SOU 1997:185

Nyckeln till mega-bytet : slutbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Nvckeln

MEGABYTET

Ii||

IT-råll 1991:135

ilmlllomens sou

flm

w Statens offentliga utredningar

WW 1997: 185

g Kommunikationsdepartementet

till

Nyckeln

MEGA-BYT ET

Slutbetänkande Ungdomens IT-råd

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes 0rder@liber. se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 lO

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20798-2 Stockholm 1997 ISSN 0375-25OX

Till Ines Uusmann Politik för infonnationssamhället 14 Jämlik tillgång till informationssamhället Näringsliv och arbete Utbildning $ Glokalsamhället det ekologiskt uthålliga samhället

- Pengafrågan 74 Ungdomens IT-råds testamente

Bilaga, Kommittédirektiv

Illustrationer: Ingela Peterson, Rithuset Formgivning: Magnus Rehn, Rehn Produktion Tryckt hos Norstedts förlag 1997

|IIO$ "IISIIIHIIII

Ti"

winner oss mm I en IlWllIIMstlll Inuitstrlsamhällot övergår I Imonnatlonssamnällct. Intl transtormcrlnuon av samhället förändras också systemen normerna och värderingarna som samhället most ut

närmare tre års arbete som kommitté upphör med detta slutbetänkande vår Eftergärning. Men som Du vet betyder inte detta att frågorna är lösta eller avslutade.

Vårt arbete har snarast varit starten en process som hoppas ska genomsyra vårt samhälle för all framtid. Denna process handlar om att ge unga människor chansen att aktivt medverka i det som berör unga människor mest, nämligen skapandet av vår framtid.

Vårt arbete började i januari 1995 i en blygsam skala och har över tiden utvecklats alla plan, såväl kvalitativt som kvantitativt. Vi har under resans gång kommit i kontakt med ett oräkneligt antal ungdomar och vuxna som har kunnat bolla idéer med och hämta inspiration och kunskap från. l takt med detta har kunnat utveckla ett mycket brett kontaktnät, vilket har gagnat oss i vårt arbete och förhoppningsvis även dem som vi har etablerat relationerna med. Det är tack vare alla dessa underbara människor har träffat som vi har kunnat utveckla vårt arbete från de inledningsvis ganska smala perspektiven till det mycket breda fält som vi nu rör oss inom. Samtidigt har vi känt att har kunnat ge något tillbaka i form av tankar, värderingar och inspiration. Vi är av den klara uppfattningen att den roll Ungdomens IT-råd har haft som regeringsorgan i frågorna om informationssamhällets eller glokalsamhällets

- utveckling ur ett ungdomsperspektiv, har varit både uppskattad och efterfrågad runt om i landet. Vi hoppas därför att Du i Ditt ämbete verkar för att dessa frågor även i fortsättningen får ett tydligt fokus i regeringens arbete.

Framtidsfrågoma är mycket aktuella i dagsläget, beroende den osäkerhet och tveksamhet som många känner inför omställningen av samhället. Saker och ting i vår omgivning förändras i en rasande takt och inget är sig riktigt likt. Detta faktum upptar många unga människors tankar. Som Du vet efterlyser tydligare politiska visioner som människor kan ta ställning för eller emot. Dagens unga vill att politikerna tydligt ska redovisa hur man ser utvecklingen och framtiden. Det har under de senaste åren varit för mycket av kriser och ekonomiska saneringar. Därför har det mycket viktiga budskapet om framtiden kommit bort. Det är dags att ändra detta. Det är dags att andas optimism och framtidstro. Vi hoppas att Du gör vad Du kan för att detta ska bli verkli och synligt. Det är val nästa år. Vi är övertygade om att många unga människor skulle uppskatta om det valet också kunde handla om tron

en positiv framtid och inte bara om dagens problem. Framtiden är ett resultat av dagens beslut och dagens icke-beslut.

Detta slutbetänkande försöker förtydliga den grund för framtiden som vi lade i MEGA-BYTE SOU 1996: 8 .Visionenl l om glokalsamhället som vi beskrev i MEGA-BYTE ligger således fast, vilket bl.a. innebär att vidhåller att man inte kan bryta ut IT från samhällsutvecklingen i sin helhet. Således utgår även detta betän-

kande från visionen om ett framtida ekologiskt hållbart samhälle, där IT är en högst naturlig del av livet. Detta betänkande innehåller istället ett antal förslag, mer eller mindre konkreta, som vi anser stimulerar utvecklingen av denna framtidsvision. Vi har försökt att identifiera snöbollama som kan komma i rullning och växa sig stora till hela klot. Målet har varit att förslagen ska vara lätt genomförbara och dessutom skalbara. Man kan säga att vi har försökt identifiera kämproblemen och förslå genomförbara lösningar dessa. Insatsemas storlek har vi däremot inte låst det

viset är förslagen skalbara. Slutbetänkandets namn, Nyckeln till MEGA-B YTET, anspelar detta.

Även denna gång områden områden

täcker förslagen stora - som anser vara väsentliga för en jämställd och jämlik utveckling av informationssamhället ur ett ungdomsperspektiv. Därför är få av förslagen direkt riktade till Dig och till Kommunikationsdepartementet men Du hade väl inte väntat Dig något annat heller

För att tydliggöra detta har vi i sammanfattningen gjort en särskild hänvisning till var och en av de av Dina regeringskollegor som berörs. V1 hoppas därför att Du vill hjälpa med att sprida våra tankar till dem. Vi tror att det är viktigt att så sker

oss eftersom framtiden berör oss alla och eftersom ett jämlikt och jämställt framtidsbygge kräver att alla är delaktiga.

Tack, Ines, för denna tid och tack till Er alla som har stöttat oss och trott på oss. Det är Ni som har gjort vårt arbete stimulerande, meningsfullt och roligt

ses iframtiden

Stockholm december 1997

Helejna Larsson Johan Strid Åsa Winzell Erik Löwendahl Wiktor Södersten Malin Rönnmark Ulrik Brandén Calle Sjöström Kai Honkonen

Vi befinner oss mitt i en brytningstid. Industrisamhället övergår i informationssamhället. Med transformeringen av samhället förändras också systemen, normerna och värderingarna.

Sett till alla omständigheter blir konsekvenserna av omställningen av samhället stora. För gemene man handlar det om att vissa jobb försvinner för att aldrig mer återkomma, om att kraven kunskap och kompetens drastiskt höjs, om att man helt plötsligt tvingas att hantera ett nytt verktyg kallat IT därför att omgivningen såkräver. Processen genomgår är smärtsam. Dessvärre finns det inget val.Vi måste därför ta kommando över utvecklingen och vända den till något positivt. Sverige har goda förutsättningar att kunna göra sig gällande globalt som en framstående IT-nation. Att stimulera den svenska IT-branschens utveckling är ett steg mot ökad tillväxt och sysselsättning. Genom att bli framgångsrika inom detta nya område, som kännetecknas av en stor global tillväxt, kan kompensera för de industrijobb som dagligen går förlorade i Sverige och trygga den svenska välfärden för framtiden.

Den nya tekniken möjliggör nya sätt att arbeta och bedriva företagande. De företag som inte tar till sig förändringarna och den teknik som möjliggör den, som inte förmår omsätta utvecklingen till produktivitetsökningar och tillväxt, lämnas obönhörligen bakom historiens skrotupplag. Det är endast med en livgivande mylla av små företag Sverige kan försäkras tillväxt, arbetstillfällen och ett framtidsinriktat näringsliv. Alltfler unga människor väljer att bli entreprenörer av önskan om att få förverkliga en idé också skäl att anställning inte går att få. Klimatet

men av som en för de mindre företagen och för nyetableringar måste därför förbättras i Sverige. Det gäller hela vägen från attityder gentemot småföretagande och entreprenörskap, till de ekonomiska och juridiska möjligheterna för små företags tillväxt. Statens roll måste skifta från att via näringspolitik framförallt befatta sig med de stora företagens frågor och via arbetsmarknadspolitiken den enskilda arbetstagaren, till att helhjärtat arbeta med att utveckla de små och mellanstora företag som utgör grunden för vår fortsatta tillväxt. Man bör också undvika att upprätthålla den skillnad mellan enskilda näringsidkare och arbetstagare som i dag i praktiken ofta inte existerar.

Att satsa IT är inte enbart en fråga om att stärka landets konkurrenskraft och därmed ge förutsättningar för att nya jobb skapas. IT påverkar vårt samhälle och omvärlden mycket mer än så. Om vi inte tar notis om den utveckling som sker lär nya, avgrundsdjupa klyftor skapas i samhället men om vi ligger framkant kan IT användas för att ökajärnlikheten i samhället. Rätt använt kan IT ge nya möjligheter för demokratisk delaktighet i samhället. Genom att olika sätt, som vi försöker visa på i detta slutbetänkande, stimulera en bred tillgång till IT i samhället kan vi trygga att infonnationssamhället blir ett samhälle för alla, vilket är bra för Sverige. Vi menar att jämlik tillgång till IT och Sveriges möjligheter att göra sig gällande spelplanen i det globala infonnationssamhället är intimt sammankopplade. Det handlar således både om rättviseaspekter och om att skapa ekonomiska förutsättningar. Grunden för en jämlik utveckling läggs genom att stimulera ett jämlikt lärande i samhället. Eftersom framtidens samhälle genomsyras av det kraftfulla verktyget IT måste nu aktivt sörja för en jämlik tillgång till IT.

I infonnationssamhället ställs krav flexibilitet och förmågan att se

nya

helheter. Arbetsinstruktioner kan inte utfärdas som förr eftersom arbetssituationen ställer krav unika och flexibla lösningar. Det viktiga är inte längre att besitta en mängd detaljkunskaper. Det viktiga är att äga förmågan att omsätta information vid varje givet tillfälle till relevant kunskap. Grunden för möjligheten att kunna anpassa sig till de nya villkoren läggs i skolan men detta kräver att vår otidsenliga skola förändras. I fokus för förändringsarbetet i skolan ska lärandet vara och i det arbetet är IT ett oumbärli verktyg. Att skolan förändras, att pedagogiken förändras och att användningen av IT som verktyg tar fart är avgörande för att dagens unga ska få en jämlik tillgång till framtidens infonnationssamhälle.

Om tar hänsyn till de ekologiska systemvillkoren och låter dem utgöra den långsiktiga målfonnuleringen för samhällets vision om det ekologiskt uthålliga samhället blir det lättare att ställa upp delmål för sarnhällsplaneringen. Vi menar att informationstekniken kan hjälpa oss i detta arbete. IT kan rätt använt bidra till minskade transporter, effektivare energianvändning, effektivare resursanvändning osv. Allt detta möjliggör en utveckling till ett ekologiskt uthålligt samhälle men det bygger en flitig användning av miljövänlig teknik som IT. Det är detta samhälle som vi i MEGA-BYTE SOU 1996: 181 kallade glokalsarnhället.

I takt med att informationssarnhället växer fram ökar behovet av en ny, ändarnålsenlig infrastruktur form av ett väl utbyggt bredbandsnät. Eftersom enjämlik bredbandstillgång är en förutsättning för ett fullt utvecklat informationssamhälle får vi inte jämställa bredband och IT-utveckling med gårdagens infrastruktur som vägnät eller järnväg. Det är angeläget att man uppmärksammar de perspektiv IT-utvecklingen som rör makt, ekonomi, jämlikhet och miljö. Det handlar om att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att förse företag och organisationer med god överföringskapacitet till en låg kostnad. Det handlar om att sörja för enjämlik tillgång för medborgarna såväl rättvisegrund som demokratisk grund. Det handlar om att med ett väl utbyggt bredbandsnät stimulera de digitala transporterna framför de fysiska ur ett milj öhänseende. Sammantaget ger bredband som infrastruktur ett mycket större samhällsvärde än den infrastruktur som industrisamhället vilar på.

Det behövs en politisk ledning av utvecklingen av IT-området som kan kombineras med marknadens ansträngningar. Det är märkligt att våra ledande politiker inte förefaller vara intresserade av att delta i den mycket expansiva och dynamiska utveckling som sker inom området IT. Detta förhållningssätt kommer att drabba politiken genom minskat inflytande över samhällsutvecklingen men också landet genom förlorade möjligheter till marknadsandelar och tillväxt IT-området och därmed färre nya jobb. Det är i älva verket inte särskilt mycket som krävs av våra politiker för att ta ett grepp om IT-utvecklingen i landet; engagemang, branschprioriteringar och symbolhandlingar räcker långt för att näringsliv och medborgare ska kunna se en utstakad politisk kurs som leder till utveckling och tillväxt och som man kan ta ställning till. Det är dags att tydliggöra visionema om framtidens infonnationssamhälle.

Vi har chansen låt oss ta den

Nedan följer en skiss över detta slutbetänkandes beståndsdelar och förslag. Betänkandet täcker de områden inom vilka vi att behoven ett aktivt

menar av agerande är störst för att stimulera en utveckling i rätt riktning och motverka en utveckling i fel riktning. Våra förslag utgår från visionen om glokalsamhället vi

som presenterade i MEGA-BYTE SOU 1996: 181.

Vi anser att regeringen bör ha en långt mer aktiv roll i denna utveckling, för att kunna driva den och samtidigt kunna påverka att den går överstyr. Det yttersta målet för denna utveckling är för oss ett demokratiskt informationssamhälle i meningen jämlikt och jämställt. Om detta handlar det första kapitlet Politik för infonnationssamhället. För att kunna uppnå detta yttersta mål presenterar fyra övergripande samhällsmål inom fyra viktiga sakornråden, tillgång, näringsliv och arbetsmarknad, utbildning och miljö. Betänkandet avslutas med en diskussion om den eviga pengafrågan samt efterlämnandet ett slags testamente, eftersom Ungdo-

av mens IT-råds uppdrag med detta betänkande är slutfört.

Som kommitté har vi sorterat under Kommunikationsdepartementet. Detta framgår inte särskilt tydligt när man läser detta betänkande, av den enkla anledningen att Kommunikationsdepartementet inte hanterar särskilt många av de frågor som vi anser vara angelägna att i denna utveckling nu ta grepp 0m.Vi vill därför räkna alla upp de regeringsmedlemmar som direkt berörs av förslagen i detta betänkande och ytterst av den pågående utvecklingen. För oss är denna lista ytterligare ett argument för att regeringen bör vara mycket mer aktiv i utvecklingen av framtidens samhälle.

Göran Persson Ines Uusmann Marita Ulvskog Thage G Peterson Erik Ãsbrink Anders Sundström Laila Freivalds Thomas Östros Leif Pagrotsky Lena Hjelm-Wallén Carl Tham JörgenAnderss0n Pierre Schori Ylva Johansson Leif Blomberg Bjöm von Sydow Annika Åhnberg Anna Lindh Margot Wallström Margareta Winberg Maj-Inger Klingvall Ulrika Messing

Vi hoppas Ni, ärade regeringsmedlemmar, vill ta del av detta betänkande och att Ni ska finna det läsvärt det är skrivet för Er.

Jämlik tillgång nn

inforrnationssamhället.

FÖrslag Ilolmil Wilmål

Initieraattsärskilt TillgångtillITföralla. Ökamedborgarnas programpaketför inflytandei samhälletoch utveckling svenskav IT- I delalctighetide bransch. demokratiskaprocesserna

förslag

IT-utrustanärområdetsoffentligarum. Hull

FÖTSHIQI

| Avsättmermedel

Skapanyaformerfor för lärandeav Forshg..

inflytande delaktighetoch omvärlden. AvsättmedelfornyaIT-mötesplatseri Inrättaenungdomsrefenärområdet. rensgrupptillregeringen Förslag Riktamedeltill ungdomarmedliten ochutveckladelokala SeöverIT-använd- tillgångtill ITochtill ungdomar ungdomsråden. ningeni Regerings- socialtutsattaområden. SkapaDirektdemoloatiska kansliet. inilytandeforalokal

l nivå

förslag förslag l Stimulerautbyggnadenbredbandav till Utredkommittéfor- FDISHIQ.. hemmen. menför dennya Uppmuntrasammankopplingav StimuleraIT-användning tidensuppgifter. närområdeni lokalanätverk. blandungdomsorganisa-

tionerna

l Anslåpolitiska

-- dokumentochprotokoll

Furswg

Internet ErbjudITP-utbildning1deoffentliga Skapasärskildafemför """m° efterföljandepolitisk

debatt.

förslag

Tainitiativtillennationellfolkbildningskapanj. Folkbildningskarnpanjenbörrymmaseni helhetmedandra tillgångsprojelct.

FäSHR ÖkaanvändningenavlTi integrationsarbetet. Riktaåtgärder invandrartätatill kommunerellerstatsdelar.

förslag

Klararereglerochminiminormför funktionshindradesrätttill IT-hjälpmedel. Bidragtill ITsomhjälpmedel intefår begränsastillendastenklafallav funktionshinder. Tillskjutmermedeltill forskning ITom formänniskormedhandikapp.

Ett dynamiskt näringsliv och en dynamisk arbetsmarknad

Delmål Mail Delmål

Enökadtillgångtill Enreformeringav Endynamiskarbetsmarkkompetentochriskvilligt regelverken. nad. kapital.

finn finn finn Skapaforumförmöten Utredhurtrygghets-och Försöksverksamhetdär mellanentreprenöreroch socialförsäkrningssyste-arbetslösafrittfårvälja finansiärer menkanomfattaalla. ochkombinera

utbildningar. L

| I finn Skapa centraltett produktrådhosAlmi Förenkladeklarationen Taframochspridgoda fornyatillväxtbran- försmåföretagare. exempel nyaformer scher. Slopaförskottsinbetal- förförmedling arbete.av Produktrådetbörha ningen preliminärskattav yngreledamöter. förstaåretför Almiböråldersvis enmansforetag. redovisadetutbetalade

l stödet.

FÖR! Införegenanstâllning prov.

finn Utredskattregleroch nivåerför undvikaatt företagsflykt.

BMI Granskamyndigheternas skriftsspråk.

Skapaförutsättningar för skolan i

framtidens samhälle

nolmil nulmál Delmål Delmål Kvalitetssäkringavskolan ÖkatillgångentillITi Förnyelselärarhögav Öppnaskolanför

skolorna skolorna samhälletmed

kompetenscentrum

man; Blu finn Fifth Försöksverksanrhetmed Initiativtill svenskaNet ñllämpaolika Försöksverksamhetmed personligutvecklingsplan Days. pedagogiskametoderi kompetenscentrum Avskaffatimplanen Geavskrivningsrättför utbildningenlärareav Eleverstillgångtill IToch IT-utrustningsom Fonbildalärarutbildarei ettämnesövergripande donerastill skolor, alternativapedagogiska arbeteskrivsini Gesärsklidastudielåntill metoderochi läroplanen inköp datorer.av IT-användning Ersättbetygenmed Allaeleverskaha InförobligatoriskITa skriftligaomdömen tillgångtilldator,Internet Inrättaprofessuri IT- Utvecklaalternativa ochegene-post. pedagogik formerforantagningtill högskolorna Kompetensutvecklalärare ochskolledare Utredläraresformella ansvar Förinentreprenörskapeti skolarbetet.

livorurinamlo mål

Enutvecklingtill Glokalsamluället

detekologisktuthålligasamhället

Ililllil Mimi Ilolmål Delmål

Enutvecklingochökad EnÖvergångtill en Ensatsning forskning Enmiljöanpassad användning IT förav uthålliginfrastruktur. och godaexempelför utvecklingmedITsom att minskatransporter atttydliggörasambanden hjälpmedel. ochenergiuttag. mellan ochIT miljö.

finn finn tilll Hull Stimulerainteraktiv Verkaförensnabb, Stimuleraforskningen Effektiviseradet distanskommunikation. kraftfullochrisktäckan- omsambandenmellan svenskabiståndeturett Utveckladistansarbete debredbandsutbygg- IT-uvecklingenoch miljöperspektiv, och-centralerz nad. miljön. Skapaprofessionella Lyftframochspridgoda virtuellasamfund. exempel.

l l

man; FÖISIII Stimulerautveckling- Främjaett IT-baserat en avelektronisk samarbetemellan handel ungdomariÖstersjöre-

gionen.

ungdomens

Pcnuarrauano utgång

IOSIIIIIIGIIM

förslag förslag

Omställningenfrånen Ungdomsstyrelsenbör

industrisamhälletillett bedriva utvecklingsar-ett

informationssamhällebör betemedinriktning

kunnaskeinomramen ungdomarsperspektiv

förstatsbudgeten. lT-användningoch

I utvecklingenav

informationssamhället.

finn

Finansieringenbör

kunnaskegenomen

infrasuukturväxling.

BMI

Utredmöjligheternaför

eninfrastrukturväxling.

om ungdomens IT-rårl

Den 19januari 1995 bemyndigade regeringen statsministern att tillkalla ett råd

- Ungdomens IT-råd med uppgift att samla och förmedla kunskap hur barn och

- om ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och fritiden. Rådet har sedan vid två tillfällen fått förlängt uppdrag, den 31 augusti 1995 och den 19 december 1996. Uppgiftemas komplexitet har ökat över tiden och i sista tilläggsdirektiven dir. 1996: 105, sebilaga lades tyngdpunkten vid fyra huvudornråden. Dessa har varit

- att presentera och diskutera visioner för framtidens informationssamhälle,

att föreslå hur alla, jämlika villkor, skall kunna lära sig att dra nytta av -

informationsteknikens möjligheter,

att lyfta fram goda exempel IT-användning och IT-satsningar för barn och

ungdomar,

att bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och IT-

satsningar.

Ungdomens IT-råd har som statlig kommitté haft den lägsta medelåldern i världen. Rådet har sedan den 19januari 1995 bestått ledamöterna Helejna Larsson

av ordförande, Johan Strid, ÅsaWinzell, Erik Löwendahl, Sara Andersson t.o.m. 9701 14, Wiktor Södersten fr.o.m. 97021 1, Malin Rönnmark fr.o.m. 97021 1 och Calle Sjöström fr.o.m. 97021 1. Rådet har haft en expert knuten till sig, departementsrådet Lars Bryntesson.

Rådets sekretariat har bemannats av Thomas Johansson 950901-96033 1, Ulrik Brandén from. 960403, Jessica Persson 970 l 30-971 115 och Kai Honkonen fr.o.m. 970402.

1 Kanitel

IT-utveclrling TÖI

nya illllll

befinner oss mm l en hrvtnlnnsmt industrisamhälle övergår l Inllmatlinssalnliällcl. nu tnnstomorlnuon av samnällnt lirändns också systemen munerna och väruorlnuam som samhället mur på

eller evolution Därom kan teoretikerna tvista. För gemene man Revolutionhandlar det mycket jordnära ting att vissa jobb försvinner för

om mer som att aldrig mer återkomma, som att kraven kunskap och kompetens drastiskt höjs, som att man helt plötsligt tvingas att hantera ett nytt verktyg kallat IT därför att omgivningen så kräver. Processen vi genomgår är smärtsam. Dessvärre finns det inget val om vi i Sverige även i framtiden ska ha någon välfärd att måna om. Sverige som nation har mycket liten hemmarnarknad och är därför extremt beroende av exporten. Det är genom exporten vi ordnar jobben. Det råder ingen tvekan om att det är genom ekonomisk tillväxt vi kan finna väg ut arbetssom en ur lösheten. Problemet är bara att den storindustri som stått för de stora exportinkomstema och givit oss medborgare jobb nu tappar marknadsandelar, med bl.a. mycket en stor ungdomsarbetslöshet som följd. Lösningen för dessa industriföretag är att förlägga tillverkning utomlands och/eller att lägga ut tillverkningsprocessema entreprenad. Kvar i Sverige blir förhoppningsvis företagens forskning och utveckling. Dessa funktioner kräver högkompetent personal särskilt många jobb. utan att ge Säkert kommer en av våra största exportbranscher, skogs- och massaindustrin, också i framtiden ge stora inkomster till landet om kan behålla den i landet detta lär men inte rendera i särskilt många jobb. Även statliga AssiDomän har klargjort nya att några nya masstillverkningsanläggningar inte kommer att byggas i Sverige. Istället byggs de nya anläggningarna i Sydostasien. En svensk exportsuccé, telekomannan företaget Ericsson, övergår nu till att bli ett renodlat kunskapsföretag. Man gör sig av med kretskortstillverkning och annat till förmån för forskning och utveckling. I spåren följer nedläggningar av tillverkande fabriker. Vart vi än vänder i Sverige oss ser vi samma utveckling. Liksom när Sverige utvecklades till industrisamhälle krävs det ett nyskanu pande. Det gäller att hitta nya möjligheter till utkomst inom för det ramen nya samhällsparadigm som växer fram. Dessa nya möjligheter handlar i stor utsträckning om IT och där har Sverige goda möjligheter att göra sig internationellt gällande. Morgondagens jobb formas i huvudet dagens ungdomar. En förutsättning för att Sverige ska nå framgång lT-ornrådet, och därmed skapas möjligheter för jobb i nya en ny bransch, är emellertid att regeringen hjälper plantorna att växa globalt. Den -

svenska näringspolitiken är för närvarande inriktad generella satsningar. Vi är tveksamma till att det är rätt när det gäller att utveckla en ny bransch som IT-branschen. Vi att regeringen i detta avseende istället bör branschorientera satsningmenar och ta rollen pådrivande och aktiv aktör. Man bör skapa särskilda arna som en programpaket för IT-branschen och olika sätt underlätta och stimulera utvecklingen och nyetableringama I samband med en satsning IT-branschen kommer behovet privat riskkapital att vara stort. För att ge frågan tyngd och aktualitet bör av frågan dagordningen och diskutera förutsättningarna för regeringen därför ta upp aktivt riskkapital med det svenska riskkapitalets företrädare. Staten bör i ett mer sammanhanget kunna påta sig rollen katalysator för processen och framförallt som mäkla mellan idéer och kapital. Det är mycket viktigt att detta sker och att det sker snabbt. Det är vår framtida välfärd som står spel Sverige har stark position i Europa när det gäller IT-utvecklingen. Detta en faktum får bekräftat amerikanerna. I fråga om IT-mognad och anpassning till man av de interaktiva medierna ligger Sverige i det absoluta toppskiktet i statistiken, nya dvs. efter USA, oavsett vad och hur mäter. Detta trots att Sverige inte har mer än man nio miljoner invånare. Sverige har relativt sett en hög IT-penetrationsgrad och svenska företags inställning till och användning av IT och Internet uppfattas som progressiv i USA. Det gäller att driva denna utveckling nu och uppmuntra fler att till att faktiskt utnyttjar den potential vi har som IT-nation. ta steget, att se Vårt försprång är självfallet inte för evigt bestående men om vi bara lär oss att dra det kan det bestå ganska länge. Detta är enkel matematik: genom att nytta av skaffa sig ett försprång och bibehålla hög utvecklingstakt krävs det oerhört mycket en de efterföljande för att hinna ikapp. Därför gäller det att smida medan järnet är av varmt. Om vi fortsätter med att avvakta utvecklingen är snart de stora europeiska marknaderna Storbritannien, Tyskland och Frankrike inte bara i kapp oss men som också förbi. Faktum är att orosmolnen har börjat torna upp sig. Den svenska ITmarknaden växer långsammare än i övriga Europa, procent 1997 och 1998 mot sex åtta respektive nio procent för resten Europa Computer Sweden 74/97. Det av kommer dag då de tyska företagen allvar bestämmer sig för att investera ett en antal miljarder mark i denna utveckling. Vad kan då Sverige sätta emot om vi inte handlar nu Det smärre katastrof för framtiden och för dagens unga om vi vore en inte lyckas omsätta den utvecklingspotential vi har IT-området till en blomstrande svensk bransch som kan generera jobb för framtiden. Sverige är i dag ansett bra testmarknad. Stora amerikanska företag som som en Sun Microsystems väljer att i Sverige testa produkter en ny marknad i en fullskalig laboratoriemiljö. Giganter inom sitt gebit i Intemetvärlden somAllavista, CNN och Yahoo placerar sig i Sverige. Anledningen är bl.a. den förhållandevis starka position Sverige och det svenska folket har skaffat sig den tidiga adoptionsgenom förmågan tekniken, de till Intemetkulturen väl avpassade och framtidsorienterade av levnads- och företagskulturema, den höga kunskapsnivån, den flexibla inställningen, den utvecklade infrastrukturen, de politiska prioriteringarna och det breda genomslaget hos allmänheten. Men i dessa sammanhang går utvecklingen snabbt och man har inte råd att vila gamla lagrar. Sverige har i alltför många sammanhang vilat gamla lagrar alldeles för länge. Låt inte göra om det misstaget nu, när omvärlden oss

visar sitt intresse för Sverige som en framstående IT-nation.

Om vi inte ska förpassas till gärdsgårdsserien i detta globala utvecklingsspel måste vi utnyttja vårt försprång nu.V1 kan aldrig komma i kapp marknadsledande USA de upprätthåller hela tiden sitt avstånd till de övriga men vi kan behålla vårt

- avstånd till övriga europeiska medtävlare. V1kanske har ett eller två oss innan de stora europeiska hemmamarknaderna vaknar allvar. Det gäller att setill att vi

älva vaknar nu. Dagens ungdomar har rätt att kräva det.

V1 måste göra IT till en näringspolitisk fråga. Staten i form av regering och riksdag måste börja ta initiativ till att premiera denna nya marknad. Det gäller att skaffa sig andelar nya marknader, inte befintliga. Därför bör staten uppmuntra en utveckling inom alla olika former av IT-industri, såsom mjuk- och hårdvarautveckling inom elektronisk handel, den nya mediaindusuin och programvaruindustrin. Vi är övertygade om att det är långsiktigt mer fördelaktigt att satsa denna framtidsindustn än den traditionella tillverkningsindustrin och det är utvecklingen av småföretagen vi bör fokusera på. Det är där de nya jobben tillkommer medan kurvan för arbetstillfällen i storindustrin pekar nedåt och ligger stilla i den offentliga sektorn. Detta understöds avAMS statistik DN 25/ l 1. De globala utvecklingstendensema är såtydliga att det måste vara omöjligt att misstolka dem: tillverkningsindustrin är tillbakagång i västvärlden medan IT-industrin är kraftig frammarsch. Att inte ta hänsyn till detta mot bakgrund av Sveriges i dag gynnsamma läge i sammanhanget måste anses som försumlighet, snudd grov sådan.

Om man i dag skulle satsa IT-industrin samma sätt som traditionell industri skulle garanterat fler nya jobb kunna skapas för samma pengar. Man talar om att alltihop är ett nollsummespel; det försvinner arbeten inom traditionella sektorer och det tillkommer nya inom t.ex. IT-branschen men när man ser till hela bilden är läget oförändrat. Det är dock mer komplicerat än så.Jobben som försvinner gör det av de strukturella förändringarna och dessa kommer aldrig tillbaka. Utan den mycket starka expansionen i IT-branschen skulle vi därför tala om ett minusspel. V1 håller att ställa om vårt samhälle till en ny fas och detta är inget vi kan välja bort, därför att omvärlden påverkar oss så starkt. Om vi ska bryta nollsumrnespelet måste vi satsa ett mycket mer omfattande kunskapslyft än det som regeringen nu genomför. V1 måste sprida kunskapen om vad denna samhällsomstälhiing egentligen innebär -till allmänhet, till politiker, till företagsledare och vi måste sporra människor att

tillskansa sig relevant kunskap för framtiden. Den mest relevanta kunskapen för framtiden är den som handlar om att vi måste skapa nytt- alla sätt och alla områden. Detta är egentligen en fråga om att komma till insikt.

Nu gäller det därför att sadla om. Egentligen borde arbetarrörelsen vara de som främst drev kravet omställningen av samhället. Den har sålänge rörelsen funnits arbetat för att få bort de tunga, hårda och dåliga jobben. Med IT-utvecklingens hjälp har detta nu kunnat ske. Emellertid verkar man inte ha varit förberedd situationen och konsekvenserna, varför uppvaknandet ur välfärdssamhällets Tömrosasörrm blev bryskt helt plötsligt står mängder med människor utan arbeten, de arbeten som man

så länge kämpat för att bli av med. Vad man nu ska ta sig till Det känns befogat att tala om en arbetarrörelsens paradox.

êiäuszâissiátgâssf-vii ansa; "i,s;n:;i-r . å Regeringen bör initiativ till särskilt programpaket i syfte utveckla å - ta ett att

svensk IT-bransch för framtida tillväxt och sysselsättning.

i detta slutbetänkande, stimulera en bred tillgång till IT i samhället kan vi trygga att informationssamhället blir ett samhälle för alla, vilket är bra för Sverige. V1menar att jämlik tillgång till IT och Sveriges möjligheter att göra sig gällande spelplanen i det globala informationssamhället är intimt sarnmankopplade. Det handlar således både om rättviseaspekter och om att skapa ekonomiska förutsättningar. Grunden för en jämlik utveckling läggs genom att stimulera ett jämlikt lärande i samhället.

Det ömsesidiga beroendet mellan ett väl fungerande utbildningssystem och social välfärd för såväl individ som samhälle är uppenbart. Det är alla överens om. I takt med att samhället övergår till ett fullfj ädrat kunskapssamhälle är målet om det livslånga lärandet högt prioriterat. Om detta är man också överens. Däremot går meningarna isär hur målet ska förverkligas. För att målet ska kunna uppnås måste

om hela samhället vara inställt ett livslångt lärande men man måste börja hos individen och för individen måste det vara roligt att lära.

Vi måste från de tidiga åren stimulera kunskapssökande. När barn börjar skolan är de nyfikna och förväntansfulla. I takt med att tiden i skolan förflyter händer i de flesta fall något med den ursprungliga nyfikenheten och de höga förväntningarna de

försvinner. För dagens treåringar är videoapparaten fullständigt naturlig och alldeles självklar. Datorn ligger inte långt efter. Sexåringar har e-postkonton med vars hjälp de kommunicerar med släkt och vänner. Barn i alla åldrar surfar dagligen Internet. Dagens barn och ungdomar är vana vid att information, kunskap och förströelse finns att hämta överallt i omgivningen. Vad blir reaktionen den skola som förnekar bamen tillgång till alla de olika kunskaps- och inspirationskällor de ser som givna

Framtidens samhälle kommer att genomsyras av IT därför att det är ett utmärkt verktyg med en oöverskådlig potential. IT bör ha ett stort utrymme i utbildningen, inte minst därför att IT kan användas till att göra lärandet roligare och därmed bidra till att lägga en grund för det livslånga lärandet. Man kan här slå två flugor i en smäll:

behöver ur ett nationalekonomiskt perspektiv öka vår kunskap och kompetens, inte minst IT-området, och IT i sig kan göra det roligare att lära. Det bör därför sessom en nationalekonomisk angelägenhet att utrusta våra skolor med IT.

Om vi ska kunna ge alla samma grundläggande möjlighet att göras sig gällande i ett framtida samhälle där goda IT-kunskaper är självklar färdighet måste vi utrusta

våra skolor och förnya pedagogiken. Gör vi inte detta kommer vi att spä klyftbildningen men många sociala offer följd.

som

nn lära av omvärlden Vi har mycket att lära av omvärlden när det gäller att utveckla och nyskapa. I ITvärlden måste förebilden tveklöst bli USA. Det är mycket inte är bra med det

som amerikanska systemet men det finns också många impulser att få. Man frågar sig varför inte svenskt riskkapital investerar mer i en marknad med en sådan enorm tillväxt- och utvecklingskurva som IT-industrin Man frågar sig varför inte de svenska företagen är mer öppna för konkurrens från omvärlden som ett medel för att skärpa sina sinnen Man frågar sig varför inte svenska företag aktivt stödjer avknoppningar när detta bevisligen leder hela marknaden framåt Man frågar sig varför inte svenskt näringsliv är mer öppet sinnat gentemot varandra och aktivt delger varandra information och kunskap, i synnerhet inom IT-branschen nya medier Man frågar sig varför inte den svenska regeringen stimulerar svensk IT-industris framväxt med alla till buds stående medel när tillväxt och full sysselsättning står högst den politiska dagordningen

Sveriges TekniskaAttachéer, Exportrådet, Invest in SwedenAgency ISA, Handelskammaren mfl. organisationer arbetar hårt för att få Sveriges politiker och det svenska näringslivet att öppna ögonen för vad som händer i omvärlden och särskilt i USA. De tre förstnämnda organisationerna var till en början helt finansierade av staten. Med tiden har en allt större del av verksamheten fått övergå till att finansieras med privata medel. Detta betyder att personalen inom dessa organisationer nu måste ta tid från den egentliga verksamheten för att istället ragga uppdragsgivare. Utvecklingen går i fel riktning och det är statens dåliga insikt som driver den därhän.

Istället för att krympa t.ex. Sveriges TekniskaAttachéers anslag borde regeringen öka dem, så vidare och än mer aktiv omvärldsbevakning kunde äga rum. Det är

att en en synnerligen billig investering för att behålla Sveriges konkurrenskraft. Som det är i dag får man dock istället känslan av att Sveriges TekniskaAttachéers funktion ifrågasätts av regeringen. När attachéema rapporterar från omvärlden är det sällan man lyssnar till deras budskap, vilket leder till långsam reaktionstid och många förlorade möjligheter. Vi menar att svenska toppolitiker bör värdera denna kunskap högre och försöka avsätta mer tid för att lära sig mer av omvärldsutvecklingen. Detta bör gärna ske plats för att man ska kunna insupa atmosfären och få en känsla för helheten.

Sveriges TekniskaAttachéer består i dag uteslutande av civilingenjörer trots att de arbetar med såmycket bredare fält än de traditionellt tekniska. Kanske är detta anledningen till varför återrapporteringen får ett såljumt mottagande. Man bör överväga att utveckla attachéverksamheten till att bli en mer allsidigt uppbyggd omvärldsbevakningsfunktion för Sveriges räkning. Det behöver skjutas till mer pengar och det behöver rekryteras samhällsvetare, humanister och ekonomer men framförallt behövs det ett ungdomligt nytänkande.

Genom Sveriges TekniskaAttachéers, Exportrådets och ISA:s verksamhet har Sverige en god grund för att inta en mer aktiv och aggressiv roll i den hårda,

konkurrensutsatta omvärlden. Vi har chansen låt oss ta den

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör avsätta ytterligare medel för att kunna lära av omvärlden

den verksamhet bedrivs Sveriges TekniskaAttachéer, Exportrådet

genom som av

och Invest in Sweden Agency.

Vi behöver en aktiv lT-politik, för att främja jämlik utveckling, tillväxt och sysselsättning. För att detta ska lyckas behövs starka viljor och personligheter. I USA återkommer ständigt till den enorma betydelse Bill Clinton och framförallt Al

man Gore har haft för utvecklingen. Gore var tidigt aktiv, intresserad och medveten om den utveckling som började ta fart. Clinton gjorde en rad symbolhandlingar och tog

mängd policybeslut. Det har inte varit frågan om att pumpa in fantasibelopp i en utvecklingen snarare anser man att Clinton-administrationen satsat för lite pengar.

- Pengar som tillskjutits har främst gått till forskning och utveckling samt till undervisningssystemet. Indirekt har också pengar som satsats försvaret och rymdprogrammen kommit IT-utvecklingen till del. Emellertid har regeringens roll i huvudsak varit, och är, att facilitator och att tonen. Man har stått för

agera ange planerna och för visionema. Sedan har fört samman aktörer som t.ex. skolan och

man näringslivet för att realisera de politiska planerna. Man är ständigt aktiv och nya dekret och uttalanden kommer i en strid ström. Bakgrundsmaterialet från Vita Huset, vilket säger en hel del om inställningen till utvecklingen, inleds med meningar som "T he Internet the biggest change in human communications since the printing

Var går motsvarande uttalande att hitta från den svenska regeringen I själva press. verket är det så att den svenska IT-politiken inte kan sägas existera i jämförelse med den amerikanska. Var är policybesluten, är symbolhandlingarna, de är så

var som viktiga för att fart utvecklingen

Sveriges regering verkar t.o.m. ha en mer marknadsliberal inställning till ITutvecklingen än USA:s; man håller sig helt enkelt borta från utvecklingen och låter marknaden sköta allt. Detta är inte tecken en aktiv politik. Erfarenheterna från USA talar sitt tydliga språk: regeringens positiva inblandning i IT-utvecklingen ger extra bränsle och sätter fart hjulen. USA undkom den senaste lågkonjunkturen. Även de många lågavlönade jobben bidrog till att hålla hjulen igång förklaras

om detta också till stor del med satsningarna IT-industrin. I dessa sammanhang har den amerikanska regeringen haft en betydande roll genom målmedvetna satsningar IT-relaterad utveckling inom t.ex. den akademiska världen, rymdindustrin och försvarsindustrin. Den upparbetade IT-kunskapen från dessa satsningar har sedermera kunnat spridas till det civila samhället och till det privata näringslivet. Erfarenheterna visar således att för att utvecklingen ska ta fart krävs regeringens aktiva roll. Marknaden leder inte hand utvecklingen. Det krävs incitament från den politiska

egen makten.Vad viktigare är, marknaden kommer aldrig att lösa jämlikhetsproblematiken behäftad med utvecklingen och utvecklingen nu sker blir klyftorna större och

som

större för varje dag som går. Tänker regeringen medverka till att klyftorna cementeras Så länge det passiva beteendet kvarstår är det i alla fall det som sker.

För den svenska regeringen verkar IT vara detsamma som infrastruktur. Detta är väl i och för sig korrekt men om denna nya infrastruktur ges samma betydelse som dagens vägnät eller järnväg är vi illa ute. Det är extremt angeläget att man uppmärksammar maktperspektiveti utvecklingen. Skulle man ge IT samma prioritering som man en gång gav järnvägen i industrialismens barndom, såskulle vi mycket

vara en god bit väg. Men vägen dit verkar för närvarande vara oändligt lång att vandra. IT kan inte få förbli enbart kommunikationspolitik IT måste också bli näringspolitik,

arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, socialpolitik, ungdomspolitik

osv.

När Sverige skulle med i EU gav man EU-frågan en särskild status i departementsvärlden för att med kraft kunna leda och samordna verksamheterna riktade mot EU-medlemskapet. Vi hade en särskild EU-politik. När väl medlemskapet var klart och regeringsmedlemmar och regeringstj änstemän väl anpassat sig mentalt och intellektuellt lades EU-frågoma ut alla departementen och fick genomsyra det dagliga arbetet.

Den nuvarande regeringen ansåg emellertid inte att IT fråga för ett särskilt

var en departement, utan skulle genomsyra alla departements arbete redan från början, som en naturlig del. Detta säger mycket om den okunskap som råder om vad denna utveckling egentligen innebär. Man valde att snuttiñera frågan. Självklart kan inte IT genomsyra något arbete alls utan att människorna och samhället är mentalt och intellektuellt medvetna om vad denna utveckling innebär.

Se istället IT samma sätt som man såg på EU dock med den skillnaden

att IT inte är något man kan säga nej till. Kraftsarnla och samordna. Utbilda och satsa. Stimulera och uppmuntra. Stå för planerna och visionema. Vi anser att detta kräver statsministems starka engagemang. Man bör därför noga överväga att skapa en särskild IT- grupp med rejäla befogenheter på Statsrådsberedningen direkt under statsminstem, likt Östersjörådet, under en tid för att visa att regeringen tillmäter ITutvecklingen en mycket stor betydelse, parallellt med att IT-frågoma förs in departementen. Det räcker inte med en eller annan kommitté som Ungdomens IT-råd eller IT-kommissionen. Den samordnande rollen Kommunikationsdepartementeti dag har är inte tillfyllest. Att lägga huvudansvaret för IT-frågoma på Kommunikationsdepartementet är som om man hade förlagt industrirevolutionen Jordbruksdepartementet.

ungdomens IT-ráus förslag

En särskild IT- grupp med rejäla befogenheter och uppgifter som att kraftsamla, samordna, utbilda, satsa, stimulera, uppmuntra samt stå för planerna och visionema bör skapas och förläggas i Statsrådsberedningen, direkt under statsrninistem.

Svlllbllhläfdl 00h IIEII nulitislta IIWGGKHIIDGII

BGQEIiIIQSIIOHIiKGIIS

USA:s mentala försprång beträffande IT-utvecklingen är tydligt.Vikten av Bill Clintons och Al Gores politiska initiativ och symbolhandlingar kan knappast överskattas. De är mycket medvetna utvecklingen som pågår och de anar denna

om utvecklings potential framförallt den ekonomiska potentialen. Man konstaterar att

de förhållandevis blygsamma federala pengar som en gång investerades i

summor embryon till dagens Internet somARPANET stimulerade långt mycket större summor från industrin och akademin. De federala pengarna bidrog alltså till att skapa en stor och snabbt växande marknad, vilket alla tjänade på. Internets explosion, konstaterar

har genererat ekonomisk tillväxt, jobb och en dramatisk ökning av antalet man, nystartade högteknologiska företag. Genom fortsatta satsningar IT-utvecklingen, inte minst den infrastrukturella, stärks USA:s informationsteknlogiska ledarskap, vilket ännu fler nya jobb och ännu fler nya marknadsmöjligheter. För-

genererar språnget behålls devisen get ahead and lose speed beskriver synnerligen

- never väl inställningen och förhållandet till utvecklingen.

Det intressanta är att den amerikanska regeringen ständigt och jämt tar initiativ till att driva IT-utvecklingen och detta utan att skjuta in massvis med pengar. Istället verkar för att föra det privata kapitalet med samhällsnyttan i en

man samman mixtur alla Genom att ta initiativen ser man till att leda och styra

som gagnas av. utvecklingen. Man mutar ständigt in nya politikområden och behåller kontrollen över utvecklingen samtidigt som man sporrar den.

Man får lätt känslan att den svenska politiken går den motsatta vägen. Istället

av för att ta initiativ till politik nya områden drar man sig tillbaka till ett par

traditionell näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och för dem kärnornråden som -

inte omfattas de två förstnämnda socialpolitik. I övrigt intar man en passivt som av förvaltande roll. Detta gäller även den ekonomiska politiken i stor utsträckning

som går ut att försöka förvalta det välstånd byggdes upp under industrialismen

som istället för progressivt försöka skapa nytt välstånd från områden. Politikens

att nya maktlöshet beror således till stor del politikerna älva; är man aktiv och progressiv kan leda utvecklingen och ständigt ta politikområden i besittning, är man

man nya passiv och konservativ minskas det politiska handlingsrummet ständigt. Det sistnämnda skulle vissa nyliberala element kunna sägas vara det riktiga att göra, att

av överlåta så möjligt marknaden. Det ironiska i sammanhanget är dock

mycket som att den aktiva regeringspolitiken anses vara helt avgörande i det marknadsliberala USA. Regeringen måste finnas som inspiratör, agitator och mentor. Gör regeringen det såkommer marknaden att sköta finansieringen. Detta kräver dock att politiken går från att vara reaktiv till att bli proaktiv.

Bill Clinton har förklarat att samtliga amerikanska skolor ska vara uppkopplade mot Internet före år 2000. Det finns ingen anledning att betvivla att detta inte kom-

att lyckas; den tydliga viljan finns där och man vet att omsätta symbolhandlingar mer till verklighet. Det handlar inte heller denna gång om att man tillskjuter en hel massa pengar, utan istället verkar man för att sammanföra krafter.

I Sverige däremot, räknas alla kostnader ut direkt och sedan försöker man placera in dem i statsbudgeten. Resultatet blir ofta ett och vi har inte råd.

samma: Istället bör fråga sig har vi råd att låta utvecklingen skena ifrån oss Vad

man om

kommer det att kosta Sverige som land i det långa perspektivet När utvecklingen har sprungit ifrån oss, vad spelar det då för roll vilka reformer i dag görs för att

som kortsiktigt snygga till arbetsmarknadsstatistiken eller pensionsnivåema Om vi inte agerar med kraft nu kommer vi att den närmaste tiden tvingas att seallt fler svenskar långtidsarbetslösa strukturella orsaker. Klyftorna i landet kommer att öka och

av en svensk fattigdom att uppstå igen för vissa är den högst påtaglig redan i dag. Dagens ungdomar kommer inte att få det lättare att få jobb och risken blir överhängande att tappar en hel generation. Det lär kännas när det är dags för dagens maktgeneration att uppbära pension.Vi har inte råd att bli frånsprungna utvecklingen och därför

av måste vi helt enkelt satsa nu. När nysatsningar görs bör man självfallet fundera över vilka områden som har potential att utvecklas till framgångsrika och i Sveriges fall är deñntivt IT ett sådant område. Satsningama bör göras utifrån helhetssyn med

en början i skolan.

Som tidigare sagts behöver inte alla satsningama komma från statskassan. Regeringen måste emellertid tillskjuta en del pengar inledningsvis för att få hjulen att börja snurra och som ackompanjemang till de lika nödvändiga symbolhandlingarna. Amerikanska Post- telestyrelsen, FCC, sänkte kostnaderna för bruk av lokala operatörers telenät och överskottet, $ 2,1 miljarder, satsas utbildning i IT-användning i skoloma. Detta är ett exempel på hur kan omfördela I Sveriges fall

man pengar. pekar tendensen det motsatta hållet.

I regeringens skrivelse 1997/98: 19 till riksdagen om utvecklingen av informationssamhället uttrycker man sin tillfredsställelse över att Sverige har så

en pass hög penetrations av datorer i skolan trots att staten, till skillnad från de flesta andra europeiska stater, inte har subventionerat datorinköpen. Mellan raderna kan man således läsa ut att några nya pengar för detta ändamål inte är att vänta. Om det nu är såatt det är statskassan sätter gränserna får väl tai anspråk de

som man övri ga medel som står till buds. Låt t.ex. företagen göra avdrag för utrustning

som skänks till skolan. Förvisso innebär även detta kostnad för staten den torde

en men vara avsevärt mycket lägre. Det finns säkert även andra alternativ. Så länge ingenting görs kommer emellertid de stora skillnaderna mellan skolor och mellan kommuner att bestå och detta driver ytterligare klyftbildningen.

Man kan då fråga sig hur läget i de svenska skolorna hade varit om staten de facto hade subventionerat datorinköpen Det hade knappast varit sämre i alla fall. Regeringsföreträdare har vid olika tillfällen angivit förklaring till att inte

som man subventionerat skolans datorinköp att marknaden ändras så snabbt, man vill inte låsa sig vid en viss teknik, man vill inte göra om misstaget med Compis-datom 1980talet. Men vem har sagt att staten ska göra en central upphandling Man kan likaväl anslå ett bidrag till varje kommun att själva förfoga över. Det är hur helst

som ofrånkomligt att skolorna liksom staten i dag köper in datorer. Kanske ska helt

man strunta i datorer i skolan eftersom man riskerar att låsa sig vid fel teknik

men

förlorade möjligheter till marknadsandelar och tillväxt IT-området och genom därmed färre jobb. Det är i älva verket inte särskilt mycket som krävs av våra

nya politiker för att ta ett grepp om IT-utvecklingen i landet; engagemang, branschprioriteringar och symbolhandlingar räcker långt för att näringsliv och medborgare ska kunna se en utstakad politisk kurs som leder till utveckling och tillväxt och som man kan ta ställning till. Det är dags att tydliggöra visionerna om framtidens informationssanrhälle.

Politisk nvtänuning

Vi befinner i märklig situation. Framväxten av inforrnationssamhället har ställt

oss en begrepp ända. De progressiva har blivit de konservativa och de konservativa har blivit de progressiva. IT-utvecklingen styrs och drivs framåt av engagerade och driftiga hela tiden vill uppnå nya mål och ständigt testa gränserna.

personer som Karakteristiskt för dessa är att de är ytterst progressiva. Bill Gates är en

personer sådan herre. Politikerna har sällan sätt insett IT-utvecklingens hela

samma potential. Politikerna är de konservativa.

Traditionellt har de konservativa varit de som har haft. De har haft pengar, makt och utvecklingen i sin hand. De progressiva har varit de som inte haft. Med IT-utvecklingen har detta förhållande snabbt förändrats diametralt; det är nu de progressiva, Bill Gates, har medan de konservativa, som politikerna, är de

som som

inte har. Det inte har är kontroll över IT-utvecklingen med hela sin som man enorma utvecklingspotential.

Svensk arbetarrörelse uppstod en reaktion dåtidens samhälle. Arbetarrö-

som relsen progressiv kraft och sådan den oerhört svårstoppad. Dåtidens

var en som var konservativa fick vika och det moderna svenska välfärdssamhället kunde byggas.

ge Det är i dag den svenska konservativa kraften som starkast symboliseras med den progressiva kraft IT-utvecklingen utgör. Den svenska arbetarrörelsen framstår

som

försöker bromsa den progressiva kraftens frammarsch. som en motkraft som

Förhållandet är både besynnerligt och ohållbart. En offensiv IT-politik torde framstå självklar för en socialdemokratisk regering, då utvecklingen handlar om

som att ge alla tillgång jämlika villkor och samtidigt trygga svensk välfärd. Att inte i bräschen för denna utveckling kommer sikt att drabba framförallt dem som inte redan har det väl förspänt. De välsituerade klarar sig alltid. De vet att kunskap och kompetens, inbegripet IT, är nyckeln till fortsatt välmående. Marknaden inriktar sig

det kan kommersialiseras med största avkastning och däri ingår inte jämlik

som tillgång till IT, lika lite ett sentimentalt vurmande för traditionell svensk tillverk-

som ningsindustri. Ska IT-utvecklingen omfatta alla svenskar krävs politiska initiativ. ITutvecklingen kommer att ånga och tillta hur som helst. Det är bara frågan om vill att alla ska få möjlighet att delta och om vi vill trygga Sveriges framtid som ett demokratiskt samhälle i meningen jämställt och jämlikt.

En jämlik tillgång till IT i Sverige ger den bredd som är nödvändig för en framgångsrik IT-industri. En grund läggs för en ny stark, svensk exportindustri som kan jobb samtidigt som informationssamhällets hotande klyftor motverkas

ge nya

genom t.ex. förbättrade möjligheter till demokratiskt deltagande. Sammantaget borde detta framstå som en oemotståndli g kombination. Att väcka den progressiva kraften i politiken torde vara en rejäl utmaning för en socialdemokratisk regering.

Varför ska satsa IT

Sverige

Det finns sammantaget en mängd olika anledningar till varför vi i Sverige ska satsa kraftigt IT:

IT är näringspolitik. Världens handel får allt större fokus lT-industrin. Det handlar om hårdvara, mjukvara, innehåll, handel, kommunikation, distribution, automatisering, planering, osv.

En blomstrande näringspolitik ger en god export och Sverige behöver exportf-

ramgångar för att klara jobben. För närvarande handlar det i stor utsträckning om ett nollsummespel det försvinner jobb i ena änden men tillkommer nya i andra. Kvar

har emellertid en stor andel arbetslösa, vars jobb strukturomvandlingen har sopat bort. För att denna andel ska minska måste bryta nollsummespelet genom att satsa

nya områden. IT är ett givet sådant nytt område.

De nya jobben tillkommer i småföretagen medan arbetstillfallesutvecklingen

för storindustrin är negativ och stillastående för den offentliga sektorn. Småföretagens utveckling hämmas av mellanhändemas kostnader. Dessa kan minimeras med ett aktivt och omfattande bruk av elektronisk handel.

Det pågår en IT-kapprustning i världen. Alla västländer försöker profilera sig

området och alla vill ha en andel av den allt större IT-kakan. Sverige har emellertid goda förutsättningar att kunna göra sig gällande. Vi är redan i dag en relativt framstående IT-nation och vi har alla möjligheter att kunna göra oss än mer gällande, att specialisera oss IT-industri.

Grunden för det framtida samhället är kunskap och kompetens. Dessa storhe-

ter springer ur det livslånga lärandet. Rätt använt gör IT det roligare att lära. Vi kan således använda verktyget IT för att nå ett högre mål, också innefattar kunskaper

som om IT.

IT-samhället utvecklas i rasande fart. Än så länge är tillgången till IT mycket

ojämnt fördelad. Klyftorna ökar för varje dag som går. Genom att massivt satsa IT kan motverka den tilltagande klyftbildningen och i takt med att fler lär sig att bemästra IT som verktyg får den växande IT-industrin ett större urval av kompetens, vilket stärker möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga verksamheter.

Med ett samhälle som bygger bred IT-användning kan utvecklingen av

samhällets funktioner fortgå. Vi kan utveckla nya användningsområden och kan utnyttja t.ex. Internet mer och effektivare. Detta ger rationaliseringsvinster och nya möjligheter för t.ex. utveckling av demokratin och den offentliga sektorns verksarnheter. En stark hemmamarknad med en hög efterfrågan från samhället stärker också den svenska IT-industrins kort, också den globala marknaden.

W har chansen låt oss ta den

MI IIIBII IIWGGKHIIQ illlllll

arbeta Regeringskansliet

T "if GHBI EMM VEIKSIIIIHGIGII Ungdomens IT-råd har under sin verksamma tid följt IT-utvecklingen i Regeringskansliet. När nu gör bokslut kan bara konstatera att det fortfarande finns väldigt mycket övrigt att önska beträffande denna utveckling.

Det är med en tydlig rädsla som man motvilligt ger anställda möjlighet att använda verktyget IT. Man inledde bruket av IT som kommunikationsmedel med omvärlden genom att låta 15 personer per departement få möjlighet att använda e-post över Internet. I dag har förvisso samtliga anställda denna möjlighet men bruket är behäftat med diverse administrativa hinder, imaginära eller Man har ännu inte lyckats att lösa problematiken runt e-posten och offentlighetsprincipen ett bra sätt. I dag anser man all e-post ska registreras och helst skrivas ut papper, oavsett om den ska diarieföras som offentlig handling eller Men e-post kan både liknas vid ett skriftligt dokument som ska diarieföras och ett telefonsamtal och eftersom man inte spelar in alla telefonsamtal och diarieför banden bör man inte heller göra det beträffande e-post av den karaktären.

I dag kan alla anställda Regeringskansliet surfa Internet och det är just surfa man kan. Man kan inte ladda ner några filer som är av applikations- eller programkaraktär, vilket t.ex. utesluter möjligheten att lyssna t.ex. Dagens Ekos sändningar, något som ett av statsråden blev varse. Man kan inte använda vare sig FTP ellerTelnet. Man kan inte ett välja modernt e-postprogram istället för det uråldriga e-postsystem som ingen någonsin har hört talas om och som begränsar möjligheten att skicka och ta emot filer.

Alltfler kommittéer och arbetsgrupper inom Regeringskansliet skaffar sig hemsidor. Men eftersom det dagi är praktiskt omöjligt att förlägga dessa Regeringskansliets servrar tvingas man utanför. Förvisso är det teoretiskt möjligt att lägga upp en hemsida Information Rosenbad men innan alla byråkratiska kvarnar och alla livrädda jurister har sagt sitt har i regel kommitténs eller arbetsgruppens arbete närmat sig slutet.

Ska man följa reglementet till punkt och pricka får man inte använda en diskett som kommer utifrån i någon av Regeringskansliets datorer. Disketter är således till för att frakta information inom ett slutet system som kallas Regeringskansliet. Det är självfallet helt onödigt eftersom det finns ett nätverk som möjliggör överföring av intern information. Disketter borde således som en konsekvens avskaffas helt och hållet inom Regeringskansliet.

Det sitter inom Regeringskansliet ett fåtal säkerhetsansvariga som försökerbära hela denna IT-börda sina axlar. Problemhanteringen blir också därefter. Att förändra förhållningssätt tar en oerhörd tid sålänge IT betraktas som något som katten har släpat in. Ständigt och jämt återkommer argument som att det är av risken för virus eller av risken för dataintrång som man tvingas hålla de hårda restrikticnema. Mot den bakgrunden känns det märkligt att stora företag och andra organisationer som har betydligt många fler hemligheter att väma än Regeringskansliet kan

använda IT alla tänkbara sätt i sin kommunikation och samtidigt uppmuntra sina anställda att göra så. Problemen sitter inte i bristfälliga säkerhetslösningar eller i risk för virusinvasioner problemen sitter i huvudet de ansvariga, konservativa

tjänstemännen i Regeringskansliet.

Det är beklagansvärt att det svenska Regeringskansliet är såhämmat beträffande IT-användningen. Om regeringen ska kunna fart IT-användningen i landet bör man setill att Regeringskansliet går i bräschen i fråga om en framsynt och öppen inställning till IT:s möjligheter att förenkla och förbättra arbetsorganisationen. Detta gäller allt från att låta de anställda fritt få bruka Internets alla möjligheter till att uppmuntra och stötta distansarbetsmöj ligheter. Istället ligger man efter de flesta offentliga institutioners IT-mognad. Vad beror detta på Beror det gamla mossiga juristers starka ställning i Regeringskansliet eller beror det regeringens egna bristfälliga kunskaper om IT och dess användning

ungdomens II-råus förslag

Regeringen bör snarast seöver IT-användningen i Regeringskansliet i syfte att

stimulera en ökad och breddad användning.

Komminéväsenuet för utveckling och information

Ungdomens IT-råd är en del av det svenska komn1ittéväsendet.Vi har en många hundra år gammal tradition i Sverige av att utreda frågor i kommittéer. Det är regeringens sätt att utom departementssfären få specifika frågor belysta, eller begravna. Emellertid har karaktären många kommittéer förändrats i takt med att utvecklingen har lagt och annorlunda frågor bordet. Ungdomens IT-råd är ett bra exempel

nya

en kommitté med en annorlunda karaktär.

Vårt uppdrag har i grova drag gått ut att belysa ett nytt samhällsfenomen ur ett särskilt perspektiv. Som en följd härav har vi bl.a. haft som uppgift att verka utåtriktat. Detta att verka utåtriktat får allt fler kommittéer inskrivet i sina direktiv. Vi tolkar denna skrivning som att regeringen med kommitténs uppdrag bl.a. vill informera och medvetandegöra allmänheten om en viss fråga eller en viss tendens. Att verka utåtriktat sammanfaller ofta nog med att man har att utreda ett nytt fenomen, vilket i dagsläget oftast inbegriper IT.

Frågan är om uppgifter som går ut på att utveckla nya fenomen, göra dem begripli ga och sedan sprida kunskapen till såväl regering som omvärld ska bedrivas inom den traditionella kommittéformen Att tillsätta en kommitté äri regel en ganska omfattande och laddad procedur. Först ska man processa direktiven genom hela Regeringskansliet. Sedan ska man utse ordförande och ledamöter, vilket dessvärre tenderar att bli avgjort politiska grunder istället för kompetensmässi ga. Härefter ska tjänstemännen slåss om platserna som sakkunniga och experter. Det hela tenderar att bli tämligen utdraget och ta en massa energi från organisationen. När såen kommitté av Ungdomens IT-råds slag lägger ett betänkande reagerar remissinstanser

att betänkandet inte följer de normer som man tycker sig seför ett utredningsbetänkande med handlingsförlamning i remisshanteringen som följd. För att motverka

detta förlopp blir det allt vanligare att departementen istället utser en inomdepartemental arbetsgrupp när man snabbt vill ha något belyst. Detta handlingssätt gör dock att utifrånperspektivet går förlorat.

När detta sammanfaller med bromsande faktorer stram byråkrati, begränsade

som möjligheter att använda verktyg som IT och behov av att ständigt söka externa lösningar situationer som inte finns vettig beredskap för inom Regeringskansliet, så försämras förutsättningarna för arbetet. Resultatet blir att mycket energi går förlorad i ren värmeutveckling av den ständiga friktionen, varför slutprodukten definitivt blir sämre.

Vi menar därför att man bör välja mellan två alternativ för framtiden: antingen kan man försöka luckra upp kommittéfomien samtidigt som man försöker ändra omvärldens attityder till kommittéväsendet, eller också försöker man finna nya former för utvecklings- och informationskampanjer av Ungdomens IT-råds slag. V1 vill i detta sammanhang rekommendera regeringen att setill att få dessa frågor rejält belysta.

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör ta initiativ till att nytt utreda kommittéformen i syfte att

finna nya arbetsformer för den nya tidens uppgifter.

2 Kanitel

Övergripande mål:

Iälllml Ii"

tillgång

informationssamhället

befinner oss mm I en hmnlnustm Ineestrlsamnället ivemår I Intermauonssamnället. led mustermerinuen av samhället lärämlras eclså systemen normerna och lärarna som samhället muner ut

av informationssamhället sker med en rasande fart med de utvecklingenkommersiella intressena främsta pådrivare.

som Genom teknisk utveckling och allt hårdare konkurrens har priserna sjunkit. Fler företag och fler privatpersoner har skaffat sig tillgång till den nya tekniken, i alla fall fysiskt. En undersökning

som Skop har gjort på uppdrag av Dagens IT 22/10 visar att 36 procent svenskarna

av har tillgång till Internet. Inom åldersgruppen 18 till 34 år är motsvarande siffra 50 procent. Det finns dock vissa avi gsidor med det som nu sker. Bland andra LO har uppmärksammat att marknaden inte har något intresse att sörja för jämlik

av en tillgång. Skop-mätningen visar också mycket riktigt att de släpar efter i

grupper som utvecklingen är äldre samt låginkomsttagare och att de använder

personer som Internet oftast är män, personer med lång utbildning, höginkomsttagare och storstadsboende.

I takt med att utvecklingen fram ökar klyftorna i samhället. Man har länge

rusar talat om faran för att utvecklingen av infomationssamhället leder till ett informationsoch kunskapsmässigt A- och B-lag. Men det är inte faran i detta vi ska diskutera.

nu Uppdelningen har blivit realitet. Massmedieforskaren Lennart Weibull vid

en Göteborgs universitet presenterade för en tid sedan en undersökning som precis som Skop-mätningen visar att klyftorna mellan högutbildade och lågutbildade i fråga

om tillgång till IT ökar. Vidare är det inte bara tillgången som skiljer utan också användningen. Hårdraget använder de välutbildade IT för att informera sig och öka sin

mer kunskap medan de lågutbildade använder IT för underhållning. Tendensen ligger helt i linje med vad man kan vänta sig när marknadskraftema allena ska sprida tillgången till IT.

Att staten ställer sig utanför händelseförloppet är djupt oroväckande. Om vi vill att framtidens samhälle ska vara demokratiskt i meningen jämlikt och jämställt måste staten ta ett ansvar för att tillgång till IT, både fysisk och mental, sprids till medborgarna. Här gäller det att förse skolor, offentliga och människans närområde med

rum IT-utrustning. Här gäller det att på olika sätt stimulera människan att skaffa sig ITutrustning till hemmet. Här gäller det att visa IT:s användningsområden såatt fler blir förtrogna med verktyget och börjar använda det till mer än bara underhållning. Här gäller det att aktivt använda IT i det integrationsbefrärnjande arbetet. Det är dessa sätt man kan motverka att IT:s inneboende maktpotential endast kommer

ett fåtal till del. I detta sammanhang tror vi att utvecklingen skolor till kompetens-

centrum, redogörs för i kapitlet utbildningssystemet, är ett bra sätt att trygga som om att såväl fysisk mental tillgång kommer allmänheten till del. som Att säkerställa att tillgången till IT blir jämlik är emellertid inte detsamma som människor får jämlik tillgång till informationssamhället. Alltför många i dagens att samhälle lider något slags utanförskap, betingat av bl.a. segregation och sociala av och etniska klyftor. Målet för samhällets utveckling till ett informationssamhälle måste att borga för jämlik tillgång till samhället i sin bredaste mening. I detta vara en mycket angelägna arbete måste fundera över hur IT kan användas för att minska utanförskapet att öka inflytandet och den demokratiska delaktigheten. genom Ungdomens IT-råd således att ett övergripande mål för samhällsutveckmenar jämlik tillgång till informationssamhället, vilket bygger delmålen lingen ska vara tillgång till IT för alla fysisk och mental och om att öka medborgarnas om - inflytande i samhället och medborgarnas delaktighet i de demokratiska processerna.

Delmål:

Tillgång lill för alla

Att alla i informationssamhället ska ha tillgång till IT är för oss en självklarhet och är de viktiga utgångspunktema i den vision om glokalsamhället vi redogör för i en av MEGA-BYTE. För många ter sig detta orealistiskt: Vad kostar detVem ska se till

att så sker menas med tillgång för alla Visst, det är det kommer att kosta att till att alla får tillgång till sant, pengar se IT och därför kommer det att tid. Det finns dock enligt vår mening några enkla grepp för att allvar sätta igång Åtgärdernamedför i sammanhanget låga att ta processen. kostnader samtidigt de ger en god effekt. som För många kan det svårt att ansvarar för att IT blir till allmän vara se vem som tillgång. Är det staten, marknaden, kommunerna, organisationerna eller individerna älvaVi att detta är fråga om att sörja för ett jämlikt samhälle och därför menar en självklar angelägenhet för staten. Staten verkar dock föredra att stå vid sidan om. en Man överlåter försörj ningen i mycket stor utsträckning till marknaden, kommunerna, organisationerna och individerna medan den egna rollen i sammanhanget är blygsam. Samtidigt ökar IT-klyftan i vårt samhälle. Vi har svårt att tro att det är ren och skär okunnighet IT:s gigantiska maktpotential som döljer sig bakom passiviteten. om Kanske är det den ekonomisk frågan döljer sig bakom dimridån som Staten bör mål för samhället att samtliga ska ha tillgång till ITange som utrustning, både fysiskt och mentalt. Att tillgång till IT kan dock aldrig vara ge detsamma att enbart sätta in några datorer i kommunens huvudbibliotek. Alldesom les uppenbart har människor mycket olika avstånd till biblioteken och därtill mycket olika tradition att vistas biblioteken. Bortsett från detta är det också mycket av stora skillnader mellan att ha IT-utrustning hemma och att vara hänvisad till ett bibliotek. Målet lång sikt måste således att IT-utrusta hemmen. På kort sikt vara måste dock fler offentliga IT-utrustas i människors närområde. För att uppnå rum målet jämlik tillgång till IT bör regeringen arbeta utifrån tre principer för ITom tillgång i närområdet observera att tillgången till IT i skolmiljöema behandlas i

kapitlet om utbildning. Dessa är att l öka IT-tillgången i befintliga offentliga rum, 2 att stimulera framväxt av offentliga IT-mötesplatser och 3 att stimulera bredbandsutbyggnad till hemmen.

l befintliga finurliga rum

Blekinge utvecklar ett IT-samhälle i full skala, där rik tillgång till IT ska gälla för alla. I Ronneby kommun har huvudbibliotek liksom biblioteksfrlialema IT-utrustats med moderna datorer och snabba uppkopplingar. Resultaten av satsningarna har inte låtit vänta sig: på ett år fördubblades antalet besök till folkbiblioteket och utlåningsfrekvensen ökade med 60 procent. Detta bör tas som intäkt för att en kraftig utbyggnad av IT i biblioteken revitaliserar hela biblioteksverksarnheten. När man dessutom, som i Ronneby, erbjuder ett brett utbildningsutbud i IT-användning görs biblioteket till en naturlig mötesplats för människan i samhällsförändringen.

Regeringen har via Utbildningsdepartementet drivit IT-utrustandet av biblioteken genom att erbjuda kommunernas bibliotek en två megabits fast uppkoppling mot Sunet. Staten står för driftskostnaderna de två första åren. Initiativet är bra

men . det är mycket olyckligt att man inte tillåter skolorna att ansluta sig till denna

uppkoppling. Detta underlättar inte ökade kontaktytor mellan skolorna och biblioteken, vilket borde vara en självklar strategi i utvecklingen av informationssamhället. Därtill är detta ett ineffektivt utnyttjande av bandbredden, då bibliotekens begränsade antal datorer ensamma använder uppkopplingen. Förslaget är således enligt vår mening illa genomtänkt och har också mött mycket kritik från kommunerna.

Utöver att IT-utrusta biblioteken bör regeringen ta initiativ till att sprida IT till fler offentliga rum, till platser där människan vistas. Fritids- och ungdoms gårdar bör ha rik tillgång till IT för offentligt bruk, liksom arbetsförmedlingarna, de lokala skattekontoren, försäkringskassan, postkontoren, vårdcentralema, sjukhusen, vårdhemmen, jämvägsstationema och varför inte systembolagen Till en relativt låg kostnad skulle man genom att IT-utrusta de offentliga miljöerna nå mängder med människor.

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör ta initiativ till att IT-utrusta närornrådets offentliga rum.

IT-mtosnlatsor i närmrâuot

I MEGA-BYTE föreslog att regeringen skulle stimulera framväxten IT-stugori

av bostadsområdena. Idén har under det gångna året växt sig än starkare. I Svängsta i Blekinge har man sedan en tid tillbaka ett etablerat s.k. IT-värdshus. Projektet har utvecklats till en veritabel succé och lockar besökare i alla åldrar, från 10 till 75 år. Verksamheten har utvecklats till att bli en mittpunkt i det gamla brukssarnhället. I somras fungerade IT-värdshuset mer eller mindre som en ungdomsgård men den positiva effekten att vandaliseringen i samhället minskade radikalt.

Värdshusets verksamhet drivs av två ALU-anställda handledare som får en

betydelsefull erfarenhet. IT-värdshuset erbjuder IT-utbildningar olika nivåer till mycket låga kostnader och kurserna har varit fullbokade sedan starten. Under kurserna föds mängder med idéer som ett resultat av den dynamiska miljön som

nya uppstår när generationerna möts. Nästa steg är att skapa former för att fånga upp alla dessa idéer som t.ex. kan leda till att nya näringsverksamheter startas. Som

nya ytterligare effekt av IT-värdshusets verksamhet skaffar sig allt fler datorer till

en hemmen.

Den ideella föreningen för utvecklingen av informationssamhället i Blekinge, IT- Blekinge, har tagit fasta framgångarna i Svängsta och genom ett bidrag från Kommunikationsdepartementet kommer nu tio IT-världshus att byggas upp i tätorter utanför centralortema. Vi menar att idén om IT-värdshus är mycket bra i syfte att sprida tillgången till IT och därmed minska IT-klyftoma i samhället. Idén kan emellertid utvecklas till att handla om IT-mötesplatser som kan vara en ny verksamhet i särskilda lokaler eller ny verksamhet i befintliga strukturer som skolor, föreningar, Folkets Park och datortek. Regeringen bör avsätta medel för utveckling av särskilda IT-mötesplatser. Medlen bör i första hand riktas till projekt som når ungdomar som har liten tillgång till IT i hemrniljön och till ungdomar i socialt utsatta områden utanför centralorten.

IT-mötesplatser bör utvecklas ungdomar och drivas av ungdomar, gäma i

av samarbete med det lokala samhället i form organisationer, kommunal verksamhet

för IT-mötesplatsemas verksamhet bör särskilda utbildoch näringsliv. Inom ramen nings- och arbetslöshetsprojekt kunna drivas.

ungdomens II-råds förslag

Regeringen bör avsätta medel för att utveckla IT-mötesplatser i närornrådena.

Medlen bör i första hand riktas till projekt når ungdomar som har liten

som

tillgång till IT i hemmiljön och till ungdomar i socialt utsatta områden utanför

centralorten.

Bredband och innehåll lör mammans tillgång till

På kommunala initiativ utrustas sina håll bostadsområden med bredband. Vi

att bredbandsutbyggnad är avgörande för jämlik tillgång till IT. Först när menar en en hemmen har utrustats med bredband till låga kostnader kommer hushållen allvar att stimuleras till ett aktivt IT-bruk. Här har staten en roll att fylla. Förvisso menar allt fler organisationer att bredband sikt ska komma att ingå i hyran men i väntan

att detta blir verklighet bör regeringen stimulera utvecklingen. Goda exempel och erfarenheter som finns från t.ex. Araby i Växjö bör lyftas fram. Regeringen bör vidare överväga att ge räntesubventioner till fastighetsbolag som drar in bredband i fastighetema. På sikt bör bredband ingå i svensk byggnonn.

Parallellt med bredbandsutbyggnad till hemmen bör regeringen uppmuntra lokala initiativ som syftar till att koppla samman närornråden i lokala nätverk. Dessa närområdesnätverk kan fungera som plattform för ökade kontakter mellan människor och mellan medborgare och lokala politiker. Genom närområdesnätverken kan

allehanda tjänster och utbildningar erbjudas, information kan spridas och integrationen kan påskyndas. Intressanta projekt detta slag är de lokala nätverken i

av stockholmsstadsdelama Aspudden, @spnät, och Skarpnäck.

stimulering av bredbandsutbyggnad till hemmen och uppkomsten av närornrådesnätverk torde sammantaget göra det lockande för hushållen att skaffa

mer sig datorer. Det är mycket vikti att den höga kostnad det ändå innebär att

som skaffa sig en dator känns motiverad. Att kunna erbjuda ett meningsfullt innehåll är därför avgörande.

ungdomens IT-råtls förslag

Regeringen bör stimulera utbyggnad av bredband till hemmen genom

att peka goda exempel och erfarenheter samt genom att överväga

räntesubventioner för bredbandsutbyggnad.

Regeringen bör uppmuntra lokala initiativ syftar till att koppla

som

samman närområden i lokala nätverk.

llnn mentala tillgången lill

Hitintills har vi fokuserat den fysiska tillgången till IT. Den finns

dock en annan, lika viktig, sida av tillgångsbegreppet och det är den mentala tillgången till IT. I MEGA-BYTE redogjorde vi för vår syn hur man bör utgå från individens intressen vid IT -utbildningar och därifrån stimulera ett informations- och kunskapssökande med hjälp av IT en IT-utbildning behöver inte ha IT som fokus, utan bygga

- snarare

IT som främsta hjälpmedel för att uppnå nya kunskaper. Som vi påpekade i detta kapitels inledning riskerar att hamna i situation där ett fåtal de högutbildade

en - använder IT för att stärka sin kunskap medan det stora flertalet använder IT för underhållning. Det informations- och kunskapsmässiga A- och B-laget befästs därmed alldeles oavsett en väl såjämlik fysisk tillgång till IT inte denna kombi-

om neras med mental tillgång.

Vi anser att en fysisk tillgång till IT måste förenas med utbildning i IT-användning. Innehållet avgör individens använding verktyget. Den fysiska tillgången till

av IT måste finnas i människans närområde och samma sätt måste utbildning i ITanvändning ges i närområdet. Utbildning bör således erbjudas i de befintliga offentliga rummen, IT-mötesplatsema och via närområdesnätverk. Vi att det är

anser nu hög tid att bred front erbjuda hela svenska befolkningen relevant utbildning

om IT:s användningsmöj ligheter och innebörden av informationssamhällets utveckling. Det är dags att skapa en folklig mobilisering, ett generellt kunskapslyft. Först då kan vi tala om reella möjligheter för enjämlik utveckling. Detta till också för

vore gagn näringslivets omställning till IT-intensiv verksamhet.

ungdomens Il-råus förslag

Regeringen bör sörja för att lT-utbildning erbjuds allmänheten del i

som en l IT-verksarnheten i de offentliga rummen.

IT-Iiunsltanslvnet

Sverige har unik tradition folkbildning. Denna tradition bör väckas nytt.

en av Med folkbildningens hjälp kan ge hela Sveriges befolkning möjlighet att utbilda

man sig i IT-användning och i informationssamhällets förutsättningar. En dylik satsning

ett första steg mot att skapa det lärande samhället. Folkbildningssatsningen bör vore

generell och stimulera till generationsöverskridande möten för att därmed vara stimulera dynamiska effekter som de vid IT-värdshuset i Svängsta. Denna generella folkbildningssatsning bör föregås landsomfattande inforrnationskampanj och

av en kompletteras med uppvisande rad goda exempel och förebilder. Folkbildnings-

av en satsningen kan mycket väl förenas med det pågående Kunskapslyftet. Målet för

nu satsningen bör att Sveriges befolkning ska ha den högsta generella IT-kunskapen

vara i världen.

Regeringen bör ta initiativ till denna folkliga mobilisering. Man bör tillsammans med folkbildningen, ungdomsorganisationema, fackföreningsrörelsen, näringslivet och kommunerna utarbeta kampanj under ett nationellt paraply. I samband med

en satsningen bör IT-mötesplatser etableras som kan utgöra lokala baser för utbildninga-

tillsammans med andra offentliga rum. Satsningen kan vidare rymma olika ma projekt med lokal eller nationell prägel. De föreslagna närområdesnätverken kan

ovan

exempel projekt lokal karaktär medan andra projekt för t.ex. integration vara av och demokrati kan såväl lokala som nationella. Initiativ som i anslutning till

vara satsningen tas för att bredbandsutrusta hem och skolor bör uppmuntras.

Ett nationellt IT-kunskapslyft visar IT:s möjligheter kommer att skänka

som den meningsfullhet och det innehåll behövs för att IT ska bli var mans egendom.

som Som brev posten lär ett stort antal datorföretag erbjuda IT-paket till förmånliga

ett priser under det att satsningen pågår. Det blir ett skolboksexempel ett gott samspel mellan politiken och de kommersiella krafterna. Politiken går i täten och stakar ut riktningen. Marknaden följer efter. I detta fall blir resultatet vinster för alla; ökar generellt IT-kunskapen i landet, vilket är bra för Sverige som nation, lägger en bra grund för jämlik tillgång till IT och marknaden får dessutom tjäna en slant

en försäljning IT-utrustning. Härtill lär ett kunskapslyft av detta slag generera nya

av idéer när människor förs i arbetet med ett nytt verktyg. Effekterna av denna

samman dynamik kan bara sia om.

ungdomens It-råus förslag

Regeringen bör ta initiativ till en nationell IT-folkbildningskampanj tillsam-

med folkbildningen, ungdomsorganisationema, fackföreningsrörelsen,

mans

näringslivet och kommunerna som bör vara generell och uppmuntra generations-

överskridande möten.

Folkbildningskampanjen bör i helhet där också projekt som syftar

rymmas en

utveckla IT-mötesplatser och lokala närområdesnätverk ingår.

till att

snecitikt lT-stöll föl iämlik tillgång

IT for integration För att vi ska nå en jämlik tillgång till IT, såväl fysisk som mental, krävs det i vissa fall särskilt riktade åtgärder utöver de generella åtgärdsförslag vi skissade ovan. Dessa speciella satsningar rör framförallt två områden: åtgärder för att främja integration och åtgärder för funktionshindrade.

Sverige är ett i många avseende segregerat samhälle. Invandrargrupper lever skilda från det omgivande samhället och människor med invandrarbakgrund har mycket svårt att t.ex. plats arbetsmarknaden. Detta gäller i stor utsträckning unga människor som ofta är andra generationens invandrare. Det är helt enkelt oacceptabelt att invandrargruppema ställs utanför också en accelererande IT-utveckling. Den redan befintliga klyftan mellan det etablerade samhället och de marginaliserade grupperna ökar istället för minskar. Så småningom lär det komma en reaktion om inte staten tar ett ansvar för att skillnaderna utj ämnas.

Det är besynnerligt att IT inte används i större utsträckning i integrationsarbetet. IT är ett utmärkt verktyg för att utbyta erfarenheter, koppla människor samman och för att kunna nå många människor samtidigt med informations- och utbildningsinsatser. Utöver detta har IT annan i sammanhanget mycket viktig egenskap IT i

en sig gör ingen skillnad människor g.a. hudfärg eller ursprung.

Förvisso har regeringen genom Kommunikationsdepanementet gett bidrag till Den mångkulturella salongen http://www.dds.se/dms, ett projekt som syftar till att använda IT som verktyg mot främlingsfientlighet och rasism och för integration och mångkulturalitet. Vi menar dock att detta inte räcker. IT som verktyg bör genomsyra integrationsbefrärnjande åtgärder och den kommande Integrationsmyndigheten bör därför dels använda IT som verktyg i integrationsarbetet och dels stimulera IT-projekt bland invandrargrupper. Regeringen bör vidare särskilt avsätta pengar för IT-användning i integrationsarbetet. Denna särskilda pott bör kunna användas till riktade åtgärder i t.ex. invandrartäta kommuner eller stadsdelar.

ungdomens lI-råus förslag

Regeringen bör ta initiativ till en ökad användning av IT i integrationsarbetet och stimulera IT-proj ekt bland invandrargrupper.

Regeringen bör avsätta medel för riktade åtgärder till invandrartäta kommuner

eller stadsdelar.

IT för funktionshindrade IT är ett utmärkt hjälpmedel för funktonshindrade personer. Med tillgång till IT får personer med funktionshinder nya möjligheter att göra sig gällande i samhället. Med hjälp av IT kan funktionshindrade kommunicera, studera, förvärvsarbeta och delta i samhället jämlika villkor. IT kan i många fall avsevärt minska den risk för

mer isolering vissa funktionshinder ger upphov till. Att sörja för att handikappade

som

får tillgång till IT är ytterst en fråga om jämlikhet i ett samhälle där alla har personer lika värde. Därför bör staten ta ansvar för att handikappade personer, framförallt bam

och ungdomar, lättare får tillgång till IT som hjälpmedel.

Under vissa förutsättningar kan man i dag en dator som hjälpmedel vid studier om man t.ex. är rörelsehindrad. Men i alltför många fall är det mycket svårt att få en dator klassad som hjälpmedel även fast det uppenbart skulle minska de handikappande effekterna av ett funktionshinder.

Som vi ser det finns det flera problem som man måste ta itu med:

Reglerna är svårbegripliga. Ofta beror det vilket landsting eller t.0.m. vilken

kommun man tillhör vad man har rätt till och hur de regler som finns tolkas. Detta problem är tämligen generellt för alla sorters hjälpmedel.

Landstingen och kommunerna saknar pengar, åtminstone framställs det så.

- Emellertid verkar det största problemet vara oklarheten över vilken instans som ska betala för älpmedlen. Resultatet blir att personer som söker hjälpmedel bollas fram och tillbaka mellan olika instanser. En pojke medAspergers syndrom enkelt uttryckt en lindrigare form av autism kunde t.ex. inte få dator för att hans skola inte har råd.

Ofta krävs särskilda anpassningar av IT-baserade hjälpmedel. Det saknas

lämplig programvara och eftersom marknaden är begränsad sker idag inte tillräcklig utveckling. Bristande kunskap hårdvara inte alltid används som hjälpmedel

gör att ny trots att behovet finns. Ett bra exempel detta är digitala kameror.

Det mest tydliga fallet där man redan nu kan få en dator klassad som hjälpmedel synes vara för rörelsehindrade som studerar. Det är värre för t.ex. barn med autism e1lerAspergers syndrom. Detta är särskilt problematiskt eftersom denna grupp handikappade ofta är väldigt mycket hjälpta av en dator. Dator och nätkoppling kan dels hjälpa dem att läsa och skriva och dels minska risken för isolering personer med autism har generellt svårare än andra i kontakten med andra människor.

IT, ofta i form av en dator, kan således vara det hjälpmedel som underlättar för en den funktionshindrade människan att agera samma villkor som icke funktionshindrade. IT kan alltså minska handikappet. Priset för att mot denna bakgrund erbjuda funktionshindrade personer en dator som hjälpmedel anser vi vara lågt i förhållande till de mycket positiva effekter som uppnås, såväl för den funktionshindrade individen som för samhället. I princip bör alla som har ett handikapp som skulle kunna minskas med anpassad IT-utrustning som hjälpmedel vara garanterade denna utan egen kosmad.

Genom att använda IT som hjälpmedel kan samhället till slut seäven funktionshindrade personer som en tillgång istället för en belastning. Det om något vore ett stort steg mot enjämlik tillgång till informationssamhället.

ungdomens IT-råds förslag

Regeringen bör verka för klarare regler och införandet av en miniminonn beträffande rätten för funktionshindrade personer att få IT-utrustning som hjälpmedel.

Regeringen bör ta initiativ till att bidrag för IT som hjälpmedel inte begränsas till enkla fall som rörelsehinder, utan omfatta alla grupper av handikappade, som t.ex. personer med autism, förståndshandikapp, MED/DAMP och dyslexi.

Regeringen bör tillskjuta mer medel till forskning och utveckling inom

området IT för människor med handikapp. Detta för att nya hjälpmedel snabbt ska

kunna bli allmänt tillgängliga och för att IT:s fulla potential ska kunna utnyttjas för att minska den handikappande effekten av olika funktionshinder.

Delmål."

üKa medborgarnas inflytande i samhället 00h

UBHHEHBI IE IIBIIIIIKMUSKE

i processerna

Samhällets utveckling till ett infonnationssamhälle medför att formerna för vår kommunikation förändras. Kommunikation har en avgörande roll i ett demokratiskt system. I takt med att kommunikationen förändras måste därför demokratin förändras, eller anpassas. Men bara för att människor får en nätuppkoppling blir de inte med automatik engagerade i den demokratiska processen. Vill man öka det demokratiska deltagandet måste systemet självt ta initiativ till det. Om initiativet uteblir kan en situation uppstå i vilken kommunikationen mellan demokratins utlöpare, politikerna, och dess bas, folket, blir mindre och mindre. Detta återspeglas i minskat valdeltagande och politikerförakt. Demokratin och politiken riskerar därmed att bli ett spel för galleriet, endast omfattande de privilegierade. I New York omvaldes nyligen borgmästaren. Endast 30 procent av de röstberättigade använde sin möjlighet att påverka politiken. Vi vet att dessa 30 procent inte tillhör New Yorks socialt utsatta befolkning. Är det denna demokratiska framtid också vi ska till mötes

Det känns stundtals som om vi måste välja mellan två dåliga alternativ; vi får välja mellan en utveckling mot en urholkning av demokratin genom ett minskat valdeltagande och en utveckling mot direktdemokrati, med risk för mentonneterdemokratins introducerande. Finns det inga bra alternativ Kan ovanstående altemativ framstå som bra, beroende vilket synsätt man har Oavsett vilket måste vi ta krafttag för att revitalisera den demokratiska processen till omfatta fler och inte färre. Det är av avgörande betydelse för en jämlik tillgång till inforrnationssamhället.

HW kanaler Fil inflytande

Såväl regering och kommuner som partier och organisationer bör introducera nätbaserade utfrågningar och diskussioner som allmänheten kan delta Låt t.ex. skolklasser få möjlighet att delta i politiska diskussioner via nätet. Det kan vara ett sätt att säkerställa att även icke-röstberättigade ungdomar får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Sänd riksdags- och kommunalpolitiska debatter i realtid över nätet och låt allmänheten möjlighet att reagera det som sägs.

Introducera virtuella kommunala möten, där möjlighet ges för allmänheten att direkt påverka kommunens utveckling. Håll kommunalpolitiska nämndmöten där människor som berörs vistas. Låt t.ex. fritidsnämnden sarnrnanträda en ungdomsgård och ge ungdomar möjlighet att vara frivilliga remissinstanser i frågor som berör dem. Uppmuntra skolan att organisera deltagandet i de virtuella politiska mötena.

Ungdomar vill seframtiden an. Framtiden hör ungdomarna till och är den värld som man i dag bygger. Därför måste det politiska samtalet vara mer inriktat framtiden och politiska visioner: vart är vi väg och vad är målet för resan Dagens retoriska saltomortaler om bortre parenteser eller Kalmarmodeller är både obegripliga och främmande för många unga människor. Ungdomar är engagerade, ungdomar har åsikter, tankar och idéer, ungdomar vill förändra. Denna inneboende kraft lär dock inte komma till uttryck genom den traditionella partipolitiken så länge denna inte kan ge tydliga visioner för framtiden som man kan ta ställning till. Det är hög tid att föra in ungdomars visioner i de politiska rummen och därför föreslår att regeringen instiftar en ungdomsreferensgrupp efterTony Blairs modell för medborgarreferensgrupper till regeringen. Denna ungdomsreferen sgrupp bör baseras ett statistiskt urval av ungdomssverige och således bestå av vanliga ungdomar

som tillfrågas och som byts ut efter en viss tidsperiod. Regeringen bör efter samma kriterier stimulera utveckling av den ungdomsrådsverksamhet som i dag finns i del

en kommuner.

Vi föreslog i MEGA-BYTE att regeringen bör stimulera nätbaserade direktdemokratiska inflytandefora lokal nivå. Åtgärden i kombination med skapandet av nya kanaler för inflytande över de politiska processerna och en större tyngdpunkt det visionära samtalet kan vara den medicin som behövs för att vända ungdomars ointresse för den etablerade partipolitiken.

Ungdomens H -rans forslag

Regeringen bör ta initiativ till skapandet av nya kanaler och former som syftar

till öka medborgarnas inflytande över och delaktighet i den demokratiska processen.

Regeringen bör tillsätta en ungdomsreferens grupp baserad statistiskt urval

och med regelbunden genomströmning av personer samt stimulera utvecklandet av

lokala ungdomsråd efter samma kriterier.

Regeringen bör ta initiativ till nätbaserade direktdemokratiska inflytandefora

lokal nivå.

föl ungdomars demokratiska delaktighet

Demokratin i samhället är vad vi gör den till.Vill vi att våra ungdomar ska engagera sig i den politiska processen måste vi också anpassa oss till ungdomarna. Det går inte att tro att ungdomar slaviskt ska anpassa sig efter de vuxnas spelregler spelregler

som inte reflekterar samhällets utveckling.

Dagens ungdomsorganisationer är extremt viktiga för ungdomars medverkan i det politiska samtalet och den politiska utvecklingen, i synnerhet som de utgör den enda kanalen in till den politiska makten för ungdomar. Just därför är det viktigt att ungdomsorganisationema får tillgång till tekniken för att ett effektivare sätt kunna vara denna kanal. På sikt bör också andra kanaler öppnas för ungdomars engagemang, vid sidan av de etablerade organisationerna, exempelvis det sätt som skisserades ovan. IT är i detta arbete ett utmärkt verktyg. Parallellt med denna

utveckling bör regeringen redan i dag ta krafttag för att understödja användning av IT bland dagens ungdomsorganisationer. Mängder med ungdomar rör sig

nätet men ungdomsorganisationema har inte resurser i form av IT-hj älpmedel för att den lokala nivån möta efterfrågan, delta i samtalet och driva utvecklingen. Det gäller att möta ungdomars tankar och erfarenheter och setill att dessa sprids och reageras på, för att ytterst öka ungdomars delaktighet. Men då gäller det att befinna sig där ungdomar befinner sig och detta är allt oftare nätet. Då gäller det att möta ungdomar deras villkor och det är allt oftare med IT som verktyg. Genom att t.ex. låta ungdomsorganisationer förekomma som värdar för de tidigare föreslagna IT-mötesplatserna kan regeringen bidra till utvecklingen. Ett annat sätt är att låta aktivitetsstöd utgå också för virtuella möten. Man kan också överväga ett slags förskott framtida bidrag till ungdomsorganisationer som skaffar IT-utrustning.

Den politiska processen måste anslås nätet, oavsett det gäller den nationella eller lokala politiken. Genom en särskild lag gjorde riksdagen det möjligt att förlägga informationstj änsten Rixlex Internet. Det är dags att denna speciallag utökas till att också omfatta kommunalpolitiska dokument. Det är via nätet som ungdomar snabbt, enkelt och sina egna villkor kan ta del av de politiska besluten och delta i den politiska debatten. Den politiska diskussionen måste spridas utanför sammanträdesrummen och tillåtas att vädras i det allmänna rummet. Med hjälp av IT kan politiska frågor och beslut enkelt anslås och förenas med forum för allmänhetens diskussion och eftertanke. Formen kan med fördel användas i skolornas undervisning och torde öka ungdomars intresse för den politiska omgivningen. Härtill svarar metoden upp mot omvärldens krav snabba, politiska reaktionstider samtidigt som den svenska traditionen av studiecirkelsdemokrati kan bibehållas.

Informationssamhället ställer nya och annorlunda krav vår demokrati. Det bästa sättet att möta dessa krav är att använda den nya tidens mest utmärkande verktyg, IT, för att också behålla de delar av det gamla demokratiska systemet

som är värt att värna om.Vi vill väl alla att den demokratiska delaktigheten ska öka istället för att minska och att delaktigheten sker jämlika villkor Om dessa eftersträvansvärda mål ska kunna uppfyllas i inforrnationssarnhället måste vi börja möta utvecklingen istället för att försöka mota den. Nästa är det val. Det är ett gyllene tillfälle för regeringen att vidta mått och steg för att öka ungdomars intresse för politiken. En politiskt neutral plattform på nätet med val- och partiinformation är i det sammanhanget en självklar åtgärd.

ungdomens It-råtls förslag

Regeringen bör stimulera en ökad IT-användning bland

ungdomsorganisationema genom att ge dessa möjlighet att förekomma som värdar

för IT-mötesplatsema, att likställa virtuella möten med verkliga i fråga om

aktivitetsstöd förskott bidrag vid införskaffande IT-utrustning.

samt att ge av

Regeringen bör initiera lagändringar som syftar till att utöka möjligheterna att

anslå politiska dokument och protokoll Internet.

Regeringen bör i samband med att politiska dokument anslås Internet

också verka för att möjligheter ges att diskutera innehållet i därför avsedda forum.

Regeringen bör ta intiativ till skapandet av en politiskt neutral plattform med val-

och partiinformation inför 1998 års val för unga Internet.

Övergripande mål:

Ett dynamiskt näringsliv och

en tlvnamislt arbetsmarknad

nunnor oss mm I on brvtnlnosutt lulustttsamnättot övergår I lntonnauonssamnällot. lott transtonncrlnuon av sunuältot türändras också :molnen :mmm och värttortnurna som samhället mur ut

går utvecklingen inom näringslivet under stort förändringstryck snabbastfrån både global och lokal konkurrens.

Förändringen vi upplever är inte teknisk till sin natur, men den har möjliggjorts genom en snabb och accelererande teknisk utveckling. Tekniken möjliggör nya sätt att arbeta och bedriva företagande. De företag som inte tar till sig förändringarna och den teknik som möjliggör den, som inte förmår omsätta utvecklingen till produktivitetsökningar och tillväxt lämnas obönhörligen bakom historiens skrotupplag.

Tekniken driver älva den takt med vilken utvecklingen sker. Tekniken möjliggör snabba beslut och förkortar tiden från beslut till handling. Denna möjlighet kortar också automatiskt tiden för beslut. Tidigare kunde börsmäklare fundera i dagar över större förändringar eftersom trögheten i systemen inte krävde ett snabbt beslut. I dag krävs att besluten är blixtsnabba eftersom tekniken tillåter det. Om inte mäklaren förmår ta snabba beslut grundval av den tillgängliga informationen kommer kunderna söka sig till någon som gör det.

I ett näringsliv där förändringarna inte längre går att mäta i fleråriga cykler, utan där marknaden förändras radikalt var och varannan månad ställs det helt andra krav

företagsstrukturer och medarbetare. De klassiska hierarkiska strukturerna förmår inte anpassa sig till den ständigt föränderliga omvärlden. Både marknad och anställda ställer krav mer flexibla strukturer. Innan impuls från periferin nått in

en till ett beslutscentrum, resulterat i ett beslut som sedan nått ut till periferin igen för att omsättas i handling, har omvärlden förändrat sig igen och gjort beslutet inaktuellt.

Den hierarkiska strukturen håller som Organisationsform att få stryka foten. I dess plats kommer organisationsfonner kapabla till snabbare beslut närmare verkligheten och älva verksamheten, former som också ger större möjligheter till personligt självförverkligande och större möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. Det är faktorer gör det lättare för organisation att behålla

som en kompetenta medarbetare, vilket är nog såviktigt i ett samhälle där företagens främsta resurs är medarbetarnas kompetens. Många av de ungdomar i dag är väg uti

som arbetslivet är helt enkelt inte intresserade av att arbeta i hierarkisk organisation där

en de har liten möjlighet att påverka sin situation.

"centrum och oerileri är hegrenn som unohort att vara relevanta i

och med IT. l intlustrisamhallet llvllgtle hierarkiska svstem

kommuner. län. stat. Dessa hegrenn unohor att vara relevanta lor de individer som har utrustning och kunskan om lt. Pa det viset ar det

en samhallsomstortanne verksamhet när lolk iar tillgång och

kunskan om IT."

Odd Engström

Det först är projektbaserad organisation inom ett företag kan övergå i en

som en renodlat virtuell organisation där man samarbetar sömlöst mellan flera företag och individer för att lösa en konkret uppgift. Kompetens utnyttjas effektivaste sätt utan att varje företag behöver hålla sig med egen specialistkompetens.

I de framväxande nätverken företag spelar små och stora företag olika roller.

av De stora företagens tillgångar är deras världsomspännande nätverk och välkända varumärken. De små företagen bistår med mer eller mindre exotisk specialistkompetens. Det är dock i småföretagen, i ett klimat fjärran från stelheten i de stora kolossema, många av de produkter som de stora företagen i morgon ska överleva

som

kommer uppfinnas. I takt med globaliseringen av allt fler marknader ökar även småföretagens behov av tillgång till marknaderna villkor som liknar storföretag-

Samarbeten mellan små och stora företag kommer med andra ord bli viktigare i ens. framtiden för båda parter.

Ett område inom svenskt näringsliv är föregångare inom denna utveckling. Det driver utvecklingen sin verksamhet och genomsyras även av dess principer.

genom Det är frågan IT-branschen och speciellt det vildvuxna och dynamiska område

kallas Nya medier där 10 000 jobb Dagens Industri skapats kort tid i en som bransch inte fanns för två år sedan. Nya medier domineras många små företag

som av

ofta drivs av unga entreprenörer. Dessa är därför särskilt intressanta som exemsom pel de framtida industrier Sverige måste satsa på för att uppnå tillväxt i det framväxande inforrnationssamhället. Lyckas man lära sig hur man ska stödja struktu-

för fortsatt växt inom Nya medier har man lärt sig en hel del om hur man bör ren arbeta för tillväxt inom småföretagandet i stort.

Endast med en livgivande mylla av små företag kan Sverige försäkras tillväxt, arbetstillfällen och ett framtidsinriktat näringsliv. Alltfler unga människor väljer att bli entreprenörer av önskan om att få förverkliga en idé men också av skäl som att en anställning inte går att få. Klimatet för de mindre företagen och för nyetableringar måste därför förbättras i Sverige. Det gäller hela vägen från attityder gentemot småföretagande och entreprenörskap, till de ekonomiska och juridiska möjligheterna för små företags tillväxt. Det grundläggande arbetet för att förändra attityder gentemot entreprenörskap görs främst de olika ideella organisationer som arbetar aktivt med entreprenörskapet. Statens roll måste skifta från att via näringspolitik framförallt befatta sig med de stora företagens frågor och via arbetsmarknadspolitiken den enskilda arbetstagaren, till att helhjärtat arbeta med att utveckla de små och mellanstora företag utgör grunden för vår fortsatta tillväxt. Man bör också undvika att

som

upprätthålla den skillnad mellan enskilda näringsidkare och arbetstagare som i dag i praktiken ofta inte existerar.

Tiden är kommen för en näringspolitik där de små företagen gynnas genom klara regelförenklingar och ökad stimulans

Sverige har i dag omkring 500 000 arbetslösa 482 175 arbetslösa och i konjunkturåtgärder v. 49 1997, enligtAMS statistik. För att sätta alla dem i arbete skulle vi behöva skapa ett nytt företag med 140 anställda varje dag i tio år. Det är en stor uppgift.

Sveriges stora företag och den offentliga sektorn har under lång tid varit de naturliga arbetsplatserna. De har utgjort normen efter vilket samhället byggts upp. I dag har insikten om att det varken är i storföretagen eller i den offentliga sektorn som nya arbetstillfällen kommer skapas växt fram hos de flesta svenskar. De flesta säger sig vilja stödja framväxten av småföretag men fortfarande har väldigt få förstått vad som krävs för att man ska en snabb tillväxt av små företag och vad som krävs för att dessa ska kunna bli medelstora. Små företag är i högre grad än stora beroende av sin omgivning. Det gäller såväl hårda som mjuka faktorer. Konkreta förutsättningar i form av tillgång till kapital och regelverk liksom attityder från omgivningen påverkar i hög grad klimatet för entreprenören.

Runt varje lyckad entreprenör finns ett nätverk uppbyggt. Vissa delar kan man lätt ta medan andra är av mer osynlig karaktär. Nätverket rymmer andra företag som det lilla företaget köper tjänster av, såsom bokföring, telefon och städning. Det rymmer de kunder företaget har, har haft och kommer att få. Det rymmer mentorer i form av tidigare entreprenörer som vet vad det betyder både att lyckas och att misslyckas. Det rymmer anställda, före detta anställda, kollegor och kontakter som gör det möjligt att expandera i framtiden. För många småföretagare betyder just referenserfrån före detta anställda mycket. Nätverket rymmer formella kontakter hos skattemyndigheter och hos banker och andra kapitalförsörjningsinstitut. Alla dessa komponenter i nätverket är nödvändiga för ett lyckat företagande. Med tanke hur känsligt och komplicerat ett sådant nätverk är kan man t.o.m. likna det vid ett ekosystem.

Ett lyckat ekosystem kommer inte att infinna sig över dagen, men genom att skapa gynnsamma förutsättningar för dess tillväxt kan man stimulera utvecklingen. Även många dessa komponenter är svåra för regering och riksdag påverka

om av att direkt, kan man visa vägen för en utveckling i resten av samhället genom att sätta frågan tydligt dagordningen och förbättra de delar som ligger inom statlig sfär. Vi ska i detta kapitel försöka peka på några sådana initiativ.

Vi menar att ett dynamiskt näringsliv och en dynamisk arbetsmarknad måste vara ett övergripande mål i utvecklingen av infonnationssamhället. Som vi ser det bygger detta övergripande mål tre delmål. Dessa är

en ökad tillgång till kompetent och riskvilligt kapital,

en refonnering av regelverken och

en dynamisk arbetsmarknad.

Delmål

En ökad tillgång till Immnetent

nen riskvilligt kapital

För att kunna skapa ett företag och för att ett företag ska kunna växa snabbt krävs tillgång till kapital. Men en entreprenör är inte betj änt av att förutsättningslöst förses med kapital. Det kapital en entreprenör behöver tillgång till har två huvudsakliga kännetecken: kompetens och riskvillighet. Dessa två begrepp hör i allra högsta grad ihop kompetens föder riskvillighet eftersom det ger möjlighet att bedöma risken

och framförallt chansen att tjäna att ta risken.

En entreprenör är ofta expert en enda sak, och det är där vederbörande har sin affärsidé. Men för att denna affärsidé ska kunna bli ett blomstrande företag kommer entreprenören behöva stöd och hjälp. Hjälpen börjar med en utvärdering av affärsidén och fortsätter med att få tag kvalificerade medarbetare, rådgivning vid strategiska beslut och introduktion till nätverk för kontakter med kunder, leverantörer och distributörer.

Att kapitalet är riskvilligt innebär att man är beredd att förlora alla pengar man investerar i entreprenörens företag för att kunna hämta hem rejäl vinst om allt går

en bra. Att ta risk med sitt kapital innebär här inte att låna ut pengar som man inte är

en helt säker att kunna få tillbaka utan att man i och med att man tillför sitt kapital är delaktig i entreprenörens satsning. Både entreprenören och kapitalförsörj aren delar risktagningen och det slår väl ut får båda del av vinsten. Detta sker vanligen

om genom att man går in som delägare i företaget och skjuter till pengarna direkt in i företaget. Det amerikanska termen venture capital är en bättre beskrivning detta än den svenska rikskapital eftersom venture betonar satsningen och inte risken.

Att hanteringen kapital för entreprenörer fungerar mycket bättre på andra håll

av i t.ex. Silicon Valley beror ofta att man där har en lång tradition av entreprenörskap. Detta gör att det ofta kan vara tidigare entreprenörer som har lyckats och skapat sig en egen förmögenhet som finansierar nästa generation av entreprenörer och även förser dem med erfarenhet och nätverk.

Mentorsltan för att skena rislilianital till entreprenörer

Sverige här inte samma tradition av entreprenörskap och därför finns den kompetens som krävs inom tillväxtbranscher i dag framförallt hos de företag och personer som tidigt insåg potentialen och som, mot alla odds, byggde upp en verksamhet inom området. De personliga erfarenheterna ñnns således mångai fall hos unga människor och inte hos de ärrade finansveteranema. Problemet är att det är hos de sistnämnda kapitalet finns. Därför måste man bygga ett ömsesidigt mentorskap runt dessa frågor, där etableras bestående investerare och kompetenta personer från den

en grupp av svenska IT-branschen som kan vinna investeramas förtroende.

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör skapa ett forum för möten mellan entreprenörer och finansiä-

rer där ett ömsesidigt mentorskap kan växa fram och som kan stärka systemen för

kapitalförsörjning entreprenörer.

Almi är i dag ett av statens viktigaste verktyg för att stödja små- och nyföretagande. Almi arbetar bland annat med att administrera nyföretagarlån till dem som inte kan få kapital via marknadens vanliga kanaler. För att utvärdera ansökningarna harAlmi upprättat regionala produktråd som består av erfarna näringslivsrepresentanter som ska ge ett utlåtande om varje ansökan. Tyvärr har dessa äldre näringslivsrepresentanter sällan någon erfarenhet från de unga tillväxtbranscher IT-indu-

som strin, speciellt Nya medier, eller nya änste- och serviceområden. Eftersom det är brist på människor med erfarenhet från dessa unga branscher kan det svårt att få

vara in representanter i varje produktråd. Istället föreslår vi att ett särskilt, centralt placerat produktråd skapas för dessa branscher. Produktrådet bör få för alla

nya ansvar ansökningar inom sina branscher såatt även dessa ansökningar får kompetent

en genomlysning. De som hunnit skaffa sig erfarenhet från dessa branscher har sällan hunnit bli särskilt gamla och det är viktigt att Almi är uppmärksam detta när man utser personer till produktrådet. För att bättre kunna följa hur Almis stöd fördelas och för att kunna se om det nya produktrådet kommer ha överrepresentation

en av unga sökande, bör Almi redovisa åldersfördelnin gen hos de sökande i sin rapportenng.

Ungdomens II-råus förslag

Regeringen bör ta initiativ till att Almi inrättar ett centralt produktråd med kompetens kring de nya tillväxtbranscher som Almis andra produktråd har mindre kompetens inom. Detta produktråd bör ha en tydlig profil med yngre ledamöter eftersom det till stor del är hos dessa som kompetensen inom de aktuella områ dena finns. Almi bör även redovisa åldersfördelningen bland de som mottar stöd, såatt eventuella snedfördelningar kan uppmärksammas.

DELMJL

Mycket av dagens regelsystem kring företagande och anställningar är inte skapat för att främja en tillväxt av småföretagande. Många reglerna har istället tillkommit för

av att eliminera alla möjligheter till skattefusk. Myndigheterna utgår helt enkelt från att företagare är skattesmitare Kjell-Olof Feldt i Dagens Industri 25/ 10 1997 Reglemas nät har vävts tätt och det är lätt som småföretagare att fastna. Många funderar

som att bli sin egen skräms både av den byråkrati de möts av och den inställning till företagandet som lyser igenom i många informationsskrifter. För att uppnå målet att skapa fler småföretagare som kan ta Sverige in i nästa sekel krävs att och

anpassar förenklar företagarens situation.

mmuhetssvstem och siulttörsälirinuar

Nonnen för arbete i Sverige har under industrisamhället varit den fasta heltidsanställningen. Trygghetssystem och sjukförsäkringar är uppbyggda detta. Men sedan all sysselsättningstillväxt de senaste åren skett inom alternativa anställningar eller eget företagande, finns det i dag en stor grupp som betalar premien för de gemen-

trygghetssystemen samtidigt de endast i undantagsfall kan komma i samma som åtnjutande av privilegiema. Det är dags att reformera systemen för att undvika att stora delar den befolkningen står utanför trygghetssystemen och minska orättvi-

av sorna mellan fast anställda och andra arbetande.

ungdomens IT-ráus förslag

Regeringen bör utreda hur trygghets- och sjukförsäkringssystemen kan utökas till att fullt ut också omfatta andra än fast anställda.

sliattetürenkling

Det är stor brist i vårt företagarklimat att majoriteten av våra företagare inte klarar

att sköta sin egen deklaration.Vi måste släppa kontrollmentaliteten och istället av aktivt arbeta för att skapa bättre förutsättningar för småföretagarna. Det är dags att erbjuda samma möjlighet för förenkling av deklarationsprocessen till enskilda företagare tidigare erbjudits till arbetstagare. Detta är särskilt vikti för att

som stimulera ett ökat egenföretagande bland unga.

Det bör regel istället för undantag att man inte betalar preliminärskatt under

vara första året har F-skatt. Nystartade företag kan ha mycket svårt att bedöma hur

man deras intäkter kommer ut första året varför de initiala utgifterna i form av förskott-

se sinbetalningama preliminärskatten kan knäcka en mindre firma. De kan väl inte

meningen att statens behov av likviditet ska stävja nyföretagandet i Sverige vara

Ungdomens IT-råus Iürslau

Regeringen bör ta initiativ till ett utarbetande av en kraftigt förenklad

deklaration för småföretagare.

Regeringen bör reformera regelverket såatt enskilda företagare inte

behöver förskottsinbetala preliminärskatt under första året man har F-

skatt.

Euenanställning

För många känns det ett stort steg att starta ett företag. Trots detta är det många

som

arbetar under former där något form av företagande vore den naturliga lösningen. som För att över brygga mellan anställning och företagande föreslår vi att man inför

gapen ett system med egenanställning för de som funderar att starta ett enmansföretag

vill slippa bokföring och krånglig deklaration. Vårt förslag bygger det men som förslag Anders Pehrsson, professor i företagsekonomi vid Stockholms universi-

som

tet, presenterade för Närings- och handelsdepartementet redan 1996.

Egenanställningen skulle kunna innebära att alla inkomster betalas in till ett för ändamålet särskilt konto. För dessa inkomster skattar den egenanställde precis som vanliga arbetstagare med det undantaget att får ett skattefritt grundavdrag för att

man täcka en enklare verksamhets kostnader. Man kan införa progressivitet i skatte-

en skalan över en viss summa för att betona att egenanställningen är form för de ännu

en icke riktigt etablerade. För att ytterligare understryka egenanställningens funktion som en brygga till ett riktigt företagande kan man introducera möjligheten att

spara en del av sin inkomst i en skattegynnad form för att sedermera användas aktieka-

som pital i ett aktiebolag efter egenanställningens avvecklande.

Egenanställningen är tänkt att vara ett mycket enkelt sätt att få igång

en egen näringsverksamhet i de branscher där man har låga omkostnader, dvs. främst tjänstesektorn. För dem som bara vill vara sina egna är det ett smidigt sätt att sköta sitt företagande och för dem som vill expandera är det ett bra sätt att komma igång och få ihop aktiekapitalet till sitt första aktiebolag.

ungdomens II-råus förslag

Regeringen bör ta initiativ till att egenanställning införs i ett - prov geografisk begränsat område som ett mellansteg mellan anställning och egenföretagande, vilket kan vara ett alternativ för frilansare och en väg in i ett expansivare företagande.

Ganeroll översyn av skatter

V1 har i västvärlden länge haft problem med att stora företag flyttar sina produktionsenheter utomlands till mindre utvecklade länder med lägre löner och skatter. I takt med att den nya tekniken gör avstånd oväsentliga för såväl kommunikation

som ekonomiska transaktioner även för små företag, uppstår ett nytt problem. De företag som i dag växer starkt inom IT och närbesläktade branscher producerar tjänster eller produkter som ofta är oberoende av avstånd. Dessa företag får därmed väldigt låg

en tröskel för att flytta sin intellektuella produktion till ett land där regler, skatter och levnadskostnader passar individer och företag bättre. I Sverige behålls endast kundkontakter och försäljning. Vi står inför början ett helt nytt slags problem: vi är beroende av en tillväxt inom de sektorer där tröskeln för utflyttning är lägst.

som

| ungdomens II-råus förslag

Regeringen bör utreda Skatteregler och skattenivåeri syfte att minska risken att mindre tjänsteföretag flyttar utomlands.

snråklig granskning av IIWIIIHQHEIGIS kommunikation

Det språk används i myndigheters kommunikation med blivande företagare är

som Överhetens. Vi anser att den viktiga första kontakten med myndighetssverige inte kan kläs i den språkliga skrud som i dag är fallet om det verkligen ska framgå att staten arbetar för ett småföretagarvänligt klimat.

"För de ilesta människor blir drömmen om ett eget ioretag aldrig

mer än en driim. fiir andra kan den tili verklighet men sluta som en

mardröm. Ilet tinns mycket som man maste känna till tär att Ivckas.

t.ex. lagar. türordningar. ekonomi m.m. litt starta eget inget man

gör tort och lätt. net kräver mängder av nlanering och iunderingar.

annars är det stor risk att satsningen misslyckas. i... Inget kommer

nädanenr att Illi sig likt. det kommer även att nåverka

nersonerna

i din omgivning. Ilet blir med all säkerhet inget 9-5 arbete. nu

kommer också att löna stora ekonomiska risker.

lucka till"

citat från blanketten RSV 908 utgåva 11, Riksskatteverket 1997

Något måste göras för att publikationema riktade till blivande företagare en

ge rimligare ton. För att undvika att ovanstående texter ska möta de blivande företagarna föreslår vi att man inrättar en granskningsnärnd gemensam för alla de myndigheter

kommunicerar med småföretagare. Nämndens arbete ska bestå i att granska de som texter som är avsedda för blivande företagare och föreslå ändringar. Syftet ska vara att vrida myndigheternas språkbruk i vettigare och positivare riktning för att nämnden

såsätt ska kunna göra sig själv överflödig.

ungdomens IT-råds tirslao

Regeringen bör tillsätta en nämnd för språklig granskning av

kommunikationen från myndigheter till nyföretagare för att säkerställa

att språket är möjligt att förstå för en nonnalsvensk och att det har en

anda att förespråka nyföretagande.

Delmål

EII SIIIGISIIIEIKIIEII

IWIIHIlIiSK

I takt med de allt snabbare förändringarna inom näringslivet förändras också fortlöpande behovet kompetens. Det innebär en stor utmaning för företagen att ständigt

av ha tillgång till kompetenta medarbetare men en ännu större utmaning för individerna att kontinuerligt upprätthålla sin egen kompetens och därigenom kunna vara ständigt anlitningsbara. För Sverige nation är ett centralt mål en flexibel arbetsmarknad,

som där individerna ständigt har möjlighet att utvecklas och där de kan ta ansvar för den

utvecklingen. Utvecklingen i denna riktning startar naturligtvis redan i skolan. egna

Vårt förslag att införa en personlig utvecklingsplan för elever se utbildningskapitlet skulle kunna stärka denna process.. Ungdomar har idag svårare än någonsin att få del av den klassiska arbetsmarknaden i form av fast anställning. Oftast är det olika typer av tidsbegränsade anställningar som erbjuds. Därför blir det, redan kort sikt, tydligt för dem hur viktigt det är att ständigt upprätthålla sin kompetens för att vara ständigt anlitningsbara.

HIIHWIHIIIIMSSHII HIUEISIIIHIKIIEIISIIIIIHUIIHIH Den klassiska arbetsmarknadsutbildningen startades med målet att genom centrala utbildningsinsatser försörja industrier i behov av arbetskraft. I dag kan inte

man längre med en central statlig planering arbetslösa rätt sorts utbildning eftersom

ge den snabba utvecklingen gör varje dylik planering alltför långsam. Dessutom kommer vid varje givet tillfälle de snabbt rörliga nya branschema ha behov av kompetenskombinationer som ingen tidigare funderat över. För att bättre använda de

resurser som ställs till arbetsmarknadsutbildningens förfogande, vi att den enskilde

anser arbetslöse bör få välja fritt bland ett mycket större antal utbildningar än vad i

som dag erbjuds. En möjlighet att kombinera olika utbildningar bör också erbjudas. När arbetslösa får chansen att välja och kombinera utbildningar ligger närmare vad

som de är intresserade av förväntar vi oss även att effektiviteten i utbildningen ökar kraftigt.

Ilnuuomons II-ráus Iörslao

Regeringen bör starta en försöksverksamhet där arbetslösa möjlig

ges heten att välja och kombinera utbildningar fritt från ett mycket brett sortiment godkända kurser.

Goda GXBIIIIIH Hill FÖIIIIGIIHIIQ av MUMS En rörligare arbetsmarknad kräver god information och att arbetstagare har lätt att hitta arbetsgivare. Dagens arbetsförmedlingar har, bl.a. eftersom antalet arbetslösa ökat drastiskt medan utbudet av arbeten är magert, utvecklats i riktning mot att snarare vara bidragsfönnedlingar än arbetsförmedlingar. För att bryta dödläget bör man använda förebilder i syfte att vitalisera arbetsförmedlingarna och leda in dem i nya tankebanor. Runtomkring i Europa finns det exempel hur man börjat tänka målgruppsanpassati sin offentliga informationsutlämning. I Belgien t.ex., samlar Infor Jeune tillgången till all myndighetsinformations ett ställe och ställer resurser för ungdomars eget skapande och jobbsökande till förfogande. Personalen fungerar som handledare men ungdomarna uppmanas ta ansvaret själv. I denna miljö blir det aktiva jobbsökandet och skapandet naturligt. Påhemmaplan har vi ungdomsarbetsförmedlingen Trampolin i Stockholm som genom sina arrangemang och utåtriktade verksamhet når ut till ungdomar, entusiasmerar och berör ett unikt sätt.

ungdomens IT-råus törslau

Regeringen bör ta initiativ till att goda exempel tas fram former

nya

för förmedling av arbete, framförallt riktat till människor, och

unga

sprida dess exempel till bl.a. arbetsfönnedlingar och länsarbetsnämnder.

byte

cyber dator

Övergripande mål

nunnor oss um I en brvtnlnusml. lulustrrsanlälht iunår l Imorrnatlonssamhällol. lol trummorna: av samhället förändras också systemen. namram: och vänhruum son samhället muor nå.

folkskolan infördes i Sverige år 1842 tanken att alla medborgare skulle få var tillgång till grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna. Det fanns i botten ett fostrande syfte; ville helt enkelt undvika att folk utvecklades till man barbarer. Hoppet stod till bildning. Senare visade det sig att den ökade bildningsgraden hos befolkningen hade avgörande inverkan industrisamhällets utveckling. Att införa folkskolan var ingen lätt uppgift. Reforrnen förenad med många var problem och mycket motstånd. Det tog emot för far att skicka iväg sina barn arbetskraften i jordbruket till något så onödigt skolan. Varför skulle det - som vara så viktigt att kunna läsa Vi anser att parallellema med den tid då folkskolan infördes är uppenbara med det vi står inför Förändringen måste till i skolan i dag är helt avgörande för nu. som vår framtid. Förändringar är smärtsamma eftersom de kräver uppoffringar, det men kommer en dag när alla är överens att det nödvändigt och det är den dag då vi om var kan skörda frukterna. Varför behöver skolan förändrasVärlden förändras vårt samhälle förändras. I takt med att samhället utvecklas till ett informations- och kunskapssamhälle förändras också kraven oss som individer. I informationssamhället ställs krav flexibilitet och på förmåga att en se helheter. Arbetsinstruktioner kan inte utfärdas förr eftersom arbetssituationen som ställer krav unika och flexibla lösningar. Det viktiga är inte längre att besitta en mängd detaljkunskaper utan det viktiga är att äga fönnågan att omsätta information vid varje givet tillfälle till relevant kunskap. Skolans roll handlar just att nya om hjälpa eleven att uppnå den förmågan. I fokus för förändringsarbetet i skolan ska lärandet och i det arbetet vi IT vara ser som ett oumbärligt verktyg. Att synen på eleverna förändras, att pedagogiken förändras och att användningen av IT som verktyg tar fart är avgörande för att dagens unga ska enjämlik tillgång till framtidens informationssamhälle. V1 har definierat fyra delmål för att nå vägen till vårt övergripande mål. Delmålen

ar Kvalitetssäkring av skolan Skolan måste sätta eleven i centrum. Skolarbetet - måste inriktas att väcka elevens nyfikenhet, locka till inspiration och engagemang. V1anser att dagens skola hämmar människans naturliga kreativitet. Förnyelse av lärarhögskolan -I framtidens skola förändras lärarens roll helt i -

jämförelse med den traditionella skolan. Större krav ställs pedagogiska kunskaper, än de ämnesspecifika. IT är också faktor ändrar förutsättningarna. snarare en som Läraren kommer att bli mer aktiv i förändringen av skolan. Öka tillgången till IT i skolorna Skolan måste i större utsträckning använda - sig tidens teknik. I framtiden måste alla kunna hantera informations- och av den nya kommunikationsverktygen och därför måste vi ge alla unga tillgång till IT i skolan. Kompetenscentrum försök Framtiden är redan här. Vi måste snabbt - komma igång med att bygga modeller för framtidens skola. Kompetenscentrum ett pedagogiskt centrum, mötesplats bryter generationsgränser, ett mediatek. en som . .

Delmål

krav individens kompetens och skolan måste därför förändra Samhället ställer nya sitt sätt att arbeta, både till innehåll och form. För att försäkra sig om att varje elev erhåller bra utbildning önskar vi införa en ökad grad av kvalitetssäkring i skolan. en Det är viktigt att diskussion kvalitetssäkringen med koppling till informationsen om samhällets krav individen kommer igång. Vi föreslår därför att en personlig utvecklingsplan upprättas för varje elev, att timplanen avskaffas och att ett skriftligt omdöme ersätter dagens graderade betyg. Vi föreslår också att lärarens formella utökas samt att det, tillägg i skolans styrdokument, garanteras att alla ansvar genom elever får tillgång till och kunskap IT verktyg. Alla dessa förslag ska tillsamom som verka för att eleven erhåller god utbildning och adekvata kunskaper. mans en

PGISIIIIHQI IIWGGKHIIQSIIMH elevens inflytande ansvar över sin eget lärande

een

- Vi har i det följ ande gjort ett försök att skapa modell för hur personlig utvecken en lingsplan skulle kunna utformas: Utgångspunkten för modellen är att vi vill skapa individstyrd skola i stället en för i dag, programstyrd skola. Som ett instrument för att garantera att varje en, som elev erhåller bra undervisning och uppnår de kunskapsmål som beskrivs i skolans en styrdokument, bör varje elev upprätta en personlig utvecklingsplan. Idén med den personliga utvecklingsplanen är att varje elev tar för sitt eget lärande. Eleven ansvar planerar och mål för sin utbildning och utveckling med utgångspunkt från sätter upp förutsättningarna och intressena. Detta sker tillsammans med elevens mentor, de egna dvs. den elevansvariga läraren, men också i samråd med elevens andra lärare. Lärare och eleven har sedan ett gemensamt för den personliga utvecklingsplanen och ansvar detta dokument, eller avtal, används underlag för uppföljning, utvärdering och som kvalitetssäkring elevens resultat, vilket i sin tur leder till revideringar och nya mål. av Utvärderingen ligger sedan till grund för elevens betyg i form av ett skriftligt beskriver elevens arbete och huruvida målen har uppnåtts. Om eleven omdöme som ska kunna ta ett större för sitt lärande måste eleven också få inflytande över ansvar sin situation. Det är således viktigt att eleven får större makt över och kan påverka det

dagliga arbetet och hur undervisningen bedrivs.

I den personliga utvecklingsplanen bör det också finnas utrymme för att fonnulera mål

för elevens samarbete med andra. Alla behöver inte arbeta med samma projekt, i samma takt eller samma gång och de elever som är ivriga behöver inte vänta medan de som inte arbetar lika fort kommer i kapp. Alla elever får så sätt den stimulans som passar dem bäst.

Att ständigt följa upp och utveckla arbetet i skolan, både vad gäller metoder och innehåll, är av största vikt. Det finns olika sätt vilket detta kan ske och det är viktigt att uppföljning och utvärdering sker samtliga nivåer inom skolan. V1 vill särskilt framhålla den personliga utvecklingsplanen instrument för utvärdering

som och uppföljning. Idag är utvärderingen och kvalitetssäkringen den individuella nivån inte tillräcklig. De utvecklingssamtal som ska ske mellan skolan, föräldrarna och den enskilda eleven räcker inte. Vi anser att eleven i större utsträckning måste bli delaktig i kvalitetssäkringen. Den personliga utvecklingsplanen vi

utgör, som ovan angav, en utgångspunkt för elevens arbete och det är därmed mot denna som utvärderingen ska ske.

Den personliga utvecklingsplanen bör utarbetas alla nivåer inom grundskolan och gyrrmasieskolan. Elevens medverkan, inflytande och ansvar får avpassas efter ålder och personlig mognad men ska givetvis gradvis ökas. Elevens mentor, dvs. den elevansvariga läraren, är ytterst ansvarig för att den personliga utvecklingsplanen utarbetas och att målen i den också nås. Alla lärare eleven har kontakt med ska

som givetvis medverka i arbetet med den personliga utvecklingsplanen. I det arbetet kommer lärarnas arbete i lärarlag ha stor betydelse.

ungdomens IT-rårls förslag

Regeringen bör stimulera kvalitetssäkring i skolan genom att uppmuntra

försöksverksamhet med personlig utvecklingsplan.

Timnlanon blir onöuiu

Arbetet i den nya skolan måste ge utrymme för en individstyrd och flexibel undervisning ett lärande som inte är styrt av tidsaspekten. Den personliga utvecklingspla-

nen, där elever och lärare tillsammans planerar för lärandet, medför att timplanen spelar ut sin roll. Ett avskaffande av timplanen stimulerar också en integrering

av ämnen och minskar fixeringengen vid tiden. Arbetet bör inte delas inte i moduler

upp eller efter ett schema. Eleverna måste få utrymme att arbeta flexibelt och integrera olika ärrmen.

Också Skolkommittén har föreslagit att timplanen ska avskaffas för att ge utrymme till en utveckling av undervisningen. Man menar att vid avskaffandet

av timplanen måste varje skola göra fördelning den tillgängliga tiden. Detta kan

en av stimulera den pedagogiska diskussionen, då skolan måste fundera över hur tiden bäst ska fördelas för att uppnå kursplanemas mål. V1håller med.

Eleven ska undervisningtid motsvarande det totala antal timmar

garanteras en som ges i dag, men eleven tillsammans med läraren och sina studiekarnrater planerar

hur tiden för arbetet ska fördelas. Den sektoriserade indelningen av undervisningen i olika ämnen har spelat ut sin roll. Den nya skolan genomsyras av det tvärsektoriella tänkandet och arbetet vilket innebär att uppdelningen i ämnesscheman för hela läsåret inte längre är aktuella. Ingen vecka behöver vara lik den andra, det viktigaste är att utvecklingsplanemas mål uppfylls.

ungdomens II-råus förslag

Regeringen bör verka för att avskaffa timplanen.

SKOHIIIS SWHIDKIIIIIIIM Med den Läroplanen började gälla 1994 förändrades ansvaret mellan stat,

nya som kommun och den enskilda skolan. Idén är att i styrdokumenten undvika detaljbestämmelser för att skolor och kommuner såstor frihet som möjligt. Styrdokumenten

ge ska endast beskriva vilka kunskaper eleven ska ha erövrat då hon eller han lämnar skolan. Metoder för hur undervisningen ska genomföras ska utarbetas på det lokala planet, lärare och skolledare tillsammans med eleven. Läroplanen, lpo 94, är enligt

av vår bedömning ett bra dokument för skolorna att arbeta efter. Det tycks inte finnas något i den hindrar att man i skolorna arbetar utifrån ett pedagogiskt arbetssätt

som som utgår från forskande lärande.

V1 dock att Läroplan 94 brister i att formulera krav kunskaper om IT

anser och vilka möjligheter tekniken vad gäller kommunikation, infonnationssökning,

ger kritisk granskning och bearbetning. Vi föreslår därför en del förändringar i Läropla-

samt översyn kursplanemas upplägg och innehåll för att se hur de kan nen en av

att stödja användningen av IT i högre utsträckning, samt stimulera ett anpassas ämnesövergripande arbete. Statsminister Göran Persson skriver i sin bok Den som är satt i skuld är icke fri att varje elev i grundskolan ska ha tillgång till dator och egen epostadress. Det är ett utmärkt förslag och vi hoppas att det inte bara stannar vid blotta orden.

Eleven bör upplysas de mål, strävanden och kunskaper som beskrivs i

om skolans styrdokument; detta för att eleverna lättare, genom den personliga utvecklingsplanen, ska kunna ta ansvar för det egna lärande. V1anser därför att en lättillgänglig version Läroplan 94 ska tas fram och tillhandahållas ett sätt att det blir

av attraktivt för elever att ta del av den.

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör verka för att det i läroplanen slås fast att skolan ska ge elever

tillgång till och möjlighet att använda modern informationsteknik.

Regeringen bör ta initiativ till att kursplanerna utvecklas till att stimulera ett

ämnesövergripande arbete med IT-pedagogiska hjälpmedel.

utvärdering Istället fiir inom

Ett införande av den personliga utvecklingsplanen kommer att leda till att timplanen blir överflödig. Detsamma gäller betygen eftersom den personliga utvecklingsplanen även ligger till grund för utvärdering av elevens arbete och resultat. När elevens sätt att arbeta och måluppfyllelsen värderas i form av ett skriftligt omdöme ser vi att behovet det graderade betygsystemet inte längre kvarstår.

De kunskaper som eleven ska ha uppnått då hon eller han slutar skolan finns beskrivna i kurs- och läroplanema och det är också utifrån dessa dokument som den personliga utvecklingsplanen bör utarbetas. Att arbeta efter den personliga utvecklingsplanens mål leder till att eleven övas i att utvärdera och studera sitt egna lärande. Den morot som många elever ser i betygen kommer istället att finnas i att försöka få ett såbra skriftligt omdöme som möjligt.

Den form graderade betyg nu tillämpas skapar många fall ångest inför

av som skolarbetet och eleverna förlorar lätt sitt naturliga engagemang. Skolans uppgifter känns då betungande och tråkiga. Detta är egentligen skäl nog för att ta bort betygen. På Bifrostskolan i Danmark existerar inte betyg. Eleverna och föräldrarna får istället skriftliga bedömningar löpande. Eleverna bedömer också sitt eget arbete. Eftersom både produkt och process bedöms är värderingen långt mer omfattande än det traditionella betyget. Eleverna och lärarna bedömer alltså fördjupningen, samarbetet, intresset, kreativiteten, tidsplaneringen osv.

Eftersom gymnasieskolan under flera år har byggts ut och numer kan ta emot nästan alla sökande, behövs betygen inte längre för att göra urval för intagningen. De utbildningar som har många sökande till ett begränsat antal platser och kan ersätta betygsintagningen med arbetsprover, tester och intervjuer. Skolkommittén har lagt ett förslag slopande betygen, men bibehållande av godkändgränsen. De föreslår

om av att försöksverksamhet startas under en begränsad tid och för ett begränsat antal

en skolor, där andra former av bedömning samt skriftlig information ersätter betygen.

Vi stödjer detta förslag föreslår också att dessa försöksskolor får i uppdrag

men att utveckla personliga utvecklingsplaner för eleverna.

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör verka för att betyg i grundskolan ersätts till förmån för

utvärderingar och skriftliga omdömen.

Regeringen bör ta initiativ till att utforma alternativ högskoleintagning.

lärarnas KIIIIIIIOIIHHSIIWBCKHIIG Som en följd av att arbetssätten i skolorna ändras krävs också en annan kompetens hos lärarna. Lärarens roll blir att i högre utsträckning stödja eleverna i deras kunskapssökande, att handleda och skapa en bra inlärningssituation. Med IT som verktyg i klmskapssökandet krävs annan typ av pedagogik än den traditionella kateder-

en undervisningen. Läraren har det huvudsakliga ansvaret för utvecklingen av arbetet och de pedagogiska metoderna. Ett forskande lärande lägger inte samma vikt vid

av att lärarna är experter inom ett visst änme. När lärarna organiserar sig i arbetslag kan

de i högre utsträckning hjälpa varandra att utveckla de pedagogiska metoderna, att arbeta ämnesintegrerat och organisera omvärldsbevakning. Som en del av kvalitetssäkringen av skolan är det därför viktigt att lärarna får möjlighet till kompetensutveckling i att hantera IT-verktyget och pedagogiska metoder.

nya

Vad som krävs för att skolan ska lyckas med lärarens kompetensutveckling är

en betydande satsning undervisningsforskning och resurser för att sprida de resultat som forskningen leder till. Utöver satsningar undervisningsforskning behöver skolan och lärarna finna former för sin egen forskning om skolan, i skolan. Exempel

forskningsområden är IT som pedagogiskt verktyg, miljö, demokrati och skapande som metod i undervisningen. Det bör utvecklas systern för organiserad kompetensutveckling av lärare. Förändring av arbetssättet i skolan måste komma från läraryrket. Detta kan stimuleras och drivas framåt genom att läraryrket tar del av forskning och examensarbeten från lärarhögskoloma samt utvecklar kontakter med aktiva forskare uppmärksamma dem ämnen och områden lärarna står i fokus för det

som anser egna arbetet. Lärarnas studiedagar bör bättre tillvaratas för att bygga upp kunskap kring yrkesverksamheten. Kompetensutveckling kan med fördel ske arbete i

genom lärarlag. Inom gruppen kan sedan gruppen aktivt arbeta med kompetensen

genom produktion, konsumtion och spridning av kunskap till andra.

Det är också viktigt att skolledaren leder den pedagogiska utvecklingen. Skolledaren har till uppgift att vara den pedagogiska ledaren som sätter upp skolans övergripande mål, som inspirerar och stödjer sina medarbetare, till att skolan

som ser är utrustad ändamålsenligt sätt. Det bör därför garanteras att skolledaren kan avsätta tillräckligt med tid för utvecklingen av de pedagogiska metoderna i skolan och kan avlastas från administrativa uppgifter. Liksom lärarna bör skolledaren delta i kompetensutvecklin gen.

ungdomens II-råus förslag

Regeringen bör verka för att stimulera förändringsprocessen i skolan genom

att ta initiativ till kompetensutveckling av lärare och skolledare.

formellt ansvar Öl WWW I en individstyrd skola får läraren en mycket viktig roll. Läraren har ansvar för att, tillsammans med eleven, skapa en utvecklingsplan som anger målen för elevens utveckling. Läraren ansvarar för att målen uppnås och att elevens arbete blir utvecklande och stimulerande.

Läraren måste anpassa sin arbetsmetodik utifrån den enskilda elevens behov. Det är lärandet och eleven som sätts i centrum. Lärarens arbetsbelastning ökar och därmed också kraven vidareutbildning och flexibilitet. Kompetensen måste, vi

som tidigare nämnt, anpassas och utvecklas vad gäller de nya pedagogiska metoderna och kunskap om användningen av IT som verktyg. Med högre krav lärarna följer förmodligen rättmätiga krav högre löner. Detta ger också möjlighet att ställa formella krav lärarna. Det uppstår situationer i en lärares yrkesutövning då kraven och ansvaren blir för höga; det känns svårt att ta vara varje individ. Detta är helt

naturligt, och skolan ska självfallet ta hänsyn till detta. Men när en lärare av en eller

anledning missköter sin tjänst bör kommunen kunna erbjuda omplacering och annan bör därtill ha möjlighet att omplacera en lärare mot dennes vilja.

Varken elever eller lärare ska behöva drabbas lärare någon anled-

av en som av ning inte finner inspiration till att driva sitt arbete framåt. Eleven har alltid rätt att begära ett gott och stort stöd av engagerade lärare.

Ungdomens IT-râus förslag

Regeringen bör överväga utredning formellt för lärarkåren.

en om ansvar

EIIIWIIIIIIÖISKHI redan i SKNBII I kapitlet om näringsliv och arbetsmarknad pekar vi hur vikti entreprenörskapet är för den enskilda individen och för samhällets utveckling. Entreprenörskapet har stor betydelse för Sveriges fortsatta välstånd, vi och föreslår en rad åtgärder för

menar att stimulera ett ökat företagande. Men vilka faktorer och egenskaper är det som kännetecknar en entreprenörV1 skulle vilja nämna några sådana egenskaper som fantasi, initiativförmåga och drivkraft att omsätta idéer i handling skaparkraft

en helt enkelt. Dessa egenskaper finns ofta hos spontant, men uppmärksammas och

oss stimuleras sällan av skolan, vilket gör att de med tiden avtar. Vi ser det som mycket angeläget att skolan och övriga samhället stimulerar dessa egenskaper, gärna redan från år. Entreprenörskap borde genomsyra allt som görs i skolan, från lägsta

unga stadierna till universitetsnivå. Därför ser vi mycket positivt de alternativa

upp utbildningar som på senare år har startats runt om i landet.

Entreprenörsutbildningen eXcalibur, som är belägen i Helsingborg, är exempel på sådan alternativ utbildning. Där är det deltagarna själva som styr innehållet i

en utbildningen, utifrån sina behov och intressen. Tanken med älva utbildningen är att träna deltagarna i att leda projekt och det gör man genom att driva verkliga projekt. Man sysslar med allt från idégenerering, genomförande och avslut av de olika projekt och i den processen upptäcker deltagarna själva vad de behöver fördjupa sina kunska-

inom för områden. per

Man kan fråga sig varför dessa egenskaper inte stimuleras samtliga skolor och utbildningar Hand i hand med vårt förslag om att öppna skolan och skapa kompetenscentrum föreslår vi också att initiativ tas till en genomlysning kring hur entreprenörskapet olika sätt kan stimuleras i skolan, redan från unga år.

ungdomens IT-ráu föreslår att:

Regeringen bör stimulera till att skola och näringsliv verkar för att införliva entreprenörskap i skolan.

Delmål

lilla tillgången till i skolorna

Förutom kunskap och forskning som vi koncentrerat oss i de andra delarna av detta kapitel måste skolorna måste få bättre tillgång till själva tekniken. Utvecklingen är redan igång, men vi ser gärna att den snabbas upp och vi föreslår här tre åtgärder som kan hjälpa till att ge skolor respektive elever bättre tillgång till informationstekniken.

Vi föreslår en satsning såkallade Net Days enligt amerikansk modell där företag och skolor arbetar gemensamt för att få in den nya tekniken i skolorna. V1 föreslår också att det skall bli möjligt att ta ett extra studielån för datorinköp samt att alla i skolan skall ha en egen e-postadress. Vi att det är mycket viktigt att

anser samtliga Sveriges skolor och gymnasier kopplas till Internet för att ge alla elever möjlighet att kommunicera och söka information direkt från källan.

llel MV llision IllW

I USA, och framförallt i Kalifornien, har man arbetat mycket med att på ideell väg och med näringslivets hjälp IT-utmsta skolor genom s.k. Net Days och PC Days. Arbetet har involverat många tusen föräldrar, elever och andra frivilliga. Man har i omgångar utrustat och kopplat upp skolorna och så sätt har skapat

man en konkurrenssituation mellan skolor; de som har haft de bästa pedagogiska planerna för hur IT ska användas i undervisningen har varit de första att bli utrustade.

Fenomenet med Net Days och PC Days är som sådant intressant. Man förenar samhällets institutioner med näringslivet. Drivkraften har till stor del varit föräldrars engagemang men aktiviteterna har också i många fall varit en ingång till skolan för föräldrar och samhället. Den utrustning som företagen har donerat har kunnat skrivas av i enlighet med amerikansk lag som anger välgörenhet som avdragsgill. Således har dessa Net Days och PC Days också en prislapp för den amerikanska staten den

men torde vara väsentli lägre än om staten de facto skulle IT-utrusta skolorna. På köpet får man också ett spirande för skolan och dess verksamhet från föräldrar

engagemang och omgivande samhälle, vilket har ett värde som knappast kan mätas i pengar.

Vi vill gärna se ett initiativ liknande detta i Sverige. Staten skulle kunna bana väg genom att ge organisationer och privatpersoner avskrivningsrätt för IT-utrustning som doneras till skolor. På detta sätt kan lite äldre datorer och utrustning

annan komma till nytta ett vettigt sätt i skolorna Dessutom kan företagen på ett mer kostnadseffektivt sätt hålla sin maskinpark modem.

Skolor som har en tydlig plan för hur de vill utnyttja tekniken och nätverken ligger förstås bättre till när företagen ska avgöra hur mycket material som kan doneras och vilken skola som skall få det. Mot denna bakgrund ser vi gärna att det Net Days kompletteras eller kombineras med Vision Days.

ungdomens lT-rålls lürslall

Regeringen bör ta initiativ till svenskaNet Days.

Regeringen bör överväga införandet av en avskrivningsrätt för IT -ulzrustning

som doneras till skolorna.

studielån till datorer

Att vissa har tillgång till egen dator i hemmet och andra inte är ett svårlöst problem. Helst skulle vi se att alla hade tillgång till egen dator i hemmet. Särskilt för unga som studerar, både i gymnasiet högskolan, är datorn ett kraftfullt verktyg i arbetet med studierna och det egna lärandet.

Som ett sätt att underlätta för unga studerande att skaffa egen dator tycker vi att staten bör erbjuda ett extra studielån för inköp av datorutrustning. Lånet ska vara ett engångslån med maxbelopp t.ex. 10.000 kr och pengarna ska vara öronmärkta för köp av dator med kringutrustning. På detta sätt kan studenter till en rimlig kostnad skaffa sig dator även om de nyss flyttat hemifrån och egentligen har en förhållandevis stram ekonomi. Datorlånet bör betalas tillbaka samma sätt som det ordinarie studielånet och bara erbjudas de som enligt de normala reglerna är berättigade till studiemedel.

ungdomens II-råus föreslas

Regeringen bör utreda huruvida studielån för datorer är möjligt.

E-nost till alla i skolan

När Internet började användas universiteten i Sverige och runt om i världen, långt innan www var uppfunnet, var det e-post som användes mest och först. Fortfarande är e-post den nätfunktion som många använder allra mest.

Vi hävdar att man i många fall kan dela IT-resurser i skolan så att inte alla behöver ha en egen dator osv. En e-postadress tillhör dock det mest basala i ITsammanhang och vi tycker att alla i skolan skall ha egen e-postadress. Vem som helst i skolan ska kunna skicka e-post till en kamrat eller lärare och vara säker att mottagaren är den rätta. Det duger alltså inte med en gemensam adress till klass9b@lillskolan.se.

Undersökande och forskande arbete i IT-åldem består till stor del av dels vanligt sökande www och i artikeldatabaser och dels frågande och svarande vilket oftast sker via E-post. Dessa verktyg ger elever en möjlighet att direkt till källan för informationen. En grupp elever som gör ett arbete om t.ex. köttproduktionen i EU kan lätt söka sig fram till myndigheter som har med frågan att göra, läsa deras information nätet och sedan skicka e-post och fråga ytterligare om det specifika för just deras arbete.

Allt detta kräver dock en egen e-postadress för att fungera smidigt och vi tycker att är en självklarhet att alla i skolan, både elever och lärare, ska ha en egen epostadress via skolan.

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör verka för att alla elever och lärare i skolan får tillgång till dator, Internet och egen e-post.

Delmål

Förnyelse av Iärarhögskolan

Den nya lärarrollen ställer nya krav lärarens kunskaper. Det krävs kännedom om hur pedagogiken kan anpassas till att arbeta med IT som verktyg samt givetvis kunskaper om tekniken och vilka möjligheter denna ger vad gäller infonnationssökning, kritisk granskning, bearbetning och kommunikation. Det blir därför viktigt att även nya lärare besitter dessa kunskaper när de lämnar lärarhögskolan.

Vi föreslår att lärarhögskoloma ska erbjuda sina studenter kurser inom pedagogik, didaktik och teknik. Vi föreslår också att pedagogiken ska ges större utrymme samt att lärarhögskoloma, i högre utsträckning, älva tillämpar modernare former av pedagogik. Vi föreslår också att det ska inrättas en professur inom IT och lärande. En medveten utveckling av tillämpningama kring inlärning med IT är mycket viktig. Dagens lärarstudenter är morgondagens lärare

PBUHQDEWBII Iärarhöuskulan

Hur kommer de lärare som examineras från lärarhögskolan att utöva sitt yrke Som det i dag ser ut är undervisningen lärarutbildningen många gånger uppbyggd kring traditionella undervisningssätt som motverkar nytänkande. Många av dem som väljer läraryrket gör det för att de trivdes ypperligt i skolan och därmed också med metoderna, men av framtidens lärare krävs annan pedagogisk kompetens.

Det är bra att man många lärarhögskolor börjar förstå att pedagogiken i undervisningen av lärarstuderande bör förändras och anpassas till tidens nya krav. Studenterna ska inte bara läsa om pedagogiska metoder utan de bör även tillämpas direkt i undervisningen utbildningen. En stor satsning behöver riktas mot lärarutbildama och utveckla deras kompetens och stimulera deras vilja att tillämpa nya pedagogiska metoder, experimentera och prova nytt. I dag är det övervägande föreläsningar som tillämpas lärarhögskolorna. Följande uttalande av en nyutexaminerade gymnasielärare beskriver väl vad det handlar om:

Hur ska jag kunna undvika katederundervisning och föreläsningar när nästan det enda jag fått mig till livs av alternativa pedagogiska metoder är att ha fått lyssna till femtio föreläsare som förbjudit mig att föreläsa inför mina kommande elever

Regeringen bör ta initiativ till att olika pedagogiska metoder kontinuerligt

belyses och tillämpas under hela lärarutbildningstiden.

Regeringen bör verka för att lärarutbildama ges fortbildning i alternativa

pedagogiska metoder samt IT-användning.

obligatoriska lrursr i ITa

Som vi tidigare konstaterat kommer det att krävas nya slag av kompetens hos lärare framöver. Av dessakompetenser kommer kunskap om IT som verktyg och hur IT kan användas för informationssökning, bearbetning och kommunikation att utgöra ett stort inslag. Verksamma lärare har inte tillräckliga kunskaper om IT. Det har klarlagts i en undersökning av KK-stiftelsen, Stiftelsen för kunskap- och kompetensutveckling, hösten 1997. Hela 81 procent av de tillfrågade lärarna ansåg sig ha bristfälliga IT-kunskaper.

Än värre är det många nyutexaminerade lärare börjar sin tjänstgöring

att utan att varken ha grundläggande kunskaper om IT eller hur och till vad IT kan användas. Vi anser att det råder stora brister lärarhögskoloma vad det gäller att låta lärarkandidatema aktivt använda sig av IT som ett verktyg för det framtida arbetet. Grundläggande kurser datakunskap är inte nog utan hela lärarutbildningen bör genomsyras av en användning av IT som ett pedagogiskt verktyg. Vi anser att kunskap om IT kan liknas vid en ny dimension; en lika nödvändig kunskap som att kunna läsa, räkna och skriva. Man skulle kunna benämna detta med ett nytt begrepp ITa.

Liksom dessa grundläggande kunskaper inbegriper ITa både de tekniska färdigheterna, att förstå hur datorn och dess fungerar likaväl de

programvaror som mentala, att besitta kunskap om vilka möjligheter IT ger mig att bearbeta information och kommunicera med andra. De mentala färdigheterna är minst lika viktiga som de tekniska och ökar individens möjligheter att hantera informationssanrhällets och läraryrkets krav. Kurser för att utveckla dessa färdigheter bör vara obligatoriska samtliga lärarhögskolor.

ungdomens II-råus förslag

Regeringen bör verka för att lärarhögskolomas verksamhet genomsyras av IT-

användning.

IT-nedauouilr

Varför har inte infonnationstekniken haft ett snabbare och större genomslag i skolorna än vad vi kan se i dag Orsakerna bottnar till stor del i bristen

pengar samt andra prioriteringar men i högsta grad bidragande är även avsaknaden av forskning kring exempelvis IT:s påverkan arbetssätten i skolan.

Forskning inom området IT och skolutveckling är svår eftersom förändringsfaktorn är oerhört snabb, åena sidan den tekniska sidan, särskilt avseende tillämpningama av den, åandra sidan också när det gäller utvecklingen de pedago-

av giska idéerna som en verkan av att man har infört IT. När väl forskningsrapporter publiceras är risken stor att de är inaktuella verkligheten har under processens gång

rusat iväg. Vi behöver därför utveckla nya metoder för att utvärdera det som händer i den nya tidens klassrum. Till exempel skulle en väg vara att skapa intressanta samarbeten i forskande syfte mellan de människor som befinner sig i skolan och de från den akademiska. En början till ett sådant samarbete kanske kunde att

vara lärarna mer systematiskt börjar dokumentera arbetet i klassrummet.

En hel del forskningsprojekt området är igång, initierade av b1.a. Grundutbildningsrådet och KK-stiftelsen, vilket visar att det finns ett intresse från den akademiska världen att forska området. Det är mycket positivt. Vi ser dock att forskningen området gavs mer tyngd genom inrättandet av en professur.

ungdomens ll-råus liirslau

Regeringen bör inrätta en professuri IT-pedagogik.

Delmål

I MEGA-BYTE SOU 1996: 181 beskrev vi en vision om en skola i framtiden, kompetenscentrum. Det skulle vara en skola öppen för andra än bara elever och lärare. Där skulle generationer mötas och likaså människor från olika delar

av samhället. Lärandet skulle vara i centrum. Byns bibliotek och skolans bibliotek skulle slås samman och bli ett mediatek. Där skulle IT tillgänglig för alla och

vara envar.

Det finns många positiva sidor med att öppna skolan för det omgivande samhället och ge fler grupper tillträde till skolan. Genom att skolan öppnas för enskilda individer, organisationer och näringsverksamhet uppmuntrar man också till individens livslånga lärande. Skolan fastnar inte i bilden institution i samhället

av en vars primära, och kanske enda, uppgift är att lära och fostra.

I Gnosjö kommun finns sedan september 1997 ett Kunskapscentrum som rymmer mycket av våra tankar framtidens skola. Kunskapscentrum i Gnosjö är

om en av Sveriges modernaste skolor och har som bärande idé att blanda generationer och olika kategorier av människor. Där arbetar man utifrån pedagogik bygger

en som forskande lärande i lokaler som är anpassade efter detta. Näringslivet starkt engagerat i verksamheten.

V1anser att idén om kompetenscentrum är värd att spinna vidare på. Därför föreslår vi försöksverksamhet i syfte att skapa modeller att dra erfarenheter från och bygga vidare på för framtida utbildningsverksamheter, kanske inte alls kommer

som att kallas skola.

Vårt förslag till kompetenscentrum skulle i stort kunna bygga följande delar:

Involvera olika delar av samhället, människor från flera generationer, nationa- -

liteter, kön mm.

Dörrar ska hållas öppna såväl för rekreation som för arbete och studier.

- Genom mediateket finns tillgång till kommunikationsverktyget

IT. Detta är en grundstomme.

Kärnan bör vara skolverksamheten. Skolarbetet bör utgå från ett forskande

lärande, där temaarbeten och åldersintegration tillhör vardagen.

Målstymingen bör vara tydlig och noggrann och utgå från individens intressen

och förutsätmingar.

Uppföljning och utvärdering bör ske fortlöpande och involvera eleven, läraren

samt föräldrar, t.ex. såsom redogjorts för i diskussionen om den personliga utvecklingsplanen. Möjligheter till samarbeten med annan verksamhet bör genomsyra arbetet. Skolans fysiska utformning bör vara anpassad efter verksamheternas krav och behov.

Ungdomens IT-ráus förslag

Regeringen bör stimulera till att idén om kompetenscentrum utvecklas och sprids genom att initiera en försöksverksamhet dras igång i fem kommuner.

Övergripande mål

En utveckling till

glokalsamhället

IEI - O - II

- ekologiskt uthålliga samhället

IOIIIIOI oss mm I on hrvlnlnustm Inimrlsanlälløt övergår l Intonnathmsamnällot. lol traustammlnun av samhället Mindra: också svstmon. normerna och värderingarna som samhället man ut

MEGA-BYTE lyfte fram Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor

som

beskrivning av de mål samhället måste sätta för att uppnå det ekologiskt uthålliga samhället. De fyra systemvillkoren är

Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen, -

Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen, - Det fysiska underlaget för naturens produktion och mångfald får inte systematiskt utarmas, Effektiv och rättvis resursomsättning. -

Om vi låter dessa systemvillkor utgöra den långsiktiga målfonnuleringen för samhällets vision om det ekologiskt uthålliga samhället blir det lättare att ställa delmål

upp för samhällsplaneringen. Vi menar att IT kan hjälpa i detta arbete. IT kan rätt

oss använt bidra till minskade transporter, effektivare energianvändning, effektivare resursanvändning osv. Allt detta möjliggör en utveckling till ett ekologiskt uthålligt samhälle men det bygger flitig användning miljövänlig teknik IT. Det är

en av som detta samhälle som vi i MEGA-BYTE kallade glokalsamhället.

Genom detta betänkande har vi visat många olika användningsområden för IT och vi har ur en rad olika perspektiv argumenterat för varför Sverige ska satsa hårt IT-användning och ett lT-samhälle. Men viktigare än något annat argument för IT är dess potential i miljöarbetet. Det är svårt att ställa ett samhälle till ett ekologiskt

om uthålligt sådant så länge profit kan göras icke miljövänliga förhållningssätt. Lösningen är inte att kraftigt höja alla skatter all miljöfarlig verksamhet. Lösningen är istället att Visa hur pengar kan tjänas att utveckla verksamheter

nya med stor tillväxt som dessutom är miljövänliga. Som sådan är den tilltagande ITutvecklingen idealisk.

V1måste därför koppla samman IT med miljön såväl beträffande forskning

som ekonomi. Detta kapitel försöker peka några önskvärda åtgärder att sätta

genom upp delmål för utvecklingen. Delmålen är en utveckling och ökad användning av IT för att minska transporter och energiuttag, en övergång till en uthållig infrastruktur, -

satsning forskning och goda exempel för att tydliggöra sambanden mellan -en IT och miljö och

miljöanpassad global utveckling med IT som hjälpmedel. -en

Delmål

En utveckling och ökad användning av lör

att minska transnorter och energiuttag

Vi minskande transporter och energiuttag tillhör de mest effektiva

menar att ett av och nödvändiga åtgärderna vi ska kunna uppnå ett ekologiskt uthålligt samhälle.

stimulera IT-utvecklingen och IT-användningen inom olika verksamheter Genom att kan minska behovet av transporter och ett onödigt slösande av energi.

Interaktiv kommunikation distans lör en

ekologiskt uthållig utveckling

revolutionerade kommunikationsutvecklingen har bara börjat. Ändå kan redan Den ha samundervisning mellan Sverige och USA. Om utvecklingen får fortsätta som den har börjat, med fortsatt politiskt och ekonomiskt stöd, kan snart drömmen om det globala universitetet verklighet. En sådan utveckling skulle vara bra för mänsk-

vara ligheten flera perspektiv, t.ex. kan funktionshindrade eller människor som av

ur någon anledning har begränsad rörelsefrihet få en bättre möjlighet att kunna göra

en sig gällande i samhället. Men överskuggande allt annat är att det är bra för miljön och därmed för våra grundläggande livsförutsättningar.

Distansutveckling måste stöttas att olika sätt stimulera fortsatt

genom forskning också att praktisk tillämpa existerande teknik. Man bör dra

men genom igång fler distansundervisningsprojekt olika nivåer i skolan och till olika mål-

bör uppmuntra sammanträden distans, arbete distans, handel grupper, man distans, etc.

Våra städer är redan i dag i huvudsak centrum för utbyte och produktion av information och har bara sett början utvecklingen. Informationsproduktionen

- av och -utbytet sker ofta i kontorskomplex i stadens centrum. Detta är dyrt, ineffektivt och påfrestande för milj I centrum är hyrorna höga, upptrissade av konkurrensen

de attraktivaste kontorsytorna. Att forsla alla människor till och från arbetena om kostar för både samhällsekonomin och miljön. Att pendla är tidsö-

enorma summor dande och många gånger initerande. Det således flera skäl bättre om männis-

vore av kor istället kunde arbeta sina närområden. Regeringen bör leda en sådan utveckling

att erbjuda fler distansarbetsmöjligheter och genom att t.ex. ihop med komgenom

landstingen och länsstyrelserna erbjuda offentligt anställda distansmunerna, arbetsplatser, där social och professionellt umgänge kan upprätthållas.

samvaro Ytterligare ett sätt att stimulera sådan utveckling är att publicera idéskrifter om

en hur arbetsplatser och arbetstagare kan organisera ett väl fungerande distansarbetssystem.

Med dagens teknik kan med fördel använda elektroniska medier för förbere-

man dande möten och för att göra beslutande möten mer effektiva. Man sparar tid, pengar

och energi att kunna minska resandet. Effektiviteten i beslutsfattandet ökar

genom

med minimal ansträngning i förväg kan bereda beslutsunderlagen. På genom att man sina håll har tagit till sig dessa möjligheter och där påbörjas nu byggandet

man nya

professionella, virtuella samfund. Regeringen bör sedenna utveckling som positiv av och därför stimulera den. Det smal sak att etablera professionella, virtuella

vore en samfund för t.ex. Regeringskansliets anställda, där distansarbetare och de stationära kan mötas oavsett geografisk position. På samma sätt bör regeringen möjliggöra att aktivitetsbidrag till föreningslivet också beviljas för virtuella möten som videokonferens, vilket påtalades i kapitlet Jämlik tillgång till informationssamhället.

Grunden för EU-tanken är att ett ömsesidigt beroende mellan stater omöjliggör krig. För att detta ömsesidiga beroende ska uppstå måste staterna och ytterst människorna interagera. Alla hjälpmedel stödjer den processen bör därför satsas på.

som

väl utvecklad teknik för interaktiv kommunikation kan kommunicera Med en globalt och därmed lägga grund för ett sikt globalt ömsesidigt beroende. Ett

en globalt ömsesidigt beroende har två primära fördelar. För det första minskar radikalt risken för krig och krig innebär, förutom alla andra fasor, en stor negativ miljöpåverkan. För det andra skapar vi förutsättningar för global hänsyn till varandra, vilket medför attjordens miljöproblem som vår gemensamma angelägenhet till slut kan övergå från ord till handling. Det är med dessa glasögon vi ska betrakta utvecklingen de gränslösa interaktiva kommunikationsmediema och det är i denna

av riktning vi måste sträva.

ungdomens IT-råus förslag

Regeringen bör kraftigt stimulera interaktiv kommunikation distans i alla tänkbara sammanhang för en utveckling till ett ekologiskt uthål ligt samhälle. Regeringen bör leda utvecklingen av distansarbete genom att t.ex. tillsammans med kommuner, landsting och länsstyrelser erbjuda distansarbetscentraler där social samvaro och professionellt umgänge kan upprätthållas. För att ytterligare stimulera distansarbete bör regeringen som modell skapa professionella, virtuella samfund för t.ex. Regeringskansliets anställda, där distansarbetare och stationära medarbetare kan mötas.

fö BHGKIWiSBFiIIEI06h optimering HV KHIIISIIIIIIBI

Informationstekniken stora möjligheter att effektivisera och optimera transporter i

ger samhället. Genom användning av IT kan information, tjänster och även produkter transporteras över hela världen till låga kostnader och minimal påverkan milj Informationstekniken ökar också möjligheterna att skapa kontakter, vilket kan leda till ökad efterfrågan transporter. Därför måste villkoren för transporterna sesöver.

För att fördelarna med IT ska kunna tas tillvara är det nödvändigt att transporterna får betala sina samhällsekonomiska kostnader, t.ex. i form av miljöpåverkan, trängsel och olyckor. Detta kan ske skatter. Om milj ökostnader,

genom olyckskostnader och trängselkostnader finns med i priset för transporten reser vi mindre och bättre. Då kan IT framstå som ett mycket bättre och billigare sätt att

kommunicera och transportera.

Vi kan använda CD-skivor som exempel för att åskådliggöra resonemanget. CDskivoma transporteras kors och tvärs över världen till olika skivbutiker. De inte

som säljs transporteras tillbaka igen. Om det i CD-transportema ingick kostnaden för miljöpåverkan, olyckor, trängsel och vägslitage skulle fler skivbolag och skivbutiker välja att pressa CD-skivoma i butikerna istället, beroende vilken musik kunden vill ha.

Med hjälp av GPS-teknik och smarta kort kan man följa transporterna från avreseort till destinationsort. Tekniken möjliggör därmed ett systern där kostnader kan uträknas för den faktiska transporten. Vi har bara sett början denna utveckling

av men redan nu kan vi seatt vi med hjälp av modern informationsteknik kan stimulera en övergång till mer miljövänliga transporter. Många de långväga fysiska transpor-

av terna kommer att upphöra till förmån för kortare lokala ersättning för

transporter om de faktiska kostnaderna avkrävs. På såsätt ökar också den lokala anknytningen, vilket menar ger ett mervärde i sig.

ungdomens lT-råds förslag

Regeringen bör stimulera en minskning av de fysiska transporter till förmån för ökade digitala transporter genom att låta transporterna stå för sina samhällsekonomiska kostnader.

Elektronisk handel fiir ekonomi ch miliii

Med IT-utvecklingen har också den elektroniska handeln börjat ta fart. Den svenska IT-branschen försöker driva på utvecklingen eftersom en väl fungerande elektronisk handel ger företagen lägre kostnader och därmed ökade förutsättningar för överlevnad. Även i den offentliga sektorn pågår arbete för ökad elektronisk handel

ett genom Toppledarforums verksamhet. Målet med detta organs verksamhet är att den offentliga sektorn i stort sett helt ska övergå till elektronisk handel på sikt. Motiven för detta är det kostnaderna för fakturahanteringen. Emellertid höjs tveksamma röster från

nu bl.a. kommuner som anser att de initiala kostnaderna för den elektroniska handeln är för höga, varför de är tveksamt inställda. Därtill menar de att kostnaderna för personal som nu ägnar sig fakturahantering kvarstår. De är uppenbarligen oförrnögna att seatt dessa personer kan ägna sig mervärdesskapande Verksamhet, som ökad service till medborgarna, istället för meningslöst fakturastämplande.

Det är utmärkt att arbetet för ökad elektronisk handel pågår men det är synd att argumenten endast tar fasta på de ekonomiska aspekterna. V1 att argumenten

menar för en mer omfattande elektronisk handel stärks av att också poängterar miljö-

man vinsterna och möjligheten att öka servicegraden till medborgarna. Vi anser därför att regeringen bör intensifiera arbetet med en övergång till elektronisk handel genom att stimulera utveckling av säkra överföringstekniker och gemensamma standarder, enkla och klara regelverk samt genom att ange tydliga motiv och en tydlig kurs för utvecklingen.

ungdomens IT-råtls förslag

Regeringen bör kraftfullt stimulera utvecklingen av elektronisk handel

i syfte att minska samhällets och företagens kostnader och öka milj övinstema.

Delmål

En övergång till en uthållig inlrastrulitur

I takt med att informationssamhället växer fram ökar behovet ändamålsenlig

av en ny, infrastruktur i form av ett väl utbyggd bredbandsnät. De finns förvisso ett bra starnnät i dag accessnäten, är de kritiska i sammanhanget, har för närvarande en för

men som dålig kapacitet. Telia arbetar i dagsläget med att uppgradera accessnäten men det sker alldeles för långsamt.

Eftersom jämlik bredbandstillgång är en förutsättning för ett fullt utvecklat

en inforrnationssarnhälle är det olyckligt att den svenska regeringen verkar järnställa bredband och IT-utveckling med gårdagens infrastruktur som vägnät eller järnväg. V1

att det är angeläget att uppmärksammar de perspektiv IT-utvecklingen menar man

rör makt, ekonomi, jämlikhet och framförallt miljö. Det handlar om att stärka som Sveriges konkurrenskraft genom att förse företag och organisationer med god överföringskapacitet till en låg kostnad. Det handlar om att sörja för en jämlik tillgång för medborgarna såväl rättvisegrund som demokratisk grund. Det handlar om att med ett väl utbyggt bredbandsnät stimulera de digitala transporterna framför de fysiska ur ett nriljöhänseende. Sammantaget ger bredband som infrastruktur ett mycket större samhällsvärde än den infrastruktur som industrisamhället vilar på. Skulle IT-utvecklingen och bredbandsutbyggnaden samma prioritering som

man ge

i industrialismens barndom gav järnvägen dåtidens infrastruktur för det man framtida samhället skulle vi vara en mycket god bit väg.

Vill vi bygga ett informationssamhälle som är ekologiskt uthålligt, konkurrenskraftigt och demokratiskt i meningen jämlikt och jämställt måste vi redan nu satsa

kraftig utbyggnad bredbandsnät i Sverige. På sikt bör bredband inskrivas i en av svensk byggnorrn.

ungdomens II-råus liirslao

Regeringen bör verka för en snabb, kraftfull och rikstäckande bred bandsutbyggnad genom att ge denna motsvarande prioritering som man gav utbyggnaden avjärnvägen i industrisamhällets barndom.

Delmål

En satsning forskning een goda lör att tydliggöra sambanden

exemnel

mellan lT-utveeliling een miliii

Sverige behöver forskning tydligt inriktad sambanden mellan IT-utveckling och miljö. Det förekommer aktiv forskning inom områdena var för sig men kopplingen dem emellan är det sämre ställt med. Avsaknaden av denna koppling medför bl.a. att det är svårt att finna goda exempel hur IT kan användas för att öka rniljövinsterna.

Det pågår dock en del forskning bl.a. om hur intelligenta agenter kan användas

för att minska energiuttaget genom en effektiv övervakning elförbrukningen i syfte

av att skära topparna. Det hävdas sina håll att ett väl utvecklat system för detta kan ersätta minst en kärnreaktor. Kan man dessutom utveckla system som övervakar energiförbrukningen i hushåll, arbetsplatser och i andra lokaler genom att t.ex. automatiskt släcka lampor och sänka temperaturen i rum där ingen vistas kommer man med säkerhet att kunna minska energiuttaget i Sverige högst väsentligt. Detta är ett tydligt samband mellan IT-utveckling och miljö och vi behöver mycket mer av detta. Därför bör regeringen stimulera forskning området IT och miljö

bl.a. genom att inrätta nya forskningstjänster.

På olika håll har man med olika motiv utvecklat systern kan tjäna goda

som som exempel sambandet mellan IT-utveckling och miljö. Dessa goda exempel är dock inte särskilt väl kända och därför också svåra att finna. Vi behöver många goda exempel samband mellan IT och miljö som kan tjäna som förebilder för

nya satsningar. Därför bör regeringen initiera en nationell och internationell kartläggning av dylika projekt som sedan kan spridas till allmän kännedom.

Ilnuuomons IT-råus tirslau

Regeringen bör stimulera forskningen om sambanden mellan IT- utvecklingen och miljön genom att bl.a. inrätta nya forskningstj änster. Regeringen bör ta initiativ till en kartläggning av nationella och internationella projekt som kan tjäna som goda exempel på sambandet mellan en IT-utveckling och miljö samt sprida dessa till allmän känne dom.

Delmål

med som nlalnmeuel

Informationssamhället innebär för Sverige att tillverlmingsindustri och andra arbetskraftsintensiva sysselsättningsforrner minskar i omfattning. Detta är delvis

en följd av en ökad teknikifrering av arbetet. Maskiner kan utföra arbete, göra det

mer fortare, mer rationellt och lättare än människan. Men utvecklingen sker också

som en följd av en tilltagande transferering av arbetskraftsintensiva arbeten till länder i syd och öst. De hårda och ibland hälsofarliga arbetena är lyckosamt utrotade i Sverige och västvärlden men har istället uppkommit i större omfattning i de fattigare delarna av världen.

Svenskt bistånd har traditionellt varit inriktat att ge mottagarländema möjlighet att utveckla sin egen ekonomi och utveckla näringar. Detta har skett med

egna olika metoder, från storskaliga tekniköverföringsprojekt Bai Bang till de mindre

som utvecklingsprojekt biståndet är inriktat i dag.

Det svenska biståndet ska bidra till en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön Sidas formulering av biståndsmålen, http://www.sida.se. Ungdomens IT-råd anser att IT ger stora möjligheter för utveckling biståndet för

att bättre svara mot detta mål. Dels ger det möjligheter att undvika satsningar miljöstörande industrier till förmån för mindre IT-satsningar i kombination med utbildningsinsatser såsom programvaruutveckling Inte minst Indien har visat att det är möjligt. Dels ger det möjlighet att förmedla verkty g för en effektivare resurshushållning generellt genom en ökad IT-användning.

En ökad IT-användning kan också bidra till en kvalitetshöjning av biståndet ur ett demokratiskt perspektiv. Genom att erbjuda de organisationer i mottagarländema som samarbetar med svenska instanser möjlighet till uppkoppling Internet möjliggörs en ömsesidighet i samarbetet, inte minst inom folkrörelsebiståndet. På detta sätt kan en kontinuerlig kontakt kan upprätthållas genom hela samarbetet mellan de två partnerna. För att stödja en sådan utveckling bör Sida utreda möjligheten att ta fram en billig mobil, solenergidriven Intemetläsare, till mottagarna för svenskt bistånd. Denna produktutveckling skulle dessutom kunna bidra positivt till svensk ITindustris utveckling generellt. Det svenska biståndet bör vidare utarbeta strategier för hur Sverige bäst ska kunna stödja en utveckling av mottagarländemas kapacitet och möjlighet att använda IT-tillämpningar

ungdomens IT-ráds förslag

Regeringen bör ge Sida i uppdrag att seöver hur IT kan effektivisera

det svenska biståndet ur ett milj öperspektiv.

samarbete i üstersiöområuet

Sverige har under de senaste åren intagit en ledande position i samarbetet runt Östersjön.Den svenska regeringen har satsat såväl tid som ekonomiska resurser för detta. En del av samarbetet är centrerat kring IT. En arbetsgrupp i statsrådsberedningen pekar behovet av en IT-utveckling den södra sidan av Östersjön och Sveriges möjligheter att stödja en sådan utveckling. Ungdomens IT-råd stödjer sådana tankar och vill till dessa tillföra att ett intensifierat IT-sarnarbete runt Östersjön bör kretsa kring ett tema som IT som verktyg för utvecklingen av det ekologiskt uthålliga och demokratiska samhället En viktig målgrupp för IT-arbetet runt Östersjön är ungdomar, då de har generellt sett högre kunskap IT-området samt

en att de kan bli positiva bärare av idéer om ekologisk uthållighet och demokrati.

ungdomens IT-råds förslag

Regeringen bör avsätta medel för att främja ett IT-baserat samarbete mellan ungdomar i Östersjöregionen ett tema som IT som verktyg för utvecklingen av det ekologiskt uthålliga och demokratiska samhäl let.

Pengairågan

befinner oss mitt i en urvtningstiu. lnuustrisamhällei övergår i intermationssamnället. Med transturmeringen av samhället förändras också systemen normerna och värderingarna som samhället hugger nå.

IT-råd har, som alla kommittéer, skyldighet att föreslå linan ungdomenssiering förslag kostar Det finns goda varför kommittéer

av som pengar. argument ska finansiera sina egna förslag men likväl vill i vårt sammanhang invända mot denna pålaga. I MEGA-BYTE valde vi att bl.a. föreslå en generationsskatt som en engångsföreteelse för att fram en del av de pengar som behövs för utvecklingen av infonnationssarnhället. Denna gång skulle vi kunna föreslå att man bantar försvaret rejält med argument som att framtidens krigföring i mycket stor utsträckning kommer att handla ekonomisk krigföring och infonnationskrigföring. Men istället för att göra detta väljer vi att föra en diskussion om pengafrågan i omställningen av ett samhälle.

Våra resonemang tar fasta förändringen av samhället och lägger ett antal förslag som vi menar tryggar en jämlik och jämställd utveckling av informationssamhället. Dessa förslag kommer tveklöst att kosta pengar men hur mycket pengar de kommer att kosta avgörs helt av regeringens ambitionsnivå. Vi har i detta avseende inte låst våra förslag eftersom vi menar att detta snarast är en samvetsfråga. Det är nu vi står inför denna valsituation, vilket med tanke den ansträngda statskassan inte är den bästa av tidpunkter. Därför är det extra viktigt att man noga funderar över vad som är de vettigaste prioriteringarna för att bibehålla välfärden. Vi är övertygade om att en offensiv satsning Sveriges IT-utveckling är en riktig prioritering.

V1menar att staten har ett ansvar för att utvecklingen av informationssamhället sker jämlikt. Om statliga medel inte kan lösgöras kommer man inte att kunna garantera en sådan utveckling. Vi anser att detta skulle försämra Sveriges konkurrenskraft

sikt, befästa arbetslösheten och skapamya klyftor i samhället. Det är både materiella och immateriella värden som står på spel. Att i dag medel för utveck-

reservera lingen av infonnationssanrhället är med andra ord en mycket god investering för framtiden ur flera aspekter. Det enda verkliga alternativet till att samhället tillskj uter medel är att låta marknaden styra, med en uppenbar risk att en god utveckling inte kommer alla till del.

Att kalaset kommer att kosta vet vi. Frågan är därför hur mycket man anser att kalaset får kostaVilket pris är man beredd att betala för ett framtida demokratiskt samhälle i meningen jämlikt och jämställt Och var ska pengarna tas Ska vi skära ytterligare i den offentliga sektorn för att kunna finansiera en satsning av det slag som vi föreslår detta betänkande Ska vi höja skatterna

Det är frågor av detta slag man ställs inför när man ska försöka lägga förslag finansieringen av en samhällsomvandling, frågor som kräver en nationalekonomisk helhetssyn. V1 är definitivt inte de bäst lämpade att göra sådana överväganden. För oss känns det mest logiskt att politiker, de anställda på Finansdepartementet och nationalekonomer tar sig an denna problematik.

Motiv lör offentliga åtaganden i

omställningen samhället

I departementspromemorian Motiv för offentliga åtaganden Ds 1994:53 anges ett antal områden där det finns motiv för offentliga åtaganden. Promemorian är uppenbart avsedd för diskussion om motiven för de offentliga åtagandena i ett samhälle som är tämligen beständigt. Extraordinära händelser som att samhället förändras i grunden behandlas inte av fullständigt naturliga skäl. Samhällsomvandlingar tillhör

inte det vanliga. Det är svårt att finna de specifika motiven för ett offentligt åtagande i samhällsomvandling, samtidigt ett offentligt åtagande kan motiveras utifrån en som alla aspekter givna i promemorian.

Vid övergången till ett samhälle tydligare än någonsin kräver en hög

som kunskaps- och kompetensnivå från medborgarna är det centralt att staten ger förutsättningar för att alla ska kunna ta till sig information, omvandla denna till kunskap och utveckla sin kompetens jämlika villkor. om ett demokratiskt samhälle ska kunna upprätthållas. Om såinte sker riskeras en situation där inte alla medborgare kan ta aktiv del i samhället och allt fler ställs utanför samhällets demokratiska och ekonomiska liv.

I Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 ställs kraven samtliga kommittéer och särskilda utredare att förutsättningslöst pröva de offentliga åtagandena. Inte heller denna skrift berör särskilda händelser samhällsomvandling. Utgångspunkten för pröv-

som en ningen det offentliga åtagandet ska vara en antagen situation utan ett offentligt

av åtagande. Det känns mycket främmande att betrakta en övergång till en ny samhällsfas utan offentliga åtaganden. Resultatet av sådan prövning blir att samhället i så fall ställer sig utanför den egna utvecklingen.

Vi menar alltså att det i allra högsta grad finns motiv för statliga åtaganden i en samhällsomställning denna.Vi tror också att kostnaderna för dessa åtaganden,

som trots att de blir höga, kan rymmas inom statsbudgeten utslaget över tid. Det handlar

att prioritera statens utgifter för att långsiktigt trygga svensk välfärd. Detta om kommer med stor sannolikhet att innebära uppoffringar i det korta perspektivet, men vi menar att det inte finns något val om vi vill ge också dagens unga en uthållig framtid.

Utvecklingen som sker handlari stor utsträckning om att växla infrastrukturi samhället, socialt, ekologiskt, ekonomiskt och tekniskt. Vi övergår till en för framtiden mer hållbar infrastruktur. I det perspektivet är det rimligt att omfördela medel förknippade med den gamla infrastrukturen till fönnån för uppbyggnad av den nya. Detta kan t.ex. ske genom en skatte- och investeringsväxling som kan kallas infrastrukturväxling.

ungdomens IT-råus bedömning

Finansieringen omställningen från ett industrisamhälle till ett infor - av

mationssaxrmälle bör kunna ske inom ramen för statsbudgeten utslaget

över tid.

Finansieringen bör kunna ske genom en infrastrukturväxling.

ungdomens IT-ráus förslag

Regeringen bör särskilt utreda möjligheterna för en infrastruktur

växling.

7 Kanitel

ungdomens IT-rátls

testamente

närmare tre års arbete upphör Ungdomens IT-råd som kommitté med Efterdetta slutbetänkande. Därmed är den direkt politiska fasen av detta arbete över,

dvs. regeringen kommer inte längre att ha ett särskilt organ som fokuserar de frågor som Ungdomens IT-råd har bevakat. V1 hoppas att regeringen även framgent anser dessa frågor vara värdefulla att bevaka och driva framåt men nu en meri varaktig form.

Nanmet Ungdomens IT-råd spelar de två aspekter som rådet har verkat utifrån, nämligen ungdom och IT. Under resans gång har dock en syntes av dessa aspekter växt fram som målet för rådets verksamhet. Utifrån aspekterna ungdom och IT har rådet således arbetat för utvecklingen av informationssamhället. I dagsläget vore således ett nanm som Ungdomens inforrnationssamhällesråd mer adekvat.

När man diskuterar fonnen för ett fortsatt arbete med dessa frågor efter kommitténs upphörande, kan man antingen välja att fokusera aspekten ungdom eller också aspekten IT. Vi anser att man bör välja ungdomsaspekten framför ITaspekten mot bakgrund av kommitténs bedrivna arbete. För ungdomar är det frarntidens samhälle, där IT är ett naturligt och väl spritt verktyg, som är det intressanta

inte IT i sig.

Vi föreslår därför att arvet efter Ungdomens IT-råd förs in i den reguljära ungdomspolitiken. Att som regering bedriva en ungdomspolitik som inte har ett tydligt fokus framtidsfrågor som IT-användning och utvecklingen av informationssamhället skänker inte trovärdighet. Därför menar vi att regeringen ska ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 1998 i projektforrn fortsätta och utveckla det arbete som Ungdomens IT -råd har påbörjat. Därefter bör man kunna vända sig till riksdagen med begäran om ett kontinuerligt uppdrag avseende ungdomsperspektiven utvecklingen av informationssamhället.

Att överföra arvet efter Ungdomens IT-råd till Ungdomsstyrelsen innebär att fokus framgent sätts det operationella arbetet framför det förslagsställande arbetet. Vi ser detta som en naturlig uppföljning av det politiska arbete som kommit till uttryck i rådets betänkanden.

Ungdomens IT-råd har i direktiven fått i uppdrag att verka utåtriktat. Denna del av arbetet har tagit mycket av vår tid men har varit mycket betydelsefull, såväl för rådets egna arbete som för omgivningen. Den operationella rollen kan inte underskattas när det gäller att driva denna utveckling. Här har staten även framdeles en mycket stor roll att fylla.

Idéer ett operationellt utvecklingsarbete

Rådets arbete har varit mångfacetterat och spänt över ett brett fält. Detta är ett resultat av försöken att seIT-utvecklingen i ett sammanhang som ytterst handlar om samhällets utveckling. Vi menar att det inte går att bryta ut IT ur helheten, att försöka setill IT utan att reflektera över omvärldens förändring. Under vårt arbete har den breda angreppspunkten lett till positiva reaktioner och till att rådets roll som samtalspartner har fått stor legitimitet. Således anser vi att ett framtida operationellt arbete bör utvecklas samma breda front.

Rådets arbete har i huvudsak inriktats tre områden. Dessa har varit samhällsutvecklingen i stort, vilket bl.a. innefattar frågor om jämlik tillgång, demokratisk förnyelse, integration och miljö, näringsliv och arbete samt utbildningssystemet.Av dessa områden har utbildning haft störst tyngdpunkt. Vi tror att det är viktigt att en utveckling av rådets arbete görs med hänsyn till de erfarenheter vi har dragit inom dessaområden och som återspeglas i våra betänkanden.

Det är viktigt att man inte isolerar sig när man arbetar med frågor av detta slag. Rådet har därför rest i såväl USA i Europa och under hösten har rådet bl.a.

som arrangerat en europeisk ungdomskonferens om IT och informationssamhället. Responsen från deltagarna var fantastisk och runtom i Europa höjs nu röster för att ungdomsråd liknande Ungdomens IT-råd ska bildas nationell bas för närvarande finns bara en liknande konstellation, Ungdommens IT-Forum i Norge. Vi är övertygade om att Sverige i detta sammanhang kan spela en stor roll.Vi ligger långt fram i dessa frågor och vi har goda möjligheter att verka för att ungdomars synpunkter utvecklingen av informationssamhället lyssnas i EU-sammanhang. Således servi ett internationellt engagemang som givet i ett fortsatt operationellt arbete.

Statens roll som spridare av goda exempel är i detta sammanhang mycket viktig. Ungdomens IT-råds första betänkande, Möss och människor SOU 1996:32 handlade uteslutande om detta. Under det gångna året har rådet arbetat vidare med nya former för spridning av goda exempel, vilket har resulterat i en kunskaps- och inspirationskälla, KIK; med kvalitetsbedömda exempel IT-användning av inom utbildning, arbete och kultur och fritid. Vi tror att detta arbete bör fortgå och utvecklas, t.ex. med hänvisningar till kommuners läromedierecensioner.

Ungdomens IT-råd har publicerat en hel del skrifter. Detta har för många runt om i landet varit värdefullt och gett inspiration. Betänkandet MEGA-BYTE SOU 1996: 181 används t.ex. som kurslitteratur vid flera högskolor och kortversionen, 64 sidor MEGA-BYTE, har spritts till landets samtliga gymnasieskolor. Av reaktionerna

vårs skrifter har förstått att det är viktigt att publikationer som tar upp olika aspekter utvecklingen av informationssarnhället presenteras och sprids till såväl ungdomar som makthavare, varför vi vill rekommendera att detta slags verksamhet också ges utrymme fortsättningsvis.

Det finns i dag tre ungdomspunkter nätet där staten har inblandning. Dessa är Ungdomens IT-råds hemsida http://www.ungit.se, KIK inkluderat, Ungdomsstyrelsens sarnhällsguide för unga, Slussen http://www.slussen.com, samtYouth http://www.youth.se, som är ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU. Dessa hemsidor har olika inriktningar och tjänar följaktligen olika syften. Tillsammans utgör dock dessa

ungdomspunkter en mycket stark struktur med stor utvecklingspotential som bör kunna tillgodogöras tydligare koppling mellan de tre. En sådan samman-

genom en hållen punkt skulle tex. kunna härbärgera en politiskt neutral valplattfonn för unga väljare inför 1998 års val. Att fortsatt bedriva ett aktivt utvecklingsarbete med dessa tre ungdomspunkter i samarbete med de i dag involverade organisationerna och eventuellt nya, ser vi som en självklar arbetsuppgift för efterföljaren till Ungdomens IT-råd. Insatsema de tre ungdomspunktema bör således samordnas till en stark ungdomspunkt nätet.

Ungdomens IT-råd har som sagt haft en aktiv utåtriktad r0ll.Vi har deltagit i otaliga konferenser och seminarier olika teman. Vi har hållit mängder med föreläsningar och deltagit i debatter. Vi har initierat projekt och verksamheter. Vi har arrangerat rådslag, seminarier och konferenser. Vi har fungerat som stöttande och rådgivande instans. Vi har utvecklat en stark dialog med omgivningen. Vi har rört oss mycket i landet. Den utåtriktade uppgiften har varit mycket viktig och för att inte ett tomrum ska uppstå efter kommitténs upphörande tror vi att denna uppgift ska ges stort utrymme i ett operationellt ansvar. Att staten visar intresse för vad som försiggår runt om i Sverige anser vara av mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Härtill är det mycket viktigt att de kanaler som rådet har upparbetat hålls vid liv, inte minst när det gäller att delta i andra organisationers utvecklingsarbete. Sammanfattningsvis är det enligt Vårt förmenande avgörande för det fortsatta arbetet att rådets roll bollplank, initiativtagare och partner bibehålls och utvecklas inom

som alla kommande verksamhetsområden.

Ungdomens IT-råd har en självständig ställning som kommitté. Vi tror att det är betydelsefullt att denna självständighet och särprägel försöker behållas även inom en myndighet som Ungdomsstyrelsen. Det viktiga är att den utomstående betraktaren inte känner det som en stor förändring att organisationsformen för detta arbete övergår i en annan, även om själva verksamheten förnyas och utvecklas. Därför bör man överväga att t.ex. behålla domänen Internet.

sammanfattning HWMÖGIIII om BH OIIGIIIWIIGHI IIWBGKHIIQSIHIEIB Vi vill mot bakgrund av det ovanstående resonemanget sammanfatta våra idéer om ett tänkbart innehåll i ett fortsatt utvecklingsarbete efter Ungdomens IT-råd i följande punker.

Ett fortsatt arbete bör förslagsvis bedrivas bred front beträffande utvecklingen av informationssamhället ur ett ungdomsperspektiv, bl.a. med utgångspunkt från Ungdomens IT-råds erfarenheter. Områden som kan täckas in är den generella samhällsutvecklingen omfattande jämlik tillgång, demokratisk förnyelse, integration och miljö och den specifika utvecklingen beträffande näringsliv och arbete samt beträffande utbildningssystemet.

Särskilda arbetsuppgifter kan vara att öka den fysiska och mentala tillgången till IT, Ungdomens IT -råds testamente att stimulera användning av IT som integrationsbefrärnjare, att stimulera ungt innovations- och entreprenörskap, att stimulera utbildningssystemets utveckling och förnyelse,

att, i samarbete med ungdomsorganisationema, stimulera ett europeiskt

ungdomssamarbete beträffande IT och informationssamhällets utveckling.

En del i arbetet kan vara att lyfta fram goda exempel IT-användning inom

t.ex. de ovan angivna verksamhetsområdena. De goda exemplen kan t.ex. kvalitetsbedömas och anslås Internet.

En gemensam yttre ram bör skapas för de tre ungdomspunkter Internet där

staten har ett avgörande inflytande, omfattande hemsidoma UngIT, Slussen och Youth. Detta bör ske i samarbete med Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU. Denna sammanhållna ungdomspunkt bör vidareutvecklas och kan t.ex. rymma en politiskt neutral valplattfonn för unga väljare inför valet 1998.

Arbetet bör kunna ha ett starkt fokus kontakt med omgivningen genom utåtriktad och uppsökande verksamhet. Ungdomens IT-råds roll som bollplank, initiativtagare och partner bör kunna utvecklas.

Det är önskvärt att den självständiga roll och den särprägel som Ungdomens

- IT-råd har haft försöker behållas, t.ex. genom att domänen Internet kvarstår.

Med de ovanstående punkterna vill vi ge några idéer om vad ett operationellt utvecklingsarbete om IT och informationssamhället ur ett ungdomsperspektiv skulle kunna rymma. Vi är övertygade om att det finns massvis med andra bra förslag vad detta slags arbete kan innehålla. Det exakta formerna och arbetsuppgifterna bör därför få utarbetas över tid och i dialog med berörda parter. Just detta bör vara en av de uppgifter som ryms inom ett första projektuppdrag till Ungdomsstyrelsen.

ungdomens lt-råus förslag

Regeringen bör ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 1998 i projektforrn

bedriva ett operationellt utvecklingsarbete med inriktning ungdomars perspek-

tiv IT-användning och utvecklingen av informationssamhället utifrån Ungdo-

mens IT-råds erfarenheter och därför avsätta erforderliga medel.

Bilagal

t®

, - -

Kommltletllrelttlv

Dir. 1996:105 Kommittédirektiv: Tilläggsdirektiv till Ungdomens ITråd SB 1995:02

Beslut vid regeringssammanträue

den 19 tlecemher1996.

Sammanfattning av ullllllrauet

Uppdraget till Ungdomens IT-råd SB 1995:2 konkretiseras och förnyas. Rådet skall samla, analysera och förmedla kunskap om hur bam och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan fritiden och inför arbetslivet. Rådet skall i sin fortsatta verksamhet särskilt lägga tyngdpunkten vid fyra huvudornråden. Dessa är

att presentera och diskutera visioner för framtidens informationssam

hälle,

att föreslå hur alla, jämlika villkor, skall kunna lära sig att dra

nytta av infonnationsteknikens möjligheter

att lyfta fram goda exempel IT-användning och IT-satsningar för

bam och ungdomar,

att bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och

lT-satsningar

Bakgrund

Ungdomens IT-råd har genom sin verksamhet bidragit till att belysa övergången till informationssamhället ur ett ungdomsperspektiv. Rådet har genom att lyfta fram goda exempel visat den nya teknikens möjligheter och givit ett underlag till diskussionen om det framtida informationssamhället. Det är av betydelse att detta arbete kan fullföljas med tyngdpunkt framtidsvisioner, jämlikhet och goda exempel.

Ilnnurauet

Rådet skall verka utåtriktat med framför allt bam och ungdomar i fokus för sitt arbete. Rådet skall samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern infonnationsteknik i skolan, fritiden och inför arbetslivet. Rådet skall belysa hur skolarbetet kan förändras genom en ökad användning av infonnationsteknik.

Rådet skall lämna konkreta förslag till åtgärder som ger barn och ungdomar kunskap om tekniken och dess användningsmöjligheter. Rådet skall uppmärksamma åtgärder som främjar flickors intresse för den nya tekniken. I sitt arbete bör rådet samarbeta med Skolverket, särskilt i de delar som avser uppgiftsinsamling och analys av IT-användningen i skolan.

Rådet skall särskilt inrikta sig att arbeta med visioner för framtiden som inriktar sig att skapa betingelser för ett rättvist och jämlikt informationssamhälle, att föreslå hur alla, jämlika villkor, skall kunna lära sig att dra nytta av infonnationsteknikens möjligheter, att lyfta fram goda exempel IT-användning och IT-satsningar för barn och ungdomar. att bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och IT-satsningar

I arbetet med framtidsvisionema bör rådet ha kontakter bl. a. med företrädare för offentlig förvaltning, näringsliv och ideella organisationer. Visionema skall ha som inriktning att skapa grunden för ett rättvist och jämlikt informationssamhälle. Här bör således demokratins, arbetsmarknadens och utbildningens utveckling särskilt uppmärksammas.

Rådet skall söka nya vägar för att öka tillgången till den nya tekniken så att IT inte leder till ojämlikhet.

Arbetet med att lyfta fram goda exempel IT-användning och IT-satsningar är av stor betydelse. De goda exemplen kan fungera som en motor i utvecklingen. Rådet skall samla uppgifter och utvärderingar från skolor, kommuner och andra institutioner. Detta material skall sammanställas i en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och IT-satsningar. Databasen skall främst vända sig till dem som ägnar sig

utbildning, arbetsmarknad och kultur/fritid. Syftet med databasen är att berörda skall kunna ta del av andras erfarenheter och få uppslag, råd och stöd i planerandet och genomförandet av IT-satsningar. Databasen skall bidra till att ungdomars perspektiv i större omfattning än i dag kan komma med i arbetet med nya IT-satsningar. I sin slutredovisning skall rådet föreslå hur erfarenhetsdatabasen skall förvaltas när rådet slutfört sitt uppdrag.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:24 samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. t;3°l

1, :v:

. vx

Rådet skall slutredovisa arbete

senast den 15 december 1997.

Kommunikationsdepartementet

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M.

nya -

. studie OECD:s

Inkomstskattelag,del l-Ill. Fi. 33. Att läraövergränser.En av

. Fi.

Fastighetsdataregister.Ju. forvaltningspolitiskasamarbete.

. Övervakning

Förbättradmiljöinfonnation. M. 34. avmiljön. M.

Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödfor 35.Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor. K.

. penningtvätt.Fi.

arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeav O Länsstyrelsemasroll i trañk-ochfordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratin i backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad.

. verksamhetsfonner.Fi.

förvaltningsomrâden.Fi. Statsförvaltningensolika

sex

bamsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju.

Rösterom

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.In.

hetsanpassning statsförvaltningens 41.Statenochtrossamfunden

struktur. Fi. Rättsligreglering l0. Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag

w ll. Skatter,miljö ochsysselsättning,Fi. Lagomtrossamfund 12.lT-problem infor ZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42 Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen 14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochde kyrkligaarkiven.Ku. 15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden l7. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor.Fi. 46. Statenochtrossamfunden 18.Granskning granskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden l9. Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. 21.Växai lärande.Förslagtill läroplantor bamoch Förkompetensochresultat.Fi.

6-l6 år.U. 49.Grundlagsskyddfor nyamedier.Ju.

unga 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarfor EUzs 23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden8november1996 5 Bristeri omsorg

anordnat Folkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre.

av -

kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeaväldre.

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.AvskaffareklamskattenFi.

- 25.Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten. 26. EUzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

forsörjningen.Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku. 28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga och1 Ju. 29.Bampomograñfrågan. 57. I medborgarnastjänst.

Innehavskriminalisering Ju. Ensamladforvaltningspolitikforstaten.Fi.

m.m. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning.A.

svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvalmingsform.Ku. 31.Kristallkulan trettonröster framtiden. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku.

- om

IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrotoch begagnadevaror.N.

. Ettdelbetänkande bamsom ochungdomars 90.Ändradorganisationfor detstatligaplan-,bygguppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln.

Storstadskommittén.S. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

. - 62.Rosoravbetong. Jo.

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch

betongochkojor frånStorstadskommittén. strukturforändringari press,radioochTV. Ku. 63. Sverigeinfor epokskiftet. 93.Hanteringavfel utjämningssystemeti for

lT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N.

+ Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku.

- 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningochfastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. 68.Grannlands-TV kabelnät.i Ku. Fi. 69.Besparingar storti och smått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.M. 70.Totalförsvaretoch ñivilligorganisationema 98. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.

uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M.

- 7 Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. M.

+ st2 bilagor.In. 100.NyasamverkansformerinomdenSjöhistoriska 72.Enlagomsocialtörsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. 73.Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk 10 Behandlingavpersonuppgifterom

. kommunikation.Referatfrån ettseminarium totalforsvarspliktiga.Fö. anordnatavlT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. SvenskstrategiförEUzs handelsdepartementetoch SEISdenll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74. EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional 104.Polisi fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda21i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femår efterRio resultatochframtid.M.

fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond for ungakonstnärer.Ku. 76.Invandrarei vårdochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U.

- - 77.Uppföljningav inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill

- 78.Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.In. skriñspråketochomförskolansochskolans 79.Försäkringsmäklare.Enlagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter,U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretfor transportavfarligt 81.Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö.

+ Bilaga.In. 110.Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- 83.Om maktochkön -i spåren offentligaav ekobrott.Ju.

organisationersomvandling.A. 112.En samordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mot halvamakten elva historiskaessäerom

- 85.Förmånefterinkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenochnya ll4. Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtidellerett långtfarväl

86.Punktskattekontroll alkohol,av tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämforande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, mänoch inkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S. 88.Upphandlingfor utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholm ett informations-och 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch - aktivitetscentrumkringnaturvetenskap,kultur och jämställdhet+ Bilagedel.A. samhälle.Ku. 154.Patientenharrätt. 118.Deladestäder. 155.Miljösamverkani vattenvärden.M. ll9. Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 156.EttstörreochbättreEuropa EU:sutvidgning: folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter.Fi. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför utveckling.EnKartläggning.U. förskolan.U. 121.Skolfrågor Omskolai tid. U. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. U. - enny 122.Rättigheteri luftfartyg.K. 159.Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, 123 Ett effektivarenäringsförbud.N. säkerhetochrättvisa.Ju. . EU:söstutvidgning.N. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och l60. Regionalakonsekvenserav programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 161.Stödi föräldraskapet.S. Riksdagen,1997-06-16.K. 162.Medborgarskapoch identitet.In. 125Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofeni Polen l26. Bilen,miljön ochsäkerheten.Fi. stödfrånstatochnäringsliv.N. 127.Straffansvarförjuridiska Del A+B. Ju. 164.Medlingsinstitutochlönestatistik. personer. 128.Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden. + 5stbilagor. A. UD. 165.Läkemedeli priskonkurrens. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 166.Ohälsoforsäkringen.Trygghetoch aktivitet. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 167.Enlivsmedelsstrategiför Sverige. l3l. Lag premiepension.Fi. 168.vinstutdelningi aktiebolag.Ju. om 132.AntimicrobialFeedAdditives.Jo. l69. Försäkringsmedicinsktcentrum. 133.Antimikrobiellafodertillsatsersammandrag. Jo. Enresursför utredningochmetodutveckling. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitetoch 170.Bemötandetaväldre.S. 4 rättssäkerhet. l7l. Densvenskflaggadehandelsflottans 135.Ledare,maktochkön.A. konkurrenskraft.K. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A. 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion. Ku. - 137.Glastakochglasväggar Denkönssegregerade 173.Miljöhänsyni standarder.N. arbetsmarknaden.A. 174.Räknamedmångfald.Förslagtill lag 138.Familj,maktochjämställdhet.A. motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.ln. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingar 175.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund om arbeteoch i familjen. A. avsexuellläggning.A. pengar 140.Fonogramersättning.Ku. l76. Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav 141Bokeni tiden.Ku. personermedfunktionshinder.A. . 142.Högkosmadsskyddmotsjuklönekostnader. 177.Byggkvalitetför framtiden.ln. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. 178.Enskildanäringsidkare. l44. Försvaretsfastigheter. Översynavskattereglema.Fi. Fonnerför kostnadseffektivoch 179.Klaraspelregler enförutsättningför samverkan en verksamhetsinriktadförvaltning. Fi. mellanoffentlig ochprivathälso-ochsjukvård.S. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens 180.Kämavfalloch Beslut.Rapportfrånettseminarium arbeteför ekologiskhållbarhet.M. beslutsprocesseni sambandmedlokalisering om 146Gmnddata-i samhälletstjänst.Fi. ettslutförvaravanväntkämbränsle. av . 147.Barnsbilderavåldrande Umeå8-10april 1997.M. fråga bemötande äldre.av 18 Redovisningochaktiekapitali euro - en om . 148.Utbildningskanalen.U. ochannanutländskvaluta.Ju. 149.Miljön i utvidgatEU. M. 182.En plan-,bygg-ochbostadsforskning.ln. ett ny 150.EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.Jo. 183.Arbete konstnärer.Ku. 151.Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor 184.Generellakonstnärsstöd.Ku. thefutureof EU agriculture.Jo. 185.Nyckelntill MEGA-BYTET. K. 152.Uppehållstillstånd grundavanknyming.UD.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet för bostadsstödenoch nyakvalifikationsreglerför

rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Fastighetsdataregister.3 Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention Aktiebolagetskapital. 22 ombarnetsrättigheterförverkligas Sverige.i 116 Bampomograñfrâgan. Barnetsbästa enantologi.1 16 Innehavskriminaliseringm.m.29 - Deladestäder.1 18 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 En tydligareroll for hälso-ochsjukvårdeni Grundlagsskyddförnyamedier.49 folkhälsoarbetet.1 19 Folketsområdgivareochbeslutsfattare. Förtroendemannainflytandeökad kvalitet och + Bilaga och1 56 rättssäkerhet.134 Polisensregister.65 Högkosmadsskyddmotsjuklönekosmader.142 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.111 - Barnsbilder åldrande Straffansvarförjuridiska DelA+B. 127 av personer. enfrågaombemötandeaväldre.147 Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, - Patientenhar rätt.154 säkerhetoch rättvisa.159 Stödi föräldraskapet.161 vinstutdelning i aktiebolag.168 Läkemedeli priskonkurrens.165 Redovisningochaktiekapitali euro Ohälsoförsäkringen.Trygghet och aktivitet.166 ochannanutländskvaluta.181 Försäkringsmedicinsktcentrum.

Utrikesdepartementet Enresursfor utredningochmetodutveckling.169

Bemötandet äldre. 170av Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Klara Spelregler enförutsättningför samverkan Polis i fredenstjänst.104 mellanoffentlig och privat hälso-ochsjukvård.179 Verkställighetochkontroll i utlånningsärenden.128

StörreEU säkrareEuropa.143 Kommunikationsdepartementet - Uppehållstillstånd grundavanknytning.152 Länsstyrelsemasroll itrafik- och fordonsfrågor.6

Försvarsdepartementet IT-probleminfor ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån

enhearinganordnadavIT-kommissionenden Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 18december.lT-kommissionensrapport1/97.12 uppdrag,stödochersättning.70 - Digital demokr@ti.Ettseminarium Teknik, Behandling om avpersonuppgiñerom den demokratiochdelaktighet 8 november1996 totalförsvarspliktiga.101 anordnatavFolkomrösmingsutredningen,T- Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109 kommissionenochKommunikationsforsknings- Ensamordnadmilitär skolorganisation.112 beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23

Socialdepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden. - IT-kommissionensrapport3/97.31 Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.8 Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. 35 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Sverigeinför epokskiñet. Brister i omsorg IT-kommissionensrapport5/97.63

enfrågaombemötande äldre.51av - Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk Omsorgmedkunskapochinlevelse kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav enfrågaombemötande äldre.52av - IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet Att växablandbetongochkojor. ochSEISden11december1996. Ett delbetänkande barnsochom ungdomars lT-kommissionensrapport6/97.73 uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Rättigheteri luftfartyg. 122 Storstadskommittén.61 IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Rosoravbetong. programvaruindustrin.Andrakammarsalen, En antologitill delbetänkandetAtt växabland Riksdagen,1997-06-16.124 betongochkojor från Storstadskommittén.62 Kollektivtrafik tidi + Bilaga. 129 Enlagomsocialförsäkringar.72 Densvensktlaggadehandelsflottans Invandrarei vårdoch omsorg konkurrenskraft.171

enfrågaombemötande äldre.76av - Nyckeln till MEGA-BYTET. 185 Förmåneñer inkomst Samordnatinkomstbegrepp -

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet EttstörreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

Samhällsekonomiskaeffekter. 156 lnkomstskattelag,del1-11.2

Enskildanäringsidkare. Byråkratin i backspegeln.Femtio avförändringpå

Översyn skattereglema.178

förvaltningsområden.7 av sex Flexibelförvaltning. Förändringochverksam-

Utbildningsdepartementet hetsanpassningav statsförvaltningensstruktur. 9

10 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Ansvaretför valutapolitiken. -

Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Skatter,miljö ochsysselsättning.11

svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt unga6-16 är. 21 Det

Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 ochproblematik.15

Besparingari stortochsmått.69 Skatter,tjänsterochsysselsättning.

Dennyagymnasieskolan + Bilagor. 17

problemochmöjligheter.107 Granskningavgranskning. -

Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 -

skriñspråketochomförskolansochskolans Kontroll ReavinstVärdepapper.27

roll och möjligheterattförebyggaochmötaläs-och 1demokratinstjänst. Statstjänstemannens vårt offentliga 28 skrivsvårigheter.108

etos.

Europeiseringensbetydelseför Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Europaoch staten.

utveckling.EnKartläggning.120 svenskstatsförvaltning.30

Skolfrågor Om skolai ennytid. 121 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s -

Utbildningskanalen.148 förvaltningspolitiskasamarbete.33

Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Bekämpande penningtvätt.36av

förskolan.157 Myndigheteller marknad.

Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. 158 Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38

Arbetsgivarpolitik i staten.

Jordbruksdepartementet Förkompetensoch resultat.48 Avskaffa reklamskatten53 Svenskmat- EU-fat. 25

Ministem och makten. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels-

Hurfungerarministerstyrei praktiken 54 forsörjningen.26

1medborgarnastjänst. Alternativa utvecklingsvägarfor EU:s

En samladforvaltningspolitikförstaten.57 gemensammajordbrukspolitik. 50

Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional

Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler for utveckling.74

fysiska 75 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrägor. 91

personer. - Uppföljning inkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s

av Försäkringsmäklare. IagöversynEn jordbruk i framtiden.102

av Försäkringsmäklarutredningen.79 Antimicrobial FeedAdditives.132

Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133

Punktskattekontroll alkohol,tobakoch EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.150

av mineralolja, 86 Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the

m.m. Lokalförsörjningochfastighetsägande. futureof EU agriculture.151

Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96

Arbetsmarknadsdepartementet Säkrareobligationer 110 Ettsvensktinvesterarskydd.125 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödfor

Bilen, miljön och säkerheten.126 arbetshandikappade.5

Effektivarestatlig inköpssamordning.130 Personaluthyrning.58

premiepension.131 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Lag om Försvaretsfastigheter. + Bilagedel.64

Formerför kostnadseffektivoch Ommakt ochkön -i spåren offentligaav

en verksamhetsinriktadförvaltning.144 organisationersomvandling.83

Grunddata i samhälletstjänst.146

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnor, mänoch inkomster. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Jämställdhetochoberoende.87 strukturförändringari press,radioochTV. 92 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom Forumfor världskultur

kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.l 13 enrapportomettrikarekulturliv. 95

styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Nya samverkansforrnerinom denSjöhistoriska förändringochkönsmaktensframtid. 114 museiverksamheten.100 Ljusnandeframtid eller ettlångt farväl Rapportmedforslagomsändningsorter.103 Densvenskavälfärdsstateni jämförande Enfond för ungakonstnärer.106 belysning.115 Nobelcenteri Stockholm ett informations-och

- Ledare,maktochkön. 135 aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och Kvinnorsoch mänslöner varför såolika 136 samhälle.117

- Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Fonogramersättning.140 arbetsmarknaden.137 Bokenitiden. 141 Familj,makt ochjämställdhet.138 Bidragtill fri svenskTV-produktion.172 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom Arbete konstnärer.183 arbeteochpengari familjen.139 Generellakonstnärsstöd.184 Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch

- Närings- och handelsdepartementet jämställdhet Bilagedel.+ 153 Medlingsinstitutoch lönestatistik. Regionpolitikför helaSverige.13 + st5 bilagor. 164 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund Konkurrenslagen1993-1996.20 avsexuellläggning.175 Upphandlingför utveckling.88 Förbudmot diskrimineringi arbetslivetav Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 personermedfunktionshinder.176 Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Etteffektivarenäringsförbud.123 Kulturdepartementet Regionalakonsekvenser EUzsöstutvidgning.160

av IT i kulturenstjänst.14 Översvämningskatastrofeni Polen

- Statenoch trossamfunden stödfrånstatochnäringsliv. 163 Rättsligreglering Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167

Grundlag Miljöhänsyni standarder.173 -

Lag omtrossamfund - Inrikesdepartementet

Lag omSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Begravningsverksamheten.42 Ungaocharbete.40 Statenoch trossamfunden Politik för unga. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch + 2stbilagor. 71 dekyrkliga arkiven.43 Medelsforvaltningi kommunerochlandsting.78 Statenoch trossamfunden Allmännyttigabostadsföretag. Svenskakyrkanspersonal.44 + Bilaga. 81 Statenochtrossamfunden Lika möjligheter.82 Stöd,skatterochfinansiering.45 Ändradorganisationför det statligaplan-,bygg- Statenoch trossamfunden ochbostadsväsendet.90 Statlig medverkanvid avgiñsbetalning.46 Hanteringavfel i utjämningssystemetfor Statenochtrossamfunden kommunerochlandsting.93 Denkyrkliga egendomen.47 Medborgarskapochidentitet.162 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Räknamedmångfald.Förslagtill lag förslagenfrån destatligautredningarna.55 motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.174 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59 Byggkvalitetför framtiden.177 Beta-TV inom SverigesTelevision.60 Ennyplan-,bygg-ochbostadsforskning.182 Grannlands-TVi kabelnät.68

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiñningtill miljöbalken. 32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor.98 Ennyvattenadministration.Vatten är livet.99 Agenda21i Sverige. Femår efterRio resultatochframtid. 105

- Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljön i ettutvidgatEU.149 Miljösamverkani vattenvården.155 Kämavfall ochBeslut.Rapportfrånett seminarium ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering avettslutförvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180

IT-råd

Ungdomens

Kommunikationsdepaxtementet

103 33 Stockholm

www.ungit.se

Tel: 08-405 47 63

ISBN ISSN0375-250X