. Under verksamhetsåret 1992/93 kom det in 7 125 ärenden om konsumenttvister till nämnden. Antalet inkomna ärenden ökade i förhållande till föregående verksamhetsår med 450 ärenden eller ca 7 procent.
Ärendetillströmningen har ökat mest på bankavdelningen,
reseavdelningen, motoravdelningen och skinnavdelningen.
Elärendena och har också ökat i antal.
försäkringsärendena Tillströmningen av ärenden till övriga avdelningar, främst all-
männa avdelningen, har däremot minskat.
Under samma tid avgjorde nämnden sammanlagt 7 306
ärenden. I 4 443 av dessa prövade nämnden tvisten i sak. Resten av ärendena avvisades (1 690 ärenden) eller avskrevs efter återkallelse (1 173 ärenden). Ca 3 600 ärenden har avgjorts med deltagande av intresseledamöter.
På kansliet, dvs. utan intresseledamöter, har avgjorts nästan
1 100 ärenden i sak. Över 2 500 ärenden har avvisats eller avskrivits på kansliet. Antalet beslut av detta har ökat i
slag
förhållande till föregående år.
Det har under verksamhetsåret gjorts framställningar om att avgöranden skall omprövas i ca 300 ärenden, dvs. i 4 procent
Allmänna reklamationsnämnden 79
av Omprövning har emellertid beviljats blott i 15
avgörandena.
av dessa ärenden (45 fall). Endast ett fåtal till
procent yttranden domstol avges årligen.
Nämndens personal har under den senaste femårsperioden minskat med cirka en fjärdedel, främst till följd av datorise-
Antalet ärenden har varit i stort sett
ringen. avgjorda samtidigt
oförändrat och dvs. antalet avgjorda ärenden
produktiviteten,
per anställd, har alltså ökat. Däremot är handläggningstiderna
på flertalet avdelningar alltjämt för långa. Nämnden har som målsättning att handläggningstiderna i genomsnitt inte skall
överstiga fyra månader.
6.5¶Stödet till den lokala konsumentverksamheten
Konsumentvägledarna har varje år ungefär 90 000 kontakter
med konsumenter rörande reklamationer. Konsumentvägleda-
ren kan de faktiska vid en tvist,
klargöra omständigheterna
informera konsumenten om reklamationsförf-arandet och för-
söka medla mellan Konsumentvägledaren kan vidare
parterna. upplysa konsumenten om gällande rätt, Allmänna reklamations-
nämndens praxis m.m. Endast ca 5 procent av de reklamationer
och tvister som konsumentvägledarna tar hand om förs vidare till ARN. Den lokala verksamheten är med andra ord av stor betydelse för att avlasta ARN och även de allmänna domstolarna.
ARN:s stöd till den lokala konsumentverksamheten sker
huvudsakligen genom:
0 samtal om och
Telefonrâdgiz/ning, rättsliga frågeställningar upplysningar om nämndens praxis
0 ARN medverkar i som Konsument-
Utbildning, utbildning
verket anordnar för bl.a. kommunala konsumentvägledare 0 t.ex. nämndens be-
Materialservice, anmälningsblanketter,
slut, nämndens årsbok och sammanställningar över nämn-
dens praxis.
6.6¶Praxis
i ärenden av principiellt intresse och beslut som
Summeringar
refereras samlas i nämndens databas. Uppgifterna kan sedan användas vid beredning av ärenden, framtagning av statistik m.m. I den s.k. Råttsbanken finns en särskild databas för ARN där nämndens referat i principiellt intressanta ärenden ingår.
80 Allmänna reklamationsnämnden
Nämnden varje år ut en årsbok. Denna innehåller dels en
ger
redogörelse för nämndens verksamhet och statistiska uppgifter
rörande verksamheten, dels referat av beslut i ärenden som ansetts vara av principiellt eller av allmänt intresse. Vidare gör nämnden ibland särskilda av praxis för
sammanställningar
olika avtalsområden. Intresseledamöterna bidrar i hög grad till
att ge spridning åt nämndens avgöranden.
Den praxis som utvecklats genom nämndens beslut har utgjort en grund för ny lagstiftning på konsumentområdet.
Kapitel
Vissa
myndigheter
och andra
organ
till stöd för
konsumenterna
Sammanfattning
och andra offentliga organ utövar
Många myndigheter
verksamhet av betydelse för konsumentema. En rad och arbetar med och
myndigheter organ produkters tjänsters säkerhet och ändamålsenlighet.
och arbetar utifrån ett funk-
Några myndigheter organ
tionsansvar för att bevaka en viss eller ett visst
fråga
arbetsområde. Det finns även och organ som har till uppgift att
myndigheter
tillvarata särskilda gruppers behov och intressen.
7.1¶Inledning
Vid sidan av Konsumentverket och Allmänna reklamations-
nämnden utövar ett stort antal myndigheter och andra offentverksamhet av för konsumenterna. I många
liga organ betydelse
som till att
myndigheters tillsynsansvar ligger uppgifter syftar
eller tjänsters säkerhet eller ändamålsen-
garantera produkters
Sådana benämns eller andra
lighet. myndigheter myndigheter
med sektorsansuar. I t.ex. Livsmedelsverkets
offentliga organ
att våra livsmedel inte är hälsovåduppgifter ingår att garantera Däremot uttalar inte verket om matvarornas kvalitet i
liga. sig
relation till priset.
82 Andra
myndigheter och organ
Till skillnad från har Konsumentver-
sektorsmyndigheterna
ket ett funktionsansvar att bedöma varor och utifrån ett
tjänster
Andra eller or-
konsumentperspektiv. myndigheter offentliga
gan är t.ex. Konkurrensverket och Folkhälsoinstitutet. Detta
slag av myndigheter benämns med myndigheter funktionsans-
var.
Andra myndigheter eller arbetar för att
offentliga organ
förbättra villkoren för särskilda eller Som
grupper regioner.
exempel kan nämnas och
Handikappinstitutet Glesbygdsmyndigheten.
7.2 och andra
Myndigheter offentliga organ
verksamma inom en viss sektor
Boverket
Boverket har som att en
målsättning främja god bostadsförsörj-
ning som ger befolkningen bostäder av god kvalitet till
skiliga
kostnader. Verket arbetar även med det bostads-
statliga
finansieringssystemet och bostadsstödet. I verkets
uppgifter
ingår att administrera ett stort antal stödformer till
bostadsbyg-
gande och boende. Dessutom har Boverket till att
uppgif:
fördela stöd till kulturlokaler, allmänna och
samlingslokaler
utsmyckning av bostadsområden samt att administrera vissa insatser på
energiteknikområdet.
Länsbostadsnämnderna har hittills varit statens
regicnala organ för bostadspolitiken. skall Enligt riksdagsbeslut
länsbostadsnämnderna upphöra vid av år 1993.
utgången
Ansvaret för den regionala överförs den 1
bostadspolitiken
januari 1994 till
länsstyrelserna.
Möbelinstitutet
Institutet, som är ett
branschforskningsinstitut med represen-
tanter för produktion, och
formgivning konsumenter, provar
möbler ur Möbler som och som
funktionssynpunkt. provats
uppfyller alla uppställda krav får deklareras med ”Möbel-
fakta”. I särskilda och redovi-
anvisningar kravspecifikationer
sas villkoren för detta. Möbeln måste t.ex. motsvara krzv
på
brukbarhet, hållbarhet och
välgjordhet.
Statens institut
för bygg/forskning
Statens institut för bedriver inon. hela
byggforskning forskning
byggnadsområdet. Aven viss
samhällsvetenskaplig forskning
Andra och 83 myndigheter organ
förekommer. Målet för verksamheten är att frambringa och föra ut som en rationell utveckling av planekunskaper främjar och förvaltning inom byggnadsring, projektering, produktion området. I med ett kommer institutet att avenlighet riksdagsbeslut vecklas vid årsskiftet 1993/94 och i stället integreras i en ny institution för och under Tekniska
bygg- fastighetsforskning
med till Gävle. Vissa enheter kommer att högskolan lokalisering föras till Uppsala universitet.
Byggforskningsrâdet
fördelar till byggforskning. Rådets
Byggforskningsrådet anslag
verksamhet är inriktad på forskning, utveckling och experiment och utformningen av den bebyggda miljön. kring förändringen Rådet och utvärderar forskningsresultat som sedan följer upp dokumenteras och ges spridning.
i Sverige
SIS-Standardiseringskommissionen
SIS är för i Sverige.
centralorgan standardiseringsverksamheten
SIS är en fristående, med medlemmar från opartisk förening och sektor. fastställer SIS stadnäringsliv offentlig Regeringen och utser av Industriförbundet dess ordförande. gar på förslag SIS är att svara för den nationella standardiseringen
uppgift
samt företräda denna internationellt, europeiskt och nordiskt. SIS fastställer och svensk standard. SIS skall utge och registrerar all svensk standard och verka för att denna tillämpas. sälja SIS bedriver också, bl.a. inom vissa områden med konsuoch kvalitetsmärkning av produkter. mentintresse, certifiering SIS också den och frivilliga miljömärkningen. handlägger positiva i Sverige är decentraliserat. Utarbe- Standardiseringsarbetet tande av standard bedrivs inom nio självständiga standardiseanknutna till SIS, s.k. De företräder SIS ringsorgan fackorgan. i det internationella och europeiska standardiseringsarbetet och svarar helt och fullt för inom sina respektive standardiseringen verksamhetsområden. har blivit allt- Standardiseringsarbetet mer internationellt och ca 90 % av de samlade svenska insatserna i eller av internationell och gäller deltagande bevakning Den senare har av naturliga skäl fått europeisk standardisering. prioritet. Bland de nio torde SIS - Allmänna Standardisefackorganen
SIS-STG, och Hälso- och Sjukvårdsstandardise-
ringsgruppen, bedriva de flesta av
ringen, SIS-HSS, standardiseringsprojekten
intresse för konsumenterna och också med deltagande av dessa, företrädesvis av Konsumentverket. Inom SIS-
representerade
84 Andra och organ
myndigheter
STG är området hem och fritid ett av de
(konsumentskydd)
största och inom SIS-HSS man bl.a. med
sysslar handikapp-
hjälpmedel.
Inom området i ett omfat-
konsumentskydd pågår Sverige
tande europeiskt standardiseringsarbete. Ett kommittjugotal
téer, flera av dem med arbetsgrupper, deltar f.n. i arbetet med att ta fram Europastandard. Bland dessa kan nämnas möbler,
leksaker, fritidshjälmar, barnomsorgsprodukter och flytvästar.
Flera kommitéer inom det
europeiska standardiseringsorganet
CEN arbetar med EG/EFTA-mandat. Konsument- och barn-
säkerhet har traditionellt varit prioriterade områden såväl hos
Konsumentverket som hos Det har
standardiseringsorganen.
därför bedömts viktigt att i det arbetet slå vakt om
europeiska
svensk säkerhets- och Vissa områden
konsumentskyddshänsyn.
har prioriterats såsom leksaker, flytvästar och
fritidshjålmar,
barnomsorgsprodukter och inom dessa CENprojekt pågår
arbete under svenskt sekretariat för åtta
viktiga arbetsgrupper.
Vårt motto i inom dessa delområden år
standardiseringsarbetet
”Europas barnsäkerhet i svenska händer”.
Arbetet inom är inte till
konsumentskyddsområdet begränsat
CEN. Inom möbelområdet drivs arbetet i det internationella
standardiseringsorganet ISO under svenskt huvudsekretariat. I
detta arbete, som har starkt arbetas
inflytande på CEN-arbetet,
intensivt från svensk sida för att få internationella standarder
accepterade också som Europastandarder.
SIS finansieras delvis med statliga medel, men i huvudsak
genom bidrag från näringslivet och av intäkter från
försäljningen av publikationer och
tjänster.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverket bildades genom att och tek-
Närings-
nikutvecklingsverkets (NUTEK) elsäkerhetsenhet och Statens
Elektriska Inspektion samlades i en gemensam organisation.
Verkets mål är att skador som orsakas av elektri-
förebygga
citet. Verket skall intensifiera arbetet med att och
upprätthålla
utveckla den svenska säkerhetsnivån både när det
gäller
elanläggningar och elmateriel. Detta skall ske ett nära genom
samarbete med näringsliv, organisationer och
myndigheter.
Internationellt sker det snabba Elsäkerhets-
förändringar.
frågorna påverkas i hög grad av den inre marknaeuropeiska
den. Elsäkerhetsverket har dels en central dels en
verksamhet,
decentraliserad tillsynsverksamhet. Ett elsåkerhetsråd är knutet
till verket.
Andra myndigheter 85
och organ
SEMK O AB
SEMKO AB utför olika typer av provning av elektrisk materiel,
t.ex. säkerhetsprovning för S-märkning, EMC-provning (prov-
ning av elektromagnetisk emission och immunitet), provning av
emission från bildskärmar, energiförbrukningsmätningar, prov-
ning av teleterminaler för T-märkning, m.m. SEMKO utför
också revisioner och certifieringar av kvalitetssystem ISO enligt
9000. SEMKO AB bildades 1925 av bl.a. Svenska Brandförsvars-
och Svenska elverksföreningen. Sedan 1977, när
föreningen
SEMKO blev riksprovsplats för elektrisk materiel, staten
äger
51 procent av aktierna. De övriga ägs av och
Elverksföreningen
Brandförsvarsföreningen. S-märket registrerades av SEMKO
1926. S-märket är ett tecken på att elektrisk materiel har
SEMKO:s säkerhetsprovning och genomgått uppfyller myndig-
heternas krav. Undersökningar visar att S-märket är välbekant för över 80 procent av den svenska befolkningen.
SEMKO:s säkerhetsprovning av elektriska produkter sker
normalt de fordringar som ingår i Svensk standard.
enligt
Standarderna är som regel baserade på internationellt utarbe-
tade standarder.
Provningen omfattar förutom säkerheten mot brand och elchock även kontroll av risken för mekaniska skador, strål- och
brännskador, mikrovågs-läckage från mät-
mikrovågsugnar,
ning av UV-strålning m.m.
När EES-avtalet träder i kraft kommer den svenska kontrollatt harmoniseras med EGzs. Det svenska kravet
ordningen på att konsumentprodukter skall vara förhandsprovade och god-
kända (”certifierade”) av ett opartiskt organ tas då bort.
Myndigheterna ställer dock även i fortsättningen samma säker-
hetskrav på produkterna.
S-märket finns även fortsättningsvis kvar som ett alternativ
till tillverkardeklaration för de tillverkare och som
importörer
vill visa installatörer och konsumenter att deras är
produkter provade och
opartiskt godkända.
Finansinspektionen
bildades 1991 genom en
Finansinspektionen sammanslagning av Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen. Myndighet-
ens ansvarsområde täcker nästan hela det finansiella systemet.
I ingår att verka för stabilitet och sundhet hos
tillsynsuppgiften
banker, försäkringsbolag, finansinstitut m.fl. samt att ta till
vara allmänhetens intressen på kreditmarknaden. Inspektionen
86¶Andra och
myndigheter organ
har bl.a. genom förhandlingar med bankerna krav
genomdrivit
på information om aktuella räntor på bankernas
sparkonton. Allmänheten anlitar Finansinspektionen i betydande omfatt-
ning. Under 1992 hanterade ca 2 000
inspektionen skriftliga
anmälningar. Antalet telefonsamtal från allmänheten
uppskat-
tas till ca 300 per vecka. Inspektionen har en särskild
avdelning
för
konsumentfrågor.
Statens livsmedelsverk
Statens livsmedelsverk har till att bevaka konsumenter-
uppgift
nas intressen leda och samordna
på livsmedelsområdet,
livsmedelskontrollen, undersöka livsmedels sammansättning
och och i
näringsvärde, ge råd anvisningar livsmedelsfrågor
samt vägleda konsumenterna mot bättre matvanor. Verket
bedriver en omfattande informationsverksamhet som bl.a. behandlar sambandet mellan kost och hälsa.
i
Konsumentberedningen
Konsumentberedningen är en kommitté underjordbruksdepar-
tementet, som tillsattes 1991 med uppgift att och utvär-
följa
dera den reformen ur ett brett konsument-
livsmedelspolitiska perspektiv. En samlad redovisning skall lämnas den 1 september
1994. I ingår företrädare för
beredningen fackföreningarna,
pensionärsorganisationerna och samt
konsumentvägledarna
ekonomisk expertis.
Beredningen utger fortlöpande rapporter om på
utvecklingen
livsmedelsområdet som underlag för den
livsmedelspolitiska
debatten. Som exempel kan nämnas om livsmedelsrapporter
prisernas utveckling, om svensk livsmedelspolitik inför EG-
inträde och om miljövänligt framställda livsmedel.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden är ett som organ
genom utredningar och kalkyler söker den ekonomiska belysa
utvecklingen inom livsmedelsområdet samt de effekter som den
nya livsmedelspolitiken ger i livsmedelsprocessen från produ-
cent till konsument.
Vägverket
Vägverket är den centrala myndigheten inom biltrafikområdet. Utöver ansvaret för underhåll och drift av
planering, byggande,
de statliga vägarna har efter av
Vägverket, nedläggningen
Andra 87
myndigheter och organ
Trafiksäkerhetsverket, även uppgiften att föreskriva de krav bilar skall uppfylla i säkerhets- och miljöhänseende. För detta har även utarbetat normer för beräkning av olika
Vägverket slags prestanda etc.
Verkets instruktion har nyligen ändrats med innebörden att även ansvaret för miljöpåverkan och
vägtransportsektorns
nu åligger verket. I samband med Transportmiljöanpassning rådets nedläggning fick Vägverket nämligen överta uppgiften att informera om och när
följa upp och energiförbrukning miljö det gäller vägtransportsektorn. Vägverket skall enligt regeringens beslut årligen inkomma med en miljörapport.
Samarbetet mellan Konsumentverket och Vägverket angående krav fordons bränsleförbrukning behandlas i kapitel 35
på med anledning av en skrivelse från Kommunikationsdepartementet till vilken överlämnats till kommit-
Civildepartementet, tén (1992-10-27 dnr 6).
Läkemedelsverket
ombildades 1990 till Socialstyrelsens läkemedelsavdelning Läkemedelsverket. Verksamheten är i stort sett densamma som
Läkemedelsverket är en uppdragsmyndighet med fyra tidigare.
kontroll av läkemedel före registrering, efterhuvudprogram: kontroll av och information om läkemedel m.m., kontroll av andra produkter än läkemedel samt övrig verksamhet.
Läkemedelsverket finansieras genom avgifter från läkemedelsindustrin. består av och ansökning-
Avgifterna årsavgifter
Viss finansieras med externa medel. savgifter. forskning
Socialstyrelsen
roll har förändrats under de senaste årtiondena Socialstyrelsens och inriktas nu huvudsakligen på tillsyn, uppföljning och
samt kunskapsspridning inom hälso- och sjukvårutvärdering den För att öka effektiviteten har
respektive socialtjänsten. verksamheten renodlats, och en regional organisation har bildats. Den anpassning till förändringar i
statliga förvaltningens kommuner och är ytterligare en orsak till utveck-
landsting lingen.
Skolverket
Skolverket startade sin verksamhet 1 991. Verket är en kunskaps-
och har till att organisation uppgift
88 Andra myndigheter och organ
0 samla in, ställa samman och analysera information samt
sprida kunskap om svensk skola och utbildningsmål
0 bidra till av skolväsendet riksnivå och lokal
utveckling på
nivå
0 informera och skolhuvudmannen om
riksdagen, regeringen
tillståndet i skolan
0 bevaka den nationella i skolan och enskilda
likvärdigheten elevers rättigheter.
Skolverket har till syfte att följa upp och utvärdera skolverksamheten, att utöva tillsyn samt att på olika sätt bidra till
skolans utveckling. Central uppföljning och är utvärdering nödvändiga för att ge riksdagen och regeringen kunskap om hur kommuner och andra utbildningsmän fullgör sina skyldigheter
och hur skolväsendet fungerar i landet.
Skolverket är uppdelat i en central enhet och en regional
fältorganisation.
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen (Keml) inrättades 1986. Verket utövar
kontroll över kemiska effekter på hälsan och
produkters miljön. Inom inspektionen finns ett toxikologiskt råd. Verket har ett
ansvar för kontroll av de 50 000 kemiska
övergripande produkter som finns registrerade i inspektionens register. Liksom för
Naturvårdsverket gränsar KemIs arbetsområde till såväl natur-
skydd, arbetarskydd som konsumentskydd.
7.3 och andra
Myndigheter offentliga organ
med ett funktionsansvar
Konkurrensverket l
År 1992 startade Konkurrensverket sin verksamhet. Samtidigt
avvecklades Näringsfrihetsombudsmannen och Statens pris-
och konkurrensverk. Verket skall som central
förvaltningsmyn-
i
dighet för konkurrensfrågor arbeta för en effektiv konkurrens
i privat och offentlig verksamhet till för konsumenterna.
nytta Verket har till uppgift att aktivt motverka konkurrens-
begränsningar samt att verka för ett konkurrensinriktat synsätt
i samhället.
Arbetet vid Konkurrensverket bedrivs efter
fyra inriktningar: verket skall tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar,
effektivisera den offentliga sektorn och sprida information.
Ett kommande verksamhetsområde är forskning. Här avses
Andra myndigheter och organ 89
bl.a. utvärdering av marknaders funktionssätt, effekter av
och resultat av olika konkurrenskonkurrensbegränsning politiska medel. Regeringen har inrättat ett särskilt råd för konkurrensfrågor med uppgift att stimulera forskning på konkurrensområdet och ta till vara resultaten av forskningen främst inom de ekonomiska och juridiska disciplinerna.
och teknikutvecklingsuer/zet Närings-
NUTEK har till uppgift att främja näringslivets tillväxt och förnyelse. Verksamheten är inriktad på
teknisk forskning och industriell utveckling
och av företag etablering utveckling regionala utvecklingsinsatser säker och miljövänlig energiförsörjning effektiv energianvändning.
NUTEK ansvarar för samordningen av energiforskningsprogrammet som omfattar stöd till energirelevant forskning inom olika sektorer. NUTEK samarbetar med Konsumentverket på energiområdet. Verken har, i enlighet med ett regeringsuppdrag från Näringsdepartementet, presenterat förslag till minskad elförbrukning i hushållsapparater m.m. (Rapport till Näringsdepartementet angående ”Normer för maximal elförbrukning i hushållsapparater m.m.”, mars 1992).
Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets mål är att verka för en miljöanpassad samhällsutveckling. Grundtanken i miljöpolitiken under 1990-talet är att konsekvent skall beaktas i alla delar av
miljöaspekterna samhället. Verket har utifrån sin målsättning preciserat ett antal miljöhot där motverkande insatser är mycket angelägna. Flera av dessa gränsar till områdena konsumentskydd, arbetarskydd och kontroll av kemikalier. Naturvårdsverket bedriver en omfattande forsknings- och publikationsverksamhet. Verket har bl.a. lämnat underlag till Råd 8C Röns ”gröna sidor”.
Folkhälsoinstitutet
Folkhälsoinstitutet startade sin verksamhet 1992. Institutet verkar för att ge för en hälsa
befolkningen förutsättningar god genom att befrämja friskvård och sjukdomsförebyggande insatser av sektorsövergripande karaktär. Särskild vikt läggs vid åtgärder för att hjälpa s.k. riskgrupper. Institutet bedriver därför ett nära samarbete med kommuner, landsting, andra
90 Andra myndigheter och organ
statliga myndigheter, företag och frivilliga organisationer. Special-
om alkohol, narkotika, allergier, hiv, sexualitet, föda program och motion m.m. fram. Dessa program riktar sig
har tagits främst till barn, ungdomar och missbrukare.
7.4 som stöder en eller en
Organ grupp region
Glesbygdsmyndigheten
med säte i Östersund, startade sin Glesbygdsmyndigheten, verksamhet 1991.
Glesbygdsmyndigheten har enligt gällande instruktion (SFS 1990:1008) till att lämna förslag till förbättringar för
uppgift glesbygds- och levnadsförhållanden.
landsbygdsbefolkningens
skall bl.a. initiera och medverka i projekt av Myndigheten betydelse för glesbygdens utveckling.
Konsumentverket utfärdar föreskrifter gällande stöd till kommersiell service, medan utfärdar före-
Glesbygdsmyndigheten
skrifter när det stöd till företag.
gäller
Barnombudsmannen
Genom 1993 ombildades Barnmiljörådet till
riksdagsbeslut Barnombudsmannen från den 1 1993. BO:s är
(BO) juli uppgift
att bevaka barns och FN:s konvention
ungdomars rättigheter. om barnets är för verksamheten. De tidi-
rättigheter grunden
hos Barnmiljörådet om säkerhet för barn och gare uppgifterna ungdomar kvarstår hos BO.
Handikappinstitutet
med staten och landstingsförbundet som Handikappinstitutet huvudmän har till ändamål att främja, samordna och medverka i och forskningsarbete avseende hjälpmedel för
utvecklings-
och delar av den samlade hjälpmedelshandikappade övriga processen. Det institutet bl.a. att
åligger
prova och egenskapsdeklarera hjälpmedel medverka i internationellt standardiseringsarbete
förteckningar över produkter för handikappade utge utföra åt och landsting
utredningar regering utbilda inom ansvarsområdet.
Institutet verkar för en ökad tillgänglighet i den fysiska miljön
Andra myndigheter och organ 91
där hjälpmedel är för med omfattande
nödvändiga personer
funktionsnedsättningar. I synnerhet beaktas den växande grup-
pen äldre där praktiska hjälpmedel kan underlätta livsföringen
och öka oberoendet. Huvuddelen av Handikappinstitutets verksamhet är konsu-
mentinriktad, dvs. den skall tillvarata de funktionshindrades
villkor; nya och bättre hjälpmedel skall utvecklas, bl.a. med
utnyttjande av ny teknik. Testning och bedömning av hjälpme-
del är ett i institutets verksamhet.
viktigt inslag Handikappinstitutet har i en ledande i Europa dag ställning
i fråga om för Institutet har av EG
hjälpmedel handikappade.
valts att ansvara för och leda HERT
hjälpmedelsutredningen (Horizontel Europeen Activities in Rehabilation Technology).
Institutet har av EG tilldelats 28 kronor för denna
miljoner
verksamhet. I juni 1992 slutförde och Konsument-
Handikappinstitutet
verket ett om för
regeringsuppdrag tillgänglighet handikappade
och äldre till s.k. Dessa frå-
teknikstyrda serviceanläggningar.
gor bereds nu inom regeringskansliet. Konsumentverket och
Handikappinstitutet planerar ett gemensamt arbete för att hos utvecklare av teknikstyrd service öka kunskapen om handikap-
pades och äldres behov och krav.
Statens
Iaandi/zappråd
Statens (SHR) bildades 1965. Fram till 1979
handikappråd
fungerade rådet som en kommitté knuten till Social-
departementet. Landstingsförbundets och Svenska kommun-
förbundets styrelser rekommenderade 1971 bildandet av länshandikappråd och kommunala Härmed hade
handikappråd.
former skapats för ett samarbete mellan intressen-
kontinuerligt
ter på olika plan: stat, och
landsting primärkommun.
SHR:s uppgift är enligt instruktionen (1988:1094) att verka
för bättre levnadsförhållanden för människor med funktions-
hinder genom samordning av de olika samhällsorganens
handikappinsatser. Bland de rådet har
kartläggningsuppgifter genomfört kan nämnas
flerhandikappades funktionshinder
0 dövbhnda 0 och med
flyktingar asylsökande funktionshinder
0 fritid
handikappades
° stödet till
handikappade.
Rådets verksamhet har ofta bedrivits i samarbete med olika
organisationer. Rådet utdelat anslag till olika organisationer
och
projekt.
Kapitel
Den
kommunala Verksamheten
Sammanfattning
De flesta kommuner bedriver konsumentpolitisk verksamheat. Konsumenterna inför köp, i hushållss-
erbjuds rådgivning
ekonomiska samt vid reklamationer och andrra
frågor Förköpsrådgivning, hushållss-
konsumenträttsliga problem.
ekonomisk ocah
rådgivning, konsumenträttslig rådgivning
av reklamationer under 1992 ca 75 procent aav
hanteringen tog
resurser i Annaan
konsumentvägledningens anspråk.
utbildning, information oczh
verksamhetärmarknadsbevakning, stöd till organisationer.
och stöd vid skuldsanering förekommer intte
Budgetrådgivning
i alla kommuner, men verksamheten är alltmer utbredd.
Personresurserna för den kommunala konsumentverksarmheten har mellan 1990 och 1993 minskat med 22 procent. En
till är att stora kommuner, bl.za.
förklaring minskningen några
Stockholm, skurit ned sin verksamhet väsentligt.
Antalet kommuner med konsumentverksamhet ökade undder hela 1980-talet. 1990 bedrev 271 av landets 286 kommuneer
konsumentverksamhet, varefter antalet stegvis har minskzat
med 34 kommuner eller 13 procent mellan 1990 och 1993.
Den kommunala verksamheten 93
8.1¶Verksamhetens och innehåll
betydelse
Den kommunala konsumentverksamheten kan tre
sägas ha
syften:
0 Att stödja enskilda konsumenter som behöver råd före
köp,
hjälp att effektivisera hushållets stöd i
ekonomi, avtalsfrågor
och andra ärenden samt assistans för att
konsumenträttsliga
lösa tvister efter
köp,
0 Att påverka marknaden så att varor
fullgoda och tjänster utvecklas med hänsyn till pris, och
funktion, miljö service,
0 Att fånga upp en sund förbättra
problem, skapa affärsmoral,
balansen på marknaden och om de marknads-
sprida kunskap
rättsliga reglerna.
Den lokala verksamheten har sin i den breda kontakt-
styrka
ytan, närheten till konsumenterna och den lokala marknaden
samt i förmågan att snabbt och enkelt konsumenterna.
stödja
Detta gör den lokala verksamheten till en aktör i
betydelsefull
konsumentpolitiken.
År 1975 angav statsmakterna ramarna för
konsumentpolitik-
ens innehåll och med intentionen att kommuner-
organisation
nas medverkan i skulle ut. 1986 års
konsumentpolitiken byggas
riksdagsbeslut bekräftade att den lokala verksamheten skulle prioriteras. Vikten av en fortsatt snabb av verksam-
utbyggnad
heten underströks.
Konsumentverksamheten ingår inte i kommunernas
obliga-
toriska uppgifter, och det ankommer kommun att på varje
utifrån sina konsumentverksamheten.
förutsättningar organisera
De flesta kommuner har form av konsumentverksam-
någon
het. I 1986 års en av kon-
proposition gavs beskrivning
sumentverksamhetens innehåll med från konsu-
utgångspunkt
menternas behov. Rådgivning, infor-
reklamationshantering, mation, marknadsuppföljning, varu- och serviceförsörjning,
utbildning samt stöd till organisationer som arbetsomangavs råden. Statsrådet förutsatte att kommunerna skulle be-
själva
sluta om organisationen av arbetet.
I kommuner har resurserna inte räckt för att
många uppfylla
behoven, vilket innebär att i varie-
angelägna arbetsuppgifter
rande fått anstå. Sedan 1985 har utökad verksam-
grad krav på
het ställts på främst med
budgetrådgivning skuldsanering,
miljöfrågor och Detta medför
Europainformation. ytterligare belastning på verksamheten, med ännu större svårigheter att
prioritera.
År 1991 gav Konsumentverket i att
regeringen uppdrag
94 Den kommunala verksamheten
utreda vissa delar av den lokala konsumentverksamheten, bl.a.
reklamationshantering, vägledarnas fortbildning, marknads-
bevakning och modeller för att utvärdera verksamhetens effekter. Uppdraget hösten 1992.
avrapporterades
8.2 av den kommunala
Utvecklingen konsumentvägledningen
Under 1 980-talet utvecklade allt fler kommuner en konsumentverksamhet. Kulmen var 1990 då 271 av landets 286 kommuner bedrev konsumentverksamhet. Sedan dess har antalet sj unkit och 1 993 bedrev 237 kommuner konsumentverksamhet, en minskning med 34 kommuner eller 13 procent under de tre senaste åren.
Mätt i antalet konsumentvägledare, omräknat i årsarbetskrafter, har resurserna likaså minskat.
Sedan 1990 har för konsumentvägledning i
personalresurserna
landets kommuner minskat med motsvarande 54 årsarbetskrafter eller med 22 procent. Ett antal kommuner med tidigare omfattande konsumentverksamhet har reducerat verksamheten med minst en heltidstjänst. I Stockholm motsvarar
neddragningen 15 tjänster. År 1993 anslog 74 kommuner mer än en heltidstjänst till konsumentvägledning, 63 kommuner
mellan en halv och en hel och 100 kommuner högst en
tjänst
halv tjänst. Antalet kommuner med en halvtidstjänst och mer är, trots under senare år, fler än år 1986. Antalet:
nedskärningar
kommuner med mindre än en halvtidstjänst har minskat.
Den kommunala verksamheten 95
Det kan konstateras att
0 färre kommuner har konsumentverksamhet 1993 än 1986
0 fler kommuner avsätter mer än en
halvtidstjänst till konsu-
mentverksamhet
0 149 kommuner, dvs. fler än anslår mindre än en
hälften,
halvtidstjänst eller inte alls avsätter resurser till konsumentverksamhet.
Konsekvenserna av detta är bl.a. att
0 mellan 2 och 3 konsumenter saknar endast
miljoner eller i ringa utsträckning har tillgång till kommunalt stöd i
konsumentärenden 0 av marknaden inte ett tillfredsstäl-
bevakningen fungerar på
lande sätt i alla kommuner
0 kontakterna med och media har minsskolan, organisationer
kat det senaste året.
8.3¶Organisation
I många kommuner både den
genomgår politiska organisationen och förvaltningens organisation stora förändringar. Den
särskilda politiska organisationen i form av en konsument-
nämnd eller ett konsumentutskott avvecklas i kommu-
många
ner, och konsumentverksamheten läggs samman med stora
Antalet förtroendevalda med särskilt ansvar för
förvaltningar.
konsumentfrågor minskar.
Antalet kommuner med konsumentnämnd eller konsument-
utskott har nästan halverats mellan 1990 och 1993, från 91 till
43 kommuner. I 122 kommuner har ansvaret
kommunstyrelsen
för verksamheten, i 29 kommuner verksamheten under
lyder
socialnämnden och i 25 under kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten sorterar under andra nämnder i 16 kommuner.
De flesta kommuner har egna resurser för konsument-
verksamheten, men 19 kommuner, ofta små kommuner, väljer att köpa tjänster från en grannkommun.
8.4¶Rådgivning
Rådgivning och stöd till enskilda konsumenter är en huvudupp-
gift för den lokala konsumentverksamheten. Under 1980-talet ökade antalet kontakter med enskilda konsumenter: från 200 000 år 1980 till knappt 300 000 år 1991. Men därefter minskade antalet och var 1992 tillbaka 1985 års nivå, dvs. ca 250 000.
på
96 Den kommunala verksamheten
År 1992 användes ca 75 procent av konsumentvägledarnas tid till att ge hjälp och stöd till enskilda konsumenter.
Den rådgivande verksamheten omfattar
förköpsrådgivning
hushållsekonomisk rådgivning
konsumenträttslig rådgivning
reklamationer.
i enskilda ärenden ger information om problem på
Rådgivning
marknaden.
av olika av rådgivning till enskilda konsu-
Fördelningen typer
menter har förändrats sedan 1985. Förköpsrådgiuningen har minskat med en tredjedel; 1992 beräknades endast 12 procent
av konsumentvägledarnas tid ha tagits i anspråk för rådgivning
före Orsaken är bl.a. en medveten omläggning av råd-
köp. från konsumentvägledarna till biblioteken, till orgagivningen
nisationer och till konsumentombuden på arbetsplatserna. Andra
skäl kan vara hushållens minskade resurser som begränsat
köpen av kapitalvaror.
Den husbållsekonomiska rådgiuningen, som omfattar budget-
rådgivning, hjälp med skuldsanering och allmänna råd i ekonomiska har väsentligt under perioden efter 1985 .
frågor, stegrats Ca 28 procent av konsumentvägledarnas tid under 1992 bedöms ha använts för denna verksamhet.
Den konsumenträttsliga rådgiuningen har inte förändrats under perioden. Under 1992 motsvarade rådgivningen 12 procent av konsumentvägledarnas arbetstid.
Rådgivningen i samband med reklamationer och klagomål efter har också minskat, men upptar fortfarande en relativt
köp
stor del eller 21 procent av konsumentvägledarnas arbetstid. I
kommuner har särskilda reklamationsråd inrättats för att
några
lösa tvister lokal nivå.
på
Den kommunala verksamheten 97
som rör hälsa och livsmedel blir allt mer före-
Frågor miljö, kommande. Ãr 1991 drygt 120 kommuner sär-
genomförde
skilda ofta i samarbete med miljö- och hälso-
miljöaktiviteter,
och lokala miljögrupper. På livsmedelsskyddsförvaltningen området hälsa och hygien, bestrål-
gällde frågorna hushållning, ning, innehållsdeklarationer, prisinformation och
märkning, distribution. är undersökningar av
Exempel på åtgärder
varor i butikerna, utställningar, informationsmamiljövänliga terial och träffar med handeln.
8.5 verksamhet
Förebyggande
Den verksamheten omfattar generella konsument-
förebyggande
som kan påverka villkoren för grupper av konsumenproblem ter. Den bedrivs bl.a. genom kunskapsspridning och opinions-
lokal nivå. Rådgivningen i enskilda ärenden bidrar bildning på till att vilket för att vidta
precisera problem, ger kunskap förebyggande åtgärder.
En av konsumentvägledarnas resurser användes
fjärdedel under 1992 för andra än i enskilda ären-
uppgifter rådgivning den.
Det förebyggande arbetet riktar sig till
0 t.ex.
näringslivet, detaljhandeln 0 t.ex. skolan
institutioner/förvaltningar, 0
frivilliga organisationer 0 av t.ex. invandrare.
grupper konsumenter,
I de flesta kommuner pågår en omfattande kontaktverksamhet med skolan i form av studiebesök hos och lärarkontakter med
Detta gäller inte enbart ungdomskonsumentvägledningen. skolan utan i mycket hög grad vuxenutbildning, arbetsmark-
och för invandrare. På senare tid har nadsutbildning utbildning stor tonvikt lagts på ekonomiska frågor.
8.6¶Kontakter med och
näringslivet förvaltningar
Kontakterna med det privata näringslivet, med kommunala och
samt med kommunala förvaltningar och statliga statliga företag organ är av två slag: samarbete kring gemensamma uppgifter, och kontakter där den lokala vägledningen företräder konsumenternas intressen i förhållande till andra parter.
4 13-0824
98 Den kommunala verksamheten
Genom kontakter med det lokala näringslivet bevakas att
t.ex. marknadsföringslagen följs. Information om och utbildning i konsument- och marknadsrättsliga regler och praxis
genomförs för såväl enskilda näringsidkare som hela branscher.
medverkar också i Konsumentverkets
Konsumentvägledarna
uppföljning av riktlinjer och branschöverenskommelser samt
genomför på egen hand projekt för marknadsbevakning. Den löpande marknadsbevakningen som bygger på anmäl-
ningar från allmänheten är av stor betydelse. Årligen hanterar kommunerna ca 3 000 marknadsrättsliga ärenden.
Samarbetet med det lokala näringslivet har successivt byggts ut under senare delen av 1980-talet. Ca hälften av alla kommu-
ner med konsumentverksamhet hade år 1991 kontakter med
det lokala näringslivet. År 1992 deltog 68 kommuner i
Konsumentverkets av riktlinjer och överenskom-
uppföljning
melser med vilket är en sedan
näringslivet, nedgång toppåret
1990 då 108 kommuner var engagerade i denna verksamhet.
Samrådsmöten med handlare och intresseorganisationer äger
rum i kommuner med en aktiv planering av varu-
många försörjningen. Drygt 200 kommuner hade en varuförsörjnings-
år 1991. Konsumentverksamheten medverkade i arbetet
plan med varuförsörjningsplaneringen i närmare 90 kommuner detta
ar.
Av vägledarnas totala arbetstid används dock endast 3 pro-
cent för marknadsbevakning och Orsa-
näringslivskontakter.
ken är minskade resurser och prioritering av den efterfrågestyrda rådgivningen till enskilda hushåll.
Samarbetet med andra och institutioner har
förvaltningar
ökat kraftigt under senare år. Mest omfattande är kontakterna
med skolan. Därefter följer socialtjänsten, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, byggnads- och fastighetsförvaltningen samt
kulturförvaltningen.
Samarbete förekommer också med statliga institutioner och
Som exempel har nästan 100 kommuner
landstingsorgan. kontakter med kronofogdemyndigheten och drygt 80 med
barnavårdscentraler.
8.7¶Samarbetet med
frivilliga organisationer
Det lokala samarbetet med frivilliga organisationer har ökat
under senare år. Inom organisationer som PRO, LO och Hem och Samhälle har man nu egna konsumentombud som samarbetar med den kommunala konsumentverksamheten. Initiati-
vet till detta har många kommit från den kommunala
gånger
konsumentverksamheten. Det har visat sig att denna är och har
Den kommunala verksamheten 99
varit en för organisationerna. viktig kunskapskälla
År 1990 förekom detta samarbete i ca 60 kommuner och två år senare i 130 kommuner. Det stöd som lämnas av den
kommunala konsumentverksamheten sker genom medverkan
kurser och konferenser, anordnande av studiecirklar
på möten,
i samråd med studieförbunden, materialservice, etc.
Denna har ofta prioritet i kommunerna
arbetsuppgift låg
men svarade trots detta, tillsammans med övriga externa konunder 1992 för 11 % av vägledarnas tid.
takter,
8.8¶Effekter av den kommunala
konsumentvägledningen
Konsumentverket den kommunala konsument-
följer upp
verksamhetens omfattning och inriktning. Resultaten redovisas
i en statistisk sammanställning. På vissa områden har
årligen
kvalitativa t.ex. för att kartlägga effekten
utvärderingar gjorts,
av den och kontakterna med närings-
personliga rådgivningen
livet. Det finns dock behov av ytterligare kvalitativa undersök-
ningar.
Den ekonomiska
rådgivningen
1990/91 Konsumentverket en kvanti-
Budgetåret genomförde
tativ av den ekonomiska rådgivningen i fem kom-
utvärdering som effekterna av budgetrådgivning och skuldmuner, belyser
för 233 hushåll. Resultaten visar att den ekonomiska
sanering
vinster för både enskilda hushåll
rådgivningen ger betydande
och berörda kommuner. I förbättrades ekonomin
genomsnitt
för det enskilda hushållet med 1 900 kr i månaden. Ett genom-
underskott till ett mindre överskott. De
snittligt byttes
kommunalekonomiska vinsterna, i form av minskade socialbi-
beräknades över en tiomånadersperiod till 500 000 kr för
drag,
de fem kommunerna. I snitt omfattade rådgivningsinsatserna fem timmar fördelade tre träffar. Kommunens kostnader för
på
till 1 000 kr per hushåll, dvs. till
rådgivningen uppskattades
eller till sammanlagt 250 000 kr.
200 kr per rådgivningstimme,
Utöver en nettovinst för berörda kommuner på sammanlagt 250 000 kr innebar minskade kostnader för
rådgivningen hanteringen av socialbidrag.
Om hushållsekonomin förbättras, i enlighet med denna studie, med 1 900 kr per månad i hälften av alla rådgivnings-
ärenden under 1992 uppnås i övriga fall, och ingen effekt alls
förbättras ekonomin för berörda hushåll med 36 miljoner kronor per år.
100 Den kommunala verksamheten
Under 1992 genomfördes på uppdrag av Konsumentverket en kvalitativ undersökning i tre kommuner för att utvärdera effekterna av budgetrådgivningen (Konsumentverket, rapport 1992/93:2, ”Budgetrådgivning -- ett positivt alternativ” ). Rapporten visar att de intervjuade var mycket nöjda med den hjälp de fått av konsumentvägledningen. Denna rådgivning upplevdes även ge långsiktiga effekter, medan socialförvaltningen främst gör kortsiktiga punktinsatser. Om de hjälpsökande inte hade kommit i kontakt med konsumentvägledningen hade i
fall deras ekonomiska situation och levnadsförhållanmånga den i övrigt avsevärt försämrats.
Genom sin oberoende ställning i förhållande till exempelvis myndigheter, banker, mäklare etc. uppfattades konsumentvägledarna som objektiva och trovärdiga. Det ansågs värdefullt att vägledarna inte handlägger ansökningar om socialbidrag, då
hjälpsökande ville undvika att vända sig till socialförmånga valtningen.
Av utredningen framgår följande samhällsekonomiska effekter av kommunernas budgetrådgivning:
0 De ekonomiska situation förbättras, liksom i
hjälpsökandes
regel arbetsförmåga och familjesituation. 0 Kostnader avlastas och
socialtjänsten, psyk- sjukvården. 0 Ärenden inte till
går Kronofogdemyndigheten. 0 Bankerna får tillbaka mer av sina fordringar än om ärendet
hade gått till Kronofogdemyndigheten.
Konsumentverket har uppdragit åt Kommunforskning i Västsverige (KFi) att pröva om en modell, som institutet utarbetat för effektivitetsmätning, går att tillämpa på konsumentverksamheten. Med utgångspunkt från KFi:s modell har Konsumentverket i en särskild rapport sammanställt några exempel
hur effekterna av arbetet med bl.a. reklamationshantering på kan utvärderas (Konsumentverket, 1992/93:5, ”Att
rapport utvärdera kommunal konsumentverksamhet - exem-
några pel”).
Reklamationer
Ett exempel på utvärdering av reklamationshanteringen, som redovisas i rapporten, är verksamheten i Alvesta kommun. Det sammanlagda värdet av vågledarens insatser på reklamationsområdet, i de fall där konsumenterna fick rättelse, uppskattades i Alvesta under 1991 till ca 300 000 kr. Värdet per ärende
till 900 kr. Av arbetstid avsattes ca 15 uppgick vägledarens
Den kommunala verksamheten 101
procent till hjälp att lösa 332 klagomål. Lönekostnaderna uppgick till ca 40 000 kr. Kostnaden för att hantera ett ärende
uppskattades till mellan 150 och 200 kr. I snitt var tidsåtgången
för ett ärende mellan 45 minuter och en timme.
Antalet ärenden som gick vidare till Allmänna reklamationsnämnden minskade.
Exemplet Alvesta visar att en aktiv och
systematisk hantering
av reklamationsärenden också ger kunskap om vilka branscher som missköter sina Sådan information
affärsförpliktelser. ligger
sedan till grund för fortsatta analyser av problem på området
och beslut om särskilda insatser för att få att
näringslivet uppträda rätt.
I Halmstad genomfördes en särskild 1990.
undersökning
Konsumenterna tillfrågades varför de hade vänt sig till kon-
sumentvägledningen, vad de ansåg om servicenivån och vilken
ekonomisk betydelse hjälpen hade haft. Ca 80 procent av de
tillfrågade ansåg att hjälpen vid reklamationer var ”mycket bra” eller ”bra”, resten ansåg att den var ”acceptabel”.
Exemplen från kommunerna visar att värdet för konsumenterna per reklamationsärende varierar mellan 200 och 900 kr, i snitt 500 kr. Kostnaderna för hanteringen av ett sådant ärende är i genomsnitt 200 till 300 kr.
Med ett värde för varje reklamationsärende i snitt 5 00 kr
på
och antagandet att rättelse nås i tre av fyra fall, beräknas värdet för berörda konsumenter till knappt 30 miljoner kronor. Om rättelse i stället erhålls i hälften av alla
reklamationsärenden,
uppgår värdet till knappt 20 miljoner kronor.
Vem den kommunala
utnyttjar
konsumentuerksamheten?
Ett uttalat mål för det statliga är att särskilt
engagemanget stödja utsatta grupper i samhället. En undersökning på området
gjordes 1983, då Konsumentverket studerade vilka konsumenter som kontaktade den lokala i 19
konsumentrådgivningen
kommuner. Den visade att resursstarka hushåll var överrepresenterade i gruppen som önskade råd före köp, medan resurssvaga hushåll hade en större benägenhet att be om hjälp vid reklamationer. Mest utnyttjades den lokala konsumentvägledningen av gruppen tjänstemän på låg nivå och mellannivå.
Konsumentverket har under våren 1993 igen undersökt vilka
som anlitar den kommunala konsumentverksamheten.
Jämfört
med 1983 års undersökning utnyttjar gruppen ”arbetare” nu i
större utsträckning konsumentvägledningen. Arbetare, företa-
102 Den kommunala verksamheten
och tjänstemän kontaktar i större utgare/lantbrukare lägre
vid reklamationer och konsumentsträckning vägledningen
med tjänstemän på mellannivå och rättslig rådgivning jämfört
tjänstemän, som i större utsträckning vill ha råd före köp. högre
och arbetare kontaktar i större utsträckning Lägre tjänstemän än andra vägledningen för att få hushållsekonomisk
grupper rådgivning.
De främsta skillnaderna med 1983 är att andelen
jämfört köpråd har minskat till förmån för reklamationerlkonsumenträtt och hushållsekonomisk rådgivning.
Mar/enadsbez/akningen
Av särskilt intresse för staten är effekterna av den rättsliga
som kommunerna genom konsumentmarknadsbevakningen, verksamheten svarar för. I riksdagens beslut 1986 om kon-
inriktning framhölls särskilt kommunernas sumentpolitikens betydelse som bevakare av marknaden, dvs. av de spelregler som fastställts i och som skall skydda konsumenterna mot
lag bl.a. otillbörlig marknadsföring och felaktiga avtalsvillkor.
hanterar den lokala konsumentverksamheten ca 3 000
Årligen
ärenden. Konsumentvägledarna löser fyra marknadsrättsliga av fem ofta enkelt och snabbt till av närheten till
fall, följd berörda konsumenter och Endast vart femte ärende
företag. överlämnas till Konsumentverket. Dessa är ärenden av mer
och ärenden av principiell betydelse som komplicerat slag handläggs av Konsumentverket/Konsumentombudsmannen.
Huvuddelen av de fallen aktualiseras hos
marknadsrättsliga konsumentverksamheten i de större kommunerna. Det finns ett starkt samband mellan och marknads-
tjänstgöringsresurser rättsliga anmälningar.
8.9¶Kostnaderna för den lokala konsumentverksamheten
större av kommunernas kostnader har Någon undersökning inte tar dock Konsumentverket in uppgifter om
gjorts. Årligen
kommunernas kostnader för konsumentverksamheten. De upp-
som kommunerna lämnade till Konsumentverket 1992 gifter visar att kostnaderna, utöver personal- och lokalkostnader,
till 35 000 kr/år (medianvärde). Men spridningen är uppgick stor: från 3 000 kr till 1,3 kronor. Per invånare mot-
miljoner svarar kostnaderna, exkl. och lokalkostnader, mellan
personal- 50 öre och 3 kr. Beaktas även lönekostnaderna uppgår kostna-
Den kommunala verksamheten 103
derna för en kommun som Göteborg, med 15 heltidstjänster och en budget i övrigt på 1,3 miljoner kronor 1992, till
knappt 12 kr/invånare och år. För en mindre kommun som
Markaryd, med en konsumentverksamhet tre timmar i veckan, blir
på kostnaden knappt 2 kr/invånare 1992.
En uppskattning av kostnaderna 1993 kan göras med utgångspunkt från de uppgifter som kommunerna lämnat till Konsumentverket.
Kostnadsslag 1993 (mkr) 1992 (mkr)
| Löner, heltidstjänster á 250 000 kr | 48 | 54 | |
| Lokaler m.m. | 4 | 5 | |
| Verksamhetskostnader, kommuner á 35 000 kr | 9 | 10 | |
| Summa | 61 | 69 | |
| Kostnaderna är främst lönekostnader. Uppgifter | föreligger | om | |
| arbetstidens | verksamhetsområden | under 1992 | |
| fördelning på | |||
| (tidigare redovisade procenttal). Under | att arbets- |
förutsättning
tiden fördelar sig på i stort samma sätt under 1993 erhålls
följande uppskattning av kostnaderna för respektive verksam-
hetsområde under dessa år:
| Verksamhetsområde | 1993 (mkr) | 1992 (mkr) | |
| Hushállsekonomisk | \ | ||
| rådgivning | 17,0 | 19,5 | |
| Reklamationer | 13,0 | 14,5 | |
| Förköpsrådgivning | 7,0 | 8,5 | |
| Konsumenträtt | 7,0 | 8,5 | |
| Skolkontakter | 3,0 | 3,5 | |
| information | 2,5 | 2,5 |
Marknadsbevakning och näringslivskontakter 2,0 2,0 Organisationskontakter 2,0 2,0 Samverkan med andra kommunala och statliga förvaltningar 2,0 2,0 Övrigt, administration, utbildning etc. 5,5 6,0 Summa 61,0 69,0
Med från antal un-
utgångspunkt angivet rådgivningsärenden
der 1992, uppskattade kostnader enligt ovan för 1992 (totalt 69
miljoner kronor) och fördelningen av arbetstiden erhålls följande beräkning :
| Ftådgivningsområde | Kronor/ärende, 1992 |
| Hushállsekonomisk rådgivning | 600 |
| Reklamationer | 190 |
| Förköpsrâd | 90 |
| Konsumenträtt | 160 |
104 Den kommunala verksamheten
Variationerna är stora beroende på ärendenas art och de
insatser de kräver från konsumentvägledarna.
Som kan nämnas att kostnaderna per ärende i
jämförelse
Allmänna reklamationsnämnden uppskattas till 1 600 kr och i tingsrätten till mellan 6 000 och 7 000 kr.
8.10¶Effekter av en av den lokala
avveckling
verksamheten
Det är svårt att bedöma effekterna de centrala
mycket på konsumentorganen av en avveckling av den lokala konsument-
verksamheten. som måste besvaras är i vilken utsträck-
Frågor
verksamheten ersätts av frivilliga insatser
ning den kommunala
och i vilken ärenden på den lokala nivån kräver insatser av
grad
de centrala Ett som visar på denna
konsumentorganen. exempel
är (nyligen) av konsumentverksamheten
svårighet nedläggningen
i två kommuner. Ett år efter har antalet ärenden
nedläggningen
till Allmänna reklamationsnämnden från en av kommunerna ökat med en medan antalet ärenden från den andra
fjärdedel,
kommunen har minskat lika mycket. I det följande görs därför endast en s.k. en beräkning av effekterna vid
känslighetsanalys, olika antaganden.
Om vart ärende som under 1992 hanterades av den
fjärde
kommunala skulle vidare till All-
konsumentvägledningen gå
männa reklamationsnämnden skulle kostnaderna för staten öka med över 30 miljoner kronor. Skulle hälften av alla ärenden bli föremål för Allmänna reklamationsnämndens handläggning
merkostnaderna till det dubbla, dvs. 60 miljoner kro-
uppgår
nor.
Det finns dock att vara försiktig i bedömningen anledning
eftersom antalet ärenden som behandlats av Allmänna reklamationsnämnden varit i stort sett konstant sedan 1975, obero-
ende av den lokala konsumentverksamhetens utveckling. Skulle
den lokala reklamationshanteringen avvecklas går sannolikt
fler ärenden till Allmänna reklamationsnämnden. Ökningen av
antalet ärenden av hur konsumenterna informeras om
påverkas
möjligheten att behandla tvister centralt.
Konsumentverket bedriver inte rådgivning till enskilda per-
soner. Däremot kan en stor del av de 3 000 marknadsärenden,
som i hanteras av den kommunala konsumentverksamheten, dag
komma att aktualiseras hos Konsumentverket/Konsumentombudsmannen. Om ca 2 000 ärenden ytterligare hanteras bedöms kostnaderna för Konsumentverket/Konsumentombudsmannen öka med 4 miljoner kronor per år.
Den kommunala verksamheten 105
Vid en avveckling av den lokala konsumentverksamheten måste marknadskontrollen annat sätt.
ombesörjas på
Andra effekter av en av den kommunala
avveckling konsumentverksamheten, när den inte ersätts av motsvarande
verksamhet, är minskat stöd till skolan, lokala och
föreningar näringslivet.
Kapitel
Skolan
i ett avsevärt bredare spek-
Konsumentfrågorna inrymmer dag
trum än för 30-40 år men konsumentfrågorna har fått
sedan,
i sedan dess. Konkretionen i
en allt mindre plats läroplanerna
av vart har
beskrivningen konsumentundervisningen syftar
tunnats ut.
Föräldrarnas roll i konsumentfostran har förändrats. Båda föräldrarna förvärvsarbetar i och andelen ensamstående
regel
med barn har ökat. Barn och har i dag mer
kraftigt ungdomar
än och är därför en mål-
pengar tidigare generationer viktig
för av varor och tjänster.
grupp producenter
Skolan 107
Tidigare var det föräldrarna som Forsk-
styrde familjens köp.
ning visar att barn och i har över en
ungdomar dag inflytande
allt större del av konsumtion. har
familjens Samtidigt markna-
dens utbud blivit svårare att överblicka. En allt stridare ström
av information och reklam ökar kraven
på konsumenterna att
kunna värdera och ta till och
ställning uppgifter påståenden. Konsumentpolitiken har under tid betonat vikten av att lång
genom olika former av sätta konsumenterna i stånd
utbildning
att bedöma och behoven.
tillgodose de egna Utbildning i
konsumentkunskap har införts inom en rad olika
utbildnings-
vägar och strävat efter att ge eleverna om
vardagskunskaper
hushållsekonomi, kost, hälsa, bosättning etc. och kännedom
om och
rättigheter skyldigheter.
9.1¶Konsumentkunskapens betydelse och
hemvist i
läroplanen
Konsumentkunskap är ett inom konsument-
nyckelbegrepp
politiken. Här har skolan en roll i att och
viktig bygga upp
förmedla Skolan för och
kunskap. lägger grunden kunskap
kompetens i konsumentrollen.
Konsumentkunskap är inte ämne utan skall
något specifikt
behandlas i ämnen: många hemkunskap, svenska, matematik,
samhällskunskap, kemi, fysik, slöjd, idrott och hälsa, bild etc.
Risken med sådana områden är att det blir
ämnesövergripande
den enskilde läraren som om och hur de skall
avgör tas upp i
undervisningen. Lärarna saknar också ofta djupare kunskaper
i de områdena eftersom dessa inte
ämnesövergripande upp-
märksammas särskilt i Därför måste
lärarutbildningen. många
lärare få dessa
kunskaper genom fortbildning.
Länge var den allmänna att
uppfattningen konsumentfrågorna
hörde hemma så gott som uteslutande i ämnet
hemkunskap.
Insikten om att de bör betraktas som ett
kunskapsområde
integrerat i olika ämnen har dock ökat. En nordisk konferens år
1990 konstaterade:
”Skolföreträdarnas värdering av nuvarande och önskvärd status för i visar
konsumentundervisningen grundskolan
att synen som ett i andra ämnen
på konsumentfrågor
integrerat kunskapsområde numera har etablerats i alla
nordiska länder. Att så har har sin i den
skett, bakgrund
allmänna utvecklingen av skolan sådan den manifesteras i
läroplaner/mönsterplaner m.m. men sannolikt också i
108¶Skolan
verksamhet skolområdet de se-
konsumentorganens på
naste 10-15 åren. i Seminar- og
(Forbrukerundervisning grunnskolan.
1991:501 NEK.)
Arbejdsrapport
I tar skolan upp bl.a. hushållsekonomi, kostfrågor
hemkunskap
I matematikböckerna för har och konsumenträtt. grundskolan blivit fler. Intresset för
antalet konsumentexempel betydligt
har ökat bland klass- och bildlärare. Ett
reklam och påverkan
för hushållsekonomi kan också märkas bland ökat intresse
samhällskunskaps- och ekonomilärare på gymnasiet.
9.2¶Skolverkets roll
Skolverket är skolområdet. Dess huvud-
tillsynsmyndighet på
är att svara för den nationella och
uppgift uppföljningen
av skolan samt att arbeta fram förslag till statliga
utvärderingen
t.ex. att utarbeta kursplaner. Andra myndighe-
styrdokument,
roll i detta är att olika sätt vara en
ters sammanhang på
för skolan.
kunskapskälla
9.3¶Konsumentverkets roll
söker att stimulera skolan att arbeta med
Konsumentverket
i Ca 6 procent av
olika konsumentfrågor undervisningen.
verkets resurser används för sådana insatser. Verket arbetar
med en kombination av dessa aktiviteter:
0¶Produktion av studiematerial
Förlagskontakter
Lärarfortbildning
0¶Stöd till lokalt arbete
0¶Stöd till kommunal konsumentvägledning
0¶Samarbete med skolmyndigheten.
koncentrerades insatserna till ämnet hemkunskap.
Tidigare
Sedan av 1980-talet arbetar verket för att öka undervis-
början om i olika ämnen. Konsumentvägleningen konsumentfrågor
också en del av sin tid till insatser riktade mot
darna ägnar
Totalt avsätter de ca tio årsarbetskrafter och är
skolan. årligen
en länk till skolan lokal nivå.
viktig på
Skolan 109
9.4¶Elevernas
kunskaper
Gymnasieelevers kunskaper på konsumentområdet har våren 1993 undersökts av i Skellefteå i sam-
konsumentvägledningen
arbete med institutionen vid Umeå universitet.
pedagogiska
Undersökningen har i bearbetad och förkortad version
något
publicerats av Konsumentverket Eleverna (Rapport l993/94z7). anser att är att behovet av
konsumentfrågorna viktiga, kunskap
är stort och att skolan alltför litet tid åt ägnar dessa viktiga
medborgarkunskaper.
Totalt sett visar att elevernas
undersökningen kunskaper på
konsumentområdet är svaga. På 31 ställda
kunskapsfrågor
avgavs i medeltal 15 rätta svar. Konsumentverkets
bedömning
är att 20 rätta svar borde krävas för av
”godkänt”. 90 procent
eleverna måste med denna betraktas som
bedömningsgrund
underkända. De eleverna hade
kvinnliga något högre
genomsnittspoäng än de Det är stor skillnad mellan de
manliga.
olika linjerna. Elever på hade sämre resultat än
praktiska linjer
elever på teoretiska linjer, vilket bl.a. torde bero
på möjligheten på praktiska linjer att välja bort ämnet Den
samhällskunskap.
reformerade gymnasieskolan skall dock
ge samtliga elever
samhällskunskap och grundläggande i ekonomi. kunskaper
Kapitel
Näringslivets il© egenåtgärder
Sammanfattning
Näringslivet har sedan länge vidtagit självsanerande åtgärder
för att främja relationen till konsumenter och andra kunder. Sådana s.k. egenåtgärder har lång tradition som en del av
konsumentpolitiken.
Det allmänna har ansett det att ta till vara det
angeläget
2 marknadskunnande och den kreativitet som näringslivet besitter. Näringslivet har också ett förstahandsansvar för företagens uppträdande på marknaden och för att olika konsument-
problem får sin lösning.
Det allmänna har dock ett ansvar även på
övergripande områden där egenåtgärder finns. Myndighetstillsyn och lagstiftning är på centrala områden, som t.ex. konsumentköp a och marknadsföring, nödvändiga medel för att förebygga och
lösa konsumentproblem.
Begreppet egenåtgärder inbegriper åtgärder av många olika
slag. Under 1980-talet kom det främst att användas för aktivi-
teter inriktade på god etik i marknadsföringen.
Näringslivets delegation för marknadsrätt (NDM) presenterade 1988 en definition, som nu får anses allmänt accepterad:
Näringslivets egenåtgärder 111
”Åtgärder som i systematiserad form vidtas av ett antingen
enskilt en av en hel bransch eller
företag, grupp företag,
näringslivet i sin helhet i att eller lösa
syfte utreda, förebygga
problem i förhållande till konsumenter eller andra kunder.”
Exempel på egenåtgärder är
normbildning
0 av
övervakning efterlevnaden av olika normer
reklamationsregler
reklamationshantering
0 standardformulär 0
informationssystem
°
utbildning
°
konsumentkontaktavdelningar
produktutformning (produktsäkerhet).
Egenåtgärder är ett medel att påverka relationen till alla av
slag
kunder oberoende av om dessa är konsumenter eller inte. Denna
framställning behandlar i förhållande huvudsakligen åtgärder
till konsumenter. Det är att en
knappast möjligt bilda sig komplett uppfattning
om alla de som vidtas av
egenåtgärder näringslivet. Åtgärder på
företagsnivå kan avse flertalet av de ovan nämnda olika
typerna
av egenåtgärder. Den av ett femtiotal genomgång egenåt-
gärdsprogram som återfinns i med få bilaga 2 avser, några
undantag, branschövergripande eller branschspecifika program.
Den torde vara den mest omfattande
sammanställning som
gjorts och ger en relativt rättvisande, men inte bild.
fullständig
10.1 roll i
Egenåtgärdernas
konsumentpolitiken
Den förutsätter ett väl
konsumentpolitiska lagstiftningen fung-
erande mellan och olika
samspel näringsliv myndigheter, främst
Konsumentverket/KO. Det kan komma till
uttryck på flera sätt, genom kontakter olika nivåer, vid av
på framtagandet riktlinjer eller utveckling av egenåtgärder.
Marknadsföringslagens huvudbestämmelse om otillbörlig
marknadsföring (2 §) hänvisar uttryckligen till god affärssed,
dvs. normer som växer fram och som vad
fortlöpande anger
som är god sed olika Bestäm-
på marknadsföringsområden.
melsers materiella innebörd till viss det
ges således del genom seriösa näringslivets är att ärenden
praxis. Huvudprincipen
Näringslivets egenåtgärder
skall lösas på frivillig väg genom förhandlingar mellan berörda
näringsidkare och den övervakande och ingripande myndighe-
ten. Ytterst sällan behöver ärenden gå till Marknadsdomstolen.
Det direkta inflytandet från motsvarande
egenåtgärder på
eller likartade åtgärder från det allmännas sida är särskilt påtagligt området etik i Förekom-
på god marknadsföringen. sten av egenåtgärder är en förutsättning för av tolkningen begreppet god affärssed i marknadsföringslagen. Marknads-
domstolen har också vid flera tillfällen i sina beslut direkt
hänvisar till såväl ”Grundregler för reklam” som andra yngre marknadsföringskoder från ICC samt uttalanden och bedöm-
ningar som gjorts av branschspecifika etiknämnder, t.ex. Kemi-
branschens Etiknämnd och Nämnden för av läke-
bedömning
medelsinformation. I sin granskning av reklam på läkemedels-
området åberopar Läkemedelsverket, sedan flera år, direkt
branschens egna ”Regler för läkemedelsinformation” som är
betydligt mer detaljerade än lagbestämmelserna på området
(21 § läkemedelslagen). Endast åtaganden och åtgärder som näringslivet självt och på frivillig grund beslutar om anses som egenåtgärder. Konsument-
verket/KO och andra myndigheter kan medverka i
framtagan-
det och utformningen. Flera av de framför allt branschvisa
egenåtgärdssystem rörande god etik i marknadsföringen som
växt fram sedan mitten av 1980-talet har tillkommit efter
förhandlingar mellan berörda delar av näringslivet och Konsu-
mentverket/KO.
I frågor om otillbörlig marknadsföring är egenåtgärder av
stort värde för tolkning och av på
tillämpning lagstiftningen
området. Egenåtgärder i form av av standard-
framtagande
kontrakt, reklamationsregler och rutiner för reklamations-
hantering utgör också en viktig för en väl fung-
förutsättning
erande På dessa områden kan
konsumentköprätt. egenåtgärder
och åtgärder från det allmänna huvudsakligen ses som komple-
ment till varandra. Egenåtgärder och från det allmänna får dock ibland
åtgärder
anses utgöra alternativ till varandra. Av praktiska och ekonomiska skäl kan det inte alltid vara motiverat att ha ”dubbeltäckning” med både tillsyn i det allmännas regi och egenåtgärdssystem. Den större flexibilitet som är möjlig inom ramen för egenåtgärder kan vara ett annat skäl till att se egenåtgärderna som alternativ till
offentligrättsliga åtgärder. Egen-
åtgärder kan också vara av särskilt värde då saknas,
lagstiftning
t.ex. när det gäller diskriminerande reklam.
113 Näringslivets egenåtgärder
10.2¶Fördelar och nackdelar med
egenåtgärder
En brist hos kan vara frivilligheten. Företag som egenåtgärder kan i negligera dem. Inom inte accepterar egenåtgärder princip flertalet branschvisa är det dock en förutsättning för system i att medlemsföretagen undermedlemskap branschföreningen kastar branschens Motsvarande sig och följer egenåtgärder. krav kan inte uppställas inom ramen för branschövergripande Särskilt inom området etik i marknadsföringen system. god medför mellan och god affärssamspelet marknadsföringslagen sed dock att till viss del är en illusion. har frivilligheten Samtidigt en klar styrka just i stor flexibilitet som ger egenåtgärderna att nå och ambition att respekmöjlighet hög värdegemenskap tera åtgärderna bland berörda företag. ett enklare Egenåtgärder kan många gånger administreras på sätt än vad som är möjligt inom ramen för förvaltningsrättslig Från samhällsekonomisk utgångspunkt är egen-
lagstiftning.
sannolikt i vissa fall mer kostnadseffektiva än enbart åtgärder från det allmänna. Detta argument måste dock vägas åtgärder mot kraven kontroll, insyn och inflytande från det allmännas på sida.
kan ibland ge en bättre regelefterlevnad än Egenåtgårder
motsvarande offentligrättsliga regler. Sett ur näringslivets synvinkel kan vara ett medel att för egenåtgärder skapa goodwill såväl enskilda som branschorganisationer och hela företag näringslivet. En nackdel med egenåtgärder kan vara bristen på sanktions- Egentliga sanktioner måste vila på föreningsrättmöjligheter. och kan i endast krävas av ett företag som är slig grund princip medlem i den berörda Från näringslivets branschorganisation. sida hävdas att den som avgöranden inom offentlighet ges åt ramen för flertalet främst inom etikegenåtgärdsprogram, området, i fungerar som en kännbar sanktion. praktiken Sanktioner eller liknande inslag förekommer dock inom branschvisa avseende god etik i
några egenåtgärdsprogram
t.ex. inom tobaksbranschen och bryggerimarknadsföringen, branschen. Dessa kan betecknas som föreningsviten. De branschvisa eller åtminstone inslag i dem, kan systemen, under vissa förhållanden vara tveksamma från konkurrenskan standardvillkor som på lagens utgångspunkter. Exempelvis ett sätt samt alltför drivna förbud enhetligt påverkar priset långt mot vissa riskera att komma i konmarknadsföringsmetoder flikt med mot konkurrensbegränsande samar- 6 §, om förbud i den Detta inte hinder bete, nya konkurrenslagen. utgör något
Näringslivets egenåtgärder
mot egenåtgärder i sig, men bör i större än hittills
utsträckning
beaktas vid av särskilt branschvisa
utformningen egenåtgärds-
system.
10.3 tillkomna före och efter
Egenåtgärder
1986 Ipropositionen om (prop. 1985/
konsumentpolitikens inriktning
86:121) framhölls att egenåtgärder i framtiden skulle
ges en ökad omfattning och Det statsfinansiella med-
betydelse. lägat
förde att insatser på området måste minskas och Konsument-
verkets arbete främst ägnas åt prioriterade områden. Med
hänsyn till detta samt till den allmänna strävan att
politiska
avreglera samhället ställdes förväntningar ökade
på egenågärder.
I bilaga 2 har det inte funnits att ta med
anledning egenåigärder,
som t.ex. standardkontrakt och medan däremot garantisystem,
system för behandlas.
reklamationshantering
Efter årsskiftet 1985/86 har 24 branschvisa
egenêtgärds-
program tillkommit. Det är främst med
egenåtgärder inriktning
på god etik i samt för reklamations-
marknadsföringen system
hantering som växt fram. Kvantitativt har det skett en
positiv
utveckling av egenåtgärder under de senare åren av 1980-talet.
Egenåtgärderna måste emellertid också värderas i kvalitativa
termer.
10.4 av
Några utvärderingar egenåtgärder
Med hänsyn till den vida definitionen av är det
egenåtgärder
svårt att med utvärdera dessa.
generell giltighet Utvärceringar görs kontinuerligt av berörda branschorganisationer. Konsu-
mentverket har också sökt utvärdera vissa
egenåtgärdssystem.
Konsumentverkets rapport om tre
egenåtgärder
I en rapport från Konsumentverket (1991/92:6),
”Näringslivets
- ”
egenåtgärder hur fungerar de P , en av tre gjordes utvärdering egenåtgärdssystem: telefonförsälj ning, marknadsföring av hem-
elektronik och tobaksreklam. Samtliga tre
egenåtgärdsrrogram
avsåg god etik i och hade tillkommit
marknadsföringen några
år tidigare efter nära samarbete mellan de bransch-
ansvariga
organisationerna och Konsumentverket. Uppläggningarna av de tre programmen och
förutsättning-
arna för i flera avseenden. konstate-
dem skilde sig I rapporten
rar Konsumentverket att ärenden hos verket rörande telefonför-
säljning minskat kraftigt och att verket kunnat koncentrera sina
Näringslivets egenåtgärder
insatser området till Informella och väl
på rådgivning. praktiskt
kontaktformer med hade ut-
fungerande branschföreningen
vecklats. Verket att och medvetenheten hos
ansåg kunskapen
om på området hade ökat och att
försäljarna gällande regler detta hade lett till en påtaglig sanering av marknadsföringen
samt till ett ökat skydd för konsumenterna. I om tobaksbranschen konstateras att de skärpta rikt-
fråga
som i till att inleddes
linjer antagits anslutning egenåtgärderna
hade fått och att efterlevnaden av gällande
god genomslagskraft
hade förbättrats. Vidare sägs att den så gott som heltäck-
regler
ande av all tobaksreklam som kommit till stånd
granskningen
inte hade varit möjlig utan dessa.
genom egenåtgärderna
Effekterna av hemelektronikbranschens be-
egenåtgärder
döms likartat sätt. Även om verket fortfarande hade många
på
ärenden att området, innebar branschens åtgär-
handlägga på
der att totalt sett en avsevärt större mängd marknadsförings-
inom branschen kom att granskas. Verket beklagade åtgärder
att verksamheten vid branschens etiska nämnd hade lagts ned,
men konstaterade att denna, samt inte minst dokumentationen av och området, hade
gällande regler viktigare avgöranden på
lett till att medvetenheten i branschen om god sed på området
hade utvecklats positivt.
Även om det betonas att utvärderingen av de tre i rapporten
branschernas inte ger underlag för några generella
program framhålls att kan vara ett bra och
bedömningar, egenåtgärder
effektivt komplement till lagstiftning.
Också av sina program. T.ex.
näringslivet gör utvärderingar
har en som säger att anta-
bryggeribranschen gjort utvärdering
let inkomna ärenden till Konsumentverket om felaktig ölreklam
minskat med sedan åtgärder i form av kursverk-
ca 80 procent
samhet hade inletts.
Konsumentverkets om kommunal
rapport
re/zlamationshantering
I Konsumentverkets 1992/933, ”Kommunal re-
rapport - och en
klamationshantering beskrivning utvärdering”, ingick
enkät till 18 reklamationsnämnder. Det framgår att
frivilliga
dessa reklamationsnämnder under 1991 handlade ca 4 600 ärenden. 90 procent av dessa hänförde sig till försäkringsområdet. Det bör noteras att urvalet reklamationsnämnder
privata
i Konsumentverkets rapport inte är detsamma som i den undersom redovisas i 2. Även om det totala antalet
sökning bilaga
ärenden inom ramen för nämnders reklamations-
privata
torde vara större än vad som anges i Konsument-
hantering
116 Näringslivets egenåtgärder
verkets rapport, är antalet väsentligt lägre än antalet reklamationsärenden inom ramen för den kommunala konsumentvägledningens och ARN:s verksamhet. Man bör dock komma ihåg att de flesta reklamationer inte leder till någon tvist.
Enligt Konsumentverkets rapport anser konsumentvägledarna i drygt 40 procent av kommunerna att företagen har otillräckliga kunskaper om lagar och regler i anslutning till reklamationshantering. I ungefär hälften av kommunerna anser man att information och utbildning av företag och konsumenter är ett adekvat medel för att minska antalet reklamationsärenden hos den kommunala konsumentverksamheten.
10.5 hos olika av
Särdrag slag egenåtgärder
I detta avsnitt behandlas några slag av egenåtgärder och deras särdrag. Flertalet av exemplen återfinns i bilaga 2.
God
marknadsföringsetik
Näringslivet har lång tradition i att behandla etiska frågor i
En omfattande och sj älvsanemarknadsföringen. självreglering ring var bakgrunden till 1970 års lag om otillbörlig marknadsföring, sedermera ändrad och utbyggd till 1975 års marknadsföringslag. Med undantag för läkemedelsbranschen och stora emellertid med
utbildningsaktiviteter låg egenåtgärder denna inriktning på en relativt låg nivå fram till början av 1980talet. Den konsumentpolitiska synen på egenåtgärder förändrades i mitten av 1980-talet och aktiviteterna har därefter ökat. Flertalet av de nya avser sed i
egenåtgärdsprogrammen god marknadsföringen.
Egenåtgärderna är både branschövergripande och branschspecifika. Ett tjugotal sådana kan identifieras. Vanliga inslag är regler för marknadsföringen, gransknings- och bedömningsfunktioner samt undervisning för marknadsförarna. Företagsegna system som främst innebär förhandsgranskning av planerade marknadsföringsåtgärder finns också, ofta som en direkt följd av de branschövergripande och branschspecifika systemen.
Mar/znadsetis/ea
regler
De centrala är Internationella
branschövergripande reglerna Handelskammarens (ICC) ”Grundregler för reklam” samt Regler för säljfrämjande åtgärder”. Grundreglerna utgör i praktiken en föregångare till marknadsföringslagen och har
Näringslivets egenåtgärder
fortfarande betydelse för tolkningen och tillämpningen av generalklausulen om otillbörlig marknadsföring (2 §). ICC har
under senare år utfärdat ytterligare regler, t.ex. regler om
miljöargumentering i reklamen samt särskilda regler för s.k.
dessa av det
direktmarknadsföring. Samtliga regler har antagits svenska näringslivet.
Inom vissa branscher, t.ex. läkemedel, hälsokost och livs-
medel, har branschspecifika regler växt fram, ofta i nära anslut-
ning till för reklam”. Livsmedelsbranschens
”Grundregler reg-
ler har en speciell utformning eftersom de innehåller inte bara
regler utan också en sammanställning av kända vetenskapliga
förhållanden i fråga om livsmedlens/kostens för häl-
betydelse
san. Hälsokostbranschen har dock hittills främst utnyttjat
Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av naturme-
del. Tobaksbranschens system bygger på att man tillämpar och
tolkar Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av to-
baksvaror.
Inom de branschprogram där branschspecifika regler saknas, används huvudsakligen olika marknadsföringskoder från ICC.
Den praxis som växer fram genom från
avgöranden systemens bedömningsinstanser kan leda till att ytterligare branschspecifika
regler växer fram. Ett exempel är kemibranschen där en etiknämnd som tar till etiska i till bl.a.
ställning frågor anslutning
marknadsföringsåtgärder, ännu är det enda inslaget i program-
met.
av etiska nämnder
Sammansättningar
Det finns två branschövergripande etiknämnder för sed i
god
marknadsföringen, MarknadsEtiska Rådet (MER) och Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam (ERK). Härtill kommer ett tiotal branschspecifika etiska nämnder inom t.ex. läkemedelsbranschen, hälsokostbranschen och kemibranschen.
Sammansättningen av de etiska nämnderna varierar. Med några få undantag har som ordförande utsetts en från bransch-
intressen fristående högt kvalificerad jurist. Bland leda-
övriga
möter återfinns alltid personer anställda i som skall
företag
företräda branschkunskaper. Det vanligaste är att dessa är i
majoritet. I flertalet nämnder finns dessutom från bransch-
intressen fristående personer som företräder sådan särskild sakkunskap som är av intresse för de frågor som nämnden behandlar. I några fall, t.ex. läkemedelsbranschen och hälsokostbranschen, ingår företrädare för konsument/kundintresset i nämnden.
För löpande gransknings- och anmälningsfunktioner liksom
118¶Näringslivets egenåtgärder
för sekreterarfunktionen i de etiska nämnderna svarar ofta en
tjänsteman på den ansvariga branschorganisationen. Inom
läkemedelsbranschen ombesörjer dock en fristående läkare en särskild granskningsfunktion som täcker så gott som alla skriftliga marknadsföringsåtgärder i branschen. Inom vissa bran-
scher, t.ex. livsmedel och numera även hemelektronik, saknas
en egentlig bedömningsinstans. Dock förekommer här, via branschorganisationerna och i livsmedelsbranschen via Stiftelsen Svensk Näringsforskning, viss rådgivning som företagen
kan utnyttja.
och undervisning
Information
Näringslivets information och undervisning avseende god etik
i är med internationella mått omfattande
marknadsföringen
och kvalificerad. Särskilt vanlig är undervisning för marknadsförare på olika nivåer.
Reklamförbund har sedan 1960-talet ett system för
Sveriges
av ansvarig Den ger i första hand
utbildning reklamutgivare. praktiska kunskaper i gällande regler, såväl offentligrättsliga som utomrättsliga, i marknadsföring och annan informationsgivning, upphovsrätt, fotorätt och tryckfrihetsrått. Även köp-
rätt, konkurrensrätt och andra marknadsrättsliga regler behandlas.
införde ungefär samtidigt ett Sveriges Annonsörförening
med täcker i
system delegerad reklamansvarig. Utbildningen
huvudsak samma ämnesområden som för ansvarig reklamutgivare, men är inte lika ingående och praktiskt inriktad.
Bland branschspecifika informations- och undervisnings-
området kan nämnas
åtgärder på Tidningsutgivareföreningens kurser för tidningsföretagens annonsgranskare, bryggeri-
branschens kurser rörande de speciella reglerna för marknadsföring av alkoholdrycker, läkemedelsbranschens kurser dels för s.k. informations- och marknadsansvariga, dels för s.k. läkemedelskonsulenter. I anslutning till nämnda kurser har
undervisningsmaterial med praktiska exempel tagits fram. In-
formationsmaterial har också tagits fram för företag och deras
marknadsförare inom andra branscher, t.ex. direktförsälj ningsoch hemelektronikbranscherna.
Branschorganisationer, bl.a. Företagarnas Riksorganisation
och Köpmannaförbund, har en tradition att ta fram
Sveriges
informationsmaterial för att t.ex. förklara innebörden av lagstiftning som rör företagens relation till konsumenterna.
Näringslivets egenåtgärder 119
Standardkontrakt, reklamationshantering och
re/elamationsrutiner
Att ta fram standardkontrakt, garantisystem etc. har
gammal
tradition inom Den balans mellan
näringslivet. bristfälliga
säljares och konsumenters intressen som funnits i standardkontrakten utgjorde delvis grunden för den moderna konsumentköprätten och för den villkorskontroll som bedrivs med stöd av
avtalsvillkorslagen.
Standardkontrakt avser oftast såväl leverans- och pris- som ansvarsbestämmelser. Genom den s.k. Köpekontraktsgruppen tillhandahåller näringslivet kontrakt för olika konsument-
slags
köp. Speciella förhållanden i olika branscher medför dock att branschspecifika kontrakt ibland kan behövas. Det är inte heller ovanligt att vissa företag utarbetar egna kontraktsformulär. Standardkontrakt är en nödvändighet för en fungerande marknad. Standardkontrakten att före-
gör det möjligt bygga och enhetligt lösa många problem. Reklamationsregler och reklamationshantering är också egenåtgärder av stor vikt. Flertalet företag, i synnerhet inom detalj-
handeln, har i varierande grad rutiner och regler för att hantera reklamationer. Inte sällan sker reklamationshanteringen i samråd mellan leverantörer och särskilt när det
detaljhandel, gäller kapitalvaror. Kvalificerad reklamationshantering bedrivs i försäkrings-
branschen på ett sätt som knappast förekommer i andra branscher. Dessa utvecklade rutiner förekommer hos i princip alla försäkringsbolag och leder till att endast
huvudsakligen speci-
ella och svårlösta ärenden i branschen blir föremål för Allmänna reklamationsnämndens (ARN) behandling. Flertalet ärenden, särskilt enklare frågor, löses således redan genom
försäkringsbolagens system med prövning i flera instanser. Flera organisationer, t.ex. Sveriges Köpmannaförbund (Trygga
Köp), Kooperativa Förbundet (Köptrygghet) och Motorbranschens Riksförbund (MRF-kundskydd), går i god för att deras medlemmar följer ARN:s rekommendationer. Skulle så inte ske, har organisationerna att emellan och ersätta
åtagit sig gå
kunden. En nämnd inom behand-
Sveriges Köpmannaförbund
lar som rör
frågor medlemsföretagens reklamationshantering.
Nämnden avger bl.a. rekommendationer om fördelningen av kostnader mellan förbundet och det berörda
medlemsföretaget
i ärenden där förbundets Köpgaranti tas i
Trygga anspråk.
Nämnden skall också följa medlemsföretagens reklamationshantering och vid behov ta initiativ till för att förbättra
åtgärder
den. Dessutom följer nämnden verksamheten vid ARN och kan
Näringslivets egenåtgärder
vid behov föreslå att behandlas i ARNzs råd eller att
frågor
beaktas av de ledamöter i ARN som företräder köpmannasidan.
och
Informationssystem rådgivning
Standardiserad information avseende en bransch och dess
produkter förekommer i ett antal branscher, dels som branschvisa
marknadsöversikter, dels som rutiner för Standardiserad infor-
mation för de medverkande företagens marknadsföring. Även
till och konsumenter förekommer i viss
rådgivning företag utsträckning.
Branschvisa marknadsöversikter förekommer i flera branscher och tillhandahålls av branschorganisationen eller av ett
för branschen gemensamt informationsbolag. Exempel är ra-
dio- och TV-branschens ”HiFi-handboken” samt publikationerna ”FASS” och ”Patient-FASS”, som
ges ut av läkemedels-
branschen. Standardiserad information i marknadsföringen
har vissa branscher. Möbelbranschens ”Möbel-
byggts upp inom
” fakta för standardiserad utformning av etiketter med information om möblers egenskaper är ett sådant exempel.
Egenåtgärder på branschnivå som innebär direkt rådgivning
till konsumenterna är ovanliga. Ett undantag är verksamheten
inom Konsumenternas försäkringsbyrå, som ger opartisk rådgivning till konsumenterna såväl före som efter köp av försäk-
ringar. Byrån intar också en medlarroll mellan konsument och
försäkringsbolag i fall av tvist om skadereglering. I början av
januari 1994 öppnas en motsvarande byrå, Konsumenternas
bankbyrå, dit konsumenter kan vända för att få information
sig i bankfrågor.
KF ger ut en skriftserie med ”Tjäna
konsumentupplysning:
på att veta”.
Direkt rådgivning till konsumenterna förekommer betydligt
oftare på företagsnivå och utgör en självklar uppgift för många avdelningar för konsumentkontakt vid företag.
Produktsäkerhet
Egenåtgärder avseende produktsäkerhet förekommer både inom ramen för produktutveckling och vid efterkontroll av produk-
ter som redan finns på marknaden.
Företag och branschorganisationer medverkar i standardise-
ringsarbete, ofta i nära samarbete med berörda myndigheter. I samband med närmandet till EU kommer produktsäkerhets-
arbetet inom näringslivet att i högre utsträckning innebära en
Näringslivets egenåtgärder 121
egenkontroll i anslutning till lagstiftning om av
utformningen
och egenskaperna hos olika
produkter.
När Produktåterkallelsekommittén lade fram sitt betänkande (SOU 1987:24) som sedermera ledde till införandet av
produktsäkerhetslagen, påpekades att många företags agerande i samband med frivilliga hade en
produktåterkallelser påtaglig tillfällighetskaraktär och att förberedda rutiner i stor utsträckning saknades. Som två väl
tydliga undantag pekades på de utbyggda systern för återkallelse som finns i läkemedelsbranschen och motorbranschen. Såvitt vi kunnat finna har inte
något ytterligare återkallelsesystem byggts upp.
Sedan trädde i kraft har inte
produktsäkerhetslagen något
ärende rörande återkallelse handlagts i Marknadsdomstolen.
Kapitel
De
frivilliga
iii
organisationerna
.Sammanfattning
svenska systemet för konsumentinflytande bygger på
Det
samarbete mellan det allmänna, och konsu-
näringslivet
de senare företrädda av fackföreningar, konmenterna,
och politiska sumentkooperationen, intresseorganisationer
Tillsammans kan de bland
i partier. frivilliga organisationerna
1 sina medlemmar räkna in större delen av den svenska
g
befolkningen.
”
Fler Sverige arbetar med konsumentfrågor än f organisationen
i övriga nordiska länder.
i Fristående konsumentorganisationer med Konsumentfrågor
som har inte haft den framträdande roll i
huvuduppgift i;
i som man kan finna i vissa andra länder.
konsumentpolitiken
_ Marknadsövervakning, information om pris och kvalitet samt g
och är den vanligaste verk-
utbildning opinionsbildning
deltar i tvistlösning och i
; samheten. Många organisationer standardiseringsarbete.
? l december 1992 bildades Sveriges Konsumentråd av Å
i
Handikappförbundens samarbetsorgan, Husmoders-
Q förbundet Hem och Samhälle, KF, LO, TCO, Natur- 1
Pensionärernas och
skyddsföreningen, Riksorganisation 3
Sveriges Pensionärsförbund.
De frivilliga 123
organisationerna
11.1¶De roll i den
frivilliga organisationernas
svenska modellen
De frivilliga organisationernas roll i har understrukits i Sverige
återkommande riksdagsbeslut.
I proposition 1985/8612] att konsumenternas
föreslogs
möjligheter att påverka produktion och distribution av varor
och tjänster skulle förstärkas. Man eftersträvade därför ett ökat engagemang från de främst från
frivilliga organisationerna, folkrörelserna. I propositionen konstaterades att de
frivilliga
organisationerna har sin största betydelse på det lokala
planet
och att en för
väsentlig förutsättning konsumentpolitikens
utveckling är ett ökat från de
engagemang frivilliga organisatio-
nerna på lokal nivå. Det statliga stödet har inriktats
på handikapporganisationer
(utformning av produkter, lokaler och husmoders-
information),
förbund (hushållens ekonomi och priser), fackliga organisationer (konsumentombud på
arbetsplatser), pensionärsorga-
nisationer (prisfrågor och
utbildning), miljöorganisationer
(konsumtionens effekter på miljön), frilufts- och idrotts-
organisationer (fritidsutrustning, kost och hälsa). Allt oftare
har stödet riktats till projekt lokal och nivå.
på regional
Enligt propositionens intentioner bildades KF:s konsument-
politiska råd där övriga
konsumentkooperativa organisationer
samt LO och TCO deltog. År 1992 ersattes rådet med en för frivil-
paraplyorganisation
liga konsumentorganisationer, Sveriges Konsumentråd. I sam-
band med detta medlemskretsen av ideella vidgades organisa-
tioner.
1 1.2 roll i samband med
Organisationernas
EES-avtalet och närmandet till EU
Konsumentinflytandet inom EU utövas av ett särskilt konsumentråd. Rådet består av 16 representanter utsedda av samarbetsorganisationerna för medlemsländernas
konsumentorganisa-
tioner (BEUC),
konsumentkooperationer (EUROCOOP),
kvinno- och och
familjeorganisationer (COFACE) Europa-
facket (ETUC) samt 17 representanter från olika nationella organisationer som företräder etc.
regionala, handikappades,
konsumentintressen. och
(Organisationerna representationen
beskrivs närmare i kap. 14.)
I kan rådet konsulteras av EG-kommissio-
konsumentfrågor
nen. För att rådet skall kunna uttala sig på fordras
eget initiativ
124 De frivilliga organisationerna
två bland de närvarande vid rådets omrösttredjedels majoritet ning. Vid en eventuell svensk till EU kommer de svenska anslutning att den eurofrivilliga organisationernas möjligheter påverka att vara knutna till i peiska konsumentpolitiken representation EG:s konsumentråd. Ett av med bildandet av Sveriges syftena Konsumentråd var att en för samverkan mellan
skapa plattform
de olika i och genom detta råd frivilligorganisationerna Sverige föra fram intressen i olika europeiska organ. organisationernas Konsumentråd är medlem i BEUC. Sveriges Även EFTA har bildat en rådgivande konsumentkommitté. De svenska kommer från som representanterna organisationer är medlemmar i Sveriges Konsumentråd.
1 1.3 De organisationernas
frivilliga inriktning
kan beskrivas som följer: Frivilliga konsumentorganisationer
0 Fristående med konegentliga konsumentorganisationer sumentaktiviteter som Till den gruppen huvudengagemang. hör dels med allmän konsumtionsinriktning, organisationer dels sådana med inriktning på en viss produkt eller tjänst. 0 och folkrörelser med allmänt samhällsin- Organisationer tresse där ett engagemang utgör en del av
konsumentpolitiskt
mål, t.ex. fackföreningar, poorganisationens övergripande litiska och andra sammanslutningar såsom nykterpartier hets-, kvinno-, och invandrarorganisationer. pensionärs- 0 Den rörelsen har en inom konsumentkooperativa särställning eftersom den, förutom sitt engagemang konsumentpolitiken i har utvecklat en omfattande kommersiell konsumentfrågor, verksamhet. 0 Konsumentaktiviteter inom ramen för studieförbundens verk-
samhet.
Till de ovan nämnda bör stöd till frivilliga insatser från fogas bl.a. Barn- och under Civildepartementet
ungdomsdelegationen
och Konsumentverket. I redovisningen av olika frivilliga behandlas dessa enligt indelningen konsumentorganisationer ovan. Därefter följer en beskrivning av ungdomsprojekt. av de kan inte göra Genomgången frivilliga organisationerna anspråk på fullständighet.
De organisationerna 125
frivilliga
1 1.4 De
frivilliga organisationernas
engagemang
De nedan redovisade är hämtade från det nordiska
uppgifterna samarbetsprojektet ”Kartläggning av sam-
konsumentpolitiskt
arbete i frivilliga I den första är organisationer”. rappporten inte redovisade. Dessa har i en fackliga organisationer kartlagts särskild studie. Nedan följer en av de vikti-
sammanfattning
gaste resultaten för svenska organisationer: Var tredje organisation har en målsätt-
konsumentpolitisk
ning inskriven i sitt program och särskilt
utskott/arbetsgrupp
för
konsumentfrågor.
Nästan var fjärde har
organisation konsumentansvariga på
regional respektive lokal nivå samt en särskild i
post budgeten
för
konsumentfrågor.
Mer än var har utsett medlemmar med tredje organisation konsumentansvar. Totalt finns med ansvar för ca 2 400 personer
konsumentfrågor i landet.
Vid en nordisk jämförelse visar att det sig fler organisationer i Sverige än i länderna arbetar med konsumentde övriga
politiska frågor och har De
konsumentpolitiska målsättningar.
svenska organisationerna har flest
konsumentansvariga på
lokal nivå. De i arbetar också i
konsumentansvariga Sverige
större ideellt.
omfattning
Aktiviteter som rör listan i
konsumtion/miljö toppar samtliga
länder. De svenska har i haft fler aktiviorganisationerna regel teter på de olika konsumentområdena. De använder också i
högre utsträckning åtgärder som protester, av uppvaktning företag, bojkotter och demonstrationer i opinionsarbetet än
liknande organisationer i de länderna. Övriga nordiska
11.5¶Exempel på konsumentorganisationer
och deras Verksamhet
Uppgifterna om de och deras verkfrivilliga organisationerna samhet är hämtade från svaren den enkät som
huvudsakligen på
kommittén tillställt 40 organisationer.
Egentliga konsumentorganisationer
Organisationer med allmän
konsumentpolitisk inriktning:
Konsumentgillesförbundet
Konsumentgillesförbundet är en ideellt arbetande konsument-
126¶De frivilliga organisationerna
med rötter i svensk För-
organisation konsumentkooperation.
bundet bildades 1907 som en Från 1969 är
kvinnoorganisation.
även för män. Fram till 1 993 hade förbundet
medlemskap öppet
ekonomiskt stöd från KF. Från 1994 finansieras verksamheten
fonder och eget kapital samt
genom medlemsavgifter, egna
är medlem i Sveriges
statligt bidrag. Konsumentgillesförbundet
Konsumentråd.
Antalet medlemmar minskade från ca 10 000 till ca 2 700
mellan 1983 och 1993. Förbundet har till att informera och utbilda medlem-
syfte
väcka debatt och bilda opinion för konsu-
marna, frågor, skapa
menternas bästa. Dessutom verkar förbundet för en förstärk-
av den ekonomiska för social utveckling, för ning demokratin,
samt för ökade om samhälls-
jämställdhet kunskaper
uppbyggnaden.
Förbundets verksamhet omfattar bevakning av prisutveckutbildning i studiecirklar,
lingen, marknadsövervakning,
om pris, kvalitet samt produktsäkerhet, produktinformation
samt information om konsumenträtt. Förbundet är remissinstans i och representerat i ARN.
konsumentfrågor
Husmodersförbundet Hem och Samhälle
Riksförbund bildades 1919 och in-
Husmodersföreningarnas riktade sig från början på den tekniska utvecklingens betydelse
för hemarbetet. till av nya elektriska Bl.a. togs initiativ provning
och andra tekniska hjälpmedel.
apparater
I fortsätter verksamheten genom Husmodersförbundet
dag
Hem och Samhälle med nära 20 000 medlemmar i ca 400 Förbundet finansieras huvudsakligen genom
lokalföreningar.
som 1992 till ca 1,3 miljoner kronor.
medlemsavgifter, uppgick
kommer med ca 300 000 kronor och
Härtill statliga bidrag
med ca 200 000 kronor.
övriga bidrag
Förbundet är inriktat hushålls- och konsumentfrågor, men
på
där finns också miljö-, freds-
familje-, kvinno-, jämställdhets-,
och Förbundet är en av av Sveriges
trygghetsfrågor. grundarna
Konsumentråd.
Förbundets verksamhet omfattar bevakning av prisutveck-
utbildning i bl.a. studiecirklar,
lingen, marknadsövervakning,
om kvalitet och produktsäkerhet, produktinformation pris,
information om konsumenträtt och tester samt standardiseringsarbete i SIS konsumentråd. Förbundet är
genom deltagande
i ARN. representerat
De 127
frivilliga organisationerna
Konsument-Forum
Konsument-Forum bildades 1987. har ca 2 000
Föreningen
medlemmar. Föreningen vill ge konsumenter samarmöjlighet att i grupp
beta i frågor och aktiviteter för att
påverka i första hand aktörerna marknaden men även samhället i stort. Man
på
strävar efter att bilda opinion för ett och konsekvent
långsiktigt
konsumtionsbeteende som tar större till effekterna
hänsyn på
miljön och samhället.
I samarbete med andra ideella driver organisationer fören-
ingen SPAR-RINGEN, ett vilket
inköpskooperativ, genom
medlemmarna köper direkt från I
producenterna. projektet
medverkar 5 000-6 000 Mottot är ”att handla
familjer. rätt”, dvs. ekologiskt riktigt.
Verksamheten omfattar
marknadsövervakning, produkt-
information om pris och samt
kvalitet, utbildning.
I 1993 bildades ett nätverk för
september samverkan i
livsmedelsfrågor av ett 20-tal Namnet
ideella organisationer. på
nätverket är ”Underverket konsumenter i samverkan”. Konsument-Forum i nätverket.
ingår
Sveriges Konsumentråd
Sveriges Konsumentråd bildades i december 1992 av åtta
riksomfattande organisationer. Dessa var
Handikappförbund-
ens Husmodersförbundet Hem och
samarbetsorgan, Samhälle,
KF, LO, TCO, Naturskyddsföreningen, Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Sveriges Pensionärsförbund Under (SPF). 1993 har ABF och
Konsumentgillesförbundet, Konsumentväg-
ledarnas tillkommit.
förening
Konsumentrådet verkar för att stärka de svenska konsumenternas nationellt och internationellt.
ställning
Medlemsavgifterna beräknas under 1993 ca 650 000
inbringa
kronor och till 250 000
statliga projektbidrag uppgår kronor.
Konsumentrådet har ett eget sekretariat. Rådet antar medlemmar som erkänner dess och
uppgifter ändamål. Samtliga med
medlemsorganisationer, undantag av
Husmodersförbundet Hem och
Samhälle, Konsumentgilles-
förbundet och är
Konsumentvägledarnas förening, organisatio-
ner och folkrörelser där mål en
konsumentpolitiska utgör del av
organisationens totala engagemang.
Konsumentrådet arbetar för att stärka konsumentverk-
samheten i och en
medlemsorganisationerna skapa tydlig ar-
betsfördelning mellan rådet och dess medlemmar.
Möjligheten
till samarbete mellan
medlemsorganisationerna har visat
sig
vara för ökad aktivitet det lokala
goda. Förutsättningarna på
128 De frivilliga organisationerna
bedöms också som goda. Projektet ”prispressarna” planet i samarbete med LO, PRO och Livsmedelsarbetar-
genomfördes
förbundet. Konsumentrådets verksamhet är inriktat på opinionsbildoch näringsliv ning, information, påverkan på myndigheter samarbete. Rådet ser som
samt europeiskt opinionsbildningen
För att få till information och sin primära uppgift. tillgång faktamaterial har Rådet etablerat samarbete med ett antal
myndigheter. har samarbete med i de
Rådet inlett systerorganisationer
nordiska länderna och deltar i det av Nordiska rådet upprättade konsumentutskottet Vidare har Konsumentrådet anta- (NKU). medlem i den Bureau gits som europeiska organisationen des Unions de Consommateurs (BEUC). Européen Beslut har om att starta en för konsumenttagits organisation över den standardiseringen, Association inflytande europeiska de Normalisation Européenne pour les Consommateurs (ANEC). som ANEC startar sin verksamhet kommer sekreta- Samtidigt riatet som i samordnar i de europeiska dag representationen att ta över sekretariatet för ANEC. standardiseringsorganen Svenska i de tekniska kommittéerna kommer liksom deltagare i huvudsak att rekryteras från Konsumentverket. tidigare ANEC endast företrädare från fristående organisatiogodtar ner i sina Konsumentrådet blir sannolikt Sveriges styrelseorgan. representant i detta.
med allmän konsumentpolitisk
Övriga organisationer inriktning
Till med allmän gruppen egentliga konsumentorganisationer kan fristående konsumentpolitisk inriktning ytterligare några hänföras. Flertalet är verkkonsumentorganisationer regionalt samma bl.a. Konsumentkorpen i Dalarna, Förenföreningar, Myntvåktarna och Svenska ingen Urkraft (Skellefteåregionen), Konsumenters Riksförbund.
inriktade enskilda
Exempel på organisationer på
branscher:
Riksförbund
Hyresgästernas
Riksförbund har ca 480 000 medlemmar. Det Hyresgästernas målet är människas rätt till en god bostad
grundläggande varje
till kostnad. Förbundet verkar också för att landets rimlig skall ett boende med och hyresgäster uppnå trygghet, inflytande År 1992 Riksförbunds kongemenskap. antog Hyresgästernas som bl.a. bygger på hyresgästgress ett nytt handlingsprogram
De frivilliga organisationerna 129
rörelsens grundsyn: bostäder åt alla, bra boendeboende, rimliga kostnader, hyrespolitik för rättvis hyra, trygghet och inflytande för hyresgästerna, folkrörelse för bättre boende samt internationell verksamhet. Inom ramen för dessa mål ryms verksamheter som tvistlösning, bevakning av prisutvecklingen, i studiecirkutbildning lar och i annan form samt information om konsumenträtt. Att förbättra är en av de främsta hyresgästernas hyresvillkor uppgifterna. Det sker genom dels kollektiva dels
förhandlingar,
enskilt biträde till medlemmarna.
Villaägarnas Riksförbund
Villaägarnas Riksförbund är en sammanslutning av ägare till villa, fritidshus eller tomt på vilken småhus kan uppföras. Villaägarna organiserar också ekono-
samfällighetsföreningar,
miska föreningar och andra Förbundet
villaägareföreningar.
består av 756 anslutna föreningar varav 377 utgör samfällighetsföreningar och motsvarande ekonomiska År 1992
föreningar.
var det totala medlemsantalet 104 000. Villaägarna är till organisationsformen en koncern som omfattar Villaägarnas Riksförbund med VSAB dotterbolagen kontroll och besiktning AB, Service AB samt Villaägarnas Villaägarnas Besiktning AB. Koncernen omsatte 1992 ca 45 miljoner kronor. Villaägarna verkar för rimliga boendekostnader, boengod demiljö, trygghet i boendet och samt valfrihet och ägandet inflytande över boendesituationen. Bland verksamheterna anges i studietvistlösning, utbildning cirklar och i annan form, information om samt konsumenträtt, rådgivning inom områdena juridik, lant-
samfällighetsfrågor,
mäteri, planfrågor, tekniska frågor och
energifrågor.
Andra verksamheter omfattar kontroll och av besiktning nyproducerade småhus, besiktning av begagnade småhus samt allmän rådgivning och service. På boendeområdet finns också bostadsrättsföre- Sveriges ningars Centralorganisation, HSB och Riksbyggen.
Motormännens Riksförbund Motormännens Riksförbund (M) har ca 190 000 medlemmar (1992). Intäkter från medlemsavgifter uppgick till ca 51 miljoner kronor och främst från till övriga intäkter, testverksamhet, ca 9 miljoner kronor. Motormännen erbjuder sina medlemmar information och rådgivning i alla som rör bilinnehavet. Bland verksam-
frågor
heterna märks av
reklamationshantering, bevakning prisut-
5 13-0824
130¶De organisationerna
frivilliga
vecklingen om både bilar och
ifråga bensin, produktinformation om produkter och kvalitet, om produktinformation säkerhet,
tester och M testar ca 20 000
standardiseringsarbete. årligen
bilar, varav ca 5 000 tester under 1992 gällde begagnade bilar före köp. Förbundet ger också råd i som rör bilekonomi
frågor
och försäkringar.
Bland aktiviteter för att förbättra för konsu-
inköpsvillkoren
menterna nämns kontakter med regeringen i samband med
tillämpningen av avgasåtagandet. Förbundet medverkar i de
förhandlingar som Konsumentverket bedriver med Motorbranschens Riksförbund (MRF) om avtalsvillkoren vid
bilköp
och avtalsvillkoren för förbättrad reparationskvalitet vid bilverkstäderna etc. På bilområdet finns även OK och Motormännens
helnykter-
hetsförbund (MHF) med likartade verksamheter.
Sveriges Bankkunders Riksförbund
Sveriges Bankkunders Riksförbund är en ideell förening som bildades 1992. Under året fick förbundet 600 medlem-
drygt
mar. Intäkter från medlemsavgifter till ca 61000 kro-
uppgick
nor. Förbundet verkar för bättre etik inom det svenska bank- och finansväsendet samt stöder medlemmarna i deras kontakter med bankerna. Förbundets verksamhet omfattar hushållsekonomisk
rådgiv-
ning, skuldsanering, bevakning av prisutvecklingen, marknads-
övervakning, utbildning i annan form än studiecirkel, produkt-
information om pris och kvalitet samt information om
konsumenträtt.
och där
Organisationer folkrörelser
en del av verksamheten
konsumentpolitik utgör
Förbund
Hushållningssällskapens
Hushållningssällskapens verksamhet har gamla anor och spän-
ner över ett brett fält. I första hand riktas verksamheten till
befolkningen på landsbygden. Rådgivningen omfattar såväl
produktionsteknik och ekonomi i lantbruket som kost- och
konsumentfrågor.
Det första sällskapet bildades Gotland 1791. Sedan mitten
på
av 1800-talet finns det i alla län. Vid
hushållningssällskap
sällskapen byggdes så småningom upp en hemkonsulent-
organisation med att på olika sätt
uppgift hjälpa landsbygdens
kvinnor till bättre arbetsförhållanden och arbetsmetoder.
De 131
frivilliga organisationerna
Hushållslärare och senare även lanthushållslärare kom också
at: arbeta aktivt med konsumentfrågor.
Idag finns 32 hemkonsulenter inom organisationen. Förbun-
det består av 25 hushållningssällskap med tillsammans ca 9( 000 individuellt anslutna medlemmar. Intäkter av medlem-
år 1992 till ca 1,7 miljoner kronor. De statliga
savgifter uppgick
samma år till ca 200 000 kronor och övriga
biiragen uppgick
inromster till ca 14 kronor. Till del är
miljoner övervägande
medlemmarna boende på landsbygden. Organisationen har inte antagit något konsumentpolitiskt
program. Målet för dess konsumentpolitiska verksamhet är att
information och rådgivning upplysa och vägleda med-
genom
om kost och med tillgängliga ekono-
bcrgarna god hushållning
m:ska och materiella resurser.
i Sverige Landsorganisationen
LO-förbunden har tillsammans ca 2,2 miljoner medlemmar. SeJlan 1968 har konsumentpolitik varit en del av organisatio-
nens Familjepolitiska program.
LO tillhör grundarna av Sveriges Konsumentråd. Målet för
LO:s konsumentpolitiska verksamhet är att
0 medvetna om av konsument-
göra medlemmarna betydelsen
politik
arbeta för att medlemmarnas köpkraft inte urholkas
utöva för att kvalitet och service
inflytande påverka köpkraft,
znom såväl den privata som den offentliga sektorn.
på verksamheter på det konsumentpolitiska området
Exempel är hushållsekonomisk rådgivning, skuldsanering, bevakning av
utbildning i studiecirk-
prisutvecklingen (prispressargrupper), lar och annan form (LO-skolor) samt standardiseringsarbete.
Många LO-sektioner har bildat konsumentpolitiska kommittéer. I vissa fall har dessa kommittéer ansvar för de konsumentombud som återfinns på arbetsplatser i mer än 60-kommuner.
Antalet konsumentombud olika arbetsplatser upp-
fackliga på
till 400.
gå:
”
År 1992 Konsumentverket boken Från ord till hand-
utgav
som redovisar sju om konsumentfrågor i det
ling” LO-projekt
fackliga arbetet. De sju försöken gäller
0 konsumentinriktad
facklig utbildning
0 för med tonvikt första
konsumentutbildning ungdomar, på bostaden (LO-distriktet Sydöstra Sverige)
konsumentombud och utbildning i det lokala facket (Ble-
kinge och Kalmar län)
132 De frivilliga organisationerna
0 konsumentombud initiativ av den på kommunala konsumentverksamheten 0 kamratstöd och ekonomisk en rådgivning på arbetsplats 0 ekonomisk regional rådgivning 0 prispressarkampanj.
Tjänstemännens Centralorganisation
TCO-förbunden har tillsammans ca 1,3 miljoner medlemmar. TCO tillhör grundarna av Konsumentråd. Beträffande Sveriges konsumentpolitik framhåller TCO bl.a. följande:
”Löntagarnas köpkraft bestäms inte enbart av löner, skatter och priser. Den påverkas också av andra mer svårmätbara faktorer som kvalitet, ekonomisk livslängd, och om marknadsföringen är sund. Därför behövs en aktiv med konsumentpolitik bland annat en väl fungerande konsumenträttslig lagstiftning, möjlighet att få råd och stöd i hushållsekonomiska och konsumenträttsliga frågor av en kompetent kommunal konsumentvägledning, produktstandarder och normer som garanti mot onödigt hälsovådliga eller produkter.”
farliga
TCO:s verksamhet på det konsumentpolitiska området sker genom
0 remissarbete i regelmässigt konsumentpolitiska frågor 0 av av och bevakning utvecklingen priser, disponibel inkomst konsumtion 0 av tonvikt övervakning standardiseringsarbetet med på arbetsmiljöområdet, men också på konsumentområdet 0 av hushållsekonomiska bevakning frågor och publicering av material och i massmedia till enskilda analyser (rådgivning förekommer inte).
Pensionäremas
Riksorganisation
PRO har 375 OOO medlemmari 1 565 I PRO:s
lokalföreningar.
handlingsprogram ingår ett konsumentpolitiskt avsnitt. Är 1989 beslöts att varje skall ha ett konsumentombud. förening Ãr 1993 fanns 1 200 ombud med i konsuspecialutbildning mentfrågor. Organisationen tillhör grundarna av Sveriges Konsumentråd. Verksamheten har utökats i takt med att pensionärernas köpkraft försämrats. har främst inriktat Organisationen sig på varupriser, transporter och Andra områäldreomsorg. viktiga den är teknikstyrd service, samt kvaliteten
butikslokaliseringar
och tillgängligheten av tjänster.
offentliga
De 133
frivilliga organisationerna
Tillsammans med LO har PRO medverkat i prispressar-
aktiviteter. Dessa tillkom 1991 mot bakgrund av Rehnberg-
avtalet och av Aktiviteterna fick
avregleringen jordbruket.
under två år ekonomiskt stöd från Konsumentverket.
PRO fortsätter under 1994.
prispressarverksamheten
Sveriges Pensionärsförbund
SPF, som bildades 1938, har i dag 177 000 medlemmar i 860
över hela landet. SPF verkar för sina medlemmars
föreningar
intressen i första hand gentemot staten och kommunerna och andra samhällsorgan, som Telia, Posten och Sj.
Den enskilda sektorn har uppmärksammats mera på senare år, och många håll har SPF-föreningarna inrättat s.k.
på
konsumentombud till hjälp för medlemmarna i konsumentfrå-
gor.
SPF är en av grundarna av Sveriges Konsumentråd och representerat i dess styrelse.
Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen har ca 205 000 medlemmar. Föreningen är en av grundarna av Sveriges Konsumentråd.
Målet för den konsumentpolitiska verksamheten är att säker-
ställa en hållbar utveckling med hänsyn till miljön. långsiktigt
Bland verksamheterna kan nämnas marknadsövervakning och i studiecirklar och i annan form. När det gäller
utbildning
är det framför allt miljöaspekter som
produktinformation
prioriteras. På samma sätt medverkar Naturskyddsföreningen främst i samband med miljömärkning. istandardiseringsarbetet
Vidare drivs för att människors livsstil.
kampanjer påverka
driver också ett aktivt kampanj arbete för att under-
Föreningen
lätta för konsumenterna att hitta miljöanpassade alternativ i
handeln, bl.a. genom projektet ”Handla miljövänligt”.
Handikappförbundens Samarbetsorgan
har 28 medlemsförbund med sammanlagt ca
Samarbetsorganet
360 000 medlemmar.
Målet för verksamheten är ett samhälle där funktionshindrades
behov av tillgänglighet, användbarhet, säkerhet och
speciella
hälsa är Detta gäller vid konsumtion av både
tillgodosedda.
varor och tjänster. De aktiviteterna bedrivs i första hand av
konsumentpolitiska de enskilda Samarbetsorganet arbetar
handikappförbunden.
främst intressepolitiskt med konsumentfrågor. Aktiviteterna omfattar marknadsövervakning, utbildning,
om och deras kvalitet, infor-
produktinformation hjälpmedel
134 De
frivilliga organisationerna
mation om konsumenträtt samt deltagande i standardiserings-
arbetet inom byggsektorn och teknikutveckling.
För de är av störst
handikappade tillgänglighetsfrågan bety-
delse. Handikappsynpunkter måste finnas med vid utformandet av standarder för produkter, automater etc. Marknaden beaktar inte självklart de funktionshindrades intressen.
Jordens Vänner
Jordens Vänner har ca 2 000 medlemmar. Målet för verksamheten är att få konsumenterna att inse att varje köp är ett medvetet val och att detta val bör ske utifrån mottot ”Mat Utan
Djurindustri och Mat Utan Multinationella Storföretag (MUDI-
MUMS)”. För att konsumenterna skall kunna välja rätt, utger
föreningen en vägledning. Via skrifter, broschyrer, föreläs-
ningar etc. informerar man om bioteknik och
jordbrukspro-
dukter som är tillverkade utan kemiska tillsatser. Information om priser och kvalitet ingår i denna verksamhet.
jordens
Vänner ingår i nätverket ”Underverket”.
IOGT-NTO IOGT-NTO har ca 72 000 medlemmar och är i sin
huvuduppgift en nykterhetsrörelse som också bedriver konsumentpolitisk
verksamhet. uppger att målet med den
Organisationen
konsumentpolitiska verksamheten är att öka medlemmarnas
kunskaper om konsumentfrågor och påverka handelns utbud av miljö- och konsumentvänliga produkter. För detta ändamål har föreningen viss utbildning i studiecirklar och i annan form.
Verdandi
Verdandi är en organisation inom arbetarrörelsen med inriktning på gemenskap och solidaritet. Skälet till Verdandis engage-
mang i konsumentfrågorna är uppfattningen att individen
genom att stärkas i sin roll som konsument också stärks i sin totala livssituation. Verdandi ägnar sig huvudsakligen åt uppsökande och verksamhet. Härigenom nås särskilt
stödjande
resurssvaga konsumenter. Närheten till individen är viktig.
I Verdandis verksamhet ingår konsumentupplysning, utbild-
ning i hushållsekonomi och konsumenträtt i form av kurser, temakvällar och studiecirklar. Vidare anordnas temakvällar
med konsumentvägledare.
Riksförbundet
Sverigefinska
Sverigefinska Riksförbundet har ca 32 000 medlemmar. Målet
för den konsumentpolitiska verksamheten är att öka Sverigefinnars kunskaper i konsumentfrågor, stärka deras ställning
De 135
frivilliga organisationerna
som konsumenter bl.a. i hushållsekonomiska frågor, öka infly-
tandet och väcka i konsumentfrågor bland Sverige-
opinion
finnar. Riksförbundet bedriver utbildning och informerar om konsumenträtt.
Konsumentkooperationen
Konsumentkooperationen startade som en konsumentorga-
nisation med ett stort antal konsumentorganisationer i landet.
För att stärka medlemmarnas ställning på marknaden beslöt
man inom rörelsen att utveckla en handelsrörelse och att driva
tillverkningsindustrier. Rörelsen genomgår för närvarande be-
KF-koncernen håller på att omvandlas
tydande förändringar. från ett till en detaljhandelskoncern. Ett flertal konglomerat stora konsumentföreningar har integrerat sin affärsmässiga
verksamhet med KF (KDAB). År 1993 är drygt hälften av
landets konsummedlemmar medlemmar i föreningar som över-
låtit affärsverksamheten till KDAB och som börjat utveckla sin
konsumentpolitiska roll.
Konsum Väst och Stockholm har t.ex.
Konsumentföreningen
antagit verksamhetsidéer vari ingår målformuleringar med konsumentrörelseambitioner.
Konsumentkooperationen består 1993 av 114 konsument-
med medlemmar. Med-
föreningar sammanlagt 2,2 miljoner
lemsantalet har ökat under senare år.
Studieförbund
Studieförbundens verksamhet består dels av den utbildning som vänder sig utåt till allmänheten, dels av den verksamhet som bedrivs i anslutning till respektive studieförbunds medlems-
samt övrig verksamhet i form av kamratcirklar
organisationer och uppdragsverksamhet.
Studieförbunden i dag bidrag från stat, landsting och
uppbär
kommuner, som under senare tid minskat. De statliga medlen (1 175 kronor 1991) till studieförbundens riks-
miljoner går
som i sin tur fördelar dem vidare till distrikts-
organisationer och lokala avdelningar. Enligt förordningen om organisationer statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977) skall Folkbild-
besluta om vilka som skall erhålla bidrag samt
ningsrådetl
fördela tillgängliga medel.
från landstingen (325 miljoner kronor 1991) distribu-
Rådet utses av Bidrag eras till studieförbundens och om så-
Röreisefolkhög- distriktsorganisationer,
skolornas dana saknas, direkt till lokalavdelningarna. Viss del kan vara intresseorganisation förbehållen verksamheter.
speciella
(H10), Landstings-
Kommunala kronor 1991) till
förbundet och bidrag (660 miljoner ges Foikbildningstörbundet. studieförbundens lokala avdelningar som svarar för den folk-
136 De
frivilliga organisationerna
bildning som riktas direkt till allmänheten. Tidigare var viss del
av de kommunala bidragen förbehållna kulturaktiviteter inom
skola och barnomsorg.
av studieförbundens cirkelverksamhet under
Utvecklingen
de två senaste åren sammanfattas som följer:
Såväl antalet cirklar och som studietimmar har mins-
deltagare
kat mellan de två verksamhetsåren.
Studieförbunden har stora likheter med varandra, men skiljer sig vissa punkter, t.ex. i fråga om verksamhetens storlek och
på
inriktning. ABF svarar för en knapp tredjedel av studieförbund-
ens sammanlagda verksamhet, medan små studieförbund, som
t.ex. KFUK/KFUM, står för någon procent.
Av studieförbundens totalt 10,8 miljoner timmar budgetåret
1991/92 svarade cirkelverksamhet med konsumentanknytning
för Ämnesområden med direkt konsument-
knappt 6 procent.
t.ex. boende och konsument- och varukän-
politisk inriktning,
nedom, upptog ca 46 000 timmar vilket motsvarar ca 0,3
procent av det totala utbudet timmar.
Som studieförbundens verksamhet följer en kort
exempel på
redogörelse för den konsumentinriktade verksamheten hos
studieförbunden ABF och Studieförbundet Vuxenskolan.
ABF Syftet med de studiecirklar som ABF anordnar i konsumentpolitiska ämnen är att sprida kunskap om hushållsekonomi och om metoder för att förbättra denna. Vidare är syftet att öka
medvetenheten om köpvanor och deras konsekvenser för
hushållsekonomin, hälsan och miljön. Reklamens påverkan
behandlas också.
ABF hade 245 cirklar i konsument- och varukånnedom samt 121 cirklar i boendekunskap under verksamhetsåret 1991/92.
Studieförbundet Vuxenskolan SV intresserar för konsumentfrågor genom sina medlems-
sig
organisationer. SV hade under verksamhetsåret 199 1/ 92 ca 3 80 studiecirklar i konsument- och varukännedom samt 150 cirklar
i boendekunskap. Målet för den konsumentinriktade verksam-
De organisationerna 137
frivilliga
heten är bl.a. att medverka till utvecklingen av en konsument-
Samarbete sker bl.a. med den lokala organisation. organisationen Svenska Konsumenters Riksförbund.
Studieförbundet Vuxenskolan driver för närvarande ett flertal projekt med konsumentpolitisk inriktning riktade till psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt sjuka.
1 1.6 med
Ungdomsprojekt konsumentfrågor
I regeringens skrivelse 1990/912143 framhålls betydelsen av att
och deras föreningar i större utsträckning uppungdomarna muntras att arbeta med konsumentfrågor. Barn- och ungdoms-
har under 1991/92-1993/94 avsatt 6 delegationen budgetåren miljoner kronor för projektverksamhet, som syftar till att stärka i deras roll som konsumenter.
ungdomar
Med hänvisning till en mängd bakgrundsfaktorer som bidrar till att många ungdomar kommer att få en utsatt ställning, anser regeringen att det är viktigt att hjälpa ungdomar till en ökad ekonomisk medvetenhet och förmåga att hantera den egna ekonomin. Det krävs också en ökad insikt om de ekonomiska samband som påverkar ett hushålls ekonomi. Även frågor kring reklamens konsumtion och val av livsstil och
påverkan, miljö, kvalitetsmedvetande är viktiga delar i ungdomarnas konsumentroll.
Målet för de aktiviteter som startats är alltså att öka ungdomars medvetenhet i deras konsumentroll och att stärka dem som konsumenter.
Sedan startade 1991 och fram till halvårsskiftet
projektet 1993 har ansökningar på sammanlagt 8,7 miljoner kronor inkommit till Konsumentverket. Projekt för 3,7 miljoner kronor har beviljats.
Ungdomsaktiviteterna avser t.ex. första bostaden, teaterföreställningar om ungdomars ekonomi, videofilmstävling, tidningsframställning, konsumentkontor för ungdomar och studiecirklar.
KAPITEL
Massmedia
12 Sammanfattning
Mer än hälften av dagstidningarna har ökat sin av
bevakning
konsumentområdet med över 50 procent under den senaste
tioårsperioden.
Fack- och populärpress har ökat sin i mindre
bevakning något utsträckning.
Radio- och TV-kanaler har i flertalet fall ökat sin
bevakning. Dagstidningarnas konsumentbevakning Iäggerför närvarande
stor vikt vid områden såsom livsmedel, miljö, hälsa och
privatekonomi.
Radiokanalerna P1 och P3 anser ha för få av
sig inslag
konsumentjournalistik.
l den kommunala konsumentvägledningens kontakter med media, sker dessa nästan alltid på medias initiativ.
12.1 och
Bevakningens omfattning förändring
Den redovisning som här följer av massmedias bevakning av konsumentfrågor bygger på en undersökning som genomförts bland landets större dagstidningar (9 storstadstidningar samt
Massmedia 139
20 inom fack- och populärpress (18 tid-
landsortstidningar), ningar) och i samtliga radio- och TV-kanaler.
har ökat
Dagspressen bevakningen
dagstidningar bedriver någon form av konsument- Samtliga
inför konsumentartiklar så journalistik. Storstadstidningarna
som varje utgivningsdag; utrymmet varierar mellan en halv gott och en hel sida. I landsortspressen är bevakningen och därmed
i tidningen något mindre. utrymmet
Flertalet har ökat sin bevakning av konsument-
dagstidningar området sett över en motsvarar mellan
tioårsperiod. Ökningen 50 och 100 procent. Endast två landsortstidningar uppger att de har minskat sin bevakning under den aktuella perioden.
Fac/z- och har sina
populärpress specialomrâden
inom fack- och bedriver jour-
Tidningar populärpressområdet
nalistik med konsumentinriktning som en del av sitt uppdrag. Majoriteten publicerar därför konsumentartiklar i varje nummer. När det omfånget finns stora variationer. Antalet
gäller sidor med konsumentjournalistik i varje nummer är beroende av dels inriktning, dels bedömningen av det totala
tidningens innehållet. Tidningar som Damernas värld, Teknikens värld och Dina med inriktning som mode, mat,
pengar på specialområden
bilar, ekonomi och etc., uppger att tidningarna inne-
sparande håller ett stort antal sidor med konsumentjournalistik.
För fack- och noteras vanligen en oförändrad
populärpress bevakningsnivå över tiden. Dock har två ledande konsument-
ICA-kuriren och Vi, minskat sin konsumentbevakning tidningar, under den senaste tioårsperioden.
Radio och TV satsar
på konsumentprogram
Radios kanaler har under året genomgått stora organi- Sveriges satoriska förändringar. Jämförelser över en lång period är därför inte meningsfulla. Bland radiokanalerna har P1 minskat
med under perioden främst till följd bevakningen ca 10 procent av att ”Konsumentekot” med mer fördjupande journalistik
ned. Konsumentekots journalister gör numera konsumentlagts inslag i de reguljära nyhetssändningarna för både P1 och P3. De korta inslagen av nyhetskaraktär ligger praktiskt taget på en oförändrad nivå.
Den effekten är att programtiden för
sammantagna
av konsumentredaktionen har konsumentinslag producerade minskat med ca 60 procent. Det ökade antalet nyhetssändningar
140 Massmedia
innebär emellertid att antalet sändningsminuter med konsument-
inslag totalt sett har ökat.
De båda TV-kanalerna Kanal 1 och TV2 har presenterat en
statistisk av program som till övervägande del
redovisning
innehåller visar att
konsumentfrågor. Sammanställningen
konsumentorienterande under en femårsperiod, 1987-
program 1992, har ökat från ca 36 timmar per år till ca 50 timmar, motsvarande 38 procent. Den totala sändningstiden har samti-
ökat med 20 procent. Båda perioderna avser 12 månader.
digt
andel av den totala har
Konsumentinslagens sändningstiden
ökat från 0,6 till 0,7 procent.
I ingår all för TV1 och TV2. Den
redovisningen sändningstid
tiden för konsumentprogrammen avser däremot enupptagna
dast förstagångssändningar (effektiv sändningstid). Repriser,
av- och och eventuell avslutande presentation av
påannonsering
medverkande ingår inte i den redovisade tiden.
TV4 sänder ca en halvtimmes konsumentprogram per vecka. Målet för är att de skall vara informerande och
programmen roande. Kanalen har tre anställda konsumentjournalister samt
frilansbasis. Under de två år som kanalen existerat har
några på
konsumentinslagen ökat med ca 50 procent.
Antalet en redaktion
/eonsumentjournalister på
Eftersom gränsdragningen mellan konsument- och nyhetsfrågor
är svår att i den det inte
göra journalistiska bedömningen, går
att fastställa antalet med just konsumentfrågor som
journalister huvudbevakning. Bevakningen är också avhängig redaktionens
storlek. har några få journalister med hu-
Storstadstidningar vudsakligt ansvar för konsumentfrågor. Landsortstidningarna
har ofta endast en journalist med delansvar för konsumentfrågor.
Frilans inom och
vanligast fac/e- veckopress
Inom fack- och har redaktionerna vanligen två
populärpress
journalister för bevakning av konsumentområdet och andra,
områden. Dessutom arbetar fack- och populär-
närliggande med ett ofta betydande inslag av frilansjournalister. Radio
press
och TV (de kanalerna) har i flertalet fall relativt stora
statliga
redaktioner. Som kan nämnas att radions P1 har två
exempel
och TV2 åtta fast anställda journalister för konsumentområdet samt ca fyra på frilansbasis. TV3 saknar fasta
ytterligare
journalister; i stället sänds inköpta program.
arbetar sällan med medarn
Dagspressen frilansjournalister,
det motsatta gäller för fack- och veckopress samt etermedia,
Massmedia 141
var högskolenivå delad i
Tidigare journalistutbildningen på två en konsumentinriktad och en allmänjournalistisk
linjer:
Det har framkommit att några chefredaktörer i dag linje.
för konsumentjournalister vid den särefterfrågar utbildning skilda för som förekommer vid
fortutbildning journalister högskolan i Kalmar (FOJO).
12.2 och
Policy policyförändringar
och allt i
Plånboksfrâgor mil/ö oftare dagspress
Att informera om varor och tjänster, konsumenternas rättigheter etc. är vanliga formuleringar för att uttrycka tidningens
ser som sin att hjälpa konsumenterna policy. Tidningen uppgift att orientera och bättre val. Vissa
sig på marknaden göra tidningar säger sig speciellt vilja värna om svaga grupper.
En annan iakttagelse är att dagspressen numera försöker
i det totala tidningskonceptet. integrera konsumentjournalistiken
är det inga skillnader mellan storstads- och lands- Härvidlag ortspress.
Konsumentjournalistiken följer samhällsutvecklingen och har därför delvis ändrat inriktning över tiden. Så har t.ex. privatekonomi och plånboksfrågor givits större uppmärksamhet under de senaste åren. Privatekonomiska tidningar och TV-
har startats. Även miljöfrågor i samband med konprogram sumtion i större utsträckning. Andra föränd-
uppmärksammas
är mer för och det faktum att ringar utrymme prisinformation konsumentjournalistiken har blivit sakligare och kräver större kompetens hos journalisterna.
strävar efter saklighet Fac/etidningar
Fack- och populärpressen vill informera om varor och tjänster och ge råd och tips om hur de skall användas. Facktidningarna understryker att deras information framför allt måste vara
och har förändrats och aktusaklig värderingsfri. Bevakningen ella ämnesområden är bl.a. miljöfrågor, sparande etc.
Radiokanalerna vill öka
utrymmet
Både i P1, P3 och P4 förekommer konsumentjournalistik, dock ej i P2 som är en renodlad musikkanal. Ingen av radiokanalerna har en skriven för konsumentjournalistik och samtliga
policy anser att kanalernas utrymme för konsumentjournalistik borde vara större. Inom P1 råder uppfattningen att ekonomijournalis-
142 Massmedia
tiken har fått breda ut av sig på bekostnad konsumentjournalistiken. Inom P3 finns behov och intresse av ökat utrymme för konsumentjournalistik. Bl.a. anges arbetslösheten som ett av skälen. En svårighet sägs emellertid vara att området kräver tid, noggrannhet och kunskap för att behandlas på ett bra sätt. Inom P4 är ambitionen att förmedla konsumentinformation som nyheter. Konsumentjournalistik kräver stora kunskaper hos Ett önskemål är att till att journalisterna. vidga perspektivet också omfatta EU-frågor. Stora förändringar förestår radioområdet såväl på regionalt som lokalt.
Området ställer krav
på kompetens
Kanal 1 och TV2 vill utveckla allmänna konsumentprogram. Området betraktas som svårt och ställer därför höga krav på de journalister som sysslar med detta slag av program.
12.3¶Konsumentjournalistikens
prioriteringar
Dagstidningarna avser att med sina nå hela konsumentinslag läsekretsen. Radio och TV har i högre grad selekterat sina målgrupper. Fack- och populärpress riktar sig till vissa utvalda grupper. När det gäller prioritering av varuslag håller dagstidningar för närvarande fram olika områden, men tonvikten ligger på livsmedel, hälsa, familjeekonomi och bostäder. Populärpressen prioriterar de varor och tjänster som den är inriktad t.ex. på kläder, mode, möbler, livsmedel och bilar. Långa pressläggningstider snabba i Radio och omöjliggör ändringar uppläggningen. TV strävar efter en mer där även allsidig bevakning nyhetsvärdet påverkar bedömningen.
Marknaden skall hållas
efter
Konsumentverket följer fortlöpande hur verket och KO förekommer i tidningarnas, radiokanalernas och TV:s rapportering. Verkets uppföljning ger sedan information om vilka prioriteringar media gör i sin konsumentjournalistiska bevakning. De frågor som stod i fokus under andra halvåret 1992 var:
0 av hushållens ekonomi och Förbättring hjälp till att utnyttja deras resurser effektivare
Massmedia 143
0 av marknaden så att konsumenterna inte blir
Övervakning
vilseledda 0 för ett starkt när de
Kampen konsumentskydd europeiska gränserna öppnas.
Konsumentverket har också funnit att det i övervägande antalet fall är journalister som tagit kontakter med Konsumentverket. Detta kan då en uppföljning av en tidigare aktivitet från
gälla Konsumentverkets sida.
12.4¶Idéer och material för konsumentartiklar
Större och TV i från material och
dagstidningar utgår regel eget
studier som grund för artiklar och program. Mindre egna
och nyttjar i högre grad det matedagstidningar populärpress rial som meddelas från myndigheter, t.ex. Konsumentverket, Livsmedelsverket och Vägverket. Landsortstidningar samt fackoch beaktar i högre grad än storstadstidningarna
populärpress det material som kommer från ICA, KF etc. och från nyhetsbyråer.
Alla media tillmäter den egna publiken, läsarna, åhörarna och tittarna, stor som Det är vanligt
betydelse inspirationskälla.
att konsumentjournalister dagligen har kontakter med allmänheten. För ger utländska tidningar och andra
populärpressen former för internationella kontakter ofta upphov till idéer.
12.5¶Media och den kommunala konsumentverksamheten
Större med riksspridning samt radio och TV tar i liten
tidningar
kontakt med den kommunala konsumentutsträckning verksamheten. De i stället kontakter direkt med Konsu-
väljer mentverket och andra myndigheter med konsumentinriktning.
har tätaste kontakten
Landsortspress
har däremot oftare kontakter med den Landsortstidningar kommunala konsumentvägledningen. Fack- och populärpress saknar nästan helt kontakter med den kommunala konsument-
Det även de två konsumentinriktade tidvägledningen. gäller
ICA-kuriren och Vi som inte heller säger sig utnyttja ningarna kontakter med i någon utsträckning.
konsumentvägledningen
När kontakter förekommer mellan och den kommu-
pressen
144 Massmedia
nala vä g lednin g en beskrivs dessa i termer som ”ömsesidi
g
_ _ respekt” och ”bra att ha vid behov”. En uppfattning är att ”man kan hänvisa till varandra när man inte sälv l klarar att lösa en
uppgift”.
Viktiga
samhälls-
förändringar
DEL
V
En förstärkt
marknads-
ekonomi
Sammanfattning
Ett ökat och mer varierat utbud av varor och tjänster på marknaden kräver för en bättre överblick, främst
åtgärder
och information.
genom undersökningar
och den ökade konkurrensen inom
Frihandeln, avregleringen
den sektorn konsumenternas situation.
offentliga påverkar
Att olika kommunala verksamheter konkurrensutsätts får konsekvenser för bl.a. och de
offentlighetsprincipen
kommunala nämndernas ansvar.
behövs för offentligatjänster. Möjlighetertill kvalitetsjämförelser
Modeller behöver utvecklas.
Ökade av marknadsmekanismer i offentlig produktion inslag
ställer och insyn. Möjligheter att föra fram
nya krav på inflytande
är Särskilda insatser för grupper kan
klagomål viktigt. svaga
behövas.
13.1 som konsu-
Förändringar påverkar menterna och konsumentpolitiken
Frihandel
Med sin marknad har det varit naturligt för Sverige
begränsade
att värna om frihandeln. Konsumenterna har gynnats av denna
148 En förstärkt marknadsekonomi
politik. Konkurrensverket har t.ex. i en av nyligen utvärdering avskaffandet av på konimportrestriktionerna tekoområdet, staterat att konsumentkollektivet har gjort miljardvinster. Den europeiska integrationen kommer att underlätta det fria flödet av varor, tjänster och Konkurrensen kapital. på den svenska marknaden ökar och kommer också markdärigenom nadsekonomins roll att breddas och stärkas. i Utvecklingen Östeuropa, främst i leder sannolikt till ett ökat Baltikum, inflöde av varor till Resultatet av
konkurrenskraftiga priser.
avslutade (allmänna tull- och handels-
GATT-förhandlingar
avtalet) kommer att få stor betydelse för konsumenten. Internationaliseringen och den tekniska utvecklingen påverkar också förhållandena på den svenska marknaden. Marknadsföring över gränserna och genom nya medier blir allt vanligare. Den positiva effekten av denna förväntas bli ett utveckling ökat och mer varierat utbud av varor, tjänster och samt kapital pressade priser på marknaden. Utbudet på marknaden kan dock bli svårare att överblicka. De svenska konsumenternas intressen måste bevakas i olika europeiska instanser
(EG-kommissionen, standardiseringsorgan, certifieringsorgan m.fl.). I stort bedöms bli
konsumentskyddet oförändrat. av i och avskaffade Harmonisering reglerna Europa tekniska handelshinder gör dock att konsumenterna delvis kommer att möta ett regelverk som från det som skiljer sig gäller i dag. De nya reglerna innebär minskad förhandskontroll av varors säkerhet, särskilt t.ex. elsäkerhet. på specialområden Risker uppmärksammas genom stickprovskontroll, anmälningar etc. Ökad handel med kan när Östeuropa skapa nya problem det gäller produktsäkerheten. Konsumenterna får stor frihet att sitt placera kapital, köpa försäkringar mm på en stor marknad. Behovet av europeisk information om villkoren och riskerna kommer att öka. Marknadsföring med nya metoder och i nya medier ökar behovet av kritiska konsumenter. Det ställer krav dels en på ökad av ett
bevakning marknadsföringen, dels på fungerande
internationellt samarbete i syfte att åstadkomma en gemensam syn på god etik i
marknadsföringen.
Den svenska i stor
konsumentpolitiken bygger tämligen
utsträckning på förhandlingar mellan Konsumentverket och företrädare för Riktlinjer, och
företagen. branschåtaganden
egenåtgärder är viktiga inslag. En konsekvens av den kan bli europeiska integrationen handelsmurar mot vilket kan ha konsetredje land, negativa kvenser för de svenska konsumenterna (inom t.ex. tekoområdet).
En förstärkt marknadsekonomi 149
Avreglerin g
Den konkurrensutsatta sektorn utgör en liten del av den svenska
ekonomin (20 procent av BNP enligt Lindbeck-kommissionen).
En stor del av ekonomin utsätts sålunda inte för utländsk konkurrens. En för förstärkt marknadsekonomi
viktig åtgärd
är är att öka den konkurrensutsatta sektorn
avreglering. Syftet
att ta bort regler och på andra sätt
genom etableringshindrande
underlätta företagens marknadstillträde.
Arbetet bedrivs bred front inom olika samhällssektorer
på
och omfattar för att effektivisera mark-
betydande förändringar
och minimera kostnads-
nader, genomföra privatisering
Sådana förändringar har genom-
belastningen på näringslivet.
förts eller är f.n. aktuella områden:
på följande
Finansiella tjänster
Livsmedel Transporter; inrikesflyget, taxi, kollektivtrafiken, järnvägen
Post- och telekommunikation
El
Bygg och bo.
Dessutom av andra t.ex. kontroll-
avveckling statliga monopol, besiktningen av bilar.
Enskilda beträffande kvalitetskrav, funktionskrav, för-
regler
för m.m kan komma att förändras. Även
utsättningar etablering
en av ingår i avregleringsgranskning konsumentskyddsreglerna
uppgiften.
Konsekvenserna för konsumenterna av kom-
avregleringar
mer att variera. elområdet kommer att betyda
Avregleringen på
mest för stora Andra kan främja effekti-
köpare. avregleringar
viteten i samhällsekonomin totalt, men leda till höjda priser och för konsumenterna. det är teletaxan och
avgifter Exempel på
portot. Allmänt väntas även avregleringar leda till ökad mångfald
och större valfrihet. Liksom vid ökad internationell konkurrens
kan det bli svårare att överblicka utbudet. leder i vissa fall till omreglerade marknader:
Avregleringar
och som utövar över den
nya lagregler nya myndigheter tillsyn
marknaden. Konsumentintresset måste beaktas när
avreglerade
och när de tilllämpas. Kanaler för konsu-
systemen byggs upp menternas måste finnas.
klagomål
Krav som varit i t.ex i bygg-
tidigare inbyggda reglerna,
och där fortsatt starka konsumentintressen finns, måste normer, föras fram annat sätt.
på
150 En förstärkt marknadsekonomi
kan leda till i distributions-
Avregleringar strukturförändringar systemen. När utbudet styrs av marknadens villkor, kan tillgången service minska och priserna öka. Detta framför
på gäller allt i glesbygden.
Om förutsättningar för konkurrens saknas eller marknadens mekanismer sätts ur spel, kan offentliga monopol komma att ersättas av privata med sämre utbud och priser som följd.
högre
Ökad konkurrens inom den sektorn
offentliga
Stat och kommun har på allt fler områden inlett ett reformarbete i att få till stånd en effektiv konkurrens i
syfte offentlig verksamhet.
Det omfattande reformarbete som innebär att man
påbörjats accepterar konkurrens på mer jämbördiga villkor från
privata producenter. Internationella erfarenheter visar att avgörande för effektiviteten är att produktionen sker under konkurrens
på lika villkor, inte om den sker i privat eller regi.
offentlig
Anbudsförfarande är ett sätt att konkurrensutsätta offentliga tjänster både när det gäller tekniska tjänster och stödtjänster samt inom s.k. mjuka områden. Inom skola och vård medges privata alternativ.
Konkurrens kan medföra höjd effektivitet i den offentliga sektorn vilket ökar att behålla servicenivån, trots
möjligheterna stora krav på besparingar. Positiva effekter är också ökad valfrihet och förbättrad konsumentstyrning.
Konsumenterna kan dock möta svårigheter att bilda sig en uppfattning om kvaliteten i de tjänster som bjuds ut. De behöver någon form av varudeklaration och kvalitetsmärkning.
Kvalitetsjämförelser är också av vikt för att
kvalitetssänkningar inte skall kunna döljas i alternativa tjänster som erbjuds till lägre priser. Möjligheter att föra fram klagomål måste finnas.
Ökade av marknadsmekanismer i den
inslag offentliga produktionen ställer nya krav på inflytande och insyn. Avregleringen av de tekniska försörjningssystemen (el, vatten och
avlopp) medför särskilda problem, eftersom konsumenternas ställniing på dessa marknader är svag.
I en fungerande marknadsekonomi finns möjligheter för nya företag att etablera sig, samtidigt som företag som inte är effektiva försvinner. Detta kan ge konsumenterna problem vid produktion som tidigare skötts i offentlig regi. Innan väl funigerande marknader med aktörer har upprättats, kan
många problemen uppfattas som allvarliga eftersom det ofta rör sig o›m tjänster där kontinuitet och trygghet prioriteras.
En förstärkt marknadsekonomi 151
13.2 den
Konsumentaspekter på
kommunala verksamheten
I och med kommer kommunala verksamheter att
avregleringen
bedrivas i olika former: i kommunens egen beställar/
regi, enligt
utförarmodell, av privata bolag, i föreningar
på entreprenad
och eller i en kundvalsmodell med fria producenter.
kooperativ
Även om driften utförs i regi har kommunen ett politiskt
privat
ansvar för verksamheten så länge den sker på beställning av och
finansieras av kommunen via avtal eller checksystem.
En och funktioner skall kommunen tillhanda-
del tjänster hålla andra har kommunen tagit sig
enligt lag, uppgifter på
(s.k. fakultativ verksamhet). Kommunen har inte nå-
frivilligt
att ge service utöver den som måste tillhanda-
gon förpliktelse hållas enligt lag.
Lokaldemokratikommittén har haft till uppgift att överväga olika för att stärka den lokala demokratin. Kommittén
åtgärder
i sitt slutbetänkande, ”Lokal demokrati i utveckling”
pekar (SOU 1993:90), på några frågeställningar som blir allt viktigare
när den offentliga servicen utsätts för konkurrens:
0 Hur kan användarna veta att de erhåller den kvalitet i
servicen som de har valt och betalat för? Erhåller de tillräcklig
information om olika alternativ för att kunna välja rätt
kvalitetsnivå? Vilka klagomåls- eller reklamationsmöj ligheter
finns för att uttrycka missnöje med kvaliteten?
0 Finns det risk för att resurssvaga grupper får sämre kvalitet
när övergår till nya driftformer och
kommunen/landstinget
nya politiska och ekonomiska styrsystem?
0 Hur kan kommuner och landsting kontrollera att verksam-
het som ut håller en kvalitet som kan
läggs på entreprenad,
med motsvarande verksamhet regi? Hur kan
jämföras i egen
beställaren utveckla kvalitetskrav i avtalen och meto-
rimliga
der för att följa och utvärdera den producerade verksam-
upp
heten?
att överlämna
Förutsättningar för
förvaltningsuppgift
Kommunerna kan under vissa förutsättningar överlämna
till andra organ. Enligt 11 kap. 6 § tredje förvaltningsuppgifter
får en överlämnas
stycket regeringsformen förvaltningsuppgift
till stiftelse eller enskild individ.
bolag, förening, samfällighet,
Om innefattar myndighetsutövning får överlämnande
uppgiften
endast ske med stöd av lag.
152 En förstärkt marknadsekonomi
I 3 kap. 16 § kommunallagen anges att en kommun genom beslut av får lämna över vården av en kommunal
fullmäktige
angelägenhet för vars handhavande inte särskild ordning föreskrivits till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Regeln tillkom för att reglera förutsättningarna för kommuner och landsting att lägga ut verksamhet på kommunala företag. Genom sin utformning reglerar bestämmelsen dock allmänt förutsättningarna för att lämna över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga subjekt.
Offentlighetsprincipen
För verksamhet som bedrivs i kommunal regi gäller offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen enligt vilken varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar.
Offentlighetsprincipen gäller all kommunal verksamhet som
bedrivs i myndighetsform. Grunderna för principen skall dock tillämpas även av de kommunala (3 17--18 företagen kap. §§).
Överlämnandet av förvaltningsuppgifter kan påverka kon-
sumenternas möjlighet att erhålla information och ha insyn i verksamheten. En privat entreprenör omfattas inte av offentlighetsprincipen. Beträffande t.ex. de tekniska försörjningssystemen (el, vatten, avlopp) har konsumenterna inte möjlighet att ta del av underlag för prissättning. Möjligheten till av beslut förlorad.
laglighetsprövning går
Den i föreskrivna rätten till information och
hjälp upphör om verksamheten överlämnas till privat regi. Samma gäller om de förfaranderegler som skall den tillgodose enskildes rättssäkerhetsintressen vid som kan arbetsuppgifter utgöra led i myndighetsutövning. I proposition l993/94z48 hos korn- Handlingsoffentlighet munala föreslås dock i och företag” ändringar sekretesslagen kommunallagen. Förslagen innebär att aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner och landsting utövar ett beställarinflytande jämställs med myndigheter när det gäller handlingars offentlighet. Ett
företags vägran
att lämna ut en handling kan därigenom överklagas till kammarrätt och regeringsrätt.
De kommunala nämndernas ansvar
De kommunala nämndernas ansvar påverkas när verksamheten privatiseras. Nämndernas ansvar för verksamheten anges genom bestämmelser i kommunallagen (6 7 §). Nämnkap.
En förstärkt marknadsekonomi 153
derna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och som har riktlinjer fullmäktige bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten, samt att verksamheten bedrivs ett i övrigt tillfredsställande sätt. på Vid fakultativa verksamheter bör allmänintresset vara vägledande för vilket ansvar kommunen skall ha för driften och vilka krav på kontroll och insyn som skall ställas. När det gäller specialreglerade är obligatoriska uppgifter kommunernas och landstingens ansvar i Gepreciserade lag. nom ändringar i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om försöksverksamhet med kornmunal primärvård m.fl. har det att kommuner/landsklarlagts ting får sluta avtal med annan om att utföra de någon uppgifter som de ansvarar för enligt lag. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ annat än med stöd av lag. Med avses här myndighetsutövning beslutsfattande. Andra uppgifter får överlåtas, men kommunen behåller det politiska ansvaret för hur sköts och att uppgiften social service, etc. finns för utbildning tillgänglig medborgarna. I andra författningar, bl.a. och räddskollagstiftningen ningstjänstlagen, finns bestämmelser om att verksamheten skall bedrivas i viss form. Det kan gälla bestämmelser om rektors uppgifter och i den kommuräddningsledarens befogenheter nala räddningstjänsten. Enligt Lokaldemokratikommittén bör den kommunala nämndens ansvar vid överlämnande av uppgift omfatta, förutom att välja entreprenör med omsorg, att svara för samma uppföljning och kontroll som nämnden utövar i den egna förvaltningen. Detta innebär noggrannhet när det gäller anvisningar i avtalet hur uppgifterna skall skötas och hur tillsynen av verksamheten skall utövas. Entreprenören måste beakta de allmänna regler som gäller för den offentliga och som finns förvaltningen intagna i lagstiftningen. Entreprenadavtalen måste innehålla klart definierade och mätbara mål, ett system för uppföljning och samt av rätten att och kvalitetssäkring reglering följa inspektera verksamheten.
Tillsyn
I speciallagstiftningen (dvs. den som lagstiftning anger obligatoriska för kommunerna) kommunerna ett uppgifter åläggs tillsynsansvar. Vidare har t.ex. länsstyrelserna och Socialstyrelsen ett tillsynsansvar. Socialtjänstkommittén skall enligt sina direktiv (dir. 1991:50)
154 En förstärkt marknadsekonomi
överväga innehållet i och formerna för tillsynen över såväl den
kommunala socialtjänsten som de privata verk-
vårdgivarnas
samhet. Denna fråga behandlas därför inte av Lokaldemokratikommittén.
Justitieombudsmannens (JO) tillsynsansvar gäller även kom-
munala myndigheter samt tjänstemän och
befattningshavare
vid dessa dock endast
myndigheter. jOzs tillsynsansvar gäller
myndighetsutövning. Om man till en överlämnar
entreprenör
specialreglerade förvaltningsuppgifter, som utgör led i eller har
anknytning till undandras verksamheten
myndighetsutövning,
]O:s tillsyn. Den kommunala förskolan och dess personal t.ex. står under tillsyn av JO, i motsats till den som drivs i privat
regi.
Bru/earinflytande
Nya kommunala verksamhetsformer ställer krav på nya former
för samråd med konsumenterna. Formerna för måste
inflytande
variera dels efter verksamhetens art och dels beroende om
på
servicen utförs i kommunal drift eller Det är
på entreprenad. nödvändigt att fånga upp synpunkter från grupper som har
svårt att göra sig hörda och är underrepresenterade i samhällsorgan och t.ex. arbetslösa,
intresseorganisationer, ungdomar, barn, anhöriga m.fl.
Kommunallagen (6 kap. 8 §) anger att kommunala nämnder
skall verka för samråd med dem som utnyttjar deras tjänster.
Det vanligaste är samråd med ett användar- eller brukarråd,
t.ex. pensionärs- eller handikappråd. Regeln omfattar även de
nya beställar- och utförarnämnder som i växer fram i
dag
kommunerna. Om en nämnd uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens
vägnar, får nämnden (enligt 6 kap. 38 §) uppställa villkor att de
som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att fram
lägga
förslag eller yttra sig, innan beslutet fattas. Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare
för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet,
s.k. villkorad delegation med vetorätt. Bestämmelsen till
syftar att förstärka det s.k. brukarinflytandet. Villkorad delegation
används främst på skolområdet. Det är att användarna
sällsynt
har vetorätt.
Det är tveksamt om reglerna om villkorad kan
delegation gälla då produktionen utförs i privat regi. Olika typer av samrådsorgan där flera parter, brukarna,
politiskt valda samt är förekommer i
personal, representerade
Frankrike främst inom skolor och annan kollektiv service. I
En förstärkt marknadsekonomi 155
Danmark finns sedan länge ett brukarinflytande vid vissa typer av offentliga institutioner, t.ex. barnstugor och skolor. På äldreområdet har möjligheten att inrätta boenderåd på ålderdomshem understrukits i den danska biståndslagen. På det sociala området finns också sociala brukarråd. Brukarinflytandet har stöd i den danska från 1970-talet.
speciallagstiftningen
I Sverige är medborgarnas eller brukarnas närvaro i beslutande organ inte lika vanligt. Vid skolorna finns dock i allmänhet förvaltningsråd i vilka elever, föräldrar, lärare och rektor är representerade. Förvaltningsråden är alltid rådgivande och skolledaren har det slutliga beslutsansvaret.
Brukarinflytande genom rådgivande förvaltningsråd vid skolorna är obligatoriskt i Stockholms kommun sedan 1992 (skoloch fritidshemsverksamhet). Från den 1 januari 1993 i
prövas Huddinge kommun förvaltningsråd som täcker in skola, fritidshem och Rådet skall bestå av lika
barnomsorg. många representanter för föräldrar och elever som för
personalen.
Klagomâlsprocedurer
Rätten att få primärkommunernas och landstingskommunernas beslut inom den s.k. förvaltningen
oreglerade laglighetsprövade (tidigare kommunalbesvär) ger kommunmedlemmarna möjlighet att kontrollera att verksamheten följer lagarna. Domstolarna kan emellertid inte pröva ett beslut i sak utan endast upphäva ett överklagat beslut. som avser ren verkstäl-
Åtgärder
lighet kan inte
överklagas.
En medborgare kan överklaga ett beslut av en kommunal nämnd i ett ärende som innebär myndighetsutövning om det direkt berör s.k.
honom, förvaltningsbesvär. Överklagandet lämnas till den myndighet som meddelat beslutet. Beslutet kan vidare till både och av en fristående
prövas laglighet lämplighet förvaltningsdomstol som kan ersätta beslutet med ett
nytt. Vissa beslut överprövas av statliga överordnade förvaltningsmyndigheter. I sista instans kan beslutet av regerings-
överprövas rätten om prövningstillstånd beviljas. Vissa ärenden överklagas dock i sista hand till
regeringen.
För landstingens verksamhet finns ett flertal instanser för att ta emot brukares utförandet av servicen, t.ex.
klagomål på förtroendenämnden, patientförsäkringen, läkemedelsförsäk-
och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Motsvaringen rande finns inte för kommunernas verk-
klagomålsinstanser samhet.
156 En förstärkt marknadsekonomi
av tjänster
Kvalitetsjämförelser offentliga
Kvalitetsmätning och kvalitetskontroll kommer att behövas
framöver, såväl för kommunal verksamhet i egen regi som för verksamhet som av privata företag. Användarna
upphandlas
måste få veta vilken kvalitet de har rätt att kräva.
Lokaldemokratikommittén definierar begreppet kvalitet som ”en mätbar hos tjänster vilken
egenskap producerade gör det
att efter hur väl de kan
möjligt rangordna producenterna
de officiella överenskomna normerna”. För att konti-
uppfylla nuerligt kunna pröva kvaliteten i verksamheten, genomföran-
det och resultaten måste man välja lämpliga kvalitetsindikationer eller kvalitetsmått.
Kvalitetsmâtt och kvalitetskontroll
Inom har man länge arbetat med olika kvalitets-
näringslivet säkringssystem.
Med har behovet av kvalitetsmått för olika
avregleringen tjänster Ökat. Försök pågår i Kommunförbundet, landstingen
och i enskilda kommuner. Arbetet med har
kvalitetsmätning
kommit olika Inom vissa områden finns bättre förutsätt-
långt.
ningar att mäta kvaliteten, t.ex. inom skolans eller sjukvårdens
där de målen är klart formulerade. Inom
område, övergripande andra områden, t.ex. barnomsorg och socialtjänst, är målen
mindre klart formulerade och resultaten svårare att mäta. Där
får mer inriktas på själva processen än på
kvalitetsmätningen
resultatet. I betänkandet ”Lokal demokrati i utveckling” ( SOU
1993:90) redovisas i kapitel 12 en rad modeller för kvalitets-
och kvalitetskontroll. Nedan presenteras några exem-
mätning pel.
Inom i har man utarbetat en Guide
primärvården Uppsala Medicin. Samtliga primärvårdsenheter besöks, och mottag-
ningarna en fastställd checklista. Resultaten
granskas enligt
sammanställs i guider, tillgängliga för allmänheten.
I Storbritannien har en modell införts för att höja standarden
såväl statlig som kommunal offentlig service, genom ett
på ”citizen”s charter”, ett slags medborgarkontrakt. Kontraktet
har fyra mål:
0 kvalitet i all service
Högre offentlig
0¶Ökad valfrihet för
medborgarna
0 Förbättrad information om servicen 0 till servicen.
Möjlighet klagomål på
Regeringen har infört nationella och lokala kvalitetsmål på nio
En förstärkt marknadsekonomi 157
huvudområden. Ett särskilt kvalitetsmärke i service
offentlig
har introducerats. En ”the Audit Comgranskningsmyndighet, mission”, följer upp verksamheten inom den sektorn
offentliga
i syfte att höja kvaliteten. Revisorer skall kommunal granska verksamhet och resultaten så att det vilka publicera framgår kommuner som använder sina resurser bäst.
13.3¶Konsumenternas behov av och
insyn
vissa
inflytande på monopolmarknader
Avgiftsgruppen har i sitt betänkande inom kommunal ”Avgifter verksamhet till modifierad
-förslag självkostnadsprincip” (Ds
1993:16) diskuterat abonnenternas/konsumenternas ställning på monopolmarknaderna (bl.a. vatten och avlopps- och elmarknaderna). Avgiftsgruppen konstaterar att abonnenternas är ställning svag, då nödvändiga varor och tjänster endast finns att tillgå på en monopolmarknad. Då inte är finns köpvägran möjlig inga realistiska alternativ för köparen än att för böja sig säljarens villkor. Inom vissa områden finns dessutom som av olika regler skäl skyddar monopolet mot konkurrens och som tvingar kunderna att betala viss avgift och/eller hindrar kunden från att anskaffa egna anordningar för sitt behov. För att mildra nackdelarna med kan leverantörerna med levemonopol beläggas
ransskyldighet.
Inom de tekniska områdena måste den enskilde konsumenten själv föra sin talan i dvs. prövningsinstanserna, Prisregleringsnämnden för elektrisk ström, Statens va-nämnd, allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Om konsumenten skulle vinna mot producentintresset får beslutet i princip rättslig verkan endast för detta ärende. Möjligheten att ta upp en fråga i Marknadsdomstolen är begränsad till att endast avtalsvillkor gälla marknadsföring, och produktsäkerhet. Frågor om taxesättning och service behandlas ej. För närvarande ändras den traditionella beägarstrukturen träffande de tekniska Elverk av de
försörjningssystemen. säljs
kommunala ägarna till privata intressenter och anbud läggs på kommunala va-verk av utländska Tekniska förvalt-
företag.
ningar omvandlas till som kan kräva aktiebolag höjd kapitalav- Risk finns att kommuner med ekonomi
kastning. ansträngd
söker öka sina intäkter genom eller otillmonopolprissättning låtet höga avgifter för t.ex. av allmän mark för att upplåtelser dra fram och behålla
distributionsledningar.
Avgiftsgruppen konstaterar att kontrollen av huvudmannens
158 En förstärkt marknadsekonomi
kräver kvalificerade tekniska och företagsekonoavgiftssystem miska har abonnenter vunnit och fått
kunskaper. Visserligen
av i några mål i Statens va-nämnd. Men nedsättning avgifter
har som varit och krävt stora processerna regel långdragna
insatser från de klagandes sida. Vinsten för deras del personliga har sällan stått i till det arbete som lagts ner.
rimlig proportion
Beträffande tekniska verksamheter som vatten och avlopp, värme- och saknas ofta ekonomiska och reella
gasdistribution för abonnenterna att finna substitut. Abonnenterna
möjligheter måste därför skyddas mot höga avgifter.
Kapitel
konse-
Några
kvenser av den
Ökande interna-
tionaliseringen
14.1¶Innehållet i EES-avtalet och EFTA-
deklarationen
Här följer en kortfattad av hur det
bakgrundsbeskrivning
konsumentpolitiska arbetet över gränserna sker med
utgångs-
punkt från EES-avtalet och EFTA-deklarationen.
EES-avtalet
Sverige har tillsammans med de övriga EFTA-länderna (utom Schweiz) undertecknat ett avtal med EU och dess medlems-
160 Den ökande internationaliseringen
länder om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) som trädde i kraft den 1 januari 1994.
Genom EES-avtalet ett samarbetsområde där varor,
skapas
och skall kunna röra sig fritt över
tjänster, personer kapital
Man talar om de fyra friheterna. Sverige och övriga
gränserna.
EFTA-länder har förbundit sig att införliva stora delar av EG:s
i sin För att möjliggöra fri rörlighet för regelverk rättsordning.
varor och skall inom hela sam-
tjänster enhetliga regler gälla
arbetsområdet.
I EES-avtalet förklarar fast
sig de avtalsslutande parterna
beslutna att konsumenternas intressen och stärka deras
främja
marknaden att sträva efter en hög grad av
ställning på genom
Parterna anger vidare att de även fortsätt-
konsumentskydd.
vill en vad gäller bl.a. hälsa
ningsvis bygga på hög skyddsnivå
och säkerhet. Parterna också vilja stärka och bredda
säger sig
samarbetet på konsumentskyddsområdet.
EES-avtalet innefattar ett olika direktiv inom
tjugotal
konsumentområdet. Det finns direktiv om produktsäkerhet
farliga livsmedels-
(leksaker, personlig skyddsutrustning, och information (vilseledande imitationer), marknadsföring
reklam, textila
märkningsbestämmelser på hushållsapparater,
namn, och rättsligt och ekonomiskt skydd
prisinformation) (produktansvar, krediter, hemförsäljning och paketresor).
direktiv inom konsumentområdet är s.k. mini-
Många
midirektiv. Det innebär att länderna inom EES kan ha strängare
än de som förespråkas i ett direktiv, så
konsumentskyddsregler
detta inte strider mot om den fria rörligheten av
länge principen
varor gäller för sådant som inte är
och tjänster. Minimidirektiv direkt varurelaterat, t.ex. vilseledande reklam, paketresor, hem-
försäljning och oskäliga avtalsvillkor.
För varor som inte direkt berörs av direk-
produktrelaterade
tiv den s.k. Cassis de Dijon-principen. Den innebär att en
gäller
vara som är i ett medlemsland automatiskt skall få
godkänd
i de andra länderna. En vara kan ändå om det säljas stoppas
finns skäl med till konsumentskyddet eller tillräckligt hänsyn
för att människors och djurs hälsa, miljö och säkerhet.
skydda
EFTA-de/zlarationen
En för EFTA-ländernas samverkan i EES-arbetet är en
grund
EFTA-deklaration som konsumentministrarna angemensam
i oktober 1991. I deklarationen uttalar minist-
tog i Reykjavik
rarna att länderna är beredda att stärka och bredda sitt samar-
bete i ett vidare europeiskt perspektiv, att främja konsumenternas intressen och att en hög konsumentskydds-
upprätthålla
niva.
Den ökande internationaliseringen 161
Man skall samarbeta i fråga om bättre insyn på marknaden, bättre konsumentinformation och förbättrade rättigheter för
konsumenterna när det gäller gränsöverskridande transaktioner och tvistlösning, utveckla tvistlösningsmekanismer speciellt
för att lösa gränsöverskridande tvister och vidta effektiva
mot och av-
ingripanden otillbörlig marknadsföring oskäliga
talsvillkor.
EFTA-länderna skall stärka samarbetet när det gäller hälsa och säkerhet för att tillförsäkra konsumenterna en hög säkerhetsnivå. Länderna stöder också ansträngningarna för att stärka
konsumentinflytandet i nationellt och internationellt stan-
dardiseringsarbete. Hushållens skuldsättning nämns som ett
område där det är fruktbart att samarbeta för att finna lämpliga juridiska och ekonomiska lösningar. EFTA-deklarationen pekar på att genuina konsumentintressen måste vara represente-
rade i konsumentpolitiska sammanhang, att konsumentpolitiken
skall integreras i andra politikområden samt att EFTA-lånderna skall samarbeta med länder i Central- och Östeuropa.
14.2 inom EG
Konsumentskyddet
Konsumentskyddet inom EG har successivt utvecklats. I Rom-
fördraget fanns det ursprungligen ingen uttrycklig bestämmelse
om att konsumenterna skulle skyddas eller deras intressen tas
till vara. EG-domstolen har dock slagit fast att konsumentskyddsskäl kan motivera strängare krav på produkters egenskaper
även om kraven kan ha handelshindrande effekter. Sedan 1975
har EG haft program, och härigenom har
konsumentpolitiska formellt behovet av konsumentpolitiska åtgärder på gemenskaps-
planet erkänts.
Maastricht-fördraget om den europeiska unionen, som mi-
nisterrådet beslutade om 1991, innehåller i artikel 129(a) en
särskild bestämmelse om konsumentskydd. Gemenskapen skall
medverka till en högre nivå för konsumentskyddet genom
artikel 100(a) och särskilda som stöder
åtgärder enligt åtgärder
och kompletterar den politik som medlemsstaterna bedriver för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska
intressen, samt adekvat konsumentinformation. De åtgärder EG vidtar skall inte hindra medlemsstat från att behålla
någon
eller införa strängare skyddsåtgärder förutsatt att dessa är i överensstämmelse med och att EG-kommissionen
fördraget
informeras om dem.
Prioriteringar i EG:s konsumentpolitiska arbete framgår av
ett flertal program som fastställts i rådsresolutioner. Det första
6 13-0824
162 Den ökande
internationaliseringen
programmet är från 1975 och slår fast fem
grundläggande
rättigheter för konsumenterna:
Rätt till skydd av hälsa och säkerhet 0 Rätt till skydd av ekonomiska intressen Rätt till reklamation och skadestånd Rätt till information och
utbildning
0 Rätt till representation och konsultation.
Kommissionen har i 1993 fastställt sitt andra s.k. treårs-
juli
program (COM (93) 378 final), där sambandet mellan
konsumentintresset och beslut inom andra åter
politikområden
betonas.
Kommissionens uppfattning är att konsumentinformationen
fortfarande är om konsumenterna skall kunna ta
otillräcklig
vara på fördelarna av den inre marknaden. av
Märkningen
produkter måste förbättras. nämns särskilt.
Miljömärkningen
Pris- och kvalitetsöversikter är informationskällor för
viktiga
konsumenterna, liksom offentliggörandet av konsumentproblem
inom olika områden. Media och har
frivilliga organisationer
här en
viktig uppgift.
Kommissionen stöder av olika konsument-
utbildning
kategorier, däribland unga och skolbarn. En
”europeisk guide
för konsumenterna marknaden” kommer att
på den utvidgade
publiceras. Syftet är att tydliggöra fördelarna för konsumenterna. I treårsplanen nämns av att och dess
betydelsen näringslivet
representanter deltar i arbetet att definiera i
riktlinjerna
konsumentpolitiken.
inom EG bedrivs i särskilt
Konsumentinflytandet
råd
Det direkta inom EG utövas av ett sär-
konsumentinflytandet
skilt konsumentråd, the Consumer Consultative Council
( CCC). Konsumentrådet är en av flera hundra kommittéer som är rådgivande till kommissionen. Rådets formuleras
uppgift på
följande sätt: ”Rådet kan konsulteras av kommissionen i alla
frågor som rör skyddet av konsumenternas intressen. Rådet skall ge råd till kommissionen.” I det så att
praktiken fungerar
rådet yttrar på kommissionens För uttalanden
sig begäran. på
rådets eget initiativ krävs stöd från två av de
tredjedels majoritet
närvarande. Konsumentrådet består av 16 representanter från de
fyra
europeiska samarbetsorganisationerna BEUC, COFACE,
Den ökande internationaliseringen 163
EUROCOOP och ETUC och 17 från nationella konsument-
organisationer som bl.a. företräder handikappintressen och
regionala intressen samt en expert på jämförande provningar.
Kommissionen utser medlemmar, fungerar som sammankal-
lande, bestämmer dagordningen och utarbetar bakgrunds-
dokument.
BEUC är den organisation som är mest inriktad på opinions-
och som på olika sätt försöker arbetet, i första
bildning påverka
hand i kommissionen men även i andra institutioner, för att
konsumenternas intressen. Man har t.ex. drivit
gagna kampan-
jer mot hormonbehandlat kött och för blyfri bensin. BEUC är
numera öppet även för konsumentföretrådare från EES-länder.
Även inom EFTA har bildats en rådgivande konsument-
Consumers Consultative Committee -
kommitté (EFTA CCC).
Kommittén började sitt arbete hösten 1992. I kommittén ingår
tre medlemmar och tre suppleanter från varje EFTA-land. De
svenska medlemmarna kommer från olika som
organisationer,
alla är medlemmar i Sveriges konsumentråd.
Ett informellt samarbete mellan EFTA-CCC och EG:s mot-
svarighet EG-CCC har inletts under 1993. Kommittéernas
är att stärka konsumentinflytandet i EU och EFTA. Ett
uppgift
område är standardisering. EG-CCC och EFTA-CCC har där- 1 BEUC (Bureau för nyligen kommit överens om att etablera en gemensam
Européen des Unions för i standardise-
samarbetsorganisation konsumentdeltagande
de Consommateurs) samlar EU-ländernas ring (se även kap. 19.2). konsumentorganisationer.
i enhet
EUROCOOP (The Konsnmentfrâgorna handläggs fristående
European Community År fackenhet för
1968 inrättades en särskild konsumentfrågor of Consumer
inom kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor. I
Cooperatives) samlar de västeuropeiska samband med att gemenskapen utvidgades inrättades år 1973 konsument-
en för och konsumentskydd med funktioner lik-
byrå miljö-
kooperationerna. I
nande ett Byrån omvandlades år 1981 till ett
COFACE (The generaldirektorat.
Confederation of med ansvar för miljö, konsumentskydd och
generaldirektorat
European Family atomsäkerhet. Från 1989 inom
handläggs konsumentfrågorna
Organizations) ingår
en fristående enhet för konsumentpolitik (the Consumer Policy familje- och
Service, CPS). Den skall utarbeta förslag till nya rättsregler på
kvinnoorganisationer.
Europafacket är och anlägga konsumentsynpunkter konsumentskyddsområdet
organiserat i ETUC de inom andra delar av kommissionen.
på förslag som utarbetas
(European Trade Union
Enheten har ca 90 anställda och är uppdelad på sex avdelningar. Confederation).
164 Den ökande
internationaliseringen
14.3¶Produktsäkcrhetsarbetet inom EG
Standardiseringens roll z
produ/etsä/zerhetsarhetet
EG:s direktiv innehöll en tekniska
tidigare mångfald detaljer.
Detta medförde att blev tidskrävande
harmoniseringsarbetet
och därmed framskred långsamt. År 1985 togs inom EG ett beslut om en ny metod, den s.k. nya
harmoniseringsmetoden (the New Approach). Ett var att
syfte
effektivisera och öka takten i direktivarbetet och att därmed
minska antalet tekniska handelshinder.
Den nya metoden innebär att EG-direktiv innehåller väsent-
liga produktsäkerhetskrav (essential requirements). De europe-
iska CENELEC och ETSI›
standardiseringsorganen (CEN,
utarbetar därefter i form av standarder. En standard
detalj regler
är frivillig, men får i EG-direktiven den rättsverkan
enligt regler
att produkter som har utformats standarden förutsätts
enligt uppfylla de grundläggande säkerhetskraven.
Alla produkter som säkerhetskraven har rätt till
uppfyller
marknadstillträde. Olikartade utföranden kan under
godtas, förutsättning att produkterna uppfyller säkerhetskraven.
Behov av
enhetliga regler
Nationella med krav än de
produktsäkerhetsregler strängare
gemensamt fastställda kraven tillåts ej. Två av de
viktigaste
produktrelaterade direktiven inom konsumentområdet är ut-
formade enligt den nya di-
harmoniseringsmetoden, nämligen
rektiven om leksakers säkerhet och
personlig skyddsutrustning.
Endast produkter som uppfyller direktivets krav får finnas på marknaden. Produkter som direktivets krav och som
uppfyller
genomgått föreskriven kontroll skall förses med ett s.k. EGmärke. Tillverkarens egenkontroll, en s.k. tillverkardeklaration.
(ett bevis om överensstämmelse som verifierat att aktuella krav
är uppfyllda) skall för leksaker normalt vara för att
tillräckligt
ge marknadstillträde i hela den inre marknaden. Om en tillver-
kare i stället icke standardiserade tekniska dvs.
väljer lösningar,
om produkten inte eller bara delvis överensstämmer med en
standard, skall den kontrolleras (typkontroll) av ett fristående
certifieringsorgan (anmält organ). Det anmälda organet intygar
att en prototyp uppfyller de relevanta kraven i direktivet.
EG:s och
produktsäkerhetsdire/ztiv
säkerhets/elausulen
Inom produktsäkerhetsområdet 1 992
togs ett viktigt steg i juni
Den ökande 165
internationaliseringen
när Enligt direktivet får
produktsäkerhetsdirektivet antogs.
endast ”säkra” varor ut EG-marknaden. Medlems-
släppas på
länderna skall vidta de som fordras för att se till att
åtgärder
leverantörer m.fl. kraven i direktivet. Det åligger
uppfyller
leverantörerna konsumenterna relevant information om att ge eventuella risker med en vara så att konsumenterna kan vidta Medlemsländerna skall se
nödvändiga försiktighetsåtgärder.
till att varor som marknaden stoppas.
farliga upptäcks på
Den s.k. säkerhetsklausulen innebär att en medlemsstat kan utfärda eller förbud mot att tillhandahålla en
temporära slutliga
vara samt att varor återkallas och, om
ombesörja farliga
nödvändigt, förstörs.
När en medlemsstat har mot en vara skall
vidtagit åtgärder
EG-kommissionen informeras om detta samt om skälen för Om kommissionen finner att ingripandet är berät-
ingripandet.
informera medlemsstaterna om detta. tigat skall den genast
och förebyggande Kompletterande informationssystem
För att har man upprättat ett
förebygga produktskador
medlemsländerna snabbt skall
notifikationssystem varigenom
kunna få information när en farlig vara upptäcks i ett annat land? Även EFTA-lånderna är som en följd av EES-avtalet med
och kommer att få information om
i systemet härigenom som för att farliga varor i andra
åtgärder vidtagits stoppa
länder.
Rådet att införa ytterligare ett notifikationssystem.
överväger
Detta vissa ”icke-konforma” varor som kan nya system gäller föra med risk för konsumenternas hälsa och säkerhet, men
sig som inte är så skadliga att de faller under det ursprungliga
notifikationssystemet för farliga produkter.
Ett annat sätt att få information om vilka varor som orsakar skador är att anmälda och
systematiskt kartlägga personskador
undersöka huruvida skadorna orsakats av och i så
produkter
fall vilka. I EG:s (EHLASS) samlas
skaderapporteringssystem
information in från utvalda sjukhus i medlemsländerna om
varor som varit inblandade i hem- och fritidsolyckor. Statistiken
är alltså en annan del av som långsik-
produktsäkerhetsarbetet
tigt till att göra produkter säkrare.
syftar
2 Systemet kallas The Rapid Exchange of
EG och mar/enadskontrollen
Information on Dangers Arising from the Use of av att de varor som Inom EG är man medveten om betydelsen Consumer Products,
cirkulerar marknaden är säkra. Att konsumenterna kan lita
RAPEX. på
166 Den ökande
internationaliseringen
på att varor, oberoende av tillverkningsland, uppfyller samma
säkerhetsnivåer är en för att den interna markna-
förutsättning
den skall fungera. EG:s produktsäkerhetsdirektiv liksom stälproduktdirektiven
ler inte några konkreta krav på hur eller i vilken
omfattning
marknadskontrollen skall bedrivas. Inte heller berörs
frågan
om marknadskontrollens organisation. För att åstadkomma
den eftersträvade likformigheten har EG-kommissionen beslu-
tat att utarbeta en handbok för av direktiv
tillämpning enligt
den nya metoden (Guide to of the
implementation community”s
technical regulations based on the rules of the new
approach
and of the global approach). Handboken är ett kommissionsdokument och avses inte bli bindande för medlemssta-
rättsligt
terna. Den väntas ändå få stor inverkan.
normgivande
I förslaget till handbok framhålls att ansvaret för att endast
produkter som uppfyller kraven avsätts marknaden åvilar på
tillverkare och distributörer medan medlemsstaterna har att bedriva marknadskontroll. En annan grund för marknadskontrollen finns i en av Kornmissionen utfärdad rekommendation Medlems-
(1992-11-27).
staterna uppmanas etablera system för att identifiera
farliga
varor vid de yttre Denna rekommendation an gränserna. knyter
till EG:s för farliga varor. Rådet har även
notifikationssystem
utfärdat en förordning (1993-03-17) rörande
produkt-
säkerhetskontroll när det gäller produkter från
importerade
tredje land. Tullen i varje medlemsland skall ansvara för att en
produkt eller ett varuparti stoppas från att vidare avsättas under
förutsättning att allvarlig och omedelbar risk för hälsa och
säkerhet föreligger, när varan används under normala och förutsebara förhållanden. Den nationella kontroll-
ansvariga
myndigheten skall underrättas om att produkt- eller varupartiet tagits i skall därefter vidta
beslag. Myndigheten lämpliga åtgär-
der. Marknadskontrollen enligt ”nya metoden-direktiv” innebär
att medlemsstaterna skall övervaka marknaden
produkterna på
och vidta när säkerheten är i fara.
lämpliga åtgärder Enligt
systemet förutsätts att en produkt med åsatt EG-märke överensstämmer med kraven i direktiven. medför att ett
Systemet
ömsesidigt beroende mellan olika nationella tillsynsmyndigheter
uppstår. Utbytet av information mellan länderna ökar också.
14.4¶Internationell samverkan
På den gemensamma marknaden som blir en av EES-
följd
avtalet är det viktigt att kontrollen bedrivs likartade
enligt
Den ökande 167
internationaliseringen
i EES-länderna. Det har redan etablerats olika samriktlinjer
mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna. Mellan rådsorgan de nordiska länderna har ett särskilt projekt om marknadskontroll startat. EFTA-länderna har sedan flera år utvecklat ett särskilt samarbete för konsumentfrågorna i anslutning till EESavtalet.
och nätverk
Grupper
Inom EFTA behandlas konsumentfrågorna i två grupper:
0 I den s.k. har man igenom och
regeringsexpertgruppen gått
de konsumentregler som skall gälla i EES. Grupanalyserat
EG:s till direktiv som berör pen analyserar löpande förslag konsumentområdet. har publicerat
Regeringsexpertgruppen en rad rapporter om hur EFTA-länderna hanterar olika konsumentproblem, t.ex. produktsäkerhet, tvistlösnings-
och konsumentinflytandet i stanmöjligheter, marknadsföring dardiseringen.
0 En särskild grupp för produktsäkerhetsfrågor behandlar
bl.a. notifikationssystemet för
produktsäkerhetsdirektivet,
varor och EHLASS. om marknadskontroll är
farliga Frågor
en annan viktig dagordningspunkt.
Två nätverk har bildats i syfte att utbyta erfarenheter om
och marknadskontroll. I det ena, Intermarknadsövervakning national Marketing Network med representanter
Supervision för övervakningsorgan inom OECD-länder, utbyter deltagarna erfarenheter om marknadsföringsmetoder och framväxten av nya system med hjälp av ny teknik (TV-shop, distansförsäljning,
över m.m.). Syftet är bl.a. att förebygga försäljning gränserna och beivra oacceptabla former av marknadsföring över gränserna. Nätverket avser inte att behandla produktsäkerhetsfrågor.
Det andra nätverket, där tillsynsmyndigheterna från EFTAoch EG-länderna samman, verkar för en hög produkt-
slutit sig säkerhet inom EES-området. PROSAFE (Product Safety and Enforcement Forum in Europe) är ett samordningsorgan för
inom EFTA/EG-området och kan spela en roll produktsäkerhet vad gäller erfarenhetsutbyte om produktsäkerhet och marknadskontroll inom EES-området.
Inom standardiseringsområdet är avsikten att bilda ett euro-
för Standardisering: ANEC (Associapeiskt konsumentorgan tion de normalisation européen pour les consommateurs).
är att förbättra konsumentinflytandet på den europeiska Syftet nivan.
168 Den ökande
internationaliseringen
Samarbete inom Norden
Inom Norden samverkar de nordiska länderna i Nordiska
Ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor (ÅK-konsument). Det nordiska konsumentsamarbetet har omor-
nyligen
ganiserats. Den nya ämbetsmannakommittén skall represen-
tera konsumentministern i respektive land. Konsumentsektorn
har alltid kännetecknats av ett brett samarbete mellan myndigheter, institutioner Detta bevaras
och organisationer. genom
inrättandet av ett nordiskt konsumentutskott med 3-5 representanter Under ämbetsmannakommittén bildas
per land. några fasta styrgrupper med uppgift att initiera, ansvara för och
genomföra arbetsuppgifter efter kommitténs godkännande. Det fjärde handlingsprogrammet för det nordiska samarbetet
trädde i kraft i januari 1994. Det avviker från det
föregående
främst genom satsning på internationella frågor, särskilt sådana
med en Europadimension. Ett samnordiskt projekt om marknadsövervakning på produktsäkerhetsområdet pågår. Projektet går ut på att utreda
möjligheter till nordisk samverkan, t.ex. ambitionsnivåer och metoder för marknadskontroll, notifieringsrutiner och ömsesi-
digt godkännande av prövningar.
samarbete
Övrigt
Utöver detta finns samarbete mellan provnings- och certi-
fieringsinstitutioner, jurister samt olika arbetsgrupper inom
EFTA och OECD.
Även EG-kommissionen har uppmärksammat behovet av
samordning av tillsynsverksamheten och har konstaterat att
den eftersträvade och kräver
likformigheten samstämmigheten
en välutvecklad samverkan mellan berörda myndigheter, såväl
inom de enskilda medlemsstaterna som över hela gemenskapen.
En viktig ingrediens i denna samverkan är utbyte av informa-
tion om hur marknadskontrollen bedrivs och vilka resultat den
medför.
14.5 och
Konsumentinflytandet satsningar
i
på standardiseringsarbetet Sverige
Arbetet i de enskilda har blivit alltmer
standardiseringsorganen
betydelsefullt. Standarder har från att tidigare främst varit en teknisk för näringslivet nu blivit ett samhällsin-
angelägenhet
tresse.
År 1990 inrättades ett särskilt konsumentråd inom SIS,
Den ökande internationaliseringen 169
Standardiseringskommissionen i Sverige. Syftet är att stärka konsumenternas deltagande i standardiseringsverksamheten och medvetenheten om i höja konsumentfrågornas betydelse det tekniska Rådet har till att standardiseringsarbetet. uppgift
0 stärka konsumenternas medverkan i olika standardiseringsprojekt, nationellt och internationellt 0 lämna till nya förslag standardiseringsprojekt 0 delta i internationellt samarbete och utarbeta för planer användningen av det målrelaterade bidraget 0 informera om i konsumentskyddskrav standardiseringsverksamheten och föra fram konsumentsynpunkter till berörda inom svensk standardisering.
Samma år beslutade riksdagen att lämna ökat stöd till kraftigt standardiseringen och ett målrelaterat beviljade speciellt bidrag till SIS att användas särskilt i samband med standareuropeisk disering som rör konsumentskydd, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. Bidraget har i genomsnitt uppgått till ca 10 miljoner kronor per budgetår. Av dessa har drygt 3 miljoner kronor varje år utgått för att öka konsumentinflytandet standardipå seringen och för direkt standardiseringsarbete konsumentpå området. Från och med budgetåret 1993/94 utgår inte detta målrelaterade bidrag. För att säkra medel för konsumentinsatser har i samband med av till Stanregeringen beviljandet bidrag dardiseringskommissionen tilldelat Konsumentrådet inom SIS 2 miljoner kronor att fördela till olika projekt.
Konsumentverkets
prioriteringar
Konsumentverket har i sina satsningar prioriterat standardisering som har betydelse från hälso-, funktions-, energi-, miljö-, och ekonomisk Det målrelaterade har innesynpunkt. bidraget burit möjlighet för verket att stödja standardisering främst vad gäller produktsäkerhet och särskilt barnsäkerhet. 15-20 handläggare från Konsumentverket deltar för närvarande i 36 och i 17 internatioeuropeiska kommittéer/grupper nella kommittéer/grupper. Ytterligare ett antal handläggare arbetar med svensk Verket har standardisering. framgångsrikt fört ut svenska synpunkter och lyckats påverka standarderna för flytvästar, fritidshjälmar och leksaker. Representanter från Konsumentverket deltar dessutom i 48 svenska standardiseringsgrupper. För budgetåret 1992/93 har ca 3,6 miljoner kronor av verkets budget avsatts för standardisering.
170 Den ökande internationaliseringen
14.6¶Konsumentverkets
tillsynsansvar
Konsumentverket har i skriften ”Hur konsumenterna
påverkas av EES?” för de direktiv som i EES-avtalet. I
redogjort ingår
för skillnader mellan kraven publikationen ges en redogörelse
EGzs direktiv och nuvarande bestämmelser samt vilka enligt
ur ett som EES-avtalet inneförändringar konsumentperspektiv bär. För en bredare av vilka direktiv som omfattas av
belysning EES-avtalet hänvisas till Konsumentverkets publikation.
Nedan av de EG-direktiv där behovet av
ges en beskrivning marknadsövervakning, utöver den redan befintliga övervakningen, kommer att aktualiseras.
Leksaker
har beslutat att EES-avtalet vad leksakers Riksdagen gäller säkerhet införlivas med svensk rätt en särskild full-
genom
(SFS 1992:1327). Produktsäkerhetslagen skall också mak-tslag i vara leksaker som kan medföra
fortsättningen tillämplig på risk för Konsumentverket har utfärdat riktlinjer
personskador. för leksakers säkerhet, vilka nu kommer att ersättas av de nya bestämmelserna.
EG:s leksaksdirektiv föreskriver att medlemsstaterna skall se till att vidtas för att säkerställa att företagen
lämpliga åtgärder
sin skyldighet att hålla viss information tillgänglig. fullgör Direktivet kräver även att medlemsstaterna ser till att stickprov tas för kontroll av att leksakerna på marknaden stämmer överens med direktivet. Bägge dessa förpliktelser kommer att tillföras Konsumentverket i dess egenskap av tillsynsmyndighet.
är även skyldiga att om en leksak är
Myndigheterna ingripa
EG-märkt eller om risken med en leksak inte tas upp i oriktigt standarden. En kommitté inom EG avgör i efterhand om ingripandena är befogade.
Personlig skyddsutrustning
EG-direktivet om omfattar alla
personlig skyddsutrustning
av utrustning, medan det i Sverige endast finns krav för typer viss Konsumentverket har utfärdat riktlinjer
fritidsutrustning. med krav bl.a. och flytvästar. Med stöd av
på cykelhjälmar
är det dock möjligt att på marknaden produktsäkerhetslagen ingripa mot riskabel personlig skyddsutrustning.
Direktivet om skyddsutrustning avser att säker-
personlig ställa att bara sådan skyddsutrustning (exempelvis hjälmar,
Den ökande 171
internationaliseringen
och som i direkti-
skyddsglasögon inandningsskydd) uppfyller
vet närmare angivna säkerhetskrav” ut
”grundläggande släpps
på marknaden och används. I praktiken kommer säkerhetskraven, liksom för leksakerna, i stor att bestäm-
utsträckning
mas i standarder. Direktivet konsumentområdet ha synes på betydelse för med i huvudsak tre olika an-
skyddsutrustning
vändningsområden: hobbyarbeten; sport, idrott och friluftsliv;
samt situationer som människor mer eller mindre kan
ofrivilligt
hamna i (skydd mot överfall
m.m.).
För den delen av
övervägande personlig skyddsutrustning
krävs att sker en harmoniserad
tillverkningen antingen enligt
europeisk standard eller enligt andra tekniska
specifikationer,
under att de har blivit kontrollerade inom ramen
förutsättning
för EG:s system för typkontroll. All personlig
skyddsutrustning
måste, på samma sätt som leksaker, vara märkt med EGmärket.
Maskiner
EG-direktivet om maskiner innehåller allmänt hållna
grundläg-
gande hälso- och säkerhetskrav. I en
departementspromemoria
(DS 1993:3 1) föreslås att EG-direktivet som maskiner för
gäller
privat bruk införlivas med svensk rätt en särskild genom fullmaktslag. Konsumentverket föreslås få tillsyn över maskiner för privat bruk (t.ex. hushållsmaskiner av olika och
slag gräsklippare.)
Textilier
Här finns en rad olika direktiv om och kontroll av
märkning
textilier. I lagen (SFS 1992:1231) om av
märkning textilier,
varigenom direktiven införlivas i svensk rätt, att Konsuanges mentverket har att utöva tillsynen. En sådan har inte
lag tidigare
funnits. avser inte endast förhållanden i konsument-
Tillsynen
ledet utan också i distributionsled. Konsumentverket
tidigare
har utfärdat riktlinjer för textilier och beklädnadsskinn med
krav på information om vilka material som har ingår, vilket varit den hittills Alla textilier som mark-
gällande ordningen.
nadsförs inom skall ha innehållsdeklaration. Alla
gemenskapen
textilprodukter i direktivets skall förses med en etikett
mening
eller på annat sätt märkas med om det textila fiber-
uppgifter innehållet, så snart de släpps ut marknaden i på produktions-
syfte eller kommersiellt syfte.
172 Den ökande internationaliseringen
Hushållsapparater
Direktiven handlar om energiåt-
angående hushållsapparater
bullernivåer. Krav på information om bullernivåer
gång och
eller från ställs ej, men direkti-
energiåtgång hushållsapparater
medlemsstaterna en möjlighet att föreskriva en sådan ven ger
skyldighet i fråga om vissa slag av hushållsapparater.
För närvarande har Konsumentverket endast utfärdat föreskrifter av ugnar. EGzs råd har dock
angående energimärkning
hösten 1992 antagit ett direktiv att hushållsapparater skall
Direktivet kommer att införlivas i EES-avtalet
energideklareras. ett till avtalet. Energideklarationen kommer genom tillägg därigenom att bli obligatorisk.
En om av hushållsapparater har utfärdats (SFS
lag märkning
både för nuvarande förhål-
1992:1232). Lagen kan tillämpas
landen och om man vill införa krav på obligatorisk märkning.
kan förses med information om luftburet
Apparater frivilligt
buller och om den som apparaterna förbrukar. Hushålls-
energi
får dock märkas eller annat sätt förses med apparater på
information om bullernivå och om energiförbrukning endast
om har lämnats av tillverkaren eller, om tillverka-
uppgifterna
ren inte driver sin rörelse inom EU, av den som importerar apparater till EU.
Måtten/veta; och mätdon
mätningar
Det finns EG-direktiv om måttenheter, mätutrustning, kontroll, storlekar och toleransavvikelser från vikt. Direktiven
angiven
om varor innebär krav på regelbunden kon-
färdigförpackade
troll av som varor. Vikten och/eller volymen
företag förpackat
skall vara utskriven varor. Det finns också
på färdigförpackade
bestämmelser för EG:s s.k. e-märkning som skall garantera att
vikten eller volymen är riktig.
den angivna om måttenheter, mätningar och Lagen (SFS 1992:1514)
mätdon föranleds av de 25-tal olika direktiv som i EES-
ingår
avtalet. Den ersätter (1971:1081) om bestäm-
nya lagen lagen av och vikt. Styrelsen för teknisk ackreditering ning volym
har utsetts till och
(SWEDAC) övergripande tillsynsmyndighet
skall överta de föreskrivande uppgifterna inom måttenhetsområdet.
Paketresor
EG:s direktiv om paketresor syftar till att ge konsumenter ett
då de en Av kataloger och bro-
grundskydd köper paketresa. schyrer skall tydligt framgå priset för resan, resmål, transport-
Den ökande internationaliseringen 173
sätt, inkvartering och annan information som är för
väsentlig
konsumenten. Dessa uppgifter är med vissa bindande
undantag
för arrangören och återförsäljaren. direktivet Enligt kan sträng-
are bestämmelser upprättas nationellt.
Konsumentverket är tillsynsmyndighet för lagen om paket-
resor (SFS 1992:1672) som är en av EG-direkti-
transformering
vet till svensk rätt.
Kapitel
Den
ekonomiska
utvecklingen
1986-1998
15.1¶Hushållens inkomster
disponibla
Den ekonomiska för hushållen sammanhänger
utvecklingen
med den ekonomiska i landet som helhet. Hushåll-
utvecklingen
ens inkomster ökade snabbt under 1980-talet. Köp-
disponibla
kraften växte däremot inte i samma utsträckning beroende på
den höga inflationstakten (i genomsnitt ca 7 procent per år), den
i det tidigare skattesystemet och avsaknahöga progressiviteten
den av indexerade skatteskalor.
Den ekonomiska 175
utvecklingen
Diagram 1. Beräkningar av utvecklingen av BNP och hushållens disponibla inkomster under perioden 1986-1998
Procentuell utveckling 60/9. BNP Hushållens disp. ink.
4%
2%.
0%- 1-
.go/f
4% r 1986 1987 1988
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Källa: Pico 199293350. Konjankiurinsikmoi
Såväl som hushållens reala
bruttonationalprodukten disponi-
bla inkomster beräknas under hushållens reala
sjunka 1993,
disponibla inkomster med ca 3 procent.
Enligt regeringens prognoser kommer utvecklingen emellertid relativt snabbt att
förändras till det bättre. Hushållen förväntas öka sina inkomster med ca 7 procent under 1994-1998 och med 11
perioden
procent under perioden 1991-1998, dvs. med i genomsnitt
drygt 1 procent per år. Hushållens disponibla inkomster förväntas dock öka i en långsammare takt än under reste-
bruttonationalprodukten
rande del av vilket om en främst
90-talet, beror på antaganden exportledd tillväxt som baseras på betydande i investeringar
produktionsledet i stället för inhemsk konsumtion.
Troligtvis kommer, till förmån för tillväxtbefrämj ande åtgär-
der och en omsorg om statsfinanserna, tillväxten av den privata konsumtionen att hållas tillbaka under de närmaste åren.
15.2¶Hushållens konsumtion och
sparande
Hushållens konsumtion ökade under hela 1980-talet, men
utvecklingen accelererade under senare delen av detta årtionde,
främst beroende på en ökad av
skuldsättning. Avregleringen
kreditmarknaden i mitten av 1980-talet det för
gjorde möjligt
hushållen att låna till av bilar och andra
köp bostäder, kapital-
varor. Tidigare hade hushållen att låna
begränsade möjligheter
till konsumtion. Ett latent hade därför
efterfrågetryck byggts
upp under lång tid.
176 Den ekonomiska utvecklingen
I av 1990-talet förändrades hushållens konsumtions-
början
mönster av hushållens konsumtion kan
igen. Minskningen
förklaras av
det i av 1 990-talet i kombination med
höga ränteläget början
minskade till följd av skattereformen
avdragsmöjligheter
den ekonomiska krisen som skapade en osäkerhet om möjlig-
heterna till framtida inkomster och därmed ett behov att
förbättra marginalerna i hushållens ekonomi ett minskat behov av konsumtionsvaror med lång livslängd
eftersom en stor del av detta behov under senare
tillgodosågs
delen av 1980-talet.
Diagram 2. Beräkningar av hushållens konsumtion i relation till disponibel inkomst under perioden 1986-1998
% av disp ink 106 104- Hushållens konsumtionsnivá Negauvt hushállssparande 100 98- Positivt hushállssparande
1 9186 15537 19.88 1és9 19190 15591 19592 12593 15594 iégs 15595 1957 19598
Kána: Prop 921982150
Ovanstående kan ha bidragit till att hushållens
förklaringar har ökat väsentligt. Sedan sparandet nådde en bottensparande
nivå 1989 har dvs. sparandet i förhållande till
sparkvoten,
hushållens inkomster, ökat med inte mindre än 13
disponibla
Detta är i och för inte överraskande, efter-
procentenheter. sig
som hushållens efter skatt i det närmaste hade
ränteutgifter
fördubblats under senare delen av 1980-talet. Hushållens spa-
rande är därmed det högsta sedan andra världskrget.
ökade från 100 procent av den disporibla
Skuldsättningen
inkomsten 1985 till som mest 135 procent i slutet av 1980-talet, räntorna och att avdrag för ränte-
steg möjligheterna göra
Den delen av ökningen i
utgifter begränsades. övervägande
hänför en undersökning som utförts av
sparandet sig, enligt
Bank, till de som har den hågsta
Sparbankernas 10 procent disponibla inkomsten.
Den ekonomiska 177
utvecklingen
Diagram 3. Beräkningar av hushållens skuldsättning och ränteutgifter som andel av disponibel inkomst under perioden 1985-1998
Skuld i % av disp ink Ränta i % av disp ink
Ränteutgiiter efter skatt 140
eo.- 40..
Skuldstock. andel av disp. inkomst
o. 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Kaila: Prop. \992/93:150. Finansdepartementet
är att hushållens skuldsättning successivt mins-
Bedömningen
kar under 1990-talet och i slutet av decenniet når historiskt
låga nivåer i relation till den disponibla inkomsten.
mycket
kommer hushållens ränteutgifter även efter skatt att
Därigenom
minska. Andra faktorer som bidrar till detta är förväntade lägre räntor och att värdet på ränteavdragen minskar.
Hittills är Bank framför allt de
det, enligt Sparbankernas
20 procenten inkomsttagare med högst disponibel inkomst som
mest kunnat minska sin skuldsättning.
som hushållens skuldsättning Ökade under andra
Samtidigt
hälften av 1980-talet av hushållens tillgångar i en än
steg värdet snabbare takt. Vissa hushåll hamnade i en snabbt uppåtgående
möjligheten att belåna värdeökningen för spiraleffekt genom
att öka konsumtionen och efterfrågan, vilket i sin tur
ytterligare ökade värdet på flertalet hushålls tillgångar tills vändpunkten
inträdde år 1989. Hushållens nettoförmögenhet, dvs. tillgångarna minus skulderna, med inte mindre än 25 procent
steg under slutet av 1 980-talet, trots den kraftiga ökningen av skuld-
sättningen.
Efter 1989 har hushållens nettoförmögenhet
vändpunkten
minskat lika dramatiskt, i absoluta tal med ca 50 miljarder
kronor, vilket motsvarar ca 6,5 procent av hushållens disponibla inkomster. Det handlar i första hand om en värdeminskning
småhus och bostadsrätter. I 4 visas utvecklingen
på diagram
förutsatt att småhus och bostadsrätter inte översti-
prisfallet på ger ca 20 procent under perioden fram till i dag och att prisfallet
inte fortsätter under resten av 1990-talet.
178 Den ekonomiska
utvecklingen
Diagram 4. Beräkningar av hushållens nettoförmögenhet i relation till disponibel inkomst under perioden 1980-1998
300%- Finansiell nettoiörmögenhet 250%-
1 50%- Småhus och bostadsrätter 100%-
5o%. Börsaktier och fondandelar
1980 1981 1982 1983 194 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 Kalla: Prop 1992l93:150
Till följd av det under resten av 1990-talet
höga sparandet
väntas dock hushållens vid
sammanlagda nettoförmögenhet
slutet av seklet åter nå historiskt sett nivåer.
höga
Den ekonomiska under 1990-talet innebär,
utvecklingen
trots magra år under decenniets första att hushållens
några del,
ekonomiska ställning som helhet stärks. är dock
Bedömningen
baserad på antagandet att tillväxten i ekonomin ökar
kraftigt
om ett par år och sedan ligger kvar en nivå under resten
på hög
av decenniet och att den allmänna räntenivån en
ligger på
betydligt lägre nivå än under de första åren under 90-talet. Även om hushållens inkomster ökar under senare
disponibla
delen av 1990-talet och arbetslösheten bedöms för-
minskar,
bättringen bli relativt långsam och mellan olika
fördelningen
grupper svår att förutsäga.
15.3¶Skillnaden i inkomst mellan olika hushåll har blivit större
Fördelningen av den disponibla inkomsten mellan olika
grupper av hushåll har betydelse för att man skall kunna bedöma behovet av under de närmaste
konsumentpolitiska åtgärder
aren. Statistiska centralbyrån (SCB) har i nr Inkomst-
bilaga 19,
fördelningen under 1980-talet, till (SOU långtidsutredningen
1992:19) visat att de disponibla inkomsterna har ökat för
samtliga grupper under 1980-talet. Av rapporten dock
framgår
Den ekonomiska 179
utvecklingen
att inkomsterna ökat mer för hushåll med inkomster än
höga
med Det beror, vid sidan av löneutvecklingen, på en ökad
låga.
för hushåll med höga inkomster och att kapital-
förvärvsgrad
inkomsterna ökat för främst hushåll med medelålders och äldre
inkomsttagare.
Situationen är helt annorlunda för hushåll med låga inkom-
ster av faktorer som minskad tillväxt, strukturella
på grund
i ekonomin med en kraftigt ökad arbetslöshet, en
förändringar förväntad svag löneutveckling och troligtvis lägre ersättnings-
nivåer i transfereringssystemen samt höjda konsumtionsskatter.
15.4¶Hushåll med ekonomi ökar under
svag 1990-talet
I det i stora drag frågan vilka grupper som
följande belyses
främst kommer att ha en ekonomisk situation under
besvärlig
resten av seklet till av den allmänna ekonomiska utveck-
följd
och den i slutet av 1980-talet.
lingen höga skuldsättningen
Arbetslösheten kommer, som framgår av diagram 5, att ligga en nivå under resten av 1990-talet med mellan
på mycket hög
400 000 och 700 000 människor utan arbete med kraftigt försämrade inkomster som Det är främst den yngre
följd.
som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
generationen
Löneutvecklingen bedöms likaså vara förhållandevis svag under resten av 1990-talet.
Diagram 5. Beräkningar av arbetslöshet och timlöneutveckling under perioden 1985-1998
-- 15°/ ------------------------------------------------------------------------------cl Arbetslöshet inkl. åtgärder, i % av arbetskraften -- 14% ------------------------------------------------------------------------- ___ . _ _ ___. _. ___ ___. _ _______ ____ _. _ . 1 20 __ _ _ __ _ . _ . ___, _ _ __ _________ _ ___, _ _. _ _ __ _ , ./G Tim löneutveckling - ---------------------------------------------------- -- 10/.,- ---------------- ----------------------------------------------------------------- -- 8%---- -s%- ----------------------------------------------------------------------------- _ _ _ _ __, . __ _ _ _ _ ______ _ _ _ _______ _ . ___ _ _ . _______ __. __. _ . . . . . 40/0. _. _. _ __ - - 2% ------------------------------------------------------------------------------- 0 °1éss 19.86 15587 1ása 19189 1é9o 1é91 1§92 1993 15594 19,95 1é9e 1:597 19.98
KAIia:Prop.1992/93:150
180 Den ekonomiska utvecklingen
Den inledda av statens finansiella situation inne-
saneringen bär troligtvis lägre ersättningsnivåer i transfereringssystemer..
Behovet av en fortsatt av statens finanser är stort även
sanering
under slutet av 1 990-talet. kommer att minska
Transfereringarna under slutet av decenniet om sparmål på 5 miljarder regeringens
kronor år även om är relativt
per genomförs, minskningen marginell.
Diagram 6. Beräkningar av den offentliga sektorns transfereringar till hushållen under perioden 1986-1998 i 1992 års prisnivå
“ “ N
Miljarder kr
Från kommunerna
300--
Från socialförsâkringssektom 200-
100 V
i Från staten
1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 i Källa: Prop. 1992/932150
En trolig utveckling är att statsfinanserna även kommer att
förstärkas att skatterna höjs. Det är sannolikt olika typer
genom av punktskatter, som slår mot alla hushåll, som kommer att
höjas. Även vissa marginalskattehöjningar har dock diskuterats
och delvis aktualiserats.
Den ekonomiska utvecklingen innebär att kommunerna inte i nämnvärd grad kommer att höja kommunalskatten. För att stärka ekonomin väljer många kommuner i stället att höja taxor
och avgifter.
Hushållen har svårt att hålla sin standard
haft
Levnadskostnaderna för en med två barn
låginkomstfamilj
ökade under år 1993 med 1 100 kronor. Detta enligt Konsumentverkets beräkningar. Ökningen förklaras av höjda konsumtionsskatter, och avgifter. Detta innebär att familjen i Kon-
priser
sumentverkets modell får ett underskott med 220 kronor varje
månad. Med hjälp av Statistiska centralbyråns uppgifter om
hushållens löneinkomster har verket uppskattat att knappt
Den ekonomiska utvecklingen 181
hälften av alla ca 360 000 tvåbarnshushåll fick samma eller
lägre disponibla inkomster under år 1993.
Verket har även gjort av effekten vid arbetslös-
beräkningar
het. Om mannen i familjen blir arbetslös ökar underskottet i
familjebudgeten till 1 130 kronor per månad. I sammanhanget
bör även beaktas att en är den att
vanlig försörjningssituation
mannen är heltidsarbetande och kvinnan deltidsarbetar.
Mycket
tyder på att arbetslösheten för kvinnor kommer att öka som en
följd av nedskärningarna i den offentliga sektorn . Familjens
situation förvärras självklart om av
ytterligare någon familje-
försörjarna blir utförsäkrad.
Kritiska händelser i livet kan dessutom leda till ekonomisk
utsatthet. Dit hör arbetslöshet, skilsmässa, långvarig sjukdom,
nära anhörigs dödsfall. Härmed som kan be-
vidgas gruppen traktas som utsatt.
Hushâllsstru/eturen under
förändring
Hushållens struktur har under årens stora för-
lopp genomgått
ändringar. Den senaste statistiken är från 1990. Som av
framgår
nedanstående tabell består 40 procent av samtliga hushåll av en person och 31 procent av två personer.
HUSHÅLLSSTORLEK
| Antal personer Antal hushåll | 1 000 st | Procent |
| 1 | 1 516 | 40 |
| 2 | 1 189 | 31 |
| 3 | 471 | 12 |
| 4 | 453 | 12 |
| 5 och fler | 201 | 5 |
| Summa hushåll | 3 830 | 100 |
Källa: SCB
Som av nedanstående tabell förekommer
framgår barn (under
15 år) i vart fjärde hushåll. I endast en procent av hushållen förekommer fler än tre barn.
ANTAL HUSHÅLL MED BARN (under 15 år) Antal barn Antal Procent
1 000 st
| 0 | 2 911 | 76 |
| 1 | 426 | 11 |
| 2 | 356 | 9 |
| 3 | 111 | 3 |
| 4 och fler | 26 | 1 |
| Summa hushåll | 3 830 | 100 |
Källa: SCB
182 Den ekonomiska
utvecklingen
Enligt Konsumentverket är det främst ensamstående yngre personer och ensamstående med barn som har behov av stöd och hjälp med sin ekonomi.
Ungdomar behöver öka sina
kunskaper
Ungdomar är särskilt utsatta ekonomiskt. från en
Enligt uppgift
rad hamnar oftare än andrai
konsumentvägledare ungdomar
svåra situationer ekonomiskt. Problemen kan ha anuppstått
tingen som en av eller därför har följd upplåning att personen
ingått en borgensförbindelse. är ofta osäkra i sin Ungdomar
identitet och saknar de som behövs för att rätt kunna
kunskaper
värdera marknaden.
Problemet kommer sannolikt att under 1990-talet
fördjupas
i takt med Ökade bostadskostnader som en av de minskade
följd
bostadssubventionerna. Detta ställer än större krav kunska-
på
per och insikt hos som hemifrån för första
ungdomar flyttar
gången eller som står i att investera i en bostad
begrepp
tillsammans med
en partner.
Även andra faser i livet ställer och med-
krav på kunskaper
vetenhet. om och korn-
Kunskap försäkrings- kreditmarknaden,
munernas samt är både för
regler transfereringssystemet viktiga
planering av ekonomin i samband med barns ankomst och vid
pensioneringen.
Allt fler erhåller
socialbidrag
I Sverige har 5 procent 2 av fått stöd
(+- procent) befolkningen
i form av eller sedan 1810.
fattigvård socialbidrag Enda undan-
taget är depressionen under 1930-talet då andelen var
högre.
Nedanstående tabell visar antalet och
bidragstagare bidrags-
hushåll under år och de totala som betalats ut
några bidrag
(1980 års
penningvärde):
Pensionärerna var en
tidigare mycket stor grupp bidragstagare,
som numera tack vare ett i allmänhet
utbyggt pensionssystem
klarar sig utan under 30 40
socialbidrag. Unga hushåll, år, utgör
procent av under 40 år är de 70 .
bidragstagarna; procent
Ensamstående med En av alla barn utgör 40 procent. tredjedel
bidragshushåll har barn. Denna statistik har varit relativt
Den ekonomiska 183
utvecklingen
konstant under den senaste En viss ökning har
tioårsperioden.
dock kunnat konstateras för ensamstående kvinnor
gruppen utan barn.
Var ensamstående kvinna med barn och var fjärde
tredje
ensamstående man med barn får socialbidrag någon gång under
året. av Sveriges befolkning fick socialbidrag
Ca 7 procent
under 1992. Det är den siffran under
någon gång högsta
efterkrigstiden.
Den andelen bland grupperna en-
höga socialbidragstagare
samstående kvinnor och män med barn beror inte på generellt sett inkomster. Men är ofta små, och när
låga marginalerna
stora och oväntade klarar man inte detta utan
utgifter uppstår
Ensamstående med barn är därför en grupp som kan bli
bidrag.
än mer utsatt under 1990-talet.
I bosatta utländska medborgare svarar för 26 procent
Sverige
av hushållen med och för 44 procent av de totala
socialbidrag
kostnaderna för Ungdomarnas behov av socialbi-
socialbidrag.
har varit konstant under de senaste 6-7 åren;
drag tämligen
var tionde får under året. Denna grupp drabbas
ungefär bidrag
särskilt av arbetslösheten och antalet utförsäkrade växer nu
mycket kraftigt.
Problemen är större för vissa grupper
bostäder i kombination med minskande
Värdeminskningar på
ekonomiska till av skattereformen, det höga
marginaler följd
och en låg inflation har
ränteläget, höjda bostadskostnader
inneburit att hushåll i har svårt att klara sina krediter
många dag
och befinner i en skuldkris. Till detta bidrog också
sig av kreditmarknaden. Under budgetåret 1990/91
avregleringen
Konsumentverket en studie som visar att det då
genomförde
rörde om ca 200 000 som hade svårt att klara sina
sig personer krediter.
Konsumentverket under budgetåret 1989/90
genomförde
som beskriver hushåll som ansökt om socialbi-
undersökningar
och som var aktuella för ingripande av krono-
drag gäldenärer
hushåll av tio som sökt socialbidrag hade skulder
fogden. Åtta
av olika Skulder var bland personer i åldern 20
slag. vanligast
till 30 medan oftast var hos personer i åldern
år, beloppen högst
40 till 45 år. Det var med skulder bland flerpersoners-
vanligare
som dessutom oftast hade skulder. Människor
hushåll, högre
bosatta i mindre städer och orter hade oftare skulder än i de tre
Huvuddelen av dem som hade skulder i form av
storstäderna.
och till stat och kommun skulle inte
skatter avgifter troligtvis
klara att betala dessa under fem år. Av
preskriptionstiden,
184 Den ekonomiska
utvecklingen
hushåll med konsumtionsskulder var det bara vart som
fjärde
hade möjlighet att betala en del av amorteringen.
Skuldproblemen påverkar socialbidragskostnaderna genom
att bidrag betalas ut för att täcka för hushåll med
basutgifter
inkomster som men med skul-
överstiger socialbidragsnormen
der. Det är tre gånger vanligare att hushåll med skulder får extra bidrag jämfört med hushåll utan skulder.
Utmätning som kunde minska skulden förekom hos
själva
mindre än en fjärdedel av hushållen med konsumtionsskulder. Inkassokraven är i dag över en kronor om året.
miljon Följande kategorier bedöms till följd av få hög skuldsättning
stora svårigheter med sin under de närmaste
betalningsförmåga
aren:
Småhusägare. Antalet ansökningar från panthavare om ex-
ekutiv av har ökat
försäljning fastigheter mycket kraftigt.
Enligt bedömningar av kombostadsfinansieringsinstituten
mer 20 000 till 30 000 nya att bli föremål för
villafastigheter
exekutiva åtgärder under de närmaste åren. Denna har grupp
efter en ofta kvar en skuld till
tvångsförsäljning långivarna på
mellan 300 000 och 600 000 kronor, som i fall inte kan
många lösas av gäldenären.
0 Bostadsrättsinnehavare. under slu- En grupp personer köpte tet av 1980-talet, när prisnivån var bostadsrätter
mycket hög,
och finansierade köpet genom lån mot att bostadsrätten pantsattes, ofta till 100 procent. Vanligtvis handlar det om unga människor som inte var medvetna om konsekvenserna
ifall skulle komma att ändras. Även
förutsättningarna på
denna marknad har priserna varför en rela-
sjunkit kraftigt,
tivt stor skuld kvarstår hos den enskilde även efter en
försälj-
ning av bostadsrätten. Dessutom är risken för
många
bostadsrättsinnehavare att månadsavgifterna kommer att stiga kraftigt till följd av minskade
räntebidrag.
0¶Ofta
Nya företagare. används företagandet som ett alternativ till arbetslöshet. Att starta och driva ställer stora krav
företag
på såväl som ansvar och innebär att ett
kunskaper startkapi-
tal, som ofta lånats mot måste återbeta-
personlig säkerhet,
las.
Sammanfattningsvis kommer antalet hushåll
med en svag ekonomisk ställning att öka under 1990-talet och vara
väsentligt
större än tidigare under Det i första hand
efterkrigstiden. gäller
hushåll
0 med sänkt förvärvsinkomst till följd av i
arbetslöshet, många fall ungdomar
Den ekonomiska utvecklingen 185
0 med inkomster som till stor del består av transfere-
disponibla
ringar 0 med en utan motsvarande även
hög skuldsättning tillgångar,
i denna grupp många ungdomar 0 bestående av låginkomsttagare med barn 0 med oväntade utgifter till följd av skilsmässa eller nära
anhörigs död 0 utländska medborgare.
15.5¶Hushållens ekonomi i centrum för
1 990-talets
konsumentpolitik
Enligt 1986 års riksdagsbeslut skall konsumentpolitiken tydligare inriktas på de hushållsekonomiska frågorna, särskilt på hushållens baskonsumtion. Vidare betonas att särskilt utsatta grupper skall komma i fråga för stödåtgärder.
De som ryms inom denna del av konsument-
uppgifter politiken är
0 av hushållens ekonomiska situation
analyser 0 och information om
rådgivning produkters kvalitet, pris och
användning som underlag vid köp av främst kapitalvaror 0 av instrument för och skuld-
utveckling budgetrådgivning sanering samt framtagning och sammanställning av uppgifter av ekonomisk art för användning i samband med budget-
och rådgivning skuldsanering
0 och av i konsu-
utbildning produktion utbildningsmaterial mentfrågor
0 i
opinionsbildning konsumentfrågor.
Verksamheten bedrivs av Konsumentverket och kommunerna i samverkan. I första hand är det konsumentvägledarna som svarar för det arbetet med att bistå enskilda med
praktiska rådgivning.
Stor kommunal
efterfrågan på budgetrådgivning
och skuldsanering
Hushållens till följd av alltför kan ta
problem hög skuldsättning
olika uttryck. Uppgifter från Konsumentverket tyder sig många
att har ökat markant under på efterfrågan på budgetrådgivning senare år. Liknande rapporter kommer från socialtjänsten och från kronofogdemyndigheterna.
Den kommunala budgetrådgivningen och skuldsaneringen till enskilda hushåll har under andra hälften
givits hög prioritet
186 Den ekonomiska utvecklingen
av 1980-talet i takt med att allt fler hushåll fått ekonomiska svårigheter. Konsumentvägledarnas arbetsbörda har ökat kraftigt. Köerna av hjälpsökande är långa och de flesta ärendena är mycket tidskrävande. Ofta är det inte tillräckligt med utredningar om det enskilda hushållets budget utan många fall innefattar även skuldsanering. Detta medför besvärliga förhandlingar med bland andra banker och andra låneinstitut, skattemyndigheter, Studiestödsnämnden, kommuner och eldistributionsföretag. Förhandlingar om sker i växande i samskuldsanering grad verkan med andra kommunala förvaltningar samt med Kronofogdemyndigheten, arbetsförmedlingen och banker. Lokalt och regionalt förekommer ett flertal s.k. frivilliga skuldmellan främst den kommunala konsumentsaneringsprojekt vägledningen, Kronofogdemyndigheten och bankerna.
om
Lag skuldsanering på väg
Riksdagen har beslutat att av regeringen begära ett förslag till skuldsaneringslag (1992/93:LU49). Ett förslag till lagstiftning på detta område kommer sannolikt att föreläggas riksdagen för beslut under våren 1994. har givit Konsumentverket i att i samar- Regeringen uppdrag bete med kommunala budgetrådgivare och ackordscentraler i Stockholm och Skellefteå pröva nya former för budgetrådgivning. Samarbete förekommer också på det hushållsekonomiska området med flera såsom PRO, LO,
frivilligorganisationer,
Hem och Samhälle och TCO, som i varierande utsträckning utsett s.k. konsumentombud.
hos aktörer
Rådgivning övriga
Vid sidan av den och kommunala konsumentstatliga verksamheten bedriver bankerna privatekonomisk rådgivning. Mellan LO, TCO, Sparbanken och Nordbanken har överenskommelser träffats som ger medlemmarna i de fackliga organisationerna möjlighet till kostnadsfri rådgivning under högst 30 minuter och lån som i vissa fall kan lämnas utan säkerhet till en något lägre ränta än som gäller på marknaden. Rådgivningstjänsterna kan omfatta hushållsekonomisk rådgivning, kvalificerad ekonomisk rådgivning, juridisk rådgivning och försäkringsrådgivning. Syftet är att öka medlemmarnas ekonomiska frihet. Informationsmaterial om privatekonomiska frågor som utarbetats av Konsumentverket används av bl.a. bankerna.
Den ekonomiska 187
utvecklingen
Allt fler kommuner
engagerar sigz
budgetrâdgivningen
Kommunerna är i varierande i hushålls-
utsträckning engagerade ekonomisk där och
rådgivning, budgetrådgivning skuldsanering
är de viktigaste av den tid som
uppgifterna. Knappt 30 procent den kommunala
konsumentvägledningen disponerar utnyttjas
för hushållsekonomisk rådgivning. Under 1992 230
erbjöd kommuner sådan varav 179 arbetade med
rådgivning, budgetrådgivning och 107 med är
skuldsanering. Budgetrådgivningen det arbetsområde inom den kommunala
konsumentvägledningen
som ökar, och allt fler kommuner i
engagerar sig just den verksamheten. Den hushållsekonomiska är
rådgivningen enligt två studier som relateras i kapitel 8 lönsam för kommunerna genom minskade socialbidrag.
Kapitel
Konsumenten
1@
och on
mil]
i
;sammanfattning
större av miljöfarliga ämnen är numera i omlopp
g Långt volymer j
i i våra konsumtionsvarorän vad som släpps utvid tillverkningen, i ämnen som förr eller senare sprids uti miljön. i Konsumenternas roll i arbetet för att lösa miljöproblemen i att bli avsevärt större. kommer iBehovet av kunskap, utbildning och information omi
konsumtionens miljöeffekter och möjligheterna att agera i
? är stort och kommer att öka.
miljövänligt mycket
16.1¶De och
miljöpolitiska
målen
konsumentpolitiska
1990 års miljöpolitiska beslut är målet för miljöpolitiken Enligt
att
skydda människors hälsa
bevara den biologiska mångfalden
hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas
långsiktigt
0 natur- och
skydda kulturlandskap.
”Ansvar för miljö och resurshushållning skall prägla samhälls-
Konsumenten och miljön 189
livets alla områden. 1990-talets uppgift är att ställa om samhällets alla verksamheter i I finns ekologisk riktning. Sverige goda förutsättningar att förena god miljö med välstånd och full sysselsättning. S7 Ett konsumentpolitiskt mål enligt 1986 års beslut är: att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Konsumentpolitiken skall sålunda tydligare inriktas de på hushållsekonomiska frågorna och då särskilt hushållens baskonsumtion.” I ett samhällsperspektiv kan begreppet ”att effektivt utnyttja sina resurser” innebära att inte resurserna kortsiktigt lägga på sådant som utarmar ekosystemen och som därmed undergräver livskvaliteten och sikt hotar människans överlevnad. på längre De miljöpolitiska och konsumentpolitiska målen måste alltså samverka.
16.2¶Bakgrund
Det traditionella svenska har till stora delar miljöskyddsarbetet varit framgångsrikt. Utsläppen från processindustrin och energisystemets skorstenar och avlopp är, trots mångdubblad varuproduktion, nere på 1940- och 5 0-talens nivåer. Sveriges, liksom hela västvärldens, miljöproblem beror nu i allt större utsträckning på föroreningar från små, eller diffusa, källor med sammanlagt stor I takt med att volym. processutsläppen från industrin minskar, ökar betydelsen av hushållens miljöpåverkan: från bilkörning, från användning av hushållskemikalier och från allt det avfall som konsumtionen ger upphov till. Långt större volymer av miljöfarliga ämnen är numera i omlopp i våra konsumtionsvaror än vad som ut vid släpps - ämnen som förr eller senare ut i tillverkningen sprids miljön. Miljöproblemen har blivit och vittomfattande men globala orsakerna står oftast att finna i den enskilda människans dagliga livsföring. Konsumenterna kan genom att handla och agera miljömedvetet i vardagssituationer en och skapa konsumentopinion ett marknadstryck som ger snabba resultat i form av minskad miljöstörning. Hänsynstagandet till miljön bör vara en självklarhet i marknadsekonomin. Denna nödvändiga hänsyn kommer inte av sig själv. Därtill krävs kunniga och medvetna konsumenter. av Miljöeffekterna en vara inte i priset. Det sätt att återspeglas finns inget utarbetat prismärka miljöpåverkan.
190 Konsumenten och miljön
Där ekonomiska inte sätts in för att rätta till
styrmedel
hänvisas konsumenten till sitt eget samvete. Om
obalanserna,
vara är än sina alternativ finns det risk för
en miljömärkt dyrare
att konsumenten den varan, eftersom kostnaden
väljer billigare
för de inte behöver betalas vid köp-
negativa miljöeffekterna
tillfället.
16.3 och konsumenten
Miljöproblemen
och ansvar
Avfallsproblemet producenternas
Allt som och blir kortare eller
konstrueras, byggs produceras på
sikt avfall. Alla material ned men i olika takt och
längre bryts
med varierande effekt Varor som används i vardags-
på miljön.
livet som avfall i förbrännings-
sprids med tiden, på soptippar,
eller i Många varor förbrukar dessutom energi
ugnar avloppet.
under sin från konsumtionen
användningsfas. Miljöskador
kommer att relativt sett få allt större betydelse.
I totalt ca 55 miljoner ton restprodukter Sverige produceras
och avfall För att och
årligen. uppskatta mångderna problemen
med varor i avfallsledet kan försäljnings- och konsumtionsstatistik anvåndas. Att det inte finns någon balans mellan
tillflöde i form av råvaror och utflöde i form av avfall, innebär
att och dess kostnader skjuts på framtiden.
avfallsproblemet
Kostnaderna inte bara i framtida skador utan också i
ligger
omkostnader för hantering, markanvändning, sanering,
förbränningsanläggningar och rökgasrening. i april 1 993 en kretsloppsproposition
Regeringen presenterade
som nu Ett s.k.
(prop. 1992/932180) riksdagen antagit.
införs från den 1 1994. Ansvaret för
producentansvar januari
att ta hand om en vara eller kan då läggas
uttjänt förpackning Till lagen kommer att kopplas förordningar på producenten.
om vilka varor som omfattar. I första berörs
lagen omgången
senare kommer också bildäck, elektronikvaror,
förpackningar;
byggvaror m.fl. att omfattas. Detta är i med de som inom
synsätt linje principer tillämpas
EG. I EGzs direktiv föreskrivs att förorenaren skall betala.
Kostnader för bortskaffande av avfall skall belasta den inneha-
vare som låter en insamlare hantera avfallet och/eller de tidigare innehavarna eller tillverkarna av den från vilken avfal-
produkt
let härrör. Detta innebär en helt för nu
ny inriktning varuproduktionen;
måste ha med redan på rit-
producenten avfallsperspektivet
bordet. Konsumenterna kommer att möta med ny,
produkter
miljöanpassad, utformning.
Konsumenten och 191
miljön
Kemikalieproblemet och bristen på kunskap
I samhället används av ämnen och
mängder produkter vilkas
effekter i inte är
storskalig spridning tillräckligt kända. Oftast
finns inte ens om hur av kunskap mycket olika ämnen som
sprids i miljön.
Kemikalieinspektionen bedriver ett intensivt både
arbete,
nationellt och för att öka
internationellt, kunskapen om olika kemikaliers egenskaper från och I inter-
miljö- hälsosynpunkt.
nationell samverkan över de föreupprättas register vanligast kommande kemikalierna och deras och
användning hantering.
Program finns för av de mest
avveckling problematiska
substanserna.
Energiproblemet och kraven på åtgärder
Om halterna av i atmosfären växthusgaser får fortsätta att öka och om ozonskiktet i stratosfären fortsätter att uttunnas, blir
effekterna förödande.
Riksdagen har i av ”Om
anledning regeringens proposition
åtgärder mot m.m.” be-
klimatpåverkan (prop. 1992/93:179)
slutat att en nationell med målet
strategi fastläggs att
koldioxidutsläppen i ett första skall vara stabilisteg år 2 000 serade på 1990 års nivå.
Alla tecken att måste
tyder på energikostnaderna öka om vi
skall nå de internationella och
miljömål åtaganden som, enligt
många experter, redan har för ambitionsnivå.
låg Högre energipriser kommer att konsumentbeteendet i påverka hög grad.
Men redan innan och
energipriser förbrukning regleras, kan medvetna konsumenter aktivt
påverka energiförbrukningen,
marknaden och i sin
produktutvecklingen genom förändringar
livsstil och sina
produktval. Satsningar på energisnåla energi-
produkter kommer att bli Konsumentverket
nödvändigt. gör
omfattande insatser för att och informera om
påverka energiåtgången för och hushållsapparater uppvärmningsanordningar.
Verket arbetar också med som rör bilars bränsleförbruk-
frågor
ning.
16.4¶Konsumenten och
milj öinformationen
Eftersom miljön är en s.k. kollektiv som tillhör
nyttighet alla
eller är detta en för i
ingen, grund statlig styrning syfte att skydda miljön.
Väl och seriös information om varors
underbyggd miljöpå-
verkan är avgörande för att konsumenterna skall
känna sig
192 Konsumenten och miljön
i sina varuval och kunna åstadkomma en reell förändring
trygga med till Ett är att det kan
av beteendet hänsyn miljön. problem
vara svårt att få kunskaper om varors miljöpåver-
djupgående
större om såväl som
kan. Det behövs kunskap kortsiktiga
och hälsoeffekter, nedbrytbarhet etc.
långsiktiga miljö-
Den till konsumenterna gäller
viktigaste miljöinformationen
livsstilsfrågor och risker energiåtgång, kemikalieanvändning,
med avfall. aktörer har om vad enskilda männis-
Många tagit upp frågan
för att förändra till det bättre. Flera
kor kan göra utvecklingen
i invånarna att leva miljökommuner uppmanar kampanjer kommuner ett intensivt arbete med
vänligare. I många pågår konsumentrådgivning på miljöområdet. Dagligvarukedjorna
har inlett arbete med att förändra sig i en mer miljövänlig
Fackföreningar och olika personalgrupper engagerar
riktning.
i av varor och Bland företagen
sig upphandling transportfrågor.
i allmänhet och hos de stora i märks en attitydföränd-
synnerhet
som lett till att de har initierat som kan vara
ring, miljöprogram
Där kan ingå satsning på nya miljöskonande genomgripande.
av med nya materialval och
processer, utformning produkter
av i Inom skolväsendet
utbildning personalen miljökunskap.
intensivt arbete att introducera i ett
ett miljöfrågorna pågår
Allt detta marknaden, utbudet och
flertal ämnen. påverkar
varornas utformning i miljövänligare riktning.
Aktörer med och utbildning
miljöinformation
har och i samverkan med
Konsumentverket på egen hand,
skrifter och Videofilmer. Dessa tar
andra, tagit fram läromedel, ur Tidskriften
upp miljöproblemen konsumentperspektivet.
Råd 8C Rön har återkommande en på ett par sidor som
bilaga
och informerar om mindre miljö-
tar upp miljöfrågor löpande
belastande alternativ. Naturvårdsverket riktar inte information direkt till konsui en Verkets är att driva på
menter köpsituation. uppgift så att de av miljömålen kan miljöarbetet riksdagen uppställda
infrias. Naturvårdsverket informerar brett och mera allmänt om tillståndet i miljön och om nödvändiga åtgärder i rapport-
i sin som distribueras bl.a. till
serier och tidning MiljöAktuellt
skolorna.
arbetar mot
Kemikalieinspektionen (KemI) huvudsakligen
och leverantörer. KemI:s är i första hand att
producenter uppgift
tar ansvar för de kemiska de
se till att företagen produkter
levererar att kemikalier mot mindre skadliga. I
och farliga byts
har detta för konsumenterna. KemI
förlängningen betydelse
Konsumenten och 193
miljön
arbetar fram listor ämnen och substanser som är hälso- eller
på
och som skall undvikas eller förbjudas. miljöfarliga
Svens/za Naturskyddsföreningens projekt Handla miljövänligt” är inriktat på livsstilsfrågor i allmänhet och konsumtionsfrågor i synnerhet. Skriften ”Handla miljövänligt” som blivit en stor framgång ger förslag till en mängd åtgärder och varuval för en bättre miljö. Den uppdateras med något års mellanrum.
arbetar mycket med konsumtionsfrågor, ak-
Fältbiologerna tioner mot onödiga förpackningar, direktreklam m.m.
Andra organisationer som ”Håll Sverige Rent”, Skogen i skolan”, Q 2 000 m.fl. gör viktiga insatser för att
Greenpeace, informera och utbilda människor om grundläggande miljövillkor och konsekvenserna av den förhärskande konsumtionsinriktade livsstilen.
På dagstidningarnas konsumentsidor syns allt oftare artiklar som tar upp miljöfrågor och olika varors påverkan på miljön.
16.5¶Miljömärkning
Konsumenterna har en roll vad gäller att främja miljövän-
viktig liga alternativ. Exempel på där konsumenttrycket blivit så starkt att det givit direkt utslag på produkters utformning, är de klorfria alternativen i produkter som papper och blöjor.
Om konsumenterna får information om konsekvenserna av ett visst produktval och/eller miljökonsekvenserna avspeglas i priset, kan konsumenter som har tillgång till alternativa val utgöra en betydande maktfaktor. Miljömärkning är en kraftfull förstärkning förutsatt att konsumenter efterfrågar miljökvalitet, att denna efterfrågan leder till en snabb och
produktutveckling
att miljömärkningssystemet strävar efter att upprätthålla takten i denna utvecklingsprocess.
Ett ökat hos konsumenterna ökar behovet
miljömedvetande av information. Miljöargument används numera allt
saklig oftare i - dock är de inte alltid seriöst
marknadsföringen grundade.
Den samnordiska
miljömärkningen
Idén bakom positiv miljömärkning är att peka ut produkter som är mindre miljöbelastande ån andra. På så sätt kan konsumenternas val styra och företagen miljöanpassa sina produkter för att inte tappa andelar på marknaden.
År 1989 beslutade konsumentministrarna i Nordiska Ministerrådet om en gemensam nordisk positiv miljömärkning. Till
7 13-0814
194 Konsumenten och miljön
miljömärkessymbol valdes en stiliserad svan. Genom riksdagsbeslut år 1989 inrättades den svenska miljömärkningsstyrelsen inom SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige.
Märkningen måste ge korrekt information och bygger därför
kriterier som anger vilka kravnivåer som uppfylls för olika på
Genom att kriterierna allteftersom fler produktgrupper. skärpa produkter uppfyller dem, kan marknaden drivas mot en ökad miljöanpassning.
Kriterier har hittills fastställts för 18 produktgrupper, bl.a. diskmaskiner, finpapper, mjukpapper, kuvert, byggplattor, tvättmedel, oljepannor och båtmotorer. Omkring 500 svanmärkta produkter finns i dag på den nordiska marknaden.
Märkningen är frivillig och bygger på att producenter och importörer ansöker om att få använda svanmärket på sina produkter. Innan en licens beviljas måste produkten genomgå oberoende testning och certifiering. Företag som ansöker om licens får betala en ansökningsavgift (för närvarande 11 000 kronor) och 0,4 procent av den miljömärkta produktens omsättning den nationella marknaden. Till detta kommer
på kostnader för olika kontroller och prövningar.
Utgångspunkten för överenskommelsen mellan staten och SIS var att verksamheten på längre sikt skulle vara ekonomiskt självbärande och finansieras genom märkningsavgifter från de
som vill sina Verksamheten företag miljömärka produkter. bedömdes behöva ekonomiskt stöd under ett femårigt uppbyggnadsskede.
Kriteriearbetet har dock tagit längre tid än vad som förutsattes när överenskommelsen träffades, och för budgetåret 1992/ 93 beviljades SIS 3 miljoner kronor för miljömärkningsarbetet. För budgetåret 1993/94 har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats. I anslaget anges att medlen skall användas till en ökad satsning på utveckling av kriterier och marknadsföring av svanmärkningen, som också skall kopplas till EG:s miljömärkningssystem. Anslaget skall också täcka miljömärkningsstyrelsens kostnader för att följa utvecklingen av EG:s miljömärkningssystem bl.a. genom deltagande i olika expertgruppen
Vid av kan åtgärder
otillbörlig miljömärkning produkter vidtas med stöd av 2 § marknadsföringslagen.
Andra miljömärken
Märkningen ”Bra miljöval” drivs i samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och ICA, KF samt Dagab. Samarbetet omfattar marknadsöversikter och
kriterieframtagning, märkning. Projektet inleddes samtidigt som svan-märkningen,
Konsumenten och 195
miljön
1989. Är 1992 introducerade SNF sin egen symbol, en falk.
Naturskyddsföreningen ansvarar för värderingen av miljö-
egenskaperna hos olika medan handeln ansvarar för
produkter, att endast produkter som klarar kriterierna placeras på hyllan för ”Bra miljöval”. Systemet bygger inte på någon ansökan från
leverantören utan klassificeringen sker på initiativ av handeln.
Omkring 350 enskilda produkter uppfyller kriterierna.
Finansieringen har hittills skett genom ett lika stort bidrag
vardera från de tre och SNF. En om
dagligvarukedjorna avgift
5 000 kr infördes 1992 för dem som vill märka sin produkt med ”Bra miljöval”. För tillkommande ur samma sorti-
produkter
ment är avgiften 1 500 kr per produkt.
Utöver den samnordiska och ”Bra
svanmärkningen miljöval” finns olika företags- och organisationsmärken marknapå
den, bl.a. Världsnaturfondens panda, Levers miljöinformations-
symbol, olika symboler som används av pappersfabrikanter
m.fl.
Vissa av dessa märkningar är inte alltid lätta att tolka för konsumenten. Pandamärket t.ex., som finns bl.a. på kuvert, betyder bara att en viss procent av försäljningen går till Världsnaturfonden.
EG:s
miljömärkningssystem
EG hösten 1991 en om -
antog förordning miljömärkning
ecolabel - med en i form av en stiliserad blomma.
symbol
I EG:s förordning ställs inga krav och
på testning certifiering.
Kommissionen fattar själv beslut om fastställande av kriterier. Berörda parter konsulteras innan kriterier fastställs.
Varje medlemsland skall utse ett eller flera s.k. godkännande-
organ (competent body). Dessa skall behandla ansökningarna
om ecolabel och granska om produkten i fråga uppfyller
fastställda kriterier. En godkänd ansökan remitteras sedan till de andra ländernas godkännandeorgan, som har ett antal veckor på sig att invända om de anser att bedömningen varit felaktig. Endast sex EG-lånder har hittills utsett sina god-
kännandeorgan.
Arbete med att utveckla kriterier bl.a. för papper, tvätt-
pågår
och men ännu har kriterier fast-
diskmaskiner, inga slutgiltigt
ställts.
EG:s systern är avgiftsbelagt med en och en
ansökningsavgift
årsavgift.
När/om EG:s förordning införlivas med svensk lagstiftning måste utse sitt Beslut måste
Sverige eget godkännandeorgan,
också fattas om i vilken form ett sådant organ skall arbeta.
m,
196 Konsumenten och miljön
Hanteringen av svanmärkningen i relation till EG:s miljö-
utreds nu särskilt. märkningssystem
16.6 EG:s
miljöhandlingsprogram
EG:s femte miljöhandlingsprogram ”Towards sustainability” (Mot en bärkraftig utveckling) drar upp riktlinjerna för gemenskapens miljöpolitik för återstoden av 1900-talet. Programmet gäller från 1993. Det långsiktiga syftet är en bärkraftig utveckling.
Fem samhällssektorer pekas ut som särskilt viktiga i gemenskapens miljöpolitik under programperioden: industri, energi, och turism. Programmet betonar det
trafik, jordbruk förebyggande miljöarbetet och lägger större vikt än tidigare vid ett delat ansvar mellan olika aktörer. Större vikt skall läggas vid ekonomiska styrmedel, utbildning och information samt vid miljöhänsyn inom fysisk planering och sektorplanering. Större miljöhänsyn skall tas vid användningen av EG:s strukturfonder och vid av stöd, t.ex. till
utformningen jordbruket.
När EES-avtalet träder i kraft kommer EG:s regelsystem att bli utgångspunkt för Sverige. Genom EES-avtalet åtar sig EFTAländerna att följa EG:s harmoniserade regler för varor. För svensk del har särlösningar utarbetats där de svenska reglerna bedömts motsvara en högre skyddsnivå. Särlösningar gäller bl.a. för vissa kemikalier, och
bilavgaser, bekämpningsmedel ozonnedbrytande ämnen. Liknande särlösningar gäller för övriga EFTA-länder.
ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
Verksamheten
DEL
V
KAPITEL
Våra
utgångspunkter
Vi eftersträvar en utveckling inom konsumentområdet där samtliga aktörer har tydligare roller, tar ett större ansvar och visar ett större engagemang, där ett samarbete bedrivs i öppnare och friare former och där ambitionen är att i olika former slå vakt om
konsumentintresset. 3
17.1¶Marknadsekonomin
Samspelet mellan marknadens parter har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Koncentrationen har
ökat bl.a. genom den pågående integreringen inom produktion, distribution och detaljhandel. En effekt av ett storskaligt tän-
kande har blivit att avståndet mellan köpare och säljare/fabrikant har vuxit. Utbudet av varor, dvs. antalet produkter och
varumärken, har mångdubblats. Marknadsföringen har inten-
sifierats och breddats till följd av den snabba utvecklingen inom
media.
Avregleringen och ökad konkurrens inom offentliga verk-
samheter är ytterligare faktorer som förändrar
förutsättning-
arna för marknadens aktörer. Kravet på ökad miljöhänsyn . inom alla från till
påverkar utvecklingen led, producenter
.. i, konsumenter.
Marknadsekonomin bygger på öppenhet, konkurrens och
resultatmaximering. Mängder av decentraliserade beslut fattas i syfte att Varor och tjänster skall till så
produceras låga kostnader som möjligt. Priser, löner, vinstmöjligheter m.m.
,
200 Våra utgångspunkter
som informationsbärare av hushållens önskemål och fungerar företagens produktionskapacitet. För att marknadssystemet skall får varken de aktörerna eller det allmänna
fungera privata vidta som stör mekanismerna, i form av t.ex. kartell-
åtgärder bildningar eller regleringar, vilket leder till ett mindre effektivt utnyttjande av resurserna.
Viktiga förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi är näringsfrihet, och privat ägande. Ett antal
etableringsfrihet
har under senare är i avsikt att förstärka åtgärder vidtagits marknadsekonomin. Strävan är att
0 öka den konkurrensutsatta sektorn 0 underlätta och avlägsna hinder för företagsetableringar 0 öka användningen av marknadsmekanismer i den offentliga
sektorn 0 öka konkurrenstrycket i alla delar av den svenska ekonomin.
finns både i den konkurrensutsatta sek- Effektivitetsproblemen torn och i den offentliga sektorn. Bristande konkurrens år ett av problemen i den svenska ekonomin.
En sund konkurrens på lika villkor
viktig för
konsumenterna
En öppen marknad är en förutsättning för en fungerande konkurrens som främjar en rationell produktion, etablering av nya företag och utveckling av nya produkter. En effektiv och sund konkurrens håller priser och avgifter nere och ger konsumenterna valfrihet och att utbudet av varor
möjligheter påverka och tjänster.
Om inte konkurrensen fungerar uppstår förluster för samhällsekonomin och konsumenterna: utbudet begränsas, priserna höjs, köparna avstår från köp eller väljer den näst bästa produkten. Fel producent gynnas, företagen håller inte nere sina kostnader och förnyar sig inte.
Det är mot den som statsmakterna fattat ett stort
bakgrunden
antal beslut i att stimulera konkurrensen i alla delar av
syfte ekonomin. Viktiga inslag är frihandel, avregleringar, ökad konkurrens inom den offentliga sektorn, tydliga och fasta Spelregler för aktörerna effektiv konkurrens-
på marknaden,
och för att få ett konkurrensinriktat synsätt i tillsyn åtgärder samhället.
Våra 201
utgångspunkter
och
irnellarivkonkurrens-
konsumentpolitiken
Genom konkurrens- och utformar staten
konsumentpolitiken
regelsystemet för marknaden i överensstämmelse med samhäl-
lets och konsumenternas intressen. Konkurrenspolitiken har
nyligen setts över. Fr.o.m. den 1 juli 1993 tillämpas en kraftful-
lare konkurrenslag som ger större möjligheter att ingripa mot
konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av en domi-
nerande ställning marknaden. Det Konkurrensverket
på nya
har ersatt Statens pris- och konkurrensverk och Näringsfrihets-
ombudsmannen.
Konkurrenspolitiken ger spelregler för producenterna så att
resurserna används på bästa sätt. Konsumentpolitiken skall ge ett skydd mot säkerhetsrisker och otillbörliga förfaranden från
företagens sida samt ge konsumenter information och kunska-
per så att väl val på marknaden. Vid an-
de kan göra avvägda
vändningen av konsumentpolitiska medel måste effekterna på
balansen mellan olika konkurrensmedel beaktas så att icke
önskvärda effekter kan undvikas.
En stärkt och breddad roll för marknadsekonomin ställer
ökade krav på konkurrenspolitiken, men ställer också större
krav på kunskap hos konsumenterna och ger att
anledning
fortlöpande pröva hur bäst skall utformas.
konsumentpolitiken
Behovet av insatser ökar
konsumentpolitiska
Insatserna på det konsumentpolitiska området har förändrats under efterkrigstiden: från åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena i hemmet till ett spektrum av insatser för att främja en god hushållsekonomi och stärka konsumenternas
ställning
på marknaden.
Konsumentverksamhet drevs till en i allt av
början väsentligt
konsumenterna själva genom Under
frivilligorganisationer.
tillväxtdecennierna utvecklades den statliga konsument-
verksamheten alltmer.
Konsumenternas egen om behovet av konsument-
uppfattning
politiska insatser har inte undersökts på senare tid, vare sig av
oss eller någon annan. Frågan om konsumenternas behov får besvaras mot bakgrund av erfarenheter från den lokala och
centrala konsumentverksamheten och de som
överväganden
kommittén har gjort i olika avseenden.
Vår bedömning är att behovet av insat-
konsumentpolitiska
ser ökar under 1990-talet. Vi står inför stora förändringar som får betydande konsekvenser för konsumenterna.
202 Våra utgångspunkter
Marknadsekonomin förstärks och breddas. För att konsumenterna skall kunna göra rationella val krävs sådan information att de kan överblicka marknadens utbud. Det föreligger ett växande behov av information om pris, kvalitet och service på såväl varu-som tjänsteområdet till följd av ett ökat utbud och en ökad konkurrens i delar av den sektorn.
offentliga
Spelregler på marknaden måste få genomslag. Kunskap om företagens och konsumenternas skyldigheter och rättigheter är en förutsättning för att marknaden skall fungera effektivt.
och rättspraxis har vuxit fram i och med utveck- Lagstiftning
av nya varor och tjänster, förändringen av marknadslingen metoder, den ökade internationaliseringen och användningen av ny teknik.
Behovet av och en enkel form av
reklamationshantering
ökar när marknaden breddas till att omfatta tvisthantering varor och tjänster som tidigare omgavs av offentliga regleringar och när handeln över gränserna utvidgas.
Mil/öfrågorna får en allt större betydelse. För att människor skall kunna ta till miljön behövs bl.a. information om
hänsyn produkternas miljöeffekter, om hanteringen av avfallet och om möjligheterna att spara energi.
Den ekonomiska under 1990-talet med mins-
utvecklingen kande ställer större krav hushållen att använda
marginaler på sina resurser effektivt. Behovet av budgetrådgivning ökar väsentligt, särskilt vid en omfattande arbetslöshet. Behovet av skuldsanering för särskilt utsatta konsumenter kommer att vara betydligt större under 1990-talet än under 1980-talet.
Det västeuropeiska samarbetet ställer större krav på deltagande i det europeiska regelsystemets utveckling på konsumentområdet, till tvisthantering vid köp från annat
på möjligheter land och kontroll av produkter från säkerhetssynpunkt.
på
i ett demokratiskt förutsätter såväl Beslutsprocessen Europa delaktighet som medverkan från fackliga organisationer, näringsliv och konsumentorganisationer. Konsumenternas synpunkter måste ges utrymme i denna process.
17.3¶Aktörernas ansvar
Konsumenterna har ett 611151/617”
Det marknadsekonomiska förutsätter kunniga och
systemet kritiska konsumenter. Rollen som konsument har människan livet Konsumenter måste som enskilda individer dag-
igenom.
fatta en beslut som direkt påverkar deras ekonoligen mängd
Våra 203
utgångspunkter
miska och andra resurser, och sikt hela
miljön på litet längre
samhällsekonomin. En av för en sund samhällsekonomisk
förutsättningarna
utveckling är kunniga och rationella konsumenter som har möjlighet att göra medvetna val på en alltmer omfattande
marknad.
Det ankommer på konsumenterna att informera om
sig
utbudet på marknaden, att hålla sig informerade om sina
rättigheter och och att ha kontroll över sina
skyldigheter
ekonomiska åtaganden. Denna i och med att
uppgift utvidgas
allt fler områden utsätts för konkurrens. Hushållen står alltså inför betydande och andra insatser är
förändringar. Statliga
nödvändiga för att göra det möjligt för konsumenterna att
inhämta kunskap så att de handlar rationellt.
Staten och kommunerna kan överta det individuella
aldrig
ansvaret. Konsumenter kan dock utsättas för be-
otillbörlig
handling från företags sida eller hamna i en svår ekonomisk
situation, där statliga och andra insatser kan bli
nödvändiga.
Statens roll
Staten måste ta ansvar för rättsregler, infrastruktur, ekonomisk
för m.fl.
bastrygghet medborgarna, rimlig inkomstfördelning
viktiga områden för att marknadsekonomin skall väl.
fungera
En i sig effektiv marknad kan skada andra samhällsintressen så
att det uppstår en nettoförlust för t.ex. i om
ekonomin, fråga miljön. Lämpliga styrmedel måste då finnas för att skapa en
balans. Staten svarar för att utvecklas i ett
regelsystemet europeiskt
perspektiv med till de behov som finns i och för
hänsyn Sverige,
att reglerna efterlevs den svenska marknaden.
på
Staten svarar för och medverkar till att
myndighetsutövning
konsumentintresset får en vid
framskjuten plats utformningen
av politiken områden av för konsumenterna.
på betydelse
Staten svarar för konsumentområdet
kunskapsutveckling på
liksom på andra viktiga områden i samhället. Staten har ett ansvar för att utvecklas i
konsumentpolitiken
samverkan med och med stöd och av andra aktörer som
hjälp kommunerna, frivilliga organisationer och näringslivet.
Staten har ett särskilt ansvar för att de
stödja frivilliga
organisationerna, som har små ekonomiska resurser men som
kan främja ett engagemang i Aktiva och
konsumentpolitiken.
engagerade konsumenter, som har att föra fram
förutsättningar
sina önskemål, är en för att intentionerna i
förutsättning konsumentpolitiken skall uppnås.
,294 Yårautgångspunkter_ _
liksom kommunerna, värnar i första hand om dem Staten,
som är utsatta och som behöver hjälp, framför allt hjälp till
Självhjälp.
Kommunernas uppgift
Konsumenternas behov av stöd från den kommunala verksamheten kommer att öka.
Det i kommunernas intresse att verka för en sund
ligger
handel med varor för att hushåll med ekono-
och tjänster och
miska kan lösa dessa. Avregleringar av kommunala
problem
ställer också krav på kommunerna att informera om
tjänster
villkor och kvalitet samt möjligheter för kommuninvånarna
ge att framföra synpunkter på verksamheten.
kommuner har under senare år dragit ner på resur-
Många
serna till konsumentverksamheten. Vi ser en fara i den utveck-
Behovet av lokalt stöd till konsumenterna är stort, och
lingen.
bl.a. ekonomisk är, studier, en god affär inte
rådgivning enligt
bara för kommuninvånare utan även för kommunerna själva.
måste ta större ansvar
Näringslivet
I ett marknadsekonomiskt samhälle måste näringslivet ta
fritt,
ett stort ansvar för sitt mot konsumenterna. Det
uppträdande
handlar i om etik och moral i linje med samhällets
grunden vedertagna värderingar. Ett minimikrav är att hela näringslivet
de som statsmakterna har fastställt. Det ligger
följer regler
i att tillgodose konsumen-
självfallet näringslivets eget intresse
ternas önskemål. I fall sker övertramp från företagens
många sida av om gällande spelregler. Informapå grund okunnighet
tion och från är därför
utbildning näringslivets organisationer
angelägna uppgifter.
Det är i första hand som skall ta ansvaret för att
näringslivet
är säkra, att konsumenterna får en god informa-
produkterna tion och en god kundbehandling och att verksamheten bygger
på god affärsetik.
ar en star/e laonsumentröst
Frivilligorganisationerna
De med Sveriges Konsumentråd
frivilliga organisationerna,
som en tänkbar samlande kraft, måste bli en starkare konsument-
röst. De bedriver information till och utbildning av medlem-
marna, företräder konsumenternas intressen både här hemma,
såväl lokalt som och i det europeiska samarbetet, och centralt, de är effektiva Såväl organisationerna som
opinionsbildare.
Våra 205
utgångspunkter
studieförbunden bör i sina uppgifter satsa mer på konsument-
frågor.
Kritiskt skede
Konsumentpolitiken befinner sig i ett kritiskt skede. Resurserna på området minskar, särskilt lokalt, som behovet av
samtidigt
konsumentpolitiska insatser ökar. För att intentionerna i
konsumentpolitiken skall uppnås måste, enligt vår uppfattning, såväl staten som kommunerna, näringslivet och frivillig-
organisationerna ta på sig ett ökat ansvar.
Om alla tar sitt ansvar
Med ett ansvar som samhällets aktörer kan
sprids på samtliga
marknadsekonomin fungera bättre och i enlighet med intentio-
nerna. Förutsättningen för att målet skall uppnås är att många
fler än i dag engagerar sig i konsumentfrågor. Det gäller såväl konsumenter, näringsidkare, media, skolan som politiker lokalt och centralt. En klar och tydlig rollfördelning föreligger mellan staten, kommunerna, näringslivet, media och frivilligorga-
nisationerna. Varje aktör tar sitt fulla ansvar inom respektive
område och utveckla sin kompetens och verksamhet. Staten,
näringslivet och engagerar även i
frivilligorganisationerna sig
det europeiska samarbetet.
Med en välutvecklad och heltäckande konsumentpolitik som omfattar intressenter och där ansvaret delas av samt-
samtliga
liga aktörer kan konsumenterna hävda sina intressen såväl här hemma som i det samarbetet.
europeiska Inom en femårsperiod kan då, enligt vår mening, följande ha
uppnåtts:
0¶Ekonomisk dvs. och
rådgivning, budgetrâdgivning rådgiv-
ning vid sanering av skulder erbjuds var och en som behöver
och efterfrågar den.
0 om som och
Kunskaper reglerna styr näringsverksamheten
som syftar till att stärka konsumenternas ställning på mark-
naden har ökat väsentligt hos framför allt näringsidkarna,
men också hos konsumenterna.
0 Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden har
kraftigt minskat (till följd av att fler tvister löses vid källan,
lokalt och av privata nämnder som näringslivet svarar för). 0 har en central ikonsumentverksamheten.
Miljöfrägorna plats
Information före köp omfattar fler tjänster (bla. avreglerade områden), beaktar i högre grad miljöaspekter och är tillgäng-
206 Våra utgångspunkter
lig för betydligt människor än i dag (genom modern
fler
teknik i form av teletjänster, media etc. ). 0 Det bar en större tyngd i
privatekonomiska perspektivet sambällsdebatten, och av olika politiska beslut
effekterna
belyses ur ett konsurnentperspektiv. 0 är starkare vid av Konsumentinflytandet utformningen regelsystem på olika sambällsomrâden som är av stor betydelse för konsumenterna. 0 och nordiska länder har en mer
Sverige övriga pådrivande
roll i det europeiska samarbetet på det konsumentpolitiska området . 0 Det nordiska samarbetet på konsumentområdet, såväl mellan länderna som mellan frivilligorganisationerna, bar stärkts, bl.a. till följd av ett nyligen antaget nordiskt handlingsprogram.
KAPITEL
Avregleringen ?li
och den ökande
konkurrensen
För att marknadsekonomin skall fungera måste konsumenten
i
kunna bilda sig en uppfattning om varors och kvalitet, pris g
tjänsters
och servicegrad samt ha möjlighet att framföra klagomål och få dessa behandlade på ett ändamålsenligt sätt.
18.1¶Konsumenträtten och de
avreglerade
områdena
Definitioner
Med näringsidkare avses inom konsumenträttslagstiftningen
varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av
ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betraktas som yrkesmässig. Det krävs inte att verksamheten bedrivs i
vinstsyfte. Med myndighetsutövning avses ”utövning av befogenhet att
för enskild bestämma om
förmån, rättighet, skyldighet, discipli-
när bestraffning eller annat jämförbart förhållande”. Det kan i vissa fall vara svårt att skilja mellan vad som är att anse som myndighetsutövning och vad som är serviceverksamhet.
Uttryckets närmare innebörd på olika förvaltningsområden
fastställs ytterst genom rättspraxis.
En närmare beskrivning av hur den kommunala verksamheten berörs av avregleringen återfinns i 13. Där beskrivs
kapitel
även under vilka förutsättningar kommunerna kan överlämna
208 och den ökande konkurrensen Avregleringen
till andra förvaltningsuppgifter bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller individ.
Lagstiftningens tillämpning
I och med avregleringen kan den marknadsrättsliga lagstiftningen tillämpas på nya områden. I enlighet med definitionen av begreppet näringsidkare gäller att när offentliga tjänster bjuds ut till konsumenter mot betalning är den konsumenträttsliga
på såväl statliga som kommunala lagstiftningen tillämplig organ som driver verksamhet av ekonomisk natur. Marknadsföringslagens, avtalsvillkorslagens och produktsäkerhetslagens bestämmelser blir därmed tillämpliga på sådan verksamhet,
som också kommit till uttryck i praktiken. något
Exempelvis har Konsumentverket med stöd av avtalsvillkor-
förhandlat med t.ex. Telia och Sj, och marknadsdomslagen
stolen har på talan av KO prövat marknadsföringspåståenden
från kommunala bostadsstiftelser.
När det gäller pris, kvalitet och tillgänglighet är möjligheten att lagstiftning Liksom när
åtgärda problem genom begränsad. det gäller prissättning varor, etablering av butiker eller
på
har frihet att själv bestämma. öppethållande näringsidkaren Denna typ av som konsumenten möter vid avreglering
problem eller när tjänster erbjuds mot betalning måste alltså
offentliga hanteras annat sätt, genom de politiska kanalerna, olika
på
eller genom opinionsbildning. De poli-
klagomålsprocedurer
tiska nämnderna har fortsatt ett ansvar för verksamhet som läggs ut på entreprenad.
18.2¶Klagomålsmöjlighet
En övergripande målsättning bör vara att konsumenten så långt
har samma när det gäller såväl privata
möjligt klagomöjligheter
som offentliga tjänster.
Vissa av tjänster lämpar sig för prövning av Allmänna
typer reklamationsnämnden. Vilka tjänster detta gäller får bedömas efter hand av nämndens råd och regleras genom nämndens instruktion. När det de s.k. obligatoriska
gäller specialreglerade
är kommunernas och landstingens ansvar preciseuppgifterna rat i lag. Justitieombudsmannens tillsynsansvar gäller vid myn-
Konsumenterna kan även överklaga vissa dighetsutövning. kommunala beslut, s.k. förvaltningsbesvär. För landstingens verksamhet finns ett flertal instanser för att ta emot klagomål som även inbegriper utförandet av service.
och den ökande konkurrensen 209 Avregleringen
ofta brister i den kommunala verksam- Klagomål synliggör heten och kan användas för att förbättra denna. Det är enligt vår uppfattning viktigt att:
0 att konsu-
Klagomålsprocedurerna utformas för tillgodose
menternas behov. Konsumenterna måste veta att det finns möli het att kla ga och till vem kla g omålen skall ställas. I g
18.3 insatser
Konsumentmyndighetens
Konsumentverket har hittills inte haft till att bevaka
uppgift
kommunala eller andra offentliga tjänster (utöver sådana som aktualiserats i samband med rättstillämpningen). frågor Enligt vår uppfattning bör:
0 bevaka kommunala och andra of- Konsumentmyndigheten tjänster: En rad nya uppgifter för konsumentfentliga myndigheten aktualiseras härmed.
Nedan pekar vi på någrarviktiga områden.
Vaktbundsfunktionen
vår är det angeläget att Konsument-
Enligt uppfattning
i sin av bevakar
myndigheten, egenskap funktionsmyndighet,
konsumentintresset områden. Där länsstyrel-
på avreglerade
kommuner och och statliga myndigheter har sen, landsting ansvar och och skola) ankom- (hälso- sjukvård, barnomsorg mer det dem att följa och utvärdera verksamheterna. på å sin sida bör informera sig om Konsumentmyndigheten följa upp vilka som vidtas cen-
utvecklingstendenser, åtgärder
tralt och lokalt, driva och bevaka att man tillgodoser på konsumenternas intresse av information, insyn och möjlighet att framföra Verkets samarbetspartner i dessa fråklagomål. blir förutom sakmyndigheterna även Kommunförbundet, gor Landstingsförbundet och frivilligorganisationerna. Resurssvaga behov bör särskilt beaktas när offentgruppers utsätts för konkurrens. Det är enligt vår uppfattliga tjänster att resurssvaga gruppers behov inte åsidosätts när ning viktigt verksamhet drivs i nya former. Konsumentverket arbetar utifrån ett hushållsekonomiskt där tid, pengar och kvalitet är viktiga komponenter.
perspektiv
Detta bör även för bedömningen av områden perspektiv gälla som avregleras.
210 och den ökande konkurrensen
Avregleringen
De frivilliga organisationerna kan en roll i
spela viktig opinionsbildningen genom att fånga upp, konkretisera och
informera om problem som konsumenterna möter
på nya marknader.
och
Information utbildning
Enligt vår bedömning är behovet av information och utbildning om avreglerade områden stort. Exempel på frågor som aktua-
liseras är: Vilka krav bör man som konsument ställa den
på
utförda tjänsten? Vart kan jag vända mig för att få en överblick
över olika tjänster och deras kvalitet? Vad innebär den s.k. skolpengen? Vad innefattar kommunens avtal med tjänste-
producenten?
De frivilliga organisationerna kan utgöra en värdefull infor-
mations- och utbildningskälla för enskilda konsumenter. Semin-
arier, studiecirklar och annan utbildning är sådana
exempel på
verksamheter.
De informationskanaler som Konsumentverket har, t. ex.
Råd 8C Rön, bör medverka till att med-
göra konsumenterna
vetna om effekterna av avregleringar. Att informera om modeller i olika kommuner, att föra en debatt om de som
problem
uppstår, att bevaka och tydliggöra resurssvaga ställgruppers
ning är exempel på angelägna frågor.
Vi föreslår att:
0 och om inom
Information utbildning konsumentförbâllanden
avreglerade områden ökas.
18.4¶Den kommunala verksamheten och
områden
avreglerade
Kommunen måste vara serviceinriktad och öppen för påverkan från kommuninvånarna. I kommunens ingår att
uppgifter
upplysa om vart man kan vända sig med olika frågor, önskemål
eller Den ökade konkurrensen om kunderna har
klagomål. medfört att marknadsföringen från såväl offentliga som privata
organ har ökat väsentligt. Den kommunala informationen
ges på olika sätt, t.ex. genom telefonkatalogen, kommunens tele-
fonväxel eller reception. kommuner har infört med-
Några borgarkontor, en lokal där landstinget och statliga myndigheter,
kommunen i samverkan kan informera och bistå
medborgarna
i enklare ärenden. är att samla samhällsinformation och
Syftet
olika typer av service på ett för medborgaren sätt.
lättillgängligt
och den ökande konkurrensen 211
Avregleringen
Ett annat syfte år att avlasta förvaltningarnas centrala verksam-
heter från ren informations- och serviceverksamhet och viss
ärendehantering. Genom samverkan kan också viss grundläg-
samhällsservice i glesbygd i större behållas.
gande utsträckning Inom Civildepartementet har en arbetsgrupp behandlat utmed medborgarkontor. Arbetsgruppen har vecklingsarbetet
föreslagit en lag om försöksverksamhet med kommunala med-
Kommunerna skall vidare få möjlighet att skriva
borgarkontor.
avtal med bl.a. statliga myndigheter om att sköta vissa av deras
(Ds 1993:97). remissbehandlas för närva-
uppgifter Förslaget
rande.
Den kommunala konsumentverksamhetens uppgift är bl.a.
att fånga upp och analysera problem på den lokala marknaden
och vidarebefordra dessa till Konsumentverket, som skall över-
väga mer generella åtgärder. Undersökningar visar på ett stort antal klagomål på offentliga tjänster. Konsumentvägledningen
i Göteborg har t.ex. under hösten 1993 gjort en enkät om olika konsumentproblem som kommuninvånarna redovisat.
Att konsumenterna i sin kommun kan få information, möj-
lighet att framföra klagomål, hjälp att bedöma kvaliteten angående kommunens m.m. är en av förutsätt-
skolor, daghem
ningarna för att det nya systemet skall fungera tillfredsställande.
Vi förordar att:
0¶Kommunerna fångar upp och analyserar konsumentproblem
inom den del av den offentliga sektorn som avregleras
0 centralt stöd till den lokala
Konsumentmyndig/oeten ger
konsumentuerksamheten och sprider information om erfa-
renheter från olika kommuner i landet.
18.5 samt och
Prismätningar pris-
marknadsbevakning
För att konsumenterna skall kunna fylla sin funktion i mark-
nadsekonomin krävs bl.a. en god marknadsöverblick och ett
prismedvetande. Kommittén skall därför särskilt upp-
tydligt
märksamma mellan
ansvarsfördelningen konsumentmyndigheten den nya konkurrensmyndigheten, länsstyrelserna och den
lokala konsumentverksamheten när det gäller formerna för och
omfattningen av allmän konsumentinformation om pris-
förhållanden på marknaden.
om behovet av och var dessa
Frågan prismätningar organisa-
toriskt skall höra hemma aktualiserades i samband med avveck-
212 och den ökande konkurrensen
Avregleringen
lingen av Statens pris- och konkurrensverk (SPK) och Närings-
frihetsombudsmannen (NO). Inför inrättandet av det nya
Konkurrensverket tillsattes
Organisationsutredningen på konkurrensområdet (dir. 1991:125). Utredningen granskade
även behovet av och
efterfrågan på konsumentinriktad pris-
information och länsstyrelsernas verkkonkurrensfrämjande
samhet.
SPK hade bland annat till att arbeta med
uppgift pris-
mätningar. Verket skulle analysera och bevaka
prisbildningen
inom varu- och som är av stor för
tjänsteområden betydelse
konsumenterna. Verket skulle också bevaka och
analysera
konsumentprisutvecklingen och informera om resultaten i syfte
att främja en från allmän synpunkt konkurrens och öka
lämplig konsumenternas prismedvetande.
De undersökningar som SPK gjorde var av tre typer:
0 Lokala Dessa
prisspridningsundersökningar. undersökningar
redovisade olika priser för en enstaka vara/varuvariant i
butiker och hos leverantörer på en viss ort. Som kan
exempel
nämnas priserna på villaolja i Stockholm.
0¶Lokala I dessa
prisnivåundersökningar. undersökningar j äm-
fördes butikers genomsnittliga prisnivå på dagligvaror en på
VISS ort. 0 I dessa en orts
Ortsjämförelser. undersökningar jämfördes genomsnittliga prisnivå för dagligvaror med andra orters.
Dessa undersökningar hade även till syfte att skillna-
belysa
der i mellan orter.
konkurrensförutsättningar
Organisationsutredningen på konkurrensområdet (ORK) konstaterar i sin rapport, ”Konsumentinriktad
prisinformation”,
att det från förefaller finnas ett behov av
konsumentsynpunkt
lokala prisundersökningar. Även massmedia, vissa kommuner
och eventuellt också kan utgöra tänkbara avnä-
länsstyrelserna
mare för sådana undersökningar. ORK anför att det är svårt att bedöma om det intresse som finns för lokala prisundersökningar motsvaras av en sådan betalningsvilja och
betalningsförmåga
att man kan tala om en faktisk lokala
efterfrågan på pris-
undersökningar.
För att göra de lokala krävs
prisundersökningarna det, enligt
ORK, sådan metodkunskap och varukännedom som används
vid andra prisundersökningar, t.ex. vid insamlandet av uppgifter för konsumentprisindex.
Enligt instruktionen för Konkurrensverket (SFS 1992:820)
skall den i första hand vara en
nya myndigheten lagtillämpande
myndighet som har att i konkreta ärenden göra
bedömningen
av om har agerat i strid med de förbud som finns i den
företag
och den ökande konkurrensen 213
Avregleringen
Konkurrensverket skall därför inte ägna nya konkurrenslagen. sig åt allmän information om pris- och marknadsförhållanden och har heller inte resurser att löpande göra prisundersökningar.
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar konsumentprisindex. Det finns en ute i landet med 170 intervju-
fältorganisation
och med i Örebro. Genom sitt are, en grupp telefonintervjuare kontaktnät och har SCB möjlighet att
uppgiftsinsamlande
utföra olika prisundersökningar. I ORK:s rapport framgår att SCB av inte vill genomföra undersökningar där
sekretesshänsyn man uttalar om enskilda SCB är berett att hjälpa till
sig företag. med för lokala förut-
metoduppläggning prisundersökningar,
satt att och publicerandet sköts av
själva uppgiftsinsamlandet
något annat organ.
Konsumentverket har anlitat SCB för att producera de sammanfattande redovisningar som lämnas av Konsumentverket för och ”Hushållens kostnader”.
”Matkorgen
EES-avtalet och den ökande konkurrensen kan leda till
i detaljhandelssystemet. Dessa faktorer strukturförändringar kan medföra att prisspridningen i Sverige ökar, både mellan olika i och mellan olika butiker inom samma
regioner Sverige region eller ort. Detta ställer krav på en konsumentinriktad och
information för att underlätta för konsukonsumentanpassad menterna att orientera sig marknaden. Särskild uppmärk-
på samhet bör i områden där konkur-
ägnas prisundersökningar
rensen satts ur eller Samtidigt bör i
spel kraftigt försvagats.
tillgången till ett fullgott undersökningar uppmärksammas sortiment.
Under våren 1993 utarbetade Konsumentverket en metod för lokala Syftet var att ta fram en
matkostnadsundersökningar. arbetsmodell för lokala undersökningar av matkostnader, an-
till verksamhet. Resultatet av passad konsumentvägledarnas undersökningarna skall användas i rådgivning till enskilda hushåll för att hur valet av inköpsställen kan påverka
belysa matkostnaderna.
Priskonkurrensen i detaljhandeln är i viss utsträckning av-
av hur mycket konsumenterna gynnar de butiker som hängig
ett pris vid i övrigt lika förhållanden. Information erbjuder lågt om prisskillnader mellan olika varor eller olika distributionskanaler ökar konsumenternas medvetenhet i Lokala
prisfrågor.
ger en överblick över marknaden, vilket prisundersökningar underlättar för konsumenterna att göra rationella val. Vi bedömer att prisundersökningar finns lokalt. Den
efterfrågan på modell som Konsumentverket har utarbetat kan enkelt användas både av frivilligorganisationer och konsumentvägledare för att lokala och dem i sin
genomföra prisundersökningar utnyttja
214 och den ökande konkurrensen Avregleringen
verksamhet. Såsom modellen är konstruerad kan med
syftet
och materialets vidare variera.
prisundersökningen användning
Den lokala beställaren kan alltså påverka
undersökningens utformning efter sina behov, något som bör öka efterfrågan av prisundersökningar. Modeller anpassade för att belysa pris, kvalitet och tillgänglighet på orten bör utarbetas i samarbete med Konkurrensverket. Det finns även andra att
möjligheter utföra denna typ av undersökningar.
När det gäller behovet av andra för att
prisundersökningar t.ex. belysa konkurrenssituationen i olika delar av landet eller inom en region bör denna fråga, när ett sådant behov
föreligger,
kunna lösas mellan Konkurrensverket och Konsumentverket. SCB:s erfarenheter och möjlighet att utföra tjänster ett
utgör värdefullt komplement till de båda
myndigheterna.
Vi förordar att:
0 K i samverkan med Konkurrensverket
onsamentmyndigheten utvecklar och främjar användningen av modeller för lokala prisundersökningan
KAPITEL
Närmandet
iüg
till EU
Nya insatser kommer att krävas från Konsumentverkets sida i dess
egenskap av tillsynsmyndighet för de nya lagar som har samband med EES-avtalet, b|.a. systematiska kontroller på
j produktsäkerhetsområdet.
19.1 Allmänt om konsekvenser för kon-
sumenterna och
konsumentpolitiken
I samband med riksdagsbehandlingen av EES-propositionen gjorde lagutskottet följande uttalande om EES-avtalets all-
männa betydelse för konsumenterna:
”Enligt utskottets mening kommer EES-avtalet, i vart fall på
sikt, generellt sett att innebära vinster för de svenska konsumenterna. En större rörlighet för varor, personer, tjänster och
leder till en effektivare konkurrens som pressar kostna-
kapital
der och priser inom både produktion och distribution på ett sätt som gynnar konsumenterna.”
konstaterar utskottet att förutsättningarna för
Samtidigt
näringsidkarnas och konsumenternas handlande på markna-
den förändras. Det är därför svårt att närmare bedöma vad EESavtalet i alla sina delar kommer att innebära.
För det arbetet blir följden av närmandet
konsumentpolitiska till EU att samråd, expertkontakter och förhandlingar delvis
I
Lm
216 Närmandet till EU
flyttas ut i Europa. Konsumentverket blir i och med EES-
avtalets ikraftträdande tillsynsmyndighet enligt flera nya lagar
som träder i kraft samtidigt som EES-avtalet.
När det gäller utarbetande av regler blir det europeiska perspektivet viktigt. Svenska experter och förhandlare kommer i ökad utsträckning att delta i möten med sina respektive
motsvarigheter i EES-länder. Samarbetet kommer att
övriga äga
rum på olika nivåer, mellan tillsynsmyndigheterna, mellan frivilliga organisationer, mellan olika och regerings-
experter företrädare.
EES-avtalet ställer krav på tillsyns- och marknadskontroll. Nya insatser kommer att krävas med bl.a. systematiska kon-
troller på produktsäkerhetsområdet.
På den gemensamma marknaden som blir följden av EES-
avtalet är det viktigt att kontrollen bedrivs enligt likartade
riktlinjer i EES-länderna.
Samråd kommer att bli nödvändigt rörande marknadskont-
roll och marknadsövervakning för att det fria flödet
förverkliga
av varor och tjänster. Det internationella samarbetet vad avser
Standardisering kommer fortsatt att spela en stor roll.
När det gäller samarbetet om har
regelsystemets utformning
samrådsformerna inom EES ännu inte tagit form. Det är därför svårt att överblicka behovet av insatser inom detta område. Dock vill vi påpeka att EES-avtalet behöver kompletteras för att
garantera möjligheterna till kontakt och samarbete mellan
EFTA:s konsumentkommitté och EG:s konsumentråd (CCC).
Vi föreslår därför att:
0 EES-avtalet behöver kompletteras för att garantera
möjliheterna till kontakt och samarbete mellan EFTA:s
konsumentkommitté och EU:s konsumentråd.
Vi skall enligt direktiven föreslå till
lämplig delegering konsumentmyndigheten inom ramen för det mellanstatliga
samarbete som blir en följd av EES-avtalet och ett eventuellt EUmedlemskap. Den svenska samverkan med
statsförvaltningens
regeringen vid ett svenskt medlemskap har behandlats av en särskild utredning, Utredningen om statsförvaltningen och EG. Utredningens uppgift har varit att analysera hur, med bibehållande av den svenska förvaltningsmodellen, regeringen/
departementen och förvaltningsmyndigheterna skall samverka
i EU-integrationen. I betänkandet (SOU 1993:80) Statsförvalt-
ningen och EG redovisar utredningen en rad förslag för att
åstadkomma en klar och effektiv ansvarsfördelning mellan
departement och myndigheter i EU-samarbetet.
Närmandet till EU 217
Utredningen konstaterar inledningsvis att deltagandet i EU-
samarbetet kommer att kräva stora insatser från förvaltningsmyndigheternas sida. Höga krav kommer att ställas på samver-
kan mellan regeringskansliet och myndigheterna. Det krävs att regeringen genom normgivning, myndighetsdirektiv och riktlinjer tydligt anger kraven på förvaltningsmyndigheternas verk-
samhet. Bland förslagen kan nämnas:
0 en att fortlö-
Förvaltningsmyndigheterna åläggs skyldighet
pande till regeringen eller till ett organ som regeringen be-
stämmer redovisa när och på vilket sätt myndigheten infört EG-direktiv i svensk rätt.
och myndigheter redovisar sitt delta-
Departement löpande
gande i EG:s olika organ till det organ inom regeringskansliet
som svarar för samordningen i EG-frågor. Varje departement kartlägger i detalj, i samarbete med sina
förvaltningsmyndigheter i den mån så inte redan skett, EG:s
organisation i fråga om kommittéer, arbetsgrupper och andra
organ inom respektive myndighets ansvarsområde. En sådan
kartläggning genomfördes i slutet av 1993 av Civildeparte-
mentet och Konsumentverket.
Myndigheten kartlägger vilka rationaliseringsmöjligheter som kan följa av ett EG-medlemskap.
Sakansvarigt departement bör ansvara för svensk representa-
tion i EG:s olika organ och fatta beslut om vem som skall
företräda Sverige i EG-samarbetet.
Regeringskansliet och intresseorganisationerna bör föra en öppen dialog vid ett medlemskap.
Denna behandlas alltså i särskild ordning och föranleder
fråga
därför inte ytterligare kommentarer från vår sida.
19.2¶Standardiseringen
En av förutsättningarna för en effektiv marknadskontroll är
realistiska och otvetydiga standarder. Inga oklarheter får föreligga om vilka krav skall uppfylla för att få åsättas
produkterna
EG-märket. Det är särskilt viktigt med klara bestämmelser
eftersom näringsidkaren är skyldig att betala kostnaderna för
provtagningen i de fall produkten inte är utförd i enlighet med
kraven i standarden eller i direktivet.
Betydelsen av att delta i standardiseringsarbetet har ökat.
EG:s ”nya metod” ställer endast krav beträffande produkternas
väsentliga egenskaper. Detaljerade tekniska specifikationer utarbetas därefter inom de europeiska standardiseringsorganen.
218 Närmandet till EU
Ett tjugotal kommittéer, flera av dem med deltar
arbetsgrupper,
för närvarande i arbetet med att ta fram
Europastandarder.
Kommittéerna arbetar bl.a. med
möbler, leksaker, fritidshjälmar, barnomsorgsprodukter och flytvästar. Flera av CEN-kommittéerna (European Committee for Standardisation) och CENELEC-
kommittéerna (European Committee for Electrotechnical Standardisation) arbetar med EU/EFTA-mandat. I arbetet deltar redan länder från EFTA och EU. Det är angeläget att
utnyttja möjligheterna att utöva inflytande på de krav som utformas
genom att delta i det europeiska Kon-
standardiseringsarbetet.
sumentverket har framgångsrikt fört fram svenska synpunkter och det internationella
påverkat standardiseringsar-
betet. Vi anser därför att:
0 liksom hittills hör delta istandardi-
Konsumentmyndigheten seringsarhetet.
0 i det internationella bred-
Deltagandet standardiseringsarhetet
das, så att även representanter konsument-
för frivilliga
organisationerna ges möjlighet att delta och få stöd i form av utbildning, ekonomiska bidrag till resor för och ersättning
kostnader förknippade med deltagandet i
standardisering-
sarhetet.
19.3¶Marknadskontroll och
marknadsbevakning
De regler, som EES-avtalet en del av svensk
enligt skall göras till
rätt, förutsätter såväl i hittills svenska
förändringar gällande
bestämmelser som i arbetsmetoderna för marknadsbevakningen. Det är inte att i huvudsak lita till att allmänheten
tillräckligt
skall upptäcka och anmäla överträdelser av De natio-
reglerna.
nella myndigheterna måste på eget initiativ en mer
genomföra systematisk granskning och provning av produkterna. I detta
ingår att bevaka att produkter det egna landets marknad
på
uppfyller säkerhetskraven. Marknadskontrollen måste omfatta
såväl importerade som i Sverige tillverkade produkter. Rättslig marknadsbevakning har sedan länge varit en viktig
del i det arbetet. Med stöd av marknads-
konsumentpolitiska
rättslig lagstiftning ser Konsumentverket/KO till att
företagen
följer spelreglerna på marknaden. Ovederhäftig eller på annat sätt oetisk marknadsföring, liksom oskåliga avtalsvillkor, skall
förhindras. Vi bedömer att:
Närmandet till EU 219
0 Behovet av marknadsbevakning enligt de icke varurelaterade direktiven (vilseledande reklam, avtalsvillkor, oskäliga prismärkning m.m.) kommer att öka med internationaliseringen och hand som ny teknik och
efter nya distributionsformer
tillämpas. Behovet av internationellt och
informationsutbyte
internationell samordning kräver likaså ökade insatser. Att vidareutveckla kontaktnät och samar-
befintliga intensifiera
betet mellan de är nöd-
europeiska tillsyns-myndigheterna
vändigt för att skall kunna
marknadsövervakningen fungera
inom hela EES-omrâdet.
Marknadskontroll av varor
Införandet av lagar till följd av EG-direktiv medför att Konsumentverkets tillsynsansvar utvidgas till nya områden. Tillsynen kommer framför allt att omfatta hushållsapparater, maskiner för personligt bruk, textilier och leksaker. Den produktsäkerhetslag som träder i kraft den 1 1994 år en omarbetjuli ning av nuvarande (SFS 1988:1604) med
produktsäkerhetslag
anledning av EGzs direktiv om och medför produktsäkerhet också ökat ansvar. Även måste förändras tillsynsmetoderna från till en mer ”anmälningsstyrd” övervakning systematisk övervakning som i ökad utsträckning bygger på stickprovskontroller och egna initiativ och kartläggningar. Vi anser att skyddet av människors liv och hälsa har störst betydelse när man bedömer behovet av marknadskontroll. Resurserna för marknadskontroll bör vår därför, enligt uppfattning, i första hand satsas på att övervaka från produkterna säkerhetssynpunkt och stå i rimlig proportion till de risker som är med olika Vid av förknippade produkter. prioriteringen Konsumentverkets resurser för marknadskontroll bör detta beaktas.
Företagens ansvar och samverkan med
konsumentmyndigheten
Näringsidkarna har huvudansvaret för att produkterna uppfyller de kraven. bör därför delta i marknadsgällande Näringslivet kontrollen med egenåtgärder. Den s.k. nya metoden och EG:s för av system bedömning överensstämmelse innebär att ökat ansvar läggs på den enskilda tillverkaren och Särskilt det vid den minst importören. gäller långtgående kontrollmodellen, dvs. när tillverkaren själv intygar att varan följer gällande krav (manufacturefs declaration of
220 Närmandet till EU
conformity). För att säkerställa att aktörerna lever upp till det
ansvar som på dem krävs en fortlöpande uppföljning av lagts hur systemet fungerar och tillämpas.
Konsumentverket bör därför, liksom hittills, ha ett nära
samarbete med respektive bransch. Som ett komplement till med stöd av lag bör verket stimulera näringslivets ingripanden
egen kontroll. Att marknadskontroll också innefattar egen-
innebär inte att verket frånhänder möjligheten att
åtgärder sig
ingripa med åtgärder när skäl finns för detta. Verkets övergri-
ansvar för marknadskontrollen kvarstår, även om olika
pande
branscher inför egna system.
Vi föreslår att:
0 i en annan
Konsumenmyndigbeten eller, förekommande fall,
ansvarig myndighet kommer överens med berörda
om hur kontroll inom
branschorganisationer näringslivets
varje särskilt område skall utföras.
Ett sätt kan vara att branschorganisationen utformar regler
som i fråga. Förebilder kan finnas
kompletterar lagstiftningen
i andra länder. I England t.ex. har British Association of Toy Retailers utfärdat en ”code of practice” för säkra leksaker.
En annan för är att infor-
uppgift branschorganisationerna
mera och utbilda enskilda företag i fråga om
gällande lag,
föreskrifter och utomrättsliga normer.
Internationell samverkan
Såsom EG-kommissionen påpekar är samverkan ett sätt att i praktiken uppnå gemensamma regler och också en av förutsätt-
för att uppnå en god produktsäkerhet i hela EESningarna
området.
Konsumentverket kommer som ett led i sin att
tillsynsuppgift
i ökad utsträckning samarbeta med andra europeiska tillsyns-
myndigheter, t.ex. inom ramen för PROSAFE (det europeiska
organet för produktsäkerhet). Detta samarbete omfattar utbyte av information och resultat av stickprovsundersökningar samt
etablerandet av gemensamma Varningssystem. Ett effektivt
samarbete kommer att minska kostnaderna för kontrollverk-
samheten.
Vi vill på möjligheten att i ett europeiskt perspektiv
peka
utveckla det nordiska samarbetet kontrollområdet.
ytterligare på
Norden betraktas alltmer som en gemensam marknad för tillverkare och distributörer. Enligt vår bedömning bör en
nordisk samverkan syfta till att tillsynen över olika produkter
Närmandet till EU 221
samordnas. En effektiv samverkan mellan de nordiska länderna
bör bidra till att begränsa de kostnaderna för
sammanlagda
kontrollverksamheten i Norden.
Nationell kontroll
I enlighet med direktivet om och de
generell produktsäkerhet övriga produktdirektiven får endast ”säkra” varor släppas ut
på marknaden. I leksaksdirektivet finns bestämmelser som föreskriver att medlemsländerna skall vidta
lämpliga åtgärder
för att säkerställa att sin att hålla
företagen fullgör skyldighet
viss information tillgänglig. Direktivet kräver även att medlemsstaterna ser till att stickprov tas på marknaden. dessa
Bägge
förpliktelser kommer att tillföras Konsumentverket i dess egen-
skap av Verket har tilldelats ansvaret för
tillsynsmyndighet.
utarbetandet av föreskrifter i med om leksakers
enlighet lagen
säkerhet.
För personlig skyddsutrustning (hjälmar, skyddsglasögon,
inandningsskydd) är kraven kontroll mer För
på långtgående.
en viss typ av att måste
skyddsutrustning gäller utrustningen
genomgå s.k. typkontroll (ett s.k. anmält organ skall att
intyga
produkten överensstämmer med en I vissa
godkänd prototyp).
fall krävs att typkontrollen följs upp av olika efterkontroller.
Konsumentverket delar tillsynsansvaret med Arbetarskydds-
styrelsen. Detta är även fallet vad gäller direktivet om maskiner.
Konsumentverket har tillsynen över maskiner för bruk
privat (hushållsmaskiner, gör-det-själv-maskiner, gräsklippare).
Direktiven om och textilier handlar om
hushållsapparater
märkning. Några krav ställs dock inte på att bullernivåer eller energiåtgång skall redovisas för men medlems-
hushållsapparater,
länderna har möjlighet att föreskriva sådana krav. Vad
gäller
märkning av textilier omfattar tillsynen inte endast förhållan-
den i konsumentledet utan också i distributionsled.
tidigare
Marknadskontrollen skall kunna genomföras i hela landet.
Handläggningen av anmälningar från konsumenterna och an-
mälningar förmedlade via den lokala
konsumentvägledningen
är betydelsefulla för en effektiv kontroll. Även s.k. konkurrent-
anmälningar har betydelse. En annan viktig insats är den
uppföljning av gällande bestämmelser som utförs av de kom-
munala konsumentvägledarna.
Den kommunala konsumentverksamheten täcker inte hela
landet. måste kunna
Stickprovsundersökningar genomföras
även i de kommuner som saknar
konsumentvägledning.
Vi anser att:
222 Närmandet till EU
0 bör denlokala konsument-
Konsumentmyndigheten engagera
verksamheten i arbetet med marknadskontrollen. Detta bör beaktas vid bedömning av hur stora resurser som bör avsättas för marknadskontrollen.
Kostnader marknadskontrollen
för
Kommittén har inte funnit det möjligt att fastställa en kostnad för marknadskontrollen.
Som vi tidigare har konstaterat kommer EES-avtalet att ställa
krav på ökade insatser. Förhandlingar och kontakter med och branscher ökar också, liksom i det
företag deltagandet
europeiska samarbetet. Utvecklingen ställer också krav på
medverkan från svensk sida i olika rapporteringssystem.
För att kostnaden för statens del så långt möjligt skall
utan att målet om en hög produktsäkerhet åsidosätts, begränsas bör dels svara för en god produktsäkerhet, dels näringslivet samarbeta i frågor av betydelse för tillsynsmyndigheterna
marknadskontrollen, särskilt i Norden. Utformningen av marknadskontrollen är i viss mån beroende
av vad som sker i andra europeiska länder. Det internationella
samarbetet har ännu inte funnit sina former. Det gäller såväl
samarbetet inom PROSAFE som det internationella nätverket
för marknadsbevakning.
av marknadskontrollen
Finansiering
Kommittén skall enligt direktiven bedöma alternativa möjlighe-
ter till finansiering av marknadskontrollen. för tek-
Styrelsen
nisk (SWEDAC) har uppdrag
ackreditering på regeringens
utrett frågan om alternativa möjligheter att finansiera marknads-
kontrollen till av EES-avtalet (rapport SWEDAC DOC
följd 93:7). SWEDAC har behandlat möjligheterna till icke-statlig finansiering inom olika områden. SWEDAC gör bedömningen att avgiftsfinansiering inte lämpar sig för konsumentområdet
och att det detta område är svårt att finna en
på avgifts-
konstruktion som är förenlig med EES-avtalet. Enligt vår me-
ning bör denna fråga dock övervägas ytterligare. SWEDAC
anser även att det kan vara svårt att klara marknadskontrollen inom ramen för oförändrade ekonomiska anslag.
Vi anser att:
0¶Staten iförsta hand skall marknadskontrollen med
finansiera
hänsyn till kraven i EES-avtalet, svårigheterna att finna alternativa finansieringslösningar och behovet av högt ställda
Närmandet till EU 223
konsumentskyddskrav. Frågan om statens kostnader
för marknadskontrollen bör prövas på sätt i samband
sedvanligt
med Konsumentverkets
anslagsframställning.
Avgiftsfinansiering av marknadskontrollen på konsumentvaruområdet övervägs dock
ytterligare.
Uppföljning och
rapportering
Behovet av insatser vad avser marknadskontrollen och
marknadsövervakningen kommer att variera över tiden.
Vi vill
peka på:
0¶Behovet av
en samlad och av
kontinuerlig rapportering
erfarenheterna av marknadskontrollen. En sådan rapportering hör avse både nationella insatser och situationen i hela EES-området. Näringslivets insatser bör redovisas särskilt.
Rapporteringen skall kunna att bedöma såväl
ge underlag
produktsäkerheten som efterlevnaden av den icke
produkt-
relaterade För att den
lagstiftningen. gemensamma marknaden,
som beräknas bestå av 380 skall kunna
miljoner konsumenter,
fungera effektivt och resultera i positiva effekter för konsumen-
terna, är efterlevnaden av av största De
regelverket betydelse.
berörda måste konsumenterna för att de
företagen ge garantier
varor som säljs är säkra och Till-
uppfyller gällande regler. synsmyndigheterna skall se till att spelreglerna på marknaden följs.
SWEDAC har i sin att
utredning föreslagit tillsynsmyndig-
heterna skall till en central Lex.
rapportera myndighet, SWEDAC, som i sin tur skall svara för till EFTA:s
rapporteringen över-
vakningsmyndighet.
KAPITEL
Den
2©
ekonomiska
utvecklingens följder
årens ekonomiska utveckling pekar på ett starkt behov De senaste
fram de konsumentekonomiska frågorna i av att lyfta
Den samlade kunskapen och informationen
konsumentpolitiken. dessa frågor är otillräcklig i dag. kring
Det konsumentekonomiska behöver markeras
perspektivet
i samhällsdebatten. Uppgiften är att, utifrån ett brett
tydligare
ett sunt ekonomiskt tänkande bland medengagemang, skapa
och kraftfullare stöd till hushållen i deras
borgarna ge ett
strävan att effektivt utnyttja sina resurser.
Arbetet måste bedrivas på flera fronter:
0 Ett aktivt folkbildningsarbete kring hushållning
0 av lokala aktiviteter som och
Mobilisering budgetrådgivning skuldsanering
0 av och
Analys opinionsbildning kring privatekonomiska
förhållanden
0 Fortsatt av kunskap och metoder, bl.a. genom
utveckling forskning.
20.1 konsumentekonomi
Begreppet
konsumentekonomi omfattar konsumenternas hus- Begreppet
med sina resurser. Det ansluter till det konsument-
hållning
målet ”att hushållen i deras strävan att effektivt
politiska stödja
utnyttja sina resurser”.
Den ekonomiska utvecklingens följder 225
Hushållse/zonomi till hushållning med pengar, tid,
anknyter kunskap, hälsa m.m. Denna bredare innebörd ligger nära en allmän produkterna och
konsumentpolitisk idébeskrivning: deras funktion, tillgänglighet m.m., särskilt beträffande den s.k. baskonsumtionen: livsmedel, boende, transporter, kläder etc. Denna ansats kommer också till uttryck i den lokala budgetrådgivningen.
Privatekonomi avser den del av konsumenternas ekonomi som renodlat gäller förvaltningen, användningen och hanteringen av de ekonomiska resurserna, dvs. pengarna. En del av
har med de samhällsekonomiska privatekonomin samhörighet
t.ex. vid analyser av samhällsförändringar sett ur disciplinerna, ett Ekonomisk rådgivning är inte
privatekonomiskt perspektiv. bara betydelsefull för den enskilde konsumenten; den har dessutom ett kommunalekonomiskt och nationalekonomiskt värde. Privatekonomin behandlar förhållandet inkomster-utgifter. Till området hör sådant som lån, krediter, sparande och placeringar i olika former: bankkonto, försäkringar, fonder, aktier, obligationer m.m.
Konsumentekonomi är det samlade begrepp som vi använder för såväl hushållsekonomi som
privatekonomi.
20.2¶Lokal verksamhet med centralt stöd
Av stor vikt är de insatser för information och rådgivning som görs på det lokala planet. Behovet av dessa kommer att öka starkt till följd av den samhällsekonomiska utvecklingen. Frivil-
insatser och aktiviteter från näringslivet kompletterar den liga kommunala konsumentvägledningen och socialtjänsten.
Kommunerna har en viktig uppgift i den hushållsekonomiska
lokal nivå. I kommuner som har en aktiv rådgivningen på ekonomisk rådgivning har kostnaderna för socialbidrag kunnat begränsas.
Konsumentverket har inom området aktivt bidragit med hushållsekonomiska konsekvensanalyser, program för budgetrådgivning och utbildning riktad till konsumentvägledare, socialsekreterare m.fl. När skuldsaneringslagen träder i kraft, förväntas kommunernas konsumentvägledning, socialsekreterare, banker och kronofogdar engageras för att minska konsumenternas skuldproblem.
Konsumenter med en fungerande ekonomi är av största intresse för banker, försäkringsbolag och andra finansinstitut. För frivilligorganisationer, t.ex. fackliga organisationer och
leder en effektivare hushållning till pensionärsorganisationer,
8 13-0824
226 Den ekonomiska
utvecklingens följder
ökad ekonomisk frihet för medlemmarna. De konsument-
ekonomiska frågorna borde vara ett i
naturligt inslag
studieförbundens verksamhet.
Statens primära uppgift på det konsumentekonomiska områ-
det är att av den hushållsekonomiska delen
stödja utvecklingen
av konsumentpolitiken för att att
uppfylla målsättningen stödja
resurssvaga konsumenter.
20.3¶Behov av insatser
Medborgarnas ekonomiska villkor förändras med
utvecklingen
i samhället. Hushållens ekonomiska situation beskrivs i
kap.
15. inom den sektorn och lös-
Avregleringen offentliga nya
ningar på socialförsäkringsområdet m.m. leder till att fler
viktiga ekonomiska beslut från samhället till den
förskjuts
enskilde konsumenten. Härtill kommer till av
problem följd stor arbetslöshet, sänkta i
skuldsåttning, ersättningsnivåer
transfereringssystemen och höjda konsumtionsskatter och av-
gifter. Hushållens behov av ekonomisk ökar snabbt.
vägledning För att fram konsumentekonomin både i den tydligare lyfta
samhällsekonomiska debatten och i hushållens
överväganden
och beslut krävs insatser från en bred krets av aktörer.
dagliga
insatserna är i huvudsak av två
slag.
Insatser av Kommuner och lokala
folkbildningskaraktâr.
aktörer nära konsumenterna aktiveras: studie-
fackföreningar,
förbund, banker, Posten m.fl. Formen för samarbete är bero-
ende av det lokala engagemangets utseende och
utformning.
Staten kan tillsammans med andra centrala aktörer medverka
med stödåtgärder, t.ex. av och
förmedling kunskap utveckling
av kunskapsverktyg. Konsumentverkets stöd- och
utbildnings-
insatser bör tjäna som modell i detta avseende. Insatser för
Ieuns/eapsutuec/elingocb opinionsbildning. Några
behov inom detta område är
0 stimulans av inom
forskning universitet och
högskolor
0 analyser av samhällsekonomiska beslut och deras konse-
kvenser för hushållens ekonomi
0 aktiv
opinionsbildning.
Staten har med sitt ansvar för en roll inom
forskningen viktig
detta område.
Det bör i andra och
ligga bankernas, finansieringsinstituts frivilligorganisationernas intresse att aktivt både
medverka,
finansiellt och på andra sätt.
Den ekonomiska följder 227
utvecklingens
20.4 och
Budgetrådgivning skuldsanering
Vi föreslår att: 0 i det arbetet
Hög prioritet konsumentpolitiska ges a°t budget-
rådgivning och skuldsanering under de närmaste åren.
Avsikten är att öka hushållens den
kunskaper kring egna ekonomin genom stöd till och mobilisering av lokala aktörer. Samarbetet bör därför utvecklas mellan
frivilligorganisationer, banker och andra finansieringsinstitut, studieförbund, kronofogdemyndigheter och kommuner. Konsumentmyndighetens uppgift är att främja den lokala verksamheten.
Budgetrådgivningen bör utvecklas under de närmaste åren. Den har visat sig ge viktiga förebyggande effekter för hushåll med trängd ekonomi. Behovet av resurser för att stödja budgetrådgivning kommer att kvarstå under lång tid.
Vi anser det tillfredsställande att en skuldsaneringslag är på väg och att resurser kommer att avsättas till bl.a. Konsumentverket för att verksamheten skall kunna
genomföras.
20.5 av socialsekreterare
Utbildning
Inom socialtjänsten finns ett stort behov av ekonomisk rådgivning. Ofta utnyttjas konsumentvägledarna även för den uppgiften. Behoven är emellertid så stora att både socialsekreterare och kuratorer i ökad måste engageras.
utsträckning
En professionell rådgivning kräver kunskaper i juridik, ekonomi, ADB och metodik. Personal inom socialtjänsten saknar mestadels ekonomisk i sin Till viss
kunskap grundutbildning. del har detta kompenserats genom den utbildning av ekonomiska rådgivare inom socialtjänsten och kuratorer inom sjukvården som Konsumentverket på regeringens uppdrag genomförde under åren 1989-91 och som sedan har fortsatt. Konsumentverket har för detta tagit fram utbildningsmaterial och ADB-hjälpmedel. Efterfrågan utbildningen har varit stor.
på Behovet av handledning och fördjupningskurser ökar nu.
Frågan om utbildning för blivande socialsekreterare i ekonomisk har aktualiserats i en motion till I
rådgivning riksdagen. motionen (1993/9425 Ub 605) hemställer motionären om att ett nytt ämne benämt skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.
Vi anser att:
0 Socialsekreterarna redan i sin
grundutbildning bör ges goda
kunskaper i ekonomisk rådgivning.
228 Den ekonomiska
utvecklingens följder
Behovet av en fortgående handledning och vidareutbilcning,
vilket i och för sig inte behöver vara en uppgift för social-
högskolorna, bör likaså tillgodoses.
Utbildningen av socialsekreterarna är för närvarande föremål för översyn i Socialtjänstkommittén. Vi har i en skrivelse till
hemställt att kommittén skall beakta
Socialtjänstkommittén behovet av utbildning i ekonomisk rådgivning i utbildningen av
socialsekreterare.
20.6¶Centrum för
privatekonomi
De samhälls- och företagsekonomiska intressena är väl organi-
serade i såväl offentliga som privata institutioner, medan frågor
som berör den enskildes ekonomiska situation och förutsätt-
ningar inte har beretts motsvarande utrymme.
Vi föreslår att: 0 Ett Centrum för privatekonomi bildas med en bred huvud-
mannakrets som har en stark förankring z samhället.
Sådana huvudmän föreslås vara staten och andra med särskilda
i första l
kunskaper på området, hand bankerna, försäkringsbolagen, Posten och frivilligorganisationer. j
Ett Centrum för privatekonomi kan, enligt vår j
mening, väsentligt stärka det privatekonomiska intresset i samhället; det
j gäller både i den allmänna debatten, i skolan och vid universitet
och högskolor.
Centrum för skall vara ett utredningsorgan
privatekonomi
med uppgift att stödja kunskapsutveckling inom det privat-
ekonomiska området och att analysera skeenden och beslut i
samhället utifrån ett privatekonomiskt Centrumet
perspektiv.
bör
0 om hushållens ekonomiska förhållanden
göra utredningar
0 ur ett
analysera samhällsförändringar privatekonomiskt perspektiv
0 aktivt verka för att får
privatekonomiska frågor uppmärk-
samhet i samhällsdebatten 0 om hushållens situation och
främja forskning förutsättningar
vid bl.a. universitet och högskolor 0 forskare från olika att mötas i ett
ge discipliner möjlighet
gemensamt forum kring ämnet
0 initiera åtgärder som främjar utbildning i privatekonomiska
frågor vid universitet och högskolor
0 medverka i information och inom området.
utbildning
Den ekonomiska följder 229
utvecklingens
Konsumentmyndighetens är att stödja det lokala arbe-
uppgift
tet med budgetrådgivning och skuldsanering utifrån ett hushålls-
ekonomiskt perspektiv som beaktar såväl ekonomi, tid som
andra resurser. Centrumet skall koncentrera sin verksamhet till av enbart ekonomisk art för hushållen och på detta
frågor
område tillhandahålla underlag för myndighetens verksamhet. En närmare gränsdragning mellan dessa båda verksamhetsom-
råden görs i samverkan mellan myndigheten och Centrumet.
Centrumet kan förslagsvis få följande uppläggning:
Centrum för bör ledas av en särskild styrelse
privatekonomi
och verksamheten utövas av ett kansli. Styrelsen bör ha karaktären av ett privatekonomiskt råd med företrädare för huvudmännen och inom området. Vi räknar inledningsvis
experter
med 5 årsarbetare inklusive kanslichef. De fasta kostnaderna
beräknas till ca 3 miljoner kronor per år. Därtill bör Centrumet ha resurser för som ut andra, t.ex. universitet
uppdrag läggs på
och Storleken den delen av bör disku-
högskolor. på uppgiften
teras närmare med huvudmännen. Vår uppfattning är dock att
3 miljoner kronor bör tillföras Centrumet för sådana
ytterligare
uppgifter.
Genom en aktiv styrelse engageras intressenter och experter i olika Företrädare för huvudmännen deltar i projekt
frågor.
med egna resurser och egen tid.
Vi räknar med en total resursåtgång på ca 6 miljoner kronor
årligen. Staten föreslås tillföra hälften av detta belopp och övriga huvudmän den resterande delen.
Samarbetet mellan huvudmännen i centrumet bör medverka till att även främja samverkan mellan aktörerna lokalt.
Näringslivets kunnande i frågor bör kunna
privatekonomiska
utnyttjas.
Centrumets arbetsformer bör vara att initiera projekt, bygga
nätverk, stimulera universitet, högskolor och huvudmän
upp till i de frågorna samt att
att engagera sig privatekonomiska
skapa opinion och debatt bland politiker, i organisationer,
och i media. Genom en fristående och
företag, forskning oberoende ställning har centrumet förutsättningar att
goda
bedriva driva fram forskning, stödja
utredningsverksamhet,
kunskapsutveckling kring hushållens ekonomiska förhållan-
den och medverka i informationsarbetet. I dessa avseenden
skiljer sig Centrumet från konsumentmyndigheten som främst
bör arbeta med att stödja det lokala arbetet.
?§Q_..t.
KAPITEL
Konsumenten
och on
mil)
-
ett
samspel
Det finns ett starkt samband mellan konsumtionen och miljöproblemen. De miljöpolitiska och konsumentpolitiska målen måste
därför samverka.
Sverige har ställt sig bakom det handlingsprogram som antogs
vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I ett avsnitt i konferensens mest omfattande dokument -
handlingsprogrammet Agenda 21 - diskuteras konsumtionens
och produktionens betydelse för de ökande globala miljöska-
dorna. Följande mål slås fast:
0 Att främja konsumtions- och produktionsmönster som mins-
kar påfrestningarna på miljön och som tillfredsställer mänsk-
lighetens basbehov
0 Att utveckla en bättre förståelse för konsumtionens roll och
Vägar att åstadkomma mer hållbara konsumtionsmönster 0 Att hållbara konsumtionsmönster att de ut-
uppnå genom
vecklade länderna går i spetsen.
I konsekvens med redan fattade beslut om bl.a. utökat producentansvar för avfall bör till en
konsumentpolitiken syfta långsiktig hållbar utveckling med resurshushållning och kretsloppstänkande som vägledande ideal.
Vi föreslår att:
0 Ett viktigt mål skall vara att
för konsumentpolitiken främja en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling.
Konsumenten och miljön - ett 231
samspel
21.1¶Miljöinformation
l likhet med miljöfrågorna som skär genom alla sektorer hör
konsumentfrågorna hemma på många olika områden. Kon-
sumentorganens samverkan med myndigheter
ansvariga på miljöområdet bör därför stärkas, och miljöaspekter bör på ett
tydligare sätt integreras i konsumentinformationen.
Riksdagen
fattade 1990 beslutet att allt avfall som lämnas till slutbehand-
ling, fr.o.m. 1994 skall sorteras i kategorier som möjliggör
lämplig hantering och att och deponering av
förbränning
osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid av
utgången
1993.
Hantering av avfall bör i en som
ingå konsumentpolitik
omfattar åtgärder såväl före och vid som efter köp. Information
och svar på frågor om styrningen av avfallsströmmarna är en angelägenhet för både central och lokal konsumentverksamhet.
Konsumentverket bör i samarbete med Naturvårdsverket, som
svarar för skapa ökat utrymme för
kunskapsuppbyggnaden,
information och utbildning detta område.
på
Vi föreslår att:
0 åt
Konsumentmyndigheten ger ökad prioritet miljöfrågorna i konsumentinformationen.
21.2 i hushållen
Energiförbrukning
En av de i och
viktiga punkterna riksdagens energi- miljö-
politiska beslut från 1991 är frågan om effektivare energian-
vändning. De ekonomiska behöver kom-
generella styrmedlen
pletteras med mer direkta åtgärder, bl.a. information till hus-
hållen om sparmöjligheter. kommuner har emellertid
Många dragit ned på resurserna till energirådgivningen. Den lokala
konsumentverksamheten bör då informera om möjligheter till
besparingar genom val av energisnåla produkter.
Samarbete mellan NUTEK och Konsumentverket pågår för i
att minska i hushållsapparater. Hittills har det
a.. elförbrukningen
dock saknats normer för maximal elförbrukning i hushålls- .. apparater. M
Vi föreslår att:
0 medverkar till att
Konsumentmyndigheten informationen om energisnåla hushållsapparater förbättras och intensi-
fierar sin verksamhet i syfte att minska i
elförbrukningen
hushållen.
232 Konsumenten och miljön
21.3 av
Miljömärkning produkter
En förändring av människornas attityder och livsstil är avgö-
rande för att vi skall kunna lösa miljöproblemen. En vederhäftig miljömärkning är ett viktigt hjälpmedel för den enskilde konsumenten när det gäller val av produkter. Miljömärkningen
den svenska och nordiska marknaden men den ger
påverkar även kompetens och erfarenheter att påverka EG:s miljö-
märkningssystem.
Under de senaste åren har allmänhetens i
miljömedvetenhet
stigit kraftigt. Konsumenternas, de anbudsinfordrande
Sverige myndigheternas och företagens intresse av att handla miljövän-
varor bör därför tillmätas stor betydelse av
liga producenter,
importörer och distributörer. Förutsatt att miljösymbolerna åtnjuter konsumenternas förtroende är miljömärkningssystemen
ett viktigt bidrag till utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat
samhälle.
Vi förordar att:
0 Insatserna för miljömärkning intensifieras och uppmuntras.
Det förekommer i dag ett stort antal miljösymboler på markna-
den som i varierande grad beaktar produkternas funktion och
effekter på miljön. För att marknaden skall fungera effektivt är det viktigt att konsumenterna har god kännedom om vad bl.a.
miljösymbolerna står för. Efter hand som antalet milj ösymboler
ökar finns det en risk för att konsumenterna får allt svårare att
överblicka marknaden.
Vi föreslår att:
0 i att
Konsumentmyndigheten fâr uppdrag fortlöpande följa utvecklingen omrâdet genom bl.a. jämförande analyser av på miljömärkta produkter och bedömning av olika former av
miljömärkning
0 medverkar till att
Konsumentmyndigheten förbättra infor-
mationen pâ omrâdet.
I och med det växande miljöintresset bland allmänheten finns
det en risk att vilseledande milj öargument används i marknads-
av och att systemet med miljömärkning kan
föringen produkter
betraktas som ovederhäftigt av konsumenterna. Konsumentombudsmännen i de nordiska länderna har därför nyligen
utarbetat kriterier för bedömning av miljöargument i mark-
nadsföringen i enlighet med marknadsföringslagstiftningen.
Vi anser att:
Konsumenten och miljön 233
0 Det är angeläget att
konsumentmyndigbeten ger hög priori-
tet ät bedömning av miljöargument i
marknadsföringen.
I många fall bör de relativt som tas ut för
låga avgifter miljömärkning inte utgöra större för
någon belastning producenten. Snarare kan ses som ett konkurrensmedel i
miljömärkningen marknadsföringen. För den händelse en från
resurshushållnings-
synpunkt angelägen miljömärkning av en vara eller ett varuområde skulle erfordra betydande som
utvecklingsinsatser, företagen bedömer inte är lönsam, har samhället olika möjligheter att ingripa, exempelvis genom information och opinionsbildning. Dessutom har staten att utkräva ett ansvar
möjlighet
av producenterna enligt den införda 6b§ i renhåll-
nyligen ningslagen (1979:596). För kemikalier kan en av
förändring
kemikalielagen aktualiseras, och ekonomiska styrmedel kan i vissa fall vara effektiva. Vi har inte haft att
möjlighet analysera valet av styrmedel med hänsyn till målet att konsumtio-
främja nen av mindre varor.
miljöskadliga
KAPITEL
Konsument-
ombudsmannens
organisatoriska
ställning
i vid av om KO-funktionen bör brytas i
vägledande bedömningen
ut från Konsumentverket och göras tili en särskild myndighet är
i
kravet såväl rättssäkerhet som effektivitet i i
på organisationen.
om Konsumentombudsmannens (KO:s)
i Bakgrunden tillfrågan organisatoriska ställning lämnas i bilaga 3.
g i
22.1¶Rättssäkerheten
I den som tillkom i samband med sammanslag-
lagstiftning
av KO-ämbetet och Konsumentverket fick KO liksom
ningen
att vidta mot felande företag. I den
tidigare uppgiften åtgärder
senare tillkomna produktsäkerhetslagen gavs Konsumentver-
ket medan KO vidtar de rättsliga åtgärderna. tillsynsansvaret, I de förordningar som utfärdats till de i anslutning till EES-
avtalet utfärdade lagarna som berör Konsumentverkets verksamhetsområde har verket ett tillsynsansvar, med ett par undantag ett föreskriftsansvar samt i förekommande fall möjlighet att
lämna åtalsmedgivande. KOs roll enligt marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen påverkas inte.
I bilaga 3 redovisas närmare de överväganden som 1976 låg
till grund för sammanslagningen av KO och Konsumentverket
och 1983 års utredning om en självständig KO-funktion. De förhållanden som ligger till grund för övervägandena i 1983 års betänkande beträffande rättssäkerheten har i huvudsak allt-
jämt giltighet, med ett väsentligt undantag.
I den mån Konsumentverket utrustas med befogenhet att
Konsumentombudsmannens 235
organisatoriska ställning
meddela bindande föreskrifter kan det inträffa att KO såsom part inför Marknadsdomstolen föreskrifter som han
åberopar
i egenskap av för Konsumentverket och ordfö-
generaldirektör
rande i verkets har varit med om att besluta och som
styrelse
domstolen är bunden av. Detta skulle kunna rubba den lik-
ställdhet som bör råda mellan inför en
principiellt parterna
domstol. Det kan m.a.o. att KO i har
göras gällande förväg
” bestämt målets att medverka till meddelandet
utgång” genom
av de föreskrifterna.
åberopade Frågeställningen har aktualiserats genom prisinformations-
lagen, införlivandet av EG-direktiv i svensk rätt konsument-
på
området och den s.k. vilken innebär att
lagstridighetsprincipen, marknadsföringsåtgärder som strider mot annan lagstiftning
också oftast kan anses i
otillbörliga Marknadsförings-lagens
mening. Detta innebär att bindande från Konsumentver-
regler
ket även i dessa fall kan ha i marknads-
avgörande betydelse
föringsmål.
Till att med kan konstateras att
börja regeringsformen inte
ger någon ledning för besvarandet av om den beskrivna
frågan
ordningen kan godtas.
Det är i och för inte att en administrativ
sig ovanligt myndig-
het att inom sitt arbetsfält utfärda bindande före-
bemyndigas
skrifter. Detta gäller t.ex. för Livsmed-
Arbetarskyddsstyrelsen,
elsverket, Läkemedelsverket och En
Kemikalieinspektionen.
skillnad gentemot Konsumentverket/KO är dock att om
frågor
eventuella sanktioner i dessa fall i allmän
vanligtvis handläggs
domstol på talan av allmän Det innebär att den
åklagare.
myndighet som genom utfärdat
bemyndigande detalj-
föreskrifterna inte som i en
uppträder part domstolsprocess
rörande föreskrifternas En kombination av norm-
tillämpning.
givning och partsställning förekommer även andra centrala på
områden, såsom inom och
taxeringsväsendet socialförsäkringen.
På dessa områden att Riksskatteverket Riks-
gäller respektive
försäkringsverket under vissa som förutsättningar uppträder
den enskildes inför och där kan
motpart förvaltningsdomstol åberopa verkställighetsföreskrifter de själva meddelat.
Regeringen har i samband med föranledd av EG-
lagstiftning
direktiv inte funnit
några avgörande principiella betänkligheter
mot den diskuterade I om lek-
organisationen. propositionen
sakers säkerhet 1992/93:111 s. anförs att de före-
(prop. 19)
skrivande organen, oavsett vilken konstitutionell nivå direk-
på
tiven införlivas, måste hålla inom ramen i om krav
sig fråga på
säkerhet m.m. som direktivet I anger. propositionen om personlig skyddsutrustning för enskilt bruk 1992/93:112 s.
(prop. 32)
framhålls att avsikten är att föreskrifterna i om krav
fråga på
236 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning
och information skall i till svensk säkerhet, utformning detalj rätt överföra de som redan är fastställda i
preciserade regler
direktiven och till dessa knutna harmonierade standarder. Även om föreskriftsrätten lades annat organ än Konsumentverket, på kan föreskrifternas innehåll inte bli väsentenligt propositionen annorlunda än om den Konsumentverket. Vidare ligen läggs på framhålls att liknande finns på flera andra områtillsynssystem t.ex. - i om och information - inom ramen den, fråga märkning för och lagen om kemiska produkter. I propolivsmedelslagen sitionen om av hushållsapparater (prop. 1992/9334 märkning s. anförs att det är och får förutsättas att detalje- 14) naturligt rade utarbetas efter samråd med de
myndighetsföreskrifter
som berörs. branschorganisationer har med andra ord i ett flertal lagstiftnings- Regeringen ärenden att det, i vart fall i fråga om föreintagit ståndpunkten skrifter som är avsedda att föra in bestämmelser i EG-regler, inte av rättssäkerhetsskäl finns hinder mot att samla föreskriftsnågra och hos en och samma myndighet. ”åklagarfunktionen”
22.2¶Effektiviteten
En vid av är övergripande fråga bedömningen organisationen hur konsumentintresset mest effektivt. En organisation främjas där erforderlig prioritet bör eftersträvas.
lagtillämpningen ges
Det är vidare av central att kommunikationen mellan betydelse utredande funktioner och KO säkerställs. KO har under 1.7.1986 - 31.3.1991 i relativt få fall
perioden
väckt talan i Marknadsdomstolen eller själv utfärdat vitesföre- Bara i fall aktualiseras frågan om utdömande läggande. sällsynta av vite. Detta kan ses som ett tecken på att nuvarande system förhållandevis väl. Antalet fall som anmäls till åtal är fungerar också och har rört sig om bedrägeriliknande mycket begränsat marknadsföring. i det konsumentpolitiska
Tyngdpunkten producentpåverkande
arbetet är och överenskommelalltjämt lagd på förhandlingar ser med och I 1983 års betänföretag branschorganisationer. kande anförs beträffande möjligheterna att effektivt företräda konsumentintresset vid en av föreskrifts- och tillsyns-
uppdelning
rollen att en sådan måste leda till att Konsumentveruppdelning ket och KO ibland bedömningar i sakfrågan, något gör olika som skulle medföra i det nödvändiga samarbetet påfrestningar som anförts där har alltjämt giltighet, även om (se bilaga 3). Vad i föreskriftsarbetet avtar genom att allt fler
förhandlingsdelen
av de av Konsumentverket utfärdade normerna inte år eftersom de bygger på EG-direktiv. ”förhandlingsbara”
Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning 237
22.3 och
Överväganden förslag
Som en följd av EU-anpassningen kommer sannolikt behovet av
normgivningskompetens på myndighetsnivå att öka inom det
område som f.n. täcks av Konsumentverket/KO. De normer som kommer att utfärdas är i stor utsträckning antingen riktlinjer som inte är bindande eller föreskrifter, som visserli-
rättsligt
gen är rättsligt bindande men vilkas innehåll i stor utsträckning styrs av EG-direktiv.
De områden där problem kan komma att uppstå är i första
hand beträffande prisinformationslagen och annan lagstiftning
där EG-direktiven utgör minimidirektiv och Konsumentverket
ges bemyndigande av regeringen att utfärda föreskrifter samt
vid tillämpningen av lagstridighetsprincipen. Utrymmet för
konflikt med rättssäkerheten får dock anses vara begränsat.
En utbrytning av den formella KO-funktionen från annan verksamhet som i dag står under KO:s ansvar medför risk för
olika bedömningar i rättsfrågor, vilket försvagar möjligheterna
att effektivt företräda konsumentintresset på området för myn-
dighetsutövning.
Vi förordar därför att:
0 och m.m. hålls samman med den
Tillsyn föresleriftsarbete KO-funktionen i en myndighet.
formella
Regeringen kan själv besluta om föreskrifter så som görs på
konkurrenslagens och livsmedelslagens områden. (Jämför t.ex.
5 5§ enligt vilken föreskrift som medde-
livsmedelsförordningen
lats med stöd av förordningen och som har väsentlig ekonomisk
betydelse eller på annat sätt är av större vikt, skall fastställas av
En motsvarande ordning är tänkbar också på
regeringen).
konsumentområdet.
I kapitel 34 föreslår vi att Konsumentverket delas i en
myndighetsutövande del och en konsumentstödjande del på andra områden. Härigenom uppnås en renodling av Konsument-
verkets verksamheter som närmare motiveras i kapitel 33.
Genom den myndighet som vi föreslår för den myndighets-
utövande verksamheten ges erforderlig prioritet åt lagtillämpning. Myndigheten får en tydlig profil mot myndighetsutövning och rättslig marknadsbevakning. KO får en central plats i en myndighet med uttalad rättslig profil. Kopplingen mellan det
rättsliga och KO blir då mer naturlig och direkt.
agerandet Samtidigt säkerställs samspelet mellan producentpåverkan med
rättsliga medel och KO-funktionen. Risken för olika bedömningar i rättsfrågor som kan bli följden om endast den formella
238 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning
KO-funktionen bryts ut ur det nuvarande Konsumentverket
undviks.
För att åstadkomma största möjliga samordning av den myndighetsutövande verksamheten föreslår vi att:
0¶Generaldirektören tillika skall vara KO, och jurist med
domarerfarenhet.
KAPITEL
Tvisthantering 23
och allmänna
reklamations-
nämndens
centrala roll
g Allmäna reklamationsnämnden är ett alternativ till domstolarna med? en obyråkratisk organisation och ett förenklat förfarande. Att
“ utveckla nämnden och samtidigt minska statens kostnader är
möjligt genom ökad lokal tvistlösning, branschnämnder och nya
former för finansiering.
i
Vi föreslår att:
0 En Allmänna reklamations-
övergripande målsättning för
nämndens (ARN) fortsatta verksamhet skall vara att dess
informativa, rättsbildande och praxisskapande yt-
funktion
terligare fram/vävs.
ARN:s verksamhet är efterfrågestyrd. Som en följd av de
förändringar som sker på marknaden över tiden förändras även behovet av nämndens verksamhet. År 1986 uppfattades det
centrala innehåller i baskonsumtionen vara bostäder, transpor-
ter och livsmedel. I dag omfattar det även kläder och finansiella tjänster. Tvister rörande av fast är däremot
köp egendom
exempel på ett område som i dag inte hanteras av nämnden, bl.a. därför att dessa ärenden är mycket resurskrävande och i många fall inte passar för en prövning i nämnden. (Vissa tvister
rörande arbete på fastigheter prövas dock.)
240 Tvisthantering och allmänna
reklamationsnämnden
Hittills har nämnden, trots knappa resurser, inte inskränkt sin verksamhet på de områden som bedöms som betydelsefulla för konsumenterna. Ur är det
konsumentpolitisk synvinkel
dock nödvändigt att nämndens verksamhet anpassas och förändras så att den också kan svara mot nya behov. Behovet av resurser måste framöver lösas antingen genom en begränsning
av ärendetillströmningen och de varu- och tjänsteområden som
nämnden arbetar med eller med en ökning av det finansiella Att utveckla nämnden och samtidigt minska statens
utrymmet.
kostnader för verksamheten är, utöver vissa förändringar i
möjligt genom att förskjuta tyngdpunkten handläggningen,
mot den lokala verksamheten, genom att överlåta till
ytterligare
branscher att inrätta nämnder vissa verksamhetsområden
på
där erfarenheter vunnits, och genom att öppna för nya former
av finansiering av nämndens verksamhet.
23.1¶Egenåtgärder
1 985/86: 121 Inriktningen av konsumentpolitiken Iproposition
dåvarande från att egenåtgårderna
utgick departementschefen
i framtiden skulle öka i omfattning. En sådan utveckling ansågs
dels för att bereda Konsumentverket att
nödvändig möjligheter
ägna mer resurser åt uppgifter, dels för att följa
prioriterade
intentionen om en avreglering av samhället.
efter år 1 986 bedöms som Inom ett stort
Utvecklingen positiv.
antal branscher har framför allt vad
egenåtgärder genomförts,
gäller etik och reklamationshantering. Konsumentverkets rap-
l992/93z9 ”De frivilliga reklamationsnämndernas verkport samhet” visar att antalet ärenden hos den kommunala
konsumentvägledningen och ARN minskat i de refererade
branscherna. visar vidare att konsumentvägledarna
Rapporten
i drygt 40 procent av kommunerna anser att företagen har
kunskaper om lagar och regler i anslutning till otillräckliga
I cirka hälften av kommunerna råder
reklamationshantering.
att information och utbildning av företag och
uppfattningen
konsumenter leder till att antalet reklamationsärenden hos den
kommunala konsumentverksamheten minskar. Antalet
reklamationsärenden inom motor-, bostads-, textil-, el- och resebranscherna m.fl. hos konsumentvägledarna är stort. Mer
omfattande inom dessa branscher skulle medföra
egenåtgärder
en stor i för såväl den
avlastning reklamationshanteringen
lokala konsumentverksamheten som för ARN. (Se vidare kapi-
tel 28.)
Vi anser att:
Tvisthantering ochallmänna reklamationsnämnden
0¶Deti hand åligger näringsliuetatt motverka konsumentförsta
att hålla antalet reklamationer nere och att verka
problem,
för goda reklamationsrutiner.
23.2¶Den lokala
medlingen
Bakgrund
Sedan 1972 är den lokala verksamheten ett
riksdagsbeslutet
i I sitt betänkande SOU
viktigt inslag konsumentpolitiken.
1985:32 (s. 131) uttalade den dåvarande Konsumentpolitiska kommittén att en stark kommunal konsumentverksamhet är
den nödvändiga basen för ett målmedvetet konsumentpolitiskt
arbete på lokal nivå.
I prop. 1985/862121 Inriktningen av konsumentpolitiken
uttalades att en tvist i första hand ett tidigt stadium borde
på
lösas lokalt. skulle ha möjlighet att
Konsumentvägledarna fram till uppgörelser i reklamationsfrågor. Verklägga förslag
samheten skulle inte ha karaktären av formell tvistlösning, och
försök att lösa en tvist fick inte ske i strid med en parts önskan.
Det är i första hand konsumenter som har behov
resurssvaga av med reklamationer. Om en och en säljare inte
hjälp köpare
kommer överens i ett reklamationsärende bör det finnas en lokal instans att vända till för råd och även i svåra
sig hjälp,
tvister. Vidare medför verksamheten att problem görs tydliga,
också en rättslig service som innebär besparingar
och den utgör
på annat håll. Antalet kontakter i reklamationsärenden inom den kommu-
nala konsumentverksamheten har minskat med 8 procent un-
der den senaste och uppgår nu till cirka 77 000
femårsperioden
år. 21 procent av konsumentvägledarnas arbetstid
per Ungefär
åt varor och tjänster. Främst rör dessa köp
ägnas klagomål på
av kläder, radio och TV, köp eller hyra av
bilar, bilreparationer,
bostad samt och av bostäder. Till
ombyggnader reparationer
ARN kommer cirka 7 000 ärenden om året. Endast cirka 3 500 av de reklamationer som vägledarna kommer i kontakt med
förs vidare till ARN.
lokal nivå ger ökat utrymme för ARN att
Tvistlösning på
stärka sin funktion och att medverka i rätts-
praxisskapande
och ta initiativ till konsumentområdet.
bildningen lagstiftning på
I sin för budgetåren 1992/93-
fördjupade anslagsframställning
1 994/95 uttalade sig nämnden för att en ytterligare förskjutning från central till lokal tvistlösning bör eftersträvas. Regeringen
har (rskr. 1990/91:143 s. 22) uttalat sitt stöd för detta. En tvist
242 o›ch allmänna reklamiatiiornsnämndem
Tvisthantering
*vid al lmiärn domstol kostar i gernornsnittt 6 0010-7 000 kronor och
ett ärende hos .ARN 1 600 lkr. Kostnatden för hante-
klagomål
rade :av are är i 2;0O)-30!0 kronor.
ko-nstumerntväglled genomsnitt
Vi anser mot denna bakgrund att:
0¶Det äir att utveckla modelllezrna
angeläget för lokal
medling.
Det lean slze Lerx. lo/?aalla rekålamationsrâtl med gerno-m före-
trädare den lokala handeln och den kommunala
Ileonsumtentvägledmingen.
Relklaimationsråden kan medial i (och rcekommenudera
lösningar
på tvister melllan köpare ouch säljare
mean eoclkså ta: upp generella lfråggor som reör förhållandet mellan och konsu-
nåäringsicilkaire
ment-
FÖrsö/esuerksamláet
En och av den kommunala kon-
beskrivning utvärdering
SumentWerlkSamhetenS nuvarande i sin
rekllamationshantering
helhet samt en av de särskiilda insatser sorn i
utvärdering gjorts
vissa lkornmuner fiinnis i Konsumentverlkets 1992/9323.
:rapport Studien omfattar åtta ko mmwner sorm, utöver den (ordinarie reklamatiomshanteringen, har gjtort särskilda insatser för att utveckla.: så dan verksamhet. I och Västerås
Trolllhättain, Uppsala
finns särskilda partssamrnansattza råcd. I har det
Lidköping,
tidigare funnits ett llokalt tvisteråd. SStmdien omfattar också några kommuner som i samverkan medl Konsumentverket gjort
reklamawtionsiförebyggandue insatser rikttade mot branscher med
många reklamationer, t. ex.. Borås, Landiskrona och Piteå
(bilar), Fagersta (baeklädnad) och Licdk-öp-ing (lhernelektrtoniik).
Utvärderingen tyder på att reklamatiionsrådlen i
Trollhättan,
Uppsala och Västerås, trots .att antalett ärenden ;är har stor
få,
betydelse som formell lför* ett infoirmelllt samiar bete mellan
grund
såväl lkonstumierntviågledarna och handeeln som mellan
närings-
idkarna. Rekllamationsrådem förefallerr att lkunna lösaa konsumenternas klagomål på ett bra sätt och bidrar sin genom förekomst till att tvister.. också
förebygga Undcersökningen tyder
att i komm un er rned mindre än cca 40* 000 invånare räcker det
på
med riktade insatser mot vissa för att nied-
problermbaranscher
bringa antalet reklamationer elller för att
skap2a förutsättningar
märiingsidkarrna (och konsumenterna sjäilvza slkalll kunna hantera
en reklama tio›n ett tillfredsställande: sätt-
på
soclh aillmäinna reklamationsnämnden 24
Tviistliuante-ring
Lokala .reklamarionssrâd
Vi rek0m.mender ar att:
0 Det .upprättas lolkalla1rekla7mationsrcåd.
En möjjligçhet ftöf små lkoimmune r, som s.akna:r konsumentverl samhet kan vara att reklamatrionsriåd tillsammans mie
skaipa
andra kommuner.
Råden bö›r airb-eta för förhållanden melllan konsumen
ggoda
intressena o›ch1 näriingsicdkarna i kommunen. Detta kan tre:
innebära information tilll näringsidkare om regler kringg marl nadsföring, kontakt mecd problembranscher med upplföljanc
m.m. Den fö effekten skall betonas. Hä
åtgärder relbyggande
utöver bör reklamationssråden :stödja den lokala konsumen
verksamheten i lokal reklamatioms hantering
frågor aingående
Råden bö›r o›ckså kuinna iutvec klas mot att medverka till lösniin av tvister som, med hänvisats till rådc
partcernas rnedlgiivande, av den kommunala lkoinsumentviäglledningen. Rådlen slkalll
första hancl verkszamheten hos dlen lokala kronsumen
följa
verksamheten, men ävem följa verksamheten viid ARN. Kommittén ha.r erfaritt att det i Vissa kommuner finns behic av bredare samrådsfora :som lkain behandla också andra frågc
än reklamationer. Formcen för den lolkalla samverkan måste b beroende av lo kala tförhåillandleni. förutsätter att kon
Förslaget
munen har någon fo›rm aw konsumentverksamhet eller att sådla kan ordnas för flera kormmuner gemensamt. Niodeller föir hi
verksamheten kan orgainiseras bör utvecklas oc:h a
:spridas
Konsumentverket i samrråd med ARN.
Vi föreslår att:
0 K i samråd med ARN Afrämjar utveicl
onsumevztmyrnaiigøhezten
lingen av lokala rreklazmationsråd.
23.3¶Nämndens ii det
iplats processuella
systemet
Det saknas samordning :mellan domstolarnas, ARlNzs oach kom
munernass tivistlösamdae werksamhett. lDer nämnderna á
privata
inte heller ilIlO rdinacde i system. En tvist kan komma a
mågot
behandlas av olika tvisstlösaindle orggari, utan mågon form:
instansordning.
244 och allmänna reklamationsnämnden
Tvisthantering
eller
Domstolsprövning nämndförfarande?
Två metoder står till buds för att lösa tvister mellan konsumenter och ett informellt förfarande vid olika av
näringsidkare: slag reklamationsnämnder, och ett domstolsförfarande. I Sverige
har man huvudsakligen följt den informella vägen.
Parallellt med nämndförfarandet har att väcka
möjligheten
talan vid domstol funnits. Konsumenten skall i fritt
princip
kunna välja tvistlösande organ. För att underlätta för konsumenter att utnyttja domstolsförfarandet lade i pro-
regeringen
position 1973:83 fram förslag till lag om rättegången i tvistemål om mindre värden m.m. Den s.k. (197428) trädde
småmålslagen
i kraft den 1 juli 1974. Förfarandet dessa känne-
enligt regler
tecknas bl.a. av att tvisten rör ett belopp om högst ett halvt basbelopp, att parterna inte behöver ha ombud, att kostna-
derna är begränsade och att domaren har stor frihet att arbeta
för att parterna förlikas.
I propositionen påpekades att det endast var konsumenter
som kunde påkalla prövning hos ARN, att nämndens beslut inte
kunde genomdrivas samt att det skriftliga förfarandet tvångsvis
inte tillät
vittnesbevisning.
Vidare löste ARN endast konsumenttvister. ARN kunde därför inte ersätta ett domstolsförfarande. Verksamheten vid ARN borde ses som ett värdefullt komplement till domstolarna, och en samordning borde ske så att båda förfarandena utnytt-
jades på ett ändamålsenligt sätt. Om näringsidkaren inte frivilligt följde ARN:s rekommendation, skulle konsumenten kunna
anlita det förenklade förfarandet för att få ett verkställbart avgörande även om tvisten rörde ett högre värde. En sådan
skulle medföra dels att vinnande i det enskilda
ordning part
fallet lättare skulle komma till sin rätt, dels att respekten för nämndens rekommendationer ökade.
Småmålslagen upphävdes den 1 januari 1988 (prop. 1986/
87:89, SFS 1987:747) men dess huvudsakliga innehåll införli-
vades med rättegångsbalken. Småmålslagens speciella kostnads-
ersättningsregler gäller även i mål om mindre
fortsättningsvis
värden, dvs. i mål där tvisteföremålets värde inte överstiger ett
halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
De förenklade rättegångsreglerna har inte medfört att antalet
konsumenttvister vid tingsrätt har ökat. Tingsrätterna löser i
dag en liten del av konsumenttvisterna genom dom i s.k.
förenklat tvistemål. I flertalet fall är det näringsidkaren som tar initiativ till processen och är det om
många gånger fråga
eller lagsökningar, oftast rörande an-
betalningsförelägganden
nat än frågor där varit Kon-
konsumentlagstiftning tillämplig.
och allmänna reklamationsnämnden 245
Tvisthantering
sumenten anlitar sällan ombud medan näringsidkaren ofta företräds av ställföreträdare eller ombud.
I mål kommer till rättegång, och
många inte den ena parten
tingsrätten meddelar då s.k. tredskodom. Rättegångskostnade-
rna för den enskilde är i allmänhet Däremot är statens
låga.
kostnader för en sådan tvist betydligt högre än vad kostnaderna
är för hos den lokala konsument-
ärendehanteringen
verksamheten eller ARN. ARN är alltså ett alternativ till en traditionell tvisthantering
i de allmänna domstolarna. Om konsumenterna i stället skulle vända skulle ärendena i allmänhet handläggas
sig till domstol
för det förenklade Ett
enligt reglerna rättegångsförfarandet.
domstolsförfarande innebär trots allt mer forma-
komplicerade
liteter och en För staten skulle därför en
längre tidsprocess.
sådan innebära ökade kostnader.
lösning
ARN framstår som ett alternativ till domstolarna
följaktligen
med en och ett förenklat förfarande,
obyråkratisk organisation
och verksamheten ett stort förtroende från
grundar sig på
konsumenter och skäl som talar för
näringsidkare. Ytterligare
den rådande är den inom olika
ordningen specialistkunskap
områden som finns i ARN dess intresse-
representerad genom
ledamöter och som inte kan erhållas i tingsrätt. Vi anser att:
0 Skälen en alternativ mot av sam-
för tvistlösning, bakgrund
hällets ökande och den utvidgade
komplexitet, avregleringen
marknaden, kvarstår med oförminskad styrka.
Nämndens verksamhet kan också i fortsättningen utgöra en
vid allmänna förhållanden där lag-
spjutspets avtalsrättsliga
saknas och dess och problem-
stiftning praxisskapande
roll kan förstärkas.
preciserande
det området skall
Rollfördelningen på konsumentpolitiska
vara Verksamhet som avser reklamationer och tvist-
tydlig.
bör vara renodlad från verksamhet som avser marknad-
lösning
skontroll etc.
Vi anser att:
0¶ARN bör förbli en självständig myndighet.
Som av 34 föreslår vi att konsumentmyndigheterna
framgår kap.
inkl. ARN bör vara samlokaliserade. Vi föreslår därför att:
0 av att sam-lokalisera ARN med övriga
Lämplig/seten
konsumentmyndigheter prövas.
246 och allmänna reklamationsnämnden
Tvisthantering
av nämndens verksamhet eller av
Lagreglering
z nämnden
förfarandet
I 11 finner man bestäm-
kap. regeringsformen grundläggande
melser om domstolar. Deras av deras
uppgifter, huvuddragen
organisation och skall 11
rättegången enligt kap. 4 § regleras
genom lag. Enligt 11 kap. 3 § får en rättstvist
mellan enskilda inte utan stöd av av annan
lag avgöras myndig-
het än domstol. ARN är en myndighet. Nämndens av tvister sker
prövning
med stöd av en men inte bestämmelser
förordning grundas på
i lag. Nämndens är rekommendationer och kan
avgöranden
som sådana inte verkställas som Ord-
domstolsavgöranden.
ningen har diskuterats ur konstitutionell Eftersom
synpunkt.
ARN inte skall träffa bindande skulle nämnd-
beslut,
verksamheten kunna anses trots att den inte
grundlagsenlig,
reglerats genom lag (Heuman: ”Reklamationsnämnder och
försäkringsnämnder” 1980 s. 1 6). Verksamheten har utvecklats efter att den medverkan från
förutsättningen bygger på frivillig
parternas sida. Frågan huruvida ARN:s borde vara verkställbara
avgöranden
behandlades av i betänkandet SOU
Reklamationsutredningen
1978:40. Utredningen fann skäl tala för att
övervägande avgö-
randena skulle ha karaktär av rekommendationer. Man befarade att förfarandet i nämnden skulle bli alltför formaliserat om avgörandena ändrade karaktär. I Norge blir ett av till
avgörande motsvarigheten ARN,
Forbrukertvistutvalget, bindande och verkställbart om inte någon av parterna inom en fastställd tid väcker talan vid domstol. En för prövning i
förutsättning Forbrukertvistutvalget
är att saken först varit föremål för Forbrukerrådet.
handläggningi
I Danmark utlåtanden som
avger Forbrugerklagenaevnet
inte är bindande. Liksom i kan saken till
Sverige en part föra domstol även om saken prövats av reklamationsnämnden. Underlåter näringsidkaren att nämndens kan kon-
följa beslut,
sumenten hemställa hos att denne
forbrugerombudsmanden på
konsumentens vägnar väcker talan vid domstol.
Forbruger-
ombudsmandens med saken inskränker till att han
beröring sig
sätter upp och ger in I ett sådant mål får
stämningsansökan.
konsumenten alltid fri om hans ekonomiska förhål-
rättegång,
landen uppfyller villkoren för detta.
En motsvarande den finska konsu-
ordning gäller enligt
mentskyddslagstiftningen.
Ett systern likt det norska kräver bl.a. att och
yrkanden nämndavgöranden delges parterna i mer formell ordning och
och reklamationsnämnden 247
Tvisthantering allmänna
att det anges i lag vad nämndens avgöranden skall grundas på.
Högre krav ställs på parterna när det gäller att ange yrkanden
och och när de skall
invändningar på nämndavdelningarna
utforma nämndavgörandena. Man fråntar också konsumenten
att åter väcka talan i samma sak vid domstol.
möjligheten
Vi anser att:
0 ARN :s beslut även ifortsättningen bör vara rek ommendatio-
ner.
Nämndens verksamhet är informell och framstår som ett alter-
nativ till domstolarna med en obyråkratisk organisation och ett
förenklat förfarande. Verksamheten grundar ett stort
sig på
förtroende från konsumenter och näringsidkare. Det är en fördel för nämnden att den vid handläggningen av ärenden har fritt spelrum och kan anpassa sig med hänsyn till typen av tvist m.m.
Vi anser att:
0 Det inte är ändamålsenligt att göra nämndbesluten ver/e-
ställbara och att formalisera förfarandet genom att närmare
reglera det i lag.
Iden mån nämndens rekommendationer inte efterlevs, återstår
för konsumenten att föra saken till domstol. Olika metoder för
att bistå konsumenten med detta bör utvecklas.
Vi anser att: 0 Det är lämpligt att nämndens existens, dess huvudsakliga
och eventuellt dess organisation i Iøuvuddrag ges
uppgifter
stöd i lag.
Ett sådant åt nämnden, vilket kan vara
stöd ger ökad legitimitet av värde sett ur ett internationellt perspektiv.
23.4¶Följsamheten
Det är av avgörande betydelse för konsumentintresset att
nämndens rekommendationer efterlevs. I följs cirka
genomsnitt
75 procent av nämndens beslut, men variationen mellan de
olika avdelningarna är stor. Om det finns välgrundad anledning att anta att en näringsid-
kare inte kommer att följa en rekommendation av ARN, liksom
när konsumenten fått ”rätt” i ARN men ändå inte fått rättelse
248 och allmänna reklamationsnämnden
Tvisthantering
av näringsidkaren, har konsumenten möjlighet att vända till sig
domstol.
Vi anser att:
0¶Den kommunala konsumentuerlzsamheten bör
ge vägled-
ning i hur man väcker talan vid allmän domstol.
KO:s talerätt
Frågan om en talerätt för Konsumentombudsmannen i tviste-
mål med kollektivt intresse har varit aktuell i många år.
Exempel
på situationer då en sådan talerätt kan vara aktuell är då flera
anmälningar av samma slag riktas mot en näringsidkare och
denne konsekvent underlåter att ge konsumenterna den rättelse
som ARN har rekommenderat.
Regeringen tillsatte 1991 Utredningen (Ju 1991:04) angå-
ende grupptalan vid svenska domstolar (Grupptalan-
utredningen). Uppdraget är att utreda om det går att förbättra
möjligheterna att i domstol driva anspråk som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor, t.ex. vid av
köp
varor och tjänster, vid förvärv av småhus, vid allmänna avgifter m.m.
Grupptalanutredningen skall redovisa sitt arbete den 1 sep-
tember 1994. Försöksverksamhet med av KO vid
grupptalan
nämnden pågick 1 juli 1991 till 30 juni 1993 (SFS 1991:194 och
regeringens förordningsmotiv 1991:1 ). Verksamheten skall förlängas och pågå från 15 januari 1994 till 30 juni 1995 (för-
ordningen 1993:1372 om försöksverksamhet med grupptalan
vid Allmänna reklamationsnämnden). Verksamheten innebär
att ARN får pröva tvister mellan en grupp konsumenter och en
näringsidkare om det finns flera konsumenter med
anspråk mot näringsidkaren med stöd av väsentligen likartade grunder och
om en prövning av tvisterna är motiverad från allmän
synpunkt.
Tvister prövas efter anmälan av KO eller, om denne har beslutat
att inte göra av en av konsu-
någon anmälan, sammanslutning menter eller löntagare.
Vi anser att:
0¶Det är att Konsumentombudsmannen också
angeläget ges
möjlighet att hjälpa enskilda konsumenter att talan vid
föra
allmän domstol.
En medverkan av detta slag skulle stärka ARN:s som
ställning
tvistlösare.
och allmänna reklamationsnämnden 249
Tvisthantering
231.5¶Rättssäkerhetsaspekter
Förfarandet i nämnden är i princip skriftligt. Muntlig bevisupptagning kan alltså inte ske. Detta får till följd att utred-
ningen inte alltid kan göras så fullständig som krävs. I de fall
nämnden bedömer muntlig förhandling vara nödvändig avvisar
man ärendet. Det kan påpekas att även i allmän domstol avgörs s.k. småtvister på handlingarna. Nämnden har dock om-pröv-
ningsrätt, besluten är endast rekommendationer och möjlighe-
ten till domstolsprövning står öppen. Rättssäkerhetsaspekterna får därför anses bli tillgodosedda i rimlig utsträckning.
Intresseledamöterna tillför nämnden sakkunskap. De skall i
nämnden iaktta förvaltningslagens regler om opartiskhet och objektivitet. Deras kunskap är en förutsättning för att förtroendet för verksamheten upprätthålls. Det är också av betydelse att
det råder balans mellan konsument- och näringsidkarsidan.
Vi anser därför att: 0 Intresseledamöterna bör bibehâllas.
En rättssäkerhetsaspekt är snabbheten i förfarandet. Nämnden
har vissa svårigheter att upprätthålla sin målsättning när det gäller handläggningstider. Detta beror bl.a. på att nämnden,
trots nya verksamhetsområden men ändå oförändrade resurser,
har försökt upprätthålla verksamheten på samtliga områden. Möjligheterna att minska handläggningstiderna är begränsade.
Skall de kunna förändras radikalt krävs antingen mer resurser,
att man avskaffar någon avdelning eller avgör fler ärenden
lokalt. Förfarandet har nyligen förenklats något genom utökad användning av s.k. liten avdelning och ordförandebeslut (SFS 1993:1151 18 och 19 §§). Vissa åtgärder som kan påverka
berörs under avsnittet ”Verksamhets-
handläggningstiderna
former”.
En situation, som dock inte är vanligt förekommande, är att
nämnden ibland kommer till olika beslut i exakt samma fråga,
beroende på olika sammansättning i nämnden. Detta har bety-
delse för ARN:s trovärdighet och är naturligtvis inte tillfredsställande. Den möjlighet som alltid står till buds i en sådan situation är att vända sig till domstol.
Det kan övervägas huruvida nämnden behöver en metod för
att upprätthålla en enhetlig praxis. Praxismöten med samtliga
ordförande hålls ett par gånger om året. Med hänsyn till nämndens verksamhet med av ärenden är det
masshantering
tveksamt om ett införande av ett institut som plenum är
praktiskt möjligt eller lämpligt. En möjlighet är att utöka nämnden vid avgöranden av principiellt viktiga ärenden.
250 och allmänna reklamationsnämnden
Tvisthantering
Vi anser att:
0 Det bör överlåtas åt nämnden att överväga förbättringar sä
att nämnden upprätthåller en enhetlig praxis.
23.6¶Den lokala verksamheten skall
stödjas
Stödet till den kommunala konsumentverksamhetens medling
i konsumenttvister sker främst genom att ARN:s handläggare deltar i oftast tillsammans med Konsu-
utbildningsverksamhet,
mentverket, genom att de ger telefonrådgivning till konsumentvägledarna och genom att på andra sätt informera om bl.a.
ARN:s praxis. Konsumentverket skall svara för centrala uppgifter i anslutning till konsumentverksamheten på lokal nivå.
Konsumentverket har uppgifter som förutsätter samverkan
med ARN. Verket skall till särskilt främja utbildning i
exempel konsumentfrågor, svara för centrala frågor i anslutning till
konsumentverksamheten på lokal nivå, och samarbeta med
kommunerna och med enskilda organisationer med verksam-
het inom konsumentområdet. När det den direkta utbild-
gäller ningen till konsumentvägledare och övrig information samverkar de båda myndigheterna.
Riksrevisionsverket har granskat Konsumentverkets och
ARN:s styrning och uppföljning av den lokala konsumentverksamheten (Förvaltningsrevisionen granskar, Fg 1991:4).
Rapporten ligger till grund för kommitténs arbete.
Av rapporten framgår att Konsumentverket följer upp den
lokala konsumentverksamheten, inklusive reklamationshanteringen, i syfte att få en helhetsbild av den kommunala
verksamheten. Konsumentverket skickar årligen ut en enkät till
samtliga kommunala konsumentvägledningar. Denna innehål-
ler bl.a. frågor om antalet handlagda reklamationsärenden.
ARN har sedan fram statistik över antalet handlagda
tagit
ärenden och i vilken utsträckning ärendena passerat den kommunala konsumentverksamheten. Sådan information kan användas för att analysera t.ex. kommunernas behov av stöd i
olika frågor.
Samverkan med den lokala konsumentverksamheten måste
ges ökad tyngd hos såväl Konsumentverket som ARN. Konsumentverket har ansvaret för uppföljningen av den lokala verksamheten. Beträffande reklamations- och tvisthanteringsområdet bör detta dock ske i samråd med ARN. I ARN:s
uppgift
ligger, enligt vår mening, även att identifiera reklamations- och
tvisthanteringsproblem som i den lokala verksamheuppstår
Tvisthantering allmänna
och reklamationsnämnden 25]
ten. ARN skall, så som redan hålla Konsumentverket
sker, informerat om generella problem på detta område, så att
Konsumentverket på ett tidigt stadium kan vidta
erforderliga
åtgärder. ARN skall också ha ett ansvar för att den lokala
stödja
verksamheten genom rådgivning till i deras
vägledarna egen-
skap av medlare, ge stöd i (metodstöd) samt
ärendehanteringen
informera om praxis. Det är önskvärt att den lokala konsument-
verksamheten kan utnyttja ARN:s databas så att nämndens verksamhet kan följas.
En av för en väl lokal verksam-
förutsättningarna fungerande
het är att vägledarna ges bör
utbildning. Utbildningsansvaret
även i på Konsumentverket. Härutöver
fortsättningen ligga
svarar verket för och av den lokala
uppföljning utvärdering
verksamheten. I den mån ARN:s uppgifter sammanfaller med
uppgifter enligt Konsumentverkets instruktion måste de ske i
samråd med Konsumentverket. Ärendena i ARN är en källa till för Konsu-
viktig kunskap
mentverket när det gäller att kartlägga konsumenternas
pro-
blem. Genom information från ARN har Konsumentverket möjlighet att snabbt kunna agera med
erforderliga åtgärder,
t.ex. förslag till av vissa
lagstiftning, undersökning produkter
eller branscher eller ökad information.
Vi anser att:
0 En väl lokal verksamhet är av stor
fungerande för tvistlösning
betydelse
0 ARN z bör den lokala verksamheten.
högre grad stödja
23.7¶Tvister över
nationsgränserna
Det är svårt att närmare bedöma vad EES-avtalet kommer att innebära för den internationella handeln och om antalet
konsumenttvister kommer att öka. Redan kan konsument-
rättsliga problem observeras inom områden som bank-och
försäkringsverksamhet. I dag tecknas t.ex. ett stort antal ut-
ländska Betalningssystem är ett annat
kapitalförsäkringar.
område. Ytterligare områden är via och
försäljning postorder
TV och bl.a. viss av andelar i
försäljning lägenheter.
Vid köp i utlandet är det i inte att
nämligen princip möjligt
åberopa svensk eller att vända
konsumentskyddslagstiftning sig
till ARN eller svensk domstol. med reklamations-
Systemet
nämnder är ovanligt. Att vända till utländsk domstol kräver
sig kunskaper som den genomsnittlige konsumenten normalt inte
besitter.
252 och allmänna reklamationsnämnden
Tvisthantering
EG:s arbete att underlätta över
för tuistlösning
gränserna
För att konsumenter vid från andra länder skall he samma
köp
att sin rätt som vid köp inom landet,
möjligheter göra gällande
har EG sökt likartade reger inom
skapa konsumentskyddande
I minimidirektiv behandlas vissa grundliggande
gemenskapen.
för konsumenter som inte får underskridas. Genom
rättigheter
två konventioner fastställs och klara regler för vilket
enhetliga
lands domstol som får döma i en tvist, vilket lands lag som skall
samt i vilka fall en dom skall verkställas i ett annat
tillämpas
land. De förstnämnda och sistnämnda frågorna regleras genom 1968 års s.k. Denna innehåller vissa
Brysselkonvention.
med bl.a. följande innebörd: om
konsumentskyddande regler
ett utländskt riktar sin marknadsföring till en konsu-
företag
ment i ett annat land som därifrån beställer en vara, kan
konsumenten väcka talan mot vid domstol i sitt
företaget
hemland och få domen verkställd i företagets hemland. Liknande en EG-konvention frán 1980
principer gäller enligt rörande konsumenternas att åberopa sitt hemlands möjligheter
konsumentskyddande lagstiftning.
EG-länderna har således utarbetat tämligen klara rättsregler
med vissa Eftersom syste-
konsumentskyddande specialregler.
met med reklamationsnämnder ännu är utvecklat i EG-
dåligt
länderna måste dock konsumenterna i de flesta fall vända sig till
domstol för att få en tvist löst. I flera EG-länder pågår dock, med
stöd av EG-kommissionen, försök med olika former av rådgiv-
reklamationsnämnder och förenklade tvistlösnings-
ning,
förfaranden vid domstol.
Förbättrade till svenska
möjligheter tvistlösning för
konsumenter vid köp över gränserna
Genom som trädde i kraft den 1 1993 har Sverige
regler januari
infört den s.k. i svensk rätt. Denna är en
Luganokonventionen
till EG:s Det innebär att
”hängkonvention” Brysselkonvention.
liksom de flesta andra EFTA-länder, har gemensamma
Sverige,
med EG-länderna för vilket lands domstol som skall
regler
döma i en tvist och i vilka fall en dom kan verkställas
köprättslig
i andra länder. särskilda konsumentskydd-
Brysselkonventionens
ande som underlättar för en konsument att få en tvist
regler,
vid sitt hemlands domstol, har detta sätt blivit
prövad på
i Sverige.
gällande
Det vidare huruvida EG:s regler om vilket lands lag övervägs
Tvisthantering och allmänna reklamationsnämnden 253
som skall tillämpas bör införlivas med svensk rätt. En sådan
reform är dock inte omedelbart förestående.
i ARN
Prövning
Bestämmelser om ARN:s saknas. Nämn-
geografiska behörighet
den har för när nämnden bör ta
uppställt riktlinjer upp
konsumenttvister till prövning, nämligen
0 mot alla svenska
näringsidkare
0 mot utländska näringsidkare med driftställe i
Sverige
0 mot utländska när avtalet beträffande varan
näringsidkare
eller tjänsten har träffats i
Sverige
0 mot utländska när avtalet kan ha träffats
näringsidkare utomlands men marknadsföringen skett i konsu- Sverige,
menten är bosatt i och det inte är att en
Sverige uppenbart
rekommendation blir verkningslös
0 mot utländska om tvisten avser en
näringsidkare samtidigt
svensk näringsidkare och det inte är att endast den
uppenbart
svenska näringsidkaren berörs av tvisten.
Visar det att ärendet i stället bör av av våra
sig prövas någon
nordiska motsvarigheter, bör kontakt tas med berörd nämnd. Andra konsumenttvister avvisas av att ärendet inte har
på grund
sådan anknytning till Sverige att nämnden bör det.
pröva
Konsumenterna kan alltså i stor föra tvister till
utsträckning
ARN även vid handel med utländska
företag. Utgångspunkten
är att svensk rätt alltid tillämpas vid nämnden. Genom införandet av i svensk rätt har
Luganokonventionen
det blivit möjligt för konsumenterna att i större
utsträckning
vända sig till svensk domstol vid tvist efter över köp gränserna. En nackdel är att ARN:s beslut är rekommendationer och inte
verkställbara vare i eller utomlands. Däremot kan ett
sig Sverige
nämndbeslut mot en utländsk näringsidkare få effekt i
Sverige
genom att t.ex. av en vara försvåras.
försäljningen
Vi anser att:
0 Det är Önskvärt att konsumenterna i första hand vänder sig
till den lokala och i andra hand till
konsumentvägledningen
ARN vid tvister i samband med gränsöverskridande handel.
Ytterligare åtgärder
Genom att sprida kunskap om reklamationsnämnden utom-
lands kan man på sikt etablera ett samarbete mellan nämnder
T visthantctäring 99h allmän?? ?fildê?lêti.°n$näm9fl?fl. ..
i olika länder. Enda möjligheten att få rättelse i en konkret tvist är annars att vända sig till respektive lands domstol.
Vi anser att:
0 bör ver/za av interna-
Konsumentorganen för efterlevnaden tionella domar och beslut.
Det krävs samverkan mellan och
konsumentorgan organisatio-
ner i EES-länderna för att utöva konsumentpåverkan i respektive land och för att uppnå en gemensam standard. På områdena
för marknadsövervakning och marknadskontroll har redan olika internationella mellan tillsynsmyndighete-
samrådsorgan
rna etablerats. Ett särskilt projekt om marknadskontroll har inletts mellan de nordiska länderna.
Behov av man.
information
Konsumenterna måste få information om när de kan vända sig
till svensk domstol eller ARN och när de skall vända sig till
utländska instanser. Konsumentverket och/eller ARN måste
därför skaffa sig nödvändig kompetens på det internationella området och också förse den lokala konsumentverksamheten
med råd och utbildning i dessa frågor.
23.8¶Finansiering
I första hand skall tvister behandlas av den lokala konsument-
verksamheten. Om ARN skall kunna utveckla sin verksamhet,
bl.a. genom att ta sig an nya angelägna områden, krävs icke
resurstillskott. Mot bakgrund av att statens kostna-
obetydliga
der skall hållas nere och att företagen bör ta ett större ansvar för
den centrala reklamationshanteringen, finns två finansiering-
salternativ: att branscherna finansierar verksamheten genom
eller eller att vissa branscher själva svarar för
avgifter bidrag,
tvistlösning genom egen nämnd.
ARN:s tvistlösande verksamhet utgör emellertid en del av det
Centralt anordnad tvistlösning bör offentliga rättssystemet.
bekostas av staten. Om näringslivet lämnar bidrag till nämnden
oklarhet om vem som bär det finansiella ansvaret för
uppstår
nämnden.
Vi anser att:
0 ARN inte bör genom externa bidrag till dess
finansieras
verksamhet.
Tvisthantering och allmänna reklamationsnämnden 255
Privata nämnder
Privata nämnder i Danmark och
Norge
I Danmark har reklamationsnämndsförfarandet utvecklats
genom att man tillsatt ett antal privata nämnder som finansieras av en viss bransch. till
Forbrugerklagenaevnet (motsvarigheten
ARN) auktoriserar nämnderna och utövar över dem.
tillsyn
Nämnderna bygger på avtal mellan och bran-
Forbrugerrådet
schen i Nämnder har områden:
fråga. godkänts på följande försäkring, resor, fastighetsmäklare, murartjänster, hålrumsis-
olering, körkortsutbildning, banker och kreditinstitut.
En godkänd nämnd skall bestå av lika av
representation konsumenter och och det skall finnas
näringsidkare, betryg-
gande handläggningsregler. Ordförande är i allmänhet en domare. Dessutom skall de som
branschorganisationer upprättar
en nämnd vara någorlunda branschtäckande och nämnden skall ta sig an alla ärenden inom den aktuella dvs.
branschen,
även sådana som inte rör medlemmar. De nämnderna
godkända
finansieras helt och hållet av branschen. Det står branschen fritt
att upprätta en nämnd och att ned den.
lägga Forbruger-
klagenaevnet övertar ofta ärendena när en nämnd
godkänd upphör
Tillsynen över nämnderna sker genom en representant för
Forbrugerklagenaevnet som, utan beslutsrätt, deltar i nämn-
dens sammanträden. Vidare tillställer nämnden
varje kvartal
Forbrugerklagenaevnet kopior av nämndens beslut samt
utarbetat en årsberättelse. Nämndens skall vara
avgöranden
tillgängliga för allmänheten. Också i Norge har alternativet nämnder utveck-
med privata
lats. Besluten följs i trots att de inte är av bindande
hög grad
karaktär. Forbrukerrådet har i och kan verksam-
insyn reglera
heten liknande sätt som i Danmark. Nämnderna skall vara
på
partssammansatta och besluten skall Kostna-
offentliggöras.
derna bärs i allmänhet av respektive bransch, men Forbrukerrådet står för kostnaden för sina representanter. Dessutom betalar Forbrukerrådet hälften av ordförandens arvoden. Erfarenheterna visar att privata nämnder är ett bra till den
komplement
tvistlösning som sker vid mot- Forbrukertvistutvalget (ARN:s
svarighet).
Finland och Sverige har en restriktiv till
intagit hållning
privata nämnder. till och det ekono-
Kopplingen näringslivet
miska beroendet kan i dessa länder
enligt uppfattningen utgöra
ett hot mot kravet
på opartiskhet.
Inrättandet av privata nämnder förutsätter att branschen har en viss storlek för att den skall klara av en
finansieringen
256 Tvisthantering och allmänna reklamationsnämnden
nämnd. Flera nämnder i Danmark har ned de
privata lagts
senaste åren därför att branschen inte vill finansiera
längre
nämnden.
Erfarenheterna av nämnder är att de fungerar bra.
privata
Nämndernas verksamhet får i Danmark stöd av reglerna om allmän rättshjälp. För att få allmän rättshjälp vid domstol måste en nämnd först ha behandlat ärendet. Privata nämnder kan vara en fördel ur marknadsföringssynpunkt och bidra till att sanera otillbörlig affärsverksamhet.
Införande av nämnder i
ytterligare privata Sverige
Vi anser att: 0 Man bör överväga att ARN upphör med vissa typer av
ärenden och istället låter branscherna själva organisera och
finansiera tvistlösning på dessa områden.
En del av nämndens verksamhet bör härigenom kunna överflyt-
tas till privata, av branschorgan finansierade nämnder. Sådana nämnder bör även kunna ta sig an nya områden. Förutsättningarna för sådana branschvisa lösningar varierar dock mellan olika branscher. En sådan utveckling skulle innebära en inte
obetydlig minskning av antalet ärenden hos nämnden. Frågan bör dock belysas ytterligare.
Det är viktigt att förtroendet för tvistlösning anordnad på
detta sätt kan upprätthållas. Det är kommitténs uppfattning att
man med nämnder uppbyggda enligt samma modell som i ARN inte förlorar i förtroende eller rättssäkerhet.
23.9¶Verksamhetsområde
Den kommittén ville avvakta
föregående konsumentpolitiska effekterna av egenåtgärderna, den fortsatta decentraliseringen samt prövandet av branschvisa lösningar innan man kunde
bedömningar av insatser nya sakområden.
göra på angelägna
Vi anser att: ° Man bör bibehålla den nu rådande med
ordningen uppgifter
av regeringen i en instruktion och med möjlighet
föreskrivna
nämnden att beroende vad som är
för göra undantag på lämpligt.
Avgörande för ARN:s verksamhetsområde måste vara konsumentintresset av att nämnden prövar vissa typer av
tvister, liksom också statsfinansiella skäl.
och allmänna reklamationsnämndens 257
Tvisthantering
Offentliga tjänster
När det tjänster prövar nämnden inte, enligt
gäller offentliga
konsumenttvister som rör hälso- och sjukvård. instruktionen,
Vidare har nämnden en del offentliga tjänster själv undantagit
från sitt såsom sotningstjänster och korn-
kompetensområde,
munal m.m. Som motiv inte bör renhållning anges att nämnden
ärenden områden där verksamhetens kvalitet är direkt pröva på
av beslut.
avhängig politiska
Den är tillämplig även
civilrättsliga konsumentlagstiftningen
och kommunala som driver verksamhet av
på statliga organ
ekonomisk natur. ARN är att pröva tvister mellan
behörigt
konsumenter och eller kommunala organ som driver
statliga
ekonomisk verksamhet. Vi anser att:
0 ARN i ökad bör pröva ärenden som avser offent-
omfattning
liga tjänster:
Att så sker har för om ARN skall framstå som ett
betydelse
alternativ till domstolarna.
Beträffande vissa av offentliga tjänster har Avgiftstyper i sitt betänkande inom kommunal verksam-
gruppen ”Avgifter
het till modifierad (Ds 1 993: 1 6)
-förslag självkostnadsprincip”
diskuterat abonnenternas/konsumenternas ställning på mono-
och el). Den finner att
polmarknaderna (bl.a. vatten, avlopp
införandet av ett effektivt sätt skulle kunna
grupptalan på
stärka konsumenternas har tillkallat en
ställning. Regeringen
särskild utredare för att studera om det går att förbättra att i domstol driva anspråk som är gemensamma
möjligheterna
eller likartade för en större människor samt om det är grupp möjligt att införa regler om s.k. grupptalan (Dir. 1991:59).
om för denna av tjänster beaktas av
Frågan grupptalan typ
utredningen.
Fastighetsmäklare
är Dess organisationer
Fastighetsmäklarbranscben splittrad.
har visat ha svårt att samverka i Arbete med
sig viktiga frågor.
att inrätta en för hela landet och alla mäklare gemensam ansvarsnämnd inom ramen för det s.k. Branschrådet För Fastighetsmäklare har inte lett till För närvarande
någon lösning.
finns tre centrala ett med till Mäklar-
organ: anknytning
ett knutet till och en
samfundet, Fastighetsmäklarsamfundet
ansvarsnämnd knuten till Svensk AB.
Fastighetsförmedling
9 13-0824
258 och allmänna reklamationsnämnden
Tvisthantering
Frågan huruvida ARN skall ges möjlighet att pröva
mäklartvister har varit föremål för flera tidigare överväganden
(SOU 1981:102, prop. 1983/84:16, SOU 1985:32).
I riksdagsmotionen 1987/88:L702 på
togs frågan upp nytt. Motionen ledde till att riksdagen av beställde en
regeringen översyn av lagen ( 1984:81 ) om fastighetsmäklare (lagutskottets
betänkande 1988/89 LU 1).
Inom Justitiedepartementet för närvarande
pågår lagstift-
ningsarbete beträffande I det sammanhanget
mäklarfrågor.
prövas även tillsynen över fastighetsmäklarna.
I dag prövar ARN endast tvister mellan konsumenter och
stuguthyrare samt tvister mellan konsumenter och mäklares
försäkringsbolag. Förekomsten av tre skilda organisationer är
inte tillfredsställande. Det finns behov av ett
lättillgängligt
förfarande för att lösa tvister mellan konsumenter och mäklare.
Från konsumentsynpunkt vore tvistlösning genom ARN att
föredra.
Vi anser att:
0 Man bör överväga att låta mälelartuister av ARN.
prövas
Efterlevnad av ARN:s rekommendationer kan ingå i god
mäklarsed.
Fast och
egendom finansiella tjänster
Även tvister mellan konsumenter och näringsidkare som säljer
fast egendom är för närvarande undantagna från nämndens behörighet. I betänkandet SOU 1978:40 föreslog Reklamations-
utredningen att ARN skulle kunna pröva sådana tvister. Reger-
ingen avvisade förslaget i proposition 1979/80:114 om verksamheten vid Allmänna reklamationsnämnden, med hänvis-
ning till osäkerheten om huruvida dessa ärenden passade i
nämnden och risken för en orimlig belastning nämndens
på
resurser. Det föredragande statsrådet hänvisade till det då
rådande budgetläget.
Även beträffande vissa fastighetstvister, t.ex. småhus-
entreprenader och där besiktningsutlåtanden föreligger, är det
av konsumentintresse att dessa prövas av nämnden. Erfarenheterna från nämndens verksamhet området för
på
finansiella tjänster visar att det finns ett behov av lagregler till
skydd för konsumenter när det gäller elektroniska betalnings-
former.
En särskild utredning, Betaltjänstutredningen (Fi 1992:14),
under för med
Finansdepartementet pågår närvarande, upp-
och allmänna reklamationsnämnden 259
Tvisthantering
att utreda behovet av normgivning och tillsyn inom vissa
drag
delar av m.m. förslag kan
betalningsväsendet Utredningens
komma att medföra en utvidgning av nämndens verksamhet på området.
23 . 1 0 Verksamhetsformer
Avgifter
Tanken att införa en vid nämnden avvisades
ansökningsavgift
redan av (SOU 1978:40 s. 203).
Reklamationsutredningen
härefter uppkommit vid flera tillfällen, men avvisats.
Frågan har
Endast Danmark har infört en Erfarenhe-
ansökningsavgift.
terna har visat att inte nämnvärt har påverkat konsu-
avgiften
menternas De nämnderna i
reklamationsbenägenhet. privata
Danmark också olika som betalas tillbaka om
tillämpar avgifter
konsumenten får bifall till sin talan.
Genom en kan tillströmningen av tvister till
ansökningsavgift
nämnden eventuellt Effekten är dock svår att be-
begränsas.
räkna. administrativa merkostnader till följd
Samtidigt uppstår
av av Vidare skall ARN framstå som ett
hanteringen avgiften.
alternativ i förhållande till domstolarna.
billigt
Vi anser att:
0 inte bör
Avgifter införas.
Värdegränser
infördes vid nämnden 1981. Höjningar har skett
Värdegränser
1985 och 1990. De har främst anpassats till inflationen och
knappast påverkat ärendetillströmningen.
infördes eftersom det inte alltid kan anses
Värdegränserna
motiverat att staten medverkar till att en tvist rörande ett värde klaras kan även tvister rörande
obetydligt upp. Samtidigt
ett värde vara och ha ett
obetydligt principiellt viktiga, prövning
värde för konsumenten. innebär i att staten inte tillhanda-
Värdegränserna praktiken
håller för mindre värden, efter-
något tvistlösningsförfarande
som talan vid allmän domstol då inte ter som ett realistiskt
sig
alternativ. Vi anser att:
0 skall hållas utanför nämndens verksamhet
Bagatellärenden
och att därför bör behållas med möjlighet till värdegränserna
justeringar för nämnden.
260 och allmänna reklamationsnämnden
Tvisthantering
Lokal
beredning
Det lokala perspektivet i måste betonas starkt. I
tvistlösningen
en av ARN idéskiss (ARN:s till
upprättad rapport regeringen
enligt direktiven för Allmänna reklamationsnämndens
anslags-
framställning för 1992/93-1994/95 s.
budgetåren 51) pekar
nämnden på möjligheten att sådana tvis-
pröva huvudsakligen
ter som har passerat den lokala utan att
medlingen förlikning
har uppnåtts.
Ett krav lokal bör minska
på prövning ärendetillströmningen
till ARN och öka effektiviteten i nämndens verksamhet. Därmed skapas utrymme för att och utveckla den kommu-
stödja
nala konsumentverksamheten. Vi föreslår att:
0 Det införs en bestämmelse iARN:s instruktion att ett ärende
får avvisas med till att det i hand skall
hänvisning första
hanteras lokalt.
Liksom måste även i framtiden
tidigare principiella frågor
hänvisas till centralt eller domstol.
reklamationsorgan
Genom den lokala sker en viss av
hanteringen beredning
ärendet och konsumenten kan också få i var ärendet
vägledning
bäst kan hanteras. hos kommunala konsument-
Handläggningen
vägledningen bör av anmälan till ARN.
framgå
Handläggningen
ARN prövar i inte tvister som är äldre än sex månader
princip
räknat från det att näringsidkaren helt eller delvis avvisat
konsumentens krav. Det kan diskuteras huruvida tidsfristen
kan förkortas till fyra månader i avsikt att ärende-
begränsa
tillströmningen och underlätta nämndens utredning. Huruvida en sådan är eller inte delvis samman
förkortning lämplig hänger
med kravet att ärendena först skall ha den kommunala
passerat
konsumentvägledningen innan de förs till i sådana
nämnden;
fall behövs sannolikt den längre tidsfristen för att inte rättsförluster skall uppstå.
Vissa till och effektivise-
möjligheter ytterligare förändring ring av har
handläggningsformerna nyligen genomförts genom
ändringar i bestämmelserna om liten och ordförande-
avdelning
beslut (SFS 1993:1151 18
och 19§§). Sveriges Köpmannaför-
bund har aktualiserat två frågor, nämligen av
handläggningen
ärenden med omfattande samt till
bevisproblem möjligheten
omprövning av nämndens beslut. Även dessa bör över-
frågor
vägas av nämnden och dess råd och tas inte i detta upp.
sammanhang.
och allmänna reklamationsnämnden 261
Tvisthantering
Beträffande grupptalan har Konsumentombudsmannen hit-
tills varit tvungen att vänta tills tvisten prövats för en enskild
konsument i ARN, innan han har haft möjlighet att gå Vidare
och driva ärendet för hela gruppen. Grupptalan har hittills inte inneburit lättnader i nämndens arbete. Genom de numera
några
ändrade bestämmelserna om försöksverksamhet med grupptalan (SFS 1993:1372 jämför s. 13 f.) kan Konsumentombudsmannen föra talan för en grupp konsumenter utan att nämnden utfärdat en rekommendation i saken. En
tidigare
sådan ordning bör medföra en icke obetydlig tidsvinst i hand-
och också minska antalet enskilda tvister vid ARN.
läggningen
Besiktningar
Det är den skriftliga bevisningen som ligger till grund vid
Det gäller främst skriftliga utlåtanden av
nämndprövningen.
personer med viss fackkunskap som besiktigat det föremål tvisten Eftersom förfarandet är skriftligt, måste nämnden
gäller.
avvisa ett stort antal ärenden där ett tillfredsställande avgö-
rande inte kan åstadkommas utan muntlig bevisupptagning
eller syn på stället.
I får parterna egen hand ombesörja att besiktning
regel på
sker och betala för tjänsten. Om en konsument yrkar ersättning
för sin fördelas denna i princip enligt de
besiktningskostnad
regler som gäller för tvistemål i allmänhet. På en del områden införskaffar nämnden besiktningsutlåtanden utan någon kostnad för parterna. På flera avdelningar granskar nämnden själv det omtvistade föremålet vid sammanträdena.
Handelskamrarna utser och har listor över besiktningsmän
områden. Dessa är emellertid inte avsedda att använ-
på många
das i konsumenttvister.
På vissa områden (t.ex. båt och motor) finns särskild
Den allmänna har störst
besiktningskompetens. avdelningen med att finna besiktningsmän, bl.a. grund av att svårigheter på
varorna och tjänsterna är av så varierande karaktär.
ARN har inte möjlighet att ytterligare engagera sig i
Den besiktningskompetens som behövs är
besiktningsfrågor.
särskild om det som tvisten gäller, dvs. samma
fackkunskap
krav som gäller för sakkunnig vid domstol.
Vi anser att: 0 bör lokal nivå
Erforderlig besiktningskompetens finnas på
för att kunna utnyttjas i den lokala medlingsverksamheten
0¶Konsumentverket och centrala hör ta
branschorganisationer ett övergripande ansvar för organisationen av besiktningsmän lokalt och regionalt.
KAPITEL
Behövs en
konsumentbalk?
Den svenska är spridd
konsumenträttsliga lagstiftningen på
flera olika lagar. Det är svårt att få en samlad bild, inte minst för konsumenter. Vidare finns det rättssystematiska och sakliga skillnader mellan olika konsumenträttsliga regler. Skillnaderna ter sig i vissa fall omotiverade. Borde konsumenträtten samlas i en
enhetlig konsumentlag,
antingen i form av en konsumentbalk med i all
princip konsumenträttslig lagstiftning eller i form av en konsu-
mentskyddslag med de omrâdet? Det
viktigaste lagarna på
skulle kunna ge väsentliga positiva effekter, men också vara förenat med nackdelar. l det lämnas en kort
följande redogörelse för den konsumenträttsliga lagstiftningen i dag.
Därefter diskuteras fördelar och nackdelar med en samlad konsumentlag. Avslutningsvis redovisar vi våra slutsatser.
g
24.1 Den
konsumenträttsliga lagstiftningen
i
dag
Nästan alla lagar och övriga bestämmelser på konsumenträttens område har tillkommit efter år 1970. Vad som skall inordnas i konsumenträtten eller var
gränserna
går för detta rättsområde är en komplicerad fråga som vi inte avser att försöka ta ställning till. I det följande utgår vi från en tämligen traditionell syn på rättsområdets innehåll.
De konsumenträttsliga reglerna brukar delas in i tre huvud-
grupper:
Behövs en konsumentbalk 263
Ciuilrättsliga regler, dvs. regler som syftar till att skydda
konsumenten i det enskilda fallet.
Marlenadsrättsliga (näringsrâttsliga) regler, dvs. regler som
har till syfte att skydda konsumenterna som ett kollektiv. Processrättsliga regler, dvs. regler som syftar till att ge konsumenterna rättelse och vägledning.
Utifrån frågan om lämpligheten av en enhetlig konsumentlag kan man också dela in konsumenträtten efter andra kategorier. De nuvarande konsumenträttsliga reglerna i rättssystemet kan beskrivas i fyra kategorier. Nedan anges i med C, M
marginalen och P om reglerna år huvudsakligen civilrättsliga, marknadsrättsliga eller processrättsliga.
1. De flesta konsumenträttsliga regler finns i rent konsument-
rättsliga författningar. Bland de viktigaste lagarna kan näm-
nas:
Lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentför
hållanden M 0 C
Konsumentförsäkringslagen (1980:38)
0 C
Hemförsäljningslagen (1981:1361) 0 C
Konsumenttjänstlagen (1985:716) 0 M
Produktsäkerhetslagen (1988:1604)
0 C
Konsumentköplagen (1990:932) 0 C
Konsumentkreditlagen (1992:630) 0 om leksakers säkerhet M
Lagen (1992:1327)
2. Andra kan beskrivas som
författningar
huvudsakligen Ieonsumenträttsliga. Exempel:
0 M
Marknadsföringslagen (1975:1418) 0 om M
Lagen (1984:81) fastighetsmäklare 0 M
Prisinformationslagen (1991:601) 0 C
Produktansvarslagen (1992:18) 0 om C
Lagen (1992:1672) paketresor
3. I vissa författningar finns enstaka bestämmelser
som avser enbart konsumentförhållanden eller som särbehandlar sådana förhållanden. Exempel:
0 om avtal och andra
36§ lagen (1915:218)
rättshandlingar på område
förmögenhetsrättens
(avtalslagen) C 0 10 kap. 8 a§ rättegångsbalken P 0 andra C
2§ stycket preskriptionslagen (1981:130)
264 Behövs en konsumentbalk
4. En rad författningar har stor betydelse för konsumenter utan
att vara särskilt inriktade på konsumentförlaâllanden. Några
exempel:
0 om avtal och andra
Lagen (1915:218) rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen)
0 om
Lagen (1927:77) försäkringsavtal nn
0 4 och 12 av
Jordabalken (särskilt kap. kap. ang. köp
fast egendom resp. hyra av fast egendom) O
Preskriptionslagen (1981:130) O om
Lagen (1990:1183) tillfällig försäljning
gonwn
24.2¶För och emot en samlad
konsumentlag
att samla all konsumenträtt i en
Argument för
konsumentbalk
Konsumenträtten är idag spridd på flera olika lagar och det är svårt att få en samlad bild av rättsområdet. En enhetlig konsumentlag skulle innebära att man lättare fick överblick och att det blev enklare att finna relevanta På ett område
lagregler. som konsumenträtten, som till största delarna går ut på att skydda en svagare part, kan dessa effekter anses särskilt betydelsefulla och eftersträvansvärda.
Idag förekommer vissa rättssystematiska och sakliga skillnader mellan olika konsumenträttsliga regler. Skillnaderna framstår ibland som omotiverade (se bl.a. prop. 1989/90:89, ”Ny konsumentköplag”, s.189). En konsumenträttslig utredning som nyligen tillsatts (dir. 1993:101, ”Översyn av vissa konsumenträttsliga frågor”) har som en av sina uppgifter att överväga om reglerna bör anpassas bättre till varandra. Med en
skulle bristerna rättas till. enhetlig konsumentlag naturligen Detta ökar rättssäkerheten och förbättrar respekten för rättssystemet.
Ju fler konsumenträttsliga regler som samlas i en enhetlig lag, desto starkare blir de angivna positiva effekterna.
mot att samla all konsumenträtt i en
Argument
konsumentbalk
Ambitionerna att samla den konsumenträttsliga regleringen kan vara mer eller mindre långtgående: en konsumentbalk, som
Behövs en konsumentbalk 265
innehåller i princip all eller en
konsumenträttslig lagstiftning,
lag som samlar de viktigaste området. Vi
författningarna på
skall här ange de argument som kan anföras mot det första alternativet. Det viktigaste argumentet mot en konsumentbalk är att konsumenträtten är ett förhållandevis rättsområde.
oenhetligt Reglerna är av mycket blandat slag och det blir svårt att
samordna dem utan att besvärande brister
systematiska upp-
kommer. Svårigheterna kan bäst illustreras genom ett försök att fastställa vad balken skulle Givetvis skulle den innehålla
inrymma.
regler motsvarande konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, hemförsäljningslagen och konsumentkreditlagen, antagligen
också produktsäkerhetslagen och om avtalsvillkor i lagen
konsumentförhållanden. De uppräknade till-
författningarna
hör kategori 1 i den som i avsnitt 1.
uppdelning gjordes
Problem uppkommer först och främst när det de
gäller
särskilda bestämmelser avseende konsumentförhållanden som finns insprängda i lagar med ett mera allmänt innehåll
(kategori 3), t.ex. 10 kap. 8 a§ rättegångsbalken rätt domstol (angående
i mål mellan konsumenter och
näringsidkare) och 2§ andra stycket preskriptionslagen (angående särskild preskriptionstid
för mot Dessa bestämmelser har ett
fordringar konsumenter).
sådant samband med sin nuvarande
omgivning, rättegångsbalken
respektive preskriptionslagen, att det är näst intill otänkbart att bryta ut dem och placera dem i en konsumentbalk. En sådan
åtgärd skulle nödvändiggöra detaljerade till en
hänvisningar
reglering utanför konsumentbalken och därför svårare
göra det
att läsa och förstå reglerna. Det skulle också bli att
nödvändigt
i de lagar där finns i lämna till
reglerna dag hänvisningar
konsumentbalken. Detta skulle försämra och
överskådligheten
minska
reglernas tillgänglighet.
Att ta in hela de i konsumentbalken
ifrågavarande lagarna
kan inte komma i fråga. Regler som till stora delar är inriktade
på annat än konsumentförhållanden har självfallet inte sin rätta plats i en konsumentbalk. På samma sätt är det otänkbart att i en konsumentbalk ta in författningar som har stor betydelse för konsumenter utan att vara särskilt inriktade på konsumentförhållanden 4).
(kategori
När det gäller de lagar som är konsument-
huvudsakligen
rättsliga men som avser även andra partsförhållanden (kategori
2), t.ex. och
marknadsföringslagen, produktansvarslagen lagen
om paketresor, framstår det som mindre otänkbart att låta dem ingå i en konsumentbalk. Emellertid är det lätt att finna
exempel
på situationer där dessa är men där det helt
lagar tillämpliga,
266 Behövs en konsumentbalk
saknas anknytning till konsumentförhållanden i vanlig mening. Det vore inte bra om man i sådana fall skulle ha att söka sig till en konsumentbalk för att få svaren på rättsliga frågor. Det är en
bestämd strävan i lagstiftningen att lagens rubrik skall mycket täcka de fall som lagen reglerar.
Det är att rekommendera att man gör om de
knappast ifrågavarande lagarna för att få dem att passa i en konsumentbalk. Ett sådant arbete skulle vara mödosamt och komplicerat.
sett skulle det i fall innebära försämringar av Sakligt många regleringen.
Det visar alltså att endast tillhörande kate-
sig författningar
1 utan stora eller nackdelar kan tas in gori mycket svårigheter i en enhetlig konsumentlag.
”balk” tillbaka till landskapslagarnas tid. ”La- Begreppet går
varmed hela var indelad i ett gen”, avsågs regelsamlingen, antal balkar. I varje balk samlades de regler som avsåg ett större samman-
hållet rättsområde (t.ex. ärvdabalken, missgärningabalken).
1734 års indelades samma sätt i balkar. Vid sitt
lag på
ikraftträdande den 1 september 1736 innehöll lagen: giftermålsbalk, ärvdabalk, jordabalk, byggningabalk, handelsbalk,
och rättemissgärningabalk, straffmålabalk, utsökningsbalk
gångsbalk.
Genom åren har balkarna genomgått en mängd förändringar, och har tillkommit utanför balkarnas om-
nya författningar råde. från år 1734 har dock i allt väsentligt
Indelningen behållits fram till i dag. Endast föräldrabalken har tillkommit. Konstitutionellt är och balkarna likställda, och inte
lagarna heller i finns det skillnad. Balkarna är
övrigt någon principiell mer omfattande än de flesta (dock inte alla) lagar. Vidare innehåller de alla eller så gott som alla ånom
lagbestämmelser
ett relativt enhetligt rättsområde. I finns nio balkar, från 1987,
dag äktenskapsbalken
föräldrabalken från 1 949, ärvdabalken från 1 95 8, jordabalken från 1970, från 1734 (nästan helt utan
handelsbalken från 1734 (till största delen praktisk betydelse), utan betydelse), brottsbalken från 1962,
praktisk
från 1942 och utsökningsbalken från 19841. rättegångsbalken Det finns inte någon modern balk på förmögenhetsrätte-ns område, inte heller exempelvis någon ”hyresbalk”, någon ”arbetsbalk” eller ”socialbalk”. Däremot har nyliggen
någon
att den skall samlas i men föreslagits miljörättsliga lagstiftningen miljöbalk (SOU 1993:27).
Behövs en konsumentbalk 267
mot en
Argument begränsad konsumentskyddslag
Det är endast rent som rimli-
konsumenträttsliga författningar
gen kan tas in i en enhetlig Även en
konsumentlag. begränsad
reform medför Att bara slå de olika till
svårigheter. ihop lagarna
en gemensam lag genom att ta in dem i var sitt och
kapitel
behålla reglerna som är inte bestämmelser
idag möjligt. Många
i de olika lagarna motsvarar varandra helt eller delvis. En sammanslagning till ett gemensamt lagverk skulle därför kräva ett kapitel med inledande bestämmelser. En sådan gemensamma
strukturförändring nödvändiggör vissa även i mateändringar
riellt hänseende. Det kräver alltså
noggranna överväganden.
Vidare måste man sannolikt rensa bort vissa omotiverade
sakliga olikheter i mellan skilda delar av Sådana
övrigt lagen.
olikheter blir mer störande om de förekommer i en och samma
lag än om de, som idag, finns i skilda Det finns
lagar. visserligen
fördelar med en sådan reform (se avsnitt men det måste
2.1),
noga övervägas om det är lämpligt att ändra ett som
rättsläge
hunnit bli etablerat och som till för innehållet i
legat grund
Standardavtal m.m. skall prövas av den
Frågan nya utredningen
om vissa
konsumenträttsliga frågor.
Olikheter förekommer inte bara i sak utan också i om
fråga uppbyggnad, systematik och En
regleringsnivå. samordning
medför även Det skulle
härvidlag besvärliga överväganden.
bl.a. bli att införa vissa bestämmelser
nödvändigt nya på
områden där det tidigare bedömts att avstå från
lämpligast lagreglering.
Internationell bundenhet
En strävan efter och konsekvens i det nationella
enhetlighet
rättssystemet försvåras av att vi är mer eller mindre bundna att
hålla fast vid som för länder. regler är gemensamma många
Exempel på sådana bindningar finns i
konsumentköplagen, konsumentkreditlagen och Under de seproduktansvarslagen.
naste åren har en stor del av konsumenträtten till anpassats EG:s regelverk och det finns att tro att denna utveck-
anledning
ling kommer att fortsätta. Eftersom man inom EG inte har haft ambitionen att skapa ett konsument-
enhetligt regelsystem på
rättens område, är det svårt att eller ett
skapa upprätthålla
sådant i de länder som skall införliva EG:s
enhetligt regelsystem
regelverk med sina nationella
rättsordningar.
Det enda land inom EG eller EFTA som har sin konsument-
rättsliga lagstiftning samlad i en lag är vars Finland,
konsumentskyddslag instiftades år 1978. Att konsumenträtten i övrigt inte samlats till en kan ses som en
enhetlig lag fingervis-
268 Behövs en konsumentbalk
om att det finns nackdelar med en sådan systematisering av ning
I det sammanhanget bör också noteras att EG rättssystemet. valt att, beträffande vissa direktiv med en klart konsumenträttslig prägel, tillämpningsområdet på ett sådant sätt
avgränsa att direktiven inte blivit rent konsumenträttsliga. Det gäller exempelvis direktivet om paketresor och direktivet om produktansvar. Det vidare ett förslag till direktiv om s.k. time
gäller sharing.
Lämpligare med andra gränssnitt
I svensk rätt finns exempel på att det har bedömts
många
att efter andra katelämpligare systematisera rättsreglerna goriseringsbegrepp än konsumentbegreppet. Beträffande försäkringsavtal t.ex. är vi på väg att gå ifrån indelningen med en särskild konsumentlag. I departementspromemorian ”Ny försäkringsavtalslag” (Ds 1993:39) föreslås att den särskilda konsumentförsäkringslagen tas bort och att försäkringsavtalsreglerna samlas i en gemensam lag.
Isak är med andra än
det många gånger lämpligare gränssnitt det som mellan å ena sidan och
går konsumenträttsliga regler andra å den andra. Om endast i kategori 1 tas in i
regler lagar en konsumentskyddslag medför det slutligen att många viktiga
kommer att finnas i lagar utanför konsumenträttsliga regler balken. Man har då inte vunnit särskilt mycket i överskådlighet och Många kan nämligen förledas att tro att en
tillgänglighet.
konsumentlag med en vittfamnande rubrik inrymmer all konsumenträtt av betydelse.
24.3¶Avslutande reflektioner och slutsatser
En samlad konsumentlag skulle komma att skapas efter helt annorlunda förutsättningar än när de nu existerande balkarna och andra större enhetliga lagverk kom till. Den skulle
skapas
genom en sammanslagning av ett antal redan existerande lagar.
lagar av motsvarande slag har tillkommit genom att
Övriga
man har gjort en total översyn på rättsområdet (jfr dock förslaget till miljöbalk, SOU 1993:27). Detta har möjliggjort systematiska och hänsynstaganden beträffande upp-
logiska
byggnad och innehåll.
av de aktuella har tillkommit med andra
Många lagarna kategoriseringsbegrepp. har varit att skapa t.ex. en
Syftet
skadeståndsrättslig lag, en fordringsrättslig lag eller en försäkringsrättslig lag. Sådana lagar ”skär rättssystemet på en annan ledd” än konsumenträtten. Bryter man med det system som nu bygger på, uppnår man kanske fördelar sett
reglerna
Behövs en konsumentbalk 269
från ett perspektiv. Men samtidigt
konsumenträttsligt uppstår
nackdelar sett från exempelvis ett eller ett
skadeståndsrättsligt fordringsrättsligt perspektiv.
Det finns visserligen inte absoluta hinder mot att
några tillskapa en samlad och enhetlig konsumentlag. När det gäller det mest långtgående alternativet, en ”konsumentbalk”, väger dock nackdelarna att vi inte finner det motiverat att
så tungt föreslå en sådan.
Något annorlunda förhåller det med det mindre långtgå-
sig ende alternativet, en konsumentskyddslag med en sammansmältning av de idag existerande viktigaste konsumentlagarna. Även ett sådant lagstiftningsprojekt är förenat med åtskilliga tungt vägande nackdelar. Vi vill därför inte i dag förespråka en sådan reform.
På längre sikt kan det dock finnas anledning att ambitions-
höja nivån och eftersträva en samlad, enhetlig och lättillgänglig reglering på konsumentområdet. Vi att föreslå
har övervägt tilläggsdirektiv med den inriktningen till den nya konsumenträttsliga utredningen. För närvarande framstår emellertid inte detta som meningsfullt. Ett sådant uppdrag skulle för
övrigt spränga ramarna för utredningen. Särskilt med hänsyn till konsumenträttens pågående bör frågan
internationalisering
först övervägas i annan ordning. Med i EG är det
utvecklingen snart befogat att tala om en ”europeisk konsumenträtt”.
Tills vidare är det viktigt att med andra medel söka förbättra tillgängligheten till konsumenträtten liksom möjligheterna för konsumenterna och näringslivet att få kunskap om och förstå rättsområdet. Konsumentverket ger sedan några år ut de viktigaste i en liten behändig
konsumenträttsliga författningarna
volym, Liten Laghund”. Den finns tillgänglig för allmänheten till ett lågt pris. Möjligen bör den ”populariseras” genom ett inledande kapitel med några enkla förklaringar. Det finns goda skäl att försöka göra boken mer känd och ge den en vidare spridning.
Vi anser att:
0 Det för närvarande inte är möjligt att samla den konsument-
rättsliga lagstiftningen i en konsumentbalk.
KAPITEL
Konsument-
rätten och
risken för
konkurrens-
hinder
Enligt direktiven skall kommittén uppmärksamma regler på det
rättsliga konsumentskyddets område som lägger omotiverade
hinder i vägen för en fri marknad och konkurrens och som därmed i själva verket motverkar konsumenternas intresse. Kommittén har dock inte i uppdrag att lägga fram konkreta förslag till ändrad
lagstiftning.
Konkurrensen påverkas av beslut och åtgärder inom ett flertal
politikområdenzregionalpolitik, industripolitik, socialpolitik etc.
Ibland uppkommer motsättningar mellan konkurrensintresset
och andra intressen. Vid de avvägningar som måste är det
göras
viktigt att kvarstående inskränkningar i konkurrensen blir så
små och marknadskonforma som Konkurrenshäm-
möjligt.
mande effekter av regleringar kan uppträda skilda områden
på
och drabbar direkt eller indirekt konsumenterna i
slutligen form av högre priser, sämre kvalitet, etc. köproblem Avreglering
i konkurrensstimulerande är därför ett konsumentin-
syfte
tresse. lagstiftning har direkt eller indirekt ett kon-
Åtskillig
sumentskyddande ändamål. Här märks inte minst specialförfattningar inom sektorer som livsmedel, läkemedel, kemikalier, transporter, boende m.fl. Mycket av detta kan det i och för sig finnas anledning att se över från Med
konkurrenssynpunkt.
hänsyn till kommitténs allmänna inriktning och tidsram har dock ett arbete med en så bred ansats inte kunnat initieras. Vad
Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder 271
som granskats är sålunda den lagstiftning och det anknytande normsystem som brukar hänföras till konsumenträtten i trängre mening. Det är främst de generella lagar m.m. som reglerar företagens agerande på marknaden i fråga om marknadsföring, produktsäkerhet och avtalsvillkor samt konsumentköprätten.
25.1¶Pågående avregleringsarbete
Inom regeringskansliet och i andra statliga utredningar bedrivs ett avregleringsarbete.
Regeringen har tillsatt en särskild Avregleringsdelegation (dir 1993:1 13). Delegationens uppgift är att sammanställa de olika insatser som görs i regeringskansliet till ett samlat avregleringsprogram för budgetåret 1993-94 och verka för att detta genomförs. Den kan också ta särskilda initiativ till åtgärder som ökar konkurrensen och utrymmet för nyetableringar.
Vidare är det en central uppgift för Konkurrensverket att uppmärksamma offentliga regleringar, som kan snedvrida konkurrensen, och komma med förslag till åtgärder för att förbättra konkurrensförutsättningarna på marknaden.
25.2¶Enkät inom
Näringslivets Delegation
för Marknadsrätt
Under våren 1993 tillskrev kommittén de 25 -tal organisationer som ingår i Näringslivets Delegation för Marknadsrätt och ombads lägga konkurrensaspekter på konsumentlagstiftningen och Vad som i svaren främst nämndes
näraliggande regleringar. var prisinformationslagen och vissa köprättsliga regler. Därutöver tycks man inte uppfatta rättsområdet som problematiskt från konkurrenssynpunkt.
25.3 och
Marknadsföringslagen, riktlinjer
överenskommelser
Huvudbestämmelserna i marknadsföringslagen (MFL) är två allmänt hållna generalklausuler om otillbörlighet och information (2-3 §§). Dessa kan i sig inte anses vara konkurrenshämmande. Däremot finns en risk att de i utnyttjas ett
praktiken på sätt som får sådana effekter. Det är dock klart utsagt i lagens förarbeten att den inte får tillämpas på ett sätt som står i strid med principerna bakom konkurrenslagstiftningen (prop. 1970:57, s. 64, 68-69 samt SOU 1993:59, s. 196 f.). Detta
272 Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder
kontrolleras bl.a. genom det dömande gemensamma organet, Marknadsdomstolen (MD); i ett flertal av domstolens MFL-
beslut har också mot konkurrensintresset kommit
avvägningen
:in klart uttryck (MD 1975:18, 1982:14, 1990:13
m.fl.).
Marknadsföringsutredningen har nyligen lämnat förslag till
ny marknadsföringslag (SOU 1993:59). Nu gällande MFL
innehåller även två särskilda förbudsbestämmelser om kombinerade erbjudanden (7-8 Det torde numera stå klart att §§). dessa bestämmelser inte är utformade från
ändamålsenligt konsumentskyddssynpunkt. Från näringslivet hävdas att be-
stämmelserna medför oönskade, konkurrenshämmande bieffekter. Frågan har i ar-
ingått Marknadsföringsutredningens
bete. föreslår att 7-8 och ersätts av
Utredningen §§ MFL slopas
en bestämmelse om inriktad att
förmånserbjudanden, på erbju-
dandet skall ha korrekt presentation.
Marknadsföringslagens generalklausuler utgör basen för rikt-
linjer och överenskommelser som tillkommer efter förhand-
lingar mellan Konsumentverket och berörda
företag/0rganisa-
tioner. Här kan vilka kanske eller först
frågor regleras aldrig
efter lång tid kommer under MD:s
prövning. Riktlinjernas konkurrensaspekter analyserades av Riktlinje-
kommittén som i sitt betänkande
”Konsumentpolitiska styrme-
del (SOU inte fann till kritik i
1983:40) anledning allvarlig
detta avseende (se bl.a. s. 123-124).
Motsvarande slutsats drogs beträffande om tek-
riktlinjerna
niska handelshinder (bl.a. s. 129-131, 153-154). Det har senare framkommit som att dessa
knappast något gör
bedömningar väsentligen bör ändras. Riktlinjerna inte spelar
heller samma roll som Det hindrar
längre framskjutna tidigare.
inte att enskilda i m.m. kan behöva ses över.
punkter riktlinjer
Enligt uppgift har Konsumentverket initierat ett sådant arbete.
Till detta kommer att beträffande
rättsläget företagssamarbete
skärpts betydligt med den nya konkurrenslagen.
Lagens räckvidd och innebörd i om överenskommelser
fråga
m.m. som ingås mellan och Konsument-
företag/organisationer
verket är ännu delvis oklar.
Viktigt i detta är dock att och
sammanhang företagen orga-
nisationerna nu har än större att försäkra om att
anledning sig
överenskommelser etc. inte kommer i konflikt med konkurrenslagen. Det får givetvis också förutsättas att Konkurrensverket
beaktar konkurrensintresset och vid behov samråder med
Konkurrensverket.
Det kan att till konkurrensen särskilt
tilläggas hänsynen
markeras i 1 § till
förslaget ny marknadsföringslag (SOU
1993:59, bl.a. s. 510).
och risken för konkurtenshinder 273
Konsumenträtten
Det bör också observeras att riktlinjerna inte är till
tvingande
sin karaktär. MD kan sålunda ”underkänna tiktlinienörrner som bedöms alltför konkurrensbegränsande. laggar/talet, liksom medför ytterligare spärrar rnöt nörmer
EU-medlemskap,
som handelshinder eller konkurrensbegtansningar (se
utgör vidare SOU 1993:59, s. 140-154).
kan konstateras att konkurrensintresset i dag
Sammantaget
hårdare i samband med an för
bevakas väsentligt noi-mgivning
år sedan. Riskerna från rned
bara några konkurrenssynpnnkt
Konsumentverkets riktlinjer, överenskommelser mtrn_ framstår
inte som särskilt stora.
därför generellt
25.4¶Prisinformationslagen
som trädde i kraft 1 en
Prisinformationslagen (PIL), 992, utgör
2 MFL. Därtill finns föreskrifter örn
annexlag till och 3§§ 1992:1) och föreskrifter örn jämför-
prisinformation (KOVFS
utfärdade av Konsumentverket_ PIL
priser (KOVFS 1993:1),
för i detaljistledet. gäller prisinformation
PIL är att prisinformation skall larn-
Huvudprincipen enligt
vid av bestämda varor (4 gj_
nas marknadsföring eller tianster
för varor med fastställda
I 7§ föreskrivs jämförprismärkning
(se KOVFS 1993:1). Vidarg råder öbligatö_
beräkningsgrunder
av ”bestämd vara” i skyltfönster eller lik-
risk prismärkning
nande (10§).
Vid i dagligvaruhandeln fordras prislapp på
Självbetjäning
enbart eller skyl; tillåts döek örn
varje artikel; hyllkantsetikett
det finns hinder” mot artikelprismärçning (se KOVFS ”praktiska
Samma om ar sådant
1992:1). gäller prisinformationssygtetnet
enkelt kan räkna fram summan av sina inköp att konsumenten före och kontrollera att det pris son. tas nt starnrner
betalning
med vid varan. Denna kontrollmájlighet behöver
uppgiften
dock inte finnas när överensstämmelse mellan
prisnppgitten
är tekniskt säkerställt
och kassans dataminne (1 l§jl
Korrekta och om Jarn_ een tj anste_
lättillgängliga upplysningar
är för marknader, Det ar Viktigt
priser nödvändiga fungerande
att lämnas i sådan omfattning och förrn att
prisuppgifter
informationsinhämtande och prisjämförelser jnderlattas_ Sörn
måste att konsumenten genast vid köp_
grundprincip gälla
så enkelt som skall kunna få p-iset klart för sig_ tillfället, möjligt,
skall vara och entydiga.
Prisuppgifter tydliga
kritik av PIL riktar sig inte hgller rnöt
Näringslivets grund-
kunderna skall ha tillgång till
tanken att fullgodptisinförrnatiön,
av hur deta skall till_
utan mot lagens detaljstyrning gå
bör i stället, enligt näringsivet, göras rner
Normgivningen
274 Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder
principiellt inriktad. Prisinformation är ett
betydelsefullt
konkurrensmedel, menar man. PIL framstår dock som en alltför
stel reglering och kan kritiseras från
konkurrenssynpunkt,
enligt näringslivet.
25.5¶Avtalsvillkorslagen
Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden är (AVLK)
tekniskt likartad Den också
marknadsföringslagen. tillämpas
av samma organ, Konsumentverket/KO och MD. Den enda
materiella bestämmelsen är i som
generalklausulen 1§, gör det möjligt att förbjuda näringsidkare att använda ett oskäligt
villkor vid erbjudande till konsumenter. har ett
Lagen utpräglat
preventivt syfte och skyddar konsumenterna som kollektiv.
AVLK har sin största för av standard-
betydelse utformningen
formulär, även om lagen formellt gäller även andra villkor. I
likhet med MFL är AVLK knappast i sig
konkurrensbegrän-
sande men skulle kunna ett sådant sätt. Främst
tillämpas på
kommer då Konsumentverkets i fokus. Här
förhandlingsarbete
gäller i huvudsak samma synpunkter som anförts om
riktlinjer
m.m. Vad den nya innebär beträffande standard-
villkor och s.k. agreed documents är ännu osäkert. Konkurrens-
verket arbetar med
frågan.
Tilläggas kan att EG har antagit ett direktiv om
oskäliga
villkor i konsumentavtal (93/13/EEG). Direktivet skall vara
införlivat med de nationella senast den 31 december
lagarna
1 994. Man kan räkna med att detta införlivas med EES-avtalet.
Med anledning härav pågår inom arbete
Justitiedepartementet
för att ändra AVLK.
25.6¶Produktsäkerhetslagen
Produktsäkerhetslagen (PSL) har ett utpräglat preventivt
syfte,
dvs. att motverka att varor
och tjänster orsakar skada på person
eller (1 §). som avser enskilda fall av
egendom Produktansvaret, faktiskt inträffade, produktrelaterade skador, regleras i produkt-
ansvarslagen, vilken i allt överensstämmer med
väsentligt gäl-
lande EG-direktiv 74/EEG -
(85/3 EES-avtalet, bilaga III) och
kan lämnas därhän i detta
sammanhang.
PSL tar i första hand sikte
på farliga konsumentprodukter
men har ett något vidare Förutom
tillämpningsområde. sälj-
förbud ger lagen möjlighet att utfärda ålägganden om säkerhets-
information, varningsinformation samt återkallelse (se bl.a.
m).
Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder 275
PSL:s administration och uppvisar stora
handläggningsregler
likheter med MFL. Vissa skillnader finns dock. Tillsynsansvaret delas mellan Konsumentverket och på olika
specialmyndigheter
t.ex. livsmedel, läkemedel och kemikalier, men områden,
domstolstalan förs av KO i Marknadsdomstolen. Både i (16 och i förarbetena betonas att myndig-
lagtexten §)
heterna skall söka lösa genom för-
produktsäkerhetsproblem
med berörda Några närmare anvis-
handlingar näringsidkare.
om hur sådana skall utformas finns
ningar frivilliga lösningar
inte.
Konkurrensintresset kan för att på
givetvis aldrig åberopas
marknaden tillåta som medför allvarlig fara för liv,
produkter
hälsa eller Det saknas därför fog för konkurrens-
egendom.
kritik mot PSL:s inriktning. Inte heller
betingad principiella
bestämmelser som sådana föranleder invänd-
lagens några
av detta Problem kan dock om det på
ningar slag. uppstå
av PSL utvecklas omotiverat säkerhetskrav för
grundval höga
vissa varor. Detsamma om kraven är olämpligt utfor-
gäller
made, t.ex. att anvisa en bestämd teknisk lösning. genom PSL:s bestämmelser också basen för riktlinjer från
utgör
Konsumentverket. Normerna till att etablera en godtag-
syftar
bar säkerhetsnivå område. Ofta är det fråga om
på respektive
en samverkan mellan funktionskrav och informations-
bestämmelser. Erfarenheterna hittills visar inte att riktlinjernas säkerhetskrav hämmat eller snedvridit konkurrensen.
Inom EG har ett generellt produktsäkerhetsdirektiv antagits
detta skall vara införlivat med nationell lagstift- (92/59/EEG);
senast den 1 1994. Det är att direktivet också
ning juli troligt
tillförs EES-avtalet. Den svenska avviker i vissa
gällande lagen
hänseenden från direktivet och är bl.a. därför föremål för
har nyliöversyn (dir. 1993:46). Produktsäkerhetsutredningen
fram ett betänkande med förslag i denna del (SOU
gen lagt
som eventuellt framkommer
1993:88). Konkurrenssynpunkter
i samband därmed kan beaktas i det fortsatta
naturligen
lagstiftningsarbetet.
särskilda förslag från kommittén synes inte påkallade.
Några
25.7 och
Konsumentköplagen konsumenttjänstlagen
Att konsumenterna villkor, t.ex. genom
erbjuda förmånliga
ett konkurrensmedel. Genom konsument-
garantier, utgör viktigt
och den rätts-
tjänstlagen nya konsumentköplagen preciseras
av att en lämnats, bl.a. ifråga om
liga betydelsen garanti
276 Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder
konsumenternas rätt till skadestånd vid Från ”garantifel”. näringslivets sida har hävdats att dessa är skadeståndsregler alltför långtgående och att att lämna benägenheten garantier har minskat. Justitiedepartementet har tillkallat en särskild utredare för översyn av vissa (dir. konsumenträttsliga frågor 1993:101). Av direktiven att utredaren skall behandla framgår bl.a. de som här tagits Kommittén har därför inte frågor upp. anledning att närmare gå in på dessa.
Övrig lagstiftning
På konsumentskyddsområdet finns också annan än lagstiftning den som här behandlats, nämligen konsumentkreditlagen, hemförsäljningslagen m.fl. Det har inte framkommit att dessa regler orsakar betydande Viss konkurrensproblem. speciallagstiftning om t.ex. resegarantier kan kritiseras från konkurrenssynpunkt men är ett resultat av Dessa pågående EG-anpassning. regler bör därför inte tas upp inom ramen för kommitténs arbete.
25.9¶Slutsatser och
förslag
Avreglering och/eller omreglering är uppgifter angelägna på flera områden som har betydelse för hushållens ekonomi. Vi anser att:
0 Pâ i konsumentskyddsomrâdet trängre mening framstår problemen från som konkurrenssynpunkt begränsade.
Ett till ny remissbehandlas för förslag marknadsföringslag närvarande, och såväl som avtalsvillkorslagen produktsäkerhetslagen är föremål för särskild översyn. Vissa konsumentköprättsliga frågor utreds också i annan överordning. Riktlinjer, enskommelser och standardvillkor får en från genomlysning konkurrenssynpunkt i samband med av den tillämpningen nya konkurrenslagen.
9 Mot denna och med till bakgrund, hänsyn Auregleringsdelegationens verksamhet och Konkurrensverkets uppdrag beträffande offentliga regleringar, har kommittén inte anledning att gå närmare in de angivna m.m. på lagarna
Vissa delar av t.ex. prisinformationslagen, skyltfönstermärkningg, utgör en reglering som av detaljhandeln anses och onödig besvärande. Det har hävdats att den binder företagens
och risken för konkurrenshinder 277
Konsumenträtten
ett sätt som kan kritiseras från
informationsgivning på
konkurrenssynpunkt.
Vi föreslår att:
0 En av initieras
utvärdering prisinformationslagens effekter
och att därvid också blir beaktade.
Ieonkurrensaspekterna
Vid en måste man också ta till hur förekom-
översyn ställning
88/315/EEG, 88/
mande prismärkningsdirektiv (79/581/EEG,
314/EEG - EES-avtalet XIX) skall beaktas.
bilaga
KAPITEL
Den lokala
26¶Verksamhetens behov av
förstärkning
har genom närheten till Den lokala konsumentverksamheten
en viktig funktion för att upprätthålla en sund j marknaden l affärsmoral, skapa balans mellan marknadens aktörer, stärka
individen som konsument och främja god konkurrens.
l
I
Uppgiften för konsumentpolitiken är att skapa skäliga villkor
mellan konsumenter och näringsidkare, att se till att
produk-
terna uppfyller rimliga krav med hänsyn till säkerhet, använd-
barhet, pris, miljö etc. att hjälpa hushållen att hantera sina resurser på ett så effektivt sätt som möjligt samt att medverka
till att handeln så att olika konsumenters behov
organiseras tillgodoses.
Ambitionerna ställer krav på ett effektivt samspel mellan den
offentliga sektorn, näringslivet, frivilligorganisationerna, me-
dia, såväl lokalt som centralt, samt konsumenterna.
26.1¶Den lokala verksamhetens roll
Vi anser att den lokala konsumentverksamheten har tre huvud-
uppgifter:
0 Att bistå hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina
resurser genom bl.a. hushållsekonomisk rådgivning.
0¶Att stärka konsumenternas ställning genom och
utbildning
rådgivning i konsumentrått, vid reklamationer och genom
förebyggande åtgärder av generell natur.
Den lokala verksamhetens behov av förstärkning 279
0 Att vara ett som fångar upp problemen ur signalsystem konsumentens perspektiv (för samtliga aktörer).
Den kommunala konsumentverksamheten fungerar dessutom som för skolan, lokala och förenkunskapsbas organisationer ingar, företag samt massmedia. En väl lokal verksamhet är en förutsättning för fungerande att verkställa intentionerna med konsumentpolitiken. Staten eller andra centrala kan inte svara för rådgivning till organ enskilda konsumenter i hushållsekonomi, konsumenträtt och vid reklamationer. Den verksamheten i form av förebyggande information till enskilda företag och kontroll av företagens efterlevnad av de fastställda reglerna försvåras utan en fungerande lokal verksamhet. Kraven en aktiv lokal konsumentverksamhet kommer att på öka under de närmaste åren. Sambandet mellan konsumtion och är starkt. Den ekonomiska krisen har ökat miljöpåverkan behovet av ekonomisk budgetrådgivning och skuldrådgivning, En kommer att kräva särskild sanering. skuldsaneringslag medverkan från den lokala rådgivningen. Det växande internationella samarbetet i Europa ökar kraven den lokala verksamheten i fråga om regelverkets tillämppå som den dimensionen får större ning, samtidigt europeiska vid utformningen av regelverket. betydelse Utifrån ett är behovet av en konsumentpolitiskt perspektiv aktiv lokal konsumentverksamhet störst när det gäller
0 av den tillsynen marknadsrättsliga lagstiftningen 0 av ur säkerhetssynövervakningen produkters egenskaper
punkt
0 och stöd vid reklamationer hjälp 0 hushållsekonomisk rådgivning, information och utbildning 0 information och i konsumenträttsliga rådgivning, utbildning frågor 0 att och medverka i av distribution och följa utvecklingen handel 0 ett etiskt och moraliskt på marknaden.
uppträdande
En uppgift för den lokala konsumentverksamheten
betydelsefull
är den verksamheten. Detta arbete är många
förebyggande
en för de insatgånger förutsättning frivilliga organisationernas ser. Den verksamheten kan innefatta att medförebyggande verka till branschöverenskommelser och att stödja konsumentfrågornas plats i skolan.
280 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning
26.2¶Verksamheten har minskat
Resurserna för den kommunala konsumentverksamheten ökade fram till 1 990. Därefter har antalet kommuner med konsumentverksamhet minskat. Flera faktorer talar för en fortsatt negativ utveckling: den ekonomiska situationen i kommunerna tvingar fram verksamheten är förhållandevis kostnadsminskningar; ny i det intresset för området många kommuner; politiska är svagt och ett antal större och medelstora som kan ses som kommuner, normbildande, har avvecklat eller skurit ned sin verkkraftigt samhet. Riksrevisionsverket konstaterade i sin förvaltningsrevision att ca 2,2 människor 1992 tillhörde miljoner kommuner utan eller med en konsumentverksamhet. mycket begränsad Om fortsätter i samma takt som under neddragningarna 1992 kommer inom ett par år endast hälften av att befolkningen beröras av konsumentverksamhet i kommunal regi. Antalet kommuner med resurserna konsumentverksamhet, för verksamheten och ärenden har nu till mängden sjunkit samma nivå som 1986 eller lägre. 1986 års konsumentpolitiska riksdagsbeslut uttalade en om att kommunerna förhoppning på frivillig väg skulle utveckla verksamheten. I några avseenden är dock bilden fler ljusare. Betydligt kommuner än år 1986 anslår en eller mer för halvtidstjänst verksamheten, även om en även här kan noteras. minskning Inriktningen av verksamheten har stärkts i med 1986 enlighet års riksdagsbeslut. Den hushâllsekonomiska med rådgivningen, framför allt har tredubblats sedan 1986 och budgetrådgivning, visar fortsatt tendens att öka. Fler kommuner än (179) någonsin erbjuder budgetrådgivning. En analys enbart av resurserna i den lokala konsumentverksamheten räcker dock inte. En bör även i jämförelse göras förhållande till de förändrade behoven. 1986 Riksdagsbeslutet innebar att kraven verksamheten ökade att det på genom hushållsekonomiska perspektivet större Dessgavs utrymme. utom har inom konsumentverksamheten utmiljöuppgifterna ökats liksom behovet av en aktiv marknadsbevakning. Uppgifterna är i av en sådan och att en väl dag omfattning betydelse fungerande konsumentverksamhet förutsätter att resurser motsvarande minst en står till i de flesta heltidstjänst förfogande kommuner. I mindre kommuner bör minst en halvtidstjänst avsättas för för att verksamheten skall vara konsumentfrågor effektiv. Vi anser att av den lokala konsumentneddragningarna verksamheten kan av främst tre skäl: ifrågasättas
Den lokala verksamhetens behov av förstärkning 281
0 En av kommunens uppgifter är att stödja ekonomiskt utsatta
hushåll. En väl upplagd till enskilda hus-
budgetrådgivning
håll ger betydande inom socialtjänsten. Insatser
besparingar
på detta område lönar sig alltså för kommunen. Indirekt
har budgetrådgivning betydelse för andra verksamhetsområ-
den som familjerådgiuning, rehabilitering etc. 0 kommun har intresse av att den lokala marknaden
Varje
fungerar enligt gällande regler. Genom rådgivning i konsu-
mentriittsliga frågor, hantering av reklamationer och före-
byggande insatser fråmjas detta syfte. 0 i kommunerna måste att nå
Privatiseringen för framgång
följas upp med information, rådgivning och kontroll.
Konsumentverksamheten är ett frivilligt åtagande för kommunerna. Näringslivet och frivilligorganisationerna är i varierande omfattning engagerade i verksamheten, ofta samverkande med kommunerna.
I de kommuner som avvecklar eller minskar resurserna finns inga tecken på att näringsliv eller frivilligorganisationer träder in och kompletterar med verksamhet för dem lämpliga
på områden. Graden av måluppfyllelse i konsumentpolitiken har blivit lägre; vi närmar oss en punkt där möjligheterna att uppnå intentionerna inte längre är för handen.
26.3¶Alternativa att
möjligheter
en lokal verksamhet
upprätthålla
En väl marknadsekonomi förutsätter aktiva och
fungerande
välinformerade konsumenter, tillika ett effektivt konsumentskydd. Vi har övervägt alternativa möjligheter att upprätthålla en lokal konsumentverksamhet:
0 Staten inrättar egna konsumentkontor i varje kommun. 0 Verksamheten övertas av eller andra.
frivilligorganisationer 0 införs för att olika sätt den
Statliga åtgärder på främja kommunala verksamheten.
Starka skäl talar dock mot att staten i egen regi skall utveckla en lokal konsumentverksamhet:
0 Kostnaderna skulle bli mellan 150 och 200 miljoner kronor
per år, om staten skulle etablera egna konsumentkontor i
samtliga kommuner med minst en vägledare i de mindre kommunerna.
282 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning
0 Den verksamhet som berör enskilda konsumentpolitiska hushåll och det lokala är i en kommunal näringslivet hög grad Den har också till andra kommuangelägenhet. kopplingar nala verksamheter. 0 I mellan den centrala och den lokala arbetsfördelningen nivån bör staten svara för inriktningen och förverkligandet av nivå. Kommunerna, jämsides
politiken på övergripande
bör hantera frågor som med den övriga lokala verksamheten, är av vikt för medborgarna lokalt. När staten i egen regi bedriver en lokal verksamhet, t.ex. eller på försåkringsarbetsmarknadsområdet, är det renodlade myndighets-
uppgifter.
0 En aktiv lokal konsumentverksamhet bygger på mångas från såväl som och engagemang: politiker organisations-
näringslivsföreträdare.
Vi finner det inte att ut det centrala ansvaret för möjligt lägga det lokala konsumentpolitiska arbetet på frivilligorganisationer. Det saknas i landstäckande frivilligorganisationer som Sverige ser som sin främsta att tillvarata konsumenternas
uppgift
intressen ur ett Enligt vår ”konsumentfackligt” perspektiv. har de med konsumentfråmening frivilliga organisationerna inte nu att ta på sig ett totalt gor på programmet förutsättningar ansvar för den lokala verksamheten. Ett antal dock med andra än organisationer, huvuduppgifter konsumentfrågor, bedriver lokal konsumentverksamhet på
främst informations-, utbildnings- och opinionsbildningsom-
rådena. Deras arbete en för att vidmaktutgör förutsättning hålla och stärka i frågor. En
engagemanget konsumentpolitiska
verksamhet bedrivs inom ekonomisk rådgivning och
begränsad
i konsumenträttsliga frågor. Vi anser att:
0 Det inte realistiskt alternativ till en lokal konsu-
finns något
mentverksamhet under kommunalt ansvar.
Däremot är det både önskvärt och nödvändigt att såväl organisationer som näringslivet lokalt i ökad utsträckning engagerar i konsumentverksamheten, bl.a. i samarbete med kommusig nerna. Ur ett är det angeläget att organisatiostatligt perspektiv nerna och tar ett större ansvar inom framför allt näringslivet följande fyra områden:
0 Ekonomisk till särskilt utsatta hushåll kommer rådgivning under 1990-talet att efterfrågas i allt större utsträckning.
Den lokala verksamhetens behov av 283
förstärkning
Området lämpar sig särskilt för t.ex. fackliga organisationer
i samarbete med studieförbund, banker och
försäkringsbo-
lag. Sådan verksamhet förekommer i ofta i samverkan
dag,
med den kommunala konsumentverksamheten och har visat
sig vara till stort stöd för utsatta hushåll. Den bör utvecklas.
0 bedrivs i
Reklamationshantering några kommuner på försök
med stöd av ett reklamationsråd. Erfarenheterna är
goda.
Lokala reklamationsråd med från lokala
deltagande näringslivsorganisationer och bör
frivilligorganisationer prö-
vas även i andra kommuner. 0
Konsumenträttslig rådgivning och utbildning medverkar till
att Samarbete mel-
förebygga generella konsumentproblem.
lan näringslivet och den kommunala konsumentverksamheten
saknas i hälften av alla kommuner. bland före-
Kunskaperna
tagarna om lagstiftning och överenskommelser med bransch-
organisationer är dessutom bristfälliga. Lokala
näringslivs-
organisationer har med stöd av
därför, riksorganisationerna,
en viktig uppgift på detta område. kan
Frivilligorganisationer
bedriva sådan verksamhet riktad till enskilda konsumenter.
0 om
Opinionsbildning, information och stöd till den lokala
konsumentverksamheten. Den kommunala konsument-
verksamheten har ett starkt stöd hos såväl
frivilligorga-
nisationer som Behovet av och motiven för en
näringslivet. lokal konsumentverksamhet kan därför
tydliggöras av orga-
nisationerna och
näringslivet.
26.4¶Kommunernas ansvar
Kommunernas ansvar för den lokala konsumentverksamheten
bör även i vara ett Om
fortsättningen frivilligt åtagande.
emellertid resurserna för den kommunala verksamheten fort-
sätter att minska, bör staten att kommunerna
överväga ålägga
vissa uppgifter av för en
betydelse fungerande konsumentpolitik såsom marknadskontroll, samt eko-
reklamationshantering
nomisk och När beslut fattas om
konsumenträttslig rådgivning.
en att kommu-
skuldsaneringslag, kan det övervägas ålägga
nerna ansvaret för att medborgarna får att i
möjlighet enlighet
med sanera sina skulder.
lagen
Det är, vår Önskvärt att den lokala
enligt uppfattning,
rådgivningen i ekonomiska utvecklas vidare.
frågor
Vi anser att:
° Det är i linje med intentionerna bakom att
kommunerna tar ett ansvar för att rådgivning i ekonomiska
frågor erbjuds dem som har behov av sådant stöd.
284 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning
har ”kommunen det yttersta ansvaret Enligt socialtjänstlagen för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver”. Erfarenheterna talar för att kommunernas ekonomiska främst bör inom konsumentrådgivning ligga verksamheten. Det ökar för alla. En nära
tillgängligheten
samarbete bör under alla förhållanden ske med socialförvalt- Det innebär inte att verksamheten behöver bedrivas i ningen. kommunal Även om kommunerna har det yttersta msvaregi. ret kan kommunerna att bedriva verksamheten i egen regi välja eller helt eller delvis överlåta den till andra aktörer, såsom andra med kompetens, och
banker, företag privatekonomisk
frivilligorganisationer. Det är vår också av stor vikt att den lokala enligt mening konsumentverksamheten med hänsyn till de förutorganiseras som råder i den enskilda kommunen. sättningar Ett alternativ till lokal konsumentverksamhet i kommunal som båda dessa krav är en lokal verksamhet där regi tillgodoser har huvudansvaret. Enligt vår bedömfrivilligorganisationer förutsätter en sådan lösning att kommu-
ning organisatorisk
nerna lämnar ekonomiskt och annat stöd till verksamheten. För en sådan talar att konsumentverksamheten delvis beaklösning tar ett i förhållande till den offentliga sektorn. partsintresse Efter hand som delar av den offentliga sektorn avregleras och privatiseras blir detta allt tydligare. Detta alternativ innebär att kommunerna har ett ytterst ansvar får stöd och för att marknaför att resurssvaga grupper den tillfredsställande, men att den organisatoriska fungerar en aktiv medverkan från frivilliga organilösningen bygger på sationer.
Lokal konsumentverksamhet skall stimuleras
Staten bör vidta som stimulerar kommunerna att åtgärder utveckla den lokala konsumentverksamheten. Vid ställningstai och närliggande frågor av betyganden konsumentpolitiska delse för kommunerna bör staten behovet av
uppmärksamma
att den lokala konsumentverksamheten stöds och utvecklas. har under 1980-talet lagt störst vikt vid Konsumentorganen att och utveckla verksamheten. Konsumentmyndigheten främja bör i samverkan med Kommunförbundet under de närmaste åt att följa upp effekterna av åren ge hög prioritet kontinuerligt den lokala verksamheten. Effekterna för konsumenterna, kommunerna och samhället i stort bör tydliggöras så att förståelsen för konsumentverksamhetens ökar bland lokala pobetydelse litiker. Budgetrådgivningen, vars effekter tidigare framhållits,
Den lokala verksamhetens behov av 285
förstärkning
har ökat både i avseende på total, nedlagd arbetstid och antalet kommuner detta område.
med engagemang på Staten bör i Ökad medverka till
utsträckning genom forskning att klarlägga betydelsen av den lokala konsumentverksamheten; utveckling av en sund affärsmoral, god balans mellan olika aktörer på marknaden, stärkt konkurrens, utvecklat rättsmed-
vetande, Ökad tillit till rättssamhället och om missför-
signaler
hållanden på marknaden. Utvecklingen av och stödet till den lokala konsumentverksamheten bör ses som en av de för
viktigaste uppgifterna
Konsumentverket och för Allmänna reklamationsnämnden.
Den kommunala konsumentverksamheten bör i ökad utsträck-
ning vara företrädd i olika organ med att och
uppgift planera
genomföra den centrala verksamheten. Sambandet mellan den
statliga och den kommunala nivån kan stärkas
härigenom ytterligare.
Vi föreslår bl. a. att:
0 av
Utvecklingen och stödet till den lokala konsumentverksamheten ses som en av de
viktigaste uppgifterna för
konsumentmyndigheten.
Den kommunala konsumentverksamheten är förhållandevis
ny. De organisatoriska formerna kommer att utvecklas beroende på vunna erfarenheter och skilda i kom-
förutsättningar
munerna. om verksamheten och insikten om beho-
Kunskapen
ven brister håll. De centrala bör
på många konsumentorganen
tillsammans med kommunerna främja och in-
uppbyggnaden
riktningen av den lokala verksamheten. Ett intensifierat
erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, Kommunförbundet och
de centrala bör gagna verksamheten.
konsumentorganen
Vi har i samband med försöksverksamheten för att förbättra den kommunala servicen genom hemställt
medborgarkontor
att för skall beakta intresset
arbetsgruppen medborgarkontor
av en stärkt konsumentverksamhet i sitt arbete.
Särskild uppmärksamhet i arbetet med att den lokala
främja konsumentverksamheten bör riktas mot de kommuner som i
dag inte har konsumentverksamhet eller där den är
någon
sparsamt förekommande. Vi föreslår bl. a. att:
Konsumentmyndigheten tillsammmans med Kommunförbundet främjar uppbyggnaden av den lokala verksamhe-
ten.
286 Den lokala verksamhetens behov av förstärkning
26.5¶Integritetsfrågan
av uppgifter om en enskild persons förhillan-
Sekretesskyddet
den som lämnas vid ekonomisk rådgivning får inte av
påverlas
hur den kommunala konsumentverksamheten I en
organiseras.
del kommuner konsumentverksamheten under socialför-
lyder
inom socialtjänsten om en enskild; per-
valtningen. Uppgifter
förhållanden omfattas av 7 kap. 4§ i sekretesslagen. I
sonliga
andra kommuner organiseras konsumentverksamheten på an-
nat sätt och omfattas då inte av socialtjänstlagen, även om uppgifterna är av samma karaktär. Vi anser att:
0 Den som bedrivs inom konsunent-
hudgetrâdgivning
verksamheten i kommunens regi hör besitta samma
egen
som ohenende
sekretesskydd gäller enligt socialtjänstlagen
av hur verksamheten organiseras.
26.6 av
Prioritering uppgifter
Obalansen mellan och resurser är i många kommuner
uppgifter
slående: alltför och alltför stora uppgifter i förhålande
många
till resurserna. Vi anser att:
0¶Det är att kommunerna preciserar den Tokala
angeläget
konsumentverksamhetens och prioriterar de vikti-
uppgifter
gaste av dem. Den hushâllsekonomiska och bör
râdgivningen informationen
även i Ökad vikt bör vid att
prioriteras fortsättningen. läggas
också och företag med kun-
engagera frivilligorganisationer
området som banker, försäkringsbolag och Poszen.
skap på
Stöd vid av reklamationer och enklare tvister är en
hantering
som bör få ökad I samverkan med det lokala
fråga prioritet.
och bör lokala reklamations-
näringslivet frivilligorganisationer
råd inrättas som stöd för verksamheten (jfr kapitel 23).
Den marknadshevakningen fungerar inte lika bra rättsliga
över hela landet eftersom insatserna från den lokala verksamheten är detta område. Det är angeläget attdenna
begränsade på
verksamhet ges ökad dignitet. dominerade i den lokala
Tidigare förköpsrådgivningen
konsumentverksamheten. I denna i allt större omfattdag styrs
till andra kanaler som bibliotek, organisationer och ning
konsumentombud. Massmedia informerar numera regelbun-
det om varor och tjänster.
att finna nya former bör fortsätta. Möjlig-
Ansträngningarna
heterna att samverka med butiker bör prövas. Konsumenterna
Den lokala verksamhetens behov av 287
förstärkning
bör kunna få till sådana i butikerna. Data-
tillgång uppgifter och
teleteknik bör utnyttjas i större
utsträckning. Förköpsrådgiv-
ningen leder till bättre köp, men den har också för att
betydelse påverka näringslivet att utveckla bra med till produkter hänsyn
pris, funktion, säkerhet och miljö. I särskild bör den
ordning
traditionella ses över och utformas uti-
förköpsrådgivningen
från dagens behov och bl.a. i samråd med
teknik, näringslivets
organisationer. Den lokala har hittills mest
förlzöpsrâdgivningen omfattat
enskilda varor, i mindre När
utsträckning tjänster. kommu-
nerna privatiserar verksamheter och konsumenterna har behov av information för att kunna ta till utbudet mark-
ställning på
naden kommer att öka. Detta
rådgivningen på tjånsteområdet
förhållande bör av
uppmärksammas konsumentmyndigheten.
Antalet förtroendevalda har minskat.
på konsumentområdet
För att öka insikten om konsumentverksamhetens betydelse
bör information och detta område omfatta alla
utbildning på
förtroendevalda inom den kommunala verksamheten.
från fältet
Signaler
En effektiv lokal verksamhet
fångar tidigt upp förändrade
behov och beteenden hos konsumenterna.
Konsumentverket
får på det sättet om
kontinuerligt signaler konsumenternas
villkor.
Under senare hälften av 1980-talet observerade konsument-
vägledare att allt fler hushåll bad om råd när
hjälpsökande
ökade och räntor tärde inkomsten.
amorteringar på Budget-
rådgivningen försvårades av skuldärenden med
komplicerade
många borgenärer inblandade. Kronofogdar och skatte-
myndigheter var allt oftare i målet. Materialet
part förf
5 i
budgetrådgivning i det arbetet blev
praktiska otillräckligt.
Bristen om området blev också
på kunskap tydlig.
Konsumentverket fick de första om den försäm-
signalerna
rade situationen genom aktiva Konfe-
konsumentvägledare.
renser och seminarier med med ekonomisk inrikt-
vägledare
ning anordnades i länen. om hushållens
Undersökningar p; ekonomi inleddes. _ _
5 5
Kunskapen om hushållens situation verket
gav underlag för
att slå larm till materialet för
regeringen, förnya budget-i
{ rådgivning och utbilda att möta
vägledarna problemen.
Kunskaperna om hushållens ekonomi ledde till att
regeringen
uppdrog åt Konsumentverket att komma överens medl
kreditinstituten om bättre villkor i bl.a.
marknadsföringen av
i krediter. Resultatet blev en kontonämnd som startades 1987
f
I med som finansiär
Finansbolagens förening och huvudman.
KAPITEL
De
frivilliga
organisationernas
engagemang
i i För att öka konsumenternas kunskaper och medvetenhet behövs * i ett brett av människor och deras organisationer
deltagande
i
konsumentpolitiken.
27.1¶Statsmakternas stöd till
frivilliga organisationer
I såväl 1972 som 1986 års om inriktningen av
riksdagsbeslut
underströks betydelsen av att stärka det
konsumentpolitiken
arbetet konsumentområdet.
frivilliga på
Det fanns också en önskan att bryta den relativa tystnaden att förstärka debatten och opinions-
kring konsumentfrågorna,
och att allmänt verka för att konsumentintresset
bildningen
kommer fram i samhällsdebatten. Den svenska model-
tydligare
dvs. samverkan mellan kommuner, fackför-
len, myndigheter,
folkrörelser och andra borde
eningar, frivilligorganisationer,
utvecklas vidare och särskilt folkrörelserna lokalt borde spela en mera offensiv roll. De konsumentorganen skulle
offentliga
och stimulera de som arbetar för
stödja organisationer
konsumentintresset. Konsumentverket tillfördes också genom 1986 ett mindre för stöd till sådan
riksdagsbeslutet anslag
verksamhet. Fr.o.m. 1 990 Konsumentverket 2 miljoner kronor
disponerar
till Staten lämnar även
per år för stöd frivilliga organisationer.
annat sätt stöd till på konsument-
på frivilligorganisationerna
De frivilliga engagemang 289
organisationernas
området. Bidrag lämnas till ungdomsprojekt och till kvinnoorganisationer. Genom Barn- och Ungdomsdelegationen under Civildepartementet har sex miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden avsatts under perioden 1991/92 t.o.m. 1993/94 för projekt som syftar till att stärka ungdomars ekonomiska fostran och roll som konsumenter.
27.2 ökar hos
Engagemanget frivilliga organisationer
Enligt ”Kartläggning av konsumentpolitiskt arbete i frivilliga organisationer” (NEK 1993. Seminar- och arbejdsrapport) arbetar fler i med konsumentfrågor än i
organisationer Sverige övriga nordiska länder. Tillsammans kan frivilliga organisationer i Sverige, engagerade i konsumentpolitiken, bland sina medlemmar inräkna större delen av den svenska befolkningen.
Av den enkät som vi om och deras
gjort organisationerna verksamhet på konsumentområdet framgår att intresset och engagemanget från organisationernas sida har ökat under senare år. Utvecklingen tycks ha gått enligt intentionerna i 1986 års riksdagsbeslut. Det stöd som staten har lämnat för att stimulera utvecklingen anser vi har varit av betydelse. En beskrivning av organisationerna ges i kapitel 11.
Sammantaget har verksamheten en stor bredd och omfattar såväl tvistlösning, ekonomisk rådgivning, bevakning av
prisutvecklingen, marknadsövervakning, utbildning i studiecirklar och i annan produktsäkerhetsfrågor,
form, produktinformation, information om konsumenträtt, testverksamhet och standardi-
Stora variationer förekommer dock mellan
seringsfrågor. orga-
nisationerna beträffande verksamhetens inriktning och omfattning beroende på organisationernas uppgifter och resurser.
De fackliga organisationerna och pensionärsorganisationerna ägnar främst åt frågor som syftar till att öka den
sig ekonomiska friheten för medlemmarna, bl a. ekonomisk rådgivning och aktiviteter som syftar till att hålla priserna nere. För att bättre nå fram till medlemmar som behöver stöd och hjälp har LO, TCO och PRO utsett ett stort antal lokala konsumentombud. För att förbättra den ekonomiska och juridiska rådgivningen har LO och TCO samarbete med
ingått Sparbanken LO har också bedrivit en särskild för att
Sverige. kampanj informera och ge råd och tips till ungdomar som att
planerar flytta hemifrån och inreda en egen bostad.
har under senare år gjort
Naturskyddsföreningen betydande insatser för att konsumenterna skall välja mindre miljöbelastande
10 13-0824
290 De engagemang
frivilliga organisationernas
produkter. Kampanjen Handla miljövänligt”, som omfattar märkning av produkter, utgivning av publikationer och
har fått ett stort genomslag.
utbildningsinsatser, mycket
Av redovisningen för studieförbundens aktiviteter framgår att verksamheten på konsumentområdet är begränsad i förhållande till förbundens totala verksamhet. Konsumentfrågor behandlas dock i många sammanhang som förbunden inte redovisar som konsumentverksamhet. Enligt vad vi har erfarit Ökar intresset för i studieförbunden. Bland studie-
konsumentfrågor
förbunden är det ABF och Studieförbundet Vuxenskolan som dominerar på konsumentområdet.
Med stöd av Barn- och Ungdomsdelegationen under Civil-
har ett stort antal kommit som
departementet projekt igång
syftar till stärka ungdomarna i rollen som konsumenter.
Att engagemanget för konsumentfrågor växer visas också av
att flera nya konsumentorganisationer har bildats under senare
år. Sveriges Bankkunders Riksförbund, Konsument-Forum och Svenska Konsumenters Riksförbund har alla kommit till efter
mitten av 1980-talet. Även regionalt och lokalt har konsument-
startats. har ännu så länge
organisationer Organisationerna
inte medlemmar och stora resurser, men är sina
många på
respektive områden viktiga tillskott för att stärka intresset för
konsumentfrågor, särskilt i ett framtidsperspektiv.
Av särskilt intresse är att flera av de stora folkrörelserna som är verksamma inom konsumentområdet bildat Sveriges Konsumentråd. Rådet har för närvarande elva medlems-
organisationer. Avsikten är att utveckla rådet till en plattform
för fler på konsumentområdet. Rådet är ett
organisationer
samarbetsorgan som syftar till att tillvarata medlemmarnas
intressen på konsumentområdet i första hand i det
europeiska
samarbetet men även genom medverkan i
opinionsbildningen.
Rådet skall främja samarbetet mellan medlemsorganisatione-
rna och stödja och utveckla verksamheten på konsument-
området i medlemsorganisationerna. Rådet avser inte att överta
verksamheter från medlemsorganisationerna, utan skall stödja j
medlemsorganisationernas egen verksamhet. Sveriges Konsumentråd är en vidareutveckling av KF :s konsumentpolitiska råd i
som bildades i samband med 1986 års riksdagsbeslut.
Frivilliga organisationers förutsättningar
Flertalet organisationer har små resurser och
frivilliga egna
statens, kommunernas och landstingens bidrag är av stor betydelse för verksamheten. Det gäller främst studieförbunden och
de mindre
organisationerna.
De frivilliga engagemang 291
organisationernas
Den ekonomiska utvecklingen under senare år med mins-
kande egna intäkter och offentliga bidrag har inneburit en
omställning för många organisationer, som bl.a. minskat sin
personal. Det gäller såväl studieförbunden, de organifackliga
sationerna som
konsumentföreningarna.
De fackliga organisationerna synes koncentrera sin verksam-
het till de primära uppgifterna på det fackliga området. Uppgif-
ter decentraliseras till den regionala nivån, och det
europeiska
arbetet ställer ökade krav. Det föreligger en risk att insatserna på konsumentområdet kan minska.
Den konsumentkooperativa rörelsen genomgår en omfattande förändring. Affärsverksamheten integreras i ett
företag,
medan konsumentföreningarna främst skall företräda medlemmarnas konsumentintresse. Vilken roll konsumentföreningarna kommer att spela är ännu oklart. Det kommer att dröja
några år innan den nya organisationen har funnit sina former.
27.3¶Organisationernas betydelse
Även om organisationerna tvingas minska sina resurser är det
vår uppfattning att det arbetet kommer att få en Ökad
frivilliga
betydelse. Många faktorer talar för att det frivilliga engage-
manget fortsätter att växa.
Samhällsförändringarna ställer allt större krav på kunskaper,
hjälp och stöd. Avregleringarna inom den offentliga sektorn och
den förstärkta konkurrensen kräver kunnigare och mer infor-
merade konsumenter inom en rad områden, t. ex. livsmedel,
bostäder och inte minst tjänstesektorn. På miljöområdet har
konsumentfrågorna kommit allt mer i fokus. Allt fler konsumenter ställer krav på miljöområdet samtidigt som staten ställer större krav på konsumenterna för att målen för miljöpolitiken
skall uppnås. Även på det ekonomiska området kommer den
enskilde att behöva mer kunskaper för att kunna ta ställning till
i t.ex. trygghetssystemet. Minskande
förändringar marginaler
för många hushåll innebär behov av insatser från organisationer som arbetar för att förbättra medlemmarnas att
förmåga
hantera sin ekonomi. Internationaliseringen innebär en ny
dimension för såväl de organisationerna som enskilda konsu-
meriter.
En annan faktor är att konsumenterna bereds att
möjlighet
föra fram sina intressen i det europeiska samarbetet genom sina
organisationer (framgår av kapitel 19), medan konsument-
myndighetens möjlighet att påverka den europeiska konsument-
politiken ligger på expertplanet. Organisationerna spelar en viktig roll för att tydliggöra
292 De frivilliga organisationernas engagemang
konsumentintresset inom konsumtionsområden som livs-
tunga
bostäder, kläder och tjänster. Även inom
medel, transporter, andra områden, där staten har ett ansvar för utveck-
ytterst
är av stort värde. Det
lingen, organisationernas engagemang
konkurrens-, social-, kultur- och
gäller exempelvis miljö-, Ett viktigt element i konsumentpolitiken utbildningspolitiken.
är en aktiv mellan olika intressen och aktörer.
dialog
Kan ta över vissa
frivilliga organisationer statliga uppgifter?
I vår att överväga möjligheterna att överföra
uppgift ligger som i bedrivs av konsumentmyndigheten, till
uppgifter, dag
Det som staten inte
frivilliga organisationer. gäller uppgifter
med behöver bedriva, dvs. som inte i
nödvändighet uppgifter första hand är myndighetsutövning. Vi har haft en hearing med
för ett antal och senare under
representanter organisationer
också fått synpunkter på frågan från
utredningsarbetets gång
för Deras inställning är att de
representanter organisationerna. i
i fall inte i anser sig ha att överta i
varje nuläget möjlighet
som i dag bedriver. Den a
uppgifter konsumentmyndigheten
allmänna meningen från sida är att
organisationernas
konsumentintresset i samhället bör stärkas att den
genom
nuvarande modellen, dvs. samverkan mellan myndigheter, kom-
muner och frivilliga organisationer, utvecklas.
Enligt vår mening bör:
0 Den samverkan som förekommer mellan staten, kommu-
nerna och frivilligarganisationerna bör utvecklas ytterligare.
Det finns inte som enbart företräder
någon frivillig organisation
konsumentintresset och som i nuläget kan bedömas kunna överta mera som staten svarar för. Vi har
betydande uppgifter
att Konsumentråds ambitioner i första hand I
uppfattat Sveriges
är att samordna medlemsorganisationernas konsumentintresse i och att konsumentarbetet i
europasamarbetet främja medlemsorganisationerna.
Det ankommer inte oss att vilken roll g
på lägga synpunkter på
kan spela eller vilken verksamhet som de bör
organisationerna
bedriva. bestämmer över sin verksam-
Organisationerna själva
het med från medlemmarnas behov och intres-
utgångspunkt
sen.
Vår är i stället att föreslå åtgärder som kan bidra till
uppgift
att öka från konsumenternas och organisatio-
engagemanget nernas sida.
De 293
frivilliga organisationernas engagemang
Mot den bakgrunden föreslår vi i det följande åtgärder i syfte
0 att stärka konsumenternas och främja det lokala
kunskaper arbete som de frivilliga organisationerna bedriver
0 att de möjlighet att delta i
stödja frivilliga organisationernas
det europeiska konsumentarbetet
0 att stärka samarbetet mellan de
frivilliga organisationerna på
konsumentområdet 0 att stärka inom såväl konsument-
konsumentinflytandet politiken som andra viktiga politikområden.
27.4¶Förslag
De insatser som hittills gjorts är allt för blygsamma med hänsyn till den betydelse som vi tillmäter de frivilliga organisationernas
arbete när det gäller framför allt lokala aktiviteter, liksom att
öka kunskaperna i konsumentfrågor och att lyfta fram
konsumentintresset i samhället.
I första hand är det, enligt vår mening, angeläget att stimulera
lokala konsumentaktiviteter och utbildningen i konsumentfrå-
gor.
Organisationerna inklusive studieförbunden bör ha ett in-
tresse av att ytterligare intensifiera sitt lokala arbete på
konsumentområdet.
Många organisationer har små ekonomiska villkor och behö-
ver stödjas från det allmännas sida.
Vi anser att:
0¶Om friuilligorganisationerna tar på sig uppgifter som stat och
kommun nu svarar bör stöd utgå.
för statligt
Med hänsyn till de stora förändringar som samhället genomgår i olika avseenden är det angeläget att de frivilliga organisatio-
nerna i ökad utsträckning samverkar med studieförbunden för att förbättra kunskaperna på konsumentområdet. Stat, lands-
och kommuner lämnar betydande bidrag till studieförbund-
ting
ens verksamhet.
Vi anser att:
0 till verksamhet bör i
Offentliga bidrag studieförbundens
Ökad kunna utnyttjas på konsumentområdet.
utsträckning
De insatser som staten har gjort genom att bidra ekonomiskt och annat sätt har det för organisationerna att
på gjort möjligt
294 De organisationernas
frivilliga engagemang
under senare år öka sina insatser. Vi kan nu konstatera att intresset för konsumentfrågor ökar.
Organisationerna har blivit aktivare. Flera nya konsument-
organisationer har bildats.
Konsumentkampanj
För att stimulera arbetet med landsbygdsfrågor bedrev många
organisationer i samverkan under två år i slutet av 1980-talet
kampanjen ”Hela Sverige ska leva! ”. För att följa upp kampanj-
ens idéer och aktiviteter bildade ett 40-tal organisationer därefter Folkrörelserådet Hela ska leva”, vars verksamhet
Sverige
är till fem år. Staten medverkade olika sätt
tidsbegränsad på under kampanjen och stöder även uppföljningsverksamheten.
Verksamheten syftar till att stimulera och stödja det .lokala
utvecklingsarbetet, verka för en samordning mellan olika in-
tressen lokalt, att samordna organisationernas arbete centralt
och att lyfta fram landsbygdens frågor och bedriva opinions-
Verksamheten har varit Inte
bildningsarbete. framgångsrik.
minst för studieförbunden har verksamheten betytt mycket.
Det är visserligen inte statens uppgift att ta initiativ till någon motsvarande verksamhet konsumentområdet. Vi anser emel-
på lertid att den kraftsamling som organisationerna under en begränsad tid har gjort landsbygdsområdet kan vara av på
intresse för organisationerna på konsumentområdet. Behovet av insatser från sida växer när det gäller
organisationernas miljöfrågorna, samarbetet i Europa, rådgivningen i ekono-
miska frågor inklusive skuldsanering och nya sektorer som har
eller kommer att konkurrensutsättas för att nämna några viktiga områden.
Vi anser att:
0 En mobilisering konsumentområdet är önskvärd från de
på
organisationernas sida. Staten bör i så fall stödja
frivilliga
denna verksamhet.
Stöd till
Europasamarbetet
Det samarbetet har hittills främst syftat till att skapa
europeiska
en gemensam marknad för produkter, tjänster, arbete och kapital. Samarbetet kommer sannolikt i framtiden att fördjupas
på andra områden, bl.a. på konsumentområdet. Frivilliga
konsumentorganisationer ges redan i dag möjligheter att med-
verka såväl i EFTA- som i EG-samarbetet. Efter hand som
samarbetet i Europa utvecklas på konsumentområdet är det
De organisationernas 295
frivilliga engagemang
viktigt att organisationerna ges bättre att föra fram
möjligheter
sina innan beslut fattas. Konsumentintresset måste
synpunkter
komma till uttryck i det samarbetet.
europeiska
Statsmakterna bör medverka till att
förutsättningar skapas
för organisationerna i att centralt samarbeta i konsument-
Sverige politiska frågor av betydelse i det europeiska samarbetet, utbyta
erfarenheter och stödja det arbetet i
konsumentpolitiska övrigt.
Det finns en del likheter mellan konsument- och försvarsområdena. På båda områdena främjar staten
frivilligorganisa-
tionernas verksamhet för att engagemanget från
medborgarnas
sida inom respektive område skall kunna utvecklas. Inom båda områdena är ett nära samarbete mellan den sektorn
offentliga
och de av värde för såväl
frivilliga organisationerna väsentligt medborgarna som staten.
Centralförbundet Folk och Försvar (CFF) är en sammanslut-
ning av demokratiska riksorganisationer. Uppgiften är att ut-
veckla intressegemenskapen totalförsvaret. Förbundet
kring
informerar, främjar debatten och samverkar med myndighe-
terna på totalförsvarsområdet.
Syftet med Sveriges Konsumentråd är att en
skapa plattform för riksorganisationer att samverka i som rör
frivilliga frågor
det europeiska samarbetet och att genom rådet föra fram sina intressen i olika europeiska organ.
Vi anser att:
0 Det är för närvarande motiverat att staten ekonomiskt stöder
Sveriges Konsumentråd.
KAPITEL
Näringslivets 28
att
möjligheter
lösa konsu-
mentproblem
fungerar l
Staten har ytterst ansvaret för att marknadsekonomin
enlighet med fastställda Spelregler och de grundläggande värderingar som konsumentpolitiken bygger på. För att de
konsumentpolitiska målen skall uppnås förutsätts dock ett väl
och och staten.
fungerande öppet samspel mellan näringslivet
I 1984/85 :213 om ändring i marknadsföringslagen
proposition
m.m. som en målsättning att det
angavs konsumentpolitisk
skall finnas ett stort av initiativ från näringslivets sida när
inslag det gäller att spåra och lösa konsumentproblemen.
När på marknaden skall lösas bör
konsumentproblem
först pröva möjligheten att näringslivet konsumentorganen
kommer tillrätta med problemen. Nägenom egna åtgärder
egenårgärder kan, oavsett om de innebär alternativ
ringslivets
eller till från det allmänna, medföra en
komplement åtgärder
för det allmänna. Tillfredsställande egenåtgärder på
avlastning
kan till resultat att det allmänna inte behöver nya områden ge
Förekomsten av områden som redan
ingripa. egenåtgärder på täcks av och andra offentliga åtgärder, kan innebära lagstiftning
att det allmännas resurser kan koncentreras till särskilt allvar-
fall eller kanske inte behöver tas i anspråk.
liga
Det är som i första hand skall se till att spelreg-
näringslivet
lerna Det gäller på områden som god etik
på marknaden följs. i informativ reklam, skäliga avtalsvillkor
marknadsföringen,
och säkra Vidare har näringslivet ett ansvar för
produkter.
information och rådgivning till företag och konsumenter samt
Näringslivets möjligheter 297
för enkla och effektiva rutiner för att hantera reklamationer och lösa tvister.
Genomslaget och respekten för är bransch-
egenåtgärder på nivå i hög grad beroende av branschens struktur. I branscher med få företag och där dessa i stor är anslutna till
utsträckning branschorganisationen, är förutsättningarna för gemensamma värderingar goda. Efterlevnaden och respekten för systemet kan förväntas bli hög. Vid motsatta förhållanden kan förutsättningarna vara sämre. Vid hård konkurrens finns dessutom risken att efterlevnaden av marknadens spelregler försämras, oberoende av om dessa uppställts av det allmänna eller kommit till
på frivillig väg. Men hård konkurrens på en marknad kan också leda till en ökad bevakning företagen emellan av att spelreglerna följs.
Vi anser att:
0 bör särskilt hur som
Konsumentmyndigheten följa företag inte är branschanslutnä
efterlever gällande konsumentskydds-
regler.
Utvecklingen av näringslivets egenåtgärder sedan mitten av 1980-talet har i huvudsak varit Inom ett stort antal
positiv. branscher har nya egenåtgärdsprogram kommit till, särskilt gällande god etik i och hanteringen av
marknadsföringen
reklamationsärenden. Samtidigt har en rad äldre egenåtgärdsprogram reviderats till följd av ändrade förhållanden på marknaden.
De av enskilda som Kon-
utvärderingar egenåtgärdsprogram
sumentverket respektive ansvariga branschorganisationer gjort, pekar på att egenåtgärderna har haft påtagliga effekter på marknaden. Medvetenheten och om gällande regler
kunskapen
har på många håll ökat hos företagen. På några områden synes antalet ärenden hos olika myndigheter, främst Konsumentverket, ha sjunkit, även om bilden inte är helt entydig.
28.1¶Vidare av
utveckling egenåtgärdssystemet
Det finns all anledning att anta att också
egenåtgärder på områden där sådana inte förekommer i dag, skulle få
positiva effekter.
Vi anser att: 0 Staten även fortsättningsvis bör ha en positiv inställning till
298 Näringslivets möjligheter
och uppmuntra utvecklingen av nya och redan befintliga egenåtgårdsprogram.
De snabba på marknaden kan leda till nya eller
förändringarna
ej uppmärksammade problem i relationerna mellan tidigare konsumenter och Företagen har särskilt goda förut-
företag. g
sättningar att uppfatta marknaden. Kommuner-
störningar på nas och statens konsumentverksamhet ett i
utgör kompletterande och de centrala konsumentmyndigheterna
signalsystem, får härigenom kunskaper om existerande problem.
Vi anser det angeläget att: 0 som
Näringslivet självt uppmärksammar problem uppstår på marknaden, analyserar dem och skaffar en bög beredskap att snabbt vidta erforderliga åtgärder.
28.2 med
Samspelet konsumentmyndigheten
Konsumentmyndigheterna har till uppgift att förverkliga de konsumentpolitiska målen och kan med effektiva sanktionsmedel, inom de ramar som uppställts i lagstiftningen, undanröja olagligt och oetiskt agerande till skada för konsumenterna och de seriöst arbetande företagen. Vi ser det som angeläget att erfarenheter och kunnande från den centrala konsumentmyndigheten i samverkan med näringslivets organisa-
utnyttjas tioner i syfte att främja utvecklingen av egenåtgärder. Näringslivets i samarbete med den centrala konsument-
organisationer myndigheten bör överväga lämpliga och ambitions-
strategier nivåer för att ge egenåtgärderna en sådan utformning att de verkligen omfattas av berörda företag.
Av redovisningen av de kommunala konsumentvägledarnas reklamationshantering framgår att antalet reklamationer är mycket stort inom bl.a. motor-, bostads-, textil- och resebranscherna.
Vi anser det önskvärt att: 0 tar initiativ att så
Näringslivets organisationer ytterligare för långt som möjligt undanröja reklamationsorsakerna ocb skapa smidiga former för att lösa kundernas problem.
I 23 föreslår vi att konsumentmyndigheten verkar för att kapitel lokala samrådsorgan inrättas, bl.a. med företrädare för det lokala näringslivet. Vi anser att dessa organ kan få betydelse även för utvecklingen av egenåtgärder. Det är angeläget att
Näringslivets möjligheter 299
näringslivets organisationer medverkar till ett verkningsfullt samarbete med den lokala konsumentverksamheten. Näringslivets organisationer bör mer aktivt följa utvecklingen av egenåtgärderna för att försäkra sig om att företagen lever upp till de krav som ställs. Konsumentmyndigheten, som ytterst bär ansvaret för att får
konsumentskyddet tillräckligt
genomslag på marknaden, bör i ökad utsträckning följa och redovisa effekterna av åtgärder som vidtar. Nänäringslivet ringslivet förutsätts medverka i detta arbete.
Vi föreslår att: 0 Konsumentmyndigheten föl/er och redovisar effekterna av åtgärder som näringslivet vidtar.
28.3 och information
Utbildning
Trots att näringslivets insatser för att organisationer gör sprida information till sina och konsumenterna om
medlemsföretag
gällande rättsregler och befintliga egenåtgärdsprogram, har vi noterat att kunskapen om gällande regler kan förbättras väsentligt, framför allt hos mindre och medelstora och hos företag konsumenterna. Den hårdare konkurrensen under 1990-talet kan öka behoven detta område. på Utbildning och information till och konsumenter om
företag
de reglerna samt om förekomsten och inne-
konsumenträttsliga
börden av olika egenåtgärdsprogram måste, vår enligt mening, förbättras, inte minst lokalt. Den lokala konsumentverksamheten och de centrala konsumentmyndigheterna bör kunna medverka i utformningen och av och genomförandet utbildningsinformationsaktiviteter. Särskilt det att bättre nå ut till gäller små och medelstora God om handelsföretag. kunskap gällande rättsregler och egenåtgärdsprogram är ett gemensamt intresse för näringslivet, konsumenterna, staten och kommunerna. Vi anser att: 0 mer aktivt Näringslivets organisationer medverkar till att förbättra kunskaperna om gällande normer marknaden. på
AMU, utvecklingsfonder, NUTEK, företagarföreningar m.fl.
bedriver en omfattande för att utbildningsverksamhet främja
nyföretagande.
Vi anser att: 0 verkar att Näringslivet för konsumenträttslig undervisning
ingår i utbildningen
för nyföretagande.
KAPITEL
Skolan och
ZQ
av
Vikten
kunskap
Kunskap är den nödvändiga basen för att kunna tillgodogöra sig information. Eftersom konsumtionsmönster, attityder och
är det av största betydelse att denna värderingar grundläggs tidigt, kunskapsbas byggs redan i unga år.
Barn och utgör en attraktiv målgrupp för kommer-
ungdomar
siell Behovet av kunskaper omfattar hela det
påverkan.
konsumentpolitiska fältet: hushållsekonomi, marknadsföring
och reklam, konsumentens rättigheter, hänsyn till miljön etc.
Konsumentverkets insatser för barn och ungdom bygger på information och Skolkontakter, läromedels-
opinionsbildning.
och kontakter är viktiga
produktion, utbildning personliga
Konsumentverket samarbetar med Skolverket, Barn-
åtgärder.
och samt med de kommunala konsument-
Ungdomsdelegationen
vägledarna. För budgetåret 1993/94 avsätts sammanlagt 7,7 miljoner
kronor, varav 1,1 miljoner kronor finansieras genom intäkter (kurser, läromedel m.m.).
Den enskilde konsumenten måste upp sin kunskap
bygga
uppgifter och presente-
kontinuerligt. Ständigt nya påståenden
ras beträffande För att rätt kunna
produkter och tjänster. värdera och orientera sig i den strida strömmen av upplysningar, krävs kunskap och information.
Skolan har den centrala rollen. Den utgör en
härvidlag del i barns och ungdomars liv, inte minst tidsmässigt, väsentlig och den är professionell när det gäller att förmedla och bygga
upp kunskap.
Skolan och vikten av 301
kunskap
Det är enligt vår mening angeläget att skolans uppgift att främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar omfattar också konsumentfostran och ekonomisk fostran.
Kommitténs ordförande har vid en uppvaktning för utbildningsutskottet inför behandlingen av regeringens propositioner om bl.a. nya läroplaner för grundskolan, same-
och den obligatoriska Särskolan samt för skolan, specialskolan gymnasieskolan, komvux, gymnasieskolan och särvux (1992/ 932220 och 1992/93:250) framfört kommitténs uppfattning att det i de målen i för
övergripande läroplanen grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan bör ingå att eleverna
0 och konsumenter.
fostras till medvetna, kunniga ansvarsfulla
Också i läroplanen för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux bör behovet av fortsatt konsumentfostran betonas.
I av flera motioner uttalade utskottet vid sin
anledning behandling av 1993/942220 (Läroplan för grund-
proposition skolan etc.), 1993/94 UbU 1:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är angeläget att eleverna fostras till medvetna, kunniga och ansvarsfulla konsumenter. Utskottet ser det därför som positivt att konsumentkunskap ingår bland de frågor som anser ett naturligt sätt bör integreras i
regeringen på undervisningen i olika ämnen. Läroplanskommitténs förslag till kursplan för ämnet hemkunskap, t.ex. innehåller
mål som rör konsumentfrågor ur olika aspekter.
Utskottet förordade vidare att ämnet hemkunskap på timplanen borde få en undervisningstid på 1 18 timmar. Riksdagen beslöt enligt förslaget.
Riksdagen beslöt i enlighet med utbildningsutskottets förslag att det fortsatta kursplanearbetet borde avvaktas.
I anledning av proposition 1992/93:25 O (Läroplan för gymnasieskolan etc.) och av motioner konstaterade utskottet (1 993/ 94 UbU 2);
Att alla elever i gymnasieskolans nationella och specialutformade program skall få kunskaper om kostens betydelse för hälsan inom ramen för kärnämnet idrott och hälsa den kursplan regeringen fastställt. En grund-
enligt
302 Skolan och vikten av kunskap
kurs i obligatoriskt i naturbruks-
matlagning ingår programmet. Utbildningen i är organise-
gymnasieskolan
rad så att det finns ett betydande utrymme för enskilda elever att inom de nationella ämnen och
programmen välja kurser efter eget intresse. med specialutformade
Systemet
också för kommuner och skolor program gör det möjligt att ämneskombinationer utöver dem som kan
erbjuda förekomma inom de nationella programmen. I femton av de sjutton nationella programmen och i den ekonomiska grenen av samhällsvetenskapsprogrammen ingår för närvarande en kurs i företagsekonomi, kallad Ekonomigrundkurs.
den av Skolverket fastställda kursplanen skall kur- Enligt sen ge insikt i ekonomins betydelse för individen (UbU:s kurs), företagen och samhället. Som individuellt val eller som av kommunen beslutat lokalt kan denna kurs
tillägg ingå i utbildningen också för elever på de program och grenar där den inte är obligatorisk enligt Skolverkets föreskrifter.
Riksdagen följde utskottets förslag att något tillkännagivande till inte var påkallat.
regeringen
Konsumentfrågorna skall behandlas i många ämnen. Det finns en risk att frågor kommer i skymun-
ämnesövergripande dan i det praktiska arbetet. I den decentraliserade skolan föreslår vi att:
0 Skolverket bevakar att
uppmärksamt konsumentfrâgorna
får en framträdande plats i undervisningen.
Det ankommer på Skolverket att stödja ämnesövergripande frågor med kommentar- och referensmaterial. På konsumentområdet bör det ske i samarbete med konsumentmyndigheten.
Vi anser det angeläget att skolan beaktar att:
0 i bemärkelse är
Konsumentfrågor bokstavlig vardags-
kunskaper och att man därför bemödar sig om att vara
konkret ocb vardagsnära i beskrivningen av de kunskaper
som skall förmedlas.
Det är viktigt att de teoretiska kunskaperna omsätts i praktiska övningar. Det gäller särskilt för grundskolan. Skolan skall medverka till att eleverna får förutsättningar att göra ansvarsfulla val i ett ökande och föränderligt utbud av varor och tjänster, studiekombinationer etc. De måste också lära sig att
Skolan och vikten av kunskap 303
hantera sin privatekonomi och hushålla med sina resurser med hänsyn till miljön.
Vi föreslår att:
0 I större avseende än vad som hittills
lärarutbildningen fästs
skett vid konsumentkunskap och dess betydelse.
Konsumentmyndigheten skall främja utbildning i konsumentfrågor, t.ex. genom att producera visst utbildningsmaterial. Kontakter med lärarhögskolor är viktiga. Konsumentfrågorna är ämnesövergripande och det är angeläget att nå många lärarkategorier.
Vi föreslår att:
Konsumentmyndigheten främjar uthildningi konsument/rå-
gor och riktar åtgärder också mot kommunerna som har ett
huz/udansvar för
lärarfortbildningen.
Kanaler som barn- och bör användas
ungdomsorganisationer för att sprida kunskaper. Nya media bör prövas för att skapa bättre kontakt med den
unga generationen.
En högre bör eftersträvas både avseende
kostnadstäckning
fortbildning och läromedelsproduktion.
KAPITEL
Massmedia
3©
och de lokala kontakterna
vikt vid
Iäggerualvltgástörrgg Konsumentfrågor.
av konsumentområdet har under senare år ökat i
Bevakningen
media.
Redaktionerna har behov av nyheter och bakgrundsmaterial för artiklar och Den kommunala konsumentverksamheten
inslag.
är en källa, som kan utnyttjas än mer av media. Vi föreslår att:
0¶De kommunala konsumentvägledarna fortlöpande utbildas
i att ta och handha mediakontakter.
Vi föreslår också att:
0¶Den journalister som förekommer inom
fortbildning för
FO]O för fortbildning av journalister) vid
(Institutionen
i Kalmar utökas med en regelbundet återkom-
Högskolan mande kurs med inriktning på konsumentpolitiska frågor.
Om är för litet i Sverige, bör det undersökas om
elevunderlaget
kursen kan anordnas som ett nordiskt samarbetsprojekt.
KAPITEL
Behovet av
kunskap,
m.m.
forskning
För att hävda konsumentintresset och stödja hushållen i deras
att effektivt sina resurser har staten ett ansvar för _
strävan utnyttja
att utveckla och förmedla kunskap. Merparten av uppgifterna
3 åligger direkt eller indirekt Konsumentverket. g
Hushållsekonomin, närmandet till EU och stö-
miljöfrågorna,
det till den lokala verksamheten har diskuterats i tidigare
kapitel. Här avser vi att behandla
0 och distribution
varuförsörjning
provning
0¶Råd 8C Rön och Konsumentnytt
förlagsverksamhet
0 kursverksamhet
0 och
forskning utveckling.
I våra vi vilka krav som bör ställas på dessa
överväganden anger
verksamheter framöver. Vi har särskilt beaktat finansierings-
och konstaterar att en ökad extern finansiering kan vara
frågan lämplig i flera fall.
31.1 och distribution
Varuförsörjning
Statens stöd till och distribution i glesbygd har
varuförsörjning
tillsammans med Konsumentverkets insatser under 1980-talet
givit goda resultat ur såväl konsumentpolitisk, regionalpolitisk
306 Behovet av kunskap, forskning m.m.
som samhällsekonomisk synvinkel (se bl.a. KOV
resultatanalys,
bilaga 1 till FAF 1992/93-94/95). på insatser är
Exempel utveckling av försöksverksamheter, former för kommunernas
planering, servicesamverkan och samt
samlokalisering åtgärder
för att stimulera lokala aktiviteter.
Förändringar i butiksstrukturen konsumenternas
påverkar
tillgång till service. Effekterna varierar för olika konsumentgrupper. Nya butiks- och distributionskoncept kan innebära en effektivisering och ett bredare utbud men kan också få negativa
effekter för konsumenternas liksom sämre till-
tidsanvändning
gänglighet. Frågorna berör i hög grad butiksstrukturens utveckling men är också nära kopplade till metoder att distribuera
nya och sälja med hjälp av bl.a. ny teknik. l Området och distribution har sin särskilda
varuförsörjning j
i förhållande till - människor i tyngd resurssvaga grupper
i
glesbygd, äldre och rörelsehindrade m.fl. av insti-
Nedläggning j
tutioner och av bl.a. i enskilt boende
utflyttning handikappade l och gruppboende har förstärkt ytterligare problemet. j
Statens för har hittills
engagemang glesbygdens utveckling l
haft ett regionalpolitiskt motiv. En särskild av
utvärdering j glesbygdsstödet genomförs av Konsumentverket i samverkan
med bl.a. länsstyrelserna. Under senare år har också butiks- a strukturen i städernas förorter samt utarmningen av citykärnor
och mindre kommuncentra aktualiserats. Genom
kunskaps-
och metodutveckling har, direkt från Konsumentverket och
genom länsstyrelserna, stöd givits till den lokala verksamheten. Insatser mot centrala aktörer är också dvs. mot
betydelsefulla, branschorganisationer och rikstäckande företag som KF, ICA,
Posten m.fl. För budgetåret 1993/94 avsätter Konsumentverket ca 1,5 miljoner kronor. Man räknar med vissa externa intäkter.
Vår bedömning är att tillgången till kommersiell service
fortsättningsvis måste beaktas och stärkas genom centrala
insatser. Glesbygdsintresset bör prioriteras, men problem kring citykärnor, kommun- och förortscentra, till direktförsäljning
hemmen och distributionsformer teknik m.m.
byggda på ny l
l
måste också uppmärksammas.
Vi anser att: 0 Det ansvaret inom kommersiell service
konsumentpolitiska
bör breddas och av både
omfattas näringsidkare (Köp-
mannaförbundet, större företag) och övriga organisationer
(kooperativ, byalag, pensionärs- och handikapporgani-
sationer)
0 med bör utvecklas
Åtgärder gemensam finansiering även
fortsättningsvis
Behovet av kunskap, forskning m.m. 307
0 Den kompetens som byggts upp bör utnyttjas av olika
aktörer, både lokalt och centralt 0 verksamhet kommer-
Konsumentmyndighetens beträffande siell service i bör utvecklas isamverkan med Arbets-
glesbygd
marknadsdepartementet.
0 Staten bör initiera och stödja konsumentorienterad forsk-
ning inom omrâdet.
31.2¶Provning
med ett inom är
Syftet statligt engagemang provningsområdet
att och standardisering. Genom
påverka produktutveckling
bör funktion, kvalitet och tekniska provning produkternas
undersökas ur ett konsumentperspektiv. Under egenskaper senare år har energiåtgång och miljöeffekter blivit viktiga kriterier vid utgör ett värdefullt
provning. Provningsresultaten
underlag för konsumenterna vid köp av dyra och tekniskt komplicerade produkter.
Konsumentverkets laboratorium testar
0 tvätt- och och
hushållsapparater: diskmaskiner, spisar mikrovågsugnar
0 kemisk-tekniska produkter 0 leksaker.
Dessutom sker prövningar på andra laboratorier vad gäller
uppvärmningsanordningar
0 och
verktyg trådgårdsredskap
0 hemelektronik och
fotoutrustning.
Inom leksaksområdet år ackrediterat av
provningslaboratoriet
SWEDAC enligt EG-standard; resultaten blir giltiga inom hela EES-området. är att också bli ackrediterat när
Målsättningen det mätning av buller och energiåtgång för hushålls-
gäller
De interna beställarna år framför allt Råd 8C Rön och apparater. de produktansvariga inom verket.
Konsumentverkets laboratorium lägger också ut prövningar
andra laboratorier, t.ex. Statens KF:s
på provningsanstalt,
textillaboratorium, Statens Maskinprovningar. Inom International Testing bedrivs internationellt samarbete kring gemensamma tester. Sverige deltar främst på området hemelektronik och Vidare tar laboratoriet uppdrag från företag och
verktyg. organisationer.
308 Behovet av kunskap, forskning m.m.
Inför budgetåret 1993/94 beräknas den totala provningsverksamheten (tester, metodutveckling, visst standardiseringsarbete samt gemensamma kostnader) till 15,4
uppgå miljoner kronor. Av detta används 10,8 miljoner för provningar, dels
på eget laboratorium (5,9 miljoner) dels på andra laboratorier (4,9 miljoner). Provningarna finansieras genom avgifter (3,7 miljoner), externa bidrag (0,2 miljoner) och anslag (6,9 miljoner).
Under 1993/94 - 1995/96 får Konsument-
treårsperioden verket bidrag från NUTEK med sammanlagt 6,6 miljoner för bl.a. provning, metodutveckling och Standardisering.
Andelen externa intäkter av den totala har
omsättningen ökat från 25 procent 1990/91 till 35 procent 1993/94.
drygt
Inför en fri provningsmarknad inom EES- och EU-området ökar konkurrensen. För att en svensk provningsverksamhet inom specialområdena skall överleva krävs antingen fortsatta subventioner, framför allt av metodutveckling och marknadsföring, eller satsningar för att göra provningsverksamheten konkurrenskraftig.
Vi har övervägt möjligheterna att omvandla
provningsverksamheten till ett bolag efter principer. På
affärsmässiga
andra områden har det befunnits lämpligt att bolagisera motsvarande verksamheter. Testlaboratoriet säljer tjänster externt. , Konkurrensen ökar från Europa.
Vi har dock funnit att en sådan för närvarande skulle
åtgärd
kräva stora tillskott från ägaren. Orsakerna är bl.a. höga
j kostnader för metodutveckling, en alltför liten marknad, stora kostnader för marknadsföring och svårigheter att hålla en jämn beläggning.
Vi kan inte heller förorda en nedläggning av provningsverksamheten. Den spelar en roll för att
väsentlig upprätthålla kompetens när det gäller säkerhet, och miljö
energihushållning
inom viktiga produktområden, både i det svenska
deltagandet i det internationella och i informatio-
standardiseringsarbetet
l nen till konsumenterna. l
l
l
l
Vi förordar en utveckling
enligt följande:
l
0 Testlaboratoriet en resultaten/yet i att en
görs till syfte skapa
mer organisation. Provningskostnaderna belas-
affärsmässig i
tas beställaren, oavsett om denne är intern eller extern. Marknadsföringen intensifieras både på den svenska och den europeiska marknaden, vilket ökar
externfinansieringen. l
0 Diskussioner tas ministernivå i att en
upp på syfte påskynda
integration mellan de nordiska laboratorierna för att skapa
en bredare bas för metodutveckling och
marknadsföring
Behovet av kunskap, forskning m.m. 309
samt en jämnare beläggning. Erfarenheter från utvecklingen av annan bör utnyttjas.
provningsverksamhet
0 Om affärsmässiga och marknadsmässiga förutsättningar på sikt hör verksamheten kunna brytas ut ur den föreligger, och omhildas till ett av statliga konsumentorganisationen staten eller annan bör dock en kopp-
ägt bolag. Fortfarande
till den t.ex. ling finnas statliga konsumentorganisationen svensk eller nordisk basis.
genom styrelserepresentation, på
Ett minimikrav är att det i den statliga konsumentatt beställa och utvärdera organisationen finns kompetens prövningar.
3 1 .3 Publikationsverksamhet
Konsumentverket ut två tidskrifter, Råd 8C Rön och ger Råd 8C Rön är inriktad och vänder Konsumentnytt. praktiskt medan behandlar rättssig till konsumenterna, Konsumentnytt och allmänna Den riktar sig till läsare frågor konsumentfrågor. med speciellt intresse för konsumentpolitiska frågor. Råd 8C Rön är en väletablerad med ett gott anseende. tidning har minskat under senare år och är nu ca 175 000. Upplagan Ambitionen är att till 200 000 exemplar. Tidhöja upplagan beräknas fr.o.m. 1994/95 vara ekonomiskt självbäningen då icke inräknat kostnaderna för de tester och andra rande, som i Övriga enheter inom Konsuundersökningar genomförs mentverket. För att åstadkomma en har vissa självfinansiering vilket dock delvis har bidragit till en prishöjningar genomförts, annonser har avvisats sjunkande upplaga. Finansiering genom då det skulle kunna medföra att förlorade i trovärdigtidningen het hos läsekretsen. Vissa accepterar inte provningsinstitut heller av sina resultat i annonsfinansierade publikapublicering tioner. hör inte samman med myndighetsutöv- Tidningsutgivning Vi om Råd 8C Rön kan ges en mer självstänning. har övervägt i form av ett eget Med en friare ställning kan dig ställning bolag. Råd 8C Rön utveckla sin och agera mer effektivt
tidningsprofil
på marknaden. Vad den formen kan en bolagisering vara gäller affärsmässiga har att bli och möjlig. Tidningen goda möjligheter självbärande kan t.o.m. ett visst överskott. En innebär generera bolagisering
kostnader för en förstärkt tidningsledning.
I ett bibehåller Konsumentverk med både myndighetsutövoch kan man pröva möj-
ning kunskapsutveckling/information
att omvandla Därmed skulle en
ligheten tidningsverksamheten.
kollision mellan myndighetsutövning och tidningsutgivning
310 Behovet av m.m.
kunskap, forskning
undvikas. I en med renodlade
uppdragsmyndighet uppgifter
inom och information ter
kunskapsutveckling sig tidnings-
utgivning som en mer naturlig del av verksamheten. Oavsett organisationsalternativ förordar vi:
0 En för Råd 8C
självständig ställning konsumenttidningen
Rön i form av en ekonomisk resultatenhet med en ledning bestående av en och ett
chefredaktör/ansvarig utgivare
redaktionellt råd.
Konsumentnytt har en upplaga på 3 000 och utkomexemplar mer med 12 nummer om året. Tidskriftens kostnader till ca uppgår 2,8 miljoner kronor och intäkterna till 0,8 miljoner kronor. Konsumentnytt informerar om händelser inom det konsumentpolitiska området (nya lagar, beslut i Marknadsdomstolen, frivilliga överenskommelser och egenåtgärder, forskningsresultat m.m.). Konsumentnytt utgör också ett forum för debatt i
konsumentpolitiska frågor.
Med tanke på behovet av ett starkt och brett konsumentpolitiskt engagemang anser vi att det är av betydelse att beslut av myndighetskaraktär (nationella och internationella regelverk, domar etc.) kommer aktörerna området till del, särskilt på vad gäller EES-avtalet och närmande till EU. Sveriges Konsumentnytt är en publikation som kan vara svår att göra ekonomiskt självbärande. Vi anser att:
0 Det ankommer att den
pa° konsumentmyndigheten finna lämpliga formen för en fortlöpande av förändbevakning
ringar och nyheter på konsumentområdet,
för information
om rättsomrâdet och
utvecklingen på för opinionsbildning
och debatt i
konsumentpolitiska frågor.
3 1 .4
Förlagsverksamheten
Konsumentverket har en bred av informations- och utgivning utbildningsmaterial till nytta för konsumenterna. En betydande del av materialet (förutom böcker och förmedlas läromedel) genom den lokala verksamheten. Konsumentverkets totala sortiment omfattade 1992/93 ca 500 titlar och De informativa faktabladen produkter. spreds under perioden i en upplaga på ca 175 000 exemplar. Försäljningen av utbildningsmaterial för skolor och kurser har ökat från ca 150 000 exemplar 1989/90 till 250 000 1992/ exemplar
Behovet av m.m. 311
kunskap, forskning
93. är en årlig försäljning av ca 135 000 exem-
Målsättningen plar. Böcker och skrifter m.m. säljs i en upplaga av ca 75 000 exemplar Information genom andra media, t.ex. talskrift
per år. och dataprogram, har utvecklats.
i sin helhet ett underskott.
Förlagsproduktionen uppvisar Kostnadstäckningen varierar; produktioner finansieras både med och marknadsmässiga intäkter. Verket har en ambi-
bidrag tion att höja graden av kostnadstäckning. Förlagsproduktionen (förutom utbildningsmaterial) beräknas för 1993/94 Visa ett underskott på ca 4 miljoner kronor.
Beslutet om att ta fram en produkt görs efter en sammanvägning av behov och Dessutom bör man bedöma i
efterfrågan. vilken utsträckning en produkt skall bli föremål för subventioner.
Om konsumentinriktat informationsmaterial skall produceras i statlig regi eller ej är en fråga om lämplighet, effektivitet och i vilken utsträckning behoven inte tillgodoses av andra aktörer. Den och sker i dag externt.
grafiska trycktekniska produktionen
står för framtagning av det underlag som behövs: Sakbyråerna manus, etc. Därmed utnyttjas naturligt den
programmering kunskap som finns inom verket. Men även extern expertis anlitas.
Enligt vår uppfattning krävs en noggrann bedömning av behovet av produkter med utgångspunkt från marknadens, konsumenternas och den lokala verksamhetens behov. Man bör lyfta fram förlagsverksamheten organisatoriskt och
0 undersöka möjligheterna till ökad självfinansiering 0 bedöma marknadens behov och den befintliga produktions-
kapaciten förbättra förutsättningarna för en mer rationell produktion redovisa alla kostnader per produkt ge möjligheter till en bättre marknadsföring
för ett samarbete med andra myndigheter. skapa underlag
Informationsverksamheten bör dra fördel av nya media och i ,ökad omfattning använda konsumenttidningen som en informationskanal. Ny teknik bör särskilt sådan som kan
prövas,
självfinansierande. Försök görs för närvarande med göras
multimedia m.m. av 071-nummer har hämtfax, Användning diskuterats. Kontakterna med massmedia är också betydelsefullt. Konsumentverkets etablerade informationsfunktion och kontakter med media kan i högre grad utnyttjas av andra myndigheter.
Vi har, liksom när det gäller tidskrifter och provning, över-
312 Behovet av kunskap, forskning m.m.
vägt möjligheterna att överföra förlagsverksamheten till ett bolag. Vi har dock beslutat att inte föreslå en sådan åtgärd. För det första är det i dag inte möjligt att få till stånd en affärsmässigt självbärande verksamhet av denna art. Subventioner blir nödvändiga även i fortsättningen. För det andra år delar av informationsverksamheten integrerad i den övriga verksamheten, t.ex. idéarbete, manusskrivning m.m.
Vi föreslår att:
0 utvecklas
Konsamentmyndighetens förlagsverksamhet ge-
nom att den ges en mer profil och marknadsförs
affärsmässig
tydligare.
3 1.5 Kursverksamhet
Konsumentverket bedriver utbildning av konsumentvägledare, lärare, socialsekreterare m.fl. 1992/93 genomgick drygt 350 gymnasie- och grundskollärare och 600 socialsekreterare Konsumentverkets utbildning. Dessutom tillhandahölls konsumentvägledare utbildning motsvarande 1 000 kursdagar. Tyngdpunkten är utbildningen till tjänstemännen på kommunal nivå. Ett ökat samarbete med de frivilliga organisationerna inklusive studieförbunden bör eftersträvas för att förbättra kursverksamheten. Exempel på samarbetspartner är låtar-fortbildningen, näringsidkare, konsumentombud, ekonomisk expertis etc. Eftersom utbildningen ofta rör specifika frågor, t.ex. branschöverenskommelser, lokala projekt, EES-avtalet etc., borde en utbildning erbjudas även andra målgrupper.
Vi föreslår att:
0 z
Utbildningsverksamheten högre grad intaktsfinansieras;
målet bör vara att varje genomförd kurs ger kostnadstäck-
ning.
Det bidrar också till att engagemanget och ansvaret för verksamheten ökar till nytta för kursdeltagarna. Viss kursverksamhet kan dock subventioneras efter prövning.
31.6 och
Forskning utveckling
Inom det konsumentpolitiska området krävs kontinuerlig kunskapsutveckling med både forskning och
utvecklingsarbete. För närvarande är forskningen inom konsumentområdet eftersatt och organiserad. Statens ansvar är
bristfälligt otvetydigt.
I en PM som överlämnats till kommittén diskuterar professor
Behovet av kunskap, forskning m.m. 313
Sven Thiberg, KTH, den konsumentpolitiska forskningen. Han pekar på behovet av ett ramprogram för forskningen, samt på behovet av kunskapsöversikter och kunskapsspridning. Thiberg
att forskning på konsumentområdet inte tillhör någon påpekar särskild akademisk disciplin. Tvärtom bedrivs forskning om konsumenter och konsumtion inom områden med vitt
många skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Försök att förankra konsumentforskningen inom högskolor och institutioner på mer kontinuerlig bas har delvis lyckats inom det konsumenttekniska området (Chalmers tekniska högskola och KTH). Däremot har det varit svårare inom det konsumentekonomiska området.
Kommittén vill framhålla behovet av sådan forskning, dvs. om konsumenters rätt och ekonomi. Det krävs en särskild satsning på detta område.
Svårigheterna att etablera den konsumentekonomiska forsk-
har berott delvis på osäkerhet vad gäller finansieringsningen villkor, delvis på brist på styrning och uttalad policy vid inrättandet av forskartjänster. Konsumentverkets nuvarande resurser och uppbyggnad ger inte utrymme för egen forskning. Forskningsanslaget som verket fördelar, 2 miljoner kronor, ger Konsumentverket en beställarroll vilket har både för- och nackdelar. En nackdel är att kortsiktigheten i resurstilldelningen
att kompetensuppbyggnad inte kan finansieras
gör långsiktig
av Konsumentverket.
Kvalificerad forskning förutsätter långsiktig kunskapsuppbyggnad, kontinuitet och en säkerställd tillväxt av kompetenta forskare. Detta förutsätter i sin tur en högskolemiljö med forskarutbildning. För att garantera kvaliteten måste alltså högskolor och universitet ta huvudansvaret för forskningsområdet.
Inrättandet av nya institutioner eller avdelningar för konsumentekonomi bör därför övervägas. Viktiga områden för forskningen är kopplingen mellan konsument, marknad och miljö, avreglering av offentlig sektor, samt internationalisering
effekter av förändringar i handelns struktur. Här respektive finns stora behov av forskning och utveckling. Konsumentekonomi och -rätt som discipliner lever emellertid ett undanskymt liv inom de stora ämnena företagsekonomi och nationalekonomi samt juridik. Försöken att få en förankring av det konsumentekonomiska lika väl som
perspektivet nationellt, internationellt, har varit föga framgångsrika.
Finansieringen av konsumentforskningen kan ske via forskningsråd och via uppdrag. För närvarande får forskningen stora tillskott via de s.k. strukturfonderna. I viss mån bör medel från
314 Behovet av m.m. kunskap, forskning
dessa fonder kunna styras till konsumentforskning. Nämnas bör också att Konkurrensverket fått 18 miljoner kronor för sin forskning. I den mån konsumentforskning berör konkurrensekonomiska frågor bör dessa medel också kunna bidra till konsumentforskningen.
Noteras bör också att nya resurser till denna forskning inte bara bidrar med ökad i De
kunskap konsumentfrågor. utgör också ett allmänt stöd för forskning. Med den nuvarande stora tillströmningen av doktorander till de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna finns ett stort behov av ökade resurser för unga forskare.
Rationellt resursutnyttjande och rationell informationsspridning kräver en överblickande och initierad kontaktskapande instans. Denna funktion föreslås knuten till Centrum för
privatekonomi.
Det sker ett omfattande utvecklingsarbete inom det konsumentpolitiska området. Verksamheten bedrivs i stor utsträckning inom Konsumentverket, som tillsammans med andra gjort insatser inom bl.a. områdena hushållseko-
viktiga nomi, varuförsörjning och reklamens utveckling. Konsumentverket avsätter för budgetåret 1993/94 (inklusive det särskilda
var 15 miljoner kronor till utredning/ut-
forskningsanslaget)
veckling/forskning. Utvecklingsarbetet är en omistlig del i utvecklingen av den kompetens som behövs i den statliga verksamheten både vad gäller myndighetsutövning, information och stöd.
Utifrån ovanstående föreslår vi att arbetet med forskning och utveckling bör ges följande inriktning:
0 Den konsumentpolitiska förstärks inom univer-
forskningen
sitet och högskolor, speciellt området leonsumenträtt och
ekonomi. 0 tillsammans samt
Regeringen med ansvariga myndigheter
experter och forskare tar fram ett konsumentpolitiskt forsla-
ningsprogram.
Detta bör precisera formerna för hur arbe-
forskningsprogram
tet skall finansieras via centrala forskningsmedel och
genom uppdrag.
Programmet bör överväga organisationen av konsumentforskningen och dess anslutning till universitet och högskolor.
Särskilt bör behovet av forskning om nya konsumentområden som internationalisering, avreglering, strukturförändringar i handeln med varor och tjänster och miljö beaktas.
Vi vill särskilt betona vikten av deltagande i internationella
Behovet av kunskap, forskning m.m. 315
forskningsprogram. Av vikt är också vidareutveckling av den konsumenttekniska forskningen vid de tekniska högskolorna,
samt om den lokala verk-
produktsäkerhetsforskning forskning
samheten.
En uppgift för det föreslagna Centrumet för privatekonomi är att initiera och stödja uppdragsforskningen inom det konsumentekonomiska området. Centrumet skall också ha en överblickande och kontaktskapande roll.
Forskningsprogrammet bör därför också precisera Centrum för privatekonomis verksamhet i denna del.
Vad det vi ifrån
gäller tillämpande utvecklingsarbetet utgår att detta blir en del av de
ansvariga konsumentmyndigheternas arbete, inte minst i stödet till den lokala verksamheten.
I avvaktan på beslut i dessa frågor förutsätter vi att de medel som i dag avsätts för vid Konsumentverket kvarstår.
forskning
Det
statliga
engagemanget
V
L
KAPITEL
av
i
Inriktningen
det
statliga
engagemanget
Förvaltningsmässigt består statens engagemang pá det
konsumentpolitiska området av dels myndighetsutövning, dvs. utveckling och tillämpning av regler samt av att dessa övervakning följs, dels kunskapsutveckling och spridning av kunskaper, i den
mån andra aktörer inte svarar för sådan verksamhet.
Myndighetsutövningen är primärt en statlig uppgift.
32.1¶Målet för engagemanget
Vi föreslår att målet för skall vara
konsumentpolitiken
0 att stärka konsumenternas marknaden
ställning på
0 att stödja hushållen i deras strävan att
effektivare utnyttja
sina resurser 0 att främja en hållbar utveck-
från miljösynpunkt långsiktigt ling.
Särskilt skall situation beaktas. de resurssvaga gruppernas Särskild vikt skall vidare läggas vid områden som svarar för en stor del av den s.k. baskonsumtionen: främst
hushållsbudgeten,
livsmedel, boende, transporter, kläder och tjänster.
Konsumentpolitiken bör också omfatta en medverkan till att
konsumentperspektivet får en framträdande roll i beslutsprocessen inom andra verksamheter. Ett brett
statliga engage-
mang från många myndigheter är en för att målen
förutsättning
för skall kunna
konsumentpolitiken uppnås.
320 av det statliga engagemanget Inriktningen
Närmandet till EU och det internationella arbetet övriga inom Norden och Gatt-området kräver såväl statens som ökade deltagande i det internatiofrivilligorganisationernas nella samarbetet det området.
på konsumentpolitiska
Detta innebär också att målen för det statliga konsumentarbetet anpassas till det statliga åtagandet på miljö-
politiska
bl.a. till 21 antaget av området, handlingsprogrammet Agenda FN:s konferens om och i Rio de Janeiro 1992. miljö utveckling består statens engagemang på det Förvaltningsmässigt området av dels myndighetsutövning, dvs. konsumentpolitiska och av regler samt övervakning av att utveckling tillämpning dessa dels och av kunska-
följs, kunskapsutveckling spridning
andra aktörer inte svarar för sådan verksamhet. per, i den mån är en Om Myndighetsutövningen primärt statlig uppgift. annan än staten skall svara för en sådan uppgift krävs någon reglering i lag. Huruvida staten skall bedriva annan konsumentpolitisk verksamhet är en om behov, ambition, lämplighet, effektivitet fråga och vad andra aktörer än staten kan åstadkomma. Vi anser att såväl som bör öka sitt näringslivet frivilligorganisationerna konsumentområdet, bl.a. på områden som engagemang på tvisthantering, rådgivning, information, utbildning, opinionsoch i det internationella arbetet. bildning Den lokala verksamheten bedrivs i första hand av kommumen också och näringslivet är nerna, frivilligorganisationerna av stor betydelse för det lokala konsumentpolitiska engage- Staten har här en stödjande roll. manget.
32.2 vid av
Utgångspunkter prioritering
verksamheten
En inom ramen för den statliga konsumentpolitiken prioritering förutsätter en av marknaden och bedömning utvecklingen på konsumenternas behov av insatser. Utbudet på marknastatliga den och konsumenternas behov förändras ständigt. Prioriteringar måste därför främst i den återkommande budgetgöras löpande, och då med från dels konsumenternas
processen utgångspunkt
som de identifieras av i samver-
behov, konsumentmyndigheten
kan med den lokala verksamheten och frivilligorganisationerna, dels statsmakternas övriga prioriteringar. En för staten är att efter hand stärka det
primär uppgift
Bl.a. ställer internationaliseringen rättsliga konsumentskyddet. och och krav av det nya distributions- säljmetoder på utveckling rättsliga konsumentskyddet.
av det engagemanget 321
Inriktningen statliga
av resurser mellan olika områden bör
Vid fördelningen
under de närmaste åren ges det konsumentekonomiska
prioritet
särskilt fram det växande behovet av området. Vi vill lyfta ekonomisk och skuldsanering-
rådgivning, budgetrådgivning
insatser bör i första hand inriktas mot
Konsumentpolitiska
sådana varor som
och tjänster
0 har för resurssvaga grupper
betydelse
0 i baskonsumtion
ingår begreppet
° för då ett Clen
är föremål avreglering inflytande genom
demokratiska byts mot ett inflytande som konsuprocessen ment på en marknad.
På områden bör utgångspunkten
samtliga konsumentpolitiska
vara att beakta till miljön och konsumenternas hälsa.
hänsyn
verksamheten tenderar att minska är När den kommunala det att staten olika sätt medverkar till att det lokala
angeläget på
och att det lokala breddas OCh
arbetet främjas engagemanget utvecklas.
Även om många av våra förslag leder till att det statliga
ökar inom menar vi att
engagemanget konsumentpolitiken,
statens ansvar en del områden bör kunna minska, åtmins-
på
års sikt. Statens insatser för att lösa tvister bör
tone på några
kunna minska i takt med att tar ett större ansvar
näringslivet
detta område. Information före köp bör i ökad utsträckning
på
av konsumentens Informationen bör i högre
styras efterfrågan.
täcka sina kostnader genom externa intäkter. I samband
grad
med och vid av våra organisa-
budgetprocessen genomförandet
bör en så att de insatser
tionsförslag tydligare prioritering göras,
som vi särskilt fram också kommer till uttryck i verksam-
lyfter
heten.
32.3¶En breddad finansiering
För att öka och bredda engagemanget från andra departement och bör man se över formerna för finansieringen
myndigheter
av delar av verksamheten. Inom området och bör
kunskapsutveckling kunskapsstöd
ta ett ökat ansvar för aV
olika departement finansieringen
insatser inom sina respektive områden-
konsumentpolitiska
Former för ett utökat samarbete mellan Civildepartementet,
som har ansvar för konsumentpolitiken, och andra departe-
för den verksamheten bÖr
ment av intresse konsumentpolitiska
utvecklas och ansvaret för fördelas mellan
finansieringen
Det kan inom livsmedels-, l30-
departementen. gälla frågor
11 13-0824
322 Inriktningen av det
statliga engagemanget
stads-, transport-, regional-, miljö- och som socialpolitiken
samtidigt berör Samråd bör ske om hur
konsumentpolitiken.
finansieringen bäst skall fördelas berörda med
på myndigheter
hänsyn till det för verksamheten.
konsumentpolitiska syftet
Samma system kan användas för konsumentinformationen.
Statens totala utgifter förändras inte, men man åstadkommer en större bredd och en mer information till konsu-
verkningsfull
menterna. Samtidigt bereds en
konsumentfrågorna högre prio-
ritet inom olika Ett ska-
politikområden. uppdragsförhållande
pas till andra departement och Konsument
Sveriges basanslag
minskar.
På motsvarande sätt bör ett samarbete utvecklas med
Utbildningsdepartementet om insatser konsumentområdet
på
för att stärka i skolan samt och
utbildningen utbildningen
forskningen vid universitet och
högskolor.
För en effektivare och av kun-
kunskapsutveckling spridning
skaper på konsumentområdet bör näringslivet, både
genom
sina organisationer och direkt från i
företagen, medverka
finansieringen av t.ex. det konsumentekonomiska åtgärder på
området. För att förstärka konsu-
ytterligare finansieringen på det
mentpolitiska området bör en ökad extern inom
finansiering
t.ex. och information komma till stånd.
rådgivning, utbildning
Utgångspunkten bör vara att den som deltar
begär rådgivning,
i eller information betalar för
utbildning efterfrågar tjänsten.
Staten bör till viss del bidra med t.ex. om verk-
subventioner,
samheten avser Kommuner med en väl resurssvaga grupper. fungerande konsumentverksamhet är av stort värde för den statliga konsumentpolitiska verksamheten. Staten bör därför avsätta särskilda resurser som minskar kostnaderna för kom-
munerna vid köp av information, och
utbildning rådgivning.
För de organisationerna bör motsvarande sätt
frivilliga på
som för kommunerna avsättas särskilda medel för att
stödja
deras verksamhet på konsumentområdet. är
Organisationerna
beroende av stöd från staten för att i större kunna
omfattning
medverka i det arbetet.
konsumentpolitiska Organisationernas
bidrag till en verkningsfull är de insatser och
konsumentpolitik
det breda engagemang som växer ur ett
åtagande på frivillig grund.
KAPITEL
för att
Motiv
§33
förändra den
statliga
konsument-
organisationen
organisationsstrukturen bör utgöra grunden för en renodling, för
stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt för flexibilitet och tili förändrade krav och behov i det konsumentpolitiska
anpassning i “
arbetet.
Den har inte några större
statliga organisationen genomgått
efter av Konsumentombuds-
förändringar sammanslagningen
mannen och Konsumentverket 1976. Däremot har innehållet i och Hushållseko-
konsumenrpolitiken omprövats utvidgats.
internationell verksamhet, och utbildning är
nomi, miljöfrågor,
områden som efter hand har ökat i betydelse. Nya aktörer,
framför allt den lokala nivån, har tillkommit.
på
1986 års beslut bekräftade den tidigare
konsumentpolitiska
men särskilt den lokala verksamhe-
inriktningen, poängterade
det hushållsekonomiska och behovet av att
ten, perspektivet
fler i verksamheten. Till följd av beslutet engagera grupper
av Konsumentverkets organisation som
gjordes en översyn framför allt ledde till en ökad integrering av arbetsuppgifter.
Vid val av för den statliga konsumentpolitiska
organisation
verksamheten bör beaktas såväl konsument-
organisatoriska, som förvaltningspolitiska förutsättningar. politiska
324 Motiv för att förändra
33.1 och
Organisatoriska
konsumentpolitiska överväganden
Konsumentverkets verksamhet består av olika delar.
många
Verket skall täcka stora bransch- och arbeta
produktområden,
nationellt och internationellt och aktivt de lokala insat-
stödja
serna. Uppsättningen av medel är bred: för-
lagtillämpning,
handlingar, information, utbildning, provning, forskning m.m.
Samverkan med samt andra
frivilligorganisationer, näringslivet
myndigheter och är omfattande. Bredden i verk-
departement
samheten gör att det år svårt att formulera
en gemensam verksamhetsidé. Däremot kan varje del för formulera en
sig
verksamhetsidé. En fjärdedel av verksamheten är medan
myndighetsutövning,
övrig verksamhet omfattar utveckling av metoder och stöd för
lokal rådgivning i hushållsekonomi, studier av marknadens
utbud i fråga om pris, kvalitet och och för-
service, tidningslagsproduktion, testverksamhet, utredningar om den kommer-
siella servicens utveckling med stöd till och kom-
länsstyrelser
muner m.fl., utöver behovet för
kunskapsutveckling myndig-
hetsutövningen, Organisationsutveckling m.m.
Uppdragsgivarna är flera: staten vid
myndighetsutövning,
konsumenterna och vidareförmedlare av information
genom
tidnings- och förlagsproduktion, kommunerna avseende stöd till deras verksamhet på konsumentområdet, andra
myndighe-
ter vad
gäller provning, utbildning m.m., frivilligorganisatio-
nerna för stöd och näringslivet avseende och
provning gemen-
samma överenskommelser.
Konsumentverket finansieras från staten och
genom anslag
genom intäkter från av och och
försäljning tjänster tidnings-
förlagsprodukter samt specialdestinerade Vi har inte
bidrag.
haft möjlighet att i Konsumentverkets
detalj analysera organi-
sation, arbetssätt och verksamhetsresultat. Genom ett konsult-
uppdrag har vi i samverkan med för verket
representanter
diskuterat organisatoriska alternativ. Av konsulternas
rapport till kommittén framgår bl.a.
0 att från behöver förbättras
styrningen departementet
0 att verksamhetens svårt att formulera en bredd gör det tydlig
verksamhetsidé.
Principiellt anser vi att en verksamhet med en sådan med
bredd,
så olika uppgifter/roller riktade till och med
många målgrupper
skilda ekonomiska villkor ställer stora krav och
på styrning
uppföljning från såväl statsmakternas som sida.
myndighetens
Motiv för att förändra 325
till av innehållet i och kraven på Våra förslag förändringar leder till att behovet av styrning och upp-
konsumentpolitiken
ökar. Därtill kommer att det är att följning ytterligare viktigt verkets från dess roll som
skilja myndighetsutövande uppgift
konsumentintresset andra områden. Vi meföreträdare för på nar att den av roller som är följden av Konsumentblandning nuvarande en risk att varken den verkets organisation rymmer eller den rollen kom-
myndighetsutövande konsumentstödjande
mer till sin rätt. Vi vill särskilt framhålla att faktorer bör beaktas vid följande av hur verksamheten skall för att behandlingen organiseras största effekt av de resurserna skall uppnås:
möjliga tillgängliga
0 breddas till av inom den Verksamheten följd avregleringar sektorn och kraven en långsiktigt hållbar utoffentliga på
veckling från miljösynpunkt.
0 Insatserna bör öka det konsumentekonomiska området på av den ekonomiska och det växande till följd utvecklingen av information för att konsumenterna bättre skall behovet kunna sina ekonomiska resurser. disponera 0 ökar, särskilt för den myndighets- Internationaliseringen utövande delen och vid behandling av standardiseringstill av EES-avtalet, Gatt-avtalet och ett ökat frågor, följd med länder i östra Europa. I det internationella handelsutbyte det att den rollen
arbetet är nödvändigt myndighetsutövande
som företrädare för konsumentintresset är åtoch rollen
skilda. 0 Kraven extern ökar för verksamhet som inte på finansiering t.ex. information, utbildning och
är myndighetsutövning,
andra samt av och försäljning av tjänster utgivning tidningar
förlagsprodukter.
0 De ökande behoven kräver en det konsumentbreddning på omrâdet; olika och myndigheter, politiska departement och måste i ökad omfattfrivilligorganisationer näringslivet ta del i verksamheten. ning 0 Den centrala verksamheten bör utveckla
konsumentpolitiska
och bredda det lokala engagemanget; konsumentproblem bör i lösas lokal nivå. högre grad på
I det utvecklar vi vår av ovanstående följande syn på några faktorer som inte har behandlats. tidigare
326 Motiv för att förändra
33.2¶Krav och ökade
på besparingar på
intäkter
De medel som avsätts för konsumentpolitiska insatser är förhållandevis små. Den konsumentpolitiska verksamheten i statlig regi har ca 95 miljoner kronor i anslag. Därtill kommer externa intäkter på ca 32 miljoner kronor.
Enligt direktiven bör vi peka på åtgärder som kan leda till ytterligare besparingar för staten.
Enligt vår bedömning saknas, på kort sikt, förutsättningar att minska det statliga engagemanget. Frivilligorganisationerna har inte ekonomiska möjligheter att överta verksamheter som i dag bedrivs av staten. Effekterna av att näringslivet tar ett ökat ansvar för bl.a. tvisthantering kommer att visa sig först
på längre sikt.
De åtgärder som vi föreslår leder till ett ökat statligt engagemang inom vissa områden. Resursbehovet kan dock bedömas j först efter en detaljerad genomgång av verksamheten och l
i utifrån den organisatoriska lösning som anses lämpligast.
Möjligheterna till extern finansiering bör utnyttjas i högre
j grad än som nu är fallet.
Konsumentverkets ledning bedömer att de externa intäkterna och bidragen bör kunna öka med ca 10 miljoner kronor över en treårsperiod. i
Den konsumentpolitiska inriktningen mot resurssvaga grupper begränsar dock möjligheterna till extern finansiering. Att kombinera krav på extern finansiering med statliga subventioner för vissa grupper kräver att staten tydligt anger vilka delar av verksamheten som bör subventioneras och vilka delar som bör drivas med full kostnadstäckning.
En ökad extern finansiering kräver en tydligare redovisning. Relevanta kostnader skall belasta de produkter och tjänster som ger intäkter. Eventuella subventioner skall redovisas, liksom det ekonomiska utfallet av försäljningen av varje produkt.
33.3¶Bättre att hävda det
möjligheter rättsliga skyddet
Behovet av insatser för att stärka konsumenternas möjligheter att hävda sin rätt berör både Konsumentverkets område, Konsumentombudsmannens ställning, den lokala verksamheten som svarar för en viktig del av bevakningen på rättsområdet, och Allmänna reklamationsnämndens verksamhet.
Motiv för att förändra 327
Konsumenternas rättsliga ställning påverkas framför allt av lagstiftningens tillämpning och efterlevnad. Det rättsliga skyddet har successivt byggts ut. Ett förslag till en ny marknadsföringslag bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Vi föreslår inte nya eller förändrade rättsregler på detta område. Behovet av åtgärder beaktas fortlöpande av statsmakterna och Konsumentverket. Det internationella samarbetet
på det rättsliga området ställer dock ökade krav på såväl statsmakterna som konsumentmyndigheten. För att svenska önskemål om ett starkare skall få i
konsumenträttsligt skydd genomslag det internationella samarbetet krävs ett starkt och tydligt agerande som underlättas av en renodlad organisation.
33.4 som
Internationaliseringen
drivkraft
organisatorisk
Närmandet till EU har förändrat kraven på det konsumentpolitiska arbetet. Insatserna på standardiseringsområdet ökar också i betydelse. Staten deltar i utvecklingen av regelverket, men samarbetet inom ramen för t.ex. EES-avtalet ställer dessutom krav på ett aktivt deltagande från frivilligorganisationerna. Sveriges konsumentråd har i fler och fler sammanhang fått rollen att representera svenska konsumenter. Europasamarbetet kräver ett nära samarbete mellan regeringskansli, myndigheter och för ett så samordnat uppträ-
konsumentorganisationer
dande som möjligt från svensk sida.
aktualiserar ytterligare behovet av att
Internationaliseringen
renodla aktörernas roller (regeringskansliet, myndigheterna,
och både i det internafrivilligorganisationerna näringslivet), tionella agerandet och vid genomförandet av regelsystem.
33.5 för ett
Organisatoriska förutsättningar
breddat
engagemang
En breddning av det konsumentpolitiska engagemanget innebär att näringslivets medverkan genom egenåtgårder och finansiella åtaganden ökar, att frivilligorganisationernas engagemang främst lokalt och internationellt växer och att engagemanget inom den statliga sfären vidgas. En breddning av engagemanget innebär att samtliga aktörer i ökad utsträckning medverkar i och inriktningen av insatser, aktivt
prioriteringen deltar i det direkta konsumentpolitiska arbetet och finansiellt bidrar till verksamheten.
328 Motiv för att förändra
Näringslivet kan genom egna insatser avlasta den statliga verksamheten inom tvisthantering, marknadsföring och råd-
till konsumenterna. Insatser av intresse i detta sammangivning hang är Konsumenternas försäkringsbyrå och Konsumenternas bankbyrå.
Under årens har frivilligorganisationernas medverkan
lopp utgjort ett värdefullt bidrag till utvecklingen av konsument-
av delar av den offentliga sektorn och politiken. Avregleringen
närmande till EU aktualiserar frågan ytterligare. I Sveriges avregleringen är det enligt vår mening angeläget att konsumentintresset ges en mer framträdande position vid ställningstaganden från statsmakternas sida. Närmandet till EU ställer krav
på medverkan även i den internationella beslutsprocessen, både i fråga om regelverket och standardiseringsarbetet.
Enligt direktiven bör vi överväga att överföra uppgifter till frivilligorganisationerna för att stärka organisationerna i deras verksamhet och tydligare avgränsa det statliga engagemanget till som primärt staten.
uppgifter åligger
Frivilligorganisationerna är dock inte nu beredda att ta på sig ett huvudmannaansvar eller att svara för finansieringen av delar av den statliga konsumentpolitiska verksamheten. Deras ekonomiska situation är sådan att de inte har möjlighet att vare sig på kort eller lång sikt överta några uppgifter.
Vi anser dock att en utgångspunkt för den statliga konsumentpolitiska organisationen bör vara att åstadkomma sådana arbetsformer att frivilligarbetet underlättas. Den statliga organisationen bör därför ges en sådan utformning och inriktning
j att:
a 0 Ett bredare kan utvecklas lokal nivå l
frivilligt engagemang på 0 över utveclz-
Frivilligorganisationerna ges ett ökat inflytande 1
lingen av den statliga verksamhet som inte är myndighetsut-
ovnmg i 0 Insatserna ges ett sådant stöd att det frivilliga arbetet har i
möjlighet att utvecklas. i
33.6¶Stöd till den lokala verksamheten
Den lokala konsumentverksamheten är en strategisk resurs för att de insatserna skall få ett brett
statliga konsumentpolitiska genomslag. Staten bör stödja den lokala verksamheten genom att tillhandahålla kunskap, främja ett erfarenhetsutbyte, medverka i utvecklingen av den personal som är engagerad lokalt och stödja kommuner och andra vid etableringen av lokal
Motiv för att förändra 329
verksamhet. Stöd bör också ges vid hantering av ärenden den
på lokala nivån.
Det nära samspelet mellan den centrala och den lokala konsumentverksamheten bör utvecklas vidare. Stödet till den lokala verksamheten bör vara en av de viktigaste uppgifterna för det statliga Företrädare för den
konsumentengagemanget.
lokala verksamheten bör i ökad utsträckning delta i utvecklingen av den centrala verksamheten. Vi anser det angeläget att former för detta samspel ytterligare utvecklas (bl.a. för
planeringen av den statliga verksamheten och samordningen av den statliga och lokala verksamheten).
33.7 förutsätter
Förvaltningspolitiken renodling
I den statliga lades under 1980-talet och
förvaltningspolitiken
i början av 1990-talet en ökad vikt vid och
resultatredovisning
marknadsanpassning. Statlig skall så långt det är
verksamhet
möjligt begränsas till och områden av vikt
myndighetsutövning
som inte ombesörjs på annat sätt. Andra verksamheter än myndighetsutövning bör om möjligt utsättas för konkurrens. Bolagisering bör prövas där marknadsmässiga finns.
förutsättningar
De statliga verksamheterna bör av i roller
präglas tydlighet och inriktning. I den pågående omstruktureringen av förvaltningen eftersträvas ofta en åtskillnad mellan renodlad myndig-
hetsutövning, kunskapsutveckling och informationslopinions-
bildning. Exempel på detta slag av renodling är 0 av forsk-
utbrytningen Arbetarskyddsstyrelsens (reglering)
ningsverksamhet till Arbetsmiljöinstitutet och
(forskning
kunskapsutveckling) 0 bildandet av Folkhälsoinstitutet ur
(information/utbildning) Socialstyrelsen (reglering/utvärdering)
0 av Konkurrensverket ur SPK/NO
organiseringen (reglering) (utredning/reglering)
0 av Elsäkerhetsverket ur NUTEK
utbrytningen (reglering)
(kunskapsutveckling, främjande)
Avsikten med renodling är att nå bättre förutsättningar att styra och följa upp verksamheter. och uppföljning från
Styrning regeringen och riksdagen görs tydliga i förhållande till de politiska instrumenten (reglering, information,
kunskapsutveckling och kunskapsspridning). Genom renodling skapas också för tydligare verksamhetsidéer och där-
förutsättningar
med intern styrning för verksamhet.
respektive Möjligheter
330 Motiv för att förändra
också att med till kraven skapas välja ledningsform hänsyn utifrån verksamhetens art och inriktning.
De förvaltningspolitiska motiven för renodling förstärks av de tidigare redovisade konsumentpolitiska faktorerna.
33.8¶Allmänna
organisatoriska överväganden
Vid val av organisation för den statliga konsumentverksamheten bör även andra krav beaktas än de som anges i direktiven.
bör också finnas att effektiviteten såväl i Förutsättningar höja verksamheten som ut mot omvärlden.
Organisationen bör ges förutsättningar för en stabil och tillförlitlig utveckling på lång sikt. Kompetens som byggts upp bör tas till vara och kontinuiteten bör bevaras. Organisationen bör ekonomisk uthållighet. Ett beroende av
ges en erforderlig
intäkter kan verka negativt på organisationens kortsiktiga behov av Eventuella uppdrag bör ges med
långsiktigt agerande. god framförhållning.
skall vara väl förankrad i samhället. Den
Organisationen skall av statsmakterna som värdefull, den skall invol-
uppfattas
vera andra aktörer och vara väl förankrad bland myndigheter, frivilligorganisationer och i den lokala verksamheten.
En verksamhetsidé bör formuleras till gagn för den
tydlig
och omvärlden. När verksamhetsidén väl egna organisationen fastställts bör man definiera inriktning, åtgärder, arbetssätt och målgrupper för verksamheten.
bör präglas av dynamik, öppenhet och för-
Organisationen
till anpassning till Organisationen behöver
måga förändringar.
Ett väl utvecklat signalsystem och löpande göra prioriteringar. en till snabb är villkor för att möta nya
förmåga omställning
marknaden. För detta krävs ett flexibelt sätt att problem på arbeta: till fria resurser, en stor del program- och
tillgång
och nära samverkan med andra aktörer.
projektverksamhet
33.9 och för val av
Sammanfattning grund
organisation
Den statliga konsumentpolitiska verksamhetens organisation bör väljas utifrån följande krav:
0 Bättre styrning och prioritering av insatser 0 insatser de områden som vi som
Effektiva kring angivit
viktiga
Motiv för att förändra 331
0 till ett
Möjligheter effektivt agerande internationellt
0 Bättre att konsumentintresset
_ förutsättningar tydliggöra på
olika områden under samverkan med
frivilligorganisationer-
na 0 roller och annan
Tydligare för myndighetsutövande verk-
samhet 0 Bättre för samspelet mellan den lokala och
förutsättningar
den centrala verksamheten 0 Ökade till extern
möjligheter finansiering.
Organisationsstrukturen bör utgöra grunden för en renodling,
för stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt för flexibilitet och anpassning till förändrade krav och behov i det konsument-
politiska arbetet.
Vi förordar:
0 En av Konsumentverkets olika roller och verksam-
renodling
heter.
KAPITEL
Förändringar
av Konsument-
verket
Det omfattar dels myndighetsutövning, dels statliga engagemanget annat än myndighetsutövning. l den senare delen ligger utveckling och förmedling av kunskap till stöd för konsumenterna, men också påverkan på företag och marknad, produktpåverkan genom och information samt forskning, utredningar, provning, utbildning särskilt med hänsyn till resurssvaga grupper som varuförsörjning, handikappade. I myndighetsutövningen agerar man med rättsliga medel mot marknaden med dess producenter för att ta till vara konsumenternas intressen. Iden stödjande verksamheten arbetar man renodlat utifrån konsumenternas intressen direkt eller indirekt genom fnvilligorganisationer och lokal verksamhet.
34.1¶Allmänna
överväganden
En av de olika rollerna kan åstadkommas antingen
renodling
en av Konsumentverk i två delar, en
genom uppdelning dagens och en konsumentstödjande del, eller myndighetsutövande
sådana förändringar inom Konsumentverket att rolgenom lerna i den interna Vi beskriver dessa
tydliggörs organisationen.
två alternativ nedan. Vi har i också diskuterat andra föränd-
utredningsarbetet
Vi har studerat samspelet mellan Konsumentverket och ringar. andra med eller funktionsansvar inom
myndigheter produkt-
områden som till Vi har särskilt
gränsar konsumentpolitiken.
att samordna verksamheter mellan Kon-
prövat möjligheterna
sumentverket och Statens livsmedelsverk. Vi har emellertid inte
av Konsumentverket 333
Förändringar
genom den utredning som vi låtit göra av Statens livsmedelsverk och Konsumentverket funnit några större effektivitetsvinster. Uppgifter och kompetensbehov skiljer sig åt i alltför hög grad.
Vi har övervägt andra verksamhets- och huvudmannaformer som bolag och stiftelse för vissa verksamheter. Verksamheten har dock inte marknadsmässiga förutsättningar för att kunna bolagiseras. Stiftelseformen å sin sida förutsätter finansiell medverkan från andra intressenter, men intresse föreligger inte från andra aktörer. Dessutom bör en del av ett politikområde stå under insyn av statsmakterna.
Vi anser därför att:
0 är mest Den
Myndigbetsformen lämplig. utz/ecklingslinje som vi förordar är renodling.
34.2¶Gemensamma
utgångspunkter
De gemensamma utgångspunkterna gäller oavsett val av alternativ och måste komma till uttryck i båda organisationsalternativen.
Finansieringen av det statliga engagemanget bör breddas, dels genom ökade externa intäkter, dels genom att andra departement avdelar resurser för konsumentåtgärder inom sitt politikområde (se vidare kap. 35). En eventuell subvention av insatser redovisas öppet. I övrigt skall full kostnadstäckning av olika produkter och tjänster ske. Båda organisationsalternativen utgår från över tiden ökade externa intäkter, omfördelning av anslag mellan departement och visst tillskott från några
departementsområden.
Vid dimensioneringen av i de båda alternati-
organisationen ven vi från oförändrade totala resurser. De ökade behov
utgår av insatser som vi redovisar bör mötas genom breddad finansiering och med en hårdare
prioritering.
I kapitel 35 redovisar vi åtgärder för att förbättra styrningen av de samlade statliga konsumentpolitiska insatserna, liksom åtgärder för att bredda engagemanget och åstadkomma effektivare och samarbete mellan myndigheterna. En
avgränsning viktig funktion för konsumentmyndigheten är att övervaka konsumentfrågorna inom olika politikområden och ta initiativ till åtgärder (den s.k. vakthundsfunktionen). får
Åtgärderna
något olika utformning beroende på om man väljer en eller två konsumentmyndigheter.
Verksamheter som har, eller på sikt kan utveckla, en hög grad av intäktsfinansiering är testverksamhet, Råd 8C Rön, förlags-
..
334 Förändringar av Konsumentverket .
produktion och kursverksamhet. I båda alternativen ges dessa verksamheter en större affärsmässighet genom införande av interna resultatenheter.
I kapitel 20 redovisas insatser för att förstärka det konsumentekonomiska perspektivet. Bl.a. föreslås inrättandet av ett sär-
skilt Centrum för privatekonomi. Detta ges en självständig
ställning, men kan i båda alternativen administrativt knytas till
_
en konsumentmyndighet.
Det är av stor betydelse att den kompetens som i dag finns
inom Konsumentverket kan tas till vara i den nya organisatio-
nen. Vi förutsätter att så sker. Oavsett alternativ måste dock
arbetsformerna bli mer flexibla med till förändringar i
hänsyn
omvärlden och i konsumenternas behov samt olika marknaders
utveckling. En ny samhällsutveckling kräver en flexibel organi-
sation och en ökad användning av fria resurser, t.ex. resurser för
köp av tjänster för bl.a. projektverksamhet.
Oavsett alternativ föreslår vi att lämpligheten av en samloka-
lisering av verksamheterna prövas och inbegriper då också
Allmänna reklamationsnämnden. Motiven för detta är att vi eftersträvar en renodling av statens verksamheter på konsumentområdet, men förordar samtidigt att bästa möjliga förutsätt-
ningar skapas för samverkan mellan myndigheterna. Vi anser
att det av konsumentpolitiska skäl är angeläget att verksamheterna bedrivs under samma ”tak”. Det främjar samarbetet myn-
digheterna emellan, leder enligt vår bedömning till lägre kost-
nader och främjar kontakterna med andra aktörer. En invändning mot att samlokalisera ARN med övriga konsument-
myndigheter är att ett tvistlösande organ ej bör lokaliseras
tillsammans med myndighet som företräder ett partsintresse.
ARN är dock inte en domstol, utan ett organ som tillsammans
med andra konsumentpolitiska myndigheter skall medverka till
att målen för konsumentpolitiken uppnås, bl.a. genom att
stödja och utveckla den lokala verksamheten.
Vi föreslår att:
0 samlokaliseras och
Konsumentmyndigheterna lämpligheten
av att samlokalisera ARN med de övriga konsument-
myndighetema prövas.
De två alternativen beskrivs i syfte att ge en översiktlig bild av
inriktning, uppgifter, organisation, finansiering, arbetsformer och kompetens. De två nya myndigheterna i alternativ 1 presen-
teras mer utförligt än alternativ 2, som är en vidareut-
något
veckling av dagens Konsumentverk (beskrivet i kap. 5). Vi
förutsätter att en noggrann genomgång görs av organisationen
av Konsumentverket 335
Förändringar
före ett genomförande. I bilaga 4 finns förslag till instruktioner och detaljorganisation för alternativen.
34.3¶Renodling genom delning.
Alternativ 1.
Konsumentverket delas i två
myndigheter:
0 En Konsumentverket,
anslagsfinansierad myndighet, Nya
med i huvudsak rättstillämpande uppgifter. 0 En Konsument med att
uppdragsmyndighet, Sverige, uppgift
främja konsumentintresset genom kunskapsutveckling och
kunskapsstöd.
De två myndigheterna speglar det statliga engagemangets två inriktningar: myndighetsutövning och annat konsumentstöd.
Nya Konsumentverket
Det Nya Konsumentverket svarar för statens myndighetsutövande uppgifter inom konsumentpolitiken, dvs. normgivning, tillsyn och konsumentombudsmannafunktionen. Utformningen av det nya Konsumentverket syftar till att lyfta fram myndighetsutövningen inom konsumentområdet och därmed bidra till att stärka konsumenternas rättsliga ställning. Genom en renodling tydliggörs bättre bl.a. Konsumentombudsmannens ställning.
Nya Konsumentverkets verksamhetsidé kan formuleras sålunda:
Konsumentverket arbetar för att och lösa
förebygga
konsumentproblem på marknaden genom tillämpning och utveckling av den att främja
konsumenträttsliga lagstiftningenför
en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling och medverka i det internationella samarbetet vad gäller konsumenträtt och Standardisering.
Uppgifter
Konsumentverket har det övergripande för den
tillsynsansvaret allmänna konsumenträtten av-
(bl.a. marknadsföringslagen, talsvillkorslagen, prisinformationslagen, produktsäkerhetslagen och konsumentkreditlagen). Uppgifterna är bevakning och kontroll av marknaden och näringsidkare, talan i Marknadsdomstolen genom Konsumentombudsmannen och handläggning av anmälningar.
336 Förändringar av Konsumentverket
Verket skall driva förhandlingar med branscher och företag
och föreslå egenåtgärder. Genom att följa rättsläget och mark-
naden skall man initiera och medverka i utvecklingen av ny
lagstiftning.
Det Nya Konsumentverket svarar för beredningen av Konsumentombudsmannens ärenden.
En väsentlig för Nya Konsumentverket är att delta i
uppgift
utveckling av internationella normsystem och att medverka till att dessa överförs till svenska förhållanden, liksom att med-
verka i standardiseringsarbetet.
Organisation och ñnansiering m.m.
Konsumentverket föreslås vara en anslagsfinansierad myndig-
het.
Storleken på anslaget bestäms av de politiska ambitionerna
kring rätts- och marknadsbevakning och det internationella arbetet med både reglering och produktsäkerhet. Med utgångs-
punkt från nuvarande resurser vid Konsumentverket, dvs. oförändrad ambitionsnivå, beräknas behovet till ca 60 årsarbetskrafter och ca 23 miljoner kronor.
Det nya Konsumentverket är ett enrådighetsverk och leds av en generaldirektör, som tillika är Konsumentombudsman och som skall vara jurist med domarerfarenhet. Organisationernas intressen kanaliseras i direkta i en viss
arbetsöverläggningar i branschöverenskommelser, genom riktlinjer m.m. Konfråga,
taktorgan bör finnas.
Myndigheten svarar för sin egen administration, framför allt ekonomi och Kontorsservice som växel, vakt-
personalfrågor.
mästeri, bibliotek m.m. köps av Konsument Sverige (se nedan).
Arbetsformer och kompetens
Det nya Konsumentverket arbetar med att
övervaka och initiera granskningar av marknaden
handlägga ärenden
utarbeta föreskrifter
förhandla om riktlinjer och överenskommelser, nationellt
och internationellt.
Det internationella arbetet och den därmed sammanhängande marknadskontrollen är växande områden.
Grundkompetensen består av kunskaper i juridik, ekonomi och marknadsföring. Kunskap om utredning och förhandlings-
verksamhet är också viktiga områden, liksom kunskap om
produktsäkerhet och standardisering.
av Konsumentverket 337 Förändringar
Samverkan Nya Konsumentverket skall samverka med flera aktörer:
0 och vad bl.a. Näringsidkare branschorganisationer gäller egenåtgärder. 0 Andra med eller funktionsansvar för myndigheter produktatt vid behov samordna och marknadskonlagtillämpning troll. 0 Konsument Sverige för information om konsumenträttsliga frågor. 0 Den lokala konsumentverksamheten i frågor om konsumenträtt (information och och marknadskontroll rådgivning) (specifika uppdrag).
har huvudansvar för konsumenträtten Nya Konsumentverket och arbetar för att säkra det konsumenträttsliga intresset inom andra myndigheters ansvarsområden.
Konsument Sverige
Konsument är att vara statens samlade resurs Sveriges uppgift för att konsumenternas att ökad stödja möjligheter genom hävda sin rätt hushålla med sina kunskap på marknaden, resurser och bidra till en från miljösynpunkt hållbar utveckling. Konsument Sveriges huvudsakliga målgrupp är konsumenterna, direkt genom utbildning och information och indirekt det lokala konsumentarbetet (kommuner, konsumentgenom råd, konsumentombud m.fl.). En viktig uppgift är att genom olika och utbildning eller informainsatser, metodutveckling tion av den lokala och frivilliga konsumentstödja utvecklingen verksamheten. Konsument verksamhetsidé kan formuleras sålunda: Sveriges
Konsument skall genom att utveckla och förmedla Sverige inom det konsumentpolitiska området tydliggöra och kunskap konsumentintresset och främja en från miljösynpunkt stödja hållbar samt stödja hushållen i deras långsiktigt utveckling strävan att utnyttja sina resurser.
effektivt
Bildandet av Konsument har till att bibehålla och Sverige syfte utveckla annat konsumentstödjande arbete än myndighetsutsom i bedrivs inom Konsumentverket, i sådana övning, dag former att det bidrar till en breddning av det samtidigt hos olika aktörer. konsumentpolitiska engagemanget
338 Förändringar av Konsumentverket
Uppgifter
Konsument Sverige har bl.a. följande uppgifter:
0 Att informera och utbilda samt utveckla metoder i om frågor hushållsekonomi, budgetrådgivning och skuldsanering 0 Att bevaka viktiga konsumtionsområden 0 Att integrera miljöfrågorna inom olika insatsområden 0 Att stödja den lokala skola och
konsumentvägledningen,
folkbildning 0 Att fullgöra en beställarroll gentemot forskning och utveckling inom konsumentområdet 0 Att och vara och stödja opinionsbildning pådrivare signalgivare mot andra myndigheter 0 Att utföra Konsumentverkets nuvarande (inklusive provning metodutveckling) 0 Att bedriva publikationsverksamhet och av
framtagning
informations- och samt material för stöd utbildningsmaterial före köp.
Organisation och finansiering m.m.
Konsument Sverige utformas som en med
uppdragsmyndighet
blandad och en styrelse där bl.a. kommunerna och
finansiering
intresseorganisationerna är företrädda. Genom valet av uppdragsmyndighet som form understryks att Konsument Sverige, inom ramen för sin instruktion, skall ha en fri roll. Myndighetsformen däremot innebär att staten har insyn och inflytande i verksamheten som ett uttryck för den statliga konsumentpolitiken. Uppdragsformen innebär en friare form för från till olika av direkta
finansiering: anslag slag
försäljningsintäkter. Det leder till en skärpning av intäktskraven och till en marknadsmässig av delar av verksamheten. styrning Konsument Sverige ges tre grundläggande
finansieringsformer:
basanslag, uppdragsersättning och försäljningsintäkter. Försäljningsintäkterna (tester, tidnings- och förlagsproduktion, kursverksamhet m.m.) bör på sikt (tre år) kunna svara för cirka hälften av finansieringen.
Uppdragsfinansieringens omfattning
bör vara cirka en fjärdedel. Denna del av korn-
finansieringen
mer från andra departement och myndigheter för långsiktiga insatser eller konkreta projekt:
kunskapsutveckling, rådgiv-
ning och information. Basanslaget, den resterande fjärdedelen, omfattar de grundläggande uppgifterna: av konbevakningen sumentintresset, stödet till den lokala utvecklingen och insatser mot resurssvaga grupper och inom baskonsumtionen. åtgärder
av Konsumentverket 339 Förändringar
av verksamheten bestäms med utgångspunkt Omfattningen från marknaden och ambitionerna inom konsumentområdet. Som en indikation verksamhetens kan vi utgå på omfattning från den del av Konsumentverket som inte till Nya Konsugår mentverket. Med och intäkter motsva-
dagens personalstyrka
rar den verksamheten ca 115 årsarbetskrafter och en omsättca 80 kronor, varav ca 30 miljoner kronor är ning på miljoner försäljningsintäkter. medel kan tillföras Konsument Sverige genom Ytterligare ansvaret för kanslifunktionen för Centrum för privatekonomi (se kap. 20). Konsument leds av en En verkställande Sverige styrelse. direktör leder det arbetet. Organisationen bör vara så operativa och flexibel som Förlagsproduktionen, Råd 8C platt möjligt. Rön liksom provningsverksamheten drivs i självständiga resultatenheter. Till Konsument Sverige knyts Centrum för som har en självständig ställning under ledning privatekonomi av ett privatekonomiskt råd.
Arbetsformer och kompetens Arbetsformerna i Konsument Sverige skall präglas av öppenhet och flexibilitet. En stor del av arbetet bedrivs i program och aktiviteter är av utåtriktad art: kurser, konfeprojekt. Många renser, information m.m. Arbetet bedrivs i nära kontakt med och kommunerna. Den lokala verkfrivilligorganisationerna samhetens utveckling är en viktig utgångspunkt. Inom och projektarbetet med kombinationer av utvecklingssamt branschkunskap inom basutredning, projektledning konsumtionsområdena krävs generalistkompetens. För delar av verksamheten erfordras dock specialistkompetens, t.ex. journalistik (Råd 8C Rön, Konsumentnytt), information (förlagsverksamhet), teknik (testlaboratoriet), varuförsörjning, peda- (barn och ungdom, kursverksamheten) m.m. gogik
Samverkan m.m. Konsument Sverige har i att stödja utveck-
viktiga uppgifter
av den lokala verksamheten samt främja samarbetet med lingen de och andra myndigheter av intresse frivilliga organisationerna från konsumentsynpunkt. skall ha ett stort inflytande i styrel- Frivilligorganisationerna sen för att kunna påverka verksamhetens inriktning och resursavvägning mellan olika områden etc. I det konkreta fördelning, (projekt eller program) skall de finnas med utvecklingsarbetet direkt i projekten eller i projektledningsgrupper. antingen
340 Förändringar av Konsumentverket
Konsumentvägledarna bör vara företrädda i styrelsen. Enheten för lokalt stöd förutsätts vidare arbeta mycket nära kommunerna.
Konsument Sverige skall ta till vara konsumentintresset i sakansvariga produkt- och Det kan
funktionsmyndigheter.
innebära att utforma undersökningar och ta fram material på uppdrag av ansvariga myndigheter eller att på eget initiativ uppmärksamma ett konsumentproblem inom deras område. Myndigheternas sakkunskap bör användas i gemensamma projekt.
Konsument kan genom mediaenheten/Råd 8C Rön,
Sverige förlagsverksamheten och utbildningen åta sig att förmedla viktig konsumentinformation som sakansvariga myndigheter, t.ex. Livsmedelsverket, Vägverket, Boverket, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, inte har de rätta kanalerna för.
De rena opinionsbildande insatserna är frivilligorganisationernas och massmedias Konsument roll blir
uppgift. Sveriges att förmedla de kunskaper man besitter och utvecklar.
Samverkan mellan Konsumentverket och
Nya
Konsument
Sverige
Uppdelningen av Konsumentverket i en och en
myndighetsdel konsumentstödjande del på andra områden innebär en renodling av roller och Verksamhetsinriktning. Konsument
Sveriges huvuduppgift är stöd och information till konsumenterna. Konsument Sverige kommer också att utveckla kompetens inom flera sakområden utred-
genom provningsverksamheten, ningar och undersökningar. Denna kompetens skall utnyttjas av Nya Konsumentverket.
De två myndigheterna kan också arbeta i gemensamma projekt, t.ex. i information om konsumenträtt, av
utveckling rättsliga och stödjande åtgärder inom avreglerade tjänstesektorer m.m.
Samverkan sker utifrån de roller och den specifika
kompetens
de båda myndigheterna har i konsumentpolitiken.
och mellan de två
Sammanfattning jämförelse myndigheterna
I det följande görs en jämförelse mellan de två
myndigheterna för att beskriva huvudpunkterna i deras verksamhet,
särdrag och olika profil.
av Konsumentverket 341
Förändringar
NYA KONSUMENT- KONSUMENT VERKET/KO SVERIGE
och kontroll Utveckling och förmedling av Inriktning: Tillämpning av lagstiftning m.m. kunskap
Roll: Myndighetsutövning Främjande av konsumentintresset på annat sätt än genom myndighetsutövning
Marknadens aktörer Konsumenter, näringslivet, Målgrupp: frivilligorganisationer, kommunal verksamhet
Form: Anslagsmyndighet Uppdragsmyndighet
Ledning: Enrådighetsverk Intressestyrning
Uppgifter: Lagtillämpning Kunskapsutveckling Information och Författningsarbete påverkan
Arbetsformer: utifrån behov och
Ãrendehantering Projektarbete
Förhandling marknadsorientering
av
Överföring kompetens
av den som behövs i de två myndighe- Merparten kompetens terna kan överföras från nuvarande Konsumentverket. Därmed tillvaratas de kvalifikationer som i finns inom verket och dag som är de mest för att utveckla det Nya Konsumentlämpliga verkets och internationella roll liksom
myndighetsutövande
Konsument utvecklande och stödjande roll. Kontinui- Sveriges teten säkerställs.
34.4 och av
Utveckling renodling
Konsumentverket. Alternativ 2.
Utgångspunkter
I detta alternativ bibehålls Konsumentverket som en samlad myndighet för det statliga konsumentpolitiska engagemanget.
342 Förändringar av Konsumentverket
Renodlingen genomförs genom att rollerna tydliggörs i den interna skall avorganisationsuppbyggnaden. Organisationen och kärnområdena spegla tydliggöra hushållsekonomi, produkters säkerhet och funktion, och
rättslig marknadsbevakning
lokal verksamhet.
Inriktning
Ett utvecklat Konsumentverk har i sin helhet samma inriktning för verksamheten som i Den samlade verksamhetsidén kan dag. uttryckas sålunda:
Konsumentverket skall utifrån en helhetssyn på konsumentintresset förebygga och lösa marknaden
konsumentproblem på genom tillämpning och utveckling av den konsumenträttsliga
lagstiftningen och medverkan i internationellt samarbete vad gäller konsumentrátt och samt att ut-
standardisering genom
veckla och förmedla kunskap inom det
konsumentpolitiska
omrâdet stödja hushållen i deras strävan att
effektivt utnyttja
sina resurser och därvid främja en hållbar från miljösynpunkt
utveckling.
Det är i verkets olika delar som verksamhetsidéer kan tydligare formuleras. Ett utvecklat Konsumentverk innebär att verksamheten byggs upp utifrån de olika rollerna. Funktioner som har förutsättningar att bära sina egna kostnader skall avtydligt gränsas i organisationen. En större flexibilitet skall när skapas det gäller frågor som inte hör hemma i den fasta naturligt organisationen eller som berör flera enheter organisatoriska eller som av andra skäl kräver snabba extraordinära insatser. Viktiga intressenter, som den lokala verksamheten och
frivilligorganisationerna, får ökad insyn och ökat inflytande
över verksamheten. De skall kunna delta direkt i verksamhetens genomförande, främst i tidsbestämda Kontakterna projekt. med organisationer, kommuner, skola och enskilda konsumenter är väl samordnade internt och etablerade utåt. tydligt
Uppgifter
De totala uppgifterna är desamma som verket i ansvarar dag för, men med en hårdare inom de olika verksamhetsprioritering grenarna/kärnområdena. Inom det hushållsekonomiska området sker en koncentration mot och skuld-
budgetrådgivning
sanering och mot baskonsumtionen (livsmedel, transboende, porter m.m.). Produktsäkerheten lyfts fram och inom tydliggörs
Förändringar av Konsumentverket 343
området kvalitet och funktion. Inom rättslig marknadsbevakning styrs verksamheten i hög grad av skeenden på marknaden (ärendetillflöde och initiativ). Det lokala verksamhetsstödet styrs av den lokala Verksamhetens behov.
och m.m.
Organisation finansiering
Konsumentverket leds av en utan styrelse.
generaldirektör
Samverkan säkras med konsument- och nåringslivsin-
viktiga tressen i planering och prioritering säkras.
Genom en organisation som tydliggör beställar- och utförarfunktionen för ett starkare kostnads-
skapas förutsättningar medvetande.
De konsumentpolitiskt tunga områdena organiseras i verk-
samhetsgrenar: hushållsekonomi, produktsäkerhet/funktion,
rättslig marknadsbevakning. Råd 8C Rön och Testlab organiseras i resultatenheter med krav på full kostnadstäckning inom tre år.
En särskild för samordning och dis-
förlagsfunktion skapas tribution av Intäktskrav ställs också på andra
förlagsprodukter. verksamheter (kursverksamhet). Vidare organiseras särskilda
med uppgifter av tidsbegränsad natur, där extern finanprojekt
och/eller externt samarbete är särskilt
siering betydelsefullt.
Exempel på områden där projekt kan bli aktuella är
budgetrådgivning
offentliga tjänster
handikappfrågor
ny teknik
insatser på miljöområdet
konsumentforskning.
uppföljning och resultatanalys samt större utvecklings- Styrning,
behandlas i en stabsfunktion till ledningen. Inom denna frågor finns också ansvar för massmediekontakter och internationell samordning.
En modell med linjeenheter innebär en förbättrad styrning.
är representerade i en liten, effek- Samtliga verksamhetsgrenar tiv ledningsgrupp.
Den rena myndighetsutövningen har ovan beräknats till ca 60 årsarbetskrafter, ca 23 miljoner kronor. Kostnaden för resterande verksamhet beräknas till ca 80 miljoner kronor. En realistisk bedömning är att den externa finansieringen på sikt (3 år) kan motsvara ca 40 miljoner kronor.
344 Förändringar av Konsumentverket
Arbetsformer, kompetens och samverkan
Flexibilitet skapas b1.a. genom användande av projektarbetsformen, dels direkt under dels inom
verksledningen,
verksamhetsgrenarna. Inte minst för nya arbetsfält kan projekt under ett inledande skede vara att föredra framför
linjeorganisation.
Frivilligorganisationer ges möjlighet att delta i projektlagd verksamhet. Erfarenheterna från detta kan bilda grund för att pröva arbetsfördelningen mellan myndigheter och organisationer.
Organisationen skall vara väl lämpad att ta till vara och vidareutveckla kompetensen hos personalen. Kravet på flexibilitet kommer också att öka behovet av ytterligare
generell kompetens inom myndigheten.
Sammanfattning
Den skisserade i delar från
myndigheten skiljer sig väsentliga nuvarande organisation av Konsumentverket. I denna organisation sker samspelet mellan till stor del inom olika
åtgärder varu- och tjänsteområden. I den nya organisationen däremot sker denna typ av avvägningar i en annan och mera renodlad uppdelning.
Det utvecklade Konsumentverket arbetar med en annan intern styrning och med en utökad användning av projektformen. Områdena marknadsbevakning och lokalt verksamhetsstöd får en renodlad profil: mot marknaden resp. den lokala verksamheten.
34.5 och till
Värdering förslag
huvudalternativ
Vid en jämförelse mellan de två alternativen konstateras att de i vissa delar har likartad karaktär. Vi bedömer också att förutsättningarna bör vara relativt likartade när det gäller möjligheterna att hantera i konsumentpolitik-
förändringarna
ens innehåll, som styrs av miljöhänsyn, en förstärkt marknadsekonomi och konsumentekonomin.
Fördelarna med alternativ 1, z en
delning
och Konsument
Konsamentmyndighet Sverige:
Fördelen ligger framför allt i renodlingen av roller. Konsument-
Förändringar av Konsumentverket 345
myndigheten får en tydlig profil mot myndighetsutövning och den rättsliga Konsumentombudsmannen
marknadsbevakningen.
får också en mer naturlig plats i en myndighet med
tydlig rättslig profil. Konsument Sverige får en intressedrivande och kunskapsstödjande profil: att tydliggöra och hävda konsumentintresset med till att hushållen i att effektivt
hänsyn miljöintresset, stödja utnyttja sina resurser. På detta sätt en av det
uppnås avgränsning statliga och på sikt till ett större
engagemanget möjligheter frivilligengagemang.
Delningen följer ett mönster i den pågående utvecklingen av statlig verksamhet som betonar rollfördelning mellan olika aktörer i syfte att främja effektiviteten. Helheten växer fram genom samspelet mellan aktörerna. Genom
renodlingen skapas förutsättningar för tydligare verksamhetsidéer och därmed bättre intern styrning för respektive verksamhet och myndighet. Lekmannastyrelser avvecklas i myndigheter med ett klart inslag av myndighetsutövning.
I myndighetsutövningen blir styrningen rak, departement mot myndighet. En kunskapsutvecklande eller informerande myndighet med konsumentintresset som bas kan skapa inflytande för intresseorganisationer, kommuner och andra externa intressenter och därmed bidra till att bredda engagemanget.
I direktiven framhävs behovet av att förstärka den externa finansieringen. Den reglerande verksamheten är anslagsfinansierad och den kunskapsutvecklande och stödjande verk-
samheten kan innehålla olika finansieringsformer (anslag, upp-
drag, externa intäkter) och till stor del bedrivas affärsmässigt.
När verksamheterna renodlas sker också en utveckling av olika arbetssätt. handlar till stor del om
Myndighetsutövning
ärendehandläggning, utredningar och med nä-
förhandlingar
ringslivets branschorganisationer.
Arbete med kunskapsutveckling och information bör vara flexibelt genom projektgrupper och användning av både intern och extern kompetens.
Fördelarna med alternativ 2, ett utvecklat
K onsumentverk:
I detta alternativ bibehålls Konsumentverket som en samlad myndighet för huvuddelen av det statliga konsumentpolitiska engagemanget. Fördelen är framför allt att konsumentkompetens och hantering av konsumentpolitiska verktyg kan hållas samman. Ett bibehåller Konsumentverk underlättar en politisk styrning av resurserna.
346 Förändringar av Konsumentverket
En inom Konsumentverket med en ökad renod-
utveckling
mot olika roller och arbetssätt innebär att man förenar ling
med en intern renodling. Man har en samlad helhetssynen tillgång till de konsumentpolitiska medlen och kan med en väl
inom olika områden. fungerande planering välja inriktning Kontinuiteten och upparbetade kontaktvägar bibehålls.
Överväganden kring förslagen
torde vara större vid ett del- Omvandlingskostnaderna något
än en, i och för sig omfattande, intern ningsalternativ ganska omorganisering av Konsumentverket.
(1) från en uppdelning i roller
Delningsalternativet utgår snarare än kompetens. Det finns därför risk för en dubblerad
i Detta kan undvikas genom samkompetens myndigheterna. verkan mellan myndigheterna.
större skillnader i administrativa kostnader mellan
Några alternativen bedömer vi inte att det föreligger. I ett delningsalternativ har bägge organisationerna tillräcklig volym för en kostnadseffektiv internadministration. I den mån gemensamma resurser behöver utnyttjas bör så kunna ske genom samlokaliseringen.
En sammanfattande av de två alternativen leder
jämförelse till följande.
I om Verksamhetsinriktning innebär alternativ 1 att
frågan man i rollerna, externt och internt. Alternativ
skapar tydlighet 2 ger fortsatta möjligheter till en konsumentpolitisk helhetssyn i en organisation.
När det styrning ger alternativ 1 bättre möjligheter till
gäller extern i förhållande till olika konsumentpolitiska
styrning medel. Alternativ 2 ger möjligheter att inom organisationen
och välja olika åtgärder. prioritera
Möjligheterna att bredda finansieringen genom bl.a. ökade intäkter är större i alternativ 1 där det för Konsument Sverige
ett större tryck för att åstadkomma extern finansiering. skapas
att bredda engagemanget är större i alternativ
Möjligheterna 1 genom att Konsument Sverige på ett bättre sätt kan involvera
och den lokala verksamheten. Därmed frivilligorganisationer ökas möjligheterna att på ett tydligt sätt hävda konsumentintresset.
Genom renodling av myndighetsutövningen i Nya Konsumentverket får det agerandet en klarare profil, och
rättsliga
till Konsumentombudsmannen blir mer naturlig kopplingen och direkt.
Fördelen med alternativ 2 är att kontinuiteten bättre kan
av Konsumentverket 347
Förändringar
upprätthållas. En delning enligt alternativ 1 har den fördelen att
som sådan markerar ett nytänkande genom de nya delningen organ som skapas. Ambitionerna att bredda engagemanget återspeglas därmed också i det statliga agerandet.
Vi anser det vara av stor vikt att den ofrånkomliga statliga
uppgiften att svara för konsumentskydd, rättstillämpning och
myndighetsutövning i övrigt åligger en anslagsfinansierad myndighet.
Övriga åtaganden inom konsumentpolitiken bör enligt vår mening föras till en uppdragsmyndighet. I en sådan ges bättre förutsättningar att ta till vara och utveckla andra aktörers växande intresse och medverkan, att på sikt åstadkomma ett ökat medansvar för konsumentpolitiken och därmed breddad finansiering.
Vi förordar således alternativ 1 där Konsumentverket delas i Nya Konsumentverket som handhar myndighetsutövningen och Konsument som har allmänt konsumentstödjande
Sverige uppgifter.
KAPITEL
av det
styrning
statliga
engagemanget
-.. , ... . -.-m1 á
är konsumentperspektivet av j Inom flertaletpolitikomráden
Det gäller på områden som livsmedel, bostäder,
betydelse.
finansiella tjänster, kemikalier, konkurrens kommunikationer, miljö,
har många myndigheter, vid sidan av
m.fl. Därmed verksamheter som berör det
i konsumentmyndighetema, arbetsfältet. l kapitel 7 har vi översiktligtbelyst konsumentpolitiska
med verksamheter av särskild betydelse för
ett antal myndigheter det konsumentpolitiska arbetet.
En för att ambitionerna inom konsumentpolitiken skall
förutsättning fâ är att det konsumentpolitiska perspektivet beaktas genomslag
vid av alla områden av betydelse för
utformningen politiken på
konsumenterna. En av olika sektorer visar att konsumentpolitiken måste ges
analys
ökad vikt. Efter hand som delar av samhällsekonomin i konkurrensutsätts är det angeläget att konsumentpolitiska r
överväganden beaktas i högre grad. ;.
Det internationella samarbetet intensifieras till följd av EES-avtalet och vid ett eventuellt medlemskap i EU. Omsorgen om svenska intressen i det internationella samarbetet förutsätter att ärenden i inte bara bereds i samverkan mellan departement och myndigheter utan även under medverkan från frivilligorganisationer och
näringslivets organisationer. j i
resurser inom statsförvaltningen ökar kravet på
Begränsade
samarbete mellan så att de samlade resurserna
myndigheterna, i
effektivt med från bLa. ambitionerna på det g
§ utnyttjas utgångspunkt
området. å
konsumentpolitiska
Breddning och styrning 349
35.1 En
konsumentpolitisk beredning
För att skapa bättre för att utveckla
förutsättningar fortlöpande
det arbetet föreslår vi att:
konsumentpolitiska
0 tillsätter en
Regeringen konsumentpolitisk beredning.
Ledamöterna bör utses med hänsyn till syftena att utveckla den
konsumentpolitiska verksamheten och att stärka samverkan mellan berörda departement och med andra aktörer som
konsumentorganisationer och näringsliv.
35.2 och
Målstyrning resultatuppföljning
Som tidigare nämnts har vi åt en konsult att företa en
uppdragit
genomgång av Konsumentverket. pekar på
Konsultrapporten
att målstyrningen från departementet bör förstärkas. Vi
vill
särskilt betona:
0¶Behoven av det
förbättrad styrning från ansvariga departe-
mentet till föl/d av det internationella samarbetet, av bredd-
ning av det arbetet till att i
konsumentpolitiska högre grad
omfatta andra departement och myndigheter, och av resultat-
En klar och bör komma
nppföl/ning. tydlig politisk inriktning
till uttryck.
Resultatuppföljning och utvärdering förutsätter att målen för
det konsumentpolitiska arbetet konkretiseras.
Vi föreslår att:
0¶Det ansvariga departementet istörre utsträckning engagerar
externa organisationer i Riksrevisions-
uppföljningsarbetet:
verket, universitet och högskolor etc.
I kapitel 32 har vi föreslagit delvis förändrade
finansierings-
former för att bl.a. tydliggöra det
konsumentpolitiska perspek-
tivet i andra departements verksamheter och ett effekti-
skapa vare samspel mellan myndigheter med uppgifter av konsument-
politiskt intresse.
Grunden för samverkan mellan det
ansvariga departementet
och andra departement och är det samlade ansva-
myndigheter
ret för att initiera och följa upp ur ett konsument-
frågor
perspektiv.
350 Breddning och styrning
35.3 mellan
Samspel myndigheter
Även andra myndigheter än konsumentmyndigheterna har uppgifter som innehåller viktiga konsumentaspekter.
Samarbetet mellan myndigheter behöver förstärkas främst i det internationella arbetet, myndighetsutövningen, bevakningen av konsumentintresset, utvecklingsarbetet och informationen till konsumenterna.
om fördelningen av arbetsuppgifter mellan Nya Kon-
Frågan sumentverket och Konsument Sverige får tas upp i den föreslagna organisationsöversynen. Denna fråga behandlas därför inte närmare här. dock 4 med utkast till instruktioner
(Se bilaga för de båda myndigheterna.)
Det internationella arbetet
I Europasamarbetet krävs ett samordnat uppträdande inte bara i förhandlingar utan också i det löpande arbetet. På konsumentområdet är ofta flera departement och myndigheter berörda. Med utgångspunkt från utredningen Statsförvaltningen och EG (SOU 1993:80) man nu inom kanslihuset igenom hur
går samarbetet mellan och myndigheter skall förtyd-
departement
Här bör även beaktas de svenska konsumenternas röst i ligas. Europasamarbetet.
av konsumentintresset
Bevakning
Konsument Sverige har i att i samverkan med den lokala
uppgift
konsumentverksamheten och frivilligorganisationerna ta till vara konsumentintresset. Denna roll bör vara aktiv genom att Konsument Sverige i sin instruktion ges en tydlig ”vakthundsfunktion”. Denna funktion innebär att Konsumentmyndigheten: 0 skall även andra
identifiera konsumentproblem på myndig-
beters områden, observera behov av insatser och föra en
dialog med andra myndigheter
Vakthundsrollen utgår från att man har en god överblick över marknaden och konsumenternas problem och behov, vilket Konsument Sverige får genom samspelet med den lokala konsumentvägledningen och frivilligorganisationerna. Detta
ett effektivt och vi förutsätter att det samspel utgör signalsystem kompletteras med resurser för utredningar. Genom den kun-
som erhålls kan Konsument förmedla information skap Sverige till och stödja andra myndigheter inom deras respektive ansvarsområden.
Breddning och styrning 351
Utvecklingsarhete
För att lösa konsumentpolitiska uppgifter måste myndigheter samverka även i utvecklingsprojekt. kan lämnas till
Uppdrag Konsument av och Det an-
Sverige departement myndigheter. svariga departementet och Konsument Sverige kan ge uppdrag till andra myndigheter. Väl definierade är ofta ett bra
uppdrag sätt att utveckla ett samarbete mellan andra och
departement myndigheter.
Konsumentinformation
Konsument skall svara för och information
Sverige utbildning till konsumenterna. Genom nära kontakter med
frivillig-
organisationer och den lokala konsumentvägledningen har
konsumentmyndigheten särskilda förutsättningar att nå konsu-
menterna. Detta är en kanal som i större kan
utsträckning utnyttjas av andra myndigheter.
Konsumentmyndighetens informationsverksamhet bör i högre grad än i dag samverka med andra myndigheter.
Förlagsverksamheten bör omfatta med kon-
informationsprodukter sumentinriktning på uppdrag också från andra myndigheter.
35.4 av ansvar
Översyn myndigheternas
Vi har inte haft möjlighet att närmare
granska samtliga myndigheter med verksamhet som berör konsumentpolitiken. Vi anser dock att det finns anledning att se över mellan
gränsdragningen
olika myndigheters ansvar inom konsumentpolitiken. Syftet bör vara att bredda och förstärka det statliga konsumentpolitiska arbetet genom att tydligare fördela ansvaret mellan berörda myndigheter och klargöra den roll som andra myndigheter bör ha.
Möjligheter till besparingar bör undersökas. Man bör i en tid
med besparingskrav på alla områden dock vara uppmärksam
på att förändringar av uppgifter och kompetens mellan myndigheter måste följas av resurser och att uppgifterna stämmer med myndighetens verksamhetsidé.
Vi föreslår att:
0 Det för ansvariga i särskild
konsumentfrâgor departementet
ordning och isamrâd med berörda departement och myndig-
heter utreder följande områden med att
utgångspunkten
renodla uppgifterna och pröva av
fördelningen finansierings-
ansvaret. (Duhblering av kompetens hör undvikas.)
352 Breddning och styrning
Livsmedel
Kommittén har åt en konsult att studera möjligheuppdragit terna att överföra funktioner inom Statens
konsumentpolitiska
livsmedelsverk (SLV) till Konsumentverket. Rapporten pekar inte större effektivitetsvinster av en överföring av på några från SLV till Konsumentverket. Kommittén anser
uppgifter
dock att den frågan bör belysas ytterligare. bör ansvaret för föreskrifter om vikt Enligt konsultrapporten och beträffande livsmedel överföras
volym färdigförpackade
från Konsumentverket till SLV. vad vi har erfarit kommer Enligt så också att ske. Konsumentinformation bör överföras från SLV till Konsumentverket eller Konsument Sverige, beroende på vilken som väljs.
organisationslösning
Mandatet för (KoB) under Jord- Konsumentberedningen den 31 december 1994. Mot bakbruksdepartementet utgår av att livsmedel är ett varuområde inom grund prioriterat bör man överväga i vilken utsträckning konsumentpolitiken KoB:s verksamhet bör övertas av konsumentmyndigheten.
Boende
Området material och funktion i bostadsinredningar bör utvecklas i samarbete mellan KTH, Chalmers tekniska högskola, andra branschforskningsinstitut och konsumentstatliga organ, Den sistnämnda bör ha
myndigheten. konsumentmyndigheten
en roll som beställare av och ansvarig för informationen. om boendeområdet bör snarast Frågan rättslig rådgivning på få en lösning.
Bilars bränsleförbrukning
har fått ett där även trafiksä- Vägverket vidgat väghållaransvar, kerhet och Konsumentverket ansvarar för informamiljö ingår. tion om bilars och hur förbrukningen skall bränsleförbrukning mätas. Konsumentverket har vidare ett att
regeringsuppdrag
bevaka utvecklingen av nya personbilars bränsleförbrukning och att förhandla med om begräns-
personbilsleverantörer
av skall vara avningar drivmedelsförbrukningen. Uppdraget slutat i av 1994. Vägverkets och konsumentmyndighetbörjan ens olika roller bör tydliggöras. Vägverkets kompetens på teknikområdet och kompetens inom
konsumentmyndighetens
ekonomi och information bör utnyttjas.
och 353
Breddning styrning
Energi
Konsumentverket har sedan 1976 ansvaret för att bevaka energihushållningen inom hushållssektorn. Andra myndigheter har liknande uppgifter på andra områden. Energirådet skall samordna insatserna. Konsumentverket erhåller stöd från NUTEK för provning, information och utveckling av märkningsoch i samverkan. Vid sidan av att
normsystem europeisk Konsumentverket kan erbjuda provningstjänster och medverka i utvecklingen av märknings- och normsystem bör myndigheten även energiområdet i större utsträckning svara för informa-
på tionen till konsumenterna. Vi finner det önskvärt att riktlinjer utarbetas för arbetet med energifrågor inom konsumentpolitiken.
Hälsa Rollerna, ansvarsfördelningen och möjligheterna till samarbete mellan konsumentmyndigheten och det nyligen inrättade Folkhälsoinstitutet bör ses över i samarbete med Socialdepartementet.
Miljö
Rollerna för och ansvarsfördelningen mellan Naturvårdsverket och konsumentmyndigheten bör tydliggöras och möjligheterna till ett ökat samarbete prövas.
Distribution och
z/aruförsör/ning
Behoven av uppföljning och rådgivning ökar när konsumenternas tillgång till service riskerar att försämras genom struktur-
i handeln. Konsumentverket har en förändringar god kompetens på glesbygdsområdet. Problemen berör emellertid numera även mera koncentrerad bebyggelse. Inriktningen av verksamheten sikt av arbetsuppgifter och finansiering bör
på medellång klargöras. Andra berörda departement och myndigheter är Arbetsmarknadsdepartementet och Glesbygdsmyndigheten.
Handikappfrågor
År 1991 fick Handikappinstitutet och Konsumentverket i uppdrag av regeringen att i samråd med handikapporganisationerna utreda hur de handikappades ställning kan stärkas i samband med att teknikstyrda serviceanläggningar införs. I den rapport som avlämnats föreslås att Handikappinstitutet och
12 13-0824
354 och
Breddning styrning
Konsumentverket i samverkan får ansvaret för ett
femårigt
handlingsprogram. Frågan bereds av Civildepartementet.
Konsumentverket skall i det hushållsekonomiska arbetet och
i informationsverksamheten särskilt
tillgodose resurssvaga gruppers behov av stöd och hjälp, bl.a. konsumenter med funk-
tionsnedsättningar. En gemensam analys av och prioritering
fördelning av sikt bör i arbetsuppgifter på medellång göras
samråd mellan
Handikappinstitutet, konsumentmyndigheten
och även Folkhälsoinstitutet, som för närvarande inte är engagerat på detta område.
Konkurrensfrâgor
På grund av den och den för-
skärpta konkurrenspolitiken
stärkta marknadsekonomin ökar sambandet mellan konsu-
ment- och För att stimulera konkurren-
konkurrenspolitiken.
sen är lokala jämförelser av pris, kvalitet och service av
bety-
delse. Ett för att
handlingsprogram främja utvecklingen på
detta område och eventuellt andra områden av intresse för både konsument- och bör tas fram i samråd
konkurrenspolitiken
mellan Konkurrensverket och
konsumentmyndigheten.
Finansiella
tjänster
Tillsynen av avtalsvillkor rörande finansiella övertjänster kan
föras från Finansinspektionen till oberoende Konsumentverket,
av hur EG-direktivet om avtalsvillkor som omfattar
oskäliga
finansiella tjänster överförs till svensk rätt.
Motivet är att Konsumentverket har ansvaret för av
tillsynen
oskäliga avtalsvillkor andra områden.
på
KAPITEL
Ekonomiska
konsekvenser
f Vissa av våra oförändrade eller minskade
förslagiinnebâr
andra leder till ökade kostnader. Vi har inte kunnat göra s_ kostnader, beräkning av kostnadskonsekvensema på grund av de i
någon
stora som föreslås och på gmnd av osäkra
förändringar
omvärldsfaktorer. Först efter en genomgripande Översyn av verksamheten, kostnaderna och finansieringen är
organisationen,
det att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna.
möjligt Vi lämnar dock avslutningsvis några principiella synpunkter på de
ekonomiska konsekvenserna av våra förslag.
36.1¶Nuläget
Statens kostnader för sitt engagemang är
konsumentpolitiska
95 kronor. Av detta avser 78 miljoner Konsumentver-
miljoner
ket och 13 Allmänna reklamationsnämnden. Konsu- Konsumentbered- miljoner ningen är en kommitté mentverket har utöver detta externa intäkter på 32 miljoner under Jordbrukskronor. departementet med uppgift att följa och Kostnaderna det statliga konsumentpolitiska engagemanget
(mkrlför
utvärdera den livsmedelspolitiska Kostnader Intäkter _ Organisation reformen ur ett Nettokostnad I konsumentperspektiv. 110 32 78 Konsumentverket Allmänna reklamationsnämnden 13 13 2 Barn- och 1 2 Konsumentberedningcn j 2 ungdomsdelegationen 2 Barn- och ungdomsdelegationen 2 2 lyder under Civildepartementet och har Summa 127 32 95 under perioden 1991/92-1993/94 stött projekt som syftar till
36.2 till
att stärka ungdomar i Möjlighet besparingar
deras roll som
direktiven skall vi pröva möjligheterna till besparingar.
konsumenter med Enligt En av existerande verksamhet förutsätter en detal- 2 miljoner kronor. nedskärning
356 Ekonomiska konsekvenser
jerad genomgång av samtliga verksamhetsgrenar, vilket vi inte har haft möjlighet till.
Vi har dock att överföra från
prövat möjligheten uppgifter konsumentmyndigheterna till andra aktörer såsom näringslivet
och frivilliga organisationer. Kostnaderna för
tvisthartering
bör långsiktigt kunna minska i och med att
näringslivettar på
sig ett större ansvar genom privata nämnder och genom att den
lokala verksamheten hanterar flera ärenden som i ;år till
dag
Allmänna reklamationsnämnden. Det är svårt att bedörra i vil-
ken takt detta kan genomföras och vilka de ekonomiskaeffek-
terna blir. Frivilligorganisationerna synes inte för närvarande vara beredda att ta över uppgifter som staten svarar föri dag.
Externa intäkter från uppdrag, försäljning av tjänster skrif-
ter och tidningar bedöms av ledningen för Konsumentverket
successivt öka även om Konsumentverket inte delas och efter en
treårsperiod uppgå till ca 40 miljoner kronor per år, (vs. en ökning med ca 10 miljoner kronor. Vår bedömning är at* dessa
intäkter kan öka ytterligare vid en delning av Konsumentierket.
Vi anvisar några vägar som bör skapa bättre förutsättningar att styra de verksamheter som inte är myndighetsutövniig och
därmed förbättra möjligheterna att öka externfinansieiingen.
Vi föreslår att departementet de tkono-
tydligare preciserar
miska krav som bör ställas respektive verksamhet. Statliga
på
subventioner till stöd för den lokala verksamheten och resurs-
svaga grupper bör redovisas. Samtidigt föreslår vi att en férbätt-
rad ekonomisk redovisning införs för verksamheter son skall finansieras med externa intäkter. En ekonomisk redoxisning
som beaktar samtliga kostnader och intäkter är en förutsättning för att verksamheten skall bedrivas effektivt och målsättringar-
na för verksamheten uppnås till lägsta möjliga kostnader.
Vidare föreslår vi att verksamheterna renodlas och ClCllS
upp
i myndighetsuppgifter och verksamheter som bl.a. finansieras
externt, genom en delning av Konsumentverket i två myndigheter. Genom att skilja beställarfunktioner och utförarfunltioner utsätts verksamheten för ett ökat Denna
konkurrenstryck.
effekt nås också genom dels delningen, dels att andra dcparte-
ment och myndigheter finansierar konsumentpolitiska verk-
samheter som de har behov av; de kan då välja att köpa tänster
internt eller externt.
36.3¶Ökade krav
Ökade krav på insatser följer a våra
konsumentpolitiska
förslag som resultat av
Ekonomiska konsekvenser 357
0 närmandet till EU (ökad marknadskontroll och stöd till
frivilligorganisationer) 0 sambandet mellan konsumtion och test-
miljö (information,
ning m.m.) 0 en förstärkt marknadsekonomi genom att delar av den offent-
liga sektorn konkurrensutsätts (vidgning av verksamhetsområdet)
0 försämrad konsumentekomoni (budgetrådgivning, skuld-
sanering) ° Centrum för
privatekonomi 0 ökade krav på konsumentpolitiska insatser genom
avregleringarna. 0 av kommersiell service.
utglesning
Den inriktning som vi föreslår på dessa områden bör följas upp av verksamhetsplaner som underlag för en bedömning av kostnaderna.
Våra förslag på det organisatoriska området, bl.a. renodling av verksamheter genom delning av Konsumentverket och genomgång i särskild ordning av ett antal verksamhetsområden som berör andra myndigheter, kräver motsvarande underlag för en bedömning av kostnaderna. Renodlingen av verksamheten leder sannolikt inte till annat än mindre kostnadsminskningar.
Endast mindre kan enligt vår mening uppnås
besparingar
genom ett effektivare samarbete mellan myndigheterna.
Delningen av Konsumentverket bedömer vi leder till något högre kostnader, men samtidigt skapas gynnsammare förutsättningar att öka de externa intäkterna. Enligt vår bedömning leder delningen till att kostnaderna för staten minskar.
I samband med en organisationsöversyn bör varje verksamhetsområde i detalj granskas enligt principerna för nollbasbudgetering för en bedömning av den framtida verksamhetens inriktning, omfattning, kostnader och intäkter.
Samhällsekonomin genomgår stora förändringar i syfte att stärka konkurrensen och Öka tillväxten. Regleringar avvecklas eller förändras. Enligt vår mening ökar samtidigt kraven på
insatser. Med andra ord: konsumentpolitiska
De effekter som å ena sidan kan nås genom avveckling av eller förändring av regleringar kan å andra sidan leda till ökade kostnader på det konsumentpolitiska området. En samhällsekonomisk måste göras vid planerade sam-
helhetsbedömning
hällsförändringar där effekterna för det totala engagemanget på konsumentområdet måste beaktas.
i
E
Reservationer
Reservationer 361
Reservation av ledamöterna
Inga-Britt
(s), Kronblad (s),
johansson Bengt Inger
Hestvik (s) och Marie (v)
Engström
Den konsumentpolitiska kommittén har trots förlängningen
haft mycket kort tid till förfogande för sitt arbete. I realiteten har den effektiva varit endast åtta månader.
utredningstiden Detta förhållande avspeglas mycket tydligt i de förslag som
majoriteten nu för fram. I stället för att utgöra ett bra utred-
ningsunderlag som grund till lämpliga och behövliga föränd-
ringar framstår en stor del av det betänkandet som en
liggande
önskelista utan motiveringar från majoritetens sida. Utredningsförslagen ger inte ens svar på de frågor som ställs i direktiven. Många frågor hänvisas till nya utredningar trots att den sittande kommittén med något arbetstid och därmed
längre möjligheter
att inhämta mera information skulle ha kunnat ge svar och
förslag till lösningar. Sammansättningen av ledamöterna i korn-
mittén avspeglar inte heller förhållandet mellan partierna i
riksdagen.
Beträffande mål och för den verksam-
prioriteringar statliga
heten på konsumentområdet som framförs i kapitel 32 delar vi
kommitténs bedömning att utöver nuvarande arbetsuppgifter
bör särskild uppmärksamhet ägnas åt nya områden som de nya systemen för produktion av offentliga tjänster och den ekonomiska situation som hushållen befinner sig i Ett fortsatt
idag.
och utvidgat arbete med miljöfrågor krävs dessutom. Närmandet till EU samt EES-avtalet medför större krav på medlemsländerna när det gäller verksamheten på konsumentområdet både lokalt och centralt.
Vi delar däremot inte kommitténs uppfattning när det gäller
finansieringsmöjligheterna för den statliga konsumentpolitiken.
Att näringsliv, kommuner, enskilda konsumenter eller
konsumentorganisationerna skulle vara beredda att delta i finansieringen av det statliga konsumentpolitiska arbetet anser
vi vara ett dåligt underbyggt önsketänkade från majoritetens sida. Vetskapen om den ekonomiska situation som råder på de
flesta områden och de kraftiga besparingskrav som ställs på alla
nivåer i samhället gör att vi förmodar att i
finansieringsviljan
stället minskat.
Ett annat av utredningens som vi inte kan
förslag, acceptera, gäller vem som skall ha ansvaret för den statliga konsument-
politiken.
Som vi uppfattar majoritetens förslag, innebär det att både
det nya Konsumentverket och Konsument Sverige skulle ha
362 Reservationer
flera departement som huvudmän. Detta strider i grunden mot
den linje med Mål- resultatstyrning som är de riktlinjer som är gällande för statliga myndigheter.
Det innebär dessutom en utökad byråkrati samt att inget
har det fullständiga ansvaret för verksamheten.
departement
Detta innebär inte bara att den nödvändiga sammanhållna
styrningen av riskeras, utan det innebär
konsumentpolitiken
också att den statliga konsumentverksamheten blir kortsiktig
och därmed ineffektiv. Dessutom motverkar det kommitténs
eget förslag om en samordning inom regeringskansliet via en konsumentpolitisk beredning, en samordning som vi stöder och
anser vara utomordentligt viktig.
I subventioneras visst material och viss kursverksamhet
dag
av Konsumentverket. Genom att i huvudsak ta bort denna
statliga subventionering förmodar utredningsmajoriteten att
intäkterna kan ökas. Denna idé strider mot det konsument-
målet att svaga grupper skall stöttas. De eventuella
politiska
högre priser man skulle kunna få ut från vissa starkare grupper kommer att ätas upp av de extra kostnader som det innebär att identifiera vilka som skall subventioneras. Dessutom strider det
förmodligen mot principen att alla skall behandlas lika. j Naturligtvis är det inte omöjligt att ytterligare öka intäk- g
terna. Tvärtom har Konsumentverket, KOV, under senare år visat att det är fullt möjligt och verket har under de senaste åren ökat intäkterna så att de nu uppgår till ca 30% av omslutningen. Vi instämmer således i målsättningen att KOV under de när- i maste åren skall öka intäkts- och uppdragsfinansieringen med ca 10 miljoner kronor.
Vår hårdaste kritik riktar mot valet av organisation. I
sig
betänkandets kapitel 33 säger man att såväl konsumentpolitiska,
förvaltningspolitiska som organisatoriska förutsättningar bör
beaktas vid valet av De slutsatser som kommit-
organisation.
téns sedan drar vilar dock inte på någon konsument-
majoritet
politisk analys. Kommittén har inte, vilket också framhålls i
betänkandet, haft någon möjlighet att analysera Konsument-
verkets organisation, arbetssätt och verksamhetsresultat.
I 34 förordar en av det
kapitel kommittémajoriteten delning
nuvarande konsumentverket i NYA KONSUMENTVERKET
med enbart myndighetsutövning och KONSUMENT SVERIGE
med Som för detta
konsumentstödjande uppgifter. underlag beslut har man en konsultrapport, som entydigt pekar på att det
är både effektivare och billigare med ett sammanhållet verk. Kommittén för sedan ett eget resonemang som går i samma
Trots detta majoriteten att det inte att
riktning. påstår går
formulera en verksamhetsidé för en sammanhållen organisa-
Reservationer 363
tion, att det behövs en renodling av verksamheten osv.
Samtidigt
visar man att det är att en som inte
omöjligt göra delning
innebär dubbelarbete och förluster av viktig, nödvändig kompetens i NYA KONSUMENTVERKET. Ändå uppnår man inte det som man påstår vara nödvändigt, nämligen en renodlad
myndighetsutövning. Vissa konsumentstödjande arbetsuppgif-
ter måste ändå utföras i NYA KONSUMENTVERKET. Vissa andra arbetsuppgifter måste utföras av båda
myndigheterna.
Drar man in den helt nya instansen CENTRUM FÖR PRIVAT- EKONOMI kommer vissa -
arbetsuppgifter exempelvis budget-
rådgivning - att ha inslag från tre olika organ.
Situationen för den som skall utnyttja den konsument-
statliga politiska servicen kommer att bli svårförståelig och orimlig.
Man understryker i olika av att det
kapitel nödvändigheten
finns en fungerande lokal konsumentverksamhet. Denna verksamhet bör ha lätt att hitta rätt instans. Det kan då inte vara
rimligt att denna verksamhet skall vara att ha kontakt
tvingad
med olika instanser -
fyra Konsumentmyndigheten, Konsument
Sverige, Centrum för privatekonomi och Allmänna reklamationsnämnden - för att diskutera med och få råd av.
Vi befarar också att delningsalternativet kommer att skapa
otydlighet och ge upphov till oklarheter i bland
rollfördelningen
de anställda inom verksamheten både i deras interna arbete och
i deras kontakter med t.ex. och
konsumentvägledare, näringsliv frivilligorganisationer.
I betänkandet framförs att en fördel med
delningsalternativet är att det markerar ett nytänkande. Ett nytänkande i kan sig
aldrig framföras som argument för en
organisationsförändring.
Det är bara om innebär i
nytänkandet påtagliga förbättringar,
detta fall för konsumenterna, som skulle
förändringsalternativet
vara att föredra.
Vårt alternativ med ett sammanhållet och utvecklat Konsu-
mentverk enl. alternativ 2, innebär många positiva effekter
genom den samverkan och flexibilitet vid val av som
åtgärder
KOV står för. Möjligheterna att agera obyråkratiskt är en av de positiva sidor som kunderna både från näringsliv, kommuner,
konsumenter och centrala mest i den
myndigheter uppskattar
nuvarande organisationen. I den pågående processen, som
äger
rum inte minst av är det
på grund internationaliseringen, viktig att KOV även i fortsättningen kan arbeta så obyråkratiskt som
möjligt och vid varje tillfälle välja den mest effektiva formen för
sitt agerande.
Någon ekonomisk analys av kostnaderna för en delning av
Konsumentverket har inte presenterats, endast en lös beskriv-
ning att det förmodligen kommer att betyda merutgifter. Enligt
364 Reservationer
vår kommer det under ett antal år att användas
bedömning
miljontals kronor till dubbelarbete och för att lösa övergångs-
Dessa pengar behövs i stället i det offensiva konsument-
problem.
arbete som krävs genom de nya arbetsuppgifterna som
politiska
åläggs Konsumentverket.
Ett av kommittédirektiven var att göra besparingar. Det är då ytterst olämpligt, för att inte säga ansvarslöst, att kommittén föreslår den utgiftsökning som en delning av Konsumentverket innebär.
Det kommer att behöva göras större ansträngningar för att få fler aktörer i Även den förra konsument-
konsumentpolitiken. utredningen, och det efterföljande riksdagsbeslutet, politiska
uttalade dessa Önskemål. Tiden har emellertid visat att det är
med ekonomiskt stöd för att frivilligorganisationer nödvändigt
skall kunna åta sig dessa arbetsuppgifter i någon större ut-
EES-samarbetet kräver att vi nu ger dem det stödet.
sträckning.
Vi instämmer i kravet att Sveriges Konsumentråd skall få
på
ekonomiskt i sådan omfattning att det kan föra konsu-
bidrag
menternas talan i EU-EES-samarbetet. Detta förutsätter givet-
vis en utvecklad nationell verksamhet som bas, för vilken
statligt stöd också måste utgå. Satsningar på projektverksamhet
i ett sammanhållet Konsumentverk kommer att ge många att involvera och andra i
möjligheter frivilligorganisationer
verksamheten och därmed bredda engagemanget. Det är inte i första hand valet av Organisationsform som manar fram ett ökat
hos konsumentpolitiskt intresserade, utan viljan
engagemang
att ta tillvara och vidareutveckla de kunskaper och erfarenheter
som finns. Denna ambition finns i dag hos Konsumentverket.
att inrätta ett Centrum för privatekonomi ställer vi
Förslaget
oss avvisande till. Vi anser inte att det är en statlig angelägenhet.
Konsumentverket har visat att det i samarbete med den lokala
konsumentverksamheten kan hantera de svåra budget-
Konsumentverkets insatser för att ut-
rådgivningsproblemen.
veckla och stärka lokal budgetrådgivning har varit mycket
och blivit normgivande för hela Norden. Vi
framgångsrika
anser att detta arbete bör förstärkas inom nuvarande organisa-
tion och att Konsumentverket även skall ha det
fortsättningsvis samlade ansvaret med den kompetens och de kontaktvägar som
är väl upparbetade. Inte minst i ljuset av allt det arbete som
krävs för att genomföra den planerade skuldsaneringslagen är
det att detta arbete inte störs.
viktigt
Vi instämmer i behovet av att förstärka insatserna för att
hushåll med ansträngd ekonomi. Vi instämmer också i
hjälpa
kraven inom det hushållsekonomiska området och
på forskning
det området i övrigt.
konsumentpolitiska
Reservationer 365
I betänkandet påpekas mycket riktigt att en väl fungerande
lokal konsumentverksamhet är en nödvändighet för att de
uppsatta målen och prioriteringarna på konsumentområdet
skall Den lokala konsumentverksamheten är i det
uppnås.
arbetet beroende av det goda samarbete med Konsument-
högst
verket som i finns och som måste få bestå.
dag upprättat
Av skäl som framförts i denna reservation delar vi inte
att majoritetens förslag i betänkandet kan ligga
uppfattningen
till för en proposition om en framtida heltäckande
grund konsumentpolitik.
366 Reservationer
Reservation av ledamoten Stina Gustavsson
(C)
20.6 Centrum för
privatekonomi
Här föreslås att ett Centrum för privatekonomi inrättas. Centret skall vara ett utredningsorgan med uppgift att stödja kunskapsutvecklingen inom det privatekonomiska området och
analysera skeenden och beslut i samhället utifrån ett
privatekonomiskt perspektiv. Centret skall ha och kansli.
egen styrelse eget Intressenter sägs vara staten, posten, banker, försäkringsbolag och frivilliga organisationer. Staten tillskjuter 3 miljoner kronor. Jag vänder mig inte emot att olika intressenter samman
går för att stärka det privatekonomiska intresset, den tanken stöder *Å jag. Det jag vänder mig emot är att staten genom sin medverkan lyfter bort en viktig del av helheten, den ekonomiska, från sin övriga verksamhet.
31.7 och
Forskning utveckling
Här föreslås att regeringen tillsammans med berörda myndigheter, och forskare tar fram ett
experter konsumentpolitiskt forskningsprogram. Jag anser att förslaget vunnit på om kommittén även betonat behovet av fasta forskningsresurser vid de universitet som idag har hushållsvetenskapliga institutioner, Göteborg, Uppsala och Umeå. Samhället har enligt min mening underlåtit att göra kvinnodominerande utbildningar forskningsförberedande. Inom den hushållsvetenskapliga sektorn finns mycket angelägna forskningsbehov. Ett tvärvetenskapligt samarbete mellan teknisk och hushållsvetenskaplig trans-
forskning
formerar tekniska i
forskningsresultat praktisk tillämpning.
Hushållsvetenskap är ett internationellt forskningsområde som går under varierande t.ex. ”home econo-
beteckningar mics” och ”human ecology” och vars forskningsresultat efterfrågas alltmer i olika
sammanhang.
Jag anser vidare att utredningen borde uttala sig för att ett hushålls- och tvärvetenskapligt forskningsråd inrättas. Forskningsråd finns inom andra discipliner men inte inom detta område. Ett sådant råd är i och med att EES-
angeläget idag avtalet och inför en eventuell förestående EU-
börjat gälla anslutning. Ett skäl är det starkt ökande varuflödet. Ett annat är behovet av ett framgångsrikt miljöarbete.
33.7¶Förvaltningspolitiken förutsätter renodling
Alltsedan 1980-talet har ökad vikt vid
lagts resultatredovisning och marknadsanpassning hos den statliga förvaltningspolitiken.
Reservationer 367
Vid val av har utredningsmajoriteten organisationsstruktur stannat för en renodling av den statliga konsumentpolitiska
verksamheten genom en av nuvarande Konsumentver-
delning
ket. I detta avsnitt ges exempel på vad som benämns renodling.
Redovisningen ger intryck av att all uppdelning är av godo. jag
delar inte denna uppfattning och redovisar ett exempel under
avsnitt 35.1, där uppdelning istället försvårat.
34 av konsumentuer/zet
Förändring
34.1 Allmänna överväganden Här diskuterar två alternativ, dels en av
utredningen uppdelning
nuvarande Konsumentverket i två delar och dels att nuvarande
Konsumentverket bibehålls men där rollerna i den
tydliggörs
interna organisationen. Efter noga övervägande har jag stannat för alternativ 2, dvs.
Konsumentverket behålls som en samlad myndighet för det
statliga konsumentpolitiska engagemanget.
34.3 genom Alternativ 1
Renodling delning.
Av naturliga skäl har utredningsmajoriteten lagt ner mest arbete på att få en så fyllig bild som möjligt av sitt förslag om delning
av Konsumentverket. En av nuvarande Konsument-
utveckling
verket, alt. 2, har inte till närmelsevis fått samma utrymme. I den
beskrivning som görs av alternativ två kan det uppfattas som
om tiden stått stilla. Min bedömning är den motsatta. Konsu-
mentverket har under senare år utvecklats i positiv riktning.
Man ligger väl framme när rollerna tvingas förändras i samband
med internationaliseringen, mediautvecklingen och när nya produkter introduceras på marknaden.
Majoriteten framhåller att delningen av Konsumentverket i Nya Konsumentverket och Konsument markerar ett
Sverige nytänkande genom de nya organ som skapas. Detta nytänkande
min mening endast byråkratisk administration,
gagnar enligt
men ej konsumenten. Sedan konstaterar utredningsmajoriteten att det behövs av samarbete mellan de båda myndighe-
mycket terna. Samverkan i information kring rättsliga frågor, informa-
tion om konsumenträtt, gemensamma projekt m.m. och de båda myndigheterna skall vara samlokaliserade. Majoriteten tänker inte tillföra något direkt nytänkande till själva verksamheten utan är mån om att betona hur viktigt det är att ta tillvara
den som finns i nuvarande Konsumentverket och
kompetens
föra över denna till de båda nya myndigheterna. Arbetsformerna skall präglas av öppenhet och flexibilitet. Jag anser att detta kan ske även i ett sammanhållet organ.
368 Reservationer
34.4 Utveckling och renodling av Konsumentverket.
Alternativ 2
I mitt förslag till en utveckling av nuvarande Konsumentverket är uppgifterna för verket följande och med en hårdare priorite-
ring inom de olika verksamhetsgrenarna: Inom det
hushållsekonomiska området sker en förstärkning av privat-
ekonomin och mot baskonsumtion (livsmedel, maskinell ut-
rustning, boende, transporter m.m.). Produktsäkerheten lyfts
fram och tydliggörs vad gäller kvalitet och funktion. Inom
verksamheten i av
rättslig marknadsbevakning styrs hög grad
skeenden på marknaden via ärendeflöde och initiativ. Budget-
och är två områden som på senare tid
rådgivning skuldsanering
fått ökad aktualitet. Det lokala verksamhetsstödet styrs av den j lokala verksamhetens behov. l
Vad gäller organisation förordar jag att Konsumentverket
j leds av en med en verkställande tillika
styrelse generaldirektör,
Konsumentombudsman. skall av- 3
Styrelsens sammansättning
*
spegla breda intressegrupper där konsumenterna är väl före-
trädda t.ex. genom Sveriges Konsumentråd och kommunernas
konsumentvägledare. Styrning, uppföljning och resultatanalys och större utvecklingsfrågor handläggs i en stabsfunktion med
ansvar även för *
mediefrågor och internationell samordning.
Beställar- och utförarfunktionen görs tydlig, därmed skapas
j
ett större kostnadsmedvetande, de tunga konsumentpolitiska 3
områdena får en -
tydlig uppdelning privatekonomi, produkt- j säkerhet/funktion, rättslig marknadsbevakning. Råd 8C Rön j
l och Testlab blir egna resultatenheter. En särskild förlagsfunktion,
kursverksamhet, rådgivning och särskilda projekt är andra
verksamheter där krav måste ställas på extern finansiering i
större utsträckning än hittills. Som exempel på projekt vill jag framhålla hushållsplanering (tänka längre än för dagen, förenklingar t.ex. i inköp), budgetrådgivning, offentliga tjänster, insatser på miljöområdet, ny teknik, handikappfrågor, konsument- i
i
forskning. Vad gäller arbetsformer, kompetens och samverkan, se 34.4.5 och vad gäller sammanfattning, se 34.4.6.
Finansiering
kommitténs direktiv skall de
Enligt utredningen pröva möjlig-
heter som står till buds för att minska Konsumentverkets
anslagsbehov utan att för den skull de väsentliga konsument-
politiska uppgifter som verket har träds för när. Jag har ovan redovisat min om delning av verket. Nya Konsu-
uppfattning
mentverket, Konsument och Centrum för privateko- Sverige
Reservationer 369
nomi skall ha var sin ledning och med
enligt majoritetsförslaget
i två av organen. Det är min bestämda uppfattning att
styrelser
kostnaderna måste bli vid en delning än inom ett
betydligt högre
sammanhållet Konsumentverk.
35. och av det
Breddning styrning statliga
engagemanget
35.1¶Behovet av samarbete
I detta betonas vikten av samarbete mellan olika politiker-
kapitel
områden. anser att här i organisa-
Jag ligger själva kärnfrågan
ett som inte kommittén lyckats lösa och som
tionen, problem föreslås överlämnas till en konsumentpolitisk beredning. Ett som inte på något sätt löses genom majoritetsförslaget problem
om av Konsumentverket. Detta är ytterligare en orsak
delning
till varför jag förordar ett bibehållande och ett helhetsgrepp på de och var de skall höra hemma
konsumentpolitiska frågorna
i sina olika funktioner.
En av statlig verksamhet har som jag betonade
rationalisering
i reservationens i år i syfte att minska
inledning pågått många
samhällskostnaderna. Mot denna bakgrund vill jag särskilt
peka på ett område som den konsumentpolitiska kommittén
har undersökt, livsmedelsområdet. Inom detta om-
nämligen
råde är enligt min mening splittringen total. Livsmedelsverket,
folkhälsoinstitutet och Kon-
socialstyrelsen, jordbruksverket,
sumentverket är alla involverade i livsmedelsfrågorna. Ut-
har låtit en utomstående konsult se på denna proble-
redningen
matik. Rapporten ledde dock inte fram till något konkret. Det är anmärkningsvärt att just livsmedlen, som är den allra vikti-
konsumtionsvaran, inte till större del i Konsument-
gaste ingår
verkets ansvarsområde. Frågor om mat, matkvalitet, livsmedlens
och behandling tilldrar sig allt större intresse och får
ursprung
i det samarbetet allt större betydelse. Kom-
vidgade europeiska
mittén borde inom detta område tagit ställning för att det är Konsumentverket som expert som borde företräda konsumenterna även i deras som konsumenter av livsmedel.
egenskap
370 Reservationer
Reservation av ledamoten Mona Saint Cyr
(m)
Marknadsekonomi ger konsumenterna makt att välja och makt
att Vaiia bort. Marknadsekonomin är desslikes ett
viktigt skydd
för Samhällets och för Den
mångfald viktig god hushållning.
ieder med även till ett
nödvändighet kontinuerligt förnyelse-
arbete i Samhället.
Som moderat en tilltro till individens
hyser jag positiv för-
måga att bearbeta och värdera information i alla samman-
söka, hang. Detta gäller naturligtvis även på öppna marknader för
VarOr Och Enskilda individer klarar och vill ha mer
tjänster.
frihet OCh ansvar de där de som på marknader, agerar konsumenrer» individen måste därför frihet att i största
ges möjliga
UrSrraCkning själv agera som konsument. Hon får inte hindras aV såvida dessa inte till att
Onödiga regleringar, syftar skydda
henne mot direkt fara. I
eller omgivningen övrigt skapar regle-
ringar lätt fler än de löser.
problem
Man också att konsumentens
kan idag konstatera, förmåga
att agera och handla förändrats ett
väsentligen på bara par
decennier. till information har ökat och Ökar
Möjligheterna
dramatiskt. Individen är en sammansatt med
person många olika och Hennes och att
sidor, egenskaper viljor. vilja förmåga
orientera om marknadsekonomins kommer
sig förutsättningar
därför att Öka. Denna fundamentala rätt och
möjlighet att agera
som konsument bör inte inskränkas
onödigtvis genom lagstift-
ning. Man får heller inte bortse ifrån att fritt
varje individ måtte få
göra sina val som konsument, även om detta råkar avvika från
gängse Uppfattningar.
Den som de senaste
konsumentpolitik, präglat decennierna,
är närmast som i sin tur lett till en
institutionaliserad, något
SnedVridning på marknaden och avlyft ansvaret från den enskilde.
Det ar Sålunda den enskilde och
medborgaren konsumenten
50m är bäst att fatta som
lämpad beslut, påverkar den egna
livssituationen. Staten har en att säker-
grundläggande uppgift
ställa individers säkerhet samt att tillse att markoch gruppers naderna ett sätt. Genom en klar och
kan fungera på smidigt
tydlig lagstiftning om produktsäkerhet, miljöfrågor, avtalsvill-
kor garanteras individen ett adekvat stöd. Om konsumenten Vidare ges att utbilda samt kan få
möjlighet sig erforderlig
information i de tillgängliga fria ökar sannolikheten
medierna,
för att konsumenten bra som överensstämmer med
gör val, de egna önskemålen,
Reseirvationer 371
Lokal konsumentverksamhet
Konsumenterna lever och är bosatta i l0rnrnnnezr. Alltså är den lokalt nära verksamheten den mest angelägna för individen.
av svenska konsumenter tillhör eller Merparten ej svaga
utsatta för vilka det allmänna har särskilt ansvar_
grupper,
I kommunernas preciseras kommunens
speciallagstiftning
ansvar för kommuninvånarna. såVal beträffande information som och stöd. rör detta socialnämnden miljö- och
hjälp Speciellt
eller motsvarande.
hälsoskyddsnämnder, byggnadsnamnder
Inom dessa sektorer återfinns också de just idag av konsumenter alltmer områdena miliöa hälsa OClI livsmedel.
efterfrågade
Kommunerna bör i konsumentfrågorna suveränt bestämma,
om och i så fall vilken konsumentverksamhet, de vill erbjuda
invånarna och därmed ansvara för. Här har Sålunda kommun-
invånarna den direkta, mÖ/lighete ?Itt påverka ett
politiska
sådant beslut intresse för konsumenterna.
av gemensamt
Det är därutöver om Inedborgare, som anser sig i
naturligt, behov av form av lokal konsumentverksamhet och någon
denna inte av kommunen, sluter sig samman i ideell
erbjuds
för att driva sina intressen. Människor
organisation därigenom
vill faktiskt i Ökande bestämma mer Själva och därmed
grad
direkt påverka sin egen livssituation-
Ingenting hindrar, att kommunen, näringslivet, handeln,
lokala eller ellest intressenter av övriga organisationer
i sådant ideellt organ. Det är helt en
konsumentfrågorna ingår
som löses nåra behOV 0Cl°1
fråga, enligt lokala, önskningar.
kan tänka att staten inledningsvis i
Jag mig, stimulanssyfte form av startbidrag för ger någon tidsbegränsat (lylik, nystartad
och renodlad verksamhet. En bas i en sådan Verksamhet kan t.ex. vara. En tillgång i
studieorganisationerna sammanhanget
kan Vara, då det att
Hushållningssällskapens råcigiVare gäller och komma med en l0lal Verksamhet eller eljest lägga upp igång
måhända en internkommunal, alternativt länsbaserad verk-
samhet.
Behov och verksamhet skall alltså initiera: och
nedifrån
kanaliseras uppåt.
Jag tar däremot avstånd ifrån utredningens uttalande att
explicit utpeka de fackliga organisati0nerna såsom statens
lokala i el0n0rniSl< Ej
konsumentrepresentanter rådgivning.
heller delar rekommendation att kommu-
jag utredningens
nerna skulle kunna åläggas vissa kOnsumentpOlitiska uppgifter, om de reducerar de konsumentpolitiska anslagen.
De som traditionellt förekommer, bru-
konsumentproblem,
kar bestå av rådgivning, reklamationer, tVistlÖsning och utbild-
372 Reservationer
ning. De grundläggande kunskaperna bör ges de unga redan i skolan, icke i separata ämnen i läroplanen utan momenten kan och bör naturligt integreras i övriga ämnen eller ämnesblock. Den konsumentutbildning, som riktar sig till vuxna medbor-
gare kanaliseras lämpligen genom studieförbunden, vartill radio/TVs kontinuerliga utbildningsinsatser kan och bör intensi-
fieras. Härvid föreligger givetvis också ett behov av en vidarekoppling till ett statligt ansvar för centrala
informationsinsatser:
Pressen har men nu också inför ett EG/EU-
generellt speciellt
skede och -utbud en given roll som informatör i konsumentfrågor.
I de fall, där vidareinformatörer skall utbildas, torde det vara
kommunernas uppgift att upphandla utbildning för dessa pri-
mära målgrupper. Det må gälla inspektörer inom miljö- och hälsoskydd, lärare eller konsumentvägledare. Livsmedelsverket erbjuder inspektörerna utbildning. Kommunförbundet har
ett rikt utbud av kurser. har likaledes
Hushållningssällskapen
betydande sakkunskap på konsumentområdets olika fält.
Rådgivning och arbete med reklamationer och är
tvistlösning naturliga arbetsuppgifter för ett frivilligt, lokalt konsument-
organ. Vad gäller reklamationer och lokal har t.ex.
tvistlösning Köpmannaförbundet uttryckt ambitionen att 100-procentigt
lösa dylika frågor ”direkt i butiken”. Det är likaså naturligt att
ett lokalt kontaktorgan eljest leder frågorna vidare till All-
männa Reklamtionsnämnden. g
De kommunala konsumentvägledarnas roll måste f.ö. i fort-
sättningen uppmärksammas utifrån det faktum, att många kommunala tjänster mot bakgrund av uppbrutna monopol nu
kan komma att granskas av en i kommunen anställd tjänste-
man, som hamnar i en lojalitetskonflikt.
Utredningen talar med förkärlek om kommunal konsument- Vägledning och konsumentverksamhet. Jag förordar istället
genomgående uttrycket lokal. Med detta bredare synsätt vill jag
markera önskvärdheten av att åstadkomma lös-
mângfaldiga
ningar, som således kan variera från kommun till kommun och
inte ensidigt utpekar kommunen som enda tänkbara huvudman
för konsumentarbete.
Central konsumentverksamhet
Den ideella, centrala konsumentverksamheten i
presenteras
betänkandet i form av paraplyorganisationen Sveriges
Konsumentråd. Detta rörelsesammansatta organ är
nybildat
och oprövat. Emellertid utesluter jag inte, att det sikt kan
på
komma att spela rollen av idégivare och stimulator till en
Reservationer 373
omfattande konsumentverksamhet och så vis också kunna
på
konsumentintresset inte bara i nationella utan också
företräda
internationella Det är dock nu för att
i sammanhang. tidigt
om detta liksom om status. Ett villkor
uttala sig organisationens
för en till denna internationella represen-
statlig bidragsgivning
tation måste därför att rådet ifråga vidgar sin nu ensidiga vara,
till att bli ett neutralt, allsidigt och representasammansättning - bred
tivt organ, som kan samla en -förhoppningsvis mångfald av olika nationella konsumentintressen.
ansvar
Statligt
Det central nivå bör koncentreras till
statliga engagemanget på
i form av dels Konsumentverket i dess
myndighetsfunktionerna
delvis internationella roll liksom en renodlad myndighets-
nya roll och dels av Allmänna Reklamationsnämnden. Allmänna Reklamationsnämndens funktion bör bygga vi-
nuvarande och Dock bör
dare på uppgifter organisation.
bland de s.k. intresseledamöterna
konsumentrepresentanterna
tillsättas av de utan
ej automatiskt fackliga organisationerna
utses bland renodlade Det
lokala, konsumentorganisationer.
lokala sambandet bör säkerställas lokala konsumentgenom
i den mån kommunerna inte fortsätter eller inleder egen
organ verksamhet. Allmänna Reklamationsnämnden kan lämpligen också fort-
för vissa målgrupper. sättningsvis erbjuda konsumentutbildning
Här bör inte bortses ifrån att konsumentutbildning också utanför den sfären.
erbjudes statliga/kommunala
Konsumentverket bör således avföras de som ej
uppgifter,
består av t.ex. test-
myndighetsutövning, förlagsverksamhet,
Dessa till sid-
och forskningsverksamhet. idag myndigheten
oordnade verksamheter bör sålunda föras ut på marknaden. förordar en eventuell på sikt. Jag
Utredningen privatisering
direkt bör tas fullt ut. Utöver det internationella
anser, att steget
EG skall Konsumentverket som nationell
uppdraget gentemot
utöva sin kontrollfunktion över marknaden ur
myndighet samt tillse att den konsumenträttsliga
konsumentperspektivet
lagstiftningen efterlevs.
rekommendation om en avgiftsfi-
Jag delar ej utredningens
nansierad marknadskontroll konsumentområdet.
på
för intressen
Konsumentbevakningen glesbygdens speciella
bör axlas av med dess regio-
Glesbygdsmyndigheten integreras
ansvar under I den
nalpolitiska Arbetsmarknadsdepartementet.
mån en rikstäckande skulle aktualiseras av
konsumentkampanj
de samlade får detta prövas i särskild
frivilligorganisationerna,
374 Reservationer
ordning av statsmakterna och skall ej eller förordas
föregripas
av utredningen. De icke myndighetsutövande uppgifterna bör ges marknadslösningar. I dessa frågor torde i vissa fall t.o.m. nordiska, europeiska lösningar erbjuda alternativ till de rent nationella, om det svenska antas bli underlaget otillräckligt. Dylika alternativa torde både bättre effekt och kvalilösningar möjliggöra tet. Det är heller inte helt att tillkomsten av ett i otänkbart, Centrum för efterhand stimulerar till sådana privatekonomi aktiviteter i till institutet.
anslutning
Det år vidare att KO i den av naturligt, mig valda renodlade myndighetsmodellen behålls som chef för samt myndigheten rekryteras ur juristkretsar. Statens roll ur
övergripande konsumentperspektivet innebär
ett ansvar för infrastruktur och ekonomisk basträttsregler, rygghet men skall ej - som föreslår - åt utredningen ägna sig
fördelningspolitik på konsumentområdet.
Med ovan angivna, bantade och renodlat roll skulle juridiska den nya Konsumentverket myndigheten tydliggöras. Ekonomiska satsningar på internationellt skulle
viktiga framtidsfrågor
inrymmas. Stimulanser och temporär specialsatsning på det lokala planet skulle och därvid initiera ett större möjliggöras frivilligt engagemang. Totalt skulle medel kräinga ytterligare vas i utan tvärtom
statsbudgeten ej obetydliga besparingar
kunna genomföras. Givetvis krävs en närmare av såväl effekter analys som medelsbehov till av denna modell och en förändrad följd organisation.
Myndigför/elara människan
En striktare med de medlen
hushållning offentliga skulle dock
tillsammans med en bantad och finslipad statlig organisation innebära en för ett större ansvar och för öppning inflytande enskilda medborgare. Så staten serverar både medel länge och
lösningar; föreligger uppenbar ris/e, att medborgarna
passiviseras. Tiden för en radikal och en är mogen förnyelse omprövning av den hittillsvarande
statliga förmyndarrollen på
konsumentområdet. För en sådan talar också den
omdaning
nuvarande ekonomiska situationen i vårt land. I enlighet med ovanstående reserverar i
jag mig tillämpliga
delar till förmån för de i reservationsskissen lämnade
förslagen.
Särskilda
yttranden
Särskilda 377
yttranden
av ledamoten Marie
vttrande
Engström (v)
kommunal konsumentverksamhet
Ang.
”Konsumenternas behov av stöd från den kommunala verksamheten kommer att öka konstaterar vi i betänkandet kap. 17.
Ett av de största problemen för konsumenterna är att många kommuner bort resurserna till kommunal konsu-
minskat/tagit
mentverksamhet. Likaså att antalet förtroendevalda med konsumentpolitiska har minskat. i kommunal
uppdrag Styrkan
konsumentverksamhet är att den befinner sig där konsumen-
terna finns. Möjligheterna att snabbt, enkelt och obyråkratiskt
hjälpa och stödja konsumenterna är mycket stora om det sker i den egna hemkommunen.
Alltfler hushåll efterfrågar i dag hushållsekonomisk rådgivning. Konsumentverket har i en utvärdering från sådan verksamhet i ett antal kommuner visat att satsning på hushålls-
ekonomisk rådgivning innebär att andra sektorer i kommu-
nerna belastas mindre. Undersökningen finns i betänkandet.
Kravet på kommunerna att bedriva en väl fungerande konsu-
mentverksamhet förutsätter att ekonomiska möjligheter till detta finns. I dag tvingas många viktiga kommunala verksam-
heter att i besparingssyfte ställas mot varandra. Den kommu-
nala konsumentvägledningen har detta sätt ”sparats” bort i
på
flera kommuner.
I kapitel 26 skriver vi att ”om neddragningarna fortsätter i samma takt som under 1992 kommer inom ett par år endast hälften av befolkningen att beröras av konsumentverksamhet i
kommunal regi.
Om den negativa utvecklingen i kommunerna inte kan vändas anser jag att konsekvenserna av en eventuell lagstiftning om kommunal konsumentverksamhet, ska utredas.
Jag anser det nödvändigt eftersom bra kommunal konsu-
mentverksamhet är en av förutsättningarna för att de av oss
uppställda konsumentpolitiska målen ska kunna uppfyllas.
ökat av i
Ang. inslag marknadsorientering offentlig
verksamhet
Avreglering och ökat inslag av marknadsorientering inom of-
fentlig verksamhet kommer att leda till förändringar som
påverkar konsumenternas situation. Några av dessa förändringar behandlas i kapitel 13. Bl.a. beskrivs ökad valfrihet som
378 Särskilda yttranden
en positiv effekt av ökad konkurrens i offentlig verksamhet.
I och med att kommunal verksamhet läggs ut på t.ex. entre-
eller att s.k. kundvalsmodeller införs kommer medbor-
prenad
garna i framtiden att alltmer förvandlas till kunder en
på
marknad.
Individuella kundval kan naturligtvis vara positivt så länge
alla medborgare ges möjlighet till likvärdig vård, omsorg,
utbildning etc. Jag tror dock att detta ibland kan vara svårt att förena. Om t.ex. ekonomiska blir
förutsättningar avgörande
för den vård, omsorg eller utbildning som konsumenten kan få,
anser jag att grunden för offentlig verksamhet - där alla ska behandlas och rättvist - kan sättas ur
likvärdigt spel.
Särskilda yttranden 379
Särskilt av ledamot Karin Pilsäter
yttrande (fp)
Det som ofta kallas skola,
välfärdstjänster, barnomsorg, sjuk-
vård och omsorg är av tradition styrt av
politiska församlingar.
På olika sätt försöker man från sida
politikernas reformera,
förnya och konkurrensutsätta denna stora och sektor.
viktiga
Det är bra. Men då måste man också hela tiden ha i minnet vad
syftet med produktionen av dessa tjänster är - konnämligen
sumtion.
Eftersom prissättningen inom denna sektor och
skiljer sig
(enligt de allra flestas mening) ska från
skilja sig vanliga tjänstesektorn, krävs givetvis i fortsättningen politisk styrning
av resurserna.
Det är ett stort område av framförallt tjänster som nu
dyker
upp i utkanten av det intresset och
konsumentpolitiska
konsumenträttsliga området. Tidigare har den sekoffentliga
torn i princip haft en när det barnom-
monopolställning gäller sorg, skola, hemtjänst, sjukvård och annan Nu
omsorg. konkurrensutsätts dessa verksamheter genom införande av
entreprenader, ”peng”-system, kort sagt genom att människor, dvs. konsumenter, får själva välja.
Tidigare har det varit helt klart för alla inblandade att som konsument av dessa tjänster har man inte haft att något säga till
om och inga Med mössan i hand har vi stått i
rättigheter.
dagisköer, börjat i den skola vi anvisats, besökt den läkare och
den vårdcentral vår gata hör till osv.
Nu får vi som konsumenter rätt att men vad som
välja, följer
med denna rätt vet vi inte. Gäller alls av de som
någon lagar
finns på det området? Får
konsumenträttsliga grundskolorna
lova tillval som inte i praktiken erbjuds? Får kommunen ändra
i vad som i andra skulle vara ett avtal?
sammanhang ingånget
Kan orimliga avtalsvillkor eller lämnas utan avseende?
jämkas
I ett vanligt förhållande mellan konsument och
näringsidkare
är det uppenbart att man inte får utlova annat än vad
tjänsten
kan hålla. När skolor marknadsförs inför det fria skolvalet är det lite si och så med det. I ett avtal är det att
vanligt självklart
villkoren under avtalsperioden inte hur som helst får ändras. Ändå ändras t.ex. Öppettider med kort varsel inom barnomsorgen.
Det både rimligt och självklart att ett annat förhål-
rättsligt
lande måste råda för offentligt hel- eller delfinansierade tjänster
som skola och dagis än för Men att
privatfinansierade tjänster.
man ska vara helt rättslös även i fortsättningen är
orimligt.
Därför borde denna översyn behandlat
konsumentpolitiska
380 Särskilda yttranden
dessa frågor. Ett konsumenträttsligt översynsarbete måste sät-
tas igång så att den konsumenträttsliga lagstiftningen blir
tillämplig även på de offentligt producerade tjänsterna.
Särskilda yttranden 381
Särskilt av ledamot Göran
yttrande Skogh
Den nuvarande form under det radi-
konsumentpolitiken tog
kala 1960-talet. Konsumenten i förhållande till
ansågs svag
säljaren och skulle produktutvecklingen styras genom myndighetsutövning. Tilltron till en centralstyrd ekonomi var stor,
medan marknadens förmåga att tillgodose konsumenternas
önskemål ifrågasattes.
Föreliggande betänkande hyser tilltro till marknadsekonomin, men trots det finns mycket kvar av tänkesätt. Ett
gamla uttryck härför är att inga i konsumentpolitikens
förändringar
mål föreslås. Det föreslås heller inga totalt sett,
besparingar,
trots att minskade för staten är ett med utred-
utgifter syfte
ningen.
Dessa brister föranleder detta Nedan föreslås dels
yttrande. en ändring i konsumentpolitikens och dels målsättning bespa-
ringar.
1. I betänkandet är det primära målet för
konsumentpolitiken
att stärka konsumentens ställning på marknaden. Det andra är att stödja hushållen i deras strävan att effektivare utnyttja sina resurser. Enligt min mening bör det första målet utmönstras ur konsumentpolitiken. Det ger intryck av ett motsatsförhållande
mellan svaga (godtrogna, utlämnade) konsumenter och starka
(förslagna, välinformerade) säljare. Detta är en inkorrekt be-
skrivning av marknadens villkor. Tesen om den svage konsumenten att
bygger på antagandet
säljaren har marknadsmakt och/eller utnyttjar sitt informationsövertag för att vinna fördelar bekostnad. Företa-
på köparens
gen har naturligtvis ett intresse av att maximera vinsten. Men det kräver att service och urval ställs mot kundens
betalnings-
vilja. Det är ju konsumenten som till sist
syvende og gör
köpbeslutet. Notera att detaljhandeln inte har intresse av att
favorisera producenten på konsumentens bekostnad. Mellan-
handen tjänar sina pengar på vad som erbjuds konsumenterna
och på det förtroende som byggs flesta
upp. De affärsuppgörelser
gynnar bådas - det också
parter gäller konsumentköp.
Detta utesluter naturligtvis inte att det finns
många problem
på konsumentmarknaderna. Men de är ömsesidiga. Båda parter måste söka motpart och framstå som för att affär skall
trovärdig
komma till stånd. Enskilda distributörer (lika väl som producenter eller konsumenter) kan bete Men bedrä-
sig bedrägligt.
geri och vilseledande information är inte till nytta för handeln.
Det framgår bland annat av att branscher utfärdar etiska normer, ofta i gott samförstånd med
konsumentmyndigheter.
Bilden av konsumentpolitiken som de har svagas beskyddare
, 382 Särskilda yttranden
möjligen bidragit till konsumentpolitikens populäritet, men samtidigt har den skapat misstro. Konsumentpolitikens ideologiska bas kan vara en anledning
till att konsumentpolitisk forskning har status vid universi-
låg
tet och
högskolor. Näringslivet ogillar naturligtvis också att bli utpekat som
syndabock. Den ideologiska barlasten kan t.ex. bli ett hinder för det nya Centrum för Privatekonomi som kommittén
föreslår,
särskilt som kommitténs förslag går ut på att centralt skall samlokaliseras med Konsumentverket. Min förmodan är att näringslivet för att ställa upp med finansieringen kräver att centrat organisatoriskt såväl som fysiskt separeras från Konsumentverket.
Det finns alltså all att sig av med målsätt-
anledning göra
ningen att stärka konsumenten (i relation till säljaren). Konsumentpolitikens primära mål bör istället vara att verka för en effektiv konsumentmarknad till fördel för båda parter.
2. Ett motiv för skattefinansierad testverksamhet och köpinformation är att marknaden kräver välinformerade konsumenter. Subventioner på dessa områden antas också gynna resurssvaga konsumenter. Denna verklighetsbild leder emellertid också fel.
Endast om informationen kan fås utan kostnad är det motiverat med fullständigt informerade konsumenter. Det enorma
utbudet gör det orimligt för någon enskild att vara annat än
måttligt informerad. Samtidigt kan vi konstatera att en konsument i normalfallet handlar till rimliga priser utan att bli lurad.
De flesta blir heller inte missnöjda. till att oinfor-
Anledningen
merade konsumenter i stort kan tillfredsställa sina önskemål (givet resurserna) är ett sinnrikt system av distributionsformer.
Miljarder läggs ner inom detaljhandeln för att välja sortiment,
presentera varor, ge service och skapa trovärdighet.
Säljarna kontrolleras genom att kunden väljer att upprepade gånger
handla med den de känner, de varu-
part utnyttjar varuhus,
märken, facktidskrifter eller råd -från mer eller mindre upplysta vänner till experter. Företag konkurrerar med kvalitet, trovär-
dighet och lojalitet, samtidigt som producenter och distributörer
kontrollerar varandra, bland annat via kedjor och branschor-
gan. Testföretag förser också medier med tjänster som efterfrågas på villkor.
affärsmässiga
Det finns därför ingen att skattefinansiera
anledning ytterli-
gare köpinformation. Därtill kommer att den subventionerade
informationen i första hand av de mer välbeställda -
utnyttjas
det är ju de som handlar mest och vet att förse sig med
billig
information. Enligt Konsumentverkets instruktion skall man
Särskilda yttranden 383
främst inrikta sig på baskonsumtion, men då det omfattar det
mesta har det heller ingen nämndvärd låginkomstprofil.
Skattefinansierade utgivningen av konsumentinformation,
tidskrifter och kokböcker kan dessutom ses som illojal konkur-
rens mot andra informationsproducenter som måste självfinan-
siera sin verksamhet.
Väsentligt i konsumentpolitiken är att vilseledande reklam, kopiering av annans namn, lögn och bedrägeri bekämpas med stöd i lag och myndighetsutövning. är Standardiseringsarbete
också av allmänt intresse. Det är likaså ett kollektivt intresse att
korrekt information om hur sina
sprids parterna fullföljer
förpliktelser, vilket motiverar bistånd till konsumenter vid
reklamationer och vid andra konflikter med
näringsidkare.
Bistånd vid reklamationer förefaller också konsumenter
gynna som har svårt att hävda sig verbalt och ekonomiskt. Välutbildade och kunder har lättare att hävda vid
köpstarka sig direkt
inköpsstället.
Mindre än en tredjedel av Konsumentverkets verksamhet
avser myndighetsutövning i anslutning till konsumentlagarna. Resten avser provning, publikationer etc. Med fullständig extern finansiering (myndighetsdelen undantagen) skulle de stat-
liga utgifterna för Konsumentverket (med nuvarande utform-
ning) i grova drag kunna halveras.
Jag föreslår att sådan nedskärning genomförs. En konsekvens härav är att den verksamhet som kommittén föreslår förlagd till Konsument snarast Den
Sverige självfinansieras.
kompetens som i dag finns inom Konsumentverket gör det
säkert också möjligt med en relativt snabb extern
finansiering
och/eller privatisering. Det kan bli en utmaning för
personalen
- att vi mot en
mycket tyder på går europeisk provningsindustri
där svensk kunskap kan bidra till en framträdande för
position
svenska institutioner och företag.
En mer ingående argumentation och analys om dessa och
angränsande frågor återfinns i min artikel ”Konsumentpolitiken och detaljhandelns självkontroll”, Ekonomisk Debatt nr 1,
1994.
384 Särskilda yttranden
Särskilt av Axel
yttrande sakkunnige Edling
Den faktiska utredningstiden har varit kort, och bland annat därför har kommitténs bedömningar och slutsatser i många delar kommit att bli tämligen översiktliga. frågor har
Åtskilliga
inte utan har hänvisats till senare
färdigbehandlats överväganden i annan ordning.
Mot den finns det att kommentera
bakgrunden anledning och komplettera ett stort antal av betänkandets avsnitt. Här begränsar jag mig till de mest väsentliga frågorna.
Mål och
prioriteringar
I 32 skisserar kommittén mål, prioriteringar och finansie-
kap
av den statliga verksamheten på konsumentområdet. Bering träffande målet har jag ingen avvikande uppfattning. Breddningen av konsumentpolitiken till att även innefatta hänsyn till miljön är en naturlig vidareutveckling av målet som gällt sedan år 1986. Det stärker legitimiteten för de många aktiviteter där redan har förts in. Det ger
miljödimensionen också för arbetet med att integrera
tydligare förutsättningar miljö- och energifrågorna i annat mera traditionellt arbete kring ekonomi, produkters pris, säkerhet och funktion. Både konsumentstödjande och producentpåverkande åtgärder kommer därmed att effektivt kunna bidra till att miljömål
viktiga uppnås.
Kommitténs resonemang om prioriteringar understryker att den statliga konsumentpolitiken idag har en inriktning som i sina huvuddrag är riktig. Inga egentliga invändningar förs fram mot de arbetsuppgifter som de statliga konsumentorganen utför. Som kommittén själv säger leder de egna förslagen i huvudsak till att det statliga engagemanget ökar inom konsumentpolitiken. Förslagen om breddning av uppdraget
tjänster, ekonomi m rn) är angelägna. De (offentliga miljö, innebär en betydande utvidgning av arbetsområdet. De vaga resonemangen om minskningar, åtminstone på några års sikt, av statens ansvar en del områden (tvistlösning, information
på före köp) är enligt min mening knappast realistiska.
Finansieringen
Än mindre övertygande ter sig de resonemang kommittén för beträffande en breddad I det vara
finansiering. grunden synes ett förslag till en ny modell för myndighetsfinansiering. Enligt min mening är det en modell som genom sin spridning över departementen av anslagstilldelningen påtagligt ökar byråkra-
Särskilda yttranden 385
tin och direkt motverkar kommitténs eget på myndighetssidan om en inom regeringskansliet via en förslag samordning konsumentpolitisk beredning. Ett mellan konsumentmyndigheten och
uppdragsförhållande
en rad riskerar inte bara den nödvändiga sammandepartement hållna styrningen från statsmakterna. Det konsumentpolitiska är också risk för att den konsumentverksamheten blir statliga och därmed ineffektiv. Verksamhetens profil blir kortsiktig otydlig. Om avsikten är att dessa uppdrag skall ges av statsmakterna och vara långsiktiga förefaller anslag vara den naturliga modellen för medelstilldelning. Inte heller när det förutsättningar att i gäller näringslivets ökad omfattning finansiera det statliga konsumentpolitiska arbetet redovisar kommittén något underlag för sina antaganden. Mot bakgrund av erfarenheterna hittills är det min bedömatt inte kan några väsentliga tillskott av ning den vågen ge medel. I 32 och i senare kapitel förs resonemang om ökad extern kap av bl a utbildning, information och finansiering rådgivning, är främst att marknadsföringen,
provning. Utgångspunkten
ökad och en renodlad skall kunna affärsmässighet organisation öka intäkterna. Man utgår också från att den statliga subventioneringen av material och kurser i huvudsak skall tas bort. Jag menar att kommittén i dessa avseenden inte har gjort någon egentlig analys som grund för sina påståenden. Konsumentverket har sedan mitten av 80-talet fördubblat intäkternas andel av budgeten, så att de nu uppgår till ca 30 (32 kr) av Detta har skett genom en procent milj omslutningen. av vårt kurs-, material- och provningssystematisk breddning utbud i kombination med aktiv inklusive ommarknadsföring fattande direkta kontakter med ”kunderna” i kommuner, föreskolor etc. En intensiv kostnadsjakt har också bedrivits. tag, Successiva har skett. Samtidigt står det klart att prishöjningar det inte går att driva t ex konsumentinformation utifrån ett att se till att ensidigt kostnadstäckningsperspektiv. Uppgiften konsumenterna är väl informerade exempelvis om rättigheter och skyldigheter, om rättspraxis, om produktsäkerhetsfrågor och om hushållsekonomi kan inte alltid effektivt genomföras på sådana Framförallt skulle de särskilt utsatta premisser. drabbas och en hel del nödvändig inforkonsumentgrupperna mation skulle aldrig nå ut i samhället. Viktiga konsumentpolitiska mål skulle därmed inte uppnås. Det innebär inte att jag anser det omöjligt att ytterligare sagda förstärka intäktsfinansieringen och åstadkomma kostnads- Tvärtom bedömer jag det fullt möjligt att med effektiviseringar.
13 13-0824
386 Särskilda yttranden
fullföljande av det nuvarande arbetssättet- som tar konsument- i
5 politiska hänsyn men som också är i hög grad marknadsorienterat - nå ännu högre intäkter. Från verkets sida bedömer
A vi det vara möjligt att på några års sikt öka uppdrags- och i intäktsfinansieringen till 40 milj kr. .i
Val av
organisation
I kap 33 hävdas att organisatoriska, konsumentpolitiska och förvaltningspolitiska förutsättningar bör beaktas vid valet av organisation. Bedömningarna i betänkandet vilar dock inte
på någon detaljerad konsumentpolitisk analys. Kommittén framhåller själv bl a att den inte haft möjlighet att i detalj analysera Konsumentverkets organisation, arbetssätt och verksamhetsresultat. Det konsultuppdrag som rörde Konsumentverket avsåg alternativ och innebar ingen
organisatoriska ordentlig genomlysning av verksamhetens olika delar. Detta är en svaghet som också leder till att kommitténs argumentation hamnar på en teoretisk och förhållandevis ytlig nivå. Det leder också till att de s k motiven i alltför får
förvaltningspolitiska hög grad prägla synsättet. Påstådda problem att formulera en verksamhetsidé för en sammanhållen organisation, behov av renodling av verksamheten m m leder kommittémajoriteten in på kraven att splittra det nuvarande Konsumentverket.
Det teoretiska angreppssättet gör att man enligt min
mening hamnar i felaktiga slutsatser. Ett mera jordnära perspektiv skulle sannolikt ha gjort det uppenbart att många betydelsefulla effekter uppstår genom den samverkan och flexibilitet i val av åtgärder som en sammanhållen myndighet står för. Inte minst mot bakgrund av de stora förändringar som nu äger rum, inklusive anslagsnedskärningar, ter det sig viktigt att kunna agera så obyråkratiskt som möjligt och därvid välja den mest
_. i effektiva formen för insats.
Jag vill samtidigt konstatera att den renodling av olika roller och verksamheter som kommittémajoriteten menar är viktig, i stora stycken följer den indelning i verksamhetsgrenar som Konsumentverket sedan ett år tillbaka har. Det är med
par andra ord knappast några svårigheter att uppfylla väsentliga krav i dessa avseenden genom en förändrad struktur för verksamhet och organisation.
Den föreslagna delningen av Konsumentverket i två myndigheter, nya Konsumentverket resp. Konsument är enligt
Sverige, min uppfattning inte motiverad. Den konsultrapport som varit det väsentligaste underlaget för övervägandena kring organisationsalternativen ger inte belägg för att delningsalternativet
Särskilda yttranden 387
skulle vara att föredra, vare sig från konsumentpolitisk syn-
eller av kostnads- eller finansieringsskäl. Den rapporten
punkt
ger snarare argument för ett fortsatt sammanhållet Konsumentverk.
Betänkandet saknar en analys av hur samspelet mellan de båda konsumentmyndigheterna skall utformas. Ett nära sam-
spel blir utomordentligt viktigt för att nå resultat. De rättsliga frågorna och produktsäkerhetsfrågorna hos det nya Konsu-
mentverket ställer krav ett brett agerande, inkluderat
på utrednings-, informations- och utbildningsinsatser. Ett intensivt
samarbete med kommuner och organisationer är en nödvändig-
het också i framtiden.
Mot av de erfarenheterna hittills bedö-
bakgrund praktiska mer jag den föreslagna myndighetssplittringen som oklok uti-
från kraven på att bedriva en fortsatt effektiv verksamhet. En
splittring innebär väsentligt försvårade och ökade kontakter för
kommuner, organisationer och centrala
näringsliv, frivilliga myndigheter. Den föreslagna delningen skulle inte, som påstås
i betänkandet, bidra till att tydliggöra den statliga konsument-
politiska verksamheten. Snarare skulle den leda till oklarhet.
Utöver de här redovisade nackdelarna för verksamheten som
innebär effektivitetsförluster också ekonomiskt sett, skulle en
delning enligt min uppfattning också innebära betydande
kostnadsökningar som inte har beaktats i betänkandet. Den
knapphändiga beskrivningen av förslagen till ny organisation
gör det omöjligt att mera precist beräkna merkostnaderna. Det
är emellertid uppenbart att det bara i administrativt avseende
skulle röra sig om miljonbelopp i ökade kostnader jämfört med nuläget. Med två självständiga myndigheter behövs dubbla uppgifter inom personal- och kompetenser på viktiga
ekonomiadministrationen (t ex löne- och redovisningsfrågor)
och för arbetet med budgetering, och
planering, uppföljning
resultatanalys. En nära samplanering mellan de båda konsument-
blir nödvändig och det kommer också att kräva
myndigheterna
sina särskilda resurser.
Staten och
frivilligarganisationema
min mening finns det alltså starka skäl att behålla
Enligt
verksamheten samlad - de som dras
omorganiserad enligt linjer
i betänkandet för alternativ 2 (ett utvecklat Konsumentupp verk). Efter en period om förslagsvis fem år kan arbetsfördel-
mellan myndigheten och konsumentorganisationerna ningen
Det är just avgränsningen av statens engagemang i
prövas.
förhållande till dessa organisationer som stått i förgrunden i
388 Särskilda
yttranden
utredningsdirektiven. Den frågan kvarstår egentligen olöst i
betänkandet.
Mitt förslag bör ge en rad fördelar:
1. Sveriges Konsumentråd får tid att bredda sig, konsolidera sig, etablera sig internationellt och slå rot i lokalt arbete. Lokala aktiviteter i samverkan mellan rådets medlemmar har redan
börjat komma igång. Legitimiteten hos rådet som konsumentföreträdare kan därigenom bli större, och organisationen kan
rusta sig för ett arbete på bredare front för medlemmarna.
2. Särskilt i nuvarande konjunktur- och budgetläge är det nödvändigt att använda alla resurser så effektivt som möjligt.
Konsumentverket står bl a inför betydande
budgetminskningar
redan den 1 juli 1994. Samtidigt kommer till, som
nya uppgifter
sannolikt i stor utsträckning måste lösas utan tillskott av resurser ( bl a marknadskontroll enligt EES-avtalet och ökade hushållsekonomiska insatser). Som tidigare sagts ter sig
möjligheterna till stabila, ”förnybara” finansieringskällor i form av bidrag från andra departement och myndigheter inte realis-
tiska.
Det är helt nödvändigt med en stram hushållning med myndig-
hetsresurserna och en medveten mellan
prioritering uppgifter-
na. Att under sådana förhållanden dela upp verket i två
myndigheter ter sig inte logiskt.
3. Under en period kan löpande prövas i vad mån Konsu-
mentverkets arbete bättre eller lika bra lämpar sig att drivas av
konsumentorganisationerna. Vid periodens slut bör det att gå
mera definitivt avgöra hur rågången mellan myndighetens och
organisationernas arbetsfält bör dras. Organisationerna har vid
det laget också skaffat sig erfarenheter från det internationella
arbetet.
4. Samarbetet mellan Konsumentverket och organisatio-
nerna - - får tillfälle att utvecklas i
idag mycket gott konkreta
projekt under perioden. De får tid att
frivilliga organisationerna bygga upp behövlig kompetens.
Centrum
för privatekonomi
Jag instämmer i vad kommittén anför om behovet av att förstärka insatserna för att hjälpa hushåll i ekonomiska frågor.
Konsumentverkets arbete med att utveckla och lokal
stödja
budgetrådgivning har givit dokumenterat goda resultat. Korn-
munernas satsningar på detta område ökar nu, i insikten om att
är en god affär både för hushållen och för
budgetrådgivning
kommunen. Också kommittén framhåller den grundläggande
Särskilda 389
yttranden
det hushållsekonomiska området har i den framtida betydelse konsumentpolitiken.
Konsumentverket bör min mening ha kvar ett samlat
enligt ansvar för området. Kompetens och kontaktvägar är väl upparbetade. Mot den är det inte riktigt att splittra
bakgrunden ansvar och resurser för fortsatt arbete. En medför med
splittring
ökade administrativa kostnader och kräver särnödvändighet skilda insatser för samordning och samplanering.
Centrumets avser bl a om och i
uppgifter frågor placeringar
aktier och min mening är detta inte fonder, obligationer. Enligt uppgifter som bör rymmas inom en statlig konsumentpolitik.
Det är vidare oklart vilka arbetsuppgifter som skall läggas på centrumet i relation till Konsumentverket. Det gäller bl a ansvaret för och information. Det är
utredningar, utbildning
min otillfredsställande att dessa inte
enligt mening gränsfrågor
har klarlagts.
Härtill kommer att det är outrett vilka externa finansiärer som kan väntas träda in som huvudmän för ett centrum. Under alla förhållanden kommer kostnader för centrumet
betydande att belasta statsbudgeten.
sist det angelägna i att få till stånd en
Jag vill till understryka hushållsekonomiskt inriktad knuten till universitet
forskning, och högskolor.
390 Särskilda yttranden
Särskilt av Sven-Åke yttrande experten
Hansson
Även om betänkandet flera punkter framhåller vikten av en
på
väl fungerande kommunal konsumentverksamhet, innebär några
av förslagen negativa effekter för kommunerna.
Den centrala organisationen
En och av nuvarande Konsumentverket
utveckling renodling
skulle bli än om att dela det-
billigare utredningens förslag
samma i två delar - en och en konsument-
myndighetsutövande
stödjande. Om den senare skall finansieras till 50 procent av dess innebär detta i att kommunerna, som
användare, princip
är de största köparna av dessa tjänster skulle åsamkas kostna-
der på i genomsnitt 30 000 kronor per år och kommun!
Jämfört med de relativt små kostnader som debiteras ut i dag, innebär detta en rejäl kostnadsökning, och risken är stor att
kommuner av kostnadsskäl minskar, eller i värsta fall
många
avvecklar sin konsumentverksamhet. Utan dessa intäkter skulle den konsumentstödjande delen - Konsument Sverige - undandragas möjligheten att bedriva en effektiv verksamhet. Förslaget
hotar såväl den kommunala som den centrala verksamhetens
existens!
]ag anser vidare att förslaget inte följer utredningsdirektiven om effektivisering. Risken för dubbelarbete är påfallande, och
risken för att ärenden som är svåra att i sin helhet hänföra endera till den ena eller andra myndigheten riskerar att hamna
i en I stället för att effektivisera den nuvarande organi-
gråzon.
sationen, skapas en parallell dito som kräver nya kansliresurser
och förlänger beslutsprocessen. Samtidigt kompliceras arbetet
för de kommunala vägledarna.
Samma effekter vid inrättandet av ett Centrum
uppstår privatekonomi. Den verksamhet som KOV i dag förtjänstfullt
bedriver inom detta område skulle definitivt inte tjäna på att
delas upp i ytterligare en enhet, med nya krav på kansliresurser. Även här skulle konsumentvägledarnas arbete försvåras. Verksamheten skulle också påföra kommunerna ytterligare kostnader.
]ag stöder därför förslaget om utveckling och renodling av
nuvarande Konsumentverket och avvisar förslaget om inrättan-
det av ett Centrum för privatekonomi.
Kommunal konsumentverksamhet
konstaterar flera vikten av en väl
Utredningen på punkter
Särskilda yttranden 391
fungerande kommunal konsumentverksamhet. Utöver de nu-
varande arbetsuppgifterna med bl.a. rådgivning och informa-
tion, menar att kommunerna skall vara konsument-
utredningen myndigheten behjälplig med vissa tillsynsuppgifter. För att
kunna utföra dessa erfordras härför. I kommuner som
kapacitet saknar verksamhet, eller har verksamhet i liten omfattning,
kommer detta inte att kunna utföras.
I förslaget till skuldsaneringslag ålägges kommunerna att ge
ekonomisk
rådgivning.
Aldrig förr har den kommunala konsumentverksamheten
tillmätts så stor vikt som nu! Utredningen har, i likhet med
tidigare utredningar, avvisat tanken på att föreslå en obligato-
risk konsumentverksamhet i kommunerna. Men liksom tidi-
gare, går man inte in i detalj i frågan. Även om det finns generella
ambitioner i att kan man inte utesluta att det kan
avreglera,
finnas områden där man tvingas gå motsatt väg. Utredningens
framtoning av den kommunala konsumentverksamheten föder
tanken på att närmare utreda konsekvenserna av ett obligato-
rium.
jag föreslår att en utredning tillsättes för att utreda konsekvenserna av att en om kommunal konsumentverk-
införa lag
samhet.
- ARN
Tvistlösning
Enighet finns i utredningen om att såväl de kommunala vägleda-
rna som ARN gör ett förtjänstfullt arbete. Jag anser dock att man lagt allt för stor vikt vid ARN:s verksamhet. 95 procent av
alla reklamationer löses i kommunerna, och dessa borde vara
föremål för ett större intresse. Speciellt som förslaget om
obligatorisk förprövning i kommunerna kommer att höja denna
andel jag ansluter mig till förslaget om tillgång till
ytterligare. besiktningskompetens lokalt, men anser att ytterligare åtgärder bör vidtagas för att stödja tvistlösningen i kommunerna.
jag anser att Konsumentverket i samråd med Allmänna Reklamationsnämnden och de kommunala vägledarna skall
utreda behovet av ett ökat stöd för den kommunala verksamhe-
ten z deras arbete med tuistlösning. Utredningen föreslår att ARN med hänsyn till sin opartiskhet även i fortsättningen skall vara en fristående myndighet.
Om man jämför de beslut som gjordes före 1 98 1, då ARN var
knuten till KOV, med de som gjorts efter denna tidpunkt, kan
man inte utläsa någon skillnad i beslut eller i hantering. ARN:s ordföranden rekryteras externt, ledamöterna i lika antal från
näringsliv och konsumenter. Den enda organisatoriska anknyt-
392 Särskilda
yttranden
ningen till ARN är föredraganden, men mig veterligt har aldrig deras agerande ifrågasatts, varken före eller efter 1981. Möjli-
gen skulle misstanken om partiskhet kunna uppkomma vid
ärenden avseende KO:s men vid dessa tillfällen kan
grupptalan,
man endera anlita externa föredraganden eller låta ordföranden
vara föredragande. I ett läge där rationaliseringar är behövliga, är det inte rimligt
att två verksamheter med så likartad inriktning skall vara åtskilda.
jag anser att Allmänna reklamationsnämnden skall återföras
till Konsumentverkets huuudmannasleap.
Särskilda yttranden 393
Särskilt av E O Holm
yttrande experten
En majoritet i kommittén föreslår en uppdelning av det nuva-
rande Konsumentverket (KOV) i en renodlad myndighetsorienterad och en mer och utredande del.
opinionsbildande
anser att Konsumentverkets verksamhet särskilt under Jag
senare år har varit och värdefull. Dessa värden
framgångsrik
bör tas i beaktande i det fortsatta reformarbetet. För det fall
man i framtiden skulle välja en uppdelning av KOV enligt
finner det ytterst angeläget att myn-
majoritetsförslaget jag - som i huvudsaklig grad skall syssla med lagtil-
dighetsdelen
och - får erforderliga expertre-
lämpning marknadsbevakning
surser inom områdena ekonomi, marknadsföring, information
etc så att dess arbete blir väl och kompetensbaserat.
underbyggt
Under de år som Allmänna Reklamationsnämnden
tjugofem
funnits till har både och andra
(ARN) Köpmannaförbundet
medverkat i dess arbete. ARN
näringslivsorganisationer lojalt
har fått en fast i det svenska och dess
förankring rättssystemet
verksamhet bör fortsättas. ARN har präglats av en hög kvalitet. Ett för förtroende för ARNs verksamhet
uttryck näringslivets är att vissa branschorganisationer (bl a Sveriges Köpmannaför-
har utfärdat en ekonomisk s k Trygga Köp
bund) garanti (det
som innebär att om en konsument klagar på en vara
systemet)
inför Reklamationsnämnden gentemot ett medlems-
eller tjänst
företag i så står ytterst Köpmanna-för-
Köpmannaförbundet
bundet det ekonomiska ansvaret för att kunden hålls skadeslös, i det fall ARN rekommenderar att kunden ersätts eller motsva-
rande. Detta innebär att prövning av
åtagande någon
reklamationsnämndens beslut i dessa fall de facto inte kan
komma till stånd vid domstol. nu arbetsordning har ARNs ordförande rätt
Enligt gällande
att föranstalta om av beslut i någon av ARNs
omprövning
Premisserna för en sådan prövning är emellertid
avdelningar.
strama och torde i innebära att vid en jämförelse
mycket princip
med allmänna skäl för resning skall före-
rättgångsväsendet
ligga.
Det är min tveksamt om man behöver lägga
enligt mening
ribban så ARN är ett och icke bindande tvist-
högt. frivilligt
där också kunde ges en
lösningsforum om-prövningsfrågorna
mer generös tillämpning.
ARNs beslut av en standard. Ett problem
präglas hög rättslig
i ARNs verksamhet är emellertid att man helt måste basera
verksamheten inlagor, eventuellt kompletterade
på skriftliga
med om telefonsamtal, utlåtande från sakkunniga
anteckningar
etc. En del i är att domstolen har
avgörande varje rättegång
394 Särskilda yttranden
möjligheter att i en direktkontakt få ett bredare
med parterna
och mer fullständigt beslutsunderlag.
En annan viktig faktor är att ej bara konsumenter utan även
många näringsidkare, inte minst saknar forsmåföretagare, mella juridiska kunskaper. Denna bristande kan medkunskap
föra onödiga rättsförluster. känner inte till
Många exempelvis
att underlåtenhet att svara ett från konsumenten
på påstående
normalt leder till att konsumentens tas för
uppgifter goda.
Vissa problem rörande i ARN
bevishanteringen har uppstått
inom främst möbelområdet där ofta är
ju köpesummorna betydande och bevisproblemen än uppenbarligen besvärligäre
på andra sektorer.
många
Slutsatsen av dessa blir för min del att menar
synpunkter jag
att konsumentpolitiska kommittén bort markera att allmänna reklamationsnämnden i sin verksamhet bör avstå från att ta upp ärenden till som innefattar av
behandling bevisproblem digni-
tet. En kan då lätt som en
hänvisning ske till tingsrätterna ju har
särskild hanteringsform för små mål. Genom en sådan från kommitténs sida skulle
markering
ARNs position i ha befästs.
rättssystemet
Vidare bör ARN om ett mer
tillämpa reglerna omprövning på
generöst sätt för att sålunda uppnå att tvister löses ett enkelt
på
sätt. I betänkandet förs resonemang angående överförandet av vissa i första hand i av
ARN-avdelningar till privat regi, hägnet
berörda
branschorganisationer.
Det finns ingen att avvisa sådana lös-
anledning generellt
ningar som dock bör baseras och överens-
på förhandlingar
kommelser med de olika branschintressena. Man bör i sam-
manhanget inte underskatta med som står
problemet företag
utanför Branschområden med
branschorganisationerna. hög
organisationsgrad och där ARNs prövning sällan till kla-
går
gande kunds förmån bör därför ligga närmast till hands för en
”privatisering”.
Det finns enligt min mening att sådana
ingen anledning
branschburna reklamationsorgan skall stå under form av
någon
tillsyn av ARN. En av ARNs verksamhet från
medfinansiering
näringslivet är principiellt Domstolar och
olämp-lig. jämför-
bara offentliga organ bör av stå helt fria från
integritetsskäl
utomstående eller
finansiering påverkan.
Särskilda yttranden 395
Särskilt av A Stenlund
yttrande experten
Kommitténs
uppdrag
Kommittén har haft ett vidsträckt uppdrag. Huvuduppgiften har varit att en samlad av konsumentpolitiken och
göra översyn
att avgränsa det statliga engagemanget på området. Nära samman med detta hör också om vilken myndighets-
frågan
struktur som är den mest ändamålsenliga. Kommittéarbetet har
med nödvändighet fått fokuseras på principiella spörsmål.
Betänkandet får därför enligt min mening främst ses som en
idéram för den framtida verksamheten; det är uppenbart att
- som
flera av förslagen kräver ytterligare utredning något
kommittén också anför.
Mot denna anser att kommittén inte kan
bakgrund jag
generellt kritiseras för brist på konkretion. Tvärtom är det
att en av detta slag avstår från att behandla
naturligt utredning
och att alla sålunda inte direkt kan omsättas
detaljfrågor förslag i praktiken. Enligt min uppfattning har kommittén dock inte tagit tydlig
i den om den statliga verk-
ställning principiella huvudfrågan
samhetens art, inriktning och omfattning. Här, liksom på flera
andra punkter, är det oklart vad kommittén egentligen menar.
i betänkandet förtjänar i och för sig att kommente-
Åtskilligt
ras, men jag väljer att endast ta upp några viktigare punkter.
mål
Konsumentpolitikens
Jag ställer mig bakom den målformulering som kommittén
föreslår. vill dock göra några
Jag påpekanden.
har ett väl Av bl a det skälet
Sverige utbyggt konsumentskydd. framstår om den generellt sett underlägsne föreställningen
konsumenten i vart fall numera som felaktig. Uttrycket ”att stärka konsumenternas kan därför inte innebära att
ställning”
de skall flyttas fram. Snarare är
rättsliga positionerna ständigt
det om att hävda konsumentintresset inom ramen för ett
fråga
balanserat system, t ex genom att underlätta för konsumenterna att utnyttja de rättigheter de faktiskt har. Det är också angeläget
att konsumenterna bl a skolan tillräckliga insikter i
genom ges ekonomi för att kunna bedöma konsekvenserna av olika handlingsalternativ och därmed utnyttja sina resurser effektivt.
Det ter att miljön är något som angår konsu-
sig uppenbart
menterna och som dessa även har ett medansvar för. Det bör dock beaktas att miljöhänsynen inte sällan måste vägas mot konsumentens mer direkta ekonomiska intressen. Viktigt är
också, att konsumentpolitiskt betingade insatser på miljö-
396 Särskilda yttranden
området görs på ett konkurrensneutralt och sakligt väl-
underbyggt sätt och inte försvårar för konsumenten att
välja fritt bland produkterna på marknaden.
Konsumentpolitikens innehåll
Eftersom det mesta i samhället på ett eller annat sätt berör människor i deras egenskap av konsumenter, kan det konsumentpolitiska området bli stort. Av skäl måste det
mycket praktiska
dock begränsas. Som också framhålls i direktiven, bör verksam-
heten koncentreras till sådant där statliga insatser verkligen
behövs och till uppgifter som inte kan läggas på andra. Även kommittén att starkare och
understryker prioritering
styrning är nödvändig. Kommittén utpekar förvisso vad man vill satsa särskilt på, men anger inte klart vad som istället skall
nedprioriteras eller utgå helt. Man föreslår heller inga bespa-
ringar, utan i själva verket en expansion av budgeten genom
oförändrade statsanslag och ökade externa intäkter. menar
Jag
att detta inte leder till den och
tydligare politik rollfördelning
som bör eftersträvas.
Det är min uppfattning att statens konsumentpolitik hittills
haft för vag inriktning. Detta medför risker för
påtagliga
De medel som kan stå till för
resursutspädning. förfogande
offentliga konsumentpolitiska insatser är, oavsett vad man
tycker därom, starkt begränsade. Det gäller därför att välj a ut de allra viktigaste uppgifterna och inte ta med sådant som kan
te sig önskvärt, men som är relativt sett mindre viktigt.
Jag menar att de statliga insatserna bör samlas till kärnom-
rådena lagtillämpning/myndighetsutövning, produktsäkerhet
inbegripet Standardisering samt konsumentekonomi.
Självklart saknas det nämnvärda möjligheter att överlåta myndighetsutövningen på annan. Staten måste alltså svara för
denna uppgift och tillse att grundläggande rättsregler upprätt-
hålls på marknaden. Detta är både i det seriösa näringslivets och i konsumenternas intresse. Det är att denna
angeläget tillsyn
erhåller tillräckliga resurser. Av såväl som effektivitets-
princip-
skäl bör nuvarande flexibla samverkansformer tas tillvara och
anpassas till nya förutsättningar. Jag noterar här med tillfredsställelse kommitténs positiva inställning till
näringslivets egenåtgärder. Också ifråga om miljöaspekter bör dessa kunna
utnyttjas i ökande grad.
Skydd för människors liv och hälsa måste också anses falla
på
det allmännas ansvar. Produktsäkerhet bör sålunda ingå i det
statliga åtagandet inom konsumentpolitiken. Marknadskont-
roll och annan tillsyn av att gällande regler iakttas utgör en
Särskilda yttranden 397
del av verksamheten. Normbildningen blir alltmer väsentlig särskilt det internationella planet. Förutom det betydelsefull, på direkt arbetet finns emellertid anledning för staten att rättsliga sig viss utredning och bevakning av produkters egenskaper påta och rn risker, exempelvis genom prövningar, skaderapportering m. Metodutveckling kan ge förutsättningar för att effektivt delta i inom standardiseringen. Det är naturligtvis inte projekt att staten faktiskt utför sådant i alla delar, utan den nödvändigt kan välja att istället t ex lägga ut uppdrag. jag delar kommitténs bedömning att kunskaper och utbildi konsumentekonomi är otillräckliga. Ett växande behov ning av och kan också förutses. budgetrådgivning skuldsanering Såväl samhällsekonomiska som sociala skäl talar för att det allmänna engagerar sig i konsumentekonomisk kunskapsoch rådgivning. Skolan är av avgöuppbyggnad, undervisning rande Insikterna om ekonomiska samband och konbetydelse. sekvenser behöver en sådan nivå att eleverna får en fast ligga på för att senare kunna planera hur hushållet skall disponera grund sina resurser. Detta måste tillmätas stor vikt som preventiv mot att människor tappar kontrollen över sin ekonomi åtgärd och hamnar i övermäktig skuldsåttning. Det allmännas primära ansvar utesluter inte heller på detta område samverkan givetvis med andra intressenter. Det av som inte ryms inom de dagens konsumentpolitik områdena måste man min låta utgå
angivna enligt uppfattning
ur statens i vart fall om verksamheten inte kan åtagande, finansieras utan Om kan och statsanslag. något produceras till måste man dock fråga sig om säljas marknadsmässiga priser staten verkligen skall utföra detta. Kan det visas att en viss aktivitet är angelägen sett också ur ett annat perspektiv bör det övervägas huruvida politikområdes den bör överföras dit. vill att min i Jag understryka grundläggande utgångspunkt denna svåra är att man bör åstadkomma en
avvägningsfråga
på de för konsumenterna och samhället viktigaste kraftsamling Detta bör man kunna och ändå åstadkomma viss frågorna. göra Jag menar dock att vissa uppgifter av principiella besparing. skäl inte bör falla staten. Här tänker jag särskilt på opinionspå och debatt. Detta bör i första hand frivilliga konsumentbildning enskilda politiker, företag etc svara organisationer, medborgare, för.
Myndigheterna
Kommittén två alternativ för hur den statliga admipresenterar nistrationen konsumentområdet kan utformas. För min del på
398 Särskilda yttranden
anser att kraven och bör få
jag på renodling tydlighet genomslag
inte bara i politiken utan också i
myndighetsstrukturen.
Jag instämmer i att och
lagtillämpning/myndighetsutövning å
produktsäkerhet bör läggas i en anslagsfinansierad myndighet g
för som av kommitténs
sig, framgår förslag (alternativ 1).
i Denna bör, som föreslås, innehålla KO-funktionen. Jag menar dock att inte skall få utfärda
myndigheten
bindande normer vilka KO som
enligt uppträder åklagare.
Detsamma bör sådana föreskrifter där KO inte
gälla visserligen
är part i domstolsärenden, men vilka kan få för
betydelse tolkningen av annan
lagstiftning som KO för talan med stöd av, fn främst och
marknadsföringslagen (lagstridighetsprincipen) prisinformationslagen.
I och för sig har detta hittills inte varit ett så stort i
problem
praktiken, ehuru det accentueras när fler EG-direktiv skall
genomföras med tvingande regler. I första hand är det dock en
principiell rättspolitisk fråga. Även om en sådan ordning god-
tagits i vissa lagstiftningsärenden och inte
grundlagen lägger
formella hinder i vägen, anser jag att det ändå inte bör komma
ifråga att domstolar skall döma efter som fastställs av ena
regler
parten. Att ett myndighetsbeslut om sådana normer kan överklagas till är min inte Som
Regeringen enligt mening tillfyllest.
skett med bör
gruppundantagen enligt nya konkurrenslagen
Regeringen i dessa fall ta att utfärda bestämmel-
på sig själv
serna. Kommitténs idé om ett Privatekonomiskt Centrum
tycker jag
förtjänar att prövas närmare, oavsett om det att finna
går
medfinansiärer eller ej. Kommittén har dock valt att
knyta
centrumet till den andra
konsumentmyndigheten (Konsument
Sverige), samtidigt som man vill att institutionen skall ha en
självständig ställning. Budgetrådgivning m m skall
ligga på myndigheten. Jag ifrågasätter om detta är den riktiga uppläggningen. Självständigheten har uppenbart stor betydelse och bör
komma till även att centrumet är det
uttryck genom fristående;
bör alltså inte samlokaliseras med annat sätt höra till
eller på
någon konsumentmyndighet.
Jag menar vidare att det bör att de konsument-
övervägas lägga
ekonomiska frågorna i sin helhet inom centrumet. är inte
Jag
övertygad om att den kommittén föreslår är ratio-
uppdelning
nell och
ändamålsenlig.
Kommitténs (alternativ ut att två konsument-
förslag 1) går på
myndigheter inrättas. Jag är skeptisk till denna även om
lösning,
inte vill avvisa tanken helt. I vissa framstår
jag stycken lösningen
som en till situationen före 1976 då det nuvarande
återgång
Konsumentverket bildades. Framför allt kan
gränsdragningen
Särskilda yttranden 399
mellan vålla och måste i vart fall
myndigheterna svårigheter
utredas närmare. Den typ av blandfinansiering man tänker sig - och som även finns f n - är inte heller (risk för
oproblematisk
bl a).
korssubventionering
man att ta ett helhetgrepp på de
Väljer organisatoriskt
konsumentekonomiska måste man i vart fall noga
frågorna
om Konsument Sverige verkligen skall inrättas. Över
pröva
huvud måste det utredas vilka uppgifter som eventuellt taget bör föras till andra och vilka delar av verksamhe-
myndigheter
ten som har att drivas på marknadens villkor
förutsättningar
och om staten då skall vara huvudman. Kommittén bedömer att varken eller nu kan Vilken
provningen förlaget bolagiseras. som är bäst för provningsverksamheten bör studeras lösning
särskilt, bl a eftersom den har betydelse på säkerhetsområdet. Det är enligt min mening tveksamt om staten skall syssla med
allmän av utöver vad som följer av
utgiving publikationer, informationsskyldighet. Det är t ex inte självklart myndigheters att staten skall uppträda som läromedelsproducent på
konsumentområdet. Det bör prövas om efterfrågan inte kan andra sådana producenter. Beträffande
tillgodoses genom utredningsverksamheten bör de överväganden om inriktning
och som i samband med att Konkurrensverket
syfte gjordes
inrättades kunna ge vägledning. Allmänna reklamationsnämnden är en viktig del av rättsvä-
sendet. att dess självständighet skall Jag delar uppfattningen
bevaras. Jag anser inte att samlokalisering med någon konsumentmyndighet eller annan intressent på området bör komma
ifråga.
Frivilliga organisationer
I likhet med kommittén anser jag att ett breddat konsumentengagemang vore önskvärt. Särskilt för opinionsbild-
politiskt
ning och debatt är detta viktigt.
menar dock att stor restriktivitet med bidrag ur skatteme-
Jag
del måste iakttas. I vart fall bör de huvudsakligen utgå på bör främst lita till sina
projektbasis. Intresseorganisationer
medlemmar som intäktskälla. Jag anser inte att Sveriges
Konsumentråd, som bl. a. har ekonomiskt starka fackliga orga-
nisationer i medlemskretsen, skall erhålla statsbidrag.
Kommittén föreslår att staten skall stödja en ”konsument-
om de frivilliga skulle vilja driva en kampanj” organisationerna
sådan. Jag kan inte ställa mig bakom denna rekommendation, eftersom det är helt obekant vad kampanjen skulle gå ut på.
400 Särskilda yttranden
Särskilt av Turid Ström
yttrande experten
Kommittén är ense om målen för konsumentpolitiken. Tidigare
mål ligger fast; att stärka konsumenternas ställning på markna-
den och att hushållen i deras strävan att effektivare
stödja
utnyttja sina resurser. Därtill kommer nya mål som att främja en
från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling.
Hänsynen till människors hälsa och resurssvaga gruppers behov skall särskilt beaktas. Insatserna skall i första hand inriktas sådana varor och tjänster som svarar för en stor del
på av hushållsbudgeten.
I allt väsentligt överensstämmer detta med den inriktning av verksamheten som Konsumentverket (KOV) redan nu bedriver.
Det är värt att notera att kommittén inte föreslår att någon av KOV:s nuvarande skall I stället är det
arbetsuppgifter upphöra.
fråga om en successiv utveckling av nya verksamheter.
Då kommittén är enig om den statliga konsumentpolitikens
inriktning är det överraskande att den är så splittrad i synen
på
hur verksamheten skall organiseras. Förklaringen är troligen att
kommittén inte haft ett bra underlag för ställningstagande i
organisationsfrågan.
Kommitténs majoritet förordar att nuvarande KOV delas i
två myndigheter; en som handhar myndighetsutövning, främst konsumentskydd och rättstillämpning (Nya Konsumentver-
ket), och en som svarar för övriga åtaganden inom konsument-
politiken, främst utredande, upplysande och opinionsbildande uppgifter (Konsument Sverige). Därtill lägger kommittén ett
förslag om att bilda ett Centrum för privatekonomi som staten skall delfinansiera.
Kommitténs minoritet förordar ett sammanhållet Konsumentverk. Jag delar minoritetens uppfattning.
Som jag inledningsvis konstaterat är kommittén ense om målet och inriktningen av verksamheten. Då detta i så hög grad
sammanfaller med den verksamhet som KOV redan nu bedriver
hade det varit naturligt att först granska hur KOV:s nuvarande arbetssätt och och vilka resultat man
organisation fungerar Det har inte skett och den konsultrapport som ligger uppnått. till grund för majoritetens organisationsförslag talar snarast för
ett fortsatt sammanhållet Konsumentverk.
Majoriteten har inte kunnat visa att nuvarande organisation
är behäftad med brister. Organisationen har under årens lopp visat sig vara flexibel och till verk-
tillräckligt anpassningsbar samhetens fortlöpande förändringar.
Jämfört med majoritetens förslag synes den sammanhållna
organisationen vara vida
överlägsen.
Särskilda yttranden 401
För att en väl krävs
bryta upp fungerande organisation
normalt De som majoriteten anför
mycket goda argument.
anser har bärkraft. Jag vill utveckla det närmare.
jag ringa
Ett framträdande i i den statliga
drag förändringarna
under slutet av 1980-talet och särskilt i
myndighetsstrukturen
av 1990-talet har varit en strävan att undanröja dubbel-
början
arbete och därmed öka effektiviteten och skära i kostnaderna. Ett annat ledande motiv har varit att underlätta för företag,
och enskilda att hitta rätt i den
organisationer medborgare
I båda dessa avseenden går majori-
statliga myndighetssfären.
tetens förslag i fel riktning.
En bärande tanke bakom majoritetens organisationsförslag
är att åstadkomma en av KOV:s olika roller och
renodling
Det är i och för en ambition och i det
verksamheter. sig god avseendet har under senare år gått i rätt riktning.
utvecklingen
Ett för det är bl.a. den verksamhetsindelning som KOV
uttryck
nu arbetar efter. Man kan m.a.o. att i det avseende är den
säga som eftersträvar, redan i
organisatoriska lösning, majoriteten
stora inom nuvarande Konsumentverk.
drag genomförd
Att dela nuvarande KOV två torde inte vara
på myndigheter
utan att dels vissa administrativa funktioner måste
möjligt
dubbleras, dels att vissa sakverksamheter blir överlappande.
Att kommittémajoriteten inte insett detta torde till betydande
förklaras av att inte närmare hur
del utredningen granskat
nuvarande verksamhet inom KOV fungerar.
En sådan hade visat att även om KOV:s roller och
granskning
verksamheter renodlas så är det starkt inbördes relaterade. Det
beroendet mellan olika verksamheter är ett utmär-
ömsesidiga
kande hela det området.
drag på konsumentpolitiska
De som svarar för och marknadsbevakning är
lagtillämpning
t.ex. i beroende av den kompetens och de expertresur-
hög grad
ser som skall finnas i den andra
enligt majoritetens förslag
myndigheten.
Likaså från att de medel som används
synes majoriteten utgå
i har sin i varje specifik
konsumentpolitiken givna användning
situation eller att de är Detta är, enligt min mening,
utbytbara. en felsyn.
Ett Ett kan lösas ge-
exempel: konsumentpolitiskt problem
nom en kombination av olika instrument, som t.ex. informa-
av kommunala
tion, utbildning, marknadsbevakningsinsatser
och och eller eventuellt
vägledare organisationer lagtillämpning
en i branschen i De kan också
genom självsanering fråga.
inträffa att vad som till en identifieras som ett
början
visar sig vara en produktsäkerhetsfråga informationsproblem
som kräver Exemplen kan mångfaldigas.
rättsligt ingripande.
Jmf
402 Särskilda yttranden
Majoriteten synes dock till viss del vara medveten om de
samordningsproblem som uppstår mellan de två
föreslagna
myndigheterna vid en delning av KOV. Man föreslår därför en samlokalisering. En sådan torde dock inte kunna de
undanröja
problem som uppstår genom en av KOV.
delning
Generellt kan konstateras att inte
majoriteten gjort något
försök att bedöma följderna av en
tvåmyndighetslösning på
effektivitet och kostnader. Man föreslår att dessa blir
frågor
föremål för en Genom en sådan över-
genomgripande översyn.
syn av verksamheten, kostnaderna och är det
finansieringen
möjligt att de ekonomiska
klarlägga konsekvenserna, säger
majoriteten.
Enligt min mening var detta en av kommitténs
viktigaste
uppgifter. Nu lämnar man den vidare till
en ny utredning.
Medan minoritetens förslag om ett sammanhållet KOV
vilar på
en stabil ekonomisk och som från en
grund utgår organisation
som vi vet föreslår en om
fungerar, majoriteten organisation vilken man själv konstaterar att man inte vet de ekonomiska
konsekvenserna av.
Utöver de ekonomiska konsekvenserna av de två organisa-
vill en
tionsförslagen jag ta upp ytterligare aspekt.
Kommittén pekar på att det vid sidan av staten finns en rad andra aktörer och intressenter på de områ-
konsumentpolitiska
det: konsumenterna och kommu-
konsumentorganisationerna,
nerna, näringslivet, massmedia samt andra
statliga myndighe-
ter än KOV. Antalet är stort.
mycket
För alla aktörer och intressenter innebär en av
tudelning
KOV en påtaglig i förhållanden till nuvarande
försämring
situation där det finns en aktör i form av KOV. Ser man
statlig
till arten och innehållet i de kontakter som KOV har i
dag
framstår det tydligt att med en kommer externkont-
tudelning
akterna att påtagligt Det är inte bara den
kompliceras. på
statliga sidan som dubbelarbete kommer att även hos uppstå;
övriga aktörer blir det dubbelarbete, effektivitetsförluster och onödiga kostnader. jag vill också kommentera om Centrum för
förslaget privat-
ekonomi, där staten föreslås gå in som delfinansiär. Behovet av insatser på det hushållsekonomiska området är
stort, inte minst i samband med den aktuella
rådgivningen
skuldsaneringslagen. Det är stor om att
enighet resurssvaga grupper skall prioriteras. I ett sådant bör
läge tillgängliga
statliga resurser i första hand användas för att stärka och utveckla KOV:s hushållsekonomiska som har stor
arbete, bety-
delse för såväl kommunernas som organisationernas praktiska
rådgivningsverksamhet. En splittring av resurserna innebär en
Särskilda 403
yttranden
och förslaget bör därför avvisas.
försvagning
en kommentar om relationerna mellan staten/
Slutligen och konsumentorganisationerna. Utkonsumentmyndigheten
föreslår att den skall ”finna
redningen statliga myndigheten
formen för ett forum för opinionsbildning och debatt”. Här bidrar man ett sätt till att skapa oklarhet om
på olyckligt mellan myndigheter och organisationerna. rollfördelningen
är och bör inte åvila myndigheter.
Uppgiften onödig
Inom såväl EFTA som EU råder en strikt rollfördelning mellan och konsument-
statliga konsumentmyndigheter frivilliga
för talan i olika
organisationer. Myndigheterna regeringarnas
internationella fora medan före-
konsumentorganisationerna
träder konsumenterna i t.ex. EFTA:s konsumentkommitté och
EU:s konsumentråd. hade fram till 1993 ingen ”röst” i den europeiska
Sverige
BEUC. Genom bildandet av Sveriges
konsumentorganisationen
Konsumentråd, som f.n. omfattar 11 riksorganisationer med
bred kan nu delta såväl i det nordiska
representativitet, Sverige som det europeiska samarbetet mellan konsumentorganisationer.
Konsumentrådet är och har inte tillräckliga resurser
nybildat
för att i ta när det gäller
dag på sig omfattande uppgifter information, och Det bör ges tid
utbildning opinionsbildning.
och stöd att utvecklas.
Bilagør
1 Bilaga
Direktiv
Direktiv till Konsumentpolitiska kommittén (Dir. 1992:04,
beslut vid regeringssammanträde 1992-05-14.)
1¶Mitt
förslag
föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att se över Jag den konsumentverksamheten och bedöma arten, omstatliga och av det Den fattningen inriktningen statliga engagemanget. strukturen området skall också ses över.
organisatoriska på
2 Bakgrund
för den lades fast av Riktlinjerna statliga konsumentpolitiken senast år 1986 (prop. 1985/86:121, LU34, rskr. 292). riksdagen är målet för konsumentpolitiken att Enligt riksdagsbeslutet hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina stödja resurser och att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Detta innebär att de hushållsekonomiska frågorna står i För att nå målen har arbetet bedrivits enligt tre förgrunden. utvecklingen av den lokala utvecklingslinjer, nämligen konsumentverksamheten, stöd till utsatta grupper och ett ökat hos flera grupper i samhället. engagemang De omfattar åtgärder inom konsumentpolitiska åtagandena en rad områden. De insatserna manifesteras främst statliga genom lagstiftning, genom myndighetsverksamhet och genom viss statsbidragsgivning.
408 Direktiv
Lagstiftningen till skydd för konsumenterna har efter hand
byggts ut. Som exempel på som beslutats under
ny lagstiftning
senare år kan nämnas och
produktsäkerhetslagen (1988:1604) den nya konsumentköplagen (1990:932).
Konsumentverket är central
statlig förvaltningsmyndighet
för Verket har sin instruktion
konsumentfrågorna. enligt (SFS
1990:1179) till att hushållen i deras strävan att
uppgift stödja
effektivt utnyttja sina resurser och att stärka konsumenternas
ställning på marknaden. I till detta de
anslutning fullgörs uppgifter som tillkommer konsumentombudsmannen
(KO) enligt lagstiftningen på konsumentområdet. Konsumentverket
har varit verksamt i sin nuvarande form i snart 16 år. Verkets
uppgifter är i stor utsträckning inriktade på
förebyggande
åtgärder. Verket skall sålunda bl.a. undersöka och följa hushållens förhållanden, övervaka marknadens utbud samt
näringsidkarnas marknadsföring och säljvillkor, utarbeta rikt-
linjer för undersöka varor och
marknadsföring, tjänster, främja
väsentlig information till konsumenterna och
främja utbildning
i
konsumentfrågor.
Allmänna reklamationsnämnden har sin instruktion
enligt
(SFS 1988:1583) till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, och andra
tjänster nyttig-
heter som tillhandahållits för enskilt bruk
huvudsakligen
(konsumenttvister) samt att lämna rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Allmänna reklamationsnämnden inrättades
år 1968 för att ge konsumenterna ett enkelt och snabbt
billigt,
alternativ till
domstolsprövning.
Riksdagen beslutade våren 1990 (prop.
1989/90:146,]oU25,
rskr. 327) att inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd till ideella
konsumentorganisationer för att stärka konsumenternas möj-
ligheter att utöva inflytande i som rör
frågor livsmedelspolitiken.
Medlen under anslaget fördelas av Konsumentverket. Genom beslut våren 1990
riksdagens forskningspolitiska
(prop. 1989/90:90, LU22, rskr. 331) har anvisats särskilda
resurser till
konsumentpolitisk forskning. Forskningsmedlen
fördelas av Konsumentverket.
Ett harmoniserat nordiskt för
system miljömärkning av pro-
dukter infördes hösten 1989. Verksamheten finansieras under
uppbyggnadsskedet genom bidrag över statsbudgeten (prop.
1991/92:100, bil. 14). Arbetet med handhas för
miljömärkning
svensk del av en särskild anknuten till
miljömärkningsstyrelse
SIS - i
Standardiseringskommissionen Sverige.
Den kommunala konsumentverksamheten har successivt
byggts ut. År 1990 skedde ett trendbrott. Resurserna för verksamheten har nu minskat i en del kommuner. I
några
Direktiv 409
kommuner har konsumentverksamheten upphört. Totalt sett bedrivs emellertid en omfattande kommunal verksamhet där
är budget- och förköpsrådgivning, skolkontakter,
viktiga inslag rådgivning samt marknadsbevakning, konsumenträttslig reklamationshantering. I inte rikstäckande konsumentorganisation Sverige finns någon av den karaktär som finns i en del andra länder. Åtskilliga konsumentinriktade insatser har inom de fackliga och de gjorts Bland de frivilliga konsumentkooperativa organisationerna. kan nämnas Husmodersförbundet Hem och organisationerna och Konsu-
Samhälle Kooperativa Konsumentgillesförbundet.
ment-Forum är ett annat Fortfarande är dock de exempel. roll förhållandevis blygsam. frivilliga organisationernas Inom vissa sektorer har konsumenterna slutit sig samman för kunna driva sina intressen. Exempel på sådan att gemensamt sammanslutningar är Motormännens Riksförbund, Villaägare-
förbundet och Hyresgästföreningen.
och deras en central roll för Företagen organisationer spelar Inom har sedan mitten av 80konsumentskyddet. näringslivet talet flera branscher inlett ett aktivt arbete med En
egenåtgärder
första av inom tre branschutvärdering företagens egenåtgärder områden har av Konsumentverket.
nyligen genomförts
Den 2 1992 undertecknades avtalet om ett Europeiskt maj Ekonomiskt Samarbetsområde. Avtalet innebär att varor, tjänsoch fritt skall kunna cirkulera en marknad ter personer på omfattande 380 miljoner människor. När EG vid mötet förra året i Maastricht beslutade om att införa en Union inom omnämndes
Europeisk gemenskapen
i den fördragstexten som ett konsumentskyddet föreslagna område där skall bidra till att en hög Gemenskapen uppnå
skyddsnivå. kommer under år 1992 att fram förslag till Regeringen lägga en som skall skapa förutsättningar
förstärkt korzkurrenspolitik
för en ökad effektivitet i såväl den som den offentliga privata sektorn. kommer bl.a. att omfatta en ny skärpt Förslaget som avses träda i kraft under år 1993 samt konkurrenslag för att öka konkurrensen inom den kommunala sekåtgärder torn. kommer att inrättas den 1 juli En ny konkurrensmyndighet
1992 att som utförs av Näringsfrihetsombuds-
genom uppgifter mannen och Statens och konkurrensverk förs samman. pris-
410 Direktiv
3¶Behovet av en
översyn
3.1¶Inledning
Det statliga området
engagemanget på det konsumentpolitiska
måste fortlöpande anpassas till de som sker i det
förändringar
svenska samhället och i vår omvärld. På områden som
många
är av betydelse för konsumenterna har det skett eller förestår
viktiga förändringar. Internationaliseringen och i den synnerhet västeuropeiska integrationen har härvid särskild Det betydelse.
är också angeläget att den i svensk som nu
kursändring politik
genomförs och som bygger på marknadsekonomins får
grunder
tydligt genomslag också på det omådet.
konsumentpolitiska
Bl.a. dessa förhållanden med en föränd-
gör det nödvändigt
ring av den verksamhet som staten medver-
konsumentpolitiska
kar i.
3.2 och ökad konkurrens
Avreglering
Åtgärder för att öka tillväxten och i den svenska
dynamiken
ekonomin är centrala för av vår välfärd. Ett
utvecklingen viktigt
inslag i denna är att åstadkomma en ökad konkurrens
politik
inom såväl som den sektorn. I
den privata offentliga detta syfte
sker en områden som i inte är konkurrens-
avreglering på dag
utsatta. Verksamheten inom stat och kommun utsätts för kon-
kurrens på allt fler områden så att
genom avreglering privata alternativ, bl.a. i fråga om vård, och kan
omsorg utbildning, erbjudas medborgarna.
Konkurrenspolitiken syftar ytterst till att ta till vara konsumenternas intressen. En väl marknadsekonomi
fungerande
förutsätter dock aktiva och välinformerade konsumenter och
ett effektivt
konsumentskydd.
3.3¶Närmandet till EG
Närmandet till EG innebär att för
förutsättningarna närings-
idkarna och för konsumenternas handlande på marknaden
delvis förändras. EES-avtalet kommer sannolikt att medföra ett större utbud av varor och samt en konkurrens
tjänster skärpt
med lägre priser som följd.
För att konsumenterna skall kunna förde-
tillgodogöra sig
larna av det fria flödet av varor och måste de kunna
tjänster
överblicka och värdera utbudet. Detta medför krav en
på god
konsumentinformation. Sådan information har särskild
bety-
Direktiv 411
delse inom tjänsteområdet mot bakgrund av de särskilda svårigheter som i att få inblick i och jämföra olika tjänste-
ligger
omfattning och innebörd. erbjudandens
Närmandet till EG kommer också att i andra hänseenden få
det konsumentpolitiska området. EES-avtaåterverkningar på let förpliktigar EFTA-länderna att i sin nationella lagstiftning fr.o.m. den 1 1993 införa de EG-regler som omfattas av
januari avtalet. På konsumentområdet innebär detta att ett antal lagar måste ändras. Det gäller bl.a. marknadsföringslagen (1975:1418) och (1981:1361). Särskild lagstiftning
hemförsäljningslagen krävs vidare bl.a. när det leksakers säkerhet
gäller paketresor, samt på dessa områden
farliga produktimitationer. Förslag avses bli förelagda riksdagen under år 1992.
Inom EG förbereds bl.a. lagstiftning när det gäller produktsäkerhet, avtalsvillkor, ansvar för tjänster samt s.k.
oskäliga
Detta arbete kan leda till att det svenska distansförsäljning.
behöver ändras eller kompletteras. regelverket
De som skall när ett EES-avtal träder i
regelverk tillämpas kraft kommer att ställa ökade krav på en effektiv myndighets-
och kontroll av varor och tjänster på marknaden när det tillsyn gäller främst säkerhetsaspekter.
Även det marknadsrättsliga området kan det förutses att
på den ökade internationella handeln och marknadsföringen över
ofta i nya medier, kommer att kräva en förstärkt gränserna, marknadsbevakning.
har nära samband med produkters säkerhet
Standardisering och funktion. EG hänvisar alltmer till standarder i sin lagstift-
i Europa kommer att ställa krav på ning. Standardiseringen svenska insatser.
EES-avtalet för samarbetet mellan EFTA-länderna
ger ramar och EG. EFTA-länderna ges bl.a. möjlighet att delta i framtida
konsumentområdet. En förutsättgemenskapsaktiviteter på ning för att påverka den framtida europeiska konsument-
är ett aktivt deltagande av svenska experter och politiken konsumentföreträdare. Detta kommer att ställa krav på kompetens och språkkunskaper.
EFTA:s konsumentministrar vid sitt senaste möte i
antog
i 1991 en särskild konsumentdeklaration. I Reykjavik augusti deklarationen EFTA/B3 12/91) understryks betydelsen av
(III att konsumenternas intressen och att behålla en hög nivå
stödja på konsumentskyddet vid närmandet till EG.
412 Direktiv
m
Kopplingen mellan och har blimiljöpolitik konsumentpolitik
...\...V..
vit allt starkare. Miljöhänsynen har fått en större för «-\ betydelse konsumenterna. Många är beredda att genom sitt levnadssätt och sina konsumtionsvanor bidra till en minskad belastning på miljön. Ett uttryck för denna utveckling inrättandet av det utgör nordiska systemet för miljömärkning. Det bör i sammanhanget också nämnas att en arbetsgrupp har tillsatts under Miljöoch naturresursdepartementet med uppgift att undersöka möjligheterna att begränsa varornas i alla led. miljöpåverkan En rapport kommer att presenteras under sommaren 1992. Konsumentverket har utöver de insatser som för att i görs med beslut härom minska hushållens enlighet riksdagens elförbrukning också aktivt arbetat med bränsledeklarationer för bilar, m.m. Sambandet mellan miljö och konsumtion uppmärksammas i av verkets och i många publikationer utbildningsverksamheten. Det ökade intresset för även i rättsmiljön avspeglas tillämpningen. Konsumentverket/KO har särskilt uppmärksammat reklam där miljöargument används. Marknadsdomstolen har vid flera tillfällen på talan av KO förbjudit vilseledande miljöreklam. Mot bakgrund av det ökade miljömedvetandet hos konsumenterna och den utveckling i övrigt som sker bör
kopplingen
mellan miljöfrågor och konsumentfrågor prövas närmare.
3.5¶Den lokala verksamheten
Den lokala konsumentverksamheten är i det konsumentviktig politiska arbetet. Det betonades av senast under riksdagen våren 1991 (Skr. 1990/91:143, LU37, rskr. 334). Inom kommunerna har under senare tid resurserna för den kommunala konsumentverksamheten minskats. Utvecklingen i kommunerna kan inge farhågor för framtiden, och detta reser bl.a. frågan hur konsumenterna skall kunna tillförsäkras ett fortsatt lokalt stöd. Om den kommunala konsumentverksamheten minskar - då det inte kan komma i fråga att kommunerna ålägga nya området - leder det sannolikt till ett ökat uppgifter på tryck på Konsumentverket och Reklamationsnämnden.
Direktiv 413
4¶Utredningsuppdraget
4.1¶Allmänna utgångspunkter
Kommittén att en samlad översyn av det bör ges i uppdrag göra det området.
statliga engagemanget på konsumentpolitiska
För är min särskilt två faktorer av översynen enligt mening
central betydelse.
Den ena samman med ambitioner att
hänger regeringens
stärka och bredda marknadsekonomins roll i det svenska
samhället. En fortsatt i denna riktning ger ändrade
utveckling
för såväl konsumenter som En
förutsättningar näringsidkare.
väl marknadsekonomi stärker konsumenternas ställ-
fungerande
som ställs inför ökade krav för
ning samtidigt näringsidkarna
att kunna hävda marknaden. Dessa förhållanden skapar
sig på
ändrade villkor för konsumentpolitiken.
Den andra faktorn av särskild betydelse i sammanhanget är
närmande till EG. Detta förhållande, i förening med Sveriges
den ökade i kommer att bl.a.
internationaliseringen övrigt, ställa den svenska konsumentpolitiken inför delvis nya uppgif-
ter. anser vidare att det är att slå vakt om det rättsliga
Jag viktigt
och att vi tar fasta på den allt starkare
konsumentskyddet kopplingen mellan miljöpolitik och konsumentpolitik.
Med i de förutsättningar som i det jag nu
utgångspunkt ligger
särskilt se över den statliga verksamhetens
sagt bör kommittén och omfattning konsumentområdet.
art, inriktning på
för bör vara att avgränsa det statliga
Vägledande översynen Den statliga verksamheten på konsumentpolitik-
engagemanget. ens område bör koncentreras till sådana verksamhetsområden där insatser behövs och till sådana uppgifter
statliga verkligen
som inte kan kommunala eller enskilda, organ.
läggas på andra,
I vill särskilt nämna behovet av statliga
sammanhanget jag
insatser för att också framdeles värna om särskilt utsatta
konsumenter.
4.2¶En mar/enadse/eonomi
förstärkt
Den förstärkta och breddade marknadsekonomin grundad på
fri konkurrens och avreglering skapar, som jag nyss sagt,
ändrade villkor för konsumentpolitiken.
En konkurrens stärker typiskt sett konsumenternas
skärpt
marknaden. Konsumenternas intressen blir en
ställning på
för marknaden. Den här utvecklingen gör att de
angelägenhet
Vi l
414 Direktiv
hittillsvarande insatserna kan behöva om-
konsumentpolitiska
prövas i vissa delar. Samtidigt bör jag erinra om att resonemanget om konsumenternas förstärkta ställning bygger på att konsu-
förutsättningen
menterna är både aktiva och välinformerade samt att de rättsliga spelreglerna är effektiva. För att konsumenterna skall
kunna fylla sin funktion i marknadsekonomin krävs ju bl.a. en
fullgod marknadsöverblick och ett
tydligt prismedvetande.
Härtill måste beaktas att en rad marknader inte kännetecknas av konkurrens. i dessa hänseenden får en
fullständig Svagheten
särskild betydelse vid den marknads- och konkurrenssituation
som uppstår för konsumenterna efter ett EES-avtal. jag anser att det måste vara en av för
huvuduppgifterna
kommittén att närmare belysa vilka de nu
återverkningar
beskrivna förhållandena bör få på
konsumentpolitiken.
4.3¶Närmandet till EG
Den ökade och då i närmandet
internationaliseringen synnerhet
till EG reser, som en rad som rör
jag har framhållit, frågor
konsumentpolitik och det statliga engagemanget. Det bör därför vara en annan huvuduppgift för kommittén att de
belysa
konsekvenser som närmandet till EG för med för svenskt
sig
vidkommande. Det lagstiftningsarbete som föranleds av ett EES-avtal
pågår för närvarande i regeringskansliet.
Kommitténs uppgifter bör därför i första hand inriktas
på
frågor som rör annat än behovet av Det kan
lagstiftning. gälla
kraven insatser bl.a. i om och
på fråga marknadsbevakning
deltagande i internationellt arbete. Kommittén bör lämna för-
slag på hur dessa krav lämpligen bör Det då tillgodoses. gäller
inte bara de mer i om
utpräglade myndighetsfunktionerna fråga
bl.a. produktsäkerhet, utan också operativt inriktade
uppgifter, såsom deltagande i det gemensamma regelverkets utveckling
och i det viktiga vill i detta sam-
standardiseringsarbetet. Jag
manhang särskilt peka på behovet att undersöka hur marknads-
övervakningen bör organiseras samt vilka
finansieringsbehov
och som
finansieringsalternativ föreligger.
Närmandet till EG aktualiserar också om vilka
frågor uppgif-
ter som lämpligen bör handhas i statlig regi. Härvid bör
förslag
på lämplig delegering till göras under konsumentmyndigheten
beaktande av att det här ofta rör sig om samar-
mellanstatligt
bete med bindande verkan. Det kan t.ex. att företräda
gälla
svenska intressen i olika
förhandlingar.
En annan väsentlig uppgift i detta är att finna
sammanhang
Direktiv 415
metoder och former för hur man skall hantera konsumentfrågor som sträcker sig över nationsgränserna. Kommittén bör i sammanhanget vad som i EFTA:s
uppmärksamma sagts konsumentdeklaration från hösten 1991.
4.4¶Ett /eonsumentslzydd
effektivt rättsligt
Som jag förut sagt intar det rättsliga konsumentskyddet en central inom konsumentpolitiken. Vi har i en
plats Sverige konsumentlagstiftning som i många avseenden skapar garantier för ett bra konsumentskydd. Lagstiftningen ger
rättsligt samtidigt tydliga spelregler för näringsidkarna.
Jag anser dock att det finns anledning att pröva om vi- vid en ökad och en friare marknadsekonomi - behöver
avreglering stärka konsumenternas möjligheter att hävda de rättigheter som det rättsliga konsumentskyddet erbjuder. Detta är inte minst viktigt i en utveckling med marknadsföring i nya former, såsom ”homeshopping”. Viktigt är också att följa den utveckling som sker inom EG.
Kommittén bör vara uppmärksam på i vad mån det kan finnas regler på det rättsliga konsumentskyddets område som lägger omotiverade hinder i vägen för en fri marknad och konkurrens och som därmed i själva verket motverkar konsumenternas intressen.
En diskussion om det rättsliga konsumentskyddet och det statliga engagemanget på det området måste givetvis omfatta Konsumentverkets roll och uppgifter på det området. Detsamma gäller i fråga om Allmänna reklamationsnämnden.
Frivilliga /eonsumentorganisationer
Vid kring en avgränsning av det statliga engage-
övervägandena
är det att analysera möjligheterna av att i manget naturligt skilda former privatisera det konsumentinriktade arbetet som i dag bedrivs av konsumentmyndigheten. Härvidlag är det, som jag ser det, angeläget att sträva efter att konsumenterna i större utsträckning engagerar sig i konsumentfrågorna och tar ansvar för dessa både individuellt och i grupp.
Kommittén bör belysa de ekonomiska och administrativa insatser som i ett inledningsskede kan behövas från statens sida för att underlätta bildandet av frivilliga konsumentorganisationer i Sverige.
Kommittén bör också självfallet följa utvecklingen av den kommunala konsumentverksamheten och hur den påverkar behovet av insatser den lokala nivån.
frivilliga på
41 e Direktiv
4.6¶Ökad
miljöhänsyn
En annan sak som kommittén bör ägna uppmärksamhet åt är
den allt starkare koppling som i dag finns mellan miljöpolitik och konsumentpolitik. Som jag har sagt i det föregående har
miljöhänsynen efter hand fått en allt större betydelse för många konsumenter. Den här utvecklingen främjas av initiativ från
och kommunalt håll, från frivilliga organisationer och
statligt från näringslivet. Jag anser det viktigt att ta fasta på denna vilja
att visa större omsorg om miljön. Miljömedvetna och välinformerade konsumenter är en strategisk förutsättning för att bl.a. åstakomma miljöanpassade varor. Kommittén bör därför undersöka om några ytterligare åtgärder på det konsument-
området bör vidtas för att stimulera den utveckling
politiska som pågår.
4.7 av
Översyn myndigheterna
En översyn av det statliga engagemanget på det konsumentpolitiska området efter de riktlinjer som jag nu har angett innebär att de statliga myndigheter som är verksamma på området måste ses över. Kommittén bör uppmärksamma ut-
vecklingen av den kommunala konsumentverksamheten och
vilka förändringar den utvecklingen kan få för Konsumentver-
ket och Allmänna reklamationsnämnden.
Konsumentverket
Översynen bör till att börja med ta sikte på att anpassa
Konsumentverket till de förslag som kommittén kommer fram
till med anledning av utredningsuppdraget såsom det hittills har
angetts.
Kommittén bör även undersöka i vad mån det är påkallat att även i andra hänseenden göra omprioriteringar av den verk-
samhet som verket enligt sin instruktion har att utföra. Kom-
mittén bör i så fall lämna förslag till erfordeliga ändringar i
verkets instruktion.
Kommittén bör i sammanhanget också pröva de möjligheter
som kan stå till buds för att minska verkets anslagsbehov utan
att för den skull de väsentliga konsumentpolitiska uppgifter
som verket bör ha träds för när. I detta bör bl.a. ansvars-
syfte
fördelningen mellan Konsumentverket och andra statliga organ
ses över. En fråga som därvid särskilt bör uppmärksammas är
ansvarsfördelningen mellan Konsumentverket, den nya konkurrensmyndigheten, länsstyrelserna och den lokala
konsumentverksamheten när det gäller formerna för och om-
Direktiv 417
fattningen av allmän konsumentinformation om prisförhållan-
dena på marknaden. I sammanhanget bör kommittén också undersöka möjlighe-
terna och av att delar av verksamheten vid Kon-
lämpligheten
sumentverket finansieras på annat sätt än över statsbudgeten.
Konsumentombudsmannen
Även KO:s roll och verksamhet inom ramen för det rättsliga bör Kommittén bör överväga i
konsumentskyddet analyseras.
vad mån det kan finnas skäl att ändra KO:s roll och uppgifter för att få till stånd en av verksamheten till områden
anpassning
som ter särskilt angelägna men som i
sig konsumentpolitiskt
utanför KO:s tillsyn. Kommittén bör också överväga
dag ligger om det nu finns anledning att ge KO en organisatoriskt själv-
ständig ställning.
Allmänna reklamationsnämnden
Allmänna reklamationsnämnden bör också ses över. Därvid är det att beakta att reklamationsnämnden enligt min mening
en viktig funktion inom det rättsliga konsumentskyddet. fyller
Nämndens verksamhet är - både för konsumenterna och för
- ett och i många fall effektivt
näringsidkarna ändamålsenligt
alternativ till en traditionell i de allmänna dom-
tvisthantering
stolarna. För såväl de enskilda som för staten är tvisthanteringen inom nämnden dessutom också ett från kostnadssynpunkt
fördelaktigt alternativ.
Jag anser därför att en tvisthantering av det slag som reklamationsnämnden bedriver inte bara bör bibehållas - som ett - utan också
komplement till de förebyggande åtgärderna
utvecklas för att kunna möta de behov som kan förutses.
av den kommunala medlingen får här betydelse. Utvecklingen
I det hänseendet måste bl.a. behovet av att utveckla tvistlösningsmekanismer för att hantera konsumenttvister som sträcker sig
över nationsgränserna uppmärksammas.
Kommittén bör i av vad jag nu har sagt göra en analys
ljuset
av de som reklamationsnämnden har. En utgångs-
uppgifter
för en sådan bör vara att den tvisthantering som
punkt analys nämnden bedriver även framdeles skall bygga på förutsättning-
en att nämndens beslut har karaktären av rekommendationer. Kommittén bör vidare vilka varu- och tjänste-
överväga
områden som bör omfattas av en tvisthantering av det slag som nämnden bedriver. Vidare bör kommittén pröva om de nuvarande formerna för verksamheten hos reklamationsnämnden kan behöva ändras. Ett riktmärke bör vara att statens kostnader för verksamheten hålls nere.
14 13-0824
418 Direktiv
4.8¶Övrigt
Kommittén bör vidare mot bakgrund av den utveckling som
pågår belysa om det konsumentpolitiska arbetet i större ut-
sträckning bör innefatta kommunala och andra offentliga tjäns-
ter på de områden som inte är avreglerade. De som nu
åtgärder
inletts för att den sektorn och andra
öppna offentliga reglerade
områden för ökad konkurrens medför att fler delar
visserligen av ekonomin kommer att fungera under marknadsmässiga
former. Ett exempel är skolan där föräldrarnas att
möjlighet välja skola har ökat genom regeringens förslag om skolpeng.
Avregleringen har emellertid inte nått alla de områden som hittills varit reglerade. Och det kan förutses att vi även med ett ambitiöst avregleringsprogram kommer att ha kvar flera områden med en reglering som innebär att konkurrens kommer att saknas. Det bör stå kommittén fritt att även i andra hänseenden än dem jag nu berört ta upp frågor som kan vara av för
betydelse
den verksamheten det området.
statliga på konsumentpolitiska
5¶Arbetets bedrivande
Kommittén bör i sitt arbete samråda med
pågående utredningar
som kan ha betydelse för översynen.
Kommittén bör också ta del av det arbete som görs avseende
den lokala verksamheten i enlighet med regeringens uppdrag till
Konsumentverket den 27 mars 1991 (dnr C91/676/MA). Konsumentverkets och Allmänna reklamationsnämndens
fördjupade anslagsframställningar för budgetåren 1992/93-
1994/95 bör utgöra ett underlag för kommitténs arbete. Kommittén skall beakta innehållet i direktiv till
regeringens
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående
utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5 ) och angående EGaspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).
Kommitténs arbete skall vara avslutat senast den 1
september
1993.
Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer att
jag regeringen bemyndigar
att tillkalla en kommitté - omfattad av
kommittéförordningen
- med ledamöter med att
(1976:119) högst sju uppdrag göra en
konsumentpolitisk översyn,
att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, sekreterare och annat experter,
Direktiv 41 9
biträda åt kommittén.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
ansluter och
Regeringen sig till föredragandens överväganden
bifaller hemställan.
(Civildepartementet)
2 Bilaga
Exempel på
egenåtgärdsprogram
Här presenteras huvuddragen i ett femtiotal egenåtgärdsprogram
fördelade på ett drygt trettiotal branscher. Inom vissa branscher
genomförs således flera typer av egenåtgärder. Redovisningen
av varje bransch är dock inte fullständig t.ex. har standard-
kontrakt och garantisystem helt utelämnats på grund av att
sådana egenåtgärder är mycket vanliga och förekommer i stort sett i alla branscher. Det har därför inte bedömts meningsfullt att ta med dessa.
Redovisningen sker branschvis, men inleds med vissa
program som kan betecknas som branschövergripande. I försäkringsbranschen finns såväl för branschen gemensamma som företagsegna system för rådgivning samt för reklamations-
hantering. Ett antal företagsegna system finns med endast i redovisningen av försäkringsbranschen. De flesta uppgifter om här presenterade egenåtgärdsprogram
är hämtade från samtal med och olika promemorior samman-
ställda av Nils Ringstedt vid Konsumentverket och Torsten
Brink vid Industriförbundet.
1¶Branschövergripande program
Huvudmän: Internationella Handelskammarens Svenska
Nationalkommitté (ICC) och Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM)
Egenåtgärder: 1. Grundregler för reklam, Regler för säljfrämjande åtgärder, Regler för direktmarknadsföring m.fl. samlingar av etiska regler för olika typer av marknadsföring.
Egenåtgärdsprogram 421
2. Marknadsetiska Rådet (MER) med uppatt uttalanden rörande
gift göra principiella
och av de nämnda reg-
tolkning tillämpning
lerna. Etablerade: i sin första edition långt före
Grundreglerna marknadsföringslagen. Övriga regelsamlingar
från 1970-talet och senare. MER etablerat 198 9.
Huvudman: Reklamförbundet m.fl.
Annonsörföreningen,
1. I till för reklam
Egenåtgärder: anslutning Grundregler
definition av könsdiskriminerande
utbyggd
reklam. Etablerade: 1987
Huvudman: Reklamförbundet
Utbildning för Ansvariga Reklamutgivare
Egenåtgärd:
(ARU). Avancerad praktiskt upplagd utbildning i marknadsrätt avseende såväl offentlig-
som utomrättsliga regler och sysrättsliga
tem. Etablerad: Slutet av 1960-talet
Huvudman: Annonsörföreningen Utbildning för Delegerade Reklamansvariga
Egenâtgärd:
Brett utbildning med sär-
(DRA). upplagd
skild inriktning på marknadsföringsrätten,
både offentligrättsliga och utomrättsliga reg-
ler och system.
Etablerad: Slutet av 1960-talet
Huvudman: Svenska Tidningsutgivareföreningen (1-2)
samt Pressens samarbetsnämnd (2)
1. Regler för reklamidentifiering Egenåtgärder:
2. Textreklamkommittén med uppgift att
behandla ärenden redaktionell text
angående med reklaminslag.
Etablerade: 1976
,,, l 422
Egenåtgärdsprogram
Branschspecifika program
Bransch: Advokatverksamhet
Huvudman: Sveriges Advokatsamfund
Egenåtgärd: Nämnd för prövning av arvodestvister mel-
lan advokatbyrå och klient. Etablerad: Stadgarna tillkom i samband med samfundets bildande för ca. 100 år sedan.
Bransch: Bankverksamhet
Huvudman: Svenska Konsumentverket
Bankföreningen,
och Finansinspektionen.
Egenåtgärd: Konsumenternas Bankbyrå startar sin verksamhet i början av 1994. skall
Bankbyrån syssla med rådgivning.
Bransch:
Begravningsentreprenörer Huvudman: Sveriges Begravningsentreprenörers Förbund
Egenåtgärd: Reklamationsnämnd för bedömning av klagomål från kunder. I nämnden ingår företrädare för branschen och konsumenterna. Etablerad: 1988
Bransch: Bostadsmarknaden
Huvudman: Centralor-
Sveriges Bostadsrättsföreningars
ganisation
Egenåtgärd: Bostadsrättsnämnden med uppgift att pröva tvister mellan konsument/bostadsrättsinne-havare och I nämnden
bostadsrättsförening.
ingår tre jurister.
Etablerad: 1988
Bransch: Brunnsborrning
Huvudman: Sveriges Avantiborrares
förening
Egenåtgärd: Reklamationsnämnd för bedömning av tvister mellan och
föreningens medlemsföretag
deras kunder rörande
brunnsborrningsar-
beten. Medlemmarnas har vid vite förbundit sig att följa nämndens rekommendationer. Etablerad: 1971
Bransch: Bryggeribranschen
Huvudman:
Sveriges Bryggareförening
Egenåtgärder: 1. för av lättöls-
Tolkningsregel identifiering
reklam. Regeln innebär en precisering av motsvarande bestämmelse i Konsument-
Egenåtgärdsprogram 423
verkets för marknadsföring av öl
riktlinjer klass II i syfte att motverka att lättölsreklamen sammanblandas med reklam för öl i andra alkoholklasser. All lättölsreklam insändes i efterhand till föreningen för granskning. Överträdelse av regeln medför att felande bryggeri ådöms ett ”föreningsvite”. 2. Utbildningsprogram för bryggeriernas marknadsföringspersonal och av bryggerierna anlitade reklambyråer rörande marknads-
alkoholreklamlagen samt riktföringslagen, linjer från Konsumentverket på området. 3. Klassificering av färdigförpackat vatten med krav visst innehåll och ursprung för
på
av beteckningar såsom Naturanvändning ligt mineralvatten, Källvatten och Mineralvatten etc. Etablerade: 1 och 21987 samt 3 1990
Bransch: Dagligvarubranschen
Huvudman: Organisationer och företag inom dagligvarubranschen
om volym och vikt finns i lagen om
Egenåtgärd: Regler
av och vikt (1971:1081) bestämning volym som övervakas av Konsumentverket. Dagligvaruhandeln har åtagit sig att verka för att ökad om inom bran-
kunskap reglerna sprids schen och till konsumenterna. Etablerad: I början av 1980-talet
Bransch: Detaljhandeln Huvudman: Sveriges Köpmannaförbund Egenåtgärd: Reklamationshantering under symbolen Trygga Köp. Medlemsföretagen åtager sig att behandla reklamationer korrekt samt att följa Allmänna reklamationsnämndens rekommendationer. Om medlemsföretag inte fullföljer sitt åtagande ersätter Köpmannaförbundet kunden med hjälp av fonderade medel. Etablerad: 1983
Huvudman: Konsumentkooperationen Reklamationshantering av varaktiga konsum- Egenåtgärd:
tionsvaror i anslutning till köptrygghetsbevis.
424 Egenåtgårdsprogram
Garantin i två år. Om kunden en
gäller köper
vara som kostar mer än 1 000 kronor, kan
denne vid köptillfället teckna en treårig för-
säkring som gäller om varan slutar fungera
grund av skada eller kommer bort. Med
på
vissa undantag tillämpar konsumentföre-
ningarna öppet köp på inköpta varor i tre
veckor. Etablerad: 1966
Bransch: Direkthandelsbranschen
Huvudman: Direkthandelsföretagens förening (Df)
Egenåtgärd: Dokumenten ”God affärssed i teledirekt-
” handelns marknadsföring” samt God affärssed i hembesökshandelns marknadsföring”
med omfattande presentation av gällande
offentligrättsliga och utomrättsliga regler på området samt deras tolkning och tillämp-
ning. Dessutom finns vissa gransknings- och
bedömningsfunktioner i form av ”Dfzs vägle-
dare”. Inom ramen för programmet har s.k.
ångerhandlingar på olika främmande språk tagits fram.
Etablerad: 1985
Bransch: Direktmarknadsföringsbranschen
Huvudman: Swedish Direct Marketing Association (SWEDMA)
Egenåtgärder: 1. Rekommendationer till företagen i bran-
schen etik vid direkt-
angående god marknadsföring. Till direktmarknadsföring
hänförs adresserad och oadresserad direktre-
klam, tidningsbilagor, telemarketing etc.
SWEDMA har utarbetat en handbok för
företagen med en genomgång av gällande regler och deras tillämpning.
2. Etiska nämnden för direktmarknadsföring (DM-nämnden) med uppgift att övervaka och göra uttalandena rörande god etik i
direktmarknadsföring.
Etablerade: 1986
Bransch: Däckbranschen Huvudman: Däckspecialisternas Riksförbund (DRF) och Däckleverantörernas förening (DF)
Egenåtgärdsprogram
Egenåtgärd: Reklamationsnämnd för automobilgummi
med att bl.a. pröva tvister
(RAG) uppgift
mellan återförsäljare och konsumenter rö-
rande vissa angivna däcksfabrikat. Medlems-
har sig att följa nämndens
företagen åtagit
rekommendationer. Etablerad: 1970-talet
Bransch: Fastighetsmäklarbranschen Huvudman: Sveriges Fastighetsmäklarsamfund/Mäklar-
samfundet 1. Etiska regler för medlemmarnas uppträ-
Egenåtgärder:
dande. 2. i prövas i krets-
Medlemsskap föreningen styrelser, bl.a. utifrån de etiska reglerna.
3. Centralt finns en disciplin- och ansvars-
nämnd som prövar inte bara medlems, utan
även annan verksamhet.
fastighetsmäklares,
Etablerade: 1984
Huvudman: Aktiva Fastighetsmäklares Riksför- Sveriges
bund (SAF)
1. Förbundet har dokumentet ”God
Egenåtgärder: antagit
- som skall av
mäklarsed etiska regler” följas
medlemmarna. 2. Förbundet har inrättat dels en antagningsnämnd för av medlemsskap, dels en
prövning disciplinnämnd för prövning av medlemmar-
nas dels en reklamationsnämnd
uppträdande,
för av tvister mellan mäklare och
prövning
kunder - Reklama-
Fastighetsmarknadens
tionsnämnd (FRN). Medlemmarna har åta-
att följa reklamationsnämndens be-
git sig
slut. Etablerade: 1965
Huvudman: Svensk Fastighetsförmedling (ESSEFF)
Ansvarsnämnd bestående av två jurister och
Egenåtgärd:
tre mäklare som har till uppgift att avgöra om mäklare handlat i strid med god mäklarsed.
Tills Vidare bedömningarna från utgår
Mäklarsamfundets etiska regler i avvaktan
att huvudmannen skall fastställa egna
på regler.
Etablerad: 199 1
15 13-0824
426 Egenåtgärdsprogram
Bransch: Fastighetsägare Huvudman: Sveriges Fastighetsägareförbund
Egenåtgärd: av medlemmarnas vandel
Övervakning ge-
nom styrelserna i 24 regionala föreningar.
Dessa kan ta ställning till om medlem som misskött sig skall få erinran eller uteslutas ur förbundet. Förbundet följer
kontinuerligt upp
uteslutningar och skälen för dessa. rörande god sed på
Informationsbroschyr
hyresmarknaden och på området utbildning
av förtroendevalda planeras. Etablerad: 1970-talet
Bransch: Färger och lacker
Huvudman: Sveriges Färgfabrikanters Förening (SVEFF) Egenåtgärd: Information om målning av träfasader. Över-
enskommelse har träffats med Konsumentverket om innehållet i en broschyr som informerar om hur man undviker fukt- och rötskador. Etablerad: 1993
Bransch: F örsäkringsbranschen
Huvudman: Sveriges Finans-
Försäkringsförbund,
inspektionen och Konsumentverket.
Egenåtgärd: Information och Konsu-
rådgivning genom
menternas Försäkringsbyrå. Råd före av
köp
försäkring genom bl.a. marknadsöversikter. Råd efter köp bl.a. i samband med skadetvis-
ter där byrån intar en medlarroll mellan
parterna. Etablerad: 1979
Huvudman:
Sveriges Försäkringsförbund
Egenåtgärder: 1. Livförsäkringens Villkorsnämnd avger ytt-
rande på begäran av
försäkringsbolag,
Försäkringsförbundet, Allmänna reklamationsnämnden, domstol eller annan myndig-
het rörande av
omfattningen livförsäkringar
samt tolkningen av villkor i sådana försäk-
ringar. 2. Olycksfalls- och sjukförsäkringsnämnden som på begäran av
försäkringsbolag,
Försäkringsförbundet, Allmänna reklamationsnämnden, domstol eller annan myndig-
Egenåtgärdsprogram 427
het avger yttrande i frågor rörande reglering av olycksfalls- och sjukförsäkringsskador. 3. Skadeförsäkringens villkorsnämnd som
av ovan nämnda inrättningar på begäran avger yttrande i frågor som rör omfattningen av skadeförsäkringar och tolkningen av villkor i sådana försäkringar. Etablerade: 1940-talet
Huvudman: Sveriges Försäkringsförbund Egenåtgärd: Ansvarighetsförsäkringens personskadenämnd som på begäran av försäkringsbolag, domstol eller annan myndighet avger yttrande i ärenden angående personskadeersättning från ansvarsförsäkring. Etablerad: 1960-talet
Huvudman: Sveriges Försäkringsförbund
har Egenåtgärder: Försäkringsbolagens rättsskyddsnämnd till att enligt villkoren för rättsskydds-
uppgift
försäkring och trafikförsäkring pröva ombuds (ombud som ej är advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå) lämplighet för uppdrag samt fråga om dessa ombuds arvode och övriga kostnader i händelse av tvist därom.
kan begäras av ombud eller försäk- Prövning ringsbolag. Etablerad: 1 982
Huvudman: Försäkringsbolaget Agria Agrias dj urskadenämnd, som är gemensam Egenåtgärd: för och Länsförsäkringar, prövar ären-
Agria den rörande djurförsäkringar. Verksamheten är ock kostnadsfri för konsumen-
rådgivande terna. Etablerad: 1985
Huvudman: Folksam, Skandia respektive Trygg Hansa
har likartat uppbyggda inrättningar Egenåtgärder: Bolagen med kundombudsman och nämnder för prövning av bolags beslut i skade-
respektive ärenden, tillämpning och tolkning av försäkringsvillkor m.m.
Egenåtgärdsprogram
Bl
Etablerade: Folksam 1960-talet, Skandia 1986 och
Trygg
Hansa 1985. ...xv-pjagamAmxs.
l
Bransch: Hemelektronikbranschen
Huvudmän: Branschorganisationer inom såväl leverantörsledet - som
(1 3) detaljistledet (2)
Egenåtgärder: 1. Marknadsöversikt i form av den s.k. Hi-Fi Handboken.
2. Sammanställning av gällande regler och
praxis vid marknadsföring av hemelektronik
såsom den utvecklats av dels Marknadsdom-
stolen, dels branschens
granskningsnämnd
som verkade under c.a. två år i slutet av 1980talet. Nämndens ledamöter
tidigare ger via
huvudmännen viss rådgivning i marknads-
föringsetiska frågor till företagen.
3. EHL:s ansvarsnämnd med uppgift att
främja enhetlig och till tekprodukternas niska beskaffenhet anpassad rättstillämpning och praxisutveckling på köp- och tjänsterätt-
ens område. Arbetet sker genom bedömning
av konkreta fall rörande reglering av skador
förorsakade av elektriska hushållsapparater.
Etablerade: 1 under 1960-talet, 2 1988 och 3 1991
Bransch: Hotell och restauranger
Huvudman: Sveriges Hotell- och Restaurangförbund Egenåtgärd: Ansvarsnämnd med uppgift att handlägga
och bedöma konsument- och affärsetiska frågor samt reklamationsärenden. Etablerad: 1985
Bransch: Kemibranschen
Huvudman: Kemikontoret och Plast- och Kemikalie-
leverantörsföreningen (PKL) Egenåtgärd: Kemibranschens etiknämnd med uppgift att
handlägga ärenden rörande
marknadsföring
av kemiska produkter och ämnen samt produktsäkerhet och att utveckla affärs-
god sed på området. Någon regelsamling i anslut-
ning till nämndens avgöranden och
tolkning
av begreppet god affärssed har ännu inte sammanställts. Etablerad: 1988
Egenåtgärdsprogram 429
Bransch: Hälsokostbranschen Huvudman: Hälsokostbranschens leverantörsförening Hälsokostbranschens bedömningsnämnd
Egenåtgärder:
behandlar ärenden som rör marknadsföring av hälsoprodukter. Trots att leverantörs-
i samband med tillskapandet av föreningen egenåtgärderna antog egna marknadsföringshar bedömningsnämnden sällan tilregler
dessa. De flesta ärendena har avsett
lämpat
av s.k. naturmedel och nämn-
marknadsföring
den har då kommit att tillämpa och tolka
Konsumentverkets riktlinjer för marknads-
av naturmedel. I och med den nya
föring
försvinner efter en över-
naturmedel. Det är
gångsperiod begreppet
dock att nämndens verksamhet kom-
troligt
mer att fortsätta och framdeles till stor del
avse marknadsföring av s.k. naturläkemedel,
men även andra typer av hälsoprodukter. Etablerade: 1987
Huvudman: Svenska Hälsokosthandlares Riksförbund
Utbildningsprogram för att höja kunskaperna
Egenåtgärd:
hos anställda i branschen. Etablerad: 1 987
Bransch: Livsmedel
Huvudman: Medlemsföretag i Normpack
som en frivillig över-
Egenåtgärd: Normpack bygger på
enskommelse mellan Livsmedelsverket, Packforsk och företag med verksamhet knu-
ten till Svensk
livsmedelsförpackningar.
materialnorm för livsmedelsförpackningar har utarbetats. Normpack skall tillgodose både och miljösäkerhets-
produktsäkerhets-
Normpack svarar även för viss ut-
aspekter.
om förpackningar avsedd för anbildning
ställda vid berörda företag. Berörda företag
till c.a 140 och finns bland råvaru-
uppgår
tillverkare för för-
förpackningsindustrin,
samt livsmedelsindustrin.
packningsindustrin
Etablerad: 1981
Egenåtgärdsprogram
Huvudman: Kontrollföreningen för alternativ odling
(KRAV)
Egenåtgärder: Regler för alternativ odling och
uppfödning
samt marknadsföringsregler för sådana pro-
dukter. Etablerade: 1989
Huvudman: Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM) m.fl. Egenåtgärder: Etiska för av hälso-
regler användningen
påståenden i livsmedelsreklam. Programmets
huvudinslag utgörs av dokumentet ”Hälso-
argument i marknadsföringen av livsmedel”, som är en sammanställning av gällande
regler samt kända förhållanden i om
fråga
livsmedlens/kostens betydelse för hälsan i
olika sammanhang. Via stiftelsen Svensk Nä-
ringsforskning sker viss rådgivning till före-
tagen. Etablerade: 1990
Bransch: Läkemedelsbranschen Huvudmän: (LIF) samt
Läkemedelsindustriföreningen
Representantföreningen för utländska far-
maceutiska industrier (RUFI)
Egenâtgärder: 1. Marknadsöversikter med om
uppgifter läkemedlens egenskaper och verkningar rik-
tade till dels personal inom sjuk- och hälso-
vård samt Apotekspersonal (FASS samt FASS-
vet), dels allmänheten/patienter (Patient-
FASS). 2. Regler för läkemedelsinformation samt
undervisning rörande dessa regler samt andra marknadsrättsliga regler på området för
anställda på olika nivåer inom läkemedels-
företagen. Företagens skriftliga information
övervakas fortlöpande av Läkemedelsin-
dustrins (IGM),
informationsgranskningsman
medan Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) har till uppgift att
tolka och utveckla
informationsreglerna.
3. -
Läkemedelsförsäkringen försäkrings-
system för ersättning åt patienter som drab-
Egenåtgärdsprogram 431
bats av vissa skador till följd av läkemedels-
behandling.
4. System för återkallelse av läkemedel från
och andra hälso- och sjukvårds-
Apotek
inrättningar och i vissa fall även från konsu-
menter/patienter.
Etablerade: 1. FASS 1966, FASS-Vet 1973 samt Patient-
FASS 1983 2. 1969 med inriktning på läkemedelsinfor-
mation till hälso- och sjukvårdspersonal. 1990
vidgat till att omfatta även läkemedelsinformation till allmänheten. 3. 1978 4. 1980
Bransch: Motorbranschen
Huvudman: Motorbranschens riksförbund (MRF) Egenåtgärder: 1. gentemot Allmänna reklama-
Åtagande
tionsnämnden att medlemsföretagen skall
följa nämndens rekommendationer - MRF:s
kundskydd.
2. Varudeklaration av begagnade bilar. Deklarationerna skall utformas i enlighet
med Konsumentverkets riktlinjer. MRF har
åtagit sig att tillse att medlemsföretagen föl-
jer riktlinjerna.
Etablerade: 1 1969 och 21989
Huvudman: Respektive bilindustriföretag eller bilimportör
Egenâtgärd: System för återkallelse av motorfordon Etablerad: Början av 1970-talet
Bransch: Möbelbranschen Huvudmän: Stiftelsen för Möbelforskning och NUTEK
Egenâtgärder: 1. Forskning kring och testning av möbler.
Möbelinstitutet undersöker hur möbler skall
vara beskaffade för att fungera bra och passa
brukarnas behov. Resultaten utgör grund för
produktutvecklingen på området. 2. Enhetligt informationssystem om möblers
egenskaper - Möbelfakta Etablerade: 1967
432 Egenåtgärdsprogram
Bransch: Optikerbranschen
Huvudman: Sveriges Leg. Optikers Riksförbund samt
Optikerföretagens Riksorganisation
Ansvarsnämnd som behandlar ärenden rö-
Egenåtgärd:
rande och branschetiska frågor och
yrkes-
reklamationsärenden. Etablerad: 1989
Bransch: Småhusbranschen Huvudman: Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR)
Trähusbranschens reklamationsnämnd som
Egenâtgärd: handlägger klagomål rörande monterings-
färdiga trähusmaterial sålda av medlems-
företag. om 1.000:- tas ut
Anmälningsavgift
av klaganden, men kan återfås efter beslut av
nämnden. Etablerad: 1964
Bransch: Tobaksbranschen
Huvudman: Svenska Tobaksbranschföreningen Egenåtgärd: Tobaksbranschens granskningsnämnd gran-
skar och verkar för att otillåten tobaksreklam
kommer bort. Granskningen sker genom tolk-
ning och tillämpning av Konsumentverkets
riktlinjer för sådan reklam.
Etablerad: 1 986
Huvudman: Sveriges Köpmannaförbund
Egenåtgärd: Detaljhandelns Tobaksskyltningsråd som skall verka för att detaljhandelns marknadsföringsåtgärder på säljstället överens-
stämmer med Konsumentverkets riktlinjer.
Etablerad: 1986
Bransch: Trafikskolor
Huvudman: Sveriges Trafiksskolors Riksförbund (SFR)
Egenâtgärd: av tvister mellan medlemsföretag Prövning
och deras kunder. Etablerad: 1983
Bransch: Värmepumpar
Huvudman: Svenska Värmepumpsföreningen (SVEP) samt
Rörfirmornas Riksförbund (R)
Egenåtgärdsprogram 433
Egenåtgärd: Reklamationsnämnd (VPN) för prövning av
reklamationer rörande köp och installationer av värmepumpar. I regel prövas endast ären-
den rörande pumpanläggningar på högst 200
kw. En anmälningsavgift tas ut av anmäla-
ren, men den belastar slutligen den som för-
lorar ärendet. Etablerad: 1 986
3 Bilaga
Konsumentombudsmannens
organisatoriska ställning
-
en tillbakablick
1 av Konsument-
Sammanslagningen
ombudsmannen och Konsumentverket
Konsumentombudsmannen (KO) inrättades som en
självständig myndighet 1971 för att svara för tillsynen av lagen om otillbörlig marknadsföring och lagen om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor (AVL), som tillkom vid samma tidpunkt. KO:s uppgifter begränsades emellertid inte till vad som direkt
angavs i de nämnda lagarna. KO fick också uppgifter av övervakande och förhandlande natur. Underlag för verksamheten utgjordes i första hand av KO:s egen granskning av företa-
gens marknadsföring och avtalsvillkor och av de anmälningar
som allmänheten gör till KO. Vidare erhölls material från bl.a.
kommunala konsumentvägledare och hemkonsulenter samt
Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. I för-
sta hand skulle KO genom förhandlingar med näringsidkare
försöka komma till rätta med otillfredsställande förfaranden på
frivillig väg.
Så inom KO:s kansli ett behov av
småningom uppstod vägledning från KO i Övergripande frågor. KO började därför att skriftligen utfärda vissa hållpunkter för hur generalklausulerna i den aktuella lagstiftningen enligt hans bedömning skulle
tillämpas. Näringslivet hade önskemål om att få ta del av KO:s
inställning och argumentation. Detta var bakgrunden till att
KO började utfärda generella normer som med tiden kom att kallas ”Riktlinjer”. Dessa var riktade till den egna personalen
Konsumentombudsmannens 435
organisatoriska ställning
men utformade så att de även kunde till KO
spridas näringslivet.
tog under åren 1971 t.0.m. den 1 juli 1976 fram ett trettiotal
sådana ”riktlinjer”.
Konsumentverket började sin verksamhet den 1 januari 1973. Verket skapades genom en av
sammanslagning
Varudeklarationsnämnden, Statens institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd. Konsumentverket skulle vara den centrala för
förvaltningsmyndigheten konsumentfrågor.
Dess uppgift var att stödja konsumenterna och förbättra deras
ställning på marknaden. Verket skulle bl.a. övervaka markna-
dens utbud, bedriva utrednings- och informationsverksamhet
samt söka påverka producenter m.fl. beträffande marknadsföring och produktutformning genom bl.a. Ver-
överläggningar. ket utövade inte någon myndighet vid denna tidpunkt. Även
Konsumentverket utarbetade generella normer som kallades
riktlinjer, framför allt avseende produktsäkerhet och produkt-
utformning. Under åren 1973-1976 utfärdade Konsumentverket nio sådana riktlinjer. Riktlinjerna hade karaktären av allmänna råd och saknade rättslig sanktion.
Utgångspunkten för Konsumentverkets
producentpåverkande konsumentpolitiska arbete var att i första hand uppnå föränd-
ringar genom förhandlingar och överenskommelser med före-
tag och branschorganisationer. Någon lagtillämpning var det
däremot inte fråga om.
I samband med att lagen om den
otillbörlig marknadsföring
1 juli 1976 skulle ersättas av marknadsföringslagen diskutera-
des vilken av de båda myndigheterna KO och Konsumentverket
som skulle ha tillsynen enligt lagen. Reklamutredningen före-
slog i sitt delbetänkande (SOU 1974:23) ”Information i reklamen” att Konsumentverket och KO skulle ansvaret för
dela på tillsynen medan Konsumentverket skulle ha huvudansvaret för
riktlinjearbetet. avvisades av flertalet remissinstanser
Förslaget med motiveringen att en sådan ordning kunde skapa risker för kompetenskonflikter mellan myndigheterna. Några av instan-
serna menade att KO borde anförtros hela administrationen av
lagstiftningen med för den dömande verksamheten,
undantag
medan Konsumentverkets borde vara att biträda med
uppgift utredningsarbete. Flertalet instanser, bl.a. näringslivets intres-
seorganisationer, förordade i stället att en uppdelning skulle ske så att Konsumentverket svarade för utrednings- och förhandlings-
arbetet samt för utarbetandet av föreskrifter medan KO svarade för tillsynen och för talan inför Marknadsdomstolen.
Övriga
instanser, bl.a. de stora konsument- och löntagarorganisatio-
nerna, ansåg att Konsumentverket borde anförtros utrednings-
och förhandlingsverksamheten samt tillsynen, medan KO:s
436 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning
skulle vara att uppdrag av Konsumentverket väcka
uppgift på
och föra talan inför Marknadsdomstolen.
(prop. 1975/7664 sid. 114-116) utgick från att
Regeringen KO skulle ansvara för de formella KO-uppgifterna medan Konsumentverket skulle ha den utredande funktionen. Frågan var vem som skulle svara för av lagstiftningen. Tre
tillsynen tänkbara modeller redovisades i propositionen:
KO ansvarar för både och 0 Två separata myndigheter. tillsyn
medan Konsumentverket biträder KO med riktlinjearbete utredningsarbete.
Denna modell förordades av bl.a. KO, men avvisades i propositionen av det skälet att den ansågs strida mot riksdagens beslut 1 972 om att inrätta Konsumentverket som central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor.
0 KO ansvarar för tillsynen och för talan inför Marknadsdom-
stolen medan Konsumentverket svarar för riktlinjearbetet.
Denna modell stöddes av bl.a. näringslivets intresseorganisationer. En sådan avvisades emellertid i med
lösning propositionen hänvisning till mellan förhandlingarna
gränsdragningsproblem
för riktlinjearbete samt risken för dubbel-
tillsyn respektive arbete mellan myndigheterna.
0 Konsumentverket ansvarar både och
för tillsyn riktlinje-
arbete medan KO enbart för talan i Marknadsdomstolen på
uppdrag av Konsumentverket.
Denna modell vann stöd hos bl.a. KF, LO, TCO och Marknadsdomstolen, men avvisades därför att KO inte skulle få en
till den bakomliggande utrednings- och tillräcklig koppling förhandlingsverksamheten.
valde i stället att slå samman KO och Konsu-
Regeringen mentverket till en myndighet, Konsumentverket. Härigenom
propositionen mellan de olika möjliggjordes enligt avvägningar konsumentpolitiska medel, som står till buds, och konsumenters och företags kontakter med ansvarig konsumentpolitisk instans underlättades. Chefen för myndigheten (generaldirektören) skulle även vara KO. KO skulle vara lagkunnig. I
anfördes bl.a. att bedömningen av om enskilda propositionen ärenden skall föras till Marknadsdomstolen och hur den närmare uppläggningen inför domstolen då skall vara, lämpligen bör göras av KO självständigt och under eget ansvar. De delar
Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning 437
av KO:s verksamhet som utgjordes av förhandlingar med
etc. däremot intimt samman med branschorganisationer hänger den allmänna och hos
utrednings- förhandlingsverksamheten den nya organisationen. Viktiga frågor om inriktningen och
av denna verksamhet borde därför behandlas av omfattningen styrelsen.
För att hur mera i detalj skulle
överväga organisationen utformas tillsattes en organisationsutredning som i proposition med förslag till organisation av och anslag för det nya Konsumentverket (Prop. 1975/76:159) lämnade förslag till den nya organisationen.
2 1983 års
utredning
Allmänt
biföll vid riksmötet 1980/81 en hemställan från Riksdagen näringsutskottet att frågan om en självständig KO-funktion skulle utredas. Regeringen tillsatte därför i mars 1982 en särskild utredare somi februari 1983 överlämnade betänkandet (Ds Fi 1983:2) ”Konsumentombudsmannens ställning”.
Utredaren faktorer som utgångspunkt för sina över-
tog två
rättssäkerheten och effektiviteten. väganden,
Beträffande den nuvarande organisationen anförde utredaren att det i huvudsak är sakbyråer som svarar för tillsyns- och
medan KO-sekretariatet anlitas dels i den riktlinjeuppgifterna,
som juristkonsult, dels när det löpande ärendehandläggningen blir om att de rättsliga medel som står till
fråga tillgripa förfogande. Personal från KO-sekretariatet deltar bl a. i byråernas s.k. kontaktmöten och får därigenom kännedom om inkomna ärenden, förhandlingar och planerade utredningar.
pågående
Utredaren konstaterade att verkets styrelse inte kan påverka handläggningen av enskilda ärenden. Däremot kan Konsumentverkets genom policy- och resursbeslut påverka såväl
ledning
av som ambitionsnivån i inriktningen ärendehandläggningen verksamheten. Utredaren fann också att i
anmälningsärendena hvudsak inom och att KO själv endast
avgörs sakbyråerna
för talan i Marknadsdomstolen; uppgiften har undantagsvis delegerats till tjänstemän i KO-sekretariatet.
Dessa förhållanden föranledde utredaren att konstatera att KO:s verksamhet såsom konsumenternas ombud efter sam-
hade kommit att bli mindre framträdande än manslagningen vad avsett, när den beslutade om en organisation som
riksdagen avsåg att förstärka KO:s kontakter med konsumenternas praktiska problem. Utredaren skisserade i betänkandet olika
438 Konsumentombudsmannens ställning
organisatoriska
organisationsalternativ. Han anförde bl.a. följande (Ds Fi 1983:2
sid. 70-73):
”Av de som har inhämtats under
synpunkter utredningsarbe-
tet framgår också klart att det är en spridd uppfattning att KO-
ämbetet efter med Konsumentverket har
sammanslagningen kommit i skymundan och fått en mindre personlig profil. Om
man nu vill överväga förändringar i den nuvarande organisatio-
nen kan man antingen sikta på att ytterligare integrera KO-
funktionen i Konsumentverkets verksamhet eller söka
ge KO-
funktionen en mer självständig ställning. Med hänsyn till att
statsmakterna sedan 1972 på olika sätt har försökt en
främja bättre samordning av den konsumentpolitiska verksamheten
kan det vara naturligt att här först diskutera möjligheten att ytterligare KO-funktionen i Konsumentverket genom
integrera att placera KO-sekretariatets personal på byråerna. Därmed
skulle att den särskilda juristfunktionen kommer in i
uppnås ärendets beredning på ett så tidigt stadium som möjligt. Detta
förhållande kan bedömas som en fördel om det är samordning som i första hand eftersträvas och som en nackdel om man fäster
vikt vid att åklagaren skall göra en egen bedömning av
rättstillämpningsfrågan. Skillnaden mellan en sådan helt inte-
grerad organisation och nuvarande ordning skulle emellertid i
praktiken inte bli betydande. Generaldirektören/KO måste
redan nu verka för att anmälningsärendena vid beredningen
och inför Marknadsdomstolen får en som
enhetlig behandling
dessutom överensstämmer med verkets policy i riktlinjeverksamheten.
En förändring i den andra riktningen, dvs. mot en mer
självständig KO-funktion, måste utgå från att uppgifterna att
vara KO olika Det
generaldirektör respektive läggs på personer.
kan sedan diskuteras hur självständig KO bör vara och om
självständigheten kan realiseras inom myndigheten Konsu-
mentverket/KO.
Det ligger i sakens natur att en ökad självständighet innebär en ökad sannolikhet för att olika uppfattningar, eventuellt kon-
flikter, kommer till synes.
Man kan i första hand tänka sig en mer renodlad arbetsfördelning inom ramen för en och samma organisation, där Konsumentverket fortfarande har hela men där
tillsynsansvaret uppgifterna att vara verkschef respektive KO ligger på olika
personer. Liksom idag skulle KO lämna juridisk service till
Konsumentverket och i sin tur få administrativ service från
Konsumentverket. Organisationen kännetecknas av att Konsumentverket har hela ansvaret för
förhandlingsverksamheten.
För att modellen skall bli ett verkligt alternativ till nuläget måste
Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning 439
KO emellertid få en reell möjlighet att kunna påverka vilka ärenden som skall till Marknadsdomstolen.
Nästa steg mot självständighet är att KO, fortfarande inom
Konsumentverket, får ansvar för handläggningen av anmälning-
särendena, medan Konsumentverket svarar för riktlinje-
verksamheten samt biträder KO i ärendehandläggningen och lämnar administrativ service. KO får egna resurser för ärendehandläggningen men förutsätts i huvudsak anlita Konsumentverket när det blir fråga om särskilda utredningsinsatser. Denna lösning innebär att ansvaret för förhandlingsarbetet delas.
En organisatorisk bekräftelse på en faktisk ansvarsfördelning
kan givetvis också ta sig i en i två självstän-
uttryck uppdelning diga myndigheter enligt någon av de modeller som tidigare
övervägts.”
Utredaren visade här exempel på att organ, även domstolar, med ett ansvar för viss verksamhet olika sätt
självständigt på kan ”knytas till” eller i en större myndighet. Som exempel ingå nämndes sjöfartsinspektionen som var en avdelning inom sjö-
fartsverket. Motsvarande fanns inom luftfartsver-
organisation
ket. Ytterligare exempel är Produktkontrollnämnden (PKN) och Statens naturvårdsverk. Naturvårdsverket utgjorde kansli åt PKN, som beslutade i frågor rörande hälso- och miljöfarliga varor. Nämndens ärenden bereddes i naturvårdsverkets pro-
duktkontrollbyrå, som ingick i verkets administrativa avdelning. Verket utarbetade anslagsframställning för produktkon-
trollverksamheten. En likartad organisation gällde för patent-
och registreringsverket och patentbesvärsrätten. Den senare, som var en självständig förvaltningsdomstol, hade sitt kansli i
verket.
Rättssäkerheten
Utredaren konstaterar att en del av den kritik som riktats mot
den konsumentpolitiska organisationen, bygger på uppfatt-
ningen att Konsumentverkets normgivningsmakt och KO:s
åklagaruppgift förenas på ett ur rättssäkerhetssynpunkt disku-
tabelt sätt. Den likställdhet som skall råda i domstol mellan
åklagare och motpart kan uppfattas som rubbad om åklagaren (KO) har normgivningsmakt (Konsumentverkets riktlinjer).
I betänkandet redogörs för att grundlagen söker skilja mellan å ena sidan de beslutande politiska organens normgivande
uppgifter och å andra sidan myndigheternas tillämpande och
verkställande funktioner. Det kan emellertid inte göras gäl-
lande, anförs det, att motsvarande åtskillnad mellan före-
skrivande och tillämpande funktioner upprätthålls på
440 Konsumentombudsmannens organisatoriska ställning
Det är vidare svårt att i statsförvaltningens
myndighetsnivå.
organisation hitta mönster som är uttryck för allmänna
organisationsprinciper eller fastlagda organisations-
några
principer som kräver att föreskrifter och bestämmelser vid
prövas av annan än den som utfärdat
myndighetsutövning
normen. Det konstateras att såväl normgivnings- som tillsyns-
och tillämpningsfunktioner på olika sätt hos organiseras
förvaltningsmyndigheter och att det inte bara är rättssäkerheten, utan även effektiviteten i hushållningen med knappa resurser som avgjort vilken organisation som valts.
Effektiuiteten
Den andra fråga som utredaren ställde sig gällde om en organi-
sation, som ger en mer självständig ställning åt KO, kan främja
konsumentintresset på ett effektivare sätt. Det argument som
enligt utredarens mening måste tillmätas avgörande betydelse
var att självständighet för KO måste leda till att Konsumentver-
ket och KO ibland bedömningar i sakfrågan. Detta
gör olika
skulle medföra påfrestningar i det nödvändiga samarbetet. I en
organisation där såväl Konsumentverket som KO har producent-
påverkande uppgifter blir det i sista hand KO som avör vilka
som skall För företagen skulle detta enligt bedömningar gälla.
utredaren innebära att det blir ointressant att för-
antingen
handla med Konsumentverket eller att förhandlingssituationen
kan utnyttjas för att spela ut de båda myndigheterna mot
varandra, vilket minskar möjligheterna att effektivt företräda
konsumentintresset. Effektivitetsskäl talade därför enligt utredaren för att endast en myndighet sköter den utrednings-
ansvarig och som ingår i och riktlinjeförhandlingsverksamhet tillsyns-
arbetet.
Slutsatser av 1983 års
utredning
Utredaren fann inte tillräckliga skäl för att rättssäkerheten skulle kräva en ändrad Det huvudsakliga skälet
organisation.
härtill var att normgivningen endast avser riktlinjer som inte är rättsligt bindande. Ett ytterligare skäl var att KO som åklagare
förfogar över relativt begränsade tvångsmedel under det förbe-
redande arbetet. Det producentpåverkande arbetet skall i första
hand bedrivas med sikte på att genom förhandlingar uppnå
överenskommelser med företagen. På grund av dessa förhållan-
den skiljer sig i hög grad KO:s uppgift från en allmän åklagares.
Utredaren hade inte heller under utredningsarbetet funnit konkreta exempel på att kravet rättssäkerhet inte hade kunnat
på
Konsumentombudsmannens ställning 441
organisatoriska
Utredaren konstaterade också att Marknadsföring-
tillgodoses.
av en från oberoende
slagen tillämpas tillsynsmyndigheten
domstol. Förutsättningarna för en från tillsynsmyndigheten helt oberoende därmed enligt honom vara
sakprövning syntes
bättre område än på vissa andra
på konsumentlagstiftningens
områden.
Effektivitetsskäl talade för en fortsatt samordning av den
verksamheten. Samtliga organisations-
producentpåverkande
alternativ med en mer självständig KO-funktion som kunde
medförde utredaren komplikationer utan att
övervägas enligt av fördelar. Några uppenbara nackdelar
uppvägas uppenbara
med den dåvarande som motiverade en organisa-
ordningen
tionsförändring hade inte visats.
Utredaren tillade att en nackdel var att valet av
slutligen,
urvalet av de personer som kan komma
organisation begränsar
i som verkschef. Ett alternativ som det möjligt att utse
fråga gör
annan än en ”kvalificerad jurist” till skulle
generaldirektör
utredaren vara att så att stf KO
enligt upplösa personalunionen,
förordnas som KO utan större i övrigt. Ett annat
förändringar
alternativ var att KO konstitueras som egen myndighet med
enda att svara för de s.k. formella KO-funktionerna.
uppgift
4 Bilaga
Organisatoriska aspekter
på Nya Konsumentverket,
Konsument
Sverige
och Konsumentverket
4.1¶Konsumentverket
Nya
till instruktion
Förslag
Följande punkter är ett utkast till till instruktion för det
förslag
nya Konsumentverket. Konsumentverket skall
1. Svara för av den
tillämpningen konsumenträttsliga lag-
stiftningen och utfärda riktlinjer för närings-
erforderliga
idkares och av varor,
marknadsföring utformning tjäns-
ter och andra samt för av
nyttigheter tillämpning
konsumentkreditlagen.
2. Kontrollera att och
näringsidkarnas marknadsföring sälj-
villkor följer gängse lagstiftning samt stimulera närings-
idkare att vidta egna åtgärder i syfte att komma till rätta med
konsumentproblem.
3. Svara för och kontroll av
utveckling regler kring produkt-
säkerhet och hälsa för sådana där annan
produkter ej
myndighet har ett uttalat ansvar.
4. På särskilt företräda staten i internatio-
regeringsuppdrag
nellt arbete inom ramen för bl.a. EES-avtalet vad
gäller
bl.a. liksom
konsumenträttslig regelutveckling produkt-
säkerhet och
standardisering.
Organisatoriska aspekter 443
5. Bereda ärenden för Konsumentombudmannens talan i
Marknadsdomstolen.
6. I ta initiativ till sådan rättslig utveckling som
övrigt
föranleds av konsumenternas intresse i förhållande till marknadens funktionssätt.
7. Medverka i information till konsumenter och näringsid-
kare om konsumenträttsliga regler och tillämpningar.
8. Samverka i med Konsument Sverige.
konsumentfrågor
9. Vid behov kunna hos andra myn-
utnyttja sakkompetens liksom ställa sin kompetens till förfogande digheter själv
för andra myndigheter om detta gagnar konsumentintresset.
till
Förslag organisation
Konsumentverket i fyra avdelningar under generalorganiseras
direktören. Till GD:s stöd finns en stabsfunktion för beredning av föreskrifter liksom kontakter EES/EU i utveckling gentemot
av regelsystem. för har det övergripande an-
Avdelningen produktsäkerhet
svaret för av och svarar
tillämpningen produktsäkerhetslagen
för inom bl.a. områdena leksaker och viss
produktsäkerhet
Avdelningen svarar vidare för ar-
personlig skyddsutrustning.
bete i kring och standardise-
EESlEU-grupper produktsäkerhet ring inom sina produktområden.
- KO-
Den rättsliga marknadsbevakningen anmälningar,
- av
ärenden och marknadskontroll hanteras, på grund mäng-
den ärenden, i två Avdelningarna ansvarar för
avdelningar.
specifika branschområden.
Organisatoriska aspekter
Organisation
Styrelse Direktör
Utvecklingsstab
Mediaenhet Administration
Konsumentförlaget Lokalt
I
verksamhetsstöd
Testlabbet och
j Program-
l
projektverksamhet
I
Centrum för
privatekonomi
l
Privatekonomiska
rådet
4.2¶Konsument
Sverige -instruktion,
och
finansiering organisation
till instruktion
Förslag
Följande punkter är ett utkast till förslag till instruktion för
Konsument
Sverige.
Konsument Sverige skall
1. Undersöka och följa hushållens förhållanden samt konsumenternas situation på marknaden.
2. Särskilt uppmärksamma som ekono-
konsumentgrupper
miskt, socialt eller utbildningsmässigt är svaga.
3. Särskilt arbeta inom områden som har stor för
betydelse
hushållsekonomin och främja konsumenternas ekonomiska sitiuation och en god hushållning med resurser.
aspekter 445
Organisatoriska
Särskilt uppmärksamma konsumtionens miljöaspekter och värna om en ur miljösynpunkt långsiktigt hållbar konsumtion.
arbete med konsument- Främja frivilliga organisationers och en av den lokala konsumentfrågor stödja utveckling verksamheten.
Främja utbildning i konsumentfrågor.
konsumentorienterad och själv eller Stödja forskning annan bedriva för konsumenterna betydelsefullt genom utvecklingsarbete.
andra och arbete ur Följa myndigheters organisationers ett konsumentperspektiv.
Ta iniativ till att konsumentaspekter beaktas i viktiga departement och vid andra myndigheter.
10. Lämna biträde och i övrigt stödja Konsumentverket.
11. På uppdrag av andra myndigheter genomföra utredningsoch samt svara för information till utvecklingsarbete konsumenterna.
12. I övrigt arbeta med frågor som av de konsumentpolitiska aktörerna bedöms som för att främja konsumentviktiga intresset.
13. På ett sätt arbeta med konsumentpolitiska affärsmässigt som har en marknadsmässig avprodukter och tjänster sättning.
Organisatoriska aspekter
Finansiering
Finansiering Från Verksamhet Basanslag Ãgardepartement Främja lokal utveckling och (20-30%) frivilligt arbete Särskilt arbete mot utsatta grupper Följa och främja konsumentintresset inom baskonsumtionen Uppdrag Olika departement Arbete inom utpekade politikområden, (15-25%) omförhandlas i varje treårshantering med sakansvarigt departement t.ex. miljö, livsmedel, handikappfrågor, bostäder, transporter Myndigheter Konsumentinformation och ev. undersök ningar inom myndighetens område Företag/organisation Konsultativa tjänster Kommuner Försäljnings- Konsumenter/ Förlagsprodukter intäkter kommuner/ Råd 8C Rön (45-55%) organisationer/ Informationsmaterial företag Provning Utbildning
Organisation
GD
Verksledningsstab
l l I l Produkt- Rätts- Rätts- Personal säkerhet och
avdelning avdelning
ekonomi
Styrelse och direktör
I styrelsen föreslås personer med starkt för ingå engagemang konsumentfrågor. Några personer skall utöver detta också ha
vana vid att driva marknadsorienterad verksamhet för att
tillföra de intäktsfinansierade delarna. För att
kompetens kring
markera föreslås en arbetande
styrelsens betydelse styrelseord-
förande (cirka halvtid). roll
Styrelseordförandens huvudsakliga
är att företräda Konsument utåt, medan direktören
Sverige
svarar för av verksamheten.
ledningen
Organisatoriska aspekter 447
Utvecklingsenhet
Utvecklingsenheten har uppgiften att hålla samman det långsik- Enheten följer kontinuerligt marknaden tiga planeringsarbetet. och konsumenternas behov olika signalsystem (lokala genom verksamheten, ärenden i Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden, konsumentundersökningar, frivilliga orm.m.). I arbetet initiering och beställning av ganisationer ingår forsknings- och utvecklingsprojekt. håller samman Konsument Sveriges roll Utvecklingsenheten som ”vakthund” för konsumentområdet och har kontakter med andra och organisationer för att löpande myndigheter diskutera ansvarsfrågor, samarbete m.m. Utvecklingsenheten och utvärderar den lokala verksamheten. följer upp I utvecklingsenheten ingår också en informationsansvarig.
Lokalt verksamhetsstöd Inom för lokalt verksamhetsstöd ligger tyngdavdelningen punkten i Konsument Sveriges stöd till den kommunala konsumentverksamheten, annan lokal verksamhet, frivilligarbetet i övrigt och skolan. Uppgifter som återfinns inom denna avdelning är bl.a.
genomförande av utbildning (konsumentvägledare, konsumentombud, lärare m.fl.) konsultation och utvecklingsstöd lokalt konsumentarbete metodutveckling kring kontakter med barn- och m.m. skola, ungdomsorganisationer konsumentinformation till strategiska målgrupper.
Inom enheten initieras av metoder liksom förlagsutveckling produkter och utbildningsmaterial.
Projekt- och programverksamhet
Tyngdpunkten i Konsument Sveriges utredningsverksamhet inom detta område. Genom att här arbeta i form av ligger och betonar vi behovet av att arbeta målmedprogram projekt och flexibelt med problem. vetet, tidsbegränsat uppkommande innebär mer långsiktiga satsningar med en bred Programmen medverkan. är mer insatser antingen av Projekten kortsiktiga karaktär eller metod- och teknikutveckling.
problemutredande
Vilka och som drivs varierar därför över tiden. program projekt I dag kan t.ex. nämnas
448 Organisatoriska aspekter
0 för hushållsekonomi och program budgetfrågor 0 för av det lokala arbetet program utveckling 0 för konsumentinsatser projekt till följd av avreglering och ökad konkurrens inom offentlig sektor 0 för kommersiell service program 0 för och av projekt utveckling integrering miljöfrågorna i konsumentarbetet 0
livsmedelsprogram (f.d. konsumentberedningen)
0 transportprogram 0 etc. boendeprogram
I projektverksamheten finns också egna metodutvecklingsprojekt (ny teknik m.m.), liksom mindre bransch- och probleminriktade projekt. Projekt- och innebär att programverksamheten organisera och arbeta i projekt inom Konsument men också starkt Sverige, integrerat med omvärlden. I projekten kan t.ex. sektorsingå och produktmyndigheter, Konsumentverket, utomstående Nya experter och forskare, lokala aktörer etc. Normalt bör varje program/projekt ledas av en styrgrupp med representation från bl.a. frivilligorganisationerna.
Medieenhet
I mediaenheten Råd 8C Rön, samt konsuingår Konsumentnytt mentinformation via nya media. Konsumentverket anger att Råd 8C Rön skall vara sjålvbärande från 94/95. Till budgetåret tidningen knyts ett redaktionsråd.
Konsumentförlaget
Inom och distribueras Konsument
konsumentförlaget förläggs
Sveriges produktion av utbildnings- och informationsmaterial m.m. Det gäller marknadsöversikter och annan förköpsinformation, broschyrer, skrifter och böcker med konsumentinformation, utbildningsmaterial, dataprogram. Förlaget arbetar på kommersiella villkor mot sin marknad och med sina produkter. av eventuella subventioner
Bedömning
görs i produktionsprocessen och direktiv från enligt departementet. Förlaget är en resultatenhet och arbetar sj älvkostnadspå bas. Förlaget åtar sig också tjänster åt andra och myndigheter organisationer för framtagning av publikationer och skrifter m.m., som har konsumenterna som målgrupp.
Organisatoriska aspekter 449
Testlaboratoriet
Provningsverksamheten organiseras i en egen enhet. Bidrag till verksamheten specifikt vad gäller metodutveckling. Nuva-
ges
rande planer kring ackreditering fullföljs. Det nordiska samar-
betet prioriteras.
Centrum för privatekonomi
Till Konsument också Centrum för privateko-
Sverige knyts
nomi.
Centrumet får en fristående ställning med en egen styrelse; det rådet. Centrumets personal (kansliet) är
privatekonomiska
anställd av Konsument Sverige. Ekonomi- och personaladministration sköts av Konsument Sverige.
Den fristående ställningen uppnås genom att huvudmännen för verkamheten är olika intressenter. Rådet tillsätts av
många
staten och ett flertal externa huvudmän. Rådet som fungerar
som en styrelse svarar för tillsättning av centrets ledning.
Administration
I administrationen ingår dels personal- och ekonomifunktionen
dels administrativ service (även för Nya Konsumentverket).
450 Organisatoriska aspekter
4.3¶Konsumentverkets
nya organisation
- - - GD GD-råd {
Offentliga
VLStab
tjänster
Miljö
NV teknik
ADM service
Handikapp Råd
a 8C
RÖ” I I | I s: O.)
Hus- Produkt Lokal
Rättslig
å hålls- säkerhet/ marknads- verk- 3 Test z
ekonomi funktion bevakning samhet labora-
torium
Budget- Leksaker Lagtillämp- Service och
rådgivning/ Skyddsutr. ning rådgivning till
skuldsanering Kläder -ärenden kommuner och
Matekonomi Bostads -förhandlingar frivilligorga-
Boende- inredning Föreskrifter Skolkontakter ekonomi Hushålls- Riktlinjer Kursverksamhet Bilekonomi apparater Föreläggande Konsument- Varuför- Hemelek- tal information
sörjning tronik Grupptalan
Kontroll Metod-
utveckling Provning
Standard
5 Bilaga
Förkortningar
ABF Arbetarnas bildningsförbund
ANEC Association de Normalisation Européenne
pour
les Consommateurs - ett europeiskt konsument-
organ för Standardisering
ARN Allmänna reklamationsnämnden AVLK Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden BEUC Bureau European des Unions de Consommateurs
- EU-ländernas
konsumentorganisation
BO Barnombudsmannen
C Civildepartementet
CCC Consumers Consultative Council - EG-kom-
missions konsumentråd CEN Comité de Normalisation - det all-
Européen
männa västeuropeiska standardiseringsorganet
CENELEC Comité Européen de Normalisation Electro-
technique - det västeuropeiska standardiserings-
organet det elektrotekniska området
på EEG Europeiska ekonomiska gemenskaperna
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFTA European Free Trade Association
EGl Europeiska gemenskaperna
1 Benämningen EG EHLASS European Home and Leisure Accident Surveillance används för att
beteckna det - EG:s skaderapporteringssystem System
ekonomiska EOTC The for and
European Organization Testing
samarbetet och
Certification
dithörande regelverk ERK Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam och rättsakter (t.ex EGdirektiv, EG-beslut). ESA EFTA Surviellance
Authority
452 Förkortningar
EUZ Europeiska uninon Ds Departementspromemoria Fi Finansdepartementet GATT General on Tariffs and Trade - All-
Agreement
männa tull och handelsavtalet HFI Hemmens forskningsinstitut ICC Internationella handelskammaren IOCU The International Organization of Consumers
Unions - den internationella konsumentorgani-
sationen JO Justitieombudsmannen Jo Jordbruksdepartementet Ju Justitiedepartementet KemI Kemikalieinspektionen KF Kooperativa förbundet KI Statens institut för konsumentfrågor KO Konsumentombudsmannen KOV Konsumentverket KOVFS Konsumentverkets författningssamling KR Statens konsumentråd LO Landsorganisationen LU Laguskottet MER MarknadsEtiskaRådet MFL Marknadsföringslagen MD Marknadsdomstolen NO Näringsfrihetsombudsmannen NU Näringsutskottet NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket OECD for Economic Cooperation and
Organization
- för ekonomiskt
development organisationen
samarbete och utveckling PIL Prisinformationslagen PRO Pensionärernas riksorganisation prop. Proposition PROSAFE Product Safety and Enforcement Forum in Europe
- för inom
samordningsorgan produktsäkerhet EFTA/EG
PSL Produktsäkerhetslagen rskr. Riksdagskrivelse 2 EU är ett S Socialdepartementet övergripande, SCB Statistiska centralbyrån politiskt begrepp som täcker den SFS Svensk författningssamling helhet som omfattas SHR Statens
handikappråd av Maastricht- SLV Statens livsmedelsverk fördraget (tex. SIS Standardiseringskommissionen i Sverige medlemskap i EU).
Förkortningar 453
SNF Svenska Naturskyddsföreningen SPF Sveriges Pensionärsförbund SOU Statens offentliga utredningar SPK Statens och konkurrensverk
pris SWEDAC Styrelsen för teknisk ackreditering TCO Tjänstemännens Centralorganisation UbU Utbildningsutskottet VDN Varudeklarationsnämnden Äk- Konsument Ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor
KUNGL. BEL. E2813 433 2 l
STOCKHOLM
,
x
u. x s
. x.
.ma .kr , .
ut??? »
få..
5.. \ ua .3 . ..
i , .. ,
.
z .s
r nu , ., \ va.:
.. ...x
\ x . . m. x 4. , å, x. . \ I
,r
, .u , .. u. i
.
v
Renoverav A_
4 korjåeuáaéntpçsaitiska.ináâåár
tu; EU,
rniljöfrâgornaâfväxáridca-bçtydéls
i rehå gås-rä!
privatsogjhgdffentlige-söktdr
miáka utveçklingen p vt_
_vérkår k_on$
»L øisamt,ligaiaktötäe§r, _ ;tema .-. 913133 Orâaniáátøe _
pch kömmüh,-e_måsâet tätt
sLtö “éhgagemâng öÖch Lo 0A”. 77,,
. epbetyaense /V
i
_.p$ç)*1itiken.skallgfupbñ, ;
-r › !› . a*
a* :si: › V .v : v fPbsfAnkássiööáyr §ätacYÃnoLMV 5_ FAX:Q5ê-§O=502i; Taxar/ston 6945951994 . q .. 4-. ›