Mega-byte : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ungdomens IT-röd

engagemang

trygghet

glokalsamhälle

byte

dit surfa beta 35°" närkontakt .I

proáäâåoâ

ISDN inflytande

pentium

Statens offentliga utredningar

WW 1996: 181

W Kommunikationsdepartementet

MEGA-BYTE

slutbetänkande av Ungdomens lT-râd Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, pá uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall pá remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20461-4 GraphicSystemsAB.Göteborg1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ines Uusmann

Härmed överlämnas Ungdomens |Tråds slutbetänkande MEGA-BYTE dig. Slutbetänkandet handlar framtiden. Samhället står inför mycket

om en stor omställning. är på väg i nästa samhällstas; den moderna civilisationens utveckling började med övergången Från bondesamhället

som industrisamhället tar ett nytt steg. l denna utveckling är mänskligt

nu som

verktyg katalysatorn. Som namnet antyder att den förestående

menar samhällsomvandlingen är stor, den är "mega" och det är detta "megabyte" försöker spegla i detta slutbetänkande. Varför har då tagit detta stora slutbetänkandet när våra direktiv att skulle på hur

grepp sa se

kan öka barns och ungdomars lT-användning att syntesen man menar

uppgifterna i direktiven är att helheten. är intimt förknippat med av se samhällsutvecklingen i sin helhet och kan därför inte brytas från denna. För ungdomar är det inte intressant att diskutera hur kan applicera i

man dagens samhälle, eftersom i sig kommer att förändra samhället. Därför handlar vårt slutbetänkande Framtiden, där högst naturlig del

om en av livet.

Framtiden innebär möjligheter också hot och risker. Den föreståen-

men de samhällsomställning har stor potential att utvecklas ett bättre

en samhälle för att det ska kunna ske måste uppmärksamma och åtgärda

men problemen omställningen lör med sig. MEGABYTE handlar tramti-

som om dens samhälle såsom det kan gestalta utifrån den pågående

sig om

utvecklingen gemensamt sätter mål tör samhällsutvecklingen.

upp Slutbetänkandet belyser behovet tydlig politisk vilja För att det ska

av en

möjligt att styra samhällets utveckling i riktning mot målet ett demo vara om kratiskt jämställt och jämlikt samhälle. Detta kan aldrig överlåtas marknaden.

har i detta slutbetänkande försökt redogöra lör våra slutsatser från vårt nästan tvååriga arbete. har rest landet runt och stött på både bra och mindre bra IT-projekt. har pratat med ungdomar och med

vuxna som arbetar med ungdomar. har surfat runt nätet och pratat med dem har mött där. har gett tusentals ungdomar möjlighet med och

att vara tycka vårt stora lT-rådslag i Borås, Ung QÖ. har träffat män-

genom niskor trån näringsliv, organisationer och myndigheter. har avlagt ett delbetänkande, Möss och människor SOU l99öz32l, innehållande goda exempel på lT-användning och har presenterat rapport trån vår refe

en

SkollT, med idéer lT-användning i skolan. har tillsammans rensgrupp om

med särskilt inbjudna genomfört tre visionsseminarier framtiden inom

om områdena samhällets planering och utveckling, arbetsmarknad och företa-

gande samt utbildning.

har hela tiden försökt att främst ta del människors tankar och

av unga idéer i allmänhet och framtiden i synnerhet, istället för att enbart

om om vända professorer och proffstyckare. Utifrån alla dessa möten,

oss samtal och diskussioner har format bild det samhälle vill att

en av som utvecklingen ska leda och utifrån utvecklingstendenserna tror är

som fullt möjligt att uppnå. har format vision morgondagens samhälle.

en om Visionen handlar glokalsamhället, där människan bor i den småskaliga

om

lokala miljön arbetar i den storskaliga globala miljön. Det möjlig-

men som gör detta är

Visionen kan tyckas ligga i avlägsen framtid det tror inte vi. är

en men övertygade att mycket det beskriver också kommer att ske

om av som inom tämligen framtid. Det talar för det ör kraften i den infor-

en snar som mationstekniska utvecklingen, kopplat de krav ställs för att

som oss

skapa ett ekologiskt bärkraftigt samhälle. Det kan hämma utvecklingen

som är den gamla mäktiga struktur industrisamhället utgör.

men som

lever i dagens samhälle måste bestämma för hur vill att

som nu oss samhället ska utvecklas. Det duger inte att passivt följa med strömmen, dvs. att låta marknaden styra samhällsutvecklingen. måste gemensamt forma visioner det framtida samhället; visioner tar fasta på de miljökrav

om som

ställs visioner omfattar alla medborgare i samhället, visiosom oss, som

skapar balans mellan politiken, marknaden och människan, visio ner som

leder fram ett samhälle värt att leva i för morgondagens ner som vuxna

dagens är utan tvekan ett de kraftfullaste verktyg kan - unga. av använda för att kunna skapa detta. omkullkastar begrepp och

samman-

hang är vid samtidigt möjligheter att fortsätta

som vana men ger oss utveckla välfärdssamhället i harmoni med miljön, med global hänsyn och med bejakande mänskliga värden. hoppas att detta slutbetänkande

av ska kunna bidra i den vill att MEGA-BYTE ska ett för-

processen. ses som sta inlägg i den nödvändiga debatten samhällets utveckling, vår

om om framtid.

Ungdomens lT-råd består fem ungdomar i åldern 14-27 år. Vår kom-

av mittésekreterare är 28 år och vår expert, departementsrådet Lars Bryntesson, är 30 år. har alltså ett naturligt ungdomsperspektiv det gör. är också typisk ungdomsfråga ungdomar har i regel större

en -

kompetens området ön de a|dre generationerna Dörtör skrammer inte

|stö||et fokuserar att försöka möjhgheterna med och möjoss. se |igheterna ör oönd|iga bara fantasin sötter gränserna. Kunskapen och

insikten ör nycketn tortsatt ekonomisk utveck|ing för

om menar en Sverige. |eder i nasta samhaHstas har potential att b|i |ika vö|mö-

som ende gång industrisamhöHet tast på vi||kor.

som en var, nya

Stockholm i december 1996

He/e/na Larsson

Johan Strid

Åsa Winze/I

Erik Löwendah/

Sara Andersson

/ Ulrik Brandén

Innehåll

Förord

- Glokalsamhället

Bilagor

Direktiv 200-201 Datoranvändning och tillgång till dator 202-242 Det Naturliga Stegets systemsyn 243-258 flack 259-260

Grafisk larm och layout: Ateljén Reklambyrå lllustralioner: Ebba Strid

Sammanfattning

Glokalsamhöllets utveckling

Ungdomens rr-råd identifierar tio tidens tecken som ligger till grund för den samhällsomvandling kommer att vara del av: nätverkandet, tjänstesektorns expansion, rörligheten, skapa sina egna jobb, det ekologiskt bårkraftiga samhället, hierarkierna faller, dynamik i samhällsprocesserna, voice exit, det livslånga lärandet och lokalt + glo-

balt glokalt.

En de viktigaste faktorerna för samhällets utveckling är de krav

av naturen ställer på oss. Det Naturliga Stegets naturvetarnätverk har utvecklat fyra systemvillkor samhället har att rätta sig efter: I. ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen, 2. ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen, det fysiska underlaget för naturens produktion och mångfald får inte systematiskt utarmas och effektiv och rättvis resursomsättning för att tillgodose mänskliga behov. Ungdomens IT-råd utgår från dessa fyra system villkor i sin vision om det framtida samhället glokalsamhäl-

let.

På hundra år har Sverige förvandlats från ett fattigt bondesamhälle till ett välfärdssamhällc byggt på framgångsrik industriproduktion. Det råder inget tvivel om vilken samhällsrevolution en gång industrialismen innebar och förändras vårt samhälle igen. Då,

nu när samhället övergick från bondesamhället till industrisamhället, kunde de som befann sig mitt uppe i denna stora samhällsförändring inte se vidden av omställningen. Idag står återigen Sverige för en samhällsomvandling, den från industrisamhället till glokalsamhället. Skillnaden på de två samhällsomvandlingarna är att det denna gång går avsevärt mycket fortare det kommer inte att ta hundra år och att

- vi nu kanske kan se förändringarna tydligare. Denna samhällsförändring kräver vårt medvetande och måste ompröva våra värderingar och måste ändra våra ideal.

I början av rr-utvecklingen sågs datorer endast som ett nytt slags

maskiner för rationalisering och automatisering av industriproduktionen men i takt med att informationstekniken knöts samman i nätverk, under stort medialt och politiskt intresse, framstod informationstekniken som något annat-som motor i utvecklingen av ett nytt samhälle. I det samhället handlar det tjänsteutöv-

nya mera om ning än om industriproduktion och tjänsteutövning är samarbete mellan människor. IT är mera än maskiner eller teknik. IT är en idé

idén om ett nytt samhälle som kan ta vid efter industrisamhället. Denna idé är grunden för den vision måste skapas

gemensamma som i samhället om hur samhället ska se ut i framtiden.

Samhällsomställningen kan för vuxengenerationerna kännas förvirrande och det kan vara svårt att känna att man har en fast punkt. För ungdomarna är detta ännu mera påtagligt. Ungdomarna har ännu inte hunnit någon fast punkt i tillvaron och ter sig samhällets kontu-

nu rer ännu mera otydliga. Allt större andel ungdomarna står utanför

av arbetsmarknaden. Ungdomarna i dagens kvarleva av det döende industrisamhället har för länge sedan insett nödvändigheten av förändringar i samhället. Så länge denna förändring uteblir kan

man inte räkna med annat än ett minskat deltagande i det demokratiska systemet, förakt mot politiker och etablissemang. Därför är det så enormt viktigt att dagens vuxengeneration, den styr samhället

som på alla sätt, också vågar släppa fotfästet ett litet tag för att kunna ta det stora klivet in i framtiden genom att släppa fram ungdomarna. Det kommer att innebära stora förändringar, inte minst vad gäller de sektoriserade strukturer samhället i dag är byggt på. Det framtida samhället kräver organisationer som är byggda utefter ett tvärdisciplinärt synsätt för att bättre kunna fånga den samlade kompetensen.

För att kunna förändra ett samhälle i positiv riktning behövs en vision för framtiden. Den måste skapas gemensamt i en bred och allmän diskussion för att kunna delas av alla. Frågan är alltför stor och komplex för att kunna överlåtas politikerna, för att därefter klaga

att de inte har kommit fram till någon lösning. Politikernas uppgift blir att ge underlag för en allmän diskussion om framtiden. Stora ansträngningar måste göras för att ungdomar möjlighet att delta

ge aktivt i denna diskussion om framtiden.

Det samhälle som nu växer fram präglas starkare lokal för-

av en ankring parallellt med ett globalt arbetsfält där den enskilde individens kunskap och kompetens står i centrum för utveckling och ekonomi. Denna kombinerade globalisering och decentralisering ger för-

utsättningar för att skapa ett ekologiskt bärkraftigt samhälle där individen ett större utrymme till självförverkligande. Detta samhälle

ges kallar vi för glokalsamhället. Glokalsamhället definieras utifrån tre utvecklingslinjer; den globala kommunikationen, det lokalt baserade

inkluderar globala frågor och näringslivets organiengagemanget som sering med global produktion med en lokal identitet.

Glokalsamhället kan innebära bra förutsättningar för att skapa ett

rättvist och jämlikt samhälle genom att IT ger utsatta grupper mer

möjligheter, men för att uppnå detta krävs en målmedveten ITnya strategi för samhällets utveckling.

I samhälle får utstå ett allt större mediebrus finns det ett

ett som

behov att få tillgång till fakta är granskad och presentestort av som rad någorlunda opartisk gruppering. Därför föreslås upprättan-

av en det svensk pub/it service domän Internet, vars uppgift ska

av en vara ett stöd till allmänheten att sovra i informationsflödet.

Det är ett samhälleligt ansvar att alla har tillräcklig tillgång till tekniken. Detta medför att det måste finnas tillgång till tekniken i de offentliga Ungdomens IT-råd föreslår att regeringen ska ta

rummen. ett initiativ till att sprida informationstekniken till fler offentliga rum än till enbart biblioteken. För att ytterligare möjliggöra tillgång bör dessutom IT-folkbildare utbildas inom ramen för folkbildningen med arbetsmarknadspolitiska medel. IT-folkbildarna" ska verka genom skolor, föreningar, universitet o.s.v.

Det organiserade demokratiska deltagandet i samhället har minskat bland ungdomar under de senare åren. Detta betyder inte att ungdomar inte är intresserade politik eller att påverka samhället.

av Det är så att samhällets strukturer inte passar de krav ungdo-

snarare

har på deltagande. IT ger möjligheter att pröva nya former av mar demokratiska strukturer, till exempel upprättande lokala elektro-

av niska forum för direktdemokratiskt inflytande på lokal nivå.

Det finns ingen given skillnad mellan män och kvinnor vad gäller den mentala beredskapen att ta till sig tekniken. Skillnaden i den mentala beredskapen ligger främst i linjen nybörjare erfaren använ-

dare än linjen kvinna Därav följer att iT-utbildningen

snarare - man. måste utgå från individens intressen och inte könstillhörigheten.

För att uppmuntra till nyskapande inom informationsteknikens användningsområden, utveckling av användarvänlighet, utveckling

av nya näringar, åtgärder för att stärka en jämställd och jämlik

ITanvändning och lT-utveckling, åtgärder för att stärka kunskaps- och kompetensutveckling och åtgärder för att stärka demokratin i glokalsamhället bör en "IT-akademi" inrättas.

Som ett led i att skapa möjlighet till kompetensutveckling bör

en utredning genomföras där förutsättningarna för att inrätta

en samhällspraktik för ungdomar skulle kunna utformas. Samhällspraktiken skulle erbjudas alla ungdomar och formas efter individens in-

egna tressen.

Samhället står in för gigantisk samhällsomvandling, revolu-

en en tion som kommer att lika stora eller större återverkningar i samhället än vad övergången till industrisamhället gång Samhället

en var. har här ett att föra ut kunskap denna samhällsomvandling.

ansvar om

Arbete i Glokalsamhöllet

I och med Övergången till glokalsamhället kommer arbetsmarknaden att utvecklas och förändras. I glokalsamhället är det individens kompetens och entreprenörsanda som avgör framgången för såväl indi-

viden som företaget. Kapitalet består i kunskapen och i individen, inte i maskinerna och i det ekonomiska kapitalet. Arbetsformen är det lösliga nätverket skapat för att lösa en specifik uppgift. Den fasta anställningsformen blir ovanligare och övergår till tillfälliga anlitningsformer. På den nätverksorienterade arbetsmarknaden kommer större krav ställas på individens förmåga att själv skapa sitt arbete, på individens entreprenörsskap. Den huvudsakliga tillväxten kommer troligen att ske i tjänstesektorn varför statliga satsningar i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och riskkapitalfonder bör riktas mot tjänstesektorn.

Unga människor är lika fast i industrisamhällets tänkande och struktur och har därför en stor möjlighet att möta utvecklingen mot glokalsamhället. Det finns idag ett antal möjligheter till att stöd i att starta ett eget företag för människor. Dessa möjligheter är

unga dock okända för många. Därför bör en informationskampanj riktad mot ungdomar göras om möjligheterna att starta eget företag och att

riskkapital.

Utvecklingen mot ett ekologiskt bärkraftigt samhälle kräver att den totala transportmängden minskar. IT möjliggör att arbeta närmare hemmet genom att t.ex. skapa distansarbetscentraler där den enskilde individen kan ha sin arbetsplats, oavsett arbetsgivare, vilket kommer att kunna bidra till en minskad transportmängd. Den professionella arbetsrelationen upprätthålls elektroniskt kommu-

genom nikation. Den sociala arbetsrelationen garanteras genom att arbetsplatsen delas med andra människor. Regeringen bör här initiera ett projekt i stor skala för att skapa distansarbetscentraler i samverkan mellan offentlig och privat sektor.

Arbetsmarknadspolitiken bör inriktas människor möjlighet

ge till personlig kompetensutveckling utifrån det egna intresset i ett lokalt sammanhang. Detta är en förutsättning för att lyckas med att ge människor möjlighet att skapa en egen utkomst. Arbetsmarknadspolitiken bör till stor del formas av dem som främst berörs av den

ungdomarna. Satsningar som t.ex. datorteken, vilket är en centralt

initierad satsning utan lokal förankring, är från början dömda att misslyckas. Datorteken är dessutom ett tydligt exempel att ungdomars kompetens inte togs tillvara i planeringen av projektet, det styrdes utifrån äldre generationers referensramar. Hade ungdomar utformat ett program med samma syfte hade det fått ett helt annat utseende och fått en större effekt. Ungdomens IT-råd föreslår att arbetsmarknadspolitiken bör tydligare än idag kopplas samman med den lokala näringspolitiken i syfte att skapa förutsättningar för entreprenörskap. Kommunerna bör få ansvaret över de arbetsmarknadspolitiska instrumenten i utbyte mot att kommunen erbjuder alla arbetslösa ungdomar en kommunal kompetensutvecklingsgaranti baserad på individens egna intresse. Ungdomsdeltagandet i formandet av arbetsmarknadspolitiken måste ökas, till exempel genom att AMS styrelse får en tydlig ungdomsrepresentation och att den kommunala näringspolitiken aktivt involverar ungdomar.

Ett nytt samhälle kräver nya trygghetssystem. I glokalsamhället kommer fler människor att arbeta som egna företagare. Det skapar en situation där stora delar det sociala trygghetssystemen måste

av formuleras om och där traditionella institutioner som facket som funnits till stöd för den anställde måste ändras. Socialförsäkringssystemen bör formas till att fullt ut även omfatta egna företagare.

Utbildning i glokolsomhöllet

Alla elever har rätt till att kunskaper om och förtrogenhet med informationstekniken utbildningssystemet. Detta förutsätter

genom

eleverna måste ha tillgång till tekniken, datorn måste integreras i att undervisning och därmed att pedagogiken förändras samt eleverna måste beredas möjlighet att få tillräcklig kunskap hur tekniken

om fungerar.

En ständig individuell kompetensutveckling det livslånga läran-

det förutsättning i det framtida samhället. Skolan måste där-

- är en för riktas in på förutsättningar för individen att kunna kompe-

att ge tensutveckla sig själv hela livet. Central förmåga i det livs-

genom långa lärandet är kunskap hur kan finna, tolka, värdera och

om man presentera information.

Det betyder att pedagogiken i skolan står inför en stor förändring. Idag förbereder skolan för det hierarkiskt byggda industrisamhället vilket självfallet är dålig förberedelse för ett platt och nätverksori-

en enterat samhälle. Utbildningsväsendet måste inriktas på att elever och studenter ska bli producenter av kunskap istället för idag som konsumenter. En process där eleverna inte bara söker svaren utan också tränas i att ställa de relevanta frågorna samt utifrån dessa funderar över vägar till alternativa svar bör främjas. För att uppnå detta krävs det att lärarna tillsammans med eleverna får ett större utrymme att planera sin verksamhet än vad som är fallet idag, den detalj-

egen styrning finns idag i till exempel kursplaner bör minskas eller

som helt försvinna. Detta kräver dock att metoder för utvärdering av undervisningen utvecklas och att lärarnas ansvar för sin undervisning blir tydligare i syfte att möjliggöra att formellt avkräva lärarna detta

Regeringen bör ta ett initiativ till att utarbeta ett nationellt ansvar.

för pedagogisk förnyelse. program

Utbildningssystemet bör mot ett i högre grad individualiserat och efterfrågestyrt system, Education on Demand. Eleven eller studenten är den bäst kan sina egna intressen och sina egna

som se behov, varför det är naturligt att utbildningssystemet ska formas utifrån individens val. Genom IT utvecklas också möjligheten att

egna delta i undervisningen oberoende tid och vilket ytterligare

av rurn, stärker individens möjlighet att själv styra sin utbildning.

Utbildning måste definieras till att bli med det livslånga synonymt lärandet. Mot bakgrund .av lösligare arbetsorganisationer måste det livslånga lärandet förutsättningar för individen bygga sitt ge att upp självförtroende runt den kompetensen istället för i den fasta egna anställningen eller i organisationen. l detta sammanhang måste det beaktas att mycket av individens kunskap tillgodogörs utanför skolan. Vänner, föräldrar, arbetskamrater, yrkesutövning, media, samhället och inte minst föreningslivet sändare information svarar som av som av individen förädlas till kunskap. Allt detta utgör sammantaget basen för den kompetensen och basen för möjlighet till egna egen kompetensutveckling. IT är ett kraftfullt verktyg i förverkligandet av det livslånga lärandet.

Skolan får inte avskärmas från samhället. Tvärtom måste skolan tillåta sig att utföra mer av sitt arbete utanför skolans lokaler. Dessutom bör skolans lokaler öppnas för att skapa möjlighet upp en till interaktion mellan elever och människor i arbetslivet. Skolan bör utvecklas till att vara ett centrum för all kompetensutveckling och en plats för generationsöverskridande möten. Detta uppnås bland annat genom att sammanföra skol- och folkbiblioteken till ett mediatek som förläggs till skolan. Skolan byggnad behöver utvecklas för som att möta de nya pedagogiska krav som ställs på den att skapa genom en större flexibilitet i lokalerna, bland annat att datorer placegenom ras ut i hela skolan och inte klumpas ihop i datasalar. Lokala samverkansråd mellan samhället och skola bör upprättas för att försäkra att kontakter sker dem emellan. Regeringen bör ta ett initiativ till att utarbeta en strategi för att utveckla skolan till att bli kompetenscentrum som står öppet för hela samhället och inbjuder till samtal som och diskussioner mellan generationer och över sociala gränser. Staten har ett ansvar för att den tekniska utrustning finns i skolorna som håller modern standard. en

Utbildningssystemet ska ge förutsättningar att ta till sig och bedöma fakta utifrån ett helhetsperspektiv förståelse för som ger en sammanhangen skolan ska arbeta utifrån holistisk kunskapssyn. Det - en innebär att den sektoriserade och ämnesindelade undervisningen till stor del kommer att försvinna till förmån för temabaserad en mer undervisning som kan bedrivas i åldersblandade grupper.

För att möta kraven i glokalsamhället måste fler högskoleutbildas. Högskolan ska därför byggas ut för att på sikt kunna i princip anta alla som söker. Högskolorna har stora möjligheter till utveckling

genom användning av den nya tekniken. De bör i uppdrag att utreda möjligheterna till att erbjuda sina kursutbud distans som ett alternativ till reguljär utbildning för att möjliggöra för fler individer att finna former för sin egen utbildning.

Lärarhögskolorna är centrala i såväl IT-utvecklingen som i den pedagogiska utvecklingen inom utbildningssystemet. De har ett ansvar för att de nya lärare som utbildas har tillräckliga kunskaper om den tekniken och den nya pedagogiken. Lärarhögskolorna har

nya dessutom en roll att spela i fortbildningen av de yrkesverksamma lärarna. Därför bör lärarhögskolorna ges i ansvar att anordna fortbildningar i pedagogisk förnyelse pedagogiskt verktyg för

och i IT som pedagogiska piloter vilka väljs av lärarkollegiet och har i ansvar att fortbilda lärarkollegiet. Lärarhögskolorna har också en roll att spela i utvärderingen av skolornas pedagogiska arbete. Detta förutsätter att pedagogiken får ett större utrymme inom lärarhögskolorna och i lärarutbildningen genom att statliga insatser görs för att stärka pedagogiken som forskningsgren. Utbildning om IT som pedagogiskt hjälpmedel bör blir obligatoriskt på lärarutbildningen.

I begreppet lärare ligger lära ut. Att lära ut är inte det som främst kommer att krävas av en lärare i framtiden. Lärarens roll kommer att förändras från att lära ut till att handleda och inspirera. Med detta följer att lärarens främsta kunskapsbas kommer att vara pedagogiken. Därför bör yrkeskategorin lärare ersättas av yrkeskategorin pedagoger och en pedagogisk legitimation införs för dessa för att kvalitetssäkra den pedagogiska förnyelsen och utvecklingen yrkesrollen.

av Lärarutbildningarna måste därför utvecklas till att bli en pedagogutbildning med ökade andelar pedagogik och didaktik.

Lärarens och elevens roller kommer att förändras till att bygga på en ömsesidig arbetsrelation. För att stärka detta bör läraren och eleven gemensamt upprätta en personlig utvecklingsplan för eleven. Dessutom bör lärarna åläggas att för varje termin upprätta en pedago-

innefattar alternativa undervisningsformer. gisk plan som

En de viktigaste faktorerna för att skolan ska genomgå en peda-

av gogisk utveckling är att lärarna tar till sig den nya tekniken och använder den aktivt i sin undervisning. Därför bör varje lärare en dator.

För att garantera att en pedagogisk utveckling faktiskt sker bör staten inrätta ett investeringsbidrag till kommunerna för införande av

IT i de pedagogiska miljöerna. I utbyte bör kommunerna upprätta

en strategi för införandet och användandet informationstekniken

av som pedagogiskt hjälpmedel samt att kommunen måste ställa utrustningen till förfogande även för allmänheten utanför skolan.

Inledning

Inledning

AH eller det ör

styra styras av utvecklingen - frågan

Samhällsutvecklingen tar ett nytt steg. IT tränger djupare in i våra medvetanden och påverkar våra liv i allt högre utsträckning. Utan att tänka det använder vi dagligdags och denna utveckling har bara IT börjat. I själva verket är det fråga mycket än bara om mera att använda ett nytt mänskligt hjälpmedel i i Övrigt oföränderligt samhälle. ett Industrisamhället har spelat sin roll och ersätts någonting ut nu av annat, någonting nytt, näring till på framtiden. Men som ger ny tron detta nya väcker också det är obekant och det rubbar våra ciroro klar. Det är inget konstigt med det, lika lite det konstigt som är att samhället utvecklas från fas till Samhället är dynamiskt. en en annan. Vår definition på samhället är det är resultatet individer i att av samverkan och i samhörighet, på lokal, nationell eller global nivå. Eftersom som individer hela tiden utvecklas vi ständigt prögenom att var och omprövar i takt med tiden utvecklas också samhället med

oss.

Vi är väg in i ett nytt samhälle -informationssamhället, kunskapssamhället eller tjänstesamhället, begreppen varierar. Det spelar inte så stor roll vad det kallas, det viktiga är vi är uppmärksamma att på den förändring sker så kan utvecklingen istället som att styra för att bli styrda utvecklingen. Att samhällsutvecklingen pekar åt av ett visst håll märks så snart man börjar sig omkring och att se noterar vad som händer runt Genom att försöka identifiera och analysera en. förändringsfaktorerna kan också kommando utvecklingman ta över en. Men för att veta i vilken riktning vill utvecklingen man styra mäste man ha mål för framtiden måste ha visioner. Vi - man menar att i denna brytpunkt måste skapa visioner för framtiden och då bör vi alltså skaffa oss en uppfattning utvecklingens riktning. Vi om har i vårt arbete identifierat tio tecken i tiden, vilka utgör utgångspunkt för vår vision om morgondagens samhälle. Man kan självklart tvista om huruvida dessa tidens tecken är de det finns flera rätta, om eller färre eller vilken relevans de ska tillmätas. Vi dock om menar att de tidens tecken vi har identifierat åtminstone utgör god en grund att stå på för bedöma vi är på väg och för använda att vart att när vi gemensamt bestämmer vi vill gå. Endast vart genom att vara uppmärksam på tidens tecken kan också utvecklingen. man styra

Tidens tecken att styra utvecklingen

-

.Väzverêandet

Nätverken får ökad betydelse för såväl det sociala livet som det professionella. Anställningsformerna övergår från de fasta till de tillfälliga och flera kommer i större utsträckning arbeta i proav oss att jektform. Detta gäller särskilt de ännu inte har kommit in som arbetsmarknaden, vilket till del är ungdomarna. Nätverken av stor enskilda kompetenser tenderar till del ersätta de stora företagen. Kontakter och informella kanaler framstår allt viktigare tillsamsom med entreprenörsanda och individen behöver därför nätmans en verk kan stödja henne/honom i både det professionella och det som sociala livet. I takt med den fasta anställningsformen övergår till att tillfälliga anlitningar och det professionella verksamhetsutövandet alltmera understöds verktyg tenderar arbete och fritid att av IT som smälta Arbetstiden mäts inte längre efter laguppfyllelse, samman. efter projektens behov. Arbete utförs när det behövs och inte utan enligt fastställda mallar. Detta innebär att de professionella och de sociala nätverken också smälter samman.

Tjänsteseézorns expansion

Bedömningarna varierar med utgångspunkten. Beträffande Sverige sägs femton år kommer endast tio procent av arbetsatt om kraften sysselsatta i industri- och livsmedelsproduktion. På att vara det globala planet hävdas att endast tjugo procent kommer att behöi produktionen för producera de världen behöver. vas att varor som Vad kommer då alla andra att göra Expansionen sker i en ny sektor tjänstesektorn. Denna sektor omfattar mjuk del och en en hård del. Den mjuka tjänstesektorn består arbete med männisav kor i form vård, och service. Den hårda tjänstesektorn av omsorg består arbete med utveckla människans redskap och näringar av att inom Gemensamt för de bägge underavdelningarna inom t.ex. IT. tjänstesektorn är kunskapen och kompetensen får en mer central att betydelse för individens konkurrenskraft och för samhällsekonomin.

-

l

R ärlig/letat

Människorna blir allt rörligare på arbetsmarknaden, inte så mycket i geografiskt hänseende i förmågan arbeta med olika saker, som att inom olika projekt. Detta hänger ihop med nätverken blir viktigaatt re. Rörligheten tvingas också bli större i frågan tid. De att om nya arbetena kommer att kräva större flexibilitet i relation till arbetet. en Genom det ständiga kravet på livslångt lärande och kompetensutveckling är det inte önskvärt sig för individen eller för organisavare tionen att individen stannar för länge på och arbete. I takt ett samma med att den livstida anställningen övergår i livstids anlitningsbaren het kommer människor allt oftare byta såväl arbete arbetsgiatt som vare. Kreativitet är nyckelord och kreativiteten frodas ständigenom ga nya impulser.

Skapa sind egnajobb

Begreppet arbetsmarknad bygger på det finns marknad med att en arbeten att ta del av. Utvecklingen går arbetsmarknaden mot att enligt denna definition försvinner. De fasta yrkena försvinner och ersätts av kompetenser. Med denna utveckling följer också indiatt viden inte bara har att odla sin kompetens också omsätegna men att ta den till ett värv. Det i dag är hobbysyssla kan i som en morgon vara en profession. Vi måste i större utsträckning skapa vår jobb. Det egna som ytterst avgör är individens entreprenörsanda. Det är entreprenörsandan tillsammans med kunskapen och kompetensen är som individens trygghet och blir skillnaden mellan professionell som sysselsättning och arbetslöshet.

Det ekologiskt bärkra/øga sam/Mille

Miljökraven på samhället kommer att påskynda utvecklingen mot ett mindre miljöförstörande och därmed lokalt samhälmera anpassat le. Dessa miljökrav är tydliga och entydiga varför samhället måste anpassas efter dem. Annars har ingen utveckling alls. Miljön kräver ett samspel mellan människa, teknik och och detta samspel natur måste ta utgångspunkt i samhällsplaneringen.

H ierarhema fal/er

Hierarkierna tenderar hämma initiativtagande och därmed motatt verka anpassning och utveckling. De hierarkiska strukturerna ersätts de platta organisationerna i form nätverken. l den lösa organisaav av tionen behovet ledare inte lika då individerna förväntas är av en stort för sin insats och har eget intresse att göra det. ta ansvar egen ett av Genom utvecklandet virtuella organisationer kan man ena dagen av ha arbetsledaransvar för nästa dag medarbetar. Det är ett att vara uppgiften funktionen och organisationen. I en tid där tryggsom styr het utgår från den individen är alla sin chef- det är förmåegna egen till samarbete och initiativtagande avgör framgången och då gan som finns inte plats för förlamande hierarkier.

Dynamiê isamåä//sprøøesserøza 056 tidens tempo

Samhällsprocesserna är i dag starkt sektoriserade och extremt beroende ha tid för beslutsfattande. Samhällets strukturer är av att skapade för förvalta, inte för utveckla. Men i en värld med gloatt att bala kommunikationsvägar sprids stora mängder information snabbt och krav ställs på snabba beslut kan spänna över flera samhällssom områden. Det gäller snabbt kunna sätta sig in i stora sammanatt hang. för analysera dem och lika snabbt fatta korrekta beslut. Tid att till eftertanke begränsas. Man måste ha målen klart för sig. För att kunna tidens krävs större dynamik i samhällsfunktiomöta tempo en och klara mål. nerna

Voice exil - Det går sitt inflytande på flera sätt. Det går att höja sin att utöva och verka inom det råder-voice. Det går också att röst system som sitt inflytande helt enkelt inte del beslutsfatutöva genom att ta av tande, aktivt besluta sig för inte del- exil. l samhället i dag att att ta vi flera, främst väljer utöva sitt inflytande enligt exilser att unga, att modø/len. De väljer inte köpa produkt eller att inte rösta som att en ställningstagande. Det är också kopplat till aktivt göra saker ett att för påverka göra dem utanför det politiska systeman tror att men Samhället behöver möta den här utveckling genom att förändra met. sitt demokratiska främst för att motverka utanförskap hos system, stora grupper av befolkningen.

Det livs/ånga lärandet

I det kunskapsintensiva samhället är kompetensutveckling nödvändigt genom hela livet. Inte minst för möta situationen

att av att alltfler kommer att arbeta i regi. Individen kommer bedö-

egen att mas utifrån sin kompetens, vilken är hennes/hans källa till

egen utkomst. Den ständiga läroprocessen är central är aldrig fär-

- man digutbildad.

Loka/t Globalt G/oêa/l

+

De ekologiska faktorerna fram lokalt

pressar ett mera anpassat samhälle. De ekonomiska faktorerna fram global arbets-

pressar en marknad, global ekonomi och global politik. Den tekniska

en en utvecklingen öppnar möjligheten för integrera dessa två förän-

att stora dringsfaktorer. Genom att förena kvaliteterna hos lokalsamhället med kvaliteterna i de globala sammanhangen skapas förutsättningarna för det glokala samhället.

Problemen och riskerna att styras av utvecklingen

-

Utvecklingen också antal problem för framtiden måste anger ett som sin lösning vi inte ska hamna i situation där istället styrs om en utvecklingen. Men problem är till för att lösas och genom att lyckav identifiera problemen får bättre möjligheter att stävja dem. as

Vissa grupper balkar efter

Det finns alltid risk att vissa grupper halkar efter i en utvecken ling i samhällsomställning blir dessa risker än större. IT är ett men en mycket kraftigt verktyg och inte är mycket uppmärksamma om kommer utvecklingen informations- och kunskapssamhället obönav hörligen leda till synnerligen ojämn utveckling mellan grupper att en i samhället.

K /ass- om ,êönrperspeétiv

En ojämn utveckling tenderar falla tillbaka på vissa särskilda att Den tenderar utvecklas till klass- och könsfråga. grupper. att en Därtill finns i den förestående utvecklingen en uppenbar fara att nu det framväxande samhället skapar klasskillnader, utöver att de nya gamla reproduceras. Samtidigt kan utvecklingen rätt hanterad leda till får jämställt och jämlikt samhälle -IT i sig är att ett mera mera inte ojämställd eller ojämlik.

Ut/Ji/dningssystemel /za/,éar efter

I utbildningssystemet finns inbyggd tröghet, vilket gör att det en ha svårt hänga med i snabba samhällsförändringar. I det fall vi nu att befinner i kan detta bli förödande. Om inte utbildningssystemet oss följer med i utvecklingen informations- och kunskapssamhället av helst skulle utbildningssystemet leda utvecklingen kommer vi att förlora i framtiden, i dag är unga men som stora grupper grupper som i ska de arbetar i och leder samhället. Det kommer morgon vara som bli katastrofalt för alla, som gamla, om vi genom en att oss unga eftersatthet skulle förlora hela eller delar generation i mornu av en

gon.

Arbetsmariênadsiøzstanseraa hinner inte med

Precis som i fallet utbildningssystemet finns det i fallet arbetsmarknadsinstanser tröghet i Det för de en systemet. gemensamma bägge och som avgör denna tröghet är bristen på dynamik, orsakad av de fasta strukturerna. Om inte arbetsmarknadsinstanserna hänger med i utvecklingen uppstår situation där åtgärder och politik på en arbetsmarknadsområdet är sak och där verkligheten är helt en en annan.

Segregerande arbetsmarknad

Nya, högre och annorlunda krav kommer ställas på individen att på arbetsmarknaden. Arbetena i de framväxande samhället är av annan karaktär och kräver annan kompetens än arbetena i dagens samhälle.. Därtill blir alltmera till individen själv skapa sitt upp att eget arbete. Om inte är uppmärksamma på detta är risken överhängande att arbetsmarknaden segregeras.

Aråetsmanênadsbegreppen 05/2-syslemen arfaaétion

Arbetsmarknaden är uppbyggd kring antal begrepp och ett av detta följer ett system. Begreppen urholkas med utvecklingen och systemet med dem. När begreppen inte längre fyller mening så en lär knappast systemet heller göra det. De regler och skydd gäller som i dag måste förändras om det ska någon mening överhuvudvara att taget ha dem.

Po/itziéfäraét po/itzlêeøfäraét -

Redan i dag är politikföraktet utbrett bland ungdomar. Man upplever inte ha politiken kan spela roll eller den spelar rätt roll. en att Denna utveckling riskerar att ytterligare förstärkas inte politiken om får upp ögonen för den förändring samhället håller på ske av som att och som medborgaren starkt känner i det dagliga livet. Om politiav ken inte ska utvecklas till ett spel för galleriet, avsedd enbart för ett fåtal måste politikerna forma visionerna samhällets utveckling. om Det är för att just för visionerna människor röstar på politikerna. g l Kortsiktigheten måste övergå i långsiktighet.

l

Politiken 06/1demokratin hänger inte med

Även politiken formar de allra vackraste visioner framtiden

om om så måste de demokratiska instrumenten förändras. Om visionerna

utvecklingen dras i långbänk utan att mått och steg successivt om vidtas, så kommer utvecklingen att ha sprungit i från oss.

snart Samhället utvecklas till att bli ett höghastighetssamhälle och det gäller finna former för politiken och demokratin att kunna verka

att under dessa omständigheter, så kan ta kommando över utveck-

man lingen. Misslyckas detta ersätts de politiska visionerna med de mest kortsiktiga dem alla marknadens vision, medias vision och särin-

av -

vision. Det blir fråga varje dag. tressenas en ny

Framtidens samhälle Glokalsamhället

-

I diskussionen om det framtida samhället används vi inledsom sa ningsvis olika benämningar. Kunskapssamhälle, informationssamhälle, tjänstesamhälle och IT-samhälle används alla flitigt. De flesta av dessa benämningar medför problem. De täcker inte in hela den förändring det ska beskriva. Kunskapssamhället betonar kunskaatt pen kommer att bli central, informationssamhället sätter fokus på informationens betydande roll i samhällsutvecklingen, tjänstesamhället" speglar vad vi kommer att arbeta med inte hur lever men och IT-samhället" nämner kort och gott den teknik möjliggör som förändringen. Inget dem täcker samhällsomvälvningen fenoav som men.

För Ungdomens IT-råd är den katalysator leder fram till för- IT som ändringen av samhället. IT är det redskap på gång möjliggör som en en global kommunikation och utgör möjlighet uppnå det ekoen att logiska bärkraftiga samhället. IT möjliggör kvalitativt liv närett mera mare de sina och närmare den plats faktiskt vill på. man vara Därmed spelar viktig roll på vägen det småskaliga och bär- IT en mot kraftiga lokalsamhället.

IT är ett verktyg som man kan använda i samhällsförändringen. Men det är med IT som med alla verktyg. Låter det bara ligga så man kommer ingenting att hända. Hammaren slår inte själv i spikenden möjliggör för dig att fasta spiken i väggen. Skillnaden mellan IT och andra verktyg har sådan förändringskraft är att IT en enorm att det räcker med en mycket liten vilja för att åstadkomma föränstora dringar.

Ungdomens iT-råd att ska användas för samhälmenar IT att styra let mot en attraktiv samhällsutveckling, det demokratiska att samhället ska vara den vilja får hammaren fästa spiken i väggen. som att Sverige och världen har möjlighet nå samhälle med högre en att ett livskvalitet, där flera blir delaktiga används för genom att IT att aktivt styra dit man vill nå. Ungdomens IT-råd vill nå det samhälle där alla människor har möjlighet att förverkliga sig själva genom att bedriva en verksamhet de tror på och kan utkomst som generera en för dem; ett samhälle existerar i harmoni med de som av naturen uppsatta lagarna. Ungdomens IT-råd väljer kalla detta samhälle att för glokalsamhället. Glokalsamhället förenar det globala med det

lokala globala nätverk för mänsklig samexistens. l det lokala

genom samhället bor och verkar i det globala arbetar man. I kombina-

man, tionen möjlighet till ständig kompetensutveckling

de båda har man och till mänsklig samvaro över alla gränser. l glokalsamhället bor man närmare varandra och naturen och i mindre städer än vad många av oss bor i i dag.

Den ekonomiska motorn är kunskapen som har ersatt de storskali-

industrianläggningarna. Genom nätverken möjliggörs spridningen ga

kunskap över hela världen och produktionen kan i större utsträckav ning genomföras i små enheter nära marknaderna. Tillgången till en global kunskap skapar förutsättningar för en småskalig lokal produktion. Det glokala samhället sin lokala småskalighet i det

kan genom globala möjliggöra det ekologiska bärkraftiga samhället.

G/oiéa/ram/zä//et är entreprenörens samhälle. De globala näten möjliggör marknader för enskilda med mycket specifika kompetenser. Det finns alltid någon någonstans som har behov av den kompetens just du besitter. Människan får möjlighet att forma sitt liv efter de egna behoven.

Globalitet, det lokala, personlig utveckling och tillfredsställelse

det livslånga lärandet, entreprenörskap och ekologisk bärkrafgenom tighet är nyckelorden i Ungdomens IT-råds definition av det g/oÃw/a.

G/oka/sam/zä/lel som begrepp används redan. Det är framför allt tre utvecklingslinjer som var och en har gett upphov till begreppet i de olika sammanhangen.

Kommunikationens utveckling och flöden möjliggör ett globalt

och lokalt samagerande. Det globala ansvaret för miljön utifrån de lokala förutsättningarna är ett exempel på detta, liksom möjligheten att med kommunikationens hjälp låta t.ex. en arbetsprocess färdas över världens tidzoner för att fortsätta utvecklingen av processen dygnet runt.

De demokratiska utvecklingstendenserna pekar i allt större

utsträckning att den nationella politiska arenan fråntas det politiska initiativet, vilket istället hamnar på den globala arenan genom marknadskrafterna och det ekonomiska stormakterna. Utvecklingen leder till att människor allt oftare engagerar sig på den lokala nivån, där politiken fortfarande kan spela en roll, och på den globala, där de världsliga sammanhangen får en allt större betydelse.

-Näringslivets organisering tenderar att utvecklas till global

en produktion med lokal identitet. Produktionen sker med hela Värl-

en den som marknad men den lokala prägeln behålls. Produktionen kundanpassas och sker där det fördelaktigast kund

är som men som får man lokal service.

Villkor för det ekologiskt bärkraftigt:

samhället med hjälpmedel

- som

För att kunna tala acceptabel samhällsutveckling måste sam-

om en hället utvecklas till ett ekologiskt bärkraftigt samhälle. Detta är en helt nödvändig förändring för att kommande generationer överhuvudtaget ska kunna åtnjuta någon form av livskvalitet. Det finns fyra enkla systemvillkor samhällsplaneringen måste rätta sig efter

som och naturliga utgångspunkter i utvecklingen av samhället.

se som Nedan konkretiserar några tankar om de möjligheter som finns att med större IT-användning uppnå de fyra grundläggande system-

en villkoren. De fyra systemvillkoren i sig leder till utvecklingen av det samhälle detta betänkande handlar om-glokalsamhället. En

som utförligare beskrivning systemvillkoren och vägen till det ekolo-

av giskt bärkraftiga samhället återfinns bilaga. Bilagan utgår från

som Det Naturliga Stegets systemsyn och är skriven av Karl-Henrik Robert, John Holmberg och Göran Broman.

Systemvi//êor I Ämnenfrânjørdsøéorpan får inte

systematiskt álêa i naturen

Samhället har möjlighet att styra samhällsutvecklingen mot ett ekologiskt bärkraftigt samhälle att styra sina infrastrukturella

genom investeringar mot kunskapsutveckling och utveckling av den digitala infrastrukturen. Detta skapar möjligheter för glokala samhällen att växa fram vilket i sin tur möjliggör ett minskat transportarbete och således ett minskat nyttjande fossila bränslen. Det ter sig alltså

av inte logiskt att göra allt för stora investeringar i vägnätet mot bakgrund viljan att uppnå det ekologiskt bärkraftiga samhället och

av mot bakgrund viljan att skapa förutsättningar för det glokala sam-

av hället. IT förutsättningar för ett samhälle att från de stor-

ger nya skaliga och miljöskadliga produktionslösningarna som dominerar världen i dag till mera lokala lösningar. Genom de internationella kommunikationsnäten kan företag styra produktioner Varhelst de vill utifrån ett centralt kunnande. Företag har också möjlighet att på ett effektivt sätt ta till sig den utveckling som sker på de lokala produktionsorterna samma kommunikationsnät.

genom

Svstemvi//kor 2 Ämnen fran samka//ets produktion fa°r inte systematiskt öka i naturen

Datorer, batterier, telefoner etc. innehåller alla eller mindre mer icke naturtrogna ämnen. Därför står IT-industrin inför en stor utmaning att anpassa sina produkter så att de inte innehåller konstgjorda substanser som inte förekommer naturligt. Samhället bör här ställa tydliga krav på IT-industrin för att skynda på Tcozs märkprocessen. ning av lågstrålande skärmar är ett exempel på hur krav lokalt i Sverige kan bli en global standard och då också, rätt använd, konkuren rensfördel för den svenska industrin.

Svstemvi//kor 3 Det fysiska underlaget naturens produktion oe/t mångfald inte systematiskt utarmas

G/oka/samka//et erbjuder möjlighet för människor ägna en att mera tid åt den sociala samvaron och åt att Vistas i Gemensamma naturen. projekt för att bevara kulturlandskapet och därmed bevara artrikedom kan genomföras. Genom att transportvolymen minskar till förmån för digital överföring kunskap och lokal produktion, minav tas dre areal i anspråk för vägar vilket bevarar stora naturytor. IT används inom jordbruket för att effektivisera användningen gödning och av bekämpningsmedel och bidrar således till minskad övergödning en och försurning.

Åtvstemvi//kor 4 Ejjfektiv oek rättvis resursomsattning for att tillgodose mänskliga //6/107

G/oka/sam/ta//et utgör grunden för att skapa ett samhälle på som global nivå ger alla människor förutsättning skapa bra liv. att ett Genom IT-användningen skapas förutsättningar lokalt produnya att cera de flesta de behövs och därmed minska av varor som transportbehoven, vilket är de största bidragande orsakerna till den gloen av bala miljöförstöringen. Genom blir kunskapen global och därmed IT också tillgänglig för flera människor. Brist på kunskap är en annan av de stora bidragande orsakerna till miljöförstöringen i globalt ett perspektiv. Därför bör Sverige satsa på att utveckla det svenska resurser biståndet till att ge samarbetsländerna möjlighet att ta del den av globala kompetensmarknaden.

Ungdomens rT-råd ser också ett antal konkreta miljöfrågor som behöver lösas på kort sikt, orsakade av IT eller där 1r kan spela en roll i arbetet.

Eiffeeliva/e lT-âterviøming

Allt det elektronikskrot i dag finns utgör ett stort miljöhot.

som Detta måste hand och demonteras del för del. Det är viktigt

tas om att denna hantering görs av professionella företag, då det är en mycket kunskapskrävande verksamhet. Det mesta av skrotet torde att återanvända eller återvinna. Det bör skapas incitament för att dataföretagen att använda återvunna delar i högre utsträckning än vad som görs idag. Producentansvaret är ett steg i rätt riktning. Det är centralt att tillverkaren känner för sin produkt under

ett ansvar hela dess livslängd. På så vis kommer företaget redan från början att aktivt välja bort sådana komponenter som blir svåra att ta hand om efter sammansatta produktens livslängd. Den ständiga uppgradering

hårdvaran som sker i databranschen är i sig ett miljöhot. Om utav vecklingen fortsätter i denna takt kommer en dator att vara omodern på mindre än ett par år och då behöva bytas ut. Ungdomens IT-råd

att tillverkarna hårdvara måste sitt ansvar för att den hårdmenar av vara som i dag köps ska kunna uppgraderas till nästa generation utan att man för den skull måste köpa en ny burk.

I T för effektivare matpraduêlion

Inom lantbruket pågår för närvarande en IT-revolution. Datorer används för att olika sätt effektivisera verksamheten. Praktiska användningsområden har bl.a. etablerats i fråga om användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel. Med datastyrning är det möjligt att dosera och sprida exakt så mycket som faktiskt behövs. Upp till åttio procent av gödningen och bekämpningsmedlen kan sparas genom detta. Därmed sparas också en stor energimängd efter-

mindre dessa substanser behöver tillverkas. Ungdomens ITsom av råd menar att det borde vara ett prioriterat miljömål från statens sida att lantbrukarna i högre utsträckning använder IT i sin verksamhet. Idag ger den mat äter bara en tiondel av den energi som går åt i matproduktionen. IT möjliggör att planera tillverkning och transport på ett sådant sätt att mindre energi går åt.

I Tför energieffektivisering

Genom en utökad rT-användning går det att planera Verksamheter så att de använder existerande resurser effektivare och med mindre belastning på miljö. På ett av Ungdomens rT-råds visionsseminarier framkom ett önskemål om att en liten apparat skulle tas fram som höll reda på hushållets förbrukning av vatten och el. Den skulle då varna efter att en viss mängd el eller vatten använts, så att hushållet skulle kunna börja tänka efter om de kan begränsa sitt resursutnyttjande. Den skulle helt enkelt kunna hjälpa till med att planera hushållets el- och vattenekonomi och på så sätt också delar av den övergripande hushållsekonomin. På samma sätt kan IT användas för att kontrollera och reglera större flöden. Detta skulle till exempel kunna

vad gäller trafiken.

Batterier används i allt större utsträckning för att driva alla de bärbara apparater som används. Datorer och telefoner är alla drivna av batterier. Det ställer stora krav på tillverkarna att ta fram miljövänliga och hållbara batterier som inte utgör en fara efter det att de slutat att vara användbara. Det ligger också en utmaning i att se till att det finns uttag för elektricitet alla former av kollektivtrafik. På så vis kan kollektivtrafiken utgöra en attraktiv konkurrent till bilen då det erbjuds möjlighet att arbeta under restiden.

Glokalsomhöllet EH klassomhölle eller

- nytt

en möjlighet jämlikhet

En fråga som har upptagit mycket av vår tid är om glokalsamhället kommer att innebära större klasskillnader. Kommer de annorlunda kraven individen att leda till att flera människor slås ut från arbetsmarknaden Kommer kraven på att flera ska bli egna företagare leda till en social segregering Kommer nya könsskillnader att uppstå Kommer invandrare att ha chans i framtidens samhälle

en Kommer funktionshindrade att ha det Hur går det för ungdomarna och för de äldre

I våra diskussioner har problemen varit tydliga och eftersom de är tydliga blir de också tämligen lätta att förutse. Därmed blir det också möjligt att styra utvecklingen så att farhågorna inte besannas. Vi är övertygade om att det går att undvika de orättvisor som kan lura i det samhälle som växer fram. Vi dristar oss t.o.m. att tro att vissa av de faktorer som är negativt slag på dagens arbetsmarknad kan vändas till att någonting positivt på morgondagens arbetsmarknad. Invandrare har ofta svårt att hävda sig på arbetsmarknaden i dag, trots att de ofta har en hög utbildning och stor kompetens inom ett område. På den globala marknaden kommer det att vara lättare att dra nytta av den egna kompetensen, då den kan göras tillgänglig för Vem som helst och var som helst. På den lokala arbetsmarknaden kommer kulturkompetensen, kunskapen om andra kulturer, att vara mycket värdefull. Det behövs kunskap om olika kulturer för att arbeta på en internationell marknad. Funktionshindrade har större möjligheter att göra sig gällande om de i större utsträckning kan utöva ett arbete från hemmet. I den globala världen spelar det ingen roll om man är rörelsehindrad, man har tillgång till en marknad att sprida sin kompetens på i alla fall. När man kommunicerar med informationsteknik döms man inte efter sitt utseende, utan efter vad man har att säga och vad man har att komma med. Inför IT är alla lika. IT i sig genererar inte klyftor- det år vi människor bakom tekniken som skapar dem. En grupp som inbegriper en mångfald bakgrunder och kompetenser är effektivare och ger flera och bättre resultat än en homogen grupp. Olikheten blir en konkurrensfaktor. Det viktiga är i den förestående samhällsomvandlingen få med alla och få alla att förstå vad tekniken kan användas till. Detta kan endast ske effektivt genom att utgå från individens intresse. Därefter kan individen placera in tekniken i sin värld och utifrån sina förutsättningar det är inte meningen att alla

-

ska bli datatekniker. Vi istället alla, kvinnor, män, invandrare, tror att funktionshindrade, höginkomsttagare, låginkomsttagare kan finetc., na sina användningsområden för den tekniken och så sätt nya bidra till utvecklingen av samhället. Detta är vad utgår ifrån i vårt betänkande. Vår vision det framtida samhället omfattar alla. om

Men är inte utvecklingen informations- och kunskapssamhälmot let enbart för eliten, för dem har möjlighet till sig all som att ta ny teknik och har kapacitet att ständigt kompetensutveckla sig Det är helt enkelt inte alla som tycker att det är roligt plugga. Det komatt mer alltid att finnas de både bättre på den praktiska som passar arbetsmarknaden och vill arbeta på sådan. De ska naturligtvis som en den möjligheten. Dessutom torde sådana arbeten bli välbemera talda i framtiden då de för individen till del innebär mindre stor en frihet i fråga planering det arbete än de kvalificeraom av egna mer de arbetena. Det viktiga är att alla ska förutsättningar välja ges att vilken typ av arbete faktiskt vill ha för detta ska man men att vara möjligt krävs att alla kompetensutvecklar Det är dock viktigt oss. att poängtera att kompetensutveckling inte med självklarhet betyder att man teoretiskt ska plugga in kunskaper. Man kan likaväl kompetensutveckla sig praktiskt. Kompetens är inte detsamma som teoretiska kunskaper.

Utbildningen har central roll i arbetet med undvika sociala en att skillnader. Utbildningen måste individen sådana förutsättningar ge att individen får ett faktiskt val i fråga den framtiden. Det om egna betyder att utbildningsväsendet måste helt andra arbetsmetoder och styras utifrån tydliga målsättningar individen de kunom att ge skaper som behövs för att möjliggöra ett framtida val. Det är under utbildningen grunden läggs för individens möjlighet göra sig gälatt lande i arbetslivet. Det vänjer sig vid i skolarbetet kommer man också det förväntar sig arbetets form och innehåll. att vara man av

Framtidens samhälle behöver tydlig och stark välfärdspolitik en men i en ny form. Dagens välfärdssystem utgår från har att man en fast anställning. Framtidens välfärdssystem måste omfatta de egna företagarna och de projektanställda på lika naturligt de ett sätt som fast anställda i dag.

Frågan g/øéa/sam/zä//el blir klassamhälle eller jäml:kt om ett ett mer samhälle beror alltså på de politiska beslut vi väljer att fatta på väg mot det. Det är aktiv politisk vilja sådana klasskillnader genom en kan undvikas det kan aldrig marknaden löser problemen. - vara som

Visionslöshef

Under våra möten med representanter för partier, myndigheter, näringsliv och ideella organisationer har vi noterat att samhället sak-

visioner för framtiden. Det är så att det finns en tendens nar snarare

följa efter marknaden och agera marknadens reaktioner utan att

uttrycka klar vilja vad själv vill. Det är faktiskt att en av man som vågar på det går styra utvecklingen mot en positiv framtid.

tro att att Vi denna styrning både är möjlig och dessutom positiv för

tror att samhällets utveckling.

Denna styrning kan ske på olika sätt: Genom den politiska makten med lagstiftning och ekonomisk styrning men det går också att styra marknaden med vilja och övertygelse. Ett typexempel senare är miljörörelsens lyckade insatser för att till stånd ett mer miljövänligt sortiment i livsmedelsaffärerna. Detta lyckades tack vare en klar vision vad ville åstadkomma. Exemplet visar också att all

om man utveckling är resultatet vilja, sin eller någon annans.

av en egen

Ungdomens IT-råd att det är mycket viktigt att har klara

menar visioner för hur vi vill att samhället ska utvecklas. Detta betänkande är sådan vision, politisk vision. Vi att en vision aldrig

en en menar kan bygga på endast följa marknaden, eftersom marknaden per

att definition är visionslös. det är här och som gäller för marknaden.

nu Vi hävdar därför visionen måste bygga på ett politiskt ledarskap

att

visar på väg med innehåll och andra värderingar än bara som en mera

naiv på marknaden. Vi har i detta betänkande försökt att frigöen tro

från våra förutfattade meningar eller politiska uppfattningar ra oss och formulerat vision leder till det samhälle vi vill utvecklas.

en som Det huvudsakliga verktyget för att åstadkomma detta samhälle är IT och den kraft IT besitter.

Visionen det Glokcilo samhället

om

Det år fall oe/t Har morgon i deeember någon gång i den närmare fram-

en tiden. Den /i//a orten Liteäping bereder sig på en ny dag. Ortens spårvagn rass/arpå rå/sen oe/ztidiga resenärer kliver oe/zpå. En familj vaenari

av :in lagen/zei. Modern Anna är ingenjör, fadern Bengt som a"r arbets/edig

som oe/z de två deras tre barn bor lzemma, Oskar 10, oen Stina 15 år

av som gamla. 18-årige Sven bor for närvarande på ort, /zan studerar till

annan me oe/zgår i en yriêesseo/a for det.

I den lilla köpingen börjar det röra sig framåt sjuti-

centrum av den, skolans vaktmästare öppnar för dagen och servicehuset börjar vakna till liv. De första eleverna kommer till skolan någon halvtimme

de har flextid och arbetar i projekt i grupper med stöd av sina senare, lärare. Anna kommer tillsammans med Stina till deras gemensamma arbetsplats i skolan. Anna börjar med att ta sig kopp kaffe i cafete-

en rian, Samlingsplatsen för alla studerar eller arbetar i skolan. Stina

som går direkt till lektion i geografi hålls i föreläsningssal B.

en som

Bengt går iväg med Oskar till skolan en stund senare. Han lämnar Oskar, idag ska arbeta med matematik tillsammans med några

som

sina kamrater, vid Oskars arbetsplats i skolan. Bengt tänkte sätta av sig i mediateket under dagen för att plugga lite om än det ena och än det andra och dessutom surfa in några de platser på nätet där

av han har lämnat sina uppgifter för att han har fått några nya

se om uppdrag.

Anna får sällskap sina arbetskamrater alla arbetar med

snart av som olika områden. Där finns kontoristen Lena, projektledare Ahmed, konsulten Petter, säljaren Greta, arbetsledaren Juan, läkaren Pelle och doktoranden Lisa. Ingen av dem arbetar för samma arbetsgivare,

de delar kontor och bor alla i Litköping. De trivs bra med att men arbeta nära hemmet och med att spendera mycket tid med sina familjer. Där de sitter och fikar får de sällskap av verkstadspersonalen. De arbetar med att tillverka bruksföremål i försöksverkstad

en där det experimenteras med att tillverka konsumtionsartiklar nära kunden i stället för att göra det i stora anläggningar för att sedan köra

det. Huvudsakligen arbetar verkstadsfolket med service av de ut datorstyrda maskiner sköter tillverkningen, de företag som är

som med i projektet är noggranna med att deras patent förblir skyddade varför de robotarna från sina företagskontor runt i världen.

styr om

Om projektet blir lyckat kommer det: att stå modell för tillverkningsindustrin i hela världen.

Litköpings kommersiella centrum öppnar vid niotiden. Här finns matvaror, kläder, förbrukningsartiklar och andra behövs för

Varor som att leva. Mycket av det som säljs är internationella märkesvaror som är tillverkade i närheten, bland annat i försöksverkstaden. Transporter är dyra, så det lönar sig att tillverka i en mindre skala närmare konsumenterna. De saker som inte tillverkas i Litköpingen kan beställas över Internet och hämtas efter någon dag. De mer udda matvarorna är fortfarande av nödvändighet till stor del producerade på annat håll, men det mesta av basvaror såsom bröd, grönsaker etc hämtas lokalt.

Litköpings borgmästare Magdalena sitter vid sitt kontor i skolan, som också fungerar som rådhus för borgmästaren. Hon funderar över hur lokalstyret ska kunna föra en diskussion om hur förutsättningarna för att träffas över generationsgränserna ska förbättras. Det har hållits en diskussion i den gemensamma samlingssalen och en provomröstning mellan två förslag det interaktiva lokal-Tv-nätet.

genom 60% av invånarna deltog i omröstningen, fler barn, ungdomar och pensionärer än yrkesaktiva. Det verkar att finns majoritet för

som en att aktiviteterna ska bli fler där generationerna träffas gemensamt. Frågan är nu hur detta ska göras, samhället vill inte tvinga någon något. Det måste ske på eget initiativ. Magdalena bestämmer sig för att dels utlysa tid för vidare diskussion i frågan, också

en men för att skicka ut frågan på det lokala datanätet. Hon räknar då med att många ska kunna delta i diskussionen så sätt.

Anna går till sitt arbetsrum i skolan, som hon delar med några andra. Hon arbetar för en stor multinationell bilkoncern med utveckling av nya bilmodeller. Dagens uppgift blir att designa en aerodynamisk dörr tillsammans med kollegorna som sitter på andra ställen i Sverige och världen. Hon upplever det som positivt att ha två

uppsättningar kollegor, en global som hon delar sina arbetsuppgifter med och en lokal hennes kamrater och sitter runt omkring

- grannar som henne. Det har hänt flera gånger att hennes arbetsinsats har blivit bättre tack Vare input från de som sitter i samma rum som henne och som inte har något som helst att göra med vad hon arbetar med. Ibland kommer någon de arbetandes barn in på arbetsplatsen. De

av håller ibland med en arbetsuppgift i skolan som de behöver hjälp

med och de med insatser kan hjälpa till att

som vuxna gemensamma lösa. Aven det känns utvecklande och positivt för Anna.

Stina ska efter sin geografilektion påbörja ett arbete om Litköpings historia tillsammans med några kamrater i olika åldrar. Skolan har sedan länge släppt klassindelningen efter ålder och grupperna görs med hänsyn till varje individs behov. Dessutom ses

nu blandade åldersgrupper pedagogiskt Värdefulla, då olika erfaren-

som heter blandas. De ska göra ett stort arbete om hur Litköping har vuxit fram från stenåldern till nutid, med betoning på modern tid. De håller på att lägga arbetsplan tillsammans med sina

upp en en av lärare. Kanske ska vi över till ålderdomshemmet och höra vad de

vet Litköpings historia säger någon. -Javisst, säger någon

om annan, Jag vet en gubbe som har bott här i hela sitt liv. Undrar vad de tycker om att Litköping ser ut så här nu, förut åkte tydligen nästan alla härifrån dagarna Läraren hjälper dem att formulera

vuxna om arbetsplanen och att hitta källor. På biblioteket finns böcker, på ålderdomshemmet finns äldre människor med enorm kunskap, på Internet finns både nyheter och historia. Nu gäller det bara att sålla bland all fakta. Slutprodukten bestämmer de ska bli en utställning och multimediapresentation i den samlingssalen i

en gemensamma mediateket för alla som vill komma.

I Litköping finns olika restauranger på samma gång funge-

en som rar som matsalar, för skolan, servicehuset och de som arbetar. Det händer ofta att Anna och hennes familj äter lunch tillsammans i restaurangen, eller hemma. Stämningen i restaurangen är oftast väldigt bra, det blir lite irriterat ibland mellan de äldre i servicehu-

även om set och de i skolan. Skoleleverna kan ibland bli lite väl stökiga

yngre tycker vissa.

Anna delar sitt arbetsrum med bland annat en konsulten Petter som arbetar med organisationsutvecklingsfrågor. Han arbetar med små företag i Frankrike, Malaysia och USA och hjälper dem med att bli effektivare. Han har träffat människorna i dessa företag någon gång, sköter de flesta kontakterna över videokonferens, tele-

men nu fon och Internet. Han har också skrivit bok företagsutveckling

en om

han har lagt ut ett varuhus på Internet. Försäljningen går bra, som och varje dag säljs ett antal ex av boken elektroniskt. Han får direkt

för försäljningen till sitt e-cash konto. Konsulten hjälper pengar också ibland till i skolan, även han inte har några barn i skolan ser

om han det värdefullt att komma i kontakt med ungdomar. De har

som

en spetskunskap om de senaste tekniska och kulturella framstegen som han behöver i sin roll som konsult.

Doktoranden Lisa, den tredje i Annas doktorerar i Platons

rum, filosofi och måste då och då undervisa. Idag har hon

en grupp studenter utspridda över hela landet väntar på hennes föreläsning.

som Hon går in i studion och förbereder sin presentation i datorn och kopplar sig mot de tio platser i landet där studenterna finns.

upp Hon har lagt ned stor möda på att presentationen ska intressant

vara och spännande, de pedagogiska kraven universitetslärarna har ökat mycket de senaste åren. Efter föreläsningen öppnar hon för frågor och besvarar i stunden fråga från Luleå och i nästa från

ena en en Slite. Utvärderingen med studenterna visar att de nöjda med

var hennes insats.

I verkstaden tillverkas just mikrovågsugn efter instruktioner

en från det stora företaget i Vietnam och kommer simultant över

som Internet. Det är ett försöksprojekt för det går minska

att se om att transportbehovet för produkter tillverka dem lokalt. Än så

genom att länge har verkstaden tillverkat, utöver mikrovågsugnen, bilar, köksredskap, datorer och cyklar. Försöket kommer att pågå under några år för att sedan utvärderas.

Vid elvatiden kommer 19-årige Patrick släntrande till skolan.

en Han har precis slutat gymnasiet, har nappat på skolans erbju-

men dande att ha kvar arbetsplats i skolan gratis under år för

om en ett att kunna komma igång med sitt lilla företag. Skolan ställer

egna upp med arbetsplats, telefon, dator och lite stöd under

hans första år. 19åringen har sedan barnsben varit mycket intresserad datorer och

av programmering. Nu har han uppfunnit kommer

en programvara som att kunna underlätta bokföring i små företag, Småföretagen har vuxit explosionsartat under de senaste åren, så marknaden finns där.

nog Han har under sina fikaraster del med Greta sin idé och

pratat en om har av henne fått idéer om hur programmet skulle kunna bli bättre. Greta har också lovat att fråga sitt medlemmarna i hennes nätverk om de kan vara intresserade att marknadsföra åt

av programmet honom.

I ett rum på skolan samlas deltar i ett för

en grupp som program kompetensutveckling. De går igenom ett program för att lära sig hur de kan dra igång ett eget företag. De får under års tid samhälleligt

ett stöd för att kunna utveckla sina intressen till att bli källa till

en

utkomst. De har alla olika intressen och de arbetar mycket självständigt med hjälp mycket kompetent handledare. Någon har ett

av en stort naturintresse och funderar på att försöka starta en turistverksamhet i Litköping där huvudattraktionen skulle att göra utflyk-

vara

och utfärder i skogarna runt Iiitköjving. Han får hjälp med att ter utforma sin verksamhet och med hur man marknadsför sig nätet. Han hoppas att kunna ha en fungerande verksamhet innan det här året är slut. Han har också ansökt att få låna lite riskkapital

om för att kunna köpa några kanoter och stuga på en holme i sjön vid

en Litköping.

Oskar har i skolan gått över till att öva sig på att skriva på svenska. Han har det svårt med stavningen och får därför mycket hjälp sina

av lärare och äldre kamrater. Han sitter lite avskilt tillsammans med en lärare vid dator och tränar. Det finns ett antal olika program i olika

en svårighetsgrad han har tillgång till för att hjälpa honom med just

som rättstavningen.

Oskar slutar sin skola vid två och går iväg till fritids, som ligger i anslutning till ålderdomshemmet. Där finns allt det som ett fritids ska ha; möjlighet att hjälp med sina läxor, spel och lek, kompisar och Fritids har ett projekt för att in till barnverk-

annat. pengar en samhet i ett land i Afrika. De pratar med barnen är med i pro-

som jektet i Afrika varje dag över bildtelefonen och får direkt från dem höra vad som sker i deras by och talar om vad som sker i den egna Litköpingen. De genomför allehanda aktiviteter för att få jäengar, de säljer över Internet elektroniska bevis på att man har planterar ett träd i byn, de har basarer där de samarbetar med ålderdomshemmet med att och baka Pensionärerna har fått en bra kontakt med

sy osv. de äldre i byn i Afrika och även de utbyter tankar och information. I skolan ska barnen göra ett projektarbete det land som byn ligger

om i och göra utställning Internet för att kunna sälja fler trädadop-

en tionsbevis.

Säljaren Greta ska vara ett säljmöte i storstaden klockan tre. Hon spårvagnen till tågstationen. Kollektivtrafiken har verkligen

tar utvecklats de senaste åren, och det är gratis att åka mellan klockan nio och fyra på dagarna de olika länstrafikföretagen. I rusningstrafik är det å andra sidan mycket dyrt att åka. Det bestämdes när man vill skapa incitament för människor att arbeta närmare hemmet för några år sedan för att kunna undvika den största rusningstrafiken. Det har blivit en succé, främst i storstäder som Stockholm och

Göteborg där det har lett till att det är en jämn ström av människor

åker med kollektivtrafiken hela dagen, istället för som förr som smockfullt i rusningstrafiken. Hon fram emot att träffa de män-

ser niskor som hon har pratat så mycket med över telefon och dator. Det är alltid roligt att få ansikten till röster och namn, även om man inte alltid behöver träffas direkt.

Läkaren Pelle sitter i sitt kontor i skolan och förbereder en operation han ska genomföra om någon timme. Han ska operera ett ledband på en 100-meterslöpare i USA som har tagit ett snedsteg. Han vet att det kommer att bli besvärligt och går i datorn igenom de tredimensionella fotografierna benet på 100-meterslöparen. Han vän-

av der och vrider på benet i datorn. Han blir avbruten av Anna som kommer och frågar om han vill ta en fika. Det vill han.

Familjen återsamlas hemma vid sextiden kvällen och efter middagen sätter Oskar Tvzn för att titta på barnprogrammen han missade igår. Han surfar hemsida och klickar på ikonen för

in på Tvzs dem. Efter en stund kommer Bengt och ber att komma emellan en sväng, han måste beställa ett par jeans. Oskar pausar barnprogrammet och Bengt surfar in på Ellos hemsida och får där se deras jeansmodeller. Han bestämmer sig för ett par och beställer genom att dubbelklicka dem. De kommer att levereras inom en vecka. Oskar startar barnprogrammen igen. Klockan åtta är det nyheter och de bestämmer sig för utsändningen direkt. Stina behöver ta

att se reda på lite uppgifter till sitt skolarbete och surfar till en databas med information Litköpings historia. Hon också att skicka

om passar ett e-postmeddelande till borgmästaren med några frågor. Anna har ett viktigt möte med sina Australiensiska kollegor sent kvällen och kopplar då upp sig på en videokonferens. Hon har lite problem med hur hon ska ställa den lilla kameran på Tvzn för att det ska bli bra, men lyckas till slut en bra bild.

I mediateket samlas några Litköpings föreningar för att ha sina

av respektive möten. Pensionärsklubben ska ha kafferep och en gästtalare ska berätta om situationen i Zimbabwe. Scoutkåren har

som möte i rummet bredvid för de lite de lite äldre scouterna. De plane-

för läger och de verkar de ska ha ett läger bara rar sommarens som strax utanför Litköping. Moderaterna har ett möte där de diskuterar borgmästarens förslag till hur till hur mötena över generationsgränserna ska kunna utökas. De kommer fram till att det har borgmästa-

ingenting med att göra och bestämmer sig för att skicka ett brev ren

med den andemeningen till henne. Kyrkans barnverksamhet stojar inne i barnavdelningen av mediateket. De ska göra multimedia-

en presentation om Jesus liv och leverne. Mediateket är Litköpings självklara samlingsplats och här pågår alltid aktiviteter med föreningar, skolan eller andra Det har mycket betydelsefull roll

grupper. en för skolan, men också för de arbetar i Litköping. Det är hit

som man går när man behöver få tid för sin egen kompetensutveckling.

När Anna har sitt möte med kollegorna i Australien samlar Bengt Naturskyddsföreningens lokala styrelse till möte. De utgör också hembygdsföreningens styrelse och ska idag prata hur de ska

om kunna än fler än de hundratal människor de har aktiva i att hjälpa till med att hålla några ängar öppna. De har också på agendan

att se om det går att bättre rutiner för att ordna med källsorteringen. Det har varit en del problem med att del människor inte tycks vilja

en sortera sina egna sopor och så har det kommit lite väl mycket konstiga saker i komposten också. De kommer framtill att de ska skicka ut en uppmaning över Litköpings lokala nät där de framför att det är viktigt att alla hjälper till med sopsorteringen. Den sista punkten de har på dagordningen är att diskutera vad de ska göra för att protestera mot regeringens beslut att satsa än på vägbyggen. De

mer pengar bestämmer sig för att gör ett protestbrev de skickar ut till alla

som medlemmar med en uppmaning att skicka det vidare till statsministern.

På natten kommer Linda är städare till mediateket. Hon har

som valt att arbeta med städning, trots att arbetet är ofritt i tiden. Hon måste sköta städningen mellan klockan elva på kvällen och klockan sju på Det är ett timmars jobb, det är bra betalt.

morgonen. par men Facket har drivit igenom att de som inte själv kan välja när de vill jobba ska ha väsentligt högre lön än de som kan välja tiderna själv. Linda trivs bra med sitt arbete eftersom det går att kombinera med hennes stora passion för odling olika salladssorter. Hon har till-

av gång till en kolonilott med växthus i utkanten av Litköping. Hon har blivit så framgångsrik på att odla sallad att hon har skrivit ett litet häfte med råd och dåd kring det. Det har hon sålt över Internet och får på så sätt förfrågningar från hela världen hon kan ta betalt för

som att besvara. Hon har också sin egen hemsida med reklam om sig själv på Internet, den besöks flitigt.

Det och

globala

samhälletdet lokala

g/oka/samhä///ef

Samhällets

utveckling

l.l Från industrisomhölle glokalsamhölle

På hundra år har Sverige förvandlats från ett fattigt bondesamhälle till ett välfärdssamhälle byggt på framgångsrik industriproduktion. Det råder inget tvivel om vilken samhällsrevolution en gång industrialismen innebar och förändras vårt samhälle igen. Då,

nu när samhället övergick från bondesamhället till industrisamhället, kunde de som befann sig mitt uppe i denna stora samhällsförändring inte se vidden av omställningen. Den betraktelsen kräver ett historiskt perspektiv.

Allt talar för att vi nu står inför en ny historisk epok i samhällsutvecklingen. En allt större del av svenskarna står utanför arbetsmarknaden och välfärdsstatens självförtroende är rubbat. Detta har inte skett utan vidare. I själva verket är detta tecknen som pekar den förestående samhällsomvälvningen. I denna samhällsomvandling står informationstekniken i centrum för händelserna och för utvecklingen. Vi går mot samhällsera när vi befinner oss mitt i

en ny men nu, denna utveckling, har precis som våra förfäder en gång, svårt att se vidden av omställningen och svårt att förstå vilken framtid möter.

För hundra år sedan var åttio procent av svenskarna bönder. Idag arbetar mindre än tre procent av Sveriges sysselsatta med livsmedelsproduktion. Det finns idag flera frisörer det finns bönder. År

än 1960 var femtio procent av svenskarna sysselsatta i industriproduktionen. Idag har denna siffra reducerats till hälften. Prognoserna säger femton år kommer endast tio procent av arbetskraften

att om att återfinnas i industri- och livsmedelsproduktion och de arbetstillfällen då erbjuds i den sektorn kommer att tämligen hög-

som vara kvalificerade. Vad kommer då vi andra att göra När böndernas barn en gång flyttade till städerna undrade föräldrarna oroligt hur det skulle gå. I staden fanns ingen mat. Hur kunde en vettig människa överge jorden På samma sätt är det idag många som undrar över

hur det ska när det inte längre finns plats för dem i industrisamhällets produktion. Och samma sätt som det en gång var mycket svårt att inse hur omfattande den industriella produktionen skulle kunna bli, är det idag svårt föreställa sig omfattningen av framtida informationshantering.

Den informationstekniska revolutionen är i många avseenden jämförbar med den maskintekniska, den som hörde industrirevolutionen till. Informationstekniken kommer i grunden att förändra våra liv från ett samhälle med industriproduktion och fabriker i centrum till ett samhälle dominerat av informationshantering och kommunikation. Skillnaden är att det denna gång går avsevärt mycket fortare

det kommer inte att ta hundra år.

Industrisamhället helt nytt samhälle i förhållande till

gav oss en det förutvarande bondesamhället. Industrisamhället är uppbyggt kring organisationen arbetet med maskinerna. Industriproduk-

av tionen i fabrikerna och livet i industrisamhället definieras

äger rum

den komplexa begreppsapparat byggts kring detta arbeav som upp te. För oss självklara frågor om arbetstid och fritid, semester och utbildning, arbetsplats och pension saknade mening före industrisamhället och mycket tyder på att många av begreppen kommer att förlora sin mening när går in i informationssamhället. Sveriges industri bidrar idag med endast tjugo procent av BNP. Alltfler är sysselsatta i informationsverksamheter ledning, administration,

som vård, utbildning, forskning, underhållning, information, marknadsföring, förhandling, försäljning m.m. För dessa verksamheter behövs inte fabrikerna eller fabrikernas organisation, utan kraftfulla kommunikationsnät. När maskinerna byts ut mot informationstekniken som samhällelig kärna förändras industrisamhället i sina grundvalar. Det informationstekniska samhället karaktäriseras ett rörligare, otryg-

av

marknadskänsligt samhälle, med oöverblickbara nätverk gare, mera och konstellationer samt tillfälliga och informella kontakter mellan människor, än stabila organisationer och livslånga medlem-

snarare skap. Förändringen kräver vårt medvetande och vi måste ompröva våra värderingar och måste ändra våra ideal.

Man har ofta pekat på skolans roll som uppfostrare till modernt industriarbete. I skolan lär vi punktlighet, disciplin och koncentra-

oss tion. Vi lär att sitta stilla, att inte störa andra och att fråga arbetsle-

oss daren råd när det är nödvändigt. Att arbeta innebär att utföra ett

om arbete som åstadkommer en materiell förändring, en produkt.

Tankearbete, konstnärligt arbete och kunskapsarbete kan i industrisamhället endast erkännas som arbete att de levererar

genom produkter. Arbetskompetens är detsamma pålitlighet, punkt-lighet,

som lydighet, och arbetsdisciplin. Arbetsplatsen är fabriken och den kräver en byråkratisk organisation. När inte arbetar har fritid. Arbetet spelar en huvudroll i livet och det definierar Våra liv. Arbetsbeskrivningen är ett diagram, organisationsmodell.

en

Det är i detta samhälle informationstekniken utvecklas. Först

som var det endast fråga om ett nytt slags maskiner för rationalisering och automatisering av industriproduktionen i takt med att infor-

men mationstekniken knöts i nätverk, under medialt och

samman stort politiskt intresse, framstod informationstekniken något

som annat som motor i utvecklingen ett nytt samhälle. I det samhället

av nya handlar det mera om tjänsteutövning än om industriproduktion och tjänsteutövning är samarbete mellan människor. Därför är den efterfrågade kompetensen i tjänstesamhället delvis motsatt den i in-dustrisamhället. Kompetensen i det framtida samhället utgörs för-

av måga till kommunikation, till initiativ, till att verka i högt tempo och till aktivt nätverkande. Arbetsformen blir samtalet istället för att

interagera med maskiner interagerar vi med varandra, d.v.s samtalar. Samtalet kräver ingen särskild arbetsplats, däremot mötesplatser

virtuella på nätet och verkliga i vår omgivning. Arbetet utförs inte på samma sätt på bestämda tider. Arbetsbeskrivningen övergår från diagrammet eller organisationsmodellen till /zypertexten med möjlighet att utvidga den både horisontellt och vertikalt. Arbetet utförs på

en marknad för tjänster med andra konkurrensförhållanden. Samhället går från massproduktion och masskommunikation till personliga tjänster, avpassade för individens personliga behov. Vi blir in-

mera riktade på upplevelser och de ska multimediala och interak-

gärna vara tiva. Med den mobila informationstekniken går vi från ett samhälle dominerat av fabriker och fasta organisationer till ett rörligare

samhälle, präglat av osäkerhet, högt tempo, just-in-time och oil-line. Samhället domineras av kommunikation och förändring än

snarare produktion och stabilitet.

Industrisamhället domineras stora, väl fungerande organi-satio-

av ner i vilka individen finner trygghet medlem. Industrisamhället

som är de stora kollektivens samhälle. Att vara medborgare i välfärds-

en stat, att ha pengar på banken, att ha en anställning och att för-

vara säkrad, innebär att ha funnit kollektiv trygghet utan motstycke i

en

mänsklighetens tidigare historia. Arbetet i industri-samhället ger dig en plats och det är viktigt att veta sin plats. I fabriken har man en funktion, en befattning, och rollen definieras av de gränser som denna befattning sätter för vad du förväntas göra och inte göra. Omfattningen av funktionen avgör behörigheten och även detta skapar trygghet. Man förväntas inte ta några initiativ utöver sin behörighet. I det tjänsteutövande samhället flyttas verksamheten ut från fabrikerna, kontoren, sjukhusen och övergår till ett mobilt nät-verkande. Tjänsteutövning kräver initiativ, social kompetens och förmåga till kontaktskapande. Identiteten finns inte längre i befattningen, i funktionen eller i rollen, utan i den kompetensen.

egna

Jordbrukssamhöllet lndustrisamhöllet Kunskapssamhöllet

Övergripande överlevnad materiellt personlig

y mål välstånd utveckling

,

i

Produktion mat varor i tjänster Organisations- familjen i företaget nätverket

: form

l Viktigaste mark kapital kunskap resurs F I .Samhällets/mer

lndustrisamhällets organisationer och strukturer tenderar att upplösas med övergången till informationssamhället. Kollektiven blir stora och anonyma och förvandlas från organisationer som ger plats och identitet till samhälleliga skyddsnät med objektiva mått på existensminimum, vilka visserligen håller nöden borta men som inte kan erbjuda annan form av livskvalitet. Existensen garanteras men i övrigt är man egen hand och friställd. Utbildning, vård, service, handel och underhållning behovet tjänster, till stor del

- av som består i att hantera och förmedla information, är omåttligt och under en lång tid framöver kommer tjänsteutövningen att skapa mening för en snabbt växande kår av tjänsteutövare. Så mycket vet vi. Men vi vet ännu inte hur denna tjänsteutövning ska organiseras och hur vi ska organisera samhället efter denna nya verksamhet, så att sam-hället inte utvecklas mot större klyftor, orättvisor och ojämlikhet, så att

samhället inte utvecklas till ett stort anonymt vakuum för dess invånare utan känsla av tillhörighet. Detta är en av de stora frågorna för framtiden måste börja diskutera idag innan det är försent.

som -

Vi kan utgå från att vårt svenska samhälle och våra styrande kommer att försöka försvara oss mot informationssamhällets avigsidor så gott det går. Det är bra att samhällsomställningen inte går för fort, att det finns en broms, så att får tid att uppfatta omställningen och får möjlighet Men när arbetslösheten stiger och social-

att anpassa oss. försäkringssystemen urholkas har inte riktigt tid att lyssna alltför mycket på äldre samhällsformers lösningar. Samhällsomställningen kan för de i vuxengenerationerna kännas förvirrande och det kan vara svårt att känna att man har en fast punkt. För ungdomarna är detta ännu mera påtagligt. Ungdomarna har ännu inte hunnit någon fast punkt i tillvaron och nu ter sig samhällets konturer ännu mera otydliga. Allt större andel av ungdomarna står utanför arbetsmarknaden. Det som de har utbildats för, formellt eller informellt, existerar inte längre-det har bytt skepnad. Utan erfarenhet från vare sig det gamla eller det nya samhället försvåras inträdet på den tynande arbetsmarknaden ytterligare. Klyftorna mellan ungdomarna ökar i snabb takt. Denna negativa trend måste brytas, annars riskerar

att mycket stora problem i framtiden. Ju snabbare vi inser att det är ett tjänstesamhälle vi utvecklas mot och att det därför är tjänster som vi ska utveckla, desto snabbare kommer vi att kunna sätta folk i arbete. Vi måste därför i större utsträckning orientera vårt samhälle mot nya, expansiva branscher och undersöka alla möjligheter att exportera våra tjänster. Vi måste anta utmaningen från framtiden.

Samhällsomdaningar kännetecknas att begrepp och gällande

av ordning ifrågasätts. Tidigare tydligt åtskilda verksamheter blandas och gränserna dem emellan suddas ut. Arbete och underhållning, arbetstid och fritid, offentligt och privat, myndighetsutövning och företagande, barn och vuxna, män och kvinnor saker och ting blan-

das på ett sätt som tidigare var omöjligt. Gränserna försvinner eller flyttas och nya gränser dras. Vårt industrisamhälle brottas med att försöka hålla isär tjänsteutövning och privatliv något som i tjänste-

samhället

har smält samman.

Vi upplever just nu de typiska övergångsbesvär som kännetecknar samhällsomdaningar. En fjärdedel Europas arbetsföra befolkning

av står utanför arbetsmarknaden och denna gång finns inget Amerika att emigrera till. Vi befinner oss i skarven mellan två samhällsformer

och vi måste utnyttja denna skarv till att genomföra de nödvändiga förändringarna. Ungdomarna i dagens kvarleva det döende indus-

av trisamhället har för länge sedan insett nödvändigheten av förändringar i samhället. Så länge denna förändring uteblir kan man inte räkna med annat än ett minskat demokratiskt deltagande och förakt mot politiker och etablissemang. Därför är det så enormt viktigt att dagens vuxengeneration, den som styr samhället alla sätt, också vågar släppa fotfästet ett litet tag för att kunna ta det stora klivet. Informationstekniken har potential att föra generationerna sam-

en

att åstadkomma möten. Men för att detta ska vara man genom nya möjligt krävs att alla är införstådda och med på noterna, annars riskerar informationstekniken att istället utveckla en vattendelare mellan generationerna.

Är då verkligen samhällsomstöpande teknik Ja, under förut-

IT en sättning att vill förändra samhället. IT är mera än teknik. IT är en

man idé idén ett nytt samhälle som kan ta vid efter industrisamhäl-

- om let. IT är den katalysator utlöser de förändringar som har blivit

som nödvändiga i samhället. Eftersom tron på idén är så stark sker samhällsexpansionen i huvudsak inom IT-sektorn och eller i utvecklingen av IT-användningen inom andra sektorer. När det handlar om IT har företagen inte särskilt ont eftersom man upplever

om pengar, framtiden avhängig IT och satsningarna på IT. Många anser att

som man måste dämpa utvecklingstakten det finns inte tid till eftertan-

ke med det höga tempot. Det ligger mycket i det men samtidigt är det svårt att dämpa starkt växande tro på något nytt och förhopp-

en ningsvis bättre. Återigen spelar generationsgränserna in. Dagens vuxengeneration på utvecklingen och på utveck-

har en annan syn lingens takt. Ungdomarna har bråttom. De vill förändra det samhälle

de sedan barndomen har fått lära sig är ett samhälle tillbakasom gång. Med informationstekniken skapas plötsligt förutsätt-ningar för att förena hållbar, miljöanpassad samhällsutveckling, en större fri-

en het och obundenhet samt tillväxt. IT hopp och förändrar mycket i

ger vår sinnevärld, därför att tron idén IT är så stark. I den

om meningen både framtid och utveckling.

är IT

Belackare kan säga att så sa man om radion också. Radion skulle bidra till att bryta isolering och ensamhet, revolutionera folk-bildningen och utrota analfabetismen, knyta ihop hela världen i ett osynligt nätverk och kanske också skapa en bestående världsfred. Så blev det bekant inte. Vad är då skillnaden mellan den tidens informa-

som

tionsteknik och dagens informationsteknik, motiverar denna som starka tro Radion byggde på envägskommunikation, uppifrån och ned. Det var de styrande och den tidens nomenklatur styrde som radion och avgjorde Vad sändes. Till exempel hävdas det som att nazismen aldrig hade kunnat sitt genomslag nazisterna inte om hade haft tillgång till dåtidens mest effektiva propagandainstrument. Radion föremål för styrning. I Sverige reglerade vi radion och var bruket krävde licens. Radion blev instrument för dåtidens ett styrande och den sociala ingenjörskåren. En upplyst elit talade till och undervisade folket. Detta blandades med diverse förströelse som kunde anses lämplig.

Dagens informationsteknik är utvecklad under informamottot att tion är fri. Internet är anarkiskt uppbyggt, är omöjligt kon-trollera att och omöjligt att stänga På Internet kommunicerar människor av. horisontellt den vertikala styrningen finns inte. Heliga och oheliga allianser ingås och bakom datorn är alla Det är värd anonyma. tankar och idéer som är det gäller, inte någon upplyst elits. En som hemsida www avslöjar inte med automatik din organisatoriska och finansiära styrka. Attraktionskraften till bygger dess oreglerade IT tillstånd. Att kunna kommunicera med andra jämbördig gör som en att världen flätas samman i ett ömsesidigt beroende. Genom föra att människorna samman utan förutfattade meningar skapas betingelser för förståelse för varandra och för världen helhet. Tanken på - som en fortsatt mänsklig existens i värld inte är oändlig, varken i en som fråga avstånd eller får näring och ingjuter framtidom resurser, ny shopp. Detta är skillnaden mellan den gamla informationstekniken och den nya.

aH samhället står inför revolution med lika krafnu en ny tiga öterverkningar gång övergången till som en industrisamhöllet innebar,

Q att staten upplysning bör göra medborgarna

genom medvetna den omställning håller på att ske. om som

AH förändra samhälle 1.2

eh

Sverige är nation early adapters. Vi har alltid tagit till tek-

en av oss ny nik i rasande tempo. Det alltså ingen slump att Sverige är värl-

ett dens näst mobiltelefontätaste land Finland har gått om oss. Genom vår snabba anpassningsförmåga till ny teknik har vi goda förutsättningar snabbt lära att använda och se dess fördelar. Men att

att oss IT

till sig teknik är inte detsamma som att förändra sina värderingta ny

Eftersom informationsteknikens intåg ytterst handlar om att ställa ar.

samhället till nya villkor måste också vara benägna att omvärom dera andra värden. Vi måste våga överge det som nu känns tryggt för

oviss framtid, eftersom det som vi idag finner trygghet i inte har en någon framtid. Vi måste våga lämna industrisamhället bakom för

oss

träda in i informationssamhället. Detta kommer att kräva att vi att med industrisamhället också lämnar våra gamla värderingar för nya. Är vi rustade för detta

Stabilitet spelar stor roll i vårt sätt att tänka om samhället och

en

våra liv. Förändringar upplevs avbrott i ett i grunden stabilt om som tillstånd. Varje förändring uppfattas fortfarande som definitiv-vi skriver fortfarande avtal. Vi skapar stabila tillstånd med avsikten att begränsa för förändringar; vet vad har inte vad

utrymmet men vi får och stabilitet är försäkring mot alltför stora negativa för-

en ändringar. Uppenbarligen uppfattar stabiliteten som ett värde. Vårt samhälle är organiserat i fasta strukturer i syfte att förvalta, att motverka förändringar. Men med materialistisk samhällsteori kan

en vi förvänta fortsatta förändringar i vår livsform. Informations-tek-

oss niken dessutom snabba förändringar, snabbare än någonsin tidi-

ger

Frågan är därför vi kan göra själva förändringen till livsgare. om form, att finna vår trygghet i förändringen och därmed inte behöva bli så omskakade och överraskade när förändringens nya villkor träder in Förändringen är mycket fråga om individens förändrade

en inställning till trygghet. Vi är vana vid att samhället är trygghets-

i morgondagens samhälle måste tryggheten komma garanten men inifrån oss själva istället för utifrån.

Fig. 2 Traditionellt ochframtida trygghetsbegrepp

Industrialiseringen vårt samhälle exempel på kulturens av är ett svaghet och styrka. Svagheten visar sig i hur lätt kultur går under en när de materiella villkoren förändras. Efter bara generationer ett par så är det ingen längre minns hur livet på landet, i bondesamsom var hället. Styrkan visar sig i hur svårt det är för individen stå att emot den rådande samhällskulturen, hur svårt det är att bygga och upprätthålla reservat med avvikande materiella villkor och med avvikande kultur. Industrialiseringen lovade karriärer och högre materiell nya standard. Ingen traditionell kultur verkar i längden kunna stå emot sådana löften. Är det löften bibehållen eller förbättrad materiell om standard som även denna gång kommer förändra våra värderingar att till samhället och därmed möjliggöra övergången till informationsoch kunskapssamhället

För att kunna förändra måste skapa bra förändringsklimat man ett för processen att verka Man kan överväga tillåta öar där gängatt se lagar och regler kan åsidosättas i strävan att pröva paradigm. nya Samhällets fasta struktur hindrar ofta förändringen. Samhällsstrukturerna är i grunden tämligen statiska eftersom systemen ofta är resultat av politiska kompromisser. Strukturerna är ägnade åt föratt valta, inte åt att förändra. Morgondagens samhälle måste bli mera dynamiskt och förändringsbenäget vi vill nå jämställt om ett samhälle, där alla tillåts medverka på såväl arbetsmarknad i det övrisom ga livet. Det sektoriella tänkandet är inte för avpassat morgondagens samhälle, inte för dagens samhälle. Sektortänkandet ens hör i själva verket gårdagens samhälle till och måste ersättas ett av mer tvärsektoriellt och tvärdisciplinärt synsätt. Ingen människa lever isektorer

Traditionell tolkning Alternativt tänkande Samhällets syn

Vision Lönearbete Kunskapssamhället: kunskap kultur kommunikation kreativitet - Mål Full sysselsättning Ett aktivt samhälle

Värdeunderlag Tillväxtsamhälle Livskvalité Gemenskap Identitet Arbete ett mål i sig Ett meningsfullt liv Framtidens Vad lönar sig Självgående kompetens kvalificering Livskompetens Social kompetens

Människosyn Styrning Kreativ Vill ta ansvar Resursrik Klient Unik Utbytbar

F 3 Traditionelltsektortäniéandeoelzalternativttänkande

l O

att människans trygghet i större utsträckning måste övergå utgå Från ett "inifrån-perspektiv" istället För att

ett "utifrån-perspektiv",

att samhället måste bli dynamiskt och iörändringsmera I

benäget,

att samhällets sektortänkande måste ersättas ett av mer tvärsektorieiit och tvärdiscipiinärt synsätt.

1.3. Framtiden idag

Varför diskuterar vi i så liten utsträckning framtiden Individen skaffar sig en pensionsförsäkring gör inte så mycket för men mera att aktivt utforma sin framtid. Livet rullar på i invanda gängor och varje större förändring kommer som en överraskning. Om frågar man en person hur dennes liv kommer att ut femton år är det troligt se om att man får ett svar i stil med "Det har jag inte funderat så mycket över. Ungefär som nu, skulle jag tro. Organisationer och samhällen är som individer i detta avseende. Inte heller där görs så värst mycket reflektioner över framtiden. Ändå skulle individer, organisationer och samhällen kunna utöva ett mycket övertänkt och aktivt stort, inflytande över sin framtid, istället för bara passivt den att ta som den kommer. Framtiden är ett resultat dagens beslut och dagens av icke-beslut. Det står klart att står inför omfattande förändringar av vårt samhälle och därför måste vi arbeta med denna förändring Vi nu. måste fundera över framtiden och vi måste finna lämpliga strategier för den, så att samhället inte utvecklas till något Vi inte vill medan vi står och tittar på.

När bilen gjorde entré i samhället lät samhället sig snällt anpassas. Idag lever vi i stor utsträckning efter bilen. Vi jobbar, bor, handlar och tillbringar vår fritid efter bilens villkor. Med den tekniken nya torde bilens betydelse samhällsformerare kunna minska för som men att inte historien ska med informationstekniken upprepas - nu som undergörare måste samhället vägvalen för framtiden. Om - ange anger hur vi vill att samhället ska utvecklas, så kommer tekniken för ändamålet att så småningom komma. Men hela tiden ligger om man steget efter och bara koncentrera sig och integrera att anpassa ny teknik i dagens samhälle, så kommer tekniken samhällsatt styra utvecklingen precis så skedde med bilen. Det gäller därför - som att ange visionerna och att utgå från allt är möjligt. Vi kan inte att styra utvecklingen om vi inte talar vart vi vill den. om styra

Kanske är samhällsutvecklingen på väg än komplext mot ett mera samhälle som allt färre egentligen begriper Alltfler kan tycka sig drivande i systemens utkanter utan att veta särskilt mycket dess om inre. Då kan inte förvänta sig något större intresse för medman att verka i utformningen av det framtida samhället. Men då måste vår uppgift vara att försöka förklara samhället, att blottlägga det och visa

på sambanden, förklara hur saker och ting hänger ihop. Det kanske är den primära uppgiften för att få folk engagerade i samhällsutvecklingen och därmed i utvecklingen av vårt demokratiska system.

Det är alltså dags vi börjar diskutera framtiden. Ett samhälle i

att ständig förändring behöver också ständigt nya idéer om vart det ska

och vägarna dit. Vägvalet är aldrig givet. Vi måste utveckla

om våra visioner och det långsiktiga tänkandet. Dagens politiker är överlastade med dagsaktuella bryderier genast måste avhandlas

som eftersom samhällets höga tempo kräver det. Därtill ställer krav administrativ kompetens av våra politiker. Sammantaget rimmar detta illa med möjlighet till och intresse för reflektion. Framtiden är inte fråga på och sedan lägger åt sidan. Därför måste

en man ger svar vi försöka sprida diskussionen framtiden i samhället och inte en-

om bart belasta våra politiker med den, för att sedan skylla på politikerna för de inte lyckats behandla frågan. Vi måste försöka skapa en

att folkrörelse framtiden; i skolan, arbetsplatser, genom medbor-

om gerliga forum och i media måste framtiden dryftas. Politikernas uppgift är att oss underlag och visionära idéer för diskussionen men

ge

förse med redskapen så diskussion kan föras på bred också att oss en front. Politiker och medborgare måste genom ett fruktsamt växelspel tillsammans forma visionerna för framtiden.

Informationstekniken utgör basen i den samhällsomvandling nu står inför och som många menar är lika omstörtande, eller rent av

omstörtande, gång övergången från bondesamhället till mer som en industrisamhället I takt med informationsteknikens intåg förän-

var. dras värderingar och attityder hos främst de unga. De normer som en gång vägledande i samhället gäller inte idag. Dagens unga har

var andra utgångspunkter för sitt handlande och för sina värderingar, varför förändringar kontaktytorna mellan samhället och ungdomarna

av blir nödvändiga. Informationstekniken är mycket mera än bara ett införande ett nytt hjälpmedel. Den yttersta konsekvensen av IT är

av

förändring samhället. Vi måste därför bestämma oss för om vi en av vill styra denna förändring eller inte.

Vi att det fullständiga steget in i nästa samhällsfas infor-

menar mationssamhället, kunskapssamhället, eller vad man nu vill kalla det

hör framtiden till. Och framtiden hör nästa generation till. Därför är det så otroligt viktigt att ungdomars dessa frågor kommer i

syn ljuset. Det är också därför vi har som inriktning på arbetet att

som söka formulera långsiktig vision morgondagens samhälle ur

en om

vårt ungdomsperspektiv. Ungdomarna i samhället och

är en resurs det gäller att tillvarata den resursen när ska diskutera vägval och

man samhällets utveckling. Med teknikens hjälp har förutsättningarna för kommunikation mellan ungdomar och över generationsgränserna avsevärt förbättrats. Det gäller att utnyttja denna möjlighet så

nya att samhällets kollektiva kompetens kan användas på bästa sätt, inte bara i morgondagens samhälle utan också inför klivet in i morgondagens samhälle. Det största hotet bra samhällsutveckling är

mot en att inte se möjligheterna omkring ungdomarna.

oss -

GH det krävs visioner För att kunna påverka samhällsut-

vecklingen,

att politikerna har ett särskilt För att Forma visio-

ansvar

nerna,

att det ör viktigt att alla är delaktiga i visionsskapandet.

-

Glokalsamhället

samhälls-

ett

nyH

begrepp

Förändringen till glokalsamhöllet 2.l

De traditionella yrkesområden förändras med samhällsutvecklingen. Det krävs allt högre utbildningsnivå hos de som anställs. De nya arbetstillfällena kräver allt högre kvalifikationer medan de lågkva-lificerade arbetsuppgifterna försvinner. Denna utveckling sker över hela västvärlden och inom alla sektorer, inte minst inom industrin. Även i traditionella sysslor jordbruk och hantverk används IT i

som allt större utsträckning. Samtidigt leder internationaliseringen och informationstekniken till att produktion och produktutveckling sker där villkoren är det mest gynnsamma. Kopplingen till en viss nation får stå tillbaka för verkandet i det globala nätverket. Men i tjänstesamhället är tjänstens individualisering viktig. Alltså måste tjänsteproducenten skapa känsla närhet till kunden, såväl mentalt

en av

spelar det ingen roll de facto i som fysiskt. Som kund var en vara pro-

duceras det som är viktigt är att får lika god service än - man var man bor. Ett annat exempel kan illustrera övergången till glo/éalsom ett samhälle är Agenda 21. Företrädare för världens länder samlades på den globala i Rio de Janeiro för utverka riktarenan att gemensamt linjer för ett lokalt miljöarbete i global värld. en

IT ger två utvecklingslinjer: globalisering och decentralisering. Informationssamhället är det globala samhället också det lokala. men IT är på väg att radikalt förändra innehållet i mångas arbete och skapar möjligheter till kommunikation och arbete över stora avstånd. Med den informationstekniska utvecklingen ökar möjligheterna att arbeta globalt men att bo lokalt. Industrisamhällets mastodontlika betongmiljöer kan förhoppningsvis överges dem inte trivs där av som och de redan bor i lokalsamhällen behöver förhoppningsvis som aldrig flytta till städerna de inte vill. Samhället utvecklas om mot ett g/oéa/sam/zä//e och ger ny näring åt tidigare politiska visioner om lokalsamhället. Städerna byggdes för tjäna industrisamhället, då att var bundna i tid och rum. Med IT ökar möjligheterna för människan i gemen att bo på plats att verka på plats. en men en annan Självklart kommer även många i framtiden att vilja bo i städerna, kanske framförallt de poängen vi inte nödvändigtvis unga, men är att måste bo i städerna om vi inte vill. Vi får på ett helt annat sätt möjligheter att göra ett val. IT gör det i större utsträckning möjligt också att försörja sig platser där fastighetspriser och levnadsomkostnader är lägre än i storstäderna. Därmed torde flera attraheras flytta till att ut platser där livskvaliteten kan mätas i andra värden än i Och pengar. de som redan bor på avspända platser får med ökad inflyttmera en ning större möjligheter att klara sin för-sörjning. IT har redan idag givit nytt liv till döende glesbygder och vi spelar våra kort rätt om kan förhoppningsvis denna trend förstärkas.

Utvecklingen beträffande människors deltagande i de demokratiska processerna går mot att människor i större utsträckning engagerar sig å ena sidan det lokala planet och å andra sidan på det globala planet. Den jordnära vardagen och det globala sammanhanget framträder som allt viktigare medan den nationella i större arenan utsträckning ifrågasätts demokratisk plattform. Politikens som en tilltagande internationalisering förstärker denna utveckling.

IT-rådabedömer

,Ungdomens

att giokaisamhöiiet ör ett levande begrepp För Framtiden

utifrån tre utveckiingsiinjer:

kommunikafionens utveckling och Höden 0

möjiiggör eh g|oba|t och |oka|t samagerande,

demokratiska utveckiingstendenser med ökat

engagemang på giobai och iokai nivå,

nöringsiivets organisering med g|oba| produktion

|o|a| identitet.

men

2.2. Glokolsomhöllef både för individen och kollektivet

-

I samhällsutvecklingen betonas individen alltmera. Allting individualiseras och det är i den egna personligheten och kompetensen

som individen måste finna trygghet. Kommer med detta individanpassade samhälle solidariteten och känslan för människokollektivet att försvinna Vi tror inte det. Snarare är det så att dessa starka mänskliga värden får andra uttrycksformer. I glokalsamhället utvecklar individen ett patos för den lokala omgivningen och för den globala helheten. Mellannivån, dagens nation, tenderar dock att hamna på mellanhand. Allting tyder att människor i högre utsträckning intresserar sig för sin närmaste omgivning genom lokala demonstrationer

och aktioner, enfrågerörelser medan intresset för den natio-

o.s.v nella arenan och partiets massideologier kommer i skymundan.

mera Genom den ökade globaliseringen kommer omvärlden allt närmare oss och utvecklar förståelse och känsla för omvärldens problem.

ny Miljöfrågorna är globala, liksom problemen med överbefolkning och svält. Vi lever i det lilla, det lokala men tänker i det stora, det globala.

Individen måste alltid kunna samordna sina intressen med andra, varför samhället aldrig kan bli individbaserat. Annars det inte

vore ett samhälle. Människor lever tillsammans och verkar tillsammans. Så har det alltid varit och inget tyder på att detta grundläggande mänskliga drag ska försvinna. Den fasta organisationen övergår till de lösliga nätverken i glokalsamhället. Den mänskliga verksamheten delas i grunden upp i ett professionellt nätverk och i ett socialt. I nätverkandets tidevarv lär dessa nätverk smälta i allt större

samman utsträckning, tillsammans med sammanflätningen av arbete och fritid. Denna utveckling kan mycket väl betyda att den sociala

gemenskapen ökar men att den får andra former. Det är individ jag är

som stark men det är enbart tillsammans med andra individer jag kan ha någon glädje min styrka. Med fokus individen istället för

av organisationen blir utrymmet för hämmande hierarkier mindre till förmån för ett mera platt organiserande. Därmed ökar möjligheterna för mänsklig samvaro på lika villkor och över gränser som inte möj-

vore liga i industrisamhället.

Det är dock viktigt att komma ihåg kan innebära oändliga

att IT möjligheter för Vissa men kanske inte för alla. En utveckling mot ett

individbaserat samhälle måste därför alltid ha som mål att ommera fatta även dem känner sig osäkra eller begränsas av olika anled-

som ningar. lT kan medföra nya möjligheter för funktionshindrade och IT i sig självt gör inte skillnad på etnisk eller social bakgrund det är

människor gör dessa skillnader. Men att an-vända infor-

som genom mationstekniken kan Vi förhoppningsvis skapa bättre för-utsättningar för de i dagens samhälle utsatta grupperna. Med IT ställs som sagt

krav på individen och andra förmågor än de som gällde i industrinya samhället. Därför torde det finnas möjlighet för andra grupper att göra sig gällande i glokalsamhället än vad som var fallet i industrisamhället. De är beroende kroppsspråk kan dock bli lidande

som av med den typen kommunikation, så länge andra inte lär oss

nya av att tolka de nya uttryckssätten för abstrakta idéer och uttryck. Faktum är att dyslektiker ofta är de som är bäst på att skapa en hemsida på därför att de har förmågan att uttrycka sig i symboler.

www", Men för att detta ska verkningsfullt i en verbal värld, så måste

vara

har den Verbala förmågan vidga oss och lära oss att allting inte som behöver uttryckas i ord. En beråttarprocess kan faktiskt ske på flera sätt än bara med hjälp det skrivna och sagda ordet. Multimedia är

av perfekt i detta avseende, genom att det kan transportera såväl text och ljud som bild och video.

att informations- och kunskapssamhället har förutsätt-

ningar att bli rättvist och jämlikt samhälle

ett mera

genom att ger utsätta grupper nya möjligheter,

Q

att det krävs målmedveten IT-strategi för rättvisa och

en

jämlikhet för att detta ska lyckas,

att samhällets på kompetens därför måste breddas.

syn

2.3. Fomilien, hemmet, medier och fritid i glokolsomhöllet

Nya informationstekniska tillämpningar för bruk i hemmen är under utveckling. Bredbandskommunikation utvecklas för att integrera hushållens kommunikation med omvärlden och börjar byggas in

nu vid nyproduktion bostäder. Om tio år kommer de analoga radio-

av sändningarna att avslutas i Sverige och till dess ska den digitala radion vara utbyggd. Den digitala radion kommer förvisso inte att innebära särskilt mycket nytt. Det nya är radio på Internet, vilket medför att lokal, småskalig radioproduktion kan global spridning. Digital TV är under utveckling. Med utbyggd digital möjligheter

TV ges nya till interaktivitet och individuella valmöjligheter. Digital Tv-teknik möjliggör också sammankoppling och nåtverkstjänster

en av Tv:n som Internet. Videokonferenssystemen utvecklas hela tiden och möjliggör multimediala telefonsamtal. Mycket forskning och arbete inriktas också att skapa små datorenheter för att koppla

samman hushållens olika apparater, så med små kontrollenheter

att man kan styra hemmets olika funktioner. Vi kommer att möjlighe-

nya ter att utföra vårt värv från vårt hem. Vi att familjemedlem-

menar marnas viktigaste IT-miljö i framtiden kommer hemmet.

att vara

Svenskarna är flitiga konsumenter dagstidningar. Många hushåll

av håller sig med både lokaltidning och rikstäckande tidning.

en en Den informationstekniska utvecklingen pekar dock mot att mediekonsumtionen och medievanorna håller på att ändras. I glokalsamhället torde allmän nyhetsförmedling svårt betalt för

vara att ta redan idag får man nyheter gratis via Internet och de flesta större tidningar och nyhetsförmedlare, lokala och nationella globala, hål-

som ler sig med en hemsida på Internet. Det i framtiden torde

som man kunna ta betalt för är fördjupad journalistik i särskilda ämnen. Risken med denna utveckling är att den seriösa undersökande och granskande journalistiken får stå tillbaka, eftersom dess kommersiel-

värde inte är självklart.

Medier och nyhetsförmedling utvecklas mot att rikta sig den

mot enskilde individens intresse snarare än det kollektiva intresset. Vi väljer själva vad vill ta del i form nyheter och underhållning,

av av när vill ta del av det och vill ta del det. Detta torde

var av ge ett större utrymme för lokala nyhetsförmedlare, eftersom de har större möjlighet att individualisera nyheterna, och de globala nyhetsför-

medlarna, eftersom de kan förmedla de världsliga sammanhangen. De nationella nyhetsförmedlarna riskerar därmed att hamna i skymundan i takt med att intresset förskjuts från den nationella arenan till den globala och den lokala.

Distansutbildning och distansarbete framstår som alltmera som alternativa former för individens verksamhetsutövning. Även dessa

om former aldrig kan eller bör helt ersätta andra fysiska miljöer för vår verksamhet, tenderar hemmens betydelse att öka som bas för vår verksamhet. Med en ökande andel av vår tid i hemmen suddas gränserna mellan fritid och arbete, studier eller kompetensutveckling ut alltmera. Vi väljer i större utsträckning när ska utföra vår verk-samhet och när vi ska Linna oss avkoppling. Om arbetar hemifrån och därmed också kan spendera mera tid med familjen till vardags, lär också större behov av att möta andra när vi vill koppla av. Mötet behöver dock inte alltid ske i den verkliga världen, utan kan också ske i den virtuella världen. Man kan mycket väl tänka sig en utveckling av virtuella biografer eller teatrar, där efter att ha sett föreställningen hemifrån diskuterar denna med andra människor i ett virtuellt rum. Det är dock knappast troligt att denna form av avkoppling blir den dominerande den lär växa fram ett verkligt alterna-

men som tiv.

IT ger nya valmöjligheter för människor. Tidsbegrepp sätts ur spel och individen får möjlighet att enskilt eller tillsammans med andra själv välja när man vill göra vissa saker och när man inte vill det. Individer föds med olika tidsrytmer och detta kan också hörsammas med hjälp av IT. Men för att valmöjligheten inte ska vara skenbara måste vi verka för att människor får tillgång till IT, för att hemmen får tillgång till IT. Hemmen framstår alltmera som såväl individens

familjens viktigaste rT-miljö, bas för våra liv i ett inforsom som mationssamhälle. Därför måste IT ingå som ett slags basutrustning i våra hem om ska kunna med hela samhället i utvecklingen. Detta kräver kraft, i form av pengar, uppmuntran och pedagogisk förmåga, har sagt att samhällsrevolution sker utan möda

men vem en

Under vårt rådslag, Ung IT 96, genomfördes en undersökning av ungas attityder och värderingar i förhållande till IT. Där framkom bl.a. att i dagsläget lär männen sig att använda IT i framförallt hemmiljön och på informell väg. Kvinnorna däremot, lär sig 1T-användning på formell väg och i miljöer som skolan. I hemmen tar männen över, sas det. Varför är det så En av förklaringarna, som också stöds

av enkätsvaren, kan vara att det beror på att männen ge-nerellt har en bättre kunskap om IT-användning och att kvinnorna uppfattar sig själva som mindre kunniga än de kanske i själv verket är. Om hemmet blir den viktigaste IT-miljön måste inrikta oss på att höja kvinnors kunskaper om IT generellt och specialrikta insatser mot såväl skola som hemmiljön i detta avseende för att på flera fronter skapa förutsättningar för att höja kvinnors kunskaper om iT-användning.

Det måste vara roligt att använda IT om iT-användningen ska det genomslag behövs för jämlik utveckling samhället.

som en av Därför bör satsningar som höjer iT-kunskapen inriktas våra intressen, oavsett om dessa är betingande av våra professionella eller sociala roller. Är nyttoorienterad vill också hur kan

man man se man

nytta av iT-användningen, är man mera nöjesorienterad vill man se hur IT kan ge förströelse. Vi måste vädja till våra olika sinnen när vi påvisar det nya verktygets användningsområden. Genom att inkörsporten baseras på de egna intressena blir det sedan lättare att också använda det nya verktyget i andra sammanhang. IT är ett nytt verktyg för vårt logiska tänkande och för våra känslor det gäller därför

att utbilda människan i IT-användning på bägge dessa sätt.

Gränsen mellan fritid och skolarbete, liksom mellan fritid och yrkesarbete, suddas ut i takt med att IT får en större del i våra liv. Sysslor som i dag anses som fritidssysselsättningar kan i morgon vara ett arbete. Det är kompetensen som avgör detta. Därtill kommer vi i större utsträckning att själva välja när arbetar och när är lediga och vad menar med fritid och med arbete. Detta innebär att det inte är riktigt ändamålsenligt att särskilt föreslå åtgärder som ska främja IT-användningen på fritiden. Som sagt bör istället

ovan man inrikta sig på att fundera över hur lT kan kopplas till olika intressen, oavsett om dessa i dagens mening är att anse som fritid eller

som arbete.

lT-rådbedömer

Ungdomens

s

att hemmen i Framtiden kommer individens vikti-

att vara

gaste lT-miljö,

att samhällsutvecklingen kommer att leda till att sövöl

skolarbete yrkesarbete kommer att tydligare

som

inriktning på individens intressen,

att särskilda satsningar på lT-anvöndning på fritiden

dörlör inte ör meningstullt.

Ungdomens IT-råd använder informationstekniken till att bl.a. hålla möten med hjälp av bildtelefoni. Det är ett utmärkt sätt att mötas utan att man behöver resa kors och tvärs och utan att man behöver avsätta för mycket tid. Vinsterna i tid, pengar och minskad miljöbe-lastning är uppenbara. Men denna mötesform är inte gängse, Varför byråkratiska hinder direkt uppkommer. Bristen i regelsystemet uppenbaras för t.ex. en ungdomsförening för att kunna

som kommunala eller statliga aktivitetsstöd måste vara fysiskt närvarande. Detta bör genast ändras på.

föreslår

,UngdomensJI-srád

77 .,

att virtuella möten med hjälp t.ex. bildteleioni iöm-

av

ställs med verkliga möten i tröga bidrag till Före-

om

ningsverksamhet m.m.

2.4. Möten och kommunikation i glokolsomhöllet

Samtidigt som mötesfrekvensen ökar har möten idag blivit mer formaliserade. Man möts ofta med almanackans hjälp och i små grupper. Kollektiva möten sker ofta genom massmedia och spontana möten sker huvudsakligen i närmiljön. I framtiden kan man tänka sig kollektiva möten genom att tekniken ger upphov till att nya

mera gemenskaper kan bildas. Samtidigt kommer individen i högre utsträckning att själv Välja vilka möten han vill deltaga i utifrån de egna intressena. Media blir mera individualiserad liksom mötena blir mera intressespeciñkt orienterade. Nya möten kan uppstå mellan människor som annars inte skulle mötas och andra kan försvinna. Infor-

mationsteknikens genomslagskraft lär öka i framtiden i takt med att bredbandsleiêøziéøn utvecklas ytterligare och det blir möjligt att i samma nätverk överföra text, ljud, bild och video samtidigt men mötets betydelse lär inte minska. Internet möjliggör nya möjligheter för människor att finna jämlikar utan att behöva ta hänsyn till t.ex. geografiska avstånd. Den tidens nätverk är inte nationsbundna

nya subkulturer skapas med människor från hela världen. Med den nya tekniken har byskvallret fått globala förtecken.

I glokalsamhället bedrivs mycket av vår verksamhet genom samtal med varandra. Samtalen kräver möten. Vi behöver mötesplatser, platser där tjänster kan marknadsföras, demonstreras, bytas och utföras. Vi behöver professionella mötesplatser och behöver mötes-platser för social avkoppling. Vi behöver virtuella mötesplatser och behöver verkliga mötesplatser. I industrisamhället var fabriken mö-tesplatsen. När fabriken försvinner behöver finna nya och andra mötesplatser. IT ger inte bara upphov till nya möten skilda från

mötena i industrisamhället också upphov till mötes-

- utan ger nya platser, virtuella sådana men också verkliga.

Skolan bör kunna bli en mötesplats för samhället genom att den öppnas upp och bjuder in till samtal och diskussion. Biblioteken kan också bli mötesplatser, platser för samtal. Bibliotekarierna kan bli informationsadministratörer, diskussionsledare. När biblioteken ger allmänheten tillgång till informationstekniken och till Internet så bör det ske under livligt samtal. Skylten Tystnad bör ersättas med Plats för samtal. Vi redogör mera för vår syn på biblioteken och på skolan som mötesplatser i kapitlet om utbildning.

I den virtuella världen behövs också mötesplatser. Marknadsplatser drar snabbt till sig besökare därför det

som nu poppar upp att är något slags fast punkt i ett i övrigt anarkiskt och oöverskådligt virtuellt samhälle. På marknadsplatserna kan människor snabbt orientera sig vidare genom att använda /änéssêdjfferiet eller en sökmotor Eller också stannar kvar på marknadsplatsen, för där finns det

man mesta: nyheter, shopping, prat, resor, etc Marknadsplatserna är tydliga exempel behovet av mötesplatser.

Som tidigare har nämnt ger IT nya möjligheter för möten över generationsgränser för att mötet ska kunna äga behövs mö-

men rum tesplatser. Vi menar att vi måste bygga generationsöverbryggande centrum för diskussioner mellan generationerna samhället och

om dess utveckling, i syfte att tillvarata samhällets kollektiva kompetens i samhällsutvecklingen. De kan lära de äldre mycket den

unga om tid lever om hur IT kan användas och till vad. Att de äldre kan lära de unga enormt mycket behöver knappast förtydligas. De

generationsöverbryggande centren måste finnas både i verkligheten och i det virtuella samhället.

Arbetsmarknaden går mot tjänste- och kompetensförmedling

en där arbeten måste skapas av individen utifrån den kompe-ten-

egna sen och i möten mellan människor, För detta behövs det mötesplatser.

Många ondgör sig har blivit helt kommersiell

över att www en produkt, ungefär som TV har utvecklats över tiden. Om även

nu TV utvecklas till att bli interaktiv, vad är det då för skillnad mot www Skillnaden är faktiskt stor och det är skillnaden utgör

som WWWZS attraktionskraft. I traditionella medier filtreras text och åsikter i olika led innan de når ut till människorna. Flödet går vertikalt. På

www finns inte detta vertikala flöde. Kommunikationen sker kors och tvärs mellan människor. Flödet är horisontellt och något centralstyre finns inte. Men även om detta är styrkan, att vi alla kan bli publicister i det fria ordets kaos, så finns det: anledning att fundera över behovet att upprätta marknadsneutrala mötesplatser kan ut-

som vecklas till centrum för kommunikation och för vägledning i det

nya samhället.

I Sverige har vi tradition public service när det gäller radio och

av TV och varför skulle vi inte också kunna ha public service nätet Det finns redan tankar i denna riktning genom regeringens beredningsor-

för offentlig förvaltnings verksamhetsutövning med gan stöd av IT, Toppledarforum, idéer om att skapa en officiell svensk hemsida man fick dock backning på förslaget till domännamn: www.sweden.se. Vi tycker att denna idé är bra men den bör breddas. Vi menar att det ovan omtalade generationsöverbryggande centret bör utvecklas inom ramen för en public serviøe-//omän www. Där bör också byggas tjänste- och kompetensförmedling och där bör

upp en offentlig information spridas. Ungdomens iT-råd har varit en av initiativtagarna till ungdomarnas mötesplats Yout/z. Denna verk-

www, samhet skulle mycket väl kunna del en public service-

vara en av dømäøz. På Youl/z kommer samhällsguide för ungdomar att utveck-

en las. Denna ungdomssamhällsguide, liksom den digitala varianten av den officiella Samhällsguiden skulle kunna återfinnas i denna pub/it service-domän. Till public service-domän torde man också kunna

en knyta bibliotekens tjänster och här skulle diskussioner om och granskning av Internets innehåll kunna spridas till allmänheten. På så vis skulle kunna underlätta för allmänheten i det

man att sovra

informationsflödet. En pub/fc service-domän skulle mot bakenorma grund det här skissade innehållet kunna centret för diskussio-

av vara nen om framtiden.

att regeringen tillsätter arbetsgrupp med uppgift att

en

projektera för och inrätta svensk pub/fc service-

en

Q

domän Internet.

Möten och kommunikation i det globala samhället 2.5

IT ger nya möjligheter för möten mellan människor och möten för oss närmare varandra. Detta kan innebära att nya värdegemenskaper bildas mellan människor, utöver de finns i den lokala förank-

som ringen, inte minst den globala arenan. Bill Gates ansåg i sin bok Tåg RoadA/zmd, att det är osannolikt att det stora flertalet i Asien och Afrika har lokal tillgång till fiberoptiska förbindelser inom de när-

tjugo åren. Är alltså bara för västvärlden För närvarande maste IT verkar det tyvärr så. War/d Wide Web kan lika gärna kallas Warren: World l/l/ide Web. I USAfinns ungefär hälften av jordens samlade datorkraft medan tillgången i tredje världen är mycket dålig. UsA svarar för över femtio procent av aktiviteten www. I hela världen har för närvarande inte ens en människa på hundra möjlighet att ansluta sig till Internet. I Sverige gick det 48,9 Internet-användare på 1000 invånare år 1994, medan motsvarande siffra i Indien var 0,002 användare. Ett femtiotal av jordens länder saknar fortfarande förbindelse med Internet och i många andra länder i tredje världen är förbindelserna dåliga eller bristfälliga.

Dock medger IT en bättre chans för länderna i tredje världen att ta in i-ländernas utvecklingsmässiga försprång, d.v.s om låter dem göra det. Med IT kan tredje världen hoppa över ett par steg i den utveckling har genomgått. Erfarenheterna från biståndsarbetet visar att biståndet inte ger incitament för utveckling. Gårdagens industriländer övergår nu till kunskaps- och informationssamhällen. I denna utveckling vore det naturligtvis fel att inrikta biståndet att utveckla en redan övergiven samhällsform, d.v.s industrisamhället.

IT ökar kunskaperna generellt genom det ökade informations-flödet och de ökade kontaktytorna med omvärlden. Isoleringar kan brytas och kan större möjlighet att medverka i det inter-nati0nel-

man

samfundet på lika villkor. I informationshanteringen är det inte de gamla industrisamhällesidealen som dikterar villkoren. Organisationers storlek och kapital är inte det enda styrande i informationsvärlden. Även med små medel kan göra sig gällande. Det är idé-

man erna och entreprenörsandan som avgör framgången.

Sverige bör genom biståndet främja utvecklingen av kunskapsoch informationssamhällen i tredje världen. Biståndet bör därför inriktas på kompetensutveckling och att skapa informationstekniska

infrastrukturen På så sätt bidrar till att skapa bättre förutsätt-

man ningar för samarbetsländerna att utvecklas till konkurrenskraftiga ekonomier och detta med mindre miljöförstöring skedde

än som under den industrialiserade Världens ekonomiska utveckling. SIDA bör därför i uppdrag att se över biståndets inriktning.

IT-råd föreslår

Ungdomens

att SIDA för i uppdrog att över biståndet i syfte att

se

sörskiit främja kunskaps- och informationsutveckiing-

i tredje vöriden.

en

-

den

Tillgången avgörande frågan

Tillgången har flera sidor 3.1

I Sverige är vi allmänhet snabba på att ta till teknik. På myck-

oss ny et kort tid har vartannat hushåll i Sverige fått tillgång till mobiltelefon och antalet Internetuppkopplingar förväntas ha sexdubblats under detta år. Företagen till Internetmarknaden och priserna

rusar pressas ned. På två år har privata uppkopplingar till Internet sjunkit i pris med närmare nittio procent. Mycket talar för att Internet blir den kommunikationsteknik som kommer att ha störst inverkan på samhälle, kultur och näringsliv. Tillväxtsiffrorna är makalösa. För bara två år sedan var det ett fåtal svenskar som hade hört talas

om Internet, idag är det ett fåtal som inte har hört talas om Internet. Nu vill varje företag använda sig elektronisk post och lansera sig på

av Internet. De offentliga institutionerna följer tätt efter. För första gången har det svenska folket fått en bra anledning att skaffa sig en hemdator.

Men om denna utveckling endast har varit möjlig

genom en avreglerad marknad så löser inte marknaden problemen uppstår i

som form av ojämn tillgång mellan medborgarna. Trots den höga utvecklingstakten kommer det att dröja innan tillgången till Internet har spritts i lika stor utsträckning som radio, TV och telefon.

Tillgången har också en annan sida än den rent fysiska den men-

tala. Vi måste också lära oss att hantera och utnyttja det som tekniken erbjuder. Människor måste skaffa sig den kompetens

som krävs för att sortera, granska, värdera och bedöma informationen i det mediala bruset som omger oss i glokalsamhället. Detta sker genom grundläggande utbildning. Fysisk tillgång och mental tillgång är två sidor av samma mynt. Samhället har att sörja för att människor

ges förutsättningar för såväl mental som fysisk tillgång till IT, om vi vill åstadkomma jämlik utveckling. Ytterst är det demokratifråga i

en en meningen ett jämlikt samhälle. IT chansen för flera att lära sig i

ger

ett större sammanhang. IT ökar kunskaperna generellt och därmed förbättras förutsättningarna för en utvecklad och fördjupad demokrati, men detta kräver tillgång till den nya tekniken. På sikt kommer säkert de allra, allra flesta att ha tillgång till den nya tekniken. Frågan är bara om inte nya klyftor redan har etablerats då

Tillgången skiftar också mellan kommunerna genom olika kommunala satsningar. Många kommuner IT-kommuner.

är numera En del kommuner medborgarna fri Internetaccess medan andra

ger ger Internetaccess till reducerade priser. IT har blivit en räddningsplanka för många kommuner, snarare än en språngbräda. IT ger stora möjligheter till samordning men ofta uteblir dessa samordningsvinster och därmed också synergieffekterna, p.g.a kommuners inbördes konkurrens. Denna ger ofta symbolsatsningar istället för strategiska utvecklingssatsningar. Erfarenheterna visar att stora summor pengar investeras i onödan att kommunerna inte utreder möjlighe-

genom terna till samordning mellan kommuner och inom den egna kom-

munen. Här kan staten spela en roll. Staten kan agera tämligen objektivt och bör därför agera som en aktiv aktör i denna samhällsutveckling. En uppgift för staten bör därför vara att inventera ITutvecklingen i kommunerna med förslagsvis Kommunförbundet, för att kunna presentera exempel åtgärder som kan ge de största samordningsvinsterna.

lT-råd bedömer

Ungdomens

att eH samarbete mellan staten och kommunerna bör

komma stånd för aH bättre utnyttja de samord-

Q

ningsvinster som ger.

Den Fysiskatillgången 3.2.

Tillgängligheten kommer med tiden att lösa sig, säger man. Framöver lär priserna för den fysiska tillgången att sjunka ytterligare, marknadsanalytikerna, och då kommer alltfler att kunna skafmenar fa sig tillgång. Olika operatörer kommer att erbjuda olika kommunikationslösningar, t.ex. i samband med datorinköp. Marknaden löser detta och samhället bör istället koncentrera sig på innehållet. Så låter det och kanske har rätt. Vi tror dock inte att man så enkelt kan man avfärda samhällets för att ge invånarna tillgång. Vi menar att ansvar tillgångsfrågan den fysiska och den mentala måste högsta pri- - - ges oritet av samhället.

Riksdagen har i behandlingen av IT-propositionen prop. r995/96:i25 slagit fast att regeringen har det övergripande ansvaret för Sverige har ett fungerande kommunikationsnät. I detta ansvar att ingår till att alla medborgare kan tillgång till nätanknutna att se tjänster likvärdiga villkor. Genast inställer sig ett par frågor: för det första, vad med tillgång och för det andra, vad menas med menas likvärdiga villkor Är det tillgång kunna vända sig till bibliotek att ett på kanske mils avstånd för kunna få till Internet Är det en att access likvärdiga villkor att vissa behöver till biblioteken medan andra har tillgång dygnet runt i hemmen När man talar om tillgänglighet bör fundera över att utveckla något slags mått på vad som är tillman gång likvärdiga villkor. Inte mindre intressant är tidsaspekten. Hur länge är det acceptabelt att ska vänta att dessa fina mål om tillgång på likvärdiga Villkor uppnås För varje dag som går ökar klyfmellan dem har tillgång till och dem inte har tillgång torna som som till nätverkstjänsterna. Ska vi vänta till statsfinanserna är sanerade Problematiken är att det är nu, i krisens tecken och med ett trängt budgetläge, behöver satsa brett på tillgång för att kunna ställa som samhället och därmed kunna gällande i framtiden. Det om göra oss kan därför värde fundera över möjliga omprioriteringar i vara av att statsbudgeten till förmån på mycket bred och nationell satsning en på tillgång till Vi har inte råd att vänta för länge på detta. IT.

Att att alla hushåll ska springa iväg och köpa datorer är naturtro ligtvis orealistiskt. Det finns inte utrymme i hushållens budget och för många är det tveksamt att uppoffra hel annat för att en massa införskaffa något inte riktigt nyttan med. För närvaransom man ser

de sätts därför stora förhoppningar till utvecklandet bredbanstekav niken och tillförseln denna till hushållen i kombination med av utvecklandet av den interaktiva till kombinerad dator och Tv:n en TV. Tillgången löses i takt med utbyggnaden bredband och satelav litförbindelser. Det handlar att marknaden förser med tillom oss gången. Och visst finns det många tecken pekar i denna riktsom ning, t.ex. dras bredbandsteknik in i bostäder nybyggnation. Utbyggnaden bredband sker huvudsakligen på sätt: av tre genom utbyggnad av Telias accessnät, utbyggnad kabel-Tv-näten genom av och genom utbyggnaden av kommunala nät. En forskargrupp på institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet bedömer tio år har sjuttio husatt om procent av hållen tillgång till bredbandsteknik. Sjuttio procent är lite drygt två tredjedelar. Kanske ska vi nöja oss med det Kanske ska acceptera ett två tredjedelarssamhälle

Slutmålet måste att hela samhället får tillgång till det mycket vara kraftfulla verktyg i människans tjänst innebär. Under översom IT en gångsperiod är det viktigt att satsa på utbyggnad tillgängligheten i av de offentliga rummen. I dag satsa en hel del på att bygga ut tillgången via folkbiblioteken. Detta arbete ska naturligtvis fort-sätta men flera offentliga rum måste omfattas. Så länge inte finns tillgängligt IT i hemmen måste IT finnas tillgängligt där människor vistas, i förskolan, i barnomsorgen, i skolan och på universiteten, på fritidsgårdar, vårdinrättningar, på kaféer och restauranger, runt på arbetsplatom ser, i föreningar, på studieförbund etc. I detta arbete måste komstat, muner och näringsliv samarbeta. Det ligger i allas intresse att vi så snart som möjligt bereder människor tillgång till den tekniken nya och sprider kunskapen om teknikens använd-ningsområden. Särskilt bör man undersöka möjligheterna att bygga "IT-stugor i bostadsområden. IT-stugorna kan tjäna som naturliga samlingsplatser för ett närmande till tekniken under avspända former, när människor är lediga och vistas i sina bostadsområden. I kan utbil- IT-stugorna man da människor till att använda den tekniken att utbildarna nya genom kommer dit. Således behöver inte människor komma till tekniken tekniken kommer till dem, vilket är fördel pedagogiskt. en rent Inom ramen för IT-stugorna kan stimulera bostadskooperativa man tekniktillämpningar som varuinköp och varuleveranser gemensamma till bostadsområdet.

IT-propositionen mynnade bl.a. ut i ett uppdrag att se över telelagen SFS 1993:597. Detta har gjorts i form av en departementspromemoria, Moderna teleêommuniiéalioner a°t alla Ds 1996:38. I det nya förslaget till telelag sägs bl a att var och en ska beredas till-gång till telefonitjänster i ett allmänt telenät till ett rimligt pris och att alla ska få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor. Ungdomens ITråd menar att ansatsen borde ha breddats ytterligare. I ett modernt teleabonnemang bör tillgång till telekommunikationstjänster ingå. Således bör access till nätverkstjänster som Internet följa med teleabonnemanget och avgiften för teleabonne-manget. Det enda som ska behövas för att kunna bli nätuppkopplad är en dator och ett modem. Det är inte fråga om att definiera något särskild slags teknik. utan det handlar om att staten ska garantera vissa tjänster. Det vore att anpassa telelagen till moderna telekommunikationer alla i det moderna samhället och en rimlig anpassning av statens ansvar.

-oråd,lÖreslår

att regeringen tar initiativ att sprida informationstek-

niken flera offentliga ön enbart bibliote-

rum

ken,

att regeringen särskilt undersöker förutsättningarna för

att skapa "IT-stugor" i bostadsområdena,

alt telelagen ändras så att ett teleabonnemang med automatik också tillgång nåtverkstiönster

ger som

Internet.

3.3. Mentol tillgång

Tillgång handlar inte bara om den fysiska tillgången. Det handlar i lika stor utsträckning om att mentalt kunna ta till sig det nya verktyget och utnyttja det. Om ska lyckas med att med alla i utvecklingen måste vi arbeta mycket med denna fråga.

Den mentala tillgången berör flera aspekter på iT-användning. Man måste minnas att människor har olika motivation inför den nya tekniken. Vissa fängslas och andra det ett nödvändigt ont att

ser som behöva lära sig den. Man måste därför arbeta med att visa glädjen i att lära sig det nya och nyttan med den nya tekniken. Det gäller att peka användningsområden som passar det egna intresset och bredden i användningsmöjligheterna för att kunna upp ögonen och intresset för den nya tekniken. Därför bör utbildningssatsningar inriktas på okonventionella användningsområden, snarare än de klassiska och invanda.

Introduktionen till den tekniken är viktig. Börjar med att

nya man undervisa i datorns uppbyggnad det första gör förlorar snart

man man mottagarens intresse. Detta gäller i hög utsträckning för tjejer men också för killar. Introduktionen bör istället inriktas på att Visa förebilder, goda exempel, avpassade för den aktuella målgruppen.

Många upplever frustration i kontakten med Internet. Informationsutbudet är övermäktigt och allt framstår som ett enda myller. Man upplever lätt allting som ett brus och en hämmande kunskapsstress uppstår som en följd. Detta är ett av de stora problemen som måste anstränga oss för att komma tillrätta med. De nya samhällsklyftor som befaras uppstå handlar just om att vissa erfar en negativ kunskapsstress i kontakt med de nya medierna medan andra omvänder informationsöverflödet till en positiv och konstruktiv kunskapsstress. För att möjliggöra för alla i samhället att aktivt kunna ta del av informationshanteringen och förädla informationen till kunskap måste vi satsa stort på att lära att sortera och värdera informat10n.

Tekniken är ung och användarvänligheten är dåligt utvecklad. För framtiden är det viktigt med utveckling gränssnittet mellan

en av människan och tekniken. Tyvärr saknar informationen och mötesplatserna ofta den struktur vi är vana vid från den fysiska upplevel-

Det är självklart inte möjligt omforma all information till att sen. att efterlikna sådan struktur. Detta för-klaring till den negativa en är en upplevelsen "informationsbrus eller kunskapsstress som många av känner i kontakten med det mediet. För att lösa detta skulle nya med hjälp IT-folkbildare kunna utbilda allmänheten i man av informationshantering med hjälp den fysiska strukturen med flera av dimensioner liknelse. Utbildningarna kan erbjudas allmänheten som bibliotekens och studie-förbundens försorg. IT-folkbilgenom t.ex. darna bör utbildas inom för folkbildningen och med stöd av ramen arbetsmarknadspolitiska medel. Utvecklingen gör det angeläget att arbetsmarknadspolitiska medel inriktas utbildning för tjänsteproduktion istället för tillverkningsindustri, vilket ger arbetslösa bättre förutsättningar att kunna göra sig gällande i det nya samhället. Att utbilda IT-folkbildare kan ett steg i denna riktning samtidigt vara med folkbildningens hjälp kan utbilda flera i IT-användsom man ning.

Sverige har goda traditioner folkbildning. Dessa traditioner av måste väckas till liv och mobiliseras för att utbilda i IT-användnu ning och på så sätt bana väg för den mentala tillgången. Folkbildningssatsningarna bör inriktas på individernas intressen i dessa strävanden. Genom att använda ungdomar i folkbildnings-satsningarna skapas incitament för generationsöverskridande verksamheter. mera Regeringen bör överväga att sommarlovsverksamhet och genom Sommarkurser vid universiteten ungdomar utbildning i ITge användning. ungdomar såväl meningsfull verk- På så sätt ger man samhet under sommarmånaderna åstadkommer en kompesom man tenshöjning i fråga rT-användning. Utifrån denna verksamhet bör om projekt med de utbildade ung-domarna som piloter för man starta utbildning andra i samhället tillsammans med de ovan av grupper nämnda IT-pedagogerna. Folkbildningsrådet skulle kunna vara en i arbetet formulera lämpliga strategier för satsningarna resurs med att tillsammans med företrädare för ungdomar och andra lämpliga instanser studieförbunden och universiteten. som

föreslår

UngdomenstlI-råd

att regeringen initierar satsning på "IT-folkbildare" en med uppgift att stärka den mentala tillgången till

bland nyckelgrupper,

att regeringen initierar bred utbildning i IT-anvönden

sommarlovsverksamhet och sommarkur-

ning genom ser vid universiteten,

att ungdomarna utbildade i IT-anvöndning tillsammans med "IT-folkbildarna" används i utbildsom resurser

ningsprojekt i IT-anvöndning riktade mot andra

grupi samhället. per

Det finns otroligt mycket IT-kompetens bland dagens i Vårt unga land, t.ex. på Våra tekniska högskolor. Att inte tillvara denna komta petens vore ett slöseri. Tidigare erfarenheter visar Sverige kanske att inte kan bli en ny producent informationsteknik. Däremot kan vi av bli experter på att styra den befintliga kompetensen utveckla mot att befintlig och ny teknik till att bli användarvänlig. Utbildning mera och forskning bör också arbeta detta mål, för på så vis främja mot att utvecklingen IT-användningen i landet; det är uppgift av statens att ge konturer åt breddanvändning. Det praktiska måste få försteg ett framför det exceptionella ska lyckas bredd åt IT-användom att ge ningen. Man bör komma ihåg att det inte är racerförarna konsom struerar bilarna.

Ett centrum för mjukvaruutveckling bör inrättas med uppgift att verka för en utveckling av användarvänligheten. Med ett sådant centrum skulle de första stegen kunna tas mot att utveckla något slags folkdator.

JT-,rådfáresiår

Ungdaments

,

regeringen tar initiativ att inrätta ett centrum För att

miukvaruutveclding med uppgiñ att verka För

en i

utveckiing anvöndarvöniigheten. i

av

Det demokratiska

gIokaIsamhäIIet

4.1 De

demokratiska spelreglernos förändring

Samhället står under ständig utveckling och demokratins villkor förändras med samhällct. Detta är inget direkt har med att göra

som rr men med samhällets IT-utveckling ställs nu inför villkor och

nya kanske också möjligheter för demokratin. sidan driver

nya ena IT upp tempot i samhällsutvecklingen ytterligare och skyndar på demokratiska beslut, vilket gör det allt svårare för medborgaren att följa med i händelseförloppet. andra sidan förutsättningar öka

ger IT att kunskaperna generellt och därmed förbättras också förutsättningarna för en utvecklad och fördjupad demokrati. IT kan verktyg att

ge oss involvera flera i den demokratiska beslutsprocessen kan

men IT också utesluta människor är den enda kanalen dit.

om IT

Statsvetaren Stig Björn Ljunggren talar övergången från

om ett lågfrekvent samhälle till ett högfrekvent samhälle. I sina

resonemang tar han avstamp i Ingvar Carlssons avskedstal i 1996. Ingvar

mars

Carlsson beskrev just samhället i dag ett högfrekvent samhälle. som Han exemplifierade detta med att säga att när han började sin politiska bana avhandlade ATP-fråga var tionde år. När han slutaman en de avhandlade tio ATP-frågor på ett år. Det är därmed ock-så man underförstått övergången till det högfrekventa samhället har att pågått under lång tid och inte är frukt de två senaste årens en en av IT-explosion.

Det högfrekventa samhället kännetecknas att givna mittpunkav saknas. I det lågfrekventa samhället hade landsfäder, mediala ter händelser och mediala mittpunkter. Det högfrekventa personer som samhället är instabilt, nervöst, har korta perspektiv, går mot ökad fragmentisering och kräver snabba beslut. Tid till diskussion och eftertanke finns inte alltid. Vårt demokratiska system är sprunget ur det lågfrekventa samhället vi har deltagardemokrati som bygger - en diskuterar, och utreder före vi fattar beslut. Det på att resonerar finns tröghet inbyggd i systemet. I det högfrekventa samhället en tenderar diskussionen att ske efter att besluten har fattats. Marknaden, media och särintressena har givet spelrum i det hög-freett kventa samhället, där frågorna för dagen får det stora utrymmet. I är de glömda, då gäller frågor. Det är i ljuset av denna morgon nya samhällsutveckling ska göra våra bedömningar om framtidens demokrati.

Frågan är demokratins utlöpare orkar hänga med i om staten som samhällsutvecklingen pekar mot ökad fragmentisering och som eventuellt också klassbildningar. Statens inblandning i utvecknya lingen mycket traditionen och i Sverige har staten en tradistyrs av tion skynda långsamt. Utredningsväsendet, i vilket Ungdomens att IT-råd ingår, har traditionell roll att kyla heta frågor. Vår lagen ner stiftning hänger inte med i utvecklingen eftersom vår lag-stiftningstradition är att reglera med hjälp lagar, inte att utveckla. Bakom av regleringar finns ofta framgångsrik lobbying med utgångspunkt en från särintressen, då det inte sällan kan finnas pengar att tjäna mera på reglering till stånd än att utveckla den egna proatt en genom dukten. Sammantaget är vi alltså på flera olika sätt illa rustade att möta de utmaningar följer utvecklingen mot det högfrenya som av kventa samhället.

Ungdomens rT-råd bedömer att utvecklingen går mot ett glam/samhälle. I demokratihänseende intresserar människor sig i dag i störutsträckning för den lokala närmiljön och de globala sammanre

hangen. Den nationella demokratin har blivit för för det lokala stor planet och för liten för det globala. Man upplever inte den natioatt nella demokratin kan styra det globala flödet, vilket förstärks den av ökade internationaliseringen. Man vet inte det i dag om som styrs med politik på det nationella planet också kommer med att styras politik i Då Vänder sig istället till sin närmaste omgivmorgon. man ning, den lokala miljön. Detta gäller i hög grad ungdomarna. Demokratins uppgift är därför kanske att förse medborgarna med in-strument för att kunna påverka på det lokala planet. En möjlig utvecklingslinje för den nationella demokratin den övergår till ha är att en samordnande roll för ekonomin och för planeringen.

Utvecklingen urholkar partiapparatens roll bärare som av massideologier. Med informationstekniken ökar tillgången till information som man själv kan ta ställning till politikers hjälp och utan utan politikers åsikter. Partiernas uppgift i framtiden kan därför komma att övergå till att transportera värden från den lokala nivån till den nationella demokratin för samordning.

Det är medborgarna ska styra den politiska dagordningen. som Därför kan vi inte den demokratiska hindras acceptera att processen av hierarkier och förlamande strukturer. Detta är särskilt viktigt när det gäller ungdomar. Sedan ett antal år tillbaka har trenden varit att alltfler ungdomar ställer sig utanför den demokratiska besluts-processen och att ett politikerförakt breder ut sig. Denna trend är oroväckande och krafttag måste tas för bryta den. Det är väldigt att olyckligt att vårt demokratiska system utvecklas i riktning samma som i många andra länder, med ett lågt valdeltagande och med stora grupper utanför beslutsprocessen. Om utvecklingen fortsätter i samma stil kan konsekvenserna bli förödande i framtiden.

Dagens ungdomar har i utsträckning på politiken stor tappat tron som den utförs idag. Istället väljer kanalisera sitt man att engagemang till praktisk handling; köper vissa produkter inte man men andra, man stödjer vissa föreningar inte andra, men man engagerar sig i aktionsrörelser på det lokala planet upplever kan som man omsätta tankar i handlingar. Dessa tecken måste uppmärksammas man måste anpassa politiken till ungdomarna, för lär aldrig lyckman as att anpassa ungdomarna till politiken. Vill med ung-d0marman na i det politiska beslutsfattandet är det dags börja tänka Till att om. att börja med är det viktigt att politiken verkar över sektorer istället för enbart inom dem. Dagens ungdomspolitik bra exempel på är ett

detta angreppssättet måste användas också inom andra politimen kområden. Det är inte enbart ungdomarnas verklighet som är tvärsektoriell det gäller alla människor. Den sektoriella politiken rym- inte den dynamik är nödvändig för att möta samhällets mer som snabba utveckling.

Med IT-utvecklingen digitaliseras alltmera av den offentliga informationen. Kommuner lägger sina handlingar och protokoll på ut Internet och så gör också myndigheter, riksdag och regering. På så sätt gör informationen tillgänglig med det kräver dock att man mera har tillgång till den teknik som behövs för att ta del av det man offentliga materialet. Och det är stor skillnad att ha tillgång i hemi förhållande till att enbart hänvisad till en offentlig in-rättmet vara ning. Återigen kommer tillgångsfrågan i fokus.

IT kan stor möjliggörare i demokratiska sammanhang. Med vara en underlättas sökning i sortering offentlig information. Vi får såle- IT av des större tillgång till bakgrundsmaterial och till beslutsunderlag på sätt än tidigare. Resultatet dessa möjligheter är att ett annat av nya röster höjs för att utveckla direktdemokrati i vårt land. Det finns flera argument för och emot direktdemokrati. Det klassiska argumentet mot direktdemokrati är att det inte finns ett bytorg som är att samla alla människor. Med informationstekniken har stort nog möjlighet att skapa detta torg. En del säger att inte kan ha man nu direktdemokrati därför att medborgarna inte är mogna för det. Samma argument användes när ville hindra kvinnor från att man rösträtt då seklet ungt. Ett annat vanligt argument mot direktdevar mokrati är direktdemokrati endast är för de starka, de som hörs att De små och de kommer inte till tals. I ett direktdemomest. svaga kratiskt samhälle krävs det vidare tillgång till ett neutralt bakgrundsmaterial och beslutsunderlag, kommer inte besluten att fattas annars på korrekt grund. Ytterligare ett vanligt argument mot direktdeen mokrati är samhällets höga och de stora informationsflödena tempo vi nödgas handskas med. Direktdemokrati kommer mot den som bakgrunden att leda till att förhastade och felaktiga beslut fattas. Dessutom kommer människor manipuleras och de demokratiska att besluten kommer endast att vara uttryck för kvantitet, inte kvalitet.

Det är självklart svårt att göra bedömningar av hur ett direktdemokratiskt samhällssystem skulle yttra sig. Kanske är de argument direktdemokrati nämnde riktiga. Men det kan kanske mot som ovan också så dessa är uttryck för vår tvekan inför förvara att argument

ändringar, vårt behov stabilitet. Redan i dag är det svårt för våra av politiker att fatta beslut neutral grund. Lobbyisterna flockas runt våra parlamentariker och att parlamentarikerna skulle mindre vara mottagliga för yttre, subjektiv påverkan än medborgaren i gemen låter som ett uttryck för ett elitistiskt tänkande. Redan i dag är det höga tempot och förändringstakten ett problem för parlamentarikerna. De tvingas att fatta snabba beslut och detta ha fått höra utan att väljarnas åsikter. Således är risken redan för förhastade och nu stor felaktiga beslut. Att de starka skulle de enda kommer till vara som tals förfaller ologiskt, eftersom just har den fördelen individens IT att eller organisationens styrka inte kan avgöras på sätt i det samma som verkliga mötet. IT ger alla samma utrymme, oavsett sändarens betydelse eller inflytande.

Vi har ingen klar uppfattning för eller emot direktdemokrati. Dock menar vi att inte utan vidare ska avfärda denna diskussion, man utan att ha prövat frågan ordentligt. Kanske innebär utveckling dien mot rektdemokrati att kan vända den negativa trenden i fråga det om demokratiska deltagandet. Ungdomarna är mycket tydliga i sina åsikter på denna punkt: politikerna måste komma närmare folket. Direktdemokratiska fora känns inte främmande på den lokala nivån, där omfattningen kan begränsas och bli överskådlig. Det finns exempel på direktdemokratiskt inflytande via elektroniska medier i t.ex. USA, Storbritannien och Nederländerna. Ett de omtalade av mest projekten är B/aoêsburg Electronic W/Zage, http://www.bev.net. BEV BEV är ett lokalt förankrat nätverk och är samarbete mellan staden ett Blacksburg i Virginia i USA, ett dataföretag och ett telefonbolag. Nätverket ger invånarna information allt från skolmatsedeln till komom munala beslut. Man använder sig Internet kommunikationsav som metod och invånarna har hemsidor. Genom på utbildegna att satsa ning, offentliga terminaler och subventionerad utrustning till invånarna har man lyckats med bedriften över sextio att procent av invånarna att använda sig av nätverket regelbundet. hävdar man att nätverket har givit nya kontakter och expansion för än femtio mera procent av det lokala näringslivet. BEV är ett forsknings- och pilotprojekt med uppgift att stödja andra liknande nätverk. Ett annat exempel är Alabama Constitution Projekt http://www.auburn.edu/ alacon.html, vilket ett elektroniskt torgmöte under dag för var en frågor av intresse för delstaten Alabama. Mötet organiserat med var en paneldebatt som förmedlades till lokala möten, där inlägg kunde göras via en moderator.

I Sverige kan Tyresö Internetförening http://www.tyreso. se:80/infobas beskrivas experiment med aktiv demokrati. som ett Tyresö Internetförening består lärare, bibliotekarier och andra av använder i arbetet. Man bygger med stöd från kommunen som IT informationsbas för invånarna med information från polisen, upp en arbetsförmedlingen, kommunen, lokala företag och lokala föreningar. Det finns också diskussionsforum för lokala frågor. Kalmar kommun har lagt elektroniskt medborgarkontor med länkar till samupp ett

hällsinformation http://www.kalmanse/medborgar.

Ungdomens IT-råd dessa och andra försöksprojekt bör menar att studeras för bättre grund för diskussionen om demokratins att ge en utveckling med hjälp En försöksverksamhet lokal nivå bör av IT. i landet med direkt rådgivning, information och inflytande på startas elektronisk väg. Försöksverksamheten bör sedermera utvärderas i syfte utreda vilka frågor i framtiden kan lämpa sig för ett att som direktdemokratiskt inflytande. Det är lika viktigt att demokratins institutioner följer med i samhällsutvecklingen att t.ex. skolan som gör det.

, ,IW

l

initiativ försöksverksamhet med I

att regeringen tar elektroniska forum för direktdemokratiskt inflytande

på lokal nivå. i

4.2 och moral i samhälle

Gårdagens lag morgondagens

Informationssamhället ändrar förutsättningarna i grunden, i socialt,

ekonomiskt och politiskt hänseende. Samhället går från hieraren kisk struktur till nätverksbyggande. I denna utvecklingssituation är och blir många Våra lagar och regleringar gammalmodiga. av Eftersom det i grund och botten handlar ställa samhället om att om från en riktning till måste avreglera i stycken för en annan man stora att så småningom kunna reglera efter de förutsättningarna. Att nya ersätta lagar och regler med moraliska och etiska framstår allt system tydligare som nödvändigt i värld förändras från ha betonat en som att fysiska och materiella värden till istället betona logiska och andliatt ga värden. I en global värld är det meningslöst reglera markatt en nad det finns alltid marknad verka utifrån, därför - en annan att måste sträva mot internationell samverkan för etablering en av nätmoral och "nätetik.

I dag värderas industrisamhällets produkter högre än informations-

samhällets. Information får allt större värde i det om en vara ett nya samhället men våra lagar och regler har inget mått för detta.

Utvecklingen går övergång från värdemätning i materiella mot en enheter till immateriella storheter. I bolagens årsredovisningar det är i dag materiella kapitalet som värderas inte det humana, det im- materiella. Detta kommer att behöva ändras på i framtiden.

Mycket av diskussionen Internet handlar allt det hemska om om som finns på nätet. Våld, barnporr, fascism, extremism etc upptar stort utrymme i debatten. Dess yttringar är inte mänskliga fenonya men. Skillnaden mot förr är att de kommer i ljuset, vi nu att nu uppmärksammas på dem. Som resultat debatten diskuteras olika ett av former av regleringar och begränsningar. Ungdomarna de är emot inskränkningar Internet det talas Genom inskränkningar av som om. tappar Internet sin fria form vertikal styrning det utan som utgör grunden för dess attraktionskraft.

Istället för att centralt försöka bör fokusera på incensurera man dividens moral censureringsinstrument. Vill begränsa flösom man det viss information så finns det utmärkta hjälpmedel så av att göra lokalt, på den datorn. Istället för detta slags information föregna att flyttas mellan människor i det tysta och uppmärksamhet får vi utan . nu en större möjlighet föra diskussion dessa mänskligheatt en om

mörka sidor. Genom att öppet diskutera detta i skolor och i alltens männa sammanhang kan förklara effekterna dessa ohyggliga man av yttringar och därmed också människor att ta ställning mot extre- Det gäller att väcka människans inneboende känsla för rätt merna. och fel till liv, än att på teknisk väg försöka censurera bort snarare viss information. I diskussionen att begränsa information som runt utgör något slags brott vill systemadministratören ansvaret man ge för det publiceras webserver, genom att denne ska ta bort som en information uppenbart är brottslig, avsändaren har gjort som om intrång i upphovsrätten eller innehållet i ett meddelande är om användas vid brott. Det förefaller märkligt att man ålägger avsett att icke-jurist i uppdrag att göra juridiska bedömningar. För inte kan en det väl meningen alla systemadministratörer måste vara jurivara att diskt utbildade Detta exempel åskådliggör den problematik som uppstår när vi utifrån industrisamhällets rättsnormer ska lagstifta för samhälle. I det just sagda exemplet torde det snarare vara ett nytt rimligt ålägger systemadministratören anmälningsplikt. att man en

Internet har självcensurerande mekanism inbyggd. Som någon en Wheres the Marlboro man Sådant inte är juste och accepsa: som terad information försvinner snabbt från web-servrarna den enkla av anledningen det stöter bort konsumenterna. Istället för att söka att komma till rätta med de avigsidor regleringar borde man ser genom Verka för att sprida budskap avarterna över nätet. Vi borde man om således verka för upprätta nätets svarta lista med inforatt en mation kända exempel brottslig information. om

När företag vill sina anställda tillgång till den nya tekniken till ge överkomligt pris slår lagen till. Det blir fråga om förmånsbeskattett ning. Detta är ytterligare ett exempel på lagverkets otidsenlighet. De drabbas hårdast denna lag är de som borde drabbas minst som av de vanliga arbetarna. Tjänstemännen behöver datorn i sitt arbete och därför förses de med arbetsredskap. En industriarbetare har inte direkt bruk persondator i hemmet för att kunna sköta sitt arbeav en Alltså är företagens subventioner betrakta förmåner. Men te. att som vi ska lyckas med ställa samhället till de villkoren kan om att om nya inte i riktning. Att företag hjälper till med finansieagera motsatt ringen Vid datorinköp till vanlig arbetarfamilj får varken slå ett en företaget eller familjen i fråga. Detta måste istället uppmuntras. mot I det trängda ekonomiska läge Sverige befinner sig i så måste varje höja rT-kompetensen och rT-tillgången utan att det steg mot att

belastar statsbudgeten allt stöd. Allt annat är sända fel signaler. att Alternativet är att staten tar hela för kompetensutvecklingansvaret en och tillgången för alla medborgare.

WUngdomenLII-rådiáneslá:

att den ansvariga systemadministratören För webseren Får plikt att anmäla törmodad eller uppen-barliver

gen brottslig information,

ah arbetsgivarens subventioner till medarbetarna i av i intormationsteknisk utrustning eller utbildning befrias

från törmansbeskattning.

Eh Jämställt och 4.3.

jämlikt glokalsamhölle

Genomgående i den vision beskrivs i detta betänkande utgår vi som från kön, handikapp, etnisk eller social bakgrund, att alla, oavsett religion, politisk uppfattning eller särskiljning, ska lika villannan kor få tillgång till och kunskaper Det är självklarhet för oss om IT. en alla de förslag vi lägger utgår från ett jämställt och jämlikt samatt hälle i alla avseenden. Detta har hela tiden genomsyrat våra diskussioner har lett fram till vår vision g/aêa/sam/zä//el och diskussom om sionen jämställdheten och jämlikheten återkommer mycket rikom tigt på flera plaster i betänkandet. Det nedanstående avsnittet behandlar jämställdheten specifikt, därför det finns många faratt hågor informations- och kunskapssamhället kommer att leda om att till ökade skillnader mellan könen. Det är emellertid viktigt att dessa frågor inte bara ställs jämställdheten mellan könen, utan också om jämlikheten generellt. Vi har inte haft möjlighet att betrakta jämom likheten alla tänkbara perspektiv, har fått begränsa oss till att ur utan särskilt lyfta fram de funktionshindrades situation. Detta framgår av avsnittet följer på nedanstående avsnitt jämställdhet. Gesom om dessa två avsnitt vill vi höja frågorna jämställdhet och jämnom om likhet till framskjuten plats i debatten. att en mera

4.3.1¶Ett jämställt glokolsomhölle

Alltfler arbetsplatser förändras i takt med integreras i arbetet att IT och i arbetsmiljön. Det faktum är flera man än kvinnor är in-tresatt serade av IT gör att det finns risk för kvinnor inte till sig en att tar den nya tekniken på villkor männen. Detta kan samma som utgöra en grund för att klyftor skapas mellan de snabbt och som anammat IT de som inte gör det. Men risken för samhället utvecklas olika i att fråga rT-användning berör inte bara könen det generella plaom net. Inom könen kan klyftor också komma uppstå mellan de att yngre som växer upp med den nya tekniken och de äldre inte som har haft samma förutsättningar. Utvecklingen tenderar att mot att klyftorna växer längs linjen nybörjare erfaren användare, - snarare än längs linjen kvinna - man.

Attityd- och värderingsundersökningen gjordes under rådslasom get Ung IT 96, visade att kvinnor i högre grad än män komtror att IT mer att skapa klyftor mellan hög- och lågutbildade, mellan generationer och mellan sociala Dessa uppgifter bör grupper. man se som en varningsklocka behöver högre medvetenhet kring hos - en IT både män och kvinnor. En anledning till kvinnor är att mer reserverade inför IT och den utveckling tekniken för med sig, är att man inte har fått den introduktion krävs. Man helt enkelt inte som vet vad man kan ha tekniken till och varför. För öka medvetenheten att behövs utbildning. Det är viktigt utbildningen bygger på indiviatt dens intresse och motivation framför den könsliga tillhörigheten.

Det viktiga är att fokusera på den och de goda exempel nytta som den enskilde individen kan identifiera sig med.

I dag pågår utbildningssatsningar för öka IT-användningen att genom a Litbildningsväsendet, folkbildningen, företagen, fack-för-

eningarna och på datorteken för arbetslösa. Många dessa u-bildav ningar fokuserar bara på hur använder sig vissa förutbestämman av da program i datorn. Den utbildning leder till många typen av att inte minst kvinnorna inte tar till sig utbildningen och inte känner sig motiverade. I sämsta fall kan det leda till blir negativt att man inställd till Vi därför det är oerhörd vikt introduk- IT. menar att av att tionen av IT sker ett sådant sätt varje individ till sig tekniatt tar ken utifrån sina egna referensramar och inte utifrån någon föreställ-

ning vad kvinnor eller män kollektiv gillar. Uppläggningen om som av rT-utbildningen är därför central i sammanhanget, liksom handle-

d

l

l

darens pedagogiska förmåga och sociala kompetens. l kapitlet om utbildning redogör vi för vår på pedagogik och på utbildning. syn

Vi att det är myt att måste separera kvinnor och män anser en man i samband med IT-utbildning. En blandad är alltid mera stigrupp mulerande och tekniken till samarbete. Rönen från användsporrar ning i undervisningen visar dock att det är viktigt att de som av IT tillsammans arbetar med datorn befinner sig på ungefär samma kunskapsnivå. Därför bör indelning ske i för nybörjare och grupgrupper för användare. Med och datatillämpning kan man per vana en samma rikta rT-utbildningen till de individuella intressena genom att ge individen möjlighet välja övningsexempel. Detta ställer dock att höga krav handledarna. För att underlätta utbildningen i de könsblandade bör därför handledarna vara två, en av vardera grupperna kön. På så vis ökar möjligheterna till lyhördhet inför den blanman dade gruppen.

Skolan har betydelse för hur individens förhållningssätt till en stor sig. Ju tidigare integreras i skolan desto mera naturligt blir IT yttrar IT det för både flickor och pojkar. Erfarenheterna visar att intresset för inte skiljer mellan flickor och pojkar när grupperna intro-duceras IT till tekniken samtidigt. Däremot skiljer intressena åt i fråga den nya vad vill använda tekniken till. Skolan är i många elevers fall om man det enda stället där har tillgång till datorer, varför det är av stor man vikt skolorna med och att vid användandet av IT i att utrustas IT man skolarbetet får tillgång till tekniken lika villkor. Den ovan nämnda undersökningen visar dessutom att flickor framförallt lär sig IT via skolan medan pojkarna ofta kommer i kontakt med IT på informella

vägan

I riksdagen fastställda iT-propositionen prop. r995/96:r25 den av står det "Det är viktigt att de lärare ska föra ut IT till eleatt som särskilt beaktar skillnaderna mellan pojkars och flickors sätt att verna närma sig tekniken. Vi vill förtydliga detta påstående genom att hävda det är de skilda intressena och inte inlärningsprocesserna att bör beakta i fråga att närma sig den tekniken. Detta gälman om nya ler såväl pojkar och flickor män och kvinnor. I IT-utbildningen som krävs således är medveten att alla har just olika intressen att man om och därmed anpassar utbildningen till detta.

Många kvinnor och män har idag tillgång till via sina arbets- IT platser vi tidigare nämnt är det inte den fysiska tillgången i men som

till tekniken som gör att man känner sig tillfreds. Det är också mycket viktigt att den mentala tillgången stimuleras. Det gör den först när man hittar sin roll i förhållande till när det intresset stimule- IT, egna ras och när man finner den nyttan med då infinner sig egna IT också glädjen inför det Inte minst kvinnor behöver flera goda nya. exempel och förebilder kan identifiera sig med. Det är viksom man tigt att både den privata och den offentliga sektorn satsar på komatt petensutveckla sin personal i IT-användning detta måste först men och främst ske att fokuserar de anställdas intressen genom man och inte på organisationens.

Vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby finns det särskild utbilden ning som kallas MDA människa, data och användning. Linjen är uppbyggd av en blandning mellan den teknikkunskapen och rena metoder för att belysa det mänskliga perspektivet på tekniken. Till skillnad från de rent teknikorienterade utbildningarna lockar MDAlinjen till sig lika många kvinnor män. Detta bra exempel som är ett på hur de tekniska utbildningarna kan locka till sig flera kvinnor. Vi menar att det finns mycket att lära MDA-linjen i arbetet med av att flera kvinnor intresserade informationsteknik och därmed också av kunna flera kvinnor aktiva i utvecklingen och användning av IT.

Många kvinnor har i dag möjligheten distansarbeta och väljer att därför att ha sin arbetsplats i hemmet. Det har visat sig de kvinatt nor som arbetar i hemmet främst gör det för att ta hand sin familj. om Att distansarbeta ofta större möjligheter planera sin dag utiger att från de individuella förutsättningarna och byta arbetsuppgifter att mellan hemsysslor och arbetssysslor. Forskare vid Stockholms universitet har intervjuat kvinnor i dag befinner sig i denna situasom tion och resultaten visar att de inte upplever sin tillvaro kvinsom en nofälla. Snarare har de själva valt att prioritera familjen genom att arbeta hemma. Dessutom upplever många de har kontroll att mera och mera makt över sin situation därför de själva har möjligegen att het att avgöra när de ska ta itu med vissa uppgifter.

Även distansundervisning har visat sig vara ett mycket positiv inslag för kvinnor. Undersökningar genomförda vid kommuners distansarbetscentraler visar att den genomsnittlige distansstudenten i dag är en kvinna med barn bor i ett mindre samhälle. Hon tillsom hör den kategori av människor som i vanliga fall befinner sig i en situation gör det svårt eller kanske omöjligt börja som rent av att eller fortsätta sina studier. Det är därför mycket viktigt distansatt

undervisningen uppnår de kurser är fysiskt

samma status som som kopplade till universiteten att flera högskolekurser förläggs på

samt distans.

H | m.

kiyttor i tråga mentai ti||gång sker iöngs |in-

OH om jen nybörjare erfaren användare tramtör iinien

kvinna

- man.

i lT-anvöndning ska utgå från individens

OH utbiidning

intresse och inte trån könstiiihörigheten,

|T-utbi|dning För nybörjare bör ske i könsbiandade

att

och med handiedare trån bägge könen, grupper

det år viktigt att kvinnor aktivt de|tar i utveckiingen OH

och användningen

av

regeringen därför bör initiativ att sam|a och att ta sprida erfarenheter från IT-inriktade utbi|dningar

som |ockar kvinnor.

4.3.2 Jömlikher för Funktionshindrade i glokolsamhöllet

För funktionshindrade inger både framtidsförhoppningar och hot. IT IT erbjuder nya möjligheter att göra tillvaron drägligare för stora grupper av människor och minska olika typer funktionshinders inav verkan på livsföringen och livskvaliteten. Möjligheterna till bättre social samvaro med andra människor, både med och personer utan funktionshinder, kan förstärkas möjligheter kommunicera genom att med hjälp av datorer via syntetiskt/digitalt tal, texttelefoner, elektronisk post, Internet, punktskrift, bildkommunikation Utveck- 0.s.v. lingen gör det också möjligt för stor människor tidien grupp av som gare varit utestängda från arbetsmarknaden kunna erhålla att meningsfulla arbetsuppgifter. Tekniken har inneburit exempelvis att rörelsehindrade kan hantera dator lika bra icke rörelsehindraen som de med hjälp av tekniska hjälpmedel röststyrning och speciellt som anpassade styrdon. IT ger funktionshindrade större möjlighet att kommunicera med myndigheter och överhuvudtaget i större utsträckning föra sin egen talan. Samtidigt ställer den snabba tek-niska utvecklingen stora krav på samhället. För inte utvecklingen ska att stanna av är det viktigt att forskning och utveckling för underatt lätta för funktionshindrade får central roll. Samhället måste till en se att stöd och resurser finns tillgängliga för berörda Annars risgrupper. kerar medborgare utesluts från glokalsamhälatt stora grupper av let. Vårt gemensamma krävs i dessa frågor. engagemang

Datorn är i särskolan ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel för barn med förståndshandikapp och andra rörelsehinder inte t ex som att kunna hålla i Arbete med datorer har visat sig effektiva vid en penna. träning av begåvning och logiskt tänkande och vid träning arbeta att självständigt. Datortekniken kan lätt göras anpassningsbar för att arbeta och kommunicera på begåvningsmässigt olika nivåer. Färger och bilder spelar en stor roll för inlärningen. I många fall beror talskador bristande språklig förmåga, till exempel hos förstånds-handikappade och inte kan läsa och skriva. Här använder personer som man sig främst av kommunikation med hjälp bilder och symboler. av

En viktig service blivit möjlig tack den informations-teksom vare niska utvecklingen är sprida färsk information till synskadade och att andra handikappgrupper. Via vanlig persondator med anpassad en utrustning kan funktionshindrade människor tillgång man numera ge till t.ex. en morgontidning varje dag. Tidningen distribueras elektro- .

niskt och den funktionshindrade personen kan sedermera läsa tidningen via exempelvis punktskrift eller syntetiskt tal. Liknande utrustningar har också möjliggjort synskadades användning av Inter-

I Sverige verkar emellertid ännu inte möjligheterna med net. Internet uppmärksammats allvar funktionshindrade och deras

av organisationer. Youth, ungdomarnas mötesplats på Internet http://www.youth.se, är ett exempel forum som de funktionshindrades organisationer bör visa uppmärksamhet och koppla sig till. Ungdomar med alla intressen har där möjligheter att sprida och utbyta erfarenheter. Genom ett aktivt deltagande kan funktionshindrade ögonen på andra och oss att anpassa vårt sätt att

upp oss uttrycka till även funktionshindrade.

oss att passa

I samhällsutvecklingen bör ögonen öppnas för olika problem som kan uppstå informationstekniska förfiningen. Nya förenk-

genom lade för bankärenden, inköp o.s.v försvårar vardagslivet för

system många förståndshandikappade människor men även för andra grup-

Alltmera den personliga betjäningen rationaliseras bort. per. av Personer med olika handikapp, liksom många andra har ett stort behov personlig service. För många handikappade är det mycket

av enklare och trevligare kommunicera med människa och för

att en många ofta det enda alternativet.

Staten bör aktivt i frågorna funktionshindrade och

ta ett ansvar om

Förutsättningar för att erbjuda subventionerade anpassade infor- IT. mationstekniska utrustningar till funktionshindrade bör undersökas

även på andra sätt bör staten stimulera jämlik informationsmen en teknisk utveckling. Lagstiftningen gällande funktionshindrade har alltid legat långt framme i Sverige när det handlar ligger

men om n exempelvis före Sverige. I har man genom lagstiftningen

USA USA fastställt att funktionshindrade skall ha samma tillgång till produkter, tjänster, serviceinrättningar icke funktionshindrade och där-

etc som med har banat väg för ökad integrering av hjälpmedel i

man en bl standardprodukter. Det blir lönsamt för företagen att redan

a mera i initialskedet vid utvecklingen eller tjänsten för funk-

anpassa varan tionshindrade, i stället för att vid sidan standardprodukterna

av marknadsföra specialprodukter i små serier. Ytterst handlar det om att undanröja hinder för funktionshindrades möjligheter att deltaga på olika områden i samhället. För att g/øêa/ramåá//et ska utvecklas till ett jämlikt samhälle krävs också skydd i lagarna.

För att en funktionshindrad människa förhållandevis obehindrat ska kunna använda ett datorsystem bör inte bara själva datorenheten anpassas utan även den omgivande utrustningen som skrivare, bildskärmar, pekdon, Scanners, tangentbord Datorns operativsyso.s.v. tem liksom applikationer och användargränssnitt är andra delar av ett system som går att anpassa. Mycket har gjorts för att öka tillgängligheten till hård- och mjukvaran för funktionshindrade mycket men återstår dock för att alla funktionshindrade ska ha tillgängligsamma het till IT som icke funktionshindrade. Vi därför det tidigamenar att re föreslagna centret för mjukvaruutveckling särskilt får i uppdrag att främja utvecklingen av användarvänligheten för funktionshindrade.

Vi beskrev tidigare hemmet individens viktigaste IT-miljö. som Detta gäller inte minst funktionshindrade. Med hjälp kan av IT smarta /zem utvecklas kommer såväl funktionshindrade icke som som funktionshindrade till del. I det smarta hemmet har med tekniman kens hjälp utvecklat tillämpningar för att styra hemmets olika funktioner och kommunikationen med omvärlden. Genom mål-medatt vetet satsa på utvecklingen smarta hem för funktionshindrade kan av man också snabba utvecklingen hemmens rT-miljö för alla. av Detsamma gäller utvecklandet tekniken för virtuell verklighet av Virtual Rea/izjv, VR. Denna teknik funktionshindrade hopp ger om att kunna ta kontroll över och styra sin omgivning. Med virtuell verklighet kan t.ex. göra det möjligt för rörelsehindrade barn man att ta sina första steg i virtuell värld, träna framförandet rullstol i en av en t.ex. en trafikerad miljö, eller varför inte låta funktionshindrade barn spela virtuell fotboll med varandra. Utvecklingen kring teknik för virtuell verklighet hjälpmedel för funktionshindrade går snabbt som och tillämpningarna förväntas bli verklighetsnära och mera mera kommersiellt gångbara inom framtid. Denna utveckling en snar ger också icke funktionshindrade hjälpmedel. Utvecklingen nya av smarta hem och av virtuell verklighet är exempel hur satsningar på hjälpmedel för funktionshindrade kommer alla till del.

Ungdomens lT-rödlöreslåp

i att regeringen tar initiativ att intormationstekniska

hjöipmedei För Funktionshindrade,

anpassas

att det töresiagna centret För miukvaruutveckiing särskilt tar i uppdrag Främja utveckiingen användarvän-

av

iighet För Funktionshindrade.

4.4¶Kunskap och kompetens våra viktigaste

- resurser

Den snabba utvecklingen innebär stora möjligheter men också vissa problem. I det gamla jordbrukssamhället var den viktigaste resursen marken, i industrisamhället var det kapitalet och i informati0ns-samhället har den som äger information och kunskap rikedom. The Value of information about information be greater than the value

can of the information itself, siar IT-oraklet Nicholas Negroponte i Being Digital. I informationssamhället tenderar informationen

om pengar att vara nästan lika mycket värd som pengarna själva och in-formationen om kunskap nästan lika viktig som kunskapen själv. Utan kunskap står man fattig och maktlös. När stora grupper av människor inte formår att omforma de gigantiska informations-mängderna till egen kunskap uppstår nya klasskillnader- mellan dem kan och

som dem som inte kan bearbeta informationen och dra nytta den i det

av dagliga livet och värvet. Utöver de rådande samhällsklyftorna riskerar alltså nya eliter att ta form kunskapseliterna.

-

Skolan har ett särskilt för att motverka samhällsutveck-

ansvar en ling med en del av samhället invigt och en del utanför informationsoch kunskapssamhället. Även skolans kunskapsförmedlingsmo-

om nopol avtar så är skolan även framgent samhällets viktigaste verktyg för att överbrygga kunskapsklyftor. Skolan har uppgift i att lära

en människor att följa med i den offentliga debatten och delta i beslutsprocessen, liksom de offentliga företrädarna har en skyldighet att göra offentlig information tillgänglig och begriplig. Denna uppgift blir allt viktigare i morgondagens samhälle.

Skolan utbildar idag i stor utsträckning eleverna i vetskap, jeopardy-kunskap". Kunskap är omsättande av vetskap till att förstå samband. Eleverna/studenterna behöver inte detaljkunskapen att

men lära sig att ta till sig kunskap. Vetskap är billigt, det kan man köpa i morgondagens samhälle. Kunskap måste man lära sig. I morgondagens samhälle lär två typer kunskaper att efterfrågas: specialistens

av kunskap inom fackområdet och generalistens kunskap i de

att se stora sambanden. Kunskap tenderar att bli den viktigaste handelsvaran. Om inte alla får lära sig hur tillgodogör sig kunskap stänger

man

alltså omedelbart ute del befolkningen från möjligheten att

en av delta i handelsutbytet.

Samhället måste satsa mycket och brett på kultur och utbildning. Det är kulturen kan skapa grund för att lära välja

genom en oss att och att välja bort i de stora informationsflödena. Det är genom utbildningen vi lär oss teknikerna för att hantera de stora informationsflödena och omsätta dem till kunskap. Detta ska göras med gränsöverskridande och långa perspektiv. Det breda satsningar

är genom som spetskompetenser kan uppstå. Det går alltså inte att prioritera ett område framför något annat. Ett stort problem med breda satsningar satsningarna måste investering och

är pengar men ses som en en försäkring mot framtida ekonomiska bakslag.

Samhället måste omvärdera kunskap. Kunskaps- och kompetensutveckling måste ges nya och större prioriteringar. Det gäller att även näringslivet inser detta och engagerar sig mera i den allmänna utbildning som ges i landet. I morgondagens samhälle är det kunskapen som kostar och som har värde. När kunskapen försvinner dör företaget. Tillsammans måste verka för att höja kunskapen och kornpetensen i landet. Vi måste vara rustade för framtidens kunskapssamhälle. Det kommer säkerligen att krävas uppoffringar, bl.a. i form av att reservera medel, men dessa uppoffringar är investeringar för framtiden. Vi måste tänka långsiktigt i dessa sammanhang

mera - ett kortsiktigt tänkande leder inte framåt i utvecklingen. Med ett

oss kortsiktigt tänkande kommer vi inte att styra utvecklingen utveck-

lingen kommer att styra oss. Med ett långsiktigt tänkande kan redan i dag göra de investeringar i åtgärder som höjer vår kunskap och lägger grund för ett fortsatt välfärdssamhälle med ett värnande om jämlikhet och jämställdhet.

LLåibeclömer

omställning samhället också kräver bred

GH en av en

satsning på kultur och utbildning,

att kunskap och kompetens måste såväl omvörcleras

som

högre prioritet i alla sammanhang.

ges

Det är statens uppgift att leda samhällsutvecklingen och vidta mått och höjer kunskaps- och kompetensnivå i riktning mot

steg som ett nytt samhälle och staten måste därför nu agera i detta avseende. Ett första steg bör vara att premiera den utveckling som redan sker

att lyfta fram de goda exemplen. Därför bör en iT-akademi genom inrättas. IT-akademin bör utse årets nyskapare inom områden som utveckling av informationsteknikens användningsområden, utveckling användarvänlighet, utveckling av nya näringar, åtgärder för att

av stärka en jämställd och jämlik iT-användning och iT-utveckling, åtgärder för att stärka kunskaps- och kompetensutvecklingen och åtgärder för stärka demokratin i kunskaps- och informationssamhället. IT-akademin bör särskilt se till den utveckling och de innovationer som tar fasta utsatta gruppers förmåga att göra sig gällande med hjälp av IT och som därmed leder till att omvärdera kunskapsoch kompetensbegreppen.

:råd föreslår

i

att regeringen for initiativ att inrätta IT-akademi.

en

Q

Framtiden ställer högre krav på oss i fråga om vår kunskap och vår kompetens. Samtidigt, eller följd möter alltfler ungdomar

som en av, en arbetslöshet. Med dagens system är det svårt för ungdomar att kompetensutveckla sig på annat sätt än genom det formella utbildningsväsendet. Men långtifrån allt går att lära sig via skolbänken. Snarare är det så att alltmera kan vi lära oss i det omkringliggande samhället, genom praktiskt arbete eller genom praktiska tillämpningar av inlärda kunskaper. Ungdomens iT-råd menar därför att regeringen bör överväga att inrätta en samhällspraktik för unga människor. Samhällspraktiken kan utföras under tio månader och ska

ca ha tydligt syfte att kompetensutveckla individen. Praktiken bör

som kunna utföras inom områden som kamratstöd, miljövård, arbete i ideell sektor, andra sociala tjänster, biståndsarbete, iT-utbildning och IT-användning samt samhällsutbildning i övrigt. Samhällspraktiken skulle kunna tjäna som ett alternativ till utbildningen för det militära försvaret och möjligen skulle man genom samhällspraktiken kunna erhålla sin placering inom totalförsvaret. Samhällspraktiken bör

erbjudas alla människor från det att man gått ut gymnasiet och

unga så länge som männen kan tas ut till Värnplikt. Samhällspraktiken bör utformas till att bli ett attraktivt, praktiskt påbyggnadsår för kompetensutveckling dessutom kommer samhället till del.

som

att regeringen utreder möi|igheterna ti|| att inrätta

samhÖHspraktik kan erbjudas oNa mön-

en som unga

niskor.

Arbete i

g/o/a/samhä//ef

Från arbetsmark-

nad tiII

kompetens-

marknad

1.1¶Nya spelregler

I takt med samhällets utveckling förändras också arbetsmarknaden. Från en tydlig produktionsinriktad orientering förändras nu arbetsmarknaden mot att bli marknad ställer höga krav den

en som specifika individuella kompetensen. Individen måste odla sin egen kompetens det unika får företräde framför det allmänna. Reali-

serandet av samhällets mål om det livslånga lärandet är därför mycket angeläget för att ständigt ska kunna förädla vår egna kompetens.

För att uppnå det ekologiskt bärkraftiga samhället och inte undanröja möjligheterna för kommande generationer till livskvalitet ställs det mycket stora krav samhället. Detta är en helt nödvändig förändring och kommer att medföra stora förändringar i samhällets struktur. I dag bryter samhället systematiskt mot de krav som ställs för att uppnå det ekologiskt bärkraftiga samhället och skapar en situation är helt ohållbar ur ett ekologiskt perspektiv. Arbetets

som organisation och innehåll står inför förändringar till följd av detta och måste formas så att miljöbelastningen minskar, bl.a. genom ett minskat transportbehov och minskad användning av icke förnyelsebara råvaror. Arbetsmarknaden måste anpassa sig för att klara miljökraven. Det är helt enkelt fråga om en överlevnadsstrategi.

Med en sjunkande andel sysselsatta i tillverkningsindustrin måste alltfler livnära sig arbeten med annan inriktning. I framtiden behövs flera inom de kunskapsintensiva branscherna. Det är i tjänstesektorn de arbetena finns i den "mjuka tjänstesektorn

nya vård, service o.s.v. och i den "hårda tjänstesektorn" IT,

omsorg, utbildning, information o.s.v..

Krympande avstånd till följd och individualiseringen av kon-

av IT sumenterna leder till att företag ändrar beteende. Näringslivet svarar på trenderna övergå från ett fordistiskt produktionssätt

genom att efter Henry Fords standardiserade, löpande bands-princip till flexibel specialisering, med kodord som kundanpassning, flerproduktfördelar, nätverksorganisation. Ett inslag i "post-fordismen är

storföretag lägger ut alltmera sin verksamhet på underatt av entreprenörer. SAAB kan nämnas exempel. SAABZSprodukter är i

som själva verket mycket utländska, konceptet är svenskt.

även om

Den fasta anställningsformen blir ovanligare och övergår till tillfälliga anlitningsformer för särskilda ändamål. Arbetsorganisationen blir lösare till sin form och till sin struktur och det är behovet specifik kompetens vid ett givet tillfälle som är det

av en styrande för anlitas. Det betyder att nätverk uppstår när det

vem som finns behov lösa specifik uppgift, för att när uppgiften är

av att ett löst upplösas. Många nätverk skapas dock också mellan människor för att kontinuerligt kunna erbjuda tjänster till olika företag vid olika tillfällen och tillsammans med andra nätverk s.k. virtuella organisa-

tioner skapas. Individerna i dessa tillfälliga arbetsorganisationer behöver nödvändigtvis inte befinna sig samma plats eller ens arbeta i företag. Det är individens enskilda kompetens som är

samma det styrande, liksom flexibiliteten och kreativtiteten. Människan arbetar inte längre hela sitt liv på en och samma arbetsplats. Det är varken önskvärt människans perspektiv, eftersom den personliga

ur utvecklingen riskerar övergå i stagnation, eller ur arbetsorganisa-

att tionens perspektiv, eftersom man ständigt behöver nya impulser och idéer för klara konkurrensen. Vissa kunskapsintensiva

att unga, företag har redan i dag målsättning att byta företagets blod var

som femte, sjätte år.

Företagsekonomer talar alltmera om den virtuella organisationen eller den imaginära organisationen. Företag tenderar till

innehålla mindre och mindre "substans. I extrema fall kan detta att innebära att företag består hjärntrust som utnyttjar sina upp-

av en arbetade nätverk till genomföra enskilda idéer. Man hyr in kon-

att sulter, ingenjörer och finansexperter än att bygga upp

snarare kompetensen själv inom företaget. Man lejer ut produktionen på legotillverkare och använder många underleverantörer. För att

man kunna arbeta detta sätt krävs mycket koordination och kommunikation, vilket har möjliggjorts med förbättrad informationsteknik. På

sikt innebär detta nya organisationssätt att de tjänster tidigare

som utfördes fast anställd personal inom företagen kommer köpas

av att in från andra företag, ofta små specialiserade med unik

men kompetens.

Sverige är ett land med hög utbildningsnivå, med mångfald

en kulturer, med rikligt av kapital och bra teknisk infrastruktur. Vi har sedan länge arbetat bort den överdrivna respekten för överheten,

en förutsättning för att klara att arbeta i ett samhälle är

av som nätverksorienterat, d V s icke-hierarkiskt, i sin Organisationsform och som bygger på det egna initiativtagandet. Vi måste emellertid

uppmärksamma den förändring sker och vi måste därmed arbeta

som nu för att forma den till samhällsutveckling såsom vi vill den.

en se

att tillväxten främst kommer ah ske i tiönstesektorn,

att formen "last anställning" alltmera övergår "tillfäl-

an|itning",

att Sverige har goda förutsättningar att klara omställ-

ningen ett samhälle byggt på nätverk.

Nya orgonisotionsformer leder nya villkor

Utvecklingen går mot plattare organisationer med minskade mellanchefsnivåer till förmån för teamarbete och självstyrande grupper. Företagssammanslagningar byts mot företagsklyvningar. Detta är ett led i att minska produktionskostnaderna och att få smidigare, flexiblare organisationer som snabbt kan svara mot marknadens behov och signaler. Utvecklingen möjliggörs av informationstekniken med ökad kommunikation och bättre beslutsunderlag. Detta ställer nya krav individen i form av förmåga att ta initiativ och anpassningsbenägenhet. Arbetsuppgifterna går från snävt avgränsade till bredare och mera sammansatta uppgifter. Uppgifter kan i mindre grad lösas genom fastställda regler och instruktioner. Indi-viden måste som en följd av detta ha en större förmåga att lösa problem där svaren inte är givna, där lösningarna är unika och oförutsägbara.

För att motsvara marknadens krav strävar man därför mot den platta, virtuella organisationen, där man drar nytta av alla medverkandes kompetens på bästa sätt. Den optimala organisationen går inte att skapa. Organisationsformen står under ständig utveckling. De ekonomiska skalfördelarna ligger i strukturen av kunskapen och företagets/nätverkets möjlighet att tillgodogöra sig kunskap från den kompetens som för stunden kan tillhandahålla den bäst och effektivast. Förändringar i arbetsuppgifter och i arbetsorganisationen sker allt tätare. Detta medför att personal måste kompetensutveckla sig fortgående och att arbetsuppgifterna när man lämnar organi-sationen sällan är desamma som när man började.

De virtuella organisationerna uppstår också när enskilda individer blir aktörer på marknaden. Istället för att binda upp sig i stora fasta organisationer samarbetar man i projekt och nätverk, där de enskilda kompetenserna behövs. Den globala kommunikationen ger möjligheten att ansluta sig till globala nätverk varför det uppstår förutsättningar för små kompetensområden att hävda sig. Då marknaden är stor blir utrymmet för mindre och udda kompetenser större. Det finns också möjlighet för företag eller nätverk som är burna av en idé att Växa fram. Idén kan vara att verka i en speciell miljöfråga eller att ta fram handikapphjälpmedel. Företaget växer fram genom att man möter människor, på nätet eller annorstädes, med samma intressen och övertygelse som en själv. Tillsammans

bildar man ett företag som erbjuder tjänster inom den egna nischen. Den mänskliga kvaliteten i arbetet kommer att värderas högre i g/oêa/ram/zä//e/ och relevansen i det man arbetar med kommer att ständigt prövas och omprövas.

Utvecklingen mot en mera virtuell och idébaserad arbetsorganisation ställer naturligtvis stora krav på individen. Liknande krav kan redan nu uttydas i platsannonserna. Individen ska vara generalist, specialist med spetskompetens, ha en stor social kompetens för att klara att arbeta i grupp, ha initiativförmåga, vara problemorienterad och kunna hålla många bollar i luften. Alla dessa förmågor ska individen ha samtidigt. Begrepp som "innovationsförare och kaospiloter ges en tydlig mening. Denna utveckling gäller såväl i stora som små organisationer. Ett problem med denna utveckling är den kan komma att exkludera den grupp människor som trivs med att arbeta i fasta strukturer med klara arbetsuppgifter och befogenheter. Industriarbetaren som har arbetat vid det löpande bandet i många år behöver inte nödvändigtvis ställa krav på att arbetet ska vara kreativt och flexibelt. Vederbörande trivs bra med rutinen och tryggheten. Utmaningen i det sammanhanget ligger i att finna metoder och utbildningsvägar för att stödja dessa grupper i utveckling till att

en kompetensutveckla sig själv, eftersom anställningens trygghet inte med säkerhet varar livet ut. Den livstida anstâ//ningstryggáeten tenderar att försvinna men istället kan att ständigt kompetens-

genom utveckla oss själva skapa förutsättningar för att vi ska kunna vara livstids an/itniøzgsbara.

Utvecklingen tenderar att mot en större andel enmansföretag som kan ingå i en virtuell sammanslutning med andra enmansföretag och tillsammans bilda ett imaginärt storföretag. Som en konsekvens av detta har människor i mindre utsträckning fasta anställningar eller uppdrag snarare arbetar man i projekt för olika uppdragsgivare.

- Samhällsforskare ser hur denna utveckling leder till en ökad segregation på arbetsmarknaden. Vi får en kärntrupp av stabilt anställda i storföretag, en buffert av stödtrupper småföretagare, tjänsteleverantörer och frilansare och slutligen en reservarmé som är lösligt förankrad i arbetsmarknaden och möjligen får rycka in under en högkonjunktur. Mycket riktigt är också en av de snabbast expanderande branscherna i Sverige personaluthyrningsföretagen. Det är denna utveckling vi går till mötes och som vi måste bereda oss på.

Förändringen arbetsmarknaden och villkoren med den sätter av i helt situation. Dagens stora system är avpassade för den oss en ny fasta anställningen. Arbetsrätt och socialförsäkringssystem bygger att har stabila inkomster som då och då fylls upp när man man hamnar i tillfällig nöd. När väl har fast anställning kommer man en in i systemet och kan då åtnjuta diverse förmåner utan relation man till den produktiva insatsen. Men de som inte kommer in i systemet har i inga rättigheter. Systemen ensidigt kämstort sett gynnar truppema och tvingar ut t.ex. invandrare och ungdomar i marginalerna.

Ungdomens IT-råd trots allt att detta är en värdefull utanser veckling, eftersom den rymmer en potential för ett nytt välfärdssamhälle. Utvecklingen kan och bör påskyndas, inte minst med arbetsmarknads- och näringspolitiken verktyg. Vi tror att IT kan som spela stor roll i människans möjlighet att styra över vad de vill en göra med sitt liv. Det är dessutom bra att de ålderdomliga strukeget dominerar arbetsmarknaden i dag tenderar att ersättas med turer som flexibla och öppna organisationsformer. Detta kommer att ge mera bättre förutsättningar att ta tillvara människors kompetenser för att med dem grund skapa näringsmöjligheter. Inte minst bör som nya det pekas på möjligheten att ta tillvara alla de innovationer som finns utvecklade ännu fått chansen att nå ut marknaden. men som

Arbetsmarknaden begrepp bygger på att det finns givna som arbeten på marknad. Så är inte längre fallet. Arbetsmarknaden eren sätts därför kompetensmarknad, där det är individens komav en petens efterfrågas och möjliggör anlitningar utan givna som som kopplingar till särskilda yrken. Kompetensmarknaden präglas av en öppenhet för människor att lyckas och misslyckas. Erfarenheter av misslyckade projekt är minst lika värdefulla som erfarenheter av lyckade projekt. Det misslyckade projektet anledning till reflekger tion och eftertanke. Därför måste samhället byggas så att det tillåter entreprenören misslyckas. Det måste tillåtet att tro idé att vara en och arbeta för den ändå misslyckas. Det är värdefullt för sammen hällets utveckling oavsett resultatet. Därför menar att staten och näringslivet gemensamt har ett ansvar för att dels stödja småföreoch dels tillhandahålla riskkapital i tillräcklig mängd. Då det i tagare dag till del är ungdomar besitter kompetens inom tillstor som växtområden att del denna satsning bör riktas som IT menar en av företagare i tjänstesektorn. Det i dag globala företaget mot unga

Netscape är resultatet galen idé, människa och

av en en ung ett förtroende tillgång till riskkapital. Förverkligandet till-

som gav av synes galna idéer måste vara möjligt för unga även i Sverige.

Möjligheterna att riskkapital via Nutek och Almi är inte särskilt välkända. Det är mycket viktigt att information dessa möjligheter

om sprids på ett bättre sätt, liksom möjligheterna få riskkapital från

att Euzs fonder. Det är särskilt viktigt lyckas uppmärksamma

att man ungdomar på detta. Dessutom är det viktigt att detta riskkapital får en tydligare inriktning mot att utveckla tjänstesektorn framför industrisektorn.

dlngdomenslT-rádtföreslårt/

att regeringen initierar informationskampani möj-

en om

ligheterna för att riskkapital,

unga

att fördelningen riskkapital får tydligare inriktning

av en

på utveckling verksamheter inom tiönstesektorn.

av

Entreprenörsondon ger oss nya arbeten

Entreprenörskapet framstår som allt viktigare att stimulera. Det är i slutändan individens enskilda och unika kompetens som kommer att vara källan till dennes försörjning. I kombination med en mera flexibel och rörlig arbetsmarknad betyder det att arbetet i högre utsträckning kommer att utföras genom ett eget företag. Människan är företaget. Vi ser tecknen redan i dag; alltfler får projektanställningar över en tid och med utgångspunkt från den egna kompetensen. I industrisamhället var det organisationens storlek och styrka som avgjorde framgången. Ig/oka/sam/zä//et är det individens kompetens och entreprenörsanda som avgör framgången för såväl indi-

viden företaget. Kapitalet består i kunskapen och i indivi-derna,

som inte i maskinerna och i det ekonomiska kapitalet. Tyngd-punkten förskjuts från realkapitalet till humankapitalet.

För människan blir det viktigt att hela tiden genomgå en personlig utveckling. Det kan vara såväl inom det område man verkar inom som att bredda sina färdigheter till nya områden. Samhället bör genom de marknadspolitiska åtgärderna skapa förutsättningar för personlig kompetensutveckling, inte minst inom IT-området, syftande till att stimulera entreprenörsandan. Satsningar som genomförs i syfte att uppmuntra den personliga kompetensutvecklingen och entreprenörsandan bör stimuleras. En samverkan mellan skola, näringsliv och offentlig förvaltning bör eftersträvas för att skapa ett positivt klimat till och effektiva förutsättningar för personlig kompetensutveckling och främjande av entreprenörsandan inom tjänstesektorn.

I dag är personligheten starkt förknippad med arbetet. Man presenterar sig som det man arbetar med. Det är en av orsakerna till att arbetslöshet drabbar så hårt. Har inget arbete ingen. I en

man är man framtid där arbetsmarknaden löst organiserad och kopp-

är mera lingen till en bestämd arbetsgivare inte är lika stark kommer identifieringen med arbetet kanske inte att bli lika tydligt som i dag. Den starka identifieringen människan har till sitt arbete är en starkt bidragande orsak till de sociala problemen i samband med arbetslösheten. Om människans arbetsrelation däremot är starkare kopplad till individen och till den egna självkänslan kommer tider av arbetslöshet att kunna vändas till något positivt till tider av arbets-

-

ledighet för kompetensutveckling. Det krävs dock att människan

ges möjlighet att utveckla sin egen kompetens under arbetsledigheten. I ett kunskapssamhälle är vidareutbildningen central; kunskapsmängderna ökar hela tiden och måste hela tiden beredd att lära

man vara sig mer. Precis som att en idrottsman hela tiden måste träna måste träning ske inom alla områden. För att nå ett bra resultat tävlingen måste dessutom göra ett mycket bra träningsprogram. Ar-

man betslöshetstiden måste alltså bli tid för träning.

en

Vi försöker i dag uppmuntra ungdomar att starta eget. Men i dag möts den som vill starta eget av en oöverskådlig mängd information som man ska sätta sig in innan man registrerar företaget. Detta främjar inte direkt skapandet av nya enmansföretag.. Det måste bli lättare att starta eget företag, vilket bl a kan åstadkommas genom att informationen och regelverken förenklas. Som självständig entreprenör är man egenföretagare och som sådan hamnar i ett

man ingenmansland i förhållande till socialförsäkringssystemen. Som egenföretagare kan man t ex inte A-kassa med mindre än att man i princip lägger ned hela verksamheten. Att under period har

man en dåligt med jobb får man själv stå för, i motsats till grupper med en fast anställning i botten. Frågor om hur man ska se på tiden mellan uppdragen för en egenföretagare ställs därmed på sin spets. Socialförsäkringssystemen måste utformas så att egenföretagare omfattas fullt ut av dessa. Det är genom människans entreprenörskap ökad tillväxt kan ske.

Ungdomenstl

att människor i framtiden i allt större utsträckning kom-

mer att skapa sina egna jobb,

att människors entreprenörsanda därför måste stimu-

leras,

att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör syfta till

att stärka individens möjlighet till personlig kom-

petensutveckling.

lT-råd föreslår

Ungdomens

initiativ att törenkia och peda- OH regeringen tar gogiskt utveckia informationen att starta eget om

Företag,

För Företag också över, att regeiverket att starta eget ses För att möiiiggöra förenklade och enhetiiga mera rutiner,

att regeringen initierar översyn sociaiiörsökringsen av också omfatta egenföretagare Fu||t ut. systemen att

l

Nya kompetenser

Skogen, järnet och tillverkningsindustrin är fortfarande viktiga för svensk ekonomi de minskar i betydelse. Istället betymen växer delsen för branscher bygger på högt kunnande och på förmågan som att utnyttja den tekniken inom branscher mindre innya som är dustriorienterade och inriktade på producera tjänster. mera att Musikindustrin har på bara några år utvecklats till mycket betyen delsefull näring i Sverige. Detta har endast varit möjligt genom att den har förvandlats till en kunskapsintensiv näring, präglad högt av tekniskt kunnande, god marknadsföringskompetens och bra produkter. Musikindustrin utgör ett exempel på hur kunskapsintensiv en näring kan skapa tillväxt och på hur bred satsning på en en ett mjukt område kan mycket goda resultat. Genom målmedge en veten satsning och god kompetens kommer så småningom genom belöningen. I musikindustrins fall har framgångarna grundats på den breda utbildning har givits vid de kommunala musikskolorna. som Det är genom långsiktiga satsningar på bygga kompetens att som resultat infinner sig. Därför gäller det försöka förutse de nu att var nya möjligheterna till expansion finns.

I industrisamhället blev människan eller mindre blivit född in mer i ett arbete. Detta inte situationen i det framväxande motsvarar glokalsamhället där gäller det själv skapa arbeten. Det - att är genom utgångspunkt från det intresset och de förutsättningarna egna egna en vilja till ständig kompetensutveckling kan skapas, vilket nödär vändigt i ett glokalsamhälle där kunskapsmängden ständigt ökar och där individens behov och intresse produktionen tjänster. Det styr av är i detta möjligheterna till arbete och samhällsekonomiska vinster ligger. Det går inte bestämt säga vilken kompetens kommer att som att efterfrågas det är bredden är det viktiga. Det kan - som som anses som mjukt eller flummigt i dag kan mycket väl utvecklas till en stor näring i Det ansågs hobby i industrimorgon. som som en samhället kan mycket väl utvecklas till arbete i det att generera glokala, kunskapsintensiva samhället. Vad idag uppfattas som som fritid kan i morgon arbete. vara

På den globala marknaden och i de globala datanäten är inte storleken det avgörande. Små företag har lika möjligheter stora att göra sig synliga stora. Företag blir kundanpassade och det insom mera är dividens behov produktionen utveckling till som styr en som stor -

del beror på Det gör att det finns en möjlighet att omsätta även IT. mycket speciella och unika kompetenser till näring. Utvecklingen en går de udda kompetenser kan bli efterfrågade medan mot att mest andra, i dag etablerade, produktioner försvinner. Arbete, för indivi-

den och för företagen, är inte längre något som finns, utan något som skapas utifrån den kompetensen. Genom att utveckla elekegna troniska möjligheter söka efter speciella kompetenser och ställa att den kompetensen till förfogande kommer den nya globala egna arbetsmarknaden kunna växa fram kompetensmarknaden. Däratt för bör de åtgärder samhället genomför för att stödja människor i att få arbeten och uppdrag riktas in att stödja och uppmuntra det nya personliga engagemanget i syfte att bygga upp den egna kompetens. Det de breda satsningarna spetskompetensen kan utär genom vecklas.

I övergångsskede från industrisamhället, där produktionen av ett är den ekonomiska drivkraften, till ett gloéalsamlzälle, där kunvaror skapen är den ekonomiska drivkraften, blir det centralt att ge möjligheter till kompetensutveckling för såväl de har jobb som för de som inte har jobb. Alla insatser uppmuntrar till personlig komsom som petensutveckling ska det är att arbetsuppmuntras, oavsett om som lös del i arbetsmarknadsutbildning eller i arbetet. ta en

Fritid är relativt begrepp. Historiskt har inte skillnad gjorts ett nytt mellan arbete och fritid. Indelningen kom med industrisamhället och har på kort tid vant vid detta nya begrepp och tagit det oss givet. Med övergången till g/oiêa/sam/zä//et tenderar fritiden som som begrepp försvinna i och med att den knivskarpa gränsen för att arbetstiden luckras Samtidigt, i perspektivet av det livslånga upp. lärandet, är fritiden välfardssamhällets största tillgångar. Frien av tiden har i industrisamhället varit den tid människan kunnat använda till utveckla sina intressen. Då har hon fått möjlighet till en att egna personlig utveckling inte har varit alla förunnat i sina respektive som arbeten. Det är i detta den utmaningen för samhället ligger: hur stora kan samhället i framtiden människor att utveckla sina uppmuntra intressen till något kan arbeten Det är genom egna som generera människans intresse tillväxt kan uppnås eftersom det egna en kommer föda branscher kan generera arbeten. att nya som

Det kommer bli mycket svårt att förutse vilka branscher som att kommer bli tillväxtbranscher likväl nödvändigt. Vi har nedan att men gjort bedömning tillväxtområden kan tjäna som diskusen av som

sionsunderlag. Branscherna är inte rangordnade sinsemellan, eftersom en rangordning snarast bör ett resultat samhällets vara av prioriteringar och det politiska handlandet. Ungdomens rT-råd ser alla dessa tio branscher som mycket Viktiga för framtiden och tillsammans erbjuder de det breda utbud och den mångfald vi som tror ungdomar upplever väsentliga värden och samhället bör slå som som vakt om. Ungdomens IT-råd bredd, anpassningsförmåga, tvärser ett sektoriellt tänkande och generalistkunskaper honnörsord för som framtidens branscher och kompetenser.

Branscher Kompetenser Distribution media, förmedling tjänster av varor, kapital, transporter, infrastruktur Estetik design, arkitektur, planering, konst 8C kultur Information produktion, bearbetning, sortering, analys, presentation, informations- och kompetensmäkleri, utbildning Kompetensutveckling mentorskap/handledning, personlig utveckling, team building, inspiratörer, kompetenskatapulter Miljö kretslopp, återvinning, utbildning, miljövård, affärsidéer, perspektiv på verksamhet, marknadsföring Omsorg vård själavårdare, andlighet, hälsa, social service, etik Professionell kommunikatörer, kommunikationscentra, kommunikation kulturstrateger, utbildning, planering Social kommunikation lokal service, mötesplatser, restauranger, kaféer Teknik data, tele 8C kommunikation, teknisk design, FoU, drift- och underhåll, säkerhet, stabilitet, utbildning Upplevelser turism, spel, äventyr, nöjen, musik, natur, kultur, trendmakandc, skönhet, avkoppling, kickar

lIrråd Föreslår

Ungdomens

regeringen initierar branschvisa utveckiingsprogram att inriktade på tiiivöxt i tiönstesektorn,

stimuierar iokai förank-

att utveckiingsprogrammen en

ring i giobal vörid, en

utveckiingsprogrammen ör inriktade på att skapa ett

att

ekoiogiskt uthåiiigt samhöiie,

att regeringen tar initiativ att skapa ett kompetensut- För individer i samverkan me||an

veckiingsprogram

ottentiig och privat sektor,

kompetensutveckiingsprogrammetinriktas på tiiivöxt-

att

branscherna i tiönstesektorn.

l Nya former för utövonde

av arbete

Med IT ändras avstånden mellan medarbetare och företag. I dag kan

ca en halv miljon människor i Sverige arbeta hemma möjlighet om ges och om intresse finns. lT möjligheter förlägga företagsger att verksamhet till glesbygder och därifrån verka marknaden. gentemot Genom distansarbete får större möjlighet välja bostadsort en att utan att behöva ta hänsyn till att ska långa sträckor transportera oss till och från arbetet. Vi kan alltså undvika delar de arbetsav transporter som idag sker och på så vis skona miljön. Vi får också en större möjlighet att anpassa arbetet till vårt övriga liv och vår egna livsrytm. I dag har ingen rättighet utföra arbete på distans att även om det är fullt möjligt. Vi måste istället för detta och argumentera Visa på fördelar. I framtiden bör detta förändras till mindre att vara känsligt för godtycke.

För att inte den så viktiga sociala dimensionen i arbetet ska för-

lorad med distansarbetet kan lokala distansarbetscentraler skapas där

människor från olika organisationer och företag kan utföra sitt arbete.

Detta möjliggör för människan ha två olika arbetsrelationer att en professionell och global upprätthålls med telekommunikationer som och en social och lokal upprätthålls på arbetsplatsen. som

Rön visar på att det totala resandet ökar i läge där flera arbetar ett på distans. Analysen år helt enkelt vill träffa de att man som man arbetar med, vilket framstår högst naturligt. Vi dock som tror att dessa effekter är barnsjukdomar. Dels är den sociala kontakten över nätet förmodligen underskattad och dels har det hitintills inte gjorts

tillräckligt storskaliga försök med lokala distansgemensamma, arbetsplatser. Det bör därför genomföras projekt där offentlig och ett privat sektor samarbetar i syfte upprätta distansarbetscentraler. att Om volymerna ökar kommer och det blir naturligt distansarbeta att kommer förmodligen den sociala distansarbetscentralen samvaron att kunna motverka det tilltagande resandet.

lT-röd föreslår

Ungdomens

e e

regeringen initierar eh projekt För att skapa distans- GH arbetscentro|er i samverkan me||on oFFenHigoch pri-

I

vat sektor.

för

Politik arbete och

tryggheti

glokalsamhället

2.1 instrument lör

Arbetsmarknodspolitiska kompetensutveckling

Kraven på fortbildning och kompetensutveckling kommer

att vara stora i glokalsamhället. Den totala kunskapsmängden, och därmed kraven på utveckling, ökas i ett rasande och det blir omöjligt

tempo för någon färdigutbildad inom något område. Det innebär

att vara att mer tid måste användas till sin kompetensutveckling. Utveck-

egen lingen pekar å sidan vi kommer arbeta Färre antal

ena mot att att debiterbara timmar i framtiden, kanske bara hälften så många i

som dag. andra sidan kommer att arbeta intensivt när vi väl

mera arbetar, eller rättare när väl debiterar arbete. Tiden mellan de-

sagt biterbart arbete blir tid för kompetensutveckling.

I g/orêd/sam/zä//el kommer varje människas kompetens att värderas utifrån vad den kan i ett sammanhang med andra komgenerera Det uppstår marknader på helt områden än vad ser petenser. nya idag. Det globala perspektivet också möjligheter för människor ger med olika etniska bakgrunder bidra och delta, genom att deras att sociala kompetens blir värdefull i det globala arbetsklimatet, Kultur-

kompetensen blir mycket värdefull.

Mot bakgrund detta står den arbetsmarknadspolitik som förs i av dag inför smärre kris. Dagens politik förs med utgångspunkt från en industrisamhällets värderingar och saknar till delar relevans för stora villkoren ig/oéa/sam/zä/let. Den planeras centralt för lokala förutsättningar, vilket innebär trubbighet i politiken. Den saknar möjligen het tillvara personliga egenskaper och intressen, vilket inte att ta minst kommer till uttryck den tar del arbetsgenom att som av en marknadspolitisk åtgärd blir föremål för åtgärder. De arbetsmarknadspolitiska instrumenten är i grunden anpassade för att klara en arbetslöshet på fyra har att hantera nivåer mångtre, procent men nu dubbelt Åtgärderna får följd detta fel inriktning där större. som en av betoningen ligger kvantitet istället för kvalitet. Ett exempel

detta är datorteken.

Datorteken är centralt initierad satsning från AMS, som har en fastslagit detaljerat innehåll. Den har inga, eller väldigt få, ett möjligheter formas utifrån den enskilda människans behov. Inneatt hållet har i liten utsträckning inriktats att förbereda människan för framtidens krav arbetsmarknaden. Datorer har det förvisso handlat arbetet med dessa har inriktats tillämpningar. Detta om men mycket begränsad förståelse för vad datorn faktiskt kan anger en vändas till. Från början datorteken endast avsedda för ungdomar var mellan tjugo och tjugofyra år har öppnats för andra ålmen senare dersgrupper. Denna förändring har skett sedan det visat sig att det på vissa bara fanns fåtal människor visade sig uppfylla orter ett som kriterierna mellan tjugo och tjugofyra år och dessutom att vara arbetslösa, samtidigt trycket från andra arbetslösa grupper att som datautbildning ökade. Kriterierna hade alltså ingen förankring i den verklighet rådde på För satsningar datorteken ska som orten. att som lyckas så måste de lokala förutsättningarna få bestämma innehåll och målgrupp. Den lokala avvägningen måste tillåtas styra om åtgärden

ska önskat resultat.

Enligt Småföretagarnas Riksförbund är hälften AMU-utbildningav arna inriktade på att utbilda för uppgifter i tillverkningsindustrin.

Det är därmed gårdagens samhälle sätts i fokus och inte den som situation kommer råda i framtiden. AM kan således till som att u sägas stor del utbilda människor till fortsatt arbetslöshet. Det borde vara tvärtom AMU-utbildningama borde spjut-spetsar in i framtiden - vara och satsningarna borde därmed ske inom branscherna i tjänstesek-

torn. Såväl datorteken AMu-utbild-ningarna är utslag den som av att unga generationens kompetens inte har använts i planeringsarbetet.

Det skulle stå mycket klart ungdomar fick möjlighet om en grupp att lägga upp en satsning storlek datorteksatsningen. Då av samma som skulle den ha fått helt inriktning. Nu blev datorteken en annan en satsning som genomfördes utifrån äldre generations referensen ramar, vilka inte stämmer med dem ungdomsgenerationen har i dag.

Resultatet blev i första hand sysselsättning för ungdomar en utan riktigt meningsfullt innehåll.

Ett av problemen uppstår när arbetsmarknadspolitiken inte som involverar unga människor är den utgår från de värderingar och att behov den äldre generationen har. De har varit vid det finns vana att en arbetsmarknad att söka arbete på. Ungdomar står inför framtid en där de i större utsträckning är lämnade att själva skapa sina egna jobb. Den generationen har också insikt den unga en annan om samhällsomställning står inför. De är öppna för och vid till vana att ta sig och bearbeta global information har kunskap och samt en stor om engagemang i miljöfrågor, två centrala förändringsfaktorer de som äldre kanske inte har lika handfast kunskap och känsla för. en om Det är därför inte märkligt det uppstår glapp mellan arbetsatt stora marknadspolitikens praktiska innehåll och ungdomarnas behov, så

länge som besluten äldre. Slutsatsen blir ungdomar bör ha tas av att ett större direkt inflytande över de arbetsmarknadspolitiska insatser

som genomförs med dem målgrupp, för påsom att garantera ett mer tagligt ungdomsperspektiv.

Förmedla lediga jobb, stärka utbudet arbetskraft stärka av samt att efterfrågan på arbetskraft är traditionellt de huvudmålsättningar tre som styr arbetsmarknadspolitiken. Arbetslöshetsåtgärderna i dag som genomförs är alltså uppbyggda efter helt andra utgångspunkter än

vad som behövs i dag, där utveckling är det bör betonas som mest. Åtgärderna är ofta utformade efter centralt fastställd mall där en ett ideal eftersträvas och ofta utifrån den verklighet rådde under som

industrisamhället. Det individen behöver för att kunna skapa en som sysselsättning är det rakt motsatta kompetenshöjande verksam- - en het är uppbyggd efter individens behov och som syftar till att som förbereda denne för informations- och kunskapssamhälle, där den ett kompetensen och entreprenörsandan är de viktigaste egenegna skaperna. När det inte finns arbeten att förmedla måste åtgärderna inriktas på att skapa arbeten.

Arbetsförmedlingens roll i industrisamhället har varit att förmedla arbeten och i huvudsak fasta sådana. Den har spelat stor roll i att en koppla människor med de arbeten som de har utbildats för. samman I utvecklingen mot g/oiêa/sam/zä//et ser vi att människors enskilda kompetenser kommer bli viktigare i olika former av projekt och att En de svårigheterna blir då att finna precis den processer. av stora kompetens söker i specifik situation. Därför måste arbetsman en förmedlingen roll. Den kommer att behöva ha kunskap om en ny människors speciella kompetenser och relationerna mellan kompeän i dag, då arbetsförmedlingens kunskap rör tenser snarare som arbetstillfällen. Detta kommer att kunna underlättas med hjälp av intelligenta sökfunktioner på Internet där man matchar de krav man ställer projektmedarbetare med de individer som är inlagda i en databasen. Men tekniken kommer aldrig att kunna ersätta kunskapen människorna bakom orden. Det kommer människor alltid om bättre än datorerna. Arbetsförmedlingens arbete måste att vara därmed få inriktning att erbjuda individuella kompetenen annan till de söker dem, till skillnad från då arbetsförmedlingen ser som nu erbjuder arbeten till de individer söker dem. Arbetsförsom medlingen måste också lära sig hantera att inte har några att man arbeten förmedla. Arbetsförmedlingen borde vara den naturliga att mötesplatsen för samtal och kontaktskapande arbetslösa emellan och inte enbart associeras till förmedling av lediga arbeten eller utkvittering stämpelkort. I nätverkens tidevarv får inte arbetslösa av hamna utanför nätverkandet. Arbetsförmedlingen skulle här kunna spela roll att föra samman arbetslösa med skiftande komen genom i olika nätverk. Vi att arbetsförmedlingen bör utpetenser menar vecklas till bli torg och mötesplatser för arbetslösa och att arbetsatt förmedlingen aktivt ska stimulera till nätverksskapande mellan arbetslösa.

Samhällets politik bör bli mera inriktade på samhällets processer och flöden istället för verka i sektorer arbetsmarknadspolitik att som

och näringspolitik. Orsak och verkan hör ihop och vi måste till

se helheten om ska lyckas med omställningen samhället. Arbets-

av marknadspolitiken bör i större utsträckning lokal prägel för

en att åstadkomma det mycket viktiga samspelet med det lokala näringslivet. Endast på lokal nivå kan de verkliga behoven och de

man veta verkliga utvecklingspotentialerna. I dag är de arbetsmarknads-politiska instrumenten centralt styrda medan kommunerna får

ta konsekvenserna när arbetsmarknadspolitiken misslyckas, i form

av att socialbidragsutgifterna slår i taket. Arbetsmarknadspolitiska

satsningar som datortek måste de ska lyckas integreras i helhet

om en som syftar till att kunskaps- och kompetensutveckla individen. Denna helhet kan endast skapas i kommunen. Därför bör arbetsmarknadspolitiska föras över till kommunerna

resurser mot att kommunerna kommunal kompetensutvecklingsgaranti utifrån

ger en individens önskemål till alla arbetslösa ungdomar I denna kommunala kompetensutvecklingsgaranti kan datorteken

t.ex. vara en åtgärd i den större helheten.

UngdomensolI-råcüöresiåro

,,

OH arbetsmarknadspoiitiken tar tydiigare koppiing

en

den |oka|a nöringspoiitiken,

kommunerna i större utsträckning invoiverar att ung-

domar i arbetet med arbetsmarknadspoiitiska och

nöringspoiitiska åtgärder,

ungdomar därmed tår större representation i de att en

kommunala arbetstörmediingsnämnderna,

AMU:s utbiidningar i större utsträckning inriktas på

att

behoven i tiönstesektorn,

IH styreisen För AMS tår god ungdomsrepresentation

en tör att berika kompetensen och bättre kunna arbeta

med sin huvudmaigrupp, ungdomarna,

arbetstörmediingarna utvecklas mötespiatser och

OH torg för arbetsiösa ungdomar,

arbetstörmediingarna tår i uppdrag att stimuiera ska-

att pandet nätverk tör arbetsiösa, av

att regeringen För över arbetsmarknadspoiitiska resurser kommunerna dessa erbjuder kommunai mot att en

kompetensutveckiingsgaranti a||a arbetsiösa

ungdomar.

2.2¶Trygghet på

glokalsamhöllets kompetensmarknad

l Sverige har staten har borgat för alla människors välfärd. Den svenska modellen innebär att staten tar aktivt för ett ansvar att individen alltid ska kunna säker, såväl socialt fysiskt. Idag vara som luckras de sociala trygghetssystemen och ersättningsnivåerna är upp lägre än vad de en gång De stora försäkringsbolagen erbjuder var. nu tillägg till de allmänna socialsystemen, har övergett sina ambistaten tioner ha monopol på det området. Även det gäller den att när fysiska säkerheten har tagit tillbaka. I dag överlåts staten ett steg flera dessa uppgifter på privata vaktbolag. Staten är av t.ex. även hotad i sin maktsuveränitet i och med de globala marknaderna. Dessa inskränker statens möjlighet över sina att styra ens egna pengar. Staten kan helt enkelt inte fatta besluten själv. Allt det här leder till en uppluckring det legala skydden i Detta är av staten. en utveckling som stora transnationella företag. De kan verka gynnar under ett minimum legalitet. De är tillräckligt starka strukturer i av sig själva för att klara oklara legala förhållanden och de kan skapa av en egen välfärd över nationsgränserna. Små företag kräver dock en betydligt högre grad stabilitet och skydd exempelvis av mot varumärkesintrång eller stöld idéer. De osäkra inkomsterna kommer av också att kräva möjligheter till ekonomiskt stöd utvecklas. att nya Om staten inte garanterar detta kommer de små företagen kunna att svårigheter att hävda sig. Alltså, de små företagen kräver välfärdsstaten för att kunna verka. De kan inte ta hand sina anställda sig om själva på samma sätt stora företag. De har inte råd själva som att finansiera hälsovård och pensioner, behöver hjälp med det. utan

Sverige är organiserat kring trygghet inte kommer en som att finnas i morgondagens samhälle. Vi måste förändra vårt samhälle till de nya förutsättningarna. Individen måste finna trygghet i sig själv, i den egna kompetensen och i förändringen, istället för i organisationen. Men för att detta ska möjligt måste vi förändra de vara spelregler som gäller på arbetsmarknaden och det omgärdar den. som Gör inte detta lär vi knappast lyckas med bukt med dagens att höga arbetslöshet, lär den öka. En sådan situation är mycket snarare bekymmersam därför att de tenderar hamna utanför arbetssom att marknaden är ungdomarna de ska bära kostnaderna i fram- - som tiden, de som ska försörja morgondagens pensionärer, de som . , framtiden måste byggas på.

Uppluckringen välfärdsstaten är olycklig mot bakgrund av det av samhälle går emot. l g/øéa/sam/zä//et kommer kraven den enskilda människan att hårdna, flera kommer att Verka genom egna företag och osäkerheten runt den egna inkomsten kommer att vara större. När flera blir företagare kommer människan att ta en egna allt större del ansvaret för sin egen välfärd. Frågan blir då vem av som stödjer individen i detta. I industrisamhället har facket spelat en viktig roll hjälp för människan att ta tillvara sina intressen. som Facket förhandlar för individen om ekonomi och arbetsmiljö mot en tydlig motpart arbetsgivaren. I ett läge där många människor arbe- i små företag uppstår frågan eller vad som kommer att tar egna vem spela fackets roll stöd åt individen. Facket har kanske en möjligsom het att axla denna roll det finns också andra former för att nya men erbjuda detta stöd. Lokala sociala nätverk företagare, småav egna företagarorganisationer eller nätverk människor med specialav kompetens på området. Det är angeläget att frågan belyses och fångas ett tidigt stadium i utvecklingen till ett gløiêal-szzmlzälle. upp

Om tryggheten består i individens egen kompetens och självkänsla så måste möjligheter att utveckla dessa egenskaper utvecklas. Detta görs med fördel tillsammans med annan människa som man en känner förtroende för. I de diskussioner har fört har använt begreppet ömsesidigt mentorskap för att beskriva denna relation. Det betyder att och äldre människor möts i en relation som yngre bygger på ömsesidig vilja att ta till sig den andres kunskap. De yngre besitter kunskap den tekniken och de äldre besitter en stor om nya livsvisdom och stora kunskaper på andra områden. Genom att låta en dessa kompetenser mötas skapas en utmärkt förutsättning för kompetensutveckling. Om pensionärer involveras i detta blir det en meningsfull verksamhet för dem på tid som kanske annars inte en skulle användas till något som upplevs utvecklande och stimulerande. Vi föreslår därför att regeringen stimulerar ett generationsutbyte baserat ömsesidigt mentorskap.

Stora delar näringslivet har förstått att det lönar sig att blanda av åldersgrupper i verksamheten. Resultaten blir bättre och en långsiktighet i arbetet. Den offentliga sektorn har dock inte på garanteras sätt förstått detta, eller kanske blivit tvingade av sist samma snarare in först ut-regeln. Detta har medfört att i t.ex. landstingen är åldersspridningen snudd på obefintlig. När ett nytt sjukhus öppnas i Luleå medelåldern på personalen över femtio år från början. Det är

borgar inte för goda arbetsresultat. Ungdomars kompetens tas helt enkelt inte tillvara. Offentlig sektor bör här före och Visa

hur en personalstyrka med god åldersspridning och ömsesidiga mentorskap mellan generationerna kan skapas.

Det finns naturligtvis en mängd risker och oklarheter för den enskilda människan i övergången till ett gloêalsamåälle. När flera blir egna företagare ökar konkurrensen mellan människor

om uppdragen. De som arbetar inom ett företag kan lätt bli kontrollerade

av arbetsgivaren då denne genom datorn direkt kan hur mycket och

se med vad du arbetar. Om utvecklingen mot ett utökat distansarbete fortsätter kan det uppstå situationer där risken för social isolering

en är överhängande. Klasskillnaderna kan komma att öka till följd att

av kraven höjs individerna. I den internationella debatten pekas på att sociala spänningar i form ökad arbetslöshet och ökad

av en segregering kan uppstå i utvecklingen mot ett gloéalsamlzâlle. Detta måste motarbeta bred front och det görs bäst

genom att anpassa regelsystemen till den nya tiden, genom att alla att känna att trygghet i den egna kompetensen och genom att stimulera den sunda och inte den osunda konkurrensen.

UngdomensJI-rådbedömeL

att trygghetssystemen måste över med utgångspunkt

ses

från den samhöllsomvandling stör inför.

pllngdomensjhâdiöreslå;

att regeringen och kommunerna antar policy för

en

åldersspridning i den offentliga sektorn,

att regeringen initierar ett för ömsesidigt

program

mentorskap för såväl offentlig privat sektor.

som

för alla

När tidsbegreppen förlorar mer och mer av sin innebörd i arbetsvärderingen frågar sig alla arbeten kommer att bli

man om mer flexibla Hur blir det med yrken i dag är väldigt tidsbundna

som Med en datoriserad utrustning blir det möjligt för hemtjänstvårdaren att kontakta en läkare och ställa diagnos direkt plats hos patienten, även om denne inte själv är läkare. Läkaren kan genom en kamera studera patienten och kan så sätt vara var som helst. Genom datakommunikation kan hemtjänstvårdaren hålla kontakt med patienten som gör det lättare att planera när stöd bäst behövs. Arbetet ska utföras enligt vissa det bli möjligt att göra

normer men det den tid som passar bägge inblandade parter bäst. I bilindustrin pågår försök med att låta projektgrupper arbeta med att slutföra en hel arbetsprocess. Så ges varje projektgrupp möjlighet att själv planera och bestämma när de ska arbeta, så länge som att de i tid levererar det de ska göra. Genom datastöd kommer mycket mer av produktionen att kunna bli än mera effektiv och möjliggöra ett mera flexibelt arbete. Vissa serviceyrken däremot, är arbetsområden

som kommer att bli svåra att omfatta av denna utveckling, därför att de behöver utföras vid en viss tidpunkt och på en viss plats. Det kommer inte helt enkelt att skapa flexibla förutsättningar för

vara detta. Detsamma gäller för delar sjukvården och andra service-

av yrken som av nödvändighet måste vara fast i tid och rum. Till exempcl är det svårt att föreställa sig en akutmottagning där de som arbetar går på flextid.

De personer som arbetar i situationer som gör det möjligt för dem att själva planera sin tid till stor del har en stor frihet i förhållande till dem svårligen eller omöjligen själva kan påverka sin tid. Mycket

som tyder på att just friheten i planeringen av arbetstiden kommer att skattas högt i framtiden. Därmed torde arbeten som är låsta i tid och rum behöva kompenseras annat sätt, t.ex. ekonomiskt. Denna utveckling står i rakt motsatt ställning till den situation råder i

som dag, där de arbeten som värderas högst ekonomiskt också är de arbeten innebär störst frihet i arbetsplaneringen.

som

bedömer

1 att i uppiöggningen det arbetet kommer trihet i

av egna

tid och att värderas högre i Framtiden,

rum

att arbeten utan denna Frihet kommer att behöva kom-

ekonomiskt.

penseras

Arbetets

begreppsapparat

ungdomen

Ungdomens IT-råd att många de begrepp används i

menar av som arbetsmarknadspolitiken är otidsenliga och inte framåtsyftande. De ägde sin giltighet i industrisamhället, då de också skapades. Därför presenterar här ett försök till uttryck och definitioner på

nya ett antal centrala begrepp i arbetsmarknadspolitiken.

Yrke Kompetens

-

Vilka yrken kommer att finnas i morgon Det är både lätt och

en en en svår fråga. Den är lätt så till vida att många de yrken känner

av från industrisamhället kommer försvinna helt eller i alla fall

att minska drastiskt i gloêalsamlzället. Den är svår så till vida inte

att vet vilka yrken som kommer att växa fram i glam/samhället. Det vet kommer att: innebära en förändring är att det styr vad vi

som kommer att arbeta med är vår unika kompetens. Arbeten skapas uti-

från kompetensen det är inte arbetet som skapar kompetensen.

- Yrke begrepp associerar till något statiskt och beständigt. Fram-

som tiden kommer till stor del att präglas det motsatta. Vi menar

av således att det inte kommer att finnas några yrken, bara kompe-

utgår från individens entreprenörsanda. tenser som

Arbetsmarknaden Kompetensmarkncden

- Arbetsmarknaden är idag definierad som en marknad med ett antal ar-beten som ska förmedlas till arbetssökanden. Arbetena som erbjuds är oftast fokuserade i tid, det är heltidsanställningar eller deltidsanställningar. Det är tiden arbetsgivarna köper av arbetstagarna. Relationen mellan tiden nedlagt på arbetet och resultatet uppmärk-

inte. I framtiden finns bara de arbeten vi skapar genom att sammas bjuda ut vår kompetens marknaden till potentiella uppdragsgivare. Våra anlitningar definieras av utförandet av ett visst uppdrag under viss tid med ett tillfredsställande resultat och inte av den

en tid vi lägger ned arbetet.

Arbetsförmedlingen Kompefensförmedlingen

- Individens kompetens blir viktigare. Därmed får arbetsförmedlingen

svårare uppgift den ska förmedla kompetenser snarare än arbeen ten. Arbetsförmedlingen måste upparbeta en djupare kunskap om varje arbetssökande individ för att kunna veta till vilka projekt vederbörande kan bidra till. Arbetsförmedlingen går alltså från att förmedla arbeten tillhandahållna av företag till att förmedla kom-

tillhandahållna individer. Kompetensförmedlingen blir petenser av också centrum för möten mellan individer med olika kompetenser, för att tillsammans förena kompetenserna till att kunna erbjuda en större bredd.

Arbetslös Arbetsledig

- Arbetslösheten de allra största problemen vårt samhälle har

är ett av att brottas med i dag. Genom att identiteten ligger i arbetet, i yrkesrollen, skapar arbetslöshet utsatthet och en känsla av att inte vara behövd kan direkt farlig för de som utsätts för den. Detta

som vara problem är det som måste stå högst allas vår gemensamma agen-

da. Samtidigt vet vi att den situation vi en gång har haft med möjlighet till fast anställning och livstids anställningstrygghet med stor sannolikhet inte kommer igen. Marknaden kräver en mera välutbildad personal som klarar mera komplexa uppgifter och klarar sig utan stora mängder medarbetare. Därför ter sig arbetslöshetsproblemet snudd på olösligt. Arbetslösheten i dag är starkt negativ

som för individen måste vändas till något positivt. Arbetslöshet betyder också att man är ledig, tillgänglig för anlitningar. Under den arbetslediga tiden är det viktigt att det finns möjligheter att kompetensutveckla sig själv, så att ledigheten begränsas till ett minimum. Genom att använda begreppet arbetsledig istället för arbetslös sänder man inte de negativa signalerna det får inte vara

fult att inte ha ett arbete i tid när alltfler befinner sig i just den

en situationen.

Arbetstid, Hextid, semester, fritid Tid

- I industrisamhället har allting sin egen tid. Man går till morgonen för att påbörja arbetstiden. Man har rast vid fasta klockslag och

man går hem på eftermiddagen för att ha fritid. Semester har man i juli och eventuellt också några dagar runt jul. Arbetet och livet är strikt indelat efter olika tidsbegrepp. I ett samhälle där alltmer kommer att avgöras av den personliga kompetensen kommer många dessa

av tidsbegrepp att förlora sin innebörd. Människan kommer att arbeta i mera avgränsade projekt där dennes kompetens passar in. Det betyder att man under vissa perioder får arbeta mycket, medan

man under andra kanske inte har några arbetsuppgifter alls. Man är ledig när man kan och inte när klockan slår ett visst slag. Tiden kan å

ena sidan disponeras friare på kort sikt men å andra sidan blir det svårare att planera in ledigheter lång sikt. Tiden mellan uppdragen kan inte heller direkt översättas till fritid. Under den tiden måste

man också fortsätta att kompetensutveckla sig.

i

Utbildning

g/oka/samhä//ef

för i

Iivet

Utbildning

l glokalsamhället

l Anpassning glokalsomhöllels krav

Skolan och Sveriges utbildningssystem är inte i takt med tiden. Samhället utvecklas i hög hastighet i skolan sker förändringar i

en men ett betydligt långsammare tempo. Nya krav ställs samhället och på samhällets medborgare med detta. Som människor och självständiga individer måste vi lära oss ny och annan kunskap än vad som krävdes i industrisamhället. Andra och helt krav ställs

av oss nya vår kompetens. De lågkvalificerade yrkena inom t.ex. tillverkningsindustrin försvinner i en jämn takt och ersätts av högkvalificerade yrken och tjänsteindustrin. Framtiden kräver därför högre

i varukompetens, dvs. bättre utbildning. l dag läser alla gymnasister tre årskurser, vilket innebär miljon flera svenskar jämfört med

att en

har treårig gymnasieutbildning. Dessutom har 300 000 flera 1990 högskoleexamen. Ändå är detta inte tillräckligt. Uppemot

500 000 av de gymnasieutbildade riskerar arbetslöshet p.g.a. underutbildning och ett mål för framtiden som uttrycks är att 6o-70% av årskullarna ska högskoleexamen. För människor är yrkesverksamma

ta som

ständig fortbildning och kompetenshöjning. Kravet komkrävs en petensutveckling kan uppgå till så mycket som 500 timmar per år, även kompetensutveckling kan annat än att på kurs. För

om vara att det ska möjligt att nå upp till dessa krav måste man lägga en

vara grund för ett livslångt lärande. Det måste vara naturligt att genom hela livet kompetensutveckla sig själv. Grunden för kompetensuppbyggnaden måste läggas tidigt i skolan och sedan byggas upp genom hela utbildningssystemet, för att i arbetslivet övergå i andra former. Hur än vänder och vrider på det återkommer till skolan.

man man Det är skolan kan rusta för framtiden och skapa betingelser för

som

jämlik utveckling. Det är skolan kan motverka att nya klyftor en som uppstår mellan de som besitter hög kompetens och de som inte gör det. Det är skolan kan överbrygga redan befintliga klyftor ge-

som nom att bygga upp individens självförtroende i den egna kompe-

tensen. Misslyckas skolan med detta lär vi ett mycket segregerat samhälle i framtiden.

Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. står det i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Läroplan 94. Skolformen ska vara likvärdig oavsett i landet den anordnas och undervisningen ska anpassas

var till varje elevs förutsättningar och behov, sägs det också. Det framhålls att undervisningen ska förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhället och att det är viktigt att skolan ger överblick och sammanhang. Kunskap är inget entydigt begrepp, framgår det, utan kommer till uttryck i olika former och skolans arbete är därför att skapa helhet. Det är vidare viktigt att skapa en god miljö för

en lärandet och man måste sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, lär sig att formulera och lösa problem, lär sig att samarbeta, lär sig att kritiskt granska och värdera, med mera, med mera.

Man kan hålla på länge med att rabbla upp skolans mål och uppgifter, såväl i förhållande till eleven som i förhållande till samhället. Ett sådant exercerande är naturligtvis inte meningsfullt. Poängen är dock att läroplanen faktiskt uttrycker en mängd viktiga ståndpunkter och mål som tillsammans skapar förutsättningar för att anpassa skolan till glam/samhällets krav. Man kan därmed också hävda att skolan skulle ha kunnat för länge sedan och i själva verket ha legat

anpassas i frontlinjen för samhällets utveckling. Om det inte är läroplanen

sätter käppar i hjulet för utveckling utbildningssystemet, som en av vad är det då förhindrar den nödvändiga anpassningen Går man

som djupare i statens styrdokument finner man snart kursplanerna. Dessa dokument nöjer sig inte med att diskutera ämnena i block som so och utan reglerar i detalj varje enskilt ämne. Kopplat till kurspla-

NO, nerna anges också antal studietimmar per ämne. Detta innebär att samtidigt har ett mycket tidlöst styrdokument i form av

som man läroplanen som poängterar lärarens egna ansvar och frihet i förhållande till målen, så har man också ett antal styrdokument i form av kursplanerna som berövar denna frihet och istället reglerar undervisning-

i detalj på klassrumsnivå. En större flexibilitet i en ner undervisningen i syfte att göra skolan mera anpassningsbenägen till samhällsutvecklingen främjas inte direkt styrning genom timpla-

av

Undervisningen i skolan måste mot mera projektorienterad ner. inlärning, där vattentäta skott mellan ämnena inte existerar. Så är det

i livet och så kommer det alltmera i framtiden. Med bra

att vara en läroplan och med bra lärare behövs inte kursplanerna och definitivt inte timplanerna. Dessa bör tas bort. Det räcker med ett styrdoku-

läroplanen. ment -

Vi menar att lärarna måste större frihet i undervisningen och i linje med detta ta ett större ansvar för utvecklingen av sin egen profession det måste vara en skyldighet att som lärare ständigt verka

för den professionella förnyelsen och att ständigt hålla sig a jour med samhällets utveckling för att kunna förvissa sig att elever

om man ger och studenter de bästa förutsättningarna för att kunna göra sig gällande i livet efter skolan. Kopplat till slopandet kurs- och timplaner-

av na bör man därför se över möjligheterna att avkräva lärarna för

ansvar den egna undervisningen. Lärarnas roll torde öka i betydelse i framtiden och då är det inte hållbart att ha ett system där lärarna är helt skyddade från konsekvenser av undermålig undervisning och pedagogik. Ge således lärarna större frihet men avkräv dem också

ansvar för den egna undervisningen. För att göra detta ansvarssystem möjligt måste kriterier för kvalitetssäkring av undervisning och av pedagogik utarbetas. Ett sådant kvalitetssäkringssystem måste stå under ständig utveckling för att kunna anpassas till samhällets krav.

Skolan måste ha som mål att alla ska få lära sig att ta för sig och göra sig gällande i en värld där IT är en betydelsefull realitet. Människor måste större självsäkerhet i förhållande till tekniken och

en lära sig att utnyttja teknikens breda användningsområden för att en god grund för en meningsfull tillvaro i glokalsamhället. Skolsystemet måste rusta för ett kommande vuxenliv såväl i arbetet som på fritiden. Detta kommande liv inbegriper användningen dato-

av rer. Därför måste ungdomar som lämnar skolan ha grundläggande kunskaper om datorn som redskap och som informations-, kunskapsoch kommunikationsverktyg.

Skolan har en generell uppgift att ge alla elever likvärdig ut-

en bildning. I denna uppgift har skolan en kompensatorisk uppgift i det att alla elever, oavsett kön, bakgrund, bostadsort eller dylikt, har rätt att ändamålsenliga kunskaper och färdigheter skolans för-

genom sorg. Denna rätt är inte minst viktig när det gäller rätten att kunskaper och förtrogenhet i att använda informationstekniken det

medium som får alltmera given plats i vårt samhälle. IT präglar vår

en värld och vår omvärld och att inte ha kunskap verktyget och dess

om användningsområden kan nästan likställas med vikten att kunna

av

läsa och skriva. Att få denna enormt viktiga kunskap om verktyget förutsätter dock tre grundstenar:

I Eleverna måste ha fysisk tillgång till tekniken.

2 Datorn måste integreras i undervisningen på ett natur-

ligt sätt, vilket ställer krav på den pedagogiska förnyel-

sen.

3 Eleverna måste också tillräcklig kunskap om hur tek-

niken fungerar.

Skolan måste tillhandahålla inspiration och redskap. En bra lärare använder biblioteket och vänder sig mot omvärlden i kunskapssökandet. Den renodlade klassrumsundervisningen känns förlegad. Man bör vara så lite som möjligt i skolhuset och i klassrummet och så mycket som möjligt i samhället utanför. Det är genom att aktivt studera på fältet fakta i läromedlen ett sammanhang och det

som ges är då man ser sambanden. Det kan knappast heller vara särskilt hälsosamt för vare sig studiemotivationen eller det allmänna välbefinnandet att ständigt och jämt behöva vistas med trettio andra elever i samma rum.

Utvecklingen går mot att utbildningen blir mindre sektoriserad

även MTV kan vara utbildning. Den pedagogiska arenan utvidgas hela tiden och mycket utav kunskapen inhämtas från annat håll än från skolan. Lärare och skolsystem har inte längre monopol på att besitta kunskap. Det är långtifrån självklart att man som elev vänder sig till sin lärare som första när vill ha ett samband förklarat.

person man Utbildningsväsendet måste inriktas på att elever och studenter ska bli producenter av kunskap istället för, som i dag, konsumenter. IT är incitamentet för att revolutionera pedagogiken till att bli tids-

mera typisk. Den informationstekniska utvecklingen i samhället bör leda till att får en öppnare skola. Med informationstekniken förskjuts kunskapsbasen från lärare till balanserat förhållande mellan

ett mera lärare och elever. Detta är viktigt medveten om.

att vara

föteslär

UngdQmensJI-räd

att detaljstyrningen minskar och lärarna därmed

ges

större frihet att uppnå de mål fastställs för

som

undervisningen i läroplanen,

att statens styrning utbildningens innehöll koncen-

av

treras läroplanen och att kurs- och timplanerna

därmed avskaffas,

att lärarnas formaliseras,

ansvar

att ett system för kvalitetssäkring undervisningen ut-

av

arbetas och ständigt utvecklas,

att systemet för kvalitetssäkring utgör grund för lärarnas

formaliserade

ansvar.

Utbildningen ska utgå från och uppmuntra det egna intresset. Det

bredden samhällsutveckling kan uppnås. Dagens fackär genom indelning passar in i gårdagens sektoriella samhälle men passar ganska illa in i den kravbild glokalsamhället ställer. Behovet av

som generalister ökar i framtiden och specialisternas spetskompetens utvecklas från den breda basen. Utbildningssystemet måste därför inriktas mot att bli ett smörgåsbord som ersättning för examina inom enskilda områden. Utvecklingen bör mot individualiserat och efterfrågestyrt system, Education 072 Demand, där eleven/studenten själv plockar ihop sin utbildning utifrån de egna önskemålen och de egna förutsättningarna. Med informationstekniken minskas beroendet tid och varför kurser kan väljas utan att särskild hänsyn

av rum, måste tas till utbildningsinrättningens geografiska placering. Statens uppgift är att uppmuntra, godkänna och utfärda examensbevis för detta slags plockgodis-utbildningar". Detta synsätt bör genomsyra hela utbildningsväsendet, för att successivt bli realitet i takt med

en

inom utbildningssystemet. För de lägre stadierna att man avancerar innebär detta att man redan från början måste inrikta undervisningen och vistelsen i skolan mot att få eleverna att utveckla de egna förmå-

och kvaliteterna. Skolsystemet måste alltid vara inriktat på att gorna

varje individ de individuellt bästa förutsättningarna istället för att ge skapa ett stereotypt kollektiv. Med den individuella anpassningen skapas förutsättningar för ett dynamiskt och flexibelt samhälle, där individer inte kan bedömas utifrån någon allmängiltig mall. Istället måste varje individs förmåga bedömas. Ytterst skapar man med detta

större uppskattning av varje individs särart och så sätt minskar en

risken för utslagning grundas på avviker från malman som att man len för kollektivet.

al utbildningssystemet över lör att kunna utvecklas

ses

mot eH inclividualiserot och eherlrågestyrt system dör I

hänsyn tas inlormationsteknikens möjligheter eh oberoende i ticl och

rum.

1.2¶Det lärandet

livslånga

I dagens samhälle är utbildningsbegreppet ofta synonymt med det formella utbildningssystemet. Det är dags att omdefiniera utbildning till att istället bli synonymt med det livslånga lärandet. Vårt samhälle omformas till att bli ett kunskapssamhälle där individens kompetens står i fokus. En konsekvens av detta är att individen måste be-

vara redd att genom hela livet kompetensutveckla sig själv.

IT ger små och medelstora företag och bättre möjligheter att

nya kompetensutveckla sin personal. Gränsen mellan den formella skolningen och skolningen i arbetslivet blir otydligare och med detta torde förutsättningarna för ett livslångt lärande stärkas. Detta kräver dock en samverkan mellan det offentliga utbildningsväsendet, det offentliga samhället och näringslivet. Utbildningen bör i framtiden utvecklas i samverkan med dessa instanser och därmed kunna bli mera efterfrågestyrd. Sverige torde med sin tradition folkbildning

av kunna utveckla dessa samverkansformer och bli framgångsrik

en utbildningsnation där IT ingår ett naturligt hjälpmedel.

som

I dag börjar vi skolan när är sju år och vi slutar -i regel- antingen efter gymnasiet, när vi är 19 år, eller efter högskolestudier. Därmed har vi klarat av vår utbildning och kan lägga den på hyllan det

vi behåller är vårt avgångsbetyg eller vårt examensbevis. Människan är givetvis inte fullärd efter denna utbildningstid människan blir i

själva verket aldrig fullärd. Genom hela livet bör vi sträva efter

att ta in nya kunskaper, att ständigt förkovra med sikte på att utveckla

oss, vår kompetens inom de områden föredrar. Lika litet det kan

som påstås att inte kan lära oss nya saker när har uppnått viss

en ålder kan det påstås att individens förmåga till inlärning börjar först i samband med skolstarten. Det finns exempel från Frankrike på hur man med informationsteknikens hjälp har lärt barn i fyraårs-

tre-, åldern att simultant inte bara lära sig att tala och skriva det språ-

egna ket men också ett främmande språk. Det finns historisk förklaring

en till varför våra barn börjar skolan först när de är sju år och den

är att först i den åldern hade barnens ben utvecklats så barnen kla-

pass att rade att en mil, vilket vid den tiden inte ett ovanligt avstånd

var till skolan.

Ungdomens rT-råd menar inte att barn nödvändigtvis ska börja skolan tidigare än vad som sker i dag. Vi vill dock påpeka

att synen

på individens inlärning, såväl i fråga om tiden före skolstarten som tiden efter den formella utbildningen, måste förändras. Det formella utbildningssystemet är bara en del i individens inlärningsprocess och detta är viktigt att poängtera. Man kan mycket väl stimulera barns nyfikenhet och inlärningsförmåga redan före den formella skolans start och bör defintivt stimulera vuxna människors fortsätta

man inlärning genom livet. Det livslånga lärandet måste inriktas på att bygga upp individens självförtroende så att individen/inner tryggheten i den kompetensen istället för i anställningen eller i organisationen.

egna Individen måste rustas för att kunna anpassa sig i de nya faserna som följer av samhällets ständiga förändringar.

Mycket av individens kunskaper tillgodogörs utanför skolan. Vänner, föräldrar, arbetskamrater, yrkesutövning, media, samhället och inte minst föreningslivet svarar som sändare av kunskap och av information som av individen förädlas till kunskap. Det är viktigt att detta samband påtalas talar om det livslånga lärandet, efter-

när man som det riktar fokus på hela vår omgivning och inte bara på det reguljära utbildningsväsendet. Det livslånga lärandet syftar till att människor i allmänhet att genom hela livet sörja för att höja sin utbildnings- och kompetensnivå och att detta kan ske på annat sätt än genom traditionell utbildning. Med en fokusförskjutning försvinner associationen till utbildningsanstalterna, varpå man ett bättre sätt kan motivera människor som annars skulle tveka att fortsätta att förkovra sig.

Diskussionen det livslånga lärandet bör inriktas hur man

om som individ kan ta till sig kunskap och varför det är viktigt att så sker. Mot bakgrund av den utveckling vi står inför och befinner oss mitt i blir det demokratiska perspektivet alltmera angeläget. Omvärlden blir alltmera komplex och det är stundtals svårt att följa samhällsutvecklingen i det allmänna informationsbruset. En ständig förkovring, inte minst i hur och bearbetar information, är

man sovrar därför en viktig förutsättning för ett deltagande i den allmänna debatten och därmed i samhällets utveckling.

För skolans del är det viktigt att den pedagogiska förnyelsen sker med inriktning det livslånga lärandet. Skolan måste därför våga medge att all kunskap inte inhämtas i skolan. Skolan kan däremot svara för grunden för ett fortsatt kunskapsinhämtande genom att lära ut baskunskaperna d.v.s. beståndsdelarna med vars hjälp man kan

förstå sambanden. En pedagogik i skolundervisningen som är i sam-

klang med det livslånga lärandet använder morötter för att stimulera individen till fördjupat kunskapssökande, morötter som talar till individens egna drivkraft och vetgirighet. Det gäller att utveckla behoven individens behov av att tillgodogöra sig mera kunskap.

- -

Som i all mänsklig verksamhet vill vi gärna se nyttan med det lär oss; om inte inlärningen känns meningsfull tappar vi snabbt motivationen och då uteblir inlärningen. Nyttan med det livslånga lärandet kan naturligtvis diskuteras ur olika perspektiv: Individens

perspektiv, arbetsgivarens perspektiv och samhällets perspektiv. Det viktiga är att det inte råder alltför stor skillnad mellan individens perspektiv och de övriga perspektiven. När perspektiven sammanfaller har man också de bästa förutsättningarna. Därför måste såväl näringsliv som det offentliga samhället vara ytterst tydliga när det gäller att förklara varför de anser det viktigt med kompetensutveckling.

vara Man måste vurma för glädjen i att lära sig saker och glädjen i att

nya ha nått ny kunskap för att kunna motivera träningen som krävs dessförinnan, på samma sätt som en idrottsman måste känna glädjen i att utöva sin sport för att kunna motivera den tunga träningen. Det gäller att stimulera människor till att själva sätta upp mål för sin kompetensutveckling, att stimulera människor att upprätta en personlig inlärningsplan.

Om målet om det livslånga lärandet ska uppfyllas i samhället måste också samhällets strukturer och organisationer bli lärande. Det handlar om en organisk utveckling av samhället. Samhället ska inte styra individens och organisationernas livslånga lärande, utan fungera som en möjliggörare och stimulera till mångfald och kreativitet. I denna process fungerar IT som ett kugghjul som kan hjälpa att driva utvecklingen framåt. Med informationstekniken får vi möjlighet till ett ökat oberoende från styrning, får perspektiv i kontakten

nya med människor vi annars inte skulle kommunicera med, vi får lättare att förse oss med grundinformation som sedan kan förädla och vi får mängder av nya infallsvinklar genom den mångfald som IT kan förmedla. Vetenskapsteoretiker som Marx har gjort gällande att arbetets centrala betydelse för individen beror på personlighetens utveckling i arbetet med materian. När går över i

nu en ny samhällsfas tenderar materian att övergå från det konkreta till det abstrakta information är den nya materian vi arbetar med. Det livs-

långa lärandet måste främja personlighetens utveckling i arbetet med denna nya materia.

Samhället globaliseras och kraven på individen ökar i takt med detta. Våra utbildningar harmoniseras med omvärlden i allmänhet och med i synnerhet och blir därmed allt längre. Kraven indivi-

El dens kompetens är mycket hög. Mycket det lär sig i sko-

av som man lan kan med fördel också läras i samhället och varför inte i en skola i

samhälle Med den tilltagande europeiseringen synes det ett annat vettigt undersöka förutsättningarna för att låta elever läsa exem-

att pelvis årskurs i gymnasiet i land något slags

en ett annat genom utbytesavtal. Ett alternativ till detta kan att man låter gymnasie-

vara lever läsa år ort i Sverige.

ett annan

II-,röd bedömer

Ungdomens

kroñfullt verktyg i förverkligandet det livs-

ah ör ett av

långa lärandet.

l Distansutbildning

Den informationstekniska utvecklingen leder till metoder för att nya utbildning och delvis pedagogik måste utvecklas. Utvecklingen ny en sker snabbt, snabbare än någonsin förut, och därför måste man bryta de gamla tankebanorna. Med informationstekniken har fått en större obundenhet till tid och vilket har distansutbildrum, gett ningen nya förutsättningar. Elever och studenter är inte längre hänvisade till särskilda lärosäten, kan i första hand välja den underutan visning bäst och de kurser intresserar. Det som passar som mest ger inte bara individen större valmöjlighet utveckla den kompeen att tens man tycker sig ha bäst förutsättningar för, det också ger nya grupper möjlighet att kompetensutveckla sig. Distansutbildning kan t.ex. vara ett alternativ för funktionshindrade och för barnlediga föräldrar. Distansutbildning behöver dock inte bara handla utbildom ning i det reguljära utbildningssystemet, utan kan också form vara en för fortbildning i näringslivet och i den offentliga sektorn. Med en väl utbyggd distansundervisning kan därför det reguljära utbildningsväsendet erbjuda fortbildningskurser för den privata och den offentliga sektorn inom för kommunala kompetenscentras ramen verksamhet. Utbildning i formell tappning och utbildning i livet tenderar att smälta vilket är själva andemeningen i det livssamman, långa lärandet. Distansutbildning kan mycket väl fungera brygsom gan som förenar dessa två utbildningsformer och förutsättsom ger ningar för ett livslångt lärande.

Det finns många fördelar med distansutbildning. Man kan utnyttja tiden bättre, man kan verksamheten efter individen och anpassa dennes rytm, det miljövinster och kan bättre samordna ger man verksamheten och därmed göra den effektivare. Det finns också en hel del farhågor. Distansutbildning större isolering eftersom ger man inte kommer att träffa några andra människor och det är genom samtalet som kunskapen utvecklas, säger många. Distansutbildning och distansarbete är kvinnofallor, hävdas det också, eftersom det fängslar kvinnorna till hemmen.

Ungdomens rT-råd tror inte att distansutbildning innebär ökad en isolering. Där det känns med distansutbildning, där det ensamt är också ensamt att leva. Distansutbildning kan däremot skapa elektroniska möten istället för inga möten alls. Tekniken, visar det sig, i spor-

i

till samarbete. För kvinnor vill kan distansutbildningen Vara rar som just det medel gör både kan ta hand om hem och försom att man kovra sig samtidigt. Det är knappast möjligt följa utbildning på att en högskola bygger på fysisk närvaro man vill eller t.ex. en som om måste hand barn samtidigt. Med distansutbildning kan man ta om studera den tid själv bäst och i det rum som passar som passar en själv bäst. Distansutbildning ersätter inte det fysiska mötet. Däreen kan bättre samordna och effektivisera sin egen utbildning. mot man Inlärningen sker på initiativ och när man själv vill. eget

För möta kraven ig/oêa/sam/zäl/et måste flera högskoleutbildas. att Högskolan ska därför byggas för på sikt kunna anta i princip ut att alla söker. Så lyder den tidens utspel i debatten. Också som senaste regeringen i form utbildningsministern har uttalat sig i denna riktav ning. Men vill uppnå ett större antal studerande vid högskoom man lorna måste också undanröja hindren för den enskilde indiviman den. En satsning på distansutbildning vid utbyggnad högskolans av verksamhet individen bättre möjlighet att kunna välja kursutger en bud efter intresse och inte efter utbildningens lokalisering, varför högskolestudier torde kunna intressera flera. Dessutom distansger utbildning större möjlighet att integrera studierna i livet i övrigt, en vilket torde tilltala framförallt de något äldre studenterna. Således torde distansutbildning kunna bra form för att arbetslös vara en ungdom vilja kompetensutveckla sig högskolestudier. att genom Slutligen bör distansutbildning ett mycket kostnadseffektivt vara alternativ till bygga högskolelokaler, anställa flera lärare och att ut administrativ personal etc.

De geografiska gränserna är traditionellt mycket starka i utbildningssystemet. Med möjligheter till distansutbildning luckras nya dessa gränser Den tekniken har bidragit till att universitetsupp. nya studier i dag kan genomföras distans över hela världen. Studenter på Kungliga tekniska högskolan kan läsa kurser vid universitet.ex. i Luleå, Stanford och Oslo samtidigt. Denna utveckling har vi ten bara början och det är inte alls otänkbart att man som student sett av i framtiden väljer deltaga i kurs i Australien för att en morgonen, på eftermiddagen del föreläsning i Washington och avsluatt ta av en dagen med deltagande i seminarieserie i Luleå eftermiddata en Om har dygnsrytm kanske man börjar sin dag gen. man en annan med deltagande i Luleå och avslutar med kurs i Australien. ett en Detta scenario kan också mycket väl sättas in i högstadie- och gym-

nasieskolans sammanhang, fast då kanske med tyngdpunkt på

en en virtuell förflyttning inom Sverige. Med utvecklad distansutbild-

en ning behöver inte elev eller student hänvisas till det lokala

man som utbildningsutbudet eller alternativ flytta. Därmed ökas möjlig-

som heterna för att individen ska kunna utveckla sina kompetenser.

egna Utvecklingen på detta område skjuter hela tiden fart och tenderar

att utvecklas till konkurrensfördelar mellan olika högskolor, vilket förhoppningsvis leder till ökad kvalitet i undervisningen och i pedagogiken.

Ungd. slå;a

att högskolorna lår i uppdrag utarbeta strategier För

att

att med informationsteknikens hjälp erbjuda kursut-

buden på distans alternativ till utbild-

som ett reguljär

ning.

att högskolorna lår i uppdrag att utarbeta strategier lör

satsningar på Fortbildning på distans med intorma-

tionsteknikens hjälp.

Skolan i

gIokaI-

samhallet

Relationer utbildning 2.1

Människors individuella värderingar tillsammans med samhällets värderingar påverkar i hög grad utbildningssystemet. Om det råder skillnad mellan de individuella värderingarna och samhälalltför stor värderingar kan ambitionsnivån påverkas. Tillsammans med förlets inställning till utbildning är elevens ambitionsnivå drivkrafäldrarnas i elevens förhållande till sitt inlärande. Det är självklart viktigt ten skolan anstränger sig hålla elevens ambitionsnivå på en stänatt att

digt hög nivå. För att det ska lyckas måste eleven uppfatta det som spännande och intressant att ta in kunskap det måste roligt ny - Vara att lära sig. Ett motto för skolan bör pigg in pigg ut. Detta vara kan endast åstadkommas med tidsenlig skola i tidsenligt en ett samhälle. Skolan måste ligga i fas med utvecklingen och lyhörd vara inför förändringar, för kanske också kunna leda utvecklingen. att

Sociala, etniska och biologiska skillnader får inte påverka individens utbildningssituation. Det är därför viktigt varje individs att kompetens uppmärksammas och lärosäten tillåts avvika från att att varandra. Systemet måste i större utsträckning individanpassas, vilket på ett helt sätt blir möjligt med i undervisningen. Det annat IT är rimligt att upprättar personlig läroplan mellan läraren och man en eleven som ett slags överenskommelse. Utveckling måste ske uti- från individens förutsättningar-inte utifrån andras förutsättningar. Läraren och eleven måste samtala med varandra så inte har att man ett mål med undervisningen och ett annat med inlärandet.

Näringslivets och den offentliga sektorns värderingar och attityav der till utbildningen spelar i slutänden roll. Näringslivet bör i en stor större utsträckning värdera den utbildning sker och därför också som ha ett aktivt samarbete med utbildningsinstanser, i synnerhet på det lokala planet. Det moraliska för utbildningens kvalitet, ansvaret tidsenlighet och inriktning ligger också på näringslivet. Det finns exempel på bl.a. yrkeshögskolor som har utvecklat nära relationer till det lokala näringslivet, vilket har förbättrat förutsättningarna för att näringslivets efterfrågan ska tillgodoses och därmed ökat studenternas chanser på framtida arbetsmarknad. en

Den offentliga sektorn måste också sin på utbildninganpassa syn ens värde genom att verka för bredare samarbete mellan skolan och det övriga samhället, inte minst arbetsmarknadssektorn. Man måste se skolan integrerad del i samhället och inte som en som en autonom del, skyddad från omvärlden. Man måste verka för av murar att skolan öppnar sig det omgivande samhället och för samhället mot att kommer till skolan. Skolans faciliteter kan och bör erbjudas till andra än bara elever och lärare. Den offentliga sektorn måste högsta prige oritet till utbildningen såväl på det ekonomiska det idémässiga som planet.

åstadkomma bredare samarbete mellan skolan och närings- För att livet och för skapa förutsättningar för ett kunskapsinhämtande att från det omgivande samhället bör det mellan skolan och det lokala näringslivet och lokala offentliga sektorn upprättas samarbetsavtal. Dessa samarbetsavtal bör i att det etableras samverkansråd mynna ut mellan skola och samhället. I samverkansråden bör det finnas reprefrån näringslivet, den offentliga sektorn, eleverna, förälsentanter drarna och skolan. I samverkansråden ska givetvis diskutera just man samverkan kan också diskutera utveckling och anpassning men man skolans verksamhet, frågan införandet av IT i underav som t.ex. om visningen. De föreslagna samverkansråden kan med fördel kopplas till de lokala skolstyrelser hålller på att inrättas runt om i lansom nu det.

lll-råd föreslår

Ungdomens

ah lokala samverkansråd inrättas mellan utbildningsvösende och omgivande samhälle.

Lärarna påverkar också utbildningen med sina värderingar och attityder. Inte minst viktigt är lärarens på kunskap. I dagens syn informationsflödesvärld är det viktigt att kunna sambanden, att se kunna strukturera, granska och värdera informationen och därigenom förädla den till kunskap. Utbildningen måste därför bygga på ett holistiskt perspektiv, där helheten och sambandet betonas. Läser läroplanen så finner snabbt att det indirekt framgår att skoman man lans undervisning bör ske utifrån detta angreppssätt. Detta bör ett dock framgå tydligare och det bör sägas i klartext.

Det bör i läroplanen därför slås fast vilken kunskapssyn som måste prägla skolan. Staten bör i detta styrdokument ange kriterierna för en holistisk kunskapssyn och målen för hur denna ska genomsyra ange undervisningen. Parallellt med detta bör staten i sina instruktioner till lärarhögskolan mål holistisk kunskapssyn ska ange som att en den pedagogiska utbildningen. genomsyra

Ungdomens IT-råd Föreskâr

att det i |örop|onen skrivs kriterier för ho|istisk kun-

en

skapssyn.

Förändringen av skolan

Skolan har i liten utsträckning förändrats över tid trots att den tillgängliga mängden information och kunskaper har ökat ofantligt. Förr fanns den kunskap människor ansågs behöva samlad inom klasssom fyra väggar och ofta hos läraren. Skolan hade i praktiken rummets monopol på vad bedömdes viktig kunskap och lärarens roll som som förmedla dessa kunskaper undervisning. I viss mån var att genom kännetecknas skolans arbete fortfarande denna beskrivning. av

Inlärandet sker i miljö där mängd olika faktorer samverkar en en och skapar förutsättningarna. Dialog med omvärlden, samarbete med kamrater, tillgång till läromedia, bibliotek, laboratorium etc. är exempel på detta. Med iT-utvecklingen har datorn kommit alltmera i cenpedagogiskt hjälpmedel. Det blir allt vanligare med trum som ett informationssökning via databaser och via Internet, samtal förs med inte skulle ha så möjlighet att utbyta personer som man annars stor erfarenheter med, samarbete sker mellan skolor med stora geografiska avstånd. Biblioteken får IT-införandet vidgad betydelse genom en de blir nzedizzlek-och bibliotekariens roll ökar i betydelse som ett komplement till lärarens i fråga handledning i kunskapssökanom det. De internationella datanäten bidrar tillsammans med andra medier tidningar, radio, video och till att den pedagogiska som TV, expanderar till områden långt utanför skolans väggar-till arenan hela vår omvärld. Skolan har alltså inte längre monopol kunskapsövcrföring. Det viktigt inse mycket kunskap kan -och bör är att att inhämtas utanför skolan. En viss tid, förslagsvis tio procent, av undervisningstiden, bör för samhällets lärare. Detta reserveras skulle betyda det till skolan kommer yrkesverksamma från olika att verksamheter för undervisa eleverna och på sätt öka elevernas att förståelse för samhällets olika verksamheter. Till exempel bör politiin eleverna i den lokala politiken och i det lokala beslutsfatker sätta tande med inriktning på hur eleverna kan med och påverka i vara frågor berör. Att finna lämpliga områden för detta program är en som uppgift för det lokala samverkansrådet. Lika viktigt att samhälsom let kommer till skolan skolan kommer till samhället. Skolans är att verksamhet måste således inriktas kunskap också utifrån. att Genom projektarbeten bör elever i större utsträckning röra sig i samhället, del samhällets aktiviteter och söka sambanden genom ta av deltagande i det omgivande samhället. Elever bör också utbyte ett

med andra elever och skolan med andra skolor. Att låta inlärning ske på annan plats än i den skolan måste givet och stående egna vara ett inslag i skolans verksamhet. Med de möjligheterna till kontaktnya skapande utanför Sveriges gränser medger måste självfallet som IT också det internationella kommunikations- och kunskapsutbytet intensifieras. Allt tjänstefel. annat vore

,UngdomensJI-rråd föreslår

,

1 att en rekommenderad tid tio procent undervisom av ningen reserveras för "samhällets lärare",

att det i läroplanen slås fast får

att undervisningen en tydligare inriktning på kunskapsinhämtande

genom

deltagande i och observation det omgivande

av samhällets aktiviteter.

Många lärare har lärt sig sanningen och lär därför sanningut en. Detta förhållningssätt till elever och till omgivning måste förändras. Sanningen är att ingen lärare bär på sanningen, däremot har läraren de bästa möjligheterna att hjälpa eleven själv söka efter att information, bearbeta denna och därefter analysera fram den mest troliga sanningen, alla sanningar. IT har här viktig funktion av en att fylla eftersom på helt sätt möjliggör informationshämt- IT ett annat ning direkt från källan. Man behöver inte förlita sig på uppgifter från andrahandsuppgiftslämnare. Varför ska söka information man om t.ex. en flygkatastrofi hos svenska nyhetsförmedlare USA när man lika lätt kan hämta förstahandsinformation från det amerikanska luftfartsverket

Det är nödvändighet undervisningen förändras och utvecken att las om skolan ska kunna nå de mål det samhället kräver. Ett som nya mycket viktigt led i denna förändringsprocess stimulera är att användningen av informationsteknik. IT medför inlärningen kan ske att i friare former än tidigare och gamla gränser mellan stadier i skolan, mellan arbete och fritid och mellan lärande och yrkesutövande suddas ut. Elever har dock ofta kommit i kontakt med informationstek-

niken före det första mötet med den i skolan. Skolan måste därför undervisningen och undervisningsmetoderna till elevernas anpassa möta och använda Detta påverkar t.ex. sättet att lära sig sätt att IT. använda datorer och sättet att söka efter kunskap med hjälp av IT det handlar således lärande och metodik. Ofta har skolor i om om socialt belastade områden utvecklat en alternativ pedagogik för att eleven intressera sig för undervisningen. Förutom att dessa områatt den har behov att tillgång till IT för att motverka ett extra stort av klyftor uppstår i samhället, har skolorna i de områdena många att nya gånger de bästa pedagogiska förutsättningarna att använda IT som

det pedagogiska verktyg det är.

Kunskapsförmedling i den traditionella beskrivningen gör elevertill passiva informationsmottagare. Kunskaperna förmedlas till na eleverna i ordning många gånger rimmar mycket illa med en som den enskilde elevens behov och tankeprocesser. En förutsättning för eleven ska tillgodogöra sig kunskap är att undervisningen känns att meningsfull. Den traditionella undervisningsformen som kunskapsförmedling bör därför ersättas handledning, värdering av informaav tion och stimulering till kunskapserövring. Eleven måste stiegen muleras till för sitt eget inlärande. att ta ansvar

Skolan och lärarna måste utveckla sin förmåga att stimulera eleverkunskapsinhämtande dem verktygen för att finna, nas genom att ge tolka och värdera information. Läraren måste sporra eleven att fördjupa sig inom kunskapsområden eller till att vidare till nya kunskapsområden. Skolan måste koncentrera på att lära att lära det måste roligt lära. Eleverna måste lära sig att ställa de rätta vara att frågorna -lärandet måste redan från början fokuseras kritiskt tänkande, på granskning källor och på avgränsning. Skolan måste av börja arbeta i och bli utåtriktad. Det gäller att förändra processer mer på eleven. Denna anpassning skolan är mycket viktig för att synen av målet det livslånga lärandet ska uppnås och för att dagens elever om ska kunna göra sig gällande i morgondagens samhälle.

Om inte skolan följer denna utveckling riskerar skolan och det formella utbildningssystemet hamna i allvarlig legitimitetskris. att en När eleverna inte längre uppfattar skolan viktig, när eleverna som upplever de lika gärna kan inhämta de relevanta kunskaperna i att samhället, försvinner incitamentet för att aktivt deltaga i skolans aktiviteter och -i slutänden för att överhuvudtaget vara där. För att -

motverka en sådan utveckling måste elever och föräldrar beredas större inflytande över och delaktighet i skolans arbete.

,Ungdomens ,Iliåd föceslöL

{

att det i läroplanen slås fast att elever och föräldrar bereds större inflytande över skolans verksamhet och att skolledaren för ett uttalat försöka ansvar att

dem delaktiga.

Skolan måste öppnas för andra än bara elever och lärare. Utbildningsaktiviteter bör även kunna erbjudas till samhället utanför skolan. Genom en ökad satsning på kompetensutveckling av vuxna genom t.ex. uppdragsutbildning torde skolan i större utsträckning kunna bära sina kostnader. Skolan bör bli även för egna centrum vuxnas fortbildning och centrum för diskussioner och samtal mellan alla olika människor och över generationsgränser-skolan måste i människors mentala kartor placeras mitt i byn. Inom för skoramen lans verksamhet bör t.ex. utbilda allmänheten i och man IT ITanvändning. Man kan med fördel använda de kunniga ungdoytterst marna i en sådan kursverksamhet. Därmed skulle skolan också kunna ta ett delansvar för folkbildningen i landet.

Skol- och folkbiblioteken bör slås placeras i skolmiljöer samman, och utgöra samlingspunkter i lärandemiljö vänder sig till hela en som samhället. Tillgång till för samhället det offentligas försorg IT genom kan därmed kanaliseras till skolmiljöerna och på så vis större ett utnyttjande och en bredare användning. Detta slags fusion kombinerat med en större öppenhet berikar både skolan och samhället. Skolan och samhället kan tillsammans verka för stärka gemenskaatt pen mellan människor och mellan generationer. Ett utvecklande av skolan till ett kommunalt kompetenscentrum är utmärkt sätt ett att bredda samhällets tillgång till teknik och till kunskap. Kompetenscentret utgör också basen för byggandet individens kompetens av som individen sedermera kan erbjuda på kompetensmarknaden, l ellerl som säger i dag, arbetsmarknaden. 1

lT-råd föreslår

Ungdomens

initiativ utarbeta strategi för att regeringen tar att en utveckla skolan att bli kompetenscentrum att som stör öppet för hela samhället och inbjuder som samtal och diskussioner mellan generationer och

över sociala gränser,

kompetenscentren öven För fort-

att ges ansvar vuxnas

bildning,

aH allmänheten tillgång genom kompetenscen-

ges tren,

skol- och folkbiblioteken slås mediatek att samman

och förläggs i kompetenscentren,

genomförd ungdomar erbjuds förälatt IT-utbildning av

drar också andra intresserade i samhället inom men

för kompetenscentrens verksamhet.

ramen

Skolans fysiska miljö är inte avpassad för den pedagogiska förändring måste bli följden ett användande av rr i undervisningsom av Mycket riktigt beklagar sig också många lärare över utrymmesen. bristen när undervisningen ska former. Istället för att ständigt ta nya undervisa klasser till elever i klassrum bör undervisningom upp 30 spridas över skolans lokaler och till stor del genomföras i små och en gärna åldersblandade Korridorer och klassrum bör ersättas grupper. och mindre Större samlingssalar bör finnas av öppna ytor grupprum. för undervisning kan genomföras i form föreläsningar och som av kan samla flera samtidigt. Skolbänkar bör ersättas av som grupper elevarbetsplatser. Förutom det finns klar poäng i att skolans att en miljö för den enskilde eleven inte skiljer sig alltför mycket från den miljö kan förvänta sig i arbetslivet, så sprids inlärningen som man med modern pedagogik inte bara i skolans rum, utan också till det en omgivande samhället. I den bemärkelsen ska skolan utgöra en bas för eleven i lärandet. Det viktiga är alltså att skolans arbetsmiljö forefter de krav modern pedagogik ställer. Att ställa in mas som en datorer i traditionell skolmiljö uppbyggd efter ett annat slags en

pedagogik förvisso potential för pedagogisk förändring

ger men knappast i utsträckning i modern skolmiljö, anpassad

samma som en efter en modern pedagogik. Nybyggda skolor skiljer sig i regel

ganska mycket från de äldre skolmiljöerna. Vi framgent

menar att man måste koncentrera sig på bygga befintliga skolmiljöer till

att om att vara avpassade för de nya pedagogiska förutsättningarna.

att de Fysiska skolmiljöerna till cle moderna

anpassas

pedagogiska kraven.

Lärare, elever och

pedagogik

Pedagogisk förnyelse

I love learn, but I hate be taught, Winston Churchill. Det

to to sa gäller inte bara för Winston Churchill utan säkert för människan i

Detta måste skolan hörsamma, liksom varje enskild lärare. gemen.

Skolans arbetsformer måste präglas av en problembaserad orientering, där analys och bearbetning samt agerande utifrån detta följs

prövas och värderas. Den kritiska granskningen bör ges stort upp,

och elever ska stimuleras till att tänka i alternativa banor än utrymme de givna metoderna. En där eleverna inte bara söker svaren

process

också tränas i ställa de relevanta frågorna samt utifrån dessa utan att funderar över vägar till alternativa bör främjas. Ett sådant arbets-

svar sätt utvecklar inte bara elevernas förmåga till eftertanke och till kreativt tänkande, skapar också förutsättningar för att eleverna ska

utan finna undervisningen meningsfull och rolig.

Det kritiska tänkandet är viktig förutsättning för kunna hanen att tera det rika informationsflöde vår omvärld utsätter för. som oss Genom att ständigt granska informationen lupp kan genom man sortera ut desinformation från information, genomskåda propaganda, upptäcka illa underbyggd argumentation och ställa informationen i relation till de egna värderingarna. Med hjälp utvecklat kritiskt av granskande och tillhörande diskussion kan elev i samspel man som med läraren en klarare uppfattning bakomliggande drivkrafter av och extrema åsikter behöver inte ett hot. De uppfattvara extrema ningarna i samhället är inget nytt informationstekniken men p.g.a. har dessa uppfattningar nått på tydligare sätt. Detta kan oss ett man vända till något positivt har beredskapen hantera om man att uppfattningarna och ställa dem i rätt perspektiv. Nu behöver inte längre extremerna förflyttas mellan människor i det tysta. Istället kan i man skolan öppet diskutera dem och kritisera dem. För detta ska att vara möjligt krävs dock att skolan utbildar i det kritiska tänkandet och att läraren har den beredskap, den kännedom och det mod krävs för som att öppet ventilera dem. Elevens förhållningssättet till detta slags information, eller desinformation, avgörs till del läraren. Med stor av detta förhållningssätt blir de olika formerna kontrakt för använav dande Internet finns på många skolor helt överflödiga. av som

Ungdomar förväntar sig delaktighet i arbetet och möjlighet påatt verka utformningen. Man vill sammanhangen i ämnena och över se ämnesgränser. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt är viktigt. Med hjälp av studier i teman eller i projekt kan detta åstadkommas. Utöver kunskapsinhämtningen relaterat till projektets mål detta ger slags arbete också kunskap i hur planerar och lägger man upp ett arbete, i ansvarsfördelning, i diskussion och samarbete med andra och i problemlösning. Lärarens uppgift är stötta, klargöra, föreslå att alternativ, ge konstruktiv kritik och handleda. IT i sig är inte föruten sättning för detta slags arbetsmetod med får eleverna tillgång men IT till verktyg kan utveckla kunskapssökandet och förädla som presentationen. Ofta upplevs problembaserad arbetsmetod roligare en som och mer meningsfullt av eleverna; de får själva söka information och bygga kunskap, de får arbeta i takt och självständigt och lektioegen nerna kan användas till utbyte och diskussioner med lärare och ele-

ver.

För att en problembaserad inlärning ska bli verkligt effektiv måste den kompletteras med vissa andra förhållningssätt. Varje projekt eller

tema måste avslutas med en rejäl utvärdering, där lärare och elever får ge varandra jfeedbaaê. På så sätt kan man säkerställa att undervisningen hela tiden utvecklas till det bättre och att kommande årskullar inte behöver utsättas för samma misstag om igen. Lika viktig är den personliga träningen i att ge och ta konstruktiv kritik som feedback ger. Detta utvecklar individen och gäller för såväl lärare som elever. Genom ett flitigt utnyttjande av feedback-instrumentet uppstår det samspel mellan läraren och eleverna som är så enormt viktigt för lärarens omvärdering sin på lärande och på kunskap.

av syn

Genomgående för all undervisning måste tonvikt på kom-

vara en munikation. Skolans primära uppgift har alltid hävdats som den att rusta för social kompetens. I morgondagens samhälle kommer den sociala kompetensen och konsten att kommunicera att än vikti-

vara gare och det är genom kommunikationen med andra som kunskap alstras och överförs. Retorik borde vara ett givet inslag i undervisningen. Elever måste tränas i konsten att framföra åsikt,

en argumentera för den, lyssna till andras argument och sedan ompröva sina åsikter. Att träna på att tala inför andra genom att läsa högt ur en bok kan nog vara bra men hur ofta gör man det i det verkliga livet Undervisningsmomentet måste självklart relateras till det är

som anledningen till att det överhuvudtaget äger rum. Att lära elever att göra bra presentationer och framställningar framstår som en allt viktigare uppgift för skolan. Sist och slutligen är detta en demokratisk fråga; genom att lära sig att presentera det egna materialet på ett begripligt sätt når också flera med informationen eller kunska-

man pen. Därmed ökar förutsättningarna för att flera ska kunna vara delaktiga i samhällsdebatten och i samhällsutvecklingen.

Med informationstekniken rubbas samhällets strukturer i och med att utvecklingen går mot större krav flexibilitet, på snabb anpassning och överhuvudtaget mot stora krav på dynamik. Vi människor lever inte våra liv i sektorer. Också samhällets indelning i sektorer måste ändras över tid. Skolans undervisning måste därför förändras från det sektoriella tänkandet till ett mer tvärvetenskapligt synsätt. I den tvärvetenskapliga undervisningen är det viktigt för-

att man ser ändringarna över tid och i rummet. Undervisningen bör därför inriktas att koppla samman dåtiden, nutiden och framtiden. Dagens unga har ett behov av att reflektera över det som händer runt om dem just nu. Och det som sker i dag är ett resultat gårdagens

av handlingar. På samma sätt är framtiden ett resultat av dagens hand-

lingar. Detta bör undervisningen fokusera på får inte rädda - vara för att diskutera framtiden.

I den pedagogiska förnyelsen är det viktigt att skolledarna tar aktiv del. Läroplanen ger skolledaren ansvar för skolans arbetsmiljö, för att det finns läromedel av god kvalitet, för samordning av undervisning så att kunskapsområden uppfattas som helheter, för personalens kompetensutveckling så att den kan verka professionellt, Med m.m. andra ord finns det ett tydligt ansvar för skolledarna för all den verksamhet som bedrivs på skolan och, följd därav, den verksamsom en het som inte bedrivs på skolan. Om skolan inte undervisar på ett sådant sätt att eleverna uppnår de mål som anges i läroplanen kan alltså skolledaren hållas ansvarig. Alltså är det viktigt att skolledaren engagerar sig helhjärtat i den pedagogiska förnyelse krävs för som morgondagens samhälle. Ungdomens IT-råd menar att frågan om den pedagogiska förnyelsen bör högsta prioritet och det bör utarbetas ett program för denna. Skolledarna bör för att utifrån ges ansvar programmet om pedagogisk förnyelse upprätta lokala pedagogiska strategier som ska behandlas i det tidigare omtalade samverkansrådet.

att regeringen tar initiativ utarbetande ett natioav

nellt för pedagogisk förnyelse,

program

att skolledarna i att utarbeta pedagogiska ges ansvar

Q

strategier för den skolan med lokala samverkegna ansrådet.

Erfarenheterna säger att man har bäst förutsättningar att lyckas med nyordningar om man involverar den lokala organisationen. Stöd behövs både uppifrån och nerifrån i hierarkin. Om ska lyckas att man genomföra den pedagogiska förnyelse som krävs för att använda i IT undervisningen på ett bra sätt, bör därför i första läget utbilda man ett antal pedagogiska piloter på varje skola. De pedagogiska piloterna får sedan i ansvar att utbilda kollegiet vidare och sprida kunskapen i organisationen. Tyvärr finns det ett ganska utbrett synsätt

om att datorer och IT är en skild del från undervisningen och följaktligen ges inte införandet av IT som ett pedagogiskt hjälpmedel högsta prioritet på skolorna. Om ska utbilda piloter får uttagningen

man av dessa piloter inte ske negativ selektering. Vi föreslår

genom en därför att kollegiet gemensamt diskuterar fram vilka personer som är bäst lämpade och har störst förtroende bland de övriga för uttagningen till. Dessa utbildningar måste högsta status och tonvikten

ges måste ligga den pedagogiska förnyelsen med IT som hjälpmedel. Utbildningarna kan med fördel bedrivas på distans och lämpliga lärarhögskolor kan ansvara för utbildningarna. Statens uppgift är att tillskjuta medel för denna mycket angelägna fortbildning lärarkå-

av ren.

att lörarhögskolan i att anordna fortbildning-

ges ansvar

i pedagogisk förnyelse och i pedagogiskt

ar som

verktyg för "pedagogiska piloter" samt att staten tillskiuterde erforderliga eknomiska medlen,

att skolorna systematiskt utser "pedagogiska piloter" fortbildningarna i pedagogisk förnyelse och i

som

pedagogiskt verktyg samt att dessa därmed

ges

för att fortbilda kollegiet på den skolan.

ansvar egna

Utbildningssystemet måste bli målstyrt. Detaljregleringar

mera som kursplaner och timplaner bör avskaffas. För att säkerställa att målen uppnås måste genomarbetade utvärderingar En bra

äga rum. utvärdering säkerställer inte bara att målen för undervisningen har uppnåtts, utan också att individens uppsatta md til/sammans med ;nd/en får undervisningen har uppnåtts. Målen för lärandet kan inte enbart handla om att uppnå vissa färdigheter i enskilda ämnen, utan bör också innefatta färdigheter i t.ex. samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga, förmåga att analysera och bearbeta och förmåga att redogöra för samband. Utvärderingarna bör också rikta sig mot läraren och dennes förmåga att t.ex. handleda, inspirera, och utöva god pedagogik. Med utvärdering kopplat till i

måluppfyllelsen ställs alltså

krav på lärarens bedömningar och lärarens förmåga att tillgonya dogöra sig konstruktiv kritik. Lltvärderingarna bör bli ett uttryck för tvåvägskommunikation mellan eleven och läraren.

Varje lärare bör ha uppgift att genomföra utvärderingar kopp-

som lade till de bägge målen individens och undervisningens och skolledarna bör ha uppgift att sammanställa skolans utvärderingar. I

som arbetet med utvärderingarna bör även lärarhögskolan involveras. Lärarhögskolorna bör ha som uppgift att sammanställa utvärderingar-

i respektive upptagningsområde och därefter vidarebefordra dem na till Skolverket respektive Verket för högskoleservice för nationell samordning. Genom att inbegripa lärarhögskolorna i utvärderingarna skapas förutsättningar för ett bättre samspel mellan skolorna och lärarhögskolorna, vilket bör återspeglas i utbildningen nya lärare.

av

Dagens betygssystem är ett uttryck för lätt mätbara kunskaper

undervisningen i skolan ig/ofa/sam/zä//el går inte ut att elemen

ska lära sig lätt mätbara kunskaper, utan individuella kunskaverna

baserade på individens förutsättningar. Med IT i undervisning per kan undervisningen individualiseras och därmed blir det svårt att ställa kriterier för vad är relevant kunskap. Därför kommer

upp som betygssystemet att bli onödigt bedömningar av individers kunska-

-

görs helt enkelt inte utifrån en betygsmall. Tonvikten den per sociala kompetensen och på förmågan att kommunicera förstärker uppfattningen att betygssystemet i framtiden blir onödigt.

utbildningssystemet inriktas på att använda utvärde-

att

ringar uppföljningsinstrument i en mölstyrcl ut-

som

bildning,

ah lörarhögskolan får i uppdrag att samordna och följa upp utvörderingarna.

Lärarna är pedagogerna. Men tyvärr är det många inom lärarkåren

hellre fokuserar på specialistkunskaper inom andra ämnen än I som inom pedagogik. Amnet pedagogik har inte den status det borde ha.

I glokalsamhället kommer det vara nödvändigt med en större tyngdpunkt pedagogik, eftersom det är pedagogiken inbegripet didaktiken skiljer skolans lärare från samhällets lärare. I debatten har

som föreslagits ska införa en lärarlegitimation för att säkerställa

att man att etiska och moraliska värden upprätthålls i skolans miljö. Detta är en sympatisk tanke men menar att en legitimering av lärarkåren inte får innebära att alla andra än de yrkesutbildade lärarna utestängs från skolan. Istället bör skolan aktivt arbeta att få in sam/zä//ets lärare i skolans verksamhet. Det som bör fokuseras är den pedagogiska förmågan och det är inte självklart att den alltid är större hos

yrkesverksam lärare. Ungdomens IT-råd anser att man bör överväen ga att införa en pedagogisk legitimation som säkerställer de pedagogiska grundkunskaperna. I detta ingår ett ansvar för den egna pedagogiska förnyelsen och ett ansvar för utvecklingen av den egna professionen. En pedagogisk legitimation vänder sig till yrkesverksamma lärare som visat prov på förmåga att förnya sig pedagogiskt och hög prioritet åt att utveckla lärarrollen i takt med sam-

som ger hällsutvecklingen. Den pedagogiska legitimationen ska vara eftersträvansvärd och bör därför kopplas till något slags belöning efter erhållandet. Utfärdandet pedagogiska legitimationer kan med för-

av del kopplas till vårt förslag kvalitetssäkring av undervisning-

om en en.

i

att yrkeskategorin lärare ersätts med kategorin pedagooch pedagogisk legitimation införs för

ger citt en

dessa för att kvalitetssäkra den pedagogiska förnyel-

och utvecklingen yrkesrollen.

sen av

.ÅKLP Lörarrollen och e|evro||en

Vi har under tidigare rubriker i stora delar berört lärarrollen. Detta avsnitt får tjäna som ytterligare ett förtydligande av vår syn.

Läraryrket kommer att en stor betydelse i framtiden om man bara är uppmärksam på tidens tecken och är mottaglig för förändringar. Lärarens roll som mentor, ledsagare och inspiratör i en komplicerad och svårbegriplig värld kan inte underskattas. Därför måste läraryrket få en hög status så att det bli ett populärt yrke, och därmed attraherar flera grupper. Om inte så sker riskerar skolans renommé och attraktionskraft försämras och människor kommer inte längre att finna det lika meningsfullt att inhämta kunskaper inom ramen för skolsystemet. Men utan lärarens hjälp i den kritiska granskningen och stöd i den pedagogiska processen i kunskapsinhämtandet, är det lätt att bli förvirrad och vilseledd i utvecklingens höga tempo. Ett sådant scenario kommer inte att främja en jämställd utveckling

Lärarna måste ständigt ompröva sin syn på lärande och kunskap. Detta sker genom ett konstruktivt samspel med eleverna. I dag är det inte säkert lärare som varit yrkesverksam i 20 år har 20

att en års erfarenhet-vederbörande kan mycket väl ha ett års erfarenhet 20 gånger. Det är genom en ständig omprövning som utveckling sker och ny kunskap och nya erfarenheter bildas. IT i sig ändrar inte lärandet men det öppnar nya möjligheter och genom att utnyttja informationsteknikens möjligheter kan ett mervärde i inlärningen och utvecklingsprocessen av lärandet åstadkommas. Genom tillgången till n och till stora informationskällor får läraren en än viktigare roll som pedagog, som diskussionspartner, som handledare, som mentor. Detta kräver dock eftertänksamhet, beredskap och omvärdering från lärarens sida. Läraren ska vara den kreativa koordinzitören i elevens sökande efter kunskap och skapa kreativ och stimule-

en rande inlärningsmiljö.

En utveckling av skolan innebär en utveckling av arbetsformerna och inställningen till dessa. Detta kräver engagerade lärare, elever och föräldrar. En förändring mot större fokusering inlärning än utlärning, dvs. traditionell katederundervisning, kräver en attitydförändring och kanske också en revidering av lärarens kunskapssyn. För att detta ska bli möjligt krävs samverkan mellan pedagoger, elever, föräldrar och samhället i form företrädare från både den offentliga

av

och privata sektorn. Detta bör ske på det lokala planet och varje enskild skola.

Målen för undervisningen måste tydligt framgå vid varje tillfälle, så att eleverna snabbt kan reflektera över det och ställa det i förhållande till den personliga utbildningsplanen. Verkar målet oklart eller onödigt lär det tveklöst ifrågasättas, vilket är mycket bra eftersom läraren då tvingas att relatera målet till dess behov. Detta medför

en ökad fokusering pedagogiken. Varje lärare bör därför vid varje terminstart ha upprättat en pedagogisk plan för undervisningen för att tillåtas undervisa. I den pedagogiska planen bör alternativa undervisningsformer ingå, liksom planering för arbete i små men blandade grupper. Den pedagogiska planen bör diskuteras med såväl elever som lärare och slutligen godkännas av skolledaren som därmed åtar sig för pedagogiken bedrivs skolan.

ett ansvar som

Lärare bör arbeta med attityder till kunskap. Det är viktigt att väd-

till varje människas inneboende vetgirighet. En fokusering helheten är viktig men för att förstå sambanden måste man ha beståndsdelarna, d.v.s. baskunskaperna. Det finns dock inget som säger att man inte också kan utveckla den pedagogiska inlärningen bas-

av kunskaper mot ett mer problembaserat inlärningssätt med hjälp av frågor som "Det här ska jag lära mig, hur når jag dit

UngdomenslIztödföteslöLj

alt lärarna åläggs att upprätta pedagogisk plan för i

en

undervisningen på terminsbasis,

att det i den pedagogiska planen ska ingå alternativa

undervisningsformer och arbete i blandade

grupper.

Den pedagogiska förnyelsen handlar inte bara om att lärarrollen. Det är också viktigt att elevrollen utvecklas. Eleven måste läras att ta

för den utbildningen och det inlärandet. Överhuansvar egna egna vudtaget är det viktigt att eleven får lära sig att ta och känna I

ansvar. inlärandet måste därför eleven inte bara lära sig att ställa proble- i

upp men men också att redogöra för hur vederbörande har tänkt i pro-

blemformuleringen. Elever bör stimuleras till att lära av varandra och samarbeta, till vilket IT är ett utmärkt hjälpmedel. Arbeten bör i så stor utsträckning möjligt ske i små grupper och gärna över grän-

som

kopplas till kön, förutsättningar, kompisrelationer osv. ser som

Den norske professorn Ivar A. Björgren har ställt upp en formel för den professionella eleven, kallad AFEL -Ansvar för eget lärande. Enligt den bör eleven och utveckla

0 kunskaper om läroprocesser, särskilt den egna, o kunskaper om källor och hur de kan användas, o kontroll över egen arbetstid/arbetsinsats, 0 kunskap målen för lärandet, om kriterier för bra och

om

dåligt resultat, 0 förmåga att relatera kursinnehåll till verkligheten, 0 kunskaper om hur man framställer och framför resul-

taten, o motivation och uthållighet i arbetet, o självtillit och personlig trygghet, o förmåga att utnyttja sin egen kreativitet.

Ansvaret för elevens inlärningsprocess är tudelat. Det :Inkommet

läraren att göra eleven uppmärksam på inlärningsprocessen och det ankommer eleven att genomföra inlärandet. För att detta ska ge reella återverkningar på undervisningen och på inlärandet bör läraren åläggas att upprätta en personlig utvecklingsplan, som kan beskrivas som ett avtal mellan eleven och läraren, tillsammans med eleven. Eleven måste uppmärksammas på konsekvenserna av att inte följa planen. Återigen framstår det som viktigast att läraren ska-

betingelser för god inlärningsmiljö, där eleven trivs och i vilpar en ken det är roligt att lära.

lT-cråd föreslår

Ungdomens

att läraren och eleven gemensamt upprättar

en person-

utvecklingsplan för eleven. Q

Elevråden och elevkårerna i Sveriges skolor verkar med blandat resultat. Elevrepresentanterna saknar många gånger det engagemang

behövs för att kunna fullgöra sin uppgift-att föra elevernas som talan. Vi menar att detta till stor del beror på att elevråden och elevkårerna ofta har svårt att reellt inflytande över skolans arbete och utveckling; elevråden och elevkårerna inflytande blir också

ger man ledamöterna mera engagerade. Råden och kårerna fungerar i stor utsträckning endast som rådgivande organ till skolledningen, som trots elevrepresentationen beslutar över elevernas huvuden.

Ungdomens IT-råd att det finns stor vilja hos eleverna

menar en att förändra undervisningen att denna vilja går förlorad genom

men att inte får erforderligt stöd och uppmuntran från lärare och skolledning. Elevråden och elevkårerna bör i den pedagogiska förnyelsen en central roll och man bör bättre tillvarata elevernas engagemang och kompetens i skolans förändringsarbete. Med det ökade ansvaret för lärare och för de enskilda eleverna bör man kunna ge elevråden och elevkårerna större kompetens och befogenheter att besluta i särskilda frågor. Elevråden och elevkårerna bör beredas möjlighet att utifrån ett elevperspektiv forma lokala mål för skolan. Detta ska emellertid inte bara gälla för grund- och gymnasieskolan även stu-

dentkårerna på högskolan måste ges större möjlighet att påverka undervisningen.

sLlngd0me eslc°1r

att skol- och högskoleledningarna får i uppdrag att

ge

eleverna och studenterna större inflytande över for-

manclet de lokala målen för undervisningen.

av

3.3¶Lärarhögskolan

För närvarande sker litet forskning i gränssnittet pedagogik

och IT. Det känns angeläget att detta fält stärks genom riktade insatser mot lärarhögskolorna såsom blivande resurscentrum för utvecklingen

av skolans arbete. Det är viktigt att de erfarenheter görs i skolan

som kan kanaliseras och tillvaratas och lärarhögskolorna känns den

som logiska instansen för detta arbete. Samtidigt kan då rön spridas

nya bland pedagogikstuderande och på så vis ökar förutsättningarna för en pedagogisk förnyelse även på lärarhögskolan. Lärarhögskolan måste som den övriga skolan vara benägen att förändra sig och anpassa sig till samhällets utveckling. Alltför litet alternativa pedagogis-

av ka metoder prövas på lärarhögskolorna, vilket gör de nyexaminerade lärarna ganska dåligt rustade för att verka i en skola i pedagogisk förändring.

Det är ofta så att den blir lärare är den in i syste-

som som passar met. I stor utsträckning råder traditionella bildningsideal fortfarande och överförs från lärargeneration till lärargeneration. För att bryta detta mönster bör ta in kunskap utifrån allt behöver inte

man mera uppfinnas" innanför skolans väggar. I kombination med ett fördjupat pedagogiskt forskande vid lärarhögskolorna kan då nya idéer lättare kanaliseras till den redan existerande lärarkåren och till den blivande. Med en förändrad pedagogik och en förändrad lärarroll kan man mycket väl tänka sig att vi i framtiden får andra människotyper som lärare.

Pedagogiken måste större utrymme i lärarutbildningen. I dag

ges är de pedagogiska studiernas omfattning mellan fyrtio och sextio poängs studier- beroende på hur man räknar innan blir lärare

man och därmed kan kalla sig pedagog. Ett minumum två terminers

om studier på högskolenivå för att sedan bli specialist är enligt vår uppfattning i underkant. En har läst poäng låt säga

person som 40 historia, kallas knappast för historiker. Med nuvarande lärarutbildningsplaner ligger istället tonvikten på de Övriga ämnesstudierna, vilket torde vara en kvarleva av ett gammalt synsätt efter vilket lärarna ska besitta all kunskap och veta alla Det är dock omöjligt för

svar. vilken lärare som helst, alldeles oavsett antal poäng i något ämne, att besitta all kunskap. Lärarens uppgift är inte heller att veta alla svaren

däremot bör läraren vara en mycket god pedagog. Med expertkun- -

skap i pedagogik behöver inte heller läraren lika mycket kunskaper i de enskilda ämnena för att kunna bedriva god undervisning.

Didaktiken är liksom pedagogiken eftersatt i lärarutbildningen. I dag förutsätts att didaktiken vävs in i de övriga ämnesstudierna. Alla lärare borde i alla undervisningssammanhang ställa sig frågor som varför har jag valt just detta stoff, hur ska jag presentera stoffet och varför, vad är det i detta stoff som egentligen är det ViktigaP. Först efter en sådan process finns de riktigt goda förutsättningarna för en variationsrik och spännande undervisning med varierande inlärningsmetoder. Som ett e-brev posten kommer belöningen i form av motiverade och glada elever.

Lärarutbildningen måste förändras till att i huvudsak handla om pedagogik och didaktik. Vid lärarhögskolorna ska experter i pedagogik utbildas, varför pedagogik som ämne och som forskningsgren måste högre status. Det är beklämmande att våra skolor för pedagogik i många fall utbildar efter uppemot 100 år gamla pedagogiska metoder. Samhället har förändrats radikalt under det senaste seklet och skolan måste följa med i utvecklingen. Detta görs bäst genom att utbilda lärarstuderande i pedagogik och i pedagogik. En nyutexa-

ny minerad lärare måste vara rejält pedagogiskt rustad för inträdet i yrkeslivet för att inte genast bli uppslukad av förlegade lärartraditioner och man måste ha fått pröva de nya pedagogiska metoderna i sin utbildning. Lärarhögskolan måste sörja för att lärarstuderande får de rätta verktygen under sin lärarutbildning. Därför är det också mycket viktigt att lärarens praktik inte sker hos en lärare som undervisar efter gammal kadaverdisciplin. Först nyexamine-

när man som rad lärare vågar stå emot och försvara sina egna tankar och idéer gentemot de etablerade lärarna kan man uppnå verklig förändring i skolan.

Dagens nyexaminerade lärare uttrycker ofta en besvikelse gällande utbildningen i informationsteknik pedagogiskt hjälpmedel.

som Flertalet av landets lärarhögskolor ligger långt efter i denna utveckling. Detta måste snarast åtgärdas. På en eller annan lärarhögskola finns det kurser i pedagogiskt hjälpmedel. Dessa måste spri-

IT som das till övriga lärarhögskolor för att utvecklingen ska komma igång. Ungdomens rT-råd har mot denna bakgrund engagerat sig i ett projekt för att sprida en sådan kurs på distans till andra lärarhögskolor. Det är dock tveksamt om denna metod räcker. Staten har en uppgift i till att de lärarstuderande får en ändamålsenlig utbildning

att se

som de sedan kan överföra till eleverna. Därför bör det vara ett obli gatorium på landets lärarhögskolor utbildar i rr som pedago-

att man giskt hjälpmedel.

Eftersom skolan i framtiden kommer att mera inriktas verksamheten än på lokalen är det Viktigt att lärarna snabbt skolas i hur man bedriver distansundervisning. Många lärare lär komma i utbildningssituationer där delar av eller hela utbildningar bedrivs på distans. Detta är i och för sig inget nytt. Korrespondensundervisning har länge bedrivits i vårt land men med n skapas helt nya förutsättningar för distansundervisningen. Det är därför angeläget att distansundervisning tas in som ett moment i lärarutbildningen och att något slags metodik för distansundervisning utarbetas

Många nykläckta lärare har en iver och en lust att genomföra nya pedagogiska idéer i sitt yrke. Tyvärr mattas denna iver inte alltför sällan av därför att man snart har inrutats i den aktuella skolans kultur och tradition. Förändringslustan övergår i slentrian. Vi tror att det är värdefullt för nya lärare att utbyta idéer och erfarenheter med varandra och därigenom hålla tanken om den pedagogiska förändringen vid liv. Därför menar att det bör inrättas ett nätverk för nya lärare.

lT-räd föreslår

Ungdomens

.

att regeringen riktar insatser för att stärka pedagogik

ämne och torskningsgren,

som

att lärarutbildningen utvecklas pedagogutbildning

med ökade andelar pedagogik och didaktik,

att lärarutbildningen omedelbart kompletteras med obligatoriska kurser i och i pedagogiskt hjälp-

som

medel,

alt lärarutbildningen kompletteras med metodik för distansutbildning och distansundervisning,

att staten stimulerar inrättandet ett nätverk för

av nyexa-

minerade lärare.

IT

i

glokalsam-

allets skola

i undervisningen och i skolan 4.1

Erfarenheter från University of Stanford i USAvisar att inlärning med stöd bättre kunskapsresultat än det traditionella undervis- IT som ger ningssättet. IT förutsättningar för nya pedagogiska former som ger mindre gruppstorlekar, grupparbeten, interaktion och mera mera individualisering. Användandet kräver dock att den pedamera av IT gogiska utvecklingen tar fart -lärarutbildningen måste förändras och läromedel läromedia måste utvecklas. Just i fråga om läromenya - del helt förutsättningar. Läromedlet kan övergå i läromeger IT nya diet, vilket kan inta olika skepnader men har som gemensam nämnaatt det alltid kan hållas uppdaterat. Ett av de viktigaste re användningsområdena för är just utbildningsområdet. Men för att IT det överhuvudtaget ska möjligt att utnyttja tekniken i skolmiljövara måste lärarna ha adekvat utbildning i användande av IT och i erna pedagogiska IT-relaterade tillämpningar, liksom tillgång till tekniken. Att lärarna kan använda är självklar förutsättning för att IT en kunna utveckla IT-användningen i skolan och därmed skolan anpassa till samhällets utveckling glokalsamhället. I fråga den renodmot om lade rT-utbildningen bör elevernas kunskaper tas tillvara. De kan mycket väl utbilda lärarna i grundläggande IT-kunskap. För ska att IT få riktigt genomslag pedagogiskt hjälpmedel är det i högsta ett som grad önskvärt att alla lärare har dator. Detta är inte särskilt märken värdigt. Förutom lärarna arbetar i kontorsliknande miljöer och att därmed borde erbjudas kontorsutrustning som i arbetslivet i samma övrigt, arbetar lärarna med utbildning unga människor för en tillav i ett samhälle i allt större utsträckning kommer att präglas varo som informationsteknik. För lärarna ska lyckas med denna uppgift av att måste de självklart ha tillgång till det dominerande verktyget i det samhälle man ska utbilda för.

att varje lärare får dator. en

De vinster och fördelar som kan uppnås med i skolan är bl.a. IT

0 ökad variation undervisningen, av 0 förstärkt elevmotivation,

o ökat självförtroende hos eleven,

0 mera aktiva och engagerade elever, 0 förbättring för elever med inlärnings- och koncentrationssvårigheter,

0 ökade möjligheter till individualisering, samarbete och ämnesintegration,

0 omedelbar återkoppling och resultat i undervisningen,

0 ökade kontaktytor utanför den traditionella undervisningen, även globala.

IT ska stimulera till samarbete. Genom utgå från individens och att gruppens förutsättningar kan incitament att känna den inneboende kraften skapas för individen och för Om på bredd gruppen. man satsa ger man individen och gruppen möjligheter till specialisering inom områden som känns angelägna. IT i utbildningen kräver påtalat som att nya metoder för sökning, sovring, sortering, analysering och kritisk granskning utvecklas och överförs till eleverna. Inlärningen ska ske i kommunikation med andra. Tekniken är ett stöd för eleven och för elevens utveckling.

IT ska inte användas det inte tillför något. När uppgifter bäst om löses med papper och ska naturligtvis så ske. Med penna IT menas också mera än bara datorer, t.ex. telefon, fax och video. Dessa hjälpmedel borde bli vanligare i inlärningsprocessen, parallellt med att datorer används. På sätt bör dagstidningar och facktidningar samma

användas i större utsträckning. Sådana finns ofta att tillgå via Internet, varför prenumerationer inte behöver belasta skolans budget i någon större omfattning.

Att införa i undervisningen betyder alltså inte att man ska över-

IT

alla befintliga metoder. Istället bör existerande modeller, efter ge utvärdering, byggas och vidareutvecklas. Denna utveckling, liksom den rent tekniska utvecklingen, bör ske stegvis. Men IT medför att

kan arbeta med information interaktivt och själva välja vad vill fördjupa oss inom med hjälp av åypertext. I det traditionella föreläsandet eller via andra medier TV och video sker undervisningen och

som inlärningen linjärt. IT ger nya möjligheter till en associativ eller parallell inlärning.

I takt med informationsteknikens vidare utveckling mot integrerade nätverk för text, ljud och bild utbildningsområdet nya förut-

ges sättningar. Lärosalar kan bli studior för kommunikation, klassrum övergår i grupprum och hemarbetsplatser och gruppvideokonferenser används i den reguljära undervisningen. Skolan blir mindre beroende tid och Många arbetsuppgifter kan med fördel göras

av rum.

plats än i den rena skolmiljön. Schemat bör bytas ut mot annan temat. Grupparbeten kan ske i salen och i världen; med ett g/oiêa/t perspektiv har världen skolbänk vilket stimulerar den per-

man som sonliga mentala utvecklingen. Arbeten som görs måste alltid återkoppling, av lärare men också av föräldrar. Därför är det viktigt att arbeten visas hemma och kanske också till viss del utförs i hem-

upp miljön. Med denna inriktning mot att en återkoppling av föräldrar-

skapas förhoppningsvis också betingelser för aktivt förälna ett mera dradeltagande i skolans arbete.

Med datorn alltmera i centrum i de pedagogiska miljöerna är det viktigt att datorn integreras inte bara i ämnen och i undervisningen, utan också i den pedagogiska miljön. Istället för att klumpa ihop datorerna i särskilda datasalar bör de spridas ut över hela den fysiska miljön inlärandet sker Placera således datorerna i klassrum, i

som biblioteken, i laboratorierna, i och övningsrum, i uppehålls-

grupp-

i kafeterian Då åstadkoms ett förhållande till datorn som rum, osv. ett naturligt instrument i livet. Det finns dessutom avigsidor med att samla datorerna på en och samma plats. Ansamlingar av datorer ska-

stora magnetiska fält och är dammsamlare. De utgör därmed hälpar sorisker för allergiker.

Många elever har datorer hemma eller har på annat sätt kommit i kontakt med datorn och utanför skolan. Vissa har använt datorer

IT sedan förskolan. Om skolan ska uppfattas som stimulerande

en arbetsmiljö och som en modern kunskapsorganisation är det viktigt att tekniken också är modern. Skolan är inte en autonom del av samhället. Därför får inte skolans arbetsformer, organisation och utrustning skilja sig från arbetslivet mera än vad olika arbetsplatser skiljer sig sinsemellan.

att datorerna sprids ut i skolans olika miljöer,

att staten verkar för att skolans informationstekniska

utrustning håller modern standard.

hjälpmedel 4.2 som pedagogiskt

IT kan användas många sätt ett pedagogiskt hjälpmedel i som undervisningen. Sättet använda på beror i regel hur man ser att IT på vad tekniken ska användas till. Ofta utgår den från lärarens synen kunskapssyn.

lärare med azøønislisk kunséapssyiz är detaljer är viktiga. Med För en atomistisk kunskapssyn delar läraren kunskapen och lär eleven en delarna, likt addition IT används därför att summera en som I+I2. ofta för inlärning detaljerna, s.k. Camputer Ass/slet instructions. av Konkret uttrycks detta i form drillprogram, eller rätt eller fel"av En lärare med /zolirzisk kunskapssyn till skillnad från den program. ser atomistisk kunskapssyn till helheten och till sammanhanget. med en Detaljkunskaper in i sammanhang är i sig inte viktiga. tas ett men

Datorn inbjuder till samarbete den används på rätt sätt. Det om inkluderar inte träningsprogrammen av drillkaraktär, vilka knappast går på problemlösning. Det är en stor skillnad mellan ut gemensam leading och learning och detta avslöjas direkt i användandet av IT.

Tekniken till samarbete. Men för att samarbete framför och sporrar med hjälp dator ska fruktsamt krävs helst att eleverna är på av vara ungefär nivå -i fråga handhavande och övrig utveckling. samma om Detta behöver inte betyda kunskapsnivån måste hög, det att vara motsatta går också bra.

När elever sitter framför dator tenderar ganska snart ett samtal en utvecklas dem emellan. Studier detta samtal som springer ur att av arbetet med datorn har visat sig samma karaktär som när läravara av och eleven samtalar, när läraren redogör för ett samband. Poängren med datorn i undervisningen är att den ska rubba eleven i förhålen lande till omvärlden. Då sker inlärning och kunskap nås. Detta ny gäller naturligtvis också att datorn är inblandad. Datorn har utan dock den fördelen den snabbare rubbar eleven ur sitt jämviktsläatt den till utmaningar och till engagemang. ge genom att sporrar Datorn föder aktivitet och inte passivitet.

4.3¶Med får multimedial

undervisning

En av de stora fördelarna med är dess förmåga skapa interaktivin" att tet. Med rr behöver inte längre skilja de olika medierna från varandra, kan istället föra dem samman får multimedia. Ungdomar- na tillhör en yngre generation och har kultur. Dataspelen, en annan som är uttryck för interaktivitet med hjälp kan väl symbolisera av IT, detta. Genom dataspelen har ungdomar vant sig vid interaktivitet. Vi tänker in i ett litet exempel för bild det hela En oss att en av : vuxen spelar ett dataspel i vilket går i gång och där det finns man en en hiss. Den vuxne går rakt fram, in i hissen och trycker på knappen. Barnet eller ungdomen stannar böjer sig i spelet, tittar upp, ner upp, ser sig omkring han eller hon letar efter "hotspots" markeringar - där det händer något efter det att vederbörande har vidrört det. Ungdomarna vid interaktiviteten. är vana

Om man som lärare ser på multimedia med uppfattning en som utgår från teaching blir ofta inte multimedia något än annat en modern textbok. Man tenderar att utgå från färdigproducerad multimedia och man missar poängen med interaktivt/elen. Istället bör man skapa egen multimedia tillsammans med eleverna, t.ex. genom temastudier där den färdiga multimediaprodukten blir redovisningen. Multimediaproduktionen kan sedan tjäna underlag för nästsom kommande årskurs och kan dem ytterligare förfinas. Med dagens av programvaror är det inte särskilt svårt att skapa multimedia själv. Den multimediaproduktionen egna

o ger och kräver engagemang från eleverna,

0 är tidskrävande,

o kan integrera text, bild, ljud, video på sätt som ger en djupare förståelse för det behandlas och gör som som att inlärandet uppfattas roligare. som

Skolans uppgift är att öka förståelsen för saker och ting. Förståelse är att ur en mängd fakta se sambanden. Genom att strukturera tingen kan sambandet framträda. Detta sker samtal och med hjälp genom av bilder eller åskådningsmaterial. Att berätta och förklara samban-

i

i

l

den för andra är centralt för den förståelsen om man inte föregna står kan heller inte återge. Man når ökad förståelse genom att man i berättarsituation inför andra. Och berättandet kräsätta personer en har strukturerat sambanden. Det inte kan uttrycka ver att man man med 0rd, vilket i sig kräver struktur, har man inte förstått. egna en Därför är det så Viktigt att utvecklar det egna språket och det man tänkandet. Detta är de allra flesta överens Men det egna nog om. viktiga i sammanhanget är skrivprocessen samma sak som att se som berättarprocessen. Skrivprocessen kan också innehålla text, bild, ljud och video. Alltså kan skrivprocessen vara multimedia. Därför bör multimedia i undervisningen både skrivprocess och man se som berättarprocess. Att framställa multimedia ger eget lärande och egen får lära andra, varför måste ha djupare egen förståelse. man man en

I dagens skolan tenderar de praktiska och estetiska momenten att bli föremål för ständiga neddragningar. Denna utveckling är oroväckande. Det praktiska och det estetiska arbetet har en mycket stor betydelse för individens utveckling genom att de stimulerar andra sinnen än det teoretiska arbetet gör. Med T och med multimedia skapas förutsättningar för att integrera det praktiska och det nya estetiska arbetet i helhet, där även teoretiska moment ingår. I en berättarprocessen bör alltså också fokusera på möjligheten att man använda alla sinnena för framföra ett budskap. En multimedia att framställlning behöver inte bara bestå abstrakta ting- man kan av också berätta med föremål själv skapar. Genom att som man man omfatta multimedia till även gälla det estetiska och praktiska att arbetet skapar balans mellan alla våra sätt att uttrycka oss, man en vilket möjliggör för de praktiskt och estetiskt begåvade att göra sig

gällande på lika villkor.

Man måste kunna kräver samarbets- förmåga Leta värdera kräver kommunika- tionsförmåga bearbeta

kräver uttrycks- sammanställainformaförmaga tion till kunskap

Det man hör glömmer man

Det man gör kommer man ihåg

Det man gör förstår man

Gammalt kinesisktordspråk

UngdomensJI-råd,föres|år,

i

att den pedagogiska Förnyelsen också inriktas på

att använda muitimedia i eievernas beröttorprocesser ett medel För ah stimuiera a||a sinnena. som

IT-satsningar

i skolan

Skolverket genomförde under hösten undersökning av till- 1995 en gången till informationsteknik i skolorna. En liknande undersökning genomfördes Preliminära resultat visar att tillgången de senas- 1993. åren har ökat betydligt i skolan. Men fortfarande går det 20 elete ca ver/dator i grundskolan och elever/dator i komvux. Gymnasiesko- 12 lan och särskolan har det bättre ställt: 8 elever respektive 4 elever per dator. Lärarnas tillgång till datorer har också ökat. I dag går det 12 lärare/dator. Möjligheterna till extern kommunikation med datorer är störst i gymnasieskolan. Cirka 3/4 gymnasieskolorna har extern av uppkoppling grundskolorna. mot ca av

Det måste på ökad och jämn tillgång till IT i skolorsnarast satsas riskerar klyftor etableras kan vara svåra att överbrygga na, annars som i framtiden. Det går inte vänta är redan här. För att lösa fråatt - IT tillgången bör bevilja kommunerna ett investeringsbigan om staten drag och kommunerna bör i gengäld ta ansvar för drift och underhåll. Bidragets storlek bör beräknas efter kommunens ekonomiska förmåoch redan befintlig iT-utrustning samt villkoras mot att också allga mänheten får tillgång till utrustningen skolorna öppnas för genom att allmänheten vi tidigare redogjorde för. som

En viktig förutsättning för iT-satsningar och -projekt ska lyckas att utvecklingen sker efter genomtänkt idé. Därför bör varje är att en kommun ha IT-strategi för skolan del skolplanen och en som en av skolan sedan ytterligare bryter ned till praktisk genomföransom en deplan. Förankring på högsta ledningsnivå i kommunen har visat sig mycket viktig, precis det alltid är viktigt med förankring på högsom nivå vid genomgripande organisationsförändringar. Det föreslagna sta investeringsbidraget bör endast utgå det finns en kommunal straom tegi för införandet.

Genomförandet IT-tillämpningar i den pedagogiska miljön bör av ske successivt allt behöver inte ske samtidigt det är viktigt att men tekniken finns tillhands. När inför i undervisningsmiljön är man IT det viktigt är tekniskt flexibel. Det måste vara det pedagoatt man

giska behovet styr och inte förkärlek för särskilt märke eller som ett dylikt. Man måste dock komma ihåg det krävs tekniskt stöd för att att många datorer att fungera tillsammans i undervisningsmiljö. en

För att nå resultat måste börja där det finns människor man som är villiga att förändra och utveckla sin undervisning. Därför bör införandet av IT i skolan ske i nära samarbete med de pedagogiska piloterna tidigare redogjorde för. Vid skolor har genomfört rT-satsningar som har det också mycket riktigt visat sig effektivt och stimulanshöjvara ande med förberedande utbildning för några lärare sedan som utbildar sina kolleger. Överhuvudtaget är det viktigt iT-satsningar att sker i samarbete med de som ska använda utrustningen -i det här fallet lärare och elever.

När man ska genomföra IT-satsningar i skolan kan det säkert många gånger kännas sig på okänd mark. IT inget som att ge ut är nytt men i ropet och utbudet produkter är gigantiskt. Hur ska av man kunna välja rätt Hur är säker på får det man att man man egentligen efterfrågar Hur ska gör bra affär man veta om man en Samtidigt alla dessa frågor inställer sig är erfarenheterna från som ITanvändning i pedagogiska miljöer klart begränsade och svåra tillatt gå. När det sedan kommer till den pedagogiska tillämpningen be-

gränsas rönen ännu mera. För att vi ska få fart på iT-satsningarna och dessutom försöka säkerställa används pedagogiskt riktigt, så att IT måste flera exempel lyftas fram både goda och dåliga. IT måste få ansikten och röster. Man måste kunna vända sig till någon för att fråga och diskutera. Man måste kunna få inspiration någonstans ifrån. Denna del i arbetet med få lyckade iT-satsningar till stånd att kan inte underskattas och måste viktigaste uppgifvara en av statens ter. Om staten bara skulle finnas med i enda sammanhang i ITett fieringen samhället så måste det i form inspiratören, av vara av påhejaren. Staten måste alltså för de goda erfarenheterta ansvar att na lyfts fram och för att de dåliga erfarenheterna framstår som varningar.

Det är viktigt att det börjas i tid med datorer. Det finns ingen lägsta gräns för IT-användning. Man kan inte börja för tidigt, bara för sent. Våra erfarenheter säger att tidigare barn får tillgång till IT desto mindre blir riskerna för ojämn utveckling mellan könen och en mellan individerna. Det finns många är beredda skriva under som att på det. Därför är det kanske tid börja omprioritera datorsatsningatt arna mellan skolans olika stadier. Om vi på de riktigt kansatsar unga

ske vi kan mota de samhällsklyftorna i dörren. Under förutsättnya ning inte ekonomiska medel tillskjuts kommer förvisso eleatt nya på de högre stadierna och studenterna att drabbas. Men om verna försöker fördela de små medlen jämnt över alla dessa årskullar nu kommer det riktiga IT-införandet att utebli och därför kommer hela tiden ligga efter och de samhällsklyftorna kommer obönatt nya hörligen infinna sig, åtminstone för ganska lång tid framöver. att en Frågan hur ska tackla problemen lär kvarstå så länge inte är om beredda de krävs för att åstadkomma en jämlik att satsa pengar som och reell tillgång till informationstekniken. Vi måste komma ihåg att det handlar investera för framtiden -vårt samhälles ytterst om att framtid.

aglngdomenslhádfäteslär

inrättar ett investeringsbidrag kommunerna att staten

för införande i de pedagogiska miljöerna mot

av kommunerna för drift och underhåll att tar ansvar samt ställer utrustningen till allmänhetens förfogande,

att investeringsbidraget beviljas först efter att respektive

kommun upprättat strategi för införande och en användande informationstekniken, av

att strategierna ska byggas på pedagogiskt som hjälpmedel och utvecklas tillsammans med lärare och elever.

av

Sponsring

skolan

De amerikanska skolorna är till stor del sponsrade. Inte federala ens universitet som Stanford klarar sig utan sponsringen. Nu tyder alltmera på att Sverige går samma utveckling till mötes. Skolorna runt om i landet ska satsa är ofta svåra fram. IT men pengarna att Det är långt ifrån alltid det räcker med omprioritera i budgesom att ten. Den möjlighet som öppnas är att låta sig En de sponsras. av mest omtalade gymnasieskolorna i landet i fråga lT-satsningar har om låtit sig sponsras av en stor dataleverantör och Internetav en stor leverantör. I gengäld har alla gymnasieelever bärbar dator. Det är en inte svårt att förstå att skolledare och kommunala politiker låter sig frestas av möjligheten att IT-utveckla sin skola låta sig genom att sponsras när skolor som har gjort så omtalas föredömen i fråga som om rT-satsningar och IT-användning.

Är sponsring av skolan bra eller dåligt sidan kan sponsring ena innebära frigörs och utbytet med det lokala näringsliatt resurser att vet kan utvecklas. andra sidan leder sponsring till oberoendet att beskärs, att skillnader kan uppstå mellan skolor och kanske också att utbildningen styrs in särskilda specialiseringar, åtminstone på mot sikt. ABB har yrkesförberedande skola i Västerås, vilket kan t.ex. en vara bra ur dagens arbetsmarknadssynpunkt frågan är hur indimen viderna står rustade kompetensmässigt för arbeten utanför ABB-koncernen

Staten har ett för att skolan håller hög och jämn kvalitet. ansvar en Men när brottas med budgetunderskott samtidigt skolan stora som är i stort behov upprustning och medel skjuts till, är av av att nya då beredda att betala vad detta kostar via vår skattsedel I klartext, har i dagens knappa tider den betalningsvilja krävs som för att hålla den högkvalitativa skola behövs Sverige ska kunna som om göra oss gällande i framtiden Om inte har det, samtidigt föresom tag skulle kunna tänkas intresserade låta skolan, vara av att sponsra är då villiga att låta så ske Om vi låter skolan bli sponsrad, kan då säkerställa att detta inte innebär ökad segregering mellan lärosä-

ten Kan tänka sig omfördela statsmedel från skolor som får man att sponsring till skolor företag inte vill sponsra, för att på så sätt som motverka att klyftor skapas

Frågan sponsring är inte enkel att behandla men den måste om behandlas, därför sig sponsringen in i utbildatt runt om oss smyger ningsvärlden. Det är viktigt samhället utarbetar policy till att en sponsring. De intrikata frågorna måste ställas och de måste debatte- Ytterst handlar det Vilken skola vill ha i framtiden och hur ras. om denna ska finansieras.

lT-råid föreslår

Ungdomens

regeringen initiativ till utarbetandet natioatt tar av en nell policy sponsring, medverkande utjämning och standard och motverkande ökade skillnader

höjd

mellan skolor.

Finansiering

Finansiering

Motiv för ett i

offentligt åtagande omställningen

ett glokolsomhölle

I departementspromemorian Motiv för offentliga åtaganden Ds 1994:53 anges ett antal områden där det finns motiv för offentligt åtaganden. Promemorian är uppenbart avsedd för diskussion

om motiven för de offentliga åtagandena i ett samhället är tämligen

som beständigt. Extraordinära händelser att samhället förändras i

som grunden ges inte utrymme av fullständigt naturliga skäl. Samhälls-

omvandlingar tillhör inte det vanliga. Det är svårt att finna

var motiven specifikt hittas för ett offentligt åtagande i samhällsom-

en vandling, liksom att ett offentligt åtagande är motiverat utifrån alla aspekter givna i promemorian. Vi har dock valt uti-

att argumentera från kapitlen 2.4 Informationsbrist och Autonomibrist för

2.5 att motivera det samhälleliga åtagandet i utvecklingen till glokal-

ett samhälle.

Vid övergången till ett samhälle som tydligare än någonsin kräver en hög kunskaps- och kompetensnivå från medborgarna är det centralt att staten ger medborgarna förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig kunskaper och utveckla sin kompetens. Samhället måste alltså ge förutsättningar för alla att kunna ta till sig information och omvandla denna till kunskap ett demokratiskt och jämlikt

om samhälle ska kunna upprätthållas. Om så inte sker riskeras

en situation där inte alla medborgare kan aktiv del i samhället och

ta en alltfler ställs utanför samhällets demokratiska och ekonomiska liv.

I Direktiv till samtliga kommittéer 05k särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 3 ställs krav på samtliga kommittéer

1994:2 och särskilda utredare att förutsättningslöst pröva de offentliga åtagandena. Inte heller denna skrift tar fasta på särskilda händelser

som en samhällsomvandling. Utgångspunkten för prövningen det

av offentliga åtagandet ska antagen situation offentligt

vara en utan ett åtagande. Det känns mycket främmande att betrakta situation

en som en övergång till en ny samhällsfas utan offentliga åtaganden. Resultatet av sådan prövning blir att samhället i så fall ställer sig

utanför denna utvecklingen. Omställningen samhället

egna av kommer kosta pengar-alldeles tveklöst. Det enda verkliga

att alternativet till samhället tillskjuter medel är att låta marknaden

att

utvecklingen. En sådan utveckling kan knappast vara önskvärd styra

värnar ett jämställt och jämlikt samhälle där alla är om om delaktiga.

Var tar

pengarna

Ungdomens IT-råd föreslår omfattande reformer och förändringar av samhället. Ungdomens IT-råd har valt inte räkna på hur mycket att varje enskild reform eller projekt kostar. Vi inte bäst anser oss vara lämpade för det, eftersom proportionerna är alldeles för Därestora. mot vill ge ett antal idéer hur dessa reformer skulle kunna om finansieras. Det viktiga i våra finansieringsförslag är de principer som ligger till grund för dem, än de exakta förslagen och de snarare exakta ordalydelserna.

Vi har valt från nedanstående områden: att ta resurser

0 Generationsbaserad engångsskatt för människor födda

1935 - 1953

0 Vägbyggen

o Omfördelning statliga och kommunala medel av

o Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling

Generationsbaserad engångsskah För människor födda 1935 1953 -

Vi står inför väldig samhällsomvälvning. Helt förutsätten nya ningar kommer att gälla. Kraven på såväl utbildning kompetens som kommer att öka avsevärt i glam/samhället. De står inför total unga en förändring får sin skolning i utbildningssystem helt är men ett som uppbyggt efter gårdagens och industrisamhällets förutsättningar.

Dagens unga får långtifrån med säkert arbete när de avslutar ett sin utbildning. De får vara beredda på att ständigt stå i strykklass jämfört med de äldre generationerna. Det känt faktum är ett att dagens ungdomsgeneration är den första generation har det som sämre ställt jämfört med sina föräldrar. De får räkna med unga att inte ha rätt till sociala skyddsnät de äldre har skapat åt samma som sig själva. När det ska sparas pekas ungdomar den ut som grupp som kan spara.

Samhället ger inte dagens rättvis chans klara sig i det unga en att samhälle de ska växa upp Detta är till stor del beroende att en

generation har möjliggjort sin välfärd, utan reflektion över eller

egna insikt om hur det kan slå mot senare generationer. Detta är mycket olyckligt då det är den unga generationen som de facto kommer att

bära ansvaret för de äldre generationerna på deras ålderdom. Fyrtiotalisterna har makten i samhället och har lyckats väl med att använda den i sina egna intressen. Inte minst omställningen av pensionssystemet pekar på det. Från att ålderspensionen grundas de femton år i livet då har bäst inkomst till att den ska baseras

man

livstidsinkomsten är åtgärd direkt slår mot den generation

en som som av nödvändighet kommer att arbeta mindre än vad som var fallet tidigare, bristen arbetstillfällen och att mycket tid

pga. därför måste läggas på den egna kompetensutvecklingen. Talande för reformens utformning år att omställningsfasen från det gamla systemet till det föreslås utgörs av födelseåren 1935 till

nya som 1953-

Många de är födda på 1930- och I94o-talen har inte i

av som

utsträckning andra generationer känt av de besparingar samma som

hittills genomförts. Detta gäller i synnerhet de gjorde sig en som som bra slant på husaffärer. Nedskärningarna inom skola, barnomsorg och äldreomsorg har exempelvis inte berört denna åldersgrupp i samma utsträckning som de senare åldersgrupperna. Detsamma gäller nedskärningarna av bostadssubventionerna. Listan kan göras längre.

Ungdomens IT-råd föreslår att de åtgärder som skissas i detta betänkande rör utbildningen och unga människors förutsätt-

som ningar för att stå rustade för framtiden finansieras av en generationsbaserad engångsskatt för människor födda 1953. Ytterst hand-

1935 lar det att sagda åldersgrupp investerar i sina barn och barnbarn.

om Men det är också viktigt att påpeka att den utveckling som detta sätt möjliggörs också kommer den här utsatta generationen till del, i form bättre förutsättningar under återstoden av det yrkesverk-

av

livet och bättre förutsättningar för ekonomiskt behaglig samma en ålderdom.

Den generationsbaserade engångsskatten kan lyftas genom att behovsprövade uttag görs från berörd åldersgrupp inom ramen för t.ex. pensionssystemen, arbetsgivaravgifter, ålderdomsavgifter etc. Tio miljarder kronor bör dras in den här vägen under en treårsperiod och ska öronmärkas för att finansiera utbildningssatsning-

pengarna arna beskrivna i detta betänkande.

En satsning på den unga generationens möjlighet till utbildning och kompetensutveckling är den bästa pensionsförsäkringen

morgondagens pensionärer kan få.

Vögbyggen

Staten avsätter under de kommande tre åren mellan 3,6

- 4,3 miljarder kronor årligen för byggande vägar. Vägbyggen har i

av nya industrisamhället alltid lönat sig då transporten i sig har varit

en betydande faktor för tillväxt. I lågkonjunkturer har dessutom

en sysselsättningspolitisk aspekt lagts på att bygga vägar. Man har ansett att det är ett bra sätt att sysselsätta arbetare i den konjunkturkänsliga byggbranschen. Det har dock visat sig att vägbyggen är

en av de dyraste formerna för att skapa sysselsättning som samhället kan vidta.

Ungdomens IT-råd att det inte motiverat att

anser vara staten investerar så mycket pengar i gammaldags infrastruktur i ett samhällssystem som är på nedåtgående. Investeringar i infrastruktur för det framtida samhället bör högre prioriterat. En de

ges av viktigaste infrastrukturfrågorna infrastruktur den

är, om man ser som grundstruktur samhället behöver för att skapa sitt välstånd, kunskaps- och kompetensuppbyggnaden.

Utbildningsinstitutionerna i Sverige i dag är till sin struktur inte mogna att ta emot den nya tekniken då själva byggnaderna är väldigt låsta till den pedagogik som i dag dominerar utbildningsväsendet. Byggnaderna i sig själva förhindrar mycket den pedagogiska

av utveckling skolan står inför för att kunna möta kraven i det framväxande gloédlsamlzället. I utvecklingen utbildningsväsendet

av ställs samhället inför investeringskrav för skapa

enorma att ändamålsenliga lokaler. Detta kommer att kunna skapa

en stor mängd nya arbeten i den krisdrabbade byggsektorn, arbeten

som dessutom kommer att bidra till Sveriges framtida utveckling på ett betydligt positivt sätt än byggandet vägar. Vid första

mera av en anblick ter sig dessutom arbetstillfällen skapas för att förbättra

som utbildningsväsendets fysiska miljö billigare för samhället än vad samma arbetstillfalle skulle kosta vid ett vägbygge. Enligt vår mening håller således inte argumenten för investeringar i nybyggy å nation av vägar vare sig i fråga långsiktig ekonomisk tillväxt eller

om som sysselsättningspolitisk åtgärd.

Ungdomens iT-råd anser att en miljard bör tas årligen i tre år från de i budgetpropositionen föreslagna statliga anslagen till byggande av vägar kap. A3, utgiftsområde 22 och investeras i att göras utbildningsväsendets lokaler ändamålsenliga för den pedago-

nya giken. Det motsvarar en årlig minskning av anslagen till vägbyggen med mellan tjugotre och tjugosju procent jämfört med budgetpropositionen.

Omfördelning statliga och kommunala medel

av

Genom de ovan föreslagna ñnansieringsmodellerna tillförs utbildningsväsendet ca tretton miljarder kronor under treårsperiod.

en Pengarna bör satsas på en generell utveckling utbildningsväsen-

av det till att bli ett generationsövergripande kompetensutvecklingscentrum. Det gäller lärarfortbildningar, ombyggnationer av utbildningslokaler, inköp teknisk utrustning etc. Medlen bör tilldelas

av kommunerna efter en ansökningsprocess där kommunen redogör för den pedagogiska målsättningen för sitt arbete. Pengarna fördelas i syfte att uppnå de förändringar i utbildningsväsendets arbete

som beskrivs i kapitlet om utbildningen i detta betänkande. För att komma i fråga för tilldelning dessa bidrag bör krav ställas på

av kommunen att investera lika mycket från den kommunala

pengar budgeten som de ansöker Härtill bör det undersökas

om. noga om det går att ytterligare omfördela statliga medel för investeringar för det framtida samhället.

att Förutsättningar lör generationsbaserad

att ta ut en

engångsskatt utreds i syfte att lösgöra tio miljarder kronor investeringar i utbildningsvösendet,

att miljard kronor året omtördelas under tre år

en om

Från anslaget A3 byggande vägar utgiltsområ-

av

de 22, ombyggnation av utbildningsvösendets Q Fysiskamiljöer.

att dessa tretton miljarder tilldelas kommunernas

utbilclnings- och utvecklingsarbete och fördelas

utifrån principen att kommunerna ska fördubbla

be|oppet.

Stiftelsen För kunskaps- och kompetensutveckling

Stiftelsen för kunskaps och kompetensutveckling KK-stiftelsen har omfattande medel som bör investeras i att utveckla utbildningsväsendet. De medel KK-stiftelsen förvaltar bör ses som extra medel för att bedriva utvecklingsarbete i utbildningen. Dessutom bör unga människor möjlighet att stöd till utveckling av sina IT-idéer. Dessa medel bör kontrolleras genom ett starkt demokratiskt inflytande får inte som en budgetförstärkning

men ses till existerande verksamheter. I styrelsen för KK-stiftelsen bör det finnas människor med stor kunskap och god kännedom

unga om T om modern pedagogik.

råd töresJår att

Ungdomens

KK-stitteisens verksamhet inriktas på

att bedriva pedagogisk utveckiingsverksamhet i

en

svenskt utbiidningsvösende i sytte att utveckia

metoder För användning

av

att bedriva utveckiingsverksamhet i sytte

en att producera lT-baserade iöromedia,

att stödja unga lT-entreprenörer.

Avslutande kommentarer

Vi har med detta slutbetänkande velat vår syn den stora

ge utmaning vårt samhälle står inför. Tiderna förändras och samhället med dem. Förändringen av samhället behöver dock inte betyda en förändring till det sämre, fast det i dagens turbulenta värld säkert kan kännas så. Med informationstekniken har fått ett nytt redskap till våra hjärnor och det är med Våra hjärnor som vi avgör om vi kan utnyttja detta redskap ett intelligent sätt, till att utveckla

nya samhället i positiv anda.

Samhällsförändringar är omstörtande. Invanda beteenden ska helt plötsligt ändras och värderingar måste omprövas. Detta kräver stor mental kraft och det är därför inte märkligt om gemene man känner

motstånd inför det Så det också under övergången till ett nya. var industrisamhället. Med hjälp av samhällets resurser och en öppen diskussion de förestående förändringarna kan vi emellertid skapa

om goda förutsättningar för att denna ska kunna ske så smidigt

process

möjligt. Det centrala i sammanhanget är dock att det samhälle som

lever i inte utgör något alternativ det går inte att vrida tillbaka nu klockan. Dagens ungdomar har redan tidigt fått känna otrygghet inför framtiden och har vant sig vid ständigt nya Spelregler. Därför är ungdomarna också bättre rustade för omställningen samhället. Nu

av måste också med den äldre generationen i denna process.

Om inte tar initiativet över utvecklingen kommer, såsom redan sker i stor utsträckning, marknaden att göra det. En utveckling med marknaden central punkt och med politiken i skymundan kan

som inte garantera att mänskliga värden som jämställdhet och jämlikhet tas tillvara. Utvecklingen måste ske i samspel mellan politiken och marknaden, där politikens uppgift är att leda utvecklingen genom att

målen och visionerna medan den konkurrensutsatta marknaden ange ger oss möjlighet att nå dessa.

Dagens samhälle har hamnat i ond spiral. Kurvorna pekar nedåt

en och alltfler ungdomar ställs utanför samhället. Llngdomsatbetslösheten framstår som det största problemet för samhället och samtidigt

der svåraste att lösa. En fortsatt ungdomsarbetslöshet rycker undan grLnden för välfárdssamhället. Försök att lösa detta samhällsproblem med industrisamhällets metoder misslyckas ständigt. Förklaringen är lika enkel som uppenbar: har lämnat industrisamhället bakom

oss och därför fungerar inte heller de metoder som var avpassade för det samhället.

har detta slutbetänkande försökt att beskriva en samhällsutveckling som tror skapar nya förutsättningar för dagens ungdomar i morgondagens samhälle. Vi vill inte på något sätt hävda att har svaren alla frågorna eller ens att det givna svaren är de rätta. Vad vill åstadkomma med denna text är att föra upp debatten om framtiden på samhällets dagordning. Detta är ett första inlägg i vad hoppas kommer att utvecklas till en fruktsam debatt med hela samhället inblandat. Vi måste diskutera framtiden och vi måste göra alli vi kan för att dagens ungdomar reella möjligheter att göra sig

ge gällande i morgondagens samhälle. Vår framtida välfärd står och faler med ungdomens framtid.

Vi vill avsluta med att lyfta fram några särskilt framträdande behov för att åstadkomma positiv samhällsutveckling och med dessa

en uppmana till eftertanke och fortsatt diskussion.

o Politik för framtid 06/1jämlik/tet.

Politiken måste bli bättre visioner. I dag inte

ger politiken visionerna, det gör istället marknaden. Politikerna måste bli nya mittpunkter i det högfrekventa samhället. De politiska visionerna måste utvecklas tillsammans med medborgarna och alltid syfta till ett demokratiskt jämlikt samhälle.

o Ett demokratiskt system som bygger pá dia/og.

Politiken och demokratin måste komma närmare folket. Utvecklingen pekar mot demokratisk utveckling på

en lokal och global nivå. Därmed blir det mycket viktigt att den nationella demokratiska nivån för en ständig diskussion med medborgarna, för att motverka en lokal isolering i förhållande till den nationella Nya

arenan.

former för delaktighet och inflytande måste utarbetas och mötesplatser för diskussion skapas.

o Ett utbildningssystem med modern kunskapssyn ock metodik. Grunden till förutsättningarna i samhället läggs i skolan. Utbildningen måste stimulera till en levande utveckling och till individens egna initiativtagande. Utbildningsväsendet måste ha som målsättning att ligga i fronten på samhällsutvecklingen istället för i bakvattnet. För att uppnå detta måste synen på kunskap och synen på pedagogik utvecklas rejält. Utbildningsväsendet ska lägga grunden för det livslånga lärandet.

o Arbetsmarknadspolitik främjar entreprenörskap.

som Utvecklingen går mot att i större utsträckning får skapa våra egna arbeten, utifrån våra kompetenser. Arbetsmarknaden med ett smörgåsbord av arbeten att välja mellan är ett minne blott. Därför måste arbetsmarknadspolitiken inriktas på att stimulera människors entreprenörsanda och på att stimulera människors kunskaps- och kompetensutveckling.

Välkommen till framtiden

Bilagor

Kommittédirektiv

Ungdomens IT-råd

Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 1995

Sammanfattning av uppdraget

Rådet för att främja barns och ungdomars användning av informationsteknik Ungdomens IT-råd skall samla och

- förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och på fritiden. Rådet skall lyfta fram goda exempel användning av informationsteknik bland barn och ungdomar samt föreslå åtgärder på lika villkor, ger barn och ungdomar kunskap

som, om tekniken och dess användningsmöjligheter. Rådet skall särskilt uppmärksamma åtgärder som främjar flickors intresse för och kunskaper om den nya tekniken.

Bakgrund

En allt större del av verksamheten i samhället baseras kunskap och informationshantering. Förmåga att hantera information med hjälp av modern teknik krävs och kommer än

att krävas medborgarna for att de skall bli delaktiga i mer av samhällslivet, inte minst i arbetslivet. Med den snabba utvecklingen inom informationstekniken har den yngre generationen från början kunnat helt andra förutsättningar än tidigare generationer att skaffa sig kunskap

hur man använder en dator och om vad den kan användas om till. Många barn och ungdomar kommer i allt lägre åldrar i kontakt med datorer och andra mer eller mindre avancerade elektroniska spel och hjälpmedel. Det kan ske hemma, i skolan

eller inom fritidsverksamheten. Möjligheterna att på olika sätt "leka" med datorer gör ofta användandet av en dator mer stimulerande, vilket också kan stärka motivationen for att gå vidare och lära mer.

Det är dock långt ifrån alla barn och ungdomar som har eller får möjlighet att använda den nya tekniken. Det finns vidare en tendens till att lekfulla datorprogram har en inriktning som i första hand drar till sig pojkar. Det är också viktigt att ge barn och ungdomar kunskap att tekniken medger andra

om användningsmöjligheter än spel, t.ex. att bygga nätverk och hämta information.

Regeringen har bl.a. i direktiv till en kommission som skall främja en bred användning av informationsteknik redovisat vissa utgångspunkter för arbetet inom informationsteknikens område dir. 1995:1. Där framhålls bl.a. skolans betydelse for att få till stånd bred användning av informationsteknik samt

en hur viktigt det är att tekniken görs tillgänglig for så många som möjligt.

Rådets uppgifter

Rådet skall verka utåtriktat med framför allt barn och ungdomar i fokus for sitt arbete. Rådet skall samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och på fritiden. Rådet skall lyfta fram goda exempel användning av informationsteknik bland barn och ungdomar. Rådet skall belysa hur skolarbetet kan förändras genom en ökad användning av informationsteknik. Rådet skall lämna forslag till åtgärder som, på lika villkor, ger barn och ungdomar kunskap om tekniken och dess användningsmöjligheter. Rådet skall särskilt lämna förslag till åtgärder som främjar flickors intresse for och kunskaper om den nya tekniken. Rådet skall slutredovisa sitt arbete den 15 december 1995.

Datoranvändning

och

tillgång

till dator

Det hör ör ett urval resultaten från enkätundersökning av en som giordes bland lO27 gymnasieelever i augusti lQQÖ, inför Ungdomens lT-röd stora rådslag Ung Qö. Urvalet presenteras - som hör ör de tabeller har direkt relation datoranvöndning. som en

Undersökningen ar gjord lic. Jan Carle vid Sociologiska

av institutionen vid Göteborgs Universitet och finns i sin helhet att bestölla frön Ungdomens lT-röd.

Denna enkätundersökning ar del större undersökning vilken

en av en

inkluderar intervjuundersökning, observationsundersökning och

en en

snabbenköt giord digital tipspromenad, allt genomfört

en genom en under Ung Qö.

En utförlig rapport innehållande resultaten från alla delar mer av

undersökningen kommer att publiceras Barn- och

av

Ungdomsdelegationen under varen.

För mycket om datorer. För långt. Dom inte kan eller har som datorer känner sig annorlunda än andra

På detta sätt reagerade en av de elever besvarade skolenkäsom ten. På många sätt pekar detta svar på flera av de problem som kommer fram i materialet, kan skapa reella och/eller inbillade IT klyftor mellan människor. En första sådan elementär vattendelare är mellan användare och icke-användare I den följande redovisningen kommer därför skillnader och klyftor att belysas, också men likheter eller frånvaron skillnader. av

I enkäten ställdes en inledande fråga om elevernas datoranvändande. Har du själv använt en datan Med dator avser vi inte miniräknare eller små dataspel utan riktiga datorer typ Atari, PC märken um,

av som AST, Compaq m.m. Maeintos/z/Apple mfl Syftet med frågan var att kartlagt hur stor andel av en grupp elever på gymnasieskolan som aldrig använt en dator.

Tabell 14: Har ofta själv använt dator Eleverna vid Bora°s

man en gymnasieskolor anger /tar ofta de använt en dator. Särredovisat for kön. Procent.

i i i

Datoranvändning/Kön Man Tofailti

j

H i i fi

lwNepaldrigjimm 3 5 4

I

Ja, bara nån gång 31 52 41 l

men

i

Ja, ofta i i H i l

ioow

Summa

j

Antal 548 472 1020 l

j

Endast 4 procent av eleverna uppger att de aldrig använt en dator, något fler kvinnor än män. Det framgår också att jämfört med kvinnorna så har männen använt en dator oftare. Två tredjedelar av männen jämfört med två femtedelar av kvinnorna har använt en dator ofta. Det är framförallt 17 och I8-åringarna som har använt en dator ofta, samma mönster för båda män och kvinnor. Ju högre socialgrupp desto oftare har man använt en dator. En första slutsats blir att datorer används oftare i de högre socialgrupperna, framförallt gäller detta männen.

I enkäten ställdes en fråga om vad man i huvudsak använder datorn till. Om du kar använt dator, vad kar da da° gjort med den du

en kan kryssa for flera alternativ.

Tabell 15. Vad man anvander en dator till. Eleverna vid Bords

gymnasieskolor anger vad de anvant en dator till. Sarredovisat for kan.

Proeent. Rangordnat från lägsta till nogsta andel. Kolnnin

Nissen anger

motsvarande andelar enligt Nissen 1993

i Anvönt datorn till/ Kön Man Kvinna Totalt Nissen

1 .W n, , Ha, ,, , ,W

Ordbehandlingeller kalkylering l

l l T

" "" j i "MTM " ä Datakommunicerat med hjälp 36 13 25 5

i av modem Internet, Netscape, 1 i

etc i www, j

j

Programmerat Gjort egna j 28 l 1 21 40

y

eller ändrat i redan ; i i 1 program

färdiga program

De flesta drygt fyra femtedelar har använt datorn för att spela spel, därefter används datorn för att köra olika nyttoprogram drygt tre fjärdedelar. En fjärdedel har datakommunicerat och programmerat. Fler har använt nyttoprogram och datakommunicerat medan färre har programmerat och skrivit egna program jämfört med resultaten från Nissens undersökning. Det är framförallt männen har

som spelat spel och programmerat, kvinnorna har i något högre utsträckning använt datorn till att köra nyttoprogram. Skillnaden mellan de tre socialgrupperna är entydig, för samtliga användningsområden har elever vars fäder tillhör socialgrupp och i betydligt högre ut-

I 2 sträckning använt en dator jämfört med eleverna med fäder i socialgrupp Skillnaden är särskilt markant när det gäller att använda nyttoprogram samt att kommunicera via dator, skillnaden är minst när det gäller att spela spel och programmera. En följdfråga till vad man använder en dator till var Pa° vilket satt anvander dn datorn Frågans syfte var att se om det går att urskilja olika användarstilar.

Ta/tel/ 16: Hur anvander datorn. Eleverna via B 0ra°5

nian gymnezsieseø/or /zur de använt dator till. Särre//øvisat för fån.

anger en Proeent.

i Hur används datorn/ Kön Man Kvinna 1Totalt

Jag sitter kortare stunder 46 55 50

1 då och då

Jag sitter några gånger men 41 41 41 längre stunder varie gång

Jag sitter ofta vid datorn och då 13 4 9 långa stunder varje gång

Summa 100 100 100

,S21 437 958

Antal

Drygt häften sitter vid datorn kortare stunder då och då. Framförallt männen sitter framför datorn under långa stunder Varje gång. Ungdomar socialgrupp 3 sitter i något högre utsträckning

ur ofta vid dator och långa stunder varje gång medan ungdomar ur socialgrupp 1 och 2 sitter några gånger längre stunder varje

men gång.

I enkäten följdes ovanstående fråga med som behandlande

upp en tiden i timmar framför datorn Hur mycket /tar du uppskattningsvis använt dator den senaste verkan

en

Tabell 17: Tid framför datorn. Eleverna vid B0ra°s gymnasieskolor

anger /tar lange de sitter framför datorn. Sarredovisat för kön. Procent.

Tid framfördatorn den"

Man Kvinna Totalt

veckan/ Kön

Senaste

Jag har inte använt någon dator 36 51 43 under den senaste veckan

l-5 timmar 41 46 43

i 6-10 timmar 13 3 8

i i ä ;Q0 timmar

5 0 3

w a mer ön 20 timmar 4 0 2 i

A

i Summa XOO 100 100

i Antal 393 358 751

i

Man ser två huvudgrupper, två femtedelar har inte använt datorn den senaste veckan. Resterande tre femtedelar har använt

som en dator den senaste veckan har använt dator mellan 1-5 timmar.

en Framförallt männen sitter under längre tider framför datorn. Det är framförallt elever i socialgrupp 3 inte använt dator under den

som en senaste veckan och elever hur socialgrupp 1 och 2 använt

som datorn, framförallt mellan 1-5 timmar vecka.

per Socialgruppsskillnaden markerad bland kvinnorna jämfört

är mer med männen.

Eleverna tillfrågades om var de har använt dator Var nar du

en använt en dator under den senaste veckan du ,êan kryssa för flera

alternativ

Tabell 18: Anvant datorn Eleverna via Borås gymnasieskolor anger

var.

kar du använt dator den senaste verkan. Proeentandel man var en respektive kvinnor inom respektive svarsgmpp. Rangordnatfrân kogsta till lagsta antal svarande.

annan vuxens arbetsplats

l l

en som

p m -w- w w- r----------------n -- r -e--T-yri-mm ra

i ldatasmga/dataklubb 94 e 16 eller liknande

i

m På arbetsförmedling, 100 1

- Bostadsförmedling eller dyl. i

i i

De flesta har använt en dator i hemmet, i skolan eller hos kamrater. Männen har i betydligt högre utsträckning använt en dator i affär säljer datorer och hos kamrater. Kvinnorna har främst

en som använt dator i skolan och hemma. Inga stora skillnader mellan

en sociagrupper förutom när det gäller att använda dator i hemmet, fler elever i socialgrupp 1 och 2 har använt en dator i hemmet, vilket avspeglar det faktum att fler i dessa socialgrupper har en dator i hemmet.

Sorn ett komplement till frågan vad använt dator till

om man en ställces också fråga för vilket ändamål använde datorn I

en om man vilket utsträckning använder du en datorn till att: Eleverna fick ta ställring till 9 olika användningsområden och för var och en av dessa angei hur hög utsträckning de använt datorn till respektive ändamål.

Tabell 19: I vilken utsträckning datorn används till olika ändamål. Tabellen anger male/värden pa° skala från inte alls 1 till i mycket /zög

en utsträckning 5. Rang0rdnatfra°n lägsta till kâgsta andel bland mannen.

egna program

Rangordningen är i stort sett lika för män och kvinnor. Männen använder datorn främst för att spela spel, göra uppgifter i skolarbete samt skriva text med ordbehandling. Kvinnorna använder datorn främst till att göra uppgifter i skolarbetet, skriva med

texter ordbehandling samt spela spel. Inga entydiga åldersskillnader förutom i två fall, de yngre använder i högre utsträckning datorn för att spela spel och de äldre eleverna använder datorn i högre utsträckning datorn till att göra uppgifter i skolarbetet. Ju högre socialgrupp eleverna tillhör i desto högre utsträckning används datorn till att hämta information i databaser, att kommunicera via nät samt att skriva texter med ordbehandling. När det gäller att göra uppgifter i skolarbetet skiljer sig socialgrupp och från socialgrupp

1 2

För övriga aktiviteter är socialgruppsskillnaderna små.

En faktoranalys visar tre relativt tydliga åsiktsdimensioner. En faktor tycks samlas åsikter kring att använda datorn för att spela spel, göra bilder, ljud och musik. En andra faktor samlar åsikter kring att skriva texter och använda datorn i skolarbetet. En tredje samlar

åsikter kring använda datorn för att söka information och att kommunicera. Faktoranalysen, visar hur svarsmönster som sammanhänger med varandra, skulle kunna tolkas så att det bakom dessa faktorer skulle kunna finnas tre åsiktsdimensioner kring tre användningssätt dator, för nöjes skull, en för det praktiska av en en skolarbetet och en för att kommunicera.

En clusteranalvs kompletterar bilden observera att Cluster 4 och 5 beskriver mindre än 60% variationen varför dessa Cluster måste av tolkas med försiktighet. En clusteranalys visar hur höga stor samband variabler har med varandra samtidigt som de har låga samband med andra variabler. Till skillnad från faktoranalysen så placeras i clusteranalysen de enskilda individerna ut i olika cluster, medan faktoranalysen placerar ut variationen i svarsmönstren i olika faktorer. l faktoranalys kan såldes samma individs svar en förekomma i flera faktorer, vilket inte är möjligt i en clusteranalys se vidare metodavsnittet.

Clusteranalvsen visar fem Cluster. Det första clustret omfattar som tredjedel eleverna 34 procent och har låga medelvärden på de en av flesta angivna användningsområdena förutom för att spela spel. Inga könsskillnader lägre socialgrupp desto högre andelar. Det men andra clustret omfattar också det tredjedel av eleverna 32 en procent och utgörs de variabler uttrycker att man använder av som datorn till skriva och använder datorn i skolarbetet. att texter att man Här dominerar kvinnorna och elever i socialgrupp 2. Det tredje clustret omfattar endast 6 procent och omfattar de variabler som innebär att datorn främst används för att spela spel, skriva program och används i skolarbetet. Inga markanta köns eller texter samt socialgruppsskillnader. Det fjärde clustret omfattar 14 procent av eleverna och utgörs de variabler uttryck för att datorn av som ger används till skriva texter, spela spel, göra/laborera bilder och att musik i skolarbetet. Något fler män än kvinnor och en svag samt övervikt bland elever i socialgrupp I det femte clustret omfattar de eleverna och omfattas de variabler som ger uttryck 13 procent av av för datorn används till att söka information, att kommunicera, att skriva spela spel, göra/laborera bilder samt i skolarbetet. texter, Männen dominerar och högre socialgrupp desto högre andelar.

Sammanfattning

Så här långt framgår föga överraskande datorn används

att mer av männen än kvinnorna. Männen tycks nöjes inriktade i sin

vara mer användning medan kvinnorna när något nytto inriktade.

mer Vidare framgår att elever i socialgrupp och har större tillgång till

i 2 datorer och att de också använder datorn till kommunicera

mer att och att skriva texter jämfört med eleverna i socialgrupp Endast fyra procent eleverna har aldrig använt dator. Totalt

av en sett förfaller elevernas användande datorer i hög utsträckning

av vara inriktat mot nyttoanvändning och att spela spel.

och

Kunskap

intresse

Kunskapskanaler

I undersökningen ställdes fråga kring eleverna ansåg att de en var fått sin kunskaper från I vilken utsträckning anser du att du genom någon nedanstående uppräknade liar lärt dig det du idag kan om datorer oe/z av kur man kan använda datorer

Tabell Kunskapskanalen Eleverna vid Borås gymnasieskolor anger 20: varifrån de fått sina kunskaper datorer oe/zdatoranvändning. Medelom värde skala från inte alls I till i mycket /zog utsträckning 5. pa° en Rangordnat efter männens medelvärde.

konskoipsrkanaler/lgön Mon 3Kvinno

i ni

iegéálhçááma, duga "man

2,5 i

a;..;.;.;L;i;;",;.;lektioner 1:5"

i ü

ég;;;;.{a;;e.;;g.e; säkolan

2,6 4

genomkamigferrrislonforskolan 2,6

áengmlskolonfypâfzrifoiokhäriñfelefri

1,9 1,7 , i ;Qomdatatidskriffer 1,8 1,2

i

Genomhandböcker

1,4

en

De betydelsefullaste kunskapskanalerna söka kunskapen är att egen hand framför datorn, skolan och kamrater. Männen genom anger att kunskapskanaler vid sidan skolan och föräldrar av som kamrater och att söka kunskapen själv har haft betydelse för deras datakunskaper medan kvinnorna i högre utsträckning lyfter fram enbart skolan och familjens betydelse. Ju högre socialgrupp desto mer betonar eleverna föräldrar och syskon, att söka kunskap på egen hand samt i viss mån också att söka kunskap via handböcker. Det mest markerade socialgruppsskillnaden rör föräldrarnas betydelse för kunskap om datorer och dess användande, eleverna i de högre socialgrupperna markerar föräldrarna betydelse betydligt starkare än eleverna i lägre socialgrupper. Det omvända förhållandet gäller skolans betydelse, där de lägre socialgrupperna i högre utsträckning markerar skolans betydelse.

En faktoranalys visar fram fyra tydliga åsiktsdimensioner. En faktor rör kunskapskanaler söka kunskap på hand, som som att egen via datatidskrifter och handböcker, att läsa datanät och genom dataklubb. Den andra faktor rör kunskaper via kamrater. En tredje via föräldrar och syskon. En fjärde via skolan och fria aktiviteter skolan. Vi ser delvis uttryck för de orienteringar kommer till som uttryck i andra undersökningar ungdomars livsstil, om en grupp som är kamratorienterade, en annan som är föräldrarorienterade, tredje en som är orienterade mot skolan och fjärde är ensamvargar. en som

En clusteranalys kompletterar bilden. Det första clustret utgörs av nära en femtedel av eleverna 18 procent och omfattar de variabler som uttrycker att man får kunskapen främst att söka på genom egen hand vid datorn och via datatidningar. De är företrädesvis män med en viss överrepresentation i socialgrupp 2. Det andra clustret utgörs av en tredjedel av eleverna 33 procent och omfattar de variabler som uttrycker att lektionerna skolan är den viktigaste kunskapskanalen. Där dominerar kvinnorna och lägre socialgrupp desto större vikt anser man att skolans lektioner har haft för deras kunskaper. Det tredje clustret omfattar fjärdedel eleverna 25 en av procent och utgörs av de variabler uttryck för skolan och som ger att kamraterna på skolan har varit de viktigaste kunskapskanalerna. Något fler män än kvinnor har angivit dessa kombinationer av kunskapskanaler. En överrepresentation elever i socialgrupp svag av Cluster fyra omfattar nära en fjärdedel eleverna 22 procent av och omfattas av de variabler som anger föräldrar och syskon samt att

söka på hand de viktigaste kunskapskanalerna. Denna egen som utgörs främst kvinnor och klar socialgruppsprofil, grupp av en högre socialgrupp desto större betydelse tillmäts familj och syskon. Det femte och sista clustret utgörs de 3 procent av elever som av angivit de fått kunskap kamrater, att de söker på egen att genom hand, via datatidningar, handböcker och dataklubb. Det är genom främst män, inga socialgruppsskillnader kan noteras.

C/ustemna/ys, ,éäns- 00/1.rocia/gmppsinde/al. F igur 1:

C|usler5 eo

Cluster-á

60 C|usler3

40 C|usler2

20 Clusterl

Män Kvinnor Socgrpl Socgrp2 Socgrp3

Den bild fram och understöds både som tonar som av faktoranalysen och clusteranalysen är först och främst skolans betydelse. Nära femtedelar eleverna anger enbart skolan eller tre av kombinationen skolan och kamrater den viktigaste som kunskapskanalen. Nära två tredjedelar kvinnorna och eleverna i av socialgrupp 3 har angivit dessa kunskapskanaler jämfört med dryga hälften männen och två femtedelar av eleverna i socialgrupp av Fram också bilden hur elever i socialgrupp 3 och kvinnor tonar av sig betydligt beroende skolan för sina kunskap om anser vara mer av datorer och dess användande medan män och elever ur socialgrupp 1 använder sig flera olika typer kunskapskanaler. av av

Eget och andra intresse för

datoranvändning

Två frågor i enkäten hade till syfte försöka kartlägga elevernas att eget intresse för att använda datorer och hur de uppfattar andras intresse för att använda datorer. Den första fråga Försök var att uppskatta ditt egetintresse fär att använda datorer i olika situationer.

Tabell Eget intresse fär att använda datorer. Eleverna vid Bora°s 21: gymnasieskolor intressegrad pä skala frän /zelt ointresserad 1 till anger en mycket intresserad 5. Rangordnat efter männens medelvärde:

intresse/Kön

i Mon Kvinna p f i i

Ähspala l

3,6 i i i "i i

använda.frallora a;

framiiddvrke 3,6

i i

komanicerømedandra

2,7 i" i Vi

skriva/redigeratexter 2,7

3,4 i i i l im l

AH lösa texfer/informalio:

2,5 f, i i.

Afriprogrammera 2,2 imiñlñ

l

Eleverna markerar störst intresse för spela spel främst att männen och att använda dator i framtida yrke. Kvinnorna anger större intresse för att skriva/redigera text. Ett relativt tydligt mönster är att högre socialgrupp desto intresserad är eleverna mer av samtliga områden, förutom att spela spel socialgrupp intres- 3 mest serade och att använda datorn i framtida yrke socialgrupp 2 mer intresserade än socialgrupp 1 respektive socialgrupp 3.

En faktoranalys visar fram enbart två åsiktsdimensioner. En faktor samlar samtliga intresseområden förutom intresset för spela spel. att Den andra faktorn samlar enbart spelintresset.

Clusteranalysen visar fram ett komplicerat mönster med mer följande fem Cluster enbart de tre första clustren över 60%. Cluster ett omfattar femtedel eleverna och utgörs de variabler en av av som

uttryck för intresse skriva texter och att använda datorn i ett ger att framtida yrke. Detta cluster samlar företrädesvis kvinnor ur socialgrupp Cluster två omfattar en fjärdedel av eleverna och 2. utgörs de variabler uttrycker intresse för att spela spel och att av som använda datorn i ett framtida yrke. De utgörs i högre utsträckning av män i socialgrupp Cluster tre omfattar nära en fjärdedel av eleverna och samlar de variabler uttryck spelintresset, män i som ger socialgrupp Cluster fyra omfattar procent eleverna är utgörs 15 av de variabler markerar intresse för allting och de utgörs i något av som högre utsträckning män. Det femte clustret slutligen utgörs av de av variabler markerat intresse för att kommunicera, att som skriva/redigera text, att läsa texter/information samt att använda datorn i framtida yrke. Detta cluster samlar i högre utsträckning kvinnorna och den har en tydlig socialgruppsprofil där gruppen eleverna hur de högre socialgrupperna markerar större intresse. Således, intresset för datorer har tydlig köns och socialgruppsprofil. en

C/usterana/ys, ,êäns- oensoeialgruppsinde/at. F igur 2.

Mön Kvinnor Socgrpl Socgrp2 Socgrp3

Intressefrågan följdes fråga där eleverna ombads uppskatta upp en olika intresse för datorer och datoranvändning Försök att gruppers rent allmänt uppskatta /zur du uppfattar intresset för datorer oen att använda datorer inom nâgra olika människor i din omgivning. grupper av

Tabell 21: Andras intresse for att använda datorer Eleverna vid Rora°s gymnasieskolor anger intressegraelpâ en skala fra°n /zel/ ointresserad 1 till ønyeee/intressera/l 5.

i i i

intressen/Kön Man

iAndros

iKvinnamzi

; 3,9 14,6

iloornalister/lniossniediofolk

i i mi" i i

lrøáretagåiriáwø" 3,6 tiil

i i i

lllliinfcfafmanligcfairvärzñz 5,2 23,5

iøsätåøallmáii i

Aühgdamái ,3,1 äf

skødÃh i

ManligaIiâfáréipa 3,242

Igoikarnai klassen 3,0

i H i vi Vuxna mön 2,9

i W

Politiker i riksdagen 2,8

i

kvinnligalärare skolan

3,2M

i W i

Politikeriikommunen 2,77

i Min pappa 2,5

,2,9

W i WW i

Vuxna kvinnor

Mag.ririidniriiáidi i i

i

;li/lina vêinner i i .i im i

kvinnliga #724

i i i m J

i klassien 2,0i

iFlickorna

Rangordningen visar att journalister, företagare och manliga kamrater, lärare och pojkarna i klassen uppfattas ha det största intresset för datoranvändning. Lägst intresse uppfattar finns man bland vuxna kvinnor, ens mamma, kvinnliga vänner i klassen och flickorna i klassen. Rangordningen är påfallande lik mellan män och kvinnor, både män och kvinnor uppfattar att män är intresserade mer av datorer och dess användande än vad uppfattar att kvinnor är. man Det är också värt att notera hur kvinnorna Överlag markerar större p intresse högre medelbetyg för samtliga Skillnaden är grupper. särskilt stor i hur män och kvinnor uppskattar intresset bland

journalister och företagare, politiker i kommun och riksdag, för män lärarna på skolan. Kvinnorna uppfattar att de lägsta vuxna samt intresset finns hos deras kvinnliga vänner och flickorna i klassen, männen det plus de också tror att vuxna kvinnor har tror samma att ett lika lågt intresse som unga kvinnor.

En faktoranalys visar fram fyra åsiktsdimensioner. Den första faktorn samlar åsikter kring manliga och kvinnliga lärare, vuxna män och kvinnor, politiker i kommun och riksdag samt företagare och journalister. Den andra faktorn samlar åsikter kring flickorna i klassen och de kvinnliga lärarna. Den tredje faktorn samlar åsikter kring manliga vänner, pojkarna i klassen samt ungdomar i största allmänhet. En fjärde faktor samlar åsikter kring föräldrarna.

En clusteranalys visar fem Cluster. Det första clustret omfattar 14 eleverna och samlar de variabler uttryck för att procent av som ger intresse finns hos företagare och journalister, man tror att ett stort politiker i kommun och riksdag samt vuxna män. Det är i högre utsträckning män har dessa åsikter och lägre socialgrupp som desto högre andelar detta. Det andra clustret som omfattar som tror femtedel eleverna 20 procent utgörs av de elever som en av uppfattar högt intresse hos samtliga Clustret utgörs i ett grupper. högre utsträckning kvinnor och högre socialgrupp desto högre av andelar. Det tredje clustret utgörs dryga fjärdedel av eleverna av en 26 procent och i detta återfinns de markerat högt intresse för i som samtliga flickorna i klassen, kvinnliga vänner stort sett grupper utom och föräldrarna. Gruppen domineras kvinnor och i något högre av utsträckning elever i socialgrupp Det fjärde clustret samlar av dryga fjärdedel eleverna 27 procent och samlar de som anser en av företagare och journalister, män, ungdomar i största att vuxna allmänhet, pojkarna i klassen och de manliga vännerna har störst intresse. Dessa åsikter omfattas i högre utsträckning av män och elever i socialgrupp Det sista clustret omfattas av 14 procent av 2. eleverna och samlar de markerat lågt intresse för samtliga som Gruppen utgörs i högre utsträckning män och elever i grupper. av socialgrupp är överrepresenterade. 3

Figur 3: C/usteranabs, éäns- od socialgmppsiøzde/øt 100 80 60 40 20

Mön Kvinnor Socgrpl Socgrp2 $ocgrp3

Sammanfattning

Den bild fram är först och främst skolans betydelse för att som tonar få kunskap datorn och dess möjligheter. Nära tre femtedelar av om eleverna enbart skolan eller kombinationen skolan och anger kamrater den viktigaste kunskapskanalen. Nära två tredjedelar som kvinnorna och eleverna i socialgrupp 3 har angivit dessa kunav skapskanaler jämfört med dryga hälften av männen och två femtedelar eleverna i socialgrupp Fram tonar också bilden av av hur elever i socialgrupp och kvinnor sig vara betydligt mer 3 anser beroende skolan för sina kunskaper om datorer och dess av användande medan män och elever socialgrupp 1 använder sig av ur flera olika typer av kunskapskanaler.

När eleverna får bedöma andra intresse för datorer och ny teknologi framtonar tre åsiktsdimensioner. En kring åsikter om manliga och kvinnliga lärare, vuxna män och kvinnor, politiker i kommun och riksdag samt företagare och journalister. En andra kring åsikter flickorna i klassen och de kvinnliga lärarna. En tredje om med åsikter kring manliga vänner, pojkarna i klassen samt ungdomar i största allmänhet. En fjärde slutligen kring åsikter föräldrarna. om

Det är i högre utsträckning bland män och i lägre socialgrupper uttryck för tror att ett stort intresse finns hos som man ger att man företagare och journalister, politiker i kommun och riksdag samt män. Kvinnor och i högre socialgrupp uppfattar att ett stort vuxna intresse finns hos samtliga i samhället. En tredje grupp grupper samlar kvinnor och i något högre utsträckning också en annan grupp elever i socialgrupp 3 som har markerat att man tror att ett högt intresse finns i stort sett hos samtliga grupper utom flickorna i klassen, kvinnliga vänner och föräldrarna. Det är företrädesvis män och elever i socialgrupp att företagare och journalister, 2 som anser män, ungdomar i största allmänhet, pojkarna i klassen och de vuxna manliga vännerna har störst intresse. Slutligen finns också en som män och elever i socialgrupp markerat lågt intresse för grupp 3 som samtliga grupper.

Slutsatsen blir hur uppfattar att fått kunskapen om att man man datorer och teknologi och hur man uppfattar att intresset för ny datorer och teknologi är fördelat i samhället varierar i hög grad ny med kön och social bakgrund.

Dator i hemmet och dator

egen

Dator i hemmet

Eleverna fick svara på frågan finns let //a/or///a/orer /zemma åøs famil/en

Zzbell 22. Dator i faim/fen Eleverna zviz/ Borås gyønmøsieyeo/or

anger om r/etfiøzlzs dator i lzemønef.Procent.

hemmet/Kön i

:

Nära två femtedelar 39 procent uppger att de inte har någon dator i hemmet. I Detta kan jämföras med Nissens undersökning enligt Vilken två tredjedelar 62% saknade dator i hemmet

en 1990. Fler kvinnor uppger att de saknar dator i hemmet. Andel har

som dator i hemmet är klart kopplat till socialgrupp, lägre socialgrupp desto högre andel som inte har dator i hemmet socialgrupp I 20%, socialgrupp 2 34% och socialgrupp 3 48%. Ju högre socialgrupp desto högre andel som också har mer än dator i hemmet.

en Slutsatsen blir således relativt entydig, Boråselevernas tillgång

till en dator i det egna hemmet är mycket klart kopplat till socialgrupp.

Tabell Om familjen /zar dator/datorer lzemma, vilken utrustning /iar

23 . ni Eleverna vid Borås gymnasieskolor vilken datorntraslning som

anger finns till datorn. Rangorzlnalfrân lägsta till /zogsta antal.

som högtalaranläggning och cd-romspelare. I stort sett alla som har en dator i hemmet har också dryga 90% har en hårddisk, 60%

en mus,

högtalaranläggning och cD-romspelare. 45% har en joystick och, en 36% modem och 20% har midimodul. Ett tydligt är att

ett en högre socialgrupp desto högre andelar har någon av de angivna

som delarna till en dator.

Tabell Om familjen nar dator/datorer lzemma, vilken

24: programvara /zar ni Eleverna via Bora gymnasieskolor programtyper

anger Rangordnatfrân lägsta till lägsta antal.

i

Spelprogram och ordbehandlingsprogram dominerar dryga

90 procent har sådana program. Dryga hälften eleverna har

av grañkprogram, uppslagsverk på och dryga tredjedel har

CD en programmeringsspråk och skatte-/budgetprogram hemma. Ju högre socialgrupp desto högre andel har olika Skillna-

som programtyper. den mellan socialgrupperna är minst när det gäller spelprogram där socialgrupp och ligger närmare varandra i andelar och för

2 3 programmeringsspråk där socialgrupp 1 och 2 har snarlika andelar men betydligt högre andelar än socialgrupp Generellt gäller dock att socialgrupp I har de högsta andelarna har angiven

som program-

Tabell Hur länge lzar m haft dator i barnmat Eleverna via Bora°s

25:

r mer

Summa 100 100

Antal 360 268 628

Nära två femtedelar eleverna har haft en dator i hemmet längre

av än fyra år, över hälften har haft en dator längre än 2 år. Klart högre andel i socialgrupp 1 har haft dator i hemmet längre än 4 år

som en och lika klar majoritet i socialgrupp 3 har haft en dator i hemmet

en mellan 1-3 månader.

Tabell 26: Vem i familjen anvander datorn/datorerna Eleverna via

Bora gymnasieskolor anger -vem som anvander datorn. Flera alternativ

kan anges. Procent oe/zantal. Rangordnat efter antal

Vem använder datorn /Kön Man Kvinna Antal

i

Hemmets dator/datorer används av männen

Tabell 26: Egen dator Eleverna via Bora gymnasieskolor de

anger om nar en egendator/datorer Procent oe/zantal.

som egen dator.

Tabell 27. Hur länge /zar /znft dator Eleverna vid Borås man egen gymnasieskolor anger nur länge de /zar /zaft en egen dator Procent oe/z antal.

I:lur K V K

länge dexter/Kön Kvinna vAnful

egen

7 i- .

;månader 1 år M77"

- 23 Z år

i i - . WMA år Zl 38

W ÃÅ i W4

eneÃneL"

år 22

i m, i v H . i

åäummu 100

r i i" i, W i V

E1675 7135,

Antal 197

Tre femtedelar dem har dator har haft den lägre än av som en egen två år. Männen har haft en dator längre än kvinnorna.

Tabell 28: Utrustning. Eleverna via Bora°s gymnasieskolor anger vilken utrustning de /zar till den egna datorn. Procent oen antal.

Rangordningen är i stort sett densamma som för familjens dator. Högre på den egna datorns utrustning kommer dock joystick,

upp

är på tredjeplats istället för på sjätte plats i familjens dator. I som nu övrig samma rangordning.

Taáell Programvaror Eleverna via Borås gymnasieskolor

29 : anger vilken utrustning de nar till den datorn. Procent oe/zantal.

egna

N i

Man Kvinna Totalt

iiiukvara/Kön

i

och andra nöiesprogram 86 14 212

i

gägaçnäiaggspggñt 15

i i

iKalkyileringsprogram 185 15 1159

i

Rangordningen för mjukvaruprogram är identisk med vad

som ingår i familjens dator. I den dator använder hemma, den

man egna eller familjens, ingår först och främst spelprogram, därefter 0rdbehandling och kalkyleringsprogram de vanligaste

som programmen.

Sammanfattning

Nära två femtedelar 39 procent att de inte har någon dator i

uppger hemmet. Fler kvinnor att de saknar dator i hemmet. Andel

uppger

har dator i hemmet är klart kopplat till socialgrupp, lägre som socialgrupp desto högre andel som inte har dator i hemmet socialgrupp 20%, socialgrupp 34% och socialgrupp 3 48%. Ju

1 2 högre socialgrupp desto högre andel också har mer än en dator i

som hemmet. Slutsatsen blir således relativt entydig, Boråselevernas tillgång till dator i det egna hemmet är klart kopplat till socialgrupp.

en

Den utrustning hårddisk, högtalaranläggning och

man är en mus, cd-romspelare, högre socialgrupp desto högre andelar som har någon angiven del till dator. Ju högre socialgrupp desto högre

en andel också har olika programtyper. Skillnaden mellan

som socialgrupperna är minst när det gäller spelprogram där socialgrupp

och ligger närmare varandra i andelar och för programmerings- 2 3 språk där socialgrupp och har snarlika andelar men betydligt

I 2 högre andelar än socialgrupp 3. Generellt gäller dock att socialgrupp

har de klart högsta andelarna som har angiven programtyp. 1

Nära två femtedelar eleverna har haft dator i hemmet längre

av en än fyra år, över hälften har haft dator längre än 2 år. Klart högre

en andel i socialgrupp har haft en dator i hemmet längre än 4 år

I som och lika klar majoritet i socialgrupp 3 har haft en dator i hemmet

en mellan månader. Ca femtedel eleverna har en egen dator,

1-3 en av fler män har dator och högre socialgrupp desto högre andelar

egen som har egen dator.

till

Attityder

kommunikation och

datateknologi

ny

Skolan och samhället

I enkäten ställdes lång rad attitydfrågor kring olika datakommu-

en nikationsfrågor den teknologin.

och syn nya

Nedanstående tabeller frågorna 46-51 i enkäten sammanfattar de frågor som konsekvenserna av och vikten av att introducera datatekniken i samhället och skolan. Först två frågor som behandlande datoranvändning i skolan.

Tabell Eleverna vid Borås gymnasieskolor tar stal/ning till frdgor om

30:

teknologi. Medelvärden för dem som svarat pa° frågorna enligt en ny femgradig skala /zelt oviktigt respektive mycket dåligt förslag 1 oen mycket viktigt respektive inyeket bra förslag 5, exklusive dem som svarat att de inte kan uttala sig. Ju /zögre värde desto mer är man för en viss satsning eller /tdller med ett visst påstående.

, T,Tj,7r , lÅsikter teknologi i skolan/ Kön l Man Kvinna

om ny

7,,iñ ,t, lEnIigt 4,3 l4,4

Din åsikt,hurpassviktigtärdetattmantill skolan lanskaffarutrustningochutnyttjardemodernastedatatckniska hjälpmedelsomfinnstillgängliga marknadenförkommunikation,Ordbehandlingochannantekniskanvändning

i

,,,,TTj_77T,__, ,_,7__ a W , EnligtDin åsikt,hur viktigt detär i skolansålångt 4,1

pass attman ;detärmöjligtutnyttjarochinförmoderntekniki underivisningcnomdeti såfall skulleinnebära elevernahögreatt i l lgradsjälvasökerkunskapviadatornätochdatabaserochi l mindregraddeltari traditionelllärarleddkatederundervisning .

När det gäller de två frågor behandlade skolan både

som anser män och kvinnor att det är viktigt att till skolan anskaffa modernast möjliga utrustning liksom att över till en undervisningstyp

som innebär att man själv söker kunskap till förmån för lärarledd katederundervisning. Ingen skillnad mellan könen i åsikterna och heller ingen entydig skillnad mellan socialgrupperna. Ãsikterna

är överlag samstämmiga kring dessa två frågor.

Därefter följer frågor berör tekniken i samhället all-

sex som mer mänt, frågor om direktdemokrati, brottslighet

m.m.

Tabell 1: Eleverna vid Borås gymnasieskolor tar ställning till frågor

om ny teknologi. Mode/vården for dem svarat på frågorna enligt

som en femgradig skala kelt oviktigt respektive mycket dåligt förslag 1 oelz mycket viktigt respektive mycket bra förslag 5, exklusive dem svarat att de

som inte kan uttala sig. Ju liägre värde desto år för viss satsning

mer man en eller kål/er med ett visst påstående.

Åsikter teknologi i samhöllel/ Kön Man Kvinna

om ny

EnligtDin åsikt,vad Du deförslag förtsfram 3,4 3,2

anser om som om attanvända kommunikationsteknologiny förattökadirektdemokratingenomattlåtamänniskorröstaomolikalokala frågorviaettdatanät

EnligtDin åsikt,vad Du deförslag förtsfram 3,3 2,9

anser om som omattsamhälletihögreutsträckning idagskallän satsa ekonomiskaresurserförinfrastruktur telekommunikation iställetförvägar,tågochflyg

EnligtDin åsikt,i hurhögutsträckninganserDuatt data- 2,7 2,9

ny ochkommunikationsteknologiutgöretthotmotdentyp av representativdemokrati haridag

r i 41 Enligtdin åsikt,i hurhögutsträckning deduatt 3,6 3,6

anser ny dataochkommunikationsteknologiökarmöjligheternaför människor begåekonomiskaatt brott

På samma sätt när det gäller åsikterna skolan så är

som om åsiktslikheten mellan män och kvinnor och olika sociala

grupper påfallande. Den skillnad som kan noteras är att männen tror något mer på teknologins användande för direktdemokrati och att man skall satsa på teknologi istället för infrastruktur. Kvinnorna är i gengäld något mer oroliga för att teknologin kan utgöra ett hot mot demokratin.

Ny mediateknologi

och i

klyftorna

samhället

Sociala klyftor

I enkäten ställdes en fråga Enligt din a°sikt, i /zur /tög utsträckning anser du att ny data- oe/z kommunikationsteknoløgi kommer att äka klyftorna i sam/zället mellan: med möjlighet att därefter ta ställning till sex olika alternativ kring i hur hög utsträckning tror att klyftorna kan man tänkas öka.

Taaell 32: Kommer klyftorna att öka. Eleverna vid Bora°s gymnasieskolor anger om de tror att klyftorna kommer att öka. Medelvärden fär dem som svarat pä frågorna enligt enfemgradig skala, inte alls 1 oelz i mycket stor utsträckning 5, exklusive dem svarat att de inte kan uttala sig. J som u högre värde desto mer tror man att klyftorna kommer att öka. Rangordnat fra°n kagsta till lägsta medelvärde för män.

i i i

Klyffariiisamhallet/Kön regna;

i ii iiiii ;Hög- och lågutbildade 3,7 4,1 iiii

generationer

3,7

Sociala 3,2 3,7 grupper mi Lågaoch stad 2,8

Etniska 2,7 3,1 grupper r iiiiiñiñjñi i i

En och kiwi/iinniaii 2,5"

i

I första hand tror man att klyftorna kommer att öka mellan högoch lågutbildade, generationer och sociala grupper. Därefter att skillnaden mellan land och stad kommer att öka och i ganska liten utsträckning tror man att klyftorna kommer att öka mellan etniska grupper och män och kvinnor. Kvinnorna är mer oroade för att klyftorna kommer att öka jämfört med männen. Inga tydliga skillnader mellan socialgrupperna inga statistiskt signifikanta skillnader, möjligen kan man skönja en genomgående tendens i att socialgrupp 1 överlag förefaller vara något mindre orolig för ökande klyftor jämfört med socialgrupp 2 och

En faktoranalys visar fram endast en enda faktor med starka laddningar för samtliga ingående variabler, vilket antyder mycket

en liten spridning i svarsmönstret.

En clusteranalys antyder liknande tendenser. Clusteranalysen bekräftar de små Variationerna i åsikterna men visar ändå att kvinnorna är mer oroliga för att klyftorna kan komma att öka, särskilt mellan social grupper, generationer, land och stad samt mellan högoch lågutbildade. Männen dominerar i det Cluster där man anger minst oro för ökande klyftor.

Könsskillnader

I enkäten ställdes fråga om eleverna tror att datorn och datorns

en tillämpningar hade sett annorlunda ut kvinnor i högre

m.m. om utsträckning fått vara med och bestämma

Nedan följer uppräkning egenskaper oe/t utformning dator oe/t

en av av en dess utrustning. Enligt din a°sikt, i /zur /zög utsträekning tror du att dessa egenskaper /tos dator oe/t udormningen dem /zade sett annorlunda ut

en av

kvinnor naft större inflytande över teknikens utveckling om

Tabell Känstill/zärig/zet oe/t datorn. Eleverna vid Boräs

33: gymnasieskolor de tror att datorutveeklingen sett annorlunda ut

anger om

kvinnor i /zogre utsträckning varit med oe/t bestämt. Ju /zogre värde i om desto /togre grad tror att det sett annorlunda ut. Medelvärden pä en

man skala frän inte alls sannolikt 1 till mycket sannolikt 5, exklusive dem

inte ansett att de kunnat uttala sig, Rangordnat frän kögsta till lägsta som värde enligt männens betyg:

Könsskillnader/ Kön Mun Kvinna

i i i i i H

3,2 3,8

i

Ãrisgisáiian 3,6

Program och tillömpninginr 2,9 3,0

"i i i i 2,8 3,1

f n iiii i

"M27 2,e;""

rÃgenrboLaer

i

1 WW, s, ,s

Rangordningen är påfallande lik. I första hand tror man att miljökrav, arbetsmiljö och marknadsföring skulle påverkats om mer kvin-

varit med och bestämt. Just i dessa frågor tror kvinnorna i högre nor

utsträckning att saker och ting skulle sett annorlunda ut jämfört med männen. Således tror både män och kvinnor att det sociala skulle Varit annorlunda om kvinnorna haft större inflytande. Inga skillnader mellan sociala grupper, det påfallande är snarare frånvaron skil-

av lnader beroende på social tillhörighet.

Frågan om könsskillnader följdes upp med en fråga om könskvotering, Vad anser dn omförslaget att tillämpa känskvotering aktivt

mer vid anställning av människor som kar inflytande över data- oelz kommunikation när det gäller utførmning, utveckling oe/z användning Kvinnorna är något för könskvotering jämfört med männen.

mer Ingen skillnad mellan socialgrupperna.

Framtidens mediesituotion

I enkäten ställdes en fråga en framtida mediesituation Detfinns de som tror att inom en snar framtid sä kommer en allt större del av människors användande av medier tidningar, radio oe/z tv, deltagande olika kulturaktiviteter teater, film ock musik samt andra fritidssysselsättningar i största allmänket att ske med /tjälp av olika elektroniska kommunikationskanaler Internet, www m.m.. Enligt din a°sikt, i /tur /tog utsträckning tror du att du själv i framtiden kommer att utnyttja databaserade kommunikations kanaler när det gäller läsa/se ,od/lyssna pa°/ta del av:

Tabell 3 3 : Nytt/andel av framtida medier Eleverna vid B ora°s gymnasieskolor anger vad de tror användande av medier i vardagslivet. Ju /zogre värde i desto /zogre grad tror man att kommunikationsmedier kommer att ersätta traditionellt sätt att nyttja mediet. Medelvärden pa° en skala fra°n inte alls sannolikt 1 till mycket sannolikt 5, exklusive dem som inte ansett att de kunnat uttala sig, Rangordnat fra°n kogsta till lägsta värde enligt männens betyg:

f

:Teater

I första hand tror man att olika typer information kommer att bli

av det som man i framtiden kan tänkas nyttja via olika kommunikationskanaler, betydligt mindre tror man på att böcker, serietidningar, konserter och teater är något kommer att nyttja via kommunika-

man tionskanaler. Intressant är att notera hur männen i högre utsträckning än kvinnorna tror att tekniken kan vinna in steg i vardagslivets medier. När det gäller information är könsskillnaden liten.

Framtids arbetsliv

En ytterligare fråga ställdes som behandlade samma typ av frågeställning, denna gång fokuserat kring arbetslivet Enligt din

men äsikt, i bur bög utsträckning tror du att de nedanstående uppräknade exemplen pa° arbetsplatser oe/t tillverkningsomräden i framtid kan

en komma bli möjliga att ersätta med databaserat distansarbete personer sitter framför dator i /zemmet eller i speciellt inredda arbetsplatser.

en

Tabell Distansarbete. Eleverna vid Bora°s gymnasieskolor anger om

34: de tror att distansarbete kan ersätta traditionellt sätt att arbeta. Ju /zägre värde i desto /zägre grad tror man att distansarbete kan utgöra ersättning. Medelvärden skala frän inte alls sannolikt 1 till mycket sannolikt

pa° en 5, exklusive dem inte ansett att de kunnat uttala sig, Rangordnat frän

som bogsta till lägsta värde enligt männens betyg:

i i i i i i

lDistansarbete/Kön Mani Kvinna

i "X1M i

jlournailisjfiki 3,7 314,33.

i i

:Marknadsföring

,Wi -WW m, s ss,,,_,__,

;Konstruktionsarbete 3,3 3,3

i

lUndervisning wmmsl

3,0 "Tält

jriiikvjeláiigfsfåibeie

Bokföring och journalistik samt marknadsföring är de arbetsområden främst tror kommer att kunna ersättas med

som man distansarbete. Kvinnorna tror rent generellt att arbete i högre utsträckning kan ersättas med databaserat distansarbete jämfört med männen. Skillnaden är mest markerad mellan könen när det gäller åsikter bokföring, journalistik och marknadsföring.

om

Den egna sysselsättningeni framtiden

Som avslutning på ett frågeblock framtiden ställdes till sist

om en fråga om vad ungdomarna tror att de kommer att göra i framtiden. Om du tänker pä vad da själv tror att du kommer att göra tio, lzar pass

om sannolikt tror du det är att da själv kommer att /za någon nedanstående

av sysselsättningssitaationen

Tabell 3 5: Sysselsättning i framtiden. Eleverna vid Boräs gymnasieskolor anger vad de tror att de kommer att gora i framtiden. Medelvärden pa°

en skala frän inte alls sannolikt 1 till mycket sannolikt 5, exklusive dem som inte ansett att de kunnat uttala sig. Rangordnatfrän kogsta till lägsta värde enligt männens betyg:

Sysselsättning i framtiden/ Kön Fast arbete i ett- data/ kommunikationsföretag

Fast arbete i ett- offentligtföretagi/verksamhet

taggiga; ;ifatt-itillverkningsföretag

Fast arbete i ett- serviceföretag

i

:Tillfälligtarbete i ett- dam/kammbáika-

ltionsföretag Egen företagare inom data/ kommunika-

tionsföretag

Tillfälligtoirbeiéiiiéwtillverlcningsföretag

Tillfälligt arbete i ett- serviceföretag .Tillfälligtarbete i ett- offentligt lföretag/verksamhet Egen företagare inom serviceföretag

-

utbildning

lAnnat

lEgenföretagare tillverkningsföretag

inom - Barnledig

lArbetslös

Männen tror att de inom en tioårsperiod kommer att ha ett fast arbete inom data/kommunikationsföretag, tillverkningsarbete, serviceföretag och tillfälligt arbete inom data/kommunikationsföretag och serviceföretag. Kvinnorna tror i högre utsträckning att de sysselsätter sig med något annat än det som anges i de fasta svarsalternativen, är barnlediga, i utbildning, tillfälligt arbete i offentlig verksamhet, samt arbetslösa. Således, män och kvinnor ser relativt olika sysselsättningsftamtider framför sig.

Datoriseringens omvand|ingskraH

En sista fråga handlande om datoriseringens omvandlingskraft Hur sannolikt tror du det ar att den nya informationsteknologin oe/z datoriseringen av sambal/et kommer att innebära en lika stor omvandlings-

samba/let ga°ng skedde i samband med industrialiseringprocess av som en en

Tabell 36: Datoriseringens omvandlingskrafit. Eleverna vid B ora°s gymnasieskolor anger bur sannolikt det ar att datoriseringen ar lika stark omvandlingskraft som industrialiseringen. Medelvarden pá en skala från inte alls sannolikt 1 till mycket sannolikt 5, exklusive dem inte ansett

som att de kunnat uttala sig.

Omvandüngskrofien/ Kön Man Kvinna

3,5 3,5

i

Ungdomarna tror att det bara är lite än sannolikt att

mer omvandlingskraften i datoriseringen är lika stark som industrialiseringen en gång var. Ingen könsskillnad.

Sammanfattning

Både män och kvinnor anser att det är viktigt att skolan anskaffa modernast möjliga utrustning liksom att man går över till en undervisningstyp innebär att själv söker kunskap till

som man förmån för lärarledd katederundervisning. Ingen skillnad mellan könen eller socialgrupperna, åsikterna är överlag samstämmiga kring dessa två frågor. På motsvarande sätt gäller detta åsikterna om olika samhällsfrågor och ny teknologi. Den skillnad kan noteras är att

som männen tror något mer teknologins användande direkt-

av demokrati och att skall satsa teknologi istället för infra-

man struktur. Kvinnorna är i gengäld något oroliga för att teknologin

mer kan utgöra ett hot mot demokratin.

I första hand tror man att klyftorna kommer att öka mellan högoch lågutbildade, generationer och sociala I mindre ut-

grupper. sträckning tror man att klyftorna kommer att öka mellan land och stad samt mellan etniska och män och kvinnor. Kvinnorna är

grupper mer oroade för att klyftorna kommer att öka jämfört med männen, inga tydliga skillnader mellan socialgrupperna för varje enskild fråga. En intressant genomgående tendens är emellertid att socialgrupp 1 överlag förefaller vara något mindre orolig för ökande klyftor jämfört med socialgrupp 2 och

Det är således små variationerna i åsikterna kvinnorna är dock

men överlag mer oroliga för att klyftorna kan komma öka, särskilt

att mellan social grupper, generationer, land och stad samt mellan högoch lågutbildade. Männen anger minst oro för ökande klyftor.

I första hand tror man att miljökrav, arbetsmiljö och marknadsföring skulle påverkats kvinnor varit med och bestämt. I

om mer dessa frågor tror dessutom kvinnorna i högre utsträckning än männen att saker och ting skulle sett annorlunda ut. Således tror både män och kvinnor att det sociala skulle varit annorlunda kvinnorna

om haft större infl men kvinnorna tror Inga skillnader

mer. mellan sociala grupper.

Information kommer att bli det som man i framtiden kan tänkas nyttja via olika kommunikationskanaler, könsskillnaden är liten. Man tror inte att böcker, serietidningar, konserter och teater är något man kommer att nyttja via kommunikationskanaler i framtiden.

Männen tror i högre utsträckning än kvinnorna att tekniken kan vinna insteg i vardagslivet.

Bokföring och journalistik samt marknadsföring är de arbetsområden i första hand tror kommer att kunna ersättas med

som man distansarbete. Kvinnorna tror rent generellt att arbete i högre utsträckning kan ersättas med databaserat distansarbete jämfört med männen. Skillnaden är mest markerad mellan könen när det gäller åsikter om bokföring, journalistik och marknadsföring.

Inom tioårsperiod tror männen att de kommer att ha ett fast

en arbete inom data/kommunikationsföretag, tillverkningsarbete, serviceföretag eller tillfälligt arbete inom data/kommunikationsföretag och serviceföretag. Kvinnorna tror i högre utsträckning att de sysselsätter sig med barnlediga, i utbildning, ha ett tillfälligt

att vara vara arbete i offentlig verksamhet arbetslösa. Män och kvinnor

samt vara

relativt olika sysselsättningsframtider framför sig. ser

Det

Naturliga

Stegets systemsyn

Av Karl-Henrik Robêrf, John och Göran Broman

Holmberg

Enkelhet utan reduktion

I miljödebatten framförs ofta oenigheter på ett sätt gör att det

som faktiskt kan vara eniga aldrig blir klarlagt. För beslutsfattare i

om politik och näringsliv är grälet detalj frågor beklagligt och till och

om med farligt, eftersom det inte erbjuder den överblick god

som planering kräver. Det Naturliga Steget arbetar för överbrygga

att dessa svårigheter med hjälp form vetenskaplig dialog vi

av en av som kallar Enkelhet utan reduktion. Genom att försöka skapa förståelse för vetenskapliga sammanhang på enklast tänkbara sätt kan

man undvika att hamna i förvirrande detaljdiskussioner. Enkelhet innebär därmed att man beskriver de överordnade principer och icke-förhandlingsbara regelverk gällerför hela i stället

som systemet för att börja med att analysera delarna för sig. Utan reduktion

var innebär att man inte söker skapa enkelheten att reducera

genom eller bortse från komplexiteten och svårigheterna i frågorna. Detta sker däremot vid sk reduktionism, då försöker förstå helheten

man genom att analysera delarna var för sig. Förståelse för de överordnade principerna kan fatta välgrundade beslut håller

gör att man som lång sikt. Dessutom kan tolka detaljerna med mycket större

man säkerhet, och göra förutsägelser vad kommer hända i

om som att systemet när man varierar detaljerna.

De överordnade principerna kallar stam och grenar och alla övriga delar och detaljer för blad. De överordnade principerna är de villkor som måste gälla för att inte förutsättningarna för kommande generationer systematiskt skall försämras. Bladen kan handla

t.ex. om specifika miljöskador och försök att bestämma tröskelvården. Det är i bladverket som konkreta ändringar beteende, strukturer,

av design eller produktion diskuteras. Sedan och

stammen grenarna klarlagts kan människorna, inom olika specialområden, själva itu

ta

med de åtgärder behövs klä trädet med "blad". Vi har funnit

som att det är enklare att skapa samförstånd, kreativitet och beredskap till förändring på detta sätt utgår från stam och grenar.

om man Detta av flera skäl:

Att känna till överordnade principer gör det lättare att o tänka "uppströms i orsak-verkan kedjor, d.v.s så nära källan till problemet som möjligt, vilket i sin tur gör det enklare att se vad som måste åtgärdas.

o Det är lättare att skapa överblick och samförstånd när det gäller överordnade principer än alla detaljerna, p g a att komplexiteten är större ute i bladverket och att de överordnade principerna är oberoende värderingar.

av För kunna göra tolkningar i bladverket måste man ha 0 att både detaljkunskap och överblick. Var och en kan därför bidra med kunskap inom sitt kompetensområde, vilket skapar och ömsesidig respekt istället för

engagemang försvarsattityder. Om tillsammans kan identifiera och de o man enas om överordnade principerna är det lättare för gruppen att arbeta vidare med det man vill åstadkomma.

Kretsloppsprincipen

Vilka är då de överordnade principerna, stammen och grenarna, för vårt system, naturen och samhället Hur kan förståelsen för de grundläggande regelverken leda till ett effektivt handlingsprogram för att vrida utvecklingen mot ett bärkraftigt samhälle Här följer

en sammanfattning av de grundläggande sambanden som leder till kretsloppsprincipen och de fyra systemvillkorenl. Systemvillkoren är centrala delar i det instrument som används i förändringsarbetet, den s k Kompassen.

Grunderna

En självklar utgångspunkt är det krav livet självt ställer:

som /llänsê/ig/zeten tâ/ inte m systematisk förändring av omgivningsjbêtorerz. Vi tål inte surare och surare åkrar och skogar, alltmer tungmetaller i naturen direkt eller läckande från filter, sämre och sämre betingelser för fisken i våra fiskevatten, mindre och mindre produktiv åkermark, mer och mer växthusgaser etc. Dessutom ger oss naturvetenskapen följande fyra grunder:

o Materia och energi kan intefärsvinna eller nyskapas3 Materia och energi tenderar att spridas4. Det innebär bl.a. att förr eller senare kommer den materia tagits

som in till samhället att läcka ut i naturen den sprids således, men försvinner inte. o Materiella värden kännetecknas av koncentration och struktur5. Det innebär att värdet ökar med ökad koncentration, renhet och struktur.

1För en mer utförlig diskussion, se Holmberg Robert K-H, and Eriksson K-E; 1994. SocioecologicalPrinciples for a Sustainable Society. Institutionen för fysisk resursteori, CTH, Göteborg,eller Robert K-H, Den Naturliga Utmaningen. Ekerlids förlag, 1994. 2 För mångaämnenhar redanuppnått skadliganivåer,vilket gör att upphörd systematisk ökningärettminimi-krav 3 Nlateriaprincipenresp.termodynamikensförstahuvudsats. 4Termodynamikensandrahuvudsats 5K0ncentration kan mätasi "exergi" och struktur i informationsvärde". Vi kan inte konsumeramateria endastdesskoncentration,renhet och struktur.

-

0 Växtcellerna skapar nettoökning av koncentration och struktur på jorden. Det krävs energi utifrån för att ordningen koncentration och struktur skall kunna

av bibehållas eller öka på jordenö. Växterna har förmågan att direkt tillgodogöra sig den energi som hela tiden flödar in till jorden solljuset

- Dessa vetenskapliga grunder leder till kretsloppsprincipen. Den

innebär dels att rester inte får öka systematiskt naturen, dels att återuppbyggnaden av materiella värden på jorden måste vara åtminstone lika nedbrytningen. Härav följer att all materia

stor som måste i kretslopp, d.v.s att samhällets användning av materia måste inpassas i naturens soldrivna kretslopp. Om inte, kommer denna materia att bli över som avfall, och eftersom materia inte kan försvinna innebär det att halten systematiskt ökar i vår omgivning. Ett bärkraftigt samhälle står alltså inte bara för återvinning, det är endast mindre teknisk aspekt ett samhälle ingår i

en som kretsloppet. Det bärkraftiga samhället i sin helhet står för

ett samhälle utnyttjar resurserna så att naturens kretslopp kan fortsätta

som att dels hålla avfallsmängderna tillräckligt låga, dels bygga upp minst lika mycket resurser som konsumeras.

Ekologisk icke-uthållighet att avfall systematiskt ökar på naturresursernas bekostnad kan endast ske via tre funktionellt olika mekanismer:

I. Föroreningar i Naturen ökar i koncentration för att material hela tiden tillförs naturen från något annat system. I realiteten är jordskorpan den enda väsentliga möjligheten, och den enda vi kan påverka negativt eller positivt. 2. Föroreningar i Naturen ökar i koncentration för att samhället tillverkar avfall som till kvantitet och/eller kvalitet är av sådan beskaffenhet att de soldrivna kretsloppen inte hinner processa dem till nya resurser eller lägga fast dem ijordskorpan igen. Det fysiska underlaget för Naturens soldrivna produktivitet undermineras. Naturen självt förvandlas då till

6 Solenerginär här helt dominerande,men det finns två mindre bidragavannat ursprung värme från jordens inre heta källor- och gravitarionsenergi från vårt solsystem

- tidvatten.

avfall, t.ex. när en skog p.g.a förstörelse jordar och

av grundvatten förvandlas till stäpp och hamnar i spridd form som växthusgaser i atmosfären, samtidigt

som Naturens soldrivna produktivitet att ta hand annat

om avfall minskar.

I samhället fungerar resursslöseri i förhållande till den mänskliga nyttan som ett generellt gaspådrag de tre ovan nämnda mekanismerna. De tre ekologiska mekanismerna, och den samhälleliga, har formulerats till de s.k. fyra systemvillkoren:

De fyra systemvillkoren

Systemvi//kor I: Ämnen fra°n jordskorpan fair inte systematiskt öka i naturen

Det betyder att: i det bärkraftiga samhället utvinns inte fossilbränslen, metaller och andra mineraler i högre takt än vad som motsvaras den långsamma fastläggningen av mineralerna till

av jordskorpan. Därför att: annars ökar halterna i naturen se de två första grunderna, och komplexitet och fördröjningsmekanismer gör det extremt svårt att förutsäga vilken halt kommer att orsaka en

som skada. För varje ämne finns gräns ofta okänd, över vilken en

en skada kommer inträffa. I praktiken innebar det i förkâ//ande till

att dagens situation: radikalt minskad gruvdrift i synnerhet av metaller

är ovanliga i naturen och användning fossila bränslen. som - av

Naturen tål inte systematisk ökning av någon enda molekyl-

en

Varje atom t ex kvicksilver, bly, zink, koppar eller kol som sopa. av tar från jordskorpan måste ta vägen någonstans. Förr eller senare kommer innehåll att ligga i naturen i oordnad och spridd

gruvornas form. Exempel detta är ökningen av tungmetaller i jordarna, fosfat i sjöarna, svavelsyra i skogen och koldioxid i atmosfären. De bärkraftiga alternativen är att planera sparsamt och effektivt, använda förnybara och att utvinna material från effektiva återvin-

resurser, ningssystem. Detta systemvillkor utvecklas i konsensusdokumenten Energifrågan i ett naturvetenskapligt perspektiv och Metallfrågan i ett naturvetenskapligt perspektiv.

Systemvi//kor Ämnen från samkö//ets produktion fa°r inte systematiskt öka i naturen

Det betyder att: i det bärkraftiga samhället får vi inte själva framstäl-

ämnen, avsiktligt eller oavsiktligt, i högre takt än de kan brytas ned i naturen eller läggas fast i jordskorpan. Därför att: annars ökar halterna i naturen och komplexitet och fördröjningsmekanismer gör det extremt svårt att förutsäga vilken halt som kommer att orsaka en skada. För varje ämne finns en gräns ofta okänd, över vilken en skada kommer att inträffa. I praktiken innebar det i för/tei//ande till dagens situation: minskad omsättning sådana naturliga ämnen som

av idag ökar, samt utfasning av långlivade och naturfrämmande ämnen.

Exempel på långlivade, naturfrämmande ämnen är DDT, dioxiner, PCB, freoner, bromerade flamskyddsmedel och klorparaffmer. Alla molekylsopor som ökar i naturen kommer alltså inte från de ändliga lagerresurserna flera av molekylsoporna producerar själva,

medvetet i kemiska industrier, eller omedvetet, t.ex. vid förbränning

vissa plaster. Ämnen inte in i kretslopp "blir av som passar naturens över och halten ökar i omgivningen. De bärkraftiga alternativen är att planera sparsamt och effektivt, att återvinna material och att fasa ut långlivade naturfrämmande ämnen.

Systemvillkor 3: Det jfysiska underlaget för naturens produktion oe/z inängfaldfär inte systematiskt utarmas.

Det betyder att: i det bärkraftiga samhället manipulerar eller skördar

inte ekosystemen så att den långsiktiga produktionskapaciteten och mångfalden systematiskt utarmas. Därför att: naturens kapacitet för omhändertagande av restprodukter och uppbyggnad av resurser utgör grunden för bärkraftigt välstånd. I praktiken innebär det i forkällande till dagens situation: genomgripande förändring av vår ytanvändning vid t.ex. jordbruk, skogsbruk, fiske och samhällsplanering.

Om vi inte följer detta villkor kommer skogsskövling, jordbruksnedläggning, artutrotning, uttorkning, jorderosion, ökenspridning, soptippsutbredning, asfaltering och förstörelse av sötvattentäkter till slut att lämna ett allt mindre resursunderlag kvar till försörjningen av jordens alla miljarder människor. Klarar man sig utan en kringfartsled genom att planera klokt, stödjer detta systemvillkor. Kan man

man bygga en ny fabrik en gammal fabriksgrund likaså. Systemvillkor 3 utvecklas ytterligare i våra konsensusdokument Den livsviktiga näringen om jordbruket och På skogens villkor.

Systemvillkor 4: Effektiv oe/t rättvis resnrsomsättningfär att tillgodose mänskliga bekov.

Det betyder att: i det bärkraftiga samhället görs så mycket mänsklig nytta som möjligt per uttag från och utsläpp till naturen. Därför att hela jordens befolkning måste kunna leva i välfärd med en resursomsättning inom villkor 1-3. Endast då kan sam-

som ryms hället bestå under politiskt acceptabla former, och denna attraktiva .

vision är nödvändig för att förändringen dithän ska framstå så

som önskvärd att den sker i tid. I praktiken innebär det i förhållande till dagens situation: teknisk och organisatorisk effektivisering i hela världen, med bl a resurssnålare livsstil 1 den rika delen.

Systemvillkor 4 intar en särroll. Det bygger inte på

en naturvetenskaplig analys, som de tre första fysiskt räcker det att uppfylla villkoren 1-3 för att erhålla ekologisk uthållighet. Däremot är det logisk och korrekt konsekvens dessa. Är inte

en av systemvillkor 4 uppfyllt i tillräckligt hög grad kan inte mänskligheten uppfylla de tre första villkoren. Vil/korq kan således inte beskrivas i absoluta termer, för det finns antagligen ingen gräns för våra möjligheter att effektivisera resursutnyttjandet för att tillfredsställa mänskliga behov. Nästan alla miljövårdsåtgärder-återvinning, resurssnålhet etc- handlar om detta villkor. Ofta sker arbetet utan att man kopplar resultatet till ramen-de övriga tre systemvillkoren. Det innebär att man glömmer bort att det ekologiska huvudsyftet med att arbeta med systemvillkor 4 är att nå uppfyllandet av systemvillkor 1-3.

Här följer motiveringen till att låta begreppen effektivitet och Rättvisa stå som överordnande grundprinciper för att mänskligheten skall lyckas uppfylla de tre första villkoren:

Emhivitet

Begreppet "effektivitet innebär resurseffektivitet sett mot mänskliga behov, d.v.s tillfredsställa människor istället för

att t ex 20 5 med samma resursinsats. De tre första systemvillkoren lägger

en ram för bärkraftig resursanvändning. För att kunna hålla sig inom den ramen är det viktigt att inte slösa med d.v.s att

resurserna, utveckla mer och mer resurssnåla och sofistikerade metoder för att tillgodose mänskliga behov. Effektivitetsbegreppet innefattar flera olika delar:

0 Teknisk effektivisering, t.ex. energisnålare

genom maskiner och materialsnålare produkter.

0 Organisatorisk effektivisering. Detta innebär t.ex. att onödigt långa transporter undviks, att lokal produktion gynnas samtidigt kunskap och erfarenheter utbytes

som globalt. Ett annat exempel är att systemen för återanvändning och återvinning effektiviseras, så att källsortering stimuleras i alla delar av samhället.

0 Anspråkseffektivisering. Här kommer vår livsstil in. Hur tillgodoser behov Materiellt eller immateriellt Med vilka varor och/eller tjänster

Rättvisa

Rättvisa är en term för effektiv tillfredsställelse mänskliga

av behov på global nivå. Begreppet rättvisa har diskuterats så länge och med så värdeladdade argument att vi nästan börjat glömma bort vad ordet egentligen betyder. I detta sammanhang har vi använt begreppet i den mindre stränga betydelsen icke-orättvis, för att detta ställer mindre krav på att diskutera värderingar. Vidare måste rättvisa för att någon ekologisk mening det stora perspektivet:

ses mänskligheten. I detta perspektiv år det enkelt att konstatera att resursfördelningen år orättvis: idag förbrukar 20% människorna

av 80% av resurserna, medan 20% svälter och saknar tillgång till rent vatten. Detta är ohållbart, eftersom vi bor i system, Jorden,

samma och här saknas gränser. Den svälter bryr sig inte att försöka

som om uppfylla de tre första systemvillkoren. Det räcker alltså inte med resurseffektiviseringar i avgränsade tekniska system eller ens i nationella perspektiv. Inga åtgärder kan resurseffektiva,

sägas vara om dagens stora orättvisor i den Iota/a mänsklighetens resursfördelning får bestå. Det är endast ur en teoretisk och inhuman synvinkel dessutom dåligt underbyggd historiskt och ekologiskt-som

man kan tänka sig att uppfylla de tre första systemvillkoren på ett orättvist sätt inom t.ex. industrivärlden, och samtidigt hålla den svältande delen av världen i schack med vapenmakt så att villkoren 1-3 blir uppfyllda även här.

Sammanfattningsvis kan alltså konstatera att effektivitet i

man resursanvändningen kräver, i ett ekologiskt systemperspektiv, att

även vågar använda begreppet rättvisa. Socialt innebär effektivitet

används där de bäst behövs. Hos de företag och att resurser kommuner arbetar med Det Naturliga Stegets systemsyn

som medför denna insikt konsekvenser för den egna planeringen. Förutom allmänmänskliga hänsyn, innebär omsorg om global rättvisa att de idag är fattiga kan betraktas som morgondagens grannar,

som kollegor och marknad. Därigenom blir rättvisa en del av egen-

nyttan.

Strulen

Idag bryter i samhället storskaligt mot samtliga fyra systemvillkor, vilket får till följd att avfallet ökar samtidigt som naturresurserna minskar. Det betyder att resursutrymmet hela tiden krymper. Samtidigt blir vi fler och fler människor som skall försörjas av de stressade ekosystemen. Denna icke uthålliga utveckling kan liknas vid en strut, där utrymmet för hälsa och ekonomi blir mindre och mindre. Detta kommer starkt att påverka förutsättningarna för morgondagens verksamheter. Förutseende aktörer kommuner, företag, enskilda individer och hela nationer söker redan produktionsmetoder och förhållningssätt för att styra om verksamheten så att den

inom strutöppningen, d.v.s inom den ram för ett bärkraftigt ryms samhälle de första tre systemvillkoren. Enkelhet utan

som ges av reduktion är särskilt effektivt när man planerar och gör handlingsprogram för hur denna förändringsprocess skall genomföras. I nästa kapitel beskrivs det instrument-Kompassen-som utarbetats genom detta tankesätt.

Kompassen

Systemvillkoren utgör de väldefinierade överordnade principer stam och grenar rambeskrivningen målet. Delmålen

som ger av de konkreta vågvalen "bladen" Väljer sedan så att de bäddar

- man för att uppnå målet. Slutmålet för det bärkraftiga samhället, eller slutmålet för kommunen/företaget i det bärkraftiga samhället, kan inte definieras i detalj. Detta är inte heller nödvändigt, eftersom det huvudsakligen är definitionen de överordnade principerna

av som medger kontroll över utvecklingen. Detta sker genom att styr

man sin verksamhet mot uppfyllelse de fyra systemvillkoren.

av

På detaljnivå ändras hela tiden förutsättningarna beroende på vilka åtgärder som vidtas. Allt hänger på ett komplicerat sätt,

samman vilket bland annat förklarar alla motstridigheter i miljödebatten. Det enda som inte ändras i ett system är de överordnade principerna. Dessa kan därför utgöra trygga riktlinjer i utvecklingsarbetet. Till exempel kommer ständigt rön kritiska belastningsgränser för

nya om olika miljögifter, medan faktum kvarstår halterna ämne inte

att av ett får öka systematiskt i naturen. Systemvillkoren, kompletterade med ett åtgärdsprogram som innehåller åtgärdslista och tidsaxel är

en en ett tankeinstrument, en Kompass, för att tackla miljöproblematikens svåröverblickbara mångfald. Användningen Kompassen är inte

av en av många alternativa metoder för miljö- och resursplanering, utan utgör ett övergripande sätt att tänka för all miljö- och resursplanering.

Aktören bör ställa sig följande frågor:

t ex

0 Minskar organisationen systematiskt sitt ekonomiska

beroende av gruvdrift och icke-förnybar energi

Systemvillkor r

0 Minskar organisationen systematiskt sitt ekonomiska

beroende av långlivade naturfrämmande ämnen

Systemvillkor 2

0 Minskar organisationen systematiskt sitt ekonomiska

beroende av att tränga undan naturen och dess

funktioner

Systemvillkor 3 0 Minskar organisationen systematiskt sitt ekonomiska

beroende av att använda onödigt mycket resurser

förhållande till den mänskliga nyttan

Systemvillkor 4

Praktiska erfarenheter

oKompassen utgår från hela systemet Jorden, med naturen inräknad, som är en del av och beroende av. Därmed har man en säker och stabil ram och slipper att sitta fast i detalj problem som varierar hela tiden. Den rambeskrivning som systemvillkoren ger gör att man upptäcker såväl begränsningar som möjligheter i den egna verksamheten. Det blir också enklare att sätta upp tydliga miljömål, t ex: Vi vill oberoende fossila bränslen" systemvillkor r istället

göra oss av för Vi vill försöka minska vårt utsläpp av koldioxid. Genom användandet av systemvillkoren fokuserar man "uppströms, så nära orsaken till problemet som möjligt, och blir därmed tydligare. I samma ögonblick som metaller utvinns ur en gruva, bryts en försegling. Därefter är det en tidsfråga innan metallen hamnat i naturen. Att minska metallutsläpp genom olika renings- och återvinningsanläggningar utan att koppla åtgärderna till minskad efterfrågan på gruvdrift, är ett exempel kortsiktigt "nedströmstänkande", vilket inte ger någon kontroll på den ekonomiska och ekologiska utvecklingen inom organisationen.

o Kompassen gäller oberoende av aktörens storlek, och kan användas av den enskilde, ett hushåll, kommun eller hela

en Sverige. Varje aktör kan exempelvis ställa sig frågan Har efterfrågan tungmetaller och olja, eller inte systemvillkor Som konstaterat ovan lever hela civilisationen utanför ramen för uthållighet vi bryter storskaligt systemvillkoren. Är

mot man en av dem som bidrar till detta verksamheten dömd att upphöra, om den inte förändras. Fortsätter man att investera sig in i ett ekonomiskt beroende av att bryta systemvillkoren, t.ex. satsa på långväga transportsystem av dieseldrivna långtradare systemvillkor 4,

2, 3, eller att producera freoner systemvillkor 2, kommer förr eller

man senare-att förlora sina investerade pengar. Den som bryter mot systemvillkoren kommer att drabbas av prisstegringar resurser och/eller avfallshantering, skatter, förlorat kundförtroende eller något annat smärtsamt, när strutväggarna ger sig till känna.

0 Tidsaxeln i åtgärdsprogrammet gör att man kan ställa kortsiktiga mål åtgärder i relation till det vi vet om det långsiktiga målet uppfyllelse av systemvillkoren. Delmålen ska inte underminera fortsättningen. Då slipper man göra stora felinvesteringar i något

alternativ som idag kan se ut att leda till en miljöförbättring, men

trots detta inte in i morgondagens samhälle, utan ligger som passar utanför ramen.

Tidsaxeln fungerar också som en psykologisk stötdämpa-

0 re det kan vara nog så chockartat att se gapet mellan målet och

dagens situation. Men alla tusenmilafärder börjar med ett steg. Genom den gradvisa strategin slipper man också att göra "det bästa till det godas fiende. Det är viktigare att den långsiktiga kursen är riktig, än att göra helt felfria detaljbeslut.

0 För de allra flesta år det positivt att arbeta aktivt för ett givet mål, i stället för att hela tiden få instruktioner om delåtgärder utan att förstå vart vill nå. Det känns mer meningsfullt, ger större

man tillfredsställelse och känsla av delaktighet och stimulerar kreativiteten. För en ledningsgrupp är övergripande principer i allmänhet nödvändigare, mer engagerande och lättare att enas om än detaljerna. Medan Lex. livscykelanalyser och miljörevisioner är expertens hjälpmedel att hantera delmålen på vägen, gör Kompassen att hela verksamheten blir engagerad, inte bara ledningsgruppen och miljöavdelningen. Alla kan ingå i samma lag och där använda samma språk. Det leder också till bättre långsiktig ekonomisk strategi för verksamheten.

Vetenskaplig grund

Den vetenskapliga underbyggnaden för Det Naturliga Stegets systemsyn, framgår av en rad skrifter och publikationer, bl böcker

a av prof. K-H Robert, en doktorsavhandling i fysisk resursteori

av tekn.dr. John Holmberg, och våra konsensusdokument energi,

av om metaller, styrmedel, jordbruk och Agenda 21-arbete i kommuner, vilka alla kan beställas från vårt kansli. Gemensamt för konsensusdokumenten är att en redaktionsgrupp sökt efter de överordnade sambanden och principerna för respektive ämnesområde stam och

grenar. Arbetets relevans testas efter hand att pröva hur

genom bladen passar i förhållande till stam och grenar och i förhållande till varandra. Därefter skickas dokumenten ut på remiss till ett större antal människor med kunskaper inom respektive område, varefter redaktionsgruppen sammanställer Synpunkterna till slutversion

en som alla deltagarna kan ställa sig bakom.

Tack

IT-råd vi|| tacka:

Ungdomens

o Alla de ungdomar har mött under Våra turnéer runt om i landet och som Vi har fått så mycket goda idéer ifrån. 0 Alla ni 15.000 ungdomar som deltog i Ung IT 96, Vårt stora rådslag om IT-frågor i Borås och alla ni Boråsare och andra som gjorde rådslaget möjligt. o Alla ni på Ungdomsstyrelsen, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU, Svenska Scoutförbundet, Liberala Ungdomsförbundet, Röda Korsets Ungdomsförbund, Elevorganisationen och SVEROK som har gjort ungdomssidan på webben YOUTH möjlig. 0 Alla ni känner igen resonemang i detta

som era egna betänkande. Vi har inte dragit oss för att stjäla bra idéer om framtiden o Alla ni andra som känner på er att har bidragit till vårt arbete. 0 Och, slutligen alla ni som deltog i Våra tre Visionsseminarier under hösten eftersom lovade att skriva deras namn här så gör detl:

Visionsseminarium om sam/lá//ets ulveaê/ing. Birger Sjöström, Huvudsekreterare, Ungdomspolitiska kommittén

Brita-Lena Ekström, Pressekreterare, Datainspektionen Cissi Billgren, Huvudsekreterare, Kulturnät Sverige Edna Ericsson, Projekt Spiltan, Hildebrand Kommunikation Lisa Pelling, Internationell sekreterare, ssu

Per Andersson, Ungdomen

LRF Daniel Sjöberg, projektledare, Telia Internet/routernet

Viriønsseminarinm om utbildningen Alexander Rudenstam, Den Digitala Salongen Anna Stålnacke och Karin Olsson, Skol IT Catarina Palo och Elisabeth Andersson, MDA-studenter och Mattemagiutvecklare Fredrik Larsson, Unga Synskadade Henrik Levinsson, Svenska Kommunförbundet Håkan Carlsson, Lärarförbundet Leif Geiger, IT-generationen, Universum Lena Kjersén-Edman, Filosofie Doktor Litteraturvetenskap Marta Sandén, chefredaktör, tidskriften Decisions Nora Källström, Sveriges Elevråds Samarbetsorganisation, SVEA Sven Secher, Högskoleverket Åsa Sjöberg Svenska Scoutförbundet

,

Visionsseminarium om arbetsmarknaden Jan Carle, filosofie licentiat, Sociologiska Institutionen vid Göteborgs universitet Jessica Persson, Folkparkerna Lars Bryntesson, departementsråd, Inrikesdepartementet Linus Malmberg, konsult i företagsorganisation, Ernst 8C Young Magnus Lundin, värnpliktigt kompanibefál Thomas Kofoed, Idékompaniet Wiktor Södersten, Sveriges roll- och konfliktsspelsorganisation, SVEROK, datakonsult. Mattias Hansson, Postnet

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hurgär det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken+ Bilagor. K. . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27 En strategiför kunskapslyftochlivslångtlärande. . . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29.Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30 Borgenârsbrotten enöversynav ll kap. . - Politikomrádenunderlupp. FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 3 Attityder och lagstiftningi samverkan . Ettår medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbetetiav EU. UD. 32.Mössochmänniskor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningblandbarnoch ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.+ A. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . Forskningför vår vardag.C. DNA-register.Ju. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. . två- ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. .Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapponfrân klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M. l4. Budgetlag regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktensomrâde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42.Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament ochekonomiskaaspekterav EU:ssjätte ochoffentligheti EU. UD. utvidgning.UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översynav skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K. efter muck.bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsarrthället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar.Fö. individ ochlokalsamhälle.U. Sverige EU och framtiden,EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor Habitatll. N. UD. 49.Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbudmotvapen allmänplatsm.m. Ju. U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- .Reformochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A. 2 verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52.Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.M. 1993års universitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkningavsjöarochvattendrag.M. 22.Inflytande riktigt Om eleversrätttill 54.Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. inflytande,delaktighetoch ansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentligasektorns 55.Påvägmotegenföretagande.A. upphandlingavvarorochtjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälftenvore nog omkvinnor ochmän - 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgnmdochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagochdebattinför 57.Pensionssamordning svenskarför i EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringenavdet civila försvaret.Fö. 25.Frånmassmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret Enprincipdiskussionutifrân och fredsräddningstjänsten.Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregleroch 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken.UD. 89.Samverkanmellanhögskolanochde småoch 6 .Olikaländer olika takt. Om flexibel integration - medelstoraföretagen.N. och förhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 90.Sammanhälletstudiestöd.U. UD. 9l. Denprivata vårdensomfattningoch framtida 62. EU. konsumenternaoch maten ersättningsformer En översynavde nationella Förväntningaroch verklighet.Jo. - - taxomaför läkareoch sjukgymnaster.S. 63.Medicinskaundersökningariarbetslivet.A. 92.IT i miljöarbetet.M.

64.FörsäkringskassanSverige Översynav 93.Ny yrkestrañklagstiftning.K. Socialförsäkringensadministration.S. 94.Nationellteleadresskatalog. K. 65.AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik 95.Botniabanan.K. i Sverige.Jo. 96.Strukturförändringoch besparing.

66.Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67.Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Nágrafolkbokföringsfrágor.Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69.Kompetensochkapital+ bilaga. N. 98.Vem försvaret Utvärdering styr av 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. effekterna av LEMOreformen. Fö. 7l. Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäder 99.Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.ln. LEMO-reformensavveckling avpersonal.Fö. 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett för skattebetalningar.Del A. nytt system 73.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar. nytt systern Del B. Volym l En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor. Fi.

Volume l An Assessment.M. lO .Kämavfall - . teknik ochplatsval.KASAMs 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUD-Program95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. - 102.TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. U. Swedish - 74. NuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbarutveckling. - en 75.Värden folkhögskolevärlden.i U. Del och1 2. M. 76.EU:s regeringskonferensprocedurer,aktörer, 104.Konsumentskyddpá elmarknaden.C. formalia. Sammanfattningavett seminariumi 105.Att främjadonationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor.U.

7I Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti . 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö.- Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamötenav 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. l07. Union utangränser konsekvenser,möjligheter, 79.Översyn revisionsreglema.Fi. av problem.Sammanfattningavett seminariumi 80.Viktigt meddelande. november1995.UD. Radiooch TV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81.Skyddför sparandei sparkasseverksarrihet.Fi. 109.Frånákerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82. Enöversynavluft- sjö-och spártrafikens från Utredningen omuniversitetsfastigheterm.m. tillsynsmyndigheter.K. angáendeöverlåtelseroch tomträttsupplátelserav 83.Allmänt pensionssparande. vissahögskolefastigheter.Fi. 84.Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svensktkulturnät lT och framtiden ett - 85.EgonJönsson enkartläggningavlokalasam- - inom kulturomrädet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll .Bevakadövergång.Åldersgränserför 137.Kommunalförbundoch nämnd

ungaupp gemensam -

till 30 är. C två formerför kommunalsamverkan.ln.

112.Integreringavmiljöhänsyninom den statliga 138,Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens

förvaltningen.M. områdem.m.

113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi.

rehabilitering.Del och1 140.KO:sbiträde enskilda.In.

114.En körkortsreform.K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvärd,m.m.S.

115.Barnkonventionenoch utlänningslagenvS. 142.Länsstyrelsemasroll i infrastmlcrurplaneringen.K.

116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krockellermöte Om denmångkulturella

-

utredningen.Fi. skolan.U. 117.ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.Fi. 144.Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N.

118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid

119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindreföretagsav längdjörläggningoch inflytande+ bilagedel.A.

inkomster.Fi. 146.Attåtererövravardagen.S. 120,Högskolani Malmö Slutbetänkande.U. 147.Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.M.

- 121.Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148 Översynavförvärvslagenochhyreslagen

. 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenochpant.Ju.

och hantverksutövande.U. .Elberedskapen.Förfatmingsfrågor.N.

123.iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav En allmänochsammanhållenarbetslöshets-

.

försvaretsledningoch stöd. Fö. försäkring.A.

124.Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Bidraggenomarbete En antologi.S.

. - Förslagtill nationellthandlingsprogram.S. Gruvornaochframtiden,N. .

Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. Hållbarutvecklingi Sverigesskärgârdsomrâden.

.

Bilaga Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet.S. M.

Environmentfor SustainableHealthDevelopment .Tre rapporteromstudiecirklar.U.

-

anAction Planfor Sweden.S. Omtankaromvattendrag

. 125.Drogeri trafiken.Ju. ett nyttangreppssätt.M.

126.Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDel B. S. Bostadspolitik2000 frånproduktions-till

. - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck Bilaga.ln.+ +

128.Skyddetavkulturmiljön.Enöversynav l57. Översynavredovisningslagstifuiingen.Ju.

kulturrninneslagensbestämmelser byggnaderom .SverigeochEMU + Bilagor.Fi.

ochkulturmiljöer,prästgårdarkyrkstäderoch 159.Folkbildningen enutvärdering.U.

ortnamn.Ku. 160.Bouppteckningarocharvsskatt.Ju.

129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.ln. 161.Rättattflytta enfrågaombemötande äldre.av

- 130.De tvâ kulturema.Rapporter KlausRichardav 162.Påmedborgarnasvillkor endemokratisk

-

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvantsamtKent infrastruktur bilaga.ln.+

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill 163.Behovochresurseri vården enanalys.

-

UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. 164 Livslångtlärandei arbetslivet steg vägenmot

. - 13 Externvärderingavhotochförmåga.Bilagormed ettkunskapssamhälle. diskussionsunderlag.Ett U.

.

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande 165.Ny kurs i trafikpolitiken.Delbetänkande

om

SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K.av

132.Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-reformens 166.Lärareför högskolai utveckling.U.

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial 167.Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed till UTFÖR:sslutbetänkandesou 1996:123.Fö. funktionshinder.U.

133.lämställdvård.Olika vårdpå lika villkor. S. 168.Översyn PBLochva-lagen.In.

av 134.Jämställdvård. Möteni vårdenur ett 169.Fömyelsen kommunerochlandsting.ln.av

tvärvetenskapligtperspektiv. 169.Kommunalafömyelseproblem.

135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga In.

KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. 169.Kommunernaochdenstatligastyrningen.

EffekteravEU:sjordbrukspolitik.Jo. BilagaIl. In. .

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69 Budgetpolitik.Enstudieavbehovsbudgeleringi

.

tvâdecenlraliseradeorganisationer.BilagaIll. In. 169.Konkurrensutsättninginomäldreomsorgeni

Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagalV. ln.

169.Förändringsmodellcr förändringsprocesseroch i

kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. ln.

170.Fritidsbåtenochsamhället.K. l7l. Konsekvensernaför CAPavWTO-åtagandenaoch

enöstutvidgning.Jo. 172.Licensavgift enprincipskiss.Ju.

- 173.När maktengörfel. Denoffentligatjänstemannens

ställningochansvar.Fi. 174.Handikappinstitutetför bra hjälpmedelochökad

-

livskvalitet.S. 175.Styrningochsamverkan.S. 176.Denlokalaradion.Ku. 177.Egenmakt attåtererövravardagen.S.

- 178.IT ochMiljö. En samlinggodaexempel.K. 179.Statensuppgiftsinsamlingfrån kommuneroch

landsting.In. 180.Bättregreppombidragen.En samlatsystemför

transfereringartill hushåll.Fi. 181.MEGA-BYTE K.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder olika takt. Om flexibelintegration

-

och förhållandetmellanstoraoch smástateri EU. Mössoch människor.Exempel bra

61 lT-användningblandbarnoch ungdomar.32

EU:sregeringskonferens procedurer.aktörer,

- Justitiedepartementet formalia.Sammanfattningav ettseminariumi

april 1996.76 Kriminalunderrättelseregister

EU ochSverige frånKirunatill Malmö. DNA-register. 35 v

Sammanfattning fyra regionalamötenav Elektroniskdokumenthantering.40

1995-96.106 Presumtionsregelni expropriations1agen.45

Unionutangränser konsekvenser.möjligheter, Förbud pá allmänplats 50 -

mot vapen m.m. problem.Sammanfattning seminariumi

avett Utvärderatpersonval.66

november1995. 107 Ekobrottsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88

Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Droger trafiken.125i Översyn eftermuck.bostadsbidragdagpenning,

avförvärvslagenochhyreslagen

försäkringar.18 Borgenochpant.148 Översyn Statensmaritimaverksamhet.41

avredovisningslagstiftningen.157

Finansieringen det civila försvaret.av 58 Bouppteckningarocharvsskatt.160

Utveckladsamordninginomdetcivila försvaret Licensavgift enprincipskiss.172

- ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

En uppföljningavgenomfördaförändringar regeringskonferensen1996.4

inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första

Effektivareförsvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen1996.5

Utvärderingav enreform. 97 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns

Vem styrförsvaret Utvärderingav erfarenheter arbetetiav EU. 6

effekternaavLEMO-reformen.98 Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och

Avvecklingmedinläming. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7,

LEMO-reformensavvecklingavpersonal.99 Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga ochekonomiska EU:s sjätte iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav

aspekterav försvaretsledningoch stöd. 123

utvidgning. 15

Detvåkulturema.RapporteravKlausRichard Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar,

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStálvantsamtKent utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill rättigheter EU. 16i

UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.130 Sverige,EU och framtiden.EU 96kommitténs

Externvärdering hot och förmåga.av Bilagormed bedömningarinför regeringskonferensen1996.19

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande Fran Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga

SOU 1996:123.131 EU-ländersförslagochdebattinför

Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-reformens regeringskonferensen1996.24

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.132 ochoffentligheti EU. 42

Jämställdheteni EU. Spelregleroch Socialdepartementet

verklighetsbilder.43

Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37 Europapolitikenskunskapsgrund.

Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 En principdiskussionutifrån

FörsäkringskassanSverige Översyn EU96-kommitténserfarenheter.59 - av

Socialförsäkringensadministration.64 Miljö ochjordbruk. Om EU:smiljöregler och

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 utvidgningenseffekter den gemensamma

jordbrukspolitiken.60

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande.83

Fritidsbåtenochsamhället.170 EgonJönsson enkartläggningavlokala

- lT ochMiljö. Ensamlinggodaexempel.178 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85

MEGA-BYTE. 181 Denprivatavärdensomfattningoch framtida

ersättningsformer Enöversynavde nationella Finansdepartementet

taxornaför läkareoch sjukgymnaster.91

Kommunerochlandstingmedbetalnings- Enallmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch

svårigheter.12 rehabilitering.Del l och 113

Budgetlag regeringensbefogenheter Barnkonventionenoch utlänningslagen.l 15 -

ñnansmaktensområde.14 Miljö för enhållbar hälsoutveckling.

Borgenärsbrotten enöversynav kap. Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 -

brottsbalken.30 Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124

Översynav skatteflyktslagen. Bilaga Aktörer ochverktyg miljöhälsoarbetet.124i

Reformeratförhandsbesked.44 Environmentfor SustainableHealthDevelopment an

- Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.57 ActionPlanfor Sweden.124

Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB. 126

Några folkbokföringsfrágor.68 Jämställdvárd. Olika vård lika villkor. 133

Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Jämställdvård.Möteni vårdenurett

Sverige.77 tvärvetenskapligperspektiv.134

Översyn revisionsreglema.79 Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi. av

Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. 135

Ett nytt systernför skattebetalningar.Del A. Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens

Ettnytt systemför skattebetalningar.Del B. områdem.m.138

Författningsförslag,författningskommentarer Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m.141

och bilagor. 100 Att återerövravardagen.146

Från åkerlottertill Paradis ettdelbetänkande Bidraggenomarbete En antologi.151 -

- från Utredningen universitetsfastigheter Rätt flytta fråga bemötande äldre.161 om m.m.

att - en om av

angåendeöverlátelseroch tomträttsupplåtelserav Behovochresurseri vården enanalys.163

- vissahögskolefastigheter.109 Handikappinstimtetför bra hjälpmedelochökad

- Artikel 6 i Europakonventionenoch skattelivskvalitet.174

utredningen.116 Styrningochsamverkan.175

Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 Egenmakt attåtererövravardagen.177

- Lättnadi dubbelbeskattningen mindreföretags

av

Kommunikationsdepartementet inkomster. 119

Skattpåavfall. 139 Omjärnvägenstrañkledningm.m. 9

SverigeochEMU + Bilagor. 158 EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför

Närmaktengör fel. Denoffentligatjänstemannens tvá- och trehjuligamotorfordon.ll

ställningochansvar.173 Bättretrafik medväginformatik.17

Bättregreppombidragen.Ett samlatsystemför Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26

transfereringartill hushåll.180 Banverketsmyndighetsrollm.m. 33

Enskildavägar.46 Utbildningsdepartementet

Enöversynavluft- sjö- och spånrafikens

Dennyagymnasieskolan hur går det l tillsynsmyndigheter.82 -

Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Nyyrkestrafiklagstiftning.93

2 Nationellteleadresskatalog.94

Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. Botniabanan.95

1201 Enkörkortsreform114

Reform och förändring.Organisationochverksamhet StationStockholmNord. 118

vid universitetoch högskolorefter 1993års Spår,miljö och stadsbildi centralaStockholm.121

universitets-ochhögskolereform.21 Länsstyrelsemasroll i infrastmlcrurplaneringen.142

Inflytande riktigt Omeleversrätt till Ny kursi trafikpolitiken.Delbetänkandeom -

inflytande,delaktighetochansvar.22 beskattning vägtrafiken.165av

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 Kulturdepartementet

Detforskningspolitiskalandskapeti Norden

Frånmassmedia 1990talet. 28 till multimedia-

attdigitaliserasvensktelevision.25 Forskningoch Pengar.29

Viktigt meddelande. Högskolai Malmö. 36

RadioochTV i Kris och Krig. 80 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden individ och lokalsamhälle,47 v

inom kulturomrádet.110 Värden i folkhögskolevärlden.75

Skyddet kulturmiljön.En översynav av Sammanhálletstudiestöd.90

kultunninneslagensbestämmelser byggnaderom TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102

- ochkulturmiljöer,prästgârdar,kyrkstäderoch Att främja donationertill universitet

ortnamn.128 och högskolor. 105

Denlokalaradion,176 Högskolani Malmö slutbetänkande,120-

Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Näringsdepartementet

och hantverksutövande.122

Kartläggningochanalysavdenoffentliga sektorns Folkbildningensinstitutioner.127

upphandlingav varoroch tjänstermed Krock ellermöte Omdenmångkulturellaskolan.143

- miljöpåverkan.23 Tre rapporteromstudiecirklar.154

ShapingSustainableHomes an Urbanizing Folkbildningen enutvärdering.159

- World. SwedishNationalReponfor HabitatlI. 48 Livslángtlärandei arbetslivet steg vägenmot

- Reglerför handelmedel. 49 ett kunskapssamltälle.Ett diskussionsunderlag.164

Kompetensoch kapital+ bilaga. 69 Lärareför högskolai utveckling.166 Gymnasieutbildning Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70

för vissaungdomarmed

Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch funktionshinder.167

finansiering.78

Jordbruksdepartementet Samverkanmellanhögskolanoch de småoch

medelstoraföretagen.89 Offentlig djurskyddstillsyn.13

EU. konsumenternaoch maten Närings- och handelsdepartementet

- Förväntningaroch verklighet. 62 Administrationen Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.144

avEU:s jordbrukspolitik

Elberedskapen.Författningsfrágor.149 i Sverige. 65

Gruvomaochframtiden.152 EffekteravEU:sjordbrukspolitik.136

Konsekvensernaför CAPavWTO-åtagandenaoch

Civildepartementet enöstutvidgning.171

Fritid förändring.i

Arbetsmarknadsdepartementet Om könoch fördelningavfritidsresurser.3

Forskningför vâr vardag.10 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+

Attityderochlagstiftningi samverkan Grundläggandedrag i en nyarbetslöshetsförsäkring

+ bilagedel.31 alternativoch förs1ag.51

Konsumentskydd elmarknaden.104 Sverige,framtidenoch mångfalden.55

Konsumenternaoch miljön. 108 Pávägmot egenföretagande.55

Bevakadövergång.Åldersgränserför till Vägar in i Sverige.55 ungaupp

30 år. 1 1l Hälftenvore nog omkvinnor och män

- 90-taletsarbetsmarknad.56 Inrikesdepartementet

Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Arbetstid Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch

längdförläggningoch inflytande landsbygd.71

+ bilagedel.145 En allmänochsammanhållen Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129

arbetslöshetsförsäkring.150 Kommunalförbundochgemensamnämnd

-

två formerför kommunalsamverkan.137

KO:sbiträde enskilda.140

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bostadspolitik2000 fránproduktions-till

boendcpolitik+ Särtryck+ Bilaga156 Pámedborgarnasvillkor endemokratisk

infrastruktur bilagor. 162+ Översyn PBLochva-lagen.168

av Fömyelsen kommunerav ochlandsting.169 Kommunalafömyelseproblcm. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga 169 Kommunernaochdenstatligastyrningen. BilagaII. 169 Budgerpolitik.Enstudieavbehovsbudgeteringi tvadecentraliseradeorganisationer.Bilagalll. 169 Konkurrensutsättninginomäldreomsorgeni Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. 169 Förändringsmodellerochlörändringsprocesseri kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169 Statensuppgiftsinsantlirtgfrånkommuneroch landsting.179

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparker.38 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering handelsändamáletav i detaljplan.52 Kalkningavsjöaroch vattendrag53 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym En granskning.73

l - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume l An Assessment.73

- Svenskkämteknisktillsynsverksarrthet. Volym 2 Faktaredogörelser.74

- SwedishNuclearRegulaloryActivities. Volume2 Descriptions.74

4 IT i miljöarbetet.92 Kärnavfall teknik ochplatsval.KASAMs

yttrandeöverSKBsFUD-Program95. 101 Miljöbalken.En skärptoch samordnad miljölagstiftningför enhållbar utveckling. Del ochl 103 Integreringav miljöhänsyninom denstatliga förvaltningen.112 Övergångsbestämmelserm1miljöbalken.147 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgârdsorrtráden.153 Omtankaromvattendrag ettnyttangreppssätt.155

IT-råd

Ungdomens

Kommunikationsdcpartementet 103 33 Stockholm BESÖKSADRESS: Regeringsgatan 30-32 uppg. B, 5tr TEL: 08-405 47 63 FAX: 08-20 28 04 E-POST: ulrik@ungit.se HEMSIDA: http//wwwunginsc