Politikområden under lupp frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996 : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Politikomrâden

under

lupp

l._l

Frågor om EU:s första pelare

inför 1996

regeringskonferensen

SM

En från EU 96-k0mmittén

rapport

Cec, 30 U

WN

W utredningar Statens offentliga WW 1996:5 w Utrikesdepartementet

Politikområden

l

l l

under lupp

EU:s första inför

Frågor om pelare

regeringskonferensen

En rapport från Fil; 96-k0mmittén Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, SOU 1996:5. är kostnadsfri. Den kan ävenerhållas från EU-upplysningen Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm tel: 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet fâr återgeshelt eller delvis, gärnamed uppgifter om källan.

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20157-7 Stockholm1996 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt Maastrichtfördraget ska EU-ländema under 1996 sammankalla en konferens med företrädare för medlemsländemasregeringar. Konferensen ska undersökavilka bestämmelseri fördragetsombehöver ändrasför att de mål som står angivna där ska kunna uppfyllas. Den här översynen av fördraget ska äga rum med sikte på att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska EU 96-kommittén har tillsatts av regeringen för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas under regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring konferensenshuvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumenteraför sinauppfattningar.

Inom för densenarearbetsuppgiftenarrangerarkommittén seminarier och

ramen hearingar samt ger ut en skriftserie med information och bakgrundsanalyserav olika frågor inför regeringskonferensen.Följande övriga skrifter har getts ut:

"EU:s regeringskonferens en lägesrapport" - -

EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - "Röster om debattörer och forskare" SOU 1995:77

"EU om regeringskonferensen1996 institutionemas rapporteroch synpunkter - i övriga medlemsländer" SOU 1995:80

"EU-kandidater 12länder som kan bli EU:s nya medlemmar" SOU 1995:83 - -

"Ett utvidgat EU möjligheter och problem. Sammanfattningav en hearing i - augusti 1995" SOU 1995:101

"Medborgarnas EU frihet och säkerhet Frågor om unionens tredje pelare - inför regeringskonferensen1996" SOU 1995:102

"Omvärld, säkerhet, försvar. Frågor om EU:s andra pelare inför regeringskonferensen1996"SOU 1995:111

"Sverige i EU makt, öppenhet,kontroll. Sammanfattningav ett seminarium i - september 1995" SOU 1995:130

"Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen - 1996" SOU 1996:4

Denna rapport beskriver en stor del av de frågor inom EU:s första pelare som varit uppe till diskussion inför regeringskonferensen, både i Sverige och utomlands, och somkan bli föremål för förändringar. Skriften gesut i samband med EU 96-k0mmitténs seminarium den 26 januari 1996 om förstapelarfrågorna.

Texten har sammanställts av kommitténs sekretariat pressekreterare Anders Bolling med utgångspunktfrån material från departementen.

Stockholm i januari 1996

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-k0mmittén

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

Under EU:s regeringskonferens, som inleds den 29 mars 1996, kommer medlemsländernaav såvälpraktiska sompolitiska skäl att avhandlaett begränsat antal ämnen.Men avgränsningenär inte given. En översynav fördragen utesluter inget samarbetsområdepåförhand, och i princip kan allt hamnapå dagordningen.

Två teman "minimum"

Ett "minimum" kan sägas vara två övergripande teman, som med säkerhet kommer att tas upp. Det ena är att reformera det institutionella systemet

förhållandenamellan främst kommissionen,ministerrådet och Europaparlamentet å ena sidan, och medlemsländernaå den andra. En sådan reform är nödvändig redan i dag om effektiviteten ska främjas i EU-samarbetet.Efter en utvidgning med ytterligare 10-12medlemsländer politiskt redanbeslutad blir förändringar

- här helt nödvändiga.

Det andra temat är att tydligare definiera den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, EU-sarnarbetets andra pelare, vars bestämmelser i Maastrichtfördraget i flera avseendenär oprecisa.

Somliga menaratt agendanbör begränsastill dessatvå områden att de i sig är

tillräckligt svårlöstaför att behöva en egenregeringskonferens.Andra tycker att det finns fler delar av fördragen som det är angelägetatt se över samtidigt. Det gäller det rättsliga och inrikes samarbeteti EU:s tredje pelare, och det gäller EU:s omfattandeförsta pelare EG-pelaren som innefattar de flesta av EU:s

- politikområden.

Förslag om sysselsättningspolitik

Sverige hör till de länder som förordar reformer inom delar av första pelaren. I den s.k. reflexionsgrupp som förberett regeringskonferensen har Sverige presenteratett förslag om att införa ett nytt avsnitt om sysselsättningspolitik i fördraget. Men diskussionernaom förändringari första pelaren gäller ocksåt.ex. miljö, konsumentpolitik och jämställdhet.

Svagare kopplingar till själva regeringskonferensen har frågorna om strukturfondema,jordbruk och Ekonomiska och monetäraunionen, EMU. Men eftersom de röner stort intresse i den allmänna diskusionen om EU:s framtida utveckling, har vi valt att i någon månta med även dessaområden i rapporten.

Svensk inställning redovisas

Regeringensuppfattning i vissa grundläggandefrågor redovisasi en skrivelse till riksdagen Skr. 1995/96:30,"EU:s regeringskonferens1996". l de flesta kapitel redogörs för densvenskainställningen.

Miljö

I förberedelserna inför regeringskonferensen har flera länder, bl.a. Sverige, gjort klart att de vill diskutera miljöfrågor. Den reflexionsgrupp som förberett konferensen nämner också miljön som ett viktigt område.

Miljöreglema i EU:s grundläggandefördrag kan komma upp till diskussion på flera sätt. Dels kommer miljön in när man allmänt diskuterar hur besluten ska fattas inom EU, t.ex. hur stort Europaparlamentetsinflytande ska varaoch vilken majoritet som ska tillämpas vid beslut. En målsättning med konferensenär att försöka hitta effektivare arbetsmetoder, inte minst med tanke en framtida utvidgning av EU.

Dels finns det också en vilja hos många länder att allmänt stärka miljöns roll inom EU, t.ex. genom att förtydliga de grundläggande målsättningarna på området och säkerställa att miljöaspekter beaktas på alla EUzs verksamhetsområden.

Minimiregler

Sedan 1987 är miljön ett av EGzspolitikområden EG finns fortfarande kvar i form avEU:s första pelare. Detta innebäratt det finns ett avsnitt i Romfördraget som behandlar miljön och där de grundläggande målsättningarna för miljöpolitiken slås fast artikel l30r l30t i Romfördraget. I dessaregler anges

också hur besluten ska fattas, och det understryks att de regler som beslutas oftast i form av s.k. direktiv ska utformas som minimiregler, så att medlemsstaternakan tillämpa strängarekrav om de vill.

Det finns dock flera andra regler i fördragen som anknyter till miljön. T.ex. nämns miljön i den grundläggande bestämmelsenom syftet med Europeiska gemenskapenartikel 2 i Romfördraget. Ett annat viktigt område är den inre marknaden.Miljöaspektema har storbetydelsenär man inför gemensammaregler för att se till att varor kan cirkulera fritt mellan medlemsstaterna.Den viktiga artikeln l00a, somhandlar om genomförandetav den inre marknaden,innehåller därför bestämmelserom hur miljön skabeaktas.

Rör frågan om jordens överlevnad

Genom den slutrapport som lämnadesav reflexionsgruppeni december 1995 kan man få en indikation på hur andra medlemsstaterser frågan om förbättrade

miljöregler i fördragen.

Rapporten består två delar. Den första innehåller en kortfattad "strategi för

av Europa" med politiska ställningstaganden.Under rubriken "Medborgaren och EU" där miljön ett områdenav grundläggandebetydelse.Det

anges som av sex påpekasatt miljön är gränsöverskridandeoch att miljön rör fråganom överlevnad

inte bara för utan for alla jordens invånare. Konferensenbör därför - europeer, enligt rapporten undersökahur unionensförmåga att agerapå detta område kan stärkas.

Den andra delen rapporten anger en kommenteraddagordning, där det finns

av

viktiga punkter avsermiljön. De sägersammanfattningsvisföljande: sex som

Gruppen understrykerallmännhetensintresseav enökad hänsyntill de gränsersom sättsav miljön och kravet på en hållbar utveckling.

Miljöhänsyn på gemenskapensolika politikområden bör prioriteras. Exempel på sådanaområden ärjordbruk, trafik och den inre marknaden.

Bättre tillämpning i medlemsstaternaav redanbeslutademiljöregler är viktig. - Konferensen bör undersökaunionensmöjligheter att ageramer effektivt på miljöområdet och identifiera åtgärdersom bör vidtas medlemsstaternasnivå.

Flera medlemsstaterär bereddaatt övergå från enhälliga beslut till majoritetsbeslut på områdenmedmiljöanknytning.

Några medlemsstatertar upp fråganom att stärka reglernaom kämsäkerhet i - Euratomfördraget.

Starkare koppling till Rio-deklaration

I regeringensskrivelse till riksdagen pekar man på två sättatt stärkamiljökraven i Romfördraget:

Dels bör slutsatsernafrån FN:s storamiljökonferens i Rio de Janeiro 1992om en hållbar utveckling tydligare återspeglasi fordragen.

Dels bör man skärpa kravet att miljöhänsyn skatasinom alla EG:s politikområden, somt.ex.jordbruk och trafik.

Rio-konferensens slutsatser kan främst vägas in i de inledande artiklama i Romfördraget och Maastrichtfördragetom EU:s grundläggandemålsättningar.

När det gäller kravet att ta miljöhänsyn också på andra EG-områden finns

sådanregel i Romfördragetsmiljöavsnitt. Men i praktiken visserligen redan en har det visat sig att denna regel har begränsadeffekt. Artiklar som behandlar exempelvis jordbruks- och trañkpolitiken innehåller inte heller några närmare bestämmelserom hur miljöaspektema ska beaktas.En möjlig förbättring är att införa ett miljöperspektiv i dessaartiklar. En annan möjlighet är att se till att kommissionen redovisar ordentliga miljökonsekvensbedömningar av alla de förslag på dessaområden somkan ha miljökonsekvenser.

Man kan också tänka sig att förtydliga de principer för EGzs miljöpolitik

som anges i Romfördraget, t.ex. genom att införa en hänvisning till den substitutionsprincig som tillämpas i Sverige på kemikalieomrâdet innebär ungefäratt den somhanterarkemikalier alltid ska strävaefter att undvika farliga kemikalier somkan ersättasmed mindre farliga produkter.

God miljö medborgerlig rättighet

En fråga som kommer att diskuteras vid regeringskonferensenär att ta in

en förteckning i fördragenöver medborgerliga rättigheter som ska gälla inom EU. l det sammanhangetär tillgången till en god miljö en av de rättigheter kan

som diskuteras.

En annan fråga som kan komma upp gäller artikel l0Oa i Romfördraget

om genomförandetav den inre marknaden. Där finns dels bestämmelse att

en om kommissionens förslag till harmoniseradesamordnade regler ska utgå från en hög miljöskyddsnivå, dels den omdiskuterade s.k. miljögarantin, som ger medlemsstaternarätten att behålla strängaremiljökrav för en viss vara än vad EU:s harmoniseradekrav anger.

Slutligen kommer miljöfrågor, som nämnts, in i diskussionen hur besluten

om ska fattas i EU. Beslut på miljöområdet fattas i allmänhet av ministerrådet med kvalificerad majoritet. Men i vissafall gäller krav på enhällighet för att ett beslut ska kunna fattas,t.ex. när det gäller miljöskatter och planeringsfrågor. dessafallI är det givetvis svårareatt komma fram till beslut än när kvalificerad majoritet tillämpas.

Fråganom i vilka fall enhällighet ska krävas för beslut kommer troligen på

upp konferensen,liksom frågan om ökat inflytande för Europaparlamentet. dag harI parlamentet baraen rådgivanderoll i sambandmed att miljöregler beslutas med stöd av artikel l30r-t. Parlamentethar alltså ingen vetorätt mot rådet i dessafall. När det gäller regler med miljöanknytning som rör den inre marknaden har parlamentet däremot en sådanvetorätt, men beslutsförfarandet har i dessa fall visat sig vara krångligt och svårarbetat.

Konsumentfrågor

På EU-nivå har konsumentpolitiken ännu inte samma bredd, djup, tradition och betydelse som den har i Sverige. Många av medlemsländerna har emellertid satsat på konsumentfrågor under lång tid och byggt upp ett starkt konsumentskydd.

Till en början handladeEG-sarnarbetetfrämst om att uppnå ekonomiska mål och höja levnadsstandardenför medborgarna. Konsumentema skulle gynnas bl.a.

den ökade konkurrensmellan företagensomden inre marknadenskapade. genom Utbudet skulle bli större, priserna lägre och kvaliteten på produkterna bättre. Fördelarna skulle komma indirekt, och därför preciserades inte några konsumentmål EG:si grundfördrag,Romfördraget.

Koppling till inre marknaden

Det var tidigare sällsynt att det gemensammakonsumentskyddetkunde stärkas om inte åtgärdensamtidigt syftadetill att förbättraden inre marknadensfunktion. En uttrycklig gemensam konsumentpolitik tillkom först genom Maastrichtfördraget 1993.

Men när handeln blir gränsöverskridandeökar ocksåriskerna för konsumenterna när det gäller produktsäkerhet,avtalsvillkor, möjligheter att lösa tvister m.m. Därför är väl frmgerandegemensammaregler på det här områdetnödvändiga för ett bra konsumentskydd. Med otillräckliga regler riskerar konsumenternas förtroendeför EU-samarbetetatt urholkas.

När Danmark, Irland och Storbritannien kom med i EG 1973 inrättades en oberoendebyrå för miljö- och konsumentskydd. 1981omvandladesbyrån till ett generaldirektorat i kommissionen motsvarar ungefär ett departement i regeringen, med ansvarför miljöskydd, konsumentskyddoch atomsäkerhet.

l mars 1995fick såkonsumentfrågomaett egetgeneraldirektorat,DG XXIV. Där behandlas frågor om t.ex. allmän produktsäkerhet, leksakers säkerhet, konsumentkrediter,vilseledandereklam och prismärkning.

Vill stärka rättslig grund

Den svenska regeringen vill, enligt skrivelse 1995/96:30, stärka den rättsliga grunden för en gemensameuropeiskkonsumentpolitik i EU:s fördrag. Det bör framgå tydligare att det är ett överordnat mål för unionen att främja

konsumentintresset. Dessutom bör konsumentintresset tydligare vävas i

utformningen av regler också på andra områden i EU-samarbetct,

menar regeringen.

3. Arbetsmarknad

Frågan om sysselsättning sätts mycket högt på EU:s dagordning. Under Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995 gavs kampen mot arbetslöshet "maximal prioritet". Arbetet för att öka sysselsättningen lyftes fram som det "huvudsakliga sociala, ekonomiska och politiska målet lör EU och dess medlemsländer".

Under 1995 har övervakningenöver och samarbetetkring sysselsätmingsñågoma stärkts mellan finans- och arbetsmarknadsministrarnai EU-ländema. Dessa ministrar lade tillsammans med kommissionen fram en gemensamrapport på Madridmötet, där arbetsmarknadspolitik ses som en integrerad del av den ekonomiska politiken.

Många av rekommendationerna i rapporten ligger helt i linje med svensk arbetsmarknadspolitik. De handlar bl.a. om ökad satsning på utbildning, omläggning från passiv till aktiv arbetsmarknadspolitik och flexiblare arbetsorganisationer. Ungdomar och långtidsarbetslösa bör prioriteras, enligt rapporten, liksom jämställdhetsarbetet. En ny, gemensamrapport ska utarbetas till toppmötet i december 1996.

Svenska ambitioner

Under regeringskonferensenkommer Sverige bl.a. att driva att man inom ramen för en sysselsättningsuniøn stärker de gemensamma ambitionerna for sysselsättningenoch övervakar utvecklingen mot lägre arbetslöshet.

Den svenskaregeringen vill t.ex. att de nationella programmenför sysselsättning ges en roll som liknar den som konvergensprogrannnenhar inom ramen för EMU. Liksom i EMU bör ocksåen regelbundenprocedur skapasför att följa upp åtgärdernai de enskilda medlemsländerna.

ll

Arbetslivsfrågor

EU har en hel del gemensamma regler som rör arbetslivets område. Skälet till det är främst den inre marknadens fria rörlighet över gränserna för arbetskraft. Beslut om sådana regler fattas i allmänhet med enhällighet. Regler som gäller arbetsmiljö beslutas dock med kvalificerad majoritet.

Alla EU-länder utom Storbritannien har enats om att utvidga samarbetet på arbetslivsområdet genom ett avtal fogat till ett särskilt protokoll till Maastrichtfördraget, det sociala protokollet. I det följande ärdetta benämningen på såvälprotokollet som avtalet.

Regelverk för fjorton

Genom det sociala protokollet har fjorton av medlemsstaternaett eget regelverk för att lägga fram lagförslag som rör arbetslivet. Detta regelverk gör det möjligt att lagstifta inom ett bredarefält än vad Romfördraget medger. Möjligheten att användakvalificerad majoritet när beslut ska fattas är också utvidgad. Regler som antas med stöd av protokollet gäller inte i Storbritannien, däremot på brittiska företag verksamma i annat EU-land. Proceduren enligt det sociala protokollet tas till bara om ministerrådet har misslyckats med att fatta enhälligt beslut enligt Romfordraget.

De mål som anges i det sociala protokollet är bl.a. att främja sysselsättning, förbättra levnads- och arbetsvillkor, skapaett fullgott socialt skydd och främja dialogen mellan arbetsmarknadensparter.

Majoritet ibland, enhällighet ibland

På följande områden kan, enligt protokollet, beslut fattas med kvalificerad majoritet:

arbetsmiljö, -

arbetsvillkor, -

information och samrådmed arbetstagare, -

jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, -

åtgärder för långtidsarbetslösa. - Dessa beslut gäller minimiregler, som inte ska hindra de berörda medlemsländernaatt behållaoch införa strängareregler.

Enhällighet ska fortfarande gälla vid beslut inom följande områden:

social trygghet och socialt skydd för arbetstagare, -

skydd för arbetstagarenär anställningsavtalupphävs, - - representationoch kollektivt tillvaratagandeav arbetstagaresintresseninkl. medbestämmande, - anställningsförhållanden för medborgarefrån länder utanför EU, - ekonomiska bidrag till sysselsättningsfrämjandeåtgärder.

Länderna har i protokollet enatsom att inte införa regler på EU-nivå i frågor

om löner, föreningsrätt och rätten att vidta stridsåtgärder.

Genom det sociala protokollet har kommissionenen skyldighet att samrådamed arbetsmarknadens parter innan den lägger fram förslag till regler på

nya arbetslivets område. Parterna har nio månader på sig att försöka lösa frågan genom kollektivavtal på Europanivå. En medlemsstatkan dessutom överlåta åt arbetsmarknadensparter att införliva regler kollektivavtal.

genom

"Bör bli bindande för hela EU"

Den svenska regeringenmenar att det ligger i svenskt intresseatt höga krav på arbetslivets områdevärnasi det europeiskasamarbetet minimiregler, och

genom att alltför stora skillnader mellan ländemaslagstiftning undanröjs. Den svenska inställningen är därför att bestämmelsernai sociala protokollet bör bli bindande för hela EU.

Sverige kommer att arbetaför att det sociala protokollet integrerasi eller ersätter det avsnitt i Romfördraget som handlar om arbetslivsfrågor eller socialpolitik,

som det kallas i fördraget. Det kan också bli aktuellt med omarbetningar, förbättringar, strykningar och preciseringar i respektivetexter i såväl protokollet som fördraget.

Britter avviker

Också en majoritet av de andra medlemsländernaär positiva till att sociala protokollet blir en del av fördraget. Storbritannien är emellertid sådan

emot en lösning, eñersom man anseratt den skulle minska konkurrenskrañen.

Sverige värnar om svensk modell

Sverige är dessutompositivt till att arbetsmarknadensparteroch kollektivavtalen ges en starkare ställning såsomhar manifesteratsi sociala protokollet.

-

De övergripande målen för EU-arbetet på arbetsrättens område, menar regeringen, ska varaatt värna om den svenskamodellen på arbetsmarknadenoch att föra fram partemasoch kollektivavtalens betydelsefullaroll på den europeiska arbetsmarknaden.

Stadga ersätter protokoll

Slutligen kan nänmas att man i den rellexionsgrupp som förberett regeringskonferensenhar diskuterat möjligheten att införliva den europeiska sociala stadgan i fördraget. Sannolikt åsyftas EG:s sociala stadga inte Europarådets. Den kan sägasvara föregångarentill det sociala protokollet och antogs elva medlemsländer1989.Stadganärenpolitisk avsiktsförklaring, som

av inte ärjuridiskt bindande. För att kunnagenomföra delarav dessmål tillkom det sociala protokollet.

En svensk ståndpunkt här kan sägasvara försiktigt positiv, men frågan behöver utredasytterligare. Ett införlivande avdensociala stadgani fördragetersätterinte ett införlivande överenskommelsentill det sociala protokollet.

av

Jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män hör till de frågor den svenska regeringen prioriterar i EU-arbetet. Mycket ambitionerna kan uppfyllas av utan att ändra i EU:s fördrag. Det handlar framför allt om politisk vilja i medlemsländerna för att få till stånd nödvändiga direktiv eller komma överens om samarbete i övrigt på jämställdhetsområdet.

Romfordragets artikel 119 om lika lön för lika arbeteär viktig utgångspunkt en för EUzsjämställdhetsarbete.Artikeln har genomEG-domstolenspraxis getts en förhållandevis vid tolkning.

Den har också preciseratsgenom ett antal detaljregler direktiv - - som grundar sig på andra artiklar i fördraget. Dessa gäller lika lön for lika och likvärdigt

arbete, likabehandling i arbetslivet anställning, yrkesutbildning, befordran och

arbetsvillkor och i socialtörsäkringssystemensamt skydd for gravida kvinnor

och ammandemödrar.

En ytterligare grund för att skapa jämställdhetsreglerfinns i dag i nya avtalet om regler på arbetslivets område, det s.k. sociala protokollet se kapitel

Arbetslivwågor.

Aktuellt från olika utgångspunkter

Jämställdhet har aktualiserats med olika utgångspunkter inför regeringskonferensen.I reflexionsgruppen har man konstaterat att konferensen

måsteta upp frågor är relevantaför som vanliga människor. Jämställdhetmellan kvinnor och mänär i högstagrad en sådanfråga. Ett syfte med fördragsändringar

vore att höja jämställdhetsfrågomasstatuseller att tydliggöra dem.

Ett viktigt problem som troligen ligger bakom olika förslag kommit - som upp i sambandmed retlexionsgruppensdiskussioner äratt mångabeslut fattas på - som olika områden i EU kan påverka möjligheterna att uppnå jämställdhet mellan

könen antingen positivt eller negativt beroende på hur besluten utformas. De

områden som är mest aktuella är sysselsättning och tillväxt, utbildning och arbetslivsfrågor områden där samarbetetväxer.-

I dag finns inga krav på att jämställdhetseffekter olika av gemensammabeslut ska analyseras.Gör man en sådananalys timer man t.ex. att kommissionensså viktiga vitbok om tillväxt, sysselsättningoch konkurrenskraft innehåller en rad förslag som skulle kunna motverka jämställdhet.

Jämställdhet centralt mål

Regeringen redovisar i sin skrivelse till riksdagen att Sverige vill göra mellan kvinnor och män till ett centralt mål för hela EU. Sverige jämställdhet Romfördragetför klargöra attjärnställdhetsperspektivetmåste vill ocksåstärka att beaktasi alla gemenskapensaktiviteter s.k. mainstreaming.

bl.a. kunna innebäraatt ettjämställdhetsperspektivalltid finns med Detta skulle analysprocess föregår ett beslut eller en åtgärd. På så sätt kan i den som för kvinnor respektive män beslutetredasut fullt ut innan det konsekvenserna av klubbas.

kunskaper kvinnors och mäns skilda villkor i familj och För detta krävs om ordentlig analys jämställdheten bidrar till att man studerar ett samhälle. En av och kan förhindra att beslut fattas som kan komma att öka ämne mer nyanserat negativa konsekvenserför kvinnor. Det handlar här inte i segregationenoch ge hand individen rättigheter, utan snarare om att göra första om att ge nya på alla relevanta områden fullödiga och därmed starkt ministerrådetsbeslut mer bidra till göra hela unionenspolitik merjämställd. att

Domstolen kan gesökad roll

har jämställdhet eller likabehandling ocksåaktualiserats i I reflexionsgruppen - diskussioner rättigheterför individen eller en generell rätt sambandmed om nya Sådanaregler i fördraget skulle innebära att domstolen kan till jämställdhet. vilka jämställdhetsåtgärder kan förenliga med fördraget komma avgöra som anses och vilka som inte är det.

skulle främja jämställdhet att föra över det sociala En viktig åtgärd som vore kapitel Arbetslivsjiågor till Romfördraget.För dettafanns brett protokollet se stöd i reflexionsgruppen.

Handikappfrågor

EU har ingen kompetens att besluta i frågor rör handikappolitik. som Det beror på att de flesta medlemsländer betraktar handikappolitiken som en nationell fråga och därför inte har funnit anledning att samordna den med

övriga länder.

Samtidigt har många EU-beslut betydelse för funktionshindrade. Varje gång det

läggs förslag till nya regler för produkter, och varje gång frågor om Standardiseringoch teknisk utveckling behandlasinför beslut i EU, kan aspekter

som berör personer med funktionshinder finnas med. Också de gemensamma regler som finns för den inre marknadensövriga "friheter" tjänster, kapital och personer kan påverka derassituation.

Dessutom påverkar utfommingen EU:s olika för utbildning, utbyte, av program stöd och verksamhetav olika slag funktionshindradesmöjligheter delta i dessa att på lika villkor med andra. Många menar att bristen på bestämdaregler om tillgänglighet för funktionshindrade leder till diskriminering.

Beakta handikappaspekter i alla beslut

Reflexionsgruppen har diskuterat olika lösningar för att undvika diskriminering.

En lösning, som föreslagits Sverige, är slå fast handikappaspekter av att att ska beaktas i alla relevanta EU-beslut. Gemensammaregler, program, m.m. bör

utformas så att tillgängligheten för personer med funktionshinder säkras. Man kan undvika att nya hinder för funktionshindradeskapasi onödan.

En annan lösning som diskuterats i reflexionsgruppen är att införa en diskrimineringsklausul i Romfördraget,somförbjuder diskriminering på grund av bl.a. funktionshinder. Man måste emellertid noga överväga vilka ekonomiska,

verksamhetsmässigaoch rättsliga konsekvenser inte minst vad gäller den kompetenssom överlämnastill gemenskapen - en sådanregel skulle få.

Strukturfonder/

regionalpolitik

EU:s huvudsakliga verktyg för att bedriva regional- och strukturpolitik är de s.k. strukturfondema. De omfattar omkring en fjärdedel av EU:s budget. De regler i dag gäller för fonderna löper ut 1999. gemensamma som innebär översyn under alla omständigheter måste göras inför en Det att en verksamhetsperiod med början år 2000. ny

Erfarenheterna från den senasteomarbetningen vid handen att det även i ger på minst ett år. Följaktligen skulle arbetet med nya normalfallet är en process regler för strukturfondemabehöva påbörjasunder första halvan av 1998.

Utvidgat EU ändrar förutsättningar.

uppenbart förutsättningarnaför regional- och strukturpolitiken i EU i Det är att hög grad kommer påverkas medlemmar i Central- och Östeuropablir att om nya medlemmar. Därför kommer sannolikt systemetmed strukturfondemaatt behöva

över tidigare än vad somarmarsvore nödvändigt. ses

länder är aktuella för medlemskap har en låg BNP per capita i De som förhållande till nuvarandemedlemsländer. De flesta av de nya länderna skulle förmodligen, enligt dagensregler, i sin helhet bli s.k. mål l-områden, d.v.s. de berättigade till det mest omfattande regionalstödet inom EU. Utan skulle vara någraändringari reglerna skulle därigenomkonsekvensernaför EUzsbudgetbli

stora.

Oenigt vad som bör förändras om

tämligen inom EU att förändring i systemet blir Enigheten är stor om en nödvändig vid utvidgning. Men vilket slagsförändringar sombehövsråderdet en sannolikt delademeningar Man kan tänka sig att länder som får mer från om. budgeten i bidrag än de betalar in har uppfattning än länder som är en annan nettobidragsgivare.

Tänkbaraförändringar vore: slopa ett eller flera regional- och strukturpolitikens sexmål, - att av skärpavillkoren för att kvalificera sig för olika stödt.ex. höjd BNP-gräns - att för stöd enligt mål 1,

restriktivare utbetalning av medel under de olika målen. -

Kombinationer av dessa,liksom ytterligare alternativ, är naturligtvis

tänkbara. En möjlig arbetsgång är att man under regeringskonferensenlägger fast vissa grundläggande förutsättningar för att reformera strukturfonderna,

och att man utifrån dessasedanarbetarfram ett nytt regelverk under 1998/1999.

EMU

Reglerna for den ekonomiska och monetära unionen, EMU, och processen fram till dess tredje etapp, då bl.a. en gemensam valuta och en gemensam centralbank ska införas, finns angivna i EU:s fördrag. Det finns en

noga

enighet bland medlemsländerna om att EMU-frågorna inte ska tas upp stor under regeringskonferensen.

regeringens skrivelse till riksdagen inför regeringskonferensensägs också att l Sverigeinte eftersträvarnågonförändring regelverketfor EMU. Sverigedeltar

av nu fullt ut i EMU:s andraetapp.

Deklaration om tredje etappen

skrivelsen hänvisassamtidigt till deklaration avgavsfrån svensk sida I en som

förhandlingarna medlemskap. Den säger att ett slutligt under om ställningstagandetill övergångenfrån andratill tredje etappenav EMU "kommer

i ljuset denfortsatta utvecklingenoch i enlighetmed bestämmelserna att göras av i fördraget".

sambandmed förhandlingarnaklargjordesocksåatt detär Sverigesriksdag som I

ska ställning i frågan Sverigesdeltagandei tredje etappenav EMU. ytterst ta om

oktober 1995 tillsatte regeringen utredning som ska analysera for- och I en nackdelarmed ett svensktdeltagandei tredje etappenav EMU.

Jordbruk

På inget annat område har den politiska samordningen inom EU gått så långt som inom jordbruket. Här är överstatligheten i praktiken genomförd. Samtidigt har behovet av att reformera jordbrukspolitiken växt sig allt starkare. Detta är en av de stora och komplicerade frågorna för EU under kommande år.

EU:s jordbrukspolitik CAP Common Agricultural Policy utformades för cirka 40 år sedan. Syftet var att göra jordbruket konkurrenskraftigt, att garantera jordbrukama skäliga inkomster, att stabilisera marknaden,

att trygga livsmedelsforsörjningen och att ge konsumenternalivsmedel till rimliga priser.

Fyra grundbultar

Det fanns fyra grtmdbultar i strategin: - en gemensammarknad,

gemensammapriser, -

en gemensamfinansiering, - - en gemensammur gentemotövriga länder.

För att upprätthålla politiken krävdesett batteri åtgärder, till exempel tullar,

av interna prisstöd, importavgiñer och exportsubventioner.

Politiken var framgångsrik så till vida att lönsamhetenoch inkomsternasteg. De tidigare underskotten förvandladesnu till överskott, vilket skapade problem.

nya En reform blev nödvändig till följd av höga priser, miljöstömingar och ett svåröverskådligtsystemmed en omfattandebyråkrati.

Reformer inleddes 1992

1992 års CAP-reform innebar att priserna sänktes, till att börja med på bl.a. spannmål och nötkött. Jordbrukarnakompenseradesmed direkta arealbidrag och djurbidrag. I reformen ingick ocksåatt lägga del marken i träda.

en av

I dag svarar CAP for ungefär 46 procent av EU:s budget, eller 37 miljarder

ecu ca 315 miljarder kronor. Nära hälften av lagstiftningen inom EU rör jordbruksomrâdet. För svensk del omfattar lagstiftningen cirka 20.000 sidor text.

"Klart otillräcklig reform 1992"

Enligt svensk bedömning är 1992 års CAP-reforrn klart otillräcklig. Jordbrukspolitiken är samhällsekonomiskt dyrbar, den utgör en stor budgetbelastningfor EU och medlemsländernaoch den är svåratt överblicka och kontrollera, menarregeringen.

Det är motiverat att reformera CAP redan av dessa skäl, enligt den svenska regeringen.Till dettakommer två viktiga yttre faktorer:

Utan reform blir det svårt att leva upp till internationella överenskommelser - en

for världshandelsavtaletGatt och VärldshandelsorganisationenWTO. inom ramen

Hur jordbrukspolitiken skautformasnär EU utvidgas österutär en nyckelfråga. -

Stöder östutvidgningen

Sverige stöder EU:s östutvidgning. I de tio länder som är aktuella svarar jordbruket för 27 procent av sysselsättningen9,5 miljoner människor. Hur dennasektor ska anpassastill EU:s inre marknadär en av de storastötestenama, eftersom strukturen serhelt annorlundaut.

Kandidatländema har i allmänhet en betydligt lägre prisnivå än i EU, men utgifterna for livsmedel är ändå tung post for hushållen. Ett inträde i EU:s

en

jordbrukspolitik skulle betyda en orimlig matprishöjning for dessa gemensamma länder.

Samtliga länder i Central- och Östeuropa privatiserar och genomför andra reformer i sinajordbrukssektorer. Processengår långsamt,men bedömningen är ändåatt det finns godautvecklingsmöjligheter for jordbruksproduktionen i dessa länder.

Också kommissionen vill förändra

I december 1995presenteradekommissionen rapport. Där konstaterasatt CAP

en måsteförändrasoavsett om utvidgningen kommer till ståndeller inte.

Kommissionen skisserartre alternativa strategierför CAP:

I "status quo-m0dellen" ansluts de central- och östeuropeiskaländernatill ett oförändrat CAP. Den bedöms möjlig strategi, men avfärdas med

som en motiveringen att det inte är långsiktigt stabil, bland annat med tanke på Gatt. Enligt svenska analyser skulle EU:s kostnader öka med mellan 9 och 20 miljarder ecu75-170 miljarder kronor.

I en "Radical Reform" förutsätts att prisstöden - avvecklas så att världsmarknadspriser blir gällande på den inre marknaden. Produktionsbegränsningar, kvoter och djurbidrag awecklas. Inkomststöd eller ersättning för miljöåtgärder kan dock utgå till jordbruket.

I ett "melIanaltemativ" presenteras fortsättning - en på 1992 års CAP-reform. Prisstöden sänks För att krympa prisgapet mellan EU och de central- och östeuropeiska länderna. Kompensationsbidrag betalas ut. Produktionsbegränsningarkan tillämpas.

Kommitté utarbetar svenska förslag

Före 1990 hade Sverige enjordbrukspolitik i sina huvuddrag som liknar EU:s. Genom 1990 års jordbruksrefonn skulle det gamla regleringsoch subventionssystemetavvecklas. Denna reform är i huvudsak vägledande for det svenskalångsiktiga agerandetäveni fortsättningen.En parlamentarisk kommitté har till uppgift att lämna ett samlat förslag till reformer i syfte att marknadsorientera, miljöanpassa och avreglera EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Analyser tas fram

Med sikte på regeringskonferensenarbetarJordbruksdepartementet med att tanu fram konkreta analyser och förslag på hur CAP ska ändras för att östutvidgningen ska bli möjlig, till exempel när det gäller avveckling eller begränsning av kvotanvändningen och i vilken takt och vilken ordning utvidgningen ska ske.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanhurgârdet U. . - Samverkansmönsteri FoU-finansieringen.U. . Fritidi förändring. . C. Omkönochfördelningavfritidsresurser. Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför . regeringskonferensen1996.UD. Politikomrâdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta . pelareinförregeringskonferensen1996.UD. EttârmedEU.Svenskastatstjänstemäns . erfarenheteravarbeteti EU,UD. Avvitaltintresse.EUzsutrikes-och . säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.UD.

KUNGL. BlBL.

1996 -02-01

STOCKHOLM

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Vembestämmervad EU:sinternaSpelreglerinför regeringskonferensen1996.4 Politikomrâdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta pelareinförregeringskonferensen1996.5 Ettár medEU.Svenskastatstjänstemäns erfarenheter arbeteti EU.6av Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och säkerhetspolitikinförregeringskonferensen,7

Utbildningsdepartementet Dennyagymnasieskolanhurgårdet l Samverkansmönsteri FoU-finansieringen.2

Civildepartementet Fritidi förändring. Omkönochfördelningavfritidsresurser.3

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-205021,TELEFON08-6909090

ISBN 91-38-20157-7

ISSN 0375-250X