SOU 1997:188

Motion och idrott 1997 : Idrottsutredningens intervjuundersökning : rapport till Idrottsutredningen

1. Intervjuundersökning om motion och idrott

Tidigare riksundersökningar

Riksomfattande intervjuundersökningar med många uppgifter om idrott, motion och hälsa hos allmänheten har genomförts i Sverige sedan 1970-talet. Det är därför möjligt att beskriva trender och besvara frågor av typen "Har motionärer och idrottsutövare ökat eller minskat i tv/Intemet-åldem?", "Har kvaliteten på motionsaktivitema ökat eller minskat?", "Motionerar vi mer ensamma eller i grupp idag?", "I vilka befolkningsgrupper har andelen med övervikt ökat eller minskat?"

Ett önskemål från Idrottsutredningen var att jämförelser bör göras med tidigare uppgifter om idrott och motion hos allmänheten. Vi har därför upprepat en del frågor som ställts i andra intervjuunder- sökningar, de äldsta från 70-talet.

Jämförelser görs med följande intervjuundersökningar:

l. "Kost och motion 1971."

I denna studie genomfördes personliga intervjuer med ett riksrepresen— tativt urval av 1.890 personer i åldrarna 20 — 70 år. Fältarbetet genom- fördes av Institutet för Framtidsforskning under april — september 1971. Resultaten finns i Ola Arvidsson, Erland Jonsson, Staffan Skerfving, Göran Stiitz, Kost och motion i Sverige, Beteenden, attityder och kunskaper hos den vuxna befolkningen. Socialstyrelsen, Stockholm 1973.

12 Intervjuundersökning om motion och idrott SOU 1997: 188

2. "Kost och motion 1978."

I dessa intervjuer upprepades bl. a. vissa frågor från den tidigare "Kost och motion 1971" till ett slumpmässigt urval av 2.000 personer i åldern 18 — 70 år i hela landet. Intervjuerna genomfördes i april och maj 1978 av Sifo för Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden) och en arbetsgrupp inom den medicinska expertgruppen för kost och motion (MEK). Intervjurapporten har titeln Karin Busch, Hans Zetterberg, Några förändringar i kost- och motionsvanor under 1970- talet. Sifo, Stockholm 1978.

3. "ULF om fritid 1982-83."

ULF är Statistiska Centralbyråns löpande undersökning om folkets levnadsförhållanden. Det är den officiella statistikens främsta källa till information om välståndets och välfärdens utbredning och välfärdens jämlikhet. I denna statistikserie har vi särskild anledning att hänvisa till publikationen Levnadsförhållanden, Rapport nr 56, Fritid, Levnadsför- hållanden 1982-83. Sveriges officiella statistik, Stockholm 1987. Den baseras på 13.953 riksomfattande besöksintervjuer under fyra perioder vardera åren 1982 och 1983. Jämförelser görs med ULF från 1976. Intervjuåldem var 16 — 74 år.

4. "LIV 1990."

I denna studie kallades slumpvis utvalda personer till teststationer i de åtta län som ingick i undersökningen: Malmöhus, Skaraborg, Örebro, Södermanland, Stockholm, Västmanland, Jämtland och Västerbotten. Personerna medförde urinprov, en sjuksköterska tog blodprov och blodtryck samt mätte längd och vikt. En enkät besvarades av försöks- personema och den fysiska prestationförmågan (kondition, styrka, rör- lighet, balans, hoppförmåga, löpförmåga, koordinationsförmåga) tes- tades av särskilda försöksledare anställda av varje läns korpförbund. Datainsamlingen skedde våren 1990 — våren 1991. Resultaten finns i boken: Lars-Magnus Engström, Björn Ekblom, Artur Forsberg, Maria v Koch, Jan Seger, Livsstil — Prestation — Hälsa, LIV 90, Rapport ], Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Folksam, Högskolan för lärarutbildning, Idrottshögskolan, Karolinska Institutet, Korpen, Riks- idrottsförbundet, Stockholm 1993.

SOU 19972188 Interiy'uundersökning om motion och idrott 13

1997 års undersökning

Idrottsutredningens nya intervjuundersökning innehåller mer än upp- repningar av frågor från dessa tidigare mätningar. Nya frågeområden är bland andra: 0 Vad kostar idrotten och motionen den enskilde? Vi kan redovisa kostnaden för egen utrustning och avgifter för eget utövande av verksamheten. 0 I vems regi idrottar och motionerar folket? Vi kan för första gången redovisa kommunernas, föreningarnas och privatföretagens andelar av motionsmarknaden. . Vilka allmänna värderingar styr valet av motions- och idrottsaktivitet?

Intervjuerna gjordes mellan den 14 maj och 25 juni 1997.

Frågeformuläret utformades av ValueScope i samarbete med Idrottsutredningen. Det återfinns i Appendix 2. Innan intervjuerna bör— jade gjordes provintervjuer i två omgångar för att testa frågomas lydelse och intervjuns längd. Det slutgiltiga frågeformuläret godkändes av Idrottsutredningen.

Undersökningspopulation är 1997 års befolkning i Sverige 15 år och äldre. Totalt finns 7.183.000 personer i dessa åldrar.

Urvalet är slumpmässigt och undersökningen är representativ för hela riket. Intervjuerna gjordes inom ramen för TEMOs telefonomni- buss kompletterad med intervjuer med personer över 75 år. Fältarbetet genomfördes från TEMOs telefonintervjucentral med hjälp av CATI (Computer Aided Telephone Interviews). Den genomsnittliga intervju- tiden var 20 minuter. Vi bedömer fältarbetet som tillförlitligt. Det visade sig lätt att intervjua om idrott och motion. Ämnet intresserade många och vanligen tyckte de utvalda att det var trevligt att bli till— frågade.

En metodredogörelse från TEMO finns i Appendix l. Före tabellering har intervjuerna vägts till sina rätta proportioner för att minimera eventuella skevheter i urvalet. I tabellerna görs avrund— ningar och totalen adderar inte alltid till 100 procent. I vissa fall kan flera svar vara tillåtna på samma fråga och då adderar de till över 100 procent.

14 Intervjuundersökning om motion och idrott SOU 1997:l88

Bastal

Rapporten baseras på telefonintervjuer med 2.100 personer 15 år och äldre, därav 1.021 män och 1.079 kvinnor. De intervjuade fördelar sig så här:

Tabell I:]

_— Stockholm, Göteborg, Malmö 3 __:IEI Landsbygd

1036

d ds—z9dr do—dddr ds—sodr 60 år och äldre Grundskola

3 Högre utbildning Hushållsinkomst under 120.000 kr ] 120—179.000kr ISO-299.000 kr 2 300.000 kr eller högre Medlem i motions- eller idrottsförening

1.996 9

Procent

3% 56% 11%

49% 6% 15%

22% 27% 23% 28%

40% 8% 22%

3% 16% 8% 30% 13%

34% 5%

I kapitel 6 redovisas motionsnivåer för män och kvinnor i olika åldrar utom dem som lider av någon sjukdom eller invaliditet som begränsar möjligheterna att motionera. För dessa tabeller gäller följande bastal:

SOU 1997:188 Intervjuundersökning om motion och idrott 15

Tabell ] :2

Mån 15 — 29 år, nivå 1 _ Mån 15 — 29 år, nivå 2 _ Mån 15 — 29 år, nivå 3 Män 15 — 29 år, nivå 4

39 40 43 78 Män 30 _ 59 år, nivå 1 97 Mån 30 — 59 år, nivå 2 Män 30 — 59 år, nivå 3 Män 30 — 59 år, nivå 4 Mån 60 år +, nivå 1 Mån 60 år +, nivå 2 Mån 60 år +, nivå 3 Mån 60 år +, nivå 4 Kvinnor 15 — 29 år, nivå 1 Kvinnor 15 — 29 år, nivå 2 Kvinnor 15 — 29 år, nivå 3 Kvinnor 15 — 29 år, nivå 4 Kvinnor 30 — 59 år, nivå ] Kvinnor 30 — 59 år, nivå 2 Kvinnor 30 — 59 år, nivå 3 Kvinnor 30 — 59 år, nivå 4 Kvinnor 60 år +, nivå 1 Kvinnor 60 år +, nivå 2 Kvinnor 60 år +, nivå 3 Kvinnor 60 år +, nivå 4

ÄN] 80-33

22 CN L)! |— —- U) Jä— b.) ON N kli DJ

lel XOON

N O

—- xlXD l») &Okll

I kapitel 7 redovisas värderingar, vilka baseras på svar från 1.861 inter- vjupersoner. Andra viktiga bastal rapporteras i texten på relevanta ställen. Alla bastal finns dessutom i TEMOs Tabellbilaga som över- lämnats till Idrottsutredningen.

I denna undersökning var 130 av de intervjuade invandrare (6% av alla), dvs de var födda utomlands och har minst en förälder som då inte var svenska medborgare. Frågeformuläret var på svenska och endast invandrare som förstår svenska i telefon kunde intervjuas.

16 Intervjuundersökning om motion och idrott SOU 1997: 1 88

Tabell 1.3

__ ___

__— m _

30 nordiskt land annat europeiskt land 42 utomeuropedsmdnd

Dessutom intervjuades 61 personer (3% av alla) vilka är födda i Sverige men den ena eller båda föräldrarna var inte svenska medbor— gare när de föddes. 40 av dessa hade någon förälder från Finland och nio kom från något utomeuropeiskt land.

Bastalens storlek och nivån på procenttalen avgör den statistiska osäkerhetsmarginalen. Högre bastal ger lägre osäkerhetsmarginal och procenttal närmare 50 ger högre osäkerhetsmarginal. Tabellen på sidan 3 iAppendix ] visar hur.

Av samtliga intervjuade 15 år och äldre är 54 procent förvärvsar- betande, 25 procent är inte förvärvsarbetande under 65 år (studerande, hemarbetande, arbetslösa, sjuka etc.) och 21 procent är ej förvärvsar- betande folkpensionärer. Sådan är sammansättningen av den svenska vuxna befolkningen 1997.

SOU 19972188

2. Motions- och idrottsaktiviteter 1 997

"Idrott" är ett fornnordiskt ord. Det är ett samlingsbegrepp för med- vetna och organiserade kroppsövningar. En del idrott är organiserad som tävlingar, en del idrott saknar tävlingsmoment. "Motion" är en del av idrotten och saknar oftast tävlingsmoment.

I tidigare undersökningar har olika krav ställts på omfattning och intensitet i motionsutövandet. Ibland har viss regelbundenhet i motionsutövandet krävts som t ex 20 gånger per år, ibland har viss ansträngningsgrad krävts som t ex att man ska bli lätt andfådd och/eller svettig (13 till 15 på den sk Borg-skalan enligt Socialstyrelsens rekommendation) och då har inte långsamma promenader räknats som motion. I de studier som behandlar sambandet mellan hälsa och motion tar man dock vanligen all rörelse i beaktande, även den som är helt orelaterad till idrott som dammsugning och gräsklippning.

I Folkhälsoinstitutets bok Vårt behov av rörelse (1996) definieras motion som den del av idrotten där kroppsövningar används i syfte att må bra, att bibehålla bra eller få bättre hälsa och fysisk prestations- förmåga (s 11). Motion är sålunda ett stort tält som rymmer olika grader av regelbundenhet, ansträngning, organisation och tävling.

Motion på fritid

Motionsnivåer

En översikt av läget ges i svaren på denna fråga:

"Om vi nu ser till den motion du får på din fritid så har jag här en beskrivning av olika motionstyper. Vilken av de här sju grupperna passar du själv bäst in i om vi ser till året som helhet?" Svarsaltema- tiven lästes upp.

18 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 SOU 1997: 1 88

Tabell 2: ]

Alla Män

_ 4%_

_ _ 4% Får litet motion av enklaste slag då och då (Promenerar någon timme då och då, åker skidor ett par gånger om året, simmar då och då på semestern, plockar svamp någon gång på hösten) Får regelbundet lätt motion genom olika aktiviteter beroende på säsong (simning, skidåkning, raska promenader, trädgårds-arbete etc) 34% Får regelbundet ganska mycket motion genom olika säsongsaktiviteter (skidåkning, simning, raska promenader, terränglöpning, trädgårdsarbete etc).Utför motionen så att den blir ansträngande. Motionen sker ej på fasta tider utan då och då när 17%

27%

jag har tid. Motionerar på fasta tider vaty'e vecka (gymnastik, tennis, squash, simning, ridning, handboll etc) 12% 1 1% 12% Deltar i organiserad klubbträning (deltar i enklare klubbtävlingar etc) Ar aktiv idrottsman med regelbunden träning och tävlingar då och då Inget av dessa passar in, vet ej

% .%- m .%-

d% Wo—

Mycket få (4%) säger att de inte får någon motion alls. Kvinnor motio- nerar, som vi skall se, lika mycket som män när det gäller antalet timmar, men fler kvinnor än män väljer beskrivningen "får litet motion av enklaste slag då och då" (31% jämfört med 22% för männen). Var tredje (34% av männen och 35% av kvinnorna) får regelbundet lätt motion. Fler män än kvinnor säger att de regelbundet får ganska mycket motion genom olika säsongsaktiviteter och utför motionen så att den blir ansträngande (20% jämfört med 14% för kvinnor). 12 pro- cent motionerar på fasta tider varje vecka, två procent deltar i organi- serad klubbträning och tre procent beskriver sig som aktiva idrottsmän eller —kvinnor.

Av tabellen framgår också att motionärerna är många och täv- lingsidrottama är få. Man kan inte nå flertalet motionärer genom att enbart satsa på tävlingsidrott. På en direkt fråga: "Har du deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året?" svarade 17 procent (23% av männen och 12% av kvinnorna) att de deltagit i en tävling det senaste året.

SOU 1997:l88 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 19

Vi kommer att använda frågan och tabellen för att definiera fyra motionsnivåer:

Nivå 1. Ingen motion alls eller liten motion av enklaste slag ("Får praktiskt taget ingen motion alls" + "Får litet motion av enklaste slag då och då — promenerar någon timme då och då, åker skidor ett par gånger om året, simmar då och då på semestern, plockar svamp någon gång på hösten"). Totalt 31 procent eller 651 intervjupersoner.

Nivå 2. Regelbunden lätt motion ("Får regelbundet lätt motion genom olika aktiviteter beroende på säsong — simning, skidåkning, raska pro- menader, trädgårdsarbete etc"). Totalt 34 procent eller 714 intervju- personer.

Nivå 3. Regelbunden mycken motion ("Får regelbundet ganska mycket motion genom olika säsongsaktiviteter — skidåkning, simning, raska promenader, terränglöpning, trädgårdsarbete etc. Utför motionen så att den blir ansträngande. Motionen sker ej på fasta tider utan då och då när jag har tid"). Totalt 17 procent eller 357 intervjupersoner.

Nivå 4. Mycket motion och träning på fasta tider och/eller aktivt idrottstävlande ("Motionerar på fasta tider varje vecka — gymnastik, tennis, squash, simning, ridning, handboll etc" + "Deltar i organiserad klubbträning, enklare klubbtävlingar etc" + "Är aktiv idrottsman med regelbunden träning och tävlingar då och då"). Totalt 17 procent eller 357 intervjupersoner.

Nedan visas de fyra nivåerna för män och kvinnor i olika åldrar:

Tabell Z:2

Kvinnor

N—ivål. Ingen, liten 20% 24% 28% 23% 30% Nivå2. Regelbunden lätt motion 20% 32% 39% % Nivå3. Regelbunden mycken motion med 22% 21% 20% 16% 18% 13% ansträngning Nivå 4. Mycket motion,

39% 16% 13% 14% 6%

träning, tävling

60+ år 44% 37

20 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 SOU l997:188

Spridningen i motionsaktivitet är mycket stor. Av de yngsta männen i åldern 15 — 29 år återfinns var femte (20%) i nivå 1 dvs de motionerar inte mycket eller inte alls och två av fem (39%) sportar och idrottar på fasta tider och tränar och tävlar ibland. Av de yngre kvinnorna finner vi 23 procent i Nivå 1 och 29 procent i Nivå 4. Med stigande ålder ökar andelen som motionerar litet (Nivå 1) bland män och ännu mer bland kvinnor. Man får dock inte glömma att det finns en hel del äldre 60 år och däröver som ägnar sig åt mycket motion: 33 procent av männen och 19 procent av kvinnorna i dessa åldrar finns i Nivå 3 och 4.

Många aktiviteter kvalificeras som idrott och motion. I olympiska spel tävlar man numera i över 30 grenar. Till dessa kan läggas en rad andra nationella och internationellt organiserbara tävlingar som exem- pelvis orientering och en mångfald lokala tävlingsforrner av typen varpa på Gotland. Därtill kommer alla motionsaktiviteter utan täv- lingsmoment. Vi kan inte studera dem alla. Öppna frågor, i vilka de svarande själva fick beskriva sina aktiviteter, ställda i LIV 90 gör det emellertid möjligt att välja ut de femton vanligaste i Sverige på 90-talet. De är i fallande ordning: promenader, cykling, simning, joggning, skid- åkning, gymnastik, aerobics/workout/styrketräning, skridskoåkning, tennis/badminton/squash, fotboll, innebandy, löpning/friidrott, golf, vattengymnastik. Praktiskt taget samtliga svenskar 15 år och äldre (98%) utövar någon av dessa femton aktiviteter. Medeltalet aktiviteter är 4.3 av de femton.

Motionsaktiviteter

Vi frågade: " Jag skall nu läsa upp olika motionsaktiviteter och ber att du säger om du brukar ägna dig åt det." Svarsaltemativen var ett enkelt "ja" eller "nej".

SOU 1997:188 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 21

Diagram 2:1. Motionsaktiviteter

Annat Vattengymn Golf _ 9 98% utövar någon

F "d » . . "' "m 9 aktlwtet Innebandy . . , _.

Fotboll Skridsko ,,

Ae mbic, workout Gymnastik ». Skidåkning

loggning ( Sin-ring Cykling

Promenad

Skillnad i motionsaktiviteter mellan könen och åldrarna

De fem vanligaste motionsaktivitetema— promenader, cykling, sim- ning, joggning, skidåkning — har ungefär samma rangordning bland män och kvinnor. En skillnad vi noterar bland fem-i-topp är att kvinnor föredrar simning framför joggning och männen joggning framför sim- ning. Dessutom kommer gymnastik högre upp på kvinnornas lista.

22 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 SOU 1997: 1 88

Tabell 2.3

Män Kvinnor

_ _ 33% 63% 36% 41% 37% 13% 34% 34% 23% 31% - 32% 13% 13% 3% 30%

Alla som utövar någon aktivitet 97% Medelantal aktiviteter .

Dubbelt så många kvinnor som män gymnastiserar. Däremot finns ingen åldersskillnad när det gäller gymnastik. Det är en motionsform som invandrare utövar i högre grad än alla utfrågade (39% resp 27%).

De största åldersskillnadema finns beträffande aerobics, workout och styrketräning som är motionsformer för de yngsta.

Skridsko är en populär aktivitet för var tredje upp till 45 års ålder. Golf är en sport som attraherar i alla åldrar, dock fler bland de yngsta i åldern 15 — 29 år (12%) och något färre i åldrarna 60 år och äldre (6%).

Promenader och vattengymnastik tilltalar fler äldre än yngre.

95% 71% 44% 27% 29% 36% 26% 17% 10% S% 4% 6% 6% 12% 17%

99%

+— kl. :h— Q

SOU 19971188 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 23

Tabell 2:4

___—— ___—— ___——

Yngre ägnar sig åt fler sporter än äldre. Medelantalet aktiviteter bland yngre 15 — 29 år är 5.7; i åldrarna 60 år och över ägnar man sig i medeltal åt 3.0 aktiviteter av femton möjliga.

Skillnad i motionsaktiviteter mellan stad och land

Även i storstadstrafiken i Storstockholm, Göteborgsområdet och Malmöområdet är det många som cyklar — 61 procent. I övriga städer är 71 procent cyklister och på landsbygden cyklar tre av fyra (76%). På landsbygden brukar varannan åka skidor (50%), vilket är betydligt fler än i städerna (32% i storstäder, 30% i övriga städer). Aerobics, workout och styrketräning är vanligare i storstäderna (29%) än i övriga landet (23%).

24 Motions— och idrottsaktiviteter 1997 SOU 1997:l88

Tabell 2.5

Stor- Ovriga Lands— ___- ___— ___—

I övrigt är skillnaderna i motions- och idrottsaktiviteter mellan stad och land ganska små.

Skillnad i motionsaktiviteter mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare

De största skillnaderna i idrotts- och motionsaktiviteter finns mellan inkomstklassema.

SOU 1997:l88 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 25

Tabell 2.6

Hushållsinkomst per år -120.000 120-179.000 ISO-299.000 300.000+

cndmg

Aerobics, workout, 19% 20% 26% 26% styrketräning

snddskodkndng

Tennis, badminton, 13% 15% 16% 21% squash

Någon annan 19% 14% 20% 18% motionsaktivitet

Alla som utövar 96% 98% 98% 99% någon aktivitet Medelantal 3. 4 "aktiviteter _ Dessa skillnader är i allmänhet större än skillnaderna mellan könen, åldrarna och bostadsortema. Endast promenader, gymnastik och vattengymnastik förekommer i praktiskt taget lika omfattning i alla inkomstklasser.

För alla övriga gäller att de högre inkomstklassema är mer aktiva än de lägre. Skillnaderna finns inte bara för dyrare aktiviteter som golf utan också för billigare som cykling och joggning. Vi skall senare med början på sidan 42 analysera kostnaderna för motion.

26 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 sou 1997: 188

Motionens professionalisering

En mindre del av svenskarnas motion är professionaliserad i den meningen att den leds av en tränare. Vi frågade: "Hur stor del av din motion sker med en ledare eller tränare?"

Tabell 2: 7

_ Ada

6% 11%

13% Mycket liten 9% _ 63%

Det är vanligare att kvinnor motionerar med ledare eller tränare än att män gör det. Fler kvinnor än män deltar som vi sett i motionsgym- nastik. Av kvinnorna motionerar 55 procent helt på egen hand utan ledare eller tränare, jämfört med 69 procent av männen.

Motion i anslutning till arbetet

En majoritet av de förvärvsarbetande har ett rörligt arbete som kräver att stå, gå och sitta (31%) eller att stå och gå och dessutom moment att lyfta och bära (30%). Var fjärde har ett stillasittande arbete (23%). En handfull har ett stillasittande arbete inom verkstadsindustri (l%). En minoritet har tungt kroppsarbete inomhus (7%) eller utomhus (6%). Frågan löd: "Olika arbeten är olika fysiskt ansträngande. Jag skulle vilja be dig klassa ditt dagliga arbete." Svarsaltemativen lästes upp.

SOU 1997: 1 88 Motions— och idrottsaktiviteter 1997 27

Tabell 28

Kvinnor ___—

Arbete som kräver att stå och gå och sitta, men ej kräver annan fysisk aktivitet Arbete inomhus som innebär att stå och gå,

dungdkroppsarbdeuromhds Vd 61 kan 166 6366

De verkligt tunga kroppsarbetena inom- eller utomhus har huvudsak- ligen männen, men var tredje förvärvsarbetande kvinna (35%) har ett arbete inomhus där de måste lyfta och bära. Bland invandrarna har 15 procent ett tungt kroppsarbete inomhus jämfört med 7 procent av hela befolkningen.

Tillgång till motion i jobbet

Varannan förvärvsarbetande (53%) har tillgång till motion på sin arbetsplats. Hälften av dem (27% av alla förvärvsarbetande) utnyttjar denna möjlighet. Frågorna löd: "Har du tillgång till motion genom jobbet?" och "Utnyttjar du denna möjlighet att motionera?"

28 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 SOU 1997:l88

Tabell 2:9

Tillgång till motion genom jobbet Umydjdrmdldghden

En större andel offentliganställda än privatanställda har möjlighet att motionera via sin arbetsgivare (61% jämfört med 52%). Invandrare har mer sällan tillgång till motion genom jobbet (40% jämfört med 53% för hela befolkningen).

Att gå eller cykla till arbetet

Till förvärvsarbetande ställdes frågan: "Om vi nu bara tänker på hur du kommer till och från ditt dagliga arbete, brukar du då under någon del av året gå eller cykla någon del av vägen?"

Tabell 2:10

___—_—

Andel som cyklar 52% 67% 49% 51% 53% eller går till jobbet

Varannan förvärvsarbetande går eller cyklar till sitt arbete. De yngre förvärvsarbetande gör det i betydligt större utsträckning än övriga (67%). Däremot finns det ingen skillnad mellan olika orter i hur man tar sig till jobbet. I storstäderna går eller cyklar 52 procent, i övriga städer är andelen också 52 procent och i mindre orter går eller cyklar 56 procent till sin arbetsplats. Av tjänstemännen går eller cyklar 56 procent till jobbet, av arbetarna 51 procent.

Antal motionstimmar per månad

Efter frågorna i intervjun om olika typer av motion och om hur mycket man rör sig på jobbet och möjligheter till motion via arbetsgivaren ställdes följande fråga där intervjupersonen ombads uppskatta hur lång tid han/hon ägnar åt motion.

"Ungefär hur många motionstimmar i månaden blir det? Bortse från resor till och från, omklädning etc."

SOU 1997: 188 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 29

Tabell 2:11

Motionstimmar per månad _ "

13% 1o1ddmmar 13 3461mmar 33 ammar enermer Medelantal timmar _ .

Spridningen är stor när det gäller hur mycket tid man lägger ner på motion. För var sjätte blir det bara någon enstaka timme och för var femte år det 25 timmar eller mer under en månad. Medelantalet timmar per månad är 17.2, vilket innebär i genomsnitt 34 minuter per dag. Män och kvinnor lägger i stort sett ner lika mycket tid på motion.

De yngre använder mer tid för motion än äldre. Många personer i åldern 60 år och äldre har inte kunnat ange hur många timmar de motionerar per månad, men de som angivit en siffra motionerar i genomsnitt 18.9 timmar per månad.

Tabell 2 : 12

___—_ ___—_ - _ _ _

13% 17% 33% ___—

13.3 ___— 17%

Lagom motion?

Nästan varannan är tillfredsställd med den mängd motion de får: 46 procent anser att de får lagom eller tillräcklig motion. Och var femte tycker att den mängd motion de får på sin fritid bara ligger något i

30 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 SOU 1997:l88

underkant. Var tionde anser att de får alldeles för litet motion och fyra procent att de egentligen får mer motion än de behöver. Vi frågade:

"Om du ser på all den motion du får i vardagslivet, det vill säga i arbetet, på resor till och från arbetet och på fritiden, tycker du då att du själv får alldeles för litet motion, för litet motion, något för litet motion, lagom eller tillräcklig motion, något mer motion än nödvändigt eller mycket mer motion än nödvändigt?"

Tabell 2:13

___— ___—

Av invandrarna säger 19 procent att de får alldeles för litet motion, att jämföras med 10 procent bland hela befolkningen.

Barnens motionsaktiviteter

I denna intervjuundersökning hade 492 personer skolbarn i åldern 7 — 15 år. Dessa föräldrar fick redogöra något även för sina barns motionsaktiviteter. När det fanns flera barn i hushållet valdes slump- mässigt det ut som senast hade födelsedag.

I landet finns totalt 957.000 barn i dessa åldrar. Sju av tio skolbarn ägnar sig åt någon sport eller idrott på sin fritid, men för tre av tio år skolgymnastiken och skolidrotten den enda orga- niserade motionsverksamhet de deltar i.

"Utövar barnet någon idrott eller sport utanför skoltid, t. ex. fotboll, ishockey, ridning, segling, gymnastik, löpträning?" Om ja: "Ungefär hur ofta idrottar eller sportar ditt barn utanför skoltid?"

Tabell 2:14

Bam—1331

SOU 19972188 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 31

En majoritet av både pojkar och flickor i alla åldersgrupper bedriver någon sportverksamhet utanför skolan.

Liksom i ULF 1982-83 finner vi att andelen barn som sportar utan- för skoltid är högst i åldern 10 — 12 år. Andelen flickor som idrottar är något lägre än för pojkarna i åldrarna 7 — 9 år och 10 — 12 år, men i tidiga tonåren 13 till 15 år blir skillnaden mellan pojkars och flickors motionerande avsevärd (57% för flickorna jämfört med 74% för pojkarna).

Tabell 2:15

116161 ___—1-361131331 —-—— _ _ _

11 67% 33% N 33% 43% 6% 11% 11%

De skolbarn som motionerar på sin fritid gör det i allmänhet regel- bundet varje vecka.

Tabell 2:16

3667—1331 Nej ingen gång 25% 4—3% Någon gång 1 kvartalet eller mer sällan (1 — 5 gånger per år) 3% 3% Någon gång ] månaden (6 20 gånger per år) 2% Någon gång I veckan eller oftare (mer än 20 gånger per år) 64% 69% 60% Vet ej hur ofta 1% 1%

Barn som har föräldrar som är medlem i någon idrotts— eller motions- förening (34% av alla vuxna) motionerar i större utsträckning än andra barn: 80 procent av dessa barn utövar någon idrott eller sport utanför skoltid jämfört med 69 procent av alla barn.

3%

2%

klalwrwlll E_n-'i

L.

WWW—WW ...-...a..."

. 1... Hull.. *_ 55. .__._._WW _ .j ' ll

”111. . -Ä' a_i-en..”.lmrå—hfnh url-Jm "'.m - '. n.. _ "mum . m"...

nun ' Il'lf'il'

"' ,

E' "" "I. " '.'!" ' '||.l.l...l. I ”EU-m % ma # & Ii; & = ' " " ".. lll! .__'_JH__|.-.:.lnvf. . .2'33 _uuwu .— - mr.-.a . _, .w ' 'un'—' _' ' ' _ rl. [m__ i'n_ * i ' i " ' u =..

,;mf'lll ätidm , lll._ 'hmll

...,. ”få: "_”, ...—Mila ul | '_ H. 3 M ”| ""::—MLIWWN Wat: :.

. IM'I..1-1|1|qq -_-1.' _.1

' &. =%u1lt1 " ""

SOU 1997:l88 33

3. Trender i motion och idrott

För att få ett grepp om trenderna i motion och idrott har vi valt ut ett antal frågor från tidigare undersökningar. Vi börjar med några frågor om friluftsliv och motion ur en lång lista över fritidsaktiviteter som ställdes till allmänheten i SCBs undersökning ULF om fritid 1982-83. Intervjuaren frågade för var och en av följande aktiviteter: "Har du under de senaste tolv månaderna ..." Sysslat med trädgårdsarbete Strövat i skog och mark, t ex för att titta på naturen, plocka svamp och bär Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag (ej i samband med vanliga inköp och liknande) Fritidsfiskat Badat utomhus, besökt friluftsbad Sysslat med idrott eller annan motion utomhus Sysslat med idrott eller annan motion inomhus Gått på idrottsevenemang som åskådare

Därefter frågades för varje aktivitet som intervjupersonen utövat: "Hur ofta har du gjort de senaste 12 månaderna?" Svarsaltemativen var följande:

Nej, ingen gång

Ja, någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 ggr/år) Ja, någon gång i månaden (6-20 ggr/år) Ja, någon gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr/år)

Redovisningen omfattar åldrarna 16 — 74 år för exakt jämförelse med ULF om fritid 1982-83

Idrottare och motionärer blir flera

Både motion/idrott inomhus och utomhus har ökat i popularitet mellan 1982-83 och 1997. Inomhusmotion utövas i stort sett varje vecka av 36

34 Trender i motion och idrott SOU 1997:188

procent från tidigare 25 procent. Andelen som regelbundet utövar utomhusmotion har ökat från 28 till 37 procent. Dock gäller fortfarande att omkring hälften aldrig deltar i sådana aktiviteter: 47 procent har inte någon gång under senaste året sysslat med idrott eller annan motion utomhus och 51 procent har inte någon gång sysslat med idrott eller annan motion inomhus. Men andelen som regelbundet ägnar sig åt detta har ökat.

Tabell 3:1

Andel av befolkningen 16 — 74 år som under ett år utövat följande aktiviteter

I stort sett varje vecka

___— ___—__— ___—__— ___—__—

Det är alltså inte sant att allmänheten passificeras till större inaktivitet i tv- och Intemet-åldern. Många tror att tv”s effekt snarare är att man mera sällan går på idrottsevenemang som åskådare. Detta är emellertid inte heller sant.

Tabell 3.2

I stort sett varje

Gått på idrottsevene- mang som åskådare 1983 56% 24% 13% 7% 100% under ett år

___—___

Vi finner att nästan varannan någon gång går och tittar på ishockey, fotboll, skidtävlingar, friidrott eller vad det nu kan vara. Intresset har inte ändrat sig jämfört med början av 80-talet. Under denna tid har emellertid utbudet av sport och idrott i tv avsevärt ökat. Invandrare gå mer sällan på idrottsevenemang som åskådare (28% jämfört med 45% för alla). Idrottssociologin brukar framhålla att lokala idrottsevenemang

SOU 1997:188 Trender i motion och idrott 35

har en latent funktion att öka människors identifikation med sitt lokal- samhälle.

Promenader och strövtåg ökar

Den vanligaste motionsaktiviteten är promenader, vilket mer än va- rannan gör i stort sett varje vecka. En överväldigande majoritet brukar också ströva i skog och mark för att titta på naturen, plocka bär eller svamp och så vidare. Denna aktivitet är emellertid inte lika ofta före- kommande som promenader. Andelen som promenerar och andelen som strövar i skog och mark nästan varje vecka har ökat mellan 1997 och 1982-83.

Tabell 3 53 16 — 74 år Andel av befolkningen 16 — 74 år som under ett år utövat följande aktiviteter

Ingen I stort gång sett varje Summa vecka 20+ ggr

Nöjes- och motions- 1983 18% 13% 21% 48% 100% promenader __

___—___ ___——

Strövat i skog och 1983 19% 20% 29% 33% 100% mark

___—__—

Fiske och trädgårdsarbete håller ställningarna

Omkring var tredje fiskar någon gång på sin fritid. Andelen är oför— ändrad från 1982-83 års undersökning. Trädgårdsarbete är en annan vanlig fritidssysselsättning med motionselement som engagerar när- mare varannan i stort sett varje vecka. Andelen är likaså oförändrad sedan 1982-83.

36 Trender i motion och idrott SOU 1997:188

Tabell 3:4

I stort sett varje

___—— ___—__— ___—__— ___—__—

Friluftsbadandet minskar

Friluftsbadama har minskat signifikant under de senaste fjorton femton åren. 1982—83 svarade var femte (22%) att de aldrig badade utomhus eller besökte friluftsbad. I år har andelen ökat till var tredje (33%). An- delen som badar utomhus minst någon gång i månaden har minskat från 65 till 41 procent.

Tabell 3:5 Andel av befolkningen 16 — 74 år som under ett år utövat följande aktiviteter Ingen I stort gång sett varje Badat utomhus, besökt friluftsbad 1983 22% 13% 23% 42% 100%

___—__—

En del av skillnaden kan möjligen bero på tidpunkten för årets under- sökning som var på försommaren till skillnad från 1982-83 års under- sökning, där intervjuarbetet var utspritt under två hela år.

Invandrares motionsvanor skiljer sig inte mycket från hela den vuxna befolkningens. Promenader, trädgårdsarbete, fiske, idrott och motion inomhus och utomhus företas i samma utsträckning. Däremot strövar utomnordiska invandrare i mindre utsträckning i skog och mark (63% av invandrare från europeiska länder utanför Norden och 61% av invandrare från utomeuropeiska länder jämfört med 80 för hela befolk- ningen) och badar mer sällan utomhus (37% av invandrare från euro-

SOU 1997:188 Trender i motion och idrott 37

peiska länder utanför Norden och 38% av invandrare från utomeuro- peiska länder jämfört med 65% för alla).

Till och från arbetet

I "Kost och motion 1978” konstaterades att männens benägenhet att lägga beslag på familjebilen ger dem minskad fysisk motion till och från arbetet. Tjugo år senare har skillnaden mellan könen minskat bland förvärvsarbetande vad gäller att gå eller cykla till arbetet.

Bland kvinnor har andelen som cyklar eller går till jobbet sjunkit från 72 procent 1971 till 56 procent 1997. Siffran är dock fortfarande högre än för männen.

Tabell 3.6

Förvarvsarbetande 20 — 70 år

_- _-

Andel som cyklar eller går till jobbet

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978.

Motionstrender över tre decennier

För sju aktiviteter har vi möjlighet att göra jämförelser mellan under- sökningar från tre årtionden: 70-talet, 80-talet och 90—talet.

38 Trender imotion och idrott SOU 1997:188

Tabell 3: 7

16 — 74 år Andel i procent av befolkningen 16 — 74 år som utövar följande aktiviteter mer än 20 gånger per år. *) Aktiviteten utövas mer än fem gånger under året.

_ Man __ 1983 _

Nöjes- och motions- 32% 43% 46% 38% 53% 59%

promenader _ _ __ _ 31% __ ___— 44% __ ___— _— 3

Idrott, motion utomhus 34%

__ ___— 26% ___— —— ___— 30% __ ___—

Gått på idrottsevenemang 27% 8% l 3% 1 S% som åskådare *) 26% 28% Jämförelser med ULF 1982-83.

ut 4; 3

N % ox

Motion med låg ansträngningsgrad som promenader och vistelse i skog och mark har avsevärt ökat under de senaste tjugo åren, både bland män och kvinnor. Dock utövas båda i något större utsträckning av kvinnor. Trädgårdsarbete intresserar båda könen i lika utsträckning men har ökat i mindre utsträckning.

Tidigare fanns en stor könsskillnad när det gäller idrott och motion utomhus - 1976 var det dubbelt så många män som kvinnor som aktivt ägnade sig år detta (25% mot 11%). Andelen utövare har ökat både bland män och kvinnor men mer bland kvinnorna så att skillnaden nu eliminerats (3 8% resp 36%). Inomhusmotion har under de senaste tjugo åren utövats i lika utsträckning av både män och kvinnor och har ökat i omfattning sedan 1976.

Fritidsfiske är vanligare som manlig än kvinnlig fritidssyssel- sättning. Vi kan inte notera någon påtaglig förändring i andelen fritids- fiskare sedan 1976.

Besök på idrottsevenemang engagerar err män än kvinnor, men intresset bland kvinnor har praktiskt taget fördubblats medan det är oförändrat bland män.

SOU 1997:188 Trender i motion och idrott 39

Diagram 3:]. Motionstrender över tre decennier. Män.

Procent av 16-74 åringar

50

Promenader - - - - Strövtåg — + —> Trädgård - -x - Utomhus — - Inomhus "» Fiske + Åskådare

Diagram 352. Motionstrender över tre decennier. Kvinnor.

Procent av 16-74 åringar

70

60 Promenader

- - - - Strövtåg — + -— Trädgård

- -x - Utomhus

— - Inomhus —-*-' Fiske —4— Åskådare

40 Trender i motion och idrott SOU 1997:188

Andelen utövare av alla aktiviteter har ökat i alla åldrar. Intressant är de många friska och rörliga pensionärerna. Åldern 65 — 74 år är aktiva i påfallande högre grad än tidigare — de promenerar, strövar i skog och mark, arbetar i trädgården och utövar motion och idrott inomhus och utomhus. Tabell 3.8 16-74 år Andel i procent av befolkningen 16 — 74 år som utövar följande aktiviteter mer än 20 gånger per år. *) Aktiviteten utövas mer än fem gånger under året. _ -76 _------------ öjes-, mo— tiOESPfome' 30 " 45 36 50 36 50 57 36 49 52 na er _------------ Strövati 17 23 24 33 31 38 45 23 32 skog, mark —------------ wrnwnnttuennun arbete _------------ rott, motion _------------ rott, motion 48 .. 29 4215 27 nun —------------ F......) "___-Ullmann _------------ rottsevene- åskådare ")

Jämförelser med ULF 1982-83.

Kvantitet och kvalitet i motionsökningen

En bra sammanfattning av långtidstrenden ges av antalet motionstimmar. De har ökat från 13 a 14 timmar i månaden under 70-talet till omkring 17 timmar på 90-talet.

SOU 1997:188 Trender i motion och idrott 41

Tabell 3.9

___-__— ___-__-

Medelantal timmar per månad som används för motion 14. 3 13.0 14.5 13.8 17.4

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978.

Har denna kvantitativa ökning motsvarats av en kvalitativ? Eller för- klaras ökningen mest av att enklare former av motion som promenader blivit vanligare?

Svaret får vi genom att beräkna den relativa förändringen i motionsaktiviteter av olika kvalitet. Vi gör beräkning separat för män och kvinnor.

Tabell 3:10

Relativ Relativ 1978 1997 föränd- 1978 ring

1997 föränd- Nivå 1 Ingen motion alls eller liten motion 30.05% 24.64% 4.2% .18%-25 av enklaste slag Nivå 2. Regelbunden 30. 8% 34. 48% lätt motion Nivå 3. Regelbunden

mycken motion 19. 2% 20. 79% 15 _% 14. 86%

Nivå 4. Mycket motion och träning på 14. 7% 19. 55% 10. 7% 14.78% +38 fasta tider och/eller aktivt idrottstävlande Inget av dessa passar 5%1% in, vet ej

Vi finner att den kvantitativa ökningen i motion mellan 1978 och 1997 gått hand i hand med den kvalitativa. Det är de krävande motions- formema som ökat mest. Ett undantag är Nivå 3 bland kvinnor som är statistiskt sett oförändrad.

Andelen som anser att de får för litet motion har minskat jämfört med 1970-talet både bland män och kvinnor.

: = en

25. S% 36.55%

Jämförels-er med Kost och motion 1978.

42 Trender i motion och idrott SOU 1997:188

Tabell 3: ] ]

Kvinnor _-1978 1971 1978 1997 ___-__- 19% 18% 22% 21% 17% 23% 37% m 2% 1%

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978.

O O

Barnens idrott och motion utanför skolan

Den totala andelen barn som över huvud taget utövar någon idrott eller sport på sin fritid har gått ned sedan 1982.

Tabell 3:12

Jämförelser med ULF 1982-83

Andelen barn som regelbundet, dvs i stort sett varje vecka, deltar i någon idrott eller sport har emellertid inte förändrats nämnvärt eller signifikant.

Tabell 3:13

Andel barn 7 — 15 år som sportar utanför skoltid 1982-83 varje vecka

Jämförelser med ULF 1982-83

Liksom tidigare är pojkarna mer sport- och idrottsaktiva på fritiden än flickorna.

SOU 1997:188 43

4. Arenor för motion och idrott

Att motionera ensam eller i grupp

Motion kan man utöva ensam eller tillsammans med andra. Om den sker enskilt eller gemensamt betraktas i Sverige som en smaksak utan konsekvenser. I en firad uppsats med titeln "Bowling alone" har Robert D. Putnam, en statsvetare vid Harvard University, tagit USAs ökande motion i ensamhet som ett symptom på civilsamhällets förfall*. Här lurar, menar han, en bristande civilitet och ett försvagat frivilligt gemensamt ansvar. Han ser denna utveckling mot privat primat och bort från gemenskap som en fara för samhällets sammanhållning, ja även för demokratins framtid. Om han har rätt blir frågan mindre trivial huruvida man motionerar ensam eller med andra.

I Sverige kan vi också se en ökning i lusten att motionera ensam, från 24 procent 1971 till 33 procent 1997. Men våra frågor har ställts på ett sätt som visar att detta inte är den väsentliga trenden.

"Föredrar du att motionera ensam, tillsammans med familjen eller i grupp tillsammans med andra människor?"

Tabell 4: I

1997

_ 1997

___-_- 34% 31% 23% 23%

Tillsammans med andra 38% 41% 39% 39% 36% 43% människor

4% %

Jämförelser med Kost och motion 1971

* En svensk översättning har publicerats i Moderna tider. Årg 6, nr 54, 1995, sid l7-22.

44 Arenor för motion och idrott SOU 1997: 188

Den stora förändringen ligger i att motionerande tillsammans med familjen avtagit från 33 procent 1971 till 25 procent 1997 bland männen, och från 47 procent till 25 procent bland kvinnorna. Men att motionera tillsammans med andra än den egna familjen är bland män lika vanligt 1997 som det var 1971 (39% båda åren) och för kvinnorna till och med vanligare (36% mot 43%). Vi tolkar detta som att motionsutbudet har blivit mer ålders- och könsdifferentierat. Det är idag inte lätt att hitta en och samma aktivitet med konkurrenskraftig lyskraft för mamma, pappa och barn.

Att idrotta och motionera i föreningars regi

Att idka idrott och/eller motion som en social aktivitet tillsammans med andra har som vi sett en stark ställning i Sverige. Den naturligaste formen för detta finns i föreningslivet. Var tredje vuxen (34%) är medlem i någon idrotts- eller motionsförening: fyra av tio män och tre av tio kvinnor.

"Är du medlem i någon idrotts- eller motionsförening?"

Tabell 4.2

De yngre är föreningsmedlemmar i högre utsträckning än äldre.

Sedan 70-talet har andelen medlemmar ökat. Bland kvinnor är nu tre gånger så många med i någon motionsanknuten förening som 1970, men andelen är fortfarande lägre än för män.

SOU 1997: 188 Arenor för motion och idrott 45

Tabell 4.3

20—70 år — 1971 1973 1997 1911 1913 ___-__- Medlemimotionsförening 32%

Jämförelse med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978

Dessa resultat stämmer väl med tillgänglig medlemsstatistik som visar att idrottsrörelsen fördubblats under det senaste kvartsseklet. Nedanstående diagram ger en bild av antalet medlemskap från 1970 till 1996. Lägg dock märke till att de som är med i flera föreningar räknas flera gånger till skillnad från intervjufrågan som endast gäller om man är medlem och inte antalet föreningar.

Diagram 4:l . Betalande medlemmar inom idrottsrörelsen (tusental)

1970 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källa: Idrottsutredningen och Riksidrottsförbundet Ökningen av medlemsantalet mellan 1992 och 1993 förklaras av att Korprörelsens medlemsantal medräknas från 1993 och framåt.

46 Arenor för motion och idrott SOU 1997:188 M_—

1996 finns i idrottsstatistiken 4.770.60l registrerade medlemskap (medlemskort). I intervjuerna finner vi att 34 procent är medlemmar vilket motsvarar 2.443.220 personer, som är medlemmar i någon motionsanknuten förening. Det skulle innebära att medlemmarna i genomsnitt är med i två (1.95) föreningar. Offentliga anslag till idrottsrörelsen kan alltså tänkas nå hälften så många personer som föreningarnas sammanlagda medlemstal.

Var femte medlem (22%) i idrotts- eller motionsförening har förtroendeuppdrag i sin idrottsförening, fier män än kvinnor.

"Har du något förtroendeuppdrag eller liknande i föreningen?"

Tabell 4.4

Famoendeuppdmg ' 1

13 29% 31—44% 43—39% 6031oc131dre

Folkrörelsema har idag ett åldrande ledarskap. Undantaget är idrottsrörelsen. Inom idrottsrörelsen åtar man sig i medelåldern mer förtroendeuppdrag som styrelseledamot, tränare eller annat än i ungdomen eller på äldre dagar.

Motionsanläggningar

En hel del motion eller idrott kräver inga speciella arenor. De kan utföras hemma eller på allmän plats. Vi möter de promenerande och cyklande på vägar, gator och torg; joggama ser vi också där eller i parker eller, liksom längdskidåkaren, i skog och mark. Annan motion kräver speciella anläggningar: ishockeyrinkar, fotbollsplaner, golfbanor, gymnastiksalar, simhallar, etc. Av alla intervjuade använder 59 procent idrotts— och motionsanläggningar.

I Sverige är idrotts- och motionsanläggningar en del av den stadsbild som utformats på 1900-talet. Även i ganska små lokalsamhällen utanför städerna finns anläggningar. En stor majoritet

SOU 1997:188 Arenor för motion och idrott 47

(80%) av befolkningen anser numera att det finns tillräckligt med motionsanläggningar i anslutning till bostaden. Vi frågade:

"Anser du att det finns tillräckligt eller otillräckligt med motionsanläggningar inom rimlig närhet till din bostad?" Samtliga svarsalternativ lästes upp.

Tabell 4.5

___— ___—

Det finns inga regionala skillnader när det gäller tillgång på motionsanläggningar. Tillfredsställelsen med tillgången är hög både i Götaland, Svealand och Norrland. På landsbygden finns vissa brister— 20 procent anser att det finns otillräckligt med motionsanläggningar men även där anser de flesta (75%) att det är tillräckligt många. I storstäderna svarar 80 procent tillräckligt och 12 procent otillräckligt. I övriga städer är motsvarande andelar 82 procent tillräckligt och 13 procent otillräckligt.

Sedan 70-talet har andelen nöjda med mängden motionsanläggningar i bostadens närhet ökat avsevärt. Då ansåg 64 procent att det fanns tillräckligt med anläggningar i närheten av bostaden mot 80 procent idag. Andelen som svarar otillräckligt har på motsvarande sätt minskat från 34 procent till 12 procent.

Tabell 4.6

1997 __— 33% 93% 13% s% %

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978

Trycket att bygga nya anläggningar har alltså minskat. Skötseln av de existerande kommunala anläggningarna får betyget "mycket bra" eller "ganska bra" av 70 procent av dem som motionerar där. Vi frågade

48 Arenor för motion och idrott SOU 1997:188

användarna: "Hur är underhållet på de kommunala anläggningarna?" och fick dessa svar:

Tabell 4: 7

_— _—

De kommunala anläggningarna tycks vara lagom dimensionerade enligt de motionärer som använder dem.

"Tycker du att de kommunala anläggningarna är lagom stora eller är de för stora så att de ofta står tomma eller är de för små så att det ofta är trångt?"

Tabell 4.8

Motionerar i kommunal anläggning _ För små, ofta trångt

För de allra flesta spelar mängden idrotts- och motionsanläggningar i närheten av bostaden ingen roll för hur mycket de själva motionerar. Det är således inte brist på anläggningar som gör att man inte rör på sig så mycket som man kanske skulle vilja.

Vi frågade: "Om det fanns fler idrotts- eller motionsanläggningar inom rimligt avstånd från din bostad, tror du då att du skulle motionera

mycket mer än nu, en hel del mer än nu, en aning mer än nu eller vare sig mer eller mindre än nu?"

SOU 1997:188 Arenor för motion och idrott 49

Tabell 4:9

_ _ 1% 4% 14% 13% 3%

Fler än på 70-talet säger att de klarar sig med de existerande motionsanläggningar, dvs mängden påverkar inte hur mycket de motionerar.

Tabell 4:10

20—70 år 1971 1978 1997 3% 4% En hel del mer än nu 10% 4%

Alla Män

S% 4% 14% 75% 2%

3% S% 14% 75% 4% W (- 9.

20% 14% Vare sig mer eller mindre än nu 66% 75% 11% 3%

Jämförelser med Kost och motionl97 1 och Kost och motion 1979.

Tidigare löd frågan: "Om myndigheterna ordnade betydligt fler motionsanläggningar inom rimligt avstånd från din bostad, tror du då att du skulle motionera mycket mer än nu, en hel del mer än nu, en aning mer än nu eller vare sig mer eller mindre än nu?"

Anläggningar i kommuners, föreningars och firrnors regi

Idrotts- och motionssverige speglar mycket väl totalsamhällets tre delar: stat (och kommun), civilsamhälle, marknad. ("Civilsamhället" är ett sammanfattande namn för allt som inte är myndigheter och företag, och innefattar alltså familj- och grannskapsgrupper och ideella föreningar.) I idrotts- och motionssverige råder sann blandekonomi. Ibland ägs motions- och idrottsanläggningarna av kommunen, ibland av idrotts- och motionsföreningar, ibland av privata entreprenörer. Och ibland svarar olika instanser för ägandet och underhållet. Vårt intryck är att de privatägda anläggningarna har ökat snabbast på senare år, men det går inte att belägga; de har inte nämnts i tidigare undersökningars frågeformulär.

50 Arenor för motion och idrott SOU 1997: 1 88

Vi frågade alla i vårt urval som överhuvud motionerar (1.996 personer) var man motionerade: i skolor eller andra kommunala anläggningar, i privat motionshall, gym eller bad, i anläggning eller bana som ägs av förening eller klubb, eller i Korpens regi.

Tabell 4:11

31113 _—

Motionerar du i skolor eller andra kommunala anläggningar? Ja 34% 35% 32%

Motionerar du i privat motionshall, gym eller bad? Ja 29% 30% 28%

Motionerar du i anläggning eller bana som ägs av förening eller 24% 28% 19% klubb? Ja

Motionerar du i korpens regi? Ja 9%

Motion i skolor och andra kommunala anläggningar och i banor och anläggningar som ägs av föreningar eller klubbar är lika vanlig i stad och land. I storstäderna motionerar man mer i privata motionshallar, gym eller bad (39%) än i övriga städer (25%) och på landsbygden (23%). Motion i Korpens regi är något vanligare i medelstora städer (10%) och på landsbygden (11%) än i storstäderna (6%).

Motionerandet är på intet sätt segregerat så att man väljer endast ett ställe där man utövar sin motion. Nedanstående tabell visar att stora andelar av dem som exempelvis motionerar i skolor och andra kommunala anläggningar också utnyttjar privata motionshallar, gym eller bad (35%), förenings— eller klubbägda anläggningar (36%), och att fiera av dem också motionerar i korpens regi (15%). På motsvarande sätt förhåller det sig med andra arenor: de som motionerar i korpens regi använder till exempel både kommunala (56%), privata (39%) och föreningsägda (3 8%) anläggningar. De som motionerar privat använder också kommunala och andra anläggningar.

SOU 1997: 188 Arenor för motion och idrott 51

Tabell 4:12

Motionerar i

_ Anläggning, Skolor eller Privat bana som andra motions- ägs av kommunala hall, gym förening, Korpens anläggningar eller bad klubb regi __ _ _— Skolor eller andra Privat motionshall, gym eller bad 44% 39% Anläggning, bana som ägs av förening, klubb 36% 100% 38% 100%

Fyrtioen procent svarade att de inte använder någon motionsanläggning. Femtionio procent svarade ja att de motionerar i en eller flera av de nämnda anläggningarna.

Diagram 4:1. Använda motionsanläggningar

Skolor eller kommunala anläggningar Privat motionshall, gym eller bad Anläggning eller bana som ägs av lörening eller klubb Motionerar i Korpens regi

Kommunen Privat Förening Korpen Nej, ingen av dessa

52 Arenor för motion och idrott SOU 1997:188

De som motionerar i fler än en typ av anläggning fick frågan: "Vilken motionsanläggning använde du senast?" Med hjälp av denna fråga och föregående kan vi därmed ge en bild av anläggningamas marknadsandelar:

Diagram 4:2. Senast använda motionsanläggning

Ej svar

Korpen

Förening

20% Kommunen

41%

Privat 32%

Kommunerna har 41 procent av anläggningsbesökama, privata företag har en tredjedel (32%), föreningar en femtedel (20%) till vilka vi kan lägga Korpens fyra procent.

De som tror att de skulle motionera mer om det fanns fler anläggningar (22% av alla) ser gärna att de nya platserna var i kommunal regi (45%), men för många (33%) spelar det ingen roll om det är kommunala, privata eller föreningsägda. Åtta procent föredrar att den eventuellt nya anläggningen blir privat och lika många att den i så fall sköts av en förening.

SOU 1997:188 53

5. Kostnader för motion och idrott

Utrustning

All utrustning för allmänhetens motion finns inte i idrotts— och motionsanläggningama. Mycket är motionäremas enskilda egendom, och representerar stora värden för dem. Vi frågade: "Vilka utrustningar äger du?" Intervjuaren läste upp 19 olika utrustningar och respondenten svarade "ja" eller "nej" om han/hon ägde denna sak.

Tabell 5:l ___—— ___—— ___—— Tennis-, badminton-, squashracket 49% 46% Motionsredskap att Motionscykel för

Golfklubbor 12% Runbräda % Rullskridskor %

54 Kostnader för motion och idrott SOU 1997:188

Nästan alla äger träningskläder och joggingskor (88% resp 85%). Sportskor anses tydligen vara bekväma och praktiska för annat än joggning; det är nämligen bara 34 procent som säger att de brukar jogga. 86 procent äger en cykel och 68 procent säger att de brukar cykla.

Varannan vuxen äger skidor. Lika många äger skridskor, campingutrustning resp racket.

Det finns klara regionala skillnader beträffande den Sportutrustning man äger. Inte oväntat är skidor för slalom och längdåkning vanligast förekommande i Norrland och minst vanliga i Götaland. För vanliga skridskor finns inga skillnader mellan olika regioner i Sverige, men långfärdsskridskor ägs av fler i Svealand än i norra eller södra delarna av landet. Fler norrlänningar äger ishockeyklubba än i resten av Sverige.

Var fjärde har motionsredskap att användas i hemmet och 14 procent har egen motionscykel. Motionscykel och andra motionsredskap förekommer lika ofta i alla delar av Sverige. Inga regionala skillnader finns heller för racket för tennis, badminton eller squash eller för campingutrustning.

Vissa typer av utrustning ägs i mindre utsträckning av invandrare än av alla intervjuade. Det gäller längdåkningsskidor (40% resp 53%), slalomutrustning (23% resp 34%), vanliga skridskor (39% resp 53%), ishockeyklubba (6% resp 17%), cykel (74% resp 86%), spinnspö (20% resp 38%), golfklubbor (S% resp 12%) och racket (37% resp 48%). Invandrare rapporterar oftare än alla motionscykel (18% mot 14% för alla), fotbollsskor (18% mot 15%) och rullskridskor (11% mot 9%); dessa skillnader är dock ej statistiskt signifikanta.

Trots 1990-talets lågkonjunktur tycks innehav av olika utrustningar vara större 1997 än 1990.

SOU l997:188 Kostnader för motion och idrott 55

Tabell 5 :2

— 1990 1997 Träningskläder cykel Längdålmmgsskidor Slalomutrusmmg Vanliga skridskor Långfärdsskidskor empmgurmsmmg Motionscykel för 9% 14% inomhusbruk Golfklubbor

Jämförelser med LIV 1990, medeltal av åtta län.

Kostnad för egen motion

De personer som alls motionerar på sin fritid (96% av alla, dvs de som i frågan om vilken motionstyp av sju olika grupper de tillhörde inte svarat att de praktiskt taget inte får någon motion alls) fick följande fråga om kostnaderna för detta:

"Hur mycket kostar motionen dig på en månad? Räkna med allt— avgifter, utrustning, kläder."

Tabell 5.3

Motionskostnad per månad 1—50 kronor 51—119kronor 120—299kronor

_ _ Medelantal kronor I 02:- ___—

Kvinnor

56 Kostnader för motion och idrott SOU 1997: 188

Nästan hälften (44%) har inga extra kostnader för att motionera. Som vi såg tidigare är ju den vanligaste motionsfonnen promenader. 48 procent anger utgifter för sin motion. Medelantalet kronor per månad bli 134:- för alla. Om man räknar medeltal för de personer som har kostnader för motion bli medeltalet 257:-. Mån har genomsnittligt högre kostnader för motion än kvinnor (166:- mot 102:—).

Utgiftema för motion minskar med tilltagande ålder. Av de yngsta intervjupersonema (15 — 29 år) har tre av fyra utgifter för motion och de spenderar i genomsnitt 199 kronor per månad. I den högsta åldersgruppen har två av tre inga utgifter för motion och i genomsnitt används 55 kronor per månad.

Tabell 5: 4

Motionskostnad per 15- 29 år 30- 44 år 45- 59 år 60+ år månad

__ —3——

—2% 66% ___—— ___—— ___ _

Skillnaderna mellan olika bostadsorter är avsevärd. Andelen som har utgifter för motion är visserligen ungefär lika stor oberoende av var man bor, men de som bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö använder avsevärt mer pengar för motion än de som bor i medelstora städer eller i mindre orter.

SOU 1997:188 Kostnader för motion och idrott 57

Tabell 5 :5

Stockholm, Göteborg, Malmö

1—50 kronor 1 ] Motionskostnad per månad

Övriga städer Gles- bygd

46% 12% 14% 9% 11%

4 sl—ugkronor no 299kronor makronorenermer Medelantal kronor 120:- m

De 959 intervjupersoner som angivit att de har utgifter för motion fick frågan: "Skulle du säga att detta belopp är en stor eller liten post i hushållet?"

Tabell 516

11 procent anser att motionskostnadema är stora, 88 procent att de utgör en liten del av hushållsbudgeten. I hushåll med lägre inkomster har bara var tredje utgifter för motion (36%), men de som använder en del av hushållsbudgeten för motion tycker oftare än ändra att det är en stor post (22%). Även i låginkomsthushållen är det vanligaste svaret att beloppet för motion är en liten del av utgifterna (77%).

Kostnader för motionen på jobbet

För dem som utnyttjar möjligheten att motionera via jobbet är det vanligen arbetsgivaren som står för alla kostnader (64%). Var femte (18%) betalar en del själv och del betalas av arbetsgivaren. Endast 12 procent av dem som motionerar via jobbet står för alla kostnader själv.

58 Kostnader för motion och idrott SOU 1997: 1 88

Utgifter för barnens motion

Föräldrar med skolbarn som ägnar sig åt någon sport eller idrott på fritiden har vanligen utgifter för detta. Den genomsnittliga månadskostnaden för pojkarna är 229 kronor och för flickorna 199 kronor.

Tabell 5: 7

Barn 7 — 15 år som sportar Alla Pojkar Flickor utanför skoltid Kostnad per månad

1—49 kronor 50—134 kronor 135—299kronor 300-499 kronor 500 kronor eller mer Medezzazkronor

Kostnaden ökar med barnets ålder. Ju äldre barn, desto mer pengar går till deras sport och idrott.

Tabell 5 :8

Bam7—15årsom sportar —12 13—15 utanför skoltid år är år Kostnad per månad

SOU 1997:188 Kostnader för motion och idrott 59

Hushållets inkomst spelar mindre roll för hur mycket pengar man använder för barnens motion än bostadsort.

Tabell 5:9

Barn 7 — 15 år som sportar utanför skoltid Medeltal kronor per månad

_— _—

300.000. ellermer Stockholm, Göteborg, Malmö Glesbygd

I storstäderna använder föräldrarna mer pengar för barnens idrott (i genomsnitt 241 kronor per månad) än i resten av landet.

Totala kostnader för allmänhetens motion

Från ovanstående frågor och svar kan vi beräkna att de vuxnas motion kostar dem totalt 11.1 miljarder per år i direkta utlägg och att barnens motion kostar 2.5 miljarder, sammanlagt 13.6 miljarder per år. Det är ungefär en procent av BNP.

Man kan ställa dessa siffror bredvid statsmakternas stöd till idrott och motion.

60 Kostnader för motion och idrott SOU 1997: 188 _a

Diagram 5.'1. Statliga anslag till idrott i löpande och fasta priser (miljoner kronor)

r—O—Löpande _o— Fasta

0_.....——.—.f.v—..-—.r——...r—-. .74 _” Ja »71 -1u .79 40 .a! -n .a) -u 45 -36 -l7 ." 49 40 -91 _92 -9! _91 -95 .95 .97

I budgeten för 1997 är statens anslag till idrotten satt till 480 miljoner kronor, en nedskärning från den nivå som rått sedan 1992 (se diagram). För kommunernas stöd finns inte motsvarande siffror. (Fritidsförvaltningamas budgetsiffror innehåller mycket mer än stöd till idrott och motion.) Enligt BSO-rapporten Idrott åt alla? från 1993 kommer det offentliga stödet till idrotten till en fjärdedel från staten och tre fjärdedelar från kommunerna. Om denna relation håller för 1997 skulle de totala offentliga utbetalningarna till idrott i vid mening vara 1.9 miljarder kronor, varav kommunerna svarar för 1.4 51 1.5 miljarder. Som sagts, svarade hushållen själva (inte via skattsedeln) för 13.6 miljarder.

Ledamas löner

Fyra av tio (38%) motionerar med ledare eller tränare, 62 procent motionerar på egen hand. De 754 personer som motionerar med instruktör fick frågan:

SOU 1997:188 Kostnader för motion och idrott 61

"Får ledaren eller tränaren någon lön?" Tabell 5:10

I drygt hälften av fallen får ledaren eller tränaren lön, men var tredje motionerar under ledning av en person som arbetar frivilligt för den goda saken.

I de fall (419 personer) då ledaren eller tränaren avlönas, följde intervjun upp med frågan:

"Vem betalar ledarens eller tränarens lön? Är det ni som motionerar, kommunen, idrottsförening, Friskis & Svettis eller något företag?"

Tabell S:] ]

___—

Flera personer har angivit flera sätt att betala sin ledare eller tränare. Tre av tio motionärer med kostnader för ledning betalar själva. Av deltagarna i ledarledd motion rapporterar en av fem att kommunen står för ledarens lön.

Frivilligt arbete

De 1.181 personer som motionerar i någon anläggning som ägs av kommun, förening, klubb, företag eller i korpens regi fick frågan: "Om du tänker på den motionsanläggning du brukar använda mest, sköts den helt eller delvis av frivilliga eller är det anställda som sköter allt?"

62 Kostnader för motion och idrott SOU 1997:188

Tabell 5: 12

— Alla som motionerar i anläggning Hellsvfrivllllss Delvis av frivilliga Anställdasklterslll

Det vanliga mönstret är att motions- och idrottsanläggningar sköts av anställda. Var fjärde motionär som utnyttjar någon anläggning uppger att den sköts helt eller delvis av frivilliga.

Var åttonde som motionerar i någon motionsanläggning bidrar med frivilligt arbete.

"Arbetar du som frivillig i någon anläggning eller bana?"

Tabell 5:13

Motionerar i anläggning eller i Korpens regi Alla

Ja, arbetar som frivillig 9%

N.,-

Fler män än kvinnor engagerar sig i skötsel, träning eller annat frivilligt arbete vid någon idrottsanläggning.

SOU 1997: 1 88 63

6. Motion, hälsa och Övervikts- problem

Den fysiologiska bilden

Motionen påverkar hälsan på flera sätt. Den leder till långsammare åldersförändringar, hållbarare skelett (t ex mindre benskörhet), ger musklerna en högre verkningsgrad, verkar blodtycksnormaliserande och ger en bättre blodtrycksbild (högre HDL, det "goda" kolesterolet). En lågintensiv motion påverkar fettförbränningen mer än kolhydratför- bränningen; högintensiv motion påverkar kolhydratförbränningen mer än fettförbränningen. I båda fallen kan man räkna med att motion leder till viktminskning vilket är positivt för bl a hjärtats hälsa. För varje 10- procentig viktminskning hos överviktiga minskar risken för hjärtsjuk- dom med ca 20 procent. En 10-procentig viktökning bland överviktiga ger en ca 30—procentig ökning av hjärtsjukdom.

De motionsbegränsade

Var femte vuxen lider av någon sjukdom eller invaliditet som begränsar möjligheterna att motionera. I LIV 90 fann den medicinska expertisen att 13 procent av försökspersonema i åldern 20 — 65 år led av någon långvarig sjukdom som astma, allergi, ryggbesvär, högt blodtryck, dia- betes eller liknande. Vi har låtit alla intervjuade 15 år och äldre själva skatta sina hälsoproblem och fick då en högre siffra.

"Lider du av någon sjukdom eller invaliditet som begränsar dina möjligheter att motionera?"

Tabell 6"!

64 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Nio av tio (91%) av dem som lider av sjukdom eller invaliditet motio- nerar ändå på något sätt, men de deltar i färre aktiviteter. 72 procent anser att de får för litet motion jämfört med 49 procent av hela den vuxna befolkningen. 21 procent av personer med sjukdom som begrän- sar möjligheterna att motionera är medlem i idrotts- eller motionsföre- ning, vilket är lägre än riksgenomsnittet som ligger på 34 procent.

Sjukdom eller invaliditet som förhindrar motion är i genomsnitt lägre i åldrarna under 45 år och avsevärt högre bland 60-åringar och äldre.

Tabell 6.2

___—— ___—— s

Hälsa och motion

Motion och skattad fysisk hälsa

Överväldigande majoriteter bedömer sitt fysiska hälsotillstånd som gott. Hälsan blir sämre med åren men även i åldrarna 60 år och äldre säger 84 procent att hälsan är god eller acceptabel.

"Hur är ditt fysiska hälsotillstånd?" Tabell 6.3

60+ år

___— lsrs 58% 54% Acceptabel 30% lnlsssbrs s% ll% Dåligt % 4%

Relationen mellan motion och skattat fysiskt hälsotillstånd framgår av nedanstående två tabeller, en för män och en för kvinnor.

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 65

Tabell 6:4 _— ALLA MAN (1) (2) (3) (4)

utom dem som av Regelbunden Mycket motion

sjukdom eller invaliditet Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, har begränsad motion enklaste lätt som är träning och/eller motion motion ansträngande tävling Fysiska hälsoillståndet är

15-29 år

Bra Acceptabelt Inte så bra, dåligt

30-59 år

Bra

Acceptabelt Inte så bra, dåligt

60 år och äldre

Bra

Acceptabelt Inte så bra, dåligt

* För lågt bastal att räkna procent (N=22)

66 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Tabell 6:5

_—

ALLA KVINNOR utom (1) (2) (3) (4)

dem som av sjukdom eller . Regelbunden Mycket motion

invaliditet har begränsad

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, motion enklaste lätt som är träning

Fysiska hälsoillståndet är motion motion ansträngande och/eller

tävling 15-29 år

Bra Acceptabelt

Inte så bra, dåligt

30-59 år

Bra Acceptabelt Inte så bra, dåligt

60 år och äldre

Bra Acceptabelt Inte så bra, dåligt

* För lågt bastal att räkna procent (N=13)

Att gå upp från en motionsnivå till nästa ökar upplevelsen av att ha ett "bra" hälsotillstånd med i genomsnitt 11 procentenheter bland män och med 6 procentenheter bland kvinnor. Detta gäller personer som inte begränsas av ohälsa i sin motion. Det är höga tillskott som varje motionsnivå ger till bra hälsa. Observera att steget från nivå 3 till 4 inte

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 67

ger något tillskott för kvinnor mellan 30 — 59 år. Den optimala motionsnivån för välbefinnande tycks vara nivå 3 med regelbundna säsongsaktiviteter och ansträngande motion men ej nödvändigtvis fasta veckotider och tävling.

Motion och skattad psykisk hälsa

Den psykiska hälsan mättes med följande fråga: "Hur ofta känner du dig trött och hängig?" Svarsaltemativen lästes

upp. Tabell 6.6

Alla 45-59 år

_— _ s% 6% l2% ll% 49% 49% 32% 32% l% l%

Känslan av att vara trött och hängig ökar inte med åldern. Däremot finns skillnader mellan könen så att kvinnor i större utsträckning känner sig trötta och hängiga. Resultaten följer i stort LIV 1990.

Tabell 6: 7

_ Mycket ofta eller alltid

Oita (varje vecka) Dloshsls Aldrig eller nästan aldrig

Jämförelser med LIV 1990.

Relationen mellan motion och skattad psykisk hälsa framgår av nedan- stående två tabeller.

68 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997: 188

Tabell 6.8 _— ALLA MAN utom (1) (3) (4)

dem som av sjukdom

Regelbunden Mycket motion

eller invaliditet har

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, begränsad motion enklaste lätt som är träning och/eller Hur oha känner du motion motion ansträngande tävling

dig trött och hängig? 15-29 år

Oita eller alltid Då och då Aldrig, nästan aldrig

30-59 år

Ofta eller alltid Då och då Aldrig, nästan aldrig

60 år och äldre

Oita eller alltid Då och då Aldrig, nästan aldrig

* För lågt bastal att räkna procent (N=22)

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 69

Tabell 6.9

__

ALLA KVINNOR (1) (2) (3) (4)

utom dem som av sjuk- _ Regelbunden Mycket motion dom eller invaliditet har . _ Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, begränsad motion enklaste lätt som är träning och/eller

Hur ofta känner du dig motion motion ansträngande tävling

trött och hängig? 15-29 år

Ofta eller alltid Då och då Aldrig, nästan aldrig

30-59 år

Ofta eller alltid Då och då Aldrig, nästan aldrig

60 år och äldre

Ofta eller alltid Då och då Aldrig, nästan aldrig

* För lågt bastal att räkna procent (N=13)

På det hela taget ökar det psykiska välbefinnandet när man går från en lägre motionsnivå till en högre, men våra data ger vissa reservationer.

För män ökar välbefinnandet ("aldrig eller nästan aldrig trött och hängig") i genomsnitt med 11 procentenheter från 78 till 89 procent, när de går från Motionsnivå 1 till Motionsnivå 2. Vidare steg i motionsnivåer ger mindre och mer inkonsekventa förändringar.

För kvinnor under 60 år finns inget systematiskt samband mellan motionsnivåer och upplevd psykisk hälsa. För äldre kvinnor gäller att

70 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

steget från Nivå 1 till 2 ger ett tillskott av välbefinnande på hela 17 procentenheter, från 75 till 92 procent.

Motion och sjukskrivning

Var tionde vuxen har varit sjukskriven mer än 14 dagar under det senaste året, kvinnor oftare än män.

"Har du varit sjukskriven mer än 14 dagar under de senaste 12 månaderna?"

Tabell 6:10

Av egna företagare har tre procent varit sjukskrivna mer än 14 dagar under det senaste året, av tjänstemännen nio procent och av arbetarna 16 procent. Tio procent av de privatanställda och 15 procent av de offentliganställda har varit sjukskriven mer än 14 dagar under det senaste året.

Vi frågade också: "Om du tänker på de senaste 12 månaderna, har du varit sjukskriven mer än tre gånger?"

Tabell 6:11

Efter de tydliga samband som gäller mellan motion och upplevd fysisk och psykisk hälsa skulle man vänta också ett tydligt samband mellan motion och sjukskrivning. Men så är inte fallet. Det verkar som om sjukskrivning inte bara är ett mått på hälsa utan också ett mått på vad som är acceptabelt. Sjukskrivning är mer självklar och acceptabel i den yngre generationen än i den äldre. Frekventa sjukskrivningar är vanli- gast bland de yngsta: 22 procent av personer i åldern 15 — 29 år har varit sjukskriven mer än tre gånger under det senaste året. Motsvarande

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 71

andelar för åldern 30 — 44 år är 13 procent, för 45 — 59 år 8 procent och för personer 60 år och äldre 4 procent.

Relationen mellan motion och sjukskrivning framgår av nedanstå- ende två tabeller, en för män och en för kvinnor. Eftersom både sjuk- skrivning och motion är åldersbundna redovisar vi sambandet mellan motion och sjukskrivning i olika åldersgrupper. I tabellen undantar vi de 21 procent som på grund av sjukdom eller invaliditet har begränsade möjligheter att motionera.

(l) (2) (3) (4)

Tabell 6:12

ALLA MAN utom

dem som av sjukdom

Regelbunden Mycket motion

eller invaliditet har

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, begränsad motion enklaste lätt som är an- träning och/eller motion motion strängande tävling

15-29 år

Ej sjukskriven senaste

12 månaderna *

Sjukskriven mer än 3 gånger senaste 12

månaderna

30-59 år

Ej sjukskriven senaste

12 månaderna *

Sjukskriven mer än 3 gånger senaste 12

månaderna

* =ej sjukskriven tre gånger och/eller mer än 14 dagar under senaste 12 måna- dema

72 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Tabell 6:13 _— ALLA KVINNOR (1 ) (2) (3) (4)

utom dem som av

Regelbunden Mycket motion

sjukdom eller

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider,

invaliditet har

enklaste lätt som är an- träning och/eller

begränsad motion

motion motion strängande tävling

81% 85% 73% 77% 17% 16% 3% 23% 87% 87% 92% 90% 6% 8% 8% 1 l%

* =ej sjukskriven tre gånger och/eller mer än 14 dagar under senaste 12 måna- dema

15-29 år

Ej sjukskriven senaste 12

månadema*

Sjukskriven mer än 3 gånger senmte 12

månaderna 30-59 år

Ej sjukskriven senaste 12

månadema*

Sjukskriven mer än 3 gånger senaste 12

månaderna

Bland yngre (15 — 29 år) kvinnor som inte begränsas av sin hälsa att motionera är det inget systematiskt och omedelbart samband mellan motionsnivå och sjukskrivning. Bland yngre män finns ett sådant sam- band inom räjongen Motionsnivå 1 —— 3. Det är emellertid helt möjligt att en god motionsnivå i yngre år innebär en bättre grundkondition och

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 73

därmed färre sjukskrivningar under medelåldern; våra data medger tyvärr inte sådana tidsanalyser.

Bland åldrarna 30 — 59 år som inte begränsas av sin hälsa att motio- nera finns inget samband i motionsnivå och sjukskrivningar för män. Men bland kvinnor som inte begränsas av ohälsa att motionera finns spår av det förväntade sambandet att högre motionsnivå ger lägre sjuk- skrivningsfrekvenser.

Bland de äldre (60 år och mer) gäller sjukskrivna endast den mino- ritet som förvärvsarbetar och de är för få för att analyseras.

Vår allmänna slutsats är att visst blir det besparingar i sjukkasse- systemet om folket motionerar mer, men dessa besparingar är nog inte så stora och genomgående.

Vikt och motion

BMI — Body Mass Index

Det numera vanligaste måttet för att studera kroppsvikt i relation till kroppslängd är BMI (Body Mass Index). I detta index divideras kroppsvikten i kilo med kvadraten på kroppslängden uttryckt i meter.

vikt i kilo BMI = -----------------------------------------

längdim * längdim

Vad som anses normal eller önskvärd kroppsvikt varierar mellan tids- åldrar och kulturer. Normal kroppsvikt brukar i dagens Sverige anges av läkare som ett BMI—värde mellan 20 och 24 för kvinnor och 20 och 25 för män. Intervallen för "övervikt" för vuxna både män och kvinnor ligger med detta index mellan 25 och 30 och "fetma" över 30. År 1997 är BMI-värdet för män 15 år och äldre 24.83, för kvinnor 23.60.

Redan efter 30-årsåldem har medelvärdet för svenska män krupit över gränsen för övervikt, en gräns som kvinnornas medeltal passerar först vid 60 år.

74 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Diagram 6:1. BMI—medeltal

[1 15-29 år El 30-44 år CI 45-59 år I] 60+ år

Av alla intervjuade män kan 5 procent sägas vara under normalvikt, dvs deras BMI-index är under 20, 51 procent har normalvikt (BMI 20 — (25), 38 procent har måttlig övervikt (BMI 25 - (30) och sex procent har kraftig övervikt eller fetma (BMI 30 eller mer). Av alla intervjuade kvinnor är 13 procent under normalvikt, 57 procent har normalvikt, 24 procent har måttlig övervikt och sex procent har kraftig övervikt eller fetma. Variationerna mellan män och kvinnor och olika åldrar är stor, vilket framgår av nedanstående tabell:

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 75

Tabell 6: 14

BMI Under- Normal- Over- Fetma vikt vikt vikt - 20 20-24 25-29 30+ M _

än ___— ls—mr 30-44... 45—59år 60+... Anamän ___—— ___—— ls—mr 30-44... 4s—s9år som Anakvinnor

Kvinnor

I åldrarna 45 år och äldre är majoriteten män överviktiga. 54 procent av männen 45 år och äldre har måttlig eller kraftig övervikt. Redan i åldern 30 — 44 år har 46 procent av männen en så hög vikt att den anses utgöra en hälsorisk. Få män har vikt under den normala.

Var fjärde kvinna mellan 15 och 29 år har undervikt. Andelen sjunker med stigande ålder till ungefär var tjugonde. Andelen övervik- tiga kvinnor är lägre än andelen överviktiga män. Kvinnor med över- vikt blir fler med ökande ålder från 15 procent i åldern 15 — 29 år till 45 procent för kvinnor 60 år och äldre. Bland äldre kvinnor finner vi således inte motsvarande viktstabilisering som bland äldre män.

Det finns ett antal demografiska och socioekonomiska bakgrunds— faktorer som i viss utsträckning samvarierar med BMI-medeltalet och andelen överviktiga. Tabellen ger detaljer:

76 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Tabell 6:15 __— ___—— ___—_ ___—_ 25” ___-— ___—_ 65år F olkpensionärer, ej förvärvs- 25.65 25.01 53% 44% arbetande ___—_ 24.95 24.88 ___—_ ___—_ ___-— 25-15 25-12 ___——

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 77

Motion och vikt

Vikten går inte nödvändigtvis ned vid en ökning av motionen eftersom muskler har högre specifik vikt än fett. Men på sikt sjunker vikten med motion.

Ju fler motionsaktiviteter man ägnar sig åt, desto lägre BMI och desto lägre andel överviktiga. Detta gäller både för män och kvinnor.

Tabell 6: 16

Antal motionsaktiviteter

BMI-medeltal __—

_ 2522 24.22 24.40 2429 22.26 2240

Man Andel överviktiga _

Kvmnor

Ju högre nivå det är på motionen, desto lägre är BMI och desto lägre andelen överviktiga.

Tabell 6:17

BMI-medeltal

Andel överviktiga _

(3) (4)

Regelbunden Mycket motion mycken motion på fasta tider, som är an- träning och/eller strängande

78 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Dessa enkla samband mellan motion och vikt är påfallande starka. I verkligheten gäller dock att motion minskar med åldern (se sid 13 och 16) och vikten ökar med åldern (se sid 58). För att vara säkra på sam- bandet mellan motion och vikt måste vi därför studera det i olika åldersgrupper. Vi gör det separat för män och kvinnor och undantar dem som är sjuka eller invalider och som sade att de ej kan motionera fullt ut.

Tabell 6:18

_—

ALLA MAN utom (1) (2) (3) (4)

dem som av sjukdom

Regelbunden Mycket motion

eller invaliditet har

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider,

begränsad motion

enklaste lätt som är an- träning

motion och/eller motion strängande

tävling

15-29 år

BMI-medeltal

Andel överviktiga

30-59 år

BMI-medeltal

Andel överviktiga

60 år och äldre

BMI-medeltal

Andel överviktiga

* För lågt bastal att räkna procent (N=22)

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 79

Tabell 6:19

(l) (2) (3) (4)

ALLA KVINNOR

utom dem som av

Regelbunden Mycket motion

sjukdom eller

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider,

invaliditet har

enklaste lätt som är an- träning och/eller

begränsad motion

motion motion strängande tävling 15-29 år BMI-medeltal Andel överviktiga 30-59 år BMI-medeltal Andel överviktiga 60 år och äldre BMI-medeltal

Andel överviktiga

* För lågt bastal att räkna procent (N=13)

För män, som inte begränsas av sin hälsa att motionera, finns sambandet att andelen överviktiga minskar med ökad motion mellan Nivå 1 och 2 i alla åldrar. Ökad motion till Nivå 3 ger färre överviktiga bland de yngsta men inte i övriga åldrar.

För kvinnor 30 — 59 år, som inte begränsas av sin hälsa att motio- nera, finns ett klart samband att andelen överviktiga sjunker med varje högre motionsnivå. För de yngsta kvinnorna blir andelen överviktiga färre i steget mellan Nivå 1 och Nivå 2. För äldre kvinnor finns inget samband mellan andel överviktiga och motionsnivåer.

För BMI-medeltalen är korrelationen inte konsekvent.

80 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Viktförändringar över tid mätt med BMI och relativ vikt

En jämförelse med LIV 1990 visar att under 1990-talet har BMI för män ökat i åldrarna 20 till 34, varit oförändrat i åldrarna 35 — 49 och gått ner något i åldern 50 till 65 år. För kvinnorna har BMI sjunkit i alla åldersgrupper under 90-talet.

Tabell 6:20

___—m ___——

Jämförelser med LIV 1990.

BMI är ett mått som började användas på 1980-talet. För att göra jäm- förelser med tidigare undersökningar måste vi använda deras index kallat relativ vikt, vilket erhålls med formeln:

111.l * aktuell viktikg Relativ vikt = ---------------------------------------------------------

längd i cm - 100

BMI och relativ vikt korrelerar högt (r = .98).

En relativ vikt av 100 brukar anses någorlunda idealisk. Den genomsnittliga relativa vikten för en svensk man mellan 20 och 70 år var 108 enheter 1971 och har ökat till 113 enheter 1997. Kvinnors rela- tiva vikt har i genomsnitt ökat från 107 till 110 under samma tids— period.

SOU 1997:188 Motion, hälsa och överviktsproblem 81

Diagram 6:2. Relativ vikt bland 20 — 70 åringar 1971, 1978 och 1997

El Män El Kvinnor

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1979.

Den relativa vikten har ökat både för män och kvinnor i praktiskt taget alla åldersgrupper, inklusive den yngsta. För män i åldern 41 — 50 år har den relativa vikten minskat och för kvinnor kan vi notera en minsk- ning i åldern 51 — 60 år. Men för övriga grupper ökar vikten.

Tabell 6:21

Relativ vikt 18 — 70 år

___— ___—u ___—.n-

__"

Jämförelser med Kost och Motion 1978.

82 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997:188

Vi står här inför en paradox, en skenbar motsättning. Som vi sett i kapitel 3 har motionen ökat både kvantitativt och kvalitativt under de senaste tre decennierna. Men ökat har också övervikt och fetma. Sam- tidigt har vi sett i detta kapitel att högre motionsnivåer minskar över— vikten.

Förklaringen är att motion inte ensam bestämmer överviktens om— fattning. De ärftliga faktorerna kan vi här nog bortse från: den svenska genpoolen kan inte ha förändrats så mycket under tre årtionden. För- ändrats har emellertid dryckes- och kostvanoma. Det är för mycket och/eller alltför olämplig mat och dryck som förklarar att övervikten ökar trots ökad motion. Motionen på nuvarande nivå är inte tillräcklig för att motverka dåliga dryckes- och matvanor. Så kan paradoxen för- klaras.

SOU 1997:188 83

7. Värderingar, motion och idrott

Om värderingar

Hittills har vi diskuterat motion och idrott i strukturella termer, och strukturerna har definierats av vårt frågeformulärs bakgrundsfrågor om ålder, kön, inkomst, bostadsort, medlemskap i idrottsförening, etc. Vi skall i detta kapitel kort diskutera idrott och motion i mer kulturella termer och fokusera på värderingar snarare än på strukturer. Vårt fråge- formulär innehåller några vardagliga valsituationer som approximativt avslöjar de värderingar de svarande har.

Värderingar definieras som de relativt generella, någorlunda varak- tiga och konsekventa prioriteringar vi har för hur vi vill leva.

Det finns flera sätt att klassificera värderingar*. Vi skall använda en sociologisk förlaga som klassificerar dem enligt tre dimensioner.

* En diskussion av olika sätt att mäta och klassificera värderingar inklusive den som vi använder här finns i Hans L Zetterberg, ”The Stydy of Values”, i Richard Swedberg och Emil Uddharnmar (red), Sociological Endeavor, Stockholm, City University Press, 1997, sid 191-219.

84 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

Diagram 7.1 En tredimensionell värderingsrymd

Humanlsm Humanlsm 3 . ..

vs Materialism Materiallsm

2 — 1 Bil modern Vlrdefasthet vs

" * Vara traditionell

Pragmatlsm _,

Att vara traditionell eller att bli modern

Den första dimensionen i den tredimensionella värderingsrymden, från söder till norr i vår bild, går från att vara till att bliva. Den motsvarar en skala från traditionalism, där man håller på det stabila (att "vara tradi- tionell") till modernism, där man välkomnar förändring ("att bli modern"). Detta kan låta komplicerat men i praktiken är det enkelt. Inom idrott och motion finner vi, till exempel, att de som prioriterar att vara traditionella har längdåkningsskidor. De som något mer prioriterar att bli moderna har slalomskidor, och de ännu mer moderna har snow- board.

Modernismen i idéhistorien tog ursprungligen form under en fana med slagord som "tro på förnuftet" och "teknologi". Av de politiska strömningar som formades under 1700- och 1800-talen har både libe- ralismen och socialismen släktskap med modemiteten i form av ratio- nalism. 1900-talet gav modernismen ett nytt innehåll förutom teknologi och fömuftstro: nya slogans drev på modemitetens sak. Nietzsche's bidrag var ett skapande självförverkligande, föreställningen om en glad övermänniska som skapar sig själv och sin värld utan att hindras av

SOU 1997: 188 Värderingar, motion och idrott 85

traditioner. Freud bidrog med terapeutisk analys av drifter, som tillät 1900-talsmänniskan att bejaka sitt biologiska jag och förneka den tra- ditionella idén att lidandet är karaktärsdanande.

Modernismen är och har alltid varit en rörelse utan definitivt slut. Riktningen mot att bli modem, som vi benämnt den norra ändan av vår axel, har sålunda något olika meningar vid olika tidpunkter. Det ge- mensamma elementet är "att bli" snarare än att bara vara till.

Regionala och nationalistiska värderingar som betonar betydelsen av en persons rötter är visserligen mycket i ropet dessa dagar, men de är inte modernistiska utan uttrycker en önskan om tradition eller stabi- litet. Traditionens stabilitet har också olika betydelser vid olika tid- punkter; det gemensamma elementet är "att vara" snarare än att bli något annat. Så till exempel ansågs trygghet vara en modern värdering av välfärdsstatens första generation, men idag är trygghet en traditionell värdering.

Idrottens och framför allt motionens utveckling mot att bli moderna är i långa stycken en utveckling mot ökad individualism. Man måste enligt de moderna värderingarna själv ta ansvar för sin träning: miss- lyckanden, liksom framgångar anses bero på egna insatser. Man måste också själv ta ansvar för sin motion: övervikt tolkas som slapphet i dis- ciplinen kring mat, dryck och rörelse. Den moderna människan försö— ker programmera sig själv att få den önskvärda prestationen, kropps- formen, sinnestillståndet och konditionen.

Att ha fasta värden eller pragmatiska

Den andra dimensionen, som går från väster till öster i vår bild, omfattar en prioritering av värdefasthet, där man "dramatiserar sina värderingar", till pragmatism och instrumentalitet, där man "kompromissar med sina värderingar". Också detta är enklare än det låter. Promenader, gymnastik, motionssimning kräver få eller inga kompromisser: man följer sitt fasta schema. Annat är det i fotboll, is— hockey, innebandy och racketsporterna som tennis och squash, där man hela tiden måste anpassa sig till medtävlande och motspelare under spelets gång. Alla öppningar måste utnyttjas och man måste så att säga kompromissa sig fram till segern. När allt är givet på förhand som i den värdefasta världen "är det ingen sport". Men det kan vara motion. Värdefasthet —— som kallas idealism om man tycker om värderingen och dogmatism om man inte håller med — omfattar värderingar som man inte är beredd att kompromissa om. Hit räknas vanligen samvets- frågor, som lojalitet med den egna familjen, solidaritet med de svaga,

86 Värderingar, motion och idrott

medkännande med de sjuka, bevarandet av vår planet för kommande generationer. Instrumentalitet— som kan kallas pragmatism om man tycker om värderingen eller opportunism om man inte håller med— omfattar värderingar som vi kan experimentera och kompromissa med för att få ett optimalt resultat; det kan gälla praktiska förhandlingar och kalkyler i affärslivet eller politiken och många tekniska lösningar. Dis— tinktionen mellan Värdefasthet och instrumentalitet drogs av Max Weber på tidigt l900-tal. Han skilde en wertrational handling (värderationalitet) från en zweckrational handling (pragmatism).

Att ha materialistiska värden eller humanistiska

Den tredje dimensionen går från dalar till berg i våra diagram. Den skiljer intresset för materiella saker från intresset för mänskliga var- elser, och går sålunda mellan polerna materialism och humanism. Så- dana etiketter ger många associationer och flera andra beteckningar har använts, till exempel "produktionens (materialistiska) värderingar" så- som ordning, punktlighet, ambition, effektivitet och annat som under- lättar ekonomisk tillväxt till skillnad från "reproduktionens (humanistiska) värderingar" såsom självkännedom, empati, känslighet och engagemang för medmänniskor och som underlättar personlig till- växt och genuin förståelse för andra. Ett annat sätt att uttrycka denna skillnad finns i begreppen "inrevärldsmänniskor" och "yttrevärlds- människor". Inrevärldsmänniskor har humanistiska värderingar och tar sina styrande signaler inifrån och yttrevärldsmänniskor har materialistiska värderingar och tar sina styrsignaler utifrån.

Den stora skiljelinjen i motion går mellan (de materialistiska) yttre- världsmänniskoma som motionerar främst för att se bra ut i egna och andras ögon och (de humanistiska) inrevärldsmänniskoma som motio- nerar för att må bra. Den förra styrs av yttre signaler, den senare av inre.

Idrott och motion i värderingsrymden

I allmänhet gäller att de som engagerar sig i fler idrotts- och mo- tionsaktiviteter tenderar att ha mer pragmatiska och materialistiska vär- deringar är de som engagerar sig i färre. Hur tyngdpunktema för olika aktiviteter fördelar sig i den tredimensionella värderingsrymden visas i Diagram 7:2. Diagram 73 visar motsvarande fördelning för den idrotts- och motionsutrustning man äger. Diagrammen är distansmatriser. Om

SOU 1997:188

SOU 1997:188 Värderingar, motion och idrott 87

två punkter ligger nära varandra betyder det att personer med lika vär- deringar deltar i samma aktiviteter eller har samma redskap. Om punk- terna ligger långt ifrån varandra har deltagarna olika värderingar och olika utrustning. Koordinatema återfinns i Appendix 3.

Av de 20 motions- och Sportaktiviteter vårt frågeformulär nämnde visar det sig att nio entydigt har sina tyngdpunkter bland människor med moderna värderingar. Det gäller inomhus- och utomhusmotion, löpning/friidrott, gymnastik, aerobics/workout, simning, skidåkning, skridskoåkning och racketsporter. De övriga aktiviteterna engagerar personer som har traditionella värderingar och moderna värderingar i ungefär lika grad. Fritidsfiskama är kanske de mest traditionella i vår lista, men även bland dem finns en stor andel med moderna värde- ringar. Ingen aktivitet ligger entydigt på den traditionella planhalvan. Idrotts- och motionsrörelsen har lyckats förbli en modern rörelse.

Av samma 20 idrotts- och motionsaktiviteter vi frågade om har en- dast två entydiga tyngdpunkter på de värdefastas planhalva, nämligen gymnastik och vattengymnastik. Det stora errtalet aktiviteter, 11 stycken, attraherar mest pragmatikema. Hit hör först och främst täv- lingssportema: löpning/friidrott, fotboll, innebandy, racketsporter och golf. Men hit hör också inom- och utomhusmotion, aerobics/workout, joggning, utomhusbad och fiske. Sju aktiviteter appellerar ungefär lika mycket till pragmatiker och värdefasta: trädgårdsarbete, strövtåg i skog och mark, promenader, simning, cykling, skridsko- och skidåkning.

Av de 20 aktiviteterna har bara tre (aerobics/workout, vattengym- nastik, gymnastik) sina tyngdpunkter långt in på den humanistiska planhalvan. Elva aktiviteter har sina tyngdpunkter vid gränslinjen mellan humanism och materialism, nämligen inom- och utomhus- motion, löpning/friidrott, joggning, stövtåg i skog och mark, prome- nader, trädgårdsarbete, utomhusbad, simning, cykling och skridsko- åkning. Sex aktiviteter har sina tyngdpunkter långt in på den materia- listiska planhalvan, nämligen golf, innebandy, fotboll, fiska, skidåkning och racketsporter.

En försiktig slutsats är att 1990-talets idrotts- och motionsrörelse förvisso är modern men har mer att erbjuda pragmatikema än de värde- fasta och mer att erbjuda materialistema än humanisterna. En första försiktig rekommendation är att idrotts- och motionsrörelsen kan enga- gera fler värdefasta genom att samarbeta mer med de nya värdefasta folkrörelsema som miljörörelsen, fredsrörelsen och kvinnorörelsen.

En andra försiktig rekommendation är att ge idrotts— och motions- rörelsen ett tydligare humanistiskt innehåll. Ömsesidig förståelse, djup gemenskap och självutveckling skattas högt av personer med humanis- tiska värderingar. Idrottsrörelsen saknar ingalunda möjligheter att

AKTIVITETER OCH VÄRDERINGAR

F=fotboll, i=innebandy S=skidåkning, s=skridskoåkning

v=vattengymnstik, sim=simning, B=utomhusbad P=promenader, T=trädgårdsarbete, M=ströva i skog o mark, C=cykling, f=fiske

L=Iöpning, friidrott, R=Racketsporter (tennis

g=gymnastik, J=joggning, =aerobics, workout

Humanism vs Materialism

Värdefasthet

vs Pragmatism

badminton, sqush), G=golf, Ut=utomhusmotion

, In=inomhusmotion, Å=åskådare

Humanism vs Materialism

Att bli modern vs Att vara traditionell

88 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

UTRUSTNING OCH VÄRDERINGAR

=fotboll, Fs=fotbollsskor, l=ishockeyklubba L=längdåknlngsskidor, S=s|alomutrustning, s=skridskor, Is=långfärdsskridskor, sb=snowboard

C=cyke|, mc=motionscykel f=spinnspö

K=träningskläder, mr=motionsredskap, c=campingutrustning

J=joggingskor, G=golfklubbor, R=racket (tennis, badminton, squash)

Rs=rullskridskor, Rb=ru|lbräda

Humanism vs Materialism

Värdefasthet vs Pragmatism

Humanism vs Materialism

Att bli modern vs Att vara traditionell

SOU 1997:188 Värderingar, motion och idrott 89

90 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

erbjuda detta. Det gäller då att inte fastna i motionskvantifiering och resultattabeller som alltings mål. Man talar numera sällan om vad som förr kallades "idrottens karaktärsdanande uppgift" men sådana idéer om motion och idrott behöver kanske återuppväckas i modernare gestalt och utformas som en gemenskaps- och självutvecklingens höga visa inom idrottsrörelsen.

Värderingsgruppema

Att utläsa verkligheten bakom tyngdpunktema i tredimensionella värderingsmatriser är svårt. Dessutom kan man lätt glömma att flertalet aktiviteter har enstaka utövare långt ifrån de angivna tyngdpunktema. För att göra analyser i form av vanliga procenträkningar kan man emel- lertid använda de tre dimensionerna att skapa kategorier av värderings— bärare — här kallade värderingsgrupper. Då blir det lika lätt att analy- sera intervjumaterial om värderingar som att analysera det med bak- grundsfaktorer som ålder, kön och utbildning. För att skapa värderings- gruppema delar vi varje dimension i den tredimensionella värderings- rymden i en högre och en lägre del. Vi får då åtta grupper som vi ger olika namn.

Rättrådiga (1 1% av samtliga) står för att vara traditionella, ha fasta värderingar och en materialistisk orientering. De är kompromisslösa vänner av ordning, och vad man bör och inte bör har de klart för sig. De har hjärtat i sina (ofta magra) tillgångar. (Till tillgångarna hör en högre andel spinnspön än genomsnittet för befolkningen.) De upplevs ofta som "lantisar" även om de råkar bo i en större stad. De vill göra rätt för sig.

Av de Rättrådiga tillhör 32 procent en idrotts- eller motionsförening och 11 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. Med undantag för vattengymnastik, strövtåg i skog och mark och för trädgårdsarbete deltar de emellertid i färre idrotts- och motionsaktiviteter än flertalet andra svenskar. Bara två procent enga- gerar sig t. ex. i löpning/friidrott, vilket endast delvis kan förklaras av att gruppen har en högre medelålder. Men mer än andra grupper tycker de att det är viktigt att Sverige vinner i landskamper.

Hemkära (12% av samtliga) står likaså för att vara traditionella och har fasta värderingar, men de har en humanistisk orientering. De har hjärtat i nära och kära snarare än i sina materiella tillgångar. Här finns inget som slår mammas köttbullar. Liksom de Rättrådiga är de vänner av moral och ordning. De vill inte belasta den offentliga välfärden så

SOU 1997:188

mycket för de vill ta hand om varandra, även barn och åldringar, och de vårdar och vårdas ofta hemma.

Av de Hemkära tillhör 18 procent en idrottsförening och 9 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. De är överrepresenterade i gymnastik och vattengymnastik men i övrigt har de liksom de Rättrådiga en lägre nivå av motions- och idrottsakti- viteter. Endast 20 procent av de Hemkära är åskådare till idrottstäv- lingar; medeltalet för hela befolkningen är 45 procent.

Vardagsrealisterna (1 1% av samtliga) står för att vara traditionella, ha pragmatiska värderingar och en materialistisk orientering. De söker praktiska eller tekniska lösningar på problem, inte en gång för alla be- stämda lösningar. Deras bostad och bil signalerar deras tillhörighet snarare än familjegården och släktbanden. Deras praktiska syn på livet innefattar också socialförsäkringama och de håller reda på sina för- måner med samma självklarhet som de håller reda på sina personliga rekord i sina idrotter.

Av Vardagsrealistema tillhör 42 procent en idrottsförening och 26 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. De är mycket väl representerade i alla sport- och motionsaktiviteter utom i gymnastik och vattengymnastik där de är underrepresen-terade. De är en av sportbutikemas viktigaste mål- grupper och de äger den bredaste uppsättningen av idrotts- och motionsredskap av någon värderingsgrupp. Här finns till exempel dubbelt så många fotbollsskor som i övriga landet.

Tillhörama (] 1% av samtliga) står för att vara traditionella och är pragmatiska, men mer humanistiskt orienterade än Vardagsrealistema. Tillhörigheten i gruppen talar om vem du är, mer än dina materiella ägodelar. Vänner och grannar och arbetskamrater är viktiga, inte bara släktingar.

Bland Tillhörama är 43 procent medlemmar i idrottsföreningar och 23 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. De är aktiva på en nivå som ligger något över medeltalet för landet. Rullbrädor och rullskridskor är vanligare bland dem än hos Vardagsrealistema.

Principengagerade (11% av samtliga) står för modernitet, värde- fasta värderingar och en materialistisk orientering. De gillar att leva ett bekvämt modernt liv men materiella ting är inga statussymboler för dem. Många av dem har ett stort socialt samvete när det gäller t ex miljön och tredje världen. De är övertygade om sina åsikters förträfflighet och vill ofta förändra samhället i enlighet med dem.

Av de Principengagerade tillhör 31 procent en idrottsförening och 10 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det

Värderingar, motion och idrott 91

92 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

senaste året. Aktivitetsnivån ligger kring eller något under medeltalet. Skall man peka ut en aktivitet kommer skidåkning högt; i gruppen finns mer längdåkningsskidor än i andra, men användningen av skidorna är inte så imponerande.

Sökarna (12% av samtliga) står för modernitet, Värdefasthet och humanism. För dem är det viktigare att "känna sig själv" och utveckla sympati för andra än att delta i yttre manifestationer. De litar till sin känsla och intuition. De Principengagerade ifrågasätter liksom Sökarna traditioner, hierarkier och auktoriteter. Frågor som ofta ligger dem varmt om hjärtat kan vara jämlikhet mellan kön och raser, homo- sexuellas likaberättigande, djurens rättigheter.

Av Sökarna tillhör 27 procent en idrottsförening och 1 1 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. På gymnastiken är de överrepresenterade, i friidrott och innebandy är de mer sällsynta.

Utmanare (] 1% av samtliga) står för modernitet, pragmatism och materialism. Här finns mycket entreprenöranda. Utmanama gillar affärer, även risktagande på finansmarknaden. De är individualister som inte är rädda för komplexitet i livet. Deras bindning till produkter, människor och föreningar är i regel kortlivade. När något/någon inte längre genererar vinst eller är till nytta så tappar utmanarna lätt in- tresset.

Av Utmanama tillhör 45 procent idrottsföreningar och 28 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. I sitt myckna idrottande torde de skilja sig från de andra idrottsintensiva gruppema, Vardagsrealistema och Tillhörama, genom att dras till mer halsbrytande sporter. (Vi har dock inte frågat om bobsleigh, hanggli- ding, bergsklättring o d.) Vi finner också att de har ungefär dubbel re- presentation bland utövare av innebandy, racketsporter och golf. Utma- nama är en köpstark målgrupp i sportbutikema. De har de största inne- haven av rullbrädor, ishockeyklubbor, slalomutrustning, fotbollsskor, golfklubbor mm.

Minglarna (10% av samtliga) håller på modernism, pragmatism och humanism. Vad som gäller och vad som är inne i aktiviteter och mode brukar de vara mycket medvetna om. De ogillar formella regler och älskar informella nätverk. De vill gärna ha internationella kontakter. Till skillnad från sina grannar, Utmanama, är de inga stora materialister och trots sin internationalism därför mindre intresserade av EU.

Av Minglama är 39 procent medlemmar i idrottsföreningar och 19 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. Deras stora aktivitet är aerobics/workout. Mer än andra

SOU 1997:188 Värderingar, motion och idrott 93

har Minglama motionsredskap hemma (dock ej motionscykel). Om Utmanama har många rullbrädor har Minglama många rullskridskor. Förutom ovanstående grupper finns en med helt genomsnittliga vär- deringar på alla dimensioner ("Medelsöner" 11 procent av alla). Diagram 7:4 sammanfattar de olika värderingsgruppemas medlem- skap i idrotts- eller motionsföreningar. Vi ser att skillnaderna är lika

stora som dem vi fann mellan de demografiska grupperna (se tabell 4:2 sid 34).

Diagram 7: 4. Värderingsgruppernas medlemskap i idrotts- eller motionsföreningar

Det är framför allt Vardagsrealister, Tillhörare och Utmanare (personer med pragmatiska värderingar) som är medlemmar i idrotts- och mo- tionsföreningar, Ur samma grupper rekryteras deltagarna i idrotts- och motionstävlingar (Diagram 7:5).

94 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

Diagram 7:5. Värderingsgruppernas deltagande i idrotts- eller motionstävlingar

Underlaget för våra bedömningar om idrott och motion i de olika vär- deringsgruppema finns i tabellerna 7:1 och 7:2.

Tabell 7:l visar över- och underrepresentation i sport- och motionsaktiviteter i de olika värderingsgruppema. Siffrorna är s k mål- gruppsindex (TGI).

SOU 1997:188 Värderingar, motion och idrott 95

Tabell 7.1

Hem- Var- ' Sö- Ut- Ming-

realist nare

___-M ___-M _mmm —M--- ___-___M —-------- ___-___”: a_n-__"mm ___-___”- ___—___”: —-------- ___-_W- _mm ___-m ___-mmm ___—__an _------_- ___-mm __" 222 ___mm ___—___mm ___-__” ___-___.ll-m

Målgruppsindex (target group index) anger underrepresentation om de är lägre än 100 och överrepresentation om de är högre än 100. Formeln för indexberäkningen är:

Andel i målgruppen Index = ------------------------------------------------ x 100

Andelen i hela befolkningen

Ett index 70 anger att gruppen ligger 30 procent under siffran för hela befolkningen. Index 120 innebär att målgruppsvärdet (gymnastik, skridskoåkning etc) är 20 procent högre än i befolkningen som helhet.

96 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

Tabell 7:2 visar målgruppsindex för innehav av sport- och motions- artiklar.

Tabell 7:2

40 "En 94

Golfklubbor Motionscykel Motionsredskap _

Racket m 7 5 Campingutrus Joggingskor Fotbollsskor 6 26 Fotboll 9

_ _- Ishockeyklubba 4l

Snowboard Rullbräda Rullskridskor

Motionsnivåer och inkomst i värdringsgrupperna

Vi har tidigare (sid 30) visat att motionerandet ökat i alla åldrar, till- gången på motionsanläggningar är ganska tillfredsställande (sid 36-3 7), utgifterna för idrott och motion är för flertalet inte en betungande del av hushållsbudgeten (sid 45), men idrotts- och motionsvanor är mindre utbredda i hushåll med lägre hushållsinkomst (sid 18). Här vill vi be- lysa i vilken utsträckning motionsvanoma styrs av värderingar. Diagram 7:6 visar värderingsgrupper och motionsnivåer (se sid 12- 13) från nivå I med personer som får ingen eller endast liten motion av

SOU 1997:188 Värderingar, motion och idrott 97

enklaste slag till nivå 4 som ägnar sig mycket åt motion, träning och tävling. Bland Tillhörare, Utmanare och Minglare finns många i Nivå 3 och 4, dvs personer som regelbundet får mycket motion, tränar och tävlar. Många i Nivå 1 som får ingen eller litet motion finns bland Rätt- rådiga och Hemkära.

Diagram 7:6. Värderingsgrupper, inkomst och motionsnivåer

Motionsnivåer Nivå1=ingen, liten motion, Nivå2=regelbunden lätt, Nivå3=regelbunden mycken, Nivå4=mycket Hushålls. motion, träning, tävling — k ( 9 7 ! ! , , , , 233,15" 195 191 265 233 256 255 294 261

per år)

Hemkära har lägst hushållsinkomst och motionerar minst. Vardags- realister och Utmanare har de högsta hushållsinkomstema men Till- hörare motionerar minst lika mycket som Utmanama. Sökare har höga hushållsinkomster men motionerar lika litet som Rättrådiga. Som vi sett tidigare i denna rapport (sid 11 och 26) behöver inte motion kosta — många ägnar sig t ex åt promenader och strövtåg i skog och mark. Vissa livsstilar prioriterar motion, vilket Tillhörama kan exemp- lifiera. Där finns den tredje lägsta hushållsinkomsten av alla värde- ringsgrupper men den näst högsta andelen i motionsnivåema 3 och 4.

98 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

Idrottens hierarki och elitidrottsframgångar

Idrotten har en välbekant hierarki. SM är viktigare än DM. Elitserier och allsvenskan är viktigare än andra divisioner. Högre står lands- kamper, och VM är viktigare än SM. Allra viktigast är landskampemas landskamp, de olympiska spelen. I internationella idrottstävlingar kan segrande svenskar bli nationella hjältar.

Denna hierarki återspeglas på många sätt, bl a i det utrymme medierna ger åt idrott och tillgången till medel från sponsorer. Även volymen av offentligt stöd åt idrott och motion påverkas av hierarkin. Räknat i totala antalet kronor får den breda idrotten lejonparten av det offentliga stödet. Men räknat i kronor per idrottsutövare får elitidrottare mer än andra idrottare och motionärer.

För att belysa i vilken utsträckning elitidrotten uppskattas av all- mänheten ställdes följande fråga:

"Hur viktiga är svenska framgångar i internationella idrottstävlingar för dig? Är de mycket viktiga, ganska viktiga, ganska oviktiga eller helt oviktiga?"

Värderingsgruppema visar mycket stora variationer i svaren på frågan om de anser svenska internationella idrottsframgångar vara "mycket viktiga".

SOU 1997:188 Värderingar, motion och idrott 99

Diagram 7: 7. Värderingsgruppema om internationella idrottsframgångar

Hur viktiga är svenska framgångar i internationella idrottstävlingar för dig? Andel som svarat "mycket viktiga”

Uppskattning av svenska elitidrottsframgångar finns mest bland Rätt- rådiga, Vardagsrealister, Principengagerade och Utmanare. Dessa grupper har materialistiska snarare än humanistiska värderingar.

När alla svarsaltemativen till frågan läggs in i värderingsrymden visar det sig att de som anser att svenska internationella idrottsfram- gångar är "mycket viktiga" i allmänhet har traditionella och materialis- tiska värderingar. De som svarat att de är "helt oviktiga" har i allmänhet moderna och humanistiska värderingar.

Humanism vs Materialism

Värdefasthet

Hur viktiga är svenska framgångar i internationella idrottstävlingar för dig?

0_1 0.1

Humanism -0.1 vs Materialism

-0.1

_0_3 -0.3

0.5

Att bli modern vs

VS Att vara traditionell

Pragmatism

-0.5 -0.5

100 Värderingar, motion och idrott SOU 1997:188

SOU 1997:188 Värderingar, motion och idrott 101

Med denna bakgrund är det inte oväntat att de äldre i landet i något större utsträckning än personer under 60 år tycker att svenska idrotts- framgångar är mycket viktiga.

Tabell 7.3

30—442r ___——

De som enbart har grundskoleutbildning tycker att svenska framgångar i internationella idrottstävlingar är viktiga i större utsträckning än per- soner med högre utbildning. Bland högskoleutbildade finner vi den högsta andelen som bedömer svenska idrottsframgångar som oviktiga.

Tabell 7:4 Grund- Gymnasie- Högskola, skola skola universitet Mycketvumga Ganska viktiga 47% Ganska oviktiga Helt oviktiga 8% 900

Utbildningen och moderniseringen ökar. Den nationella uppslutningen kring svenska framgångar i internationella idrottstävlingar kan därmed inte bli lika universell som förr. Kanske framtidens historiker kommer att finna att giftermålet mellan idrott och nationalism var vanligare på

l900-talet än på 2000-talet.

IT | '- ul'l

'."I.' .! "', _r-

., ""I-'.' . | . "I:

' -'

Appendix l: TEMOs metodbeskrivning

Intervjuundersökning om MOTION OCH IDROTTSUTÖVANDE

För Idrottsutredningen och Valuescope AB, våren 1997

TD-9720-23

Copyright © TEMO AB DECEMBER 1997

104 Appendix ] SOU 1997:188

TEMO DIREKT TELEFONOMNIBUS

Undersökning: Motion och idrottsutövande

Uppdragsgivare: Idrottsutredningen via Valuescope AB

Målgrupp: Svenska medborgare 15 år och äldre Fältarbetstid: 14/5 - 5/6 1997

Kontaktform: Telefonintervjuer från TEMOs telefoncentral (ett CATI-system)

Urval: Riksrepresentativt slumpmässigt hushållsurval ur TEMOs telefondatabas. Slumpmässigt individurval 15 år och äldre.

Antal genomförda intervjuer: 2 100 st

Undersöknings- ansvarig på TEMO: Hans Alfredson

Publicering eller liknande spridning av resultat eller hänvisning till dessa i annonser, broschyrer etc. förutsätter att en överenskommelse träffats mellan beställaren och TEMO. Se vidare TEMOs publiceringsregler.

SOU 1997:188 Appendix ] 105

Idrottsutredningens undersökning är genomförd via fyra omnibusom- gångar om ca 500 intervjuer vardera.

Undersökningen avses generaliseringsbar till hela befolkningen 15 år och äldre.

Råmaterialet har vägts efter en idealmatris (poststratifierats) med variab- lerna kön, ålder och hushållsstorlek inom var och en av fem geografiska regioner.

Normalt omfattar TEMOs telefonomnibussar 500 intervjuer per mätetapp för åldersintervallet 15 - 75 år. I vissa omgångar, och i två av dem som ingår i denna studie ingår emellertid 550 intervjuer för åldrarna 15 år och äldre. För att erhålla representativitet avseende detta bredare åldersinter- vall, blir vägningen med avseende på ålder något större för två av mätetappema än för övriga två.

Dataansvarig på TEMO för denna undersökning har varit Ann Björklund, dir.tel: 629 60 29.

106 Appendix 1 sou 1997:188

TEMO DIREKT TEKNISK BESKRIVNING

Omnibusundersökning

TEMO Direkt år en regelbundet återkommande undersökning bland den svenska allmänheten. Undersökningen är en s.k. "omnibus", vilket innebär att frågeforrnuläret delas mellan olika uppdragsgivare. Undersökningen genomförs på identiskt lika sätt vid varje tillfälle. Detta möjliggör jämförelser över tiden. För varje "buss", dras ett nytt urval.

Kontaktform

Telefonintervjuer, hemtelefonnummer.

Urval

Urvalet består av den svenska allmänheten, 15 till 75 år. Urvalet görs från TEMO:s hushållsbas, baserad på telefonkatalogen, med tillägg av "syntetiska" telefonnummer. De syntetiska numren skapas genom att den sista siffran i telefonnumren dragna ur telefonkatalogen adderas med ett. På detta sätt ingår även hemliga telefonnummer i urvalet. Urvalet är rullande. För varje buss dras ett nytt urval. Telefonnummer där vi ej fått kontakt under den första fältperioden flyttas vidare till nästkommande period. Genom detta förfarande ökas möjligheten att nå generellt svår- kontaktade personer. Individurvalet sker genom en filterfråga (senast födda i hushållet). Andelen av befolkningen i åldern 15-75 år utgör 73.1% av befolkningen eller 6.400.000 personer.

SOU 1997:188 Appendix I 107

Intervj ulängd

För att upprätthålla hög intervjukvalitet och undvika trötthetseffekter är intervjutiden begränsad till ca. 20 minuter. Detta innebär att varje buss innehåller ca. 30 frågor, till dessa kommer bakgrundskriterier. Inför varje buss gås frågeformuläret muntligen igenom med intervjuama.

Fältarbete

Intervjuerna genomförs från TEMO:s telefoncentraler. Intervjuerna genomförs under dag- och kvällstid, primärt under kvällstid.

Svarsfrekvens

Om upprepade kontaktförsök med ett utvalt telefonnummer ej leder till kontakt eller att numret kan klassificeras som ej målgruppsaktuell (företag, telefax, modem, abonnent saknas) redovisas numret som bortfall. Svarsfrekvensen i TEMO Direkt är 65 - 75%.

Vissa telefonnummer identifieras aldrig (t.ex. sommarstugor under vinterhalvåret, enmansföretag etc.) Analyser visar att ca. 20% av dessa okontaktade telefonnummer egentligen är att betrakta som A-bortfall, dvs. att de egentligen inte tillhör undersöknings- populationen. Detta gör att den faktiska svarsfrekvensen är högre än den strikt statistiskt redovisade. Avvikelser i undersökningsmaterialet jämfört med undersökningspopulationen beroende på bortfall i olika grupper reduceras till stor del genom vägning (poststratifiering).

Efterbehandling av insamlad data

Insamlad data poststratifieras (se ovan). Detta innebär att om gruppen män, 15 - 29 år, enpersonshushåll, boende i storstad har en högre andel i det insamlade materialet än i undersökningspopulationen vägs denna grupp ned så att den får den andel den har enligt offentlig statistik. Efter- som urvalet är hushållsbaserat skulle t.ex. enpersonshushåll utan denna vägning vara överrepresenterade i det insamlade materialet. Vägningen

108 Appendix ] SOU 1997:188

görs simultant med alla fyra variablerna kön, ålder, hushållsstorlek och bostadsort.

Dataredovisning

Resultaten redovisas som vertikal procent med "chisquare" där procent- talen uppifrån och ned kolumnvis summerar till 100% eller mera. Via plus- eller minustecken anges vilka värden inom en delgrupp som signifikant avviker från motsvarande värde i totalkolumnen. Plus (+) anger att värdet är signifikant högre, minus (-) att värdet är signifikant lägre.

Tillförlitlighet

Tabellen nedan redovisar felmarginalen för uppmätta procenttal vid olika stickprovsstorlekar. Det sanna procenttalet ligger med 95 procents sanno- likhet inom intervallet +/- det antal procentenheter som anges i tabellen.

Umm omfång 30intervjuer +/8.0 +10.0 +l3.0 + 14.6 +15.8 +16.7 +17.4 +17.9 +18.2 + 18.3 50 intervjuer 10.1 11.3-1.22 13.0 135 13.9 14.0 14.1 74 intervjuer 5.0 6.9 8.2 9.2 10.0 10.6 11.0 11.3 11.5 11.5 100 intervjuer 200 intervjuer 250 intervjuer 400 intervjuer 500 intervjuer 1.000 intervjuer

Om t.ex. 69% svarat "JA" på en fråga och 250 personer har besvarat denna fråga blir felmarginalen 5,8%. vi kan då med 95% sannolikhet säga att det sanna värdet ligger mellan 63,2 och 74,8%. I det fall man vill dubbla säkerheten, dvs. minska felmarginalen till hälften, måste antalet intervjuer fyrdubblas eller i detta fall ökas till 1.000 intervjuer.

SOU 1997:188 109

Appendix 2: Frågeformuläret och svarens fördelning

TEMO v20—23 1997

Bas: Samtliga Ovägt

TO— Kvi TAL Man nna

210010211079 210310031100

IDROTTSUTREDNINGEN

596 488

Sth/ Gbg/ Stä Gles Mlm der bygd

6891168 242 6451146 312

1997

Vertikal procent

Utbildning

7 okt 97

Hushållsinkomst

Göta Norr Grund land land skola Gymn Högre (120

1036 313 834 787 470 265 984 364 789 840 466 282

120' 180'

—179 -

299 300+

332 351

Copyright (c)

585 637 608 587 TEMO AB

110 Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO v20—23 1997

TO— Kvi 15 TAL Man nna -29

Bas: Samtliga 210010211079 455

Fråga 0 Nu kommer några frågor som handlar om motion

Är Du förvärvsarbetande för närvarande?

Ja 54 60+ 49— 34— Nej 45 40- 50+ 65+ Ej svar 0 0 0 1+

och

IDROTTSUTREDNINGEN

480 596 6891168

idrottsutövande.

83+ 87+ 16— 57 53

17—

0

13— 84+ 43 46 O O 0 0

51 48 0

1997

Vertikal procent 7 okt 97

Region Utbildning Hushållsinkomst

57 43 0

Göta Norr Grund 120' 180' land land skola Gymn Högre (120 —179 —299 300+

1036 313 834 787 470 265 332 585 637

54 52 34— 66+ 71+ 16— 38— 68+ 79 46 48 66+ 33— 29- 84+ 61+ 32— 21 0 0 O 0 0 O 0

Copyright (c) TEMO AB

SOU 1997 188 Appendix Z 1 1 1

TEMO v20—23 1997

TO— TAL

Bas: Förvärvsarbetar 1141

Fråga 1

Olika arbeten är olika fysiskt ansträngande.

dagliga arbete? Är det ett ...

stillasittande arbete, 23 stillasittande 1 verkstadsarbete,

arbete som kräver att stå, 31 gå och sitta, men ej kräver annan fysisk aktivitet

arbete inomhus som innebär 30 att stå och gå, men också innebär moment att

lyfta och bära

tungt kroppsarbete inomhus, 7 eller ett

tungt kroppsarbete utomhus?

Vet ej

Ej svar

so.—lo

”f? 610 Hur 23 24 17 23

2 1 2 1

28 35 22— 29 25— 35+ 36 32

8 11+ 2 0

IDROTTSUTREDNINGEN 1997

Svea Göta

417 93 394 622 425 555

skulle du beskriva ditt

26 25 26 22 19 24 24

1 1 2 1 1 1 2

35 37 35 28 32 26 28 26 32 33 26 32

(NNO XDHO kDNu—t H VND N

Norr

161

30 34

er—l

Utbild

Vertikal procent

ning

Grund

281 16— 25— 36+

+ a:) ONr—l r—l

land land land skola Gymn

520

28 32

9+

1—1

Hushållsinkomst

7 Okt 97

120' 180'

Högre (120 -179 —299

32+ 41+

42 16 27 37 11

127 11— 2 28 40+ 11+ 399

22 1 30 31

u—t

300+

505

34 25

vNu—l

] 12 Appendix 2

SOU 1997 188

Fråga 2

Om vi nu tänker på hur du kommer till och från ditt dagliga arbete, brukar du då under någon del av året gå eller cykla någon del av vägen?

Ja 52 49 56 67+ 49 Nej 47 50 44 33— 51 Ej svar 0 0 0

Fråga 3 Har du tillgång till motion genom jobbet?

Ja 53 55 50 55 52 Nej 4 7 4 5 4 9 45 47 Vet ej 1 o 1 1 1

Bas: Tillgång till motion 601 333 268 85 246 genom jobbet

Fraga 4 Utnyttjar du denna möjlighet att motionera?

Ja 52 52 51 59 53 Nej 48 47 49 40 47 Vet ej 0 0 1+

Bas: Utnyttjar möjligheten 313 175 138 50 131 till motion

Fråga 5

51 49 1 54 45 O

226

47 53

106

Betalar arbetsgivaren eller måste du betala själv?

Arbetsgivaren betalar allt 64 67 60 50— 66 Betalar själv allt 12 11 13 13 9 Både/och 18 14 23 22 21 Vet ej 5 7 3 11+ 3 Ej svar 1 1 1 4

68 10 15 6 2

53 47

47 53 44 57 43 25 59

31+

5 3 3

52 48 1 53 46

207

55 45

113

72 7 19

1-

1

52 48

52 48

324

50 50

161

58 15 17 9+ 1

56 44 0 56 44 70

54 46 38 62 9 18 4 6+

56 44 0 57 42

241

53 46

128

67 20

50 50

49 50

273

53 47

145

61 16 16 6 1

54 46

54 46 88 46 54 40 62 19 5 4

41— 59+ 44— 54+ 2 125

51 49 64 61 19 11 6 3

55 45

54 46 0

280

54 46

150

68 17 4

58 42

58 42 0

193

50 49 97 58 12 24

6

64 35

40 60 16 54 46

18— 52+ 22

Copyright

52 48

54 45 68 59 41 40 58 20 11 11

53 47

52 48

207

52 48

107

64 10 20

52 48

55 44

279

51 49

142

68 18

(c) TEMO AB

SOU 1997 188 Appendix 2 1 13

TEMO v20—23 1997

TO— TAL Man

Bas: Samtliga

Fråga 6

210010211079

Kvi 15 nna

IDROTTSUTREDNINGEN 1997

570 480 596

Är du medlem i någon idrotts— eller motionsförening?

Ja 34 Nej 66 Ej svar 0 Bas: Medlem 720 Fråga 7

Är du ledare eller tränare för

Ja, Ja, Ja,

för barn 7 8 för ungdomar 7 10 för vuxna 7 7

Summa svar 21 25 Netto svar 15 18 Nej 84 82 Ej svar 0 0 Fråga 8 Har du något förtroendeuppdrag eller

Ja 22 26 Nej 78 74

40+ 29— 60-

andra? För

71+ 52- 0 406 315 219 205 160

5 10 4— 10 6 5 15 26

12 18 88 82

liknande

17— 18 83+ 82

48+ 36 33

barn,

23— 34 77+ 66 0

64 67 136

ungdomar,

7 9 - 6 7 10 1— 7 8 9 2 5

22 28 3 18 17 19 3— 14 83 81 95+ 85 1+ 1

i föreningen?

24 27 19 21 76 73 81 79

6891168

35 65 O

234 406

vuxna?

7 8 7

22 16 84 21 79

33 67 81

mma)

22 17 83 30 70

Svea Göta land land land skola Gymn Högre (120 —l79 —299 300+

751 1036

33 67

244

# >

20 14 86 21 79

36 64

371

hmm

21 15 84 21 79

Norr

313

34 66

105

(BFG!

23 18 82 28 72

Utbildning

Grund

25— 75+ 209

19 81

787 42+ 57-

O

334

(BCDF

23 17 83 25 75

Vertikal procent

470

38 62

177

27 18 82 21 79

Copyright

7 ok

Hushållsinkomst

120' 180'

265 332 585

23- 29 35 77+ 71 65

60 97

205

10 11

vmm mha)

28 21 14 16 12 11 84 86 89 13 17 22 87 83 78

(c)

t 97

637

43 57

273

(*Om

23 17 83 27 73

TEMO AB

114 Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO IDROTTSUTREDNINGEN v20—23 1997

Sth/ TO— Kvi 15 30 45 Gbg/ Stå Gles TAL Man nna —29 -44 —59 60+ Mlm der bygd

Bas: Samtliga 210010211079 455 570 480 596 6891168 242

Fråga 9 Har du under de senaste tolv månaderna ...?

S sslat med träd årdsarbete

Ja 73 74 72 53— 77+ 87+ 75 67- 77+ 71 Nej 27 26 28 47+ 23- 13— 25 33+ 23— 29

Vertikal procent 7 okt 97 1997

Region Utbildning Hushållsinkomst

Svea Göta Norr Grund 120' 180' land land land skola Gymn Högre (120 —179 -299 300+

751 1036 313 834 787 470 265 332 585 637

70 76+ 72 73 70- 79+ 55— 68— 75 86 30 24— 28 27 30+ 21- 45+ 32+ 25 14

Strövat i skog och mark, t ex för att titta på naturen,_plocka svamp och bär

Ja 80 79 81 74— 86+ 86+ 74— 77 81 81 Nej 20 21 19 26+ 14- 14— 25+ 23 19 19 Vet ej 0 0 O O 0 0 79 81 79 75— 81 87+ 69— 77 84+ 86 21 19 21 25+ 19 13— 31+ 23 15— 14 0 O 0

Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag, ej i samband med vanliga inköp och liknande

Ja 78 75 80 78 e4+ 83» 66— 79 76 82 Nej 22 25 20 22 16— 17— 34+ 21 24 18 Vet ej 0 o o o o o 77 78 77 69— 81+ 87+ 65- 74 81 84 23 21 23 31+ 19- 13— 35+ 26 19 16 0 0 0 0 0

SOU 1997 188 Appendix 2 115

Fritidsfiskat

Ja 33 45+ Nej 66 55— Vet ej 0 0 Ej svar 0

Badat utomhus, besökt friluftsbad

Ja 65 70+ Nej 35 30— Vet ej 0 0

23- 40+ 77+ 60— 60— 73+ 40+ 27— 0 0

utomhus

Sysslat med idrott eller annan motion Ja 52 55+ Nej 48 45— Vet ej 0 O Sysslat med idrott eller annan motion

48— 77+ 51+ 23— 0

inomhus

Ja 47 46 Nej 52 53 Vet ej 0 o

Gått på idrottsevenemang som åskådare

Ja 44 54+ Nej 56 46— Vet ej 0 0

48 77+ 52 22- 0 0

33— 58+ 66+ 42— 0 0

40+ 59— 78+ 22— 62+ 38— 55+ 44— 50+ 50—

32 68 66 34

45— 55+ 40— 60+

42 57 0

23— 77+ 47— 53+ 28— 72+ 23— 77+ 28— 72+

31 69

69+ 31—

54 46

54+ 46- 40— 60+ 0

32 68 64 36 51 49

44— 56+

44 56 0

46+ 54—

61 39 51 49 45 55

51+ 49—

35 65

69+ 31— 56+ 44—

51 49 43 57 0

29— 71+

64 36 49 51 46 54 43 57 0

45+ 55—

61 39 49 51 43 57

49+ 51-

30 70

50— 50+ 37— 63+ 33— 67+ 39— 61+ 0

37+ 62— 72+ 27— 59+ 41- 58+ 42- 52+ 48— 0

32 68

80+ 20- 66+ 34— 56+ 44— 39— 61+

Copyright

24— 76+ 44— 56+ 37— 63+ 35— 65+ 30— 70+ 27- 73+ 57— 42+ 42— 58+

44 56 39 61 0

(C)

38+ 62— 70+ 30-

52 48 48 52 44 56 0

39 61 77 23 62 38 53 47 53 47

TEMO AB

116 Appendix 2

SOU 1997 188

Vertikal procent 7 okt 97 TEMO IDROTTSUTREDNINGEN 1997 v20—23 1997

Kön Ålder Ort Region Utbildning Hushållsinkomst

Sth/ TO— Kvi 15 30 45 Gbg/ Stä Gles Svea Göta Norr Grund 120' 180' TAL Man nna -29 —44 -59 60+ Mlm der bygd land land land skola Gymn Högre (120 —179 -299 300+ Bas: Samtliga 210010211079 455 570 480 596 6891168 242 751 1036 313 834 787 470 265 332 585 637

Fråga 9b Hur ofta har du gjort det de senaste 12 månaderna?

5 sslat med träd årdsarbete

Nej, ingen gång 27 26 28 47+ 23— 13— 25 33+ 23— 29 30 24— 28 27 30+ 21- 45+ 32+ 25 14 Ja, Ngn gång i kvartalet 12 13 11 21+ 11 9— 9— 13 11 15 13 10 15 12 11 14 10 13 10 11 eller mer sällan( 1— 5 ggr/ år)

Ja, Ngn gång i månaden 17 17 18 15 19 20 15 15 18 21 18 17 19 18 16 19 13 18 21 17

( 6—20 ggr/år)

Ja, Ngn gång i veckan eller 43 44 42 17— 46 56+ 50+ 38— 48+ 34— 39— 48+ 36- 43 42 45 31— 37— 43 57 oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 l 1 1 1 1 1 0 0 1 1

SOU 1997 188 Appendix 2 1 17

Strövat i skgg och mark, t ex för att

titta på naturenh_plocka

svam2_och bär

Nej, ingen gång

Ja, Ngn gång i kvartalet eller mer sällan( 1— 5 ggr/ år)

Ja, Ngn gång i månaden

( 6—20 ggr/år) Ja, Ngn gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej

Ej svar

tagit nöjgs- och motiongpromenader av

20 17 27 36

0 0

21 19 26 33 19 15 27 38 O 0

annat slag, ej i samband

26+ 14- 14— 23+ 21+ 13-

28

23— 32+ 33

0

27 45+

0

26+ 13- 21- 39

1+ 0

23 17 27 32

19 19 21 17 18 17 26 26 28 37 36 33

0 0 1 0

19 17 26 38

0 0

21 25+ 19 13— 31+ 23 20 15 21+ 14 16 19 24 22- 28 33+ 22 25 34 37 31— 40+ 31 33

1 0 0+

med vanliga inköp och liknande

Nej, ingen gång

Ja, Ngn gång i kvartalet eller mer sällan( 1— 5 ggr/ år)

Ja, Ngn gång i månaden

( 6—20 ggr/år) Ja, Ngn gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej

Ej svar

fritidsfiskat

Nej, ingen gång

Ja, Ngn gång i kvartalet eller mer sällan( 1— 5 ggr/ år)

Ja, Ngn gång i månaden

( 6—20 ggr/år) Ja, Ngn gång i veckan eller oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej

Ej svar

22 6 19 53

00

67 16 11

00

25 7

22+ 46—

00

55— 18+

20 5

16- 59+

00

77+ 13-

22 9+

22+ 47—

1

60— 21+

12

16— 7 24+ 53 0 0 60— 22+

12

17— 5

20 57 0 0 68 13 11

34+ 3- 10—

54

77+

DC)

21 4 20 54

00

69 16

&_

OO

24 18 23 6 7 6 19 15 20

50 60+ 51

68 54— 65 14 21+ 19+ 12 13 10

5 12+ 5—

22 6 18 54

71+ 12—

11

23 31+ 19— 13— 35+ 26 6 4 8+ 5 3 5 17 14— 21 24+ 13— 17

53 50 52 57+ 48 51

O 0 00

55— 70 63— 68 76+ 73+ 18 12— 18 18 12 12

14 11 13 8 8 11 13+ 7 7 5 4 4

Copyright (C)

16- 18

28 38

21 52

62- 17 14+

14 17 28 41

20 58

61 19 11

00

TEMO AB

118. Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO IDROTTSUTREDNINGEN

v20—23 1997

TO— Kvi 15 30 45 TAL Man nna -29 —44 —59

Bas: Samtliga 210010211079 455 570 480

Fråga 9b Hur ofta har du gjort det de senaste 12 månaderna?

badat utomhus, besökt friluftsbad

Nej, ingen gång 35 30- 40+ 27— 22— 34 Ja, Ngn gång i kvartalet 25 27+ 22— 26 30+ 28 eller mer sällan( 1— 5 ggr/ år)

Ja, Ngn gång i månaden 23 25 21 25 28+ 22

( 6—20 ggr/år)

Ja, Ngn gång i veckan eller 17 17 17 20 19 15 oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej 1 1 l 1 1 1

sysslat med idrott eller annan motion utomhus

Nej, ingen gång 48 45— 52+ 23— 38— 55+ Ja, Ngn gång i kvartalet 5 4 5 6 7+ 5 eller mer sällan( 1— 5 ggr/ år)

Ja, Ngn gång i månaden 11 13+ 9 15+ 15+ 7—

( 6—20 ggr/år)

Ja, Ngn gång i veckan eller 36 38 34 56+ 39 33 oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej 0 0 0 0 O 0

53+ 16— 16—

14

21—

Sth/

Gbg/ Stä Gles Mlm der bygd

6891168

31— 24

24 20

11 38

36 24 22 17

10 36

242

39 30 19

12—

14 32

1997

31— 26

24 19

44—

12 39

Utbild

Vertikal procent

ning

Göta Norr Grund land land skola Gymn Högre (120 -179 -299 300+

1036

36 22 22

18 51 36

313

39 28 21

11—

12 31

50+ 17— 19- 13- 28—

787 28— 29+

23 19

41— 13+ 41+

470 20- 30+ 28+ 21+ 34— 16+ 43+

1+

7 okt 97

Hushållsinkomst

265 56+ 17— 16— 12— 63+ 26—

120'

332 43+ 22

18 15

32

180'

585 30— 25 27+

17

13 35

637

23 30 26 21

13 43

SOU 1997 188 Appendix 2 1 19

sysslat med idrott eller annan motion inomhus

Nej, ingen gång 53 54 52 23— Ja, Ngn gång i kvartalet 4 4 3 5 eller mer sällan( 1— 5 ggr/ år)

Ja, Ngn gång i månaden 9 8 9 12+

( 6—20 ggr/år)

Ja, Ngn gång i veckan eller 35 34 36 60+ oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej 0 0 O

ått

å idrottseveneman som åskådare

Nej, ingen gång 56 46— 67+ 42— Ja, Ngn gång i kvartalet 23 28+ 19— 32+ eller mer sällan( 1— 5 ggr/

år) Ja, Ngn gång i månaden 13 17+ 9— 18+

( 6-20 ggr/år)

Ja, Ngn gång i veckan eller 7 9+ 5— 8 oftare (mer än 20 ggr/år)

Vet ej 0 0 0

45- 12+

38

50— 25

15 10+

60+ 77+

3 2- 8 3— 29— 18— 0 0

58 72+ 21 16— 12 9— 9 3— 0+

46— 40+ 60+ 24

11

56+ 4 32—

56 23 13

55 3 34

49— 22 18+

10

49 10 37 57 25 11

6

35 57 22 14 32

51— 24

15 10

67+ 25— 61+ 22

11

42—

10

43+ 48— 26+

14

11+

44— 65+

12+ 8

39+ 25— 61+ 70+ 20 16—

14 10

Copyright

34 33 39 61 56 47 20 24 26 13 12 16

(C) TEMO AB

120 Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO v20—23 1997

TO- Kvi TAL Man nna

Bas: Samtliga 210010211079

Fråga 10

IDROTTSUTREDNINGEN

570 480 596

Sth/ Gbg/ Stå Gles Mlm der bygd

6891168 242

Jag skall nu läsa upp olika motionsaktiviteter och ber att du säger om

brukar ägna dig åt det.

Joggning

Ja 34 41+ 27— Nej 66 59— 73+

Lö nin friidrott

I

Ja 9 12+ 6— Nej 91 88— 94+ Vet ej 0 0

Promenader.

Ja 90 85— 95+ Nej 10 15+ 5— Vet ej 0 0

61+ 39— 21+ 79— 85— 14+ 0 43+ 28— 57—

10 90 90 10

72+

4— 96+ 92 8

10- 90+ 98+ 93+ 7-

36 33 33 64 67 67

90 90 93 10 10 7

1997

du

37 63

91

Göta Norr

Vertikal procent

Utbildning

Grund

Hushållsinkomst

7 okt 97

120' 180'

land land skola Gymn Högre (120 -179 -299 300+ 1036

34 66

89 11

313 29— 71+

91

25— 75+

89 11

787 41+ 59—

10 90 90 10

470 39+ 61— 93+ 265 21- 79+ 95+

87 13

332 23— 77+ 585

35 65

637

42 58

SOU 1997 188 Appendix 2 121

Ja 27 Nej 73 Vet ej 0 Workout,

aerobic, st rketränin

Ja 25 Nej 75

Simnin

Ja 40 Vet ej 0 Vattengymnastik

Ja 8 Vet ej 0

Cykling

Ja 68 Nej 32 Vet ej 0

18— 82+

24 76

36— 64+ 96+

65 34 0

36+ 64—

26 74

44+ 56— 12+ 87—

71 29 0

26 74

55+ 45- 45+ 55— 95+

69 31

24 76

32+ 68— 48+ 52—

70 29 0

29 71

15— 85+

37 63 10 90

73+ 27—

30 70

96+ 32- 68+ 61— 38+ 0

30 70

29+ 71—

43 57

61— 39+ 0+

25 75 23 77 39 61

71+ 29

29 71 23 77 37 63

76+ 24—

28 72 28 72 41 59

66 34 0

27 73 24 76 42 58

68 32 0

25 75 21 79

33- 67+

10 90

75+ 25—

29 71

16— 84+ 33— 67+ 65— 35+

24 76

33+ 67— 44+ 56—

71 29

29 26 30 26 24 71 74 70 74 76

29+ 19- 20 26 26 71— 81+ 80 74 74 46+ 34— 37 42 44 54— 66+ 63 58 56

70 59— 64 72 72 30 41+ 35 28 28

Copyright (c) TEMO AB

122 Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO IDROTTSUTREDNINGEN

V20-23 1997

Sth/ TO— Kvi 15 30 45 Gbg/ Sta Gles TAL Man nna —29 —44 —59 60+ Mlm der bygd

210010211079 455 570 480 596 6891168 242

Bas: Samtliga

Fråga 10 Jag skall nu låsa upp olika motionsaktiviteter och ber att du säger om brukar ägna dig åt det.

Fotboll

Ja 13 21+ 5— 31+ 14 8— 2— 13 13 11 Nej 87 79— 95+ 69— 86 92+ 98+ 87 87 89 Vet ej 0 O O 0

Innebandy

Ja 13 22+ 4- 33+ 15+ 6— 1— 13 12 14 Nej 87 78— 96+ 67- 84- 94+ 99+ 87 88 86 Vet ej 0 o o o o o o

Skidåkning

Ja 33 37+ 29— 35 34 38+ 26— 32 30— 50+ Nej 67 63— 71+ 65 66 62— 74+ 68 70+ 50- Vet ej 0 o o 0

1997. Svea Göta Norr land land land

751 1036 313

du

14 13 10 86 87 90 13 13 11 86 87 89

37+ 26- 43+ 63— 74+ 57—

Vertikal procent

Utbildning

Grund

Hushållsinkomst

120' 180'

7 okt 97

skola Gymn Högre (120 —179 -299 300+

834 787 470

12 16+ 9— 88 84- 90+

92+ 82— 87 26— 33 45+ 74+ 67 55—

265 332 585

8— 10 13 92+ 90 87 92+ 90 87

18— 27— 34 82+ 73+ 66

637

14 86 15 84 42 58

SOU 1997 188 Appendix 2 123

Skridskoåknin

Tennis, badminton, s uash

Ja Nej

Nå on annan motionsaktivitet

Någon aktivitet Ingen aktivitet

Enstaka, 1—2 st 3— 5 st 6—10 st 11—15 st Medelvärde

20 80

17 83

23 47 27

1

24+ 76— 13+ 87- 25+ 75—

22 44 30

1

17- 83+ 94+ 10— 90+

24 49 25 0

29+ 71— 12+ 88— 34+ 66—

9- 39— 49+ 2+

30+ 70—

10 90

22+ 78-

19 81 98 2

15—

49

34+ 1

18 82 10 90

11— 89+

15 85

"98

2

24

52+ 22— O

97+ 10— 89+ 0 96— 4+ 41+ 47 8-

4.3 4.5 4.0 5.7 4.7 3.9 3.0

24+ 76—

11 89 19 81 19 81 99 1 23 45 29

1

19 81

16 84

24 48 25

1

4.4 4.1

16 84

15 85

20 47 30

4.4

21 79

18 82

21 47 29

4.4

22 78 10 90 17 83

24 48 26

4.2

14— 86+

15 85

26 44 26

4.1

13— 87+ 94+ 11— 89+ 15— 85+ 0

96— 4+ 34+ 44 18— 1 3.6

24+ 76—

10 90

21+ 79—

21 79 0 99 1

16- 50 33+ 1 4.6

26+ 74- 14+ 86- 22+ 78—

20 79 0

100+

17— 47 35+ 1 4.7

Copyright (c)

96+

13 87 19 81 0

96— 4+ 39+ 40— 16— 3.4

16— 84+

15 85 14 86+ 98 2

31+ 46 20— 1 3.8

19 81

93+

16 84 20 80 98 2

18— 54+ 26 1 4.3

29 71 16 84 21 79

16 47 35 1 4.7

TEMO AB

124. Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO IDROTTSUTREDNINGEN 1997 v20—23 1997

Kön Alder Ort Region

Sth/

TO— Kvi 15 30 45 Gbg/ Stå Gles Svea Göta Norr TAL Man nna —29 —44 —59 60+ Mlm der bygd land land land skola Gymn Högre (120 —179 -299 300+

Bas: Samtliga 210010211079 455 570 480 596 6891168 242 751

Fråga 11 Ungefär hur många motionstimmar i månaden blir det? Bortse från resor till och från, omklädning etc.

1— 4 timmar 16 17 15 14 18 17 15 16 15 18 16 5— 9 timmar 17 18 16 15 20 19 15 18 17 15 15 10—14 timmar 17 18 17 19 20 19 13— 18 17 17 18 15—24 timmar 21 21 21 25 23 19 17- 23 20 22 23 25+ timmar 19 18 20 22 14— 18 23+ 19 19 19 20 Medelvärde 17.217.117.318.915.016.518.9 16.917.8 15.2 17.4 Vet ej/Ej svar 10 8— 12+ 7- 6— 8 17+ 7— 11 9 8

Fråga 12 Har du deltagit i någon idrotts— eller motionstävling under det senaste året?

Ja 17 23+ 12— 33+ 18 14 5— 17 17 17 17 Nej 83 77— 88+ 67— 81 86 95+ 83 83 83 83 Vet ej 0 O 0 0

1036 313

15 17 19+ 13 17 17 19 22 20 15— 17.6 15.2 9 16+

17 14 83 86 D+

Vertikal procent 7 okt 97

Utbildning

Grund

834 787

17 16 14— 18 15 18 20 22 19 20 17.2 17.1

15+ 7—

11— 22+ 88+ 78—

0

Hushållsinkomst

120' 180'

470 265 332 585 637

13 21+ 15 16 13 21+ 10— 12— 19 20 20 13— 19 20 16 21 18 18 21 27 18 25+ 24+ 16 18 17.4 20.5 18.9 15.8 16.7 6- 14+ 13 7- 5 19 10— 12— 17 22 81 90+ 88+ 83 78 0

SOU 1997 188

Appendix 2 125

Fråga 13

Om vi nu ser till den motion du får på din fritid så har jag här en

beskrivning av olika motionstyper. Vilken av de här sju grupperna passar du själv bäst in i om vi ser till året som helhet? Får praktiskt taget ingen motion alls

Får litet motion av enklaste slag då och då

Får regelbundet lätt motion genom olika aktiviteter beroende på säsong

Får regelbundet ganska mycket motion genom olika säsongsaktiviteter

Motionerar på fasta tider varje vecka

Deltar i organiserad klubb— träning

Ar aktiv idrottsman med regelbunden träning och tävlingar då och då.

Inget av dessa passar in/Vet ej

Ej svar

Fråga 14

27 34 17 12

4 22-

34

20+

11 4+ 5+

4 3 31+ 18—

35 27— 14— 18 12 17+ 2— 10+

4 3 6+ 24 27 36+

35 41+ 35 19 18 12—

13 9 8—

1+

27 33 18 13 27 35 16 10 24 37 17 14

1+

27 34 18 11

Om du ser på all den motion du får i vardagslivet, det vill säga i arbetet, till och från arbetet och på fritiden, tycker du då att du själv får

Alldeles för litet motion För litet motion

Något för litet motion Lagom eller tillräcklig motion

Något mer motion än nödvändigt Mycket mer motion än nödvändigt

Ej svar

10 19 20 46

9 18 20 48

12 9 20 17 20 19 44 49

11 12 10 25+ 22 13— 25+ 24+ 12— 34- 38— 60+ 3 3 2 1 l 0

1 0 2+

11 21 21 43 10 19 19 46

9 16 21 51 2

')

11 20 18 47

2

26 35 16

12

28 33 17 11

2+

på resor

10 18 22 44 12 19 18 48

2

6+ 34+ 31

13—

10

17 14— 55+ 2+

23— 35

18 13

5+

12 20 23 41-

20— 39+ 22+

12

11 22 26+ 37—

Copyright

11+ 40+ 23—

13

12 19 14— 49

29 35 14 12

10 16 15— 54+

(C)

23 21

40+ 36

17 22 11 14

10 11 19 22 25+ 25 43 38

TEMO AB

126 Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO v20—23 1997

Bas:

Fråga 15 Föredrar du tillsammans

Helt ensam Tillsammans Tillsammans människor Summa svar Netto svar Vet ej

Ej svar

Fråga 16

Motionerar

TAL

1996 9711025

att motionera ensam, tillsammans

med andra människor?

34 24 41

35 24 39 33 23 44 31 6— 61+

med familjen med andra

99 98 100 99 96 96 97 98 3 3 3 2 0 1 0 0

med

31 21 45 97 95 5 1

IDROTTSUTREDNINGEN

547

Sth/

Gbg/ Stä Gles Mlm der bygd

6581110

familjen eller i

33 33+ 35—

101 96 3

1

39+ 33+ 28-

99 97 2 1

32 21 46+ 99 97 3 O

Motionerar du i skolor eller andra kommunala anläggningar?

Ja Nej Vet ej 34 35 32 66 65 67 0 0 0 0

0

60+ 38+ 27— 40- 62— 73+ 0 14- 86+ 0

34 65 1

33 26 40 99 96 3 1 33 67 0

228

quPP

42+ 19 37

98 96 4 0 36 64

1997 Svea Göta

Norr

Vertikal procent

Utbildning

Grund

Hushållsinkomst

7 Okt 97

120' 180'

land land land skola Gymn Högre (120 -179 -299 300+

717

35 22 42 99 96

32 68 0

989

32 26 41 99 97

34 65 0

290 40+ 22 39 100 96

34 66

759

37 27 36—

30- 20— 49+

99 97 99 97

26- 40+ 74+ 60— O O

457

34 25 38 98 95

36 63 0

235 41+ 12— 44

97 97

26— 73+ 1

316

35 19 43 97 95

26— 73+ 1

565

32 26 40 98 96

35 65 0

621

32 30 38

101 97

35 65

SOU 1997 188 Appendix 2 127

Fråga 17

Motionerar du i privat motionshall,

Ja 29 Nej 70 Vet ej 1

Fråga 18 Motionerar du i någon anläggning klubb?

Ja 24 Nej 75 Vet ej 1

Fråga 19 Motionerar du i korpens regi? Ja 9

Nej 91 Vet ej 0

Fråga 20

30 28 49+ 38+ 69 71 50- 61- 0 1 1 1

gym eller bad?

21— 12- 79+ 87+ 1 1 39+ 60— 1 25— 75+ 1 23— 77+

eller bana som ägs av förening eller

28+ 19— 38+ 25 71— 79+ 60— 74 1 1 2+ 0

11+ 6— 13+ 9 88— 93+ 86— 91 0 O 1

Hur mycket kostar motionen dig på en månad? Räkna

utrustning, kläder.

0 kr 44 1— 50 kr 11 51—119 kr 12 120—299 kr 12 300+ kr 13 Medelvärde (har kostnad) 257 Medelvärde (alla) 134 Vet ej/Ej svar 8

43 45 24- 34- 10 12 12 13 13 11 14 17+ 13 11 20+ 14 15+ 11— 21+ 15

21 13— 79 86+ 0 1

med allt

49+ 66+ 13 7- 11 6- 10 6— 11 6— 303 206 271 278 240 203 166 102 199 177 115 55

5— 10+ 10 7

6 9

23 76 1 e.. 93+ 0 25 74 1 10 90 0 22 78 0 11 89

- avgifter,

40 10 12 15 15 46 11 11 11 12

292 238 164 119

8 8

46 12 14 9 11 239 120 7

35+ 64-

1

25 74

44 10 12

15+ 13 266 142 7

27 72 1

24 75

43 12 11 12 13 250 133 9

21— 79+

20 79

10 90

50 10 13

&_ 12 258 119 8

18— 82+ 18— 81+ 229 77 9 36+ 63- 27+ 71— 12+ 88- 34— 13 15+ 15+ 17+ 261 167 6 38+ 60— 28+ 72 34- 13 13 17+ 16 276 175 7

Copyright

22- 77+

19 81

95+ 55+

8 9 11 298 121 8

22— 29 78+ 71 1 1

20 21 79 78

91 90

56+ 43 11 13 9 13 8— 13 8— 12 216 196 85 107 7 5—

36 64

30 69

10 90

35 13 13 15 19 308 194 6

(C) TEMO AB

128. Appendix 2

SOU 1997 188

TEMO v20—23 1997

TO— Kvi 15 30 TAL Man nna —29 —44

Bas: Lägger ner pengar 959 504 455 292 320

på utr./kläder Fråga 21 Skulle du säga att detta belopp är en stor eller det en ...

Mycket stor (4) 1 1 2 2 1

Ganska stor (3) 10 7 12 13 6—

Ganska liten (2) 42 42 41 Mycket liten (1) 46 48 44 Medelvärde 1.7 1.6 1.7 1.8 1.5 Vet ej 1 1 1 1 0 Ej svar 0 0 0

49+ 40

Bas: Motionerar 1996 9711025 442 543

Vertikal procent

IDROTTSUTREDNINGEN 1997

210 136 340

liten post i

2 1 1 9 13 9 37 37 43

36— 53+ 50 48 45

1.6 1.7 1.7 2 1 1

464 547

Utbildning

Stä Gles Svea Göta Norr Grund der bygd land land land skola Gymn

513 107 356 480 123 236 455 hushållet? År

1 7 9 11 41 41 45 41 46 50 43 47 6 1 1

U') sr

Q' # HbmmkDr—JO

mm

1.7 1. 1.7 1.7 1.

6581110 228 717 989 290 774 759

7 okt 97

Hushållsinkomst

120' 180' Högre (120 —179 -299 300+

268 87 116 292 368

2 4 1 0

9 18+ 13 7

39 46 34 43 49 31— 50 50 5 1.6 1.9 1.6 1.6 1 1 2 0

457 235 316 565 621

SOU 1997 188 Appendix 2 129

Fråga 22 Hur stor del av din motion sker med en ledare

Mycket Ganska

stor (4) 6 stor (3) 11 Ganska liten (2) 13 Mycket liten (1) 9 Ingen (0) 62 Medelvärde 0.9 Vet ej 0 Ej svar 0 Bas: Motionerar med ledare/tränare

754

Fråga 23 Får ledaren eller tränaren någon

Ja 56 Nej 30 Vet ej 14 Bas:

Tränare/ledare 419

får lön

Fråga 24

4- 8— 10—

9 69+

0.7 1.1 1.7 0.8

0 0

302 453 295 200

lön?

44— 47+ 9-

134 285 182 100 73 64

7+ 13+ 15+

8 55—

O 0

63+ 19— 18+

13+ 23+ 20+ 11 33— 62+ 26 13

eller tränare?

4 3— 3— 7 5 4 9 7— 5- 12 9 11 13 11 9- 14 13 11 11+ 10 4- 9 9 10 63 68+ 79+ 58— 64 64 0.7 0.5 1.0 0.8 0.8

1+ 0 0

0 0 O 0

143 116 276 397 81

50 51 55 58 54 53 32 35 34 28 30 38 19 14 11 14 16 10

160 216 43

Vem betalar ledarens eller tränarens lön? Är det ni som motionerar,

kommunen, riksidrottsförbundet,

Vi som motionerar 29 Kommunen 19 Idrottsförening 16 Friskis & svettis 8 Företag 14 Annat 5

Summa svar 92 Netto svar 85 Vet ej 15 Ej svar 0

34 20 24+ 5 10 1 95 89 11 27 19 12 10 16 7 90 83 17 0 26 23 20 5 12 2-

87 82 18

0

Friskis & svettis eller något företag?

30 39 26 30 30 26 8— 17 31+ 16 20 30 16 7— 12 7— 22+ 17 14+ 12 5 12 7 1 15 20 12 20+ 10 14 9 4 10 6 5 2 92 99 96 91 92 91 85 90 89 85 86 80 15 10 11 15 14 19

1+

7 10 13 9 60 0.9 0 0

284

54 30 16

154 21- 21 15 11 17

89 84 16

5 11 14 9 61

0.9

0 O

381

57 29 14

218

34 16 15 13 93 86 14

4 9

10

8 69+

0.7

89 53 37 10 47

31 29 21

QN

93 83 16

5 9 10— 5- 70+

0.7

0 0

226

51 34 15

116 17— 37+ 13

10 86 81 19

7+ 3 11 11 15 15 10 12 56- 58

1.0 0.9 0 335 190

54 64 31 24 15 13

181 121

32 36 10— 16 18 14 9 11 16 15 5 6 90 99 84 91 15 9 0

5

10 10

+ 5- 70+

0.7

1+

69 1

+ 53 — 32 16

36

34 28 10 10 17

3

103

93

6 1+

Copyright

6 9 11

5- 68+

0.8 0.8

01 58 23 19 59

22 23 16 10 11+ 85 82 18

(C)

5 5 11 8 12 14

9 12 63 60 0.8 0 0 O

204 244

52 57 36 30 12 13

106 140

32 36 10— 15 18 15 13 8 19 15 98 93 89 86 11 14

TEMO AB

130 Appendix 2

SOU 1997 188

Vertikal procent 7 okt 97 TEMO IDROTTSUTREDNINGEN 1997 v20—23 1997

Kön Ålder Ort Region Utbildning Hushållsinkomst

TO— Kvi 15 30 45 Gbg/ Stä Gles Svea Göta Norr Grund 120' 180' TAL Man nna —29 —44 —59 60+ Mlm der bygd land land land skola Gymn Högre (120 —179 —299 300+

Bas: Motionera i mer 551 303 248 230 180 87 54 185 303 63 207 274 71 146 258 145 50 67 155 194 än en anl.

Fråga 24b Vilken motionsanläggning använde Du senast? Var det ....?

En skola, kommunal 43 43 42 48 35— 47 42 35- 44 63+ 39 42 57+ 51+ 42 36 37 36 45 39 anläggning

Privat motionshall, gym 28 25 31 27 31 19 36 34 26 21 30 27 24 26 27 31 27 33 26 29 eller bad

Anläggning som ägs av 21 24 17 21 24 27 6— 23 22 13 22 23 12 12— 23 27 28 18 20 27 företag, klubb

En som drivs i Korpens regi 3 Annat 3

Vet ej 2

3 2 5 8 2 5 3 0— 4 4 6 3 2 3 4 2 2 3 3 2 mon—4 mmm + oomw Nuno) NHN mmm mmm mm LnNN sr vMH

Copyright (c) TEMO AB

SOU 1997 188 Appendix 2 131

. I.|.r.i.lu|-l|.lll.. |l|..l.. '

SOU 1997:188

Appendix 3: Koordinater för aktiviteter och

utrustning i värderingsrymden

Aktiviteter

.>oe-cr—=—>oggw—=g—i

V) lm

wow www-104

-0.0300757 0.0298148 -0.0785442 0.0794611 0.104647 0.185284 -0.0380796 0.085854 0.133738 0.01 18765 0.114042 0.310598 0.165288 -0.0565771 0.062161 -0.00621455 -0.0271235 0.102305 0.123245 0.0100251 0.0988835

0.0574038 0.0325517 -O.205999 -0.104487 -0.173 83 -0.192257 -0.256872 —O.294945 -O.501036 0.0437504 0. 164014 -0.361 13 -0.0321286 0.316598 0.0398947 -0.260408 -0.672947 -0.0817015 -0. 150164 -0.39961 —O.470435

-0.046883 -0.0146956 -0.153053 -0.0427463 -0.00312166 0.0740715 —O.l ] 1627 -0.0298097 0.0355394 -0.00619949 0.12432

0. 19015 -0.00221313 0.174679 —0.0237688 -0. 101084 -0.197553 -O.101501 -0.0390434 -0.226684 -0. 126485

134 Appendix 3

Utrustning

L 0.0135008 S 0.159187 C 0.0340124 s 0.0666282 ls 0.21 1835 f -0.15051 1 K 0.0301949 G 0.01 16863 mc -0.071395 mr 0.1 12277 R 0.071 153 c 0.0498951 J 0.0476754 Fs -0.09861 14 F -0.00621455 I -0.0575858 Sb 0.149738 Rb 0.134281 Rs 0.340743

0.0425242 -0.239153 -0.0135542 -O.136226 -0.0655585 -0. 142196 -0.0497633 -0.378484 0.00970267 -0.192255 -0.178996 -0.0833178 -0.0431718 -0.524578 -0.260408 -0.365747 -0.305088 -0.407581 -O.409005

...—nn

-0.0753856 -0.0449885 -0.0134088 -0.0159436 -0.0407915 -0.233233 -0.01 1 1 187 -0.205009 -0.0434268 0.0826936 -0.0449029 -0.0291077 2.43499E-005 -0.0897292 -0. 101084 -0.170268 0.148662 -0.0485014 0.166503

A...

li.;e "113-'

SOU 1997:188

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

meww—

dax

10. 11. 12.

13. 14. 15.

16. 17.

18.

19. 20. 21.

22. 23.

24. 25. 26.

. Den nya gymnasieskolan — steg för steg. U. Inkomstskattelag, del I-IlI. Fi. Fastighetsdataregister. Ju.

Förbättrad miljöinformation. M.

. Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. A. . Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor. K. . Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring på sex förvaltningsområden. Fi. . Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. S. . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam-

hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. Fi. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. lT-problem inför 2000—skiftet. Referat och

slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december. IT-kommissionens rapport 1/97. K.

Regionpolitik för hela Sverige. N. IT i kulturens tjänst. Ku. Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt och problematik. Fi. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. Skatter, tjänster och sysselsättning. + Bilagor. Fi. Granskning av granskning. Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. Fi. Bättre information om konsumentpriser. In. Konkurrenslagen 1993-1996. N. Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6- 16 år. U. Aktiebolagets kapital. Ju. Digital demokr©ti. Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996

_anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT-

kommissionen och Kommunikationsforsknings- beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. K. Välfärd i verkligheten — Pengar räcker inte. S. Svensk mat — på EU-fat. Jo. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- försörjningen. Jo. . Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. . l demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos. Fi.

. Barnpomografifrågan. lnnehavskriminalisering m.m. Ju.

. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning. Fi.

. Kristallkulan — tretton röster om framtiden. lT-kommissionens rapport 3/97. K.

32. 33.

34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49. 50.

51.

52.

53. 54.

55. 56. 57. 58. 59. 60. 61.

Följdlagstiftning till miljöbalken. M. Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltningspolitiska samarbete. Fi. Övervakning av miljön. M. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. Bekämpande av penningtvätt. Fi. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. Myndighet eller marknad. Statsförvaltningens olika verksamhetsforrner. Fi. Integritet Offentlighet lnformationsteknik. Ju. Unga och arbete. In. Staten och trossamfunden Rättslig reglering

— Grundlag — Lag om trossamfund - Lag om Svenska kyrkan. Ku.

Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. Ku. Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. Ku. Staten och trossamfunden Svenska kyrkans personal. Ku. Staten och trossamfunden Stöd, skatter och finansiering. Ku. Staten och trossamfunden Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Ku. Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen. Ku. Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. Fi. Grundlagsskydd för nya medier. Ju. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Jo. Brister i omsorg — en fråga om bemötande av äldre. S. Omsorg med kunskap och inlevelse

— en fråga om bemötande av äldre. S. Avskaffa reklamskatten! Fi.

Ministern och makten. Hur fungerar ministerstyre i praktiken? Fi. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna. Ku. Folket som rådgivare och beslutsfattare. + Bilaga 1 och 2. Ju. l medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi. Personaluthyming. A. Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsfomi. Ku. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. Att växa bland betong och kojor. Ett delbetänkande om barns och ungdomars

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

62.

63.

65. 66. 67. 68. 69. 70.

71.

72. 73.

74. 75. 76. 77. 78. 79.

80. 81.

82. 83.

84. 85.

86.

87.

88. 89.

uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från Storstadskommittén. S. Rosor av betong. En antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. S. Sverige inför epokskiftet. IT-kommissionens rapport 5/97. K. . Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd

+ Bilagedel. A Polisens register. Ju.

Statsskuldspolitiken. Fi. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. Grannlands-TV i kabelnät. Ku.

Besparingar i stort och smått. U. Totalförsvaret och frivilligorganisationema — uppdrag, stöd och ersättning. Fö. Politik för unga. + 2 st bilagor. In. En lag om socialförsäkringar. S. Inför en svensk policy om säker elektronisk kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 1 1 december 1996. lT-kommissionens rapport 6/97. K. EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling. Jo. Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för fysiska personer. Fi. Invandrare i vård och omsorg

— en fråga om bemötande av äldre. S. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. Medelsförvalming i kommuner och landsting. In. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. Reformerad stabsorganisation. Fi. Allmännyttiga bostadsföretag.

+ Bilaga. In. Lika möjligheter. In. Om makt och kön — i spåren av offentliga organisationers omvandling. A. En hållbar kemikaliepolitik. M. Förmån efter inkomst — Samordnat inkomst begrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst. S. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, m.m. Fi. Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende. A. Upphandling för utveckling. N. Handeln med skrot och begagnade varor. N.

90. Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg— och bostadsväsendet. In.

91. Jaktens villkor — en utredning om vissa jaktfrågor. Jo. 92. Medieföretag i Sverige — Ägande och strukturförändringar i press, radio och TV, Ku. 93. Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting. In. 94. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. 95. Forum för världskultur — en rapport om ett rikare kulturliv. Ku.

96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. Fi. 97. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. M. 98. Skydd av skogsmark. Behov och kosmader. Bilagor. M. 99. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. 100. Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten. Ku. 101. Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Fö. 102. Mat & Miljö. Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden. Jo. 103. Rapport med förslag om sändningsorter. Ku. 104. Polis i fredens tjänst. UD. 105. Agenda 21 i Sverige.

Fem år efter Rio — resultat och framtid. M.

106. En fond för unga konstnärer. Ku. 107. Den nya gymnasieskolan — problem och möjligheter. U. 108. Att lämna skolan med rak rygg — Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. U. 109. Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. Fö. 1 10. Säkrare obligationer? Fi. ] l ]. Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott. .lu. 1 12. En samordnad militär skolorganisation. 1 13. Mot halva makten — elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns motstånd. A. I 14. Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i förändring och könsmaktens framtid. A. | 15. Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning. A. I 16. Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konventim om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. S I 16. Barnets bästa — en antologi. S.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

117.

118. 119.

120.

121. 122. 123. 124.

125 126. 127. 128.

129. 130. 131. 132. 133. 134.

135. 136. 137.

138. 139.

140. 141. 142. 143. 144.

145.

146. 147.

148. 149. 150. 151.

Nobelcenter i Stockholm — ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle. Ku. Delade städer. S. En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. S.

Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. U.

Skolfrågor — Om skola i en ny tid. U. Rättigheter i luftfartyg. K. Ett effektivare näringsförbud. N. IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. K. Ett svenskt investerarskydd. Fi. Bilen, miljön och säkerheten. Fi. Straffansvar for juridiska personer. Del A+B. Ju. Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. UD.

Kollektivtrafik i tid + Bilaga. K.

Effektivare statlig inköpssamordning. Fi. Lag om premiepension. Fi. Antimicrobial Feed Additives. Jo. Antimikrobiella fodertillsatser (sammandrag). Jo. Förtroendemannainflytande — ökad kvalitet och rättssäkerhet. S. Ledare, makt och kön. A.

Kvinnors och mäns löner — varför så olika? A. Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. A. Familj, makt och jämställdhet. A. Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. A. Fonogramersättning. Ku. Boken i tiden. Ku. Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. 8. Större EU — säkrare Europa. UD.

Försvarets fastigheter.

Former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning. Fi.

Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet. M.

Grunddata — i samhällets tjänst. Fi. Barns bilder av åldrande

— en fråga om bemötande av äldre. S. Utbildningskanalen. U.

Miljön i ett utvidgat EU. M. EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning. Jo. Food and the environment, Swedish strategy for the future of EU agriculture. Jo.

152. Uppehållstillstånd på grund av anknytning. UD. 153. Arbetskraftens fria rörlighet — trygghet och jämställdhet + Bilagedel. A.

154. Patienten har rätt. S. 155. Miljösamverkan i vattenvärden. M. 156. Ett större och bättre Europa? EU:s utvidgning: Sarnhällsekonomiska effekter. Fi. 157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. U.

158. Vuxenpedagogik i teori och praktik. U. 159. Ett utvidgat europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa. Ju. 160. Regionala konsekvenser av EU:s östutvidgning. N. 161. Stöd i föräldraskapet. S. 162. Medborgarskap och identitet. In.

163. Översvämningskatastrofen i Polen — stöd från stat och näringsliv. N. 164. Medlingsinstitut och lönestatistik. + 5 st bilagor. A. 165. Läkemedel i priskonkurrens. S. 166. Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. S.

167. En livsmedelsstrategi för Sverige. 168. Vinstutdelning i aktiebolag. Ju. 169. Försäkringsmedicinskt centrum. En resurs för utredning och metodutveckling. S.

170. Bemötandet av äldre. S.

171. Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft. K. 172. Bidrag till fri svensk TV-produktion. Ku. 173. Miljöhänsyn i standarder. N. 174. Räkna med mångfald. Förslag till lag mot emisk diskriminering i arbetslivet m.m. ln. 175. Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. A. 176. Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. A. 177. Byggkvalitet för framtiden. In. 178. Enskilda näringsidkare. Översyn av skattereglerna. Fi.

179. Klara spelregler — en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. S. 180. Kärnavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium om beslutsprocessen i samband med lokalisering av ett slutförvar av använt kärnbränsle. Umeå 8-10 april 1997. M. 181. Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta. Ju. 182. En ny plan-, bygg- och bostadsforskning. ln. 183. Arbete åt konstnärer. Ku. 184. Generella konstnärsstöd. Ku.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

185. Nyckeln till MEGA-BYTET. K. 186. Bättre och enklare regler. Småföretagsdelegationens rapport 1. N. 187. Omsorg om anhöriga — en fråga om bemötande av äldre. S. 188. Motion och idrott 1997. Idrottsutredningens intervjuundersökning. In.

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Fastighetsdataregister. [3] Aktiebolagets kapital. [22] Bampomografifrågan. lnnehavskriminalisering m.m. [29] Integritet Offentlighet Informationsteknik. [39] Grundlagsskydd för nya medier. [49]

Folket som rådgivare och beslutsfattare. + Bilaga 1 och 2. [56] Polisens register. [65] Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott. [111] Straffansvar förjuridiska personer. Del A+B. [127] Ett utvidgat europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa. [159] Vinstutdelning i aktiebolag. [168] Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta. [181]

Utrikesdepartementet

Återkallelse av Uppehållstillstånd. [67] Polis i fredens tjänst. [104] Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. [128] Större EU — säkrare Europa. [143] Uppehållstillstånd på gnmd av anknytning. [152]

Försvarsdepartementet

Totalförsvaret och frivilligorganisationema — uppdrag, stöd och ersättning. [70] Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. [101] Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. [109] En samordnad militär skolorganisation.[112]

Socialdepartementet

Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. [8] Välfärd i verkligheten — Pengar räcker inte. [24] Brister i omsorg — en fråga om bemötande av äldre. [51] Omsorg med kunskap och inlevelse

— en fråga om bemötande av äldre. [52]

Att växa bland betong och kojor. Ett delbetänkande om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från Storstadskommitte'n. [61] Rosor av betong. En antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. [62] En lag om socialförsäkringar. [72] Invandrare i vård och omsorg

- en fråga om bemötande av äldre. [76]

Förmån efter inkomst — Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst. [85] Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. [116] Barnets bästa — en antologi. [116]

Delade städer. [118] En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. [119] Förtroendemannainflytande — ökad kvalitet och rättssäkerhet. [134] Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. [142] Barns bilder av åldrande

— en fråga om bemötande av äldre. [147] Patienten har rätt. [154]

Stöd i föräldraskapet. [161] Läkemedel i priskonkurrens. [165] Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. [166] Försäkringsmedicinskt centrum. En resurs för utredning och metodutveckling. [169] Bemötandet av äldre. [170]

Klara spelregler — en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. [179] Omsorg om anhöriga -— en fi*åga om bemötande av äldre. [187]

Kommunikationsdepartementet

Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor. [6] lT-problem inför 2000-skiftet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av lT-kommissionen den 18 december. 1T-kommissionens rapport 1/97. [12] Digital demokr©ti Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, 1T- kommissionen och Kommunikationsforsknings- beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. [23] Kristallkulan — tretton röster om framtiden. lT-kommissionens rapport 3/97. [31] Ny kurs itrafrkpolitiken + bilagor. [35] Sverige inför epokskiftet. IT-kommissionens rapport 5/97. [63]

Inför en svensk policy om säker elektronisk kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av lT-kommissionen. Närings— och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. lT-kommissionens rapport 6/97. [73]

Rättigheter i luftfartyg. [122] lT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. [124] Kollektivtrafik i tid + Bilaga. [129]

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft. [171] Nyckeln till MEGA-BYTET. [185]

Finansdepartementet

Inkomstskattelag, del 1-111. [2] Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring på sex förvalmingsområden. [7] Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. [9] Ansvaret för valutapolitiken. [10] Skatter, miljö och sysselsättning. [11] Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt och problematik. [15] Skatter, tjänster och sysselsättning. + Bilagor. [17] Granskning av granskning. Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. [18] Kontroll Reavinst Värdepapper. [27] I demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos. [28] Europa och staten. Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning. [30]

Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltningspolitiska samarbete. [33] Bekämpande av penningtvätt. [36]

Myndighet eller marknad. Statsförvalmingens olika verksamhetsforrner. [38] Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. [48] Avskaffa reklamskatten! [53] Ministern och makten. Hur fungerar ministerstyre i praktiken? [54] I medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten. [57] Statsskuldspolitiken. [66] Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för fysiska personer. [75] Uppföljning av inkomstskattelagen. [77] Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. [79] Reformerad stabsorganisation. [80] Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, m.m. [86] Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. [96] Säkrare obligationer? [1 10] Ett svenskt investerarskydd. [125] Bilen, miljön och säkerheten. [126] Effektivare statlig inköpssamordning. [130] Lag om premiepension. [131]

Försvarets fastigheter.

Former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning. [144] Grunddata — i samhällets tjänst. [146]

Ett större och bättre Europa? EU:s utvidgning: Samhällsekonomiska effekter. [156] Enskilda näringsidkare. Översyn av skattereglerna. [178]

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan — steg för steg. [1] Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6—16 år. [21] Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. [37] Besparingar i stort och smått. [69] Den nya gymnasieskolan — problem och möjligheter. [107] Att lämna skolan med rak rygg — Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. [108]

Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. [120]

Skolfrågor — Om skola i en ny tid. [121] Utbildningskanalen. [148] Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. [157]

Vuxenpedagogik i teori och praktik. [158]

Jordbruksdepartementet

Svensk mat — på EU-fat. [25]

EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- försörjningen. [26] Alternativa utvecklingsvägar för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. [50] EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling. [74] Jaktens villkor — en utredning om vissa jaktfrågor. [91] Mat & Miljö. Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden. [102] Antimicrobial Feed Additives. [132] Antimikrobiella fodenillsatser (sammandrag). [133] EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning. [150] Food and the environment, Swedish strategy for the future of EU agriculture. [151]

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. [5]

Personaluthyming. [58] Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. [64]

Om makt och kön — i spåren av offentliga organisationers omvandling. [83] Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende. [87] Mot halva makten — elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns motstånd. [113] Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i förändring och könsmaktens framtid. [1 14] Ljusnande framtid eller ett långt farväl? Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning. [115] Ledare, makt och kön. [135] Kvinnors och mäns löner — varför så olika? [136] Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. [137] Familj, makt och jämställdhet. [138] Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. [139] Arbetskraftens fria rörlighet — trygghet och jämställdhet + Bilagedel. [153] Medlingsinstitut och lönestatistik. + 5 st bilagor. [164] Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. [175] Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. [176]

Kulturdepartementet

IT i kulturens tjänst. [14] Staten och trossamfunden

Rättslig reglering

— Grundlag — Lag om trossamfund — Lag om Svenska kyrkan. [41]

Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. [42] Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. [43] Staten och trossamfunden Svenska kyrkans personal. [44] Staten och trossamfunden Stöd, skatter och finansiering. [45] Staten och trossamfunden Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. [46]

Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen. [47] Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna. [55] Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsforrn. [59] Betal—TV inom Sveriges Television. [60] Grannlands-TV i kabelnät. [68] Medieföretag i Sverige — Ägande och strukturförändringar i press, radio och TV. [92] Forum för världskultur — en rapport om ett rikare kulturliv. [95] Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten. [100] Rapport med förslag om sändningsorter. [103] En fond för unga konstnärer. [106] Nobelcenter i Stockholm — ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle. [117]

Fonogramersättning. [140]

Boken itiden. [141] Bidrag till fri svensk TV-produktion. [172] Arbete åt konstnärer. [183] Generella konstnärsstöd. [184]

Närings- och handelsdepartementet

Regionpolitik för hela Sverige. [13] Att utveckla industriforskningsinstituten. [16] Konkurrenslagen 1993-1996. [20] Upphandling för utveckling. [88] Handeln med skrot och begagnade varor. [89] Konkurrensneutralt transportbidrag. [94] Ett effektivare näringsförbud. [123] Regionala konsekvenser av EU:s östutvidgning. [160] Översvämningskatastrofen i Polen — stöd från stat och näringsliv. [163] En livsmedelsstrategi för Sverige. [167] Miljöhänsyn i standarder. [173] Bättre och enklare regler. Småföretagsdelegationens rapport 1. [186]

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet

Bättre information om konsumentpriser. [19] Unga och arbete. [40] Politik för unga. + 2 st bilagor. [71] Medelsförvalming i kommuner och landsting. [78] Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. [81] Lika möjligheter. [82] Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet. [90] Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting. [93] Medborgarskap och identitet. [162] Räkna med mångfald. Förslag till lag mot emisk diskriminering i arbetslivet m.m. [174] Byggkvalitet för framtiden. [177] En ny plan-, bygg- och bostadsforskning. [182] Motion och idrott 1997.

Idrottsutredningens intervjuundersökning. [188]

Mil jödepartementet

Förbättrad miljöinformation. [4] Följdlagstiftning till miljöbalken. [32] Övervakning av miljön. [34] En hållbar kemikaliepolitik. [84] Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. [97] Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. [98]

En ny vattenadministration. Vatten är livet. [99] Agenda 21 i Sverige. Fem år efter Rio — resultat och framtid. [105] Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet. [145] Miljön i ett utvidgat EU. [149]

Miljösamverkan i vattenvärden. [155] Kärnavfall och Beslut. Rappon från ett seminarium om beslutsprocessen i samband med lokalisering av ett slutförvar av använt kärnbränsle.

Umeå 8-10 april 1997. [180]

;. ;. [L..-_,r-pr

nir-

_,_.,_:'__ "t _'i___u .1. t.f.

ål.-+

mm..-. .___.-

' r.... Pl. "iw.”

=. .: ::..-: ._

"tr.-mi ' ” stl.-l