Sverige, framtiden och mångfalden slutbetänkande från Invandrarpolitiska kommittén

Förord

Den Invandrarpolitiska kommittén KU 1994:1 l har haft till uppgift att göra en översyn av den svenska invandrarpolitiken och att lämna förslag till hur invandrares situation kan förbättras. Situationen arbetsmarknaden har varit ett av de områden som kommittén ägnat särskilt intresse.

Kommittén överlämnade sitt slutbetänkande, Sverige, framtiden och mångfalden, den 17 april 1996 SOU 1996:55. I juni 1995 överlämnades ett delbetänkande, Arbete till invandrare SOU 1995:76.

Som underlag för sitt arbete har kommittén tagit in ett antal forskarrapporter. Ett femtontal av dessa har presenterats i en särskild bilaga till slutbetänkandet, Vägar in i Sverige SOU 1996:55, bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande.

I denna bilaga beskrivs och diskuteras egenföretagande bland personer med invandrarbakgrund. Rapporten är en något förkortad och av sekretariatet redigerad version av en forskarrapport som kommittén beställt av ñl. dr. Ali Bensalah Najib, Uppsala. För innehållet i rapporten svarar författaren själv.

Stockholm 31 maj 1996

Björn Rosengren

/Sture Öberg

Innehåll

l Studiens syfte och uppläggning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Omfattning och betydelse av invandrarföretagande 15

. . . . . . . . . . 3 Teoretiska utgångspunkter 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Enkätstudiema 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Företagarnas bakgrund och företagsstruktur 45

. . . . . . . . . . . . . . 6 Företagarnas uppfattning om utvecklingshinder

och särskilda insatser 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 De externa bedömama 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Sammanfattande diskussion och resultat 71

. . . . . . . . . . . . . . . . Litteraturförteckning 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Appendix 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

;§‘i.§;}J{‘:fi$é‘Lt"hL£5£f:f35.i . .

xibrzxwgqfx

.

1 Studiens och

syfte uppläggning

Bakgrund

Det svenska näringslivet har genomgått stora förändringar under den senaste tjugoårsperioden. Internationaliseringen har ytterligare fördjupats, vissa tunga industrier har minskat i betydelse, tjänste- och kunskapsföretag har ökat i antal och betydelse, företagsförvärven har varit många och stora organisatoriska förändringar har genomförts.

I denna process har de små företagen fått en viktigare roll i Sverige. Samtidigt som storföretagens tillväxt och koncentration i många fall har bromsats upp eller vänts till decentralisering och fokusering, visar studier att småföretagssektorn är av stor och växande betydelse för den ekonomiska dynamiken se t.ex. Aronsson, 1991; Davidsson m.fl., 1994; OECD, 1994; NUTEK, 1995. Officiell statistik visar också att antalet nyetableringar har ökat markant i Sverige under åren SCB, 1995.

Företag som ägs eller drivs av personer med invandrarbakgrund utgör idag en betydande andel av det totala företagsbeståndet i landet och svarar för en ansenlig del av den totala sysselsättningen. Sådana företag utgör dessutom en ökande del av alla nya företag som startas i Sverige. Personer med utländsk bakgrund är således väl representerade bland nyföretagare och utgör därmed en viktig potentiell källa för entreprenörskap. Många invandrade kommer från länder där eget småföretagande är mer omfattande än i Sverige. Allt fler startar egna företag och i många fall lyckas de etablera sina verksamheter

egna tack vare hjälp från familj, släkt och vänner i kombination med hårt arbete, långa arbetstider och låga inkomstkrav.

Det bör redan från början framhållas att begreppen invandrarföretag, invandrarföretagande och invandrarföretagare inte är oproblematiska. En entydig deñnition saknasvilket hänger samman med att begreppet invandrare inte avser en given och avgränsningsbar grupp. Tvärtom kan i begreppet invandrare dölja sig såväl utrikes födda som födda i Sverige, personer som svenska medborgare och de som är utländska medborgare. Därtill kan invandrare vara en person varit mycket kort tid i Sverige, en som varit i landet sedan många år eller en som är född i Sverige men har en förälder som är född i ett annat land. Anknytningen till ett annat land kan således variera avsevärt från person till person. Vem som i olika sammanhang kallas invandrare skiftar ofta beroende vem som använder ordet och i vilket syfte här kan

också människors yttre och ett osvenskt namn påverka vem som betraktas som invandrare. I de fall beskrivningar av invandrare vilar t.ex. offentlig statistik och andra registerdata blir givetvis definitionen avhängig hur upp-

SOU 1996: 55

gifterna ursprungligen registrerats, normalt efter födelseland och medborgarskap.

I denna rapport kommer där så är möjligt de invandrare att

som avses preciseras, men ofta kommer detta inte att vara möjligt och termema "invandrare och "invandrarföretagare kommer då att användas. Invandrarföretag är ett begrepp som är än mer komplicerat att använda. Skall det användas för en viss typ av företag.avseende t.ex. bransch eller verksamhetsomfattning eller skall det kopplas till företagarens etniskt/kulturella

bakgrund, ursprungsland eller vistelsetid i Sverige I rapporten har ibland valts att tala om företag som ägs eller drivs av personer med invandrarbakgrund. För enkelhetens skull och i brist goda alternativ har även invandrarföretag och invandrarföretagande använts, trots begreppens oprecisa och ibland oegentliga karaktär. På vilket sätt det företagande som beskrivs och diskuteras i denna rapport kan sägasha en "invandrarkaraktär" framkommer fortlöpande i texten och då till stora delar som resultatet av den analys som görs i rapporten.

Fram till början av 1980-talet fanns relativt få företag i Sverige som drevs av personer med invandrarbakgrund och invandrare var därför klart underrepresenterade bland företagarna, men nu gäller sannolikt det motsatta i vissa branscher. Man kan fråga sig hur denna förändring kunnat ske. Är det den höga arbetslösheten som gör att många personer med invandrarbakgrund idag startar eget som ett alternativ till arbetslöshet, eller är det att personer som invandrat eller har utländsk bakgrund har andra värderingar, som gör att de i högre utsträckning än svenskar startar egna företag

Inte minst inom handel och privat servicesektor har det under senare år skett en påtaglig expansion av antalet företag som ägs/drivs invandrare.

av Man kan fråga sig varför invandrare väljer att starta eget företag främst i dessa branscher. En anledning kan vara att den som invandrat kan ha mindre resurser än befolkningen i övrigt, och dessutom kanske också svårigheter att få lån till stora investeringar, och därför väljer att starta företag i mindre kapitalkrävande branscher. Möjligen är det också såatt invandrare blir annorlunda behandlade av banker och andra kreditinstitutioner när de söker lån.

I ett antal studier har det framhållits att småföretagen svarar för en ansenlig del av de arbetstillfällen som skapats under senare år i Sverige Davidsson m.fl. 1994, liksom i andra länder Birch 1979; Reynolds Maki 1990. Frågan är vilken roll invandrarföretag spelar för den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige. En närliggande, ur geografisk synvinkel viktig fråga är i vilken utsträckning dessa företag bidrar till den ekonomiska utvecklingen i olika regioner i landet.

Frågorna är många, men den empiriskt baserade kunskapen om det företagande som personer med invandrarbakgrund står för är begränsad. Väsentlig kunskap saknas om bland annat omfattningen av antalet sådana företag i landet, deras sysselsättningsmässiga betydelse, om hur den varierar mellan olika regioner samt vad eventuella variationer betyder för samhället.

STUDIENSSYFTEOCHUPPLÄGGNING

De nya jobb, som behövs för att sysselsätta åtminstone en del av den stora gruppen arbetslösa invandrare, måste i stor utsträckning skapas inom det privata näringslivet. Företag som drivs av invandrare antas av många ha stora möjligheter att skapa ytterligare nya jobb under de närmaste åren. Således är möjligheterna för nya invandrarföretag att etablera sig och för befintliga företag att expandera av stor betydelse för att få ner arbetslösheten bland invandrare, och därmed också för att bidra till att återskapa balans i den svenska ekonomin. Företagen har särskilt stor betydelse för sysselsättningen stora och medelstora orter, och kan troligen skapa en stor del av de nya arbetstillfällen som behövs på orter där det finns en stor koncentration av invandrare.

De flesta företag som startas av invandrare tenderar att förbli små och lokalt begränsade under sin existens. Trots detta kan deras ekonomiska effekt summeras till en betydande samhällsnytta i termer av omsättning och sysselsättning. Vidare skapar de en vitaliserande lokal konkurrens varför deras bidrag till den allmänna ekonomiska dynamiken kan vara av betydelse. Dessutom kan företagandet tjäna som förebilder för den yngre generationen med invandrarbakgrund, vilket i sin tur kan generera nya företagsetableringar. Redan om man begränsar analysen enbart till sysselsättningseffekter är företagen av stor betydelse. Lägger man därtill företagens andra direkta och indirekta bidrag till ekonomisk utveckling växer betydelsen ytterligare.

Under de senare årens debatt kring små- och medelstora företag har också invandrarföretagens situation kommit mer i förgrunden än tidigare. Deras betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen har därvid börjat att erkännas alltmer. Samtidigt har dessa företags utvecklingsvillkor aktualiserats under 1990-talet och också kommit att diskuteras i olika sammanhang. Frågan har ofta givits en ideologisk framtoning. Vissa debattörer förespråkar en stark satsning särskilda småföretagspolitiska insatser inriktad att stimulera invandrares företagande. Andra tror mer en kombination av generella och något mer begränsade selektiva insatser, medan ytterligare en grupp helt tar avstånd från särskilda småföretagspolitiska insatser inriktade enbart invandrarföretagande. Denna debatt har emellertid i mycket begränsad omfattning baserats på vad företagare med invandrarbakgrund själva tycker om de politiska åtgärderna.

Innan utarbetar ett särskilt program för att främja invandrares före-

man tagande måste man veta vilka problem ett sådant program skall lösa. Kunskaperna invandrarföretagens problem är emellertid otillräckliga en rad

om områden. Det finns t.ex. praktiskt tagit ingen kunskap om vilka problem som dessa företag brottas med den svenska marknaden. Vi vet heller inte i vilken omfattning företagen använder sig av de generella småföretagsinsatser och den konsultverksamhet som erbjuds av statliga och privata organisationer. Det är därför av stort intresse att granska de spelregler och övriga förutsättningar påverkar invandrares företagande. En viktig fråga som

som

SOU 1996: 55

undersökts i föreliggande studie

är hur olika externa bedömare ALMI Företagspartner AB, länsstyrelser och kommuner ser dessa företags utvecklingsvillkor och framför allt hur företagarna själva uppfattar sina utvecklingsmöjligheter. Det bör också vara av ett visst intresse för berörda myndigheter och andra aktörer att ta del av företagarnas bild av hur väl

man svarar upp mot mer eller mindre legitima krav från invandrarföretagens sida.

En annan viktig aspekt som hittills inte studerats är utvecklingsvillkoren för olika grupper av invandrarföretag. En del av företagen tycks ha speciella problem som direkt sammanhänger med företagarens kulturella bakgrund. Det är uppenbart att de senasteårens snabba och genomgripande förändringar inom arbetsmarknaden och näringslivet, som man av allt att döma får räkna med även fortsättningsvis, ställer en del av dessa företag inför många och svåra problem. Merparten av dessa problem berör inte bara företag som ägs och drivs av personer med invandrarbakgrund utan gäller näringslivet som helhet, t.ex. kapitalförsörjning, marknadsbedömning, produktionsutveckling och hård konkurrens. Problemen tar sig emellertid ofta olika uttryck i olika företagsfonner, i olika branscher och i skilda storleksklasser. Andra problem är specifika för invandrares företagande och kan antas variera med företagarens etniska bakgrund.

Som exempel det senare kan nämnas att de småföretag som ägs av utomeuropeiska invandrare i vissa avseenden kan vara missgynnade kapitalmarknaden i jämförelse med de företag som ägs av svenskar och inomeuropeiska invandrare. De invandrarföretag som ägs av utomeuropeiska invandrare har ofta bristande tillgång formella säkerheter i form av villa eller annan egendom i Sverige Najib 1994 och därmed kan det uppstå ett ogynnsamt förhållande mellan eget och främmande kapital. Detta gör det i många fall svårt för dessa företagare att skaffa erforderligt kapital samtidigt som det begränsade egna kapitalet gör dem känsliga bl.a. vid konjunkturnedgångar. Som exempel kan påpekas att många företag som drevs/ägdes

av personer med utländsk bakgrund drabbades av konkurser i början av 1990talet. En del svårigheter som mötte företagen under denna period kan relateras till den allmänna lågkonjunkturen, medan en del kan antas ha sin grund i diskriminering från bankers och andra kreditinstitutioners sida. Även här saknas det emellertid detaljerad kunskap. Andra svårigheter kan antas hänföra sig till företagarens utbildning och kompetens. I många fall har svårigheterna sin grund i företagarens språksvårigheter, bristande kunskap om det svenska samhället samt brister i organisation och planering. Kanske behövs även här samhällets hjälp för att företagare med invandrarbakgrund skall en chans att förbättra sina kunskaper om det nya samhälle de lever i samt att vidga sin kompetens.

Problemen kan ses från både ett samhällsperspektiv och ett företagsperspektiv. För staten gäller det att skapa goda förutsättningar så att nya företag kan bildas samt att etablerade företag kan växa och utvecklas, vilket i

lO

STUDlENSSYFTEOCHUPPLÄGGNING

sin tur kan leda till ökad sysselsättning, och kanske också till en minskning av antalet arbetslösa invandrare. Det ligger också ett samhällsintresse i att ta tillvara de resurser och kunskaper som finns hos dem som invandrat till Sverige. För företagens del gäller det att identifiera utvecklingsproblem och konkretisera behoven samt att visa att det finns en framtida potential i invandrarföretagandet.

Företagen skiljer sig i flera avseenden från andra småföretag och ett erkännande av detta är viktigt för såväl företagen själva som för myndigheter och andra småföretagsaktörer. Offentliga institutioner och privata organisationer behöver mer ingående förstå invandrarföretagares villkor om de skall lyckas utforma lämpliga småföretagspolitiska insatser för att främja deras företagande.

Behovet av ökad kunskap om invandrares företagande och dess omfattning, liksom om dess orsaker, sysselsättningseffekter samt den ekonomiska och samhälleliga betydelsen har snarare ökat än minskat under senare år. Den höga arbetslösheten bland invandrare, en mycket djup lågkonjunktur och en snabb strukturomvandling i svenskt näringsliv är bara några av de faktorer som under 1990-talet ställer nya och ökade krav anpassningsprocesser och förnyelse i näringslivet. Behovet av bättre kunskap om dessa förändringsprocesser ökar.

Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att undersöka invandrares företagande med avseende omfattning, betydelse för sysselsättningen, sektoriell och regional variation samt eventuella hinder för dess utveckling. Ett sätt att undersöka detta är att fråga externa bedömare och invandrarföretagare själva om hur de ser utvecklingsmöjligheter och eventuella behov av särskilda insatser.

Syfte och uppläggning

Denna studies huvudsyfte är att kartlägga omfattningen av de företag som ägs och drivs av personer med invandrarbakgrund, att identifiera existerande hinder för nya etableringar och utveckling, samt att undersöka om det finns ett behov av särskilda näringspolitiska insatser för att främja företagandet. Den övergripande frågeställningen är: Vilka statliga eller andra offentliga insatser behövs utöver de generella småföretagspolitiska insatserna för att

~ — stimulera dels nyföretagandet, dels tillväxten i befintliga invandrarföretag Huvudsyftet kan specificeras i följande delsyften.

Att kartlägga omfattning av företagen med avseende på regional, etnisk -

och branschmässig variation

Att identifiera och diskutera de specifika problem som hindrar företagens -

utveckling

ll

SOU 1996: 55

Att kartlägga företagens utnyttjande av generella insatser och behov av —

särskilda insatser Att kartlägga invandrarföretagares uppfattning om generella insatser

-

Att kartlägga myndigheters och småföretagsaktörers uppfattning om be- -

hov av särskilda insatser för invandrares företagande Att diskutera hur problem kan lösas

-

Inom detta utredningsuppdrags begränsade ram har funnits möjlighet att genomföra mer omfattande egna undersökningar eller till något mer vidsträckt samarbete med andra experter. Denna rapport utgår därför i väsentlig utsträckning från tidigare genomförda, ofta relativt begränsade, studier. Ett par mindre enkäter har dock kunnat genomföras.

Ett antal begränsningar vidlåder undersökningen, såväl begreppsliga som empiriska. Det grundläggande begreppsliga problemet är som redan inledningsvis tagits upp, att det inte finns någon vedertagen definition av vad som menas med invandrare och invandrarföretag.

I rapporten ges inte heller någon systematisk redovisning av forskningen kring småföretagande i allmänhet, utan litteraturgenomgången fokuseras de arbeten som behandlar just invandrares företagande och speciellt det som förekommer i Sverige. Forskning kring invandrarföretagets bestämningsfaktorer är inte entydig. Detta beror bl.a. att företagandet innefattar dels nyföretagande och dels redan etablerade verksamheter.

Studien bygger data från en enkät som omfattar ett antal invandrarföretagare. För att komplettera bilden och belysa problematiken från en annan synvinkel har jag också undersökt vad ett antal externa bedömare länsstyrelsernas näringslivssekretariat, kommunernas näringssekreterare/näringschef, ALMI anser utgör de största hindren och vad de anser om behov av särskilda insatser för invandrare som företagare. Det är rimligt att anta att de myndigheter och organisationer som har många företag som drivs/ägs av personer med invandrarbakgrund i sitt territorium, har relevanta synpunkter vilka hinder som möter dessa företag och vilka särskilda insatser som behövs i form av kompletterande rådgivning och finansiering. Analysen kompletteras med uppgifter från offentlig statistik.

Enkäten Enkäten tar sin utgångspunkt i vad urval företagare med invandrarbak-

ett grund och ett begränsat antal externa bedömare anser om utvecklingshinder och behovet särskilda näringspolitiska insatser samt i vilken omfatt-

om av ning invandrarföretag faktiskt utnyttjar offentliga tjänster och finansieringsmöjligheter.

Tidigare undersökningar i Sverige Hult Lindblom, 1989; Najib 1994 och utomlands Aldrich m.fl. 1984; Deakins m.fl. 1992 antyder att det finns

STUDIENSSYFTEOCHUPPLÄGGNING

diskrepans mellan de behov som företagare med invandrarbakgrund själva en upplever och de behov externa experter och småföretagsaktörer anser att som de har. För att få uppfattning om vad denna diskrepans beror åten minstone till delar och för att komplettera den bild som invandrare som företagare har sina vardagliga problem och synen behovet av särskilda av insatser, har jag också skickat en mindre enkät till alla landets län och till ALMI, samt till ett antal invandrartäta kommuner. Vidare har ett begränsat antal som i sitt arbete sysslar med personer invandrarföretagares frågor intervjuats. Bland dessa ingår två revisorer, tre småföretagskonsulter, två fackombud för småföretagsföreningar samt en företagsledare utbildar invandrare som tänker starta eget. I fortsättningen som benämns denna statliga och halvstatliga organisationer externa begrupp av dömare. Det är rimligt att anta att dessa företagsaktörer som ofta kommer i kontakt eller dagligen arbetar med invandrare som företagare har relevanta synpunkter vilken typ problem möter dem och vad dessa småav som företag behöver i form kompletterande rådgivnings- och ñnansieringsverkav samhet. Rapportens första empiriska delstudie redovisas i kapitel Här har jag i huvudsak utnyttjat statistik från SCB som bearbetats för att kunna besvara studiens huvudfrågor. Studien täcker in perioden 1985-1994, en period för vilket det varit möjligt att få tillgång till data. I kapitlet redogörs för omfattinvandrares företagande med avseende antal företag, branschningen av mässiga och regional variationer, etnisk entreprenörskap, utveckling över företagandets betydelse för sysselsättningen. Här görs också en tiden samt kort internationell jämförelse. Analysen följs sedan i kapitel 3 av en redogörelse för enkätundersökningens teoretiska utgångspunkter. I kapitel 4 redogörs för enkäternas syfte och uppläggning. I kapitel 5 ges bild de undersökta företagarna företagarens etnisk bakgrund, utbilden av ning och invandringsperiod samt de undersökta företagens struktur företagsform, omsättning, bransch och marknadsinriktning. Kapitel 6 utgör andra empiriska huvudkapitel och redogör för företagens utvecklrapportens ingshinder, inköp tjänster, kontakt med myndigheter och småföretagsav aktörer. Här analyseras också invandrarföretagares uppfattningar och behov särskilda insatser. Kapitel 7 är en fortsättning samma tema, men här av handlar det istället de externa bedömarnas uppfattningar. om I kapitel 8 görs uppsummering studiens resultat samt förs ett reen av kring invandrarföretagens utvecklingshinder och behov av olika sonemang insatser. Tabellbilagor återfinns i ett appendix.

l3

% ;11 ggm:

a

êwüäânáä/tsâzüfwüiâmzizaemvak,

’ ‘ L ;V sh

wii

,

2 Omfattning och betydelse av

invandrarföretagande

Intresset att belysa omfattningen av företag som drivs av personer med invandrarbakgrund var länge ringa. Under 1990-talet har mycket förändrats i detta avseende. Invandrare som företagare är nu mycket omskrivna och har fått mer uppmärksamhet både av politiker och andra beslutsfattare. Detta kan bland annat förklaras med att ett ökat företagande bland invandrare allt mer ett viktig väg dels för att minska arbetslösheten bland invandrare dels ses som för att öka förnyelsen och tillväxten i ekonomin. För att nå dithän är det emellertid viktigt att finna olika sätt att främja invandrares företagande samt att verka för att minska olika hinder som står i deras väg. Den positivare attityden har dock inte tagit bort alla de vanföreställningar som finns kring invandrares företagande. En allt större andel av sysselsättningen bland invandrare sker idag i form företag. Men samtidigt som antalet sysselsatta i egna företag ökat har av egna också antalet sysselsatta invandrare totalt sett minskat drastiskt Lundh Ohlsson, 1994. Ökningen eget företagande bland invandrare anges ibland av bero den snabbt ökande arbetslösheten för invandrare. Det saknas dock grundläggande kunskaper om detta. Breda svenska undersökningar om invandrarföretagande saknas ännu, de få som finns visar att invandrarföretagen spelar en viktig roll, dels i skapandet arbetstillfällen i första hand för invandrare själva men också för av nya svenskar Najib, 1991 l992a, dels genom deras betydelse för den regionala sysselsättningen Najib, 1994 Pripp, 1994.

Utrikes födda och egenföretagande Under 1960-talet och långt in på 1970-talet var de få invandrare som ägde eller drev företag verksamma huvudsakligen i restaurangbranschen, i vilken liten skara europeiska italienare, greker och forna jugoslaver eller en asiatiska turkar och kineser invandrare dominerade Najib, 1991. Under år har emellertid antalet sådana företag ökat markant bland flera senare grupper. Om vi begränsar analysen i detta avsnitt enbart till egna företag och utrikes så fanns det 1985 omkring 20 300 sådana företag. Under födda personer delen 1980-talet ökade intresset ytterligare bland invandrare att senare av starta eget och 1989 uppgick antalet egna företag till omkring 25 000 stycken. Därefter har det skett en nedgång och i slutet av 1991 var antalet

SOU 1996: 55

företag som ägdes/drevs av invandrare åter på nivå

nere en som nästan motsvarade den mitten av 1980-talet 21 000, sannolikt till följd

av lågkonjunkturen.

Företagarnas geografiska

ursprung Huvuddelen av invandrare med egna företag 71 %, härstammar från Europa varav 49 % från de nordiska ländema; 22 procent från Asien varav 84 % från Mellanöstern; 3 procent från Amerika och bara 2 procent från Afrika varav 73 % från Nordafrika. Tabell 2.1 visar europeiska invandrare står

att för merparten av antalet företag och att nordiska, speciellt finska, invandrare alltjämt utgör den största gruppen i landet.

Tabell 2.1 Utrikesfödda med egnaföretag efter företagarens geografiska ursprung, 1991

Källa: Specialbearbetning ÅRSYS 1991

av

Graden av etniskt entreprenörskap

Det kanske mest överraskande inslaget bland 1980-talets småföretagande

nya var en framträdande och kraftig ökning av företagandet bland invandrare. I

en tid när intresset riktades mot små- och medelstora företag viktig faktor

som en

OMFATTNING OCH BETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

för ekonomisk återhämtning och utveckling, blev det klart att de mest entreprenöriella personerna i landet återfanns bland vissa grupper av invandrare.

Figur 2.1 Grad av entreprenörskap efter födelseland år 1991.

Chile h lran Estland Finland Norge Libanon USA Svenge Poland Tjeckoslovakien Danmark Ungen Tyskland Storbritannien Jugoslavien Marocko Italien Tunisien Grekland Syrien Turkiet l l | I l . | r 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Antal företag per tusen invånare

Figur 2.1 visar att det finns stora skillnader mellan olika invandrargrupper, med avseende på etniskt entreprenörskap. För att kunna relatera skillnader i entreprenörskap mellan grupper måste givetvis variationen i entreprenörskap fastställas. Graden av entreprenörskap har räknats fram genom antal företag inom viss grupp i förhållande till befolkningen inom samma grupp, dvs. en antal företag per tusen invånare. Det riksgenomsnittliga antalet företag i Sverige var 26 företag per tusen invånare. De mest entreprenöriella grupperna är asiater, nordafrikaner och sydeuropéer turkar, syrier, greker, italienare, tunisier, marockaner och jugoslaver. Alla dessa grupper är överrepresenterade med mellan 40 till 72 före-

l7

SOU 1996: 55

tag per tusen invånare. En stor grupp som omfattar flera etniska minoriteter och som intar en mellanposition dvs. mellan 26 och 38 företag l 000

per invånare består mest av europeiska och nordamerikanska invandrare. En tredje grupp som intar en position strax under riksgenomsnittet består huvudsakligen av personer födda i de nordiska länderna, Nordamerika öst-

samt statema. De mest underrepresenterade grupperna, vad beträffar benägenhet att starta eget, är iranier, afrikaner söder om Sahara och latinamerikaner.

Värt att notera är att finländare som utgör den största gruppen i landet är underrepresenterad med bara 22 företag per 1 000 invånare, men i absoluta tal drivs vart femte eget företag som ägs av invandrare finländare.

av en Kanske är det mest förvånande att iranier ofta den mest

som anges som entreprenöriella gruppen i landet kommer långt ner listan med bara 18 företag per 1000 invånare. En trolig förklaring till detta är att iranier alltjämt utgör en relativt ny grupp i landet och att det normalt tar mellan sju till åtta år från det man kommer till Sverige tills man startar eget Najib, 1992a. Iranier är också den grupp som idag ökar mest som ägare till företag i Sverige, och mycket tyder att denna ökning kommer att fortsätta under lång tid

en framöver och att en betydande andel av de företag som drivs invandrare i

av Sverige i framtiden kommer att drivas av iranier.

Invandrade kvinnor som egna företagare

Tabell 2.2 visar en jämförelse mellan antalet kvinnliga respektive manliga företagare med invandrarbakgrund och samt förändringen av detta antal över tiden. I slutet av 1985 fanns omkring 6 300 kvinnliga företagare med invandrarbakgrund i Sverige. Under en fyraårsperiod ökade emellertid antalet med nästan 27 procent- motsvarande en genomsnittlig ökning på 6,8 procent per år för att år 1989 uppgå till omkring 8 000. Någon gång mellan 1990

och 1991 har dock antalet kvinnliga företagare börjat minska och i slutet av 1991 återstod bara 6 300, alltså minskning med drygt 21 procent jämfört

en med 1989 års siffra. Om vi istället riktar analysen utvecklingen över hela perioden 1985-1991 så visar tabellen att antalet kvinnliga företagare 1991 har i princip återgått till 1985 års utgångsläge. Siffran 1991 är nästan identisk med 1985 års. Detta betyder emellertid inte att utvecklingen stått stilla under dessa sju år, utan i själva verket har det skett strukturomvandling har

en som haft en stor påverkan denna typ av företag.

OMFATTNING OCH BETYDELSEAV INVANDRARFORETAGANDE

Tabell 2.2 Antal och procentuella förändringar avföretagare med invandrarbakgrund, fördelat på kön, 1985-1991 Kön Antal/procent Förändringar

1985 1989 1991 1985- 1989- 1985-

1989 1991 1991 Kvinnor:

Män:

Antal 13988 16773 14598 +2785 2175 + 610

-

Procent 68,9 67,7 69,9 + 19,9 13,0 + 4,4

- Båda könen:

Antal 20296 24778 20893 +4482 3885 + 597

-

Procent 100,0 100,0 100,0 + 22,1 15,7 + 2,9

-

Källa: Specialbearbetning ÅRSYS 1985, 1989 och 1991.

av

Kvinnliga företagare med invandrarbakgrund startar i högre grad än män företag inom tjänstenäringarna och i lägre grad inom industrinäringarna jfr tabell 2.3. Mer än en tredjedel 34 % av alla sådana företag som drivs av kvinnor är inom kategorin oklassificeradfi Omkring 63 procent startade ett tjänsteföretag och 14 procent startade i andra näringsgrenar, vilket kan jämföras med männens 51 procent respektive 21 procent. Detta är i sig inte något anmärkningsvärt eftersom invandrade kvinnor ofta har tidigare erfarenheter från just tjänstenäringarna.

Tabell 2.3 Antal och procentuell andel invandratföretagare, fördelning efter kön och sektor, 1985-1991

Handel, restaurang

Övriga privata tjänster 7,4 13,9 17,8 10,1 11,9 12,1 Oklassificerad 52,6 33,5 33,5 33,2 27,2 27,4 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: Specialbearbetning ÅRSYS 1985, 1989 och 1991.

av

sou 1996: 55

Branschmässig fördelning

Invandrares företagande återfinns inom praktiskt taget alla landets näringsgrenar. En majoritet av dem återfinns emellertid inom tjänstesektorn hotell och restauranger, detaljhandel och övriga tjänster. Företagen är visserligen något överrepresenterade i vissa servicebranscher men å andra sidan är de underrepresenterade i många andra näringsgrenar. Figur 2.2 visar fördelningen av invandrarföretagare med avseende på näringsgrenar. Som framgår av figuren, såär de underrepresenterade i bara tre näringsgrenar, nämligen jordbruk, byggnadsindustri och samfárdsel. Däremot är de överrepresenterade i alla andra näringsgrenar.

Figur 2.2 Andel egnaföretag efter bransch och födelseland, 1991 % 3 0 Q Hela befolkningen. x- :I 2 5 , DUtrikesfödda 2 0 —~

15 " -:- 10 - x "x m; 5 —— :t S nu gu :: i- Ii g 0 . -. x x i z ä- -.- ä- i 3 -3 o: E : 2 vn 3 c ° :i Nw m9 E 0 UI .2 2 ä ä 2 as 2 a s." se .. 2 E E a å x s E 2.5 wa " 9 a e - g m I 2 g .g-2 2 å LD x i- 5 O 8

Företagens regionala variationer

Invandrarföretagare är huvudsakligen, i likhet med den invandrarbefolkningen i övrigt, koncentrerade till storstadsregionema jfr tabellerna 1-3 i appendix. I de tre storstadslänen finns tillsammans nästan 60 procent av alla invandrarföretag, vilket är att jämföra med 40 procent av den utrikesfödda befolkningen. Detta betyder att trots att den utrikesfödda befolkningen är relativt sett koncentrerad till storstadsregionema, är invandrarföretagare i högre grad koncentrerade till storstadslänen än den utrikesfödda befolkningen. Vad denna snedfördelning beror är svårt att uttala sig om. Det finns

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

idag i Sverige inga studier om den geografiska fördelningen av invandrarföretag. Drygt tredjedel alla invandrarföretag i landet återfinns i Stockholms en av län. Koncentration företagandet till Stockholmsregionen blir ännu tydligare av när vi använder andel invandrarföretag i förhållande till andelen utrikes födda i befolkningen ett mått överrepresentation respektive underrepresentasom tion. Den högra kolumnen i tabell 2 i appendix visar koncentrationen av företagandet i förhållande till invandrarbefolkningen. Bara Stockholms län visar indexvärde 229, vilket betyder en mycket hög överrepresentation ett invandrarföretagare i relation till dess andel av utrikesfödda personer. Alla av andra län uppvisar underrepresentation av andelen invandrarföretag. en Malmöhus och Göteborgs Bohus län är också underrepresenterade i detta avseende, men deras indexvärde med 95 respektive 86, men kan sägas jämnare balans mellan invandrarföretag och invandrarbefolkning. De ha en län däremot uppvisar mycket hög underrepresentation av invandrarsom en företag i förhållande till andelen utrikes födda personer är Gotland, Blekinge och Jämtland.

Kraftig ökning invandrares företagande åren 1992-94 av

Invandrares företagande tenderar att öka markant under senareår. Enligt SCB fanns det omkring 48 000 invandrarföretag i slutet av 1992. De senare gäller alla företag exklusive jordbruk, men inklusive handelsbolag och typer av aktiebolag ägdes personer med utländsk bakgrund, dvs. både första som av och andragenerationens invandrare. Under 1993 och 1994 startades ytterligare 3 300 respektive 5 300 nya invandrarföretag i Sverige. Under 1993 och 1994 utgjorde de nya företagen 18 respektive 17procent alla företag i landet. Av samtliga nya procent av nya företag startades 1993 med utländsk bakgrund var 12 prosom av en person företagarna födda utomlands och 6 procent födda i Sverige med utcent av ländska föräldrar/förälder; motsvarande värden för 1994 var 12 respektive 5

procent. Av samtliga företag startades 1994 av personer med invandrarnya som bakgrund drivs i genomsnitt 28 procent eller ca 1480 företag av kvinnor jämfört med 23 procent för hela landet, 64 procent av män, och 8 procent av företagen drivs gemensamt av män och kvinnor. Tabell 2.4 visar att de utrikesfödda företagarna har de allra flesta av nya 60 % invandrat till Sverige 1970- eller 1980-talen. En fjärdedel invandrade under 1950- och 1960-talen, medan drygt en av tio har kommit till Sverige under l990-talet.

SOU 1996: 55

Tabell 2.4 Utrikesfödda nyföretagare, fördelade efter invandringsperiod %

Källa: SCB 1995.

Det är något

vanligare för företagare med invandrarbakgrund att starta eget inom tjänstenäringarna än för majoritetsbefolkningen. Av samtliga

nya invandrarföretag 5 300 startade 1994 beräknas 86 eller

som procent 4 560 ha skett inom tjänstenäringar och 14 procent eller 740 företag inom industrinäringarna, vilket kan jämföras med 81 procent respektive 19 procent för samtliga nya företag i landet.

Omkring 13 procent av alla de nya industriföretagen startades i landet

som 1994 och 18procent av tjänsteföretagen startades med invandrar-

av personer bakgrund. Den senare siffran motsvarar invandrarbefolkningens andel den

av totala befolkningen i landet. Den största gruppen företag inom tjänstesektorn utgjordes av företag inom näringama vamhandel, restaurang och hotellrörelse 42 %.

Figur 2.3 visar invandrares andel av den totala befolkningen i varje län karta la och andel nya invandrarföretag i olika län karta lb; jämför också tabell 3 i appendix. Som framgår av figuren varierar invandrares andel

av nyföretagarna mellan olika län. Invandrares andel av nyföretagande är störst i Blekinge och Uppsala län, där nästan vart fjärde respektive drygt femte

vart företag startades av en person med utländsk bakgrund. Även Kronobergs, Kalmars, Värmlands och Kopparbergs län uppvisar överrepresentation i andel nyföretagande jämfört med andelen invandrare i befolkningen i respektive län, medan Jämtland och Gotland har de lägsta värden.

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

Figur 2.3 Regional fördelning av nya invandrarföretag

Karta 1a Karta 1b

Skala1:8milj Skala1:8milj

Andel invandrarbefolkning Andel nya invandrarföretag |än år 1994 per |än år 1994 per I23to24 I16to23 fl14to16 B10to14 E 5to10

SOU 1996: 55

Invandrares nyföretagande är koncentrerat till vissa regioner. Så mycket som vart tredje invandrarföretag påbörjade sin existens i Stockholms län. Tillsammans svarade storstadslänen för mer än hälften av alla invandrares företagarstarter 1994, vilket i stort sätt överensstämmer med både koncentration av invandrarbefolkningen och nyföretagandet helhet. av som

Företagens betydelse för sysselsättningen

I detta avsnitt skall följande fråga besvaras: Vilket sysselsättningstillskott har invandrares företag bidragit till under senare år Invandrarföretag är ofta arbetskraftsintensiva, vilket gör det i hög grad viktigt analysera hur att sammansättningen av den totala sysselsättningen i dessa företag serut. Under senare år har småföretagssektorn kommit att betyda mycket för sysselsättningen i Sverige, inte minst bland invandrarbefolkningen. Omkring 1,6 miljoner människor var sysselsatta i små- och medelstora företag i den privata sektorn i Sverige 1994 NUTEK, 1995. Företagen beräknas stå för nästan 14 procent av den totala sysselsättningen i dessa företag. Detta innebär att dessa företag under 1994 svarade för omkring 190 000 arbetstillfällen. I tabell 2.5 visas det beräknade antalet sysselsatta i företagen baserat på det genomsnittliga antalet sysselsatta inom olika näringsgrenar i det svenska näringslivet. Dessa arbetstillfällen skall ses mot bakgrunden att nästan av 200 000 arbetstillfällen försvann genom nedläggningar, omvandling och konkurser enbart inom de privata industriföretagen. Invandrarföretag spelar således viktig roll för sysselsättningen, särskilt en bland personer med invandrarbakgrund. Företagen återfinns främst bland de allra minsta företagen, med mindre än 50 anställda. Den sektor sysselsom sätter flest är handel, hotell och restaurang, där 45 de är procent av som sysselsatta har sin anställning. Övriga invandrardominerade tjänstesektorer är företagstjänster och övriga privata tjänster står för 9 respektive 28 som procent av sysselsättningen. Invandrarföretagen inom tillverkningsindustrin sysselsätter bara 9 procent och är alltså inte lika dominerande tjänstesom sektorn.

OMFATTNING OCH BETYDELSEAV INVANDRARFORETAGANDE

Tabell 2.5 Företag ägs/drivs av invandrare samt beräknat antal anställda,

som efter näringsgren, 1994

Varuhandel

invandrarföretag i hela näringslivet 54 400 100,0 189 785 100,0 lnvandrarföretagen andel i hela riket 11,8 13,9 Hela riket 461 600 1 360 300 4,5

Antal sysselsattaberäknade genomsnittligtantalanställda svensknäringsliv 1994. Källa: SCB:s ÅRSYS 1992, samt SCB SM F 15, 1993 och 1994.

diskuterar den betydelse invandrares företagande har för syssel-

När man sättningen på annat än mycket kort sikt, kommer man in inte bara antalet och storleken företagen utan också möjligheterna för företagen att utvecklas och växa sig stora. Den sysselsättningsmässiga betydelsen sikt beror nämligen inte bara etableringsvillkor utan också hur snabbt företagen utvecklas och växer efter starten, vilket i sin tur beror på rambetingelsema för tillväxt.

Drivkrafter bakom ökningen av invandrares företagande

En fråga ställdes i början detta kapitel är vilka faktorer som bidragit

som av till den ökningen företagandet bland invandrare under senare år.

nya av

Flera studier pekar att det finns ett utbrett önskemål bland många invandrare att någon gång kunna öppna eget och därigenom förvärva friheten att få bestämma mer över sitt förvärvsarbete Light Bonacich, 1988; Waldinger m.fl. 1990; Najib, 1991, 1994. En annan viktig drivkraft bakom den kraftiga ökningen av nya invandrarföretag är möjligheten att kunna tjäna

ett eget företag än genom att arbeta som anställd. Just denna drivmer genom kraft kan särskilt stark hos vissa invandrare, men inte hos alla. Som

vara företagare får betalt efter prestation medan man som anställd i större

man utsträckning får solidarisk lön, dvs. åtminstone arbetsområdet ungefär samma lön oavsett arbetsinsats.

I situationer stor arbetslöshet tillkommer ytterligare ett starkt motiv för

av nyetablering, nämligen möjligheten att över huvud taget få ett förvärvsarbete.

SOU 1996: 55

Detta motiv har antagligen varit mycket starkt hos många invandrare som startade eget under 1990-talets svåra kriser. Enligt undersökningar, både i Sverige och utomlands, är arbetslöshet eller risken för att bli arbetslös ett vanligt motiv för invandrare att starta ett eget företag Najib, l992a, 1994; Pripp, 1994; Rojas, 1993; Waldinger m.fl., 1990. Med bitter ironi, visade det sig under 1980- och 1990-talen att de jobb som många invandrare hade och var beroende av också var de mest sårbara för de senaste årens strukturomvandling, industriavveckling och krympande offentliga sektor. Invandrares utsatta situation och sårbarhet i form förluster av av arbetstillfällen har varit mycket påtagligare än motsvarande situation för majoritetsbefolkningen. I brist alternativa lösningar tvingades många invandrare och etniska minoriteter att söka alternativa vägar bl.a. Detta har att starta eget. bekräftats dels i utländska studier, dels i svenska studier Hult Lindblom 1989; Najib 1992b; Pripp 1994. I en tidigare studie uppgav flertalet respondenter att arbetslösheten eller någon arbetsmarknadsrelaterad pushannan faktor var den huvudsakliga drivkraften bakom beslutet Najib att starta eget 1992a:22. Studier om hur invandrare har klarat sig eller hur de har upplevt den senaste strukturomvandlingen antyder att olika invandrare har skilda grupper uppfattningar om denna tid Najib 1995; Pripp 1994; Ekberg 1994. Medan relativt många inomeuropeiska invandrare har klarat sig relativt bra från långvarig arbetslöshet, tenderar utomeuropeiska invandrare att drabbas mycket hårt av långvarig arbetslöshet. Vissa har eller mindre uteslutits grupper mer från arbetsmarknaden. Detta i sin tur har lett till att relativt många utomeuropeiska invandrare successivt övergått från att vara anställda hos andra till att starta eget och att vara sin egen arbetsgivare. Däremot visar majoritet en av inomeuropeiska invandrare mindre intresse för att starta eget eller också har de inte kunnat mobilisera de resurser som krävs för att starta ett eget företag. Den mycket låga lönsamheten och den därmed sammanhängande industristagnationen, samt krympande offentlig sektor torde inte ha lockat inomeuropeiska invandrare att starta eget, särskilt inte inom industrisektorn. Analysen ovan, antyder dock att i tjänstesektorns snabba tillväxt och förhållandevis låga etableringströsklar, kraftig underlättar invandrares nyetablering av företag. Etableringen av nya invandrarföretag har dock visat sig vara oerhört känslig såväl för branschens expansionstakt för kapitalkravet. som Det finns ett starkt samband mellan marknadsandelen för invandrarnya företag och kapitalkravet, dvs. marknadsandelen stiger mycket snabbt när kapitalkravet går mot små värden och sjunker mycket snabbt noll när mot kapitalkravet stiger över 500 000 kronor jfr Najib, 1996b. Många andra faktorer kan naturligtvis också ligga bakom den uppgång i etablering av invandrarföretag som vi nu bevittnar i Sverige. Bland annat torde den förbättring som skett av företagarklimatet rent generellt med större acceptans för vinster i småföretagen samt ett ökat allmänt intresse för små-

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

företagen i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn, ha påverkat ökningen. Ett ökat intresse bland nya grupper invandrare och bland ungdomar och kvinnor med invandrarbakgrund, för att arbeta i egna företag bidrar också till det ökade antalet invandrarföretag under senare år. Startaeget-bidrag torde också har lett till en viss ökning av företagandet.

Vad görs för invandrarföretagande i Sverige idag

Många åtgärder för små och medelstora företag, planeras och vidtas i Sverige. Här kan nämnas särskilda insatser för att stimulera nyföretagandet, stöd till kvinnor som företagare och till företagande i glesbygd samt insatser för att främja utvecklingen av nya produkter. Samtliga dessa insatser är generella till sin karaktär, dvs. de riktar sig inte specifikt till invandrare. Även om invandrare också omfattas av dessa generella insatser, når de i praktiken inte alltid invandrare, i synnerhet gäller detta utomeuropeiska invandrare. Detta beror bland annat att invandrarföretagare kan specifika behov som idag inte tillgodoses och att diskriminering förekommer.

NUTEK, ALMI och länsstyrelserna har olika verksamheter avsedda för små och mellanstora företag samt speciella verksamheter som är inriktade mot kvinnor som företagare. NUTEK har t.ex. arbetat med ett speciellt projekt för kvinnoföretagare och nätverksbygge av olika slag, tagit fram utbildningsmaterial, ordnat konferenser m.m. ALMI har idag konsulter som särskilt arbetar med kvinnliga företagare, stödjer företagarföreningar och nätverk för kvinnor samt ordnar skräddarsydda kurser för kvinnliga företagare. Länsstyrelserna satsar speciella projektmedel kvinnliga företagare och ger stöd, t.ex. i form av stipendier och utbildningar.

Däremot finns det inga speciella stödåtgärder riktade till företagare med invandrarbakgrund. Detta trots att dessa företagare, precis som kvinnliga företagare, både kan ha särskilda behov och är utsatta för diskriminering och särbehandling. Analysen av enkätundersökning längre fram i rapporten visar bl.a. att invandrare som startar och driver företag får finansieringsstöd i mindre utsträckning än andra företagare och är missnöjda med den konsultoch rådgivningsverksamhet som bl.a. ges av ALMI och privata organisationer. Ändå görs praktiskt taget ingenting för att främja invandrares nyföretagande eller utveckla redan etablerade företag, och ännu mindre för att försöka förstå och eventuellt söka lösningar de specifika problem som möter invandrare som företagare.

Internationell utblick

Invandrares företagande beskrivs i en mängd studier runt om i världen. Nedan redovisas några förhållanden för att förmedla en internationell bild av

SOU 1996: 55

deras företagande eller etniskt företagande det ofta kallas i utländsk

- som forskning och litteratur samt vad görs för att stimulera etablering och

— som utveckling av denna form av företagande. I Nordamerika har lång

man en tradition av vad man kallar för "ethnic business och där har det också gjorts många studier etnisk företagsamhet. Även i Västeuropa har det gjorts flera

om studier om etniskt företagande huvudsakligen i Storbritannien, Frankrike och Tyskland samt i viss utsträckning i Belgien och Nederländerna

Det är inte helt enkelt att jämföra studier av etniska företag i olika länder bl.a. därför att de flesta länders statistik skiljer sig vad beträffar sådana företag. Även mätmetoder och definitioner kan variera kraftigt mellan olika länder och snabba slutsatser av de statistiska uppgifterna kan missvisande

ge uppfattningar. Väl medveten om denna risk gör jag ändå några nedslag i andra västeuropeiska länder.

Några nedslag i andra länder

USA och Kanada har en lång tradition av etniskt företagande. Generellt har utrikes födda personer alltid uppvisat en högre grad av entreprenörskap än inhemskt födda personer Light Bonacich, 1988. Så till exempel utgjorde invandrarföretagen i fyra av de stora städerna i USA New York, Los Angeles, Miami och San Fransisco mer än 10 procent av alla småföretag 1985. Invandrares företagande är mer dramatiskt i Miami där kubanska flyktingar praktiskt tagit har förändrat staden till vad man bruka kalla capital of Latin America Light Sanchez, 1987. I Kanada liksom i USA, återfinns invandrarföretagen i de stora städerna, huvudsakligen i Montreal och Toronto. Även här är det asiatiska invandrare är överrepresenterade

som bland småföretagarna.

I Västeuropa är det framförallt Storbritannien, Frankrike och Nederländerna som har noterat en stark uppgång av antalet invandrarföretag under 1980 och 1990-talen Boissevain, 1984; Waldinger mfl., 1990. Även i Storbritannien är det huvudsakligen asiatiska invandrare som visar hög andel eget företagande. Så till exempel har andelen indiska småföretagare ökat från 6 procent 1971 till 18 procent 1982. I Frankrike är det huvudsakligen invandrare från Nordafrika som uppvisar en hög andel eget företagande 6-7 %

av alla företag i landet; Ma Mung, 1994, i Tyskland turkiska invandrare Blaschke Ersoz, 1986, medan det i Nederländerna i första hand är turkar, marockaner och surinameser som i större utsträckning startar eget företag Boissevain Grotenberg, 1985. Det finns emellertid stora skillnader mellan dessa länder vad beträffar andelen invandrarföretag Dessa kan bl.a. bero på att undersökningarna inte är helt jämförbara, t.ex. genom att de beskriver olika etniska- och invandrarföretagargrupper. Gemensamt för alla dessa länder är emellertid att de alla har, i absoluta tal, stora invandrargrupper jämfört med Sverige.

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

Vad görs för invandrares företagande i andra länder

De flesta europeiska länder som har en relativt stor invandrad befolkning Storbritannien, Frankrike och Holland har speciella program för att främja företagande bland invandrare.

Redan under 1970- och 1980-talen blev många västeuropeiska länder medvetna om dessa företags betydelse för ekonomin. De länder som hade en hög grad av företagande bland invandrare kunde också konstatera en sysselsättningsökning i dessa företag, som relativt sett var större än i de småföretag som ägdes av majoritetsbefolkningen. Detta är viktigt eftersom invandrare i stor utsträckning drabbats av hög arbetslöshet under senareår.

I takt med att man blev medveten om den ekonomiska betydelsen har dessa länder också ökat sina satsningar det etniska företagandet. På många håll skapades speciella program för att stimulera nyföretagande bland etniska minoriteter och invandrare. Dessa stödprogram innehöll bland annat infonnationskampanjer, riktad finansiell hjälp samt ökad satsning rådgivning och utbildning. Hjälpen har utökats och även privata stödaktörer finns nu exempelvis i Storbritannien.

Sedan l980-talet har framförallt USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna gjort stora ansträngningar för att utforma speciella program avsedda för etniskt företagande Najib, 1991. Grovt sett kan man urskilja två typer av företagspolitiska åtgärdsprogram. Den ena är mer inriktad

att öka stödet till invandrarföretag, medan den andra försöker minimera direkta hinder och istället skapa ett klimat som ger bättre förutsättningar för företagstillväxt, t.ex. genom att underlätta speciella kredit- och rådgivningsverksamheter. Naturligtvis, skiljer sig invandrarbefolkningens sammansättning i dessa länder, vilket också betyder olika behov och anpassningar till de enskilda ländernas förutsättningar. Man kan dock konstatera ett antal trender i den företagspolitik som riktar sig till etniska grupper och invandrare.

Man ger mera sällan generella subventioner till alla invandrarföretagare, -

utan satsar i stället selektiva stödåtgärder till utvalda etniska grupper

och/eller invandrargrupper.

Selektivitet är något som präglar många av de stödåtgärder som återfinns —

idag i västeuropeiska länder. Detta innebär att man lägger mycket stor

vikt vid att bedöma affärsidéer och produkter, så att de projekt som har

bäst förutsättningar att klara sig också ges extra stöd.

Från att ha uppmuntrat starta-eget bland olika etniska grupper, visar man -

nu en större benägenhet att stödja tillväxt och kvalitetsförbättringar som

kan leda till långsiktiga effekter.

Fortfarande är nyföretagandet i de flesta västeuropeiska länder ett viktigt -

insatsområde. I Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna och

Tyskland där arbetslösheten fortfarande är mycket hög bland invand-

-

SOU 1996: 55

rare uppmuntrar man invandrare och etniska minoriteter till att lösa sin

arbetssituation genom att starta eget. Arbetslöshetsunderstöd till invandrare för att starta eget finns fortfarande i dessa länder, men ansökningskraven tenderar att skärpas. Numera knyts stöden ofta samman med utbildningsprogram och fadderverksamhet. Målsättningen i Storbritannien är idag inte i lika stor utsträckning

som tidigare inriktad att öka andelen nystartade etniska företag/invandrarföretag varje år, utan desto mer att öka förutsättningarna för tillväxt och överlevnad. Här har man också etablerat och utvecklat ett speciellt anpassat stödprogram till olika invandrarföretagargrupper i landet. Under senare år har decentralisering av dessa stödprogram, ända ner på lokal nivå, blivit allt viktigare. Lånegarantier och räntesubventioner används i hög utsträckning för att stötta invandrares företag i Frankrike och Nederländerna. Frankrike har dessutom ett speciellt stödprogram till företagare i den s.k.

andra generationen.

3 Teoretiska

utgångspunkter

l litteraturen finns olika åsikter och teoretiska uppfattningar om invandrarföretagares hinder och utvecklingsproblem. Argumentationen vilar ofta på generella utgångspunkter och sällan har företagarna tillfrågats om hur de själva ser saken. I föregående kapitel diskuterades bl.a. olika invandrargruppers benägenhet att starta och driva eget. Utifrån teoretiska utgångspunkter inriktas analysen i detta kapitel huvudsakligen skillnader mellan inomeuropeiska och utomeuropeiska invandrare med avseende möjligheter och svårigheter att driva eget företag i Sverige.

Benägenhet hos olika invandrargrupper att starta och driva eget företag

Utomeuropeiska invandrare tenderar att vara mindre framgångsrika än inomeuropeiska invandrare när det gäller mobilisering av externa företagsresurser så som kapital, marknadsföring, affärsinformation och affärskontakter. Utan tvekan behöver detta förhållande undersökas lite närmare.

Låt oss tills vidare anta att både inomeuropeiska och utomeuropeiska invandrare i Sverige möts av negativ särbehandling med avseende mobilisering av finansiering, rådgivning och andra företagsresurser. Många invandrare har ursprungligen rekryterats till lågstatusjobb och kan därför sägas tillhöra arbetarklassen. Deras karriärer och sociala mobilitet hindras ofta av direkt eller indirekt diskriminering. Bantekas 1992; Najib 1994; Banakar, 1994.

I föregående kapitel har vi konstaterat att antalet egna företag speciellt bland vissa utomeuropeiska invandrare har ökat, vilket beror att arbetslösheten under 1980- och 1990-talen varit en viktigare pådrivande faktor än deras benägenhet för eget företagande. Det är dock inte lika vanligt att starta eget bland alla invandrare som drabbats av hög arbetslöshet. Sydamerikaner, finländare och vissa afrikanska grupper har också drabbats hårt av arbetslösheten, men de har inte i samma utsträckning som asiater sökt sig till eget företagande.

Vi vet också att etnisk särbehandling bland vissa invandrare stimulerar entreprenörskap och eget företagande. I försöken att förklara skillnader i benägenheten att starta eget företag hos olika invandrargrupper och etniska minoriteter tenderar vissa studier att starkt inrikta sig kulturellt betingade förklaringar. Flera studier i Storbritannien har beskrivit liknande beteenden bland asiater och afro-karibier. Etniska nätverk i form av starka familjeband

SOU 1996: 55

och etnisk solidaritet utnyttjas ofta av asiater för mobilisering av kapital, arbetskraft och etniska marknader. Etniska nätverk används också för utbyte av information, affärserfarenheter, samt för vertikala och horisontella affärsrelationer Najib, 1994; Nordlund, 1992; Werbner 1990. Nätverken är ett tecken kollektiv styrka och etnisk sammanhållning vilket beror kultu-

— rella värderingar och spelar en viktig roll för framgång i företagsamheten.

-

Detta beteende har också bekräftats av svenska undersökningar vad beträffar asiater men inte när det gäller Sydamerikaner, afrikaner och de flesta av de inomeuropeiska invandrargrupperna Najib, l995a. Etniska nätverk hos de senare tenderar alltså att vara nästan helt obefintliga eller spelar en mindre roll, åtminstone när det gäller att mobilisera resurser för att starta och driva eget företag.

Sydamerikaner liksom en del afrikaner och i stort sett alla europeiska invandrare i Sverige tycks sakna benägenhet för att mobilisera de nödvändiga etniska resurserna eller är helt enkelt ointresserade av att starta och driva eget företag. Vad detta beror är svårt att säga då grundläggande forskning saknas även inom detta område.

Sydamerikanska invandrare i Sverige använder däremot etniska nätverk för att organisera sig socialt, kulturellt och politiskt och för att skydda sig mot diskriminering eller för att försvara sig mot olika former av rasistiska attacker.

Tabell 3.1 summerar olika antaganden om etniska karakteristiska som sannolikt påverkar mobilisering av sådana resurser som kan tänkas vara relevanta för eget företagande bland invandrare i Sverige.

Tabell 3.1 Kontrasterande bilder av olika invandrargrupper

Inomeuropeiska Utomeuropeiska invandrargrupper invandrargrupper

Etniska resurser: Individuell motivation moderat stark Familjestöd moderat stark Kollektivt stöd svag stark Klassresurser: Affärserfarenheter moderat moderat Utbildningsnivå moderat låg Yrkeserfarenheter hög moderat Extern finansiering stark svag Intern finansiering svag stark Möjligheter/hinder: Segregerad arbetsmarknad stark och negativt moderat alarmerande Diskriminering i affärslivet negativt moderat stark Marknadsnischer svag stark Källa: Najib l996a.

TEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER

Teoretisk uppfattning om olika hinder

Särskilda företagspolitiska insatser riktade till invandrare bör bidra till att minska etnisk diskriminering samt att avhjälpa olika typer av "marknadsimperfektioner" och därigenom stimulera tillväxten och förnyelsen i det svenska näringslivet.

Det finns inga entydiga teoretiska uppfattningar om moraliska eller ekonomiskt rationella grunder för att sätta in särskilda insatser enbart riktade till vissa invandrarföretag. Grundinställningen i föreliggande studie har därför varit att det i stort sätt finns väl fungerande marknader. Det finns dock skäl att anta att vissa invandrarföretag missgynnas den svenska marknaden vilket kan leda till att deras potential inte tas tillvara i samhället.

Magnus Hult och Göran Lindblom 1989 har jämfört de problem som invandrare ställs inför när de startar eget med de problem som svenska företagare möter. Resultatet visar att företagare med invandrarbakgrund ställs inför större problem än svenska kollegor, men också att de utvecklar strategier för att minimera problemen. Detta överensstämmer med resultatet från en undersökning i Uppsala Najib, l992a, 1994. Denna strategi kännetecknas huvudsakligen av följande karaktäristiska drag:

Problembild Strategier brist kapital sålite lånat kapital som möjligt dålig lönsamhet hårt arbete 7 dagar i veckan brist affärslokaler engagera familjen och vänner kommunikationsproblem anställda helst etniska diskriminering

Invandrare möter i allmänhet i sitt företagande flera hinder som är unika för dem, t.ex. vid kapitalanskaffning och rådgivningsverksamhet. Många invandrarföretagare har svårt att låna pengar till förmånliga räntor, t.ex. via affärsbanker och kreditinstitut, delvis grund av brist på information och okunskap om den svenska kreditmarknaden, men också grund av negativ särbehandling. Sådana barriärer antas även förekomma inom andra områden än kreditmarknaden, t.ex. när det gäller konsult- och rådgivningsverksamheten.

Om såär fallet, kan lånegarantier och statliga subventioner till strategiska konsulttjänster blir nödvändiga för att öka företagens utnyttjande av strategiska tjänster till en samhällsekonomiskt effektiv nivå, dvs. där tillväxt- och utvecklingspotentialen utnyttjas fullt ut.

Det kan vara förenat med större kostnader för en konsult att sätta sig in i ett invandrarföretags situation än ett svenskt företags. För att med framgång kunna förmedla en strategisk/praktisk tjänst måste emellertid konsulten bilda sig en korrekt uppfattning om invandrarföretagets situation och behov även om detta är förenat med extra kostnader". Det kan finnas anledning för staten

2 16-0804 33

SOU 1996: 55

att in med subventioner för att undanröja den extra kostnad som är relaterad till invandrarföretagarens kulturella bakgrund. Statens roll blir då inte att prioritera invandrarföretagare i varje läge utan snarare att korrigera oegentligheten i marknaden då resurserna inte utnyttjas bästa möjliga sätt, dvs. när olika typer av "market failure eller otillbörlig konkurrens uppstår.

När jag för några år sedan undersökte hur invandrarföretagare i Uppsala anskaffat investeringskapital fann jag att de använde sig av olika finansieringsmetoder Najib l992a. Utomeuropeiska invandrarföretagare använde sig i större utsträckning än inomeuropeiska invandrarföretagare av fler metoder för att minimera kostnader som uppkommer grund av särbehandling. Detta konstaterande är i sig överraskande, men behöver ytterligare förklaringar, jag återkommer därför till detta längre fram i detta kapitel.

Låt oss tills vidare anta att båda inom- och utomeuropeiska invandrare är mer handikappade än majoritetsgruppema vid kapitalanskaffning, både beroende klasstillhörighet och etnisk diskriminering. Vad beträffar klass har jag redan påpekat att de flesta invandrare, både i de inomeuropeiska och utomeuropeiska grupperna, när de först anlände till Sverige hade arbeten som var i stort sett koncentrerade till lågstatusjobben. Invandrare som hamnar i den lägsta positionen i arbetarklassen har normalt inga eller små möjligheter att ackumulera nödvändigt kapital för att starta eget företag. Kapital är alltså en av de viktigaste resurserna som de kommer att ha brist på.

En karriär i lågstatus- och lågbetalda jobb är knappast en lämplig miljö för att spara pengar för att starta eget eller för att anskaffa egendom t.ex. villa eller båt, som kan användas som banksäkerhet om man behöver söka lån. Företagarens situation förvärras också av andra orsaker som t.ex. brist information om olika finansinstitut, brist självförtroende vid bankkontakter, samt brist kunnande om hur man gör och presenterar ett affärsprojekt i Sverige.

Det är därför viktigt att undersöka inte bara hur olika invandrargrupper klarar sig när det gäller att anskaffa nödvändigt kapital för att starta eget utan också vilka problem som uppstår därefter, t.ex. vid en företagsexpansion.

I själva verket är alla ovan nämnda problem vanliga bland personer som tillhör arbetarklassen oavsett vilken etnisk grupp de tillhör. Litteratur om småföretagande understryker ofta betydelsen av materiella och andra fördelar som medelklassen och personer med företagartradition har. En sådan social bakgrund anses ofta vara en av de viktigaste resurserna för en företagare Curran 1986; Johannisson Bång, 1992; Davidsson, 1993. Dessa faktorer är inte heller specifika för invandrare eller etniska minoriteter och därför bör inte invandrarföretagare alltid betraktas som särfall. Det kan resultera i att man tonar ner sådant som är karakteristiskt för alla småföretagargrupper och utpekar invandrarföretagare som exotiska abnormiteter. Vissa grupper invandrare, som etniskt eller kulturellt avviker från majoritetsbefolkningen, kan

TEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER

emellertid också råka ut för andra orättvisor än sådana som kan hänföras till klasstillhörighet. Hit hör bland annat diskriminering.

Tidigare studier visar att utomeuropeiska invandrarföretagare, i jämförelse med andra invandrarföretagande grupper använder sig av flera finansieringsstrategier och har klarat sig ganska bra när det gäller att skaffa startkapital till små investeringar Hult Lindblom 1989; Najib 1994. Jag antar därför att utomeuropeiska invandrarföretagare även i fortsättningen kommer att klara sig relativt bra med att anskaffa det nödvändiga, och relativt lilla, kapital som behövs för att starta egna småföretag. Det finns däremot skäl att anta att de kommer att det svårt att anskaffa tillräckligt med kapital när det gäller stora investeringar både vid företagsstaxt och vid företagsexpansion.

Teoretisk uppfattning om behov av särskilda insatserna

Flertalet invandrare som startade eget företag under 1980-talet, gjorde det grund av arbetslöshet eller för att de inte kunde göra karriär inom sitt yrke. Under senare år har däremot många invandrare startat eget p.g.a. att det

var så gott som omöjligt för dem att komma in den öppna arbetsmarknaden. För båda grupper var det egna företagandet kanske det enda alternativet till monotona jobb eller permanent arbetslöshet. Många av dessa företagare är därför tämligen nöjda med att ha ett arbete som de har fått genom eget företagande. Det finns därför anledning att anta att de som driver rena levebrödsföretag inte är intresserade av särskilda företagspolitiska insatser, helt enkelt därför att de inte vill eller kan växa, medan särskilda insatser kan vara av större betydelse för sådana företagare som av olika skäl står i begrepp att expandera. Intresse för särskilda insatser kan därför variera beroende företagsform, Verksamhetsinriktning och utvecklingsbehov. Industriföretag kan t.ex. ha större behov av tekniska insatser än tjänsteföretag och exporterande andra behov än hemmamarknadsföretag.

Käll ää".

‘$23-3

T :Stims.~t:cs3oxrom

,rtnofa,g:sm6’i

Tmmsemma

4 Enkätstudierna

Analysen av det empiriska materialet visar ett högt nyföretagande bland personer med utländsk bakgrund. Resultatet visar dessutom att det existerar stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Förklaringarna är flera; geografiskt ursprung, kulturell bakgrund, företagets karaktär och verksamhetsinriktning samt relationer till externa aktörer.

Tidigare studier liksom beskrivningen i föregående kapitel visar dessutom att företagen utgör en heterogen grupp, framför allt med avseende på verksamhet, men även vad gäller utveckling och möjligheter för framtida tillväxt. Det finns således ett stort behov av att nyansera kunskapen kring invandrares företagande.

Huvudsyftet här är att se närmare på invandrarföretagares utvecklingsvillkor och behov av särskilda insatser. Som framgick redan av de inledande kapitlen har två enkätundersökningar genomförts, den ena med invandrarföretagare, den andra med tre olika grupper externa bedömare.

Med ett batteri av frågor har invandrarföretagares och externa bedömares uppfattningar om utvecklingsvillkor och behov av särskilda insatser kaitlagts. Frågorna har utformats såatt de skall ge fakta om företagens specifika problem med avseende på finansiering, köp av externa tjänster, synen generella småföretagsinsatser, faktiska erfarenheter av småföretagsinsatser och slutligen om hur de utnyttjade insatserna värderas. Samtidigt är det av intresse att sätta företagarnas uppfattningar av problemen i relation till vad ett antal externa aktörer anser.

Enkätstudiens bakgrund, syfte och uppläggning Utgångspunkten är att i första hand identifiera de viktigaste problemornrådena och att sedan undersöka i vilken utsträckning invandrarföretagen utnyttjar de generella småföretagsinsatserna. I vilken utsträckning upplever invandrarföretagare att de generella småföretagsinsatserna uppfyller deras behov av lämplig rådgivning och finansiering för sin utveckling Vilket intresse har de av särskilda insatser för invandrarföretagare

En viktig fråga det finns viktiga skillnader mellan inomeuropeiska

är om och utomeuropeiska invandrargrupper och mellan företag inom olika näringsgrenar vad gäller utvecklingshinder samt företagares möjligheter och intresse för att få tillgång till nödvändiga insatser för att förbättra företagens situation.

I analysen ingår att undersöka huruvida skillnader i attityder mellan olika företagarkategorier kan förklaras med skillnader i bakgrundsvariabler som

SOU 1996: 55

etnicitet eller geografiskt ursprung inom- och utomeuropeiska invandrare, och Verksamhetsinriktning samt i vad mån attitydskillnader också kan förklaras med å ena sidan företagarens erfarenheter den svenska marknaden

av och å andra sidan om och vad sätt invandrarföretagens speciella problem och behov har uppfattats och kan förklaras av externa bedömare.

Urval och begränsningar

Urvalet av företag har gjorts bland små och medelstora företag som ägs av första eller andra generationens invandrare. Bara företag som drivs i någon av följande juridiska former: fysisk person, enskilt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag har ingått i urvalet. Koncernföretag och ekonomiska föreningar har uteslutits. Urvalet har delats upp dels i företag som var etablerade redan före 1992 dels sådana som tillkommit 1992 eller senare. Detta gjordes för att det skulle vara möjligt att urskilja nyetableringar. Fyra näringsgrenar har valts ut, tillverkningsindustrin, handel och restaurang, uppdragsverksamhet och övriga tjänster. Urvalet av företag gjordes med hjälp av telefonkataloger och företagsfakta i Stockholms och Uppsala län. I det ursprungliga urvalet ingick 34 företag men bara 25 företagsenkäter kunde användas analysen. Besluteti att endast ta med ett fåtal företag inom tillverkningsindustri, handel, uppdragsverksamhet och övriga tjänster i ovan nämnda två län har att göra med tid och kostnader.

En gruppering i tämligen grova kategorier var nödvändig. Indelningen har vägletts av hänsyn till a grad av homogenitet, b betydelse i den svenska ekonomin, samt c ett särskilt intresse för potentiellt växande sektorer näringsgrenarna: SNI 8 och 9.

Valet av näringsgrenar beror att jag ville ha med i enkäten dels företag som är verksamma i vad som kan betecknas som typiska invandrarbranscher, dels företag som är verksamma i mindre typiska invandrarbranscher, dels de som är verksamma i s.k. blandade branscher. Som exempel på det förstnämnda, dvs. typisk invandrarbransch, valdes näringsgrenen handel SNI 6. Till att representera blandade branscher valdes tillverknings- och övriga tjänsteföretag SNI 3 och 9, och till att representera mindre typiska invandrarföretag valdes uppdragsföretag SNI 8. Dessa branscher skiljer sig

i ett antal avseenden men det torde också finnas stora variationer inom olika företagsgrupper. Det gäller exempelvis tillverkningsföretag men även företag inom handel, där de största är mycket kapitalkrävande och omfattar flera enheter, medan de minsta kan drivas deltid i ett källarrum.

SNI svensk näringsgrensindelning

IENKÄTSTUDIERNA Tabell 4.1 Urvalsmatris för enkiitstudie utvisande urvalet per invandrargrupp och näringsgren SNI

SNI-systemet: svensk näringsgrensindelning.

Det finns också anledning av att urskilja olika grupper invandrare med avseende ett antal sociala och ekonomiska faktorer. Invandrare som har varit i Sverige relativt länge och talar tillräckligt bra svenska, kan exempelvis antas känna till det svenska samhället bra. Vidare kan man anta det att denna företagarkategori har lättare att starta och driva samt utveckla egna företag än relativt nyanlända invandrare. Man kan också anta att inomeuropeiska invandrare kommer att visa sig ha större möjligheter att starta och utveckla sina affärsverksamheter eftersom de kommer att möta mindre hinder än utomeuropeiska invandrare. För att kunna täcka in eventuella skillnader i möjligheter och hinder har företagen delats in i två kategorier: inomeuropeiska och utomeuropeiska.

Av det ursprungliga urvalet var det sex företag som aldrig besvarade enkäten medan 27 skickade in svaren. Två av dessa enkäter måste uteslutas p.g.a. de gav komplett information. Av tabell 4.1 framgår den ursprungliga urvalsmatrisen och tabell 4.2 den som uppstod sedan dessa uteblivna svar tagits bort.

Totalt samlades således data in från 25 företag, varav sex företag inom tillverkningsindustrin SNI 3, elva företag inom handeln SNI 6, fyra företag inom uppdragsverksamheten SNI 8 samt fyra företag inom övriga tjänster SNI 9.Det begränsade antalet företag som ingår i studien gör att inga statistiska slutsatser om helheten kan dras.

SOU 1996: 55

Tabell 4.2 Enkätens svarsandelar inom olika strata %

Näringsgren Hela gruppen Inom- Utomeuropeiska

europeiska

Antal % Antal % Antal % Tillverkningsföretag 6 24,0 3 30,0 3 20,0 SNI 6 Handelsföretag l 1 44,0 3 30,0 8 53,3 SNI 6 Uppdragsföretag 4 16,0 2 20,0 2 13,3 SNI 8 Övriga tjänsteföretag 4 16,0 2 20,0 2 13,3 SNI 9 Totalt 25 100,0 10 100,0 15 100,0

Frågor och frågeområden

I enkäten har ett antal problemområden räknats upp som respondenterna ombads att ta ställning till. Frågeställningarna har tagits fram dels med hjälp av mina tidigare studier av invandraiföretag, dels med hjälp av ett antal andra studier av små och medelstora företag. Frågeformuläret har byggts kring

upp sex frågeområden som också sammanfattar de föreställningar funnits

som med vid planeringen av enkätstudien. De sex områdena är:

Bakgrundsvariabler -

Interna och externa hinder —

Rådgivningsbehov och tillgodosedda behov -

Företagens finansieringskällor -

Investeringsbehov och tillgodosedda behov —

Expansionshinder och möjligheter -

Bakgrundsvariabler

Ett antal av invandrarföretagets och företagarens bakgrundsvariabler ingår i enkäten. Bland invandrarföretagens bakgrundsvariabler ingår startår, företagsform, Verksamhetsinriktning samt storlek i antal sysselsatta och omsättning. Bland företagarens bakgrundsvariabler ingår ålder, kön, företagarens geografiska ursprung, invandringsår och utbildning.

Några av dessa variabler kan förväntas samvariera ett systematiskt sätt med attityder till invandrarföretagens möjligheter och hinder i Sverige och även med t.ex. svårigheter att få tillgång till en önskad finansiering. Sålunda finns det, som redan nämnts, anledning att anta att de invandrarföretagare som har varit i Sverige relativt länge och som talar tillräckligt bra svenska samt känner bra till det svenska samhället, möter mindre hinder än nya invandrare. Utomeuropeiska invandrarföretagare, oftast också med mindre

ENKÄTSTUDIERNA

egendom och begränsad säkerhet, antas har svårt att skaffa tillräcklig finansiering till sina verksamheter. Vidare finns anledning att tro att relativt unga och kvinnliga invandrar-företagare med svag egen kapitalbas möter större svårigheter än äldre invandrarföretagare med större erfarenhet och en stark finansiell bas att tillgodose sina behov kapitalmarknaden. I rapporten har emellertid inte allt material kunnat analyseras och presenteras.

Interna och externa hinder Hinder kan vara både interna och externa. Till de interna hindren, de problem som finns hos invandrarföretagama själva, hör bristande kunskap i svenska språket, dålig kunskap om det svenska samhället, otillräcklig utbildning och brist självförtroende eller andra psykologiska hinder. Många företagare har också svårt att marknadsföra sin verksamhet, liksom att våga ta risker. Bland de yttre hindren ingår inte bara hur företagarna själva ser på problem som hindrar utvecklingen av deras verksamhet utan också de olika småföretagsaktörers och myndigheters externa aktörers syn invandrarföretagens utvecklingsvillkor. Det är heller inte ovanligt att invandrare utsätts för diskriminering från allmänheten, leverantörer, kreditinstitutioner och andra marknadsaktörer. I ett särskilt avsnitt har ett antal frågor ställts till externa bedömare som ombads att ge sin samlade syn invandrarföretagens utvecklingsvillkor och eventuella hinder. Därtill har externa bedömare ombetts att lämna lämpliga förslag till åtgärder för främjandet av invandrares företagande.

Med tanke ALMI:s viktiga roll som rådgivningskonsult för invandrarföretag har jag även frågat om företagarnas syn ALMI:s insatser i detta sammanhang. Jag har sett det som angeläget att en bild av i vilken utsträckning ALMI:s rådgivningsverksamhet under senare år avspeglas i invandrarföretagares attityder till ALMI.

Investeringsbehov och tillgodosedda behov Invandrarföretag med stora investeringsbehov är de som i första hand kan förväntas söka ny, extern finansiering, särskilt om behoven inte kan tillgodo-

med intjänade vinster eller genom ägartillskott från nuvarande ägare. ses egna I syfte att få en bild av vilka former av investeringsbehov som kännetecknar olika företag inom tillverkning, handel och uppdragsverksamhet har jag frågat om företagets investeringsbehov under de tre senasteåren inom fem områden och lämnat möjlighet att definiera ytterligare investeringsområden. Dessutom har företagarna tillfrågats om och i vilken utsträckning behoven har kunnat tillgodoses.

En utgångspunkt har varit att företag inom tillverkning i allmänhet har större behov av investeringar i reala tillgångar byggnader och maskiner

SOU 1996: 55

medan handels- och uppdrags- och övriga tjänsteföretagens behov snarare avser produktutveckling och marknadsinvesteringar. Samtidigt vet vi till-

att verkningsföretagen i större utsträckning än handelsföretagen och uppdragsföretagen förfogar över en "säkerhetsmassa" byggnader, anläggningar osv. som är viktig i samband med låneñnansiering. Majoriteten de företag

av som ägs/drivs av invandrare återfinns i detaljhandel och restaurangverksamhet. Vi vet också att finansiärer och investerare känner stor osäkerhet inför invandrares företag, särskilt de som drivs inom detaljhandeln och övriga tjänster.

Företagarna har tillfrågats om vilka olika källor de använt sig vid

av start/förvärv av sina företag och vilka de haft kontakt med under de

senaste tre åren for att söka finansiering. Såväl lånekapital som ägarkapital ingår. De har också frågats om vilken betydelse olika källor har haft for företagen under motsvarande period.

Enkäten till externa bedömare

När det gäller de externa bedömarna skickades enkäter bland annat till alla ALMI-bolag och till samtliga länsstyrelser i landet. Vidare skickades enkät

en till ett urval av kommuner, alla med en invandrarbefolkningen minst 8 procent av kommunens totala befolkning. Totalt kom svar från 19 ALMIbolag, 17 länsstyrelser och 32 kommuner. Urvalet av "extema bedömare" och "småföretagskonsulterf dvs. i sitt yrke har kontakt med

personer som invandrarforetag är således inte slumpmässigt.

Dataanalys och redovisning

Resultaten består av beskrivningar över hur attityder fördelar sig olika företagskategorier utifrån främst geografiskt ursprung inom- och utomeuropeiskt och Verksamhetsinriktning SNI 9. Ursprungligen det

var också meningen att en sambandsanalys skulle genomföras. Syftet var då att sambandsanalysen skulle fokuseras samspelet mellan bakgrundsvariabler och eventuella attitydskillnader hos olika grupper av invandrarföretagare. Av tidsskäl och andra praktiska begränsningar har en sådan analys inte kunnat göras.

Statistiska grunddata har komprimerats till tabeller och diagram för att huvudsakliga strukturer och mönster skall kunna urskiljas. Ibland är det

mer praktiskt och kanske mer åskådligt att låta siffrorna tala för sig själva än att kommentera vid varje tillfälle. I vissa fall redovisas resultatet för invandrarföretag som en enda grupp istället for olika undergrupper. För att underlätta presentationen av analysen har de företag som opererar inom näringsgrenarna handel, uppdragsverksamhet och övriga tjänster slagits samman till en gemensam grupp, nämligen "tjänsteföretag".

ENKÄTSTUDIERNA

Om t.ex. mer än 60 procent av respondenterna anser att någonting fungerar dåligt, har den bilden bedömts som negativ. Ibland har det också varit intressant att se om svaren olika frågor korrelerar med varandra, t.ex. om de som tycker att ALMI fungerar illa också i är regel missnöjda med ALMI:s insatser i stort.

5 Företagarnas bakgrund och

företagsstruktur

Den viktigaste för ett gott företagsklimat är duktiga entreprenörer resursen eller företagare. I detta kapitel kommer jag först att beskriva de i enkäten ingående invandrarföretagarna och deras bakgrund, erfarenhet och utbildning. Andra frågor i detta kapitel är motiv och incitament för att som tas upp Startade tillsammans med någon familjemedlem, starta eget. man ensam, kompanjon eller annat sätt Gick den blivande invandrarföretagaren annan någon starta-eget kurs

Företagarnas bakgrund

Urvalet respondenter planerat så att det skulle ge en etnisk representaav var tion. Tabell 5.1 visar företagarnas födelseländer. Totalt 13 länder är represen- 7 europeiska och 6 utomeuropeiska. Av det totalt 25 företagare som terade ingår i undersökningen är 10 europeisk härkomst och 15 av icke europeisk av härkomst. Två företagare är födda i Sverige, dvs. tillhör den s.k. andra generationens invandrare. I tabellen återfinns dessai högra kolumnen under en av rubriken utomeuropeiska. Detta gjordes för att markera att företagaren i fråga utomeuropeisk härkomst, dvs. att hennes föräldrar var födda i ett är av land utanför Europa. Bara två invandrarföretagare är kvinnor, och en är alltså född i Sverige och den andra är född i ett annat europeiskt land.

Tabell 5.1 Invandrarfäretagamasfödelseländer

Europeiska Europeiska födelseländer födelseländer

Finland 2 Iran 3 Jugoslavien 2 Irak 3 Polen 2 Turkiet 3 Estland l Libanon 2 Italien l Marocko 2 Storbritannien l Kina l Sverige 1 Sverige l

Totalt l0 Totalt l 5

Källa: Egen enkätundersökning

tabell 5.2 redovisas invandrarföretagamas invandringsperiod till Sverige. I hälften 48 % företagarna invandrade till Sverige före 1986, Nästan av

SOU 1996: 55

medan 36 procent kom till Sverige efter 1986 och 8

procent var födda i

Sverige.

Tabell 5.2 Invandrwföretagama efter tidpunkt för invandringen

-

Källa: Egen enkätundersökning

En stor majoritet av de undersökta företagarna 71 % återfinns i åldersintervallet 35-40. Ungefär en tredjedel 32 % respondenterna är än av yngre 35 år och bara två är över 60 år. Flera studier visar att företagens behov särskilda insatser av sammanhänger bl.a. med företagarens utbildning och tidigare erfarenhet. Det är dock inte alltid säkert att det är de hög utbildade som har de bästa förutsättningarna att driva och utveckla ett eget företag. Tabell 5.3 visar att 32 procent de tillfrågade företagarna har påbörjat av högskoleutbildning att bara 20 har klarat universitetsexamen, men procent en 28 procent har gymnasieutbildning, medan 20 procent bara har grundskoleutbildning. Tabellen visar också att det finns stora skillnader mellan de inomeuropeiska och utomeuropeiska företagarna. De mest utbildade företagarna återfinns i gruppen inomeuropeiska invandrare. Yngre företagare hari regel högre och mer kvalificerad utbildning. Detta gäller i båda grupperna. Det finns också skillnader mellan olika nationaliteter inom varje grupp. Personer som härstammar från de forna öststaterna har i regel högre utbildning än andra i gruppen inomeuropeiska invandrare, medan det i den utomeuropeiska gruppen är iranier och palestinier från olika länder i Mellanöstern som har den högsta utbildningen. I en internationaliserad ekonomi blir språkkunskaper allt viktigare. För att få en komplettering uppgifterna företagarnas språkkunskaper av om har ytterligare frågor om detta ställts. Dessa visade att mindre än hälften, 44 procent, av de tillfrågade ansåg att de "utan större problem kan föra affärsett samtal svenska". Vidare ansåg 24 procent respondenterna de beav att härskar engelska utan stora problem. Dessutom behärskar de tillfrågade ytterligare minst ytterligare ett språk utöver svenska och/eller engelska. Språkkunskaperna tycks alltså relativt goda bland de undersökta vara företagarna. Svenska språket utgör emellertid fortfarande ett stort problem för

FÖRETAGARNASBAKGRUND OCHFÖRETAGSSTRUKTUR

invandrarföretagama, vilket bekräftas ytterligare längre fram i majoriteten av rapporten. se tabell 6.1 Tabell 5.3 Företagarnas utbildningsnivå och geografiska ursprung Utbildningsnivå Hela gruppen Inomeuropeiska Utomeuropeiska

% % %

Universitet 3 12,0 1 10,0 2 13,3 examen Universitet 5 20,0 2 20,0 3 20,0 examen Teknisk utbildning 2 8,0 1 10,0 1 6,7 Annan utbildning 3 l2,0 l 10,0 2 13,3

Totalt 2 5 100,0 10 100,0 l 5 100,0

Källa: Egen enkätundersökning

Huvuddelen de tillfrågade företagarna har stabila farniljeband och stark av social samhörighet. De som har ett starkt socialt band återfinns personer bland utomeuropeiska invandrare. Familjen tycks spela en mycket viktig roll bland dessa. Över hälften av de utomeuropeiska företagarna, eller 56 procent, att de har någon form etniskt nätverk, men bara 20 procent uppgav uppger av att de har personlig rådgivare som han/hon regelbundet vänder sig till för en diskutera utvecklingen sin affärsverksamhet eller för att få annan rådatt av givning. En företagare, har goda kontakter inom sitt etniska nätverk i som kombination med professionella affärskontakter, har antagligen ett mindre särskilda statliga insatser än vad andra invandrarföretag har. behov av En majoritet respondenterna 52 % hade erfarenhet från den bransch av där de själva har startat eget. Över en femtedel har tidigare startat eget företag. På frågan om vilken drivkraft som låg bakom beslutet att starta eget, uppgav drygt två femtedelar att det grund av arbetslöshet eller rädslan for att bli var arbetslös. Nästan två femtedelar att det mest handlar om att få arbeta uppgav självständigt och att tjäna medan ytterligare en femtedel uppgav att de pengar, ville förverkliga sina idéer eller hade andra skäl. Bara knappt fjärdedel 24 % företagarna gick "starta-eget kurs en av innan de startade och majoritet 52 % dem hade inte fått någon rådgiven av ning i samband med starten.

SOU 1996: 55

De undersökta företagens struktur

Nästan hälften 48 % av de undersökta företagen startades i form aktieav bolag och resten startade som handelsbolag eller enskild firma. En överväldigande majoritet 80 % av företagen startade självständigt, dvs. relation utan till kedjor eller branschsammanslutningar. Ungefär hälften av de undersökta företagen under det omsatte senaste verksamhetsåret till 500 000 kronor. Nästan upp en tredjedel hade en omsättning mellan 600 000 och miljon och ytterligare en en femtedel hade en omsättning över en miljon kronor. Härvid finns klara skillnader mellan företag i olika näringsgrenar och företag som ägs av olika invandrargrupper. Inom tillverkningsindustrin har i allmänhet högre omsättning man en än inom övriga branscher. Även inom handel/restaurang och andra tjänsteproducerande företag finner vi en större andel företag med omsättning på nära en eller över en miljon kronor. Invandrare med hög utbildning äger företag med hög omsättning. De företag som ägs av inomeuropeiska invandrare har generellt sett en högre omsättning än de ägs utomeuropeiska invandrare. som av I den diskussion som förs idag om invandrarföretagens betydelse för samhället, fokuseras ofta sysselsättningsaspekten, inte minst den p.g.a. betydelse dessa företag har för sysselsättningen bland invandrare själva. Genom utvecklingen mot allt större andel tjänsteföretag framstår företagen en inom tjänstesektorn allt viktigare än företagen inom tillverkningsindusom strin. Undersökningen invandrares företagande visar bland av annat att majoriteten av företagen återfinns inom små och medelstora tjänstegruppen företag och att dessa har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i den

egna gruppen. När det gäller antal anställda i de undersökta företagen har drygt en fjärdedel 28 % av företagen högst två sysselsatta inklusive ägaren, två

femtedelar 40 % har mellan tre och fem anställda, en femtedel har mellan sex och tio anställda, medan 12procent har fler än tio anställda tabell 5.4.

Tabell 5.4 Invandrajbretag fördelade på anställda och näringsgrenar i procent

Antal anställa Antal Antal Näringsgren -2 3-5 6-10 11- anställda anställda/ /företag

Tillverkningsindustri 33,3 33,3 33,3 44 7,3 - Handel och

Källa: Egen enkätundersökning

FÖRETAGARNASBAKGRUND OCH FÖRETAGSSTRUKTUR

Marknadsinriktning

Flertalet av de tillfrågade företagarna, som hade valt att inrikta sin affärsverksamhet en s.k. etnisk marknad", har startat sina verksamheter före 1985. Dessa företagare som satsade den etniska nischen", dvs. företagen inriktades huvudsakligen att sälja exotiska och andra importerade produkter till minoritetsgrupper, har i regel nära nog skaffat sig en monopolposition

den svenska marknaden. Ett antal av dem har dessutom hunnit etablera grossistverksamheter, som försörjer etniska kunder och detaljister med speciella produkter och tjänster. Flertalet av dem har också hunnit utveckla ett nödvändigt nät av kunder och underleverantörer både i Sverige och utomlands. Den etniska nischen är mycket liten i Sverige, vilket innebär att bara ett fåtal företag kan etablera sig här och att deras expansionsmöjligheter är starkt begränsade Najib 1994.

De invandrarföretag som väljer att etablera sig på den öppna och breda marknaden är de som har störst möjligheter till expansion, men de är också de, som ofta tar en hög risk. Investeringsbehoven här är ofta stora och konkurrensen i regel mycket hård, vilket också resulterar i att flera av dem slås ut varje år. Det finns emellertid flera expansionsmöjligheter för de invandrarföretag som opererar denna marknad, men det vanliga är dock att de har begränsade expansionsmöjligheter.

Ett alternativ är att man huvudsakligen håller sig relativt länge inom en och samma bransch, vanligtvis detaljhandeln. Man driver sitt företag under ett antal år för att sedan sälja det, vanligtvis till en annan invandrare och ofta till en från samma hemland. Därefter söker man sig till ett nytt företag, fortfarande i samma bransch.

Ett annat alternativ som står tillbuds, och som ofta följer med en god branschkännedom och en lång tid som företagare vanligtvis inom ett

handelsföretag- är att expansion sker i samma bransch. Ofta genom att starta en ny grossistverksamhet eller utöka en existerande verksamhet, ofta som leverantör till restauranger, kaféer och livsmedelsbutiker.

6 om

Företagarnas uppfattning utvecklingshinder och särskilda insatser

I föreliggande kapitel presenteras analysen av det empiriska materialet. De relativa talen som presenteras i tabellform nedan ger en bild värderingar

av och attityder hos olika grupper av invandrarföretag. Man bör dock hålla i minnet att de resultat man får vid denna typ mätningar t.ex. hur många

av som är positiva respektive negativa påverkas starkt av de specifika frågeformuleringar som används. De är därför mer lämpade för att göra jämförelser mellan grupper än att ge den enda sanna bilden.

Innan vi går över till resultatredovisningen bör återigen framhållas att enkätundersökningen ger begränsade möjligheter att tränga in i frågorna och att generella slutsatser inte kan dras. En av ambitionerna har t.ex. varit att försöka fånga upp skillnader i uppfattningen mellan inomeuropeiska respektive utomeuropeiska invandrarföretagare. Att närmare diskutera i vad mån dessa beror kulturella faktorer är emellertid inte möjligt, då detta krävt en annan undersökning. Syftet har varit att kartlägga eventuella skillnader snarare än vad skillnader beror på. En annan ambition är att försöka hålla isär eventuella skillnader i olika invandraiföretagares uppfattningar som återfinns mellan, å ena sidan inom- och utomeuropeiska företagare, och å andra sidan mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag. Slutligen har jag i stor utsträckning låtit siffrorna tala för sig själva och bara i begränsad omfattning kommenterat dem.

Invandrarföretagens vanligaste utvecklingsproblem Invandrarföretagens problem har diskuterats i olika sammanhang, sällan

men har dessaproblem blivit föremål för någon systematisk undersökning. I tabell 6.1 redovisas i rangordning företagarnas uppfattningar om vilka problem som finns och i vilken utsträckning de anser att dessa utgör stora hinder för deras verksamhet.

Av tabellen framgår att en majoritet 64 % av företagarna angav problem med riskkapitalförsörjning. De mer expansiva företagarna angav oftare, än mindre expansiva företagare, att de har problem med riskkapitalförsörjningen. Vidare angav utomeuropeiska företagare oftare än inomeuropeiska att de har problem med kapitalförsörjningen, både vid start och vid expansion. Även här är de mer expansiva företagen överrepresenterade.

SOU 1996: 55

Tabell 6.1 Vilket eller vilka avföljande problem utgör de största hindren för

utvecklingen av Ditt företag Svar i %

Källa: Egen enkätundersökning

Av tabellen framgår klart att kapitalanskaffningsproblemet är större för de utomeuropeiska än för de inomeuropeiska företagarna. Det finns dock en viss skillnad med avseende Verksamhetsinriktning inom de två grupperna. Utomeuropeiska företagare som opererar i tillverkningsindustrin ser ut att ha finansieringsproblem oftare än inomeuropeiska kolleger i samma bransch, medan omvänt gäller inom servicenäringarna.

Vidare visar tabellen att det finns en klar skillnad mellan de inomeuropeiska och de utomeuropeiska företagarna som är verksamma i tjänstenäringar med avseende finansieringsproblem. Denna skillnad kan bero på att utomeuropeiska företagare som opererar inom tjänstenäringarna kanske är mindre intresserade av expansion än inomeuropeiska företagare i samma branscher. Detta konstaterande stöder vår hypotes att de flesta företagare, särskilt inom utomeuropeiska tjänsteföretag, idag i första hand är inriktade att överleva och mindre intresserade av expansion. Kapitalanskaffningen tycks alltså

FÖRETAGARNASUPPFATTNING. . .

dominera företagens problemområden och detta gäller båda invandrargrupperna. Jag återkommer till denna problematik längre fram i detta kapitel. Det näst största hindret för de tillfrågade företagarna är marknadsföringsproblemet. Drygt två femtedelar av respondenterna uppgav att marknadsföring utgör ett problem. Även här tycks de mest expansiva företagen i större omfattning ha problem med marknadsföring än mindre expansiva företag. Tabellen visar också att utomeuropeiska företagare oftare har problem med marknadsföring än inomeuropeiska företagare. Problem med marknadsföring uppstår ofta då man skall söka sig ut en ny marknad med en okänd produkt. Många företagare ansåg sig ha dåliga kunskaper i marknadsbearbetning. Att få riskvilligt kapital för sådana satsningar är inte heller lätt. Här stupar sannolikt många nya kreativa idéer innan de sett dagens ljus. Det tredje problemområdet är redovisningsproblem. Drygt en tredjedel av de tillfrågade invandrarföretagen att de har sådana problem. Även i uppgav detta fall finns stora skillnader mellan inomeuropeiska och utomeuropeiska företagare. Över hälften de sistnämnda uppgav att de har redovisningsav problem jämfört med 10procent av de inomeuropeiska företagarna. Problem med svenska språket, tillsammans med brist på trovärdighet, hamnar femte plats. Av de tillfrågade företagarna anser 28 procent att de har problem med svenska språket. Här finns också skillnader mellan de två företagargrupperna. En tredjedel av de utomeuropeiska och en femtedel av de inomeuropeiska företagarna uppgav att de har problem med svenska språket. Brist på förtroende är ett annat problem som oroar framför allt de utomeuropeiska invandrarföretagarna av vilka nästan hälften uppger att de har sådana problem. Vidare 40 procent av de utomeuropeiska invandrarföretagarna att uppger de har problem med svenska lagar, affärsidéer och direkt diskriminering. De sistnämnda problemen tyckes vara unika för de utomeuropeiska företagarna. Bara en inomeuropeisk invandrarföretagare uppger att han har problem med svenska lagar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en tydlig skillnad mellan inomeuropeiska och utomeuropeiska invandrarföretag å ena sidan och mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag å den andra sidan. Utöver finansierings- och marknadsföringsproblemen, som alla företagsgrupper tycks ha, så är det de tjänsteföretag som ägs av utomeuropeiska invandrare har det svårt. Dessa företag uppvisar problem praktiskt tagit alla de som problemområden som är uppräknade i tabell

Inköp av konsulttjänster Den problembild invandrarföretagare uttryck för i föregående avsnitt som ger kan ställas mot företagarnas faktiska konsultköp. I likhet med små och medel-

SOU 1996: 55

stora företag köper invandrarföretag konkreta tjänster såsom redovisning, juridisk hjälp och reklaminsatser.

Invandrarföretagare, liksom andra småföretagare,

köper i betydande omfattning fler tjänster av praktisk och konkret natur än strategiska tjänster. Fyra av fem av de tillfrågade företagarna köper redovisnings- och bokföringstjänster. Nästan två tredjedelar 64 % alla de företag besvarade vår

av som enkät har någon gång köpt juridisk hjälp. När det gäller de komplette-

mer rande eller strategiska tjänsterna är bilden emellertid en helt annan. Endast 7 procent av de undersökta företagen har någon gång köpt marknadsföringstjänster och en ännu mindre andel, 5 procent, har någon gång anlitat

extern expertis för att utveckla framtida projekt eller affärsidéer. Detta innebär att den kommersiella marknaden för de företagsutvecklande och andra strategiska tjänster som t.ex. ALMI erbjuder är mycket begränsad.

Tabell 6.2 Vilken eller vilka avföljande konsulttjänster köper Du eller har Du köpt till Ditt företag under de senaste tre åren Svar i %

Köpta tjänster SNI Hela Inom- Utom-

gruppen europeiska europeiska Redovisning och Totalt 64,0 60,0 66,7 bokföring SNI 3 83,3 100,0 66,7

SNI 6,8,9 57,9 42,9 66,7 Reklam och Totalt 40,0 50,0 33,3 annonsering SNI 3 33,3 33,3 33,3

SNI 6,8,9 32,0 57,1 33,3 Juridisk hjälp Totalt 36,0 20,0 47,7

SNI 3 16,7 33,3

SNI 6,8,9 42,1 28,6 50,0 Hjälp vid bedömning Totalt 32,0 40,0 33,3 av en ny stor SNI 3 66,7 66,7 66,7

Källa: Egen enkätundersökning

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

Tabell 6.2 visar i rangordning omfattningen av företagens köp av företagstjänster. Av tabellen framgår att en majoritet av de undersökta företagen 64 % köper redovisning och bokföringshjälp. Köp av reklam och juridisk hjälp är också ganska vanligt förekommande: mellan 36 och 40 procent av de tillfrågade företagen uppgav att de har köpt sådana tjänster. Genomgående köper tillverkningsföretagen och uppdragsföretagen oftare tjänster än handelsföretagen inom båda invandrargrupperna. Tabellen visar dock en betydlig skillnad mellan de två grupperna av företag som ingår i undersökningen. Genomgående köper inomeuropeiska företagare oftare tjänster än utomeuropeiska kolleger. Det finns bara två undantag där de utomeuropeiska företagarna köper mer tjänster än inomeuropeiska kolleger och det gäller köp av redovisning och bokföring samtjuridisk hjälp.

Vidare visar tabellen att de utomeuropeiska företagen sällan använder sig av kvalificerad rådgivning, såsom marknadsföring, produktutveckling, affärsutveckling, ekonomiska styrsystem, etc. Vad detta beror är svårt att säga. En tänkbar anledning kan vara att utbudet av dessa tjänster inte är anpassat till företagarnas behov. Brist utbud råder i högsta grad också vad gäller strategisk rådgivning om företagets utveckling och marknadsföring.

Det finns i praktiken två principiella skäl till varför detta utbud saknas. För det första är det få konsult- och rådgivningsföretag som har specialiserat sig

strategisk småföretagsrådgivning. De konsultföretag som finns på marknaden är därtill i mindre utsträckning inriktade på invandrarföretagares speciella behov. Detta är en spegling av att det i praktiken är mycket svårt att analysera och ge råd rörande invandrarföretagens position arbetsmarknaden. Detta innebär att den arbetsinsats som ett konsultföretag gör i en inledande fas blir stor i relation till det lilla invandrarföretagets förmåga att betala. Det blir i praktiken inte lönsamt för ett konsultföretag att specialisera sig strategisk rådgivning till sådana företag.

Det är viktigt att redan här notera att de externa bedömarna också identifierar problem med riskkapitalförsörjningen och marknadsföringsproblem, men att de dessutom betonar behov av bra och genomtänkta affärsidéer se tabell 7.1 nedan. Den ovan nämnda utbudsbristen stämmer väl överens med de bedömningar som de externa bedömarna gör och som framkommit vid samtal med andra småföretagsaktörer. Flertalet av dessa bedömare uppger att de anser att det behövs offentliga insatser för att förbättra konsultutbudet vad det gäller att hjälpa invandrarföretagare att utveckla sina affärsidéer. Två tredjedelar av alla tillfrågade externa bedömare uppger att de anser att dessa insatser behövs

SOU 1996: 55

Kontakt med ALMI och andra myndigheter

Invandrarföretagarna tillfrågades om de känner till ALMI, Företagspartner AB. Bara 44 procent uppger att de känner till ALMI:s existens. En majoritet av företagarna känner således inte till att ALMI överhuvudtaget existerar och ännu mindre vad denna organisation sysslar med. Företagarna ombads också att försöka komma ihåg om de har haft kontakt med ALMI. Drygt femtedel en av alla tillfrågade uppger att de själva tagit kontakt eller blivit kontaktade av ALMI. Företagarna har sedan tillfrågats om de någon gång har fått stöd från ALMI. Drygt en fjärdedel av de som känner till ALMI:s existens att de uppger har fått hjälp av något slag av ALMI. En femtedel av alla de som besvarade enkäten att de har negativa uppger erfarenheter av ALMI och framför också kritiska synpunkter organisationen. Några ofta återkommande kritiska synpunkter är: "de är mest intresserade av pengar, "de förstår sig inte våra speciella problem", de förstår inte våra språk, de är mest intresserade att fylla i blanketter, de av hjälper bara svenska företagare", de kommer aldrig ut och diskuterar med oss", de intresserar sig mest för industriföretag som i regel inte har lika svåra problem som våra problem, osv. Det är viktig att understryka här att även om många invandrarföretagare visar sitt missnöje med ALMI:s insatser, är naturligtvis alla inte helt missnöjda. Drygt en tredjedel av alla företag som har varit i kontakt med ALMI uppger trots allt att de är nöjda med deras insatser. Företagarnas bedömning av ALMI:s insatser skiljer sig dock med avseende typ av företag. När det gäller företag är verksamma inom som tillverkningsindustri har alla invandrarföretag erfarenhet samarbete egen av med ALMI. Men bara vart fjärde företag av dem är verksamma i tjänstesom sektorn har något samarbete med ALMI. Tillverkningsföretagen är också de företag som är mest nöjda med ALMI:s insatser. Även småföretagskonsulterna har gett sin syn ALMI. Fyra av de fem intervjuade företagskonsulterna är mer eller mindre kritiska. Kritiken är av annan karaktär än den som framförs av invandrarföretagarna. Småföretagskonsulterna kritiserar ALMI för att de använder sig offentliga medel och av därför inte konkurrerar lika villkor, dvs. ALMI tar jobb från dem. När det gäller kontakter med länsstyrelser är de däremot mycket vanligare bland företagarna än kontakter med ALMI. Kontaktema med länsstyrelserna omfattar i de flesta fall vanliga administrativa ärenden snarare än särskilda stödinsatser för att främja invandrarföretagande. En överväldigande majoritet av de invandrarföretagare som besvarade enkäten ger uttryck för att de ofta har svårt att kommunicera med länsstyrelserna. Detta kan bland annat bero att det finns många regler och bestämmelser, t.ex. vad gäller anställningar, sociala avgifter, momsredovisning, skatter m.m., som är komplicerade och svåra att förstå. Invandrarföretagare upplever att blanketterna är onödigt krångliga och att det känns frustrerande

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

att ständigt lämna samma information till flera myndigheter. Samtidigt har invandrarföretagare anklagats för att inte vara seriösa, vilket i sin tur har lett till att invandrarföretagare som grupp har fått ett dåligt rykte.

Kontakt med näringslivssekreterare, handelskammare, och NUTEK förekommer i ännu mindre omfattning än med ALMI och länsstyrelser.

Uppfattningar om behovet av särskilda insatser Företagarna har också tillfrågats om det finns ett behov av särskilda offentliga insatser för att främja invandrarföretagande. Följande fråga har ställts: Anser Du att det behövs särskilda offentliga insatser för att främja invandrarföretagande

En majoritet av företagarna ser positivt rådgivning och annan konsultverksamhet som kan främja deras företagande. Två tredjedelar av alla de tillfrågade företagarna uppger att det finns ett stort behov av särskilda insatser riktade mot invandrarföretagares. Speciellt betonar de mer expansiva företagarna att det är nödvändigt med en speciell information och rådgivningsverksamhet.

Å andra sidan tycker 24 invandrarföretagarna att det inte alls

procent av behövs några särskilda insatser utöver generella insatser för småföretagen. Bland annat har flertalet 45 % av dem som är inom tillverkningsindustrin uppfattningen att särskilda insatser för invandrarföretagare inte behövs. Vidare uppger 55 procent av denna grupp att de inte är i behov av hjälp att utveckla affärsidéer. Detta bör dock tolkas försiktigt eftersom hela 32 procent

alla de tillfrågade invandrarföretagarna tidigare uppgav tabell l att de av har problem med affärsidén. Det är också svårt att avgöra vilken grupp av invandrarföretagare som är mest betjänt av särskilda insatser. Det är dock

invandrarföretagare inom tillverkningsindustrin är i mindre klart att gruppen behov särskilda insatser. Denna grupp företag tycks klara sig mycket

av bättre än andra invandrarföretag. De flesta företag drivs av invandrare och som återfinns inom tillverkningsindustrin klarar sig förmodligen lika bra som svenska företag inom samma bransch.

SOU 1996: 55

Tabell 6.3 Kan Du i såfall specificera vilka speciella insatser behövs

som

Svar i %

Nej, ingen hjälp behövs 24,0 30,0 20,0 Antal företag 25 10 15 Källa: Egen enkätundersökning

Invandrarföretagarna har sedan ombetts att specificera vad de vill ha hjälp med. Tabell 6.3 visar i rangordning att en överväldigande majoritet av de tillfrågade invandrarföretagarna anser att de behöver hjälp med finansiering, utbildning av företagsledning, konsultverksamheten, nätverk, rådgivning och allmän information.

Flertalet invandrarföretagare uppger att de har behov av ytterligare kapital inom flera områden. I enkäten har de har fått ta ställning till en fråga om vilket sätt staten kan bistå med riskkapital. Resultatet redovisas i tabell 6.4.

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

Tabell 6.4 Om staten skulle gå och förbättra utbudet av riskkapital i syfte att främja invandrarföretagandet i Sverige, var anser Du ett sådant utbud skulle göra särskilt stor nytta Svar i % Invandrargrupper Närings- Hela Inom- Utomalternativa frågor gren SNI gruppen europeiska europeiska

affärsidéutveckling SNI 3

Källa: Egen enkätundersökning

Finansieringsmetoder vid företagsstart

Diskussionen ovan visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper av invandrarföretag. Frågan är om det finns väsentliga skillnader även vid anskaffning av investeringskapital.

Finansiering av investeringar och löpande behov av rörelsekapital har huvudsakligen skett fem olika sätt, nämligen genom:

ägarens tillskott av kontanter eller som egendom; -

ägarens medel som tjänats in företagets verksamhet; -

informella tillskott från släkt och vänner; -

formella långivares och andra ñnansiärs tillskott; -

informella externa långivares tillskott. -

I tabell 6.5 benämns de första tre finansieringskällorna för "intem finansiering medan de två sistnämnda för "extern finansiering". Tabellen visar från vilka olika ñnansieringskällor som invandrarföretagare erhållit mer än 50 procent av sitt startkapital.

SOU 1996: 55

Tabell 6.5 Formell och informell anskaffning av startkapital Svar i %

Investerat kapital Båda i

Inom- Utom- 2 51% grup- europeiska europeiska

perna

Finansierings källa vid företagsstart/förvärv:

Extern finansiering 44,0 50,0 40,0

Helt nytt lån 20,0 20,0 13,3 -

Lån i samband med 28,0 30,0 20,0 -

företagsförvärv -

-

släkt och vänner 16,0 10,0 20,0 4 Ej svar 8,0 10,0 6,7

Antal företag 2 5 1 0 1 5

Finansiering vid företagsutveckling/expansion:

Sökt extern finansiering 68,0 80,0 66,7

sökt och fick lån 20,0 30,0 13,3 —

sökt och fick 24,0 20,0 26,7 —

sökt lån 24,0 20,0 26,7 ~ Intern finansiering 24,0 20,0 26,7

självfinansiering 20,0 20,0 20,0 -

Källa: Egen enkätundersökning

Flera viktiga slutsatser kan dras från tabell 6.5 För det första, använder sig både utomeuropeiska och inomcuropeiska invandrare av interna finansieringskällor vid start av eget företag. Vidare ser användandet av informella källor ut att vara ganska omfattande med mer än två femtedelar i båda grupperna. Detta tyder att informella finansieringskällor är ganska vanligt bland båda grupperna av invandrarföretagare och alltså inte enbart hos utomeuropeiska företagare.

För det andra, visar tabellen att nästan hälften av de tillfrågade, själva hade ordnat sin finansiering vid start/förvärv av eget företag. En överväldigande majoritet av dem som hade lån, hade erhållit det i samband med företagsförvärv. Bara en femtedel av alla tillfrågade fick nya lån för att starta eget. Det finns dock en skillnad mellan de två invandrargrupperna. Bara 13 procent av

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

..

de utomeuropeiska företagarna använder nya lån vid start av eget, vilket kan jämföras med 20 procent för inomeuropeiska gruppen.

För det tredje, visar tabellen att det trots allt är utomeuropeiska företagare som i större utsträckning än den inomeuropeiska gruppen använder sig av interna ñnansieringskällor. I jämförelse med inomeuropeiska företagare har utomeuropeiska företagare överraskande nog delvis löst sitt problem med kapitalanskaffning genom en differentierad strategi som eliminerar eller reducerar effekten av de olika hinder de kan möta. Utomeuropeiska företag använder sig oftare av fler finansieringskällor än de inomeuropeiska företagarna.

Detta stöder vårt tidigare antagande att utomeuropeiska invandrare troligen har svårare att få lån från banker och andra finansinstitutioner och därför vänder sig till olika informella finansieringskällor för att anskaffa startkapital. Flera tidigare studier både i Sverige Hult Lindblom, 1989; Najib, 1994 och utomlands Ward 1984; Woodcock 1986; Jennings 1991 har också visat att vissa utomeuropeiska företagare, speciellt asiater, använder sig mycket mer än andra företagargrupper av informella finansieringskällor vid start av eget. Det finns dessutom forskare Ward Reeves 1980; Wilson Stanworth 1987; Ram 1992 som starkt framhåller att vissa utomeuropeiska invandrare är klart utsatta för etnisk diskriminering från bankernas sida och att denna diskriminering utgör den mest oöverstigliga barriären för nyetablering och utveckling av invandrarföretagandet.

För det fjärde visar tabellen att en stor minoritet av både den utomeuropeiska och den inomeuropeiska gruppen använder sig av lån från officiella källor både vid företagsstart och företagsutveckling. Tabellen visar dock att en relativt stor grupp i båda kategorierna av invandrarföretagare söker lån men får avslag. Dock får de utomeuropeiska avslag i större utsträckning än de inomeuropeiska företagarna. Vid diskussion med invandrarföretagare framkommer ofta att detta gäller även de företag som hade en god lönsamhet och bra soliditet. En tänkbar orsak kan vara att många invandrarföretag återfinns i branscher med dålig lönsamhet och att bankerna inte är intresserade av att engagera sig i sådana branscher. Man kan emellertid inte utesluta inslag av diskriminering.

För det femte visar tabellen att nästan en fjärdedel av respondenterna aldrig sökt lån hos bankväsendet för utveckling av sina verksamheter. Vad detta beror är svårt att säga. En allmän uppfattning som ofta kom fram, framför allt bland de som aldrig sökt lån, var att "Det är ingen idé att komma in med en ansökan, eftersom man ändå får avslag. Dessutom kände flera respondenter till någon invandrarföretagare som fått avslag sin låneansökan. Bland dessa var inställningen till kreditinstitutioner mycket negativ. Om de kan, lånar invandrarföretagare hellre från släkt och vänner än hos banker. Flera företag har troligen lånat pengar den s. "grå kreditmarknaden",

SOU 1996: 55

men få vill tala öppet om detta. Sådana lån måste mycket dyra för alla

vara småföretag som är beroende av billiga lån för att kunna överleva.

Under 1970- och 1980-talen när invandrarföretag först började i

operera Sverige var det ganska svårt för många att få lån från banker och andra finansinstitutioner Najib, 1992. Det var vanligt att verksamheten finansierades med egna medel eller med lån från vänner och släktingar. Inomeuropeiska företagare hade svårare att använda sig av informella finansieringskällor eftersom de inte lika ofta hade tillgång till etniska nätverk eller familjestrukturer, något som ofta är en förutsättning för anskaffning infor-

av mell finansiering. En annan tänkbar förklaring till varför inomeuropeiska företagare i såliten utsträckning använder sig av informell finansiering är att de troligen har lättare att anskaffa investeringskapital från officiella källor och eftersom de inte möts av etnisk diskriminering i lika stor utsträckning

som utomeuropeiska invandrare.

Tidigare forskningsresultat visar att många invandrarföretag har använt sig av officiella finansieringskällor för att anskaffa startkapital Najib l992a, 1994. Enkätundersökningen tyder att detta beteende troligen håller på att förstärkas, framförallt bland utomeuropeiska invandrargrupper se tabell 6.5. En attitydförändring håller troligen att ske både bland långivare och bland låntagare. Detta kan rimligen tolkas två sätt. För det första har troligen invandrarföretagare nu lärt sig mer om det svenska samhället, t.ex. om hur man går tillväga när man ansöker om lån hos banker och andra officiella långivare. För det andra kan man anta att banktjänstemän och andra bedömare av ansökningshandlingar troligen har börjat se invandrarföretagare som seriösa företagare, samt att man från långivarnas sida kanske börjat

nu bedöma ansökningshandlingar utan att i förhand blanda in irrelevanta faktorer som etnisk eller kulturell bakgrund.

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att om invandrarföretagare är utsatta för direkt eller indirekt diskriminering från finansinstitutioner och andra aktörer den svenska kreditmarknaden så är det i första hand de utomeuropeiska invandrargruppema som är mest utsatta för sådan särbehandling. Detta får emellertid inte tolkas såatt alla andra grupper har lätt att låna nödvändigt kapital för att starta eget eller för att utveckla en etablerad verksamhet. Tvärtom, relationerna mellan småföretagare och banker har blivit allt mer problematisk under l990-talet. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man säga att bankerna, med sina mycket restriktiva bedömningar av låneansökningar och kanske också i kombination med en viss diskriminering av utomeuropeiska invandrare, har mer eller mindre misslyckats med att locka fram alla potentiella entreprenörer bland landets invandrare.

Vidare visar denna studie också att inomeuropeiska företagare lånar pengar från släkt och vänner, även om de inte gör det i samma utsträckning som sina utomeuropeiska kolleger. Detta är speciellt intressant eftersom man ofta tror att detta beteende är specifikt för utomeuropeiska kulturer. Likaså visar

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

analysen att båda företagsgrupperna delvis möter samma problem vid anskaffning av startkapital. Detta är viktigt att lyfta fram. Men samtidigt möter utomeuropeiska invandrarföretagare speciella hinder och svårigheter. Det finns ett stort behov av kunskaper om dessaförhållanden. Bland annat banktjänstemäns och andra aktörers beteenden och attityder på finansmarknaden måste undersökas grundligt bland annat för att ta utröna hur man kan öka deras uppmärksamhet och förståelse

för de specifika problem och behov som olika invandrargrupper och etniska minoriteter kan ha.

Detta ger anledning att påminna om att diskussionen i denna rapport enbart stöder sig en studie av "låntagare, dvs. en vald grupp invandrarföretagare, medan representanter för "långivare", dvs. olika aktörer den finansiella marknaden, inte alls innefattas i analysen. Med tanke att de senare spelar en betydelsefull roll i detta sammanhang, kan inte en helhetsbild av alla inblandade parter ges. Det är därför nödvändigt att i framtida forskningsrapporter och utredningar om invandrarforetagarnas situation i Sverige bättre belysa förhållandet mellan invandrarföretagare och banker och andra aktörer

finansmarknaden.

Levebröds- eller tillväxtföretag

En generell uppfattning är att företag som drivs av invandrare mest består av levebrödsföretag och att av ägarna är intresserade av utveckling och expansion. Detta påstående gäller naturligtvis för några invandrarföretag men långt ifrån alla. Ett exempel att dessa företag inte bara består av levebrödsföretag framgår i denna rapport redan vid presentationen av företagens strukturer. Där framgår att det genomsnittliga antalet anställda företag

per var 4,3, vilket är mycket högre än vad som är vanligt 3,5 anställda/företag för småföretag i allmänhet. Ett annat exempel att många invandrarföretag är intresserade av att expandera framgår av att många invandrarföretagare i enkäten gav uttryck för ett starkt behov av särskilda invandrarföretagspolitiska insatser, vilket enligt min mening, hänger samman med företagens behov av utveckling och expansion.

För att undanröja en del oklarheter i detta avseende ställdes två frågor till invandrarföretagarna: "Anser Du för närvarande att det finns goda förutsättningar för invandrarföretagare i Sverige att expandera samt "Om förutsättningarna förbättras för invandrarföretagandet tror Du att ditt företag kommer att genomföra en expansion inom de närmaste 12 månadema" Svar på dessa frågeställningar redovisas i tabell 6.6 och 6.7 här nedan.

SOU 1996: 55

Tabell 6.6 Invandrarföretagamas uppfattning om expansion Svar i %

Båda grupperna Inomeuropeiska Utomeuropeiska

N % N % N % Fråga 1

Källa: Egen enkätundersökning

Av de 25 tillfrågade företagarna uppgav över två femdelar 44 % att det för närvarande finns goda förutsättningar för invandrares företag i Sverige att expandera. Bara 28 procent anser att det inte finns goda förutsättningar, medan 28 procent inte visste eller inte svarade frågan. Detta innebär att nästan hälften av respondenterna tror att det finns expansionsförutsättningar för alla småföretag inklusive invandrarföretagen. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att det inte finns hinder för dessa företag. Hela 28 procent av de studerade invandrarföretagarna ser idag inte några goda expansionsförutsättningar i Sverige. Därmed är de antagligen mindre intresserade eller har inga direkta behov av offensiva expansionsfrämjande insatser. Det kan emellertid ändå tänkas att man med en aktiv satsning invandrarföretagares problem kan få några av de till expansion negativt inställda företagsledarna att ändra sina uppfattningar.

Av de 12 företagare som uppgav att det för närvarande finns goda möjligheter att expandera svarade 5 att de kommer att genomföra en sådan expansion om förutsättningar förbättras för företagen. En av fyra tror inte att de inom de närmaste tre åren kommer att genomföra någon expansion i sina företagsrörelser.

Av de som tror att deras företag kommer att genomföra en expansion under den närmaste tiden opererade 3 inom tillverkningsindustrin medan 2 återfinns inom tjänstesektorn, ett handelsföretag och ett uppdragsföretag. Detta stöder min tidigare hypotes att inte alla är intresserade eller villiga att expandera. Allt tyder att industriföretagen och stora tjänsteföretag är mer intresserade av att växa än andra företag. En majoritet av tjänsteföretagens ledare gör idag en mer pessimistisk bedömning av expansionsförutsättningarna.

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. . Tabell 7 Invandrarföretagamas uppfattning om expansion Svari % Båda lnomeuropeiska Utomeuropeiska grupperna

N % N % N % Fråga 2:

Källa: Egen enkätundersökning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en relativt stor del de

av tillfrågade företagarna tror att det idag finns goda expansionsmöjligheter för alla småföretag inklusive invandrarföretagen. Detta behöver nödvändigtvis inte betyda att alla som ser denna möjlighet kan eller vill expandera. Bara

en femtedel av alla invandrarföretagare som tillfrågades är dock beredda att idag satsa en expansion av verksamheten. Detta betyder inte heller att alla som inte beredda idag att expandera består enbart av levebrödsföretag, tvärtom en stor majoritet av dem har redan idag fler anställda.

Som jag har visat i andra sammanhang Najib 1991, har verksamhetsinriktning en betydande inverkan på företagens expansionsmöjligheter. Invandrarföretagares, liksom andra småföretagares, expansionsmöjligheter baseras huvudsakligen verksamhetens inriktning samt företagarnas skicklighet och möjligheter att skaffa fram nödvändiga resurser för att utveckla sina företag. Min bedömning är dock att om förutsättningarna ytterligare förbättras för företag som ägs av invandrare kommer många av dem utan tvekan att utvecklas och expandera mycket mer än de gör idag.

3 16-0804

7 De externa bedömarna

För att ta reda hur externa aktörer ALMI, länsstyrelser och kommuner har agerat för att stödja invandrarföretagande samt vilka åtgärder behövs

som i deras respektive område har jag låtit genomföra två olika enkätundersökningar bland dessa aktörer. Trots att dessa aktörer agerar inom olika arbetsområden samt att de har olika ansvarsområden, skall de, eller bör de, ha ett intresse av att stödja invandrares företagande.

ALMI Eftersom ALMI besitter mycket kunskap om småföretagens utvecklingsvillkor gjordes en speciell enkät där de tillfrågades invandrares val

om av bransch, affärsidéer, utbildning, risktagande, kapitalbehov, utvecklingshinder, etc.

Totalt svarade 17 ALMI-bolag enkäten. Av dem anser merparten att det inte är befogat med ett särskilt åtgärdsprogram riktat enbart till invandrarföretag. Invandrare väljer för det mesta att starta eget i tjänstenäringar såsom detaljhandel, restaurang- och städverksamheter och vad beträffar affärsidén anser de flesta att den inte är bra genomtänkt.

När det gäller utbildning anser de flesta ALMI-bolag att invandrarföretagare har lägre utbildning än småföretagare i allmänhet och att de har svårt att sätta av tillräcklig med tid för att vidareutbilda sig. Nedan summeras svaren

frågor som ställts i enkäten.

På vilket sätt skiljer sig invandrarföretagandet från småföretagandet i allmänhet Invandrare tar mindre risker och satsar ofta på arbetsintensiva projekt med lågt kapitalbehov. Antal invandrare som söker rådgivning hos ALMI har varit lågt men har ökat under de senare åren och man ser ingen skillnad mellan invandrarföretagare och andra företagare vad beträffar rådgivningsverksamhet.

Vad ser man för hinder hos invandrarföretagare Merparten ALMI-

av bolagen svarade att invandrarföretagare har dåliga kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, problem med marknadsföring, problem med riskkapital, samt att de ofta har problem i bokförings- och redovisningsverksamhet. Andra svar är att invandrarföretagare ofta väljer att starta i olönsamma branscher.

Vad kan man göra för att stödja invandrarföretagande Nästan alla svarade utbildning i svenska språket och i företagsekonomi samt förbättrad kunskap

SOU 1996: 55

om det svenska samhället. Det anses också viktigt att försöka att skapa förebilder och att utöka kontaktnät med svenska företagare t.ex. via mentorer.

Har invandrafldretagare samma möjlighet som andra företagare att få lån och rådgivning När det gäller rådgivning svarade de flesta att invandrarföretagare har samma möjligheter som andra företagare att rådgivning. När det gäller möjlighet till att få lån varierar däremot svaren, med en liten övervikt för ja. Sammanfattningsvis kan sägas att ALMI anser att det inte behövs särskilda insatser för invandrarföretagare.

Länsstyrelser och kommuner

För att få en bred uppfattning om i vilken utsträckning länsstyrelser och kommuner arbetar med att främja invandrarföretagande utgick en enkät till samtliga länsstyrelser och ett begränsat antal kommuner med följande tre frågor:

Vad har gjorts/görs eller planeras för invandrarföretag i Din kommun/Ditt -

llän

Vad anser Du vara de största problemen för invandrarföretagare i Din -

kommun/Ditt llän

Ange angelägna åtgärder för att stimulera invandrarföretagandet i Din -

kommun/Ditt llän

Utöver Stockholms län, som har särskilda insatser för invandrarföretagande bland annat i Södertälje, har inga andra länsstyrelser eller kommuner några speciella åtgärdsprogram enbart för invandrares företagande.

När det gäller frågan vad som är de största problemen varierar svaren. Flera svarar att invandrarföretagare har dåliga kunskaper i svenska och att de också saknar kunskap om det svenska samhället och dess regelsystem. Vidare att invandrarföretagare saknar kunskap i bokförings- och redovisningsverksamhet, samt att de har dålig kontakt eller saknar nätverk med andra företagare och med myndigheter. Påolika sätt uttrycker man också att invandrarföretagare behöver få bättre ekonomiskt stöd genom bidrag till utbildning av företagsledare och genom förmånliga lån. Andra svar är att invandrare arbetar i olönsamma branscher och att det finns många myter om invandrarföretagande samt negativa attityder.

Externa bedömares uppfattningar Vilken bild ger de externa bedömarna om invandrarföretagen I tabell 7.1 redovisas en sammanställning av svaren externa aktörer.

DE EXTERNABEDÖMARNA Tabell 7.1 Externa bedömares uppfattningar om problem i invandrarfdretag Svar i %

Problem med riskkapital och finansiering 36,8 36,8 28,1 47,1 Problem med redovisning 35,3 15,8 37,5 52,9 Problem med svenska lagar och bestämmelser 27,9 10,5 31,3 42,2 Antal aktörer 68 19 32 17

Källa: Egen enkätundersökning

Utifrån den beskrivning som ges av de externa bedömarna går det att dra vissa slutsatser, bland annat att bristen kapital är ett avgörande hinder för invandrares företagande.

Även de externa bedömarna anser riskkapitalproblemet skapar ett stort hinder för invandrarföretagen. Jämfört med en stor majoritet 64 % av de tillfrågade företagarna som anser att de har stora kapitalanskaffningsproblem jfr tabell 6.1, såär det bara 37 procent av de externa bedömarna som uppger att detta utgör ett stort problem för invandrarföretagen. Däremot uppger hela 53 procent av de externa bedömarna att svenska språket utgör ett stort hinder för invandrarföretagare. Därefter anser 47 procent av de externa bedömarna att affärsidén utgör ett problem för invandrarföretagare. Nästan lika många anser att marknadsföring utgör ett problem, medan 37 procent uppger redovisningsproblem.

Den uppmärksamma läsaren kan lätt se att det finns ett mönster i svaren. Man kan t.ex. se att bedömarna betonar de områden som de själva sysslar med, vilket kan innebära att svenska språket, redovisning och respekt för lagar därigenom kommit att betonas på skilda sätt beroende bedömarens eget verksamhetsområde.

Om vi nu jämför vad de tillfrågade företagarna själva upplever som problem och vad de externa bedömarna uppger som problem for invandrarföretagare så finner vi en tydlig skillnad. Så t.ex. uppger 53 procent av de externa bedömarna svenska språket som ett problem för invandrarföretagarna. Detta kan ställas mot att nästan hälften av invandrarföretagarna uppger att de inte har några problem med svenska språket.

De svar som företagarna ger kan dock inte helt jämföras med de externa bedömarnas. Den enskilde invandrarföretagaren har svarat utifrån sitt behov och sin problembild medan de externa bedömarna ger en mer generell beskrivning av problem. Svaren de flesta frågorna pekar dock att det finns

4 16-0804 69

SOU 1996: 55

en markant skillnad mellan de av invandrarföretagama upplevda behoven och vad de externa bedömarna ser som problem hos invandrarföretagare. De externa bedömamas förslag till hur företagandet kan stimuleras presenteras i tabell 7.2.

Tabell 7.2 De externa bedömarnasförslag till åtgärder för att stimulera invandrarföretagande Svar %

Hjälp med redovisning och bokföring 41,2 47,4 37,5 41,2 Hjälp med svenska lagar och bestämmelser 39,7 21,1 40,6 58,8 Hjälp med förmedling av kontakter 38,3 36,8 37,5 41,2 Hjälp med allmän företagsinformation 38,3 31,6 43,8 35,3

Antal aktörer 68 19 32 17

Källa: Egen enkätundersökning

8 Sammanfattande diskussion och resultat

I detta avslutande kapitel kommer jag inledningsvis att sammanfatta några viktiga resultat av omfattningen av invandrarföretagande i Sverige. Sedan diskuteras olika aspekter problem och lösningar. Därefter presenteras några förslag till åtgärder. Syftet har varit att med hjälp av invandrarföretagares och externa bedömares ALMI, länsstyrelser och kommuner uppfattningar ge en samlad bild av invandrarföretagandets omfattning och utvecklingsvillkor i Sverige. Utifrån detta formuleras ett antal förslag syftar till

som att öka förutsättningarna för ett livskraftig företagande bland invandrare.

Resultatet är baserat dels analys av data från SCB och dels på analys

av individdata från egna enkätundersökningar. Analysen signaler pekar

ger som

ökat företagande bland invandrare, men även negativa signaler om stora hinder för utveckling av invandrares företag.

I det följande kommer jag att tillåta mig en friare diskussion, och tolkningen influeras förutom av det material som nyss presenterats också andra

av studier. Skiljelinjen mellan dataredovisningen och en friare tolkning står förhoppningsvis tämligen klar för den läsare som tagit del av redovisningen och analysen ovan, och det står var läsare fritt att avgöra vilken grad tilltro

av han/hon vill sätta till de föreslagna tolkningama.

Omfattning och betydelse av invandrares företagande

I Sverige liksom i andra länder har vi under senare sett en påtaglig ökning

antalet företag ägs eller drivs invandrare. Är 1994 uppskattades det av som av totala antalet sådana företag till drygt 54 000 i Sverige, vilket utgjorde ungefär 14 procent av den totala företagsstocken. Andelen ökar hela tiden. 1994 etablerades omkring 5 200 nya invandrarföretag i Sverige. Av alla

som startade företag 1994 var 17 procent invandrare utrikesfödda 12 % och barn till utrikesfödda 5 %. Företagen återfinns framförallt inom tjänstenäringarna.

Ett annat mått på invandrarföretagens betydelse är att det varje år startas i storleksordningen omkring 3 000 nya invandrarföretag, vilket innebär

ca 5 000 heltidsarbeten främst för invandrare Under andra halvan av 1980-talet har antalet nya invandrarföretag ökat fram till år 1990 då antalet låg betydlig över 3 000 per år. Utvecklingen under perioden 1991-1992 dock

var negativ, då antal nya företag antas ha varit ca 2 100 företag år. Utvecklingen

per har åter svängt under 1993 och 1994, då offentlig statistik visar att antalet

nya företag som drivs av invandrare åter har ökat till mer än 3 000 per år.

sou I996: 55

Man bör således framöver räkna med ett ökat intresse för invandrarföretagande. Att starta eget tenderar att bli allt vanligare bland nya invandrare. Med tanke den strukturomvandling som pågår, vilket leder till att många invandrare blir arbetslösa och vilket i sin tur innebär att färre och färre ung-

domar kommer att få sysselsättning inom industrin kan vi anta att ett större

antal invandrare kommer att starta eget, åtminstone under några år framöver. Det är också sannolikt att dagens ungdomar med invandrarbakgrund blir mer flexibla arbetsmarknaden och kanske hellre startar eget istället för att förgäves söka lönearbete.

Företagen som drivs av invandrare spelar idag en viktig roll även den svenska arbetsmarknaden. Invandrarföretag beräknas ha sysselsatt över 190 000 personer 1994, vilket betyder att de svarar för nästan 14 procent av alla anställda i de små och medelstora företagen eller 9 procent av alla anställda i det privata näringslivet.

Invandrarföretagens betydelse skall ses i ljuset av att det totala antalet sysselsatta i industri och offentlig sektor där majoriteten av invandrarna var anställda minskat drastiskt under senare år. Denna strukturomvandling har medfört att många invandrare har friställts Det minskade utrymmet arbetsmarknaden har drabbat många, men personer med invandrarbakgrund har drabbats särskilt hårt. Den öppna arbetslösheten bland utomnordiska medborgare i början 1995 28 procent medan motsvarande tal för

var av ca svenska medborgare drygt 8 procent. För vissa utomeuropeiska nationali-

var teter var arbetslösheten över 40 procent.

Historiskt har arbetslösheten bland invandrare varit låg. Under 1950- och l960-talen samt början av 1970-talet hade invandrare i allmänhet högre sysselsättningsgrad än den svenska befolkningen. Dessutom var invandrares arbetslöshet inte högre än svenskars. Mycket talar för att den periodvis kan ha varit lägre. Sedan slutet 1970-talet har dock arbetslösheten bland invand-

av

legat högre nivå än bland svenskar och detta oberoende av konrare en junkturläget. Speciellt under den nuvarande konjunkturen har arbetslösheten bland vissa invandrargrupper ökat dramatiskt.

Den minskade industriproduktionen och den ökade arbetslösheten under första halvan 1990-talet visar att förnyelsen i det svenska näringslivet inte

av hållit jämna steg med konkurserna och nedläggningarna. Detta betyder att mycket stora ansträngningar måste göras för att åstadkomma en ekonomisk förnyelse i landet.

När den offentliga sektorn och stora företag inom den privata sektorn i allt större utsträckning minskar sin andel av antalet sysselsatta personer med utländsk bakgrund ökar behovet invandrares företagande. Detta betyder

av också att allt större krav ställs invandrarföretagens utveckling och expansion särskilt med hänseende sysselsättning. Det är därför av helt avgörande betydelse för hela näringslivets utveckling och framtida konkurrens-

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

kraft att den verksamhet som avvecklas ersätts med annan konkurrenskraftig verksamhet och där invandrarföretagen bör spela en aktiv roll.

Att starta eget ärtroligen den enda lösningen för många invandrare att få en fast anställning. Eget företagande är kanske den enda vägen till socioekonomisk mobilitet och är dessutom ett uttryck för en livsstil. Invandrares ökade behov av att få arbeta självständigt och att få förverkliga sina idéer realiseras dessutom enklast i eget företag.

Vilka insatser görs idag för invandrares företagande I Sverige finns det idag en uppsjö av småföretagsaktörer utspridda i hela landet och som bistår småföretagen med rådgivning, information och finansiell hjälp. ALMI, kommuner och småföretagarcentra utgör de största aktörerna. Varje år investeras det stora summor pengar, personal, material och andra resurser för att bistå småföretag främst med rådgivningshjälp. Trots denna höga beredskap vet många invandrarföretagare ofta inte vem de skall vända sig till för att den hjälp de behöver.

I allmänhet känner invandrarföretagare i stor utsträckning inte till vilka småföretagsaktörer som finns marknaden. Få invandrarföretagare känner till ALMI och många av dem som känner till ALMI:s existens har ofta kritiska synpunkter på deras verksamhet. Framför allt tycker många att ALMI:s rådgivningsverksarnhet är alldeles för begränsad. ALMI-bolagen borde vara mer intresserade av att känna till invandrarföretagares speciella problem och erbjuda dem bättre information och rådgivning än man gör idag.

Företagarna är också kritiska mot andra småföretagsaktörer, t.ex. banker och andra finansinstitutioner, som ställer alltför höga säkerhetskrav och ofta gör det omöjligt för vissa invandrarföretagare att låna pengar. Som situationen är idag anser många att möjligheterna att få fram eget kapital är mycket sma.

Levebröds- eller tillväxtföretag

De flesta invandrarföretagare har inga ambitioner att expandera verksamheten utan ser företaget främst som en möjlighet att lösa ett tillfälligt sysselsättningsproblem och i andra hand att arbeta självständigt och att tjäna pengar. Man kan förvänta sig att dessa motiv även fortsättningsvis kommer att vara vanliga eftersom många invandrare redan idag är arbetslösa, och fler kommer att sakna sysselsättning i framtiden.

Majoriteten av de tillfrågade invandrarföretagarna uppgav dock att det finns goda möjligheter för expansionsmöjligheter i Sverige och att flertalet av dem skulle kunna expandera men väljer att inte göra det idag. Skälet är att man är osäker om framtiden och därför väntar med att anställa fler med-

SOU 1996: 55

arbetare. Några invandrarföretagare uppgav att det inte lönar sig att anställa flera medarbetare eftersom kostnaderna överstiger den förväntade vinsten.

Företagarnas utbildnings- och yrkesbakgrund Flera internationella studier visar att invandrarföretagare i själva verket är mycket bättre utbildade än inhemska företagare Waldinger m.fl., 1990. Forskarna är dock oeniga i detta avseende. I Sverige tyder allt att det bland vissa nationaliteter t.ex. från Östeuropa och Mellanöstern finns många

- personer med en relativ hög utbildning och goda yrkcserfarenheter, speciellt som företagare Najib 1994.

I enkäten visade det sig emellertid att de flesta av dem som besvarade frågorna anser sig ha låg utbildning och liten yrkeserfarenhet. Majoriteten

av respondenterna framhåller att deras företagskunskaper har förvärvats den praktiska vägen, dvs. genom det egna företagandet.

Trots att majoriteten av dessa företagare idag ser ut att klara sig ganska bra, utan någon nämnvärd utbildning om hur man bedriver ett modernt företag i Sverige, är det emellertid inte självklart att management inte behöver utvecklas även bland invandrarföretagare. Få av respondenterna var helt tillfredsställda med det sätt vilket de driver sina företag. De vanligt återkommande klagomålen är bl.a. höga driftskostnader, dyr arbetskraft, höga skatter, små vinster och små möjligheter att utveckla företagsverksamheten. En del av dessa problem beror bristfälligt ledarskap, vilket i sin tur hänger ihop med brister i företagarens utbildning och erfarenheter. Men trots detta finns det en märkbar ovilja hos dessa företagare själva eller deras medarbetare att sätta sig skolbänken för att inhämta ytterligare kunskaper om management och andra nödvändiga organisationskunskaper.

Vidareutbildning prioriteras alltså inte bland invandrarföretagare, troligen därför att de flesta är mycket upptagna med att överleva som företagare istället för att fundera alternativa utvecklingsmöjligheter. När möjligheten att överleva som företagare bygger arbetsintensiva metoder, små marginaler och att ta hand om sina kunder i en värld av hård konkurrens och ständiga

konkurser är företagarnas intagna attityder och beteenden kanske trots allt

förståeli ga. Det är emellertid absolut nödvändigt att kunna erbjuda ledarskapsutbildning till de invandrarföretagare som kan och vill.

Få av de tillfrågade företagarna har genomgått någon staita-eget-kurs, men de som har genomgått en sådan kurs uppgav att de har upplevt den som värdefull. Några respondenter har synpunkter på innehållet i starta-egetkurser; bland annat påpekas att de saknar viktiga moment inom vissa områden, framförallt finansierings- och marknadsföringsfrågor. Andra påpekade att kursplanerna för starta-eget ofta var generellt utformade och sällan tar hänsyn till olika målgruppers behov. Detta har lett till att en del invandrare som genomgått kursen har upplevt det svårt att följa kursen. Det finns idag

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

ute i landet ett begränsat antal starta-eget-kurser uppfyller dessa föreav som tagares behov och önskemål. Det finns därför ett större behov kursutbud av som inte bara tar upp undervisning i svenska och bokföring också utan finansiering och marknadsföring.

Management

Organisationsproblemet är också stort för många invandrarföretagen. av Flertalet av dem består idag av enmansföretag eller enkla bolag, i fall kan vart de även om aktiebolagsformen blivit vanligare under tid mestadels - senare beskrivas som en utpräglad familjeinstitution. Företagsledningen är ofta patriarkalisk, vilket innebär att företagaren ofta förkroppsligar driftschefen, försäljningschefen, arbetsledaren och den vanlige arbetaren på gång. samma Företagsägaren, som ofta är utgör i sin så en man, egen person gott som hela organisationsapparaten. Den största insatsen i nystartade invandrarföretag har i många fall utgjorts av initiativtagarens eller initiativtagarnas beslutsamhet och arbetskraft. Utöver företagsledaren, består företagsledningen ibland också av andra familjemedlemmar Lex. far och söner.

Invandrarföretagens framtidsplanering bygger sällan sin verksamhet på rationella beslut om marknadsföring, försäljning och framtida strategiska beslut, utan att familjen skall hållas Det är inte ovanligt samman. t.ex. att antalet bröder i en familj avgör om man skall satsa att öppna eller flera en livsmedelsaffärer ytterligare eller inte. Det är sällan invandrarföresom en tagare anställer en utomstående företagsledare. En invandrarföretagare i Uppsala som jag intervjuat säger att man kan inte beroende andra vara av människor, det måste helt enkelt duktiga familjemedlemmar för vara att affärerna skall ihop i dessa tider".

Rådgivnings- och finansieringsfrågor

Det finns flera brister eller marknadsimperfektioner vad gäller utbud av finansierings- och rådgivningsverksamhet, dvs. sådana tjänster invandsom rarföretagare behöver för att kunna driva sina företag effektivt sätt. ett Enkäten visar att det föreligger tre principiella brister och hinder för invandrarföretagen. Dessa rör dels brister i utbudet av kapital och rådgivning, dels brist i företagens efterfrågan av företagstjänster, dels förekomsten interna av hinder hos invandrarföretagama själva. Merparten av investeringskapitalet till företagen sker normalt genom bankväsendet. Den extraordinära situationen den svenska kreditmarknaden under de första åren av 1990-talet har emellertid skapat situation där en utbudet av kommersiell bankfinansiering till småföretag i allmänhet, och invandrarföretag i synnerhet, kraftigt begränsats i förhållande till utbudet

SOU 1996: 55

under 1980-talet. Enligt min mening är det helt avgörande att företagen inte utsätts för etnisk diskriminering och att banker och andra kreditinstitutioner

för marknadsmässig projektfinansiering kommersiell grund. kan svara

Mycket tyder dock att många invandrarföretag, särskilt de utomeuropeiska, ofta saknar kapital för finansiering av företagsstart samt för utveckling

affärsidéer och nya produkter. Dessa företag har brist kapital även i av nya normala konjunkturlägen. Bristen startkapital och kapital för produkt- och affärsutveckling ut att ha varit ett av de allvarligaste hindren för invandrar-

ser företagande.

För att företagen skall klara sig någorlunda bra efter etableringsstadiet måste ägarna ofta, åtminstone under de tre första åren, avstå från att ta ut marknadsmässig lön. Detta är naturligtvis ett stort hinder speciellt för de nyanlända invandrare inte har några tillgångar och som har svårt att an-

som skaffa investeringskapital. Det ekonomiska incitamentet att starta-eget försvåras eftersom det tar mellan tre till fem år, ibland längre, innan företagaren kan ta ut lika mycket lön han/hon skulle haft i inkomst från en eventuell

som anställning den öppna arbetsmarknaden. Speciellt svårt är det för de

behöver omfattande kapitalinvesteringar redan från start. Ett förföretag som slag är att det borde finnas bättre möjligheter för företag med en bra affärsidé och goda framtidsutsikter att låna stora belopp mot en mindre säkerhet än i dag.

Det finns flera tänkbara skäl till varför utbudet av investeringskapital och rådgivningsverksamhet är så dåligt, speciellt för de utomeuropeiska företagen. När det gäller startkapital finns det tre tänkbara huvudproblem. För det första saknar extern finansiär ofta ett komplett underlag för att kunna göra

en

traditionell finansieringsvärdering. Bedömningen får därför istället uteen slutande göras med utgångspunkt från affärsidén och företagarens person; en bedömning som kan präglas av godtycklighet och som ofta resulterar i ett negativt utfall för invandrarföretagen.

För det andra är utbudet begränsat eftersom varje projekt i regel är för litet i förhållande till den utredning som behöver göras för att ett beslut om finansiering skall kunna fattas. Invandrarföretag är ofta nya den svenska kreditmarknaden och saknar för det mesta säkerhet och borgenärer. Detta innebär i sin tur att finansieringsutredningarna, som behöver göras ett grundligt sätt, blir oproportionerligt kostsamma i förhållande till lånebelopp-

Det är helt enkel så att varje utredning som behöver göras för det nya en. invandrarföretaget blir dyr i relation till den avkastning som förväntas från ett sådant litet engagemang.

För det tredje kan det inte helt uteslutas att invandrarföretag utsätts för etnisk diskriminering det är svårt att med säkerhet bevisa före-

- även om

sådan särbehandling. Några tillfrågade invandrarföretagare har komsten av också uppgivit att de blivit utsatta för diskriminering. Hur som helst har det

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

visat sig att de invandrarföretagare som kulturellt avviker från svenskar ofta har svårare att få lån till sin företagsinvestering.

Etnisk diskriminering är givetvis inte den enda förklaringen. Det är helt klart att invandrarföretag bär många kännetecken och problem också

som plågar andra småföretag oavsett företagarens ursprung eller dennes kulturell tillhörighet. Småföretagen i allmänhet saknar expertis många områden, t.ex. vad gäller marknadsföring, försäljning, finanskontroll och management. Sanningen är vidare att invandrarföretagare, och i synnerhet de utomeuropeiska, kan ha stora brister i sin yrkesutbildning, och att de bland annat på grund av detta har andra problem än andra företagare.

Icke desto mindre finns det olika barriärer marknaden som kan relateras till ägarens kulturella bakgrund och som gör att speciellt utomeuropeiska företagarna missgynnas. Även långt efter att det första beslutet

att starta eget har tagits ett beslut som i många fall kan ha påverkats av särbehandlingen

-

den öppna arbetsmarknaden kan de fortsatt bli diskriminerade. Flera

marknadsaktörer gör sig skyldiga till särbehandling, t.ex. banker, försäkringsbolag och även statliga och halvstatliga organisationer. Detta tycks dessutom förekomma ofta. Vad som är ännu allvarligare är emellertid att marknadsaktörema inte tycks veta eller vilja kännas vid att etnisk diskriminering faktiskt förekommer.

När det gäller utvecklingsprojekt i befintliga invandrarföretag begränsas utbudet av kapital i princip av samma orsak som när det gäller finansiering av nystartade; dvs. det är förenat med stor risk eftersom det rör sig om beprövade affärsidéer/produkter eller för små projekt. Därför blir en utredning även i detta sammanhang dyr i förhållande till de intäkter som förväntas av ett eventuellt engagemang. När det gäller förmågan att erbjuda säkerheter har de nya utomeuropeiska företagen fler och större problem än andra invandrarföretag och småföretag i allmänhet har. En orsak till detta är att fastighets- och anläggningsvärden, som ofta låg till grund för säkerheter, minskar i betydelse idag medan upparbetade utvecklingskostnader, goodwill, patent och andra mjuka tillgångar ökar i betydelse.

När det gäller information och rådgivning är utbudet av tjänster som är anpassade till invandrarföretagares behov begränsade. Dessutom finns det ett bristfälligt utbud även när det gäller konkreta praktiska tjänster som revision och vissa tekniska tjänster. Detta åskådliggörs klart i enkätundersökningen till invandrarföretagen.

Sammantaget visar undersökningen att lättillgänglig information om affärsverksamheter och finansiering är mycket betydelsefull, liksom goda kontakter med redovisningsföretag, banker och andra småföretagskonsulter, inte bara vid starten utan också under företagets utvecklingsfas. Flertalet av de invandrarföretagare som tillfrågats ansåg dock att många småföretagsaktörer har för dåliga kunskaper om invandrarföretagens utvecklingsvillkor för att de skall vara till någon hjälp. Småföretagsaktörema är dessutom allt för

SOU 1996: 55

lite intresserade av att hjälpa invandrarföretagare med rådgivning. ALMI, bankerna och andra småföretagskonsulter borde därför utveckla större beredvillighet att ge lämplig information och rådgivning till invandrarföretag.

Invandrarföretag saknar ofta information vilka organisationer de skall

om vända sig till i olika frågor. Ett förslag är att näringslivssekreteraren i varje kommun med en stor andel invandrare borde kontrollera vilka invandrarföretag som finns i kommunen och genom uppsökande verksamhet informera dem om vilka stödorganisationer som företagen kan vända sig till. Som konstaterades ovan, känner invandrarföretagen inte till ALMI:s eller andra aktörers verksamhet. Företagen behöver många

gånger kvalificerad och mer omfattande rådgivning t.ex. i juridiska frågor, kapitalanskaffnings- marknadsförings- och försäkringsfrågor, men av dem har tillgång till denna livsviktiga information. Även när strategisk rådgivning erbjuds marknaden är den sådyr att mycket få av invandrarföretagen har råd att köpa den.

Ökad kompetens, inte minst inom tekniska och strategiska frågor, hos småföretagsaktörer är nödvändig för att kunna bistå invandrarföretag med

en lämplig rådgivning. Även det är relativt företag invandrare

om som ägs av som har behov av kvalificerad teknisk och strategisk rådgivning, så är

annan det kanske de som är intressantast ur utvecklings- och expansionssynpunkt.

Byråkrati

Både invandrarföretagare och myndigheter ger uttryck för att invandrarföretagare har svårt att förstå och följa det svenska regelsystemet. Detta beror bland annat att det finns många regler och bestämmelser, t.ex. vad gäller anställningar, sociala avgifter, momsredovisning, skatter, är komplice-

som rade och svårbegripliga. Invandrarföretagare, liksom andra företagare, är skyldiga att regelbundet lämna information till olika myndigheter. Men invandrarföretagare upplever ofta att blanketterna är onödigt krångliga och att det känns frustrerande att ständigt lämna samma information till flera myndigheter. Detta har lett till att invandrarföretagare anklagas för oseriösa,

att vara vilket i sin tur har lett till att invandrarföretagare har fått dåligt

som grupp rykte.

Det framgår av enkätsvaren från länsstyrelser och kommuner att många invandrarföretagarei allmänhet har bristande kunskaper

om skyldigheter att regelbundet göra bokföring samt att regelbundet lämna information till olika myndigheter. Dessutom har de dålig kännedom om lagar och avtal samt bristande kunskaper om förfaringssätt vid förfrågningar till myndigheter. Ett förslag är därför att kommunikationen mellan invandrarföretagen och olika myndigheter förbättras såatt informationen inte blir svårbegriplig för företagarna. Kommunikationen bör också samordnas ett sådant sätt att den inte alltför mycket belastar företagarna. Ansvaret att göra information och kontakt mer begriplig och lättillgänglig för invandrare, bör vila myndigheterna.

å

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Finns det ett behov av att stödja invandrares företagande Utgångspunkten för undersökningen har varit att undersöka de generella

om småföretagspolitiska insatserna är goda och tillräckliga så att goda förutsättningar för att tillvarata den tillväxtpotential som finns i alla småföretag, inklusive invandrares företag. Om så inte är fallet måste strukturella frågor som berör kompletteringar av utbud av rådgivning och investeringskapital undersökas.

Sammantaget utgör generella småföretagspolitiska insatser nödvändig

en men inte tillräcklig förutsättning för att den tillväxtpotential finns i

som invandrarföretag skall tas till vara.

Det har konstaterats från ett antal empiriska studier och i olika utredningsrapporter att småföretagen och speciellt invandrares företag behöver stödjas

ett sätt som erkänner deras behov och som tillvaratar deras specifika problem. Stödet måste därför vara inriktat vissa branscher och

grupper av invandrarföretag och invandrarföretagare.

Stödinsatserna bör utformas med avseende Verksamhetsinriktning, storlek, regional och sektoriell variation, samt med hänsyn tagen till olika invandrargruppers behov.

Principiellt skulle en sådan stödverksamhet för företag ägs invand-

som av rare, och som ALMI bör bedriva, kunna avse två skilda uppgifter: dels att tjäna som medel för en näringsfrämjande politik längre sikt, dels

att vara en utjämningsfaktor i lågkonjunkturer. Att söka bygga ut företagsverksamheten bland olika grupper invandrare till fler dimensioner och rikare

en differentiering i län eller kommuner med ensidigt näringsliv, kan båda

gagna dessa uppgifter. Dessutom kan särskilda insatser till invandrarföretagare ses som en utjämningsfaktor som återställer den obalans som uppstår grund

av etnisk särbehandling och diskriminering.

Det skulle med andra ord kunna medföra en mindre kostnad att differentiera företagssektorn något mer, men i ett längre perspektiv nedbringas i stället kostnaderna för understöd till arbetslösa invandrare. Särskilt inriktade åtgärder för att förbättra betingelserna för företagande är av stor betydelse, inte bara för berörda enskilda invandrare och individer utan också för samhället i stort.

Stöd till invandrarföretagare står emellertid i direkt konflikt med principen na om företagarens ansvar och fri konkurrens. Det är inte heller lätt att i förväg avgöra vem som äger de bästa förutsättningarna att bli en duktig företagare. Det är också fel att från början ge en person som visserligen bedöms

— äga företagaregenskaper pengar i handen. låt vara tillsammans med goda

råd om hur han/hon driver eget. Svårigheter vid starten, särskilt när det gällt att anskaffa investeringskapital, har de flesta invandrarföretagare erfarenhet av. De successivt vunna kunskaperna är i de flesta fall en hård men värdefull lärdom. Den viktigaste förutsättningen för att få ett företag att vara lönsamt är att arbeta hårt och att vara sparsam och att kunna handskas med

pengar.

SOU 1996: 55

Med det begränsade syftet att bidra till utjämning av konjunktursvängningar i näringslivets utveckling, kan naturligtvis individuella hjälpaktioner för enskilda företag vara motiverade. Men som en ren arbetslöshetspolitisk åtgärd torde emellertid en företagsstimulerande understödspolitik i praktiken vara förenad med många vanskligheter. I ett sådant fall måste verksamheten mer eller mindre bedrivas med huvudsyftet att fler arbetslösa invandrare att starta eget. Detta bör emellertid begränsas till de personer som är mest kompetenta och som har goda egenskaper inte bara för att starta eget utan också att storti sätt klara sig själva även efter starten.

En speciell stödverksamhet med uppgift att mildra alltför hårda sociala återverkningar av konjunkturväxlingarna måste nödvändigtvis i huvudsak inriktas att stödja redan i gång varande invandrarföretag. Söker med-

man verka till etablering av nya företag genom att dra till sig alltför många arbetslösa invandrare, tar man steget över till göra främjande av företagande till

en form av arbetslöshetsunderstöd. Man måste vara mycket försiktig med att varaktigt bedriva särskilda stödverksamheter till begränsade grupper, särskilt om utgångspunkten är social verksamhet. Det föreligger dessutom risk i att

en ett särskilt stöd till invandrarföretagare kommer att uppfattas negativt av andra småföretagargrupper som inte får stödet.

Det särskilda problem, som sammanhänger med invandrarföretagens

nyetablering och utveckling i vissa landsdelar, faller delvis utanför ramen för denna framställning. Det kan dock framhållas, att en särskild åtgärd till befrämjandet av företagsamheten bland invandrare och etniska minoriteter i sådana områden kunde bestå i särskilda etablerings- och rådgivningskontor, som kan utvidgas i speciella fall med en kombination av rådgivnings-, finansierings- och produktionsstöd. En sådan verksamhet bör naturligtvis bedrivas i nära samförstånd med invandrarföretagareföreningar och andra småföretagareföreningar. Samhället bör även i detta fall ha anledning att stå för kostnaderna.

Den viktigaste förutsättningen för att invandrarföretag skall kunna tillföra det svenska näringslivet friska impulser bör vara, att utkomstmöjligheterna för företagen är de bästa möjliga. Det är givet, att samma faktorer

som påverkar den bestående småföretagsamhetens trivsel, dvs. goda yrkesutbildningsmöjligheter samt lämpliga kredit- och rådgivningsformer, lika mycket är en god jordmån för invandrares företag. Detta förutsätter naturligtvis att företagen har samma förutsättningar som andra företag även utan särbehandling. Därutöver krävs emellertid att oundgängliga reglerande åtgärder näringslivets och samhällets område inte ges sådan utformning att de hämmar nyetableringen eller vidareutveckling av redan etablerade invandrarföretag. För en bra utveckling av såväl befintlig som ny företagsamhet måste också näringslivet besitta en sådan frihet, att den duglige företagaren alltid har möjlighet att slå sig fram, men att den med företagaregenskaper sämre utrustade snarast ges möjlighet att överväga, om han/hon inte borde ägna sina

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

krafter något annat. De naturliga konkurrensförhållandena måste hållas vid liv för att de mest effektiva företagen skall ha möjlighet att hävda sig. Invandrarföretag skall inte och bör inte heller utsättas för orättvis särbehandling. De måste möjligheter som andra företag att etablera ges samma sig, utvecklas och expandera. Diskriminering måste bekämpas oavsett om den förekommer från privata eller offentliga eller halvstatliga organisationer.

Kontaktnät och samverkan

Vid samtal med invandrarföretagare får jag ofta kännedom om att många invandrarföretag saknar ledningsgrupp eller vanlig styrelse, som skulle en kunna tjänstgöra bollplank, rådgivare och informatör. Visserligen har som många invandrarföretagare kontakt med andra invandrarföretagare men även dessa känner sig osäkra många områden t.ex. varifrån man kan få bra idéer och goda råd. Det finns därför ett stort behov av någon form av företagarcentra där kan få hjälp med den eftertraktade rådgivningen. man I ringa grad har invandrarföretagare hittills inriktat sitt organisatoriska arbete de praktiska, visserligen svåra men oerhört viktiga problem, som gäller företagens överlevnad. Till väsentlig del beror detta att det ännu i omfattning förekommer samarbete eller företagssammanslutalltför sparsam ningar med auktoritet inom befintliga företagsorganisationer och allra minst bland de utomeuropeiska företagen. Det torde icke närmare behöva motiveras, att näringslivet självt bör medverka till främjandet invandrares företagande. De stora företagarorganisaav tionerna den privata sidan bör hand söka medverka till att ge stöd egen invandrarföretag för att underlätta dessas integration i det svenska samhället. Likaså bör SAF och andra organisationer ha ett gemensamt intresse i stödja företagen. Det finns skäl att tro, att dessaorganisationer vill seatt en att särskild understödspolitik till invandrarföretagen i den mån de över huvud önskar den tillämpad bedrivs med urskiljning och försiktighet. taget se - Svenska små och medelstora företagarföreningar bör söka nå ett vidgat samarbete även med invandrarföretagare bland annat genom representation i föreningarnas ledning. Detta bör ske speciellt i de områden där det finns en koncentration invandrarföretag. På detta vis skaffar sig både invandrarav företagare och företagarföreningar direkt kontakt med var andra.

Attityder till invandrares företagande

De flesta invandrarföretagare tillfrågats anser att de har märkt en attitydsom förändring under tid att det fortfarande finns kvar många illasenare men sinnade rykten och dem. Företagen har under senare år också myter om uppmärksammats och insikten deras betydelse för den svenska ekonomin om

SOU 1996: 55

har ökat. Denna nya inställning torde kunna påverka utvecklingen i en mer positiv riktning. Det finns dock mycket fortfarande som starkt hämmar nyetablering och utveckling av företagandet, inte minst den diskriminering som flera invandrarföretagare, främst utomeuropeiska, de ofta uppger att utsätts för.

Statistik och forskning

Trots en tilltagande ökning invandrarföretagens andel småföretagsav av sektorn i hela landet, vet vi relativt lite deras villkor. Brist kunskap om om invandrarföretagandets omfattning, branschtillhörighet, marknadsföringsproblem och utvecklingsproblem beror på bland annat bristande intresse för frågorna både från myndigheters och forskares sida samt även på tillgången forskningsmedel. Därtill är den officiella statistik finns invandrare och deras som om företagande mycket bristfällig och vanligen uppdelad enbart nationalitet och/eller födelseland. Den ger heller ingen direkt information etnicitet. om Detta försvårar möjligheter att genomföra forskning och utredningar och ger inte heller någon bra uppfattning om hur många invandrarföretag det finns inom olika etniska grupper eller i landet helhet. som Sammanfattningsvis vill jag framhålla att i det föregående har diskuterats många grundläggande förutsättningar för invandrarföretagens funktionsduglighet, bland annat med avseende på finansierings- och rådgivningsverksamhet. Avsikten har därvid i första hand varit att söka bedöma, huruvida företagandet är effektivt utformat. Den uppfattning jag därvid kommer till är, att det på vissa punkter kan råda ovisshet effektiviteten. Mycket om synes dock kunna göras för att stärka deras konkurrensförmåga.

Vad behöver göras

År 1994 var mer än var sjätte 17 % som startade företag, invandrare. Det är

ett förhållande som säkert kommer att förändras invandrarföretaganmot mer de. Men detta förutsätter en positiv inställning till invandrarföretagande. Föreliggande studie har visat att invandrarföretagare brottas med många svåra problem som ofta hindrar dem att ett effektivt och operera tillfredsställande sätt. Denna kunskap behöver förmedlas till olika berörda organisationer och institutioner såatt invandrarföretagare blir behandlade ett sådant sätt att de känner sig förstådda och respekterade. Det också är speciellt viktigt att föra denna kunskap vidare till de skall personer som ge rådgivning till invandrarföretagare och andra personer som olika sätt kommer i kontakt med både etablerade och invandrarföretagare. nya

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Andragenerationsinvandrare uppgår idag 1996 till ca 8 procent av den totala befolkningen, men utgjorde bara 6 respektive 5 procent av alla ungdomar som startade eget företag 1993 och 1994. Att driva eget företag är fortfarande ett ovanligt yrkesval bland invandrarungdomar. Skola, universitet och länsarbetsnämnd borde ha ett stort ansvar att informera ungdomar med invandrarbakgrund om företagande när det är dags for yrkesvägledning. På så vis kan vi inför framtiden skapa medvetenhet hos dessa ungdomar och få dem att tänka möjligheten att starta eget när det är dags att för dem att göra sina yrkesval. Att samhället idag har en positivt inställning till eget företagande är inte att ta miste på. Det är emellertid inte säkert att den positiva inställningen även omfattar invandrare som företagare

Om ALMI:s insatser för små och medelstora företag också skall gälla invandrarföretagen bör dessa kompletteras med ytterligare insatser som inriktas på att bättre förstå och hjälpa de företagare som vill ha hjälp. Utan tvekan kommer en sådan insats att resultera i en positiv utveckling inte bara för invandrare utan också för samhället i stort. Det saknas idag en positiv inställning till invandrares företagande från myndigheters och småföretagaraktörers sida. Det finns till och med hos några myndigheter en klart negativ inställning till vissa invandrarföretagare. Majoriteten av myndigheter och privata organisationer ser dock invandrarföretagen som vilka företag som helst. Det är sant att invandrarföretag har samma problem och möjligheter som svenska företagare. Men det är också sant att, som denna studie visar, att en del företag dessutom har problem som är specifika. Det är därför viktigt att ALMI och andra berörda organisationer har kompetens och kapacitet att identifiera dessa behov och inte bara hänvisa till generella insatser, speciellt när sådana inte är tillräckliga eller till och med olämpliga. Ett förslag är att varje ALMI-bolag anställa någon som inriktar sin verksamhet huvudsakligen på invandrarföretagare.

Likaså bör länsstyrelser och kommuner, eller åtminstone de som har en stor andel invandrare, överväga att anställa konsulter som kan ge bättre anpassad rådgivning till företag som drivs av invandrare. I början kommer detta att medföra en viss extra kostnad för, men direkta och indirekta intäkter kommer att överstiga kostnaderna i det långa perspektivet. Stockholms län har provat en sådan verksamhet, bland annat i Södertälje och utvärdering av verksamheten visar mycket positiva resultat.

Rådgivning

På länsstyrelsernas och kommunernas näringslivskontor finns nästan uteslutande svenska män, sannolikt råder samma förhållande ALMI och bankernas kreditkontor. Som enkäten visar har de flesta av dessa liten eller ingen förståelse för de specifika problem som dagligen möter vissa invandrarföretag.

SOU 1996: 55

Att det saknas lämplig rådgivning för de invandrare som vill starta eller utveckla egna företag tror jag är ett nationellt problem och inte enbart ett problem i de regioner som har en hög andel invandrarbefolkning. Idag består invandrarföretag mestadels av mycket små företag eller s.k. levebrödsföretag. Många av dessa företag kan utvecklas till större företag där ännu fler invandrare och svenskar kan få sysselsättning. Ett allvarligt hinder for invandrarföretagare som söker rådgivning är att de möts av människor som inte förstår deras affärsidéer eller speciella problem. Allvarligare är att det inte bara finns folk inte förstår sig på invandrare, som det finns faktisk också en del rådgivare i olika organisationer inte vill som försöka förstå, eller till och med finns det de som redan från början intar en negativ inställning till invandrare. Detta framgår enkätundersökningen. av Samtidigt vet vi att det finns många invandrare som idag avstår från att starta eller utveckla sina företag för att de inte vet vart de skall vända sig för att få råd, eller därför att de har mötts av en överlägsen eller arrogant attityd när de söker hjälp. Detta betyder att en del resurser och kompetens som för samhället skulle användas ett effektivare sätt går förlorad kanske för alltid. Kommunernas näringslivskontor ses ofta som en inrättning för dem som vill starta industriföretag. Av tradition är därför deras verksamhet mestadels inriktad på att främja industriverksamheter. Vi vet att det är få invandrare som idag startar industriföretag och att nästan alla invandrarföretag är verksom samma inom tillverkningsindustrin startades ursprungligen av personer som kom från europeiska länder. Med bättre anpassadeoch riktade insatser, i form av rådgivning och finansiella resurser, kommer fler och fler invandrare att starta företag, inte bara i traditionella tillverkningsverksamheter utan också i andra moderna näringar inklusive uppdragsverksarnheter. Samtliga ALMI-enheter gör idag speciella insatser för små och medelstora företag. Många av dem har också speciella aktiviteter riktade till kvinnliga företagare. De flesta ALMI-bolag har dessutom en kvinnlig konsult för kvinnliga företagande. Men de har inga konsulter är specialiserade på som invandrare och deras företagande, trots att det finns ett stort behov sådana av rådgivare. Det är viktigt att ALMI fortsätter att bygga sin kompetens även upp med speciella konsulter för invandrare. Inte minst därför att de flesta småföretag som idag har stora behov praktisk och strategisk rådgivning av är invandrarföretag. I regeringspropositionen: 1993/94:40 står följande att läsa:

Arbetslösheten är särskilt stor hos invandrare och flyktingar. Samtidigt har många av dessa kompetens som kan utnyttjas i verksamhet. egen Invandrare kan ha särskilda svårigheter vad gäller att orientera sig om företagandets villkor och myndigheternas regelsystem. Bristande språkkunskaper kan vara ett annat hinder. NUTEK, arbetsmarknadsmyndigheterna och invandrarverket bör driva gemensamma projekt för att främja nyföretagande bland invandrare Prop. l993/94:40, sid. 32.

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Förutom på ALMI bör konsulter även finnas t.ex. i NUTEK och kommunernas näringslivskontor. Konsulter i kommuner bör inrikta sin verksamhet på att informera om olika möjligheter, villkor och om myndigheternas regelsystem, samt att medverka till att invandrarföretagama skaffar sig bättre kunskaper i svenska språket. De bör också ansvara för nätverk, ordna utbildningar, ta fram broschyrer, förbereda konferenser och mässor. Konsulterna i ALMI å sin sida bör inrikta sin verksamhet på att förse invandrarföretagare med praktisk och strategisk rådgivning samt att ge råd olika

om ñnansieringsmöjligheter. De bör också inrikta en del av sin huvudverksamhet

att förbättra kompetensnivå hos företagare med invandrarbakgrund.

Det är en vanlig uppfattning idag att företagsledarnas kompetensnivå i invandrarföretag är mycket låg. De flesta invandrarföretagare är inte heller utbildad till företagsledare. De driver sina företag praktiska erfarenheter som de har skaffat sig genom arbetserfarenheter eller helt enkelt med "sunt förnuft". Så länge verksamheten har liten omfattning och inga allvarliga problem uppstår kan företaget drivas detta sätt. Ett problem är dock att få invandrarföretagsledare att intresserar sig för ledarutbildning. Exempel som ofta nämns är kostnaderna inklusive produktionsbortfall, utbildningens relevans för företagaren och tidsbrist. En annan vanlig uppfattning är att den låga utbildningsnivån bland ledarna bidrar till företagens begränsade intresse ,för expansion. De flesta invandrarföretag har under fem anställda och ett problem är att få av dessa företag är föga intresserade att utvecklas och växa. En

av annan föreställning är att företagsledarnas kompetensbrist är en av orsakerna till det stora antalet konkurser som finns bland invandrarföretagen.

Ovan redovisade utbildnings- och kompetensbrist ger kanske anledning att reflektera över företagarnas kompetensutveckling. Det är viktigt att de konsulter som skall ge utbildning och rådgivning till invandrarföretagare har lämplig kompetens. Ett sådant utbildningsprogram bör vara skräddarsytt om det skall uppnå sitt mål.

Förslagsvis skulle finansiella medel för att anställa invandrarkonsulter, åtminstone till en början, kunna tillhandahållas av länsstyrelser, länsarbetsnämnder, Kommunförbundet och eventuellt också av Arbetsmarknadsdepartementet och Näringsdepartementet. Efter tre till fyra år bör kommuner och invandrarföretagare själva ta hand om finansieringen av en verksamheten eftersom det är de som kommer att dra den direkta nyttan av den i form av ökat antal företag och därmed ökat antal anställda och ökade skatteintäkter, mindre sociala kostnader, jämfört med annars ett högre antal arbetslösa.

SOU 1996: 55

Starta-eget-bidrag Starta-eget-bidraget infördes redan i mitten av 1980-talet och anses vara en bra stödform för nyföretagande, speciellt bland utsatta grupper såsom kvinnor och invandrare. Allt tyder att starta-eget-bidrag har fått många invandrare att start egna företag. Antalet utomnordiska, speciellt asiatiska, invandrare som erhållit starta-eget-bidrag har mer än tredubblats mellan 1993 och 1994. Trots den snabba ökningen av antalet som har erhållit starta-egetbidrag bland utomnordiska invandrare är fortfarande andelen sökare högre än de som har fått bidraget AMS 1995:4.

Staita-eget-bidraget missgynnar emellertid invandrare eftersom bidraget är inkomstrelaterat. Invandrare har lägre inkomst generellt och får därför lägre starta-eget-bidrag. Lägre bidrag avhåller många invandrare från att starta eget och gör det dessutom svårt för dem som startar att få företaget att fungera ett någorlunda bra sätt eftersom de också måste brottas med ständiga försörjningsproblem. Trots att andelen sökande överstiger andelen som har erhållit starta-eget-bidrag finner jag att det är nödvändigt med ett reellt belopp. Storleken bidraget kan kanske variera i relation till typ av företag som skall startas. Man bör allvarligt pröva tanken att ge alla samma belopp oavsett tidigare inkomst. Starta-eget-bidrag bör också användas mer flexibelt, t.ex. skulle man undersöka möjligheten att ge ett sådant bidrag även till de som har sysselsättning men riskerar att bli arbetslösa.

Statliga kreditgarantier

Behovet av kompletterande riskkapital till de mest behövande invandrarföretagen måste poängteras. Det har att göra med att många invandrarföretag har misslyckats med eller haft svårt att skaffa tillräckligt med investeringskapital samtidigt som bankerna under de senare åren intagit en mycket försiktigare kreditpolitik. säkerhetskraven är numera mycket strängare. S.k. förtroendekrediter, dvs. krediter utan säkerhet är numera obefintliga för vissa grupper av invandrarföretag, särskilt för de utomeuropeiska företagen. De senare har sällan borgenärer eller egendom i Sverige som säkerhet och drabbas därför mycket hårdare. Bristande soliditet hos många invandrarföretag i kombination med bankernas försiktiga värdering av säkerhet utgör idag ett stort hinder for tillväxt och expansion.

De lämpligaste kreditformerna för sådan finansiering är lån samt garantier för invandrarföretagens bankkrediter. Den senaste formen har två fördelar. Den är billig för staten och billig att administrera. Företagets egen kredit måste till 100 procent täckas av eget kapital. Samma kapital behövs inte vid statlig lånegarantier. Genom att använda garantier skulle lånebeloppet kunna sättas ganska högt förslagsvis mellan 300 000 till en miljon kronor, beroende

företagsstorlek, Verksamhetsinriktning och behov.

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Oavsett konjunkturläge kommer många av de utomeuropeiska företagen att ha brist riskkapital vid nyetableringar och expansion. En lämplig kreditstorlek för nyetableringar kan variera mellan 300 000 och 500 000. För större utvecklingsprojekt, både inom nya företag och vid expansionsinvesteringar, kan beloppet sättas lite högre t.ex. mellan 500 O00 och miljon

en kronor. Det är väl känt att utvecklingsprojekt tekniksidan ofta har svårt

att finna finansiering för att fortsätta företagsutvecklingen. Finansiering större

av belopp än ovan nämnda, via lånegarantier, bör endast få förekomma i

mer begränsad omfattning.

Finansiering av utvecklingsprojekt med statliga bidrag bör förekomma i ytterst begränsad omfattning. Det är mycket tveksamt att hjälpa de företag som inte klarar sig själva utan samhällets bidrag. Bidrag och garantier till krediter bör i första hand ges till företag med en hög tillväxtpotential men också till de invandrarföretag som utsatts för eller kan utsättas för internationell konkurrens eller särbehandling den nationella eller lokala marknaden. Detta bör gälla oavsett om det rör sig om expansionskrediter eller krediter till nyetableringar.

Lämplig förmedlare av lånegarantier är ALMI. De har lokal kännedom samt ofta ett regionalt kontaktnät. Det finns därför stora fördelar med att ALMI tar han om förmedling av garantier för invandrarföretagares bankkrediter. Detta förutsätter dock att ALMI anställer dels särskilda rådgivare som har goda kunskaper om invandrarföretagares problem och behov, dels experter som har företagarnas förtroende.

Litteraturförteckning

Aldrich, H., Jones, T. McEvoy, D., 1984. Ethnic advantage and minority business development Ward, R. samt Jenkins, R. eds. Ethnic Communities in Business, Cambridge University Press, Cambridge. Aronsson, M., 1991. Nyföretagande i Sverige. SIND 1991:6. Stockholm: Statens Industriverk. Banakar, R., 1994. Rättens dilemma. Om konflikthantering i ett mångkulturellt samhälle. Bokbox förlag. Bantekas, A., 1992. Three Essays on Discrimination and Factor Demand. Uppsala University. Birch, D.L., 1979. The Job creation process. Working Paper. MIT Cambridge. Mass. Blaschke, Ersoz, A., 1986. "The Turkish Economy in West Berlin. International Small Business Journal, 43: 38-45. Boissevain, 1984. "Small Entrepreneurs in Contemporary Europe. In Ward, R. R. Jenkins eds, Ethnic Communities in Business. Pp. 20-38. Boissevain, H., Grotenberg, 1985. "Culture, Structure and Ethnic Enterprise: The Surinamese of Amsterdam. Ethnic and Racial Studies 9 January: 1-23. Curran, J., 1986. ’The Survival of Petit Bourgeoisie: production and reproduction’, in Curran, J., Stanworth, : Watkins, D. eds.. The Survival of the Small Firm, vol. II, Gower, Aldershot. Deakins, D., Hussain, G. Ram, M.,l992. Finance of Ethnic Minority Small Businesses, University of Central England in Birmingham. Davidsson, P., 1993. Kultur och entreprenörskap. NUTEK Bl993:3. Stockholm: Närings och Teknikutvecklingsverket. Davidsson, P., Lindmark, L. Olofsson, C., 1994. Dynamiken i svenskt näringsliv. Studentlitteratur, Stockholm. Ekberg, 1994. Är invandrare fattiga. Ekonomisk Debatt, 22, 169-177. Jennings, K., 1991. Observer, 17 mars. Johannisson, B. H., Bång, 1992. Nyföretagande och regioner. ERU/Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 1992:79. Stockholm: Almänna förlaget. Light, Bonacich, E., 1988. Immigrant Entrepreneurs: Koreans in Los Angeles 1965-1982, Berkeley: University of California Press.

SOU 1996: 55

Light, A.A., Sanchez, 1987. Immigrant Entrepreneurs in 272 SMSAs. Sociological Perspectives 30:373—99. Lundh, C. Ohlsson, R., 1994. Från arbetskraftsimpon till flyktinginvandring. SNS förlag. Ma Mung, E., 1994. ’L’entreprenaiat ethnique en France’, Sociologie du travail, No.2: 185-209. Najib, A. B., 1991. The Contribution of Migrant/Ethnic Business to the Viability of Urban Areas in Western Europe. Arbetsrapport Nr ll, Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet. Najib, A. B., l992a. Invandrarföretag i Uppsala, värdefull

en resurs. Handelsförening Uppsala. Najib, A. B., 1992b. Invandrarföretag fyller en viktig funktion, Internationella Affärer, No. vol. 1992. Najib, A. B., 1994. Immigrant Small Businesses in Uppsala: Disadvantage in Labour Market and successin Business Activities, Forskningsrapport från Kulturgeografiska institutionen, Nr 108, University of Uppsala, Department of Social and Economic Geography, Uppsala. Najib, A. B., 1994. Immigrant businesses Uppsala. Disadvantage in Labour Market and Success in Small Business Activities. Forskningsrapport Nr. 198, Kulturgeograñska institutionen, Uppsala Universitet. Najib, A. B., 1995a. Invandrarföretag inte bara pizzerior och kiosker,

i Invandrare och minoriteter, Nr.3, Stockholm. Najib, A. B., 1995b. Immigrant business strategies The role of ethnic

— resources and opportunity structure in Uppsala, in Nordisk samhällsgeografisk tidskrift, Nr.20, Uppsala 1995.

mars Najib, A. B., 1996a kommande. The Geography of the Self—employed Foreign born Immigrant in Sweden. Arbetsrapport, Nr. 44, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Najib, A. B., 1996b kommande. Finance of Immigrant Small Businesses in the Stockholm and Uppsala Region, Sweden. Arbetsrapport, Nr. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Nordlund, S., 1992. Varför blir invandrare företagare i Sverige Teorier och förklaringar rörande invandrar- och etnisk företagsamhet. Umeå Papers in Economic History, No. NUTEK, 1995. Småföretagen i Sverige 1995. Närings- och teknikutvecklingsverket B 1995:6, Stockholm. OECD, 1994. Employment Outlook, Paris, June.

LITTERATURFÖRTECKNING

Pripp, O., 1994. Att vara sin egen, om företagande bland invandrare mönster, motiv och möten. Mångkulturellt Centrum, Sveriges Invandrarinstitut och Museum, Serie A:9. Ram, M., 1992. Coping with racism: Asian employers in the inner city’, Work, Employment and Society 601-18. Reynold, B.D. W.R. Maki, 1990. Business Volatibility and Economic Growth. Final Project Report submitted to US Small Business Administration. Rojas, M., 1993. Iransk, latinamerikansk och polsk foretagarverksamhet i Malmöhuslän 1989-1992, Lund Papers in Economic History, Nr. 24, Lunds Universitet. SCB, 1995. Statistiska meddelanden, F 15 SM 9401 och 9501. Waldinger, R., H. Aldrich, Ward, R. and Associates, 1990. Ethnic Entrepreneurs, Immigrant Business in Industrial Societies, Sage Series on Race and Ethnic Relations, Vol. Sage Publications, London. Ward, R., 1991. Economic development and ethnic business, in Curran, J

R., Blackburn eds Paths for Enterprise: The Future of Small Business, Routledge, London. Ward, R. F. Reeves, 1980. West Indians in Business in Britain, HMSO, London. Werbner, P., 1990. "Secret Ephemera: Imn1igrantEnclaves and the Nature of Knowledge in the Manchester Fashion Industry, Migration, 8:6——36. Wilson, P. J Stanworth, 1987. The social economic factors in the

. development of small black minority firms: Asian and Afro-Caribbean business in Brent, 1982 and 1984 compared’ in O’Neill, K. Bhambri, R. Faulkner, T. Cannon, T. eds.. Small Business Development: Some Current Issues, Avebury, Aldershot. Woodcock, C. 1986. ’The financial and capital environment of the small firm’, in Curran, J J Stanworth D. Atkins eds. The Survival of the

., . Small Firm, vol. Gower, Aldershot.

Appendix

Tabell 1 Antal invandrafiéretagare fördelning efter kön och län, 1991. Procent.

Källa: Specialbearbetning ÅRSYS: 1985, 1989 och 1991.

av

SOLIl996:55

Tabell 2 Invandrarföretag iförhållande

till utrikesfödda och totalt antal egna fcrelag.F6rdelning på län, 1991. Procent

Län Utrikesfddda Procent av Invandrar- Invandrarföre-

befolkningen i alla egna företag i tag i relation till 1 procent av den invandrar- procent av utrikes födda i

totala befolk- företagi alla egna länet ningen i länet landet företag i Index

KällazSpecialbearbetning ÅRSYS: 1985, 1989 och 1991.

av

APPENDIX

Tabell 3 Andel invandrare i befolkningen och andel nyföretagande fördelade på län 1994

Län Invandrare i Nya invandrar-

Andel alla nya procent av länets företag i procent av företag per län total befolkningen alla nya företaga i 1994

länet

Avserantalnystartadeföretagrespkonkurserperläni procentavföretagsbeståndetenligt CFAR 12-1994. Källa: SCB Statistiska meddelanden, F 15 SM 9601.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur gár det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. - 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. Enstrategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapet Nordeni Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29.Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrottcn enöversynav 11kap. - 5. Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:s första brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31.Attityder ochlagstiftningi samverkan Ett ár medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheteravarbetet EU. UD.i 32.Mössoch människor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga,A. - 9. Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vâr vardag.C. DNA-register.Ju. ll. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkan FN:si familjeár. S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrän klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. fmansmaktensomrâde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42. Demokratiochöppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekterav EU:ssjätte ochoffentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrâtt,medborgarskapochmänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarsplilctigam95.Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar.Fö. individ ochlokalsarrthälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor Habitat II. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50.Förbudmot vapen allmän platsm.m. Ju. U. SLGrundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2l. Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan. M. 1993ársuniversitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkningavsjöaroch vattendragM. 22.Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. inflytande, delaktighetochansvar.U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analysavdenoffentligasektorns 55.Pâvägmotegenföretagande.A. upphandlingav varor och tjänstermed 55.Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslag och debattinför regeringskonferensen1996.UD. 25. Från massmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Bättretrafik medväginformatik.17

Ny kurs trafikpolitikeni + Bilagor. 26 Mössoch människor. Exempel bra

Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 IT-anvandningbland barnoch ungdomar. 32

Enskildavägar.46

Justitiedepartementet

Finansdepartementet Kriminalunderrättelseregister

Kommuneroch landstingmed betalnings- DNA-register. 35

svårigheter.12 Elektronisk dokumenthantering.40

Budgetlag regeringensbefogenheter Presumtionsregelni expropriati0nslagen.45 -

ñnansmaktensomrâde.14 Förbudmot vapenpå allmänplatsm.m. 50

Borgenärsbrotten enöversynav ll kap.

- Utrikesdepartementet brottsbalken.30

Översynavskatteflyktslagen. Vem bestämmervad EU:sinternaspelreglerinför

Reformeratförhandsbesked.44 regeringskonferensen1996.4

Politikomrâdenunder lupp. FrågoromEU:s första Utbildningsdepartementet

pelareinför regeringskonferensen1996. 5

Dennyagymnasieskolan hur går det 1 Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns -

Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 erfarenheteravarbeteti EU. 6

Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och

Reformoch förändring.Organisationochverksamhet säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

vid universitetochhögskolorefter 1993års Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga

universitets-och högskolereform.21 och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte

Inflytande riktigt Om eleversrätttill utvidgning. 15 -

inflytande,delaktighetochansvar.22 Förankring och rättigheter.Om folkomröstningar,

En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 uttrâdesrâtt,medborgarskapoch mänskliga

Det forskningspolitiskalandskapeti Norden rättigheteri EU. 16

l990-talet. 28 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs

Forskningoch Pengar.29 bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19

Högskolai Malmö. 36 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundochövriga

Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför EU-ländersförslag och debattinför

individ och lokalsamhälle.47 regeringskonferensen1996. 24

Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament

Jordbruksdepartementet ochoffentligheti EU. 42 Jämställdheteni EU. Spelregleroch Offentlig djurskyddstillsyn.13

verklighetsbilder. 43

Arbetsmarknadsdepartementet

Försvarsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+

Totalförsvarsplikliga m95.Förslag jobb/studier Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring

om -efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, alternativoch förslag.51

försäkringar. 18 Sverige,framtidenoch mångfalden.55

Pâväg motegenföretagande.55 Statensmaritima verksamhet.41

Vägarin i Sverige.55

Socialdepartementet Kulturdepartementet

Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 Kooperativamöjligheteri storstadsomrâden.54 Från massmediatill multimedia

-

attdigitaliserasvensktelevision. 25

Kommunikationsdepartementet

Om järnvägenstrafikledningm.m. 9 EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför

tvâ- ochtrehjuligamotorfordon. 11

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Kartläggningochanalysavdenoffentligasektorns upphandlingav varoroch tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomes an Urbanizing World. SwedishNationalReportfor HabitatIl. 48 Reglerför handelmedel. 49

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelningavfritidsresurser. 3 Forskningför vár vardag.10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparken38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan. 52 Kalkningavsjöaroch vattendrag53

.-.

0-9 ISSN: 0375-250X

Förord

Den Invandrarpolitiska kommittén KU 1994:1 l har haft till uppgift att göra en översyn av den svenska invandrarpolitiken och att lämna förslag till hur invandrares situation kan förbättras. Situationen arbetsmarknaden har varit ett av de områden som kommittén ägnat särskilt intresse.

Kommittén överlämnade sitt slutbetänkande, Sverige, framtiden och mångfalden, den 17 april 1996 SOU 1996:55. I juni 1995 överlämnades ett delbetänkande, Arbete till invandrare SOU 1995:76.

Som underlag för sitt arbete har kommittén tagit in ett antal forskarrapporter. Ett femtontal av dessa har presenterats i en särskild bilaga till slutbetänkandet, Vägar in i Sverige SOU 1996:55, bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande.

I denna bilaga beskrivs och diskuteras egenföretagande bland personer med invandrarbakgrund. Rapporten är en något förkortad och av sekretariatet redigerad version av en forskarrapport som kommittén beställt av ñl. dr. Ali Bensalah Najib, Uppsala. För innehållet i rapporten svarar författaren själv.

Stockholm 31 maj 1996

Björn Rosengren

/Sture Öberg

Innehåll

l Studiens syfte och uppläggning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Omfattning och betydelse av invandrarföretagande 15

. . . . . . . . . . 3 Teoretiska utgångspunkter 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Enkätstudiema 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Företagarnas bakgrund och företagsstruktur 45

. . . . . . . . . . . . . . 6 Företagarnas uppfattning om utvecklingshinder

och särskilda insatser 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 De externa bedömama 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Sammanfattande diskussion och resultat 71

. . . . . . . . . . . . . . . . Litteraturförteckning 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Appendix 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

;§‘i.§;}J{‘:fi$é‘Lt"hL£5£f:f35.i . .

xibrzxwgqfx

.

1 Studiens och

syfte uppläggning

Bakgrund

Det svenska näringslivet har genomgått stora förändringar under den senaste tjugoårsperioden. Internationaliseringen har ytterligare fördjupats, vissa tunga industrier har minskat i betydelse, tjänste- och kunskapsföretag har ökat i antal och betydelse, företagsförvärven har varit många och stora organisatoriska förändringar har genomförts.

I denna process har de små företagen fått en viktigare roll i Sverige. Samtidigt som storföretagens tillväxt och koncentration i många fall har bromsats upp eller vänts till decentralisering och fokusering, visar studier att småföretagssektorn är av stor och växande betydelse för den ekonomiska dynamiken se t.ex. Aronsson, 1991; Davidsson m.fl., 1994; OECD, 1994; NUTEK, 1995. Officiell statistik visar också att antalet nyetableringar har ökat markant i Sverige under åren SCB, 1995.

Företag som ägs eller drivs av personer med invandrarbakgrund utgör idag en betydande andel av det totala företagsbeståndet i landet och svarar för en ansenlig del av den totala sysselsättningen. Sådana företag utgör dessutom en ökande del av alla nya företag som startas i Sverige. Personer med utländsk bakgrund är således väl representerade bland nyföretagare och utgör därmed en viktig potentiell källa för entreprenörskap. Många invandrade kommer från länder där eget småföretagande är mer omfattande än i Sverige. Allt fler startar egna företag och i många fall lyckas de etablera sina verksamheter

egna tack vare hjälp från familj, släkt och vänner i kombination med hårt arbete, långa arbetstider och låga inkomstkrav.

Det bör redan från början framhållas att begreppen invandrarföretag, invandrarföretagande och invandrarföretagare inte är oproblematiska. En entydig deñnition saknasvilket hänger samman med att begreppet invandrare inte avser en given och avgränsningsbar grupp. Tvärtom kan i begreppet invandrare dölja sig såväl utrikes födda som födda i Sverige, personer som svenska medborgare och de som är utländska medborgare. Därtill kan invandrare vara en person varit mycket kort tid i Sverige, en som varit i landet sedan många år eller en som är född i Sverige men har en förälder som är född i ett annat land. Anknytningen till ett annat land kan således variera avsevärt från person till person. Vem som i olika sammanhang kallas invandrare skiftar ofta beroende vem som använder ordet och i vilket syfte här kan

också människors yttre och ett osvenskt namn påverka vem som betraktas som invandrare. I de fall beskrivningar av invandrare vilar t.ex. offentlig statistik och andra registerdata blir givetvis definitionen avhängig hur upp-

SOU 1996: 55

gifterna ursprungligen registrerats, normalt efter födelseland och medborgarskap.

I denna rapport kommer där så är möjligt de invandrare att

som avses preciseras, men ofta kommer detta inte att vara möjligt och termema "invandrare och "invandrarföretagare kommer då att användas. Invandrarföretag är ett begrepp som är än mer komplicerat att använda. Skall det användas för en viss typ av företag.avseende t.ex. bransch eller verksamhetsomfattning eller skall det kopplas till företagarens etniskt/kulturella

bakgrund, ursprungsland eller vistelsetid i Sverige I rapporten har ibland valts att tala om företag som ägs eller drivs av personer med invandrarbakgrund. För enkelhetens skull och i brist goda alternativ har även invandrarföretag och invandrarföretagande använts, trots begreppens oprecisa och ibland oegentliga karaktär. På vilket sätt det företagande som beskrivs och diskuteras i denna rapport kan sägasha en "invandrarkaraktär" framkommer fortlöpande i texten och då till stora delar som resultatet av den analys som görs i rapporten.

Fram till början av 1980-talet fanns relativt få företag i Sverige som drevs av personer med invandrarbakgrund och invandrare var därför klart underrepresenterade bland företagarna, men nu gäller sannolikt det motsatta i vissa branscher. Man kan fråga sig hur denna förändring kunnat ske. Är det den höga arbetslösheten som gör att många personer med invandrarbakgrund idag startar eget som ett alternativ till arbetslöshet, eller är det att personer som invandrat eller har utländsk bakgrund har andra värderingar, som gör att de i högre utsträckning än svenskar startar egna företag

Inte minst inom handel och privat servicesektor har det under senare år skett en påtaglig expansion av antalet företag som ägs/drivs invandrare.

av Man kan fråga sig varför invandrare väljer att starta eget företag främst i dessa branscher. En anledning kan vara att den som invandrat kan ha mindre resurser än befolkningen i övrigt, och dessutom kanske också svårigheter att få lån till stora investeringar, och därför väljer att starta företag i mindre kapitalkrävande branscher. Möjligen är det också såatt invandrare blir annorlunda behandlade av banker och andra kreditinstitutioner när de söker lån.

I ett antal studier har det framhållits att småföretagen svarar för en ansenlig del av de arbetstillfällen som skapats under senare år i Sverige Davidsson m.fl. 1994, liksom i andra länder Birch 1979; Reynolds Maki 1990. Frågan är vilken roll invandrarföretag spelar för den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige. En närliggande, ur geografisk synvinkel viktig fråga är i vilken utsträckning dessa företag bidrar till den ekonomiska utvecklingen i olika regioner i landet.

Frågorna är många, men den empiriskt baserade kunskapen om det företagande som personer med invandrarbakgrund står för är begränsad. Väsentlig kunskap saknas om bland annat omfattningen av antalet sådana företag i landet, deras sysselsättningsmässiga betydelse, om hur den varierar mellan olika regioner samt vad eventuella variationer betyder för samhället.

STUDIENSSYFTEOCHUPPLÄGGNING

De nya jobb, som behövs för att sysselsätta åtminstone en del av den stora gruppen arbetslösa invandrare, måste i stor utsträckning skapas inom det privata näringslivet. Företag som drivs av invandrare antas av många ha stora möjligheter att skapa ytterligare nya jobb under de närmaste åren. Således är möjligheterna för nya invandrarföretag att etablera sig och för befintliga företag att expandera av stor betydelse för att få ner arbetslösheten bland invandrare, och därmed också för att bidra till att återskapa balans i den svenska ekonomin. Företagen har särskilt stor betydelse för sysselsättningen stora och medelstora orter, och kan troligen skapa en stor del av de nya arbetstillfällen som behövs på orter där det finns en stor koncentration av invandrare.

De flesta företag som startas av invandrare tenderar att förbli små och lokalt begränsade under sin existens. Trots detta kan deras ekonomiska effekt summeras till en betydande samhällsnytta i termer av omsättning och sysselsättning. Vidare skapar de en vitaliserande lokal konkurrens varför deras bidrag till den allmänna ekonomiska dynamiken kan vara av betydelse. Dessutom kan företagandet tjäna som förebilder för den yngre generationen med invandrarbakgrund, vilket i sin tur kan generera nya företagsetableringar. Redan om man begränsar analysen enbart till sysselsättningseffekter är företagen av stor betydelse. Lägger man därtill företagens andra direkta och indirekta bidrag till ekonomisk utveckling växer betydelsen ytterligare.

Under de senare årens debatt kring små- och medelstora företag har också invandrarföretagens situation kommit mer i förgrunden än tidigare. Deras betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen har därvid börjat att erkännas alltmer. Samtidigt har dessa företags utvecklingsvillkor aktualiserats under 1990-talet och också kommit att diskuteras i olika sammanhang. Frågan har ofta givits en ideologisk framtoning. Vissa debattörer förespråkar en stark satsning särskilda småföretagspolitiska insatser inriktad att stimulera invandrares företagande. Andra tror mer en kombination av generella och något mer begränsade selektiva insatser, medan ytterligare en grupp helt tar avstånd från särskilda småföretagspolitiska insatser inriktade enbart invandrarföretagande. Denna debatt har emellertid i mycket begränsad omfattning baserats på vad företagare med invandrarbakgrund själva tycker om de politiska åtgärderna.

Innan utarbetar ett särskilt program för att främja invandrares före-

man tagande måste man veta vilka problem ett sådant program skall lösa. Kunskaperna invandrarföretagens problem är emellertid otillräckliga en rad

om områden. Det finns t.ex. praktiskt tagit ingen kunskap om vilka problem som dessa företag brottas med den svenska marknaden. Vi vet heller inte i vilken omfattning företagen använder sig av de generella småföretagsinsatser och den konsultverksamhet som erbjuds av statliga och privata organisationer. Det är därför av stort intresse att granska de spelregler och övriga förutsättningar påverkar invandrares företagande. En viktig fråga som

som

SOU 1996: 55

undersökts i föreliggande studie

är hur olika externa bedömare ALMI Företagspartner AB, länsstyrelser och kommuner ser dessa företags utvecklingsvillkor och framför allt hur företagarna själva uppfattar sina utvecklingsmöjligheter. Det bör också vara av ett visst intresse för berörda myndigheter och andra aktörer att ta del av företagarnas bild av hur väl

man svarar upp mot mer eller mindre legitima krav från invandrarföretagens sida.

En annan viktig aspekt som hittills inte studerats är utvecklingsvillkoren för olika grupper av invandrarföretag. En del av företagen tycks ha speciella problem som direkt sammanhänger med företagarens kulturella bakgrund. Det är uppenbart att de senasteårens snabba och genomgripande förändringar inom arbetsmarknaden och näringslivet, som man av allt att döma får räkna med även fortsättningsvis, ställer en del av dessa företag inför många och svåra problem. Merparten av dessa problem berör inte bara företag som ägs och drivs av personer med invandrarbakgrund utan gäller näringslivet som helhet, t.ex. kapitalförsörjning, marknadsbedömning, produktionsutveckling och hård konkurrens. Problemen tar sig emellertid ofta olika uttryck i olika företagsfonner, i olika branscher och i skilda storleksklasser. Andra problem är specifika för invandrares företagande och kan antas variera med företagarens etniska bakgrund.

Som exempel det senare kan nämnas att de småföretag som ägs av utomeuropeiska invandrare i vissa avseenden kan vara missgynnade kapitalmarknaden i jämförelse med de företag som ägs av svenskar och inomeuropeiska invandrare. De invandrarföretag som ägs av utomeuropeiska invandrare har ofta bristande tillgång formella säkerheter i form av villa eller annan egendom i Sverige Najib 1994 och därmed kan det uppstå ett ogynnsamt förhållande mellan eget och främmande kapital. Detta gör det i många fall svårt för dessa företagare att skaffa erforderligt kapital samtidigt som det begränsade egna kapitalet gör dem känsliga bl.a. vid konjunkturnedgångar. Som exempel kan påpekas att många företag som drevs/ägdes

av personer med utländsk bakgrund drabbades av konkurser i början av 1990talet. En del svårigheter som mötte företagen under denna period kan relateras till den allmänna lågkonjunkturen, medan en del kan antas ha sin grund i diskriminering från bankers och andra kreditinstitutioners sida. Även här saknas det emellertid detaljerad kunskap. Andra svårigheter kan antas hänföra sig till företagarens utbildning och kompetens. I många fall har svårigheterna sin grund i företagarens språksvårigheter, bristande kunskap om det svenska samhället samt brister i organisation och planering. Kanske behövs även här samhällets hjälp för att företagare med invandrarbakgrund skall en chans att förbättra sina kunskaper om det nya samhälle de lever i samt att vidga sin kompetens.

Problemen kan ses från både ett samhällsperspektiv och ett företagsperspektiv. För staten gäller det att skapa goda förutsättningar så att nya företag kan bildas samt att etablerade företag kan växa och utvecklas, vilket i

lO

STUDlENSSYFTEOCHUPPLÄGGNING

sin tur kan leda till ökad sysselsättning, och kanske också till en minskning av antalet arbetslösa invandrare. Det ligger också ett samhällsintresse i att ta tillvara de resurser och kunskaper som finns hos dem som invandrat till Sverige. För företagens del gäller det att identifiera utvecklingsproblem och konkretisera behoven samt att visa att det finns en framtida potential i invandrarföretagandet.

Företagen skiljer sig i flera avseenden från andra småföretag och ett erkännande av detta är viktigt för såväl företagen själva som för myndigheter och andra småföretagsaktörer. Offentliga institutioner och privata organisationer behöver mer ingående förstå invandrarföretagares villkor om de skall lyckas utforma lämpliga småföretagspolitiska insatser för att främja deras företagande.

Behovet av ökad kunskap om invandrares företagande och dess omfattning, liksom om dess orsaker, sysselsättningseffekter samt den ekonomiska och samhälleliga betydelsen har snarare ökat än minskat under senare år. Den höga arbetslösheten bland invandrare, en mycket djup lågkonjunktur och en snabb strukturomvandling i svenskt näringsliv är bara några av de faktorer som under 1990-talet ställer nya och ökade krav anpassningsprocesser och förnyelse i näringslivet. Behovet av bättre kunskap om dessa förändringsprocesser ökar.

Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att undersöka invandrares företagande med avseende omfattning, betydelse för sysselsättningen, sektoriell och regional variation samt eventuella hinder för dess utveckling. Ett sätt att undersöka detta är att fråga externa bedömare och invandrarföretagare själva om hur de ser utvecklingsmöjligheter och eventuella behov av särskilda insatser.

Syfte och uppläggning

Denna studies huvudsyfte är att kartlägga omfattningen av de företag som ägs och drivs av personer med invandrarbakgrund, att identifiera existerande hinder för nya etableringar och utveckling, samt att undersöka om det finns ett behov av särskilda näringspolitiska insatser för att främja företagandet. Den övergripande frågeställningen är: Vilka statliga eller andra offentliga insatser behövs utöver de generella småföretagspolitiska insatserna för att

~ — stimulera dels nyföretagandet, dels tillväxten i befintliga invandrarföretag Huvudsyftet kan specificeras i följande delsyften.

Att kartlägga omfattning av företagen med avseende på regional, etnisk -

och branschmässig variation

Att identifiera och diskutera de specifika problem som hindrar företagens -

utveckling

ll

SOU 1996: 55

Att kartlägga företagens utnyttjande av generella insatser och behov av —

särskilda insatser Att kartlägga invandrarföretagares uppfattning om generella insatser

-

Att kartlägga myndigheters och småföretagsaktörers uppfattning om be- -

hov av särskilda insatser för invandrares företagande Att diskutera hur problem kan lösas

-

Inom detta utredningsuppdrags begränsade ram har funnits möjlighet att genomföra mer omfattande egna undersökningar eller till något mer vidsträckt samarbete med andra experter. Denna rapport utgår därför i väsentlig utsträckning från tidigare genomförda, ofta relativt begränsade, studier. Ett par mindre enkäter har dock kunnat genomföras.

Ett antal begränsningar vidlåder undersökningen, såväl begreppsliga som empiriska. Det grundläggande begreppsliga problemet är som redan inledningsvis tagits upp, att det inte finns någon vedertagen definition av vad som menas med invandrare och invandrarföretag.

I rapporten ges inte heller någon systematisk redovisning av forskningen kring småföretagande i allmänhet, utan litteraturgenomgången fokuseras de arbeten som behandlar just invandrares företagande och speciellt det som förekommer i Sverige. Forskning kring invandrarföretagets bestämningsfaktorer är inte entydig. Detta beror bl.a. att företagandet innefattar dels nyföretagande och dels redan etablerade verksamheter.

Studien bygger data från en enkät som omfattar ett antal invandrarföretagare. För att komplettera bilden och belysa problematiken från en annan synvinkel har jag också undersökt vad ett antal externa bedömare länsstyrelsernas näringslivssekretariat, kommunernas näringssekreterare/näringschef, ALMI anser utgör de största hindren och vad de anser om behov av särskilda insatser för invandrare som företagare. Det är rimligt att anta att de myndigheter och organisationer som har många företag som drivs/ägs av personer med invandrarbakgrund i sitt territorium, har relevanta synpunkter vilka hinder som möter dessa företag och vilka särskilda insatser som behövs i form av kompletterande rådgivning och finansiering. Analysen kompletteras med uppgifter från offentlig statistik.

Enkäten Enkäten tar sin utgångspunkt i vad urval företagare med invandrarbak-

ett grund och ett begränsat antal externa bedömare anser om utvecklingshinder och behovet särskilda näringspolitiska insatser samt i vilken omfatt-

om av ning invandrarföretag faktiskt utnyttjar offentliga tjänster och finansieringsmöjligheter.

Tidigare undersökningar i Sverige Hult Lindblom, 1989; Najib 1994 och utomlands Aldrich m.fl. 1984; Deakins m.fl. 1992 antyder att det finns

STUDIENSSYFTEOCHUPPLÄGGNING

diskrepans mellan de behov som företagare med invandrarbakgrund själva en upplever och de behov externa experter och småföretagsaktörer anser att som de har. För att få uppfattning om vad denna diskrepans beror åten minstone till delar och för att komplettera den bild som invandrare som företagare har sina vardagliga problem och synen behovet av särskilda av insatser, har jag också skickat en mindre enkät till alla landets län och till ALMI, samt till ett antal invandrartäta kommuner. Vidare har ett begränsat antal som i sitt arbete sysslar med personer invandrarföretagares frågor intervjuats. Bland dessa ingår två revisorer, tre småföretagskonsulter, två fackombud för småföretagsföreningar samt en företagsledare utbildar invandrare som tänker starta eget. I fortsättningen som benämns denna statliga och halvstatliga organisationer externa begrupp av dömare. Det är rimligt att anta att dessa företagsaktörer som ofta kommer i kontakt eller dagligen arbetar med invandrare som företagare har relevanta synpunkter vilken typ problem möter dem och vad dessa småav som företag behöver i form kompletterande rådgivnings- och ñnansieringsverkav samhet. Rapportens första empiriska delstudie redovisas i kapitel Här har jag i huvudsak utnyttjat statistik från SCB som bearbetats för att kunna besvara studiens huvudfrågor. Studien täcker in perioden 1985-1994, en period för vilket det varit möjligt att få tillgång till data. I kapitlet redogörs för omfattinvandrares företagande med avseende antal företag, branschningen av mässiga och regional variationer, etnisk entreprenörskap, utveckling över företagandets betydelse för sysselsättningen. Här görs också en tiden samt kort internationell jämförelse. Analysen följs sedan i kapitel 3 av en redogörelse för enkätundersökningens teoretiska utgångspunkter. I kapitel 4 redogörs för enkäternas syfte och uppläggning. I kapitel 5 ges bild de undersökta företagarna företagarens etnisk bakgrund, utbilden av ning och invandringsperiod samt de undersökta företagens struktur företagsform, omsättning, bransch och marknadsinriktning. Kapitel 6 utgör andra empiriska huvudkapitel och redogör för företagens utvecklrapportens ingshinder, inköp tjänster, kontakt med myndigheter och småföretagsav aktörer. Här analyseras också invandrarföretagares uppfattningar och behov särskilda insatser. Kapitel 7 är en fortsättning samma tema, men här av handlar det istället de externa bedömarnas uppfattningar. om I kapitel 8 görs uppsummering studiens resultat samt förs ett reen av kring invandrarföretagens utvecklingshinder och behov av olika sonemang insatser. Tabellbilagor återfinns i ett appendix.

l3

% ;11 ggm:

a

êwüäânáä/tsâzüfwüiâmzizaemvak,

’ ‘ L ;V sh

wii

,

2 Omfattning och betydelse av

invandrarföretagande

Intresset att belysa omfattningen av företag som drivs av personer med invandrarbakgrund var länge ringa. Under 1990-talet har mycket förändrats i detta avseende. Invandrare som företagare är nu mycket omskrivna och har fått mer uppmärksamhet både av politiker och andra beslutsfattare. Detta kan bland annat förklaras med att ett ökat företagande bland invandrare allt mer ett viktig väg dels för att minska arbetslösheten bland invandrare dels ses som för att öka förnyelsen och tillväxten i ekonomin. För att nå dithän är det emellertid viktigt att finna olika sätt att främja invandrares företagande samt att verka för att minska olika hinder som står i deras väg. Den positivare attityden har dock inte tagit bort alla de vanföreställningar som finns kring invandrares företagande. En allt större andel av sysselsättningen bland invandrare sker idag i form företag. Men samtidigt som antalet sysselsatta i egna företag ökat har av egna också antalet sysselsatta invandrare totalt sett minskat drastiskt Lundh Ohlsson, 1994. Ökningen eget företagande bland invandrare anges ibland av bero den snabbt ökande arbetslösheten för invandrare. Det saknas dock grundläggande kunskaper om detta. Breda svenska undersökningar om invandrarföretagande saknas ännu, de få som finns visar att invandrarföretagen spelar en viktig roll, dels i skapandet arbetstillfällen i första hand för invandrare själva men också för av nya svenskar Najib, 1991 l992a, dels genom deras betydelse för den regionala sysselsättningen Najib, 1994 Pripp, 1994.

Utrikes födda och egenföretagande Under 1960-talet och långt in på 1970-talet var de få invandrare som ägde eller drev företag verksamma huvudsakligen i restaurangbranschen, i vilken liten skara europeiska italienare, greker och forna jugoslaver eller en asiatiska turkar och kineser invandrare dominerade Najib, 1991. Under år har emellertid antalet sådana företag ökat markant bland flera senare grupper. Om vi begränsar analysen i detta avsnitt enbart till egna företag och utrikes så fanns det 1985 omkring 20 300 sådana företag. Under födda personer delen 1980-talet ökade intresset ytterligare bland invandrare att senare av starta eget och 1989 uppgick antalet egna företag till omkring 25 000 stycken. Därefter har det skett en nedgång och i slutet av 1991 var antalet

SOU 1996: 55

företag som ägdes/drevs av invandrare åter på nivå

nere en som nästan motsvarade den mitten av 1980-talet 21 000, sannolikt till följd

av lågkonjunkturen.

Företagarnas geografiska

ursprung Huvuddelen av invandrare med egna företag 71 %, härstammar från Europa varav 49 % från de nordiska ländema; 22 procent från Asien varav 84 % från Mellanöstern; 3 procent från Amerika och bara 2 procent från Afrika varav 73 % från Nordafrika. Tabell 2.1 visar europeiska invandrare står

att för merparten av antalet företag och att nordiska, speciellt finska, invandrare alltjämt utgör den största gruppen i landet.

Tabell 2.1 Utrikesfödda med egnaföretag efter företagarens geografiska ursprung, 1991

Källa: Specialbearbetning ÅRSYS 1991

av

Graden av etniskt entreprenörskap

Det kanske mest överraskande inslaget bland 1980-talets småföretagande

nya var en framträdande och kraftig ökning av företagandet bland invandrare. I

en tid när intresset riktades mot små- och medelstora företag viktig faktor

som en

OMFATTNING OCH BETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

för ekonomisk återhämtning och utveckling, blev det klart att de mest entreprenöriella personerna i landet återfanns bland vissa grupper av invandrare.

Figur 2.1 Grad av entreprenörskap efter födelseland år 1991.

Chile h lran Estland Finland Norge Libanon USA Svenge Poland Tjeckoslovakien Danmark Ungen Tyskland Storbritannien Jugoslavien Marocko Italien Tunisien Grekland Syrien Turkiet l l | I l . | r 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Antal företag per tusen invånare

Figur 2.1 visar att det finns stora skillnader mellan olika invandrargrupper, med avseende på etniskt entreprenörskap. För att kunna relatera skillnader i entreprenörskap mellan grupper måste givetvis variationen i entreprenörskap fastställas. Graden av entreprenörskap har räknats fram genom antal företag inom viss grupp i förhållande till befolkningen inom samma grupp, dvs. en antal företag per tusen invånare. Det riksgenomsnittliga antalet företag i Sverige var 26 företag per tusen invånare. De mest entreprenöriella grupperna är asiater, nordafrikaner och sydeuropéer turkar, syrier, greker, italienare, tunisier, marockaner och jugoslaver. Alla dessa grupper är överrepresenterade med mellan 40 till 72 före-

l7

SOU 1996: 55

tag per tusen invånare. En stor grupp som omfattar flera etniska minoriteter och som intar en mellanposition dvs. mellan 26 och 38 företag l 000

per invånare består mest av europeiska och nordamerikanska invandrare. En tredje grupp som intar en position strax under riksgenomsnittet består huvudsakligen av personer födda i de nordiska länderna, Nordamerika öst-

samt statema. De mest underrepresenterade grupperna, vad beträffar benägenhet att starta eget, är iranier, afrikaner söder om Sahara och latinamerikaner.

Värt att notera är att finländare som utgör den största gruppen i landet är underrepresenterad med bara 22 företag per 1 000 invånare, men i absoluta tal drivs vart femte eget företag som ägs av invandrare finländare.

av en Kanske är det mest förvånande att iranier ofta den mest

som anges som entreprenöriella gruppen i landet kommer långt ner listan med bara 18 företag per 1000 invånare. En trolig förklaring till detta är att iranier alltjämt utgör en relativt ny grupp i landet och att det normalt tar mellan sju till åtta år från det man kommer till Sverige tills man startar eget Najib, 1992a. Iranier är också den grupp som idag ökar mest som ägare till företag i Sverige, och mycket tyder att denna ökning kommer att fortsätta under lång tid

en framöver och att en betydande andel av de företag som drivs invandrare i

av Sverige i framtiden kommer att drivas av iranier.

Invandrade kvinnor som egna företagare

Tabell 2.2 visar en jämförelse mellan antalet kvinnliga respektive manliga företagare med invandrarbakgrund och samt förändringen av detta antal över tiden. I slutet av 1985 fanns omkring 6 300 kvinnliga företagare med invandrarbakgrund i Sverige. Under en fyraårsperiod ökade emellertid antalet med nästan 27 procent- motsvarande en genomsnittlig ökning på 6,8 procent per år för att år 1989 uppgå till omkring 8 000. Någon gång mellan 1990

och 1991 har dock antalet kvinnliga företagare börjat minska och i slutet av 1991 återstod bara 6 300, alltså minskning med drygt 21 procent jämfört

en med 1989 års siffra. Om vi istället riktar analysen utvecklingen över hela perioden 1985-1991 så visar tabellen att antalet kvinnliga företagare 1991 har i princip återgått till 1985 års utgångsläge. Siffran 1991 är nästan identisk med 1985 års. Detta betyder emellertid inte att utvecklingen stått stilla under dessa sju år, utan i själva verket har det skett strukturomvandling har

en som haft en stor påverkan denna typ av företag.

OMFATTNING OCH BETYDELSEAV INVANDRARFORETAGANDE

Tabell 2.2 Antal och procentuella förändringar avföretagare med invandrarbakgrund, fördelat på kön, 1985-1991 Kön Antal/procent Förändringar

1985 1989 1991 1985- 1989- 1985-

1989 1991 1991 Kvinnor:

Män:

Antal 13988 16773 14598 +2785 2175 + 610

-

Procent 68,9 67,7 69,9 + 19,9 13,0 + 4,4

- Båda könen:

Antal 20296 24778 20893 +4482 3885 + 597

-

Procent 100,0 100,0 100,0 + 22,1 15,7 + 2,9

-

Källa: Specialbearbetning ÅRSYS 1985, 1989 och 1991.

av

Kvinnliga företagare med invandrarbakgrund startar i högre grad än män företag inom tjänstenäringarna och i lägre grad inom industrinäringarna jfr tabell 2.3. Mer än en tredjedel 34 % av alla sådana företag som drivs av kvinnor är inom kategorin oklassificeradfi Omkring 63 procent startade ett tjänsteföretag och 14 procent startade i andra näringsgrenar, vilket kan jämföras med männens 51 procent respektive 21 procent. Detta är i sig inte något anmärkningsvärt eftersom invandrade kvinnor ofta har tidigare erfarenheter från just tjänstenäringarna.

Tabell 2.3 Antal och procentuell andel invandratföretagare, fördelning efter kön och sektor, 1985-1991

Handel, restaurang

Övriga privata tjänster 7,4 13,9 17,8 10,1 11,9 12,1 Oklassificerad 52,6 33,5 33,5 33,2 27,2 27,4 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: Specialbearbetning ÅRSYS 1985, 1989 och 1991.

av

sou 1996: 55

Branschmässig fördelning

Invandrares företagande återfinns inom praktiskt taget alla landets näringsgrenar. En majoritet av dem återfinns emellertid inom tjänstesektorn hotell och restauranger, detaljhandel och övriga tjänster. Företagen är visserligen något överrepresenterade i vissa servicebranscher men å andra sidan är de underrepresenterade i många andra näringsgrenar. Figur 2.2 visar fördelningen av invandrarföretagare med avseende på näringsgrenar. Som framgår av figuren, såär de underrepresenterade i bara tre näringsgrenar, nämligen jordbruk, byggnadsindustri och samfárdsel. Däremot är de överrepresenterade i alla andra näringsgrenar.

Figur 2.2 Andel egnaföretag efter bransch och födelseland, 1991 % 3 0 Q Hela befolkningen. x- :I 2 5 , DUtrikesfödda 2 0 —~

15 " -:- 10 - x "x m; 5 —— :t S nu gu :: i- Ii g 0 . -. x x i z ä- -.- ä- i 3 -3 o: E : 2 vn 3 c ° :i Nw m9 E 0 UI .2 2 ä ä 2 as 2 a s." se .. 2 E E a å x s E 2.5 wa " 9 a e - g m I 2 g .g-2 2 å LD x i- 5 O 8

Företagens regionala variationer

Invandrarföretagare är huvudsakligen, i likhet med den invandrarbefolkningen i övrigt, koncentrerade till storstadsregionema jfr tabellerna 1-3 i appendix. I de tre storstadslänen finns tillsammans nästan 60 procent av alla invandrarföretag, vilket är att jämföra med 40 procent av den utrikesfödda befolkningen. Detta betyder att trots att den utrikesfödda befolkningen är relativt sett koncentrerad till storstadsregionema, är invandrarföretagare i högre grad koncentrerade till storstadslänen än den utrikesfödda befolkningen. Vad denna snedfördelning beror är svårt att uttala sig om. Det finns

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

idag i Sverige inga studier om den geografiska fördelningen av invandrarföretag. Drygt tredjedel alla invandrarföretag i landet återfinns i Stockholms en av län. Koncentration företagandet till Stockholmsregionen blir ännu tydligare av när vi använder andel invandrarföretag i förhållande till andelen utrikes födda i befolkningen ett mått överrepresentation respektive underrepresentasom tion. Den högra kolumnen i tabell 2 i appendix visar koncentrationen av företagandet i förhållande till invandrarbefolkningen. Bara Stockholms län visar indexvärde 229, vilket betyder en mycket hög överrepresentation ett invandrarföretagare i relation till dess andel av utrikesfödda personer. Alla av andra län uppvisar underrepresentation av andelen invandrarföretag. en Malmöhus och Göteborgs Bohus län är också underrepresenterade i detta avseende, men deras indexvärde med 95 respektive 86, men kan sägas jämnare balans mellan invandrarföretag och invandrarbefolkning. De ha en län däremot uppvisar mycket hög underrepresentation av invandrarsom en företag i förhållande till andelen utrikes födda personer är Gotland, Blekinge och Jämtland.

Kraftig ökning invandrares företagande åren 1992-94 av

Invandrares företagande tenderar att öka markant under senareår. Enligt SCB fanns det omkring 48 000 invandrarföretag i slutet av 1992. De senare gäller alla företag exklusive jordbruk, men inklusive handelsbolag och typer av aktiebolag ägdes personer med utländsk bakgrund, dvs. både första som av och andragenerationens invandrare. Under 1993 och 1994 startades ytterligare 3 300 respektive 5 300 nya invandrarföretag i Sverige. Under 1993 och 1994 utgjorde de nya företagen 18 respektive 17procent alla företag i landet. Av samtliga nya procent av nya företag startades 1993 med utländsk bakgrund var 12 prosom av en person företagarna födda utomlands och 6 procent födda i Sverige med utcent av ländska föräldrar/förälder; motsvarande värden för 1994 var 12 respektive 5

procent. Av samtliga företag startades 1994 av personer med invandrarnya som bakgrund drivs i genomsnitt 28 procent eller ca 1480 företag av kvinnor jämfört med 23 procent för hela landet, 64 procent av män, och 8 procent av företagen drivs gemensamt av män och kvinnor. Tabell 2.4 visar att de utrikesfödda företagarna har de allra flesta av nya 60 % invandrat till Sverige 1970- eller 1980-talen. En fjärdedel invandrade under 1950- och 1960-talen, medan drygt en av tio har kommit till Sverige under l990-talet.

SOU 1996: 55

Tabell 2.4 Utrikesfödda nyföretagare, fördelade efter invandringsperiod %

Källa: SCB 1995.

Det är något

vanligare för företagare med invandrarbakgrund att starta eget inom tjänstenäringarna än för majoritetsbefolkningen. Av samtliga

nya invandrarföretag 5 300 startade 1994 beräknas 86 eller

som procent 4 560 ha skett inom tjänstenäringar och 14 procent eller 740 företag inom industrinäringarna, vilket kan jämföras med 81 procent respektive 19 procent för samtliga nya företag i landet.

Omkring 13 procent av alla de nya industriföretagen startades i landet

som 1994 och 18procent av tjänsteföretagen startades med invandrar-

av personer bakgrund. Den senare siffran motsvarar invandrarbefolkningens andel den

av totala befolkningen i landet. Den största gruppen företag inom tjänstesektorn utgjordes av företag inom näringama vamhandel, restaurang och hotellrörelse 42 %.

Figur 2.3 visar invandrares andel av den totala befolkningen i varje län karta la och andel nya invandrarföretag i olika län karta lb; jämför också tabell 3 i appendix. Som framgår av figuren varierar invandrares andel

av nyföretagarna mellan olika län. Invandrares andel av nyföretagande är störst i Blekinge och Uppsala län, där nästan vart fjärde respektive drygt femte

vart företag startades av en person med utländsk bakgrund. Även Kronobergs, Kalmars, Värmlands och Kopparbergs län uppvisar överrepresentation i andel nyföretagande jämfört med andelen invandrare i befolkningen i respektive län, medan Jämtland och Gotland har de lägsta värden.

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

Figur 2.3 Regional fördelning av nya invandrarföretag

Karta 1a Karta 1b

Skala1:8milj Skala1:8milj

Andel invandrarbefolkning Andel nya invandrarföretag |än år 1994 per |än år 1994 per I23to24 I16to23 fl14to16 B10to14 E 5to10

SOU 1996: 55

Invandrares nyföretagande är koncentrerat till vissa regioner. Så mycket som vart tredje invandrarföretag påbörjade sin existens i Stockholms län. Tillsammans svarade storstadslänen för mer än hälften av alla invandrares företagarstarter 1994, vilket i stort sätt överensstämmer med både koncentration av invandrarbefolkningen och nyföretagandet helhet. av som

Företagens betydelse för sysselsättningen

I detta avsnitt skall följande fråga besvaras: Vilket sysselsättningstillskott har invandrares företag bidragit till under senare år Invandrarföretag är ofta arbetskraftsintensiva, vilket gör det i hög grad viktigt analysera hur att sammansättningen av den totala sysselsättningen i dessa företag serut. Under senare år har småföretagssektorn kommit att betyda mycket för sysselsättningen i Sverige, inte minst bland invandrarbefolkningen. Omkring 1,6 miljoner människor var sysselsatta i små- och medelstora företag i den privata sektorn i Sverige 1994 NUTEK, 1995. Företagen beräknas stå för nästan 14 procent av den totala sysselsättningen i dessa företag. Detta innebär att dessa företag under 1994 svarade för omkring 190 000 arbetstillfällen. I tabell 2.5 visas det beräknade antalet sysselsatta i företagen baserat på det genomsnittliga antalet sysselsatta inom olika näringsgrenar i det svenska näringslivet. Dessa arbetstillfällen skall ses mot bakgrunden att nästan av 200 000 arbetstillfällen försvann genom nedläggningar, omvandling och konkurser enbart inom de privata industriföretagen. Invandrarföretag spelar således viktig roll för sysselsättningen, särskilt en bland personer med invandrarbakgrund. Företagen återfinns främst bland de allra minsta företagen, med mindre än 50 anställda. Den sektor sysselsom sätter flest är handel, hotell och restaurang, där 45 de är procent av som sysselsatta har sin anställning. Övriga invandrardominerade tjänstesektorer är företagstjänster och övriga privata tjänster står för 9 respektive 28 som procent av sysselsättningen. Invandrarföretagen inom tillverkningsindustrin sysselsätter bara 9 procent och är alltså inte lika dominerande tjänstesom sektorn.

OMFATTNING OCH BETYDELSEAV INVANDRARFORETAGANDE

Tabell 2.5 Företag ägs/drivs av invandrare samt beräknat antal anställda,

som efter näringsgren, 1994

Varuhandel

invandrarföretag i hela näringslivet 54 400 100,0 189 785 100,0 lnvandrarföretagen andel i hela riket 11,8 13,9 Hela riket 461 600 1 360 300 4,5

Antal sysselsattaberäknade genomsnittligtantalanställda svensknäringsliv 1994. Källa: SCB:s ÅRSYS 1992, samt SCB SM F 15, 1993 och 1994.

diskuterar den betydelse invandrares företagande har för syssel-

När man sättningen på annat än mycket kort sikt, kommer man in inte bara antalet och storleken företagen utan också möjligheterna för företagen att utvecklas och växa sig stora. Den sysselsättningsmässiga betydelsen sikt beror nämligen inte bara etableringsvillkor utan också hur snabbt företagen utvecklas och växer efter starten, vilket i sin tur beror på rambetingelsema för tillväxt.

Drivkrafter bakom ökningen av invandrares företagande

En fråga ställdes i början detta kapitel är vilka faktorer som bidragit

som av till den ökningen företagandet bland invandrare under senare år.

nya av

Flera studier pekar att det finns ett utbrett önskemål bland många invandrare att någon gång kunna öppna eget och därigenom förvärva friheten att få bestämma mer över sitt förvärvsarbete Light Bonacich, 1988; Waldinger m.fl. 1990; Najib, 1991, 1994. En annan viktig drivkraft bakom den kraftiga ökningen av nya invandrarföretag är möjligheten att kunna tjäna

ett eget företag än genom att arbeta som anställd. Just denna drivmer genom kraft kan särskilt stark hos vissa invandrare, men inte hos alla. Som

vara företagare får betalt efter prestation medan man som anställd i större

man utsträckning får solidarisk lön, dvs. åtminstone arbetsområdet ungefär samma lön oavsett arbetsinsats.

I situationer stor arbetslöshet tillkommer ytterligare ett starkt motiv för

av nyetablering, nämligen möjligheten att över huvud taget få ett förvärvsarbete.

SOU 1996: 55

Detta motiv har antagligen varit mycket starkt hos många invandrare som startade eget under 1990-talets svåra kriser. Enligt undersökningar, både i Sverige och utomlands, är arbetslöshet eller risken för att bli arbetslös ett vanligt motiv för invandrare att starta ett eget företag Najib, l992a, 1994; Pripp, 1994; Rojas, 1993; Waldinger m.fl., 1990. Med bitter ironi, visade det sig under 1980- och 1990-talen att de jobb som många invandrare hade och var beroende av också var de mest sårbara för de senaste årens strukturomvandling, industriavveckling och krympande offentliga sektor. Invandrares utsatta situation och sårbarhet i form förluster av av arbetstillfällen har varit mycket påtagligare än motsvarande situation för majoritetsbefolkningen. I brist alternativa lösningar tvingades många invandrare och etniska minoriteter att söka alternativa vägar bl.a. Detta har att starta eget. bekräftats dels i utländska studier, dels i svenska studier Hult Lindblom 1989; Najib 1992b; Pripp 1994. I en tidigare studie uppgav flertalet respondenter att arbetslösheten eller någon arbetsmarknadsrelaterad pushannan faktor var den huvudsakliga drivkraften bakom beslutet Najib att starta eget 1992a:22. Studier om hur invandrare har klarat sig eller hur de har upplevt den senaste strukturomvandlingen antyder att olika invandrare har skilda grupper uppfattningar om denna tid Najib 1995; Pripp 1994; Ekberg 1994. Medan relativt många inomeuropeiska invandrare har klarat sig relativt bra från långvarig arbetslöshet, tenderar utomeuropeiska invandrare att drabbas mycket hårt av långvarig arbetslöshet. Vissa har eller mindre uteslutits grupper mer från arbetsmarknaden. Detta i sin tur har lett till att relativt många utomeuropeiska invandrare successivt övergått från att vara anställda hos andra till att starta eget och att vara sin egen arbetsgivare. Däremot visar majoritet en av inomeuropeiska invandrare mindre intresse för att starta eget eller också har de inte kunnat mobilisera de resurser som krävs för att starta ett eget företag. Den mycket låga lönsamheten och den därmed sammanhängande industristagnationen, samt krympande offentlig sektor torde inte ha lockat inomeuropeiska invandrare att starta eget, särskilt inte inom industrisektorn. Analysen ovan, antyder dock att i tjänstesektorns snabba tillväxt och förhållandevis låga etableringströsklar, kraftig underlättar invandrares nyetablering av företag. Etableringen av nya invandrarföretag har dock visat sig vara oerhört känslig såväl för branschens expansionstakt för kapitalkravet. som Det finns ett starkt samband mellan marknadsandelen för invandrarnya företag och kapitalkravet, dvs. marknadsandelen stiger mycket snabbt när kapitalkravet går mot små värden och sjunker mycket snabbt noll när mot kapitalkravet stiger över 500 000 kronor jfr Najib, 1996b. Många andra faktorer kan naturligtvis också ligga bakom den uppgång i etablering av invandrarföretag som vi nu bevittnar i Sverige. Bland annat torde den förbättring som skett av företagarklimatet rent generellt med större acceptans för vinster i småföretagen samt ett ökat allmänt intresse för små-

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

företagen i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn, ha påverkat ökningen. Ett ökat intresse bland nya grupper invandrare och bland ungdomar och kvinnor med invandrarbakgrund, för att arbeta i egna företag bidrar också till det ökade antalet invandrarföretag under senare år. Startaeget-bidrag torde också har lett till en viss ökning av företagandet.

Vad görs för invandrarföretagande i Sverige idag

Många åtgärder för små och medelstora företag, planeras och vidtas i Sverige. Här kan nämnas särskilda insatser för att stimulera nyföretagandet, stöd till kvinnor som företagare och till företagande i glesbygd samt insatser för att främja utvecklingen av nya produkter. Samtliga dessa insatser är generella till sin karaktär, dvs. de riktar sig inte specifikt till invandrare. Även om invandrare också omfattas av dessa generella insatser, når de i praktiken inte alltid invandrare, i synnerhet gäller detta utomeuropeiska invandrare. Detta beror bland annat att invandrarföretagare kan specifika behov som idag inte tillgodoses och att diskriminering förekommer.

NUTEK, ALMI och länsstyrelserna har olika verksamheter avsedda för små och mellanstora företag samt speciella verksamheter som är inriktade mot kvinnor som företagare. NUTEK har t.ex. arbetat med ett speciellt projekt för kvinnoföretagare och nätverksbygge av olika slag, tagit fram utbildningsmaterial, ordnat konferenser m.m. ALMI har idag konsulter som särskilt arbetar med kvinnliga företagare, stödjer företagarföreningar och nätverk för kvinnor samt ordnar skräddarsydda kurser för kvinnliga företagare. Länsstyrelserna satsar speciella projektmedel kvinnliga företagare och ger stöd, t.ex. i form av stipendier och utbildningar.

Däremot finns det inga speciella stödåtgärder riktade till företagare med invandrarbakgrund. Detta trots att dessa företagare, precis som kvinnliga företagare, både kan ha särskilda behov och är utsatta för diskriminering och särbehandling. Analysen av enkätundersökning längre fram i rapporten visar bl.a. att invandrare som startar och driver företag får finansieringsstöd i mindre utsträckning än andra företagare och är missnöjda med den konsultoch rådgivningsverksamhet som bl.a. ges av ALMI och privata organisationer. Ändå görs praktiskt taget ingenting för att främja invandrares nyföretagande eller utveckla redan etablerade företag, och ännu mindre för att försöka förstå och eventuellt söka lösningar de specifika problem som möter invandrare som företagare.

Internationell utblick

Invandrares företagande beskrivs i en mängd studier runt om i världen. Nedan redovisas några förhållanden för att förmedla en internationell bild av

SOU 1996: 55

deras företagande eller etniskt företagande det ofta kallas i utländsk

- som forskning och litteratur samt vad görs för att stimulera etablering och

— som utveckling av denna form av företagande. I Nordamerika har lång

man en tradition av vad man kallar för "ethnic business och där har det också gjorts många studier etnisk företagsamhet. Även i Västeuropa har det gjorts flera

om studier om etniskt företagande huvudsakligen i Storbritannien, Frankrike och Tyskland samt i viss utsträckning i Belgien och Nederländerna

Det är inte helt enkelt att jämföra studier av etniska företag i olika länder bl.a. därför att de flesta länders statistik skiljer sig vad beträffar sådana företag. Även mätmetoder och definitioner kan variera kraftigt mellan olika länder och snabba slutsatser av de statistiska uppgifterna kan missvisande

ge uppfattningar. Väl medveten om denna risk gör jag ändå några nedslag i andra västeuropeiska länder.

Några nedslag i andra länder

USA och Kanada har en lång tradition av etniskt företagande. Generellt har utrikes födda personer alltid uppvisat en högre grad av entreprenörskap än inhemskt födda personer Light Bonacich, 1988. Så till exempel utgjorde invandrarföretagen i fyra av de stora städerna i USA New York, Los Angeles, Miami och San Fransisco mer än 10 procent av alla småföretag 1985. Invandrares företagande är mer dramatiskt i Miami där kubanska flyktingar praktiskt tagit har förändrat staden till vad man bruka kalla capital of Latin America Light Sanchez, 1987. I Kanada liksom i USA, återfinns invandrarföretagen i de stora städerna, huvudsakligen i Montreal och Toronto. Även här är det asiatiska invandrare är överrepresenterade

som bland småföretagarna.

I Västeuropa är det framförallt Storbritannien, Frankrike och Nederländerna som har noterat en stark uppgång av antalet invandrarföretag under 1980 och 1990-talen Boissevain, 1984; Waldinger mfl., 1990. Även i Storbritannien är det huvudsakligen asiatiska invandrare som visar hög andel eget företagande. Så till exempel har andelen indiska småföretagare ökat från 6 procent 1971 till 18 procent 1982. I Frankrike är det huvudsakligen invandrare från Nordafrika som uppvisar en hög andel eget företagande 6-7 %

av alla företag i landet; Ma Mung, 1994, i Tyskland turkiska invandrare Blaschke Ersoz, 1986, medan det i Nederländerna i första hand är turkar, marockaner och surinameser som i större utsträckning startar eget företag Boissevain Grotenberg, 1985. Det finns emellertid stora skillnader mellan dessa länder vad beträffar andelen invandrarföretag Dessa kan bl.a. bero på att undersökningarna inte är helt jämförbara, t.ex. genom att de beskriver olika etniska- och invandrarföretagargrupper. Gemensamt för alla dessa länder är emellertid att de alla har, i absoluta tal, stora invandrargrupper jämfört med Sverige.

OMFATTNING OCHBETYDELSEAV INVANDRARFÖRETAGANDE

Vad görs för invandrares företagande i andra länder

De flesta europeiska länder som har en relativt stor invandrad befolkning Storbritannien, Frankrike och Holland har speciella program för att främja företagande bland invandrare.

Redan under 1970- och 1980-talen blev många västeuropeiska länder medvetna om dessa företags betydelse för ekonomin. De länder som hade en hög grad av företagande bland invandrare kunde också konstatera en sysselsättningsökning i dessa företag, som relativt sett var större än i de småföretag som ägdes av majoritetsbefolkningen. Detta är viktigt eftersom invandrare i stor utsträckning drabbats av hög arbetslöshet under senareår.

I takt med att man blev medveten om den ekonomiska betydelsen har dessa länder också ökat sina satsningar det etniska företagandet. På många håll skapades speciella program för att stimulera nyföretagande bland etniska minoriteter och invandrare. Dessa stödprogram innehöll bland annat infonnationskampanjer, riktad finansiell hjälp samt ökad satsning rådgivning och utbildning. Hjälpen har utökats och även privata stödaktörer finns nu exempelvis i Storbritannien.

Sedan l980-talet har framförallt USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna gjort stora ansträngningar för att utforma speciella program avsedda för etniskt företagande Najib, 1991. Grovt sett kan man urskilja två typer av företagspolitiska åtgärdsprogram. Den ena är mer inriktad

att öka stödet till invandrarföretag, medan den andra försöker minimera direkta hinder och istället skapa ett klimat som ger bättre förutsättningar för företagstillväxt, t.ex. genom att underlätta speciella kredit- och rådgivningsverksamheter. Naturligtvis, skiljer sig invandrarbefolkningens sammansättning i dessa länder, vilket också betyder olika behov och anpassningar till de enskilda ländernas förutsättningar. Man kan dock konstatera ett antal trender i den företagspolitik som riktar sig till etniska grupper och invandrare.

Man ger mera sällan generella subventioner till alla invandrarföretagare, -

utan satsar i stället selektiva stödåtgärder till utvalda etniska grupper

och/eller invandrargrupper.

Selektivitet är något som präglar många av de stödåtgärder som återfinns —

idag i västeuropeiska länder. Detta innebär att man lägger mycket stor

vikt vid att bedöma affärsidéer och produkter, så att de projekt som har

bäst förutsättningar att klara sig också ges extra stöd.

Från att ha uppmuntrat starta-eget bland olika etniska grupper, visar man -

nu en större benägenhet att stödja tillväxt och kvalitetsförbättringar som

kan leda till långsiktiga effekter.

Fortfarande är nyföretagandet i de flesta västeuropeiska länder ett viktigt -

insatsområde. I Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna och

Tyskland där arbetslösheten fortfarande är mycket hög bland invand-

-

SOU 1996: 55

rare uppmuntrar man invandrare och etniska minoriteter till att lösa sin

arbetssituation genom att starta eget. Arbetslöshetsunderstöd till invandrare för att starta eget finns fortfarande i dessa länder, men ansökningskraven tenderar att skärpas. Numera knyts stöden ofta samman med utbildningsprogram och fadderverksamhet. Målsättningen i Storbritannien är idag inte i lika stor utsträckning

som tidigare inriktad att öka andelen nystartade etniska företag/invandrarföretag varje år, utan desto mer att öka förutsättningarna för tillväxt och överlevnad. Här har man också etablerat och utvecklat ett speciellt anpassat stödprogram till olika invandrarföretagargrupper i landet. Under senare år har decentralisering av dessa stödprogram, ända ner på lokal nivå, blivit allt viktigare. Lånegarantier och räntesubventioner används i hög utsträckning för att stötta invandrares företag i Frankrike och Nederländerna. Frankrike har dessutom ett speciellt stödprogram till företagare i den s.k.

andra generationen.

3 Teoretiska

utgångspunkter

l litteraturen finns olika åsikter och teoretiska uppfattningar om invandrarföretagares hinder och utvecklingsproblem. Argumentationen vilar ofta på generella utgångspunkter och sällan har företagarna tillfrågats om hur de själva ser saken. I föregående kapitel diskuterades bl.a. olika invandrargruppers benägenhet att starta och driva eget. Utifrån teoretiska utgångspunkter inriktas analysen i detta kapitel huvudsakligen skillnader mellan inomeuropeiska och utomeuropeiska invandrare med avseende möjligheter och svårigheter att driva eget företag i Sverige.

Benägenhet hos olika invandrargrupper att starta och driva eget företag

Utomeuropeiska invandrare tenderar att vara mindre framgångsrika än inomeuropeiska invandrare när det gäller mobilisering av externa företagsresurser så som kapital, marknadsföring, affärsinformation och affärskontakter. Utan tvekan behöver detta förhållande undersökas lite närmare.

Låt oss tills vidare anta att både inomeuropeiska och utomeuropeiska invandrare i Sverige möts av negativ särbehandling med avseende mobilisering av finansiering, rådgivning och andra företagsresurser. Många invandrare har ursprungligen rekryterats till lågstatusjobb och kan därför sägas tillhöra arbetarklassen. Deras karriärer och sociala mobilitet hindras ofta av direkt eller indirekt diskriminering. Bantekas 1992; Najib 1994; Banakar, 1994.

I föregående kapitel har vi konstaterat att antalet egna företag speciellt bland vissa utomeuropeiska invandrare har ökat, vilket beror att arbetslösheten under 1980- och 1990-talen varit en viktigare pådrivande faktor än deras benägenhet för eget företagande. Det är dock inte lika vanligt att starta eget bland alla invandrare som drabbats av hög arbetslöshet. Sydamerikaner, finländare och vissa afrikanska grupper har också drabbats hårt av arbetslösheten, men de har inte i samma utsträckning som asiater sökt sig till eget företagande.

Vi vet också att etnisk särbehandling bland vissa invandrare stimulerar entreprenörskap och eget företagande. I försöken att förklara skillnader i benägenheten att starta eget företag hos olika invandrargrupper och etniska minoriteter tenderar vissa studier att starkt inrikta sig kulturellt betingade förklaringar. Flera studier i Storbritannien har beskrivit liknande beteenden bland asiater och afro-karibier. Etniska nätverk i form av starka familjeband

SOU 1996: 55

och etnisk solidaritet utnyttjas ofta av asiater för mobilisering av kapital, arbetskraft och etniska marknader. Etniska nätverk används också för utbyte av information, affärserfarenheter, samt för vertikala och horisontella affärsrelationer Najib, 1994; Nordlund, 1992; Werbner 1990. Nätverken är ett tecken kollektiv styrka och etnisk sammanhållning vilket beror kultu-

— rella värderingar och spelar en viktig roll för framgång i företagsamheten.

-

Detta beteende har också bekräftats av svenska undersökningar vad beträffar asiater men inte när det gäller Sydamerikaner, afrikaner och de flesta av de inomeuropeiska invandrargrupperna Najib, l995a. Etniska nätverk hos de senare tenderar alltså att vara nästan helt obefintliga eller spelar en mindre roll, åtminstone när det gäller att mobilisera resurser för att starta och driva eget företag.

Sydamerikaner liksom en del afrikaner och i stort sett alla europeiska invandrare i Sverige tycks sakna benägenhet för att mobilisera de nödvändiga etniska resurserna eller är helt enkelt ointresserade av att starta och driva eget företag. Vad detta beror är svårt att säga då grundläggande forskning saknas även inom detta område.

Sydamerikanska invandrare i Sverige använder däremot etniska nätverk för att organisera sig socialt, kulturellt och politiskt och för att skydda sig mot diskriminering eller för att försvara sig mot olika former av rasistiska attacker.

Tabell 3.1 summerar olika antaganden om etniska karakteristiska som sannolikt påverkar mobilisering av sådana resurser som kan tänkas vara relevanta för eget företagande bland invandrare i Sverige.

Tabell 3.1 Kontrasterande bilder av olika invandrargrupper

Inomeuropeiska Utomeuropeiska invandrargrupper invandrargrupper

Etniska resurser: Individuell motivation moderat stark Familjestöd moderat stark Kollektivt stöd svag stark Klassresurser: Affärserfarenheter moderat moderat Utbildningsnivå moderat låg Yrkeserfarenheter hög moderat Extern finansiering stark svag Intern finansiering svag stark Möjligheter/hinder: Segregerad arbetsmarknad stark och negativt moderat alarmerande Diskriminering i affärslivet negativt moderat stark Marknadsnischer svag stark Källa: Najib l996a.

TEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER

Teoretisk uppfattning om olika hinder

Särskilda företagspolitiska insatser riktade till invandrare bör bidra till att minska etnisk diskriminering samt att avhjälpa olika typer av "marknadsimperfektioner" och därigenom stimulera tillväxten och förnyelsen i det svenska näringslivet.

Det finns inga entydiga teoretiska uppfattningar om moraliska eller ekonomiskt rationella grunder för att sätta in särskilda insatser enbart riktade till vissa invandrarföretag. Grundinställningen i föreliggande studie har därför varit att det i stort sätt finns väl fungerande marknader. Det finns dock skäl att anta att vissa invandrarföretag missgynnas den svenska marknaden vilket kan leda till att deras potential inte tas tillvara i samhället.

Magnus Hult och Göran Lindblom 1989 har jämfört de problem som invandrare ställs inför när de startar eget med de problem som svenska företagare möter. Resultatet visar att företagare med invandrarbakgrund ställs inför större problem än svenska kollegor, men också att de utvecklar strategier för att minimera problemen. Detta överensstämmer med resultatet från en undersökning i Uppsala Najib, l992a, 1994. Denna strategi kännetecknas huvudsakligen av följande karaktäristiska drag:

Problembild Strategier brist kapital sålite lånat kapital som möjligt dålig lönsamhet hårt arbete 7 dagar i veckan brist affärslokaler engagera familjen och vänner kommunikationsproblem anställda helst etniska diskriminering

Invandrare möter i allmänhet i sitt företagande flera hinder som är unika för dem, t.ex. vid kapitalanskaffning och rådgivningsverksamhet. Många invandrarföretagare har svårt att låna pengar till förmånliga räntor, t.ex. via affärsbanker och kreditinstitut, delvis grund av brist på information och okunskap om den svenska kreditmarknaden, men också grund av negativ särbehandling. Sådana barriärer antas även förekomma inom andra områden än kreditmarknaden, t.ex. när det gäller konsult- och rådgivningsverksamheten.

Om såär fallet, kan lånegarantier och statliga subventioner till strategiska konsulttjänster blir nödvändiga för att öka företagens utnyttjande av strategiska tjänster till en samhällsekonomiskt effektiv nivå, dvs. där tillväxt- och utvecklingspotentialen utnyttjas fullt ut.

Det kan vara förenat med större kostnader för en konsult att sätta sig in i ett invandrarföretags situation än ett svenskt företags. För att med framgång kunna förmedla en strategisk/praktisk tjänst måste emellertid konsulten bilda sig en korrekt uppfattning om invandrarföretagets situation och behov även om detta är förenat med extra kostnader". Det kan finnas anledning för staten

2 16-0804 33

SOU 1996: 55

att in med subventioner för att undanröja den extra kostnad som är relaterad till invandrarföretagarens kulturella bakgrund. Statens roll blir då inte att prioritera invandrarföretagare i varje läge utan snarare att korrigera oegentligheten i marknaden då resurserna inte utnyttjas bästa möjliga sätt, dvs. när olika typer av "market failure eller otillbörlig konkurrens uppstår.

När jag för några år sedan undersökte hur invandrarföretagare i Uppsala anskaffat investeringskapital fann jag att de använde sig av olika finansieringsmetoder Najib l992a. Utomeuropeiska invandrarföretagare använde sig i större utsträckning än inomeuropeiska invandrarföretagare av fler metoder för att minimera kostnader som uppkommer grund av särbehandling. Detta konstaterande är i sig överraskande, men behöver ytterligare förklaringar, jag återkommer därför till detta längre fram i detta kapitel.

Låt oss tills vidare anta att båda inom- och utomeuropeiska invandrare är mer handikappade än majoritetsgruppema vid kapitalanskaffning, både beroende klasstillhörighet och etnisk diskriminering. Vad beträffar klass har jag redan påpekat att de flesta invandrare, både i de inomeuropeiska och utomeuropeiska grupperna, när de först anlände till Sverige hade arbeten som var i stort sett koncentrerade till lågstatusjobben. Invandrare som hamnar i den lägsta positionen i arbetarklassen har normalt inga eller små möjligheter att ackumulera nödvändigt kapital för att starta eget företag. Kapital är alltså en av de viktigaste resurserna som de kommer att ha brist på.

En karriär i lågstatus- och lågbetalda jobb är knappast en lämplig miljö för att spara pengar för att starta eget eller för att anskaffa egendom t.ex. villa eller båt, som kan användas som banksäkerhet om man behöver söka lån. Företagarens situation förvärras också av andra orsaker som t.ex. brist information om olika finansinstitut, brist självförtroende vid bankkontakter, samt brist kunnande om hur man gör och presenterar ett affärsprojekt i Sverige.

Det är därför viktigt att undersöka inte bara hur olika invandrargrupper klarar sig när det gäller att anskaffa nödvändigt kapital för att starta eget utan också vilka problem som uppstår därefter, t.ex. vid en företagsexpansion.

I själva verket är alla ovan nämnda problem vanliga bland personer som tillhör arbetarklassen oavsett vilken etnisk grupp de tillhör. Litteratur om småföretagande understryker ofta betydelsen av materiella och andra fördelar som medelklassen och personer med företagartradition har. En sådan social bakgrund anses ofta vara en av de viktigaste resurserna för en företagare Curran 1986; Johannisson Bång, 1992; Davidsson, 1993. Dessa faktorer är inte heller specifika för invandrare eller etniska minoriteter och därför bör inte invandrarföretagare alltid betraktas som särfall. Det kan resultera i att man tonar ner sådant som är karakteristiskt för alla småföretagargrupper och utpekar invandrarföretagare som exotiska abnormiteter. Vissa grupper invandrare, som etniskt eller kulturellt avviker från majoritetsbefolkningen, kan

TEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER

emellertid också råka ut för andra orättvisor än sådana som kan hänföras till klasstillhörighet. Hit hör bland annat diskriminering.

Tidigare studier visar att utomeuropeiska invandrarföretagare, i jämförelse med andra invandrarföretagande grupper använder sig av flera finansieringsstrategier och har klarat sig ganska bra när det gäller att skaffa startkapital till små investeringar Hult Lindblom 1989; Najib 1994. Jag antar därför att utomeuropeiska invandrarföretagare även i fortsättningen kommer att klara sig relativt bra med att anskaffa det nödvändiga, och relativt lilla, kapital som behövs för att starta egna småföretag. Det finns däremot skäl att anta att de kommer att det svårt att anskaffa tillräckligt med kapital när det gäller stora investeringar både vid företagsstaxt och vid företagsexpansion.

Teoretisk uppfattning om behov av särskilda insatserna

Flertalet invandrare som startade eget företag under 1980-talet, gjorde det grund av arbetslöshet eller för att de inte kunde göra karriär inom sitt yrke. Under senare år har däremot många invandrare startat eget p.g.a. att det

var så gott som omöjligt för dem att komma in den öppna arbetsmarknaden. För båda grupper var det egna företagandet kanske det enda alternativet till monotona jobb eller permanent arbetslöshet. Många av dessa företagare är därför tämligen nöjda med att ha ett arbete som de har fått genom eget företagande. Det finns därför anledning att anta att de som driver rena levebrödsföretag inte är intresserade av särskilda företagspolitiska insatser, helt enkelt därför att de inte vill eller kan växa, medan särskilda insatser kan vara av större betydelse för sådana företagare som av olika skäl står i begrepp att expandera. Intresse för särskilda insatser kan därför variera beroende företagsform, Verksamhetsinriktning och utvecklingsbehov. Industriföretag kan t.ex. ha större behov av tekniska insatser än tjänsteföretag och exporterande andra behov än hemmamarknadsföretag.

Käll ää".

‘$23-3

T :Stims.~t:cs3oxrom

,rtnofa,g:sm6’i

Tmmsemma

4 Enkätstudierna

Analysen av det empiriska materialet visar ett högt nyföretagande bland personer med utländsk bakgrund. Resultatet visar dessutom att det existerar stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Förklaringarna är flera; geografiskt ursprung, kulturell bakgrund, företagets karaktär och verksamhetsinriktning samt relationer till externa aktörer.

Tidigare studier liksom beskrivningen i föregående kapitel visar dessutom att företagen utgör en heterogen grupp, framför allt med avseende på verksamhet, men även vad gäller utveckling och möjligheter för framtida tillväxt. Det finns således ett stort behov av att nyansera kunskapen kring invandrares företagande.

Huvudsyftet här är att se närmare på invandrarföretagares utvecklingsvillkor och behov av särskilda insatser. Som framgick redan av de inledande kapitlen har två enkätundersökningar genomförts, den ena med invandrarföretagare, den andra med tre olika grupper externa bedömare.

Med ett batteri av frågor har invandrarföretagares och externa bedömares uppfattningar om utvecklingsvillkor och behov av särskilda insatser kaitlagts. Frågorna har utformats såatt de skall ge fakta om företagens specifika problem med avseende på finansiering, köp av externa tjänster, synen generella småföretagsinsatser, faktiska erfarenheter av småföretagsinsatser och slutligen om hur de utnyttjade insatserna värderas. Samtidigt är det av intresse att sätta företagarnas uppfattningar av problemen i relation till vad ett antal externa aktörer anser.

Enkätstudiens bakgrund, syfte och uppläggning Utgångspunkten är att i första hand identifiera de viktigaste problemornrådena och att sedan undersöka i vilken utsträckning invandrarföretagen utnyttjar de generella småföretagsinsatserna. I vilken utsträckning upplever invandrarföretagare att de generella småföretagsinsatserna uppfyller deras behov av lämplig rådgivning och finansiering för sin utveckling Vilket intresse har de av särskilda insatser för invandrarföretagare

En viktig fråga det finns viktiga skillnader mellan inomeuropeiska

är om och utomeuropeiska invandrargrupper och mellan företag inom olika näringsgrenar vad gäller utvecklingshinder samt företagares möjligheter och intresse för att få tillgång till nödvändiga insatser för att förbättra företagens situation.

I analysen ingår att undersöka huruvida skillnader i attityder mellan olika företagarkategorier kan förklaras med skillnader i bakgrundsvariabler som

SOU 1996: 55

etnicitet eller geografiskt ursprung inom- och utomeuropeiska invandrare, och Verksamhetsinriktning samt i vad mån attitydskillnader också kan förklaras med å ena sidan företagarens erfarenheter den svenska marknaden

av och å andra sidan om och vad sätt invandrarföretagens speciella problem och behov har uppfattats och kan förklaras av externa bedömare.

Urval och begränsningar

Urvalet av företag har gjorts bland små och medelstora företag som ägs av första eller andra generationens invandrare. Bara företag som drivs i någon av följande juridiska former: fysisk person, enskilt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag har ingått i urvalet. Koncernföretag och ekonomiska föreningar har uteslutits. Urvalet har delats upp dels i företag som var etablerade redan före 1992 dels sådana som tillkommit 1992 eller senare. Detta gjordes för att det skulle vara möjligt att urskilja nyetableringar. Fyra näringsgrenar har valts ut, tillverkningsindustrin, handel och restaurang, uppdragsverksamhet och övriga tjänster. Urvalet av företag gjordes med hjälp av telefonkataloger och företagsfakta i Stockholms och Uppsala län. I det ursprungliga urvalet ingick 34 företag men bara 25 företagsenkäter kunde användas analysen. Besluteti att endast ta med ett fåtal företag inom tillverkningsindustri, handel, uppdragsverksamhet och övriga tjänster i ovan nämnda två län har att göra med tid och kostnader.

En gruppering i tämligen grova kategorier var nödvändig. Indelningen har vägletts av hänsyn till a grad av homogenitet, b betydelse i den svenska ekonomin, samt c ett särskilt intresse för potentiellt växande sektorer näringsgrenarna: SNI 8 och 9.

Valet av näringsgrenar beror att jag ville ha med i enkäten dels företag som är verksamma i vad som kan betecknas som typiska invandrarbranscher, dels företag som är verksamma i mindre typiska invandrarbranscher, dels de som är verksamma i s.k. blandade branscher. Som exempel på det förstnämnda, dvs. typisk invandrarbransch, valdes näringsgrenen handel SNI 6. Till att representera blandade branscher valdes tillverknings- och övriga tjänsteföretag SNI 3 och 9, och till att representera mindre typiska invandrarföretag valdes uppdragsföretag SNI 8. Dessa branscher skiljer sig

i ett antal avseenden men det torde också finnas stora variationer inom olika företagsgrupper. Det gäller exempelvis tillverkningsföretag men även företag inom handel, där de största är mycket kapitalkrävande och omfattar flera enheter, medan de minsta kan drivas deltid i ett källarrum.

SNI svensk näringsgrensindelning

IENKÄTSTUDIERNA Tabell 4.1 Urvalsmatris för enkiitstudie utvisande urvalet per invandrargrupp och näringsgren SNI

SNI-systemet: svensk näringsgrensindelning.

Det finns också anledning av att urskilja olika grupper invandrare med avseende ett antal sociala och ekonomiska faktorer. Invandrare som har varit i Sverige relativt länge och talar tillräckligt bra svenska, kan exempelvis antas känna till det svenska samhället bra. Vidare kan man anta det att denna företagarkategori har lättare att starta och driva samt utveckla egna företag än relativt nyanlända invandrare. Man kan också anta att inomeuropeiska invandrare kommer att visa sig ha större möjligheter att starta och utveckla sina affärsverksamheter eftersom de kommer att möta mindre hinder än utomeuropeiska invandrare. För att kunna täcka in eventuella skillnader i möjligheter och hinder har företagen delats in i två kategorier: inomeuropeiska och utomeuropeiska.

Av det ursprungliga urvalet var det sex företag som aldrig besvarade enkäten medan 27 skickade in svaren. Två av dessa enkäter måste uteslutas p.g.a. de gav komplett information. Av tabell 4.1 framgår den ursprungliga urvalsmatrisen och tabell 4.2 den som uppstod sedan dessa uteblivna svar tagits bort.

Totalt samlades således data in från 25 företag, varav sex företag inom tillverkningsindustrin SNI 3, elva företag inom handeln SNI 6, fyra företag inom uppdragsverksamheten SNI 8 samt fyra företag inom övriga tjänster SNI 9.Det begränsade antalet företag som ingår i studien gör att inga statistiska slutsatser om helheten kan dras.

SOU 1996: 55

Tabell 4.2 Enkätens svarsandelar inom olika strata %

Näringsgren Hela gruppen Inom- Utomeuropeiska

europeiska

Antal % Antal % Antal % Tillverkningsföretag 6 24,0 3 30,0 3 20,0 SNI 6 Handelsföretag l 1 44,0 3 30,0 8 53,3 SNI 6 Uppdragsföretag 4 16,0 2 20,0 2 13,3 SNI 8 Övriga tjänsteföretag 4 16,0 2 20,0 2 13,3 SNI 9 Totalt 25 100,0 10 100,0 15 100,0

Frågor och frågeområden

I enkäten har ett antal problemområden räknats upp som respondenterna ombads att ta ställning till. Frågeställningarna har tagits fram dels med hjälp av mina tidigare studier av invandraiföretag, dels med hjälp av ett antal andra studier av små och medelstora företag. Frågeformuläret har byggts kring

upp sex frågeområden som också sammanfattar de föreställningar funnits

som med vid planeringen av enkätstudien. De sex områdena är:

Bakgrundsvariabler -

Interna och externa hinder —

Rådgivningsbehov och tillgodosedda behov -

Företagens finansieringskällor -

Investeringsbehov och tillgodosedda behov —

Expansionshinder och möjligheter -

Bakgrundsvariabler

Ett antal av invandrarföretagets och företagarens bakgrundsvariabler ingår i enkäten. Bland invandrarföretagens bakgrundsvariabler ingår startår, företagsform, Verksamhetsinriktning samt storlek i antal sysselsatta och omsättning. Bland företagarens bakgrundsvariabler ingår ålder, kön, företagarens geografiska ursprung, invandringsår och utbildning.

Några av dessa variabler kan förväntas samvariera ett systematiskt sätt med attityder till invandrarföretagens möjligheter och hinder i Sverige och även med t.ex. svårigheter att få tillgång till en önskad finansiering. Sålunda finns det, som redan nämnts, anledning att anta att de invandrarföretagare som har varit i Sverige relativt länge och som talar tillräckligt bra svenska samt känner bra till det svenska samhället, möter mindre hinder än nya invandrare. Utomeuropeiska invandrarföretagare, oftast också med mindre

ENKÄTSTUDIERNA

egendom och begränsad säkerhet, antas har svårt att skaffa tillräcklig finansiering till sina verksamheter. Vidare finns anledning att tro att relativt unga och kvinnliga invandrar-företagare med svag egen kapitalbas möter större svårigheter än äldre invandrarföretagare med större erfarenhet och en stark finansiell bas att tillgodose sina behov kapitalmarknaden. I rapporten har emellertid inte allt material kunnat analyseras och presenteras.

Interna och externa hinder Hinder kan vara både interna och externa. Till de interna hindren, de problem som finns hos invandrarföretagama själva, hör bristande kunskap i svenska språket, dålig kunskap om det svenska samhället, otillräcklig utbildning och brist självförtroende eller andra psykologiska hinder. Många företagare har också svårt att marknadsföra sin verksamhet, liksom att våga ta risker. Bland de yttre hindren ingår inte bara hur företagarna själva ser på problem som hindrar utvecklingen av deras verksamhet utan också de olika småföretagsaktörers och myndigheters externa aktörers syn invandrarföretagens utvecklingsvillkor. Det är heller inte ovanligt att invandrare utsätts för diskriminering från allmänheten, leverantörer, kreditinstitutioner och andra marknadsaktörer. I ett särskilt avsnitt har ett antal frågor ställts till externa bedömare som ombads att ge sin samlade syn invandrarföretagens utvecklingsvillkor och eventuella hinder. Därtill har externa bedömare ombetts att lämna lämpliga förslag till åtgärder för främjandet av invandrares företagande.

Med tanke ALMI:s viktiga roll som rådgivningskonsult för invandrarföretag har jag även frågat om företagarnas syn ALMI:s insatser i detta sammanhang. Jag har sett det som angeläget att en bild av i vilken utsträckning ALMI:s rådgivningsverksamhet under senare år avspeglas i invandrarföretagares attityder till ALMI.

Investeringsbehov och tillgodosedda behov Invandrarföretag med stora investeringsbehov är de som i första hand kan förväntas söka ny, extern finansiering, särskilt om behoven inte kan tillgodo-

med intjänade vinster eller genom ägartillskott från nuvarande ägare. ses egna I syfte att få en bild av vilka former av investeringsbehov som kännetecknar olika företag inom tillverkning, handel och uppdragsverksamhet har jag frågat om företagets investeringsbehov under de tre senasteåren inom fem områden och lämnat möjlighet att definiera ytterligare investeringsområden. Dessutom har företagarna tillfrågats om och i vilken utsträckning behoven har kunnat tillgodoses.

En utgångspunkt har varit att företag inom tillverkning i allmänhet har större behov av investeringar i reala tillgångar byggnader och maskiner

SOU 1996: 55

medan handels- och uppdrags- och övriga tjänsteföretagens behov snarare avser produktutveckling och marknadsinvesteringar. Samtidigt vet vi till-

att verkningsföretagen i större utsträckning än handelsföretagen och uppdragsföretagen förfogar över en "säkerhetsmassa" byggnader, anläggningar osv. som är viktig i samband med låneñnansiering. Majoriteten de företag

av som ägs/drivs av invandrare återfinns i detaljhandel och restaurangverksamhet. Vi vet också att finansiärer och investerare känner stor osäkerhet inför invandrares företag, särskilt de som drivs inom detaljhandeln och övriga tjänster.

Företagarna har tillfrågats om vilka olika källor de använt sig vid

av start/förvärv av sina företag och vilka de haft kontakt med under de

senaste tre åren for att söka finansiering. Såväl lånekapital som ägarkapital ingår. De har också frågats om vilken betydelse olika källor har haft for företagen under motsvarande period.

Enkäten till externa bedömare

När det gäller de externa bedömarna skickades enkäter bland annat till alla ALMI-bolag och till samtliga länsstyrelser i landet. Vidare skickades enkät

en till ett urval av kommuner, alla med en invandrarbefolkningen minst 8 procent av kommunens totala befolkning. Totalt kom svar från 19 ALMIbolag, 17 länsstyrelser och 32 kommuner. Urvalet av "extema bedömare" och "småföretagskonsulterf dvs. i sitt yrke har kontakt med

personer som invandrarforetag är således inte slumpmässigt.

Dataanalys och redovisning

Resultaten består av beskrivningar över hur attityder fördelar sig olika företagskategorier utifrån främst geografiskt ursprung inom- och utomeuropeiskt och Verksamhetsinriktning SNI 9. Ursprungligen det

var också meningen att en sambandsanalys skulle genomföras. Syftet var då att sambandsanalysen skulle fokuseras samspelet mellan bakgrundsvariabler och eventuella attitydskillnader hos olika grupper av invandrarföretagare. Av tidsskäl och andra praktiska begränsningar har en sådan analys inte kunnat göras.

Statistiska grunddata har komprimerats till tabeller och diagram för att huvudsakliga strukturer och mönster skall kunna urskiljas. Ibland är det

mer praktiskt och kanske mer åskådligt att låta siffrorna tala för sig själva än att kommentera vid varje tillfälle. I vissa fall redovisas resultatet för invandrarföretag som en enda grupp istället for olika undergrupper. För att underlätta presentationen av analysen har de företag som opererar inom näringsgrenarna handel, uppdragsverksamhet och övriga tjänster slagits samman till en gemensam grupp, nämligen "tjänsteföretag".

ENKÄTSTUDIERNA

Om t.ex. mer än 60 procent av respondenterna anser att någonting fungerar dåligt, har den bilden bedömts som negativ. Ibland har det också varit intressant att se om svaren olika frågor korrelerar med varandra, t.ex. om de som tycker att ALMI fungerar illa också i är regel missnöjda med ALMI:s insatser i stort.

5 Företagarnas bakgrund och

företagsstruktur

Den viktigaste för ett gott företagsklimat är duktiga entreprenörer resursen eller företagare. I detta kapitel kommer jag först att beskriva de i enkäten ingående invandrarföretagarna och deras bakgrund, erfarenhet och utbildning. Andra frågor i detta kapitel är motiv och incitament för att som tas upp Startade tillsammans med någon familjemedlem, starta eget. man ensam, kompanjon eller annat sätt Gick den blivande invandrarföretagaren annan någon starta-eget kurs

Företagarnas bakgrund

Urvalet respondenter planerat så att det skulle ge en etnisk representaav var tion. Tabell 5.1 visar företagarnas födelseländer. Totalt 13 länder är represen- 7 europeiska och 6 utomeuropeiska. Av det totalt 25 företagare som terade ingår i undersökningen är 10 europeisk härkomst och 15 av icke europeisk av härkomst. Två företagare är födda i Sverige, dvs. tillhör den s.k. andra generationens invandrare. I tabellen återfinns dessai högra kolumnen under en av rubriken utomeuropeiska. Detta gjordes för att markera att företagaren i fråga utomeuropeisk härkomst, dvs. att hennes föräldrar var födda i ett är av land utanför Europa. Bara två invandrarföretagare är kvinnor, och en är alltså född i Sverige och den andra är född i ett annat europeiskt land.

Tabell 5.1 Invandrarfäretagamasfödelseländer

Europeiska Europeiska födelseländer födelseländer

Finland 2 Iran 3 Jugoslavien 2 Irak 3 Polen 2 Turkiet 3 Estland l Libanon 2 Italien l Marocko 2 Storbritannien l Kina l Sverige 1 Sverige l

Totalt l0 Totalt l 5

Källa: Egen enkätundersökning

tabell 5.2 redovisas invandrarföretagamas invandringsperiod till Sverige. I hälften 48 % företagarna invandrade till Sverige före 1986, Nästan av

SOU 1996: 55

medan 36 procent kom till Sverige efter 1986 och 8

procent var födda i

Sverige.

Tabell 5.2 Invandrwföretagama efter tidpunkt för invandringen

-

Källa: Egen enkätundersökning

En stor majoritet av de undersökta företagarna 71 % återfinns i åldersintervallet 35-40. Ungefär en tredjedel 32 % respondenterna är än av yngre 35 år och bara två är över 60 år. Flera studier visar att företagens behov särskilda insatser av sammanhänger bl.a. med företagarens utbildning och tidigare erfarenhet. Det är dock inte alltid säkert att det är de hög utbildade som har de bästa förutsättningarna att driva och utveckla ett eget företag. Tabell 5.3 visar att 32 procent de tillfrågade företagarna har påbörjat av högskoleutbildning att bara 20 har klarat universitetsexamen, men procent en 28 procent har gymnasieutbildning, medan 20 procent bara har grundskoleutbildning. Tabellen visar också att det finns stora skillnader mellan de inomeuropeiska och utomeuropeiska företagarna. De mest utbildade företagarna återfinns i gruppen inomeuropeiska invandrare. Yngre företagare hari regel högre och mer kvalificerad utbildning. Detta gäller i båda grupperna. Det finns också skillnader mellan olika nationaliteter inom varje grupp. Personer som härstammar från de forna öststaterna har i regel högre utbildning än andra i gruppen inomeuropeiska invandrare, medan det i den utomeuropeiska gruppen är iranier och palestinier från olika länder i Mellanöstern som har den högsta utbildningen. I en internationaliserad ekonomi blir språkkunskaper allt viktigare. För att få en komplettering uppgifterna företagarnas språkkunskaper av om har ytterligare frågor om detta ställts. Dessa visade att mindre än hälften, 44 procent, av de tillfrågade ansåg att de "utan större problem kan föra affärsett samtal svenska". Vidare ansåg 24 procent respondenterna de beav att härskar engelska utan stora problem. Dessutom behärskar de tillfrågade ytterligare minst ytterligare ett språk utöver svenska och/eller engelska. Språkkunskaperna tycks alltså relativt goda bland de undersökta vara företagarna. Svenska språket utgör emellertid fortfarande ett stort problem för

FÖRETAGARNASBAKGRUND OCHFÖRETAGSSTRUKTUR

invandrarföretagama, vilket bekräftas ytterligare längre fram i majoriteten av rapporten. se tabell 6.1 Tabell 5.3 Företagarnas utbildningsnivå och geografiska ursprung Utbildningsnivå Hela gruppen Inomeuropeiska Utomeuropeiska

% % %

Universitet 3 12,0 1 10,0 2 13,3 examen Universitet 5 20,0 2 20,0 3 20,0 examen Teknisk utbildning 2 8,0 1 10,0 1 6,7 Annan utbildning 3 l2,0 l 10,0 2 13,3

Totalt 2 5 100,0 10 100,0 l 5 100,0

Källa: Egen enkätundersökning

Huvuddelen de tillfrågade företagarna har stabila farniljeband och stark av social samhörighet. De som har ett starkt socialt band återfinns personer bland utomeuropeiska invandrare. Familjen tycks spela en mycket viktig roll bland dessa. Över hälften av de utomeuropeiska företagarna, eller 56 procent, att de har någon form etniskt nätverk, men bara 20 procent uppgav uppger av att de har personlig rådgivare som han/hon regelbundet vänder sig till för en diskutera utvecklingen sin affärsverksamhet eller för att få annan rådatt av givning. En företagare, har goda kontakter inom sitt etniska nätverk i som kombination med professionella affärskontakter, har antagligen ett mindre särskilda statliga insatser än vad andra invandrarföretag har. behov av En majoritet respondenterna 52 % hade erfarenhet från den bransch av där de själva har startat eget. Över en femtedel har tidigare startat eget företag. På frågan om vilken drivkraft som låg bakom beslutet att starta eget, uppgav drygt två femtedelar att det grund av arbetslöshet eller rädslan for att bli var arbetslös. Nästan två femtedelar att det mest handlar om att få arbeta uppgav självständigt och att tjäna medan ytterligare en femtedel uppgav att de pengar, ville förverkliga sina idéer eller hade andra skäl. Bara knappt fjärdedel 24 % företagarna gick "starta-eget kurs en av innan de startade och majoritet 52 % dem hade inte fått någon rådgiven av ning i samband med starten.

SOU 1996: 55

De undersökta företagens struktur

Nästan hälften 48 % av de undersökta företagen startades i form aktieav bolag och resten startade som handelsbolag eller enskild firma. En överväldigande majoritet 80 % av företagen startade självständigt, dvs. relation utan till kedjor eller branschsammanslutningar. Ungefär hälften av de undersökta företagen under det omsatte senaste verksamhetsåret till 500 000 kronor. Nästan upp en tredjedel hade en omsättning mellan 600 000 och miljon och ytterligare en en femtedel hade en omsättning över en miljon kronor. Härvid finns klara skillnader mellan företag i olika näringsgrenar och företag som ägs av olika invandrargrupper. Inom tillverkningsindustrin har i allmänhet högre omsättning man en än inom övriga branscher. Även inom handel/restaurang och andra tjänsteproducerande företag finner vi en större andel företag med omsättning på nära en eller över en miljon kronor. Invandrare med hög utbildning äger företag med hög omsättning. De företag som ägs av inomeuropeiska invandrare har generellt sett en högre omsättning än de ägs utomeuropeiska invandrare. som av I den diskussion som förs idag om invandrarföretagens betydelse för samhället, fokuseras ofta sysselsättningsaspekten, inte minst den p.g.a. betydelse dessa företag har för sysselsättningen bland invandrare själva. Genom utvecklingen mot allt större andel tjänsteföretag framstår företagen en inom tjänstesektorn allt viktigare än företagen inom tillverkningsindusom strin. Undersökningen invandrares företagande visar bland av annat att majoriteten av företagen återfinns inom små och medelstora tjänstegruppen företag och att dessa har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i den

egna gruppen. När det gäller antal anställda i de undersökta företagen har drygt en fjärdedel 28 % av företagen högst två sysselsatta inklusive ägaren, två

femtedelar 40 % har mellan tre och fem anställda, en femtedel har mellan sex och tio anställda, medan 12procent har fler än tio anställda tabell 5.4.

Tabell 5.4 Invandrajbretag fördelade på anställda och näringsgrenar i procent

Antal anställa Antal Antal Näringsgren -2 3-5 6-10 11- anställda anställda/ /företag

Tillverkningsindustri 33,3 33,3 33,3 44 7,3 - Handel och

Källa: Egen enkätundersökning

FÖRETAGARNASBAKGRUND OCH FÖRETAGSSTRUKTUR

Marknadsinriktning

Flertalet av de tillfrågade företagarna, som hade valt att inrikta sin affärsverksamhet en s.k. etnisk marknad", har startat sina verksamheter före 1985. Dessa företagare som satsade den etniska nischen", dvs. företagen inriktades huvudsakligen att sälja exotiska och andra importerade produkter till minoritetsgrupper, har i regel nära nog skaffat sig en monopolposition

den svenska marknaden. Ett antal av dem har dessutom hunnit etablera grossistverksamheter, som försörjer etniska kunder och detaljister med speciella produkter och tjänster. Flertalet av dem har också hunnit utveckla ett nödvändigt nät av kunder och underleverantörer både i Sverige och utomlands. Den etniska nischen är mycket liten i Sverige, vilket innebär att bara ett fåtal företag kan etablera sig här och att deras expansionsmöjligheter är starkt begränsade Najib 1994.

De invandrarföretag som väljer att etablera sig på den öppna och breda marknaden är de som har störst möjligheter till expansion, men de är också de, som ofta tar en hög risk. Investeringsbehoven här är ofta stora och konkurrensen i regel mycket hård, vilket också resulterar i att flera av dem slås ut varje år. Det finns emellertid flera expansionsmöjligheter för de invandrarföretag som opererar denna marknad, men det vanliga är dock att de har begränsade expansionsmöjligheter.

Ett alternativ är att man huvudsakligen håller sig relativt länge inom en och samma bransch, vanligtvis detaljhandeln. Man driver sitt företag under ett antal år för att sedan sälja det, vanligtvis till en annan invandrare och ofta till en från samma hemland. Därefter söker man sig till ett nytt företag, fortfarande i samma bransch.

Ett annat alternativ som står tillbuds, och som ofta följer med en god branschkännedom och en lång tid som företagare vanligtvis inom ett

handelsföretag- är att expansion sker i samma bransch. Ofta genom att starta en ny grossistverksamhet eller utöka en existerande verksamhet, ofta som leverantör till restauranger, kaféer och livsmedelsbutiker.

6 om

Företagarnas uppfattning utvecklingshinder och särskilda insatser

I föreliggande kapitel presenteras analysen av det empiriska materialet. De relativa talen som presenteras i tabellform nedan ger en bild värderingar

av och attityder hos olika grupper av invandrarföretag. Man bör dock hålla i minnet att de resultat man får vid denna typ mätningar t.ex. hur många

av som är positiva respektive negativa påverkas starkt av de specifika frågeformuleringar som används. De är därför mer lämpade för att göra jämförelser mellan grupper än att ge den enda sanna bilden.

Innan vi går över till resultatredovisningen bör återigen framhållas att enkätundersökningen ger begränsade möjligheter att tränga in i frågorna och att generella slutsatser inte kan dras. En av ambitionerna har t.ex. varit att försöka fånga upp skillnader i uppfattningen mellan inomeuropeiska respektive utomeuropeiska invandrarföretagare. Att närmare diskutera i vad mån dessa beror kulturella faktorer är emellertid inte möjligt, då detta krävt en annan undersökning. Syftet har varit att kartlägga eventuella skillnader snarare än vad skillnader beror på. En annan ambition är att försöka hålla isär eventuella skillnader i olika invandraiföretagares uppfattningar som återfinns mellan, å ena sidan inom- och utomeuropeiska företagare, och å andra sidan mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag. Slutligen har jag i stor utsträckning låtit siffrorna tala för sig själva och bara i begränsad omfattning kommenterat dem.

Invandrarföretagens vanligaste utvecklingsproblem Invandrarföretagens problem har diskuterats i olika sammanhang, sällan

men har dessaproblem blivit föremål för någon systematisk undersökning. I tabell 6.1 redovisas i rangordning företagarnas uppfattningar om vilka problem som finns och i vilken utsträckning de anser att dessa utgör stora hinder för deras verksamhet.

Av tabellen framgår att en majoritet 64 % av företagarna angav problem med riskkapitalförsörjning. De mer expansiva företagarna angav oftare, än mindre expansiva företagare, att de har problem med riskkapitalförsörjningen. Vidare angav utomeuropeiska företagare oftare än inomeuropeiska att de har problem med kapitalförsörjningen, både vid start och vid expansion. Även här är de mer expansiva företagen överrepresenterade.

SOU 1996: 55

Tabell 6.1 Vilket eller vilka avföljande problem utgör de största hindren för

utvecklingen av Ditt företag Svar i %

Källa: Egen enkätundersökning

Av tabellen framgår klart att kapitalanskaffningsproblemet är större för de utomeuropeiska än för de inomeuropeiska företagarna. Det finns dock en viss skillnad med avseende Verksamhetsinriktning inom de två grupperna. Utomeuropeiska företagare som opererar i tillverkningsindustrin ser ut att ha finansieringsproblem oftare än inomeuropeiska kolleger i samma bransch, medan omvänt gäller inom servicenäringarna.

Vidare visar tabellen att det finns en klar skillnad mellan de inomeuropeiska och de utomeuropeiska företagarna som är verksamma i tjänstenäringar med avseende finansieringsproblem. Denna skillnad kan bero på att utomeuropeiska företagare som opererar inom tjänstenäringarna kanske är mindre intresserade av expansion än inomeuropeiska företagare i samma branscher. Detta konstaterande stöder vår hypotes att de flesta företagare, särskilt inom utomeuropeiska tjänsteföretag, idag i första hand är inriktade att överleva och mindre intresserade av expansion. Kapitalanskaffningen tycks alltså

FÖRETAGARNASUPPFATTNING. . .

dominera företagens problemområden och detta gäller båda invandrargrupperna. Jag återkommer till denna problematik längre fram i detta kapitel. Det näst största hindret för de tillfrågade företagarna är marknadsföringsproblemet. Drygt två femtedelar av respondenterna uppgav att marknadsföring utgör ett problem. Även här tycks de mest expansiva företagen i större omfattning ha problem med marknadsföring än mindre expansiva företag. Tabellen visar också att utomeuropeiska företagare oftare har problem med marknadsföring än inomeuropeiska företagare. Problem med marknadsföring uppstår ofta då man skall söka sig ut en ny marknad med en okänd produkt. Många företagare ansåg sig ha dåliga kunskaper i marknadsbearbetning. Att få riskvilligt kapital för sådana satsningar är inte heller lätt. Här stupar sannolikt många nya kreativa idéer innan de sett dagens ljus. Det tredje problemområdet är redovisningsproblem. Drygt en tredjedel av de tillfrågade invandrarföretagen att de har sådana problem. Även i uppgav detta fall finns stora skillnader mellan inomeuropeiska och utomeuropeiska företagare. Över hälften de sistnämnda uppgav att de har redovisningsav problem jämfört med 10procent av de inomeuropeiska företagarna. Problem med svenska språket, tillsammans med brist på trovärdighet, hamnar femte plats. Av de tillfrågade företagarna anser 28 procent att de har problem med svenska språket. Här finns också skillnader mellan de två företagargrupperna. En tredjedel av de utomeuropeiska och en femtedel av de inomeuropeiska företagarna uppgav att de har problem med svenska språket. Brist på förtroende är ett annat problem som oroar framför allt de utomeuropeiska invandrarföretagarna av vilka nästan hälften uppger att de har sådana problem. Vidare 40 procent av de utomeuropeiska invandrarföretagarna att uppger de har problem med svenska lagar, affärsidéer och direkt diskriminering. De sistnämnda problemen tyckes vara unika för de utomeuropeiska företagarna. Bara en inomeuropeisk invandrarföretagare uppger att han har problem med svenska lagar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en tydlig skillnad mellan inomeuropeiska och utomeuropeiska invandrarföretag å ena sidan och mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag å den andra sidan. Utöver finansierings- och marknadsföringsproblemen, som alla företagsgrupper tycks ha, så är det de tjänsteföretag som ägs av utomeuropeiska invandrare har det svårt. Dessa företag uppvisar problem praktiskt tagit alla de som problemområden som är uppräknade i tabell

Inköp av konsulttjänster Den problembild invandrarföretagare uttryck för i föregående avsnitt som ger kan ställas mot företagarnas faktiska konsultköp. I likhet med små och medel-

SOU 1996: 55

stora företag köper invandrarföretag konkreta tjänster såsom redovisning, juridisk hjälp och reklaminsatser.

Invandrarföretagare, liksom andra småföretagare,

köper i betydande omfattning fler tjänster av praktisk och konkret natur än strategiska tjänster. Fyra av fem av de tillfrågade företagarna köper redovisnings- och bokföringstjänster. Nästan två tredjedelar 64 % alla de företag besvarade vår

av som enkät har någon gång köpt juridisk hjälp. När det gäller de komplette-

mer rande eller strategiska tjänsterna är bilden emellertid en helt annan. Endast 7 procent av de undersökta företagen har någon gång köpt marknadsföringstjänster och en ännu mindre andel, 5 procent, har någon gång anlitat

extern expertis för att utveckla framtida projekt eller affärsidéer. Detta innebär att den kommersiella marknaden för de företagsutvecklande och andra strategiska tjänster som t.ex. ALMI erbjuder är mycket begränsad.

Tabell 6.2 Vilken eller vilka avföljande konsulttjänster köper Du eller har Du köpt till Ditt företag under de senaste tre åren Svar i %

Köpta tjänster SNI Hela Inom- Utom-

gruppen europeiska europeiska Redovisning och Totalt 64,0 60,0 66,7 bokföring SNI 3 83,3 100,0 66,7

SNI 6,8,9 57,9 42,9 66,7 Reklam och Totalt 40,0 50,0 33,3 annonsering SNI 3 33,3 33,3 33,3

SNI 6,8,9 32,0 57,1 33,3 Juridisk hjälp Totalt 36,0 20,0 47,7

SNI 3 16,7 33,3

SNI 6,8,9 42,1 28,6 50,0 Hjälp vid bedömning Totalt 32,0 40,0 33,3 av en ny stor SNI 3 66,7 66,7 66,7

Källa: Egen enkätundersökning

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

Tabell 6.2 visar i rangordning omfattningen av företagens köp av företagstjänster. Av tabellen framgår att en majoritet av de undersökta företagen 64 % köper redovisning och bokföringshjälp. Köp av reklam och juridisk hjälp är också ganska vanligt förekommande: mellan 36 och 40 procent av de tillfrågade företagen uppgav att de har köpt sådana tjänster. Genomgående köper tillverkningsföretagen och uppdragsföretagen oftare tjänster än handelsföretagen inom båda invandrargrupperna. Tabellen visar dock en betydlig skillnad mellan de två grupperna av företag som ingår i undersökningen. Genomgående köper inomeuropeiska företagare oftare tjänster än utomeuropeiska kolleger. Det finns bara två undantag där de utomeuropeiska företagarna köper mer tjänster än inomeuropeiska kolleger och det gäller köp av redovisning och bokföring samtjuridisk hjälp.

Vidare visar tabellen att de utomeuropeiska företagen sällan använder sig av kvalificerad rådgivning, såsom marknadsföring, produktutveckling, affärsutveckling, ekonomiska styrsystem, etc. Vad detta beror är svårt att säga. En tänkbar anledning kan vara att utbudet av dessa tjänster inte är anpassat till företagarnas behov. Brist utbud råder i högsta grad också vad gäller strategisk rådgivning om företagets utveckling och marknadsföring.

Det finns i praktiken två principiella skäl till varför detta utbud saknas. För det första är det få konsult- och rådgivningsföretag som har specialiserat sig

strategisk småföretagsrådgivning. De konsultföretag som finns på marknaden är därtill i mindre utsträckning inriktade på invandrarföretagares speciella behov. Detta är en spegling av att det i praktiken är mycket svårt att analysera och ge råd rörande invandrarföretagens position arbetsmarknaden. Detta innebär att den arbetsinsats som ett konsultföretag gör i en inledande fas blir stor i relation till det lilla invandrarföretagets förmåga att betala. Det blir i praktiken inte lönsamt för ett konsultföretag att specialisera sig strategisk rådgivning till sådana företag.

Det är viktigt att redan här notera att de externa bedömarna också identifierar problem med riskkapitalförsörjningen och marknadsföringsproblem, men att de dessutom betonar behov av bra och genomtänkta affärsidéer se tabell 7.1 nedan. Den ovan nämnda utbudsbristen stämmer väl överens med de bedömningar som de externa bedömarna gör och som framkommit vid samtal med andra småföretagsaktörer. Flertalet av dessa bedömare uppger att de anser att det behövs offentliga insatser för att förbättra konsultutbudet vad det gäller att hjälpa invandrarföretagare att utveckla sina affärsidéer. Två tredjedelar av alla tillfrågade externa bedömare uppger att de anser att dessa insatser behövs

SOU 1996: 55

Kontakt med ALMI och andra myndigheter

Invandrarföretagarna tillfrågades om de känner till ALMI, Företagspartner AB. Bara 44 procent uppger att de känner till ALMI:s existens. En majoritet av företagarna känner således inte till att ALMI överhuvudtaget existerar och ännu mindre vad denna organisation sysslar med. Företagarna ombads också att försöka komma ihåg om de har haft kontakt med ALMI. Drygt femtedel en av alla tillfrågade uppger att de själva tagit kontakt eller blivit kontaktade av ALMI. Företagarna har sedan tillfrågats om de någon gång har fått stöd från ALMI. Drygt en fjärdedel av de som känner till ALMI:s existens att de uppger har fått hjälp av något slag av ALMI. En femtedel av alla de som besvarade enkäten att de har negativa uppger erfarenheter av ALMI och framför också kritiska synpunkter organisationen. Några ofta återkommande kritiska synpunkter är: "de är mest intresserade av pengar, "de förstår sig inte våra speciella problem", de förstår inte våra språk, de är mest intresserade att fylla i blanketter, de av hjälper bara svenska företagare", de kommer aldrig ut och diskuterar med oss", de intresserar sig mest för industriföretag som i regel inte har lika svåra problem som våra problem, osv. Det är viktig att understryka här att även om många invandrarföretagare visar sitt missnöje med ALMI:s insatser, är naturligtvis alla inte helt missnöjda. Drygt en tredjedel av alla företag som har varit i kontakt med ALMI uppger trots allt att de är nöjda med deras insatser. Företagarnas bedömning av ALMI:s insatser skiljer sig dock med avseende typ av företag. När det gäller företag är verksamma inom som tillverkningsindustri har alla invandrarföretag erfarenhet samarbete egen av med ALMI. Men bara vart fjärde företag av dem är verksamma i tjänstesom sektorn har något samarbete med ALMI. Tillverkningsföretagen är också de företag som är mest nöjda med ALMI:s insatser. Även småföretagskonsulterna har gett sin syn ALMI. Fyra av de fem intervjuade företagskonsulterna är mer eller mindre kritiska. Kritiken är av annan karaktär än den som framförs av invandrarföretagarna. Småföretagskonsulterna kritiserar ALMI för att de använder sig offentliga medel och av därför inte konkurrerar lika villkor, dvs. ALMI tar jobb från dem. När det gäller kontakter med länsstyrelser är de däremot mycket vanligare bland företagarna än kontakter med ALMI. Kontaktema med länsstyrelserna omfattar i de flesta fall vanliga administrativa ärenden snarare än särskilda stödinsatser för att främja invandrarföretagande. En överväldigande majoritet av de invandrarföretagare som besvarade enkäten ger uttryck för att de ofta har svårt att kommunicera med länsstyrelserna. Detta kan bland annat bero att det finns många regler och bestämmelser, t.ex. vad gäller anställningar, sociala avgifter, momsredovisning, skatter m.m., som är komplicerade och svåra att förstå. Invandrarföretagare upplever att blanketterna är onödigt krångliga och att det känns frustrerande

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

att ständigt lämna samma information till flera myndigheter. Samtidigt har invandrarföretagare anklagats för att inte vara seriösa, vilket i sin tur har lett till att invandrarföretagare som grupp har fått ett dåligt rykte.

Kontakt med näringslivssekreterare, handelskammare, och NUTEK förekommer i ännu mindre omfattning än med ALMI och länsstyrelser.

Uppfattningar om behovet av särskilda insatser Företagarna har också tillfrågats om det finns ett behov av särskilda offentliga insatser för att främja invandrarföretagande. Följande fråga har ställts: Anser Du att det behövs särskilda offentliga insatser för att främja invandrarföretagande

En majoritet av företagarna ser positivt rådgivning och annan konsultverksamhet som kan främja deras företagande. Två tredjedelar av alla de tillfrågade företagarna uppger att det finns ett stort behov av särskilda insatser riktade mot invandrarföretagares. Speciellt betonar de mer expansiva företagarna att det är nödvändigt med en speciell information och rådgivningsverksamhet.

Å andra sidan tycker 24 invandrarföretagarna att det inte alls

procent av behövs några särskilda insatser utöver generella insatser för småföretagen. Bland annat har flertalet 45 % av dem som är inom tillverkningsindustrin uppfattningen att särskilda insatser för invandrarföretagare inte behövs. Vidare uppger 55 procent av denna grupp att de inte är i behov av hjälp att utveckla affärsidéer. Detta bör dock tolkas försiktigt eftersom hela 32 procent

alla de tillfrågade invandrarföretagarna tidigare uppgav tabell l att de av har problem med affärsidén. Det är också svårt att avgöra vilken grupp av invandrarföretagare som är mest betjänt av särskilda insatser. Det är dock

invandrarföretagare inom tillverkningsindustrin är i mindre klart att gruppen behov särskilda insatser. Denna grupp företag tycks klara sig mycket

av bättre än andra invandrarföretag. De flesta företag drivs av invandrare och som återfinns inom tillverkningsindustrin klarar sig förmodligen lika bra som svenska företag inom samma bransch.

SOU 1996: 55

Tabell 6.3 Kan Du i såfall specificera vilka speciella insatser behövs

som

Svar i %

Nej, ingen hjälp behövs 24,0 30,0 20,0 Antal företag 25 10 15 Källa: Egen enkätundersökning

Invandrarföretagarna har sedan ombetts att specificera vad de vill ha hjälp med. Tabell 6.3 visar i rangordning att en överväldigande majoritet av de tillfrågade invandrarföretagarna anser att de behöver hjälp med finansiering, utbildning av företagsledning, konsultverksamheten, nätverk, rådgivning och allmän information.

Flertalet invandrarföretagare uppger att de har behov av ytterligare kapital inom flera områden. I enkäten har de har fått ta ställning till en fråga om vilket sätt staten kan bistå med riskkapital. Resultatet redovisas i tabell 6.4.

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

Tabell 6.4 Om staten skulle gå och förbättra utbudet av riskkapital i syfte att främja invandrarföretagandet i Sverige, var anser Du ett sådant utbud skulle göra särskilt stor nytta Svar i % Invandrargrupper Närings- Hela Inom- Utomalternativa frågor gren SNI gruppen europeiska europeiska

affärsidéutveckling SNI 3

Källa: Egen enkätundersökning

Finansieringsmetoder vid företagsstart

Diskussionen ovan visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper av invandrarföretag. Frågan är om det finns väsentliga skillnader även vid anskaffning av investeringskapital.

Finansiering av investeringar och löpande behov av rörelsekapital har huvudsakligen skett fem olika sätt, nämligen genom:

ägarens tillskott av kontanter eller som egendom; -

ägarens medel som tjänats in företagets verksamhet; -

informella tillskott från släkt och vänner; -

formella långivares och andra ñnansiärs tillskott; -

informella externa långivares tillskott. -

I tabell 6.5 benämns de första tre finansieringskällorna för "intem finansiering medan de två sistnämnda för "extern finansiering". Tabellen visar från vilka olika ñnansieringskällor som invandrarföretagare erhållit mer än 50 procent av sitt startkapital.

SOU 1996: 55

Tabell 6.5 Formell och informell anskaffning av startkapital Svar i %

Investerat kapital Båda i

Inom- Utom- 2 51% grup- europeiska europeiska

perna

Finansierings källa vid företagsstart/förvärv:

Extern finansiering 44,0 50,0 40,0

Helt nytt lån 20,0 20,0 13,3 -

Lån i samband med 28,0 30,0 20,0 -

företagsförvärv -

-

släkt och vänner 16,0 10,0 20,0 4 Ej svar 8,0 10,0 6,7

Antal företag 2 5 1 0 1 5

Finansiering vid företagsutveckling/expansion:

Sökt extern finansiering 68,0 80,0 66,7

sökt och fick lån 20,0 30,0 13,3 —

sökt och fick 24,0 20,0 26,7 —

sökt lån 24,0 20,0 26,7 ~ Intern finansiering 24,0 20,0 26,7

självfinansiering 20,0 20,0 20,0 -

Källa: Egen enkätundersökning

Flera viktiga slutsatser kan dras från tabell 6.5 För det första, använder sig både utomeuropeiska och inomcuropeiska invandrare av interna finansieringskällor vid start av eget företag. Vidare ser användandet av informella källor ut att vara ganska omfattande med mer än två femtedelar i båda grupperna. Detta tyder att informella finansieringskällor är ganska vanligt bland båda grupperna av invandrarföretagare och alltså inte enbart hos utomeuropeiska företagare.

För det andra, visar tabellen att nästan hälften av de tillfrågade, själva hade ordnat sin finansiering vid start/förvärv av eget företag. En överväldigande majoritet av dem som hade lån, hade erhållit det i samband med företagsförvärv. Bara en femtedel av alla tillfrågade fick nya lån för att starta eget. Det finns dock en skillnad mellan de två invandrargrupperna. Bara 13 procent av

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

..

de utomeuropeiska företagarna använder nya lån vid start av eget, vilket kan jämföras med 20 procent för inomeuropeiska gruppen.

För det tredje, visar tabellen att det trots allt är utomeuropeiska företagare som i större utsträckning än den inomeuropeiska gruppen använder sig av interna ñnansieringskällor. I jämförelse med inomeuropeiska företagare har utomeuropeiska företagare överraskande nog delvis löst sitt problem med kapitalanskaffning genom en differentierad strategi som eliminerar eller reducerar effekten av de olika hinder de kan möta. Utomeuropeiska företag använder sig oftare av fler finansieringskällor än de inomeuropeiska företagarna.

Detta stöder vårt tidigare antagande att utomeuropeiska invandrare troligen har svårare att få lån från banker och andra finansinstitutioner och därför vänder sig till olika informella finansieringskällor för att anskaffa startkapital. Flera tidigare studier både i Sverige Hult Lindblom, 1989; Najib, 1994 och utomlands Ward 1984; Woodcock 1986; Jennings 1991 har också visat att vissa utomeuropeiska företagare, speciellt asiater, använder sig mycket mer än andra företagargrupper av informella finansieringskällor vid start av eget. Det finns dessutom forskare Ward Reeves 1980; Wilson Stanworth 1987; Ram 1992 som starkt framhåller att vissa utomeuropeiska invandrare är klart utsatta för etnisk diskriminering från bankernas sida och att denna diskriminering utgör den mest oöverstigliga barriären för nyetablering och utveckling av invandrarföretagandet.

För det fjärde visar tabellen att en stor minoritet av både den utomeuropeiska och den inomeuropeiska gruppen använder sig av lån från officiella källor både vid företagsstart och företagsutveckling. Tabellen visar dock att en relativt stor grupp i båda kategorierna av invandrarföretagare söker lån men får avslag. Dock får de utomeuropeiska avslag i större utsträckning än de inomeuropeiska företagarna. Vid diskussion med invandrarföretagare framkommer ofta att detta gäller även de företag som hade en god lönsamhet och bra soliditet. En tänkbar orsak kan vara att många invandrarföretag återfinns i branscher med dålig lönsamhet och att bankerna inte är intresserade av att engagera sig i sådana branscher. Man kan emellertid inte utesluta inslag av diskriminering.

För det femte visar tabellen att nästan en fjärdedel av respondenterna aldrig sökt lån hos bankväsendet för utveckling av sina verksamheter. Vad detta beror är svårt att säga. En allmän uppfattning som ofta kom fram, framför allt bland de som aldrig sökt lån, var att "Det är ingen idé att komma in med en ansökan, eftersom man ändå får avslag. Dessutom kände flera respondenter till någon invandrarföretagare som fått avslag sin låneansökan. Bland dessa var inställningen till kreditinstitutioner mycket negativ. Om de kan, lånar invandrarföretagare hellre från släkt och vänner än hos banker. Flera företag har troligen lånat pengar den s. "grå kreditmarknaden",

SOU 1996: 55

men få vill tala öppet om detta. Sådana lån måste mycket dyra för alla

vara småföretag som är beroende av billiga lån för att kunna överleva.

Under 1970- och 1980-talen när invandrarföretag först började i

operera Sverige var det ganska svårt för många att få lån från banker och andra finansinstitutioner Najib, 1992. Det var vanligt att verksamheten finansierades med egna medel eller med lån från vänner och släktingar. Inomeuropeiska företagare hade svårare att använda sig av informella finansieringskällor eftersom de inte lika ofta hade tillgång till etniska nätverk eller familjestrukturer, något som ofta är en förutsättning för anskaffning infor-

av mell finansiering. En annan tänkbar förklaring till varför inomeuropeiska företagare i såliten utsträckning använder sig av informell finansiering är att de troligen har lättare att anskaffa investeringskapital från officiella källor och eftersom de inte möts av etnisk diskriminering i lika stor utsträckning

som utomeuropeiska invandrare.

Tidigare forskningsresultat visar att många invandrarföretag har använt sig av officiella finansieringskällor för att anskaffa startkapital Najib l992a, 1994. Enkätundersökningen tyder att detta beteende troligen håller på att förstärkas, framförallt bland utomeuropeiska invandrargrupper se tabell 6.5. En attitydförändring håller troligen att ske både bland långivare och bland låntagare. Detta kan rimligen tolkas två sätt. För det första har troligen invandrarföretagare nu lärt sig mer om det svenska samhället, t.ex. om hur man går tillväga när man ansöker om lån hos banker och andra officiella långivare. För det andra kan man anta att banktjänstemän och andra bedömare av ansökningshandlingar troligen har börjat se invandrarföretagare som seriösa företagare, samt att man från långivarnas sida kanske börjat

nu bedöma ansökningshandlingar utan att i förhand blanda in irrelevanta faktorer som etnisk eller kulturell bakgrund.

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att om invandrarföretagare är utsatta för direkt eller indirekt diskriminering från finansinstitutioner och andra aktörer den svenska kreditmarknaden så är det i första hand de utomeuropeiska invandrargruppema som är mest utsatta för sådan särbehandling. Detta får emellertid inte tolkas såatt alla andra grupper har lätt att låna nödvändigt kapital för att starta eget eller för att utveckla en etablerad verksamhet. Tvärtom, relationerna mellan småföretagare och banker har blivit allt mer problematisk under l990-talet. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man säga att bankerna, med sina mycket restriktiva bedömningar av låneansökningar och kanske också i kombination med en viss diskriminering av utomeuropeiska invandrare, har mer eller mindre misslyckats med att locka fram alla potentiella entreprenörer bland landets invandrare.

Vidare visar denna studie också att inomeuropeiska företagare lånar pengar från släkt och vänner, även om de inte gör det i samma utsträckning som sina utomeuropeiska kolleger. Detta är speciellt intressant eftersom man ofta tror att detta beteende är specifikt för utomeuropeiska kulturer. Likaså visar

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. .

analysen att båda företagsgrupperna delvis möter samma problem vid anskaffning av startkapital. Detta är viktigt att lyfta fram. Men samtidigt möter utomeuropeiska invandrarföretagare speciella hinder och svårigheter. Det finns ett stort behov av kunskaper om dessaförhållanden. Bland annat banktjänstemäns och andra aktörers beteenden och attityder på finansmarknaden måste undersökas grundligt bland annat för att ta utröna hur man kan öka deras uppmärksamhet och förståelse

för de specifika problem och behov som olika invandrargrupper och etniska minoriteter kan ha.

Detta ger anledning att påminna om att diskussionen i denna rapport enbart stöder sig en studie av "låntagare, dvs. en vald grupp invandrarföretagare, medan representanter för "långivare", dvs. olika aktörer den finansiella marknaden, inte alls innefattas i analysen. Med tanke att de senare spelar en betydelsefull roll i detta sammanhang, kan inte en helhetsbild av alla inblandade parter ges. Det är därför nödvändigt att i framtida forskningsrapporter och utredningar om invandrarforetagarnas situation i Sverige bättre belysa förhållandet mellan invandrarföretagare och banker och andra aktörer

finansmarknaden.

Levebröds- eller tillväxtföretag

En generell uppfattning är att företag som drivs av invandrare mest består av levebrödsföretag och att av ägarna är intresserade av utveckling och expansion. Detta påstående gäller naturligtvis för några invandrarföretag men långt ifrån alla. Ett exempel att dessa företag inte bara består av levebrödsföretag framgår i denna rapport redan vid presentationen av företagens strukturer. Där framgår att det genomsnittliga antalet anställda företag

per var 4,3, vilket är mycket högre än vad som är vanligt 3,5 anställda/företag för småföretag i allmänhet. Ett annat exempel att många invandrarföretag är intresserade av att expandera framgår av att många invandrarföretagare i enkäten gav uttryck för ett starkt behov av särskilda invandrarföretagspolitiska insatser, vilket enligt min mening, hänger samman med företagens behov av utveckling och expansion.

För att undanröja en del oklarheter i detta avseende ställdes två frågor till invandrarföretagarna: "Anser Du för närvarande att det finns goda förutsättningar för invandrarföretagare i Sverige att expandera samt "Om förutsättningarna förbättras för invandrarföretagandet tror Du att ditt företag kommer att genomföra en expansion inom de närmaste 12 månadema" Svar på dessa frågeställningar redovisas i tabell 6.6 och 6.7 här nedan.

SOU 1996: 55

Tabell 6.6 Invandrarföretagamas uppfattning om expansion Svar i %

Båda grupperna Inomeuropeiska Utomeuropeiska

N % N % N % Fråga 1

Källa: Egen enkätundersökning

Av de 25 tillfrågade företagarna uppgav över två femdelar 44 % att det för närvarande finns goda förutsättningar för invandrares företag i Sverige att expandera. Bara 28 procent anser att det inte finns goda förutsättningar, medan 28 procent inte visste eller inte svarade frågan. Detta innebär att nästan hälften av respondenterna tror att det finns expansionsförutsättningar för alla småföretag inklusive invandrarföretagen. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att det inte finns hinder för dessa företag. Hela 28 procent av de studerade invandrarföretagarna ser idag inte några goda expansionsförutsättningar i Sverige. Därmed är de antagligen mindre intresserade eller har inga direkta behov av offensiva expansionsfrämjande insatser. Det kan emellertid ändå tänkas att man med en aktiv satsning invandrarföretagares problem kan få några av de till expansion negativt inställda företagsledarna att ändra sina uppfattningar.

Av de 12 företagare som uppgav att det för närvarande finns goda möjligheter att expandera svarade 5 att de kommer att genomföra en sådan expansion om förutsättningar förbättras för företagen. En av fyra tror inte att de inom de närmaste tre åren kommer att genomföra någon expansion i sina företagsrörelser.

Av de som tror att deras företag kommer att genomföra en expansion under den närmaste tiden opererade 3 inom tillverkningsindustrin medan 2 återfinns inom tjänstesektorn, ett handelsföretag och ett uppdragsföretag. Detta stöder min tidigare hypotes att inte alla är intresserade eller villiga att expandera. Allt tyder att industriföretagen och stora tjänsteföretag är mer intresserade av att växa än andra företag. En majoritet av tjänsteföretagens ledare gör idag en mer pessimistisk bedömning av expansionsförutsättningarna.

FÖRETAGARNASUPPFATTNING.

. . Tabell 7 Invandrarföretagamas uppfattning om expansion Svari % Båda lnomeuropeiska Utomeuropeiska grupperna

N % N % N % Fråga 2:

Källa: Egen enkätundersökning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en relativt stor del de

av tillfrågade företagarna tror att det idag finns goda expansionsmöjligheter för alla småföretag inklusive invandrarföretagen. Detta behöver nödvändigtvis inte betyda att alla som ser denna möjlighet kan eller vill expandera. Bara

en femtedel av alla invandrarföretagare som tillfrågades är dock beredda att idag satsa en expansion av verksamheten. Detta betyder inte heller att alla som inte beredda idag att expandera består enbart av levebrödsföretag, tvärtom en stor majoritet av dem har redan idag fler anställda.

Som jag har visat i andra sammanhang Najib 1991, har verksamhetsinriktning en betydande inverkan på företagens expansionsmöjligheter. Invandrarföretagares, liksom andra småföretagares, expansionsmöjligheter baseras huvudsakligen verksamhetens inriktning samt företagarnas skicklighet och möjligheter att skaffa fram nödvändiga resurser för att utveckla sina företag. Min bedömning är dock att om förutsättningarna ytterligare förbättras för företag som ägs av invandrare kommer många av dem utan tvekan att utvecklas och expandera mycket mer än de gör idag.

3 16-0804

7 De externa bedömarna

För att ta reda hur externa aktörer ALMI, länsstyrelser och kommuner har agerat för att stödja invandrarföretagande samt vilka åtgärder behövs

som i deras respektive område har jag låtit genomföra två olika enkätundersökningar bland dessa aktörer. Trots att dessa aktörer agerar inom olika arbetsområden samt att de har olika ansvarsområden, skall de, eller bör de, ha ett intresse av att stödja invandrares företagande.

ALMI Eftersom ALMI besitter mycket kunskap om småföretagens utvecklingsvillkor gjordes en speciell enkät där de tillfrågades invandrares val

om av bransch, affärsidéer, utbildning, risktagande, kapitalbehov, utvecklingshinder, etc.

Totalt svarade 17 ALMI-bolag enkäten. Av dem anser merparten att det inte är befogat med ett särskilt åtgärdsprogram riktat enbart till invandrarföretag. Invandrare väljer för det mesta att starta eget i tjänstenäringar såsom detaljhandel, restaurang- och städverksamheter och vad beträffar affärsidén anser de flesta att den inte är bra genomtänkt.

När det gäller utbildning anser de flesta ALMI-bolag att invandrarföretagare har lägre utbildning än småföretagare i allmänhet och att de har svårt att sätta av tillräcklig med tid för att vidareutbilda sig. Nedan summeras svaren

frågor som ställts i enkäten.

På vilket sätt skiljer sig invandrarföretagandet från småföretagandet i allmänhet Invandrare tar mindre risker och satsar ofta på arbetsintensiva projekt med lågt kapitalbehov. Antal invandrare som söker rådgivning hos ALMI har varit lågt men har ökat under de senare åren och man ser ingen skillnad mellan invandrarföretagare och andra företagare vad beträffar rådgivningsverksamhet.

Vad ser man för hinder hos invandrarföretagare Merparten ALMI-

av bolagen svarade att invandrarföretagare har dåliga kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, problem med marknadsföring, problem med riskkapital, samt att de ofta har problem i bokförings- och redovisningsverksamhet. Andra svar är att invandrarföretagare ofta väljer att starta i olönsamma branscher.

Vad kan man göra för att stödja invandrarföretagande Nästan alla svarade utbildning i svenska språket och i företagsekonomi samt förbättrad kunskap

SOU 1996: 55

om det svenska samhället. Det anses också viktigt att försöka att skapa förebilder och att utöka kontaktnät med svenska företagare t.ex. via mentorer.

Har invandrafldretagare samma möjlighet som andra företagare att få lån och rådgivning När det gäller rådgivning svarade de flesta att invandrarföretagare har samma möjligheter som andra företagare att rådgivning. När det gäller möjlighet till att få lån varierar däremot svaren, med en liten övervikt för ja. Sammanfattningsvis kan sägas att ALMI anser att det inte behövs särskilda insatser för invandrarföretagare.

Länsstyrelser och kommuner

För att få en bred uppfattning om i vilken utsträckning länsstyrelser och kommuner arbetar med att främja invandrarföretagande utgick en enkät till samtliga länsstyrelser och ett begränsat antal kommuner med följande tre frågor:

Vad har gjorts/görs eller planeras för invandrarföretag i Din kommun/Ditt -

llän

Vad anser Du vara de största problemen för invandrarföretagare i Din -

kommun/Ditt llän

Ange angelägna åtgärder för att stimulera invandrarföretagandet i Din -

kommun/Ditt llän

Utöver Stockholms län, som har särskilda insatser för invandrarföretagande bland annat i Södertälje, har inga andra länsstyrelser eller kommuner några speciella åtgärdsprogram enbart för invandrares företagande.

När det gäller frågan vad som är de största problemen varierar svaren. Flera svarar att invandrarföretagare har dåliga kunskaper i svenska och att de också saknar kunskap om det svenska samhället och dess regelsystem. Vidare att invandrarföretagare saknar kunskap i bokförings- och redovisningsverksamhet, samt att de har dålig kontakt eller saknar nätverk med andra företagare och med myndigheter. Påolika sätt uttrycker man också att invandrarföretagare behöver få bättre ekonomiskt stöd genom bidrag till utbildning av företagsledare och genom förmånliga lån. Andra svar är att invandrare arbetar i olönsamma branscher och att det finns många myter om invandrarföretagande samt negativa attityder.

Externa bedömares uppfattningar Vilken bild ger de externa bedömarna om invandrarföretagen I tabell 7.1 redovisas en sammanställning av svaren externa aktörer.

DE EXTERNABEDÖMARNA Tabell 7.1 Externa bedömares uppfattningar om problem i invandrarfdretag Svar i %

Problem med riskkapital och finansiering 36,8 36,8 28,1 47,1 Problem med redovisning 35,3 15,8 37,5 52,9 Problem med svenska lagar och bestämmelser 27,9 10,5 31,3 42,2 Antal aktörer 68 19 32 17

Källa: Egen enkätundersökning

Utifrån den beskrivning som ges av de externa bedömarna går det att dra vissa slutsatser, bland annat att bristen kapital är ett avgörande hinder för invandrares företagande.

Även de externa bedömarna anser riskkapitalproblemet skapar ett stort hinder för invandrarföretagen. Jämfört med en stor majoritet 64 % av de tillfrågade företagarna som anser att de har stora kapitalanskaffningsproblem jfr tabell 6.1, såär det bara 37 procent av de externa bedömarna som uppger att detta utgör ett stort problem för invandrarföretagen. Däremot uppger hela 53 procent av de externa bedömarna att svenska språket utgör ett stort hinder för invandrarföretagare. Därefter anser 47 procent av de externa bedömarna att affärsidén utgör ett problem för invandrarföretagare. Nästan lika många anser att marknadsföring utgör ett problem, medan 37 procent uppger redovisningsproblem.

Den uppmärksamma läsaren kan lätt se att det finns ett mönster i svaren. Man kan t.ex. se att bedömarna betonar de områden som de själva sysslar med, vilket kan innebära att svenska språket, redovisning och respekt för lagar därigenom kommit att betonas på skilda sätt beroende bedömarens eget verksamhetsområde.

Om vi nu jämför vad de tillfrågade företagarna själva upplever som problem och vad de externa bedömarna uppger som problem for invandrarföretagare så finner vi en tydlig skillnad. Så t.ex. uppger 53 procent av de externa bedömarna svenska språket som ett problem för invandrarföretagarna. Detta kan ställas mot att nästan hälften av invandrarföretagarna uppger att de inte har några problem med svenska språket.

De svar som företagarna ger kan dock inte helt jämföras med de externa bedömarnas. Den enskilde invandrarföretagaren har svarat utifrån sitt behov och sin problembild medan de externa bedömarna ger en mer generell beskrivning av problem. Svaren de flesta frågorna pekar dock att det finns

4 16-0804 69

SOU 1996: 55

en markant skillnad mellan de av invandrarföretagama upplevda behoven och vad de externa bedömarna ser som problem hos invandrarföretagare. De externa bedömamas förslag till hur företagandet kan stimuleras presenteras i tabell 7.2.

Tabell 7.2 De externa bedömarnasförslag till åtgärder för att stimulera invandrarföretagande Svar %

Hjälp med redovisning och bokföring 41,2 47,4 37,5 41,2 Hjälp med svenska lagar och bestämmelser 39,7 21,1 40,6 58,8 Hjälp med förmedling av kontakter 38,3 36,8 37,5 41,2 Hjälp med allmän företagsinformation 38,3 31,6 43,8 35,3

Antal aktörer 68 19 32 17

Källa: Egen enkätundersökning

8 Sammanfattande diskussion och resultat

I detta avslutande kapitel kommer jag inledningsvis att sammanfatta några viktiga resultat av omfattningen av invandrarföretagande i Sverige. Sedan diskuteras olika aspekter problem och lösningar. Därefter presenteras några förslag till åtgärder. Syftet har varit att med hjälp av invandrarföretagares och externa bedömares ALMI, länsstyrelser och kommuner uppfattningar ge en samlad bild av invandrarföretagandets omfattning och utvecklingsvillkor i Sverige. Utifrån detta formuleras ett antal förslag syftar till

som att öka förutsättningarna för ett livskraftig företagande bland invandrare.

Resultatet är baserat dels analys av data från SCB och dels på analys

av individdata från egna enkätundersökningar. Analysen signaler pekar

ger som

ökat företagande bland invandrare, men även negativa signaler om stora hinder för utveckling av invandrares företag.

I det följande kommer jag att tillåta mig en friare diskussion, och tolkningen influeras förutom av det material som nyss presenterats också andra

av studier. Skiljelinjen mellan dataredovisningen och en friare tolkning står förhoppningsvis tämligen klar för den läsare som tagit del av redovisningen och analysen ovan, och det står var läsare fritt att avgöra vilken grad tilltro

av han/hon vill sätta till de föreslagna tolkningama.

Omfattning och betydelse av invandrares företagande

I Sverige liksom i andra länder har vi under senare sett en påtaglig ökning

antalet företag ägs eller drivs invandrare. Är 1994 uppskattades det av som av totala antalet sådana företag till drygt 54 000 i Sverige, vilket utgjorde ungefär 14 procent av den totala företagsstocken. Andelen ökar hela tiden. 1994 etablerades omkring 5 200 nya invandrarföretag i Sverige. Av alla

som startade företag 1994 var 17 procent invandrare utrikesfödda 12 % och barn till utrikesfödda 5 %. Företagen återfinns framförallt inom tjänstenäringarna.

Ett annat mått på invandrarföretagens betydelse är att det varje år startas i storleksordningen omkring 3 000 nya invandrarföretag, vilket innebär

ca 5 000 heltidsarbeten främst för invandrare Under andra halvan av 1980-talet har antalet nya invandrarföretag ökat fram till år 1990 då antalet låg betydlig över 3 000 per år. Utvecklingen under perioden 1991-1992 dock

var negativ, då antal nya företag antas ha varit ca 2 100 företag år. Utvecklingen

per har åter svängt under 1993 och 1994, då offentlig statistik visar att antalet

nya företag som drivs av invandrare åter har ökat till mer än 3 000 per år.

sou I996: 55

Man bör således framöver räkna med ett ökat intresse för invandrarföretagande. Att starta eget tenderar att bli allt vanligare bland nya invandrare. Med tanke den strukturomvandling som pågår, vilket leder till att många invandrare blir arbetslösa och vilket i sin tur innebär att färre och färre ung-

domar kommer att få sysselsättning inom industrin kan vi anta att ett större

antal invandrare kommer att starta eget, åtminstone under några år framöver. Det är också sannolikt att dagens ungdomar med invandrarbakgrund blir mer flexibla arbetsmarknaden och kanske hellre startar eget istället för att förgäves söka lönearbete.

Företagen som drivs av invandrare spelar idag en viktig roll även den svenska arbetsmarknaden. Invandrarföretag beräknas ha sysselsatt över 190 000 personer 1994, vilket betyder att de svarar för nästan 14 procent av alla anställda i de små och medelstora företagen eller 9 procent av alla anställda i det privata näringslivet.

Invandrarföretagens betydelse skall ses i ljuset av att det totala antalet sysselsatta i industri och offentlig sektor där majoriteten av invandrarna var anställda minskat drastiskt under senare år. Denna strukturomvandling har medfört att många invandrare har friställts Det minskade utrymmet arbetsmarknaden har drabbat många, men personer med invandrarbakgrund har drabbats särskilt hårt. Den öppna arbetslösheten bland utomnordiska medborgare i början 1995 28 procent medan motsvarande tal för

var av ca svenska medborgare drygt 8 procent. För vissa utomeuropeiska nationali-

var teter var arbetslösheten över 40 procent.

Historiskt har arbetslösheten bland invandrare varit låg. Under 1950- och l960-talen samt början av 1970-talet hade invandrare i allmänhet högre sysselsättningsgrad än den svenska befolkningen. Dessutom var invandrares arbetslöshet inte högre än svenskars. Mycket talar för att den periodvis kan ha varit lägre. Sedan slutet 1970-talet har dock arbetslösheten bland invand-

av

legat högre nivå än bland svenskar och detta oberoende av konrare en junkturläget. Speciellt under den nuvarande konjunkturen har arbetslösheten bland vissa invandrargrupper ökat dramatiskt.

Den minskade industriproduktionen och den ökade arbetslösheten under första halvan 1990-talet visar att förnyelsen i det svenska näringslivet inte

av hållit jämna steg med konkurserna och nedläggningarna. Detta betyder att mycket stora ansträngningar måste göras för att åstadkomma en ekonomisk förnyelse i landet.

När den offentliga sektorn och stora företag inom den privata sektorn i allt större utsträckning minskar sin andel av antalet sysselsatta personer med utländsk bakgrund ökar behovet invandrares företagande. Detta betyder

av också att allt större krav ställs invandrarföretagens utveckling och expansion särskilt med hänseende sysselsättning. Det är därför av helt avgörande betydelse för hela näringslivets utveckling och framtida konkurrens-

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

kraft att den verksamhet som avvecklas ersätts med annan konkurrenskraftig verksamhet och där invandrarföretagen bör spela en aktiv roll.

Att starta eget ärtroligen den enda lösningen för många invandrare att få en fast anställning. Eget företagande är kanske den enda vägen till socioekonomisk mobilitet och är dessutom ett uttryck för en livsstil. Invandrares ökade behov av att få arbeta självständigt och att få förverkliga sina idéer realiseras dessutom enklast i eget företag.

Vilka insatser görs idag för invandrares företagande I Sverige finns det idag en uppsjö av småföretagsaktörer utspridda i hela landet och som bistår småföretagen med rådgivning, information och finansiell hjälp. ALMI, kommuner och småföretagarcentra utgör de största aktörerna. Varje år investeras det stora summor pengar, personal, material och andra resurser för att bistå småföretag främst med rådgivningshjälp. Trots denna höga beredskap vet många invandrarföretagare ofta inte vem de skall vända sig till för att den hjälp de behöver.

I allmänhet känner invandrarföretagare i stor utsträckning inte till vilka småföretagsaktörer som finns marknaden. Få invandrarföretagare känner till ALMI och många av dem som känner till ALMI:s existens har ofta kritiska synpunkter på deras verksamhet. Framför allt tycker många att ALMI:s rådgivningsverksarnhet är alldeles för begränsad. ALMI-bolagen borde vara mer intresserade av att känna till invandrarföretagares speciella problem och erbjuda dem bättre information och rådgivning än man gör idag.

Företagarna är också kritiska mot andra småföretagsaktörer, t.ex. banker och andra finansinstitutioner, som ställer alltför höga säkerhetskrav och ofta gör det omöjligt för vissa invandrarföretagare att låna pengar. Som situationen är idag anser många att möjligheterna att få fram eget kapital är mycket sma.

Levebröds- eller tillväxtföretag

De flesta invandrarföretagare har inga ambitioner att expandera verksamheten utan ser företaget främst som en möjlighet att lösa ett tillfälligt sysselsättningsproblem och i andra hand att arbeta självständigt och att tjäna pengar. Man kan förvänta sig att dessa motiv även fortsättningsvis kommer att vara vanliga eftersom många invandrare redan idag är arbetslösa, och fler kommer att sakna sysselsättning i framtiden.

Majoriteten av de tillfrågade invandrarföretagarna uppgav dock att det finns goda möjligheter för expansionsmöjligheter i Sverige och att flertalet av dem skulle kunna expandera men väljer att inte göra det idag. Skälet är att man är osäker om framtiden och därför väntar med att anställa fler med-

SOU 1996: 55

arbetare. Några invandrarföretagare uppgav att det inte lönar sig att anställa flera medarbetare eftersom kostnaderna överstiger den förväntade vinsten.

Företagarnas utbildnings- och yrkesbakgrund Flera internationella studier visar att invandrarföretagare i själva verket är mycket bättre utbildade än inhemska företagare Waldinger m.fl., 1990. Forskarna är dock oeniga i detta avseende. I Sverige tyder allt att det bland vissa nationaliteter t.ex. från Östeuropa och Mellanöstern finns många

- personer med en relativ hög utbildning och goda yrkcserfarenheter, speciellt som företagare Najib 1994.

I enkäten visade det sig emellertid att de flesta av dem som besvarade frågorna anser sig ha låg utbildning och liten yrkeserfarenhet. Majoriteten

av respondenterna framhåller att deras företagskunskaper har förvärvats den praktiska vägen, dvs. genom det egna företagandet.

Trots att majoriteten av dessa företagare idag ser ut att klara sig ganska bra, utan någon nämnvärd utbildning om hur man bedriver ett modernt företag i Sverige, är det emellertid inte självklart att management inte behöver utvecklas även bland invandrarföretagare. Få av respondenterna var helt tillfredsställda med det sätt vilket de driver sina företag. De vanligt återkommande klagomålen är bl.a. höga driftskostnader, dyr arbetskraft, höga skatter, små vinster och små möjligheter att utveckla företagsverksamheten. En del av dessa problem beror bristfälligt ledarskap, vilket i sin tur hänger ihop med brister i företagarens utbildning och erfarenheter. Men trots detta finns det en märkbar ovilja hos dessa företagare själva eller deras medarbetare att sätta sig skolbänken för att inhämta ytterligare kunskaper om management och andra nödvändiga organisationskunskaper.

Vidareutbildning prioriteras alltså inte bland invandrarföretagare, troligen därför att de flesta är mycket upptagna med att överleva som företagare istället för att fundera alternativa utvecklingsmöjligheter. När möjligheten att överleva som företagare bygger arbetsintensiva metoder, små marginaler och att ta hand om sina kunder i en värld av hård konkurrens och ständiga

konkurser är företagarnas intagna attityder och beteenden kanske trots allt

förståeli ga. Det är emellertid absolut nödvändigt att kunna erbjuda ledarskapsutbildning till de invandrarföretagare som kan och vill.

Få av de tillfrågade företagarna har genomgått någon staita-eget-kurs, men de som har genomgått en sådan kurs uppgav att de har upplevt den som värdefull. Några respondenter har synpunkter på innehållet i starta-egetkurser; bland annat påpekas att de saknar viktiga moment inom vissa områden, framförallt finansierings- och marknadsföringsfrågor. Andra påpekade att kursplanerna för starta-eget ofta var generellt utformade och sällan tar hänsyn till olika målgruppers behov. Detta har lett till att en del invandrare som genomgått kursen har upplevt det svårt att följa kursen. Det finns idag

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

ute i landet ett begränsat antal starta-eget-kurser uppfyller dessa föreav som tagares behov och önskemål. Det finns därför ett större behov kursutbud av som inte bara tar upp undervisning i svenska och bokföring också utan finansiering och marknadsföring.

Management

Organisationsproblemet är också stort för många invandrarföretagen. av Flertalet av dem består idag av enmansföretag eller enkla bolag, i fall kan vart de även om aktiebolagsformen blivit vanligare under tid mestadels - senare beskrivas som en utpräglad familjeinstitution. Företagsledningen är ofta patriarkalisk, vilket innebär att företagaren ofta förkroppsligar driftschefen, försäljningschefen, arbetsledaren och den vanlige arbetaren på gång. samma Företagsägaren, som ofta är utgör i sin så en man, egen person gott som hela organisationsapparaten. Den största insatsen i nystartade invandrarföretag har i många fall utgjorts av initiativtagarens eller initiativtagarnas beslutsamhet och arbetskraft. Utöver företagsledaren, består företagsledningen ibland också av andra familjemedlemmar Lex. far och söner.

Invandrarföretagens framtidsplanering bygger sällan sin verksamhet på rationella beslut om marknadsföring, försäljning och framtida strategiska beslut, utan att familjen skall hållas Det är inte ovanligt samman. t.ex. att antalet bröder i en familj avgör om man skall satsa att öppna eller flera en livsmedelsaffärer ytterligare eller inte. Det är sällan invandrarföresom en tagare anställer en utomstående företagsledare. En invandrarföretagare i Uppsala som jag intervjuat säger att man kan inte beroende andra vara av människor, det måste helt enkelt duktiga familjemedlemmar för vara att affärerna skall ihop i dessa tider".

Rådgivnings- och finansieringsfrågor

Det finns flera brister eller marknadsimperfektioner vad gäller utbud av finansierings- och rådgivningsverksamhet, dvs. sådana tjänster invandsom rarföretagare behöver för att kunna driva sina företag effektivt sätt. ett Enkäten visar att det föreligger tre principiella brister och hinder för invandrarföretagen. Dessa rör dels brister i utbudet av kapital och rådgivning, dels brist i företagens efterfrågan av företagstjänster, dels förekomsten interna av hinder hos invandrarföretagama själva. Merparten av investeringskapitalet till företagen sker normalt genom bankväsendet. Den extraordinära situationen den svenska kreditmarknaden under de första åren av 1990-talet har emellertid skapat situation där en utbudet av kommersiell bankfinansiering till småföretag i allmänhet, och invandrarföretag i synnerhet, kraftigt begränsats i förhållande till utbudet

SOU 1996: 55

under 1980-talet. Enligt min mening är det helt avgörande att företagen inte utsätts för etnisk diskriminering och att banker och andra kreditinstitutioner

för marknadsmässig projektfinansiering kommersiell grund. kan svara

Mycket tyder dock att många invandrarföretag, särskilt de utomeuropeiska, ofta saknar kapital för finansiering av företagsstart samt för utveckling

affärsidéer och nya produkter. Dessa företag har brist kapital även i av nya normala konjunkturlägen. Bristen startkapital och kapital för produkt- och affärsutveckling ut att ha varit ett av de allvarligaste hindren för invandrar-

ser företagande.

För att företagen skall klara sig någorlunda bra efter etableringsstadiet måste ägarna ofta, åtminstone under de tre första åren, avstå från att ta ut marknadsmässig lön. Detta är naturligtvis ett stort hinder speciellt för de nyanlända invandrare inte har några tillgångar och som har svårt att an-

som skaffa investeringskapital. Det ekonomiska incitamentet att starta-eget försvåras eftersom det tar mellan tre till fem år, ibland längre, innan företagaren kan ta ut lika mycket lön han/hon skulle haft i inkomst från en eventuell

som anställning den öppna arbetsmarknaden. Speciellt svårt är det för de

behöver omfattande kapitalinvesteringar redan från start. Ett förföretag som slag är att det borde finnas bättre möjligheter för företag med en bra affärsidé och goda framtidsutsikter att låna stora belopp mot en mindre säkerhet än i dag.

Det finns flera tänkbara skäl till varför utbudet av investeringskapital och rådgivningsverksamhet är så dåligt, speciellt för de utomeuropeiska företagen. När det gäller startkapital finns det tre tänkbara huvudproblem. För det första saknar extern finansiär ofta ett komplett underlag för att kunna göra

en

traditionell finansieringsvärdering. Bedömningen får därför istället uteen slutande göras med utgångspunkt från affärsidén och företagarens person; en bedömning som kan präglas av godtycklighet och som ofta resulterar i ett negativt utfall för invandrarföretagen.

För det andra är utbudet begränsat eftersom varje projekt i regel är för litet i förhållande till den utredning som behöver göras för att ett beslut om finansiering skall kunna fattas. Invandrarföretag är ofta nya den svenska kreditmarknaden och saknar för det mesta säkerhet och borgenärer. Detta innebär i sin tur att finansieringsutredningarna, som behöver göras ett grundligt sätt, blir oproportionerligt kostsamma i förhållande till lånebelopp-

Det är helt enkel så att varje utredning som behöver göras för det nya en. invandrarföretaget blir dyr i relation till den avkastning som förväntas från ett sådant litet engagemang.

För det tredje kan det inte helt uteslutas att invandrarföretag utsätts för etnisk diskriminering det är svårt att med säkerhet bevisa före-

- även om

sådan särbehandling. Några tillfrågade invandrarföretagare har komsten av också uppgivit att de blivit utsatta för diskriminering. Hur som helst har det

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

visat sig att de invandrarföretagare som kulturellt avviker från svenskar ofta har svårare att få lån till sin företagsinvestering.

Etnisk diskriminering är givetvis inte den enda förklaringen. Det är helt klart att invandrarföretag bär många kännetecken och problem också

som plågar andra småföretag oavsett företagarens ursprung eller dennes kulturell tillhörighet. Småföretagen i allmänhet saknar expertis många områden, t.ex. vad gäller marknadsföring, försäljning, finanskontroll och management. Sanningen är vidare att invandrarföretagare, och i synnerhet de utomeuropeiska, kan ha stora brister i sin yrkesutbildning, och att de bland annat på grund av detta har andra problem än andra företagare.

Icke desto mindre finns det olika barriärer marknaden som kan relateras till ägarens kulturella bakgrund och som gör att speciellt utomeuropeiska företagarna missgynnas. Även långt efter att det första beslutet

att starta eget har tagits ett beslut som i många fall kan ha påverkats av särbehandlingen

-

den öppna arbetsmarknaden kan de fortsatt bli diskriminerade. Flera

marknadsaktörer gör sig skyldiga till särbehandling, t.ex. banker, försäkringsbolag och även statliga och halvstatliga organisationer. Detta tycks dessutom förekomma ofta. Vad som är ännu allvarligare är emellertid att marknadsaktörema inte tycks veta eller vilja kännas vid att etnisk diskriminering faktiskt förekommer.

När det gäller utvecklingsprojekt i befintliga invandrarföretag begränsas utbudet av kapital i princip av samma orsak som när det gäller finansiering av nystartade; dvs. det är förenat med stor risk eftersom det rör sig om beprövade affärsidéer/produkter eller för små projekt. Därför blir en utredning även i detta sammanhang dyr i förhållande till de intäkter som förväntas av ett eventuellt engagemang. När det gäller förmågan att erbjuda säkerheter har de nya utomeuropeiska företagen fler och större problem än andra invandrarföretag och småföretag i allmänhet har. En orsak till detta är att fastighets- och anläggningsvärden, som ofta låg till grund för säkerheter, minskar i betydelse idag medan upparbetade utvecklingskostnader, goodwill, patent och andra mjuka tillgångar ökar i betydelse.

När det gäller information och rådgivning är utbudet av tjänster som är anpassade till invandrarföretagares behov begränsade. Dessutom finns det ett bristfälligt utbud även när det gäller konkreta praktiska tjänster som revision och vissa tekniska tjänster. Detta åskådliggörs klart i enkätundersökningen till invandrarföretagen.

Sammantaget visar undersökningen att lättillgänglig information om affärsverksamheter och finansiering är mycket betydelsefull, liksom goda kontakter med redovisningsföretag, banker och andra småföretagskonsulter, inte bara vid starten utan också under företagets utvecklingsfas. Flertalet av de invandrarföretagare som tillfrågats ansåg dock att många småföretagsaktörer har för dåliga kunskaper om invandrarföretagens utvecklingsvillkor för att de skall vara till någon hjälp. Småföretagsaktörema är dessutom allt för

SOU 1996: 55

lite intresserade av att hjälpa invandrarföretagare med rådgivning. ALMI, bankerna och andra småföretagskonsulter borde därför utveckla större beredvillighet att ge lämplig information och rådgivning till invandrarföretag.

Invandrarföretag saknar ofta information vilka organisationer de skall

om vända sig till i olika frågor. Ett förslag är att näringslivssekreteraren i varje kommun med en stor andel invandrare borde kontrollera vilka invandrarföretag som finns i kommunen och genom uppsökande verksamhet informera dem om vilka stödorganisationer som företagen kan vända sig till. Som konstaterades ovan, känner invandrarföretagen inte till ALMI:s eller andra aktörers verksamhet. Företagen behöver många

gånger kvalificerad och mer omfattande rådgivning t.ex. i juridiska frågor, kapitalanskaffnings- marknadsförings- och försäkringsfrågor, men av dem har tillgång till denna livsviktiga information. Även när strategisk rådgivning erbjuds marknaden är den sådyr att mycket få av invandrarföretagen har råd att köpa den.

Ökad kompetens, inte minst inom tekniska och strategiska frågor, hos småföretagsaktörer är nödvändig för att kunna bistå invandrarföretag med

en lämplig rådgivning. Även det är relativt företag invandrare

om som ägs av som har behov av kvalificerad teknisk och strategisk rådgivning, så är

annan det kanske de som är intressantast ur utvecklings- och expansionssynpunkt.

Byråkrati

Både invandrarföretagare och myndigheter ger uttryck för att invandrarföretagare har svårt att förstå och följa det svenska regelsystemet. Detta beror bland annat att det finns många regler och bestämmelser, t.ex. vad gäller anställningar, sociala avgifter, momsredovisning, skatter, är komplice-

som rade och svårbegripliga. Invandrarföretagare, liksom andra företagare, är skyldiga att regelbundet lämna information till olika myndigheter. Men invandrarföretagare upplever ofta att blanketterna är onödigt krångliga och att det känns frustrerande att ständigt lämna samma information till flera myndigheter. Detta har lett till att invandrarföretagare anklagas för oseriösa,

att vara vilket i sin tur har lett till att invandrarföretagare har fått dåligt

som grupp rykte.

Det framgår av enkätsvaren från länsstyrelser och kommuner att många invandrarföretagarei allmänhet har bristande kunskaper

om skyldigheter att regelbundet göra bokföring samt att regelbundet lämna information till olika myndigheter. Dessutom har de dålig kännedom om lagar och avtal samt bristande kunskaper om förfaringssätt vid förfrågningar till myndigheter. Ett förslag är därför att kommunikationen mellan invandrarföretagen och olika myndigheter förbättras såatt informationen inte blir svårbegriplig för företagarna. Kommunikationen bör också samordnas ett sådant sätt att den inte alltför mycket belastar företagarna. Ansvaret att göra information och kontakt mer begriplig och lättillgänglig för invandrare, bör vila myndigheterna.

å

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Finns det ett behov av att stödja invandrares företagande Utgångspunkten för undersökningen har varit att undersöka de generella

om småföretagspolitiska insatserna är goda och tillräckliga så att goda förutsättningar för att tillvarata den tillväxtpotential som finns i alla småföretag, inklusive invandrares företag. Om så inte är fallet måste strukturella frågor som berör kompletteringar av utbud av rådgivning och investeringskapital undersökas.

Sammantaget utgör generella småföretagspolitiska insatser nödvändig

en men inte tillräcklig förutsättning för att den tillväxtpotential finns i

som invandrarföretag skall tas till vara.

Det har konstaterats från ett antal empiriska studier och i olika utredningsrapporter att småföretagen och speciellt invandrares företag behöver stödjas

ett sätt som erkänner deras behov och som tillvaratar deras specifika problem. Stödet måste därför vara inriktat vissa branscher och

grupper av invandrarföretag och invandrarföretagare.

Stödinsatserna bör utformas med avseende Verksamhetsinriktning, storlek, regional och sektoriell variation, samt med hänsyn tagen till olika invandrargruppers behov.

Principiellt skulle en sådan stödverksamhet för företag ägs invand-

som av rare, och som ALMI bör bedriva, kunna avse två skilda uppgifter: dels att tjäna som medel för en näringsfrämjande politik längre sikt, dels

att vara en utjämningsfaktor i lågkonjunkturer. Att söka bygga ut företagsverksamheten bland olika grupper invandrare till fler dimensioner och rikare

en differentiering i län eller kommuner med ensidigt näringsliv, kan båda

gagna dessa uppgifter. Dessutom kan särskilda insatser till invandrarföretagare ses som en utjämningsfaktor som återställer den obalans som uppstår grund

av etnisk särbehandling och diskriminering.

Det skulle med andra ord kunna medföra en mindre kostnad att differentiera företagssektorn något mer, men i ett längre perspektiv nedbringas i stället kostnaderna för understöd till arbetslösa invandrare. Särskilt inriktade åtgärder för att förbättra betingelserna för företagande är av stor betydelse, inte bara för berörda enskilda invandrare och individer utan också för samhället i stort.

Stöd till invandrarföretagare står emellertid i direkt konflikt med principen na om företagarens ansvar och fri konkurrens. Det är inte heller lätt att i förväg avgöra vem som äger de bästa förutsättningarna att bli en duktig företagare. Det är också fel att från början ge en person som visserligen bedöms

— äga företagaregenskaper pengar i handen. låt vara tillsammans med goda

råd om hur han/hon driver eget. Svårigheter vid starten, särskilt när det gällt att anskaffa investeringskapital, har de flesta invandrarföretagare erfarenhet av. De successivt vunna kunskaperna är i de flesta fall en hård men värdefull lärdom. Den viktigaste förutsättningen för att få ett företag att vara lönsamt är att arbeta hårt och att vara sparsam och att kunna handskas med

pengar.

SOU 1996: 55

Med det begränsade syftet att bidra till utjämning av konjunktursvängningar i näringslivets utveckling, kan naturligtvis individuella hjälpaktioner för enskilda företag vara motiverade. Men som en ren arbetslöshetspolitisk åtgärd torde emellertid en företagsstimulerande understödspolitik i praktiken vara förenad med många vanskligheter. I ett sådant fall måste verksamheten mer eller mindre bedrivas med huvudsyftet att fler arbetslösa invandrare att starta eget. Detta bör emellertid begränsas till de personer som är mest kompetenta och som har goda egenskaper inte bara för att starta eget utan också att storti sätt klara sig själva även efter starten.

En speciell stödverksamhet med uppgift att mildra alltför hårda sociala återverkningar av konjunkturväxlingarna måste nödvändigtvis i huvudsak inriktas att stödja redan i gång varande invandrarföretag. Söker med-

man verka till etablering av nya företag genom att dra till sig alltför många arbetslösa invandrare, tar man steget över till göra främjande av företagande till

en form av arbetslöshetsunderstöd. Man måste vara mycket försiktig med att varaktigt bedriva särskilda stödverksamheter till begränsade grupper, särskilt om utgångspunkten är social verksamhet. Det föreligger dessutom risk i att

en ett särskilt stöd till invandrarföretagare kommer att uppfattas negativt av andra småföretagargrupper som inte får stödet.

Det särskilda problem, som sammanhänger med invandrarföretagens

nyetablering och utveckling i vissa landsdelar, faller delvis utanför ramen för denna framställning. Det kan dock framhållas, att en särskild åtgärd till befrämjandet av företagsamheten bland invandrare och etniska minoriteter i sådana områden kunde bestå i särskilda etablerings- och rådgivningskontor, som kan utvidgas i speciella fall med en kombination av rådgivnings-, finansierings- och produktionsstöd. En sådan verksamhet bör naturligtvis bedrivas i nära samförstånd med invandrarföretagareföreningar och andra småföretagareföreningar. Samhället bör även i detta fall ha anledning att stå för kostnaderna.

Den viktigaste förutsättningen för att invandrarföretag skall kunna tillföra det svenska näringslivet friska impulser bör vara, att utkomstmöjligheterna för företagen är de bästa möjliga. Det är givet, att samma faktorer

som påverkar den bestående småföretagsamhetens trivsel, dvs. goda yrkesutbildningsmöjligheter samt lämpliga kredit- och rådgivningsformer, lika mycket är en god jordmån för invandrares företag. Detta förutsätter naturligtvis att företagen har samma förutsättningar som andra företag även utan särbehandling. Därutöver krävs emellertid att oundgängliga reglerande åtgärder näringslivets och samhällets område inte ges sådan utformning att de hämmar nyetableringen eller vidareutveckling av redan etablerade invandrarföretag. För en bra utveckling av såväl befintlig som ny företagsamhet måste också näringslivet besitta en sådan frihet, att den duglige företagaren alltid har möjlighet att slå sig fram, men att den med företagaregenskaper sämre utrustade snarast ges möjlighet att överväga, om han/hon inte borde ägna sina

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

krafter något annat. De naturliga konkurrensförhållandena måste hållas vid liv för att de mest effektiva företagen skall ha möjlighet att hävda sig. Invandrarföretag skall inte och bör inte heller utsättas för orättvis särbehandling. De måste möjligheter som andra företag att etablera ges samma sig, utvecklas och expandera. Diskriminering måste bekämpas oavsett om den förekommer från privata eller offentliga eller halvstatliga organisationer.

Kontaktnät och samverkan

Vid samtal med invandrarföretagare får jag ofta kännedom om att många invandrarföretag saknar ledningsgrupp eller vanlig styrelse, som skulle en kunna tjänstgöra bollplank, rådgivare och informatör. Visserligen har som många invandrarföretagare kontakt med andra invandrarföretagare men även dessa känner sig osäkra många områden t.ex. varifrån man kan få bra idéer och goda råd. Det finns därför ett stort behov av någon form av företagarcentra där kan få hjälp med den eftertraktade rådgivningen. man I ringa grad har invandrarföretagare hittills inriktat sitt organisatoriska arbete de praktiska, visserligen svåra men oerhört viktiga problem, som gäller företagens överlevnad. Till väsentlig del beror detta att det ännu i omfattning förekommer samarbete eller företagssammanslutalltför sparsam ningar med auktoritet inom befintliga företagsorganisationer och allra minst bland de utomeuropeiska företagen. Det torde icke närmare behöva motiveras, att näringslivet självt bör medverka till främjandet invandrares företagande. De stora företagarorganisaav tionerna den privata sidan bör hand söka medverka till att ge stöd egen invandrarföretag för att underlätta dessas integration i det svenska samhället. Likaså bör SAF och andra organisationer ha ett gemensamt intresse i stödja företagen. Det finns skäl att tro, att dessaorganisationer vill seatt en att särskild understödspolitik till invandrarföretagen i den mån de över huvud önskar den tillämpad bedrivs med urskiljning och försiktighet. taget se - Svenska små och medelstora företagarföreningar bör söka nå ett vidgat samarbete även med invandrarföretagare bland annat genom representation i föreningarnas ledning. Detta bör ske speciellt i de områden där det finns en koncentration invandrarföretag. På detta vis skaffar sig både invandrarav företagare och företagarföreningar direkt kontakt med var andra.

Attityder till invandrares företagande

De flesta invandrarföretagare tillfrågats anser att de har märkt en attitydsom förändring under tid att det fortfarande finns kvar många illasenare men sinnade rykten och dem. Företagen har under senare år också myter om uppmärksammats och insikten deras betydelse för den svenska ekonomin om

SOU 1996: 55

har ökat. Denna nya inställning torde kunna påverka utvecklingen i en mer positiv riktning. Det finns dock mycket fortfarande som starkt hämmar nyetablering och utveckling av företagandet, inte minst den diskriminering som flera invandrarföretagare, främst utomeuropeiska, de ofta uppger att utsätts för.

Statistik och forskning

Trots en tilltagande ökning invandrarföretagens andel småföretagsav av sektorn i hela landet, vet vi relativt lite deras villkor. Brist kunskap om om invandrarföretagandets omfattning, branschtillhörighet, marknadsföringsproblem och utvecklingsproblem beror på bland annat bristande intresse för frågorna både från myndigheters och forskares sida samt även på tillgången forskningsmedel. Därtill är den officiella statistik finns invandrare och deras som om företagande mycket bristfällig och vanligen uppdelad enbart nationalitet och/eller födelseland. Den ger heller ingen direkt information etnicitet. om Detta försvårar möjligheter att genomföra forskning och utredningar och ger inte heller någon bra uppfattning om hur många invandrarföretag det finns inom olika etniska grupper eller i landet helhet. som Sammanfattningsvis vill jag framhålla att i det föregående har diskuterats många grundläggande förutsättningar för invandrarföretagens funktionsduglighet, bland annat med avseende på finansierings- och rådgivningsverksamhet. Avsikten har därvid i första hand varit att söka bedöma, huruvida företagandet är effektivt utformat. Den uppfattning jag därvid kommer till är, att det på vissa punkter kan råda ovisshet effektiviteten. Mycket om synes dock kunna göras för att stärka deras konkurrensförmåga.

Vad behöver göras

År 1994 var mer än var sjätte 17 % som startade företag, invandrare. Det är

ett förhållande som säkert kommer att förändras invandrarföretaganmot mer de. Men detta förutsätter en positiv inställning till invandrarföretagande. Föreliggande studie har visat att invandrarföretagare brottas med många svåra problem som ofta hindrar dem att ett effektivt och operera tillfredsställande sätt. Denna kunskap behöver förmedlas till olika berörda organisationer och institutioner såatt invandrarföretagare blir behandlade ett sådant sätt att de känner sig förstådda och respekterade. Det också är speciellt viktigt att föra denna kunskap vidare till de skall personer som ge rådgivning till invandrarföretagare och andra personer som olika sätt kommer i kontakt med både etablerade och invandrarföretagare. nya

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Andragenerationsinvandrare uppgår idag 1996 till ca 8 procent av den totala befolkningen, men utgjorde bara 6 respektive 5 procent av alla ungdomar som startade eget företag 1993 och 1994. Att driva eget företag är fortfarande ett ovanligt yrkesval bland invandrarungdomar. Skola, universitet och länsarbetsnämnd borde ha ett stort ansvar att informera ungdomar med invandrarbakgrund om företagande när det är dags for yrkesvägledning. På så vis kan vi inför framtiden skapa medvetenhet hos dessa ungdomar och få dem att tänka möjligheten att starta eget när det är dags att för dem att göra sina yrkesval. Att samhället idag har en positivt inställning till eget företagande är inte att ta miste på. Det är emellertid inte säkert att den positiva inställningen även omfattar invandrare som företagare

Om ALMI:s insatser för små och medelstora företag också skall gälla invandrarföretagen bör dessa kompletteras med ytterligare insatser som inriktas på att bättre förstå och hjälpa de företagare som vill ha hjälp. Utan tvekan kommer en sådan insats att resultera i en positiv utveckling inte bara för invandrare utan också för samhället i stort. Det saknas idag en positiv inställning till invandrares företagande från myndigheters och småföretagaraktörers sida. Det finns till och med hos några myndigheter en klart negativ inställning till vissa invandrarföretagare. Majoriteten av myndigheter och privata organisationer ser dock invandrarföretagen som vilka företag som helst. Det är sant att invandrarföretag har samma problem och möjligheter som svenska företagare. Men det är också sant att, som denna studie visar, att en del företag dessutom har problem som är specifika. Det är därför viktigt att ALMI och andra berörda organisationer har kompetens och kapacitet att identifiera dessa behov och inte bara hänvisa till generella insatser, speciellt när sådana inte är tillräckliga eller till och med olämpliga. Ett förslag är att varje ALMI-bolag anställa någon som inriktar sin verksamhet huvudsakligen på invandrarföretagare.

Likaså bör länsstyrelser och kommuner, eller åtminstone de som har en stor andel invandrare, överväga att anställa konsulter som kan ge bättre anpassad rådgivning till företag som drivs av invandrare. I början kommer detta att medföra en viss extra kostnad för, men direkta och indirekta intäkter kommer att överstiga kostnaderna i det långa perspektivet. Stockholms län har provat en sådan verksamhet, bland annat i Södertälje och utvärdering av verksamheten visar mycket positiva resultat.

Rådgivning

På länsstyrelsernas och kommunernas näringslivskontor finns nästan uteslutande svenska män, sannolikt råder samma förhållande ALMI och bankernas kreditkontor. Som enkäten visar har de flesta av dessa liten eller ingen förståelse för de specifika problem som dagligen möter vissa invandrarföretag.

SOU 1996: 55

Att det saknas lämplig rådgivning för de invandrare som vill starta eller utveckla egna företag tror jag är ett nationellt problem och inte enbart ett problem i de regioner som har en hög andel invandrarbefolkning. Idag består invandrarföretag mestadels av mycket små företag eller s.k. levebrödsföretag. Många av dessa företag kan utvecklas till större företag där ännu fler invandrare och svenskar kan få sysselsättning. Ett allvarligt hinder for invandrarföretagare som söker rådgivning är att de möts av människor som inte förstår deras affärsidéer eller speciella problem. Allvarligare är att det inte bara finns folk inte förstår sig på invandrare, som det finns faktisk också en del rådgivare i olika organisationer inte vill som försöka förstå, eller till och med finns det de som redan från början intar en negativ inställning till invandrare. Detta framgår enkätundersökningen. av Samtidigt vet vi att det finns många invandrare som idag avstår från att starta eller utveckla sina företag för att de inte vet vart de skall vända sig för att få råd, eller därför att de har mötts av en överlägsen eller arrogant attityd när de söker hjälp. Detta betyder att en del resurser och kompetens som för samhället skulle användas ett effektivare sätt går förlorad kanske för alltid. Kommunernas näringslivskontor ses ofta som en inrättning för dem som vill starta industriföretag. Av tradition är därför deras verksamhet mestadels inriktad på att främja industriverksamheter. Vi vet att det är få invandrare som idag startar industriföretag och att nästan alla invandrarföretag är verksom samma inom tillverkningsindustrin startades ursprungligen av personer som kom från europeiska länder. Med bättre anpassadeoch riktade insatser, i form av rådgivning och finansiella resurser, kommer fler och fler invandrare att starta företag, inte bara i traditionella tillverkningsverksamheter utan också i andra moderna näringar inklusive uppdragsverksarnheter. Samtliga ALMI-enheter gör idag speciella insatser för små och medelstora företag. Många av dem har också speciella aktiviteter riktade till kvinnliga företagare. De flesta ALMI-bolag har dessutom en kvinnlig konsult för kvinnliga företagande. Men de har inga konsulter är specialiserade på som invandrare och deras företagande, trots att det finns ett stort behov sådana av rådgivare. Det är viktigt att ALMI fortsätter att bygga sin kompetens även upp med speciella konsulter för invandrare. Inte minst därför att de flesta småföretag som idag har stora behov praktisk och strategisk rådgivning av är invandrarföretag. I regeringspropositionen: 1993/94:40 står följande att läsa:

Arbetslösheten är särskilt stor hos invandrare och flyktingar. Samtidigt har många av dessa kompetens som kan utnyttjas i verksamhet. egen Invandrare kan ha särskilda svårigheter vad gäller att orientera sig om företagandets villkor och myndigheternas regelsystem. Bristande språkkunskaper kan vara ett annat hinder. NUTEK, arbetsmarknadsmyndigheterna och invandrarverket bör driva gemensamma projekt för att främja nyföretagande bland invandrare Prop. l993/94:40, sid. 32.

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Förutom på ALMI bör konsulter även finnas t.ex. i NUTEK och kommunernas näringslivskontor. Konsulter i kommuner bör inrikta sin verksamhet på att informera om olika möjligheter, villkor och om myndigheternas regelsystem, samt att medverka till att invandrarföretagama skaffar sig bättre kunskaper i svenska språket. De bör också ansvara för nätverk, ordna utbildningar, ta fram broschyrer, förbereda konferenser och mässor. Konsulterna i ALMI å sin sida bör inrikta sin verksamhet på att förse invandrarföretagare med praktisk och strategisk rådgivning samt att ge råd olika

om ñnansieringsmöjligheter. De bör också inrikta en del av sin huvudverksamhet

att förbättra kompetensnivå hos företagare med invandrarbakgrund.

Det är en vanlig uppfattning idag att företagsledarnas kompetensnivå i invandrarföretag är mycket låg. De flesta invandrarföretagare är inte heller utbildad till företagsledare. De driver sina företag praktiska erfarenheter som de har skaffat sig genom arbetserfarenheter eller helt enkelt med "sunt förnuft". Så länge verksamheten har liten omfattning och inga allvarliga problem uppstår kan företaget drivas detta sätt. Ett problem är dock att få invandrarföretagsledare att intresserar sig för ledarutbildning. Exempel som ofta nämns är kostnaderna inklusive produktionsbortfall, utbildningens relevans för företagaren och tidsbrist. En annan vanlig uppfattning är att den låga utbildningsnivån bland ledarna bidrar till företagens begränsade intresse ,för expansion. De flesta invandrarföretag har under fem anställda och ett problem är att få av dessa företag är föga intresserade att utvecklas och växa. En

av annan föreställning är att företagsledarnas kompetensbrist är en av orsakerna till det stora antalet konkurser som finns bland invandrarföretagen.

Ovan redovisade utbildnings- och kompetensbrist ger kanske anledning att reflektera över företagarnas kompetensutveckling. Det är viktigt att de konsulter som skall ge utbildning och rådgivning till invandrarföretagare har lämplig kompetens. Ett sådant utbildningsprogram bör vara skräddarsytt om det skall uppnå sitt mål.

Förslagsvis skulle finansiella medel för att anställa invandrarkonsulter, åtminstone till en början, kunna tillhandahållas av länsstyrelser, länsarbetsnämnder, Kommunförbundet och eventuellt också av Arbetsmarknadsdepartementet och Näringsdepartementet. Efter tre till fyra år bör kommuner och invandrarföretagare själva ta hand om finansieringen av en verksamheten eftersom det är de som kommer att dra den direkta nyttan av den i form av ökat antal företag och därmed ökat antal anställda och ökade skatteintäkter, mindre sociala kostnader, jämfört med annars ett högre antal arbetslösa.

SOU 1996: 55

Starta-eget-bidrag Starta-eget-bidraget infördes redan i mitten av 1980-talet och anses vara en bra stödform för nyföretagande, speciellt bland utsatta grupper såsom kvinnor och invandrare. Allt tyder att starta-eget-bidrag har fått många invandrare att start egna företag. Antalet utomnordiska, speciellt asiatiska, invandrare som erhållit starta-eget-bidrag har mer än tredubblats mellan 1993 och 1994. Trots den snabba ökningen av antalet som har erhållit starta-egetbidrag bland utomnordiska invandrare är fortfarande andelen sökare högre än de som har fått bidraget AMS 1995:4.

Staita-eget-bidraget missgynnar emellertid invandrare eftersom bidraget är inkomstrelaterat. Invandrare har lägre inkomst generellt och får därför lägre starta-eget-bidrag. Lägre bidrag avhåller många invandrare från att starta eget och gör det dessutom svårt för dem som startar att få företaget att fungera ett någorlunda bra sätt eftersom de också måste brottas med ständiga försörjningsproblem. Trots att andelen sökande överstiger andelen som har erhållit starta-eget-bidrag finner jag att det är nödvändigt med ett reellt belopp. Storleken bidraget kan kanske variera i relation till typ av företag som skall startas. Man bör allvarligt pröva tanken att ge alla samma belopp oavsett tidigare inkomst. Starta-eget-bidrag bör också användas mer flexibelt, t.ex. skulle man undersöka möjligheten att ge ett sådant bidrag även till de som har sysselsättning men riskerar att bli arbetslösa.

Statliga kreditgarantier

Behovet av kompletterande riskkapital till de mest behövande invandrarföretagen måste poängteras. Det har att göra med att många invandrarföretag har misslyckats med eller haft svårt att skaffa tillräckligt med investeringskapital samtidigt som bankerna under de senare åren intagit en mycket försiktigare kreditpolitik. säkerhetskraven är numera mycket strängare. S.k. förtroendekrediter, dvs. krediter utan säkerhet är numera obefintliga för vissa grupper av invandrarföretag, särskilt för de utomeuropeiska företagen. De senare har sällan borgenärer eller egendom i Sverige som säkerhet och drabbas därför mycket hårdare. Bristande soliditet hos många invandrarföretag i kombination med bankernas försiktiga värdering av säkerhet utgör idag ett stort hinder for tillväxt och expansion.

De lämpligaste kreditformerna för sådan finansiering är lån samt garantier för invandrarföretagens bankkrediter. Den senaste formen har två fördelar. Den är billig för staten och billig att administrera. Företagets egen kredit måste till 100 procent täckas av eget kapital. Samma kapital behövs inte vid statlig lånegarantier. Genom att använda garantier skulle lånebeloppet kunna sättas ganska högt förslagsvis mellan 300 000 till en miljon kronor, beroende

företagsstorlek, Verksamhetsinriktning och behov.

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONOCH RESULTAT

Oavsett konjunkturläge kommer många av de utomeuropeiska företagen att ha brist riskkapital vid nyetableringar och expansion. En lämplig kreditstorlek för nyetableringar kan variera mellan 300 000 och 500 000. För större utvecklingsprojekt, både inom nya företag och vid expansionsinvesteringar, kan beloppet sättas lite högre t.ex. mellan 500 O00 och miljon

en kronor. Det är väl känt att utvecklingsprojekt tekniksidan ofta har svårt

att finna finansiering för att fortsätta företagsutvecklingen. Finansiering större

av belopp än ovan nämnda, via lånegarantier, bör endast få förekomma i

mer begränsad omfattning.

Finansiering av utvecklingsprojekt med statliga bidrag bör förekomma i ytterst begränsad omfattning. Det är mycket tveksamt att hjälpa de företag som inte klarar sig själva utan samhällets bidrag. Bidrag och garantier till krediter bör i första hand ges till företag med en hög tillväxtpotential men också till de invandrarföretag som utsatts för eller kan utsättas för internationell konkurrens eller särbehandling den nationella eller lokala marknaden. Detta bör gälla oavsett om det rör sig om expansionskrediter eller krediter till nyetableringar.

Lämplig förmedlare av lånegarantier är ALMI. De har lokal kännedom samt ofta ett regionalt kontaktnät. Det finns därför stora fördelar med att ALMI tar han om förmedling av garantier för invandrarföretagares bankkrediter. Detta förutsätter dock att ALMI anställer dels särskilda rådgivare som har goda kunskaper om invandrarföretagares problem och behov, dels experter som har företagarnas förtroende.

Litteraturförteckning

Aldrich, H., Jones, T. McEvoy, D., 1984. Ethnic advantage and minority business development Ward, R. samt Jenkins, R. eds. Ethnic Communities in Business, Cambridge University Press, Cambridge. Aronsson, M., 1991. Nyföretagande i Sverige. SIND 1991:6. Stockholm: Statens Industriverk. Banakar, R., 1994. Rättens dilemma. Om konflikthantering i ett mångkulturellt samhälle. Bokbox förlag. Bantekas, A., 1992. Three Essays on Discrimination and Factor Demand. Uppsala University. Birch, D.L., 1979. The Job creation process. Working Paper. MIT Cambridge. Mass. Blaschke, Ersoz, A., 1986. "The Turkish Economy in West Berlin. International Small Business Journal, 43: 38-45. Boissevain, 1984. "Small Entrepreneurs in Contemporary Europe. In Ward, R. R. Jenkins eds, Ethnic Communities in Business. Pp. 20-38. Boissevain, H., Grotenberg, 1985. "Culture, Structure and Ethnic Enterprise: The Surinamese of Amsterdam. Ethnic and Racial Studies 9 January: 1-23. Curran, J., 1986. ’The Survival of Petit Bourgeoisie: production and reproduction’, in Curran, J., Stanworth, : Watkins, D. eds.. The Survival of the Small Firm, vol. II, Gower, Aldershot. Deakins, D., Hussain, G. Ram, M.,l992. Finance of Ethnic Minority Small Businesses, University of Central England in Birmingham. Davidsson, P., 1993. Kultur och entreprenörskap. NUTEK Bl993:3. Stockholm: Närings och Teknikutvecklingsverket. Davidsson, P., Lindmark, L. Olofsson, C., 1994. Dynamiken i svenskt näringsliv. Studentlitteratur, Stockholm. Ekberg, 1994. Är invandrare fattiga. Ekonomisk Debatt, 22, 169-177. Jennings, K., 1991. Observer, 17 mars. Johannisson, B. H., Bång, 1992. Nyföretagande och regioner. ERU/Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 1992:79. Stockholm: Almänna förlaget. Light, Bonacich, E., 1988. Immigrant Entrepreneurs: Koreans in Los Angeles 1965-1982, Berkeley: University of California Press.

SOU 1996: 55

Light, A.A., Sanchez, 1987. Immigrant Entrepreneurs in 272 SMSAs. Sociological Perspectives 30:373—99. Lundh, C. Ohlsson, R., 1994. Från arbetskraftsimpon till flyktinginvandring. SNS förlag. Ma Mung, E., 1994. ’L’entreprenaiat ethnique en France’, Sociologie du travail, No.2: 185-209. Najib, A. B., 1991. The Contribution of Migrant/Ethnic Business to the Viability of Urban Areas in Western Europe. Arbetsrapport Nr ll, Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet. Najib, A. B., l992a. Invandrarföretag i Uppsala, värdefull

en resurs. Handelsförening Uppsala. Najib, A. B., 1992b. Invandrarföretag fyller en viktig funktion, Internationella Affärer, No. vol. 1992. Najib, A. B., 1994. Immigrant Small Businesses in Uppsala: Disadvantage in Labour Market and successin Business Activities, Forskningsrapport från Kulturgeografiska institutionen, Nr 108, University of Uppsala, Department of Social and Economic Geography, Uppsala. Najib, A. B., 1994. Immigrant businesses Uppsala. Disadvantage in Labour Market and Success in Small Business Activities. Forskningsrapport Nr. 198, Kulturgeograñska institutionen, Uppsala Universitet. Najib, A. B., 1995a. Invandrarföretag inte bara pizzerior och kiosker,

i Invandrare och minoriteter, Nr.3, Stockholm. Najib, A. B., 1995b. Immigrant business strategies The role of ethnic

— resources and opportunity structure in Uppsala, in Nordisk samhällsgeografisk tidskrift, Nr.20, Uppsala 1995.

mars Najib, A. B., 1996a kommande. The Geography of the Self—employed Foreign born Immigrant in Sweden. Arbetsrapport, Nr. 44, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Najib, A. B., 1996b kommande. Finance of Immigrant Small Businesses in the Stockholm and Uppsala Region, Sweden. Arbetsrapport, Nr. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Nordlund, S., 1992. Varför blir invandrare företagare i Sverige Teorier och förklaringar rörande invandrar- och etnisk företagsamhet. Umeå Papers in Economic History, No. NUTEK, 1995. Småföretagen i Sverige 1995. Närings- och teknikutvecklingsverket B 1995:6, Stockholm. OECD, 1994. Employment Outlook, Paris, June.

LITTERATURFÖRTECKNING

Pripp, O., 1994. Att vara sin egen, om företagande bland invandrare mönster, motiv och möten. Mångkulturellt Centrum, Sveriges Invandrarinstitut och Museum, Serie A:9. Ram, M., 1992. Coping with racism: Asian employers in the inner city’, Work, Employment and Society 601-18. Reynold, B.D. W.R. Maki, 1990. Business Volatibility and Economic Growth. Final Project Report submitted to US Small Business Administration. Rojas, M., 1993. Iransk, latinamerikansk och polsk foretagarverksamhet i Malmöhuslän 1989-1992, Lund Papers in Economic History, Nr. 24, Lunds Universitet. SCB, 1995. Statistiska meddelanden, F 15 SM 9401 och 9501. Waldinger, R., H. Aldrich, Ward, R. and Associates, 1990. Ethnic Entrepreneurs, Immigrant Business in Industrial Societies, Sage Series on Race and Ethnic Relations, Vol. Sage Publications, London. Ward, R., 1991. Economic development and ethnic business, in Curran, J

R., Blackburn eds Paths for Enterprise: The Future of Small Business, Routledge, London. Ward, R. F. Reeves, 1980. West Indians in Business in Britain, HMSO, London. Werbner, P., 1990. "Secret Ephemera: Imn1igrantEnclaves and the Nature of Knowledge in the Manchester Fashion Industry, Migration, 8:6——36. Wilson, P. J Stanworth, 1987. The social economic factors in the

. development of small black minority firms: Asian and Afro-Caribbean business in Brent, 1982 and 1984 compared’ in O’Neill, K. Bhambri, R. Faulkner, T. Cannon, T. eds.. Small Business Development: Some Current Issues, Avebury, Aldershot. Woodcock, C. 1986. ’The financial and capital environment of the small firm’, in Curran, J J Stanworth D. Atkins eds. The Survival of the

., . Small Firm, vol. Gower, Aldershot.

Appendix

Tabell 1 Antal invandrafiéretagare fördelning efter kön och län, 1991. Procent.

Källa: Specialbearbetning ÅRSYS: 1985, 1989 och 1991.

av

SOLIl996:55

Tabell 2 Invandrarföretag iförhållande

till utrikesfödda och totalt antal egna fcrelag.F6rdelning på län, 1991. Procent

Län Utrikesfddda Procent av Invandrar- Invandrarföre-

befolkningen i alla egna företag i tag i relation till 1 procent av den invandrar- procent av utrikes födda i

totala befolk- företagi alla egna länet ningen i länet landet företag i Index

KällazSpecialbearbetning ÅRSYS: 1985, 1989 och 1991.

av

APPENDIX

Tabell 3 Andel invandrare i befolkningen och andel nyföretagande fördelade på län 1994

Län Invandrare i Nya invandrar-

Andel alla nya procent av länets företag i procent av företag per län total befolkningen alla nya företaga i 1994

länet

Avserantalnystartadeföretagrespkonkurserperläni procentavföretagsbeståndetenligt CFAR 12-1994. Källa: SCB Statistiska meddelanden, F 15 SM 9601.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur gár det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. - 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. Enstrategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapet Nordeni Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29.Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrottcn enöversynav 11kap. - 5. Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:s första brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31.Attityder ochlagstiftningi samverkan Ett ár medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheteravarbetet EU. UD.i 32.Mössoch människor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga,A. - 9. Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vâr vardag.C. DNA-register.Ju. ll. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkan FN:si familjeár. S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrän klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. fmansmaktensomrâde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42. Demokratiochöppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekterav EU:ssjätte ochoffentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrâtt,medborgarskapochmänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarsplilctigam95.Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar.Fö. individ ochlokalsarrthälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor Habitat II. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50.Förbudmot vapen allmän platsm.m. Ju. U. SLGrundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2l. Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan. M. 1993ársuniversitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkningavsjöaroch vattendragM. 22.Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. inflytande, delaktighetochansvar.U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analysavdenoffentligasektorns 55.Pâvägmotegenföretagande.A. upphandlingav varor och tjänstermed 55.Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslag och debattinför regeringskonferensen1996.UD. 25. Från massmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Bättretrafik medväginformatik.17

Ny kurs trafikpolitikeni + Bilagor. 26 Mössoch människor. Exempel bra

Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 IT-anvandningbland barnoch ungdomar. 32

Enskildavägar.46

Justitiedepartementet

Finansdepartementet Kriminalunderrättelseregister

Kommuneroch landstingmed betalnings- DNA-register. 35

svårigheter.12 Elektronisk dokumenthantering.40

Budgetlag regeringensbefogenheter Presumtionsregelni expropriati0nslagen.45 -

ñnansmaktensomrâde.14 Förbudmot vapenpå allmänplatsm.m. 50

Borgenärsbrotten enöversynav ll kap.

- Utrikesdepartementet brottsbalken.30

Översynavskatteflyktslagen. Vem bestämmervad EU:sinternaspelreglerinför

Reformeratförhandsbesked.44 regeringskonferensen1996.4

Politikomrâdenunder lupp. FrågoromEU:s första Utbildningsdepartementet

pelareinför regeringskonferensen1996. 5

Dennyagymnasieskolan hur går det 1 Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns -

Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 erfarenheteravarbeteti EU. 6

Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och

Reformoch förändring.Organisationochverksamhet säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

vid universitetochhögskolorefter 1993års Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga

universitets-och högskolereform.21 och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte

Inflytande riktigt Om eleversrätttill utvidgning. 15 -

inflytande,delaktighetochansvar.22 Förankring och rättigheter.Om folkomröstningar,

En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 uttrâdesrâtt,medborgarskapoch mänskliga

Det forskningspolitiskalandskapeti Norden rättigheteri EU. 16

l990-talet. 28 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs

Forskningoch Pengar.29 bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19

Högskolai Malmö. 36 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundochövriga

Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför EU-ländersförslag och debattinför

individ och lokalsamhälle.47 regeringskonferensen1996. 24

Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament

Jordbruksdepartementet ochoffentligheti EU. 42 Jämställdheteni EU. Spelregleroch Offentlig djurskyddstillsyn.13

verklighetsbilder. 43

Arbetsmarknadsdepartementet

Försvarsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+

Totalförsvarsplikliga m95.Förslag jobb/studier Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring

om -efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, alternativoch förslag.51

försäkringar. 18 Sverige,framtidenoch mångfalden.55

Pâväg motegenföretagande.55 Statensmaritima verksamhet.41

Vägarin i Sverige.55

Socialdepartementet Kulturdepartementet

Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 Kooperativamöjligheteri storstadsomrâden.54 Från massmediatill multimedia

-

attdigitaliserasvensktelevision. 25

Kommunikationsdepartementet

Om järnvägenstrafikledningm.m. 9 EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför

tvâ- ochtrehjuligamotorfordon. 11

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Kartläggningochanalysavdenoffentligasektorns upphandlingav varoroch tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomes an Urbanizing World. SwedishNationalReportfor HabitatIl. 48 Reglerför handelmedel. 49

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelningavfritidsresurser. 3 Forskningför vár vardag.10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparken38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan. 52 Kalkningavsjöaroch vattendrag53

.-.

0-9 ISSN: 0375-250X

Förord

Den invandrarpolitiska kommittén KU94:11 har till uppgift analysera

a att frågor som berör mångkultur, arbetsmarknad, segregation och flyktingmottagande. Kommittén har lämnat ett delbetänkande, Arbete till invandrare, SOU 1995:76, och avlämnar sitt slutbetänkande.

nu

Kommittén publicerar i denna bilaga antal forskarrapporter. De ingår i det under-

ett lagsmaterial kommittén tagit del Rapporterna skrivna Als-

som av. är av Gunnar mark, Roger Andersson, Dominique Anxo, Mahmood Arai, Benny Carlson, Jose Alberto Michele Miche-

Diaz, Juan Fonseca, Lars Göran Karlsson, Peter Lindblom, letti, Iréne Molina, Owe Ronström, Hans Ingvar Roth, Harald Runblom,

Ann Runfors, Lena Schröder, Börje Sjöquist, Lena Tanemar, Karin Wahlström

och Aleksandra Ålund. Kommittén vill rikta

ett varmt tack till författarna själva

som svarar för innehållet.

Stockholm den 14 1996

mars

Björn Rosengren

/ Sture Öberg

Vägarin Sverige.i Bilaga

Mångkultur

Michele Micheletti:

Den

mångkulturella

demokratin

Inledning

För några år sedan välkänd jazzmusiker CD hyllning till Jack gav en ut en som en Johnson. Jack Johnson professionell tungviktsboxare. Det faktum var en svart att han svart och stolt över sin retade många vita människor ansåg var en man ras som att han borde underordna sig. På grund den stolthet Johnson kände över sin av ras tvingades han att förlora titelmatch vit boxare 1912. Vi hör Johnsons röst en mot en på slutet CDn: av

Im JackJohnson heavyweight champion of the world. Im black. They neverlet meforget it. I’ve black, alright. I’ll never let them forget Davis inget datum.

Denna hyllning till Johnson förklarar i nötskal rötterna till den amerikanska medett borgarrättsrörelsen från 1960-talet och den svåra situation amerikaner som svarta befinner sig i idag. Johnsons tolkning sina erfarenheter är även egen av ett utomordentligt bra sätt att sammanfatta de problem finns i många västliga demokratier. som Dessa problem berör frågor invandring, etnisk identitet och den stolthet som som växer ur att man tillhör viss Situationen i många länder är allvarlig. Problem en ras. med etnicitet och ras leder i vissa länder till våldshandlingar, kan komma som att skaka grunden för den politiska demokratin.

Etnisk heterogenitet skapar inte endast praktiska problem. Teoretiskt tänkande

har tradition antagit demokrati utvecklas i länder är etniskt homogena. av att som Endast ett fåtal teoretiker har på allvar övervägt de effekter avsaknad som av ett gemensamt språk, en gemensam religion och historia kan ha för demoen gemensam kratins fortbestånd. Medvetenheten dessa problem har kommit relativt om sent. Många länder diskuterar hur de bör förhålla sig till de etniska och nu grupper olika finns inom de gränserna. Dessa den föreställraser som egna grupper utmanar ning om enhet finns inom politiken och samhället. Deras krav på erkännande som ifrågasätter de traditionella föreställningar har den politiska demokratin. som om Förslag på lösningar på de problem det mångkulturella samhället orsakar som varierar avsevärt. De spänner över åtgärder för bekämpa kriminalitet till tvångsatt assimilering och etniska särbehandling. Att alla förslag läggs fram samtidigt gruppers visar hur olika problemet kan uppfattas inom och nation. en samma Denna uppsats handlar hur och etnicitet demokratin. Det första om ras utmanar avsnittet behandlar de mest diskuterade begreppen inom den relevanta vetenskapliga

litteraturen. Avsnitt två handlar den mångkulturella demokratin. Det framhävs i om detta avsnitt att den mångkulturella demokratin kan lösa de problem diskrimisom neringen orsakar och befrämja att de underordnade och enskilda männigrupperna skorna utvecklas till aktiva och jämlika samhällsmedborgare. Det sista avsnittet

granskar tillståndet i Sverige och utvärderar vår demokratiska infrastruktur och

demokratiska anda. Den roll det civila samhället och enskilda samhällssom staten,

VägariniSverige. Bilaga

medborgare kan spela i förverkligandet den mångkulturella demokratin disku-

av teras i avsnittet.

Demokrati jämlikhet och olikhet

som

Filosofer och samhällsvetare har bidragit mycket till den allmänna debatten om etnicitet och De problem heterogenitet skapar studeras på en mängd olika

ras. som sätt. Men det bidrag betonas i detta avsnitt är debatten jämlikhet och olikhet

som om difference. Akademiker förhåller sig olika i denna fråga. Vi kan dela in dem i tre olika tankeskolor. Huvudfrågan är hur samhälleliga institutioner bör hantera individer och De institutioner är betydelse för denna diskussion är de som

grupper. som av finns inom staten och det civila samhället.

Den första tankeskolan utgörs av liberala demokrater. Liberala demokrater

att endast individer är grunden för demokrati. Måttet på en god and rättvis menar demokrati är välutvecklade rättigheter tillhör individen. Det betyder inte att alla

som liberaldemokrater inte är kritiska till hur den politiska demokratin fungerar i praktiken. De är inte omedvetna att den politiska demokratin slår olika mot enskilda

om individer och Rawls 1972. Flera författare lyfter fram de allvarliga

grupper problem måste åtgärdas demokrati skall kunna förverkligas till fullo. Men

som om deras lösningar på dessa problem utgår från de liberaldemokratiska rättigheterna. Till exempel så man att ras och etnisk diskriminering som problem är av-

menar hängiga yttrandefrihetens och organisationsfrihetens utveckling; Förbättras fri- och rättigheterna så försvinner diskrimineringen som samhällsproblem.

De hängivna liberaldemokraterna uppfattar att endast en satsning på enskilda individer kan lösa de svåra problem etnicitet och det mångkulturella samhället

som skapar i västvärlden. Universalism är svaret. De förbättrar möjlig-

menar att om man heterna för den enskilde samhällsmedlemmen så löser problemen. Allmän röst-

man rätt, minimilön samt en universell välfärdspolitik är exempel på liberaldemokratiska lösningar. Diskriminering och marginalisering uppfattas som ett problem för de individer är utsatta och för de individer gör sig skyldiga till den. De offentliga

som som institutionernas roll är att utfärda allmänna riktlinjer och för individens

program demokratiska välbefinnande. Dessa riktlinjer utgör grunden för den procedurella demokratin Dahl 1992.

Liberaldemokraterna har kritiserats under år. Kritiken grundas i de svårig-

senare heter liberaldemokratin har när den försöker att handskas med med

som grupper väldefinierade identiteter, t.ex. urinvånare och vissa etniska delsamhällen. På sätt och vis är denna kritik inte helt träffande eftersom den betonar problem som snarare är förknippade med liberalismen än liberaldemokratin. Men de flesta kritikerna bortser från detta. kritiker kan identifieras. Båda fäster uppmärksamheten

Två grupper av på konsekvenserna underordning och på bristerna i den procedurella grunden för

av liberaldemokratin.

Gemenskapstänkare communitarians är de mest kritiska. Företrädare för denna tankeskola argumenterar för att det år inte individer utgör grunden

grupper - - som för politiken och demokratin De pläderar för kollektiva- eller grupprättigheter och hyser misstänksamhet mot de universella lösningar som ingår som grundelement i den liberala demokratin.

De hängivna gemenskapstänkarna uppfattar universella principer som odemokratiska eftersom de inte tar hänsyn till gruppernas sociala betydelse. De menar att konsekvensen blir tvingas till att uttrycka sina intressen och sin identitet

att grupper

10 Vägar iSverige.in Bilaga

i ett universellt sammanhang de kanske finner främmande, förtryckande och

som hindrande. Förespråkare för gemenskapstänkandet tror att universella principer inte utgör en allmän grund för samhällskittet community-building. De hävdar att dessa principer egentligen inte är universella utan istället återspeglar intressen hos de dominerande samhällsgrupperna. Gemenskapstänkarna hävdar därför att rättigheter bör utgå ifrån och inte ifrån individen. Detta betyder att länder är hetero-

gruppen som gena måste acceptera att grupper kommer att lösa samhällsproblem på ett sätt som tillfredsställer gruppernas speciella, partikularistiska, behov.

Gemenskapstänkandet är mycket kontroversiellt. Kritiker anklagar skolan för dold totalitarism. De att enskilda individer inte garanteras fri- och rättigheter,

menar och att gemenskapstänkandet sätter den nationella suveräniteten på spel genom att förespråka fragmentisering och balkanisering med provinsialism resultat. Kriti-

som kerna hävdar vidare att demokrati inte kan grundas på grupprättigheter. Skälet är att grupprättigheterna inte är odelbara till skillnad från de individbaserade. Grupprättigheterna är med andra ord helt beroende av hur staten definierar och erkänner grupper. Gemenskapstänkandet betraktas som en människosyn inte grundats i

som god politisk etik.

Trots kritiken mot gemenskapstänkandet kan man inte komma ifrån att västliga demokratier försummat de underordnande gruppernas politiska problem. Radikaldemokraterna utmanar både gemenskapstänkandet och liberaldemokratin

genom att ställa följande frågor:

democracy letting citizens down, excluding or discriminating against us in somemorally troubling way, whenmajor institutions fail to takeaccount of our particular identities Can citizenswith diverseidentities be represented equalsas

public institutions do not recognize our particular identities, but only our more universally sharedinterests in civil and political liberties, income, health care, and education Apart from ceding each of usthe samerights asall other citizens, what doesrespectingpeopleasequals entail In what senseshould our identities...publicIy matter Gutmann 1992, s. 3-4.

Enligt radikaldemokraterna är svaret på dessa frågor att både individer och

grupper måste få spela en roll i demokratin. De anser att liberaldemokratin utgör en mycket bra teoretisk grund för politiken. Problemet är att den inte har förverkligats i praktiken. De att underordnade individer och kommer att bli likställda de

menar grupper dominerande deras gruppidentitet erkänns i politiken.

grupperna om

Radikaldemokraterna hävdar att offentliga institutioner måste tillåta gruppidentiteterna att spela en betydelsefull roll i politiken. Allmänna institutioner måste aktivt hjälpa underordnade att bli jämställda andra i politiken. Frå-

grupper grupper gan är hur, och hur mycket kulturella olikheter och gruppegenskaper skall betyda i politiken. Vad bör staten göra se ex. Young 1989.

Det råder ingen enighet bland radikaldemokraterna hur dessa frågor bör

om besvaras. särbehandling uppfattas del ett medel att individer att bli

av en som jämställda samhällsmedborgare. Andra radikaldemokrater lägger fast att

som gruppegenskaperna eller olikheterna måste ingå som ett grundelement i den politiska demokratin.

Det är intressant att de problem underordning skapar för politiken leder till

som olika förslag på lösningar hos radikaldemokraterna. Oenigheten kring lösningarna . hjälper oss att granska betydelsen av olikheter. Den centrala frågan är hur mycket m som måste förändras för att förverkligandet av en fullvärdig demokrati skall komma till stånd. De förekommer i litteraturen är i hög grad beroende vilken

svar som av n slags gruppunderordning

man talar om

VägariniSuerige. Bilaga 11

Radikaldemokraterna hävdar att:

Urinvånare behöver självbestämmande för att överleva som grupp. Staten måste erkänna urinvånare genom att bevilja dem rätten att bestämma över sig själva. Detta innefattar språkrättigheter samt politisk och rättslig territoriell kontroll. Det är det enda sättet att säkerställa deras överlevnad kultur eller historical

som communities, more or less institutionally complete, occupying a given homeland or territory, sharing a distinct language and history Kymlicka och Norman

1994, s. 372. Sedan får urinvånarna både som individer och grupp avgöra hur mycket

- kontakt de vill ha med majoritetssamhället.

2. Invandrare och etniska delsamhällen behöver särbehandling för att framgångsrikt integreras i majoritetssamhället. Dessa är offer för uteslutning från

grupper majoritetssamhället. Etnisk diskriminering leder till att invandrarna saknar de sociala, ekonomiska och politiska möjligheter behövs för ett framgångsrikt

som samhällsmedborgarskap. Det finns två allmänna mål. Majoritetssamhället måste lära sig att acceptera och uppskatta kulturella skillnader. Utbildning måste med andra ord prioriteras. Radikaldemokraterna är också medvetna att i slutändan blir det ändå

om kanske nödvändigt att kvotera in invandrar- och etniska grupper samt utveckla ett

för positiv särbehandling. Det andra målet är att invandrarna och de program etniska delsamhällena måste lära sig stolta över sitt Radikal-

att vara ursprung. demokraterna menar att staten på alla möjliga sätt bör stödja utvecklandet av den etniska stoltheten Invandrarna och de etniska grupperna bör även inflytande över den offentliga politik direkt berör dem. Vissa författare föreslår korpora-

som tistiska lösningar. Det allmänna målet är att dessa grupper blir integrerade i majoritetssamhället. Detta görs genom att befrämja etniskt medvetandegörande och

att råda bot på diskriminering. genom

3. Permanenta minoriteter måste politiskt inflytande för att förhindra majori-

ges tetens fåtalsvälde tyranny of the majority. Exemplet kommer från USA och gäller situationen för den svarta befolkningen. Trots att denna grupp utgör mindre än tjugo

den amerikanska befolkningen är den överrepresenterad bland de fattiga, procent av arbetslösa och fängslade Hacker 1992. Tidigare försök att bättra på deras situation har inte varit framgångsrika. Idag finns det flera svarta i politiker- och ämbetsmannakåren men de har inte kommit närmare den politiska makten. Svarta amerikaner saknar politiskt inflytande. Deras problem och erfarenheter intresserar inte den breda allmänheten. Det dystra faktumet är att: Blacks vote, but whites who

may will govern Guinier 1994, s. 22. Radikaldemokraterna menar att målet måste vara att ge de svarta amerikanerna samma möjligheter till politiskt inflytande som finns i det vita majoritetssamhället. De svarta amerikanerna måste de maktmedel som

ges krävs för framgångsrika förhandlingar med det vita majoritetssamhället.

Ett de mest tänkvärda förslagen är reformeringen det amerikanska val-

av av systemet. Reformförespråkarna vill förnya det amerikanska majoritetsvalsystemet winner-take-all systemet till ett kumulativt system som registrerar intensiteten bakom varje medborgares röst. Syftet är att bryta de vitas hegemoni i amerikansk politik och att ge alla medborgare och samhällsgrupper en äkta autentisk politisk röst. Denna idé är ytterst kontroversiell i USA men det som slår oss är att reformförslaget i viss mån liknar vårt eget valsystem med proportionell representation. Positiv särbehandling och politisk kvotering är andra omtalade förslag.

De svartas erfarenheter i USA används i detta avsnitt för att illustrera hur dåligt många permanenta minoriteter har det i den västerländska demokratin. I andra länder kan folkgrupper zigenare och andra lättdefinierade etniska samhällen

som karakteriseras som permanenta minoriteter.

12 Vägar iSr/erige.in Bilaga

4. Numeriskt starka politiskt måste bli erkända politiskt

men svaga grupper som betydelsefulla. Kvinnorna är det bästa exemplet på numeriskt stark politiskt

en men svag grupp på den nationella nivån. Etniska grupper och invandrarsamfund kan utgöra exempel på politiskt svaga grupper på den regionala och lokala nivån. Huvudsakligen är problemet att numerisk styrka inte leder till politisk, social och ekonomisk makt. Detta skapar tre problem för demokratin. För det första uppnås inte jämlikt deltagande. Vissa är överrepresenterade medan andra är under-

grupper representerade i politiken och samhället. För det andra är underrepresenterade

grupper en outnyttjad politisk Demokratin går miste kunskap och arbetskraft.

resurs. om Slutligen har dessa andra intressen än de är överrepresenterade

grupper grupper som i politiken. Målet är att den politiska demokratin måste omfatta de numeriskt starka men politiskt Välkända förslag går ut på kvotering, positiv sår-

svaga grupperna. behandling samt politisk överenskommelse att dessa får spela

en om grupper en särskild roll i politikområden särskild betydelse för dem.

av

De lösningar på underordnade gruppers politiska och sociala problem radi-

som kaldemokraterna presenterat är ganska lätta att sammanfatta. De helt enkelt

menar att dessa grupper måste beredas samma möjligheter som de inflytelserika grupperna, att de måste få synas och höras i politiken. Förslagen är rotade i det politiska systern som synnerligen försummat underordnade För radikaldemokraterna är det

grupper. ytterst angeläget att dessa politiska misstag rättas till. Kravet är rimligt. Men den intressanta frågan år om deras förslag är den enda lösningen på de problem är

som förknippade med olikheter.

Vad är den mångkulturella demokratin

Multikulturalism är ett uttryck sammanfattar de problem underordning

som som skapar både för diskriminerade och för den politiska demokratin. Uttrycket

grupper är inte särskilt gammalt. Multikulturalism är offentlig politik i Kanada. Den främjar och legitimerar kulturella skillnader viktig och väsentlig del i samhället och

som en politiken. Uttrycket har även använts för att mobilisera stöd för etnocentrism. Etnocentrism kan uppfattas på olika sätt. De förespråkar stark etnocentrism

som menar att enskilda medlemmar i en etnisk har ingen egentlig rätt att utveckla sig

grupp som individer utanför gruppen. Svag etnocentrism går istället ut på att etniciteten får fungera kulturell referensram för de individer söker sina etniska rötter

som en som se Li 1990.

Kulturella skillnader kommer till sin rätt i den mångkulturella demokratin. Idén bakom teorin den mångkulturella demokratin lanseras i detta kapitel är att

om som försöka hitta ett annat sätt än de diskuterats för att hantera de svåra

som ovan problem invandringen och förekomsten underordnade skapar för de

som av grupper västliga demokratierna.

Problemet de västliga demokratierna står inför kan tyckas ett dilemma:

som vara å ena sidan är det ohållbart för länder att fortsätta kräva att etniska grupperna assimilerar sig i majoritetssamhället; å andra sidan behöver varje politisk demokrati någon slags samlingspunkt eller konsensus kring det nationella projektet och den nationella identiteten. Den mångkulturella demokratin lösning kräver ett nytt

som samhällskontrakt. Det är ett kontrakt förenar kraven från de underordnade

som grupperna med samhällets behov sammanhållning, dvs. samhällssolidaritet och

av nationalism.

Den mångkulturella demokratins förverkligande innebär att hela folket accepterar och verkar för att alla samhällsmedborgare behandlas lika. Hur åstadkommer vi

Vägarin Sverige.i Bilaga 13

det Nyckeln till framgång är deltagande, tolerans, lyhördhet och institutio-

ansvar,

försvarar demokratin. De flesta dessa begrepp utgör kärnan i modern ner som av demokratiteori. särskiljer den mångkulturella demokratin från dessa teorier

Det som är den medvetna och systematiska satsningen på att underordnade skall

grupper spela aktiv roll i samhället och politiken.

en

I detta avsnitt diskuteras vad som är nödvändigt för att den mångkulturella demokratin skall förverkligas. Detta görs kort utredning av nyckelbegreppen.

genom en Dessa begrepp sammanställs sedan i figur åskådliggör hur den tänkta mång-

en som kulturella demokratin fungerar i praktiken.

Deltagardemokrati kräver att varje människa de nödvändiga möjligheterna

ges att bli aktiv samhällsmedborgare. Detta innebär att och är repre-

som var en av oss senterade, erkända och respekterade. Deltagande betyder dock inte att underordnade

alltid får de vill i politiken. Det antyder snarare att olikheter bör räknas grupper som

ett viktigt inslag i politiska diskussioner och politiskt beslutsfattande. Deltasom gande betyder diskussion där alla inkluderas, vilket innebär att varje samhällsgrupp och samhällsmedborgare har en effektiv politisk röst. För att åstadkomma detta måste de underordnade beredas plats i politiken. Det kravet kan uppfyllas

grupperna på olika sätt. Debatterade exempel är kvotering, vetorättigheter samt formella och informella sanktioner Phillips 1993.

Tolerans är ett känt begrepp i filosofi och samhällsvetenskap. Ofta betraktas tole-

någonting görs för principens skull utan stor entusiasm, som negativ rans som som acceptans. Vi tolererar det inte tycker Detta är inte det enda sättet att

som om. förstå begreppet tolerans. Tolerans är också respekt. Det är respekt för människor

är autonoma, självbeslutande politiska aktörer. Begreppet har denna betydelse i som detta kapitel. Tolerans är respekt för individer och för vad de säger, hur de

grupper beter sig och hur de ut. Man måste öppen och lyhörd för olikheter Mendus

ser vara 1988, 1989. Annars är toleransen falsk Marcuse 1965.

Tolerans är särskild betydelse i de demokratier som är heterogena och när

av majoritetssamhället har makten över minoritetssamhällena. Likväl måste minoritetssamhällena aktivt delta i utvecklingen mot ökad tolerans. Tolerans är grundad i ömsesidig respekt. Individer och grupper som karakteriseras som toleranta är nyfikna på det är annorlunda. Tolerans uppmuntrar till samtal och lyhördhet. För

som de flesta samhällsmedborgare kommer inte öppen inställning till livet av sig själv.

en Toleransen är egenskap måste odlas och lockas fram. Institutioner och sam-

en som hällsorgan måste därför aktivt stödja dess utveckling. Tolerans måste läras ut. Intole-

är ett brott mot den mångkulturella demokratin. De ansvariga institutionerna rans måste ta itu med utvecklingen mot det intoleranta samhället.

Av någon anledning har begreppet försummats i samhällsvetenskapen. Det

ansvar kan bero på att begreppet uppfattas syfta på den privata sfären. Ansvar kräver att individer och både har ett utvecklat självförtroende och en klar målsättning

grupper med livet. Ansvar kan inte likställas med plikter, leder till regelstyrt beteende.

som Det är ingenting kan anbefallas under hot sanktioner. Istället krävs omdö-

som om mesförmåga och beredskap att befatta sig med samhällsproblemen. Ansvar ut-

en vecklas samhällsvärderingar och handlingar baserade på dem.

ur

Ansvar handlar politisk moral och etik. Det är politisk dygd Lucas 1993.

om en Vad krävs är förståelse för sannolika konsekvenser olika politiska handlings-

som av alternativ. Max Weber skrev om ansvarets etik, dvs. betraktandet av eventuella långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser politisk handling. En förutsättning för

av att enskilda samhällsmedborgare, det civila samhället och staten skall ta sitt ansvar

det finns handlingsalternativ, och kunskap. Ansvarstagandet kräver är att resurser

14 Vägar iSt/erige.in Bilaga

att samhällsmedborgarna är autonoma och har välutvecklad personlig integritet

en se Petersson 1989.

Grunden för den nödvändiga samhällssolidariteten känsla för fa-

är en av ansvar miljen, vännerna samt de obekanta samhällsmedborgarna. Det innebär att bryr

oss om händelser i samhället. Vi engagerar oss för att göra livet bättre. Vi tar för

ansvar andra samhällsmedborgares välbefinnande. Staten, det civila samhället och enskilda individer måste anstränga sig för att rätta de demokratiska fel uppstår i samhäl-

som let. Ansvar gör medborgarna aktiva. Det är demokratisk solidaritet.

Nya forskningsrön i statsvetenskap betonar hur viktigt det år att politiska beslut verkligen övervägs på ett moget sätt. Begreppet används för denna är

som syn deliberation. Begreppet är svårligen översatt till svenska. Därför väljs det svenska uttrycket lyhördhet. Enligt det deliberativa synsättet är lyhördhet konstruktiv

en dialog mellan grupper och individer. Det är viktigt att dialogen sker på ett sådant sätt att alla de inblandade känner att de får ut någonting diskussionerna.

grupperna ur Lyhördhet är inte förhandling eller kompromiss. Det är ingen intressekamp utan snarare en process som omfattar kollektivt tänkande och beslutsfattande och

som uppmuntrar deltagarna att utveckla sina intressen och identiteter i relation till varandra. Lyhördhet främjar tänkandet kring intressen, identiteter och på

grupper nya och annorlunda sätt. Målet är att nå konsensuella lösningar på politiska problem utan att någon grupp känner att den har blivit lurad eller fångad i beslutsfattandet. Lyhördhet garanterar att inte stänger ute omvärlden. Detta betyder alla

grupper att grupper oavsett om de dominerar eller underordnas i samhället visar varandra

- respekt och delar värderingen att kollektiva problem måste lösas offentlig

genom debatt och inte genom maktkamp. Lyhördhet kräver att kollektiva problem hanteras med rättvisa och hederliga procedurer samt på beslutsarenor där deltagarna

representerar alla de berörda grupperna och intressena. Lyhörda procedurer och beslutsarenor prioriterar alla grupper lika.

Lyhördhet viktig grund för samhällssolidaritet och för skapandet det

utgör en av allmänna bästa. Samhällssolidariteten eller samhällskittet community-building utgår i detta sammanhang från hela kollektivet och bör därför inte förknippas med gemenskapstänkandet. Huvudförutsättningen är att alla deltagare betraktar det institutionella ramverket för offentliga diskussioner legitimt. Det kan låta

som oproblematiskt det kräver att folket har förtroende för de ,valda procedurerna

men och institutionerna. Ingen underordning får råda. Om detta kriterium inte uppfylls kommer diskussionerna att likna intressekamp där politisk styrka och

snarare en politiska resurser bestämmer utfallet. Bestämmer ett folk att införa lyhörda procedurer och beslutsarenor kan det komma att betyda genomgående politiska reformer. Det kan exempelvis leda till valreformer, representationsreformer i det civila samhällets organisationer samt helt politiska beslutsformer.

nya

De mångkulturella demokratierna måste även kunna handskas med de människor som motarbetar deltagande, tolerans och lyhördhet. Det sista väsentliga ele-

ansvar, mentet i den mångkulturella demokratin är självförsvaret. Demokratins självförsvar innefattar olika slags åtgärder allt från rättsligt tvång till övertygande

- argument. Mångkulturella demokratier måste använda sanktioner mot enskilda individer och grupper som fortsätter att underordna andra människor. De behöver även institutioner som både kan förebygga underordningen samt hjälpa de grupper och individer underordnas och de gör sig skyldiga till diskrimineringen. De mång-

som som kulturella demokratierna behöver inriktning och institutioner kan handskas

en som med den institutionaliserade diskrimineringen. Poängen med dessa institutioner är att de help to remember the injustices commit, continue seeing those

us we to

Vägarini Sverige. Bilaga 15

injustices injustices, and to rework understandings of those injustices

as our creatively that they play restitutional inventive role in the future

so may some or Mansbridge 1994, 54. Exempel på inriktning och på institutioner kan hand-

s. som skas med diskriminering är de filmer och den skönlitteratur tvingar att med-

som oss vetet fundera på de diskriminerade situation, folkrörelser som aktivt be-

gruppernas kämpar underordningen samt offentliga institutioner har såväl makten att

som straffa brott den mångkulturella demokratin kraften att komma med kon-

mot som struktiva förslag på hur den mångkulturella demokratin kan förverkligas i praktiken.

Det går inte att förneka att den mångkulturella demokratin kräver en oerhörd nationell satsning. Vad behövs är samhällsmedborgare är fullvärdiga demo-

som som krater, dvs. människor med öppen och lyhörd attityd mot olikheter. Bigotta perso-

en

måste lära sig att respektera de grannar som är av en annan etnisk härkomst. De ner etniska och invandrarna måste lära sig att deras olikheter inte är allom-

grupperna fattande och dessa skillnader kan kombineras med andra identiteter eller solida-

att riteter redan finns i majoritetssamhället. Alla måste lära sig att förstå att olikhet

som inte är någonting att frukta. Snarare är det så att bör mottaglig för nyheter

man vara

olika slag. av

Vilka aktörer är viktiga för den mångkulturella demokratins förverkligande Sva-

är folket, och det civila samhället. De enskilda samhällsmedborgarna och ret staten deras organisationsföreträdare måste ta aktiv del i detta demokratiska projekt. Staten, landstingen och kommunerna har mycket betydelsefull roll att spela. De

en måste säkerställa att deltagandet, toleransen, ansvarstagandet, lyhördheten och demokratins självförsvar verkligen chans att utvecklas. Riksdagen, regeringen

ges en och den dömande makten för målstyrning och implementering.

måste ta ansvar Staten måste förebild och aktivt bekämpa den diskriminering finns inom

vara en som dess egna institutioner.

Det civila samhället spelar också avgörande roll i den mångkulturella demo-

en kratins förverkligande. Det civila samhället omfattar de politiska partierna, folkrörelserna, intresseorganisationerna, frikyrkorna, massmedierna samt den privata företagsamheten. Det representerar institutioner med olika samhällsuppgifter som

förena med den mångkulturella demokratin. Men vill dessa institutioner går att ansluta sig till det mångkulturella demokratiska projektet måste de genomgå interna reformer. De måste få bukt med den diskriminering förekommer inom deras

som

led. Ojämlikheter måste jämnas En lika viktig uppgift är opinionsbildegna ut. ningen, syfte är att motarbeta den institutionella diskrimineringen.

vars

Den mångkulturella demokratin handlar politisk makt. Den politiska makten

om har betydelse för våra institutioner, prioriteringar och samhällsvårderingar. Vill befria själva och vårt politiska systern från diskriminering så måste skapa insti-

oss tutioner, bestämma våra prioriteringar och utveckla värderingar som tar sin utgångspunkt i den mångkulturella demokratin.

Figur 1 sammanfattar diskussionen om den mångkulturella demokratin. Dess grundelement organiseras kring tre nivåer i politiken. Den första nivån handlar om politiskt beteende och beslutsfattande. Representationsfrågan och hur den politiska dagordningen sätts utgör politikens andra nivå. Den tredje nivån är på många sätt den väsentliga. Den rör sig makten över tanken, värderingar och den all-

mest runt männa opinionen.

16 Vägar iSi/erige.in Bilaga

Figur Den mångkulturella demokratin och politikens omdaning.

Politisk Målsättning Nödvändig Demokratins makt åtgärd självförsvar

statens lyhördhet skapandet inkluderingav och det avbesluts- allaåsikter, civila procedurer särbehandling,samhällets ocharenor vetorättigheter verksamhet verkligen som och inriktning främjar kollektivt handlande

beslutom deltagande erkännande lagar politiska av mot prioriteringar olikheters diskriminering och dagordnings- betydelsei frågor inom politiken statenoch det civila samhället

utformningen tolerans samhällsstatligaorgan avpreferenser solidaritet och enheter i och attityder ansvar community- det civila samhosfolket, building hållet besom det civila kämparinstitutionell samhälletsorgani- underordning. sationer och mass- kulturarmedierna betarnas engagemang

Den mångkulturella demokratin och Sverige

Kan den mångkulturella demokratin frodas i Sverige Har Sverige tillräckligt en utvecklad demokratisk infrastruktur grogrund Endast översiktlig utvärdering som en av det demokratiska tillståndet i Sverige görs i detta avsnitt. En grundlig utvärdering kräver mycket forskning i hur väl de huvudsakliga elementen i den mångmer kulturella demokratin har förverkligats i vårt land. Flera frågor i avsnitän svar ges tet. Endast gruppen invandrare behandlas. Har invandrarna tillträde till lyhörda beslutsarenor Är de välrepresenterade i de offentliga och i det civila samhället Vi börjar med statistisk översikt över organen en invandrarnas deltagande i politiken. Statistiken är i viss mån något gammal, den men var den senaste fanns att när skrevs. som uppsatsen Tabell 1 visar att Valdeltagandet bland utländska medborgare inte är särskilt högt och att det med undantag har sjunkit sedan 1976. Tabell 2 redogör för andelen nominerade och valda utrikes födda kandidater vid de allmänna valen 1991. Fortsatt statistisk bearbetning visar att vissa nationaliteter såsom turkar, greker och personer från f.d. Jugoslavien sällan förekommer kandidater på valsedlarna. Istället dosom minerar de som är födda i de övriga nordiska länderna och i Tyskland. Det behöver knappast påpekas att invandrare från dessa länder står väldigt nära de infödda svenskarna. Sedan 1975 har de invandrare bott i Sverige i år rösträtt i kommunal och som tre landstingsval. De invandrare blir naturaliserade medborgare äger i som rätt att rösta

VägariniSi/erige. Bilaga 17

Tabell Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen l976-l994, i procent.

Röstandei procent avröstberättigade

Samtliga utländska medborgare 60 53 52 48 43 4 l 40

Källa:SCB l995.

Tabell Andelen nominerade och valda utrikes födda kandidater vid allmännavalen l99l, efter parti och i procent.

M C FP KdS MP NyD S V Övr.

Kommunfullmäktigvalen nominerade 4,4 l 4,4 4.4 7,9 l l 9,5 7,5 valda 3,8 I.2 3,5 3,3 6.9 6,3 5,l 7,| 4.6

Landstingsvalen nominerade 5.0 l 4,4 4,3 8,2 23,8 6,0 7,6 l0,4 valda 3.9 0,5 3.2 5,3 5,9 0,0 4,3 5,3 0,0

Riksdagsvalet nominerade 3,4 l 3,3 3,4 4.7 l 4,4 5,9 3,4 valda 1,3 0,0 0,0 7,7 0,0 0,0 2,9 0,0 0,0

Andelensom är partipolitiker 4,5 l 4,3 4,3 7,6 7,2 6,l 8,7 7.6

Källa:SCB I992ab.

VägariniSverige. Bilaga

riksdagsvalet. Invandrarnas valdeltagande i kommunal och landstingsval har, som visas i tabell minskat sedan 1976. Detta resultat skiljer sig avsevärt från andra gruppers, exempelvis kvinnor, som tidigare fått rösträtt. Det finns olika förklaringar till detta hot mot den mångkulturella demokratin. För det första blir många invandrare naturaliserade medborgare. Forskning visar att det är just denna invandrargrupp är aktiv i politiken. Invandrare med som mest rösträtt endast i de kommunala och regionala valen har antingen inte bott i Sverige särskilt länge eller utgör inte kan eller vägrar naturalisera sig Bäck en grupp som att och Soininen 1994. En viktig fråga är den invandrargrupp inte naturaliserar om som sig består marginaliserade individer, dvs. enskilda samhällsmedborgare känav som ner att politiken inte angår dem. En andra förklaring till det låga Valdeltagandet är det är mycket svårt de att att politiska partierna frågor har speciell betydelse för invandrarna och att ta upp som flyktingarna. Dessa frågor blir överskuggade frågor angår majoritetssamav som hället. Om detta händer så fungerar inte valkampanjerna på lyhört sätt. Det finns ett visst belägg för att invandrarfrågor medvetet eller omedvetet uteslöts kommunalur fullmäktigevalen 1994 Svenska Dagbladet 1994. För det tredje är enskilda invandrare inte särskilt engagerade i partiorganisationerna. Avsaknaden av entusiasm för partierna sammanfaller i viss mån med det låga Valdeltagandet. Det är möjligt att invandrargrupperna och de etniska delsamhällena är så heterogena att det är svårt för företräda samlat grupperna att ett invandrarintresse i svensk politik. Möjligtvis har invandrarna med mer gemensamt majoritetssamhället än med varandra. Tyvärr saknar tillräckligt med forskning om de enskilda invandrarna och de etniska för att kunna besvara denna fråga grupperna tillfredsställande. Sammanfattningsvis kan säga att invandringen och flyktingpolitiken är vikman tiga frågor i svensk politik. Allvarligt är att invandrarna och flyktingarna inte tar aktiv del i debatten dessa frågor. Dessa betraktas del om grupper snarare som en av det politiska problemet än berörd med erfarenhet och kunskap det en grupp om aktuella politiska området. Detta skapar problem för den mångkulturella demokratin. Tabellerna 3 och 4 visar att både invandrare och infödda svenskar har låga aktivitetsnivåer i de politiska partierna. Alla invandrarkategorierna andra tre - generations- och naturaliserade invandrare samt utländska medborgare tenderar - att vara mindre aktiva än de infödda svenskarna. Mer forskning behövs för förstå att varför så är fallet. Utifrån den befintliga statistiken kan några viktiga forskningsfrågor ställas. Rekryterar de politiska partierna aktivt bland invandrargrupperna Finns det hinder i vägen för invandrare och för etniska delta i de politiska grupper att partierna Hur värderar partierna invandrares politiska intressen Erkänner de politiska partierna att olikheter har roll att spela i svensk politik Har invandrare en och de etniska tillåtit sig marginaliseras i svensk politik Finns det grupperna att ett fåtalsvälde de infödda svenskarna dvs. majoritetssamhället över insom gynnar vandrarna i de svenska politiska partierna Tabellerna 5 och 6 redogör för invandrares representation i det civila samhällets organisationer. Tabell 5 är inte helt jämförbar med tabeller 3 och 4 eftersom det görs ingen indelning i invandrarkategorier. Tabell 5 visar att invandrare dvs. andra-gene- rations invandrare, naturaliserade invandrare och utländska medborgare är relativt välrepresenterade i några centrala organisationer. Det går emellertid inte utröna att om det finns skillnader mellan invandrarkategorier vad gäller deltagandet i det svenska föreningslivet. Tabell 6 visar invandrare inte är särskilt mycket mindre att

Vägar iSi/erige.in Bilaga 19

Tabell invandrares medlemskap och aktivitet inom politiska partier. personer l6-84 år, l992. i procent

Passiva Aktiva Förtroende- Hela

Källa:Häll l994. s. l I7.

Tabell invandrares engagemangi möten eller sammankomster med politiska partier, personer l6-84 år, l992,i procent.

Varit politiskt möte senasteåret

Hela

Utländska medborgare 95.4 l 2.6 0.4 4.6

infödda svenskar 92.I 2.9 2.8 2.8 7.9

Källa:Häll I994.s. l22.

engagerade i fackliga organisationer än infödda svenskar. Men oavsett invandrarnas delaktighet i organisationerna är den centrala frågan vad dessa sammanslutningar gör för att främja invandrarsamhället. Hur försöker de invandrargrupper att känna sig välkomna medlemmar och hur arbetar de för att invandrare att

som aktivt delta i organisationens verksamhet Kort och gott vad gör de för att främja den mångkulturella demokratin

Det är beklagligt att det inte föreligger forskningsresultat som kan hjälpa oss att förstå vad medlemskap i medborgarsammanslutningar ger de invandrargrupper som bor i Sverige. Detta kapitel efterlyser studie invandrares deltagande och infly-

en av tande i det civila samhällets organisationer. Det är speciellt viktigt att studera hur det kommer de svenska organisationerna lockar fler invandrare än invandrar-

sig att organisationerna.

Tabell 7 redovisar invandrares deltagande i invandrarorganisationer. Den visar

deltagandet har förändrats över åren. Man frågar sig varför medlemskap allmänt att

högre i mitten på 1980-talet. Kan tolka utvecklingen ett tecken på sett var man som

invandrare blir alltmer assimilerade i samhället Tabellen visar att delaktigheten att i invandrarorganisationerna har ökat bland tjänstemän och minskat bland arbetare. Statistiken leder denna författarinna till att fråga sig vad samhällsklass betyder för invandrares möjligheter i det svenska samhället. Eller reflekterar denna statistik demografiska förändringar inom invandrargrupperna Man kan också fråga sig var-

20 VägariniSuerige. Bilaga

Tabell Invandrare och det svenska civila samhället

Organisationstyp Andeleninvandrare

sommedlemmar Fredsorganisationer l 6 Boendeföreningar IS Fackligaorganisationer IS

Handikappföreningar,

aktieägarföreningan lokalaaktionsgruppen samfälligheter 7

Källa:Häll I994,s. |3.Avser 2:agenerationensinvandrare,naturaliseradeinvandrare,utländska medborgare befolkningeni l6-84 år.

Tabell Invandrares medlemskap och aktiviteter i fackliga organisationer.

Källa:Häll l994, s.85.

för män fortfarande är aktiva än kvinnor Kan dra slutsatsen invandrare

mer man att från arbetarklassen och invandrarkvinnor är politiskt fattiga samhällsmedborgare, att de saknar institutioner som företräder deras behov och intressen Eller pekar

statistiken på allvarliga interna problem hos de svenska invandrarorga-

snarare nisationerna Den centrala frågan är invandrarorganisationerna fyller viktig

om en samhällsuppgift. Kort sagt hur väl företräder invandrarorganisationerna invandrargrupperna i Sverige

De tabeller som presenteras i detta avsnitt fingervisning hur väl

ger oss en om Sverige har förverkligar två viktiga mål den mångkulturella demokratin ställer

som upp, nämligen lyhördhet och deltagande. Trots det inte går dra definitiva slut-

att att satser från materialet är det uppenbart att mycket måste göras för förverkliga den

att mångkulturella demokratin. Frågan är vad bör göras för inkludera invand-

som att rare och etniska i det svenska folkhemmet En kort diskussion de sista

grupper om tre elementen i den mångkulturella demokratin tolerans, och demokratins

- ansvar självförsvar belyser problematiken.

-

VägariniSuerige. Bilaga 21

Tabell Invandrares delaktighet i invandrarorganisationeni procent.

I978 I984 I992

Naturaliseradeinvandrare 3.5 l0.4 7.8 Utländskamedborgare l4.8 l7.4 8.2

Män l 2.2 I4.7 8.8 Kvinnor I I2.7 7.3

Arbetarklassen I2.6 I5.0 6.3 Tjänstemän 4.6 I I0.6

Källa:Häll I994,s.2l3.

Forskare vid Centrum för invandringsforskning vid Stockholms universitet har under olika perioder studerat huruvida svenskar är toleranta mot invandrare och de etniska delsamhällena. Deras undersökningar visar att de infödda svenskarna över åren har blivit toleranta mot de olikheter invandrare och de etniska grup-

mer som

De infödda svenskarna uppfattar etniska och perna representerar. numera grupper invandrargrupper mindre olika dem själva. Negativa åsikter olikheter har

som om inte ökat över de tio åren. Dessa resultat bör dock inte övertolkas. De betyder

senaste inte invandrare inte upplever de diskrimineras och förnedras de infödda

att att av

Den mångkulturella toleransen har inte förverkligats till fullo. Det finns grupperna. tyvärr fortfarande nära samband mellan etnicitet och de infödda svenskarnas

ett uppfattning avvikelser. Invandrare kommer från länder långt ifrån Sverige

om som betraktas i högre grad olika den inhemska svenska befolkningen Lange och

som mer Westin 1994, se särskilt s. 53-55.

Intressanta studier har även gjorts massmedias roll. Frågan gäller journalister-

om

inverkan på den allmänna opinionen, på invandrargrupperna och på de etniska nas delsamhällena. Tillgänglig forskning visar att massmedierna inte har levt upp till den mångkulturella demokratins grundssatser. Massmedierna kan karakteriseras som oansvariga. Deras hållning har i sin bidragit till att polarisera den allmänna

tur opinionen invandringen och invandrarsamhället. Polariseringen av opinionen gör att

om det nästan är omöjligt för lyhörda beslutsarenor att fungera tillfredsställande. Risken finns polariseringen leder till utveckling mot ökad intolerans i samhället.

att en

Det finns flera viktiga problem här. Ett problem är att de infödda svenskarna fortfarande utgör nästan hela journalistkåren. Trots att situationen på denna punkt har förbättrats under år förekommer fortfarande få invandrare och invandrar-

senare ansikten i televisionens nyhetsprogram och på tidningarnas nyhetssidor. Det ger en falsk bild den svenska befolkningen. Ett annat problem är att journalister skriver

av

invandrare och de etniska på ett speciellt sätt. Massmedierna fokuseom grupperna

på problem där invandrare är inblandade och på konflikter mellan infödda rar svenskar och invandrarsamhället. Assimilerade eller integrerade invandrare förekommer knappast i mediarapporteringen. Ett tredje problem är att information om invandrare och flyktingar på ett sådant sätt att allmänheten uppmuntras

presenteras till läsa mellan raderna i tidningsartiklarna eller till att dra vissa slutsatser från

att vad de hör eller på televisionen. Detta kan leda till mycket skev bild invand-

se en av rarsamhället. Ibland målar journalister alldeles för positiv bild invandrare och

en av flyktingar. Andra gånger är bilden alldeles för negativ.

Den oansvariga nyhetsrapporteringen skapar förvirring bland allmänheten. Det försvårar lyhörd utvärdering olikheter. Detta problem förvärras av att journa-

en av

22 Vägar iin Sverige. Bilaga

listerna har benägenhet att rapportera händelser på ytligt, sensationellt och en ett fragmenterat sätt Invandrare i tystnadsspiralen 1985, Brune 1990. Med detta sagt bör läsaren inte dra slutsatsen att alla journalister är oansvariga när de informerar allmänheten invandrare, flyktingarna och de etniska delom samhällena. Långt ifrån alla journalister har hetsat folket till xenofobism. Men det är klart att situationen definitivt kan förbättras. Forskning visar t.ex. att de journalister arbetar för lokala tidningar är besom nägna att överdramatisera den lokala opinionens känslor för flyktingortens mottagning. Deras sätt att informera leder den lokala allmänheten till att tro att xenofobism och rasism råder i Sverige Brune 1994. Det är heller inte ovanligt att journalister på ett okritiskt sätt det andra journalister redan har upprepar som rapporterat. Om en journalist bedömer att ett invandrarproblem har nyhetsvärde så gör andra journalister det också. Ett sensationsbetonat inslag i tidning eller på televien sionen eller i radion ger ofta snöbollseffekt, dvs. sprids i de övriga massmedierna. en Det spelar ingen roll inslaget redovisar korrekt information eller inte. Det betyder om att opartiska och självständiga nyhetsvärderingar inte blir gjorda. Det finns även visst belägg för att massmedierapporteringen har underlättat för allmänheten att komma i kontakt med invandrarfientliga, extremhöger organisationer finns i som Sverige Lööw 1994ab. Vilken roll kan det civila samhället, de enskilda samhällsmedborgarna och staten spela för den mångkulturella demokratins förverkligande i Sverige de Svaret är att deltar i demokratins självförsvar. Än så länge gör den svenska Staten har aktiv roll i utvecklingen staten mest. en mot en mångkulturell demokrati. Lagar mot diskriminering har stiftats. En speciell myndighet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, också kallad Diskrimineringsombudsmannen DO, bekämpar den institutionella diskrimineringen och underordningen. Nästan tio år har gått sedan DO inrättades. Det är dags utväratt dera hur väl denna myndighet främjar den mångkulturella demokratin. Kommittéväsendet har också spelat och fortsätter att spela roll i det mången kulturella demokratiska sammanhanget. Den svenska invandrarpolitiken har utretts ett flertal gånger. En utredning, Diskrimineringsutredningen, penetrerade problemet med etnisk diskriminering och invandrarfientlighet. En viktig fråga kommittéär om väsendet inriktar sin verksamhet på de rätta frågorna och invandrare och flykom tingar i önskvärd utsträckning deltar i kommittéernas arbete. Det vore intressant att på följande fråga: Hur främjar kommittéväsendet olikheter inkluderas i svar att det samhällskontrakt måste skrivas Sverige skall kunna förverkliga den nya som om mångkulturella demokratin Staten bidrar till den mångkulturella demokratin även på andra sätt. Det förvånar utländska betraktare att den svenska ekonomiskt bidrag till invandrarstaten ger organisationerna. Med tanke på det låga engagemanget i dessa organisationer kan man undra hur väl resurserna kommer till godo. En utvärdering invandrarorgaav nisationernas roll i det svenska samhället är kanske på sin plats. Staten har också inrättat och finansierar särskilda institut för forskning inom vandrare. Dessa institut står för merparten forskningen inom området och utforav mar vår offentliga bild av invandrarsamhället. Ett problem förknippat med dessa särskilda institut är att de ganska lätt blir isolerade från andra akademiska discipliner och teoretiska inriktningar. En viktig fråga är denna isolering har nya om en negativ inverkan på forskning den mångkulturella demokratin och på vår bild om av invandrarsamhällets förhållande till majoritetssamhället. Sammanfattningsvis tar Sverige problemet med institutionell underordning på

VägariniSverige. Bilaga 23

allvar. Invandrarproblematiken har politisk dignitet saknar motsvarighet i

en som många västliga demokratier. Diskussionen i detta avsnitt visar dock att det är befogat

fråga staten gör allt den kan och den har valt de rätta metoderna för att att om om arbeta med denna stora demokratiska utmaning.

Staten och det civila samhället samarbetar ofta med varandra för demokratins självförsvar. Lokala nätverk, ideella organisationer och även de etablerade folkrörel-

har aktivt verkat mot rasism och invandrarfientlighet. Ett berömvärt exempel serna kommer från Frikyrkliga Studieförbundet för ett antal år sedan utvecklade ett

som projekt för hjälpa de människor diskriminerar invandrare och etniska

att som grup-

Den traditionella studiecirkelverksamheten användes för att bearbeta problemet. per. Målet medvetandegöra lyhördhet och främjande den

var att genom genom av enskilda samhällsmedborgarens ansvarf

Liknande projekt förekommer i andra länder. White awareness träning förekommer i vissa brittiska skolor. Det är ett sätt att bekämpa invandrarfientligheten bland grundskoleelever. "Diversity training" ganska vanligt i vissa områden i

är nu USA. Men dessa länder har ingen studiecirkeltradition att falla tillbaka på. De saknar denna betydelsefulla demokratiska infrastruktur finns över hela det svenska ri-

som ket. De svenska studieförbunden kan därför spela viktig roll för den mång-

en kulturella demokratins förverkligande.

Andra intressanta erfarenheter från det svenska civila samhället är bildandet av ideella organisationer och nätverk för att motverka hets mot folkgrupp. Farsor och

på stan föreningar finns över hela riket och ungdomscentret Fryshuset i morsor som Stockholm är nämnvärda exempel. Båda arbetar nära invandrarungdomarna. Ett av

skapa mötesplatser för invandrarungdomar och Fryshusets mål är att gemensamma infödda svenska barn. Det största problemet är att många organisationer i det civila samhället fortfarande inte har börjat den mångkulturella utmaningen på allvar.

ta I synnerhet kan arbetsmarknadsorganisationerna kritiseras för deras svaga engage-

Landsorganisationen har ett flertal invandrare medlemmar. Det är bemang. som klagligt att dessa medlemmars speciella situation fortfarande har låg prioritet. Utgångspunkten för LOzs arbete är fortfarande de infödda svenska männen.

Sveriges punkt är att de enskilda samhällsmedborgarna inte tar sitt fulla

svagaste

för utvecklingen mot den mångkulturella demokratin. Folket har passiverats ansvar till anlita för lösa alla samhällsproblem. Våldshandlingar bland såväl

att staten att invandrarungdomar och skinnhuvuden under senare tid har ställt problemet på sin

En förhöjd och omfattande känsla samhällssolidaritet måste utvecklas spets. mer av för att förebygga sådana problem. Invandrare och etniska grupper måste ingå som en viktig del i den svenska nationella identiteten. Det är ingenting kan åstadkom-

som

politikernas goda vilja och statliga ekonomiska bidrag. mas enbart genom

Ett försök att arbeta med de problem olikheter skapar för de yngre generatio-

som

lovordas här. Det är ett filmprojekt heter På osäker mark .5 En arena för nerna som lyhörd debatt mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar skapades genom filmprojektet. Dessa orsakade tidigare hel del bråk i skolan. De tyckte illa

grupper en

och rädda för varandra. Flera de svenska pojkarna visade sin främlingsom var av rädsla sin klädsel och i invandrarfientliga föreningar. Projektet

genom engagemang skapade mötesplats både i Sverige och i Libanon. En invandrarpojkarna korn

en av från Libanon. Båda därför dit och den svenska kunde iaktta

grupperna reste gruppen flyktingarna i och annorlunda samhällsmiljö. Ungdomarna samtalade med en

en ny libanesisk hur etnisk och religiös strid inverkar på samhällssolidariteten.

kvinna om Den libanesiska invandrarpojken lärde sig att prata med svenskarna. Han fann att han hade felbedömt dem. Denna träning i lyhördhet förändrade dessa pojkars liv.

24 VågariniSuerige. Bilaga

Deras erfarenheter och utveckling filmades. Filmen används medel i

nu som ett opinionsbildningen i skolor och vid konferenser rasism och våldet i samhälle.

om

De exempel som diskuterats i detta avsnitt visar att Sverige har tillfredsstäl-

en lande infrastruktur och tradition för demokratins självförsvar. Denna infrastruk-

en tur utgör en mycket god grund för den mångkulturella demokratin. Det finns också en lång tradition av lyhördhet som representeras studiecirkelverksamheten och

av kommittéväsendet. Det svenska folket är också tolerant mot olikheter än vad

mer nyhetsrapporteringarna gör gällande. Lyhörda procedurer finns både

inom staten och det civila samhället. Offentliga institutioner och det civila samhället är väl förberedda för opinionsbildningssatsningar för den mångkulturella demokratin. Det är dags att dessa utnyttjas till fullo för att skapa inkörsportar för invandrares

resurser och de etniska delaktighet i den svenska modellen. Men allting är inte

gruppernas tillfredsställande här i landet. De enskilda samhällsmedborgarna måste lära

sig att ta ansvar för samhällssolidariteten, det kitt håller samhället Mass-

som samman. medierna måste rannsaka sig själva och fundera kring den roll de spelar i den

som mångkulturella demokratin.

Slutligen och på ett mer allmänt plan är det avgörande att de infödda svenskarna förstår att konflikter i samhället spelar viktig roll för demokratin. Konflikt-

en undvikande är en svensk benägenhet. Det har förödande konsekvenser för invandrare och etniska grupper. Konfliktundvikande innebär att de infödda svenskarna drar sig för att förklara och försvara svenska traditioner och värderingar för samhällets nya invånare. Denna benägenhet förhindrar en lyhörd dialog och leder till frustration, irritation, isolering och fördomar bland både svenskar och invandrare.

Konfliktundvikande har en annan negativ effekt. Det leder till att invandrare betraktas andrarangens samhällsmedborgare. De infödda svenskarna förstår

som mycket väl att invandringen skapar svårigheter för de enskilda människorna, in-

att vandrare och flyktingar i början är samhällsmedborgare och de saknar det

svaga att sociala kapital som behövs för framgång i sitt land. De infödda svenskarna hyser

nya sympati för och känner solidaritet med invandrare och flyktingar. De kanske även har lite dåligt samvete för att Sverige relativt sett har det så bra ställt.

Problemet är att denna förståelse också leder till att svagheterna accepteras. Man godtar ett sämre samhällsbeteende. I det långa loppet försvagar denna inställning invandrares situation i Sverige. Svenskarna har blandat ihop förståelsen för varför någonting är problematiskt med att acceptera de befintliga problemen och bristerna. Man ursäktar istället för att ställa krav på invandrarna och flyktingarna. Det skapar oönskade skillnader.

Det bästa exemplet på konfliktundvikandets förödande effekter är att de infödda svenskarna accepterar att invandrare och flyktingar talar dålig svenska. Alla förstår att det är svårt att lära sig ett nytt språk och att det kan speciellt svårt för de

vara flyktingar som måste bearbeta erfarenheter som de flesta lyckligtvis har und-

av oss gått. Men denna förståelse leder svenskarna till att passivt acceptera att invandrare talar knackig svenska. Resultatet blir att invandrare utesluts från majoritetssamhällets sociala, politiska, kulturella och ekonomiska sfärer.

Konfliktundvikandet svensk tradition har ingenting göra med den mång-

som att kulturella demokratins tolerans. Det liknar likgiltighet för att invandrare

snarare som grupp behöver respekt och solidaritet alla andra i samhället. Nya

samma som forskningsrön visar att svenskar börjar bli mindre konfliktundvikande. De problem som invandringen skapar offentliggörs på ett helt annat sätt än tidigare. Det är grundläggande att denna benägenhet att problematisera och diskutera förhållan-

nya det mellan mottagarlandet och de och gamla invandrargrupperna inte leder till

nya

Vägar Sverige.in i Bilaga 25

ökad intolerans. Det är ytterst viktigt att det svenska samhället, när det omprövar sitt slappa accepterande inte glömmer det det gång hade förståelse för. Främlings-

som en rädslan får inte tillåtas dominera den offentliga debatten det mångkulturella

att om samhället.

Noter

1En författare som funderat runt grupprättigheter och gemenskapsuppbyggnad är Alasdair Macintyre. Han prioriterar behovet av välordnade grupper högre än fri- och rättigheterna Macintyre 1981. 3Underordning kan definieraspåflera olika sätt.Dekan omfatta systematiskekonomisk, social och politisk diskriminering. Utnyttjande sker när en grupp inte kan dra materiell nytta av dessegna arbetsbidrag. Marginalisering skernär en grupp utesluts ur politiken. Engrupp ärmaktlös när den saknar autonomi. En saknar kroppsintegritet när den utsätts för våld och trakasseri. Flera

grupp samhällsvetaremenaratt underordningen har institutionaliserats. Detta betyderatt denhar blivit en del vår samhällsuppfattning. Diskrimineringen behöver inte vara en medveten handling.

av egen Illviljan eller motiv är inte nödvändiga villkor. För endiskussion om institutionell underordning se Micheletti 1994. 3Ett intressantexempel är inrättandet av ett museumför att hylla invandringen till USA. Museet finns på Ellis Island i New York. Ellis Island ankomsthamnen för de flesta utvandrarna från

var Europa undersent 1800- och tidigt 1900-tal. 4Projektet kallades Mångfald och Dialog MOD. ...MOD-programmets syfte är att medvetandegöra deltagaren samhällets och individens roll i detta sammanhang.Vi måstebearbetavåra

om känslor, ventilera våra åsikter och vår värderavåra ställningstaganden och seresultatenav

oro, vårt handlande...MOD-programmets pedagogikgår ut på att igång en dialog och ett engage-

mang bland deltagarna. Aktiva värderingar, rollspel, ‘brainstorming’, Videofilmer, gruppövningar mm leder till att deltagaren engagerasbådeintellektuellt och känslomässigt i programmet Frikyrkliga studieförbundet inget datum, s. 2. 5PeåHolmquist är personenbakom projektet. Han tog initiativet till filmprojektet.

Referenser

Ackerman, Bruce 1989, Why Dialogue Thejournal of Philosophy 86: 5-22. Brune, Ylva 1990, Flyktingfrågorna i pressen1985-1988 Stockholm: DEIFO. Brune, Ylva 1994, Var plåga har sitt skri för sig, Ny i Sverigenr. 90-97. Bäck, Henry och Maritta Soininen 1994, Invandrarnas valdeltagande. I Henry Bäck och Anders Håkansson red., Väljare kommunalvalet.i Om-missnöje, misstroendeoch poli-

tisk kultur Stockholm: SNSförlag. Davis, Miles inget datum, A Tribute to jack Johnson Columbia Jazz,1992. Fishkin, James1994, The Deliberative Poll: SomeSummary Results. Föredrag vid seminariet

Reconceiving Democracy vid American Political ScienceAssociationsårsmöte, New York. Frikyrkliga studieförbundet inget datum, MOD Mångfald och dialog. Samtal och utmaningar

-

kring frågor om främlingsfruktan, främlingsfientlighet och rasism Älvsjö: Frikyrkliga studie-

förbundet. Guinier, Lane 1992, The Tyranny of the Majority. Fundamental Fairness in Representative

Democracy New York: Martin KesslerBooks. Gutmann, Amy och Dennis Thompson 1990, Moral Conflict and Political Consensus. I R.

Bruce Douglass, fl. red. Liberalism and the Good New York: Routledge.

m. , Gutmann, Amy 1992, Introduction. I Charles Taylor, Multiculturalism and "the Politics of

Recognition" Princeton: PrincetonUniversity Press.

26 Vägarini Sverige. Bilaga

Gutmann, Amy 1993, The Challenge of Multiculturalism in Political Ethics, Philosophy and

Public Affairs 22: 171-206. Hacker, Andrew 1992, Two Nations. Black and White, Separate,Hostile, Unequal New York:

Charles Scribner’s Sons. Hernes, Helga Maria 1987, Welfare Stateand Woman Power. Essaysin StateFeminism Oslo:

Norwegian University Press. Häll, Lars 1994, Föreningsliveti Sverige enstatistisk belysning Stockholm: SCB,rapport 86.

- Kymlicka, Will och WayneNorman 1994, Return of the Citizen: A Surveyof RecentWork on

Citizenship Theory, Ethics 104: 352-381. Invandrare tystnadsspiralen.journalisteni somverklighetens dramaturg 1985, Stockholm: Rap-

port från Diskrimineringsutredningen, 1985. Lange,Anders och CharlesWestin 1994, Den mångtydiga toleransen. Förhållningssätt till invand-

ring ocb invandrare 1993Stockholm: Centrum för invandringsforskning, Stockholms universi-

tet. Li, Peter red. 1990, Raceand Ethnic Relationsin CanadaToronto: Oxford University Press,

1990. Loury, Glenn C. 1994, "Beyond Victimhood. The Disappearanceof Virtue from American Public

Discourse, Times Literary Supplement,10 juni, s. 15-16. Lucas, R. 1993, Responsibility Oxford: Claredon Press. Lööw, Heléna 1994a, "För en ny antirasistisk strategi, Ord ö Bild nr. 5-11. Lööw, Heléna 1994b, Rasistiskt våld myter och verklighet. Föredrag vid Center för

-

Invandningsforskning, Stockholms universitet, 30 september. Macintyre, Alasdair 1993, After Virtue. A Study in Moral Theory London: Duckworth, första

upplagan 1981. Mansbridge, Jane 1994, Using Power/Fighting Power, Constellations 53-73.

V Mansbridge, Jane red. 1990, Beyond Self-Interest Chicago: University of Chicago Press. Marcuse, Herbert 1965, Repressive Tolerance. I Robert Paul Wolff, Barrington Moore, Jr. och

Herbert Marcuse, A Critique of Pure Tolerance Boston: BeaconPress. Mendus, Susan1989, Toleration and the Limits of Liberalism London: Macmillan. Mendus, Susanred. 1988, justifying Toleration. Conceptual and Historical PerspectivesCam-

bridge: Cambridge University Press. Micheletti, Michele 1994, The Conceptof Dominant Society Uppsats för American Political Sci-

enceAssociations årsmöte, New York. Petersson,Olof 1989, Makt i det öppna samhället Stockholm: Carlssons. Petersson,Olof 1992, Kommunalpolitik Stockholm: Publica. Phillips, Anne 1993, Democracyand Difference Cambridge: Polity, Press. Phillips, Anne 1994, Dealing with Difference", Constellations 74-91. Rawls, John 1972, A Theory justice Oxford: Oxford University Press. Safran, William 1994, Non-Separatist PoliciesRegarding Ethnic Minorities, International Poli-

tical ScienceReview 15: 61-80. SCB 1991, Allmänna valen 1991, Del 2 Stockholm: SCB. SCB 1992a, Nominerade och valda kandidater vid allmänna valen 1991 Stockholm: SCB,rapport

Be31 SM 9201. SCB1992b, Valdeltagandevid valet 1991 Stockholm: SCB,rapport Be 36 SM 9201. SCB 1995, Valdeltagande vid valet 1994 Stockholm: SCB,rapport Be 37 Sm 501. SvenskaDagbladet 1994, Tysk om invandrarfrågan. En tredjedel av befolkningen dåligt repre-

senterad", 10 september. SOU 1987:19, Varannan damernas.slutbetänkande från utredningen om kvinnorepresentation. Taylor, Charles 1991, The Ethics of Authenticity London: Harvard University Press. Young, Iris Marion 1989, Polity and Group Difference: A Critique of the Ideal of Universal

Citizenship, Ethics 99: 250-74.

Vägar Sverige.in i Bilaga 27

28 Vägar Sverige.ini Bilaga

Hans Ingvar Roth:

Samhällsidentitet i ett

samhälle

mångkulturellt

Det mångkulturella samhället har sina förespråkare och kritiker. Förespråkarna

att kulturell mångfald är något positivt. Mångfalden kan bidra till kulturell menar utveckling, och den kan även antas ha ett värde i sig. Det mångkulturella samhället kan här stå för mosaik värdefulla livsstilar. Kritikerna emellertid

en av menar att ett mångkulturellt samhälle präglas polariseringar. Ett polariserat samhälle har inte

av några gemensamma grundvärderingar. Olika grupper bekänner sig till skilda

normsystem och livsåskådningar som kan stå i konflikt med varandra. Ett kulturellt homogent samhälle föredras eftersom det antas möjliggöra större solidaritet och

en samhällsgemenskap.

Det finns en problemformulering mångfaldens förespråkare och kritiker tar

som som utgångspunkt för sina diskussioner: hur skall samhällsidentitet formas i ett

en redan givet land består olika kulturella identiteter etniska och

som av som t ex religiösa. I denna artikel presenteras och problematiseras möjliga på denna

tre svar frågeställning. Svaren kan givetvis komplettera varandra i praktiken. Frågan blir i det här sammanhanget tyngdpunkten skall ligga.

var

Samhällsidentitet utifrån etnisk tillhörighet

De mångkulturella samhällena kan flera olika slag. Det utpräglade immigra-

vara av tionssamhället kännetecknas mångkulturalism ända sedan starten. Kanada och

av USA är här representativa exempel. Vi har även mångkulturella samhällen där etniska grupper sedan länge kan lokaliseras till specifika områden. Belgien, Schweiz och det forna Jugoslavien exemplifierar denna Vi har för det tredje mång-

grupp. kulturella samhällen fortfarande har etniska majoriteter. Flera västeuropeiska

som länder som Danmark, Sverige och Tyskland tillhör denna Den ökade

grupp. migrationen under år har gjort dessa länder pluralistiska etnisk synvin-

senare mer ur kel. Ovanstående mångkulturella samhällen brukar ofta konstrasteras mot homogena etniska nationalstater. De etniska nationalstaterna kännetecknas att medbor-

av garna har en gemensam historia, ett gemensamt språk och allmänt

mer - en gemensam kultur. Den etniskt homogena nationalstaten har figurerat samhällsmodell

som i över två hundra år. Modellen är med andra ord inte något uråldrigt fenomen

utan en skapelse av den moderna tiden. Den etniska nationalismen ideologi formule-

som rades på inflytelserika sätt författarna Herder och Fichte. Nationerna betrak-

av a tades hos dem organiska enheter med unika uttrycksformer. Centrala föreställ-

som ningar i denna form av nationalism är att nationer och stater skall sammanfalla med varandra, och att medborgarnas väl och inte kan särskiljas från nationens.

ve

Det etniskt homogena samhället är emellertid inte realistiskt i dagens värld. Den accelererade migrationen har fått till följd de flesta länder blivit multietniska.

att Den etniskt homogena nationalstaten har i dag exemplifieringar. Det exempel

som de flesta författare brukar referera till är Island. Utifrån moraliska skäl kan även

man

Vägar Sverige.ini Bilaga 29

ifrågasätta den etniska nationalismen. Det är en exkluderande samhällsmodell som inte ställer sig öppen inför de invandrare väljer att leva och verka inom ett land.

som I de fall då invandrarna delar den etniska historia eller medlemmarnas

gruppens övriga kännetecken blir invandrarna utestängda. Den etniska nationalismen löser problemet med förena samhällsidentitet och pluralism att helt enkelt ute-

att genom stänga de etniska minoriteterna.

Man kan även ifrågasätta de pretentioner den etniska nationalismen har när

som det gäller hålla ihop samhälle. Den historien är i flera fall

att ett gemensamma en relativt innehållslös identitet. Vad är egentligen den gemensamma historien hos en etnisk grupp Ett lands medborgare har i de flesta fall upplevt sociala spänningar inom samhället. Den historien hos rik borgare och fattig arbetare

gemensamma en en har säkerligen överskattats. Den historien har kanske bara bestått i att

gemensamma borgarna och arbetarna delar ungefär språk och att de har försvarat landet

samma

fiender. Officiella historieskrivningar innehåller i flera fall konstruerade mot yttre inslag i syfte skapa historia för dessa Mer generellt kan

att en gemensam grupper.

säga att det finns människor med skilda erfarenheter inom ramen för en etnisk man nationalstat. Vi finner avgränsade utifrån region, religion, ideologi, kön,

grupper a ålder, utbildning, yrke, social- och ekonomisk ställning. Om gruppidentiteter primärt beskrivs i etniska termer så lämnas det också ett begränsat utrymme för att skapa andra gemenskaper. Människor från olika etniska kan nämligen finna att de

grupper under vissa tidsperioder har ekonomiska och politiska intressen. Om

gemensamma den historien betonas ett primärt inslag i en samhällsidentitet, så

gemensamma som kan även hävda att medlemmar i ett multietniskt samhälle kan ha en gemensam

man historia. Denna historia kan utgöras medlemmarnas invandrar-

gemensamma t ex av bakgrund. En delad etnisk bakgrund och för olika individer, sammansvetsande

en, historia behöver således gå hand i hand.

Samhällsidentitet utifrån ideologi

Ett annat sätt att förstå begreppet samhällsidentitet är att förstå identiteten utifrån ideologisk identitet. Denna konstitutionella eller ideologiska nationalism har vissa fördelar i jämförelse med den etniska nationalismen. Den är på ett helt annat sätt öppen de vill leva i landet. Allt vad krävs för att bli

gentemot personer som som delaktig i samhällsidentiteten är att de ideologiska principerna anammas. Den ideologiska nationalismen tycks även lämna ett spelrum för olika kulturer och livsstilar inom landet. De etniska kulturerna kan leva kvar under förutsättning att de inte kommer i konflikt med grundläggande principer som t ex demokratiskt styre, tolerans och jämställdhet.

Det finns flera exempel på formuleringar ideologisk nationalism. En intres-

av en

formulering har givits den tyske filosofen Jürgen Habermas. Habermas har sant av försökt ersätta historiskt baserad nationalism med konstitutionell nationalism.

en en Denna konstitutionella nationalism Habermas vara speciellt lämplig när nu

anser Europa blir och integrerat EU. I Habermas filosofi ingår a en

mer mer genom abstrakt princip ostörd" kommunikation fundament för den politiska dia-

om som logen. Habermas att den konstitutionella nationalismen skall baseras på

menar demokratiskt självstyre där medborgarna på ett fritt sätt får artikulera sina uppfattningar. Denna form nationalism kontrasterar Habermas nationalism som

av mot en är baserad på historiska traditioner.

Det går dock att finna olika blandformer ideologisk- och historisk nationalism.

av Den amerikanska identiteten har byggts utifrån rättighetsförklaring med

upp a en

30 Vägar iSuenge.in Bilaga

västerländsk härkomst där liberala principer åsiktsfrihet och tolerans bejakas.

om Den amerikanska identiteten har också historiska inslag specifika händelser i

genom landets historia. I traditionell amerikansk historieskrivning har frihetskriget haft

a en central betydelse. För närvarande pågår det strid hur den amerikanska

en om historieskrivningen skall ut. Kampen står mellan de betonar det europeiska

se som arvet och de vill utrymme för olika historiska perspektiv. Utifrån det

som ge gruppers sistnämnda synsättet har försökt nedtona de västerländska klassikernas domi-

man nans i läroplanerna.

Flera kritiska frågor kan ställas till ideologisk samhällsmodell liberalt snitt.

en av En liberal samhällsmodell skall här förstås modell vilken betonar individu-

som en ella rättigheter som åsiktsfrihet och religionsfrihet samt rätten till individuellt självförverkligande. En kritik tar fasta på att modellen inte lever till sina ideal. Även

upp om den liberala nationalismen de jure uttrycker att olika kulturella identiteter skall respekteras kan modellen ofta helt andra följder. En liberal stat existerar alltid i ett bestämt kulturellt sammanhang där vissa eller traditioner har domi-

grupper en mer nerande ställning än andra. I USA är det fortfarande fråga de europeiska invand-

om rarna och deras kulturella arv. I Sverige är det fråga protestantiskt präglad

om en majoritetskultur. Minoriteter med kulturell bakgrund får således svårt

en annan att hävda sig. Om den liberala staten skall lyckas med att respektera den kulturella pluralismen, så måste staten in med speciella för likvärdiga villkor

resurser att ge åt olika grupper. Liberala filosofer har försökt formulera speciella grupprättigheter för olika minoriteter i syfte att skydda sårbara kulturer. Här uppenbarar sig dock klara avgränsningsproblem. Vilka kulturella identiteter skall räknas in, och vad skall betraktas som ett tillräckligt beaktande Svaren på dessa frågor kan variera beroende på vilken grupp som tillfrågas.

En annan form kritik tar sikte på den liberala doktrinen i sig. Denna normativa

av kritik kan ta sig olika uttryck och den förutsätter egentligen olika uppfattningar

om vad liberalismen kan stå för. En kritik säger den liberala samhällsidentiteten i

att själva verket är partisk. Den liberala nationalismen uttryck för bestämd

ger en människosyn där individuellt självförverkligande prioriteras. Olika former

av ekonomisk och yrkesmässig framgång sätts också i högsätet liberalismen i sina

av vanligaste varianter. I ett samhälle ensidigt betonar individuella rättigheter

som negligeras även de kollektiva dimensionerna i det mänskliga livet. Kulturer beto-

som nar kollektiv gemenskap står här i konflikt med den liberala filosofin. En form

annan av kritik säger att den liberala doktrinen är för innehållslös. Den liberala strategin består nämligen i att formulera abstrakta procedurregler. Syftet är frambringa

att en neutral stat som lämnar de livsåskådningsmässiga frågorna åt den privata sektorn. En stat som ger uttryck för bestämd livsåskådning eller värdegemenskap hämmar

en nämligen den livsåskådningsmässiga pluralismen i ett samhälle, och därigenom medborgarnas autonomi. Den neutrala statens underlåtande diskutera och formulera

att mer substantiella politiska visioner har dock inneburit att ekonomiskt starka aktörer, t ex storföretag, har kunnat ökat spelrum när det gäller spridningen olika vär-

av deringar och livsåskådningar. Att säga att stat skall neutral i vissa frågor kan

en vara således till konsekvens att vissa aktörer får det lättare än andra sprida sina

att värderingar.

Den ideologiska nationalismen behöver givetvis inte ha liberala förtecken. Man kan tänka sig andra former ideologisk nationalism. I den liberala nationalismen

av ingår det dock principer som individuell frihet och tolerans vilka vid första anblicken ter sig som speciellt lämpliga för mångkulturella samhällen. Rent generellt kan

man emellertid säga renodlad ideologisk nationalism lider ett stort problem. Den

att en av

Vägar iSl/erige.in Bilaga 31

ideologiska nationalismen försöker nämligen formulera superprincip eller en

en superidentitet skall fälla utslaget vid normkonflikter. Frågan detta

som a är om är realistisk ambition. För det första kan säga att risken finns att en super-

en man princip är partisk princip favoriserar majoritetens värderingar. För det andra

en som kan det hävdas att så länge värdepluralismen tas på allvar så får människor acceptera

leva med konstanta normkonflikter. Värdepluralismen säger nämligen att det att existerar flera ojämförbara värden inte alltid går att förverkliga samtidigt. Hur

som skall värden individuell frihet och kollektiv gemenskap kunna vägas mot

t ex som varandra precist och meningsfullt sätt På vilket sätt kan vi forma sociala

på ett strukturer kan förverkliga de båda värdena samtidigt

som

De sociala gemenskapsvärden vi förknippar med ett jordbrukssamhälle kan

som just svåra att förena med de värden associeras med urbana samhällen som

vara som

individuell självständighet. t ex

Samhällsidentitet utifrån aktiviteter

Den tredje samhällsmodellen uttrycker det skulle kunna benämnas som en

som associativ samhällsidentitet. Här är nyckelordet aktivitet snarare än etnicitet och ideologi. Det är utifrån aktiviteter delas av olika gruppmedlemmar som

som

samhällsidentitet kan växa fram. Denna modell ansluter sig till en kornen munitariansk idétradition inom den politiska filosofin. Det engelska ordet "communitarianism har sitt i ordet community. Kommunitarianismen

ursprung understryker betydelsen lokala aktiviteter och föreningar för samhällslivet.

a av Den amerikanske teologen och filosofen Jeffrey Stout har hävdat i konversation under hösten 1993 i Princeton att det vi behöver i ett mångkulturellt samhälle

som är inte någon superidentitet eller superprincip kan förena utan snarast delade

som oss aktiviteter.

Stouts uttalande förutsätter emellertid någon form värdegemenskap som kan

av göra det möjligt för att identifiera vilka aktiviteter kan komma ifråga. Nå-

oss som

form värdegemenskap krävs även för att lösa eventuella intressekonflikter gon av mellan de olika associationerna och för att motivera ett närmare samarbete mellan dem. Vissa behov måste kunna identifieras grund för de olika

gemensamma som projekten olika kreativitetsbehov. Ett övergripande behov kan också vara beho-

t ex

känna sig uppskattad och behövd inom ett arbetsområde. Ett annat behov vet av att kan ett "nyfikenhetsbehov vilket innebär att man är intresserad av andra män-

vara niskors livserfarenheter. Vissa principer behövs även för att reglera umgänget inom och mellan föreningarna. Principer ömsesidig respekt och tolerans kan här tjänst-

om göra utgångspunkter. Dessa principer kan sedan preciseras i ljuset deltagar-

som av

erfarenheter. Om medlemmarna i ett mångkulturellt samhälle skall nas gemensamma kunna känna djupare gemenskap med varandra så är det väsentligt att principerna

en inte bara är bestämda majoritetskultur. Det mångkulturella samhällets med-

av en lemmar måste uppleva att formuleringen de etiska principerna är ett gemensamt

av ansvar.

Konkret kan vi tänka yrkesaktiviteter, idrottsklubbar, musikföreningar och

oss lokala politiska föreningar utgångspunkter för vidare samhällsidentitet. Del-

som en

kan uppleva att de sina aktiviteter bidrar till något inom ett specifikt tagarna genom samhälle. Det är med andra ord viktigt att aktiviteterna är integrerade i det övriga samhällslivet för bredare samhällsidentitet skall kunna utvecklas. Idrottens

att en lokalföreningar, tillsammans bildar ett nationellt nätverk, är ett exempel på just

som detta.

32 Vägar isverige.in Bilaga

Vi kan i det här sammanhanget göra åtskillnad mellan två associatioen typer av ner. För det första kan vi tänka kulturellt eller etniskt neutrala associationer oss mer som vissa idrottsklubbar. Inom dessa associationer spelar den kulturella hemvisten

inte någon större roll för själva deltagandet utan medlemmarna kan mötas på k s kulturellt neutral mark. Idrotten är dock inte kulturellt neutral när det gäller ursprung och förekomst. Cricket är typisk engelsk framför allt föret ex en sport som kommer i Storbritannien och i samväldsländerna. Vi kan också tänka oss en annan typ av association där kulturella särarter just kan ha betydelse för verksamheen stor tens form. Olika musikgrupper kan sägas illustrera detta faktum. Med musiken som utgångspunkt kan människor från olika kulturer mötas och musiken kan då föränd-

och berikas de skilda kulturella perspektiven. ras av I ett mångkulturellt samhälle präglas starka värderingskonflikter kan som av man inledningsvis sträva efter att befrämja generellt deltagande i opolitiska föreningar ett som t ex idrottsklubbar. Speciellt föreningar är resultats-orienterade i form som av konkreta projekt kan lämpliga mötesplatser. Här överskuggar själva projektet vara eventuella normskillnader. Projekten kan t att bygga lekplats i bostadsex vara en ett område eller att sköta ett grönområde. När medlemmarna i samhället möts inom om ramen för sådana projekt finns det förutsättningar till konstruktiva diskussioner

kring skilda värdeuppfattningar. Det som föreföll låst situation kan förändvara en ras i ljuset att deltagarna upplever för projekt. Man av ett gemensamt ansvar ett uppvisar allmänt en större vilja att förstå varandra det är möjligt identifiera om att ett gemensamt ansvarsområde. Detta resonemang förutsätter att det finns möjlighe-

ter för människar att mötas inom ett samhälle. Det är således inte eftersträvansvärt

att invandrare bor och lever i segregerade områden eller de ensidigt betonar de att egna institutionerna på bekostnad allmänna mötesplatser eller föreningar. av mer Det bör påpekas att normkonflikter inte nödvändigtvis behöver föreligga mellan

några specifika etniska eller religiösa när enskilda individer låser sig grupper utan snarare fast vid bestämda förhållningssätt. Man tillåter inte här samtalet utvecklas till öpatt en pen och dynamisk dialog mellan jämlika parter. De kulturella identiteterna fryses fast

och individerna låter sig inte påverkas den mångkulturella situationen. av nya Vissa föreningar är exklusiva till sin karaktär och har stängda dörrar olika mot kategorier människor. I del fall är verksamhetens sådan den kräver av en art att en speciell kompetens sina medlemmar. I andra fall betingas dock av gruppexklusiviteten andra bevekelsegrunder social tillhörighet. Det går också av som att dra en grov skiljelinje mellan de är inne i verksamhet sedan länge personer som en och de Övriga försöker ta sig in. Den förstnämnda kan ofta uppvisa som gruppen protektionistiska tendenser ovilja till sig impulser utifrån. Nykomsamt en att ta nya lingarna kan betraktas ett hot och artificiella trösklar kan introduceras i syfte som att utestänga dem. De stora utmaningarna ligger i göra befintliga föreningar att mer öppna mot samhällets invånare samt att skapa möjligheter till sammanslutningar nya som avspeglar individernas intressen. Även inom de olika sammanslutningarna är det av stor vikt att deltagarna är lyhörda beträffande varandras kapaciteter och in-

tressen. Men dessa utmaningar gäller egentligen alla samhällen, oavsett om de är mångkulturella eller Sociala spänningar uppstår när människor finner de inte att är delaktiga i samhällets sfärer. När människa etnisk eller social bakgrund en oavsett finner att hon behövs i förening eller i organisation så har hon möjligt en en ett sätt att lokalisera sig i förhållande till det omgivande samhället. En har person som ett engagemang i flera olika sammanslutningar löper även mindre risk bli isolerad i att en bestämd gruppgemenskap. De olika föreningarna kan göra det möjligt för personen att skapa bred kommunikation och bred kontaktyta inom samhället. en en

Vägarin Sverige.i Bilaga 33

Man kan också hävda föreningar eller sammanslutningar utgör länken

att som mellan individen och spelar betydelsfull roll för normbildningen och det

staten en politiska inom samhälle. Ett positivt exempel på lokala

engagemanget ett sammanslutningar i ovanstående avseenden är de svarta baptistkyrkorna i den amerikanska södern. Inom dessa kyrkor odlades demokratisk fostran präglade med-

en som a borgarskapsrörelsen i USA under 60-talet. I baptistkyrkorna fick människor möjlighet för olika projekt. Lokala föreningar kan, enligt filosofen

att ta gemensamt ansvar Michael Sandel, befrämja demokratiskt självstyre i ett land att människor

genom

sig i frågor går utöver de privata intressena. Talande exempel från engagerar som rent Sverige år nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen.

En associativ samhällsmodell har vissa uppenbara fördelar i jämförelse med de renodlat etniska och ideologiska samhällsmodellerna. En associativ samhällsidentitet kan bli tillgänglig för människa när hon sig i ett speciellt

en engagerar arbetsområde. Den associativa samhällsidentiteten kan också sägas vara en mer eller mindre opartisk identitet. Det finns ansvarsområden alla grupper kan identi-

som fiera sig med kulturell eller livsåskådningsmässig bakgrund. Det finns dess-

oavsett

incitament till lösa eventuella normkonflikter genom att man har ett utom ett att

konkret projekt. Den associativa identiteten uppfyller gemensamt ansvar för ett framför allt kravet konkret och påtaglig identitet. Det är med andra

på att vara en ord inte abstrakta principer primärt för människor samman utan deras engage-

som

inför så påtagliga fenomen närmiljön. mang som

Referenser

Habermas,Jürgen,Historical Consciousnessand Post-Traditional Identity: TheFederal Republic’s

the West, i The New Conservatism: Cultural Criticism and the Historians’

Orientation to

Debate, Cambridge, Mass., 1989. I-Iabermas,iirgen, Citizenship andNational Identity, i The Condition of Citizenship, ed. by. Bart

Steenbergen,London 1994.

van Mulhall, Stephenoch Swift, Adam, Liberals and Communitarianism, Oxford 1992. Putnam, Robert D., Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy, Princeton, 1992 Roth, Hans Ingvar, Mångfaldensgränser,Stockholm, 1996. Sandel,Michael, "Democrats and Community, TheNew Republic, February 22, 1988.

34 VägarinIS:/erige. Bilaga

Hans Ingvar Roth Ö Harald Runblom:

Stater, minoriteter och

invandrade

grupper

De senaste decennierna har präglats minoritetspolitisk nyorientering i av runt om världen. Av olika skäl har denna utveckling accelererat under det tio åren. senaste Allra mest har Europa påverkats, faktorerna bakom denna utveckling är delvis men av global karaktär Sedan 1960-talet har ett internationellt genombrott ägt när det gällt rum att hävda ursprungsbefolkningars och historiska minoriteters villkor och rättigheter. Påtagligt har den rättsliga situationen stärkts för ursprungsbefolkningar i västerländskt präglade demokratier. Här finns dock diskrepans mellan högtidliga en stor deklarationer och vardagsvillkoren för vilkas existens varit hotad under de grupper senaste två-tre hundra åren. Antalet minoriteter i riskzonen är förskräckande hög, och det gäller alla delar världen Västeuropa, Nordamerika och Australien/ av utom Nya Zeeland. Oroande är i hög grad det förändrade globala konfliktmönstret: tendensen till väpnade konflikter inom stater har ägt "på bekostnad" bilaterala rum av konflikter mellan stater. Många dessa konflikter och krig gäller minoriteters sociala av och politiska villkor. Ex-Jugoslavien är det mest närliggande exemplet. Under senare år har det funnits bredare opinionsmässig, politisk och rättslig en grund för att föra fram anspråk från kulturella, språkliga och religiösa minoriteter. Ett genombrott kom på 1960-talet med medborgarrättsrörelsen och den revolsvarta ten mot rasmässig diskriminering i USA; successivt har USA infört lagar förbjusom der diskriminering på rasmässiga grunder. USA:s har förvisso fortfarande svarta många sociala problem låg utbildning, hög arbetslöshet etc. de rättsliga men barriärerna till förfång för deras i olika former har undanröjts. Den avancemang antidiskriminatoriska lagstiftningen har främst gällt den befolkningen, svarta men USA har gått i bräschen för att utveckla former för positiv särbehandling affirmative action, vilket har gällt diskriminerade överlag. grupper Det finns sannolikt samband mellan den amerikanska minoritetsrättsrörelsen och likartade fenomen på andra håll i världen: indigenismen i Latinamerika betonat

som

den indianska befolkningens hemortsrätt och den indianska kulturens speciella kulturvärden, europeiska territoriella minoriteters autonomianspråk genombrottet för samt multikulturalismen i Kanada och Australien. På del håll har det gällt sammanvävning en av rättighets"-frågor för inhemska och invandrade befolkningsgrupper. Samefrågans kopplingar till invandrade rättsliga och kulturella situation i Sverige är gruppers ett exempel på detta samband. Kulturutredningen 1995 har i detta avseende gjort en halsbrytande hopbuntning kulturella spörsmål gäller invandrare och av som samer, tornedalingar. Utredningens sammanfattning, sidorna 30-31. Det tycks finnas inett byggt mentalt motstånd mot att betrakta samisk och tornedalsk kultur inhemsk. som

Minoritetsskydd

Man kan tänka sig olika former skydd för etniska minoriteter. Internationella av konventioner har varit viktiga. Det efter första världskriget upprättade europeiska

VågariniSverige. Bilaga 35

för tillvarata minoritetsintressen i första hand genom Nationernas Försystemet att bund fungerade hjälpligt under 1920-talet kapsejsade på grund av medlemmarmen bristande respekt för det kollektiva konfliktlösningssystemet. Till och med nas minoritetsbegreppet blev diskrediterat, därför att man såg minoritetsfrågorna som

bidragande orsak till andra världskrigets utbrott. 1938 och 1939 hänvisade den en tyska regeringen till tyska befolkningsgruppers olidliga situation i Tjeckoslovakien

och Polen och använde detta förevändning för intervention och krigsförklasom en ring. Sannolikt bidrog 1930-talets misslyckande till i det internationella att man konventionsarbetet efter andra världskriget lade betoningen på individuella rättighe-

detta sin prägel på FN:s deklaration 1948 mänskliga rättigheter ter; satte om individual human rights. Alltmer, och inte minst ett resultat europeisk säkersom av hetspolitik inom Nordiska rådets, Europarådets, ESK:s med fleras ramverk har in-

i ökande grad inbegripit kollektiva minoritetsrättigheter. Ett grundläggande tresset dokument utgör Declaration the rights of belonging to national, ethnic, on persons religious and linguistic minorities, FN:s generalförsamling 1992. som antogs av Den västeuropeiska integrationen har med viss nödvändighet lett till ökad uppmärk-

samhet på minoriteternas situation, eftersom fri rörlighet är ett av fundamenten

för samarbetet; vill skapa drägliga villkor för medlemsländernas befolkningar man när de söker sig till andra unionsländer. Internationella konventioner och staternas godkännande dessa är en rättslig av grundpelare, är bilaterala och multilaterala överenskommelser mellan länen annan der för stärkande respektive utländska medborgares rättigheter i ett annat av avtalsland. Här är lång rad avtal mellan de nordiska länderna viktiga att en av Både i Norden 1954, vissa lättnader redan tidigare och i Benelux-staterna notera. 1960 utvecklades tidigt arbetsmarknader med åtföljande garantier gemensamma och rättigheter för dem rörde sig över gränserna inom dessa system. Nordiska som medborgare har i andra nordiska länder stark rättslig och social ställning. Det en kan till och med lämpligt använda beteckningen nordiskt medborgarskap, vara att även denna inte har någon rättslig grund. Här finns det fog att tala om särom rent rättigheter eller slags långtgående positiv" diskriminering: nordiska medborgare ett behandlas annorlunda än medborgare från andra länder. Inom EU torde man snart

kunna tala "union citizenship. Mönstren för positiv diskriminering som i om ett den förfördelades ögon kan negativ diskriminering har blivit mer komplexa, ses som efter hand fler och fler särbehandlats. Sålunda har medborgare i ickesom grupper EU-land med uppehållstillstånd visst EU-land starkt begränsad rörelsefrihet i ett en inom EU helhet; idén har framförts ett särskilt union membership varigesom om EU:s princip arbetskraftens fria rörlighet skulle gälla även denna kategori. nom om Ett sådant kanske kan mildra arbetslöshetens verkningar i EU helhet, eftersom som del länder räknar med arbetskraftsbrist inom kort exempelvis Belgien. en Befolkningssammansättningen antal länder har blivit mer komplex. Inte i ett minst har ökade flyttningsströmmar mellan tredje världen å ena sidan samt Europa,

USA/Kanada och Australien å den andra sidan givit dimension åt etniska spänen ny ningar i den industrialiserade världen. En ökande andel av befolkningarna har annan

etnisk, språklig och religiös bakgrund än majoriteten i landet. Det finns dock en

mottendens i form minoriteternas återflyttning. Aussiedler har flyttat tillbaka av till Tyskland, i många fall efter flerhundraåriga vistelser i andra områden. I Rumä-

nien har de gamla "traditionella minoriteterna judar, tyskar och ungrare minskat

drastiskt under år, dels till följd möjligheter till repatriering, dels på senare av nya grund den rumänska regimens repressiva politik. Motsvarande gäller även i före av detta Sovjetunionen, där flyttar tillbaka till Ryssland, kazaker till Kazakstan ryssar

36 Vägarint Sverige. Bilaga

etc. Den gamla sovjetiska befolkningspolitiken, bland gick på omfatsom annat ut en tande cirkulation och nationsblandning har de åren Detta senaste reverserats. gäller även Finland, dit finska från f.d. Sovjetunionen inbjudits återgrupper att komma. Främst ingermanländare har flyttat tillbaka många har det men tappat finska språket. Det finns tendens till finskspråkigt Finland, vilket förklaras en ett mer med relativt sett hög utflyttning till Sverige svenskspråkiga finländare. Andelen en av svensktalande har även minskat på grund frivilliga språkbyten. Bilden är dock inte av entydig, eftersom det finns positiv på svenskan i tvåspråkiga familjer. en syn

Minoritet och minoritersrättigheter

Det finländska fallet aktualiserar även minoritet. I den internationella litteratermen turen betecknas de svensktalande i Finland minoritet, medan finländska forssom kare vanligen talar om de grupper finsktalande och svensktalande som gemensamt utgör nationen. Den finska regeringsformen föreskriver svenskan och finskan är att republikens språk. Däremot talas samiskan, romani och teckenspråk om som minoritetsspråk. Samiskan, ställning är i förhållande till svenskan, är dock vars svag officiellt språk i vissa kommuner.

På vissa håll exempelvis Norge och Australien har viss motsättning uppstått en mellan ursprungsbefolkningar och nyligen immigrerade Här finns dock den grupper. grundläggande frågan invandrade skall räknas minoriteter och om grupper som om dessa "nya minoriteter i så fall bör och kan åberopa rättigheter och förmåner som traditionellt tillkommer traditionella minoriteter.

En illustration till denna problematik kan jämföra olika man genom att gruppers rättigheter i det svenska samhället. Samernas speciella ställning har markerats

på skilda sätt; däremot har inga grundlagsfästa garantier till skydd för sin samerna kollektiva ursprungsbefolkning. Sverige har inte heller ratificerat den status som ILO-konvention från 1989 gäller urbefolkningars Som inhemska minorisom status. teter räknas ändå och tornedalsfinnar; dessa kan alltså åberopa någon form samer av historisk hävd. Finskans särställning har nyligen bekräftats den svenska riksav dagen. Samernas särställning markeras att sedan några år har Sameav man ett ting med vissa politiska befogenheter. I Västtyskland har officiellt tre grupper ett erkännande som minoriteter. Danskar åtnjuter på grund dansk-tysk överenskomav en melse 1954 särskilda rättigheter, medan sorbernas särställning finns markerad i

återföreningsavtalet mellan Östtyskland och Västtyskland; tredje med en grupp erkänd status minoritetsgrupp är friserna. Vissa äldre etniska Roma und som grupper Sinti; polacker saknar motsvarande ställning har på grund medlemmarnas men av medborgarskap Staatsangehörigkeit bättre bas för framföra sina krav en att än nyare invandrare har svårt förvärva medborgarskap. som att

Grupprättigheter och individuella rättigheter

Minoritetspolitik handlar i mångt och mycket vilka grupprättigheter olika om som minoriteter kan tillerkännas. Talet grupprättigheter har fått framträdande om en mer plats i politisk och vetenskaplig diskussion inte minst på grund etniska och av att religiösa i invandringsländer krav på särbehandling under de grupper rest senaste decennierna. En trend bland liberala filosofer Will Kymlicka och kommunitära"

filosofer Charles Taylor är hävdandet individuella fri- och rättigheter inte att är tillfyllest för att hjälpa socialt eftersatta afroamerikaner i USA upp grupper ex.

Vägar Sverige.ini Bilaga 37

och kulturellt sårbara nordamerikanska indianer, inuiter. Politisk-teoretisk grupper debatt och juridisk diskussion visar värden språk, religion och kultur alltmer att som kommit i förgrunden. Många de värden enskilda individer betonar, när de av som centrala intressen, har just anknytning till kollektiva värden. skall definiera sina egna En finsktalande i Sverige önskar barnen skall lära sig finska kan anknyta till som att det finskspråkiga kollektivets kulturella huvudmål, även han eller hon inte är om organiserad i finska föreningar eller sammanslutningar. Det är alltså fråga om värden

kommer människa till del inom för grupptillhörighet, även om den som en ramen en från individens synpunkt kan upplevas lös eller ad lroc-mässig. som Två grupprättigheter är relevanta för olika minoritetsgrupper är 1 sociala som och 2 kulturella. De sociala rättigheterna syftar till skapa likvärdiga livsvillkor att ibland sägs livschanser för alla individer i samhället. Det kan inkludera positiv sär-

behandling för på arbetsmarknaden och inom utbildningssystemet. De vissa grupper sociala rättigheterna välfärdsbefrämjande åtgärder på individ- och gruppnivå byg-

på föreställningen enskilda individer skall föremål för lika behandling ger att vara när det gäller viktiga områden hälsovård och utbildning. En annan 2 gruppsom rättighet syftar i stället till skydda och befrämja kulturella särart. Ett att en grupps exempel kan krav på att praktisera särskilda familjerättsliga lagar, det vara en grupps vill säga undantag för gällande lag. Den sistnämnda formen av gruppsom ett rent rättigheter kan kallas kulturella rättigheter. Dessa rättigheter är primärt riktade mot

enskilda individer har till syfte att skydda och befrämja kollektiva värden som är men väsentliga för individernas identitet och självförverkligande. Dessa två grupprättigheter kan i vissa lägen komma i konflikt med varandra.

Samhällets ambition stödja och bevara traditionell kultur kan ibland på att en tvärs ambitionen integrera ekonomiskt och socialt. En utbildningsmot att en grupp tradition hos viss kan således försvåra för medlemmar att integreen grupp gruppens på arbetsmarknaden. Hemspråksundervisningen i Sverige har enligt vissa kritiker ras haft denna karaktär; viss kritik har varit saklig medan kritik har dock haft annan klara populistiska inslag har varit i ekonomiska åtstramningstider. som opportuna En religiös kultur strikt betonar den absoluta sanningen hos den egna religionen som kan även blockera dialogen med företrädare för andra livsåskådningar. Black mus-

lims i USA och fundamentalistiska kristna kan anföras på denna punkt. Från grupper samhällets sida kan alltså fråga sig hur långt skall stödja sekteristisk man man en verksamhet med hänsyn till ambitionen kulturell mångfald. att uppmuntra del fall kan sociala eller välfärdsbefrämjande grupprättigheter förutsätta I en välfärdsbegrepp är kulturellt bestämda majoritetskultur. En konsumtionssom av en inriktad majoritetskultur kan här komma på kontrakurs mot betonar grupper som icke-materiella värden. I detta fall får vi djupgående konflikt mellan olika en mer kring definitionen de olika rättigheterna. Upprätthållandet en traditiogrupper av av nell kultur hos ursprungsbefolkning kan även inbegripa ett försvar för ett en patriarkaliskt strider grundläggande sociala värderingar i system, som mot majoritetskulturen. Det kan också uppstå konflikter mellan sociala och kulturella

rättigheter i de fall då ursprungsbefolkning såsom i Sverige eller inuiter i en samer Kanada gör anspråk på landområde har stor ekonomisk eller rekreaett som tionsmässig betydelse för helt lands befolkning. Tillämpandet av kulturella rättigett heter för minoriteter tycks även förutsätta att minoritetsgrupperna eller minoritets-

kulturerna kan avgränsas påett något så när entydigt sätt. Men vad gör vi i de fall då

vi kan tala minoriteter inom minoriteter Autonomilösningar och politisk självom ständighet för mindre område inom ett stort, leder ofta till minoritetsproblem i ett tappningar. Sålunda kan självständigt Estland, Katalonien eller Quebec aldrig nya ett

38 Vägarini Sverige. Bilaga

bli en definitiv lösning på minoritetsproblemen, eftersom majoritets- och nya minoritetsförhållanden uppstår.

De sociala och kulturella rättighetsanspråken brukar ofta formuleras polisom tiska krav. En minoritetsbefolkning kan exempelvis göra anspråk på ett speciellt in-

flytande med hänvisning till sin kulturella situation. Dansksinnade i Schleswig-

Holstein och tysksinnade i Sønderjylland har periodvis haft parlamentarisk en representation som är oproportionerlig i förhållande till numerär. En kan gruppens grupp också göra anspråk på självbestämmande i vissa centrala frågor berör som gruppens kulturella identitet. Normalt gäller detta territoriella minoriteter, exempelvis Åland,

det har förekommit även i andra fall. Estlands kulturautonomilag från 1925 men brukar här ofta åberopas föredömlig; den självbestämmanderätt i skolsom gav frågor m.m. till judar och svenskar och tyskar. I kommuner där svenskar ryssar, utgjorde majoriteten förvaltningsspråket svenska. I sina krav på särbehandling har var Sverige-finnarna på tid hänvisat till detta estniska exempel. senare Grupprättigheter formuleras ofta ett kollektivs rättigheter visavi Det som en stat. är staten som primärt har ansvaret för att rättigheterna skall respekteras. I den

politisk-filosofiska debatten har det emellertid dykt skepsis möjupp en mot statens ligheter att tillgodose grupprättigheter den andra formen de så kallade kulturella av särrättigheterna. Nyliberaler kritiserar även att staten tar det huvudsakliga ansvaret när det gäller de sociala rättigheterna.

Det finns alltid risk att proklamerandet kulturella rättigheter för vissa en av grupfår formen konstgjord andning med huvudsakligen symboliskt värde. per av en Frågan är väl inte hemspråksreformen i Sverige haft viktig symbolfunktion: om en man har legitimerat olikhet, medan reformen sådan för många språkgrupper som haft begränsade språkliga effekter. En långtgående mångkulturell politik vittnar å

andra sidan att samhället öppen och respektfylld attityd om genomsyras av en gentemot olika kulturer. En realistisk kulturpolitik kan här skapa ramverk för olika ett kulturella i den mån deras kultur inte kräver sådant svängrum grupper som ett att den hämmar eller hindrar andra utveckla sin kultur, praktisera sin religrupper att gion eller torgföra sina värderingar. I andra fall kan de vikarierande motiven vara uppenbara. DDR:s författningsmässiga stöd för de slavisktalande sorberna på grän-

sen mot Tjeckoslovakien hade kanske främst ett internationellt legitimitetssett höjande värde för regeringen i Östberlin.

Minoritetspolitikens tillämpningar

Minoritetspolitiska diskussioner kretsar ofta kring frågan hur olika skall grupper väljas ut för minoritetspolitiska åtgärder. Vilka skall tillskrivas vissa angivna grupper rättigheter Olika länder visar här skillnader alltefter de historiska omständigheupp terna. I USA är det framför allt svarta, Spansktalande Hispanics och indianer som valts utför olika välfärdsbefrämjande särbestämmelser. Speciella rättigheter till land

som indianbefolkningen åtnjuter kan hänföras under kategorin kulturella rättigheter.

En ursprungsbefolkning som indianerna identifierar sig starkt med vissa land-

områden, och tillgången till områdena antas förutsättning för skall vara en att man kunna upprätthålla en traditionell kultur.

Flera länder har i sin minoritetspolitik visat ovilja låsa fast människor i en att juridiska kategoriseringar. Australien har sålunda tagit starkt avstånd från strikta

definitioner av olika invånares grupptillhörighet. Rädslan för hamna i juridiska att hårklyverier och att förorsaka stigmatisering har varit påtaglig. De enda grupperna har klart definierad ställning är aborigines och Torres Strait Islanders. Den som en

Vägarin Sverige.i SOU1996.-55Bilaga 39

kategori hänförs under beteckningen of non-English-speaking birth or origin

som NESB har dock kommit i åtnjutande speciella för bättre integrering

av program en på arbetsmarknaden. Liknande välfärdsbefrämjande åtgärder existerar i Storbritan-

nien och Nederländerna. I Storbritannien används termen etnisk grupp framför

allt när det är fråga invånare med i samväldesländerna. I Nederlän-

om ursprung derna refererar beteckningen diskriminerade grupper oftast till molucker, invånare

från Surinam och inflyttare från Nordafrika.

Länder med klart avgränsade språkgrupper Belgien, Finland, Kanada och

som Schweiz har på olika sätt försökt att balansera språkgruppernas särintressen. I exem-

pelvis Kanada har det franska språket erkänts officiellt språk vid sidan av engels-

som kan. Dessa länder kännetecknas att språkgrupperna i relativt stor utsträckning

av kan lokaliseras till vissa regioner. Här finns många olika kombinationer. Svenskans

roll skolspråk och administrativt språk i Finland är beroende den demogra-

som av fiska strukturen i städer och landsbygdskommuner. Det svenskspråkiga styrkebältet

har efter hand blivit i Finland, medan de schweiziska kantonerna och fram-

svagare för allt de städerna blivit flerspråkligare. Ofta står språkfrågan för vidare

stora en problematik, där inte bara språk utan också kultur i allmän mening kommer

en mer i fokus. Den fransktalande befolkningen i Quebec har inte enbart kämpat för det

franska språkets ställning i Kanada även för bevarande kultur med mer

utan av en allmänna francofona drag, inbegripet katolicismen. Många fransktalande

quebeckares starka identifikation med det geografiska området Quebec bär självfallet

det politiska En stötesten för många quebeckare är att vissa upp engagemanget. andra provinser i Kanada Manitoba, New Foundland har varit ovilliga att erkänna

Quebec ett distinkt samhälle i federationen Kanada.

som

I de minoritetspolitiska diskussionerna förekommer även frågor berör själva

som praktiserandet eller implementeringen de minoritetspolitiska målen. Olika länder

av skiljer sig åt ifråga hur decentraliserad minoritetspolitiken är. I länder som Nya

om Zeeland och Australien har minoritetspolitiken implementerats på federal nivå, även

decentraliseringen blivit alltmer påtaglig, speciellt i Australien. I flera västeuroom peiska länder Belgien och Nederländerna verkställs de minoritetspolitiska beslu-

som

på regional och lokal nivå. I Belgien är minoritetspolitiken respektive ten mer en språkområdes Federala uppgifter inskränker sig till områden som bestäm-

ansvar. mandet antal invandrare. En ofta påtalad risk med decentraliserad minoritets-

av en politik är att lokala majoriteter kan brista i lyhördhet inför olika minoritetsgrupper.

Fördelen är å andra sidan på den lokala nivån har större kännedom om de

att man olika minoriteternas förhållanden.

Immigration och medborgarskap

Beträffande medborgarskapets innebörd och förvärv medborgarskap skiljer sig

av länder åt. Sverige har i till många andra länder i hög grad instrumentell

motsatt en

på medborgarskapet i till Tyskland. Sverige kräver ingen svensk kultusyn motsats rell kompetens den söker svenskt medborgarskap. Utlänningar kan jämförel-

av som sevis lätt bli svenska medborgare, detta innebär inte att nationen Sverige har

men deetnifierats. Svenskt medborgarskap i sig inte individen någon hallstämpel som

ger kulturell svensk. Det är sannolikt betydligt svårare att bli svensk i Sverige än ameri-

kan i USA, och här har det göra med komplicerade kulturella processer som är

att kopplade till historiska och nationsbyggande. Jfr utförligare nedan.

arv

Existensen minoritetsgrupper behöver dock automatiskt innebära att

av stora landet har speciellt förutsättningar för fungerande minoritetspolitik.

gynnsamma en

40 Vägarint Sverige. Bilaga

Om det i ett lands historia har ingått ständiga försök att finna intrikata balansgångar mellan olika historiska minoriteter, så kan landets beredvillighet att lyssna till

nya etniska grupper i del fall ändå blygsam. Fokuseringen på förhållandena mel-

en vara lan de olika historiska minoriteterna kan till stor del uppta statsmaktens och medborgarnas intressen. Man kan hävda att Schweiz är ett exempel på detta. En schweizisk forskargrupp har gjort en ekonomisk och social analys Edsförbundets migrations-

av politik under efterkrigstiden. Resultaten är intressanta och principiellt intresse.

av Schweiz har haft en större andel utländsk arbetskraft än andra länder i Europa möjligen med undantag av småstater Lichtenstein Här har landet långa traditio-

som ner; redan på 1890-talet, tidigt i ett europeiskt perspektiv, registrerade Schweiz

ett nettoinflöde arbetskraft, sedan fortsatt. Icke-integration arbetskraften har

av som av varit modellen, Den schweiziska modellen har givit upphov till hel status-skala

en här med engelska beteckningar:

citizen medborgare denizen utlänning med permanent uppehållstillstånd one-year-permit-holder utlänning med ett års uppehållstillstånd Seasonal workers säsongsarbetare frontier workers gränsarbetare asylum seekers asylsökande

Inget europeiskt land har, som sagt, självt gjort sig så beroende utländsk arbets-

av kraft: italienarna har dominerat, omkring tredjedel för närvarande minskande

en en andel. Den schweiziska modellen har byggt på att arbetskraften inte integrerats i samhället. Gästarbetarpolitik är bättre etikett på Schweiz än på något väst-

en annat europeiskt land, men även i Schweiz håller systemet på att ändras. Arbetare kan

numera meritera sig och avancera i stegen mot medborgarskap. Gåstarbetare har

upp stannat i lågkvalificerade befattningar för att bli kvar i landet. Resultatet har blivit minskad flexibilitet, sett från den schweiziska ekonomins synvinkel.

Som kontrast till det schweiziska exemplet kan tänka sig att stat

man en som enbart har små etniska minoriteter mycket väl kan tillåta sig öppen och

att vara

kulturella särkrav, eftersom majoritetskulturen påtagligt generös mot gruppernas hotas minoriteterna. Respekten för minoritetskultur kan också grundas på och

av en motiveras med övertygelsen att minoriteten därigenom får starkare identifikation

en med det övriga samhället. Norges samepolitik efter andra världskriget kan här tas som exempel, den står i skarp kontrast till den tillämpades mot och

men som samer kväner finnar bosatt sig i Nordnorge under decennierna kring 1900.

som

Invandrarländer och utvandrarländer

Man kan tala traditionella invandrar- och utvandrarländer. Över längre tids-

om en period tenderar alla länder bägge delarna, och ofta är länder både

att vara utvandringsländer och invandringsländer. Flera traditionella europeiska utvandringslånder har under de senaste decennierna blivit invandringsländer. Mest drastisk är denna förändring i Italiens fall; till denna kategori hör även Spanien, korta

vars sjöbarriär mot Marocko betecknats landets Rio Grande. Invandringen har hit-

som tills varit begränsad. Invandringen till Spanien kan betraktas effekt de

som en av att mer klassiska europeiska invandringsländerna stängt sina dörrar, medan Spanien ännu inte infört den typ av invandringsstopp det slag förekommit i flertalet

av som västeuropeiska länder redan på 1960-talet. Erfarenheterna invandringspolitik är

av

Vägar Sverige.ini Bilaga 41

dock små, och invandringspolitiska åtgärder har varit ad hoc. Ett problem har varit den illegala invandringen från Mahgreb-regionen, framför allt Marocko, och vid tre tillfällen efter 1985 har generell amnesti på vissa villkor beviljats.

Spanien kämpar med ett negativt historiskt Det gäller främst utdrivningen av

arv.

och judarna vid medeltidens slut. Vissa initiativ har tagits för att reparera morerna det dåliga rykte dessa utdrivningar renderat Spanien. Under efterkrigstiden har

som judar åter invandrar till landet och vissa gester av koncilians har regeringen på senare tid gjort. Exemplet Spanien är på många sätt illustrativt och aktualiserar relationen mellan inhemska etniska och nyanlända migranter. I Spaniens fall får detta

grupper

särskild dimension demokratiseringsprocessen efter Francos död. en genom

Spanien har låg andel utländsk befolkning, uppskattningsvis 1,5% av en be-

en folkning på 40 miljoner. Från integrationssynpunkt finns i Spanien flera besvärliga" komponenter. En är invandring från tredje världen. Dessutom har regioner i Spanien alltmer eftersträvar självständighet Baskien, Katalonien, Galicien och vunnit visst gehör när det gäller ambitionerna att bevara sin kulturella särart. I Spanien post Franco är decentralisering och regionalism framträdande. Landet är uppdelat i i sjutton communidades med påfallande grad självständighet inom vissa områden.

en av Spanien har blivit mångspråkligt; bokutgivningen på de regionala språken,

mer främst katalanska, blomstrar. Invandringen till de halvautonoma regionerna, främst Katalonien, från andra områden i Spanien har lett till att spanjorer tvingats till språklig anpassning i eget land. Detta fenomen förstärks av att det katalanska Barcelonaområdet varit den expansivaste regionen Spanien. Spanien har fått både regionala

av och icke-regionala minoriteter. Landet, har generös välfärdspolitik, har

som en snarast hamnat i ett slags gästarbetarpolitik har många drag gemensamma med

som Tysklands under 1960-talet.

präglats tidig invandrarhistoria, där flera grupper

Länder och stater som av en kan skönjas, kan i viss utsträckning sägas ha betingelser för minoriteters

gynnsamma särkrav. En tidig invandrarhistoria behöver dock inte innebära att landet visat sig lyhört inför kulturellt diversifierad invandring eller generös minoritetspolitik.

en en Australien hade fram till 1970-talet assimilationistisk politik och motvilja mot

en en inflyttning från det asiatiska närområdet. En väsentlig fråga i detta sammanhang är vilken form nationalism eller samhällsidentitet vuxit fram i invandrar-

av som länderna. I USA har den nationella identiteten delvis tagit sin utgångspunkt i historiska dokument, inte minst den så kallade Bill Rights. De rättighetsidéer som där återfinns har satt strikta gränser för den kulturella mångfalden i USA: den starka betoningen på individualism har delvis skett på bekostnad av gruppinriktade värden. Under stora del USA:s historia har det funnits nationalism som framför allt

en av en betonat det europeiska arvet.

Religionsfrihet och minoriteter

När det gäller olika möjligheter uttryck för sina religiösa identiteter

gruppers att ge bör fråga sig hur förhållandet mellan stat och religion regleras. I ett land som

man Storbritannien är fortfarande den anglikanska kyrkan dominerande inte bara när det gäller förhållandet till I länder dagens Belgien och Nederländerna

staten. som ges olika religiösa offentligt stöd på skilda sätt. Bägge länderna betalar löner

grupper eller arvoden till präster och andliga ledare från skilda trossamfund utför själa-

som vårdande tjänster inom försvaret och fängelseväsendet.

Länder definierar också religionsfrihet på olika sätt, vilket sedan får konsekvenser för toleransnivåerna ifråga religiösa särkrav. I Nederländerna praktiseras en ge-

om

42 Vägarint Sverige. Bilaga

nerösare religionsfrihetslag än i Sverige. I Sverige kan exempelvis inte religiösa grupper som judar och muslimer hänvisa till religionsfrihetslag när de för fram sina

en krav på att praktisera slakt med respekt för religiöst präglade krav på denna hantering. I Sverige är i praktiken sådana frågor inte religionsfrihetskaraktär. Det är

av vanligt att betrakta det religiösa livet avskild sida tillvaron, och religionen

som en av bör praktiseras i slutna rum. Detta leder också till att religiösa spörsmål ofta

separeras från ett vidare sammanhang. Vad för kan religiös fråga

som en grupp ses som en kan av majoritets-Sverige primärt betraktas djurskyddsfråga eller hygien-

som en en fråga. När det sekulära samhället tar över frågor inom vissa samhällen

som ses som integrerade med det religiösa livet innebär detta ett hot mot invandrarnas kulturella valfrihet. Det finns, om man så vill, potentiell konflikt mellan välfärdssamhället

en av utformade sociala å sidan och kulturell frihet å den andra.

arrangemang ena

Olika länders skiftande erfarenheter av friskolor eller privatskolor har också

spelat en stor roll när det gäller beaktandet krav på särskilda skolor eller

av gruppers specifik religionsundervisning. I Nederländerna anställs lärare med bakgrund i särskilda religioner i det allmänna skolväsendet ett slags religiös hemspråksundervisning, mutatis mutandis. Man har tillämpat en tolerant skolpolitik, där även muslimska skolor byggts med hjälp offentliga medel.

upp av

I vissa muslimskt präglade länder har det funnits en långtgående tolerans mot vissa grupper. Det så kallad miller-systemet i det osmanska väldet är ofta åberopar. Svagheten med modellen, sett i från ett efterhandsperspektiv, är att den indivi-

gav derna mycket liten frihet i förhållande till den och att den låste befolk-

egna gruppen ningen vid statisk modell. Giftermål över religionsgränserna och konvertering

en mellan religioner var omgärdade med restriktioner.

De historiska traditionernas betydelse

En central fråga berör olika länders skilda förutsättningar för att utforma och praktisera en minoritetspolitik. Minoritetspolitiska riktlinjer formuleras alltid i specifika sammanhang som både sätter gränser och som skapar möjligheter. Några faktorer som tidigare kommenterat är:

1 Vilka erfarenheter har ett land haft när det gäller stora historiska minoriteter 2 Vilken invandringshistoria har präglat landet

Det svenska exemplet är belysande. Kan Sverige med sina speciella traditioner och sitt historiska sig till de pluralistiska grundvärderingar officiellt

arv anpassa som man antagit. Vissa historiska förhållanden pekar snarast på svårigheter härvidlag. Kanske kan de enkelt summeras på följande sätt: Sverige är byggt på enhetskultur. I mot-

en sats till länder som Kanada är Sveriges nationella identitet baserad på förekomsten

distinkta kulturella eller språkliga Det finns inget inbyggt historiskt av grupper. balansproblem som i den schweiziska modellen. En konsekvens av detta är att Sverige trots existensen av samer och tornedalingar inom landamärena saknar historisk erfarenhet minoritetsfrågor och minoritetslagstiftning.

av

Vidare är Sverige en gammal stat, i sin nuvarande form vid sidan av Danmark en av Europas äldsta. De centralistiska tendenserna går tillbaka på många av 1600talets administrativa reformer. Få europeiska stater har så mycket enhetskaraktär

av som Sverige. Inte minst inom utbildningsområdet har enhetssträvandena varit stora: 1600-talets alfabetiseringskampanj i kyrkans regi; folkskolan utformning efter 1842 års reform; skolreformerna efter andra världskriget med enhetsskola och grundskola

Vägarini Sverige. Bilaga 43

och mycket begränsat svängrum för privata initiativ på skolområdet; hemspråksreformen kan i detta enhetsperspektiv, och uniform lösning föreskrevs för

ses en

finskspråkiga och små afrikanska och asiatiska språkstora grupper grupper grupper när skilda organisatoriska och pedagogiska lösningar borde har legat nära till hands. Vad den historiska enhetsmodellen för religion och kyrka betytt kan också spekuleras över.

Avslutning

Man kan allmänt säga, att ett land strävar efter generella lösningar inom politi-

som kens skilda sakområden har svårt att ta till sig argument betonar särbehandling

som

olika Ursprungsbefolkningar och historiska minoriteter grupperas för av grupper. lättvindigt med invandrare. Följden blir ovillighet att ge utrymme för

samman en vissa särkrav, därför att är rädd för att andra grupper skall uppfatta sig

gruppers man

förfördelade. Olika minoritetsgrupper skiljer sig dock åt i avseenden kan som som

politiskt relevanta. För vissa grupper spelar exempelvis religionen en väsentlig vara roll och för vissa ursprungsbefolkningar är identifikationen med ett bestämt landområde eller olika kultplatser betydelsefull. I den proklamation tillkännager Israels

som grundande fastslås det exempelvis att den nya staten skall skydda alla religioners heliga platser.

del den framtida teoretiska debatten minoritetspolitiken kommer

En stor av om

kretsa kring frågor har att göra med minoriteters kulturella rättighetskrav att som inom centrala områden: utbildning, religion, rättsväsende.

Den historiska erfarenheten från 1900-talets många experiment visar att regel-

för kulturell samexistens ständigt måste omprövas, att efterlevnaden systemen av principerna ständigt måste bevakas att rättsliga åtgärder aldrig ensamma kan

men

tillfyllest. På de många komplicerade etniska och kulturella samlevnadsfrågorna vara finns inga på förhand givna utan olika krav på respekt för sina kultu-

svar, gruppers rella särdrag bör värderas i ljuset politiska dialoger, där ömsesidig respekt är en

av ledstjärna för kommunikationen.

Noter

‘ Dennaartikel har författats i nära anslutning till forskningsprojektet Pluralismensgränserfinan-

Socialvetenskapligaforskningsrådet vid Centrum för multietnisk forskning, Uppsalaunisierat av versitet. Vi tackar fil. dr LeenaHuss för konstruktiva synpunkter. 2 Den stora omflyttningen mellan Estland och andra delar av Sovjetunionen åren 1945-1989 får dock inte glömmas bort. Estland är sannolikt det europeiska land somi förhållande till sin storlek haft den största befolkningsomsättningen under efterkrigstiden.

44 Vägar Sverige.ini Bilaga

Litteratur

Alwall, jonas, Religionsfrihet endast för svenskar Invandrare och minoriteter 1993:2. Brox, Ottar, ed., Integrasjon avminoriteter: Kan Carmen och Khalid bli gode norsk. Oslo: TANOi

Norsk institutt for by- og regionforskning 1995. Cornelius, Wayne A., Controlling Immigration: A Global Perspective.Stanford, Cal., 1995

. Ehn,Billy, Frykman, Jonas8CLöfgren, Orvar, FörsvenslzningenauSverige.Det nationellas förvand-

lingar. Stockholm 1993. Gurr, Robert 8CHarff, Barbara, Ethnic Conflict in World Politics. Boulder: Westview, 1994. Jupp, James, Managing Ethnic Diversity: How doesAustralia Compare Australia Compared:

People, Policies and Politics. 1991. Koplin, Bernhard, Nationale und ethnischeMinderheiten im Verfassungsrechtder osteuropiiischen

Staaten.Eine rechtsvergleichendeDarstellung. Berlin: Berlin Verlag Arno Sptiz, 1995. Kymlicka, Will, Multicultural Citizenship.A Liberal Theory of Minority Rights. Oxford: Clarendon

Press,1995

. Kymlicka, Will, The Rights of Minority Cultures. Oxford: Oxford University Press,1995

. Lundström, Mats, Nya Zeeland bikulturalism eller mångkulturalism. Internationella Studier,

-

sommaren 1995. Roth, Hans Ingvar, Mzingfaldensgränser. Stockholm 1996. Runblom, Harald, Majoritet och minoritet i Östersjöomrádet. Ett historiskt perspektiv. Stockholm:

Natur och kultur, 1995. Shadid, V/.A.R. 8Cvan Koningsveld, RS., eds., The Integration of Islam and Hinduism in Western

Europe. Den Haag: Pharos,1991. Sigler,Jay A., Minority Rights. A Comparative Analysis. Westport, Conn., 1983. Söhrman,Ingmar, Ethnic Pluralism in Spain. Uppsala 1993. Uppsala Multiethnic Papers29. Taylor, Charles et. al., Multiculturalism: Examining the Politics of Recognition. Princeton, NJ.:

Princeton University Press,1944. The Rights of Third Country Nationals in theNew European Order. Copyright: Immigration and

Nationality Researchand Information Charity, 1994.

Vägarini Sverige. Bilaga 45

Owe Ronström, Ann och Karin Wahlström:

Runfors

En svensk - eller

tiger

Det kulturmötet

tydliggjorda

Kulturmöten i i

barnomsorgen norra Botkyrka

Inledning

Under ett antal år i början och mitten 80-talet forskade etnologen Billy Ehn kring

av daghemsliv och kulturmöten. Sitt material samlade han in under åtta månaders

anställning som vikarierande barnskötare på fyra olika daghem i Botkyrka,

norra samt under sju månaders vistelse på ett och daghem, Tigern, också det i

samma norra Botkyrka. Utgångspunkten för den första de båda studier blev resultatet, "Ska

av som vi leka Tiger 1983, var en idé om daghemmen som en brännpunkt, där djupt liggande och därför vanligen svåråtkomliga värden, idéer och tankefigurer i det svenska samhället kunde komma att föras till ytan. För Ehn förkroppsligade daghemmen

upp vissa centrala drag i nutida svensk kultur, vissa föreställningar barn,

t ex om om arbetsmoral, könsuppdelning och förhållandet till naturen. Tanken

om var att grundläggande motsättningar i den svenska kulturen, som de mellan barn och vuxna, individ och kollektiv, personligt och opersonligt, kaos och ordning,

samt mellan lek och allvar, skulle kunna bli särskilt tydligt gestaltade i den normativa miljö som daghemmet utgör Ehn 1983:15.

I den andra daghemsstudien, Det otydliga kulturmötet" 1986 utgick Ehn från idén daghemmen kulturell byggarbetsplats där möten mellan olika sätt

om som en att leva kunde studeras med ovanlig skärpa. Vad han ville undersöka var vad som faktiskt sker när svenskar och invandrare möts i ett bestämt sammanhang. /.../ I första hand analyseras daghemmet kulturmötesarena och i fokus står de sociala

som en strategier som människor använder för att bemästra mångfalden." Ehn 1986:17 Om varför just daghem skulle lämplig bedriva kulturmötesstudier

vara en arena att på, skriver Ehn:

När jag började den här undersökningen tänkte jag mig kulturmötet mellan svenskar och invandrare på dagissom en tydlig konfrontation mellan olika sätt att leva och tänka. Jagtrodde ocksåatt just barnuppfostran skulle särskilt

vara konfliktfylld, eftersom den är så viktig för etniskt överlevande och kulturell överföring. Ehn 1986:156

Men varför då bedriva sådan forskning just i Botkyrka Svaret är enkelt: på

norra platser i Sverige är den kulturella mångfalden större. Omkring 50% befolkningen

av är utländska medborgare eller födda utomlands. Av barnen under 7 år har 75%

ca utländsk bakgrund, omkring 40% dem är utländska medborgare eller födda

av utomlands.‘

I sin vardagliga praktik har barnstugorna därför att möta barn och föräldrar med språk, erfarenheter, värderingar, ideologier och livsstilar från lång rad

vanor, en

Vägarin Sverige.i Bilaga 47

främmande länder över hela världen På de flesta barnstugor är barnen med svenska

modersmål i minoritet. På stugorna finns 71 barn, 7 har svenska som en av varav som modersmål. På en annan finns 81 barn och av dessa är tre svenska, medan de övriga barnen har åtminstone en förälder med utländsk bakgrund

Av den "områdesprofil kommunen låtit sammanställa framgår att flest

som bland de många olika invandrarna är de från Turkiet, Finland och övriga Asien, därnäst de från övriga Europa", Chile, Jugoslavien och Afrika. Bakom var och en

dessa beteckningar döljer sig människor med olika språk, religion, klass, kultur. av Det är utmärkande för befolkningsstrukturen i Botkyrka som helhet är

som norra själva mångfalden, att ingen invandrargrupp är stor att göra sig gällande, att

nog ingen är mäktig nog att diktera villkoren för de andra. Hur denna mångfald ska organiseras blir därför ständigt brännande fråga, såväl ideologiskt som i vardaglig

en praxis, såväl på gator och på barnstugor, i skolor och på vårdinrättningar.

torg, som

Resultatet av sina kulturmötesstudier sammanfattade Ehn under rubriken "Det otydliga kulturmötet". Vad han mötte i norra Botkyrka i början och mitten av 1980talet, värld där mångfalden raderade ut sig själv, genom att man följde den

var en minsta nämnarens etikett. En kulturell vapenvila rådde, till vilken

gemensamma inte minst barnen bidrog,

genom att lekande lätt bortse från de nationella skillnaderna och istället behandla varandra somkamrater, beroendepå ålder, kön, intressen.Hur de än grupperar sig påminns deom förskolans grundregler: alla får vara med, alla är lika bra, alla ska dela med sig.Ehn 1986:161

Också personalen bidrog aktivt till den kulturella vapenvilan. En vanlig strategi för att bemästra och neutralisera mångfalden var att precis som barnen bortse från nationella och kulturella skillnader och istället individualisera främlingarna,

genom betona deras unika, personliga egenskaper. En annan var tvärtom att exotisera dem och se dem som typiska representanter för sin kultur. En tredje strategi var att konkretisera mångfalden i hanterliga problemområden och sedan ägna den

ett par

uppmärksamheten åt dessa Ehn 1986:44. Genom att översätta kulturmesta av mötet till en fråga om språk, kunde personal och föräldrar det att anta konkret form. De kulturella skillnaderna blev hörbara och därmed också förhandlingsbara.

Det sammanlagda resultatet allt detta, Ehn, kosmopolitisk anda,

av menar var en

artighetskultur han karaktäriserar med termen "samlevnadsfrid". Den kulen som turkamp hur bör leva och tänka han väntade sig finna, urladdades

om man som genom att majoritetssamhällets livsstilar blev detsamma som tillfredställelse av legitima behov Ehn 1986:163. Sätten att åstadkomma detta var bl.a. psykologisering, försakligande, betonande rationalitet och att låta "sunda förnuftet råda.

av

Att det sunda förnuftet i det här sammanhanget faktiskt är ett uttryck för

svenskkultur gör varken personal eller barn något väsenav.Det praktiska livet

bådeavdramatiserar kulturmötet och förstärker majoritetens påverkan genom

att destarkasteidéerna ochvanorna uppfattas somnaturliga. Ehn 1986:162

Tio år senare

Hur är det då idag, tio år senare Ehns båda studier har utgjort viktiga teoretiska utgångspunkter och jämförelseobjekt för oss när vi nu, knappt ett decennium senare, vänt oss till samma område för att ställa liknande frågorf Samlevnadsfrid råder ännu på daghemmen i Botkyrka, så långt vi kan bedöma. Även i början

norra av 1990-talet framstår kulturmötet till väsentliga delar som otydligt. Av våra intervjuer

48 VägariniSverige. Bilaga

att döma används slags strategier för möta mångfalden och bemästra samma att kulturmötet också av dagens personal. I vissa bestämda situationer lyfts typer av barnens och deras föräldrars kulturella bakgrund fram och hyllas, särskilt i samband med dans, musik och mat. Men det finns också situationer i vilka det kulturella ursprunget betraktas mer som en belastning, något bör slipas Typiska som som av. exempel är när barnen genom klädsel, uppträdande eller sätt att leka uttryck för ger stereotypa könsrollsmönster", eller när de löser konflikter slåss istället genom att för att prata. En vanligare strategi tycks dock att åsidosätta den kulturella tolkningsvara ramen. Det kan göras genom att individualisera barnen och framhäva dem som unika personligheter, eller att generalisera barnen och dem medlemgenom se som mar i en universell enhetlig kategori barn är ändå alltid barn, följer som en naturlig, objektiv och vetenskapligt fastställd utvecklingskurva det gäller kunna att barns utveckling på sina fem fingrar". Genom pedagogiserande, försakligande, vetenskapliggörande och betonande rationalitet, får det utifrån lätt av man som skulle kunna uppfattas konfrontationer mellan olika värdesystem framstå som att som möten mellan kunskap och okunskap, normalitet och onormalitet, sunt förnuft och oförnuft. I sina hem må barnen tala hemspråk och ha sin kultur". Men på dagis transformeras det kulturliga" i barnen till "det naturliga och kulturmötet osynlig-

görs. Också den tredje Ehns strategier är tydligt framträdande i våra intervjuer. av Genom att konkretisera mångfalden, översätta den till ett hanterliga problempar områden", till exempel svenskspråksträning, naturvistelser, firande traditioner, av blir den möjlig att hantera på vardaglig nivå. Med tiden har försett sig med en man färdiga lösningar och väl inövade handgrepp för möta avvikande och att vanor beteenden olika slag. Ett lager extra stövlar, tröjor och galonisar, gör det av av möjligt även för dem kommit till dagis i finkläder följa med i Man som att ut naturen. kan "råka spilla på smutsiga eller illaluktande barn, för att anledning tvätta att dem och deras kläder. Att vissa inte äter fläsk och andra inte mjölkprodukter så är nu vanligt att det blivit del de vardagliga rutinerna. en av Betydligt svårare att hantera är barn slåss, föräldrar sina barn, eller som som agar inte är tillräckligt engagerade i deras uppfostran. Och vad ska egentligen göra man när föräldrar kräver att deras barn lämnas utanför födelsedagsfirande och julfirande En dagiskulturens allra viktigaste regler är alla ska med av att vara Grundinställningen till dessa problem är positivt pragmatisk och flexibel. Säkert är flexibiliteten en nödvändig anpassning till arbetets ständigt skiftande villkor. Genom att vara flexibel och sträva efter enkla lösningar kan undvika konfrontation och man konflikt. Man kan inte ständigt ta strid allt Men flexibilitet är inte bara om en effektiv strategi för konfliktundvikande, också viktigt medel upprätthålla utan ett att de självklara och grundläggande värden dagiskulturen helhet vilar på. Här som som är återigen bufferten stövlar och galonisar ett bra exempel, den gör kan av att man undvika bråk med föräldrar skickar sina barn till dagis i söndagskläder och ändå som med gott samvete skicka barnen ut i friska luften varje dag, i alla väder.

Förändringar

Så långt överensstämmer våra iakttagelser alltså ganska väl med Billy Ehns. Men även om mycket är sig likt, finns det trots allt sådant uppenbarligen förändrats. som I Ska vi leka tiger skriver Billy Ehn tveksamhet och osäkerhet karaktärisom som tiska drag i dagiskulturen. Denna tveksamhet och osäkerhet sig många uttryck, tog

Vägarini Sverige. Bilaga 49

till exempel hur ska få barnen lyda och samarbeta, vilka pedagogiska metoman att der ska gälla och vad är rätt och fel, och falskt. Ehn beskriver hur som som sant personalen eftersträvade konkreta lösningar, "åtgärder, och hur de tycktes vänta på

det förlösande för motverka det omgivande samhällets alla problem och receptet att skapa ett lyckat samhälle 1983:45. I våra intervjuer finns inte många spår sådan tveksamhet eller osäkerhet. Ett av en genomgående är istället hur medvetenheten dagisarbetets innehåll och mål tema om ökat under de åren. Inte heller kan finna några ekon efter på förlösande senaste rop Snarare tycks det trösklarna för överhuvudtaget uppfatta saker recept. som om att problem höjts betydligt. och ting som Det i intervjuerna medvetet framhävda och också mest värdeladdade är utan mest tvekan det svenska. I sina beskrivningarna framställer personalen barnstugorna i

Botkyrkas invandrartätaste områden svenska utposter i ickenorra som en annars svensk omgivning. En barnskötare uttryckte det väl när hon sa: Vi ger nästa generation koderna till vår kultur. Det stärker alla tillsammans och vi känner att detta är oss svenskt dagis." Det medvetet framställda innehållet i denna vår kultur är framett förallt språket, och traditionerna. Att svensk översätts till att tala naturen vara svenska, respektera allemansrätten och uppskatta lukten svamp i skogen en att av klar höstdag, fira midsommar, påsk, lucia och andra svenska dagar. Tillsamatt och för sig fungerar språket, och traditionerna metaforer för mans var naturen som kulturell identitet, såväl tecken på graden assimilation och integration. som av Också i Ehns beskrivning daghemskulturen har "det svenska viktig roll. av en Det svenska språket stod även på 1980-talet i centrum för den mångkulturella praktiken på dagis, inte minst metafor för gemenskap och förståelse. Men det då som som självklar och därför relativt osynlig fond eller för interaktionen, närmast var en ram har idag lyfts fram i förgrunden och synliggjorts på ett mycket medvetet sätt. Det

handlar inte längre gemenskap och kulturell förståelse i allmänhet, utan om geom menskap kring svenska traditioner och förståelse svensk kultur. av Sammanfattningsvis kan alltså säga att det otydliga kulturmötet i vissa man bestämda avseenden blivit mindre otydligt. Beredskapen för att möta mångfalden

tycks ha ökat. Mål och metoder har blivit medvetandegjorda, verbaliserade, mer genomlysta. Det finns fler färdiga strategier och handgrepp för att hantera och nu bemästra olikheter och avvikelser. Samtidigt har ribban för att överhuvudtaget upp-

fatta olikhet problem höjts betydligt. Genom språkträning, naturvistelser och som firandet traditioner förmedlas kunskaper, beteenden och värden som personalen av själva framhåller "typiskt svenska. Men precis tidigare fortsätter förstås som som överförandet osynliga värden, och beteenden, konfliktav mer normer som undvikande, rationalitet, modernitet och individens frihet. strävan mot

Målen

Barnomsorgen har utgå från det varande, uppgiften är att vårda skydda och att fostra. Men siktet är samtidigt inställt på det kommande; uppgiften är också att

lära och utveckla, skapa framtidens medborgare. Personalen sin uppgift att ser som fostra stabila barn, frimodiga, hänsynsfulla barn, kan samarbeta i att trygga, som inte berövas 99 sina 100 språk och dessutom är väl grupp, som av som insocialiserade i det svenska samhället. Men hur ska det till Vilka långsiktiga mer mål kan barnomsorgspersonalen i Botkyrka tänkas ha norra näraliggande tolkning är målet helt enkelt är försvenskning, påtvingad En att en assimilering till svensk kultur. Det tycks verkligen den kulturrelativistiska som om

50 Vägar Sverige.in i Bilaga

ideologi som förbehållslöst predikar valfrihet och kulturell pluralism på alla områden och till varje pris, har anhängare bland dagispersonalen. Visst uppmuntrar man och hyllar kulturell mångfald, det är mångfald begränsas till vissa men en som situationer och till vissa positiva och problemfria områden, dans och som mat, musik. Trots att de valt att arbeta i de mångkulturella miljöerna i Sverige, har en av mest dagispersonalen ändå i stort samstämmigt valt öppet och mycket bestämt sett att framhålla sina arbetsplatser svenska dagis Man vill barnen tala och tänka som att på svenska, att fira svenska traditioner, uppleva och förstå skönhetsvåratt naturens den. De kortsiktiga effekterna dessa strävanden år svåra uppskatta, av att men på lång sikt kan resultatet svårligen bli annat än assimilering, försvenskning.

En annan näraliggande tolkning är målet år skapa minsta att att en gemensamma nämnarens kultur. För hur ska egentligen kunna vardagens alla man enkla, praktiska rutiner fungera på barnstuga med 71 barn, där blott att en sju är svenska dvs har minst svensk förälder och de andra har laotiska, en antingen kantonesiska, arabiska, bengaliska, polska, turkiska, spanska, finska, syrianska eller

något ytterligare språk modersmål På avdelningarna på detta dagis talasom en av des bland de 17 barnen nio olika språk

På dagis, liksom för övrigt i mycket den samhälleliga debatten invandrarna av om och det mångkulturella samhället, låter ofta språk tjäna man gemensamt som metafor för social och kulturell gemenskap. Den bakomliggande tanken går i cirkel runt sig själv: Talar svenska är svensk, med svensk kultur; och man man är man svensk, med svensk kultur, så talar svenska En de viktigaste grundläggande reglerna man av på dagis är att alla ska kunna med, ingen ska lämnas utanför. vara att Förutsättningen för, liksom också tecknet på är med, delaktig, innanför, att man är att man talar svenska. De många språken bland barnen utgör därför potentiellt hot ett mot gemenskapen.

Flexibilitet är de viktigaste medlen denna hotande disintegration. ett av mot Mycket tid och kraft går åt till fixa till det". Problem omdefinieras till att utmaningar, och själva utmaningen ligger i i den givna situationen, alla svårigheter till att trots, upprätthålla den grundläggande ordning och de bakomliggande värden som dagiskulturen vilar på. Ett sådant utmanande problem flera som av de intervjuade berättat är att när blandningen blir tillräckligt omfattande tycks den kunna om lösa upp sig själv och omvandlas till normalitet. Vad är rädd för tycks det man vara som i antropologisk litteratur brukar kallas kreolisering" jfr Hannerz 1992, dvs att barnen i norra Botkyrka utvecklar särskild, och underförstått blanden sämre, kultur gör dem till stigmatiserade avvikare i sitt land.‘ Framför allt som eget är man rädd för kreolisering svenska språket: av

Det år ocksåsåatt svenskabarn kan färgas språketi alla de olika språken på av avdelningen. Det blir inte svenska, det blir lite halvt. Därför läser ren kapitelböcker och sagor,lyssnar på band. Språket erövras också musik genom och danser och sagor. Man förklarar både med ord och med kroppen.

Barnskötare

Ett sätt att förklara satsningen på svenska och svensk kultur skulle faktiskt kunna

vara att det i personalens ögon helt enkelt inte finns något alternativ. Blandannat ningen av språk, livsstilar, seder och bruk på dagis, är så "det svenska" nu stor att framstår den enda möjliga nämnaren.7 Om dagis ska fungera, som gemensamma om alla ska kunna med, krävs att alla förstår svenska och svensk kultur. vara Men allt handlar inte bara skapa möjligheter för barnomsorgen fungom att att era. Personalen är i högsta grad medveten det finns värld också utanför om att en

Vägar iSr/erige.in Bilaga 51

dagis, dit barnen ska slussas bara några år. Denna medvetenhet behöver man inte om läsa mellan raderna för uppfatta, den är klart och tydligt utryckt i de flesta av våra att intervjuer. Också för barnen ska integreras i samhället, klara skolan, och att senare ,arbete och värdigt liv, är det nödvändigt att lära dem tala svenska och leva på ett svenska. Det är allt i Sverige barnen ska leva i framtiden trots Vad ska då tro Är målet assimilering, radera ut den etniska mångfalden man att och skapa svenskar Eller är det bygga vidare på och förstärka en lokal minsta att kultur Eller är det så det följer eller gemensamma nämnarens rent av att ena mer mindre automatiskt det andra av Det är uppenbart de viktigaste målen för de personer vi intervjuat är att att ett av i den intensiva mångfalden språk, kulturer, beteenden i norra Botkyrka skapa en av upplevelsevärld, "lingua franca-kultur, där kan mötas och gemensam en man utbyta erfarenheter på språk. Så långt liknar det vad Billy Ehn i sin ett gemensamt bok Det otydliga kulturmötet beskriver artighetskultur. Det som en gemensam tillkommit är den klart uttalade uppfattningen att denna gemensamma kultur som nu ska svensk, så bara praktiska skäl. Men redan påpekats, vare sig man vara om av som medveten det eller inte kan resultatet detta knappast bli annat än assimileär om av

ring. Vid läsning intervjuerna framträder också ett annat mål, en noggrannare av ibland mellan raderna, ibland tydligt markerat. En barnskötare med ursprung från

Finland berättade hon hade så många barn med modersmål än svenska att att annat hand svenskspråksträningen självklart framstod en av hennes allra ta om, att som viktigaste arbetsuppgifter. Men hon framhöll också aspekt som framstår en annan

som ännu viktigare:

Vi skainte göra avdelningarnatvåspråkiga. Det är svenska skaprata. Vi aktar väldigt för tvåspråkiga OR: Hur ser du på hemspråksoss noga grupper. undervisningen på dagis, på språkfrågan överhuvudtaget. IP: Hemspråk, det beror på lärare. Det finns bra och dom som bara kommer och sitter av tiden. OR: Men tvåspråkiga aktar ni för IP: Här pratar svenska, det grupper er tycker jag är viktigt, håller till ett språk. Senär detupp till föräldrarna att oss utöva sitt hemspråk hemma. OR: Varför är det viktigt IP: Vi har svenska att barn. Det är viktigt att vi håller till ett språk, det är det ska använda vårti oss jobb, inte blanda mångaolika. Jagvill barnen när de börjar skolan, att de är att väldigt starka just i svenskaspråket. Det är viktigt att delär sigläsaoch skriva, ävende här invandrarbarnen har chansenatt bli duktiga i skolan. Dom har att sån nackdel, de är inte så himla duktiga i språket, de svenska barnen har

försprång språkligt. Barnskötare

För henne, liksom för de flesta bland personalen, är samlevnadsfrid" kring en ge-

kultur viktigt mål på vägen, nödvändighet för att det samhälle mensam ett en man har omkring sig överhuvudtaget ska kunna bestå. Men det är också något mer.

Barnen är olika, intensivt olika. De har olika förutsättningar och det leder till att de

får lika möjligheter i skolan, på arbetsmarknaden, i livet. Det medvetet framinte odlade svenska blir i detta ljus inte mål, medel. Målet är istället framtid ett utan ett en där den hotande konfliktfyllda, segregerade mångfalden ersätts löftesrik konav en sensusfylld, integrerad, mångfald. Satsningen på det svenska tycks i detta ljus

handla hur ska kunna barnen förutsättningar att klara sig i samhället om man ge och rättmätiga del del den svenska välfärden, kort hur ska åstadsin av sagt, man

komma jämlikhet och rättvisa. tolka dagispersonalens strävanden kunde alltså att dem som Ett sätt att vara se försök omsätta det invandrarpolitiska jämlikhetsmålet till mer konkret prakatt en tik. Men till innehållet i dessa försök är det rimligare ändå att sedem ser man nog

52 Vägarin i Sverige. Bilaga

som utslag ett grundläggande drag i svensk byråkratisk tradition, till och med i av den skandinaviska kulturen helhet, den likhetsprincip med lång historisk kontisom nuitet som legat till grund för såväl Jantelagen, folkhemmet och efterkrigstidens som välfärdspolitik.

Fronten

Samtidigt med det tydligt framhävda strävandet efter harmoniskt, konfliktfritt ett och jämlikt samhälle finns också ett starkt framträdande konfliktperspektiv i personalens berättelser. De tycks uppfatta sig själva mitt i social och kulturell som uppe en kamp om barnens och i förlängningen hela Sveriges framtid, kamp själva en vars front löper tvärs genom dagis och mål är ett framtida harmoniskt, konliktfritt vars och jämlikt samhälle.

När vi bett personalen berätta sitt arbete har de ofta med jämföra om svarat att med andra områden. Budskapet vill är att dom därborta inte hur bra man ge vet de egentligen har det. Det som "på andra håll är stora och besvärliga problem, är

bara småpotatis i jämförelse med situationen Botkyrka. i norra Behoven är större i Botkyrka än på andra håll, personalen, och det medför menar att deras arbete blir mer krävande, samtidigt känns meningsfullt. I men mer svenska områden har barnen kanske till och med än vad de behöver, i mer men Botkyrka måste ge dem allt, omvårdnad, trygghet, intellektuell norra man normer, och emotionell stimulans olika slag. I hemmen uppfostras barnen till bli olika av att och därmed ojämlika. En barnomsorgens viktigaste uppgifter i Botkyrka - av norra blir därför att utjämna skillnaderna, att fungera alternativ och komplement till som hemmen. Eftersom invandrare inte tar med sina barn ut i naturen får dagispersonalen

göra det; eftersom invandrarbarn tittar såmycket på kabel-TV, får personalen med ta dem på bio och teater:

Skogennaturen är nåt fint, vill lära barnen det. Att det finns bio och teater istället för kabel. Men tex i Rönninge kan det vara tvärtom. Där finns det så mycket att göra med ridning, bio och teater tex. Pedagoghandledare

I dessa och andra liknande beskrivningar dagispersonalen fram fronttonar som kämpar slåss för barnens bästa, för lika villkor och lika förutsättningar. Man som slåss för rättvisa och jämlikhet att motsätta sig den ideologi okritiskt genom som hyllar etnisk olikhet och segregering. Mångfald är bra, när kan välja. Men barman nen ska inte tvingas in i segregering. Vapnen i kampen är tuktning och näringstill-

försel: å ena sidan svenska språket, traditionerna, naturen, det uppfattas som som typiskt svenskt; å den andra musiken, leken, allt det de inte får i hemrytmen, som men. Det är därför det är så särskilt viktigt just i Botkyrka ha välutbildad, norra att engagerad och framför allt svensk personal.

En finsk barnskötare mötte berättade det inte svårt jobb när hon att var att vid mitten av 1980-talet kom till Botkyrka. Men hon skulle sökt arbete på sitt om eget dagis i dag, skulle hon nobben. Därför ville hon bestämt avråda nog unga invandrartjejer att söka förskollärarutbildning, "de får inget jobb inte svenskan om är perfekt", åtminstone inte i Botkyrka. Strävandena på dagis slippa särbenorra att handla invandrarnas barn i framtiden, kan alltså paradoxalt nog leda till att man idag ser sig tvingade att särbehandla invandrare söker anställning inom barnsom omsorgen

VägariniSt/erige. Bilaga 53

Avslutning

Som vi det kan dagispersonalens uttalanden förstås motståndskamp mot

ser som en den etniska ideologi under de senaste decennierna vunnit allt mer terräng i

som Sverige Utanför dagis må folk "ha sin kultur och aldrig så olika. Men inom de

vara gränser personalen har bestämma över motsätter sig den ideologi som

som att man predikar alla värdens totala relativitet, därför att att den i praktiken leder

man menar till alla inte får chans. Så uppfattat tycks personalens budskap vara just

att samma vad "det mångkulturella samhällets kritiker redan många gånger påpekat, det är majoriteten vinnarna Åt dem har skall varda givet Risken tycks

som är som man se

framför sig är det barnen i Botkyrka blir inget annat än andra klassens

att av norra medborgare, med rådbråkad svenska och med främmande traditioner och vanor,

därför också med sämre förutsättningar.

Vad vår studie tyder på är tidigare kunde säga att det svenska var

att om man en rad abstrakta värden och symboler hade med samhället som helhet att göra,

som folkhemmet, välfärd, rättvisa osv, så handlar det nu på en nivå mer om språket i bestämd form och vissa bestämda och tydligt artikulerade seder, bruk och traditioner. På och mindre tydligt artikulerad nivå handlar det dessutom

en annan

vissa upplevelsekvalitéer tex lukten höstdag, sätt att behandla om av svamp en känslor konfliktundvikande, rationell och modern och inte bunden av klass

att vara eller traditioner, väljande och fri individ

att vara en

Våra intervjuer ekar inte kraftfullt formulerade ideologiska uttalanden och

av slagord med försiktiga funderingar kring egna och ofta dyr-

patos, utan snarare av köpta erfarenheter. Det perspektiv personalen tycks vilja förmedla är, vi förstått

som det, den mångkulturell retorik varit rådande i de flesta av de byråkra-

att typ av som tiska strukturer dagisvärlden, döljer det enkla faktum att det trots allt är

som omger i Sverige barnen ska leva, oavsett deras Detta Sverige är kanske inte alltid

ursprung. den bästa världar, skulle kunna leva också på andra sätt. Men har vi det

av nog nu

vi har det, och låta några hamna utanför gemenskapen är varken jämlikt eller som att rattvist.

54 Vägar iSuerige.in Bilaga

Noter

Enligt befolkningsstatistik från Botkyrka kommun fanns 1980 4865 barn under 7 år, vilket mot-

svaradeca 14 % av befolkningen. 1992 antalet barn mellan 0-6 år 3791, vilket motsvarade var ca 11% av dentotala befolkningen på 34.000 personer.

ZVåren 1993 finns sjutton barnstugor i Botkyrka, med sammanlagt425 anställda inklusive norra städ och kökspersonal och 1375 inskrivna barn. I Alby finns våren 1993 6 daghem,i Fittja i

Eriksberg 2och i övriga Hallunda/ Norsborg 4. Drygt 50% barneni Botkyrka är inskrivna av norra i barnomsorgen. Motsvarande siffra för hela riket är 49%. Somjämförelse kan i Stocknämnasatt holms stad är 69,4% avalla barn under7 år inskrivna barnsomsorgeni USK-aktuellt 1993:2 49ss 51

3Eftersom föräldrar medannathemspråkän svenskakan komma att utnyttja rätten till hemspråks-

träning för sinabarn är förmodat hemspråk vanlig indelningsgrund på daghemmeni Boten norra kyrka. Att avgörahur mångabarn på stuga är svenskspråkigaoch har svenska modersen som som mål är inte alltid lätt. Endel föräldrar med utländsk bakgrund talar svenskahemma medsina barn,

men lär dem också sitt egetmodersmål.Av barnstuganAnemonens84 barn har fem föräldrar med

svensktursprung, men omkring tio talar svenskahemma medsina föräldrar.

4Till skillnad från Ehn har vårt intresseenbart rört personalensuppfattningar omsitt arbete, varför

vi begränsatosstill intervjuer.

5 Här är det vårt att påminna att detta gäller såväl den svenska den invandrade personalen. som 5Att rädslan inte är obefogadvisar debattenom den s.k. "Rinkebysvenskan". l ett hårdnande eko-

nomiskt och politiskt klimat löper desomtalar bruten svenskamedstor sannolikhet större risk än

andra att bli utan arbete, utbildning och bostad. En motsvarighet till Rinkebysvenska finns också

i Botkyrka, av lärare där benämnd Hallundasvenska eller Fittjaspråket.

7Såuppfattat påminner situationen i Botkyrka inte så lite förhållandena i den mångnorra om kulturella stadenSohar Barth 1983. Där har människor avmångaslaglevt sålänge det samman att utvecklats en kultur för umgänge över etniska och sociala gränser. Det är just denna typ av interkulturell" kultur Billy Ehn menadesig finna i Botkyrka i 1980-talets början. Om som norra något har ändrat sigsedandessskulle deti såfall att intensiteten lanseringeni det svenska vara av ökat, kanske som ett svar på att mångfalden ökat. Det svenska framstår alltmer den som interkulturella kultur, eller gemensamma nämnare", man strävar efter att införa.

8Med detta perspektiv kan, men behöver alltså inte, värdenaskontinuitet impliceras. en 9Etnologen Karl-Olov Arnstberg 1989 har beskrivit hur det moderna rationalistiska tänkandet

som utvecklas under 1900-talet i västvärlden slår rot i Sverige.Den rationellt målinriktade männi-

skan serförnuftet och logiken det styr henne: Hon vill inte sig själv bärare som som se som av en tidsbunden retorik och estetikutan såsombärareavett förnuft påväg/.../ Det kulturliga skulle vara ett nederlag,ett uppgivandeav förnuftet såsomledstjärna, ett uppgivande utvecklingstanken. s. av 129, efter Runfors 1993. Det rationella målinriktade tänkandet kan innebära inställningen att till kultur blir tvehågsen.Arnstberg använder begreppsparetkultur somaktivitet och somkultur

somdeterminant för att beskriva detta. Sålängekultur är något kan förhålla sigtill och välja man utifrån rationella förnuftskäl går det bra. Däremot har den rationella människan svårt att acceptera kultur som determinant", som något tillvaron och påverkar handlandet. som genomsyrar Människor som inte har ett logiskt, praktiskt förhållningsätt till kultur låter "kulturen beutan stämma blir med detta synsättmindre moderna människor Arnstberg 1989:119ff, efter Runfors

1993. Kulturella hänsyn och accepterande vissa etniska mönster kan alltså helt komma i av motsättning till det rationella tänkandet. Runfors 1993:35.

Vägar iS1/erige.in Bilaga 55

Aleksandra Åland och Lars Göran Karlsson:

Svensk

kulturpluralism

i

omvandling

I det svenska samhället möter vi allt oftare i såväl institutionella vardagliga

sorn sammanhang bestämda föreställningar vad är normalt, utifrån vilka bilden

om som av de andra och "de främmande utvecklas. normalitetsföreställningar

Denna typ av bygger i grunden på uppsättning stereotypier kulturella skillnader i

en om termer av närhet och distans till "den svenska kulturen. Sådana generaliserande omdömen får konsekvenser såväl för de främmandes integrationsmöjligheter för utgall-

som ringen de flyktingar och invandrare skall uppehållstillstånd.

av som ges permanent Tillståndspraxis i asylärenden har redan kommit att skärpas SIV Statens invand-

av rarverk och Utlänningsnämnd. Invandrares rätt till uppehållstillstånd förbinds allt oftare med deras sk6tsamhet. Förmodad oskötsamhef har kommit att allt

mera uttalat anföras ett hinder för uppehållstillstånd.

som permanent

Denna typ av särbehandling hotar att rasialisera den svenska invandrarpolitiken och att kriminalisera mänsklig nöd, vilket också redan har påpekats i offentlig debatt och kritik dagens svenska flyktingmottagning. Hela kollektiv flyktingar och

av av invandrare kan komma att på ett godtyckligt sätt stigmatiseras potentiellt

som oskötsamma och därför opassande. Den fråga måste är "Vad är skötsam-

som resas het och "Vad är oskötsamhet" Vem skall bedöma vad är det och det

som ena andra Hur skall kunna veta är potentiellt skötsam eller oskötsam

man vem som

Det allvarliga är att föreställningar flyktingars och invandrares skötsamhet,

om och därmed rätt till uppehållstillstånd eller överhuvudtaget närvaro i Sverige, förank-

i redan existerande kulturellt betingad sortering människor i skilda tillras en av hörigheter, etiketterade som mer eller mindre främmande eller lämpliga. Vi polariseras mot dom. Den ideologiska hållning ligger bakom särskiljandets

som en politik leder också automatiskt till att de definieras avvikande och främ-

som som mande måste utsättas för skilda uppfostransåtgärder. Föreställningar kulturella

om skillnader och sortering efter etniska skiljelinjer möter på dagis, i skola och på arbetsmarknad. Invandrare tenderar att uppfattas avvikande redan från början

som och segregeras eller diskrimineras inom alla samhällssfärer; när söker bostad

man och arbete, på dagis och i utbildningssystem, i relation till socialtjänst och sjukvård och så vidare. Man uppfattas främmande i sig, opassande och olämplig.

som Invandrares och flyktingars arbetslöshet och sociala misär förklaras med hänvisning till deras kulturella mentaliteter, beskrivna kulturella stereotypier. De

genom uppfostransåtgärder allt oftare före-språkas syftar till utveckla allomfat-

som att en tande svensk kulturkompetens, ett slags gemensamt kulturkitt, skall hålla

som samman en multi-kulti befolkning och utgöra garantin för att alla skall likvärdiga

vara och därmed kunna bli jämlikt bemötta utifrån sina individuella förutsättningar se t.ex. Ronström, Runfors och Wahlström, 1994.

I en larmuppgift från Stockholms stad USK, Ljungdahl, 1994 konstateras att socialbidragsberoendet uppgår till nära hundra procent bland Somalier, tätt följt

av andra nyanlända flyktinggrupper. AMS 1993 och 1995 har också konstaterat

en dramatisk försämring anställningsmöjligheterna för invandrare i relation till icke

av

Vägar Sverige.ini Bilaga 57

invandrade ända sedan slutet 80-talet. Men flyktingars utbildningsmässiga kom-

av petens eller kulturdistans står inte i någon rimlig proportion till detta utanförskap. Invandrare hade i början av 1990-talet 1991 lägre lön per arbetad timme än icke invandrare, givet utbildning, antal arbetsår med flera karakteristika Wadensjö, 1995. En undersökning förhållandena 1989 visar också att Invandrare

av som avlagt i Sverige har lägre inkomst givet kön, ålder m.fl. karakteristika än

examen svenskar som avlagt samma examen Wadensjö, 1992 och 1995. Samhället är i realiteten ett allt mer segregerat samhälle och invandrare och flyktingar kategoriseras negativt i form förenklad, klichéartad och stereotyp bild, slags orientali-

av en en sering, befäster fördomsfullheten och diskriminerande inställning. Invand-

som en raren är den andre 99 9muslimen eller araben, den som inte hör hemma här.

,

Ett invandrarpolitiskt vägskäl

Invandrarpolitiken är idag under omprövning och omorientering. Vilken väg väljer de invandrarpolitiska utredningarna vid det vägskäl står vid

som man nu

I Europa blåser extremistiska vindar med en ökande förekomst våldshand-

av lingar med rasistiska förtecken Wrench and Solomos, 1993 och Silverman, 1992. Nationella gemenskaper försvagas till följd av en homogeniserande internationalisering, välfärdsstatlig upplösning och politisk anonymisering i skuggan EU’s över-

av statlighet. Osäkerhet bemöts allt tydligare identitetsmässig upprustning, byggd

av en på negativ kontrastering av européer gentemot främmande invandrare. Dessa senare får spela rollen av "de andra, i relation till vilka stärker den nationella

man egna tillhörigheten. Invandringspolitiken koordineras och harmonieras restriktivt,

genom selektion och särbehandling, inom för vad har kommit att kalla den

ramen man europeiska fästningen.

En genomgripande ekonomisk omvandling med åtföljande klassmässig ojämlikhet, upplösning invanda livsformer samt växande arbetslöshet och social utslag-

av ning, har lett till en omfattande identitetsmässig osäkerhet. Skinheadssyndromet, med dess fixering på nationell, lokal och traditionell tillhörighet, också över-

men hetsfientlighet, måste sesi detta ljus. Det hårdnande sociala klimatet i storstäderna, med ökad kriminalitet, riots och gängkrig, har bakgrund. Skärpta sociala

samma problem och motsättningar tenderar att i ett mångetniskt blandat samhälle förklaras i kulturaliserande termer med hänvisning till "kulturtillhörighet och kulturella skillnader". Genom sådana generaliserande förståelser beslöj lätt sociala relationer

as och missförhållanden, segregering och diskriminering. Invandrares bostadssegregation förklaras med hänvisning till deras kulturellt betingade val att bo i flock. Arbetsmarknadsutslagning förstås med hänvisning till invandrares kulturella mentalitetsdrag. Problematisk hälsa, förtidspensionering och långtidssjukskrivning, inte minst när det gäller invandrarkvinnor, förklaras med hänvisning till kulturella särdrag och levnadsförhållanden Knocke, 1986 och 1994, Ålund, 1991 och Schierup

1994 samt och Paulsson, 1994.

Man har anledning att med stor oro åse utvecklingstendenserna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadssituationen för invandrare har successivt kommit att försämras i jämförelse med så kallade icke invandrare". Arbetskraftsinvandrarnas barn uppvisar en högre grad av arbetslöshet än jämnåriga svenska ungdomar, trots relativt sett ambitiösare utbildningsmönster. En komparativ uppföljning över längre tid rörande invandrare från Jugoslavien i Danmark och Sverige har också visat att utbildningsmässigt väl kvalificerade invandrare en lång tid efter invandringen befinner sig i arbeten klart under deras utbildningsnivå Schierup och Ålund, 1987.

58 Vägar iSI/erige.in Bilaga

Sådan dekvalificering leder till frustrationer också lätt får konsekvenser för häl-

som san. Forskning tyder på att den den första generationen arbetsmigranters relativt sett underordnade situation består för deras barn, den andra generationens invandrare Schierup och Paulsson, 1994, trots uppväxt i Sverige och utbildning på en högre nivå än föräldrarna och för den del också jämförbara svenska jämnårigas Eriksson och Jonsson, 1994. Tenden-serna på arbetsmarknaden tyder på en tilltagande kategorisering av människor efter etniska linjer, diskriminering och uppkomsten av en arbetets etniska delning Schierup och Paulsson, 1994. Polariseringen och framväxten av ett delat samhälle tycks ha tilltagit på 90-talet. Samtidigt har en kulturrelaterad överslätning social ojämlikhet, sociala missförhållanden och diskrimine-

av ring, i form slags kulturalisering, brett sig Ålund, 1990 Ålund och

av en ut samt Schierup 1991. Den kulturmystik i mycket präglar förståelsen samtidens

som av samhälleliga omvandlingsprocess, med dess sociala spänningar, konflikter och ojämlikheter, utgör ett viktigt inslag i det vägval som europeisk och svensk invandrarpolitik står inför idag. Just därför är det också ytterst viktigt med kritisk belysning

en

kulturrelaterande förklaringars tendens att upplösa reella sociala ojämlikheter i av stereotypt uppfattade kulturella mentalitetsskillnader.

Det invandrarpolitiska vägskälet befinner sig vid två huvudinriktningar. Å

ena sidan utveckling mot utökad kulturell pluralism och å andra sidan en utveckling

en mot en assimilationism kring en mer eller mindre uttalad idé om nationell enhetskultur. Båda huvudinriktningarna lokaliserar lösningen till det kulturella området och karaktäriseras kulturessentialistiska tankefigurer inordnar människor i

av som kategorier definierade kultur och etniskt Detta innebär att skilda män-

av ursprung. niskor sorteras i kulturer och kulturer på platser, där plats kan vara "position på arbetsmarknaden eller territorium bostadsområde eller distrikt eller båda

- - Feuchtwang, 1990:4. Kultur betraktas något givet och eller mindre oför-

som mer änderligt, något skilda etniska befolkningsgrupper har fått i och bär på

som arv som ett kulturbagage. Kulturell och etnisk essentialism "har strukturerat och helt visst misslett den offentliga debatten och uppkomsten av en relevant kunskap Donald and Rattansi, 1992:20/vår översättning. Kulturella yttringar beskrivs och karaktäri-

i termer graden olikhet i jämförelse med den dominerande kulturen, istälseras av av let för i termer av unikhet och diskontinuitet. Också ett multikulturellt hyllande av skillnader, celebration of diversity, har reducerats till ett intresse för folklorismer. Härigenom förloras kulturella auktoriteters makt-hierarkier och legitimitet ur blickfånget. Mångkulturalismens misslyckande och den realismen Duffield, 1984

nya har lett till, både i Sverige och i Storbritannien, att en aggressiv assimilationism har börjat häva upp sin röst Donald and Rattansi, 1992:2/ vår översättning. Denna utveckling avspeglar sig också i vitt skilda intressens och alliansers gemensamma bruk kulturessentialism politisk plattform. På ett paradoxalt sätt kan anti-

av som rasistiska och rasistiska rörelser förenas i sitt engagemang för kulturers oavhängighet, där kultur i bägge lägren definieras i statiska och essentialistiska termer.

Fenomenet "kulturalism har genomgått en kritisk granskning i såväl USA och Australien i Europa. Vanligen uppfattas kulturalismen som en slags pseudo-

som pluralism ideologi har förstelnats i till deterministisk kultursyn med

vars en program för kulturbevarande i sig se t.ex. Gorelich, 1989. En alternativ syn på kultur och etnicitet måste betrakta etnicitet social konstruktion, vilken ger uttryck för

som en sociala spänningar förbundna med kön och klass. Om etniska och sociala pro-

ras, blem främst uppfattas som kulturellt betingade så ligger det nära till hands att breda socialpolitiska strategier underprioriteras och att den sociala strukturens ojämlikhetsskapande karaktär ignoreras när social utslagning skall motverkas. Bland andra

VägariniSi/erige. Bilaga 59

har Gorelich påpekat att det är precis detta präglar och utgör begränsningarna

som i det i USA tillämpade liberala åtgärdspaketet mot social utslagning. Samma kommentar kan också appliceras på de tendenser till marknadsliberal kulturalism vi

som har mött i Sverige genom bland annat Mauricio Rojas se t.ex. Rojas 1995.

En separatism

ny

Rojas förespråkar särskilda etniskt inriktade åtgärder centrerade till kulturens domän och utbyggnad mångfald baserad på kulturella olikheter, nedärvda

en av en sedan generationer. Det svenska systemet med sin uniformerande offentliga sektor och överorganiserade statliga integrationsapparat har, enligt Rojas, krossat invandrarnas kulturella olikheter och assimilerat dem. De är idag bara spillror av vad de

en gång kulturellt har varit. Rojas ståndpunkt är att invandrarnas särart, speciella behov och erfarenheter, måste uppmärksammas genom en satsning på egna och etniskt baserade nya industrier, nya skolor, nya sjukhus, nya idéer ... Rojas, 1995:109. Rojas övertygelse är att detta skall leda till innebära invandrares samhälleliga integration och kontroll av det egna livet.

Valloner och zigenare representerar hos Rojas bilden av en framgångsrik respektive misslyckad integrationsutveckling. Zigenargruppen har enligt Rojas drabbats

av

normlöshet och ett sönderfall gammal ordning med "normer och hierarkier en av en som under århundraden höll gruppen vid liv Rojas 1995:107. Det låter som om zigenarlivet var självvalt, med sin föregivna frihet och romantiska vandring. När den gamla ordningen sönderfallit och det svenska samhällets institutioner samtidigt visat sig oförmögna att fungera ett substitut Rojas 1995:107

som var gruppens öde beseglat. I Rojas ögon är detta ett exempel på en destruktiv process av kulturellt förfall som har lämnat efter sig ett kaotiskt vacuum som idag sägs hålla på att sluka

hel generation zigenare. Den underförstådda meningen är att det är kultuen unga rellt förfall som kan förklara flyktingars och invandrares elände. Det är det kulturella utanförskapet, livet i ett kulturellt ingenmansland, som är orsaken till integrationsproblemen. Moder Svea älskar dem inte, vilket också är titeln på Rojas bok.

Vallonerna kan dock, enligt Rojas, visa på lösning på integrationsproblemet,

en d.v.s. hur man kan vara svensk men ändå inte" bokens undertitel. De har lyckats menar Rojas och hänvisar till att de levde ett segregerat liv fram till 1690-talet Rojas, 1995:90. Fram till dess behöll de sitt språk, sin familjesammanhållning, sitt interna gifte och slutenheten i den etniska försörjningsnischen. Rojas pekar på

egna den slutna livsformen lyckad när det har gällt att undvika assimilationens

som tvångströja och skapa en gruppsammanhållning och egna institutioner som så småningom fungerade som en effektiv språngbräda för deras mycket framgångsrika integration i det svenska samhället Rojas 1995:91.

Det är möjligt att detta marknadsliberala recept för ett mångkulturellt samhälle kan locka någon. Hur en stark etnisk identitet Rojas, 1995:91 idag, i ett polyetniskt samhälle så präglat av korsande sociala band, lojaliteter och identiteter, kan vara en förutsättning för integration är höjt i dunkel. Stark etniskt identitet och

organisering tycks förbunden med olika tendenser till segregering, diskrimi-

snarare vara nering och etnisk rensning. Med sin betoning på skillnader och separerade gemenskaper riskerar Rojas argumentation att underblåsa separationism i ett hårdnande socialt klimat. Samtidigt han understryker nödvändigheten stabilitet och kul-

som av turell förankring, trygghet i det lilla samhällets familjerelationer och civila nätverk samt vikten av den etniska gemenskapens självtillräcklighet, så attackerar han

passionerat välfärdssamhället och dess sociala ambitioner nivellering och jämlikhet.

om

60 Vägar iSverige. Bilaga

in

Patriotisk nationalism och andra former kulturalism pläderar för etnisk

av som säregenhet är inte i sig självt lösning på samhällets integrationsproblem. Istället

en kan sådan leda in på allvarliga villospår. Separatism har inget helst med integra-

som tion att göra. Man bör också påpeka att det inte är säkert att en majoritet av zige-

skulle instämma i Rojas bedömning att allt bättre förr vad beträffar narna nog var zigenares levnadsvillkor. Och vallonerna har bekant försvunnit, totalt assimi-

som lerats, utan att lämna någon mångfald efter sig. Vad mera är så uttrycker de "oälskade barn Rojas gör sig till tolk för själva att de inte vill känna sig som

som chilenare, bolivianer, svenskar 0.s.v. Istället vill man gå ifrån allt det där, vi är människor allihopa Gabriel i Rojas, 1995:69.

Å andra sidan möter vi i Sverige idag också synsätt innebär förskjut-

ett som en ning från ett hävdande rätten till egen kultur till en fokusering på kulturella

av integrationsproblem". Vad uppfattas främmande traditioner, och

som som vanor kulturer, definieras handikapp, vilka medför sämre förutsättningar i samhället.

som Dessa handikapp får förklara varför invandrare blir till ett slags andra klassens medborgare se också Duffields diskussion av samma tendenser i Storbritannien, Duffield, 1984. Ett öppet övergivande kulturpluralismen och en återgång till en

av slags assimilationism möter vi också inom svensk invandrarforskning se t.ex. Ronström m.fl., 1994. Den mångkulturalism som har praktiserats i Sverige förtjänar förvisso hel del kritik många aspekter se t.ex. Ehn 1993, Ålund och Schierup,

en ur 1991, Hannerz, 1983 samt Fred, 1983. Men det innebär inte att den praktiserade mångkulturalismens begränsningar kan legitimera öppet etnocentriska föreställningar majoritetskulturens överlägsenhet, eller krav på en enhetskulturfostran

om och assimilationism.

Duffield har vad beträffar situationen i Storbritannien pekat på tendenserna till att man hyllar den nationella kulturens egenart och överhöghet. Samma argument återfinner vi i Sverige, invävd i en kritik av kulturpluralismen som beskrivs som

nu den etniska ideologi under de senaste decennierna vunnit allt mera terräng i

som Sverige Ronström m.fl., 1995:1 1. Kulturrelaterade förklaringar kan på ett smidigt sätt användas för att rättfärdiga sociala åtskillnader och ojämlikhet. Etnocentrism laborerar med sådana kulturella etiketteringar och fyller främst funktionen av att flytta blicken från den kontinuitet av makthierarki och legitimitet som kulturella auktoriteter besitter Donald and Rattansi, 1992. Etnocentrism liksom separatism har med diskriminering och rasism att göra, inte kultur och moral, och är nära förbunden med skapandet en hierarkisk samhällsordning efter konstruerade etniska

av åtskillnader.

Redan på dagis...

Kulturella problem handlar kanske främst hur kultur tolkas och misstolkas när

om "vi och dom kontrasteras. Ofta definieras rätt och slätt en opreciserad invandrarkultur, ibland flera olika "invandrarkulturer, gång för alla given och som

som en jämförd med vår svenska kultur framställs gammalmodig, opassande och

som hotfull. Sociala problem och motsättningar kulturrelateras i samma utsträckning med hänvisning till invandrares och flyktingars kultur som problemens kärna.

uppföljning Billy Ehns studier i dagismiljö Ehn 1983 och 1986 diskuterar

I en av Ronström m.fl. hur mötet mellan invandrare och majoritetsbefolkning idag gestaltas Ronström m.fl., 1995. Författarna tar sin utgångspunkt i Ehns nyanserade beskrivning hur kulturmötet på dagis går till serie vardagliga rutiner. Detta,

av genom en skriver Ehn i nyligen utgiven sammanfattning de tidigare studierna, resulterar

en av

Bilaga 61 Vägar iSuerige.in

i "en blågul fostran, som emellertid är kamouflerad i skepnaden ändamålsenlig av en barnomsorg Ehn, 1993:245. Denna fostran till svenskhet präglas att det prakav tiska livet och sunda förnuftet uttrycker majoritetens påverkan minoriteten av genom att de starkaste idéerna och vanorna uppfattas som naturliga Ehn, ibid:250. Ehn menar att i den vardagliga praktiken råder ett slags samförstånd kring regler mellan föräldrar och personal, samt att dessa regler i allmänhet inte bereder invandrarna större svårig-heter än de svenska föräldrarna. Invandrare, liksom svenska föräldrar, undviker att pedagoger tar hand deras barn och framstår provocera som om i den svenska personalens "lugna, resonabla, ganska kravlösa och därmed ögon som försvenskade Ehn ibid:246. Bortom inlärningen praktiska och sociala färdigheav ter på dagis lämnas fältet fritt för föräldrarnas påverkan. Barnen lär sig nyttiga saker på dagis, medan hemmet är den plats där de fostras på allvar, skriver Ehn. Innebörden detta är att barnen växer med förmåga att hantera flera skilda av upp en kulturella färdigheter. De blir inte bara mångkulturellt kompetenta, också förutan kämpar för ett etniskt blandat och mångkulturellt Sverige, i kontrast till det rena svensksverige som främlingsfientliga, nationalistiska och rasistiska krafter önskar. Ehn konkluderar: Norra Botkyrka och andra liknande heterogena miljöer fungerar idag som ett slags frontlinje i denna kamp om hur det framtida Sverige skall definieras som nation. I denna kamp står de på barrikaderna Ehn, ibid 252-253. unga Ehns synsätt vänds och ned i Ronströms med fleras uppföljning. Nu görs upp dagis till fronten och barnstugorna i Norra Botkyrkas invandrartätaste områden till svenska utposter i en annars icke-svensk omgivning Ronström m.fl., 1995:6. Dagispersona-len är frontsoldater försvarar det svenska mot allsköns främsom mande och undermå-lig kultur. Den svenska kulturen är språket, och tradinaturen tionerna. Att vara svensk översätts till att tala svenska, att respektera allemansrätten, att uppskatta lukten i skogen klar höstdag, att fira midsommar, av svamp en påsk, lucia och andra svenska dagar Ronström m.fl., ibid:6. Naturligtvis har en förändring skett sedan Ehn gjorde sina studier. Det sociala klimatet har i allmänhet hårdnar med skärpta livsvillkor och motsättningar. Tonfallet, polariseringen kulav tur mot kultur, och de konfrontationsmässiga slutledningarna, förefaller dock uttrycka författarnas hållning i minst lika stor utsträckning den intervjuade egen som dagispersonalens. Det allvarliga är att det scenario uppmålas inte bara handlar som om hur den omedelbara verkligheten gestaltas, utan också hur den bör gestaltas. Invandrare beskrivs som avvikande och besvärliga. De sänder sina barn i "finkläder" som inte lämpar sig för främmande utflykter till naturen. Eller så kommer barnen smutsiga till dagis. Personalen har också mängd inövade handgrepp för möta en att avvikande vanor och beteende av olika slag och man kan råka spilla på smutsiga eller illaluktande barn för att anledning att tvätta dem och deras kläder Ronström m.fl., ibid:4. Barnen måste fostras till att erövra upplevelsekvalitéer t.ex. lukten av svamp en höstdag, sätt att behandla känslor konfliktundvikande, att rationell och modern och inte bunden klass eller traditioner, välvara av att vara en jande och fri individ Ronström m.fl., ibid:12. Allt detta tycks saknas i invandrarnas kulturer. Därför slåss dagispersonalen "front-kämpar för barnens bästa, som för lika villkor och förutsättningar, i "motståndskamp gentemot den ideologi en som okritiskt hyllar etnisk olikhet och segregering med andra ord multikulturalism/vår anmärkning Ronström m.fl. ibidzll. Den välutbildade, engagerade och framförallt svenska personalens i kampen är "tuktning och näringstillförsel; å vapen ena sidan svenska språket, traditionerna, naturen, det uppfattas typiskt som som svenskt; å den andra musiken, rytmen, leken, allt det inte får i hemmen Ronström m.fl. ibid:1 1. Varken hyfs eller musik tycks förekomma i invandrarnas föregivna kultur.

62 Vägar Bilaga iniSz/erige.

Personalens kamp mot segregering handlar enligt författarna om att göra barnen såsvenska möjligt. Olikhet är lika med ojämlikhet och jämlikhet lika med likhet.

som I förgrunden ställs kampen mot en blandkultur, vilken förutsättes göra barnen till stigmatiserade avvikare i sitt eget land Ronström m.fl., ibid:8. Främmande traditioner och för med sig sämre förutsättningar sägs dagispersonalen mena och

vanor författarna tycks instämma. Författarna vill också instämma i vad de ser som dagispersonalens motståndskamp mot den etniska ideologi som under senaste decennierna vunnit allt mer terräng i Sverige Ronström m.fl., ibidzll och blir till en megafon utan kritisk analys eller prövning. Blicken höjs inte ovanför dagisvärlden. Slutsatserna blir storskaliga och förespråkar föregivet nödvändiga omorienteringar som undersökningen sägs tyda på. Vad vår studie tyder på är att om man tidigare kunde säga att det svenska rad abstrakta värden och symboler hade med

var en som samhället som helhet att göra, ’folkhcmmet’, ’véilféird’, rättvisa så handlar det

o.s.v., nu på en nivå mer om språket i bestämd form, vår anmärkning och vissa bestämda och tydligt artikulerade seder, bruk och traditioner Ronström m.fl., ibid:12. Alltså rättvisa och välfärd åt sidan, för lukten höstdag

av svamp en

Fostran till svenskhet är inbäddad i en mängd klichéer om kulturella olikheter i dagis-personalens föreställningsvärld och accepteras okritiskt av författarna. Ehns barn och ungdomar var på barrikaderna för social rättvisa och ömsesidigt respektfulla sociala relationer. Ingen blir likställd att lära sig plocka i skogen.

mera av svamp Invandrare stigmatiseras kulturellt och man blir inte svensk hur mycket svenska man än kan, hur blont man än färgar håret eller hur prudentligt man än byter till svenskt

Fostran till svenskhet kan möjligen bli fostran till självförakt. Hierarkiska namn. en föreställningar rättfärdigas under täckmantel av att likriktning syftar till jämlikhet. Det handlar om en värdefundamentalism där man för att säga det med Tängerstad utgår ifrån att det finns en oomkullrunkelig och grundläggande, d.v.s. fundamental, sanning om verk-ligheten Tängerstad i SDS 950403. Gentemot en sådan fundamentalism måste hävda att ... ingen skall tillåtas göra anspråk på att besitta

man absolut och oföränderlig kunskap som är identisk med verkligheten ibid. Vi lever i olika verkligheter och måste klargöra strukturer och i förväg rangordnade värdehierarkier. I annat fall skapas ett förtryck som upprätthåller över- och underordningsrelationer, bakom dimridån idéer väljande och fri individ.

av om en

sedan i domstolen

Stureplansmorden hösten 1994 föranledde till en början en rad kommentarer i massmedia inte kulturaliserade det brutala och tragiska våldsutbrottet med hänvis-

som ning till invandrarkultur. I kommentarer och debatt fasta på sociala och

tog man strukturella förhållanden; utslagning, diskriminering, underklassvillkor,

som segregerade boendemiljöer, splittrade familjer, bristande kontakter mellan generationerna, urholkade vuxenroller o.s.v. Ett debattinlägg med samma inriktning har se-

påpekat att förorternas underklass nyfattiga kan komma att revoltera. "Den nare av som inte har reella möjligheter att konkurrera med majorietsbefolkningen om jobb, om bostäder, om ut-bildning och till syvende och sist om utrymme och makt den

revolterar Margareta Grape, verksam som chef vid integrationsberedningen i Stockholms stad, i DN 95.07.05. När ett ansvarslöst medievåld, alkohol- och knarkmissbruk samt lösa vapen på drift läggs på nyfattiga sociala livsvillkor så blir de till sprängsstoff för våldsyttringar och brottslighet. Man uteslöt med rätta att sede skrämmande våldshandlingarna primärt kulturellt inprogrammerad be-

som en ståndsdel i invandrares möte med det svenska samhället och efterlyste krafttag mot

Vägarini Sverige. Bilaga 63

segregering, diskriminering och utslag-ning. Denna typ av kommentarer tunnades snart ut och överflyglades av en stark när-varo av stereotypiska generaliseringar..

Våldshandlingarna i tid påtaglig social och kulturell osäkerhet.

äger rum en av Många ungdomar, särskilt i storstadsmiljöerna, lever i ett utanförskap. Familjestabiliteten har i allmänhet försvagats. Samhället har kommit att i allt högre grad polariseras efter etniska, åldersmässiga och klasspräglade dimensioner. Mot bakgrund av detta möter vi ett behov av självhävdelse och revolt gentemot den mondäna och rika världens olika dörrvakter. Brottsutredningar påtalar invandrarungdomars främst pojkars överrepresentation när det gäller våldsbrott. Redan före 1 8 års ålder återfinns många av förorternas arbetarklasspojkar med invandrarbakgrund i storstädernas häkten och i fängelser, avskilda till dubbel annanhet kriminella

en som invandrare. De har i bostadssegregeringens förvisade till speciella

Sverige vuxit upp socioekonomiska miljöer. Med hänvisning till Socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning den 14 mars 1995 kan man konstatera hur Socialstyrelsens rapport

om invandrares hälsa och sociala förhållanden utgör vad med SDS-ledare kan

man en beteckna som en beklämmande läsning om ohälsa, förtidspensionering och bidragsberoende SDS 95 .04.04. Eländet bland de bostadslösa, med ökande andel

en unga med invandrarbakgrund, tilltar. Detta är olika sidor av den sociala kontexten

av olika och aktörer bakom Stureplansmorden.

arenor

Det kan omedelbart konstateras att Guillermo Marquez Jara blev dömd som huvudskyldig innan all rättslig prövning. Kanske för att han invandrare . Unga

var män med invandrarbakgrund är skyldiga därför att de lever och i tid i

agerar en som förväg dömer dem. På Stureplan var det två mindre skyldiga bröder, samt Nano Jara och Tommy Zethraeus som var "mera skyldiga. När bröderna uppträder inför Tingsrätten är de klädda i finkostymer, medan Tommy den svenske kommer i fångkläder. Han är klädd i grön skjorta, knäppt ända till halsen, gröna byxor och

upp det ser ut som om han helt enkelt inte bryr sig om sin klädsel längre utan går i häkteskläder. Skillnaden mot de båda bröderna är stor. De fortsätter att vara elegant klädda i kostymer eller kavajer och udda byxor, vita skjortor, alltid slips. Det är inte snobbism. Det är en del av uppfostran. En man är alltid elegant klädd i officiella sammanhang i deras kultur. I Sverige gäller inte längre som Du är klädd blir Du hädd AB 95 .04. 1. Betyder detta att Tommy är avspänt cool på ett modernt sätt Och att de bägge bröderna är gammelmodigt enfaldiga Tror de att det är kläderna gör eller

som ursäktar människan, eller vad

I dagens Nyheter rubriceras artikeln om förhöret med Jara med Det handlar om heder och svek DN 95.04.12. Det tycks grabbarna är latinos och att deras

som om macho-kultur och lojalitet till kompisarna överskuggar allt annat. De är helt enkelt inte sven-skar och kulturen får skrika ut deras missanpassning. "Men så småningom studsar begrepp som heder och svek, respekt och hänsyn mellan ekväggarna i säkerhetssalen. Svensk saklighet kolliderar med latinsk manlighet. Lugn och måttlighet med hetsigt temperament ibid. Inte heller Jara tycks ha fattat att vi befinner

oss i Sverige. "Ord och begrepp betyder olika saker för chefsåklagare Jan Danielsson och Guillermo Marquez ibid. Jara uppges prata med en lätt brytning och med en något stötig svenska. Han beskrivs som en svartskalle som bråkar med dörrvakten Jocke

inte släpper in honom i rikemansvärlden. Och så skjuter Jara honom. För att han som är svartskalle med hetsigt temperament

Man leker med elden om man reducerar allt till bestämda invandrarkulturer och dito identiteter. Dessa män är inga "latinos vandrar in i rättssalen

unga som som

någon dålig den Columbianska maffian, eller direkt instigna tagna ur roman om som från Pampas, fostrade i dess specifika hederskodex. Skall man kunna förstå dessa

64 Vägar iSverige.in Bilaga

unga män och deras handlingar så kan de inte plockas det reella sammanhang ut ur här och nu som har gjort deras liv fattigt och har kränkt deras självkänsla till som bristningspunkten. Kopplingen kultur till brott förenklar, missvisar och beslöjar av genom sin kulturmystik utanförskapets realiteter och konsekvenser.

Kultur och rasism

Den kulturella dimensionen kan naturligtvis inte lämnas därhän, vilket ibland har

kommit att förespråkas se t.ex. Bel Habib, 1992. Ett osynliggörande kulturella av aspekter kan innebära att betydelsen kulturella rangordningar, hierarkiska ordav ningar och maktcentra, lämnas utanför förståelsen de förhållanden bestämav som invandrarskapets villkor. Det viktiga är istället uppmärksamma det kommer att plexa samspelet mellan social struktur och kultur. Ett i sammanhanget användbart

kultur-begrepp måste fokusera på den samspel. Våldshandlingar är typen av naturligtvis relaterade till kultur. Men det handlar då inte kultur något importerat, om som som arv eller bagage. Istället handlar det här och framväxande kulturella livsom nu stilar som i det mångetniska samhällets rika kulturmångfald utvecklas i utanförskap,

segregering och stigmatiserande diskriminering.

Kultur är inte något naturgivet eller statiskt, oföränderligt eller bagage. ett arv Kultur är inte essens, kärna genetiskt inprogrammerad från en av receptmassa, vilken ingen kan fly. Kultur skapas och förändras kollektiva aktörer i samverkan av i ett samspel mellan erfarenheter och skilda värdesystem, och symbolkomplex. norm- Det för-gångna finns här och bara i symbolisk form urval eller mindre nu som ett mer kon-struerade minnen. De relateras alltid till nuets etniskt, klass- och könsmässigt,

såväl som generationsmässigt bestämda livsvillkor. I medvetande- och identitets-

skapandets konfliktfyllda urladdas ofta starka energier. Marshall Berman processer har när det gäller etniska ungdomar hävdat såsom hotade klyvning och att av upplösning i ett dussin olika riktningar" uppvisar de stor djärvhet och fantasi när det en gäller att förvandla upplösning till form ordning Berman 1987:322. en ny av Ibland kan allt utmynna i ett katastrofalt kaos, lika ofta till sammansatta kultumen rella identiteter på ett kreativt och konstruktivt sätt förkroppsligar anpassning, som integration och historisk närvaro här och Kultur är inget fast och fixt, skanu. utan pas i en levande mylla av förflutet, närvarande och framtida.

Invandrarungdomars ambivalenta placering i kulturellt skymningsland inraett mas av segregerade boendemiljöer och marginaliserade delar den samhälleliga av arbetsdel-ningen och statushierarkin. Detta understryker betydelsen det sociala i av relation till det kulturella. Det vardagliga livets ordning skapar behov ett av en plats i det sociala rummet. Den yttre samhälleliga utgör det spänningsfält egen ramen inom vilken identitet formas, livsformer uppkommer, framtidsvisioner väcks till liv

samt kulturella budskap och handlingar utvecklas. Identiteter förankras i det sociala

sammanhanget och kan inte förstås utanför de sociala kraftfält präglar det konsom kreta livet. En kul-turellt definierad rangordning, selektion och utsortering, förhin-

drar integration i en mångetnisk och globaliserad värld. Kulturalisering har inget

annat att erbjuda än konfrontation, ojämlikhet och desintegration, i vilken oavsett form den uppträder. Det så kallade invandrarproblemet är först och främst ett socialt problem. Som kulturellt problem uppträder det på sin höjd härlett från som här och existerande livsvillkor, retraditionalisering får fungera nu t.ex. genom en som som en skyddsmur mot social utslagning, diskriminering och stigmatisering insom vandrare utsätts för i vardagliga situationer.

Vardagsrasismens everyday racism systematik och realiteter har bland annat

Vägar Sverige.ini Bilaga 65

kom-mit uppmärksammats den holländsk-surinamesiska rasismforskaren

att genom Philo-mena Esseds arbeten. Essed att rasismen befinner sig i "en övergångsfas

menar från biologiskt betingade beteckningar för underlägsenhet och överordning till kul-

turellt bestämda kategoriseringar, närmare bestämt etniska, genom vilka etniska mi-

noriteter uppfattas annorlunda och följaktligen underförstås patologiska,

som som problematiska Essed, 1987:5/vår översättning. Denna kulturaliserande form av

rasism befrämjar vad kan kalla samhällets "etnicisering", social differentiering

man efter kulturella kategorier och indelningar, och är enligt Essed underförstådd ka-

av raktär more implicit, eftersom den döljs demokratisk diskurs, vars idé-

av en innehåll den etniska mångfalden präglas jämlikhet ibid./vår översätt-

är att av ning. Rasism på mikronivån micro-level racism definierar Essed som en makt-

utövningsprocess skapas och aktiveras kognitioner och handlingar till en

som genom form rasism, kanske den vanligaste formen för diskriminerande

av common sense social praktik. Denna refererar till de idéer, trosföreställningar och känslor som

konstituerar våra omedelbara och eller mindre naiva eller fördomsfulla vardags-

mer förklaringar. Mikronivåns rasism inkluderar därför enligt Essed kvarlevande drag

av rasistiska ideologier i människors vardagsuppfattningar om ras och etnicitet. Uppen-

barligen förhåller det så här föreligger "en underförstådd ideologi, med motsva-

att rande komplex uppfattningar, går stick i stäv med uttalade

av common sense som jämlikhetsideal ibid Sff/vår översättning.

negligerar kulturaliserande attityder i de vardagliga relationerna och

Om man avfärdar dessa de inte har med rasism att göra, så skapas förutsättningar för

som om

legitimering och underordning efter kulturella eller etniska linjer. Även i en av över- Skandinavien är den dominerande tendensen att avfärdar olika former av "com-

man

mon sense Men bortse från vardagsrasismen till förmån för rasismens mest explicita och

att

varianter leder till förlorar de sociala relationerna och spänningarna extrema att man

sikte. Kulturellt betingade rangordningars sociala betydelse och effekter kan då ur inte belysas, för givna. Systematisk etnisk åtskillnad och ojämlikhet kommer

utan tas då heller ifrågasättas. Rasismens skugga kan då också fortsatt falla över såväl

inte att utbildningsmöjligheter, arbetsvillkor, boende och krogköande, liksom asylpolitik och selektion lämpliga invandrare och flyktingar.

av

I det offentliga samtalet har den uppenbara faran för samhällets rasialisering

ge-

diskriminering efter kulturella rangordningar inte tillräckligt kommit att uppnom märksammas. Flera försök föra in beteckningen kulturrasism i debatten Jons-

att

Bel Habib, Molina och Tesfahuney, 1994a och 1994b Ålund son, 1993, 1992, samt och Schierup, 1991 har mötts motvilja och ett kompakt motstånd. Rasism som

av beteck-ning är något förbehålls traditionellt högerextremistisk rasism, vars

som en marginella roll för övrigt är skäl till varför uppfattar rasismen ett mindre

ett man som akut problem. Istället är det beteckningar främlingsrädsla, främlingsfient-

som lighet och motvilja dominerar debatten. Systematisk social ojämlikhet slätas

som lätt över när fokuseringen blir på okunnighet och negativa attityder, med den följden

problemets lösning söks i upplysning och kunskap främmande kulturer. att mera om Rasism omvand-las då till fråga enfald och diskriminering reduceras till

en om en fråga bristande information och bristande intresse att mötas. Olika informa-

om av tionsinsatser har inte kunnat förhindra att det sociala utanförskapet har bestått och

fördjupats, både i relation till arbetsmarknad och samhällelig maktstruktur se t.ex.

Ungdom rasism, 1995. Samtidigt har utanförskapets marginella kulturer,

mot skapade här och kommit på ett tragiskt och blint sätt slå tillbaka genom vålds-

nu, att handlingar och brottslighet.

66 VägariniSverige. Bilaga

Skalan av det mer eller mindre främmande motsvarar den ojämlikhet också som återspeglar sig i arbetsmarknadsstatistisken AMS, 1993 och 1995. Denna utveckling kan komma att splittra samhället i ett antal enklaviserade etniska världar upp med poten-tiellt hot om urbana mikrokrig Entzensberger, 1993. Staffan Jonsson har påpekat samma sak med hänvisning till USA Jonsson, 1993. L.A.-kravallerna hade sin bak-grund och realitet i etniska konflikter, eller kanske gängkrig, snarare mellan svarta, koreaner, latinamerikaner, kubaner och haitier. Brittiska samhällsvetare har sedan länge pekat på sambandet mellan rasism och kravaller i engelska "innercities", med konflikter mellan svarta och pakistanare Gilroy, 1987, o.s.v. Solomos, 1988, Wrench and Solomos, 1993 m.fl.. Risken vi går framär att mot en tid där etniska enklaviseringar utesluter och bekämpar varandra enligt formeln katten på råttan, råttan på repet Svenskar ställs mot invandrare, invandrargrupper o.s.v. mot invandrargrupper och oheliga allianser uppstår den typ vi i Tyskland av som sett samförståndet mellan turkiska fascister och äkta tyska högerextremister. genom

Kulturpluralismen i omvandling

Kulturpluralismen med dess mål jämlikhet, valfrihet och samverkan, fastställda i om och med 1975 års invandrarpolitik, är under omprövning. Om mångkulturalismens inklusionism ersätts av enhetskulturens exklusionism kommer den rådande underordningen på etniska grunder att allvarligt förstärkas. Med åtföljande sociala konflikter och desintegration på kollektiv såväl individuell nivå. Istället för den så som kallade realism, separationism, exklusionism och allmän kulturalisering nya av problembilden som vi idag möter i debatt och forskning, behövs kritisk prövning en av svensk kulturpluralism och genomtänkt och offensiv integrationspolitik för en ett mångetniskt, demokratiskt och jämlikt samhälle. Invandrare är till att börja med nya i Sverige. De skall lära sig språk och beteenderegler, och behöver råd och träning. I utgångspunkten är de inte lika väl rustade med varken ekonomiska, sociala eller politiska Marginaliseringen förstärks resurser. av deras fortsatt dåliga representation i det politiska Bostadssegregeringen är systemet. ett faktum som drabbat invandrare hårt. På arbetsmarknaden vi idag samhällsser en farlig utslagning och utestängning invandrare. Det krävs målmedvetna inteav grationspolitiska åtgärder för att denna utveckling skall kunna vändas. Annars är risken att vi får uppleva etniska krig, först i form gängkrig i storstäderna och av sedan eskalerade i större skala. En stor brist i den officiella invandrarpolitiken och debatten är inte har att man uppmärksammat att mångfald inte enbart gäller kulturella rötter, traditioner arv, o.dyl. och deras bevarande mål i sig. En mångfald etniciteter och som ny av nya kulturer har istället blivit till här och De är producerade i detta samhälle och har nu. skapats som livsformer vilka relateras till samtida livsvillkor. Kulturell mångfald är det moderna samhällets öde, påpekar den brittiske kultursociologen Stuart Hall 1993:361. Men risken är uppenbar att olika former nationell och traditionell av identitet försöker förskansa sig bakom slutna kulturer de andra och främgentemot mande. Detta kan gälla både de riktningar pläderar för den nationella enhetssom kulturens assimilationism, som de pläderar för mångfald kulturessentiasom genom listiska partikularismer. Kulturella skillnader kan inte styras eller regleras, eller helt enkelt tänkas bort. Mångfaldens multiplicitet är det komplexa samhällets kulturella uttryck. Verklighetens kulturella konstruktion har många olika källor. Den springer inte fram från en enda källa eller plats, påpekar den norske socialantropologen Fredrik Barth.

VägariniSverige. Bilaga 67

1989:130. Allt förändras och nyskapas hela tiden, parallellt med att människor interagerar i komplexa sammanhang. Olika och eller mindre sammankorsade

mer världar skapas. När föräldrarna spelar kort i sina traditionella etniska invandrarföreningar, så spelar och skapar ungdomarna hip-hop i den transkulturella världen. Allt detta är samtida. Mångkulturalism kan inte skrivas ett färdigt program en

som gång för alla. Om den inte skall hamna i återvändsgränd färdiga och

samma av stängda kategoriseringar den har satts att motverka Vertovec 1995:24, så

som måste mångkulturalismen ständigt tänkas om. Den kan endast, som en ideologisk progressiv hållning, färdriktningen mot ett samhälle präglat av samverkan, dia-

ange log, jämlikhet och öppet medskapande för alla. Vad krävs är multi, d.v.s.

som mera

öppenhet inför de skilda livsvillkor och livsformer som präglar ett globaliserat en samhälle i stark omvandling. I utsträckning kulti, d.v.s.

samma som man är mera kulturaliserar bort reella sociala problem och ojämlikheter, så kommer den svenska kulturpluralismen att ledas in på ett ödesdigert villospår.

Litteratur

AMS 1993, Redovisningav effekterna av arbetsmarknadspolitiska insatserför flyktingar/invand-

rare budgetâret 1992/93 Liljegren och Råberg. AMS 1995, Arbetsmarknadspolitiska insatserför flyktingar och invandrare resultat och erfaren-

-

heter 1994 Liljegren och Råberg. Barth, Fredrik 1989, The analysesof culture in complex societies,Ethnos 54. Bel Habib, Hedi 1992. Besatt exotism; Invandrarforskning styrs av fördomar, DN 29 februari

av

1992. Berman,Marshall 1983, All that solid melts into air The experienceof modernity, Verso.

- Donald, Jamesand Rattansi, Ali 1992, Race,culture and difference, Sage. Duffield, Mark 1984, New racismmnewrealism two sidesof the samecoin, Radical Philosophy,

—

vol. 37. Ehn, Billy 1983, Skavi leka Tiger Dagbemsliv ur kulturell synvinkel, Liber.

- Ehn, Billy 1986, Det otydliga kulturmötet Invandrare och svenskar på ett daghem, Liber.

- Ehn, Billy, Frykman, Jonas och Löfgren, Orvar 1993, Försvenskningen av Sverige, Natur och

Kultur. Entzenberger, Hans Magnus 1993, Aussichten aus den Burgerkrieg, Frankfurt am Main:

Suhrkamp Erikson Robert, ochJonsson,JanO., red., 1994, SorteringeniSkolan. Studier av snedrekrytering

och utbildningens konsekvenser,Carlssons Essed,Philomena1987. AcademicRacism:Common Sencein the social Science,Working papper

No 5. Amsterdam: CRESPubl. Series. Feuchtwang, Stephan1990, Racism;territoriality and ethnocentricity i Alrick/Feuchtwang eds.,

Antiracist stategies,Avebury/Gower. Fred, Morris Aaron 1983, Managing culture contact: The organisation of Swedishimmigration

policy, Commission for immigrant researchEIFO, English seriesReport No Gilroy, Paul 1987. There Aint No Black in the Union Jack, London: Hutchinson. Gorelich, Sherry 1989, Ethnic feminism: Beyond thepseudo-pluralists i Feminist review no 32. Grape, Margareta. 1995. De nyfattiga revolterar, DN. 5/7 1995 Hall, Stuart 1993, Culture, community, nation i Cultural Studies7. Hannerz, Ulf 1983, Övergränser, Liber. Jonsson, Stefan, 1993. De andra: amerikanska kulturkrig och europeisk rasism, Stockholm:

Norstedt. Kellberg, Christina. 1995. Det handlar heder och svek, DagensNyheter 12 april 1995.

om

68 VägariniSverige. Bilaga

Knocke, Wuokko 1986, Invandrade kvinnor i lönearheteoch fack, Arbetslivs-centrum. Knocke, Wuokko 1994, Kön, etnicitet och teknisk utveckling i Schierup/Paulssonred., Arbetets

etniska delning, Carlssons. Molina, Irene och Tesfahuney, Mekkonen 1994a, Som frågar får Invandrare 9

man man svar,

Minoriteter. 2:5-1 1 Molina, Ireneoch Tesfahuney,Mekkonen 1994b, Konstenatt skapaopinion, Invandrare á Mino-

riteter. 3:33-35- Rojas, Mauricio 1995, Sverigesoälskade barn, Brombergs. Renström, Runfors och Wahlström 1995, "En svensktiger eller Det tydliggjorda kulturmotet;

kulturmöten i barnomsorgeni norra Botkyrka, Rapport för Invandrar- och flyktingkommittén. Schierup, Carl-Ulrik ochÅlund, Alexandra 1987, Will they still be dancing, Almqvist och Wiksell

International Schierup/Paulssonred. 1994, Arbetets etniska delning, Carlssons. Silverman, Max 1992, Deconstructing thenation: Immigration, racismand citizenship in modern

France,Routledge. Sohlström, PerIwar 1995, Zethraeus vägrar släppa sin arroganta stil, AB 11 april 1995. Solomos, John 1988/1991. Black Youth, Racismand the State, Cambridge University Press. Tängerstad, Erik 1995 , För världens skull värdera förhehållslöst, SDS3 april 1995

- . Ungdom mot rasism1995. Vit Makt Enstudie invandrare och derasbarns representation inom

av

politik, forvaltning,naringsli1/, organisationer och media, Civildepartementet, Stockholm. USK 1994, Statistikuppgifter, förmedlade av Birgitta Ljungdahl, Utrednings- och statistik-

kontoret, Stockholms stad. Vertovec, Steven1995 , Berlin Multikulti: Towards World-Openness, Paper for annual

con-

ference, British sociological association, University of Leicester. Wadensjö, Eskil 1992, Earning of immigrants with higher education in Sweden,paper for EALE

Conference, Warwick. Wadensjo, Eskil 1995, Ett delat Sverige; nvandrarnaI på svenskarbetsmarknad under 1990-talet,

Projektansökan till Arbetsmiljöfonden. Wrench, John and Solomos,John eds 1993, Racismand migration in WesternEurope, Berg. Ålund, Aleksandra 1990, Im/andrarkultur somsamverkanshinder, HfKS 3/23. Ålund, Aleksandra 1991, Lilla Juga; Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk, Carlssons. Ålund, Aleksandra 1994, Det statistiska genomsnittet och bortom en invandrad kvinnas

-

arhetslivshistoria Schierup/Paulssonred.,i Arbetets etniska delning, Carlssons. Ålund, Aleksandra och Schierup,Carl-Ulrik 1991 , Paradoxes multiculturalism. Essayson Swe-

dishsociety, Aldershot/Gower.

Vägar iSverige. Bilaga 69

Alberto Diaz:

lose

Invandrarnas integration

några teoretiska och metodologiska

-

utgångspunkter

Inledning

Denna arbetsrapport handlar om invandrarnas integration. Syftet med den är dels att selektivt redovisa en integrationsrelaterad diskussion inom samhällsvetenskapen, dels att presentera definition integration och operationell metodologi för att

en av en klarlägga och mäta en relativt komplex integrationsprocess. Papperet består därför

två delar som behandlar både teoretisk och metodologisk dimension av en en av invandrarnas integration.

I den första delen kommer teoretisk diskussion integrations-

att ta upp en av processen. Med hjälp av samhällsvetenskaplig litteratur inringas först några av begreppets innebörder. Därefter kommer flera integrationsrelaterade

vi att ta upp teoriansatser för att därefter redogöra för ståndpunkt i nära relation till

en egen en av de redovisade teoriansatserna. Den andra delen tar upp den metodologiska frågeställningen kring en empirisk kartläggning integrationsprocessen. Papperet disku-

av terar frågan hur integrationsbegreppet kan användas i analytiskt syfte, och kon-

mer kret hur skulle gå tillväga för att mäta integration.

man

Ansatsen bör av teoretiska och framför allt av empiriska skäl vara tvärvetenskaplig och bör således korsa forskningsfältet över flera discipliner: sociologi, statsvetenskap, ekonomi och kulturrelaterade discipliner. Men det är inte vår avsikt

att recen-

migrationslitteraturen i alla dessa fält. Viktigare är här att selektivt fokusera på sera teoriansatser som kan anses vara relevanta ur begreppsmässig och allmänteoretisk synpunkt.

Särskilt kan det kännas att diskutera en metodologi förankras i samhälls-

som vetenskaplig teori. Det är uppenbart att behovet tankar och idéer på området

av nya är stort. Huvudsyftet är därför att diskutera en generell metodologi som kan tillämpas på både arbetskraftsinvandringen och flyktinginvandringen, som är de två dominerande typerna av migration i Västeuropa och i Sverige. Samma metodologi bör också kunna användas för att definiera och mäta integration hos både den första och den andra invandrargenerationen.

Denna teori- och metoddiskussion har flera begränsningar. Den har

inte tagit upp de ideologiska aspekter som ofta anläggs på integrationsbegreppet. Urval teori-

av ansatser och refererad empirisk forskning är långt ifrån uttömmande och kan kompletteras med andra perspektiv. Och det saknas värdering de metodologiska

en av potentialerna som finns i var och en av de fyra teoriansatserna som presenteras i första delen. Den metodologiska diskussionen och ansatsen presenteras i den

som andra delen utgår ifrån författarens integrationsmodell Diaz 1993, 1993a,

egen 1995.

VägariniS1/erige. Bilaga 71

Invandrarnas integration teoretiska utgångspunkter

—

Analysen vissa aspekter invandrarnas inlemmandeproblematik, exempelvis

av av integrering, anpassning, etnisk identitet, åtskilliga andra forskningsobjekt

är som inom samhällsvetenskapen förknippade med många teoretiska problem, praktiska forskningssvårigheter olika slag och rad metodologiska begränsningar.

av en

I vårt fall är några dessa obligatoriska problem i högsta grad oberoende att

av av fenomenet i fråga saknar tydliga drag, sluten karaktär eller uppträder i alltför

är av diskreta former i samhällslivet. Vi har olika typer av mer eller mindre direkta empiriska bevis på att någon form t integrativa och även assimilativa företeelser

av ex ständigt inträffar i arbetslivet och sociala relationer. Integrationsrelaterade beteenden och fenomen finns det öppet i samhällslivet, och i olika grader och former kan dessa inträffa nästan överallt i ett modernt mångetniskt samhälle.

anses

En problem i undersökningen inlemmandeproblematiken är ontolo-

typ av av av gisk karaktär ontologisk vad fenomenet i frågan egentligen är och kan relate-

till fenomenets omfattande och multipla uttrycksformer. Eftersom det finns både ras teoretiska och empiriska skäl att anta att integration är komplex och flerdimensio-

en nell kan det sällan bli direkt och endimensionellt observerbar för det utfors-

process, kande subjektet. Det ontologiska problemet leder oundvikligt till flera teoretiska och metodologiska frågeställningar. För att kunna förstå och lösa dessa problem måste forskningen använda sig någon form systematiskt teoretiskt tänkande

av av som föregår och orienterar det beskrivnings- och analysarbetet.

senare

Vid studier integration är det därför betydelse vilken typ av teoriansats

av av används i det analytiska arbetet. Ty med hjälp teoretiska definitioner och ett

som av

sammanhängande antaganden kan således bestämma vilka datasystem av man uppgifter i forskningsprocessen ska intressera sig för, hur orienterar formule-

man ring problemställningar, hypoteser samt avgränsat den empiriska problematiken.

av

karakterisera denna teorikonstruktion har del samhällsvetare talat om

För att en det lämpliga i använda den opretentiösa termen teoretisk ram i stället för

att teori. Inom migrationsociologin har den engelske sociologen John Rex föreslagit den anspråkslösa termen working paradigm för att definiera det systema-

mera

leder det samhällvetenskapliga forskningsarbetet i sin nuvarande tiska tänkande som nivå teoriutveckling. Denna sektion ämnar teckna en teoretisk bakgrund i vilken

av försöker definiera lämplig sådan teoretisk referensram för klarläggning

man en en

invandrarnas integration i det svenska samhället. av

Definition integration

av

Innan vi börjar med diskussion olika teoriansatser låt redovisa en kort och

en av oss inledande analys begreppet integration. Det är viktig särskiljer företeelsen

av att man integration från andra relaterade företeelser inom fältet etniska relationer. I detta avsnitt redogörs därför för diskussion flera aspekter av begreppet integration,

en av och argumenteras för mångdimensionell och sociologisk definition av integra-

en tion.

Trots att det finns ett nästan allmänt intresse för integrationsfrågor råder en viss begreppsförvirring när det gäller innebörden i begreppet integration. I debatten fin-

olika definitioner integration och skilda institutionella och ideologiska ner man av

i de olika invandringsländer där frågan är aktuell. Denna variation kan bero ansatser på faktorer typ samhällssystem, politiska kulturer, typ av invandring och i

som av samband med det vilken typ förväntningar och föreställningar man har om in-

- av

72 VägariniSverige. Bilaga

vandringen i mottagarländerna. En viss roll spelar också de signaler man får från forskarvärlden i kontroverser och olika definitioner och ansatser.

termer av

Ur allmän policysynpunkt finns det två grundläggande uppfattningar som karakteriserar relationerna mellan invandrarna och invandringssamhället. I vissa länder har definierat policyprogram och ideologier kring en uppfattning om assimila-

man tion. Detta är fallet med Tyskland, Frankrike och periodvis USA. Andra har valt det

kallas mångkulturalism, Kanada, Australien och Nederländerna. I relation som som till dessa två policyansatser är integration ofta en vag term som kan användas för att definiera varierande kategori företeelser och i etniska relationer.

en av processer Ibland används termen för att definiera något ambivalent mellanposition mellan

en assimilering och mångkulturalism.

Sveriges invandrarpolitik har sedan 1975 övergett en något diffus och aldrig explicit uttalad assimilationistisk policy och antagit särskild variant mångkul-

en av turalism som en modell för att definiera relationen mellan invandrargrupperna och det svenska samhället Diaz 1993:kap 2. Den svenska invandrarmodellen från 1975 karakteriserades i sina grundläggande riktlinjer av en kombination av två målsättningar: bevarandet etnisk identitet och kulturarv samt deltagande i samhällslivet

av på lika villkor med infödd befolkning.

Denna politik sammanfattas i tre ledande principer jämlikhet, dvs likvärdiga villkor; valfrihet, dvs bevarande kulturell mångfald; och samverkan syftar på

av som tolerans och politiskt deltagande i andra länder relateras till explicit uppfatt-

som en ning integration. I Kanada innebär exempelvis den dominerande uppfattning av

om integration både bevarande kulturell mångfald och deltagande i samhällslivet

av Berry 1993. På liknande uppfattning equal opportunity och "cul-

sätt är en om tural diversity central för en uppfattning av integration i England, som Collinson nyligen har poängterats 1993:91.

Termen integration med liknade innebörd har sällan använts i relevanta policy-

en sammanhang i Sverige. Visserligen har det skett en förändring i detta officiella synsätt men den är så vitt jag kan bedöma uttryck för en ny attityd hos myndigheter

- och politikerl. Anledning till det är kanske den offentliga debattens kategoriseringar. Ganska tidigt populariserades i den svenska debatten uppfattningen om att integration var detsamma som assimilering.

Inom forskarvärlden hittar man många definitioner av de fenomen/processer som sammankopplas till integrationsproblematiken. Ett försök att fullständigt klarlägga denna definitionsflora kan inte göras här. Från olika teoritraditioner erbjuds här lik-

på del andra problemområdet inom samhällsvetenskapen ett flertal användsom en bara termer, men det finns inga konsensuella definitioner.

Om integration versus assimilation

Denna begreppsförvirring är inte mindre när det gäller ackulturering, integrering, assimilering och anpassning används ofta både i olika betydelse och som syno-

som

Allmänteoretiskt kan identifiera kärna i flera dessa ternymer. man en gemensam av

Med olika termer syftar man på skilda aspekter av en komplex och heterogen mer.

leder till alltmer likvärdiga och jämlika villkor i relationer mellan indiprocess som vider har olika etniska bakgrund. Social och kulturell ojämlikhet förändras

som eller försvinner delvis effekt några de fenomen de ovannämnda

- som av av som termerna syftar på.

När det gäller den empiriska dimensionen är det viktigt skiljer mellan

att man fenomen som utgör ett tillstånd och de som kan uppfattas som en process. Tre cen-

Vägar iSverige.in Bilaga 73

trala begrepp i litteratur som ligger mycket när varandra och syftar på viktiga tillstånd och i inlemmandeproblematik är ackulturering, assimilering och in-

processer tegrering. Här följer ett möjligt sätt att särskilja dessa termer utifrån ett konsistent teoretiskt kriterium.

Ackulturering vilken immigranterna lär sig det nya samhäl-

är processen genom lets norm- och värdesystem. Det centrala i denna är övertagandet kultu-

process av rella beteendemönster och kunskap om normorientering. Socialisation är ett annat begrepp nära besläktat med ackulturering som också är ganska centralt i vissa teoretiska ansatser till integrativa relationer. Socialisation betyder förmedling och inlärning av kulturella och sociala färdigheter, vilket är något som pågår hela livet. Man skiljer därför mellan en primär socialisation som sker inom familjesfären och en sekundär socialisation som hanteras av skolan och fortsätter i vuxen åldern. Det se-

begreppet har använt för analysen politiskt integration i Sverigez. nare av

Assimilering är ett annat viktigt begrepp i etniska relationer som inte sällan fortfarande förväxlas med integration i både debatten3 och forskningenf. Ett ganska accepterat kriterium definierar avgörande skillnad är att assimilering har att

som en göra med kulturella betingelser, medan integrering har att göra med sociala relationer och socialt samspel. När det inträffar ett tillstånd av relativ kulturell likhet mellan invandrare och infödda t ex i termer av kulturell identitet talar vi om assimi-

- lering. Men inte alla forskare använder sig denna distinktion. Relevanta teori-

av ansatser som t ex Milton Gordons assimileringsteori använder både kulturella eller sociala betingelser för att definierar en komplex assimileringsprocess. Mer generellt kan assimilering, dvs ett kulturellt likhetstillstånd, studeras i samband med identitetsförändringar, beteende- eller handlingsmönster, normorientering och värderingar. Man kan studera vilka förändringar som inträffar, eller i vilken grad förändringar uppvisar en varierande intensitet.

Integration. Slutligen har vi tillståndet enligt vilket invandrare partiell

uppnår en eller fullständig jämlikhet med infödda individer i termer av deltagande i olika typer av sociala relationer som arbetsliv, boendeförhållanden och politiken. Denna typ av tillstånd och process betecknas som integration. Integration betyder alltså tillgång access till samhällsfältet där ekonomisk verksamhet, utbildningsmöjligheter, bostäder, välfärdsfördelar, etc, finns. Av fundamental betydelse för både samhället och invandrarna är att de nyanlända inlemmas i olika typer av sociala relationer som t ex ekonomiska relationer arbets-, näringslivet, maktrelationer byråkratin, politiken, sociala nätverksrelationer familjen, på arbetsplatsen, i grannskapet, i vänskapskretsar.

Sammanfattningsvis: för att särskilja en samhällelig process av invandrarnas integration från kulturell assimilering eller psykologisk anpassning bör begreppet integration användas5. Om fokuserar t på sociala kontakter och invandrarnas

man ex tillgång till vänskaps- och nätverksrelationer med de infödda är det fråga integra-

om tion, inte assimilering. När man talar om inslussning i arbetsmarknaden eller deltagande i politiken gäller det samma sak. Studerar man däremot förändringar av identitet, symboler, beteende- och värdeorientationer förknippade med ursprungssamhället mot det gäller i det invandringssamhället blir det fråga assi-

som nya om milering. I detta fall kan man exempelvis studera vilka förändringar inträffar, eller i vilken grad förändringar uppvisar varierande intensitet.

en

Integration kan således definieras ett i huvudsak socialt fenomen relate-

som som ras till kvaliteten på invandrarnas deltagande i olika typer av sociala relationer i mottagarsamhället. M a o integration är en process genom vilken invandraren blir en fungerande del i viktiga sarnhällssfärer i vilka fördelning äger av eftersträvade

en rum

74 Vägarin Sverige.i Bilaga

arbete, inkomster, sociala rättigheter, information‘. Integration resurser resurser, bör därför uppfattas mångfacetterad social företeelse, olika dimensioner

som en vars se punkt 3.2 nedan kan definieras och analyseras i förhållande till både strukturell komplexitet i det sociala samspelet och de resursfördelande samhällsområdena där integrativa relationer utformas.

Två komplexitetsperspektiv på integration

Med definition i minnet blir det inte möjligt att definiera enda sociala

ovan en typ av förhållanden i meningsfull analys integration. Minst två förhållanden

en av typer av leder till variation definitionsfrågan. Båda har att göra med komplexiteten i den

av sociala verkligheten i olika grader och former omfattas integrationspro-

som av

Jag vill här särskilja mellan dels socio-ontologisk komplexitet ontologisk cessen. en

det verkligheten egentligen är redogör för olika verklighets-

som som typer av nivåer vilka lägger grunden för konkreta manifestationer av integration, och dels en processkomplexitet syftar på hela integrationsprocessens inneboende och

som substantiella mångdimensionalitet i form ekonomiska, sociala och politiska för-

av hållanden.

Sociologisk komplexitet

Låt kort beskriva den första typen komplexitet, den social-ontologiska

oss av komplexiteten för enkelhetens skull också kan kallas sociologisk komplexitet.

som Den omfattar vertikal lodrät mångdimensionalitet i den sociala verkligheten

en

berörs fenomenet integration. Denna komplexitet består tre dimensioner som av av

integration definieras i relation till skilda nivåer det sociala samspelet som av som av äger mellan invandrade och infödda medborgarna. Med en konventionell sam-

rum hällsvetenskaplig terminologi kan definiera dessa tre dimensioner som makro-,

man

och mikrodimension av integrationsprocessen. meso-

1 En makro-dimension innebär att samhälleliga och institutionaliserade förhålanden har central roll för att definiera sociala företeelser, t ex för förstå hur inte-

en gration utformas i dessa strukturramar och hur den inverkar på själva samhällssystemet. Utifrån detta perspektiv uppfatta integration i mångetniska samhällen

man

central mekanism för samhällelig sammanhållning se Hoffman-Novotny som en 1973. I moderna versioner competition theory tillämpade på etniska relationer

av kan samhällsintegration förklaras i termer av brist på konflikter som beror på att nya etniska inte ifrågasätter viss institutionaliserad fördelning av re-

grupper en surser7.

2 En meso-dimension fokuserar på struktur, interaktion och

som gruppens

Med främst de etniska eller invandrade grupperna. resurser. gruppen menar man Integrativa relationer är resultat samverkan och samexistens av flera grup-

en av en

i bestämd samhällskontext på grund arbetsdelning och överlappad ackomper en av modering i olika nischer.

3 Sist med inte minst har vi mikro-dimension i vilken man fokuserar på indi-

en videns potentialer, och prestationer. Här har vi ett tillstånd enligt vilket in-

resurser vandrare uppnår personlig partiell/fullständig jämlikhet med infödda individer i

en

deltagande i olika sociala relationer i arbetslivet, boendetermer av typer av förhållanden, politiken, etc. Denna typ tillstånd/process innebär en ackumulering

av

komplex resursstruktur består olika resurser innebär ett tillav en av typer av som stånd individuellt equilibrium i det nya invandringssamhället.

av

Bilaga 75 Vägar Sverige.ini

Processkomplexitet

Det som här kallas processkomplexitet är form horisontell vågrät komen av plexitet syftar på mångdimensionalitet definieras i relation till olika som en som mer eller mindre organiserade fält för det integrationsfrämjande sociala samspelet. Denna komplexitet har att göra med hur integrationsprocesen utformas på viktiga samhällsområden där integrativa relationer äger rum. Denna typ mångav dimensionalitet utgör grunden för den övergripande uppfattningen integration av som diskuteras här. Konsistent med den gjorda definitionen integration kan ovan av en modell för integrationsprocess består minst följande dimensioner idenen som av tifierass:

0 Ekonomisk integration som definieras i termer inlemmande i arbetslivet, främst av via arbetsmarknaden och företagsamhet. Ur ett individperspektiv innebär detta tillgång till inkomster och yrkespositioner via ett inlemmande i arbets- och näringslivet. Social integration som innebär tillgång till ett svenskt socialt nätverk vilket genom invandrarna utvecklar kontakter med infödda i olika miljöer. Denna dimension av integration kan även defineras i termer av invandrarnas tillgång till sociala resurser vänskaps- och förtroenderelationer, eller särskild form socialt kapital. en av 0 Politisk integration som betyder tillgång till fullständiga politiska rättigheter via naturalisering och fullt utövande sociala och politiska medborgarroller. Delav tagandet i den politiska processen är också viktigt, t ex valdeltagandet är viktigt en komponent av participation. I samband med det är naturaliseringen viktig ty den garanterar fullvärdiga politiska rättigheter. Viktigt är att inte tappar bort man en annan väsentlig dimension av politisk integration, nämligen maktförhållanden. Med tanke på det demokratiska systemets jämlikhetsideal i maktförhållanden mellan medborgare bör en föreställning om de invandrade medborgarnas integration därför beakta deras representation i de politiska institutionerna. Kommunikativ integration är dimension integration har att göra med en av som invandrarnas tillgång till information och språkresurser. Familjeintegration innebär tillgång till sociala nätverk vilka inbegriper som svenska släktförhållanden via blandäktenskap och samboförhållanden. Det finns en omfattande intermarriage-litteratur hänvisar till denna typ som av integrationsförhållanden. I den amerikanska forskningstraditionen används ibland termen marital assimilation för att beteckna denna dimension integrativa relaav tioner". 0 Boendeintegration kan definieras i relation till utvecklingen etniskt blansom av dade sociala nätverk och social verksamhet i bostadsområden, och tillgång till kvalitativa bostadsförhållanden. Förhållanden som rör bostadsområdets etniska sammansättning är av central betydelse för att studera denna form integration. av 0 Personlig integration definieras i individens tillfredsställelse med livet i termer av Sverige. Denna dimension av subjektiva upplevelse och erfarenhet integrationsav förhållanden kan även relateras till uppnådda och förväntade integrationsnivåer i mottagarsamhället.

Var och en av dessa dimensioner diskuteras och definieras teoretiskt i Diaz 1993 avhandling. Flera av dem har även analyserats i studie. En analys personlig samma av integration presenteras i en kommande rapport. Alla dessa dimensioner utgör en rimlig beskrivning av integration som en komplex process av huvudsakligen social av natur. Modellen skapar också goda förutsättningar för diskussion ett lämpligt en av

Vägar Sverige.ini Bilaga

redskap för att göra mätningar och skattningar av skilda dimensioner av integration hos olika invandrargrupper och -kategorien

En sådan integrationsmodell kan byggas på antaganden att dessa dimensioner

om i grundläggande avseenden är klara och distinkta och jämförbara över tid. Även

om bestämda samhällsförhållanden förändras, tex under en period av lågkonjunktur, antas att det konstituerar de nämnda integrationsprocesserna tillgång till

som sociala kontakter, ekonomiska positioner, politiska rättigheter, mm i grunden förändras ganska litet. Det är t ex svårt att tänka sig att förvärvandet av de i modellen definierade inte integrationsfrämjande effekter inom en över-

resurserna ger samma skådlig och närliggande framtid.

Kombination mângdimensionalitet

av

En kombination både den horisontella vågrät och den 7vertikala lodrät

av komplexiteten kan beskrivas med hjälp Fig Om tittar på den vertikala s k

av man Sociologiska dimensionen så framgår figuren att alla integrationsdimensioner

av antas kunna ske på alla de vertikala mikro-, meso- och makronivåerna. Men på en

dessa nivåer bestäms den centrala dynamiken i de skilda integrationsprocesserna. av

Såväl den ekonomiska som den politiska dimensionen är t ex processer som när det gäller villkoren, uttrycksformer och dynamik determineras på makronivå, dvs de betingas i allt väsentligt på samhällelig systemnivå. Tre andra dimensioner av so-

en cial, boende- och familjeintegration determineras på mellan-, mesonivå, dvs på en

en interaktionsdefinierad gruppnivå. Och sist inte minst inträffar den personliga

men integrationen på individnivå. Detta är i linje med mitt antagande om en grundläggande dual mångdimensionalitet i integrationsprocessen enligt vilken dess skilda

dimensioner bör relateras till olika samhälls- och individnivåer.

Observera att Fig 1 handlar om hur relevanta integrationsdimensioner som

sociala omfattar substantiell social-ontologisk förankring i den so-

processer - en ciala verkligheten. I fig 1 kryssas i de rutorna som just markerar denna substantiella prioritering, vilken definierar den aktuella integrationsprocessens karaktär.

Ett problem med denna beskrivning är att den kanske skapar föreställning att det inte går att koppla och en av de sju integrationsdimensionerna till olika orsaks-

var betingelser på såväl makronivå, mellannivå och individnivå. Denna tolkning är felaktig. Relevanta för alla integrationsprocesser är orsaksförhållanden och från ett

praktiskt perspektiv åtgärdsprogram på såväl makro, och mikronivå. Ett

- mesosådant synsätt står i överenstämmelse med det synsätt som författarens eget eklektiska och handlingsteoretiskt influerat teoriperspektiv vill göra sig till företrädare för se punkt 4.4.1 nedan.

Fig lntegrationsprocessens dubbla mångdimensionalitet.

Sociologiskmångdimentionalitet integrations- "vertika| komplexitet dimension makro meso mikro "horizontal" system grupp individ komplexitet

ekonomisk X politisk X boende social familje personlig X

Vägar Sverige.ini Bilaga

Teorier integration

om

Samhällsvetenskaplig forskning kring migrations- och integrationsproblematik domineras ofta empiriska specialstudier orienteras pragmatiska tillämp-

av som av ningar av olika konkurrerande teoriansatser vilka ofta saknar gemensamma begreppsmässiga utgångspunkter. De empiriska resultaten i denna forskning,

typ av

visat ett mycket blygsamt intresse för diskussion och utveckling allmänna som av teoretiska grundramar, är knappast imponerande. De levererar ofta motstridiga

uppgifter av samma explananda och lider av metodologiska brister.

En del modeller har formulerats för att studera särskilda kategorier emigrerade

av individer, flyktingar från tredje världen är fallet med Opoku-Dapaahs

t ex som 1994 modelldiskussion av etniska integrationsförhållanden i Kanada. Syftet med denna modell är att framhäva bestämda egenskaper hos flyktingars erfarenhet

som planering av flykten, personliga och sociala kris. Han också flera faser i

som ser integrationsprocessen.

Med större generaliseringsvärde har en del samhällsvetenskapliga teorier etablerat sig som ledande analys- och förklaringsansatser i studier empiriska

av processer och fenomen relaterade till inlemmandeproblematiken. De kan relateras till olika skolor inom samhällsvetenskapen. Inom den Sociologiska USA-traditionen formulerade sociologen Milton Gordon välkänd strukturalistisk assimileringsteori

en som haft betydande inflytande på teoribildning och forskning. En ansats beto-

annan som nar en integrationsdynamik i etniska relationer har sina rötter i en forskningstradition som går under beteckning race-relations cycle theory. Denna ansats formulerades inom den tidiga samhällsvetenskapliga forskningen i USA, främst

inom ra-

för den k Chicagoskolan. Sociologen Hoffmann-Novotny har formulerat men s en teori om assimilering och integrering av invandrare som baseras på ett systemteoretiskt perspektiv.

Flera moderna ansatser följer de stora teoritraditionerna inom samhällsvetenskapen. En viktig skiljelinje går därmed mellan de följer strukturalistisk

som en ansats och de som inspirerats sig av den handlingsteoretiska eller interaktionistiska traditionen.

De tre ovannämnda ansatserna kan betecknas strukturalistiska, dvs kan

som sägas ha det gemensamt att de utgår ifrån att det förekommer olika

typer av samhällsmönster vilka mellanetniska relationer kan förklaras. Ett alternativt synsätt

ur kommer från handlingsteoretiska och interaktionistiska teoritraditioner. De analyse-

sociala företeelser i termer rationalitet och intentionalitet dvs vilka motiv rar av man har i handlingar och socialt spel. Ett sådant handlingsteoretiskt perspektiv har den tyske sociologen Hartmut Esser tillämpat i sina studier av assimilering och integrering. Och sist men inte minst har från den interaktionistiska traditionen en

- version av referensgruppsteori tillämpad på etniska relationer. En ledande företrädare för denna ansats är den australiske socialpsykologen Ronald Taft.

Av flera skäl finns det här inte plats för en rättvis rekonstruktion av dessa teoriers centrala propositioner eller ett systematiskt försök att jämföra dessas analytiska och metodologiska bruksvärde. Den följande diskussionen utgör endast inledande

en redogörelse för fyra de samhällsteoretiska ansatser. Vidare fokuseras vår beskriv-

av ning av dessa ansatser på de aspekter som anser vara mest relevanta för en diskus-

integrationsrelaterade frågeställningar. sion av

78 Vägar Sverige.ini Bilaga

Race relations cycle teorier

En grundläggande aspekt i de k Race relations cycle teorier är att uppfatta inte-

s gration och assimilativa relationer mellan minoriteter och majoritetssamhället som

slutfas i social process som består av flera tidigare stadier. Det finns ett klassiskt en en bidrag till studien strukturell kausaldynamik i inlemmandeproblematik. Det är

av en Robert Parks 1950 race relations cycle. Hans teori etniska cykler har till syfte

om att åstadkomma modell som anses vara en fullständig rekonstruktion av den

en relationella dimensionen i inlemmandeprocessen. Park föreslår ett förklaringsschema

består serie successiva vilka alla inter-etniska relationer som av en etapper genom utvecklas. Detta stegförlopp definieras sort sociologisk lag, ty den uppfat-

som en

allmän dvs oberoende tid och socialt rum, oförmedlad, progressiv och tas som av irreversibel.

Fyra allmänna faser identifieras i Parks modell: kontakt följer direkt efter invandringen, konflikt, ackommodering utvecklas konsekvens konflikter

som en av

uppnår viss grad Stabilisering och slutligen har assimilering. Sen sista som en av fasen är konsekvens blandning mellan etniska upphäver tidi-

en av en grupper som gare etablerade differentierande ackommoderingslinjer. Detta sista steg assimilering har vissa förutsättningar att etniskt specifika organisationer skall upplösas

a och att den rumsliga etniska koncentrationen dvs segregering ersätts etnisk soli-

av daritet, samarbete och gemensam identitet.

Mot denna ansats invänds att assimilering fullständigt jämlikhetstillstånd av invandrarna inte är obönhörlig som följer vissa bestämda stadier, som

en process Parks teori fastställer. Utifrån substantiell distinktion mellan ackulturation och

en assimilering kan hävdas att assimileringsprocessen inte bör ses som en automatisk konsekvens viss grad ackulturation. En individ eller grupp kan instru-

av en av mentellt dvs lämpligt för att uppnå ett visst mål vilja överta olika kulturdrag som är de facto förutsättningar för deltagande i bestämda fält för social praktik, utan att för den skull identifiera sig på ett djupare plan med majoritetsbefolkningen. Med andra ord: en avancerad grad av kulturell inlärning kan vara en målmedveten instrumental bandlingsstrategi från invandrarnas sida, syftet inte alltid är explicit att sträva

men efter assimilering. Målet för ett rationellt handlande kan att sträva efter be-

vara en stämd nivå av kvalitativ integration.

Milton Gordons assimileringsprocess

Den mest kända migrationssociologiska formuleringen integrativa relationer är

av Milton Gordons assimilationsteorin Gordon 1964. Teorin är till en del en variation på race-relations-cycle temata. Skillnaden är att Gordons modell fokuseras på

en särskild fas i Parks cykelsekvens, nämligen assimilering. Hans förklaringsmodell identifierar sju faser, subprocesser assimilering som leder till fullständig identi-

av fiering med majoritetssamhället. Gordons modell är dessutom något flexibel

mera när det gäller sekvenskausalitet. Vid empiriska tillämpningar förenklas ofta modellen när det gäller antal faser och de kausala antagandena.

När det gäller kausaldynamiken i modellen antar teorin att alla stadier är beroende och följer på varandra. Processen börjar med beteendeassimilation, därefter

av följer strukturell assimilation, äktenskapassimilation samt identifikatorisk assimilation. De andra tre slutstadierna i modellen har att göra med majoritetssamhällets attityder mot minoriteten: frånvaron fördomar, diskriminering och konflikter.

av

Det är inte svårt att i Gordons teori identifiera grundidén från ansatsen Race

om

VägariniSverige. Bilaga 79

relations cycles. Den stegvisa och progressiva dynamiken framställs olika

nu som assimilationstyper. Ett likartat angreppssätt finns det i flera andra teoretiska modellers inom migrationsforskningen. I grunden bygger Gordons modell på två typer av variabler. Det första steget i som hos Gordon inte nödvändigtvis behöver

processen följas av de övriga motsvarar begreppet ackulturation och har att göra med assimilation yttre beteende, element från masskultur Detta element utgör den första

av osv. typen av variabler i modellen. Den andra typen av modellvariabler förutsätter en mer intensiv och informell interaktion med majoritetsbefolkningen och kan diskuteras i termer av socialisering, rolltagande eller identifikation med normsystemet samt och främst deltagande i sociala relationer. Teorin förutsätter med andra ord att ökande och nära sociala primärrelationer mellan minoriteter och majoriteten leder till sist till byte referensgrupp, respektive förlust ursprungskulturen och etniska primär-

av av grupprelationer.

Det finns flera aspekter i denna modell som kan ifrågasättas. En viss etnocentrism kan påpekas i samband med att teorin har formulera för att analysera förhållanden som kanske är typiska för det amerikanska samhället. Det kan också påpekas att s k marital assimilation äktenskapsrelationer kan äga rum tidigare i andra länder t ex i Sverige än vad modellen fastställer dvs efter flera generationer och beroende av

flera tidigare assimleringsfaser. Det har också diskuterats modellens stegordning

om mellan de olika stadierna är den mest rimliga för teoretiska generaliseringar. En annan kritik har att göra med stadierna i modellen som är beroende av majoritetens attityder till minoriteter. Det är tveksamt de bör definieras tidsmässigt föl-

om som jande på äktenskaplig assimilering. Dessa faktorer kan också uppfattas som förutsättningar som påverkar övriga typer av assimilation.

Man kan också rikta invändningar mot att den distinktion mellan formella och informella kontakter med majoritetsfolk den definieras begreppet strukturell

som av assimilering. Modellen saknar också en ekonomisk-strukturell dimension. Vidare kan man mot Gordon hävda att det centrala i denna strukturella integration är de enskilda invandrarnas skaffande och ackumulering human capital, vilket leder

av till ökande mobilitet och differentiering i yrkespositioner. Sist, inte minst, finns

men en kritik som problematiserar en ideologisk bias i Gordons modell. Analysen kan lätt

en ideologisk och normativ underton de specifika etnicitetsuttrycken uppfattas som oförenliga med ett demokratisk och progressivt samhället som ogillas av medvetna minoritetsmedlemmar.

Interaktion och samspelet mellan människor

En annan möjlig utgångspunkt för studier av integration utgörs av de teorier som betonar interaktion en aktörs handling inriktad mot andra aktörer mellan etniskt avvikande individer eller Utifrån detta perspektiv kan integration uppfattas

grupper. som resultat av en process genom vilken en individs/grupps handlingar leder till att en annan individ/grupp handlar på ett viss sätt som gynnar invandrarnas deltagande i samhällslivet.

Det interaktionisktiska perspektivet, såsom det framställts av Cooley och Mead, innebär att individerna och deras sociala miljö bildar en oupplöslig organisk enhet. När det gäller etniska relationer finns ledande företrädare för denna teoriansats i

en socialpsykologen Ronald Tafts teori om "the shared frame of reference" 1953, 1961. En annan psykologiskt orienterad ansats representerad särskilt av Henry Tajfels 1974 teori social identitet har även sitt i den interaktionistiska

om ursprung teoritraditionen.

80 VägariniSi/erige. Bilaga

Tajfels tankegångar har använts i nordisk forskarsammanhang Lange 8C av Westins och den finländska socialpsykologen Karmela Liebkinds diskussion av invandrarnas identitet och förhållningssätt till majoritetssamhället. Tajfels teori

fokuserar på individens förhållanden till samhället och hur medlemskap i olika grupper påverkar socialt beteende, självuppfattning och identitet. Den grundläggande

utgångspunkt är att individen i olika avseenden kategoriserar sin omgivning, vilket

är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna orientera sig i verkligheten. Denna

karakterisering utgör samtidigt grund för identifikation med olika sociala en grupper och innebär även en jämförelse, där individen enligt olika kriterier värderar sig själv

och den egna gruppen i relation till andra människor i gruppen. En annan viktig utgångspunkt i Tajfels modell är antagandet att det finns tenen dens hos individen att skapa positiv självbild och söka bekräfta denna självbild i en social interaktion. Individen strävar således efter att uppnå respektive behålla en social identitet honom positiv självbild. Detta kan åstadkommas som ger en a genom att man poängterar eller skapar skillnader mellan den och andra man egna gruppen söker psychological distinctiveness. Upprätthållandet den etnosociala identiav teten är därför beroende kontinuerliga kategoriserings- och jämförelseprocesser, av där individen tar fasta på positiva egenskaper hos den etniska egna gruppen, egenskaper resursstruktur, status, colour, som mm. Modellens implikation för ett integrationsperspektiv är att genom en ny grupptillhörighet i majoritetsamhället skapas positiv kollektiv identitet en som gynnar motivations- och resursstrukturer samt omgivningsvillkor påverkar integrativa som relationer. Vad händer inte kan genom grupptillhörigheten skapa posiom man en tiv identitet Då står olika möjligheter öppna. Individen kan lämna de grupper som hanhon vill identifiera sig med, eller detta olika skäl inte går, kan modiom av man fiera sin perception av den egna gruppen, försöka omdefiniera verkligheten. m a o Tafts modell bygger å sin sida på den grundläggande uppfattningen det finns att ett gemensam sätt att uppfatta grundläggande aspekter i den sociala omgivningen vilket definieras begreppet shared frame of reference17 Mer konkret innebär av . det att medlemmarna av ett mångkulturellt samhälle delar bestämda och värnormdesystem som styr deras handlingar. Genom kommunationsprocessen kommer indi-

viderna överens om både skillnader i de olika normsystemen, och behov tolerans. av En annan viktig aspekt i denna teori är att kommunikation skapar möjligheter till

den sociala konstruktion de referensramar. av gemensamma Integrativa processer definieras i denna modell i normativ konvertermer av en gens som accepteras av alla involverade aktörer. Enligt Taft innebär fullständig en assimilering att invandrarna delar referensram med individerna är födda en som invandringssamhället. Observera att måttet enligt denna teori på är integrevem som rad eller inte avgörs av objektiva indikatorer på objektiva positioner i samhälls-

strukturen. Centralt är den subjektiva uppfattningen delar kollektiva att man normer i majoritetsamhället, vilket är viktigt för de tilldelade sociala rollerna. acceptans av Sammanfattningsvis: medan Tafts modell definierar integrativa och främst assimilativa relationer i termer kulturell likhet, utgör Tajfels symbolisk-interav aktioniska teori en allmän för studiet "intergroup processes under ram av - som senare år används som utgångspunkt för analysen minoriteterna i vilken av integrativa relationer ses som en produkt socialisationsprocessen och social interav aktion. Det centrala för interaktionistisk ansats är alltså byte referensgrupp en av eller k referensram i aktiv mellanetnisk interaktion. s en process av

Vägarin i Sverige. Bilaga 81

Det handlingsrationella perspektivet

För handlingsteoretiskt perspektiv lider alla typer makrosociologiska förkla-

ett av ringar och speciella typer processdynamik i makro-modeler av en fundamental

av svaghet. De erbjuder otillfredsställande förklaringsargument de konstituerande

av aspekterna på den interrelationala individnivån finns i de processer som stu-

som - deras. Hartmut Esser har utvecklat analys integrering och assimilering från ett

en av alternativt perspektiv. k handlingsteoretiskt perspektiv har han formulerat

Från ett s

teorimodell har explicit syfte integrera idéer och element från olika en som som att forskningstraditioner beteendeteori, inlärnings- och beslutsteori samt antaganden

från "race-relations-cycles teorier med i grunden bygger på en metodologisk-indi-

vidualistisk metodologi.

I Essers efterföljd kan under beteckning "metodologisk individualism förstå

man de teoriansatserna i vilka de två följande postulat är centrala: 1 funktioner i sociala

strukturer och institutioner måste alltid förstås ett resultat individuella

som av aktörers inställningar, beslut och handlingar, och 2 sociologiska förklaringar av

kollektiva fenomen reemigration, integrering bör aldrig relateras till anta-

- t ex gande sociala entiteter klasser, struktur utan till enskilda handlande indi-

om vider. De enskilda aktörerna uppfattas logiska och epistemologiska atomer i den

som sociologiska förklaringen.

I den polemiska samhällsteoretiska diskussionen definieras den handlings-

inriktade och individualistiska ett radikalt alternativ till existerande

ansatsen som "makro-sociologiska teorier. I Essers version bygger detta explicita anspråk på en

i migrationsteoretisk diskussion kan sammanfattas så här: vid närmare tes som en betraktelse och arbete med olika konkreta problemområden inom ramen för

av empiriska migrationsundersökningar och särskilt med analyser assimilerings-

av sproblem kan programmatisk kunskapteoretisk slutsats dras. Esser att alla

en menar

k "sociologiska" förklaringar är egentligen inget annat än implicita ofullständiga s och oprecisa handlingsteoretiska förklaringar Esser 1980:8.

Handlingsbeslut fattas följd olika subjektdefinierade de-

som en av typer av privationssituationer och har till syfte åstadkomma förändringar, dvs handlings-

att syftet är försöka upphäva deprivationstillståndet med handlingar som anses

att kunna leda till eftertraktad målsituation, -uppfyllelse. Handlingen uppnår en

en målsituation under förutsättning att det uppstår som medvetet eller omedvetet

resultat eller andra aktörers handlingar handlingsalternativ under proces-

av egna

gång är attraktiva än den planerade handlingen. Hur avgör individen sens som mera

tillgängliga icke integrationsorienterade handlingsalternativ är mera attraktiva om än andra integrationsorienterade handlingar Svaret bör sökas i aktörernas subjek-

tiva bedömningar handlingarnas konsekvenser och deras nytto-kostnader för

av omgivningen och för dem själva. Om de verkliga eller förväntade fysiska, sociala, mate-

riella eller kulturella kostnaderna handling A överstiger dess nytta, och om mot-

av

gäller för alternativhandling kommer individen att föredra handling B. satsen

En central aspekt är den metodologisk-individualistiska tesen bestämt avvisar

att

analys sociala fenomen är oberoende handlande individuella aktörer. en av som av Man postulerar alla sociala och systembetingelser kan föras tillbaka till

att processer situationbetingade och -rationella handlingar samt inlärningsprocesser på individ-

nivå. Enligt Esser 1980 kan de flesta enskilda variabler identifieras i många

som migrationsstudier relevanta determinanter integration och assimilering defi-

som av nieras specifika indikatorer på bestämda grundläggande och generella

som mer orsakfaktorer. Esser substantiell diskussion orsaksförhållanden

menar att en mer av

82 VägariniSverige. Bilaga

i integrativa relationer kan identifiera, i denna mångfald enskilda variabler, två av allmänna variabler. Å sidan, aktörens dispositioner och egenskagrupper av ena per som t ex preferenser, färdigheter som möjliggör/underlättar anpassning till den nya omgivningen och är beroende ursprungssamhället och migrationsomständigav heterna. Å andra sidan relationella faktorer uttryck för invandrarnas som ger relation till den sociala omgivningens betingelser. nya

En handlingsteoretisk förklaringsansats

Förklaringsmodellen antar alltså individuell aktör med bestämda egenskaper att en och dispositionsstruktur alltid står inför olika integrationsorienterade handlingsval. Individen kommer att fatta ett bestämt beslut beroende på de personegenskaper som hanh0n besitter och den handlingsmässiga effekten de har i omgivningen. Det senare kan delvis reaktioner på invandrarnas integrationshandlingar; endast delantas vara vis därför att de bygger också på struktur personegenskaper. Viktig är konen av att statera att de olika etniska aktörerna i handlingssituationen påverkas varandras av handlingsreaktioner på ett bestämt sätt positivt eller negativt. - Denna teoretiska ansats framhäver också individens handlingsrationalitet i en kontext som alltid erbjuder bestämda möjligheter. Enligt konkret tillämpning en mer av denna förlalaringsmodell styrs integrationen flera faktorer. Omgivningen av som kan resa barriärer hindrar invandrarnas integration eller erbjuder möjligsom som heter som gynnar deras integration, och individens preferenser för och motivation att bli integrerad i mottagarsamhället, funktionella för att klara integrationsresurser villkoren samt nivån på de kostnader han/hon kan acceptera. Låt oss nu flytta tyngdpunkten i diskussionen från den teoretiska frågeställningen till metoddiskussionen. De följande sidorna kommer därmed diskutera hur att en konkret integrationsprocess kan klarläggas och mätas.

Metodologiska övervägande vid studier av integration

Hur väl integrerade är olika invandrargrupper i det svenska samhället Eller från det motsatta perspektiv: hur stor är bristen på integration Hur fungerar invandrarnas integration på olika samhällsområden Hur stora är skillnaderna mellan olika grupper på skilda integrationsdimensioner Det är många frågor idag saknar riktiga som och konsistenta svar. Anledning till det är att det saknas ett lämpligt instrument a för systematisk klarläggning invandrarnas integrationsprocesser. av l följande avsnitt skall jag behandla den metodologiska frågeställningen kring ett empiriskt klarläggande och mätning den relativt komplexa integrationsen av processen. Det är inte avsikten med denna diskussion att presentera ett enkelt och färdigt svar på hela denna metodologiska frågeställning. Syftet är inleda snarare att en diskussion att redovisa möjlig strategi bygger på teoridefinierad genom en som en integrationsmodell från vilken ett flertal indikatorer avseende data skilda av demografiska, sociala, ekonomiska och politiska förhållanden härleds. På redovisade teoretiska grunder utgår ifrån att dessa datauppgifter kan tillantas ge oss förlitlig information det definierar invandrarnas integration. om som Denna metoddiskussion har minst två viktiga dimensioner bör skiljas åt här. som Den ena är en samhällsvetenskaplig dimension i vilken begrepp och teorimodeller hjälper oss att definiera konsistenta statistiska indikatorer på integration. Den andra är en teknisk-operativ dimension har att göra med den konkreta hanteringen som av

Vägar iSv/erige.in Bilaga 83

och praktisk tillgång till datauppgifter och -källor. Diskussionen nedan avgränsas till

den första dimensionen.

Den teoretiska diskussionen i den första delen har givetvis betydelse för en diskussion mätning integration och dess indikatorer. Flera implikationer finns på

av av en allmänteoretisk nivå.

För det första betonas definition ett grundläggande kriterium enligt vilken 0 en av

integration skiljer sig från assimilering och relateras till samhälleliga förhållanden.

För det andra framhävs definitionen bestämda samhällsområden boende, poli- 0 av

tik, ekonomi, etc i vilka inhämtandet datauppgifter är relevant dvs man kan

av -

identifierar olika mått på de berörda integrationsdimensionerna.

För det tredje föreslås positiv definition integration, dvs av ett socialt sam- 0 en av

spelt positivt bidrar till balanserad social utveckling i mångetniska samhäl-

som en

len. Med andra ord blir det inte konsistent att definiera integration i

handlingssfärer bidrar negativt till samhällsprocessen, t kriminalitet,

som som ex

bidragberoende.

För det fjärde kan konsistent särskilja mellan ett objektivt mått på integration 0 man

ekonomiska, sociala förhållanden, mm och en subjektiv indikator som bygger på

subjektiv känsla och upplevelse uppnådda integrationsnivåer se begreppet

en av

personlig integration ovan.

Hur skall vi mäta integration

För avgöra huruvida integrationen invandrare i det svenska samhället före-

att av kommer eller kan enkla mått användas, graden sysselsättning eller yrkes-

t ex av positioner på arbetsmarknad. Resultatet sådan mätning kan förmodligen förut-

av en sägas. Vi vet att invandrarna är kraftigt snedfördelade i olika inkomst- och yrkespositioner. Med befintlig statistik kan också konstatera betydligt högre

man att en andel invandrare finns i lågstatus- och låglönegruppen samt bland socialbidrag-

av

och arbetslösa. Sedan kan dessa förhållande tolkas i termer av integrationsstagare nivåer enligt bestämda definitionskriterier. Något svårare blir det när man försöker mäta komplex olika dimensioner integrationsprocess som antas kunna ökar

en eller minska över tid, eller vill visa att integrationsnivåerna skiljer sig mellan

om man

med olika bakgrund och förutsättningar. grupper

Vilka egenskaper skall då indikator ha för lämplig att användas till att

en att vara mäta komplex integrationsprocess Minst två egenskaper kan här anses vara vik-

en tiga. Dels den består flera mått är relaterade på basis bestämda teore-

att av som av tiska antaganden till klara och distinkta dimensioner integration. Dels att

av indikatorerna förmår registrera kvantitativa ökningar och minskningar i bestämda

sociala kontexter.

I enlighet med definitionen integration föreslås här mätningsmodell

av ovan en för integrationsprocess komplexitet består ett antal dimensioner. Modellen

en vars av bygger på antaganden att dessa dimensioner i grundläggande avseenden är

om distinkta och jämförbara över tid. Även bestämda samhällsförhållanden föränd-

om

under period lågkonjunktur, antas att fundamentala samhällsras t ex en av mekanismer konstituerar de integrationsmodellen definierade integrations-

som av

tillgång till sociala kontakter, ekonomiska positioner, politiska rättigprocesserna heter, mm i grunden förändras ganska litet. Det är svårt att t tänka sig att

ex förvärvandet de i modellen definierade inte har samma typ av någor-

av resurserna

84 Vägar Sverige.ini Bilaga

lunda jämförbara integrationsfrämjande effekter i det svenska samhället

inom en närmast åskådlig framtid.

Operationalisering av flera integrationsdimensioner

Enligt den ovan skisserade integrationsmodellen kan sju olika dimensio-

processer ner av integration identifieras sektion 3.2, för referenser och utförliga definitioner se Diaz 1993. Ett tentativt försök att diskutera möjliga mått för dessa integrationsprocesserna diskuteras nedan.

Inom den svenska indikatorforskningen°°2° under 70-talet formulerades definitioner och mätintrument med syfte att klarlägga samhällsförhållanden och effekten

välfärdspolitiken. Omfattande undersökningar levnadsförhållanden hos olika av av befolkningsgrupper har använt sig termerna ekonomiska resurser och "poli-

av tiska resurser som kommer från denna tradition. Mycket i de mätintrument

som tillämpades i denna välfärdsforskning är stort värde för studera invandrarnas

av att integration, särskilt på det ekonomiska och politiska området.

i Ekonomisk integration

Ekonomisk integration omfattar invandrarnas inlemmande i arbets- och näringslivet. Mer konkret: tillgång till socioekonomiska och ekonomiska via arbete

resurser och företagsamhet. Relevanta indikatorer blir här dels data olika typer

om av inkomsnivåer från avlönat arbete, företagsamhet, kapital och andra källor,

egen dels data yrkespositioner och yrkesstratifiering.

om

Inom ramen för den svenska indikatorforskningen formulerades begreppet ekonomiska resurser som används i den statistisk-sociologiska forskningen be-

som drivs kring k levnadsförhållanden SCB och SOFI. Termen omfattar flertal

s av ett mått kan användas för analysen invandrarnas ekonomiska integration i

som av Sverige. Det handlar om olika typer inkomster, förvärvandet egendom t

av av ex husägande och ekonomisk beredskap.

Eftersom välfärdssytemets transfereringar utgör ett viktigt komponent med-

av borgarnas finansiella är det väsentligt att data från olika både posi-

resurser typer av tiva transfereringar bidrag och negativa transfereringar skatt påverkar indi-

som viderna resursstruktur undersöks. Viktigt är alltså att uppskatta individernas "totalinkomst, dvs summa av nettoinkomster plus olika typer bidrag. jan Ekbergs

av senaste forskning invandrarnas ekonomiska förhållanden rapporterar exempel

om på denna uppgifter.

typ av

Invandrarnas inslussning i den informella ekonomin skapar ett problem när det gäller uppskattning reella inkomster. Här finns det ett stort mörkertal när det gäl-

av ler icke deklarerade inkomster från okvalificerade servicejobb och företagande.

eget

En enorm datamängd inkomster, skatt, transfereringar och disponibla inkom-

om ster finns tillgänglig hos SCB. Särskilda surveyundersökningar inkomster HINK

om

Hushållsinkomster har också gjorts. SCB erbjuder flera statistikpaket omfat- - som tar data om skilda ekonomiska aspekter är relevanta för analysen invand-

som av rarnas integration. Genom olika sammanställningar kan undersöka t ekono-

man ex miska resurser som bygger på inkomster från arbete/företag plus transfereringar. På det sättet kan en form av totalinkomst analyseras individ och hushåll.

per

En annan datamängd kan användas är FoB Folk- och bostadsräkningen och

som dess data yrkeskategorier och förvärvsarbete antal timmar efter ålder, kön och

om födelseland. FoB-data om ägande bostad är relevant källa för att klar-

av en annan

Vägar iSuerige.in Bilaga 85

lägga ekonomiska vilket också har använts som en viktig indikator av eko-

resurser, nomisk i SCB-undersökningar levnadsförhållanden.

resurser av

ii Social integration

Social integration innebär enligt definition sociala kontakter med infödda

ovan svenskar. Mer konkret kan social integration mätas i nätverkskontakter

termer av med svenskar i familjen, grannskapet, arbetsplatser och vänkretsen. Man kan foku-

på kvantitativa aspekter och omfattning dessa kontakter, som t ex antal sera av svenska eller arbetskollegor har kontakt/umgänge med. Viktigt är

grannar man också att klarlägga kvalitativa aspekter i social integration, som t ex intensitet i sociala kontakter med information hur ofta man träffar svenskar, vilka personer

om

har kontakt med, etc. man

Exempel på svensk invandrarforskning använder dessa indikatorer social

som integration är flera. Diaz studie social integration 1993 kap 6 fokuserar på

av kvantitativa aspekter i nätverksrelationer vilket invandrarna utvecklar kon-

genom takter med infödda i olika miljöer. Denna mätning beräknar antalet familjer man umgås med och antal arbetskamrater umgås med på fritid. I studie Jugo-

man en av slaver i Sverige har Drobnic 1990 analyserat annan dimension av social integra-

en tion kanske kan kallas intern social integration23. Hon använder sig av

som surveydata intensitet interaktion mellan invandrarna och deras släktingar i

om av Sverige.

Den enda befintliga datakällan för studier social integration är survey-

av undersökningar. Surveymetoden är lämplig för att samla data som handlar om livskvalitet och berör mellanmänskliga relationer och delvis även känslor. Tyvärr har det satsats inte särskilt mycket forskningsresurser för att samla representativa surveydata invandrarnas mellanetniska umgänge, nätverkskontakter och boende-

om förhållanden.

iii Boendeintegration

Det i modellen definieras boendeintegration kan mätas i relation till

som ovan som bostadsområdets etniska sammansättning, vilket indirekt indikator på

antas vara en existerande möjligheter för deltagandet i det sociala samspelet med infödda på bostadsområden. Detta låter sig göras med hjälp demografisk data som klarlägger

av invandrarnas etniska bakgrund i termer deras status utrikesfödda eller

av som utländska medborgare. I Sverige erbjuder offentlig SCB-statistik mycket goda möjligheter göra det på läns-, kommun- och subkomunalnivå. Även FoB-data kan

att användas för ändamål.

samma

Andra mått kan diskuteras kvalitet på bostadsförhållanden och

som avser typ av upplåtelseform. Att invandrarna flyttar från hyreshus till radhus eller insatslägenhet är klar indikator på viktig förändring i deras möjligheter till socialt samspel

en en och högre kvalitet i boende. Ett annat mått på boendeintegration kan tänkas vara deltagande i det lokala svenska föreningslivet. Lämpliga datakällor blir i detta fall surveyundersökningar samlat data omfattning och kvalitet på medlemskap

som om och participation i svenska organisationer/föreningar.

iv Politisk integration

Politisk integration innebär tillgång till fullständiga politiska rättigheter och utövande sociala och politiska medborgarroller, samt representation i det politiska

av

Lämpliga empiriska mått finns det därmed i data naturalisering och systemet. om data deltagande och representation i politiken.

om

86 VägariniSuerige. Bilaga

En omfattande diskussion och tillämpning flera mått på politiskt deltagande

av kan hämtats från ledande statsvetenskaplig forskning. En del av dessa indikatorer kan användas för att mäta invandrarnas "participation". Frågan dessa indi-

som katorer hjälper att besvara är i hur hög grad invandrarna utmärks politiskt del-

av tagande. De indikatorer participations-forskningen använder är deltagande i

som fackförening och andra organisationer, valdeltagande, politiskt intresse och förmåga att överklaga politiska beslut.

När det gäller datakällor erbjuder den offentliga statistiken mycket kompletta uppgifter om naturalisering efter födelseland, kön, ålder och år för naturalisering. Angående politiskt deltagande är tidsseriestudier SCB-undersökningar lev-

som av nadsförhållanden de bästa tillgängliga källorna med data k "politiska

om s resurser23 för att studera integration över tid. En intevjuundersökning fyra invandra-

av gruppers förhållande till samhället och politik i Stockholms kommun har gjorts

av projektet PRI 1972-78, politisk resocialisation invandrare. Nyligen har Henry

av Bäck och Marita Soininen vid CEIFO 1994 insamlat data angående fyra större invandrargruppers valdeltagande i Malmö kommun.

Slutligen: det är viktigt att understrycka att ett mått på politisk integration inte kan begränsas till att gälla formell tillgång till fullvärdiga rättigheter naturalisering eller enbart politiskt deltagande. Frågan maktförhållanden måste också analyse-

om ras. Ett enkelt sätt att göra det är att analysera statistik invandrarrepresenta-

om tionen i de politiska institutionerna. T data utländska och utrikesfödda med-

ex om borgare som väljs in i riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

iv Familjeintegration

I modellen identifieras ytterligare dimension social karaktär, nämligen

ovan en av familjeintegration. Denna dimension integration innebär tillgång till sociala och

av andra typer av resurser som skapas genom/vid inlemmande i svenska släktförhållanden. Detta sker främst att ingå i etniskt blandade familjeförhållan-

genom den. I en omfattande litteratur används termen intermarriage för beskriva denna

att viktiga aspekt av integrativa etniska relationer. Som nämndes punkt 3.4 är

ovan intermarriage en viktig subprocess i Milton Gordons assimileringsteori.

En viktig datakälla är här demografisk SCB-statistik mellanetniskt bland-

om äktenskap och nativitet med blandad etnisk bakgrund. huruvida denna

Frågan om

familjerelationer innebär fördelar i tillgång till sociala eller typ av termer av resurser andra typer av integrationsfrämjande kräver dock särskilda undersökningar.

resurser Kompletterande uppgifter från surveydata är därför nödvändiga.

v Kommunikativ integration

Kommunikativ integration dimension integration definie-

är en annan av som ovan rats som tillgång till information och språkkunskaper. Båda faktorer kan operationaliseras sorts kommunikativa resurser skulle kunna mätas i

som en som termer av

språklig färdighet, massmediakonsumtion och möjligheter tillgodogöra sig t ex att relevant myndighetsinformation och -beslut.

vi Personlig integration

Sist men inte minst definieras i modellen en dimension personlig integration

ovan av i termer av individens tillfredsställelse med olika integrationsrelaterade samhällsförhållanden och levnadsvillkor i Sverige. Empiriska indikatorer för personlig integration kan konstrueras med hjälp surveyfrågor. Lämpliga sådana frågor och

av

Vägar Sverige.in i Bilaga 87

indexkontruktion kan hämtas från ganska etablerad forksningstradition om väl-

en befinnande well-being inom psykologin. Ett enkelt mått används i denna life

som satisfaction-forskning gäller frågan tillfredsställelse med livet i Sverige i vid

om mening.

Ett mått kan omfatta särskild dimension integration, t ex den ekono-

annat en av miska integrationen. I det fallet är det viktig att klarlägga invandrarna känner

om tillfredsställelse med sitt arbete, inkomster, arbetsledare eller karriärmöjligheter. Om

vill inkludera subjektiv upplevelse sociala relationer kan man titta på man av individernas tillfredsställelse med omfattning och kvalitet på socialt umgänge.

av

En ganska unik sekundäranalys denna dimension integration har gjorts

av av av .A.Diaz, vilket rapporteras i kommande studie. Där används ett mått som byg-

en

index bestående 6 enskilda frågor tillfredsställelse med olika ger på ett av om integrationsrelaterade förhållanden inkomster,. jobb, boende, bostad, etc. Teore-

tiskt kan denna datauppgifter dessutom relateras till det komplicerade

typ av sambandet mellan subjektiva upplevelser uppnådda och förväntade integrations-

av nivåer i mottagarsamhället.

Slutord

Syftet med denna arbetsrapport att diskutera innebörden av begreppet integra-

var tion i etniska sammanhang och att presentera samhällsvetenskaplig ansats till en

en beskrivning integrationsprocessen. När det gäller den metodologiska frågeställ-

av ningen undersöker förutsättningar för att konstruera ett mätinstrument för en

man komplex integrationsprocess. Min avsikt har inte varit att presentera ett färdigt

till mätmodell för denna komplexa integrationsprocess, utan att inleda recept en en diskussion undersöker kartläggningsmöjligheter och teoretiska potentialer. En

som sådan diskussion är nödvändig inte bara forskningsteoretiska skäl, utan även av

av policypraktiska skäl.

Rapporten har sammanställning indikatorer på invandrarnas

presenterat en av integration inom flera samhällsområden. Denna konstruktion indikatorer förut-

av sätter teoretisk uppfattning integration kort tydligt redovisats ovan.

en om som men De indikatorer diskuterats här har sin utgångspunkt i den definition av skilda

som integrationsprocesser enligt Diaz integrationsmodell. I den första delen papperet

av har jag preciserar den modell integration som de empiriska indikatorerna som

av diskuteras i den andra delen bygger på.

-

Förhoppningsvis utgör alla de skisserade operationaliseringarna ett rimligt

ovan förslag till diskussion hur mäter integration. De föreslagna måtten utgör

en om man

konsistent och hanterligt redskap för att göra mätningar och skattningar skilda ett av dimensioner integration hos olika invandrargrupper och -kategorien

av

När det gäller behovet lämpliga mått på integration är det viktigt att man dis-

av kuterar premisserna för begreppet integration innan sig in i ett forsknings-

man ger företag med syfte klarlägga invandrarnas integration. Ett central antagande i min

att diskussion har varit att denna inte kan begränsas till att gälla specialfrågan

process

arbetsmarknad eller sysselsättning. En samhällsvetenskaplig diskussion om inteom gration måste vidgas till gälla vad i den första delen rapporten menas med

att som av

komplex och mångdimensionell integrationsprocess. En sådan utvidgning av disen kussionen är särskilt nödvändig när skall konstruera meningsfulla mått på

man invandrarnas integration. Jag hoppas att denna arbetsrapport i någon mån har

bidragit till denna diskussion.

88 VägariniSverige. Bilaga

Noter

1Under Carl Bildts regeringhar deansvarigaför invandrarpolitiken introducerat termenintegration utan närmarepreciseringar i viktiga policydokument; t ex i regeringensskrivelseominvandrar- och flyktingpolitik 1991/92:80, och direktiv till förra utredningeni om invandrar- och flyktingpolitik IFK. 2Set exprojektet Politisk resocialisation avinvandrarna PRI i Sverigevid Statsvetenskapligainstitutionen, Stockholms universitet. En studie av turkarnas politiska resocialisation i Stockholm i Alpay 1980. 3I den offentliga debatten har varit relativt vanligt att man sätter likhetstecken mellan integration och tvångsassimilering. Enligt Jaakkola 1989 var den utlösande orsaken till den finska skolstrejken i Rinkeby 1984 uppfattningen om att en integrationsmodell i skolan var frågan om tvångassimilering. Denna föreställning spredsi Sverigeofta av sk etniska aktivister termen används av Jaakkola 1989:80-1, vanligtvis akademiskt utbildade personer som kan använda massmedierna och föra debatt om etniska frågor. 4I Danmark finns det enforskarkritik avintegrationsbegreppet från ett kulturperspektiv t exHorst 1988. I Sverigeföreträder sociologenC-U Schierup1987:215-18 enliknande kritik somhävdar att integration egentligen betyder kulturell assimilering. 5För diskussion och referenserkring denna distinktion, seDiaz 1993, kap 1och 4. 5Sedefinition i .A.Diaz 1993, ävenDiaz 1995. 7SusanOlzark, The dynamics of Ethnic Competition and Conflict. California, StanfordUniversity Press1992. 8För diskussion, referenseroch utförliga definitioner seDiaz 1993:kap 4 och Empiriska analyser i kap. 5-7. 9En inledande diskussion av dennaansatsi Diaz 1993: 162-3, 224-5. ‘° Distinktionen mellan socialt och politiskt medborgarskap följer Marshalls klassiska teori 1963. Begreppetmedborgarskap har utvidgats idensocialvetenskapligadiskussionenavMarshall somgör en distinktion mellan tre typer av medborgerliga rättigheter: civila rättigheter likhet inför lagen, formella rättigheter, sociala rättigheter rätten till ekonomisk trygghet och fullvärdigt deltagandei det sociala livet och politiska rättigheter rätt att delta och påverka beslutsprocessen.

SeMilton Gordons begrepp marital assimilation i Gordon 1968; för en tillämpning avbegreppet i SverigesePaul Bradys 1989 avhandling om assimilering av amerikanerna i Sverige. I litteratur har termen neighbourhood integration använts av Neumann et 1973 med en likande innebörd. ‘3JoseAlberto Diaz, "Happy in Sweden A study of the personal integration among three major immigrant groups in Sweden, kommanderapport, Uppsalauniversitet.

Opoku-Dapaahs 1994 modell särskiljer tre faser:en claimant phase,settlement phaseoch integration. Denna modell fokuserar egentligenpå fasersomföregår integration. Om självaintegration sägerden inte mycket. 15För tillämpningar i SverigesePaul Bradys1989 avhandling om "the assimilation of Americans in Sweden". 15Liebkinds diskussion användersig avTajfels tankegångari sin diskussion av hur social och personlig identitet påverkar interaktion mellan människor. Enligt Liebkind är en svagidentitet med bådaminoritets- och majoritetsgruppen ett tecken på marginalisering. Vidare innebär, menar hon, enstar identifikation medmajoritetsgruppen kombinerad meden svagkänslaför denegnakulturen

teckenpå assimilering. Å andra sidan kan invandrarna klarar identifiera sig bådemed sin ett av att egengrupp och majoritetssamhället. Från vårt perspektiv här kan man tänka sig att detsenarelaggergrunden för ett balanserattillstånd avfunktionell dubbel kulturell förankring somkarakteriserar integration.

Begreppetbyggerpå psykologen Theodore Newcombs definition avsocialgrupp. Den uppstår när medlemmarna delar gemensammanormer Taft 1953:48. 3 Esserhar i flera artiklar redovisat empiriska analyser och diskussioner av specifika frågeställningar i segregerings-och integreringsproblemtik i Tyskland 1980, 1985, 1986, samtdiskussion av teoriuppfattningar och problemställningar och bestämdametodologiska problem och strategier i samband med sociologiska analyseravintegrering. Denna produktion är tyvärr idag icke tillgänglig med ett undantag, Esser 1986 för läsare utanför det tyskspråkiga Samhällsvetenskaps-

- samhället.

VägariniSi/erige. Bilaga 89

39Dennamodell sompresenterasi Diaz 1993, kap byggerpå den tyske sociologenHartmut Essers teori om invandrarnas Eingliederung i invandringssamhället. 2°Dennaforskningstradition har singrund välfärdsstatensuppdragi till samhällsvetenskapenom en sociologisk-statistisk granskning av sociala förhållanden i det svenskasamhället. 2 Dennaaspekt omfattar frågor om tillgång till envisskontantmarginal om man kan skaffa fram en summa pengar inom en vecka om det behövs. 22SeVogel et 1988, kap sid 131. 23Dvs social integration inom denegnaetniska gruppen. En diskussioni Diaz 1993:135. 2‘Ett undantagutgör Stockholms landstings invandrarundersökning från 1984. 25Dynamiska aspekterpå boendeintegration har analyseratsi termer av housing Careers, dvsen sort boendemobilitet från hyreshustill egetboendeBiterman 1993. 2‘ Begreppetsmedborgarskap har utvidgats i den socialvetenskapliga diskussionen av Marshalls 1963 teori medborgarskap.Han gör en distinktion mellan tre typer av medborgerliga rättig-

om heter: civila rättigheter likhet inför lagen, formella rättigheter, sociala rättigheter rätten till ekonomisk trygghet och fullvärdigt deltagande deti sociala livet och politiska rättigheter rätt att delta och påverka beslutsprocessen. 27För en svenskdiskussion och tillämpning, seLeif Lewin 1970 Folket och eliterna en studie i

modern demokratisk teori. Almqvist 8CWiksell. 2‘ Politiska resurserdefinieras som individens förmåga att tillvarata sina rättigheter som medborgare,arbetstagareoch konsument. För endetaljerad diskussionsePolitiska resurser1978, tabellsammansättning i rapport 31 i serienLevnadnivåundersökningar, SCB. 29PRI-projket vid Statsvetenskapligainstitutionen, Stockholms universitet, studerade fyra grupper: finnar, jugoslaver, polacker och turkar. Inom projektet utarbetades ocksåTomas Hammars EIFOrapport "Det första invandrarvalet 1977. 3°Bäck och Soininen 1994 rapporterar en analys av gruppskillnader och av sambandet mellan valdeltagande och integrationsförhållanden empiriskt definierade som arbete, äktenskap, umgänge,föreningsmedlemskp, social statusoch kulturell orientering. 31Detfinns engammal demokratidiskussion bland statsvetarnamellanen normativ ståndpunkt som hävdar att demokratins ideal är jämlikhet makt mellan medborgarna och andrai somvill inskränka demokratin till att gälla jämlikhet i chanseratt nå maktpositioner. Denna diskussion har givetvis betydelseför en uppfattning om premissernaför invandrarnas demokratiska deltagande. 32Henry Bäckshar nyligenrapporterat enstudieavinvandrarnas representationi 28 kommuner och 6 landsting Bäck 1993. 33Se.A.Diaz 1996. 34En inledande diskussion av det komplexa sambandetmellan förväntade och uppnådda integrationsnivåer och dessrelevansför analysenav det somi Diaz modella betecknaspersonlig integration finns i Diaz 1993, kap s.226-28.

Referenser

Alpay, Sahlin 1980 Turkar Stockholm.i Enstudieavinvandrare, politik och samhälle. Stockholm:

LiberFörlag. Berry,John W. 1993 Multicultural and ethnic attitydes in Canada: Contemporary views about the

multiculturalism policy and ethnocultural groups, paper framlagt vid Nordiska migrations-

forskarseminariet, Esbjerg,Danmark. Biterman, Danuta 1993 Immigrant housing careers, Byggforskningsrådet, 1993:D6. Brady, Paul1989 American in Sweden. studyA the Assimilation of Ammericanin Sweden.PhD-

dissertation. Department of Sociology, UppsalaUniversitet. Bäck, Henry 1993 Hur många och hurdana Om organisationsförändringar, politikerantal och

representativitet i kommunerna, Stockholms universitet, Företagsekonomiskainstit. Bäck,Henry ochMarita Soininen 1994 Invandrarnas valdeltagande,ingår i "Väljare kommunal-i

valet. Om missnöje,misstroende och politisk kultur, SNSFörlag. Collinson, Sarah1993 Europeand international migration, London/NY, Pinter Publisher.

90 Vägar iSverige.in Bilaga

Diaz, JoseAlberto 1993 "Choosing integration. A theoretical and methodological study of the

integration of immigrants in Sweden, Sociologiska inst., Uppsala universitet, 1993. Diaz, JoseAlberto, 1993b Integration, vad är detf, Tiden, nr 7. Diaz, JoseAlberto 1995 Integration: Basic conceptual definitions and methodological strategy.

ingår i Multiculturalism in the Nordic societies, JanHjarnl red, Tema Nord 1995:516. Diaz, JoseAlberto 1996 Happy in Sweden A sociological study of the persnalintegration among

three major immigrant groups in Sweden.Kommanderapport, Uppsalauniversitet. Drobnic, Sonja 1990 Immigrants in Welfare State. Living Condition jugoslav immigrants in

Sweden. Stockholm University. Institutet för social forskning. Rapport Nro. 15 från levnads-

nivåprojektet. Esser, Hartmut 1980 Aspekte der Wanderungssoziologie. Assimilation und Integration von

Wanderern, ethnischenGruppen and Minderheiten Darmstadt: Luchterhand. Esser,Hartmut 1985 Soziale Differenzierung als ungeplante Folge absichtsvollen Handelns: Der

Fall der ethnischenSegmentation, Zeitschrift fur Soziologie, Vol. 14/6: 435-449. Esser,I-lartmut 1986 Social Context and inter-ethnic relations: the caseof migrant workers in

West German urban areas,European Sociological Review, Vol. Nro. 30-51. Gordon, Milton 1964 Assimilation in American Life. Oxford University Press. Hoffman-Nowotny, Hans-Joachim 9731 SoziologiedesFremdarbeiterproblems. Einetheoretische

und empirische Analyseam Beispiel der Schweiz.Stuttgardt: Ferdinand EnkeVerlag. Horst, Christian 1988 "Integration og Assimilation, ingår i Den flerkulturelle udfordring. Socia-

lisation og born fra mindretal, red Horst, Christian. Kultursociologiske Skrifter Nr. 24.

Kopenhavns Universitet. Jaakkola, Magdalena 1989 Skolstrejkeni Rinkeby. Centrum för invandringsforskning, Stockholm

universitet. Johansson,Sten. 1971 Politiska resurser.Låginkomstutredningen, Allmänna Förlaget. Leiniö, Tarja-Liisa, 1984 Inte lika menjämlika. Om finländska invandrares levnadsförhållanden

enligt Levnadsnivåundersökningarna1968, 1974 and 1981. Institut för social forskning, Stock-

holm universitet. Marshall T. H. 1963 Citizenship and Social Class in his Sociologyat the CrossRoads. London:

Heinemann. Newmann, Brigitte and Richard Mezoff and Anthony H. Richmond 1973 Immigrant Integration

and Urban Renewalin Toronto, TheHague, Publications of the ResearchGroup for Europaen

Migration Problems. Opoku-Dapaah, Edward 1994 Integration of Landed RefugeeClaimants in Canada: Toward an

Explanatory Model, Refuge,nr Park, Robert E. 1928 Human migration and the marginal man, The American journal of

Sociology, nr 881-93. Park, Robert E. 1950 Raceand Culture. The Free Press.Glencoe Illinois. Schierup, Carl-Ulrich 1987 Danser de för traditionens skyldå Invandrare, kultur og samfund.

Researchreport nr 93, Sociologiskainst., Umeåuniversitet. Similä, Matti 1987 Kulturell identitet hos unga invandrare. Centrum för invandringsforskning,

Report nr. 7. Stockholm University. Taft, Ronald 1953 The shared frame of referenceconcept appliedc to the assimilation of immi-

grants, Human relations, nr 43-55. Taft, Ronald 1961 The assimilation of Dutch male immigrants in Westa Australian community",

Human relations, nr 14, 265-81. Tajfel, Henry 1974 Social Identity and Intergroup Behavior, SocialScienceInformation, Vol 13,

nr 65-93. Vogel, Joakim et 1988 Inequality in Sweden.Trends and Current Situation. SCB

Vägar iSuerige.in Bilaga 91

Fonseca:

juan

nya Sverige

Det

Var och har olika bilder Sverige. En del älskar och känner stolthet över

en av oss av många sidor vårt land. I Sverige är fred och frihet självklarheter, eftersom landet

av inte har varit involverat i krig under 1900-talet. I vårt land har barn och ungdomar kunnat erbjudas ett bra liv. Jämställdhet-en mellan män och kvinnor har kommit längst i världen. Vi har industri tillhör världens starkaste. Den tekniska ut-

en som vecklingen har kunnat expandera. I Sverige finns en rik natur med vidsträckta skogar, vidunderliga skärgårdar och storslagna vidder. Invånarna i vårt land älskar naturen, vilket har skapat ett alldeles unikt förhållande mellan människa och natur. I vårt land slår vi vakt om allemansrätten. Trots många fel och brister är Sverige ett av världens mest anständiga samhällen. Vi har fortfarande välfärd människor

en som ger samma rättigheter. I Sverige finns också ett starkt och väl utvecklat kulturliv,vi har

engagerade människor och idrottsrörelse har gjort vårt land till världens mest

en som en av framgångsrika idrottsnationer.

Men i dag finns även ett annat Sverige, ett Sverige väcker rädsla hos många

som människor, ett Sverige i flera avseenden utvecklas tvärt emot just de ideal och

som värderingar som har gjort landet unikt. Det gäller segregationen och de sociala klyftorna. Människor har i dag olika levnadsvillkor. Klyftorna ökar mellan fattig och rik, mellan svenskar och invandrare. Många människor tvingas i dag leva under existensminimun. Stora riskerar att helt och hållet permanent hamna utanför arbets-

grupper marknaden. Bilden blir än värre om man till de arbetslösa även summerar förtidspensionerade och långtidssjukskrivna. Över miljon människor står i dag utanför

en den ordinarie arbetsmarknaden. En majoritet dessa är invandrare, ungdomar och

av ensamstående Det gäller den sociala tryggheten och välfärden. Dessa

mammor.

i kanterna bit för bit de offentliga finanserna, är i obalans. Många naggas av som människor känner att deras ålderdom är hotad. Många barn och ungdomar känner oro inför det faktum att man håller på att bli den första generationen får det

som sämre än sina föräldrar.

Det gäller de sociala konflikterna och intoleransen. Motsättningar och intolerans ökar mellan individer och mellan olika i samhället. Det gäller inför det

grupper oron tilltagande våldet på våra gator och torg samt de ökande motsättningarna på arbetsmarknaden. Den fattig blir den fattiges fiende. Främlingsfientlighet och rasism ökar i vårt samhälle. Nazistiska och fascistiska åsikter börjar förankra sig bland

unga människor. Det gäller demokratin och tilltron till de demokratiska institutionerna. Fler och fler människor utvecklar politikerförakt och blir likgiltiga. Många upplever att avståndet växermellan beslutsfattarna och de själva. Det gäller den ökande internationaliseringen Sverige. Finansiella transaktioner sker sekundsnabbt

av numera över världens gränser, vilket skapar nya och svårhanterliga problem för demokratin och politiken.

Så här bilden vårt land ut i dag: ett rikt och välmående land, står inför

ser av som enorma problem och svårigheter. En av de största utmaningarna vi har framför är

oss att utforma integrationspolitik kan förhindra att vårt land splittras

en som genom konflikter mellan olika grupper i samhället. Det är dags att vi alla inser att Sverige håller på att slagsida. Nu gäller det att landet på rätt väg.

Vägar iS1/erige.in Bilaga 93

På juldagen 1965 sa Olof Palme i radio bland annat följande:

Vi blir meroch mer beroendeavkontakt och impulser över gränserna.Vi kan inte bygga murar mot omvärlden, murar betyder isolering och tillbakagång. Utvecklingen för människorna närmarevarandra, kontakt sombetyder stimulans ocksånötning och svårigheter. Internationalismen får inte endastvara

men enkänslapå distans.Denblir alltmer endelavvår vardag.Invandrarna i Sverige kan på sätt och vissägasförebåda en ny tid. De vill bli endel avvår gemenskap. Den framtid vi kan skönja kommer att föra med sig mycket påfrestningar och svårigheter, när svenskar skall anpassaosstill en förändrad verklighet.

Man bör tolka Olof Palmes tal beskrivning det faktum att Sverige under

som en av lång varit ett land invånare haft gemensamma kulturella, etniska, språkliga och

vars religiösa rötter. Men konsekvens den allt snabbare internationaliseringen

som en av har gamla levnadsmönster förändrats och har skapats. Människors rörlighet är

nya avsevärt större i dag än tidigare. Under en period korn många invandrare till Sverige för att arbeta inom industrin. Till följd den höga arbetslösheten i landet förekom-

av

i dag praktiskt taget ingen arbetskraftsinvandring. Men många dem korn mer av som under 1960- och 1970-talen bor fortfarande i Sverige, och deras barn har fötts och vuxit i vårt land. Politisk förföljelse, fattigdom, misär ochkrig har tvingat män-

upp niskor från Latinamerika, Afrika och Asien att fly från sina länder. En del av dessa har fått i Sverige. Efter kommunismens fall i Östeuropa har motsättningar

stanna mellan olika nationer och folkgrupper lett till väpnade konflikter och krig. För första gången sedan andra världskriget flyr människor från krigsområden i Europa. En

nu del dessa har också kommit till Sverige.

av

Vi i dag har hemortsrätt i Sverige har olika bakgrund. En del är sedan

som generationer tillbaka rotade i Sverige. Andra har kommit hit som arbetskraft, och åter andra har fått uppehållstillstånd efter att ha flytt undan förföljelse i sitt ursprungliga hemland. Alla bor i Sverige, fötts till rätten att leva här, eller

som som som senare förvärvat den rätten alla hör hit. Detta innebär att den politik som förs i landet

måste omfatta samtliga dessa människor.

Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle. Vi måste gemensamt förhindra att samhället splittras motsättningar mellan människor från olika länder och

genom kulturer. Hela vårt samhälle måste mobiliseras för att öka integrationen och motverka segregationen. Dessa ord uttalade statsminister Ingvar Carlsson i sin regeringsförklaring den 7 oktober 1994. Ingvar Carlsson har i och med detta 30 år efter

- Olof Palmes tal bekräftat att invandringen har förändrat Sverige i etnisk bemär-

kelse. Dryg och halv miljon landets invånare har sina rötter i andra länder och

en av kulturer. Det mångetniska samhället har kommit för att stanna.

Det finns de skräms att enhetskulturen bryts samt att kulturell och etnisk

som av mångfald blivit del svensk identitet. Det finns kraft i den omvandling

en av en ny en som Sverige genomgår. Denna kraft kan bli konstruktiv och stärka oss som nation i

omvärld ställer allt högre krav på flerkulturell och flerspråkig kompetens i en som våra relationer med omvärlden. Men samma kraft kan också bli destruktiv om sociala klyftor, massarbetslöshet, främlingsfientlighet, utanförskap och segregation får fortsätta härja i vårt land. Om detta tillåts ske kommer Sverige att utvecklas till ett tvåtredjedelssamhälle, där grupper ställs mot varandra. Den fattige blir den fattiges fiende.

Sverige har efter andra världskriget kunnat utvecklas från bondesamhälle till industrination med unik välfärd för alla sina invånare följd. Den svenska

en som modellen har varit exempelbildande för många andra länder runt om i världen. Full sysselsättning, hög levnadsstandard och social trygghet omfattat alla, har givit

som

94 Vägar Sverige.ini Bilaga

landets invånare hög levnadsstandard. Medborgarna har haft reellt innehåll i

en ett sina liv. Samtliga demokratiska rättigheter har kunnat utvecklas, och män-

genom niskors inflyttande har ett socialt integrerat samhälle kunnat skapas. Som följd

en av ökat internationellt beroende, ekonomisk kris, massarbetslöshet, tilltagande klasskillnader och växande social och etnisk segregation, har det svenska välfärdssamhållet gått in i period med kriser inom de offentliga institutionerna och makt-

en ny strukturen, vilka motsvarar den samhällsutveckling det Sverige just

som nya nu genomgår. Vi står i dag inför nya och mera komplicerade förändringar i vårt land. Vi håller på att lämna industrisamhället och går med allt snabbare in i kunskap-

steg ett samhälle. Hela arbetsmarknaden genomgår i dag stor omvandlingsprocess, där

en höga krav ställs på specifik och kvalificerad kunskap. Det finns dock i

stora grupper samhället inte har kunnat tillgodogöra sig den utbildning och kunskap är

som som nödvändig i det nya kunskapssamhället. Dessa riskerar därmed att helt ställas utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Samhället och varför kam-

segregeras mer mer, pen mot segregation kommer att vara en av Sveriges viktigaste uppgifter under lång tid framöver. Det är samhället och dess politiska institutioner måste söka

nu nya lösningar på problemen. Vi måste höja blicken inför den framtida utvecklingen och söka en ny identitet för vårt land. Det är vi måste söka formulera visioner för

nu nya vårt kommande samhälle. Det vi måste formulera integrationspolitk

är nu en som förhindrar förödande sociala konfrontationer i vårt land.

Arbetet med att formulera integrationspolitik förutsätter ett givande och

en tagande från bägge parter. Det kräver tolerans från majoritetssamhällets sida

gentemot det är annorlunda, självklart måste även de olika etniska

som men grupperna delta aktivt i utformningen politiken. Samhället måste bejaka det mångetniska

av Sverige och respektera människors rätt svensk på olika sätt. Det handlar

att vara om att kunna utveckla ett samhälle där samexistensen bygger på respekt för olika

gruppers särintressen. Ett integrerat Sverige kommer att kräva sätt att tänka och for-

nya mulera visioner, som alla i samhället kan identifiera sig med. Det kommer att

grupper krävas bejakande tankesätt, och förnyelse gamla svenska mallar. Det kom-

av nya av mer också att krävas verkligt inflytande och delaktighet från de i samhället

grupper som i dag är segregerade och står utanför. Dessa måste kunna formulera sina

grupper behov och drömmar. Samhällets maktstrukturer måste öppnas för att dessa

grupper ska kunna möjlighet till ett värdigt liv. Vi måste beredda att acceptera att

vara stora resurser satsats på dem som har det sämre i vårt land. Med andra ord kommer det att krävas omprövningar gamla principer gällt under decennier. Den

av som mest relevanta frågan i dag och framöver kommer hur vi ska kunna bygga land

att vara ett för alla Sveriges invånare oavsett ras, religion, ursprung och språk. Integrationspolitiken måste göra landets invandrargrupper till subjekt och inte objekt i politiken. Endast så sker kommer dessa att kunna integreras. Vi måste låta mång-

om grupper falden blomstra, låta den rikedom i dag finns överallt i vårt land prägla alla

som institutioner och maktstrukturer.

Dagens situation

Om Leonardo da Vinci hade invandrat till Sverige i dag, skulle han antagligen inte ens kunna ett städjobb Hans barn hade troligen betraktas invandrarungar

som och kanhända utsatts för mobbing. De hade kanske blivit hänvisade till miljon-

ett av programmets bostadsområden i utkanterna någon storstad. Bostadsområdet

av skulle förmodligen betecknas problemområde. Deras framtidsbild skulle

som se dyster ut.

Vägar Sverige.ini Bilaga 95

Tusentals människor, födda i andra länder och kulturer, kan möjligen känna igen sig i den påhittade historien 1990-talets da Vinci. Runt om i vårt land lever i dag

om åtskilliga da Vinci-exempel, i bästa fall tvingats lämna yrke, utbildning och me-

som riter i sin hemländer för något okvalificerat jobb i Sverige. Det brukar hävdas att Sverige har Europas mest välutbildade diskare, städare och arbetslösa. Detta problem gäller inte bara människor med utländska examina, utan även många av deras barn, är födda och utbildade i Sverige. I dessa fall är misstanken om etnisk

som diskriminering svårt att undvika.

Morden vid Sturekompaniet i Stockholm innebar ett brutalt uppvaknande för många människor i Sverige. Denna tragedi blev startskottet för omfattande debatt

en

invandrarungdomars utanförskap. Förorternas verklighet med arbetslöshet, fatom tigdom, bidragsberoende, våld, diskriminering och känslor hopplöshet uppdaga-

av des. Bomben hade exploderat. Larmet hade gått. Det var dags att "titta närmare på utvecklingen". Plötsligt upptäckte det etablerade Sverige att någonting gått snett; att många invandrare och deras barn inte mår bra i sitt land; att dessa grupper inte

nya utgör några tillfälliga gäster, utan att de faktiskt kommit för att stanna. Det etablerade Sverige tvingades inse att landet aldrig kan återgå till något det en gång var; att befolkningen inte längre är homogen; att det mångetniska samhället har kommit för

att stanna.

Stureplansmorden väckte många frågor: Vad skall göra På vilket sätt skall landets invånare integreras Hur kan vi bryta segregationen. Frågorna var många, sva-

väldigt få. En sak stod dock klart för många: integrationsprocessen har inte förts ren på lika villkor. Invandrarna och deras barn har inte varit subjekt utan objekt i politiken. Insikten dessa människor inte är några färdiga svenskar", kan placeras

att som

helst och fostras till att precis infödda svenskar, utan att de kräver var som vara som respekt för sina rötter, kultur, idéer och skaparkraft, slog blixt. Man bör-

ner som en jade förstå integration handlar att både och ta för alla inblandade parter;

att om ge att det är ett komplicerat och mångfacetterat samhällsfenomen, som inbegriper flera olika är statiska och kräver samspel mellan grupper och indivi-

processer som som der, mellan infödda och icke infödda, mellan politiker, marknaden, institutioner, organisationer och det civila samhället. Integration är svår samhällsprocess

en som kräver tolerans och kompromisser.

Vi lever i dag med institutioner och maktstrukturer inte längre motsvarar det

som

Sverige. Detta faktum gör det svårare att lösa de utmaningar har framför oss. nya Mycket agerandet i dagens samhälle präglas rädsla, svårigheter att förstå för-

av av ändringarna i det Sverige begränsningar i förmågan att bejaka och utveckla

nya samt mångfalden. Många institutioner tycks fortfarande leva i en föreställning om ett Sverige inte längre finns, det vill säga ett etniskt, homogent, tryggt och enhetligt

som Sverige. Samtidigt landets gator, torg och bostadsområden präglas av en mång-

som fald i form människor med olika färger och ursprung, har institutioner och olika

av maktstrukturer svårigheter att öppna sina dörrar för människor med rötter i

enorma andra länder.

Det arbete har framför med att skapa ett land för alla, kommer tveklöst att

oss förutsätta ett radikalt nytänkande och förändringsvilja. Vi måste utarbeta en ny

en politik syftar till att skapa förutsättningar för såväl de svenskarna, som

som nya övriga svenskar i dag känner sig stå utanför samhället. Dessa individer måste

som utgöra subjekt och inte objekt i politiken. Vi måste göra med omhänder-

upp tagarmentaliteten. Vi måste skapa integrationspolitik som bygger på individers

en

makt- och ansvarskänsla. känner sig bemyndigade har lättare för egen Invånare som

definiera och bejaka mångfaldens gränser. De är förutsättning för verkligt att en

96 Vägarini Sverige. Bilaga