SOU 1996:2
Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering
SAMVERKANSMÖNSTER I SVENSK FORSKNINGS- FINANSIERING
N +0 9
u; (- - CD." 9 4' ('01'9
National Library of Sweden
MW
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
SAMVERKANSMÖNSTER I SVENSK FORSKNINGS- FINANSIERING
SOU 1996:2
&
ww
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
- | . | . .. -l- .-:|- 91" . | . .W
' ' _j... .. ...ffr '.If
, '- ; -.”* . ' '!!ZHI'iå'l'.'l-*-",*-.-l.f.'*
(( » Statens offentliga utredningar ww 1996:2 & Utbildningsdepartementet
Samverkansmönster i svensk forsknings- finansiering
Bertil Levin, Jan—Erie Degerblad, Olle Edqvist, Tord Maunsbach, Mats Rolén och Berit Örnevall FRN 1995-12-08
Rapport av Forskningsfinansieringsutredningen Stockholm 1996
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90
Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. — En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08—790 09 86 Telefon: 08—405 24 81
Omslagets fotografi: MIRA/Kari Autero
NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20150-X Stockholm 1996 ISSN 0375-250X
Förord
Enligt regeringens direktiv för översynen av struktinen för forsknings— frnansiering (Dir l995:41) skall jag som särskild utredare dels beskriva och analysera utvecklingen av det statliga forslmingsiinansieringssyste— met, dels föreslå de förändringar som denna översyn kan föranleda Utredningen har inom ramen för sitt arbete låtit utarbeta olika del- rapporter som belyser utvecklingen och som ger en bild av den aktuella situationen vad gäller forskningens finansiering. I den tidigare publicera- de rapporten Riksdagen, regeringen och forskningen (SOU 19951121) har FRN på utredningens uppdrag redovisat den forskningspolitiska och forskningsorganisatoriska utvecklingen under de senaste decennierna. I den föreliggande rapporten har FRN gjort en beskrivning och bedömning av befmtlig samverkan mellan olika finansiärer av forskning.
Rapporten påvisar ett omfattande samverkansnät på olika nivåer tiån departement till myndigheter. Formerna varierar. Särskilt omfattande är samverkan på myndighetsnivå. Det pluralistiska fmansieringssystemet gör det emellertid svårt att överblicka vägar och former för samverkan. En viktig uppgift för utredningen är att belysa möjlighetema till ökad samverkan mellan olika forskningsfinansiärer och ge förslag som under- lättar samverkan och överblick. FRNs rapport är därvid ett väsentligt underlagsmaterial. Jag är övertygad om att den är av stort intresse även för andra än utredningen.
Jag vill tacka rapportens författare för deras arbete. För ordningens skull bör det samtidigt påpekas att de själva svarar för rapportens in- nehåll, och att utredningen, genom att publicera rapporten inte tagit ställning till de frågor som den diskuterar. Det är min förhoppning att den skall stimulera den forskningspolitiska debatten i anslutning till remissbehandlingen av utredningens betänkande och den forsknings- politiska proposition som regeringen kommer att presentera i september 1996.
Susanne Eberstein Utredare
*".'_.I|I."""."| Fru-:u- : '|" ""T"-'|'|.'.l||.|'."Lt"En."-I _:w'l "" '- l'- .""|'.|I." W 'Ch- "Uri" leur-'.n'llavliplhr' l- -. "|_"H _ Peru.: '.-u".|.1 "I. Fruit-”ilj 't
Hun—IJ. "ri—IWF]: .":lr. "| h'JllljllT. . 'n'" ? hin-111914 M WWW mmm wäl uttala.-sila magin-m 13th mamammmnm (lh 212191 injgdieianmil Mmmm mille! teh im rti-dumheter mögla Han Atalanta lm mer: nu!!!) _ttm W 511 m aleb m
Enwiki-Er HMMmmaqqmnbtmgih'lölmbl MW 13%ngme MWMIDMWWMMMW
*Mmmmmmmuq. mammi mammi; Mumma salamilamlq till Åviualeråitm'rm år nedre-nm. Mmmmmmwmmmmmmm Hurtig Mmmmedmumnmba-WWWmmmä mhnmoagalsötq Mymlmmilrg nimizuitmlimmlbnmåie-rmsa 'lgihrmltv ne Wi rum m jildWEJkn m 1538] ,mmmmwilmbmmwuul mmm
rimliga |I'|1.|"|l|'[ Wiimöä MIEWWIH mhn mha MM MW Bm lli: gul
wwmwnwuäaqummmaädlm &!!me ltlnqllarnmmgninbewmdeolw
urinet! mmmwnmmgäebllitgnhilm matrum; MMWImbmhmdemw
Wlmtwmjwmmum retainlcrq
__?ch
HW mm?. I».
:*.l'lllullfljl'l. fl:”i'fnli | 'Hh _l'l. "tillhört"?- chlckhnltf IUM. p., 54 ||1'._,| _1jlrk
Innehallsforteckmng FRNs förord ....................................... 7 Sammanfattning .................................... 9 1 Uppdraget ..................................... 11 1.1 Direktiven ................................ 11 1.2 Avgränsningar och deiinitioner ................. 12 2 Forslmingsiinamieringssystemet ..................... 15 2.1 Framväxten av ett pluralistiskt system ............ 15 2.2 Fördelning av statliga anslag till FoU ............. 17 3 Samverkan mellan statliga FoU-Hmmiärer .............. 19 3.1 Utgångspunkter ............................ 19 3.2 Samverkan i policyiiågor ..................... 20 3.2.1 Departementsnivån ...................... 20 3.2.2 Forskningsråd och sektorsorgan ............. 20 3.3 Samverkan genom iinansiering och administration ............................. 21 3.3.1 Allmänt .............................. 21 3.3.2 Nationell samverkan ..................... 21 3.3.3 Internationell samverkan .................. 23 3.4 Övrigt ................................... 24 4. Exempel på samverkan mellan linamiärer utifrån FRNs erfarenheter ................................ 25 4.1 Samverkan i policyfrågor ..................... 25 4.1.1 Internationell samverkan .................. 25 4.2 Administrativ samverkan mellan forskningsråden ............................ 30 4.2.1 Forskningsrådens hus .................... 30 4.2.2 Forskningsrådens samarbete med universitet och högskolor ..................... 31 4.2.3 Samarbetet kring forslmingsrådskontoret i Bryssel ................................. 31
4.2.4 Forskningsrådens samarbetsnämnd ........... 32
4.3 Samverkan i forslmingsfmansiering .............. 33 4.3.1 Mellan forskningsråd och sektorsorgan ........ 33 4.3.2 Samverkan mellan statliga finansiärer och en stiftelse ............................. 34 4.3.3 Dyrbar vetenskaplig utrustning m m ......... 35 4.3.4 Samfmansiering över departementsgränser ..... 38 5. Finamieiing av tvärvetenskaplig forskning: problembild och förslag till hanten'ng inom lådssystemet ............. 41 5.1 Inledning ................................. 41 5.2 Tvärvetenskap inom forslmingsrådssystemet ........ 42 5.3 Nya former för tvärvetenskaplig samverkan mellan FRN och råden ....................... 44 6. Forslmingsstiftelsema ............................. 47 6.1 Bakgrund ................................. 47 6.2 Stiftelser-nas uppdrag, inriktning och omfattning ..... 47 6.2.1 Stiftelsen för strategisk forskning ............ 47 6.2.2 Stiftelsen för miljöstrategisk forskning ........ 48 6.2.3 Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling ......................... 49 6.2.4 Stiftelsen för intemationalisering av högre utbildning och forskning ...................... 49 6.2.5 Riksbankens Jubileumsfond ................ 50 6.3 Samverkan ................................ 50 6.3.1 Med forskningsråden .................... 50 6.3.2 Med sektorsorganen ..................... 51 6.3.3 Med universitet och högskolor .............. 51 6.3.4 Med EU—forskning och annan internationell forskning ................................. 52 6.3.5 Stiltelsemas samverkan med varandra ........ 53 6.4 Sammanfattning ............................ 53 7. Sammanfattmxle synpunkter och förslag ................ 55 Referenser ....................................... 59 Appendix 1 ....................................... 61
FRNs förord
Forslmingsrådsnämnden (FRN) fick, efter vissa förberedande underhandskontakter, formellt den 1 september 1995 i uppdrag av forslmingstinansieringsutredningen (PDF 95), att göra en "beskrivning och bedömning av betintli g samverkan mellan olika finansiärer (statliga, icke statliga, internationella, utländska) och bedömning av utveck— lingsmöjlighetema för sådan samverkan". I direktiven anges bl a att uppdraget kan bygga på FRNs erfarenheter av arbetet med att iiämja samverkan i det svenska systemet.
I enlighet med ett tilläggstqapdrag från PDF 95 till FRNs utrednings- grupp i oktober 1995 har vidare gjorts en kortfattad analys av i vilka former och på vilka områden några av de nyinrättade forskningsstifrel- serna samverkar med de statliga forslmingstinamiärema. Utrednings- gruppen har i enlighet med sina direktiv haft löpande avstämningar med PDF 95.
FRN har med anledning av uppdraget bildat en utredningsgrupp bestående av kanslichef Bertil Levin, biträdande enhetschef Mats Rolén, forslmingssekreterare Jan-Eric Degerblad, byrådirektör Berit Örnevall, tekn dr Olle Edqvist och som extern expert tekn dr Tord Maunsbach Utredningsgruppen svarar för studiens innehåll och slutsatser.
Stockholm 8 december 1995
Arne Jernelöv Huvudsekreterare, FRN
= ..—_..g nu.-r &_å________________ __ _ __ _ __ _ __ ram olja 1— I'll 1" H High 11 | . . . — '. ..?—' .- . |__. U."— __.| .—| . ,_' .. _ . '- 4 __ _ ._ .. ][ . _ .r1_.__:_ ., ' . LJ. ,;._ .*Zq - 4.1 .:..'.'_ ._u_ '.L' ".:i'.".'.. " .. ifltnfå Mät. "thi: i _' _|" 7— if. i i,- .1'_ '. _*L"__.|'JL_1|__'1 _._=c' "'." *. 'T_"'
_ Murnmnmumr. %*Wmmw "&in utrusta iw
- då?-tåla!” m när; är; pr,-u "135133
”Emmi-— ' 3119! att här! Waran mqa: m WWW m.m..... trim nanm . ...i m...... F'TIWEJ'L—T'T. Fifa-till')" EQ'WTI
' 81311. P" '” Wii. ”" E-Mmlim JPM url lm . . .— ' . LIP] Atim! lfhdi'Wl—Md Vs aln-nämt .ltmmÖEJÅ-r _' _ _ Jmféqw warm! Muggar MM ' ' wwmmmrtmm'um &UDijar WMWWME ...... ma...... ,,,... får..! man .. - ...nu—___ r:. 3 _q ”*.-lcd ana ; .» 5 —L-'._;L _7.H'1 hdmi-tub El Bim '.""" Hr.—J E'J—-L—n'_vjr'._*,(f| . —' ' .. - -.— ...? "qr kur-JH . _ . . , ...a ?. n i m Truth-_” ' - . raml- Int— .34 [_Emymmg _ __ , PIJ-l'u' 335153er ?. "'3|L'L'L_u'=1f*:rr M. |.'! _thl "fin ' '. _ 'h'— ' _Z"-"_ 5: F TECH-I.— " . . "” Himla—Lt; ] . . . . - _ . . . _ . . LT!
Sammanfattning
Sverige har ett plmalistiskt system för den statliga FoU-finansieringen. Samtliga departement anslår medel för forskning och utveckling. Under de flesta av dem finns forskningsråd eller sektorsorgan, som fördelar medel till forskning vid universitet och högskolor, forskningsinstitut eller företag. Utbildningsdepartementet har huvudansvar bl a för grund- vetenskaplig forskning och forskarutbildning. Försvarsdepartementet disponerar stora FoU-anslag för framför allt totalförsvarsändamål, medan Näringsdepartementet är den största finansiären av civil sektorsforskning. Den grundläggande någan rör målkonflikten mellan värdet av de många altemativa möjligheterna som en pluralism ger och de problem som uppstår om den drivs för långt på grund av brist på överblick, snabbt ökande samverkanskrav mellan aktörerna etc.
När det gäller såväl policyfiågor som finansiering av FoU syns departementsöverskridande samverkan ske betydligt oftare på myndig- hetsnivå än mellan departementen. Det är relativt sällan som ett departe— ment Hnansierar organ eller verksamhet inom ett annat departements- område. På myndighetsnivå är gemensam finansiering däremot en vanlig samverkansforrn, i synnerhet inom sektorsforskningen, vars ansvarsom- råden till sin natur ofta är gränsöverskridande. Den markanta sektorise- ringen mellan departementen torde försvåra arbetet med att fortlöpande ha en integrerad forskningssamverkan i det totala systemet.
Även när det gäller allmänt samråd förekommer en omfattande departementsöversln'idande samverkan på myndighetsnivå Detta är på sitt sätt både en följd av och en förtjänst med den svenska pluralistiska modellen. En omfattande samverkan är nödvändig i ett system som bygger på förhållandevis många små och autonoma myndigheter. Många hävdar också värdet av en viss grad av pluralisering som stöd för "forskningens frihet". Det svenska systemet ger möjlighet för skilda skolbildningar och bedömningar ur olika perspektiv. Det grundläggande problemet är sålunda å ena sidan balansen mellan den pluralitet som ger många autonoma bedömningar och å andra sidan behovet av viss över- blick och samsyn Sverige är trots allt ett litet land med begränsade forskningsresurser både personellt och finansiellt, vilket skulle kunna tala för en ökad grad av sarnmanhålhting. Emellertid finns det en risk att ett system med ett fåtal stora FoU-finansierande myndigheter be- gränsar den yttre samverkan, vilket i sin tur kan medföra att perspek-
tiven beskärs och att nya forskningsidéer får svårare att vinna acceptans.
Det är svårt att överblicka finansieringsvägar och samverkansformer inom det statliga FoU-systemet. Ingen instans besitter samlad kunskap över hela detta fält. De flesta faktasarnmanställningar och analyser görs i anslutning till de forskningspolitiska propositionerna, statliga utred- ningar eller utvärderingar. Vi föreslår därför att något organ inom det statliga forskningsfinansieringssystemet ges i uppdrag att på ett kvalifi- cerat sätt fortlöpande analysera utvecklingen mom detta område FRN skulle utifrån sin sarnverkansroll i FoU-systemet kunna vara en sådan instans.
Forslmingsrådens finansiering av tvärvetenskaplig forskning före- kommer fiamför allt mom deras respektive fakultetsområden Tvärveten- skapliga projekt kan ha svårigheter att klara konkurrensen med strikt disciplinavgränsade projekt. Det förekommer relativt begränsad sam- verkan" över rådsgränsema om detta, trots att vissa administrativa meka- nismer f1nns för sådana syften
Inom sektorsorganens områden arbetar man ofta med avnämarintiera— de program, som vanligen fordrar tvärvetenskapliga ansatser. För att stärka och utveckla grundläggande tvärvetenskaplig forskning över forskningsrådens gränser föreslås att forskningsråden tillsammans av- sätter resurser för en aktiv initiering, och att FRN tillhandahåller sekre- tariatsresurser för detta Utöver detta fortsätter FRN att initiera över- gripande tvärvetenskapliga satsningar på forskning rörande samhälls- relevanta problem.
En annan aspekt att beakta när det gäller att stärka den tvärveten- skapliga forskningen är den stora andelen mriversitetsforskning 1 det svenska systemet. Universitetens fakultetsindelning och strikt ämnesin- riktade institutioner gör det 1 praktiken svårt att bedriva forskning som tar upp breda fakultets— och disciplinöverskridande problem. Här fordras särskilda ansträngningar för att överbrygga dessa svårigheter.
EU—forskningen har drivit fram en omfattande samverkan mellan en rad forskningsfinansiärer i nationella lednings— och referensgruppen Härutöver bör emellertid övervägas om det f1nns behov av att finna former för att kunna överblicka den övriga internationella forsknings- samverkan, som förekommer mellan olika aktörer 1 det svenska FoU— systemet och omvärlden. Även på detta område tycks det saknas över- blick, eftersom ansvaret för de olika internationella kontaktema är så decentraliserat. Att det dock förekommer betydande samverkan 1 skilda former har framgått av våra kontakter med de svenska forsk- ningsfmansiärerna
1. Uppdraget
1.1. Direktiven
Utredningsgruppen har tagit fasta på direktiven som säger att uppdraget kan bygga på FRNs erfarenheter och har därför i begränsad omfattning insamlat synpunkter fiån extema källor. Utredningsgruppen har gjort en enkät samt genomfört intervjuer med ett antal myndigheter och stiftelser som ansetts vara av speciellt intresse för att belysa samverkansfrågoma.
Med hänsyn till den begränsade tid som stått till förfogande har det inte varit nröjligt att göra en fullständig analys av de former av sam- verkan som berör forskningsfmansieringen Utredningsgruppen har i stället valt att belysa detta på en övergripande nivå, med basen i an- slagen för forskning och forskarutbildning. Frågor har ställts till de flesta forskningsråd och sektorsmyndigheter med ansvar för finansiering av extern och/eller intern FoU—verksamhet. I flera fall har nämligen myndigheternas finansiering av extem FoU-verksamhet inte entydigt kunnat utläsas ur årsredovisningar eller verksamhetsbeskrivningar.
Utredningsgruppen har inte ställt några fiågor till universitet och högskolor eftersom de i första hand utför och inte finansierar forskning. Fyra av de nya forskningsstiftelsema samt Riksbankens Jubileumsfond har efter överenskommelse med FOF 95 kontaktats och intervjuats om sin roll vad gäller forslmingsfinansieringssamverkan. Härutöver har vissa andra stiftelser och forskrringsinstitut kontaktats om sin sarnverkansroll i finansieringssystemet.
Eftersom utredningar pågår som särskilt behandlar EU-samverkan, försvarsforskningen och sektorsforskningens omfattning, effekter på högskolan och på den enskilda forskarnivån, Mchael Nydéns pågående studie, har utredningsgruppen i samråd med PDF 95 valt att belysa endast begränsade delar av dessa områden
1.2. Avgränsningar och definitioner
När det gäller finansiering av forskning kan man urskilja samverkan på flera nivåer och med olika grader av djup Beträffande nivåerna kan man skilja mellan * internationell nivå: FN, EU etc, * statlig övergripande policy och finansiering: regering och riksdag,
departement, * operativ finansieringsnivå: forskningsråd, sektorsorgan, övriga statliga myndigheter, privata företag, organisationer och stiftelser,
* genomförandenivå: universitet, fakulteter, institutioner, forskargrup- per, institut rned mera.
Länkarna mellan dessa nivåer är asymmetriska, dvs den ena parten är överordnad den andra, och utgörs huvudsakligen av resursöverföring genom anslag och besluts- och rapportkanaler och alltså ytterst av maktrelationer. Länkarna inom dessa nivåer är mer eller mindre sym- metriska och det är dessa som står i fokus för vår utredning.
Det finns en allmän synpunkt på &ågan om horisontellt samarbete (symmetriska relationer mellan organ på samma nivå). Det vi här dis- kuterar som scmverkm är primärt systematiska kontakter mellan myn- digheter och inte den typ av samråd som äger rum inom en myndighets olika verksamhetsområden Detta leder till den triviala iakttagelsen att ju större myndigheten blir desto mindre blir samverkan med yttre organ I motsvarande mån ökar det intema samrådet. Ett exempel kan ges: före reorganiseringen av biståndsarbetet fanns ett relativt omfattande sam- arbete som innefattade både policysarnverkan och överföring av arbets- uppgifter mellan SIDA och SAREC vad gäller stödet till universitet. Efter sammanslagningen av biståndsmyndighetema 1995 frnns bara en myndighet, Sida Utåt sett har samverkan då upphört vilket naturligtvis inte innebär att det faktiska samarbetet behöver ha minskat. Blir det mer eller mindre faktiskt samarbete om ansvaret samlas i en myndighet?
Frågan är naturligtvis aktuell inom forskningsrådsvärlden där det fmns ett betydande antal professionella myndigheter som var och en ansvarar för arbete inom ämnesmässigt mycket snävt avgränsade om- råden. Om vi håller oss till enbart utbildningsdepartementets område finns det ett drygt halvdussin forskningsfmansierande myndigheter: FRN, HSFR, MFR, NFR, TFR, Rådet för högpresterande datorsystem, Rymdstyrelsen och Rådet för forskning om universitet och högskolor. Skulle samarbetet underlättas eller kompliceras om dessa myndigheter fördes ihop under ett organisatoriskt paraply? Eller av att en ytterligare uppdelning sker? Det är naturligtvis varken vår uppgift eller avsikt att
försöka besvara denna fråga i utredningen. Vi vill bara visa på de be- gränsningar som en koncentration på den "yttre" samverkan kan ha Vad vi inte fångar i vår uppläggning är alltså det omfattande samarbete som pågår inom de respektive organisationerna, och som säkerligen till både omfattning och djup är mer vittgående än det som äger rum i gränsytorna mellan organisationerna.
Beträffande samverkansformemas djup har vi &amför allt koncentre- rat oss på att försöka kartlägga gememam liniering (medverkande parter är djupt ekonomiskt engagerade, t ex i finansiering av gemensarn— ma program), policysamverkan (myndigheter m m går samman för att agera samfällt men var och en på sitt håll; eller kommer överens om vem som ska ta ansvar för finansieringen av en viss insats) samt allmänt samråd (t ex mer eller mindre formaliserat utbyte av yttranden eller information i gemensamma eller näraliggande frågor).Vi har i viss utsträckning även berört ad hoc-samverkan, t ex sarnfinansiering av pro- jekt eller konferenser, något som enligt FRNs egna erfarenheter är mycket vanligt och en naturlig följd av vårt pluralistiska system.
Vi har koncentrerat vårt arbete på vad som kan betecknas som den operativa finansieringsnivån För att ge den fmansiella och organisatoris- ka ramen till forskningsrådens och sektorsorganens verksamhet har vi därvid försökt kartlägga Vilka FoU-medel som kanaliseras över statsbud- geten via de olika departementen till forskningsråd och sektorsorgan. Så långt det varit möjligt har vi även försökt identifiera övriga myndigheter som fördelar statliga FoU-medel. Redan här kan sägas att detta Visat sig vara en svår uppgift som fordrat långt större utredningstid än vad vi haft till vårt förfogande. Det har framkommit att betydande F oU-medel inte direkt är synliga i statsbudgeten: flera myndigheter som inte har special- destinerade F oU-anslag ger t ex vissa bidrag till extem forskning. Vi har försökt ge några exempel på detta
Vi har i enlighet med våra direktiv från PDF 95 försökt återge sam- verkan utiåån FRNs egna erfarenheter. Detta görs med hjälp av ett antal exempel, som speglar de tre nivåer som nyss nämnts. I anslutning härtill behandlas även frågor rörande samverkan vid finansiering och initiering av tvärvetenskaplig forskning.
I enlighet med ett tilläggsuppdrag hån PDF 95 till FRNs utrednings- grupp i oktober 1995 har vidare gjorts en kortfattad analys av hur och på vilka områden några av de nyinrättade forskningsstiftelsema sam- verkar med de statliga forslmingsfrnansiärema.
Mä; mMrM 1th www Mmmm earl mibr—itil HJ ml nedvänt—".a” & nal 1 iq nr' Mischa-=( nu mde mm ,Wmn phimrrlntn mappa? iår.! kran." . J.:r't arna; m €£$—mn
?,qumwtst nä jär rer.. qall: rl'jr: ärmar.... -SE-i
& ”Emmy-H; ., 'j ",.- '&' ;. Hlmwmm Milli mulig Half-WWW?
temana-.: menmlmmmm
.*_ flamma-Samma": arg
i .,. .. (.,
r. .r |
' MrB-älgacäkuå , - , . , .."' __ ' __ Ingram: 'f'h' n'wn MW , JW _ ra " april. får man mål. F!," jam *ämmrmnmmmmm
" Hi!! i d'lii- ”ij m'ftm " sig” _ '. _ ._ 93"; _ "Uf-"ä ä'Wl-å' Wirth-litt. _. carrara.» - _- * .; rm.n3mmmw.r.ipgr.g.qarq
; "»-
La...-H&m
WI—MMMLL-lln |"_l'l1-l1'l'-.'_L'-l'l.*'.l!|' whhfuuk*Llrr:-Ipl1lwrlä .i'|l :' 'lil'. .ll'r". - .. Whitney, .lrlrrf'lh! ilrnMpV'l lil-n låt:-Hi MEM; till
2. Forskningsfinansieringssystemet
2.1. Framväxten av ett pluralistiskt system
Med förebilder i USA och Storbritannien började under 1940-talet en forslmingsrådsorganisation att byggas upp i Sverige. Detta medförde att det efter hand, och på ett helt annat sätt än tidigare, fanns rön'igaforsk— ningsmsurser att tillgå Under 1960—talet ökade forskningsresursema kraftigt genom att universitet och högskolor byggdes ut. Då uppstod en situation där frågan om förutsättningama för en långsiktig forsknings- planering blev aktuell. Forskningspolicy blev en viktig del av den poli— tiska processen.
Den forskningspolitiska utredningen angav i sina betänkanden "Forskningsråd" (SOU 1975:26) och Forskningspolitik (SOU 1977z52) ett antal viktiga forskningspolitiska principer. Utredningen betonade två forskningspolitiska gnmduppfattningar: idén om forskningens egenvärde och tanken på forskningen som medel. Dess huvudförslag var att rege- ringen en gång per valperiod skulle lägga fram princippropositioner för riksdagen om den samlade FoU-politiken Varje riksdag skulle därige- nom få tillfälle att diskutera FoU-politiken i dess helhet.
Utifrån den första forskningspolitiska propositionen 1979 (prop 1978/791119) beslutade riksdagen att regeringen fiamgent skulle ham- lägga en forskningspolitisk proposition vart tredje år. Denna var tänkt att verka som ett instrument för långsiktig planering och samordning av de samhälleliga FoU-insatsema. 1979 års riksdag tog även ställning för sektorsforskningsprincipen i enlighet med propositionens förslag: "Det bör inom en viss samhällssektor ankomma på för sektom ansvariga departement och myndigheter att föreslå och svara för konkreta föränd- ringar av FoU-organisationen. Sådana förändringar måste med största sannolikhet föregås av detaljerade studier av sektorns behov och olika förutsättningar för FoU—verksamhet inom sektorn"
Den sektoriella FoU-verksamheten var ingen nyhet. Redan under 1940-talet initierades sådan inom statliga kommittéer. Detta sätt att organisera forskning och utveckling existerade dock aldrig i form av
någon "planritning", utan tillkom stegvis, som praktiska lösningar på konkreta problem. 1979 formulerade statsmakten en mer vägledande princip för denna verksamhet. Den enighet som riksdagen då uppvisade kring sektorsforskningen skulle senare komma att brytas upp, då man från &ämst Moderata samlingspartiets sida ville föra över FoU-resurser från sektorsorganen till högskolan Detta skeende behandlas utförligt i rapporten "Riksdagen, regeringen och forskningen. Några drag i svensk forskningspolitik under två decennier" (SOU 1995: 121), som utarbetats av FRN.
Det svenska sättet att organisera forskning har ett specifikt särdrag: vi lägger praktiskt taget all forskning inom universitet och högskolor och har, till skillnad fiån exempelvis Norge, avstått fiån att i någon större utsträckning etablera statliga forskningsinstitut. På fmansieringssi- dan är däremot det svenska statliga FoU-systemet rikt förgrenat. Det finns, som hamgår av tablån s 18 och Appendix 1, många separata aktörer som finansierar forskning. Det gäller främst det sektoriella FoU- systemet. Huvuddelen av de statliga forskrringsmedlen ges dock till myndigheter som själva utför forskning, eller till forskningsråd eller sektorsmyndigheter som fördelar forskningsanslag till olika statliga och privata forskningsorgan
Den forskningspolitiska utvecklingen under 1970— och 1980-talen betingades av flera samverkande omständigheter. Detta påpekade Gun- nar Richardsson i "Den forskningspolitiska paradoxen" (1989): "Den ena bestod i dramatiska men föga uppmärksammade förändringar inom det svenska forskarsamhället: den allmänna volymtillväxten och den fortskridande specialiseringen och dift'erentieringen - med krav på över- blick, samordning och tvärvetenskapliga ansatser och framför allt den snabbt och starkt &amväxande sektoriella FoU-verksamheten. Den andra omständigheten bestod i en lika dramatisk förändring inom det politiska systemet: enkammaniksdagen och därmed en ny utskottsorganisation"
Den nya utskottsorganisationen byggdes upp efter en sakområdes- princip. Denna innebar att utskotten i stort sett motsvarade departemen- ten i regeringskansliet och sålunda behandlade både lagstng och anslagsgivning inom respektive sakområde. Detta kom att få konse- kvenser för FoU-politiken. Någon samlad bedömning av anslagen till F oU kunde i strikt mening hädanefter inte ske av rent författningsmässi- ga skäl, eftersom ärendefördelningen utskotten emellan reglerades i riksdagsordningen (Richardsson 1989).
I den forskningspolitiska propositionen 1982 (prop 1981/821106) framhöll det fördragande statsrådet: "Det centrala problemet i svensk forskningspolitik är förhållandet att denna utvecklats utefter olika linjer utan närmare samordning dem emellan" Detta har lett till att vi fått ett
antal forskningsråd, Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk—sam- hällsvetenskapli ga forskningsrådet (HSFR), Wdicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR). Bland de större av de många sektorsorgan som gradvis tillkommit kan nämnas Avfallsforskningsrådet (AFR, numera Naturvårdsverkets Av- fallsforskningsnämnd), Rådet för arbetslivsforskning, Byggforsknings- rådet (BFR), Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), SAREC (Sidas forskningsavdelning), Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), Naturvårdsverket (SNV), Skolverket (SV) och Kommunikations- forskningsberedningen (KFB). Bland de många FoU-finansiärema bör även den år 1968 av riksdagen inrättade Riksbankens Jubileumsfond nämnas. Till dagens många aktörer på forskningsfinansieringsarenan hör även de nio forskningsstiftelser som bildades i samband med avveck- lingen av löntagarfonderna och som har till uppgift att stödja forskning.
2.2. Fördehiing av statliga anslag till FoU
De totala statliga FoU-resursema i Sverige 1994/95 uppgår till 18,5 miljarder kr (Källa: SCB). Nära hälften härav kanaliseras genom Ut— bildningsdepartementet, som svarar för 8,8 miljarder av FoU-medlen Större delen av dessa medel utgörs av anslagen till forskning och forskarutbildning vid universitet- och högskolor (72 %), Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, oräknat. Departementets anslag till "nationell och internationell forskningssamver " — där anslagen till bl a forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen ingår — uppgick till sarnman— lagt 2,3 miljarder kr (27 %). Försvarsdepartementet har ett FoU-anslag på drygt 3,5 miljarder kr, varav merparten eller ca 2,5 miljarder avser s k objektanknuten F oU, dvs forskning och utveckling av vapensystem och övrig krigsmateriel m m. Näringsdepartementet är största fmansiär av civil sektors forskning och hade 1994/95 FoU-anslag på ca 1,8 miljarder kr, varav två tredjedelar (ca 1,2 miljarder) förmedlades genom Närings- och teknikutvecklirrgsverket, NUTEK. Verket är det överlägset största sektorsorganet i det statliga FoU-systemet. En ytterligare illustration på detta är att verket budgetåret 1993/94 svarade för 36 % av de nio största sektorsorganens FoU-anslag till universitet och högskolor (Nydén 1995).
Statliga finansiärer av extem FoU 1995/96
Justirie Utrikes Försvar Social Kommu- Finans Utbild- Jordbruk Arbets- Kultur Närings Civil Miljö
nikation ning markn RPS Sida FOA FHI KFB FRN SJFR ERU RAÄ NUTEK KOV SNV
ÖCB SFR Vägverk HSFR Fiskeri- EFA RA RS SSI FMV SIS Banverk MFR verket Rådf. Kultur- BFR SKI SPF SMI-ll NFR Jordbr. arbets— rådet SP LMV SRV TFR verket livsfo. SGU
RS AMS Konkur-
Skol- rensv.
verket
KB
SPPB
Rådf. forskn. omUol-I
Källa: Årsredovisningar, budgetpropositioner, enkätsvar. Anm.: Tablån redovisar inte myndigheter som enbart utför FoU.
3. Samverkan mellan statliga FoU-finansiärer
3.1. Utgångspunkter
Sverige har ett pluralistiskt system för fmansiering av FoU. Inom samt- liga departementsområden avsätts direkt eller indirekt medel för forsk- ning och utveckling. Under merparten av departementen finns det forsk- ningsråd eller sektorsorgan, som fördelar medel till forskare vid univer- sitet och högskolor, forskningsinstitut eller företag. Den grundläggande frågan i sammanhanget rör målkonflikten mellan värdet av pluralism i princip, och de problem som uppstår om den drivs för långt med bl a brist på överblick, snabbt ökande samverkanskrav i en mängd gränsytor etc. Hur klarar således ett så pluralistiskt system som det svenska att fullgöra sina uppgifter? Vi har närmat oss denna fråga genom att för- söka belysa i första hand dessa delfiågor: Vilka former av samarbete förekommer mellan de olika aktörerna? Hur omfattande är samverkan inom och mellan organisatoriska nivåer? Vilket innehåll eller djup har forslmingsfinansiäremas samverkan?
Vi har försökt besvara dessa fi'ågor med hjälp av uppgifter fi'ån forskningsrådens och sektorsmyndighetemas årsredovisningar, SCBs forslmingsstatistik samt den senaste budgetpropositionen. Vidare har vi inhämtat information genom en egen enkät till ett antal finansiärer samt intervjuer med tjänstemän vid berörda myndigheter. Vi har även fått ta del av uppgifter som insamlats av Forslmingsfinansieringsutredningens sekretariat. (En längre redovisning av vilka forskningsmedel som för- delas under de olika departementen samt forskningsrådens och de större sektorsorganens samverkansmönster ges i Appendix 1). Vi har kon- centrerat oss på att försöka kartlägga samverkan i policyfiågor, finans- iering av program, projekt samt allmänt samråd
3.2. Samverkan i policyfrågor 3.2.1 Departementsnivån
Det viktigaste samarbetet mellan departementen i fiåga om forsknings- politiska fiågor sker när de forskningspolitiska propositionerna utarbetas. Den starka sektoriseringen gör att policysamverkan mellan departement under de mellanliggande perioderna synes mer begränsad. Departementsöverslqidande samverkan förekommer dock i större utsträckning på myndighetsnivå, alltså mellan forskningsråd och sek- torsorgan Det svenska EU-medlemskapet och därmed följande åta— ganden i EUs forskningsprogram har redan ställt och kommer att ställa ökade krav på samverkan även på departementsnivå
3.2.2. Forskningsråd och sektorsorgan
Den offentliga uppmärksamheten mot rådsorganisationen under det senaste året har bidragit till att de grundläggande verksamhetsfrågoma har kunnat diskuteras ur bredare perspektiv och därmed utsättas för nyttig kritisk granskning. Nya synsätt har härvid kommit att prövas, vilket i sin tur verkat i positivt utvecklande riktning vad gäller bl & samarbetet mellan råden. Det är en utveckling som redan pågått i olika former under betydande tid. Detta har sannolikt bidragit till att ge nyttiga impulser för de enskilda råden och systemet i sin helhet. FRN och forskningsråden under Utbildningsdepartementet diskuterar fortlöpande via regelbundna kontakter mellan huvudsekreterama och kanslichefema forskningsstrategiska fiågor, gemensamma uppdrag eller initiativ, rollfördelning etc. Detta bidrar till att en viss överblick upprätthålls i rådssystemet. De administrativa systemen har löpande granskats från olika utgångspunkter såväl inom de berörda myndig- heterna (råden m fl) som fiån de organ som har till särskild uppgift att granska de statliga myndigheterna, exempelvis RRV. Samarbetet i detta mångfacetterade system har bidragit till en fortlöpande utveckling av verksamhets— och arbetsformer såväl mellan råden som inom de enskilda råden.
En viktig form av policysamverkan sker i de många nationella ledningsgruppema för delprogram och övriga aktiviteter under EUs fjärde ramprogram. Där möts företrädare för i princip alla forskningsråd och sektorsmyndigheter, vars verksamhet har anknytning till ett visst delprogram eller annan aktivitet inom EU-forskningen. Där förs också
viktiga diskussioner om strategiska frågor, prograrnutkast och priorite— ring (och nationell finansiering) av ansökningar. Vidare förekommer även kontakter mellan företrädare för finansiärerna och representanter för vetenskapssamhället.
3.3. Samverkan genom finansiering och administration
3.3.1. Alhnänt
Samarbetet med andra myndigheter inom respektive forskningsråds och sektorsorgans områden är av mycket stor omfattning. Det fimrs dock en viss naturlig variation mellan myndigheterna Detta beror på att vissa huvudsakligen är mer inriktade på nationella frågor, medan andra har större internationella åtaganden.
3.3.2. Nationell samverkan
ForslmingsrådemmderUtbildningsdepartementet(gumdforskningsråden, Rymdstyrelsen och FRN) samarbetar inom många områden. I åtskilliga fall berörs även forskningsfinansiärer under andra departement, fiamför— allt SJFR, SFR, NUTEK, Naturvårdsverket, BFR m n. Även sektorsor- ganen har liknande samverkansmönster sinsemellan.
NFR, TFR, MFR, SJFR samt FRNhar i likhet med några av sektor- sorganen, bl a NUTEK, KFB, BFR och Naturvårdsverket, inlett sam- arbete med de nyinrättade forslmingsstiftelsema, fiämst med Strategiska stiftelsen, MISTRA och STlNT (se kapitel 6).
Samarbetet mellan forslmingsfinansiärema har olika karaktär be- roende på frågans eller insatsens beskaffenhet. Det gäller i första hand fmansiering av gemensamma aktiviteter som forskningsprogram, seminarier etc.
Gemensam finansiering av nationella program eller projekt är, såvitt vi kunnat se, en vanlig form av samverkan mellan forskningsfinans— iärema och förekommer i högre utsträckning mellan sektorsmyndi gheter, än mellan gnmdforskningsråden. Detta kan bero på att forskningsråden endast i begränsad omfattning arbetar med c*utpekning” av fakultets- eller disciplinöverskridande forskningsprogram I stället fördelar råden större delen av sina FoU-medel utifrån renodlade inomdisciplinära
kvalitetskriterier. Sektorsorganen arbetar huvudsakligen med av- nämarinitierade program, som i växande grad fokuserar på "samhälls- problem" som innebär kontaktytor med andra sektorer. Ett exempel på detta kan hämtas fiån kommunikationsområdet, där Kommunikations- forskningsberedningen, KFB, förutom samverkan inom den egna sektorn med Vägverket och Banverket, samarbetar sektorsöverskridande med NUTEK om industripolitiskt motiverade projekt, med Byggforsknings- rådet, BFR, om bebyggelsens och transportssysternets utformning och med Naturvårdsverket om problem i skämingsytan trafik — miljö. Myndigheterna under Försvarsdepartementet, som har de största sektorsmedlen för FoU, samverkar av naturliga skäl nära varandra vare sig det rör sig om renodlade sektorsfmansiärer, t ex Försvarets Materielverk och ÖCB, eller myndigheter som både fmansierar extem forskning och själva utför forskning, FOA och Styrelsen för psykolo- giskt försvar, och rena forskningsmyndigheter, Flygtelmiska för- söksanstalten
NUTEK, som ska främja näringslivets tillväxt och förnyelse, är den överlägset största fmansiären av civil sektorsankrruten FoU. Verket svarade 1993-94 för 36 % av de nio största sektorsorganens samman- lagda bidrag till universitet och högskolor (Nydén 1995). Verket har sarnverkansytor med forskningsråd som TFR och NFR, FRN, en rad sektorsorgan, bl a KFB, BFR och Naturvårdsverket. Större delen av NUTEKs forskningsstöd på ca 1 150 Mkr avser olika former av FoU— program, ramprogram, industriforskningsprogram, materialkonsortieroch kompetenscentra. Återstoden består huvudsakligen av projektstöd till universitet och högskolor och institut. NUTFIKs anslag till FoU ges i hög grad i form av sarnfinansiering med näringslivet, med vilket verket sålunda har en nära samverkan, inte bara i FoU—fiågor. Även BFR har en betydande samverkan med byggbranschen, som delfinansierar bygg- forskningen SJFR har i vissa avseenden en mellanställning mellan att vara grundforslmingsråd och sektorsorgan Rådet har nära samverkan med näringslivet och branschforslmingsinstitut inom sin sektor, bl a rörande skogsbruk, träråvara, bioenergi och fiske. SJFR samverkar i dessa frågor även med myndigheter inom sin sektor av vilka flera, t ex Jordbruksverket och Fiskeriverket, även de fördelar FoU-medel extemt.
FRN, forskningsråden och övriga finansiärer under Utbildningsdepar— ternentet utlyser vissa medel gemensamt mellan ett eller flera råd. Vid- are sarnarbetar de vid fördelning av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, där FRN ansvarar för den gemensamma plattformen, FlNDU—kommittén samt sekretariat och disponerar anslaget. På liknande sätt hanteras fördelningen av medel för forskarskolor. HPD-rådet, som
har till uppgift att förse det svenska forskarsarnhället med högpresterande datorer, har sitt kansli förlagt till TFR.
I forskningsrådens samarbetsnämnd samarbetar ett stort antal delta- gande parter forskningsadministrativt. Samarbetsnämnden ombesörjer att projektansökningar som ingivits till flera råd, eller motsvarande, och som ligger på gränsen mellan två eller flera ansvarsområden, bedöms av "rätt" finansiär, och inte "faller mellan stolarna". FRN och forskningsråden under Utbildningsdepartementet, SJFR, SFR, Natur- vårdsverket och, sedan 1 juli 1995, även Sveriges universitets- och hö gskoleförbund, samverkar vidare om ett gemensamt forskningskontor i Bryssel.
Det finns också en omfattande administrativ samordning inom många områden. Denna ger underlag för gemensamma utgångspunkter för regler och rutiner vad gäller fomrema för bidragsstöd. Här kan t ex nämnas harmonisering av regler för bidrag och kontraktsutforrnning.
3.3.3. Internationell samverkan
F orskningsrådens och sektorsorganens internationella samarbete har flera former. En del är fonnaliserat i specifika avtal. I andra fall har respekti- ve myndighet fått ett svenskt mer allmänt uppdrag att ansvara för en viss uppgift eller för ett visst område, exempelvis specifika program inom EU, stöd och deltagande till större internationella anläggningar som CERN (NFR) eller internationella institut som lIASA (FRN). Det frnns vidare ett formaliserat samarbete som bygger på bilaterala avtal med motsvarande organisationer i andra länder, såväl i Norden som med andra delar av världen. Därtill finns ansvar för specifika program som varje råd administrerar med resurser från respektive sekretariat, infor- mella kontakter där olika möten och seminarier är bas för diskussioner och ett omfattande utbyte i form av experter och sakkunniga som bl a utför utvärderingar av enskilda proj ekt och program rn m
Flera av anslagen under Utbildningsdepartementet disponeras av departementet och forskningsråden och FRN m fl för särskilda ändamål, vilka i många fall föranleder olika former av samarbete. Här kan t ex nämnas anslaget Europeisk forskningssamverkan (477 Mkr), som dis- poneras av regeringen, flera av råden och FRN för olika EU-program, ryrndverksamhet, deltagande i olika internationella organisationer inom eller utom Europa, t ex European Science Foundation, ESF. NFR har de största internationella sarnverkansåtagandena, bl a för utnyttjande av internationella anläggningar. Beslut om medverkan eller stöd till in- ternationella organisationer har fattats i särskild ordning. Anslaget
Europeisk forskningssamverkan inrymmer relativt omfattande ekonomi 5- ka samverkansåtaganden, men illustrerar också att det finns en mångfald uppgifter som medför ett stort deltagande i internationella organ
Aven sektorsmyndighetema har i många fall en betydande internatio- nell samverkan, t ex med olika EU-program eller internationella organi- sationer som OECD.
3.4. Övrigt
Vid sidan om det mer eller mindre formaliserade samarbete, som be- skrivits i det föregående, förekommer givetvis omfattande ad hoc-sam- verkan mellan forskningsfinansiäremas sekretariat. Den kan t ex gälla sakkunniggranskning av proj ekt, gemensamma seminarier, representation i arbetsgrupper och diverse professionella kontakter mellan enskilda befattningshavare vid forskningsråd och sektorsorgan Dessa informella kontakter utgör mycket av det kitt, som får det annars pluraliserade
statliga FoU-finansieringssysternet att hänga ihop.
4. Exempel på samverkan mellan finansiärer utifrån FRNs erfarenheter
4.1. Samverkan i policyfrågor
En avsevärd del av några forskningsfmansiärers verksamhet åtgår till olika former av samverkan mom FoU-systemet, t ex gemensam finans- iering, seminarier, formella eller informella möten Denna samverkan kan, som utvecklades i avsnitt 1.2, ha olika grader och avse olika nivåer och djup. I det följande vill vi med hjälp av några exempel hån FRNs verksamhetsfält illustrera hur samverkan kan ske i praktiken
4.1.1. Internationell samverkan
European Science Foundation (ESF?
Ett viktigt drag i den moderna forskningen — även om dagens FoU till övervägande del sker inom nationella gränser — är dess internationalise— ring. Detta förhållande avspeglas även i 1993 års forskningspolitiska proposition (prop 1992/93: 170) där man fiamhåller att forskningens intemationalisering behöver påskyndas. Skälet till detta är att man vill utnyttja forskningens internationella nätverk för att få tillgång till den, som man anser för Sverige, alltmer betydelsefulla vetenskapliga kunska- pen.
När det gäller samarbete inom grrmdforskningsområdet finns det i Europa flera olika formaliserade verksamheter. För det mesta bedrivs samarbetet mom ett antal disciplinorienterade sarmrbetsorgan: ICSUs kommittéer, intemationella laboratorier som CERN, CMBL etc. Det f1nns emellertid ett forum för samarbete som spänner över hela det vetenskapliga disciplinområdet, nämligen den europeiska vetenskaps- stiftelsen ESF vars sekretariat har sitt säte i Strasbourg.
ESF" är de europeiska forskningsrådens och vetenskapsakaderniemas sarnarbetsorganisation Organisationen, som bildades 1974, har idag 54 medlemsorganisationer från 20 länder. ESF stöder sina medlemsorgani- sationer genom att fungera som ett forum för informationsutbyte och
forskningspolitiska diskussioner. Dessutom verkar den som en viktig kanal för kontakter forskare emellan, åärnst då genom Scientific Pro- grams, Networks och European Research Conferences. Till detta kan läggas en verksamhet som består av seminarier, work-shops och ad hoc- grupper.
Organisatoriskt leds verksamheten av ESF Executive Council. Inom denna grupp förbereder man bl a det årliga mötet med General Assem- bly. Det finns vidare ett arbetsutskott, en Network Committee samt fyra permanenta kommitteer: European Science Research Councils, European Medical Research Councils, Committee for the Humanities och Commit- tee for the Social Sciences.
Basen i verksamheten består av två aktiviteter: Scientific Program- mes och Scientific Networks. De vetenskapliga programmen, Environ- mental Toxicology, European Palaeoclimate, Language Typology etc, och de vetenskapliga nätverken, som kom till 1985 som ett resultat av den första europeiska forskningsministerkonferensen 1984. Men de skiljer sig åt när det gäller syfte och struktur.
Inom de vetenskapliga programmen finner vi nästan alltid grupper av forskare som utför forskning. Inom nätverken, History of European Expansion, Surface Crystallo-graphy, Soil Water Processes etc, pågår diskussioner, planering, analyser och till och med koordinering av forskning. Däremot bedrivs det inom denna form av aktivitet mera sällan konkret forskning. Initiativen till dessa nätverk tas av forskarna själva ESF bidrar dock med en viss administrativ och ekonomisk sam- ordning.
ESFs generella verksamhet, inklusive seminarier och workshops, fmansieras med medlemsorganisationemas avgifter. Networks finans- ieras med ett Network Account, en del av ESFs basbudget. All annan verksamhet finansieras av de organisationer som önskar delta i någon aktivitet. För 1994 uppgick kostnaderna för ESFs basaktiviteter till 28 miljoner franska Franc. Kostnaderna för det svenska medlemskapet bestrids av FRN och uppgick för år 1994 till 0,9 miljoner FF. FRN svarar också för den tekniska samordningen mellan de svenska medlemmarna NFR, SJFR, Vitterhetsakademien, MFR, HSFR, Veten- skapsakademien, SFR och FRN. Den svenska ESF-gruppen samverkar främst kring policyfiågor och utser även gemensamt de svenska representanterna i styrelser och ledningsorgan inom ESF. Härvid förekommer även att forskningsråden i de nordiska länderna samverkar.
IIA SA
IIASA, The International Institute for Applied Systems Analysis, etable- rades i oktober 1972, när representanter för vetenskapliga organisationer i tolv nationer tmdertecknade IIASAs charter. IIASA har sitt säte i slottet Laxenburg ett par mil utanför VV1en Institutets målsättning var från början att vara ett forum där forskare från öst- och västvärlden kan samarbeta i viktiga fiågor av global och universell natln' och där syste- manalys är en gemensam metod
Frågan om svenskt medlemskap diskuterades redan när institutet bildades, men det dröjde till 1976 innan Sverige gick in som medlem i IIASA. Svenskt medlemsorgan var först en kommitté som låg under Utbildningsdepartementet. När FRN inrättades 1977 kom denna att inordnas under nämnden som en delegation 1983 upphörde delegatio- nen och sedan dess ligger ansvaret för medlemskapet direkt på FRNs styrelse med en kommitté som beredande och rådgivande organ
De mandat som gavs till dåvarande systemanalysdelegationen och som fortfarande är riktningsgivande är följande: * att initiera och stödja systemanalytisk forskning och metodutveckling, * att verka för utnyttjandet av systemanalytisk forskning i planering och beslutsfattande, * att främja kunskap om på vilka områden systemanalys är tillämpbar, * att vara svenskt medlemsorgan för arbetet med IIASA.
Huvuduppgiften i FRNs mandat att vara svenskt medlemsorgan för IIASA är att främja kontaktema mellan institutet och den svenska for- skarvärlden Ambitionen från FRNs sida är att på maximalt sätt återföra forskningserfarenheter från IIASA till svensk forskning. I FRNs kom- mitté för IIASA och systemanalys ingår representanter för olika forsk- ningsdiscipliner och sektorsorgan.
Under de år som Sverige varit medlem i IIASA har representanter för organisationer som FOA, IVA, KVA, SNV , NUTEK (f d STU/Ener- giverket) liksom Tekniska Högskolan, Handelshögskolan och andra forskningsinstitutioner ständigt medverkat i planering och genomförande av FRNs HASA—aktiviteter. På senare år har ett nära samarbete inletts med olika mriversitetsinstitutioner och förvaltningar för att arrangera seminarier för att presentera pågående IIASA-forslming med medverkan av inbjudna forskare från IIASA Ett kontaktnät bestående av ca 250 personer ute på universitet och högskolor har upprättats för att sprida information om aktuell IIASA-verksamhet och FRN-arrangemang kring detta, såsom seminarier, stipendieutlysningar m rn.
I arbetet med det svenska medlemskapet samverkar FRN med de övriga 16 medlemsnationema, som alla deltar i institutets styrelsearbete.
Tillsammans upprättar man en policy för institutets långsiktiga verksam- het och deltar i förberedelsearbetet och beslutar om de ettåriga forsk- ningsplanema. Dessutom engageras framstående svenska forskare i det löpande arbetet med att utvärdera de pågående forskningsprogrammen vid IIASA.
Något som FRN arbetar för, och som är en viktig del av medlemska- pet i IIASA, är att så många forskare som möjligt ska få tillfälle att verka vid institutet för kortare eller längre perioder. De svenska forskare som är verksamma vid IIASA bidrar ofta direkt till att engagera andra svenska forskare i institutets aktiviteter, t ex som gästforskare och deltagare i konferenser och stipendieprogram En särskilt viktig uppgift för FRN är att söka få unga forskarstuderande och "post-docs" intresse- rade av att delta i IIASAs stipendieprogram, för att på så sätt ta ett första steg ut i internationell samverkan
ngeted Soda-Economic Research
FRN är tillsammans med HSFR huvudansvarig myndighet för ett av delprogrammen inom EUs fjärde ramprogram; Riktad socio-ekonomisk forskning (Targeted Socio-Economic Research, TSER). Detta är det enda rent sarnhällsvetenskapliga programmet inom fjärde ramprogram- met. Avsikten med programmet är att generera ny kunskap om de genomgripande samhällsförändn'ngar som den europeiska unionen står inför. TSER består av tre delar: * utvärdering av forsknings— och teknikpolitiska initiativ, * forskning om undervisning och utbildning (särskilt yrkesutbildning), * forskning om socid exclusion och socia' integration.
FRN har huvudansvaret för det första området och HSFR för de två senare.
Vid den första utlysningen av medel för programmet våren 1995 anvisades 20 MECU till TSER Totalt kommer ca 80 MECU att delas ut under programmets hela tid
FRN och HSFR har kontakt med svenska forskare som tänker söka medel via programmet och delar dessutom ut planeringsbidrag inför ansökningstillfallena Dessa är som regel på 50 000 kronor och avser vanligen bidrag till resor för att bygga upp den europeiska forskargrupp som ska söka om medel och till någon månads arbete med att skriva ihop ansökan.
I den svenska ledningsgruppen ingår, förutom FRN och HSFR, representanter för Rådet för Arbetslivsforskning, NUTEK och SFR I ledningsgruppen förbereds sammanträdena i programkommittén. FRN
och HSFR ordnar dessutom informationsdagar om programmet för svenska forskare. Under 1994/95 ordnades två sådana informations- dagar. Gruppen tar fram förslag på svenska experter för projekteva- lueringar, vilket sedan förmedlas till Bryssel. För delprogram ett nominerades cirka 30 experter fiån Sverige. De svenska forsknings- fmansierande myndigheterna bidrar alla till att sprida information om programmet och förbereder även eventuell svensk delfinansiering. Detta är ordnat på så sätt att respektive myndighet svarar för den svenska delfinansiering som faller inom dess område. Beredning av den svenska delen av ansökan sker på normalt sätt, dvs genom kommittégranskning.
Vid kommittémötena i programkommittén i Bryssel, som hållits 4 gånger under 1995, har FRN och HSFR deltagit med varsin delegat. Dessutom har Sverige rätt att på kommissionens bekostnad ta med en nationell expert. Det har man hittills utnyttjat genom att låta represen- tanter från de andra myndigheterna delta i arbetet. Det är prograrnkom— mittén som diskuterar utformningen av forskningsprogrammet (Work Programme) samt kommissionens förslag till vilka projeld som bör beviljas medel.
FRN och HSFR är dessutom remissorgan för andra svenska myndig- heteri TSER-frågor. De informerar regelbundet Utbildningsdepartemen- tet och EU/FoU—rådet om resultaten av mötena i Bryssel och utfallet av ansökningarna
Inom TSER finns nätverket "European Technology Assessment Network" i vilket bl a FRN och NUTEK är medlemmar.
Svenska Hitmm Dimensions-kommittén
FRN har sedan mitten av 1980-talet aktivit deltagit i internationella aktiviteter för att öka forskningen om den "mänskliga dimensionen" i de globala miljöfiågoma De naturvetenskapliga programmen IGBP (International Geosphere Biosphere Program) och WCRP (World Clima- te Research Program) förankrades snabbt i det internationella forskningssystemet. Samtidigt efterfrågades forskning som belyste människans roll; miljöproblemen är ytterst en konsekvens av människors aktiviteter, livsstilar, produktions- och konsumtionsmönster, trans- portsystem, bosättningar, politik etc. FRN anordnade 1988 tillsammans med HSFR och IFIAS, International Federation of Institutes for Advanced Studies, en konferens om hithörande fiågor. Denna dokumen- terades i rapporten Swedish Perspectives on Human Response to Globa' Change (1988) och var ett led i formuleringen av ett internationellt program Ett sådant realiserades sedan 1990 i det 3 k Hum'm Dimen-
sions of Global Environmental Change Programme, HDP. Det .ordes inom ramen för IGFA, International Group of Funding Agencies for Global Change Research, och ISSC, International Social Science Council. FRN är svensk representant i kontakterna med HDP.
För att samordna och stärka de svenska insatsema inom området tog FRN år 1990 initiativ till en svensk "Human Dimensions-kommitté". Kommittén söker stimulera forskning i Sverige om dessa frågor och fungerar även som ett samarbetsorgan med svenska kommittén för IGBP/WCRP. I "Human Dimensions-kommittén" finns representanter för HSFR, Naturvårdsverket, den svenska kommittén för IGBP/WCRP och mriversitetsforslmingen Kommittén har bl a anordnat internationella seminarier och tagit fiam en översikt över svensk sarnhällsvetenskapli g och humanistisk rniljöforskning (Environmental Change. A Challenge for Socia' Science emd the Humanities, FRN Report 943). Kommittén försöker vidare stimulera idéutbytet och debatten mellan naturvetare- samhällsvetare/humanister inom miljöområdet genom att anangera seminarier över olika forskningsproblem. Dess sekretariat följer nära arbetet inom det internationella Human Dimensions-programmet samt deltar aktivt i arbetet inom IGFA — det internationella sarnverkansorga— net mellan de institutioner som finansierar forskning rörande global change.
FRN finansierar på ”Human Dimensions-kommitténs" rekommenda- tion en del av det internationella IGBP-sekretariatets (förlagt till KVA) kostnader för kontakterna mellan det internationella IGBP-programmet och Human Dimensionsprogramrnet.
4.2. Administrativ samverkan mellan forskningsråden
4.2.1. Forskningsrådens hus
FRN, forskningsråden under Utbildningsdepartementet och EU/FoU— rådet har genom sin samlokalisering en omfattande administrativ sam- verkan. Denna gäller t ex telefonväxel och reception, viss personal- och löneadministration, sammanträdeslokaler m m.
4.2.2. F orskningsrådens samarbete med universitet och högskolor
Redan 1988 påbörjades ett samarbete som delvis initierades av diskus- sionerna med anledning av omläggningen av den s k förvaltnirrgsav— giften, 3 % påslaget på forskrringsbidragen Forskningsråden bildade då en kärngrupp, FRN, HSFR, MFR, NFR och RS. Senare tillkom även TFR och forskningsråden utanför Utbildrringsdepartementets område, SJFR och SFR, för att på ett samlat sått diskutera framförallt omlägg- ningen av förvaltningsavgiften. Senare har även andra frågor av huvud- sakligen administrativ karaktär tillkommit i dessa diskussioner. Sam- arbetet har under årens lopp varit regelbundet och omfattande. Tidvis har gruppen kompletterats med särskilt utsedda rådsledamöter och vissa huvudsekreterare. Gruppens drivande krafter har varit kanslichefema där ansvaret cirkulerat mellan olika råd FRN, NFR, MFR och HSFR har huvudsakligen svarat för sarnordningsarbetet. Gruppen har på ett kon- struktivt sett kunnat hitta lösningar på i många fall svåra samarbets— frågor. Innehållsligt har detta också fått stora konsekvenser för de olika rådens forskningsanslag. Samverkan har också i flera fall betytt att råden har samordnat sig för att diskutera med departementet och RRV om anslags- och ansvarsfiågor som berört såväl råden som högskolan Förhandlingspart var tidigare Svenska Akademiska Rektorskonferensen, SAR Från och med 1995 kommer det nyinrättade Sveriges Universitets- och Högskoleförbund att vara forskningsrådens motpart. Förbundet representerar hela högskolan till skillnad mot tidigare då de mindre och medelstora högskolorna inte fanns med i SAR
4.2.3. Samarbetet kring forskningsrådskontoret i Bryssel
År 1991 beslöt forskningsråden att inför det ökande EU—arbetet och ett eventuellt inträde i EU inrätta ett forskningsrådskontor i Bryssel. Konto- ret skulle ha till uppgift att bevaka och följa det samarbete som fanns inom ramen för EES-arbetet med forskning. Men det skulle även vid ett eventuellt fullt medlemskap kunna hjälpa till med information och rådgivning till de forskare som behövde hjälp. Kontoret etablerades 1992 med forskningsråden som bas och fiån 1995 har samarbetet utvid- gats så att högskolan och EU/FoU-rådet också gått med och blivit en part i kontoret. Verksamheten bedrivs nu som ett gemensamt forsknings- och högskolekontor som ska bevaka både forsknings- och utbildnings-
frågorna inom EU. Kontoret ska också hjälpa till att ge enskilda forskare och lärare service i mån av resurser. Det finns för närvarande tio parter i kontoret där högskolan har 6/15-delar och råden har 9/15- delar av det ekonomiska ansvaret. Beslut om kontorets inriktning fattas av en stämma och en styrelse har det löpande ansvaret. FRN ansvarar för ordförandeskapet i styrelsen och har det administrativa ansvaret för kontoret, vilket betyder att detta formellt är en del av FRNs organisa- tion. Kontorets bemanning har också utökats från och med den 1 januari 1996.
4.2.4. Forskningsrådens sarnarbetsnärrrnd
En ytterligare form av samverkan 1 FoU- finansieringen avser hantering- en av likalydande eller näraliggande projektansökningar, vilka beroende på sin inriktning mgivits till mer än ett forskningsråd, eller motsvarande. Detta berördes kortfattat 1 kapitel 3. För att säkerställa den vetenskapliga kvalitetsbedömningen av dessa fakultetsöverskridande ansökningar och underlätta den administrativa hanteringen av dem, finns forsknings- rådens samarbetsnämnd I denna ingick budgetåret 1994/95 AMFO, FRN, HSFR, NFR, MFR, SJFR, SFR, SAREC som numera ingår i Sida, TFR och Cancerfonden Från och med budgetåret 1994/95 adnrirristrerar NFR samarbetsnämnden
Samarbetsnämnden sammanträder två gånger per år, innan budgetårs- förändringen vanligen i början av februari respektive i slutet av april. Vid februarimötet görs en genomgång av vilka projektansökningar som de facto ingivits till mer än en fmansiär samt vilka ansökningar som adresserats "fel". Vld sammanträdet fastställs om ansökningar ska be- dömas parallellt (hos två eller flera råd) eller överföras till prövning hos den av fmansiärema, som bedöms vara mest näraliggande. Samtidigt får respektive forskningssekretariat i uppdrag att hålla varandra underrättan— de om hanteringen av de ansökningar som tagits upp i samarbetsnämn- den. Till stöd för detta arbete upprättar sarnarbetsnärnnden ett detaljerat protokoll.
Under perioden mars — april (enligt den gamla budgetårsindelningen) sker sedan den vetenskapliga bedömningen av ansökningamai finans- iäremas prioriteringsgrupper/vetenskapliga kommittéer. Vid samarbets— nämndens aprilsarrrrnanträde redovisar finansiärema sina bedömningar av de projektansökningar som anmäldes vid februarisammantrådet. Vid detta sammanträde förekommer inte sällan "byten" av projekt mellan finansiärer, detta för att i möjligaste mån söka säkerställa en korrekt
bedömning och en så hög finansiering som möjligt av angelägna projekt. De senaste årens praxis har inneburit att samarbetsnämnden försökt finna en finansiär per projekt. Sarrrfinansiering förekommer nästan aldrig inom ramen för denna sarnarbetsform
Samarbetsnämnden fyller en praktisk funktion när det gäller att säkerställa den vetenskapliga bedömningen och den administrativa hanteringen av ansökningar, som beroende på sin vetenskapliga inrikt- ning ingivits till mer än en forskrringsfinansiär eller berör flera forsk- ningsfinansiärers ansvarsområden Däremot är den inte, och avser inte heller att vara ett forum för hantering av kvalitetsbedömningar. De vetenskapliga bedömningarna görs inom de medverkande fmansiärernas normala beredningsgnmper/kommittéer.
4.3. Samverkan i forslmingsfrnansiering 4.3.1. Mellan forskningsråd och sektorsorgan
Forskning och utveckling för bättre miljö — exempel på samverkan inom miljo'forskningen
Naturvårdsverket är vid sidan om sin roll som tillsynsmyndighet inom miljöområdet, den största statliga finansiären av miljöforskning. Bud- getåret 1995/96 (18 månader) uppgår verkets forskningsanslag till ca 175 Mkr. En av verkets uppgifter är att inför de forskningspolitiska propositionerna göra en genomgång av svensk rrriljöforskning i för— hållande till de av riksdag och regering beslutade miljöpolitiska målen. Utifrån denna genomgång analyseras forskningsbehovet under den kommande treårsperioden med utblickar mot ett tioårsperspektiv. Den rapport som verket utarbetar har namnet Forskning och utveckling för bättre miljö (FoUBM). I januari 1996 utges den fjärde rapporten av denna typ.
Arbetet med FoUBM sker i form av en mycket bred samverkan mellan en rad forskrringsfinansiärer. Skälet till detta är att ett stort antal sektorsorgan och också forskningsråden stöder någon form av miljöin- riktad forskning. Bakom den nu aktuella utgåvan av FoUBM står inte mindre tretton olika forslmingsfinansiärer: AFR, BFR, Föreningen för industriell miljövård, FRN, HSFR, KFB, MFR, MISTRA, NFR, SNV, NUTEK, SJFR, TFR Arbetet har letts av Naturvårdsverket, som också ansvarat för sekretariat och rapportens utgivning. Rapporten har flera
syften: den ska ge underlag för statsmaktemas prioriteringar inom mil- jöforskrringerr, den ska informera forskarvärlden om avnärnarnas be- dömningar av vad som de ser som angelägna forskningsområden och den ska söka åstadkomma en samordning mellan forskningsfinansiärema beträffande inriktningen på deras satsningar.
Arbetet med den senaste versionen av FoUBM har tagit drygt ett år. Det har bl a inneburit att FoU-handläggare vid sektorsorgan och forsk- ningsråd träffats drygt tiotalet gånger och diskuterat prioriteringar och satsningar. I det pluraliserade Hnansieringssystemet har utredningsgrup- pen kommit att fungera som ett infonnellt samverkansorgan inom den svenska statligt finansierade miljöforskrringen. Det bör i detta samman- hang noteras att även Stiftelsen för miljöstrategisk forskning deltagit i arbetet, och förklarat sig beredd att ta särskilt ansvar för finansieringen av vissa delområden. Ett av förslagen i FoUBM är för övrigt att arbets- gruppen permanentas.
Enligt vår mening kräver det uppdelade finansieringssystemet inom milj öforskrringen ett sarnordningsorgan av den typ som ovan nämndes. Det torde dock vara svårt att göra detta till något mera än ett rådgivande organ. Alla de medverkande finansiärerna utformar sina egna program och prioriteringar, som inges till respektive departement. En annan svårighet i ett arbete som FoUBM är att de medverkande grundforsk- ningsråden vanligen ej är beredda att binda resurser för i förväg utpeka- de forskningsfält.
4.3.2. Samverkan mellan statliga &nansiärer och en stiftelse
Väger till uthållig utveckling - kompetenspmgmm för miljörelaterad forskning
I och med tillkomsten av Stiftelsen för milj östrategisk forskning tillför- des svensk miljöforskning nya resurser i storleksordningen 250 Mkr/år. Som en följd av MISTRAs tillkomst, och EUs program Environment and Climate minskade staten sitt anslag till Naturvårdsverket med 25 Mkr (räknat på 12 månader) för budgetåret 1995/96. Vidare minskades anslaget till Avfallsforskrringsrådet från 32 till 20 Mkr/år, samtidigt som rådet inordnades under Naturvårdsverket som dess Avfallsforsknings- nämnd.
FRN har genom sitt program för naturresurs- och miljöforskning sedan ett tiotal år stött tvärvetenskaplig sarnhällsanalytisk miljöforsk-
ning, som varit eftersatt och outvecklad. Efter hand har även andra finansiärer slagit in på denna väg, men de disponibla nedlen har varit begränsade; FRN fördelar inom detta område ca 18 Mkr/år.
Tillkomsten av MISTRA irmebar ändrade förutsättningar. Stiftelsens kansli deklarerade dock att man rent allmänt var intresserad av att försöka stödjakompentensuppbyggnaden inom samlrällsvetenskapligoch humanistisk miljöforskning. Som ett resultat av en satsning av FRN och NUTEK samt en till MISTRA ingiven programskiss, initierade dessa tre hösten 1994 ett samarbete med sikte på att få till stånd ett gemensamt kompetensprograrnför sarnhällsvetenskapligochhumanistiskrniljöforsk— ning. En rad andra nriljöforskrringsfinansiärer knöts på ett tidigt stadium till arbetet. Till sist deltog åtta statliga forslmingsfinansiärer — BFR, FRN , HSFR, KFB, Naturvårdsverkets forskningsnämnd och avfal lsforsk— ningsnämnd, NUTEK och SJFR— och MISTRA i satsningen. Sommaren 1995 utlystes forskningsmedel om totalt 8,3 Mkr inom programmet Vägar till uthållig utveckling — beteenden, organisationer, strukturer. Medlen ska gå till 5 — 7 forskare på professors- eller mellannivå och utgå under 2x3 år. Till programmet knyts en vetenskaplig program— ledare. Satsningen ska kompletteras med reguljära projektmedel från de medverkande finansiäremas sida FRN ansvarar för prograrrrrnets ad- ministration
Väger till uthälig utveckling är ett av de första exemplen på reell samverkan mellan de nya stiftelsema och de statliga forskningsfinans- iärema. MISTRAs ekonomiska insats är drygt 42 %, de statliga organen avsätter drygt 7 % vardera. Programmet innebär en jämförelsevis kraftig satsning på ett ganska outvecklat men högst sarnhällsrelevant forsk- ningsfält. Förutom MISTRA hade ingen av de enskilda finansiärerna såvitt man kan bedöma kunnat göra detta i egen regi. Genomförandet av satsningen illustrerar en beredvillighet från såväl de statliga finans- iäremas som MISTRAs sida att samverka och försöka anpassa sig till ändrade forskningspolitiska förutsättningar.
4.3.3. Dyrbar vetenskaplig utrustning m rn
En central fråga för vetenskapssamhället och speciellt för de instrurnent— krävande verksamheterna inom fysik, kemi, biologi, geovetenskaper, biokemi, medicin och teknikvetenskap är försörjning av vetenskaplig utrustning. Mycket lite av den dyrbara utrustningen (här definierad som utrustning som kostar mer än 2 Mkr i anskafiiring) finansieras av uni- versiteten själva Det finns dock enstaka undantag, t ex har PET-
centrum vid Uppsala universitet finansierats med universitetsmedel och lån i stor utsträckning.
Inom det statliga systemet är det FRN som svarar för finansieringen av den dyrbara utrustningen Den totala anslagsvolymen är 105 Mkr/år. Huvuddelen av anslaget går till anskaffning av ny utrustning för for- skargrupper och institutioner på basis av ansökningar. Forskningens vetenskapliga kvalitet och potential är utslagsgivande för investeringen. Fördelningen av dessa anslag görs med aktiv medverkan av forsknings- råden under utbildrringsdepartementet, NUTEK och SJFR Dessa ger rekommendationer som efter inbördes prioriteringar ligger till grund för fördelningsförslaget.
Systemet med samlad finansiering av den dyrbara utrustningen inom FRNs ram har medgivit stor flexibilitet i fmansieringen Det samman- hållna utrustningsanslaget gör stora och långsiktiga åtaganden möjliga Till exempel har uppbyggnaden av det nya synkrotronljuslaboratoriet i Lund, MAX II, samfinansierats med 41 Mkr. Därtill konrmer beviljade medel till att bygga upp tre detektorer och experimentanläggningar vid anläggningen med hittills ytterligare 21 Mkr. MAX-laboratoriets ut- byggnad är 1990-talets stora utrustningssatsrring. Den är av stor be- tydelse för forskning och teknikutveckling som bedrivs av biologer, ke- mister och fysiker men även av tekniker och medicinare.
Utrustningsmedlen är inte bundna vare sig till ämnes- eller fakultets- områden eller till högskola. Därför kan efterfiågan och kvaliteten på ansökningama styra fördelningen snarare än beloppsramar som departe- mentet angivit för respektive råd. Det är att märka att också NUTEK och SJFR omfattas av systemet samt att yttranden tas in fiån praktiskt taget samtliga statliga forskningsfinansiärer, även dem vid andra depar- tement än utbildningsdepartementet.
Det är FRNs styrelse, dvs nämnden, som beslutar om medlen, inte FRNs kommitté för dyrbar utrustning. Erfarenheten är att detta är vik- tigt; insikten om att det slutliga beslutet fattas av en överordnad instans leder till att det finns ett starkt tryck på kommittén att uppnå koncensus. Detta öppnar också för flexibilitet i arrslagsfördelningen över tid. Det finns inga fasta "kvoter" för de olika råden, inget särskilt anslagsbelopp som ett visst råd kan göra anspråk på för sina forskare.
Tidigare fungerade systemet så att FRN bara svarade för fördelnings- besluten medan UUH svarade för anslaget och uppköpen Nu disponeras anslaget av FRN medan uppköpen sköts av universiteten eller forskaren själv. Båda systemen har visat sig fungera väl. Erfarenheterna av detta rådssarnarbete som nu har löpt över 15 år, sedan 1979, är enbart goda Sverige har genom denna finansieringsmetod, kompletterad med gene- rösa donationer från framför allt Wallenbergsstiftelsen, kunnat upprätt-
hålla en god utrustningsstandard vid universiteten Enighet om investe- ringarna har uppnåtts inom rådssfären och utrustningssamverkan över fakultetsgränserna har möjliggorts.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är numera den totalt sett domi- nerande finansiären av utrustning och även av byggnader för forskning vid universiteten Den totala anslagsvolymen uppgår till omkring 300 Mkr årligen, varav en stor del går till dessa ändamål. Wallenbergs stiftelse har t ex spelat en dominerande roll för uppbyggnaden och utrustningen av Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm sedan dess tillkomst i början av 1940-talet.
Viktig samfinansiering med Wallenbergsstiftelsen har t ex gällt uppbygganden av MAX IT där stiftelsen bidragit med 40 Mkr, men har också förekommit när det gäller utrustning till Parallelldatorcentrum vid KTH, Lasercentrum i Lund och en rad andra satsningar. Samfinarrs- iering mellan stiftelsen och FRN förekommer bara vid de största investeringarna; för mindre insatser görs i stället en arbetsfördelning för att undvika dubbelarbete. Erfarenheterna av detta samarbete är mycket goda. Bedömningsgrunderna är i huvudsak lika för FRN och stiftelsen.
Nationella mlaggningar
NFR har ansvaret för driften av fyra nationella anläggningar: The Sved- berg-laboratoriet i Uppsala, MAX-lab i Lund, Onsala rymdobservato— rium och Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockhohn I den kommitté som svarar för verksamheten medverkar FRN och TFR med represen- tanter. Det borgar för att de investeringsfrågor som FRN svarar för kan hanteras med god insyn i förberedelsearbetet och för att de teknikve- tenskapliga intressena bevakas.
Inom det sarnhällsvetenskapliga området finns Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, som startades i början av 1980-talet av FRN och HSFR Kollegiet har sedan 1 juli 1995 ställning som nationell inrättning under I—ISFR och är lokaliserat till Uppsala universitet.
Forskarskolor
FRN övertog 1995 ansvaret för att fördela medel (drygt 10 Mkr/år) till försöksverksanrhet med forskarskolor vid universiteten För detta ända- mål bildades en kommitté med representanter fiån forslmingsråden, NUTEK och SJFR samt några universitetslärare och forskare med erfarenhet av verksamheten Samarbetet kring denna uppgift inom
rådssysternet och universiteten har ftmgerat väl; det återstår dock att utvärdera verksamheten
4.3.4. Samfinansiering över departementsgränser Ungdomsforskning
Forslmingsrådsnämnden fick 1990 ansvaret för ungdomsforskning. Detta skedde genom att ansvaret för sex centra för ungdomsforskning som startats av Barn- och ungdomsdelegationen fördes över till FRN. Utöver centrurnbildningama fick FRN överta ansvaret för en löpande bibliografi överungdornsforskningproduceradvid Stockholms universitetsbibliotek. Därutöver fick FRN vissa mycket begränsade resurser till projektstöd.
Från de ungdomsforskningscentra som byggts upp redovisas över- vägande positiva erfarenheter. Sarnarbetet mellan olika forskare, forskar- grupper och ämnesområden har ökat och visat sig mycket fruktbart. Dessutom kan noteras att ett ökat antal forskarstuderande arbetar med avhandlingsprojekt inom ungdomsforskrringens område och flera an- sökningar om stöd till ungdomsforskning har kommit in till forsknings— råden.
FRN lät 1992/93 utvärdera verksamheten vid de olika centra för ungdomsforskning. I utvärderingen framkom att dessa hade åstadkommit en önskad förskjutning fiån studier av ungdom utifiån ett vuxen- och institutionsperspektiv till ett urrgdomsperspektiv. Forskningen hade flyttats närmare de problem som upptar ungdomarna själva
Utvärderingen påvisade att perspektivförskjutningen var markant mellan olika centra och att ungdomsforskningen vitaliserats genom dessas tillkomst. Deltagandet i sådan forskning hade spritts till ett större antal ämnen och institutioner än dem som tidigare ägnat sig åt sådana fi'ågor. Vidare konstaterades att forskningen dock behövde mera lång- siktig teoretisk och metodisk utveckling och systematisering. Nämnden har därför beslutat att ge ökad prioritet åt forskningsprojekt och special- destinerade tjänster.
De särskilt avsatta resursema för ungdomsforskning är begränsade. FRN har fiamhållit att tillgängliga resurser bör ges till projekt som kan spridas i de forskningsmiljöer där ungdomsforskare verkar till nätverks- byggande mellan och utöver centrurnbildningarna samt till tematiska ansatser.
I den forskningspolitiska propositionen 1992/93: 170 framhöll rege- ringen, att det var angeläget att den mångfald i ungdomsforskningen som uppnåtts bl a genom FRNs stöd kunde bibehållas och utvecklas.
Regeringen föreslog därför under avsnittet Utbildrringsdeparternerrtets verksamhetsornråde riksdagen att FRN genom omfördelning inom ramen för sitt anslag skulle avsätta ytterligare 500 000 kronor för ungdoms- forskning. Riksdagen beslöt även att avsätta 500 000 kronor fiån Civil- departementets verksamhetsområde.
_il'." — '>' B* _ li. | . '.' .. , j l . . . _ .. | ' ' n" _ _ _._ __ . _ . . . _ . ;. ... __. '_'_'|. It'll-"r . . - _ .- "=P- .' "|". .nu . _ ..'., | *"|" .| . L|"'_* 'I 'I "' "'" _: I'L _:- . ' ' | » v. '. | -. I . , ' .. . _'r'_F't _: _; _______|___1J1v::1.;| '.'". 'n'-|.t 'l- ,r'ij'1 Hl- ",-_. __”- j_ .: _. __.__— .__'-r_- _Illl ' __ . '#'ng _ _ _ ti . . w.. .. _|. 1.1 || 1... '- " .-.* ** ' _ ... _. 'i: " '" '_ !. Lw' . * [& '_*_j ' '. I _ __ . . t . _| -' ." i-I'iil'. '—*' " ' ""L" ' .- .. LL? ['t-ll I . I ' . ;" |! _ . "_|. ._ n ' '.'.*'* ” . __. '.' .1— " . * ' - _ _. -| _ _ . . | _|. :_'.'.' . .. .- " l.. ""' ' ' " | ' ! j _ .t'. . " ' . " :i "' l- __1 ; _lh-II 11 l ' _ | 1 H 'I _ _. -I ' I ' ." l ' _ | V . 'I ' . _ F.. ...I. .... t . _ ' 1 .1' I _” . .... '-..' t. ' _ .l"' ' " _ | ,, _ r . |; -1 i .1' _| ' -l _ ' ' " " _.— .. _ -* j ." . ll. . -' l _ ' I _ . L. .l'r'.|'| it.-”':! .| '. |_'_ :I_ I. ' ' 'å',- ] .. .'. _ , -.' ,_ ' — ':...I'. '.'.r |: .;". '- "1 '_'-":l .— J.? _ l' - . |. __ .. _ h,. ..,. .. .» u.. '. ' _|! " ,. '='" . t. . |. ' _ _| ' "'; |. |. ; l_ '. ' t. ' ' . . - '. '* . .'r t.f.-|." '- " l " . .1. .I . |.__ ' . ' " "- I I _ l ' '. ' .» * .”I' ' » ” ||" "| .. .. ' |. ru ' ' ||. .__ '|'] i t'- '. '. ' I II I . S t ___ l ' =.- — t'!” .'_t .| .. .. m_u -" ** tl S '” lv. ' - _ . .._|.|' . .. , ' j . , . . .. ... - ..' . ' . t'. . _ . ' * " ' .' ' ' ' - ' 'tl |. | * |' " | | 4 . ' | _ " ..t. ' " ' | |_ ' , __ . l ' 1. .__. _. ., .. .. '. _ ' - :. ___ . '- | _ J. . | I | | ltl . i 'I ” .___ »_;' _ _ ' ..' '- 1- ' " | . ' ." _ ' . '| ' j_ . _ _ .' _ ." ' .." 'qlh"F-I'Il |" .. 1. .nu- _u'_1. .. ..". '. '__'|' _ '.1 . |"" " 3.5- I'lll'h __ .." I FIN '. [* : i | . . ” .. —. - '| ' _ '...' *.' ' ',_| '. '" .r. " ' ' * "| | __ " l ' 1. r,. — |_ tl ll ' _ . .. _ | .. _ | - | __ __| tl. . _ .' .— " !" ”JF-"f '__ . "I” _'|'|_ *'-"| . ' . .u _ ..| _ -_ l -'*- r —t ”' * _'. ....r't'..**'11-- '.. ' ' ' ' .l'. .' ' .| _ | . .. . __ . .. . I-l - Il '.' I I . .- . _ | :. | - ' ' . r . t.. . ': j ' ' ' * |. . _ .. . _ .. '- I . | _ l_ 1 | . " |. . _ * .l' . l. ,_ ' | V _ | . _ _| '. . . .l ' — .' . ”!." "' ..iiw.» _ _ | . _ »t .. . '|. " — |. ' .—' . ut'. när! . .|=
..._1'rr.,.',r.,'.._ .
5. Finansiering av tvärvetenskaplig forskning: problembild och förslag till hantering inom rådssystemet
5.1. Inledning
En av de teser som &amförs i Michael Gibbons m fl bok "The new production of knowledge" (SAGE 1994) är att forslmingssystemet i en rad västliga industriländer är på väg mot andra former än universitetens fakulteter och discipliner. Forskning bedrivs idag ofta i andra organisa— toriska former än de traditionella. Forskarsamhället ställs i växande utsträckning inför krav på att lösa industri- eller samhällsrelevanta pro- blem Många av dessa nya utmaningar fordrar tvär- eller mångvetenska— pliga metoder och nya arbetssätt.
Det kan här vara på sin plats att försöka defmiera begreppet tvärve- tenskap. Strävan att förnya och fördjupa kunskapsmassa och teoribild- ning kan ibland medföra att ämnesgränsema sprängs. Genom att meto- der och referensramar liån olika områden smälts samman skapas nya specialiteter eller så småningom helt nya discipliner med egen profil och egna referensramar. Socialantropologi och kriminologi är ett par ex- empel på detta Biokemi och kvantkemi är två andra T vävetemkcp kännetecknas sålunda av teoretiskt och metodiskt nyskapande och ska kunna sammanföra disciplinfärdigheter på ett sådant sätt, att resultatet av ansträngningarna blir mer än summan av vad de enskilda discipliner- na tillför. Vid sidan av tvärvetenskaplig forskning, definierad på nyss beskrivna sätt, kan man tala om mångvetenskcp. Med detta avses att ett vetenskapligt eller samhälleligt problem för sin lösning kan kräva bidrag från olika vetenskapsgrenar, utan att nya metoder för den skull behöver utvecklas. Samarbetet innebär i detta fall att forskare utnyttjar tekniker och kunnande fiån olika vetenskaper för att lösa delproblem inom en större ram. Mångvetenskapligt samarbete innebär alltid, på något sätt, att referensramarna vidgas och kan även leda till tvårvetenskap.
Vi känner igen dessa tankegångar från den svenska vetenskapliga och politiska debatten (Sverige ingår i Gibbons m fl studie). Inte minst från politikerhåll har man under ett antal år betonat tvärvetenskapliga angreppssätt och gränsöverskridande forskning som viktiga medel för att hantera samhällets och näringslivets krav på kunskap och kompetens inför framtiden.
Det statliga FoU-finansieringssystemet har en viktig roll när det gäller att befrämja tvärvetenskapen. FRN har ända sedan sin tillkomst 1977 haft detta som en av sina uppgifter. Tvärvetenskapliga projekt har även handlagts av de olika forskningsråden, framför allt inom deras respektive fakultets- och disciplinområden. Men att stärka grundläggan- de tvärvetenskaplig kompetens fordrar insatser på flera plan, inte minst initiativ och nytänkande inom universiteten själva Det kan t ex gälla meriteringssystemet, nya karriärvägar och inrättande av tvärvetenskapli— ga institutioner utanför fakulteterna
I våra utredningsdirektiv har ingått att försöka ge en bild av hur ansökningar om bidrag till tvärvetenskapliga projekt hanterats av forsk- ningsråden Vi har valt att försöka ge en kort sammanfattning av hur FRN och forskningsråden under Utbildningsdepartementet ser på sin nuvarande hantering av fakultets— och disciplinöverslqidande projekt. Vi har därvid haft tillgång till underlagsmaterial från diskussioner som förts mellan FRNs och rådens huvudsekreterare rörande tvärvetenskaplig samverkan FRN och forskningsråden ska på regeringens uppdrag ge förslag till hur hanteringen av tvärvetenskaplig forskning kan fiämjas. Ser man några problem i finansieringen av tvärvetenskapliga projekt? Vilka kontaktytor har råden med varandra rörande detta? Hur kan ökad samverkan mellan forslmingsfinansiärema stärka tvärvetenskapens ställ— ning vid universiteten?
5.2. Tvärvetenskap inom forskningsrådssystemet
Idet svenska FoU-systemet har FRN, som nämnts, ansvar för att stödja tvärvetenskap och initiera samhällsrelevant grundläggande forskning. Detta har gjorts genom stöd till forskning som motiverats av samhällets kunskapsbehov och som oftast inneburit stora tvärvetenskapliga steg, tex mellan naturvetenskap/teImik å ena sidan och samhällsvetenskap/huma— niora å den andra. FRN har här spelat en "aktiv mäklarroll". FRNs styrelse har genom sin sammansättning breda kontaktytor mot riksdagen, forskarsamhället via forskningsråden och NUTEK samt organisationsli- vet. FRNs insatser har gjorts både inom programormåden som beslutas av regering och riksdag och inom områden där nämnden självständigt tagit initiativ.
FRNs samverkan med forskningsråden vid finansiering av tvärveten- skapliga eller fakultetsöverslqidande forskningsprojekt har varit begrän- sad. Som nämnare beskrivs i avsnittet om forskningsrådens samarbets-
nämnd, är det generellt sett ovanligt att forskningsråden samfinansierar proj ekt. När det däremot gäller finansieringen av dyrbar vetenskaplig ut- rustning fmns en väl fungerande samverkan mellan FRN och forsk- ningsråden under utbildningsdepartementet, NUTEK och SJFR genom FlNDU-kommittén, där FRN svarar för sekretariat och disponerar an- slaget. FRN har vidare, Bämst inom naturresurs- och miljöprogrammet, ISH- och Kvinno- och jämställdhetsprogrammen 1 flera fall samfinans- ierat projekt och program med sektorsorgan som BFR, AMFO, RAÄ och KFB.
NFRsamverkademedNUTEKnärdet gemensammaprogrammet Materialkonsortier etablerades. Det har pågått i fyra år och ska pågå i ytterligare fem år. Detta kopplar samman naturvetenskap, teknik och tillämpning inom materialområdet. Vidare har NFR under 1994/95 arrangerat gränsöversloidande symposier tillsammans med TFR och MFR Rådet har vidare i sina kontakter med industrin identifierat behov av att stärka kontaktytan mot både NUTEK och TFR inom områden av snabb teknologisk utveckling baserad på den naturvetenskapliga kun- skapsfrontens framsteg inom cell- och molekylärbiologi och inom mate— rialområdet. NFR, TFR och NUTEK har utvecklat en gemensam databas över beviljade pågående forskningsprojekt, som kan förväntas bli ett vikti gt sammanhållande instrument.
NFR ser goda möjligheter att utveckla tre viktiga gränsytor tillsam— mans med TFR nämligen materialområdet, kerniområdet och biotekni- kområdet. Aven 1 kontaktytan med MFR kan man identifiera intressanta gränsområden mellan biologi/kemi och medicin.
HSFR ser det också som vikti gt att stödja och underlätta tvärveten— skap och har nyligen låtit sammanföra olika discipliner som har berö— ringspunkter med varandra i rådets ordinarie beredningsarbete. Härige- nom har rådet övergivit sin tidigare modell med enämnesgrupper och all bedömning sker i en miljö där olika ämnen är representerade. HSFRs viktigaste instrument för att stimulera tvärvetenskapligt arbete är att starta forskningsprogram som kräver disciplinsamverkan. Förhoppningen är att dessa mångvetenskapliga satsningar ska leda till tvärvetenskap. Forskningsprogrammen Jämförande krrlmforslqnng och Forskning om Europa är exempel på rådets satsningar av denna typ. Rådet har också viss erfarenhet av rådsövergripande projekt. Ett exempel på detta är den satsning på "neuroscience" som HSFR innevarande år bedriver tillsam- mans med MFR.
TFRs samverkansytor mot NFR har redan berörts. Härutöver förutser rådet en fördjupad samverkan med MFR kring medicinsk teknik. NUTEK intar en särstälhring i TFRs samarbete med sektorsorganen. Gränslinjema mellan TFR och NUTEK är klarare än tidigare, eftersom
NUTEK allt mera orienterat sig mot tillämpad forskning tillsammans med industrin, medan TFR ansvarar för teknisk grundforskning. Rådet förutser att växelverkan mellan teknik, sarnhällsvetenskap och huma— niora kommer att få en viktigare roll. Naturliga exempel på detta är gränsytorna mellan människa — maskin och lingvistik — datavetenskap. Men även inom bioteknik, teknisk mekanik och kemiteknik kommer växelverkan med sarnhällsvetenskap att tillmätas allt större betydelse. I det sammanhanget förutser TFR ökad interaktion med HSFR
Inom det biomedicinska forskningsområdet som sådant finns talrika exempel på tvärvetenskapligt arbetssätt, vilket_ praktiseras inom den gemensamma grundläggande läkarutbildningen. Arnnen som socialmedi- cin, medicinsk teknik, medicinsk etik osv indikerar redan genom sina namn att de har sin bas i flera discipliner. Dessa ämnen har i hög grad genom medverkan fiån MFR etablerats som egna ämnen, medan stödet fiån andra råd hittills har varit marginellt. Här ser MFR möjligheter till samarbete med en eller flera andra finansiärer. Rådet har vidare nyligen gjort en genomgång av svensk epidemiologisk forskning i samarbete med SFR inom en för råden gemensam arbetsgrupp. Det finns goda förutsättningar för fortsatt samverkan mellan dessa råd, men också ett intresse för att samverka med finansiärer med inriktning mot den yttre eller inre miljön
5.3. Nya former för tvärvetenskaplig samverkan mellan FRN och råden
Inom nästan varje vetenskaplig disciplin utvecklas en särpräglad meto- dik eller i varje fall metodiska särdrag. Frågeställningar tvärs Över disciplingränser och i nya snittytor mellan traditionellt inmutade fält möter alltså inte bara de svårigheter som uppstår genom att olika dis- cipliner har skilda teorisystem Arbetet måste Som regel ske med meto- der som utvecklas ad hoc och som därigenom saknar acceptans från det vetenskapliga etablissemanget. Detta gör att tvärvetenskaplig och av- nämarinitierad forskning ofta är svårare att genomföra' än inomvetenska- plig. Detta får konsekvenser t ex för kvalitetsbedömningen. Hög mom- vetenskaplig kvalitet, grundforskningens viktigaste kritierium på god forskning, är inte det enda kriteriet ur samhällets (finansiäremas) per- spektiv. Där komrner även frågor om relevans och kostnadseffektivitet rn.
Tvärvetenskaplig forskning tenderar att få låga kvalitetspoäng om den bedöms på inomvetenskapliga grunder genom peer-review. Enligt
ett par utvärderingar anses det att man uppnår den bästa projektkvalite— ten genom ad hoc-samverkan mellan skickliga disciplinforskare. Den högsta relevansen däremot uppnås i de fall forskningen i fråga är in— itierad av avnämarna Dessa formulerar sällan sina problem så att de faller inom disciplingränserna.
Vad kan forskningsfrnansiärema göra för att befiämja tvärvetenskap i allmänhet och de stora stegens tvärvetenskap i synnerhet? Vårt intryck är att det generellt sett är ett problem att förankra och finansiera projekt som spänner över flera än ett forskningsråds domäner. Finansieringen av tvärvetenskapliga projekt inom forskningsråden har ökat endast obetydligt under 1990-talet och ligger nu på ca 150 Mkr/år. Till tvär- vetenskapliga projekt räknas projekt med deltagande forskare Han två eller flera discipliner där medlen söks gemensamt och resultaten publiceras gemensamt. Rådens huvudsekreterare är vidare eniga i bedömningen att rådens samverkan rörande finansiering av tvärveten- skap är eftersatt. Forskningsrådens samarbetsnämnd är ett viktigt organ när det gäller att se till att inga projektansökningar hamnar "mellan stolama". Samarbetsnämnden kan däremot inte hantera bedömnings- fiågor eller en aktiv initiering av breda tvärvetenskapli ga program
Finansieringen av grundläggande tvärvetenskaplig forskning kan enligt vår uppfattning förbättras inom nuvarande rådsstruktur genom två huvudtyper av samverkansirrsatser mellan FRN och forskningsråden under Utbildningsdepartementet.
1. En speciell beredningsgrupp inrättas för forskarinitierad tvärveten- skap. Den ska bestå av FRNs och rådens ordförande och huvudsekrete- , rare med uppgift att identifiera ur vetenskaplig synpunkt särskilt lovande gränssnitt och för att komma överens om finansiering av rådsgräns— överskridande satsningar. I sina anslagsframställningar redovisar råden ramama för sitt tvärvetenskapli ga engagemang över rådsgränserna FRN redovisar dessutom kostnaderna för beredningsgruppens och de gemen- samma satsningamas administration.
2. För forskning som motiveras av samhällets kunskapsbehov och som oftast innebär stora tvärvetenskapli ga steg, t ex mellan naturveten- skap/teknik å ena sidan och sarnhällsvetenskap/humaniora å andra, bör en aktiv initieringsfunktion finnas som fyller en mäklar- och tolkroll. En fast sådan resurs bildar ett särskilt kompetenscentrum, vars erfarenhet av tvärvetenskaplig initiering sänker transaktionskostrradema för fram- tida tvärvetenskapliga satsningar. FRN har som uppgift att fylla denna roll i det svenska forskningsrådssystemet.
.l-hlilamihleiw; Mål-..uht-Wiumt itt. :"t' Er?-. Hesa-twin" '.'.f'm im %'Emrd'ir' fi:] ciilvltriåle MB"—JM trär-u "L am.... Pur-. - '.'; ”f:"l|_ 'Ö' &ng ; tax! HvMillitåTäi . '::tlåi'rq =:- m...-';."f |' >:..|.';i|,' ..iru'rt & 'Fä'lli'hämlt. '"j'l imtf'mil'fåm'iidurmt. 'xi'h "..r'arlu'.1:|..'g.r,'ti ha l'- l. vi.-"| . . - " rquglumqfdnhjl1liu ' ' ' ' trumma-"mh 'f-lr'm'i .wn'wpmhim .. av — Jin-.:! w "_| Li.-' .:*' .H.- _-u'||'r-'?-.-'|'1n.".'rt'irl: _: ':'?— rit-TH I&den'mi'nbmåimn'r :. "€ trail-fler" rti.- Hu'. nu 1.3 när?-!. tumma atm;n'.' Lt.-.H."; ..... '; när vn. Tamm-z mm ,mm WW' -ml' låtit-m Mii' MHN-"m! It.-1 ? mu'meWHh FHM—th' HL'I' ”"gillmh - '&'f. '"i' '.'..'1 ;" mm mm . '.-':t ' .'.- i...-" än amt-Mir utan! i'm what" ...-;;. WWW. mm Mb,-3:15” m QiWie-IH'H rummet....» att: Jr.-l eriTMi 'WWMMM! manga-spa mwwlmråklfai Furl-"Lr?- ll'ri' '!E' ." Julin-_! HF. "tål? %%wa huru-uti» ruin '.afumma...... . "rum...-Im.
mamma arr:-minn. '.'i'mh .»- d'.. Try—int &äwMWwwm ... .mmanti': Hubm'm'm f'rf'." __ .:11' frFI'anrmrft'rqu 'i ! agilnr; Mm”. |Du var: n Mor-| mamman. trut ..... r'. m;.r'uz 'i'l ' Mmmm mm..-tri | ut”: i SWM" WMWW'W 'r-1:|. RMMLs-gig'm'wfgi 11:13 iw r'- i l » ' 3.1—WWW "gG crm
' "Tr-ni:! niin-Jm. .it. | t" r,_| :..? ...min-mr
; _ . a_k— _____.______.___ __
hmm-ärlig GHT-blir,; Banu & l.. m- krånglar.! .m ut'-m rum..... [& Emma-Mp". im pruni-em Er.-:r- ..1: guru-ute". [::..-ligt"
6. F orskningsstiftelsema
6.1. Bakgrund
Våren 1993 lade regeringen iiam en proposition om att 10 miljarder kronor av de tidigare löntagarfonderna skulle användas för att inrätta tre strategiska forslmingsstittelser. Beslut togs av vårriksdagen 1993 och kommande år inrättades ytterligare sex stilielser med uppgift att stödja forskning inom olika vetenskapsområden, kapitalet hade då nästan för- dubblats. Vi har här valt att beskriva fem av stittelsema, nämligen: Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forsk- ning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, StiRelsen för intemationalisering av högre utbildning och forskning och Riksbankens Jubileumsfond. Vi har avgränsat oss till att beskriva hittills förekom- mande samverkan med övriga forslmingstinansierande organ, som de statliga forskningsråden, myndigheter och sektorsorgan, universitet och högskolor, samt kontakter och samverkan med EU och övriga internatio- nella forskningsorgan
6.2. Stiftelsemas uppdrag, inriktning och omfattning
6.2.1. Stiftelsen för strategisk forskning (Strategiska stiftelsen)
Stiftelsen har enligt sina stadgar "som ändamål att stödja naturveten- skaplig, teknisk och medicinsk forskning av högsta internationella kvalitet och av betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkur- renskraft". Forskningsinsatserna kan avse "såväl grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, områden däremellan". Utmärkande för stiftelsens verksamhet ska bl a vara "koncentration av insatser, gränsöverskridande mellan discipliner, etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt bl a genom etablerandet
av ett internationellt forskarutbytesprogram, befordrande av forskarut- bildning och forskarrekryten'ng, forskamörlighet, forskningscentra och samverkan mellan universitet och högskolor och näringsliv ".
Stiftelsen har som prioriterade huvudområden antagit biovetenskap, informationsteknologi och andra basteknologier av särskilt intresse för det svenska näringslivet. De program som huvudsakligen kommer att stödjas är lokala multidisciplinära forskningsprogram (strategiska forsk- ningscentra), nationella nätverk och lokala forskarskolor kopplade till nationella nätverk
Stiftelsens kapital uppgår till ca 6 miljarder kronor. Omfattningen av den ekonomiska verksamheten har under 1995 uppgått till ca 50 miljo- ner kronor och beräknas under 1996 öka till 100 — 200 miljoner, för att efter ca 4 — 5 år vara uppe i ca 600 miljoner.
6.2.2. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA)
I stadgarna anges att stiftelsen "har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och ska &ämja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges fiamtida konlanenskraft". Vidare anges att "forskningen ska ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en mil- jöanpassad samhällsutveckling". Dessutom ska "möj li ghetema att uppnå industriella tillämpningar tagas till vara". Stiftelsens insatser ska kon- centreras för att ge forskningen internationell slagkraft. Disciplingränser ska överskridas och såväl nationella som internationella nätverk ska etableras. Forskarutbyten, rekrytering och utbildning liksom forskarrör— lighet internationellt och mellan universitet/högskolor, institut och före- tag ska befordras. Samverkan mellan universitetsforskning och näringsli- vet ska främjas.
MISTRA arbetar med att identifiera nya problemområden. Man stöder lösningsinriktade forskningsprogram med långsiktiga mål för viktiga miljöproblem och med syfte att leda till systemförbättn'ngar och bidra till svensk konkmrensfönnåga
MISTRAs stiftelsekapital är 2,5 miljarder kr. Den årliga anslagsut— delningen är nu uppe i ca 150 miljoner kronor. Den årliga utdelningen avses öka under de närmaste åren för att under 1998 ha nått 250 miljoner kronor.
6.2.3. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)
Enligt stadgarna har stiftelsen följande ändamål. "stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forslmingsinstitut", "finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor inom särskilda profilområden" och "fiärnjande av infomrationsteknologi (IT)".
Stiftelsens verksamhet påbörjades under 1995 och byggs nu ut suc- cessivt. Enligt ändamålet under första stadgeparagrafen ska stiftelsen finansiera och stöda utbildning på doktors-, licentiat- och magisternivå. Det gäller särskilt sådan utbildning som sker i samverkan med företag, samt omstrukturering, forskartjänster och tvärteknologiskt inriktade projekt vid industriforslmingsinstitut. Enligt andra paragrafen ska man i samverkan med det regionala näringslivet delfinansiera forskning vid högskolor utan fasta forskningsresurser. En stor uppgift för KK- stiftelsen är att fiämja spridning av IT. Härutöver ska stiftelsen stöda information och kompetens- och telmiköverföring till mindre och medelstora företag. Storleken på stiftelsens anslagsverksarnhet är beräk- nad till ca 450 miljoner per år, varav IT-området omfattar ungefär hälften
6.2.4. Stiftelsen för intemationalisering av högre utbildning och forskning (STINT)
STINTs största fmansiella stöd går till EU-forskning. Man stöder två typer av kostnader dels "fiärnjandeinsatser" (utarbetande av ansökningar, resor m m), dels tilläggsanslag. Projekten samfinansieras så att STINT står för 25 % av kostnaden, svenska programorgan för 25 % och EU för resterande 50 %. Den svenska bedömningen av projekten ligger helt hos programorganen.
STINTs övriga verksamhet består av fyra stipendieprograrn där man finansierar s k "post-docs" under längre (2 — 3 års) utlandsvistelser, STINT visiting professors (utländska gästforskare i Sverige), STINT fellowships (bilaterala forskarutbyten) och STINT scholarships (riktade till forskare från länder i dynamisk utveckling).
STINT har kapital för tio år. EU-stödet är beräknat till högst 650 miljoner.
6.2.5. Riksbankens Jubileumsfond (RJ)
1994 tillfördes RJ en donation på 1,5 miljarder kr fiån de forna lönta- garfonderna till stöd för kulturvetenskaplig forskning. Denna förstärk- ning till den kulturvetenskapliga forskningen syftar till "att stödja pro- jekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner", "att etablera nätverk nationellt och internationellt, bl a genom att skapa forskarutbytesprogram", "att befordra forskarutbildning och forskarrek— ryten'ng" och "att stödja forskarrörlighet internationellt, nationellt och mellan universitet, högskolor och andra verksamheter". Inför statsmak- ternas beslut om donationen till förmån för kulturvetenskapli g forskning beslöt styrelsen att reducera insatsema inom naturvetenskap, teknik och medicin och alltsedan juli 1995 är dessa programomåden nedlagda inom RJ.
Tyngdpunkten i RJs forskningsstöd ligger inom humanistisk och sarnhällsvetenskapli g forskning inom de humanistiska, samhällsvetenska— pliga, juridiska och teologiska fakulteterna. Inför första ansökningsom— gången formulerades två teman; "Kulturvetenskapliga gnmdvalar" och "Samhällsförändringar i tid och rum".
Projektanslag till kulturvetenskaplig forskning utdelades för första gången i december 1994, då 16,7 Mkr av stiftelsemedlens avkastning fördelades. Utdelningen för 1996 beräknas bli ca 33 Mkr för att under 1997 öka till ca 40 Mkr.
6.3. Samverkan 6.3.1 Med forskningsråden
Graden av samverkan med forskningsråden växlar mellan de olika stiftelsema KK-stiftelsen uppger sig inte ha någon samverkan. RJ sarnfinansierar ett fåtal projekt med råden, men har för övrigt ingen formell samverkan. STINT finner forskningsråden mindre villiga till samarbete än exempelvis universiteten I fråga om EU-stödet samverkar dock STINT med de programorgan som är involverade (FRN m fl). Dessutom har man när det gäller "post-doc"-stipendiema ett direkt samarbete med forskningsråden, fiämst NFR, TFR, HSFR, SJFR och delvis MFR.
Strategiska stiftelsen har möten på huvudsekreterarnivå med forsk- ningsråden och har gemensamma arbetsgrupper för stipendie- och "post- doc"-programmen. Dessutom samarbetar man i en arbetsgrupp med
NFR om skogsforskning. MISTRA har en betydande samverkan med forskningsråden, främst NFR, SJFR, FRN, BFR och HSFR, vad gäller fmansiering och igångsättande av enskilda forskningsprogram Man samverkar antingen gemensamt eller uppdelat områdesvis. Dessutom samverkar man beträffande principer för forskningsstöd och ansökningar till "post-doc"-stipendier.
6.3.2. Med sektorsorganen
Även här varierar graden av samverkan RJ har ingen direkt samverkan Hos KK-stiftelsen är NUTEK representerat i berednings grupper. STINT samverkar med NUTEK och SAREC (Sida) i EU-stödet. Man diskuterar om att hitta finansieringskonsortier, t ex Sida, Svenska Institutet och Rådet för arbetslivsforskning.
Hos den Strategiska stiftelsen är NUTEK representerat i varje arbets- grupp och på ledningsnivån. Stiftelsen samverkar även med KFB och inågonmånmedBFR. Nämnas kanocksåatt KVAochIVAärsam- verkanspartner till Strategiska stiftelsen när det gäller att föreslå nya ledamöter i dess styrelse.
MISTRA har forskningssamverkan med NUTEK, BFR, KFB och Naturvårdsverket. Inför kommande forskningsproposition deltar MIS- TRA tillsammans med alla miljöforskningsfinansiärer i Natrn'vårdsver- kets program "Forskning och utveckling för bättre miljö". I sin sarn- verkan med Naturvårdsverket gör MISTRA bedömningen att SNV har hand om "effektsidan", medan MISTRAs satsningar avser "åtgärdssi- dan". Naturvårdsverket yttrar sig över forskningsprogram som ingivits till MISTRA och deltar även i styrelsegrupper. MISTRAs vetenskapliga råd väljs efter förslag från IVA, KVA och KSLA
6.3.3. Med universitet och högskolor
Alla stiftelser har relativt stor samverkan med universitet och högskolor. Strategiska stiftelsen stöder forskning som i huvudsak ska bedrivas vid universitet och högskolor, gärna med koppling till industri och närings- liv. Den stöder också forskning som bedrivs på industriforskningsin— stituten Ett universitet eller en högskola, eller flera gemensamt, är anslagsmottagare och tar det långsiktiga ansvaret för verksamheten och den personal som engageras. För vart och ett av stiftelsens huvudom- råden har en arbetsgrupp inrättats där representanter för universitet och
högskolor ingår. Man har hittills delat ut ett antal planeringsanslag av- sedda att underlätta utarbetandet av fullständiga programförslag. Dessa ska sedan utvärderas av såväl internationella som nationella grupper.
MISTRAs forskningsstöd går i huvudsak till universitet och hög- skolor. En del går även till industriforskningsinstitut. MISTRA stöder stora program rmd en huvudansvarig mottagare.
KK-stiftelsen stöder inom ett av sina huvudområden, forskning vid mindre och medelstora högskolor utan egna forskningsresurser, s k profilforskning vid högskolorna i samverkan med industri och företag i regionen Ett antal planeringsanslag är utdelade.
STlNT samverkar i hög grad med universitet och högskolor i verk- samheten med stipendieprograrn för gästforskare, forskarutbyte och forskarstipendier till yngre akademiker från länder i dynamisk utveck- ling. Utlysning, sakktmniggranskning och urval görs av universiteten efter STINTs övergripande inventering och bedömning av utbildnings- ornråden och länder.
RJ samverkar med universitet och högskolar genom att ge huvud- delen av sitt stöd till forskningsprojekt vid desamma. En mindre del av forskningsstödet går även till Industriens Utredningsinstitut.
6.3.4. Med EU-forskning och annan internationell forskning
Endast STINT har en direkt koppling till EU-forskningen genom sitt huvudprograrn med stöd till EU-forskning. Ovriga stiftelser har ingen samverkan, men uppger sig uppmana sina kontakter till att söka EU- medel och att man bygger upp kompetens för kommande samverkan
Kontakter med övrig internationell forskning förekommer i ganska liten grad inom stiftelserna MISTRA har en del kontakter med andra utländska forskningsstiftelser och ser till att uppmana deltagarna i forsk- ningsprograrnrnen att ha goda internationella kontakter. STlNTs intema— tionella samarbete begränsar sig ännu till att man har besökt en hel del länder i Sydostasien, Malaysia m fl. RJ har kontakter med "Kollegium Budapest", där RJ är en av finansiärema. Man har även kontakter med "Alexander von Humboldt Stiftung" i Berlin och har sedan 1989 be- kostat irrtemationellt utbyte med utländska forskare. RJs direktör är dessutom svensk representant i "Haag-klubben". -
6.3.5. Stiftelsemas samverkan med varandra
Samarbetet mellan stiftelsema uppges vara mest på "arbetsfördelnings— planet". Man träffas dock regelbundet för diskussioner och sägs efter- sträva en enhetlig bedömning i fördelningsfiågor.
6.4. Sammanfattning
Efter att ha sammanställt de uppgifter som lämnats om samverkan mellan de nya forskningsstiftelsema och övriga forskningsfinansierande organ kan vi konstatera att samverkan förekommer, men att den varierar en hel del mellan de olika stiftelsema Den varierar i omfattning, i val av områden och samarbetspartner. Anledningen kan vara skillnader i stiftelsemas uppdrag, men också skillnader i verksamhetstid KK-stiftel- sen har exempelvis endast varit igång tmder 1995, medan andra stiftelser har arbetat under längre tid
De flesta stiftelsema har 1 sin uppdragsbeskrivning inskrivet att de ska arbeta i nära kontakt med industri och näringsliv. Detta måste innebära att deras insatser ska ha den viktigaste kontakten mot industri- forskningsorgan, tekniska högskolor och sektorsorgan rrred industriell/- teknisk inriktning. Som exempel finns NUTEK med som sarnverkan- spartner hos alla utom en av stiftelsema. Flera av stiftelsema har i sitt uppdrag att verka tillsammans med universitet och högskolor. En stiftel- se, STINT, ler i uppdrag att ge sitt huvudsakliga stöd till EU-forsk— rringsprojekt. Flera av stiRelsema arbetar med stipendiestöd och forska- rutbyten för nationell och internationell samverkan Detta innebär ett tätt samarbete med universitets- och högskoleinstitutioner. På samma sätt fungerar de stiftelser som stöder riktad forskning inom kulturvetenskap, RJ, och miljöstrategi, MISTRA.
Att samarbetet med forskningsråden är så varierande, i vissa fall tämligen rikt ochi andra fall minimalt, kan bero på vad som tidigare anförts, men också på skillnader i forskrringstraditioner och vilka tidiga- re etablerade personkontakter som finns.
Stiftelsemas tämligen sparsamma samverkan med internationell forskning skulle troligen kunna öka genom samverkan med exempelvis forskningsråden, som har en lång tradition 1 kontakter med, och 1 många fall svenskt ansvar för, utländska forskningsråd och program
'In mg.-a.m. :..-- -'l|l'r't||. ."'.
W. - r...... ”...... m..... L ""E" '"'1 ' ' " wu IHE-n' "t'-;I .'""' " .'""i=".-.-|'|."'":"' |' " _"..HF- I'I'I'F' "'t-"tå.! ”Hf.-FE "'1”T|rr'-="-:'|" -'|-|h-:-"IL1L'[' u.. ' ':'5 lmhijn'auH -.-=..||.|.-._'-. ut.”.WWa
||:'.=1.u_l- i. " .r: 'I" Maritim': hfl!- 'l'll"-. "H-
.Mamm . - uar-|-
"|||:er mmmwm Whm.wrrwan.mmwm mm. mwwnfr'mr mur.-11
(Hmm- sl. pl.;dr l . '|'-u- ra'-ihåm'gdlllm
#MMWWHEMMMQ MMWWWWMWWLMWW
ämm nmwimxå'ilmdiwmhmm mmhumbrurmaduw Mmmm wmmwm
mr: mmm unit- um mum uJIl-r anim
| i;" in! ::.—nun
|| |. 'ul'lll'l lrj'lg'
er
'| . tantbl; !
7. Sammanfattande synpunkter och förslag
I Sverige finansieras statlig FoU över samtliga departement. Utbild- ningsdepartementet har huvudansvar bl a för grundvetenskaplig forsk- ning och forskarutbildning. F örsvarsdepartementet disponerar stora anslag, framför allt för forskning och utveckling av ldigsmateriel samt andra totalförsvarsändamål. Näringsdepartementet är den största finans- iären av civil sektorsforskning. NUTEK är den. största myndigheten och den tyngsta finansiären av sektorsforskning. Aven flera andra departe- ment som Arbetsmarknads—, Jordbruks— och Kommunikationsdeparte— menten har betydande F oU-medel. Det är vårt intryck, att departementen inte har resurser eller politisk möjlighet att på djupet samverka inom forslmingsf'inansieringen Det är relativt sällan som ett departement finansierar organ eller verksamhet inom ett annat departementsområde. Istället har vi i Sverige ett pluralistiskt system med många sektorsorgan Den markanta sektoriseringen mellan departementen försvårar såvitt vi kan bedöma arbetet med att fortlöpande ha en integrerad forskningssam- verkan i det totala systemet.
Som visats i de föregående kapitlen finns under de olika departemen- ten, på utförandenivån, en rad forskningsfinansiärer- Mellan dessa före- korrrrner en omfattande samverkan, vilket kan sägas vara en följd av, men också en förtjänst med, den svenska pluralistiska modellen En omfattande samverkan är nödvändig i ett system som bygger på för- hållandevis många snrå och autonoma myndigheter. Många hävdar också värdet av en viss grad av pluralisering som stöd för "forslmingens frihet". Ett avslag på en forskningsansökan hos en finansiär medför inte nödvändigtvis att alla chanser är förbrukade. Det finns möjlighet att fmna utrymme för skilda skolbildningar och bedömningar ur olika perspektiv. Det grundläggande problemet är sålunda å ena sidan balan- sen mellan den pluralitet som ger många autonoma bedömningar och å andra sidan behovet av viss överblick och samsyn Sverige är trots allt ett litet land med begränsade forskningsresurser, både personellt och fmansiellt.
Ett system med ett fåtal stora FoU-finansierande myndigheter leder ofta till minskad yttre samverkan, vilket kan leda till att perspektiven begränsas och att nya forskningsidéer får svårare att vinna acceptans.
Givetvis finns en risk för vissa överläpp mellan finansiärer inom vår svenska modell, men detta förefaller hanteras väl inom ramen för det omfattande samarbete som förekommer. Här förekommer såväl bilateralt samarbete mellan två finansiärer som samverkan i större konstellationer. Vårt intryck är att det förekommer ett omfattande samarbete mellan forskrringsfinansiärema men också, Barnför allt för sektorsorganens del, med näringslivet. En del av formerna för detta har vi krmnat ge en bild av, även om vi sannolikt inte har fått med allt.
Det är i detta sammanhang angeläget att fiamhålla svårighetema att överhuvudtaget fa överblick över såväl finansieringsvägama som sam- verkansformema Det finns ingen instans som besitter samlad kunskap om detta fält. De översikter och analyser som görs förefaller vara av ad hoc-karaktär, t ex i anslutning till utredningar eller utvärderingar av program eller myndigheter. V1 finner det därför angeläget att föreslå att någon instans inom det statliga forskrrirrgsfinansieringssystemet får i uppdrag att regelmässigt och på ett kvalificerat sätt följa och analysera utvecklingen inom den statliga FoU-finansieringen. Sådana fakta vore mycket värdefirlla att ha tillgång till, inte minst inför utarbetandet av de forskningspolitiskapropositionemaFRNskulle med sin samordningsroll i FoU-systerrret kunna vara en sådan instans, eventuellt i anslutning till ett utökat program rörande "Forskning om Forskning".
När det gäller samverkan rörande forskningsrådens finansiering av tvärvetenskaplig forskning har vi funnit att den fiamför allt förekonrrner inom forskningsrådens fakultetsgränser. Tvärvetenskapli ga projekt kan av olika skäl ha kan ha svårigheter att klara konkunensen med strikt disciplinavgränsade projekt. Det förekommer relativt begränsad sam- verkan över rådsgränsema kring detta liksom mellan forskningsråden; inom sektorsorganens områden arbetar man ofta med avnämarintierade program, som vanligen fordrar tvärvetenskapli ga ansatser. För att stärka och utveckla grundläggande tvärvetenskaplig forskning över forsknings- rådens gränsområden föreslår vi att forskningsråden tillsammans avsätter resurser för aktiv initiering och att FRN tillhandahåller sekretariatsresur— ser för detta. Utöver detta fortsätter FRN i sin roll som initierare av övergripande tvärvetenskapli ga satsningar på samhällsrelevanta problem.
Ett annat problem att beakta när det gäller att stärka den tvärveten- skapliga forskningen ligger i vårt system med stor andel universitets- forskning. Universitetens fakultetsindelning och strikt ärnnesinriktade institutioner, med få undantag som Tema-institutionen vid Linköpings universitet, gör det svårt att bedriva forskning som tar upp breda fakul- tets- och disciplinöverskridande problem Här fordras särskilda ansträng- ningar för att överbrygga dessa svårigheter. FRN kan här lämna viktiga bidrag genom att i samverkan rrred något eller några universitet skapa
incitament för att få universiteten att inom mriversitetsorganisationen cli- rekt under rektorsämbetena, inrätta särskilda "institut" inom vilka for- skare fi'ån flera discipliner samverkar över längre tidsperioder.
EU-forskrringen har drivit fiam en omfattande samverkan mellan en rad forskningsfinansiärer i nationella lednings- och referensgrupper- Detta system har etablerats påfallande snabbt och tycks, såvitt vi kan bedörrra, firngera väl. I vad mån nuvarande organisation behöver ut- vecklas ytterligare är f 11 föremål för en särskild utredning. Utöver EU- forskning behöver man emellertid överväga om det finns behov av att frnna former för att överblicka över den övriga internationella forsk- ningssamverkan som förekommer mellan olika aktörer i det svenska FoU-systemet och omvärlden EU-forskrringsprogrammen är visserligen ett viktigt sarnarbetsforum, men härutöver förekommer samverkan med en rad andra internationella organisationer, universitet och forsknings- program Aven när det gäller detta är emellertid vår kunskap fragmenta- risk; att det förekorrrrner betydande samverkan har dock fiamgått av de kontakter vi haft med de svenska forskningsflnansiärema- Detta kunde ha klarlagts tydligt, om någon instans haft ansvar för att skaffa sig överblick över samarbetsformer på olika områden i det totala FoU- systemet.
|'-.|r|.'.'.| .Wewmm: Mm.-raw Windwm 'Em 'llnr
...a... man |
w...... m.mmimwmm_wmam www.mwrr i'm-emati WWW'W#$ "ML' 'irifj'mqil'prlmg salmen
.1-'.|l..--.-.5.I;t|'|||=' r|:||'-|"i..|=:'|:l'|.|arlm|r.-:.-u- -n.|..|-.|| mmm...! nu..." _1 rpm.—wlf': .."-rnr'Jv -. |||.'-..|' '.'_ Milk-| ullig .....- fr:-m mud-' '.-. |||—||. .r'-l|-"|'-|:|r'-'|r.'.'|cr'.r|. || , rätat-:nnuphgåmlwnglu vin.." *|- . :""r-_..||l'n1|'|m'|.|.1 inr.-l..: '.'|'.".'.'|.'|.r:[:t||:'l|l|:r|a finn-dttutrnufr - ""I-'- .. .H. -'u_ .. ll- U' '.;- ' |." |!" rilthrl-Jrl'nburbamimla Jul.-|E | _'.'..|.:..—.:.|' ...-||.'.||r|I| |-'...:: MIEIEF-HLM ”ltt-:ir. T"-'|' l'i'i'"*.-'l1l-|H' '-I".- ..1|..-.-,-.|||r-|||._|rr||.- 'mh'q'lr rikt...-ruvar.: 'n'-WP |||"?! ' -|-u|r-1'|h.-'-'1'.-"u..l-.'_.|£sr.'5.'k:||. ni?-Måhmwmmirukhmtxä |.|..| "."".i '_'|.-'..-" .'| '|.""||'.| -.'I.' [rr-Isar: mm nnlrpnimdw arm.-r :...-+.. 1 utr-' ' '||'.- |||-nm.; cduhuirhgmndfltgpw rawr-"Hurme! -".|-' m' 'n' itu-simm.- nhåm. |::- nc-aur-l'rkr-nl'lbrr' || -'-.'.:l|l.'l|.'!l".'|'.__ wu: --.'!.|L'....'||:1|| . s..:t . wår-tri.— hr:.mgudmti'lät: MIAMI-Pr .eu-l.:wiuf '-"-*|:|'- m: :br' halm. L|'t_._.'. '..'r detta |'.||1..'.|i'.*|:r :'l' ,-... '| | |' .'_"-' u' Megami-nn'wnå; ugnarna. |lrln"'l'I'-l|.1'- t'. : Jamin-.::... . Ett-r'nrlrwl'rlfnm' ni:-J.,lé-rf' '|'-*."-|':|1|-r.J-' Miqltmhr'ugmliwlwånayn'm .'|. |.'-:' -.|-. .ursir'! -||- '| ..r-|i|-'-|- I Mang tärna-eran.; raketer-imh- .-.. .'||:1I -|':-. m.m-ihm |.slir|n|1n.n|rrl5.wu:|ufa'vrtt1|.'5£ ...nu-'.!; är...»... llllF'rtl":llH.'|'. [jär :ir-|” IVH. rn 'x-Irl'va 1- ::.-Jun." _-, r:. ll: ||| blundar.-|E -|". ! maja:-.jim'nueridJnL' ";-?...1? ..är. |.--—_' J..-...T'lulLL. nur-mv- ' Matadi-naima dewnhdMlMi-amkl'mriktj hung Enl.-mm. i 'llllrtrtrll'alamäMH-"I' r"'_ ll '.!irt'l'rl .l:1'.t:. -|' '_':qu
Referenser
Forskningspolitik. Betänkande avgivet av Forslmingsrådsutredningen (SOU 1977:52) Forskningsråd Betänkande avgivet av Forslmingsrådsmredningen (SOU 1975:26) Forskningsstatistik. Statliga anslag till forskning och utveckling bud- getåret 1994/95. SCB 1995 Nydén, Michael, Pågående forskning rörande sektorsforskningen och högskolan (1995) Regeringens budgetproposition 1994/95:1Q0 med bilagor samt komplet— teringspropositionen 1994/95:150 Richardsson, Gunnar, Den forskningspolitiska paradoxen (1989) Riksdagen, regeringen och forskningen Några drag i svensk forsknings- politik under två decennier (SOU 1995:121)
' , ...”,.” —.
' uid—1531...
||. _|. ' .
.. . Li:-'.... -.l. __.l.
- -"" -::'----r'--:-'-'-: ' -' ' '..-|.|- grå-|. _|.=||-.l|'-.'|-
| | '.. ':. _| "IT '1_ I'F' _. .: ,__.1'-,;..-.l|.-".___-_'
|| .:- "||| r'H "'|'-'.: .; . =-i.|'|_| H.PCZF'T'l-I'I'H'l-i
I I _ I _. ..fr- .I I II
APPENDIX l
Statliga anslag till
FoU: anslagsstruktur och samverkansmönster mellan myndigheter
1 Inledning
I det följande görs ett försök att ge en bild av de olika departernentens anslag till FoU budgetåret 1994/95 och vilka myndigheter eller motsva- rande som förfogar över statliga FoU-medel för intern och/eller extern användning. Dessutom beskrivs hur ett antal av dessa myndigheter eller motsvarande samverkar för att uppnå uppställda mål eller i övrigt full- göra sina uppgilter. Vår utredning har liamför allt uppehållit sig vid de myndigheter som disponerar de största FoU-medlen Utbildningsdeparte- mentet och dess olika FoU-myndigheter har därför ägnats det största utrymmet. I övrigt har vi valt att exemplifiera forslmingstinansiering och samverkan utifrån den anslagsmässi gt största sektorsmyndigheten under varje departement.
2 Forskningsfinansiering och samverkan
Justitiedepartementets totala anslag till FoU-verksamhet vid sina under- liggande myndigheter uppgick 1994/95 till 38 Mkr. Endast en mindre del härav fördelades som externa sektorsmedel. Budgetåret 1994/95 anslogs sålunda 7,6 Mkr genom Rikspolisstyrelsen (RPS), som är en av myndigheterna inom Polisväsendet. Till Polisväsendet hör även Po- lishögskolan, som verkar som en avgränsad resultatenhet under RPS. Forskningsverksamheten vid Polishögskolan tillförs medel från centrala medel under anslaget B 5 Lokala polisorganisationen. Polishögskolan bedriver även uppdragsverksamhet som har anknytning till den reguljära utbildningen vid Polishögskolan. Verksamheten anordnas mot särskild ersättning från uppdragsgivaren så att full kostnadstäckning uppnås. Under J ustitiedepartementet ligger även Brottsförebyg gande rådet, BRÅ, som har basanslag för att själv bedriva forskning. BRÅ hade tidigare även sektorsmedel om ca 800 tkr.
Utrikesdepartementets totala FoU-anslag för 1994/95 uppgick till 913 IVIIQ'. Av dessa kan ca 490 Mkr betecknas som anslag till extem FoU utanför de myndigheter eller institut som ligger under UD. I den struktur som upphörde vid utgången av 1994/95 var det fyra myn- digheter som svarade för biståndet och även anslog medel till FoU: SIDA, BITS, SAREC och Swedecorp. Dessa har från och med budgetåret 1995/96 sammanslagits till en ny myndighet med namnet Sida Utöver Sida finansierar UD ett par mindre enheter med forsk— ningsuppgiiter, nämligen det internationella hedsforslmingsinstitutet SIPRI och Utrikespolitiska institutet. Något forskningssamarbete i
meningen samfinansiering med övriga svenska statliga forskningsfinan- siärer förekommer knappast. SAREC medverkar i forslmingsrådens samarbetsnämnd och svarar på remisser om dyr utrustning. Policy- samverkan med forskningsråden och arbetsfördelning mellan råden och SAREC har förekommit i viss mån. SAREC intog attityden att utvecklingsforskning är hela rådssystemets ansvar och inte enbart en uppgift för biståndssystemet. Råden har å sin sida ansett att biståndet har haft stora resurser att finansiera de studier och den forskning som det behöver. Däremot används naturligtvis svenska universitet i ganska stor utsträclming av Sida för att genomföra forskningsstödjande insatser inklusive att bedriva forskningssarnarbete med institutioner och forskar- grupper i de fattiga länderna, fiamförallt i Afrika. Vidare stödjer Sida, tidigare SAREC, forskning om utvecklingsproblem vid svenska univer- sitet.
Budgetåret 1994/95 stödde SAREC forskningsverksamhet och forsk- ningssamarbete vid svenska universitet med 151 Mkr. Av dessa medel avsåg 40 Mkr u—landsforskning utan direkt biståndssarnarbete. Tidigare SIDA stödde svensk och internationell forskning med ca 32 Mkr, varav högst 25 % gick till svenska institutioner.
2.3. Försvarsdepartementet
Det totala FoU-anslaget under Försvarsdepartementets huvudtitel bud- getåret 1994/95 uppgick till 3 567 Mkr, vilket är ca 9 % av det totala försvarsanslaget. Den största forskningsbeställaren är Försvarsmakten, vars FoU-budget 1994/95 uppgick till 3 291 Mkr. Av dess anslag an- vändes ca 850 Mkr till s k "icke-objektbunden" forskning och resten till övrig försvarsutveckling.
Den 1 juli 1994 förändrades strukturen för anslagstilldelning för myndigheterna inom Försvarsdepartementets område. Ett system med utvidgad uppdragsstyming infördes och Försvarsmakten och Överstyrel- sen för civil beredskap, OCB, gavs större ansvar att styra FoU. Huvud- delen av FoU-anslaget ligger numera på Försvarsmakten, som ger upp- drag till Försvarets materielverk, FMV, FOA och Flygtekniska försök- sarrstalten, FFA FoU—medel för extem utdelning tilldelas även direkt under Försvarsdepartementet till ÖCB, Styrelsen för psykologiskt för- svar, SPF, sarnt FOA
Till bilden hör vidare att ÖCB och Statens Räddningsverk, SRV, lägger ut vissa forskningsuppdrag på FOA. SRV erhåller dock inget
riktat anslag för FoU, utan dess storlek avgörs av myndigheten själv. Huvuddelen av FOAs forslmingsanslag används för forskning inom myndigheten Aven SPF avsätter på samma sätt vissa medel för intern FoU. Flygtekniska försöksanstalten är en renodlad forsknings- och ut- vecklingsmyndighet, som får medel via FMV.
IDA
FOA är en uppdragsmyndighet som är avgiftsiinansierad till 80 % med totalförsvarsmyndigheterna (Försvarsmakten, FMV, SRV, ÖCB) som &ämsta avnämare. Regeringsanslag hån Försvarsdepartementet och UD erhålls för bl a områdena Försvars- och säkerhetspolitik och Skydd mot kemiska stridsmedel.
1994/95 uppgick FOAs FoU-anslag Över statsbudgeten till 121,5 miljoner, inklusive medel fiån Försvarsdepartementet och UD. Härutöver har FOA en uppdragsfinansiering på totalt 493 miljoner. En mindre del av FOAs forskning rör civil beredskap, medel från forskningsråd etc.
Forskningen genomförs till största delen på FOA av egna anställda forskare. En mindre del av forskningen utförs externt, främst vid univer- sitet och högskolor.
FOA samverkar med försvarsindustrien, främst med Ericsson Micro Wave (ca 20 milj för 94/95) angående lågii'ekvent sparringsradar. Sarn- verkan förekommer även med myndigheterna inom försvarsområdet: Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Räddningsverket, Överstyrel- sen för civil beredskap, samt med UD. FOA får även civila beställning- ar, t ex från Naturvårdsverket och Polisstyrelsen.
Intemctionell samverkan
FOA avsätter ca 3 milj kr för internationell forskningssamverkan utanför EUs forskningsprogram, varav ca 1,5 milj för samverkan med Frankrike. Generellt sett uppger FOA att man har en något växande internationell samverkan, har samarbetsavtal med utlandet och träffar forskargrupper i väst för utbyte av forskningsrön. Planer finns på att starta direkt forsk- ningssamarbete. Säkerhetspolitiken har tidigare lagt hinder i vägen för internationellt samarbete, men nu har klimatet börjat bli Öppnare. Ett
integrerat samarbete är på gång. Av övrig intemationell samverkan kan nämnas att FOA har ett gemensarrrt projekt med Norge, ett tekniskt samarbetsavtal med USA, och deltar i Geneve-förhandlingar om kemis— ka stridsmedel genom UD.
E U—forskningen
Ungefär 25 ansökningar inlämnades inom EUs fjärde ramprogram, vilket motsvarar ett åtagande för FOA om 3 — 4 milj per år.
2.4. Socialdepartementet
Från Socialdepartementet utgår betydande medel till extem finansiering av FoU via Socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, och andra myn- digheter som t ex Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens institu- tionsstyrelse (SIS) m t]. Dessutom fmanseras flera institut, centrum- bildningar och laboratorier. Den totala FoU-satsningen inom departe- mentets område under budgetåret 1994/95 var 210 Mkr. För att närmare belysa samverkansmönster inom området har vi försökt ge en bild av SFRs inriktning och arbetsformer.
Socialvetemkapliga forskningsrådet
Socialvetenskapli ga forskningsrådet påbörjade sin verksamhet den 1 juli 1990 och efterträdde då den förutvarande Delegationen för social forsk- ning. Dess uppgift är att iiämja och stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folk- hälsovetenskap samt att informera om kunskapsläge och aktuell forsk- mng.
Forskningsstöd
Rådets uppgifter fullgörs inom ramen för en verksamhetsgren, forsk- ningsstöd (inklusive information om forskningsresultat). Den totala kostnaden för verksamheten uppgick 1994/95 till 96 973 tkr, (1993/94 till 90 232 tkr.)
Forskningsstödet fördelar sig enligt följande: Allmän socialpolitik och socialförsäkring, socialtjänst, barn och familj, handikapp, folkhälsa samt hälso- och sjukvård, äldre, internationell migration och etniska relationer samt missbruk. För de tre områdena handikapp, äldre, och in- ternationell nrigration och etniska relationer har rådet ålagts ett samord- ningsmsvar.
SFR arbetar med två olika former av FoU-projekt, projektbidrag för egentligt projektarbete och långsiktigt pmgnmstöd
Övriga anslag fiån rådet gäller bl a:
* Upprättande av nätverk av forskare inom ett visst forskningsområde. * Utgivning av tidsknfter inom det socialvetenskapliga området. * Utländska gästforskares vistelse vid svenska universitet och hög- skolor.
SFR samverkar i policyfrågor m m med bl a HSFR, MFR, FRN och F olkhälsoinstitutet.
Intemctionellt sanabete
I det samarbete som bedrivs inom ramen för den sarnhällsvetenskapliga delen av det 5 k European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research, COST, deltar forskare som utsetts på förslag av SFR i samarbete inom delprogrammen AZ Migration, A5 Ageing and technology and A6 Drug abuse.
SFR deltar i den svenska ledningsgruppen för delprogrammet TSER under EUs fjärde ramprogram. Rådet har bedömt det vara viktigt att kunna bidra till att svensk socialvetenskaplig forskning kan medverka i europeiska konsortier som får stöd inom fjärde ramprogrammet.
När det gäller det nationella forskningssarnarbetet rörande EU-forsk— ningen kan nämnas att SFR är en av huvudmännen för forskningsrådens kontor i Bryssel.
2.5. Kommunikationsdepartementet
Kommurrikationsdepartementets bidrag till finansiering av FoU inom den egna sektorn uppgick budgetåret 1994/95 till drygt 500 Mkr. Kom- mmrikationsforslmingsberedningen, KFB, som är departementets över- gripande sektorsorgan hade via huvudanslag och ett antal specialdestine— rade anslag drygt 115 Mkr till sitt förfogande för extemt FoU-stöd. Vägverket tilldelades fiån och med den 1 september 1994 en ny roll som sektorsfinansiär av FoU och har hösten 1995 redovisat en ”Plan för Forskning och Utveckling 1996 — 98" som omfattar föreslagna insatser för totalt 250 Mkr/år. Budgetåret 1995/96 anslår Vägverket totalt 148 Mkr till extemt F oU—stöd fördelat på följande kategorier:
Universitet och högskolor 23 Mkr Industriforskningsinstitut 10 Mkr VTI och SGI 44 Mkr Privata icke vinstgivande institutioner 1 Mkr Svenska företag 70 Mkr
Härutöver anslår __Vägverket 127 Mkr till olika former av utveck- lingsverksarnhet. Aven Banverket har nyligen utarbetat en FoU-plan som innefattar anslag till extern FoU. Vidare ger Kommunikations- departementet anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, Statens Väg- och Trafikinstitut; VTI, och Statens geotekniska institut, SGI. Dessa institut är i första hand forskningsm- förande, ofta med ett betydande inslag av uppdragsfmansiering, bl a från andra myndigheter under Kommunikationsdepartementets område.
Vi har i vår utredning valt att ge en närmare belysning av KFBs uppdrag och arbetssätt. KFB är ett renodlat sektorsorgan med tydliga verksamhetsmål.
Kommmrikatiomforslmingsberedningen
KFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna övergri- pande kommunikationspolitisld motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Beredningen ska också svara för inforrmtion och dokumentation inom forskrringsområdet. De övergripande målen för
beredningen är att hjälpa till att bygga upp en för kommunikationssek- tom gemensam krmskapsbas och säkerställa tillgången till väl funge- rande forskningsmiljöer och kompetenta forskare. Kommunikations— forskningsberedningen utarbetar på regeringens uppdrag ett långsiktigt forskningsprogram r form av en inriktningsplan
Den senaste forskningspolitiska propositionen innehåller också för— hållningsorder om hur KFB och andra aktörer på det statliga kommuni— kationsforskningsområdet bör arbeta som beställare och utförare av FoU-insatser. KFBs uppdrag är att samordna sitt stöd med en lång rad av andra forskningsbeställare. KFBs viktigaste samarbetspartner inom kommurrikationssektom är Vägverket och Banverket. Gentemot dem går gränsen ansvarsmässigt vad gäller sarnhällsmotiverad väg— och järnvägs- forskrring mellan grundläggande, långsiktig kurrskapsuppbyggnad, som KFB har ansvaret för och tillämpad forskning som är Vägverkets och Banverkets ansvarsområde.
Mellan kommunikationsornrådet och andra samhällsområden frnns stora behov av sektorsövergripande FoU—satsningar. Gränsytan mellan KFB och NUTEK kan defrnieras som den mellan industripolitiskt och kommunikationspolitiskt motiverad FUD-verksamhet, men många gång- er är satsningarna av gemensamt intresse.
Det starka inbördes beroendet mellan bebyggelsens och transportsys- temets utformning och lokalisering ger BFR och KFB ett gemensamt forskningsfält att bearbeta Inom detta fält förekommer även samverkan med FRN. Detta samverkansfält har också utökats till följd av att KFBs ansvar nu även innefattar samhällsmotiverad forskning på telematik— och postområdena
De utgångspunkter som gäller för samarbetet på miljöforskningsom- rådet mellan Naturvårdsverket och KFB är att verkets uppgift är att ange principer och gränsvärden m ni, som ska vara riktningsgivande för den milj öinriktade forskningen inom kommunikationssektorn Huvudmoment i KFBs verksamhet kan sägas vara att överblicka — inventera, etablera — initiera, driva program och projekt, investera, intemationalisera, följa upp, utvärdera, dokumentera, informera, och implementera Dessa moment kan sägas utgöra KFBs interna pres- tationer.
Samverkan interrzdionellt
Berednirrgens insatser ska leda till att den svenska kommunikations- forskningens internationella anknytning förbättras, bl a genom ökat intemationth forskarutbyte, ökad spridning av svenska forskningsresul— tat utomlands, samt bättre information om utländsk forskning i Sverige. Den forskning som beredningen finansierar bör resultera i ett ökat antal artiklar i internationella tidskrifter.
KFB har tagit ham ett program för hur en ökad intemationalisering av kommurrikationsforskningen ska åstadkommas. Programmet syftar till en ökad samverkan med internationellt fiamstående forskare och ledande forskningsmiljöer. Målet är att därigenom snabbare och effektivare öka den nationella krmskapen och kompetensen inom KFBs ansvarsområden. Budgeten för EU-programmet Transport är 240 MECU. Totala antalet ansökningar uppgick till 333. Projektens totala kostnad uppgick till 822 MECU. Antalet ansökningar med svenska partner i konsortiet var 82. Antalet partner var 117. Dessa projekt hade en total kostnad på 31 MECU, motsvarande 3,8 %. Totalt godkändes 110 projekt (33 %). Av de 82 projekten med svenska partner godkändes 34, motsvarande 41 procent. Av de totalt 2 431 sökanden får 1 005 fi- nansiering (41 procent).
2.6. Finansdepartementet
Finansdepartementets totala anslag till FoU under 1994/95 uppgick till 92 Mkr. Myndigheterna under departementet är fiämst utförare av FoU och inte sektorsfinansiärer av extem forskning. Konjunktminstitutet, KI, är sålunda ett utrednings- och forskningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill. KI har samarbete med i första hand Statistiska centralbyrån, SCB, och deltar efter EU—inträdet i det till EUROSTAT rådgivande organet CEIES. De övriga myndigheterna under Finansdepartementet, Riksrevisonsverket, RRV, SCB, Statskontoret rn fl, disponerar således inte några sektors- forskningsmedel i bokstavlig mening.
Konjunlmnimtitutet
Konjunkturinstitutet är ett utrednings och— forskningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, att utarbeta pro- gnoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning härtill. Forsk- ningsverksamheten inriktas på att utveckla analysredskap/—modeller, avsedda dels för våra egna och andras konjmrkturprognoser, dels för arbete med mer långsiktiga scemrier och analyser, bl a i långtidsut— redningama: Delvis bedrivs denna forskning och metodutveckling i samarbete med Ekonomiska rådet, vars sekretariat är förlagt till institu- tet
Konjunkturinstitutets modeller används av Finansdepartementet, statliga utredningar, organisationer och banker.
2.7. Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet disponerar, som tidigare nämnts, knappt hälften av de totala FoU-medlen eller drygt 8,8 miljarder kr. Av de totala FoU-resursema som fördelas på alla departement är Utbildnings- departementet med dessa siffror det klart största FoU-finansierande departementet. Av departementets totala medel på 38 000 Mkr utgör FoU-resursema 23 procent.
Fördelningen av medel i budgetpropopositionen 1994/ 95 ger följ ande översiktliga bild inom Utbildningsdepartementets område:
A) Skolväsendet ( 1 % B) Folkbildning 0 % C) Universitet och högskolor ca 72 % D) Nationella och internationella
forskningsresurser ca 27 % E) Studiestöd 0 % F) Övriga ändamål ( 1 %
Redovisningen ovan visar att de klart dominerande delarna är C) universitet och högskolor med knappt 72 % och D) nationella och
internationella forskningsresurser med drygt 27 %. Inom den sistnärrrnda gruppen återfinns FRN och råden.
Genomgående för alla myndigheter under denna huvudtitel är att det finns ett omfattande samarbete såväl med EU som med andra internatio- nella aktörer inom respektive myndighets ansvarsområde. När det gäller EU är flertalet myndigheter under detta departement huvudan-svariga myndigheter för antingen forskningsprogram eller utbildningsprogam (Källa: EU/FoU-rådet). Det svenska EU/FoU-samarbetets fortsatta orga- nisation och fiamtida inriktning är för närvarande föremål för en sär— skild inredning.
När det gäller gruppen A) skolväsendet är det skolverket som är huvudansvarig för området. Under Skolverkets anslag anvisades 26 Mkr för forskning inom skolväsendet.
A nslg till högskolm 1994/95
Under anslaget C) Universitet och högskolor anvisades 1994/95 totalt knappt 6 300 Mkr för forskning och forskarutbildning (Källa: SCB). En fördelning per högskola enligt budgetpropositionen ger följande nedbrutna sitiior i hela Mkr. Det bör också noteras att summeringen ger en något höge totalsiflia än den som nämns i inledningen, men detta beror sannolikt på att SCB redovisar utfall och propositionen fördelade medel. Någa av anslagen nedan innehåller också ej sänedovisade ersättningar till landsting och kommuner för klinisk forskning.
Enligt budgetpropositionen 1994/95 där anslagen för 1995/96 före- slås, redovisas också de erhållna anslagen för 1994/95 enligt nedan (siffor 1 Mkr).
1. Uppsala 895 2. Lund 918 3. Göteborg 697 4. Stockholm 713 5. Umeå 496 6. Linköping 284 7. Karolinska institutet 488 8. KTH 486 9. CTH 345 10. Luleå 165 11. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 152 12. Vissa ersättningar för klinisk utbildning
och forskning 1 487
Redovisningen ger en storleksuppfattning och ska inte övertolkas.
Anslag till ndionella och intemctionellaforskningsreswser (råd m fl 1994/95)
Anslaget D) Nationella och internationella forskningsresurser innehåller 21 anslag med ett större antal s k anslagsposter under dessa Av de 21 anslagen disponeras 11 direkt av forskningsrådsorganisationen.
Nedan redovisas de anslag som anvisas huvudsakligen för ändamålet forskning under respektive råds egra anslag (Mkr):
1. FRN 88 2. HSFR 213 3. MFR 379 4. NFR 583 5. TFR 268 6. RS 43
(Rymdstyrelsen disponerar även medel under Näringsdeparternentet)
Därutöver disponeras anslag av fler myndigheter för blandade ändamål
enligt följande (Mkr):
7. Rådet för forskning om universitet och högskolor 8 8. Ktmgliga Biblioteket 147 9. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 8 10. Arkivet för ljud och bild 21 11. Institutet för rymdfysik 38 12. Polarforslmingsseloetariatet 21 13. Europeisk forskningssamverkan 477 14. Vissa särskilda utgifter för forskrringsändamål 110 15. Vissa bidrag till forskningsverksamhet 37 16. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 113
Kommentarer till anlagsstmkturen inom utbildningsdepatementets område
Anslagen under punktema 13, 14, 15 och 16 disponeras även av råden, FRN m fl för särskilda ändamål som också i många fall kan rubriceras som någon form av samarbete. Här kan t ex nämnas att anslaget Euro- peisk forskningssamverkan (477 Mkr) disponeras av regeringen, flera av råden och FRN för olika EU-progam, rymdverksamhet och deltagande
i olika internationella organisationer. Beslut om medverkan eller stöd till internationella organisationer har fattats i särskild ordning. Totalanslaget under Europeisk forskningssamverkan ger en bild av en relativt om- fattande monetär samverkan. Det visar också att det finns en mångfald uppgifter som medför ett stort deltagande i internationella organ som fmansieras genom andra anslag än de ordinarie direkt riktade myndig- hetsanslagen
Vad som inte heller kan utläsas av arrslagsstrukturen är att varje myndighet (råd, motsvarande) i stor utsträckning har till särskild uppgift att verka för både nationell och internationell samverkan Uppdragen baseras på respektive myndighets instruktion eller på särskilt fattade beslut. Omfattningen av det internationella samarbetet kan beskrivas på olika sätt: t ex formaliserat samarbete via avtal, formaliserat samarbete där respektive myndighet fått i uppdrag att vara ansvarig för viss uppgift eller för visst område, t ex specifika program inom EU, stöd och deltagande till större internationella anläggiingar typ CERN. Det finns vidare formaliserat samarbete som bygger på bilaterala avtal med motsvarande organisationer i andra länder, både i Norden och i andra delar av världen. Därtill finns ansvar för specifika progam som varje råd administrerar med resurser fiån respektive sekretariat, informella kontakter där olika möten och seminarier är bas för diskussioner och ett omfattande utbyte i form av experter och sakkunniga som bl a utvärde- rar av enskilda projekt och progam m m.
Nationellt samarbete mellm råden mfl
Samarbetet mellan råden under utbildningsdepartementet (grundforsk- ningsråden, RS och FRN) är utvecklat på många plan Samarbetet berör i många fall även andra angränsande myndigheter och organisationer med näraliggande uppgifter och ansvar, framförallt SJFR, SFR, NUIEK, SNV, m fl sektorsmyndigheter. Ett samarbete har också inletts med flera av stiftelsema, vilket redovisas under särskilt avsnitt (kapitel 6). Samarbetet har olika karaktär beroende på frågans eller insatsens beskaffenhet. Det kan gälla bilateralt samarbete eller samarbete där flera råd deltar med olika insatser i specifika progam, seminarier etc. Det kan även gälla gemensamma satsningar, mellan ett eller flera råd, vid utlysning av medel, i samband med fördelning av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, fördelning av medel för forskarskolor, tekniskt administrativt samarbete via forskningsrådens samarbetsnämnd
Samarbete och samordning förekommer även vid deltagande i olika internationella organ, t ex ESF. Råden och högskolan samarbetar även om det gemensamma forskningkontoret i Bryssel.
Det finns också en omfattande administrativ samordning inom många områden som ger underlag för gemensamma utgångspunkter för regler och rutiner vad gäller formerna för bidragsstöd.
Den nuvarande rådsorganisationen har bidragit till att de g'undläg- gande verksamhetsfrågoma har kunnat diskuteras w bredare perspektiv och därmed utsättas för nyttig kritisk ganskrring. Detta har bidragit till att nya synsätt prövats vilket i sin tur verkat i positiv utvecklande rikt- ning vad gäller samarbetet mellan råden, men det har också bidragit till att ge nyttiga impulser för de enskilda råden och systemet i sin helhet.
De administrativa systemen har löpande utsatts för ganskningar och därmed ifiågasatts utiåån olika utgångspunkter såväl av de berörda myndigheterna (råden m fl), som av de organ som har till särskild uppgift att ganska de statliga myndigheterna Det interna samarbetet som sker inom nuvarande organisation och gällande fördelning av uppgifter gör att en överblick upprätthålls.
Samarbetet i detta mångfacetterade system bidrar till positiv utveck- ling av verksamhets- och arbetsformer såväl mellan råden som inom de enskilda råden. Detta system och synsätt sätter även sina positiva spår i samarbetet mellan råden på flera olika plan, vilket bidrar till att verksamheten löpande ifiågasätts och utsätts för nyttig gansk- ning.
Internationellt samarbete
NFR är det råd som har flest och mest omfattande internationella upp- gifter av samarbetskaraktär. Rådets uppgifter beskrivs därför lite mer utförligt.
Uppgifter och kostnader 1) utnyttjande av 5 internationella anläggningar, 196 Mkr 2) forskningssamarbete med EU, 4 progam där stödet uppgick till
51,5 Mkr 3) övrigt internationellt samarbete, 11,8 Mkr
NFR företräder Sverige i fem forslmingsorganisationer och deltar därutöver i ytterligare fyra. Samarbetet gäller vetenskapliga fiågor,
informationsspridning, tekniskt och industriellt utnyttjande av de veten- skapliga anläggringarna m m. Rådet ansvarar vidare för fyra EU-pro- garn. När det gäller övrig internationellt samarbete har rådet i likhet med flera övriga råd bilaterala samarbetsavtal med flera länder. Avtalen gäller t ex konkret utnyttjande av vissa forskningsanläggningar och stödjer internationella nätverk Rådet har utbytesavtal med flera länder som gäller forskarutbyte, svarar för seloetariatsfrmktion för flera in- ternationella progam och har även samarbete inom norden som gäller både forskningsfrågor och publiceringsfrågor. Rådet är också med och stödjer internationellt tekniskt och industriellt utbyte.
TFR har på det nationella planet i likhet med övriga råd informella kontakter ned den forskningsfinansierande strukturen Inom rådet åter- finns också kansliet för rådet för högpresterande datoranläggringar, HPD-rådet. TFR är den dominerande svenska aktören när det gäller frrransiering av teknisk gundforskningi Sverige. Rådet har ett omfattan- de samarbete rned övriga råd under utbildningsdepartementet, NUIEK, SJFR, IGB, SNV, samt sitter med i den gemensamma samarbetsnämn- den.
På det internationella planet deltar TFR i ESF och COST—progam— met, samt stödjer den svensk-fianska forskningsföreningen ASFR, sitter med i nio ledningsgupper och tre programkommittéer. Rådet har också inbjudits att delta i ett nätverk mellan Danmark, Frankrike, Irland och Storbrittanien för industridoktorander.
MFR har liksom övriga råd informella kontakter med den forsknings- finansierande strukturen i Sverige. Mer formaliserat samarbete bedrivs bl a med övriga forskningsråd under utbildningsdepartementet, SFR, SJFR, Cancerfonden, Hjärt— och lungfonden, Naturvårdsverket, Rådet för arbetslivsforskning och Wallenbergsstiftelsen. Visst samarbete har också inletts med Strategiska stiftelsen STINT och på lokal nivå Dalarnas forskningsråd.
Rådet har liknande profil som övriga råd när det gäller det internatio- nella samarbetet och deltar när det gäller det nordiska samarbetet i sina motsvarande nordiska organisationer NOSP-M Rådet deltar i ESF- arbetet och har ett samarbete med Franska lNSERM Det har ett flertal utbytesavtal med England, USA, Italien. MFR har nyligen inlett ett samarbete med Kinas Vetenskapsakademi och en specifrk fond för diabetesforskning i USA.
HSFR har i likhet med övriga råd informella kontakter med den forskningsfinansierande strukturen. Det mer formaliserade samarbetet består bl a av att utse ledamöter i flera andra forskningsorgan, t ex BRÅ, Svenska Institutet, Centrum för idrottsforskning, Cancerfonden.
Rådet har vidare ansvar för Kollegiet för Sarnhällsforskrring, SCASSS, som är en nationell inrättning inom det sarnhällsvetenskapliga området och lokaliserad till Uppsala universitet. Till detta kommer finansiering av tre arkeologiska laboratorier. Det förekommer dänrtöver visst särskilt samarbete i några ledningsgupper med universiteten i Lund och Umeå som också har anknytning med nordisk verksamhet i Damnark. Vidare pågår flera gemensamrm projekt där t ex FRN, SFR, Kultunådet, Riks- bankens Jubileumsfond och Brysselkontoret finns med.
HSFR satsade 1994/95 ca 15 Mkr på olika typer av internationella engagemang, där det nordiska samarbetet tog ca 40 %, Europeiskt ca 28 %, stipendier ca 16 %, professurer ca 8 % och övrigt ca 7 %.
Rådet deltar i det nordiska forskningssamarbetet fiämst genom NOS- H, Nordiska samarbetsnärnnden för humanistisk forskning, och NOS-S, respektive samhällsforskning. Arbetet leder till att rådet stödjer nordiska sarnrbetsprojekt, publicering samt medverkar i publiceringsnämndema till de ovan närrmda områdena, NOP-H och NOP—S.
Rådet deltar mom sitt område r ESF där ett tiotal aktiva forskare inom rådets område idag verkar samt medverkar också 1 det 5 k COST- progammet där 18 EU och EFTA-länder samt sju länder fi'ån Östeuropa deltar.
HSFR har också utbytesavtal med vissa andra länders akademier och forskningsråd, bl a Frankrike, Italien, Tyskland och Ungern. Vidare är rådet Svensk medlem i åtta internationella organisationer. Ett flertal internationella experter anlitas för olika typer av utvärderingar, inom hela ämnen eller för specifika delar.
HSFR har tillsammans med FRN ansvar för progarrrrnet Targeted Socio-Economic Research, TSER, under EUs fjärde rarnprogam Rådet har vidare forskarutbytesavtal 1 likhet med' övriga råd Dock kan noteras att flera ämnen inom rådets ansvarsområde till sin karaktär är mycket nationella vilket gör att rådet inte har samma omfattande internationella verksamhet som övriga råd.
FRNhari likhet medövrigaråduppdrag att sarnordnaoch sam- fmansiera internationella insatser. FRN har bl a till uppgift att vara nationell medlem i IIASA samt svara för nationell samordning av in- satserna i ESF. Nämnden har också svenska sekretariatsftmktioner för flera internationella progam såsom UNESCO-MAB (Man and the Biosphere), IGFA (International Group of Funding Agencies for Global Change Research) och "The Human Dimensions of Global Environ- mental Change Programme". Den ekonomiska omfattningen av FRNs
internationella engagemang under 1994/95 var ca 8 miljoner kronor inklusive medlemsavgiften till IIASA på ca 5 miljoner kronor.
Rymdstyrelsen har inom sitt område forslmingsrådsuppgifter. Av anslaget går 57 miljoner kronor till ryrndbolaget och 140 miljoner kronor till ESA. Samverkan finns framförallt med NFR men även med andra råd
Polarforskningssekretariatet har inom sitt område ett omfattande intemationellt samarbete. Det har marrifesterats i flera omfattande ex- peditioner till både arktis och antarktis. Det finns ett nordiskt samarbete som går ut på att de nordiska ländema trnas om att svara för de mer omfattande expeditionema, och varje land garanteras platser även de år då de inte är ansvariga. Sekretariatet har dessutom ett utbyte inom ramen för olika internationella avtal samt är representerade i ESF.
EU/FoU-rådet har som sin uppgift att vara nationellt kontaktorgm för det samarbete mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. Det betyder att rådet svarar för att forskare och myndigheter får information om EU-progarnnren Rådet är dessutom delansvarigt för ett irrformationsnätverk (Relay Centre). Vidare svarar rådet för samordning inom landet av det samarbete som som avser forskning och teknisk utveckling. Arbetet betyder ett nära samarbee med pro garnansvariga myndigheter.
Som framgår har alla råd ett flertal uppgifter med internationell inrildning: ansvar för EU-progam, utbyte med olika länder, stöd till specifika progam med internationell inriktning och även nordiska pro- gam och internationella insatser riktade till speciella program eller kategorier.
Som ett mått på mobilitet och hög aktivitet vad gäller resor orh kontakter kan anges att de totala resekostnadema för råden i det gemen- samma huset på Regeringsgatan uppgick till knappt 10 miljoner kronor under budgetåret.
2.8. J ordbruksdepartementet
Jordbruksdepartementet har ansvaret för höge utbildning och forsknirg inom det område som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresu- ser. Medel för forskning anvisas genom anslag dels till SLU, utbildnirg och forskning, och Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR, dels til kollektivforskningsprogam som rör viss skogsforskning och forsknirg
inom det jordbrukstekrriska området. Med kollektiv forskning menas att staten och näringama tillsammans finansierar FoU till stöd för näringar- nas utveckling, men också till att lösa vissa samhällsproblem Ca hälften av progamkostnadema fmansieras av respektive bransch. SJFR har ansvaret för Sveriges medverkan i forskning inom delproganrrnet lant- bruk och fiske inom EUs fjärde ramprogarn Anslaget H Utbildning och forskning uppgick budgetåret 1994/95 till 1 318 Mkr. Beroende på det statsfinansiella läget .ordes en kraftig besparing på anslaget till budgetåret 1995/96. För detta år har avsatts 1 736 Mkr (18 månader) varav 1 153 Mkr beräknats för juni 1995 —juni 1996. Bortsett fiån anslaget till SLU går den största anslagsposten till SJFR (229,9 Mkr på 18 månader).
Inom departementets . område är de viktigaste forsknings- fmansieriande organen SJFR, Statens Jordbruksverk och Fiskeriverket. FoU-verksamhet under departementet bedrivs bl a vid Statens livsmedelsverk, Jordbrukstekniska Institutet, JTI, Fiskeriverkets Havsforsknings— och Sötvattenslaboratorier. Vidare ger Jord- bruksdepartementet medel till kollektivt FoU-arbete inom j ordbruks— och växtförädlingsområdena
Skogs- och Jordbnrkets forskningsråd
De övergipande målen- för SJFR är att fiämja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagrar ett hållbart nyttj an- de av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna. Rådet ska verka för att informationen om forskning och forskrringsresultat sprids. SJFR är ett av gurrdforskningsråden och fördelar medel efter ansökningamas inomvetenskapliga kvalitet. Rådet ansvarar dessutom för att fmansiera forskning för särskilda syften och intar därmed en något armorlunda ställning bland de traditionella gund- forsknirrgsråden under utbildningsdepartementet och sektorsorganen SJFR hade 1994/95 ett forskningsanslag på 198 Mkr. De tidigare nämn- da av riksdagen beslutade neddragringarna av medlen till Jordbruks- departement medförde att rådet 1995/96 erhållit ett anslag på 229,9 Mkr vilket motsvarar 152 Mkr för tiden juli 1995 - juni 1996.
Nwionell samverkar
SJFR samverkar med en rad andra myndigheter, forskningsinstitut och organisationer när det gäller rådets progambrmda forskning om Skogs- bruk, Jordbruk, Fiske, Livsmedel, Ren samt Hortikultur. Rådet ingår också i Forskningsrådens samarbetsnämnd och har tillsammans med företrädare för myndigheter verksamma inom miljöforskningsområdet medverkat i arbetsguppen som utarbetade rapporten Forskning och utveckling för bätre miljö.
EU sanverkm
SJFR har det nationella huvudansvaret för programmet FAIR, Agicultu- re and Fisheries, including agoindustry, food technologies, forestry, aquaculture and rural development.
Intemctionellt sema'bete
SJFRs internationella verksamhet har utökats under senare år. Rådets personal deltar i ett stort antal arbetsgupper som bereder ansökningar som berör EU, Norden och det bilaterala samarbetet. Rådet är t ex representerat i följande organ: European Science Foundation, EUkom- rrrissionens kommitté för FAIR-progarnmet, EURAGRI, Standing Committee for Agicultural Research, SCAR, Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning etc.
2.9. Arbetsmarlmadsdepartementet
Inom Arbetsrnarknadsdeparternentets ansvarsområde bedrivs forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsliv och regionalpolitik Finansiärer och utförare av FoU disponerade 1994/95 ca 688 Mkr. Den största finansiären av forskning och utvecklingsarbete är Rådet för arbetslivs- forskning (fd Arbetsrniljöfonden). Andra finansiärer är Expertguppen för regional utveckling, ERU, Expertguppen för arbetsmarkrradspolitis—
ka utvärderingsstudier, EFA, och AMS. Utförare av FoU är Arbets- livsinstitutet (fd Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforsk- ning) och ERU.
Rådet för arbetslivsforslming
Rådet har till uppgift att stödja sådan forskning och utveckling och anslutande kunskapsförrnedling som har betydelse för arbetslivets ut- veckling i vid mening, så att arbetslivet kan anpassas till människans behov och förutsättningar.
Rådet erhåller 400 miljoner lGonor för FoU (1995/96). Dessa medel används för bidrag till universitet och högskolor, industriforslmingsin— stitut och andra FoU-institut. Det utför ingen uppdragsforskning.
Samverkan
När det gäller stöd till FoU samverkar rådet med NUTEK (14,3 Mkr 1994/95), Folldrälsoinstitutet (ca 7 MIG) och Naturvårdsverket (ca 5 MIG). Därutöver frnns reguljär samfinasiering av projekt som bl a be- handlats i sarnarbetsnämnden Ytterligare sarnverkansprogam gäller samarbete ned universitet/högskolor om centrmnbildningar i Lund, Göteborg och Linköping eller om ledarskapsforskning med sarnfmasie— ring fiån Rådet/Handelshögskolan/K'lH/Arbetslivsinstitutet. Samverkan om statistikutveckling bedrivs med Arbetslivsinstitutet och Arbetar— skyddsstyrelsen
Så gott som samtliga alGiviteter när det gäller samverkan är av tvärvetenskaplig natur. Rådet är ett sektorsforslmingsorgan i vars uppgift ligger att arbeta för sektorn och problemlösande och inte disciplininde— lat.
lntemctionellt
När det gäller EU-forskningssamverkan inom Sverige är Rådet delansvarig myndighet för särprogarnrnen Biomed H och Targeted
Socio-Economic Research Rådet stöder forskningsprojekt som ingår i EU-sarnarbeten.
Rådet är nedlem av EUs nätverk ACTEUR och nationella organ inom arbetslivsforskningen Dänrtöver deltar Rådet ej i något fonnalise— rat EU-sarnarbete men för fortlöpande diskussioner med nordiska och tyska forslmingsfinansiärer beträdande EU-progammen
Rådet prioriterar internationellt samarbete och beviljar stipendier och gästforskaranslag samt stöder internationella konferenser och symposier i Sverige. Omfattningen av detta stöd är ca 10 MIG per år.
Därutöver finns medel för intemationellt utbyte inbyggt i många av Rådets enskilda projektbidrag. En del av de forslGringsprojekt Rådet stöder ingår också i internationella samarbeten
Rådet samverkar ibland med forslmingsfinasiärer utomlands, t ex det tyska progarnmet Arbeit, Umwelt und Gesundheit inom t ex transport- forskrringsornrådet.
2.10. Kulturdepartementet
Ur Kulturdepartementets anslag har medel för verksamhetsforslming och utvecklingsarbete inom kultursektom utnyttjats för proj ekt inom Statens kulturråd, ansvarsmuseemas (Statens historiska museum, Statens konst- museer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens Museum Etnogafiska och Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och follGninnesinstitutets ansvarsområden Vidare betalas kostnader för grundforslGring vid Naturhistoriska riksmuseet. Anslaget för externa FoU-insatser inom kulturområdet var budgetåret 1994/95 36,8 MIG. För 1995/96 (18 månader) uppgår bidraget till 55,1 MIG.
Rilsantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet, RAÄ, är ett ämbetsverk för kulturmiljövård Tillsammans med Statens historiska museum, Kungliga myntkabirrettet, Medelhavsmuseet, en institution för konservering och ett bibliotek ingår RAÄ i myndigheten Riksantikvarieärnbetet och Statens historiska muse- er. Sedan 1987 finns tre avdelningar: byggradsvård, fomrrrinnesvård och kulturmiljövård.
Enligt regleringsbrevet är de övergipande målen för forsknings— och utvecklingsinsatser inom kulturmilj övården att ' stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom kulturrnilj övården, - beakta behovet av att forslmingsresultat av betydelse för myndig- hetens ansvarsornråde tillförs verksamheten,
' verka till förmån för ökad rörlighet av forskare mellan forsknings- och utbildningsväsendet i övrigt samt ' vidga det internationella samarbetet.
Vidare är verksarnhetsmålet för RAÄs sektorsforskning att formulera progam för forsknings- och utvecklirrgsarbetet inom kulturmiljövården samt utveckla förmågan att vara kvalificerad beställare av forskning.
RAÄ erhåller ca 16 MIG i FoU-bidrag. Medlen används för forskare vid högskolan eller för arvoden för utvecklingsarbete.
Samverkan
Samarbete, huvudsakligen i form av samfinansiering, sker eller har skett med FRN/RAA/Tema T, Linköpings universitet (91/92) och BFR/FRN/RAA/KTH (94/95) i form av åtaganden om ca 1 miljon lG per år. Samfinansieringen avser tvärvetenskapliga och/eller disciplin- överskridande progam Någon internationell forskningssamverkan förekommer ej.
2.11. Näringsdepartementet
1 Näringsdepartementets budget för 1994/95 ingick ca 1,8 miljarder lG som anslag till teknisk forslGring och utveckling. Inom departementets område är de viktigaste forskningsstödj ande organen: Närings- och teknikutvecklingsverket, Byggforskningsrådet, Statens provningsanstalt (SP) och Rymdstyrelsen Andra myndigheter som i mindre utsträckning finansierar extern forskning och utvecklingsarbete är Konkunensverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). I detta sammanhang kan även Ingenjörvetenskapsakademin, IVA nämnas som erållit anslag för att främja ingenj örsvetenskap och näringsliv samt Energitelmildbnden För 1995/ 96 (18 månader) uppgår Näringsdepartementets bidrag till FoU till drygt 2,4 miljarder IG.
Närings- och teknilmtvecldingsverket
NUTEK ska fiämja näringslivets tillväxt och förnyelse. Verksamheten är inriktad på teknisk forslGring och industriell utveckling, etablering och utveckling av företag, regionala utvecklingsinsatser, energiförsörj- ning och effektiv elanvändning.
Det övergipande målet för verksarnhetsområdet Teknisk forskning och utveckling är att bidra till att dels stimulera näringslivets tekni- kutveckling och skapa gynsamma fönrtsättningar för företagen genom en konkurrenskrafti g och industiinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för näringslivets telGrikutveckling i Sverige som i våra viktigaste konkurrensländer. Detta ska ske genom att det skapas vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för näringslivet och tekrrikutvecklingen på i första hand strategiskt viktiga områden
NUTEKs forskningsstöd uppgår till ca 1 150 miljoner lGonor, ex- klusive europeisk FoU och energitelmikfonden Av detta gick ca 750 miljoner lGonor till olika fonner av FoU-program, ramprogram, industri- forskningsprograrrr, materialkonsortier och kompetenscentra Av reste- rande 400 miljoner lGonor är ca 250 miljoner projektstöd till högskolor och institut, ibland i form av proj ektpaket som drivs i progamliknande former. Ur energiteknikfonden finansieras ett antal kollektiva FoU- progarn vid institut och högskolor, ca 40 milj oner lGonor sammantaget. Resten av medlen ur energitelmikfbnden användes för att finansiera av projekt för utveckling och demonstration av ny teknik
Samverkan
NUTEKs anslagsmedel kompletteras genom medfinansiering och eget arbete hån näringslivets sida. Det samlade FoU-arbete som NUTEK initierar är åtminstone en halv gång större än vad enbart de statliga anslagen vid NUTEK antyder.
Stöd till grundläggande forskning vid universitet och högskolor sker normalt i form av bidrag, till vilka företag i genomsnitt bidrar med ytterligare 20 %. Stöd till företag ges med delad finasiering där NU- TEKs andel ofta innefattar lGav på återbetalning alternativt royalty. Ramprogammen vid industriforslmingsinstitut och progarnstyrelser
finansieras nomralt med 40 % och företag resterande 60 %. Demonstra- tionsinriktade projekt stöds vanligen med 25 %. Det förekommer även samverkan nred andra myndigheter vad gäller stöd till FoU.
Interndionellt
NUTEK har arbetat inom flera EU-progam som speciellt vänder sig till mindre företag och det nätverk av experter som bidrar med olika tjänster till de mindre företagen. Aktiviteter inom CRAFT, Value II och Sprint, som alla ingår i EUs tredje rarnprogam, har avslutats under 1994/95. Olika informations- och stirnulansaktiviteterhar genomförts för fjärde rarnprogarnmets SMF-aktiviteter och i delprogarnrnet In- novation Därtill kommer insatser inom CRAFT.
Inom NUTEKs SMlNT-progam, som avser studier till små och medelstora företag som förberedelse för deltagande i EUs FoU-projekt, har 69 stöd givits 1994/95.
När det gäller NUIEKs internationella FoU-samarbete vid sidan om EU kan man bl a nämna IEA-samarbetet inom OECD, nordiskt forsk— ningssamarbete inom energiområdet, och IIVIS. Vidare samverkar NU- TEK i COST, Eureka, bilaterala samarbete, teknisk-vetenskapliga kon- takter, samarbetsavtal samt om ett industriråd i Bryssel.
2.12. Civildepartementet
Under Civildepartementets huvudtitel anslogs 1994/95 ca 7 MIG till FoU-verksamhet. Det enda egentliga sektorsforslGringsanslaget är an- slaget till konsumentforskning på 2,1 MIG, vilket kanaliseras genom Konsumentverket.
2.13. Milj ödepartementet
I Miljödepartementets budget för 1994/95 ingick ca 270 MIG som särskilda FoU-anslag. Naturvårdsverket, Statens Käranaftsinspektion, AvfallsforslGringsrådet och Stockholms Intemationella milj öinstitut, SEI.
Härutöver fördelade Statens Strålskyddsinstitut, SSI, FoU-medel till externa forskare i storleksordningen 23 MIG. lantmäteriverket bidrog med ca 2 MIG av sitt rarnanslag för att fmansiera av vissa forskartjärrster vid universitet och högskolor. Budgetåret 1995/96 (18 månader) uppgår Miljödepartementets direkta och indirekta bidrag till FoU till ca 386 MIG. Den alha största delen av medlen går till Naturvårdsverket under anslagen A 5. Miljöforslming (175 MIG) och A 7. Forskning för en kretsloppsanpassad sanrhällsutveckling (35 MIG) samt B 3. Statens kärnkraftinspektion (89 MIG).
Naturvånbverket
Naturvårdsverket har till uppgift att vara samlande och pådrivande i miljöarbetet. Verkets viktigaste uppgift är att ta fiam och sprida den kunskap som behövs för att nå en miljöanpassad sarnhällsutveckling. Ett av medlen är att stödja forskning som på kortare eller länge sikt kan ge vetenskapligt rmderlag för miljöpolitiska beslut. Forsknings- satsningamas inriktning fastställs för treårsperioder av riksdagen inom ramen för dess forskningspolitiska beslut.
Verket hade 1994/95 ett forskningsanslag på 157 MIG, som, bortsett från admirristrationskostnader på ca 7 %, fördelas externt. Budgetåret 1995/96 (18 månader) uppgår forskningsanslaget till 175 MIG, varav 21 MIG går till Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, IVL. 1995/96 års anslag innebar att verkets FoU-medel minskade med ca 40 MIG, rälGrat på 12 månader. Riksdagen motiverade detta med att milj öforsk- ningen tillförts betydande resurser genom tillkomsten av Stiftelsen för milj östrategisk forskning samt delprogamrnet Environment and Climate under EUs fjärde rarnprogarn
Budgetåret 1994/95 fördelades Naturvårdsverkets FoU-medel på nedanstående mottagarkategorier (MIG):
Universitet och högskolor 110 Industriforskningsinstitut 25 Andra statliga forskningsinstitut 9 Privata icke vinstdrivande institutioner ] Svenska företag 1 Övriga svenska enheter 5 Utländska enheter 6 Summa 157
Verket ger i ett fall ramprogram/basstöd (IVL). 60 % av medlen går till kortvariga projekt ( 3 år, 40 % avser långvariga projekt > 3 år. En annan viktig och långsiktig stödform är satsningen på ca 20 fasta for- skartjänster vid universitet och högskolor. Budget för kommittéer och proj ektgupper fastställs av Forskningsnämnden, baserat på Naturvårds- verkets prioriteringar. Det är även Forskrringsnämnden som, utifrån kommittéernas och projektguppemas förslag, fattar beslut om vilka projekt som ska erhålla stöd Kemikalieinspektionen är representerad i Forslmingsnämnden.
Naturvårdsverket utför inte någon forskning på egia medel eller på uppdrag. Handläggarna vid forskningsavdelningen arbetar med att starta projekt, ledning, avslutning och uppföljning samt implementering av forskningsresultat i praktiskt miljövårdsarbete. Naturvårdsverket lägger ut ett mindre antal beställningar, ca 4 Mkr/år.
Samverkm
Samverkan vid finansiering av milj öforskning är mycket vanlig. Basstö- det på 14 MIG (12 månader) till IVL motsvaras sålunda av ett lika stort stöd från näringen Det finns vidare en markant tendens till ökad sam- frnansiering av verkets s k projektområden Bland verkets samarbets- parter märks Fiskeriverket, SJFR, NUTEK, KFB, Vattenfall, AMFO, Världsnaturfonden, FRN, MISTRA m fl.
Nattnvårdsverket har ett informellt och, som det synes, växande samarbete med MISTRA. De progamförslag som forskare inger till MISTRA remitteras sålunda i de flesta fall till verkets forskningsav- dehiing för inhämtande av synpunkter. Vidare pågår planering av ge- mensam finansiering av en 6 — 7 projektområden där Naturvårdsverkets och MISTRAs policy kan anses komplettera varandra Vidare har MI- STRA deltagit i Naturvårdsverkets utredning om "Relevans och kvalitet i miljöforslGringen" liksom i utredningen "Forskning och utveckling för bättre miljö".
Intemctionellt
Naturvårdsverket har svenskt huvudansvar för EU-progarnmet Environ- ment and Climate samt ingår i den svenska ledningsguppen för det biomdicinska delprogammet. Verket deltar i det internationella EU- samarbetet inom COST, EERO (tillsammans med NFR) samt EUROT- RAC. Vidare deltar verket i sarnarbete/förhandlingar kring olika in- ternationella protokoll på miljöområdet. Man har även ambitioner att etablera operativt samarbete rörande miljöfrågor med olika sektorer dels inom EU-adrninistrationerr, dels i medlemsländema.
Kronologisk förteckning
1. Den nya gymnasieskolan — hur går det? U. 2. Samverkansmönster i svensk forsknings- finansiering. U.
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan — hur går det? [1] Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. [2]
| | L. 11 |__._ ||| -',:' "II | . . '| | | | | . || 'I ' | _ | I ' | . —! _ 1 .|. || | _ | | | . || | I ') ll I ' | . _ " _l .. | _ | 1- r _ |- |— . : % : | . "| || .. I IIll _ * "I | |. | | ,. | _. _ | || | || _ ,|_ . | I I _'-' | . ||| . .. | _ 'Ill ' .. | .J-. | :| | .: I> "| - | | '- ' ' ll_l . . | 1. H"! I | .. || i . | . .'| |
Beställningar: Fritzes kundtjänst. 106 47 Stockholm lirx (18-1050 ZL'I'clcfnn 08-691) 9090