SOU 1996:2

Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SAMVERKANSMÖNSTER

1¶SVENSK FORSKNINGS-

FINANSIE RING

WE W UTBI LDNINGSDEPARTEMENTET

;z2ç 1ø

min

w Statens offentliga utredningar

WW 1996:2

W Utbildningsdepartementet

Samverkansmönster

svensk

forsknings-

finansiering

Bertil Levin, Jan-Eric Degerblad, Olle

Edqvist,

Tord Maunsbach, Mats Rolén och Berit Ornevall

FRN 1995-12-08

Rapport av Forskningsfinansieringsutredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-405 24 81

Omslagets fotografi: MIRA/Kari Autero

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20150-X Stockholm 1996 ISSN 0375-250x

Förord

Enligt regeringens direktiv för översynen strukturen för forsknings-

av finansiering Dir 1995:41 skall jag särskild utredare dels beskriva

som

och analysera utvecklingen det statliga forskningsñnansieringssyste-

av met, dels föreslå de förändringar som denna översyn kan föranleda Utredningen har inom för sitt arbete låtit utarbeta olika del-

ramen rapporter som belyser utvecklingen och som ger en bild den aktuella

situationen vad gäller forskningens finansiering. I den tidigare publicerade rapporten Riksdagen, regeringen och forskningen SOU 1995:121 har FRN på utredningens uppdrag redovisat den forskningspolitiska och forskningsorganisatoriska utvecklingen under de senaste decenniema. I den föreliggande rapporten har FRN gjort beskrivning och

en bedömning av befintlig samverkan mellan olika finansiärer forskning.

Rapporten påvisar ett omfattande samverkansnät på olika nivåer från departement till myndigheter. Formema varierar. Särskilt omfattande är

samverkan myndighetsnivå. Det pluralistiska ñnansieringssystemet

gör det emellertid svårt att överblicka vägar och former för samverkan

En viktig uppgift för utredningen är att belysa möjlighetema till ökad

samverkan mellan olika forskningsñnansiärer och förslag under-

ge som lättar samverkan och överblick FRNs rapport är därvid ett väsentligt underlagsmaterial. Jag är övertygad om att den är av stort intresse även

för andra än utredningen.

Jag vill tacka rapportens författare för deras arbete. För ordningens skull bör det samtidigt påpekas att de själva för rapportens in-

svarar nehåll, och att utredningen, att publicera rapporten inte tagit

genom ställning till de frågor den diskuterar. Det är min förhoppning att

som den skall stimulera den forskningspolitiska debatten i anslutning till

rernissbehandlingen av utredningens betänkande och den forskningspolitiska proposition som regeringen kommer att presentera i september

1996.

Susanne Eberstein Utredare

TI 160189

äiääiáaáä

$ Wüzáåâiâäáååwiâti

Innehållsförteckning

FRNs förord 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Uppdraget 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.2 Avgränsningar och definitioner 12 . . . . . . . . . . . . . . . . .

2¶Forskningsñnansieringssystenret 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Framväxten av ett pluralistiskt system 15 . . . . . . . . . . . .

2.2¶Fördelning statliga anslag till FoU 17

av . . . . . . . . . . . . .

3 Samverkan mellan stadiga FoU-iiiärer 19 . . . . . . . . . . . . . .

3.1¶Utgångspunkter 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Samverkan i policyñågor 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.1¶Departementsnivån 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2¶Forskningsråd och sektorsorgan 20

. . . . . . . . . . . . . 3.3 Samverkan genom finansiering och

administration 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Allmänt 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.2 Nationell samverkan 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Internationell samverkan 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4¶Ovrigt 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Exempel samverkan mellan finansiärer utifrån

FRNs erfarenheter 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Samverkan i policyñågor 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Intemationell samverkan 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Administrativ samverkan mellan

forskningsråden 30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1¶Forskningsrådens hus 30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Forskningsrådens samarbete med

Lmiversitet och högskolor 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.3¶Samarbetet kring forskningsrådskontoret iBryssel 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Forskningsrådens samarbetsnämnd 32 . . . . . . . . . . .

4.3¶Samverkan i forskningsfinansiering 33

. . . . . . . . . . . . . .

4.3.1¶Mellan forskningsråd och sektorsorgan 33

. . . . . . . . 4.3.2 Samverkan mellan statliga finansiärer

stiftelse 34 och en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.3¶Dyrbar vetenskaplig utrustning 35

m m . . . . . . . . .

4.3.4¶Samfmansiering över departementsgränser 38

. . . . .

Finansiering av tvärvetemlcaplig forskning: problembild och förslag till hantering inom rådssystenret 41

. . . . . . . . . . . . .

5.1¶Inledning 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2¶Tvärvetenskap inom forskningsrådssysternet 42

. . . . . . . . 5.3 Nya fonner för tvärvetenskaplig samverkan

mellan FRN och råden 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Forskningsstittelsenra 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1¶Bakgrund 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2¶Stiftelsernas uppdrag, inriktning och omfattning 47

. . . . . 6.2.1 Stiftelsen for strategisk forskning 47 . . . . . . . . . . . .

6.2.2¶Stiftelsen för nriljöstrategisk forskning 48

. . . . . . . . 6.2.3 Stiftelsen for kunskaps- och

kompetensutveckling 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.4¶Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.5 Riksbankens Jubileumsfond 50 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Samverkan 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.1¶Med forskningsråden 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.2¶Med sektorsorganen 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.3 Med universitet och högskolor 51 . . . . . . . . . . . . . . 6.3.4 Med EU-forskning och internationell annan

forskning 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.5 Stiñelsernas samverkan med varandra 53 . . . . . . . .

6.4¶Sammanfattning 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattande synpunkter och förslag 55 . . . . . . . . . . . . . . . . Referenser 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appendix 1 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FRNs förord

F orskningsrådsnämnden FRN fick, efter vissa förberedande

underhandskontakter, fonnellt den 1 september 1995 i uppdrag

forskningsfinansieringsutredningen FOF 95, att göra en "beskrivning

och bedömning av befintlig samverkan mellan olika finansiärer statliga,

icke statliga, intemationella, utländska och bedömning utveck-

av lingsmöjlighetema för sådan samverkan I direktiven att

anges a uppdraget kan bygga FRNs erfarenheter arbetet med att fiärnia

av samverkan i det svenska systemet.

I enlighet med ett tilläggsuppdrag från FOF 95 till FRNs utrednings-

grupp i oktober 1995 har vidare gjorts kortfattad analys i vilka

en av

former och vilka områden några de nyinrättade forskningsstiñel-

serna samverkar med de statliga forskningsfinansiärerna. Utrednings-

gruppen har i enlighet med sina direktiv haft löpande avstämningar med FOF 95.

FRN har med anledning uppdraget bildat utredningsgmpp

av en bestående av kanslichef Bertil Levin, biträdande enhetschef Mats Rolén,

forskningsselçreterare Jan-Eric Degerblad, byrådirektör Berit Ömevall,

tekn dr Olle Edqvist och som extern expert tekn dr Tord Maunsbach. Utredningsgruppen svarar för studiens innehåll och slutsatser.

Stockholm 8 december 1995

Ame Jemelöv

Huvudsekreterare, FRN

T2 16-0189

L .êlâä . L ;

Sammanfattning

Sverige har ett pluralistiskt system för den statliga FoU-finansieringen Samtliga departement anslår medel för forskning och utveckling. Under

de flesta dem finns forskningsråd eller sektorsorgan, fördelar av som medel till forskning vid universitet och

högskolor, forskningsinstitut eller företag. Utbildningsdepartementet har huvudansvar för a grundvetenskaplig forskning och forskanrtbildning. Försvarsdepartementet

disponerar stora FoU-anslag för framför allt totalförsvarsändamål,

medan Näringsdepartementet är den största finansiären civil av

sektorsforskning. Den grundläggande frågan rör målkonflikten mellan värdet av de många alternativa möj ghetema pluralism och

som en ger de problem uppstår den drivs för långt brist som om grund av överblick, snabbt ökande samverkanskrav mellan aktörerna etc.

När det gäller såväl policyfrågor finansiering FoU

som av syns

departementsöverskridande samverkan ske betydligt oftare myndig-

hetsnivå än mellan departementen Det är relativt sällan

som ett departe-

ment finansierar eller verksamhet inom ett annat departernentsorgan

område. På myndighetsnivå är finansiering däremot vanlig

gemensam en

samverkansfonn, i synnerhet inom sektorsforskningen,

vars ansvarsområden till sin natur ofta är gränsöverskridande. Den markanta sektorise-

ringen mellan departementen torde försvåra arbetet med att fortlöpande

ha integrerad forskningssamverkan i det totala

en systemet. Även när det gäller allmänt samråd förekommer omfattande en

departementsöverskridande samverkan myndighetsnivå. Detta är

sitt sätt både följd och förtjänst med den svenska

en av en pluralistiska

modellen En omfattande samverkan är nödvändig i ett system som

bygger förhållandevis många små och autonoma myndigheter. Många

hävdar också värdet viss grad pluralisering stöd för av en av som forskningens fiihet. Det svenska systemet möjlighet för skilda ger

skolbildningar och bedömningar olika perspektiv. Det grundläggande

ur problemet är sålunda å ena sidan balansen mellan den pluralitet som ger många autonoma bedömningar och å andra sidan behovet viss överav blick och Sverige är trots allt ett litet land med

samsyn begränsade

forskningsresurser både personellt och finansiellt, vilket skulle kunna

tala för en ökad grad sammanhållning. Emellertid finns det risk av en att ett system med ett fåtal stora FoU-ñnansierande myndigheter begränsar den yttre samverkan, vilket i sin tur kan medföra att perspek-

tiven beskärs och forskningsidéer får svårare att vinna acceptans.

att nya

svårt överblicka finansieringsvägar och samverkansformer

Det är att

inom det statliga FoU-systernet. Ingen instans besitter samlad kunskap

över hela detta fält. De flesta faktasarnrnanställningar och analyser görs

i till de forskningspolitiska propositionema, statliga utredanslutning

eller utvärderingar. Vi föreslår därför att något organ inom det

ningar forskningsñnansieringssystemet i uppdrag att ett kvalifistatliga ges sätt fortlöpande analysera utvecklingen inom detta område. FRN

cerat skulle utifrån sin samverkansroll i FoU-systemet kunna en sådan

vara instans.

finansiering tvärvetenskaplig forskning före- Forskningsrådens av

kommer framfor allt inom deras respektive fakultetsområderr Tvärveten-

kan ha svårigheter att klara konkurrensen med strikt

skapliga projekt disciplinavgränsade projekt. Det förekommer relativt begränsad sam-

verkan över råds gränserna detta, trots att vissa administrativa meka-

om nismer finns för sådana syften

Inom sektorsorganens områden arbetar ofta med avnärnarintiera-

man

de vanligen fordrar tvärvetenskapliga ansatser. För att

program som

stärka och utveckla grundläggande tvärvetenskaplig forskning över forskningsrådens gränser föreslås att forskningsråden tillsammans av-

sätter för aktiv initiering, och att FRN tillhandahåller sekre-

resurser en tariatsresurser för detta Utöver detta fortsätter FRN att initiera över-

gripande tvärvetenskapliga satsningar forskning rörande samhälls-

relevanta problem.

En att beakta när det gäller att stärka den tvärveten-

annan aspekt

forskningen är den stora andelen Lmiversitetsforslming i det

skapliga

svenska systemet. Universitetens fakultetsindelning och strikt ämnesinriktade institutioner gör det i praktiken svårt att bedriva forskning som

breda fakultets- och disciplinöverskridande problem. Här fordras

tar upp

särskilda ansträngningar för att överbrygga dessa svårigheter.

EU-forskningen har drivit fram omfattande samverkan mellan en

rad forskningsfinansiärer i nationella lednings- och referensgrupper.

Härutöver bör emellertid övervägas det finns behov av att finna

om former för att kunna överblicka den övriga internationella forskningssamverkan, förekommer mellan olika aktörer i det svenska FoU-

som

och omvärlden. Även detta område tycks det saknas översystemet blick, eftersom ansvaret för de olika internationella kontakterna är så decentraliserat. Att det dock förekommer betydande samverkan i skilda former har framgått våra kontakter med de svenska forsk-

ningsñnansiärerna

Uppdraget

1.1¶Direktiven

Utrednings gruppen har tagit fasta direktiven säger att uppdraget

som kan bygga FRNs erfarenheter och har därför i begränsad omfattning

insamlat synpunkter från externa källor. Utredningsgruppen har gjort

en enkät samt genomfört intervjuer med ett antal myndigheter och stiftelser

som ansetts vara av speciellt intresse för att belysa samverkansfrågoma.

Med hänsyn till den begränsade tid stått till förfogande har det

som inte varit möjligt att göra en fullständig analys av de former av sam-

verkan som berör forskningsfrnansieringen Utredningsgruppen har i

stället valt att belysa detta en övergripande nivå, med basen i an-

slagen för forskning och forskarutbildning. Frågor har ställts till de flesta forskningsråd och sektorsmyndigheter med för finansiering

ansvar av extern och/eller intem FoU-verksamhet. I flera fall har nämligen myndigheternas finansiering av extern FoU-verksamhet inte entydigt

kunnat utläsas ur årsredovisningar eller verksamhetsbeskrivningar.

Utredningsgruppen har inte ställt några frågor till universitet och högskolor eftersom de i första hand utför och inte finansierar forskning. Fyra av de nya forskningsstiltelserna samt Riksbankens Jubileumsfond har efter överenskommelse med FOF 95 kontaktats och intervjuats

sin roll vad gäller forskningsfrnansieringssamverkan. Härutöver har vissa

andra stiftelser och forskningsinstitut kontaktats om sin sarnverkansroll

i ñnansieringssystemet.

Eftersom utredningar pågår som särskilt behandlar EU-sarnverkan,

försvarsforskningen och sektorsforskningens omfattning, effekter

högskolan och den enskilda forskarnivån, Michael Nydéns pågående studie, har utredningsgruppen i samråd med FOF 95 valt att belysa endast begränsade delar av dessa områden

1.2 och definitioner

Avgränsningar

När det gäller finansiering forskning kan man urskilja samverkan

av flera nivåer och med olika grader djup Beträffande nivåerna kan

skilja mellan

man

internationell nivå: FN, EU etc,

statlig övergripande policy och finansiering: regering och riksdag, departement, operativ finansieringsnivå: forskningsråd, sektorsorgan, övriga statliga myndigheter, privata företag, organisationer och stiftelser,

genomförandenivå: universitet, fakulteter, institutioner, forskargrup-

per, institut med mera

Länkarna mellan dessa nivåer är asymmetriska, dvs den ena parten

är överordnad den andra, och utgörs huvudsakligen av resursöverforing

anslag och besluts- och rapportkanaler och alltså ytterst av genom maktreldioner. Länkarna inom dessa nivåer är eller mindre sym-

mer metriska och det är dessa står i fokus för vår utredning.

som

Det finns allmän synpunkt frågan horisontellt samarbete

en om symmetriska relationer mellan nivå. Det här dis-

organ samma kuterar samverkan är systematiska kontakter mellan myn-

som digheter och inte den typ av samråd som äger rum inom en myndighets olika verksamhetsområden. Detta leder till den triviala iakttagelsen att

större myndigheten blir desto mindre blir samverkan med yttre organ I motsvarande mån ökar det interna samrådet. Ett exempel kan ges: före reorganiseringen biståndsarbetet fanns ett relativt omfattande sam-

av arbete innefattade både policysamverkan och överföring av arbets-

som uppgifter mellan SIDA och SAREC vad gäller stödet till Lmiversitet.

Efter sammanslagningen biståndsmyndighetema 1995 finns bara en

av myndighet, Sida Utåt sett har samverkan då upphört vilket naturligtvis inte innebär att det faktiska samarbetet behöver ha minskat. Blir det

mer eller mindre faktiskt samarbete om ansvaret samlas i en myndighet

Frågan är naturligtvis aktuell inom forskningsrådsvärlden där det finns ett betydande antal professionella myndigheter som var och en för arbete inom ämnesmässigt mycket snävt avgränsade om-

ansvarar råden. Om håller till enbart utbildningsdepartementets område

oss

finns det ett drygt halvdussin forskningsfinansierande myndigheter:

FRN, HSFR, MFR, NFR, TFR, Rådet för högpresterande datorsystem,

Rymdstyrelsen och Rådet for forskning universitet och högskolor.

om Skulle samarbetet underlättas eller kompliceras om dessa myndigheter

fördes ihop under ett organisatoriskt paraply Eller av att en ytterligare

uppdelning sker Det är naturligtvis varken vår uppgift eller avsikt att

försöka besvara denna fråga i utredningen Vi vill bara Visa de begränsningar som en koncentration den yttre samverkan kan ha Vad inte fångar i vår uppläggning är alltså det omfattande samarbete

som pågår inom de respektive organisationema, och säkerligen till

som både omfattning och djup är mer vittgående än det äger i som rum gränsytorna mellan organisationema Beträffande sarnverkansforrnerrias djup har framför allt koncentre-

rat oss på att försöka kartlägga ñnamiering

gememam medverkande

parter är djupt ekonomiskt engagerade, i finansiering t ex av gemensam-

ma program, policysamverkan myndigheter m m går samman för att

agera samfállt men var och sitt håll; eller kommer överens en om vem som ska ta ansvar för finansieringen av en viss insats samt allmänt samråd eller mindre formaliserat utbyte yttranden eller t ex mer av information i eller näraliggande har i viss gemensamma ñågor.Vi utsträckning även berört ad hoc-samverkan, t ex samfinansiering av projekt eller konferenser, något enligt FRNs erfarenheter är som egna

mycket vanligt och en naturlig följd av vårt pluralistiska system

Vi har koncentrerat vårt arbete vad kan betecknas den som som

operativa firiansieringsnivån. För den finansiella och organisatoris-

att ge

ka ramen till forskningsrådens och sektorsorganens verksamhet har

därvid försökt kartlägga vilka F oU-medel kanaliseras över statsbudsom

geten via de olika departementen till forskningsråd och sektorsorgan. Så

långt det varit möjligt har även försökt identifiera övri myndigheter ga som fördelar statliga FoU-medel. Redan här kan sägas att detta visat sig vara en svår uppgift fordrat långt större utredningstid än vad haft som till vårt förfogande. Det har framkommit att betydande FoU-medel inte

direkt är synliga i statsbudgeten: flera myndigheter inte har special-

som destinerade FoU-arislag t vissa bidrag till extern forskning. Vi har ger ex försökt några exempel detta ge Vi har i enlighet med våra direktiv från FOF 95 försökt återge samverkan utiñän FRNs erfarenheter. Detta görs med hjälp ett antal egna av exempel, som speglar de tre nivåer som nyss nämnts. I anslutning härtill behandlas även frågor rörande samverkan vid finansiering och initiering

av tvärvetenskaplig forskning. I enlighet med ett tilläggsuppdrag från FOF 95 till FRNs utrednings-

grupp i oktober 1995 har vidare gjorts kortfattad analys hur och en av

vilka områden några av de nyinrättade forskningsstiitelsema

sam-

verkar med de statliga forskningsñnansiärema.

2¶Forskningsñnansieringssystemet

2.1¶Framväxten ett

av pluralistiskt system

Med förebilder i USA och Storbritannien började under 1940-talet en

forskningsrådsorganisation att byggas upp i Sverige. Detta medförde att

det efter hand, och på ett helt annat sätt än tidigare, fanns

röriigaforskningsreswser att tillgå Under 1960-talet ökade forskningsresursema kraftigt genom att universitet och högskolor byggdes ut. Då uppstod

situation där ñågan förutsättningarna för om en långsiktig forskningsplanering blev aktuell. Forslmingspolicy blev viktig del den en av poli-

tiska processen.

Den forskningspolitiska utredningen i sina betänkanden

angav

Forskningsråd SOU 1975:26 och Forskningspolitik SOU 1977:52 ett antal viktiga forskningspolitiska principer. Utredningen betonade två forskningspolitiska grunduppfattningar: idén om forskningens egenvärde och tanken forskningen medel. Dess huvudiörslag att

som var rege-

ringen en gång per valperiod skulle lägga ñam princippropositioner för riksdagen den samlade FoU-politiken. Varje riksdag skulle om därige-

tillfälle att diskutera FoU-politiken i dess helhet. nom

Utifrån den första forskningspolitiska propositionen 1979

prop

1978/79: 119 beslutade riksdagen att regeringen framgent skulle flam-

lägga en forskningspolitisk proposition vart tredje år. Denna tänkt

var att verka ett instrument för långsiktig och

som planering samordning av

de samhälleliga FoU-insatsema 1979 års för

riksdag tog även ställning sektorsforskningsprincipen i enlighet med propositionens förslag: Det

bör inom en viss samhällssektor ankomma på för sektorn

ansvariga

departement och myndigheter att föreslå och för konkreta förändsvara

ringar av FoU-organisationen. Sådana förändringar måste med största

sannolikhet föregås detaljerade studier sektorns behov och olika av av förutsättningar för FoU-verksamhet inom sektorn Den sektoriella FoU-verksamheten ingen nyhet. Redan under var 1940-talet initierades sådan inom statliga kommittéer. Detta sätt att

organisera forskning och utveckling existerade dock aldrig i form

T3 16-0189

någon planritning, utan tillkom stegvis, som praktiska lösningar

konkreta problem. 1979 formulerade statsmakten en mer vägledande

för denna verksamhet. Den enighet riksdagen då uppvisade

princip som sektorsforskningen skulle komma att brytas upp, då man

kring senare från fiämst Moderata samlingspartiets sida ville föra över FoU-resurser från till Detta skeende behandlas utförligt i

sektorsorganen högskolan

regeringen och forskningen. Några drag i svensk rapporten Riksdagen

under två decennier SOU 1995: 121, utarbetats

forskningspolitik som

FRN. av

Det svenska sättet att organisera forskning har ett specifikt särdrag:

lägger taget all forskning inom universitet och högskolor

praktiskt

och har, till skillnad från exempelvis Norge, avstått från att i någon

utsträckning etablera statliga forskningsinstitut. På finansieringssi-

större

däremot det svenska statliga FoU-systemet rikt förgrenat. Det dan är finns, framgår tablån s 18 och Appendix många separata

som av aktörer finansierar forskning. Det gäller främst det sektoriella FoU-

som

Huvuddelen de statliga forskningsmedlen dock till

systemet. av ges

utför forskning, eller till forskningsråd eller

myndigheter som själva fördelar forskningsanslag till olika statliga och sektorsmyndigheter som privata forskningsorgan. Den forskningspolitiska utvecklingen under 1970- och 1980-ta1en flera samverkande omständigheter. Detta påpekade Gunbetingades av Richardsson i Den forskningspolitiska paradoxen 1989: Den

nar

bestod i dramatiska föga uppmärksammade förändringar inom

ena men det svenska forskarsamhället: den allmänna volymtillväxten och den

fortskridande specialiseringen och differentieringen med krav över-

blick, och tvärvetenskapliga ansatser och framför allt den

samordning

snabbt och starkt fiamväxande sektoriella FoU-verksamheten. Den andra

bestod i lika dramatisk förändring inom det politiska

omständigheten en systemet: enkammaniksdagen och därmed en ny utskottsorganisation

Den byggdes efter sakområdes-

nya utskottsorganisationen upp en

Denna innebar att utskotten i stort sett motsvarade departemen-

princip.

i och sålunda behandlade både lagstiftning och

ten regeringskansliet

inom respektive sakområde. Detta kom att få konse-

anslagsgivning för samlad bedömning anslagen till kvenser FoU-politiken. Någon av

FoU kunde i strikt mening hädanefter inte ske av rent författningsrnässi-

eftersom utskotten emellan reglerades i

ga skäl, ärendefördelningen riksdagsordningen Richardsson 1989. I den forskningspolitiska propositionen 1982 prop 1981/82:106

framhöll det statsrådet: Det centrala problemet i svensk

fördragande

är förhållandet att denna utvecklats utefter olika linjer

forskningspolitik

dem emellan Detta har lett till att fått ett utan närmare samordning

antal forskningsråd, Forskningsrådsnärrmden FRN, Humanistisk-samhällsvetenskapli ga forskningsrådet HSFR, Medicinska forskningsrådet MFR, Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR, Socialvetenskapli ga forskningsrådet SFR samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR. Bland de större de många sektorsorgan gradvis tillkommit kan av som nämnas Avfallsforskningsrådet AFR, numera Naturvårdsverkets Avfallsforslcningsnänmd, Rådet for arbetslivsforslcning, Byggforskningsrådet BFR, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, SAREC Sidas forskningsavdelnirlg. Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR, Naturvårdsverket SNV, Skolverket SV och Kommunikationsforskningsberedrringen KFB. Bland de många FoU-ñnansiärema bör även den år 1968 riksdagen inrättade Riksbankens Jubileumsfond av

namnas" Till dagens många aktörer forskningsñnansieringsarenan hör

. även de nio forskningsstiftelser bildades i samband med avvecksom lingen av löntagarfondema och som har till uppgift att stödja forskning.

2.2 av till

Fördelning statliga anslag FoU

De totala statliga FoU-resurserna i Sverige 1994/95 till 18,5 uppgår miljarder kr Källa: SCB. Nära hälften härav kanaliseras Utgenom bildningsdepartementet, som svarar för 8,8 miljarder FoU-medlen. av Större delen dessa medel utgörs anslagen till och av av forskning forskarutbildning vid universitet- och högskolor 72 %, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, oräknat. Departementets anslag till nationell och internationell forskningssamverkan där till anslagen a forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen ingår uppgick till - sammanlagt 2,3 miljarder kr 27 %. Försvarsdepartementet har ett FoU-anslag drygt 3,5 miljarder kr, varav merparten eller 2,5 miljarder ca avser s k objektanknuten FoU, dvs forskning och utveckling av vapensystem och övrig krigsmateriel Näringsdepartementet är största finansiär m m av civil sektors forskning och hade 1994/95 1,8 FoU-anslag ca miljarder kr, varav två tredjedelar 1,2 miljarder förmedlades ca genom Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK. Verket är det överlägset största sektorsorganet i det statliga FoU-systemet. En ytterligare illustration detta är att verket budgetåret 1993/94 svarade för 36 % av de nio största sektorsorganens FoU-anslag till universitet och högskolor Nydén 1995.

Statliga finansiärer extern FoU 1995/96 av

Utrikes Försvar SocialKommu-Finans Utbild- Jordbruk Arbets- Kultur Närings Civil Miljö Justitie nikation ning markn FRN SJFR ERU RAÄ NUTEK KOV SNV RPS Sida FOA FHI KFB ÖCB SFR Vägverk HSFR Fiskeri- EFA RA RS SSI FMV SIS Banverk MFR verket Rådf. Kultur- BFR SKI SPF SMHl NFR Jordbr. arbets- rådet SP LMV SRV TFR verket livsfo. SGU RS AMS Konkur- Skol- rensv. verket KB SPPB Råd forskn. omUoH

Källa: Årsredovisningar, budgetpropositionen enkätsvar.

Anm.: Tablån redovisar inte myndigheter enbart utför FoU. som

3¶Samverkan mellan

statliga

FoU-finansiärer

3.1¶Utgångspunkter

Sverige har ett pluralistislct systern for finansiering FoU. Inom samt-

av liga departementsområden avsätts direkt eller indirekt medel för forsk-

ning och utveckling. Under merparten departementen finns det forsk-

av ningsråd eller sektorsorgan, som fördelar medel till forskare vid univer-

sitet och högskolor, forskningsinstitut eller företag. Den grundläggande

frågan i sammanhanget rör rnålkonflikten mellan värdet pluralism i

princip, och de problem som uppstår den drivs för långt med

om a brist överblick, snabbt ökande sarnverkanskrav i mängd gränsytor

en etc. Hur klarar således ett så pluralistiskt system som det svenska att fullgöra sina uppgifter Vi har närmat denna fråga att för-

oss genom söka belysa i första hand dessa delfrågor: Vilka former samarbete

av förekommer mellan de olika aktörerna Hur omfattande är samverkan inom och mellan organisatoriska nivåer Vilket innehåll eller djup har

forskningsfinansiärernas samverkan

Vi har försökt besvara dessa ñågor med hjälp uppgifter ñån

forskningsrådens och sektorsmyndighetemas årsredovisningar, SCBs forskningsstatistik samt den senaste budgetpropositionen Vidare har

inhämtat information enkät till ett antal finansiärer samt

genom en egen

intervjuer med tjänstemän vid berörda myndigheter. Vi har även fått ta del av uppgifter insamlats Forskningsfinansieringsutredningens

som av

sekretariat. En längre redovisning av vilka forskningsmedel för-

som delas under de olika departementen samt forskningsrådens och de större sektorsorganens samverkansmönster ges i Appendix V1 har koncentrerat oss att försöka kartlägga samverkan i policyñågor, finansiering av program, projekt samt allmänt samråd

3.2¶Samverkan i policyfrågor

3.2. l Departementsnivån

Det viktigaste samarbetet mellan departementen i fiåga om forskningspolitiska frågor sker när de forskningspolitiska propositionema utarbetas. Den starka sektoriseringen gör att policysamverkan mellan departement under de mellanliggande perioderna synes mer begränsad

Departementsöverslqidande samverkan förekommer dock i större

utsträckning myndighetsnivå, alltså mellan forskningsråd och sek-

torsorgan. Det svenska EU-medlernskapet och därmed följande åtaganden i EUs forskningsprogram har redan ställt och kommer att ställa ökade krav samverkan även departementsnivå.

3.2.2 och sektorsorgan

Forskningsråd

Den offentliga uppmärksamheten mot rådsorganisationen under det senaste året har bidragit till att de grundläggande verksamhetsiiågonra

har kunnat diskuteras bredare perspektiv och därmed utsättas för

ur nyttig kritisk granskning. Nya synsätt har härvid kommit att prövas, vilket i sin tur verkat i positivt utvecklande riktning vad gäller bl

a samarbetet mellan råden Det är utveckling redan pågått i olika

en som former under betydande tid. Detta har sannolikt bidragit till att ge nyttiga impulser för de enskilda råden och systemet i sin helhet. FRN

och forskningsråden under Jtbildningsdepartementet diskuterar

fortlöpande via regelbundna kontakter mellan huvudsekreterama och

kanslichefema forskningsstrategiska ñågor, gemensamma uppdrag eller

initiativ, rollfördelning etc. Detta bidrar till att viss överblick

upprätthålls i rådssystemet. De administrativa systemen har löpande granskats från olika utgångspunkter såväl inom de berörda myndig-

heterna råden som från de organ som har till särskild uppgift att

granska de statliga myndigheterna, exempelvis RRV. Samarbetet i detta mångfacetterade system har bidragit till en fortlöpande utveckling av

verksamhets- och arbetsformer såväl mellan råden som inom de enskilda råden.

En viktig form policysamverkan sker i de många nationella

ledningsgruppema för delprogram och övriga aktiviteter under EUs

fjärde ramprogram. Där möts företrädare för i princip alla forskningsråd

och sektorsmyndigheter, verksamhet har anknytning till ett visst

vars delprogram eller aktivitet inom EU-forskningen Där förs också

annan

vikti ga diskussioner om strategiska ñågor, programutkast och prioritering och nationell finansiering av ansökningar. Vidare förekommer

även kontakter mellan företrädare för frnansiärema och representanter

för vetenskapssamhället.

3.3¶Samverkan och

genom finansiering

administration

3.3.1¶Allmänt

Samarbetet med andra myndigheter inom respektive forskningsråds och

sektorsorgans områden är av mycket stor omfattning. Det finns dock en viss naturlig variation mellan myndigheterna. Detta beror att vissa huvudsakligen inriktade nationella frågor, medan andra har

är mer större internationella åtaganden

3.3.2¶Nationell samverkan

ForskningsrådenunderUtbildningsdepartementetgrundforskningsråden, Ryrndstyrelsen och FRN samarbetar inom många områden I åtskilliga

fall berörs även forskningsñnansiärer under andra departement,framförallt SJFR, SFR, NUTEK, Naturvårdsverket, BFR Även sektorsor-

har liknande samverkansmönster sinsemellan. ganen

NFR, TFR, MFR, SJFR samt FRNhar i likhet med några av sektorsorganen, bl a NUTEK, KFB, BFR och Naturvårdsverket, inlett sam-

arbete med de nyinrättade forskningsstiitelserna, ñämst med Strategiska

stiftelsen, MISTRA och STINT kapitel

se

Samarbetet mellan forskningsñnansiärerraa har olika karaktär beroende frågans eller insatsens beskaffenhet. Det gäller i första hand

finansiering av gemensamma aktiviteter som forskningsprogram,

seminarier etc.

Gemensam finansiering nationella eller projekt är, såvitt

av program

kunnat se, en vanlig form av samverkan mellan forskningsfinans-

iärema och förekommer i högre Lttsträcloiing mellan sektorsmyndi gheter, än mellan grundforslcningsrâden Detta kan bero att forskningsråden endast i begränsad omfattning arbetar med utpekning fakultets-

eller disciplinöverskridande forskningsprogram I stället fördelar råden

större delen av sina FoU-medel utifrån renodlade inomdisciplinära

kvalitetskriterier. Sektorsorganen arbetar huvudsakligen med avnämarinitierade program, som i växande grad fokuserar samhällsproblem innebär kontaktytor med andra sektorer. Ett exempel

som detta kan hämtas från kommunikationsområdet, där Kommunikationsforskningsberedningen, KFB, förutom samverkan inom den egna sektorn med Vägverket och Banverket, samarbetar sektorsöverskridande med

NUTEK om industripolitiskt motiverade projekt, med Byggforsknings-

rådet, BFR, bebyggelsens och transportssysternets utformning och

om med Naturvårdsverket om problem i skärningsytan trafik miljö.

Myndigheterna under Försvarsdepartementet, som har de största

sektorsmedlen för FoU, samverkar av naturliga skäl nära varandra vare sig det rör sig om renodlade sektorsfmansiärer, t ex Försvarets Materielverk och ÖCB, eller både extem

myndigheter som finansierar

forskning och själva utför forskning, FOA och Styrelsen för psykologiskt försvar, och rena forskningsmyndigheter, Flygtekniska för-

söksanstalten.

NUTEK, ska främja näringslivets tillväxt och fömyelse, är den

som överlägset största fmansiären av civil sektorsanknuten FoU. Verket svarade 1993-94 för 36 % av de nio största sektorsorganens sammanlagda bidrag till universitet och högskolor Nydén 1995. Verket har

samverkansytor med forskningsråd som TFR och NFR, FRN, en rad

sektorsorgan, KFB, BFR och Naturvårdsverket. Större delen av

a NUTEKs forskningsstöd ca 1 150 Mkr avser olika former av FoUprogramramprogram, industriforslcningsprogram, materialkonsortieroch

Återstoden består till

kompetenscentra huvudsakligen av projektstöd

universitet och högskolor och institut. NUTEKs anslag till FoU i

ges

hög grad i form av samfinansiering med näringslivet, med vilket verket

sålunda har nära samverkan, inte bara i FoU-frågor. Även BFR har

betydande samverkan med byggbranschen, som delfinansierar byggen forskningen. SJFR har i vissa avseenden en mellanställning mellan att

grundforsldaingsråd och sektorsorgan Rådet har nära samverkan

vara

med näringslivet och branschforskningsinstitut inom sin sektor,

a rörande skogsbruk, trärâvara, bioenergi och fiske. SJFR samverkar i dessa ñågor även med myndigheter inom sin sektor vilka flera, t ex

av Jordbruksverket och Fiskeriverket, även de fördelar F oU-medel externt.

FRN, forskningsråden och övri ga finansiärer under Utbildningsdepar-

tementet utlyser vissa medel gemensamt mellan ett eller flera råd. Vid-

are samarbetar de vid fördelning av medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning, där FRN ansvarar för den gemensamma plattformen, FINDU-kommittén samt sekretariat och disponerar anslaget. På liknande sätt hanteras fördelningen medel för forskarskolor. HPD-rådet, som

har till uppgift att förse det svenska forskarsamhället med högpresterande datorer, har sitt kansli förlagt till TFR I forskningsrådens sarnarbetsnärnnd samarbetar ett stort antal delta-

gande parter forskningsadministrativt. Samarbetsnämnden ombesörjer att

projektansökningar som ingivits till flera råd, eller motsvarande, och som ligger på gränsen mellan två eller flera ansvarsområden, bedöms av rätt finansiär, och inte faller mellan stolama. FRN och

forskningsråden under Utbildningsdepartementet, SJFR, SFR, Natur-

vårdsverket och, sedan l juli 1995, även universitets- och

Sveriges högskoleförbund, samverkar vidare ett gemensamt forskningskontor

i Bryssel.

Det finns också en omfattande administrativ samordning inom många områden. Denna underlag för för

ger gemensamma utgångspunkter

regler och rutiner vad gäller formerna för bidragsstöd. Här kan t ex

nämnas harmonisering av regler för bidrag och kontraktsutfonnning.

3.3.3¶Internationell samverkan

Forskningsrådens och sektorsorganens internationella samarbete har flera former. En del är fonnaliserat i specifika avtal. I andra fall har respektive myndighet fått ett svenskt allmänt uppdrag att för mer ansvara en viss uppgift eller for ett visst område, exempelvis

specifika program

inom EU, stöd och deltagande till större internationella

anläggningar

som CERN NFR eller internationella institut HASA FRN. Det som finns vidare ett formaliserat samarbete bilaterala avtal

som bygger

med motsvarande organisationer i andra länder, såväl i Norden med som andra delar världen. Därtill finns för specifika av ansvar program som varje råd administrerar med från respektive sekretariat, inforresurser mella kontakter där olika möten och seminarier är bas för diskussioner och ett omfattande utbyte i form experter och

av sakkunniga som a

utför utvärderingar enskilda projekt och

av program m m.

Flera anslagen under Utbildningsdepartementet av disponeras av

departementet och forskningsråden och FRN för särskilda ändamål, m vilka i många fall föranleder olika fonner samarbete. Här kan av t ex

nämnas anslaget Europeisk forskningssamverkan 477 lVlkr, dis-

som poneras av regeringen, flera råden och FRN för olika EU-program, av

rymdverksamhet, deltagande i olika internationella organisationer inom

eller utom Europa, t European Science Foundation, ESF. NFR har ex de största internationella samverkansåtagandena, för

a utnyttjande av

internationella anläggningar. Beslut medverkan eller stöd till inom ternationella organisationer har fattats i särskild

ordning. Anslaget

N 16-0189

inrymmer relativt omfattande ekonomis-

Europeisk forskningssamverkan

ka illustrerar också att det finns en mångfald

samverkansåtaganden, men

medför stort deltagande i internationella organ.

uppgifter som ett

har i många fall betydande internatio-

Aven sektorsmyndigheterna en

nell samverkan, med olika EU-program eller internationella organi-

t ex sationer OECD.

som

3.4¶Övrigt

det eller mindre formaliserade samarbete, be- Vid sidan om mer som skrivits i det förekommer givetvis omfattande ad h0c-sarn-

föregående,

verkan mellan forskningsñnarxsiäremas sekretariat. Den kant ex gälla

sakkunniggranskning proj ekt, gemensamma seminarier,representation

och diverse professionella kontakter mellan enskilda

i arbetsgrupper

vid och sektorsorgan Dessa informella

befattningshavare forskningsråd

kontakter utgör mycket det kitt, får det annars pluraliserade

av som

statliga FoU-ñnansieringssystemet att hänga ihop.

4¶Exempel samverkan mellan

finansiärer utifrån FRNs erfarenheter

4.1¶Samverkan i

policyfrågor

En avsevärd del några forskningsfinansiärers verksamhet till

av åtgår

olika former samverkan inom FoU-systernet, t finansav ex gemensam iering, seminarier, formella eller informella möten Denna samverkan kan, som utvecklades i avsnitt 1.2, ha olika grader och olika nivåer avse

och djup. I det följande vill med hjälp några exempel från FRNs

av verksamhetsfält illustrera hur samverkan kan ske i

praktiken

4.1.1¶Internationell samverkan

European Science Foundation E519

Ett viktigt drag i den moderna forskningen dagens FoU till

- även om övervägande del sker inom nationella gränser är dess internationalise- -

ring. Detta förhållande avspeglas även i 1993 års forskningspolitiska

proposition prop 1992/93: 170 där framhåller att forskningens man

internationalisering behöver påskyndas. Skälet till detta vill

är att man utnyttja forskningens internationella nätverk för att tillgång till den,

som man anser for Sverige, alltmer betydelsefulla vetenskapliga kunska-

pen. När det gäller samarbete inom grundforslmingsområdet finns det i Europa flera olika formaliserade verksamheter. För det mesta bedrivs samarbetet inom ett antal disciplinorienterade ICSUs

samarbetsorgan:

kommittéer, internationella laboratorier CERN, CMBL etc. Det som finns emellertid ett forum för samarbete spänner över hela det som

vetenskapliga disciplinområdet, nämligen den europeiska vetenskaps-

stiftelsen ESF sekretariat har sitt säte i

vars Strasbourg. ESF är de europeiska forskningsrådens och vetenskapsakaderniernas samarbetsorganisation Organisationen, som bildades 1974, har idag 54 medlemsorganisationer från 20 länder. ESF stöder sina medlernsorgani-

sationer att fungera ett forum för och

genom som informationsutbyte

forskningspolitiska diskussioner. Dessutom verkar den som en viktig kanal för kontakter forskare emellan, främst då Scientific Pro-

genom

Networks och European Research Conferences. Till detta kan grams, läggas Verksamhet består seminarier, work-shops och ad hoc-

en som av grupper

Organisatoriskt leds verksamheten ESF Executive Council. Inom

av denna förbereder det årli mötet med General Assem-

grupp man a ga bly. Det finns vidare ett arbetsutskott, Network Committee samt fyra

en permanenta kommitteer: European Science Research Councils, European Medical Research Councils, Committee for the Humanities och Committee for the Social Sciences.

Basen i verksamheten består två aktiviteter: Scientific Program-

och Scientific Networks. De vetenskapliga programmen, Environmes

mental Toxicology, European Palaeoclimate, Language Typology etc,

och de vetenskapliga nätverken, kom till 1985 som ett resultat av

som

den första europeiska forskningsministerkonferensen 1984. Men de skiljer sig när det gäller syfte och struktur.

Inom de vetenskapliga finner nästan alltid grupper

programmen

forskare utför forskning. Inom nätverken, History of European av som Expansion, Surface Crystallo-graphy, Soil Water Processes etc, pågår diskussioner, planering, analyser och till och med koordinering av forskning. Däremot bedrivs det inom denna form av aktivitet mera sällan konkret forskning. Initiativen till dessa nätverk tas av forskarna själva ESF bidrar dock med viss administrativ och ekonomisk sam-

ordning.

ESFs generella verksamhet, inklusive seminarier och workshops,

finansieras med medlemsorganisationemas avgifter. Networks finans-

ieras med ett Network Account, del ESFs basbudget. All annan

en av verksamhet finansieras de organisationer önskar delta i någon

av som aktivitet. För 1994 uppgick kostnaderna för ESFs basaktiviteter till 28 miljoner franska Franc. Kostnaderna för det svenska medlemskapet bestrids FRN och uppgick för 1994 till 0,9 miljoner FF. FRN

också för den tekniska sarnordningen mellan de svenska svarar medlemmarna NFR, SJFR, Vitterhetsakademien, MFR, HSFR, Veten-

SFR och FRN. Den svenska ESF-gruppen samverkar

skapsakademien,

främst och utser även gemensamt de svenska

kring policyñågor

representanterna i styrelser och ledningsorgan inom ESF. Härvid förekommer även att forskningsråden i de nordiska länderna samverkar.

11A SA

HASA, The International Institute for Applied Systems Analysis, etablerades i oktober 1972, när representanter för vetenskapli organisationer ga i tolv nationer undertecknade HASAs charter. IIASA har sitt säte i slottet Laxenburg ett par mil utanför Wien Institutets målsättning var från början att ett forum där forskare från öst- och västvärlden kan vara samarbeta i vikti ga ñågor av global och universell natur och där systernanalys är en gemensam metod Frågan om svenskt medlemskap diskuterades redan när institutet bildades, men det dröjde till 1976 innan Sverige gick in medlem som i HASA. Svenskt medlernsorgan först kommitté låg under var en som Utbildningsdepartementet. När FRN inrättades 1977 kom denna att inordnas under nämnden delegation. 1983 upphörde delegatiosom en nen och sedan dess ligger ansvaret för medlemskapet direkt FRNs styrelse med en kommitté som beredande och rådgivande organ De mandat som gavs till dåvarande systernanalysdelegationen och

som fortfarande är riktningsgivande är följande: att initiera och stödja systemanalytisk forskning och metodutveckling, att verka för utnyttjandet systemanalytisk forskning i planering

och beslutsfattande,

att främja kunskap om vilka områden systemanalys är tillämpbar,

att vara svenskt medlemsorgan för arbetet med IIASA

Huvuduppgiñen i FRNs mandat svenskt medlernsorgan för

att vara IIASA är att främja kontakterna mellan institutet och den svenska forskarvärlden. Ambitionen från FRNs sida är att maximalt sätt återföra

forskningserfarenheter från HASA till svensk forskning. I FRNs kom-

mitté för HASA och Systemanalys ingår representanter för olika forsk-

ningsdiscipliner och sektorsorgan.

Under de år Sverige varit medlem i HASA har representanter för som organisationer som FOA, IVA, KVA, SNV, NUTEK d STU/Ener-

giverket liksom Tekniska Högskolan, Handelshögskolan och andra forsknings institutioner ständigt medverkat i planering och genomförande

av FRNs IIASA-aktiviteter. På år har ett nära samarbete inletts senare med olika universitetsinstimtioner och förvaltningar för att arrangera seminarier för att presentera pågående IIASA-forskning med medverkan av inbjudna forskare från HASA Ett kontaktnät bestående 250 av ca personer ute universitet och högskolor har upprättats för att sprida information aktuell IIASA-verksamhet och

om FRN-arrangemang kring detta, såsom seminarier, stipendieutlysningar

m m I arbetet med det svenska medlemskapet samverkar FRN med de övri ga 16 medlemsnationema, alla deltar i institutets styrelsearbete. som

Tillsammans upprättar man en policy för institutets långsiktiga verksamhet och deltar i förberedelsearbetet och beslutar de ettåriga forsk-

om ningsplanerna. Dessutom framstående svenska forskare i det

engageras

löpande arbetet med att utvärdera de pågående forskningsprogrammen

vid HASA.

Något FRN arbetar för, och är viktig del av medlernska-

som som en pet i HASA, är att så många forskare möjligt ska tillfälle att

som verka vid institutet för kortare eller längre perioder. De svenska forskare

är verksamma vid IIASA bidrar ofta direkt till att andra som engagera svenska forskare i institutets aktiviteter, gästforskare och

t ex som

deltagare i konferenser och stipendieprogram En särskilt viktig uppgift

för FRN är att söka forskarstuderande och post-docs intresse-

unga rade att delta i IIASAs stipendieprogram, för att så sätt ta ett

av första steg ut i internationell samverkan

Tcøgeted S 0ci0-Economic Research

FRN är tillsammans med HSFR huvudansvarig myndighet för ett av

inom EUs fjärde Riktad socio-ekonomisk

delprogrammen ramprogram;

forskning Targeted Socio-Economic Research, TSER. Detta är det enda rent samhällsvetenskapliga programmet inom fjärde ramprogram-

Avsikten med programmet är att kunskap de met. generera ny om

genomgripande samhällsförändringar den europeiska unionen står

som inför. TSER består av tre delar:

utvärdering forsknings- och teknikpolitiska initiativ,

forskning om undervisning och utbildning särskilt yrkesutbildning,

forskning social axclusion och socia integration.

FRN har huvudansvaret för det första området och HSFR för de två

senare.

Vid den första utlysningen medel för programmet våren 1995

av anvisades 20 MECU till TSER Totalt kommer 80 MECU att delas

ca ut under programmets hela tid.

FRN och HSFR har kontakt med svenska forskare som tänker söka medel via och delar dessutom ut planeringsbidrag inför

programmet

ansökningstillfällena Dessa är regel 50 000 kronor och avser

som

vanligen bidrag till för att bygga upp den europeiska forskargrupp

resor

ska söka medel och till någon månads arbete med att skriva som om

ihop

I den svenska ledningsgruppen ingår, förutom FRN och HSFR, representanter för Rådet för Arbetslivsforslcning, NUTEK och SFR I

ledningsgruppen förbereds sammanträdena i programkomnrittén. FRN

och HSFR ordnar dessutom informationsdagar programmet för

om svenska forskare. Under 1994/95 ordnades två sådana informations-

dagar. Gruppen tar fram förslag svenska experter för projekteva-

lueringar, vilket sedan förmedlas till Bryssel. För delprogram ett nominerades cirka 30 experter üån Sverige. De svenska forskningsfrnansierande myndigheterna bidrar alla till att sprida information om programmet och förbereder även eventuell svensk delfinansiering. Detta är ordnat så sätt att respektive myndighet svarar för den svenska delfinansiering som faller inom dess område. Beredning av den svenska delen ansökan sker normalt sätt, dvs genom kommittégranslqiing.

Vid kommittémötena i programkonnnittén i Bryssel, hållits 4

som gånger under 1995, har FRN och HSFR deltagit med varsin delegat. Dessutom har Sverige rätt att kommissionens bekostnad ta med en nationell expert. Det har hittills utnyttjat genom att låta represen-

man tanter ñån de andra myndigheterna delta i arbetet. Det är programkom-

mitten diskuterar utfonnningen forskningsprogrammet Work

som av Programme samt kommissionens förslag till vilka projekt bör

som

beviljas medel.

FRN och HSFR är dessutom rernissorgan för andra svenska nçyniig-

heteri TSEK-frågor. De informerar regelbundet Utbildningsdepartemen-

tet och EU/FoU-rådet om resultaten av mötena i Bryssel och utfallet av

ansökningarna

Inom TSER finns nätverket European Technology Assessment Network i vilket a FRN och NUTEK är medlemmar.

Svenska Hizmm Dimensions-kommittén

FRN har sedan mitten av 1980-talet aktivit deltagit i internationella aktiviteter för att öka forskningen om den mänskliga dimensionen i

de globala miljöñågoma. De naturvetenskapliga programmen IGBP International Geosphere Biosphere Program och WCRP World Clima-

te Research Program förankrades snabbt i det internationella

forskningssystemet. Samtidigt eñerfrågades forskning som belyste

människans roll; miljöproblemen konsekvens människors

är ytterst en av

aktiviteter, livsstilar, produktions- och konsumtionsmönster, trans-

portsystem, bosättningar, politik etc. FRN anordnade 1988 tillsammans med HSFR och IFIAS, International Federation of Institutes for Advanced Studies, konferens hithörande ñågor. Denna dokumen-

en om terades i rapporten Swedish Perspectives Humm Response to Global

on Change 1988 och ett led i formuleringen av ett internationellt

var

Ett sådant realiserades sedan 1990 i det k Human Dimenprogram s

sions of Global Environmental Change Programme, HDP. Det gjordes inom för IGFA, International Group of Funding Agencies for

ramen Global Change Research, och ISSC, International Social Science Council. FRN är svensk representant i kontakterna med HDP.

För att samordna och stärka de svenska insatserna inom området tog FRN år 1990 initiativ till svensk Human Dimensions-kommitté.

en Kommittén söker stimulera forskning i Sverige dessa ñågor och

om fungerar även ett samarbetsorgan med svenska kommittén för

som IGBP/WCRP. I Human Dimensions-kommittén finns representanter för HSFR, Naturvårdsverket, den svenska kommittén för IGBP/WCRP och Liniversitetsforskningen Kommittén har anordnat internationella

a seminarier och tagit ñam en översikt över svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk rniljöforskning Environmental Chmge. A Challenge for Social Science and the Humanities, FRN Report 94:3. Kommittén försöker vidare stimulera idéutbytet och debatten mellan naturvetaresamhällsvetare/hurnanister inom miljöområdet genom att anangera seminarier över olika forskningsproblem. Dess sekretariat följer nära arbetet inom det internationella Human Dimensions-prograrnrnet samt deltar aktivt i arbetet inom IGFA det internationella samverkansorga-

net mellan de institutioner som finansierar forskning rörande global

change.

FRN finansierar Human Dimensions-kommitténs rekommendation del det internationella IGBP-sekretariatets förlagt till KVA

en av kostnader for kontakterna mellan det internationella IGBP-programmet

och Human Dimensionsprogrammet.

4.2¶Administrativ samverkan mellan

forskningsråden

4.2.1¶Forskningsrådens hus

FRN, forskningsråden under Utbildningsdepartementet och EU/FoU-

rådet har sin samlokalisering omfattande administrativ

genom en samverkan. Denna gäller t ex telefonväxel och reception, viss personal- och löneadministration, sammanträdeslokaler m m.

4.2.2 samarbete med universitet och

Forskningsrådens

högskolor

Redan 1988 påbörjades ett samarbete delvis initierades diskus-

som av

sionerna med anledning omläggningen den k törvaltningsav-

av av s

giften, 3 % påslaget forskningsbidragen Forskningsråden bildade då

en kämgrupp, FRN, HSFR, lVlFR, NFR och RS. Senare tillkom även

TFR och forskningsråden utanför Utbildningsdepartementets område,

SJFR och SFR, för att på ett samlat sätt diskutera ñamförallt ornlägg-

ningen av törvaltningsavgiiterr Senare har även andra ñågor av huvud-

sakligen administrativ karaktär tillkommit i dessa diskussioner. Samarbetet har under årens lopp varit regelbundet och omfattande. Tidvis har gruppen kompletterats med särskilt utsedda rådsledarnöter och vissa huvudsekreterare. Gruppens drivande krafter har varit kanslicheferna där ansvaret cirkulerar mellan olika råd. FRN, NFR, MFR och HSFR har

huvudsakligen svarat för samordningsarbetet. Gruppen har ett kon-

struktivt sett kunnat hitta lösningar i många fall svåra samarbetsñågor. Innehållsligt har detta också fått stora konsekvenser för de olika rådens forskningsanslag. Samverkan har också i flera fall betytt att råden har samordnat sig för att diskutera med departementet och RRV

om anslags- och ansvarsñågor berört såväl råden högskolan

som som

Förhandlingspart var tidigare Svenska Akademiska Rektorskonferensen,

SAR Från och med 1995 kommer det nyinrättade Sveriges Universitets-

och Högskoleförbtmd att forskningsrådens motpart. Förbundet

vara representerar hela högskolan till skillnad mot tidigare då de mindre och medelstora högskolorna inte fanns med i SAR.

4.2.3¶Samarbetet

kring forskningsrådskontoret

i Bryssel

År 1991 beslöt forskningsråden att inför det ökande EU-arbetet och ett eventuellt inträde i EU ett forskningsrådskontor i Bryssel. Kontoret skulle ha till uppgift att bevaka och följa det samarbete fanns

som inom för EES-arbetet med forskning. Men det skulle även vid ett

ramen eventuellt fullt medlemskap kunna hjälpa till med information och rådgivning till de forskare som behövde hjälp. Kontoret etablerades 1992 med forskningsråden bas och ñån 1995 har samarbetet utvid-

som gats så att högskolan och EU/FoU-rådet också gått med och blivit

en part i kontoret Verksamheten bedrivs ett gemensamt forsknings-

nu som

i och högskolekontor ska bevaka både forsknings- och utbildnings-

som

TS 16-0189

frågorna inom EU. Kontoret ska också hjälpa till att ge enskilda forskare och lärare service i mån Det finns för närvarande

av resurser. tio i kontoret där högskolan har 15-delar och råden har 9/15-

parter delar det ekonomiska ansvaret. Beslut kontorets inriktning fattas

av om

stämma och styrelse har det löpande ansvaret. FRN ansvarar av en en för ordförandeskapet i styrelsen och har det administrativa ansvaret för kontoret, vilket betyder att detta formellt är del FRNs organisa-

en av tion. Kontorets bemanning har också utökats från och med den l januari

1996.

4.2.4 samarbetsnänmd

Forskningsrådens

En ytterligare form av samverkan i FoU-finansieringen avser hantering-

likalydande eller näraliggande projektansökningar, vilka beroende

en av

sin inriktning ingivits till än ett forskningsråd, eller motsvarande.

mer Detta berördes kortfattat i kapitel För att säkerställa den vetenskapli ga kvalitetsbedömningen dessa fakultetsöverslqidande ansökningar och

av underlätta den administrativa hanteringen dem, finns forsknings-

av rådens samarbetsnämnd. I denna ingick budgetåret 1994/95 AMF O, FRN, HSFR, NFR, MFR, SIFR, SFR, SAREC som numera ingår i Sida, TFR och Cancerfonden Från och med budgetåret 1994/95 administrerar NFR sarnarbetsnämnden.

Sarnarbetsnämnden sammanträder två gånger per år, innan budgetårs-

förändringen vanligen i början februari respektive i slutet av april.

av Vid februarimötet görs genomgång vilka projektansökningar som

en av de facto ingivits till än finansiär samt vilka ansökningar som

mer en adresserats fel. Vid sammanträdet fastställs ansökningar ska be-

om dömas parallellt två eller flera råd eller överföras till prövning hos

hos

den frnansiärerna, bedöms mest näraliggande. Samtidigt får

av som vara

respektive forskningssekretariat i uppdrag att hålla varandra underrättan-

de hanteringen de ansökningar tagits i samarbetsnärnn-

om av som upp den. Till stöd för detta arbete upprättar samarbetsnämnden ett detalj erat

protokoll. Under perioden april enligt den gamla budgetårsindelningen

mars -

sker sedan den vetenskapliga bedömningen ansökningarna i finans-

iäremas prioriteringsgrupper/vetenskapliga kommittéer. Vid samarbets-

nämndens aprilsammanträde redovisar finansiärema sina bedömningar

de projektansökningar anmäldes vid februarisammanträdet. Vid av som detta sammanträde förekommer inte sällan "byten" projekt mellan

av finansiärer, detta för att i möjligaste mån söka säkerställa koniekt

bedömning och en så hög finansiering som möjligt angelägna

av projekt. De senaste årens praxis har inneburit att samarbetsnärnnden försökt finna finansiär projekt. Samñnansiering förekommer

en per nästan aldrig inom ramen för denna samarbetsform

Samarbetsnämnden fyller praktisk funktion när det gäller att

en säkerställa den Vetenskapliga bedömningen och den administrativa

hanteringen av ansökningar, beroende sin vetenskapliga inrikt-

som

ning ingivits till än forskningsfrnansiär eller berör flera forsk-

mer en ningsfmansiärers ansvarsområden Däremot är den inte, och inte

avser

heller att vara ett forum för hantering kvalitetsbedömningar. De

av vetenskapliga bedömningarna görs inom de medverkande finansiäremas

normala beredningsgrupper/lçommittéer.

4.3¶Samverkan i

forskningsfinansiering

4.3. Mellan och

forskningsråd sektorsorgan

Forskning och utveckling för bättre miljö exempel på samverkan inom miljöforskningen

Naturvårdsverket är vid sidan sin roll tillsynsmyndighet inom

om som miljöområdet, den största statliga frnansiären av miljöforskning. Bud-

getåret 1995/96 18 månader uppgår verkets forskningsanslag till

ca 175 Mkr. En av verkets uppgifter är att inför de forskningspolitiska

propositionerna göra en genomgång av svensk miljöforskning i för-

hållande till de riksdag och regering beslutade miljöpolitiska målen.

Utifrån denna genomgång analyseras forskningsbehovet under den kommande treårsperioden med utblickar mot ett tioårsperspektiv. Den

rapport som verket utarbetar har namnet Forskning och utveckling för bättre miljö FoUBM. I januari 1996 utges den fjärde rapporten

av denna typ.

Arbetet med FoUBM sker i form mycket bred samverkan

av en mellan en rad forskningsfinansiärer. Skälet till detta är att ett stort antal

sektorsorgan och också forskningsråden stöder någon form miljöin-

av riktad forskning. Bakom den aktuella utgåvan FoUBM står inte

nu av mindre tretton olika forskningsfinansiärer: AFR, BFR, Föreningen for industriell miljövård, FRN, HSFR, KFB, lVIFR, MISTRA, NFR, SNV, NUTEK, SJFR, FFK Arbetet har letts Naturvårdsverket, också

av som ansvarat för sekretariat och rapportens utgivning. Rapporten har flera

den ska for statsmakternas prioriteringar inom mil-

sylten: ge underlag

den ska informera forskarvärlden avnämarnas be-

jöforskningen, om vad de angelägna forskningsområden och

dömningar av som ser som

den ska söka åstadkomma samordning mellan forskningsfinansiärenaa

en beträffande deras satsningar. Arbetet med den versionen FoUBM har tagit drygt ett år. senaste av Det har inneburit att FoU-handläggare vid sektorsorgan och forska träffats drygt tiotalet gånger och diskuterat prioriteringar och

ningsråd I det pluraliserade finansieringssystemet har utredningsgrupsatsningar.

kommit ett inforrnellt samverkansorgan inom den pen att fungera som svenska finansierade miljöforskningen. Det bör i detta samman-

statligt även Stiftelsen för miljösuategisk forskning deltagit i

hang noteras att arbetet, och förklarat sig beredd att ta särskilt for finansieringen ansvar vissa delområden. Ett förslagen i FoUBM är för övrigt att arbetsav av

gruppen permanentas.

vår kräver det uppdelade frnansieringssystemet inom Enligt mening

samordningsorgan den typ nämndes. milj öforskningen ett av som ovan

Det torde dock svårt att göra detta till något mera än ett rådgivande vara Alla de medverkande finansiärerna utfonnar sina egna program organ.

och inges till respektive departement. En annan prioriteringar, som

i ett arbete FoUBM är att de medverkande grundforsk-

svårighet som

är beredda att binda för i förväg utpeka-

ningsråden vanligen resurser de forskningsfält.

4.3.2 mellan finansiärer och

Samverkan statliga

en stiftelse

Vägar till uthållig utveckling kompetenspmgrcvn för

miljörelcüerad forskning

I och med tillkomsten Stiftelsen för milj östrategisk forskning tillförav des svensk i storleksordningen 250 lVlkr/år. milj nya resurser Som MISTRAs tillkomst, och EUs Environment en följd av program and Climate minskade staten sitt anslag till Naturvårdsverket med 25

Mkr räknat 12 månader for budgetåret 1995/96. Vidare minskades

till Avfallsforskningsrådet från 32 till 20 Mkr/år, samtidigt som anslaget

rådet inordnades under Naturvårdsverket dess Avfallsforslmingssom nämnd. FRN har sitt för naturresurs- och miljöforskning genom program

sedan ett tiotal år stött tvärvetenskaplig samhällsanalytisk miljöforsk-

ning, som varit eftersatt och outvecklad. Efter hand har även andra finansiärer slagit in denna väg, de disponibla medlen har varit men begränsade; FRN fördelar inom detta område 18 lVHcr/år. ca Tillkomsten av MISTRA innebar ändrade fönitsättningar. Stiftelsens kansli deklarerade dock att rent allmänt intresserad man var av att

försöka stödjakompentensuppbyggnaden inom sarnhällsvetenskapligoch

humanistisk milj öforskning. Som ett resultat satsning FRN och av en av NUTEK samt en till MISTRA ingiven gramskiss, initierade dessa tre pro hösten 1994 ett samarbete med sikte att till stånd ett gemensamt

kompetenspro gram för samhällsvetenskapli goch humanistisk milj öforskning. En rad andra nailjöforslcningsfinansiärer knöts ett tidigt stadium till arbetet. Till sist deltog åtta statliga forskningsfinansiärter BFR,

- FRN, HSFR, KFB, Naturvårdsverkets forskningsnämnd och avfallsforsk-

ningsnämnd, NUTEK och SJFR- och MISTRA i satsningen. Sommaren 1995 utlystes forskningsmedel totalt 8,3 Mkr inom programmet om Vägar till Løthälig utveckling beteenden, organisationer, strukturer. - Medlen ska till 5 7 forskare professors- eller mellannivå och utgå under 2x3 år. Till programmet knyts vetenskaplig en program-

ledare. Satsningen ska kompletteras med reguljära projektmedel från de

medverkande finansiäremas sida FRN för programmets adansvarar ministration

Vägar till uthållig utveckling är de första exemplen reell

ett av samverkan mellan de stiftelserna och de statliga forskningsfinansnya iärema. MISTRAs ekonomiska insats är drygt 42 %, de statliga organen avsätter drygt 7 % vardera. Programmet innebär jämförelsevis kraftig en satsning ett ganska outvecklat men högst Samhällsrelevant forskningsfält. Förutom MISTRA hade ingen de enskilda finansiärerna av såvitt man kan bedöma kunnat göra detta i regi. Genomförandet egen av satsningen illustrerar en beredvillighet från såväl de statliga finansiäremas som MISTRAs sida att samverka och försöka till anpassa sig

ändrade forskningspolitiska fönrtsättningar.

4.3.3¶Dyrbar vetenskaplig utrustning m m

En central fråga för vetenskapssamhället och speciellt för de instrumentkrävande verksamheterna inom fysik, kemi, biologi,

geovetenskaper, biokemi, medicin och teknikvetenskap är försörjning vetenskaplig

utrustning. Mycket lite den dyrbara utrustningen här definierad

av som utrustning som kostar mer än 2 Mkr i anskaffning finansieras uniav versiteten själva Det finns dock enstaka undantag, har PETt ex

vid universitet finansierats med universitetsmedel och

centrum Uppsala lån i stor utsträckning.

Inom det statliga systemet är det FRN som svarar för finansieringen

den Den totala anslagsvolymen är 105 lvlkr/år.

av dyrbara utrustningen. Huvuddelen anslaget går till anskaffning utrustning för for-

av av ny

skargrupper och institutioner basis av ansökningar. Forskningens kvalitet och potential är utslagsgivande för investeringen. vetenskapliga

Fördelningen dessa anslag görs med aktiv medverkan av forsknings-

av råden under utbildningsdepartementet, NUTEK och SJFR Dessa ger

rekommendationer efter inbördes prioriteringar ligger till grund för

som

fördelningsförslaget. med samlad finansiering den dyrbara utrustningen inom

Systemet av

FRNs har medgivit stor flexibilitet i finansieringen. Det samman-

ram

hållna utrustningsanslaget gör stora och långsiktiga åtaganden möj ga. Till har uppbyggnaden det synkrotronljuslaboratoriet i exempel av nya

Lund, MAX samfrnansierats med 41 Mkr. Därtill kommer beviljade medel till tre detektorer och experimentanläggningar vid

att bygga upp

med hittills ytterligare 21 Mkr. MAX-laboratoriets ut-

anläggningen

är 1990-talets stora utrustningssatsning. Den är av stor be-

byggnad för och teknikutveckling bedrivs biolo ketydelse forskning som av

mister och tekniker och medicinare.

fysiker men även av

är inte bundna sig till ärrmes- eller fakultets-

Utrustningsmedlen vare

områden eller till högskola Därför kan efterfrågan och kvaliteten på

ansökningarna styra fördelningen snarare än beloppsramar som departe-

för råd. Det är att märka att också NUIEK

mentet angivit respektive

och SJFR omfattas systemet samt att yttranden tas från praktiskt

forskningsfinansiärer, även dem vid andra departaget samtliga statliga tement än utbildningsdeparternentet.

FRNs dvs nämnden, beslutar medlen, inte

Det är styrelse, som om FRNs kommitté för dyrbar utrustning. Erfarenheten är att detta är vik-

insikten det beslutet fattas överordnad instans

tigt; om att slutliga av en

leder till det finns ett starkt tryck kommittén att uppnå koncensus.

att Detta också for flexibilitet i anslagsfördelningen över tid. Det

öppnar finns inga fasta kvoter för de olika råden, inget särskilt anslagsbelopp

ett visst råd kan göra anspråk för sina forskare. som

fungerade systemet så att FRN bara svarade for fördelnings-

Tidigare

besluten medan UUH svarade för anslaget och uppköpen Nu disponeras

FRN medan sköts universiteten eller forskaren

anslaget av uppköpen av

Båda har visat sig fungera väl. Erfarenheterna av detta själv. systemen rådssarnarbete har löpt över 15 år, sedan 1979, är enbart goda

som nu

har denna finansieringsmetod, kompletterad med gene- Sverige genom

rösa donationer från framför allt Wallenbergsstiftelsen, kunnat upprätt-

hålla god utrustningsstandard vid universiteten Enighet investeen om

ringarna har uppnåtts inom rådssfáren och utrustningssamverkan över fakultetsgränserna har möjliggj

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är numera den totalt sett dorninerande finansiären av utrustning och även byggnader för forskning av vid universiteten Den totala anslagsvolymen uppgår till omkring 300 Mkr årligen, varav stor del går till dessa Wallenbergs en stiftelse har spelat dominerande roll för uppbyggnaden och t ex en

utrustningen av Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm sedan dess

tillkomst i början l940-talet. av

Viktig sarnfmansiering med Wallenbergsstiftelsen har gällt

t ex uppbygganden av MAX H där stiftelsen bidragit med 40 Mkr, har men också förekommit när det gäller utrustning till Parallelldatorcenmirn vid KTH, Lasercentrum i Lund och rad andra satsningar. Samfinansen iering mellan stiftelsen och FRN förekommer bara vid de största investeringarna; för mindre insatser görs i stället arbetsfördelning för en att undvika dubbelarbete. Erfarenheterna detta samarbete är mycket av goda Bedömningsgrundema är i huvudsak lika för FRN och stiftelsen.

Nationella Anläggningar

NFR har ansvaret för driften fyra nationella anläggningar: "Ihe Svedav

berg-laboratoriet i Uppsala, MAX-lab i Lund, Onsala rymdobservato-

rium och Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm I den kommitté som svarar för verksamheten medverkar FRN och TFR med representanter. Det borgar för att de investeringsfrågor som FRN svarar för kan hanteras med god insyn i förberedelsearbetet och för att de teknikvetenskapliga intressena bevakas.

Inom det samhällsvetenskapliga området finns Kollegiet för

sarnhällsforslcning, SCASSS, som startades i början av 1980-talet av FRN och HSFR. Kollegiet har sedan 1juli 1995 ställning nationell som inrättning under HSFR och är lokaliserat till Uppsala universitet.

Forskarskolor

FRN övertog 1995 ansvaret för att fördela medel drygt 10 Mcr/âr till försöksverksamhet med forskarskolor vid universiteten För detta ändamål bildades kommitté med representanter från forskningsråden, en NUTEK och SJFR samt några universitetslärare och forskare med erfarenhet verksamheten Samarbetet kring denna uppgift inom av

rådssystemet och universiteten har fungerat väl; det återstår dock att utvärdera verksamheten

4.3.4 över departementsgränser Samñnansiering

Ungdomsforskning

Forskningsrådsnämnden fick 1990 ansvaret för ungdomsforskning. Detta

skedde att ansvaret för sex centra för ungdomsforskning som

genom

Bam- och ungdomsdelegationen fördes över till FRN. Utöver startats av

centrumbildningama fick FRN överta ansvaret för en löpande bibliografi överungdomsforskningproduceradvid Stockholms universitetsbibliotek

Därutöver fick FRN vissa mycket begränsade till projektstöd.

resurser

Från de ungdornsforskningscentra byggts upp redovisas över-

som vägande positiva erfarenheter. Samarbetet mellan olika forskare, forskar-

och ämnesområden har ökat och visat sig mycket fruktbart. grupper Dessutom kan noteras att ett ökat antal forskarstuderande arbetar med

avhandlingsprojekt inom ungdomsforskningens område och flera ansökningar stöd till ungdornsforskning har kommit in till forsknings-

om råden.

FRN lät 1992/93 utvärdera verksamheten vid de olika centra för ungdomsforskning. I utvärderingen framkom att dessa hade åstadkommit

önskad förskjutning ñån studier ungdom utifrån ett vuxen- och en av

institutionsperspektiv till ett ungdomsperspektiv. Forskningen hade flyttats närmare de problem som upptar ungdomarna själva Utvärderingen påvisade att perspektivförskjutningen markant

var mellan olika centra och att ungdomsforskningen vitaliserats genom dessas tillkomst. Deltagandet i sådan forskning hade spritts till ett större antal ämnen och institutioner än dem tidigare ägnat sig sådana

som fiågor. Vidare konstaterades att forskningen dock behövde mera långsiktig teoretisk och metodisk utveckling och systematisering. Nämnden

har därför beslutat ökad prioritet forskningsprojekt och special-

att ge destinerade tjänster.

De särskilt avsatta för ungdomsforsknjng är begränsade.

resurserna FRN har framhållit att tillgängliga bör till projekt som kan

resurser ges

spridas i de forskningsmiljöer där ungdornsforskare verkar till nätverks-

byggande mellan och utöver centrumbildningama samt till tematiska

ansatser.

I den forskningspolitiska propositionen 1992/93:17O framhöll

rege-

ringen, att det angeläget att den mångfald i ungdomsforskningen

var

uppnåtts FRNs stöd kunde bibehållas och utvecklas. som a genom

Regeringen föreslog därför under avsnittet Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde riksdagen att FRN omfördelning inom

genom ramen för sitt anslag skulle avsätta ytterligare 500 000 kronor för ungdomsforskning. Riksdagen beslöt även att avsätta 500 0O kronor från Civildepartementets verksamhetsområde.

T6 16-0189

5 av

Finansiering tvärvetenskaplig

forskning: problembild och förslag till hantering inom rådssystemet

5.1¶Inledning

En av de teser framförs i Michael Gibbons bok The som rn new

production of knowledge SAGE 1994 är att forskningssysternet i

en rad västli ga industriländer är väg mot andra former än universitetens fakulteter och discipliner. Forskning bedrivs idag ofta i andra

organisa-

toriska former än de traditionella Forskarsamhället ställs i växande utsträckning inför krav på att lösa industri- eller sarnhällsrelevanta pro-

blem. Många dessa utmaningar fordrar tvär- eller av nya mångvetenska-

pliga metoder och nya arbetssätt. Det kan här vara sin plats att försöka defmiera begreppet tvärve-

tenskap. Strävan att förnya och fördjupa kunskapsmassa och teoribild-

ning kan ibland medföra att Genom att meto-

sprängs.

der och referensramar från olika områden smälts skapas samman nya

specialiteter eller så småningom helt discipliner med och

nya egen profil

egna referensramar. Socialantropologi och kriminologi är

ett par exempel detta Biokemi och kvantkemi är två andra T

vävetenskqo

kännetecknas sålunda teoretiskt och metodiskt och ska

av nyskapande

kunna sammanföra disciplinfärdigheter ett sådant sätt, att resultatet av blir mer än vad de enskilda disciplinersumman av na tillför. Vid sidan av tvärvetenskaplig forskning, definierad nyss beskrivna sätt, kan tala mångvetenskcp. Med detta man om avses att ett vetenskapligt eller samhälleli problem för sin lösning kan kräva

bidrag

från olika vetenskapsgrenar, metoder för den skull behöver utan att nya utvecklas. Samarbetet innebär i detta fall att forskare tekniker

utnyttjar

och kunnande från olika vetenskaper för att lösa delproblern inom en stöne ram Mångvetenskapligt samarbete innebär alltid, något sätt, att referensramanaa vidgas och kan även leda till tvärvetenskap. Vi känner igen dessa tankegångar fiån den svenska

vetenskapliga

och politiska debatten Sverige ingår i Gibbons studie. Inte minst m från politikerhåll har under ett antal betonat

man tvärvetenskapliga

angreppssätt och gränsöverskridande forskning viktiga medel för som att hantera samhällets och näringslivets krav kunskap och kompetens inför ñamtiderr

Det statliga FoU-finansieringssystemet har viktig roll när det

att befrämja tvärvetenskapen FRN har ända sedan sin tillkomst

gäller

1977 hatt detta sina uppgifter. Tvärvetenskapliga projekt har

som en av även handlagts de olika forskningsråden, framför allt inom deras

respektive fakultets- och disciplinornråden. Men att stärka grundläggan-

de tvärvetenskaplig kompetens fordrar insatser flera plan, inte minst initiativ och nytänkande inom universiteten själva Det kan t ex gälla

meriteringssystemet, karriärvägar och inrättande tvärvetenskapli-

nya av

institutioner utanför fakulteterna ga

I våra utredningsdirektiv har ingått att försöka bild hur

ge en av

ansökningar bidrag till tvärvetenskapliga projekt hanterats av forsk-

Vi har valt att försöka kort sammanfattning av hur

ningsråden. ge en

FRN och under Utbildningsdepartementet sin

forskningsråden ser nuvarande hantering fakultets- och disciplinöverslqidande proj ekt. Vi

av har därvid halt tillgång till underlagsmaterial från diskussioner som förts mellan FRNs och rådens huvudsekreterare rörande tvärvetenskaplig

samverkan FRN och forskningsråden ska regeringens uppdrag ge till hur hanteringen tvärvetenskaplig forskning kan üämjas.

förslag av Ser några problem i finansieringen av tvärvetenskapliga projekt

man Vilka kontaktytor har råden med varandra rörande detta Hur kan ökad samverkan mellan forskningsfrnansiärema stärka tvärvetenskapens ställning vid universiteten

5.2¶Tvärvetenskap inom forskningsrådssystemet

I det svenska FoU-systemet har FRN, nämnts, ansvar för att stödja

som tvärvetenskap och initiera Samhällsrelevant grundläggande forskning. Detta har stöd till forskning motiverats samhällets

gjorts genom som av kunskapsbehov och oñast inneburit stora tvärvetenskapliga steg, tex

som

mellan naturvetenskap/teknik å sidan och samhällsvetenskap/huma-

ena niora å den andra FRN har här spelat aktiv mäklarroll. FRNs

styrelse sin sammansättning breda kontaktytor mot riksdagen,

har genom forskarsarnhället via forskningsråden och NUTEK samt organisationsli-

FRNs insatser har gjorts både inom programområden som beslutas vet.

regering och riksdag och inom områden där nämnden självständigt av tagit initiativ.

FRNs samverkan med forskningsråden vid finansiering av tvärvetenskapliga eller fakultetsöverskridande forskningsprojekt har varit begränsad. Som närmare beskrivs i avsnittet forskningsrådens sarnarbets-

nämnd, är det generellt sett ovanligt att forskningsråden samfmansierar proj När det däremot gäller finansieringen dyrbar vetenskaplig ut-

av rustning finns väl fungerande samverkan mellan FRN och forsk-

ningsråden under utbildningsdeparternentet, NUTEK och SJFR

genom FINDU-komnrittén, där FRN för sekretariat och disponerar

svarar anslaget. FRN har vidare, främst inom naturresurs- och nriljöproganrmet, ISH- och Kvinno- och jämställdhetsprogrammen i flera fall samñnansierat projekt och med sektorsorgan BFR, AMFO, RAÄ

program som och KFB.

NFRsamverkademedNUTEKnärdet gemensammaprogrammet Materialkonsortier etablerades. Det har pågått i fyra år och ska pågå i

ytterligare fem år. Detta kopplar samman naturvetenskap, teknik och

tillämpning inom materialområdet. Vidare har NFR under 1994/95 arrangerat gränsöverskridande symposier tillsammans med TFR och lVIFR Rådet har vidare i sina kontakter med industrin identifierat behov

att stärka kontaktytan mot både NUTEK och TFR inom områden av av

snabb teknologisk utveckling baserad den naturvetenskapliga kunskapsfrontens ñamsteg inom cell- och molekylärbiologi och inom mate-

rialonrrådet. NFR, TFR och NUTEK har utvecklat databas

en gemensam

över beviljade pågående forskningsprojekt, som kan förväntas bli ett

viktigt sammanhållande instrument.

NFR ser goda möjligheter att utveckla tre viktiga gränsytor tillsammans med nämligen rnaterialområdet, kemiområdet och bioteknikonrrådet. Även i med NlFR kan identifiera intressanta

kontaktytan man

gränsomrâden mellan biologi/kemi och medicin

HSFR ser det också som vikti att stödja och underlätta tvärvetenskap och har nyligen låtit sammanföra olika discipliner har berö-

som

ringspunkter med varandra i rådets ordinarie beredningsarbete. Härige-

nom har rådet övergivit sin tidigare modell med enämnesgrupper och all

bedömning sker i en miljö där olika ämnen är representerade. HSFRs

viktigaste instrument för att stimulera tvärvetenskapligt arbete är att

starta forskningsprogram som kräver disciplinsamverkan. Förhoppningen är att dessa mångvetenskapliga satsningar ska leda till tvärvetenskap. Forskningsprogrammen Jämförande kulturforskning och Forskning

om Europa är exempel rådets satsningar av denna typ. Rådet har också

viss erfarenhet av rådsövergripande projekt. Ett exempel detta är den

satsning neur0scien0e som HSFR innevarande bedriver tillsammans med lVlFR

TFRs samverkansytor mot NFR har redan berörts. Härutöver förutser rådet en fördjupad samverkan med MFR kring medicinsk teknik. NUTEK intar en i TFRs samarbete med sektorsorganen. Gränslinjerna mellan TFR och NUTEK är klarare än tidigare, eftersom

NUTEK allt mera orienterat sig mot tillämpad forskning tillsammans med industrin, medan TFR ansvarar för teknisk grundforsloiing. Rådet förutser att växelverkan mellan teknik, samhällsvetenskap och humaniora kommer att få viktigare roll. Naturliga exempel detta är

en gränsytorna mellan människa maskin och lingvistik datavetenskap.

- - Men även inom bioteknik, teknisk mekanik och kemiteknilç kommer växelverkan med samhällsvetenskap att tillrnätas allt större betydelse. I det sammanhanget förutser TFR ökad interaktion med HSFR

Inom det biomedicinska forskningsområdet sådant finns talrika

som

exempel tvärvetenskapligt arbetssätt, vilket praktiseras inom den grundläggande läkarutbildningen. Ämnen Socialmedi-

gemensamma som cin, medicinsk teknik, medicinsk etik osv indikerar redan genom sina

att de har sin bas i flera discipliner. Dessa ämnen har i hög grad namn genom medverkan från MFR etablerats som egna ämnen, medan stödet från andra råd hittills har varit marginellt. MFR möjligheter till

Här ser samarbete med en eller flera andra finansiärer. Rådet har vidare nyligen

gjort genomgång av svensk epidemiologisk forskning i samarbete

en med SFR inom för råden gemensam arbetsgrupp. Det finns goda

en förutsättningar för fortsatt samverkan mellan dessa råd, men också ett intresse för att samverka med finansiärer med inriktning mot den yttre eller inre miljön

5.3 former för

Nya tvärvetenskaplig

FRN råden

samverkan mellan och

Inom nästan varje vetenskaplig disciplin utvecklas en särpräglad meto-

dik eller i varje fall metodiska särdrag. Frågeställningar tvärs över disciplingränser snittytor mellan traditionellt inmutade fält

och i nya möter alltså inte bara de svårigheter uppstår att olika dis-

som genom cipliner har skilda teorisystem Arbetet måste som regel ske med metoder som utvecklas ad hoc och som därigenom saknar acceptans från det

vetenskapliga etablissemanget. Detta gör att tvärvetenskaplig och av-

nämarinitierad forskning ofta är svårare att genomföra än inomvetenskaplig. Detta får konsekvenser t ex för kvalitetsbedömningen Hög inom-

vetenskaplig kvalitet, grundforslmingens viktigaste loitierium god

forskning, är inte det enda kriteriet ur samhällets frnansiäremas perspektiv. Där kommer även frågor relevans och kostnadseffektivitet

om rn.

Tvärvetenskaplig forskning tenderar att få låga kvalitetspoäng om den bedöms inomvetenskapliga grunder genom peer-review. Enligt

ett par anses det att man uppnår den bästa projektkvaliteten genom ad hoc-samverkan mellan skickliga disciplinforskare. Den högsta relevansen däremot uppnås i de fall forskningen i fråga är initierad av avnämarna Dessa formulerar sällan sina problem så att de

faller inom disciplingränsenra. Vad kan forskningsfinansiärema göra för att befrämja tvärvetenskap

i allmänhet och de stora stegens tvärvetenskap i synnerhet Vårt intryck är att det generellt sett är ett problem att förankra och finansiera projekt

som spänner över flera än ett forskningsråds domäner. Finansieringen av tvärvetenskapliga projekt inom forskningsråden har ökat endast

obetydligt under 1990-talet och ligger 150 lvlkr/år. Till tvärnu ca

vetenskapliga projekt räknas projekt med deltagande forskare ñån två

eller flera discipliner där medlen söks gemensamt och resultaten publiceras gemensamt. Rådens huvudsekreterare är vidare eniga i bedömningen att rådens samverkan rörande finansiering tvärvetenav skap är eftersatt. Forskningsrådens sarnarbetsnärnnd är ett viktigt organ när det gäller att se till att inga projektansökningar hamnar mellan stolarna. Samarbetsnämnden kan däremot inte hantera bedömnings-

fiågor eller aktiv initiering breda tvärvetenskapliga

en av program

Finansieringen av grundläggande tvärvetenskaplig forskning kan

enligt vår uppfattning förbättras inom nuvarande rådsstruktur två genom huvudtyper av samverkansinsatser mellan FRN och forskningsråden

under Utbildningsdepartementet.

En speciell beredningsgrupp för forskarinitierad tvärvetenskap. Den ska bestå av FRNs och rådens ordförande och huvudsekretemed uppgift att identifiera vetenskaplig synpunkt särskilt lovande g rare ur

gränssnitt och för att komma överens om finansiering rådsgräns-

överskridande satsningar. I sina anslagsfrarnställnirrgar redovisar råden for sitt tvärvetenskapliga över FRN

ramarna engagemang redovisar dessutom kostnaderna för beredningsgruppens och de gemensamma satsningarnas administration. För forskning som motiveras av samhällets kunskapsbehov och som oftast innebär stora tvärvetenskapliga steg, t mellan naturvetenex

skap/teknik å ena sidan och samhällsvetenskap/humaniora å andra, bör

en aktiv initieringsfirnlction finnas fyller mäklar- och tolkroll. En som en fast sådan resurs bildar ett särskilt kompetenscentrum, erfarenhet vars av tvärvetenskaplig initiering sänker transaktionskostnadema för fram-

tida tvärvetenskapliga satsningar. FRN har uppgift att fylla denna

som

roll i det svenska forskningsrådssystemet.

1 lsy

6 F

orskningsstiftelsema

6.1¶Bakgrund

Våren 1993 lade regeringen fram proposition att 10 miljarder

en om kronor de tidigare löntagarfonderna skulle användas för att tre av

strategiska forskningsstiftelser. Beslut togs av vårriksdagen 1993 och

kommande år ytterligare stiftelser med uppgift att

sex stödja forskning inom olika vetenskapsområden, kapitalet hade då nästan för-

dubblats. Vi har här valt att beskriva fem stiftelsema, nämligen: av

Stiftelsen för strategisk forskning, för miljöstrategisk forsk-

Stiftelsen

ning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning och Riksbankens

Jubileumsfond. Vi har avgränsat till att beskriva hittills förekomoss

mande samverkan med övriga forskningsfinansierande de

organ, som

statliga forskningsråden, myndigheter och sektorsorgan, universitet och

högskolor, samt kontakter och samverkan med EU och övriga internatio-

nella forskningsorgan

6.2¶Stiftelsemas

uppdrag, och omfattning

6.2.1¶Stiftelsen för strategisk

forskning Strategiska stiftelsen

Stiftelsen har enligt sina stadgar "som att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning högsta internationella av

kvalitet och betydelse för utvecklingen Sveriges ñamtida konkur-

av av

renskraft". Forskningsinsatserna kan "såväl grundforskning

avse som tillämpad forskning samt, inte minst, områden däremellan". Utmärkande för Stiftelsens verksamhet ska "koncentration insatser, a vara av gränsöverskridande mellan discipliner, etablering nätverk eller fastare av samverkansformer nationellt och internationellt etablerandet a genom

ett intemationellt forskamtbytespmgram, befordrande forskarutav av

bildning och forskanelaytering, forskanörlighet, forskningscentra och

samverkan mellan universitet och högskolor och näringslivet".

Stiftelsen prioriterade huvudområden antagit biovetenskap,

har som informationsteknologi och andra bastelmologier av särskilt intresse for

det svenska näringslivet. De huvudsakligen kommer att

program som

är lokala multidisciplinära forskningsprogram strategiska forskstödjas

nationella nätverk och lokala forskarskolor kopplade till

ningscentra,

nationella nätverk

Stiftelsens kapital uppgår till ca 6 miljarder honor. Omfattningen av

den ekonomiska verksamheten har under 1995 uppgått till ca 50 miljo-

kronor och beräknas under 1996 öka till 100 200 miljoner, för att ner efter 4 5 år vara uppe i ca 600 miljoner.

ca -

6.2.2¶Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

MISTRA

I att stiftelsen "har till att stödja forskning av

stadgarna anges betydelse för god livsmiljö och ska fiämja utvecklingen av strategisk en starka forskningsmiljöer högsta internationella klass med betydelse

av för Sveriges fiamtida konkurrenskraft". Vidare anges att "forskningen ska ha för lösandet viktiga miljöproblem och för en mil-

betydelse av jöanpassad samhällsutveckling". Dessutom ska "möj ghetema att uppnå

industriella tillämpningar tagas till vara". Stiftelsens insatser ska kon-

centreras för att forskningen internationell slagkraft. Disciplingränser

ge ska överskridas och såväl nationella internationella nätverk ska

som etableras. Forskarutbyten, rekrytering och utbildning liksom forskairör-

internationellt och mellan universitet/högskolor, institut och före-

lighet ska befordras. Samverkan mellan universitetsforslming och näringsli-

tag

vet ska främjas.

MISTRA arbetar med att identifiera problemområden. Man

nya

stöder forskningsprogram med långsiktiga mål for lösningsinrilçtade vikti miljöproblem och med syfte att leda till systemförbättringar och

bidra till svensk konkurrensfömiåga.

MISTRAs stiftelsekapital är 2,5 miljarder kr. Den årliga anslagsutdelningen är i 150 miljoner kronor. Den årliga utdelningen

nu uppe ca

öka under de närmaste åren för att under 1998 ha nått 250 avses

miljoner lqonor.

6.2.3¶Stiftelsen för och

kunskapskompetensutveckling KK-stiftelsen

Enligt stadgarna har stiftelsen följande "stöd till kunskaps- och

kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan

universitet, högskolor och forskningsinstitut", "finansiering forskning

av vid mindre och medelstora högskolor inom särskilda och

profilonnåden" "fiämjande av informationsteknologi IT".

Stiftelsens verksamhet påbörjades under 1995 och byggs ut nu successivt. Enligt ändamålet under första stadgeparagrafen ska stiftelsen finansiera och stöda utbildning doktors-, licentiat- och

magisternivå.

Det gäller särskilt sådan utbildning sker i samverkan med

som företag, samt omstrukturering, forskartjänster och tvärteknologiskt inriktade projekt vid industriforslqiingsinstittrt. Enligt andra paragrafen

ska man

i samverkan med det regionala näringslivet delfinansiera vid forskning högskolor utan fasta forskningsresurser. En stor uppgift för KK-

stiftelsen är att fiämja spridning H". Härutöver ska stiftelsen stöda av information och kompetens- och till mindre och

tekniköverföring

medelstora företag. Storleken Stiftelsens anslagsverksamhet är beräknad till ca 450 miljoner år, IT-området omfattar ungefär per varav hälften

6.2.4¶Stiftelsen för

internationalisering av högre utbildning och forskning STINT

STINTs största finansiella stöd går till EU-forskning. Man stöder två typer av kostnader dels "fiämjandeinsatser"

utarbetande av ansökningar,

resor m rn, dels tilläggsanslag. Projekten sarnfinansieras så att STINT står för 25 % kostnaden, svenska för 25 % och EU för av programorgan resterande 50 % Den svenska bedömningen projekten ligger helt hos av programorganen

SIlNTs övriga verksamhet består fyra stipendieprogram där

av man

finansierar k post-docs under längre 2 3 utlandsvistelser,

s års

STINT visiting professors utländska gästforskare i STINT Sverige, fellowships bilaterala forskarutbyten och STINT scholarships

riktade

till forskare från länder i dynamisk utveckling.

STINT har kapital för tio år. EU-stödet är beräknat till högst 650

miljoner.

6.2.5¶Riksbankens Jubileumsfond RJ

1994 tillfördes RJ donation 1,5 miljarder kr från de forna lönta-

till stöd för lcultwvetenskaplig forskning. Denna förstärkgarfondema ning till den kulturvetenskapliga forskningen syftar till "att stödja projekt och innebär grånsöverskridanden mellan discipliner",

program som "att etablera nätverk nationellt och internationellt, a genom att skapa

"att befordra forskarutbildning och forskarrek-

forskarutbytesprogram",

rytering" och "att stödja forskarrörlighet internationellt, nationellt och mellan universitet, högskolor och andra verksamheter". Inför statsmakternas beslut donationen till förmån för kulturvetenskaplig forskning

om beslöt styrelsen att reducera insatserna inom naturvetenskap, teknik och medicin och alltsedan juli 1995 är dessa programområden nedlagda inom RJ.

i RJs forskningsstöd ligger inom humanistisk och

Tyngdpunkten samhällsvetenskaplig forskning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska fakultetema. Inför första ansökningsomformulerades två teman; "Kulturvetenskapli gnmdvalar" och gången ga "samhällsförändringar i tid och rum". Projektanslag till kulturvetenskaplig forskning utdelades för första

gången i december 1994, då 16,7 Mkr av stiftelsemedlens avkastning fördelades. Utdelningen för 1996 beräknas bli 33 Mkr för att under

ca 1997 öka till ca 40 Mkr.

6.3¶Samverkan

6.3.1¶Med forskningsråden

Graden samverkan med forskningsråden växlar mellan de olika

av stiftelsema KK-stiñelsen sig inte ha någon samverkan RJ

uppger samfrnansierar ett fåtal projekt med råden, men har för övrigt ingen formell samverkan. STINT ñnner forskningsråden mindre villiga till samarbete än exempelvis universiteten I fråga EU-stödet samverkar

om dock STINT med de är involverade FRN m fl.

prograrnorgan som

Dessutom har när det gäller "post-doc"-stipendierna ett direkt

man samarbete med forskningsråden, ñårnst NFR, TFR, HSFR, SJFR och delvis MFR

Strategiska stiftelsen har möten huvudsekreteramivå med forsk-

och har arbetsgrupper för stipendie- och "postningsråden gemensamma

Dessutom samarbetar i arbetsgrupp med

doc"-programmen. man en

NFR om skogsforskning. MISTRA har en betydande samverkan med forskningsråden, främst NFR, SJFR, FRN, BFR och HSFR, vad gäller

finansiering och igångsättande av enskilda forskningsprogram Man

samverkar antingen gemensamt eller uppdelat områdesvis. Dessutom samverkar man beträffande principer för forskningsstöd och

till "p0st-doc"-stipendier.

6.3.2¶Med sektorsorganen

Även här varierar graden samverkan RJ har ingen direkt samverkan

av Hos KK-stiftelsen är NUTEK representerat i berednings grupper. STINT samverkar med NUTEK och SAREC Sida i EU-stödet. Man diskuterar om att hitta finansieringskonsortier, t ex Sida, Svenska Institutet och

Rådet för arbetslivsforslming.

Hos den Strategiska stiftelsen är NUTEK representerat i varje arbetsgrupp och ledningsnivån. Stiftelsen samverkar även med KFB och inågonmånmedBFR. Nämnas kanocksåatt KVAochIVAärsam-

verkanspartner till Strategiska stiftelsen när det gäller att föreslå

nya ledamöter i dess styrelse.

MISTRA har forskningssamverkan med NUTEK, BFR, KFB och Naturvårdsverket. Inför kommande forskningsproposition deltar MIS- TRA tillsammans med alla nriljöforslcningsñnansiärer i Naturvårdsverkets program "Forskning och utveckling för bättre miljö". I sin

samverkan med Naturvårdsverket gör MISTRA bedömningen att SNV har hand om "effektsidan", medan MISTRAs satsningar avser "åtgärdssidan". Naturvårdsverket yttrar sig över forskningsprogram ingivits

som till MISTRA och deltar även i styrelsegrupper. MISTRAs vetenskapliga råd väljs efter förslag från IVA, KVA och KSLA

6.3.3¶Med universitet och

högskolor

Alla stiftelser har relativt stor samverkan med universitet och högskolor. Strategiska stiftelsen stöder forskning som i huvudsak ska bedrivas vid universitet och högskolor, gärna med koppling till industri och närings-

liv. Den stöder också forskning bedrivs industriforslçningsin-

som stitrtten Ett universitet eller högskola, eller flera gemensamt, är

en anslagsrnottagare och tar det långsiktiga ansvaret för verksamheten och den personal För vart och ett Stiftelsens huvudom-

som engageras. av råden har arbetsgrupp där representanter för universitet och

högskolor ingår. Man har hittills delat ut ett antal planeringsanslag avsedda att underlätta utarbetandet av fullständiga programförslag. Dessa ska sedan utvärderas såväl internationella som nationella grupper.

MISTRAs forskningsstöd går i huvudsak till universitet och högskolor. En del går även till industriforslqiingsinstitut. MISTRA stöder stora med huvudansvari g mottagare.

program en

KK-stiitelsen stöder inom ett av sina huvudområden, forskning vid mindre och medelstora högskolor utan forskningsresurser, s k

egna profilforskning vid högskolorna i samverkan med industri och företag

i regionen Ett antal planeringsanslag är utdelade.

STINT samverkar i hög grad med universitet och högskolor i verk-

samheten med stipendieprogram för gästforskare, forskarutbyte och

forskarstipendier till akademiker från länder i dynamisk utveck-

yngre

ling. Utlysning, sakkunniggranskning och urval görs av universiteten efter STINTs övergripande inventering och bedömning av utbildnings-

områden och länder.

RJ samverkar med universitet och högskolar genom att ge huvuddelen sitt stöd till forskningsprojekt vid desamma En mindre del av

forskningsstödet går även till Industriens Utredningsinstitut.

6.3.4¶Med EU-forskning och annan

internationell forskning

Endast STINT har direkt koppling till ElJ-forslmingen genom sitt

huvudprogram med stöd till EU-forskning. Ovriga stiftelser har ingen

samverkan, sig sina kontakter till att söka EU-

men uppger uppmana medel och att bygger kompetens for kommande samverkan

man upp

Kontakter med övri internationell forskning förekommer i ganska

g liten grad inom stiftelserna MISTRA har en del kontakter med andra utländska forskningsstiitelser och till att uppmana deltagarna i forsk-

ser ningsprogrammen att ha goda internationella kontakter. STINTs internationella samarbete begränsar sig ännu till att har besökt hel del

man en länder i Sydostasien, Malaysia RJ har kontakter med "Kollegium

m Budapes där RJ finansiärema. Man har även kontakter med

är en av "Alexander Humboldt Stiftung" i Berlin och har sedan 1989 be-

von kostat internationellt utbyte med utländska forskare. RJs direktör är dessutom svensk representant i "Haag-klubben".

6.3.5¶Stiftelsemas samverkan med varandra

Samarbetet mellan stiftelserna mest "arbetsfördelningsuppges vara planet". Man träffas dock regelbundet för diskussioner och sägs efter-

sträva en enhetlig bedömning i fördelningsfiågor.

6.4¶Sammanfattning

Efter att ha sammanställt de uppgifter lämnats samverkan som om

mellan de nya forskningsstiftelsema och övriga forskningsfinansierande

kan konstatera att samverkan förekommer, att den varierar organ men en hel del mellan de olika stiftelsema Den varierar i omfattning, i val

av områden och samarbetspartner. Anledningen kan skillnader i

vara stiftelsemas uppdrag, också skillnader i verksamhetstid KK-stiñelmen sen har exempelvis endast varit igång under 1995, medan andra stiftelser har arbetat under längre tid De flesta stiftelsema har i sin uppdragsbeskrivning inskrivet att de ska arbeta i nära kontakt med industri och näringsliv. Detta måste innebära att deras insatser ska ha den viktigaste kontakten industrimot

forskningsorgan, tekniska högskolor och sektorsorgan med industriell/-

teknisk inriktning. Som exempel finns NUTEK med samverkansom spartner hos alla utom stiftelserna. Flera stiftelsema har i sitt en av av uppdrag att verka tillsammans med universitet och högskolor. En stiftelse, STINT, har i uppdrag att sitt huvudsakliga stöd till EU-forskge ningsprojekt. Flera av stiftelsema arbetar med stipendiestöd och forskarutbyten för nationell och internationell samverkan Detta innebär tätt ett samarbete med universitets- och högskoleinstitutioner. På sätt samma

frmgerar de stiftelser stöder riktad forskning inom kulturvetenskap,

som

RJ, och miljöstrategi, MISTRA.

Att samarbetet med forskningsråden är så varierande, i vissa fall tämligen rikt och i andra fall minimalt, kan bero vad tidigare som

anförts, men också skillnader i forskningstraditioner och vilka tidiga-

re etablerade personkontakter finns. som Stiftelsemas samverkan med internationell sparsamma forskning skulle troligen kunna öka samverkan med

genom exempelvis

forskningsråden, som har en lång tradition i kontakter med, och i många fall svenskt för, utländska forskningsråd och ansvar program

Ã Wâsøáaøüwü

:eaaasiias ,mimmi;emma

u. n . 1:,

I aan " ;så www IEEE a

7¶Sammanfattande och

synpunkter förslag

I Sverige finansieras statlig FoU över samtliga departement. Utbildningsdepartementet har huvudansvar a för grundvetenskaplig forskning och forskarutbildning Försvarsdepartementet disponerar stora anslag, ñamför allt för forskning och utveckling krigsmateriel samt

av andra totalförsvarsändamål. Näringsdepartementet är den största finansiären civil sektorsforskning. NUTEK är den största myndigheten och av den tyngsta finansiären sektorsforskning. Även flera andra departeav

ment som Arbetsmarknads-, Jordbruks- och Kommunikationsdeparte-

menten har betydande F oU-medel. Det är vårt intryck, att departementen inte har eller politisk möjlighet att djupet samverka inom resurser

forskningsñnansieringen Det är relativt sällan som ett departement

finansierar eller verksamhet inom ett annat departementsonrråde. organ

Istället har i Sverige ett pluralistislçt system med många sektorsorgan

Den markanta sektoriseringen mellan departementen försvårar såvitt

kan bedöma arbetet med att fortlöpande ha integrerad forskningssam-

en verkan i det totala systemet. Som visats i de föregående kapitlen finns under de olika departementen, utförandenivån, en rad forskningsfinansiärer. Mellan dessa förekommer omfattande samverkan, vilket kan sägas följd en vara en av, också förtjänst med, den svenska pluralistiska modellen. En men en omfattande samverkan är nödvändig i ett system bygger försom hållandevis många små och autonoma myndigheter. Många hävdar

också värdet viss grad pluralisering stöd för forskningens

av en av som frihet. Ett avslag forskningsansökan hos finansiär medför inte en en nödvändigtvis att alla chanser är förbrukade. Det finns möjlighet att finna utrymme för skilda skolbildningar och bedömningar olika ur

perspektiv. Det grundläggande problemet är sålunda å ena sidan balan-

sen mellan den pluralitet många autonoma bedömningar och å som ger andra sidan behovet viss överblick och Sverige är trots allt av samsyn

ett litet land med begränsade forskningsresurser, både personellt och

finansiellt. Ett system med ett fåtal stora FoU-ñnansierande myndigheter leder ofta till minskad yttre samverkan, vilket kan leda till att perspektiven begränsas och att nya forskningsidéer får svårare att vinna acceptans.

Givetvis finns risk för vissa överlapp mellan finansiärer inom vår

en svenska modell, detta förefaller hanteras väl inom för det

men ramen omfattande samarbete förekommer. Här förekommer såväl bilateralt

som samarbete mellan två finansiärer samverkan i större konstellationer.

som Vårt intryck är att det förekommer ett omfattande samarbete mellan forskningsñnansiärerna också, framför allt för sektorsorganens del,

men med En del formerna för detta har kunnat bild

näringslivet. av ge en

även sannolikt inte har fått med allt. av, om

Det är i detta sammanhang angeläget att framhålla svårigheterna att

överhuvudtaget överblick över såväl fmansieringsvägama som samverkansformerna. Det finns ingen instans som besitter samlad kunskap

detta fält. De Översikter och analyser görs förefaller vara av ad om som hoc-karaktär, t i anslutning till utredningar eller utvärderingar av

eller myndigheter. Vi finner det därför angeläget att föreslå att program

instans inom det statliga forskningsñnansieringssystemet får i någon

uppdrag att regelmässigt och ett kvalificerat sätt följa och analysera

utvecklingen inom den statliga FoU-finansieringen. Sådana fakta vore

mycket värdefulla att ha tillgång till, inte minst inför utarbetandet de

forskningspolitiska propositionema. FRN skulle med sin samordningsroll

i FoU-systemet kunna sådan instans, eventuellt i anslutning till

vara en ett utökat program rörande Forskning om Forskning.

När det gäller samverkan rörande forskningsrådens finansiering av

forskning har funnit att den framför allt förekommer

tvärvetenskaplig inom forskningsrådens fakultetsgranser. Tvärvetenskapliga projekt kan

olika skäl ha kan ha svårigheter att klara konkurrensen med strikt av

disciplinavgränsade projekt. Det förekommer relativt begränsad samverkan över rådsgränsema kring detta liksom mellan forskningsråden;

inom sektorsorganens områden arbetar oña med avnämarintierade

man

vanligen fordrar tvärvetenskapliga ansatser. För att stärka program, som

och utveckla grundläggande tvärvetenskaplig forskning över forsknings-

rådens gränsområden föreslår att forskningsråden tillsammans avsätter

för aktiv initiering och att FRN tillhandahåller sekretariatsresurresurser

för detta Utöver detta fortsätter FRN i sin roll som initierare av ser

övergripande tvärvetenskapliga satsningar samhällsrelevanta problem

Ett annat problem att beakta när det gäller att stärka den tvärveten-

forskningen ligger i vårt system med stor andel universitets-

skapliga

forskning. Universitetens fakultetsindelning och strikt ämnesinrilçtade institutioner, med undantag Tema-institutionen vid Linköpings

som universitet, gör det svårt att bedriva forskning tar breda fakul-

som upp tets- och disciplinöversloidande problem Här fordras särskilda ansträng-

för att överbrygga dessa svårigheter. FRN kan här lämna viktiga

ningar

bidrag att i samverkan med något eller några universitet skapa

genom

incitament för att universiteten att inom tmiversitetsorganisationen direkt under rektorsämbetena, särskilda institut inom vilka for-

skare från flera discipliner samverkar över längre tidsperioder.

EU-forskningen har drivit ñam en omfattande samverkan mellan en

rad forskningsñnansiärer i nationella lednings- och referensgrupper.

Detta system har etablerats påfallande snabbt och tycks, såvitt kan bedöma, fungera väl. I vad mån nuvarande organisation behöver utvecklas ytterligare är f föremål för särskild Inredning. Utöver EU-

n en forskning behöver man emellertid överväga det ñnns behov att

om av finna former för att överblicka över den övriga internationella forskningssamverkan som förekommer mellan olika aktörer i det svenska

FoU-systemet och omvärlden. EU-forslcningsprogrammen är visserligen

ett viktigt samarbetsforum, men härutöver förekommer samverkan med en rad internationella organisationer, universitet och forsknings-

andra

program Aven när det gäller detta är emellertid vår kunskap fragmentarisk; att det förekommer betydande samverkan har dock ñamgått de

av kontakter halt med de svenska forskningsfinansiärema. Detta kunde ha klarlagts tydligt, om någon instans halt ansvar for att skaffa sig överblick över samarbetsformer olika områden i det totala FoUsystemet.

Referenser

Forskningspolitik Betänkande avgivet av Forskningsrådsutredningen SOU 1977:52 Forskningsråd. Betänkande avgivet av Forskningsrådstxtredningen SOU 1975:26 Forskningsstatistik. Statliga anslag till forskning och utveckling budgetåret 1994/95. SCB 1995 Nydén, Michael, Pågående forskning rörande sektorsforskningen och högskolan 1995 Regeringens budgetproposition med bilagor samt komplet-

1994/95:1QO

teringspropositionen 1994/95: 150 Richardsson, Gunnar, Den forskningspolitiska paradoxen 1989 Riksdagen, regeringen och forskningen Några drag i svensk forskningspolitik under två decennier SOU 1995:121

APPENDIX l

Statliga anslag till

F oU:

anslagsstrulçtur och

samverkansmönster mellan

myndigheter

l Inledning

I det följande görs ett försök bild de olika departementens

att ge en av anslag till FoU budgetåret 1994/95 och vilka myndigheter eller motsvarande förfogar över statliga FoU-medel för intern och/eller extem

som användning. Dessutom beskrivs hur ett antal dessa myndigheter eller

av motsvarande samverkar för att uppnå uppställda mål eller i övrigt full-

göra sina uppgifter. Vår utredning har framför allt uppehållit sig vid de myndigheter som disponerar de största FoU-medlen. Utbildningsdeparte-

mentet och dess olika FoU-myndigheter har därför ägnats det största

utrymmet. I övrigt har valt att exempliñera forskningsfinansiering och

samverkan tttifrån den anslagsmässi största sektorsmyndigheten under

varje departement.

2 och

Forskningsfinansiering

samverkan

2.1¶Justitiedepartementet

Justitiedepartementets totala anslag till FoU-verksamhet vid sina underliggande myndigheter uppgick 1994/95 till 38 Mkr. Endast en mindre del härav fördelades externa sektorsmedel. Budgetåret 1994/95

som anslogs sålunda 7,6 Mkr Rikspolisstyrelsen RPS, som år en av

genom myndigheterna inom Polisväsendet. Till Polisväsendet hör även Polishögskolan, verkar avgränsad resultatenhet under RPS.

som som en

Forskningsverksamheten vid Polishögskolan tillförs medel från centrala medel under anslaget B 5 Lokala polisorganisationen. Polishögskolan bedriver även uppdragsverksamhet som har anknytning till den reguljära

vid Polishögskolan. Verksamheten anordnas mot särskild

utbildningen ersättning från uppdragsgivaren så att full kostnadstäclçning uppnås.

rådet, BRÅ,

Under Justitiedepartementet ligger även Brottsförebyggande

har för bedriva BRÅ hade

som basanslag att själv forskning. tidigare

även sektorsmedel 800 tkr.

om ca

2.2¶Utrikesdepartementet

Utrikesdepartementets totala FoU-anslag för 1994/95 uppgick till 913

IVIkr. Av dessa kan 490 Mkr betecknas anslag till extem FoU

ca som utanför de myndigheter eller institut ligger under UD. I den

som struktur upphörde vid utgången 1994/95 det fyra myn-

som av var digheter svarade för biståndet och även anslog medel till FoU:

som SIDA, BlTS, SAREC och Swedecorp. Dessa har ñån och med

budgetåret 1995/96 sammanslagits till en ny myndighet med namnet

Sida. Utöver Sida finansierar UD mindre enheter med forsk-

ett par

ningsuppgiñer, nämligen det internationella fredsforslcningsinstitutet SIPRI och Utrikespolitiska institutet. Något forskningssamarbete i

meningen samfinansiering med övri ga svenska statliga forskningsfinan-

siärer förekommer knappast. SAREC medverkar i

forskningsrådens

sarnarbetsnämnd och remisser dyr

svarar om utrustning. Policysamverkan med forskningsråden och arbetsfördelning mellan råden och

SAREC har förekommit i viss mån. SAREC

intog attityden att utvecklingsforskning är hela rådssystemets och inte enbart

ansvar en uppgift för biståndssysternet. Råden har å sin sida ansett att biståndet har haft stora att finansiera de studier och den resurser forskning som det behöver. Däremot används naturligtvis svenska universitet i

ganska

stor utsträckning av Sida för att genomföra forskningsstöcij ande insatser inklusive att bedriva forskningssamarbete med institutioner och forskargrupper i de fattiga ländema, framförallt i Afiika. Vidare stödjer Sida,

tidigare SAREC, forskning utvecklingsproblem vid svenska univer-

om sitet.

Budgetåret 1994/95 stödde SAREC forskningsverksamhet och forskningssamarbete vid svenska universitet med 151 Mkr. Av dessa medel avsåg 40 Mkr u-landsforskning utan direkt biståndssarnarbete. Tidigare SIDA stödde svensk och intemationell forskning med 32 Mkr, ca varav högst 25 % gick till svenska institutioner.

2.3¶Försvarsdepartementet

Det totala FoU-anslaget under Försvarsdepartementets huvudtitel bud-

getåret 1994/95 uppgick till 3 567 lVlkr, vilket 9 % det totala är ca av försvarsanslaget. Den största forskningsbeställaren är Försvarsmakten, vars FoU-budget 1994/95 uppgick till 3 291 Mkr. Av dess anslag användes 850 Mkr till k icke-objektbunden och till

ca s forskning resten övri g försvarsutveckling.

Den 1 juli 1994 förändrades strukturen för för

anslagstilldelning myndigheterna inom Försvarsdepartementets område. Ett system med

utvidgad uppdragsstyming infördes och Försvarsmakten och Överstyrelför civil beredskap, ÖCB, större FoU. Huvudsen gavs ansvar att styra

delen FoU-anslaget ligger Försvarsmakten,

av numera som ger uppdrag till Försvarets materielverk, FMV, FOA och försök-

Flygtekniska

sanstalten, FFA FoU-medel för utdelning tilldelas även direkt

extern

under Försvarsdepartementet till OCB, Styrelsen för förpsykologiskt

svar, SPF, samt FOA Till bilden hör vidare att ÖCB och Statens SRV,

Räddningsverk,

lägger ut vissa forskningsuppdrag FOA. SRV erhåller dock

inget

riktat anslag för FoU, utan dess storlek avgörs av myndigheten själv. Huvuddelen FOAs forskningsanslag används för forskning inom

Aven SPF avsätter sätt vissa medel för intern

myndigheten samma

FoU. Flygtekniska försöksanstalten är renodlad forsknings- och ut-

vecklingsmyndighet, får medel via FMV.

som

IDA

FOA är är avgiftsñnansierad till 80 % med

en uppdragsmyndighet som totalförsvarsmyndigheterna Försvarsmakten, FMV, SRV, ÖCB som främsta avnärnane. Regeringsanslag ñån Försvarsdepartementet och UD

erhålls för områdena Försvars- och säkerhetspolitik och Skydd mot

a kemiska stridsmedel.

1994/95 uppgick FOAs FoU-anslag över statsbudgeten till 121,5

inklusive medel från Försvarsdepartementet och UD.

nriljoner,

Härutöver har FOA uppdragsñnansiering totalt 493 miljoner. En

en mindre del FOAs forskning rör civil beredskap, medel från

forskningsråd etc.

genomförs till största delen FOA anställda

Forskningen av egna

forskare. En mindre del forskningen utförs externt, främst vid univer-

sitet och högskolor.

FOA samverkar med försvarsindustiien, främst med Ericsson Micro

Wave 20 för 94/95 angående lågfrekvent spaningsradar. Sarnca milj

verkan förekommer även med myndighctema inom försvarsområdet: Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Räddningsverket, Överstyrel-

för civil samt med UD. FOA får även civila beställning-

sen beredskap,

från Naturvårdsverket och Polisstyrelsen ar, t ex

Internationell samverkan

FOA avsätter 3 milj kr för internationell forskningssamverkan utanför

ca EUs 1,5 milj för samverkan med Frankrike.

forskningsprogram, varav ca

Generellt FOA att har något växande internationell

sett uppger man en samverkan, har samarbetsavtal med utlandet och träñar forskargrupper

för Planer finns att starta direkt forsk-

i väst utbyte av forskningsrön Säkerhetspolitiken har tidigare lagt hinder i vägen för ningssamarbete.

internationellt samarbete, har klimatet börjat bli öppnare. Ett

men nu

integrerat samarbete är på gång. Av övrig internationell samverkan kan nämnas att FOA har ett gemensamt projekt med Norge, ett tekniskt samarbetsavtal med USA, och deltar i Geneve-förhandlingar om kerniska stridsmedel genom UD.

E U-forskningen

Ungefär 25 ansökningar inlämnades inom EUs fjärde

ramprogram, vilket motsvarar ett åtagande för FOA 3 4 milj år.

om - per

2.4¶Socialdepartementet

Från Socialdepartementet utgår betydande medel till extern finansiering av FoU via Socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, och andra myndigheter t Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens institu-

som ex tionsstyrelse SIS m fl. Dessutom finanseras flera institut, centrum-

bildningar och laboratorier. Den totala FoU-satsningen inom departe-

mentets område under budgetåret 1994/95 210 Mkr. För att närmare

var belysa samverkansmönster inom området har försökt ge en bild av SFRs inriktning och arbetsformer.

Socialvetenslmpliga forskningsrådet

Socialvetenskapli forskningsrådet påbörjade sin verksamhet den 1juli

ga 1990 och efterträdde då den förutvarande Delegationen för social forsk-

ning. Dess uppgift är att ñâmja och stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folk-

hälsovetenskap samt att informera om kunskapsläge och aktuell forskmng.

Forskningsstöd

Rådets uppgifter fullgörs inom för Verksamhetsgren, forsk-

ramen en

ningsstöd inklusive information forskningsresultat. Den totala

om kostnaden for verksamheten uppgick 1994/95 till 96 973 tkr,

1993/94 till 90 232 tkr.

Forskningsstödet fördelar sig enligt följande: Allmän socialpolitik och socialförsäkring, socialtjänst, bam och familj, handikapp, folkhälsa

samt hälso- och sjukvård, äldre, internationell migration och etniska relationer samt missbruk För de tre områdena handikapp, äldre, och intemationell migration och etniska relationer har rådet ålagts ett samord-

ningsmsvar.

SFR arbetar med två olika fonner av FoU-projekt, pmjektbidmg för

egentligt projektarbete och långsiktigt pmgmnstöd

Övriga anslag ñån rådet gäller a:

Upprättande nätverk forskare inom ett visst forskningsområde.

av av

Utgivning inom det socialvetenskapliga området.

av tidskrifter

Mlmdvka gäivtforskcres vistelse vid svenska universitet och hög-

skolor.

SFR samverkar i policyñågor med HSFR, MFR, FRN och

m rn a Folkhälsoinstitutet.

Intemctionellt samarbete

I det samarbete som bedrivs inom ramen för den samhällsvetenskapliga delen det s k European Cooperation the Field of Scientific and

av Technical Research, COST, deltar forskare som utsetts förslag av

SFR i samarbete inom delprogrammen A2 Migration, A5 Ageing and

technology and A6 Drug abuse.

SFR deltar i den svenska ledningsgruppen for delprogrammet TSER under EUs fjärde ramprogram Rådet har bedömt det vara viktigt att kunna bidra till att svensk socialvetenskaplig forskning kan medverka i europeiska konsortier får stöd inom fjärde ramprogrammet.

som

När det gäller det nationella forskningssamarbetet rörande EU-forskningen kan nämnas att SFR är en av huvudmännen för forskningsrådens

kontor i Bryssel.

2.5¶Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementets bidrag till ñnansiering av FoU inom

den sektorn uppgick budgetåret 1994/95 till drygt 500 Mkr. Kom-

egna

munikationsforslçningsberedningen, KFB, som är departementets övergripande sektorsorgan hade via huvudanslag och ett antal specialdestine-

rade anslag drygt 115 Mkr till sitt förfogande för externt FoU-stöd. Vägverket tilldelades från och med den 1 september 1994 roll

en ny som sektorsñnansiär av FoU och har hösten 1995 redovisat en Plan för

Forskning och Utveckling 1996 98 som omfattar föreslagna insatser

för totalt 250 Mkr/år. Budgetåret 1995/96 anslår Vägverket totalt 148 Mkr till externt F oU-stöd fördelat följande kategorier:

Universitet och högskolor 23 Mkr

Industriforslmingsinstitut 10 Mkr

VTI och SGI 44 Mkr Privata icke vinstgivande institutioner 1 Mkr Svenska företag 70 Mkr

Härutöver anslår 127 Mkr till olika former utveck-

Vägverket av

lingsverksamhet. Aven Banverket har nyligen utarbetat en FoU-plan

som innefattar anslag till extern FoU. Vidare Kommunikations-

ger

departementet anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut, SMHI, Statens Väg- och Trañkinstitut; VTI, och Statens geotekniska institut, SGI. Dessa institut är i första hand forskningsm-

förande, ofra med ett betydande inslag av uppdragsñnansiering, a från andra myndigheter under Kommunikationsdepartementets område.

Vi har i vår utredning valt att ge en närmare belysning av KFBs uppdrag och arbetssätt. KFB är ett renodlat sektorsorgan med tydliga Verksamhetsmål.

Kommunikatiomforslmingsbererhringen

KFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och

demonstrationsverksanrhet. Beredningen ska också svara för information och dokumentation inom forskningsområdet. De övergripande målen för

beredningen är att hjälpa till att bygga upp en för kommunikationssektom kunskapsbas och säkerställa tillgången till väl funge-

gemensam rande forskningsmiljöer och kompetenta forskare. Kommunikations-

forskningsberedningen utarbetar regeringens uppdrag ett långsiktigt forskningsprogram i form av en inriktningsplan

Den senaste forskningspolitiska propositionen innehåller också för-

hållningsorder hur KFB och andra aktörer det statliga kommuni-

om kationsforskningsonrrådet bör arbeta beställare och utförare

som av FoU-insatser. KFBs uppdrag är att samordna sitt stöd med en lång rad

andra forskningsbeställare. KFBs viktigaste samarbetspartner inom

av kommunikationssektom är Vägverket och Banverket. Gentemot dem går gränsen ansvarsmässigt vad gäller samhällsrnotiverad väg- och järnvägs-

forskning mellan grundläggande, långsiktig kunskapsuppbyggnad, som KFB har ansvaret för och tillämpad forskning som är Vägverkets och

Banverkets ansvarsområde.

Mellan kommunikationsområdet och andra samhällsområden finns

stora behov sektorsövergripande FoU-satsningar. Gränsytan mellan

av KFB och NUTEK kan definieras som den mellan industripolitiskt och

kommunikationspolitiskt motiverad FUD-verksamhet, men många gång-

er är satsningama av gemensamt intresse.

Det starka inbördes beroendet mellan bebyggelsens och transportsystemets utformning och lokalisering ger BFR och KFB ett gemensamt forskningsfält att bearbeta Inom detta fält förekommer även samverkan med FRN. Detta samverkansfalt har också utökats till följd av att KFBs

även innefattar samhällsmotiverad forskning telematik- och ansvar nu

postornrådena

De utgångspunkter som gäller för samarbetet milj

rådet mellan Naturvårdsverket och KFB är att verkets uppgift är att

principer och gränsvärden ska riktningsgivande för

ange m m, som vara den milj öinriktade forskningen inom kommunikationssektom. Huvudrnoment i KFBs verksamhet kan sägas att överblicka

vara inventera, etablera initiera, driva program och projekt, investera,

intemationalisera, följa utvärdera, dokumentera, informera, och

upp, implementera Dessa moment kan sägas utgöra KFBs interna prestationer.

Samverkan internationellt

Beredningens insatser ska leda till att den svenska kommunikationsforskningens internationella anknytning förbättras, a genom ökat

internationellt forskarutbyte, ökad spridning svenska forskningsresul-

av tat utomlands, samt bättre information om utländsk forskning i Sverige. Den forskning beredningen finansierar bör resultera i ett ökat antal

som artiklar i internationella tidskrifter.

KFB lm tagit ñarn ett program för hur en ökad internationalisering

kommunikationsforslmingen ska åstadkommas. Programmet syltar till

ökad samverkan med internationellt ñamstående forskare och en ledande forskningsmiljöer. Målet är att därigenom snabbare och effektivare öka den nationella kunskapen och kompetensen inom KFBs

ansvarsområden Budgeten för EU-programmet Transport är 240

MECU. Totala antalet ansökningar uppgick till 333. Projektens totala kostnad uppgick till 822 MECU. Antalet ansökningar med svenska partner i konsortiet 82. Antalet partner 117. Dessa projekt hade

var var

total kostnad 31 MECU, motsvarande 3,8 % Totalt godkändes en 110 projekt 33 %. Av de 82 projekten med svenska partner godkändes 34, motsvarande 41 procent. Av de totalt 2 431 sökanden får 1 005 ñ-

nansiering 41 procent.

2.6¶Finansdepartementet

Finansdepartementets totala anslag till FoU under 1994/95 uppgick till

92 Mkr. Myndigheterna under departementet är ñämst utförare av FoU och inte sektorsñnansiärer av extem forskning. Konjunkturinstitutet, KI,

är sålunda ett utrednings- och forskningsorgan med uppgift att följa och

analysera den ekonomiska utvecklingen, att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill. KI har samarbete med i första hand Statistiska centralbyrån, SCB, och deltar efter EU-inträdet i det till EUROSTAT rådgivande organet CEIES. De

övriga myndigheterna under Finansdepartementet, Riksrevisonsverket,

RRV, SCB, Statskontoret disponerar således inte några sektors-

forskningsmedel i bokstavlig mening.

Iønjlmlchnimtiurtet

Konjunktminstitirtet är ett utrednings och- forsknjngsorgan med uppgift

att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, att utarbeta

prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning härtill. Forsk-

ningsverksamheten inriktas att utveckla analysredskap/-modeller,

avsedda dels för våra och andras konjunktur-prognoser, dels för

egna

arbete med mer långsiktiga scenarier och analyser, a i långtidsutredningama: Delvis bedrivs denna forskning och metodutveckling i

samarbete med Ekonomiska rådet, sekretariat är förlagt till institu-

vars tet.

Konjunkturinstitutets modeller används Finansdepartementet,

statliga utredningar, organisationer och banker.

2.7¶Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet disponerar, som tidigare nämnts, knappt

hälften av de totala FoU-medlen eller drygt 8,8 miljarder kr. Av de totala FoU-resursema som fördelas alla departement är Utbildningsdepartementet med dessa siffror det klart största FoU-finansierande

departementet. Av departementets totala medel 38 000 Mkr utgör

FoU-resurserna 23 procent.

Fördelningen av medel i budgetpropopositionen 1994/95 ger följ ande översiktliga bild inom Utbildningsdepartementets område:

A skolväsendet	1 %
B Folkbildning	0 %
C Universitet och högskolor ca	72 %

D Nationella och internationella

forskningsresurser ca 27 %

E Studiestöd O %

F Övriga 1 %

Redovisningen visar att de klart dominerande delarna är C

ovan universitet och högskolor med knappt 72 % och D nationella och

internationella forskningsresurser med drygt 27 %. Inom den sistnämnda gruppen återfinns FRN och råden.

Genomgående för alla myndigheter under denna huvudtitel är att det finns ett omfattande samarbete såväl med EU med andra internatio-

som nella aktörer inom respektive myndighets arusvarsormåde. När det gäller EU är flertalet myndigheter under detta departement huvudan-svari

myndigheter för antingen forskningsprogram eller utbildningsprogram

Källa: EU/FoU-rådet. Det svenska EU/FoU-samarbetets fortsatta

organisation och framtida inriktning är för närvarande föremål för sär-

skild utredning.

När det gäller A skolväsendet är det Skolverket är

gruppen som huvudansvari g för området. Under Skolverkets anslag anvisades 26 Mkr för forskning inom skolväsendet.

Anslag till högskolan 1994/95

Under anslaget C Universitet och högskolor anvisades 1994/95 totalt

knappt 6 300 Mkr för forskning och forskarutbildning Källa: SCB.

En fördelning per högskola enligt budgetpropositionen ger följande

nedbrutna siffror i hela Mkr. Det bör också noteras att summeringen

ger en något högre totalsifña än den nämns i inledningen, detta

som men beror sannolikt att SCB redovisar utfall och propositionen fördelade medel. Några av anslagen nedan innehåller också sänedovisade ersättningar till landsting och kommuner för klinisk forskning.

Enligt budgetpropositionen 1994/95 där anslagen för 1995/96 före-

slås, redovisas också de erhållna anslagen för 1994/95 enligt nedan

siffor i Mkr.

Uppsala 895

Lund 918

Göteborg 697

Stockholm 713 Umeå 496

Linköping 284

Karolinska institutet 488 KTH 486 CIH 345 10. Luleå 165

11. Forskningsstöcijande åtgärder vid mindre

och medelstora högskolor 152 12. Vissa för klinisk utbildning

och forskning 1 487

storleksuppfattrüng och ska inte övertolkas.

Redovisningen ger en

Anslag till nationella och intemationellaforskningsresurser råd m 1994/95

D Nationella och internationella forskningsresurser innehåller

Anslaget

21 anslag med ett större antal k anslagsposter under dessa Av de 21

anslagen disponeras 11 direkt av forskningsrådsorgaxiisationen.

Nedan redovisas de anslag som anvisas huvudsakligen för ändamålet

forskning under respektive räds egna anslag Mkr:

FRN	88
HSFR	213
MFR	379
NFR	583
TFR	268
RS	43

Rymdstyrelsen disponerar även medel under Näringsdepartementet

Därutöver disponeras anslag fler myndigheter för blandade

av enligt följande Mkr:

	Rådet för forskning universitet och högskolor om Kungliga Biblioteket Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek	8 147 8
lO. Arkivet för ljud och bild		21
ll. Institutet för rymdfysik		38
12. Polarforskningssekretariatet		21
13. Europeisk forskningssamverkan		477
14. Vissa särskilda utgiñer för forskningsändamål		110
15. Vissa bidrag till forskningsverksamhet		37
16. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning		113

Kommentarer till avslagssmzkturen inom utbilahingsdepcnementets

område

Anslagen under punkterna 13, l4, 15 och 16 disponeras råden,

även av FRN m för särskilda som också i många fall kan rubriceras som någon form samarbete. Här kan t nämnas att anslaget Euro-

av ex

peisk forskningssamverkan 477 Mkr disponeras av regeringen, flera av råden och FRN för olika EU-progranr, rymdverksamhet och deltagande

i olika internationella organisationer. Beslut medverkan eller stöd till

om internationella organisationer har fattats i särskild ordning. Totalanslaget

under Europeisk forskningssamverkan ger bild av en relativt om-

en fattande monetär samverkan Det visar också att det finns en mångfald uppgifter medför ett stort deltagande i internationella organ som

som finansieras genom andra anslag än de ordinarie direkt riktade myndig-

hetsanslagen

Vad som inte heller kan utläsas av anslagsstrulcturen är att varje

myndighet råd, motsvarande i stor utsträckning har till särskild uppgift

att verka for både nationell och intemationell samverkan Uppdragen baseras respektive myndighets instruktion eller särskilt fattade beslut. Omfattningen det internationella samarbetet kan beskrivas på

av olika sätt: tex fomialiseiat samarbete via avtal, formaliserat samarbete

där respektive myndighet fått i uppdrag att vara ansvarig för viss

uppgift eller för visst område, t specifika program inom EU, stöd och

ex deltagande till större internationella anläggningar typ CERN. Det finns vidare formaliserat samarbete bygger bilaterala avtal med

som motsvarande organisationer i andra länder, både i Norden och i andra delar världen. Därtill finns ansvar for specifika program som varje

av råd administrerar med från respektive sekretariat, informella

resurser kontakter där olika möten och seminarier är bas for diskussioner och ett omfattande utbyte i form experter och sakkunniga som a utvärde-

av rar av enskilda projekt och program m m.

Nationellt samwbete mellan râien m

Samarbetet mellan råden under utbildningsdepartementet grundforsk-

ningsråden, RS och FRN är utvecklat många plan. Samarbetet berör

i många fall även andra angränsande myndigheter och organisationer

med näraliggande uppgifter och ansvar, framförallt SJFR, SFR, NUTEK, SNV, sektorsmyndigheter. Ett samarbete har också inletts

m med flera stiftelsema, vilket redovisas under särskilt avsnitt kapitel

Samarbetet har olika karaktär beroende frågans eller insatsens beskaffenhet. Det kan gälla bilateralt samarbete eller samarbete där flera råd deltar med olika insatser i specifika program, seminarier etc. Det kan även gälla satsningar, mellan ett eller flera råd, vid

gemensamma utlysning medel, i samband med fördelning av medel for dyrbar

vetenskaplig utrustning, fördelning medel for forskarskolor, tekniskt

av administrativt samarbete via forskningsrådens samarbetsnämnd.

Samarbete och samordning förekommer även vid deltagande i olika internationella t ESF. Råden och högskolan samarbetar även

organ, ex

det gemensamma forskningkontoret i Bryssel.

Det finns också omfattande administrativ samordning inom många

områden underlag för utgångspunkter för regler

som ger gemensamma och rutiner vad gäller formerna för bidragsstöd.

Den nuvarande rådsorganisationen har bidragit till att de grtmdläggande verksamhetsfrågoma har kunnat diskuteras ur bredare perspektiv

och därmed utsättas för nyttig kritisk granskning. Detta har bidragit till

synsätt prövats vilket i sin tur verkat i positiv utvecklande riktatt nya ning vad gäller samarbetet mellan råden, men det har också bidragit till att ge nyttiga impulser för de enskilda råden och systemet i sin helhet.

De administrativa systemen har löpande utsatts för granskningar och därmed iñågasatts utiiiån olika utgångspunkter såväl de berörda

av myndigheterna råden fl, de organ som har till särskild

m som av uppgift att granska de statliga myndigheterna. Det interna samarbetet

sker inom nuvarande organisation och gällande fördelning av

som

uppgifter gör att en överblick upprätthålls.

Samarbetet i detta rnångfacetterade system bidrar till positiv utveckling verksamhets- och arbetsformer såväl mellan råden inom de

av som enskilda råden Detta system och synsätt sätter även sina positiva spår i samarbetet mellan råden flera olika plan, vilket bidrar till att verksamheten löpande och utsätts för nyttig gransk-

ning

Intemctionellt samarbete

NFR är det råd har flest och mest omfattande internationella upp-

som gifter Rådets uppgifter beskrivs därför lite mer

Lrtförligt.

Uppgifter och kostnader

utnyttjande 5 internationella anläggningar, 196 Mkr

l av

2 forskningssamarbete med EU, 4 där stödet uppgick till

program

51,5 Mkr 3 övrigt internationellt samarbete, 11,8 Mkr

NFR företräder Sverige i fem forskningsorganisationer och deltar därutöver i ytterligare fyra Samarbetet gäller vetenskapliga ñågor,

infomrationsspridning, tekniskt och industriellt utnyttjande av de veten-

skapliga anläggningarna m m. Rådet ansvarar vidare för fyra EU-pro-

gram När det gäller övrigt internationellt samarbete har rådet i likhet med flera övriga råd bilaterala samarbetsavtal med flera länder. Avtalen

gäller konkret utnyttjande vissa forskningsanläggningar och

t ex av stödjer internationella nätverk Rådet har utbytesavtal med flera länder

gäller forskanrtbyte, för sekretariatsfunktion för flera insom svarar temationella program och har även samarbete inom norden som gäller

både forskningsfrågor och publiceringsñågor. Rådet är också med och

stödjer internationellt tekniskt och industriellt utbyte.

TFR har det nationella planet i likhet med övriga råd informella kontakter med den forskningsfmansierande strukturen Inom rådet åter-

finns också kansliet för rådet för högpresterande datoranläggningar,

HPD-rådet. TFR är den dominerande svenska aktören när det gäller

finansiering teknisk grundforskning i Sverige. Rådet har ett omfattan-

de samarbete med övriga råd under utbildningsdepartementet, NUTEK,

SJFR, KFB, SNV, samt sitter med i den gemensamma sarnarbetsnåmnden.

På det internationella planet deltar TFR i ESF och COST-programmet, samt stödjer den svensk-franska forskningsföreningen ASFR, sitter

med i nio ledningsgrupper och tre programkommittéer. Rådet har också

inbjudits att delta i ett nätverk mellan Danmark, Frankrike, Irland och Storbrittanien för industridoktorander.

MFR har liksom övriga råd informella kontakter med den forskningsfmansierande strukturen i Sverige. Mer formaliserat samarbete bedrivs

a med övriga forskningsråd under utbildningsdepartementet, SFR,

SJFR, Cancerfonden, I-üärt- och lungfonden, Naturvårdsverket, Rådet

för arbetslivsforsloring och Wallenbergsstiftelsen. Visst samarbete har

också inletts med Strategiska stiftelsen, STINT och lokal nivå

Dalarnas forskningsråd.

Rådet har liknande profil som övri ga råd når det gäller det intemationella samarbetet och deltar när det gäller det nordiska samarbetet i sina motsvarande nordiska organisationer NOSP-M Rådet deltar i ESFarbetet och har ett samarbete med Franska INSERM Det har ett flertal utbytesavtal med England, USA, Italien MFR har nyligen inlett ett samarbete med Kinas Vetenskapsakademi och en specifik fond för

diabetesforskning i USA.

HSFR har i likhet med övriga råd informella kontakter med den forskningsfinansierande strukturen Det mer formaliserade samarbetet består att utse ledamöter i flera andra forskningsorgan, t

a av ex BRÅ, Svenska Institutet, Centrum för idrottsforslming, Cancerfonden.

Rådet har vidare för Kollegiet för Samhällsforslcning, SCASSS,

ansvar

nationell inrättning inom det samhällsvetenskapliga området

som är en och lokaliserad till Uppsala universitet. Till detta kommer finansiering

tre arkeologiska laboratorier. Det förekommer därutöver visst särskilt av samarbete i några ledningsgrupper med universiteten i Lund och Umeå

också har anknytning med nordisk verksamhet i Danmark Vidare som pågår flera projekt där FRN, SFR, Kulturrådet, Riks-

gemensamma t ex bankens Jubileumsfond och Brysselkontoret finns med

HSFR satsade 1994/95 15 Nlkr olika typer internationella

ca av

där det nordiska samarbetet tog ca 40 %, Europeiskt ca 28 engagemang,

%, stipendier 16 %, professurer 8 % och övrigt ca 7 %.

ca ca

Rådet deltar i det nordiska forskningssamarbetet främst genom NOS- H, Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk forskning, och NOS-S,

respektive samhällsforslszning. Arbetet leder till att rådet stödjer nordiska samrbetsprojekt, publicering samt medverkar i publiceringsnämndema

till nämnda områdena, NOP-H och NOP-S.

de ovan

Rådet deltar inom sitt område i ESF där ett tiotal aktiva forskare inom rådets område idag verkar samt medverkar också i det k COST-

s programmet där 18 EU och EFfA-länder samt sju länder från Östeuropa deltar.

HSFR har också utbytesavtal med vissa andra länders akademier och forskningsråd, bl Frankrike, Italien, Tyskland och Ungem. Vidare är

a rådet Svensk medlem i åtta internationella organisationer. Ett flertal internationella experter anlitas för olika typer utvärderingar, inom

av hela ämnen eller för specifika delar.

HSFR har tillsammans med FRN för programmet Targeted

ansvar Socio-Economic Research, TSER, under EUs fjärde Rådet

ramprogram har vidare forskarutbytesavtal i likhet med övriga råd Dock kan noteras att flera ärrmen inom rådets ansvarsområde till sin karaktär är mycket nationella vilket gör att rådet inte har omfattande intemationella

samma verksamhet som övri ga råd

FRN har i likhet med övriga råd uppdrag att samordna och samfinansiera internationella insatser. FRN har till uppgift att vara

a nationell medlem i IIASA. samt för nationell samordning in-

svara av satserna i ESF. Nämnden har också svenska sekretariatsfirnldioner för flera internationella såsom UNESCO-MAB Man and the

program

Biosphere, IGFA Group of Funding Agencies for Global

International

Change och Ihe Human Dimensions of Global Environ-

Research

mental Change Prograrnme. Den ekonomiska omfattningen av FRNs

intemationella under 1994/95 8 miljoner kronor

engagemang var ca inklusive medlemsavgiften till IIASA ca 5 miljoner kronor.

Rymdstyrelsen har inom sitt område forskningsrådsuppgifter. Av anslaget går 57 miljoner kronor till rymdbolaget och 140 miljoner

kronor till ESA. Samverkan finns framförallt med NFR även med

men andra råd

Polarforskningssekretariatet har inom sitt område ett omfattande internationellt samarbete. Det har manifesterats i flera omfattande

expeditioner till både arktis och antarktis. Det finns ett nordiskt samarbete som går ut att de nordiska länderna turas om att svara for de mer omfattande expeditionema, och varje land garanteras platser även de då de inte är ansvariga sekretariatet har dessutom ett utbyte inom ramen för olika internationella avtal samt är representerade i ESF.

EU/FoU-rådet har som sin uppgift att vara nationellt kontaktorgzn för det samarbete mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. Det betyder att rådet för att forskare och

svarar myndigheter får information om EU-prograrmnen. Rådet är dessutom delansvarigt för ett informationsnätverk Relay Centre. Vidare

svarar rådet for samordning inom landet det samarbete

av som som avser forskning och teknisk utveckling. Arbetet betyder ett nära samarbete

med pro gramansvariga myndigheter.

Som framgår har alla råd ett flertal uppgifter med internationell inriktning för EU-program, utbyte med olika länder, stöd till

ansvar specifika med internationell inriktning och även nordiska

program program och internationella insatser riktade till speciella program eller

kategorier.

Som ett mått på mobilitet och hög aktivitet vad gäller resor och kontakter kan att de totala resekostnaderna för råden i det

anges gemen-

samma huset Regeringsgatan uppgick till knappt lO miljoner kronor under budgetåret.

2.8¶Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning

inom det område som rör vård och utnyttjande biologiska naturresu-

av ser. Medel för forskning anvisas genom anslag dels till SLU, utbildning

och forskning, och Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR, dels til kollektivforskningsprogram som rör viss skogsforskning och forskning

inom det jordbrukstekniska området. Med kollektiv forskning menas att staten och tillsammans finansierar FoU till stöd for näringar-

utveckling, också till att lösa vissa samhällsproblem Ca hälften nas men

programkostnaderna finansieras respektive bransch SJFR har

av av ansvaret for Sveriges medverkan i forskning inom delprogrammet lantbruk och fiske inom EUs fjärde ramprogram Anslaget H. Utbildning och forskning uppgick budgetåret 1994/95 till 1 318 Mkr. Beroende

det statsfrnansiella läget ordes en kraftig besparing anslaget till

budgetåret 1995/96. För detta år har avsatts l 736 Mkr 18 månader

1 153 Mkr beräknats for juni 1995 juni 1996. Bortsett från varav -

anslaget till SLU går den största anslagsposten till SJFR 229,9 Mkr

18 månader.

Inom departementets område är de viktigaste forsknings-

finansieriande SJFR, Statens Jordbruksverk och Fiskeriverket.

organen FoU-verksamhet under departementet bedrivs a vid Statens livsmedelsverk, Jordbnrkstekniska Institutet, JTI, Fiskeriverkets Havsforsknings- och Sötvattenslaboratorier. Vidare ger Jordbruksdepartementet medel till kollektivt FoU-arbete inom j ordbruks- och

växtförädlingsområdena

Skogs- och Jordbrukets forskningsråd

De övergripande målen för SJFR är att ñämja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning de areella näringama. Rådet ska verka for att informationen om forskning och

forskningsresultat sprids. SJFR grundforskningsrâden och

är ett av fördelar medel efter ansökningarnas inomvetenskapliga kvalitet. Rådet

dessutom for att finansiera forskning för särskilda sylten och ansvarar intar därmed något annorlunda ställning bland de traditionella grund-

forskningsråden under utbildningsdepartementet och sektorsorganen

SJFR hade 1994/95 ett forskningsanslag 198 Mkr. De tidigare nämnda riksdagen beslutade neddragningarna medlen till Jordbruks-

av av departement medförde att rådet 1995/96 erhållit ett anslag 229,9 lvlkr vilket motsvarar 152 Mkr for tiden juli 1995 juni 1996.

Nationell samverkan

SJFR samverkar med rad andra myndigheter, forskningsinstitut och

organisationer när det gäller rådets programbunda forskning om Skogs-

bruk, Joraümk, Fiske, Livsmedel, Ren samt Hortikultur. Rådet ingår också i Forskningsrådens samarbetsnämnd och har tillsammans med

företrädare för myndigheter verksamma inom miljöforskningsonrrâdet

medverkat i arbetsgruppen som utarbetade rapporten Forskning och

utveckling för battre miljö.

EU samverkan

SJFR har det nationella huvudansvaret för programmet FAIR, Agricultu-

and Fisheries, including agroindustry, food technologies, foresuy,

aquaculture and rural development.

lntematiorzellt samarbete

SJFRs internationella verksamhet har utökats under år. Rådets

senare personal deltar i ett stort antal arbetsgrupper som bereder ansökningar

berör EU, Norden och det bilaterala samarbetet. Rådet som är t ex representerat i följande organ: European Science Foundation, EUkornmissionens kommitté för FAIR-programmet, EURAGRI, Standing Committee for Agricultural Research, SCAR, Samarbetsnämnden för

nordisk skogsforskning etc.

2.9¶Arbetsmarknadsdepartementet

Inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning

inom områdena arbetsmarknad, arbetsliv och regionalpolitik Finansiärer och utförare FoU disponerade 1994/95 ca 688 Mkr. Den största

av finansiären forskning och utvecklingsarbete är Rådet för arbetslivs-

forskning fd Arbetsmiljöfonden. Andra finansiärer är Expertgruppen för regional utveckling, ERU, Expertgruppen för arbetsmarknadspolitis-

ka utvärderingsstudier, EFA, och AMS. Utförare FoU är Arbets-

av livsinstitutet fd Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning och ERU.

Rådet för arbetslivsforslming

Rådet har till uppgift att stödja sådan forskning och utveckling och

anslutande kunskapsförrnedling som har betydelse för arbetslivets utveckling i vid mening, så att arbetslivet kan till människans

anpassas

behov och förutsättningar.

Rådet erhåller 400 miljoner kronor för FoU 1995/96. Dessa medel

används för bidrag till universitet och högskolor, industriforslmingsin-

stitut och andra FoU-institut. Det utför ingen uppdragsforslçning.

Samverkan

När det gäller stöd till FoU samverkar rådet med NUTEK 14,3 Mkr 1994/95, Folkhälsoinstitutet 7 Mkr och Naturvårdsverket 5

ca ca

lVIkr. Därutöver finns reguljär samñnasiering av projekt be-

som a

handlats i sarnarbetsnämnden. Ytterligare samverkansprogram gäller samarbete med universitet/högskolor oentnrmbildningar i Lund,

Göteborg och Linköping eller om ledarskapsforskning med samfrnasiering ñån Rådet/IJandelshögskolan/KHJ/Arbetslivsinstittrtet. Samverkan

om statistikutveckling bedrivs med Arbetslivsinstitutet och Arbetar-

skyddsstyrelserr

Så gott samtliga aktiviteter när det gäller samverkan är

som av

tvärvetenskaplig natur. Rådet är ett sektorsforslcningsorgan i uppgiñ

vars

ligger att arbeta för sektorn och problemlösande och inte disciplininde-

lat.

Intemctionellt

När det gäller EU-forslcningssamverkan inom Sverige är Rådet delansvarig myndighet för särprogrammen Biomed H och Targeted

Socio-Eoonomic Research. Rådet stöder forskningsprojekt som ingår i EU-sarnarbeten.

Rådet är medlem EUs nätverk ACTEUR och nationella organ

av inom arbetslivsforslmingen. Därutöver deltar Rådet i något fonnaliserat EU-sarnarbete för fortlöpande diskussioner med nordiska och

men

tyska forskningsñnansiärer beträffande EU-programmen

Rådet prioriterar internationellt samarbete och beviljar stipendier och gästforskaranslag samt stöder internationella konferenser och symposier i Sverige. Omfattningen detta stöd är 10 Mkr per år.

av ca

Därutöver finns medel för internationellt utbyte inbyggt i många av

Rådets enskilda proj ektbidrag. En del de forskningsprojekt Rådet

av stöder ingår också i internationella samarbeten.

Rådet samverkar ibland med forskningsfinasiärer utomlands, t ex det tyska programmet Arbeit, Umwelt und Gesundheit inom t ex transport-

forskningsområdet.

2.10¶Kulturdepartementet

Ur Kulturdepartementets anslag har medel för verksamhetsforslçning och

utvecklingsarbete inom kultursektom utnyttj ats för projekt inom Statens kulturråd, historiska Statens konst-

ansvarsmuseemas Statens museum,

Naturhistoriska riksmuseet, Folkens Museum Etnografiska och museer, Nordiska museet, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader för grundforskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Anslaget for externa FoU-insatser inom kulturområdet budgetåret 1994/95 36,8 Mkr. För

var

1995/96 18 månader uppgår bidraget till 55,1 Mkr.

Rilsantikvarieänlbetet

Riksantikvarieämbetet, RAÄ, är ett ämbetsverk för kulturmiljövârd Tillsammans med Statens historiska museum, Kungliga myntkabinettet,

institution för konservering och ett bibliotek ingår

Medelhavsmuseet,en

RAÅ i myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska

muse-

Sedan 1987 finns tre avdelningar: byggnadsvård, fomrnirmesvård och er.

kulturrniljövård.

Enligt regleringsbrevet är de övergripande målen för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturmilj övården att

stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom kulturmilj övården,

beakta behovet att forskningsresultat betydelse för myndig-

- av av

hetens ansvarsområde tillförs verksamheten,

verka till förmån för ökad rörlighet av forskare mellan forsknings- -

och utbildningsväsendet i övrigt samt

vidga det internationella samarbetet.

Vidare är verksamhetsmålet för RAÄs sektorsforslcning att formulera

för forsknings- och utvecklingsarbetet inom kulturmiljövården

program samt utveckla förmågan att vara kvalificerad beställare av forskning.

RAÄ erhåller 16 Mkr i FoU-bidrag. Medlen används för forskare

vid högskolan eller för arvoden för utvecklingsarbete.

Samverkan

Samarbete, i form samñnansiering, sker eller har skett

huvudsakligen av

med FRN/RAÅ/Tenra Linköpings universitet 91/92 och

BFR/FRN/RAÄ/KTH i fonn l miljon kr

94/95 av åtaganden om ca år. Samfrnansieringen tvärvetenskapliga och/eller disciplin-

per avser överskridande Någon internationell forskningssamverkan

program förekommer

2.11¶Näringsdepartementet

I Näringsdepartementets budget för 1994/95 ingick 1,8 miljarder kr

som anslag till teknisk forskning och utveckling Inom departementets område är de viktigaste forskningsstödj ande Närings- och

organen:

teknikutvecklingsverket, Byggforslmingsrådet, Statens provningsanstalt SP och Rymdstyrelsen Andra myndigheter i mindre utsträckning

som finansierar extem forskning och utvecklingsarbete är Konkurrensverket

och Sveriges Geologiska Undersökning SGU. I detta sammanhang kan även Ingenjörvetenskapsakademin, IVA nämnas erållit anslag för

som

att främja ingenj örsvetenskap och näringsliv samt Energiteknikfonden För 1995/96 18 månader uppgår Näringsdepartementets bidrag till FoU till drygt 2,4 miljarder kr.

Närings- och teknikutvecklingsverlcet

NUTEK ska främja näringslivets tillväxt och förnyelse. Verksamheten är inriktad teknisk forskning och industriell utveckling, etablering

och utveckling av företag, regionala utvecklingsinsatser, energiförsörjning och eifektiv elanvändning.

Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling är att bidra till att dels stimulera näringslivets tekni-

kutveckling och skapa gynsarnma förutsättningar för företagen genom

en konkurrenskraftig och industiinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa

lika goda förutsättningar för näringslivets teknikutveckling i Sverige

som i våra viktigaste konkurrensländer. Detta ska ske genom att det

skapas vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens särskild

nytta för näringslivet och teknikutvecklingen i första hand strategiskt

vikti ga områden

NUTEKs forskningsstöd uppgår till ca 1 150 miljoner kronor, ex-

klusive europeisk FoU och energiteknikfonden. Av detta gick ca 750

miljoner kronor till olika former FoU-pro industri-

av gram, ramprogram,

forskningsprogram, materialkonsortier och kompetenscentra Av resterande 400 miljoner kronor 250 miljoner projektstöd till högskolor

är ca och institut, ibland i form av proj ektpaket som drivs i programlilçnande former. Ur energiteknikfonden finansieras ett antal kollektiva FoUprogram vid institut och högskolor, ca 40 miljoner kronor sammantaget. Resten av medlen energiteknikfonden användes för att finansiera av

ur projekt för utveckling och demonstration av ny teknik

Samverkan

NUTEKs anslagsmedel kompletteras genom medfinansiering och eget

arbete från näringslivets sida Det samlade FoU-arbete som NUTEK initierar är åtminstone en halv gång större än vad enbart de statliga

anslagen vid NUTEK antyder.

Stöd till grundläggande forskning vid universitet och högskolor sker normalt i form av bidrag, till vilka företag i genomsnitt bidrar med ytterligare 20 %. Stöd till företag med delad ñnasiering där NU-

ges TEKs andel ofta innefattar krav återbetalning alternativt royalty.

Ramprogrammen vid industriforslqringsinstitut och prograrnstyrelser

finansieras normalt med 40 % och företag resterande 60 %. Demonstrationsinriktade projekt stöds vanligen med 25 %. Det förekommer även samverkan med andra myndigheter vad gäller stöd till FoU.

Intemaionellt

NUTEK har arbetat inom flera EU-program som speciellt vänder sig till mindre företag och det nätverk av experter som bidrar med olika tjänster till de mindre företagen Aktiviteter inom CRAFT, Value H och Sprint, alla ingår i EUs tredje har avslutats under

som Iamprogram, 1994/95. Olika informations- och stimulansalctiviteterhar genomförts for fjärde ramprogrammets SNJF-alctiviteter och i delprogtarmnet Innovation Därtill kommer insatser inom CRAFT.

Inom NUTEKs SMNT-program, som avser studier till små och

medelstora företag förberedelse for deltagande i EUs FoU-projekt,

som har 69 stöd givits 1994/95.

När det gäller NUTEKs internationella FoU-samarbete vid sidan om EU kan närma IBA-samarbetet inom OECD, nordiskt forsk-

man a ningssamarbete inom energiområdet, och IMS. Vidare samverkar NU- TEK i COST, Eureka, bilaterala samarbete, teknisk-vetenskapliga kontakter, samarbetsavtal samt om ett industriråd i Bryssel.

2.12¶Civildepartementet

Under Civildepartementets huvudtitel anslogs 1994/95 ca 7 Mkr till

FoU-verksamhet. Det enda egentliga sektorsforslqiingsanslaget är an-

slaget till konsumentforskning 2,1 Mkr, vilket kanaliseras genom Konsumentverket.

2.13¶Milj ödepartementet

I lvliljödepartementets budget för 1994/95 ingick ca 270 Mkr som särskilda FoU-anslag Naturvårdsverket, Statens Kämkrañsinspelçtiorl,

Avfallsforslmingsrådet och Stockholms Intemationella milj öinstitut, SEI.

Härutöver fördelade Statens Strålskyddsinstitut, SSI, FoU-medel till externa forskare i storleksordningen 23 Mkr. Lantmäteriverket bidrog med 2 Mkr sitt ramanslag för att finansiera av vissa

ca av

forskartjänster vid universitet och högskolor. Budgetåret 1995/96 18

månader uppgår Miljödepartementets direkta och indirekta bidrag till

FoU till 386 Mkr. Den allra största delen av medlen går till

ca Naturvårdsverket under anslagen A lvliljöforslqring 175 Mkr och A

Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling 35 Mkr

samt B Statens kärnkraftinspeldion 89 Mkr.

Naturvårtkverlcet

Naturvårdsverket har till uppgift samlande och pådrivande i

att vara miljöarbetet. Verkets viktigaste uppgift är att ta ñam och sprida den

kunskap behövs för att nå en miljöanpassad samhällsutveckling. Ett

som

medlen är att stödja forskning som kortare eller längre sikt kan av

vetenskapligt underlag för miljöpolitiska beslut. Forsknings-

satsningamas inriktning fastställs för treårsperioder av riksdagen inom för dess forskningspolitiska beslut.

ramen

Verket hade 1994/95 ett forskningsanslag 157 Mkr, bortsett

som, från adminisuationskostnader 7 %, fördelas externt. Budgetåret

ca 1995/96 18 månader uppgår forskningsanslaget till 175 Mkr, varav 21 Mkr går till Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, IVL. 1995/96 års anslag innebar att verkets FoU-medel minskade med ca 40 Mkr, räknat på 12 månader. Riksdagen motiverade detta med att miljöforskningen tillförts betydande tillkomsten Stiftelsen för

resurser genom av

milj Östrategisk forskning samt delprogrammet Environment and Climate

under EUs fjärde ramprogram

Budgetåret 1994/95 fördelades Naturvårdsverkets FoU-medel på

nedanstående mottagarkategorier Mkr:

Universitet och högskolor l

Industriforsloringsinstittrt

Andra statliga forskningsinstitut

Privata icke vinstdrivande institutioner

Svenska företag

Övriga svenska enheter Utländska enheter

Summa 157

Verket i ett fall rarnprogram/basstöd IVL. 60 % medlen går till

ger av

kortvariga projekt 3 år, 40 % avser långvariga projekt 3 år. En

viktig och långsiktig stödforrn är satsningen ca 20 fasta forannan skartjänster vid universitet och högskolor. Budget för kommittéer och

projektgrupper fastställs Forskningsnämnden, baserat Naturvårds-

av verkets prioriteringar. Det är även Forskningsnämnden utifrån

som, kommittéernas och projektgruppernas forslag, fattar beslut om vilka

projekt ska erhålla Kemikalieinspektionen är representerad i

som

Forskningsnämnden.

Naturvårdsverket utför inte någon forskning egna medel eller

uppdrag. Handläggarna vid forslmingsavdehringen arbetar med att starta projekt, ledning, uppföljning samt implementering av

avslutningoch

forskningsresultat i praktiskt mrljövårdsarbete. Naturvårdsverket lägger

ut ett mindre antal beställningar, ca 4 Mkr/år.

Samverkan

Samverkan vid finansiering av milj är mycket vanlig. Basstö-

det 14 Mkr 12 månader till IVL motsvaras sålunda av ett lika stort stöd från näringen Det finns vidare en markant tendens till ökad sam-

fmansiering verkets k projektomrâden Bland verkets sarnarbets-

av s parter märks Fiskeriverket, SJFR, NUTEK, KFB, Vattenfall, AMFO, Världsnaturfonden, FRN, MISTRA m

Naturvårdsverket har ett informellt och, som det synes, växande samarbete med MISTRA De prograrnförslag som forskare inger till MISTRA remitteras sålunda i de flesta fall till verkets forskningsav-

delning för synpunkter. Vidare pågår planering av ge-

finansiering 6 7 projektområden där Naturvårdsverkets

mensam av ca och MISTRAs policy kan anses komplettera varandra Vidare har MI- STRA deltagit i Naturvårdsverkets utredning Relevans och kvalitet

i miljöforskningen liksom i utredningen Forskning och utveckling för bättre miljö.

Intemctionellt

Naturvårdsverket har svenskt huvudansvar for EU-progmmmet Environment and Climate samt ingår i den svenska ledningsgruppen för det biomedicinska delprogrammet. Verket deltar i det internationella EUsamarbetet inom COST, EERO tillsammans med NFR samt EUROT- RAC. Vidare deltar verket i samarbete/förhandlingar kring olika internationella protokoll nriljöonnådet. Man har även ambitioner att etablera operativt samarbete rörande miljöfrågor med olika sektorer dels inom EU-administrationen, dels i medlemsländerna

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur går det U.

- 2. Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.U.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Dennyagymnasieskolan hur gár det l

- Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2

§3 E

å o

FRITZES

låcsriillningur: Frir/.cskundtiii11sr. 06 47 Smcklmhn

Fax 18-20 50 2|. Telefon 08-690 90 90