Konsumentpolitik i en ny tid : Konsumentpolitiska kommitténs betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

I i ^ e , . “ : -. . Å, 2 . a w › _ _ f e

»5

._ .kogsisLgmtsutpqLttusxA MjvHTTå TÄN-KAN

D_EQ;_.,

a 9

lev?”

ir. E» . ,. ., z

, y -

. .

. , y

, V 1 en. .4 \\\ .ri

. ...w

... . . .

x

Q6

Konsumentpolitik

i en

ny tid

@

Statens utredningar offentliga

1994: 14 ä??

Civildepartementet

Konsumentpolitik

i en tid

ny

Konsumentpolitiska kommitténs betänkande Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Norstedts Tryckeri AB ISBN 91-38-13558-2 Stockholm 1994 ISSN 0375›250X

Till statsrådet

och chefen för

Civil-

departementet

Regeringen bemyndigade den 14 maj 1992 chefen för Civildepartementet att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att göra en konsumentpolitisk översyn. Genom beslut den 3 och 15 oktober 1992 bemyndiga-

september des chefen för att utöka antalet ledamöter

Civildepartementet till högst nio resp. högst elva.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Civildepartementet f.d. landshövding Britt Mogård att vara ordförande i kommittén samt den 14 oktober 1992 ledamöter, sakkunniga och experter att ingå i resp. biträda kommittén.

Som ledamöter förordnades ombudsmannen Marie Engström (v), riksdagsledamoten Stina Gustavsson (c), riksdagsledamoten Inger Hestvik (s), företagaren Kerstin Hjort (kds), riksdagsledamoten Inga-Brittjohansson (s), riksdagsledamoten Bengt Kronblad (s), riksdagsledamoten Karin Pilsäter (fp), riksdagsledamoten Mona Saint (m), docent Göran Skogh

Cyr (m) och riksdagsledamoten Christer Windén (nyd). Den 15 januari 1993 entledigades Christer Windén. Till ny ledamot utsågs samma dag riksdagsledamoten Bengt Dalström (nyd).

Som sakkunniga förordnades ordföranden i Allmänna reklamationsnämnden jörgen Beck-Friis, generaldirektören Axel Edling och departementsrådet Lars Högdahl. Högdahl entledigades den 18 december 1992. Till förordnades

ny sakkunnig samma Thomas Utterström.

dag ämnessakkunnige

Som experter förordnades departementsrådet Gunnar Balsvik, konsumentsekreteraren Sven-Åke Hansson, direktören Ernst Olav Holm, kanslirådet Göran Lambertz, departementsrådet

Ann-Christin Nykvist, direktören Anders Stenlund, ordföranden i Sveriges Konsumentråd Turid Ström och departementssekreteraren Nina Ulvelius. Den 31 augusti 1993 entledigades Balsvik och Ulvelius från Departementsrådet Made-

uppdraget.

leine Emmervall förordnades samtidigt att vara expert. Den 9

1993 förordnades byrådirektören Richard Lemon och

juli

Arne att vara t.0.m. den 31

byrådirektören Westling experter

augusti 1993.

Som huvudsekreterare förordnades den 23 oktober 1992

Erik Hansson. Hansson entledigades den 7 decem-

byråchefen

ber 1992 från fr.o.m. den

uppdraget. Till ny huvudsekreterare 1 mars 1993 förordnades den 5 april 1993 pol. mag. Olof Karlander. Kammarrättsassessorn Marie Bjernelius-Lundahl förordnades som sekreterare den 19 januari 1993. Bjernelius- Lundahls varade till den 1 1993. Till bitr.

uppdrag september

sekreterare förordnades den 7 september 1993 byrådirektören

Richard Lemon och den 9 september departementssekreteraren

Nina Ulvelius.

Avdelningsdirektören Ebbe Höskuld, byrådirektören Richard Lemon, redaktören Ronny Lilliengren, byrådirektören Lennart och byrådirektören Arne Westling förordna- Lundgren

des den 7 december 1992 att i en referensgrupp till

ingå

kommittén. avslutades den 30 juni 1993.

Uppdraget

Kommittén namnet Konsumentpolitiska kom-

har antagit

mittén.

Kommittén får härmed överlämna betänkandet Konsumentpolitik i en ny tid.

Till betänkandet fogas reservationer och särskilda yttranden.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i januari 1994

Britt Mogård

Dalström Marie Engström Stina Gustavsson

Bengt

Inger Hestvik Kerstin Hjort Inga-Brittjohansson

Karin Pilsäter Mona Saint

Bengt Kronblad Cyri

Göran Skogh

/Olof Karlander

Nina Ulvelius

Innehåll

Sammanfattning 15

Del I

Inledning

1¶Behovet av en Översyn 39

2¶Vad är konsumentpolitik? 41

3 Vårt arbetssätt 43

Del II

Bakgrund

4 Verksamheten under 50 år 47 4.1 Sammanfattande översikt 48

4.2¶Organisationerna och ett begynnande engagemang 49

4.3 Det statliga engagemanget 50

4.4 betydelsefulla verksamhe- Några konsumentpolitiska

ter 53

Del III Aktörerna och deras Verksamhet

5¶Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 61

5.1¶Konsumentverket och konsumentombudsmannens

upp-

gifter 61

5.2 Verkets organisation och 63

finansiering

5.3¶Verkets verksamhetsgrenar 64

5.4 Särskilt om konsumentombudsmannen och KO-sekreta-

riatet 70

Allmänna reklamationsnämnden 72 6.1 Allmänna reklamationsnämndens uppgifter 73

6.2¶ARN:s organisation 74

6.3 Konsumenttvister och om till dom-

frågor yttranden

stol 75

6.4 Arbetssituationen 78

6.5¶Stödet till den lokala konsumentverksamheten 79

6.6 Praxis 79

Vissa och andra till stöd för

myndigheter organ

konsumenterna 81

7.1¶Inledning 81

7.2 Myndigheter och andra offentliga organ verksamma inom

en viss sektor 82 7.3 Myndigheter och andra offentliga organ med ett funktions-

ansvar 88 7.4 Organ som stöder en grupp eller region 90

Den kommunala verksamheten 92

Verksamhetens betydelse och innehåll 93

Utvecklingen av den kommunala konsumentvägled-

ningen 94

8.3¶Organisation 95

8.4¶Rådgivning 95

8.5¶Förebyggande verksamhet 97

8.6¶Kontakter med näringslivet och förvaltningar 97

8.7¶Samarbetet med frivilliga organisationer 98

8.8¶Effekter av den kommunala konsumentvägledningen 99

8.9 för den lokala konsumentverksamhe-

Kostnadernq

ten 102 8.10 Effekter av en avveckling av den lokala verksamhe-

ten 104

9 Skolan 106 9.1 och hemvist i läropla-

Konsumentkunskapens betydelse

nen 107

9.2¶Skolverkets roll 108

9.3¶Konsumentverkets roll 108

9.4 Elevernas kunskaper 109

10¶Näringslivets egenåtgärder 110

10.1¶Egenåtgärdernas roll i konsumentpolitiken 111

10.2 Fördelar och nackdelar med egenåtgärder 113

10.3 Egenåtgärder tillkomna före och efter 1986 114

10.4¶Några utvärderingar av egenåtgärder 114

10.5 Särdrag hos olika av 116

slag egenåtgärder

11¶De frivilliga 122 organisationerna

11.1 De frivilliga organisationernas roll i den svenska model-

len 123 11.2 Organisationernas roll i samband med EES-avtalet och

närmandet till EU 123

11.3¶De frivilliga organisationernas inriktning 124

11.4¶De frivilliga organisationernas 125

engagemang

11.5 Exempel på konsumentorganisationer och deras verk-

samhet 125

11.6¶Ungdomsprojekt med konsumentfrågor 137

12 Massmedia 138

12.1¶Bevakningens och 138 omfattning förändring

12.2¶Policy och policyförändringar 141

12.3 142

Konsumentjournalistikens prioteringar

12.4 Idéer och material för konsumentartiklar 143 12.5 Media och den kommunala konsumentverksamhe-

ten 143

Del IV

Viktiga samhällsförändringar

13 En förstärkt marknadsekonomi 147

13.1¶Förändringar som påverkar konsumenterna och konsumentpolitiken 147

13.2 Konsumentaspekter på den kommunala verksamhe-

ten 151 13.3 Konsumenternas behov av insyn och inflytande vissa

på monopolmarknader 157

14 Några konsekvenser av den ökande internationalise-

ringen 159

14.1 Innehållet i EES-avtalet och EFTA-deklarationen 15 9

14.2¶Konsumentskyddet inom EG 161

14.3 Produktsäkerhetsarbetet inom EG 164 14.4 Internationell samverkan 166

14.5 Konsumentinflytande och på satsningar Standardisering-

sarbetet i Sverige 168

14.6¶Konsumentverkets tillsynsansvar 170

15 Den ekonomiska utvecklingen 1986 -1998 174 15.1 Hushållens inkomster 174

disponibla

15.2 Hushållens konsumtion och sparande 175

15.3¶Skillnaden i inkomst mellan olika hushåll har blivit

större 178 15.4 Hushåll med ökar under 1990-talet 179

svag ekonomi 15.5 Hushållens ekonomi i centrum för 1990-talets konsu-

mentpolitik 185

16 Konsumenten och miljön 188 16.1 De och målen 188

miljöpolitiska konsumentpolitiska

16.2¶Bakgrund 189

16.3 och konsumenten 190

Miljöproblemen

16.4 Konsumenten och 191

miljöinformationen

16.5¶Miljömärkning 193

16.6¶EG:s miljöhandlingsprogram 196

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Del V Verksamheten m.m.

17¶Våra utgångspunkter 199

17.1¶Marknadsekonomin 199

17.2 mellan konkurrens- och konsumentpoliti- Samspel

ken 201

17.3 Aktörernas ansvar 202

18 och den ökande konkurrensen 207

Avregleringen

18.1 Konsumentråtten och de avreglerade områdena 207 18.2 208

Klagomålsmöjlighet

18.3¶Konsumentmyndighetens insatser 209

18.4 Den kommunala verksamheten och avreglerade områ-

den 210

18.5 Prismätningar samt och marknadsbevakning 211 pris-

19 Närmandet till EU 215

19.1¶Allmänt om konsekvenser för konsumenterna och för

svensk konsumentpolitik 215

19.2 217

Standardiseringen

19.3¶Marknadskontroll och marknadsbevakning 218

20¶Den ekonomiska utvecklingens följder 224

20.1¶Begreppet konsumentekonomi 224

20.2¶Lokal verksamhet med centralt stöd 225

20.3 Behov av insatser 226

20.4¶Budgetrådgivning och 227 skuldsanering

20.5 av socialsekreterare 227

Utbildning

20.6 Centrum för privatekonomi 228

21 Konsumenten och miljön - ett 230

samspel

21.1¶Miljöinformation 231

21.2 Energiförbrukning i hushållen 231 21.3 av 232

Miljömärkning produkter

22 Konsumentombudsmannens ställ-

organisatoriska ning 234

22.1 Rättssäkerheten 234

22.2¶Effektiviteten 236

22.3 och 237

Överväganden förslag

23 och Allmänna reklamationsnämndens

Tvisthantering

centrala roll 239

23.1¶Egenåtgärder 240

23.2 Den lokala medlingen 241 23.3 Nämndens i det 243

plats processuella systemet

23.4¶Följsamheten 247

23.5 249

Rättssäkerhetsaspekter

23.6¶Den lokala verksamheten skall 250

stödjas

23.7 Tvister över nationsgränsen 251

23.8¶Finansiering 254

23.9 Verksamhetsområde 256

23.10¶Verksamhetsformer 259

24 Behövs en konsumentbalk? 262 24.1 Den i 262

konsumenträttsliga lagstiftningen dag

24.2 För och emot en samlad 264

konsumentlag

24.3¶Avslutande reflektioner och slutsatser 268

25¶Konsumenträtten och risken för konkurrenshinder 270

25.1 271

Pågående avregleringsarbete

25.2 Enkät inom Näringslivets för Marknads-

Delegation

rätt 271 25.3 Marknadsföringslagen, och överenskommel-

riktlinjer

ser 271 25.4 273

Prisinformationslagen

25.5 274

Avtalsvillkorslagen

25.6 274

Produktsäkerhetslagen

25.7 och 275

Konsumentköpslagen konsumenttjänstlagen

25.8 276

Övrig lagstiftning

25.9 Slutsatser och 276

förslag

26¶Den lokala verksamhetens behov av förstärkning 278

26.1¶Den lokala verksamhetens roll 278

26.2 Verksamheten har minskat 280

26.3 Alternativa att en lokal verk-

möjligheter upprätthålla

samhet 281

26.4 Kommunernas ansvar 283 26.5 286

Integritetsfrågan

26.6¶Prioritering av uppgifter 286

27 De engagemang 288

frivilliga organisationernas

27.1 Statsmakternas stöd till 288

frivilliga organisationer

27.2 ökar hos 289

Engagemanget frivilliga organisationer

27.3 betydelse 291 Organisationernas

27.4 Förslag 293

28 att lösa konsument-

Näringslivets möjligheter problem 296

28.1 Vidare av 297

utveckling egenåtgärdssystemet

28.2 med konsumentmyndigheten 298 Samspelet

28.3 Utbildning och information 299

29¶Skolan och vikten av kunskap 300

30¶Massmedia och de lokala kontakterna 304

31 Behovet av m.m. 304

kunskap, forskning

31.1 och distribution 305

Varuförsörjning

31.2¶Provning 307

31.3¶Publikationsverksamhet 309

31.4 310

Förlagsverksamheten

31.5¶Kursverksamhet 312

31.6¶Forskning och utveckling 312

Del VI Det

statliga engagemanget

32 av det statliga engagemanget 319

Inriktningen

32.1 Målet för engagemanget 319

32.2 vid av verksamheten 320

Utgångspunkter prioritering

32.3¶En breddad finansiering 321

33 Motiv för att förändra den statliga 323

konsumentorganisationen

33.1 Organisatoriska och konsumentpolitiska övervägan-

den 324

33.2 Krav på besparingar och på ökade intäkter 326 33.3 Bättre möjligheter att hävda det 326

rättsliga skyddet

33.4¶Internationaliseringen som organisatorisk drivkraft 327

33.5 Organisatoriska för ett breddat

förutsättningar engage-

mang 327 33.6 Stöd till den lokala verksamheten 328

33.7¶Förvaltningspolitiken förutsätter renodling 329

33.8 Allmänna 330

organisatoriska överväganden

33.9¶Sammanfattning och grund för val av organisation 330

34 Förändringar av Konsumentverket 332 34.1 Allmänna överväganden 332 34.2 Gemensamma utgångspunkter 333

34.3¶Renodling genom delning. Alternativ 1 335

34.4 Utveckling och renodling av Konsumentverket.

Alternativ 2 341

34.5¶Värdering och förslag till huvudalternativ 344

35¶Breddning och styrning av det statliga engagemanget 348

35.1¶En konsumentpolitisk beredning 349

35.2¶Målstyrning och resultatuppföljning 349

35.3¶Samspel mellan myndigheter 350

35.4 Översyn av myndigheternas ansvar 351

36¶Ekonomiska konsekvenser 355

36.1 Nuläget 35 5

36.2¶Möjlighet till besparingar 355

36.3¶Ökade krav 356

Reservationer 359

Särskilda yttranden 375

Bilagor 405

Sam m

anfattning

Utredningens uppdrag omfattar en översyn av den statliga

konsumentverksamheten med hänsyn till de förändringar som

sker i det svenska samhället och i vår omvärld, bl.a. nya systern

för produktion av offentliga tjänster, närmandet till EU, miljö-

politiken och den kommunala verksamheten. Vi har dessutom

behandlat den ekonomiska utvecklingens konsekvenser för

konsumentpolitiken.

Det statliga skall enligt direktiven koncentre-

engagemanget ras till sådana verksamhetsområden där statliga insatser verkligen behövs och till sådana uppgifter som inte kan

läggas på

andra, kommunala eller enskilda, organ.

Riktlinjerna för den statliga konsumentpolitiken lades fast av

riksdagen senast år 1986 (prop. 1985/86:121 , LU34, rskr. 292).

1. Grunden för Våra

överväganden

(kap. och 32)

På det konsumentpolitiska arbetsfältet är aktörer verk-

många

samma; staten med Konsumentverket/Konsumentombudsman-

nen, Allmänna reklamationsnämnden, andra och myndigheter organ samt kommunerna, näringslivet,

frivilligorganisationer

och media.

Såväl näringslivet och frivilligorganisationerna som media

har utökat sin verksamhet på konsumentområdet under senare ar.

16 Sammanfattning

Vi eftersträvar en utveckling inom konsumentområdet där samtliga aktörer har tydligare roller, tar ett större ansvar och visar ett större engagemang, där ett samarbete bedrivs i öppnare

och och där ambitionen är att i olika slå

friare former former

vakt om konsumentintresset.

Vår bedömning är att behovet av konsumentpolitiska insatser

ökar under 1990-talet. Vi står inför stora förändringar som får betydande konsekvenser för konsumenterna.

Vi föreslår att målet för konsumentpolitiken skall vara:

0¶Att stärka konsumenternas ställning marknaden

på

0 Att stödja hushållen i deras strävan att utnyttja

effektivare

sina resurser

0 Att främja en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveck-

ling.

Särskilt skall beaktas till människors hälsa och resurs-

hänsynen

svaga gruppers behov. Insatserna skall i första hand inriktas mot sådana varor och tjänster som svarar för en stor del av hushållsbudgeten, bl.a. livsmedel, boende, transporter och kläder.

Uppgifter som är myndighetsutövning, främst det rättsliga

konsumentskyddet, har staten ett primärt ansvar för. Huruvida

staten skall bedriva annan verksamhet är en

konsumentpolitisk fråga om behov, ambition, lämplighet, effektivitet och vad

andra aktörer kan åstadkomma.

I den statliga verksamheten bör prioritet ges det rättsliga konsumentskyddet, inkl. reklamations- och tvisthantering, samt

åtgärder på det konsumentekonomiska området som ekono-

miska analyser, budgetrådgivning och skuldsanering.

Det statliga stödet till den lokala verksamheten bör ges en

sådan omfattning och inriktning att det lokala arbetet främjas

och att det lokala engagemanget breddas och utvecklas. De frivilliga organisationerna är beroende av stöd från staten för att i större omfattning kunna medverka i det konsument-

politiska arbetet. Konsumentperspektivet måste tydliggöras i beslutsprocessen

inom andra statliga områden som livsmedels-, bostads-, trans-

port-, regional-, miljö- och socialpolitiken, som samtliga berör konsumentpolitiken. Inom området kunskapsutveckling och

kunskapsstöd bör andra än det för konsumentfrå-

departement

gor huvudansvariga departementet ta ett ökat ansvar för finansieringen inom sina resp. områden.

En ökad andel av de konsumentpolitiska insatser som inte avser myndighetsuppgifter bör finansieras genom externa intäkter.

Sammanfattning

2.

Viktiga samhällsförändringar

Den förstärkta marknadsekonomin (kap. 13 och 18)

Sedan mitten av 1 980-talet bedrivs ett arbete bred front för

på att förstärka marknadsekonomin genom avreglering och förändringar av regler i olika samhällssektorer. Det omfattar betydande reformer för att effektivisera marknader, genomföra privatiseringar och minska kostnadsbelastningen på näringslivet.

Sådana förändringar har av staten genomförts eller är aktuella på bl.a. områden som finansiella tjänster, livsmedel, transporter, post- och telekommunikation, elförsörjning samt byggnader och bostäder.

Även inom den kommunala sektorn ett reformarbete.

pågår Kommunala verksamheter bedrivs i ökad omfattning i olika former: i kommunens egen bestållar-/utförarmodell,

regi, enligt på entreprenad av privata bolag, i föreningar och kooperativ eller i en kundvalsmodell med fria producenter.

För att marknadsekonomin skall fungera väl måste konsumenterna kunna bilda sig en uppfattning om varors och tjänsters kvalitet, pris och servicegrad. En övergripande målsättning bör vara att konsumenterna så långt som möjligt har ändamålsenliga klagomålsmöjligheter när det gäller såväl privata som offentliga tjänster.

Mot den bakgrunden föreslår vi att:

0 att konsumen-

Klagomålsprocedurer utformas för tillgodose ternas hehov

0 bevakar kommunala och andra

Konsumentmyndigheten

offentliga tjänster 0 Kommunerna upp och analyserar konsumentproblem

fångar

inom den del av den sektorn som avregleras

offentliga

0 centralt stöd till den lokala

Konsumentmyndigheten ger

konsumentverksamheten och om erfa-

sprider information

renheter fra°n olika kommuner i landet 0 i samverkan med Konkurrensverket

Konsumentmyndigheten utvecklar och främjar användningen av modeller för lokala prisundersökningar.

Närmandet till EU 14

(kap. och 19)

Det europeiska ekonomiska samarbetsavtalet (EES) trädde i kraft den 1 januari 1994. Sverige har ansökt om medlemskap i EU.

18 Sammanfattning

För det konsumentpolitiska arbetet blir följden av närmandet till EU att samråd, expertkontakter och förhandlingar delvis flyttas ut i Europa. Det europeiska perspektivet blir särskilt markant i fråga om utarbetande av regler, tillsyn över och kontroll av marknaden samt standardiseringsarbete. Samarbetet kommer att äga rum på olika nivåer och förutsätter medverkan från regeringsföreträdare, experter från tillsynsmyndigheter och företrädare för frivilliga organisationer. Vi anser att:

0 EES-avtalet behöver kompletteras för att garantera möjlig-

heterna till kontakt och samarbete mellan EFTA :s konsumentkommitté och EU:s konsumentråd.

En av förutsättningarna för en effektiv marknadskontroll är realistiska och otvetydiga standarder. Det är angeläget att möjligheterna utnyttjas att utöva inflytande i det europeiska standardiseringsarbetet.

Vi anser att: 0 liksom hittills bör delta i det euro-

Konsumentmyndigheten

peiska standardiseringsarbetet 0 i det internationella bör

Deltagandet standardiseringsarbetet breddas, så att även representanter för frivilligorganisationerna ges möjlighet att delta och fa° stöd i form av utbildning, ekonomiska bidrag till resor och ersättning för kostnader förknippade med deltagandet i standardiseringsarbetet.

Även om näringsidkarna har ett huvudansvar för att produkterna uppfyller gällande krav är vår bedömning att behovet av statliga insatser för marknadsbevakning och marknadskontroll ökar. Vi bedömer att:

0 Behovet av de icke varurelaterade

marknadsbevakning enligt

direktiven (vilseledande reklam, oskäliga avtalsvillkor, pris-

märkning m.m.) kommer att öka med internationaliseringen

och efter hand som ny teknik och nya distributionsformer

tillämpas. Behovet av internationellt informationsutbyte och

internationell samordning kräver likaså ökade insatser. Att

vidareutveckla befintliga kontaktnät och intensifiera samarbetet mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna är nödvändigt för att marknadsbevakningen skall kunna fungera inom hela EES-omrâdet.

Vi föreslår att:

0 eller i annan

Konsumentmyndigheten förekommande fall

Sammanfattning

ansvarig myndighet kommer överens med berörda

branschorganisationer om hur näringslivets kontroll inom

varje särskilt område skall utföras 0 den lokala konsument-

Konsumentmyndigheten engagerar verksamheten i arbetet med marknadskontrollen

0 Staten i första hand finansierar marknadskontrollen med

hänsyn till kraven i EES-avtalet, svårigheterna att finna

alternativa och behovet av högt ställda

finansieringslösningar konsumentskyddskrav. Avgiftsgfinansiering av marknadskontrollen på konsumentvaruomrädet övervägs dock ytterligare

0 om

Konsumentmyndigheten regelbundet rapporterar erfa-

renheterna av marknadskontrollen, säväl nationella insatser som genomförs av tillsynsmyndigheten och näringslivet som situationen inom EES-området.

Den ekonomiska 15

utvecklingen (kap. och 20)

Den ekonomiska utvecklingen för hushållen under 1990-talet innebär att de genomsnittliga disponibla inkomsterna kommer att förbättras endast Stora grupper kommer att få

marginellt. leva med besvärliga ekonomiska förhållanden under lång tid framöver till följd av låga inkomster, arbetslöshet, hög skuldsättning, sänkta ersättningsnivåer i transfereringssystemen och höjda konsumtionsskatter och avgifter.

Den samlade kunskapen och informationen kring de konsumentekonomiska frågorna är otillräcklig. Det konsumentekonomiska behöver markeras tydligare i

perspektivet konsumentpolitiken och i samhällsdebatten. är att

Uppgiften

medverka till ett sunt ekonomiskt tänkande bland medborgarna och ge ett kraftfullt stöd till hushållen i deras strävan att effektivt använda sina resurser. Detta arbete måste enligt vår mening bedrivas på flera fronter:

0 Ett aktivt folkbildningsarbete kring hushållning

Mobilisering av lokala aktiviteter som budgeträdgivning och

skuldsanering Analys av och opinionsbildning kring privatekonomiska frågor Fortsatt utveckling av kunskap och metoder, bl.a. genom forskning.

Insatser krävs från en bred krets av aktörer: staten, kommunerna, frivilligorganisationer inkl. studieförbund, kreditinstitut och

försäkringsbolag.

Allt fler kommuner engagerar sig i hushållsekonomisk råd-

20 Sammanfattning

givning. Den är lönsam för kommunerna; studier visar att behovet av socialbidrag kan minska. Det växande behovet av sådan rådgivning förutsätter att även andra än kommunerna engagerar sig. Statens uppgift i detta sammanhang är

primära att stödja hushållsekonomisk rådgivning till resurssvaga grupper.

Inom finns ett stort behov av ekonomisk

socialtjänsten

Både socialsekreterare och kuratorer måste i ökad rådgivning. utsträckning engageras. Personal inom socialtjänsten saknar mestadels ekonomisk i sin grundutbildning.

kunskap

Vi föreslår att:

0 i det arbetet

Hög prioritet konsumentpolitiska ges åt budget-

och under de närmaste åren

rådgivning skuldsanering 0 Socialsekreterarna redan i sin

grundutbildning ges goda

kunskaper i ekonomisk rådgivning.

Avregleringen inom den offentliga sektorn och nya lösningar på socialförsäkringsområdet m.m. leder till att fler ekonomiska beslut förskjuts från det offentliga till den enskilde konsumenten. Det finns ett växande behov av oberoende analyser av samhällsekonomiska förändringar och deras konsekvenser för hushållens ekonomi. De samhälls- och företagsekonomiska intressena är väl i såväl som privata

organiserade offentliga institutioner, medan frågor som berör den enskildes situation och förutsättningar inte har beretts motsvarande utrymme.

Mot denna bakgrund föreslår vi att:

0 Ett Centrum för bildas med en bred huvud-

privatekonomi

mannakrets som har en stark förankring i samhället (staten, banker, Posten, andra finansieringsinstitut, försäkringsbolag och frivilligorganisationer).

och 16

Miljön konsumentpolitiken (kap. och 21)

liksom hela västvärldens, miljöproblem beror i allt Sveriges, större utsträckning från små källor. Långt

på föroreningar större av miljöfarliga ämnen år numera i omlopp i våra

volymer konsumtionsvaror än som släpps ut vid tillverkningen. Det finns ett starkt samband mellan konsumtionen och miljöproblemen. Konsumentpolitiken bör syfta till en långsiktigt hållbar utveckling med resurshushållning och kretsloppstånkande som vägledande ideal.

till bör vara en självklarhet i

Hänsynstagandet miljön marknadsekonomin. Denna kräver och med-

hänsyn kunniga vetna konsumenter.

Sammanfattning

Mot den bakgrunden föreslår vi att:

0 Ett viktigt mål för konsumentpolitiken skall vara att främja

en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling 0 ökad åt

Konsumentmyndigheten ger prioritet miljöfrågorna i

konsumentinformationen

0 medverkar till att

Konsumentmyndigheten informationen om energisnåla hushållsapparater förbättras och intensifierar sin verksamhet i syfte att minska elförbrukningen i hushållen

0 Insatserna för miljömärkning intensifieras och uppmuntras 0 i att

Konsumentmyndigheten får uppdrag fortlöpande följa

utvecklingen på området genom bl.a. jämförande analyser av

miljömärkta produkter och bedömning av olika former av

miljömärkning 0 åt av

Konsumentmyndigheten ger hög prioritet bedömningen miljöargument i marknadsföringen.

3. Det

statliga engagemanget

Krav 33)

på myndighetsorganisationen (kap.

I avsnitt 1 i denna anges vilken inriktning det

sammanfattning

statliga engagemanget på konsumentområdet enligt vår mening bör ha.

Den statliga konsumentpolitiska verksamheten består i

dag till en fjärdedel av myndighetsutövning, medan övrig verksamhet är information, utbildning, rådgivning, kunskapsutveckling, provning, förlagsproduktion och tidningsutgivning.

Uppdragsgivarna är många; staten, konsumenterna, kommunerna, andra myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet.

sker genom intäkter från

Finansieringen anslag, försäljning av tjänster och tidnings- och samt special-

förlagsprodukter

destinerade bidrag.

En verksamhet med en sådan bredd, med så olika uppgifter/ roller, riktad till målgrupper och med skilda ekonomiska

många villkor ställer stora krav på styrning och Våra

uppföljning.

förslag till förändringar av innehållet i och kraven på konsumentpolitiken leder till att behovet av och uppföljning ökar.

styrning

Enligt vår bör valet av den konsument-

uppfattning statliga verksamhetens organisation göras för att uppnå:

0 Bättre styrning och prioritering av insatser

22 Sammanfattning

0 insatser de områden som vi som

Effektiva kring angivit

viktiga 0 till ett internationellt

Möjligheter effektivt agerande 0 Bättre förutsättningar att tydliggöra konsumentintresset på

olika områden i samverkan med frivilligorganisationerna ° roller och annan verk-

Tydligare för myndighetsutövande samhet

Bättre förutsättningar för samspelet mellan den lokala och

den centrala verksamheten 0 Ökade till extern

möjligheter finansiering.

Organisationsstrukturen bör utgöra grunden för en renodling, för stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt för flexibilitet och anpassning till förändrade krav och behov i det konsumentpolitiska arbetet.

av Konsumentverket 34)

Förändringar (kap.

0 Vi förordar en renodling av Konsumentverkets olika roller

och verksamheter:

En renodling kan åstadkommas antingen genom en uppdelning av dagens Konsumentverk i två delar, en myndighetsutövande och en konsumentstödjande del, eller genom sådana förändringar inom Konsumentverket att rollerna tydliggörs i den interna organisationen.

Vi har övervägt andra verksamhets- och huvudmannaformer såsom bolag och stiftelse för de delar av verksamheten som inte innefattar myndighetsutövning. Verksamheterna har enligt vår mening inte marknadsmässiga förutsättningar för att bolagiseras. Stiftelseformen förutsätter finansiell medverkan från andra intressenter. Sådant intresse föreligger för närvarande inte från andra aktörer. Vi anser därför att:

0 är mest

Myndighetsformen lämplig.

Vi anser det vara av stor vikt att den ofrånkomliga statliga uppgiften att svara för konsumentskydd genom myndighetsutövning i övrigt åligger en anslagsfinansierad myndighet.

Övriga åtaganden inom konsumentpolitiken bör enligt vår mening föras till en uppdragsmyndighet. I en sådan ges bättre förutsättningar att ta tillvara och utveckla andra aktörers växande intresse och medverkan, att sikt åstadkomma ett

på ökat medansvar för och därmed breddad

konsumentpolitiken finansiering.

Sammanfattning 23

Vi förordar således att:

0 Konsumentverket delas i Konsumentverket som hand-

Nya

har myndighetsutövning och Konsument Sverige som har

allmänt konsumentstödjande uppgifter 0 samlokaliseras och

Konsumentmyndigheterna lämpligheten av att samlokalisera ARN med de övriga konsumentmyndigheterna prövas.

och av det

Breddning styrning statliga

engagemanget (kap. 35)

Det konsumentpolitiska perspektivet måste i högre grad beaktas vid utformningen av politiken alla områden av betydelse

på för konsumenterna. och har

Många departement myndigheter verksamheter som berör det konsumentpolitiska arbetsfältet.

Vi föreslår att:

0 En konsumentpolitisk tillsätts inom regerings-

beredning

kansliet.

Konsumentverket har i uppgift att ta tillvara konsumentintresset och agera tillsammans med andra myndigheter. Enligt vår mening är det viktigt att utveckla en tydligare ”vakthundsfunktion”. Vi anser att:

0 skall

Konsumentmyndigheten identifiera konsumentproblem

även pä andra myndigheters område, observera behov av

insatser och föra en dialog med andra myndigheter.

Genom med den lokala verksamheten och

samspelet frivillig-

har konsumentmyndigheten särskilda förutsättorganisationer ningar att fylla denna funktion och vara ett stöd för andra myndigheter i deras verksamhet.

Genom nära kontakter med frivilligorganisationer och den lokala konsumentvägledningen har konsumentmyndigheten dessutom särskilda att nå konsumenterna. Denna

förutsättningar kanal kan i större utsträckning utnyttjas av andra myndigheter.

I en tid med alla områden bör man

besparingskrav på tydligare fördela ansvaret på det konsumentpolitiska området mellan berörda och den roll som andra

myndigheter klargöra myndigheter bör ha.

Vi föreslår att:

0 Det för konsument/frågor ansvariga departementet i särskild

24 Sammanfattning

ordning och isamråd med berörda departement och myndigheter utreder följande områden med utgångspunkten att renodla uppgifterna och pröva fördelningen av finansieringsansvaret (dubblering av kompetens bör undvikas): livs-

medel, boende, bilars bränsleförbrukning, energi, hälsa, miljö,

distribution och varuförsörjning, handikappfrågor, konkur-

rensfrågor och finansiella tjänster.

4. Andra aktörer konsumentområdet

på

Med en välutvecklad och heltäckande konsumentpolitik som omfattar samtliga intressenter och där ansvaret delas av aktörerna kan konsumenterna hävda sina intressen såväl här hemma

som i det samarbetet och marknadsekonomin kom-

europeiska

mer att fungera bättre.

De aktörer som vi i detta sammanhang berör är kommu-

nerna, de frivilliga organisationerna; näringslivet, skolan och

media.

Kommunerna 8 och 26)

(kap.

En väl lokal verksamhet är en för att

fungerande förutsättning konsumentpolitiken skall få genomslag. Staten eller andra

centrala organ kan inte svara för rådgivning till enskilda kon-

sumenter. Varje kommun har intresse av att den lokala markna-

den fungerar enligt gällande regler.

Kommunerna kan välja att bedriva konsumentverksamheten

i egen regi eller med fortsatt ansvar helt eller delvis överlåta den till andra aktörer.

Vi anser att:

0 Det inte något realistiskt alternativ till en lokal konsu-

finns

mentverksamhet under kommunalt ansvar

0¶Det är angeläget att kommunerna preciserar den lokala

konsumentverksamhetens uppgifter och prioriterar de vikti-

gaste av dem.

Den kommunala konsumentverksamheten är ett frivilligt åta-

Vi anser att den även i framtiden bör vara

gande. frivillig.

Vi anser att:

0 Det är i linje med intentionerna bakom socialtjänstlagen att

kommunerna tar ett ansvar för att rådgivningen i ekono-

miska frågor erbjuds dem som har behov av sådant stöd

Sammanfattning 25

0 Den som bedrivs inom konsument-

budgetrådgivning

verksamheten i kommunens regi bör samma sekre-

åtnjuta tesskydd som gäller enligt oberoende av

socialtjänstlagen,

hur verksamheten organiseras

0 Den traditionella bör ses över och

förköpsrådgivningen

utformas utifrån dagens behov och teknik, bl.a. isamråd med

näringslivets organisationer.

Vid i och

ställningstaganden konsumentpolitiska närliggande

frågor av betydelse för kommunerna bör staten uppmärk-

samma behovet av att och utveckla den kommunala

stödja

konsumentverksamheten. Vi föreslår bl.a. att:

0 av och stödet

Utvecklingen till den lokala konsumentverksamheten ses som en av de viktigaste

uppgifterna för

konsumentmyndigheten

Konsumentmyndigheten tillsammans med Kommunförbundet främjar uppbyggnaden av den lokala verksamheten.

De organisationerna 11

frivilliga (kap. och 27)

Det finns ett stort behov av ökade insatser från

frivillig-

organisationernas sida när det gäller t.ex. ekonomisk rådgivning, konsumentinformation och utbildning samt opinions-

bildning.

De frivilliga organisationerna anser inte att de, i fall i varje

nuläget, har möjlighet att överta statliga verksamheter som inte

är

myndighetsutövning.

Det europeiska samarbetet ställer krav medverkan från de

på

frivilliga organisationernas sida. Sveriges Konsumentråd kan komma att vara ”de svenska konsumenternas röst” i

Europa.

Vi anser att:

0 Den samverkan som förekommer mellan staten, kommunerna och bör utvecklas

frivilligorganisationerna ytterligare

0 till

Offentliga bidrag studieförbundens verksamhet bör i

ökad utsträckning kunna på konsumentområdet

utnyttjas

0 En konsumentområdet är önskvärd de

mobilisering på från

frivilliga organisationernas sida. Staten bör i så stödja

fall

denna verksamhet. 0 Det är för närvarande motiverat att staten ekonomiskt stöder Sveriges Konsumentråd.

26 Sammanfattning

Vidare anser vi att:

0 Om tar sig uppgifter som stat och frivilligorganisationerna på kommun nu svarar för bör statligt stöd utgå.

10 och 28)

Näringslivet (kap.

Staten har ansvaret för att marknadsekonomin fungerar ytterst i med fastställda och de grundläggande

enlighet spelregler

som För att de värderingar konsumentpolitiken bygger på. målen skall förutsätts dock ett väl

konsumentpolitiska uppnås

mellan näringslivet och staten. fungerande och öppet samspel Det är i första hand som skall se till att spelregnäringslivet lerna marknaden Vidare har näringslivet ett ansvar för på följs. information och till och konsumenter samt rådgivning företag för enkla och effektiva rutiner för att hantera reklamationer och lösa tvister. av s.k. har i huvud- Utvecklingen näringslivets egenåtgärder

sak varit av enskilda egenåtgärdsprogram

positiv. Utvärderingar att har haft effekter på

pekar på egenåtgärderna påtagliga

marknaden. om kan förbättras, framför allt Kunskapen gällande regler hos mindre och medelstora företag. Samarbetet med den lokala konsumentverksamheten kan utvecklas. Av redovisningen av de lokala reklamationshantering framkonsumentvägledarnas att antalet reklamationer är stort inom bl.a. motor-, bogår stads-, textil- och resebranscherna. Mot den anser vi det önskvärt att:

bakgrunden

0 tar initiativ för att så Näringslivets organisationer ytterligare som reklamationsorsakerna och långt möjligt undanröja för att lösa kundernas problem skapa smidiga former 0 mer aktivt medverkar till att Näringslivets organisationer om normer marknaden förbättra kunskaperna gällande på 0 verkar att konsumenträttslig undervisning Näringslivet för ingår i utbildningen för nyföretagande.

bland för reglerna är beroende av bl.a. Respekten företagen till branschorganisationer. Vi anser anslutningen näringslivets att:

0 bör särskilt föl/a bur företag som Konsumentmyndigbeten inte är branscbanslutna efterlever gällande konsumentskydds- 4 regler.

Sammanfattning

Skolan 9 (kap. och 29)

Kunskap är den nödvändiga basen för att kunna tillgodogöra sig information. Eftersom och konsumtionsmönster, attityder värderingar grundläggs tidigt, är det av största att betydelse denna redan Skolan har härvid kunskapsbas byggs i unga år. den centrala rollen. Det är enligt vår mening att skolans att angeläget uppgift främja elevernas till ansvarskännande människor utveckling och samhällsmedlemmar omfattar också konsumentfostran och ekonomisk fostran.

Konsumentfrågor aktualiseras i många ämnen. Det finns en risk att kommer i i det ämnesövergripande frågor skymundan praktiska arbetet. Mot den föreslår vi att: bakgrunden

0 Skolverket uppmärksamt bevakar att konsumentfrågorna fär en framträdande i plats undervisningen 0 Skolan beaktar att konsumentfrägor i bemärkelse bokstavlig är och att man bemödar om att vardagskunskaper därför sig vara konkret och vardagsnära i av de kunskabeskrivningen per som skall förmedlas 0 I större avseende än som lärarutbildningen fästs vad hittills skett vid och dess konsumentkunskap betydelse 0 Konsumentmyndigheten främjar utbildning i konsumentfrägor och riktar åtgärder också mot kommunerna, som har ett huvudansvar för lärarfortbildningen.

Media 12 (kap. och 30)

Medias av konsumentområdet har under senare år bevakning ökat. För att kontakterna med media skall fortsätta att utvecklas positivt föreslår vi att:

0 De kommunala utbildas konsumentvägledarna fortlöpande i att ta och handha mediakontakter 0 Den av som inom fortbildning journalister förekommer FO]O (Institutionen för fortbildning av journalister) vid högskolan i Kalmar utökas med en återkomregelbundet mande kurs med inriktning pä konsumentpolitiska frågor.

28 Sammanfattning

5. Andra i

frågor konsumentpolitikien

Konsumentomhudsmannens organisatoriska

ställning (kap. 22)

om det finns att ge Konsumentombudsmannen Frågan anledning

var föremål för

(KO) en organisatoriskt självständig ställning

i samband med av KO och

överväganden sammanslagningen

1976 och har särskilt utretts i början av

Konsumentverket

1980-talet. för vår är såväl kravet på rättssäker-

Vägledande bedömning

het som kravet effektivitet i organisationen.

på inför Marknadsdomstolen bin-

KO kan såsom part åberopa som han i av för

dande föreskrifter egenskap generaldirektör

har varit med att besluta om och som dom-

Konsumentverket

av. Detta skulle kunna rubba den likställdhet

stolen är bunden

som bör råda mellan parterna inför en domstol.

principiellt

har i ett flertal intagit stånd-

Regeringen lagstiftningsärenden

att det i svensk rätt inte av rättssäkerhetsskäl finns

punkten

mot att samla föreskrifts- och ”åklagarfunktionen”

några hinder

hos en och samma myndighet.

vi anser att den rådande kan godtas från

Också ordningen

En av den formella KO-

rättssäkerhetssynpunkt. utbrytning

från annan verksamhet som i dag tillhör KO:s

funktionen för olika i vilket

ansvar medför risk bedömningar rättsfrågor,

att effektivt företräda konsument-

försvagar möjligheterna

för Vi förordar där-

intresset på området myndighetsutövning.

för att:

0 och m.m. hålls samman med den

Tillsyn föreskriftsarbete i en myndighet. formella KO-funktionen

behålla ansvaret för vissa bindande före-

Regeringen kan själv

i likhet med vad som vissa andra områden,

skrifter, gjorts på föreskrifter som har väsentlig ekonomisk betydelse

exempelvis

eller annat sätt är av större vikt.

på den av Konsumentverket får det Genom föreslagna delningen

Konsumentverket en mot myndighetsutöv- Nya tydlig profil

och KO får där en central plats.

ning rättslig bevakning.

det och KO blir mer

Kopplingen mellan rättsliga agerandet

direkt. säkerställs mellan

naturlig och Samtidigt samspelet

med medel och KO-funktionen.

producentpåverkan rättsliga

åstadkomma största samordning av den

För att möjliga

verksamheten föreslår vi att:

myndighetsutövande

tillika skall vara KO, och jurist med

0 Generaldirektören

domarerfarenhet.

Sammanfattning 29

och Allmänna reklamations-

Tvisthantering

nämndens centrala roll 6 (kap. och 23)

Två metoder står till buds för att lösa tvister mellan konsumenter och ett informellt förfarande vid olika av

näringsidkare: slag

reklamationsnämnder och ett domstolsförfarande. I har

Sverige

vi den informella

huvudsakligen följt vägen.

En tvist vid allmän domstol kostar i

genomsnitt 6 000 till

7000 kronor, ett ärende hos ARN 1 600 kronor och

klagomål

som hanteras av 200 till 300 kronor.

konsumentvägledare

Vi föreslår att:

0 En Allmänna reklamations-

övergripande målsättning för

nämndens (ARN) verksamhet skall vara att dess

fortsatta

informativa, rättshildande och

praxisskapande funktion ytterligare framhävs.

Det är att fler ärenden lokalt och

angeläget avgörs av näringslivet självt reklamationsnämnden Vi anser

genom privata att:

0 Det i första hand motverka konsument-

åligger näringslivetatt

problem, att hälla antalet reklamationer nere och att verka

för goda reklamationsrutiner.

Vi föreslår bl.a. att:

Konsumentmyndigheten isamrâd med ARN utveckfrämjar

lingen av lokala reklamationsräd 0 Man överväger att ARN med vissa ärenden och i

upphör

stället låter branscherna och

själva organisera finansiera

tvistlösning på dessa områden.

ARN är ett alternativ till domstolarna med en

obyråkratisk

organisation och ett förenklat förfarande. Verksamheten har stort förtroende hos konsumenter och

näringsidkare. Nämnden

har genom sina intresseledamöter inom olika

specialkunskap

områden. Mot denna anser vi att:

bakgrund

0 ARN bör en

förbli självständig myndighet

0 Intresseledamöterna hör behållas.

ARN:s avgöranden är rekommendationer och inte bindande

beslut. I genomsnitt dock nämndens rekommendationer

följs

till ca 75 Om konsumenten inte procent. får rättelse av näringsidkaren trots ARN:s återstår att väcka

rekommendation,

talan i domstol.

30 Sammanfattning

Vi anser att:

0 ARN :s beslut även i bör vara rekommendatio-

fortsättningen

ner

0 Den kommunala konsumentverksamheten bör ge vägled-

i hur man väcker talan vid allmän domstol

ning

0 Det är angeläget att Konsumentombudsmannen ges möjlig-

het att enskilda konsumenter att föra talan vid allmän

hjälpa

domstol.

ARN inte konsumenttvister rörande offentliga tjänster prövar där verksamhetens kvalitet är direkt avhängig av politiska är dock i

beslut. Den civilrättsliga konsumentlagstiftningen

även och kommunala organ som

princip tillämplig på statliga

verksamhet av ekonomisk natur. ARN heller inte driver prövar

tvister mellan konsumenter och mäklare eller tvister rörande fast Vi anser bl.a. att:

egendom.

0 ARN i ökad bör ärenden som avser offent-

omfattning pröva

liga tjänster

0 Man bör att läta mäklartvister prövas av ARN.

överväga

kan redan observeras i

En del konsumenträttsliga problem

samband med EES-avtalet och den ökade internationella han-

Genom att den s.k. införlivats med

deln. Luganokonventionen

rätt har konsumenten fått bättre att få en

svensk möjligheter

tvist vid sitt hemlands domstol. Konsumenterna kan

prövad

i stor föra tvister-även till ARN vid handel

dock utsträckning

med utländska företag. Vi anser att:

0 Det är önskvärt att konsumenterna i första hand vänder sig

och i andra hand till

till den lokala konsumentvägledningen

ARN vid tvister i samband med handel.

gränsöverskridande

Om ARN skall utveckla sin verksamhet, bl.a. genom att ta sig

krävs icke obetydliga resurstillskott.

an nya angelägna områden,

Det finns flera att staten bekostar cen-

finansieringsalternativ:

tralt anordnad att bidrar till kostna-

tvistlösning, näringslivet

för nämndens verksamhet, att vissa branscher tar över

derna

sitt att införs. Vi

tvistlösning på område, ansökningsavgifter

anser bl.a. att:

0 ARN inte bör externa bidrag till dess

finansieras genom

verksamhet

0 inte bör

Avgifter införas.

Sammanfattning 31

Risken konkurrenshinder 25)

för (Kap.

Vi har granskat främst de m.m. som

generella lagar reglerar företagens agerande på marknaden i fråga om marknadsföring, produktsäkerhet och avtalsvillkor samt konsumentköprätten. Vår uppgift är inte att lägga fram förslag till ändrad

lagstiftning. Uppgiften har i stället varit att som

uppmärksamma regler lägger omotiverade hinder i vägen för en fri marknad och konkurrens och som därmed motverkar konsumentintresset.

Konkurrensintresset bevakas i dag hårdare i samband med normgivning än tidigare. Riskerna från konkurrenssynpunkt med Konsumentverkets riktlinjer, överenskommelser m.m. framstår därför inte som särskilt stora.

generellt

Vissa delar av prisinformationslagen, t.ex. skyltfönstermärkning, utgör en reglering som av detaljhandeln anses onödig och besvärande. Det har hävdats att den kan kritiseras från

konkurrenssynpunkt. Det finns också anledning att beakta

förekommande prismärkningsdirektiv i EES-avtalet.

Vi föreslår att:

0 En av initieras

utvärdering prisinformationslagens effekter

och att därvid konkurrensaspekterna och EES-avtalet blir

beaktade.

Behovet av

kunskap, forskning,

m.m. 31)

kompetensutveckling (kap.

Statens stöd till varuförsörjning och distribution i har

glesbygd givit goda resultat ur såväl konsumentpolitisk och regionalpolitisk som samhällsekonomisk Under senare år har

synvinkel. också butiksstrukturen i städernas förorter liksom utarmningen av citykärnor och kommuncentra uppmärksammats.

Vår bedömning är att tillgången på kommersiell service måste stödjas genom centrala insatser. Vi anser att:

0 Det konsumentpolitiska ansvaret inom kommersiell service

bör breddas och omfattas av både näringsidkare

(Köp-

mannaförbundet, större företag) och organisationer (koope-

rativ, byalag, pensionärs- och

handikapporganisationer)

0 med bör utvecklas även

Åtgärder gemensam finansiering fortsättningsvis

0 Den kompetens som upp bör utnyttjas av olika

byggts

aktörer, både lokalt och centralt 0 verksamhet

Konsumentmyndighetens beträffande kommer-

32 Sammanfattning

siell service i bör utvecklas i samverkan me

glesbygd

Arbetsmarknadsdepartementet

0 Staten bör initiera och stöd/a konsumentorienterad forsk-

ning inom området.

med det engagemanget inom provningsområdet

Syftet statliga

är att och

påverka produktutveckling, produktinformation

Genom undersöks produkternas funk-

Standardisering. provning

kvalitet och tekniska Resultaten ligger även

tion, egenskaper.

till för förköpsinformationen och marknadskontrollen.

grund

En av verksamheten hos Konsumentverket krä-

bolagisering

ver av kostnader för en allt för

på grund höga metodutveckling,

liten marknad, stora kostnader för marknadsföring etc. enligt

vår tillskott från staten. Vi föreslår i

bedömning betydande

stället att:

0¶Testlaboratoriet till en resultatenhet och

görs marknadsfö-

ringen intensifieras

0 belastar beställaren, oavsett om denne

Provningskostnaderna

är intern eller extern 0 Diskussioner tas ministernivå att en

upp på för påskynda

integration av de nordiska laboratorierna

0 Om det sikt affärsmässiga och marknadsmäs-

på föreligger

verksamheten.

siga förutsättningar bolagiseras

Konsumentverket ut två tidskrifter, Råd 8C Rön och

ger

Konsumentnytt.

Råd 8C Rön har en ca. 175 000 exemplar.

upplaga på

skall från och med 1994/95 vara ekonomiskt själv-

Tidningen

bärande. ter sig som en naturlig del av den

Tidningsutgivning

verksamhet som Konsument Sverige,

uppdragsmyndigheten,

får med koncentration till främst kunskapsutveckling och infor-

mation. Om Konsumentverket bibehålls som i dag kan man

överväga möjligheten att bolagisera tidningsverksamheten.

Oavsett förordar vi i nuläget:

organisationsalternativ

0¶En för konsumenttidningen Råd Ö självständig ställning

Rön i av en ekonomisk resultatenhet med en ledning

form

bestående av en utgivare och ett

chefredaktör/ansvarig

redaktionellt råd.

informerar om nya lagar, beslut, överenskom- Konsumentnytt

melser, forskningsresultat etc. Den år också ett debattforum.

Upplagan är relativt liten, 3 000 exemplar, och kostnaderna

efter höga, 2 miljoner kronor.

prenumerationsintäkter

Sammanfattning 33

Vi anser att: 0 Det ankommer på att den

konsumentmyndigheten finna

lämpliga formen för en fortlöpande bevakning av förand-

ringar och nyheter på konsumentområdet,

för information

om utvecklingen rättsomrâdet och

på för opinionsbildning

och debatt i konsumentpolitiska frågor.

Konsumentverket har en bred utgivning av informations- och

utbildningsmaterial med ett sortiment 1992/93 av ca 500 titlar

och produkter. Förlagsproduktionen (exklusive utbildnings-

material) beräknas 1 993/94 visa ett underskott på ca 4 miljoner kronor. Vi föreslår att:

Konsumentmyndighetens förlagsverksamhet utvecklas genom att den ges en mer profil och marknadsförs

affärsmässig

tydligare.

En är inte Däremot är det vår

bolagisering affärsmässigt möjlig.

bedömning att verksamheten kan bedrivas effektivare i

uppdrags-

myndigheten, Konsument där det ett större

Sverige, skapas

tryck för att åstadkomma extern

finansiering.

Konsumentverket bedriver utbildning av konsument-

vägledare, lärare, socialsekreterare m.fl. Utbildningen bör med hänsyn till det konsumentpolitiska området

förändringarna på

erbjudas fler målgrupper. Vi föreslår att:

0 i

Utbildningsverksamheten högre grad intäktsfinansieras;

målet bör vara att var/e genomförd kurs kostnadstäckger

ning (efter i förväg fastställd

subventionering).

Enligt vår är det

bedömning forskningen på konsumentpolitiska

området eftersatt. Det områdena konsumenträtt

gäller speciellt

och -ekonomi. Vi anser att:

0¶Den konsumentpolitiska bör förstärkas inom forskningen

universitet och högskolor; speciellt områdena konsumenträtt och -ekonomi 0 bör ta ett

Regeringen fram konsumentpolitiskt forsknings-

program.

I avvaktan ett bör de medel som i

på forskningsprogram dag

avsätts för forskning som initieras av Konsumentverket kvarstå.

2 13-0824

34 Sammanfattning

Konsumentballe eller ej 24)

(kap.

Att samla konsumenträtten i en konsumentbalk med i

princip all eller i en

konsumenträttslig lagstiftning ”konsumentskydd-

slag” med de viktigaste lagarna på området skulle

ge en samlad bild av rättsområdet på konsumentområdet. Vi har emellertid

funnit att nackdelarna i form av bl.a. i

betydande ingrepp

gällande lagstiftning överväger. Vi anser att:

0 Det för närvarande inte är att samla den konsument-

möjligt

rättsliga i en konsument/mik.

lagstiftningen

6. Ekonomiska konsekvenser

(kap. 36)

Vi har inte kunnat av kostnadskon-

göra någon beräkning

sekvenserna på grund av de stora som föreslås och

förändringar

på grund av osäkra omvärldsfaktorer. Statens kostnader för sitt är

konsumentpolitiska engagemang

i dag 95 miljoner kronor. Av dessa 78

pengar går miljoner

kronor till Konsumentverket och 13 kronor till All-

miljoner

männa reklamationsnämnden. Konsumentverket har också externa intäkter 32 miljoner kronor.

på

Vi har prövat att överföra från

möjligheterna uppgifter

konsumentmyndigheterna till andra aktörer. Kostnaderna för tvisthantering bör långsiktigt kunna minska att

genom närings-

livet påtar sig ett större ansvar och att den lokala genom

verksamheten hanterar flera ärenden som i till ARN.

dag går

Frivilligorganisationerna är inte för närvarande beredda att överta uppgifter som staten i svarar för.

dag

Externa intäkter från av skrif-

uppdrag, försäljning tjänster,

ter och bedöms successivt öka och efter en treårs-

tidningar

period uppgå till ca 40 miljoner kronor per år. En av delning

Konsumentverket ger bättre förutsättningar att öka de externa intäkterna.

Departementet bör tydligare precisera de ekonomiska krav

som bör ställas verksamhet.

på respektive

Statliga subventioner och annat stöd till lokal verk-

statligt

samhet och resurssvaga bör redovisas. Förbättrad grupper

ekonomisk redovisning bör införas för verksamheter som skall finansieras med externa intäkter. En ekonomisk

redovisning

som beaktar kostnader och intäkter är en

samtliga förutsättning

för att verksamheten bedrivs effektivt och för

målsättningen

verksamheten till kostnad.

uppnås lägsta möjliga

Verksamheten bör renodlas och delas i

upp myndighets-

uppgifter och verksamheter som bl.a. finansieras externt. Ge-

Sammanfattning 35

nom att beställar- och utförarfunktioner utsätts verksam-

skilja heten för ett ökat konkurrenstryck.

Andra och myndigheter bör finansiera

departement

verksamheter som de har behov av; de kan konsumentpolitiska då välja att köpa tjänster internt eller externt.

Våra det organisatoriska området bör följas upp av

förslag på en och mellan konsument-

organisationsöversyn gränsområden

och andra bör I sammyndigheterna myndigheter tydliggöras. band med bör en detaljerad genom-

organisationsöversynen

av olika verksamheter göras enligt principen för nollbasgång

för en av den framtida verksamhetens budgetering bedömning inriktning och omfattning.

vi följande konstaterande:

Slutligen gör

De som å ena sidan kan nås genom en avveckling av

effekter

eller av kan å andra sidan leda till ökade

förändring regleringar kostnader det konsumentpolitiska området. En samhälls-

på ekonomisk måste göras vid sam-

helhetsbedömning planerade

där för det totala engagemanget på hällsförändringar effekterna konsumentomrädet måste beaktas.

Inledning

DEL

KAPITEL

Behovet av en

Översyn

Regeringen har givit Konsumentpolitiska kommittén i uppdrag

(direktiv 1992:63, som återfinns i bil. 1) att se över den

statliga

konsumentverksamheten och bedöma arten, och

omfattningen inriktningen av det statliga samt den

engagemanget organisa-

toriska strukturen. Arbetet skall inriktas på annat än

lagstiftning. Riktlinjerna för den lades senast statliga konsumentpolitiken

fast av riksdagen 1986 och målet var

0 att stödja hushållen i deras strävan att effektivt sina

utnyttja

resurser och 0 att stärka konsumenternas marknaden.

ställning på

De hushållsekonomiska frågorna stod i

förgrunden.

Behovet av en översyn motiveras av i det

förändringar

svenska samhället, i vår omvärld och även i det statsfinansiella

läget. Internationaliseringen och i

synnerhet den västeurope-

iska har här särskild

integrationen betydelse.

Det är också att den i

viktigt, enligt direktiven, kursändring

svensk politik som nu genomförs och som marknads-

bygger på

ekonomins grunder får på det konsument-

tydligt genomslag

politiska området. Avsikten är att öka tillväxten och dynamiken i den svenska ekonomin att konkurrensen inom

genom främja

såväl den privata som den sektorn. På allt fler

offentliga

områden inom stat och kommun genomförs som

avregleringar

syftar till att främja privata alternativ. Detta förändrar villkoren

för konsumentpolitiken.

40 Behovet av en översyn

är inriktad att förebygga och lösa

Konsumentpolitiken på som samman med köp och användning av problem hänger

varor som ut den privata marknaden eller och tjänster bjuds på som arbetar efter liknande principer. Hittills har på marknader verksamheten inte omfattat kommunala och andra offentliga

När system nu byggs upp för att producera

tjänster. nya

tjänster måste konsumentintresset uppmärksammas

offentliga

så att konsumenterna en fullgod marknadsöversikt

garanteras och ett effektivt även icke

konsumentskydd på tidigare

konkurrensutsatta områden.

Närmandet till EG, EES-avtalet och ansökan om

genom

förändrar också förutsättningarna på markna-

medlemskap,

den. blir sannolikt ett större utbud av varor och tjänster

Följden

och därmed en skärpt konkurrens.

En är de ökade krav som ställs på

ytterligare förändring

konsumenterna att värna om mellan miljö-

miljön. Kopplingen och konsumentpolitik måste stärkas. politik

Eftersom de hushållsekonomiska frågorna är en central del av har vi ansett det motiverat att beakta

konsumentpolitiken

den ekonomiska utvecklingen för hushållen, särskilt efter mit-

ten av 1980-talet.

För att med konsumentpolitiken skall nås är den syftena

lokala konsumentverksamheten, som kommunerna i första

hand svarar för, av strategisk betydelse. Under senare år har

emellertid resurserna för den kommunala konsument-

verksamheten minskat.

Dessa av förutsättningarna för konsument-

förändringar bör i konsumentpolitiken. Det statspolitiken återspeglas

finansiella med krav också i

läget på besparingar påtalas

direktiven. skall dessutom beakta behovet av att

Översynen

värna särskilt utsatta konsumenter

slå vakt om det rättsliga konsumentskyddet

få till stånd aktiva och välinformerade konsumenter uppnå större omsorg om miljön

främja engagemanget från konsumenternas, näringslivets

och sida.

frivilligorganisationernas

Särskilt betonas att det skall koncentre-

statliga engagemanget ras till sådana verksamhetsområden där statliga insatser verk-

behövs och till sådana som inte kan läggas på

ligen uppgifter

andra, kommunala eller enskilda, organ.

Kapitel

Vad är

konsument-

politik?

Konsumentpolitiken syftar enligt 1986 års konsumentpolitiska

beslut till:

”att stödja hushållen i deras strävan att sina

effektivt utnyttja

resurser samt att stärka konsumenternas markna-

ställning på

den.”

Målsättningen är till sin karaktär vidsträckt och oprecis. Den anger snarare inriktningen av den verk-

konsumentpolitiska

samheten på två områden - hushållsekonomin och marknaden. Därför gjordes några och särskilt framhölls som

förtydliganden

angeläget

0 att politiken tydligare inriktas de hushållsekonomiska

på

frågorna, särskilt på hushållens baskonsumtion

0 att den lokala konsumentpolitiska verksamheten utvecklas

0 att särskilt utsatta grupper stöds 0 att fler grupper i samhället engageras.

För att tydliggöra det konsumentpolitiska fältet klargjordes

redan för över tjugo år sedan i prop. 1972:33 att konsumentpolitiken i första hand skall ”avse de som samman-

problem

hänger med konsumenternas och av varor och

köp användning

tjänster, som bjuds ut på den privata marknaden eller

på

marknader som arbetar efter liknande principer”.

Samtidigt anges att den avgränsning som görs inte hindrar att

konsumentpolitiska aspekter kan läggas på många andra områ-

den, men det får då bedömas inom resp. sektor.

42¶Vad är konsumentpolitik?

Brett för /eonsumentpoliti/een fält

Kravet i verksamheten betonas återigen i 1986 års på bredd

beslut. skulle över vida fält och

Konsumentpolitiken spänna

arbeta med såväl information, rådgivning, forsk-

utbildning,

debatt- och som

ning, opinionsbildning, produktsäkerhet

marknadsövervakning och efterlevnaden distributionsfrågor,

av betonades i beslutet att Konsu-

lagstiftningen. Samtidigt

mentverket måste koncentrera sitt arbete till områden som är

särskilt viktiga för konsumenterna.

I 1986 års beslut underströks det hushållsekonomiska per-

I första hand skulle arbetet inriktas på budget-

spektivet.

med särskilt utsatta i centrum. Andra

rådgivning grupper

områden som betonades var och framtids-

produktsäkerhet

som t.ex. reklam i nya medier, internatio-

frågor ny teknologi,

stöd till kommunerna och näringslivets egen-

naliseringen, åtgärder.

.

.

g..

mmupa.,

Kapitel

Vårt arbetssätt

I kommitténs att behandla ett stort antal

uppgift ligger frågor

som rör såväl viktigare och

samhällsförändringar avgränsning

av det statliga som och engagemanget näringslivets frivillig-

organisationernas roll i

konsumentpolitiken.

Vi har valt att från en dels av samhälls-

utgå analys viktigare

som berör dels av de konsekven-

förändringar politikområdet,

ser dessa får för

konsumentpolitikens målsättning, inriktning

och verksamhet. Vi har därefter alternativa

prövat möjligheter

att utforma det statliga med

konsumentpolitiska engagemanget

hänsyn till vad andra aktörer kan det konsumentgöra på

politiska området.

Som underlag för har kommitténs sekre-

ställningstaganden

tariat haft kontakter med andra

många departement, myndigheter, frivilliga organisationer, näringslivet och media.

Kommittén har inbjudit representanter för

frivilliga organi-

sationer till en hearing. På av en enkät till

grundval organisatio-

nerna har en sammanställning gjorts av de

frivilliga organisatio-

nernas verksamhet på konsumentområdet. Direktören för det

danska Forbrugerrådet har informerat om hur de danska

organisationerna har samordnat sin verksamhet konsument-

på

området, bl.a. med till EU-samarbetet.

hänsyn

En har gjorts av s.k.

kartläggning näringslivets egenåtgärder

och de insatser som media konsumentområdet.

gör på

För att få en bild av det

statliga konsumentpolitiska engage-

manget har kommittén besökt Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Seminarier har anordnats med representanter för Konsumentverkets för att bl.a. få under-

personal

lag för en av det bedömning statliga engagemanget.

44 Vårt arbetssätt

En särskild studie har gjorts för att möjligheten att

pröva samordna delar av Statens livsmedelsverks verksamhet med

Konsumentverkets. Den frågan har aktualiserats av en motion

(1992/93:L 714) som behandlats av lagutskottet (bet. 1992/

93zLU33) under våren 1993.

Sekretariatet har samrått med Lokaldemokratikommittén

(C 1992:01), Arbetsgruppen om medborgarkontor (C 1992:B),

om och EG (JU 1992:B) och

Utredningen statsförvaltningen Konsumentberedningen (JO 1991:A).

Kommittén har informerats om förslag från Lokaldemokratikommittén, om och Läro-

Arbetsgruppen medborgarkontor

planskommittén.

Kommittén har avlämnat skrivelser till Lokaldemokrati-

kommittén, Arbetsgruppen för medborgarkontor och Social-

tjänstkommittén (S 1991:07). Kommitténs ordförande har uppvaktat utbildningsutskottet i anledning av behandlingen av regeringens propositioner (1992/ 93:220 och 250) angående läroplaner för same-

grundskolan,

skolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan samt för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och Särvux och

har haft med för Svenska

överläggningar representanter

Kommunförbundet.

Genomgången av Konsumentverkets verksamhet och orga-

nisation har gjorts på uppdrag av kommittén av Arbets-

tagarkonsult AB i samverkan med sekretariatet och represen-

tanter för Konsumentverket. En studie av Statens livsmedelsverk har likaså på uppdrag av kommittén gjorts av CARTA

Corporate Advisors AB.

Betänkandet

Först redovisas i betänkandet den historiska under

utvecklingen

50 år, viktigare aktörer och deras verksamhet (del II och del III)

samt de samhällsförändringar som är av särskild betydelse för

konsumenterna (del IV). Därefter behandlas kommitténs Över-

väganden och förslag del (V).

Sekretariatet ansvarar för bilagorna.

DEL

Kapitel

Verksamheten under 50 år

Från till konsumtion

hushållning

1940. Aktiv hushållning bildades som en statlig informationsbyrå med syfte att stödja hushållen under kristider. 1944. Hemmens forskningsinstitut (HFI) bildades av kvinno-

med stöd av näringslivet och staten. Genom

organisatioiner

forskningen om tekniska och ekonomiska problem skulle hus-

hållen få bättre kunskaper om hushållning med resurserna och om rationalisering av hemarbetet. 1951. Varudeklarationsnämnden (VDN) hade som syfte att fastställa metoder för varuprovning och normer för provning och deklarationer. var VDN adminis-

Användningen frivillig.

trerade systemet. 1957. HFI förstatligades och fick namnet Statens institut för konsumentfrâgor (KI). Hushållens frågor stod i centrum, men nya områden tillkom. 195 7. Statens konsumentrâd (KR) bildades. Uppgiften var att

samordna forskning inom konsumentvaruområdet, att främja

informationen till konsumenterna och stödja konsumenternas

intressen i allmänhet. Rådet skulle också ta fram riktlinjer för

konsumentupplysning.

1958. En nordisk kommitté för konsumentfrågor inrättades.

1967. Försöksverksamhet med lokal konsumentverksamhet

inleddes. 1968. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) startades som en försöksverksamhet vid KR. Konsumenterna skulle lättare kunna få rättelse vid tvister om köp. ARN blev egen myndighet år 1981. 1971. Konsumentombudsmannen (KO) trädde till. Marknads-

rådet (senare Marknadsdomstolen) började sin verksamhet. 1973. Kommunal konsumentverksamhet startade.

1973. Konsumentverket bildades. 1976. KO och Konsumentverket slogs samman.

48 Verksamheten under 50 år

4.1¶Sammanfattande översikt

Före 1940 var det framför allt kvinnoorganisationerna som

sig i konsumentupplysning och rådgivpraktiskt engagerade

Statens under andra världskriget, då ning. engagemang började staten en särskild upplysningsbyrå, Aktiv hushåll-

organiserade

som skulle ”underlätta hemmens till krishusning, anpassning hållningen”.

Hemmens forskningsinstitut började redan på 1940-talet med undersökningar i syfte att rationalisera

vetenskapliga hemarbetet och och samhällspla-

påverka produktutformning

Det fanns en nära relation mellan konsumentverksamnering. het och

familjepolitik.

I takt med det ökade varuflödet inriktades konsumentverksamheten under 1950- och 60-talen i högre grad på provning av och upplysning om varor och tjänster.

Behovet av lagar för att stärka konsumenternas ställning på marknaden blev först på 1960-talet. Från 1970 marke-

tydligt rades av ny lagstiftning på det konsumenträttsliga

utvecklingen området. Konsumentverket skulle genom direktpåverkan på

förbättra konsumenternas situation. Producentnäringsidkarna

var ett som karakteriserade konsumentpåverkan begrepp politiken på 1970-talet.

Under 1980-talet kom mera i fokus - en

produktsäkerheten

som började på 1970-talet. Sedan slutet av 1980utveckling talet har och harmonisering vid närmandet

internationalisering till EG ett allt större utrymme i det konsumentpolitiska

tagit arbetet. Det hushållsekonomiska perspektivet har sedan 1970talet funnits som en för konsumentpolitiken, och i

plattform mitten av 1980-talet fick dessa frågor än större betydelse. Man satsade Under 1990-talet har de hus-

på budgetrådgivning. hållsekonomiska frågorna även handlat om skuldsanering.

I takt med ett och stort genom-

miljöpolitiskt uppvaknande

för miljöfrågor i bl.a. massmedia, har miljöaspekterna på slag konsumentpolitiken blivit alltmer betydande.

Verksamheterna det området har

på konsumentpolitiska breddats under de två senaste decennierna. Det är också inriktningen av verksamheten som Varit föremål för utredningar under perioden.

Sedan Konsumentverket kom till 1973 har det statliga enga-

inte några väsentliga förändringar. Kongemanget genomgått sumentombudsmannen samordnades med verket 1976, och Allmänna reklamationsnämnden fick en självständig ställning 1 981. I av 1 980-talet gjordes en utredning om Konsument-

början ombudsmannens ställning som inte föranledde någon organisatorisk förändring.

Verksamheten under 50 år 49

Staten har tagit det huvudsakliga ansvaret för finansieringen av den konsumentpolitiska verksamheten, även om en fjärdedel

av verksamheten är avgifts- och uppdragsfinansierad.

I och med att det engagemanget för konsument-

statliga

växte kom de tidvis politiken fram, frivilliga organisationerna att en mer roll. Internationellt varierar det

spela tillbakadragen i både i tiden och mellan länderna vilka organisatio-

hög grad ner/institutioner som har störst betydelse. Oftast har organisationer startat sin verksamhet först och de offentliga initiativen har kommit senare, men i andra fall har det varit tvärtom. För närvarande finns det i flertalet västerländska välutvecklade länder aktiviteter av båda kan nämnas att i

slagen. Exempelvis USA startade ett par centrala konsumentorganisationer tidigt. Numera finns det privat verksamhet samt en federa-

delstatlig tion av dessa Dessutom finns det sedan 1960-

organisationer. talets såväl central som delstatlig offentlig konsument-

början verksamhet.

Det finns skäl att erinra om att konsumentorganisationer är ett vitt bedriver konsu-

begrepp. Många intresseorganisationer mentverksamhet (t.ex. konsumentkooperationen, de fackliga organisationerna, kvinnoorganisationer, pensionärsorganisationer), andra organisationer är inriktade enbart på en viss typ av konsumtion organisationer för

(t.ex. motororganisationer, hyresgäster och villaägare).

4.2 och ett

Organisationerna begynnande

statligt engagemang

Före 1940 var det, som tidigare sagts, frivilliga organisationer av olika framför allt kvinnoorganisationer, som startade

slag, aktiviteter, t.ex. inom konsumentkooperationen, organisationer för hushållslärare, husmödrar, arkitekter, formgivare m.fl. Det elektricitetens användning i hemmet

gällde exempelvis

vardagsgodsets funktion (Svenska (husmodersföreningarna), slöjdföreningen) och kampen för låga priser och bra kvalitet som var en hörnsten i konsumentkooperationens idésystem. Konsumentkooperationen införde ett varudeklarationssystem år 1947, ”Väg pris mot kvalitet”.

För och kvinnor byggdes vid hus-

landsbygdens jordbrukets

som hade hållningssällskapen upp en hemkonsulentorganisation till råd och stöd kvinnorna till bättre

uppgift att genom hjälpa arbetsförhållanden och arbetsmetoder i hemmet.

Politiska visade betydande intresse för kon-

kuinnoförbund

i städer och mindre tätorter de socialdemokrasumentfrågor,

50 Verksamheten under 50 år

tiska kvinnoklubbarna framför allt avdel-

och på landsbygden

ningar till Svenska kvinnoförbund.

landsbygdens

De LO och TCO medverkade till

fackliga organisationerna

att försöksverksamheten med lokala konsumentkommittéer kom i år 1967. En för de lokala kommittéer-

gång huvuduppgift

na var att ta emot och bistå konsumenter som ville ha med

hjälp

att lösa samt att allmän

problem sprida konsumentupplysning.

Aktiv (statens särskilda

hushållning upplysningsbyrå) drog

till sig kunniga och kvinnor som moderniserade och

engagerade

förnyade upplysningsverksamheten, vilket resulterade i att Aktiv

hushållnings insatser nådde ut till de svenska hemmen. Man etablerade ett nära samarbete med Husmödrarnas samarbetskommitté och Hushållslärarinnornas vilka

samorganisation,

1944 blev ”huvudmän” för Hemmens

forskningsinstitut (HFI).

HFI blev kvinnornas eget institut; flertalet

styrelseledamöter

valdes bland kvinnor från och från Aktiv hushåll-

föreningar

ning.

Finansieringen menade kvinnorna borde ske bl.a. ett

genom tillskott från konsumenterna. Men eftersom de ideella kvinno-

organisarionerna (huvudmännen) inte hade resurser för ett

sådant åtagande ansåg man att staten borde till ”deras”

skjuta

bidrag. Dessutom borde som hade av institutets

företag nytta

verksamhet kunna vara med och betala den. Kooperativa

förbundet bidrog med och inom Industriförbundet

medel,

bildades en samarbetskommitté med som

industriföretag gav

bidrag. Slutligen beviljade staten också ett Staten korn anslag.

att betrakta HFI som ett där skulle

branschorgan statsbidraget

motsvara vad som erhölls från Detta till att

näringslivet. bidrog

HFI blev beroende av från

anslag näringslivsorgan.

Verksamheten kom snabbt i och utvecklades gång positivt.

En inriktning var att om de tekniska och

genom forskning

ekonomiska problem som var förbundna med hemmets

uppgif-

ter, sprida kunskap som gjorde det möjligt att hushålla med resurser och rationalisera hemarbetet. Men HFI hade dessutom en uttalad att i samver-

målsättning

kan med industrin Det fanns

påverka produktutformningen.

också en nära relation mellan kvinnornas i hem-

engagemang

mets arbetsvillkor, och

familjepolitiken samhällsplaneringen.

4.3 Det

statliga engagemanget

och kom att dominera kon-

Provning konsumentupplysning

sumentverksamheten under 1950- och 1960-talen fram till i

början av 1970-talet.

Verksamheten under 50 år 51

ändrades bilden när byrån för Aktiv hushåll-

Organisatoriskt

överfördes till HFI 1954. En alltmer bekymmersam fråga

ning var De enskilda som stod

finansieringen. organisationerna

bakom institutet hade inte resurser att bedriva verksamheten

som behovet av aktiviteter blev alltmer uppenbart.

samtidigt

Även om i var till verk-

näringslivet många avseenden positivt

fanns ett motstånd mot att i stor skala betala för en

samheten,

institution som kunde kritisera företagens produkter.

Institutets verksamhet och ekonomi var flera gånger under

av 1950-talet föremål för Det resulterade i

början utredning.

om att staten, som redan hade kommit att svara för

förslag

större delen av även formellt skulle påta sig

finansieringen,

ansvaret för verksamheten. De som var i den tidigare verk-

organisationer engagerade

samheten kom att en ledande roll även efter om-

spela

Kvar blev också Varudelzlarationsnämnden

organisationen. (VDN), som startades 1951, ett opartiskt samarbetsorgan

mellan och konsumenter med syfte att utarbeta och

näringsliv

administrera normer för standardiserad information om främst

konsumentvaror. HFI 1957 och fick namnet Statens institut för

förstatligades Kvinnorna och deras organisationer, lzonsumentfrågor (KI).

som var de initiativtagarna till HFlzs verksamhet, fick

verkliga roll och mindre inflytande än tidigare.

en svagare Institutet fick från 1970 också ansvaret för hemkonsulent-

erna. De var som konsumentupplysare; redan på föregångare

1910-talet hade deras verksamhet startats som en rådgivning till lanthushållen. som KI inrättades bildades också Statens konsument-

Samtidigt

râd Detta fick till uppgift att åstadkomma en bättre (KR).

inom konsumentvaruforskningsområdet, att främja samordning

information till för konsumenterna och att ta till vara

nytta konsumenternas intressen i övrigt.

under 1960-talet

Engagemanget tog fart

Konsumentrådet startade 1968 en försöksverksamhet med Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet var att skapa en

relativt och snabb reklamationsordning som konenkel, billig

sumenterna kunde vända sig till.

Verksamheten vid både KI och KR under 1960-

genomgick talet en Konsumentverksamheten diskubetydande utveckling.

terades både i Sverige och i andra länder, och en rad offentliga

I slutet av 1960-talet fanns det alltså

utredningar genomfördes.

tre institutioner på den arenan:

konsumentpolitiska

52 Verksamheten under 50 år

0 som

KI, huvudsakligen arbetade med varuprovningar och

konsumentupplysning, såg till hushållens situation. 0 KR med uppgift att bl.a. samordna och med

forskningen

ARN som försöksverksamhet.

0¶VDN som arbetade med standardiserad information

om

olika produkter.

År 1967 tillsattes en med att föreslå rikt-

utredning uppdrag

linjer för den samt de forsk-

statliga konsumentupplysningen

nings-, provnings- och som samman-

utredningsverksamheter

hängde med denna. År 1972

antogs den proposition (prop. 1972:33) varigenom Konsumentverket bildades.

Konsumentombudsmannen (KO) inrättades 1971 som beva-

kare av den och

marknadsrättsliga konsumentlagstiftningen,

det tidigare inrättade omvandlades samma

näringsfrihetsrådet

år till ett marknadsråd med att behandla

uppgift konkurrens-,

marknadsförings- och avtalsvillkorsärenden. Marknadsrådet

blev Marknadsdomstolen 1973.

År 1972 beslutade att bilda Konsumentverket

riksdagen

(KOV). Statens institut för Statens konsument-

konsumentfrågor,

råd och VDN som verket startade.

upphörde 1973, samtidigt

Allmänna reklamationsnämnden som först hörde till (ARN), Statens konsumentråd och sedan till blev en

Konsumentverket,

självständig myndighet 1981. Nämnden har till att

uppgift

pröva tvister mellan konsumenter och som rör en

näringsidkare

vara, tjänst eller annan nyttighet som avser

huvudsakligen

enskilt bruk samt rekommendation om hur tvisten skall

ge lösas. Nämnden skall även den kommunala verksamhe-

stödja

ten vid medling i konsumenttvister. Nämnden skall också

på

begäran av domstol yttra sig i konsumenttvister.

Konsumenternas marknaden stärktes

ställning pä

Hittills hade konsumentverksamheten koncen-

huvudsakligen

trerats till information

på upplysning konsumenten, att genom

hjälpa hushållen att effektivt sina resurser. Under 1970-

utnyttja talet inriktades arbetet alltmer att stärka

på konsumenternas rättsliga ställning på marknaden.

Den utvecklas

konsumenträttsliga lagstiftningen började

under detta årtionde. Redan hade utred-

tidigare offentliga

ningar tillsatts som skulle komma att få för konsument-

betydelse

lagstiftningen. Dessa var som exempelvis Reklamutredningen

bl.a. behandlade reklamens användbarhet som ett medel att

överbringa reglerad och standardiserad information från nä-

ringsidkare till och

konsument, Varudeklarationsutredningen

Verksamheten under 50 år 53

till hur det skulle kunna som lämnade förslag frivilliga systemet med deklarationer. På av

kompletteras obligatoriska grundval

bl.a. dessa två lade 1 975 fram ett förslag utredningar regeringen av Det resulterade i 1975 till utbyggnad marknadsföringslagen. års marknadsföringslag (1975: 1418). Marknadsföringslagen liksom avtalsvillkorslagen (marknadstill att skydda konsumenrättslig konsumentlagstiftning) syftar terna som kollektiv. Konsumentköplagen och hemförsäljningär liksom inriktade på att slagen övrig civilrättslig lagstiftning stärka den enskilde konsumentens ställning i ett avtalsförhållande med en näringsidkare. I mitten av 1970-talet konsumentskyddet. I

kompletterades

infördes två en marknadsföringslagen nya generalklausuler: det att i ställa krav på som gjorde möjligt marknadsföringen och en som av varor som information, förbjöd marknadsföring var för konsumenternas liv, hälsa och ekonomi eller som farliga inte sin funktion. Till av bl.a. dessa förändfyllde primära följd fördes KO-ämbetet samman med Konsumentverket 1976. ringar Chefen för verket blev samtidigt KO.

4.4¶Några betydelsefulla konsumentpolitiska

verksamheter

Producenterna skulle också

påverkas

Konsumentverkets arbete var under den första tiden inriktat på undersökningar, information och utbildning. Det nya provning, - verket skulle i var producentpâverkan påverka näringslivet konsumenternas intresse. Verket kan utfärda riktlinjer för före-

information och produktutformning.

tagens marknadsföring, är rekommendationer med i allmänhet stort ge- Riktlinjerna eftersom de nästan är utarbetade efter

nomslag genomgående

samråd med och regler samtidigt kan näringslivet riktlinjernas prövas av Marknadsdomstolen. Detta mer informella sätt att marknadens lagar utan tillämpa att behöva lita till annat än i är domstolsprövning undantagsfall ett i svensk Det ger en större

viktigt drag konsumentpolitik.

och en större mot näringslivet än vad som smidighet kontaktyta är i länder med mer traditionella former vanligt många andra för rättsligt konsumentskydd.

54 Verksamheten under 50 år

Säkra och allt

produkter Standardisering viktigare

Produktsäkerhetsarbetet som avsåg farliga varor och tillbud/ olyckor i hemmen, skolan och blev under 1970-talet

på fritiden,

en viktig uppgift för Konsumentverket. Barnsäkerheten har särskilt prioriterats. Produktsäkerhetsarbetet har i takt med närmandet till EG alltmer fått internationell Verksam-

prägel.

heten handlar både om i

deltagande standardiseringsarbete,

insatser till följd av och och

lagar, förordningar EG-direktiv,

och av marknadskontrollen.

uppläggning organisation

Standardiseringen har sedan början av 1980-talet fått ökad betydelse. Inom EG antogs den s.k. nya metoden 1985. Den innebär att endast säkerhetskrav bestäms

väsentliga politiskt

och anges i direktiven, medan de tekniska fastställs

detaljerna

i europeiskt För att öka konsument-

standardiseringsarbete. inflytandet i har det svenska

standardiseringsarbetet organet

för standardiseringsarbete, i

Standardiseringskommissionen

Sverige, under några år erhållit särskilda medel för konsumentskydd, arbetsmiljö, säkerhet och Ett särskilt råd

miljöskydd.

har inrättats för att se till att resurser för standardi-

befintliga

sering fördelas på som är från konsument-

projekt angelägna synpunkt.

att ut kommunernas

Nöduändigt bygga

konsumentverksamhet

Den lokala av en

förankringen framgångsrik konsumentpolitik

underströks i 1986 års riksdagsbeslut. Kommunal verksamhet

hade startats tidigare och också behandlats i under

riksdagen

1970-talet. Nu av kommunernas konsu-

sågs uppbyggnaden

mentverksamhet som en för att Konsumentver-

nödvändighet

ket och Allmänna reklamationsnämnden effektivt skulle kunna bedriva en stor del av sin verksamhet. När den enskilde konsumenten behöver råd skall han eller hon kunna vända

sig till

konsumentvägledningen i sin kommun.

Kommunerna har inte att starta konsumentverksam-

ålagts

het, och de erhåller inte heller för denna

några statliga bidrag

verksamhet. Det är kommunerna som helt och hållet

själva

avgör hur deras aktiviteter

konsumentpolitiska skall organise-

ras och vilken typ av verksamhet de vill satsa på. I 1986 års proposition redovisas en över

katalog arbetsupp-

gifter som det ansågs vara i konsumenternas intresse att kommunerna arbetar med. Dessa är:

Verksamheten under 50 år 55

0 information

Rådgivning, reklamationshantering,

0 varu- och

Marknadsuppföljning, serviceförsörjning

0 och stöd till

Utbildning organisationer.

finns konsumentverksamhet i 234 kommuner.

Idag (nov. 1993)

Insatserna varierar mellan olika kommuner. Sedan 1990 har

verksamheten skurits ned i en rad kommuner till följd av

besparingsbeslut.

Hushållens bas/aonsumtion i 1986 års

lyftes fram

riksdagsbeslut

Det hushållseleonomiska poängterades som pri-

perspektivet

märt för vid det senaste riksdagsbeslutet

konsumentpolitiken

om (prop. 1985/86:121, LU 34,

konsumentpolitikens inriktning

rskr. Det var alltså de hushållsekonomiska frågorna som

292).

stod i fokus och då särskilt hushållens baskonsumtion.

Det arbetet bedrivs, enligt 1986 års

konsumentpolitiska i dag huvudsakligen efter tre linjer: riksdagsbeslut,

° Att hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina

stödja

resurser 0 Att stärka konsumentens ställning på marknaden 0 Att förbättra konsumenternas att uttrycka sina

möjligheter

behov och påverka sin situation.

I 1986 vikten av att ge den lokala

riksdagsbeslutet pekades på

verksamheten Som redan nämnts, skulle utbyggnaden

prioritet.

kommunernas frivilliga åtaganden med stöd från ske genom Konsumentverket. var också att stödja särskilt utsatta

Viktigt

grupper. i samhället skulle engageras i konsumentpolitiken. Fler grupper Konsumenternas att och dist-

möjligheter påverka produktion

ribution av varor kunde det sättet förstärkas. Ett

och tjänster på

ökat från eftersträvades. Vidare

engagemang organisationer

skulle ta ett större ansvar för att förbättra konsumen-

företagen

ternas förhållanden.

56 Verksamheten under 50 år

insatser lade

Frivilliga grunden

Kooperativa kvinnogillesförbundet, som bildades 1907, arbe-

tade med upplysning om och i hushållsekonomi.

utbildning Husmodersföreningarnas riksförbund, som bildades 1919,

inriktade sig från början på teknikens för

betydelse hemarbetet, t.ex. användningen av elektriska

apparater. Hushållslärare och senare även lanthushållslärare var också aktiva i konsumentarbetet. Vid

Hushållningssällskapen bygg-

des det upp en organisation med vilkas

hemkonsulenter, uppgift

var att hjälpa landsbygdens kvinnor till bättre arbetsförhållanden.

Konsumentkooperationen var tidigt ute med att ta till vara

konsumenternas intressen. Strävan var både att få fram

produk-

ter med en kvalitet till så som

ändamålsenlig låga priser möjligt,

och att utbilda sina medlemmar i

konsumentfrågor.

De LO och TCO

fackliga organisationerna engagerade sig också tidigt och arbetade med

tvärfackligt konsumentfrågor.

De första lokala konsumentkommittéerna kom i

gång på prov

1967. De politiska konsument- och hushålls-

kvinnoförbunden såg

frågor som viktiga för att förbättra kvinnornas och

familjernas

villkor i samhället.

Näringslivet i

engagerade sig tidigt konsumentverksamheten,

bl.a. genom medverkan i VDN. var också

Näringslivet repre-

senterat i Statens konsumentråd och Statens institut för konsu-

menrfrågor.

Innan lagen om kom till

otillbörlig marknadsföring 1970,

verkade Näringslivets opinionsnämnd för att motverka

olämpliga marknadsföringsmetoder.

Det utvecklas

rättliga konsumentskyddet

1971. till mot mark-

Marknadsföringslagen skydd otillbörlig

nadsföring för konsumenterna sedda som ett kollektiv.

1971. Lagen om avtalsvillkor i

konsurnentförhâllanden (avtalsvillkorslagen) för att stärka för konsumenterna

skyddet (ingripande mot oskäliga avtalsvillkor) som ett kollektiv.

1971 . till för konsumenterna a.

Hernförsäljningslagen skydd (bl.

ångerrätt) vid köp i samband med hembesök.

säljares

1974. till för konsumenterna vid

Konsumentköplagen skydd

köp i det enskilda fallet.

Verksamheten under 50 år 57

1976. med nya regler om informations-

Ny marknadsföringslag

samt säljförbud för farliga varor. plikt 1976. 36 § ger möjlighet till jämkning eller ogiltig-

az/talslagen

av tyngande villkor i standardavtal. förklaring 1979. Konsumentkreditlagen. 1981. omfattar även köp vid telefonför-

Ny hemförsäljningslag

säljning.

1981. Konsumentförsäkringslagen.

1986. Konsumenttjänstlagen. 1989. ger möjlighet till olika slag av

Produktsäkerhetslagen

mot varor och tjänster till skydd för

ingripande farliga

konsumentkollektivet. 1990. Ny konsumentköplag. 1991. syftar till att främja en god pris-

Prisinformationslagen information till konsumenter. 1993. Ny konsumentkreditlag. 1993. Produktansz/arslag. 1993. Lag om paketresor. 1993. Ny konkurrenslag.

Aktörerna

00h deras

verksamheter

DEL

Kapitel

Konsument-

verket/

Konsument-

ombudsmannen

i i

Sammanfattning

Konsumentverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för

Generaldirektören för verket är

Konsumentfrågor. tillikal

Konsumentombudsman. Verket skallstödja hushållen i deras l

strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt

stärka;

konsumenternas ställning på marknaden. j

5.1¶Konsumentverkets och Konsumentombudsmannens uppgifter

Verkets av förordningen (1 990: 1 1 79, ändrad

uppgifter framgår

senast 1992: 1 O 12) med instruktion för Konsumentverket. Ver-

ket skall särskilt

° undersöka och hushållens förhållanden samt konsu-

följa

menternas situation på marknaden

0 socialt eller

uppmärksamma ekonomiskt, utbildningsmässigt svaga konsumentgrupper

0 övervaka marknadens utbud samt näringsidkarnas mark-

nadsföring och säljvillkor

0 utarbeta för och

riktlinjer näringsidkarnas marknadsföring utformning av varor, tjänster och andra nyttigheter samt för

näringsidkarnas tillämpning av konsumentkreditlagen

62 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

0 söka att anpassa sin verksamhet efter påverka näringsidkare konsumenternas behov och stimulera näringsidkarna att vidta i detta syfte egna åtgärder 0 utföra och låta utföra undersökningar av varor, tjänster och andra nyttigheter 0 informera andra om sådana konsumentproblem som organ verket inte kan åtgärda 0 information till konsumenterna om förhålfrämja väsentliga landen främja utbildning i konsumentfrågor organisationer som arbetar med konsumentfrågor stödja inom verkets arbetsområde stödja forskning följa reklamens utveckling och beakta konsumenternas behov i följa utvecklingen distributions- och varuförsörjningsfrågor 0 svara för centrala i anslutning till konsumentuppgifter verksamheten på lokal nivå.

Konsumentombudsmannen handlägger ärenden enligt (1975:1418), (1971:112) om avmarknadsföringslagen lagen talsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen) och (1988:1604). Vidare har Konsument-

produktsäkerhetslagen

verket för ett antal EG-direktiv, se lagen tillsynsansvar om leksakers säkerhet, (1992:1328) om (1992:1327) lagen livsmedelsimitationer, lagen (1992:1672) om paketfarliga resor, (1992:1232) om märkning av hushållsapparater, lagen lagen (1992:1231) om märkning av textilier, lagen (1992:1326) om för privat bruk samt prispersonlig skyddsutrustning (1991:601). Konsumentverket fullgör också informationslagen (1 992:830), konsumentuppgifter enligt konsumentkreditlagen försäkringslagen (1980:358), hemförsäljningslagen (1981:1361), (1971:1081) om av volym och vikt samt lagen lagen bestämning och (1992:588) om tillämpning av (1992:138) förordningen avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart. (Denna kommer dock att i och med att EES-avtalet träder lag upphävas i kraft.) används vid beskrivningen av Konsument- Följande begrepp verkets och Konsumentombudsmannens arbetsuppgifter:

0 av att och Marknads- Tillsyn: övervakning lagstiftningen domstolens beslut efterlevs; handläggning av initiativ- och vilket innefattar utredning, förhandling anmälningsärenden med och till om ärendet skall företag ställningstagande avskrivas eller överlämnas för åtgärder till KO, rådgivning och uppföljning av utvecklingen.

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 63

Riktlinjez/er/esamhet: åstadkomma riktlinjer och överens-

kommelser av generell karaktär. 0 av

Utredning: kartläggning konsumentproblem, produkt-

utformning och utbud etc. i anslutning till

uppgifterna tillsyn och riktlinjeverksamhet.

0¶Utarbetande av

föreskrifter: med stöd av i bemyndigande lag

eller utfärda föreskrifter i till för

förordning anslutning lagar vilka verket har ett tillsynsansvar.

° Formella talan

KO-uppgifter: föra i Marknadsdomstolen,

utfärda och åtalsärenden.

förelägganden pröva

5.2¶Verkets och

organisation finansiering

Verkets organisation m.m. av den nämnda

framgår tidigare

förordningen (1990:1179). Konsumentverkets generaldirektör

är chef för verket. Generaldirektören är också konsumentom-

budsman (KO). Verkets styrelse består av

högst tio personer, generaldirektören medräknad. Generaldirektören är

styrelsens

ordförande. I styrelsen sitter för representanter konsumenter,

näringsidkare och kommuner.

Inom verket finns ett KO-sekretariat. Ställföreträdande Konsumentombudsmannen är chef för KO-sekretariatet. Till

verket är även knutet en särskild Konsumenttekniska

nämnd,

nämnden, som har till att verka för att brukarkrav

uppgift

beaktas vid och av

utveckling upphandling produkter.

Organisation

Styrelse Generawirektör/KO l

Avdelningschefen samordning

Informationssekretariat

Byrå l Byrå 2 Byrå 3 Byrå 4 Råd och Rön Administration

Utbålfrgilngs

- hushålls- - provning - boende - produktsäker- - ungdomsskola Råd och Rön Personal och ekonomi - metodutveck- vinredning het - vuxen- service - priser ling - utrustning marknadsfö- utbildning Marknads- - krediter - Standardisering - varu- ringsmetoder - kommunal föring Planering och försäkringar - teknisk service försörjning - transporter verksamhet ekonomi - dagligvaror - hushålls- - beklâdnad - förhandlings - samverkan - volym o vikt apparater - produkt- och ärende- med folk- - hälsa - hemelektronik information service rörelser - datorisering - kemiska varor - konsument- - reklamens teknisk utveckling forskning

64 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Konsumentverkets ekonomiska omslutning är 110 miljoner kronor för 1993/1994. Verksamheten finansieras budgetåret dels med (78 kronor), dels med avgifter, bidrag anslag miljoner och (32 miljoner kronor). Andelen avgiftsförsäljningsintäkter är 29 % 1993/1994 och har stadigt ökat finansiering budgetåret den senaste tioårsperioden.

5.3¶Verkets

verksamhetsgrenar

Nedan av verkets olika verksamhetsgrenar. ges en översikt Verksamheterna inom områden behandlas mer utförligt några i andra sakavsnitt. nedan baserar sig på den Beskrivningen som Konsumentverket redovisar i sin verksamhetsindelning för 1992/93 och sin för

årsredovisning anslagsframställning

1994/95.

och

Utredning, utveckling forskning

I verksamheten budgetrådgivning och skuldsanering, ingår om hushållens förhållanden, bevakning av och utredningar i andra för hushållen frågor, t.ex. butikspåverkan viktiga utvecklingen. Vad har insatserna koncentrerats till husgäller utredningar hållsekonomi, varudistribution och reklam-

produktsäkerhet,

dold reklam och reklamens informationsfrågor (bildanalys, Stödet till riktas också till det konsumenthalt). forskning tekniska området. Konsumentverket om hushållens förgenomför utredningar hållanden. görs beräkningar av hushållens skäliga

Årligen

kostnader och av hushållens ekonomiska standard. analyser Särskilt omfattande är av utgifterna för mat, beräkningar bil. Resultaten i broschyren ”Koll kläder, bostad och publiceras som distribueras genom kommunernas väglepå pengarna”, dare och via banker och andra finansinstitut. Förändringar av och andra marknadsfaktorer, liksom konsumtionsvanor, priser av skatter och avgifter, följs och analyseras för att ligga till grund för och liknande hushållsekonomiska insatbudgetrådgivning ser. Arbetet med och skuldsanering har sedan budgetrådgivning det senaste beslutet togs 1986 byggts ut. konsumentpolitiska Konsumentverket har drivit på vilket bidragit till utvecklingen, att kommunerna varje år har avsatt allt större resurser till

budgetrådgivning. En av för hushållen är butiksstrukturen. fråga betydelse Konsumentverket skall särskilt följa utvecklingen och beakta konsumenternas intressen beträffande distributions- och

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 65

varuförsörjningsfrågor. Åren 1973-1991 var en särskild gles-

knuten till verket. Nämnden bistod med råd om

bygdsnämnd distribution och varuförsörjning i landets glesbygdsområden.

Konsumentverkets uppgift inom detta område är att vara

samordnande och för länsstyrelserna i deras bidragsrådgivande

givning. Verksamheten omfattar även kommunernas planering

av Varuförsörjningen, förbättrade kyltransporter till glesbygds-

butikerna och av och

samlokalisering dagligvaruförsäljning

andra servicefunktioner.

År 1990 anvisades särskilda medel till Konsumentverket för

forskning på det konsumentpolitiska området. Projekt om bl.a.

konsumentteknik, hushållsekonomi, och re-

varuförsörjning

klam har givits stöd. Satsningarna på det konsumenttekniska området har skett i nära samarbete med Konsumenttekniska

nämnden, som är till Konsumentverket. Verket har

rådgivande

vidare utvecklat ett samarbete med konsumentforskningen vid

Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

och

Provning metodutveckling

Genom prövningar i huvudsak i eget laboratorium får Konsumentverket kunskap om kvaliteten på varor och tjänster på marknaden och om produkternas funktion vid praktisk an-

Särskilt testas och tekniskt kompli-

vändning. kapitalkrävande cerade hushållsapparater (tvättmaskiner, mikrovågsugnar m.m. ),

där konsumenterna själva har svårt att avgöra produkternas

till konsumenterna och

egenskaper. Provningsresultaten sprids

vid köp. Provningarna ligger även till

utgör beslutsunderlag grund för ingripanden enligt produktsäkerhetslagen.

Dessa används vidare i den utåtriktade informa-

kunskaper

tionen och i studier av hushållens förhållanden. Konsumentverket lägger särskilt stor vikt vid att maskiner och redskap är lättskötta och utformade så att de kan användas även av människor med nedsatt funktion.

Konsumentverkets laboratorium kontrollerar även leksakers säkerhet och och ljud-

hushållsapparaters energiförbrukning

nivå. En del av uppdrags-

viktig utgörs avgiftsfinansierade

provningar. Verket utför därutöver egna provningar. Särskild vikt vid att en mot energisnåla modeller.

läggs främja utveckling

Verket beställer vid behov provningar från utomstående laboratorier och samarbetar med andra länders konsument-

Under den senaste har detta främst

organ. femårsperioden avsett provning av anordningar för bostadsuppvärmning och/ eller energihushållning samt verktyg, trädgårdsmaskiner och

hemelektronikprodukter.

- t 3 13-0824

66 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Förutsättningen för att kunna utföra relevanta och korrekta

är att det finns bra metoder att tillgå. Behovet av prövningar metodutveckling ökar när samma produktkrav skall gälla för hela EES-marknaden. Även när det gäller produkters energiför-

och kommer behovet av metodutveckbrukning miljöpåverkan ling att öka. Verket söker också påverka andra provningsorgan att i större ta till konsumentkraven.

utsträckning hänsyn

Rättslig mar/anadsbeva/zning

Grunden för en starkare för konsumenterna är den

ställning marknadsrättsliga lagstiftningen som förbjuder otillbörlig marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor och skadliga produkter.

Konsumentverket kontrollerar efterlevnaden av de regler som gäller för marknaden och för produkternas utformning. Anmälningar kommer in från konsumenter, från den kommunala konsumentverksamheten och från konkurrerande näringsidkare. Men verket genomför också bevakning pä eget initiativ, ofta i samarbete med de kommunala vägledarna.

Marknadsbevakningen har varit inriktad på att förbättra för konsumenterna på så breda fält som möjligt, under senare år särskilt när det gäller prisinformation, krediter, bilar och produktsäkerhet. Uppgifter som har med tillsynsansvaret att göra, se även avsnitt 5.4.

Konsumentverket har enligt sin instruktion (2 §) att utarbeta riktlinjer för företagens marknadsföring och utformning av varor, tjänster och andra nyttigheter. Riktlinjerna syftar till att ge vägledning för tillämpning av främst marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen. De utarbetas efter förhandlingar med företagen och grundas ofta på en uppfattning som delas av berörda företag och/eller branschorganisationer och Konsumentverket. Riktlinjerna publiceras i verkets författningssamling (KOVFS).

Riktlinjerna är vid process i Marknadsdomstolen närmast att betrakta som uttryck för ena partens (Konsumentombudsmannens) ståndpunkt. Sådana riktlinjer är alltså inte bindande rättsregler utan rekommendationer (allmänna råd) som syftar till att främja en enhetlig rättstillämpning (se prop. 1 976/77: 123 s. 349 och 370). Marknadsdomstolen är naturligtvis också vad gäller dessa riktlinjer obunden av de ställningstaganden och överenskommelser som kan ha gjorts av Konsumentverket/ Konsumentombudsmannen under ärendets beredning. Riktlinjerna uttrycker dock ofta vad som är att anse som god affärssed vid marknadsföring och de har därför stor

praktisk betydelse för Marknadsdomstolens och Konsumentombudsmannen; bedömningar.

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 67

Vid Konsumentverket finns en särskild

författningsgrupp

som har till att samordna arbetet med verkets

uppgift författningar-föreskrifter och riktlinjer. Gruppens arbete leds

av en byråchef på KO-sekretariatet. Det huvudsakliga arbetet

utförs dock av vederbörande handläggare på sakbyråerna.

Generaldirektören fattar principbeslutet om att frågan skall

bli föremål för vidare riktlinjearbete. Sakbyrån konsulterar

KO-sekretariatet när så anses erforderligt, vilket innebär att sekretariatet kopplas in olika stadier i olika fall. Det före-

på

kommer också att jurister från sekretariatet deltar i förhand-

lingarna.

Sedan av Konsumentverket och KO 1976

sammanslagningen

har drygt ett femtiotal riktlinjer utfärdats. Senare år har enbart ett fåtal riktlinjer tillkommit. Skälet härtill är att de flesta områden numera är täckta av riktlinjer. I ökad har

omfattning

också branschöverenskommelser eller

näringslivets egenåtgärder

gjort att riktlinjer inte tett sig behövliga. Vidare har verket under

senare år alltmer deltagit i internationell Standardisering för att

uppnå internationella lösningar, vilket medfört att svenska

särlösningar blivit färre.

Ibland räcker det inte med icke bindande riktlinjer, utan

bindande föreskrifter krävs. Riktlinjerna kan bl. a. inte använ-

das för att föra in de bindande regler som skall anta som

Sverige

svensk rätt i med EES-avtalet. Ett flertal av de

enlighet

konsumentskyddande EG-direktiv som enligt EES-avtalet skall föras in i svensk rätt innehåller omfattande bestämmelser av detaljerad och teknisk karaktär. Dessa anses inte lämpa sig för

att föras in i lagar eller Regeringen har i stället valt

förordningar.

att i lag eller förordning bemyndiga konsumentverket att utfärda dessa detaljregler. Det är också på detta sätt lättare att

göra ändringar när behov uppstår. Konsumentverket har därför

med stöd av i eller utfärdat

bemyndiganden lag förordning

föreskrifter i anslutning till ett flertal lagar för vilka verket har ett tillsynsansvar. De områden där föreskrifter förekommer är

prisinformation

0 leksakers säkerhet 0 för enskilt bruk

personlig skyddsutrustning

paketresor

0 av

märkning hushållsapparater

0 av textilier

märkning

0 konsumentkrediter

hemförsäljning.

68 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Utbildning

Konsumentverket söker att främja skolans undervisning i konsumentfrågor. Grund- och gymnasieskolan prioriteras. Särskilda insatser mot Verket

görs lärarhögskolorna. producerar studiematerial, medverkar i fortbildningen av lärare och samarbetar med Vidare stöder verket vägledarna

skolmyndigheterna. i deras skolkontakter, initierar olika Skolprojekt och samarbetar med läromedelsförlag. Enligt Konsumentverkets bedömningar nås genom försäljning av klassmaterial ca 10 000 lärare

vilket innebär att ca 250 000 elever undervisas varje år, årligen utifrån verkets material. säljer verket läromedel för

Årligen

drygt 1 miljon kronor.

Läromedlen behandlar konsumenternas rättigheter och skyldigheter, hushållsekonomi, samt reklam och annan kommersiell Konsumtion och numera i de flesta

påverkan. miljö ingår av läromedlen till följd av det tilltagande miljöintresset.

Särskilt utsatta grupper i vuxenutbildningen, får också del av insatserna. Härigenom nås bl.a. invandrare.

Ungdomsorganisationer kan söka statliga bidrag för aktiviteter på konsumentområdet. Dessa finansieras med medel ur Allmänna arvsfonden efter beslut av Barn- och ungdomsdelegationen, Civildepartementet. Konsumentverket deltar i

Stöd beviljas till projekt som är inriktade på handläggningen. att stärka ungdomar i deras roll som konsumenter. Exempel på projekt som fått stöd är tidskriftsproduktion, teateruppsättningar, videoframställning och kompisrådgivning.

Viktiga utbildningsinsatser görs också för den lokala konsumentverksamheten, se nedan.

Råd & Rön Råd 8C Rön är Konsumentverkets viktigaste kanal för att nå enskilda konsumenter och hushåll. Tidningen skall ge enskilda konsumenter användbar kunskap om aktuella frågor i hushållet, om produkter och marknader. Upplagan är ca 1 75 000, men målet är att höja upplagan till 200 000 exemplar. I Råd 8C Rön

bl.a. testresultat för olika produkter. Bilagor om presenteras miljön publiceras återkommande. Studieuppgifter för skolan utarbetas basis av varje nummer. Tidningen ges också ut som

på taltidning.

Internationell verksamhet

Konsumentverket har sedan flera år ägnat internationella konsumentfrågor stor uppmärksamhet med tyngdpunkt på europeiskt samarbete. Inom ramen för EFTA har verket deltagit i förberedelserna av EES-avtalet. Verket deltar även i det nord-

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 69

iska konsumentsamarbetet och i olika nätverk för

de europe-

iska tillsynsmyndigheterna. Konsumentombudsmannen är

medlem i European Consumer Law Group, där jurister från EG-

och EFTA-länder utbyter information och driver projekt inom

konsumenträttens område.

Ett annat viktigt internationellt konsumentforum är OECD.

Sverige, representerat av Konsumentverket, innehar sedan 1981

ordförandeskapet i arbetsgruppen för inom produktsäkerhet

OECD:s konsumentpolitiska kommitté, OECD Committee on Consumer Policy.

Konsumentverket har sedan mitten av 1980-talet i ökad

utsträckning deltagit i det europeiska standardiseringsarbetet

och kunnat hävda svenska

framgångsrikt skyddsnivåer. Högre

säkerhetskrav för leksaker har svenska och nordiska

uppnåtts;

regler för flytvästar har varit förebild för nya europeiska normer. Budgetåret 1986/87 avsattes ca 1,5 miljoner kronor för internationell verksamhet. Budgetåret 1993/94 hade beloppet ökat till 8,1 miljoner kronor. En betydande del av dessa medel

används för insatser i standardiseringsarbetet.

Lokal verksamhet

Verkets insatser inom detta verksamhetsområde syftar till att ge

kommuner och frivilliga organisationer möjligheter att identi-

fiera, förebygga och lösa problem samt ge för

faktaunderlag

opinionsbildning på lokal nivå.

Konsumentverkets stöd till den kommunala konsument-

verksamheten ges genom fortbildning, rådgivning, material-

service och utvecklingsstöd. bedrivs i form av

Fortbildningen grundkurser, kurser med fördjupning i visst ämne och kurser i

datapro ram för budgetrådgivningen m.m. samt universitets-

kurser. Arligen fortbildas ca 300 vägledare. Materialservicen är uppbyggd kring grundpaket för 17 om-

råden med totalt ca 3 000 ”informationsenheter”. Konsumentverket tillhandahåller tre olika materialpaket för ett

rådgivare: grundpaket, ett ekonomipaket (för socialsekreterare) och ett

bibliotekspaket. Huvuddelen av materialet kommer från Kon-

sumentverket, men även andra myndigheter och organisationer

bidrar med material.

Stödet till den kommunala verksamheten inriktas

på

° till

att ge råd och bidrag utvecklingsprojekt

0 att följa utvecklingen och förmedla erfarenhet mellan kom-

muner

0 att medverka i och stödja utbildning av konsumentpolitiker

° att utvärdera verksamheten.

70 Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

Exempel på projekt är stöd till inrättande av konsumentombud

samarbete med det lokala näringslivet, försök på arbetsplatser, med lokala reklamationsinsatser och samverkan mellan konsumentverksamheten och socialtjänsten.

Sedan mitten av 1980-talet har verket utbildat ca 4 000 bud-

inom socialtjänsten, varav 1 200 under 1992/93. getrådgivare

Konsumentverket lämnar stöd även till frivilliga organisationer: (utformning av produkter, loka-

handikapporganisationer ler och information), Husmodersförbundet (hushållens ekonomi), organisationer (konsumentombud på arbets-

fackliga platsen), pensionärsorganisationer (prisfrågor och utbildning),

(konsumtionens effekter och miljöorganisationer på miljön) frilufts- och (fritidsutrustning, kost och

idrottsorganisarioner hälsa). Förutom ekonomiskt stöd ger verket också materialstöd och samarbetar med organisationer i särskilda projekt.

Förlagsproduktion

Förutom Råd 8C Rön producerar verket en rad olika publikationer. Konsumentverkets materialproduktion omfattar drygt 500

Ca 70 av dessa är riktlinjer. Verket framställer ett produkter. hundratal faktablad och marknadsöversikter om produkter, en rad och hundratalet studiematerial. Fakta-

dataprogram drygt bladen används främst vid före köp. Ett urval av

rådgivning faktabläden har under senare år producerats på kassett för synskadade.

Ett 20-tal böcker med bl.a. köpråd för olika produktområden

i förlagsproduktionen. ingår

Verkets tidskrift KonsumentNytt är in-

konsumentpolitiskt riktad och innehåller nyheter, reportage, Översikter, analyser och debatt från hela det konsumentpolitiska fältet. Tidskriften, som kommer ut med 12 nummer per år, har en upplaga på ca 3 000 exemplar.

5.4¶Särskilt om Konsumentombudsmannen

och KO-sekretariatet

Tillsynen över att de marknadsrättsliga lagarna efterlevs ligger

Konsumentombudsmannen, som kan väcka talan ›m ytterst på förbud eller hos Marknadsdomstolen. Det helt öxer-

åläggande

antalet ärenden klaras ut på frivillig väg genom att vägande

utfäster att justera sin marknadsföring etc. Mest företaget sig förekommande är ärenden om otillbörlig marknadsföring. Konsumentombudsmannen har möjlighet att själv meddela förbud eller eller att till allmänt åtal anmäla ett lör-

åläggande

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 71

farande som innebär uppsåtligt vilseledande

marknadsföring.

På marknadsföringsområdet m.fl. områden har Konsument-

verket och Konsumentombudsmannen de centrala övervakande

och dvs. en sorts medan de

ingripande uppgifterna, åklagarroll,

dömande uppgifterna utförs av Marknadsdomstolen (MD). De formella KO-uppgifterna utförs av KO-sekretariatet inom Konsumentverket. Sekretariatets uppgift är främst att biträda

Konsumentombudsmannen med dennes

uppgifter enligt marknadsföringslagen. Inom Konsumentverket finns vidare ett

antal enheter. Varje enhet leds av en chef. Den

övervägande

delen av de ärenden som anmäls till Konsumentverket av

avgörs

verkets sakbyråer.

Verkets generaldirektör, som också är KO, har i flertalet

anmälningsärenden delegerat befogenheten att fatta beslut till

byråerna. Det är endast i de fall de som faller

rättsliga medlen,

inom de formella KO-uppgifterna, behöver tas till som ärendet överlämnas till KO-sekretariatet. Därutöver sekreta-

fungerar

riatet även som juridisk konsult åt

byråerna.

Riktlinjer och föreskrifter arbetas fram av i

sakbyråerna

samråd med KO-sekretariatet. Föreskrifterna beslutas av ver-

kets styrelse.

De flesta ärenden inleds med en anmälan utifrån men KO tar också upp ärenden eget initiativ.

på Handläggningen följer

förvaltningslagens regler. I första hand söker man få till stånd en

frivillig uppgörelse. Om detta inte går eller om fallet är princi-

piellt viktigt, för KO det vidare till MD. Detta brukar ske i ca 25 fall per år. KO har nått med sin talan i tre

framgång omkring

fjärdedelar av fallen. I vissa fall har KO även att

möjlighet

anmäla ett förfarande till allmänt åtal. I ärenden som inte är av större vikt kan KO utfärda förbuds- eller informations-

själv föreläggande.

För att i sker

främja enhetligheten avgörandena fortlöpande

samråd mellan vid och mellan olika

handläggarna varje sakbyrå

byråer. Härvid deltar normalt företrädare för

KO-sekretariatet,

som härigenom får underrättelse om ärenden av

principiell

betydelse eller om ärenden som av andra skäl kan vara av intresse för sekretariatet. kan infor-

Samtidigt KO-personalen

mera om ärenden som tidigare överlämnats till sekretariatet för t.ex. talan inför MD. KO-sekretariatet har lokaler i

anslutning

till Konsumentverkets Det förekommer inte sällan

sakbyråer.

att KO-sekretariatet deltar i av ett ärende

handläggningen på

sakbyrån. Under ett ärendes kan be-

handläggning sakbyrån

höva biträde av KO-sekretariatet med t.ex.

vitesföreläggande enligt 11 § marknadsföringslagen.

Kapitel

Allmänna

reklamations-

nämnden

Sammanfattning

Reklamationsnämndens främsta uppgift är att lösa tvister.

är som är en i

Verksamhetsidén följande: nämnden, opartisk

instans, skall vara ett enkelt och snabbt men ändâ

billigt,

rättssäkert alternativ till domstolarna när det gäller prövningen i av tvister mellan konsumenter och näringsidkare.

i

Nämnden har också till att stödja den kommunala

uppgift

i konsumenttvister och informera konsumenter och i

medlingen

om sin Tanken är att stödet till den lokala

näringsidkare praxis.

verksamheten skall bidra till att tvistema snabbt blir Iösta nära Q

källan. Genom informationen om praxis skall företagens:

i

underlättas och uppkomsten av tvister

reklamationshantering

Det målet är att begränsa antalet j

förebyggas. övergripande

tvister som förs till nämnden och domstolarna.

L

För att lösa en tvist bör konsumenten, som ett första steg, ta kontakt direkt med Om detta inte ger önskat

näringsidkaren.

resultat kan konsumenten vända sig till den lokala konsumentverksamheten, till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) eller väcka talan inför allmän domstol.

Inom vissa verksamhetsområden har näringslivet vidtagit

egenåtgärder för att förbättra företagens reklamationshantering.

Vid sidan av ARN finns ett antal privata nämnder och organ,

vilkas verksamhet påminner om ARN:s.

Allmänna reklamationsnämnden 73

6.1¶Allmänna reklamationsnämndens

uppgifter

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) skall sin in-

enligt

struktion (1 §) pröva tvister mellan konsumenter och

närings-

idkare som rör en vara, tjänst eller annan som tillhan-

nyttighet dahållits huvudsakligen för enskilt bruk (konsumenttvister)

samt ge rekommendation om hur tvisten skall lösas. Nämnden skall också begäran av domstol i konsumenttvister. på yttra sig

Vidare åligger det nämnden att den kommunala

stödja

konsumentverksamhetens medling i konsumenttvister

genom

utbildning, rådgivning och information samt att upplysa kon-

sumenter och näringsidkare om nämndens praxis. Nämndens verksamhet regleras i första hand förgenom ordningen (1 988: 15 83) med instruktion för allmänna reklamationsnämnden (ändrad genom SFS 1990:1180, 1991:1205 och 1993:1151) samt beträffande även av

ärendehandläggningen förvaltningslagen (1986:223).

ARN inrättades 1967 och verksamheten inleddes försök den

på

1 januari 1968. År 1973 för

överflyttades huvudmannaskapet

verksamheten från Statens Konsumentråd till det

nyinrättade

Konsumentverket. ARN blev en fristående

enligt riksdagsbeslut

myndighet år 198 1. När och 1986

regering riksdag tog ställning

till av den framtida

inriktningen konsumentpolitiken (prop.

1985/86 :121), beslutades att ARN även i skulle

fortsättningen

vara den centrala instansen för och

reklamationshantering

behålla sin som självständig Nämnden

ställning myndighet.

skulle i högre grad inrikta sig på intressanta

principiellt tvister,

och dess rättsbildande och funktion skulle

praxisskapande

betonas.

74 Allmänna reklamationsnämnden

6.2¶ARN:s

organisation

Nämnden är på Under* verksamhetsåret uppdelad avdelningar. 1992/93 fanns 12 avdelningar med följande iinriktning.

bankers och andra finansinstituts tjänster Ban/eaudelningen: Bostadsaudelningen: köp av byggnadsvaror m.m. samt tjänster avseende elinstallationer octh VVS (ej värmegolv, målning, pumpar) och reparationer av fritidsbåtar, båt- Båtavdelningen: köp tillbehör, vinterförvaring m.m. och av kylskåp och frysar, Elaudelningen: köp reparationer disk- och tvättmaskiner, TV- och videoajpparater, stereokameror, smådatorer m.m. anläggningar, skadereglering och villkorstolkning Försäleringsaudelningen: avseende person- och Sakförsäkringar köp och reparationer av nya och begag- Motoraudelningen: nade bilar, mopeder, snöskotrar m.m. husvagnar, motorcyklar, Språkresor och resor med re- Reseavdelningen: paketresor, samt av stugor, hotellrum och guljär linjetrafik uthyrning lägenheter reparationer och tvätt av pälsar och Skinnavdelningen: köp, andra skinnplagg och av skor och stövlar Sleoavdelningen: köp reparationer köp av kläder och hemtextilier, sömnads- Textilaudelningen: och skrädderiarbeten samt möbler och

tapetserararbeten

Tvättavdelningen: tvätt av kläder och hemtextilier när åtgärden utförts av en näringsidkare Allmänna avdelningen: tvister som inte prövas på andra avdelningar, t.ex. avseende ur, optik, väskor, skidutrustning, kurser, flyttningsuppdrag och städning fotografering,

Ledamöter

Chef för myndigheten är nämndens ordförande. I övrigt består nämnden av en vice ordförande och det antal avdelningsordförande och övriga ledamöter som regeringen bestämmer. Ordföranden, vice ordföranden och avdelningsordförandena utses av regeringen och skall ha domarerfarenhet. Avdelningsordförandena vid nämnden vid sidan av sina ordinarie tjänstgör De leder sammanträdena och svarar för utformuppgifter. ningen av nämndens beslut. ledamöter i nämnden, de s.k. intresseledamöterna,

Övriga

förordnas av nämndens ordförande av de myndighepå förslag ter och som regeringen bestämmer. Konsumentorganisationer och näringsidkarsidan företräds vardera av två eller tre ledamö-

Allmänna reklamationsnämnden 75

ter. Konsumentintressena i nämnden företräds inom

samtliga

avdelningar av personer från Konsumentverket. Dessutom företräds konsumenterna av de större

löntagarorganisationerna

(LO och TCO), av Husmoders-

Konsumentgillesförbundet,

förbundet Hem och Samhälle och av vissa sakinriktade

konsumentorganisationer inom t.ex. bostads-, motor- och båtområdena. Näringsidkarintressena företräds av

huvudsakligen

ledamöter från de större och från

näringslivsorganisationerna

olika branschförbund. Intresseledamöterna har teknisk kunskap inom ett visst sakområde, allmän kännedom om en viss bransch eller om förhållandena inom konsumentområdet eller näringslivet i stort. De är inte i den mepartsrepresentanter ningen att de har till att företräda eller

uppgift stödja en part.

Det åligger varje ledamot att i med

enlighet förvaltningslagens

regler iaktta saklighet och Ledamöterna förordnas

opartiskhet.

i för en tid av tre år.

regel

Kansli

Nämndens kansli förbereder ärendena, utarbetat till

förslag

beslut, lämnar stöd till den kommunala

konsumentvägledningen,

dokumenterar praxis och information om denna.

sprider

Råd

Ett råd är knutet till nämnden med att bistå ordföran-

uppgift

den i viktiga frågor om verksamhetens och omfatt-

inriktning

ning. Rådet består av företrädare för konsumenter,

näringsid-

kare och kommuner. Nämndens ordförande är ordförande i rådet. Rådet sammanträder tre

vanligen gånger per år.

6.3¶Konsumenttvister och om

frågor

till domstol

yttranden

Behörigheten

Nämnden prövar inte tvister avseende av fast

köp egendom,

bostadsrätt eller tomträtt, av fast

upplåtelse egendom (med

undantag av upplåtelser som skett för fritidsändamål och för

kortare tid än nio månader i hälso- eller eller

följd), sjukvård

advokatverksamhet. Nämnden har även beslutat om tvister

följande undantag:

som har avgjorts eller vid tvister som

pågår domstol, kan prövas

av statens va-nämnd eller tvister som skall av trafik-

prövas

skadenämnden.

76 Allmänna reklamationsnämnden

Har nämnden i ett gruppärende avgett en rekommendation, prövar nämnden inte därefter inkomna tvister rörande samma sak.

Nämnden inte heller tvister som kvaliteten och

prövar gäller

innehållet i utbildning och kursverksamhet. En del försäkrings-

och en del kommunala tjänster är också lik-

frågor undantagna,

som varor och tjänster avseende spel, tips och lotterier, telefon-

och (i den mån avser antal

elräkningar räkningen markeringar eller förbrukning av elström) samt fastighetsmäklartjänster.

När det tjänster rörande bostäder, och mark

gäller byggnader

nämnden endast tvister om elektriska installationer,

prövar

VVS-installationer samt målningsarbeten och golvläggning.

Nämnden prövar inte heller konsumenttvister där anmälan

gjorts av någon annan än konsumenten, där värdet av det som

yrkas understiger ett visst lägre belopp som nämnden har

bestämt, och där anmälan har kommit in mer än sex månader efter det att näringsidkaren helt eller delvis har avvisat konsumentens krav. Nämnden kan dock i dessa fall besluta att

en tvist, om denna är av principiellt intresse eller om

pröva

andra särskilda skäl föreligger.

Sedan 1990 har nämnden tillämpat följande värdegränser:

sko-, textil- och allmänna avdelningen 250 kr bank-, el-, motor-, rese-, skinn- och

tvättavdelningen 500 kr

bostads-, båt- och 1 000 kr

försäkringsavdelningen

Nämnden har rätt att avvisa ärenden där utredningen är bristfällig och tillräcklig utredning inte kan erhållas eller där ärendet i med hänsyn till nämndens arbetsformer eller andra

övrigt, omständigheter, inte lämpar sig för Dessa bestämmelprövning. ser tillämpas bl.a. på ärenden där muntlig bevisupptagning

behövs (förhör med part eller vittne) eller där kostsamma och

är eller när man bedö-

komplicerade besiktningar nödvändiga

mer att en rekommendation från nämnden sannolikt skulle bli

utan verkan.

Förfarandet

En är beslutför med ordförande och fyra andra

avdelning

ledamöter. De ledamöter som företräder konsument- och näringsidkarintressena skall vara lika många. En avdelning är också beslutför med ordföranden och två ledamöter, om inte någon av ledamöterna begär att fyra ledamöter skall delta. En del ärenden kan avgöras utan sammanträde av nämndens ordförande, vice

Allmänna reklamationsnämnden 77

ordförande eller av en annan tjänsteman vid nämnden efter särskilt förordnande. Sådan prövning kan rum om ärendet

äga är av enkel beskaffenhet eller om näringsidkaren inte har yttrat

sig i ärendet. Det kan även ske vid avvisning eller av

avskrivning

ett ärende.

I-Iandläggningen vid nämnden är i princip skriftlig. Parterna

har inte rätt att närvara vid sammanträdet och muntlig

någon

bevisupptagning förekommer inte.

Merparten av nämndens beslut är enhälliga. Vid skilda

meningar tillämpas i huvudsak reglerna i 16 kap. rättegångs-

balken om omröstning i tvistemål.

Nämndens beslut i konsumenttvister får liksom dess yttranden till domstol inte På begäran av en av parterna

överklagas.

kan dock omprövning ske under vissa förutsättningar.

Besiktningar

I många ärenden som nämnden har att pröva behövs någon form av besiktning. Detta gäller ofta bl.a. på motor-, bostads-

och den allmänna avdelningen. Inom avdelningarna för skinn,

skor, textil och tvätt har nämnden ofta den reklamerade varan

till hands och kan själv granska den. Nämnden har inga

särskilda medel eller någon organisation för besiktningar. I

allmänhet får därför konsumenten själv ta hand om sådan besiktning och också betala för denna. Vid bifall till konsument-

ens yrkande kan nämnden rekommendera näringsidkaren att

ersätta konsumenten.

karaktär

Avgörandenas

Nämndens beslut är en rekommendation till parterna att lösa tvisten på visst sätt. Rekommendationen är inte bindande vilket innebär att ett beslut inte kan verkställas genom tvång. Flertalet

företag följer dock rekommendationerna. Ett antal näringslivs-

har åtagit sig att se till att deras medlemmar

organisationer

följer nämndens rekommendationer. Vissa organisationer, t.ex.

Köpmannaförbund och Motorbranschens Riksför-

Sveriges

bund, tar t.o.m. över medlemmarnas ansvar om dessa inte kan eller vill rätta sig efter besluten. En näringsidkare som inte följer

besluten ådrar sig dessutom lätt negativ publicitet.

Föl/samhetsundersökningar

För att få besked om beslutens genomslagskraft och en uppfatt-

om verksamhetens effektivitet har nämnden

ning tidigare genomfört stickprovsundersökningar inom de olika avdelning-

78 Allmänna reklamationsnämnden

arna när det gäller efterlevnaden av nämndens bifallsbeslut. Dessa har i vissa fall lett till att konsumenten

undersökningar

har fått rättelse i efterhand. Nämndens undersökningar har

regelmässigt följts upp i tidskriften Råd 8C Rön, vilket ytterligare förbättrat följsamheten. Försäkringsbranschen har uttalat

att man skall meddela ARN om ett inte följs och att

avgörande

man, om konsumenten i sådana fall går till domstol, garanterar

dennes rättegångskostnader.

Fr.0.m. årsskiftet 1992/1993 utför nämnden på försök kon-

tinuerligt följsamhetsundersökningar på samtliga avdelningar.

Finansiering

Nämndens verksamhet finansieras helt med statsmedel. Bud-

getåret 1993/94 tilldelades nämnden 13 400 000 kr.

sammanlagt

Merparten av medlen till löner och arvoden. Ungefär 85

går

procent går åt för prövningen av konsumenttvister och 15

procent för stöd till den kommunala konsumentverksamheten

och informationsverksamheten. I tal kostar i

mycket grova

genomsnitt varje ärende hos nämnden 1 600 kr.

6.4¶Arbetssituationen

Till nämnden inkommer ca 7 000 ärenden per år. Under verksamhetsåret 1992/93 kom det in 7 125 ärenden om konsumenttvister till nämnden. Antalet inkomna ärenden ökade i förhållande till föregående verksamhetsår med 450 ärenden eller ca 7 procent.

Ärendetillströmningen har ökat mest på bankavdelningen,

reseavdelningen, motoravdelningen och skinnavdelningen.

Elärendena och har också ökat i antal.

försäkringsärendena Tillströmningen av ärenden till övriga avdelningar, främst all-

männa avdelningen, har däremot minskat.

Under samma tid avgjorde nämnden sammanlagt 7 306

ärenden. I 4 443 av dessa prövade nämnden tvisten i sak. Resten av ärendena avvisades (1 690 ärenden) eller avskrevs efter återkallelse (1 173 ärenden). Ca 3 600 ärenden har avgjorts med deltagande av intresseledamöter.

På kansliet, dvs. utan intresseledamöter, har avgjorts nästan

1 100 ärenden i sak. Över 2 500 ärenden har avvisats eller avskrivits på kansliet. Antalet beslut av detta har ökat i

slag

förhållande till föregående år.

Det har under verksamhetsåret gjorts framställningar om att avgöranden skall omprövas i ca 300 ärenden, dvs. i 4 procent

Allmänna reklamationsnämnden 79

av Omprövning har emellertid beviljats blott i 15

avgörandena.

av dessa ärenden (45 fall). Endast ett fåtal till

procent yttranden domstol avges årligen.

Nämndens personal har under den senaste femårsperioden minskat med cirka en fjärdedel, främst till följd av datorise-

Antalet ärenden har varit i stort sett

ringen. avgjorda samtidigt

oförändrat och dvs. antalet avgjorda ärenden

produktiviteten,

per anställd, har alltså ökat. Däremot är handläggningstiderna

på flertalet avdelningar alltjämt för långa. Nämnden har som målsättning att handläggningstiderna i genomsnitt inte skall

överstiga fyra månader.

6.5¶Stödet till den lokala konsumentverksamheten

Konsumentvägledarna har varje år ungefär 90 000 kontakter

med konsumenter rörande reklamationer. Konsumentvägleda-

ren kan de faktiska vid en tvist,

klargöra omständigheterna

informera konsumenten om reklamationsförf-arandet och för-

söka medla mellan Konsumentvägledaren kan vidare

parterna. upplysa konsumenten om gällande rätt, Allmänna reklamations-

nämndens praxis m.m. Endast ca 5 procent av de reklamationer

och tvister som konsumentvägledarna tar hand om förs vidare till ARN. Den lokala verksamheten är med andra ord av stor betydelse för att avlasta ARN och även de allmänna domstolarna.

ARN:s stöd till den lokala konsumentverksamheten sker

huvudsakligen genom:

0 samtal om och

Telefonrâdgiz/ning, rättsliga frågeställningar upplysningar om nämndens praxis

0 ARN medverkar i som Konsument-

Utbildning, utbildning

verket anordnar för bl.a. kommunala konsumentvägledare 0 t.ex. nämndens be-

Materialservice, anmälningsblanketter,

slut, nämndens årsbok och sammanställningar över nämn-

dens praxis.

6.6¶Praxis

i ärenden av principiellt intresse och beslut som

Summeringar

refereras samlas i nämndens databas. Uppgifterna kan sedan användas vid beredning av ärenden, framtagning av statistik m.m. I den s.k. Råttsbanken finns en särskild databas för ARN där nämndens referat i principiellt intressanta ärenden ingår.

80 Allmänna reklamationsnämnden

Nämnden varje år ut en årsbok. Denna innehåller dels en

ger

redogörelse för nämndens verksamhet och statistiska uppgifter

rörande verksamheten, dels referat av beslut i ärenden som ansetts vara av principiellt eller av allmänt intresse. Vidare gör nämnden ibland särskilda av praxis för

sammanställningar

olika avtalsområden. Intresseledamöterna bidrar i hög grad till

att ge spridning åt nämndens avgöranden.

Den praxis som utvecklats genom nämndens beslut har utgjort en grund för ny lagstiftning på konsumentområdet.

Kapitel

Vissa

myndigheter

och andra

organ

till stöd för

konsumenterna

Sammanfattning

och andra offentliga organ utövar

Många myndigheter

verksamhet av betydelse för konsumentema. En rad och arbetar med och

myndigheter organ produkters tjänsters säkerhet och ändamålsenlighet.

och arbetar utifrån ett funk-

Några myndigheter organ

tionsansvar för att bevaka en viss eller ett visst

fråga

arbetsområde. Det finns även och organ som har till uppgift att

myndigheter

tillvarata särskilda gruppers behov och intressen.

7.1¶Inledning

Vid sidan av Konsumentverket och Allmänna reklamations-

nämnden utövar ett stort antal myndigheter och andra offentverksamhet av för konsumenterna. I många

liga organ betydelse

som till att

myndigheters tillsynsansvar ligger uppgifter syftar

eller tjänsters säkerhet eller ändamålsen-

garantera produkters

Sådana benämns eller andra

lighet. myndigheter myndigheter

med sektorsansuar. I t.ex. Livsmedelsverkets

offentliga organ

att våra livsmedel inte är hälsovåduppgifter ingår att garantera Däremot uttalar inte verket om matvarornas kvalitet i

liga. sig

relation till priset.

82 Andra

myndigheter och organ

Till skillnad från har Konsumentver-

sektorsmyndigheterna

ket ett funktionsansvar att bedöma varor och utifrån ett

tjänster

Andra eller or-

konsumentperspektiv. myndigheter offentliga

gan är t.ex. Konkurrensverket och Folkhälsoinstitutet. Detta

slag av myndigheter benämns med myndigheter funktionsans-

var.

Andra myndigheter eller arbetar för att

offentliga organ

förbättra villkoren för särskilda eller Som

grupper regioner.

exempel kan nämnas och

Handikappinstitutet Glesbygdsmyndigheten.

7.2 och andra

Myndigheter offentliga organ

verksamma inom en viss sektor

Boverket

Boverket har som att en

målsättning främja god bostadsförsörj-

ning som ger befolkningen bostäder av god kvalitet till

skiliga

kostnader. Verket arbetar även med det bostads-

statliga

finansieringssystemet och bostadsstödet. I verkets

uppgifter

ingår att administrera ett stort antal stödformer till

bostadsbyg-

gande och boende. Dessutom har Boverket till att

uppgif:

fördela stöd till kulturlokaler, allmänna och

samlingslokaler

utsmyckning av bostadsområden samt att administrera vissa insatser på

energiteknikområdet.

Länsbostadsnämnderna har hittills varit statens

regicnala organ för bostadspolitiken. skall Enligt riksdagsbeslut

länsbostadsnämnderna upphöra vid av år 1993.

utgången

Ansvaret för den regionala överförs den 1

bostadspolitiken

januari 1994 till

länsstyrelserna.

Möbelinstitutet

Institutet, som är ett

branschforskningsinstitut med represen-

tanter för produktion, och

formgivning konsumenter, provar

möbler ur Möbler som och som

funktionssynpunkt. provats

uppfyller alla uppställda krav får deklareras med ”Möbel-

fakta”. I särskilda och redovi-

anvisningar kravspecifikationer

sas villkoren för detta. Möbeln måste t.ex. motsvara krzv

på

brukbarhet, hållbarhet och

välgjordhet.

Statens institut

för bygg/forskning

Statens institut för bedriver inon. hela

byggforskning forskning

byggnadsområdet. Aven viss

samhällsvetenskaplig forskning

Andra och 83 myndigheter organ

förekommer. Målet för verksamheten är att frambringa och föra ut som en rationell utveckling av planekunskaper främjar och förvaltning inom byggnadsring, projektering, produktion området. I med ett kommer institutet att avenlighet riksdagsbeslut vecklas vid årsskiftet 1993/94 och i stället integreras i en ny institution för och under Tekniska

bygg- fastighetsforskning

med till Gävle. Vissa enheter kommer att högskolan lokalisering föras till Uppsala universitet.

Byggforskningsrâdet

fördelar till byggforskning. Rådets

Byggforskningsrådet anslag

verksamhet är inriktad på forskning, utveckling och experiment och utformningen av den bebyggda miljön. kring förändringen Rådet och utvärderar forskningsresultat som sedan följer upp dokumenteras och ges spridning.

i Sverige

SIS-Standardiseringskommissionen

SIS är för i Sverige.

centralorgan standardiseringsverksamheten

SIS är en fristående, med medlemmar från opartisk förening och sektor. fastställer SIS stadnäringsliv offentlig Regeringen och utser av Industriförbundet dess ordförande. gar på förslag SIS är att svara för den nationella standardiseringen

uppgift

samt företräda denna internationellt, europeiskt och nordiskt. SIS fastställer och svensk standard. SIS skall utge och registrerar all svensk standard och verka för att denna tillämpas. sälja SIS bedriver också, bl.a. inom vissa områden med konsuoch kvalitetsmärkning av produkter. mentintresse, certifiering SIS också den och frivilliga miljömärkningen. handlägger positiva i Sverige är decentraliserat. Utarbe- Standardiseringsarbetet tande av standard bedrivs inom nio självständiga standardiseanknutna till SIS, s.k. De företräder SIS ringsorgan fackorgan. i det internationella och europeiska standardiseringsarbetet och svarar helt och fullt för inom sina respektive standardiseringen verksamhetsområden. har blivit allt- Standardiseringsarbetet mer internationellt och ca 90 % av de samlade svenska insatserna i eller av internationell och gäller deltagande bevakning Den senare har av naturliga skäl fått europeisk standardisering. prioritet. Bland de nio torde SIS - Allmänna Standardisefackorganen

SIS-STG, och Hälso- och Sjukvårdsstandardise-

ringsgruppen, bedriva de flesta av

ringen, SIS-HSS, standardiseringsprojekten

intresse för konsumenterna och också med deltagande av dessa, företrädesvis av Konsumentverket. Inom SIS-

representerade

84 Andra och organ

myndigheter

STG är området hem och fritid ett av de

(konsumentskydd)

största och inom SIS-HSS man bl.a. med

sysslar handikapp-

hjälpmedel.

Inom området i ett omfat-

konsumentskydd pågår Sverige

tande europeiskt standardiseringsarbete. Ett kommittjugotal

téer, flera av dem med arbetsgrupper, deltar f.n. i arbetet med att ta fram Europastandard. Bland dessa kan nämnas möbler,

leksaker, fritidshjälmar, barnomsorgsprodukter och flytvästar.

Flera kommitéer inom det

europeiska standardiseringsorganet

CEN arbetar med EG/EFTA-mandat. Konsument- och barn-

säkerhet har traditionellt varit prioriterade områden såväl hos

Konsumentverket som hos Det har

standardiseringsorganen.

därför bedömts viktigt att i det arbetet slå vakt om

europeiska

svensk säkerhets- och Vissa områden

konsumentskyddshänsyn.

har prioriterats såsom leksaker, flytvästar och

fritidshjålmar,

barnomsorgsprodukter och inom dessa CENprojekt pågår

arbete under svenskt sekretariat för åtta

viktiga arbetsgrupper.

Vårt motto i inom dessa delområden år

standardiseringsarbetet

”Europas barnsäkerhet i svenska händer”.

Arbetet inom är inte till

konsumentskyddsområdet begränsat

CEN. Inom möbelområdet drivs arbetet i det internationella

standardiseringsorganet ISO under svenskt huvudsekretariat. I

detta arbete, som har starkt arbetas

inflytande på CEN-arbetet,

intensivt från svensk sida för att få internationella standarder

accepterade också som Europastandarder.

SIS finansieras delvis med statliga medel, men i huvudsak

genom bidrag från näringslivet och av intäkter från

försäljningen av publikationer och

tjänster.

Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket bildades genom att och tek-

Närings-

nikutvecklingsverkets (NUTEK) elsäkerhetsenhet och Statens

Elektriska Inspektion samlades i en gemensam organisation.

Verkets mål är att skador som orsakas av elektri-

förebygga

citet. Verket skall intensifiera arbetet med att och

upprätthålla

utveckla den svenska säkerhetsnivån både när det

gäller

elanläggningar och elmateriel. Detta skall ske ett nära genom

samarbete med näringsliv, organisationer och

myndigheter.

Internationellt sker det snabba Elsäkerhets-

förändringar.

frågorna påverkas i hög grad av den inre marknaeuropeiska

den. Elsäkerhetsverket har dels en central dels en

verksamhet,

decentraliserad tillsynsverksamhet. Ett elsåkerhetsråd är knutet

till verket.

Andra myndigheter 85

och organ

SEMK O AB

SEMKO AB utför olika typer av provning av elektrisk materiel,

t.ex. säkerhetsprovning för S-märkning, EMC-provning (prov-

ning av elektromagnetisk emission och immunitet), provning av

emission från bildskärmar, energiförbrukningsmätningar, prov-

ning av teleterminaler för T-märkning, m.m. SEMKO utför

också revisioner och certifieringar av kvalitetssystem ISO enligt

9000. SEMKO AB bildades 1925 av bl.a. Svenska Brandförsvars-

och Svenska elverksföreningen. Sedan 1977, när

föreningen

SEMKO blev riksprovsplats för elektrisk materiel, staten

äger

51 procent av aktierna. De övriga ägs av och

Elverksföreningen

Brandförsvarsföreningen. S-märket registrerades av SEMKO

1926. S-märket är ett tecken på att elektrisk materiel har

SEMKO:s säkerhetsprovning och genomgått uppfyller myndig-

heternas krav. Undersökningar visar att S-märket är välbekant för över 80 procent av den svenska befolkningen.

SEMKO:s säkerhetsprovning av elektriska produkter sker

normalt de fordringar som ingår i Svensk standard.

enligt

Standarderna är som regel baserade på internationellt utarbe-

tade standarder.

Provningen omfattar förutom säkerheten mot brand och elchock även kontroll av risken för mekaniska skador, strål- och

brännskador, mikrovågs-läckage från mät-

mikrovågsugnar,

ning av UV-strålning m.m.

När EES-avtalet träder i kraft kommer den svenska kontrollatt harmoniseras med EGzs. Det svenska kravet

ordningen på att konsumentprodukter skall vara förhandsprovade och god-

kända (”certifierade”) av ett opartiskt organ tas då bort.

Myndigheterna ställer dock även i fortsättningen samma säker-

hetskrav på produkterna.

S-märket finns även fortsättningsvis kvar som ett alternativ

till tillverkardeklaration för de tillverkare och som

importörer

vill visa installatörer och konsumenter att deras är

produkter provade och

opartiskt godkända.

Finansinspektionen

bildades 1991 genom en

Finansinspektionen sammanslagning av Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen. Myndighet-

ens ansvarsområde täcker nästan hela det finansiella systemet.

I ingår att verka för stabilitet och sundhet hos

tillsynsuppgiften

banker, försäkringsbolag, finansinstitut m.fl. samt att ta till

vara allmänhetens intressen på kreditmarknaden. Inspektionen

86¶Andra och

myndigheter organ

har bl.a. genom förhandlingar med bankerna krav

genomdrivit

på information om aktuella räntor på bankernas

sparkonton. Allmänheten anlitar Finansinspektionen i betydande omfatt-

ning. Under 1992 hanterade ca 2 000

inspektionen skriftliga

anmälningar. Antalet telefonsamtal från allmänheten

uppskat-

tas till ca 300 per vecka. Inspektionen har en särskild

avdelning

för

konsumentfrågor.

Statens livsmedelsverk

Statens livsmedelsverk har till att bevaka konsumenter-

uppgift

nas intressen leda och samordna

på livsmedelsområdet,

livsmedelskontrollen, undersöka livsmedels sammansättning

och och i

näringsvärde, ge råd anvisningar livsmedelsfrågor

samt vägleda konsumenterna mot bättre matvanor. Verket

bedriver en omfattande informationsverksamhet som bl.a. behandlar sambandet mellan kost och hälsa.

i

Konsumentberedningen

Konsumentberedningen är en kommitté underjordbruksdepar-

tementet, som tillsattes 1991 med uppgift att och utvär-

följa

dera den reformen ur ett brett konsument-

livsmedelspolitiska perspektiv. En samlad redovisning skall lämnas den 1 september

1994. I ingår företrädare för

beredningen fackföreningarna,

pensionärsorganisationerna och samt

konsumentvägledarna

ekonomisk expertis.

Beredningen utger fortlöpande rapporter om på

utvecklingen

livsmedelsområdet som underlag för den

livsmedelspolitiska

debatten. Som exempel kan nämnas om livsmedelsrapporter

prisernas utveckling, om svensk livsmedelspolitik inför EG-

inträde och om miljövänligt framställda livsmedel.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden är ett som organ

genom utredningar och kalkyler söker den ekonomiska belysa

utvecklingen inom livsmedelsområdet samt de effekter som den

nya livsmedelspolitiken ger i livsmedelsprocessen från produ-

cent till konsument.

Vägverket

Vägverket är den centrala myndigheten inom biltrafikområdet. Utöver ansvaret för underhåll och drift av

planering, byggande,

de statliga vägarna har efter av

Vägverket, nedläggningen

Andra 87

myndigheter och organ

Trafiksäkerhetsverket, även uppgiften att föreskriva de krav bilar skall uppfylla i säkerhets- och miljöhänseende. För detta har även utarbetat normer för beräkning av olika

Vägverket slags prestanda etc.

Verkets instruktion har nyligen ändrats med innebörden att även ansvaret för miljöpåverkan och

vägtransportsektorns

nu åligger verket. I samband med Transportmiljöanpassning rådets nedläggning fick Vägverket nämligen överta uppgiften att informera om och när

följa upp och energiförbrukning miljö det gäller vägtransportsektorn. Vägverket skall enligt regeringens beslut årligen inkomma med en miljörapport.

Samarbetet mellan Konsumentverket och Vägverket angående krav fordons bränsleförbrukning behandlas i kapitel 35

på med anledning av en skrivelse från Kommunikationsdepartementet till vilken överlämnats till kommit-

Civildepartementet, tén (1992-10-27 dnr 6).

Läkemedelsverket

ombildades 1990 till Socialstyrelsens läkemedelsavdelning Läkemedelsverket. Verksamheten är i stort sett densamma som

Läkemedelsverket är en uppdragsmyndighet med fyra tidigare.

kontroll av läkemedel före registrering, efterhuvudprogram: kontroll av och information om läkemedel m.m., kontroll av andra produkter än läkemedel samt övrig verksamhet.

Läkemedelsverket finansieras genom avgifter från läkemedelsindustrin. består av och ansökning-

Avgifterna årsavgifter

Viss finansieras med externa medel. savgifter. forskning

Socialstyrelsen

roll har förändrats under de senaste årtiondena Socialstyrelsens och inriktas nu huvudsakligen på tillsyn, uppföljning och

samt kunskapsspridning inom hälso- och sjukvårutvärdering den För att öka effektiviteten har

respektive socialtjänsten. verksamheten renodlats, och en regional organisation har bildats. Den anpassning till förändringar i

statliga förvaltningens kommuner och är ytterligare en orsak till utveck-

landsting lingen.

Skolverket

Skolverket startade sin verksamhet 1 991. Verket är en kunskaps-

och har till att organisation uppgift

88 Andra myndigheter och organ

0 samla in, ställa samman och analysera information samt

sprida kunskap om svensk skola och utbildningsmål

0 bidra till av skolväsendet riksnivå och lokal

utveckling på

nivå

0 informera och skolhuvudmannen om

riksdagen, regeringen

tillståndet i skolan

0 bevaka den nationella i skolan och enskilda

likvärdigheten elevers rättigheter.

Skolverket har till syfte att följa upp och utvärdera skolverksamheten, att utöva tillsyn samt att på olika sätt bidra till

skolans utveckling. Central uppföljning och är utvärdering nödvändiga för att ge riksdagen och regeringen kunskap om hur kommuner och andra utbildningsmän fullgör sina skyldigheter

och hur skolväsendet fungerar i landet.

Skolverket är uppdelat i en central enhet och en regional

fältorganisation.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen (Keml) inrättades 1986. Verket utövar

kontroll över kemiska effekter på hälsan och

produkters miljön. Inom inspektionen finns ett toxikologiskt råd. Verket har ett

ansvar för kontroll av de 50 000 kemiska

övergripande produkter som finns registrerade i inspektionens register. Liksom för

Naturvårdsverket gränsar KemIs arbetsområde till såväl natur-

skydd, arbetarskydd som konsumentskydd.

7.3 och andra

Myndigheter offentliga organ

med ett funktionsansvar

Konkurrensverket l

År 1992 startade Konkurrensverket sin verksamhet. Samtidigt

avvecklades Näringsfrihetsombudsmannen och Statens pris-

och konkurrensverk. Verket skall som central

förvaltningsmyn-

i

dighet för konkurrensfrågor arbeta för en effektiv konkurrens

i privat och offentlig verksamhet till för konsumenterna.

nytta Verket har till uppgift att aktivt motverka konkurrens-

begränsningar samt att verka för ett konkurrensinriktat synsätt

i samhället.

Arbetet vid Konkurrensverket bedrivs efter

fyra inriktningar: verket skall tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar,

effektivisera den offentliga sektorn och sprida information.

Ett kommande verksamhetsområde är forskning. Här avses

Andra myndigheter och organ 89

bl.a. utvärdering av marknaders funktionssätt, effekter av

och resultat av olika konkurrenskonkurrensbegränsning politiska medel. Regeringen har inrättat ett särskilt råd för konkurrensfrågor med uppgift att stimulera forskning på konkurrensområdet och ta till vara resultaten av forskningen främst inom de ekonomiska och juridiska disciplinerna.

och teknikutvecklingsuer/zet Närings-

NUTEK har till uppgift att främja näringslivets tillväxt och förnyelse. Verksamheten är inriktad på

teknisk forskning och industriell utveckling

och av företag etablering utveckling regionala utvecklingsinsatser säker och miljövänlig energiförsörjning effektiv energianvändning.

NUTEK ansvarar för samordningen av energiforskningsprogrammet som omfattar stöd till energirelevant forskning inom olika sektorer. NUTEK samarbetar med Konsumentverket på energiområdet. Verken har, i enlighet med ett regeringsuppdrag från Näringsdepartementet, presenterat förslag till minskad elförbrukning i hushållsapparater m.m. (Rapport till Näringsdepartementet angående ”Normer för maximal elförbrukning i hushållsapparater m.m.”, mars 1992).

Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets mål är att verka för en miljöanpassad samhällsutveckling. Grundtanken i miljöpolitiken under 1990-talet är att konsekvent skall beaktas i alla delar av

miljöaspekterna samhället. Verket har utifrån sin målsättning preciserat ett antal miljöhot där motverkande insatser är mycket angelägna. Flera av dessa gränsar till områdena konsumentskydd, arbetarskydd och kontroll av kemikalier. Naturvårdsverket bedriver en omfattande forsknings- och publikationsverksamhet. Verket har bl.a. lämnat underlag till Råd 8C Röns ”gröna sidor”.

Folkhälsoinstitutet

Folkhälsoinstitutet startade sin verksamhet 1992. Institutet verkar för att ge för en hälsa

befolkningen förutsättningar god genom att befrämja friskvård och sjukdomsförebyggande insatser av sektorsövergripande karaktär. Särskild vikt läggs vid åtgärder för att hjälpa s.k. riskgrupper. Institutet bedriver därför ett nära samarbete med kommuner, landsting, andra

90 Andra myndigheter och organ

statliga myndigheter, företag och frivilliga organisationer. Special-

om alkohol, narkotika, allergier, hiv, sexualitet, föda program och motion m.m. fram. Dessa program riktar sig

har tagits främst till barn, ungdomar och missbrukare.

7.4 som stöder en eller en

Organ grupp region

Glesbygdsmyndigheten

med säte i Östersund, startade sin Glesbygdsmyndigheten, verksamhet 1991.

Glesbygdsmyndigheten har enligt gällande instruktion (SFS 1990:1008) till att lämna förslag till förbättringar för

uppgift glesbygds- och levnadsförhållanden.

landsbygdsbefolkningens

skall bl.a. initiera och medverka i projekt av Myndigheten betydelse för glesbygdens utveckling.

Konsumentverket utfärdar föreskrifter gällande stöd till kommersiell service, medan utfärdar före-

Glesbygdsmyndigheten

skrifter när det stöd till företag.

gäller

Barnombudsmannen

Genom 1993 ombildades Barnmiljörådet till

riksdagsbeslut Barnombudsmannen från den 1 1993. BO:s är

(BO) juli uppgift

att bevaka barns och FN:s konvention

ungdomars rättigheter. om barnets är för verksamheten. De tidi-

rättigheter grunden

hos Barnmiljörådet om säkerhet för barn och gare uppgifterna ungdomar kvarstår hos BO.

Handikappinstitutet

med staten och landstingsförbundet som Handikappinstitutet huvudmän har till ändamål att främja, samordna och medverka i och forskningsarbete avseende hjälpmedel för

utvecklings-

och delar av den samlade hjälpmedelshandikappade övriga processen. Det institutet bl.a. att

åligger

prova och egenskapsdeklarera hjälpmedel medverka i internationellt standardiseringsarbete

förteckningar över produkter för handikappade utge utföra åt och landsting

utredningar regering utbilda inom ansvarsområdet.

Institutet verkar för en ökad tillgänglighet i den fysiska miljön

Andra myndigheter och organ 91

där hjälpmedel är för med omfattande

nödvändiga personer

funktionsnedsättningar. I synnerhet beaktas den växande grup-

pen äldre där praktiska hjälpmedel kan underlätta livsföringen

och öka oberoendet. Huvuddelen av Handikappinstitutets verksamhet är konsu-

mentinriktad, dvs. den skall tillvarata de funktionshindrades

villkor; nya och bättre hjälpmedel skall utvecklas, bl.a. med

utnyttjande av ny teknik. Testning och bedömning av hjälpme-

del är ett i institutets verksamhet.

viktigt inslag Handikappinstitutet har i en ledande i Europa dag ställning

i fråga om för Institutet har av EG

hjälpmedel handikappade.

valts att ansvara för och leda HERT

hjälpmedelsutredningen (Horizontel Europeen Activities in Rehabilation Technology).

Institutet har av EG tilldelats 28 kronor för denna

miljoner

verksamhet. I juni 1992 slutförde och Konsument-

Handikappinstitutet

verket ett om för

regeringsuppdrag tillgänglighet handikappade

och äldre till s.k. Dessa frå-

teknikstyrda serviceanläggningar.

gor bereds nu inom regeringskansliet. Konsumentverket och

Handikappinstitutet planerar ett gemensamt arbete för att hos utvecklare av teknikstyrd service öka kunskapen om handikap-

pades och äldres behov och krav.

Statens

Iaandi/zappråd

Statens (SHR) bildades 1965. Fram till 1979

handikappråd

fungerade rådet som en kommitté knuten till Social-

departementet. Landstingsförbundets och Svenska kommun-

förbundets styrelser rekommenderade 1971 bildandet av länshandikappråd och kommunala Härmed hade

handikappråd.

former skapats för ett samarbete mellan intressen-

kontinuerligt

ter på olika plan: stat, och

landsting primärkommun.

SHR:s uppgift är enligt instruktionen (1988:1094) att verka

för bättre levnadsförhållanden för människor med funktions-

hinder genom samordning av de olika samhällsorganens

handikappinsatser. Bland de rådet har

kartläggningsuppgifter genomfört kan nämnas

flerhandikappades funktionshinder

0 dövbhnda 0 och med

flyktingar asylsökande funktionshinder

0 fritid

handikappades

° stödet till

handikappade.

Rådets verksamhet har ofta bedrivits i samarbete med olika

organisationer. Rådet utdelat anslag till olika organisationer

och

projekt.

Kapitel

Den

kommunala Verksamheten

Sammanfattning

De flesta kommuner bedriver konsumentpolitisk verksamheat. Konsumenterna inför köp, i hushållss-

erbjuds rådgivning

ekonomiska samt vid reklamationer och andrra

frågor Förköpsrådgivning, hushållss-

konsumenträttsliga problem.

ekonomisk ocah

rådgivning, konsumenträttslig rådgivning

av reklamationer under 1992 ca 75 procent aav

hanteringen tog

resurser i Annaan

konsumentvägledningens anspråk.

utbildning, information oczh

verksamhetärmarknadsbevakning, stöd till organisationer.

och stöd vid skuldsanering förekommer intte

Budgetrådgivning

i alla kommuner, men verksamheten är alltmer utbredd.

Personresurserna för den kommunala konsumentverksarmheten har mellan 1990 och 1993 minskat med 22 procent. En

till är att stora kommuner, bl.za.

förklaring minskningen några

Stockholm, skurit ned sin verksamhet väsentligt.

Antalet kommuner med konsumentverksamhet ökade undder hela 1980-talet. 1990 bedrev 271 av landets 286 kommuneer

konsumentverksamhet, varefter antalet stegvis har minskzat

med 34 kommuner eller 13 procent mellan 1990 och 1993.

Den kommunala verksamheten 93

8.1¶Verksamhetens och innehåll

betydelse

Den kommunala konsumentverksamheten kan tre

sägas ha

syften:

0 Att stödja enskilda konsumenter som behöver råd före

köp,

hjälp att effektivisera hushållets stöd i

ekonomi, avtalsfrågor

och andra ärenden samt assistans för att

konsumenträttsliga

lösa tvister efter

köp,

0 Att påverka marknaden så att varor

fullgoda och tjänster utvecklas med hänsyn till pris, och

funktion, miljö service,

0 Att fånga upp en sund förbättra

problem, skapa affärsmoral,

balansen på marknaden och om de marknads-

sprida kunskap

rättsliga reglerna.

Den lokala verksamheten har sin i den breda kontakt-

styrka

ytan, närheten till konsumenterna och den lokala marknaden

samt i förmågan att snabbt och enkelt konsumenterna.

stödja

Detta gör den lokala verksamheten till en aktör i

betydelsefull

konsumentpolitiken.

År 1975 angav statsmakterna ramarna för

konsumentpolitik-

ens innehåll och med intentionen att kommuner-

organisation

nas medverkan i skulle ut. 1986 års

konsumentpolitiken byggas

riksdagsbeslut bekräftade att den lokala verksamheten skulle prioriteras. Vikten av en fortsatt snabb av verksam-

utbyggnad

heten underströks.

Konsumentverksamheten ingår inte i kommunernas

obliga-

toriska uppgifter, och det ankommer kommun att på varje

utifrån sina konsumentverksamheten.

förutsättningar organisera

De flesta kommuner har form av konsumentverksam-

någon

het. I 1986 års en av kon-

proposition gavs beskrivning

sumentverksamhetens innehåll med från konsu-

utgångspunkt

menternas behov. Rådgivning, infor-

reklamationshantering, mation, marknadsuppföljning, varu- och serviceförsörjning,

utbildning samt stöd till organisationer som arbetsomangavs råden. Statsrådet förutsatte att kommunerna skulle be-

själva

sluta om organisationen av arbetet.

I kommuner har resurserna inte räckt för att

många uppfylla

behoven, vilket innebär att i varie-

angelägna arbetsuppgifter

rande fått anstå. Sedan 1985 har utökad verksam-

grad krav på

het ställts på främst med

budgetrådgivning skuldsanering,

miljöfrågor och Detta medför

Europainformation. ytterligare belastning på verksamheten, med ännu större svårigheter att

prioritera.

År 1991 gav Konsumentverket i att

regeringen uppdrag

94 Den kommunala verksamheten

utreda vissa delar av den lokala konsumentverksamheten, bl.a.

reklamationshantering, vägledarnas fortbildning, marknads-

bevakning och modeller för att utvärdera verksamhetens effekter. Uppdraget hösten 1992.

avrapporterades

8.2 av den kommunala

Utvecklingen konsumentvägledningen

Under 1 980-talet utvecklade allt fler kommuner en konsumentverksamhet. Kulmen var 1990 då 271 av landets 286 kommuner bedrev konsumentverksamhet. Sedan dess har antalet sj unkit och 1 993 bedrev 237 kommuner konsumentverksamhet, en minskning med 34 kommuner eller 13 procent under de tre senaste åren.

Mätt i antalet konsumentvägledare, omräknat i årsarbetskrafter, har resurserna likaså minskat.

Sedan 1990 har för konsumentvägledning i

personalresurserna

landets kommuner minskat med motsvarande 54 årsarbetskrafter eller med 22 procent. Ett antal kommuner med tidigare omfattande konsumentverksamhet har reducerat verksamheten med minst en heltidstjänst. I Stockholm motsvarar

neddragningen 15 tjänster. År 1993 anslog 74 kommuner mer än en heltidstjänst till konsumentvägledning, 63 kommuner

mellan en halv och en hel och 100 kommuner högst en

tjänst

halv tjänst. Antalet kommuner med en halvtidstjänst och mer är, trots under senare år, fler än år 1986. Antalet:

nedskärningar

kommuner med mindre än en halvtidstjänst har minskat.

Den kommunala verksamheten 95

Det kan konstateras att

0 färre kommuner har konsumentverksamhet 1993 än 1986

0 fler kommuner avsätter mer än en

halvtidstjänst till konsu-

mentverksamhet

0 149 kommuner, dvs. fler än anslår mindre än en

hälften,

halvtidstjänst eller inte alls avsätter resurser till konsumentverksamhet.

Konsekvenserna av detta är bl.a. att

0 mellan 2 och 3 konsumenter saknar endast

miljoner eller i ringa utsträckning har tillgång till kommunalt stöd i

konsumentärenden 0 av marknaden inte ett tillfredsstäl-

bevakningen fungerar på

lande sätt i alla kommuner

0 kontakterna med och media har minsskolan, organisationer

kat det senaste året.

8.3¶Organisation

I många kommuner både den

genomgår politiska organisationen och förvaltningens organisation stora förändringar. Den

särskilda politiska organisationen i form av en konsument-

nämnd eller ett konsumentutskott avvecklas i kommu-

många

ner, och konsumentverksamheten läggs samman med stora

Antalet förtroendevalda med särskilt ansvar för

förvaltningar.

konsumentfrågor minskar.

Antalet kommuner med konsumentnämnd eller konsument-

utskott har nästan halverats mellan 1990 och 1993, från 91 till

43 kommuner. I 122 kommuner har ansvaret

kommunstyrelsen

för verksamheten, i 29 kommuner verksamheten under

lyder

socialnämnden och i 25 under kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten sorterar under andra nämnder i 16 kommuner.

De flesta kommuner har egna resurser för konsument-

verksamheten, men 19 kommuner, ofta små kommuner, väljer att köpa tjänster från en grannkommun.

8.4¶Rådgivning

Rådgivning och stöd till enskilda konsumenter är en huvudupp-

gift för den lokala konsumentverksamheten. Under 1980-talet ökade antalet kontakter med enskilda konsumenter: från 200 000 år 1980 till knappt 300 000 år 1991. Men därefter minskade antalet och var 1992 tillbaka 1985 års nivå, dvs. ca 250 000.

på

96 Den kommunala verksamheten

År 1992 användes ca 75 procent av konsumentvägledarnas tid till att ge hjälp och stöd till enskilda konsumenter.

Den rådgivande verksamheten omfattar

förköpsrådgivning

hushållsekonomisk rådgivning

konsumenträttslig rådgivning

reklamationer.

i enskilda ärenden ger information om problem på

Rådgivning

marknaden.

av olika av rådgivning till enskilda konsu-

Fördelningen typer

menter har förändrats sedan 1985. Förköpsrådgiuningen har minskat med en tredjedel; 1992 beräknades endast 12 procent

av konsumentvägledarnas tid ha tagits i anspråk för rådgivning

före Orsaken är bl.a. en medveten omläggning av råd-

köp. från konsumentvägledarna till biblioteken, till orgagivningen

nisationer och till konsumentombuden på arbetsplatserna. Andra

skäl kan vara hushållens minskade resurser som begränsat

köpen av kapitalvaror.

Den husbållsekonomiska rådgiuningen, som omfattar budget-

rådgivning, hjälp med skuldsanering och allmänna råd i ekonomiska har väsentligt under perioden efter 1985 .

frågor, stegrats Ca 28 procent av konsumentvägledarnas tid under 1992 bedöms ha använts för denna verksamhet.

Den konsumenträttsliga rådgiuningen har inte förändrats under perioden. Under 1992 motsvarade rådgivningen 12 procent av konsumentvägledarnas arbetstid.

Rådgivningen i samband med reklamationer och klagomål efter har också minskat, men upptar fortfarande en relativt

köp

stor del eller 21 procent av konsumentvägledarnas arbetstid. I

kommuner har särskilda reklamationsråd inrättats för att

några

lösa tvister lokal nivå.

på

Den kommunala verksamheten 97

som rör hälsa och livsmedel blir allt mer före-

Frågor miljö, kommande. Ãr 1991 drygt 120 kommuner sär-

genomförde

skilda ofta i samarbete med miljö- och hälso-

miljöaktiviteter,

och lokala miljögrupper. På livsmedelsskyddsförvaltningen området hälsa och hygien, bestrål-

gällde frågorna hushållning, ning, innehållsdeklarationer, prisinformation och

märkning, distribution. är undersökningar av

Exempel på åtgärder

varor i butikerna, utställningar, informationsmamiljövänliga terial och träffar med handeln.

8.5 verksamhet

Förebyggande

Den verksamheten omfattar generella konsument-

förebyggande

som kan påverka villkoren för grupper av konsumenproblem ter. Den bedrivs bl.a. genom kunskapsspridning och opinions-

lokal nivå. Rådgivningen i enskilda ärenden bidrar bildning på till att vilket för att vidta

precisera problem, ger kunskap förebyggande åtgärder.

En av konsumentvägledarnas resurser användes

fjärdedel under 1992 för andra än i enskilda ären-

uppgifter rådgivning den.

Det förebyggande arbetet riktar sig till

0 t.ex.

näringslivet, detaljhandeln 0 t.ex. skolan

institutioner/förvaltningar, 0

frivilliga organisationer 0 av t.ex. invandrare.

grupper konsumenter,

I de flesta kommuner pågår en omfattande kontaktverksamhet med skolan i form av studiebesök hos och lärarkontakter med

Detta gäller inte enbart ungdomskonsumentvägledningen. skolan utan i mycket hög grad vuxenutbildning, arbetsmark-

och för invandrare. På senare tid har nadsutbildning utbildning stor tonvikt lagts på ekonomiska frågor.

8.6¶Kontakter med och

näringslivet förvaltningar

Kontakterna med det privata näringslivet, med kommunala och

samt med kommunala förvaltningar och statliga statliga företag organ är av två slag: samarbete kring gemensamma uppgifter, och kontakter där den lokala vägledningen företräder konsumenternas intressen i förhållande till andra parter.

4 13-0824

98 Den kommunala verksamheten

Genom kontakter med det lokala näringslivet bevakas att

t.ex. marknadsföringslagen följs. Information om och utbildning i konsument- och marknadsrättsliga regler och praxis

genomförs för såväl enskilda näringsidkare som hela branscher.

medverkar också i Konsumentverkets

Konsumentvägledarna

uppföljning av riktlinjer och branschöverenskommelser samt

genomför på egen hand projekt för marknadsbevakning. Den löpande marknadsbevakningen som bygger på anmäl-

ningar från allmänheten är av stor betydelse. Årligen hanterar kommunerna ca 3 000 marknadsrättsliga ärenden.

Samarbetet med det lokala näringslivet har successivt byggts ut under senare delen av 1980-talet. Ca hälften av alla kommu-

ner med konsumentverksamhet hade år 1991 kontakter med

det lokala näringslivet. År 1992 deltog 68 kommuner i

Konsumentverkets av riktlinjer och överenskom-

uppföljning

melser med vilket är en sedan

näringslivet, nedgång toppåret

1990 då 108 kommuner var engagerade i denna verksamhet.

Samrådsmöten med handlare och intresseorganisationer äger

rum i kommuner med en aktiv planering av varu-

många försörjningen. Drygt 200 kommuner hade en varuförsörjnings-

år 1991. Konsumentverksamheten medverkade i arbetet

plan med varuförsörjningsplaneringen i närmare 90 kommuner detta

ar.

Av vägledarnas totala arbetstid används dock endast 3 pro-

cent för marknadsbevakning och Orsa-

näringslivskontakter.

ken är minskade resurser och prioritering av den efterfrågestyrda rådgivningen till enskilda hushåll.

Samarbetet med andra och institutioner har

förvaltningar

ökat kraftigt under senare år. Mest omfattande är kontakterna

med skolan. Därefter följer socialtjänsten, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, byggnads- och fastighetsförvaltningen samt

kulturförvaltningen.

Samarbete förekommer också med statliga institutioner och

Som exempel har nästan 100 kommuner

landstingsorgan. kontakter med kronofogdemyndigheten och drygt 80 med

barnavårdscentraler.

8.7¶Samarbetet med

frivilliga organisationer

Det lokala samarbetet med frivilliga organisationer har ökat

under senare år. Inom organisationer som PRO, LO och Hem och Samhälle har man nu egna konsumentombud som samarbetar med den kommunala konsumentverksamheten. Initiati-

vet till detta har många kommit från den kommunala

gånger

konsumentverksamheten. Det har visat sig att denna är och har

Den kommunala verksamheten 99

varit en för organisationerna. viktig kunskapskälla

År 1990 förekom detta samarbete i ca 60 kommuner och två år senare i 130 kommuner. Det stöd som lämnas av den

kommunala konsumentverksamheten sker genom medverkan

kurser och konferenser, anordnande av studiecirklar

på möten,

i samråd med studieförbunden, materialservice, etc.

Denna har ofta prioritet i kommunerna

arbetsuppgift låg

men svarade trots detta, tillsammans med övriga externa konunder 1992 för 11 % av vägledarnas tid.

takter,

8.8¶Effekter av den kommunala

konsumentvägledningen

Konsumentverket den kommunala konsument-

följer upp

verksamhetens omfattning och inriktning. Resultaten redovisas

i en statistisk sammanställning. På vissa områden har

årligen

kvalitativa t.ex. för att kartlägga effekten

utvärderingar gjorts,

av den och kontakterna med närings-

personliga rådgivningen

livet. Det finns dock behov av ytterligare kvalitativa undersök-

ningar.

Den ekonomiska

rådgivningen

1990/91 Konsumentverket en kvanti-

Budgetåret genomförde

tativ av den ekonomiska rådgivningen i fem kom-

utvärdering som effekterna av budgetrådgivning och skuldmuner, belyser

för 233 hushåll. Resultaten visar att den ekonomiska

sanering

vinster för både enskilda hushåll

rådgivningen ger betydande

och berörda kommuner. I förbättrades ekonomin

genomsnitt

för det enskilda hushållet med 1 900 kr i månaden. Ett genom-

underskott till ett mindre överskott. De

snittligt byttes

kommunalekonomiska vinsterna, i form av minskade socialbi-

beräknades över en tiomånadersperiod till 500 000 kr för

drag,

de fem kommunerna. I snitt omfattade rådgivningsinsatserna fem timmar fördelade tre träffar. Kommunens kostnader för

på

till 1 000 kr per hushåll, dvs. till

rådgivningen uppskattades

eller till sammanlagt 250 000 kr.

200 kr per rådgivningstimme,

Utöver en nettovinst för berörda kommuner på sammanlagt 250 000 kr innebar minskade kostnader för

rådgivningen hanteringen av socialbidrag.

Om hushållsekonomin förbättras, i enlighet med denna studie, med 1 900 kr per månad i hälften av alla rådgivnings-

ärenden under 1992 uppnås i övriga fall, och ingen effekt alls

förbättras ekonomin för berörda hushåll med 36 miljoner kronor per år.

100 Den kommunala verksamheten

Under 1992 genomfördes på uppdrag av Konsumentverket en kvalitativ undersökning i tre kommuner för att utvärdera effekterna av budgetrådgivningen (Konsumentverket, rapport 1992/93:2, ”Budgetrådgivning -- ett positivt alternativ” ). Rapporten visar att de intervjuade var mycket nöjda med den hjälp de fått av konsumentvägledningen. Denna rådgivning upplevdes även ge långsiktiga effekter, medan socialförvaltningen främst gör kortsiktiga punktinsatser. Om de hjälpsökande inte hade kommit i kontakt med konsumentvägledningen hade i

fall deras ekonomiska situation och levnadsförhållanmånga den i övrigt avsevärt försämrats.

Genom sin oberoende ställning i förhållande till exempelvis myndigheter, banker, mäklare etc. uppfattades konsumentvägledarna som objektiva och trovärdiga. Det ansågs värdefullt att vägledarna inte handlägger ansökningar om socialbidrag, då

hjälpsökande ville undvika att vända sig till socialförmånga valtningen.

Av utredningen framgår följande samhällsekonomiska effekter av kommunernas budgetrådgivning:

0 De ekonomiska situation förbättras, liksom i

hjälpsökandes

regel arbetsförmåga och familjesituation. 0 Kostnader avlastas och

socialtjänsten, psyk- sjukvården. 0 Ärenden inte till

går Kronofogdemyndigheten. 0 Bankerna får tillbaka mer av sina fordringar än om ärendet

hade gått till Kronofogdemyndigheten.

Konsumentverket har uppdragit åt Kommunforskning i Västsverige (KFi) att pröva om en modell, som institutet utarbetat för effektivitetsmätning, går att tillämpa på konsumentverksamheten. Med utgångspunkt från KFi:s modell har Konsumentverket i en särskild rapport sammanställt några exempel

hur effekterna av arbetet med bl.a. reklamationshantering på kan utvärderas (Konsumentverket, 1992/93:5, ”Att

rapport utvärdera kommunal konsumentverksamhet - exem-

några pel”).

Reklamationer

Ett exempel på utvärdering av reklamationshanteringen, som redovisas i rapporten, är verksamheten i Alvesta kommun. Det sammanlagda värdet av vågledarens insatser på reklamationsområdet, i de fall där konsumenterna fick rättelse, uppskattades i Alvesta under 1991 till ca 300 000 kr. Värdet per ärende

till 900 kr. Av arbetstid avsattes ca 15 uppgick vägledarens

Den kommunala verksamheten 101

procent till hjälp att lösa 332 klagomål. Lönekostnaderna uppgick till ca 40 000 kr. Kostnaden för att hantera ett ärende

uppskattades till mellan 150 och 200 kr. I snitt var tidsåtgången

för ett ärende mellan 45 minuter och en timme.

Antalet ärenden som gick vidare till Allmänna reklamationsnämnden minskade.

Exemplet Alvesta visar att en aktiv och

systematisk hantering

av reklamationsärenden också ger kunskap om vilka branscher som missköter sina Sådan information

affärsförpliktelser. ligger

sedan till grund för fortsatta analyser av problem på området

och beslut om särskilda insatser för att få att

näringslivet uppträda rätt.

I Halmstad genomfördes en särskild 1990.

undersökning

Konsumenterna tillfrågades varför de hade vänt sig till kon-

sumentvägledningen, vad de ansåg om servicenivån och vilken

ekonomisk betydelse hjälpen hade haft. Ca 80 procent av de

tillfrågade ansåg att hjälpen vid reklamationer var ”mycket bra” eller ”bra”, resten ansåg att den var ”acceptabel”.

Exemplen från kommunerna visar att värdet för konsumenterna per reklamationsärende varierar mellan 200 och 900 kr, i snitt 500 kr. Kostnaderna för hanteringen av ett sådant ärende är i genomsnitt 200 till 300 kr.

Med ett värde för varje reklamationsärende i snitt 5 00 kr

på

och antagandet att rättelse nås i tre av fyra fall, beräknas värdet för berörda konsumenter till knappt 30 miljoner kronor. Om rättelse i stället erhålls i hälften av alla

reklamationsärenden,

uppgår värdet till knappt 20 miljoner kronor.

Vem den kommunala

utnyttjar

konsumentuerksamheten?

Ett uttalat mål för det statliga är att särskilt

engagemanget stödja utsatta grupper i samhället. En undersökning på området

gjordes 1983, då Konsumentverket studerade vilka konsumenter som kontaktade den lokala i 19

konsumentrådgivningen

kommuner. Den visade att resursstarka hushåll var överrepresenterade i gruppen som önskade råd före köp, medan resurssvaga hushåll hade en större benägenhet att be om hjälp vid reklamationer. Mest utnyttjades den lokala konsumentvägledningen av gruppen tjänstemän på låg nivå och mellannivå.

Konsumentverket har under våren 1993 igen undersökt vilka

som anlitar den kommunala konsumentverksamheten.

Jämfört

med 1983 års undersökning utnyttjar gruppen ”arbetare” nu i

större utsträckning konsumentvägledningen. Arbetare, företa-

102 Den kommunala verksamheten

och tjänstemän kontaktar i större utgare/lantbrukare lägre

vid reklamationer och konsumentsträckning vägledningen

med tjänstemän på mellannivå och rättslig rådgivning jämfört

tjänstemän, som i större utsträckning vill ha råd före köp. högre

och arbetare kontaktar i större utsträckning Lägre tjänstemän än andra vägledningen för att få hushållsekonomisk

grupper rådgivning.

De främsta skillnaderna med 1983 är att andelen

jämfört köpråd har minskat till förmån för reklamationerlkonsumenträtt och hushållsekonomisk rådgivning.

Mar/enadsbez/akningen

Av särskilt intresse för staten är effekterna av den rättsliga

som kommunerna genom konsumentmarknadsbevakningen, verksamheten svarar för. I riksdagens beslut 1986 om kon-

inriktning framhölls särskilt kommunernas sumentpolitikens betydelse som bevakare av marknaden, dvs. av de spelregler som fastställts i och som skall skydda konsumenterna mot

lag bl.a. otillbörlig marknadsföring och felaktiga avtalsvillkor.

hanterar den lokala konsumentverksamheten ca 3 000

Årligen

ärenden. Konsumentvägledarna löser fyra marknadsrättsliga av fem ofta enkelt och snabbt till av närheten till

fall, följd berörda konsumenter och Endast vart femte ärende

företag. överlämnas till Konsumentverket. Dessa är ärenden av mer

och ärenden av principiell betydelse som komplicerat slag handläggs av Konsumentverket/Konsumentombudsmannen.

Huvuddelen av de fallen aktualiseras hos

marknadsrättsliga konsumentverksamheten i de större kommunerna. Det finns ett starkt samband mellan och marknads-

tjänstgöringsresurser rättsliga anmälningar.

8.9¶Kostnaderna för den lokala konsumentverksamheten

större av kommunernas kostnader har Någon undersökning inte tar dock Konsumentverket in uppgifter om

gjorts. Årligen

kommunernas kostnader för konsumentverksamheten. De upp-

som kommunerna lämnade till Konsumentverket 1992 gifter visar att kostnaderna, utöver personal- och lokalkostnader,

till 35 000 kr/år (medianvärde). Men spridningen är uppgick stor: från 3 000 kr till 1,3 kronor. Per invånare mot-

miljoner svarar kostnaderna, exkl. och lokalkostnader, mellan

personal- 50 öre och 3 kr. Beaktas även lönekostnaderna uppgår kostna-

Den kommunala verksamheten 103

derna för en kommun som Göteborg, med 15 heltidstjänster och en budget i övrigt på 1,3 miljoner kronor 1992, till

knappt 12 kr/invånare och år. För en mindre kommun som

Markaryd, med en konsumentverksamhet tre timmar i veckan, blir

på kostnaden knappt 2 kr/invånare 1992.

En uppskattning av kostnaderna 1993 kan göras med utgångspunkt från de uppgifter som kommunerna lämnat till Konsumentverket.

Kostnadsslag 1993 (mkr) 1992 (mkr)

förutsättning

tiden fördelar sig på i stort samma sätt under 1993 erhålls

följande uppskattning av kostnaderna för respektive verksam-

hetsområde under dessa år:

Marknadsbevakning och näringslivskontakter 2,0 2,0 Organisationskontakter 2,0 2,0 Samverkan med andra kommunala och statliga förvaltningar 2,0 2,0 Övrigt, administration, utbildning etc. 5,5 6,0 Summa 61,0 69,0

Med från antal un-

utgångspunkt angivet rådgivningsärenden

der 1992, uppskattade kostnader enligt ovan för 1992 (totalt 69

miljoner kronor) och fördelningen av arbetstiden erhålls följande beräkning :

104 Den kommunala verksamheten

Variationerna är stora beroende på ärendenas art och de

insatser de kräver från konsumentvägledarna.

Som kan nämnas att kostnaderna per ärende i

jämförelse

Allmänna reklamationsnämnden uppskattas till 1 600 kr och i tingsrätten till mellan 6 000 och 7 000 kr.

8.10¶Effekter av en av den lokala

avveckling

verksamheten

Det är svårt att bedöma effekterna de centrala

mycket på konsumentorganen av en avveckling av den lokala konsument-

verksamheten. som måste besvaras är i vilken utsträck-

Frågor

verksamheten ersätts av frivilliga insatser

ning den kommunala

och i vilken ärenden på den lokala nivån kräver insatser av

grad

de centrala Ett som visar på denna

konsumentorganen. exempel

är (nyligen) av konsumentverksamheten

svårighet nedläggningen

i två kommuner. Ett år efter har antalet ärenden

nedläggningen

till Allmänna reklamationsnämnden från en av kommunerna ökat med en medan antalet ärenden från den andra

fjärdedel,

kommunen har minskat lika mycket. I det följande görs därför endast en s.k. en beräkning av effekterna vid

känslighetsanalys, olika antaganden.

Om vart ärende som under 1992 hanterades av den

fjärde

kommunala skulle vidare till All-

konsumentvägledningen gå

männa reklamationsnämnden skulle kostnaderna för staten öka med över 30 miljoner kronor. Skulle hälften av alla ärenden bli föremål för Allmänna reklamationsnämndens handläggning

merkostnaderna till det dubbla, dvs. 60 miljoner kro-

uppgår

nor.

Det finns dock att vara försiktig i bedömningen anledning

eftersom antalet ärenden som behandlats av Allmänna reklamationsnämnden varit i stort sett konstant sedan 1975, obero-

ende av den lokala konsumentverksamhetens utveckling. Skulle

den lokala reklamationshanteringen avvecklas går sannolikt

fler ärenden till Allmänna reklamationsnämnden. Ökningen av

antalet ärenden av hur konsumenterna informeras om

påverkas

möjligheten att behandla tvister centralt.

Konsumentverket bedriver inte rådgivning till enskilda per-

soner. Däremot kan en stor del av de 3 000 marknadsärenden,

som i hanteras av den kommunala konsumentverksamheten, dag

komma att aktualiseras hos Konsumentverket/Konsumentombudsmannen. Om ca 2 000 ärenden ytterligare hanteras bedöms kostnaderna för Konsumentverket/Konsumentombudsmannen öka med 4 miljoner kronor per år.

Den kommunala verksamheten 105

Vid en avveckling av den lokala konsumentverksamheten måste marknadskontrollen annat sätt.

ombesörjas på

Andra effekter av en av den kommunala

avveckling konsumentverksamheten, när den inte ersätts av motsvarande

verksamhet, är minskat stöd till skolan, lokala och

föreningar näringslivet.

Kapitel

Skolan

i ett avsevärt bredare spek-

Konsumentfrågorna inrymmer dag

trum än för 30-40 år men konsumentfrågorna har fått

sedan,

i sedan dess. Konkretionen i

en allt mindre plats läroplanerna

av vart har

beskrivningen konsumentundervisningen syftar

tunnats ut.

Föräldrarnas roll i konsumentfostran har förändrats. Båda föräldrarna förvärvsarbetar i och andelen ensamstående

regel

med barn har ökat. Barn och har i dag mer

kraftigt ungdomar

än och är därför en mål-

pengar tidigare generationer viktig

för av varor och tjänster.

grupp producenter

Skolan 107

Tidigare var det föräldrarna som Forsk-

styrde familjens köp.

ning visar att barn och i har över en

ungdomar dag inflytande

allt större del av konsumtion. har

familjens Samtidigt markna-

dens utbud blivit svårare att överblicka. En allt stridare ström

av information och reklam ökar kraven

på konsumenterna att

kunna värdera och ta till och

ställning uppgifter påståenden. Konsumentpolitiken har under tid betonat vikten av att lång

genom olika former av sätta konsumenterna i stånd

utbildning

att bedöma och behoven.

tillgodose de egna Utbildning i

konsumentkunskap har införts inom en rad olika

utbildnings-

vägar och strävat efter att ge eleverna om

vardagskunskaper

hushållsekonomi, kost, hälsa, bosättning etc. och kännedom

om och

rättigheter skyldigheter.

9.1¶Konsumentkunskapens betydelse och

hemvist i

läroplanen

Konsumentkunskap är ett inom konsument-

nyckelbegrepp

politiken. Här har skolan en roll i att och

viktig bygga upp

förmedla Skolan för och

kunskap. lägger grunden kunskap

kompetens i konsumentrollen.

Konsumentkunskap är inte ämne utan skall

något specifikt

behandlas i ämnen: många hemkunskap, svenska, matematik,

samhällskunskap, kemi, fysik, slöjd, idrott och hälsa, bild etc.

Risken med sådana områden är att det blir

ämnesövergripande

den enskilde läraren som om och hur de skall

avgör tas upp i

undervisningen. Lärarna saknar också ofta djupare kunskaper

i de områdena eftersom dessa inte

ämnesövergripande upp-

märksammas särskilt i Därför måste

lärarutbildningen. många

lärare få dessa

kunskaper genom fortbildning.

Länge var den allmänna att

uppfattningen konsumentfrågorna

hörde hemma så gott som uteslutande i ämnet

hemkunskap.

Insikten om att de bör betraktas som ett

kunskapsområde

integrerat i olika ämnen har dock ökat. En nordisk konferens år

1990 konstaterade:

”Skolföreträdarnas värdering av nuvarande och önskvärd status för i visar

konsumentundervisningen grundskolan

att synen som ett i andra ämnen

på konsumentfrågor

integrerat kunskapsområde numera har etablerats i alla

nordiska länder. Att så har har sin i den

skett, bakgrund

allmänna utvecklingen av skolan sådan den manifesteras i

läroplaner/mönsterplaner m.m. men sannolikt också i

108¶Skolan

verksamhet skolområdet de se-

konsumentorganens på

naste 10-15 åren. i Seminar- og

(Forbrukerundervisning grunnskolan.

1991:501 NEK.)

Arbejdsrapport

I tar skolan upp bl.a. hushållsekonomi, kostfrågor

hemkunskap

I matematikböckerna för har och konsumenträtt. grundskolan blivit fler. Intresset för

antalet konsumentexempel betydligt

har ökat bland klass- och bildlärare. Ett

reklam och påverkan

för hushållsekonomi kan också märkas bland ökat intresse

samhällskunskaps- och ekonomilärare på gymnasiet.

9.2¶Skolverkets roll

Skolverket är skolområdet. Dess huvud-

tillsynsmyndighet på

är att svara för den nationella och

uppgift uppföljningen

av skolan samt att arbeta fram förslag till statliga

utvärderingen

t.ex. att utarbeta kursplaner. Andra myndighe-

styrdokument,

roll i detta är att olika sätt vara en

ters sammanhang på

för skolan.

kunskapskälla

9.3¶Konsumentverkets roll

söker att stimulera skolan att arbeta med

Konsumentverket

i Ca 6 procent av

olika konsumentfrågor undervisningen.

verkets resurser används för sådana insatser. Verket arbetar

med en kombination av dessa aktiviteter:

0¶Produktion av studiematerial

Förlagskontakter

Lärarfortbildning

0¶Stöd till lokalt arbete

0¶Stöd till kommunal konsumentvägledning

0¶Samarbete med skolmyndigheten.

koncentrerades insatserna till ämnet hemkunskap.

Tidigare

Sedan av 1980-talet arbetar verket för att öka undervis-

början om i olika ämnen. Konsumentvägleningen konsumentfrågor

också en del av sin tid till insatser riktade mot

darna ägnar

Totalt avsätter de ca tio årsarbetskrafter och är

skolan. årligen

en länk till skolan lokal nivå.

viktig på

Skolan 109

9.4¶Elevernas

kunskaper

Gymnasieelevers kunskaper på konsumentområdet har våren 1993 undersökts av i Skellefteå i sam-

konsumentvägledningen

arbete med institutionen vid Umeå universitet.

pedagogiska

Undersökningen har i bearbetad och förkortad version

något

publicerats av Konsumentverket Eleverna (Rapport l993/94z7). anser att är att behovet av

konsumentfrågorna viktiga, kunskap

är stort och att skolan alltför litet tid åt ägnar dessa viktiga

medborgarkunskaper.

Totalt sett visar att elevernas

undersökningen kunskaper på

konsumentområdet är svaga. På 31 ställda

kunskapsfrågor

avgavs i medeltal 15 rätta svar. Konsumentverkets

bedömning

är att 20 rätta svar borde krävas för av

”godkänt”. 90 procent

eleverna måste med denna betraktas som

bedömningsgrund

underkända. De eleverna hade

kvinnliga något högre

genomsnittspoäng än de Det är stor skillnad mellan de

manliga.

olika linjerna. Elever på hade sämre resultat än

praktiska linjer

elever på teoretiska linjer, vilket bl.a. torde bero

på möjligheten på praktiska linjer att välja bort ämnet Den

samhällskunskap.

reformerade gymnasieskolan skall dock

ge samtliga elever

samhällskunskap och grundläggande i ekonomi. kunskaper

Kapitel

Näringslivets il© egenåtgärder

Sammanfattning

Näringslivet har sedan länge vidtagit självsanerande åtgärder

för att främja relationen till konsumenter och andra kunder. Sådana s.k. egenåtgärder har lång tradition som en del av

konsumentpolitiken.

Det allmänna har ansett det att ta till vara det

angeläget

2 marknadskunnande och den kreativitet som näringslivet besitter. Näringslivet har också ett förstahandsansvar för företagens uppträdande på marknaden och för att olika konsument-

problem får sin lösning.

Det allmänna har dock ett ansvar även på

övergripande områden där egenåtgärder finns. Myndighetstillsyn och lagstiftning är på centrala områden, som t.ex. konsumentköp a och marknadsföring, nödvändiga medel för att förebygga och

lösa konsumentproblem.

Begreppet egenåtgärder inbegriper åtgärder av många olika

slag. Under 1980-talet kom det främst att användas för aktivi-

teter inriktade på god etik i marknadsföringen.

Näringslivets delegation för marknadsrätt (NDM) presenterade 1988 en definition, som nu får anses allmänt accepterad:

Näringslivets egenåtgärder 111

”Åtgärder som i systematiserad form vidtas av ett antingen

enskilt en av en hel bransch eller

företag, grupp företag,

näringslivet i sin helhet i att eller lösa

syfte utreda, förebygga

problem i förhållande till konsumenter eller andra kunder.”

Exempel på egenåtgärder är

normbildning

0 av

övervakning efterlevnaden av olika normer

reklamationsregler

reklamationshantering

0 standardformulär 0

informationssystem

°

utbildning

°

konsumentkontaktavdelningar

produktutformning (produktsäkerhet).

Egenåtgärder är ett medel att påverka relationen till alla av

slag

kunder oberoende av om dessa är konsumenter eller inte. Denna

framställning behandlar i förhållande huvudsakligen åtgärder

till konsumenter. Det är att en

knappast möjligt bilda sig komplett uppfattning

om alla de som vidtas av

egenåtgärder näringslivet. Åtgärder på

företagsnivå kan avse flertalet av de ovan nämnda olika

typerna

av egenåtgärder. Den av ett femtiotal genomgång egenåt-

gärdsprogram som återfinns i med få bilaga 2 avser, några

undantag, branschövergripande eller branschspecifika program.

Den torde vara den mest omfattande

sammanställning som

gjorts och ger en relativt rättvisande, men inte bild.

fullständig

10.1 roll i

Egenåtgärdernas

konsumentpolitiken

Den förutsätter ett väl

konsumentpolitiska lagstiftningen fung-

erande mellan och olika

samspel näringsliv myndigheter, främst

Konsumentverket/KO. Det kan komma till

uttryck på flera sätt, genom kontakter olika nivåer, vid av

på framtagandet riktlinjer eller utveckling av egenåtgärder.

Marknadsföringslagens huvudbestämmelse om otillbörlig

marknadsföring (2 §) hänvisar uttryckligen till god affärssed,

dvs. normer som växer fram och som vad

fortlöpande anger

som är god sed olika Bestäm-

på marknadsföringsområden.

melsers materiella innebörd till viss det

ges således del genom seriösa näringslivets är att ärenden

praxis. Huvudprincipen

Näringslivets egenåtgärder

skall lösas på frivillig väg genom förhandlingar mellan berörda

näringsidkare och den övervakande och ingripande myndighe-

ten. Ytterst sällan behöver ärenden gå till Marknadsdomstolen.

Det direkta inflytandet från motsvarande

egenåtgärder på

eller likartade åtgärder från det allmännas sida är särskilt påtagligt området etik i Förekom-

på god marknadsföringen. sten av egenåtgärder är en förutsättning för av tolkningen begreppet god affärssed i marknadsföringslagen. Marknads-

domstolen har också vid flera tillfällen i sina beslut direkt

hänvisar till såväl ”Grundregler för reklam” som andra yngre marknadsföringskoder från ICC samt uttalanden och bedöm-

ningar som gjorts av branschspecifika etiknämnder, t.ex. Kemi-

branschens Etiknämnd och Nämnden för av läke-

bedömning

medelsinformation. I sin granskning av reklam på läkemedels-

området åberopar Läkemedelsverket, sedan flera år, direkt

branschens egna ”Regler för läkemedelsinformation” som är

betydligt mer detaljerade än lagbestämmelserna på området

(21 § läkemedelslagen). Endast åtaganden och åtgärder som näringslivet självt och på frivillig grund beslutar om anses som egenåtgärder. Konsument-

verket/KO och andra myndigheter kan medverka i

framtagan-

det och utformningen. Flera av de framför allt branschvisa

egenåtgärdssystem rörande god etik i marknadsföringen som

växt fram sedan mitten av 1980-talet har tillkommit efter

förhandlingar mellan berörda delar av näringslivet och Konsu-

mentverket/KO.

I frågor om otillbörlig marknadsföring är egenåtgärder av

stort värde för tolkning och av på

tillämpning lagstiftningen

området. Egenåtgärder i form av av standard-

framtagande

kontrakt, reklamationsregler och rutiner för reklamations-

hantering utgör också en viktig för en väl fung-

förutsättning

erande På dessa områden kan

konsumentköprätt. egenåtgärder

och åtgärder från det allmänna huvudsakligen ses som komple-

ment till varandra. Egenåtgärder och från det allmänna får dock ibland

åtgärder

anses utgöra alternativ till varandra. Av praktiska och ekonomiska skäl kan det inte alltid vara motiverat att ha ”dubbeltäckning” med både tillsyn i det allmännas regi och egenåtgärdssystem. Den större flexibilitet som är möjlig inom ramen för egenåtgärder kan vara ett annat skäl till att se egenåtgärderna som alternativ till

offentligrättsliga åtgärder. Egen-

åtgärder kan också vara av särskilt värde då saknas,

lagstiftning

t.ex. när det gäller diskriminerande reklam.

113 Näringslivets egenåtgärder

10.2¶Fördelar och nackdelar med

egenåtgärder

En brist hos kan vara frivilligheten. Företag som egenåtgärder kan i negligera dem. Inom inte accepterar egenåtgärder princip flertalet branschvisa är det dock en förutsättning för system i att medlemsföretagen undermedlemskap branschföreningen kastar branschens Motsvarande sig och följer egenåtgärder. krav kan inte uppställas inom ramen för branschövergripande Särskilt inom området etik i marknadsföringen system. god medför mellan och god affärssamspelet marknadsföringslagen sed dock att till viss del är en illusion. har frivilligheten Samtidigt en klar styrka just i stor flexibilitet som ger egenåtgärderna att nå och ambition att respekmöjlighet hög värdegemenskap tera åtgärderna bland berörda företag. ett enklare Egenåtgärder kan många gånger administreras på sätt än vad som är möjligt inom ramen för förvaltningsrättslig Från samhällsekonomisk utgångspunkt är egen-

lagstiftning.

sannolikt i vissa fall mer kostnadseffektiva än enbart åtgärder från det allmänna. Detta argument måste dock vägas åtgärder mot kraven kontroll, insyn och inflytande från det allmännas på sida.

kan ibland ge en bättre regelefterlevnad än Egenåtgårder

motsvarande offentligrättsliga regler. Sett ur näringslivets synvinkel kan vara ett medel att för egenåtgärder skapa goodwill såväl enskilda som branschorganisationer och hela företag näringslivet. En nackdel med egenåtgärder kan vara bristen på sanktions- Egentliga sanktioner måste vila på föreningsrättmöjligheter. och kan i endast krävas av ett företag som är slig grund princip medlem i den berörda Från näringslivets branschorganisation. sida hävdas att den som avgöranden inom offentlighet ges åt ramen för flertalet främst inom etikegenåtgärdsprogram, området, i fungerar som en kännbar sanktion. praktiken Sanktioner eller liknande inslag förekommer dock inom branschvisa avseende god etik i

några egenåtgärdsprogram

t.ex. inom tobaksbranschen och bryggerimarknadsföringen, branschen. Dessa kan betecknas som föreningsviten. De branschvisa eller åtminstone inslag i dem, kan systemen, under vissa förhållanden vara tveksamma från konkurrenskan standardvillkor som på lagens utgångspunkter. Exempelvis ett sätt samt alltför drivna förbud enhetligt påverkar priset långt mot vissa riskera att komma i konmarknadsföringsmetoder flikt med mot konkurrensbegränsande samar- 6 §, om förbud i den Detta inte hinder bete, nya konkurrenslagen. utgör något

Näringslivets egenåtgärder

mot egenåtgärder i sig, men bör i större än hittills

utsträckning

beaktas vid av särskilt branschvisa

utformningen egenåtgärds-

system.

10.3 tillkomna före och efter

Egenåtgärder

1986 Ipropositionen om (prop. 1985/

konsumentpolitikens inriktning

86:121) framhölls att egenåtgärder i framtiden skulle

ges en ökad omfattning och Det statsfinansiella med-

betydelse. lägat

förde att insatser på området måste minskas och Konsument-

verkets arbete främst ägnas åt prioriterade områden. Med

hänsyn till detta samt till den allmänna strävan att

politiska

avreglera samhället ställdes förväntningar ökade

på egenågärder.

I bilaga 2 har det inte funnits att ta med

anledning egenåigärder,

som t.ex. standardkontrakt och medan däremot garantisystem,

system för behandlas.

reklamationshantering

Efter årsskiftet 1985/86 har 24 branschvisa

egenêtgärds-

program tillkommit. Det är främst med

egenåtgärder inriktning

på god etik i samt för reklamations-

marknadsföringen system

hantering som växt fram. Kvantitativt har det skett en

positiv

utveckling av egenåtgärder under de senare åren av 1980-talet.

Egenåtgärderna måste emellertid också värderas i kvalitativa

termer.

10.4 av

Några utvärderingar egenåtgärder

Med hänsyn till den vida definitionen av är det

egenåtgärder

svårt att med utvärdera dessa.

generell giltighet Utvärceringar görs kontinuerligt av berörda branschorganisationer. Konsu-

mentverket har också sökt utvärdera vissa

egenåtgärdssystem.

Konsumentverkets rapport om tre

egenåtgärder

I en rapport från Konsumentverket (1991/92:6),

”Näringslivets

- ”

egenåtgärder hur fungerar de P , en av tre gjordes utvärdering egenåtgärdssystem: telefonförsälj ning, marknadsföring av hem-

elektronik och tobaksreklam. Samtliga tre

egenåtgärdsrrogram

avsåg god etik i och hade tillkommit

marknadsföringen några

år tidigare efter nära samarbete mellan de bransch-

ansvariga

organisationerna och Konsumentverket. Uppläggningarna av de tre programmen och

förutsättning-

arna för i flera avseenden. konstate-

dem skilde sig I rapporten

rar Konsumentverket att ärenden hos verket rörande telefonför-

säljning minskat kraftigt och att verket kunnat koncentrera sina

Näringslivets egenåtgärder

insatser området till Informella och väl

på rådgivning. praktiskt

kontaktformer med hade ut-

fungerande branschföreningen

vecklats. Verket att och medvetenheten hos

ansåg kunskapen

om på området hade ökat och att

försäljarna gällande regler detta hade lett till en påtaglig sanering av marknadsföringen

samt till ett ökat skydd för konsumenterna. I om tobaksbranschen konstateras att de skärpta rikt-

fråga

som i till att inleddes

linjer antagits anslutning egenåtgärderna

hade fått och att efterlevnaden av gällande

god genomslagskraft

hade förbättrats. Vidare sägs att den så gott som heltäck-

regler

ande av all tobaksreklam som kommit till stånd

granskningen

inte hade varit möjlig utan dessa.

genom egenåtgärderna

Effekterna av hemelektronikbranschens be-

egenåtgärder

döms likartat sätt. Även om verket fortfarande hade många

på

ärenden att området, innebar branschens åtgär-

handlägga på

der att totalt sett en avsevärt större mängd marknadsförings-

inom branschen kom att granskas. Verket beklagade åtgärder

att verksamheten vid branschens etiska nämnd hade lagts ned,

men konstaterade att denna, samt inte minst dokumentationen av och området, hade

gällande regler viktigare avgöranden på

lett till att medvetenheten i branschen om god sed på området

hade utvecklats positivt.

Även om det betonas att utvärderingen av de tre i rapporten

branschernas inte ger underlag för några generella

program framhålls att kan vara ett bra och

bedömningar, egenåtgärder

effektivt komplement till lagstiftning.

Också av sina program. T.ex.

näringslivet gör utvärderingar

har en som säger att anta-

bryggeribranschen gjort utvärdering

let inkomna ärenden till Konsumentverket om felaktig ölreklam

minskat med sedan åtgärder i form av kursverk-

ca 80 procent

samhet hade inletts.

Konsumentverkets om kommunal

rapport

re/zlamationshantering

I Konsumentverkets 1992/933, ”Kommunal re-

rapport - och en

klamationshantering beskrivning utvärdering”, ingick

enkät till 18 reklamationsnämnder. Det framgår att

frivilliga

dessa reklamationsnämnder under 1991 handlade ca 4 600 ärenden. 90 procent av dessa hänförde sig till försäkringsområdet. Det bör noteras att urvalet reklamationsnämnder

privata

i Konsumentverkets rapport inte är detsamma som i den undersom redovisas i 2. Även om det totala antalet

sökning bilaga

ärenden inom ramen för nämnders reklamations-

privata

torde vara större än vad som anges i Konsument-

hantering

116 Näringslivets egenåtgärder

verkets rapport, är antalet väsentligt lägre än antalet reklamationsärenden inom ramen för den kommunala konsumentvägledningens och ARN:s verksamhet. Man bör dock komma ihåg att de flesta reklamationer inte leder till någon tvist.

Enligt Konsumentverkets rapport anser konsumentvägledarna i drygt 40 procent av kommunerna att företagen har otillräckliga kunskaper om lagar och regler i anslutning till reklamationshantering. I ungefär hälften av kommunerna anser man att information och utbildning av företag och konsumenter är ett adekvat medel för att minska antalet reklamationsärenden hos den kommunala konsumentverksamheten.

10.5 hos olika av

Särdrag slag egenåtgärder

I detta avsnitt behandlas några slag av egenåtgärder och deras särdrag. Flertalet av exemplen återfinns i bilaga 2.

God

marknadsföringsetik

Näringslivet har lång tradition i att behandla etiska frågor i

En omfattande och sj älvsanemarknadsföringen. självreglering ring var bakgrunden till 1970 års lag om otillbörlig marknadsföring, sedermera ändrad och utbyggd till 1975 års marknadsföringslag. Med undantag för läkemedelsbranschen och stora emellertid med

utbildningsaktiviteter låg egenåtgärder denna inriktning på en relativt låg nivå fram till början av 1980talet. Den konsumentpolitiska synen på egenåtgärder förändrades i mitten av 1980-talet och aktiviteterna har därefter ökat. Flertalet av de nya avser sed i

egenåtgärdsprogrammen god marknadsföringen.

Egenåtgärderna är både branschövergripande och branschspecifika. Ett tjugotal sådana kan identifieras. Vanliga inslag är regler för marknadsföringen, gransknings- och bedömningsfunktioner samt undervisning för marknadsförarna. Företagsegna system som främst innebär förhandsgranskning av planerade marknadsföringsåtgärder finns också, ofta som en direkt följd av de branschövergripande och branschspecifika systemen.

Mar/znadsetis/ea

regler

De centrala är Internationella

branschövergripande reglerna Handelskammarens (ICC) ”Grundregler för reklam” samt Regler för säljfrämjande åtgärder”. Grundreglerna utgör i praktiken en föregångare till marknadsföringslagen och har

Näringslivets egenåtgärder

fortfarande betydelse för tolkningen och tillämpningen av generalklausulen om otillbörlig marknadsföring (2 §). ICC har

under senare år utfärdat ytterligare regler, t.ex. regler om

miljöargumentering i reklamen samt särskilda regler för s.k.

dessa av det

direktmarknadsföring. Samtliga regler har antagits svenska näringslivet.

Inom vissa branscher, t.ex. läkemedel, hälsokost och livs-

medel, har branschspecifika regler växt fram, ofta i nära anslut-

ning till för reklam”. Livsmedelsbranschens

”Grundregler reg-

ler har en speciell utformning eftersom de innehåller inte bara

regler utan också en sammanställning av kända vetenskapliga

förhållanden i fråga om livsmedlens/kostens för häl-

betydelse

san. Hälsokostbranschen har dock hittills främst utnyttjat

Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av naturme-

del. Tobaksbranschens system bygger på att man tillämpar och

tolkar Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av to-

baksvaror.

Inom de branschprogram där branschspecifika regler saknas, används huvudsakligen olika marknadsföringskoder från ICC.

Den praxis som växer fram genom från

avgöranden systemens bedömningsinstanser kan leda till att ytterligare branschspecifika

regler växer fram. Ett exempel är kemibranschen där en etiknämnd som tar till etiska i till bl.a.

ställning frågor anslutning

marknadsföringsåtgärder, ännu är det enda inslaget i program-

met.

av etiska nämnder

Sammansättningar

Det finns två branschövergripande etiknämnder för sed i

god

marknadsföringen, MarknadsEtiska Rådet (MER) och Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam (ERK). Härtill kommer ett tiotal branschspecifika etiska nämnder inom t.ex. läkemedelsbranschen, hälsokostbranschen och kemibranschen.

Sammansättningen av de etiska nämnderna varierar. Med några få undantag har som ordförande utsetts en från bransch-

intressen fristående högt kvalificerad jurist. Bland leda-

övriga

möter återfinns alltid personer anställda i som skall

företag

företräda branschkunskaper. Det vanligaste är att dessa är i

majoritet. I flertalet nämnder finns dessutom från bransch-

intressen fristående personer som företräder sådan särskild sakkunskap som är av intresse för de frågor som nämnden behandlar. I några fall, t.ex. läkemedelsbranschen och hälsokostbranschen, ingår företrädare för konsument/kundintresset i nämnden.

För löpande gransknings- och anmälningsfunktioner liksom

118¶Näringslivets egenåtgärder

för sekreterarfunktionen i de etiska nämnderna svarar ofta en

tjänsteman på den ansvariga branschorganisationen. Inom

läkemedelsbranschen ombesörjer dock en fristående läkare en särskild granskningsfunktion som täcker så gott som alla skriftliga marknadsföringsåtgärder i branschen. Inom vissa bran-

scher, t.ex. livsmedel och numera även hemelektronik, saknas

en egentlig bedömningsinstans. Dock förekommer här, via branschorganisationerna och i livsmedelsbranschen via Stiftelsen Svensk Näringsforskning, viss rådgivning som företagen

kan utnyttja.

och undervisning

Information

Näringslivets information och undervisning avseende god etik

i är med internationella mått omfattande

marknadsföringen

och kvalificerad. Särskilt vanlig är undervisning för marknadsförare på olika nivåer.

Reklamförbund har sedan 1960-talet ett system för

Sveriges

av ansvarig Den ger i första hand

utbildning reklamutgivare. praktiska kunskaper i gällande regler, såväl offentligrättsliga som utomrättsliga, i marknadsföring och annan informationsgivning, upphovsrätt, fotorätt och tryckfrihetsrått. Även köp-

rätt, konkurrensrätt och andra marknadsrättsliga regler behandlas.

införde ungefär samtidigt ett Sveriges Annonsörförening

med täcker i

system delegerad reklamansvarig. Utbildningen

huvudsak samma ämnesområden som för ansvarig reklamutgivare, men är inte lika ingående och praktiskt inriktad.

Bland branschspecifika informations- och undervisnings-

området kan nämnas

åtgärder på Tidningsutgivareföreningens kurser för tidningsföretagens annonsgranskare, bryggeri-

branschens kurser rörande de speciella reglerna för marknadsföring av alkoholdrycker, läkemedelsbranschens kurser dels för s.k. informations- och marknadsansvariga, dels för s.k. läkemedelskonsulenter. I anslutning till nämnda kurser har

undervisningsmaterial med praktiska exempel tagits fram. In-

formationsmaterial har också tagits fram för företag och deras

marknadsförare inom andra branscher, t.ex. direktförsälj ningsoch hemelektronikbranscherna.

Branschorganisationer, bl.a. Företagarnas Riksorganisation

och Köpmannaförbund, har en tradition att ta fram

Sveriges

informationsmaterial för att t.ex. förklara innebörden av lagstiftning som rör företagens relation till konsumenterna.

Näringslivets egenåtgärder 119

Standardkontrakt, reklamationshantering och

re/elamationsrutiner

Att ta fram standardkontrakt, garantisystem etc. har

gammal

tradition inom Den balans mellan

näringslivet. bristfälliga

säljares och konsumenters intressen som funnits i standardkontrakten utgjorde delvis grunden för den moderna konsumentköprätten och för den villkorskontroll som bedrivs med stöd av

avtalsvillkorslagen.

Standardkontrakt avser oftast såväl leverans- och pris- som ansvarsbestämmelser. Genom den s.k. Köpekontraktsgruppen tillhandahåller näringslivet kontrakt för olika konsument-

slags

köp. Speciella förhållanden i olika branscher medför dock att branschspecifika kontrakt ibland kan behövas. Det är inte heller ovanligt att vissa företag utarbetar egna kontraktsformulär. Standardkontrakt är en nödvändighet för en fungerande marknad. Standardkontrakten att före-

gör det möjligt bygga och enhetligt lösa många problem. Reklamationsregler och reklamationshantering är också egenåtgärder av stor vikt. Flertalet företag, i synnerhet inom detalj-

handeln, har i varierande grad rutiner och regler för att hantera reklamationer. Inte sällan sker reklamationshanteringen i samråd mellan leverantörer och särskilt när det

detaljhandel, gäller kapitalvaror. Kvalificerad reklamationshantering bedrivs i försäkrings-

branschen på ett sätt som knappast förekommer i andra branscher. Dessa utvecklade rutiner förekommer hos i princip alla försäkringsbolag och leder till att endast

huvudsakligen speci-

ella och svårlösta ärenden i branschen blir föremål för Allmänna reklamationsnämndens (ARN) behandling. Flertalet ärenden, särskilt enklare frågor, löses således redan genom

försäkringsbolagens system med prövning i flera instanser. Flera organisationer, t.ex. Sveriges Köpmannaförbund (Trygga

Köp), Kooperativa Förbundet (Köptrygghet) och Motorbranschens Riksförbund (MRF-kundskydd), går i god för att deras medlemmar följer ARN:s rekommendationer. Skulle så inte ske, har organisationerna att emellan och ersätta

åtagit sig gå

kunden. En nämnd inom behand-

Sveriges Köpmannaförbund

lar som rör

frågor medlemsföretagens reklamationshantering.

Nämnden avger bl.a. rekommendationer om fördelningen av kostnader mellan förbundet och det berörda

medlemsföretaget

i ärenden där förbundets Köpgaranti tas i

Trygga anspråk.

Nämnden skall också följa medlemsföretagens reklamationshantering och vid behov ta initiativ till för att förbättra

åtgärder

den. Dessutom följer nämnden verksamheten vid ARN och kan

Näringslivets egenåtgärder

vid behov föreslå att behandlas i ARNzs råd eller att

frågor

beaktas av de ledamöter i ARN som företräder köpmannasidan.

och

Informationssystem rådgivning

Standardiserad information avseende en bransch och dess

produkter förekommer i ett antal branscher, dels som branschvisa

marknadsöversikter, dels som rutiner för Standardiserad infor-

mation för de medverkande företagens marknadsföring. Även

till och konsumenter förekommer i viss

rådgivning företag utsträckning.

Branschvisa marknadsöversikter förekommer i flera branscher och tillhandahålls av branschorganisationen eller av ett

för branschen gemensamt informationsbolag. Exempel är ra-

dio- och TV-branschens ”HiFi-handboken” samt publikationerna ”FASS” och ”Patient-FASS”, som

ges ut av läkemedels-

branschen. Standardiserad information i marknadsföringen

har vissa branscher. Möbelbranschens ”Möbel-

byggts upp inom

” fakta för standardiserad utformning av etiketter med information om möblers egenskaper är ett sådant exempel.

Egenåtgärder på branschnivå som innebär direkt rådgivning

till konsumenterna är ovanliga. Ett undantag är verksamheten

inom Konsumenternas försäkringsbyrå, som ger opartisk rådgivning till konsumenterna såväl före som efter köp av försäk-

ringar. Byrån intar också en medlarroll mellan konsument och

försäkringsbolag i fall av tvist om skadereglering. I början av

januari 1994 öppnas en motsvarande byrå, Konsumenternas

bankbyrå, dit konsumenter kan vända för att få information

sig i bankfrågor.

KF ger ut en skriftserie med ”Tjäna

konsumentupplysning:

på att veta”.

Direkt rådgivning till konsumenterna förekommer betydligt

oftare på företagsnivå och utgör en självklar uppgift för många avdelningar för konsumentkontakt vid företag.

Produktsäkerhet

Egenåtgärder avseende produktsäkerhet förekommer både inom ramen för produktutveckling och vid efterkontroll av produk-

ter som redan finns på marknaden.

Företag och branschorganisationer medverkar i standardise-

ringsarbete, ofta i nära samarbete med berörda myndigheter. I samband med närmandet till EU kommer produktsäkerhets-

arbetet inom näringslivet att i högre utsträckning innebära en

Näringslivets egenåtgärder 121

egenkontroll i anslutning till lagstiftning om av

utformningen

och egenskaperna hos olika

produkter.

När Produktåterkallelsekommittén lade fram sitt betänkande (SOU 1987:24) som sedermera ledde till införandet av

produktsäkerhetslagen, påpekades att många företags agerande i samband med frivilliga hade en

produktåterkallelser påtaglig tillfällighetskaraktär och att förberedda rutiner i stor utsträckning saknades. Som två väl

tydliga undantag pekades på de utbyggda systern för återkallelse som finns i läkemedelsbranschen och motorbranschen. Såvitt vi kunnat finna har inte

något ytterligare återkallelsesystem byggts upp.

Sedan trädde i kraft har inte

produktsäkerhetslagen något

ärende rörande återkallelse handlagts i Marknadsdomstolen.

Kapitel

De

frivilliga

iii

organisationerna

.Sammanfattning

svenska systemet för konsumentinflytande bygger på

Det

samarbete mellan det allmänna, och konsu-

näringslivet

de senare företrädda av fackföreningar, konmenterna,

och politiska sumentkooperationen, intresseorganisationer

Tillsammans kan de bland

i partier. frivilliga organisationerna

1 sina medlemmar räkna in större delen av den svenska

g

befolkningen.

”

Fler Sverige arbetar med konsumentfrågor än f organisationen

i övriga nordiska länder.

i Fristående konsumentorganisationer med Konsumentfrågor

som har inte haft den framträdande roll i

huvuduppgift i;

i som man kan finna i vissa andra länder.

konsumentpolitiken

_ Marknadsövervakning, information om pris och kvalitet samt g

och är den vanligaste verk-

utbildning opinionsbildning

deltar i tvistlösning och i

; samheten. Många organisationer standardiseringsarbete.

? l december 1992 bildades Sveriges Konsumentråd av Å

i

Handikappförbundens samarbetsorgan, Husmoders-

Q förbundet Hem och Samhälle, KF, LO, TCO, Natur- 1

Pensionärernas och

skyddsföreningen, Riksorganisation 3

Sveriges Pensionärsförbund.

De frivilliga 123

organisationerna

11.1¶De roll i den

frivilliga organisationernas

svenska modellen

De frivilliga organisationernas roll i har understrukits i Sverige

återkommande riksdagsbeslut.

I proposition 1985/8612] att konsumenternas

föreslogs

möjligheter att påverka produktion och distribution av varor

och tjänster skulle förstärkas. Man eftersträvade därför ett ökat engagemang från de främst från

frivilliga organisationerna, folkrörelserna. I propositionen konstaterades att de

frivilliga

organisationerna har sin största betydelse på det lokala

planet

och att en för

väsentlig förutsättning konsumentpolitikens

utveckling är ett ökat från de

engagemang frivilliga organisatio-

nerna på lokal nivå. Det statliga stödet har inriktats

på handikapporganisationer

(utformning av produkter, lokaler och husmoders-

information),

förbund (hushållens ekonomi och priser), fackliga organisationer (konsumentombud på

arbetsplatser), pensionärsorga-

nisationer (prisfrågor och

utbildning), miljöorganisationer

(konsumtionens effekter på miljön), frilufts- och idrotts-

organisationer (fritidsutrustning, kost och hälsa). Allt oftare

har stödet riktats till projekt lokal och nivå.

på regional

Enligt propositionens intentioner bildades KF:s konsument-

politiska råd där övriga

konsumentkooperativa organisationer

samt LO och TCO deltog. År 1992 ersattes rådet med en för frivil-

paraplyorganisation

liga konsumentorganisationer, Sveriges Konsumentråd. I sam-

band med detta medlemskretsen av ideella vidgades organisa-

tioner.

1 1.2 roll i samband med

Organisationernas

EES-avtalet och närmandet till EU

Konsumentinflytandet inom EU utövas av ett särskilt konsumentråd. Rådet består av 16 representanter utsedda av samarbetsorganisationerna för medlemsländernas

konsumentorganisa-

tioner (BEUC),

konsumentkooperationer (EUROCOOP),

kvinno- och och

familjeorganisationer (COFACE) Europa-

facket (ETUC) samt 17 representanter från olika nationella organisationer som företräder etc.

regionala, handikappades,

konsumentintressen. och

(Organisationerna representationen

beskrivs närmare i kap. 14.)

I kan rådet konsulteras av EG-kommissio-

konsumentfrågor

nen. För att rådet skall kunna uttala sig på fordras

eget initiativ

124 De frivilliga organisationerna

två bland de närvarande vid rådets omrösttredjedels majoritet ning. Vid en eventuell svensk till EU kommer de svenska anslutning att den eurofrivilliga organisationernas möjligheter påverka att vara knutna till i peiska konsumentpolitiken representation EG:s konsumentråd. Ett av med bildandet av Sveriges syftena Konsumentråd var att en för samverkan mellan

skapa plattform

de olika i och genom detta råd frivilligorganisationerna Sverige föra fram intressen i olika europeiska organ. organisationernas Konsumentråd är medlem i BEUC. Sveriges Även EFTA har bildat en rådgivande konsumentkommitté. De svenska kommer från som representanterna organisationer är medlemmar i Sveriges Konsumentråd.

1 1.3 De organisationernas

frivilliga inriktning

kan beskrivas som följer: Frivilliga konsumentorganisationer

0 Fristående med konegentliga konsumentorganisationer sumentaktiviteter som Till den gruppen huvudengagemang. hör dels med allmän konsumtionsinriktning, organisationer dels sådana med inriktning på en viss produkt eller tjänst. 0 och folkrörelser med allmänt samhällsin- Organisationer tresse där ett engagemang utgör en del av

konsumentpolitiskt

mål, t.ex. fackföreningar, poorganisationens övergripande litiska och andra sammanslutningar såsom nykterpartier hets-, kvinno-, och invandrarorganisationer. pensionärs- 0 Den rörelsen har en inom konsumentkooperativa särställning eftersom den, förutom sitt engagemang konsumentpolitiken i har utvecklat en omfattande kommersiell konsumentfrågor, verksamhet. 0 Konsumentaktiviteter inom ramen för studieförbundens verk-

samhet.

Till de ovan nämnda bör stöd till frivilliga insatser från fogas bl.a. Barn- och under Civildepartementet

ungdomsdelegationen

och Konsumentverket. I redovisningen av olika frivilliga behandlas dessa enligt indelningen konsumentorganisationer ovan. Därefter följer en beskrivning av ungdomsprojekt. av de kan inte göra Genomgången frivilliga organisationerna anspråk på fullständighet.

De organisationerna 125

frivilliga

1 1.4 De

frivilliga organisationernas

engagemang

De nedan redovisade är hämtade från det nordiska

uppgifterna samarbetsprojektet ”Kartläggning av sam-

konsumentpolitiskt

arbete i frivilliga I den första är organisationer”. rappporten inte redovisade. Dessa har i en fackliga organisationer kartlagts särskild studie. Nedan följer en av de vikti-

sammanfattning

gaste resultaten för svenska organisationer: Var tredje organisation har en målsätt-

konsumentpolitisk

ning inskriven i sitt program och särskilt

utskott/arbetsgrupp

för

konsumentfrågor.

Nästan var fjärde har

organisation konsumentansvariga på

regional respektive lokal nivå samt en särskild i

post budgeten

för

konsumentfrågor.

Mer än var har utsett medlemmar med tredje organisation konsumentansvar. Totalt finns med ansvar för ca 2 400 personer

konsumentfrågor i landet.

Vid en nordisk jämförelse visar att det sig fler organisationer i Sverige än i länderna arbetar med konsumentde övriga

politiska frågor och har De

konsumentpolitiska målsättningar.

svenska organisationerna har flest

konsumentansvariga på

lokal nivå. De i arbetar också i

konsumentansvariga Sverige

större ideellt.

omfattning

Aktiviteter som rör listan i

konsumtion/miljö toppar samtliga

länder. De svenska har i haft fler aktiviorganisationerna regel teter på de olika konsumentområdena. De använder också i

högre utsträckning åtgärder som protester, av uppvaktning företag, bojkotter och demonstrationer i opinionsarbetet än

liknande organisationer i de länderna. Övriga nordiska

11.5¶Exempel på konsumentorganisationer

och deras Verksamhet

Uppgifterna om de och deras verkfrivilliga organisationerna samhet är hämtade från svaren den enkät som

huvudsakligen på

kommittén tillställt 40 organisationer.

Egentliga konsumentorganisationer

Organisationer med allmän

konsumentpolitisk inriktning:

Konsumentgillesförbundet

Konsumentgillesförbundet är en ideellt arbetande konsument-

126¶De frivilliga organisationerna

med rötter i svensk För-

organisation konsumentkooperation.

bundet bildades 1907 som en Från 1969 är

kvinnoorganisation.

även för män. Fram till 1 993 hade förbundet

medlemskap öppet

ekonomiskt stöd från KF. Från 1994 finansieras verksamheten

fonder och eget kapital samt

genom medlemsavgifter, egna

är medlem i Sveriges

statligt bidrag. Konsumentgillesförbundet

Konsumentråd.

Antalet medlemmar minskade från ca 10 000 till ca 2 700

mellan 1983 och 1993. Förbundet har till att informera och utbilda medlem-

syfte

väcka debatt och bilda opinion för konsu-

marna, frågor, skapa

menternas bästa. Dessutom verkar förbundet för en förstärk-

av den ekonomiska för social utveckling, för ning demokratin,

samt för ökade om samhälls-

jämställdhet kunskaper

uppbyggnaden.

Förbundets verksamhet omfattar bevakning av prisutveckutbildning i studiecirklar,

lingen, marknadsövervakning,

om pris, kvalitet samt produktsäkerhet, produktinformation

samt information om konsumenträtt. Förbundet är remissinstans i och representerat i ARN.

konsumentfrågor

Husmodersförbundet Hem och Samhälle

Riksförbund bildades 1919 och in-

Husmodersföreningarnas riktade sig från början på den tekniska utvecklingens betydelse

för hemarbetet. till av nya elektriska Bl.a. togs initiativ provning

och andra tekniska hjälpmedel.

apparater

I fortsätter verksamheten genom Husmodersförbundet

dag

Hem och Samhälle med nära 20 000 medlemmar i ca 400 Förbundet finansieras huvudsakligen genom

lokalföreningar.

som 1992 till ca 1,3 miljoner kronor.

medlemsavgifter, uppgick

kommer med ca 300 000 kronor och

Härtill statliga bidrag

med ca 200 000 kronor.

övriga bidrag

Förbundet är inriktat hushålls- och konsumentfrågor, men

på

där finns också miljö-, freds-

familje-, kvinno-, jämställdhets-,

och Förbundet är en av av Sveriges

trygghetsfrågor. grundarna

Konsumentråd.

Förbundets verksamhet omfattar bevakning av prisutveck-

utbildning i bl.a. studiecirklar,

lingen, marknadsövervakning,

om kvalitet och produktsäkerhet, produktinformation pris,

information om konsumenträtt och tester samt standardiseringsarbete i SIS konsumentråd. Förbundet är

genom deltagande

i ARN. representerat

De 127

frivilliga organisationerna

Konsument-Forum

Konsument-Forum bildades 1987. har ca 2 000

Föreningen

medlemmar. Föreningen vill ge konsumenter samarmöjlighet att i grupp

beta i frågor och aktiviteter för att

påverka i första hand aktörerna marknaden men även samhället i stort. Man

på

strävar efter att bilda opinion för ett och konsekvent

långsiktigt

konsumtionsbeteende som tar större till effekterna

hänsyn på

miljön och samhället.

I samarbete med andra ideella driver organisationer fören-

ingen SPAR-RINGEN, ett vilket

inköpskooperativ, genom

medlemmarna köper direkt från I

producenterna. projektet

medverkar 5 000-6 000 Mottot är ”att handla

familjer. rätt”, dvs. ekologiskt riktigt.

Verksamheten omfattar

marknadsövervakning, produkt-

information om pris och samt

kvalitet, utbildning.

I 1993 bildades ett nätverk för

september samverkan i

livsmedelsfrågor av ett 20-tal Namnet

ideella organisationer. på

nätverket är ”Underverket konsumenter i samverkan”. Konsument-Forum i nätverket.

ingår

Sveriges Konsumentråd

Sveriges Konsumentråd bildades i december 1992 av åtta

riksomfattande organisationer. Dessa var

Handikappförbund-

ens Husmodersförbundet Hem och

samarbetsorgan, Samhälle,

KF, LO, TCO, Naturskyddsföreningen, Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Sveriges Pensionärsförbund Under (SPF). 1993 har ABF och

Konsumentgillesförbundet, Konsumentväg-

ledarnas tillkommit.

förening

Konsumentrådet verkar för att stärka de svenska konsumenternas nationellt och internationellt.

ställning

Medlemsavgifterna beräknas under 1993 ca 650 000

inbringa

kronor och till 250 000

statliga projektbidrag uppgår kronor.

Konsumentrådet har ett eget sekretariat. Rådet antar medlemmar som erkänner dess och

uppgifter ändamål. Samtliga med

medlemsorganisationer, undantag av

Husmodersförbundet Hem och

Samhälle, Konsumentgilles-

förbundet och är

Konsumentvägledarnas förening, organisatio-

ner och folkrörelser där mål en

konsumentpolitiska utgör del av

organisationens totala engagemang.

Konsumentrådet arbetar för att stärka konsumentverk-

samheten i och en

medlemsorganisationerna skapa tydlig ar-

betsfördelning mellan rådet och dess medlemmar.

Möjligheten

till samarbete mellan

medlemsorganisationerna har visat

sig

vara för ökad aktivitet det lokala

goda. Förutsättningarna på

128 De frivilliga organisationerna

bedöms också som goda. Projektet ”prispressarna” planet i samarbete med LO, PRO och Livsmedelsarbetar-

genomfördes

förbundet. Konsumentrådets verksamhet är inriktat på opinionsbildoch näringsliv ning, information, påverkan på myndigheter samarbete. Rådet ser som

samt europeiskt opinionsbildningen

För att få till information och sin primära uppgift. tillgång faktamaterial har Rådet etablerat samarbete med ett antal

myndigheter. har samarbete med i de

Rådet inlett systerorganisationer

nordiska länderna och deltar i det av Nordiska rådet upprättade konsumentutskottet Vidare har Konsumentrådet anta- (NKU). medlem i den Bureau gits som europeiska organisationen des Unions de Consommateurs (BEUC). Européen Beslut har om att starta en för konsumenttagits organisation över den standardiseringen, Association inflytande europeiska de Normalisation Européenne pour les Consommateurs (ANEC). som ANEC startar sin verksamhet kommer sekreta- Samtidigt riatet som i samordnar i de europeiska dag representationen att ta över sekretariatet för ANEC. standardiseringsorganen Svenska i de tekniska kommittéerna kommer liksom deltagare i huvudsak att rekryteras från Konsumentverket. tidigare ANEC endast företrädare från fristående organisatiogodtar ner i sina Konsumentrådet blir sannolikt Sveriges styrelseorgan. representant i detta.

med allmän konsumentpolitisk

Övriga organisationer inriktning

Till med allmän gruppen egentliga konsumentorganisationer kan fristående konsumentpolitisk inriktning ytterligare några hänföras. Flertalet är verkkonsumentorganisationer regionalt samma bl.a. Konsumentkorpen i Dalarna, Förenföreningar, Myntvåktarna och Svenska ingen Urkraft (Skellefteåregionen), Konsumenters Riksförbund.

inriktade enskilda

Exempel på organisationer på

branscher:

Riksförbund

Hyresgästernas

Riksförbund har ca 480 000 medlemmar. Det Hyresgästernas målet är människas rätt till en god bostad

grundläggande varje

till kostnad. Förbundet verkar också för att landets rimlig skall ett boende med och hyresgäster uppnå trygghet, inflytande År 1992 Riksförbunds kongemenskap. antog Hyresgästernas som bl.a. bygger på hyresgästgress ett nytt handlingsprogram

De frivilliga organisationerna 129

rörelsens grundsyn: bostäder åt alla, bra boendeboende, rimliga kostnader, hyrespolitik för rättvis hyra, trygghet och inflytande för hyresgästerna, folkrörelse för bättre boende samt internationell verksamhet. Inom ramen för dessa mål ryms verksamheter som tvistlösning, bevakning av prisutvecklingen, i studiecirkutbildning lar och i annan form samt information om konsumenträtt. Att förbättra är en av de främsta hyresgästernas hyresvillkor uppgifterna. Det sker genom dels kollektiva dels

förhandlingar,

enskilt biträde till medlemmarna.

Villaägarnas Riksförbund

Villaägarnas Riksförbund är en sammanslutning av ägare till villa, fritidshus eller tomt på vilken småhus kan uppföras. Villaägarna organiserar också ekono-

samfällighetsföreningar,

miska föreningar och andra Förbundet

villaägareföreningar.

består av 756 anslutna föreningar varav 377 utgör samfällighetsföreningar och motsvarande ekonomiska År 1992

föreningar.

var det totala medlemsantalet 104 000. Villaägarna är till organisationsformen en koncern som omfattar Villaägarnas Riksförbund med VSAB dotterbolagen kontroll och besiktning AB, Service AB samt Villaägarnas Villaägarnas Besiktning AB. Koncernen omsatte 1992 ca 45 miljoner kronor. Villaägarna verkar för rimliga boendekostnader, boengod demiljö, trygghet i boendet och samt valfrihet och ägandet inflytande över boendesituationen. Bland verksamheterna anges i studietvistlösning, utbildning cirklar och i annan form, information om samt konsumenträtt, rådgivning inom områdena juridik, lant-

samfällighetsfrågor,

mäteri, planfrågor, tekniska frågor och

energifrågor.

Andra verksamheter omfattar kontroll och av besiktning nyproducerade småhus, besiktning av begagnade småhus samt allmän rådgivning och service. På boendeområdet finns också bostadsrättsföre- Sveriges ningars Centralorganisation, HSB och Riksbyggen.

Motormännens Riksförbund Motormännens Riksförbund (M) har ca 190 000 medlemmar (1992). Intäkter från medlemsavgifter uppgick till ca 51 miljoner kronor och främst från till övriga intäkter, testverksamhet, ca 9 miljoner kronor. Motormännen erbjuder sina medlemmar information och rådgivning i alla som rör bilinnehavet. Bland verksam-

frågor

heterna märks av

reklamationshantering, bevakning prisut-

5 13-0824

130¶De organisationerna

frivilliga

vecklingen om både bilar och

ifråga bensin, produktinformation om produkter och kvalitet, om produktinformation säkerhet,

tester och M testar ca 20 000

standardiseringsarbete. årligen

bilar, varav ca 5 000 tester under 1992 gällde begagnade bilar före köp. Förbundet ger också råd i som rör bilekonomi

frågor

och försäkringar.

Bland aktiviteter för att förbättra för konsu-

inköpsvillkoren

menterna nämns kontakter med regeringen i samband med

tillämpningen av avgasåtagandet. Förbundet medverkar i de

förhandlingar som Konsumentverket bedriver med Motorbranschens Riksförbund (MRF) om avtalsvillkoren vid

bilköp

och avtalsvillkoren för förbättrad reparationskvalitet vid bilverkstäderna etc. På bilområdet finns även OK och Motormännens

helnykter-

hetsförbund (MHF) med likartade verksamheter.

Sveriges Bankkunders Riksförbund

Sveriges Bankkunders Riksförbund är en ideell förening som bildades 1992. Under året fick förbundet 600 medlem-

drygt

mar. Intäkter från medlemsavgifter till ca 61000 kro-

uppgick

nor. Förbundet verkar för bättre etik inom det svenska bank- och finansväsendet samt stöder medlemmarna i deras kontakter med bankerna. Förbundets verksamhet omfattar hushållsekonomisk

rådgiv-

ning, skuldsanering, bevakning av prisutvecklingen, marknads-

övervakning, utbildning i annan form än studiecirkel, produkt-

information om pris och kvalitet samt information om

konsumenträtt.

och där

Organisationer folkrörelser

en del av verksamheten

konsumentpolitik utgör

Förbund

Hushållningssällskapens

Hushållningssällskapens verksamhet har gamla anor och spän-

ner över ett brett fält. I första hand riktas verksamheten till

befolkningen på landsbygden. Rådgivningen omfattar såväl

produktionsteknik och ekonomi i lantbruket som kost- och

konsumentfrågor.

Det första sällskapet bildades Gotland 1791. Sedan mitten

på

av 1800-talet finns det i alla län. Vid

hushållningssällskap

sällskapen byggdes så småningom upp en hemkonsulent-

organisation med att på olika sätt

uppgift hjälpa landsbygdens

kvinnor till bättre arbetsförhållanden och arbetsmetoder.

De 131

frivilliga organisationerna

Hushållslärare och senare även lanthushållslärare kom också

at: arbeta aktivt med konsumentfrågor.

Idag finns 32 hemkonsulenter inom organisationen. Förbun-

det består av 25 hushållningssällskap med tillsammans ca 9( 000 individuellt anslutna medlemmar. Intäkter av medlem-

år 1992 till ca 1,7 miljoner kronor. De statliga

savgifter uppgick

samma år till ca 200 000 kronor och övriga

biiragen uppgick

inromster till ca 14 kronor. Till del är

miljoner övervägande

medlemmarna boende på landsbygden. Organisationen har inte antagit något konsumentpolitiskt

program. Målet för dess konsumentpolitiska verksamhet är att

information och rådgivning upplysa och vägleda med-

genom

om kost och med tillgängliga ekono-

bcrgarna god hushållning

m:ska och materiella resurser.

i Sverige Landsorganisationen

LO-förbunden har tillsammans ca 2,2 miljoner medlemmar. SeJlan 1968 har konsumentpolitik varit en del av organisatio-

nens Familjepolitiska program.

LO tillhör grundarna av Sveriges Konsumentråd. Målet för

LO:s konsumentpolitiska verksamhet är att

0 medvetna om av konsument-

göra medlemmarna betydelsen

politik

arbeta för att medlemmarnas köpkraft inte urholkas

utöva för att kvalitet och service

inflytande påverka köpkraft,

znom såväl den privata som den offentliga sektorn.

på verksamheter på det konsumentpolitiska området

Exempel är hushållsekonomisk rådgivning, skuldsanering, bevakning av

utbildning i studiecirk-

prisutvecklingen (prispressargrupper), lar och annan form (LO-skolor) samt standardiseringsarbete.

Många LO-sektioner har bildat konsumentpolitiska kommittéer. I vissa fall har dessa kommittéer ansvar för de konsumentombud som återfinns på arbetsplatser i mer än 60-kommuner.

Antalet konsumentombud olika arbetsplatser upp-

fackliga på

till 400.

gå:

”

År 1992 Konsumentverket boken Från ord till hand-

utgav

som redovisar sju om konsumentfrågor i det

ling” LO-projekt

fackliga arbetet. De sju försöken gäller

0 konsumentinriktad

facklig utbildning

0 för med tonvikt första

konsumentutbildning ungdomar, på bostaden (LO-distriktet Sydöstra Sverige)

konsumentombud och utbildning i det lokala facket (Ble-

kinge och Kalmar län)

132 De frivilliga organisationerna

0 konsumentombud initiativ av den på kommunala konsumentverksamheten 0 kamratstöd och ekonomisk en rådgivning på arbetsplats 0 ekonomisk regional rådgivning 0 prispressarkampanj.

Tjänstemännens Centralorganisation

TCO-förbunden har tillsammans ca 1,3 miljoner medlemmar. TCO tillhör grundarna av Konsumentråd. Beträffande Sveriges konsumentpolitik framhåller TCO bl.a. följande:

”Löntagarnas köpkraft bestäms inte enbart av löner, skatter och priser. Den påverkas också av andra mer svårmätbara faktorer som kvalitet, ekonomisk livslängd, och om marknadsföringen är sund. Därför behövs en aktiv med konsumentpolitik bland annat en väl fungerande konsumenträttslig lagstiftning, möjlighet att få råd och stöd i hushållsekonomiska och konsumenträttsliga frågor av en kompetent kommunal konsumentvägledning, produktstandarder och normer som garanti mot onödigt hälsovådliga eller produkter.”

farliga

TCO:s verksamhet på det konsumentpolitiska området sker genom

0 remissarbete i regelmässigt konsumentpolitiska frågor 0 av av och bevakning utvecklingen priser, disponibel inkomst konsumtion 0 av tonvikt övervakning standardiseringsarbetet med på arbetsmiljöområdet, men också på konsumentområdet 0 av hushållsekonomiska bevakning frågor och publicering av material och i massmedia till enskilda analyser (rådgivning förekommer inte).

Pensionäremas

Riksorganisation

PRO har 375 OOO medlemmari 1 565 I PRO:s

lokalföreningar.

handlingsprogram ingår ett konsumentpolitiskt avsnitt. Är 1989 beslöts att varje skall ha ett konsumentombud. förening Ãr 1993 fanns 1 200 ombud med i konsuspecialutbildning mentfrågor. Organisationen tillhör grundarna av Sveriges Konsumentråd. Verksamheten har utökats i takt med att pensionärernas köpkraft försämrats. har främst inriktat Organisationen sig på varupriser, transporter och Andra områäldreomsorg. viktiga den är teknikstyrd service, samt kvaliteten

butikslokaliseringar

och tillgängligheten av tjänster.

offentliga

De 133

frivilliga organisationerna

Tillsammans med LO har PRO medverkat i prispressar-

aktiviteter. Dessa tillkom 1991 mot bakgrund av Rehnberg-

avtalet och av Aktiviteterna fick

avregleringen jordbruket.

under två år ekonomiskt stöd från Konsumentverket.

PRO fortsätter under 1994.

prispressarverksamheten

Sveriges Pensionärsförbund

SPF, som bildades 1938, har i dag 177 000 medlemmar i 860

över hela landet. SPF verkar för sina medlemmars

föreningar

intressen i första hand gentemot staten och kommunerna och andra samhällsorgan, som Telia, Posten och Sj.

Den enskilda sektorn har uppmärksammats mera på senare år, och många håll har SPF-föreningarna inrättat s.k.

på

konsumentombud till hjälp för medlemmarna i konsumentfrå-

gor.

SPF är en av grundarna av Sveriges Konsumentråd och representerat i dess styrelse.

Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen har ca 205 000 medlemmar. Föreningen är en av grundarna av Sveriges Konsumentråd.

Målet för den konsumentpolitiska verksamheten är att säker-

ställa en hållbar utveckling med hänsyn till miljön. långsiktigt

Bland verksamheterna kan nämnas marknadsövervakning och i studiecirklar och i annan form. När det gäller

utbildning

är det framför allt miljöaspekter som

produktinformation

prioriteras. På samma sätt medverkar Naturskyddsföreningen främst i samband med miljömärkning. istandardiseringsarbetet

Vidare drivs för att människors livsstil.

kampanjer påverka

driver också ett aktivt kampanj arbete för att under-

Föreningen

lätta för konsumenterna att hitta miljöanpassade alternativ i

handeln, bl.a. genom projektet ”Handla miljövänligt”.

Handikappförbundens Samarbetsorgan

har 28 medlemsförbund med sammanlagt ca

Samarbetsorganet

360 000 medlemmar.

Målet för verksamheten är ett samhälle där funktionshindrades

behov av tillgänglighet, användbarhet, säkerhet och

speciella

hälsa är Detta gäller vid konsumtion av både

tillgodosedda.

varor och tjänster. De aktiviteterna bedrivs i första hand av

konsumentpolitiska de enskilda Samarbetsorganet arbetar

handikappförbunden.

främst intressepolitiskt med konsumentfrågor. Aktiviteterna omfattar marknadsövervakning, utbildning,

om och deras kvalitet, infor-

produktinformation hjälpmedel

134 De

frivilliga organisationerna

mation om konsumenträtt samt deltagande i standardiserings-

arbetet inom byggsektorn och teknikutveckling.

För de är av störst

handikappade tillgänglighetsfrågan bety-

delse. Handikappsynpunkter måste finnas med vid utformandet av standarder för produkter, automater etc. Marknaden beaktar inte självklart de funktionshindrades intressen.

Jordens Vänner

Jordens Vänner har ca 2 000 medlemmar. Målet för verksamheten är att få konsumenterna att inse att varje köp är ett medvetet val och att detta val bör ske utifrån mottot ”Mat Utan

Djurindustri och Mat Utan Multinationella Storföretag (MUDI-

MUMS)”. För att konsumenterna skall kunna välja rätt, utger

föreningen en vägledning. Via skrifter, broschyrer, föreläs-

ningar etc. informerar man om bioteknik och

jordbrukspro-

dukter som är tillverkade utan kemiska tillsatser. Information om priser och kvalitet ingår i denna verksamhet.

jordens

Vänner ingår i nätverket ”Underverket”.

IOGT-NTO IOGT-NTO har ca 72 000 medlemmar och är i sin

huvuduppgift en nykterhetsrörelse som också bedriver konsumentpolitisk

verksamhet. uppger att målet med den

Organisationen

konsumentpolitiska verksamheten är att öka medlemmarnas

kunskaper om konsumentfrågor och påverka handelns utbud av miljö- och konsumentvänliga produkter. För detta ändamål har föreningen viss utbildning i studiecirklar och i annan form.

Verdandi

Verdandi är en organisation inom arbetarrörelsen med inriktning på gemenskap och solidaritet. Skälet till Verdandis engage-

mang i konsumentfrågorna är uppfattningen att individen

genom att stärkas i sin roll som konsument också stärks i sin totala livssituation. Verdandi ägnar sig huvudsakligen åt uppsökande och verksamhet. Härigenom nås särskilt

stödjande

resurssvaga konsumenter. Närheten till individen är viktig.

I Verdandis verksamhet ingår konsumentupplysning, utbild-

ning i hushållsekonomi och konsumenträtt i form av kurser, temakvällar och studiecirklar. Vidare anordnas temakvällar

med konsumentvägledare.

Riksförbundet

Sverigefinska

Sverigefinska Riksförbundet har ca 32 000 medlemmar. Målet

för den konsumentpolitiska verksamheten är att öka Sverigefinnars kunskaper i konsumentfrågor, stärka deras ställning

De 135

frivilliga organisationerna

som konsumenter bl.a. i hushållsekonomiska frågor, öka infly-

tandet och väcka i konsumentfrågor bland Sverige-

opinion

finnar. Riksförbundet bedriver utbildning och informerar om konsumenträtt.

Konsumentkooperationen

Konsumentkooperationen startade som en konsumentorga-

nisation med ett stort antal konsumentorganisationer i landet.

För att stärka medlemmarnas ställning på marknaden beslöt

man inom rörelsen att utveckla en handelsrörelse och att driva

tillverkningsindustrier. Rörelsen genomgår för närvarande be-

KF-koncernen håller på att omvandlas

tydande förändringar. från ett till en detaljhandelskoncern. Ett flertal konglomerat stora konsumentföreningar har integrerat sin affärsmässiga

verksamhet med KF (KDAB). År 1993 är drygt hälften av

landets konsummedlemmar medlemmar i föreningar som över-

låtit affärsverksamheten till KDAB och som börjat utveckla sin

konsumentpolitiska roll.

Konsum Väst och Stockholm har t.ex.

Konsumentföreningen

antagit verksamhetsidéer vari ingår målformuleringar med konsumentrörelseambitioner.

Konsumentkooperationen består 1993 av 114 konsument-

med medlemmar. Med-

föreningar sammanlagt 2,2 miljoner

lemsantalet har ökat under senare år.

Studieförbund

Studieförbundens verksamhet består dels av den utbildning som vänder sig utåt till allmänheten, dels av den verksamhet som bedrivs i anslutning till respektive studieförbunds medlems-

samt övrig verksamhet i form av kamratcirklar

organisationer och uppdragsverksamhet.

Studieförbunden i dag bidrag från stat, landsting och

uppbär

kommuner, som under senare tid minskat. De statliga medlen (1 175 kronor 1991) till studieförbundens riks-

miljoner går

som i sin tur fördelar dem vidare till distrikts-

organisationer och lokala avdelningar. Enligt förordningen om organisationer statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977) skall Folkbild-

besluta om vilka som skall erhålla bidrag samt

ningsrådetl

fördela tillgängliga medel.

från landstingen (325 miljoner kronor 1991) distribu-

Rådet utses av Bidrag eras till studieförbundens och om så-

Röreisefolkhög- distriktsorganisationer,

skolornas dana saknas, direkt till lokalavdelningarna. Viss del kan vara intresseorganisation förbehållen verksamheter.

speciella

(H10), Landstings-

Kommunala kronor 1991) till

förbundet och bidrag (660 miljoner ges Foikbildningstörbundet. studieförbundens lokala avdelningar som svarar för den folk-

136 De

frivilliga organisationerna

bildning som riktas direkt till allmänheten. Tidigare var viss del

av de kommunala bidragen förbehållna kulturaktiviteter inom

skola och barnomsorg.

av studieförbundens cirkelverksamhet under

Utvecklingen

de två senaste åren sammanfattas som följer:

Såväl antalet cirklar och som studietimmar har mins-

deltagare

kat mellan de två verksamhetsåren.

Studieförbunden har stora likheter med varandra, men skiljer sig vissa punkter, t.ex. i fråga om verksamhetens storlek och

på

inriktning. ABF svarar för en knapp tredjedel av studieförbund-

ens sammanlagda verksamhet, medan små studieförbund, som

t.ex. KFUK/KFUM, står för någon procent.

Av studieförbundens totalt 10,8 miljoner timmar budgetåret

1991/92 svarade cirkelverksamhet med konsumentanknytning

för Ämnesområden med direkt konsument-

knappt 6 procent.

t.ex. boende och konsument- och varukän-

politisk inriktning,

nedom, upptog ca 46 000 timmar vilket motsvarar ca 0,3

procent av det totala utbudet timmar.

Som studieförbundens verksamhet följer en kort

exempel på

redogörelse för den konsumentinriktade verksamheten hos

studieförbunden ABF och Studieförbundet Vuxenskolan.

ABF Syftet med de studiecirklar som ABF anordnar i konsumentpolitiska ämnen är att sprida kunskap om hushållsekonomi och om metoder för att förbättra denna. Vidare är syftet att öka

medvetenheten om köpvanor och deras konsekvenser för

hushållsekonomin, hälsan och miljön. Reklamens påverkan

behandlas också.

ABF hade 245 cirklar i konsument- och varukånnedom samt 121 cirklar i boendekunskap under verksamhetsåret 1991/92.

Studieförbundet Vuxenskolan SV intresserar för konsumentfrågor genom sina medlems-

sig

organisationer. SV hade under verksamhetsåret 199 1/ 92 ca 3 80 studiecirklar i konsument- och varukännedom samt 150 cirklar

i boendekunskap. Målet för den konsumentinriktade verksam-

De organisationerna 137

frivilliga

heten är bl.a. att medverka till utvecklingen av en konsument-

Samarbete sker bl.a. med den lokala organisation. organisationen Svenska Konsumenters Riksförbund.

Studieförbundet Vuxenskolan driver för närvarande ett flertal projekt med konsumentpolitisk inriktning riktade till psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt sjuka.

1 1.6 med

Ungdomsprojekt konsumentfrågor

I regeringens skrivelse 1990/912143 framhålls betydelsen av att

och deras föreningar i större utsträckning uppungdomarna muntras att arbeta med konsumentfrågor. Barn- och ungdoms-

har under 1991/92-1993/94 avsatt 6 delegationen budgetåren miljoner kronor för projektverksamhet, som syftar till att stärka i deras roll som konsumenter.

ungdomar

Med hänvisning till en mängd bakgrundsfaktorer som bidrar till att många ungdomar kommer att få en utsatt ställning, anser regeringen att det är viktigt att hjälpa ungdomar till en ökad ekonomisk medvetenhet och förmåga att hantera den egna ekonomin. Det krävs också en ökad insikt om de ekonomiska samband som påverkar ett hushålls ekonomi. Även frågor kring reklamens konsumtion och val av livsstil och

påverkan, miljö, kvalitetsmedvetande är viktiga delar i ungdomarnas konsumentroll.

Målet för de aktiviteter som startats är alltså att öka ungdomars medvetenhet i deras konsumentroll och att stärka dem som konsumenter.

Sedan startade 1991 och fram till halvårsskiftet

projektet 1993 har ansökningar på sammanlagt 8,7 miljoner kronor inkommit till Konsumentverket. Projekt för 3,7 miljoner kronor har beviljats.

Ungdomsaktiviteterna avser t.ex. första bostaden, teaterföreställningar om ungdomars ekonomi, videofilmstävling, tidningsframställning, konsumentkontor för ungdomar och studiecirklar.

KAPITEL

Massmedia

12 Sammanfattning

Mer än hälften av dagstidningarna har ökat sin av

bevakning

konsumentområdet med över 50 procent under den senaste

tioårsperioden.

Fack- och populärpress har ökat sin i mindre

bevakning något utsträckning.

Radio- och TV-kanaler har i flertalet fall ökat sin

bevakning. Dagstidningarnas konsumentbevakning Iäggerför närvarande

stor vikt vid områden såsom livsmedel, miljö, hälsa och

privatekonomi.

Radiokanalerna P1 och P3 anser ha för få av

sig inslag

konsumentjournalistik.

l den kommunala konsumentvägledningens kontakter med media, sker dessa nästan alltid på medias initiativ.

12.1 och

Bevakningens omfattning förändring

Den redovisning som här följer av massmedias bevakning av konsumentfrågor bygger på en undersökning som genomförts bland landets större dagstidningar (9 storstadstidningar samt

Massmedia 139

20 inom fack- och populärpress (18 tid-

landsortstidningar), ningar) och i samtliga radio- och TV-kanaler.

har ökat

Dagspressen bevakningen

dagstidningar bedriver någon form av konsument- Samtliga

inför konsumentartiklar så journalistik. Storstadstidningarna

som varje utgivningsdag; utrymmet varierar mellan en halv gott och en hel sida. I landsortspressen är bevakningen och därmed

i tidningen något mindre. utrymmet

Flertalet har ökat sin bevakning av konsument-

dagstidningar området sett över en motsvarar mellan

tioårsperiod. Ökningen 50 och 100 procent. Endast två landsortstidningar uppger att de har minskat sin bevakning under den aktuella perioden.

Fac/z- och har sina

populärpress specialomrâden

inom fack- och bedriver jour-

Tidningar populärpressområdet

nalistik med konsumentinriktning som en del av sitt uppdrag. Majoriteten publicerar därför konsumentartiklar i varje nummer. När det omfånget finns stora variationer. Antalet

gäller sidor med konsumentjournalistik i varje nummer är beroende av dels inriktning, dels bedömningen av det totala

tidningens innehållet. Tidningar som Damernas värld, Teknikens värld och Dina med inriktning som mode, mat,

pengar på specialområden

bilar, ekonomi och etc., uppger att tidningarna inne-

sparande håller ett stort antal sidor med konsumentjournalistik.

För fack- och noteras vanligen en oförändrad

populärpress bevakningsnivå över tiden. Dock har två ledande konsument-

ICA-kuriren och Vi, minskat sin konsumentbevakning tidningar, under den senaste tioårsperioden.

Radio och TV satsar

på konsumentprogram

Radios kanaler har under året genomgått stora organi- Sveriges satoriska förändringar. Jämförelser över en lång period är därför inte meningsfulla. Bland radiokanalerna har P1 minskat

med under perioden främst till följd bevakningen ca 10 procent av att ”Konsumentekot” med mer fördjupande journalistik

ned. Konsumentekots journalister gör numera konsumentlagts inslag i de reguljära nyhetssändningarna för både P1 och P3. De korta inslagen av nyhetskaraktär ligger praktiskt taget på en oförändrad nivå.

Den effekten är att programtiden för

sammantagna

av konsumentredaktionen har konsumentinslag producerade minskat med ca 60 procent. Det ökade antalet nyhetssändningar

140 Massmedia

innebär emellertid att antalet sändningsminuter med konsument-

inslag totalt sett har ökat.

De båda TV-kanalerna Kanal 1 och TV2 har presenterat en

statistisk av program som till övervägande del

redovisning

innehåller visar att

konsumentfrågor. Sammanställningen

konsumentorienterande under en femårsperiod, 1987-

program 1992, har ökat från ca 36 timmar per år till ca 50 timmar, motsvarande 38 procent. Den totala sändningstiden har samti-

ökat med 20 procent. Båda perioderna avser 12 månader.

digt

andel av den totala har

Konsumentinslagens sändningstiden

ökat från 0,6 till 0,7 procent.

I ingår all för TV1 och TV2. Den

redovisningen sändningstid

tiden för konsumentprogrammen avser däremot enupptagna

dast förstagångssändningar (effektiv sändningstid). Repriser,

av- och och eventuell avslutande presentation av

påannonsering

medverkande ingår inte i den redovisade tiden.

TV4 sänder ca en halvtimmes konsumentprogram per vecka. Målet för är att de skall vara informerande och

programmen roande. Kanalen har tre anställda konsumentjournalister samt

frilansbasis. Under de två år som kanalen existerat har

några på

konsumentinslagen ökat med ca 50 procent.

Antalet en redaktion

/eonsumentjournalister på

Eftersom gränsdragningen mellan konsument- och nyhetsfrågor

är svår att i den det inte

göra journalistiska bedömningen, går

att fastställa antalet med just konsumentfrågor som

journalister huvudbevakning. Bevakningen är också avhängig redaktionens

storlek. har några få journalister med hu-

Storstadstidningar vudsakligt ansvar för konsumentfrågor. Landsortstidningarna

har ofta endast en journalist med delansvar för konsumentfrågor.

Frilans inom och

vanligast fac/e- veckopress

Inom fack- och har redaktionerna vanligen två

populärpress

journalister för bevakning av konsumentområdet och andra,

områden. Dessutom arbetar fack- och populär-

närliggande med ett ofta betydande inslag av frilansjournalister. Radio

press

och TV (de kanalerna) har i flertalet fall relativt stora

statliga

redaktioner. Som kan nämnas att radions P1 har två

exempel

och TV2 åtta fast anställda journalister för konsumentområdet samt ca fyra på frilansbasis. TV3 saknar fasta

ytterligare

journalister; i stället sänds inköpta program.

arbetar sällan med medarn

Dagspressen frilansjournalister,

det motsatta gäller för fack- och veckopress samt etermedia,

Massmedia 141

var högskolenivå delad i

Tidigare journalistutbildningen på två en konsumentinriktad och en allmänjournalistisk

linjer:

Det har framkommit att några chefredaktörer i dag linje.

för konsumentjournalister vid den särefterfrågar utbildning skilda för som förekommer vid

fortutbildning journalister högskolan i Kalmar (FOJO).

12.2 och

Policy policyförändringar

och allt i

Plånboksfrâgor mil/ö oftare dagspress

Att informera om varor och tjänster, konsumenternas rättigheter etc. är vanliga formuleringar för att uttrycka tidningens

ser som sin att hjälpa konsumenterna policy. Tidningen uppgift att orientera och bättre val. Vissa

sig på marknaden göra tidningar säger sig speciellt vilja värna om svaga grupper.

En annan iakttagelse är att dagspressen numera försöker

i det totala tidningskonceptet. integrera konsumentjournalistiken

är det inga skillnader mellan storstads- och lands- Härvidlag ortspress.

Konsumentjournalistiken följer samhällsutvecklingen och har därför delvis ändrat inriktning över tiden. Så har t.ex. privatekonomi och plånboksfrågor givits större uppmärksamhet under de senaste åren. Privatekonomiska tidningar och TV-

har startats. Även miljöfrågor i samband med konprogram sumtion i större utsträckning. Andra föränd-

uppmärksammas

är mer för och det faktum att ringar utrymme prisinformation konsumentjournalistiken har blivit sakligare och kräver större kompetens hos journalisterna.

strävar efter saklighet Fac/etidningar

Fack- och populärpressen vill informera om varor och tjänster och ge råd och tips om hur de skall användas. Facktidningarna understryker att deras information framför allt måste vara

och har förändrats och aktusaklig värderingsfri. Bevakningen ella ämnesområden är bl.a. miljöfrågor, sparande etc.

Radiokanalerna vill öka

utrymmet

Både i P1, P3 och P4 förekommer konsumentjournalistik, dock ej i P2 som är en renodlad musikkanal. Ingen av radiokanalerna har en skriven för konsumentjournalistik och samtliga

policy anser att kanalernas utrymme för konsumentjournalistik borde vara större. Inom P1 råder uppfattningen att ekonomijournalis-

142 Massmedia

tiken har fått breda ut av sig på bekostnad konsumentjournalistiken. Inom P3 finns behov och intresse av ökat utrymme för konsumentjournalistik. Bl.a. anges arbetslösheten som ett av skälen. En svårighet sägs emellertid vara att området kräver tid, noggrannhet och kunskap för att behandlas på ett bra sätt. Inom P4 är ambitionen att förmedla konsumentinformation som nyheter. Konsumentjournalistik kräver stora kunskaper hos Ett önskemål är att till att journalisterna. vidga perspektivet också omfatta EU-frågor. Stora förändringar förestår radioområdet såväl på regionalt som lokalt.

Området ställer krav

på kompetens

Kanal 1 och TV2 vill utveckla allmänna konsumentprogram. Området betraktas som svårt och ställer därför höga krav på de journalister som sysslar med detta slag av program.

12.3¶Konsumentjournalistikens

prioriteringar

Dagstidningarna avser att med sina nå hela konsumentinslag läsekretsen. Radio och TV har i högre grad selekterat sina målgrupper. Fack- och populärpress riktar sig till vissa utvalda grupper. När det gäller prioritering av varuslag håller dagstidningar för närvarande fram olika områden, men tonvikten ligger på livsmedel, hälsa, familjeekonomi och bostäder. Populärpressen prioriterar de varor och tjänster som den är inriktad t.ex. på kläder, mode, möbler, livsmedel och bilar. Långa pressläggningstider snabba i Radio och omöjliggör ändringar uppläggningen. TV strävar efter en mer där även allsidig bevakning nyhetsvärdet påverkar bedömningen.

Marknaden skall hållas

efter

Konsumentverket följer fortlöpande hur verket och KO förekommer i tidningarnas, radiokanalernas och TV:s rapportering. Verkets uppföljning ger sedan information om vilka prioriteringar media gör i sin konsumentjournalistiska bevakning. De frågor som stod i fokus under andra halvåret 1992 var:

0 av hushållens ekonomi och Förbättring hjälp till att utnyttja deras resurser effektivare

Massmedia 143

0 av marknaden så att konsumenterna inte blir

Övervakning

vilseledda 0 för ett starkt när de

Kampen konsumentskydd europeiska gränserna öppnas.

Konsumentverket har också funnit att det i övervägande antalet fall är journalister som tagit kontakter med Konsumentverket. Detta kan då en uppföljning av en tidigare aktivitet från

gälla Konsumentverkets sida.

12.4¶Idéer och material för konsumentartiklar

Större och TV i från material och

dagstidningar utgår regel eget

studier som grund för artiklar och program. Mindre egna

och nyttjar i högre grad det matedagstidningar populärpress rial som meddelas från myndigheter, t.ex. Konsumentverket, Livsmedelsverket och Vägverket. Landsortstidningar samt fackoch beaktar i högre grad än storstadstidningarna

populärpress det material som kommer från ICA, KF etc. och från nyhetsbyråer.

Alla media tillmäter den egna publiken, läsarna, åhörarna och tittarna, stor som Det är vanligt

betydelse inspirationskälla.

att konsumentjournalister dagligen har kontakter med allmänheten. För ger utländska tidningar och andra

populärpressen former för internationella kontakter ofta upphov till idéer.

12.5¶Media och den kommunala konsumentverksamheten

Större med riksspridning samt radio och TV tar i liten

tidningar

kontakt med den kommunala konsumentutsträckning verksamheten. De i stället kontakter direkt med Konsu-

väljer mentverket och andra myndigheter med konsumentinriktning.

har tätaste kontakten

Landsortspress

har däremot oftare kontakter med den Landsortstidningar kommunala konsumentvägledningen. Fack- och populärpress saknar nästan helt kontakter med den kommunala konsument-

Det även de två konsumentinriktade tidvägledningen. gäller

ICA-kuriren och Vi som inte heller säger sig utnyttja ningarna kontakter med i någon utsträckning.

konsumentvägledningen

När kontakter förekommer mellan och den kommu-

pressen

144 Massmedia

nala vä g lednin g en beskrivs dessa i termer som ”ömsesidi

g

_ _ respekt” och ”bra att ha vid behov”. En uppfattning är att ”man kan hänvisa till varandra när man inte sälv l klarar att lösa en

uppgift”.

Viktiga

samhälls-

förändringar

DEL

V

En förstärkt

marknads-

ekonomi

Sammanfattning

Ett ökat och mer varierat utbud av varor och tjänster på marknaden kräver för en bättre överblick, främst

åtgärder

och information.

genom undersökningar

och den ökade konkurrensen inom

Frihandeln, avregleringen

den sektorn konsumenternas situation.

offentliga påverkar

Att olika kommunala verksamheter konkurrensutsätts får konsekvenser för bl.a. och de

offentlighetsprincipen

kommunala nämndernas ansvar.

behövs för offentligatjänster. Möjlighetertill kvalitetsjämförelser

Modeller behöver utvecklas.

Ökade av marknadsmekanismer i offentlig produktion inslag

ställer och insyn. Möjligheter att föra fram

nya krav på inflytande

är Särskilda insatser för grupper kan

klagomål viktigt. svaga

behövas.

13.1 som konsu-

Förändringar påverkar menterna och konsumentpolitiken

Frihandel

Med sin marknad har det varit naturligt för Sverige

begränsade

att värna om frihandeln. Konsumenterna har gynnats av denna

148 En förstärkt marknadsekonomi

politik. Konkurrensverket har t.ex. i en av nyligen utvärdering avskaffandet av på konimportrestriktionerna tekoområdet, staterat att konsumentkollektivet har gjort miljardvinster. Den europeiska integrationen kommer att underlätta det fria flödet av varor, tjänster och Konkurrensen kapital. på den svenska marknaden ökar och kommer också markdärigenom nadsekonomins roll att breddas och stärkas. i Utvecklingen Östeuropa, främst i leder sannolikt till ett ökat Baltikum, inflöde av varor till Resultatet av

konkurrenskraftiga priser.

avslutade (allmänna tull- och handels-

GATT-förhandlingar

avtalet) kommer att få stor betydelse för konsumenten. Internationaliseringen och den tekniska utvecklingen påverkar också förhållandena på den svenska marknaden. Marknadsföring över gränserna och genom nya medier blir allt vanligare. Den positiva effekten av denna förväntas bli ett utveckling ökat och mer varierat utbud av varor, tjänster och samt kapital pressade priser på marknaden. Utbudet på marknaden kan dock bli svårare att överblicka. De svenska konsumenternas intressen måste bevakas i olika europeiska instanser

(EG-kommissionen, standardiseringsorgan, certifieringsorgan m.fl.). I stort bedöms bli

konsumentskyddet oförändrat. av i och avskaffade Harmonisering reglerna Europa tekniska handelshinder gör dock att konsumenterna delvis kommer att möta ett regelverk som från det som skiljer sig gäller i dag. De nya reglerna innebär minskad förhandskontroll av varors säkerhet, särskilt t.ex. elsäkerhet. på specialområden Risker uppmärksammas genom stickprovskontroll, anmälningar etc. Ökad handel med kan när Östeuropa skapa nya problem det gäller produktsäkerheten. Konsumenterna får stor frihet att sitt placera kapital, köpa försäkringar mm på en stor marknad. Behovet av europeisk information om villkoren och riskerna kommer att öka. Marknadsföring med nya metoder och i nya medier ökar behovet av kritiska konsumenter. Det ställer krav dels en på ökad av ett

bevakning marknadsföringen, dels på fungerande

internationellt samarbete i syfte att åstadkomma en gemensam syn på god etik i

marknadsföringen.

Den svenska i stor

konsumentpolitiken bygger tämligen

utsträckning på förhandlingar mellan Konsumentverket och företrädare för Riktlinjer, och

företagen. branschåtaganden

egenåtgärder är viktiga inslag. En konsekvens av den kan bli europeiska integrationen handelsmurar mot vilket kan ha konsetredje land, negativa kvenser för de svenska konsumenterna (inom t.ex. tekoområdet).

En förstärkt marknadsekonomi 149

Avreglerin g

Den konkurrensutsatta sektorn utgör en liten del av den svenska

ekonomin (20 procent av BNP enligt Lindbeck-kommissionen).

En stor del av ekonomin utsätts sålunda inte för utländsk konkurrens. En för förstärkt marknadsekonomi

viktig åtgärd

är är att öka den konkurrensutsatta sektorn

avreglering. Syftet

att ta bort regler och på andra sätt

genom etableringshindrande

underlätta företagens marknadstillträde.

Arbetet bedrivs bred front inom olika samhällssektorer

på

och omfattar för att effektivisera mark-

betydande förändringar

och minimera kostnads-

nader, genomföra privatisering

Sådana förändringar har genom-

belastningen på näringslivet.

förts eller är f.n. aktuella områden:

på följande

Finansiella tjänster

Livsmedel Transporter; inrikesflyget, taxi, kollektivtrafiken, järnvägen

Post- och telekommunikation

El

Bygg och bo.

Dessutom av andra t.ex. kontroll-

avveckling statliga monopol, besiktningen av bilar.

Enskilda beträffande kvalitetskrav, funktionskrav, för-

regler

för m.m kan komma att förändras. Även

utsättningar etablering

en av ingår i avregleringsgranskning konsumentskyddsreglerna

uppgiften.

Konsekvenserna för konsumenterna av kom-

avregleringar

mer att variera. elområdet kommer att betyda

Avregleringen på

mest för stora Andra kan främja effekti-

köpare. avregleringar

viteten i samhällsekonomin totalt, men leda till höjda priser och för konsumenterna. det är teletaxan och

avgifter Exempel på

portot. Allmänt väntas även avregleringar leda till ökad mångfald

och större valfrihet. Liksom vid ökad internationell konkurrens

kan det bli svårare att överblicka utbudet. leder i vissa fall till omreglerade marknader:

Avregleringar

och som utövar över den

nya lagregler nya myndigheter tillsyn

marknaden. Konsumentintresset måste beaktas när

avreglerade

och när de tilllämpas. Kanaler för konsu-

systemen byggs upp menternas måste finnas.

klagomål

Krav som varit i t.ex i bygg-

tidigare inbyggda reglerna,

och där fortsatt starka konsumentintressen finns, måste normer, föras fram annat sätt.

på

150 En förstärkt marknadsekonomi

kan leda till i distributions-

Avregleringar strukturförändringar systemen. När utbudet styrs av marknadens villkor, kan tillgången service minska och priserna öka. Detta framför

på gäller allt i glesbygden.

Om förutsättningar för konkurrens saknas eller marknadens mekanismer sätts ur spel, kan offentliga monopol komma att ersättas av privata med sämre utbud och priser som följd.

högre

Ökad konkurrens inom den sektorn

offentliga

Stat och kommun har på allt fler områden inlett ett reformarbete i att få till stånd en effektiv konkurrens i

syfte offentlig verksamhet.

Det omfattande reformarbete som innebär att man

påbörjats accepterar konkurrens på mer jämbördiga villkor från

privata producenter. Internationella erfarenheter visar att avgörande för effektiviteten är att produktionen sker under konkurrens

på lika villkor, inte om den sker i privat eller regi.

offentlig

Anbudsförfarande är ett sätt att konkurrensutsätta offentliga tjänster både när det gäller tekniska tjänster och stödtjänster samt inom s.k. mjuka områden. Inom skola och vård medges privata alternativ.

Konkurrens kan medföra höjd effektivitet i den offentliga sektorn vilket ökar att behålla servicenivån, trots

möjligheterna stora krav på besparingar. Positiva effekter är också ökad valfrihet och förbättrad konsumentstyrning.

Konsumenterna kan dock möta svårigheter att bilda sig en uppfattning om kvaliteten i de tjänster som bjuds ut. De behöver någon form av varudeklaration och kvalitetsmärkning.

Kvalitetsjämförelser är också av vikt för att

kvalitetssänkningar inte skall kunna döljas i alternativa tjänster som erbjuds till lägre priser. Möjligheter att föra fram klagomål måste finnas.

Ökade av marknadsmekanismer i den

inslag offentliga produktionen ställer nya krav på inflytande och insyn. Avregleringen av de tekniska försörjningssystemen (el, vatten och

avlopp) medför särskilda problem, eftersom konsumenternas ställniing på dessa marknader är svag.

I en fungerande marknadsekonomi finns möjligheter för nya företag att etablera sig, samtidigt som företag som inte är effektiva försvinner. Detta kan ge konsumenterna problem vid produktion som tidigare skötts i offentlig regi. Innan väl funigerande marknader med aktörer har upprättats, kan

många problemen uppfattas som allvarliga eftersom det ofta rör sig o›m tjänster där kontinuitet och trygghet prioriteras.

En förstärkt marknadsekonomi 151

13.2 den

Konsumentaspekter på

kommunala verksamheten

I och med kommer kommunala verksamheter att

avregleringen

bedrivas i olika former: i kommunens egen beställar/

regi, enligt

utförarmodell, av privata bolag, i föreningar

på entreprenad

och eller i en kundvalsmodell med fria producenter.

kooperativ

Även om driften utförs i regi har kommunen ett politiskt

privat

ansvar för verksamheten så länge den sker på beställning av och

finansieras av kommunen via avtal eller checksystem.

En och funktioner skall kommunen tillhanda-

del tjänster hålla andra har kommunen tagit sig

enligt lag, uppgifter på

(s.k. fakultativ verksamhet). Kommunen har inte nå-

frivilligt

att ge service utöver den som måste tillhanda-

gon förpliktelse hållas enligt lag.

Lokaldemokratikommittén har haft till uppgift att överväga olika för att stärka den lokala demokratin. Kommittén

åtgärder

i sitt slutbetänkande, ”Lokal demokrati i utveckling”

pekar (SOU 1993:90), på några frågeställningar som blir allt viktigare

när den offentliga servicen utsätts för konkurrens:

0 Hur kan användarna veta att de erhåller den kvalitet i

servicen som de har valt och betalat för? Erhåller de tillräcklig

information om olika alternativ för att kunna välja rätt

kvalitetsnivå? Vilka klagomåls- eller reklamationsmöj ligheter

finns för att uttrycka missnöje med kvaliteten?

0 Finns det risk för att resurssvaga grupper får sämre kvalitet

när övergår till nya driftformer och

kommunen/landstinget

nya politiska och ekonomiska styrsystem?

0 Hur kan kommuner och landsting kontrollera att verksam-

het som ut håller en kvalitet som kan

läggs på entreprenad,

med motsvarande verksamhet regi? Hur kan

jämföras i egen

beställaren utveckla kvalitetskrav i avtalen och meto-

rimliga

der för att följa och utvärdera den producerade verksam-

upp

heten?

att överlämna

Förutsättningar för

förvaltningsuppgift

Kommunerna kan under vissa förutsättningar överlämna

till andra organ. Enligt 11 kap. 6 § tredje förvaltningsuppgifter

får en överlämnas

stycket regeringsformen förvaltningsuppgift

till stiftelse eller enskild individ.

bolag, förening, samfällighet,

Om innefattar myndighetsutövning får överlämnande

uppgiften

endast ske med stöd av lag.

152 En förstärkt marknadsekonomi

I 3 kap. 16 § kommunallagen anges att en kommun genom beslut av får lämna över vården av en kommunal

fullmäktige

angelägenhet för vars handhavande inte särskild ordning föreskrivits till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Regeln tillkom för att reglera förutsättningarna för kommuner och landsting att lägga ut verksamhet på kommunala företag. Genom sin utformning reglerar bestämmelsen dock allmänt förutsättningarna för att lämna över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga subjekt.

Offentlighetsprincipen

För verksamhet som bedrivs i kommunal regi gäller offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen enligt vilken varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar.

Offentlighetsprincipen gäller all kommunal verksamhet som

bedrivs i myndighetsform. Grunderna för principen skall dock tillämpas även av de kommunala (3 17--18 företagen kap. §§).

Överlämnandet av förvaltningsuppgifter kan påverka kon-

sumenternas möjlighet att erhålla information och ha insyn i verksamheten. En privat entreprenör omfattas inte av offentlighetsprincipen. Beträffande t.ex. de tekniska försörjningssystemen (el, vatten, avlopp) har konsumenterna inte möjlighet att ta del av underlag för prissättning. Möjligheten till av beslut förlorad.

laglighetsprövning går

Den i föreskrivna rätten till information och

förvaltningslagen

hjälp upphör om verksamheten överlämnas till privat regi. Samma gäller om de förfaranderegler som skall den tillgodose enskildes rättssäkerhetsintressen vid som kan arbetsuppgifter utgöra led i myndighetsutövning. I proposition l993/94z48 hos korn- Handlingsoffentlighet munala föreslås dock i och företag” ändringar sekretesslagen kommunallagen. Förslagen innebär att aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner och landsting utövar ett beställarinflytande jämställs med myndigheter när det gäller handlingars offentlighet. Ett

företags vägran

att lämna ut en handling kan därigenom överklagas till kammarrätt och regeringsrätt.

De kommunala nämndernas ansvar

De kommunala nämndernas ansvar påverkas när verksamheten privatiseras. Nämndernas ansvar för verksamheten anges genom bestämmelser i kommunallagen (6 7 §). Nämnkap.

En förstärkt marknadsekonomi 153

derna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och som har riktlinjer fullmäktige bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten, samt att verksamheten bedrivs ett i övrigt tillfredsställande sätt. på Vid fakultativa verksamheter bör allmänintresset vara vägledande för vilket ansvar kommunen skall ha för driften och vilka krav på kontroll och insyn som skall ställas. När det gäller specialreglerade är obligatoriska uppgifter kommunernas och landstingens ansvar i Gepreciserade lag. nom ändringar i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om försöksverksamhet med kornmunal primärvård m.fl. har det att kommuner/landsklarlagts ting får sluta avtal med annan om att utföra de någon uppgifter som de ansvarar för enligt lag. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ annat än med stöd av lag. Med avses här myndighetsutövning beslutsfattande. Andra uppgifter får överlåtas, men kommunen behåller det politiska ansvaret för hur sköts och att uppgiften social service, etc. finns för utbildning tillgänglig medborgarna. I andra författningar, bl.a. och räddskollagstiftningen ningstjänstlagen, finns bestämmelser om att verksamheten skall bedrivas i viss form. Det kan gälla bestämmelser om rektors uppgifter och i den kommuräddningsledarens befogenheter nala räddningstjänsten. Enligt Lokaldemokratikommittén bör den kommunala nämndens ansvar vid överlämnande av uppgift omfatta, förutom att välja entreprenör med omsorg, att svara för samma uppföljning och kontroll som nämnden utövar i den egna förvaltningen. Detta innebär noggrannhet när det gäller anvisningar i avtalet hur uppgifterna skall skötas och hur tillsynen av verksamheten skall utövas. Entreprenören måste beakta de allmänna regler som gäller för den offentliga och som finns förvaltningen intagna i lagstiftningen. Entreprenadavtalen måste innehålla klart definierade och mätbara mål, ett system för uppföljning och samt av rätten att och kvalitetssäkring reglering följa inspektera verksamheten.

Tillsyn

I speciallagstiftningen (dvs. den som lagstiftning anger obligatoriska för kommunerna) kommunerna ett uppgifter åläggs tillsynsansvar. Vidare har t.ex. länsstyrelserna och Socialstyrelsen ett tillsynsansvar. Socialtjänstkommittén skall enligt sina direktiv (dir. 1991:50)

154 En förstärkt marknadsekonomi

överväga innehållet i och formerna för tillsynen över såväl den

kommunala socialtjänsten som de privata verk-

vårdgivarnas

samhet. Denna fråga behandlas därför inte av Lokaldemokratikommittén.

Justitieombudsmannens (JO) tillsynsansvar gäller även kom-

munala myndigheter samt tjänstemän och

befattningshavare

vid dessa dock endast

myndigheter. jOzs tillsynsansvar gäller

myndighetsutövning. Om man till en överlämnar

entreprenör

specialreglerade förvaltningsuppgifter, som utgör led i eller har

anknytning till undandras verksamheten

myndighetsutövning,

]O:s tillsyn. Den kommunala förskolan och dess personal t.ex. står under tillsyn av JO, i motsats till den som drivs i privat

regi.

Bru/earinflytande

Nya kommunala verksamhetsformer ställer krav på nya former

för samråd med konsumenterna. Formerna för måste

inflytande

variera dels efter verksamhetens art och dels beroende om

på

servicen utförs i kommunal drift eller Det är

på entreprenad. nödvändigt att fånga upp synpunkter från grupper som har

svårt att göra sig hörda och är underrepresenterade i samhällsorgan och t.ex. arbetslösa,

intresseorganisationer, ungdomar, barn, anhöriga m.fl.

Kommunallagen (6 kap. 8 §) anger att kommunala nämnder

skall verka för samråd med dem som utnyttjar deras tjänster.

Det vanligaste är samråd med ett användar- eller brukarråd,

t.ex. pensionärs- eller handikappråd. Regeln omfattar även de

nya beställar- och utförarnämnder som i växer fram i

dag

kommunerna. Om en nämnd uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens

vägnar, får nämnden (enligt 6 kap. 38 §) uppställa villkor att de

som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att fram

lägga

förslag eller yttra sig, innan beslutet fattas. Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare

för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet,

s.k. villkorad delegation med vetorätt. Bestämmelsen till

syftar att förstärka det s.k. brukarinflytandet. Villkorad delegation

används främst på skolområdet. Det är att användarna

sällsynt

har vetorätt.

Det är tveksamt om reglerna om villkorad kan

delegation gälla då produktionen utförs i privat regi. Olika typer av samrådsorgan där flera parter, brukarna,

politiskt valda samt är förekommer i

personal, representerade

Frankrike främst inom skolor och annan kollektiv service. I

En förstärkt marknadsekonomi 155

Danmark finns sedan länge ett brukarinflytande vid vissa typer av offentliga institutioner, t.ex. barnstugor och skolor. På äldreområdet har möjligheten att inrätta boenderåd på ålderdomshem understrukits i den danska biståndslagen. På det sociala området finns också sociala brukarråd. Brukarinflytandet har stöd i den danska från 1970-talet.

speciallagstiftningen

I Sverige är medborgarnas eller brukarnas närvaro i beslutande organ inte lika vanligt. Vid skolorna finns dock i allmänhet förvaltningsråd i vilka elever, föräldrar, lärare och rektor är representerade. Förvaltningsråden är alltid rådgivande och skolledaren har det slutliga beslutsansvaret.

Brukarinflytande genom rådgivande förvaltningsråd vid skolorna är obligatoriskt i Stockholms kommun sedan 1992 (skoloch fritidshemsverksamhet). Från den 1 januari 1993 i

prövas Huddinge kommun förvaltningsråd som täcker in skola, fritidshem och Rådet skall bestå av lika

barnomsorg. många representanter för föräldrar och elever som för

personalen.

Klagomâlsprocedurer

Rätten att få primärkommunernas och landstingskommunernas beslut inom den s.k. förvaltningen

oreglerade laglighetsprövade (tidigare kommunalbesvär) ger kommunmedlemmarna möjlighet att kontrollera att verksamheten följer lagarna. Domstolarna kan emellertid inte pröva ett beslut i sak utan endast upphäva ett överklagat beslut. som avser ren verkstäl-

Åtgärder

lighet kan inte

överklagas.

En medborgare kan överklaga ett beslut av en kommunal nämnd i ett ärende som innebär myndighetsutövning om det direkt berör s.k.

honom, förvaltningsbesvär. Överklagandet lämnas till den myndighet som meddelat beslutet. Beslutet kan vidare till både och av en fristående

prövas laglighet lämplighet förvaltningsdomstol som kan ersätta beslutet med ett

nytt. Vissa beslut överprövas av statliga överordnade förvaltningsmyndigheter. I sista instans kan beslutet av regerings-

överprövas rätten om prövningstillstånd beviljas. Vissa ärenden överklagas dock i sista hand till

regeringen.

För landstingens verksamhet finns ett flertal instanser för att ta emot brukares utförandet av servicen, t.ex.

klagomål på förtroendenämnden, patientförsäkringen, läkemedelsförsäk-

och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Motsvaringen rande finns inte för kommunernas verk-

klagomålsinstanser samhet.

156 En förstärkt marknadsekonomi

av tjänster

Kvalitetsjämförelser offentliga

Kvalitetsmätning och kvalitetskontroll kommer att behövas

framöver, såväl för kommunal verksamhet i egen regi som för verksamhet som av privata företag. Användarna

upphandlas

måste få veta vilken kvalitet de har rätt att kräva.

Lokaldemokratikommittén definierar begreppet kvalitet som ”en mätbar hos tjänster vilken

egenskap producerade gör det

att efter hur väl de kan

möjligt rangordna producenterna

de officiella överenskomna normerna”. För att konti-

uppfylla nuerligt kunna pröva kvaliteten i verksamheten, genomföran-

det och resultaten måste man välja lämpliga kvalitetsindikationer eller kvalitetsmått.

Kvalitetsmâtt och kvalitetskontroll

Inom har man länge arbetat med olika kvalitets-

näringslivet säkringssystem.

Med har behovet av kvalitetsmått för olika

avregleringen tjänster Ökat. Försök pågår i Kommunförbundet, landstingen

och i enskilda kommuner. Arbetet med har

kvalitetsmätning

kommit olika Inom vissa områden finns bättre förutsätt-

långt.

ningar att mäta kvaliteten, t.ex. inom skolans eller sjukvårdens

där de målen är klart formulerade. Inom

område, övergripande andra områden, t.ex. barnomsorg och socialtjänst, är målen

mindre klart formulerade och resultaten svårare att mäta. Där

får mer inriktas på själva processen än på

kvalitetsmätningen

resultatet. I betänkandet ”Lokal demokrati i utveckling” ( SOU

1993:90) redovisas i kapitel 12 en rad modeller för kvalitets-

och kvalitetskontroll. Nedan presenteras några exem-

mätning pel.

Inom i har man utarbetat en Guide

primärvården Uppsala Medicin. Samtliga primärvårdsenheter besöks, och mottag-

ningarna en fastställd checklista. Resultaten

granskas enligt

sammanställs i guider, tillgängliga för allmänheten.

I Storbritannien har en modell införts för att höja standarden

såväl statlig som kommunal offentlig service, genom ett

på ”citizen”s charter”, ett slags medborgarkontrakt. Kontraktet

har fyra mål:

0 kvalitet i all service

Högre offentlig

0¶Ökad valfrihet för

medborgarna

0 Förbättrad information om servicen 0 till servicen.

Möjlighet klagomål på

Regeringen har infört nationella och lokala kvalitetsmål på nio

En förstärkt marknadsekonomi 157

huvudområden. Ett särskilt kvalitetsmärke i service

offentlig

har introducerats. En ”the Audit Comgranskningsmyndighet, mission”, följer upp verksamheten inom den sektorn

offentliga

i syfte att höja kvaliteten. Revisorer skall kommunal granska verksamhet och resultaten så att det vilka publicera framgår kommuner som använder sina resurser bäst.

13.3¶Konsumenternas behov av och

insyn

vissa

inflytande på monopolmarknader

Avgiftsgruppen har i sitt betänkande inom kommunal ”Avgifter verksamhet till modifierad

-förslag självkostnadsprincip” (Ds

1993:16) diskuterat abonnenternas/konsumenternas ställning på monopolmarknaderna (bl.a. vatten och avlopps- och elmarknaderna). Avgiftsgruppen konstaterar att abonnenternas är ställning svag, då nödvändiga varor och tjänster endast finns att tillgå på en monopolmarknad. Då inte är finns köpvägran möjlig inga realistiska alternativ för köparen än att för böja sig säljarens villkor. Inom vissa områden finns dessutom som av olika regler skäl skyddar monopolet mot konkurrens och som tvingar kunderna att betala viss avgift och/eller hindrar kunden från att anskaffa egna anordningar för sitt behov. För att mildra nackdelarna med kan leverantörerna med levemonopol beläggas

ransskyldighet.

Inom de tekniska områdena måste den enskilde konsumenten själv föra sin talan i dvs. prövningsinstanserna, Prisregleringsnämnden för elektrisk ström, Statens va-nämnd, allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Om konsumenten skulle vinna mot producentintresset får beslutet i princip rättslig verkan endast för detta ärende. Möjligheten att ta upp en fråga i Marknadsdomstolen är begränsad till att endast avtalsvillkor gälla marknadsföring, och produktsäkerhet. Frågor om taxesättning och service behandlas ej. För närvarande ändras den traditionella beägarstrukturen träffande de tekniska Elverk av de

försörjningssystemen. säljs

kommunala ägarna till privata intressenter och anbud läggs på kommunala va-verk av utländska Tekniska förvalt-

företag.

ningar omvandlas till som kan kräva aktiebolag höjd kapitalav- Risk finns att kommuner med ekonomi

kastning. ansträngd

söker öka sina intäkter genom eller otillmonopolprissättning låtet höga avgifter för t.ex. av allmän mark för att upplåtelser dra fram och behålla

distributionsledningar.

Avgiftsgruppen konstaterar att kontrollen av huvudmannens

158 En förstärkt marknadsekonomi

kräver kvalificerade tekniska och företagsekonoavgiftssystem miska har abonnenter vunnit och fått

kunskaper. Visserligen

av i några mål i Statens va-nämnd. Men nedsättning avgifter

har som varit och krävt stora processerna regel långdragna

insatser från de klagandes sida. Vinsten för deras del personliga har sällan stått i till det arbete som lagts ner.

rimlig proportion

Beträffande tekniska verksamheter som vatten och avlopp, värme- och saknas ofta ekonomiska och reella

gasdistribution för abonnenterna att finna substitut. Abonnenterna

möjligheter måste därför skyddas mot höga avgifter.

Kapitel

konse-

Några

kvenser av den

Ökande interna-

tionaliseringen

14.1¶Innehållet i EES-avtalet och EFTA-

deklarationen

Här följer en kortfattad av hur det

bakgrundsbeskrivning

konsumentpolitiska arbetet över gränserna sker med

utgångs-

punkt från EES-avtalet och EFTA-deklarationen.

EES-avtalet

Sverige har tillsammans med de övriga EFTA-länderna (utom Schweiz) undertecknat ett avtal med EU och dess medlems-

160 Den ökande internationaliseringen

länder om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) som trädde i kraft den 1 januari 1994.

Genom EES-avtalet ett samarbetsområde där varor,

skapas

och skall kunna röra sig fritt över

tjänster, personer kapital

Man talar om de fyra friheterna. Sverige och övriga

gränserna.

EFTA-länder har förbundit sig att införliva stora delar av EG:s

i sin För att möjliggöra fri rörlighet för regelverk rättsordning.

varor och skall inom hela sam-

tjänster enhetliga regler gälla

arbetsområdet.

I EES-avtalet förklarar fast

sig de avtalsslutande parterna

beslutna att konsumenternas intressen och stärka deras

främja

marknaden att sträva efter en hög grad av

ställning på genom

Parterna anger vidare att de även fortsätt-

konsumentskydd.

vill en vad gäller bl.a. hälsa

ningsvis bygga på hög skyddsnivå

och säkerhet. Parterna också vilja stärka och bredda

säger sig

samarbetet på konsumentskyddsområdet.

EES-avtalet innefattar ett olika direktiv inom

tjugotal

konsumentområdet. Det finns direktiv om produktsäkerhet

farliga livsmedels-

(leksaker, personlig skyddsutrustning, och information (vilseledande imitationer), marknadsföring

reklam, textila

märkningsbestämmelser på hushållsapparater,

namn, och rättsligt och ekonomiskt skydd

prisinformation) (produktansvar, krediter, hemförsäljning och paketresor).

direktiv inom konsumentområdet är s.k. mini-

Många

midirektiv. Det innebär att länderna inom EES kan ha strängare

än de som förespråkas i ett direktiv, så

konsumentskyddsregler

detta inte strider mot om den fria rörligheten av

länge principen

varor gäller för sådant som inte är

och tjänster. Minimidirektiv direkt varurelaterat, t.ex. vilseledande reklam, paketresor, hem-

försäljning och oskäliga avtalsvillkor.

För varor som inte direkt berörs av direk-

produktrelaterade

tiv den s.k. Cassis de Dijon-principen. Den innebär att en

gäller

vara som är i ett medlemsland automatiskt skall få

godkänd

i de andra länderna. En vara kan ändå om det säljas stoppas

finns skäl med till konsumentskyddet eller tillräckligt hänsyn

för att människors och djurs hälsa, miljö och säkerhet.

skydda

EFTA-de/zlarationen

En för EFTA-ländernas samverkan i EES-arbetet är en

grund

EFTA-deklaration som konsumentministrarna angemensam

i oktober 1991. I deklarationen uttalar minist-

tog i Reykjavik

rarna att länderna är beredda att stärka och bredda sitt samar-

bete i ett vidare europeiskt perspektiv, att främja konsumenternas intressen och att en hög konsumentskydds-

upprätthålla

niva.

Den ökande internationaliseringen 161

Man skall samarbeta i fråga om bättre insyn på marknaden, bättre konsumentinformation och förbättrade rättigheter för

konsumenterna när det gäller gränsöverskridande transaktioner och tvistlösning, utveckla tvistlösningsmekanismer speciellt

för att lösa gränsöverskridande tvister och vidta effektiva

mot och av-

ingripanden otillbörlig marknadsföring oskäliga

talsvillkor.

EFTA-länderna skall stärka samarbetet när det gäller hälsa och säkerhet för att tillförsäkra konsumenterna en hög säkerhetsnivå. Länderna stöder också ansträngningarna för att stärka

konsumentinflytandet i nationellt och internationellt stan-

dardiseringsarbete. Hushållens skuldsättning nämns som ett

område där det är fruktbart att samarbeta för att finna lämpliga juridiska och ekonomiska lösningar. EFTA-deklarationen pekar på att genuina konsumentintressen måste vara represente-

rade i konsumentpolitiska sammanhang, att konsumentpolitiken

skall integreras i andra politikområden samt att EFTA-lånderna skall samarbeta med länder i Central- och Östeuropa.

14.2 inom EG

Konsumentskyddet

Konsumentskyddet inom EG har successivt utvecklats. I Rom-

fördraget fanns det ursprungligen ingen uttrycklig bestämmelse

om att konsumenterna skulle skyddas eller deras intressen tas

till vara. EG-domstolen har dock slagit fast att konsumentskyddsskäl kan motivera strängare krav på produkters egenskaper

även om kraven kan ha handelshindrande effekter. Sedan 1975

har EG haft program, och härigenom har

konsumentpolitiska formellt behovet av konsumentpolitiska åtgärder på gemenskaps-

planet erkänts.

Maastricht-fördraget om den europeiska unionen, som mi-

nisterrådet beslutade om 1991, innehåller i artikel 129(a) en

särskild bestämmelse om konsumentskydd. Gemenskapen skall

medverka till en högre nivå för konsumentskyddet genom

artikel 100(a) och särskilda som stöder

åtgärder enligt åtgärder

och kompletterar den politik som medlemsstaterna bedriver för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska

intressen, samt adekvat konsumentinformation. De åtgärder EG vidtar skall inte hindra medlemsstat från att behålla

någon

eller införa strängare skyddsåtgärder förutsatt att dessa är i överensstämmelse med och att EG-kommissionen

fördraget

informeras om dem.

Prioriteringar i EG:s konsumentpolitiska arbete framgår av

ett flertal program som fastställts i rådsresolutioner. Det första

6 13-0824

162 Den ökande

internationaliseringen

programmet är från 1975 och slår fast fem

grundläggande

rättigheter för konsumenterna:

Rätt till skydd av hälsa och säkerhet 0 Rätt till skydd av ekonomiska intressen Rätt till reklamation och skadestånd Rätt till information och

utbildning

0 Rätt till representation och konsultation.

Kommissionen har i 1993 fastställt sitt andra s.k. treårs-

juli

program (COM (93) 378 final), där sambandet mellan

konsumentintresset och beslut inom andra åter

politikområden

betonas.

Kommissionens uppfattning är att konsumentinformationen

fortfarande är om konsumenterna skall kunna ta

otillräcklig

vara på fördelarna av den inre marknaden. av

Märkningen

produkter måste förbättras. nämns särskilt.

Miljömärkningen

Pris- och kvalitetsöversikter är informationskällor för

viktiga

konsumenterna, liksom offentliggörandet av konsumentproblem

inom olika områden. Media och har

frivilliga organisationer

här en

viktig uppgift.

Kommissionen stöder av olika konsument-

utbildning

kategorier, däribland unga och skolbarn. En

”europeisk guide

för konsumenterna marknaden” kommer att

på den utvidgade

publiceras. Syftet är att tydliggöra fördelarna för konsumenterna. I treårsplanen nämns av att och dess

betydelsen näringslivet

representanter deltar i arbetet att definiera i

riktlinjerna

konsumentpolitiken.

inom EG bedrivs i särskilt

Konsumentinflytandet

råd

Det direkta inom EG utövas av ett sär-

konsumentinflytandet

skilt konsumentråd, the Consumer Consultative Council

( CCC). Konsumentrådet är en av flera hundra kommittéer som är rådgivande till kommissionen. Rådets formuleras

uppgift på

följande sätt: ”Rådet kan konsulteras av kommissionen i alla

frågor som rör skyddet av konsumenternas intressen. Rådet skall ge råd till kommissionen.” I det så att

praktiken fungerar

rådet yttrar på kommissionens För uttalanden

sig begäran. på

rådets eget initiativ krävs stöd från två av de

tredjedels majoritet

närvarande. Konsumentrådet består av 16 representanter från de

fyra

europeiska samarbetsorganisationerna BEUC, COFACE,

Den ökande internationaliseringen 163

EUROCOOP och ETUC och 17 från nationella konsument-

organisationer som bl.a. företräder handikappintressen och

regionala intressen samt en expert på jämförande provningar.

Kommissionen utser medlemmar, fungerar som sammankal-

lande, bestämmer dagordningen och utarbetar bakgrunds-

dokument.

BEUC är den organisation som är mest inriktad på opinions-

och som på olika sätt försöker arbetet, i första

bildning påverka

hand i kommissionen men även i andra institutioner, för att

konsumenternas intressen. Man har t.ex. drivit

gagna kampan-

jer mot hormonbehandlat kött och för blyfri bensin. BEUC är

numera öppet även för konsumentföretrådare från EES-länder.

Även inom EFTA har bildats en rådgivande konsument-

Consumers Consultative Committee -

kommitté (EFTA CCC).

Kommittén började sitt arbete hösten 1992. I kommittén ingår

tre medlemmar och tre suppleanter från varje EFTA-land. De

svenska medlemmarna kommer från olika som

organisationer,

alla är medlemmar i Sveriges konsumentråd.

Ett informellt samarbete mellan EFTA-CCC och EG:s mot-

svarighet EG-CCC har inletts under 1993. Kommittéernas

är att stärka konsumentinflytandet i EU och EFTA. Ett

uppgift

område är standardisering. EG-CCC och EFTA-CCC har där- 1 BEUC (Bureau för nyligen kommit överens om att etablera en gemensam

Européen des Unions för i standardise-

samarbetsorganisation konsumentdeltagande

de Consommateurs) samlar EU-ländernas ring (se även kap. 19.2). konsumentorganisationer.

i enhet

EUROCOOP (The Konsnmentfrâgorna handläggs fristående

European Community År fackenhet för

1968 inrättades en särskild konsumentfrågor of Consumer

inom kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor. I

Cooperatives) samlar de västeuropeiska samband med att gemenskapen utvidgades inrättades år 1973 konsument-

en för och konsumentskydd med funktioner lik-

byrå miljö-

kooperationerna. I

nande ett Byrån omvandlades år 1981 till ett

COFACE (The generaldirektorat.

Confederation of med ansvar för miljö, konsumentskydd och

generaldirektorat

European Family atomsäkerhet. Från 1989 inom

handläggs konsumentfrågorna

Organizations) ingår

en fristående enhet för konsumentpolitik (the Consumer Policy familje- och

Service, CPS). Den skall utarbeta förslag till nya rättsregler på

kvinnoorganisationer.

Europafacket är och anlägga konsumentsynpunkter konsumentskyddsområdet

organiserat i ETUC de inom andra delar av kommissionen.

på förslag som utarbetas

(European Trade Union

Enheten har ca 90 anställda och är uppdelad på sex avdelningar. Confederation).

164 Den ökande

internationaliseringen

14.3¶Produktsäkcrhetsarbetet inom EG

Standardiseringens roll z

produ/etsä/zerhetsarhetet

EG:s direktiv innehöll en tekniska

tidigare mångfald detaljer.

Detta medförde att blev tidskrävande

harmoniseringsarbetet

och därmed framskred långsamt. År 1985 togs inom EG ett beslut om en ny metod, den s.k. nya

harmoniseringsmetoden (the New Approach). Ett var att

syfte

effektivisera och öka takten i direktivarbetet och att därmed

minska antalet tekniska handelshinder.

Den nya metoden innebär att EG-direktiv innehåller väsent-

liga produktsäkerhetskrav (essential requirements). De europe-

iska CENELEC och ETSI›

standardiseringsorganen (CEN,

utarbetar därefter i form av standarder. En standard

detalj regler

är frivillig, men får i EG-direktiven den rättsverkan

enligt regler

att produkter som har utformats standarden förutsätts

enligt uppfylla de grundläggande säkerhetskraven.

Alla produkter som säkerhetskraven har rätt till

uppfyller

marknadstillträde. Olikartade utföranden kan under

godtas, förutsättning att produkterna uppfyller säkerhetskraven.

Behov av

enhetliga regler

Nationella med krav än de

produktsäkerhetsregler strängare

gemensamt fastställda kraven tillåts ej. Två av de

viktigaste

produktrelaterade direktiven inom konsumentområdet är ut-

formade enligt den nya di-

harmoniseringsmetoden, nämligen

rektiven om leksakers säkerhet och

personlig skyddsutrustning.

Endast produkter som uppfyller direktivets krav får finnas på marknaden. Produkter som direktivets krav och som

uppfyller

genomgått föreskriven kontroll skall förses med ett s.k. EGmärke. Tillverkarens egenkontroll, en s.k. tillverkardeklaration.

(ett bevis om överensstämmelse som verifierat att aktuella krav

är uppfyllda) skall för leksaker normalt vara för att

tillräckligt

ge marknadstillträde i hela den inre marknaden. Om en tillver-

kare i stället icke standardiserade tekniska dvs.

väljer lösningar,

om produkten inte eller bara delvis överensstämmer med en

standard, skall den kontrolleras (typkontroll) av ett fristående

certifieringsorgan (anmält organ). Det anmälda organet intygar

att en prototyp uppfyller de relevanta kraven i direktivet.

EG:s och

produktsäkerhetsdire/ztiv

säkerhets/elausulen

Inom produktsäkerhetsområdet 1 992

togs ett viktigt steg i juni

Den ökande 165

internationaliseringen

när Enligt direktivet får

produktsäkerhetsdirektivet antogs.

endast ”säkra” varor ut EG-marknaden. Medlems-

släppas på

länderna skall vidta de som fordras för att se till att

åtgärder

leverantörer m.fl. kraven i direktivet. Det åligger

uppfyller

leverantörerna konsumenterna relevant information om att ge eventuella risker med en vara så att konsumenterna kan vidta Medlemsländerna skall se

nödvändiga försiktighetsåtgärder.

till att varor som marknaden stoppas.

farliga upptäcks på

Den s.k. säkerhetsklausulen innebär att en medlemsstat kan utfärda eller förbud mot att tillhandahålla en

temporära slutliga

vara samt att varor återkallas och, om

ombesörja farliga

nödvändigt, förstörs.

När en medlemsstat har mot en vara skall

vidtagit åtgärder

EG-kommissionen informeras om detta samt om skälen för Om kommissionen finner att ingripandet är berät-

ingripandet.

informera medlemsstaterna om detta. tigat skall den genast

och förebyggande Kompletterande informationssystem

För att har man upprättat ett

förebygga produktskador

medlemsländerna snabbt skall

notifikationssystem varigenom

kunna få information när en farlig vara upptäcks i ett annat land? Även EFTA-lånderna är som en följd av EES-avtalet med

och kommer att få information om

i systemet härigenom som för att farliga varor i andra

åtgärder vidtagits stoppa

länder.

Rådet att införa ytterligare ett notifikationssystem.

överväger

Detta vissa ”icke-konforma” varor som kan nya system gäller föra med risk för konsumenternas hälsa och säkerhet, men

sig som inte är så skadliga att de faller under det ursprungliga

notifikationssystemet för farliga produkter.

Ett annat sätt att få information om vilka varor som orsakar skador är att anmälda och

systematiskt kartlägga personskador

undersöka huruvida skadorna orsakats av och i så

produkter

fall vilka. I EG:s (EHLASS) samlas

skaderapporteringssystem

information in från utvalda sjukhus i medlemsländerna om

varor som varit inblandade i hem- och fritidsolyckor. Statistiken

är alltså en annan del av som långsik-

produktsäkerhetsarbetet

tigt till att göra produkter säkrare.

syftar

2 Systemet kallas The Rapid Exchange of

EG och mar/enadskontrollen

Information on Dangers Arising from the Use of av att de varor som Inom EG är man medveten om betydelsen Consumer Products,

cirkulerar marknaden är säkra. Att konsumenterna kan lita

RAPEX. på

166 Den ökande

internationaliseringen

på att varor, oberoende av tillverkningsland, uppfyller samma

säkerhetsnivåer är en för att den interna markna-

förutsättning

den skall fungera. EG:s produktsäkerhetsdirektiv liksom stälproduktdirektiven

ler inte några konkreta krav på hur eller i vilken

omfattning

marknadskontrollen skall bedrivas. Inte heller berörs

frågan

om marknadskontrollens organisation. För att åstadkomma

den eftersträvade likformigheten har EG-kommissionen beslu-

tat att utarbeta en handbok för av direktiv

tillämpning enligt

den nya metoden (Guide to of the

implementation community”s

technical regulations based on the rules of the new

approach

and of the global approach). Handboken är ett kommissionsdokument och avses inte bli bindande för medlemssta-

rättsligt

terna. Den väntas ändå få stor inverkan.

normgivande

I förslaget till handbok framhålls att ansvaret för att endast

produkter som uppfyller kraven avsätts marknaden åvilar på

tillverkare och distributörer medan medlemsstaterna har att bedriva marknadskontroll. En annan grund för marknadskontrollen finns i en av Kornmissionen utfärdad rekommendation Medlems-

(1992-11-27).

staterna uppmanas etablera system för att identifiera

farliga

varor vid de yttre Denna rekommendation an gränserna. knyter

till EG:s för farliga varor. Rådet har även

notifikationssystem

utfärdat en förordning (1993-03-17) rörande

produkt-

säkerhetskontroll när det gäller produkter från

importerade

tredje land. Tullen i varje medlemsland skall ansvara för att en

produkt eller ett varuparti stoppas från att vidare avsättas under

förutsättning att allvarlig och omedelbar risk för hälsa och

säkerhet föreligger, när varan används under normala och förutsebara förhållanden. Den nationella kontroll-

ansvariga

myndigheten skall underrättas om att produkt- eller varupartiet tagits i skall därefter vidta

beslag. Myndigheten lämpliga åtgär-

der. Marknadskontrollen enligt ”nya metoden-direktiv” innebär

att medlemsstaterna skall övervaka marknaden

produkterna på

och vidta när säkerheten är i fara.

lämpliga åtgärder Enligt

systemet förutsätts att en produkt med åsatt EG-märke överensstämmer med kraven i direktiven. medför att ett

Systemet

ömsesidigt beroende mellan olika nationella tillsynsmyndigheter

uppstår. Utbytet av information mellan länderna ökar också.

14.4¶Internationell samverkan

På den gemensamma marknaden som blir en av EES-

följd

avtalet är det viktigt att kontrollen bedrivs likartade

enligt

Den ökande 167

internationaliseringen

i EES-länderna. Det har redan etablerats olika samriktlinjer

mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna. Mellan rådsorgan de nordiska länderna har ett särskilt projekt om marknadskontroll startat. EFTA-länderna har sedan flera år utvecklat ett särskilt samarbete för konsumentfrågorna i anslutning till EESavtalet.

och nätverk

Grupper

Inom EFTA behandlas konsumentfrågorna i två grupper:

0 I den s.k. har man igenom och

regeringsexpertgruppen gått

de konsumentregler som skall gälla i EES. Grupanalyserat

EG:s till direktiv som berör pen analyserar löpande förslag konsumentområdet. har publicerat

Regeringsexpertgruppen en rad rapporter om hur EFTA-länderna hanterar olika konsumentproblem, t.ex. produktsäkerhet, tvistlösnings-

och konsumentinflytandet i stanmöjligheter, marknadsföring dardiseringen.

0 En särskild grupp för produktsäkerhetsfrågor behandlar

bl.a. notifikationssystemet för

produktsäkerhetsdirektivet,

varor och EHLASS. om marknadskontroll är

farliga Frågor

en annan viktig dagordningspunkt.

Två nätverk har bildats i syfte att utbyta erfarenheter om

och marknadskontroll. I det ena, Intermarknadsövervakning national Marketing Network med representanter

Supervision för övervakningsorgan inom OECD-länder, utbyter deltagarna erfarenheter om marknadsföringsmetoder och framväxten av nya system med hjälp av ny teknik (TV-shop, distansförsäljning,

över m.m.). Syftet är bl.a. att förebygga försäljning gränserna och beivra oacceptabla former av marknadsföring över gränserna. Nätverket avser inte att behandla produktsäkerhetsfrågor.

Det andra nätverket, där tillsynsmyndigheterna från EFTAoch EG-länderna samman, verkar för en hög produkt-

slutit sig säkerhet inom EES-området. PROSAFE (Product Safety and Enforcement Forum in Europe) är ett samordningsorgan för

inom EFTA/EG-området och kan spela en roll produktsäkerhet vad gäller erfarenhetsutbyte om produktsäkerhet och marknadskontroll inom EES-området.

Inom standardiseringsområdet är avsikten att bilda ett euro-

för Standardisering: ANEC (Associapeiskt konsumentorgan tion de normalisation européen pour les consommateurs).

är att förbättra konsumentinflytandet på den europeiska Syftet nivan.

168 Den ökande

internationaliseringen

Samarbete inom Norden

Inom Norden samverkar de nordiska länderna i Nordiska

Ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor (ÅK-konsument). Det nordiska konsumentsamarbetet har omor-

nyligen

ganiserats. Den nya ämbetsmannakommittén skall represen-

tera konsumentministern i respektive land. Konsumentsektorn

har alltid kännetecknats av ett brett samarbete mellan myndigheter, institutioner Detta bevaras

och organisationer. genom

inrättandet av ett nordiskt konsumentutskott med 3-5 representanter Under ämbetsmannakommittén bildas

per land. några fasta styrgrupper med uppgift att initiera, ansvara för och

genomföra arbetsuppgifter efter kommitténs godkännande. Det fjärde handlingsprogrammet för det nordiska samarbetet

trädde i kraft i januari 1994. Det avviker från det

föregående

främst genom satsning på internationella frågor, särskilt sådana

med en Europadimension. Ett samnordiskt projekt om marknadsövervakning på produktsäkerhetsområdet pågår. Projektet går ut på att utreda

möjligheter till nordisk samverkan, t.ex. ambitionsnivåer och metoder för marknadskontroll, notifieringsrutiner och ömsesi-

digt godkännande av prövningar.

samarbete

Övrigt

Utöver detta finns samarbete mellan provnings- och certi-

fieringsinstitutioner, jurister samt olika arbetsgrupper inom

EFTA och OECD.

Även EG-kommissionen har uppmärksammat behovet av

samordning av tillsynsverksamheten och har konstaterat att

den eftersträvade och kräver

likformigheten samstämmigheten

en välutvecklad samverkan mellan berörda myndigheter, såväl

inom de enskilda medlemsstaterna som över hela gemenskapen.

En viktig ingrediens i denna samverkan är utbyte av informa-

tion om hur marknadskontrollen bedrivs och vilka resultat den

medför.

14.5 och

Konsumentinflytandet satsningar

i

på standardiseringsarbetet Sverige

Arbetet i de enskilda har blivit alltmer

standardiseringsorganen

betydelsefullt. Standarder har från att tidigare främst varit en teknisk för näringslivet nu blivit ett samhällsin-

angelägenhet

tresse.

År 1990 inrättades ett särskilt konsumentråd inom SIS,

Den ökande internationaliseringen 169

Standardiseringskommissionen i Sverige. Syftet är att stärka konsumenternas deltagande i standardiseringsverksamheten och medvetenheten om i höja konsumentfrågornas betydelse det tekniska Rådet har till att standardiseringsarbetet. uppgift

0 stärka konsumenternas medverkan i olika standardiseringsprojekt, nationellt och internationellt 0 lämna till nya förslag standardiseringsprojekt 0 delta i internationellt samarbete och utarbeta för planer användningen av det målrelaterade bidraget 0 informera om i konsumentskyddskrav standardiseringsverksamheten och föra fram konsumentsynpunkter till berörda inom svensk standardisering.

Samma år beslutade riksdagen att lämna ökat stöd till kraftigt standardiseringen och ett målrelaterat beviljade speciellt bidrag till SIS att användas särskilt i samband med standareuropeisk disering som rör konsumentskydd, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. Bidraget har i genomsnitt uppgått till ca 10 miljoner kronor per budgetår. Av dessa har drygt 3 miljoner kronor varje år utgått för att öka konsumentinflytandet standardipå seringen och för direkt standardiseringsarbete konsumentpå området. Från och med budgetåret 1993/94 utgår inte detta målrelaterade bidrag. För att säkra medel för konsumentinsatser har i samband med av till Stanregeringen beviljandet bidrag dardiseringskommissionen tilldelat Konsumentrådet inom SIS 2 miljoner kronor att fördela till olika projekt.

Konsumentverkets

prioriteringar

Konsumentverket har i sina satsningar prioriterat standardisering som har betydelse från hälso-, funktions-, energi-, miljö-, och ekonomisk Det målrelaterade har innesynpunkt. bidraget burit möjlighet för verket att stödja standardisering främst vad gäller produktsäkerhet och särskilt barnsäkerhet. 15-20 handläggare från Konsumentverket deltar för närvarande i 36 och i 17 internatioeuropeiska kommittéer/grupper nella kommittéer/grupper. Ytterligare ett antal handläggare arbetar med svensk Verket har standardisering. framgångsrikt fört ut svenska synpunkter och lyckats påverka standarderna för flytvästar, fritidshjälmar och leksaker. Representanter från Konsumentverket deltar dessutom i 48 svenska standardiseringsgrupper. För budgetåret 1992/93 har ca 3,6 miljoner kronor av verkets budget avsatts för standardisering.

170 Den ökande internationaliseringen

14.6¶Konsumentverkets

tillsynsansvar

Konsumentverket har i skriften ”Hur konsumenterna

påverkas av EES?” för de direktiv som i EES-avtalet. I

redogjort ingår

för skillnader mellan kraven publikationen ges en redogörelse

EGzs direktiv och nuvarande bestämmelser samt vilka enligt

ur ett som EES-avtalet inneförändringar konsumentperspektiv bär. För en bredare av vilka direktiv som omfattas av

belysning EES-avtalet hänvisas till Konsumentverkets publikation.

Nedan av de EG-direktiv där behovet av

ges en beskrivning marknadsövervakning, utöver den redan befintliga övervakningen, kommer att aktualiseras.

Leksaker

har beslutat att EES-avtalet vad leksakers Riksdagen gäller säkerhet införlivas med svensk rätt en särskild full-

genom

(SFS 1992:1327). Produktsäkerhetslagen skall också mak-tslag i vara leksaker som kan medföra

fortsättningen tillämplig på risk för Konsumentverket har utfärdat riktlinjer

personskador. för leksakers säkerhet, vilka nu kommer att ersättas av de nya bestämmelserna.

EG:s leksaksdirektiv föreskriver att medlemsstaterna skall se till att vidtas för att säkerställa att företagen

lämpliga åtgärder

sin skyldighet att hålla viss information tillgänglig. fullgör Direktivet kräver även att medlemsstaterna ser till att stickprov tas för kontroll av att leksakerna på marknaden stämmer överens med direktivet. Bägge dessa förpliktelser kommer att tillföras Konsumentverket i dess egenskap av tillsynsmyndighet.

är även skyldiga att om en leksak är

Myndigheterna ingripa

EG-märkt eller om risken med en leksak inte tas upp i oriktigt standarden. En kommitté inom EG avgör i efterhand om ingripandena är befogade.

Personlig skyddsutrustning

EG-direktivet om omfattar alla

personlig skyddsutrustning

av utrustning, medan det i Sverige endast finns krav för typer viss Konsumentverket har utfärdat riktlinjer

fritidsutrustning. med krav bl.a. och flytvästar. Med stöd av

på cykelhjälmar

är det dock möjligt att på marknaden produktsäkerhetslagen ingripa mot riskabel personlig skyddsutrustning.

Direktivet om skyddsutrustning avser att säker-

personlig ställa att bara sådan skyddsutrustning (exempelvis hjälmar,

Den ökande 171

internationaliseringen

och som i direkti-

skyddsglasögon inandningsskydd) uppfyller

vet närmare angivna säkerhetskrav” ut

”grundläggande släpps

på marknaden och används. I praktiken kommer säkerhetskraven, liksom för leksakerna, i stor att bestäm-

utsträckning

mas i standarder. Direktivet konsumentområdet ha synes på betydelse för med i huvudsak tre olika an-

skyddsutrustning

vändningsområden: hobbyarbeten; sport, idrott och friluftsliv;

samt situationer som människor mer eller mindre kan

ofrivilligt

hamna i (skydd mot överfall

m.m.).

För den delen av

övervägande personlig skyddsutrustning

krävs att sker en harmoniserad

tillverkningen antingen enligt

europeisk standard eller enligt andra tekniska

specifikationer,

under att de har blivit kontrollerade inom ramen

förutsättning

för EG:s system för typkontroll. All personlig

skyddsutrustning

måste, på samma sätt som leksaker, vara märkt med EGmärket.

Maskiner

EG-direktivet om maskiner innehåller allmänt hållna

grundläg-

gande hälso- och säkerhetskrav. I en

departementspromemoria

(DS 1993:3 1) föreslås att EG-direktivet som maskiner för

gäller

privat bruk införlivas med svensk rätt en särskild genom fullmaktslag. Konsumentverket föreslås få tillsyn över maskiner för privat bruk (t.ex. hushållsmaskiner av olika och

slag gräsklippare.)

Textilier

Här finns en rad olika direktiv om och kontroll av

märkning

textilier. I lagen (SFS 1992:1231) om av

märkning textilier,

varigenom direktiven införlivas i svensk rätt, att Konsuanges mentverket har att utöva tillsynen. En sådan har inte

lag tidigare

funnits. avser inte endast förhållanden i konsument-

Tillsynen

ledet utan också i distributionsled. Konsumentverket

tidigare

har utfärdat riktlinjer för textilier och beklädnadsskinn med

krav på information om vilka material som har ingår, vilket varit den hittills Alla textilier som mark-

gällande ordningen.

nadsförs inom skall ha innehållsdeklaration. Alla

gemenskapen

textilprodukter i direktivets skall förses med en etikett

mening

eller på annat sätt märkas med om det textila fiber-

uppgifter innehållet, så snart de släpps ut marknaden i på produktions-

syfte eller kommersiellt syfte.

172 Den ökande internationaliseringen

Hushållsapparater

Direktiven handlar om energiåt-

angående hushållsapparater

bullernivåer. Krav på information om bullernivåer

gång och

eller från ställs ej, men direkti-

energiåtgång hushållsapparater

medlemsstaterna en möjlighet att föreskriva en sådan ven ger

skyldighet i fråga om vissa slag av hushållsapparater.

För närvarande har Konsumentverket endast utfärdat föreskrifter av ugnar. EGzs råd har dock

angående energimärkning

hösten 1992 antagit ett direktiv att hushållsapparater skall

Direktivet kommer att införlivas i EES-avtalet

energideklareras. ett till avtalet. Energideklarationen kommer genom tillägg därigenom att bli obligatorisk.

En om av hushållsapparater har utfärdats (SFS

lag märkning

både för nuvarande förhål-

1992:1232). Lagen kan tillämpas

landen och om man vill införa krav på obligatorisk märkning.

kan förses med information om luftburet

Apparater frivilligt

buller och om den som apparaterna förbrukar. Hushålls-

energi

får dock märkas eller annat sätt förses med apparater på

information om bullernivå och om energiförbrukning endast

om har lämnats av tillverkaren eller, om tillverka-

uppgifterna

ren inte driver sin rörelse inom EU, av den som importerar apparater till EU.

Måtten/veta; och mätdon

mätningar

Det finns EG-direktiv om måttenheter, mätutrustning, kontroll, storlekar och toleransavvikelser från vikt. Direktiven

angiven

om varor innebär krav på regelbunden kon-

färdigförpackade

troll av som varor. Vikten och/eller volymen

företag förpackat

skall vara utskriven varor. Det finns också

på färdigförpackade

bestämmelser för EG:s s.k. e-märkning som skall garantera att

vikten eller volymen är riktig.

den angivna om måttenheter, mätningar och Lagen (SFS 1992:1514)

mätdon föranleds av de 25-tal olika direktiv som i EES-

ingår

avtalet. Den ersätter (1971:1081) om bestäm-

nya lagen lagen av och vikt. Styrelsen för teknisk ackreditering ning volym

har utsetts till och

(SWEDAC) övergripande tillsynsmyndighet

skall överta de föreskrivande uppgifterna inom måttenhetsområdet.

Paketresor

EG:s direktiv om paketresor syftar till att ge konsumenter ett

då de en Av kataloger och bro-

grundskydd köper paketresa. schyrer skall tydligt framgå priset för resan, resmål, transport-

Den ökande internationaliseringen 173

sätt, inkvartering och annan information som är för

väsentlig

konsumenten. Dessa uppgifter är med vissa bindande

undantag

för arrangören och återförsäljaren. direktivet Enligt kan sträng-

are bestämmelser upprättas nationellt.

Konsumentverket är tillsynsmyndighet för lagen om paket-

resor (SFS 1992:1672) som är en av EG-direkti-

transformering

vet till svensk rätt.

Kapitel

Den

ekonomiska

utvecklingen

1986-1998

15.1¶Hushållens inkomster

disponibla

Den ekonomiska för hushållen sammanhänger

utvecklingen

med den ekonomiska i landet som helhet. Hushåll-

utvecklingen

ens inkomster ökade snabbt under 1980-talet. Köp-

disponibla

kraften växte däremot inte i samma utsträckning beroende på

den höga inflationstakten (i genomsnitt ca 7 procent per år), den

i det tidigare skattesystemet och avsaknahöga progressiviteten

den av indexerade skatteskalor.

Den ekonomiska 175

utvecklingen

Diagram 1. Beräkningar av utvecklingen av BNP och hushållens disponibla inkomster under perioden 1986-1998

Procentuell utveckling 60/9. BNP Hushållens disp. ink.

4%

2%.

0%- 1-

.go/f

4% r 1986 1987 1988

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Källa: Pico 199293350. Konjankiurinsikmoi

Såväl som hushållens reala

bruttonationalprodukten disponi-

bla inkomster beräknas under hushållens reala

sjunka 1993,

disponibla inkomster med ca 3 procent.

Enligt regeringens prognoser kommer utvecklingen emellertid relativt snabbt att

förändras till det bättre. Hushållen förväntas öka sina inkomster med ca 7 procent under 1994-1998 och med 11

perioden

procent under perioden 1991-1998, dvs. med i genomsnitt

drygt 1 procent per år. Hushållens disponibla inkomster förväntas dock öka i en långsammare takt än under reste-

bruttonationalprodukten

rande del av vilket om en främst

90-talet, beror på antaganden exportledd tillväxt som baseras på betydande i investeringar

produktionsledet i stället för inhemsk konsumtion.

Troligtvis kommer, till förmån för tillväxtbefrämj ande åtgär-

der och en omsorg om statsfinanserna, tillväxten av den privata konsumtionen att hållas tillbaka under de närmaste åren.

15.2¶Hushållens konsumtion och

sparande

Hushållens konsumtion ökade under hela 1980-talet, men

utvecklingen accelererade under senare delen av detta årtionde,

främst beroende på en ökad av

skuldsättning. Avregleringen

kreditmarknaden i mitten av 1980-talet det för

gjorde möjligt

hushållen att låna till av bilar och andra

köp bostäder, kapital-

varor. Tidigare hade hushållen att låna

begränsade möjligheter

till konsumtion. Ett latent hade därför

efterfrågetryck byggts

upp under lång tid.

176 Den ekonomiska utvecklingen

I av 1990-talet förändrades hushållens konsumtions-

början

mönster av hushållens konsumtion kan

igen. Minskningen

förklaras av

det i av 1 990-talet i kombination med

höga ränteläget början

minskade till följd av skattereformen

avdragsmöjligheter

den ekonomiska krisen som skapade en osäkerhet om möjlig-

heterna till framtida inkomster och därmed ett behov att

förbättra marginalerna i hushållens ekonomi ett minskat behov av konsumtionsvaror med lång livslängd

eftersom en stor del av detta behov under senare

tillgodosågs

delen av 1980-talet.

Diagram 2. Beräkningar av hushållens konsumtion i relation till disponibel inkomst under perioden 1986-1998

% av disp ink 106 104- Hushållens konsumtionsnivá Negauvt hushállssparande 100 98- Positivt hushállssparande

1 9186 15537 19.88 1és9 19190 15591 19592 12593 15594 iégs 15595 1957 19598

Kána: Prop 921982150

Ovanstående kan ha bidragit till att hushållens

förklaringar har ökat väsentligt. Sedan sparandet nådde en bottensparande

nivå 1989 har dvs. sparandet i förhållande till

sparkvoten,

hushållens inkomster, ökat med inte mindre än 13

disponibla

Detta är i och för inte överraskande, efter-

procentenheter. sig

som hushållens efter skatt i det närmaste hade

ränteutgifter

fördubblats under senare delen av 1980-talet. Hushållens spa-

rande är därmed det högsta sedan andra världskrget.

ökade från 100 procent av den disporibla

Skuldsättningen

inkomsten 1985 till som mest 135 procent i slutet av 1980-talet, räntorna och att avdrag för ränte-

steg möjligheterna göra

Den delen av ökningen i

utgifter begränsades. övervägande

hänför en undersökning som utförts av

sparandet sig, enligt

Bank, till de som har den hågsta

Sparbankernas 10 procent disponibla inkomsten.

Den ekonomiska 177

utvecklingen

Diagram 3. Beräkningar av hushållens skuldsättning och ränteutgifter som andel av disponibel inkomst under perioden 1985-1998

Skuld i % av disp ink Ränta i % av disp ink

Ränteutgiiter efter skatt 140

eo.- 40..

Skuldstock. andel av disp. inkomst

o. 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Kaila: Prop. \992/93:150. Finansdepartementet

är att hushållens skuldsättning successivt mins-

Bedömningen

kar under 1990-talet och i slutet av decenniet når historiskt

låga nivåer i relation till den disponibla inkomsten.

mycket

kommer hushållens ränteutgifter även efter skatt att

Därigenom

minska. Andra faktorer som bidrar till detta är förväntade lägre räntor och att värdet på ränteavdragen minskar.

Hittills är Bank framför allt de

det, enligt Sparbankernas

20 procenten inkomsttagare med högst disponibel inkomst som

mest kunnat minska sin skuldsättning.

som hushållens skuldsättning Ökade under andra

Samtidigt

hälften av 1980-talet av hushållens tillgångar i en än

steg värdet snabbare takt. Vissa hushåll hamnade i en snabbt uppåtgående

möjligheten att belåna värdeökningen för spiraleffekt genom

att öka konsumtionen och efterfrågan, vilket i sin tur

ytterligare ökade värdet på flertalet hushålls tillgångar tills vändpunkten

inträdde år 1989. Hushållens nettoförmögenhet, dvs. tillgångarna minus skulderna, med inte mindre än 25 procent

steg under slutet av 1 980-talet, trots den kraftiga ökningen av skuld-

sättningen.

Efter 1989 har hushållens nettoförmögenhet

vändpunkten

minskat lika dramatiskt, i absoluta tal med ca 50 miljarder

kronor, vilket motsvarar ca 6,5 procent av hushållens disponibla inkomster. Det handlar i första hand om en värdeminskning

småhus och bostadsrätter. I 4 visas utvecklingen

på diagram

förutsatt att småhus och bostadsrätter inte översti-

prisfallet på ger ca 20 procent under perioden fram till i dag och att prisfallet

inte fortsätter under resten av 1990-talet.

178 Den ekonomiska

utvecklingen

Diagram 4. Beräkningar av hushållens nettoförmögenhet i relation till disponibel inkomst under perioden 1980-1998

300%- Finansiell nettoiörmögenhet 250%-

1 50%- Småhus och bostadsrätter 100%-

5o%. Börsaktier och fondandelar

1980 1981 1982 1983 194 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 Kalla: Prop 1992l93:150

Till följd av det under resten av 1990-talet

höga sparandet

väntas dock hushållens vid

sammanlagda nettoförmögenhet

slutet av seklet åter nå historiskt sett nivåer.

höga

Den ekonomiska under 1990-talet innebär,

utvecklingen

trots magra år under decenniets första att hushållens

några del,

ekonomiska ställning som helhet stärks. är dock

Bedömningen

baserad på antagandet att tillväxten i ekonomin ökar

kraftigt

om ett par år och sedan ligger kvar en nivå under resten

på hög

av decenniet och att den allmänna räntenivån en

ligger på

betydligt lägre nivå än under de första åren under 90-talet. Även om hushållens inkomster ökar under senare

disponibla

delen av 1990-talet och arbetslösheten bedöms för-

minskar,

bättringen bli relativt långsam och mellan olika

fördelningen

grupper svår att förutsäga.

15.3¶Skillnaden i inkomst mellan olika hushåll har blivit större

Fördelningen av den disponibla inkomsten mellan olika

grupper av hushåll har betydelse för att man skall kunna bedöma behovet av under de närmaste

konsumentpolitiska åtgärder

aren. Statistiska centralbyrån (SCB) har i nr Inkomst-

bilaga 19,

fördelningen under 1980-talet, till (SOU långtidsutredningen

1992:19) visat att de disponibla inkomsterna har ökat för

samtliga grupper under 1980-talet. Av rapporten dock

framgår

Den ekonomiska 179

utvecklingen

att inkomsterna ökat mer för hushåll med inkomster än

höga

med Det beror, vid sidan av löneutvecklingen, på en ökad

låga.

för hushåll med höga inkomster och att kapital-

förvärvsgrad

inkomsterna ökat för främst hushåll med medelålders och äldre

inkomsttagare.

Situationen är helt annorlunda för hushåll med låga inkom-

ster av faktorer som minskad tillväxt, strukturella

på grund

i ekonomin med en kraftigt ökad arbetslöshet, en

förändringar förväntad svag löneutveckling och troligtvis lägre ersättnings-

nivåer i transfereringssystemen samt höjda konsumtionsskatter.

15.4¶Hushåll med ekonomi ökar under

svag 1990-talet

I det i stora drag frågan vilka grupper som

följande belyses

främst kommer att ha en ekonomisk situation under

besvärlig

resten av seklet till av den allmänna ekonomiska utveck-

följd

och den i slutet av 1980-talet.

lingen höga skuldsättningen

Arbetslösheten kommer, som framgår av diagram 5, att ligga en nivå under resten av 1990-talet med mellan

på mycket hög

400 000 och 700 000 människor utan arbete med kraftigt försämrade inkomster som Det är främst den yngre

följd.

som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

generationen

Löneutvecklingen bedöms likaså vara förhållandevis svag under resten av 1990-talet.

Diagram 5. Beräkningar av arbetslöshet och timlöneutveckling under perioden 1985-1998

-- 15°/ ------------------------------------------------------------------------------cl Arbetslöshet inkl. åtgärder, i % av arbetskraften -- 14% ------------------------------------------------------------------------- ___ . _ _ ___. _. ___ ___. _ _______ ____ _. _ . 1 20 __ _ _ __ _ . _ . ___, _ _ __ _________ _ ___, _ _. _ _ __ _ , ./G Tim löneutveckling - ---------------------------------------------------- -- 10/.,- ---------------- ----------------------------------------------------------------- -- 8%---- -s%- ----------------------------------------------------------------------------- _ _ _ _ __, . __ _ _ _ _ ______ _ _ _ _______ _ . ___ _ _ . _______ __. __. _ . . . . . 40/0. _. _. _ __ - - 2% ------------------------------------------------------------------------------- 0 °1éss 19.86 15587 1ása 19189 1é9o 1é91 1§92 1993 15594 19,95 1é9e 1:597 19.98

KAIia:Prop.1992/93:150

180 Den ekonomiska utvecklingen

Den inledda av statens finansiella situation inne-

saneringen bär troligtvis lägre ersättningsnivåer i transfereringssystemer..

Behovet av en fortsatt av statens finanser är stort även

sanering

under slutet av 1 990-talet. kommer att minska

Transfereringarna under slutet av decenniet om sparmål på 5 miljarder regeringens

kronor år även om är relativt

per genomförs, minskningen marginell.

Diagram 6. Beräkningar av den offentliga sektorns transfereringar till hushållen under perioden 1986-1998 i 1992 års prisnivå

“ “ N

Miljarder kr

Från kommunerna

300--

Från socialförsâkringssektom 200-

100 V

i Från staten

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 i Källa: Prop. 1992/932150

En trolig utveckling är att statsfinanserna även kommer att

förstärkas att skatterna höjs. Det är sannolikt olika typer

genom av punktskatter, som slår mot alla hushåll, som kommer att

höjas. Även vissa marginalskattehöjningar har dock diskuterats

och delvis aktualiserats.

Den ekonomiska utvecklingen innebär att kommunerna inte i nämnvärd grad kommer att höja kommunalskatten. För att stärka ekonomin väljer många kommuner i stället att höja taxor

och avgifter.

Hushållen har svårt att hålla sin standard

haft

Levnadskostnaderna för en med två barn

låginkomstfamilj

ökade under år 1993 med 1 100 kronor. Detta enligt Konsumentverkets beräkningar. Ökningen förklaras av höjda konsumtionsskatter, och avgifter. Detta innebär att familjen i Kon-

priser

sumentverkets modell får ett underskott med 220 kronor varje

månad. Med hjälp av Statistiska centralbyråns uppgifter om

hushållens löneinkomster har verket uppskattat att knappt

Den ekonomiska utvecklingen 181

hälften av alla ca 360 000 tvåbarnshushåll fick samma eller

lägre disponibla inkomster under år 1993.

Verket har även gjort av effekten vid arbetslös-

beräkningar

het. Om mannen i familjen blir arbetslös ökar underskottet i

familjebudgeten till 1 130 kronor per månad. I sammanhanget

bör även beaktas att en är den att

vanlig försörjningssituation

mannen är heltidsarbetande och kvinnan deltidsarbetar.

Mycket

tyder på att arbetslösheten för kvinnor kommer att öka som en

följd av nedskärningarna i den offentliga sektorn . Familjens

situation förvärras självklart om av

ytterligare någon familje-

försörjarna blir utförsäkrad.

Kritiska händelser i livet kan dessutom leda till ekonomisk

utsatthet. Dit hör arbetslöshet, skilsmässa, långvarig sjukdom,

nära anhörigs dödsfall. Härmed som kan be-

vidgas gruppen traktas som utsatt.

Hushâllsstru/eturen under

förändring

Hushållens struktur har under årens stora för-

lopp genomgått

ändringar. Den senaste statistiken är från 1990. Som av

framgår

nedanstående tabell består 40 procent av samtliga hushåll av en person och 31 procent av två personer.

HUSHÅLLSSTORLEK

Källa: SCB

Som av nedanstående tabell förekommer

framgår barn (under

15 år) i vart fjärde hushåll. I endast en procent av hushållen förekommer fler än tre barn.

ANTAL HUSHÅLL MED BARN (under 15 år) Antal barn Antal Procent

1 000 st

Källa: SCB

182 Den ekonomiska

utvecklingen

Enligt Konsumentverket är det främst ensamstående yngre personer och ensamstående med barn som har behov av stöd och hjälp med sin ekonomi.

Ungdomar behöver öka sina

kunskaper

Ungdomar är särskilt utsatta ekonomiskt. från en

Enligt uppgift

rad hamnar oftare än andrai

konsumentvägledare ungdomar

svåra situationer ekonomiskt. Problemen kan ha anuppstått

tingen som en av eller därför har följd upplåning att personen

ingått en borgensförbindelse. är ofta osäkra i sin Ungdomar

identitet och saknar de som behövs för att rätt kunna

kunskaper

värdera marknaden.

Problemet kommer sannolikt att under 1990-talet

fördjupas

i takt med Ökade bostadskostnader som en av de minskade

följd

bostadssubventionerna. Detta ställer än större krav kunska-

på

per och insikt hos som hemifrån för första

ungdomar flyttar

gången eller som står i att investera i en bostad

begrepp

tillsammans med

en partner.

Även andra faser i livet ställer och med-

krav på kunskaper

vetenhet. om och korn-

Kunskap försäkrings- kreditmarknaden,

munernas samt är både för

regler transfereringssystemet viktiga

planering av ekonomin i samband med barns ankomst och vid

pensioneringen.

Allt fler erhåller

socialbidrag

I Sverige har 5 procent 2 av fått stöd

(+- procent) befolkningen

i form av eller sedan 1810.

fattigvård socialbidrag Enda undan-

taget är depressionen under 1930-talet då andelen var

högre.

Nedanstående tabell visar antalet och

bidragstagare bidrags-

hushåll under år och de totala som betalats ut

några bidrag

(1980 års

penningvärde):

Pensionärerna var en

tidigare mycket stor grupp bidragstagare,

som numera tack vare ett i allmänhet

utbyggt pensionssystem

klarar sig utan under 30 40

socialbidrag. Unga hushåll, år, utgör

procent av under 40 år är de 70 .

bidragstagarna; procent

Ensamstående med En av alla barn utgör 40 procent. tredjedel

bidragshushåll har barn. Denna statistik har varit relativt

Den ekonomiska 183

utvecklingen

konstant under den senaste En viss ökning har

tioårsperioden.

dock kunnat konstateras för ensamstående kvinnor

gruppen utan barn.

Var ensamstående kvinna med barn och var fjärde

tredje

ensamstående man med barn får socialbidrag någon gång under

året. av Sveriges befolkning fick socialbidrag

Ca 7 procent

under 1992. Det är den siffran under

någon gång högsta

efterkrigstiden.

Den andelen bland grupperna en-

höga socialbidragstagare

samstående kvinnor och män med barn beror inte på generellt sett inkomster. Men är ofta små, och när

låga marginalerna

stora och oväntade klarar man inte detta utan

utgifter uppstår

Ensamstående med barn är därför en grupp som kan bli

bidrag.

än mer utsatt under 1990-talet.

I bosatta utländska medborgare svarar för 26 procent

Sverige

av hushållen med och för 44 procent av de totala

socialbidrag

kostnaderna för Ungdomarnas behov av socialbi-

socialbidrag.

har varit konstant under de senaste 6-7 åren;

drag tämligen

var tionde får under året. Denna grupp drabbas

ungefär bidrag

särskilt av arbetslösheten och antalet utförsäkrade växer nu

mycket kraftigt.

Problemen är större för vissa grupper

bostäder i kombination med minskande

Värdeminskningar på

ekonomiska till av skattereformen, det höga

marginaler följd

och en låg inflation har

ränteläget, höjda bostadskostnader

inneburit att hushåll i har svårt att klara sina krediter

många dag

och befinner i en skuldkris. Till detta bidrog också

sig av kreditmarknaden. Under budgetåret 1990/91

avregleringen

Konsumentverket en studie som visar att det då

genomförde

rörde om ca 200 000 som hade svårt att klara sina

sig personer krediter.

Konsumentverket under budgetåret 1989/90

genomförde

som beskriver hushåll som ansökt om socialbi-

undersökningar

och som var aktuella för ingripande av krono-

drag gäldenärer

hushåll av tio som sökt socialbidrag hade skulder

fogden. Åtta

av olika Skulder var bland personer i åldern 20

slag. vanligast

till 30 medan oftast var hos personer i åldern

år, beloppen högst

40 till 45 år. Det var med skulder bland flerpersoners-

vanligare

som dessutom oftast hade skulder. Människor

hushåll, högre

bosatta i mindre städer och orter hade oftare skulder än i de tre

Huvuddelen av dem som hade skulder i form av

storstäderna.

och till stat och kommun skulle inte

skatter avgifter troligtvis

klara att betala dessa under fem år. Av

preskriptionstiden,

184 Den ekonomiska

utvecklingen

hushåll med konsumtionsskulder var det bara vart som

fjärde

hade möjlighet att betala en del av amorteringen.

Skuldproblemen påverkar socialbidragskostnaderna genom

att bidrag betalas ut för att täcka för hushåll med

basutgifter

inkomster som men med skul-

överstiger socialbidragsnormen

der. Det är tre gånger vanligare att hushåll med skulder får extra bidrag jämfört med hushåll utan skulder.

Utmätning som kunde minska skulden förekom hos

själva

mindre än en fjärdedel av hushållen med konsumtionsskulder. Inkassokraven är i dag över en kronor om året.

miljon Följande kategorier bedöms till följd av få hög skuldsättning

stora svårigheter med sin under de närmaste

betalningsförmåga

aren:

Småhusägare. Antalet ansökningar från panthavare om ex-

ekutiv av har ökat

försäljning fastigheter mycket kraftigt.

Enligt bedömningar av kombostadsfinansieringsinstituten

mer 20 000 till 30 000 nya att bli föremål för

villafastigheter

exekutiva åtgärder under de närmaste åren. Denna har grupp

efter en ofta kvar en skuld till

tvångsförsäljning långivarna på

mellan 300 000 och 600 000 kronor, som i fall inte kan

många lösas av gäldenären.

0 Bostadsrättsinnehavare. under slu- En grupp personer köpte tet av 1980-talet, när prisnivån var bostadsrätter

mycket hög,

och finansierade köpet genom lån mot att bostadsrätten pantsattes, ofta till 100 procent. Vanligtvis handlar det om unga människor som inte var medvetna om konsekvenserna

ifall skulle komma att ändras. Även

förutsättningarna på

denna marknad har priserna varför en rela-

sjunkit kraftigt,

tivt stor skuld kvarstår hos den enskilde även efter en

försälj-

ning av bostadsrätten. Dessutom är risken för

många

bostadsrättsinnehavare att månadsavgifterna kommer att stiga kraftigt till följd av minskade

räntebidrag.

0¶Ofta

Nya företagare. används företagandet som ett alternativ till arbetslöshet. Att starta och driva ställer stora krav

företag

på såväl som ansvar och innebär att ett

kunskaper startkapi-

tal, som ofta lånats mot måste återbeta-

personlig säkerhet,

las.

Sammanfattningsvis kommer antalet hushåll

med en svag ekonomisk ställning att öka under 1990-talet och vara

väsentligt

större än tidigare under Det i första hand

efterkrigstiden. gäller

hushåll

0 med sänkt förvärvsinkomst till följd av i

arbetslöshet, många fall ungdomar

Den ekonomiska utvecklingen 185

0 med inkomster som till stor del består av transfere-

disponibla

ringar 0 med en utan motsvarande även

hög skuldsättning tillgångar,

i denna grupp många ungdomar 0 bestående av låginkomsttagare med barn 0 med oväntade utgifter till följd av skilsmässa eller nära

anhörigs död 0 utländska medborgare.

15.5¶Hushållens ekonomi i centrum för

1 990-talets

konsumentpolitik

Enligt 1986 års riksdagsbeslut skall konsumentpolitiken tydligare inriktas på de hushållsekonomiska frågorna, särskilt på hushållens baskonsumtion. Vidare betonas att särskilt utsatta grupper skall komma i fråga för stödåtgärder.

De som ryms inom denna del av konsument-

uppgifter politiken är

0 av hushållens ekonomiska situation

analyser 0 och information om

rådgivning produkters kvalitet, pris och

användning som underlag vid köp av främst kapitalvaror 0 av instrument för och skuld-

utveckling budgetrådgivning sanering samt framtagning och sammanställning av uppgifter av ekonomisk art för användning i samband med budget-

och rådgivning skuldsanering

0 och av i konsu-

utbildning produktion utbildningsmaterial mentfrågor

0 i

opinionsbildning konsumentfrågor.

Verksamheten bedrivs av Konsumentverket och kommunerna i samverkan. I första hand är det konsumentvägledarna som svarar för det arbetet med att bistå enskilda med

praktiska rådgivning.

Stor kommunal

efterfrågan på budgetrådgivning

och skuldsanering

Hushållens till följd av alltför kan ta

problem hög skuldsättning

olika uttryck. Uppgifter från Konsumentverket tyder sig många

att har ökat markant under på efterfrågan på budgetrådgivning senare år. Liknande rapporter kommer från socialtjänsten och från kronofogdemyndigheterna.

Den kommunala budgetrådgivningen och skuldsaneringen till enskilda hushåll har under andra hälften

givits hög prioritet

186 Den ekonomiska utvecklingen

av 1980-talet i takt med att allt fler hushåll fått ekonomiska svårigheter. Konsumentvägledarnas arbetsbörda har ökat kraftigt. Köerna av hjälpsökande är långa och de flesta ärendena är mycket tidskrävande. Ofta är det inte tillräckligt med utredningar om det enskilda hushållets budget utan många fall innefattar även skuldsanering. Detta medför besvärliga förhandlingar med bland andra banker och andra låneinstitut, skattemyndigheter, Studiestödsnämnden, kommuner och eldistributionsföretag. Förhandlingar om sker i växande i samskuldsanering grad verkan med andra kommunala förvaltningar samt med Kronofogdemyndigheten, arbetsförmedlingen och banker. Lokalt och regionalt förekommer ett flertal s.k. frivilliga skuldmellan främst den kommunala konsumentsaneringsprojekt vägledningen, Kronofogdemyndigheten och bankerna.

om

Lag skuldsanering på väg

Riksdagen har beslutat att av regeringen begära ett förslag till skuldsaneringslag (1992/93:LU49). Ett förslag till lagstiftning på detta område kommer sannolikt att föreläggas riksdagen för beslut under våren 1994. har givit Konsumentverket i att i samar- Regeringen uppdrag bete med kommunala budgetrådgivare och ackordscentraler i Stockholm och Skellefteå pröva nya former för budgetrådgivning. Samarbete förekommer också på det hushållsekonomiska området med flera såsom PRO, LO,

frivilligorganisationer,

Hem och Samhälle och TCO, som i varierande utsträckning utsett s.k. konsumentombud.

hos aktörer

Rådgivning övriga

Vid sidan av den och kommunala konsumentstatliga verksamheten bedriver bankerna privatekonomisk rådgivning. Mellan LO, TCO, Sparbanken och Nordbanken har överenskommelser träffats som ger medlemmarna i de fackliga organisationerna möjlighet till kostnadsfri rådgivning under högst 30 minuter och lån som i vissa fall kan lämnas utan säkerhet till en något lägre ränta än som gäller på marknaden. Rådgivningstjänsterna kan omfatta hushållsekonomisk rådgivning, kvalificerad ekonomisk rådgivning, juridisk rådgivning och försäkringsrådgivning. Syftet är att öka medlemmarnas ekonomiska frihet. Informationsmaterial om privatekonomiska frågor som utarbetats av Konsumentverket används av bl.a. bankerna.

Den ekonomiska 187

utvecklingen

Allt fler kommuner

engagerar sigz

budgetrâdgivningen

Kommunerna är i varierande i hushålls-

utsträckning engagerade ekonomisk där och

rådgivning, budgetrådgivning skuldsanering

är de viktigaste av den tid som

uppgifterna. Knappt 30 procent den kommunala

konsumentvägledningen disponerar utnyttjas

för hushållsekonomisk rådgivning. Under 1992 230

erbjöd kommuner sådan varav 179 arbetade med

rådgivning, budgetrådgivning och 107 med är

skuldsanering. Budgetrådgivningen det arbetsområde inom den kommunala

konsumentvägledningen

som ökar, och allt fler kommuner i

engagerar sig just den verksamheten. Den hushållsekonomiska är

rådgivningen enligt två studier som relateras i kapitel 8 lönsam för kommunerna genom minskade socialbidrag.

Kapitel

Konsumenten

1@

och on

mil]

i

;sammanfattning

större av miljöfarliga ämnen är numera i omlopp

g Långt volymer j

i i våra konsumtionsvarorän vad som släpps utvid tillverkningen, i ämnen som förr eller senare sprids uti miljön. i Konsumenternas roll i arbetet för att lösa miljöproblemen i att bli avsevärt större. kommer iBehovet av kunskap, utbildning och information omi

konsumtionens miljöeffekter och möjligheterna att agera i

? är stort och kommer att öka.

miljövänligt mycket

16.1¶De och

miljöpolitiska

målen

konsumentpolitiska

1990 års miljöpolitiska beslut är målet för miljöpolitiken Enligt

att

skydda människors hälsa

bevara den biologiska mångfalden

hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas

långsiktigt

0 natur- och

skydda kulturlandskap.

”Ansvar för miljö och resurshushållning skall prägla samhälls-

Konsumenten och miljön 189

livets alla områden. 1990-talets uppgift är att ställa om samhällets alla verksamheter i I finns ekologisk riktning. Sverige goda förutsättningar att förena god miljö med välstånd och full sysselsättning. S7 Ett konsumentpolitiskt mål enligt 1986 års beslut är: att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Konsumentpolitiken skall sålunda tydligare inriktas de på hushållsekonomiska frågorna och då särskilt hushållens baskonsumtion.” I ett samhällsperspektiv kan begreppet ”att effektivt utnyttja sina resurser” innebära att inte resurserna kortsiktigt lägga på sådant som utarmar ekosystemen och som därmed undergräver livskvaliteten och sikt hotar människans överlevnad. på längre De miljöpolitiska och konsumentpolitiska målen måste alltså samverka.

16.2¶Bakgrund

Det traditionella svenska har till stora delar miljöskyddsarbetet varit framgångsrikt. Utsläppen från processindustrin och energisystemets skorstenar och avlopp är, trots mångdubblad varuproduktion, nere på 1940- och 5 0-talens nivåer. Sveriges, liksom hela västvärldens, miljöproblem beror nu i allt större utsträckning på föroreningar från små, eller diffusa, källor med sammanlagt stor I takt med att volym. processutsläppen från industrin minskar, ökar betydelsen av hushållens miljöpåverkan: från bilkörning, från användning av hushållskemikalier och från allt det avfall som konsumtionen ger upphov till. Långt större volymer av miljöfarliga ämnen är numera i omlopp i våra konsumtionsvaror än vad som ut vid släpps - ämnen som förr eller senare ut i tillverkningen sprids miljön. Miljöproblemen har blivit och vittomfattande men globala orsakerna står oftast att finna i den enskilda människans dagliga livsföring. Konsumenterna kan genom att handla och agera miljömedvetet i vardagssituationer en och skapa konsumentopinion ett marknadstryck som ger snabba resultat i form av minskad miljöstörning. Hänsynstagandet till miljön bör vara en självklarhet i marknadsekonomin. Denna nödvändiga hänsyn kommer inte av sig själv. Därtill krävs kunniga och medvetna konsumenter. av Miljöeffekterna en vara inte i priset. Det sätt att återspeglas finns inget utarbetat prismärka miljöpåverkan.

190 Konsumenten och miljön

Där ekonomiska inte sätts in för att rätta till

styrmedel

hänvisas konsumenten till sitt eget samvete. Om

obalanserna,

vara är än sina alternativ finns det risk för

en miljömärkt dyrare

att konsumenten den varan, eftersom kostnaden

väljer billigare

för de inte behöver betalas vid köp-

negativa miljöeffekterna

tillfället.

16.3 och konsumenten

Miljöproblemen

och ansvar

Avfallsproblemet producenternas

Allt som och blir kortare eller

konstrueras, byggs produceras på

sikt avfall. Alla material ned men i olika takt och

längre bryts

med varierande effekt Varor som används i vardags-

på miljön.

livet som avfall i förbrännings-

sprids med tiden, på soptippar,

eller i Många varor förbrukar dessutom energi

ugnar avloppet.

under sin från konsumtionen

användningsfas. Miljöskador

kommer att relativt sett få allt större betydelse.

I totalt ca 55 miljoner ton restprodukter Sverige produceras

och avfall För att och

årligen. uppskatta mångderna problemen

med varor i avfallsledet kan försäljnings- och konsumtionsstatistik anvåndas. Att det inte finns någon balans mellan

tillflöde i form av råvaror och utflöde i form av avfall, innebär

att och dess kostnader skjuts på framtiden.

avfallsproblemet

Kostnaderna inte bara i framtida skador utan också i

ligger

omkostnader för hantering, markanvändning, sanering,

förbränningsanläggningar och rökgasrening. i april 1 993 en kretsloppsproposition

Regeringen presenterade

som nu Ett s.k.

(prop. 1992/932180) riksdagen antagit.

införs från den 1 1994. Ansvaret för

producentansvar januari

att ta hand om en vara eller kan då läggas

uttjänt förpackning Till lagen kommer att kopplas förordningar på producenten.

om vilka varor som omfattar. I första berörs

lagen omgången

senare kommer också bildäck, elektronikvaror,

förpackningar;

byggvaror m.fl. att omfattas. Detta är i med de som inom

synsätt linje principer tillämpas

EG. I EGzs direktiv föreskrivs att förorenaren skall betala.

Kostnader för bortskaffande av avfall skall belasta den inneha-

vare som låter en insamlare hantera avfallet och/eller de tidigare innehavarna eller tillverkarna av den från vilken avfal-

produkt

let härrör. Detta innebär en helt för nu

ny inriktning varuproduktionen;

måste ha med redan på rit-

producenten avfallsperspektivet

bordet. Konsumenterna kommer att möta med ny,

produkter

miljöanpassad, utformning.

Konsumenten och 191

miljön

Kemikalieproblemet och bristen på kunskap

I samhället används av ämnen och

mängder produkter vilkas

effekter i inte är

storskalig spridning tillräckligt kända. Oftast

finns inte ens om hur av kunskap mycket olika ämnen som

sprids i miljön.

Kemikalieinspektionen bedriver ett intensivt både

arbete,

nationellt och för att öka

internationellt, kunskapen om olika kemikaliers egenskaper från och I inter-

miljö- hälsosynpunkt.

nationell samverkan över de föreupprättas register vanligast kommande kemikalierna och deras och

användning hantering.

Program finns för av de mest

avveckling problematiska

substanserna.

Energiproblemet och kraven på åtgärder

Om halterna av i atmosfären växthusgaser får fortsätta att öka och om ozonskiktet i stratosfären fortsätter att uttunnas, blir

effekterna förödande.

Riksdagen har i av ”Om

anledning regeringens proposition

åtgärder mot m.m.” be-

klimatpåverkan (prop. 1992/93:179)

slutat att en nationell med målet

strategi fastläggs att

koldioxidutsläppen i ett första skall vara stabilisteg år 2 000 serade på 1990 års nivå.

Alla tecken att måste

tyder på energikostnaderna öka om vi

skall nå de internationella och

miljömål åtaganden som, enligt

många experter, redan har för ambitionsnivå.

låg Högre energipriser kommer att konsumentbeteendet i påverka hög grad.

Men redan innan och

energipriser förbrukning regleras, kan medvetna konsumenter aktivt

påverka energiförbrukningen,

marknaden och i sin

produktutvecklingen genom förändringar

livsstil och sina

produktval. Satsningar på energisnåla energi-

produkter kommer att bli Konsumentverket

nödvändigt. gör

omfattande insatser för att och informera om

påverka energiåtgången för och hushållsapparater uppvärmningsanordningar.

Verket arbetar också med som rör bilars bränsleförbruk-

frågor

ning.

16.4¶Konsumenten och

milj öinformationen

Eftersom miljön är en s.k. kollektiv som tillhör

nyttighet alla

eller är detta en för i

ingen, grund statlig styrning syfte att skydda miljön.

Väl och seriös information om varors

underbyggd miljöpå-

verkan är avgörande för att konsumenterna skall

känna sig

192 Konsumenten och miljön

i sina varuval och kunna åstadkomma en reell förändring

trygga med till Ett är att det kan

av beteendet hänsyn miljön. problem

vara svårt att få kunskaper om varors miljöpåver-

djupgående

större om såväl som

kan. Det behövs kunskap kortsiktiga

och hälsoeffekter, nedbrytbarhet etc.

långsiktiga miljö-

Den till konsumenterna gäller

viktigaste miljöinformationen

livsstilsfrågor och risker energiåtgång, kemikalieanvändning,

med avfall. aktörer har om vad enskilda männis-

Många tagit upp frågan

för att förändra till det bättre. Flera

kor kan göra utvecklingen

i invånarna att leva miljökommuner uppmanar kampanjer kommuner ett intensivt arbete med

vänligare. I många pågår konsumentrådgivning på miljöområdet. Dagligvarukedjorna

har inlett arbete med att förändra sig i en mer miljövänlig

Fackföreningar och olika personalgrupper engagerar

riktning.

i av varor och Bland företagen

sig upphandling transportfrågor.

i allmänhet och hos de stora i märks en attitydföränd-

synnerhet

som lett till att de har initierat som kan vara

ring, miljöprogram

Där kan ingå satsning på nya miljöskonande genomgripande.

av med nya materialval och

processer, utformning produkter

av i Inom skolväsendet

utbildning personalen miljökunskap.

intensivt arbete att introducera i ett

ett miljöfrågorna pågår

Allt detta marknaden, utbudet och

flertal ämnen. påverkar

varornas utformning i miljövänligare riktning.

Aktörer med och utbildning

miljöinformation

har och i samverkan med

Konsumentverket på egen hand,

skrifter och Videofilmer. Dessa tar

andra, tagit fram läromedel, ur Tidskriften

upp miljöproblemen konsumentperspektivet.

Råd 8C Rön har återkommande en på ett par sidor som

bilaga

och informerar om mindre miljö-

tar upp miljöfrågor löpande

belastande alternativ. Naturvårdsverket riktar inte information direkt till konsui en Verkets är att driva på

menter köpsituation. uppgift så att de av miljömålen kan miljöarbetet riksdagen uppställda

infrias. Naturvårdsverket informerar brett och mera allmänt om tillståndet i miljön och om nödvändiga åtgärder i rapport-

i sin som distribueras bl.a. till

serier och tidning MiljöAktuellt

skolorna.

arbetar mot

Kemikalieinspektionen (KemI) huvudsakligen

och leverantörer. KemI:s är i första hand att

producenter uppgift

tar ansvar för de kemiska de

se till att företagen produkter

levererar att kemikalier mot mindre skadliga. I

och farliga byts

har detta för konsumenterna. KemI

förlängningen betydelse

Konsumenten och 193

miljön

arbetar fram listor ämnen och substanser som är hälso- eller

på

och som skall undvikas eller förbjudas. miljöfarliga

Svens/za Naturskyddsföreningens projekt Handla miljövänligt” är inriktat på livsstilsfrågor i allmänhet och konsumtionsfrågor i synnerhet. Skriften ”Handla miljövänligt” som blivit en stor framgång ger förslag till en mängd åtgärder och varuval för en bättre miljö. Den uppdateras med något års mellanrum.

arbetar mycket med konsumtionsfrågor, ak-

Fältbiologerna tioner mot onödiga förpackningar, direktreklam m.m.

Andra organisationer som ”Håll Sverige Rent”, Skogen i skolan”, Q 2 000 m.fl. gör viktiga insatser för att

Greenpeace, informera och utbilda människor om grundläggande miljövillkor och konsekvenserna av den förhärskande konsumtionsinriktade livsstilen.

På dagstidningarnas konsumentsidor syns allt oftare artiklar som tar upp miljöfrågor och olika varors påverkan på miljön.

16.5¶Miljömärkning

Konsumenterna har en roll vad gäller att främja miljövän-

viktig liga alternativ. Exempel på där konsumenttrycket blivit så starkt att det givit direkt utslag på produkters utformning, är de klorfria alternativen i produkter som papper och blöjor.

Om konsumenterna får information om konsekvenserna av ett visst produktval och/eller miljökonsekvenserna avspeglas i priset, kan konsumenter som har tillgång till alternativa val utgöra en betydande maktfaktor. Miljömärkning är en kraftfull förstärkning förutsatt att konsumenter efterfrågar miljökvalitet, att denna efterfrågan leder till en snabb och

produktutveckling

att miljömärkningssystemet strävar efter att upprätthålla takten i denna utvecklingsprocess.

Ett ökat hos konsumenterna ökar behovet

miljömedvetande av information. Miljöargument används numera allt

saklig oftare i - dock är de inte alltid seriöst

marknadsföringen grundade.

Den samnordiska

miljömärkningen

Idén bakom positiv miljömärkning är att peka ut produkter som är mindre miljöbelastande ån andra. På så sätt kan konsumenternas val styra och företagen miljöanpassa sina produkter för att inte tappa andelar på marknaden.

År 1989 beslutade konsumentministrarna i Nordiska Ministerrådet om en gemensam nordisk positiv miljömärkning. Till

7 13-0814

194 Konsumenten och miljön

miljömärkessymbol valdes en stiliserad svan. Genom riksdagsbeslut år 1989 inrättades den svenska miljömärkningsstyrelsen inom SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige.

Märkningen måste ge korrekt information och bygger därför

kriterier som anger vilka kravnivåer som uppfylls för olika på

Genom att kriterierna allteftersom fler produktgrupper. skärpa produkter uppfyller dem, kan marknaden drivas mot en ökad miljöanpassning.

Kriterier har hittills fastställts för 18 produktgrupper, bl.a. diskmaskiner, finpapper, mjukpapper, kuvert, byggplattor, tvättmedel, oljepannor och båtmotorer. Omkring 500 svanmärkta produkter finns i dag på den nordiska marknaden.

Märkningen är frivillig och bygger på att producenter och importörer ansöker om att få använda svanmärket på sina produkter. Innan en licens beviljas måste produkten genomgå oberoende testning och certifiering. Företag som ansöker om licens får betala en ansökningsavgift (för närvarande 11 000 kronor) och 0,4 procent av den miljömärkta produktens omsättning den nationella marknaden. Till detta kommer

på kostnader för olika kontroller och prövningar.

Utgångspunkten för överenskommelsen mellan staten och SIS var att verksamheten på längre sikt skulle vara ekonomiskt självbärande och finansieras genom märkningsavgifter från de

som vill sina Verksamheten företag miljömärka produkter. bedömdes behöva ekonomiskt stöd under ett femårigt uppbyggnadsskede.

Kriteriearbetet har dock tagit längre tid än vad som förutsattes när överenskommelsen träffades, och för budgetåret 1992/ 93 beviljades SIS 3 miljoner kronor för miljömärkningsarbetet. För budgetåret 1993/94 har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats. I anslaget anges att medlen skall användas till en ökad satsning på utveckling av kriterier och marknadsföring av svanmärkningen, som också skall kopplas till EG:s miljömärkningssystem. Anslaget skall också täcka miljömärkningsstyrelsens kostnader för att följa utvecklingen av EG:s miljömärkningssystem bl.a. genom deltagande i olika expertgruppen

Vid av kan åtgärder

otillbörlig miljömärkning produkter vidtas med stöd av 2 § marknadsföringslagen.

Andra miljömärken

Märkningen ”Bra miljöval” drivs i samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och ICA, KF samt Dagab. Samarbetet omfattar marknadsöversikter och

kriterieframtagning, märkning. Projektet inleddes samtidigt som svan-märkningen,

Konsumenten och 195

miljön

1989. Är 1992 introducerade SNF sin egen symbol, en falk.

Naturskyddsföreningen ansvarar för värderingen av miljö-

egenskaperna hos olika medan handeln ansvarar för

produkter, att endast produkter som klarar kriterierna placeras på hyllan för ”Bra miljöval”. Systemet bygger inte på någon ansökan från

leverantören utan klassificeringen sker på initiativ av handeln.

Omkring 350 enskilda produkter uppfyller kriterierna.

Finansieringen har hittills skett genom ett lika stort bidrag

vardera från de tre och SNF. En om

dagligvarukedjorna avgift

5 000 kr infördes 1992 för dem som vill märka sin produkt med ”Bra miljöval”. För tillkommande ur samma sorti-

produkter

ment är avgiften 1 500 kr per produkt.

Utöver den samnordiska och ”Bra

svanmärkningen miljöval” finns olika företags- och organisationsmärken marknapå

den, bl.a. Världsnaturfondens panda, Levers miljöinformations-

symbol, olika symboler som används av pappersfabrikanter

m.fl.

Vissa av dessa märkningar är inte alltid lätta att tolka för konsumenten. Pandamärket t.ex., som finns bl.a. på kuvert, betyder bara att en viss procent av försäljningen går till Världsnaturfonden.

EG:s

miljömärkningssystem

EG hösten 1991 en om -

antog förordning miljömärkning

ecolabel - med en i form av en stiliserad blomma.

symbol

I EG:s förordning ställs inga krav och

på testning certifiering.

Kommissionen fattar själv beslut om fastställande av kriterier. Berörda parter konsulteras innan kriterier fastställs.

Varje medlemsland skall utse ett eller flera s.k. godkännande-

organ (competent body). Dessa skall behandla ansökningarna

om ecolabel och granska om produkten i fråga uppfyller

fastställda kriterier. En godkänd ansökan remitteras sedan till de andra ländernas godkännandeorgan, som har ett antal veckor på sig att invända om de anser att bedömningen varit felaktig. Endast sex EG-lånder har hittills utsett sina god-

kännandeorgan.

Arbete med att utveckla kriterier bl.a. för papper, tvätt-

pågår

och men ännu har kriterier fast-

diskmaskiner, inga slutgiltigt

ställts.

EG:s systern är avgiftsbelagt med en och en

ansökningsavgift

årsavgift.

När/om EG:s förordning införlivas med svensk lagstiftning måste utse sitt Beslut måste

Sverige eget godkännandeorgan,

också fattas om i vilken form ett sådant organ skall arbeta.

m,

196 Konsumenten och miljön

Hanteringen av svanmärkningen i relation till EG:s miljö-

utreds nu särskilt. märkningssystem

16.6 EG:s

miljöhandlingsprogram

EG:s femte miljöhandlingsprogram ”Towards sustainability” (Mot en bärkraftig utveckling) drar upp riktlinjerna för gemenskapens miljöpolitik för återstoden av 1900-talet. Programmet gäller från 1993. Det långsiktiga syftet är en bärkraftig utveckling.

Fem samhällssektorer pekas ut som särskilt viktiga i gemenskapens miljöpolitik under programperioden: industri, energi, och turism. Programmet betonar det

trafik, jordbruk förebyggande miljöarbetet och lägger större vikt än tidigare vid ett delat ansvar mellan olika aktörer. Större vikt skall läggas vid ekonomiska styrmedel, utbildning och information samt vid miljöhänsyn inom fysisk planering och sektorplanering. Större miljöhänsyn skall tas vid användningen av EG:s strukturfonder och vid av stöd, t.ex. till

utformningen jordbruket.

När EES-avtalet träder i kraft kommer EG:s regelsystem att bli utgångspunkt för Sverige. Genom EES-avtalet åtar sig EFTAländerna att följa EG:s harmoniserade regler för varor. För svensk del har särlösningar utarbetats där de svenska reglerna bedömts motsvara en högre skyddsnivå. Särlösningar gäller bl.a. för vissa kemikalier, och

bilavgaser, bekämpningsmedel ozonnedbrytande ämnen. Liknande särlösningar gäller för övriga EFTA-länder.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Verksamheten

DEL

V

KAPITEL

Våra

utgångspunkter

Vi eftersträvar en utveckling inom konsumentområdet där samtliga aktörer har tydligare roller, tar ett större ansvar och visar ett större engagemang, där ett samarbete bedrivs i öppnare och friare former och där ambitionen är att i olika former slå vakt om

konsumentintresset. 3

17.1¶Marknadsekonomin

Samspelet mellan marknadens parter har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Koncentrationen har

ökat bl.a. genom den pågående integreringen inom produktion, distribution och detaljhandel. En effekt av ett storskaligt tän-

kande har blivit att avståndet mellan köpare och säljare/fabrikant har vuxit. Utbudet av varor, dvs. antalet produkter och

varumärken, har mångdubblats. Marknadsföringen har inten-

sifierats och breddats till följd av den snabba utvecklingen inom

media.

Avregleringen och ökad konkurrens inom offentliga verk-

samheter är ytterligare faktorer som förändrar

förutsättning-

arna för marknadens aktörer. Kravet på ökad miljöhänsyn . inom alla från till

påverkar utvecklingen led, producenter

.. i, konsumenter.

Marknadsekonomin bygger på öppenhet, konkurrens och

resultatmaximering. Mängder av decentraliserade beslut fattas i syfte att Varor och tjänster skall till så

produceras låga kostnader som möjligt. Priser, löner, vinstmöjligheter m.m.

,

200 Våra utgångspunkter

som informationsbärare av hushållens önskemål och fungerar företagens produktionskapacitet. För att marknadssystemet skall får varken de aktörerna eller det allmänna

fungera privata vidta som stör mekanismerna, i form av t.ex. kartell-

åtgärder bildningar eller regleringar, vilket leder till ett mindre effektivt utnyttjande av resurserna.

Viktiga förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi är näringsfrihet, och privat ägande. Ett antal

etableringsfrihet

har under senare är i avsikt att förstärka åtgärder vidtagits marknadsekonomin. Strävan är att

0 öka den konkurrensutsatta sektorn 0 underlätta och avlägsna hinder för företagsetableringar 0 öka användningen av marknadsmekanismer i den offentliga

sektorn 0 öka konkurrenstrycket i alla delar av den svenska ekonomin.

finns både i den konkurrensutsatta sek- Effektivitetsproblemen torn och i den offentliga sektorn. Bristande konkurrens år ett av problemen i den svenska ekonomin.

En sund konkurrens på lika villkor

viktig för

konsumenterna

En öppen marknad är en förutsättning för en fungerande konkurrens som främjar en rationell produktion, etablering av nya företag och utveckling av nya produkter. En effektiv och sund konkurrens håller priser och avgifter nere och ger konsumenterna valfrihet och att utbudet av varor

möjligheter påverka och tjänster.

Om inte konkurrensen fungerar uppstår förluster för samhällsekonomin och konsumenterna: utbudet begränsas, priserna höjs, köparna avstår från köp eller väljer den näst bästa produkten. Fel producent gynnas, företagen håller inte nere sina kostnader och förnyar sig inte.

Det är mot den som statsmakterna fattat ett stort

bakgrunden

antal beslut i att stimulera konkurrensen i alla delar av

syfte ekonomin. Viktiga inslag är frihandel, avregleringar, ökad konkurrens inom den offentliga sektorn, tydliga och fasta Spelregler för aktörerna effektiv konkurrens-

på marknaden,

och för att få ett konkurrensinriktat synsätt i tillsyn åtgärder samhället.

Våra 201

utgångspunkter

och

irnellarivkonkurrens-

konsumentpolitiken

Genom konkurrens- och utformar staten

konsumentpolitiken

regelsystemet för marknaden i överensstämmelse med samhäl-

lets och konsumenternas intressen. Konkurrenspolitiken har

nyligen setts över. Fr.o.m. den 1 juli 1993 tillämpas en kraftful-

lare konkurrenslag som ger större möjligheter att ingripa mot

konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av en domi-

nerande ställning marknaden. Det Konkurrensverket

på nya

har ersatt Statens pris- och konkurrensverk och Näringsfrihets-

ombudsmannen.

Konkurrenspolitiken ger spelregler för producenterna så att

resurserna används på bästa sätt. Konsumentpolitiken skall ge ett skydd mot säkerhetsrisker och otillbörliga förfaranden från

företagens sida samt ge konsumenter information och kunska-

per så att väl val på marknaden. Vid an-

de kan göra avvägda

vändningen av konsumentpolitiska medel måste effekterna på

balansen mellan olika konkurrensmedel beaktas så att icke

önskvärda effekter kan undvikas.

En stärkt och breddad roll för marknadsekonomin ställer

ökade krav på konkurrenspolitiken, men ställer också större

krav på kunskap hos konsumenterna och ger att

anledning

fortlöpande pröva hur bäst skall utformas.

konsumentpolitiken

Behovet av insatser ökar

konsumentpolitiska

Insatserna på det konsumentpolitiska området har förändrats under efterkrigstiden: från åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena i hemmet till ett spektrum av insatser för att främja en god hushållsekonomi och stärka konsumenternas

ställning

på marknaden.

Konsumentverksamhet drevs till en i allt av

början väsentligt

konsumenterna själva genom Under

frivilligorganisationer.

tillväxtdecennierna utvecklades den statliga konsument-

verksamheten alltmer.

Konsumenternas egen om behovet av konsument-

uppfattning

politiska insatser har inte undersökts på senare tid, vare sig av

oss eller någon annan. Frågan om konsumenternas behov får besvaras mot bakgrund av erfarenheter från den lokala och

centrala konsumentverksamheten och de som

överväganden

kommittén har gjort i olika avseenden.

Vår bedömning är att behovet av insat-

konsumentpolitiska

ser ökar under 1990-talet. Vi står inför stora förändringar som får betydande konsekvenser för konsumenterna.

202 Våra utgångspunkter

Marknadsekonomin förstärks och breddas. För att konsumenterna skall kunna göra rationella val krävs sådan information att de kan överblicka marknadens utbud. Det föreligger ett växande behov av information om pris, kvalitet och service på såväl varu-som tjänsteområdet till följd av ett ökat utbud och en ökad konkurrens i delar av den sektorn.

offentliga

Spelregler på marknaden måste få genomslag. Kunskap om företagens och konsumenternas skyldigheter och rättigheter är en förutsättning för att marknaden skall fungera effektivt.

och rättspraxis har vuxit fram i och med utveck- Lagstiftning

av nya varor och tjänster, förändringen av marknadslingen metoder, den ökade internationaliseringen och användningen av ny teknik.

Behovet av och en enkel form av

reklamationshantering

ökar när marknaden breddas till att omfatta tvisthantering varor och tjänster som tidigare omgavs av offentliga regleringar och när handeln över gränserna utvidgas.

Mil/öfrågorna får en allt större betydelse. För att människor skall kunna ta till miljön behövs bl.a. information om

hänsyn produkternas miljöeffekter, om hanteringen av avfallet och om möjligheterna att spara energi.

Den ekonomiska under 1990-talet med mins-

utvecklingen kande ställer större krav hushållen att använda

marginaler på sina resurser effektivt. Behovet av budgetrådgivning ökar väsentligt, särskilt vid en omfattande arbetslöshet. Behovet av skuldsanering för särskilt utsatta konsumenter kommer att vara betydligt större under 1990-talet än under 1980-talet.

Det västeuropeiska samarbetet ställer större krav på deltagande i det europeiska regelsystemets utveckling på konsumentområdet, till tvisthantering vid köp från annat

på möjligheter land och kontroll av produkter från säkerhetssynpunkt.

på

i ett demokratiskt förutsätter såväl Beslutsprocessen Europa delaktighet som medverkan från fackliga organisationer, näringsliv och konsumentorganisationer. Konsumenternas synpunkter måste ges utrymme i denna process.

17.3¶Aktörernas ansvar

Konsumenterna har ett 611151/617”

Det marknadsekonomiska förutsätter kunniga och

systemet kritiska konsumenter. Rollen som konsument har människan livet Konsumenter måste som enskilda individer dag-

igenom.

fatta en beslut som direkt påverkar deras ekonoligen mängd

Våra 203

utgångspunkter

miska och andra resurser, och sikt hela

miljön på litet längre

samhällsekonomin. En av för en sund samhällsekonomisk

förutsättningarna

utveckling är kunniga och rationella konsumenter som har möjlighet att göra medvetna val på en alltmer omfattande

marknad.

Det ankommer på konsumenterna att informera om

sig

utbudet på marknaden, att hålla sig informerade om sina

rättigheter och och att ha kontroll över sina

skyldigheter

ekonomiska åtaganden. Denna i och med att

uppgift utvidgas

allt fler områden utsätts för konkurrens. Hushållen står alltså inför betydande och andra insatser är

förändringar. Statliga

nödvändiga för att göra det möjligt för konsumenterna att

inhämta kunskap så att de handlar rationellt.

Staten och kommunerna kan överta det individuella

aldrig

ansvaret. Konsumenter kan dock utsättas för be-

otillbörlig

handling från företags sida eller hamna i en svår ekonomisk

situation, där statliga och andra insatser kan bli

nödvändiga.

Statens roll

Staten måste ta ansvar för rättsregler, infrastruktur, ekonomisk

för m.fl.

bastrygghet medborgarna, rimlig inkomstfördelning

viktiga områden för att marknadsekonomin skall väl.

fungera

En i sig effektiv marknad kan skada andra samhällsintressen så

att det uppstår en nettoförlust för t.ex. i om

ekonomin, fråga miljön. Lämpliga styrmedel måste då finnas för att skapa en

balans. Staten svarar för att utvecklas i ett

regelsystemet europeiskt

perspektiv med till de behov som finns i och för

hänsyn Sverige,

att reglerna efterlevs den svenska marknaden.

på

Staten svarar för och medverkar till att

myndighetsutövning

konsumentintresset får en vid

framskjuten plats utformningen

av politiken områden av för konsumenterna.

på betydelse

Staten svarar för konsumentområdet

kunskapsutveckling på

liksom på andra viktiga områden i samhället. Staten har ett ansvar för att utvecklas i

konsumentpolitiken

samverkan med och med stöd och av andra aktörer som

hjälp kommunerna, frivilliga organisationer och näringslivet.

Staten har ett särskilt ansvar för att de

stödja frivilliga

organisationerna, som har små ekonomiska resurser men som

kan främja ett engagemang i Aktiva och

konsumentpolitiken.

engagerade konsumenter, som har att föra fram

förutsättningar

sina önskemål, är en för att intentionerna i

förutsättning konsumentpolitiken skall uppnås.

,294 Yårautgångspunkter_ _

liksom kommunerna, värnar i första hand om dem Staten,

som är utsatta och som behöver hjälp, framför allt hjälp till

Självhjälp.

Kommunernas uppgift

Konsumenternas behov av stöd från den kommunala verksamheten kommer att öka.

Det i kommunernas intresse att verka för en sund

ligger

handel med varor för att hushåll med ekono-

och tjänster och

miska kan lösa dessa. Avregleringar av kommunala

problem

ställer också krav på kommunerna att informera om

tjänster

villkor och kvalitet samt möjligheter för kommuninvånarna

ge att framföra synpunkter på verksamheten.

kommuner har under senare år dragit ner på resur-

Många

serna till konsumentverksamheten. Vi ser en fara i den utveck-

Behovet av lokalt stöd till konsumenterna är stort, och

lingen.

bl.a. ekonomisk är, studier, en god affär inte

rådgivning enligt

bara för kommuninvånare utan även för kommunerna själva.

måste ta större ansvar

Näringslivet

I ett marknadsekonomiskt samhälle måste näringslivet ta

fritt,

ett stort ansvar för sitt mot konsumenterna. Det

uppträdande

handlar i om etik och moral i linje med samhällets

grunden vedertagna värderingar. Ett minimikrav är att hela näringslivet

de som statsmakterna har fastställt. Det ligger

följer regler

i att tillgodose konsumen-

självfallet näringslivets eget intresse

ternas önskemål. I fall sker övertramp från företagens

många sida av om gällande spelregler. Informapå grund okunnighet

tion och från är därför

utbildning näringslivets organisationer

angelägna uppgifter.

Det är i första hand som skall ta ansvaret för att

näringslivet

är säkra, att konsumenterna får en god informa-

produkterna tion och en god kundbehandling och att verksamheten bygger

på god affärsetik.

ar en star/e laonsumentröst

Frivilligorganisationerna

De med Sveriges Konsumentråd

frivilliga organisationerna,

som en tänkbar samlande kraft, måste bli en starkare konsument-

röst. De bedriver information till och utbildning av medlem-

marna, företräder konsumenternas intressen både här hemma,

såväl lokalt som och i det europeiska samarbetet, och centralt, de är effektiva Såväl organisationerna som

opinionsbildare.

Våra 205

utgångspunkter

studieförbunden bör i sina uppgifter satsa mer på konsument-

frågor.

Kritiskt skede

Konsumentpolitiken befinner sig i ett kritiskt skede. Resurserna på området minskar, särskilt lokalt, som behovet av

samtidigt

konsumentpolitiska insatser ökar. För att intentionerna i

konsumentpolitiken skall uppnås måste, enligt vår uppfattning, såväl staten som kommunerna, näringslivet och frivillig-

organisationerna ta på sig ett ökat ansvar.

Om alla tar sitt ansvar

Med ett ansvar som samhällets aktörer kan

sprids på samtliga

marknadsekonomin fungera bättre och i enlighet med intentio-

nerna. Förutsättningen för att målet skall uppnås är att många

fler än i dag engagerar sig i konsumentfrågor. Det gäller såväl konsumenter, näringsidkare, media, skolan som politiker lokalt och centralt. En klar och tydlig rollfördelning föreligger mellan staten, kommunerna, näringslivet, media och frivilligorga-

nisationerna. Varje aktör tar sitt fulla ansvar inom respektive

område och utveckla sin kompetens och verksamhet. Staten,

näringslivet och engagerar även i

frivilligorganisationerna sig

det europeiska samarbetet.

Med en välutvecklad och heltäckande konsumentpolitik som omfattar intressenter och där ansvaret delas av samt-

samtliga

liga aktörer kan konsumenterna hävda sina intressen såväl här hemma som i det samarbetet.

europeiska Inom en femårsperiod kan då, enligt vår mening, följande ha

uppnåtts:

0¶Ekonomisk dvs. och

rådgivning, budgetrâdgivning rådgiv-

ning vid sanering av skulder erbjuds var och en som behöver

och efterfrågar den.

0 om som och

Kunskaper reglerna styr näringsverksamheten

som syftar till att stärka konsumenternas ställning på mark-

naden har ökat väsentligt hos framför allt näringsidkarna,

men också hos konsumenterna.

0 Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden har

kraftigt minskat (till följd av att fler tvister löses vid källan,

lokalt och av privata nämnder som näringslivet svarar för). 0 har en central ikonsumentverksamheten.

Miljöfrägorna plats

Information före köp omfattar fler tjänster (bla. avreglerade områden), beaktar i högre grad miljöaspekter och är tillgäng-

206 Våra utgångspunkter

lig för betydligt människor än i dag (genom modern

fler

teknik i form av teletjänster, media etc. ). 0 Det bar en större tyngd i

privatekonomiska perspektivet sambällsdebatten, och av olika politiska beslut

effekterna

belyses ur ett konsurnentperspektiv. 0 är starkare vid av Konsumentinflytandet utformningen regelsystem på olika sambällsomrâden som är av stor betydelse för konsumenterna. 0 och nordiska länder har en mer

Sverige övriga pådrivande

roll i det europeiska samarbetet på det konsumentpolitiska området . 0 Det nordiska samarbetet på konsumentområdet, såväl mellan länderna som mellan frivilligorganisationerna, bar stärkts, bl.a. till följd av ett nyligen antaget nordiskt handlingsprogram.

KAPITEL

Avregleringen ?li

och den ökande

konkurrensen

För att marknadsekonomin skall fungera måste konsumenten

i

kunna bilda sig en uppfattning om varors och kvalitet, pris g

tjänsters

och servicegrad samt ha möjlighet att framföra klagomål och få dessa behandlade på ett ändamålsenligt sätt.

18.1¶Konsumenträtten och de

avreglerade

områdena

Definitioner

Med näringsidkare avses inom konsumenträttslagstiftningen

varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av

ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betraktas som yrkesmässig. Det krävs inte att verksamheten bedrivs i

vinstsyfte. Med myndighetsutövning avses ”utövning av befogenhet att

för enskild bestämma om

förmån, rättighet, skyldighet, discipli-

när bestraffning eller annat jämförbart förhållande”. Det kan i vissa fall vara svårt att skilja mellan vad som är att anse som myndighetsutövning och vad som är serviceverksamhet.

Uttryckets närmare innebörd på olika förvaltningsområden

fastställs ytterst genom rättspraxis.

En närmare beskrivning av hur den kommunala verksamheten berörs av avregleringen återfinns i 13. Där beskrivs

kapitel

även under vilka förutsättningar kommunerna kan överlämna

208 och den ökande konkurrensen Avregleringen

till andra förvaltningsuppgifter bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller individ.

Lagstiftningens tillämpning

I och med avregleringen kan den marknadsrättsliga lagstiftningen tillämpas på nya områden. I enlighet med definitionen av begreppet näringsidkare gäller att när offentliga tjänster bjuds ut till konsumenter mot betalning är den konsumenträttsliga

på såväl statliga som kommunala lagstiftningen tillämplig organ som driver verksamhet av ekonomisk natur. Marknadsföringslagens, avtalsvillkorslagens och produktsäkerhetslagens bestämmelser blir därmed tillämpliga på sådan verksamhet,

som också kommit till uttryck i praktiken. något

Exempelvis har Konsumentverket med stöd av avtalsvillkor-

förhandlat med t.ex. Telia och Sj, och marknadsdomslagen

stolen har på talan av KO prövat marknadsföringspåståenden

från kommunala bostadsstiftelser.

När det gäller pris, kvalitet och tillgänglighet är möjligheten att lagstiftning Liksom när

åtgärda problem genom begränsad. det gäller prissättning varor, etablering av butiker eller

på

har frihet att själv bestämma. öppethållande näringsidkaren Denna typ av som konsumenten möter vid avreglering

problem eller när tjänster erbjuds mot betalning måste alltså

offentliga hanteras annat sätt, genom de politiska kanalerna, olika

på

eller genom opinionsbildning. De poli-

klagomålsprocedurer

tiska nämnderna har fortsatt ett ansvar för verksamhet som läggs ut på entreprenad.

18.2¶Klagomålsmöjlighet

En övergripande målsättning bör vara att konsumenten så långt

har samma när det gäller såväl privata

möjligt klagomöjligheter

som offentliga tjänster.

Vissa av tjänster lämpar sig för prövning av Allmänna

typer reklamationsnämnden. Vilka tjänster detta gäller får bedömas efter hand av nämndens råd och regleras genom nämndens instruktion. När det de s.k. obligatoriska

gäller specialreglerade

är kommunernas och landstingens ansvar preciseuppgifterna rat i lag. Justitieombudsmannens tillsynsansvar gäller vid myn-

Konsumenterna kan även överklaga vissa dighetsutövning. kommunala beslut, s.k. förvaltningsbesvär. För landstingens verksamhet finns ett flertal instanser för att ta emot klagomål som även inbegriper utförandet av service.

och den ökande konkurrensen 209 Avregleringen

ofta brister i den kommunala verksam- Klagomål synliggör heten och kan användas för att förbättra denna. Det är enligt vår uppfattning viktigt att:

0 att konsu-

Klagomålsprocedurerna utformas för tillgodose

menternas behov. Konsumenterna måste veta att det finns möli het att kla ga och till vem kla g omålen skall ställas. I g

18.3 insatser

Konsumentmyndighetens

Konsumentverket har hittills inte haft till att bevaka

uppgift

kommunala eller andra offentliga tjänster (utöver sådana som aktualiserats i samband med rättstillämpningen). frågor Enligt vår uppfattning bör:

0 bevaka kommunala och andra of- Konsumentmyndigheten tjänster: En rad nya uppgifter för konsumentfentliga myndigheten aktualiseras härmed.

Nedan pekar vi på någrarviktiga områden.

Vaktbundsfunktionen

vår är det angeläget att Konsument-

Enligt uppfattning

i sin av bevakar

myndigheten, egenskap funktionsmyndighet,

konsumentintresset områden. Där länsstyrel-

på avreglerade

kommuner och och statliga myndigheter har sen, landsting ansvar och och skola) ankom- (hälso- sjukvård, barnomsorg mer det dem att följa och utvärdera verksamheterna. på å sin sida bör informera sig om Konsumentmyndigheten följa upp vilka som vidtas cen-

utvecklingstendenser, åtgärder

tralt och lokalt, driva och bevaka att man tillgodoser på konsumenternas intresse av information, insyn och möjlighet att framföra Verkets samarbetspartner i dessa fråklagomål. blir förutom sakmyndigheterna även Kommunförbundet, gor Landstingsförbundet och frivilligorganisationerna. Resurssvaga behov bör särskilt beaktas när offentgruppers utsätts för konkurrens. Det är enligt vår uppfattliga tjänster att resurssvaga gruppers behov inte åsidosätts när ning viktigt verksamhet drivs i nya former. Konsumentverket arbetar utifrån ett hushållsekonomiskt där tid, pengar och kvalitet är viktiga komponenter.

perspektiv

Detta bör även för bedömningen av områden perspektiv gälla som avregleras.

210 och den ökande konkurrensen

Avregleringen

De frivilliga organisationerna kan en roll i

spela viktig opinionsbildningen genom att fånga upp, konkretisera och

informera om problem som konsumenterna möter

på nya marknader.

och

Information utbildning

Enligt vår bedömning är behovet av information och utbildning om avreglerade områden stort. Exempel på frågor som aktua-

liseras är: Vilka krav bör man som konsument ställa den

på

utförda tjänsten? Vart kan jag vända mig för att få en överblick

över olika tjänster och deras kvalitet? Vad innebär den s.k. skolpengen? Vad innefattar kommunens avtal med tjänste-

producenten?

De frivilliga organisationerna kan utgöra en värdefull infor-

mations- och utbildningskälla för enskilda konsumenter. Semin-

arier, studiecirklar och annan utbildning är sådana

exempel på

verksamheter.

De informationskanaler som Konsumentverket har, t. ex.

Råd 8C Rön, bör medverka till att med-

göra konsumenterna

vetna om effekterna av avregleringar. Att informera om modeller i olika kommuner, att föra en debatt om de som

problem

uppstår, att bevaka och tydliggöra resurssvaga ställgruppers

ning är exempel på angelägna frågor.

Vi föreslår att:

0 och om inom

Information utbildning konsumentförbâllanden

avreglerade områden ökas.

18.4¶Den kommunala verksamheten och

områden

avreglerade

Kommunen måste vara serviceinriktad och öppen för påverkan från kommuninvånarna. I kommunens ingår att

uppgifter

upplysa om vart man kan vända sig med olika frågor, önskemål

eller Den ökade konkurrensen om kunderna har

klagomål. medfört att marknadsföringen från såväl offentliga som privata

organ har ökat väsentligt. Den kommunala informationen

ges på olika sätt, t.ex. genom telefonkatalogen, kommunens tele-

fonväxel eller reception. kommuner har infört med-

Några borgarkontor, en lokal där landstinget och statliga myndigheter,

kommunen i samverkan kan informera och bistå

medborgarna

i enklare ärenden. är att samla samhällsinformation och

Syftet

olika typer av service på ett för medborgaren sätt.

lättillgängligt

och den ökande konkurrensen 211

Avregleringen

Ett annat syfte år att avlasta förvaltningarnas centrala verksam-

heter från ren informations- och serviceverksamhet och viss

ärendehantering. Genom samverkan kan också viss grundläg-

samhällsservice i glesbygd i större behållas.

gande utsträckning Inom Civildepartementet har en arbetsgrupp behandlat utmed medborgarkontor. Arbetsgruppen har vecklingsarbetet

föreslagit en lag om försöksverksamhet med kommunala med-

Kommunerna skall vidare få möjlighet att skriva

borgarkontor.

avtal med bl.a. statliga myndigheter om att sköta vissa av deras

(Ds 1993:97). remissbehandlas för närva-

uppgifter Förslaget

rande.

Den kommunala konsumentverksamhetens uppgift är bl.a.

att fånga upp och analysera problem på den lokala marknaden

och vidarebefordra dessa till Konsumentverket, som skall över-

väga mer generella åtgärder. Undersökningar visar på ett stort antal klagomål på offentliga tjänster. Konsumentvägledningen

i Göteborg har t.ex. under hösten 1993 gjort en enkät om olika konsumentproblem som kommuninvånarna redovisat.

Att konsumenterna i sin kommun kan få information, möj-

lighet att framföra klagomål, hjälp att bedöma kvaliteten angående kommunens m.m. är en av förutsätt-

skolor, daghem

ningarna för att det nya systemet skall fungera tillfredsställande.

Vi förordar att:

0¶Kommunerna fångar upp och analyserar konsumentproblem

inom den del av den offentliga sektorn som avregleras

0 centralt stöd till den lokala

Konsumentmyndig/oeten ger

konsumentuerksamheten och sprider information om erfa-

renheter från olika kommuner i landet.

18.5 samt och

Prismätningar pris-

marknadsbevakning

För att konsumenterna skall kunna fylla sin funktion i mark-

nadsekonomin krävs bl.a. en god marknadsöverblick och ett

prismedvetande. Kommittén skall därför särskilt upp-

tydligt

märksamma mellan

ansvarsfördelningen konsumentmyndigheten den nya konkurrensmyndigheten, länsstyrelserna och den

lokala konsumentverksamheten när det gäller formerna för och

omfattningen av allmän konsumentinformation om pris-

förhållanden på marknaden.

om behovet av och var dessa

Frågan prismätningar organisa-

toriskt skall höra hemma aktualiserades i samband med avveck-

212 och den ökande konkurrensen

Avregleringen

lingen av Statens pris- och konkurrensverk (SPK) och Närings-

frihetsombudsmannen (NO). Inför inrättandet av det nya

Konkurrensverket tillsattes

Organisationsutredningen på konkurrensområdet (dir. 1991:125). Utredningen granskade

även behovet av och

efterfrågan på konsumentinriktad pris-

information och länsstyrelsernas verkkonkurrensfrämjande

samhet.

SPK hade bland annat till att arbeta med

uppgift pris-

mätningar. Verket skulle analysera och bevaka

prisbildningen

inom varu- och som är av stor för

tjänsteområden betydelse

konsumenterna. Verket skulle också bevaka och

analysera

konsumentprisutvecklingen och informera om resultaten i syfte

att främja en från allmän synpunkt konkurrens och öka

lämplig konsumenternas prismedvetande.

De undersökningar som SPK gjorde var av tre typer:

0 Lokala Dessa

prisspridningsundersökningar. undersökningar

redovisade olika priser för en enstaka vara/varuvariant i

butiker och hos leverantörer på en viss ort. Som kan

exempel

nämnas priserna på villaolja i Stockholm.

0¶Lokala I dessa

prisnivåundersökningar. undersökningar j äm-

fördes butikers genomsnittliga prisnivå på dagligvaror en på

VISS ort. 0 I dessa en orts

Ortsjämförelser. undersökningar jämfördes genomsnittliga prisnivå för dagligvaror med andra orters.

Dessa undersökningar hade även till syfte att skillna-

belysa

der i mellan orter.

konkurrensförutsättningar

Organisationsutredningen på konkurrensområdet (ORK) konstaterar i sin rapport, ”Konsumentinriktad

prisinformation”,

att det från förefaller finnas ett behov av

konsumentsynpunkt

lokala prisundersökningar. Även massmedia, vissa kommuner

och eventuellt också kan utgöra tänkbara avnä-

länsstyrelserna

mare för sådana undersökningar. ORK anför att det är svårt att bedöma om det intresse som finns för lokala prisundersökningar motsvaras av en sådan betalningsvilja och

betalningsförmåga

att man kan tala om en faktisk lokala

efterfrågan på pris-

undersökningar.

För att göra de lokala krävs

prisundersökningarna det, enligt

ORK, sådan metodkunskap och varukännedom som används

vid andra prisundersökningar, t.ex. vid insamlandet av uppgifter för konsumentprisindex.

Enligt instruktionen för Konkurrensverket (SFS 1992:820)

skall den i första hand vara en

nya myndigheten lagtillämpande

myndighet som har att i konkreta ärenden göra

bedömningen

av om har agerat i strid med de förbud som finns i den

företag

och den ökande konkurrensen 213

Avregleringen

Konkurrensverket skall därför inte ägna nya konkurrenslagen. sig åt allmän information om pris- och marknadsförhållanden och har heller inte resurser att löpande göra prisundersökningar.

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar konsumentprisindex. Det finns en ute i landet med 170 intervju-

fältorganisation

och med i Örebro. Genom sitt are, en grupp telefonintervjuare kontaktnät och har SCB möjlighet att

uppgiftsinsamlande

utföra olika prisundersökningar. I ORK:s rapport framgår att SCB av inte vill genomföra undersökningar där

sekretesshänsyn man uttalar om enskilda SCB är berett att hjälpa till

sig företag. med för lokala förut-

metoduppläggning prisundersökningar,

satt att och publicerandet sköts av

själva uppgiftsinsamlandet

något annat organ.

Konsumentverket har anlitat SCB för att producera de sammanfattande redovisningar som lämnas av Konsumentverket för och ”Hushållens kostnader”.

”Matkorgen

EES-avtalet och den ökande konkurrensen kan leda till

i detaljhandelssystemet. Dessa faktorer strukturförändringar kan medföra att prisspridningen i Sverige ökar, både mellan olika i och mellan olika butiker inom samma

regioner Sverige region eller ort. Detta ställer krav på en konsumentinriktad och

information för att underlätta för konsukonsumentanpassad menterna att orientera sig marknaden. Särskild uppmärk-

på samhet bör i områden där konkur-

ägnas prisundersökningar

rensen satts ur eller Samtidigt bör i

spel kraftigt försvagats.

tillgången till ett fullgott undersökningar uppmärksammas sortiment.

Under våren 1993 utarbetade Konsumentverket en metod för lokala Syftet var att ta fram en

matkostnadsundersökningar. arbetsmodell för lokala undersökningar av matkostnader, an-

till verksamhet. Resultatet av passad konsumentvägledarnas undersökningarna skall användas i rådgivning till enskilda hushåll för att hur valet av inköpsställen kan påverka

belysa matkostnaderna.

Priskonkurrensen i detaljhandeln är i viss utsträckning av-

av hur mycket konsumenterna gynnar de butiker som hängig

ett pris vid i övrigt lika förhållanden. Information erbjuder lågt om prisskillnader mellan olika varor eller olika distributionskanaler ökar konsumenternas medvetenhet i Lokala

prisfrågor.

ger en överblick över marknaden, vilket prisundersökningar underlättar för konsumenterna att göra rationella val. Vi bedömer att prisundersökningar finns lokalt. Den

efterfrågan på modell som Konsumentverket har utarbetat kan enkelt användas både av frivilligorganisationer och konsumentvägledare för att lokala och dem i sin

genomföra prisundersökningar utnyttja

214 och den ökande konkurrensen Avregleringen

verksamhet. Såsom modellen är konstruerad kan med

syftet

och materialets vidare variera.

prisundersökningen användning

Den lokala beställaren kan alltså påverka

undersökningens utformning efter sina behov, något som bör öka efterfrågan av prisundersökningar. Modeller anpassade för att belysa pris, kvalitet och tillgänglighet på orten bör utarbetas i samarbete med Konkurrensverket. Det finns även andra att

möjligheter utföra denna typ av undersökningar.

När det gäller behovet av andra för att

prisundersökningar t.ex. belysa konkurrenssituationen i olika delar av landet eller inom en region bör denna fråga, när ett sådant behov

föreligger,

kunna lösas mellan Konkurrensverket och Konsumentverket. SCB:s erfarenheter och möjlighet att utföra tjänster ett

utgör värdefullt komplement till de båda

myndigheterna.

Vi förordar att:

0 K i samverkan med Konkurrensverket

onsamentmyndigheten utvecklar och främjar användningen av modeller för lokala prisundersökningan

KAPITEL

Närmandet

iüg

till EU

Nya insatser kommer att krävas från Konsumentverkets sida i dess

egenskap av tillsynsmyndighet för de nya lagar som har samband med EES-avtalet, b|.a. systematiska kontroller på

j produktsäkerhetsområdet.

19.1 Allmänt om konsekvenser för kon-

sumenterna och

konsumentpolitiken