Till statsrådet och chefen för Närings- och Handelsdepartementet

I ett beslut den 23 juni 1994 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillsätta en kommitté med uppdrag att genomföra en förnyelse av industri- forskningssystemet. Med stöd av bemyndigandetnförord- nades fr.o.m. den 15 augusti 1994 direktör Lars Ostholm som ordförande i kommittén.

Kommittén har i april 1996 lämnat en lägesrapport.

I arbetet med denna slutrapport har som ledamöter i kommittén deltagit direktör Claes—Göran Beckeman, direktör Ulla Frang, direktör Christer Heinegård, professor Gunilla Jönsson, professor Gunnar Svedberg samt professor Lena Torell.

Som sakkunniga har deltagit departementssekreterare Ingemar Ahlandsberg, departementsrådet Elisabeth Bergendal-Stenberg, departementssekreterare Christer Berggren, departementsrådet Björn Brandt samt departementssekreterare Peter Johansson.

Kommitténs huvudsekreterare har varit Evy Jacobsson. I arbetet med slutrapporten har vidare deltagit som sekre- terare Lennart Elg. Förteckning över samtliga ledamöter och sakkunniga samt kommitténs sekretariat finns i bilaga 2 till detta betän- kande.

Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten får härmed överlämna sitt slutbetänkande Att omstrukturera industriforsknings- instituten (SOU l997:16).

• Sida 4
•  Original

Kommittén har därmed slutfört sitt arbete.

Stockholm den 30 november 1996

Lars Östholm

Claes-Göran Beckeman Ulla Frang Christer Heinegård Gunilla Jönsson Gunnar Svedberg Lena Torell

/ Evy Jacobson Lennart Elg

• Sida 5
•  Original

Förord

Över hela världen förstärks samverkansforrnerna mellan näringsliv och akademisk forskning. I länder som Japan och USA disponeras efter svenska förhållanden närmast gigantiska summor för denna samverkan med det lång— siktiga syftet att öka respektive länders näringslivs inter- nationella konkurrenskraft.

I Sverige har vi i relation till nationens storlek både en framgångsrik vetenskaplig forskning och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Det senare behöver dock växa för att ge arbete åt fler. Den av staten finansierade industrirelevanta forskningen är ur ett internationellt perspektiv liten. Det är därför särskilt viktigt att de medel som står till förfogande används på rätt sätt.

KOFI har studerat och föreslagit när samverkan bör ske genom industriforskningsinstitut och vilka kriterier som då skall gälla. KOFI ger förslag om hur instituten ska utvecklas och förstärkas. KOFI har samtidigt varit med- vetna om de andra samverkansformer som parallellt utvecklats och som tjänar som viktiga komplement till industriforskningsinstitutcn, t ex kompetenscentra, materi— alkonsortier och program av olika slag. Den flora av samverkansformer som finns kan förefalla komplex men håller på att utvecklas till ett effektivt nätverk näringsliv - akademi.

Stockholm den 30 november 1996

Lars Östholm

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

Innehåll 1.

1.1

1.2

1.2.1

1.3

1.3.1 1.4 2. 2.1 2.2 2.3 2.4 3. 4. 4.1 4.2

5.1

6.1 6.2

Innehåll Sammanfattning och förslag ............................ 9 Uppdraget ........................................................ 9 Resultat .......................................................... 10 Begränsningar i uppdraget ............................. 11 Samverkan med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling ..................................... 1 1 Stiftelsens utgångspunkter .............................. 13 Återstående arbete .......................................... 14 Utgångspunkter ............................................. 17 Struktur ......................................................... 19 Begränsningar ................................................ 20 Institutens nätverksroll ................................... 21 Krav på ett väl fungerande institut .................. 22 Ny finansieringsmodell .................................. 25 Bolagisering ................................................... 29 Ägande .......................................................... 29 Kostnader och behov av kapitaltillskott för bolagsbildning ............................................... 31 Institutens roll i förhållande till högskolan ..... 33 Förslag ........................................................... 34 Institutens roll i förhållande till små och medelstora företag ......................................... 37 Bakgrund ....................................................... 37

Förslag ........................................................... 38

• Sida 8
•  Original

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

SOU l997:16 Direktiv .......................................................... 41 Kommitténs ledamöter m m ............................ 51 Institut som omfattas av uppdraget .................. 53

Lägesrapport november 1996 ......................... 57

• Sida 9
•  Original

l . Sammanfattning och förslag

1.1 Uppdraget

Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten (KOFI) har haft i uppdrag att genom förhandlingar med industriforskningsinstitutens intressenter tillsammans med NUTEK genomföra en förnyelse av industriforskningssystemet. Kommitténs uppdrag avslutades den 30 nov 1996. Utredningen redovisade i en lägesrapport den 1 april 1996 sitt arbetssätt och de resultat som då hade uppnåtts. Med denna rapport redovisas de utvecklingsuppgifter som ingått i uppdraget. Förhandlingsarbctct är däremot ännu ej slutfört.

Direktiv

I kommitténs arbete ingår att göra överväganden om lämpliga samverkansformer mellan existerande industriforskningsinstitut, nyetablering av institut samt lämpliga associationsformer för institutens verksamhet (Direktiv 1994:62, tilläggsdirektiv 1995z27). Möjligheterna att skapa större och för näringslivet slagkraftigare industri- forskningsinstitut skall särskilt prövas. Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara att bolagisering är ett av flera möjliga medel för att uppnå en effektiv verksamhet, ett starkt engagemang från intressenterna, en god samverkan med universitet och högskolor samt en lämplig form för statligt åtagande.

Omfattning

Uppdraget har omfattat institut med egna forsknings- resurser som finansieras gemensamt av näringslivet och staten. Programstyrelser, där näringslivet och staten gemensamt finansierar forskning som utförs vid andra

• Sida 10
•  Original

institutioner, omfattas däremot ej av uppdraget. Uppdraget omfattade institut såväl inom som utanför NUTEK:s ansvarsområde. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut omfattas ej av uppdraget, men har på eget initiativ närmat sig kommittén och deltagit i hearings och diskussioner.

1.2 Resultat

KOFI har tagit fram förslag till olika generella förändringar med syfte att förbättra och förstärka systemet. Förslagen har tjänat som underlag för de förhandlingar som kommittén genomfört med institutens intressenter. Kommitténs förslag kan sammanfattas till:

- En ny finansieringsmodell som kan bidra till att — bredda det industriella deltagandet

- underlätta samverkan mellan institut och mellan högskole-institutioner och institut i gemensamma programblock

- ge långsiktig basfinansiering, efter år av korta avtal - Hjälp att ombilda till aktiebolag vilket ger tydlighet i ägar- och ansvarsfrågor ' Ett speciellt småföretagsprogram vid därför lämpade institut

- Nya forskartjänstcr på instituten och möjlighet till fortbildning för institutens forskare

Kommittén har utvecklat en kriterielista som sammanfattar vilka krav som bör vara uppfyllda för att en verksamhet ska finansieras enligt den föreslagna modellen, och därmed kunna vara lämplig att ombildas till aktiebolag. KOFI rekommenderar att institut som uppfyller kriterierna för industriforskningsinstitut ombildas till aktiebolag med en intressentförening som majoritetsägare. Bolagiserings- processen skall ses som ett led i att säkerställa näringslivets inflytande på institutens framtida verksamhet. Statens

• Sida 11
•  Original

ägarandel och långsiktiga engagemang regleras i samband med bolagiseringen. Kommittén föreslår inga omfattande förändringar i nuvarande institutsstruktur. Denna motsvarar väl nuvarande intressenters behov. Förändringar behöver utvecklas i direkt samverkan mellan berörda instituts huvudmän. Förhandlingar pågår för närvarande mellan Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, tre intressent— föreningar samt berörda institut med syfte att åstadkomma en kraftsamling av den tillämpade forskningen inom inforrnationsteknologi. Däremot innebär KOFI:s förslag med ändrad finansierings- struktur och en tydlig ägarroll att framtida förändringar lättare bör kunna genomföras. Ett viktigt underlag för statens agerande vid framtida omstruktureringar är den kriterielista som kommittén utvecklat. Aven förslag till nya institut bör prövas mot dessa kriterier. Förslag som inte fullt ut kan leva upp till dessa kan, där så är lämpligt, kopplas till redan existerande institut. Institut med delvis gemensamma intressenter kan också kopplas närmare varandra genom personunion mellan styrelserna och på längre sikt genom samlokalisering. Behovet av paraplyorganisation för institutens verksamhet har diskuterats i olika sammanhang. Enligt KOFlzs uppfattning skulle en sådan tunna ut ägarrollen i den modell kommittén förespråkar. Behovet av erfarenhets- utbyte och samordning fylls genom institutens gemensamma intresseförening, IRIS, och genom att NUTEK fungerar som Närings— och handelsdepartementets samordnare av institutens programverksamhet. Genom sin ägarandel får staten också en direkt insyn i verksamheten.

1.2.1 Begränsningar i uppdraget

KOFI vill betona att kommittén inte enbart haft till uppgift att utreda hur en framtida struktur borde se ut, utan också att verkställa ett förhandlingsuppdrag. Möjligheterna att genomföra detta uppdrag har dock begränsats av att KOFI har haft förhandlingsuppdraget samtidigt som en annan

• Sida 12
•  Original

part, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, anvisats som huvudsaklig finansiär av omstrukturerings- kostnader. Direktivcn anger också att omstruktureringen ska ske i samverkan med nuvarande intressentföreningar vilket naturligt begränsar utrymmet för nya initiativ. Begränsningar av NUTEKs eknomiska ramar har skapat osäkerhet om statens möjligheter att via NUTEK göra långsiktiga iinansieringsåtaganden vad gäller kompetens— uppbyggnad och kompetensunderhåll.

1.3 Samverkan med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

Enligt regeringens direktiv har KOFI haft i uppgift att föreslå Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling att använda medel för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstitutcn. KOFI lämnade den 1 april 1996 en lägesrapport till regeringen. Flera av rapportens förslag till utveckling av industriforskningssystemet är beroende av finansiering från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling för att kunna förverkligas. Inför höstens förhandlingar med institutens huvudmän om institutens utveckling efterfrågade KOFI i ett brev den 21 augusti 1996 stiftelsens principiella inställning till och villkor för att stödja de förslag som KOFI lagt. För att visa vilka konsekvenser de olika förslagen kan ha bilades några pilotprojekt för stiftelsens ställningstagande. Pilotprojekten var valda för att exemplifiera institut i olika utvecklingsfaser.

Förnyelse av institutsstrukturen Små institut representerar vanligen ett smalt teknikområde eller en liten bransch. Förutsättningama för att stärka dessa institut är enligt kommittén i princip två: Att bredda verksamheten för att vidga intressentkretsen eller fusionera med närliggande verksamhet inom högskolan eller annat institut.

• Sida 13
•  Original

Ett steg på vägen kan vara kollektiva program (block B i den nya finansieringsmodellen) som genomförs gemen- samt mellan flera institut och/eller i samverkan med högskolan. Samlokalisering av flera institut kan bidra till att dels synliggöra instituten dels effektivisera verksam- heten genom bättre resurs- och lokalutnyttjande och, när möjligheten bjuds, samordning med högskolan.

Utveckling av samarbetet med högskolan I lägesrapporten beskriver KOFI hur samarbetet med högskolan skulle kunna vidareutvecklas, dels genom forskningssamarbete, dels genom utveckling av en helt ny typ av tidsbegränsade forskartjänster. KOFI föreslog också att antalet industridoktorander med placering vid instituten borde utökas.

Sammantaget var förslagen avsedda att skapa en ny karriärväg för forskare delvis utanför det sedvanliga akademiska systemet. Sannolikt skulle nya kategorier av studerande lockas till forskarutbildning, eftersom samverkan med industrin är attraktiv. Många vill dessutom arbeta med forskning, men gärna utanför högskolan efter en lång och krävande grundutbildning.

Småföretagsp ro gram

Erfarenheter utomlands och i Sverige ger entydigt besked om att insäljningsfasen i uppsökande verksamhet mot små- företag inte kan få full kostnadstäckning och därför behöver stöd för att kunna bedrivas. En säkrad basfinan— siering behövs ocksä om instituten med långsiktighet skall kunna utveckla och upprätthålla en kompetens på person- oeh på organisationsnivå att arbeta med småföretagen.

Tydligare ägarbild, bolagisering

Det finns intresse från många institut att pröva vad en bolagisering skulle innebära. En bolagisering är ett möjligt medel för att uppnå rätt omstrukturering och förstärkning av ett eller flera institut. Argument som talar för förändring av associationsform i förhållande till nuläget är bl a en klar och entydig lagstiftning samt en flexibel organisation där

• Sida 14
•  Original

styrelsens ansvar blir tydligt och med klarhet i ägarfrå— gorna.

1.3.1 Stiftelsens utgångspunkter

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling konstaterar i sitt svar på KOFI:s förslag att man inte stödjer generella program för utveckling av samarbete med högskolan, utan att man beslutar om lämpliga insatser för respektive institut. Man har tagit ett principbeslut att ej finansiera investeringar i byggnader och utrustning. Stiftelsen anger att KOFI:s kriterielista ska vara vägledande för vilka insatser som kan komma ifråga inom ramen för pilotprojekten. En utgångspunkt för stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling är att det är tidsbegränsat och att huvudmännen för respektive institut ansvarar för att verksamhet som sätts igång med stöd av stiftelsen får fortsatt finansiering alternativt avvecklas. Med dessa utgångspunkter pågår förhandlingar mellan Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KOFI, och respektive institut rörande fyra pilotfall:

- En förstärkning av verksamheten vid Institutet för optisk forskning, för att bättre kunna svara mot KOFI:s kriterielista.

- På basen av en nyligen genomförd fusionering av verksamheterna vid livsmedelsinstitutet och Stiftelsen bioteknisk forskning utvecklas högskolesamarbete och småföretagsinsatser vid det nya Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK.

- Samarbetet mellan Ytkemiska Institutet och KTH utvecklas bl a genom en gemensam professur. - Ökad samverkan med högskolan och småföretags- insatser vid Institutet för träteknisk forskning, Trätek. I vissa fall ingår en förstärkt kapitalbas som grund för omvandling till aktiebolag, samt finansiering av direkta omstruktureringskostnader, som en del i förhandlingarna.

• Sida 15
•  Original

Institutsstrukturen på IT-området

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling anser det angeläget att åstadkomma en kraftsamling av den tillämpade forskningen inom informationsteknologi i Sverige, inom en samlad organisatorisk ram. Denna bör enligt stiftelsen i stor utsträckning bygga på verksamhet och kompetens överförd från de tre IT-forskningsinstituten SICS, Swedish Institute of Computer Science, SISU, Svenska institutet för systemutveckling, och IMT, Institutet för medieteknik. Förhandlingar pågår för närvarande mellan Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, de tre intressentföreningama samt de berörda instituten om inrättandet av ett nytt institut för tillämpad inforrnationsteknik, fr o m den 1 juli 1997.

Verksamheten bör enligt intressenterna koncentreras på särskilt utvalda nyckelområden. Stiftelsen har beslutat att tillföra det nya institutet 200 Mkr för uppbyggnad bl.a. av nya tillämpningsområden under de första åren. En målsättning är att skapa en kontinuerlig rörlighet av personal mellan institut, företag och universitet/ högskolor, samt att institutet ska ha en regional organisation som omfattar kompetens och resurser vid olika kompetens- centra i landet.

1.4 Återstående arbete

Industriforskningssystemets framtid har diskuterats i olika utredningar under 10 år (tabell 1.1). Ansvaret bör enligt KOFI:s uppfattning nu övergå på ansvariga myndigheter. En kommitté utan egna resurser har svårt att agera som förhandlingspart. KOFI:s förslag har lagt grunden till en förändringsprocess som nu måste föras vidare. Detta innebär att med stöd av den nya finansieringsmodellen och kriterielistan fortsätta förhandlingar med institutens intressentgrupper och med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Det aktuella förhandlingsläget, och KOFI:s syn på de enskilda institutens förutsättningar, sammanfattas i bilaga 2 och 3. En förutsättning för fortsatta förhandlingar är dock att nuvarande osäkerhet

• Sida 16
•  Original

kring NUTEK:s möjligheter att finansiera statens del av programmet undanröjs. Formerna för statens ägande bör utredas vidare.

Det fortsatta arbetet bör inriktas på en successiv utveckling av samarbetet både mellan instituten och med högskolan. KOFI:s förslag till tjänstestruktur och utökat industri- doktorandprogram är här viktiga ingredienser som bör fullföljas. För institut som saknar egna forskningsresurser och därmed inte uppfyller kriterierna bör enligt KOFI:s uppfattning andra finansieringsformer utvecklas. En stärkt småföretagsverksamhet bör bidra till att utveckla redan befintliga kontaktnät mot mindre företag. De institut som utvecklat en fungerande kontaktyta bör kunna förmedla kontakter även till andra institut inom dessas kompetensområde. På samma sätt bör instituten kopplas närmare till de kontaktnät som utvecklats genom ALMI, Innovation Relay Centers, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut etc. KOFI:s förslag innebär en renodling av "industri— forskningsmodellen" där ett antal krav kommer att ställas på de institut som i framtiden ska ingå i systemet. För verksamheter som inte svarar mot KOFI:s kriterier bör andra organisationsmodeller utvecklas. Industriforsknings— instituten grundar sig på ett industriellt behov med

beredskap hos näringslivet till långsiktig finansiering.

Skall institutssektorn i Sverige breddas till att omfatta områden med ekonomiskt svaga eller svårdefinierade avnämargrupper bör dessa inte pressas in inom ramen för industriforskningsinstitut.

I slutskedet av KOFI:s arbete har det uppmärksammats att den nya stiftelselagen, som träder i kraft i sin helhet för de s.k. anslagsstiftelserna från och med 1 januari 1997, riskerar att skapa svårigheter när det gäller att upplösa nuvarande stiftelser. För den framtida processen med omvandling till aktiebolag är det angeläget att regeringen ger både NUTEK och instituten klara riktlinjer för hur övergången från stiftelse till aktiebolag kan underlättas.

• Sida 17
•  Original

Tabell 1.1 Industriforskningsinstituten utreds

jan -87 Kartläggning av sektorforskningen aviseras jan -89 Sektorforskningsutredningen klar feb -90 Forskningsproposition

sept -9l "FoU för industriell utveckling - kollektivforskning i Sverige 1991" SOU l99lz83

maj -92 Remissomgång klar sept -92 NUTEKs förslag till direktiv för styrgrupp feb -93 Forskningsproposition juni -93 Riksdagsbeslut

aug -93 Beslut om styrgrupp

jan 94 Styrgruppens förslag: "Förslag till strukturi systemet för industriforskning",

DS 1994125. mars -94 Kompletterande forslmingsproposition juni -94 Riksdagsbeslut aug -94 KOFI tillsätts sept -94 Riksdagsval okt -94 KOFI börjar arbeta feb -95 Kompletterande direktiv april -96 Lägesrapport till regeringen

sept -96 KK-stiftelsens styrelse beslutar finansiera omstrukturering av IT-instituten nov -96 KOFI upphör, arvet till NUTEK. Förhandlingar pågår mellan KK-stiftelsen och pilotfallen

• Sida 18
•  Original

• Sida 19
•  Original

2. Utgångspunkter

Industriforskningsinstituten utgör en liten, men enligt kommitténs uppfattning mycket viktig, del av det svenska FoU-systemet. Sammantaget är det en väl fungerande verksamhet som åtnjuter stort stöd från det svenska näringslivet men där statens engagemang är en förutsättning för att det skall fungera. Med den ökande intemationaliseringen av svenskt näringsliv kommer ett väl fungerande institutssystem att bli allt viktigare.

Redan i KOFI:s delrapport framfördes att infrastrukturen av teknisk forskning i Sverige är mindre än vad som kunde förväntas med tanke på de stora resurser som totalt satsas på FoU i Sverige av såväl stat som näringsliv. Mätt i FoU- årsverken är teknisk FoU vid högskolor och institut av ungefär samma omfattning i Sverige och Finland trots att totala antalet FoU-årsverken är ca dubbelt så stort i Sverige som i Finland. Jämfört med flertalet andra industriländer svarar högskolesektorn i Sverige för en större del av infrastrukturen av teknisk forskning. Detta är resultatet av ett medvetet val för att undvika splittring av knappa forskningsresurser samt för att säkerställa en god koppling mellan forskning och utbildning. Samtidigt sätter det emellertid gränser för forskningssystemets möjligheter att tillgodose de behov som svenskt näringsliv har.

För en akademisk karriär styrs valet av forskningsuppgift av den internationella "forskningsfrontens" läge. Högskolans forskning är i första hand disciplinorienterad medan näringslivets problem innefattar kombinationer av både flera teknologier och ekonomiska hänsyn. Genombrott inom en disciplin kan göra att "gammal" kunskap inom ett annat område efterfrågas för industriella applikationer. Företaget kan därför behöva hjälp att orientera sig i hela kunskapsfältet, inte bara om framtida teknologier.

• Sida 20
•  Original

Figur 2.1 Nordisk jämförelse av omfattningen av teknisk FoU vid högskolor och institut 1993

6000 ' FoU-årsverken uPrivata institut (alla områden)

uStatliga tekniska lorskningsinslitut

nHögskolor, teknisk fakultet

Sverige Finland Norge Danmark

Anm: Figuren visar FoU-årsverken utförda 1993 i nordiska länder vid statliga institut och högskolor inom teknik samt totalt vid privata institut. Uppgifterna för statliga institut i Sverige avser 1991. Samtliga FoU- årsverken redovisas oavsett finansiering. Källa: Nordisk F oU -statistik för I 993 , Nordisk Industrifond

Industriforskningsinstitutens roll Den näringslivsinriktade forskningen har i stor utsträck- ning lämnats till näringslivet själv att initiera och finansiera. Det är i det perspektivet som framväxten av det svenska institutssystemet skall ses. På 1940-talet startades flera branschforskningsinstitut med industrin som drivande part och med delfinansiering från staten. Antalet institut har successivt ökat och från att ha varit branschrelaterade har instituten i allt högre utsträckning kommit att omfatta branschövergripande teknikområden, som t ex miljö, systemteknik, optik, ytkemi och korrosion. Jämfört med högskolan har instituten lättare att snabbt reagera och ställa

• Sida 21
•  Original

om resurser, . Man har också normalt en bredare direkt- kontakt med industrins problem.

Bredden på industrins kunskapsbehov gör att företagen inte kan hålla beredskap inom alla områden för eventuella framtida behov. Behovet finns inte bara hos de mindre företagen. Aven större företag väljer att fokusera sin egen FoU på det man betraktar som kärnkompctens medan annan kompetens hämtas utifrån. En viktig serviccuppgift för industriforskningsinstituten blir därmed att hålla kompetens, och resurser bl a i form av specialiserad utrustning, inom kunskapsområden som företagen behöver, men som inte betraktas som kärnkompctens.

Det finns också ett antal kunskapsområden där det finns ett egenvärde i att företagen arbetar tillsammans och lär av varandra: Standardisering, miljöproblem, samt snabb spridning av ny produktionsteknik, inklusive IT- användning.

Ett tredje område där det finns fördelar i gemensamma insatser är bevakning av den internationella teknik- utvecklingen. Endast ett fåtal tekniktunga företag har resurser att kontinuerligt sköta denna bevakning internt i företaget.

Statens roll

Enligt KOFI:s uppfattning kan en fortsatt statlig del- finansiering av institutens verksamhet motiveras från tre utgångspunkter:

- Det finns anledning för staten att finansiera insatser där institutens kompetens nyttjas för aktiviteter som är angelägna för samhället men ej i första hand är till nytta för medlemsföretagen. Breda insatser mot mindre företag är ett exempel.

- Forskning inom t.ex. produktionsteknik får spridnings- effekter i ekonomin som går långt utöver vad medlems- företagen kan tillgodogöra sig. Den samhällsekonomiska nyttan blir därmed större än den privata. Detta är nationalekonomins klassiska argument för statligt stöd.

• Sida 22
•  Original

- En väl fungerande teknologisk infrastruktur är en viktig faktor vid lokalisering av industriell verksamhet. Stor- företagens internationalisering har inneburit att närings- politikens fokus förskjutits från att stötta inhemska företag till att konkurrera om internationella företags investeringar.

2.1. Struktur

Kommittén har angripit uppgiften utifrån nuvarande institutsstruktur. I utgångsläget omfattade uppdraget institut inom det nuvarande Närings- och handels- departementets område, senare har det vidgats att omfatta även institut inom Jordbruks- och Miljödepartementens områden.

Kommittén föreslår inga omfattande förändringar i nuvarande struktur. KOFI har inte heller funnit förutsätt- ningar att för närvarande inrätta nya institut inom nya områden. Inom de områden där KOFI prövat nya förslag har det inte visats något intresse från industrin. Den nuvarande institutsstrukturen motsvarar väl dagens behov. Förändringar behöver utvecklas i direkt samverkan mellan berörda instituts huvudmän. På IT-området har en sådan omstrukturering satts i gång i samverkan med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Däremot innebär KOFI:s förslag med ändrad finansierings- struktur och en tydlig ägarroll att framtida förändringar lättare bör kunna genomföras. Fungerande former och re- gelverk underlättar kontakter med nya konstellationer av näringslivsintressenter. Ett viktigt underlag för statens agerande vid framtida omstruktureringar är den kriterielista som kommittén utvecklat.

Även förslag till nya institut bör prövas mot dessa kriterier. Förslag som inte fullt ut kan leva upp till dessa kan, där så är lämpligt, kopplas till redan existerande institut. Kommittén har koncentrerat sig på industrisektorn, men systemet bör i framtiden kunna tillämpas även inom andra delar av näringslivet, exempelvis tjänstesektorn.

• Sida 23
•  Original

Institut med delvis gemensamma intressenter kan också kopplas närmare varandra genom personunion mellan styrelserna och på längre sikt genom samlokalisering. På så sätt kan mindre institut lättare nå en kritisk massa.. Delprogram inom det kollektivt finansierade forsknings- programmet (block "B" i den nya finansieringsmodellen) kan drivas gemensamt, både mellan institut och tillsammans med högskoleinstitutioner. Behovet av paraplyorganisation för institutens verksamhet har diskuterats i olika sammanhang. Enligt KOFI:s uppfattning skulle en sådan tunna ut ägarrollen i den modell kommittén förespråkar. Behovet av erfarenhets- utbyte och samordning fylls genom institutens gemensamma intresseförening, IRIS, och genom att NUTEK fungerar som Närings- och handelsdepartementets samordnare av institutens programverksamhet. Genom statens ägarandel får departementet också en direkt insyn i verksamheten.

2.2. Begränsningar

Det är väsentligt att notera att industrin själv är den största finansiären av industriforskningsinstituten, och den som måste ange färdriktningen för institutens utveckling. KOFI:s uppdrag innebär inte någon förändring härvidlag. Staten fyller en viktig roll som katalysator för att samverkan ska komma till stånd mellan ett antal företag. Staten kan också se till att den kompetensresurs som instituten utgör kan nyttjas även av t.ex. mindre företag som inte själva har kapacitet att engagera sig som medlemmar. Staten kan - för det tredje - garantera en tillräcklig långsiktighet i institutens kompetens-

uppbyggnad.

Förändringar i inriktning eller struktur kan med denna rollfördelning inte ske i snabbare takt än parterna tillsammans blir överens om. För att denna arbetsform ska kunna användas på nya områden krävs att industrins behov är tillräckligt brett för att ge en rimlig volym på institutets tjänster. Några företag måste också känna behovet

• Sida 24
•  Original

tillräckligt tydligt och långsiktigt för att vara beredda att "känna ansvar" för institutet genom engagemang i styrelse- arbetet.

Detta innebär att denna form inte lämpar sig för alla områden där staten vill stödja industrirelevant forskning. Inom nya framväxande teknologier där industrins behov ännu inte är tydligt artikulerade är högskolan sannolikt en bättre miljö. Här fyller NUTEK:s kompetenscentra och materialkonsortier en viktig roll, liksom de forsknings- program som initierats av Stiftelsen för strategisk forskning.

2.3. Institutens nätverksroll

Instituten har genom sin breda industrikontakt en naturlig nätverksroll beträffande teknikfrågor. Samverkan med högskolor har under de senaste åren ökat i omfattning, vilket varit positivt för tekniköverföringen till de mindre företagen. Instituten har också en viktig roll att slussa forskarutbildade vidare till industrin, genom att ge dem erfarenhet av industrinära forskningsproblem. Instituten medverkar aktivt i två av de tre regionala IRC (Innovation Relay Centers) som bildats i Sverige som en del av ett EU-program med sammanlagt 52 centra i Europa. Svenska IRC är uppbyggda som konsortier mellan institut, Almi-bolagen i respektive region och teknikcentra och kontaktsekretariat knutna till olika högskolor. Medverkan i IRC ökar samtidigt den internationella kontaktytan och möjligheten att påverka Europeiska aktiviteter.

En viktig funktion för instituten är att "hämta hem" kunskap från andra länder genom internationella kontakter, och att anpassa denna så att tekniken fungerar för svenska förhållanden. För mer kvalificerade sådana kontakter är det dock angeläget att instituten bedriver forskning på en nivå som gör att utländska forskare har intresse av att samarbeta med dem.

• Sida 25
•  Original

Instituten förmedlar också kontakter med utländska företag och forskare till svenska företag. Instituten blir för många företag en naturlig inkörsport till EU:s forskningsprogram, där institutet ofta har lättare att uppträda som partner än ett enskilt företag. Denna roll är viktig inte bara för mindre företag, utan även i introduktionsskedet för större företag.

Enligt KOFI:s uppfattning är det viktigt att vidareutveckla samverkan i nätverk både mellan instituten och mellan institut och andra aktörer: Högskolor, ALMI m 11. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) ägs av staten och omfattas därmed inte av KOFIs direktiv, men liknar i sitt arbetssätt på många sätt industriforskningsinstituten. Institutet har ett brett kontaktnät mot alla delar av svensk industri, från teknikpassiva företag till företag med egen högteknologisk kompetens, och samverkar samtidigt med ett antal högskoleinstitutioner både i Sverige och utomlands. SP medverkar också i flera av de nätverk för teknikspridning som nu skapas.

De aktörer i nätverket som har den närmaste kontakten med en viss företagskategori bör känna ansvar för att kanalisera kontakter även med andra kompetensresurser i nätverket. Detta kommer inte till stånd automatiskt, utan det är viktigt att t ex staten utformar stödprogram så att de ger incitament till samarbete i stället för konkurrens.

2.4. Krav på ett väl fungerande institut

I inledningsskedet av sitt arbete gjorde kommittén en kartläggning av nuvarande institut och deras huvud- intressenter. Merparten av svenska storföretag är engagerade i intressentkretsen kring ett, ofta flera institut. I några av de branschrelaterade instituten finns även många mindre företag representerade.

Ett antal huvudintressenter samt representanter för högskoleledningama vid de tekniska högskolorna kallades till workshops under våren 1995. Under dessa arbetsmöten fick kommittén en övergripande bild av näringslivets och högskolans syn på instituten. Efter överläggningarna

• Sida 26
•  Original

sammanställde kommittén de synpunkter som kommit fram i form av en kriterielista som använts som underlag vid fortsatta överläggningar med de enskilda instituten. KOFI:s kriterier för uppbyggnaden av framtida industri- forskningsinstitut och den frnansieringsmodell som föreslås av kommittén utgör enligt regeringens forsknings- proposition (Prop. 1996/9715) en viktig utgångspunkt för det fortsatta strukturarbetet.

Kriterielisfa för industriforskningsinstitut

Institutet 1) har en vision, tydlig affärsidé, långsiktig strategi och definierat mål

2) har aktiva ägare och en kraftfull styrelse som visar stort engagemang 3) har god industriell förankring, manifesterad genom t ex att

- kundnyttan kan dokumenteras - representanter för ledande företag inom området aktivt deltar i institutets ledning och verksamhet

- näringslivet är aktivt engagerat i torskningsarbetet bland annat genom medverkan i projekt - verksamheten är finansierad av näringslivet till minst 50%

- enskilda uppdrag utgör minst 20 % av verksamheten 4) har definierat sin roll i förhållande till små och medelstora företag med avseende på

- förankring i styrelsearbetet

- teknik och kompetensövertöring - uppsökande verksamhet

- EU:s programsatsningar

• Sida 27
•  Original

5)

6)

7)

8)

10)

har god vetenskaplig kompetens på internationell nivå inom institutets nyckelområden samt förmåga att omsätta denna för industriella tillämpningar

har koppling till högskola/universitet, t ex gemensam doktorandutbildning, adjungerade professorer, projekt- samarbete

har kritisk massa och tillräcklig bredd för att klara föränd- ringar i form av variationer i uppdragsverksamhet, personalomsättning, uppstart och nedläggning av projekt, deltagande i EU-projekt mm. Vid otillräcklig bredd söker institutet aktivt allianser för att bättre genomföra sin verksamhet

har en målmedveten och dynamisk personalpolitik. Personalomsättningen bör vara minst 10% per år. Detta stimuleras genom exempelvis

tidsbegränsade tjänster som kan leda till såväl akademisk som industriell karriär

industridoktorander tidsbegränsade chefsförordnanden

personalutbyte (t ex gästforskare) med företag och andra organisationer, nationellt och internationellt

har under året vidtagit åtgärder för att

utgöra länk mot EU-torskning och annan internationell forskning

främja forskningssamverkan med såväl industriföretag som högskola/universitet och andra institut

kan visa hur man aktivt genom gatekeeping, kurs- och seminarieverksamhet sköter kunskapsöverlöring gentemot näringslivet.

• Sida 28
•  Original

• Sida 29
•  Original

3. Ny finansieringsmodell

NUTEK har i samverkan med KOFI utvecklat en ny finansieringsmodell för instituten. (Denna redovisas mer utförligt i KOFI:s delrapport 1996-04-01). Erfarenheterna av tidigare system visar att det har blivit svårare att få stora intressentgrupper inom näringslivet att gå samman och finansiera program av allmänt kompetens- höjande karaktär. Utvecklingen går mot allt fler delkollek- tiv, där en grupp företag gemensamt finansierar forskning som är speciellt angelägen för gruppen. Då det gäller att bygga upp kompetens och resurser inom nya områden, som inte är allmänt uppmärksammade i näringslivet, är problemen särskilt stora att med krav på medfinansiering från industrin mobilisera ett brett stöd för att bygga upp resurser.

Representanter för såväl institut som näringsliv har vid olika informella överläggningar och hearings ställt sig positiva till NUTEK:s förslag. NUTEK tillämpar modellen för avtal under perioden 1997-1999.

Modellen omfattar tre programblock. Block A, "Kunskaps- och kompetensuppbyggnad" skall enligt modellen linan- sieras av staten utan krav på direkt motfinansiering. Institutet skall uppfylla vissa grundläggande krav som t ex att programblocken B och C har viss omfattning och finansiering från näringslivet. Block A bör finansieras långsiktigt och regleras med långsiktiga avtal (3-5 år) mellan institutet och staten. För instituten innebär det en fördel att kunna förnya och bredda sin verksamhet utan att omedelbart vara beroende av industritinansiering. Den kollektivt finansierade forskningen, som ryms inom block B, bör även i framtiden vara den dominerande verksamheten på ett institut. Block B bör kunna innehålla flera delkollektiva program med olika företags-

• Sida 30
•  Original

grupperingar som dominerande finansiär. EU:s forsknings- program ryms också inom programblocket. Det är vanligt att företag deltar i verksamheten vid flera institut. Det återspeglar behov som skulle kunna tas till utgångspunkt för att formulera för företagen gemensamma tvärtekniska program som även kan inkludera medverkan från olika högskoleinstitutioner och flera institut. Från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling finns uttalanden som tyder på att man är speciellt intresserad av att tillsammans med näringslivet stödja sådana program. Också denna typ av program som samfinansieras med staten kan redovisas under B. Programblock C omfattar uppdrag mot en enskild uppdragsgivare, som finansierar projektet till 100 % och där resultaten kan förbehållas uppdragsgivaren.

Den föreslagna modellen bör kunna tillämpas på alla institut, som genomför FoU-projekt med till största delen egen personal. Vissa institut lägger ut merparten av forskningen på främst högskoleinstitutioner. Deras verksamhet siktar till kompetensuppbyggnad hos andra, t ex i högskolan. Den nya linansieringsmodellen är inte lämplig för denna typ av verksamhet, och KOFI föreslår att institut som genomför sitt ramprogram i programstyrelse- liknande former även i fortsättningen har möjlighet att finansiera sin verksamhet enligt nuvarande modell med ett ramprogram som till 40% finansieras från staten och till 60% från näringslivet.

• Sida 31
•  Original

F ig. 3.1 . F inansieringsmodell

Programblock A Kompetensuppbyggnad och kompetensunderhåll Staten finansierar genom ansvarig myndighet

Verksamheten regleras långsiktigt med t ex femåriga avtal och följs upp med resultatredovisningar och utvärderingar. Omfattningen av den statliga finansieringen grundar sig på bedömning av institutets samhällsnytta samt omfattningen av institutets program- och uppdragsverksamhet (B och C).

Programblock B Programverksamhet

- Kollektiva eller delkollektiva program - Enstaka forskningsprojekt

- EU-projekt

- Tvärprogram mellan institut och eller högskole institutioner - Program för små och medelstora företag Institutet

har huvudansvar för att finna finansiärer för sin program- verksamhet. Staten kan ingå ramavtal på kollektiv och del- kollektiv basis. Programverksamheten regleras genom rullande avtal av olika längd med skiftande finansiärer.

Programblock C Uppdragsverksamhet.

Uppdrag för enstaka företag med 100% finansiering och full sekretess. Uppdrag kan också utföras för staten med 100% finansiering. Institutet har huvudansvar för Delprogram C. Ägama och statlig finansiär ställer krav på uppdragsverksamhetens omfattning.

• Sida 32
•  Original

• Sida 33
•  Original

4. Bolagisering

KOFI rekommenderar att institut som uppfyller kriterierna för industriforskningsinstitut ombildas till aktiebolag. Argument som talar för förändring av associationsform i förhållande till nuläget är bl a en klar och entydig lagstift- ning och cn flexibel organisation där styrelsens ansvar blir tydligt och ägarfrågoma klart regleras. En omvandling till aktiebolag där näringslivet är majoritetsägare säkrar också industrins långsiktiga inflytande över instituten. En ny stiftelselag (1994:1220) infördes den 1 januari 1996. Den nya stiftelselagen har en strikt tolkning av stiftelsebegreppet och medger inte bildandet av nya stiftelser, som redan från början är beroende av anslag för sin verksamhet. Det finns inte heller några Specialregler för redan existerande stiftelser av detta slag.

Riksdagen har också beslutat att statlig verksamhet skall bedrivas i myndighetsform, och när staten tillsammans med annan part engagerar sig i verksamhet som är beroende av statligt stöd skall detta ske främst genom att verksamheten bedrivs som aktiebolag eller ideell förening. I det enskilda fallet tar respektive länsstyrelse ställning till om befintliga stiftelser kan accepteras. Enligt vad KOFI erfarit kommer dock redan bildade institut att kunna vara kvar som anslagstiftelser och få statliga bidrag. Däremot kan inga nya bildas. I slutskedet av KOFI:s arbete har det uppmärksammats att den nya stiftelselagen, som träder i kraft i sin helhet för de s.k. anslagsstiftelserna från och med 1 januari 1997, kan komma att skapa svårigheter när det gäller att upplösa nuvarande stiftelser. För den framtida processen med omvandling till aktiebolag är det angeläget att regeringen ger både instituten och NUTEK klara riktlinjer för hur övergången från stiftelse till aktiebolag kan underlättas.

• Sida 34
•  Original

Fig. 4:I Möjlig ägarstruktur för bolagiserade industri- forskningsinstitut

Fmgqeoootö Aktie" Idee” _K-stiftelsen ägare förening

Staten Närings- och handels-

departemente -

Majornas-

äg ar e Ev andra statliga intre senter

Institutet AB

4.1. Ägande

KOFI har utvecklat en modell för att ombilda institutens verksamhet till aktiebolag i vilken näringslivet föreslås bilda en ideell förening som blir majoritetsägare i institutet (fig. 4.1). Aktieinnehavet ligger i föreningen. Företag kan gå ut och in i föreningen som medlemmar utan att föreningens ägarandel i institutet rubbas. Medlemskapet regleras via stadgar och kan kopplas till förpliktelser att dellinansiera forskning och köpa vissa tjänster. Det ligger i institutets intresse att erbjuda medlemmarna sådana för- delar att de väljer att vara med i föreningen. Statens rättmätiga andel måste också övervägas i såväl bolagiserings- som förhandlingsprocessen.

När institut, som nu drivs i stiftelseliknande former omvandlas till aktiebolag, har staten, som genom delfinansiering varit med och byggt upp verksamheten, ett rättmätigt krav att bli delägare. För närvarande är det myndigheter, som NUTEK, BFR, SJFR och SNV som fö- reträder staten, som förhandlingspart för de kollektiva

• Sida 35
•  Original

avtalen. En myndighet kan dock inte samtidigt företräda staten både som ägare och finansiär. Statens ägande bör enligt KOFI:s uppfattning utövas av Närings- och handelsdepartementet. Formerna för detta bör utredas vidare.

KOFI har även övervägt möjligheten att låta ägandet utövas av högskolan, som ett sätt att stärka banden mellan högskola och institut. Detta möter dock formella hinder, samtidigt som varken högskolor eller institut uttalat något starkt intresse för en sådan lösning. Högskolans inflytande över instituten skulle bättre kunna utövas genom styrelsere- presentation på statens mandat. Enligt KOFI:s uppfattning bör högskolor ej ingå i ägarkretsen.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har enligt sina stadgar möjlighet att gå in med ägarkapital i olika institut. Stiftelsen har beslutat satsa 200 Mkr för att bygga upp nya verksamhetsområden i ett nytt IT-institut, där nuvarande SICS, SISU och IMT kommer att ingå. Stiftelsen har i de pilotfall som KOFI presenterat för stiftelsen uttalat sig positivt till att bidra med förstärkning av kapitalbasen i samband med bolagisering utan att ställa krav på ägarandel i bolaget.

4.2. Kostnader och behov av kapitaltillskott för bolagsbildning

I samband med de pilotstudier som genomförs beträffande bolagisering har KOFI försökt göra uppskattningar av vilka extra kostnader omställningen betingar. Kostnaderna är av två slag, dels direkta kostnader i samband med omstruktureringen dels behov av kapitaltillskott. I båda fallen kommer beloppen att variera stort beroende på de enskilda institutens förutsättningar.

För att utreda de legala och ekonomiska konsekvensema av bolagiseringen har för pilotfallen funnits stort behov av extern hjälp av juridiska och ekonomiska experter. KOFI har bidragit till att täcka en del av dessa kostnader. Individuellt anpassade tekniska lösningar prövas i de fyra

• Sida 36
•  Original

pilotfallen. Avsikten är att erfarenhetema skall spridas till övriga institut så att dessa inte skall behöva göra lika omfattande utredningar. En individuell ingående analys måste dock göras i varje enskilt fall i första hand tillsammans med institutets egen revisor. Omställning till nytt redovisningssystem medför i de flesta fall krav på förändringar av institutens ekonomisystem. Aven här blir omställningskostnadema mycket skiftande beroende på nuvarande lösning. Några institut har redan anpassade system. Förändringen av associationsform medför en rad adminis- trativa kostnader. Totalt kan omställningskostnadema för ett institut uppgå till mellan 1 och 1,5 milj kr. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling kan i enlighet med sina stadgar täcka vissa direkta kostnader vid omstruktur- ering av instituten. Förhandlingar beträffande detta pågår för pilotprojekten. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling kan också i enlighet med sina stadgar tillskjuta aktiekapital vid omstrukturering av industriforskningsinstitut liksom vid nybildning. I de analyser som gjorts beträffande behov av kapitaltillskott har konstaterats att den viktigaste faktom är kontinuitet i finansieringen av verksamheten. Stora svängningar i tillflödet av forskningsmedel slår hårt mot institutens likviditet. Höga krav måste med hänsyn till den osäkra långsiktiga finansieringen av instituten ställas på deras soliditet.

• Sida 37
•  Original

5. Institutens roll i förhållande till högskolan

Som framgått i avsnitt 2 är den svenska infrastrukturen för näringslivsorienterad forskning mycket begränsad. Ett väl fungerande samarbete mellan industriforskningsinstitut och högskola, som kombinerar högskolans spetskompetens med institutens industrinätverk är därför en viktig förut- sättning för att kunna svara mot näringslivets kompetens- behov.

Samverkan med högskolan ger instituten tillgång till djup kompetens inom aktuella forskningsområden. Den kan också bidra till ökad flexibilitet och rörlighet genom att personal rör sig eller delar sin tid mellan högskola och institut och genom att unga forskarutbildade via instituten slussas ut i näringslivet. Samtidigt är det viktigt att respektera de båda parternas olika roller: Högskolans forskning är i huvudsak specialiserad inom smala ämnes- inriktade nischer. För att svara mot industrins behov måste instituten kunna täcka bredare fält och kombinera olika teknologier. Det innebär att man beroende på uppgiften måste kunna välja olika samarbetspartner. Högskolelagen har efter förslag av NYFOR-kommittén (Samverkan mellan högskolan och näringslivet, SOU 1996:70) ändrats så att det klart framgår att samverkan med näringslivet är en viktig del av högskolans verksamhet. Detta underlättar en vidareutveckling av det samarbete som på många håll fungerar väl redan idag.

Forskningssamarbete mellan institut och högskolor kan innebära många olika saker. Det vanligaste idag torde vara externt finansierade uppdrag som genomförs gemensamt vid institut och högskolor. Samarbete via examensarbeten har också traditionellt utgjort en viktig länk mellan högskolor, institut och näringsliv.

• Sida 38
•  Original

En form av samarbete som ökar i omfattning är industri- doktorander, som bedriver forskning inom ett institut men handleds åtminstone till del från en högskoleinstitution, där även en examinator finns. I ett antal fall har forskare från industriforskningsinstitut knutits till" högskoleinstitutioner som adjungerade professorer. Aven den omvända modellen bör prövas i ökad utsträckning, dvs. att högskole- forskare på deltid knyts till instituten.

Högskolan som ägare ? I KOFI:s arbete har frågan väckts om högskolor ska kunna ingå i ägarkretsen för institut. Vid några högskolor och universitet har man inrättat holdingbolag med syfte att stärka forskningens kontakt med näringslivet. De är dock i dagsläget inte inrättade för att vara delägare i industri- forskningsinstitut. Som påpekats ovan måste instituten också kunna samverka med olika högskolemiljöer, beroende på uppgiften. För högskolans del torde inte ägandet i sig vara av primärt intresse. KOFI föreslåri stället att högskolerepresentanter där så är lämpligt kan utses att företräda statens ägarandel i institutens styrelser.

5.1. Förslag

Enligt KOFI:s uppfattning bör samverkan mellan högskolan och industriforskningsinstituten förstärkas på flera sätt. Den största satsningen bör gälla industri- doktorander av typen institutsdoktorander, som siktar på licentiat- eller doktorsexamen. I ett inledningsskede upp- skattas en rimlig omfattning på denna verksamhet vara 30- 40 st tjänster per år. Redan idag finns många doktorander vid instituten. Det bör vara möjligt även för dessa att vara med och konkurrera om en viss del av de föreslagna institutsdoktorandtjänstema. För förstärkning av handled- ningen av dessa doktorander behöver inledningsvis 6-8 tjänster per år som adjungerad professor skapas vid instituten. Vidare föreslås att ca 20 st doktorstjänster alternativt forskarassistenttjänster per år inrättas vid

• Sida 39
•  Original

högskolan med huvudsaklig verksamhet förlagd till instituten.

Sammantaget skulle ovanstående förslag innebära att en ny karriärväg skapas för forskare delvis utanför det sedvanliga akademiska systemet. Sannolikt skulle nya kategorier av studerande lockas till forskarutbildning, eftersom samverkan med industrin är attraktiv. Många vill dessutom arbeta med forskning men gärna utanför högskolan efter en lång och krävande grundutbildning.

För fort- och vidareutbildning av institutens anställda föreslås att möjligheter skapas för kompetensutvecklings- terminer för dcssa vid högskolan. Vidare föreslås att instituten involveras mer aktivt i högskolans utbildning t ex via examensarbeten.

Mindre och medelstora företags verksamhet skulle gynnas av förbättrade kontakter såväl med högskolan som med instituten. En satsning på samverkan mellan högskolan och instituten skulle möjliggöra identifiering och igångsättning av forskningsprojekt som i större utsträckning än idag stöder utvecklingen av mindre och medelstora företag.

Att genomföra de ovan angivna förslagen skulle kosta ca 40 - 50 Mkr per år i extern finansiering under en övergångsperiod. KOFI anser det angeläget att det utbyggda samarbetet kommer till stånd. En förutsättning är att särskilda medel kan anslås via statsbudgeten eller i första hand Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

• Sida 40
•  Original

• Sida 41
•  Original

6. Institutens roll i förhållande till små och medelstora företag

Kommittén skall i sitt arbete ta särskild hänsyn till de mindre företagens behov av forskning och utveckling, tekniköverföring och service samt förutsättningar för sådana företag att påverka institutens verksamhet.

6.1. Bakgrund

De senaste årens allt snabbare teknikutveckling och det faktum att produkter och processer i ökande utsträckning är beroende av flera helt skilda teknologier medför att kraven ökar både på bredd och djup i företagens tekniska kompetens. Många svenska mindre företag är inte nog rustade att möta dessa ökade krav varken vad gäller egen kompetens eller genom tillgång till och förmåga att utnyttja externa teknologiska resurser. Samtidigt finns det betydande brister i det svenska teknologiska systemet vad gäller överföring av kunskap och kompetens till framför allt mindre företag.

I Sverige finns i dag ett antal aktörer som tillhandahåller eller skulle kunna tillhandahålla teknisk specialist- kompetens för de mindre företagen. I knappast något fall är dock mindre företag huvudkunder för dessa organisationer. Här är en orsak till att utbudet inte är organiserat för att hantera de mindre företagens problem. Aktörema samordnar inte heller sina insatser för mindre företag. Jämförelser med andra europeiska länder pekar mot att de offentliga insatserna för att tillgodose behovet av kunskapsmässig infrastruktur är mindre i Sverige och att de mindre företagen här i mindre utsträckning utnyttjat ex- terna kunskapsbaserade tjänster än i andra länder,

• Sida 42
•  Original

exempelvis i Danmark. Ett företags möjligheter att utnyttja externa teknologiska resurser begränsas av mottagar- kompetensen i den egna organisationen. Men möjlig- heterna påverkas också av de externa aktörernas intresse och förståelse för de verkliga problemen i industriell verksamhet.

N YF OR-K ommittén NYFOR-Kommittén (SOU l996:89, Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen) konstaterar att det finns begränsningar för högskolans möjligheter att spela en roll för mindre företag. Bland de mindre industriföretagen har endast ett fåtal någon anställd med akademisk utbildning, och fokuseringen på stegvisa förändringar i nära anslutning till befintlig verksamhet innebär att det även i fortsättningen blir naturligt att i första hand vända sig till leverantörer, kunder eller andra företag med liknande verksamhet, för att lösa tekniska problem. NYFOR rekommenderar att man söker involvera mindre företag i nätverk som även omfattar andra företag i deras naturliga kontaktnät, industriforskningsinstitut m.m.

N U TEK :s pilotprogram NUTEK genomför på uppdrag av regeringen för närva- rande två program med avsikt att stärka den teknologiska infrastrukturen. Merparten av de ekonomiska resurserna kommer att användas för att stärka företagens efterfrågan och bygga upp lokala nätverk. En stärkt efterfrågan kommer att ställa ökade krav på teknikutbudet där insti- tuten har en viktig roll. NUTEK har som komplement tagit initiativ till ett pilotprogram som genomförs på sju industri- forskningsinstitut. Målet är att mindre företag skall bygga upp varaktiga relationer med instituten för sin teknik— och kompetens- utveckling. Mindre företag skall motiveras köpa tjänster som instituten erbjuder i form av problemlösningar och forskningsresultat. Ett viktigt inslag är uppsökande verksamhet med personliga besök. Pilotprogrammet startade våren 1995 och pågick hela 1996. Erfarenheter

• Sida 43
•  Original

från programmet skall ligga till grund för beslut om framtida småföretagsprogram vid instituten.

KOFI har låtit en utomstående expert, Dr Catherine Belotti, SLU, utvärdera programmet. Den uppsökande verksamhet som programmet initierat har upplevts som positiv av alla instituten och hos berörda företag, eftersom den har tydliggjort en stor latent efterfrågan på tekniktjänster hos företagen och visat på den kompetens som finns hos instituten för att svara till behoven.

6.2. Förslag

En stärkt småföretagsverksamhet bör i första hand bygga på och bidra till att utveckla redan befintliga kontaktnät mot mindre företag. De institut som utvecklat en fungerande kontaktyta bör kunna förmedla kontakter även till andra institut inom dessas kompetensområde. På samma sätt bör instituten kopplas närmare till de kontaktnät som utvecklats genom ALMI, Innovation Relay Centers etc. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har bl a genom sin provnings- och certifieringsverksamhet utvecklat ett mycket brett kontaktnät mot mindre företag. En samverkan av detta slag uppstår inte automatiskt, då parterna i viss mån ser varandra som konkurrenter. Staten bör som beställare utforma småföretagsprogram så att det premierar samverkan. Insäljningsfasen i uppsökande verksamhet mot småföretag kan inte få full kostnadstäckning och behöver stöd för att bedrivas. En säkrad basfinansiering behövs också om instituten med långsiktighet skall kunna utveckla och upprätthålla en kompetens på person- och organisations- nivå att arbeta med småföretagen. Uppsökande verksamhet, i den omfattning den har tagit inom ramen för pågående pilotprogram, bör därför utgöra föremål för en långsiktig basfinansiering från staten medan övriga nätverkssatsningar och andra aktiviteter bör fortsätta att vara projekt- finansierade av olika aktörer.

• Sida 44
•  Original

Ett oöverträf fat sätt att öka tckniknivån hos företagen är att de anställer välutbildad personal. En väg att stimulera till detta är att teknologer gör sina examensarbeten hos mindre företag. Idag är andelen examensarbeten på småföretag mycket liten. För att stimulera till detta finns anledning att fortsätta de påbörjade aktiviteterna där instituten förmedlar kontakter mellan forskare och företag samt tillhandahåller handledare för examensarbete.

De myndigheter t ex NUTEK som är ansvariga för olika EU-program har svårt att nå ut med information och rådgivning om dessa till de mindre företagen. Institut med en utbyggd inriktning mot dessa företag kan svara för en stor del av den informations- och rådgivningsverksamhet som är nödvändig för att få med svenska företag och forskare med bra projekt i EU-programmen.

I KOFI:s uppdrag ingår också att ge förslag som ökar mindre företags möjligheter att påverka institutens verksamhet. Detta kan ske genom att staten genom förmånliga villkor stimulerar mindre företag att initiera delkollektiva FoU-program vid instituten (t ex inom tekniköverföringsprogrammet). Staten kan besätta några av sina styrelscplatseri institutens styrelser med representanter för mindre företag. Ett väl fungerande småföretagsprogram av det slag som pilotprogrammct utgör kräver en årlig insats på 3 - 5 miljoner kronor per deltagande institut. För 15 institut skulle det innebära en kostnad på 45 - 75 miljoner kronor per år.

• Sida 45
•  Original

tällä:

Kommittédirektiv ww

till Omstrukturering och förstärkning av Dir. industriforskningsinstituten l994:62 Dir l994:62

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1994.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall genomföra en förnyelse av industriforskningssystemet. Kommittén skall efter en, genomgång av behovet av näringslivsinriktad forskning genomföra förhandlingar med industriforskningsinstitutens intressenter om en bolagisering av industriforskningsinstitutens verksamhet. Det är dessutom angeläget att förutsättningar för tillkomsten av helt nya industi'ifbrskningsinstitut drivna i bolagsform kan åstadkommas. Industriforskningsinstituten skall omstruktureras och förstärkas genom att medel för aktiekapital, täckning av vissa direkta kostnader för omstruktureringen och finansiering av forskartjänster tillförs från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Ett nära samarbete med denna Stiftelses styrelse är således en förutsättning för förhandlingsarbetet.

Vid bolagisering bör näringslivsintressenterna vara majoritetsägare och universitet och högskolor, övriga statliga teknikintressenter samt Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling kunna gå in som minoritetsägare. Förhandlingarna har karaktären av erbjudande och de institut som av intressenterna inte bedöms lämpliga att bolagiseras kan

• Sida 46
•  Original

drivas vidare i stiftelselorm eller andra former. Statens medverkan hör i det senare fallet utvärderas av den berörda myndigheten.

Omstruktureringen skall leda till att den forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov ökar i omfattning, att antalet forskare i näringslivet ökar, att industriforsknings— institutens funktion av brygga mellan universitet/hr'igskola och näringsliv stärks samt att teknik—. kunskaps— och kompetens- överföring, särskilt till mindre och medelstora företag ökar.

Uppdraget skall vara avslutat och slutredovisat senast den 30 november 1996.

Bakgrund

lndustritörskningsinstituten har som uppgift att utföra av näringslivet efterfrågad forskning och att bidra till att nationella och internationella lörskningsresultat förs vidare till företagen. Kunskap, kompetens och teknik är de strategiskt viktigaste faktorerna för svenskt näringslivs framtida konkurrenskraft. Ett väsentligt utökat samarbete mellan universitet. högskolor, törskningsinstitut och näringsliv är nödvändigt för att utveckla dessa faktorer på bästa sätt.

lndustriforskningsinstituten har en viktig roll som gemensam forsknings— och utvecklingsresurs för svenska företag. De har kvalificerad personal och utrustninrn är nästan utan undantag belägna i anslutning till en högskola och har vana att arbeta med töretagspecitika forsknings— och utvecklingsproblem. Instituten har därmed goda möjligheter att fungera som bryggor mellan näringsliv och universitet/högskola.

• Sida 47
•  Original

Instituten blir därmed ett medel för att genom forskning och teknik—. kunskaps- och kompetensöverföring stärka konkurrenskr'alten hos svenska företag. Särskilt viktig är sådan verksamhet för mindre och medelstora företag. Industriforskningsinstituten har visat sig vara framgångsrika när det gäller att engagera de mindre och medelstora Röretagen i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete. Instituten har även som en viktig uppgift att sprida kunskap och kompetens till företag över hela landet. Instituten bör därför betraktas som en nationell resurs.

En svaghet hos den nuvarande industriforskningsorganisationen är bristande flexibilitet i förhållande till nya utvecklingslinjer inom näringsliv och forskning. Det är svårt att få en bred ekonomisk uppbackning från industrin inom nya områden samt generellt att få mindre företag att medverka i gemensamma program. En annan svaghet är en i vissa fall alltför låg förskarrörlighet mellan dels institut och universitet/högskola, dels institut och företag.

Ett ("ivergripande mål är enligt regeringens uppfattning att skapa en struktur som främjar nödvändig kunskapsövertöring mellan olika forskningsinstitutioner och företag samt att säkerställa att forskning på olika tillämpningsnivåer och för olika behov kommer till stånd. För industriförskningsinstitutens del kräver detta en högre grad av flexibilitet och förmåga att ändras i takt med teknik- och kunskapsutvecklingen liksom i takt med att näringslivets struktur och krav på kunskap och kompetens förändras. Detta gäller institutens forsknings- och utvecklingsverksamhet såväl som deras uppgifter för tekniköverföring, främjande av forskarrörlighet mellan universitet, högskolor och företag, internationellt förskningsutbyte. teknikbevakning m.m.

Industriforskningsinstituten bör i än högre utsträckning än för närvarande spela en roll i utbildningen av forskare för näringslivets behov.

• Sida 48
•  Original

inom Näringsdepartementetes ansvarsområde finns ett tjugotal industriforskningsinstitut. Motsvarande institut finns även under Jordbruksdepartementets och Miljö— och Naturresurs— departemcntets ansvarsområde,

Kommitténs uppdrag

Kommittén skall utifrån behovet av näringslivsinriktad forskning förhandla med industriforskningsinstitutens intressentföreningar, övriga näringslivsintressenter, universitet och högskolor samt andra statliga teknikintressenter i syfte att uppnå en förnyelse och förstärkning av industriforsknings- instituten sorn system. Förhandlingarna skall gälla en bolagisering av industriförskningsinstitutens verksamhet och ha karaktären av erbjudande till intressenterna. De institut som inte bedöms som lämpade för bolagisering skall även i fortsättningen kunna bedrivas i annan associationsform. Statens medverkan bör i dessa fall utvärderas av berörda myndigheter.

Förhandlingarna skall avse — tillförsel av aktiekapital vid bolagisering. - täckning av vissa direkta kostnader vid omstruktureringen, - finansiering av forskartjänster vid instituten. - institutens tillgångar, och - behovet av statlig basfinansiering.

Medel för aktiekapital, täckning av vissa direkta kostnader vid omstruktureringen samt finansiering av forskartjänster vid instituten skall tillföras från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Ett nära samarbete med denna stiftelses styrelse är alltså en förutsättning för förhandlingsarbetet. Vad gäller tillförsel av aktiekapital från stiftelsen skall en sådan insats motsvara stiftelsens ägarinflytande. Utgångspunkten för förhandlingarna är att näringslivet skall vara majoritetsägare. Även de universitet och högskolor samt övriga statliga teknikintressenter som genom ägarskap i institut önskar utöva

• Sida 49
•  Original

inflytande på verksamheten skall tillskjuta ägarkapital. Stiftelsen kan om den så finner det lämpligt överlåta sin aktiepost i det bolagiserade institutet till annan intressent i bolaget.

Täckning av vissa omstruktureringskostnader skall kunna ges om det bedöms främja sammanslagning av institut till större och slagkraftigare enheter. Finansieringen av forskartjänster skall syfta till ytterligare teknologisk och forskningsmässig förstärkning av bolagiserade institut.

Möjligheten till förändring i takt med framväxten av nya för näringslivet strategiskt viktiga förskningsinriktningar skall särskilt beaktas. Det är angeläget att förutsättningar för tillkomsten av helt nya industriforskningsinstitut drivna i bolagsform kan åstadkommas. En reell skillnad vid bildandet av sådana bolag. jämfört med omstrukturering av redan befintliga industriforskningsinstitut till bolag, är att det inte existerar någon institutsförmögenhet och heller ingen organiserad intressentgrupp.

Kommittén skall i sitt arbete ta särskild hänsyn till de mindre och medelstora företagens behov av forskning och utveckling, tekniköverföring och service samt förutsättningar för sådana företag att påverka institutens verksamhet.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har möjlighet att finansiera tvärteknologiskt inriktade projekt för att stimulera samarbete mellan institut och mellan institut och högskola samt teknik- och kompetensöverföring till mindre och medelstora företag. För att ge en förändrad institutstruktur bästa möjliga förutsättningar bör kommittén i sitt arbete föra en diskussion medRStiftelsen för-'kunskaps- och kompetensutveckling om med'elsanvändningen även för dessa ändamål.

Vid ornstruktureringsarbetet skall samordningsvinster mellan institut samt mellan institut och högskola tas till vara.

• Sida 50
•  Original

Vägledande för kommitténs arbete ska vara efterfrågan från institutens intressenter samt institutens strategiska betydelse som resurs för näringslivet i Sverige på längre sikt. Det är samtidigt viktigt att framgångsrika och effektiva strukturer i det befintliga systemet tas till vara.

Målet för omstruktureringen och förstärkningen av industriforskningsinstituten är flerfaldigt: att stärka den forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov, att öka antalet forskare i näringslivet, att i allmänhet stärka funktionen av brygga mellan universitet/högskola och näringsliv samt att öka teknik- och kompetensöverföringen, särskilt till mindre och medelstora företag.

NUTEK har en unik kompetens vad gäller industriforsknings- instituten och bör utnyttjas av kommittén i omstrukturerings— arbetet. NUTEK förutsätts avsätta nödvändiga resurser som stöd för kommitténs arbete.

Verksamheten vid instituten kräver stabilitet och goda förutsättningar för långsiktig kompetensuppbyggnad för att vara effektiv och konkurrenskraftig. Därför krävs en basfinansiering av institutens verksamhet som tar hänsyn till respektive instituts behov och strategiska betydelse. NUTEK och andra statliga finansiärer av industriforskningsinstituten förutsätts därför att se över sina finansieringsprinciper så att den långsiktiga basfinansieringen av instituten upprätthålls samtidigt som en ökad fiexibilitet uppnås.

Uppdraget skall vara avslutat och slutredovisat senast den 30 november 1996.

För kommittén gäller regeringens direktiv angående beaktande- av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.. . 1988143), redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992z50) samt prövning av offentliga åtaganden (dir. 199423).

• Sida 51
•  Original

Kommittédirektiv ww &

Tilläggsdirektiv till Kommittén för Din omstrukturering och förstärkning av 199527

industriforskningsinstituten (N 1994:03)

Beslut vid regerirrgssarnmanträde den 23 februari 1995.

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten skall tillsammans med Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) genom förhandlingar med institutens intressenter genomföra en förnyelse av industriforskningsinstituten. Kommittén har ansvaret för detta arbete. I kommitténs uppgift ingår att göra överväganden om lämpliga samverkansformer mellan existerande industriforskningsinstitut, nyetablering av institut samt lämpliga associationsformer för institutens verksamhet. Möjligheterna att skapa större och för näringslivet slagkraftigare industriforskningsinstitut skall särskilt prövas. Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara att bolagisering är ett av flera möjliga medel för att uppnå en effektiv verksamhet, ett starkt engagemang från intressenterna, en god samverkan med universitet och högskolor samt en lämplig form för statligt åtagande. Detta alternativ skall belysas av kommittén.

• Sida 52
•  Original

Bakgrund

Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 juni l994 (dir. 1994162) tillkallades en kommitté med uppdrag att genomföra en förnyelse och förstärkning av industriforskningsinstituten_ Kommittén skall enligt direktiven genomföra en förnyelse av industriforskningssystemet och efter en genomgång av behovet av näringslivsinriktad forskning genomföra förhandlingar med industriforskningsinstitutens intressenter om en bolagisering av industriforskningsinstitutens verksamhet. Det är enligt direktiven dessutom angeläget att förutsättningar för tillkomsten av helt nya industriforskningsinstitut drivna i bolagsform kan åstadkommas. De institut som av intressenterna inte bedöms lämpliga att bolagiseras kan drivas vidare i stiftelseform eller andra former. Statens medverkan i det senare fallet bör enligt direktiven utvärderas av den berörda myndigheten.

Uppdraget

Regeringen har därefter beslutat att bolagisering av industriforskningsinstitut skall betraktas som ett av fiera möjliga medel för att uppnå en effektiv verksamhet. Detta alternativ skall belysas av kommittén.

Ett starkt engagemang från främst näringslivsintressenterna men även universitet och högskolor och övriga statliga teknikintressenter skall eftersträvas. Kommittén skall tillsammans med NUTEK genomföra förhandlingar med intressenterna om lämpliga samverkansformer mellan existerande industriforskningsinstitut, om nyetablering av institut samt om lämpliga associationsformer för institutens verksamhet. I dessa förhandlingar skall även samverkansmöjligheter med universitet och högskolor tas tillvara. Kommittén har ansvaret för förhandlingsarbetet.

Möjligheterna att skapa större och för näringslivet slagkraftigare industriforskningsinstitut skall särskilt prövas.

• Sida 53
•  Original

Kommunikationsdepartementet

Länsstyrelsernas roll i traftk- och fordonsfrågor. [6] IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av lT-kommissionen den 18 december. lT-kommissionens rapport 1/97. [12]

Finansdepartementet

Inkomstskattelag, del I-III. [2]

Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring på sex förvaltningsområden. [7] Flexibel förvaltning. Förändring och verksam— hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. [9] Ansvaret för valutapolitiken. [10]

Skatter, miljö och sysselsättning. [11] Det svåra samspelet. Resultatstyrningens framväxt och problematik. [15]

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan — steg för steg. [1]

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. [5]

Kulturdepartementet IT i kulturens tjänst. [14]

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik för hela Sverige. [13] Att utveckla industriforskningsinstituten. [16]

Miljödepartementet

Förbättrad miljöinfomation. [4]

• Sida 71
•  Original

• Sida 72
•  Original

• Sida 73
•  Original

• Sida 74
•  Original

,; FRITZES

Posranaess: 106 47 Srecko—total FAX: 08-20 50 11, TELEFON”: oil—61310 er ao

ISBN 913820505-3 ISSN 0375-2'50X