I llnodomous li-rids iirslao

Regeringen bör sörja för att IT-utbildning erbjuds allmänheten som en del i IT-verksamheten i de offentliga rummen.

• Sida 36
•  Original

Sverige har en unik tradition av folkbildning. Denna tradition bör väckas på nytt. Med folkbildningens hjälp kan man ge hela Sveriges befolkning möjlighet att utbilda sig i IT—användning och i inforrnationssamhällets förutsättningar. En dylik satsning vore ett första steg mot att skapa det lärande samhället. Folkbildningssatsningen bör vara generell och stimulera till generationsöverskridande möten för att därmed stimulera dynamiska effekter som de vid IT-värdshuset i Svängsta. Denna generella folkbildningssatsning bör föregås av en landsomfattande informationskampanj och kompletteras med uppvisande av en rad goda exempel och förebilder. Folkbildnings- satsningen kan mycket väl förenas med det nu pågående Kunskapslyftet. Målet för satsningen bör vara att Sveriges befolkning ska ha den högsta generella IT-kunskapen i världen.

Regeringen bör ta initiativ till denna folkliga mobilisering. Man bör tillsammans med folkbildningen, ungdomsorganisationema, fackföreningsrörelsen, näringslivet och kommunerna utarbeta en kampanj under ett nationellt paraply. I samband med satsningen bör IT-mötesplatser etableras som kan utgöra lokala baser för utbildninga- rna tillsammans med andra offentliga rum. Satsningen kan vidare rymma olika projekt med lokal eller nationell prägel. De ovan föreslagna närområdesnätverken kan vara exempel på projekt av lokal karaktär medan andra projekt för t.ex. integration och demokrati kan vara såväl lokala som nationella. Initiativ som i anslutning till satsningen tas för att bredbandsutrusta hem och skolor bör uppmuntras.

Ett nationellt IT—kunskapslyft som visar på IT:s möjligheter kommer att skänka den meningsfullhet och det innehåll som behövs för att IT ska bli var mans egendom. Som ett brev på posten lär ett stort antal datorföretag erbjuda IT-paket till förmånliga priser under det att satsningen pågår. Det blir ett skolboksexempel på ett gott sam- spel mellan politiken och de kommersiella krafterna. Politiken gåri täten och stakar ut riktningen. Marknaden följer efter. I detta fall blir resultatet vinster för alla; vi ökar generellt IT-kunskapen i landet, vilket är bra för Sverige som nation, vi lägger en bra grund för en jämlik tillgång till IT och marknaden får dessutom tjäna en slant på försäljning av IT-utrustning. Härtill lär ett kunskapslyft av detta slag generera nya idéer när människor förs samman i arbetet med ett nytt verktyg. Effekterna av denna dynamik kan vi bara sia om.

llnodomons lT-råds lörsloo

Regeringen bör ta initiativ till en nationell IT-folkbildningskampanj tillsam— mans med folkbildningen, ungdomsorganisationema, fackföreningsrörelsen, näringslivet och kommunerna som bör vara generell och uppmuntra generations- överskridande möten.

Folkbildningskampanjen bör rymmas i en helhet där också projekt som syftar till att utveckla IT-mötesplatser och lokala närområdesnätverk ingår.

• Sida 37
•  Original

IT för integration För att vi ska nå en jämlik tillgång till IT, såväl fysisk som mental, krävs det i vissa fall särskilt riktade åtgärder utöver de generella åtgärdsförslag vi skissade på ovan. Dessa speciella satsningar rör framförallt två områden: åtgärder för att främja integra- tion och åtgärder för funktionshindrade.

Sverige är ett i många avseende segregerat samhälle. Invandrargrupper lever skilda från det omgivande samhället och människor med invandrarbakgrund har mycket svårt att t.ex. få plats på arbetsmarknaden. Detta gäller i stor utsträckning unga människor som ofta är andra generationens invandrare. Det är helt enkelt oacceptabelt att invandrargruppema ställs utanför också en accelererande IT—utveck- ling. Den redan befintliga klyftan mellan det etablerade samhället och de marginaliserade grupperna ökar istället för minskar. Så småningom lär det komma en reaktion om inte staten tar ett ansvar för att skillnaderna utj ämnas.

Det är besynnerligt att IT inte används i större utsträckning i integrationsarbetet. IT är ett utmärkt verktyg för att utbyta erfarenheter, koppla människor samman och för att kunna nå många människor samtidigt med informations- och utbildnings- insatser. Utöver detta har IT en annan i sammanhanget mycket viktig egenskap — IT i sig gör ingen skillnad på människor p.g.a. hudfärg eller ursprung.

Förvisso har regeringen genom Kommunikationsdepartementet gett bidrag till Den mångkulturella salongen (http:/lwww.dds.se/dms), ett projekt som syftar till att använda IT som verktyg mot främlingsfientlighet och rasism och för integration och mångkulturalitet.Vi menar dock att detta inte räcker. IT som verktyg bör genomsyra integrationsbefrämjande åtgärder och den kommande Integrationsmyndigheten bör därför dels använda IT som verktyg i integrationsarbetet och dels stimulera IT-projekt bland invandrargrupper. Regeringen bör vidare särskilt avsätta pengar för IT-använd- ning i integrationsarbetet. Denna särskilda pott bör kunna användas till riktade åtgärder i t.ex. invandrartäta kommuner eller stadsdelar.

ungdomens li-råds iiirslag

Regeringen bör ta initiativ till en ökad användnin g av IT i integrationsarbetet och stimulera IT—projekt bland invandrargrupper.

Regeringen bör avsätta medel för riktade åtgärder till invandrartäta kommuner eller stadsdelar.

IT för funktionshindrade IT är ett utmärkt hjälpmedel för funktonshindrade personer. Med tillgång till IT får personer med funktionshinder nya möjligheter att göra sig gällande i samhället. Med hjälp av IT kan funktionshindrade kommunicera, studera, förvärvsarbeta och delta i samhället på mer jämlika villkor. IT kan i många fall avsevärt minska den risk för isolering som vissa funktionshinder ger upphov till. Att sörja för att handikappade personer får tillgång till IT är ytterst en fråga om jämlikhet i ett samhälle där alla har lika värde. Därför bör staten ta ansvar för att handikappade personer, framförallt barn

• Sida 38
•  Original

Under vissa förutsättningar kan man i dag få en dator som hjälpmedel vid studier om man t.ex. är rörelsehindrad. Men i alltför många fall är det mycket svårt att få en dator klassad som hjälpmedel även fast det uppenbart skulle minska de handikapp- ande effekterna av ett funktionshinder.

Som vi ser det finns det flera problem som man måste ta itu med:

' Reglerna är svårbegripliga. Ofta beror det på vilket landsting eller t.o.m. vilken kommun man tillhör vad man har rätt till och hur de regler som finns tolkas. Detta problem är tämligen generellt för alla sorters hjälpmedel.

- Landstingen och kommunerna saknar pengar, åtminstone framställs det så. Emellertid verkar det största problemet vara oklarheten över vilken instans som ska betala för hjälpmedlen. Resultatet blir att personer som söker hjälpmedel bollas fram och tillbaka mellan olika instanser. En pojke med Aspergers syndrom (enkelt uttryckt en lindrigare form av autism) kunde t.ex. inte få dator för att hans skola inte har råd.

- Ofta krävs särskilda anpassningar av IT-baserade hjälpmedel. Det saknas lämplig programvara och eftersom marknaden är begränsad sker idag inte tillräcklig utveckling. Bristande kunskap gör att ny hårdvara inte alltid används som hjälpmedel trots att behovet finns. Ett bra exempel på detta är digitala kameror.

Det mest tydliga fallet där man redan nu kan få en dator klassad som hjälpmedel synes vara för rörelsehindrade som studerar. Det är värre för t.ex. barn med autism ellerAspergers syndrom. Detta är särskilt problematiskt eftersom denna grupp handikappade ofta är väldigt mycket hjälpta av en dator. Dator och nätkoppling kan dels hjälpa dem att läsa och skriva och dels minska risken för isolering (personer med autism har generellt svårare än andra i kontakten med andra människor).

IT, ofta i form av en dator, kan således vara det hjälpmedel som underlättar för en den funktionshindrade människan att agera på samma villkor som icke funktions— hindrade. IT kan alltså minska handikappet. Priset för att mot denna bakgrund erbjuda funktionshindrade personer en dator som hjälpmedel anser vi vara lågt i förhållande till de mycket positiva effekter som uppnås, såväl för den funktions- hindrade individen som för samhället. I princip bör alla som har ett handikapp som skulle kunna minskas med anpassad IT-utrustning som hjälpmedel vara garanterade denna utan egen kostnad.

Genom att använda IT som hjälpmedel kan samhället till slut se även funktions— hindrade personer som en tillgång istället för en belastning. Det om något vore ett stort steg mot en jämlik tillgång till informationssamhället.

ungdomens li-rids iiirslag - Regeringen bör verka för klarare regler och införandet av en miniminorrn beträffande rätten för funktionshindrade personer att få IT-utrustning som hjälpmedel.

Regeringen bör ta initiativ till att bidrag för IT som hjälpmedel inte begränsas till enkla fall som rörelsehinder, utan omfatta alla grupper av handikappade, som t.ex. personer med autism, förståndshandikapp, MBD/DAMP och dyslexi.

• Sida 39
•  Original

Regeringen bör tillskjuta mer medel till forskning och utveckling inom området IT för människor med handikapp. Detta för att nya hjälpmedel snabbt ska kunna bli allmänt tillgängliga och för att IT:s fulla potential ska kunna utnyttjas för att minska den handikappande effekten av olika funktionshinder.

Delmål:

lila medborgarnas inflytande i samhället Mill delaktighet i de demokratiska nroeesserna

Samhällets utveckling till ett informationssamhälle medför att formerna för vår kommunikation förändras. Kommunikation har en avgörande roll i ett demokratiskt system. I takt med att kommunikationen förändras måste därför demokratin föränd- ras, eller anpassas. Men bara för att människor får en nätuppkoppling blir de inte med automatik engagerade i den demokratiska processen. Vill man öka det demokra- tiska deltagandet måste systemet självt ta initiativ till det. Om initiativet uteblir kan en situation uppstå i vilken kommunikationen mellan demokratins utlöpare, politi- kerna, och dess bas, folket, blir mindre och mindre. Detta återspeglas i minskat valdeltagande och politikerförakt. Demokratin och politiken riskerar därmed att bli ett spel för galleriet, endast omfattande de privilegierade. I New York omvaldes nyligen borgmästaren. Endast 30 procent av de röstberättigade använde sin möjlighet att påverka politiken. Vi vet att dessa 30 procent inte tillhör New Yorks socialt utsatta befolkning. Är det denna demokratiska framtid också vi ska gå till mötes?

Det känns stundtals som om vi måste välja mellan två dåliga alternativ; vi får välja mellan en utveckling mot en urholkning av demokratin genom ett minskat valdeltagande och en utveckling mot direktdemokrati, med risk för mentormeter- demokratins introducerande. Finns det inga bra alternativ? Kan ovanstående altema— tiv framstå som bra, beroende på vilket synsätt man har? Oavsett vilket måste vi ta krafttag för att revitalisera den demokratiska processen till omfatta fler och inte färre. Det är av avgörande betydelse för en jämlik tillgång till informationssamhället.

liva kanaler tor inilinande

Såväl regering och kommuner som partier och organisationer bör introducera nät- baserade utfrågningar och diskussioner som allmänheten kan delta i. Låt t.ex. skolklasser få möjlighet att delta i politiska diskussioner via nätet. Det kan vara ett sätt att säkerställa att även icke—röstberättigade ungdomar får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Sänd riksdags— och kommunalpolitiska debatter i realtid över nätet och låt allmänheten få möjlighet att reagera på det som sägs.

Introducera virtuella kommunala möten, där möjlighet ges för allmänheten att direkt påverka kommunens utveckling. Håll kommunalpolitiska nämndmöten där människor som berörs vistas. Låt t.ex. fritidsnämnden sammanträda på en ungdoms— gård och ge ungdomar möjlighet att vara frivilliga remissinstanser i frågor som berör dern. Uppmuntra skolan att organisera deltagandet i de virtuella politiska mötena.

• Sida 40
•  Original

Ungdomar vill se framtiden an. Framtiden hör ungdomarna till och är den värld som man i dag bygger. Därför måste det politiska samtalet vara mer inriktat på framtiden och på politiska visioner: vart är vi på väg och vad är målet för resan? Dagens retoriska saltomortaler om bortre parenteser eller Kalmarmodeller är både obegripliga och främmande för många unga människor. Ungdomar är engagerade, ungdomar har åsikter, tankar och idéer, ungdomar vill förändra. Denna inneboende kraft lär dock inte komma till uttryck genom den traditionella partipolitiken så länge denna inte kan ge tydliga visioner för framtiden som man kan ta ställning till. Det är hög tid att föra in ungdomars visioneri de politiska rummen och därför föreslår vi att regeringen instiftar en ungdomsreferensgrupp efterTony Blairs modell för med- borgarreferensgrupper till regeringen. Denna ungdomsreferensgrupp bör baseras på ett statistiskt urval av ungdomssverige och således bestå av vanliga ungdomar som tillfrågas och som byts ut efter en viss tidsperiod. Regeringen bör efter samma kriterier stimulera utveckling av den ungdomsrådsverksamhet som i dag finns i en del kommuner.

Vi föreslog i MEGA-BYTE att regeringen bör stimulera nätbaserade direktdemokratiska inflytandefora på lokal nivå. Åtgärden i kombination med skapandet av nya kanaler för inflytande över de politiska processerna och en större tyngdpunkt på det visionära samtalet kan vara den medicin som behövs för att vända ungdomars ointresse för den etablerade partipolitiken.

Ungdomens IT-råds lorslag

- Regeringen bör ta initiativ till skapandet av nya kanaler och former som syftar till öka medborgarnas inflytande över och delaktighet i den demokratiska proces— sen.

Regeringen bör tillsätta en ungdomsreferensgrupp baserad på statistiskt urval och med regelbunden genomströmning av personer samt stimulera utvecklandet av lokala ungdomsråd efter samma kriterier.

Regeringen bör ta initiativ till nätbaserade direktdemokratiska inflytandefora på lokal nivå.

Ii för ungdomars demokratiska delaktighet

Demokratin i samhället är vad vi gör den till.Vill vi att våra ungdomar ska engagera sig i den politiska processen måste vi också anpassa oss till ungdomarna. Det går inte att tro att ungdomar slaviskt ska anpassa sig efter de vuxnas spelregler— spelregler som inte reflekterar samhällets utveckling.

Dagens ungdomsorganisationer är extremt viktiga för ungdomars medverkan i det politiska samtalet och den politiska utvecklingen, i synnerhet som de utgör den enda kanalen in till den politiska makten för ungdomar. Just därför är det viktigt att ungdomsorganisationema får tillgång till tekniken för att på ett effektivare sätt kunna vara denna kanal. På sikt bör också andra kanaler öppnas för ungdomars engage- mang, vid sidan av de etablerade organisationerna, exempelvis på det sätt som skisserades ovan. IT är i detta arbete ett utmärkt verktyg. Parallellt med denna

• Sida 41
•  Original

utveckling bör regeringen redan i dag ta krafttag för att understödja användning av IT bland dagens ungdomsorganisationer. Mängder med ungdomar rör sig på nätet men ungdomsorganisationema har inte resurser i form av IT—hj älpmedel för att på den lokala nivån möta efterfrågan, delta i samtalet och driva på utvecklingen. Det gäller att möta ungdomars tankar och erfarenheter och se till att dessa sprids och reageras på, för att ytterst öka ungdomars delaktighet. Men då gäller det att befinna sig där ungdomar befinner sig och detta är allt oftare på nätet. Då gäller det att möta ungdo- mar på deras villkor och det är allt oftare med IT som verktyg. Genom att t.ex. låta ungdomsorganisationer förekomma som värdar för de tidigare föreslagna IT-mötes— platserna kan regeringen bidra till utvecklingen. Ett annat sätt är att låta aktivitets- stöd utgå också för virtuella möten. Man kan också överväga ett slags förskott på framtida bidrag till ungdomsorganisationer som skaffar IT—utrustning.

Den politiska processen måste anslås på nätet, oavsett det gäller den nationella eller lokala politiken. Genom en särskild lag gjorde riksdagen det möjligt att förlägga inforrnationstj änsten Rixlex på lntemet. Det är dags att denna speciallag utökas till att också omfatta kommunalpolitiska dokument. Det är via nätet som ungdomar snabbt, enkelt och på sina egna villkor kan ta del av de politiska besluten och delta i den politiska debatten. Den politiska diskussionen måste spridas utanför sarnmanträdesrummen och tillåtas att vädras i det allmänna rummet. Med hjälp av IT kan politiska frågor och beslut enkelt anslås och förenas med forum för allmänhetens diskussion och eftertanke. Formen kan med fördel användas i skolornas undervisning och torde öka ungdomars intresse för den politiska omgivningen. Härtill svarar metoden upp mot omvärldens krav på snabba, politiska reaktionstider samtidigt som den svenska traditionen av studiecirkelsdemokrati kan bibehållas.

Informationssarnhället ställer nya och annorlunda krav på vår demokrati. Det bästa sättet att möta dessa krav är att använda den nya tidens mest utmärkande verktyg, IT, för att också behålla de delar av det ”gamla" demokratiska systemet som är värt att värna om. Vi vill väl alla att den demokratiska delaktigheten ska öka istället för att minska och att delaktigheten sker på jämlika villkor? Om dessa eftersträvansvärda mål ska kunna uppfyllas i informationssamhället måste vi börja möta utvecklingen istället för att försöka mota den. Nästa år är det val. Det är ett gyllene tillfälle för regeringen att vidta mått och steg för att öka ungdomars intresse för politiken. En politiskt neutral plattform på nätet med val- och partiinformation är i det sammanhanget en självklar åtgärd.

Ilngdomons Ii-råds iorslag

Regeringen bör stimulera en ökad IT—användning bland ungdomsorganisationema genom att ge dessa möjlighet att förekomma som vårdar för IT—mötesplatsema, att likställa virtuella möten med verkliga i fråga om aktivitetsstöd samt att ge förskott på bidrag vid införskaffande av IT—utrustning.

Regeringen bör initiera lagändringar som syftar till att utöka möjligheterna att anslå politiska dokument och protokoll på lntemet.

Regeringen bör i samband med att politiska dokument anslås på lntemet också verka för att möjligheter ges att diskutera innehållet i därför avsedda forum. Regeringen bör ta intiativ till skapandet av en politiskt neutral plattform med val- och partiinformation inför 1998 års val för unga på lntemet.

• Sida 42
•  Original

• Sida 43
•  Original

Ett dynamiskt näringsliv och en dynamisk arbetsmarknad

Il loin-er oss litt! i ett Mimmi immer övergår i intonation-samhallet. lol "andemening av samhället litium också system lomma och mm som smäller bygger gå

Snabbast går utvecklingen inom näringslivet under stort förändringstryck

från både global och lokal konkurrens.

Förändringen vi upplever är inte teknisk till sin natur, men den har möjliggjorts genom en snabb och accelererande teknisk utveckling. Tekniken möjliggör nya sätt att arbeta och bedriva företagande. De företag som inte tar till sig förändringarna och den teknik som möjliggör den, som inte förmår omsätta utvecklingen till produktivitetsökningar och tillväxt lämnas obönhörligen bakom på historiens skrotupplag.

Tekniken driver på sj älva den takt med vilken utvecklingen sker. Tekniken möjliggör snabba beslut och förkortar tiden från beslut till handling. Denna möjlig- het kortar också automatiskt tiden för beslut. Tidigare kunde börsmäklare fundera i dagar över större förändringar eftersom trögheten i systemen inte krävde ett snabbt beslut. I dag krävs att besluten är blixtsnabba eftersom tekniken tillåter det. Om inte mäklaren förmår ta snabba beslut på grundval av den tillgängliga informationen kommer kunderna söka sig till någon som gör det.

I ett näringsliv där förändringarna inte längre går att mäta i fleråriga cykler, utan där marknaden förändras radikalt var och varannan månad ställs det helt andra krav på företagsstrukturer och på medarbetare. De klassiska hierarkiska strukturerna förmår inte anpassa sig till den ständigt föränderliga omvärlden. Både marknad och anställda ställer krav på mer flexibla strukturer. Innan en impuls från periferin nått in till ett beslutscentrum, resulterat i ett beslut som sedan nått ut till periferin igen för att omsättas i handling, har omvärlden förändrat sig igen och gjort beslutet inaktuellt.

Den hierarkiska strukturen håller som organisationsforrn på att få stryka på foten. I dess plats kommer organisationsforrner kapabla till snabbare beslut närmare verkligheten och själva verksamheten, former som också ger större möjligheter till personligt självförverkligande och större möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. Det är faktorer som gör det lättare för en organisation att behålla kompetenta medarbetare, vilket är nog så viktigt i ett samhälle där företagens främsta resurs är medarbetarnas kompetens. Många av de ungdomar som i dag är på väg uti arbetslivet är helt enkelt inte intresserade av att arbeta i en hierarkisk organisation där de har liten möjlighet att påverka sin situation.

• Sida 44
•  Original

"Centrum och ueriieri ar begrenu som uuuhort att vara relevanta | och med It i industrisamhaiiei byggde lli hierarkiska svstern- kommuner, lan. stat. liessa hegrenii unuhtir att vara relevanta tor de individer som har utrustning och kuuskau om it På det viset år det en samhallsomstdriande verksamhet nar ioiit iar tillgång och kuuskau Olli ll." Odd Engström

Det som först är en projektbaserad organisation inom ett företag kan övergå i en renodlat virtuell organisation där man samarbetar sömlöst mellan flera företag och individer för att lösa en konkret uppgift. Kompetens utnyttjas på effektivaste sätt utan att varje företag behöver hålla sig med egen specialistkompetens.

I de framväxande nätverken av företag spelar små och stora företag olika roller. De stora företagens tillgångar är deras världsomspännande nätverk och välkända varumärken. De små företagen bistår med mer eller mindre exotisk specialistkompe- tens. Det är dock i småföretagen, i ett klimat fjärran från stelheten i de stora kolosserna, som många av de produkter som de stora företagen i morgon ska överleva på kommer uppfinnas. I takt med globaliseringen av allt fler marknader ökar även småföretagens behov av tillgång till marknaderna på villkor som liknar storföretag- ens. Samarbeten mellan små och stora företag kommer med andra ord bli viktigare i framtiden för båda parter.

Ett område inom svenskt näringsliv är föregångare inom denna utveckling. Det driver på utvecklingen genom sin verksamhet och genomsyras även av dess principer. Det är frågan om IT-branschen och speciellt det vildvuxna och dynamiska område som kallas Nya medier där 10 000 jobb (Dagens Industri) skapats på kort tid i en bransch som inte fanns för två år sedan. Nya medier domineras av många små företag som ofta drivs av unga entreprenörer. Dessa är därför särskilt intressanta som exem- pel på de framtida industrier Sverige måste satsa på för att uppnå tillväxt i det framväxande informationssamhället. Lyckas man lära sig hur man ska stödja struktu- ren för fortsatt växt inom Nya medier har man lärt sig en hel del om hur man bör arbeta för tillväxt inom småföretagandet i stort.

Endast med en livgivande mylla av små företag kan Sverige försäkras tillväxt, arbetstillfällen och ett framtidsinriktat näringsliv. Alltfler unga människor väljer att bli entreprenörer av önskan om att få förverkliga en idé men också av skäl som att en anställning inte går att få. Klimatet för de mindre företagen och för nyetableringar måste därför förbättras i Sverige. Det gäller hela vägen från attityder gentemot småföretagande och entreprenörskap, till de ekonomiska och juridiska möjligheterna för små företags tillväxt. Det grundläggande arbetet för att förändra attityder gente- mot entreprenörskap görs främst i de olika ideella organisationer som arbetar aktivt med entreprenörskapet. Statens roll måste skifta från att via näringspolitik framförallt befatta sig med de stora företagens frågor och via arbetsmarknadspolitiken den enskilda arbetstagaren, till att helhjärtat arbeta med att utveckla de små och mellan— stora företag som utgör grunden för vår fortsatta tillväxt. Man bör också undvika att

• Sida 45
•  Original

upprätthålla den skillnad mellan enskilda näringsidkare och arbetstagare som i dag i praktiken ofta inte existerar.

Tiden är kommen för en näringspolitik där de små företagen gynnas genom klara regelförenklingar och ökad stimulans!

Förbättrat iiiretagsklimat

Sverige har i dag omkring 500 000 arbetslösa (482 175 arbetslösa och i konjunktur- åtgärder v. 49 1997, enligtAMS statistik). För att sätta alla dem i arbete skulle vi behöva skapa ett nytt företag med 140 anställda varje dag i tio år. Det är en stor uppgift.

Sveriges stora företag och den offentliga sektorn har under lång tid varit de naturliga arbetsplatserna. De har utgjort normen efter vilket samhället byggts upp. I dag har insikten om att det varken är i storföretagen eller i den offentliga sektorn som nya arbetstillfällen kommer skapas växt fram hos de flesta svenskar. De flesta säger sig vilja stödja framväxten av småföretag men fortfarande har väldigt få förstått vad som krävs för att man ska få en snabb tillväxt av små företag och vad som krävs för att dessa ska kunna bli medelstora. Små företag är i högre grad än stora beroende av sin omgivning. Det gäller såväl hårda som mjuka faktorer. Konkreta förutsättningar i form av tillgång till kapital och regelverk liksom attityder från omgivningen påverkar i hög grad klimatet för entreprenören.

Runt varje lyckad entreprenör finns ett nätverk uppbyggt. Vissa delar kan man lätt ta på medan andra är av mer osynlig karaktär. Nätverket rymmer andra företag som det lilla företaget köper tjänster av, såsom bokföring, telefon och städning. Det rymmer de kunder företaget har, har haft och kommer att få. Det rymmer mentorer i form av tidigare entreprenörer som vet vad det betyder både att lyckas och att miss- lyckas. Det rymmer anställda, före detta anställda, kollegor och kontakter som gör det möjligt att expandera i framtiden. För många småföretagare betyder just referen- ser från före detta anställda mycket. Nätverket rymmer formella kontakter hos skattemyndigheter och hos banker och andra kapitalförsörjningsinstitut. Alla dessa komponenter i nätverket är nödvändiga för ett lyckat företagande. Med tanke på hur känsligt och komplicerat ett sådant nätverk är kan man t.o.m. likna det vid ett ekosystem.

Ett lyckat **ekosystem** kommer inte att infinna sig över dagen, men genom att skapa gynnsamma förutsättningar för dess tillväxt kan man stimulera utvecklingen. Även om många av dessa komponenter är svåra för regering och riksdag att påverka direkt, kan man visa vägen för en utveckling i resten av samhället genom att sätta frågan tydligt på dagordningen och förbättra de delar som ligger inom statlig sfär. Vi ska i detta kapitel försöka peka på några sådana initiativ.

Vi menar att ett dynamiskt näringsliv och en dynamisk arbetsmarknad måste vara ett övergripande mål i utvecklingen av informationssamhället. Som vi ser det bygger detta övergripande mål på tre delmål. Dessa är

- en ökad tillgång till kompetent och riskvilligt kapital, - en reformering av regelverken och

- en dynamisk arbetsmarknad.

• Sida 46
•  Original

En ökad tillgång till komnetent och riskvilligt kabital

För att kunna skapa ett företag och för att ett företag ska kunna växa snabbt krävs tillgång till kapital. Men en entreprenör är inte betjänt av att förutsättningslöst förses med kapital. Det kapital en entreprenör behöver tillgång till har två huvudsakliga kännetecken: kompetens och riskvillighet. Dessa två begrepp hör i allra högsta grad ihop — kompetens föder riskvillighet eftersom det ger möjlighet att bedöma risken och framförallt chansen att tjäna på att ta risken.

En entreprenör är ofta expert på en enda sak, och det är där vederbörande har sin affärsidé. Men för att denna affärsidé ska kunna bli ett blomstrande företag kommer entreprenören behöva stöd och hjälp. Hjälpen börjar med en utvärdering av affärsidén och fortsätter med att få tag på kvalificerade medarbetare, rådgivning vid strategiska beslut och introduktion till nätverk för kontakter med kunder, leverantörer och distributörer.

Att kapitalet är riskvilligt innebär att man är beredd att förlora alla pengar man investerar i entreprenörens företag för att kunna hämta hem en rejäl vinst om allt går bra. Att ta en risk med sitt kapitäl innebär här inte att låna ut pengar som man inte är helt säker på att kunna få tillbaka utan att man i och med att man tillför sitt kapital är delaktig i entreprenörens satsning. Både entreprenören och kapitalförsörj aren delar risktagningen och om det slår väl ut får båda del av vinsten. Detta sker vanligen genom att man går in som delägare i företaget och skjuter till pengarna direkt in i företaget. Det amerikanska termen venture capital är en bättre beskrivning på detta än den svenska rikskapital eftersom venture betonar satsningen och inte risken.

Att hanteringen av kapital för entreprenörer fungerar mycket bättre på andra håll (i t.ex. Silicon Valley) beror ofta på att man där har en lång tradition av entreprenör— skap. Detta gör att det ofta kan vara tidigare entreprenörer som har lyckats och skapat sig en egen förmögenhet som finansierar nästa generation av entreprenörer och även förser dem med erfarenhet och nätverk.

Mentorskan lör att skalla riskkabitai till entrenrenörer

Sverige har inte samma tradition av entreprenörskap och därför finns den kompetens som krävs inom tillväxtbranscheri dag framförallt hos de företag och personer som tidigt insåg potentialen och som, mot alla odds, byggde upp en verksamhet inom området. De personliga erfarenheterna finns således i många fall hos unga människor och inte hos de ärrade finansveteranema. Problemet är att det är hos de sistnämnda kapitalet finns. Därför måste man bygga ett ömsesidigt mentorskap runt dessa frågor, där en grupp etableras bestående av investerare och kompetenta personer från den svenska IT—branschen som kan vinna investeramas förtroende.

Ungdomens li-råtis iörslog

Regeringen bör skapa ett forum för möten mellan entreprenörer och finansiä- rer där ett ömsesidigt mentorskap kan växa fram och som kan stärka systemen för kapitalförsörjning åt entreprenörer.

• Sida 47
•  Original

Almi äri dag ett av statens viktigaste verktyg för att stödja små- och nyföretagande. Almi arbetar bland annat med att administrera nyföretagarlån till dem som inte kan få kapital via marknadens vanliga kanaler. För att utvärdera ansökningarna harAlmi upprättat regionala produktråd som består av erfarna näringslivsrepresentanter som ska ge ett utlåtande om varje ansökan. Tyvärr har dessa äldre näringslivs- representanter sällan någon erfarenhet från de unga tillväxtbranscher som IT-indu— strin, speciellt Nya medier, eller nya tjänste- och serviceområden. Eftersom det är brist på människor med erfarenhet från dessa unga branscher kan det vara svårt att få in representanter i varje produktråd. Istället föreslår vi att ett särskilt, centralt placerat produktråd skapas för dessa nya branscher. Produktrådet bör få ansvar för alla ansökningar inom sina branscher så att även dessa ansökningar får en kompetent genomlysning. De som hunnit skaffa sig erfarenhet från dessa branscher har sällan hunnit bli särskilt gamla och det är viktigt att Almi är uppmärksam på detta när man utser personer till produktrådet. För att bättre kunna följa hur Almis stöd fördelas och för att kunna se om det nya produktrådet kommer ha en överrepresentation av unga sökande, bör Almi redovisa åldersfördelningen hos de sökande i sin rapporte- nng.

ungdomens li- råds iörsiag

-Regeringen bör ta initiativ till att Almi inrättar ett centralt produktråd med kompetens kring de nya tillväxtbranscher som Almis andra produktråd har mindre kompetens inom. - Detta produktråd bör ha en tydlig profil med yngre ledamöter eftersom det till stor del är hos dessa som kompetensen inom de aktuella områ dena finns. - Alnri bör även redovisa åldersfördelningen bland de som mottar stöd, så att eventuella snedfördelningar kan uppmärksammas.

DELMÅL

EII reformering av I'GQGIVBI'IIEII

Mycket av dagens regelsystem kring företagande och anställningar är inte skapat för att främja en tillväxt av småföretagande. Många av reglerna har istället tillkommit för att eliminera alla möjligheter till skattefusk. Myndigheterna utgår helt enkelt från att företagare är skattesmitare (Kjell-Olof Feldt i Dagens Industri 25/10 1997) Reglemas nät har vävts tätt och det är lätt som småföretagare att fastna. Många som funderar på att bli sin egen skräms både av den byråkrati de möts av och den inställning till företagandet som lyser igenom i många informationsskrifter. För att uppnå målet att skapa fler småföretagare som kan ta Sverige in i nästa sekel krävs att anpassar och förenklar företagarens situation.

• Sida 48
•  Original

Normen för arbete i Sverige har under industrisamhället varit den fasta heltidsan— ställningen. Trygghetssystem och sjukförsälqingar är uppbyggda på detta. Men sedan all sysselsättningstillväxt de senaste åren skett inom alternativa anställningar eller eget företagande, finns deti dag en stor grupp som betalar premien för de gemen- samma trygghetssystemen samtidigt som de endast i undantagsfall kan kommai åtnjutande av privilegiema. Det är dags att reformera systemen för att undvika att stora delar av den befolkningen står utanför trygghetssystemen och minska orättvi- sorna mellan fast anställda och andra arbetande.

ungdomens li-råds iörsleg

Regeringen bör utreda hur trygghets— och sjukförsäkringssystemen kan utökas till att fullt ut också omfatta andra än fast anställda.

Skatteiörenkling

Det är en stor brist i vårt företagarklimat att majoriteten av våra företagare inte klarar av att sköta sin egen deklaration.Vi måste släppa på kontrollmentaliteten och istället aktivt arbeta för att skapa bättre förutsättningar för småföretagarna. Det är dags att erbjuda samma möjlighet för förenkling av deklarationsprocessen till enskilda företagare som tidigare erbjudits till arbetstagare. Detta är särskilt viktigt för att stimulera ett ökat egenföretagande bland unga.

Det bör vara regel istället för undantag att man inte betalar preliminärskatt under första året man har F-skatt. Nystartade företag kan ha mycket svårt att bedöma hur deras intäkter kommer se ut första året varför de initiala utgifterna i form av förskott- sinbetalningarna av preliminärskatten kan knäcka en mindre firma. De kan väl inte vara meningen att statens behov av likviditet ska stävja nyföretagandet i Sverige?

ungdomens li-råds forslag

Regeringen bör ta initiativ till ett utarbetande av en kraftigt förenklad deklaration för småföretagare. - Regeringen bör reformera regelverket så att enskilda företagare inte behöver förskottsinbetala preliminärskatt under första året man har F- skatt.

För många känns det som ett stort steg att starta ett företag. Trots detta är det många som arbetar under former där något form av företagande vore den naturliga lösningen. För att över brygga gapen mellan anställning och företagande föreslår vi att man inför ett system med egenanställning för de som funderar på att starta ett enmansföretag men som vill slippa bokföring och krånglig deklaration. Vårt förslag bygger på det förslag som Anders Pehrsson, professor i företagsekonomi vid Stockholms universi-

• Sida 49
•  Original

Egenanställningen skulle kunna innebära att alla inkomster betalas in till ett för ändamålet särskilt konto. För dessa inkomster skattar den egenanställde precis som vanliga arbetstagare med det undantaget att man får ett skattefritt grundavdrag för att täcka en enklare verksamhets kostnader. Man kan införa en progressiviteti skatte- skalan över en viss summa för att betona att egenanställningen är en form för de ännu icke riktigt etablerade. För att ytterligare understryka egenanställningens funktion som en brygga till ett riktigt företagande kan man introducera möjligheten att spara en del av sin inkomst i en skattegynnad form för att sedermera användas som aktieka- pital i ett aktiebolag efter egenanställningens avvecklande.

Egenanställningen är tänkt att vara ett mycket enkelt sätt att få igång en egen näringsverksamhet i de branscher där man har låga omkostnader, dvs. främst tj änste- sektom. För dem som bara vill vara sina egna är det ett smidigt sätt att sköta sitt företagande och för dem som vill expandera är det ett bra sätt att konrma igång och få ihop aktiekapitalet till sitt första aktiebolag.

llllIliIIIIIGIIS li—råds forslag

Regeringen bör ta initiativ till att egenanställning införs på prov i ett geografisk begränsat område som ett mellansteg mellan anställning och egenföretagande, vilket kan vara ett alternativ för frilansare och en väg in i ett expansivare företagande.

Generell översvn av skatter

Vi har i västvärlden länge haft problem med att stora företag flyttar sina produktion- senheter utomlands till mindre utvecklade länder med lägre löner och skatter. I takt med att den nya tekniken gör avstånd oväsentliga för såväl kommunikation som ekonomiska transaktioner även för små företag, uppstår ett nytt problem. De företag som i dag växer starkt inom IT och närbesläktade branscher producerar tjänster eller produkter som ofta är oberoende av avstånd. Dessa företag får därmed en väldigt låg tröskel för att flytta sin intellektuella produktion till ett land där regler, skatter och levnadskostnader passar individer och företag bättre. I Sverige behålls endast kund— kontakter och försäljning. Vi står inför början på ett helt nytt slags problem: vi är beroende av en tillväxt inom de sektorer där tröskeln för utflyttning är som lägst.

— Regeringen bör utreda skatteregler och skattenivåer i syfte att minska

| ungdomens li-råds iörslag risken att mindre tjänsteföretag flyttar utomlands.

• Sida 50
•  Original

Det språk som används i myndigheters kommunikation med blivande företagare är överhetens. Vi anser att den viktiga första kontakten med myndighetssverige inte kan kläs i den språkliga skrud som i dag är fallet om det verkligen ska framgå att staten arbetar för ett småföretagarvänligt klimat.

"för de ilesta människor blir drömmen om ett eget iöretag aldrig mer än en dröm. För andra kan den bli verklighet men sluta som en mardröm. liet finns mycket som man måste känna till lör att lyckas. t.eit. lagar. iörordningar. ekonomi m.m. litt starta eget är inget man gör lott och lätt. liet kräver mängder av uianering och lunderingar. knnars är det stor risk att satsningen misslyckas. [_l inget kommer hödenelter ett till sig likt. det kommer även att nåverka dersonerna i din omgivning. liet blir med all säkerhet inget 9-5 arbete. du kommer också att löna stora ekonomiska risker.

lycka lill!" citat från blanketten RSV 908 utgåva 1], Riksskatteverket 1997

Något måste göras för att ge publikationerna riktade till blivande företagare en rimligare ton. För att undvika att ovanstående texter ska möta de blivande företagarna föreslår vi att man inrättar en granskningsnämd gemensam för alla de myndigheter som kommunicerar med småföretagare. Nämndens arbete ska bestå i att granska de texter som är avsedda för blivande företagare och föreslå ändringar. Syftet ska vara att vrida myndigheternas språkbruk i en vettigare och positivare riktning för att nämnden på så sätt ska kunna göra sig själv överflödig.

ungdomens Ii- råds iörsleg

Regeringen bör tillsätta en nämnd för språklig granskning av kommunikationen från myndigheter till nyföretagare för att säkerställa att språket är möjligt att förstå för en normalsvensk och att det har en anda av att förespråka nyföretagande.

Delmål

En dynamisk arbetsmarknad

I takt med de allt snabbare förändringarna inom näringslivet förändras också fortlö- pande behovet av kompetens. Det innebär en stor utmaning för företagen att ständigt ha tillgång till kompetenta medarbetare men en ännu större utmaning för individerna att kontinuerligt upprätthålla sin egen kompetens och därigenom kunna vara ständi gt anlitningsbara. För Sverige som nation är ett centralt mål en flexibel arbetsmarknad, där individerna ständigt har möjlighet att utvecklas och där de kan ta ansvar för den egna utvecklingen. Utvecklingen i denna riktning startar naturligtvis redan i skolan.

• Sida 51
•  Original

Vårt förslag att införa en personlig utvecklingsplan för elever (se utbildningskapitlet) skulle kunna stärka denna process.. Ungdomar har idag svårare än någonsin att få del av den klassiska arbetsmarknaden i form av fast anställning. Oftast är det olika typer av tidsbegränsade anställningar som erbjuds. Därför blir det, redan på kort sikt, tydligt för dem hur vikti gt det är att ständigt upprätthålla sin kompetens för att vara ständigt anlitningsbara.

Individannassad arbetsmarknadsutbildning

Den klassiska arbetsmarknadsutbildningen startades med målet att genom centrala utbildningsinsatser försörja industrier i behov av arbetskraft. I dag kan man inte längre med en central statlig planering ge arbetslösa ”rätt” sorts utbildning eftersom den snabba utvecklingen gör varje dylik planering alltför långsam. Dessutom kommer vid varje givet tillfälle de snabbt rörliga nya branscherna ha behov av kompetens- kombinationer som ingen tidigare funderat över. För att bättre använda de resurser som ställs till arbetsmarknadsutbildningens förfogande, anser vi att den enskilde arbetslöse bör få välja fritt bland ett mycket större antal utbildningar än vad som i dag erbjuds. En möjlighet att kombinera olika utbildningar bör också erbjudas. När arbetslösa får chansen att välja och kombinera utbildningar som ligger närmare vad de är intresserade av förväntar vi oss även att effektiviteten i utbildningen ökar kraftigt.

ungdomens Ii-råds iörsiag

Regeringen bör starta en försöksverksamhet där arbetslösa ges möjlig heten att välja och kombinera utbildningar fritt från ett mycket brett sortiment godkända kurser.

Goda GXEIIIIIBI Hill! iöl'lllliliiillu av arbete

En rörligare arbetsmarknad kräver god information och att arbetstagare har lätt att hitta arbetsgivare. Dagens arbetsförmedlingar har, bl.a. eftersom antalet arbetslösa ökat drastiskt medan utbudet av arbeten är magert, utvecklats i riktning mot att snarare vara bidragsförrnedlingar än arbetsförmedlingar. För att bryta dödläget bör man använda förebilder i syfte att vitalisera arbetsförrnedlingama och leda in demi nya tankebanor. Runtomkring i Europa finns det exempel på hur man börjat tänka målgruppsanpassat i sin offentliga inforrnationsutlämning. I Belgien t.ex., samlar Infor Jeune tillgången till all myndighetsinformations på ett ställe och ställer resurser för ungdomars eget skapande och jobbsökande till förfogande. Personalen fungerar som handledare men ungdomarna uppmanas ta ansvaret själv. I denna miljö blir det aktiva jobbsökandet och skapandet naturligt. På hemmaplan har vi ungdoms- arbetsförrnedlingen Trampolin i Stockholm som genom sina arrangemang och utåtriktade verksamhet når ut till ungdomar, entusiasmerar och berör på ett unikt sätt.

llngdemens li-råds iörslag

Regeringen bör ta initiativ till att goda exempel tas fram på nya former för förmedling av arbete, framförallt riktat till unga människor, och sprida dess exempel till bl.a. arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder.

• Sida 52
•  Original

kanitel 4

• Sida 53
•  Original

'I bebneer ess nin I en Irvtningsbd iman-r hitlåt l Memmiehssenlhållet. led bensienerleeeh ey semhåhet iirähdres också systemen munerna och värderingarna som samhället bygger gå "är folkskolan infördes i Sverige år 1842 var tanken att alla medborgare skulle få tillgång till grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna. Det fanns i botten ett fostrande syfte; man ville helt enkelt undvika att folk utvecklades till barbarer. Hoppet stod till bildning. Senare visade det sig att den ökade bildnings— graden hos befolkningen hade avgörande inverkan på industrisamhällets utveckling.

Att införa folkskolan var ingen lätt uppgift. Reformen var förenad med många problem och mycket motstånd. Det tog emot för far att skicka iväg sina barn — arbetskraften i jordbruket — till något så onödigt som skolan. Varför skulle det vara så viktigt att kunna läsa?

VI anser att parallellerna med den tid då folkskolan infördes är uppenbara med det vi står inför nu. Förändringen som måste till i skolan i dag är helt avgörande för vår framtid. Förändringar är smärtsamma eftersom de kräver uppoffringar, men det kommer en dag när alla är överens om att det var nödvändigt och det är den dag då vi kan skörda frukterna.

Varför behöver skolan förändras?Världen förändras — vårt samhälle förändras. I takt med att samhället utvecklas till ett informations- och kunskapssamhälle föränd- ras också kraven på oss som individer.

I informationssamhället ställs krav på flexibilitet och på en förmåga att se helheter. Arbetsinstruktioner kan inte utfärdas som förr eftersom arbetssituationen ställer krav på unika och flexibla lösningar. Det viktiga är inte längre att besitta en mängd detaljkunskaper utan det viktiga är att äga förmågan att omsätta information vid varje givet tillfälle till relevant kunskap. Skolans nya roll handlar j ust om att hjälpa eleven att uppnå den förmågan.

I fokus för förändringsarbetet i skolan ska lärandet vara och i det arbetet ser vi IT som ett oumbärligt verktyg. Att synen på eleverna förändras, att pedagogiken föränd- ras och att användningen av IT som verktyg tar fart är avgörande för att dagens unga ska få en järrrlik tillgång till framtidens informationssamhälle.

Vi har definierat fyra delmål för att nå vägen till vårt övergripande mål. Delmålen ar

- Kvalitetssäkring av skolan — Skolan måste sätta eleven i centrum. Skolarbetet måste inriktas på att väcka elevens nyfikenhet, locka till inspiration och engagemang. Vi anser att dagens skola hämmar människans naturliga kreativitet.

- Förnyelse av lärarhögskolan — I framtidens skola förändras lärarens roll helt i

• Sida 54
•  Original

jämförelse med den traditionella skolan. Större krav ställs på pedagogiska kunskaper, snarare än de ämnesspecifika. IT är också en faktor som ändrar förutsättningarna. Läraren kommer att bli mer aktiv i förändringen av skolan.

- Öka tillgången till IT i skolorna — Skolan måste i större utsträckning använda sig av den nya tidens teknik. I framtiden måste alla kunna hantera informations- och komrnunikationsverktygen och därför måste vi ge alla unga tillgång till IT i skolan.

- Kompetenscentrum på försök — Framtiden är redan här. Vi måste snabbt komma igång med att bygga modeller för framtidens skola. Kompetenscentrum — ett pedagogiskt centrum, en mötesplats som bryter generationsgränser, ett mediatek. . .

Delmål

Samhället ställer nya krav på individens kompetens och skolan måste därför förändra sitt sätt att arbeta, både till innehåll och form. För att försäkra sig om att varje elev erhåller en bra utbildning önskar vi införa en ökad grad av kvalitetssäkring i skolan. Det är viktigt att en diskussion om kvalitetssäkringen med koppling till informations- samhällets krav på individen kommer igång. Vi föreslår därför att en personlig utvecklingsplan upprättas för varje elev, att timplanen avskaffas och att ett skriftligt omdöme ersätter dagens graderade betyg. Vi föreslår också att lärarens formella ansvar utökas samt att det, genom tillägg i skolans styrdokument, garanteras att alla elever får tillgång till och kunskap om IT som verktyg. Alla dessa förslag ska tillsam- mans verka för att eleven erhåller en god utbildning och adekvata kunskaper.

Personlig utvecklingsman — elevens inilytande och ansvar över sitt eget lärande

Vi har i det följ ande gjort ett försök att skapa en modell för hur en personlig utveck— lingsplan skulle kunna utformas:

Utgångspunkten för modellen är att vi vill skapa en individstyrd skola i stället för en, som i dag, programstyrd skola. Som ett instrument för att garantera att varje elev erhåller en bra undervisning och uppnår de kunskapsmål som beskrivs i skolans styrdokument, bör varje elev upprätta en personlig utvecklingsplan. Idén med den personliga utvecklingsplanen är att varje elev tar ansvar för sitt eget lärande. Eleven planerar och sätter upp mål för sin utbildning och utveckling med utgångspunkt från de egna förutsättningarna och intressena. Detta sker tillsammans med elevens mentor, dvs. den elevansvariga läraren, men också i samråd med elevens andra lärare. Lärare och eleven har sedan ett gemensamt ansvar för den personliga utvecklingsplanen och detta dokument, eller avtal, används som underlag för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av elevens resultat, vilket i sin tur leder till revideringar och nya mål. Utvärderingen ligger sedan till grund för elevens "betyg" i form av ett skriftligt omdöme som beskriver elevens arbete och huruvida målen har uppnåtts. Om eleven ska kunna ta ett större ansvar för sitt lärande måste eleven också få inflytande över sin situation. Det är således viktigt att eleven får större makt över och kan påverka det

• Sida 55
•  Original

I den personliga utvecklingsplanen bör det också finnas utrymme för att formu— lera mål för elevens samarbete med andra. Alla behöver inte arbeta med samma projekt, i samma takt eller på samma gång och de elever som är ivriga behöver inte vänta medan de som inte arbetar lika fort kommer i kapp. Alla elever får på så sätt den stimulans som passar dem bäst.

Att ständigt följa upp och utveckla arbetet i skolan, både vad gäller metoder och innehåll, är av största vikt. Det finns olika sätt på vilket detta kan ske och det är viktigt att uppföljning och utvärdering sker på samtliga nivåer inom skolan.Vi vill särskilt framhålla den personliga utvecklingsplanen som instrument för utvärdering och uppföljning. I dag är utvärderingen och kvalitetssäkringen på den individuella nivån inte tillräcklig. De utvecklingssamtal som ska ske mellan skolan, föräldrarna och den enskilda eleven räcker inte. Vi anser att eleven i större utsträckning måste bli delaktig i kvalitetssäkringen. Den personliga utvecklingsplanen utgör, som vi ovan angav, en utgångspunkt för elevens arbete och det är därmed mot denna som utvärde- ringen ska ske.

Den personliga utvecklingsplanen bör utarbetas på alla nivåer inom grundskolan och gymnasieskolan. Elevens medverkan, inflytande och ansvar får avpassas efter ålder och personlig mognad men ska givetvis gradvis ökas. Elevens mentor, dvs. den elevansvariga läraren, är ytterst ansvarig för att den personliga utvecklingsplanen utarbetas och att målen i den också nås. Alla lärare som eleven har kontakt med ska givetvis medverka i arbetet med den personliga utvecklingsplanen. I det arbetet kommer lärarnas arbete i lärarlag ha stor betydelse.

llngdomens IT-råds iörsiag

Regeringen bör stimulera kvalitetssäkring i skolan genom att uppmuntra försöksverksamhet med personlig utvecklingsplan.

limningen blir onödig

Arbetet i den nya skolan måste ge utrynrrne för en individstyrd och flexibel undervis- ning — ett lärande som inte är styrt av tidsaspekten. Den personliga utvecklingspla- nen, där elever och lärare tillsammans planerar för lärandet, medför att timplanen spelar ut sin roll. Ett avskaffande av timplanen stimulerar också en integrering av ämnen och minskar fixeringen vid tiden. Arbetet bör inte delas inte upp i moduler eller efter ett schema. Eleverna måste få utrymme att arbeta flexibelt och integrera olika ämnen.

Också Skolkomrnittén har föreslagit att timplanen ska avskaffas för att ge utrymme till en utveckling av undervisningen. Man menar att vid avskaffandet av timplanen måste varje skola göra en fördelning av den tillgängliga tiden. Detta kan stimulera den pedagogiska diskussionen, då skolan måste fundera över hur tiden bäst ska fördelas för att uppnå kursplanemas mål. Vi håller med.

Eleven ska garanteras en undervisningtid motsvarande det totala antal timmar som ges i dag, men eleven tillsammans med läraren och sina studiekamrater planerar

• Sida 56
•  Original

hur tiden för arbetet ska fördelas. Den sektoriserade indelningen av undervisningen i olika ämnen har spelat ut sin roll. Den nya skolan genomsyras av det tvärsektoriella tänkandet och arbetet vilket innebär att uppdelningen i ämnesscheman för hela läsåret inte längre är aktuella. Ingen vecka behöver vara lik den andra, det viktigaste är att utvecklingsplanemas mål uppfylls.

ungdomens li-råds iörsiaii

Regeringen bör verka för att avskaffa timplanen.

Skolans styrdokument

Med den nya Läroplanen som började gälla 1994 förändrades ansvaret mellan stat, kommun och den enskilda skolan. Idén är atti styrdokumenten undvika detaljbestäm- melser för att ge skolor och kommuner så stor frihet som möjligt. Styrdokumenten ska endast beskriva vilka kunskaper eleven ska ha erövrat då hon eller han lämnar skolan. Metoder för hur undervisningen ska genomföras ska utarbetas på det lokala planet, av lärare och skolledare tillsammans med eleven. Läroplanen, lpo 94, är enligt vår bedömning ett bra dokument för skolorna att arbeta efter. Det tycks inte finnas något i den som hindrar att man i skolorna arbetar utifrån ett pedagogiskt arbetssätt som utgår från forskande lärande.

Vi anser dock att Läroplan 94 brister i att formulera krav på kunskaper om IT och vilka möjligheter tekniken ger vad gäller kommunikation, informationssökning, kritisk granskning och bearbetning. Vi föreslår därför en del förändringar i Läropla- nen samt en översyn av kursplanemas upplägg och innehåll för att se hur de kan anpassas att stödja användningen av IT i högre utsträckning, samt stimulera ett ämnesövergripande arbete. Statsminister Göran Persson skriver i sin bok Den som är satt i skuld är icke fri att varje elev i grundskolan ska ha tillgång till dator och egen e- postadress. Det är ett utmärkt förslag och vi hoppas att det inte bara stannar vid blotta orden.

Eleven bör upplysas om de mål, strävanden och kunskaper som beskrivs i skolans styrdokument; detta för att eleverna lättare, genom den personliga utveck- lingsplanen, ska kunna ta ansvar för det egna lärande. Vi anser därför att en lättill- gänglig version av Läroplan 94 ska tas fram och tillhandahållas på ett sätt att det blir attraktivt för elever att ta del av den.

llngdomens li-råds iörslag

Regeringen bör verka för att det i läroplanen slås fast att skolan ska ge elever tillgång till och möjlighet att använda modern inforrnationsteknik.

Regeringen bör ta initiativ till att kursplanerna utvecklas till att stimulera ett ämnesövergripände arbete med II"-pedagogiska hjälpmedel.

• Sida 57
•  Original

Ett införande av den personliga utvecklingsplanen kommer att leda till att timplanen blir överflödig. Detsamma gäller betygen eftersom den personliga utvecklingsplanen även ligger till grund för utvärdering av elevens arbete och resultat. När elevens sätt att arbeta och måluppfyllelsen värderas i form av ett skriftligt omdöme ser vi att behovet av det graderade bety gsystemet inte längre kvarstår.

De kunskaper som eleven ska ha uppnått då hon eller han slutar skolan finns beskrivna i kurs- och läroplanerna och det är också utifrån dessa dokument som den personliga utvecklingsplanen bör utarbetas. Att arbeta efter den personliga utvecklingsplanens mål leder till att eleven övas i att utvärdera och studera sitt egna lärande. Den morot som många elever ser i betygen kommer istället att finnas i att försöka få ett så bra skriftligt omdöme som möjligt.

Den form av graderade betyg som nu tillämpas skapar i många fall ångest inför skolarbetet och eleverna förlorar lätt sitt naturliga engagemang. Skolans uppgifter känns då betungande och tråkiga. Detta är egentligen skäl nog för att ta bort betygen. På Bifrostskolan i Danmark existerar inte betyg. Eleverna och föräldrarna får istället skriftliga bedömningar löpande. Eleverna bedömer också sitt eget arbete. Eftersom både produkt och process bedöms är värderingen långt mer omfattande än det traditionella betyget. Eleverna och lärarna bedömer alltså fördjupningen, samarbetet, intresset, kreativiteten, tidsplaneringen osv.

Eftersom gymnasieskolan under flera år har byggts ut och numer kan ta emot nästan alla sökande, behövs betygen inte längre för att göra urval för intagningen. De utbildningar som har många sökande till ett begränsat antal platser och kan ersätta betygsintagningen med arbetsprover, tester och intervjuer. Skolkommittén har lagt ett förslag om slopande av betygen, men bibehållande av godkändgränsen. De föreslår att en försöksverksamhet startas under en begränsad tid och för ett begränsat antal skolor, där andra former av bedömning samt skriftlig information ersätter betygen.

Vi stödjer detta förslag men föreslår också att dessa försöksskolor får i uppdrag att utveckla personliga utvecklingsplaner för eleverna.

llngdomens li-råds iörsleg

Regeringen bör verka för att betyg i grundskolan ersätts till förmån för utvärderingar och skriftliga omdömen. Regeringen bör ta initiativ till att utforma alternativ högskoleintagning.

lärarnas komnetensutveekling

Som en följd av att arbetssätten i skolorna ändras krävs också en annan kompetens hos lärarna. Lärarens roll blir att i högre utsträckning stödja eleverna i deras kun- skapssökande, att handleda och skapa en bra inlärningssituation. Med IT som verktyg i kunskapssökandet krävs en annan typ av pedagogik än den traditionella kateder- undervisningen. Läraren har det huvudsakliga ansvaret för utvecklingen av arbetet och av de pedagogiska metoderna. Ett forskande lärande lägger inte samma vikt vid att lärarna är experter inom ett visst ämne. När lärarna organiserar sig i arbetslag kan

• Sida 58
•  Original

de i högre utsträckning hjälpa varandra att utveckla de pedagogiska metoderna, att arbeta ämnesintegrerat och organisera omvärldsbevakning. Som en del av kvalitetssäkringen av skolan är det därför viktigt att lärarna får möjlighet till kompetensutveckling i att hantera IT-verktyget och nya pedagogiska metoder.

Vad som krävs för att skolan ska lyckas med lärarens kompetensutveckling är en betydande satsning på undervisningsforskning och resurser för att sprida de resultat som forskningen leder till. Utöver satsningar på undervisningsforskning behöver skolan och lärarna finna former för sin egen forskning om skolan, i skolan. Exempel på forskningsornråden är IT som pedagogiskt verktyg, miljö, demokrati och skapande som metod i undervisningen. Det bör utvecklas system för organiserad kompetens- utveckling av lärare. Förändring av arbetssättet i skolan måste komma från läraryrket. Detta kan stimuleras och drivas framåt genom att läraryrket tar del av forskning och examensarbeten från lärarhögskolorna samt utvecklar kontakter med aktiva forskare uppmärksamma dem på ämnen och områden som lärarna anser står i fokus för det egna arbetet. Lärarnas studiedagar bör bättre tillvaratas för att bygga upp kunskap kring yrkesverksamheten. Kompetensutvecklin g kan med fördel ske genom arbete i lärarlag. Inom gruppen kan sedan gruppen aktivt arbeta med kompetensen genom produktion, konsumtion och spridning av kunskap till andra.

Det är också viktigt att skolledaren leder den pedagogiska utvecklingen. Skolledaren har till uppgift att vara den pedagogiska ledaren som sätter upp skolans övergripande mål, som inspirerar och stödjer sina medarbetare, som ser till att skolan är utrustad på ändamålsenligt sätt. Det bör därför garanteras att skolledaren kan avsätta tillräckligt med tid för utvecklingen av de pedagogiska metoderna i skolan och kan avlastas från administrativa uppgifter. Liksom lärarna bör skolledaren delta i kompetensutvecklin gen.

llngdomens li-råds iörslag

Regeringen bör verka för att stimulera förändringsprocessen i skolan genom att ta initiativ till kompetensutveckling av lärare och skolledare.

Formellt ansvar iiil' lärare

I en individstyrd skola får läraren en mycket viktig roll. Läraren har ansvar för att, tillsammans med eleven, skapa en utvecklingsplan som anger målen för elevens utveckling. Läraren ansvarar för att målen uppnås och att elevens arbete blir utveck- lande och stimulerande.

Läraren måste anpassa sin arbetsmetodik utifrån den enskilda elevens behov. Det är lärandet och eleven som sätts i centrum. Lärarens arbetsbelastning ökar och därmed också kraven på vidareutbildning och flexibilitet. Kompetensen måste, som vi tidigare nämnt, anpassas och utvecklas vad gäller de nya pedagogiska metoderna och kunskap om användningen av IT som verktyg. Med högre krav på lärarna följer förmodligen rättmätiga krav på högre löner. Detta ger också möjlighet att ställa formella krav på lärarna. Det uppstår situationer i en lärares yrkesutövning då kraven och ansvaren blir för höga; det känns svårt att ta vara på varje individ. Detta är helt

• Sida 59
•  Original

naturligt, och skolan ska självfallet ta hänsyn till detta. Men när en lärare av en eller annan anledning missköter sin tjänst bör kommunen kunna erbjuda omplacering och bör därtill ha möjlighet att omplacera en lärare mot dennes vilja.

Varken elever eller lärare ska behöva drabbas av en lärare som av någon anled- ning inte finner inspiration till att driva sitt arbete framåt. Eleven har alltid rätt att begära ett gott och stort stöd av engagerade lärare.

llngdomens li-råds iörslad

Regeringen bör överväga en utredning om formellt ansvar för lärarkåren.

I kapitlet om näringsliv och arbetsmarknad pekar vi på hur viktigt entreprenörskapet är för den enskilda individen och för samhällets utveckling. Entreprenörskapet har stor betydelse för Sveriges fortsatta välstånd, menar vi och föreslår en rad åtgärder för att stimulera ett ökat företagande. Men vilka faktorer och egenskaper är det som kännetecknar en entreprenör? Vi skulle vilja nämna några sådana egenskaper som fantasi, initiativförmåga och en drivkraft att omsätta idéer i handling — skaparkraft helt enkelt. Dessa egenskaper finns ofta hos oss spontant, men uppmärksammas och stimuleras sällan av skolan, vilket gör att de med tiden avtar. Vi ser det som mycket angeläget att skolan och övriga samhället stimulerar dessa egenskaper, gärna redan från unga år. Entreprenörskap borde genomsyra allt som görs i skolan, från lägsta stadierna upp till universitetsnivå. Därför ser vi mycket positivt på de alternativa utbildningar som på senare år har startats runt om i landet.

Entreprenörsutbildningen eXcalibur, som är belägen i Helsingborg, är exempel på en sådan alternativ utbildning. Där är det deltagarna själva som styr innehållet i utbildningen, utifrån sina behov och intressen. Tanken med själva utbildningen är att träna deltagarna i att leda projekt och det gör man genom att driva vérkliga projekt. Man sysslar med allt från idégenerering, genomförande och avslut av de olika projekt och i den processen upptäcker deltagarna själva vad de behöver fördjupa sina kunska- per inom för områden.

Man kan fråga sig varför dessa egenskaper inte stimuleras på samtliga skolor och utbildningar? Hand i hand med vårt förslag om att öppna skolan och skapa kompetenscentrum föreslår vi också att initiativ tas till en genomlysning kring hur entreprenörskapet på olika sätt kan stimuleras i skolan, redan från unga år.

llngdomens ii-råd löreslår att.-

Regeringen bör stimulera till att skola och näringsliv verkar för att införliva entreprenörskap i skolan.

• Sida 60
•  Original

lika tillgången till IT i skolorna

Förutom kunskap och forskning som vi koncentrerat oss i på de andra delarna av detta kapitel måste skolorna måste få bättre tillgång till själva tekniken. Utvecklingen är redan igång, men vi ser gärna att den snabbas upp och vi föreslår här tre åtgärder som kan hjälpa till att ge skolor respektive elever bättre tillgång till informations- tekniken.

Vi föreslår en satsning på så kallade Net Days enligt amerikansk modell där företag och skolor arbetar gemensamt för att få in den nya tekniken i skolorna. Vi föreslår också att det skall bli möjligt att ta ett extra studielån för datorinköp samt att alla i skolan skall ha en egen e—postadress. Vi anser att detär mycket viktigt att samtliga Sveriges skolor och gymnasier kopplas till lntemet för att ge alla elever möjlighet att kommunicera och söka information direkt från källan.

"Bl Ilay & llision Ilali

I USA, och framförallt i Kalifornien, har man arbetat mycket med att på ideell väg och med näringslivets hjälp IT-utrusta skolor genom s.k. Net Days och PC Days. Arbetet har involverat många tusen föräldrar, elever och andra frivilliga. Man hari omgångar utrustat och kopplat upp skolorna och på så sätt har man skapat en konkurrenssituation mellan skolor; de som har haft de bästa pedagogiska planerna för hur IT ska användas i undervisningen har varit de första att bli utrustade.

Fenomenet med Net Days och PC Days är som sådant intressant. Man förenar samhällets institutioner med näringslivet. Drivkraften har till stor del varit föräldrars engagemang men aktiviteterna har också i många fall varit en ingång till skolan för föräldrar och samhället. Den utrustning som företagen har donerat har kunnat skrivas av i enlighet med amerikansk lag som anger välgörenhet som avdragsgill. Således har dessa Net Days och PC Days också en prislapp för den amerikanska staten men den torde vara väsentligt lägre än om staten de facto skulle IT-utrusta skolorna. På köpet får man också ett spirande engagemang för skolan och dess verksamhet från föräldrar och omgivande samhälle, vilket har ett värde som knappast kan mätas i pengar.

Vi vill gärna se ett initiativ liknande detta i Sverige. Staten skulle kunna bana väg genom att ge organisationer och privatpersoner avskrivningsrätt för IT-utrustning som doneras till skolor. På detta sätt kan lite äldre datorer och annan utrustning komma till nytta på ett vettigt sätt i skolorna Dessutom kan företagen på ett mer kostnadseffektivt sätt hålla sin maskinpark modern.

Skolor som har en tydlig plan för hur de vill utnyttja tekniken och nätverken ligger förstås bättre till när företagen ska avgöra hur mycket material som kan doneras och vilken skola som skall få det. Mot denna bakgrund ser vi gärna att det Net Days kompletteras eller kombineras med Vision Days.

llngdomens ii-råds iörsleg

Regeringen bör ta initiativ till svenskaNet Days. Regeringen bör överväga införandet av en avskrivningsrätt för IT -utrustning som doneras till skolorna.

• Sida 61
•  Original

Att vissa har tillgång till egen dator i hemmet och andra inte är ett svårlöst problem. Helst skulle vi se att alla hade tillgång till egen dator i hemmet. Särskilt för unga som studerar, både i gymnasiet på högskolan, är datorn ett kraftfullt verktyg i arbetet med studierna och det egna lärandet.

Som ett sätt att underlätta för unga studerande att skaffa egen dator tycker vi att staten bör erbjuda ett extra studielån för inköp av datorutrustning. Lånet ska vara ett engångslån med maxbelopp på t.ex. 10.000 kr och pengarna ska vara öronmärkta för köp av dator med kringutrustning. På detta sätt kan studenter till en rimlig kostnad skaffa sig dator även om de nyss flyttat hemifrån och egentligen har en förhållandevis stram ekonomi. Datorlånet bör betalas tillbaka på samma sätt som det ordinarie studielånet och bara erbjudas de som enligt de normala reglerna är berättigade till studiemedel.

llngdomens li-råds iöresleg

Regeringen bör utreda huruvida studielån för datorer är möjligt.

E-IIIISI till alla i skolan

När Internet började användas på universiteten i Sverige och runt om i världen, långt innan www var uppfunnet, var det e—post som användes mest och först. Fortfarande är e-post den nätfunktion som många använder allra mest.

Vi hävdar att man i många fall kan dela IT-resurseri skolan så att inte alla behöver ha en egen dator osv. En e-postadress tillhör dock det mest basala i IT- sammanhang och vi tycker att alla i skolan skall ha egen e-postädress. Vem som helst i skolan ska kunna skicka e-post till en kamrat eller lärare och vara säker på att mottagaren är den rätta. Det duger alltså inte med en gemensam adress till klass9b©lillskolan.se.

Undersökande och forskande arbete i IT-åldem består till stor del av dels vanligt sökande på www och i artikeldatabaser och dels frågande och svarande vilket oftast sker via E-post. Dessa verktyg ger elever en möjlighet att gå direkt till källan för informationen. En grupp elever som gör ett arbete om t.ex. köttproduktionen i EU kan lätt söka sig fram till myndigheter som har med frågan att göra, läsa deras information på nätet och sedan skicka e-post och fråga ytterligare om det specifika för just deras arbete.

Allt detta kräver dock en egen e-postadress för att fungera smidigt och vi tycker att är en självklarhet att alla i skolan, både elever och lärare, ska ha en egen e- postadress via skolan.

llngdomens li-råds iörslag

Regeringen bör verka för att alla elever och lärare i skolan får tillgång till dator, lntemet och egen e-post.

• Sida 62
•  Original

Förnyelse av lärarhögskolan

Den nya lärarrollen ställer nya krav på lärarens kunskaper. Det krävs kännedom om hur pedagogiken kan anpassas till att arbeta med IT som verktyg samt givetvis kunskaper om tekniken och vilka möjligheter denna ger vad gäller informationssök- ning, kritisk granskning, bearbetning och kommunikation. Det blir därför viktigt att även nya lärare besitter dessa kunskaper när de lämnar lärarhögskolan.

Vi föreslår att lärarhögskolorna ska erbjuda sina studenter kurser inom pedago- gik, didaktik och teknik.Vi föreslår också att pedagogiken ska ges större utrymme samt att lärarhögskolorna, i högre utsträckning, själva tillämpar modernare former av pedagogik. Vi föreslår också att det ska inrättas en professur inom IT och lärande. En medveten utveckling av tillämpningarna kring inlärning med IT är mycket viktig. Dagens lärarstudenter är morgondagens lärare!

Pedagogiken Ilå lärarhögskolan

Hur kommer de lärare som examineras från lärarhögskolan att utöva sitt yrke? Som det i dag ser ut är undervisningen på lärarutbildningen många gånger uppbyggd kring traditionella undervisningssätt som motverkar nytänkande. Många av dem som väljer läraryrket gör det för att de trivdes ypperligt i skolan och därmed också med meto- derna, men av framtidens lärare krävs annan pedagogisk kompetens.

Det är bra att man på många lärarhögskolor börjar förstå att pedagogiken i undervisningen av lärarstuderande bör förändras och anpassas till tidens nya krav. Studenterna ska inte bara läsa om pedagogiska metoder utan de bör även tillämpas direkt i undervisningen på utbildningen. En stor satsning behöver riktas mot lärarut- bildama och utveckla deras kompetens och stimulera deras vilja att tillämpa nya pedagogiska metoder, experimentera och prova nytt. I dag är det övervägande föreläs- ningar som tillämpas på lärarhögskolorna. Följande uttalande av en nyutexaminerade gymnasielärare beskriver väl vad det handlar om:

"Hur ska jag kunna undvika katederundervisning och föreläsningar när nästan det enda jag fått mig till livs av alternativa pedagogiska metoder är att ha fått lyssna till femtio föreläsare som förbjudit mig att föreläsa inför mina kommande elever?!"

llngdomens li-råds iörsieg

Regeringen bör ta initiativ till att olika pedagogiska metoder kontinuerligt belyses och tillämpas under hela lärarutbildningstiden.

Regeringen bör verka för att lärarutbildama ges fortbildning i alternativa pedagogiska metoder samt IT-användning.

• Sida 63
•  Original

Som vi tidigare konstaterat kommer det att krävas nya slag av kompetens hos lärare framöver. Av dessa kompetenser kommer kunskap om IT som verktyg och hur IT kan användas för inforrnationssökning, bearbetning och kommunikation att utgöra ett stort inslag. Verksamma lärare har inte tillräckliga kunskaper om IT. Det har klarlagts i en undersökning av KK-stiftelsen, Stiftelsen för kunskap- och kompetens- utveckling, hösten 1997. Hela 81 procent av de tillfrågade lärarna ansåg sig ha bristfälliga IT—kunskaper.

Än värre är det att många nyutexaminerade lärare börjar sin tjänstgöring utan att varken ha grundläggande kunskaper om IT eller hur och till vad IT kan användas. Vi anser att det råder stora brister på lärarhögskolorna vad det gäller att låta lärarkandidatema aktivt använda sig av IT som ett verktyg för det framtida arbetet. Grundläggande kurseri datakunskap är inte nog utan hela lärarutbildningen bör genomsyras av en användning av IT som ett pedagogiskt verktyg. Vi anser att kunskap om IT kan liknas vid en ny dimension; en lika nödvändig kunskap som att kunna läsa, räkna och skriva. Man skulle kunna benämna detta med ett nytt begrepp — ITa.

Liksom dessa grundläggande kunskaper inbegriper ITa både de tekniska färdigheterna, att förstå hur datorn och dess programvaror fungerar likaväl som de mentala, att besitta kunskap om vilka möjligheter IT ger mig att bearbeta information och kommunicera med andra. De mentala färdigheterna är minst lika viktiga som de tekniska och ökar individens möjligheter att hantera informationssamhällets och läraryrkets krav. Kurser för att utveckla dessa färdigheter bör vara obligatoriska på samtliga lärarhögskolor.

llngdomens ii-råds törsiag

Regeringen bör verka för att lärarhögskolomas verksamhet genomsyras av IT- användning.

li-nedagogik

Varför har inte informationstekniken haft ett snabbare och större genomslag i skolorna än vad vi kan se i dag? Orsakerna bottnar till stor del i bristen på pengar samt andra prioriteringar men i högsta grad bidragande är även avsaknaden av forskning kring exempelvis IT:s påverkan på arbetssätten i skolan.

Forskning inom området IT och skolutveckling är svår eftersom förändrings- faktom är oerhört snabb, å ena sidan på den tekniska sidan, särskilt avseende tillämpningarna av den, å andra sidan också när det gäller utvecklingen av de pedago— giska idéerna som en verkan av att man har infört IT. När väl forskningsrapporter publiceras är risken stor att de är inaktuella — verkligheten har under processens gång rusat iväg. Vi behöver därför utveckla nya metoder för att utvärdera det som händer i den nya tidens klassrum. Till exempel skulle en väg vara att skapa intressanta samarbeten i forskande syfte mellan de människor som befinner sig i skolan och de från den akademiska. En början till ett sådant samarbete kanske kunde vara att lärarna mer systematiskt börjar dokumentera arbetet i klassrummet.

• Sida 64
•  Original

En hel del forskningsprojekt på området är igång, initierade av bl.a. Grundutbildningsrådet och KK-stiftelsen, vilket visar att det finns ett intresse från den akademiska världen att forska på området. Det är mycket positivt. Vi ser dock att forskningen på området gavs mer tyngd genom inrättandet av en professur.

llngdomens ii-råds iörsleg

Regeringen bör inrätta en professur i IT—pedagogik.

• Sida 65
•  Original

komnetenseentrum nå iörsök

I MEGA-BYTE (SOU 1996: 181) beskrev vi en vision om en skolai framtiden, kompetenscentrum. Det skulle vara en skola öppen för andra än bara elever och lärare. Där skulle generationer mötas och likaså människor från olika delar av samhället. Lärandet skulle vara i centrum. Byns bibliotek och skolans bibliotek skulle slås samman och bli ett mediatek. Där skulle IT vara tillgänglig för alla och envar.

Det finns många positiva sidor med att öppna skolan för det omgivande samhäl- let och ge fler grupper tillträde till skolan. Genom att skolan öppnas för enskilda individer, organisationer och näringsverksamhet uppmuntrar man också till indivi- dens livslånga lärande. Skolan fastnar inte i bilden av en institution i samhället vars primära, och kanske enda, uppgift är att lära och fostra.

I Gnosjö kommun finns sedan september 1997 ett Kunskapscentrum som rymmer mycket av våra tankar om framtidens skola. Kunskapscentrum i Gnosjö är en av Sveriges modernaste skolor och har som bärande idé att blanda generationer och olika kategorier av människor. Där arbetar man utifrån en pedagogik som bygger på forskande lärande i lokaler som är anpassade efter detta. Näringslivet starkt engagerat i verksamheten.

Vi anser att idén om kompetenscentrum är värd att spinna vidare på. Därför föreslår vi försöksverksamhet i syfte att skapa modeller att dra erfarenheter från och bygga vidare på för framtida utbildningsverksamheter, som kanske inte alls kommer att kallas skola.

Vårt förslag till kompetenscentrum skulle i stort kunna bygga på följande delar:

- Involvera olika delar av samhället, människor från flera generationer, nationa- liteter, kön mm.

— Dörrar ska hållas öppna såväl för rekreation som för arbete och studier. Genom mediateket finns tillgång till kommunikationsverktyget IT. Detta är en grundstomme.

- Kärnan bör vara skolverksamheten. Skolarbetet bör utgå från ett forskande lärande, där temaarbeten och åldersintegration tillhör vardagen.

— Målstymingen bör vara tydlig och noggrann och utgå från individens intressen och förutsättningar.

- Uppföljning och utvärdering bör ske fortlöpande och involvera eleven, läraren samt föräldrar, t.ex. såsom redogjorts för i diskussionen om den personliga utveck— lingsplanen. Möjligheter till samarbeten med annan verksamhet bör genomsyra arbetet. Skolans fysiska utformning bör vara anpassad efter verksamheternas krav och behov.

llngdomens li-råds iörsleg

Regeringen bör stimulera till att idén om kompetenscentrum utvecklas och sprids genom att initiera en försöksverksamhet dras igång i fem kommuner.

• Sida 66
•  Original

• Sida 67
•  Original

En utveckling till glokalsamhället

— det ekologiskt uthålliga samhället

II under 088 lltm I II krm-gsm

Industris-hållet övergår i leionnetieessemhöiiet. led gender-erionit av samhället löråhlres också systemen normerna och vårderhgerne som samhället Mur lli

MEGA-BYTE lyfte vi fram Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor som beskrivning av de mål samhället måste sätta för att uppnå det ekologiskt uthålliga samhället. De fyra systemvillkoren är - Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen, - Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen, - Det fysiska underlaget för naturens produktion och mångfald får inte systematiskt utarmas, - Effektiv och rättvis resursomsättning.

Om vi låter dessa systemvillkor utgöra den långsiktiga målformuleringen för samhäl— lets vision om det ekologiskt uthålliga samhället blir det lättare att ställa upp delmål för samhällsplaneringen. Vi menar att IT kan hjälpa oss i detta arbete. IT kan rätt använt bidra till minskade transporter, effektivare energianvändning, effektivare resursanvändning osv. Allt detta möjliggör en utveckling till ett ekologiskt uthålligt samhälle men det bygger på en flitig användning av miljövänlig teknik som IT. Det är detta samhälle som vi i MEGA-BYTE kallade glokalsamhället.

Genom detta betänkande har vi visat på många olika användningsområden för IT och vi har ur en rad olika perspektiv argumenterat för varför Sverige ska satsa hårt på IT—änvändning och ett lT-sanrhälle. Men viktigare än något annat argument för IT är dess potential i miljöarbetet. Det är svårt att ställa om ett samhälle till ett ekologiskt uthålligt sådant så länge profit kan göras på icke miljövänliga förhållningssätt. Lösningen är inte att kraftigt höja alla skatter på all miljöfarlig verksamhet. Lös- ningen är istället att visa på hur pengar kan tjänas på att utveckla nya verksamheter med stor tillväxt som dessutom är miljövänliga. Som sådan är den tilltagande IT- utvecklingen idealisk.

Vi måste därför koppla samman IT med miljön såväl beträffande forskning som ekonomi. Detta kapitel försöker peka på några önskvärda åtgärder genom att sätta upp delmål för utvecklingen. Delmålen är - en utveckling och ökad användning av IT för att rrrinska transporter och energiuttag, - en övergång till en uthållig infrastruktur,

• Sida 68
•  Original

— en satsning på forskning och på goda exempel för att tydliggöra sambanden mellan IT och miljö och - en miljöanpassad global utveckling med IT som hjälpmedel.

Delmål

En utveckling och ökad användning av IT iör att minska transnorter och energiuttag

Vi menar att ett minskande av transporter och energiuttag tillhör de mest effektiva och nödvändiga åtgärderna om vi ska kunna uppnå ett ekologiskt uthålligt samhälle. Genom att stimulera IT-utvecklingen och IT—användningen inom olika verksamheter kan vi minska behovet av transporter och ett onödigt slösande av energi.

Interaktiv kommunikation nå distans för en ekologiskt uthållig utveckling

Den revolutionerade kommunikationsutvecklingen har bara börjat. Ändå kan vi redan ha samundervisning mellan Sverige och USA. Om utvecklingen får fortsätta som den har börjat, med fortsatt politiskt och ekonomiskt stöd, kan snart drömmen om det globala universitetet vara verklighet. En sådan utveckling skulle vara bra för mänsk- ligheten ur flera perspektiv, t.ex. kan funktionshindrade eller människor som av någon anledning har en begränsad rörelsefrihet få en bättre möjlighet att kunna göra sig gällande i samhället. Men överskuggande allt annat är att det är bra för miljön och därmed för våra grundläggande livsförutsättningar.

Distansutveckling måste stöttas genom att på olika sätt stimulera fortsatt forskning men också genom att praktisk tillämpa existerande teknik. Man bör dra igång fler distansundervisningsprojekt på olika nivåer i skolan och till olika mål- grupper, man bör uppmuntra sammanträden på distans, arbete på distans, handel på distans, etc.

Våra städer är redan i dag i huvudsak centrum för utbyte och produktion av information — och vi har bara sett början av utvecklingen. Inforrnationsproduktionen och -utbytet sker ofta i kontorskomplex i stadens centrum. Detta är dyrt, ineffektivt och påfrestande för miljön. I centrum är hyrorna höga, upptrissade av konkurrensen om de attraktivaste kontorsytoma. Att forsla alla människor till och från arbetena kostar enorma summor för både samhällsekonomin och miljön. Att pendla är tidsö- dande och många gånger initerande. Det vore således av flera skäl bättre om männis- kor istället kunde arbeta i sina närområden. Regeringen bör leda en sådan utveckling genom att erbjuda fler distansarbetsmöjligheter och genom att t.ex. ihop med kom- munerna, landstingen och länsstyrelserna erbjuda offentligt anställda distans- arbetsplatser, där social samvaro och professionellt umgänge kan upprätthållas. Ytterligare ett sätt att stimulera en sådan utveckling är att publicera idéskrifter om hur arbetsplatser och arbetstagare kan organisera ett väl fungerande distansarbetssystem.

Med dagens teknik kan man med fördel använda elektroniska medier för förbere— dande möten och för att göra beslutande möten mer effektiva. Man sparar tid, pengar

• Sida 69
•  Original

och energi genom att kunna minska resandet. Effektiviteten i beslutsfattandet ökar genom att man med minimal ansträngning i förväg kan bereda beslutsunderlagen. På sina håll har man tagit till sig dessa nya möjligheter och där påbörjas nu byggandet av professionella, virtuella samfund. Regeringen bör se denna utveckling som positiv och därför stimulera den. Det vore en smal sak att etablera professionella, virtuella samfund för t.ex. Regeringskansliets anställda, där distansarbetare och de ”statio- nära" kan mötas oavsett geografisk position. På samma sätt bör regeringen möjliggöra att aktivitetsbidrag till föreningslivet också beviljas för virtuella möten som video- konferens, vilket påtalades i kapitlet Jämlik tillgång till informationssamhället.

Grunden för EU-tanken är att ett ömsesidigt beroende mellan stater omöjliggör krig. För att detta ömsesidiga beroende ska uppstå måste staterna och ytterst männis- korna interagera. Alla hjälpmedel som stödjer den processen bör därför satsas på. Med en väl utvecklad teknik för interaktiv kommunikation kan vi kommunicera globalt och därmed lägga en grund för ett på sikt globalt ömsesidigt beroende. Ett globalt ömsesidigt beroende har två primära fördelar. För det första minskar vi radikalt risken för krig och krig innebär, förutom alla andra fasor, en stor negativ miljöpåverkan. För det andra skapar vi förutsättningar för global hänsyn till varandra, vilket medför att jordens miljöproblem som vår gemensamma angelägenhet till slut kan övergå från ord till handling. Det är med dessa glasögon vi ska betrakta utveck- lingen av de gränslösa interaktiva kommunikationsmediema och det äri denna riktning vi måste sträva.

llngdomens li- råds iörslag

-Regeringen bör kraftigt stimulera interaktiv kommunikation på distans i alla tänkbara sammanhang för en utveckling till ett ekologiskt uthål ligt samhälle.

- Regeringen bör leda utvecklingen av distansarbete genom att t.ex. tillsammans med kommuner, landsting och länsstyrelser erbjuda distansarbetscentraler där social samvaro och professionellt umgänge kan upprätthållas. - För att ytterligare stimulera distansarbete bör regeringen som modell skapa professionella, virtuella samfund för t.ex. Regeringskansliets anställda, där distansarbetare och "stationära" medarbetare kan mötas.

" lör effektivisering och optimering av transnorter

Inforrnationstekniken ger stora möjligheter att effektivisera och optimera transporter i samhället. Genom användning av IT kan information, tjänster och även produkter transporteras över hela världen till låga kostnader och minimal påverkan på miljön. Infonnationstekniken ökar också möjligheterna att skapa kontakter, vilket kan leda till ökad efterfrågan på transporter. Därför måste villkoren för transporterna ses över. För att fördelarna med IT ska kunna tas tillvara är det nödvändigt att transpor— terna får betala sina samhällsekonomiska kostnader, t.ex. i form av miljöpåverkan, trängsel och olyckor. Detta kan ske genom skatter. Om milj ökostnader, olyckskostnader och trängselkostnader finns med i priset för transporten reser vi mindre och bättre. Då kan IT framstå som ett mycket bättre och billigare sätt att

• Sida 70
•  Original

Vi kan använda CD-skivor som exempel för att åskådliggöra resonemanget. CD- skivoma transporteras kors och tvärs över världen till olika skivbutiker. De som inte säljs transporteras tillbaka igen. Om det i CD-transportema ingick kostnaden för miljöpåverkan, olyckor, trängsel och vägslitage skulle fler skivbolag och skivbutiker välja att pressa CD-skivoma i butikerna istället, beroende på vilken musik kunden vill ha.

Med hjälp av GPS—teknik och smarta kort kan man följa transporterna från avreseort till destinationsort. Tekniken möjliggör därmed ett system där kostnader kan uträknas för den faktiska transporten. Vi har bara sett början av denna utveckling men redan nu kan vi se att vi med hjälp av modern informationsteknik kan stimulera en övergång till mer miljövänliga transporter. Många av de långväga fysiska transpor- terna kommer att upphöra till förmån för kortare lokala transporter om ersättning för de faktiska kostnaderna avkrävs. På så sätt ökar också den lokala anknytningen, vilket vi menar ger ett mervärde i sig.

llngdomens li-råds törslag

- Regeringen bör stimulera en minskning av de fysiska transporter till förmån för ökade digitala transporter genom att låta transporterna stå för sina samhällsekonomiska kostnader.

Elektronisk handel för ekonomi och miliö

Med IT-utvecklingen har också den elektroniska handeln börjat ta fart. Den svenska IT- branschen försöker driva på utvecklingen eftersom en väl fungerande elektronisk handel ger företagen lägre kostnader och därmed ökade förutsättningar för överlev— nad. Även 1 den offentliga sektorn pågår ett arbete för ökad elektronisk handel genom Toppledarforums verksamhet. Målet med detta organs verksamhet är att den offentliga sektorn i stort sett helt ska övergå till elektronisk handel på sikt. Motiven för detta är det kostnaderna för fakturahanteringen. Emellertid höjs nu tveksamma röster från bl.a. kommuner som anser att de initiala kostnaderna för den elektroniska handeln är för höga, varför de är tveksamt inställda. Därtill menar de att kostnaderna för perso- nal som nu ägnar sig åt fakturahantering kvarstår. De är uppenbarligen oförmögna att se att dessa personer kan ägna sig åt mervärdesskapande verksamhet, som ökad service till medborgarna, istället för meningslöst fakturastämplande.

Det är utmärkt att arbetet för ökad elektronisk handel pågår men det är synd att argumenten endast tar fasta på de ekonomiska aspekterna. VI menar att argumenten för en mer omfattande elektronisk handel stärks av att man också poängterar niiljö— vinsterna och möjligheten att öka servicegraden till medborgarna. Vi anser därför att regeringen bör intensifiera arbetet med en övergång till elektronisk handel genom att stimulera utveckling av säkra överföringstekniker och gemensamma standarder, enkla och klara regelverk samt genom att ange tydliga motiv och en tydlig kurs för utveck- lingen.

llngdomens li-råds iörsleg Regeringen bör kraftfullt stimulera utvecklingen av elektronisk handel i syfte att rrrinska samhällets och företagens kostnader och öka rniljövinsterna.

• Sida 71
•  Original

En övergång till en uthållig inirastruktur

I takt med att informationssamhället växer fram ökar behovet av en ny, ändamålsenlig infrastruktur i form av ett väl utbyggd bredbandsnät. De finns förvisso ett bra stamnät i dag men accessnäten, som är de kritiska i sammanhanget, har för närvarande en för dålig kapacitet. Telia arbetar i dagsläget med att uppgradera accessnäten men det sker alldeles för långsamt.

Eftersom en jämlik bredbandstillgång är en förutsättning för ett fullt utvecklat informationssamhälle är det olyckligt att den svenska regeringen verkar jämställa bredband och IT-utveckling med gårdagens infrastruktur som vägnät eller järnväg. Vi menar att det är angeläget att man uppmärksammar de perspektiv på II"-utvecklingen som rör makt, ekonomi, jämlikhet och framförallt miljö. Det handlar om att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att förse företag och organisationer med god överföringskapacitet till en låg kostnad. Det handlar om att sörja för en jämlik tillgång för medborgarna på såväl rättvisegrund som demokratisk grund. Det handlar om att med ett väl utbyggt bredbandsnät stimulera de digitala transporterna framför de fysiska ur ett nriljöhänseende. Sammantaget ger bredband som infrastruktur ett mycket större samhällsvärde än den infrastruktur som industrisamhället vilar på. Skulle man ge IT-utvecklingen och bredbandsutbyggnaden samma prioritering som man i industrialismens barndom gav järnvägen — dåtidens infrastruktur för det framtida samhället — skulle vi vara en mycket god bit på väg.

Vill vi bygga ett informationssamhälle som är ekologiskt uthålligt, konkurrens- kraftigt och demokratiskt i meningen jänrlikt och jämställt måste vi redan nu satsa på en kraftig utbyggnad av bredbandsnät i Sverige. På sikt bör bredband inskrivas i svensk byggnorm.

llngdomens li-råds iörslati

- Regeringen bör verka för en snabb, kraftfull och rikstäckande bred bandsutbyggnad genom att ge denna motsvarande prioritering som man gav utbyggnaden av järnvägen i industrisamhällets barndom.

Delmål

En satsning nå iorskning och nå goda ekemnel lör att tydliggöra sambanden mellan li-utveckling och milio

Sverige behöver forskning tydligt inriktad på sambanden mellan IT—utveckling och miljö. Det förekommer aktiv forskning inom områdena var för sig men kopplingen dem emellan är det sämre ställt med. Avsaknaden av denna koppling medför bl.a. att det är svårt att finna goda exempel på hur IT kan användas för att öka miljövinsterna. Det pågår dock en del forskning bl.a. om hur intelligenta agenter kan användas

• Sida 72
•  Original

för att minska energiuttaget genom en effektiv övervakning av elförbrukningen i syfte att skära topparna. Det hävdas på sina håll att ett väl utvecklat system för detta kan ersätta minst en kärnreaktor. Kan man dessutom utveckla system som övervakar energiförbrukningen i hushåll, på arbetsplatser och i andra lokaler genom att t.ex. automatiskt släcka lampor och sänka temperaturen i rum där ingen vistas kommer man med säkerhet att kunna minska energiuttaget i Sverige högst väsentligt. Detta är ett tydligt samband mellan IT—utveckling och miljö och vi behöver mycket mer av detta. Därför bör regeringen stimulera forskning på området IT och miljö bl.a. genom att inrätta nya forskningstjänster.

På olika håll har man med olika motiv utvecklat system som kan tjäna som goda exempel på sambandet mellan IT-utveckling och miljö. Dessa goda exempel är dock inte särskilt väl kända och därför också svåra att finna. Vi behöver många goda exempel på samband mellan IT och miljö som kan tjäna som förebilder för nya satsningar. Därför bör regeringen initiera en nationell och internationell kartläggning av dylika projekt som sedan kan spridas till allmän kännedom.

llngdomens li-råds iiirsleg

Regeringen bör stimulera forskningen om sambanden mellan IT- utvecklingen och miljön genom att bl.a. inrätta nya forskningstj änster. - Regeringen bör ta initiativ till en kartläggning av nationella och internationella projekt som kan tjäna som goda exempel på sambandet mellan en IT-utveckling och miljö samt sprida dessa till allmän känne dom.

Delmål

En miliöannassad global utveckling med IT som hiälbmedel

Informationssamhället innebär för Sverige att tillverkningsindustri och andra arbetskraftsintensiva sysselsättningsformer minskar i omfattning. Detta är delvis en följd av en ökad teknikifiering av arbetet. Maskiner kan utföra mer arbete, göra det fortare, mer rationellt och lättare än människan. Men utvecklingen sker också som en följd av en tilltagande transferering av arbetskraftsintensiva arbeten till länder i syd och öst. De hårda och ibland hälsofarliga arbetena är lyckosamt utrotade i Sverige och västvärlden men har istället uppkommit i större omfattning i de fattigare delarna av världen.

Svenskt bistånd har traditionellt varit inriktat på att ge mottagarländema möjli g- het att utveckla sin egen ekonomi och utveckla egna näringar. Detta har skett med olika metoder, från storskaliga tekniköverföringsprojekt som Bai Bang till de mindre utvecklingsprojekt biståndet är inriktat på i dag.

Det svenska biståndet "ska bidra till en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön” (Sidas formulering av biståndsmålen, http:/lwww.sida.se). Ungdomens IT-råd anser att IT ger stora möjligheter för utveckling av biståndet för

• Sida 73
•  Original

att bättre svara mot detta mål. Dels ger det möjligheter att undvika satsningar på miljöstörande industrier till förmån för mindre IT—satsningar i kombination med utbildningsinsatser såsom programvaruutveckling (Inte minst Indien har visat att det är möjligt). Dels ger det möjlighet att förmedla verktyg för en effektivare resurshus- hållning generellt genom en ökad IT-användning.

En ökad IT-användning kan också bidra till en kvalitetshöjning av biståndet ur ett demokratiskt perspektiv. Genom att erbjuda de organisationer i mottagarländema som samarbetar med svenska instanser möjlighet till uppkoppling på lntemet möjlig- görs en ömsesidighet i samarbetet, inte minst inom folkrörelsebiståndet. På detta sätt kan en kontinuerlig kontakt kan upprätthållas genom hela samarbetet mellan de två partnema. För att stödja en sådan utveckling bör Sida utreda möjligheten att ta fram en billig mobil, solenergidriven Intemetläsare, till mottagarna för svenskt bistånd. Denna produktutveckling skulle dessutom kunna bidra positivt till svensk IT- industris utveckling generellt. Det svenska biståndet bör vidare utarbeta strategier för hur Sverige bäst ska kunna stödja en utveckling av mottagarländemas kapacitet och möjlighet att använda IT—tillämpningar.

llngdomens lT-råds iörsleg

- Regeringen bör ge Sida i uppdrag att se över hur IT kan effektivisera det svenska biståndet ur ett miljöperspektiv.

Samarbete i östersiöområdet

Sverige har under de senaste åren intagit en ledande position i samarbetet runt Östersjön. Den svenska regeringen har satsat såväl tid som ekonomiska resurser för detta. En del av samarbetet är centrerat kring IT. En arbetsgrupp i Statsråds- beredningen pekar på behovet av en IT-utveckling på den södra sidan av Östersjön och på Sveriges möjligheter att stödja en sådan utveckling. Ungdomens IT-råd stödjer sådana tankar och vill till dessa tillföra att ett intensifierat IT-samarbete runt Öster- sjön bör kretsa kring ett tema som ”IT som verktyg för utvecklingen av det ekologiskt uthålliga och demokratiska samhället". En viktig målgrupp för IT—arbetet runt Östersjön är ungdomar, då de har en generellt sett högre kunskap på IT—området samt att de kan bli positiva bärare av idéer om ekologisk uthållighet och demokrati.

llngdemens li-råds iörslag

- Regeringen bör avsätta medel för att främja ett IT-baserat samarbete mellan ungdomar i Östersjöregionen på ett tema som "IT som verktyg för utvecklingen av det ekologiskt uthålliga och demokratiska samhäl let".

• Sida 74
•  Original

• Sida 75
•  Original

Pengairågan

'i keiinner ess mitt I en brytningstid

intkistriseinh'ållet övergår i inlermstlonsseinh'e'liet.

Ied trensiermeringen ev sernhåhet iiröndres också systemen gennem och värderingarna som samhället bygger nå.

ungdomens IT-råd har, som alla kommittéer, skyldighet att föreslå finan

siering av förslag som kostar pengar. Det finns goda argument varför kommittéer ska finansiera sina egna förslag men likväl vill vi i vårt sammanhang invända mot denna pålaga. I MEGA-BYTE valde vi att bl.a. föreslå en generationsskatt som en en gån gsföreteelse för att få fram en del av de pengar som behövs för utvecklingen av informationssamhället. Denna gång skulle vi kunna föreslå att man bantar försvaret rejält med argument som att framtidens krigföring i mycket stor utsträckning kommer att handla ekonomisk krigföring och inforrnationskrigföring. Men istället för att göra detta väljer vi att föra en diskussion om pengafrågan i omställningen av ett samhälle.

Våra resonemang tar fasta på förändringen av samhället och vi lägger ett antal förslag som vi menar tryggar en jämlik och jämställd utveckling av informations- samhället. Dessa förslag kommer tveklöst att kosta pengar men hur mycket pengar de kommer att kosta avgörs helt av regeringens ambitionsnivå. Vi hari detta avseende inte låst våra förslag eftersom vi menar att detta snarast är en samvetsfråga. Det är nu vi står inför denna valsituation, vilket med tanke på den ansträngda statskassan inte är den bästa av tidpunkter. Därför är det extra viktigt att man noga funderar över vad som är de vettigaste prioriteringarna för att bibehålla välfärden. Vi är övertygade om att en offensiv satsning på Sveriges IT-utveckling är en riktig prioritering.

Vi menar att staten har ett ansvar för att utvecklingen av informationssamhället sker jämlikt. Om statliga medel inte kan lösgöras kommer man inte att kunna garan- tera en sådan utveckling. Vi anser att detta skulle försämra Sveriges konkurrenskraft på sikt, befästa arbetslösheten och skaparnya klyftori samhället. Det är både materi- ella och immateriella värden som står på spel. Att i dag reservera medel för utveck- lingen av informationssamhället är med andra ord en mycket god investering för framtiden ur flera aspekter. Det enda verkliga alternativet till att samhället tillskjuter medel är att låta marknaden styra, med en uppenbar risk att en god utveckling inte kommer alla till del.

Att kalaset kommer att kosta vet vi. Frågan är därför hur mycket man anser att kalaset får kosta?Vilket pris är man beredd att betala för ett framtida demokratiskt samhälle i meningen jämlikt och jämställt? Och var ska pengarna tas? Ska vi skära ytterligare i den offentliga sektorn för att kunna finansiera en satsning av det slag som vi föreslår i detta betänkande? Ska vi höja skatterna?

Det är frågor av detta slag man ställs inför när man ska försöka lägga förslag på finansieringen av en sarnhällsomvandling, frågor som kräver en nationalekonomisk helhetssyn. Vi är definitivt inte de bäst lämpade att göra sådana överväganden. För oss känns det mest logiskt att politiker, de anställda på Finansdepartementet och nationalekonomer tar sig än denna problematik.

• Sida 76
•  Original

Motiv lör offentliga åtaganden i omställningen av samhället

l departementspromemorian Motiv fo'r Offentliga åtaganden (Ds 1994:53) anges ett antal områden där det finns motiv för offentliga åtaganden. Promemorian är uppen- bart avsedd för diskussion om motiven för de offentliga åtagandena i ett samhälle som är tämligen beständigt. Extraordinära händelser som att samhället förändras i grunden behandlas inte — av fullständigt naturliga skäl. Samhällsomvandlingar tillhör inte det vanliga. Det är svårt att finna de specifika motiven för ett offentligt åtagande i en samhällsomvandling, samtidigt som ett offentligt åtagande kan motiveras utifrån alla aspekter givna i promemorian.

Vid övergången till ett samhälle som tydligare än någonsin kräver en hög kunskaps- och kompetensnivå från medborgarna är det centralt att staten ger förut- sättningar för att alla ska kunna ta till sig information, omvandla denna till kunskap och utveckla sin kompetens på jämlika villkor. om ett demokratiskt samhälle ska kunna upprätthållas. Om så inte sker riskeras en situation där inte alla medborgare kan ta aktiv del i samhället och allt fler ställs utanför samhällets demokratiska och ekonomiska liv.

I Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offent- liga åtaganden (dir. 1994z23) ställs kraven på samtliga kommittéer och särskilda utredare att förutsättningslöst pröva de offentliga åtagandena. Inte heller denna skrift berör särskilda händelser som en samhällsomvandling. Utgångspunkten för pröv- ningen av det offentliga åtagandet ska vara en antagen situation utan ett offentligt åtagande. Det känns mycket främmande att betrakta en övergång till en ny samhälls- fas utan offentliga åtaganden. Resultatet av sådan prövning blir att samhället i så fall ställer sig utanför den egna utvecklingen.

Vi menar alltså att deti allra högsta grad finns motiv för statliga åtaganden i en samhällsomställning som denna.Vi tror också att kostnaderna för dessa åtaganden, trots att de blir höga, kan rymmas inom statsbudgeten utslaget över tid. Det handlar om att prioritera statens utgifter för att långsiktigt trygga svensk välfärd. Detta kommer med stor sannolikhet att innebära uppoffringar i det korta perspektivet, men vi menar att det inte finns något val om vi vill ge också dagens unga en uthållig framtid.

Utvecklingen som sker handlari stor utsträckning om att växla infrastrukturi samhället, socialt, ekologiskt, ekonomiskt och tekniskt. Vi övergår till en för framti— den mer hållbar infrastruktur. I det perspektivet är det rimligt att omfördela medel förknippade med den gamla infrastrukturen till förmån för uppbyggnad av den nya. Detta kan t.ex. ske genom en skatte- och investeringsväxling som kan kallas infrastrukturväxling.

• Sida 77
•  Original

Finansieringen av omställningen från ett industrisamhälle till ett infor mationssamhälle bör kunna ske mom ramen för statsbudgeten utslaget över tid. — Finansieringen bör kunna ske genom en infrastrukturväxling.

llngdemens lt-råtis liirslag

- Regeringen bör särskilt utreda möjligheterna för en infrastruktur växling.

• Sida 78
•  Original

Kallilel 7

• Sida 79
•  Original

llngdomens lT-råtls testamente

Efter närmare tre års arbete upphör Ungdomens IT-råd som kommitté med

detta slutbetänkande. Därmed är den direkt "politiska" fasen av detta arbete över, dvs. regeringen kommer inte längre att ha ett särskilt organ som fokuserar på de frågor som Ungdomens IT-råd har bevakat. Vl hoppas att regeringen även framgent anser dessa frågor vara värdefulla att bevaka och driva framåt men nu i en mer varaktig form.

Namnet "Ungdomens IT-råd” spelar på de två aspekter som rådet har verkat utifrån, nämligen ungdom och IT. Under resans gång har dock en syntes av dessa aspekter växt fram som målet för rådets verksamhet. Utifrån aspekterna ungdom och IT har rådet således arbetat för utvecklingen av informationssamhället. I dagsläget vore således ett namn som "Ungdomens informationssamhällesråd" mer adekvat.

När man diskuterar formen för ett fortsatt arbete med dessa frågor efter kornmit- téns upphörande, kan man antingen välja att fokusera på aspekten ungdom eller också på aspekten IT. Vi anser att man bör välja ungdomsaspekten framför IT- aspekten mot bakgrund av kommitténs bedrivna arbete. För ungdomar är det framti- dens samhälle, där IT är ett naturligt och väl spritt verktyg, som är det intressanta — inte IT i sig.

Vi föreslår därför att arvet efter Ungdomens IT—råd förs in i den reguljära ungdomspolitiken. Att som regering bedriva en ungdomspolitik som inte har ett tydligt fokus på framtidsfrågor som IT —användning och utvecklingen av inforrnations- samhället skänker inte trovärdighet. Därför menar vi att regeringen ska ge Ungdoms— styrelsen i uppdrag att under 1998 i projektform fortsätta och utveckla det arbete som Ungdomens IT-råd har påbörjat. Därefter bör man kunna vända sig till riksdagen med begäran om ett kontinuerligt uppdrag avseende ungdomsperspektiven på utvecklingen av informationssamhället.

Att överföra arvet efter Ungdomens lT-råd till Ungdomsstyrelsen innebär att fokus framgent sätts på det operationella arbetet framför det förslagsställande arbetet. Vi ser detta som en naturlig uppföljning av det politiska arbete som kommit till uttryck i rådets betänkanden.

Ungdomens IT-råd har i direktiven fått i uppdrag att verka utåtriktat. Denna del av arbetet har tagit mycket av vår tid men har varit mycket betydelsefull, såväl för rådets egna arbete som för omgivningen. Den operationella rollen kan inte underskat- tas när det gäller att driva på denna utveckling. Här har staten även framdeles en mycket stor roll att fylla.

• Sida 80
•  Original

lueer om ett operationellt utveeltlingsarbete

Rådets arbete har varit mångfacetterat och spänt över ett brett fält. Detta är ett resultat av försöken att se IT-utvecklingen i ett sammanhang som ytterst handlar om samhällets utveckling. Vi menar att det inte går att bryta ut IT ur helheten, att försöka se till IT utan att reflektera över omvärldens förändring. Under vårt arbete har den breda angreppspunkten lett till positiva reaktioner och till att rådets roll som samtals- partner har fått stor legitimitet. Således anser vi att ett framtida operationellt arbete bör utvecklas på samma breda front.

Rådets arbete har i huvudsak inriktats på tre områden. Dessa har varit samhälls- utvecklingen i stort, vilket bl.a. innefattar frågor om jämlik tillgång, demokratisk förnyelse, integration och miljö, näringsliv och arbete samt utbildningssystemet.Av dessa områden har utbildning haft störst tyngdpunkt. Vi tror att det är viktigt att en utveckling av rådets arbete görs med hänsyn till de erfarenheter vi har dragit inom dessa områden och som återspeglas i våra betänkanden.

Det är viktigt att man inte isolerar sig när man arbetar med frågor av detta slag. Rådet har därför rest i såväl USA som i Europa och under hösten har rådet bl.a. arrangerat en europeisk ungdomskonferens om IT och informationssamhället. Responsen från deltagarna var fantastisk och runt om i Europa höjs nu röster för att ungdomsråd liknande Ungdomens IT—råd ska bildas på nationell bas (för närvarande finns bara en liknande konstellation, Ungdommens lT-Forum i Norge). Vi är överty- gade om att Sverige i detta sammanhang kan spela en stor roll.Vi ligger långt fram i dessa frågor och vi har goda möjligheter att verka för att ungdomars synpunkter på utvecklingen av informationssamhället lyssnas på i EU-sammanhang. Således ser vi ett internationellt engagemang som givet i ett fortsatt operationellt arbete.

Statens roll som spridare av goda exempel äri detta sammanhang mycket vikti g. Ungdomens IT-råds första betänkande, Möss och människor (SOU 1996:32) hand- lade uteslutande om detta. Under det gångna året har rådet arbetat vidare med nya former för spridning av goda exempel, vilket har resulterat i en kunskaps- och inspirationskälla, KIK; med kvalitetsbedömda exempel på lT—användning av inom utbildning, arbete och kultur och fritid. Vi tror att detta arbete bör fortgå och utveck- las, t.ex. med hänvisningar till kommuners läromedierecensioner.

Ungdomens IT-råd har publicerat en hel del skrifter. Detta har för många runt om i landet varit värdefullt och gett inspiration. Betänkandet MEGA-BYTE (SOU 1996: 181) används t.ex. som kurslitteratur vid flera högskolor och kortversionen, 64 sidor MEGA—BYTE, har spritts till landets samtliga gymnasieskolor. Av reaktionerna på vårs skrifter har vi förstått att det är viktigt att publikationer som tar upp olika aspekter på utvecklingen av informationssamhället presenteras och sprids till såväl ungdomar som makthavare, varför vi vill rekommendera att detta slags verksamhet också ges utrymme fortsättningsvis.

Det finns i dag tre ungdomspunkter på nätet där staten har inblandning. Dessa är Ungdomens IT—råds hemsida (http://www.ungit.se), KIK inkluderat, Ungdoms- styrelsens samhällsguide för unga, Slussen (http://www.slussen.com), sathouth (http://www.youth.se), som är ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen och Lands- rådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU. Dessa hemsidor har olika inriktningar och tjänar följaktligen olika syften. Tillsammans utgör dock dessa

• Sida 81
•  Original

ungdomspunkter en mycket stark struktur med stor utvecklingspotential som bör kunna tillgodogöras genom en tydligare koppling mellan de tre. En sådan samman— hållen punkt skulle t.ex. kunna härbärgera en politiskt neutral valplattform för unga väljare inför 1998 års val. Att fortsatt bedriva ett aktivt utvecklingsarbete med dessa tre ungdomspunkter i samarbete med de i dag involverade organisationerna och eventuellt nya, ser vi som en självklar arbetsuppgift för efterföljaren till Ungdomens IT—råd. Insatserna på de tre ungdomspunktema bör således samordnas till en stark ungdomspunkt på nätet.

Ungdomens IT—råd har som sagt haft en aktiv utåtriktad roll. Vi har deltagit i otaliga konferenser och seminarier på olika teman. Vi har hållit mängder med föreläsningar och deltagit i debatter. Vi har initierat projekt och verksamheter. Vi har arrangerat rådslag, seminarier och konferenser. Vi har fungerat som stöttande och rådgivande instans. Vi har utvecklat en stark dialog med omgivningen. Vi har rört oss mycket i landet. Den utåtriktade uppgiften har varit mycket viktig och för att inte ett tomrum ska uppstå efter kommitténs upphörande tror vi att denna uppgift ska ges stort utrymme i ett operationellt ansvar. Att staten visar intresse för vad som försiggår runt om i Sverige anser vi vara av mycket stor betydelse för den fortsatta utveck- lingen. Härtill är det mycket viktigt att de kanaler som rådet har upparbetat hålls vid liv, inte minst när det gäller att delta i andra organisationers utvecklingsarbete. Sammanfattningsvis är det enligt vårt förmenande avgörande för det fortsatta arbetet att rådets roll som bollplank, initiativtagare och partner bibehålls och utvecklas inom alla kommande verksamhetsområden.

Ungdomens IT-råd har en självständig ställning som kommitté. Vi tror att det är betydelsefullt att denna självständighet och särprägel försöker behållas även inom en myndighet som Ungdomsstyrelsen. Det viktiga är att den utomstående betraktaren inte känner det som en stor förändring att organisationsfonnen för detta arbete övergår i en annan, även om själva verksamheten förnyas och utvecklas. Därför bör man överväga att t.ex. behålla domänen på lntemet.

Sammanfattning av irlaerna om ||| OIIGHIHOIIBIII utvecklingsarbete

Vi vill mot bakgrund av det ovanstående resonemanget sammanfatta våra idéer om ett tänkbart innehåll i ett fortsatt utvecklingsarbete efter Ungdomens IT-råd i följande punker.

— Ett fortsatt arbete bör förslagsvis bedrivas på bred front beträffande utveck- lingen av informationssamhället ur ett ungdomsperspektiv, bl.a. med utgångspunkt från Ungdomens IT—råds erfarenheter. Områden som kan täckas in är den generella samhällsutvecklingen omfattande jämlik tillgång, demokratisk förnyelse, integration och miljö och den specifika utvecklingen beträffande näringsliv och arbete samt beträffande utbildningssystemet.

- Särskilda arbetsuppgifter kan vara

att öka den fysiska och mentala tillgången till IT, Ungdomens IT-råds testamente att stimulera användning av IT som integrationsbefrämjare, att stimulera ungt innovations- och entreprenörskap, att stimulera utbildningssystemets utveckling och förnyelse,

• Sida 82
•  Original

att, i samarbete med ungdomsorganisationema, stimulera ett europeiskt ungdomssamarbete beträffande IT och informationssamhällets utveckling. - En del i arbetet kan vara att lyfta fram goda exempel på IT-användning inom t.ex. de ovan angivna verksamhetsornrådena. De goda exemplen kan t.ex. kvalitets- bedömas och anslås på lntemet.

- En gemensam yttre ram bör skapas för de tre ungdomspunkter på Internet där staten har ett avgörande inflytande, omfattande hemsidorna UngIT, Slussen och Youth. Detta bör ske i samarbete med Landsrådet för Sveriges Ungdoms- organisationer, LSU. Denna sammanhållna ungdomspunkt bör vidareutvecklas och kan t.ex. rymma en politiskt neutral valplattform för unga väljare inför valet 1998.

- Arbetet bör kunna ha ett starkt fokus på kontakt med omgivningen genom utåtriktad och uppsökande verksamhet. Ungdomens IT—råds roll som bollplank, initiativtagare och partner bör kunna utvecklas.

- Det är önskvärt att den självständiga roll och den särprägel som Ungdomens lT-råd har haft försöker behållas, t.ex. genom att domänen på lntemet kvarstår.

Med de ovanstående punkterna vill vi ge några idéer om vad ett operationellt utvecklingsarbete om IT och informationssamhället ur ett ungdomsperspektiv skulle kunna rymma. Vi är övertygade om att det finns massvis med andra bra förslag på vad detta slags arbete kan innehålla. Det exakta formerna och arbetsuppgiftema bör därför få utarbetas över tid och i dialog med berörda parter. Just detta bör vara en av de uppgifter som ryms inom ett första projektuppdrag till Ungdomsstyrelsen.

llngdemens It-rålls tiirslag

- Regeringen bör ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 1998 i projektform bedriva ett operationellt utvecklingsarbete med inriktning på ungdomars perspek- tiv på IT-användning och utvecklingen av informationssamhället utifrån Ungdo- mens IT-råds erfarenheter och därför avsätta erforderliga medel.

• Sida 83
•  Original

Bilagal då: _ , - - Itommlttedlrelrtlv Dir.

1996:105 Kommittédirektiv: Tilläggsdirektiv till Ungdomens IT- råd (SB 1995:02)

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996.

Sammanfattning av ultiidrallet

Uppdraget till Ungdomens IT-råd (SB 1995z2) konkretiseras och förnyas. Rådet skall samla, analysera och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modem informationsteknik i skolan på fritiden och inför arbetslivet. Rådet skall i sin fortsatta verksamhet särskilt lägga tyngdpunkten vid fyra huvudområden. Dessa är

— att presentera och diskutera visioner för framtidens inforrnationssam hälle, — att föreslå hur alla, på jämlika villkor, skall kunna lära sig att dra nytta av inforrnationsteknikens möjligheter — att lyfta fram goda exempel på IT-användning och IT-satsningar för barn och ungdomar, — att bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT—projekt och lT-satsningar

Bakgrund

Ungdomens IT-råd har genom sin verksamhet bidragit till att belysa övergången till informationssamhället ur ett un gdomsperspektiv. Rådet har genom att lyfta fram goda exempel visat på den nya teknikens möjligheter och givit ett underlag till diskussio- nen om det framtida informationssamhället. Det är av betydelse att detta arbete kan fiillföljas med tyngdpunkt på framtidsvisioner, jämlikhet och goda exempel.

unndraget

Rådet skall verka utåtriktat med framför allt barn och ungdomar i fokus för sitt arbete. Rådet skall samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan, på fritiden och inför arbetslivet. Rådet skall belysa hur skolarbetet kan förändras genom en ökad användning av informationsteknik.

• Sida 84
•  Original

Rådet skall lämna konkreta förslag till åtgärder som ger barn och ungdomar kunskap om tekniken och dess användningsmöjligheter. Rådet skall uppmärksamma åtgärder som främjar flickors intresse för den nya tekniken.

I sitt arbete bör rådet samarbeta med Skolverket, särskilt i de delar som avser upp- giftsinsamling och analys av IT-användningen i skolan.

Rådet skall särskilt inrikta sig på — att arbeta med visioner för framtiden som inriktar sig på att skapa betingelser för ett rättvist och jämlikt informationssamhälle, - att föreslå hur alla, på jämlika villkor. skall kunna lära sig att dra nytta av inforrnationsteknikens möjligheter, — att lyfta fram goda exempel på IT-användning och IT-satsningar för barn och ungdomar. - att bygga upp en kunskaps— och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och IT-satsningar

I arbetet med framtidsvisionema bör rådet ha kontakter bl. a. med företrädare för offentlig förvaltning, näringsliv och ideella organisationer. Visionema skall ha som inriktning att skapa grunden för ett rättvist och jämlikt informationssamhälle. Här bör således demokratins, arbetsmarknadens och utbildningens utveckling särskilt uppmärksammas.

Rådet skall söka nya vägar för att öka tillgången till den nya tekniken så att IT inte leder till ojämlikhet.

Arbetet med att lyfta fram goda exempel på IT-användning och IT—satsningar är av stor betydelse. De goda exemplen kan fungera som en motor i utvecklingen. Rådet skall samla in uppgifter och utvärderingar från skolor, kommuner och andra institu- tioner. Detta material skall sammanställas i en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och lT—satsningar. Databasen skall främst vända sig till dem som ägnar sig åt utbildning, arbetsmarknad och kultur/fritid. Syftet med databasen är att berörda skall kunna ta del av andras erfarenheter och få uppslag, råd och stöd i planerandet och genomförandet av IT—satsningar. Databasen skall bidra till att ungdomars per- spektiv i större omfattning än i dag kan komma med i arbetet med nya IT-satsningar. I sin slutredovisning skall rådet föreslå hur erfarenhetsdatabasen skall förvaltas när rådet slutfört sitt uppdrag.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994z23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992z50), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994124) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyg- gande arbetet (dir. 1996:49). SVUBUD'Ä n 1

(.'. ; .1. .

Rådet skall slutredovisa sitt arbete senast den 15 december 1997.

(Kommunikationsdepartementet)

• Sida 85
•  Original

Kronologisk förteckning

ViN—"N:—

.a

Den nya gymnasieskolan — steg för steg. U. Inkomstskattelag, del 1-111. Fi. . Fastighetsdataregister. Ju.

Förbättrad miljöinformation. M. Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. A. Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor. K.

7. Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring

10. 11. 12.

13. 14. 15.

16. 17.

18. 19. 20. 21.

22. 23.

24. 25. 26.

27. 28.

29.

30.

31.

på sex förvaltningsområden. Fi. Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. S. . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam-

hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. Fi. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. lT-problem inför 2000-skitiet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av lT—kommissionen den 18 december. lT-kommissionens rapport 1/97. K. Regionpolitik för hela Sverige. N. IT i kulturens tjänst. Ku. Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt och problematik. Fi. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. Skatter, tjänster och sysselsättning.

+ Bilagor. Fi. Granskning av granskning. Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. Fi. Bättre information om konsumentpriser. ln. Konkurrenslagen 1993-1996. N. Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. U.

Aktiebolagets kapital. Ju. Digital demokr©ti. Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- kommissionen och Kommunikationsforsknings- beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. K. Välfärd i verkligheten — Pengar räcker inte. S. Svensk mat — på EU-fat. Jo. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- försörjningen. Jo. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. 1 demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos. Fi.

Bampomografifrågan.

Innehavskriminalisering m.m. Ju.

Europa och staten. Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning. Fi.

Kristallkulan - tretton röster om framtiden. IT-kommissionens rapport 3/97. K.

32. 33.

34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49. 50.

51.

52.

53. 54.

55.

56.

57.

58. 59. 60.

Följdlagstiftning till miljöbalken. M.

Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltningspolitiska samarbete. Fi. Övervakning av miljön. M. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. Bekämpande av penningtvätt. Fi. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. Myndighet eller marknad.

Statsförvalmingens olika verksamhetsformer. Fi. Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju. Unga och arbete. In. Staten och trossamfunden Rättslig reglering

— Grundlag — Lag om trossamfund — Lag om Svenska kyrkan. Ku.

Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. Ku. Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdetirlla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. Ku. Staten och trossamfunden Svenska kyrkans personal. Ku. Staten och trossamfunden Stöd, skatter och finansiering. Ku. Staten och trossamfunden Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Ku. Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen. Ku. Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. Fi. Grundlagsskydd för nya medier. .lu. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Jo. Brister i omsorg

— en fråga om bemötande av äldre. S.

Omsorg med kunskap och inlevelse

— en fråga om bemötande av äldre. S.

Avskaffa reklamskatten! Fi. Ministern och makten. Hur fungerar ministerstyre i praktiken? Fi. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna. Ku. Folket som rådgivare och beslutsfattare. + Bilaga 1 och 2. Ju. I medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi. Personaluthyming. A. Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. Ku. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku.

• Sida 86
•  Original

Kronologisk förteckning

61.

62.

63.

65. 66. 67. 68. 69. 70. 71.

72. 73.

74. 75. 76. 77. 78. 79.

80. 81.

82. 83.

84. 85.

86.

87.

Att växa bland betong och kojor. Ett delbetänkande om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från Storstadskommittén. S. Rosor av betong. En antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. S. Sverige inför epokskiftet. lT-kommissionens rapport 5/97. K. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. A Polisens register. Ju. Statsskuldspolitiken. Fi. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. Grannlands—TV i kabelnät. Ku. Besparingar i stort och smått. U. Totalförsvaret och frivilligorganisationema — uppdrag, stöd och ersättning. Fö. Politik för unga. + 2 st bilagor. ln. En lag om socialförsäkringar. S. Inför en svensk policy om säker elektronisk kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av lT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. lT-kommissionens rapport 6/97. K. EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling. Jo. Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för fysiska personer. Fi. Invandrare i vård och omsorg

_ en fråga om bemötande av äldre. S. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. Medelsförvalming i kommuner och landsting. ln. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. Reformerad stabsorganisation. Fi. Allmännyttiga bostadsföretag.

+ Bilaga. ln. Lika möjligheter. ln. Om makt och kön — i spåren av offentliga organisationers omvandling. A. En hållbar kemikaliepolitik. M. Förmån efter inkomst — Samordnat inkomst begrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst. S. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, m.m. Fi. Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende. A. 88. Upphandling för utveckling. N.

89. 90.

91.

92.

93.

94. 95.

96.

97. 98.

99. 100.

101. 102. 103. 104. 105.

106. 107.

108.

109.

110. 111.

112. 113.

114.

115.

116.

116.

Handeln med skrot och begagnade varor. N. Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet. ln. Jaktens villkor — en utredning om vissa jaktfrågor. Jo. Medieföretag i Sverige — Ägande och strukturförändringar i press, radio och TV. Ku. Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting. ln. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. Forum för världskultur

- en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. Lokalförsörjning och fastighetsägande.

En utvärdering av statens fastighetsorganisarion. Fi. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. M. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. M. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten. Ku. Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Fö. Mat & Miljö. Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden. Jo. Rapport med förslag om sändningsorter. Ku. Polis i fredens tjänst. UD. Agenda 21 i Sverige. Fem år efter Rio — resultat och framtid. M. En fond för unga konstnärer. Ku. Den nya gymnasieskolan — problem och möjligheter. U. Att lämna skolan med rak rygg — Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. U. Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. Fö. Säkrare obligationer? Fi. Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott. Ju. En samordnad militär skolorganisation. Mot halva makten — elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns motstånd. A. Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i förändring och könsmaktens framtid. A. Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning. A. Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. S. Barnets bästa — en antologi. S.

• Sida 87
•  Original

Kronologisk förteckning

117.

118. 119.

120.

121. 122. 123. 124.

125 126. 127. 128.

129. 130. 131. 132. 133. 134.

135. 136. 137.

138. 139.

140. 141. 142. 143. 144.

145.

146. 147.

148. 149. 150. 151.

152.

Nobelcenter i Stockholm — ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle. Ku. Delade städer. S. En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. S.

Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. U.

Skolfrågor — Om skola i en ny tid. U. Rättigheter i luftfartyg. K. Ett effektivare näringsförbud. N. IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. K. Ett svenskt investerarskydd. Fi. Bilen, miljön och säkerheten. Fi. Straffansvar för juridiska personer. Del A+B. Ju. Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. UD. Kollektivtrafik i tid + Bilaga. K.

Effektivare statlig inköpssamordning. Fi. Lag om premiepension. Fi. Antimicrobial Feed Additives. lo. Antimikrobiella fodertillsatser (sammandrag). Jo. Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och rättssäkerhet. S.

Ledare, makt och kön. A. Kvinnors och mäns löner — varför så olika? A. Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. A.

Familj, makt och jämställdhet. A. Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. A. Fonogramersättning. Ku. Boken i tiden. Ku. Högkosrnadsskydd mot sjuklönekostnader. S. Större EU — säkrare Europa. UD. Försvarets fastigheter.

Former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning. Fi.

Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet. M.

Grunddata — i samhällets tjänst. Fi. Barns bilder av åldrande — en fråga om bemötande av äldre. S. Utbildningskanalen. U. Miljön i ett utvidgat EU. M.

EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning. Jo. Food and the environment, Swedish strategy for the future of EU agriculture. Jo. Uppehållstillstånd på grund av anknytning. UD.

153. Arbetskraftens fria rörlighet — trygghet och jämställdhet + Bilagedel. A. 154. Patienten har rätt. S. 155. Miljösamverkan i vanenvården. M. 156. Ett större och bättre Europa? EU:s utvidgning: Sarnhällsekonomiska effekter. Fi. 157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. U. 158. Vuxenpedagogik i teori och praktik. U. 159. Ett utvidgat europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa. Ju. 160. Regionala konsekvenser av EU:s östutvidgning. N. 161. Stöd i föräldraskapet. S. 162. Medborgarskap och identitet. In. 163. Översvämningskatastrofen i Polen — stöd från stat och näringsliv. N. 164. Medlingsinstitut och lönestatistik. + 5 st bilagor. A. 165. Läkemedel i priskonkurrens. S. 166. Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. S. 167. En livsmedelsstrategi för Sverige. 168. Vinstutdelning i aktiebolag. Ju. 169. Försäkringsmedicinskt centrum. En resurs för utredning och metodutveckling. S. 170. Bemötandet av äldre. S. 171. Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft. K. 172. Bidrag till fri svensk TV-produktion. Ku. 173. Miljöhänsyn i standarder. N. 174. Räkna med mångfald. Förslag till lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet m.m. ln. 175. Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. A. 176. Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. A. 177. Byggkvalitet för framtiden. ln. 178. Enskilda näringsidkare. Översyn av skattereglerna. Fi. 179. Klara spelregler — en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. S. 180. Kärnavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium om beslutsprocessen i samband med lokalisering av ett slutförvar av använt kärnbränsle. Umeå 8-10 april 1997. M. 181. Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta. Ju. 182. En ny plan-, bygg- och bostadsforskning. ln. 183. Arbete åt konstnärer. Ku. 184. Generella konstnärsstöd. Ku. 185. Nyckeln till MEGA-BYTET. K.

• Sida 88
•  Original

Systematisk förteckning

J ustitiedepartementet

Fastighetsdataregister. [3] Aktiebolagets kapital. [22] Bampomografifrågan.

lnnehavskriminalisering m.m. [29] Integritet Offentlighet Informationsteknik. [39] Grundlagsskydd för nya medier. [49] Folket som rådgivare och beslutsfattare. + Bilaga 1 och 2. [56] Polisens register. [65] Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott. [1 11] Straffansvar för juridiska personer. Del A+B. [127] Ett utvidgat europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa. [159]

Vinstutdelning i aktiebolag. [168]

Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta. [181]

Utrikesdepa rtementet

Återkallelse av uppehållstillstånd. [67] Polis i fredens tjänst. [104] Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. [128] Större EU — säkrare Europa. [143] Uppehållstillstånd på grund av anknytning. [152]

Försvarsdepa rtementet

Totalförsvaret och fi*ivilligorganisationema — uppdrag, stöd och ersättning. [70] Behandling av personuppgiher om totalförsvarsplikti ga. [ 101] Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. [109] En samordnad militär skolorganisation.[1 12]

Socialdepartementet

Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. [8] Välfärd i verkligheten — Pengar räcker inte. [24] Brister i omsorg — en fi'åga om bemötande av äldre. [51] Omsorg med kunskap och inlevelse — en fråga om bemötande av äldre. [52] Att växa bland betong och kojor. Ett delbetänkande om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från Storstadskommittén. [61] Rosor av betong. En antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. [62] En lag om socialförsäkringar. [72] Invandrare i vård och omsorg — en fråga om bemötande av äldre. [76] Förmån efier inkomst — Samordnat inkomstbegrepp

för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst. [85] Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. [116] Barnets bästa — en antologi. [] 16] Delade städer. [] 18] En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. [119] Förtroendemannainflytande — ökad kvalitet och rättssäkerhet. [134] Högkosmadsskydd mot sjuklönekosmader. [142] Barns bilder av åldrande

— en fråga om bemötande av äldre. [147] Patienten har rätt. [154]

Stöd i föräldraskapet. [161] Läkemedel i priskonkurrens. [165] Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. [166] Försäkringsmedicinskt centrum. En resurs för utredning och metodutveckling. [169] Bemötandet av äldre. [170] Klara spelregler — en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. [179]

Kommunikationsdepartementet

Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor. [6] IT-problem inför 2000-skiftet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december. lT-kommissionens rapport 1/97. [12] Digital demokr©ti Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomrösmingsutredningen, [T- kommissionen och Kommunikationsforsknings- beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. [23] Kristallkulan — tretton röster om framtiden. IT-kommissionens rapport 3/97. [31] Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. [35] Sverige inför epokskifiet. lT-kommissionens rapport 5/97. [63] Inför en svensk policy om säker elektronisk kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av lT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. lT-kommissionens rapport 6/97. [73]

Rättigheter i luftfartyg. [122]

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. [124] Kollektivtrafik i tid + Bilaga. [129] Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft. [171] Nyckeln till MEGA-BYTET. [185]

• Sida 89
•  Original

Systematisk förteckning

Finansdepa rtementet

Inkomstskattelag, del H". [2] Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring på sex förvaltningsområden. [7] Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. [9] Ansvaret för valutapolitiken. [10] Skatter, miljö och sysselsättning. [11] Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt och problematik. [15] Skatter, tjänster och sysselsättning. + Bilagor. [17] Granskning av granskning. Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. [18] Kontroll Reavinst Värdepapper. [27] 1 demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos. [28] Europa och staten. Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning. [30]

Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltningspolitiska samarbete. [33] Bekämpande av penningtvätt. [36] Myndighet eller marknad.

Statsförvaltningens olika verksamhetsforrner. [38] Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. [48] Avskaffa reklamskatten! [53] Ministern och makten. Hur fungerar ministerstyre i praktiken? [54] [ medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten. [57] Statsskuldspolitiken. [66] Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för fysiska personer. [75] Uppföljning av inkomstskattelagen. [77] Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. [79] Reformerad stabsorganisation. [80] Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, m.m. [86] Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. [96] Säkrare obligationer? [1 10] Ett svenskt investerarskydd. [125] Bilen, miljön och säkerheten. [126] Effektivare statlig inköpssamordning. [130] Lag om premiepension. [131] Försvarets fastigheter. Former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning. [144]

Grunddata — i samhällets tjänst. [146]

Ett större och bättre Europa? EU:s utvidgning: Samhällsekonomiska effekter. [156] Enskilda näringsidkare. Översyn av skattereglerna. [178]

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan — steg för steg. [1] Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. [21] Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. [37] Besparingar i stort och smått. [69] Den nya gymnasieskolan — problem och möjligheter. [107] Att lämna skolan med rak rygg — Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. [108] Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. [120] Skolfrågor — Om skola i en ny tid. [121] Utbildningskanalen. [148] Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. [157] Vuxenpedagogik i teori och praktik. [158]

Jord bruksdepartementet

Svensk mat — på EU-fat. [25]

EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- försörjningen. [26] Alternativa utvecklingsvägar för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. [50] EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling. [74]

Jaktens villkor — en utredning om vissajaktfrågor. [91] Mat & Miljö. Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden. [102]

Antimicrobial Feed Additives. [132] Antimikrobiella fodertillsatser (sammandrag). [133] EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning. [150] Food and the environment, Swedish strategy for the future of EU agriculture. [151]

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. [5] Personaluthyming. [58] Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. [64] Om makt och kön — i spåren av offentliga organisationers omvandling. [83]

• Sida 90
•  Original

Systematisk förteckning

Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende. [87] Mot halva makten — elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns motstånd. [113] Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i förändring och könsmaktens framtid. [1 14] Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning. [115] Ledare, makt och kön. [135] Kvinnors och mäns löner — varför så olika? [136] Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. [137] Familj, makt och jämställdhet. [138] Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. [139] Arbetskraftens fria rörlighet — trygghet och jämställdhet + Bilagedel. [153] Medlingsinstitut och lönestatistik. + 5 st bilagor. [164] Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. [175] Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. [176]

Kultu rdepa rtementet

IT i kulturens tjänst. [14] Staten och trossamfunden Rättslig reglering

— Grundlag — Lag om trossamfund — Lag om Svenska kyrkan. [41]

Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. [42] Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. [43] Staten och trossamfunden Svenska kyrkans personal. [44] Staten och trossamfiJnden Stöd, skatter och finansiering. [45] Staten och trossamfunden Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. [46] Staten och trossamfunden

Den kyrkliga egendomen. [47]

Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna. [55] Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsforrn. [59] Betal-TV inom Sveriges Television. [60] Grannlands-TV i kabelnät. [68]

Medieföretag i Sverige — Ägande och strukturförändringar i press, radio och TV. [92] Forum för världskultur

— en rapport om ett rikare kulturliv. [95]

Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten. [100] Rapport med förslag om sändningsorter. [103] En fond för unga konstnärer. [106]

Nobelcenter i Stockholm — ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle. [117]

Fonogramersättning. [1401

Boken i tiden. [141] Bidrag till fri svensk TV-produktion. [172] Arbete åt konstnärer. [183] Generella konstnärsstöd. [184]

Närings- och handelsdepartementet

Regionpolitik för hela Sverige. [13] Att utveckla industriforskningsinstituten. [16] Konkurrenslagen 1993-1996. [20] Upphandling för utveckling. [88] Handeln med skrot och begagnade varor. [89] Konkurrensneutralt transportbidrag. [94] Ett effektivare näringsförbud. [123] Regionala konsekvenser av EU:s östutvidgning. [160] Översvämningskatastrofen i Polen — stöd från stat och näringsliv. [163] En livsmedelsstrategi för Sverige. [167] Miljöhänsyn i standarder. [173]

Inrikesdepartementet

Bättre information om konsumentpriser. [19] Unga och arbete. [40] Politik för unga. + 2 st bilagor. [71] Medelsförvalming i kommuner och landsting. [78] Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. [81] Lika möjligheter. [82] Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet. [90] Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting. [93] Medborgarskap och identitet. [162] Räkna med mångfald. Förslag till lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet m.m. [174] Byggkvalitet för framtiden. [177] En ny plan-, bygg- och bostadsforskning. [182]

• Sida 91
•  Original

Systematisk förteckning

Mil jödepartementet

Förbättrad miljöinformation. [4] Följdlagstiftning till miljöbalken. [32] Övervakning av miljön. [34] En hållbar kemikaliepolitik. [84] Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. [97] Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. [98] En ny vattenadministration. Vatten är livet. [99] Agenda 21 i Sverige.

Fem år efter Rio — resultat och framtid. [105] Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet. [145] Miljön i ett utvidgat EU. [149]

Miljösamverkan i vattenvärden. [155] Kärnavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium om beslutsprocessen i samband med lokalisering av ett slutförvar av använt kärnbränsle. Umeå 8-10 april 1997. [180]

• Sida 92
•  Original

• Sida 93
•  Original

• Sida 94
•  Original

• Sida 95
•  Original

• Sida 96
•  Original

• Sida 97
•  Original

• Sida 98
•  Original

Ungdomens IT-råd

Kommunikationsdepartementet 103 33 Stockholm

www.ungit.se

Tel: 08-405 47 63

ISBN 91-38-20798—2 ISSN 0375-250X