Acceptera!

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Har rasismen slut

tagit nu

Bilaga betänkande från den

nationella för

samordninqskommittén

Europaåret mot rasism

sou 1998:100

-

n

Krim l

Statens offentligautredningar

1998: l 00

Inrikesdepartementet

Har rasismen

tagit slut nu

Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: fritzes se

www . .

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20975-6 Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Innehåu

Har rasismen tagit slut nu

Inledning avEuropaåret mot rasismsordförande Mona Sahlin

.4

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ingen vill bli svartlistad av dem... Introduktion

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antidiskrimineringsarbete i Nederländerna Marco Helles

av

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

"Hur är läget, ett Skolprojekt

.12

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett gemensamt bostadsproiekt Introduktion

.14

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . Nya riktiga jobb skapar framtidstro Maud Alenmark

av .15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Res med Nisse introduktion .22

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sverige med fräscha ögon Karin Mc Lennan

av .23

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flyktingar har råd med, men inte våra gamla Introduktion .26

. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . Ur antologin Vita redaktioner, mörk magi.

Journalistik om invandrare, flyktingar och rasism".

.27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Olika som bär. Mångfalden och arbetslivet Introduktion .36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Argumenten för etnisk mångfald i arbetslivet Mats Wingborg

av .37

. . . . . . . . . . . . . ..

Nassar, våld och rasism i skolan Introduktion .46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur kan ett Pow-Wow, rådslag mot rasism, gå till

.47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

I den offentliga debatten Introduktion

.52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rasism mediers fel" Mona Sahlin

av .53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Domstolama är etniskt enfaldiga" Mona Sahlin .56

av och Pontus Ringborg

. . . . . . . . . .

Spegla det nya Sverige i lärarutbildningen Introduktion .60

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Påbyggnadsutbildning vid Göteborgs universitet för

lärare med utländsk lärarexamen Gunlög Bredänge

av .61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fonden för journalistik i ett mångkulturellt samhälle

.73

. . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

Racism, Ideology and Political Organisation

en internationell konferens i Stockholm Introduktion - .74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Främlingsfientlig aktivitet, den allmänna opinionen och

integrationspolitik i Europa Charles Westin

av .75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett långt år till ända, 1997 01 01-1998 06 Introduktion .86

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kära vänner, mina damer och herrar... Jasenko Selimovic .87

av

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Europaåret mot rasism, verksamhet, tankar och förslag

.90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Europaåret mot rasisms publikationer

.95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Antirasism på webben

.99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

Har rasismen tagit slut nu 3 Europaåret mot rasism

Har rasismen tagit slut nu

ÅR har haft MINST LIKA INTRESSANTA nya vägar är UNDER ETT OCH ETT HALVT uppdraget arbeta rasism, främlingsfi- våg att prövas inom området sko1a/utbild-

att mot entlighet och antisemitism. Det har varit ett ning. Hur vår framtida lårarkår ut Hur

ser både roligt och skrämmande arbete. Skräm- väl speglar egentligen lårarkåren i svensk

mande, för det finns så mycket fördomar, skola de elevgrupper den arbetar med

att rädsla och intolerans. Men roligt, för att det Frågor ställdes den konferens för

som

i landet finns så mycket lärarutbildare kommittén anordnade i runt om engage- som

och lust att förändra. I denna antologi december 1997. Konferensen bar temat mang finns del det mött på seminarier, Lärarutbildning med ett interkulturellt

en av möten och i projekt. Inlägg visar del perspektiv och resulterade så småningom i

som en

möjligheterna med mångfald visar förslag från kommittén. Dels att läraav - som ett par på arbetssätt dumhet och okunskap. Så med utländsk utbildning skall erbjudas en

mot re mycket kan göra bara göra det kompletterande ettårig utbildning, dels att

genom att självklara sig och faktiskt lärarutbildningarna skall åläggas att ta fram

- att engagera att gilla är så olika policydokument visar hur de arbetar för

att som

att ett interkulturellt synsätt ska genom- Mångfald behövs på många plan och av den utbildning de erbjuder.

slag i GUNLÖG många orsaker. På arbetsgivarsidan hävdar och lärarut-

BREDÄNGES,universitetslektor vissa att mångfaldsstrategier för företag föreläs-

bildare vid Göteborgs universitet, enbart är motiverade utifrån affärsmässiga vid konferensen låg delvis till grund för

ning skäl, tror att det många fler plan sidan ff.

men förslagen. Den finns att läsa på 60 finns mycket att vinna ökad mångfald. förslag finns beskrivna i

av en Kommitténs övriga Ändå bl. professor

presenterar a. LoIs sammanfattning på sidan 90.

en w1sE från Indiana University i USA, som är satsade hårt skolområ-

Kommittén rätt på inne just den affärsmässiga drivkraften

det. Den uppväxande generationen är vår och att ett genomarbetat mångfalds- finns grogrunden för fan-

menar framtid och där ett tänkande är en strategi för att förbättra orga- tastiskt Sverige. Men för dit vi

att nå måste nisationers konkurrensförmåga och effekti- deras vand-

stötta barnen och ungdomarna i vitet, nära förknippad med andra ledarstrate- led det

ring mot vuxenvärlden. Som ett i gier teamarbete och försök att upp- arbetsmaterial fram, vin-

som arbetet togs ett som muntra individuellt engagemang och ansvar skickades till samtliga grund-

tern 1997 ut inom företagen. och gymnasieskolor i Sverige. Hur läget"

är

Lois Wise besökte Sverige och en konfe- sidan

finns beskrivet 12. rens som bl. a. Europaåret mot rasism arran- Dessutom har vi det stolta projektet gerade. Mer hennes och andras erfaren- rådslag rasism,

om Pow-Wow, mot som turneraheter och forskning finns att läsa på sidan 36

de runt Sverige under året och som engage-

i artikeln Argumenten för etnisk mång- till söder. Det fick mig

rade elever från norr fald i arbetslivet. Kommittén har dessutom tänka. Jag förstod hur viktigt det

att börja är publicerat magasinet Mångfald 8C Möjlig- har

att engagera sig mot rasismen. "Man heter, slags kombinerad guide och kuns- vänskap m.m. Några

en lärt sig om respekt och kapskälla för de har förstått vikten av att finns

som röster från rådslagen som närmare jobba med mångfald sin arbetsplats. sidan bl. med tips hur

mer beskrivna 46, a på Se sidan 95.

Har rasismen tagit slut nu 4 Europaåret mot rasism

rådslag kan arrangeras.

SEGREGATION OCH GETTON hör vi mycket

talas om nuförtiden,

men hur kan ett bostadsområde fungera

egentligen Hur gör

man för att skapa vån-

liga bostadsmiljöer för alla, för att skapa

mötesplatser mellan de individer bor som och arbetar i olika bostadsområden, inte

minst i s. problemområden. I ett samar-

betsprojekt beskrivet i OrdförandeMonaSahlin och vice ordförandeJoeFrans,Europaåretmot rasism. denna antologi sig gav kommittén in även där. Råslätt utanför Dagens Nyheter vårvintern 1998, där

Jönköping år ett glädjande exempel inte precis skrädde orden vad gäller medieratt det kan gå vägen", om man bara försöker. Se nas beskrivning det mångkulturella land av sidan 14. Sverige de facto är. Artikeln kan ni läsa som sidan 52. KULTUREN ÄR ETT ANNAT OMRÅDE som på Vi vill här passa att rikta ett varmt tack olika sätt möter de flesta. Om det så är konst, till alla antologins bidragsgivare, själva som bio, musik, arkitektur, teater eller... Det är svarar för innehållet. svårt att sätta etikett på kultur, men vad kultur gör är att skapa mötesplatser. Ett viktigt Den ligger RASISMENHAR INTE TAGIT SLUT. fokus i föreställningen Nils Holgersson, på lur bakom arbetslöshet, dumhet, rädsla,

som Riksteatern satt är mötet mellan okunskap och slentrian. Jag hoppas upp, att olika kulturer, mellan olika människor och Europaåret rasism har givit några bidrag mot däri möttes de och i kommittén i något i arbetet för alltid hålla debatt och disatt bl.a. blev bilaga i ungdomstidningen kussion levande. För det är det lite slitsom en som Chili. Se sidan 22. uttrycket: i mötet mellan människor na uppstår kontakt motverkar intolerans. I de som MEDIERNAS VÄRLDSBILD är grogrund för mötena är många som måste vara mer många människors tankar, samtal och disaktiva partier, skolor, arbetsgivare och fack- kussioner. Desto viktigare då att våra tidföreningar, bostadsföretag, kulturarbetare ningar, tv- och radioprogram verkligen speg- och journalister. lar hela samhället. Kring detta funderade Jag har förändrats alla möten jag genom kommittén mycket och rad projekt initieen har fått del under Europaåret ta av mot rades. Ett av dem finns beskrivet på sidan 26 rasism. Hoppas Du som läser antologin får och det är spännande tankar och frågeställen del det också. av ningar som där tas upp i ett samtal mellan fem journalister och medieforskare. MONA SAHLIN

Dessutom publicerades debattartikel i ORDFÖRANDEI EUROPAÅRETMOT RASISM en

Har rasismen tagit slut nu 5 Europaåret mot rasism

Ingen vill bli

dem...

svartlistad av

"De olika lokala antidiskrimine- samt Mångfald och Dialog MOD. Deltog gjorde bland andra FRANCAPISANU,ordförande för

ringsbyråerna börjar bli en faktor

den nationella organisationen för lokala att räkna med. ingen vill bli antidiskrimineringsbyråer Nederländerna, i JOSE svartlistad dem... Deras DRIESSEN,avdelningschef för antidiskrimineav uppringsbyrån i Alkmaar och CARLlENKOTRAM,

gift är att hindra, avslöja och

representant från koordinerings- och konsultabekämpa diskriminering som sker Stadsfullmäktige. tionsgruppen för Rotterdams

genom uttalanden, beteenden och

MARCOHELLESfrån Röda Korsets idê- och genom regelsystem k struktus sida utbildningscenter ger med början nästa rell diskriminering." intressant beskrivning spännande en av ett Så beskrivs det arbete med arbete. Han berättar om hur studier i Alkmaar visat att individer hellre vänder sig till antidisk-

lokala antidiskrimineringsbyråer

rimineringsbyråerna än till myndigheter när de som bedrivs i Nederländerna. del blivit diskriminerade. Dock ägnas en stor av Nu allt fler röster för att byråernas tid det preventiva arbetet mot

höjs

rasism: information, studier, utbildning och konäven Sverige borde utveckla ett sultationer. nät av antidiskrimineringsbyråer Alkmaar arbetar de exempelvis även med I runt i landet. rådgivning och lobbyverksamhet gentemot lokaom myndigheter och just detta arbete upplevs som allt viktigare, eftersom det strukturella och Nederländerna är ett mångkulturellt land, med från myndigheternas sida preventiva arbetet mycket motsättningar mellan olika grupper i för antidiskrimineringsarbetet. skapar utrymmet samhället. Där arbetas det intensivt med att Europaåret rasism sådana långsiktimot ser göra alla delaktiga i samhället, oavsett när och väsentliga och ga, preventiva satsningar som varifrån de klivit i det. Som en del i det det därför värdefullt att studera anser ytterst arbetet har s k antidiskrimineringsbyråer upprätexemplet Nederländerna. tats runt om i landet och dessutom ingår diskriminerings- och mångkulturfrågor i flera städers ordinarie tjänstemannautbildning. Rotterdam är förebilden. I april 1998 samlades riksdagspolitiker, kommunstyrelseledamöter och tjänstemän från Sveriges alla kommuner, folkrörelse- och fackförbundsrepresentater, arbetsförmedlare och ung- MOD-programmetär ett samarbetsprojekt mellan Sveriges domsorganisationer samt Diskriminerings- KristnaRåd,SverigesFrikyrkorespektive Jämställdhetsombudsmannen för att samråd,SverigesKyrkligaStudiese om detta är en väg att även i Sverige. förbund, Frikyrkligastudieförbun- Konferensen arrangerades av Europaåret mot det samt KFUK-KFUMsstudieförrasism, Röda Korsets idê- och utbildningscenter bund.

Har rasismen tagit slut nu 6 Europaåret mot rasism

Antidiskrimineringsarbete

i Nederländerna

AV MARCO HELLES

1. Antidiskrimineringsbyråerna i den klarnar. Samtidigt vill man föreslå lös- Nederländerna ningar pâ problemen. Därför är insamlandet

av statistik och bakgrunder till diskrimine- Antidiskrimineringsbyråerna i Nederlän- ringen viktig uppgift för ADB. I

en samarderna är ett exempel på hur myndigheter och bete med individer och organisationer söker folkrörelser kan samarbeta för att motverka lösningar lokala problem. I samarbe-

man diskriminering i samhället och särskilt med lokala jurister söker ADB, i förekom-

te arbetsplatser. mande fall, fallen rättsligt medling

pröva när

Antidiskrimineringsbyråerna ADB, inte hjälper.

nu ca 40 till antalet, har till uppgift att hjälpa En viktig målgrupp är skolan, där det

preinvånarna i Holland att bemöta både diskri- ventiva arbetet har sin viktigaste grund. mineringstendenser och helt tydlig diskriminering i arbetslivet och i samhället i övrigt. Gentemot provinsiella myndigheter De lokala byråerna hjälper individer att for- De lokala byråerna samarbetar i provinser för mulera klagan mot arbetsgivare, myndighe- föra statistik och information till de

att ut ter och andra de upplevt förtryckande regionala myndigheterna. ADB förmedlar

som eller diskriminerande. I de flesta fall lyckas kontakter med och myndigheter.

experter byråerna att skapa dialog mellan parterna Samtidigt söker kontakt med regionala

en man i frågan, medling sker i 70% fallen. nätverk för immigranter och lyfter fram lika

av Medlingen leder till försoning, eller till rättsprincipen" i regionen. Viktiga förslag till enklare uppgörelser mellan parterna. Dessa förbättringar och policys lyfts fram till dissamtal leder också ofta till preventiva strate- kussion med myndigheterna. gier mot diskriminering inom det aktuella företaget. I 20% fallen prövas diskrimi-

ca av Gentemot nationella myndigheter och neringen juridiskt och ytterst fall leder till regeringen rättegång. Civilrättslagar och strafflagar till- Genom att sammanställa de lokala byråernas ämpas i berörda fall. De olika lokala ADBzs statistik och erfarenhet föreslås nationella börjar bli en faktor att räkna med. Ingen vill mot diskriminering på olika plan

program bli svartlistad dem. arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, skola,

av

Det lokala ADB-nätverket arbetar även myndighetsutövning, sport och fritid osv. med myndigheter tre plan, de lokala Här fokuserar speciellt på fall och erfa-

myn- man digheterna, de regionala/ provinsiella och de renheter lett till juridisk prövning.

som nationella. Statistiken sammanställs landsorganisa-

av

tionen mot rasism, kallad LBR se nedan Gentemot lokala myndigheter föreslår förändring strukturer och

som av Det huvudsakliga arbetet går ut att avslöja tillämpning av lagar för regeringen. En viklokala problem till myndigheterna såatt bil- tig del i arbetet är därför utbildningssats-

en

Har rasismen tagit slut nu 7 Europaåret mot rasism

jurister arbetar med dis- ADO och ARIC se nedan. Ibland görs ning gentemot som

krimineringsfall. undersökningar och fältstudier genom inter-

vjuer och insamlande av fakta.

Upplevd diskriminering

Antidiskrimineringsbyråerna har till uppgift Arbetsområden

hindra, avslöja och bekämpa diskrimine- Det lokala ADB-nätverket ger särskild uppatt

sker uttalanden, beteenden märksamhet till följande områden ring som genom

och regelsystem s k strukturell dis-

genom Arbetsmarknad

0 kriminering. Diskrimineringen kan vara

0 Boende baserad på ras, etnicitet, kultur, kön, sexua-

0 Utbildning litet, religion, handikapp, ålder ADB

osv. 0 Offentlig verksamhet står till förfogande för alla upplever dis- Transporter

som kriminering eller bevittnar diskriminering. Media

Varje lokal antidiskrimineringsbyrå be- 0 Kommersiella tjänster

handlar individuella klaganden diskrimi- 0 Sport och fritid

om nering. Det räcker med individen upplevt 0 Polis och rättsväsende

att

0 Hindrande strukturer sig diskriminerad. Varje klagan upp-

som

0 Extremhögern märksammas och registreras för sig.

Bakgrundsinformation samlas in och fakta de flesta byråerna

I praktiken är öppna tas till beaktande. Båda sidor konflikten under kontorstid. Beroende lokala

av på resurhörs och första stegen tas mot medling mel- har byråerna bemannats olika från plats

ser lan parterna mellan individer eller indivi- till plats. I vissa kommuner och provinser

- är der och organisationer. Om nödvändigt, det offentliga anslaget och då kan

större kommer ADB att assistera den klagande att byråerna ha flera anställda. På andra platser

rapportera händelsen till polisen och vid verksamheten princip frivilliga

drivs i av behov även assistera vid det juridiska arbetet krafter.

mot diskrimineringen. ADB har därmed

också etablerat goda kontakter med poliser Lokalt exempel: Alkmaar.

och rättsväsende advokater, åklagare, dom- exempel Alkmaar. Kontoret,

- Ett lokalt är stolar. med sina 5 anställda, hanterar 250-300

ca

klaganden år bland ca 500 000 invånare i

per Preventiv verksamhet I de flesta fallen sker hante-

provinsen. av Antidiskrimineringsbyråerna arbetar även ringen diskrimineringsfrågorna

av genom med preventiv verksamhet så att diskrimine- dialog och medling. Studier i Alkmaar visar

ringssituationer inte skall uppstå. Infor- individer hellre vänder sig till ADB till

att än mation, konsultationer och kurser lyfter fram myndigheter i diskrimineringsfall. En

stor företagens policy i dessa frågor. Samtidigt del tiden till det preventiva arbetet

av går åt bedriver ADB utbildnings- och informa- rasism: information, studier, utbildning

mot tionsverksamhet i skolor och institutioner. konsultationer.

och En viktig del i arbetet år att avslöja och Det primära arbetet handlar dock

om att bekämpa fascistiska och rasistiska organisa- assistera dem upplevt rasism eller dis-

som tioner är lokalt baserade. En annan vik- kriminering grund etnicitet och

som på av tig del i arbetet är att information till En viktig uppgift

ge ursprung. annan är att ge media. Detta sker ofta i samarbete med information och service för individer och

Har rasismen tagit slut nu 8 Europaåret mot rasism

organisationer. Elever och högskolestude- Institutet för Multikulturell Utveckling, rande är viktig målgrupp. Kontoret arbe- med Anne Frank Foundation i Amsterdam,

en tar även målmedvetet med arbetsmarknads- med LV den Nationella Federationen

av frågor och söker utveckla antidiskrimine- ADB:s och LBR Landelijk Bureau ter ringsstrategier tillsammans med företag, bestrijding Rassendiscrimiatie den

van fackföreningar, minoritetsföreningar och nationella byrån mot rasdiskriminering. politiker. LV håller de olika lokala antidis-

samman

Kontoret söker också kartlägga lokala krimineringsbyrâerna utbyte

genom av hatgruppsaktiviteter och informera deras information och kunskap samt att

om genom förehavanden. stärka de lokala byråernas professionalitet via

Kontoret arbetar även med rådgivning konferenser och utbildningsinsatser. och lobbyverksamhet gentemot lokala

myndigheter. Detta arbete upplevs allt vikti-

som 3. LBR Landeliik Bureau ter bestrijding gare, eftersom det strukturella och preventi-

van Rassendiscrimiatie den nationella

va arbetet från myndigheternas sida skapar

byrån mot rasdiskriminering utrymmet för antidiskrimineringsarbetet.

Undersökningar och utvärderingar är LBR i Utrecht har viktig roll i arbetet mot

en en annan del av arbetet kontoret. Detta arbe- diskriminering. Framför allt fokuserar

man te kopplas sedan till arbetet med strategier strikt på de juridiska aspekterna i arbetet mot diskriminering. mot rasism. Därför är byrån sysselsatt med

ADB i Alkmaar samarbetar med lokala forskning och sammanställning fakta.

av frivilligorganisationer och samlar kompetens Man utbildar och stödjer arbetar

jurister som genom samverkan. Det komplexa förhållan- mot rasism. I och med att arbetet utvecklats det till myndigheter gör att utbildningsinsat- har LBR även skapat databas över anti-

en ser är nödvändiga, t ex i samarbete med poli- diskrimineringsfall prövats i rätten. Här

som sen som ofta själv anklagas för diskrimine- kan jurister söka efter viktiga prejudikat och ring. Ett viktigt arbete utförs även gentemot även jämföra med andra europeiska tillämprättsväsendet med kurser och konferenser ningar lagar inom EU. En viktig

av annan om tillämpning av antidiskrimineringslagar- del i arbetet är att understödja lokala antidisna i Holland. krimineringsbyråer och lokala jurister

som

Alkmaarkontoret stöds ekonomiskt via samarbetar med dessa. anslag från 27 av 33 städer i provinsen. Två För Sveriges del kan det viktigt att

vara

de fem anställda är holländare till följa det nederländska exemplet med av ur- mera sprunget. De övriga tre är invandrare. Utöver genomgripande lagar mot diskriminering än dessa praktiserar två studenter kontoret. de har i Sverige. Den holländska grundla-

gen, de civilrättsliga lagarna och strafflagar-

na är mera omfattande och tydliga än de

2. Antidiskrimineringsnätverket i

Nederländerna har här ett exempel är bl a tillägget om sex-

uell preferens/orientering. Hursomhelst, Antidiskrimineringsbyråerna arbetar till- lagarna sak, kompetensen och medve-

är en sammans i ett nätverk med ADO Anti- tenheten bland jurister och myndigheter

en diskrimineringskonsultation gentemot helt

annan. media, med ARIC Antirasistisk Informa- Därför behövs organisationer ADB

som tionscentrum i Rotterdam, med FORUM och LBR, inte enbart sysslar med juri-

som

Har rasismen tagit slut nu 9 Europaåret mot rasism

diska prövningar antidiskrimineringsfall, utsträckning bland dem som har den politis-

av

utan framför allt söker höja medvetenheten ka makten. De politiska organisationerna

kring de lagar redan finns. Därför är och partierna har i stort sett varit exklude-

som

arbetet med code of conduct såviktigt att rande istället för inkluderande. Få immi-

-

höja kunskapen, medvetenheten och färdig- granter har fått inträde till den politiska

heten hos individer jurister, politiker, poliser makten. Här vill antidiskrimineringsorgani-

och organisationer, företag och sationerna utöva samma press mot politiker m myn-

digheter så att samhället fungerar och rättar och partier mot företag och organisatio-

som

sig efter de lagar som styr den holländska ner.

konstitutionen.

Med särskilt intresse följer de etnis-

man 4. GAO

ka minoriteternas ställning på följande

Gemeentelijk Allochtonen Overleg

områden: arbetsmarknad, utbildning, det

ett exempel hur staden Rotterdam söker sociala livet och politisk påverkan. -

stärka minoriteters ställning inom sina

1994 antogs lagen "Wet BEAA i

förvaltningar. Nederländerna. Lagen kan sammanfattas

lagen syfte är att stärka etniska som vars I Rotterdam har stadens kommunfullmäkti-

minoriteters jämlika deltagande i arbets-

ge beslutat om ett program mot diskrimine-

marknaden. Lagen påkallar företagen att

ring inom stadens olika förvaltningar. 1985

aktivt söka minoriteter till sina företag. Varje

plan att inkludera flera anställda

antogs en år skall företagen påvisa hur rekrytering skett

från invandrargrupper eller etniska minorite-

och redogöra för de aktiva stegen att söka

ter. anställa etnisk minoritet.

någon ur gruppen Denna plan har lett till att GAO har bil-

Lagen är alltså inte passiv aktiv. Den

men dats för att stärka minoriteters ställning

påkallar således medveten aktivitet från

en inom stadens förvaltningar såväl numeriskt

företagens och myndigheternas sida att söka

kompetensmässigt samt söka behålla

som anställa personer ur minoritetsgrupper. Det

dessa anställda inom organisationen. GAO

räcker inte längre att sägavi har inte diskri-

kommunen understödd organisation

är en av minerat någon". Nu måste man redogöra för

bestående anställda med minoritetsbak-

av vilka planer och tagit för att inklu-

steg man grunder.

dera minoriteter inom organisationen.

De problem man stött på är att det är lät-

Det LBR, ADB och LV Nationella fede-

tare att rekrytera minoriteter till "lägre" posi-

ration för ADB söker uppmärksamma är

tioner men mycket svårare till de högre,

även minoriteters chanser inom utbildning-

eftersom den inhemska dominansen vid

och inom det sociala livet i Holland. Man en dessa högre tjänster är nästan total.

följer lagar styr utbildningen bl

upp som a Minoriteterna saknar öppningar och möjlig-

utbildning i hemspråk och den egna kultu-

heter att ta sig in i systemet. Ett viktigt

ren. Vidare uppmärksammar de sär-

man arbetsområde är därför medvetenheten

om skilda behov olika religiösa och kulturella

att uppskatta och värdera invandrares utbild-

grupper och traditioner har vid sjukdom,

ning. Nu har antalet anställda från minori-

begravningar, firandet helger m.m.

av tetsgrupper börjat öka även vid de högre

Inom det politiska fältet finns det klara

tjänsterna.

tendenser inom nederländsk politik att

För att behålla minoriteter inom organi-

invandrargrupper osynliggörs i allt större

sationen har GAO arbetat med mångfalds-

Har rasismen tagit slut nu 10 Europaåret mot rasism

utbildningar Diversity Training inom sta- ländska exemplet i Sverige och så vis dens olika förvaltningar. GAO har aktivt locka fram ett nätverk mot etnisk och

annan medverkat till skapandet policys och diskriminering i Sverige.

av Code of Conduct bland stadens olika för- Behöver Sverige antidiskrimineringsbyråvaltningar. Samtidigt har man skapat ett er I Sverige finns det redan antidis-

nu en mentorsprogram för de anställda från mino- krimineringsbyrå i Stockholm, ledd riks-

av ritetsgrupper utbildning, stöd och vägled- dagsmannen JUAN FONSECA.Det nederländ-

ning. ska exemplet visar på det faktum att männis-

GAOzs ansträngningar har lett till flera kor upplever diskriminering hellre vän-

som anställda från minoritetsgrupper inom sta- der sig till oberoende frivilligorganisationer dens förvaltningar nu även högre nivå- än till myndigheter för hjälp i diskrimine-

er. Vidare har flera förvaltningar adapterat ringsfall. och skapat egna mångfaldsprogram där Det holländska exemplet till efter-

manar Diversity Trainingi viktig ingrediens. tanke. Hur skall organisera arbetet i

är en man

GAO söker influera förvaltningarnas Sverige Kan myndigheter, kommuner och företagskultur och skapa kontakter mellan landsting stödja lokala antidiskrimineringsminoriteter och majoriteten. Detta sker byråer i Sverige Vilka utbildningsinsatser genom utbildningar och kontaktskapande behövs för att hindra diskriminering aktiviteter, samt genom rådgivning och poli- Behövs "Diversity Training" inom alla förcyskapande. De hinder har att möta är valtningar inom den offentliga sektorn Kan

man dolda strukturer och dolda attityder, fientlig- förvaltningsstödda organisationer GAO

som het och rasism. GAO söker undvika kon- bildas i Sverige Vad kan AMS göra Vad frontationer mellan individer och grupper kan facket bidra med Kan kräva aktiva

man genom ett medvetet preventivt arbete. planer företagen för att motverka etnisk

av

diskriminering

lära det Såväl i Sverige som i Nederländerna dis-

Kan oss av

krimineras invandrare och minoriteter dagliholländska exemplet

gen. Det är bara att studera arbetslöshetsstal Sverige har bl DO-ämbetet att falla tistiken för att bilden skall klarna. Vi vet

a tillbaka när diskriminering uppstår i också att utbildning inte alltid hjälper

samhället. Våra juridiska ombud är ändå invandrare. högre utbildning, desto högre

ytterst

att följa diskrimineringsfall och arbetslöshet tycks verkligheten i ovana upp vara våra domstolar fäller sällan någon för etnisk Sverige.

eller diskriminering, trots att Det är kanske också sin plats att ställa - annan uppenbara bevis finns. frågan: Ser antidiskrimineringslagarna

Den senaste tidens, media, uppmärk- arbetsplatsen passiva lagar dvs att

av som sammade fall etnisk diskriminering visar enbart skall undvika diskriminering eller

om -

behov krafttag från samhällets behöver vi skapa lag det nederländpå ett om en som sida. Lagen etnisk diskriminering tycks ska Wet BEAA" som kräver aktiva steg av

om

tandlös tiger, därför bevisbör- företagare, kommuner, förvaltningar och vara en att dan upplevs för tung och systemet inte tycks organisationer att inkludera minoriteter stödja individer upplever diskrimine- bland de anställda

som ring. En ny, skarpare lag år på väg. Därför år det viktigt att uppmärksamma det neder-

Har rasismen tagit slut nu 11 Europaåret mot rasism

Gängledaren"

och the hit man"

Människor med invandrarbak- pharmaceuten HELIASEPULVEDA,"gängledaren

är rektor Enbacksskolan i Stockholm och grund får sällan vara individer.

heter NUNOFARAUSTO-LOPES,"gudfadern bär

De klumpas ihop i en stor hög

prästkrage, namnet TEDHARRISoch jobbar i om vilken har en rad fördomar. Adolf Fredriks församling i huvudstaden, klott-

raren" är KOJIAKAMATSU,lektor Konstfack Fördomar skapar barnarer och

och beskyddaren heter DIMITRIJTITOVoch är rädsla. Rädsla kan skapa

advokat. främlingsfientlighet. Främlings- "Hur är läget" stöddes av Lärarförbundet,

Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, Hem Skola fientlighet kan leda till rasism.

och Elevorganisationen,Statsrådsberedningen

och Utbildningsradion. Reklambyrån Rififi arbe-

tade ideellt med projektets marknadsföring. Europaåret mot rasisms stora Skolprojekt Hur är läget", ville bidra till att förhindra detta genom att vända sig till skolelever, de som

För beställning av materialet, kommer att medverka till hur läget i vårt mång-

se sidan 95. kulturella land blir framtiden.

Hur är läget är ett arbetsmaterial fort-

farande tillgängligt om främlingsfientlighet,

rasism, antisemitism och mobbning för elever, lärare och föräldrar som under vintern 1997 skickades ut till samtliga grund- och gymnasieskolor i Sverige. Det togs fram i samarbete med Tidningen i Skolan Stockholm. Arbetsmaterialet är utformat så att det skall vara användbart flera år framöver och innehåller bl. a. lärarhandledningar, bok- och kontakttips, samt ett diagnosunderlag med texter och diskussionsfrågor som på ett förutsättningslöst sätt vill igång öppna samtal bland alla inom skolans värld.

Typ invandrare... För att uppmärksamma "Hur är läget" figurerade de annonser med "invandrartyper", som ser prov nästa sida, i bl. a. alla större dagstidningar, i tunnelbanan i Stockholm samt i fackpress under våren 1998. Dessa"invandrartyper, som vid närmare betraktelse inte alls är några typer, utan i allra högsta grad individer.

Bakom the hit man" döljer sig LILI ASSEFA, artist promotion manager. "The drug dealer" är

Har rasismen tagit slut nu 12 Europaåret mot rasism

Lili Assefa artist promotionmanager,Stockholm

Invandrare 1: "the hit man"

typ

Helasanningenfårinteplatsi enrubrik hur- fetdenänär.NuharSverigesallagrundskoloroch gymnasier arbetsmaterialetfått "Hurär lägen". Baserat händelser läserompå ivåradagstidningar, ärmaterialet funktionelltett verktygförvarjeelev,klassochlärare i arbetet- motrasismochfördomar. Villduvetamerom"Hurärläget" ringTidningeniSkolanStockholm08-7259900 ellerEuropaåretmotrasism08-4051000.

I Europaåret Tidningen i Skolan Stockholm I SAMARBETEMEDELEVORGANISATIONEN,HEMOCHSKOLA,LÅRARFÖR- APTONIJLADET.DAGENSNYHETER. BUNDET,LÅRARNASRIKSFOHBUND, mot rasism SKOLLEDARNAOCHUTEILDNINGSRADION. EXPRESSEN.SVENSKADAGBLADET

Har rasismen tagit slut nu 13 Europaåret mot rasism

SABO

mot rasism

Europaåret

Ett gemensamt bostadsprojekt

Vad händer i våra bostadsområ- I Backlura har ett framgångsrikt ungdomsar-

bete initierats. I Gårdsten försöker bostadsföreden Hur ser där ut när det gäller

taget hjälpa de boende både med att starta

främlingsfientlighet och rasism

egna företag och arbeta med självförvaltning. I Europaåret mot rasism beslöt att Lagersberg och Råbergstorp har arbetet bl.a.

handlat om att bygga upp en träffpunkt i områ-

tillsammans med SABO, Sveriges

det med datortek och café. I Närlunda och allmännyttiga bostadsföretags Högaborg lokalt förankrat arbete precis

är ett riksorganisation, genomföra ett påbörjat. I Råslätt har man framgångsrikt drivit

ett projekt kallat Jobb istället för bidrag", projekt i rad bostadsområden i

en

beskrivet i en separat artikel sidan 15. olika delar landet. Målet

av var att försöka igång ett lokalt för- Arbetet i de sju bostadsområdena finns

dokumenterat i en rapport som kan beställas ankrat arbete mot segregation,

från SABO, telefon 08-406 55 oo eller fax

främlingsfientlighet och rasism.

08-20 99 04. Förhoppningen är att rapporten

kommer att stimulera fler bostadsföretag till att Fembostadsföretag verksamma i sju bostads- genomföra liknande projekt. områden valdes ut av kommittén och SABO. I projektet har man strävat efter att skapa mötesplatser för de boende och för de som olika sätt arbetar i respektive område samt efter att igång en samverkansprocess där de boende står i fokus. I flera projekt kom sysselsättningen att stå i centrum.

Följande deltog i projektet:

Bostadsföretag Område AB Hälsingborgshem Högaborg och Närlunda Helsingborg Kommunfastigheter Råbergstorp och Lagersberg Eskilstuna Gårdstensbostäder Gårdsten Göteborg Bostads AB Vätterhem Råslätt Jönköping AB Nynäshamns Bostäder Backlura Nynäshamn

Har rasismen tagit slut nu 14 Europaåret mot rasism

Råslätt -

Nya riktiga jobb

skapar framtidstro AV MAUD ALENMARK

FaisalSabir. Foto:Håkan Falk

l projektet Jobb istället för Pengar från kommunens socialbidragsbudget

har omvandlats till avstalsenliga löner för

bidrag" har 25 nya jobb skapats i

tidsbegränsade anställningar i Råslätt. Målet bostadsområdet Råslätt.

är att arbetslösa i Råslätt ska byta sysslo-

Arbetslösa hyresgäster har där-

löshet och bidragsberoende mot menings-

med fått chansen att en fot fullt arbete samtidigt deras kunskap och

som

arbetsmarknaden. förmåga tas tillvara i bostadsområdet. För de

Samtidigt

enskilda individerna betyder det också en

har skolan, äldreomsorgen,

möjlighet att öka kompetensen, kon-

nya

bostadsförvaltningen, hyresgäst- till

takter och färska referenser som kan vara

föreningen och andra verksamhe- hjälp ijakten på nästa jobb. Tanken är också

ter i Råslätt fått välkommen att de utvalda arbetstagarna ska fungera som

hjälp

positiva förebilder för andra arbetslösa och

och kvalitetshöjning.

Har rasismen tagit slut nu 15 Europaåret mot rasism

för områdets ungdomar, och att arbetsge- bra att sitta hemma, jag vill jobba och jag menskapen på aktuella arbetsplatser ska öka sökte många jobb, säger Senad Bombic. kontakten mellan människor med olika bak- När har ett jobb och tjänar

- man pengar grund. Genom att detta sätt lyfta fram själv är livet annorlunda. Då kan vila

man kompetenta och driftiga personer hoppas helgen efter arbetsveckan och kan pla-

man man också påverka eventuella negativa atti- sitt liv, till exempel vill flytta

nera om man tyder till arbetslösa och socialbidragstagare. eller att åka iväg någonstans sommaren.

Intresset stort och ryktet spred sig. Ett jobb är också viktigt för att vi måste

- var - Redan innan jag började hade 130 jobban- lära oss svenska. Jag har bott i Sverige i nästsökningar kommit in, berättar s1v HEDEROS, fem år och jag kan inte säga att jag kan

an ledare för projektet. svenska helt än. Man måste lära sig varje dag

och det gör man när man jobbar.

Segregerat liv Den höga arbetslösheten och att många Utbyggd service tvingas leva socialbidrag är idag det Råslätt ligger lite för sig självt, omgivet

av främsta problemet för invånarna på Råslätt. grönområden, kilometer utanför Jön-

sex Mindre än hälften de här har ett köpings stadskärna. Bostadsområdet bygg-

av vuxna arbete att till. I området bor drygt 4.300 des under åren 1968 till 1975 och består

av personer. Andelen hushåll med invandrar- 30 sju- och åttavåningshus,

sex-, numera bakgrund är hög och barnen är många. med varierad färgsättning i ljusa pastellfär- Nästan hälften befolkningen är född Här finns 2.300 bostäder, förutom

av ger. vanutomlands. Att inte ha ett arbete innebär för liga lägenheter, Studentboende med 500 många också att miste daglig språk- servicehus och äldreboende.

om rum, träning och naturliga kontakter med människor utanför den bekantskapskretsen Inne i området är det grönt och lummigt

egna och Råslätt. Även de flesta hyresgäster under sommarhalvåret. Gräsmattorna väl-

om är trivs mycket bra med boendet i Råslätt blir klippta. Ingenstans spår klotter och

syns av kontakterna med omvärlden för och möj- skadegörelse. Servicen är utbyggd och här ligheterna till att skaffa sig egen försörjning finns det mesta det behövs i varda-

av som och makt över det livet försvåras. affärer, skola med högstadium, post,

egna gen;

bank, apotek, stormarknad, simhall och

bibliotek. Barn leker och många vuxna rör Arbete viktigt sig utomhus. Folk hälsar och småpratar med SENAD BOMBIC är en av dem som fick jobb i varandra. Atmosfären är lugn och trivsam. projektet "Jobb istället för bidrag". Efter tre Men så har det inte alltid varit. månader på en projekttjänst hos Vätterhem erbjöds han ett vikariat fastighetssköta-

som re. Lediga lägenheter

Jag trivs mycket bra. Det är viktigt att På 70-talet, när området nybyggt,

- var var ha ett jobb och kunna klara sig själv. När jag omflyttningen hög. Många hushåll hade inte hade jobb var jag tvingad att till soci- sociala problem, lägenheter stod outhyrda. alen. Jag fick lägenhet och jag fick Projekt startades för att minska anonymitet

en pengar, men det kändes svårt. För mig är det inte och Bostadsföretag, skola, polis, sociala

oro.

Har rasismen tagit slut nu 16 Europaåret mot rasism

myndigheter och hyresgäster byggde

upp samarbete. Olika sociala projekt avlöste varandra och klimatet blev betydligt bättre. Under 80-talet byggdes husen och måla-

om des i ljusa färger, olika för varje hus. År 1989 var alla lägenheter uthyrda. Folk trivdes och det kö för att bostad här. Men i bör-

var en jan av 90-talet vände trenden. Många flyttade och antalet lediga lägenheter växte. Under 1992 -93 användes 300 lägenheter som flyktingförläggning. När den lades ned blev många bostäder tomma igen. På nyåret 1998 kvarstår problem. Sjutton procent

samma av bostäderna är outhyrda. Trots att servicen är väl utbyggd och området välskött är det svårt man ska ringa till det uppstår något pro-

om att nya hyresgäster att flytta hit. Den blem. negativa bilden av Råslätt från tidigare år lever delvis kvar. Riktigt jobb

Även boendet och stämningen i Råslätt

om

är bra känner många här maktlöshet, utan- Lugnt och trivsamt förskap och brist på framtidstro. År

av LENA BRINK år Områdeschef på Vätterhem arbetslöshet har satt sina spår. och ansvarar för norra delen bostadsområ- Folk här har förlorat hoppet att

av - om det. Hon har arbetat Råslätt i 25 år och ett jobb. Därför tror nästan ingen på att jag även själv bott här. har fått ett jobb, berättar VILDANE KORABI,

Jag har sett Råslätt i alla dess skepnader, fått elva månaders tjänst köksbiträ-

- som som från gråa betongklossar till dagens grönskan- de förskola i omrâdet.

på en de och färgglada område, berättar Lena "Är det praktik eller är det ALU", frågar

- Brink. de. Nej, säger jag, det är ett jobb Vildane

När området var nytt hade helt andra Korabi är 27 år och har bott åtta år i Sverige.

hyresgäster. Ruckel inne i och folk Det här är hennes första riktiga anställning.

stan revs slussades ut hit. Då det väldigt oroligt jag har inte haft något jobb tidigare.

var med fylleri och slagsmål. Idag har vi inte alls Efter att jag hade varit hemma med barnen de bekymren, det är ett lugnt område. Inga har jag sökt jobb hela tiden, men bara sporaproblem med skadegörelse eller bråkiga diskt fått smäjobb någon vecka eller två. Jag

ungdomsgäng. Lite busstreck förekommer tappade självförtroendet. Det är inte roligt någon gång, inte alls i någon större att arbetslös, inte för barnen heller. Min

men vara omfattning. flicka är år och blev överlycklig när jag

sex

Vi har ett bra nätverk härute. Vi träf- fick det här jobbet. "Min har fått

- mamma far regelbundet socialsekreterare, polis, skola jobb, berättade hon för alla. och barnomsorg. Alla har jobbat i många år Nu ärjag jätteglad, jag trivs med jobbet

-

Räslätt så vi känner varandra väl och vet och arbetskamraterna. Man önskar sig ett vem som är ansvarig för vad. På det sättet ordentligt liv med familj och jobb, och just kan förebygga mycket. Man vet direkt har jag allting.

vem nu

Har rasismen tagit slut nu 17 Europaåret mot rasism

Bred satsning med chans till förlängning i åtta månader, då Outhyrda lägenheter och med månadslön. Lönen fastställdes till 65 kr

en tendens till att människor i Råslätt på grund arbetslöshet per timme.

av alltmer isoleras från det övriga samhället har gjort det nödvändigt att försöka bryta utvecklingen. Ett brett samarbetspro- Nya tjänster

nytt jektet för att främja integrering och skapa Resultatet blev 25 nya tidsbegränsade tjäns-

en positiv utveckling för människorna i Råslätt köksbiträden, lärarassistenter, vakt-

ter som drogs därför igång under 1996. Den här mästarassistent, biblioteksassistent, fotbollsgången ligger fokus tillvara bostads- tränare, datalärare, aktiverare, fritidsassistent

att ta områdets och mobilisera och arbete med snickeri, målning, underhåll

egna resurser råslättsborna själva makt och och parkeringsfrågor. Innan ansökningspro-

att ta ansvar över sina vardagsliv. "Jobb istället för bidrag" startade fick de olika arbetsplatserna

cessen ingår del i den satsningen. precisera och komma in med kvalifikations-

som

I februari 1997 anställdes de första krav för tjänsterna. Förutom dessa krav skulråslättsborna i projektet. Några månader ytterligare tre kriterier uppfyllda. Den

vara dessförinnan började Siv Hederos, projektle- sökte skulle bo på Råslätt, vara arbetslös

som dare från kommunens arbetsmarknadsavdel- och uppbära socialbidrag. ning, arbetet med att plocka fram jobb i Projektledaren bedömde ansökningar, bostadsområdet. Arbetsledarna inom olika genomförde anställningsintervjuer, inhämtaverksamheter i Råslätt ombads komma med de referenser och valde med noggrannhet ut förslag på arbetsuppgifter behövde utfö- lämpliga Arbetsledarna på respek-

som personer.

I samråd med de lokala fackliga organi- tive arbetsplats träffade sedan de utvalda och ras. sationerna valdes sedan lämpliga sysslor fällde det slutliga avgörandet vem som

ut. om En förutsättning att de jobben skul- skulle jobbet. Pâ alla arbetsplatser utsågs

var nya

gälla kvalitetshöjande sysslor, inte också handledare.

extra en ordinarie arbetsuppgifter. Därefter Jag gick efter kvalifikationerna och gjor-

genom- fördes centrala förhandlingar med facken de cirka sjuttiofem anställningsintervjuer.

om villkor och löner för tjänsterna. Jobben skul- Det finns mycket kompetens i ett sånt här

innebära timanställningar i tre månader område och jag lyckades hitta personer som

verkligen för de aktuella jobben,

passar

berättar Siv Hederos.

Stor kompetens

Bland dem som valdes ut fanns mycket erfa-

renhet och olika yrkesbakgrund. Där

var

musiker, kockar, författare, kemiingenjör,

domare, byggnadskonstruktör, maskinist,

ungdomsledare m fl. De flesta med dubbel

kulturkompetens och flerspråkiga, till-

en

gång i många avjobben.

Inom skolan Råslätt anställdes åtta

De går in som uppskattad extra

personer. nu

Har rasismen tagit slut nu 18 Europaåret mot rasism

ll

förstärkning på vaktmästeriet, i biblioteket, i Men har en grupp pojkar som vi fått

klasser och i speciella ämnen. ADEL TRABEL- jobba extra med de senaste åren. Det är poj- SI hjälper till exempel till i engelska och kar är stöddiga och spelar kungar

som som matte och sysselsätter barnen med biljardspel för att kompensera brister i skolutvecklingpå rasterna. I botten har han en påbörjad en, både språkligt och socialt. Bakgrunden är lärarutbildning från hemlandet Libyen. Han ofta att föräldrarna är analfabeter och att talar förutom svenska flera av de språk som familjen inte fungerar med arbete och annat. eleverna talar hemma. Dessutom känner han Från projektet beställde vi arabisktalan-

många barnen från tidigare eftersom han de män skulle kunna hjälpa till med

av som är tränare i Råslätts sportklubb. skolans fostran eleverna. Män poj-

av som

karna skulle kunna identifiera sig med.

Många är arbetslösa och tvivlar

pappor Gör nytta sitt värde, och krymper därmed också i sina

Jag tycker att det här är roligt. Det känns pojkars ögon. verkligen att man behövs. Invandrarbarnen Vi är nöjda och hade gärna haft fler

behöver fler förebilder. Det är inte bra när tjänster. Även de anställda i projektet

om deras föräldrar är arbetslösa länge. I de kul- inte är lärarutbildade, är de ändå vuxna mänturer som de flesta kommer ifrån är ett jobb niskor, och fler behövs i skolan.

vuxna väldigt viktigt, säger Adel Trabelsi.

Det känns bra att jobba och göra

nytta för Man träffar folk, lär sig Höjer kvalitén

pengarna. språket, är delaktig. Jag har varit väldigt aktiv Projektledaren, sIv HEDEROS,är formellt sett för att jobb, tjatat mycket. Men alla vågar arbetsledare för alla tjänster i projektet utom inte det. Trots att de utbildar sig får de inget för de fem tjänsterna hos Vätterhem. Hos jobb. En del ger upp. Vätterhem har områdescheferna det ansva-

ret. De jobbat hos Vätterhem har också

som

Ungefär hälften eleverna i grundskolan fått lite högre lön än de övriga. För att god-

av på Råslätt har utländsk bakgrund. Men på känna tjänsterna ställde nämligen Fastiglågstadiet år andelen invandrarbarn uppåt 90 hetsskötarnas fackförbund, Fastighets, kraprocent. Först mellanstadiet tillkommer vet att alla skulle ha avtalsområdets minimifler svenskspråkiga barn från angränsande lön. För alla tjänster har de fackliga organivillaområden. I sjuan kommer ytterligare sationerna varit noga med att projektjobbarungdomar från flera olika bostadsområden inte skulle utföra ordinarie arbetsuppgif-

na och klasserna blandas upp mera. ter eller fylla tjänster som tidigare dragits in.

Det finns arbetsuppgif-

- alltid massor av

ter i ett sånt här område. Ochjag tror att kil- Manliga förebilder larna känner sig i gänget här på

som en

För skolans del vore det bättre med en Vätterhem. Vi informerade samtlig personal större blandning, framförallt låg- och i förväg och diskuterade med facket. Ingen mellanstadiet. Men barnen från de etablera- här har behövt vara ängslig för att projektde invandrargrupperna klarar sig ändå lika jobbarna skulle in på fastighetsskötarnas väl i skolan som barn med svensk bakgrund eller målarnas arbetsuppgifter, berättar gör, säger STEFAN JOHANSSON, rektor vid Områdeschef Lena Brink. Stadsgårdsskolan Råslätt. Under projekttiden erbjuds deltagarna

Har rasismen tagit slut nu 19 Europaåret mot rasism

och många blev utan. Men de som inte fick

något jobb, fick ändå nyttig erfarenhet

en av

att söka jobb, att skriva ansökan,

anställningsintervju och skaffa fram referen-

ser, säger Siv Hederos.

Genom projekttjänsterna har bostadsom-

rådet fått ökad service, utemiljön har blivit

fräschare och biltrafiken inne i området har

minskat. Områdets barn har fått fler vuxna

förebilder. På arbetsplatserna har både

arbetsledning och personal fått möjlighet att

upptäcka vad medarbetare med språkförutom jobb också datakurs. har annan

en Man

och kulturkompetens kan tillföra verksamgemensamma träffar för att ta fram idéer och

heten. förslag förbättringar på Råslätt. Alla får

om

också yrkes- och arbetsvägledning av arbets-

förmedlingen under anställningstiden.

Ny omgång jobb Lärarsassistenterna som höll sommarskola

Erfarenheterna från projektet Råslätt har under lovet 1997 fick dessutom påbygg-

en

nu lett till att Jönköpings kommun beslutat nadskurs med svenska och information

om

att satsa på ett utvidgat jobbprojekt barns pengar

språkutveckling, om socialtjänstens

efter samma modell. Den här gången ska arbete och om hur kommunen styrs.

sammanlagt hundra tjänster skapas och

nya

fördelas Råslätt och tre andra bostadsom-

råden i Jönköping. Många arbetslösa Större chans

råslåttsbor har redan visat intresse för att Projektet Jobb istället för bidrag har mött

arbeta i nästa omgång projektet. Siv både uppskattning och de aktuel- av

intresse

Hederos räknar med att de nya jobben kom-

arbetsplatserna och bland boende i områ-

att tillsättas under hösten 1998. det. Konkret har lett till mer

satsningen att tjugo-

Förutom insatser för fler jobb och ökat

arbetslösa råslättsbor fått möjlighet att sex

engagemang bland de boende behövs fysiska försörja sig eget arbete under elva

genom

förändringar för att bostadsområdet ska månader. Samtidigt har de fått aktuell

utvecklas i rätt riktning, anser Vätterhems arbetserfarenhet, referenser, betyg, stärkt

VD KENT sANDéN. Det kan handla att självkänsla och om

en större chans att ett nytt

hus till fler alternativa boendeformer

språkträning anpassa arbete. Jobben har också gett i

och att in nya verksamheter i området. svenska och ett nytt och större kontaktnät.

Det gäller att olika sätt förbättra områdets

I februari 1998 hade fjorton personer job-

renommé och göra bostadsområdet mer bat sina elva månader och slutat. Tio dem

av

attraktivt så att fler vill flytta hit. Râslätt har gått vidare till andra riktiga jobb; timan-

behöver tillföras någon attraktion lockställningar, vikariat eller provanställningar. som

ar människor från andra kommundelar att En person har fortsatt till en handledarut-

komma på besök och upptäcka områdets bildning på ett datortek. Femton

personer

kvalitéer. D arbetade ännu kvar sina projekttjänster

och slutade under våren 1998.

Konkurrensen om jobben här var hård

-

Har rasismen tagit slut nu 20 Europaåret mot rasism

Helia Sepülveda farmaceut,Apoteksbolaget

Invandrare 2: dealer"

typ "drug

Helasanningen inteplatsifår enrubrik hurfetdenänär.NuharSverigesallagrundskoloroch gymnasier arbetsmaterialetfått "Hur är lägen". Baserat händelser läserpå omivåradagstidningar, är materialet funktionelltett verktygförvarjeelev,klassochlärare i- arbetetmotrasismochfördomar. Villduvetamerom"Hur läget"är - ringTidningenlSkolanStockholm08-72599OO ellerEuropaåretmotrasism08-4051000.

I 997 Europaâral Tndnlngen Skolan 1 Stockholm I SAMARBETEMEDELEVORGANISATIONEN,HEMOCHSKOLA.LARARFÖRv |:|'|||m m asgnugga- BUNDET,LARARNASRIKSFORBUND,SKOLLEDARNAOCHUTBILDNlNGSRADIONmot IGSISITI DAGRIHUlET

Har rasismen tagit slut nu 21 Europaåret mot rasism

Res med Nisse

Tidningen Nisses Magazine är

en hyllning till Nils Holgersson,

SELMA LAGERLÖF, röda, gula, vita,

bruna, svarta och grå fast allra

mest en hyllning till människans

vilja att förstå och söka möten

med andra. Och Nisses Magazine

har kommit till som ett resultat av

ett samarbete mellan Riksteatern

och Europaåret mot rasism kring

teaterpiäsen "Nils Holgersson.

Chili när inget annat

- Ur NissesMagazine kan Ni nästa sida läsa

är starkt

nog

artikeln om ALISmöte med Sverige och hans liv

här.

Chili är en gratisutdelad ungdomstidning

Pjäsen Nils Holgersson har sagan och myten

som finns i hela Sverige. iidningen har 124 som utgångspunkt, men Selma Lagerlöfs berät-

000 läsare i åldersgruppen 15-24 år, och telse om den elake lille gossen har arbetats om

distribueras gratis 10 gånger om året till alla så att Nils resa genom geografin här blir en färd

gymnasieskolor med fler än 1oo elever i hela i det nya Sverige, där frågor om människans

landet 435 stycken, till 38 universitetsförhållande till naturen och individens förhållan-

nationer och kårer, 41 stora folkhögskolor de till sina medmänniskor står i centrum. Ett

och till samtliga JC-butiker landet. Chilii är viktigt fokus i föreställningen är mötet mellan

politiskt och religiöst oberoende, och fungeolika kulturer, mellan olika människor, mellan

rar som ett helt fristående företag tidning-

dig och mig. Pjäsen turnerar Sverige runt, med

en fâr inte stöd vare sig från staten eller början i juni 1998, under fem månader.

någon organisation.

Nils Holgersson-projektet är ett samarbete

l Chili skrivs om allt som berör unga

mellan Riksteatern/Shikasta Riksteaterns mång-

musik, utbildning, resor, film, kulturella ensemble, Västanå Teater, Samiska

intressanta människor, politik, sex. Chili görs Teatern och organisationen Stockholm

- av unga för unga, och står alltid de Europas kulturhuvudstad 98". Riksteatern är

ungas sida. huvudman för projektet. Europaåret mot rasism

har bidragit med resursertill publikarbete i

samband med föreställningen samt till produk-

Vill du komma i kontakt med Chili, ring på tionen av tidningsbilagan Nisses Magazine i

tel 08 791 22 55. faxa på

ungdomstidningen Chili. Bilagan kom ut i ma

08 791 40 45 eller e-posta

- 1998 och kan rekvireras från Chili se faktaruta chili@chili.se.

eller Integrationsverket. Adress, se sidan 95.

Har rasismen tagit slut nu 22 Europaåret mot rasism

Sverige

.C

med fräscha

n AV KARIN MC LENNAN

Jag trodde att jag skulle åka till flickvännen ringer: "Hej, hur mår du, krya på

dig, hejdå." Jag låg hemma sjuk i fem dagar. paradiset, säger AL|. Med resor,

Det ringde fem gånger. Det var min mor-

tjejer och kompisar. Barnsligt.

bror, alla fem gånger. Ärligt talat är jag

Men för en kille som lever i ett hur

ensam som fan. Jag har lärt mig man

stängt land verkade det otroligt lever utan kompisar.

Ändå har han kompisar. När han går att åka till väst. Som att åka

genom köpcentrat efter att ha slutat jobbet till månen ungefär.

kaféet stannar han upp hela tiden för att

hälsa på någon. Skaka hand. Utväxla nyheter.

Men det är den djupa vänskapen han saknar, Ali plockar undan koppar kaféet där han

även hos flickvännerna. praoar. Han är 17 år och går i en förberedan-

-Jag har haft förhållanden men inte som de gymnasieklass för invandrare, ska börja på

jag drömde skulle

om. Jag trodde att man naturprogrammet till hösten och tänker bli

fortsätta med varandra. Ge varandra allt. läkare. Han kom till Sverige sextonår-

som Men efter kort stund tycker

en man inte att ing. Ensam. Hitskickad föräldrar och

av för varandra. Så det slut.

man passar är släkt för att han skulle slippa otryggheten i

Irak. Mitt i natten den 21 februari 1996 lan-

Bara sex med kärlek dade han på Landvetter flygplats i Göteborg.

Sex utan kärlek är inget för honom. Han har Rädslan gjorde att han inte märkte vinterky-

tycker inte det känns bra. Det är

testat men lan. När han vaknade därpå

morgonen var kärleken skiljer människan från djuren

som snön det första han såg.

säger han, och hans gröna ögon är allvarsam-

Fan vad fint, tänkte jag. Efter månad

- en han talar den överdrivna sexuella

ma när om hade jag ändrat mig. När man går ut på nat-

friheten han tycker finns i Sverige. För både ten och det är snö känns det som hela livet

tjejer och killar. stannat. Jag gillar inte snö men jag tycker

Dricka sprit gör han inte, och droger är väldigt mycket om regn hösten, ljudet när

otänkbart. I Irak år det dödsstraff narko-

går på våta löv. Jag tycker mörkret man om tikahandel. Det avskräcker. Det vari Sverige

också. Då kan man sätta på musik, tända ett

som han stötte på droger för första gången. ljus och läsa bok. Det är lättare att

en vara En halvfull kille kom fram till mig och

ensam när det är mörkt.

frågade om jag hade hasch. Jag visste inte

Under två år har Alis bild Sverige

av som vad det för Hur

inte ens var något. gör man ett paradis gett efter för verkligheten.

för att bli hög, frågade jag mina kompisar, Ensamheten.

luktar det Är du dum, svarade de.

man

Människor är så kalla. I Sverige kan

- Så jag frågade min socialsekreterare vad det

man ligga sjuk i sängen i flera dagar och bara

Kompisar har testat säger att det

var. som

Har rasismen tagit slut nu 23 Europaåret mot rasism

hans nej och de bråkapappa sa

de. Sonen slog Han sin pappa.

stolt. Han tyckte han hade var

rätt. Jag hade inte ens vågat

skrika på min mamma och

pappa. Aldrig. Inte för småsa-

ker kan lösa på som man

annat sätt.

Respektlöst i Sverige

Men även respekten för

andra människor saknas

säger Ali. Han suckar irri-

terat och berättar om sina

kafégäster.

Igår fick jag slänga åtta orörda tallrikar känns med mat. Varför gör de så De gnäller över som att flyga iväg. Men jag skatt och räkningar och sedan slänger de är inte intresserad. Jag har ett mål att bli mat. De kunde ha gett de pengarna till de läkare. Inget ska komma i vägen för det. fattiga. Från Bagdad till Göteborg. Ali slipper Saknaden efter Irak är stor, samtidigt är vara rädd när han går ut stan. Men han nu det i Sverige han blivit Det är här han saknar livet och rörelsen vuxen. gatorna som byggt sina tankar som han säger själv. Han finns på sommaren i Göteborg året runt men skulle inte kunna leva i en diktatur igen. i Bagdad. Och Göteborgs nöjesliv lockar Men inte heller bli helsvensk. honom inte. Jag tar det bästa från båda kulturer för -Jag tycker inte alls diskotek. När jag om att bli en bättre människa. Det jag vill ta var i Irak satt jag hemma med min mamma ifrån den svenska kulturen lyssnar och mina syskon. Det det jag saknar. I Irak är att man är varandra och är eftertänksam. Men jag hälsar man alltid släktingar. Det är roligt korn inte hit för att glömma min kultur. Jag att sitta och äta tillsammans. ska inte byta min mask mot din för att du ska Det är det han inte fattar med Sverige, tycka mig; idag arab, imorgon svensk. Jag bristen sammanhållning i familjen. Och om på har min personlighet, jag vet vem jag Jag bristen på respekt. ska inte skämmas. 1:1 -Här orkar man inte höra på sina föråld-

rar. En kompis ville flytta hemifrån men

Har rasismen tagit slut nu 34 Europaåret mot rasism

Nuno Faraüsto-Lopes rektor, Enbacksskolan

Invandrare 3:

typ "gängledaren"

Helasanningen inteplatsifår enrubrik hurfet denänär.NuharSverigesallagrundskoloroch gymnasier arbetsmaterialetfått "Hur är läget Baserat händelser läserpå omivåradagstidningar. är materialet funktionelltverktygförvarjeelev,klassochlärare i arbetetett - motrasismochfördomar. Villduvetamerom"Hurär läget" ringTidningeniSkolanStockholm- 08-7259900 ellerEuropaåretmotrasism08-4051000.

I Europaåret Tidningen i Skolan Stockholm I SAMARBETEMEDELEVORGANISATIONEN.HEMOCHSKOLA,LÃHARFÖR- AFTONBLADET,DAGENSNYHETER. BUNDET,LÄHARNASRIKSFÖRBUND.SKOLLEDARNAOCHUTEILDNINGSRADION.moi rasism EXPRE SVENSKADAGBLADET

Har rasismen tagit slut nu 25 Europaåret mot rasism

råd med,

Flyktingar har

inte våra

men gamla

Vad medierna rapporterar utgör gro- Hotande strömmar och medlidandets hjältinnor.

Den kluvna flyktingj0urnalistiken och Kusliga grund för många människors tankar,

främlingar". samtal och diskussioner och det är

Redaktören CHRISTIANCATOMERIS,Som att förutifrån mediernas världsbild och sätt

flytta sig tjugo tillbaka i tiden. Om etnisk att presentera företeelser och skeen-

enfald svenska redaktionener". den som de flesta av oss bildar vår

Professorn HÅKANHVlTFELT,Den muslimska uppfattning om situationen i samhäl-

faran. Mediebilden av islam". let särskilt om sådant som inte

- Dokumentärradioreportern BOSSELINDQUIST, själva har någon kontakt med eller Förnekelsen. Rasistiska brott i nyhetsbevak-

egen erfarenhet av. ningen".

Medierna kan både bidra till att Frilansjournalisterna och

ANNA-LENALODENIUS avslöja och bekämpa rasism och MATSWINGBORG,"Flyktingar har råd med,

men inte vår gamla. Öppen och dold rasism i

främlingsfientlighet, fördomar och

flyktingdebatten". förutfattade meningar, och medverka

Sociologiforskaren BIRGITTALÖWANDER,"Rasism till att sådana synsätt bekräftas och

i nyheterna och i verkligheten. förstärks. Forskning visar att nyhets-

Frilansjournalisten OIVVIOPOLITE,En ny journarapporteringen kring invandring,

listisk strategi". etniska minoriteter och rasism i olika

Filosofie doktorn i etnologi, PER-MARKKURISTIvästeuropeiska länder ofta förstärker

LAMMI,"Förorten som speglingsyta".

föreställningen om det egna landet

ett etniskt och kulturellt homo- Urantologin presenteras här ett kapitel, där som

några av skribenterna samtalar kring frågor gent samhälle, där invandring och

som; Kan bryta ner benämningar som tycks invandrare ses som en störning och

vara förknippade med ett generaliserande seenen awikelse från det normala. de Hur kan journalistik, aktivt bidrar till

som

den etniska och kulturella mångfalden i samhäl-

Kommittén har olika sätt försökt stimulera let, bli erkänd och respekterad Journalistikens till såväl samtal debatt inom medieområ- möjligheter och tillkortakommanden inom områ-

som det. Ett konkret bidrag till detta är den antolo- dena rasism och främlingsfientlighet. Hur rapgi, med titeln Vita redaktioner, mörk magi. portera om brott

Journalistik om invandrare, flyktingar och rasism, är under produktion. I september Vita redaktioner, mörk magi. Journalistik

som 1998 ger Carlsson Bokförlag ut boken, för vilken om invandrare, flyktingar och rasism

kommittéledamoten YLVA BRUNEär redaktör. kan o m september 1998 beställas hos

I antologin medverkar följande skribenter Carlsson Bokförlag. Adress, sidan 96.

se under dessa rubriker: Journalisten och doktoranden YLVABRUNE,

Har rasismen tagit slut nu 26 Europaåret mot rasism

Ur antologin

mörk

Vita redaktioner, magi.

Journalistik om invandrare, flyktingar och rasism

Samtal mellan Ylva Brune, började jag fundera över den svenska majori-

tetens attityder; vad de gör med oss som

Christian Catomeris, Bosse

kommer utifrån, hur de formar och deforme- Lindquist, Anna-Lena Lodenius

rar oss. och Oiwio Polite.

Anna-Lena: Det här med rasism och främ-

lingsfientlighet komjag in omedelbart när

Ylva: Vi ska försöka journalistik jag blev journalist 1985, genom mitt elevar-

prata om

berör invandrar- och flyktingfrågor och bete Journalisthögskolan. Min drivsom egen rasism och främlingsfientlighet. Det är olika kraft har med tiden blivit annorlunda, men ämnesområden, det de har från början handlade det att försö-

men gemensamt mest om är att de har att göra med villkoren för män- ka förstå vad det är som driver människor att niskor, inte bedöms svenska. Vilka ha såna här udda uppfattningar. Med tiden

som vara ingångar har själva till journa- har jag fått ett starkare engagemang för de

temat som lister och personer utsätts för dessa uppfattningar

grupper som

För del kom jag tillfällighet och handlingar, genom att jag har mött

egen av en att intressera mig för konkreta fall diskrimi- också dem under arbetets gång. Så mitt

av nering, när jag började jobba journalist- engagemang har vuxit genom att jag mycket

som praktikant 1977. Jag fascinerades de möj- tydligare förstår allvaret, vart rasistiska och

av ligheter mig själv och samhället med främlingsfientliga uppfattningar kan leda

att se andra öppnade sig. och vilka konsekvenser de får.

ögon, som

Christian: Också jag kom in frågorna Oivvio: Mitt intresse började strax efter ton-

av

tillfällighet, når jag tidigt åttiotalet åren, i en personlig uppgörelse med vad det en började på "Det vill jag höra", innebär att svart i Sverige. Jag försökte

som reporter vara riksradions önskeprogram för invandrare och göra något slags hemmaterapiprojekt om vad minoriteter. Människor fick skriva dit och rasism handlar och hur jag skulle kunna

om önska musik och det förutsattes de ville slå mig ut ur beskrivningar av mig själv, som

att sitta och höra skivor från all världens länder lagts mig utifrån.

i låt från det gamla hemlan-

väntan på att en

Bosse: Jag är i första hand radioproducent det skulle dyka upp.

och jobbar med radiodokumentärer, men

Arbetet där gjorde i alla fall att jag börja-

skriver också och undervisar. Dokumende bejaka den främmande sidan hos mig

tärerna har bland annat handlat rasism själv, hade hållits i skymundan under om

som

och nazism, nu och förr och angränsande uppväxtåren. Jag hade tillbringat somrarna

rashygieniska bevekelsegrunder med min släktingar i Grekland, ämnen, som

pappas

bakom nazismen. Det som jag mest har syss- Italien och Frankrike, men i Sverige hade jag

lat med tid är att titta hur mänalltid legat lågt med de erfarenheterna. Nu senare

Har rasismen tagit slut nu 27 Europaåret mot rasism

niskor påverkas makt, att ha mycket Problemet med de här två beskrivningar-

av av

makt eller litet makt, eller ingen makt alls. är att de inte fogas till

na samman en

Tredje riket är just ett sådant brett spän- användbar beskrivning, där rasismen samti-

ningsfält där människor hamnar i väldigt digt år en del vårt samhälle och står för

av

olika positioner i förhållande till makten och samhället markerar

något som som oaccep-

jag har bland annat undersökt hur Sverige tabelt. I den blir rasisten den Andre

ena -

hanterade att ha Tredje riket så nära inpå helt olik I den andra beskrivningen är

oss.

knutarna under 40-talet. hans rasism inte farlig längre och han år bara

Jag har alltid reagerat på det är out- vanlig stackars kille. Gemensamt för de

som en

sagt och till hälften formulerat och det som båda beskrivningarna är att rasismens konse-

är undanträngt. Det finns en massa olika kvenser, dess offer, glöms bort.

slags skål till varför jag reagerar som jag gör,

Anna-Lena: När vissa attribut och symboler nästan allergiskt, så fort jag märker och vet

det säkert gör det möjligt att peka ut någonting som något, som man inte säger ut, år

rasism blir det spektakulärt i medierna, väldigt personligt.

medan den vardagsbetonade rasismen som

- Ylva: Och i det där halvutsagda och halvun- också kan resultera i brottslighet

och våld -

danträngda finns också rasism, främlingsfi- uppmärksammas mindre. Ibland handlar det

entlighet om grova brott med rasistiska inslag,

men

om man inte kan ställa en rasistisk organisa-

Bosse: I allra högsta grad. till eller

tion svars annat sätt göra något

spektakulärt det, så blir det på sin höjd

av Ylva: När jag har funderat över nyhetsjour-

lokaltidningsnyheter. nalistiken i samband med rasistiska yttring-

Min känsla är att bevakningen är både ar, så tycker jag att den ofta hamnar i en av

slumpmässig och styrs avtrender. Vissa peritvå fallgropar.

oder blir nästan varje händelse med rasistisk

Den ena fallgropen är att rasisterna

anstrykning omskriven och sedan efter några demoniseras och får stå för ett slags ofattbar,

månader blir det alldeles tyst, även det

om metafysisk ondska. De framstår som långt

händer saker som är väldigt allvarliga. starkare och välorganiserade än vad de

mer

är. Och eftersom begreppet "rasism" har den

Ylva: Om tittar nyhetsutbud från

man laddning det har, kommer fenomenen att

mitten åttiotalet, såbeskrivs rasistiska tra-

av hamna utanför det igenkännbaras och han-

kasserier över hela landet, i samband med att

terbaras sfar.

flyktingmottagandet då utlokaliseras. Det

Den andra fallgropen, som jag tycker jag

handlar om BSS eller lokala raggargäng

om ser mer av numera, är att man tiger om rasis- eller bara Jag tyckte

om anonymt klotter. att tiska yttringar ett sätt får det att

som medierna ofta gjorde större sensation det

av framstå allt är lugnt och bra i

som om här än det var värt. Men de kanske gjorde

Sverige. I ett slags motbild till den demoni-

slog larm, och min inställning

rätt som egen serande bekrivs rasisterna här vilsna

som kan ha varit blåögd och idylliserande. Idag är

unga män, utan arbete och framtidsförhopp-

det antagligen betydligt vanligare med rasis-

ningar, som hjälps till rätta med olika sociala

tiska trakasserier, de rapporteras

men mer och terapeutiska insatser. De rasistiska vålds-

sällan.

brotten uppfattas som ett slags pojkstreck, i

den mån de överhuvudtaget beskrivs. Anna-Lena: Det år svårt att säga med

Har rasismen tagit slut nu 28 Europaåret mot rasism

bestämdhet hur mycket det rasistiska våldet eller förakt mot de främmande har tyckt

man har ökat, eftersom statistiken på området har sig upptäcka i "resurssvaga" till

grupper, varit så eftersatt inte kan jämföra exempel inom LO-kollektivet, knap-

att man men bakåt i tiden. Möjligen kan man se att det past inom de leden och inte hos eta-

egna finns en ökning rasistiska våldsbrott under blissemanget. Den ifrågasätter riktighe-

av som nittiotalet, men det är väldigt svårt att säga ten i den här självbilden kan mötas myck-

av

det är än under åttiotalet. Det et starka aggressioner. om mer nu som alldeles tydligt har hänt under nittiotalet det finns Oivvio: När det pratas rasism, så pratas

är att en ny generation av gans- om ka människor, har lånat del det nästan alltid om organisationer höger-

unga som en

kanten och deras förehavanden och de är välattribut och uppfattningar från den nazistiska rörelsen och synliga digt enkelt identifierbara saxnhällsfiender.

som är ett nytt sätt som

till exempel skolorna. Det blir nästan omöjligt att tala om rasisi

men, som någonting strukturerat vårt

som Oivvio: Rasism har blivit en populärkulturell medvetande i vardagen och kanske inte

som marknadsnisch. alltid tar sig obehagliga uttryck. I USA finns

ett medvetande också hos majoritetsbefolk- Bosse: Samtidigt är det mycket har fun-

som ningen om att värderar människor

man nits hela tiden, fast tillmäter det olika

man olika sått och denna insikt bättre möjlig-

ger stor vikt vid olika tidpunkter. Attackerna

heter att agera emot ojämlika strukturer. mot invandrare är inget nytt fenomen och de sjöng Kungssången på Lundsberg kung- Christian: Det rasistiska tänkandet lever ens elevhem i mitten av sextiotalet och kvar i en kategorisering och hierarkisering av Deutschland, Deutschland uber alles. Där människor och nationer. Tabellerna

som gick pojkarna i stövlar klassisk modell. rangordnade olika "raser och folkgrupper

av Det där fick kanske inte så stora verkningar i har ersatts BNP-tabeller, där BNP

av ses övrigt, och samhällsklimatet var ett annat då som måttet på en nations utveckling. och det kanske inte fanns så många att Rangordningen likadan ut den vita

ser attackera, värderingarna har funnits västvärlden befinner sig i toppen skala

men av en hela tiden och manifesterats på olika sätt. som de vetenskapsmännen har konstru-

egna

Men det jag saknar är inte bara bevak- erat.

en ning av rasistiskt motiverat våld, utan ännu Detta tänkande vårt samhälle

genomsyrar

frågor, är grundläggande. och i vardagslivets Sverige rangordnas mänmer av som mera

De handlar om hur vi värderar olika män- niskor efter var på BNP-skalan deras niskor, hur kan tillåta att vissa människor ursprungsländer befinner sig. Det styr vem behandlas med översitteri och paternalism som fårjobb, kan gifta sig med och

vem man eller till och med blir samhällets paria. Det vilka roller tilldelas människor i medier

som här är svårare att skriva det går ju, och reklam.

om, men precis som det går skriva varför

om en massa

Anna-Lena: Jag har ett aktuellt exempel på unga tjejer svälter ihjäl sig själva.

mediernas blindhet inför hur vårt eget sam- Christian: Det fundamental del i själv- hälle behandlar människor.

är en bilden hos många infödda svenskar även När Centrum för invandringsforskning

journalister att Sverige är ett tolerant, vid Stockholms universitet publicerade

rationellt och generöst samhälle. Fientlighet resultaten från enkät till 8 OOOskolelever,

en

Har rasismen tagit slut nu 29 Europaåret mot rasism

framgick det bland annat att stor del Bosse: Allt är inte nyhetsjournalistik.

en av

ungdomarna osäkra existensen Medieutbudet är disparat. Det som inte

var om av

Förintelsen. Trots att just de resultaten i nyheterna kan mycket väl bli

sena- nyanseras

re har visat sig tveksamma, beslöt rege- genomlyst i ett annat mediesammanhang.

vara

ringen om kampanj för att informera om

en

Ylva: Visst, det är viktigt att diskutera Förintelsen. men

just nyhetsförmedlingen, eftersom den har

Men det fanns andra intressanta delar i

ett sådant genomslag; nästan alla läser eller rapporten, inte uppmärksammades i

som

hör nyheterna. Det som förmedlas där medierna eller från regeringshåll. De resulta-

blir ett slags grundmålning för ten visar att många invandrade elever känner gemensam

vårt vetande. en stor utsatthet i skolan och att de upplever

Även det är rörigt vi samtidigt trakasserier inte minst från lärarhåll. De om att pra-

tar både politikers förhållningssätt, stämresultaten är väldigt tydliga och stämmer om

dessutom ningar i samhället och journalistik, såtrorjag

med vad man vet från tidigare

att det är nödvändigt. undersökningar, vilket gör dem ännu mer

Nyhetsjournalistiken är starkt beroende intressanta. Men både i mediebevakningen

auktoriteter; vad våra politiker och och i de uttalanden och åtgärder som har av av

kommit från regeringshâll experter säger för att stadga, innehåll och

är detta problem

legitimitet i rapporteringen. Det här beroenfrånvarande.

Att det är antagligen särskilt stort i de frågor som

informera om Förintelsen är något

diskuterar där journalister har egna som man kan göra, utan att den svenska nu,

självbilden Att kunskaper och erfarenheter.

blir trampad tårna. upp-

märksamma att våra lärare och skolele- Om det råder okunskap och brist på en-

egna

dagligen utländsk gagemang bland dem som räknas som aukver utsätter elever med

toriteter, så betyder det mycket för att jourbakgrund för fördomar och trakasserier tycks

nalistiken inom området ser ut som den gör. vara något mycket svårare.

Christian: Christian: Beroendet av de etablerade käl-

Behandlingen av de andra" är en

ödesfråga för det finns lorna är ett allmänjournalistiskt problem.

samhället. Men ett

genomgående mönster, att vi förlägger pro-

Ylva: Det får speciella konsekvenser när blemen någon annanstans, utanför själva.

oss

journalistiken berör människor som inte har

Oivvio: representanter inom etablissemanget. Den

Det här är krångligt att diskutera,

mediala boxningsmatchen mellan företrädaeftersom det handlar både hur samhället

om

för olika intressen som finns i andra ser ut, om hur politiker agerar och om vad re -

viktiga samhällsfrågor iscensätts inte. När journalister alltihopa. När det gäller -

gör av

nyhetsjournalistiken, det handlar om invandrar- och flyktingfrå-

så tror jag att man

i medierna, så framträder framför allt hamnar väldigt snett om man har föreställ- gor

infödda svenska politiker, experter och ningen dagstidning är, eller skulle

att en

tjänstemän och formulerar problem förkunna vara, korrekt avspegling av läget i som

en

knippas med "dom", invandrarna-flyktingarnationen. Journalister går efter mallar för hur

och hur problemen ska lösas. Det här är en nyhet ska ut och det mesta det som na

se av

viktigt där speciellt påtagligt när det gäller nyhetsbeär i vår samtid hamnar utanför de

mallarna. vakning av flyktinginvandring.

Har rasismen tagit slut nu 30 Europaåret mot rasism

Christian: Vi gör sällan omaket att visa ker folk när de hör att "invandrare" är över-

oss

fram flyktingar subjekt. Det kan kräva representerade i brottsstatistiken Jag tror att

som

tolkhjälp, i varje fall litet större arbetsin- många framför sig människor kom-

en ser som

sats. Vi gör dem därmed orättvisa, långt bort ifrån och är väldigt annorlun-

en som mer

inte andra grupper utsätts för, och vi da. I själva verket står från de

personer nor-

förhindrar identifikation med ofärden. diska länderna för relativt del

en stor av

Det som sker har anknytning till hur rasism denna brottslighet.

arbetar, och det sker också i språket,

som delar människor dom. Ylva: I nyhetsrapporteringen framstår det

upp i ett och

ofta som om det finns någonting som kan

Oivvio: Vi vet hur det ut på nyhetsre- kallas invandrarna och är väsensskilt

ser en som

daktion. Det är fasta strukturer för från svenskarna. Berättelserna konstrueras

vem som

gör vad och för hur en nyhet ska se ut. En utifrån antaganden olikhet, där invand-

om

reporter kan göra fyra jobb dagen och rarskap är lika med annorlundaskap. I krimi-

om

han vet redan innan han gör research och naljournalistiken verkar det finnas ett starkt

intervjuer, hur artiklarna kommer att utfor- behov att tala att människor kommer

av om

mas. utifrån. Man vill tala att bankrånare X

om

Av det som hamnar i tidningen är det eller våldtäktsman Y inte är infödd svensk.

mesta baserat sådant som bara flutit in Och så uppstår bryderier redaktionerna,

utifrån, det handlar saker ska beva- ska skriva att han är invandrare, då

om som men

kas, i stället för om något som journalisterna drabbar det alla invandrare, det kanske är

själva har sökt bättre att vi skriver ut hans nationalitet istäl-

upp.

let, för då drabbar det bara kosovoalbaner

Bosse: Journalisterna måste upprätta ett

eller iranier, eller vilka det kan vara. De

nu tolkningsföreträde, att de har något

genom här är väldigt underliga, tyck-

resonemangen att stå på. Bara om de kan och vet något själ-

er jag.

va, kan de ta sig själva på allvar och förmed-

något viktigt. Detta kan man göra som Christian: Om ska fästa vikt vid etnici-

man

journalist, i alla fall i Sverige idag. tet, nationalitet eller invandrarskap i journa-

listiken, så ska konsekvent. Varje

man vara Oivvio: Journalister uppfattar inte medierna

gång man talar om drottning Silvia ska man

som en maktgrupp, utan är kvar i före-

en nämna att hon har tyskt När

ursprung. ställning sig själva de kritiska

om som grans- Martin Dahlin eller Henke lägger mål ska vi

karna som ska stå utanför allting och ska

som påpeka varifrån deras fäder kommer. När

vara konsekvensneutrala. lVIen där-

om man Leila Freivalds yttrar sig, ska hon omtalas

emot tänker sig att medierna år en maktfak-

som "flykting" eller "från Lettland". Det

som tor i samhället, då är det intressant att, uti-

blir tröttsamt.

från idén att journalister ska förhålla sig

om För att hitta linje i den här problema-

en kritiskt till maktinstitutioner, titta på den

tiken, tänka igenom sin

måste man egen egna massmediala verksamheten totalt. Hur

grundsyn. Vem hör hit och gör det inte

vem ser de bilder ut medierna tillsammans

som Principen kan inte gärna att när mån-

vara skapar Kan berätta något annat som är

niskor gör något bra så är de svenskar och

viktigt Kan berätta på ett annat sätt

när de gör något dåligt så är de utlänningar.

Om utgår från grundlagen, ska de Anna-Lena: som

Alla ord vi använder Vad tän-

Har rasismen tagit slut nu 31 Europaåret mot rasism

är invånare här behandlas likvärdigt. Är de Beskows svartrnuskige positivhalare

som

med permanent uppehållstillstånd i Sverige rövar bort lille Prick, hel tattarfilmer

en genre

landets invånare eller ska den likvärdiga från trettiotalet, där de lömska och opålitliga

behandlingen bara gälla dem med svenskt tattarna hotar den svenska bondeidyllen

medborgarskap Eller ska ha andra krite-

Bosse: Ändå ibland hitta rier för vilka hör hit Blodsbands- - måste man en

som

beskrivning människor utifrånkomprincipen av som

mande, annars blir den historia som ska

Ylva: När funderar redaktioner över berättas obegriplig. Jag gjorde dokumen-

man en

om det är viktigt att brottslings tär en familj som utsattes för rasistiska

uppge en om

nationella eller etniska bakgrund eller så trakasserier och försökte hitta form för att

en

verkar hitta sitt facit i föreställning beskriva vilka de är. Jag försökte placera dem

man en

läsekretsens eller publikens föreställning- ett slags karta, vilket inte är sålätt. De är om

ar. Om vi inte skriver ut att de är somalier, svenskar, svenska medborgare och barnen är

så mister i trovärdighet. Skriver ham- födda här. Hur då att föräldrarna

anger man

markullegäng, så vet ändå alla att de är är födda någon annanstans, utan att detta

somalier." tillmäts betydelse det inte har i deras

en som

liv, är helt sverigeanpassade. Jag sa,

egna som Christian: Byt "Somalia" mot "judar", såblir värmländsk familj

att det handlar om en av

det enkelt att vart det här tänkandet leder. härkomst. Det

se palestinsk var ett sätt, men

knöligt. "Invandrare" gick inte att använda, Anna-Lena: Jag tycker att det här är svår

en eftersom föräldrarna har varit här i tjugo

år fråga. Det borde inte konstigare att skri-

vara födda här. Men jag

och mer, barnen är var

att någon är från Somalia än att någon är va markera det finns någonting

tvungen att att från Alingsås. Problemet är att människor

gör att de utsätts för rasistiskt våld.

som inte uppfattar det sätt.

samma

Anna-Lena: Att det finns något som i angri- Ylva: Skillnaden finns i vårt tänkande. Det

ögon gör dem till legitima villebråd.

parens verkar vara naturligt för att förbinda det

oss Ja, vad journalist,

gör man som när ens egen negativa med det utifrånkommande. Om

bild offret är än angriparens och

av en annan läser att en våldtäktsman är från Alingsås, så

ändå ska försöka förklara varför veder-

man uppfattar vi inte det förklaring till

som en börande blir angripen

hans brott. Men läser att han är från

om

Gambia, så sätter förståelseprocess igång, ord,

en Oivvio: Svartskalle" är ett bra som

där hans utifrånskap både förklarar brottet fångar vad det handlar "Svartskallar"

om. och förlänar det speciell karaktär. Jag vet

en utsätts för angrepp. Samtidigt kan inte

inte om detta händer för alla nyhetskonsu- använda rasistisk kategorisering

en av män-

menter, jag tror att det händer tillräck- kanske försöka hitta

men niskor. Man måste en

ligt ofta, för att ska ta hänsyn till det beskrivning varje enskilt fall.

man ny i

som journalist.

Anna-Lena: Hur presenterar du dig själv

Christian: Den här bilden Den Andre

av

dyker är ett från lång tradi- Oivvio: Min pappa är svart amerikan, min som upp, arv en

tion svenska berättelser. Albert Eng- biologiska är svenska, min

av mor mamma som

ströms antisemitiska skämtteckningar, Elsa jag har växt med är från Österrike. Jag

upp

Har rasismen tagit slut nu 32 Europaåret mot rasism

har i Sverige. journalister direkt i anslutning till

växt upp -

Stureplansmorden sa f d integrationsminis- Bosse: Och när du inte hinner såutför-

vara ter Blomberg att nu måste vi skapa bättre lig svenskundervisning för invandrarbarnen.

Det såg ut som en kille vars föräldrar är från Oivvio: Då slingrar jag mig något sätt,

Chile den mest skyldige. Morden tolka-

var vilket är ett sätt att tillbakavisa frågans gil-

des ett invandrarproblem; brist på

som en tighet. Folk vill kunna placera mig. De vill

svenskhet. veta om jag skall stoppas i deras mentala

invandrarfack eller i svenskfacket. Den allra har

Anna-Lena: Det här slaget av tolkningar vanligaste frågan i sammanhanget är "känner Lyfta-på-

varit väldigt populära på senare år. du dig svensk" Vilket tänker

om man locket-idén, som har haft ett sådant genomsaken är en mycket konstig fråga. jag tror att under nittiotalet, hand-

slag i journalistiken Väldigt människor skulle kunna beskriva

lar att måste vi äntligen berätta om

om nu vad det innebär att känna sig svensk och att blir

invandringens negativa sidor, annars de gjorde det skulle väldigt skilda

som ge läsarna hänvisade till sin egen ryktesspridbeskrivningar. det är".

ning. Vi journalister måste säga som Frågan försätter mig i en situation där jag Vad handlar det om

har att välja mellan att vara två olika sorters

människor, svensk eller invandrare. Jag tror Christian: Journalisters dåliga samvete för

att många unga människor som befinner sig att inte ha sagt som det är, gör mig

i min situation tar frågan på allvar och tror beklämd. Vad är det inte har sagt Finns

man att det där är ett verkligt val. Då kan de göra det någon kostnad eller något problem med

två saker, antingen anstränger de sig för att invandringen har förbisetts i nyhetsför-

som vara så svenska" som möjligt och skär av sin medlingen

förbindelse med sina föräldrars kulturer, eller

Ylva: Det journalistiken kring invandrarså skär de av förbindelsen med det svenska

och flyktingfrågor har handlat sedan och finner sin identitet i ett utanförskap. om

årtionden är kostnader och problem. I prak-

Så den till synes oskyldiga frågan "var

tiken handlar trenden att "lyfta på locket" kommer du ifrån hjälper till att göra "vi" och

Trots att göra perspektivförskjutning dom" till verklighet. att många idag mer om en talar Sverige mångkulturellt än om att förmedla nya fakta och sanningar.

om som ett

De perspektiv på invandring och invandsamhälle saknas nästan helt massmediala bil-

ledande opinionsbildare stod för der av människor som faktiskt inlemmar rare, som

under sjuttio- och åttiotalen i huvudsak flera kulturer i sin identitet. Vi skulle kanske var kunna kallas "kosmopoliter" det ordet välvilliga, även om de ibland också var patri-

men

lite arkala och etnocentriska. Problemformulerkänns väl högtidligt och är också av

ingsprivilegiet i medierna tillhörde i alla fall någon anledning förbehållet intellektuella.

hyggliga pläderade för tole-

Når unga invandrare beskrivs i medierna, personer, som

i stället icke-svenskhet och rans och öppenhet. så accentueras en

En förändring skedde i början nittiotaett negativt annorlundaskap. De unga män- av

let, tror då främlingsfientliga åsikter blev

förväntas vara kriminella. Deras situanen

mer rumsrena. Sanningen om invandrarna tion, som journalisterna föreställer sig den,

började formuleras tidigare borde leda till kriminalitet. Och inte bara av personer som

inte hade åtnjutit legitimitet i medierna. Ny

Har rasismen tagit slut nu 33 Europaåret mot rasism

demokratis företrädare fick ett stort genom- människor, bara genom att se ut på ett visst slag i nyheterna, men också en lång rad sätt. andra personer som systematiskt misstänkliggjorde Anna-Lena: Eller inte sedd, det tror

och baktalade flyktingar och ens vara invandrare. jag egentligen är mer typiskt. I massmedier-

Och journalister backade upp med helhet är osynliggörandet det mest

egna reportage om brottslighet, na som bidragsmissbruk, bråk förläggningar. påtagliga. I barnprogram, naturprogram,

på

ekonomiprogram och såpoperor är den Bosse: Det finns en gränslös och oroväckan- etniska mångfalden i samhället nästan helt de trendkänslighet bland journalister. frånvarande, den märks lite

även om numera

mer än förr. Anna-Lena: Den trendkänsligheten gäller också vilka får med i artiklar och Christian: Risken är att när svenskar med

som vara reportage. Invandrare får vara med i reporta- främmande rötter får vara med i tv, såblir det ge som handlar invandrarfrågor, när ett slags exotisk krydda. Helst vill

om men som man det ska handla om andra samhällsfrågor, till ha med afrosvenskar, såatt det kan seut som exempel hur ekonomiska nedskärningar i amerikansk tv. Ätagandetatt spegla mångdrabbar människor, såväljer journalisten i all- falden sköts oerhört slappt. Ännu är inte mänhet att låta någon tycker är brytning eller ett sydländskt kroppsspråk

som man en typisk svensk framträda exempel. Det accepterade hos reportrar och programleda-

som behöver inte vara att man själv har fördomar, re, utom i några udda program som Elbyl. utan man förväntar sig att tittarna eller läsarna ska ha fördomar och att de har lättare att Ylva: Elbyl tycker jag har lyckats bra med att identifiera sig och ta till sig reportaget göra samhällsrelevanta reportage, där

om man man gör det gamla vanliga sättet. upplever hur intressant journalistik kan

vara,

när den belyser samhället olika slags

ur pers- Bosse: Som när NK rensade ut judar sin

ur pektiv. Fast det är nedlagt

nu. personalstyrka i slutet trettiotalet. Det

av var inte med hänsyn till några uttalade önskemål Christian: En av kvaliteterna med Elbyl är från kundkrersen orde det, utan att det bryter mot tv:s traditionella form-

som man man kände bara det behovet, kände det språk och utrymme för dem deltar

man ger som trycket från omvärlden. att vara subjekt och att sig själva. Och

vara

De flesta gör så här, gör det säkert därför kan tittaren känna igen sig i dem,

som själva också, är inte onda människor eller även de är aldrig så olika till utseende

om dåliga journalister. Frågan är varför, varför vi och brytning. faller in i det här.

Oivvio: Det är nästan motsatt mot hur Oivvio: Det här träffar själva kärnan i vad nyheter invandrare och flyktingar ofta

om jag tycker att rasism handlar Det hand- fungerar. Man känner inte igen sig i männis-

om. lar inte ideologisk övertygelse att kan det handlar för hon är förmenad

om en om som om vissa människor har fel och att ska sin subjektivitet. Men i nyhetsformeln kän-

gener upprätthålla den rätta genpoolen. Det hand- igen sig; den är trygg och välbekant.

ner man lar väldigt informell auktori-

snarare om en tetsstruktur, där Bosse: Det är centralt att lyssnaren/läsaren

en människa kan komma in i och mindre värd alla andra känner igen sig i de personer som berättar ett rum vara än

Har rasismen tagit slut nu 34 Europaåret mot rasism

Det handlar mycket hur berät- hos nazist eller helst. Det är om. om man en vem som Om satsar på att komma under ytan först då, berättelsen blir verklig och börtar. man som människa, såhittar alltid likheter, jar beröra. D en man möjliga identifikationspunkter, det må vara

Ted

Harrispräst.teol.dr.,AdolfFredriksFörsamling

Invandrare typ 4: "gudfadern"

Helasanningeninteplatsifår enrubrik hurfetdenänär.NuharSveriges- allagrundskoloroch gymnasier arbetsmaterialetfått "Hurärligen". Baserat händelserläser lpå omvåradagstidningar; ärmaterialetettfunktionelltverktyg varjeelev,klassför ochlärarei arbetet rasism- mot ochfördomar. Villduvetamerom"Hurårläget"- ringTidningeni SkolanStockholm08-7259900 ellerEuropaåretmotrasism08-4051000.

I997m... Tidningen i Skolan Stockholm I SAMARBETEMEDELEVORGANISATDONEN,HEMOCHSKOLA.LÅRÅRFOR- APTDNILADBT.DAGENSNYHETER. BUNDET.LÅRÅRNASRIKSFORBUND.SKOLLEDÅRNAOCHUTBILDNINGSRADION.mot rasism BXPLBSBBN.SVENSKADAGBLADBT

Har rasismen tagit slut nu 35 Europaåret mot rasism

Olika som bär Mångfalden och arbetslivet

Världen håller i en mängd tive etnisk diskriminering i arbetslivet.

Seminarierna bar titeln "Olika som bär".

avseenden att bli alltmer

homogen, samtidigt som lokal-

Mot bakgrund av dessa, och vad som i övrigt samhället blir alltmer heterogent.

framkom vid seminarierna, utger Europaåret mot Mångfalden sätter sina tydliga rasism, RALFoch Institutet för framtidsstudier spår också i och före- hösten 1998 en bok för att öka kunskapen och

Sverige

stimulera till diskussion området. I boken tagen blir alltmer internationella.

ingår bl.a. den artikel av journalisten MATS Det är något kommittén har tagit

WINGBORGsom kan läsas med början nästa

fasta på i sin verksamhet sida.

arbetslivets område. Kommittén har velat belysa de fördelar som

kan finnas i en arbetsorganisation

Boken om mångfald och etnisk präglad av mångfald, samtidigt diskriminering i arbetslivet kan beställas som velat lämna ett bidrag i hos RALF. Adress, se sidan 97.

man

debatten om etnisk diskriminering

i arbetslivet.

Kommittén tog tidigt kontakt med Rådet för arbetslivsforskning RALF för att diskutera forskningsläget vad gäller etnisk diskriminering i arbetslivet. Kontakterna ledde till att docenten STENHÖGLUNDi Umeågavs uppdraget att göra en kunskapsöversikt området. Samtidigt hade den amerikanska professorn LOISWISE, uppdrag av RALFoch Institutet för framtidsstudier, under en längre tid arbetat med en kunskapsöversikt över forskningen rörande mångfald i arbetslivet.

Dessa båda forskningsprojekt togs till utgångspunkter när kommittén tillsammans med RALF och Institutet för framtidsstudier i mars 1998 arrangerade två seminarier om mångfald respek-

Har rasismen tagit slut nu 36 Europaåret mot rasism

för etnisk

Argumenten

i arbetslivet

mångfald

AV MATS WINGBORG

Fram till mitten blir också svårare att vinna tilltro hos en

av 1970-talet

arbetsgivare beñmnit sig utanför hade Sverige omfattande om man

en

arbetsmarknaden under en lång tid.

arbetskraftsinvandring. Under Arbetslöshet bland flyktinginvandrare

denna period var förvärvsfrekven- har lett till bostadssegregation och margina-

sen högre bland personer födda lisering. Detta skapar ond cirkel. Arbets-

en

lösheten och segregationen leder till kon-

utanför Sverige jämfört med per-

takter med "det svenska samhället" och därsoner födda i Sverige. Under

igenom bristfälliga kunskaper i svenska, vil- 1970-talet ökade istället flykting-

ket i sin tur bidrar till att det blir svårare att invandringenx för att skjuta riktigt arbete, vilket leder till färre kontakter etc. i under slutet Det förekommer omfattande etnisk

höjden av 1980- - en

diskriminering på arbetsmarknaden. Diskri-

talet och början av 199o-talet.

mineringen riktar sig dock inte i allmänhet

Därefter har även flyktinginvand-

mot med icke-svenskt ursprungs-

personer ringen avtagit, främst beroende land eller medborgarskap. Större betydelse

striktare visumregler. för diskrimineringen har personliga egenska-

framstår avvikande namn, klä-

per som som

dedräkt, språkligt uttal, hudfärg etc. Situationen arbetsmarknaden för de nya Exempelvis är andra generationens invandflyktinginvandrargrupperna är långt sämre med föräldrar födda i Somalia långt

rare mer än för de tidigare arbetskraftsinvandrarna. diskriminerad än första generationens invan- Förklaringarna till detta är många: drare födda i Polen. Det finns också skäl att

Under början av 1990-talet var flykting- anta att diskrimineringsfaktorn fått större

invandringen större än vad den varit någon- betydelse under de senaste femton åren. Inte sin tidigare. Under exakt samma period främst beroende att som lever i

personer ökade arbetslösheten kraftigt. Bara under de Sverige skulle ha blivit benägna att dis-

mer fyra första åren under 1990-talet försvann kriminera, därför att invandringen

men av omkring halv miljon arbeten. Detta gjor- upplevs "avvikande",

en personer som som de det drastiskt svårare att komma ut på framför allt från länder utanför Europa, ökat arbetsmarknaden, vilket både drabbade kraftigare än invandringen från Norden och invandrare och ungdomar. Europa.

Flyktinginvandrarna har för det mesta

inte haft tillstånd att börja arbeta direkt när Allra sämst anknytning till svensk arbetsde anlänt till Sverige utan varit tvungna att marknad har flyktinginvandrare från vänta på uppehållstillstånd. Under väntepe- Mellanöstern och Afrika i synnerhet från rioden har yrkeskompetensen föräldrars. Det Afrikas horn. Arbetsmarknadsforskaren Jan

Har rasismen tagit slut nu 37 Europaåret mot rasism

Ekberg hävdar att det finns stor risk för komst. Detta gäller med avseendepå samtliga en att dessa kan bli "permanent utan- undersökta variabler. Sysselsättningen är lägre, grupper för arbetsmarknaden", det vill säga även vid arbetslöshetenär bägre ocb ârsarbetsinkomsten framtida högkonjunkturer lägre. Mycket arbetsmarknadsskillnaderna av mellan andragenerationsinvandrare med euro- Problemet är inte bara den höga arbetslöshe- peisk respektive icke europeisk härkomst återten utan att många av de flyktinginvan- finns ocksåi fåräldragenerationen. Å.. /Som nya drarna överhuvudtaget inte tillhör arbets- bel/Jetförefczller arbetsmarknadsläget vara kraften. 1997 fanns 33 000 i åldern betydligt bättre för andragenerationsinvandrapersoner 16-64 år som var födda i Afrika har än vad oftaframkommer i svensk men nu re som uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa ingick debatt. Det finns dock anledning till pessimism endast drygt hälften i arbetskraften och betrajfande andra generationens invandrare av dessa var tredjedel arbetslösa. Totalt sett med utomeurøpeisk bärkomst. " 4 en hade endast 6 000 arbete. Nästan lika katastrofala är motsvarande siffror för flyktingin- Det är mot denna bakgrund två omfatsom vandrare från Irak. tande debatter uppstått i Sverige. Den ena, som främst förts kultursidorna, handlar En faktor endast delvis förklarar den att Sverige är och bör mångkultusom om vara allvarliga situationen är att del dessa rellt. Den andra, i första hand initierats en av som flyktinginvandrare endast har vistats i svenska företagare, går ut att svenska av Sverige under en kort tid. Inom denna grupp företag bör eftersträva etnisk mångfald. är det naturligt att endast ett fåtal finns den svenska arbetsmarknaden. Men även Det finns flera skilda motiv bakom dessa bland de utomeuropeiska flyktinginvandrare debattinitiativ. En sak förenar dem dock: som levt i Sverige i många år är extremt Det finns ett desperat behov efter strateen nya hög andel utanför den svenska arbetsmark- gier för att öka integrationen i det svenska naden. Bland födda i Somalia samhället, framför allt för att öppna den personer som lever i Sverige har inte högre andel kom- svenska arbetsmarknaden för en gruppen av mit in den svenska arbetsmarknaden utomeuropeiska flyktinginvandrare. Strateunder 1990-talet trots att genomsnittstiden gin att bekämpa diskriminering är nödvänför hur länge personer från Somalia levt i dig, men har samtidigt visat sig långtifrån Sverige har ökat beroende på att invand- tillräcklig. Nya vågar måste prövas. ringen från Somalia avtagit.3 Ik Även det gäller andra generationens när invandrare föräldrar kommit till Sverige Tanken med mångfaldsstrategin är följande: vars som flyktinginvandrare från länder utanför kulturell mångfald i arbetslivet förbättrar Europa är läget allvarligt. kons- effektivitet och produktivitet, därför ligger JAN EKBERG taterar i tidskriften "Arbetsmarknad och det i arbetsgivarnas intresse och i egna sam- Arbetsliv", 1/1997 att läget visserligen är hällets intresse att mångfalden i arbetslivet nr ljust för andra generationens invandrare ökar. vars föräldrar kommer från Europa: Däremot är läget annorlunda för andra generationsinvandrare med utomeuropeisk bar-

Har rasismen tagit slut nu 38 Europaåret mot rasism

Två frågor kan undersökas utifrån denna gradera graden etnisk mångfald. Ett sätt av

strategi: är att räkna andelen på arbetsplats som är en

födda i annat land, det skulle ge en men 1 Vad betyder det att en arbetsplats får snedvriden mätmetod. Ännu hopplöst mer ökad grad av mångfald graden kulturell, religiös, poliblir det om av 2 Är det sant att mångfald i arbetslivet tisk avvikelse etc också ska vägas in. Vem bidrar till ökad effektivitet och skiljer sig exempelvis mest från det svenska produktivitet genomsnittet: muslim invandrad från en

Den resterande delen handlar Norge eller kristen invandrare från av texten om en

att försöka finna dessa frågor. Eritrea svar

* Mätproblemet är i själva verket ännu mer

komplicerat än att mäta graden etnisk av Mångfald är i detta sammanhang ett uttryck skillnad mellan två Uttrycket personer. för att beskriva där medlemmarna en grupp mångfald används inte för att beskriva enstahar många skilda kulturella egenskaper. ka olikheter, utan mixen alla våra olikheav Uttrycket har främst använts för att beskriva ter. Graden etnisk mångfald arbetsav en olikheter i etnisk tillhörighet, religionstillhöplats utgörs följaktligen summan av etnisav righet, ursprungsland etc. Men mångfald ka olikheter i samtliga de mänskliga relatiokan också gälla kön, handikapp, sexuell läggfinns på arbetsplatsen. På en arbetsner som ning, civiltillstånd etc. I denna text kommer plats med tio anställda finns 45 relationer, jag dock i första hand att analysera mångfald samtliga dessa skulle uppvisa stora etnisom i betydelsen etnisk mångfald. I viss mån ka olikheter, så skulle den etniska mångfalkommer jag även behandla andra former av den arbetsplatsen mycket stor. vara mångfald.

Men inte heller med detta är mätproblemen Även med avgränsningen etnisk mångfald är slut. Hittills har etnisk mångfald beskrivits uttrycket mångfasetterat. Begreppen etniciutifrån företagsinternt perspektiv. En ett tet eller etnisk bakgrund är både mångtydiga möjlighet är att beskriva hur företaannan och vaga. För det första ingår, för de flesta gets mångfald ut i de externa relationerser använder begreppen, flera olika komposom Även na med kunder, samarbetspartner etc. nenter i beskrivningen: ursprungsland, relidär finns rad skulle kunna en relationer som gionstillhörighet, kulturell tillhörighet, beskrivas utifrån olika grader etnisk olikav språk, politisk åskådning, medborgarskap het. etc. För det andra finns inga tydliga gränser

för när etniska skillnader råder. Hur stor kul- Ytterligare komplikation är att den faktisen turell olikhet måste det exempelvis vara melka etniska olikheten, utifrån fastslagen en lan två för att dessa personer tillpersoner från den mätmetod, kan komma att skilja sig ska utgöra en mångkulturell sammans de och upplevda olikheten både i interna

grupp

externa relationerna.

En förutsättning för att det ska vara möjligt De upplevda relationerna är dessutom konatt undersöka korrelationen mellan etnisk junkturkänsliga. I Sverige har upprepade mångfald och effektivitet och produktivitet i undersökningar genomförts där personer arbetslivet år att det finns instrument för att

Har rasismen tagit slut nu 39 Europaåret mot rasism

som lever i Sverige får skatta den upplevda blandade, det vill säga när kundkretsen är

avvikelsen gentemot olika invandrargrupper mångkulturell.

i Sverige. Av dessa undersökningar framgår Etnisk mångfald i arbetslivet minskar bland annat att "kineser" upplevdes risken för företagare ska bli stämda för gruppen att

som något mindre avvikande 1993 än vad etnisk diskriminering. nu

de gjorde 1981, samtidigt upplevdes etiopi-

erna som något mer avvikande Flera företag i USA har upprättat formella

program för mångfald. Det är dock stora

ik skillnader mellan och små företag: stora

"Knappt 20 procent av företag med 1-499 De största erfarenheterna att försöka av anställda har formella program för mångfald. uppnå ökad mångfald i arbetslivet finns i Knappt 40 procent företag med 500- USA. Exakta kriterier av för vad som menas 2 499 anställda har Omkring 50 med etnisk mångfald har dock sällan formu- program.

procent av företag med 2 500-9 999 anställlerats av de amerikanska företagare föresom da har formella för mångfald och språkar mångfald. Istället program används ett mer drygt 70 företag med 10 000 eller mått där mångfalden öka procent av grovt anses när fler anställda andelen svarta, asiater och hispanics ökar

en arbetsplats eller när könssammansätt- I jämförelse med Sverige uppvisar den ameningen på arbetsplatsen blir sammansatt mer rikanska arbetsmarknaden dock påtagliga etc. skillnader. Arbetslösheten är lägre i USA

men till priset av betydligt djupare löneklyf- Rörelsen för ökad mångfald kan närmast tor. Många arbetar, klarar ändå inte att beskrivas managementfilosofi. men som en tjäna ihop till ett existensminimum. Utgångspunkten har varit att använda

mångfald för att göra företagen konkurmer Att etnisk mångfald är nödvändig straterenskraftiga. en

för att hitta arbetskraft kan även spåras

inom vissa fält av den svenska arbetsmarkna- Flera orsaker till att etnisk mångfald anges den. Företag som Ericsson Radio System skulle konkurrensförmågan: gynna och VBB Beco har anställt många flykting- - Den lokala arbetskraftens sammansättinvandrare för att täcka behovet kvalificening gör det på många nödvän- av att orter är rad personal. Dock har rekryteringen enbart digt med etnisk mångfald om det överhuvarit inriktad högutbildade vudtaget ska möjligt hitta tillräckligt på gruppen av vara att flyktinginvandrare. med arbetskraft. Om vissa etniska Så här uttalar sig exemgrupper pelvis LARS BONDELIND, avdelningschef från uteslöts från arbetsmarknaden skulle lönsam Ericsson Radio System: produktion lägga ned. jag tror att nästan alla invandrare jag Det finns utbredd uppfattning - en att rekryterat varit civilingenjärer, möjligen finns ökad etnisk mångfald arbetsplatserna kan

någon somarbetar med administrativa sysslor. bidra till bättre förmåga att lösa problem en Men för invandrare med låg utbildning bar och därigenom ökad produktivitet i en jag aldrig /Jaft något att erbjuda. Alla måste arbetslivet.

Det finns utbredd uppfattning också/Jagoda kunskaper i engelska, även om - en att företaget kan viss vidareutbildning. jag etnisk mångfald inom företag kan bidra till ge en

bar ocksåställt stora krav på kommunikativ framgångar på marknader är etniskt som

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

förmåga, att personerna är oppna och han Ytterligare skillnad mellan USA och

en arbeta i team. " 7 Sverige är att den amerikanska debatten om

etnisk mångfald främst är inriktad diskri-

En liknande skildring har publicerats minering etniska minoriteter, medan den

av av VBB Becozs anställningspolitik DN svenska utgångspunkten varit

DEN snarare 25/8 1996. I artikeln beskrivs hur elkon- "invandrare". På sikt kommer förmodligen

sultföretaget anställt "tekniskt mycket kvali- den svenska debatten också att ändra pers-

ficerade invandrare". Det började "när läns- pektiv. När tredje eller fjärde generationens

arbetsnämnden bad att lsmad från Syrien invandrare upplever diskriminering är det

skulle praktikplats". Därefter har tolv förfelat att tala diskriminering grund

en om invandrare anställts. invandrarskap, då blir det tydligt att dis-

av

gruppen finns exempelvis enprofessor, krimineringen istället har sin grund i utseen-

tvâ doktorer, en cheffrån ett arabiskt energi- de, hudfärg, religionstillhörighet etc.

namn, ministerium ochenföre detta cheffrån en alu-

miniumfabrih med drygt tusen anställda. I flera avseenden har den amerikanska

Dessa högutbildade personer hade sökt hundra- debatten etnisk mångfald kommit längre

om tals jobb utan rerultat. Flera hade mot sin vilja än i Sverige. Samtidigt finns vissa moraliska

levt socialbidrag. g invändningar del den amerikanska

mot en av

argumentationen för ökad mångfald. Argu-

Företag som medvetet vidgat sin rekryte- mentet att mångfald framgångar på

gynnar ringsbas genom att anställa högutbildade marknad är mångkulturell är tveeg-

en som flyktinginvandrare kan fungera goda gat. Argument får progressiv effekt när

som en exempel. Även bland kvalificerade det kundkretsen mångkulturell,

ytterst är sant att är

flyktinginvandrare är arbetslösheten exakt argument kan också

opro- men samma portionerligt hög. Däremot är den svenska används i främlingsfientligt syfte när en

arbetsmarknaden för lågutbildade flykting- kundkrets är etniskt homogen. Dubbeltydig-

invandrare i stort sett begränsad till arbeten heten i argumentet gör att det bör nyttjas

inom städbranschen, vissa industrijobb och med försiktighet.

anställningar inom invandrarföreningarna.

På den amerikanska låglönemarknaden finns |

betydligt fler arbeten för lågutbildade

Den mest utförliga kartläggningen av interinvandrare.

nationell forskning om mångfald i arbetslivet

har genomförts professor LOIS WISE från

av En annan skillnad mellan Sverige och USA

Indiana University i USA på uppdrag det

av år att de amerikanska så kallade medborgar-

svenska Institutet för framtidsstudier. rättslagarna innehåller mycket långtgående

krav på positiv särbehandling etniska

av

Lois Wise utgår från ett mycket brett persminoriteter, motsvarande lagstiftning finns

pektiv. Hon konstaterar inledningsvis i rapinte i Sverige. Institutioner och företag i

porten "Diversity Research A Meta- USA riskerar att betala skadestånd pâ mil-

Analysism att uttrycket "diversity" används jontals kronor domstolsväsendet kan

om

på många skilda sätt både inom forskningen påvisa att diskriminering förekommit l

och i dagligt tal. Ett vanligt misstag är dock, Sverige är det ekonomiska risktagandet med

enligt henne, att förknippa mångfaldsstrateatt diskriminera betydligt mindre.

gin med sociala mål eller social kvotering.

Har rasismen tagit slut nu 41 Europaåret mot rasism

Strategin för mångfald är enligt henne, En kategori forskningsstudier om

annan av enbart motiverad utifrån affärsmässiga skäl. mångfald utgår ifrån demografiska skillnader Det är "en strategi för att förbättra organisa- inom befolkningen och arbetskraften. tioners konkurrensförmåga och effektivitet, Forskningen har analyserat både orsakerna nära förknippad med andra ledarstrategier till den demografiska sammansättningen och

teamarbete och försök att uppmuntra konsekvenser av sammansättningen. En som individuellt och inom övergripande slutsats är att faktorer som

engagemang ansvar företagen. utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet,

etnisk tillhörighet och kön kan korreleras De studier utförts, framför allt i USA, med utförandet och samarbetet inom arbets-

som

effekten mångfaldsstrategin har inte vilka ställningstagande och beslut av av grupper, enbart utgått ifrån etnisk mångfald. De för- som uppmuntras inom gruppen och omsättsta studierna utgick från hur olika bland- ningen inom gruppen. ningar skilda personlighetskaraktärer

av påverkade förmåga att lösa Från dessa studier Lois Wise att det är

gruppers pro- anser blem. Här finns, enligt Lois Wise, entydiga möjligt att dra åtminstone välgrundad slutresultat visar att heterogena sats, att mångfald inom grupp är en posi-

som grupper en producerar kreativa och mångsidiga lös- tiv egenskap relativt omsättningen inom

mer ningar på problem homogena Ökad mångfald, beträffande rad

än grupper gruppen. en VERDI OCH WHEELAN, 1992. olika demografiska egenskaper, är associera-

de med minskad organisatorisk tillgivenhet Ett annat forskningsområde är hur köns- och lägre grad av social integration både blandade och arbetsplatser fungerar bland majoritetsgruppen och minoritets-

grupper jämfört med enkönade och arbets- grupperna, vilket i sin tur ökar benägenheten

grupper platser. och 1991 fin- att lämna organisationen TSUI, EGAN OCH

SACKETT, DUBOIS NOE

att könsblandade är effektivare 1992. ner grupper o REILLY, och att samarbetsklimatet är bättre än enkönade arbetsplatser. Samtidigt hävdar dessa Ännu forskningskategori är så kallad

en forskare att slutsatserna fördelarna med grupp-proportion-teori. En slutsats som kan

om viss mångfald inte är generaliserbar till dras från denna ansats är, enligt Lois Wise,

typ av andra typer mångfald, slutsatsen kan allt- att toleransen för människor från olika grup-

av så inte överföras till präglade i samhället ökar när människor tillhör

grupper av per etniska skillnader". arbetsgrupper präglas av mångfald.

som

Kontakt med människor från andra grupper Lois Wise påvisar vidare att flera amerikan- skapar ökad förståelse. Störst blir intoleranska forskare spekulerat över hypotesen att bland dem sällan eller aldrig möter

sen som arbetsgrupper med många asiater, svarta och människor från andra grupper än den egna hispanics förhöjer arbetsresultatet eftersom BLAU, 1977. de är kollektivistiska i sin problemlös- En liknande slutsats är att den negativa

mer ning jämfört med amerikaner är attityden till antagonistiska avtar när

som mer grupper utpräglade individualister. Dock finns inga de interpersonella kontakterna mellan grupentydiga empiriska resultat som stödjer perna tilltar. hypotesen.

Ytterligare ett forskningsområde handlar om

Har rasismen tagit slut nu 42 Europaåret mot rasism

kommunikation och samarbete inom grup- ning. Endast ett fåtal forskningsstudier

Till detta forskningsfält hör studier behandlar effekterna av om arbetsg pper. av hur mångfald och storlekar påver- per präglade av mångfald tillåts arbeta

gruppers kar den interna kommunikationen. Några under en längre tidsperiod, de kortsiktiga

konsekvenserna kan mycket väl skilja sig resultat som berör bedömningen av etnisk

från de långsiktiga. mångfald finns dock inte inom detta forsk-

ningsfålt. 6 Ökad betoning kopiering och efter-

av

analys av forskning. Enstaka forsknings-

Lois Wise föreslår slutligen antal områ- resultat ger svag vägledning för praktisk

ett den för fortsatt forskning området implementering. Därför behövs flera lik-

inom

artade studier och analys av forskningsremångfald. Förslagen till ny forskning är föl-

sultaten. jande:

7 Motivering av forskning i syfte att uppnå 1 Ökad betoning på fåltforskning och

säkrare resultat. Forskare som undersökt anställningsfrågor. Områden att undersö-

effekterna av mångfald har i alltför ringa ka är bland annat hur grupperingar

utsträckning analyserat en tillräcklig arbetsplatser, bristande kommunikation,

mängd av arbetsgrupper präglade av misstroende etc kan påverkas av ökad

mångfald. Denna typ av mer kvalitativa mångfald.

studier behövs för att öka säkerheten i

2 Ökad betoning komplexitet. forskningsresultaten.

Huvuddelen av den nuvarande forsk-

8 Utvecklandet av ett forskningsprogram ningen om mångfald har utgått ifrån

om attityder till mångfald. Nuvarande genomförandet av förhållandevis enkla

forskning om attityderna till minoritetsarbetsuppgifter. Utifrån denna forskning

grupper och hur attityderna förändras går det emellertid inte att dra några slut-

över tiden behöver förbättras. I många satser om hur ökad mångfald påverkar en

. länder är denna typ av forskning ytterst arbetsgrupp som ska fatta mer komplice-

begränsad eller överhuvudtaget inte exisrade beslut och genomföra mer avancera-

terande. de arbetsuppgifter.

9 Mer formaliserade utvärderingar

av 3 Mer utförliga definitioner av "mångfald.

genomförandet av mångfaldsprogram. I dag är uttrycket mångfald mångtydigt,

Dokumentationen av konsekvenserna av även inom forskningen. Mångfald

mångfaldsstrategierna måste förbättras används också både för att beskriva

nor-

genom spridning av resultaten av kvalitamativa mål och vanlig ledningsstrategi

en

tiv forskning. Ett syfte är att uppnå bättbland företagare.

information effekterna olika

re om av 4 Ökad betoning generaliserbarhet strategier.

av typer av

forskningens slutsatser. Den forskning

som genomförts hittills kan endast ligga till grund för praktiska rekom- Sammanfattning:

några

mendationer. Forskningen mångfald

om Enväxande grupp av utomeuropeiska flyktinginmåste också tydligare utkristallisera olika

vandrare befinner sig utanför den svenska konsekvenser olika typer mångfald,

av av arbetsmarknaden de är antingen arbetslösa

grund etnisk sammansättning,

av eller utanför arbetskraften. Särskilt utsatta

könssammansättning etc.

den svenska arbetsmarknaden är personer som

5 Ökad forsk- kommer från länder som personer födda i

betoning av longitudinell

Sverige upplever som awikande. Nya strategi-

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

er behövs för att integrera dessa grupper i att deltagande i arbetsgrupper präglade av Sverige och framför allt för att öka deras möjlig- etnisk mångfald ökar människors tolerans gentheter arbetsmarknaden. Lyckas inte detta är emot grupper som upplevs som avvikande. risken stor för ett permanent utanförskap för

Lois Wise efterlyser ny forskning om mångfald i huvuddelen av denna flyktinginvandrargrupp. Risken de utomeuropeiska för- arbetslivet. Det behövs fler studier som kan

är även stor att äldrarnas svårigheter komma arbets- ligga till grund för praktiska rekommendationer

att

om hur mångfalden ska kunna ökas. Likaså marknaden smittar" den andra generationens flyktinginvandrare. behövs fler studier för att undersöka hur effekti-

viten påverkas av ökad mångfald, särskild En ny strategi som kan bidra till att öppna intressant i detta sammanhang är etnisk mångarbetsmarknaden för nya flyktinginvandrargrup- fald. Lois Wise förespråkar också studier som per har lanserats framför allt av näringslivet och definierar mångfaldsbegreppet. går under beteckningen "diversity" eller mångfald. Mångfalden innefattar många olika kompo-

olika personlighetskaraktärer, kön, och FOTNOTER nenter; åldrar. Enviktig komponent är också etnisk 1Med flyktinginvandring menashår asylsökande

somfått uppehållstillstånd,kvotflyktingar och mångfald.

anhörighetsinvandringkopplad till de tvåtidigare Det finns rad vetenskapliga problem med nämndagrupperna.

en strategin för att öka den etniska mångfalden i 2Citat från skriften Sysselsättning och arbetsmarkarbetslivet. Det är oklart exakt hur etnisk mång- nadskarriärbland invandrare",utgiven av

Invandrar- och Flyktingkommittén 1994. fald ska definieras. Det finns heller ingen utarbetad mätmetod för att mäta graden av etnisk 3Somaliska och irakiska kvinnor påsvenskarbetsmångfald. marknad, MATSWINGBORG,

Arbetsmarknadsdepartementet,1998.

I USAfinns en omfattande rörelse för ökad

Arbetsmarknad ochArbetsliv, nr 1/1997. mångfald. Inom en rad företag har särskilda pla-

för ökad mångfald upprättats. Syftet med 5Uppgifterna kommer från CHARLESWESTINSartiner

kel "Attityder till invandrareoch invandring i ett mångfaldsstrategin är emellertid inte att under-

24-årsperspektiv, publicerad skrifteni lätta för etniska minoriteter etc att komma

invandrarna påArbetsmarknaden",Rådet för

arbetsmarknaden. Syftet bygger helt kom- Arbetslivsforskning, 1995.Statistiken grundar sig mersiella antaganden om att ökad mångfald upplevd avvikelserelativt andragrupper sam-i stärker konkurrensförmågan, breddar kundun- hållet.

derlaget etc. Enbieffekt av strategin är dock att °Promemorian skriven daterad

avERLINGRIBBING, etniska minoritetsgrupper stärker sin ställning 13 mars1998.

arbetsmarknaden.

7Citat från skriften Invandrare i svensktarbetsliv",

MATSWINGBORG,LO-TCO-SAF, 1997. Den amerikanska professorn Lois Wise har i en

3DN, den 25/8, 1986,artikeln är skrivenavCHRISomfattande studie kartlagt den forskning som har utförts mångfald i arbetslivet. Kart- TINA ZAAR.

om läggningen visar att det finns starkt stöd för att °SVANTENYCANDERskriver DN den junii 2 1998

att Lagstiftningen mot diskriminering äri USA arbetsgruppers produktivitet och förmåga att

denkraftfullaste delen aven i övrigt tandlös lösa problem ökar om de är könsblandade istäl-

arbetsrätt". let för enkönade. Motsvarande stöd för att ökad

mångfald 1°RapportenärutgivenavInstitutet för etnisk skulle öka produktiviteten etc

Framtidsstudier1997.Alla nedanståendecitat är är svårare att påvisa, men det finns inte heller

hämtadefrån dennarapport. stöd för att hypotesen skulle kunna avvisas. Däremot finns entydiga resultat som tyder

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

. Dimitrii Titov advokat,AdvokatfirmanFylgia

Invandrare 6: "beskyddaren" typ

Helasanningen inteplatsifår enrubrik- hurfet denänär.NuharSverigesallagrundskoloroch gymnasier arbetsmaterialetfått "Hurär Iägetfi Baseratpåhändelser läseromivåradagstidningar, ärmaterialet funktionelltett verktygförvarjeelev,klassochlärare arbetetmoti rasismochfördomar. - Villduvetamerom"Hurärläget" -ring TidningeniSkolanStockholm08-7259900 ellerEuropaåretmotrasism08-4051000.

I Europaåret Tidningen i Skolan E Stockholm

I SAMARBETEMEDELEVDRGANISATIONEN.HEMOCHSKOLA,LÄRARFOR- AFTONH-IT.DAGENSNYHETER. HIKSFÖRBUND. UTBILDNINGSRADION.mot rasism EXPIHZSVENSKAIMG,AnI-:T BUNDET.LÅRARNAS SKOLLEDARNAOCH . 1..

Har rasismen tagit slut nu 45 Europaåret mot rasism

våld och

Nassar, rasism i skolan

Förekommer nazistkonserter med Många skolor har handlingsplaner mot mobb-

ning och rasism, men de planerna är sällan förunga andra orter än Brottby

ankrade bland eleverna. Detta har Pow-Wow- Försöker elever strypa rektorn

projektet velat ändra genom att försöka ge många skolor Har eleverna eleverna verktyg att själva förändra situationen

den egna skolan.

Älvsbyns Gymnasium,

Friaborgsskolan i Simrishamn

eller högstadiet i Svedala tillgång

till rasistiska hemsidor Internet

Skolan och situation har

ungas varit i fokus tid. Och

senare för det mesta har det varit

en nedslående bild getts. Men

som det finns motvikter. En sådan är Pow-Wow, rådslag mot rasism.

Initierat av Europaåret mot rasism, genomfördes Pow-Wow, rådslag mot rasism i samarbete med riksorganisationen Ungdom Mot Rasism under vintern 1997 och våren 1998. Rådslagen har velat erbjuda ett forum, där elever genom diskussioner, analyser, övningar och rollspel getts möjligheter att utbyta erfarenheter, kontakter och idéer. MARIAHANSSON,projektledare för de rådslag mot rasism som turnerade runt gymnasier Pow-Wow,uppföljningskonferensen BarnensÖ och högstadieskolor från Boden i Lomma i i Stockholmsskärgård,maj 1998.

norr, söder, Svanesund i väster och Degerfors i mitten, drar slutsatsen att elever i skolan måste

- utmanas och chansen att börja prata om vära deringar, våld, främlingsñentlighet, rasism och mobbning, om fördomar och hur tolerant man egentligen är osv. På så sätt kan ett engagemang att själv ta itu med situationen växa fram hos eleverna.

Har rasismen tagit slut nu 46 Europaåret mot rasism

Hur kan ett Pow-Wow,

mot rasism, gå till

rådslag

Under rådslagen genomförs olika

Indianuttryck övningar, grupparbeten, analyser OrdetPow-Wowkommerfrån de rådslagsom

och måste mångaindianfolk i Nordamerikahar. På dessa

rollspel. Projektledaren

rådslagsamlasfolk och diskuterarhur de skall vara flexibel och anpassa meto- våld,

lösa olika problem utan menett Powderna till Wow kan ävenvara en gemensamdans och

respektive grupp.

fest. DessaPow-Wowspågårän idag.

Deltagarnas kunskaper, erfaren-

Namnetvaldes eftersomdet stämdebra med heter och idéer används projektets mål,att lösa problem,att ge

som

utrymmeför samtal om rasism.

utgångspunkt i många av diskus-

sionerna. Plattform för möten och samarbete

Målsättningenmed projektet varatt elever

Det är viktigt att poängtera att ett

25 skolor, väl geografiskt spridda, skulle ta samarbete mellan elever och skol-

framen handlingsplanmot rasismför sin

är nödvändigt för att skola. Förhoppningarnavar att eleveroch skol-

personal

personaltillsammansskulle bli aktiva i såväl framgång skall nås samt att skol-

diskussionenom somarbetet mot rasismoch personalen bör bistå eleverna att främlingsfientlighet sina respektiveskolor.

Pow-Wowville skapaen plattform där elever

genomföra den handlingsplan

inte bara skulle möjlighet att utbyta erfarensom framtas under rådslaget. heter, kontakter och idéer utan ävenforma

visioner för framtiden. Tankenvar att Pow-Wow

skulle kunna fungerasomett exempel hur

skolor kan arbeta med dessafrågor med Metodiken under kommitténs rådslag har

utgångslägefrån elevernassituation. till stor del baserats på MODS Mångfald

och Dialogs pedagogik se sidan 6. MOD Pow-Wow gruppen

utgår från att det bästa sättet att bekämpa Endagarsrådslagenägde rum såväl kommu-

okunskap och rädsla för det främmande är nalasom privata skolor. Projektetriktade sig

till ungdomari åldern 13-19år, som var att samtala både och skil-

om gemensamma

intresseradeav att arbeta aktivt efter rådslaget da värderingar. Vi behöver lära oss att reso-

och utgångspunktenvar att alla medverkade

fördomar och att angripa myter och består nera om frivilligt. Idealet är att ha en grupp som föreställningar om människor med annan 18 eleverplus någonvuxen.Gruppens

av max kulturell bakgrund än vår MOD-peda- sammansättningbör i möiligastemån präglas

egen.

dialog och av mångfaldnär det gäller ålder, bakgrund, gogiken går ut på att igång en

intressenoch skolklasser.Vuxnastödpersoner ett engagemang bland deltagarna. I samtal,

är viktiga. gruppövningar och rollspel prövas deras vär-

deringar. På så sätt övas förmågan upp att se

sig själv och i verkligheten är. tera konflikter att kunna människan

vem man - se Samtalen behandlar även förmågan att han- istället för hotbilden.

Har rasismen tagit slut nu 47 Europaåret mot rasism

Rådslagens fyra delar är: onda eller goda. Denna förenklade bild som

1 Analys av den andra gruppens egenskaper näring ger

2 Praktik till att den egna gruppen mobiliserar sig, för-

3 Åtgärd svarar sig, sätter upp gränser, generaliserar,

förenklar och kanske diskriminerar. Detta 4 Avslutning

kan i yttersta fall leda till k etnisk rensning. s

1 Analys Exempelvis kan "vi och dom-problema-

tiken tydliggöras att deltagarna genom upp- En inledning, innehållande presentation och märksammar skillnaderna inom den

lära känna-övningar med egna

gruppen, är gruppen, t olikheterna mellan killar och väsentlig. T alla ex ex att presenterar sig kort tjejer, ljushåriga och mörkhåriga, långa och och berättar vad de är rädda för, vad de tyckkorta och vilken etnisk bakgrund de har. er mest om eller liknande. Detta för att en Detta leder ofta till att eleverna letar fel personlig och lättsam prägel från början. Alla den andra gruppen. skall känna sig trygga och införstådda vara Del två av övningen är att samtliga får med rådslagets mål. försöka finna egenskaper för gemensamma

Eleverna skall: hela t att alla bor i komgruppen, ex samma

° Identifiera acbdefinierabegreppsomfördo- alla pratar svenska, alla går på mun, samma

mar,jrämlingsräds/a/fientligbet oc/Jrasism. skola, alla är människor" Denna avslutosv.

- Beskriva oc granska fördomar etcoc/Jdess ning vänder ofta stämningen i rummet, från

roll i samhället ocbföreträdesvis i skolan. att ha varit spänt mellan de olika grupperna

° Få mojlig/Jet att uttrycka personliga erfaren- växer positiv känsla, för samten gemensam

beter, tankar 00/2känslor kring fördomar ett. liga, fram.

Nedan är några exempel på övningar: C.Därefter följer ett samtal hur det känts om

att bli indelad och klassificerad i olika grup- A. Skjuter alla norrlänningar älg per. Vad eleverna uppmärksammat och tänkt För att bli medvetna sina fördomar om egna under övningen är viktigt ha att som uppuppmanas deltagarna att räkna rad upp en följning de kommande diskussionerna

generella fördomar t invånarna i om ex under dagen.

grannbyn eller närmaste staden, skåningom

ar eller norrlänningar, om lapplisor eller lära- D. Fortsättningsvis får eleverna i uppgift att

re och slutligen vilka fördomar finns om som diskutera vilka egenskaper hos människor

om den ungdomar. Detta egna gruppen, lett till det har bildats olika som att grupper leder ofta till aha-upplevelser och utifrån det som känner gemenskap. Det kan t ex vara

kan gruppen sedan diskutera vad fördomar religion, musiksmak, åsikter, kultur och är, varför människor har sådana, varifrån förgemensam historia. Diskussion om vad som domar kommer och vad de kan leda till. händer om en grupp känner hot utifrån

eller det blir förändring i Med om gruppen. B. Vi är bäst utgångspunkt från detta diskuteras relatio-

De flesta motsättningar mellan människor mellan olika på skolan, t nerna grupper ex kan återspeglas i ett tydligt "vi och dompunkare, skatare, lokalvårdare, lärare, skol-

tänkande. Spelet handlar att människor om ledningen, coola fl. gänget rn ofta delar andra människor upp grupper av

Har rasismen tagit slut nu 48 Europaåret mot rasism

2 Praktik g Avslutning:

A. Levande stagger A. Utvärdering dagen

av Detta är gruppövning där eleverna har Deltagarna fyller i enskild utvär-

en en anonym mycket inflytande och stort ansvar. Gruppen dering ligger till grund för att förbättra

som delas in i smågrupper, bestående 4-6 ele- och utveckla rådslagen.

av ver, som alla får i uppdrag att göra varsin staty. I statyn skall finnas både offer och för- B. Utdelning verktygslåda

av tryckare. Hela gruppen skall något sätt Gruppen får verktygslåda innehållande

en

med i statyn och med sina kroppar och Ungdom Mot Rasisms metodpärm, tips vara sitt kroppsspråk visa innebörden av ord som böcker och filmer, planscher, klistermärken t våld, mobbning, utanförskap, förtryck kan hjälp bedriva antirasis-

ex m.m. som ge att eller rasism. tiskt arbete.

Äter i helgrupp visar och små-

var en av

sina statyer och åskådarna får grupperna upp i uppgift att med så ändringar av statyn

-

möjligt lösa konflikten och bryta försom trycket som statyn gestaltat.

Övningen innebär att eleverna får tänka ut en konflikt, gestalta den med sig själva

redskap, spela den inför de andra som upp och även lösa de andra gruppernas gestaltade konflikter.

Övningen är inte i sig det viktigaste momentet, det är diskussionen som följer om mekanismerna bakom förtryck mellan människor och hur det kan lösas är bety-

om som delsefull.

Åtgärdrd

Gruppen utvecklar gemensamma strategier samt framtar handlingsplan för skolan.

en Genom olika grupparbeten får eleverna försöka att först kartlägga vilka problem

som konfliktlösningsövning

Levande statyer", en finns på skolan, därefter måla upp en ideal- GrennaskolanRiksintemati Gränna. bild av hur de skulle önska att situationen var och till sist finna strategier för och lösningar på hur de kan göra för att uppnå målen och avhjälpa skolans problem. De får diskutera hinder och risker med arbetet samt fundera ut vilka resurser som behövs för att uppnå målen, var och hos vem de kan söka stöd och var de har inflytande.

Har rasismen tagit slut nu 49 Europaåret mot rasism

Elevernas tankar

Det stora Pow-Wow, rådslaget Synpunker hämtade från utvärderingar

av uppföljningskonferens

- en Pow-Wow, rådslag mot rasism skolorna

Den8-10ma 1998samladesomkring femtio Det bästa med rådslaget var... förväntansfullaoch ösa ungdomar Man bar lärt sig om respekt ocbvänskap m. m. BarnensÖ utanför Tvåelever från m. Jag tycker det var roligt att både ettor ot/Jtvåor nästansamtliga tju olor som Pow-Wow

jobbade gemensamt. besökt,samt någrar ntanter från kom- - - ...att vet mycket känner sig mittén för Europaå sism träffades en man mera nu, engagerad vill göra någonting åt rasismenocb helg ett stort P0

våldet. Att mötas rala under konfeåk rensenoch elev ed en härlig Det fisk mig att börja tänka. jag förstod bur blandningav bakgrunder,erfaviktigt det är att engagerasig mot rasismen. renheter ochås da som deltagarna Man lärde sig mycket om var man själv hadegemensamtvar de var unga och hade stoa... Det var inte bara en massa snack utan bestämt sig för att intltillasittandenär

se man kände sig engagerad..eftera°t. de och deras omgi rips av förtryck år och orättvisor.

...att man verkligen kände att man fick Grupparbeten ingar arbetsoc var någonting gjort, för en gångs skull. Vi fick sätten som använd detta Pow-Wow. - - r mycket gjort ocbdet kändes bra. Liksom de ensk g rnas rådslagtidi-

...att a insikt i att problemen kan läsas ocb gareunderåret rsta hand var . gruppens att vi kan läsa dem. samladeerfaren låg h kompetenssom

till grundför up nferensen. Man får med ocbpåverka. Är det något På plats Christer vara var äventv gäster. som man tror på får man mycket och bra infor- Mattsson,expert i kommittén, kom med sin

mation rasism ocbförtryck ocb vad ska uppskattade förestäl " Diem. Under om man arpe gäraför att motverka. och halv tim vligen trollband en en han åskådarname olog om människo- Man fick reda på att detfinns många olika öden, orättvisor att leva i nuet. faktorer som ligger bakom rasismen. Hur man Denandra,mera nocwva gästen,var

skulle bandla oøb skulle börja. JonathanLongSol outh Dakota i var man ...att vi fick fram såmycket konkreta sakerpå USA.Hanbeskrev till Pow-Wows

så kort tid. i Nordamerika häftig uppvisen

ning där alla fick p va att dansa indian- Det sämsta med rådslaget var... dans. LongSoldier ö ning innehöll även

inte alla på skolan bära detta ocb diskussioneroch d r gavs en bild av ...att fick lära sig detta med vad rasism innebär. hur indianerser frågor om respekt, moral mer om Det kunde kanske ba varit på dagar, det och människorslika värde.

flera

är lite jobbigt så inten- Helgengav eleüärdefullamöjlighe-

att ta informationen

szvt. ten att träffa likasin att hämta ny kraft

och de fick att leda och inspirera andradessutung nför det fortsätta

jag tycker egentligen inte att det något var lokala arbetet. dåligt. Kanske tog det lite för lån tid, blev g man lite D

trätt efterett tag.

Ibland taladefolk i på varandra. mun ...att det så fick deltaga. var som

Har rasismen tagit slut nu 50 Europaåret mot rasism

En projektledares reflektioner

Pow-Wow, rådslag mot rasism har varit ett

viktigt projekt. Viktigt många sätt. Det

har än gång visat sig att ungdomars kraft en kan sätta igång kan tyckas processer som näst intill omöjliga att genomföra. Kraft som

alla har inombords och som det bara gäller

att hitta kanaler för där detta kan utvecklas

och leda till positiva förändringar.

De rådslag genomförts under som Europaåret mot rasism har belyst de problem

som finns på skolan, men även gått ett steg

vidare och sökt en lösning.

Pow-Wow har nått ungdomar i olika

åldrar, med olika intressen, bakgrund och

kön. Få dessa har varit föreningsaktiva av eller engagerade i liknande frågor förr.

Ungdomarna har trots dessa olikheter kun-

nat arbeta tillsammans med hoppet om en Maria Hansson förändring av situationen som gemensamt bäst efter rådslagen, finns dessa goda stödmål. personer.

Hur lyckas man då Demokratiarbete För att ett lyckat rådslag och i förläng- Rådslagen har elevernas delgenomsyrats av ningen lycklig skola så gäller det att dels en tagande, allas åsikter är viktiga och att att lyfta fram de goda egenskaper som varje deltagarna skall lösa problem tillsammans. individ har och dels till ha roligt. att se att det kan förän- Det har poängterats att som Ungdomar behöver känna att de är viktidra situationen är ett personligt, aktivt ställatt de sitter inne med lösningar och att ga, Demokrati ningstagande och engagemang. det skall bli en förändring så hänger det om helt enkelt. på att de tar Om de sig och ansvar. engagerar de arbetar för att nå det gemensamma om målet, bara då kan läget förbättras. Ett stort tack ocb en lyckospark

Ungdomar vill, kan och klarar av att ta till alla som bar varit

gerjag

de måste stöd. Stöd äldre med i Pow- I/Vow ansvar, men av finns till hands ungdomar eller av Vuxna som Bra jobbat oc/J vidare

kämpa

bollplank, kanske avlastar praktiskt som som eller kan den som vet vilka knappar man vara skall trycka för att saker att hända. MARIA HANSSON Knappar trycker igång saker i vuxensom PROjEKTLEDAREFÖR PCW-WOW världen. RASISM UNGDOMMOT På de skolor där arbetet har fungerat som

Har rasismen tagit slut nu 51 Europaåret mot rasism

fel"

Rasism mediers

har kommit hit artiklar och inslag i Aftonbladet, Expressen, VAD HÄNDER NÄR ALLA som relativt nyligen klumpas ihop under begrep- Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska

"invandrare" Vad finlän- Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Aktuellts pet menas när en dare, kom hit för sedan, ha SVT sändningar 21.00-21.30, Nyhetersom 30 år antas med den korn från TV4 sändningar 18.30, Rapports massor gemensamt som nas Somalia igår Och vilket har SVT sändningar 19.30 och Lunchekoansvar massmedia för fördomar och trängsynthet finns sändningarna SR. som i Sverige idag I uppsatsen försöker hon bland annat

Bilderna vi medborgare har utröna invandrare får komma till tals i som av om Sverige får dels den del verkligheten det svenska nyhetsmedieutbudet och av av vem själva dels från det och läser den med invandrarbakgrund som som ser, ser person i medierna. Och i den svenska vardag och hörs i media är. om syns medierna beskriver utesluts ofta som "invandrare. Samhället i allmänhet, det DYLIK ANALYS är en knivig uppgift att ge om EN gäller miljöfrågor, inrikespolitik, samhälls- sig i kast med, inte minst grund av att det så ekonomi eller vad helst, inte kan svårt att avgöra faller som är något vara vem som journalister verkar berör "invandrar- under beteckningen svensk respektive som tro na". De tillfrågas sällan i rapporteringen när "invandrare". Uppsatsförfattaren valde att

det gäller sådana frågor och därmed något utgå från hur människa utifrån sitt efter- - en tillspetsat formulerat säger media att namn uppfattas av läsaren/lyssnaren/ tittaren, - "invandrarna inte har något med definition givetvis har sina brister. resten av en som samhället I den kvantitativa innehållsanalysens att göra. Vilka konsekvenser detta får för den 1 510 artiklar och inslag uttalar sig 2 603

enskilde individens intresse och Av dessa 2 603 uppgår andeav engage- personer. namn för samhället såväl för samhällets len svenskar" till 2 391 medan andemang som namn, utveckling i kan bara spekulera len invandrare uppgår till 212 namn. Detta stort Men knappast motverkar det segregationen betyder "att 92 procent de som fick av och inte heller ökar det förståelsen männis- komma till tals uppfattas svenskar som kor emellan. medan åtta procent uppfattas som männis-

kor med till utländsk bakgrund synes journaliststudenten Man bör dock titta närmare de där åtta I EN B-UPPSATS,som PIA vid Institutionen för Journalistik, procenten. Av de 212 uppfattas 38 HELENIUS namnen Medier och Kommunikation i Stockholm nordiska finska, norska... och 53 som som ambitiöst försök engelska, tyska, franska. Det betyder att nyligen lagt fram, görs ett med den etniska minoritetens "invandrare" med ett mer avlägset ursprung att - perspektiv i fokus fånga den bild det svenska bara utgör knappt fem procent. - av samhället media idag. Under Utan göra någon jämförelse kan det som ger oss en att vecka i oktober 1997 undersökte hon nyhets- kanske vara sin plats att erinra sig om att

rapporteringen Sverige, vilket resulterade 19 procent Sveriges befolkning har om av i kvantitativ innehållsanalys 1.510 utländska rötter, antingen att själva en av genom

Har rasismen tagit slut nu 53 Europaåret mot rasism

vara födda i ett annat land eller genom att ha tens hot mot demokratin och alla männis-

minst en förälder som är det". kors lika värde.

Det är förståeligt. Det media skriver om MEN OM "1NVANDRARE sällan kommer till blir deras bild av verkligheten. Det finns tals, så beskrivs de desto oftare och då gärna många inte har mångfald i sitt sociala som i sammanhang rör deras liv "invan- nätverk och de får inte någon bild som som annan av drare alternativt i samband med brott, ofta mångfalden i Sverige än den media försom som offer eller förövare. Mer eller mindre dem med och när media mestadels visar ser oreflekterat föses de ofta ihop i invandrare negativt perspektiv och så en stor ur ett massa, invandrarkollektivet, flyktingström- sällan skildrar dem i den vanliga vardagen men, vilket i mediekonsumentens ögon blir eller den engagerade, intresserade som samen hotande jättegrupp. När brott begåtts hällsmedborgaren så, visst, det är inte finns förklaringen i det etniska ursprunget, konstigt de äldre damerna och herrarna att alla "invandrare dras över kam och blir, där i Skåne krävde utlänningarna slängs en att med forskaren YLVA BRUNESord, kulturstyr- vårt frna" land. ut ur da automater. Invandrares brott ges en kulturell förklaring medan "de svenskar ALLMÄNHETEN betraktas som MEDIA BRUKAR AV bryter mot samma lagar beskrivs undan- den instans beskriver verklighesom som som tag, de är psykiskt störda, alkoholiserade eller ten. Vad media utgör rapporterar om gronerknarkade individer". grunden för många människors tankar, sam- Men om medierna, liksom övriga samhäl- tal och diskussioner och det är utifrån medilet, envisas med att fortsätta använda sig världsbild" och sätt att presentera företeav as invandrares" kulturella eller religiösa tillhö- elser och skeenden de flesta bildar som av oss righet förklaring till ett beteende så bör sin uppfattning olika saker i samhället som om de väl, i konsekvensens även beskriva åtminstone de saker inte själva har namn, om konsertbesökande nynazister "protes- någon kontakt med eller erfarenhet som egen av. tantiska kristna som igår samlades till nazistkonsert... ÄR kvantitativ ök- DOCK DET INTE BARA en ning av en rapportering, låter "invandsom OM MAN SÖKERPRESSKLIPPom invandrare rare komma till tals i vardagsfrågor, är som i kombination med arbetslöshet, kriminali- önskvärd. Även kvaliteten kunde ses över. tet, ghettoområden så får tjocka Det finns många gånger skrämmande, osv, man en, mappar, om man söker information omedvetenhet i det sätt på vilket journalister om Vanliga "invandrare" vanliga medborgare i skriver. Fördomarna sig även där som smyger vårt svenska samhälle, då blir för- välviljan är störst, när TV-serimapparna som som t ex svinnande tunna. Hammarkullen drog igång i höstas och en Nä.rjag besökte kyrka i Skåne i talade "som en novem- recensenterna om programmen ber kom en busslast med medelålders och visar även invandrare är individer". Pröva att äldre rasister dit för att lyssna. De med byta ordet invandrare" läkasatt att ut mot, säg stora buntar artiklar i knät där de strukit någon påpekade. Det Visar även av re, som att under när invandrare ort något hemskt. läkare är individer, absurd kom- Vore en rätt Med dem som utgångspunkt häcklade de mentar att läsa i tidningen. vårt försök att tala mångfaldens rikedom om och svårigheter, främlingsfientlighe- SNEDFÖRDELNINGEN rapportering om 1 MEDIAS

Har rasismen tagit slut nu 54 Europaåret mot rasism

berör i och för sig vårt samhälles medborga- redaktion borde diskutera hur det etniskt

flera sätt. Att Helenius även mångfaldiga Sverige beskrivs i det egna re uppsats

vid handen 70 alla mediet. Dessutom kan fråga sig hur ger att procent av som man fick komma till tals män och 68 många journalisterna på våra tidningar,

var procent av tillhörde elitskiktet både är debat- och radiokanaler har bak-

en annan tv- som en egen tartikel och inte. Invandrare förekommer grund i invandring Precis som politiken inte lika ofta i samhällets elitskikt oftast uppvisar etnisk enfald istället för

som "svenskar. Men detta såfår det själv- mångfald, sågör media det också.

oavsett klart konsekevenser när invandrare utesluts Kanske har både politik och media del i

den vardagsbild media skulden för den rasism brett ut sig i ur som ger. som

Sverige

BÖR sina beskriv- Mona Sahlin MEDIA NOGA PROVA egna ningar invandrare och svenskar. Varje ORDFÖRANDE1EUROPAÅRETMOT RASISM

av

KoJIAkamatsulektor,Konstfack

Invandrare typ 5: "klottraren"

Helasanningenlårinteplatsienrubrikhurletdenänär.- NuharSverigesallagrundskoloroch

gymnasierlättarbetsmateriale."Hurårlägen".Baseratpåhändelserläser iomvaradagstidningar.

ärmaterialetettfunktionelltverktygförvarjeelev,klassochlärarei- arbetet rasismmot ochlärdomar.

Widuvetamerom"Hurärläget- ringTidningeniSkolanStockholm08-7259900

ellerEuropaåretmotrasism08-4051000,

1997:man

Tidningen Skolani

Stockholm

I sAMmeErEMEDELEVORGANISATlONEN.NEMocnSKOLA.LÅRARFOWmotrasism .unmnanz-r.mumsNvunzl.

almostLÅRARNASMKSFOHBUND. ocnUTBILDNlNGSRÅDIONSKOLLEDARNA cxvnrsxzs.annan:nunnan

Har rasismen tagit slut nu 55 Europaåret mot rasism

i/ii//ø /---" °°r a

wüomstolafna

ställerspw"kaba :m°9°l°°n - Sahl.nkrävev MOM

Domstolarna är

etniskt

enfaldiga

1 DAG AVSLUTAR DEN SVENSKAsamordnings- förhålla sig till och i den situation agera nya

kommittén för Europaåret mot rasism sitt det mångkulturella samhället innebär. som

utåtriktade arbete att i Stockholm Denna uppgift ligger väl i linje med de genom tan-

arrangera en avslutningskonferens. Och den kar som regeringen uttryck för i proposiger

20 juli överlämnar kommittén till integra- tionen 1997/98:16 "Sverige, framtiden och

tionsminister sitt slutbetän- mångfalden från invandrarpolitik till inte- LARS ENGQVIST -

kande innehållande ett stort antal slutsatser grationspolitik", där nyckelformulering en

och förslag. I och med det är ett och ett halvt lyder:

års arbete syftande till att på bredast möjliga

"Samhällets etniska ocb kulturella mångfald sätt förebygga och motverka rasism, främ-

bär tas .romutgångspunkt den generella lingsfientlighet och antisemitism i det svenspolitikern utformning oc/Jgenomförande ka samhället till ända. En hel del har gjort.

alla sam/Jällrområden 05/1nivåer". En del är nöjda med. Annat inte lika nöjda

med. Och mycket återstår att göra.

DET ÄR VÅR UPPFATTNING att det på flera

EN AV KOMMITTlâNS UPPGIFTERhar varit att olika myndighetsområden finns brister stora

uppmuntra myndigheter och kommuner att i detta avseende. Och också insikten att om

överväga och ta ställning till hur bör dessa brister begränsad. Det handlar inte man är

Har rasismen tagit slut nu 56 Europaåret mot rasism

om att tror att offentliga organ i allmänhet förutsättningar och därmed också

samma

i någon större utsträckning medvetet skulle behov utbildning, service och

samma av

diskriminera medborgare på grund deras bistånd från det allmänna. Syftet med särbe-

av

etniska ursprung även om sådant förekom- handlingen skulle alltså i någon mening

- vara

mer utan snarare om att rutiner och regel- just att anpassa verksamheten till klienterna

verk av gammal vana eller obetänksamhet eller brukarna, resultatet blir inte sällan

av men

är utformade på ett sätt får diskrimine- både att individer upplever sig kränkta och

som

rande effekter. Man har ännu inte tagit till oförstådda, och ett slöseri med mänskliga

sig att förändringen befolkningens etniska

av resurser.

sammansättning ställer nya krav på verksam-

heten och att det i olika avseenden krävs för- 1 SAMMANHANGET kan det av intresse

vara

ändrade synsätt. att påminna formulering i den

om en annan

integrationspolitiska propositionen, nämli-

ETT AKTUELLT EXEMPEL på detta är den det normalt bör "vara behovet i sig,

gen att bestämmelse i Regeringsformen 6 kap 9 § och inte invandrarskapet" motiverar

som

säger att Endast den får statsråd säråtgärder olika slag. som vara av

som är svensk medborgare sedan minst tio

år. Exemplet är intressant just för att krav område

PÅARBETSMARKNADSPOLITIKENS är

på medborgarskap för vissa typer offentlig det, vi, alltför vanligt med schab-

av menar en

anställning är något lever kvar i ganska lonmässig hantering med

som av personer

stor utsträckning. Hår finns, enligt vår utländsk bakgrund. Det problemet

upp- största är

fattning, skäl till allmän översyn. Ett förmodligen med vitt skilda

en att personer

annat exempel är den skillnad som i kom- kunskaper och erfarenheter föses

samman munallagen 4 kap 2 § görs EU-medbor- olika utbildningar och kurser enbart

typer av gare och icke EU-medborgare när det gäller med motiveringen de alla råkar

att vara rösträtt vid kommunala val. Vi att "invandrare". Många upplever här frust-

menar stor

man också detta område bör överväga för- ration. Detta knappast prob-

är något nytt

ändringar. lem, fortfarande lika aktuellt. Det

men tyvärr

kan också handla så enkla saker som att

om ETT KÄRNPROBLEM ÄR, som ser det, att

arbetsförmedlingar har särskilda handläggamyndigheter, kommunala sjukvårds-

organ, och särskilda mottagningstider för

re enheter m.fl. i mötet med allmänheten och i

"invandrare". Ett skäl till detta är säkert att verksamheten i övrigt inte tar tillräcklig hän-

man räknar med att då kunna ge en bättre syn till individens förutsättningar och sär-

anpassad service. Men det är självfallet fulldrag. Här handlar det förstås inte enbart

om ständigt oacceptabelt får sådana

när systemet etnisk eller kulturell bakgrund utan också

om effekter människor är födda i Sverige

att som sådant ålder, kön, utbildningsnivå, för-

som och talar flytande råkar ha

svenska, men en måga att formulera sig i tal och skrift

m.m.. utländsk förälder utländskt efter-

eller ett

namn, bara grund av det hänvisas till sär- PROBLEMET BLIR OFTA soM TYDLIGAST då

skilda "invandraransvariga" eller särskilda "invandrare" som kollektiv särbehandlas just

mottagningstider. på grund av sitt invandrarskap. Rutiner och

regler utformas utifrån föreställningen att

LIKNANDE EXEMPEL FRÅN SKOLVÄRLDEN alla dessa individer delar i och för

som en -

finns också. Det har förekommit att skolor sig viktig erfarenhet i allt väsentligt har

-

Har rasismen tagit slut nu 57 Europaåret mot rasism

låtit samtliga elever med invandrarbakgrund FRAMSTÃR för t.ex. kra-

HELT OBEFOGAT oss

och gamla att i samband med över- på uppgift födelseort, i praktiken - nya - vet att om gången till högstadiet genomgå särskilda tes- födelseland, ska finnas med kör-

numera ter för att kontrollera deras kunskaper i eng- kortet. Vi vet att detta många uppfattas

av elska. Syftet är säkert gott även här; man vill diskriminerande och att det också

som ha ett så bra underlag möjligt vid nivå- utomlands kan leda till allvarliga problem.

som grupperingen av eleverna. Det är emellertid Bakgrunden till regeln är EG-rättslig. Men knappast ett tillräckligt skäl för att särbe- för den skull bör inte den svenska regeringen handla en stor grupp elever enbart på grund helt passiv i frågan. Trots olika propåer

vara

deras ursprung. Andra skolor har de har, såvitt känner till, regeringen inte gjort av blanketter som nyinskrivna elever skall fylla i något för att ändring till stånd.

en ett särskilt avsnitt med rubriken "Invandrarelev". Därunder ska man bl.a. uppge natio- MYNDIGHETSOMRÃDE där det är alldeles

ETT nalitet. Visst kan förstås att skolorna vill uppenbart att bristen kunskap mång-

man om planera inför hösten och setill att nödvändi- falden i den svenska befolkningen och brisga personalresurser för t.ex. modersmålsun- ten på "individualisering" i verksamheten dervisning finns tillgängliga. Men vad ska kan allvarliga följder är domstolsväsendet.

ha uppgiften nationalitet till Och I länder Storbritannien, Australien och man om som varför denna rubrik "Invandrarelev" Kanada, där har längre erfarenhet

- man av

invandring och minoriteter, bedrivs sedan TAGNA VAR OCH EN rön SIG kanske inte de många år arbete för att öka kompetensen i ovan anförda exemplen förefaller så allvarli- domstolarna andra kulturer och religio-

om ga. Men om man betänker att människor och kulturmötesfrågor. Bakgrunden

ner om med utländsk bakgrund i situation efter situ- är helt enkelt att att dessa kun-

man menar ation, år efter år, utsätts för särbehandling skaper krävs i mötet med misstänkta och och kategorisering liknande slag i vittnen i rättssalen och också att de i för-

av samhällslivet, inser man att det är allvarligt. Att längningen kan ha betydelse för själva aldrig bedömas för vad man är, utan alltid för dömandet. vad man tros vara är förintande för självkänslan. Och att känna att man aldrig helt exemplet där den

DET KAN ILLUSTRERASAV och fullt normal, fullvär- misstänkte eller vittnet i rättegångssituatio-

accepteras som en dig samhällsmedborgare skapar i längden inte domaren viker

nen ser i ögonen utan knappast lojalitet med och respekt för sam- ned blicken. Ett sådant beteende skulle hället och dess institutioner. mycket väl kunna tolkas ett tecken på

som

att ifråga ljuger, något i och

personen som ALL FORM AV REGISTRERINGeller kategorise- för sig kan fallet. Har denne emellertid

vara ring på grund etniskt måste sitt i kulturkrets där det är

av ursprung ursprung en oar-

övervägas, inte minst den sker tigt att högt uppsatt i ögonen, noga om se en person inom för offentlig verksamhet. Är frå- detta förstås in i trovärdighets-

ramen måste vägas gor rörande ursprunget irrelevanta ska de bedömningen. självklart inte förekomma. Har de relevans måste värdet av den information som erhålls Do

DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN vägas mot riskerna att människor upplever översände för snart två och ett halvt år sedan att deras integritet kränks eller hotas. till Domstolsverket exempel på utbildnings-

Har rasismen tagit slut nu 58 Europaåret mot rasism

material som användes i de brittiska domsto- Vår övertygelse är nämligen att en förutsättlarna och föreslog att verket mot bakgrund ning för att det offentliga Sveriges ställ-

det skulle överväga åtgärder. Domstols- ningstagande för etnisk mångfald ska av vara verket hade efter två år övervägt färdigt och trovärdigt, är att det inte självt i så hög grad i april i år genomförde ett seminarium förblir etniskt enfaldigt.

man om de aktuella frågorna för att "få fram ett underlag för eventuella ytterligare åtgär- FÖRST NÄR tror vi att de

DETTA UPPFYLLS, der"... stolta deklarationer återfinns i den inte-

som

grations-politiska propositionen kan ett DET ÄR VÅRUPPFATTNING att det redan i dag reellt innehåll. Först då, blir den

gemensamfinns hel del kunskap borde kunna sektorn verkligen för alla,

en som ma gemensam oss tas till utgångspunkt i systematisk oavsett hudfärg, hårfärg, är födda eller

en var genomgång av hur myndigheterna i dag fun- vilken religion bekänner oss till. gerar när det gäller att anpassa verksamheten till mångfalden i vårt lands befolkning. Dels finns generella undersökningar hur MONA SAHLIN

av perso-

med utländsk bakgrund upplever mötet ner PONTUS RINGBORG med myndigheter, t.ex. DO:s undersök- Dagens Nyheter, 15 juni 1998.

som ningar "Invandrare om diskriminering" och Socialstyrelsens studie levnadsförhållan-

av den för fyra olika invandrargrupper. Dels finns mer kvalitativa studier enskilda

av myndigheters verksamhet. Här kan t.ex. nämnas Riksförsäkringsverkets rapport "Invandrarna i socialförsäkringen RFV Redovisat 1996:11 och Skolverkets rapport "Barn mellan och framtid", bl.a.

arv som behandlar bristerna i kommunernas hantering ansökningar tillstånd att starta

av om friskolor med annan religiös, läs muslimsk, inriktning.

FÖRHOPPNINGSVISKOMMER det nya Integrationsverket att kunna spela en viktig roll i arbetet för att till att den allmänna

se samhällspolitiken verkligen blir en politik

som omfattar alla bor i Sverige. Men

som regeringen har det yttersta ansvaret. Och förmodligen krävs det att regeringen, mot bakgrund av en analys av respektive myndighets verksamhet, i regleringsbreven eller på annat sätt ställer specifika krav på varje myndighet. Dessa krav bör omfatta både verksamheten i sig och personalsituationen på myndigheten.

Har rasismen tagit slut nu 59 Europaåret mot rasism

Spegla det Sverige

nya

i lärarutbildningen

Konferensen "Lärarutbildning med ett interkulturellt perspektiv" anordnades av Europaåret mot rasism tillsammans med Göteborgs universitet den 15-17 december 1997 i Kungälv. Där behandlades olika

aspekter av mångkultur och behovet av att det nya Sverige speglas i

lärarutbildningen. Konferensen samlade ansvariga från landets lärarutbildningar samt en rad spännande föreläsare, vilkas bidrag finns att

läsa i konferensrapporten Lärarutbildning med ett

interkulturellt perspektiv".

Ur den publiceras här GUNLÖG BREDÄNGESbidrag

Påbyggnadsutbildning vid Göteborgs

universitet för lärare med utländsk lärarexamen.

Gunlög Bredänge är universitetslektor och lärar- Med a Bredutbildare vid Institutionen för pedagogik och änges synpunkter ledamot av lärarutbildningsnämnden vid som grund föreslår Göteborgs universitet. Bredänge är engagerad i Europaåret mot frågor som rör det interkulturella perspektivet i rasism i sitt slutbelärarutbildningen och hon arbetar just nu med tänkande att kompletterande lärarutbildning förr ett projekt om utländska lärare den svenskai personer med utländsk lärarexamen skall inrätskolan. tas landets alla större lärarutbildningar.

Övriga medverkande i rapporten är:

IngerAndersson, forskare vid Pedagogiskainsti- föresatser och forskningsresultat i lärarutbildtutionen, Umeåuniversitet. Honföreläste ningarna. temat Föreställningar och förhållningssätti läslärans värld". Honbeskriver hur skolan via läro- Pirjo Lahdenperä,från Lärarhögskolani medelhar förhållit sig till samtida minoritets- Stockholm, disputeradevåren 1997med avhandgrupper i samhället. lingen invandrarbakgrundeller skolsvårigheter

Hon föreläste temat Lärarrollen i en månglagdish Gundara,från Universityof London, har kulturell skola. bl.a. deltagit i en utvärderingav svensk lärarutbildning. sin föreläsningvid konferensenbelys-l

Rapporten kan rekvireras frå" te han två olika teman. Dels forskningom mångkultur i skolan, dels implementeringen både Integrationsverket. Adress, se sidan 95.

av

Har rasismen tagit slut nu 60 Europaåret mot rasism

Påbyggnadsutbildning vid

universitet för

Göteborgs

lärare med utländsk

lärarexamen

AV GUNLÖG BREDÄNGE

Ett interkulturellt perspektiv i lärarutbild- rande utbildning för med utländsk

personer ning måste enligt min mening också ägna lärarexamen. En femte är väg och ytterliuppmärksamhet åt frågan hur de stude- står "på kö". Utbildningarna

om gare grupper randegrupper ut utgör våra framtida har haft delvis olika karaktär och också rik-

ser som lärarkår. Hur väl speglar egentligen lärarkä- tat sig till olika lärarkategorier. Jag kommer ren i svensk skola de elevgrupper den arbetar att något beröra uppläggning och genomfömed Det enkla svaret måste bli "Knappast rande dessa utbildningar. Jag har också

av alls". Man kan tänka sig två sätt att komma genomfört intervjustudie med kursdelta-

en tillrätta med denna brist. Den handlar i den s.k. läraraspirantutbildningen,

ena garna

att till lärarutbildning särskilt rekrytera startade i november 1995 och avslutades om som studerande frän minoritetsgrupper. Detta under vårterminen 1997. Från denna vill jag har i liten utsträckning skett i Sverige. De några bilder den svenska skolan för-

ge er av minoritetsstuderande som genomgår utbild- medlade de intervjuade utländska lärarna.

av ningen finns inte där resultat någon Jag ska också kort redovisa dagsläget när det

som av aktiv rekryteringsinsats utan av egen driv- gäller anställning och sysselsättning. kraft. Förslag rekryteringsinsatser har Att lägga kompletterande utbild-

om upp en uttalats i olika sammanhang, bl.a. i slutbe- ning för utländska lärare svår och

är en tänkandet från Skolkommittén soU grannlaga uppgift, får räkna

som man nog 1997:121. Det andra sättet att komma tillrät- med kräver nytänkande och kunskap. De

ny ta med bristen på minoritetslärare är att krav ställer är att lärare med utländsk

man utnyttja den grupp, ofta erfarna, utlandsut- bakgrund ska klara att översätta sitt yrkesbildade lärare finns i Sverige kunnande till att fungera i den svenska sko-

som men som inte kunnat arbete inom sitt yrke t.ex. lan. En aspekt detta översättande handlar

av sou 1996:143. Genom utbildning tar då sannolikt vad uppfattar

en som om man som till dessa lärares tidigare utbildning och centralt i skolan i Sverige och hur

vara man som erfarenhet och möjliggör för dem att utländsk lärare förhåller sig till detta och till

som anpassa sitt yrkeskunnande till den svenska det faktum att mycket i den svenska skolan skolan kan deras kompetens bättre komma inte är vad man är van vid. Vad känner man till sin rätt i yrkesverksamheten. sig främmande inför och på vilka punkter

Vid Göteborgs universitet har fram tills känner förtrogenhet Hur uppfattar

man nu genomförts fyra omgångar av komplette- man sina möjligheter till anpassning

egna

Har rasismen tagit slut nu 61 Europaåret mot rasism

och omställning Kan något i den tidigare grammet och hänvisat kursdeltagarna till erfarenheten medföra att kan bli dessa. Efter den kompletterande utbildning-

man mera klarsynt och reflekterande än tidigare eller år där såväl teori praktik betygsätts

en, som den ett hinder Svaren dessa frå- sedvanligt sätt, bedöms de utlandsutbildade

snarare

torde stor vikt för utformning lärare godkänts uppfylla behörighetsgor vara av av som och innehåll i utbildningen. villkoren enligt skollagen för tjänst som lära-

i det allmänna skolväsendet.

re Kompletterande utbildning Den första erfarenheten sådan daterar sig Bakgrund och förutsättningar

av från 90-talets början. Då startade den s.k. Lärarutbildning är och måste förmodligen KUL-utbildningen komplette- starkt socialiserande till sin karaktär.

som var en vara rande utbildning för lärare i MaNO-åmnen Utbildningen skall ytterst göra den studeranoch med erfarenhet från undervisning de rustad att föra vidare ett kulturarv till sina motsvarande högstadium-gymnasium. Den elever. Det handlar samhällets önskade

om första omgången följdes andra och och värderingar, dess historiska

av en normer om erfarenheterna så goda började bakgrund, dess kulturella särdrag. Som

var att man om överväga att försöka hitta modell varje yrkesutbildning måste den, för att vara

en som skulle kunna lämplig för lärare för lägre effektiv, präglas av kunskap om den verk-

vara åldrar. En sådan utbildning den samhet dår yrket ska utövas och färdigheter

utgörs av s.k. läraraspirantutbildningen, som i oktober att nå upp till av samhället avsedda mål för 1995 startade vid Göteborgs universitet för skolan. Det samhället vill med skolan måste ett 60-tal utlandsutbildade lärare, varav ca 40 också lärarna kunna föra vidare. Lärar-

lärare för elever. Samtliga lärare utbildning är ett samhällsuppdrag. Därmed var yngre hade förutom sin lärarutbildning också ett är lärarutbildningen också starkt präglad av varierande antal tjänsteår lärare bakom såväl dagens samhälle den historia i

som som av sig. De representerar många olika ämnesin- vilken skola och utbildning vuxit fram. riktningar och har erfarenhet från olika Eftersom skola och undervisning i mycket är åldersgrupper elever. I dagligt tal kallades en spegel av det samhälle och den kultur som

av utbildningen låraraspirantutbildningen skall betjänas, är det svårt att direkt överföra LASP. lärarkompetens som utvecklats i ett annat

I de båda första utbildningsvarianterna samhälle. KUL utgjordes basen 40 poäng ämnes- Lärarutbildningen är yrkesutbildning

av som studiekomplettering plus inledande unik i den meningen att var och en som sik-

en "språktermin", med fokus på den språk- tar mot låraryrket också varit utsatt för

egna färdighetsträningen, samt praktisk-peda- yrkesutövningen. Var och en som ska bli

en gogisk del omfattande termin. I den lärare har också varit elev. Den bakgrunden

ca en

utbildningsvarianten LASP har så är inte oväsentlig och har också visat sig ha senare småningom utvecklats liknande modell. ett starkt inflytande hur dels förhål-

en man

Kompletteringsbehov har bedömts indivi- ler sig till utbildningen, dels beter sig i yrkesduellt vad gäller ämnesstudier. De bedöm- utövningen t.ex. LORTIE, 1977. Detta är särningar VHS Verket för högskoleser- skilt märkbart under utbildningens praktik-

som vice gjort av den tidigare utbildningen har delar, då studerande har en tendens att, i synvarit utgångspunkt. Man har sedan använt nerhet i situationer som kräver snabba sig redan befintliga kurser inom lärarpro- beslut, återuppliva sina lärare och

av egna

Har rasismen tagit slut nu 62 Europaåret mot rasism

handla inte som de lärt sig och egentligen svenska skolan i det svenska samhället och

vill, utan efter den bild av "lärarbeteende" genom att möjlig att känna igen från

vara som de för med sig från tidigare. såväl lärarens skolgång

egen som genom

Den professionella kunskap börjar utbildningen.

man förvärva under utbildningen finner inte sin Om mot det svenska utbildningssys-

man slutliga form förrän efter att ha konfronterats temet idag ställer andra system, i samhäl-

av med olika slags "verkligheter", dvs förrän den len står långt från det svenska med

som avseyrkesmässiga erfarenheten också har kunnat ende politiska värderingar, ekonomisk läggas till vad utbildningen har givit. Detta verklighet och ideologisk tradition, blir det är inte oproblematiskt. Lärarutbildning i tydligt att skillnaderna kan vara stora. Några Sverige liksom förmodligen också andra exempel: I länder med ett kolonialt förflutet håll i världen uppfattas ofta lärarstude- har kolonialmaktens skolsystem givit stark

av rande som ett idealiserande skolverklighe- prägel åt det inhemska. Ett land

av som ten och som en förmedlare av kunskaper och Colombia 1 POSTLETHWAITE, 1988 har t.ex. färdigheter inte håller i konfronta- på detta sätt utsatts för både franskt,

som en tion med den hårda skolvardagen. Blir kon- spanskt och nordamerikanskt inflytande på frontationen tillräckligt stark finns risk sitt skolsystem, utan större möjlighet att för-

en för att verkligheten segrar och att de delar rän tid detta lokal anpassning. I

senare ge av utbildningen inte stämmer med länder Iran med stark och "oantastbar"

som som denna bild bleknar bort. I sämsta fall för- statsideologi görs den nationella utformsvinner de och den gamla oreflek- ningen markerat avståndstagande

ersätts av genom terade lärarbilden från elevtiden. Det finns från t.ex. "det europeiska idealet" Azrzockså något konserverande i att föra vidare 1995. Vad händer då med den

ZADEH, proett kulturarv, dvs i detta ligger en strävan att fessionella lärarkunskapen i kontext

en ny inte förändra verkligheten på något drama- Kan med bibehållen yrkesidentitet flyt-

man tiskt sätt utan att föra in nya tankar och ta sig ut det kraftfält uppväxt, utbild-

nya ur som perspektiv med försiktighet, så att det ning och erfarenhet utgör och in i ett annat

nya kan med det gamla. Utbildningen ska kraftfält bestående komponenter

samsas av samma vara "lagom" progressiv. Kanske gäller detta med främmande kulturell förankring

men särskilt för ett land Sverige med sin star- Det år i denna situation den utlandsutbilda-

som ka konsensuskultur se t.ex. DAUN, 1994. de lärare befinner sig, vill utöva sitt yrke

som

I yrkesverksamheten som lärare formas i Sverige. Om ska kunna göra det, inne-

man sedan yrkesidentiteten med allt vad det inne- bär det sannolikt att den kontext

nya man bär av anpassning till eller motstånd mot förväntas fungera inom är kulturellt olik vad rådande strukturer, tillämpning kunskaper tidigare socialiserats in Om det kultu-

av man och färdigheter, utveckling metodiska rella avståndet är stort blir också olikheterna

av strategier etc. Det sammanhang i vilket detta mellan den gamla och den "nya" kontexten skall skevarierar olika sätt beroende stora. Det handlar för den enskilda läraren

en rad olika faktorer, som elevernas ålder, aktu- att "översätta sin yrkeskompetens, dvs

om ella teman eller ämnesområden, social struk- att försöka identifiera vilka sidor kompe-

av tur i skolans närmiljö, den aktuella skolans tensen som är fortsatt användbara och vilka anda och miljö etc. Denna kontext kan tyck- måste förändras eller rent förkastas.

som av asuniki långa stycken men har ändå ett drag Denna kräver förmodligen hög grad

process

homogenitet att del den medvetenhet och motivation för att lyckav genom vara en av av

Har rasismen tagit slut nu 63 Europaåret mot rasism

En direktöversåttning torde mindre ett traditionellt utantillärande. Kanske man as. vara meningsfull. I stället gäller det att rätt tolka därför kan dra slutsatsen att undervisningsdet budskap det sammanhanget former är tämligen universella i meningen

som nya sänder till den förväntas fungera där. att de i sina olika varianter förekommer

som

Man kan ha anledning att betrakta inne- överallt, medan innehåll och ideologisk håll och form två separata faktorer. grund för skolan kan variera stort. Detta

som Innehållet i skola och utbildning är, innebär givetvis inte att t.ex. undersökande

som nämnts tidigare, starkt präglat av ideologiska arbetsformer är vanligare än reproducerande, överväganden och utbildningsmässiga tradi- utan att de i stället ses som ideal snarare än tioner. Det innehållet "kulturarvet" realitet. Sannolikt definieras också "undersö-

är genom skall föras vidare, det är här samhällets kande och elevaktiva" arbetsformer olika grundläggande värderingar skall vara basen beroende på kulturell kontext. Var och en för allt arbete. Samhället väljer olika strategi- med inblick i den svenska skolvärlden kan er för att kontrollera att den "rätta" grunden också konstatera att det önskvärda ofta inte byggs i skolan. I Sverige ligger kontrollñmk- år det i den svenska skolan

gängse ens tionerna inbyggda decentraliserat I "översättningsprocessen finns ytterliga-

i ett system där varje aktör inom skolan har ett utta- komplikation. Det är inte bara de kul-

re en lat eget för att värdegrunden byggs turella skillnaderna är stora, det handlar

ansvar som

och bibehåller stabilitet. I andra län- också att tillägna sig ett nytt språk att upp en om der sköter staten kontrollen olika for- både undervisa och bli bemött på. Att

genom

inspektörssystem. Möjlighet till från t.ex. arabiska, persiska, rumänska eller mer av sanktioner mot den/de bryter mot polska övergå till svenska undervis-

som som påbjudna riktlinjer är sannolikt både större ningsspråk är en ytterligt både tids- och och mera synliga i samhällen med stark yttre arbetskrävande uppgift. Eftersom språket är kontroll än i samhällen uppbyggda på inre lärares kanske viktigaste instrument,

en en kontroll. måste språkbehärskningen ha nått sådan

en

Om något är unikt i ett undervisningssys- nivå att språket låter sig hanteras med både tem är det innehållet än formen. Vid struktur, automatik och djup, samtidigt

snarare som

genomgång skolsystem i olika länder brytningen inte får vara alltför stark. Det en av POSTLETHWAITE, 1988 finner att de handlar både att göra sig förstådd och att

man om ideologiska målen för skolan är starkt knut- förstå, att vara både sändare och mottagare i na till de rådande värderingarna och den ide- en språklig kommunikation där motparten ologiska grunden för respektive samhälle. oftast är ett barn. Det är inte givet att det Dessa värderingar skiftar bekant enklaste är att förstå. Den i vuxen ålder

som avse- som värt beroende samhället vilar lär sig ett nytt språk gör det i form avjust ett

om demokratisk eller totalitär grund, det vuxenspråk. Barns och ungdomars språk är i

om präglas industrialism eller är ett agrart stark förändring och har särdrag ibland

av som samhälle, det tiderna utsatts för inte med modersmål

om genom ens en vuxen samma stora eller små influenser utifrån, det behärskar. Samtidigt är det viktigt att inse att

om räknas i-land eller u-land etc. kommunikation inte endast beror av språk.

som Påfallande år dock att de rekommenderade Brister i språkbehärskning kan kompenseras arbetsformerna i skolan ofta omnämns i ter- andra tillgångar, t.ex. social kompe-

av som mer av elevaktiva och undersökande, samt tens, lyhördhet och psykologisk närvaro. Det att man uttryckligen säger sig vilja bort från är den totala kommunikativa kompetensen

Har rasismen tagit slut nu 64 Europaåret mot rasism

som är avgörande. selekterade skolsystem till skillnad från

som,

Det ligger också komplikation i att i Sverige, är mycket vanligt förekommande,

en lärare förväntas vara modeller för sina elever. är utbildningskraven lärare ofta lägre i Inte minst gäller detta just språket. I miljö statliga och kommunala skolor än i privata.

en som domineras av majoritetsspråket, i vårt Privatskolor i storstäder har mycket litet fall svenska, är det möjligen mindre avgöran- gemensamt med byskolor landsbygden de att just läraren är en god språklig förebild. vad gäller tillgång till kvalificerad lärarkraft. I den miljön finns gott andra Här kan också ställa kraven utbild-

om vuxna, man jämnåriga, medier etc. som kan komplettera ning högre även för primärstadiet. Konseeller till och med ersätta läraren språklig kvenserna dessa skillnader i organisation

som av modell. I en miljö där majoritctsspråket är i och innehåll i lärarutbildning är därför att minoritet kan det däremot vara av vital bety- det är lättare att ekvivalera examina vid jämdelse att åtminstone läraren kan fungera förelse mellan svensk och utländsk lärarut-

som språkmodell. Detta är fråga inte har bildning för gymnasieskolan än för de första

en som uppmärksammats särskilt mycket. I de dis- skolåren. kussioner förs barns och ungdomars För att med icke-svensk bakgrund

som om man en språk i minoritetstäta områden som i yrkesutbildning och erfarenhet skall kunna Rinkeby i Stockholm, Gårdsten i Göteborg verka lärare i den svenska skolan förefal-

som eller Rosengård i Malmö handlar det oftast ler det två områden framstår

vara som som

konsekvenser för språkbehärskningen i särskilt vitala att behärska. Dels handlar det om svenska bristen på svenskajämnåriga, inte att ha kunskap och att förstå den

av om om

bristen på lärare med svenska svenska skolan i alla dess dimensioner, såväl av som modersmål. ideologiska och innehållsliga organisa-

som

Många länder kräver inte postgymnasiala toriska. Dels gäller det också att behärska det studier för utbildning till lärare för primär- svenska språket ett sådant sätt att komstadiet utan har denna utbildning inom munikationen fungerar på alla nivåer, såväl ramen för en gymnasial skola. Man kan gentemot kollegor och andra

vuxna som också att lärarutbildning för de tidiga åren gentemot elever. Sett ett utbildningspers-

se ur har kortare tradition än utbildning för sena- pektiv kan dessa områden introduceras och re stadier. De små barnens uppfostran och grundligt penetreras i anpassande utbild-

en undervisning var länge hemmets uppgift. ning. Fördjupningen måste dock till stora Detta innebär möjligen också att lärarutbild- delar överlämnas åt den enskilde att fortsätning för primärstadiet oftare har ta med i verksamhet.

en mera egen ideologiskt laddad tradition, dvs att fostransaspekter, är starkt kulturbundna, har Några bilder av svensk skola förmedlade

som varit påtagliga inslag i utbildningen. För av en grupp utländska lärare i kompletundervisning gymnasienivå gäller i de terande utbildning. flesta länder universitetsstudier i det eller de Den s.k. läraraspiranter LASP

grupp som ämnen valt undervisningsämne/n. antogs till kompletterande utbildning i okto-

man som Det svenska systemet att utbildas för under- ber 1995 indelad i fyra undervisnings-

var visning i två eller flera ämnen i gymnasie- Två inriktade mot

grupper. grupper var skolan är jämförelsevis ovanlig-t. Ettämnes- undervisning i grundskolans år 4-9 alternalärare år internationellt sett betydligt vanli- tivt gymnasieskolan, den ena bestod av 14 gare övre sekundärstadiet. Vad gäller lärare i Ma/NO, den andra 11 lärare i

av

Har rasismen tagit slut nu 65 Europaåret mot rasism

främmande språk. Två grupper var inriktade av den tidigare utbildningen mot svensk mot undervisning i grundskolans år 1-7. utbildning har visat att ämneskomplette- Den bestod 17 har ringen mot 4-9/Gymnasieskolan blir för

ena, som av personer huvudsaklig inriktning mot MaNO-ämnen, omfattande för att rymmas inom de 40 veckden andra, 20 inriktad mot SO- står till buds. Ingen bedömning har i

personer, var or som ämnen. Totalt fanns alltså 62 utlandsutbilda- dessa fall gjorts av hur relevant den tidigare

de lärare i utbildning. Av dessa 62 var 40 lärarutbildningen varit för arbete med yngre kvinnor och 22 män. Åldersspridningen barn. Ibland har överflyttningen upplevts

var mellan 24 och 56 år med genomsnittlig klart degraderande.

en som ålder 39 år. Av de fyra undervisnings-

grupperna har alla utom en, nämligen språk- De utländska lärarnas intryck bar samlats i gruppen, intervjuats under sin avslutande några olika teman enligt nedan.

praktisk-pedagogiska termin. Språkgruppen ligger termin efter övriga med sina

en ämnesstudier. 52 kursdeltagare har intervju- läroplan/verklighet

ats. De representerar 26 olika nationaliteter

elever lärarrollen från samtliga Världsdelar utom Australien

INTRYCK och Nordamerika. 23 är från olika skolmiljö

personer kollegor asiatiska länder. Den största enskilda grup-

bland dessa är lärare från Iran 11 exempel pen personer. 17 är européer, framför allt

personer från östeuropeiska länder, 8 från det

varav forna Jugoslavien. 8 personer är från nästan Läroplan/ verklighet lika många latinamerikanska länder och 3 är Påfallande de kursdeltagare,

många av som i från afrikanska länder. Spridningen är alltså egenskap föräldrar kommit i kontakt med

i stor. De flesta har kommit till Sverige under skolan, fram till

den svenska säger sig sin slutet 80-talet och början 90-talet. Alla

av av egen kompletterande utbildning ha varit har lärarutbildning ett villkor för att bli den läroplan ska

ovetande om hur ser ut som antagen till kompletterande utbildning.

styra verksamheten och till och med okunni- Flertalet har också hunnit verka som lärare i dess existens. På teoretiskt plan

ga om ett sina hemländer. Hur länge de varit lärare uttrycker sitt gillande läroplanen

man av som varierar kraftigt, från några månader till 22 dokument. Man regel imponerad den

är i av år. Det framgår dock inte alltid ansök- starkt upplever.

av demokratiska ton som man ningshandlingarna hur länge varit Läroplanstextens allmänna karaktär inbjuder

man yrkesverksam i sitt hemland. gillande

också till ett accepterande och ett

Ibland har lärarna i sin tidigare yrkesverk- och detta gäller kanske lika för alla

oavsett samhet varit inriktade mot andra åldersgrup-

bakgrund. När man beskriver den praktiska per än dem de nu får sin kompletterande verklighet har upplevt dock kritiken

man är utbildning för. Förändringarna har i samtliga återfin-

starkare. Endera tycker man sig inte dessa fall gått mot en överflyttning från läroplanens skolans vardag eller

na text i arbete med äldre till arbete med elever.

yngre också menar man att tolkningen av texten Skäl till förändring har i några fall varit eget för långt. När idealen förverkligas

gått på ett önskemål att arbeta med ålders-

yngre sätt som kommer kollisionskurs med vad grupper. Vanligast är dock att ekvivaleringen god undervisning och

man själv anser vara

Har rasismen tagit slut nu 66 Europaåret mot rasism

skickligt lärarskap kommer också kritiken. utsättningarna. Man är beredd till eftergifter

och att lära En del mycket positiva utta-

om.

landen om den svenska skolan har nog en Lärarrollen

grund i detta snarare än i en övertygelse om Några kursdeltagare ger uttryck för iaktta-

förträffligheten i det man uppfattar som det gelser av svenska lärare, som man menar inte

svenska systemet. agerar i läroplanens anda. Man menar att lärarna alltför lättvindigt har övergivit stora delar undervisande funktion och Om elever

av sin man lyfter också fram de nackdelar detta för När de utlandsutbildade lärarna talar om de

av eleverna tycker sig ha sett. Särskilt elever mött är beskrivningarna livfulla

som man man oroad är över att läraren förefaller ha och engagerade. Många ger uttryck för den

man lämnat över för mycket eleverna, glädje de har känt över att åter kontakt

ansvar

inte tycker att alla elever med barn och ungdomar. Barn är barn överett ansvar som man klarar att ta. Därmed har läraren inte längre allt i världen och tycker att kontakten

man kontroll över elevernas kunskaper. I med elever har varit mycket lättare att än

resonemanget framkommer ofta att efterlyser med de vuxna i skolan. Samtidigt är det just

man uttryck för lärares kontrollfunktioner, elevernas sätt väckt mest reak-

en att vara, som funktion mycket central. tioner, både positiva och negativa. På den

som man ser som En osäkerhet blir framträdande hos positiva sidan finns upptäckten att elever har

som många är hur i den kontext den mycket större kapacitet än man väntat sig

man nya som svenska skolan utgör, ska kunna ställa krav och att de kan kapabla till ett eget

vara

adekvat prestationsnivå hos eleverna. ansvar för sitt lärande. Det mera slutna sys-

en Flera av kursdeltagarna har tidigare arbetat tem, som många varit vana vid, menar man på åldersnivå än de har mött. inte har gjort det möjligt att syn såda-

en annan nu Dessa svårigheten att hitta rätt abstrak- kvaliteter hos de elever har mött i sin

ser na man tionsnivå på sin kommunikation med elever- tidigare yrkesverksamhet.

Flera kommer från skolsystem Man ett värde i den frimodighet na. som gene- ser rellt ställer högre krav elever än det svens- många svenska elever uppvisar och man revika. Dessa uttrycker för att de krav de derar i många avseenden sin egen bild av den

oro ser som naturliga ska möta motstånd hos de svenska skolan som disciplinlös. Intressant är svenska eleverna. också att notera att kursdeltagare, som har

Det är tilltalad är möjligheten att eller har haft barn i den svenska skolan,

man av egna göra undervisningen mindre abstrakt än under sin praktik tycker sig ha fått en

man egen

vi.d. Många har upptäckt hur det just disciplinfrågan. De uttrycker varit van ny syn praktiska och konkreta i skolarbetet har därmed också tillfredsställelse över att ha

en hjälpt elever till större förståelse. Reflek- fått kunskap skolans mål och inne-

om om tioner över det tidigare lärararbetet hållet i de måldokument gäller.

egna som visar också ofta tilltro till den yrkes- Samtidigt är de också kritiska till att föräld-

en egna kompetensen och till möjligheterna att enligt deras egen upplevelse, inte är in-

rar, behålla det bästa det gamla samtidigt formerade och att dessa därmed inte heller

av som

tar till sig vad upplever det kan stöd åt skolan när det gäller det man man som ge ansvar bästa den svenska läroplanen. Kursdel- för skolarbetet eleverna förväntas ta.

av som tagarnas motivation är genomgående I diskussionen om disciplin eller frånvaro

egen hög att försöka ställa sig efter de för- disciplin kommer några in frågan om

om nya av

Har rasismen tagit slut nu 67 Europaåret mot rasism

lärares makt. Man tycker sig i den svenska sig. De uttrycker bestörtning över att det

skolan seett demokratiskt system genomfört "skvallras" besvärliga elever personalom från grunden. De värderingar som är basen rummet. Andra är förvånade över att en del

för detta system kan för en del vara en svenska lärare de har mött har visat sig ha

väsentlig politisk fråga och faktor mycket liten kunskap sina elevers situaen som om kan ha avgjort flykten från hemlandet. tion och villkor utanför skolan. Särskilt har

Därför kritiserar särskilt uttryck för fäst sig vid att dessa lärare inte känt till man en man auktoritär relationen mellan lärare eller varit intresserade sina invandrarelesyn av och elever. De flesta har ändå upplevt Vers ursprung. Flera tar också fram den skillnad man har motsatsen, lärare visat stark känsla för som noterat mellan svenska barn och invandrar- sina elever och förtrogenhet med och vars barn när det gäller förtrogenhet med normer situation. En del också självkritiskt ens ser och regelsystem. Man tycker sig seatt svens- tillbaka sin egen tidigare verksamhet.

ka barn gränsen går, den gräns vet var som

man inte överträder. Invandrarbarn är vana vid helt andra gränser och helt andra sank- Några reflektioner

tioner vid gränsöverträdelser. Detta vållar Lärarutbildning syftar bl.a. till att lärare skall problem. kunna nå en integrering av läroplanens Det finns också de inte låtit sig som intentioner med vardagsarbetet i skolan. Det påverkas i sin uppfattning svenska elever om är svårt nog att åstadkomma detta under den som respektlösa och alltför fria. Några har reguljära utbildningen av svenska studenter upplevt klassrummet kaotiskt "det som - var och visar sig än svårare i komplettevara en en förfärlig röra" och lärarna alltför - som rande utbildning för utlandsutbildade lärare. eftergivna. De i skolan har svårt att vuxna Många dessa uttrycker visserligen stor av sätta gränser Skälet till detta är menar man. beundran för läroplanens demokratiska enligt flera att lärare saknar sanktionsmedel. grundvärderingar och det stora utrymme de Att bara diskutera är enligt dem otillräckligt. ges. På en övergripande nivå har flertalet på Några att hårdare kunskapskrav och menar denna punkt tagit den svenska läroplanen till flera skulle kunna avhjälpa den dåliga prov sitt hjärta. Men intentioner och övergripanordningen. Också vad gäller elever synen de mål sak, vardagsverkligheten är en en visar många en vilja att tänka om, att minska annan och betydligt mera konkret. Det är avståndet mellan sig och eleverna. Man reso- därför inte oväntat att enigheten är stor och

nerar om vikten av att först lära känna systepositiv kring mål och riktlinjer medan uppmet inifrån innan uttalar sig med säkerman fattningarna varierar starkt när man kommer het. Här uttrycker också tydligt att man in på uppnåendemål i olika ämnen. I ämneanpassningen måste ske utifrån och in och na kan man förmodligen också som enskild att man måste tolerera vissa företeelser som lärare betydligt bättre känna igen sig och man egentligen ännu inte kan acceptera. relatera till sina tidigare erfarenheter. Ytterligare synpunkt återkommer vid en Reaktionerna på den svenska lärarrollen i flera samtal och det handlar om att bry sig praktiken framstår bild den abdisom en av om eleverna även utanför klassrummet. kerade läraren, lärare lägger över allt en som Uppenbarligen har några läraraspiranter ansvar eleverna och inte längre ser sig som upplevt ett mindre för eleverna engagemang undervisare. Man riktar kritik mot att lärare bland de svenska lärarna än hade väntat man inte håller samman arbetet i klassen, inte

Har rasismen tagit slut nu 68 Europaåret mot rasism

strävar efter att i aktiviteter grund att de kan hjälpa dem att på gäl-

gemensamma ge syn eleverna grund, inte tillräck- lande regler och

en gemensam normer. ligt följer enskilda elevers aktiviteter och Det finns i materialet mycket talar

upp som prestationer. Bilden präglas också av osäker- för att skolan yrkesmiljö upplevs vara

som het om vad rollen som handledare egentligen välbekant oavsett varifrån i världen man än innehåller, vilka krav man kan ställa ele- har sin lärarerfarenhet. I utsagorna finns verna och hur kan kombinera sitt lärar- många uttryck för att snabbt känner sig

man man ansvar med ett utökat elevansvar. För många hemma, att många strukturer känns förtrog-

de intervjuade lärarna har den svenska och att också känner att så småav na man man grundskolan varit det första mötet med "en ningom kan hitta sin plats igen. Till viss del skola för alla", eftersom de tidigare yrkeser- kan detta säkert vara en bedräglig känsla. farenheterna gjorts i ett selekterat skolsys- Underliggande strukturer och strömningar tem. Detta kan ha bidragit till inte tydliggörs förmodligen inte förrän efter

att man en riktigt känner igen sig i det svenska klass- längre tids erfarenhet. rummet. Det som för flertalet av de intervjuade

Motbilden till den abdikerade läraren lärarna har varit den stora stötestenen är inte

ges i bilden den närvarande eleven. Man i första hand och obekanta sidor

av nya av uttrycker överraskning över elevers innebo- undervisningssituationen och miljön i skoende kapacitet, glädje över vad det utökade lan. Här har uppenbarligen ganska

man elevansvaret kan resultera i och insikt hur snart börjat känna fast mark under fötterna.

om man i ett mera förtryckande systern kan för- I stället är det språket, svenskan, som fokukväva resurser hos enskilda elever. Man Detta har kanske flerdubbel inne-

ser seras. en hos eleverna frimodighet och vana att ge börd. uttryck för sina uppfattningar och upplever För det första handlar det att

om man det befriande att kunna ha personliga i stäl- känner sig inte räcka till språkligt. Man hinlet för hierarkiska relationer till elever. Man inte uppfatta vad eleverna säger och

ner man lägger också åldersrelaterade aspekter på märker att det språkflödet hindras

egna av elevaktiviteterna och ger uttryck för att att man kommunicerar ett främmande gamla föreställningar när elever är språk. Särskilt under blir detta märk-

om press mogna för eget ansvar måst revideras. bart, ett fenomen som dock inte heller är

Många iakttagelser rörande elever har obekant för svenska lärare Till viss del innenaturligtvis gjorts. En uppfattning som bär denna upplevelse förmodligen något av många ger uttryck för är att de fått tänka återgång till den osäkerhet

om en man som ny när det gäller den svenska skolans förment och lärare kan känna. Språktillägnande

ovan totala brist disciplin. Den närmare kon- och språkfärdighet är livslång

en process takten med skolan har gjort synligt ett även det modersmålet.

egna normsystem som man menar att de flesta För det andra kanske självbilden förändsvenska elever är förtrogna med men som är ras av att man berövats full tillgång till ett av fördolt för andra. Samtidigt har drab- lärarens viktigaste instrument, nämligen det

man bats av insikten vad detta innebär för ele- talade ordet. Det nyanserade språkliga

om samver med invandrarbakgrund. Här spel varit vid och kanske byggt

ger man man van upp uttryck för del kritik mot sina svenska under lång tids lärarverksamhet har ersatts

en kollegor som man menar ibland underlåter kommunikation själv upple-

av en som man att ta reda så mycket om sina elevers bak- ver som tunn, ordfattig och själlös. Detta är

Har rasismen tagit slut nu 69 Europaåret mot rasism

kanske för den enskilde oroande än vad förespråkas i svenska styrdokument

mera som själva det upplevda språkliga handikappet. Vilka betingelser underlättar sådan pro-

en Om sjålvbilden hinner ändras alltför mycket och finns det gruppskillnader i sättet att

cess kanske svårigheten att "komma igen som reagera Dessa frågor står nu i tur att belysas. lärare kan bli för stor. Omgivningens reak- Det finns vissa tecken som tyder att det tioner spelar här säkert avgörande roll. paradoxalt nog kan vara lättare att väckas till

en

För det tredje hur eleverna, vad behöver förändra,

oroas man av medvetenhet om man svenska kollegor och elevernas föräldrar skall tidigare levt i ett systern som myck-

om man

Detta hänger delvis med et starkt avviker från det svenska. Kanske reagera. samman självbilden, men har också inslag tidigare kan det vara så att de stora kontrasterna gör

av erfarenheter av diskriminering och åsidosät- det lättare att sebåde det egna och det svenstande. Att bryta sig våg in i främmande ka kulturella mönstret. I kontrasterna blir det

en kultur dit oftast inte själv har sökt sig möjligt att komma till insikt att för-

man om egen och där inte har någon given plats kan ändring är den enda möjligheten för att

man

mycket näring åt för omgivningens överleva "svensk" lärare. Kanske år det ge oron som reaktioner. Det kan kanske också leda till en också så att känslan av förtrogenhet kan fixering vid språkliga frågor så att man tolkar bidra till att en anpassning kan påbörjas och omgivningens reaktioner alltför snävt. Med att, när de okända mönstren börjar framträtanke att kommunikation sägs bestå till da, har fått tillräckligt fotfäste för att

man mindre än hälften verbal kommunikation kunna fördjupa sin integrering i den svenska

av kan det finnas risk för att denna språkfixe- skolan. ring lägger hinder i vägen för att man ska våga använda sig andra kommunikativa Hur har det gått

av kompetenser. Just december 1997 pågår en uppfölj-

nu

Till viss del kan säga att de uppfatt- ning alla de lärare lämnat den komp-

man av som ningar de ut1andsutbi1da- Grupp tillsvid. vika- tim- arbets- annat antal

anst nat anst. sök. de lärarna givit

kommer MaNO man från ett starkt ESP 2 1 17 25

Vaåv

7 4

i bud

aulicioitärt,

rar s t oc externt kontrollpråglat skolsystem till det, letterande utbildningen. Vi försöker kartlägåtminstone officiellt, demokratiska, jämlika och med avseende på sysselsättning

ga var en och självkontrollerande systemet i Sverige just nu och planerar att kontakta en mindre reagerar man självfallet just på företeelser dem har tillsvidareanställning

grupp av som som avviker mest från det man vuxit in som lärare för intervjuer under våren 1998. Men det är egentligen nästa steg är I den första blev klara ht 1993

som grupp som mera intressant. Kommer reaktionen att hos är situationen mycket ljus. De är samtliga den enskilde leda till ett medvetet föränd- MaNO-lärare med inriktning mot undervisrande av den egna lärarrollen i riktning mot ning från år 4 och uppåt. Av de 23 lärare som

Har rasismen tagit slut nu 70 Europaåret mot rasism

avlutade utbildningen har idag 16 personer för sina barns färdigheter i svenska med en tillsvidareanställning lärare på högstadi- icke-svensk lärare. Vad är sakligt moti-

som som um, gymnasieskola eller vuxenutbildning. 1 verat och vad som är fördomsfullt i dessa har vikariat, 3 är timanställda och 3 är argument är omöjligt att säga. Det finns arbetssökande. I den andra gruppen, 15 lära- också goda exempel icke-svenska lärare re som blev klara vt 1995, har 3 gått mycket snabbt framåt i sin egen

personer som tillsvidareanställning som lärare, 7 har vika- svenska språkfärdighet när de väl har komriat, 3 är arbetssökande och 3 har valt att inte mit in i den svenska skolan, liksom goda söka lärarjobb barnledighet, flyttat utom- exempel på hur arbetslag förmått utnyttja lands. I den s.k. LASP-utbildningen har det andra kompetenser än språkliga hos utländssom väntat gått bäst för den har ka kollegor.

grupp som samma inriktning som de tidigare, liksom för en liten grupp på 4 bildlärare, som samtliga Visioner fått tillsvidaretjänst. I MaNO har I det policydokument för kompletterande

gruppen idag 4 personer tillsvidaretjänst, 5 vikarierar utbildning tagits fram utbildningsve-

som av

lärare, 2 studerar, 3 är arbetssökande och tenskapliga sektionen vid Göteborgs universom en arbetar med annat. sitet förs ett resonemang om högskolans roll

Däremot är situationen betydligt besvärli- när det gäller till att utländska lärares

att se gare bland de ca 40 1-7-inriktade lärarna. utbildning och yrkeserfarenhet blir använd- Flera dessa är ännu inte klara med sina bara i den svenska skolan. Vi att olika

av menar ämneskompletteringar. Av de 21 har typer kompletterande utbildning bör vara

ca som av avslutat sin kompletterande utbildning har 1 högskoleförlagda och att högskolan måste fått tillsvidareanställning. De flesta är fortfa- arbeta för att statsmakterna lägger ansvaret rande arbetslösa. En lärare har sökt 50 ll för denna utbildning hos utbildningsanordanställningar, blivit kallad till 1 ll intervju naren, högskolan. Idag ligger initiativet hos men inte fått något arbete. En starkt bidra- arbetsmarknadsmyndigheterna, vilket innegande orsak till den ljusa bilden för de första bär vissa begränsningar i form av ett regel-

är den stora bristen på lärare i verk inte är högskolans, t.ex. vad gäller grupperna som MaNO, de flesta Västsveriges kom- möjligheter att kvalificerad handledning

som av muner uppvisar. under praktik. Det är också av vikt att de

En förklaring till svårigheterna för 1-7- erfarenheter som hittills gjorts såväl i lärare att med samma framgång skapa sig Göteborg vid de övriga högskolor i lan-

en som framtid lärare i Sverige kan att det har typ utbildning, kan

som vara som samma av språket sannolikt är större betydelse samordnas så att fortsatt positiv utveck-

av en

eleverna Detta är upplevelse ling kan ske. yngre en som delas av de utländska lärarna och av de skol- Högskolan måste också föra ut sina erfaledare möter dem i anställningssitu- renheter till skolledare och skolor och

som en vara ation. Vanliga argument mot anställning från behjälplig i att se olika områden där utlandsskolledares sida är t.ex. att de elevernas utbildade lärare kan användas ett för sko-

yngre språkutveckling i svenska är mera lättstörd lan och dem själva utvecklande sätt. än de äldres, att lärarens roll språklig skolledare skall enligt skollagen ett

som som förebild inte kan uppfyllas, att föräldrar rea- första kriterium avgöra om den som söker

mot icke-svensk lärare språkliga tjänst behärskar svenska språket. Vår erfagerar en av skäl, att invandrarelevers föräldrar oroar sig renhet är att man behöver hjälp att diskutera

Har rasismen tagit slut nu 71 Europaåret mot rasism

vad detta innebär i de fall en person inte talar

brytningsfri svenska. Mentorer på skolor en som nyanställer lärare bör också hjälp att vägleda kollegor med lång yrkeserfarenhet men med kort erfarenhet av den svenska skolkoden.

Om skolan och samhället menar allvar med sin retorik vikten att rekrytera

om av personer med invandrarbakgrund till skolan måste också beredd att tänka i

man vara nya banor och på alla nivåer finna nya sätt att ta vara annorlunda kompetens och våga pröva även lösningar som kan kännas riskfyllda och osäkra. Detta gäller såväl skolmyndigheter skolledare och kollegor.

som Den enskilda utländska läraren kan aldrig ensam påläggas hela ansvaret för en lyckosam inbrytning i svensk skola

REFERENSER Aziz-Zadeh, H. 1995 Iran. In Postlethwaite,TN. ed. International Encyclopediaof National Systemsof Education. Pergamon.Cambridge

Daun, 1994 Svenskmentalitet ettjämförande

perxpektiv.Andra omarbetadeupplaganRabén

, Prisma. Stockholm

Lortie, D. C. 1977 Sc/Joolteat/Jer.vociologiral. a study.University of ChicagoPress

Postlethwaite,TN. ed. International Encyclopedia

National Systemr Education.Pergamon. Cambridge

SOU 1996:143.Krockellermöte Omdenmångkulturella skolan.DelbetänkandeavSkolkommittén. Stockholm

SOU 1997:121. Skofrågør om:kola i ennytid.

slutbetänkandeavSkolkommittén

Utbildningsdepartementet 1994 Läroplanerför det obligatoriskaskolväsendet defivilligaocl: xlåoformerna.Lpo 94 Lpf 94

-

Har rasismen tagit slut nu 72 Europaåret mot rasism

Fonden för i ett

journalistik

samhälle

mångkulturellt

Stipendiet vill ge journalister möjlighet att fördjupa sina kunskaper om Sverige som ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle. Syftet är att stipendiaten ska skaffa sig kunskaper om invandrares och minoriteters villkor, om kulturella betingelser och förändringar samt om fenomen som rasism och främlingsfientlighet.

Stipendiet bör användasför att finansieradeltagande i olikaslagavkurser inom de aktuella ämnesområdena,men framför allt för självständigtupplagda studier enligt en väl preciseradarbetsplan.

Såvälstudiersomundersökningarskallvara inriktade förhållandeni Sverige.

Intentionen från stipendiestiftarnassidaär att uppmuntra enjournalistik sommed fördjupade kunskaperkan bidra till öppenhet, respektför olikhet och förståelsemellan olika etniska, kulturella och religiösagrupper och som ett insiktsfullt sätt motverkar intolerans,förföljelse och diskriminering etnisk grund.

Europaåretmot rasismär ett EU-initiativoch i Sverigefick en samordningskommitté uppdraget av regeringenatt- under 1997 och halva 1998 ett långsiktigt sätt arbeta med frågor somrör rasism,främlingsfientlighet och antisemitism.Inomfem arbetsområden; arbetsmarknad,skola/utbildning, boende/fritid, kultur/idrott och medier, genomförde kommittén en rad projekt. Ettav initiativen inom medieområdetvar inrättandet av en stipendiefond för journalister,varsinriktning finns beskrivenovan.

Fondensinitiativtagare och bidragsgivare alltså den nationella samordningskommitténär för Europaåretmot rasism,den förvaltasav Publicistklubben/Hiertanämndenoch har,förutom kommittén, ävenLandstingsförbundetoch SvenskaKommunförbundet sombidragsgivare. Kommitténsönskanom att stipendiet delasut ävensedankommittén den 30 juni 1998 ladener sin verksamhethargenom detta tillgodosetts.

Sti en et kommer att delasut n än m ret mb "rt vPu licisklu en till vilka journalistersomönskarsöka stipendiet kanvända sig.

För information om stipendiet och ansökningsregler, kontakta: Hiertanämnden Tel: 08-663 96 64 Fax:08-663 20 82 eller Publicistklubben Långholmsgatan 19, 1 tr 117 33 Stockholm Telefon: 08 669 61 24 - Fax: 08-720 78 30

Har rasismen tagit slut nu 73 Europaåret mot rasism

Racism, Ideology

and Political Organisation

- en internationell konferens i Stockholm

Den 5-7 december 1997 anordnade BBCEducation, London, KHALIDSALlMI,Director Europaåret mot rasism och Centrum för of the Anti-Racist Center Oslo och MARIANNE

VAN KALMTHOUT,Public Relation Officer at the invandringsforskning CEIFO vid

National BureauAgainst Racial Discrimination Stockholms universitet en internationell

LBR, Utrecht. konferens i Stockholm på temat Racism,

Ideology and Political Organisation". l

På den akademiska delen föreläste DR.MATTIAS första hand ägnades konferensen åt att GARDELL,Department of the History of Religions, kartlägga och diskutera Uppsala University, PROFESSORJEFFREYKAPLAN,

den rasism som

Arctic Sivunmun Ilisagvik College, Barrow, PROtar sig uttryck i politiska partier och

FESSORLEONARDWEINBERG,Nevada State andra etablerade strukturer. Konferensen

University, Reno, MARIKALLIALA,PhD Student, var indelad i två sessioner, en där ett

Helsinki University, DR.LASZLOKURTI,University mindre antal internationella forskare of Budapest, Political Scientist,

DR.ROBWITTE, samlades och en mer allmän del där Amsterdam, DR.UGOMELCHIONDA,Sociologist såväl dessa akademiker "praktiker, and Consultant for the Italian Federation of

som

Migrant Workers and Families, DR.NELLYHANSdvs företrädare för bl.a. Europeiska kom-

SON,Historian Scientist and Director of the missionen, politiska partier europeisk

Foundation of FrenchJudaism, Paris, DR.WOLFnivå och olika ideella organisationer

GANGKüHNEL,Interdisciplinary Institute for verksamma på området deltog. Omkring Conflict and Violence Research, University of

120 personer närvarade. Konferensen Bielefeld och PROFESSORPETERMERKL,Political har dokumenterats i två olika rapporter. Science Faculty,University of California, Santa

Barbara. En innehållande de "papers" som pre-

senterades under den akademiska ses-

På nästa sida publiceras en artikel med rubrisionen och en innehållande en samman-

ken; Främlingsfientlig aktivitet, den allmänna fattning av vad som framkom vid den

opinionen och integrationspolitik i Europa av allmänna delen. PROFESSORCHARLESWESTINfrån CEIFO,som

introducerade den akademiska delen av konfe-

rensen.

På den allmänna delen av konferensen talade

Racism, Ideology and Political bland andra ALLANLARSSON,Director General

Organisation. A report from an intematio- DG European Commission, DR.SIMONEPSTEIN, Hebrew University nal conference Stockholm, December

Jerusalem, PROFESSOR

Brookes University Oxford, 1997" rekvireras från Integrationsverket. ROGERGRIFFIN, MR. KHANMOGHAL,Vice President of Migrants Forum Adress, se sidan 95. Racism, Ideology

of the EU,SVANTEHANSSON,Political Scientist, and Political Organisation" beställes hos Paris, EUROPESINGH,Commissioning Executive, CEIFO. Adress, sidan 98.

se

Har rasismen tagit slut nu 74 Europaåret mot rasism

Främlingsfientlig aktivitet,

allmänna

den

opinionen och integrationspolitik

i AV CHARLESWESTIN

Europa

Under 1990-talet har vi kunnat bevittna vida dessa högerextremistiska aktiviteter har

en tillväxt främlingsfientligt våld i Väst- påverkat eller kommer att påverka den all-

av

I Storbritannien är det främst män- männa opinionen i framtiden. Uppgifterna europa. niskor med afrokaribiskt eller asiatiskt härom är motsägelsefulla. ursprung som varit utsatta, i Frankrike migranter från Mahgreb. I Tyskland är det Tillväxten av högerextrema aktiviteter den turkiska befolkningen varit utsatt. I under 1990-talet

som Holland, Skandinavien och Tyskland har Under det senaste decenniet har partier upphögerextremistiskt våld riktats mot asylsö- stått, eller återuppstått, exploaterar det

som kande och med flyktingstatus, allmänna missnöjet med arbetslöshet, skatter

personer främst från icke-europeiska länder. Ända och framför allt invandring. Stödet för radisedan andra världskriget har några oansenli- kala högerpartier har ökat dramatiskt runt-

högerextremistiska organisationer ut- i hela Europa. Siffrorna är slående. I ga om tryckt antisemitiska, invandringsfientliga, Antwerpen erhöll Vlaams Blok 28 procent flyktingfientliga och rasistiska åsikter. Under rösterna, Front National i Frankrike

av 1970-talet och under större delen 1980- erhöll 15 procent i det senaste presidentvalet,

av talet dessa obetydliga till med- det österrikiska Frihetspartiet fick

var grupper 22 prolemsantalet. De saknade ekonomiska medel cent av landets röster och i Italien har Lega och de politiskt marginaliserade. En dra- Nord vunnit ett omfattande väljarstöd.

var matisk förändring har skett under de senaste tio åren såtillvida dessa organisationer Ä andra sidan tyder attitydundersökning-

att nu har börjat betydligt större anslutning än genomförda i Tyskland och Sverige, och

en ar tidigare. Kanske viktigare ändå är att de har tidigare i Danmark och Finland, att erhållit stora ekonomiska möj- öppen främlingsfientlighet inte har ökat

resurser, som liggör att de kan förbättra och professionali- bland allmänheten WIMMER 1997; WESTIN

sin politiska propaganda. Det finns inga 1996. Hur går detta ihop med sera 1993; LANGE enkla förklaringar till vad givit upphov valresultaten

som till denna utveckling. Förklaringar måste därför sökas i samspelet mellan mängd För det första, internationella jämförelser

en faktorer och villkor. En central fråga är huru- försvåras lokala skillnader i politisk

genom

Har rasismen tagit slut nu 75 Europaåret mot rasism

kultur, erfarenheter från krig, demografiska lingsfientlig eller rasistisk förseelse förändoch socioekonomiska strukturer, i den Tillväxten rasistiska brott i Sverige

ras. av mening att det sannolikt inte finns endast kan delvis effekt ökad medveten-

en vara en av uppsättning förklaringar skulle gälla het bland polisen. Minskningen i Tyskland

som samtliga länder. För det andra, analys data kan mycket väl ha sin grund i att polisen har

av från opinionsundersökningar innebär alltid blivit mer slapphänt när det gäller att katemetodologiska problem och snedvridningar gorisera förseelser främlingsfientliga.

som

bortfall, social önskvärdhet, svarsbias etc. - Undersökningar den här typen utgör inte I Sverige har antalet prenumeranter

av särskilt skarpa mätinstrument, och är inte rasistiska och främlingsfientliga publikatiobättre än de frågor de består I tilltagit, och försäljningen så kallad vit

som av. ner av Sverige föreligger en unik serie av jämförba- makt musik har ökat dramatiskt Lööw ra attitydundersökningar från 1969, 1981, 1993. Sverige är de större producenter-

en av 1987, 1993 och 1995 WESTIN LANGE distributörerna och exportörerna den

1993, na, av 1996. Det svenska resultatet kan inte förkla- här sortens musik, och försäljningen har förras med hjälp metodologiska snedvrid- sett den främlingsfientliga rörelsen med

av ningar, det vill säga frågor och mått betydande ekonomiska

som resurser. utarbetats för att mäta rasistiska attityder tyder inte på någon signifikant ökning I attitydundersökning bland fyra

av en rasistiska eller främlingsfientliga attityder. invandrargrupper i Sverige, rapporterar

Lange 1997 att 67 procent afrikanska

av

Observationen att omfattningen Öppen män att de har nekats arbete

av uppger främlingsfientlighet inte har ökat strider mot grund rasdiskriminering, 48 procent tra-

av uppgifterna om att antalet rasistiska förseel- kasserats på arbetsplatsen, 65 procent vägrats ser har tilltagit betydligt under år i inträde till restaurang, och 60 procent bli-

senare en Storbritannien BACK, KEITH OCH soLoMos, vit öppet hotade och förolämpade på offent- 1996 och Sverige TEGSTEN 1997, fastän i liga platser. Siffrorna är något lägre för Tyskland tycks det ha minskat under 1994 migranter från mellanöstern och Sydost- WILLEMS 1996. I Sverige polisanmäldes 660 asien, men fortfarande oacceptabelt höga i förseelser rasistisk, främlingsfientlig eller ljuset den officiella jämlikhetspolitiken.

av av nazistisk karaktär 1994. 1995 hade denna Förutom dessa erfarenheter förolämp-

av siffra stigit till 1 481. En betydande del av ningar och diskriminering, att dessutom dessa brott betraktas allvarliga: skänd- utsättas för den öppna rasistiska propaganda

som ning judiska gravplatser, övervåld och de främlingsfientliga rörelserna

av som nya misshandel, brandbombning och mord- sprider, är det knappast förvånande att etnisbrand. Tre främlingsfientligt relaterade mord ka minoriteter, invandrare, flyktingar, och rapporterades 1995. I Tyskland rapportera- särskilt människor med icke-europeiskt des 6 721 förseelser 1993, och 3 491 1994 upplever rädsla inför vad framti-

ursprung, WILLEMS 1996. Internationella jämförelser den har i beredskap åt dem. Denna rädsla

den här typen innebär metodologiska bör också betraktas indikator ökad av som en kategoriseringsproblem. Detsamma gäller omfattning främlingsfientlighet bland all-

av för jämförelser över tid inom ett land mänheten. Förklaringen till de oförenliga grund av att kriterier för och uppfattningar uppgifterna tycks vara att främlingsfientliga

vad av polisen främ- organisationer och fortfarande är av som anses vara en grupper

Har rasismen tagit slut nu 76 Europaåret mot rasism

tämligen marginella när det gäller antall. inte kan uppfattas annat än vanlig gam-

som Däremot har de blivit mycket aktiva och de maldags rasism, men där förövarna förnekar

sig i sin politiska verksamhet med att deras handlingar baseras på ringaktning engagerar nyvunnen tillförsikt. De agerar utifrån före- av hudfärg eller något annat kroppsligt känställningen att de har den allmänna opi- netecken. Istället lyder argumentet att det är

om nionens underförstådda stöd. migranternas underordnade kulturella status

rättfärdigar den behandling den

som som

Sammanfattningsvis vill jag påstå att den utsatta parten tolkar som diskriminering. allmänna opinionen i Europa inte ännu är beredd att stödja främlingsfientliga förseel- Detta har fått några brittiska teoretiker

och definitivt inte brott till exempel HALL, 1993 att hävda att rasism i dagens ser, som mordbrand, eller främlingsfientligt relatera- Europa motiveras av kulturella skillnader

de mord. Men stor del den allmänna kulturell rasism. De vidhåller att negativ sär-

en av opinionen är allvarligt oroad för flyktingin- behandling av migranter inte baseras på travandringens inverkan på och konsekvenser ditionella raskriterier biologi, utan etnoför samhället. Även de frågor och instru- kulturella egenskaper. Migranter särbehand-

om ment mäter rasism och främlingsfient- las negativt på grund att de kulturer de

som av lighet i nämnda undersökningar inte underlägsna. Även

ovan representerar anses vara tyder på att förändring till det sämre har argumentet kan förefalla övertygande, så

en om ägt rum, såhar en definitiv och högst påtag- är den nyskapade terminologin missvisande. lig förändring skett i människors föreställ- Enligt minuppfattning handlar rasism

om ningar om invandring. I både det svenska särbehandling som rättfärdigas grundval och det tyska materialet finner ett starkt ras, specifikt vad de överordnade

av mer missnöje med invandringspolitiken. Dessa anser vara biologisk underlägsenhet hos de uppfattningar får stöd del den all- underordnade. Alldeles inunder fernissan av

av en av männa opinionen som förmodligen skulle kulturella attributioner tänker den äkta rasistänka sig för innan de lägger sina röster ten i termer av biologiska attributioner. En ortodoxa nazistpartier med all utstyrsel och omfattande litteratur finns kring begreppet symbolik, men som inte är ovilliga att rösta rasism BANTON 1987; MILES 1989; LANGE på partier av nationell front eller missnöjes- 1992. Här räcker det med att säga att i raspartier för fram invandringsfientliga begreppets tidiga historia användes det för

som åsikter. att beteckna vissa grundläggande skillnader

mellan olika delar mänskligheten. En

av Ny och gammal rasism innebörd att dessa indelningar baserades

var I Frankrike, Holland och Storbritannien, skilda ursprung. Med tiden, och utan tve-

har stora migrantgrupper från före detta kan ett resultat de koloniala erfarensom som av kolonier, är rasism en högst påtaglig realitet. heterna, kom begreppet dock att likställas Nynazistiska gör ingen hemlighet med fysiska och fenotypiska skillnader. Det

grupper av det faktum att de hyser rasistiska övertygel- är den betydelsen det bibehållit i

som egen-

Överallt kan bevittna rad hand- skap vardagsbegrepp, långt efter det ser. man en av att lingar, kränkningar, nedsättande tillmälen, ras förkastades som ett vetenskapligt giltigt diskriminering på arbetsplatsen, etc. eller användbart begrepp. Forskning om ras

som

1Om man antar att aktivisterna Sverigei utgör såmångasom4000,vilket ären hög uppskattning,ärsannolikheten för att med en aktivist i ett slumpmässigt,riksrepresentativturval 2000, 1 på2000.

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

handlar numera inte någon vetenskaplig förklaring. Dessutom tenderar etnocentriskt

om analys sambanden mellan somatiska skill- och främlingsfientligt våld att ofta förekom-

av nader hos olika delar mänskligheten och i starkt integrerade samhällen, där lojali-

av ma psykologiska, personlighetsmässiga egenska-

tetsband till familj, släkt och etniska grupper per, utan om studiet av föreställningar och fungerar som viktiga mekanismer för inteuppfattningar sådana skillnader gration wiLLEMs 1995.

om som hyses bland den breda allmänheten. Forskning ras handlar inte längre Mot en förklaring

om om fysisk antropologi, utan om socialpsykologi, Främlingsfientligt våld kan inte förklaras attributioner och föreställningar krop- med personlighetsproblem. Förövare

om av pen. Kroppen spelar en avgörande roll i alla främlingsfientligt våld är vanligtvis unga typer av rasism. Det annorlunda definieras i män, de flesta under 20 år. De har svaga termer av kroppsliga kännetecken som t.ex. skolbetyg, många har hoppat skolan och

av hudfärg. Massiva tatueringar över hela krop- några är långtidsarbetslösa. Ganska många pen som manliga nynazister är ett har ett kriminellt förflutet och ofta har de

exponerar sätt att på samma gång visa upp och dölja vuxit upp i arbetarklassmiljö. Många lockas vitheten hos den egna kroppen. Tatueringen skinnskallerörelsen. De representerar

av är ett sätt med vilket den andres blick kont- sociala grupper som upplever konkurrens rolleras. All rasism handlar i sista hand från invandrare och flyktingar arbets-

om att förneka den andres kropp. Folkmord marknaden, bostadsmarknaden och på utgör det mest extrema exemplet förne- äktenskapsmarknadem Skinnskallekulturkelse den andres kropp. ursprungligen utvecklades inom den

av en, som

brittiska arbetarklassen, har exporterats till

Främlingsfientlighet är fruktan för och rad andra europeiska länder. Skinnskalle-

en antipati mot främlingen, den utomstående, kulturen är i sig identitet det

en av annoroch en ovillighet att släppa in honom i den lundaÖ egna gruppen. Ett centralt element i främlingsfientlig ideologi är den sociala kon- Över hela Europa har förskjutning

en av struktionen det annorlundaÅ Erfaren- den offentliga debatten ägt i riktning

av rum heten av det annorlunda av olikheter, mot uteslutning och intolerans. De traditio-

- av att inte tillhöra, av det okända motsvarar nellt demokratiska partierna i det politiska

en grundläggande mänsklig erfarenhet, mittfältet, det vill säga Socialdemokraterna, väsentlig för erfarenheten socialitet, vilken Centerpartiet och de Konservativa eller

av endast kan införlivas att särskilja Kristdemokraterna i vissa länder omvärde-

genom WONG 1991, uppfattning går tillba- sina idéer migrationspolitik och de

en som rar nu om ka till SIMMELS 1971 provokativa analys av förespråkar restriktiva och begränsande befrämlingen mitt ibland stämmelser. Syftet är att inte förlora politis-

oss.

ka poäng och att inte låta högerextremister-

Främlingsfientligt våld beskrivs ibland fritt exploatera denna opinion. Man

na som relaterat till nedbrytningen sociala kan därför hävda, att detta är ett sätt att

av normer och familjestrukturer och till social kontrollera extremistpartiernas frammarsch. desintegrering. Medan detta kan gälla för Det kan dock vara ett riskabelt sätt att göra många av förövarna av främlingsfientligt det på. våld, kan det i bästa fall endast del-

utgöra en

Har rasismen tagit slut nu 78 Europaåret mot rasism

En högst avgörande faktor i detta yttersta kontrasterande identitet. Denna

sam- som manhang har varit den kontinuerliga tillväx- på god väg i Iran genom gisslan-

process var

flyktinginvandring till Västeuropa dramat den amerikanska ambassaden i ten av under delen 1980-talet. Sedan Teheran. Trots att Saddam Hussein i Irak

senare av arbetskraftsinvandringen stoppades i början och Moammar Qadaffi i Libyen inte är asso-

1970-talet, har asylsökandet utgjort den cierade till muslimsk fundamentalism, viktigaste drivkraften i de migrationsproces- utnämnde de också Väst, USA och Israel till

berört Västeuropa. Nätverk har sina yttersta fiender. Detta underströks ser som byggts mellan mottagarländer i väst och under den irakiska invasionen Kuwait och

upp av sändarländer i Mellanöstern, Nordafrika och det efterföljande Gulfkriget. En markant västra Asien. Kriget i Bosnien upphov skillnad med Islam den kontrasterande

gav som till omfattande flyktingström inom identiteten, till ett demokratiskt, fritt och

en Europa. Antalet asylsökande under dessa ekonomiskt utvecklat västerländskt samhäl-

var år sådan storlek att själva asylbegreppet jämfört med Sovjetkommunismen, är

av en urholkades. Detta gäller speciellt för närvaron avett tämligen stort antal muslims- Tyskland, har varit den huvudsakliga ka migranter i Västeuropa från Mellan-

som destinationen för asylsökande i Europa. östern, den indiska subkontinenten,

Mahgreb och Turkiet. Den kontrasterande

Det kalla krigets slut är också en viktig identiteten, det annorlunda, finns mitt i faktor att beakta. Det har inte bara omfor- Europa. Detta inte fallet med Sovjet-

var mat våra föreställningar världen i termer kommunismen.

om av kontrasterande identiteter, utan också öppnat för migrationssystem och ökad Extremistgrupper den politiska höger-

nya ekonomisk konkurrens. Under det kalla kri- kanten inriktar sig att använda våld och get kontrasterades västerländska självföre- vinner åter styrka och erkännandeC Några ställningar att liberala, demokratiska analytiker hävdar att högerextrema organisa-

vara välfardsstater med sovjetbyråkrati och kom- tioner har vunnit styrka frånvaron

ny genom munistisk totalitarism. Flera försök cent- kraftigt och tydligt avståndstagande från

av av raleuropeiska stater att till stånd förän- det politiska etablissemangets sida. Trots det

en dring det politiska systemet slogs ned bru- faktum att Socialdemokrater för närvarande

av talt och effektivt sovjetkontrollerade mili- har regeringsmakten EU:s 15 med-

av i 13 av tära styrkor. För majoritet i väst det lemsstater, har den politiska mittpunkten

en var helt uppenbart att kommunism ideo- förskjutits något åt höger när det gäller

var en logi om grundläggande västerländska värde- invandring. Missnöjespartier och högerextringar frihet och social välfärd, mark- partier exploaterar en frustrerad

om rema som nadsekonomi och modernitet. I några väster- opinion genom att peka invandring som ländska samhällen kommunistpartierna de grundläggande orsakerna till arbets-

var en av ganska stora till medlemsantalet. Detta löshet, ekonomiska nedskärningar, brottslig-

var fallet i Italien, Frankrike, Grekland och het, och social konflikt, tvingar andra partier Finland. Men av uppenbara orsaker fanns att inta mer restriktiva ståndpunkter om inga ryska eller östeuropeiska kommunister i invandring och flyktingar. Västeuropa.

Efter Sovjetkommunismens fall 1991, har Europa möter konsekvenserna av en

nu muslimsk fundamentalism tagit dess plats oundviklig övergång mot ett postindustriellt

Har rasismen tagit slut nu 79 Europaåret mot rasism

samhälle med dess höga nivåer strukturell demokratiska lösningar. Invandrare och flyk-

av arbetslöshet. Varken tung industri eller den tingar accepterar dock knappast rollen

som offentliga sektorn kan skapa okvalificerade passiva offer för rasistiskt våld, utan tenderar arbeten i sådan utsträckning att det påtagligt att mobilisera motkrafter. Ett sätt att beskriskulle ändra arbetslöshetsnivåerna. Oför- denna utveckling är således i termer

va av en mågan hos det politiska systemet att ta itu allt större polarisering. med dessa strukturella problem kan mycket väl relaterat till det faktum att parti- Politik och den allmänna opinionen

vara strukturer och de ideologier de ansluter En central fråga är i vilken utsträckning den

som sig till i grund och botten härrör från 1800- restriktiva invandringspolitiken har påvertalets erfarenheter. Generationsklyftor bidrar kats kritiska uppfattningar inom den all-

av till problemen. Unga människor finner det männa opinionen. Eller är det omvändningallt svårare att in fot på arbetsmarkna- gäller Har regeringars försök att

en en som den och möter konkurrens från invandrare minska tillströmningen flyktingar påver-

av över fåtaliga arbetstillfällen. Medelålders kat den allmänna opinionen i negativ

en personer med tryggade arbetsförhållanden riktning försvarar sina intressen. Social uteslutning drabbar grupper som är på väg in på arbets- Modellen föreslås här fokuserar på

som marknaden och invandrare. Man nationell invandrings- och integrationspoli-

- unga skulle kunna säga att för fyrtio år sedan fanns tik; den allmänna opinionen; högerextremisett överflöd arbetstillfällen i Västeuropa, tisk, nationalistisk, rasistisk och främlingsfi-

av men begränsade möjligheter att skaffa sig entlig aktivism, och invandrares och etniska god utbildning. Idag finns ett överflöd på minoriteters föreställningar och reaktio-

om utbildningsmöjligheter, det råder brist främlingsfientligt våld. Dessa är de

men ner på arbeten. fyra fixeringspunkterna. Ovanför detta, bild-

ligt talat, finns de faktiska och givna realite-

Sammanfattningsvis kan alltså konsta- rör migrationstryck, global ekono-

terna sorn tera att invandringspolitiken har blivit allt- mi, och EUzs regelverk och målsättningar mer restriktiv sedan början på 1970-talet, vad gäller migration och integration. Dessa och att restriktionerna har utvidgats till dimensioner går in varandra och påverkar

nu att omfatta även politiska migranter och varandra inte helt okomplicerat sätt.

ett familjeåterföreningar. Flyktingar möter Modell sida

en senästa allt kritisk allmän opinion, ökning

mer en av rasistiska handlingar, och ett växande folkligt stöd för högerextremistiska partier. En

markant tillväxt av högerextrema politiska aktiviteter och ett tilltagande av våld riktat mot invandrare, flyktingar, och minoriteter har ägt rum i en rad europeiska städer. Nynazistiska nätverk och fascistiska organisationer etablerar sig över nationsgränser. Nationalistisk ideologi breder ut sig runtom i Europa och genererar en ond cirkel av soci-

uteslutning, intolerans, och misstro mot

Har rasismen tagit slut nu 80 Europaåret mot rasism

MIGRATIONS- EU:S GLOBAL

TRYCK MÅLSÄTTNINGAR EKONOMI

/

l

NATIONELL |NVANDR|NGS- OCH INTEGRATIONSPOLITIK

/

MIGRANTERS HÖGEREXTREM, FÖRESTÄLLNINGAR NATIONALISTISK.

OM OCH BEAKTIONER

FRÄMLINGSFIENTLIG PÅ FRAMLINGS- AKTIVISM EIENTLIGT VÅLD

/

j DEN ALLMÄNNA OPINIONEN

Praktiskt taget alla EU:S medlemsländer invandrings- och integrationspolitik i de erfar ett allt större migrationstryck och olika medlemsländerna. ökade ekonomiska budgetunderproblem skott, strukturell arbetslöshet etc. EU:S Den nationella invandrings- och integrahuvudsakliga målsättning är att stimulera tionspolitiken representerar ett centralt ekonomisk utveckling för att på såsätt främ- fokus. Denna politik påverkas uppenbarligen fredlig integration Europas stater. de nämnda givna faktorerna. en av av ovan Dessa faktorer migrationstryck och globa- Invandringspolitikens syfte är att kontrollera ekonomiska problem är högst betydelse- invandring. Integrationspolitikens syfte är fulla för utformningen nationell att etniska relationer som invandringen av en

Har rasismen tagit slut nu 81 Europaåret mot rasism

resulterar i att fungera utan negativa representationer, värderingar, talesätt, nedsamhällskonsekvenser, och att underlätta vägen sättande skämt och stereotyper tränger sig in in i samhället för invandrarminoriteter, mot mitten långt utanför kretsen spe- av engageciellt inom viktiga domäner arbetsmark- rade aktivister. Ord tidigare inte ansågs som som nad, bostadsmarknad och utbildning. acceptabla att använda kan, de är effektom fulla och lättlärda, plötsligt spridas och så Nationell politik påverkas emellertid i småningom komma att bli accepterade. detta avseende också av den allmänna opinionen. Politiska partier och politiker är inte Nynazistiska, främlingsfientliga och okänsliga för folkliga åsiktsmanifestationer, högerextrema organisationer blir alltmer nu betydande förändringar i den allmänna opi- aktiva. De har bidragit starkt till polarisenionen, eller uttryck för allmänt missnöje. ringen den allmänna opinionen. Flertalet av Man skulle kunna säga att den allmänna opi- indikationer i rad europeiska länder pekar en nionen begränsar regerings manöverut- mot det faktum att tyngdpunkten angående en rymme med några procent. åsikter invandring och integration har om förskjutits i riktning restriktivitet mot mer Den allmänna opinionen representerar och ett mindre allmänt accepterande flykav självklart ett brett spektrum åsikter, tingar. För mindre än tio år sedan kunde av av vilka några står i total motsats till varandra. knappast någon föreställa sig att nazister Icke desto mindre är det meningsfullt att tala skulle marsch igen. vara om vissa åsiktstendenser, tyngdpunkter om man så vill, vilka varierar med tiden, delvis Reaktionerna på främlingsfientligt våld som ett resultat direkt opinionsbildning, från de kategorier är dess offer påverkar av som delvis ett resultat människors också den allmänna opinionen. Motkrafter som av anpassning till förändrade villkor och realiteter i mobiliseras. De flesta människor accepterar vardagslivet. Media spelar viktig roll i inte att använder våld mot våld, en man utan opinionsbildningen, och mer så, tycks det, lutar sig hellre mot demokratins moraliska genom att förstärka redan existerande opi- styrka, rationellt tänkande, och solidaritet. nionsrörelser självständiga Grupper kan emellertid, i synnerhet de än att agera som om opinionsbildare. Det är självklart så att opi- upplever att de inte har myndigheters skydd, nionsförändringar påverkas vad hän- beredda till självförsvar, eller till och av som vara der utanför den opinionsmässiga tyngd- med gå till motattack med våld. punkten. Om den allmänna opinionen i varje specifik fråga kan uppfattas ett kontinu- En nyckelfråga lyder alltså: Hur påverkar som um av åsikter, då innebär varje opinionsför- invandrings- och integrationspolitik den alländring en svag förskjutning tyngd- männa opinionen På vilket sätt förstärker av punkten i riktning mot extrempolerna. de mentaliteter, stereotyper och förväntningen av ar Hur påverkar de föreställningar om Rörelser verkar vid de politiska ytter- invandrare Regering och riksdag är de viksom kanterna kanske inte förväntar sig att stort tigaste opinionsbildarna. Lagstiftning som opinionsmässigt stöd. Likväl påverkar poli- antas är ämnad att påverka allmänt beteende, tisk mobilisering extremistgrupper den seder och bruk, och åtminstone indirekt av allmänna opinionen i förskjutning även åsikter. I förlängningen detta måste termer av av av tyngdpunkter, så att säga. Föreställningar, vi fråga vilken inverkan EUzs politik kan oss

Har rasismen tagit slut nu 82 Europaåret mot rasism

tänkas för grupprelationerna i Europa stor betydelse att analysera dels försöken att Vilka följder har konsolideringen Europa utveckla och implementera en gemensam

av som vissa kritiker talar i termer europeisk invandringspolitik genom att

om av Fästning Europa för folkgrupper med icke- koordinera nationell politik, genom att europeiskt är bosatta i utveckla utbyte information etc., och dels

ursprung som av Europa Relationer och samspel mellan de verkningar dessa åtgärder kan det dessa faktorer, eller fokuseringspunkter, allmänna opinionsbildandet. behöver analyseras teoretiskt och empiriskt.

Medborgarskap är ett viktigt begrepp på

formulera den här nivån: helt lagligt får selektiv och

Betydande satsningar pågår att

europeisk kontrollpolitik. diskriminerande åtskillnad göras i termer av en gemensam Denna kontroll är tänkt att effektiv medborgarskap. Endast medborgare har den

vara mer och restriktiv än den varit tidigare och ovillkorliga rätten att bosätta sig och leva i

mer harmoniserad inom EU. Samtidigt tas emel- det land tillerkänt dem medborgarska-

som lertid interna gränser bort i avsikt skapa och att åter-inträda efter utomlandsre-

att pet, en

europeisk region med fri rörlighet för I invandringsländer är många migranter en sa. arbetskraft endast gäller medborgare i permanent bosatta utan att vara medborgare

som EU. Enligt Schengenavtalet har asylsökande i detta land. Vad betyder detta i ett europe-

avvisas från land ingen rättighet iskt perspektiv Och hur påverkas medborsom ett att

in i övriga länder. Information ska utby- garskapsbegreppet den europeiska interesa av tas mellan stater beträffande tidiga varnings- grationsprocessen signaler på migrationsströmmar, och

nya om färdvägar och hemliga organisationer är Europa måste inse att mångkulturalism

som inblandade i illegal invandring. Åtgärder kommer demografisk realitet i

att vara en

vidtas kan konsekven- framtiden ATCHISON 1993. Frågan är om som av en stat som

för andra är aspekt på Europa är villigt att acceptera den demograser stater etc. en annan denna informationsspridning. Pessimistiska fiska realiteten där människor med olika kulframtidsprognoser turella lever sida vid sida demo-

presenteras av experter ursprung

hävdar den internationella migratio- grafisk mångkulturalism, Europa är vilsom att om

från syd till nord och från öst till väst ligt sätta värde kulturell mångfald nen att

kommer oproportionerligt stor holistisk mångkulturalism, och slutligen snart att vara i förhållande till de avsatts för Europa är villigt att framhäva den roll

resurser som om integrering migrantpopulationer in i värd- politiska har i etniska relatio-

av som processer samhället, förutsatt att inte radikala åtgärder och legitimeringen av etniska grupper

ner vidtas snarast APPLEYARD BROCH- politisk mångkulturalism.

1991; MANN 1996.

Översättning Catarina Nyberg

Traditionella Statsvetenskapliga modeller baseras nationella ramverk. Vissa arbeten

REFERENSER fokuserar transnationella situationer; men

mellan APPLEYARD,R1991.Internatian Migration. Cballenge mera sällan analyseras interaktionen

for fbeNinetier. Geneva:International Organisation dessa två nivåer. Med tanke den snabba

for Migration. utvecklingen av den europeiska gemenska-

ATCHISON, 1993.Tbe SymbiøsisofAssimilationand

till europeisk union, är det också av pen en Multiculturalism. In GAMAGE,s. Ed.,

Har rasismen tagit slut nu 83 Europaåret mot rasism

Å Question Powerand Survival. Studieson RacistCounterculture.In BJÖRGOand T. R.WITTE Assimilation,PluralismandMulticulturalism in Eds. Racist Violencein Europe.London: Australia. Armidale: University of New England. MclVlillans.

BACK,L., KEITH,M. a; soLoMos, 1996. 1989.Racism.London: Routledge. MILES,R. Tec/analogy,RaceandNeo-Fascism aDigital SIMMEL,G.1971.Tbe Stranger. In On Individuality TbeNew ModalitiesofRacist Culture. Patternsof and SocialForms. Prejudice,Vol. 30,No.2, 3-27. Chicago:The University of Chicago Press. BANTON,M.1987.Racial Tbeories.Cambridge: TEGSTEN,A. 1997.Brottsligbetmed politisk dimen-en Cambridge University Press. sionkoppladtill riketsinre säkerhetunder1994ocb BAUMGARTL,n. seFAVELL,A.Eds. 1995.New 1995.Stockholm: Säkerhetspolisen. Xenopbobiain Europe.London: Kluwer Law WESTIN,C. 1993.Immigration to Sweden1940-1990 International. and tberesponse tbepublic opinion. Migration. A BJÖRGO,T. acWITTE,R.1993.London: McMillan. EuropeanJournal of International Migration and

1996.EuropeanIntegration and Ethnic Relations.Vol .18,NO. 143-70. BROCHMANN,G. Immigrationfrom Tbird Countries. 1996.Rigbt-wing Extremism,Racism WILLEMS,H. Oslo: ScandinavianUniversity Press. Youtb ViolenceExplaining Violenceagainst or Foreignersin Germany.New Community, Vol. 21, CARTER,F. w., FRENCH,R.A. a: sALT, 1993. No. 501-523. International Migration betweenEast and Westin Europei Ethnic and Racial Studies,Vol. 16,No. Explaining Xenopbobiaand WIMMER,A. 1997. 467-491. RacismsACritical Review CurrentResearcb

Eos. Approac/Jes.Ethnic and Racial Studies.Vol. 20, No. DANIEL,E. v. 8:.KNUDSEN, c. 1995. Mistrusting Refizgees.Berkeley:University of 17-41.

California Press. 1996.Racist Violence WesternEurope. WITTE,R. Refugeesin l/Vestern New Community, Vol. 21,No. 489-500. ESCALONA,A. a; BLACK,R.1995. Europe:BibliograpbicReview and State fbeArt. Äsylum Relationsbij Otbemess: WONG,D. 1991. asa Journal of RefugeeStudies,Vol. No. 364-389. A StudyofAsy/umHolder: in Nuremburg,Germany.

Europe199.3and its refugees. Journal of RefugeeStudies.Vol. No. 150-163. FERNHOUT,R.1993. Ethnic and Racial Studies.V01.16,No. 492-506. AmericanXenapbobiaand tbe Slav WTULICH, 1994. Foreignersout. Xenop/Jobiaand Rig/Jt-Wing Violence Immigrant. A Living Legacy Mind and Spirit. in Germany.New York: Human Rights Watch. New York: Columbia University Press.

1992. Germanyfor Germans.XenopbobiaandRacist ZETTER,R.1991.label/ing Refugees:Forming and Violencein Germany.New York: Human Rights Transformingidentity. Watch. 1995 . Journal of RefugeeStudies.Vol. No. 39-62. GILROY,P.1987.Tbereaint noBlack tbe Union jack. London: Hutchinson.

GILROY,P. 1993.TbeBlackAtlantic. Modernity and DoubleConsciousness.London: Verso.

HALL,s. 1993.Culture, Community,Nation. Cultural Studies, 349-63.

HAMMAR,T. 1990.Democracyand tbeNation State. Aldershot: Avebury.

JHUTCHINSON,a SMITHA. D.Eos. 1994.

Nationalism. Oxford: Oxford University Press.

LANGE,A.1996.Densvårfångadetoleransen. Stockholm: CEIFO.

LANGE,A. 1997.ImmigrantsonDiscrimination II. Stockholm: CEIFO.

LÖÖW,H. 1993.Tbe Cult Violence:TheSwedish

Har rasismen tagit slut nu 84 Europaåret mot rasism

Lili Assefa artistpromotionmanager,Stockholm

Invandrare 1: "the hit man"

typ

Helasanningen intefår platsienrubrik hurfetdenänär.NuharSverigesallagrundskoloroch gymnasierfåttarbetsmaterlalet"Hurär läget Baseratpåhändelser läseromivåradagstidningar, ärmaterialetettfunktionelltverktygförvarjeelev,klassochlärare i arbetetmotrasismochfördomar. - Villduvetamerom"Hurärläget" ringTidningeni- SkolanStockholm08-7259900 ellerEuropaåretmotrasism08-4051000.

7997 anwa... Tidningen i Skolan

Stockholm

I SAMARBETEMEDELEVORGANlSATlONEN.HEMOCHSKOLA.LARARFÖRV AFTONBLADET.DAGENSNYHETER. LÄRARNASRIKSFÖRBUND. UTBILDNINGSRADIONmot rasism EXPRESSEN.SVENSKAIIAGBLAIIET BUNDET. SKOLLEDARNAOCH

Har rasismen tagit slut nu 85 Europaåret mot rasism

Ett år till ända

lå|1gt

01 01 06

1997 - 1998 30

Ändrar inte någonting där senterade i en sammanfattning sidan 90 i djupet, så kommer att för evigt denna antologi.

syssla med att Försöka lösa konsek- Blodigare än man kunde tro venserna av problemet och aldrig Men avslutningskonferensen bjöd mer, såväl själva problemet." 0rd ur ett av ett spännande samtal om hur i framtiden kan talen Europaåret mot rasisms och bör arbeta mot rasism med bland andra

avslutningskonferens den 15 juni och

RITVA KEIJOBERG,MAGDAEGGENS,BENNY 1998. 0rd som beskriver lite av kom- GRUNFELD,FERENCGÖNDÖR,MARCUZHAILE,EMEmitténs intentioner, för det är under RICHROTHoch SIOMAZUBICKYsom den uppskattade föreställningen "Mångfald, en interaktiv ytan som kommittén försökt gräva teater utförd av Vardagens Dramatik. Det bjöds

genom de projekt som den dragit

dessutom tal av integrationsminister LARS igång under sin verksamhetstid. ENGQVIST,sång av artisten RIKARDWOLFFoch inte minst ett starkt och uppfordrande tal av - Den nationella samordningskommittén för JASENKOSELIMOVIC,konstnärlig ledare vid Europaåret mot rasism avslutade sin verksam- Göteborgs stadsteater.

het den 30 juni 1998, men den officiella avslut- "Det är uppenbart att de här frågorna är ningskonferensen hölls alltså redan den 15 juni. På bland de viktigaste har, inte bara nu utan denna erbjöd kommittén mötesplatser och erfarenhetsutbyte för alla arbetar mot eller också i det nästkommande seklet. Och det är som vill börja arbeta också uppenbart att nästan hela det här mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism. femtontal århundradet handlat om de här frågorna och att Ett organisationer, företag, myndigheter utgången ofta varit blodigare än man kunde tro. osv visade i ord, ljud, bild och skrift hur och med vad de arbetar. Och Låt mig bara för en liten stund påminna om att bara i detta sekel har man mördat fler männisytterligare några medverkade via länk. Konferensen kor än i alla andra sekel sammanlagt och att i var uppkopplad nätet och bland andra de flesta fall har en av anledningarna varit just MONASAHLIN"chattade", dvs kommunicerade rasism, nationalism och främlingsfientlighet", per dator, med antirasistiskt engagerade sade Jasenko och påminde om händelserna i personer i bl. a. Ronneby, Göteborg, Kristianstad och Malmö. hans hemland, det forna Jugoslavien.

Men avslutningskonferensen Men att minnas ondskan räcker inte, det "är var också kombara en av förutsättningarna... minnet måste förmitténs sätt att inför allmänheten överlämna ädlas med förståelsen", betonade han. stafettpinnar till olika myndigheter, inte minst till det Och just förståelsen samt insikten om att nya Integrationsverket. Eftersom kommitaktivt måste jobba med dessa frågor för att det tên valt att inrikta sig långsiktiga processer och konkreta åtgärder, mångkulturella Sverige skall bli och vara ett samsom skulle kunna leva vidare efter Europaåretsslut, så hälle för alla sina medborgare, är vad Europaåret presenterade mot rasism velat lyfta fram. Mona Sahlin i sitt avslutningstal flera förslag till hur fördomar och främlingsfientlighet kan motverkas i vårt Läs gärna Jasenko Selimovics tal i sin helsvenska samhälle. Kommitténs förhet här nästa sida. slag överlämnas formellt till integrationsminister

LARSENGQVISTden 20 juli 1998 och finns pre-

Har rasismen tagit slut nu 86 Europaåret mot rasism

Kära vänner, mina damer

herrar...

och

JasenkoSelimovic.Foto: LarsNyman/DN

mindre viktiga prob- människor än i alla andra sekel sammanlagt DET FINNS MER ELLER lem och frågeställningar ständigt mäste och att i de flesta fall har anledningarsom en av nationalism och varit just rasism, nationalism och främdiskuteras, och rasism, na främlingsfientlighet är verkligen de lingsfientlighet. en av Men det finns också eller Kanske är det just därför inte kan viktigaste. mer som mindre obligatoriska hantera de här undvika att föra diskussion om de här fråsätt att en politiska korrekthet och det är kanske också så att frågorfrågorna på, vars gorna, men alltid lyckas udden skrämmande tyngd gör att vi underskatklichéfiering" nästan ta nas den styrka och den tragedi de här frå- vikten sättet att diskutera dem på. av som tar av

gorna bär med sig. Och den här dubbelheten faktiskt PROBLEMET För mig ligär OCH VARI LIGGER skrämmande, åtminstone för mig. Det är det först och främst i distansen. Distanger uppenbart de hår frågorna bland de från själva problemets kärna, från själva att är sen har, bara också i det händelsen. Distansen gör att våldtaviktigaste inte nu utan som en nästkommande seklet. Och det också ihjälgasad leksaksbil eller ett är gen mamma, en hela det här århundra- förstört familjealbum förvandlas till ansiktsuppenbart att nästan det handlat de här frågorna och lösa siffror, till miljoner flyktingar och ihopom att ofta blodigare kunde skrapade Distansen gör att hela utgången varit än man museer. som Låt mig bara för liten stund påminna nationer och folkgrupper försvinner en tro. en bara i detta sekel har mördat fler halvsida i nån historiebok och som PETER om att man

Har rasismen tagit slut nu 87 Europaåret mot rasism

ENGLUND uttryckte det gång: distansen Minnet i sig är bara Fören en av

som tvingar oss att mer och adjektivise- utsättningarna,

mer en nödvändig

ra beskrivningarna dessa händelser för att av förutsättning, men tyvärr inte

på det sättet försöka fylla det hål som upp- tillräcklig. Minnet måste förädlas

står. De på riktigt våldtagna kvinnorna i med förståelsen. Måste bearbe- Bosnien, en av dem är min väninna SUADA Måste handskas

tas. försiktigt

från Srebrenica lade sig under illasom en med. Och Först när vi har gjort luktande pojke för att köpa sig fri lejd till sin detta finns kanske kärlek i Sarajevo, förvandlades en chans att bara några upptäcka de andra delarna timmar efter det i någon tidningsspalt till "en som

saknats i det komplicerade

oerhörd tragedi av nästan ofattbar storlek. puss-

Tillåt därför, let. mig med respekt för Suada

och alla andra hennes systrar, att nämna

några fler problem jag har påträffat i EN AV DE DELAR soM JAG HAR SAKNAT i hela som mina försök hantera de här frågorna, allt mitt liv är att jag aldrig tidigare utvecklade att

i hoppet att diskurs och ifråga- någon allvarligare förståelse för bödlar. För en renare ett sättande de rutiner redan har hunnit offer, visst, men offer väljer inte att bli av man -

etablera skulle kunna hjälpa lättare det blir man bara. Men bödlar De har oss att som

och bättre handskas med dessa frågor. utfört allt det där värsta. De har skurit som

upp magen på gravida kvinnor, de har som

lekt olika lekar med levande människors DISTANSEN ÄR SOM SAGT inte huvuden. Det enda man hörde då och då var enda problemet. Det finns dos en de inte människor, de odjur. att var att var av oförsiktighet och schablonise- Och jag kan förstå att det är väldigt svårt att

ring där också, smiter in i som utveckla förståelse för sådan människa, en våra diskussioner och debatter. särskilt om man är uppvuxen med tron att

Och ett de mest kända människan god i grunden, det visade av exemp- är men

len är den ständigt upprepade sig i det kriget jag har framför mina - som

meningen att vi måste min- inre ögon rätt ofta att det vanliga pojom - var

för det inte ska kar, precis som jag och precis som alla andra. nas att upprepas.

Men i forna Inte psykiskt sjuka, inte störda, inte krimi-

kriget Jugoslavien

nella, inte okänsliga. Vanliga. Som vi. visade att det är farlig ens oss en Precis som vi. Det först då det slog mig halvsanning. Det finns få natio- var

att det verkligen är nödvändigt att förstå ner som mindes så mycket och dem, att förstå hur de har hamnat där, vilken som vårdade sin historia så är vägen dit och vad är den kantad Just för av.

ordentligt och det upprepades

att det är nödvändigt att känna igen vägen

ändå. I de mest konfliktfyllda

om man vill kunna stoppa sig själv.

områden i världen idag träffar

hela tiden på människor man OCH DET ÄR DET SVÃRA.Att förstå att det är

som minns. Som minns ordent- utför de handlingarna, det vi som att är

ligt mycket. Och i själva minnet mördar. Inte de, vi. Vanliga pojkar som som

hämtar kraft för nästkommande inte ens blivit slagna när de växte upp. slag och konflikt. Efteråt heter de ofta någonting känt och

Har rasismen tagit slut nu 88 Europaåret mot rasism

konstigt, innan heter de våra barn. befolkningen. Ett samhälle som anser att

men som av Och det är det är det tragiska: de är krigskungar är värda ett minnesmärke även

som att våra barn. Att förstå detta är inte så svårt ursäkten är att de kommer från 1600-

om egentligen, utan kantat vår ovilja talet, ett samhälle stänger sina gränser

snarare av som

göra det. Vi vill inte förstå att det händer. för hjälpbehövande flyktingar och ett att sam- Och att det händer här och inte där. Inte i hälle skiljer på människor från vårt land

som Somalia, inte i Bosnien, utan här i och andra länder kommer kanske någon Stockholm, i Klippan, i polishuset. Det är gång att bli med dessa pojkgäng på våra

av faktiskt så den där önskan blunda för gator, det blir aldrig med den dolda

att att men av sådana möjligheter och förflytta ondskan till rasismen de här pojkarna är det synliga

som något ställe i världen är väldigt mänsk- uttrycket för. Ändrar vi inte någonting där

annat lig, denna önskan är också ett villkor för på djupet, så kommer för evigt att syssla

men att det ska hända här. Ett de villkor för att med att försöka lösa konsekvenserna av

av sådana saker ska kunna hända är att det finns problemet och aldrig själva problemet. människor påstår att det inte kan hända.

som Inte här. Inte med Jag hoppas att det här året mot rasism, och

oss.

den här konferensen, är början det

en av

ÄR LÄTT TÄNKA sÅ. För när väsentliga arbete har framför OCH DET ATT oss.

går förbi de små patetiska skinheadsman gängen våra gator, så kan knappast Tack för uppmärksamhet

man er känna att det är jag som är där. Uppen- JASENKOSELIMOVIC barligen är det människor som ser annorlunda ut, som pratar en aning annorlunda eller till och med ibland rör sig lite annorlunda beroende på blodmångden i spriten. Men problemet har aldrig varit dem, rasister eller skinheadsgäng våra gator. Problemet år att de är ett synligt uttryck för den dolda rasism finns under samhällets yta. Det

som är de som har uppfattat som sin uppgift, som de själva definierar den, "att säga allt det där som alla tycker fast ingen vågar säga". Och de orden är inte deras. Förmodligen vet de inte det, de orden är faktiskt

om men Raskolnikovs ord Brott och Straff DOS-

ur av TOJEVSKI.

Och på samma sätt som Dostojevski redan förra seklet beskrev Raskolnikov som

produkt av det samhälle han bodde så är en de här pojkarna ett något lättvindigt uttryck för ett mycket djupare problem. Nämligen att vi lever i ett samhälle som ett mycket klumpigt sätt skickar farliga signaler, inte bara till de här pojkarna utan också till resten

Har rasismen tagit slut nu 39 Europaåret mot rasism

mot rasism

Europaåret

Verksamhet, tankar och förslag

Den 23 juli 1996 antog EU en Kommitténs

verksamhet

resolution om att 1997 skulle vara En lång rad aktiviteter har genomförts inom "Europaåret mot rasism". Syftet ramen för Europaåret mot rasism. Här är några exempel: var att visa att rasism och främ- Mångfald 8CMöjligheter ett mângfaldsmagasin hotar -

lingsfientlighet grundläggan-

somsäntstill samtliga arbetsplatsermed fler än 50

de mänskliga rättigheter, anställda.

Vardagens Dramatik" tillsammans med Utveckuppmuntra till diskussion och lingsrådet för den statliga sektorn har kommittén främja erfarenhetsutbyte. Varje tagit fram enteaterföreställningom etniska relationer ochvikten avmångfald i arbetslivet.

medlemsstat uppmanades att till-

"Hur ä:läget studiematerialtill skolor sänts

- som sätta en nationell samordnings- till samtligagrund- och gymnasieskolor.

kommitté. Pow-Wow lokala rådslagmot rasismpå 25-tal

- ett olika skolor från norr till söder. Den svenska kommittén för En stipendiefond, som gerjournalister möjlighet Europaåret mot rasism inriktade ökasinakunskaper invandraresoch minoriatt om tetersvillkor, har instiftats på initiativ avkommit-

sin verksamhet konkreta åtgär-

tén. der som skulle kunna leva vidare Samarbetemed bostadsföretagför att bryta

segreefter slut. Detta skul- gationenoch skapalokalt engagemangmot främ-

Europaårets

lingsfientlighet områden med typiska miljonprog-i inte bli kortlivad och ramsproblem. en

sikt verkningslös "kampanj". Nils Holgersson ett samarbetemed bl.a. Riks-

teaternsmångkulturella ensembleShikastakring en föreställningom Nils resagenomett nytt Sverige.

Starta vågen tillsammans med Riksidrottsför-

bundet har kommittén finansierat projekt somska motverkarasismoch främja integration inom idrottsrörelsen.

En quick response-funktion kommer att inrättas under huvudmannaskapavRöda Korsetsungdomsförbund pâinitiativ och medekonomiskt stöd av kommittén.

Opinionsbildning i form avnyhetsbrev,pressbearbetning och debattartiklar.

Ett stort antal konferenser,seminarier,workshops och personligasamtal har genomförts under året om bl.a. mångfald arbetslivet,lärarutbildningen,i diskrimineringslagstiftningen och bilden avSverige i medierna.

Har rasismen tagit slut nu 90 Europaåret mot rasism

Förslag:

Diskussion och förslag

Alla arbetsplatser bör utse mångfaldsansvari- -

Kommittén har inte haft något uttryckligt upp- ga.

drag att lägga förslag. I sitt arbete har man dock Alla arbetsgivare bör ha en plan för hur man kunnat undvika behov rad åtgär- inte att se aven eller ska hantera fall av etniska trakasserier

der. Vissa av de förslag kommittén presenterar är rasistiska tillmälen.

konkreta, andra visionära. Men samtliga är mer mångkulturellt Sverige 2000 bör erbjuda företag en handviktiga steg på vågen mot ett -

lingsplan för mångfald. samhälle utan segregation.

Inrätta en mångfaldsutmärkelse för företag - Arbete och organisationer SIQ och Sverige 2000 - Ett arbete innebär försörjning ochsjälvkäns- kan ta initiativet. egen

la. Ett arbete innebär ocksåmöten som kan skapa Öka den etniska mångfalden i de statliga förståelse och kunskap. Därför har arbetsmarkna- använd regleringsbreven. det gäller myndigheterna den en avgörande betydelse när att

minska segregationen och motverka rasism och Sprid information om befintliga yrkesnätverk främlingsfientlighet. Arbetet för ökad mångfald för personer med utländsk bakgrund. -

hos regering, myndigheter, kommuner, företag Sammanjämka diskrimineringslagstiftningen och organisationer måsteintensifieras. Kommit- grund kön, - avseende diskriminering av

tén fyra viktiga steg vägen mot en etniskt funktionshinder respektive sexuell ser etnicitet,

jämställd arbetsmarknad: läggning.

1 Ge alla samma chans ingen får diskvalifice- språklig brytning Skola/utbildning ras grund av till exempel

Ett interkulturellt synsätt måste genomsyra all eller annorlunda namn.

verksamhet i skolan, ävenlärarutbildningarna. Ett

2 Arbeta i mångfald övervinn rädslan för - sådant synsätt utgår från att alla elever är olika,

etniskt blandade arbetsmiljöer. med skilda erfarenheter och bakgrunder, och tyd-

3 Se lönsamheten i olikheterna den har liggör vilka nationella och internationella om- - som

invandrar från ett annat land har värdefull ständigheter formar den enskildes liv och som

kulturell och språklig kompetens. möjligheter. Centrala begrepp är mänskliga rät-

tigheter, tolerans och demokrati. Först när detta 4 Skapa dynamisk mångfald verklig integra- självklar grund för undervisningtion där alla anställda påverkas positivt av perspektiv är en

kommer allvar att kunna ta itu med den etniska mångfalden. en man

främlingsfientlighet och rasism bland elever, för-

arbets- äldrar, lärare och övrig skolpersonal. Kommittén har stora förhoppningar

klara det mångkulturella samhällets marknadens parter och deras nybildade råd för För att

krav måste kompetensen öka hos lärarna. Läraretnisk mångfald. Sverige 2000 ärocksåett viktigt

kåren måste avspeglabefolkningens etniska saminitiativ ett medlemsskap tar företag - genom utbyta erfarenheter. mansättning och lärarutbildningarna måste ta offentlig ställning och kan

fram strategier för hur det interkulturella synsät- Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ bör kunna

tet ska genomslag i utbildningen. Lärarna framträdande roll i arbetet för en ännu mer behöver också fler och bättre konkreta, pedagoetnisk mångfald genom att till exempel införliva

giska redskap stöd i sitt dagliga arbete. mångfaldsaspekten i sina kvalitetskriterier. Den som

Läromedlen bör över och kunskaps- och offentliga sektorn, från regering till enskilda ses en

stadsdelsnämnder, i utsträckning leva idébank inrättas. måste större

till sitt som förebild. upp ansvar

Har rasismen tagit slut nu 91 Europaåret mot rasism

Förslag: områden.

- Öka andelen studerande med utländsk bak-

grund lärarutbildningarna. Undersök möjligheten att sänka de sociala avgifterna och slopa arbetsgivaravgifterna i

Erbjud kompletterande ettårig utbildning till utsatta bostadsområden.

lärare med utländsk utbildning. - Utlokalisera statlig och kommunal verksamhet Ålägg lärarutbildningarna att ta fram policy- till utsatta bostadsområden. dokument som visar hur de arbetar för att ett interkulturellt Utveckla modeller för att räkna ut samhällssynsätt ska genomslag i den utbildning de erbjuder. ekonomisk vinst vid förebyggande arbete i

utsatta bostadsområden.

- Utveckla och sprid arbetssättet i projektet

Pow-Wow, med lokala rådslag för skolelever Kultur/idrott

om främlingsfientlighet och rasism. Genom kulturen, idrotten och religionen möts

hundratusentals människor varje dag på sin fritid. Seöver bilden som läromedlen ger av andra - Alla dessapositiva möten måstetas tillvara ett länder, religioner och kulturer.

bättre sätt i integrationsarbetet. Skapa en kunskaps- och idêbank för skolan Statens bidragsgivning - måste återspegla den om rasism och främlingsfientlighet. etniska, religiösa och kulturella mångfalden i

Avsätt kommunala medel till skolanknutna befolkningen. I dag är till exempel den europeis- organisationer, till exempel Hem Skola och ka konstmusiken överrepresenterad inom det

Elevorganisationen, för att utvärdera hur det offentligt Stödda musiklivet. Indelningen i "van-

interkulturella perspektivet präglar undervislig" kultur och "världskultur", dvs all kultur som

ningen. inte västerländsk, olycklig. är är

Ingen folkrörelse fler ungdomar än engagerar Boende idrottsrörelsen. Integrations- och antirasistarbetet Alltför mycket saknas storstädernasi utsatta för- idrotten inom måste därför särskilt stöd en ortsområden: arbetstillfällen, social och kommer- uppgift för det nyinrättade Integrationsverket.

siell service, riskkapital, utbildningsmöjligheter Religionen spelar en stor roll för många som m.m.. Socialbidragsberoende, kriminalitet och invandrat, därför behövs mer information, diskustomma lägenheter är samtidigt alltför vanligt. sion och reflektion andra religiösa inriktningom Dessa områdens styrka är dynamiken, kraften och religionens roll ar i det relativt sekulariserade och givetvis deras geografiska läge tillväxtregio-i Sverige.

ner. Näringslivet borde kunna hitta ut i förorterna

med rätt lockbeten. En möjlighet är att låta de Förslag: stödformer som finns för särskilt prioriterade - Kartlägg de kommunala musikskolornas verk-

glesbygdsområden också omfatta utsatta bostads- samhet i relation till det mångkulturella

områden, något bland annat kan innebära Sverige. som slopade arbetsgivaravgifter. Säkerställ att de statliga kulturinstitutionerna Stat och kommun också den måste se över inte minst nationalscener som Operan och offentliga servicen i de utsatta bostadsområdena Dramaten har ett utbud som speglar mång- med kravet på jämlikhet för ögonen. Hög kvalitet falden i Sveriges befolkning. i skola, vård och höjer ett områdes attrakomsorg Verka för att de konstnärliga högskolorna tionskraft och kan vändaen nedåtgående spiral. gör särskilda insatser för att öka andelen

lärare och elever med invandrarbakgrund. Förslag:

Ställ högre krav jämlikhet vad gäller Se över den offentliga bidragsgivningen så - offentlig service skola, barnomsorg, post, den bättre återspeglar den etniska, religiöatt apotek m.m. i storstädernas utsatta bostads- och kulturella mångfalden i befolkningen. sa

Har rasismen tagit slut nu 92 Europaåret mot rasism

Inrätta en särskild enhet inom Statens Mobilisera organisationssverige invandrarverk som handlägger ansökningar Ny lagstiftning är på väg, liksom ett Integraom visum och arbetstillstånd från kulturut- tionsverk ska arbeta diskriminering. som mot övare och idrottsmän. Men Facket måstebli bättre måste göra mer. att identifiera och åtgärda fall avetnisk diskrimi- Medier Företag och branschorganisationer måste nering. Alltför ofta saknasmångfaldsperspektivet i medi- etnisk ta offentlig ställning och ingripa mot särvärldsbild. Människor med utländsk bak- lokala antiernas behandling. Möjligheten att inrätta grund tillfrågas sällan när allmänna samhällsfrå- drivna ideella organisadiskrimineringsbyråer av skildras. Rapporteringen innehåller generaligor tioner bör prövas. seringar och stereotyper. En förklaring är bristen

kunskap hos journalistkåren i frågor som rör verksamheten Anpassa den offentliga invandring och etniska relationer. Utbildningen hur god vilja slår fel Det finns många exempel behöver fler inslag mångfald och etniska rela- invandrarbakgrund särbehandlas, om elever med tioner för att kompetensen ska öka. Dessutom är arbetsförmedlingar hänvisar alla med utländsk

det viktigt att komma till rätta med den tydliga och särskilda tjänstebakgrund till särskilda tider etniska såväl sociala snedrekryteringen till människor med - som - män. Vi tenderar att klumpa ihop journalistyrket. skilda erfarenheter och förutsättningar under vitt begreppet "invandrare". Offentliga institutioner Förslag: individen och sin verksamhet till måstese anpassa Verka för att journalistutbildningarna gör sär- offent- - mångkulturella Sverige.Och den det nya, skilda insatser för att öka andelen studenter liga sektorn måsteockså ställa krav på det omgimed invandrarbakgrund. vande samhället, t.ex. i samband med upphand-

Verka för att arbetsgivarna på mediaområdet ling och tjänster, också i samband - av varor men anställer fler journalister med utländsk bak- med offentliga stödåtgärder i vid bemärkelse.

grund. skattemedel skall inte finansieraverksamhet i vil-

ken etnisk diskriminering förekommer Vidta åtgärder för att stimulera till diskussion och reflektion inom medierna om invandring och etniska relationer. Tillämpa lagen Det finns tydliga brister i hur polis och åklagare Inrätta särskilda högskolekurser för journalis- olaga diskri- - hanterarutredningar rörande brottet ter om invandring, etniska relationer, rasism minering. Och det är fall avdiskriminering som och främlingsfientlighet. polisanmäls. En orsak är att de drabbade upplever

Ge medel till forskning mediernas roll och att anmälningar inte leder någonvart. Samtidigt - om deras skildring av det mångkulturella Sverige. är ett fungerande rättsväsen förutsättning för en att vi ska kunna stävja vardagsdiskrimineringen.

Kampen mot vardagsdiskrimineringen Åtgärder olika slag,bl.a. översyn avtillämpav en I Sverige 1997 händer sådant vi förknippar med ningen lagen samt utbildningsinsatser riktade av apartheid eller amerikanska södern. Människor mot hela rättsväsendet,är angelägna.

får sina ansökningshandlingar returnerade olästa, vägrasinträde till nekassocialbidrag Förslag: restauranger, och åka hem främmande Pröva möjligheten att inrätta lokala antidiskriuppmanas att av män- mineringsbyråer. niskor på gatan enbart på grund av sin hudfärg eller hårfärg eller sitt etniska ursprung. Det talas frågan antidiskrimineringsklausuler i Driv om mycket om vit-makt-rnusik och nynazistiska samband med offentlig upphandling.

demonstrationer. Men vardagsdiskrimineringen Utred möjligheten att beakta frågan om är många sätt större fara för stabiliteten i etnisk diskriminering och mångfald i samband en samhället på sikt. med offentliga stödåtgärder.

Har rasismen tagit slut nu 93 Europaåret mot rasism

Prioritera brottsutredningar om olaga diskri- den offensivt arbetande och pådrivande kraft - som minering. tanken varit. Det är också viktigt kunskaper att och uppgifter inte faller mellan stolarna i den Se över lagstiftningen om olaga diskrimine- omstrukturering av arbetet mot rasism och främring. lingsfientlighet som nu pågår. Ge polis-, åklagar- och domstolsväsende - På EU-nivå gjordes under Europaåret viktiga utbildning i frågor som rör etnisk landvinningar som måste förvaltas. Efter toppdiskriminering, rasistiskt våld m.m.. mötet i Amsterdam innehåller fördragstexten

numera en allmän artikel om förbud mot diskri- Det offentliga samtalet minering, artikel 13. Ett europeiskt centrum för Det viktigaste redskapet försvaret för demokra-i övervakning rasism, främlingsfientlighet och av tiska värden är den öppna diskussionen. Men hur antisemitism har inrättats. Och ett nätverk för undviker vi att grupper med öppet främlingsfient- NGO:s inom EU har bildats med stöd från liga åsikter får parlamentariskt inflytande De Europeiska kommissionen. Mot bakgrund av de folkvalda, från statsministern till kommunpoliti- resultat som uppnåtts under Europaåret lade ker, måste ta ställning mot varje kränkning av kommissionen i mars 1998fram handlingsplan en mänskliga rättigheter. De politiska partierna bör för bekämpa rasismen inom EU fram till milatt ha ett genomtänkt förhållningssätt för möta att lennieskiftet. främlingsfientliga budskap. Partierna måsteockså Kommittén menar att regeringen, inför och rekrytera och släppa fram fler medlemmar med under Sveriges ordförandeskap i EU bör 2001, utländsk bakgrund i sina organisationer. spela aktiv roll. Det viktigt stödjer en är att man Mediernas ansvar är uppenbart. Kommittén den kontaktgrupp sombildats avsvenskaNGO:s, har anslagit medel för att Röda Korsets ungdoms- uppgift bl.a. följa vad händer vars är att som förbund ska kunna inrätta "quick EU-nivå. en response- Kommittén föreslår också att regeringfunktion. Målet är att debatten frågori nyansera en under andra halvåret 2001 anordnar stor, en som rör rasism och främlingsfientlighet genom europeisk konferens följer och utvärdesom upp att snabbt förse massmedier, opinionsbildare och Europaåret rasism 1997 och det arbete rar mot organisationer med fakta och bakgrundsinforma- blivit följden som av den av kommissionen framtion när felaktiga uppgifter sprids t.ex. in- lagda handlingsplanen. om D vandringens kostnader eller religiösa sedvänjor.

För att quick response-funktionen på sikt ska

kunna fortleva och utvecklas krävs ekonomiskt

stöd från regeringen.

Förslag:

- Stöd quick response-funktionen ekono-

miskt.

Det fortsatta arbetet mot rasism och

främlingsfientlighet

Det finns mycket för många att ta tillvara på i det

arbete som bedrivits i samband med Europaåret

mot rasism. Arbetet mot rasism och främlingsfi-

entlighet mäste fortsätta på alla plan, överallt i

samhället. Vi har alla ett ansvar

På nationell nivå har det Integrationsnya verket en central roll. Det ärviktigt att verket blir

Har rasismen tagit slut nu 94 Europaåret mot rasism

mot rasisms

Europaåret

publikationer

Under sin verksamhetstid har Hur är läget

kommittén publicerat en rad för cle- "Hur är läget" är ett arbetsmaterial

skrifter inom olika områden. lärare och föräldrar syftar till att ver, som igång samtal, dialog och debatt bland alla

På Följande sidor finns korta

inom skolans värld. presentationer av dessa. De flesta Materialet består ett häfte för läraren, av kan, om inte annat angives, kan förslag och idéer om hur man som ger beställas via Kristina Fahlén arbeta med frågorna. I det finns även tips

böcker, filmer, organisationer och myndig-

Integrationsverket,

heter att kontakta. Vidare innehåller arbets-

Box 6044, 600 06 Norrköping.

materialet ett slags diagnosunderlag med Telefon: 011-36 13 oo, och diskussionsfrågor på ett förtexter som fax 011-36 13 01 eller e-post: utsättningslöst vill igång öppna sätt sam-

Integrati0nsverket@integrations- tal i klassrummet.

En del arbetsmaterialet berättar verket.se annan av judisk familj under andra världskriget om en och eleverna möjlighet att lära mer om ger Förintelsen. Dessutom finns ytterligare ett Mångfald Möjligheter lärarmaterial hur eleverna, som ger tips om Mångfald 8cMöjligheter är ett mångfalds- hjälp dagstidningar, kan arbeta med med av magasin syftar till att väcka intresse och samhället, konflikter och som det mångkulturella kunskap om mångfald i arbetslivet. ge våld. Materialet vänder sig främst till arbetsgivare, läget fokuserar elevernas Hur är på personalchefer och ledare på arbetsplatser och det vill erfarenheter, tankar och insikter är intresserade att utveckla sin arbets- och och rulla som av peka på fördomar mönster organisation kvalitets- och konkurrensmås- tankeprocesser kan bli del igång som en av sigt. Magasinet bjuder intervjuer av per- långsiktigt arbete ett grundläggande och mot soner som framgångsrikt arbetat med mång- främlingsfientlighet, mobbning, rasism och

fald i sitt företag eller organisation. Dess- Arbetsmaterialet utformat antisemitism. är utom innehåller det guide praktiskt användbart flera framen som så att det skall vara år hjälper läsaren att orientera sig och vidare över. i mångfaldsarbetet på arbetsplatser.

Hur är läget" kan beställas från Tidningen Mångfald 8C Möjligheter rekvireras från 08-725 99 00 i Skolan Stockholm på telefon: Integrationsverket. Adress, se ovan. eller från Inteeller fax: 08-649 91 90 grationsverket, adress inledningen. se

Har rasismen tagit slut nu 95 Europaåret mot rasism

Lärarutbildning med ett interkulturellt antologin: De har insett att det egna ansva-

perspektiv ret är viktigt och att det finns ett samband

mellan vad samhälllet i stort och vad

som Landets lärarutbildningar skall genomsyras

individer gör. Vi kan inte bara prata bort

ett interkulturellt perspektiv, men sker det av

rasismen, utan samhällets makthavare måste i praktiken Vad innebär ett interkulturellt

själva och ta ansvar. Att döma av perspektiv egentligen agera

Tankar inför drakens tid så tar de komman-

För att bringa klarhet och för att stimule-

de makthavarna detta mycket stort allvar.

till diskussion och eftertanke anordnade ra kommittén, tillsammans med Göteborgs

"Tankar inför drakens tid" rekvireras från universitet, en konferens kring temat Lärar-

Integrationsverket. Adress, seinledningen. utbildning med ett interkulturellt perspek-

tiv den 15-17 december 1997 i Kungälv.

Från denna finns en rapport med samma

Vita redaktioner, mörk magi. titel. Se även sidan 60 i denna antologi.

Konferensen behandlade olika aspekter av med titeln Vita redaktioner,

En antologi mångkultur och behovet spegling av invandrare, flyk-

av en mörk magi. Journalistik om det nya Sverige i lärarutbildningen i syfte att rasism, med bidrag från medie-

tingar och uppmärksamma vikten att skolor arbetar journalister, kom-

av forskare och verksamma med frågor rör rasism, främlingsfient-

som att publiceras i september 1998.

mer lighet och antisemitism daglig basis. för vilken

en Carlsson Bokförlag ger ut boken, Konferensen samlade de ansvariga för prog- kommittéledamoten Ylva Brune redaktör.

är raminnehållet i landets lärarutbildningar. I Ylva Brune,

Medverkande skribenter är princip alla utbildningar var representerade. Christian Catomeris, Håkan Hvitfelt, Bosse

Lindquist, Anna-Lena Lodenius och Mats Lärarutbildningsrapporten rekvireras från Polite

Wingborg, Birgitta Löwander, Oivvio Integrationsverket. Adress, seinledningen.

och Per-Markku Ristilammi.

Vita redaktioner, mörk magi. Journalistik

Tankar inför drakens tid invandrare, flyktingar och rasism kan

om

beställas hos Carlsson Bokförlag, telefon Innan vintern 1997 hade samtliga politiska

08-411 23 49 eller på fax 08-796 84 57. ungdomsförbund i Sverige aldrig agerat

gemensamt utåt i en kampanj, men i antolo-

gin Tankar inför drakens tid skriver alla Mångfaldskontakter

förbundsordförande sina olika framtids-

om

Broschyr i vilken presenteras ett antal yrkesvisioner för vårt mångkulturella land. Boken

nätverk och "utbildningsnätverk" för och är initierad av kommittén och har dess vice

med människor med utländsk bakgrund. ordförande Joe Frans som redaktör.

En värdefull guide för den arbetsgivare

Antologin tar sitt avstamp i en önskan att

söker kompetens och ytterligare det mångkulturella samhälle lever i blir de som ny

olika resurser. positiva möjligheternas samhälle. De

förbundsordförandena sin vad

ger syn

Broschyren rekvireras från Integrationssom krävs för att detta skall uppnås.

verket. Adress, seinledningen

Mona Sahlin skriver i sin baksidetext till

Har rasismen tagit slut nu 96 Europaåret mot rasism

Uppsatsantologi Pow-Wow-handboken beställes hos

Ungdom Mot Rasism på telefon: 08-642 69 "Hur rasismen i Sverige och hur ser ut mot- 90 eller fax: 08-642 69 95. arbetas detta hot mot demokratin" fråvar

gan som kommittén sökte på når den svar

utlyste en uppsatstävling på landets alla uni- Etnisk diskriminering och mångfaldens

versitet och högskolor. möjligheter i arbetslivet

En rad spännande uppsatser skickades in.

Världen håller i mängd avseenden på att Juryn, bestående skådespelerskan Bibi en av bli alltmer homogen, samtidigt som lokal- Andersson, Uppsalasociologen José Alberto

samhället blir alltmer heterogent. Mång- Diaz, journalisten och översättaren Yukiko

falden sätter sina tydliga spår också i Sverige Duke, chefredaktören Arne Ruth och prooch företagen blir alltmer internationella. i fessor Charles Westin förstapriset till gav Det skapar såväl problem möjligheter. den intressanta uppsatsen Rasism: Ett annat som

utkeende, Om mångfald och etnisk diskriminering i författad Stockholmsbon av André arbetslivet handlade Olika som bär, två

Mkandawire. Andrapristagaren

Laura seminarier som kommittén anordnade i mars Welmont skrev Rasism ocbfrämom 1998 tillsammans med Rådet för arbetslivslingyientligbet i Sverige ett problem med forskning RALF och Institutet för frammångaförgreningar och Markus Ãgrens upptidsstudier. Vid seminarierna presenterades satstitel löd Att våga säga annorlunda i lan-

bl.a. två kunskapsöversikter, författade det Sammalunda. av

Sten Höglund respektive Lois Wise. Mot Dessa och ytterligare fyra uppsatser finns

bakgrund dessa, och vad som i övrigt publicerade i uppsatsantologi med titeln; av en framkom vid seminarierna, Europaåret Hur ser rasismen i Sverige ut och hur mot- ger

mot rasism, RALF och Institutet för framarbetas detta hot mot demokratin.

tidsstudier hösten 1998 ut bok för att öka en

Uppsatsantologin kunskapen och stimulera till diskussion rekvireras från

området. Se även sidan 36. Integrationsverket. Adress, inledningen se

Boken mångfald och etnisk diskrimineom

ring i arbetslivet kan beställas hos RALF på Pow-Wow-handboken

telefon: 08-791 03 46 eller fax: 08-791 85 90.

Pow-Wow, rådslag mot rasism, projektet

som det berättas på sidan 46 i denna om

antologi, finns även beskrivet i längre sluten Förändringskraften finns i

rapport. Denna är utformad så att den skall bostadsområdet

fungera konkret handbok för hur elesom en Dokumentation kommitténs samarbetsoch personal praktiskt kan arbeta av ver mot projekt med SABO se även sidan 14. En

främlingsfientlighet, våld, rasism och mobb-

skildring av det konkreta arbetet mot segrening den skolan. "Pow-Wow, egna en gation och främlingsfientlighet i sju olika handbok för rådslag mot rasism ger prov bostadsområden utkommer hösten 1998. övningar och diskussioner, vidareförmedlar

tankar från genomförda rådslag, berättar om

Rapporten kan beställas hos SABO, på televad läroplaner och skollag säger i frågorna,

fon: 08-406 55 00 eller fax: 08-20 99 04. visar hur en handlingsplan kan utformas osv.

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

Racism, Ideology and Political Etnisk mångfald, delaktighet och diskri- Organisation minering stencil

internationell kon- Under perioden april till juni 1998 lät kom- I december 1997 hölls en

mittén Högskolan i Örebro/Novemus ferens där teoretiker och praktiker från hela

och genomföra enkätstudie hur landets Europa möttes för att försöka analysera en om

kommuner, bl.a. i deras egenskap arbetskartlägga de rasistiska strömningar som tar av

andra etab- givare, arbetar med och förhåller sig till fråsig uttryck i politiska partier och

mångfald, rasism, främlingsfientliglerade strukturer. Jämförelser mellan antifas- gor om

världskriget och het och etnisk diskriminering. Undersökcistiska rörelser innan andra

kampen mellan demokrati och "etnokra- ningens resultat finns tillgängliga i rapporten nu,

invandrare, Etnisk mångfald, delaktighet och diskrimiti, politisk extremism gentemot

nering. En enkätstudie kommuner med medias roll togs under tre dagar i av

osv upp

74. över 16 000 invånare". Av den framgår bl.a. Stockholm. Se även sidan

andelen anställda med invandrarbak-

Deltog gjorde internationella forskare, att

området, grund i de undersökta kommunerna geneakademiker, ledande inom samt

rellt sett är låg. I synnerhet gäller detta, kansföreträdare för Europeiska kommissionen,

ke inte så överraskande, andelen med utompolitiska partier europeisk nivå och olika

europeisk invandrarbakgrund i chefspositio- NGOs verksamma inom området. En rap-

del, med Också när det gäller kommunernas port från konferensens allmänna ner.

beredskap och benägenhet att vidta åtgärder titeln Racism, Ideology and Political

international för att motverka rasism, främlingsfientlighet Organisation. A report from an

och diskriminering framgår att borde conference in Stockholm, December 1997 mer

kunna göras. Det område där kommunerna har publicerats av kommittén. En rapport

visar störst aktivitet är skolområdet. från den akademiska delen av konferensen,

andra Dr. Simon Rapporten kommer genom Svenska kornmed inlägg av bland Epstein från Israel, Professor Roger Griffin munförbundets försorg att hösten 1998 spri-

publicerats das till landets samtliga kommuner. från Storbritannien m. fl. har av CEIFO. Dess titel är Racism, Ideology and

Organisation". Rapporten rekvireras från Political

Integrationsverket. Adress, inledningen.

se

Övrigt

Racism, Ideology and Political Organisation. A report from internatio- Tidningen Nisses Magazine", bilaga till

an en nal conference in Stockholm, December ungdomstidningen Chili beskriven på sidan 1997 rekvireras från Integrationsverket. 22 kan beställas hos Chili eller rekvireras Adress, se inledningen. från Integrationsverket.

Racism, Ideology and Political Affischer i hårdpapp, storlek 50x70, några

av Organisatiorf beställes hos CEIFO på de "Invandrare, typ...-annonser,

av som telefon: 08-16 20 00 eller fax: 08-15 67 20. finns beskrivna sidan 12, kan rekvireras

från Integrationsverket. De aktuella annon-

är the drugdealer sidan 21, gängle-

serna

daren sidan 25 eller klottraren sidan 55.

Har rasismen tagit slut nu 98 Europaåret mot rasism

,

Antirasism webben

SVENSKASA4TER

Alarm .http://www.rasism.c0m/1.html . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Denmångkulturella salongen .http://www.dds.se/dms . . . . . . . . . . . Folkfestmot rasism .httpz/lwww.folkfest-mot-rasismse/borjahanhtml . . . . . . . . . . . . . . . . . . FörintelsefömekamasMest Använda Argument Och DerasGenmäle .http://www.wiesenthal.c0m/resource/swede.htm . . . . . . . . . . Gränslösafestivalen .http://hem1.passagense/festival/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heja Sverige CD-Romomfrämlingsfientlighet och mobbing .http://www.itz.se/5i12/ . . . . . . . . Immigrant-Instituet .httpz//wwwalgonetse/Nmigrant/indexhtm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . LevandeHistoria .http://www.levandehistoriaprg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mats Larssonslänkar .http://hem.passagen.se/ls0n/ . . . . . . . . . . . . . . . . Praxis i Hammarkullen .httpz//hem2.passagen.se/praxis/ . . . . . . . . . . . . . . . . The NoNazipage .http://www.torgeLse/users/m/mental/n0nazi/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 frågor om Förintelsen .http://www.wiesenthal.c0m/resource/36qsv.htm . . . . . . . . . . . . . . Vi ger Nordlandsvar på tal .http://www.ge0cities.c0m/Capit0lHill/L0bby/6854/ . . . . . . . . . . . .

UTLÄNDSKASAJTER

Artists Against Racism .http://www.vrx.net/aar/homehtml . . . . . . . . . . . . . . . . CrosspointAnti Racism .http://www.magenta.nl/cr0sspoint/ . . . . . . . . . . . . . . . . HumanRightsWatch .http://www.hrw.org/ . . . . . . . . . . . . . . . . . Nazis .http://users.powernet.c0.uk/orion/ among us . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antifascistisk sida med mångabra länkar

Refuse Resist .http://m0jo.calyx.net/Nrefuse/altindex.html . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Seventh Seal .http://www.grs.se/marcus/seven/antirasism.htm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många länkar till andra antirasistiska sidor

Simon Wiesenthal Center .http://www.wiesenthal.com/ . . . . . . . . . . . . . . Why do people deny the Holocaust .http://www.nizkor.0rg/ . . . . . .

MEDIASAJTER

Expo .http://www.hilI.se/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Håller koll högerextremism

GöteborgsPosten .http://www.GRse/baser/bakgrund/rasism/ras0o.htm . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Faktabankom rasismeni Sverige

Searchlight .httpz//wwws-lightdemon.co.uk/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exposengelskamotsvarighet

Stop BSB .http://www.ur.se/stop/bsb/index.html . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildningsradionstv-program om invandrare, rasismosv

SverigeFaktapå nätet .http://www.inv.se/svefa/innehall.html . . . . . . . . . . . . . . . . . Sveriges Radios Minoritetesspråksredaktion .http://www.sr.se/rs/min/index.htm . . . . . . . . . . . . .

Kommitténsegen hemsida uppdateras inte längre,men ligger kvar en tid till adress Europaåretmot rasism .http://www.dds.se/eu97 . . . . . . . . . . . . . . .

Har rasismen tagit slut nu 99 Europaåret mot rasism

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. nytt ersättningssystemfor vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. å Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. 9 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfonnåga. N Översynavrörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M.+ försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer S Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997. ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.S. 10.Campusforkonst.U. 38 Vad fårvi förpengarna Resultatstymingav . - 11.Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala inomolikaområden.U. området. älvdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. . förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER - 13.Säkrarekemikaliehantering.FÖ Vad hargjorts Vadbör göras Ju. 14.E-pengar näringsrâttsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationforalla. - 15.Grönanyckeltal- Indikatorerfor ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. l6. Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S. - 17.Samordning digitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder. - Riksdagen1997-l 0-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 2 Problemmedinbäddadesysteminfor ZOOO-skiftet. inomEU.K. . HearinganordnadavITkommissioneni 50.De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . Ett garantisystemför forsäkringsersättningar.Fi. Situationeninfor ochunderforstaåretmed 23.Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyñet.U. FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Utstationeringavarbetstagare.A. . . Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternaiÖstersjöregionen.N. av m.m. vara 25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikationsfaktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch och Industriforbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-l8.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOMDistansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju.

kämavfallsomröstningeni Malåkommunl997.M. 89.Greppet attvändaenregionsutveckling.

- 63.Engod affär i Motala.Joumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhanmskommittén.N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriñse- 90 Stegetfore.Nedslagi detlokala

. rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginformation. 91 Nya kommunalförnyelseochkompetens-

. grepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.In. Nyatider, nyaförutsättningar... 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. . IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag.

- Socialavgiñslagen.S. Småföretagsdelegationensrapport N. . Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog. . Lämplighetsprövningavpersonalinom Småföretagsdelegationensrapport N. . förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 95.Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. . HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch 97.Görbarntill medborgareOmbamochdemokrati IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, under1900-talet.SB. IT-kommmissionensrapport7/98.K. 98.Konkurrenslagensregleromföretags- 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration.N.

kontrollinstrument.ln. 99 accepteraBetänkandefrån dennationellasam-

. 72.Kommunalañnansforbund.Fi. ordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100 Harrasismentagit slutnu Bilagatill betänkande

- . systemför statsbidragtill invandrarnas fråndennationellasamordningskommitténför riksorganisationerm.tl.In. Europaåretmotrasism.ln. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 75.Djurforsök.Jo. 76.Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer.In. 77.Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. 78.Regelförenkling framtiden.Småföretags-för delegationensrapport N. 79.IT ochregionalutveckling. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. IT-kommmissionensrapport9/98.K. 80.BostadsrättsregisterJu. 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 82.Försäkringsforeningar-ettreforrneratregelsystem Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

A

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel

ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.55

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ 31 Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch

Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63

psykiatrisktvångsvård.32 Användningen vissaav statsflygplan,m.m.81

Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 Att röstamedhänderna.Omstorrnöten,

Denframtidaarbetsskadetörsäkringen.37 folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85

Vad får för pengarna ResultatstyminglV Görbarntill medborgareOmbarnochdemokratiunder -

statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala 1900-talet.97

området.38

Justitiedepartementet Läkemedelsinformationforalla.41

HurskallSverigemåbättre BROTTSOFFER.

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Vad hargjorts Vad bör göras 40 -

Kontrolleradochifrågasatt Ensamladvapenlagstiñning.44

-intervjuer medpersonermedfunktionshincer.48 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46

De39 stegen.Läkemedelsutredningarunder Bulvanerochannat.47

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Styrningen polisen.74av

Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 Bostadsrättsregister.80

Socialavgiñslagen.67 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

Östeuropa.86 Kommunikationsdepartementet

DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN

IT ochregionalutveckling.

utbildningocharbetsfördelning.88 - 120exempelfrånSverigeslän.19 Stegetfore.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande

IT-kommisionenshearingominfrastrukturen arbetet.90

fordigitalamedier.Andrakammarsalen,

Utrikesdepartementet Riksdagen1997-10-24.20

Problemmedinbäddadesysteminfor2000-skiftet. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

HearinganordnadavIT kommissioneni

enöversyn.29 - samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.96

1997-11-14.21

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Fö rsva rsdepartementet

Referatfrånenhearingden12november1997.

13 - Säkrarekemikaliehantering. IT-kommissionens 4/98.36

rapport Utlandsstyrkan.30 taxfreeforsäljningenavvecklas

Konsekvenser attav Försvarsmaktsgemensamutbildningför

inomEU.49 framtidakrav.42 offensivIT-användningkanskapatillväxt

Hur Sotningi framtiden.45 rådslaganordnat

for mindreföretag.Ett av Räddningstjänsteni Sverige Kommurikations-

IT-kommissionen uppdragav

RäddaochSkydda.59 Närings-och handelsdepatementet - departementet,

ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Socialdepartementet

154 Tänderhelalivet IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

nyttersättningssystemför vuxentandvård.2 IT-kommissionensrapport6/98.58 - Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Nyatider, förutsättningar...

nya Systembolagetsprodukturval.8 IT-kommissionensrapport8/98.65

Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Skolan,IT ochdetlivslångalärandet.

bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 Utbildningsdepartenentetoch

Hearinganordnadav Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. Illkommissionen,Rosenbad997-12-04,l

+4 stbilagor,25 IT-korrirnmissionensrapport7/98.K.70

Frånhembränttill Mariakliniken.

faktaomungdomarochsvartsprit.26 w

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

lT ochregionalutveckling. processermedexempelfrånhandeln.4 erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch IT-kommrnissionensrapport9/98.80 maktdiskurser.5

Ty makten dinär Mytenomdetrationella Finansdepartementet arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Omstruktureringarochbeskattning.l Utstationering arbetstagare.av 52 Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva

Kulturdepartementet försäkringar.7 Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 SamordningavdigitalmarksändTV. 17 Självdeklarationochkontrolluppgiñer

förenkladeförfaranden.12 Närings- och handelsdepartementet - E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Statenochexportfrnansieringen.23

- Engräns enmyndighet 18 Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.53

- Försäkringsgaranti. Bättreoch tillgängliginfonnation.

mer Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.22 Småforetagsdelegationensrapport 64 Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch Kompetensi småföretag. försäkringsbolag.27 Småforetagsdelegationensrapport 77 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Regeltörenklingför framtiden. ochtillfälligt arbete.56 Småtöretagsdelegationensrapport4.78 Kommunalafinansforbund.72 Greppet attvändaenregionsutveckling.

- Försäkringsforeningar-ettrefonneratregelsystem82 RapportfrånSöderhamnskommittén.89 Premiepensionsmyndigheten.87 Godaidéeromsmåföretagochsamverkan.

Småföretagsdelegationensrapport 92 Utbildningsdepartementet

Kapitalförsörjningtill småföretag. Campusfor konst10 Småföretagsdelegationensrapport 93 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Förslagskatalog. inomolikaområden.l 1 Småföretagsdelegationensrapport 94 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Konkurrenslagensregleromforetagskoncentration.98 Situationeninfor ochunderförstaåretmed kunskapslyftet.51 Inrikesdepartementet DUKOMDistansutbildningskommittén. Historia,ekonomiochforskning. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Femrapporteromidrott.33 IT-stöd.57 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

- FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 kontrollinstrument.7 l

- Lämplighetsprövning personalinomav OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

- Förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 systemfor statsbidragtill invandrarnas DUKOMDistansutbildningskommittén. riksorganisationermtl.73 Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrotts- Kostnadseffektivdistansutbildning.83 rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.76 DUKOMDistansutbildningskommittén. Nya kommunalförnyelseochkompetens-

grepp- Flexibelutbildning distans.84 utveckling.91

accepteraBetänkandefråndennationellasamordnings- Jordbruksdepartementet

kommitténfor Europaåretmotrasism.99 Fiskeriadministrationen EU-perspektiv.iett Harrasismentagit slutnu Bilagatill betänkandefrån Översyn frskeriadministrationenav m.m.24 dennationellasamordningskommitténfor Europaåret LivsmedelstillsyniSverige.61 motrasism.100

urförsök.75

Arbetsmarknadsdepartementet välfärdensgenusansikte.3 Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifrka

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Milj ödepa rtementet Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskthållbart

samhälle.15 Förordningartill miljöbalken.+Bilag0r.35 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95

Har rasismen tagit slut nu

Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism

"Rasismen har inte tagit slut. Denligger Iur bakomarbetslöshet, dumhet, rädsla, okunskap och slentrian. Jag hoppas att Europaåret mot rasism har givit några bidrag i arbetet för att alltid hålla debatt och diskussion levande", skriver Mona Sahlin i sin inledning till denna antologi. I den presenteras flera av de projekt, tankar och förslag som drivits och väckts av den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism. Kommitténs önskan är att antologin kan fungera som en idébank och inspirationskälla i det väsentliga arbetet för en vardag utan rasism och antisemitism. Det ett arbete kommittén hoppas att alla inser

som nödvändigheten av.

Europaåret

Gm

rasism

FRITZES

0 l-l-l..''l'l.li.

PUBLI mriomzk

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM

FAX08-690 91 91.TELEFON:08-69O91 90

E-PosT:fritzes.0rder@liber.se FRXTZESINTERNETBOKHANDEL:www.fritzes.se