SOU 1998:151
Kostnadsutjämning för kommuner och landsting en översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet. Bilaga
(! )3 Statens offentligautredningar & W 1 99 8: 1 5 1 & Inrikesdepartementet
Kostnadsutj ämning för kommuner och landsting
En översyn av statsbidrags-
Betänkande av Kommunala Utj ämningsutredningen Stockholm 1998
(! i» Statens offentligautredningar
ww 1998: 1 51 & Inrikesdepartementet
Kostnadsutj ämning för kommuner och landsting
En översyn av statsbidrags- och utj ämningssystemet
Bilaga
Betänkande av Kommunala Utj ämningsutredningen Stockholm 1998
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order©liber.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. — En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08—405 42 95 Telefon: 08—405 47 29
ISBN 91-38-21073—8 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X
InnehåH
BILAGA 4 BARNOMSORGSMODELLEN
BILAGA 5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
BILAGA 6 INDIVID OCH FAMILJEOMSORG
BILAGA 7 MODELL FÖR GLES BEBYGGELSESTRUKTUR BILAGA 8 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG
BILAGA 9 KOLLEKTIVTRAFIK
BILAGA 10 UTFALLSTABELLER
1 Inledning
Syftet med denna bilaga är att ge en bakgrund till hur barnomsorgsmo— dellen fungerar och vilka uppdateringar som gjorts i modellen, samt att lite mer i detalj presentera utfallet av regressionsanalyserna på barnom— sorgsbehovet. Sist redovisas den slutliga modellen.
I uppföljningsarbetet har utredningen biträtts av en referensgrupp bestående av tjänstemän från kommuner, kommunförbundet och social—
styrelsen.
1.l Kortfattat om nuvarande utformningen av nuvarande modell
I utjämningen beaktas andelen barn och behovet av barnomsorg. Barn- omsorgsbehovet beräknas med hjälp av andel av vårdnadshavarna som arbetar minst 25 timmar per vecka, skattekraftsandel multiplicerat med andel av vårdnadshavarna som förvärvsarbetar minst 1 timma per vecka och ett täthetsmått. Åldersersättningen beräknas med hjälp av standardkostnader för åldersgrupperna 1—2 år, 3—6 år och 7—9 år. Alla variabler förutom täthetsmåttet och standardkostnaderna för olika ål- derskategorier uppdateras årligen. Variablernas vikter baseras på 1992 års förhållanden och har hittills inte ändrats.
2 Uppdatering KVolymen
Vissa förändringar har gjorts i modellen som beräknar barnomsorgsbe- hovet. Kostnadsvikterna för familjedaghem och skolbarnomsorg har justerats något.
Först beskrivs mer i detalj hur KVolymen, barnomsorgsbehovet, be- räknas. Därefter redovisas hur definitionen på KVolymen ändrats p.g.a. ändrade kostnadsvikter.
2.1 Hur behovet av barnomsorg (KVolymen) beräknas
I figur 1 nedan illustreras tillvägagångssättet för att beräkna barnom- sorgsbehovet. Utgångspunkten är medelantalet inskrivna barn för två år (december beräkningsåret och december året dessförinnan) enligt SCB:s barnomsorgsstatistik. Målet är att göra de inskrivna barnen jäm- förbara ur kostnadshänseende kommuner emellan. I olika kommuner vistas barn som är 0-2 år och 3-6 år olika lång tid i daghem och famil- jedaghem. För att ta hänsyn till detta multipliceras respektive ålderska— tegoris och omsorgsforms genomsnittliga vistelsetid med antalet in- skrivna barn för motsvarande grupp. Utgångspunkten är att barnomsorg kostar mer om vistelsetiderna är långa. Vistelsetiderna, som hämtas från SCB:s Bamomsorgsundersökningar, beräknas som ett medel för två år (januari för året beräkningsåret och januari året efter beräk- ningsåret). Dessutom tas det hänsyn till att det krävs mer personal i daghem om barnen är små genom kostnadsvikten 1,5 för barn 0-2 år. För barn i deltidsgrupper och i skolbarnomsorg finns det inga uppmätta vistelsetider. Antagandet om vikterna för dessa omsorgsformer är en kombination av hur relativt kostsamma de är och hur länge barnen i genomsnitt uppskattningsvis vistas i t.ex. skolbarnomsorg. Barn i del- tidsgrupper kan samtidigt också vara inskrivna i annan omsorg.
I och med dessa beräkningar har de inskrivna barnen omvandlats till heltidsbarn. Antal heltidsbarn visar hur många barn i en kommun som behöver barnomsorg på heltid. Ett heltidsbarn ska vara jämförbart kommuner emellan, effekter av olika vistelsetider och omsorgsformer
ska vara bortrensade. En slutgiltig justering görs för heltidsbarn i fa— miljedaghem. I Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53) fann man att under början av 90-talet kostade ett heltidsbarn i familjedaghem i genomsnitt ca 75 procent av den genomsnittliga kostnaden för ett hel- tidsbarn totalt sett. Därför viktas antalet heltidsbarn i familjedaghem ner med 0,75 innan själva KVolymen beräknas.
Slutligen beräknas hur stor andel heltidsbarnen utgör av totalt antal barn 0-12 år. Detta mått kallas KVolym (kostnadsjusterad relativ servi— cevolym). Egentligen är det ett mått på hur mycket barnomsorg en
kommun produce- rar per barn_ Men NÅGRA FÖRKORTNINGAR
under förutsättning Dh = daghem (142 år) att de flesta barn Fdh = familjedaghem (1-12 år) som efterfrågar Frh = fritidshem, daghem 6-12 år barnomsorg också Delt grp = deltidsgrupp får det är det OCkSå Förskola = Daghem 0-6 år
ett mått på behovet . . Skolbarnomsorg = Dh 6-12 ar eller Fdh 7-12 ar av barnomsorg.
Figur 2.1 Beräkningsmetod för KVolymen (Brita Schwartz metod)
Vistelsetider Antal inskrivna data för två år barn data för (källa: SCB:s barnomsorgs— två år (källa:
undersökning) (Antalsstatistik från SCB)
Genom- snittliga Medelantal vistelsetider inskrivna barn i barn- som andel av omsorg för: förskola heltid (=40 h) för 04 år, 3-6 år, deltids- barn 0-2 år OCh grupp samt skolbarn- 3-6 år i daghem omsorg, uppdelat och familje— på dagem och daghem familjedaghem
Försk 0—2 år Försk 3—6 år Delt grp. Skol barn- oms. 6-12 år 0,5
Antal heltidsbarn för Vikt för heltidsbarn daghem och familjedag- familjedaghem hem 0-2 år 3-6 år = 0,75 Tom” antal , . barn 0- 12 år och 7-12 ar
Antal heltidsbarn / Totalt antal barn = KVolym
ei 131 barn () 12 z'ir
Andel av Lth
2.2 Relation mellan andel inskrivna barn och andel heltidsbarn (KVolym)
I detta avsnitt illustreras hur de inskrivna barnen transformeras till hel- tidsbarn i olika ålderskategorier och omsorgsformer. För att visa detta har andelen inskrivna barn och andelen heltidsbarn av totalt antal barn 0-12 årjämföits.
I figuren nedan framgår det av den vänstra stapeln hur stor andel antalet inskrivna barn i olika omsorgsformer och ålderskategorier utgör av totalt antal barn mellan 0 och 12 år i riket. I den högra stapeln visas hur stor andel antalet heltidsbarn i motsvarande omsorgsformer och ålderskategorier utgör av totalt antal barn i riket, dvs. KVolymen.
Figur 2.2 Andel inskrivna barn av totalt antal barn 0-12 år jämfört med KVolym i riket 1996
Andel imkn'vm Andel heltidsbarn
(KVolym) 50
44) , , IAndel i Fdh 7-12 år 1996
[Andel i fritidshem 1996 DAndel deltidsgrp 1996 EIAndel i Fdh 0—6 1996 DAndel i Dh 3—6 år1996 IAndel i Dh 0-2 år 1996
30
20
10
Andel Andel inskrivna heltidsbarn barn i riket (KVolym) i
riket
Av alla barn är ca 55 procent inskrivna i någon form av barnomsorg 1996. Jämförelsevis är andelen heltidsbarn av totalt antal barn (KVolymen) knappt 40 procent 1996.
Med början från botten av de båda staplarna ser man att andelen heltidsbarn 0-2 år i daghem utgör en större andel av totalt antal barn jämfört med motsvarande andel inskrivna barn, 8,7 respektive 6,7 pro- cent. Detta beror på kostnadsvikten 1,5. Relationen är inte exakt 1,5,
utan något lägre eftersom den genomsnittliga vistelsetiden i riket är något mindre än 40 timmar (dvs. heltids vistelsetid i barnomsorg).
Däremot är andelen heltidsbarn mellan 3 och 6 år inskrivna i dag- hem lägre än motsvarande andel inskrivna barn, 16,5 respektive 18,7 procent. Dessa barn har kostnadsvikten 1,0 och påverkas enbart av vistelsetiderna.
Andelen heltidsbarn i familjedaghem 0-6 år utgör en betydligt mind- re andel av totalt antal barn jämfört med motsvarande andel inskrivna barn, 4,2 procentjämfört med 6,8 procent. Utöver vistelsetiderna (som i genomsnitt är något lägre jämfört med de i daghemmen) påverkas fa— miljedaghemmen även av kostnadsvikten 0,75, vilket minskar andelen heltidsbarn ytterligare.
För övriga omsorgsformer är det enbart de använda vikterna som påverkar transformeringen från inskrivna barn till heltidsbarn.
2.2.1 Relation mellan andel inskrivna barn och andel heltidsbarn för kommungrupper
Kortfattat kommer relationen mellan andelen inskrivna barn och ande- len heltidsbarn att redovisas för kommungrupper.
I figur 3 framgår det att av kommungrupperna var år 1996 högst an- del av barnen inskrivna i förortskommuner (58 procent) därefter kom- mer större städer och storstäderna. Lägst är andelen inskrivna barn i landsbygds- och övriga kommuner (50,4 respektive 51,4 procent).
Figur 2.3 Andel inskrivna barn av totalt antal barn 0-12 åri olika kategorier, kommungrupper och riket 1996
DAnd inskr 7.12 är fdh l996
IAnd inskr 6-I2 år frh 1996
40 |: And inskr
deltid grp l996
EIAnd inskr 0-6
H fdh 1996 DAnd inskr Dh
Allil(.'| uv sainlliun lmrn () 12 år 3
2. 7,6 ) 3—6 år 1996 23 . . . . . . . 20 ' ' ' ' BAnd lnskr Dh 18 . . . 20,9 . . . . . . _ 0-2 år 19% IS . . . . . . . _ . , 15,7 ' . '6'5 15,7 _ . 15,5
14,7
Storstäder Förorter Stönestäder Medelststäd Industri Landsbygd Glesbygd Övriga Riket
Andelen heltidsbarn av totalt antal barn (KVolymen) är högst i stor- städerna, trots att andelen inskrivna var högre både i förorterna och i större städer, vilket framgår av figur 4. Orsaken är storstädernas tyngd- punkt på inskrivna bam i daghem 0-6 år, vilket gör att andelen inskriv- na bam inte minskar så mycket som den gör för övriga kommungrup- per vid omräkningen till andel heltidsbarn. Mest sjunker andelen hel- tidsbarn relativt andelen inskrivna barn i landsbygdskommuner. Orsa- ken är att många där är inskrivna i familjedaghem och i deltidsgrupper.
n (1 ll! :ir
Ilntlt-I 'lV samlliui
Figur 2.4 Andel heltidsbarn (KVolym) av totalt antal barn 0-12 år i olika kategorier, kommungrupper och riket 1996
D And Hcllidsbam 7— 12 år Fdh 1996
And Hcltidsbam frit 6-12 år 1996
El And ' Heltidsbam Delt grp 1996 D And Heltidsbam 0-6. år Fdh l996
D And Heltidsbam 3-6 år Dh l996
And Heltidsbam 0—2 år Dh 1996
Storstäder Förorter Stäm: städer Mcdelst städ Industri Landsbygd Glesbygd Övriga Riket
2.2.2 Sammanfattning
Själva syftet med omräkningen av de inskrivna barnen till heltidsbarn är att göra dem jämförbara ur kostnadssynvinkel. Ett heltidsbarn i dag- hem 0—2 år ska vara jämförbart med ett heltidsbarn inskrivet i fritids- hem, och den totala andelen heltidsbarn av samtliga barn (KVolymen) ska ungefärligen vara jämförbar kommuner emellan. Grundtanken är att ett heltidsbarn i olika omsorgsformer i genomsnitt ska kosta ungefär lika mycket, det är detta de använda vikterna ska se till.
2.3 Uppdatering av kostnadsvikter
Det finns svårigheter med att fullständigt utvärdera kostnadsviktema på grund av att det inte finns separata kostnadsdata för alla omsorgsformer och åldrar. För deltidsgrupper finns det ingen separat kostnadsredovis- ning. Det finns det inte heller för barn i daghem (eller i familjedaghem) mellan 0 och 2 år.
Utgångspunkten för uppdateringen av kostnadsviktema är kommu- nernas räkenskapssammandrag (RS) år 1996. I RS går det bra att jäm- föra nettokostnadema för daghem och familjedaghem totalt sett. Det
fungerar även relativt väl att särskilja kostnaderna för förskola (inklusive deltidsgrupper) och fritidshemmen i den institutionella barn- omsorgen. För att få så hög kvalitet på kostnadsdata som möjligt har uppgifterna från RS jämförts med dem från Socialstyrelsens rapport ”Jämförelsetal för Socialtjänsten” år 1996, så att kommuner som inte korrekt delar upp kostnaderna på olika omsorgsformer rensas bort. Detta innebär att det är drygt 250 kommuner av de 288 som ingår i nedanstående jämförelse. Vid beräkningarna av den totala kostnaden per heltidsbarn används dock kostnaderna från alla kommuner.
De kostnadsvikter som är möjliga att utvärdera är de för skolbarn- omsorg och familjedaghem. Vad gäller skolbarnomsorg används kost- naderna för fritidshemmen som en uppskattning av skolbarnomsorgens kostnader totalt sett. Det är inte möjligt att med god säkerhet särskilja skolbarnomsorgens kostnader för familjedaghemmen. Vikten för fa- miljedaghem utvärderas med förskola och skolbarnomsorg samman- slagna.
2.3.1 Kostnad per heltidsbarn för olika omsorgsformer
De ursprungliga kostnadsviktema är 0,5 för skolbarnomsorg (både fri- tidshem och familjedaghem) och 0,75 för alla barn i familjedaghem. För att utvärdera de nuvarande kostnadsviktema visas i tabellen nedan kostnaden enligt RS 1996 per heltidsbarn för de olika omsorgsformer- na.
Tabell 2.1 Avgiftsj usterad nettokostnad per heltidsbarn enligt RS år 1996 Ursprunglig KVolymdefinition
Kostnad per heltidsbarn Daghem Fritidshem Familjedagh. Daghem Totalt 0—6 år 0-12 år
Kommun- grupp Storstäder Förorter Större städer Medelst städ
61 104 63 864
Industri 65 859 Landsbygd 66 343 Glesbygd
Övriga
81 760 60 178
Enhetskostnaden i riket är 62 695 kronor per heltidsbarn. Kostnaden per heltidsbarn för fritidshem och för familjedaghem avviker relativt mycket från enhetskostnaden.
Genomgående är kostnaden per heltidsbarn i familjedaghem högre än kostnaden per heltidsbarn totalt sett för alla kommungrupper. Skill- naden mellan kostnaden per heltidsbarn i familjedaghem och enhets- kostnaden indikerar att vikten för familjedaghem borde öka med ca 30 procent från 0,75 till 0,98. Motsvarande beräkningar har även gjorts för år 1995 med likartat resultat.
På motsvarande sätt indikerar skillnaderna ovan att vikten för skol- barnomsorg bör minska med ca 20 procent, från 0,5 till 0,4.
I tabellen nedan visas utfallet när vikten för familjedaghem sätts till 1,0 (avrundat uppåt) och vikten för skolbarnomsorg sätts till 0,4. Tabell 2.2 Avgiftsjusterad nettokostnad per heltidsbarn enligt RS 1996 med ny KVolymdefmition (Fdh = 1,0 och skolbarnomsorg = 0,4)
Kostnad per heltidsbarn Daghem Fritidshem Familjedagh. Daghem Totalt 0-12 år 0-12 år
Kommun- grupp Storstäder 66 251 Förorter 58 628 Större städer 61 651 Medelst städ 63 480 Industri 65 297 Landsbygd 63 925 Glesbygd 65 525 Övriga 61 594 64 191
63 210 62 652 61 320 63 102
På riksnivå blir nu omsorgsformerna ungefärligt jämförbara. En- hetskostnaden blir något högre 62 824 kronor per heltidsbarn. Det beror på att antalet heltidsbarn sjunker marginellt. Kostnaden för heltidsbarn i familjedaghem är något lägre än enhetskostnaden, vilket beror på att dess vikt avrundades uppåt till 1,0. I och med den nya KVolymdefini- tionen likställs därmed daghem och familjedaghem ur en kostnadssyn- vinkel. Kostnadsdata som föreligger indikerar enbart på smärre diffe- renser. Uppenbarligen har det hittills varit enklare att minska kostna- derna relativt sett i daghemsverksamheten än i familjedaghemmen.
Fortfarande skiljer sig kostnaderna åt mellan olika kommungrupper, vilket också är naturligt. En orsak till kostnadsskillnader kan t.ex. vara olika barntäthet inom barnomsorgen. Skillnader i heltidsbarn per årsar- betare framgår av tabellen nedan.
Tabell 2.3 Index över antal heltidsbarn per årsarbetare enligt ny KVolymdefinition (kommunal barnomsorg) År 1996
Index för heltidsbarn per
årsarbetare Kommun- Daghem Familje— Totalt grupp daghem Storstäder 97 104 97 Förorter 108 107 108 Större städer 100 98 100 Medelst städ 99 95 98 Industri 96 99 97 Landsbygd 94 102 97 Glesbygd 94 105 96 Övriga 98 98 98 Riket 100 100 100
Förortskommunerna har både lägst kostnader per heltidsbarn och högst barntäthet. Generellt sett finns det ett samband mellan lägre kost- nader per heltidsbarn och högre barntäthet på kommungruppsnivå.
2.3.2 Effekt av ny KVolymdefmition
Tabellen nedan visar hur kommungrupperna påverkas av den nya KVolymdefinitionen. På riksnivå blir det inga större förändringar den minskar marginellt. Strax under 40 procent av alla barn behöver barn- omsorg på heltid i riket.
Tabell 2.4 KVolym 1 och KVolym 2 för kommungrupper år 1996, (vägt med totalt antal barn)
Olika KVolymer år 1996 Kommungrupp KVolym 1 KVolym 2 Förändring Storstäder 0,459 0,449 -2,2% Förorter 0,449 0,446 —0,7% Större städer 0,420 0,415 -l,1% Medelst städ 0,360 0,361 0,1% Industri 0,342 0,344 0,4% Landsbygd 0,312 0,32] 3,1% Glesbygd 0,351 0,354 0,9% Övriga 1 , 1 % Riket -0,5%
Hur kommungrupperna påverkas beror på hur heltidsbarnen förde- las mellan olika omsorgsformer. Storstädernas KVolym minskar mest. Det beror på att de har störst andel heltidsbarn i fritidshem och lägst andel heltidsbarn i familjedaghem 0-6 år av alla kommungrupper (se figur 4, som visar KVolymen enligt ursprunglig definition). Den mins- kande andelen heltidsbarn i fritidshem vägs således inte upp av den ökande andelen heltidsbarn i familjedaghem. Det motsatta gäller för landsbygdskommuner.
2.3.3 Slutsatser
Slutsatsen av ovanstående analys är att kostnadsviktema bör justeras för skolbarnomsorg och familjedaghem. Kostnaderna per heltidsbarn blir då mer jämförbara på riksnivå. Grunden för modellen är att heltids— barn genomsnittligt sett ska vara jämförbara kommuner emellan ur kostnadssynvinkel. Kostnadsskillnader som beror på olika struktur vad gäller alderSfÖfdelnmg REVIDERADE KOSTNADSVIKTER I OCh omSOTgSformer KVOLYMMODELLEN har man tagit hansyn . Kostnadsvikten 0,5 för skolbarnomsorg till i heltidsbamsmåt- (fritidshem och familjedaghem 6-12 år) tet. sänks till 0,4.
_ De nya kostnads- . Kostnadsvikten 0,75 för familjedaghem Vikter som kommer att 0-12 år höjs till 1,0
användas framgår av informationsmtan bredvid.
3 Uppdatering av standardkostnaderna
Det är inte bara kostnadsrelationerna som ändrats från början av 90- talet. Såväl kostnaden per heltidsbarn som strukturen på hur stor andel av barnen i olika ålderskategorier som är heltidsbarn har förändrats. Detta innebär att även standardkostnaderna för de olika ålderskategori- erna (1-2 år, 3-6 år och 7-9 år) måste uppdateras. De ligger till underlag för åldersersättningen i barnomsorgsmodellen.
Standardkostnaderna mäter den genomsnittliga kostnaden för alla barn i olika ålderskategorier, oaktat skillnader i behov av barnomsorg. Utgångspunkten är den totala kostnaden per heltidsbarn i riket. För att beräkna de olika standardkostnaderna beräknas först hur många hel— tidsbarn i genomsnitt det går per barn totalt sett i de olika åldrarna (andelen heltidsbarn). Därefter fördelas kostnaderna på det totala anta- let barn genom att multiplicera andelen heltidsbarn med enhetskostna- den. Resultatet framgår av tabell 5. Tabell 3.1 Uppdaterade standardkostnader för åldersersättningen. Andelen heltidsbarn mulipliceras med enhetskostnaden för att beräkna standardkostnaden
5 r 1996 Enhetskostnad 63 128 kr/heltidsbarn Ålder för Antal Totalt heltids- heltids— antal barn antal barn heltids-
barn barn 0-2 år 147 980 3—6 år 327 290
7-12 år 83 876
Uppdaterad standard- kostnad
1-2 år 215 695 3—6 år 493 535 7-9 år 346 690
Eftersom det finns mycket få heltidsbarn som är 0 år och mellan 10 och 12 år läggs dessa heltidsbarn till ålderskategorierna 1-2 år respekti— ve 7-9 år. Andelen heltidsbarn mellan 10 och 12 år är bara ungefär 2,5 procent och andelen heltidsbarn som är 0 år är ännu lägre. Genom detta förfarande fångas deras kostnad upp ändå.
Av totalt antal barn 1—2 år är i genomsnitt 68,6 procent heltidsbarn. Det innebär att dessa barn i genomsnitt kostar 68,6 procent av enhets— kostnaden för ett heltidsbarn, dvs. 43 309 kronor. Detta är en ökning från 36 453 kronor i nuvarande modell. Enligt Strukturkostnadsutred- ningen (SOU 1993:53) var 47,5 procent av 1—2 åringarna heltidsbarn år 1991 jämfört med 68,6 procent år 1996. Denna stora ökning beror på att antalet heltidsbarn i den ålderskategorin har ökat sedan förra beräk— ningen, samtidigt som motsvarande antal barn har minskat. Heltidsbar- nen i familjedagliemmen viktas inte heller ner med den nya KVolymde— finitionen.
Även andelen heltidsbarn i åldern 3—6 år är högre år 1996 jämfört med år 1991. Då uppgick andelen till 53,8 procent mot 66,3 procent år 1996. I denna ålderskategori har både antalet heltidsbarn och det totala antal barn ökat sedan 1991. Trots att andelen heltidsbarn är betydligt högre år 1996 jämfört med år 1991, är den nya standardkostnaden för barn 3-6 år enbart något högre, 41 863 kronorjämfört med 41 240 kro- nor i nuvarande utjämningsmodell. Orsaken till detta är att enhetskost- naden har sjunkit sedan de ursprungliga beräkningarna gjordes.
Numera är således en något större andel av totalt antal barn 1—2 år heltidsbarn jämfört med vad som är fallet för barn 3—6 är, därmed blir kostnadsvikten för barnen 1-2 år något högre än för de mellan 3 och 6 år. Däremot är inte andelen inskrivna barn 1-2 år större än andelen in- skrivna barn 3—6 år. De inskrivna barnen i daghem som är 2 år och där- under räknas upp med kostnadsvikten 1,5 i KVolymmodellen.
Standardkostnaden för barn 7-9 år är lägre enligt den nya beräk- ningen, 15 273 kronorjämfört med 20 560 kronor i den nuvarande mo- dellen. Orsaken bakom denna förändring är en kombination av lägre vikt för skolbarnomsorgen i KVolymmodellen, som minskar antalet heltidsbarn, och lägre enhetskostnad.
Orsaken till att andelen heltidsbarn har ökat så pass mycket i för- skolan beror på att barnomsorgen har byggts ut mycket sedan början på 90—talet. En positiv effekt har förmodligen också den nya barnom— sorgslagen fått. Den trädde i kraft i början på 1995 och säger att alla kommuner ska tillhandahålla barnomsorg till barn vars föräldrar för- värvsarbetar eller studerar eller till barn med särskilda behov om så efterfrågas. Enligt socialstyrelsen räknade 90 procent av landets kom- muner med att nå upp till kravet för förskolebarn och 95 procent räkna- de med att uppnå målet för skolbarn under hösten 1996 (Socialstyrelsens pressmeddelande nr 47, 1996). Mycket tyder på att de flesta som behöver barnomsorg och som är berättigade till den också får barnomsorg.
4 Uppdatering av regressionen på KVolymen
För att slutföra uppdateringen av barnomsorgsmodellen uppdateras även regressionen som skattar barnomsorgsbehovet. Det är således inte kommunernas verkliga barnomsorgsbehov som används i barnom- sorgsmodellen. Behovet skattas med hjälp av en regressionsekvation, som består av variabler som för den enskilda kommunen är opåverkba- ra.
Det är den nya KVolymdefinitionen med uppdaterade kostnadsvik- ter, som kommer att ligga till grund för regressionerna.
4.1 Den nuvarande regressionen
Variablerna som skattar barnomsorgsbehovet (KVolymen) i dagens utjämningsmodell är andelen av vårdnadshavarnal som arbetar eller studerar mer än 25 timmar per vecka (A25), andelen av vårdnadshavar- na som arbetar mer än 1 timma per vecka (Al) multiplicerat med skat- tekraftsandelen (SkKr), som är begränsad till max 127 procent av me— delskattekraften, och täthetsmåttet AT200, som är uppdaterat år 1990. Förvärvsfrekvenserna hämtas från SCB:s Barnomsorgsundersökningar och de beräknas som ett löpande genomsnitt över tre år.
Det är främst variablerna skattekraft och täthet som har föranlett viss kritik från remissinstanserna. Den går huvudsakligen ut på att de inte har något samband med barnomsorgsbehovet. I Strukturkostnads- utredningen (SOU 1993z53), liksom i denna uppföljning, finner man att de variablerna bidrar mycket till att förklara variationerna av barnom- sorgsbehov mellan kommunerna. Variablerna verkar fånga upp det större behov av barnomsorg främst storstäder och förortskommuner har. Skattas behovet enbart med hjälp av förvärvsfrekvensvariabler un- derskattas storstäder och förortskommuner grovt. Används enbart
1 1 ett samboförhållande är det moderns förvärvsarbete som mäts, annars den ensamstående förälderns.
skattekraft och förvärvsfrekvenser förlorar storstäder till förortskom- muner. Om i stället förvärvsfrekvenser och enbart täthet tas med blir det tvärs om. Det är bara när båda variablerna skattekraft och täthet ingår i modellen, tillsammans med förvärvsfrekvenser, som dessa kommungrupper skattas väl. Även övriga kommungruppers behov skattas bättre när variablerna skattekraft och täthet tas med, annars överskattas de generellt sett.
4.2 Reviderade förklaringsvariabler
4.2.1 Ny datakälla för förvärvsfrekvenserna
En alternativ källa för att ta fram förvärvsfrekvenser måste användas i och med att Barnomsorgsundersökningarna (BoU) lagts ned. Tillsam- mans med SCB har ett alternativ tagits fram som beräknar föräldrarnas arbetade tid från den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS).
RAMS bygger på kontrolluppgifter och ger den unika informationen om individens koppling till arbetsgivare och arbetsplats. För att ta fram förvärvsfrekvenserna används uppgifter om alla föräldrarnas lönesum- ma (från kontrolluppgiftema) och uppgift om arbetad tid för ett urval av föräldrar från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Genom kun- skapen om lönesumma för samtliga och arbetad tid för ett urval av för- äldrar görs en skattning av arbetad tid för övriga föräldrar utifrån kun— skap om deras kön, ålder och arbetsgivarens branschtillhörighet. För att även fånga in de studerande på högskola och vuxenutbildning hämtas uppgifter in från CSN. Data hämtas också från AMS vad gäller perso- ner som ingår i arbetsmarknadsåtgärder. Både studerande och personer i arbetsmarknadsåtgärder ingår således i förvärvsfrekvenserna.
Båda metoderna kan ha brister. BoU utgår från en enkät till ett be- gränsat antal föräldrar, vilket kan leda till att urvalet blir skevt i framför allt små kommuner. l RAMS ingår alla föräldrar, men den arbetade tiden måste skattas på syntetisk väg.
Den förvärvsfrekvensdefinition som fungerar bäst när RAMS an- vänds är mammans arbetade tid i ett samboförhållande eller den ensam- stående förälderns. Det är samma definition som gäller i nuvarande modell. Tester har också utförts när man utgår från båda föräldrarnas arbetade tid, vilket dock inte utfallit speciellt bra. Detta kan bero på att den statistiska kopplingen är baserad på modern och att den därför kan vara mer osäker till mannen. F örvärvsfrekvenserna beräknas på föräld-
tar till barn som är 1—9 år gamla till skillnad från i BoU 0,5—6 år. Det bör vara en fördel att förvärvsfrekvenserna beräknas på en större del av barnens föräldrar än vad som nu är fallet. Gränsen för den övre arbeta- de tiden är något högre i RAMS än den som används i BoU, 28 timmar per vecka i stället för 25 timmar per vecka. För att öka stabiliteten i förvärvsfrekvenserna beräknas de som ett genomsnitt över två år.
4.2.2 Begränsad skattekraft och täthet
Även om variablerna skattekraft och täthet behövs i modellen för att den ska fungera väl, kan det finnas skäl att modifiera dem något.
Vad gäller skattekraftsvariabeln visar det sig först och främst att den bör beräknas som ett snitt över tre år. Resultatet blir en något högre förklaringsgrad. Ett genomsnitt för skattekraften bör också minska ef- fekten av eventuella slumpmässiga förändringar mellan åren.
Det finns även anledning att begränsa skattekraften. I dagens modell är den begränsad till max 127 procent av medelskattekraften. Det visar sig när man analyserar sambandet mellan KVolym och skattekraft att det är störst i ett intervall mellan 80 procent och 127 procent av me— delskattekraften och ganska lågt där utanför.
Täthetsvariabeln AT200 har först och främst daterats upp till 1995 års förhållanden, vilket ger bättre resultat i regressionerna än den som baseras på 1990 års (och som används i dagens utjämningsmodell). Vid analyser av sambandet mellan täthet och KVolym visar det sig också vara lågt för de med lägst och högst täthet. Sambandet mellan täthet och KVolym är däremot högt för kommuner med mellanhög till hög täthet. På grundval av detta har en alternativ täthetsvariabel som kallas AT95B definierats Den är begränsad nedåt till min 0,10 och uppåt till max 0,30.
Det är inte helt tillfredsställande att på detta sätt bestämma olika be- gränsningar av variabler. Detta görs redan idag i och med max be- gränsningen av skattekraft till 127 procent av medelskattekraften. Ut— fallet av regressionerna blir dock generellt sett bättre med dessa be- gränsningar. En alternativ modell, där varken skattekraften eller täthe- ten begränsas, kommer också att redovisas.
4.3 Resultat av nya regressioner
Resultatet när förvärvsfrekvenser hämtas från RAMS redovisas till- sammans med om data från BoU i stället skulle ha använts i nedanstå- ende tabell. Alla variabler är signifikanta på minst 95-procentsnivån. I informationsrutan nedan definieras de olika förklaringsvariablerna.
FÖRKLARINGSVARIABLER A25 = andel av vårdnadshavama' till barn 0,5-6 år, som arbetar/studerar minst 25 timmar per vecka (medel över tre år. Källa BoU. Al = andel av vårdnadshavama' till barn 0,5-6 år som arbetar/studerar minst 1 timme per vecka (medel över tre år). Källa BoU.
A28R = andel av vårdnadshavama' till barn 1—9 år, som arbetar/studerar minst 28 timmar per vecka (medel över 2 år). Källa RAMS. AIR = andel av vårdnadshavama' till barn 1-9 år, som arbetar/studerar minst 1 timma per vecka (medel över 2 år). Källa RAMS. SkKr = Skattekraftandel (som i dagens modell) SkKrM = Skattekraft obegränsad, beräknat som ett medel över tre år. SkKrMB = Skattekraft beräknad som ett medel över tre år och begränsad till min 80 procent och max 127 procent av medelskattekraften. AT95 = täthetsmåttet AT200 uppdaterat till 1995 års förhållanden AT9SB = AT95 begränsat till min 0,30 och till max 0,10 AT90 = täthetsmåttet AT200 uppdaterat år 1990, som i nuvarande modell * Vårdnadshavaren definieras som modem i ett samboförhållande
Tabell 4.1 Innehåll i olika regressionsmodeller
RAMS RAMS BoU obeg- begränsad begränsad ränsad. Intercept -0,007 —0,050 -0,1 18 AlekKr ........................................................................................................................... AIR x SkKrM Al x SkKrMB
AIR x SkKrMB
A25 A28R
ӁT-9.0 ...................................................................................................................................... AT95 AT9SB
F örklaringsgrad (just.)
Nuvarande modell
0,164 -
När förvärvsfrekvenser hämtas från BoU och när skattekraft och täthet begränsas blir förklaringsgraden ungefär lika hög som när mo—
dellen ursprungligen skattades år 1992 (BoU Begr). Förklaringsgraden sjunker något när förvärvsfrekvenserna i stället tas från RAMS. Om- kring 66 procent av variationen i barnomsorgsbehovet kan förklaras med hjälp av variablerna förvärvsfrekvens, hämtade från RAMS, be- gränsad skattekraft och täthet.
Alternativa förklaringsvariabler som t.ex. alternativa gränser för är- betade tid, pendling och andel ensamstående har testats. Utfallet av dessa variabler har dock inte varit tillräckligt bra för att de ska inklude- ras i modellen.
Effekten på utfallet av att avrunda vikten för familjedaghem uppåt till 1,0 är mycket liten. Sänks vikten till 0,98 eller 0,95 påverkas skatt— ningarna i mycket liten omfattning och omvandlat till kronor per invå- nare blir effekten på kommunnivå enbart några kronor per invånare mer eller mindre.
Utfallet av skattningarna kommer visas form av avvikelse från verkligt KVolymindex. Detta innebär att enskilda kommungruppers KVolym relateras till det vägda riksgenomsnittet. Förvisso är det KVolymen som skattas, men det är indexet som är relevant i utjäm- ningsmodellen.
Av tabellen nedan framgår det att barnomsorgsbehovet är störst i storstäder, förortskommuner och i större städer. Den nuvarande mo- dellen överskattar behovet av barnomsorg storstäder och förortskom- muner. Framför allt landsbygds- och glesbygdskommuner underskattas.
Tabell 4.2 Avvikelse mellan faktisk KVolymindex och olika skattning- ar. Kommungrupper
Verkligt KVolym- Nuvarande index
Avvikelse i procent från faktiskt KVolymindex RAMS RAMS BoU Begränsad Obegr Begr
Kommungrupp
Storstäder 2,68 0,78 3,31 Förorter 0,76 -0,27 0,37 Större städer -3,73 -3,53 -2,91 Medelstora städer 0,92 2,86 0,00 Industri 1,97 3,49 1,61 Landsbygd -0,25 -0, 19 - 1 , l 3 Glesbygd -0,01 -1,42 0,63 Övriga större 2,46 1,04 Övriga mindre 3,54 0,69
Med utgångspunkt från skattningarna som utgår från RAMS är av— vikelserna från verkligt KVolymindex minst när skattekraft och täthet begränsas. Om man jämför med skattningen som baseras på BoU är det något svårare att fånga upp större städer. Övriga mindre och övriga
större kommuner överskattas också något med förvärvsfrekvenser tag— na från RAMS.
För att ytterligare illustrera utfallet grupperas kommunerna i tabel- len nedan efter skattekraft och täthet.
Tabell 4.3 Avvikelse mellan faktisk KVolymindex och olika skattning- ar. Skattekraft och täthet
Verkligt Avvikelse i procent från faktiskt KVolymindex
Skatte— Täthet KVolym- Nuvarande RAMS RAMS BoU kraft index modell Begränsad Obegr Begränsad
0,829 -8,43 0,800 -3,05 0,982 0,84 1,1 14 2,05
Kommunerna har grupperats efter nivå på skattekraft och täthet i tre intervall. I det lägsta liksom i det högsta intervallet befinner sig 30 pro- cent av kommunerna. [ det mellersta intervallet befinner sig 40 procent av kommunerna.
Som framgår av tabellen ovan underskattas alla kommuner utom de som har högst skattekraft med nuvarande modell. Kommuner som har lägst täthet och lägst skattekraft underskattas mest. En obegränsad re- gression som baseras på RAMS minskar avvikelserna avsevärt. Då blir det kommuner i med lägst skattekraft och täthet samt kommuner med högst skattekraft och täthet som underskattas något. När skattekraft och täthet begränsas skattas dessa kommuner bättre, samtidigt som avvikel- serna generellt sett blir något lägre. Detta framgår av skattningen RAMS Begränsad.
Lägst Mellan
Mellan 0,28 2,16 -0,82
4.4 Slutsatser
De förklaringsvariabler som ingår i den nuvarande modellen förklarar fortfarande variationen av barnomsorgsbehov mellan kommuner på ett tillfredsställande sätt. När förvärvsfrekvenserna tas från RAMS och variablerna täthet och skattekraft begränsas, blir utfallet bättre än med den modell som används idag. De systematiska avvikelserna på kom- mungruppsnivå minskar och kommuner med hög och låg täthet, samt skattekraft fångas upp väl.
5 Den slutliga modellen
Avslutningsvis sammanfattas de förändringar som gjorts och presente- ras i sin slutgiltiga form.
Åldersersättning
Den beräknade åldersersättningen tar enbart hänsyn till vad barn i olika åldrar kostar i genomsnitt, under förutsättning att barnen har genom- snittligt barnomsorgsbehov. Äldersersättningen beräknas genom att multiplicera standardkostnaderna för de olika ålderskategorierna (se avsnitt 3) med hur stor andel dessa barn utgör av totalbefolkningen.
Standardkostnaderna dateras inte upp årligen. För att den genom— snittliga standardkostnaden för barnomsorg ska följa kostnadsutveck- lingen i riket multipliceras den framräknade åldersersättningen med en nivåjusteringsfaktor. Denna faktor gör så att den genomsnittliga stan- dardkostnaden följer den genomsnittliga kostnadsutvecklingen i riket enligt räkenskapssammandraget.
Uppdaterad åldersersättning = (43 3 09 *andelen barn 1-2 år + 41 863 *andelen barn 3-6 år + 15 273 *andelen barn 7-9 år) * Nivåjusle-
ringsfaktor
Barnomsorgsbehovet
Eftersom behovet av barnomsorg inte är lika stort i alla kommuner be— räknas ett behovsindex för barnomsorg. Detta index är inte uträknat från det verkliga behovet, utan det verkliga behovet skattas med hjälp av en regressionsekvation. I genomsnitt blir detta index lika med 1,0. I vissa kommuner är barnomsorgsbehovet större än för riket i genom- snitt, vilket innebär att indexet blir större än 1,0 och tvärs om.
KVolymindexet föreslås skattas med den nya regressionsmodellen, RAMS Begr:
Uppdaterat KVolymindex =[ -0, 050 + 0,34] *A28R + 0,217 * (AIR * SkKrMB) + 0539 * AT 95B ] / (Genomsnittlig K Volym för riket)
Variabelförklaring:
A28R = andel av vårdnadshavarna som arbetar eller studerar minst 28 timmar per vecka. Källa RAMS. Snitt över två år. AIR = andel av vårdnadshavarna som arbetar eller studerar minst 1 timma per vecka. Källa RAMS. Snitt över två år. SkKrMB = skattekraftsandel beräknat som medel över tre är begränsat nedåt till min 80 procent och uppåt till max 127 procent av me- delskattekraften.
AT200—9582 = täthetsmått uppdaterat till 1995 års förhållanden och begränsat nedåt till min 0,1 och uppåt till max 0,3
Ny standardkostnad
För att ta hänsyn till att behovet av barnomsorg skiljer sig åt mellan kommuner multipliceras åldersersättningen med KVolymindexet, vilket resulterar i den slutliga standardkostnaden.
Standardkostnad = Uppdaterad åldersersättning * Uppdaterat K Voly- mindex
2 Täthet definieras som: (andel som bor i tätort > 199 invånare) * (befolk— ning i tätorter > 199 invånare) / (ytan för tätorter > 199 inv)/ 100
Bilaga 5 Hälso- och sjukvård
1 Inledning
För översynen av systemet för kostnadsutjämning mellan landstingen och de landstingsfria kommunerna vad gäller hälso—och sjukvård, har utredningen knutit till sig en särskild referensgrupp. Referensgruppen liar aktivt medverkat i utvärderingen av det befintliga utjämningssyste- met liksom utvecklingen av alternativa modeller för kostnadsutjämning utifrån skillnader i befolkningens vårdbehov och skillnader i bebyggel- sestruktur. I referensgruppen har ingått Leif Andersson, Göteborgs stad, Bengt Blomberg, Stockholms läns landsting, Urban Janlert, Väs- terbottens läns landsting, Staffan Krantz, Skaraborgs läns landsting, Thor Lithman, Malmöhus läns landsting, Stefan Schoultz, Jönköpings läns landsting, Leif Thunman, Västernorrlands läns landsting, Ingvar Westerberg, Hallands lärts landsting, Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet, Sven Hegelund, Landstingsförbundet, Nils Mårtensson, Landstingsförbundet, Fredrik Holmström, lnrikesdepar- tementet, Stojan Zavisic, Socialdepartementet.
Utredningen har biståtts av en särskild arbetsgrupp i utvecklingen av modellerna för att beräkna strukturellt betingade merkostnader för häl- so—och sjukvård i gles bebyggelsestruktur. Arbetsgruppen har tagit fram underlag för att analysera utbudet av hälso-och sjukvård i gles bebyg- gelse, det gäller hur vården är organiserad, hur utbudet är dimensione- rat ocli lokaliserat i förhållande till befolkningens bosättningsmönster samt kostnaderna för skilda verksamheter. [ arbetsgruppen har Gunnar Eriksson, Västernorrlands läns landsting, Lars Olofsson, Västerbottens läns landsting, Vanja Ericsson och Nils Mårtensson, Landstingsförbun- det.
Underlaget för den matrismodell som utredningen föreslår skall er- sätta nuvarande modell för utjämning avseende befolkningens vårdbe- hov baseras i vissa delar på underlag från Malmöhus läns landsting. Utredningen har haft mycket stor hjälp av det utvecklingsarbete som bedrivs i Skåne. Utredningen har också haft stor hjälp av Socialmedi- cinska enheten Kronan som ansvarar för utvecklingen av resursfördel- ningsmodellen i Stockholms läns landsting.
2 Matrismodellen
2. 1 Kostnadsdata
Kostnadsdata för matrismodellen avser dels vårdkostnader för enskilda personer som grupperas samman för att beräkna genomsnittliga vård- kostnader för skilda grupper, dels totala vårdkostnader för landstingen och de landstingsfria kommunerna.
Utjämningsmodellen omfattar både öppenvård, slutenvård och pri- märvård. Endast för Malmöhus läns landsting finns kostnadsdata för hela sjukvården nedbrutet till individnivå på ett enhetligt sätt, för övriga landsting finns endast möjlighet att beräkna kostnaderna på individnivå för slutenvården. Underlaget för beräkning av genomsnittliga vårdkost- nader för skilda grupper baseras därför på data från Malmöhus läns landsting. Landstingens totala vårdkostnader har hämtats från Land- stingsförbundets bokslutsstatistik.
Vårdkostnader per individ från Malmöhus läns landsting
Malmöhus läns landsting (MLL) har ett system för att fördela ut vård- tillfällen respektive besök i den offentliga vården ner på individnivå. Det gäller såväl den slutna som öppna sjukhusanslutna värden som primärvård samt den privatläkarvård som sker inom ramen för avtal med landstinget. Uppgifterna publiceras årligen i ”Vad kostar vården”. Enligt Landstingsförbundet uppgick nettokostnaden år 1995 för häl- so- och sjukvård (exkl. tandvård) när patientavgifter lagts tillbaka till 4 843 miljoner i MLL. I ”Vad kostar vården 1995” redovisas en sum-
26
merad vårdkostnad som fördelats ner på patientkategorier efter bo- stadskommun, kön och ålder på sammanlagt 4 782 miljarder. Siffrorna torde inte vara helt jämförbara men storleksordningen stämmer väl. Enligt uppgift från MLL är det främst kostnader för ambulansverksam- het och forskning som inte ingår i de kostnader som fördelats ut.
Alla kostnader som kunnat fördelas på patientgrupper har inte kun- nat fördela ut på individnivå. Det gäller främst kostnader för privatläka- re som debiteras landstinget ”klumpvis”. Den summerade vårdkostna- den som kunnat påföras individer i det material som ligger till grund för beräkning av genomsnittliga vårdkostnader för skilda befolkningsgrup— per uppgår till 3 708 miljoner. Drygt tre fjärdedelar av alla vårdkostna- derna har således kunnat föras ut på individnivå och ingår därmed i underlaget för beräkning av genomsnittskostnader. Resterande kostna- der fördelas efter samma mönster som de vårdkostnader som kunnat fördelats ut på individer.
I den slutliga beräkningen av genomsnittskostnader exkluderas indi- vider boende i Vellinge och Svedala kommuner. Den summerade kost- naden som brutits ner till individnivå understeg markant de kostnader som redovisas för dessa kommuner i ”Vad kostar vården”. Enligt upp— gift från MLL torde detta förklaras av att dessa kommuner har högre andel av befolkningen som anlitar privata läkare än övriga kommuner.
Det bör betonas att underlaget om vårdkostnader från MLL används för att bestämma den relativa genomsnittliga vårdkostnaden för en viss gruppjämfört med en annan grupp, inte för att beräkna någon absolut kostnadsnivå. Den totala kostnadsnivån baseras på landstingens netto- kostnad enligt Landstingsförbundets bokslutsstatistik. Uppgift om an- talet virdade och antalet i skilda befolkningsgrupper för varje landsting hämtas från nationella register.
Summerade kostnader för hälso- och sjukvård på landstingsnivå
Som framgår av föregående avsnitt summeras inte de använda genom- snittskostnaderna helt upp till den totala nivån för landstinget i MLL. Appliceras dessa genomsnittskostnader på motsvarande befolknings— grupper i övriga landsting erhålls ett motsvarande glapp till de totala kostnaderna. Då kostnadsutjämningen skall göras mot en kostnadsnivå som motsvarar landstingens summerade nettokostnader för hälso-och sjukvård, har de framräknade kostnader som baseras på individanknut- na kostnader räknats upp till denna nivå. Det mått som använts är Landstingsförbundets redovisade nettokostnad för läns- och region- sjukvård samt primärvård (exkl. tandvård), till denna nettokostnad har patientavgifter lagts på.
[ utjämningssystemet används en summerad vårdkostnads för hela riket, för att räkna upp till total kostnad. På landstingsnivå varierar de av Landstingsförbundet redovisade kostnaderna betydligt mellan åren, vilket snarare torde vara hänförligt till skillnader i kostnadsredovis- ningen än faktiska skillnader i vårdkostnader. Mot denna bakgrund har utredningen valt att stämma av beräkningarna mot ett genomsnitt för redovisad nettokostnad för 1995 och 1996.
2.2 Separata kostnadsberäkningar för vårdtunga grupper och övriga befolkningen
[ utredningen HSU 2000 ”Behov och resurser i vården” (SOU 1996: 163) visas hur en begränsad grupp av befolkningen med allvarliga och kroniska sjukdomar svarar för en stor del av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård. Baserat på data från Malmöhus landsting har man i arbetet med HSU 2000 selekterat ut nio grupper baserade på dia- gnoser, därtill lades de som avlidit och den vård de fått under sitt sista levnadsår. Sammantaget svarade dessa grupper för hälften av den totala vårdkonsumtionen.
Tabell 2.1 V årdtunga grupper enligt avgränsningen i HSU 2000
Vårdtunga grupper i HSU 2000 ICD— 9, huvud- eller bidiagnos Sista året i livet Oavsett diagnos/dödsorsak Malign cancer 140-208* Cerebrovaskulär sjukdom 430-438 Diabetes Inflammatorisk ledsjukdom 274A, 696A, 710—712, 714, 72 Artros 715 Ischemisk hjärtsjukdom 410-413 Höftfraktur 820 Astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom 491-493 Schizofreni 295 Övr psykoser 290-294, 269-299 * ej sådan cancer som upptäcks först vid obduktion
Den ansats som redovisas i HSU 2000 har av utredningen anpassats till de problemställningar som finns i systemet för kostnadsutjämning mellan landstingen. Då en stor del av vårdkostnaderna, inom framför allt slutenvården, avser personer som kan hänföras till vårdtunga grup-
per har modellen för utjämning delats upp i två delmodeller. I en del— modell beräknas landstingens vårdkostnader för personer i vårdtunga grupper och i en annan delmodell beräknas vårdkostnaderna för den övriga befolkningen. Med en sådan uppdelning kan kostnaderna för de vårdtunga grupperna fördelas mellan landstingen efter hur många män och kvinnor i skilda åldrar det faktiskt finns i respektive landsting inom varje vårdtung grupp för sig. Att använda informationen om de vård- tunga grupperna ökar precisionen i fördelningen.
2.3 Vårdtunga grupper
2.3.1 Kriterier för urval av vårdtunga grupper i utj ämningssystemet
Utgångspunkten för val av vårdtunga grupper, som skulle kunna an— vändas i ett nationellt utjämningssystem, har varit de kriterier som for- mulerades i HSU- arbetet. Därtill har fogats ett antal kriterier som pri- märt syftar till att ge likformighet i avgränsning i hela landet och möj— lighet att basera avgränsningen på löpande nationella register. Viktiga kriterier för urvalet har varit 0 det skall vara någorlunda stora grupper . det skall vara möjligt att återfinna en betydande andel av grupperna i nationella register (cancerregistret, EpCs slutenvårdsregister) ' praxis för diagnossättning och grad av registrering i slutenvård skall inte skilja sig påtagligt mellan landsting
Med dessa utgångspunkter har åtta registerbaserade grupper valts ut att ingå i modellen för kostnadsutjämning. Därtill har lagts gruppen HIV, för vilken helt separata beräkningar har gjorts.
Tabell 2.2 För utjämningssystemet valda vårdtunga grupper
Vårdtunga grupper ICD- 9, huvud- eller bidiagnos Elakartad tumörsjukdom (140 - 208)* Cerebrovaskulär sjukdom (430 - 438) Inflammatorisk ledsjukdom (274A, 696A, 710 - 712, 714, 72 Artros (715) Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt (410 - 414, 425, 428) Höftfraktur (820) Schizofreni (295) Övr psykoser (290 — 294, 269 - 299) HIV
* Ej sådan som upptäcks först vid obduktion
Det skulle varit önskvärt att även kunna få med t. ex. de stora grup- perna diabetes och astma. Dessa patienter vårdas dock i stor utsträck- ning i den öppna vården och primärvården och ingår då inte i Socialsty- relsens patientregister. Därtill har bedömts att det inte skulle gå att fånga upp dessa patienter på ett tillräckligt likartat sätt i alla landsting. Trots att personer som avlidit inte hänförts till en egen vårdtung grupp, som i den studie HSU 2000 redovisade, fångas nära 40 procent av de som avlidit upp i någon av de använda vårdtunga grupperna.
2.3.2 Data om vårdtunga grupper från Socialstyrelsen/EpC
Från Socialstyrelsen / EpC har levererats underlagsdata baserat på den
nationellt sammanställda slutenvårdsregistret 1994 och 1995 samt can— cerregistret 1994. Utifrån dessa register har personer som tillhör en el- ler flera av de tunga vårdgrupperna 1—8 selekterats fram på följande sätt. ' Cancerfall, alla som fick någon av angivna cancerdiagnoser under 1994 enligt centrala cancerregistret eller som återfanns med någon av dia- gnoserna i slutenvårdsregistren för åren 1994 och 1995. 0 Övriga tunga vårdgrupper, alla som någon gång under 1994 eller 1995 vårdats i slutenvård för någon av angivna diagnoser enligt slutenvårds- registret.
Som tillhörig en vårdtung grupp räknas alltså personer som någon gång under åren 1994 och/ eller 1995 vårdats i slutenvård för respekti- ve diagnos (både huvud- och bidiagnoser används vid avgränsningen). För elakartade tumörsjukdomar finns dessutom ytterligare en selekte—
ringsgrund, cancerregistret 1994. Man behöver alltså inte ha vårdats i slutenvård för diagnosen under 1995 för att inkluderas i en vårdgrupp
2.3 .3 Multipel grupptillhörighet
En person kan tillhöra flera vårdtunga vårdgrupper. För att undvika dubbelräkningar har varje person hänförts till en huvudsaklig vård- grupp. Som huvudsaklig vårdgrupp har angivits den grupp som perso- nen i fråga tillhör som kommer först i nedanstående lista (eventuell HIV- diagnos beaktas inte i detta sammanhang).
Tabell 2.3 Antal personer i riket som selekterats som tillhörig vård- tung grupp enligt Socialstyrelsens/EpCs patientregister
___—_—
Utan rensning för multipel Rensat för multipel
grupptillhörighet grupptillhörighet
Elakartad tumörsjukdom 101 361 101 361 Cerebrovaskulär sjukdom 81 31 1 75 954 Inflammatorisk ledsjukdom 31 941 27 843 Artros 34 796 30 539 Ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt 219 831 136 491 Höftfraktur 34 086 21 965 Schizofreni 10 233 9 318 Övr psykoser 53 733 34 837 Summa ') 438 308
___-__—
.)kan ej summeras pga dubbelräkning
2.3.4 Registerdatas stabilitet över tiden
Underlaget från de nationella cancerregistret och slutenvårdsregistren baseras på vårddata för två år. För små landsting blir antalet observa— tioner när man delar upp efter kön och ålder ofta ganska litet. För att kontrollera stabiliteten i underlagsdata över tiden genomförde EpC en bearbetning av slutenvårdsregistren för åren 1992-1996. Analyser visar att värdena för olika är varierar betydligt i de mindre landstingen. De data som använts för att testa fram matrisspåret bygger på bearbetning av slutenvårdsregister för 1994 och 1995 samt cancerregistret 1994. De spänner över två år och är därigenom mindre känsliga för slumpmässi-
ga variationer. Testerna visar att variationerna minskar ytterligare om man beräknar glidande medeltal över en treårsperiod.
2.3.5 HIV
Avgränsningen av personer som tillhör de tunga vårdgrupperna 1-8 enligt ovan, baseras huvudsakligen på registeruppgifter om vårdtillfäl- len i slutenvård. För en liten grupp av patienter fungerar inte denna metod, varken för att fånga upp vården eller för att kunna gruppera pa— tienterna i de kategorier som används i matrismodellen. Det gäller pati— enter som vårdats utan att registreras med personnummer och eller utan angivande av diagnos. För dessa har inte vårdkostnaderna kunnat be- räknas med hjälp av data från MLL och Socialstyrelsen/EpC. Huvud- delen av denna vård avser HIV- patienter, som i och för sig är en liten grupp, men vårdkostnaderna är höga och patientgruppen är mycket ojämnt fördelad över landet.
Inom Stockholms läns landsting har en noggrann kartläggning ge- nomförts av antalet HIV- patienter och vårdkostnaderna för dessa inom såväl öppen- som slutenvården. Antalet kända levande fall uppgick till drygt 1 800 med en genomsnittlig vårdkostnad om 47 200 kronor per år. Ca 60 procent av HIV- fallen i landet vårdas i Stockholms län, den beräknade genomsnittskostnaden torde väl kunna användas för att be- räkna vårdkostnaden i övriga landet. Genom utveckling av nya medici— ner har antalet HIV- smittade som får AIDS- symtom minskat. Åt- minstone på kort sikt har därigenom själva vårdkostnaderna minskat, medan kostnadsöknirigen för läkemedel är betydande. Utredningen har använt den genomsnittliga vårdkostnad som räknats fram för Stock- holms lärts landsting som genomsnittskostnad för hela riket.
Något register med HIV- patienter finns inte. Efter diskussioner med Smittskyddsinstitutet och Smittskyddsenheten i Stockholm, har utred- ningen sänt ut en enkät till smittskyddsläkarna i landstingen och bett om uppgifter om antal kända, levande HIV-fall.
Antalet aktuella HIV- fall enligt enkätsvaren från smittskyddsläkar- na uppvisar ett tydligt samband mellan befolkningens storlek och antal fall per 10 000 invånare 20-64 år (se nedanstående diagram).
Antalet kända HIV- fall enligt enkäterna till smittskyddsläkarna be- döms som alltför osäkert för att läggas direkt till grund för fördelning- en. Antalet fall/lO 000 i åldern 20-64 år enligt enkäten utvisar tre tydli- ga nivåer. Stockholms läns landsting med ca 16 fall/10 000 invånare 20-64, Göteborg och Bohuslän samt Malmöhus med Malmö stad med 6 fall/10 000 invånare 20-64, samt övriga landsting med ca 2 fall/10 000 invånare 20-64. Skillnaderna i utfall (kronor per invånare) blir mycket
små om man utgår från antalet fall enl enkäten eller de tre schablonni- våema. Antalet aktuella HIV- fall i riket skattas till 2 900 vid slutet av 1997, en genomsnittlig vårdkostnad om 47 200 kronor ger en total vårdkostnad om 135 miljoner.
Figur 2.1 Antal aktuella HIV-fall per 10 000 invånare 20-64 år enligt enkät till smittskyddsläkare samt totalt antal invånare 20-64 år
l 1 1 Antal fall per Antal invånare 10 000 invånare 20-64 år 16,0 — -—-—- __.._,.___, _ __ ,._ ,....__._. | 200 000 14.0 __ _... _. l i 1 000 000 1 12,0 —— _ . . __ _ . 1- 800 000 10,0 __ - — "4; 1 8,0 — — i 600 000 6,0 '. + 400 000 ' 4,0 . 200 000 2,0
0,0
hn M .torg 1 ml
xmckh 1111 1 ll in: ; 1 film »» vlc lnll Dil 1 nu 0 N rrhnt
leilumiut
(kruthus-mn lich x . ,
_Ci—Antal HIV- fall/ 10 000 inv io'Lé'éi—"åf' "*:-_An'a'inyånaje29164 år . .
2.4 Övriga befolkningen som ej tillhör 1 någon vårdtung grupp *
Drygt 95 procent av befolkningen hänförs ej till någon av de vårdtunga grupperna. För MLL har SCB levererat data om sociodemografiska förhållanden för alla individer boende i MLL per 1995-12-31 samt per- soner som avled i landstinget under 1995, till detta har EpC/Socialstyrelsen fogat uppgifter om ev tillhörighet till vårdtunga grupper. MLLs uppgifter om vårdkostnad har dessutom fogats till ma- terialet. Genom att selektera bort personer som hänförts till någon vårdtung grupp har genomsnittliga vårdkostnaderna för ”övriga” kun- nat beräknas.
För hela riket har SCB har ställt samman en avidentifierad databas i SuperCross- format som innehåller samtliga individer i riket per 1995-
12-31 med klassindelade sociodemografiska variabler på individnivå. 1 databasen har också lagts in en markering om individen hänförts till någon av de vårdtunga grupperna. Databasen har kunnat utnyttjats för att ställa samman matriser med antal individer per landsting, uppdelade efter följande sociodemografiska variabler.
Födelseår Medborgarskap Kön Högsta genomgången utbildning Födelseland Sammanräknad förvärvsinkomst Datum för avliden 1995 Sysselsättningsstatus (aktivitet) Län, kommun Fastighetens typkod Civilstånd Juridisk form för fastigheten
2.5 Matrismodellering
I den matrismodell som utvecklats används två typer av matriser, dels en som avser den del av befolkningen som hänförts till sk vårdtunga grupper, dels en matris som avser övriga ca 95 procent av befolkning- en.
Ett grundläggande problem när man arbetar med uppdelning av mat- riser med flera variablerna är att matriserna lätt blir mycket stora. Det finns också ofta en samvariation mellan variabler som bl a innebär att en klassindelning av en viss variabel är effektiv i en kombination av variabler/klassindelningar men inte i en annan. Ytterligare en kompli- kation är matriserna snabbt blir svåra att överblicka och att det lätt uppkommer många celler som helt saknar observationer. I det utveck- lingsarbete av resursfördelningsmodeller för Stockholms landsting, som bedrivs vid Socialmedicinska enheten Kronan, används en modell för att med statistiska metoder testa fram vilka variabler som bör ingå i matriserna och hur de enskilda variablerna bör klassindelas för att ge effektiva matriser. Grundprogrammet MCC (Matrix Compressing and Clustering) är utvecklat av Inregia AB. Utredningen har haft möjlighet att använda denna modell för att testa fram matriser för utjämningssys- temet.
För att utvärdera alternativa matriser har variansen i vårdkostnader beräknas för varje cell. Denna varians jämförs med den totalvarians man skulle få om alla individer tillhörde samma cell med samma för- väntade vårdkostnad. Den erhållna reduktion av variansen används som en av faktorerna för att bedöma matrisens effektivitet. En annan viktig faktor är antalet celler med observationer, då det varit angeläget att komprimera matriserna så mycket som möjligt.
2.5.1 Vårdkostnadsmatriser för Vårdtunga grupper
För beräkning av genomsnittliga vårdkostnader för de vårdtunga grup- perna sker en uppdelning endast efter kön och ålder. Uppdelningen i de sex åldersgrupperna har gjorts med ledning av modellen för matrismo- dellering med hjälp av beräknad variansreduktion. Ytterligare uppdel- ning efter t.ex. civilstånd, inkomst eller boendeform gav mycket små tillskott i variansreduktionen samtidigt som antalet celler i matrisen ökade kraftigt. Att en uppdelning enbart efter kön och ålder är effektiv torde bero på att individer som hänförts till någon av de vårdtunga grupperna har ett så tydligt vårdbehov att det troligen inte finns några större skillnader i vårdens omfattning och kostnader mellan delpopula— tioner uppdelade efter socioekonomiska variabler.
I en första omgång testades matrisen fram för alla individer utan nå- gon uppdelning på de åtta skilda vårdtunga grupperna. Därefter testades matriser fram för varje tung vårdgrupp för sig. Det visade sig att ingen av de vårdtunga grupperna fick något nämnvärt tillskott i variansreduk- tion om man tillförde ytterligare variabler till matriserna. Variansre- duktionen förbättrades inte heller nämnvärt i någon grupp med en mer detaljerad uppdelning på ålder. Den i matrisen använda uppdelningen efter ålder framgår av nedanstående tabell.
Tabell 2.4 Beräknad genomsnittlig vårdkostnad (1 000 kr) för vårdtunga grupper
Alder
Vårdtung grupp Kön 0 - 19 20 - 44 45 — 74 75 - 79 80 - 89 90 - w Elakartad tumörsjukdom Män 1897 70,4 66,3 57,5 52,8 40,8 Kvinnor 183.0 32,5 60,9 65,5 55,9 39,9 Cerebrovaskulär sjukdo Män 89,5 48,4 52,6 48,2 46,6 32,8 Kvinnor 61,5 68,8 59,2 50,3 44,1 43,8 Inflammatorisk Män 35,3 28.8 57.2 55,9 69,6 17,1 ledsjukdom Kvinnor 25,9 41,5 485 62,6 54,2 41,0 Artros Man (20) 20,5 30,9 37,8 37,7 39,8 Kvinnor (20) 48,8 32,2 34,7 32.4 41,2 Ischemisk hjärtsjukdom Män 93.9 53,6 44,3 44,8 41,1 31,0 hjärtsvikt Kvinnor 171,3 51,5 48,2 42,3 40,9 31,7 Höftfraktur Män 19,0 89,7 63,5 45,2 45,9 44,0 Kvinnor 32,5 71,0 51,0 45,6 42,6 42,1 Schizofreni Män 438,9 207,4 168,7 84,5 280,2 (250) Kvinnor 378,9 192,1 123,4 101,2 25,2 243,1 Övr psykoser Män 69,6 85,4 77,4 65,3 75,8 32,5
Kvinnor 152,8 85,3 87,6 73,9 53.3 80,8
Antalet observationer är litet i vissa av cellerna på landstingsnivå. I MLL- data saknades helt individer i tre celler varför genomsnittskost- naden skattats för dessa celler (markerade med parentes i matrisen ovan). Antalet individer i dessa celler för riket som helhet var mycket litet, vilket innebär att skattningarna inte får någon reell betydelse för de summerade vårdkostnaderna för landstingen.
2.5.2 Vårdkostnadsmatriser för övriga befolkningen
Endast drygt fyra procent av befolkningen har hänförts till någon vårdtung grupp. För den övriga befolkningen har matrisen testats fram med hjälp av ett brett spektrum av sociodemografiska bakgrundsvari- abler. I underlaget från SCB var materialet relativt detaljerad klassin- delat.
Ett antal preliminära körningar, för att testa hur tungt olika variabler vägde och hur de fungerade tillsammans med varandra, utvisade att variablerna kön, ålder och civilstånd var de variabler som vägde tyngst. Testningen av matrisen startade med dessa tre variabler i botten. Där- efter har en variabel i taget testats för att se vilken ytterligare variabel
som gav högst reduktion av variansen. På detta sätt lades sysselsätt- ningsstatus till först, i nästa omgång lades inkomst till, därefter boen- detyp. Med dessa tillägg av variabler omfattar matrisen 890 celler, vil— ket bedömts vara nära en övre gränsen för vad som kan hanteras i en matrismodell utan att den blir alltför svåröverskådlig. Läggs ytterligare variabler till ökar antalet celler snabbt, utan att variansen reducera sär- skilt mycket. Variablerna i den använda matrisen för personer som ej tillhör någon vårdtung grupp är uppdelade enligt nedanstående tabell.
Tabell 2.5 Variabler och klassindelning i matrisen för gruppen "ej
vårdtunga" Kön Åkkr 13kmger 0,1-4,5-9.10-14,15-19.20-24.25-29 30-3940-4950-5960-6970-7475-w Civilstånd 3 klasser barn + gifta vuxna. tidigare gifta, ogiha Sysselsättningsstatus 3 klasser barn + förvärvsarbetande, ej förvärvsarbetande med "kontrolluppgift". ej förvärvsarbetande utan "kontrolluppgift" Inkomster 3 klasser 0- inkomsttagare. inkomst under medianvärdet inkornstöverrnedianvärdet Boendetyp 2 klasser boende på småhus ellerjordbruksfastighet.
övrigt boende
Kommentarer till de sociodemografiska variablerna
Ålder
Variabeln ålder avser födelseår som omräknats till ålder 1995. För gruppen 0- åringar innebär detta att man inte fångar in ”första levnad- såret” på ett helt relevant sätt. Personer som avled 1995 har förts till gruppen med motsvarande födelseår.
Civilstånd
Samtliga personer under 18 år har förts till gruppen barn, även om de har annan beteckning i primärdata. Gruppen ogifta omfattar således endast personer 18 år och äldre. Gift men ej samboende kvinna har förts till gruppen tidigare gifta som därutöver omfattar skilda, änkor och änklingar.
Sysselsättningsstatus baseras på SCB:s sysselsättningsregister
. Barn avser barn 0-15 år. . Förvärvsarbetande avser personer med sådan inkomst av arbete enligt kontrolluppgift att de klassas som förvärvsarbetande . Ej förvärvsarbetande med kontrolluppgift avser personer som har, men
inte tillräckligt hög, inkomst av arbete enligt kontrolluppgift för att klassas som förvärvsarbetande . Ej förvärvsarbetande utan kontrolluppgift avser personer som saknar inkomst av arbete enligt kontrolluppgift. Gruppen är mycket hetero- gen, bland yngre utgörs den i stor utsträckning av studerande, bland äldre av ålderspensionärer. Bland de normalt yrkesverksamma ål- dersgrupperna återfinns här de som saknar arbete och ej får ersätt- ning från arbetslöshetskassa, förtids- och sjukpensionerade etc.
Inkomster
Det inkomstmått som använts är sammanräknad förvärvsinkomst. Vid klassindelningen har eftersträvats en indelning som möjliggör att man löpande kan aktualisera inkomstdata utan att behöva rensa för inflation och inkomstutveckling. Utgångspunkten har varit medianinkomsten för män och kvinnor 20—w år med inkomst (exklusive 0- inkomsttagare). Denna låg vid 139 400 kr 1995. . 0-inkosttagare . Inkomsttagare med inkomst 0,1- 140 000 . Inkomsttagare med inkomst 140 000-w
Boendetyp
Uppgifter om boendetyp är hämtad från de löpande fastighetsregistren där fastigheter indelas i skilda fastighetstypen. . Småhus avser såväl fastighetstypen småhus som småhus på jord- bruksfastighet . Övriga fastigheter avser alla övriga typer av fastigheter.
2.6 Utfall
Med hjälp av ”antalsmatriser” och matriser för genomsnittlig vårdkost- nad beräknas de summerade vårdkostnaderna för de tunga vårdgrup- perna l- 8, till dessa kostnader läggs beräknade kostnader för HIV. Vårdkostnaderna för den övriga befolkningen beräknas utifrån den framtagna ”antalsmatrisen” och matrisen för genomsnittskostnader. För de fortsatta beräkningarna relateras vårdkostnaderna till totala antalet invånare enligt tabellen nedan. Den summerade vårdkostnaden för vårdtunga grupper och ”övriga” över alla landsting uppgick till 59 674 miljoner. Enligt Landstingsförbundets statistik uppgick landstingens summerade nettokostnad för hälso- och sjukvård till 86 399 miljoner( genomsnitt för åren 1995 och 1996). Den framräknade kostnaden enligt matriserna uppgick till 59 674 miljoner eller 69 procent av den kostnad Landstingsförbundet redovisar.
Huvuddelen av detta glapp beror på att genomsnittskostnaderna i matrismodellen fångar inte upp den typ av kostnader som inte kunnat hänföras till individnivå i underlagsmaterialet från MLL, vilket motsva— rar 27 procent av kostnaderna i MLL. Utifrån erfarenheterna från MLL antas de kostnader som inte fångas upp vara fördelade bland befolk- ningen på samma sätt som de kostnader som kunnat fördelas till indi- vidnivå.
Tabell 2.6 Beräknad vårdkostnad per invånare, uppdelat på kostna- der för vård av vårdtunga grupper och vård av övriga vårdade, 1996 års kostnadsnivå
Övriga (ej Vårdtunga Vårdtung grupp vårdtunga
Landsting grupper 1-8 9 HIV grupper) Summa Stockholm 2 567 46 4 160 6 773 Uppsala 2 311 6 3 997 6 314 Södermanland 2 615 5 4 145 6 765 Östergötland 2 459 5 4 105 6 569 Jönköping 2 842 5 3 951 6 799 Kronoberg 2 663 5 3 862 6 530 Kalmar 2 857 5 3 982 6 844 Gotland 2 784 5 3 871 6 661 Blekinge 2 602 5 4 042 6 649 Skåne 2 657 14 4 131 6 802 Halland 2 435 5 3 899 6 340 Västra Götaland 2 711 11 4 073 6 795 Bohus 2613 16 3886 6515 Älvsborg 2 502 5 3 965 6 472 Skaraborg 2 780 5 3 903 6 689 Värmland 2 863 5 4 033 6 901 Örebro 2 873 5 4 087 6 966 Västmanland 2 362 5 4 148 6 515 Dalarna 2 580 5 4 040 6 626 Gävleborg 3 024 5 4 066 7 096 Västernorrland 2 905 5 4 015 6 926 Jämtland 2 630 5 4 028 6 663 Västerbotten 2 943 5 3 865 6 814 Norrbotten 2 901 6 3 956 6 862 Riket 2 669 15 4 068 6 752 2.7 Avstämning mot annat underlag
Den matrismodell för utjämning av kostnader för hälso- och sjukvård som utredningen tagit fram har stämts av mot skilda dataunderlag. En mer detaljerad avstämning kan, med nuvarande statistik, endast göras med avseende på den slutna vården.
Matrismodellen är uppbyggd med avsikt att spegla de sammantagna kostnaderna för slutenvård, öppenvård och primärvård, men underlaget är upplagt så att man kan separera kostnader för slutenvård från övrig vård. Matrismodellens underlagsdata, vad gäller vårdkostnader, baseras
på uppgifter från Malmöhus läns landsting. När man separerar ut slu- tenvårdkostnadema från övriga kostnader återspeglas det gränssnitt som rådde i MLL 1995 mellan slutenvård respektive öppenvård och primärvård. Dessa gränssnitt varierar över tiden och mellan landsting- en. I landstingen i Stockholm och Blekinge svarade primärvården, en- ligt Landstingsförbundets statistik, för 17 procent av de summerade nettokostnaderna för primärvård och region/länssjukvård 1996. 1 Bo- hus, Jämtland och Skaraborg låg andelen i primärvård nära 30 procent. I riket som genomsnitt låg primärvårdsandelen vid 21 procent. Malmö- hus, vars värden ligger till grund för matrismodellen, ligger obetydligt över riksgenomsnittet med 21,9 procent.
Figur 2.2 Andel av landstingens nettokostnader för hälso-och sjukvård som avser primärvård 1996 enl Landstingsförbundets bokslutsstatistik
% 30,0 __ __ . _ - ."
25,0 *
20,0
1501
10,0
_ "_ ___—M * ___—___..,;___ _
5,0
zwaumwmninu-w mm"?
:(.;mwuwz
0,0
Jämförelsedata från några landsting
För de landsting som kan redovisa slutenvårdkostnader med uppdelning , på åldrar och kön har det varit möjligt att stämma av ett utfall, beräknat » med ovanstående begränsningar. För Bohuslandstinget, Stockholms 1
landsting och Göteborg har sådana avstämningar gjorts. De visar på en god överensstämmelse vad gäller hur den summerade slutenvårdskost— naden är fördelad på män och kvinnor uppdelat efter ålder. Även den genomsnittliga vårdkostnaden per kön och åldersgrupp har mycket lik- artade profiler när man jämför utfallet av matrismodellen med kost- nadsdata från de tre huvudämnen. För Bohuslandstinget har data endast kunnat särredovisas på ålder inte efter kön. För alla tre huvudmännen ger matrismodellen högre kostnader för den små barnen (0-4 år). Störst är avvikelsen för Stockholms län. För 1 åldersgrupperna 60 år och äldre ger matrismodellen något högre kost- nader i Stockholms läns landsting samt Göteborg. För Bohuslandstinget ligger matrismodellens utfall mycket nära landstingets uppgivna kost— nader för slutenvård, förutom grupperna över 80 år där modellen ger något lägre värden. Differenserna går åt olika håll vilket är naturligt, då skillnader i gränssnitt mellan landstingsfinansierad slutenvård och an- nan vård torde slå igenom starkast för de äldsta grupperna.
Figur 2.3 Kostnader för slutenvård per invånare 1995 enligt register- data från landstingen i Stockholms län, Bohus län och Göteborg jämfört med beräknade slutenvårdkostnader enligt matrismodellen
30000., . - i-..",
25000 . Stockholms län ,.Au
20000 .. A
15000 .
10000 . 5000 .
? O _. ... n— »
Kvinhor registerdata- +. Kvinnor matrismodellen ....... Män registerdata _ , -A- _ _ Män matrismodellen
.:. g 3 *? (t' *? '? '? =.” '" 3 0 0 'r ; 09 no 0 '- '" 8 & 8 $ 3 3 3 in 8 $ 3 '— 8 $ '” Kvmnor registerdata + Kv1nnor matrismodellen _______ Män registerdata _ _ _ A- _ , Män matrismodellen , , _ _- _ ._ -, _ . 25000 ..-a .. ..-.. - - __ - , _ 1 *Bohus Iandstm et ; 20000 .- g 1 _.1 15000 . ' ' 100001 . . i 5000 ._ l 0 ,- . . Q O') Q O') # V) 9 O . o') 17 O') N' 0 !? U') # lh ?Oåäf-"Nrevr'ome—er-wwe 8 8 '- ' 8 & 8 19 3 = 3 = 8 $ 2 19 8
....... Matrismodellen _ Registerdata
1 1
Jämförelser med slutenvårdsdata från SPRIs DRG- databas
SPRI har i samarbete med ett antal sjukhus byggt upp en avidentifierad patientbaserad databas med uppgifter om bl a vårdtid, vårdtillfällen, DRG- poäng samt beräknad vårdkostnad.
SPRI har på utredningens uppdrag beräknat slutenvårdskostnaden för män och kvinnor per 5-årsgrupp. Sju av de ingående elva sjukhusen är regionsjukhus och eftersom det inte är möjligt att i materialet vikta samman regionsjukhus (med genomsnittligt tyngre vårdfall) med de övriga sjukhusen så redovisats data uppdelat på regionsjukhus och öv- riga sjukhus.
SPRI— data omfattar inte geriatrisk och psykiatrisk vård. För att för- bättra förutsättningama för en jämförelse har de två vårdtunga grupper- na ”schizofreni” och ”övriga psykoser” i detta sammanhang exklude— rats från matrismodellens underlag.
Trots problem med jämförbarhet, ger matrismodellen en fördelning av vårdkostnaderna över åldrar som väl ansluter till den som SPRI- data ger. Figur 2.4 Andelen av summerad kostnad för slutenvård för kvinnor och män fördelad efter åldersgrupp enligt SPRIs databas och beräk- ning med matrismodellen
Procent 18 .. -— -—--
167
14
" '? "? o 0
10 14 20—24 10 11 20 24 30 34 40-44 * 50 54 60 64
30 34 4044 * 50 54
10
SPRI regionsjukhus 1 ------- SPRI övr sjukhus * —D—— Riket enl matrismodellen
3 Merkostnader för gles bebyggelse- struktur
Merkostnaderna beräknas för fyra skilda delar av sjukvården, nämligen sjukhusvård, primärvård, ambulanstransporter samt ersättningar för sjukresor. Utvecklingen av de skilda delmodellerna har gjorts tillsam— mans med en arbetsgrupp med representanter för landstingen i Väster- norrland och Västerbotten samt Landstingsförbundet. Glesbygdsverket har svarat för arbetet med beräkning av befolkningsunderlag, fiktiv lo- kalisering av enheter etc. För detta arbete har ett särskilt dataprogram utvecklats av Metria. Den modell som använts vid lokaliseringsanaly- serna redovisas i särskild bilaga.
3.1 Sjukhus
För sjukhusvården utgår beräkningarna från kostnaderna för att driva ett akutsjukhus med jourkedjor inom kirurgi, medicin, anestesi och röntgen samt, där avstånden är långa till alternativa sjukhus, även BB. Ett sådant sjukhus benämns här bassjukhus. Arbetsgruppen har funnit att befolkningsunderlaget för ett sådant bassjukhus bör ligga vid minst 75 000 personer för att få fullt kapacitetsutnyttjande. Underlaget för kostnadsberäkningen baseras i stor utsträckning på driftboksluten för sjukhusen i Sollefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Skellefteå.
Sammanställning av vårdproduktionen
Vårdproduktionen och antalet vårdplatser vid ett bassjukhus beräknas med hjälp av antalet invånare och antaganden om en "normal" incidens, genomsnittlig vårdtid och beläggning för i följande tabell redovisade medicinska specialiteter. Underlagsdata som möjliggjort åldersstandar- disering av incidenstal etc. har inte funnits tillgängligt.
Tabell 3.1 Beräknad vårdproduktion per invånare vid skilda typer av kliniker och mottagningar
Medicin GerRehab Kir/Orto/Uro Anestesi/Op
Gynekologi Förlossning
Bemanning och personalkostnader för läkare
Läkarnas fördelning av sin arbetstid på besök, arbete på vårdavdelning, operationer och övrigt bedöms för varje typ av klinik/mottagning. En norm för antal besök, vårddagar och operationer ”per läkartimme” be- räknas.
För varje typ av klinik/mottagning beräknas i en första omgång hur många läkare det skulle behövas för sjukhus med varierande befolk- ningsunderlag. För de skilda typerna av kliniker, mottagningar etc. an- ges också hur många läkare det behövs för att upprätthålla verksamhe- ten (bemanningskrav). För medicin, kirurgi, barn/BB alternativt gyn/BB samt anestesi antas å priori att det behövs fem läkare för att upprätthålla kompletta jourkedjor. Det antal läkare som antas behövas för att upprätthålla övriga verksamheter framgår av tablån nedan.
Tabell 3.2 Bedömt minsta antal läkare som behövs för att upprätthålla
kompletta jourkedjor ___—___—
Antal läkare Antal läkare Medicin 5 Bam 3 GerRehab 5 Gynekologi 2 Kir/Ort/Uro 5 Psyk 3 Anestesi/Op 5 Öron 2 Röntgen 5 Ögon 2 Barb/BB alt Gyn/BB 5
Personalkostnaden för läkare beräknas utifrån den bemanning som inci- denstalen ger. I den mån den framräknade bemanning understiger beman—
ningskraven, beräknas även personalkostnaden för nivån för bemannings- kraven
Bemanning och personalkostnader för ”övrig personal”
För akutverksamhet beräknas nödvändig bemanning med övrig perso- nal utifrån jour/beredskap dygnet runt. För vårdavdelning- ar/mottagningar beräknas bemanning utifrån incidenstalen applicerade på olika befolkningsunderlag. Personalkostnader för skilda kategorier appliceras på beräknad bemanning.
För skilda intervall på befolkningsunderlag beräknas merkostnaden för personal som skillnaden mellan bemanning/lönekostnader enligt bemanningskraven och bemanning/lönekostnader enligt incidenstalen. När incidenstalen ger en bemanning som ligger i nivå med beman- ningskraven uppstår ingen merkostnad. Beräkningarna görs separat för varje typ av klinik/mottagning.
Lokalkostnader
Beräknade hyreskostnaderna är schabloniserade och relaterad till be- räknat behov av vårdavdelningar (om 20 vårdplatser). Nivån ligger vid 800 000 kr per påbörjat 20-tal vårdplatser.
Summerade merkostnader vid skilda befolkningsunderlag
Summerat över alla vårdslag, avdelningar och mottagningar beräknas total kostnad för skilda nivåer på befolkningsunderlag. Merkostnaden beräknas också utifrån den nivå där befolkningsunderlaget räcker till för att ge ”full sysselsättning” för uppställda bemanningskrav inom re- spektive klinik, mottagning etc.
Kostnaderna har räknats på två typer av sjukhus, med respektive utan BB- avdelning. Sjukhus med mycket långa avstånd ( över 120 km) till närmaste alternativa sjukhus, med tillräckligt underlag för BB, be- räknas ha merkostnader för BB. 1 figuren nedan redovisade kostnads- funktion avser kotnad per 1 000 invånare.
Figur 3.1 Beräknad merkostnad för sjukhus med litet befolkningsunderlag
Kr/invänare 3 500 .
3000 .
Inklusive BB
2 500 . lis * y =9487.6e-0.0538x-l68
2000 . 1500 —
1000 . 00 Exklusive BB —— . _ _ ”y =9830,9e-0,061x-101 ' ______ _
0 .
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O 0 in lh in in in in
B efolkningsund erlag
3.1.1 Modell för fiktiv lokalisering av sjukhus
För att fiktivt lokalisera bassjukhus analyseras förutsättningama för flera landsting samtidigt. Nuvarande gränser mellan landstingen utgör inga begränsningar vid beräkning av upptagningsområden. För att hålla nere volymen av data baseras beräkningar av vägavstånd enligt Röda kartans allmänna vägnät. Som möjliga orter för lokalisering av ett fik- tivt bassjukhus har angivits den största tätorten (kommunhuvudort) i varje kommun.
I en första omgång läggs enheter ut centralt i alla kommuner med minst 40 000 invånare. Befolkningsunderlaget beräknas, varvid en sk närhetsfaktor används. I södra och mellersta Sverige räknas befolk- ningsunderlaget samman inom en radie av 80 km vägavstånd. I Väster- norrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten räknas underlaget samman inom en radie av 120 km vägavstånd. Närhetsfaktom i södra och mellersta Sverige har satts till 0,75 och i de fyra nordligaste länen till 0,5 vilket innebär att de som bor inom 60 km ”öronmärks” som till- höriga underlaget till aktuellt sjukhus. De kan inte ingå i beräkningen av underlag för någon annan fiktivt bassjukhus. I storstadsregionema blir det relativt tätt med fiktivt lokaliserade enheter, men då befolk- ningsunderlaget regelmässigt överstiger 75 000 beräknas inga merkost- nader uppstå.
I en andra omgång letas resterande lägen (kommuncentra) som kan ge ett befolkningsunderlag om minst 25000 personer inom 80 km resp 100 km fram. Närhetsfaktor om 0,75 resp 0,6 används. När utläggning
av fiktiva enheter är avslutad hänförs varje befolkad ruta till den fiktiva enhet som ligger närmast. För varje utlagd enhet redovisas i vilken ort/ruta de ligger samt antal personer som hänförts till respektive enhet.
3.1.2 Beräkning av merkostnader
För varje fiktivt lokaliserat bassjukhus summeras befolkningsunderla- get. För fiktivt utlagda sjukhus med ett befolkningsunderlag som un- derstiger 75 000 personer beräknas merkostnaderna enligt de kostnads- funktioner som redovisas i figur 5. Överstiger avståndet 12 mil till närmaste alternativa sjukhus med tillräckligt underlag för BB, beräknas merkostnaderna även för BB. Denna avståndsgräns innebär att mer— kostnad för BB läggs till för bassjukhus som lokaliseras i Lycksele, Gällivare och på Gotland.
3.2 Primärvård
Underlag och modell för beräkning av merkostnader
Vid beräkningarna av kostnader för primärvården är utgångspunkten de kostnader som kan återföras till vårdcentralerna. Verksamheten vid de distriktsköterskemottagningar etc som finns ute i små orter har hänförts till den vårdcentral de är knutna till. För att gränsdragningen mellan primärvård och länssjukvården skall vara tydlig hänförs specialistmot- tagningar som lagts ut till vårdcentraler till länssjukvården och inte till primärvården. Underlaget för beräkningarna avser i första hand vårdcentraler i Jämtland, Västernorrland och Västerbotten.
Avgränsning av vårdcentraler i mindre orter och glesbygd
Mycket få vårdcentraler har ett redovisat befolkningsunderlag som lig- ger under 1 500 invånare. Av 47 små vårdcentraler (med högst tre dist- riktsläkare) i Värmland, Jämtland, Västernorrland samt Södra Lapp— lands sjukvårdsområde var det 1996 bara tre som hade ett redovisat befolkningsunderlag som underskred 1 500 invånare. En nedre gräns för minsta befolkningsunderlag för en vårdcentral har satts vid 1 500 personer. För de vårdcentraler som ingår i materialet ligger genomsnit-
tet vid drygt 1 700 personer för vårdcentraler med upp till 1,5 distrikts- läkare.
Antal distriktsläkare Antal vårdcentraler Invånare per distriktsläkare ___—___
1- 1,5 14 1757 I,6-2,5 22 1721 2,6-3 11 1670
Sa 47 1710
*
1 de analyser som redovisas nedan har vårdcentraler i stora tätorter exkluderats. För att bredare belysa hur kostnaderna varierar beroende på vårdcentralens storlek har dock även vårdcentraler i mindre orter med fler än tre distriktsläkare tagits med.
Besöksji—ekvenser i primärvården
För Jämtland och Västernorrland har det funnits tillgång till data över antal besök i primärvården. Besöksstatistiken för distriktsläkare omfat- tar alla ingående vårdcentralerna medan besök hos distriktssköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut etc tyvärr inte kunnat användas då den inte var fullständig och jämförbar.
Antalet besök hos distriktsläkare per invånare varierar mellan 1 och 1,6. Vårdcentralerna i Jämtland har genomgående fler besök än de i Västernorrland. Detta kan bero på högre andel turister. För att något minska effekten av ”turistbesök” har vårdcentralen i Åre exkluderats. Genomsnittet för vårdcentraler med högst tre distriktsläkare ligger i Jämtland vid 1,46 och i Västernorrland vid 1,25 besök per invånare.
Vårdbehov och vårdkonsumtion ökar med åldern, men befolknings- data för de skilda vårdcentralerna finns endast delvis redovisat med en uppdelning efter ålder. Som en grov proxy för åldersstrukturen har be- folkningsunderlagets storlek använts. I den typ av mindre orter som omfattas av studien, ökar andelen äldre med minskande ortsstorlek. För att skatta antal distriktsläkarbesök per invånare används den funktion som härleds ur nedanstående figur.
Figur 3.2 Antal besök per distriktsläkare i mindre orter i Västernorr- land och Jämtland (besök per år)
Besök/inv 3,00 _. - .. .., . -,,
250 — . , . -. ....._,,,. 200 ». n50 ,
L00.,-.
0,50 - —— ,,,.. y_—5,3638x04-69L .,,,.,.
,, ,. , ___, ,,, .,.,.,,_.. ...i
10000 12000 Ant invånare
000» . ,,,, — ,, . - 0 2000 4000 6000 8000
Genomsnittligt antal besök per distriktsläkare, på vårdcentraler som har högst tre distriktsläkare, beräknas ligga vid 2 300 per år. Samman- taget ger dessa antaganden en nedre gräns för en vårdcentral med en distriktsläkare vid 1500 invånare och en nedre gräns för vårdcentraler med tre eller fler distriktsläkare som ligger vid 5600 invånare. En jäm- förelse mellan faktiskt antal och på detta sätt beräknat antal distriktslä- kare visas i nedanstående digram.
Figur 3.3 Faktiskt och beräknat antal distriktsläkare i mindre orter i Värmland, Västernorrland, Jämtland och södra Lappland
Antal distriktsläkare 6 . . ., , . , ,_,._,... . ._., .,
55 L..- _. .,
11 7100 —- -
9. v-
Antal invånare
------ Skattat antal distriktsläkare
Personal och lönekostnader
För Västernorrland, Jämtland och Södra Lapplands sjukvårdsdistrikt utnyttjas data om antal befattningar i skilda personalkategorier fördela- de på vårdcentraler. Data om genomsnittlig lönenivå har inhämtats från Landstingsförbundet.
Utifrån uppgifter om bemanning och lönenivåer har lönekostnaden för resp vårdcentral beräknats. För att relatera lönekostnaderna till de bastal för besök hos distriktsläkare som räknats fram, har den totalt be- räknade lönekostnaden relaterats till antalet distriktsläkare vid respekti— ve vårdcentral. För de minsta vårdcentralerna är spridningen i löne- kostnader ganska stora. Det finns dock en tydlig tendens att de summe- rade lönekostnaderna, utslaget per läkare, sjunker med ökande antal distriktsläkare för vårdcentraler med upp till tre läkare. Därefter ligger lönekostnaderna kvar på ungefär samma nivå.
För att skatta lönekostnaderna i modellen används den framräknade kostnadsfunktionen för summerad lönekostnader utslaget per distrikts- läkare.
Figur 3.4 Beräknad och faktisk summerad lönekostnad relaterat till antal distriktsläkare i mindre orter i Jämtland och Västerbotten (tkr)
Tkr 3000 ————' -— ___ "' ”" * ** &" " —
. 1 2500 f" , — — ”Q ,, , — ——— : O . | . . 2000 —— —_ , f '4 .,,ii,g * ,,, ,,,, , — — & ,,, - ... - _ _ _ 3_ _ _._ _____ _... _ o * g . — - - _ - _ . - . _ - 1500 if, i _4_,_ , _ .. f,,1_ ,_ _, __, , _ *. o o 0 1 . 1 1000 %— — ——— — ,, .. — — ,, — , y = 1925,4x0»095' ! 500 — , , - 1 I 1 0 0 0.5 1 1.5 2 2 .5 3 3,5 4 4 ,5 5 5,5 6 Antal distriktsläkare Lokalkostnader
För att beräkna hyreskostnader per vårdcentral har data från Väster- norrland och Jämtland utnyttjats. Till dessa har också lagts hyreskost— nader för distriktssköterskemottagningar ed. På motsvarande sätt som
för personalkostnaderna har hyreskostnaden relaterats till antalet dist- riktsläkare på resp vårdcentral. De redovisade hyreskostnaderna varie— rar kraftigt, från ca 400 till nära 2000 kronor/ m2. Det finns en tydlig tendens att hyreskostnaderna för de minsta vårdcentralerna ligger vä- sentligt högre, när man slår ut kostnaden per distriktsläkare.
Figur 3.5 lokalkostnad per distriktsläkare för vårdcentraler i mindre orter i Västernorrland och Jämtland
. ..
800 * ,.-. .,, f—fff , — ,
700 ...,. , ,, ————f f » O 600 , f—Q— . : -- — i * " ...... f ' '—
500 ' . . * ..,, ., ...,. —f ' .,
400 f f , '. . .,, ,.!_,., —V———— y = 459,6X'0'I733 300 % , , 8 9— Q— , _, 200 f. ," f O ,..9, ,, £ * —
0,5 1 1,5 2 2.5 3 3,5 4 4,5 5 5.5 6 6.5
Antal distriksl'a'kare
För att skatta lokalkostnaderna i modellen används den framräknade kostnadsfunktionen för lokalkostnader per distriktsläkare.
3.2.1 Beräkning av merkostnader
Variationerna i kostnader per invånare är relativt stor mellan de vårdcentraler som ingår i underlaget. Det kan dels bero på att befolk- ningsunderlaget som angivits för respektive vårdcentral är lite grovt avgränsat och att ”turismen” ger ett större underlag, men i många fall torde det bero på faktiska skillnader t ex vad gäller bemanning och hy- reskostnader.
Sammantaget finns en tydlig tendens med sjunkande kostnader per invånare med ökande befolkningsunderlag. Appliceras de gjorda anta- gandena om besöksfrekvens och antal besök per distriktsläkare samt summerad löne- och lokalkostnad utslaget per distriktsläkare, fångas dessa förhållanden in relativt väl (se nedanstående figur).
Figur 3.6 Redovisade personal- och lokalkostnader för studerade primärvårdsenheter jämfört med beräknade kostnader
Kr / invånare
2500 , ”. _ ...__. ,,,... , ,...,. , ,... .ffffffmf—u ,. ,...
mv
(,. lr ( f) % 5 : 1:59 —- l ill ; 3 4 400 5 000
.mE:
4 111!) 7 111 5 (32.1 (i 000 () 108 (S 022 8 730 1 500
Befolkningsunderla
l ÅliRedovisade kost—nader
Beräknade kostnader i
1
De sammantagna antagandena ger en beräknad kostnad för löner och lokaler för en minsta vårdcentral med tre distriktsläkare och ett be- folkningsunderlag om 5 600 invånare som ligger vid 1 149 kronor per invånare. En minsta vårdcentral med en distriktsläkare och ett befolk- ningsunderlag om 1500 personer ger en motsvarande kostnad om 1 582 kronor per invånare. Merkostnaden per invånare för denna vårdcentral jämfört med vårdcentralen med tre läkare blir 433 kronor per invånare.
3.2.2 Modell för fiktiv lokalisering av primärvårdsenheter
För att beräkna underlag för vårdcentraler analyseras varje landsting för sig. Möjlig ort för lokalisering av fiktiv vårdcentraler är alla tätorter med minst 200 invånare enligt SCBs tätortsindelning 1990. Fiktiv vårdcentral läggs ut i tätorter som får minst 1 500 invånare inom 30 km vägavstånd. Å priori läggs en vårdcentral i varje kommuns största tät- ort.
För att undvika dubbelräkning av underlag används en närhetsfaktor om 0,7. Varje befolkad ruta hänförs till den fiktiva enhet som ligger närmast. För varje fiktivt utlagd enhet redovisas ort/ruta till vilken den lokaliserats samt antal personer som hänförts till respektive enhet. För
de vårdcentraler som har ett befolkningsunderlag som understiger 5 600 invånare beräknas merkostnaderna enligt de kostnadsfunktioner som redovisats ovan. Utfallet vid några valda nivåer på befolkningsun- derlag framgår av nedanstående uppställning.
Figur 3.7 Beräknade merkostnad för primärvårdsenheter med litet befolkningsunderlag i gles bebyggelse
Befollmingsurxb'lag 1500 2(XX) 25(X) 30(X) 3500 400) 450) S(IX) 56(X) Kmtnadperinvåtme 158214Q1413134312841236119711691149 thkmtmdperinvåmre 433 343 264 194 135 87 48 20 0
3 .3 Ambulansverksamhet
Beräkningen av merkostnader för ambulansverksamheten utgår från de fasta kostnaderna för att driva en dygnet runt bemannad ambulanssta- tion med en ambulans. Underlag har samlats in från alla landsting i Norrland samt Dalarna och Värmland. Merkostnader på grund av gles bebyggelsestruktur beräknas uppkomma då ambulansstationer med en dygnet runt bemannad ambulans måste drivas med ett litet befolknings— underlag.
Av nedanstående tablå framgår att befolkningen i upptagningsområ- dena för 1- bilsstationer är väsentligt mycket mindre än för 2- bilssta— tioner. De mycket låga minvärdet för befolkningsunderlag för 1- bils- stationer torde bero på oklarheter i avgränsning av befolkningsunderla- get.
Figur 3.8 Befolkningsunderlag och antal uppdrag vid ambulanscent- raler med 1 eller 2 dygnet runt bemannade ambulanser i Norr- landslänen, Dalarna och Värmland
ldygnet runtbil + Typ ldygnet runtbil reservbil 2 dygnet runtbilar 38 12 9
Antal stationer
Befolkning i upptagningsområdet
Antal uppdrag med Sosab typ 1,2
Ett minsta befolkningsunderlag för en 1— bils ambulansstation har satts till 1 200 personer. Vid ett befolkningsunderlag över 10 000 invå— nare beräknas att det inte finns några särskilda merkostnader för att hålla en dygnet runt bemannad ambulans.
3.3.1 Modell för fiktiv lokalisering av ambulansstationer
Generellt anges som önskvärt om patienter kan nå sjukhus inom en timme. Inom en radie om 40 km från fiktivt lokaliserade bassjukhus beräknas inga merkostnader för ambulanstransporter.
Lokaliserngsanalyserna har gjorts per landsting. Beräkningarna av vägavstånd baseras på ett detaljerat vägnät. Rutor som ligger inom 40 km från fiktivt utlagt bassjukhus exkluderas från beräkningarna.
Som möjlig ort för lokalisering av ambulansstationer har angivits tätorter med minst 200 invånare. Fiktiva ambulanscentraler läggs ut i tätorter som får minst 1 500 invånare inom 50 km vägavstånd. För att undvika dubbelräkning av underlag används en närhetsfaktor om 0,8. För varje fiktivt utlagd enhet redovisas ort/ruta till vilken den lokalise- rats samt antal personer som hänförts till respektive enhet, varje befol- kad ruta hänförs till den fiktiva enhet som ligger närmast..
3.3.2 Beräkning av merkostnader
Utifrån uppgifter om kostnader för personal, lokaler och fordon för ambulansstationer i egen regi samt kostnader för entreprenader i Väs— ternorrland, har den fasta årskostnaden för att driva en ”dygnet runt bemannad 1- bilsstation” beräknats till 2 miljoner kr. Merkostnaden för enheter med befolkningsunderlag understigande 10 000 invånare be— räknas enligt nedanstående tabell.
Tabell 3.3 Beräknad merkostnad för l-bils ambulansstationer med litet befolkningsunderlag
Befolkmngs— Kostnad per Merkostnad
underlag invånare per invånare
10 000 200 0
9 000 222 22 8 000 250 50 7 000 286 86 6 000 333 133 5 000 400 200 4 000 500 300 3 000 667 467 2 000 1 000 800 1 500 1 333 1 133
3.4 Sjukresor
Landstingen och de landstingsfria kommunerna har det ekonomiska ansvaret för sjukresor. I de glesare bebyggda delarna av landet är kost— naderna per invånare för sjukresor väsentligt högre än genomsnittet. ] Skåne ligger kostnaden kring 80 kr/invånare och i Västerbotten och Norrbotten över 250 kr/ invånare.
Landstingsförbundet har genom en enkät till samtliga landsting samlat in och sammanställt kostnadsdata för sjukresor 1996 ( Sjukresor 1996/97, Lf 265/96). Uppgifterna omfattar såväl kostnader för sjukre- seersättningar till patienter som beställningscentraler och andra åtgärder för att dirigera sjukresorna.
Beräkningarna av landstingens standardkostnader för sjukresor ba- seras på en regressionsmodell. Som beroende faktor används de kost- nadsdata Landstingsförbundet sammanställt. Ett antal oberoende vari- abler som speglar bebyggelsestrukturen har testats, liksom några mått som återspeglar skillnader i åldersstruktur och vårdbehov. De olika måtten på bebyggelsestruktur, som lokalt och regionalt befolkningsun— derlag, andel av befolkningen som bor i större tätorter (över 20 000 invånare) samt ett mått på ”invånardistansen” i landstinget ger en rela- tivt hög förklaringsgrad. De använda indikatorerna på åldersstruktur och ohälsa bidrog endast marginellt till att öka förklaringsgraden.
Den indikator som ger högst förklaringsgrad är den sk invånardi- stansen. Detta mått anger det genomsnittliga geografiska avståndet mellan de boende i ett landsting om man fördelar befolkningen helt
jämt över landstingets yta. Med hänsyn till den sneda fördelningen av befolkningstätheten liksom den stora variationen i täthet mellan lands— tingen, har som indikator valts roten ur invånardistansen. Förklarings- graden blir då ytterligare något högre (justerat R2 =0,64). Om man till detta fogar förklarande faktorer som indikerar skillnader i ohälsa och åldersstruktur ökar förklaringsvärdet någon procent, men endast måttet på invånardistans blir signifikant.
Skattas landstingens kostnader för sjukresor med hjälp av invånardi- stansen enligt ovan erhålls en fördelning för enskilda landsting som mycket nära ansluter till de kostnader landstingen redovisade i sina en- kätsvar.
De standardkostnader som beräknats med regressionsmodellen, med roten av invånardistansen som oberoende faktor redovisas i nedanstå- ende diagram.
Figur 3.9 landstingens kostnader för sjukresor 1996 enligt Landstings— förbundets enkät samt beräknade standardkostnader (kronor per invånare)
Norrlannen W
lamnlana &
vannebbnen & _
Dalarna & veslernbnland 5
Östergötland & nnnsala %! Västmanland m i Sörmland '? Halland äl Bleklnge läg—l Västra Götaland & Skane % slockllolln &
0 50 100 150 200 250 300
5- éHlQénitälEEerainad standardkostnad
Bilaga 6 Individ och familjeomsorg
1 Inledning
Nuvarande utformning av utjämningsmodellen för individ— och famil- jeomsorg överensstämmer med Strukturkostnadsutredningens (SOU 1993:53) och Statsbidragsberedningens (SOU 1994: 144) förslag.
Den nuvarande Utjämningsmodellen skapades med hjälp av multipel regressionsanalys på 1991 års nettokostnader för individ- och familje- omsorg och ett antal variabler som indikatorer på olikheter i sociala förhållanden.
Standardkostnaden per kommun bestäms av variablerna:
vandel ensamstående kvinnor med barn mellan 0 och 15 år oett täthetsindex oandel finska medborgare oandel utomnordiska medborgare oandel flyttande personer över församlingsgräns i åldern 18—39 år om andelen överstiger 2 procent.
Standardkostnaden per kommun beräknas årligen. För de tre sist- nämnda variablerna inhämtas ny statistik årligen medan de två första bygger på äldre data från 1990 års Folk- och bostadsräkning. De ingå- ende variablernas vikter (koefficienter) skattades på 1991 års kostnader och har därefter legat fast. De stora kostnadsökningarna för kommu- nernas individ- och familjeomsorg som inträffat under 1990-talet har medfört att de standardkostnader som erhålls i modellen måste räknas upp för att komma i nivå med den faktiska kostnadsutvecklingen i riket
för de följande åren. Denna uppräkningsfaktor har successivt fått höjas och är i 1998 års kostnadsutjämning drygt 66 procent.
I 1998 års kostnadsutjämning omfördelas ca 4,4 miljarder kronor, varav ca 75 procent går till de tre storstäderna och resten till kommuner i grupperna förortskommuner och större städer.
I uppföljnings- och utvecklingsarbetet har utredningen biträtts av Statskontoret och av en referensgrupp bestående av tjänstemän från kommuner, regeringskansliet och statliga myndigheter. Statskontoret har dels genomfört ett uppföljnings- och utvecklingsarbete med ut- gångspunkt från data för perioden 1992-1995, vilket slutrapporterades i mars 1997. Där redovisades alternativa modeller till nuvarande utjäm- ningsmodell för individ- och familjeomsorg. Därefter har Statskontoret haft uppdraget att analysera de alternativa modellerna och nuvarande utjämningsmodell med data avseende år 1996.
1.1 Resultat av uppföljningsarbetet
Den nuvarande utjämningsmodellen för individ- och familjeomsorg gav ursprungligen en förhållandevis hög förklaringsgrad till de kostnads- skillnader som fanns mellan kommunerna år 1991. På kommungrupp- snivå var överensstämmelsen mellan beräknade standardkostnader och redovisade kostnader relativt god. För en del kommuner var dock skill- naden mellan redovisad och i modellen beräknad kostnad redan inled- ningsvis relativt stor.
Jämförelser mellan beräknade standardkostnader och de redovisade kostnaderna visar på att avvikelserna har ökat betydligt under de därpå följande åren. 1 stor utsträckning har de ökande avvikelserna uppstått som en effekt av den allt större uppräkning som fått göras för att uppnå den faktiska kostnadsnivån på riksnivå. Att automatiskt räkna upp stan- dardkostnaderna kan vara en tillfredsställande lösning under förutsätt— ning att de faktiska kostnaderna på kommunnivå utvecklas på ett likar- tat sätt sedan utjämningsmodellen börjat tillämpas.
I förhållande till de nettokostnader för 1991 som beräknades av Strukturkostnadsutredningen har grupperna storstäder fram till och med år 1996 haft en kostnadsökning som procentuellt ligger under den ge- nomsnittliga utvecklingen i riket, trots en kraftig kostnadsökning mel- lan 1995 och 1996. Även gruppen förortskommuner har under den nämnda perioden haft en kostnadsökning under genomsnittet medan övriga kommungrupper haft en procentuell kostnadsökning över riks- genomsnittet. Störst procentuell ökning har landsbygds- och gles- bygdskommuner haft. Jämförelser av nettokostnadsutvecklingen under perioden från 1991 är dock osäker och försvåras av att specialdestine-
rade statsbidragen avvecklats och att redovisningen i räkenskapssam- mandraget förändrats från och med 1995. Från detta år ingår inte längre kostnader och intäkter för flyktingmottagande i verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg.
Tabell 1.1 Beräknade standardkostnader med nuvarande modell för 1998 samt redovisade kostnader 1996. Vägda genomsnitt för kom- mungrupper i kronor per invånare. (Redovisade kostnader minskade med drygt tre procent för jämförbarhet)
Redovisad Beräknad Skillnad mellan kostnad standardkostnad kostnad och
Storstäder 4284 4697 413 Förorter 2102 2272 170 Större städer 2357 2336 -21
Medelstora städer 1702 1549 -153 Industrikommuner 1596 1466 -130 Landsbygdskom 1443 1053 -390 Glesbygdskom 1290 965 -325 övriga större 1452 1321 -131 Övriga mindre 1434 1 190 -244 Riksgenomsnitt 2283 2283 0
Storstädernas och förorternas beräknade standardkostnader för 1998 överstiger de redovisade kostnaderna för 1996. För övriga kom- mungrupper överstiger de redovisade kostnaderna de beräknade stan- dardkostnaderna. Den minsta negativa avvikelsen har gruppen större städer. Landsbygds- och glesbygdskommuner har de största negativa avvikelserna. Det bör dock påpekas att det finns betydande skillnader mellan kommuner i en och samma kommungrupp. Exempelvis är Gö- teborgs redovisade kostnader högre än den beräknade standardkostna- den. I gruppen förortskommuner finns mycket stora skillnader i beräk— nade standardkostnader.
En slutsats av uppföljningen är, att utjämningsmodellen för individ— och familjeomsorg i sin nuvarande tillämpning bör förändras. Den minst omfattande förändringen vore att behålla de nuvarande varariab- lerna, men att deras vikter (koefficienter) skattades om utifrån aktuella- re kostnadsdata. Resultatet på kommungruppsnivå av en sådan uppda- tering av nuvarande utjämningsmodell med utgångspunkt från 1996 års redovisade kostnader framgår av tabell 1.2.
Tabell 1.2 Beräknade standardkostnader med nuvarande modell uppdaterad, förändring jämfört med nuvarande utjämning samt skillnad mellan beräknade standardkostnader och redovisade kostna- der 1996. Vägda genomsnitt för kommungrupper i kronor per invå- nare. (Redovisade kostnader minskade med drygt tre procent för
jämförbarhet) Nuvarande modell Förändring mot Skillnad mellan kostnad uppdaterad nuvarande och uppdaterad stan— modell dardkostnad Storstäder 4192 -505 -88 Förorter 2153 —1 19 53 Större städer 2426 89 71 Medelstora städer 1676 127 -24 Industrikommuner 1608 141 13 Landsbygdskom 1315 262 -127 Glesbygdskom 1241 277 -47 Övriga större 1500 179 49 Övriga mindre 1400 210 -33 Riksgenomsnitt 2283 0 0
Genom en uppdatering utifrån 1996 års kostnadsstruktur skulle en omfördelning ske från storstäder och förorter till övriga kommungrup- per. Den största ökningen i kronor per invånare skulle tillfalla gles— bygds- och landsbygdskommuner, dvs de två kommungrupper som i den nuvarande utjämningen får sämst täckning för sina kostnader. På kommungruppsnivå blir skillnaderna mellan beräknade standardkost- nader och redovisade kostnader betydligt mindre, jämfört med utfallet av nuvarande utjämning. Genom en uppdatering erhålls en betydande anpassning till den faktiska kostnadsstrukturen, men den leder samti- digt till betydande förändring i utfallet för vissa kommuner. Fortfarande gäller dock att skillnaderna mellan kommunerna inom en grupp kan vara betydande. För en del kommuner skulle en uppdatering innebära relativt stora förändringar i den beräknade standardkostnaden. En effekt som skulle uppkomma är att några kommuner med höga eller mycket höga kostnader som man inte får ersatta fullt ut i den nuvarande utjäm- ningsmodellen får ett ännu sämre utfall vid en uppdatering.
Med en uppdatering av den nuvarande utjämningsmodellen med kostnadsdata från år 1996 förklaras 62 procent av kostnadsskillnadema, vilket är en betydligt lägre nivå än den ursprungliga modellen med kostnadsdata från år 1991. Denna nivå uppnås även vid en uppdatering med kostnadsdata från år 1995.
En slutsats är att det har blivit svårare att i en utjämningsmodell fånga in hur den faktiska kostnadsstrukturen ser ut, eftersom de redovi— sade kostnaderna för enskilda kommuner visar på stora förändringar från det ena året till det andra. Detta kan ha flera förklaringar där en sannolikt är att det idag finns fler orsaker till kostnadsskillnader än när utjämningssystemet infördes. ] nuvarande modell står variabeln ensam- boende kvinnor i genomsnitt för två tredjedelar och täthetsfaktorn för 8 procent av den totala standardkostnaden. Av variablerna som uppdate- ras med nya data årligen är det endast utomnordiska medborgare som har någon betydande påverkan på den beräknade standardkostnaden. Sammantaget betyder detta att standardkostnaden i nuvarande modell i hög grad bestäms av variabler som inte uppdateras årligen. För storstä- derna har täthetsfaktorn stor betydelse för standardkostnaden. Vid test av de ingående variablernas relevans för enskilda år har det framkom— mit att vissa variabler fallit utanför ställda statistiska krav. För år 1996 gäller detta variabeln finska medborgare. För år 1993 var det variabeln flyttande som föll utanför ramen. Att variabler faller utanför de statis- tiska kraven tyder på att de inte bör ingå i en utjämningsmodell.
En annan förklaring kan vara kostnadsredovisningen, där omlägg- ningen av räkenskapssammandraget från år 1995 och problem med pe— riodiseringen främst i samband med det omfattande flyktingmottagan- det, påverkar resultaten. Från år 1995 ingår inte flyktingmottagandet i verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg. Kostnader och stats- bidragsintäkter för flyktingmottagandet redovisas sannolikt efter olika principer i en del kommuner. En uppdatering av modellen med de ge- nomsnittliga kostnaderna för två eller tre år ger en högre förklarings- grad än när man utgår från ett enda är.
1.2 Alternativa utjämningsmodeller
Statskontorets modellförslag
Statskontoret har på uppdragsbasis bistått utredningen i uppföljnings- och utvecklingsarbetet vad gäller kostnadsutjämningen inom individ- och familjeomsorg. Vid konstruktion av nya variabler har främst soci- albidragsforskning legat till grund. Efter att ett stort antal variabler tes- tats valde Statskontoret ut följande variabler:
'Ensamstående kvinnor i åldern 18-44 år med barn (MBK1844)
'Ensamstående män i åldern 18-44 år utan barn (UBM1844) OUtrikes födda fiyktingar och nära anhöriga som vistats i landet 3—9 år samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU som vistats i Sverige 0-19 år (FL39IN019) 'Utrikes födda flyktingar och nära anhöriga Som vistats i landet 3-9 år (FL3-9) OArbetssökande (kategori 1 1 och 12) utan ersättning från A—kassa eller KAS (Kl 112EE)
Samtliga variabler kan uppdateras årligen.
Utifrån dessa variabler har tre alternativa utjämningsmodeller for- mulerats. I forsättningen benämns Statskontorets modeller för alterna- tivmodeller. De ingående variablerna framgår av tabell 1.4. Vidare har en modell prövats som utgår från den nuvarande med vissajusteringar. Den justerade modellen innehåller ensamstående kvinnor med barn 0- 15 år och andel utomnordiska medborgare från nuvarande modell samt variabeln arbetssökande som finns med i de tre alternativa modellerna.
Tabell 1.3 Förklaringsgrader (R2 justerat) i procent 1991-1996 för olika modeller
Modell 1991 1992 1993 1994 1993/94/95 1996 1995/96 Nuvarande 75 65 67 62 70 62 65 uppdaterad Nuvarande 66 66 63 71 61 66 justerad Alternativ 1 69 69 69 75 64 68 Alternativ 2 67 67 68 73 63 66 Alternativ 3 66 68 67 74 62 68
De tre alternativmodellerna, som Statskontoret arbetat fram, gav för åren 1993, 1994 och 1995 en högre förklaring till kostnadsstrukturen än en uppdatering av nuvarande utjämningsmodell. Förklaringsgraden för nuvarande modell justerad ger likartad förklaringsgrad som den nuva- rande uppdaterad. För år 1996 sjunker dock förklaringsgraden hos de alternativa modellerna märkbart och ligger på samma nivå eller endast något över en uppdaterad modell. För genomsnitt av två eller tre år blir förklaringsgraden högre. Det har sannolikt till en del att göra med att de periodiseringsproblem vad gäller kostnadsredovisningen på enskilda år jämnas ut vid beräkningar på genomsnitt av år.
Ytterligare analyser
För att pröva om ytterligare variabler som indikerar höga sociala kost- nader kan öka förklaringsgraden har flera nya variabler tagits fram och prövats tillsammans med de som ingår i nuvarande modell och de som ingår i de nämnda alternativmodellerna. Det gäller variabler som be— skriver inkomststrukturen, boendestrukturen samt olika mått på täthet.
Samtliga variabler har analyserats mot 1996 års redovisade netto- kostnader för individ- och familjeomsorg i en så kallad stegvis regres- sion. Vid en tillämpning av denna metod väljs variabeln med högst kor— relation (samvariation) mot nettokostnaderna ut i första steget. ] nästa steg väljs den variabeln som tillför förklaringsgraden mest. Därefter väljer analysprogrammet i tur och ordning ut de variabler som tillför modellen högst förklaringsgrad till dess de använda variablerna inte förmår ge högre förklaringsgrad. De utvalda variablerna uppfyller samtidigt de statistiska krav som ställts och samtliga variabler är klart signifikanta på 95 procents nivå. I tabell 1.4 redovisas i vilken ordning som analysmodellen väljer ut de förklarande variablerna.
Tabell 1.4 Rangordning vid stegvis val av förklarande variabler
Rangordning
_ Arbetssökande utan ersättning
2 Ensamstående kvinnor med barn 0-15 år. (Denna variabel faller 3 4 5
senare bort och ersätts av Ensamstående kvinnor 18-44 år med
barn och ingår således inte i den slutliga analysmodellen)
_—
Som första variabel i en sådan analys väljs således den i alternativ- modellerna föreslagna arbetslöshetsvariabeln ut. Den förklarar ensam nästan hälften av kostnadsskillnaderna. Därefter kommer den i nuva— rande modell ingående ensamstående kvinnor med barn. Denna varia- bel ersätts dock i ett senare steg med en liknande variabeln, ensamstå- ende kvinnor 18—44 år med barn. Fördelen med den senare variabeln är att den är möjlig att uppdatera årligen till skillnad från den nuvarande. Som tredje variabel kommer ett täthetsmått, roten ur tätortsbefolkning— en. Sedan följer ett inkomstmått som mäter andelen män i åldern 25-64 år med låg eller ingen inkomst. En årsinkomst under 140 000 kronor förefaller således vara den inkomstgräns som fungerar bäst. Som sista variabel kommer alternativmodellernas flykting- och invandrarvariabel.
Denna modell med 5 variabler förklarar 68 procent av de redovisade kostnadsskillnaderna för år 1996. Som jämförelse kan nämnas att en uppdatering av nuvarande modell förklarar 62 procent och de tre alter- nativmodellerna förklarar mellan 62 och 64 procent. Med 1996 års va- riabelvärden och 1997 års redovisade kostnader förklarar den utvalda modellen över 69 procent av de redovisade kostnadsskillnaderna.
Analysprogrammet har följaktligen valt en variabelkombination som motsvarar alternativmodell 2 kompletterat med ett mått på inkomst- strukturen och täthetsmåttet roten ur tätortsbefolkningen. Att komplet- tera de alternativa utjämningsmodellerna med ett mått på inkomst- strukturen och ett täthetsmått ökar således modellernas förklaringsgrad.
Om täthetsmåttet roten ur tätortsfolkmängden utesluts, väljs i analy- sen ett annat täthetsmått, roten ur befolkningen, medan övriga variabler kvarstår. Utesluts även detta täthetsmått ur analysen tillkommer något annat täthetsmått. Om inget täthetsmått tillåts ingå i analysen sänks för- klaringsgraden. Detta bör tolkas som att det behövs ett täthetsmått i utjämningsmodellen för att uppnå en relativt hög förklaringsgrad. Nu- varande täthetsmått har dock i uppföljningen visat sig ha en alltför stor spridning. Samma förhållande gäller i viss mån om befolkningen eller tätortsbefolkningen används som täthetsmått. Om däremot roten ur be- folkningen eller tätortsbefolkningen används som täthetsmått minskar spridningen mellan kommunerna avsevärt. Tabell 1.5 Ingående variabler samt förklaringsgrader (R2 justerat) 1996 för några alternativa utjämningsmodeller.
Variabel Nuvarande Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 2 plus
Arbetssökande utan ersättning X X X X Roten ur tätortsbefolkningen X Andel män 25-64 år med årsinkomst X under 140000 kronor
Flyktingar och anhöriga samt övriga X X X utrikes födda
Ensamstående kvinnor 18-44 år med X X » X X barn
Ensamstående män 18-44 år utan X
barn
Flyktingar och anhöriga X R2. justerat 62 64 63 62 68
Täthetsmåtten har även testats när storstäderna uteslutits ur ana- lysen och även då funnits klara de statistiska krav som ställs. Exklude—
ras storstäderna sjunker visserligen förklaringsgraden i modellen, men utfallet för enskilda kommuner påverkas endast marginellt.
Sammanfattningsvis väljer det använda analysprogrammet ut de i alternativmodellerna föreslagna variablerna och inte de variabler som ingår i nuvarande utjämningsmodell. Däremot väljs som tredje variabel ett täthetsmått och alltid ett mått på inkomststrukturen. Ingen av de bo- endestrukturmått som testats har kommit med i analysen trots att vari- ablernas korrelationer med IFO—kostnaderna är relativt höga.
Slutsatsen är att det är möjligt att uppnå en bättre utjämningsmodell, jämfört med en uppdatering av den nuvarande modellen, om man kompletterar en av de framtagna alternativmodellerna med en variabel som beskriver inkomststrukturen och ett täthetsmått.
För flertalet kommuner skulle en uppdatering av nuvarande modell ge en bättre överensstämmelse mellan ersättning och redovisade kost- nader än vad den nuvarande tillämpningen av modellen ger. Den ge- nomsnittliga avvikelsen mellan kostnad och beräknad standardkostnad per kommungrupp blir relativt liten. Den relativt låga förklaringsggra- den indikerar dock att spridningen inom kommungrupperna är större än i en modell som utgår från nya variabler.
I en ny modell bör ensamstående kvinnor med barn, utrikes födda flyktingar och nära anhöriga samt övriga invandrare utanför Norden och EU, arbetslösa utan ersättning, andel män med låg inkomst samt ett täthetsmått ingå. Nuvarande täthetsmått har dock en alltför stor sprid— ning och bör ersättas med ett täthetsmått med betydligt mindre sprid- ning. De testade täthetsmåtten som uppfyller de statistiska kraven och samtidigt ger en relativt hög förklaringsgrad är roten ur tätortsbefolk— ningen och roten ur befolkningen. Samtliga variabler i en sådan modell kan, med undantag av tätortsbefolkningen, uppdateras årligen.
De i den föreslagna modellen ingående variablernas koefficienter vid beräkningen av standardkostnaden för respektive kommun har fast- ställts utifrån en regressionsberäkning med 1996 års redovisade kost- nader för individ— och familjeomsorg.
Standardkostnaden=-5 5 7,9+86,1*FL39IN019+518,2 *Kl 1 12EE+ 523,9*MBK1844+2,13*Rottätbef+4,69*lnkind140.
1.3 Utfallet i kostnadsutjämningen med alternativa modeller
Alternativa modeller ger betydande förändringar i förhållande till ut- fallet av nuvarande kostnadsutjämning. Det skulle även bli resultatet av en uppdatering av den nuvarande utjämningsmodellen.
] figur 1.1 jämförs de beräknade standardkostnaderna enligt nuva- rande modell och några alternativmodeller med de redovisade kostna- derna. Här framgår att nuvarande modell avviker från de redovisade kostnaderna för flertalet kommungrupper.
Figur 1.1 Redovisad kostnad och beräknad standardkostnad år 1996 enligt olika utjämningsmodeller. Vägda genomsnitt för kom- mungrupperi kronor per invånare.
5000 I Nuvarande uppdaterad
4500 . i _ DAltemativi D Alternativ 2 4000 ' —-—--- .. —- -- - .. . -— - - -- - DAItemativS
IA112+ InkoTät
3500 & Nuvarande utjämning
3000
2500
2000
Kloilol plri invöolilc
1500
1000
Storstäder Förorter Störnstäder Medelstst Industri Landsbygd Glesbygd Övrigastöne Övriga nindn
En uppdatering av nuvarande modell eller det av utredningen vida- reutvecklade alternativ 2 är de som på kommungruppsnivå bäst över- ensstämmer med de redovisade kostnaderna. Alternativmodellema 1-3 ger viss över- respektive underkompensation på kommungruppsnivå. Det är i första hand storstädernas kostnader som underskattas
I figur 1.2 jämförs skillnaderna mellan tillägg respektive avdrag i olika utjämningsaltemativ med de avvikande kostnaderna. De två första staplarna i diagrammet motsvaras av de värden som anges i den sista kolumnen i tabellerna 1.1 respektive 1.2.
Figur 1.2 Skillnad mellan redovisad kostnad och beräknad stan- dardkostnad år 1996 enligt olika utjämningsmodeller. Vägda ge— nomsnitt för kommungrupper i kronor per invånare.
_ f 35 _ . " Förorter Större delststad ndustr sbygd städer
600 400 '
200 55;
400 -
Kinnm pci lllvl'lurlll'
400
milf"
lNuv uppdat . ” *, -i—ia DAlt3
DAIH
DAN 2
lAlt2+1nkoTätV —
_GOD
400
Av figur 1.3 framgår att antalet kommuner med större avvikelser mellan beräknade standardkostnader och redovisade kostnader minskar i det av utredningen vidareutvecklade alternativ 2 i jämförelse med nu- varande utjämning andra redovisade utjämningsalternativ.
Figur 1.3 Antal kommuner efter avvikelsen i kronor per invånare mellan redovisad kostnader och beräknad standardkostnad år 1996 enligt olika utjämningsmodeller.
160 140
120
100
I4—500 . |:! -250—499 El 249-249 l D 250-499 l>500
00 O
Airlul klilnllllmr-i
0) O
;; O
N 0
1.4 Kostnader för sysselsättningsbefräm- jande åtgärder
Statskontoret har även gjort beräkningar där kostnaderna för sysselsätt- ningsbefrämjande åtgärder adderats till kostnaderna för individ— och familjeomsorg. Avsikten är att undersöka om detta kostnadsbegrepp bättre förklaras av de utvalda variablerna än enbart av kostnaderna för individ- och familjeomsorg.
Resultatet visar entydigt, både för nuvarande och en alternativ mo- dell, att kostnadsbegreppet enbart med individ- och familjeomsorgs- kostnader fungerar bättre än ett kostnadsbegrepp där även de syssel- sättningsbefrämjande åtgärderna ingår. Förklaringsgraden blir klart högre, ca 10 procentenheter, för såväl den nuvarande som för den al- ternativa modellen.
1.5 Beskrivning av variabler
Ensamstående kvinnor 18-44 år med barn (MBK1844)
Variabeln är tillgänglig årligen till skillnad från motsvarande variabel i nuvarande modell. Ett problem är att en del sambor med barn som inte är gemensamma räknas som ensamstående. Fördelen är att använda årliga data istället för gamla data från 1990 års Folk— och bostadsräk— ning.
Invandrarvariablerna (FL39IN019, FL39)
I nuvarande modell används medborgarbegreppet i invandrarvariabeln. I alternativmodellerna används begreppet utrikes födda vilket innebär att invandrare som fått svenskt medborgarskap medräknas. En skillnad mot nuvarande modell är också att vistelsetider beaktas. För flyktingar har avgränsningen på 3-9 år gjorts mot bakgrund av att staten betalar introduktionsbidrag som ska täcka kommunens kostnader i 3,5 år. I den nuvarande modellen ingår flyktingarna i variabeln utomnordiska med- borgare, vilket medför att kommuner förutom kompensation från staten får kompensation via utjämningssystemet. För invandrare som inte är flyktingar eller nära anhöriga har en snävare geografisk avgränsning gjorts genom att invandrare från Norden och EU borträknats. Vistelse— tiden har avgränsats till 0—19 år för att den stora arbetskraftsinvandring som skedde på 1970-talet och tidigare inte ska medräknas.
Arbetssökande (kategori 11 och 12) utan ersättning från A-kassa eller KAS (K1112EE)
Arbetslöshetsnivån påverkar socialbidragskostnaderna, men det är inte uppenbart vilket arbetslöshetsmått som bör väljas. Ett antal definitioner har testats med uppdelning på olika sökkategorier. Den valda variabeln omfattar arbetssökandekategorierna 11 och 12 i alla åldrar som inte erhåller ersättning från a—kassa eller KAS. Arbetssökandekategorierna 11 och 12 omfattar öppet arbetslösa respektive de i behov av vägled- ning.
SOU 1998:151
Bilaga 7 Modell för gles bebyggelsestruktur
1 Inledning
I glesbygd och geografiska områden med långa avstånd och svagt be— folkningsunderlag blir det dyrare för kommuner och landsting att driva olika typer av verksamhet. Långa resvägar innebär merkostnader för Skolskjutsar, patienters sjukresor och den egna personalens resor etc. Inom grundskolan och primärvården är det rimligt att organisera och lokalisera skolor, mottagningar och vårdcentraler så att resorna inte blir alltför långa vilket kan leda till att verksamheten måste drivas även om befolkningsunderlaget blir ”för litet”. Motsvarande resonemang gäller även verksamheter med mer regionala upptagningsområden som gym- nasieskolan och sjukhusvården.
För att beräkna denna typ av strukturellt betingade merkostnader har utredningen arbetat med modeller för att beskriva förutsättningama att organisera och lokalisera skilda typer av verksamhet utifrån befolk— ningens faktiska bosättningsmönster, utan att beakta hur de enskilda kommunerna eller landstingen faktiskt valt att organisera sin verksam— het. Med hjälp av modeller för lokaliseringsanalyser, baserade på olika kvalitetskriterier, har utredningen fiktivt lokaliserat ut skolenheter, vårdcentraler, sjukhus etc. utifrån befolkningens bosättningsmönster, varefter reskostnader och merkostnader för ”små enheter” beräknats.
Nuvarande utjämningssystem innehåller sådana beräkningar för grundskolan, där kostnader för Skolskjutsar och merkostnader för sko- lor med få elever beräknas, liksom merkostnader för personalens resor inom äldreomsorgens hemtjänst i glesbygd. Det faktiska bosättnings- mönstret används även som underlag vid utjämningen för svagt befolk- ningsunderlag och för hälso- och sjukvård i gles bebyggelse.
För att aktualisera och utveckla de modeller som används i nuvaran- de utjämningssystem har utredningen nära samarbetat med Glesbygds- verket (GBV). Inom GBV har Gunilla Eriksson ansvarat för aktualise- ring av underlag samt utveckling och testning av modellen, bearbet- ningarna har gjorts av Håkan Axelsson. Metria har anlitats som konsult för själva modellutvecklingen.
Modellen har utvecklats så att beräkningarna ska kunna baseras på faktiskt vägavstånd i stället för fågelvägsavstånd, men också så att mo- dellen ska kunna användas generellt för lokaliserings— och underlagsbe- räkningar inom skilda verksamhetsområden. ] utredningens förslag har således även merkostnader beroende på gles bebyggelsestruktur inom gymnasieskolan och differentierade kostnader för sjukhusvård, primär- vård och ambulansverksamhet kunnat beräknas.
GBV har utfört de modelltekniska beräkningarna av befolkningsun- derlag, möjlig lokalisering av utbudspunkter, upptagningsområden, be- folkningsunderlag, resavstånd mm för de skilda verksamhetsområdena. Kriterier för dessa beräkningar har formulerats av utredningen som också, utifrån GBVs modellkörningar, svarat för kostnadsberäkningar- na. GBV har åtagit sig att förvalta den utvecklade modellen och under- lagsdata om befolkning mm på ett sådant sätt att nya beräkningar enkelt kan göras med aktualiserat underlag. Detta är viktigt då utredningen föreslår att underlaget för utjämningssystemet vad gäller bebyggelse- strukturen skall aktualiseras med några års mellanrum.
2 Underlagsdata
SCB har levererat statistik om befolkningens bosättningsmönster, där antal boende i skilda åldersklasser redovisas för rutor om 1 x 1 kilo- meter. Statistiken avser 1995-12-31 och täcker hela landet.
Vid analyserna har faktiskt vägavstånd beräknats. För verksamheter med upptagningsområden som täcker flera kommuner eller län, t.ex. gymnasieskolan och sjukhus, har det allmänna vägnätet använts (GSD Röda Kartan). För verksamheter med mer lokala upptagningsområden som grundskolan och hemtjänsten har detta vägnät kompletterats med det enskilda vägnätet (exklusive skogsbilvägar)(GSD Röda Kartan).
3 Modellens uppbyggnad
Vid utvecklingen av modellen har en generell och flexibel uppbyggnad eftersträvats, så den skall kunna användas för analyser av vitt skilda verksamhetsområden och också byggas ut för ytterligare analyser. Mo- dellen körs med ett enkelt menystyrt program tillsammans med Mapln- fo.
Som förutsättningar för de skilda lokaliseringsanalyserna bestäms ett antal kriterier enligt följande. 0 På vilken geografisk nivå skall lokaliseringsanalysen göras, inom varje kommun för sig, inom de skilda länen eller för hela riket på en gång. När det gäller grundskolan och äldreomsorgen är det naturligt att begränsa det geografiska området till kommunnivå, men för pri- märvård och ambulansverksamhet har analysen gjorts på landstings- nivå. Gymnasieskolor och sjukhus har ofta naturliga upptagningsom- råden som sträcker sig över länsgränserna. De har också analyserats utan någon geografisk uppdelning av Sverige. 0 Vilka kriterier ska möjliga lokaliseringspunkter uppfylla? Ska de lig- ga i en ruta som ligger vid väg, ska rutan vara befolkad, ska endast en central ruta i varje tätort av viss storlek kunna komma i fråga etc. Detta varierar mellan skilda verksamheter. För låg-och mellanstadie- skolan anges att rutan skall ligga vid väg och vara bebodd av minst ett skolbarn. Som möjliga lokaliseringspunkter för vårdcentraler och am- bulansstationer har kriteriet satt till tätoter med minst 200 invånare, För gymnasieskolor huvudorterna i kommunerna. OI vissa fall kan det vara befogat att precisera kriterierna för lokalise- ring av den första utbudspunkten på ett annat sätt än de följande fikti— va lokaliseringarna. För låg-och mellanstadieskolor lokaliseras alltid den första skolenheten centralt i varje kommuns största tätort. OVilken del av befolkningen utgör underlag för verksamheten, t.ex. barn 7 till 12 år eller ålderspensionärer 80 år och äldre. 0 Vilket är det minsta befolkningsunderlag för verksamheten? För låg- och mellanstadieelever har ett lägsta elevunderlag satts till sju elever 7 till 12 år, för högstadiet 20 elever, för en vårcentral 1 500 personer och för ett sjukhus 25 000 personer. 0 Hur långt ut ska det primära upptagningsområden sträcka sig? Av- ståndet anges som vägavstånd räknat från möjliga lokaliseringspunk-
ter. Detta kan variera kraftigt mellan skilda verksamheter, från några kilometer till 12 mil för sjukhus i norra Sverige. 0 Hur långt ut ska närzonen sträcka sig från en fiktivt lokaliserad enhet. För skolor och andra kommunala verksamheter är det inte rimligt att befolkningen i en viss ruta räknas in i underlaget för flera skolor. För att beakta detta används en s.k.. närhetsfaktor, som anger hur långt ut närzonen kring en lokaliseringspunkt skall sträcka sig. Befolkningen inom närzonen hänförs uteslutande till sin egen ut- buds/samlingspunkt. Valet av närhetsfaktor bestämmer därigenom också minsta tillåtna avstånd mellan de utbudspunkter som modellen skall lokalisera ut. Såväl upptagningsområdets utsträckning som val av närhetsfaktor måste anpassas till den typ av verksamhet som ana- lyseras.
Efter det att dessa kriterier angivits bearbetar modellen informatio- nen om möjliga lokaliseringspunkter och avstånd till befolkade rutor inom angivet avstånd för upptagningsområdet. Bearbetningen görs per kommun eller per län etc. enligt de kriterier som angavs i steg 1. Först väljs den av de möjliga lokaliseringspunkterna ut som har det största befolkningsunderlaget i sitt upptagningsområde. De rutor som ligger inom dennas närhetszon hänförs till den valda punkter och undantags från den fortsatta utsökningen. Därefter görs bearbetningen om så att lokaliseringspunkten med näst störst befolkningsunderlag räknats fram, rutorna inom dennas närhetszon exkluderas också i den fortsatta beräk- ningen som fortsätter till dess inga ytterligare samlingspunkter återstår som uppfyller angivet kriterium för lägsta befolkningsunderlag.
Alla befolkade rutor hänförs till närmaste selekterad lokaliserings- punkt, eller fiktivt lokaliserad serviceenhet. Det gäller även sådan rutor som ligger på större avstånd än vad som angivet som kriterium för upptagningsområdets utsträckning. Med detta underlag kan befolk- ningsunderlaget för varje fiktivt lokaliserad enhet beräknas, eventuellt uppdelat på avståndszoner eller som för Skolskjutsar för låg-och mel- lanstadieelever, summa elevkilometer för elever som bor mer än tre kilometer från den fiktiva skolan. För högstadiebamen är motsvarande avstånd fyra kilometer och för gymnasieeleverna sex kilometer.
4 Underlag för kostnadsberäkningar
Utifrån de av modellen beräknade värdena för antal fiktivt lokaliserade enheter, befolkningsunderlaget för var och en av dessa samt skilda ty- per av avståndsberäkningar, kan merkostnader för enheter med litet underlag, kostnader för resor etc. beräknas. De kriterier för den geogra- fiska lokaliseringsanalysen som utredningen valt för skilda verksam- hetsområden samt hur kostnadsberäkningarna gjorts redovisas för re- spektive verksamhet i huvudtext eller bilaga.
Bilaga 8 Aldre- och handikappomsorg
1 Inledning
Utjämningssystemet för äldre-och handikappomsorgen består av fyra olika delar. Den helt dominerande delen fördelas efter en normkostnad, beräknad efter vårdbehov för den äldre befolkningen i respektive kommun. Vårdkostnaden har beräknats för skilda grupper med hänsyn till kön, ålder, samboendeförhållanden och yrkesbakgrund. För varje delgrupp har därefter en normkostnad beräknats. En andra delmodell avser merkostnader för hemtjänst i glesbygd. Vidare ingår en utjämning till glesbygdskommuner för merkostnader för en högre andel pensionä- rer som behöver bo på institutioner eller särskilt boende. Slutligen får alla kommuner ett generellt tillägg för färdtjänst och handikappomsorg.
2 Normkostnader
De normkostnader som används i kostnadsutjämningen baseras på en större fältundersökning som gjordes under våren 1994. Fältundersök- ningen omfattade ca 10 000 vårdtagare i elva kommuner. Ädelreformen hade då varit i kraft sedan 1992 och data över vårdkostnader för lands- ting respektive kommuner antyder att den nya ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting i stor hade satt sig.
Normkostnaderna baseras på de faktiska kostnaderna för vårdtagare i de kommuner som omfattades av fältundersökningen 1994. Vårdkost— naden relaterades till vårdtagarens kön, ålder, civilstånd, boendestatus och boendeform samt eventuella hemtjänstinsatser och vårdbehov.
För att generalisera resultaten av fältundersökningen till genomsnitt för den äldre befolkningen i hela riket och samtidigt möjliggöra att in- dividernas yrkesbakgrund beaktades utnyttjades SCBs undersökning Levnadsförhållanden (ULF). De i fältundersökningen använda måtten på vårdtyngd/vårdbehov ”översattes” till ULF— undersökningarnas in— dikatorer på ohälsa. Utifrån ULF- data har för rikets befolkning 65 år och äldre (uppdelat efter kön, ålder, samboende och yrkesbakgrund) räknats fram andelen i skilda ”ohälso-grupper” (full hälsa, lätt ohälsa, måttlig ohälsa och svår ohälsa). På dessa har sedan applicerats de från fältundersökningen beräknade vårdkostnaderna. De använda uppgifter- na om ohälsa för befolkningen är hämtade från den tematiska fördjup- ningen av ULF- undersökningarna som gjordes 1988/89. ULF- undersökningarna omfattar normalt endast personer upp till 85 år, men de tematiska fördjupningarna om hälsa omfattar också åldrarna över 85 år, vilket är viktigt för att beräkna normkostnaden för äldreomsorgen.
En liknade tematisk fördjupning av ULF gjordes också 1996/97. Re- sultat från dessa har inte hunnit bli tillgängliga för analys i översynen av utjämningssystemet. I stället har SCB på uppdrag bearbetat data från ULF-undersökningama 1994 och 1995 för utredningen, bl annat be- lystes hur män och kvinnor (efter ålder och samboende) fördelas på skilda ohälsogrupper.
Tabell 2.1 Fördelning på ohälsogrupper 1994/95 i riket enligt SCBs undersökningar av levnadsförhållanden
___—___— Kvinnor Män
Full Lätt Måttlig Svår Full Lätt Måttlig Svår Samboende Ålder hälsa ohälsa ohälsa ohälsa Totalt hälsa ohälsa ohälsa ohälsa Totalt Ensamstående 65-69 23,8 37,5 24,4 14,2 100 10,7 32,9 28,7 27,8 100 70-74 23,2 38,7 22,0 16,1 100 17,4 57,1 14,9 10,6 100 75-79 17,9 33,5 25,1 23,5 100 16,8 43,3 22,8 17,1 100 80—84 10,7 29,8 28,2 31,4 100 23,5 27,1 32,1 17,3 100 Sammanboende 65-69 26,5 40,6 24,5 8,4 100 8,0 37,9 22,1 31,9 100 70-74 19,9 46,3 21,7 12,0 100 35,7 39,3 16,9 8,1 100 75-79 20,2 39,7 28,1 12,0 100 23,1 43,6 22,5 10,7 100 80-84 10,7 32,9 28,7 27,8 100 18,1 41,9 23,5 16,5 100 ___—___—
Mot bakgrund av att ett mycket omfattande arbeta lagts ner på fäl- tundersökningar 1994 och att vårdbehovet/ hälsotillståndet för de skilda delgrupperna av ålderspensionärer inte torde ha förändrats nämnvärt
sedan dess, har de normkostnader på riksnivån som Statsbidragsbered- ningen beräknade behållits oförändrade.
2.1 Variablerna i norrnkostnadsmatrisema
2.1.1 Samboende ersatt av civilstånd
Vårdbehov och vårdkostnader ligger väsentligt högre för ej sammanbo- ende jämfört med sammanboende. Ett stort problem med variabeln sammanboende/ensamstående är att denna statistik samlas endast in heltäckande för alla kommuner vid Folk- och bostadsräkningarna (FoB). Den senaste var 1990 och statistik från nästa FoB beräknas inte finnas tillgänglig förrän tidigast år 2002. Att ligga kvar med värden från 1990 ger stora brister i modellen. Variabeln föreslås ersättas av civilstånd, som enkelt kan erhållas löpande från folkbokföringen.
Relationen civilstånd/samboende i olika ålderskohorter
Ju äldre individerna är desto större överensstämmelse är det mellan andelen gifta och samboende. För att kunna ta ställning till att använda civilstånd i stället för samboende är det viktigt att klarlägga hur väl be— greppen överensstämmer i skilda ålderskohorter. Den grupp där civil— stånd och samboende uppvisar störst avvikelse är de samboende som inte är gifta. För att belysa hur andelen sammanboende ej gifta utveck— las har data från FoB 1975 tom 1990 ställts samman. I tabellen nedan framgår att andelen sammanboende ej gifta är högst bland de yngre, men att varje kohort (med undantag för de yngsta grupperna) i stort bibehåller samma andel över den studerade 15- årsperioden. Fram till år 2005 kommer den åldersgrupp som var 35 -39 år 1975 att ha uppnått 65 år och andelen sammanboende ej gifta ligger fortfarande så lågt för denna grupp att det knappast kan utgöra något problem förutsatt att det inte finns systematiska skillnader mellan olika delar av landet.
Genom att sammanställa data från FoB 1990 kan man belysa hur andelen sammanboende men ej gifta ser ut i skilda kommuntyper. Av nedanstående tabell framgår att andelen sammanboende ej gifta ligger mycket jämt i de skilda kommuntyperna. Något förvånande är att an- delen ligger högst bland glesbygdskommunerna och storstäder med förortskommuner ligger relativt lågt. För åldersgrupperna över 65 år är
skillnaderna mellan kommuntyper små. Någon systematisk skevhet mellan olika typer av kommuner torde inte uppkomma genom utbyte av variabeln samboende mot civilstånd.
Tabell 2.2 Andelen samboende som ej är gifta, enl Folk-och bostads- räkningarna 1975-1990 redovisade efter den ålder personernas hade år 1975 W 1975 1975 1980 1985 1990 1975 1980 1985 1990 20 - 24 19,2 28 24,3 14,1 28,7 26,1 21,1 12,2 25 - 29 21,7 18,6 16,5 10,5 16,9 14,3 13,4 9,3 30 - 34 11,1 10,6 11 8,6 7,6 8,3 9 7,4 35 - 39 6,1 6,9 8,3 6,8 4,7 6 7,3 6,1 40 - 44 4,5 5,5 6,6 5,8 3,7 4,6 5,6 4,7 45 - 49 3,4 4,4 5,1 4,4 3,4 3,9 4 3,6 50 - 54 3,1 3,7 3,9 2,7 2,8 3,3 55 _ 59 2,4 2,6 2,4 2 60 - 64 2,1 2
Tabell 2.3 Andel samboende och ej gifta efter kön, ålder och kommun— typ 1990
Ålder Kommuntyp 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-w Kvinnor Storstäder 4,6 3,8 2.7 2.0 1,4 09 0,5 0.3 0.1 Förortskommuner 5.2 4,1 3.0 2.2 1,5 1,2 0,8 0,2 0,0 Större städer 6,2 4,9 3.5 2,6 1,9 1,2 0,6 0,3 0,1 Medelstora städer 6,6 5.0 3,7 2,8 1.9 1,3 0,7 0,3 0,1 Industrikommuner 7,0 4,9 3,7 3,0 2,2 1,2 0,8 0,4 0,2 Landsbygdskommuner 6,8 5,2 3,5 2,6 1,8 1,0 0,6 0,2 0,1 Glesbygdskommuner 9,7 7,1 5.1 4,1 2,9 2,2 1,2 0,6 0,2 Övriga större kommuner 7,2 5,8 4,2 3,1 2,0 1,1 0,9 0,4 0,3 Övriga mindre kommuner 6,7 5,0 3,4 2,7 1,7 1,0 0,6 0,4 0,1 Män Storstäder 5,6 4,7 3,7 3,0 2,2 1,8 1,2 0,6 0,7 Förortskommuner 5,9 4,8 4,0 3,1 2,3 1,8 1,5 0,9 0,4 Större städer 7,2 5,8 4,6 3,6 2.9 2,0 1,5 0,9 0,5 Medelstora städer 7,3 6,2 4,3 3,6 2,9 2,1 1,5 0,8 0,4 Industrikommuner 7.6 5,5 4,5 3,6 2,7 2,1 1,4 0,9 0,2 Landsbygdskommuner 7,0 5,3 4,4 3,5 2,3 1,6 1,5 0,7 0,6 Glesbygdskommuner 10,3 8,0 6,6 4,9 4,3 2,8 1,7 1,5 1,1 Övriga större kommuner 7,8 6,4 4.8 3.9 3.0 2,0 1,6 1,2 0,7
Övriga mindre kommuner 7,2 5,4 4,4 3,5 2,2 1,8 1,3 0,7 0,2
80
Omräkning från samboende till civilstånd
För att räkna om normkostnaderna, som nu är uppdelade efter sambo- ende/ej samboende, till gifta/ej gifta har SCB utifrån data från ULF— undersökningarna redovisat hur relationen samboende/civilstånd ser ut 1994/95 i riket. Med hjälp av dessa relationer har omräkningstal från samboende till civilstånd beräknats för varje delgrupp män och kvinnor (uppdelade efter ålder, och samboende och yrkesbakgrund). Nedan framgår de nuvarande och omräknade normkostnaderna.
Tabell 2.4 Normkostnad enligt nuvarande uppdelning efter samboen- de (kronor per person)
65-74 år 75-8
Sam- Ej sam- Yrkesbakgrund boende boende Män Ej facklärda arbetare 3 000 18 500 Facklärda arbetare 2 900 17 700 Lägre tjänstemän 2 100 13 600 Övr tjänstemän 1 200 7 700 Kvinnor Ej facklärda arbetare 3 200 10 900 Facklärda arbetare 3 000 10 400 Lägre tjänstemän 2 200 8 000 Övr tjänstemän 1 200 4 500
75-84 år Sam-
boende
12 400 11 900 9 400 5 500
21100 20400 16100
9500
Ej sam- boende
56 000 54 200 44 700 28 400
41 900 40 500 32 800 20 600
85-w år Sam- Ej sam- boende boende
61 800 126 800 60 300 124 200 49 500 109 200 34 700 89 400
126600 117500 122100 114900 103100 99800 71200 80700
Tabell 2.5 Normkostnad enligt föreslagen uppdelning efter civilstånd (kronor per person)
65—74
Yrkesbakgrund Gift Ej gift Män Ej facklärda arbetare 3 266 15 538 Facklärda arbetare 3 154 14 871 Lägre tjänstemän 2 297 11 402 Övr tjänstemän m fl ] 312 6 458 Kvinnor Ej facklärda arbetare 3 348 10 256 Facklärda arbetare 3 143 9 781 Lägre tjänstemän 2 312 7 515 Övr tjänstemän m tl ] 264 4 224
75-84 Gift
13 741 13201 10486 6204
22 163 21 428 16 954 10 067
Ej gift
51 310 49 650 40 903 25 937
41 392 40 009 32 392 20 329
85-w 018 Ej gift
67 505 124 775 65 908 122 209 54 739 107 340 39 501 87 696
125719 117722 121403 115076 102780 99 881 72120 80468
2.1.2 Aktualiserad statistik om yrkesbakgrund
Uppgifter om yrke insamlas vid Folk-och bostadsräkningarna. Dessa omfattar bara den yrkesverksamma befolkningen. Statistik om yrkes- bakgrund för ålderspensionärer måste således hämtas från äldre Folk- och bostadsräkningar, då de nu pensionerade fortfarande var yrkes- verksamma. Underlaget för de uppgifter om yrkesbakgrund som an- vänds i nuvarande system är hämtat från FoB 1970. Vid utredningens aktualiseringen av underlagsdata inhämtades statistik om yrkesbak- grund för befolkningen år 1996 som var 65 år och äldre från FoB 1970, 1975, 1980, 1985 och 1990. Den senaste yrkesuppgiften från dessa Folk-och bostadsräkningar har använts. Trots att uppgift om yrkesbak- grund kom att omfatta en betydligt större andel av ålderspensionärerna vid aktualiseringen är det ändå en stor andel för vilka uppgift om yr- kesbakgrund saknas.
Tabell 2.6 Andel av ålderspensionärerna år 1996 för vilka uppgift om yrkesbakgrund saknas i Folk-och bostadsräkningarna 1970-1990
65—74 år 75-84 år 85-w år Sam- Ej sam- Sam- Ej sam- Sam- Ej sam- boende boende boende boende boende boende Män 10,5 3,7 22,5 13,6 72,1 62,3 Kvinnor 20,3 18,9 48,0 45,4 90,0 87,4
Beräkning av de kommunvisa normkostnaderna, beaktar hur män och kvinnor i respektive kommun är fördelade på ålder, civilstånd och yrkesbakgrund. De antal individer för vilka uppgift om yrkesbakgrund saknas fördelas efter samma fördelning som de för vilka uppgift finns. 1 små kommuner med få individer i de äldsta grupperna saknar ibland alla i en viss grupp uppgift om yrkesbakgrund. Det gäller främst de två äldsta grupperna av kvinnor. I dessa fall har fördelningen på yrkesbak- grund skett utifrån hur fördelningen i den speciella gruppen ser ut i re- spektive kommungrupp (enligt Kommunförbundets indelning av lan- dets kommuner).
2.1.3 Etnicitet, ny faktor i matrisen
Undersökningar om sjukfrånvaro och förtidspensioneringar bland utri- kes födda visar på en väsentligt sämre hälsa för vissa grupper av in- vandrare jämfört med hela befolkningen. Det gäller främst de som kom
som arbetskraftsinvandrare från södra Europa under 1950- och 1960- talen samt flyktingar från utomeuropeiska länder. Andra invandrar- grupper från t.ex. norra Europa har i dessa undersökningar ungefär samma hälsotillstånd som genomsnittsbefolkningen eller i vissa fall bättre hälsa.
För närvarande utgör utrikesfödda från de grupper av länder där man kan iaktta sämre hälsotillstånd en liten andel av ålderspenionårer- na. Men det är att förvänta sig att en försämrad hälsa i yrkesverksam ålder följer med och eventuellt accentueras när individerna åldras.
SCB har bearbetat ULF-undersökningarna 1992—96 för att belysa i vad mån det finns tydliga skillnader i hälsotillstånd i befolkningen över 65 år med hänsyn till etnicitet. Antalet utrikes födda i åldrarna över 65 år som omfattades av SCBs intervjuundersökningar var begränsat, även om man förde samman intervjuer genomförda under åren 1992-1995. För att inte få för få observationer har de utrikes födda delats upp i två mycket grova grupper. Grupp 1 omfattar länderna i Europa exklusive Sydeuropa, USA, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland. Länder- grupp 2 omfattar länderna Spanien, Italien, tidigare Jugoslavien och Rumänien samt länderna söder om dessa. Vidare har övriga länder utanför Europa förts till denna grupp. Med hjälp av regressionsanalys har risken för en person att tillhöra en grupp med försämrad hälsa be- räknas. Skillnader i gruppernas sammansättning vad gäller etnicitet, kön, ålder och yrkesbakgrund beaktas. I nedanstående tabell visas hur risken att tillhöra en grupp med svår ohälsa, svår eller måttlig ohälsa eller någon ohälsa ser utjämfört med gruppen infödda svenskar.
Tabell 2.7 Risk för att tillhöra en grupp med försämrad hälsa enl SCBs bearbetning av Lenvadsnivåundersökningarna 1992-95
Svår eller Svår ohälsa måttlig ohälsa Någon ohälsa lnfödda svenskar ] 1 ] Utrikes födda länder gruppl 1.2] 0.99 ] Utrikes födda länder grupp2 1,52 1,55 1,76 Man 0,8 0,83 0,86 Kvinna 1 1 1 Ålder 66—69 1 1 1 Ålder 70-74 160 1,31 1,41 Ålder 75-79 2.46 1,88 1,73 Ålder 80-84 3,47 2,48 2,65 Arbetare 1,56 1,7 1,63 Lägre tjänstemän 0, 93 I , 12 1,34 Övriga tjänstemän 1 l 1
Siffror i kursiv stil avser värden som ej är statistiskt signifikanta
Utrikesfödda från de länder som förts till grupp 2 (Sydeuropa och övriga länder utanför Europa) har en ”överrisk” för ohälsa på drygt 50 procent jämfört med de som är födda i Sverige, någon statistiskt säker- ställd skillnad mellan infödda svenskar och personer från Nordeuropa kan inte påvisas. Det tydliga skillnader i risk för ohälsa som finns mel- lan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper och med hänsyn till yrkesbakgrund finns redan uppfångat i normkostnadsmatrisen. Uti- från denna analys har normkostnadema för personer från ländergrupp 2 räknats upp med 50 procent.
3 Merkostnader för hemtjänst i glesbygd
I nuvarande modell beräknas merkostnader för hemtjänst i glesbygd beräknas på följande sätt. I ett första steg beräknas möjliga serviceorter för hemtjänsten (orter som har minst 200 invånare inom en radie av tre kilometer). I ett andra steg beräknas antalet äldre (80-w år) som bor mer än 15 kilometer från närmaste sådan serviceort. I det tredje steget beräknas resvägen till pensionärerna. Resvägen räknas därefter om till
reskostnader för hemtjänstpersonalen i respektive kommun. Beräkning- arna baseras på bosättningsmönstret 1992 och som avstånd används fågelvägen.
Aktualisering av befolkningsunderlag
Underlaget för nuvarande modell för beräkning av merkostnader för hemtjänst i glesbygd baseras på bosättningsmönstret 1992. Över hälften av de som fyllt 80 år 1992 har sedan dess avlidit och många torde där- till ha flyttat till särskilt boende i tätort. Sannolikt har pensionärer som under tiden uppnått 80 år ett annat bosättningsmönster, med högre an— del boende i tätare bebyggelse. SCB har åt utredningen producerat ett underlag med befolkning 80-w är per ka- rutor per 1995—12-3 1.
Beräkning av resvägar för hemtjänstpersonalen i glesbygd
Den nuvarande modellen baseras på beräknat fågelvägsavstånd som räknats upp med en ”slinger”— faktor på 1,25. 1 den nya modellen an- vänds faktiskt vägavstånd enl Lantmäteriets Röda Karta. Genomsnitt- ligt innebär detta inte någon större skillnad, men för vissa kommuner med barriärer som vattendrag och stora väglösa landområden kan det bli ganska stora skillnader
Glesbygdsverket har utifrån befolkningens bosättningsmönster 1995 beräknat var befolkningstätheten är tillräcklig för att resor i hemtjänsten inte skall betraktas som en strukturellt betingad merkostnad. beräkning- arna baseras på befolkningsuppgifter på rutor om 1 x 1 km. 1 en första omgång har sk. serviceorter identifierats, som sådana klassificeras alla rutor som har med 200 invånare inom 3 kilometers vägavstånd. Mer- kostnader har sedan beräknats för resor från dessa serviceorter för be- sök hos ålderspensionärer 80 år och äldre som bor mer än 15 kilometer från närmaste serviceort. För varje person 80 år och äldre som bor mer än 15 kilometer från en serviceort beräknas avståndet till närmaste så- dan. merkostnaden för dessa resor beräknas på sätt som beskrivits ned- an.
Enhetligt antagande om hemtjänstservice för 80-w år
I nuvarande modell räknas med olika nivåer för skilda åldersgrupper av hur stor andel av befolkningen som har hemtjänst.
Ålder Andel med hemtjänst 80—84 35% 85-89 48% 90-w 52%
Omräknat till rådande åldersstruktur ger detta i genomsnitt att 41 procent av befolkningen 80-w år skulle ha hemtjänst. Variationerna mellan kommuntyper är mycket liten, vilket tyder på att modellen bör kunna förenklas genom att man räknar med en gemensam frekvens av hemtjänst för alla 80-w år. Förutom att modellen förenklas så är det vanligt att mycket gamla som vårdas på institution står kvar som folk- bokförda i hemförsamlingen, dessa kan komma att väga mycket tungt om man dessutom räknar på förhöjda frekvenser av hemtjänst för den allra äldsta gruppen.
Beräkning av merkostnaden
Antal besök av hemtjänstpersonal beräknas till 1,5 besök per dag, res- kostnaden i nuvarande modell uppgår till 42 kr per mil (varv 14 kr av- ser lönekostnad och 28 kr fordonskostnad). Detta ge en reskostnad per år och kilometer om 365 dagar x 1,5 besök/dag x 4,2 kr/km x 2 (fram- och återresa) = 4 599 kronor per uppmätt kilometer till närmaste servi- ceort. Merkostnad beräknas endast uppstå för resor till pensionärer 80 år och äldre som bor längre bort än 15 km från en möjlig serviceort för hemtjänsten. För dessa beräknas hela resvägen.
Från 1992 till och med 1997 har driftskostnaderna för motorfordon ökat med 10 procent och lönekostnaderna för vårdbiträden med 16 pro- cent. Sammantaget ger detta en kostnadsökning om 12 procent och ki- lometerkostnaden räknas upp till 4,70 kr/ kilometer.
I nuvarande system finns ett tak för hur stor den beräknade mer- kostnaden för en enskild person får bli. Taket har satts till 240 000 kro- nor per år. I den aktualiserade modellen har detta tak räknats upp med 12 procent till 268 800 kronor per år.
Bilaga 9 Kollektivtrafik
1 Inledning
Nuvarande utformning överensstämmer i hög grad med Landstings- ekonomiska utredningens (SOU 1994:70) förslag. Statsbidragsbered- ningens (SOU 1994:144) förslag att reducera de beräknade standard- kostnaderna med 25 procent, med hänsyn till svårigheterna att fastställa hur stor del av kostnaderna som är service respektive struktur, ligger till grund för den nuvarande utformningen. Kommuner och landsting delar på finansieringsansvaret för kollektivtrafiken och den betraktas i nuva- rande kostnadsutjämning som ett regionalt behov. Skillnader i behovet av kollektivtrafik beaktas därför i nuvarande kostnadsutjämning för både kommunerna och för landstingen i en gemensam beräkningsmo- dell.
Standardkostnaden beräknas per län och baseras på fyra variabler som avser att fånga upp såväl glesbygdsproblem (rotgles) som träng- selproblem i storstadsområdena (rotfolk), det stora resebehovet i enkär- niga arbetsmarknadsregioner (täthet) samt problem i skärgårdskommu- ner med många öar (rotöar).
Koeffrcientema för de ingående variablerna fastställdes utifrån kommunernas och landstingens sammanlagda kostnader för kollektiv- trafik per län år 1992 enligt dåvarande länsindelning.
De beräknade standardkostnaderna per län reduceras därefter med 25 procent och fördelas lika mellan landstinget och kommunkollektivet. Standardkostnaden per kommun beräknas efter andelen av de faktiska kommunkostnadema i länet år 1993.
De beräknade standardkostnaderna har hittills inte förändrats, men i kostnadsutjämningen görs en årlig omräkning med hänsyn till föränd- ringen av nettoprisindex (NPI). Någon uppdatering eller annan föränd- ring av utjämningsmodellen har således hittills inte gjorts. För 1997 och 1998 har kostnadsutjämningen beräknats på den tidigare länsindelning- en i avvaktan på att den nya landstingen i Skåne och Västra Götaland bildas.
1 1998 års kostnadsutjämning är det största tillägget på länsnivå, dvs för kommuner och landsting sammantaget, 740 kronor per invånare i Stockholms län. Förutvarande Göteborgs och Bohus län får ett tillägg på 350 kronor per invånare. Övriga län får ett avdrag och störst är detta i Södermanlands och förutvarande Skaraborgs län, drygt 400 kronor per invånare.
1.1 Resultat av utredningens uppföljning
Den nuvarande utjämningsmodellen för kollektivtrafik gav ursprungli- gen en förhållandevis hög förklaringsgrad till de kostnadsskillnader som fanns mellan länen år 1992. För vissa län var dock skillnaden mellan faktisk och i modellen beräknad kostnad redan inledningsvis relativt stor. Av figur 1.1 framgår att skillnaderna mellan redovisad kostnad och beräknad standardkostnad är relativt stor i t.ex. Söder- manlands och Hallands län.
88
Figur 1.1 Tillägg respektive avdrag i kostnadsutjämningen för kollektivtrafik 1998 samt avvikande kostnad 1996 i kronor per in- vånare länsvis. Kostnader reducerade med 25 procent.
800 . . -——|
lAwikande redovisad kostnad 1996
500 ** ' "* ,,”, ** ' DTillågg/avdraginuvarandemoden1998 400 ,, _. 7.444. y- ” L..
200 fw— .-.,”, _ ,,,. ., , 74 , 744,44.»
4 ”1911 "111 W 111911”
%
än 8 Sl holm *
"Kl nu;
31110
Ilulloud Kalmar
Bol 1 Ali/541011]
V liolnlnnd [—
';k0101101q
V V1i:;l1 (mtl (21
Ma
i
Vnzilru (mtl
Kollektivtrafikmodellen har gett förhållandevis stabila ersättningar mellan åren eftersom de ursprungliga beräkningarna endast räknats om med hänsyn till förändringen av NPI. Under åren efter 1992 har kom- munernas och landstingens kostnader för kollektivtrafik sjunkit på riks- nivå såväl i fasta som i löpande priser, främst till följd av upphandling och ökade biljettintäkter.
Jämförelser med de faktiska kostnaderna och nya modellberäkning- ar, där de nuvarande variablerna skattats om utifrån senare års kost- nadsdata på länsnivå, visar på att modellens förklaringsgrad sjunkit och att en del av de ingående variablernas inte längre fyller de statistiska kraven. De nuvarande variablerna uppfyller heller inte de statistiska kraven när modellen testas på den nya länsindelningen.
1 tillämpningen av den nuvarande utjämningsmodellen görs inga nya beräkningar annat än en årlig anpassning av de ursprungligen beräkna- de standardkostnadema till förändringen av NPI. Någon avstämning mot senaste tillgängliga kostnadsdata på riksnivå sker således inte vad gäller kollektivtrafiken. En sådan årlig avstämning görs för flertalet av de övriga verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen för kommu- nerna. Tilläggen/avdragen i kostnadsutjämningen har därigenom blivit större än vad som motiveras av den faktiska kostnadsutvecklingen för kollektivtrafiken. Genom att den kommunala sektorns kostnader för kollektivtrafik har minskat i såväl fasta som löpande priser har det i praktiken inneburit att kostnadsutjämningen blivit mer omfattande jäm-
fört med en lösning där en årlig anpassning till den faktiska kostnadsut- vecklingen på riksnivå gjorts. Under de senaste åren har detta problem i praktiken minskat genom en negativ utveckling av NPI samtidigt som den kommunala sektorns tidigare kostnadsminskning för kollektivtrafi- ken avstannat. Mellan 1995 och 1996 ökade de redovisade kostnaderna något. Figur 1.2 Kommunernas och landstingens kostnader för kollektivtra- fik i kronor per invånare 1992-1996 samt den genomsnittliga stan- dardkostnaden i nuvarande kostnadsutjämning
1000
900
800
700-
600
500 '
Kimior pm IIIVÖIIUIC
400
300 ' " _ * ' * _ *; " "';, ——o—FAKTISK KOSTNAD
+UPPRÄKNAD ERSÄTTNINGl 20" " " ' MODELL
_u- FAKTISK KOSTNAD'0,75
100 _ .. . ,. _ —X- UPPRÄKNAD ERSÄTTNING'0.15
0 1992 1993 1994 1595 1996
En bättre anpassning av kostnadsutjämningen till de faktiska kost- nadsskillnaderna på länsnivå skulle således kunna uppnås om de beräk- nade standardkostnaderna enligt nuvarande modell stämdes av mot den faktiska kostnaden i landet. För några län skulle dock skillnaderna
mellan utfallet i kostnadsutjämningen och de faktiska kostnaderna vara relativt stora även efter en sådan förändring.
Utredningens slutsatser av uppföljningen är att den nuvarande ut- jämningsmodellen behöver utvecklas och dessutom behöver den anpas- sas till en ny länsindelning.
1.2 Alternativ modell
En utgångspunkt har varit att den nuvarande lösningen, att i ett första steg beräkna kostnadsutjämningen på länsnivå, bibehålls. Den modell som används för att beräkna standardkostnaderna på länsnivå behöver dock utvecklas samtidigt som utjämningen måste anpassas till den nya länsindelningen i Skåne och Västra Götaland.
Efter att ha prövat olika kombinationer av variabler har utredningen funnit att en utjämningsmodell som beräknas utifrån variablerna gles- het, antalet utpendlare över kommungräns som andel av befolkningen samt andelen av länets befolkning som bor i tätorter med mer än 20 000 invånare bäst överensstämmer med kollektivtrafikkostnaderna på läns- niva.
Tabell 1.1 Kollektivtrafikkostnader i kronor per invånare samt värden på de använda strukturvariablerna.
Län Kostnad Gleshet Andel i tätorter Andel utpend- 1995/96 i > 20 000 inv lare över kom kr/inv mungräns av
befolkningen (Rotgles) (Tät 20 000) (Utpendl)
Stockholm 1676 8.12 0,83 0,21 Uppsala 643 12.93 0,42 0,1 1 Södermanland 590 12,83 0,42 0.09 Östergötland 673 13,08 0,50 0,07 Jönköping, nya 437 13,68 0,24 0,07 Kronoberg 348 15.25 0,28 0,07 Kalmar 406 15,17 0,22 0,07 Blekinge 332 12,21 0,21 0,07 Skåne 545 10,35 0,44 0,13 Halland 580 12,37 0,28 0,11 Va Götaland 783 11,74 0,50 0,12 Värmland 398 16,35 0,20 0,09 Örebro 509 13,73 0,44 0,09 Västmanland 598 12,92 0,39 0,08 Dalarna 513 18,30 0,26 0,08 Gävleborg 556 16,43 0,32 0,05 Västernorrland 427 17,64 0,31 0,06 Jämtland 646 25,47 0,33 0,06 Västerbotten 478 22,26 0,39 0,04 Norrbotten 594 25,60 0,40 0,05
Gleshetsmåttet är identiskt med det som ingår i den nuvarande ut- jämningsmodellen (rotgles), men har uppdaterats med aktuellare data. De nuvarande variablerna rotfolk, rotöar och täthet utgår och ersätts med de ovan nämnda pendlings- respektive tätortsvariablerna. De nya variablerna avser att spegla behovet av arbetsresor och behovet av kol- lektivtrafik i större tätorter. Den nuvarande gleshetsvariabeln avser att spegla de högre kostnaderna i glesbygd.
Även andra variabler och andra kombinationer av variabler har prö- vats men dessa lösningar ger antingen en sämre förklaringsgrad till de faktiska kostnadsskillnaderna eller uppfyller inte de statistiska kraven. Den nuvarande variabeln rotöar fyller inte de statistiska kraven när mo- dellen tillämpas på den nya länsindelningen och ingår därför inte i ut- redningens förslag.
De föreslagna variablernas koefficienter har skattats mot kostnader- na i kronor per invånare på länsnivå, varvid ett genomsnitt av kostna- derna för 1995 och 1996 använts. Kostnadsunderlaget bygger för landstingen på den bokslutsstatistik som Landstingsförbundet samman- ställer. För kommunerna har kostnaderna hämtats från SCB:s räken- skapssammandrag. Kostnaderna för Skåne och Västra Götalands samt Jönköpings län har summerats från de i länen ingående kommunerna och landstingen. Gotland ingår inte i beräkningarna i den nuvarande utjämningsmodellen utan standardkostnaden beräknas med ledning av de faktiska kostnaderna.
Standardkostnaden=—453,8+16,2*Rotgles+1 159,8*Tät20 000+ 4186,9*Utpendl
1.3 Effekter i kostnadsutjämningen av den föreslagna modellen
Effekterna i kostnadsutjämningen på länsnivå av den föreslagna utjäm- ningsmodellen leder till de tillägg/avdrag som anges i tabell 1.2. Halva tillägget respektive avdraget tillfaller landstinget och halva tillfaller kommunkollektivet i länet. I tabellen redovisas även utfallet av den nu- varande kostnadsutjämningen. Utfallet av utredningens preliminära förslag har reducerats med 25 procent för att möjliggöra en jämförelse med utfallet av nuvarande utjämning. I tabellen ingår även en jämförel- se med utfallet om de faktiska kostnaderna reducerade med 25 procent skulle legat till grund för utjämningen. Gotland ingår inte i tabellredo— visningen, eftersom standardkostnaden i nuvarande kostnadsutjämning beräknats utifrån de faktiska kostnaderna år 1993.
Tabell 1.2 Tillägg/avdrag i kostnadsutjämningen samt avvikande kostnad för kollektivtrafik på länsnivå efter reduktion med 25 pro- cent. Kronor per invånare.
Län Nuvarande Redovisad Föreslagen Förändring Skillnad mellan utjämning kostnad modell kostnad och Stockholm 741 658 542 -199 —1 16 Uppsala -118 -1 17 -70 48 46 Södermanland -418 -156 -139 279 17 Östergötland -240 -94 -1 19 121 -25 Jönköping, Nya -240 -271 -351 -111 -80 Kronoberg -329 -338 -280 49 57 Kalmar -377 -294 -335 42 -41 Blekinge -326 -350 -388 —62 -38 Skåne -112 -190 -10 102 181 Halland -344 -164 -l95 149 -31 Västra Götaland 25 -1 1 14 -12 25 Värmland -281 -300 -292 -12 8 Örebro -232 -217 -1 12 120 105 Västmanland -236 -151 -184 52 -33 Dalarna -349 -214 -239 111 -25 Gävleborg -288 -182 -291 -3 -109 Västernorrland -210 -279 -278 -68 1 Jämtland -194 -114 -149 45 -35 Västerbotten -190 -241 -194 -5 47 Norrbotten -209 -154 -132 77 22
Förändringarna i förhållande till nuvarande utjämning varierar på länsnivå mellan ca +280 kronor per invånare för Södermanlands och ca —200 för Stockholms län. Förändringarna beror på flera olika faktorer. En orsak är att utjämningsmodellen har skattats med utgångspunkt från andra kostnadsdata än den nuvarande modellen. Aktuellare kostnads- data ligger genomsnittligt på en lägre nivå än de som legat till grund för nuvarande utjämningsmodell. Utjämningen utgår vidare från i stor ut— sträckning nya variabler. Beräkningarna sker på en delvis ny regional indelning, där 5 län försvunnit och 2 nya tillkommit. Förändringen av tilläggen respektive avdragen i jämförelse med nuvarande utjämning beror bl.a. på att effekten av uppräkningen med NPl sedan år 1992 för- svinner. Effekterna i kostnadsutjämningen av att tillämpa den föreslag- na modellen, där variablernas koefficienter fastställts på den nya län-
sindelningen, på den tidigare länsindelningen är emellertid förhållande- vis begränsade.
Effekterna av utredningens preliminära förslag leder till att Stock- holms län får ett tillägg på ca 550 kronor per invånare och Västra Gö- talands län får ett mindre tillägg på drygt 10 kronor per invånare. Övri- ga län får i likhet med nuvarande utjämning avdrag. För flertalet län minskar avdraget. Tillägget för Stockholms län minskar med ca 200 kronor per invånare. I nuvarande utjämning får man ett tillägg som överstiger merkostnaden, reducerad med 25 procent, med ca 80 kronor per invånare. Den föreslagna modellen leder till en underskattning på drygt 100 kronor per invånare. För flera län som i nuvarande utjämning har stora negativa avvikelser mellan avdrag och kostnad blir överens- stämmelsen mellan faktiska kostnader och utfallet i den föreslagna mo- dellen bättre. Det gäller främst Södermanlands, Hallands och Dalarnas län. För Jönköpings län leder utfallet till en försämrad överensstämmel- se mellan faktisk och beräknad kostnad. Av de nya länen blir utfallet för Västra Götalands län i sort detsamma som i nuvarande utjämning och avvikelsen mellan faktisk och beräknad kostnad är begränsad. För Skåne län ökar tillägget med ca 100 kronor per invånare. Den stora po- sitiva avvikelsen från de faktiska kostnaderna får ses mot bakgrund av de mycket låga kostnaderna i tidigare Kristianstads län och att kostna— derna i tidigare Malmöhus län minskat kraftigt sedan 1992.
Bilaga 10 Utfallstabeller
Tabellförteckning
I följande tabeller redovisas utfallet i bidrags- och utjämningssyste- met för kommuner och landsting till följd av utredningens förslag. [ tabellerna står K för kommuner, Lt för landsting, Kg för kom- mungrupper samt Lä för län.
Tabell3 Ka-e Beräknad standardkostnad per verksamhet och 96 tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.
Tabell3La-b Beräknad standardkostnad per verksamhet och 137 tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och landsting.
Tabell4Kg a-b Beräknad standardkostnad per verksamhet och 140 tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kom- mungrupp, befolkningsviktat.
Tabell4 Lä a-b Beräknad standardkostnad per verksamhet och 144 tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolk- ningsviktat.
Tabell 5 K. Bidragsförändring vid införandet av nytt utjäm- 150 ningssystem år 1996 och enligt utredningens förslag till förändringar. Kronor per invånare och kommun.
Tabell 3 K a-e Beräknad standardkostnad per verksamhet och till- lägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.
I tabellen redovisas standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet enligt föreslagen modell år 1998. Där förändringar har föreslagits redovisas även förändring av tillägg eller avdrag jämfört med nuvarande modell. Kommuntabellerna är uppdelade på 5 delta— beller Tabell 3 K a-e.
1 den sista deltabellen (Tabell 3 K e) redovisas den totala struk- turkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift samt för- ändringjämfört med nuvarande modell.
Tabell 3 K a. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller
avdrag (T/A) år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.
Tabell 3 K 3
Län
Stockholm
Uppsala
Söder-
manland
Kommun
Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Enköping Håbo
Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Eskilstuna Flen
Gnesta
Barnomsorg
Stand Tillägg! Förändr av T/A kostn
4 651 4 667
5 992 4 633 5 034 5 364 4 846 5 506 3 630 4 553 5 629 5 379 5 969 3 970 4 358 4 677 4 256 5 769 5 693 5 445 5 550 5 510 5 010 5 656 5 144 3 678 4 953 3 032 4 163 3 474 3 505 3 433 3 125 3 899
avdr
811 827
2 152 793
1 194 1 524 1 006 1 666 -210 713
1 789 1 539 2 129 130 518 837 416
1 929 1 853 1 605 1 710 1 670 1 170 1 816 1 304 -162 1 113 -808 323 -366 -335 -407 -715 59
277 -347 -489 -131 —1 71
24
-76 -157
142
168 -395
204
22 -249 -315 -213 -681
44
48
240 -190 111 -35
82
91 -369
116 49 -94 -78 -102 -274 172
lndiVid o familje-
omsorg Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A 3 830 1 575 -42 1 258 -997 -276 1 552 —703 54 3 066 811 96 3 048 793 -57 2 637 382 21 1 565 -690 -447 2 471 216 -394 1 765 -490 243 1 748 -507 37 2 123 -132 -18 2 550 295 -54 2 381 126 -266 2 861 606 -264 4 262 2 007 -726 3 112 857 -1 2 880 625 —21 2 390 135 -232 1 699 -556 -309 2 206 -49 -628 2 490 235 -529 1 825 -430 -24 1 499 —756 -165 1 804 -451 145 1 979 -276 153 1 834 -421 456 1 558 -697 221 1 310 -945 504 2 796 541 -134 1 659 -596 431 1 329 -926 186 2 712 457 229 1 561 -694 63 1 673 -582 309
Aldre () handikapp-
omsorg
Stand Tillägg/ Förändr kostn
2 792 5619
3 012 2 831 3 310 2 924 5 528 3 864 6 064 4 900 2 913 3 162 3 541 6 403 6 688 5 826 4 326 2 492 3 412 2 783 2 899 3187 3 981 3 153 2 589 5 609 2 012 7 933 4 533 7 447 6 060 6 047 6 956 5141
avdr
—3 173 -346 -2 953 -3 134 -2 655 -3 041 -437 -2 101 99
-1 065 -3 052 -2 803 -2 424 438 723 -139 -1 639 -3 473 -2 553 -3 182 -3 066 -2 778 -1 984 -2 812 -3 376 -356 -3 953 1 968 —1 432 1 482 95
82 991 —824
av T/A 81
Tabell 3 K a Barnomsorg Individ o familje- Aldre o handikapp- omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Katrineholm 3 566 -274 -141 1 812 -443 -190 6 933 968 -58 Nyköping 3 514 -326 24 1 798 -457 98 6 249 284 -23 Oxelösund 3 536 -304 -167 1 579 -676 -335 5 382 -583 64 Strängnäs 3 873 33 159 1 832 -423 265 5 480 -485 -17 Trosa 4 331 491 66 1 343 -912 85 4 193 -1 772 —165 Vingåker 3 585 -255 27 1 330 -925 285 6 348 383 -57 Öster- Boxholm 3 045 -795 -304 893 -1 362 -253 7 129 1 164 12 gotland Finspång 3 340 -500 -189 1 444 -811 -6 6 119 154 -1 Kinda 3416 -424 3 1 136 -1 119 114 7661 1 696 245 Linköping 4 034 194 -13 2 274 19 -93 5 239 -726 -86 Mjölby 3 408 -432 -283 1 435 -820 160 6 608 643 3 Motala 3 596 -244 -176 1 852 -403 245 6 424 459 -50 Norrköping 3 684 -156 -43 2 791 536 —264 6 077 112 -60 Söderköping 3 706 -134 47 1 370 -885 267 5 151 -814 84 Vadstena 3 613 -227 12 1 276 -979 170 7 230 1 265 140 Valdemarsvik 2 859 -981 321 1 363 -892 407 7 160 1 195 48 Ydre 2 969 -871 442 893 -1 362 304 7 594 1 629 -109 Åtvidaberg 3 537 -303 41 1 114 -1 141 319 6 560 595 -46 Ödeshög 2 638 -1 202 -29 1 128 -1 127 248 7 045 1 080 -41 Jönköping Aneby 3 236 -604 483 1 200 -1 055 52 6 415 450 94 Eksjö 3 184 -656 197 1 375 -880 213 7 188 1 223 -125 Gislaved 3 938 98 307 1 479 -776 -82 5 585 -380 109 Gnosjö 4 327 487 295 1 371 -884 -133 4 474 -1 491 161 Habo 3 964 124 -70 998 -1 257 117 3 565 -2 400 -50 Jönköping 3 772 -68 45 2 135 -120 190 6 092 127 -4 Mullsjö 3 306 -534 -107 1 571 -684 85 4 810 -1 155 -179 Nässjö 3 219 -621 -13 1 348 -907 225 7 021 1 056 10 Sävsjö 2 750 -1 090 324 1 264 -991 186 7 558 1 593 461 Tranås 2 899 -941 265 1 456 -799 123 8 024 2 059 -119 Vaggeryd 3 412 -428 48 999 -1 256 5 6 521 556 385 Vetlanda 3 021 -819 126 1 227 -1 028 246 7 286 1 321 142 Värnamo 3 925 85 -32 1 395 -860 54 5 955 -10 37 Kronoberg Alvesta 3 399 —441 277 1 293 -962 127 7 036 1 071 84 Lessebo 3 505 -335 59 1 296 -959 -20 7 604 1 639 -61 Ljungby 3 527 -313 69 1 331 -924 234 6 433 468 150 Markaryd 2 546 -1 294 57 1 291 -964 -257 7 617 1 652 84 Tingsryd 2 699 -1 141 337 1 180 -1 075 255 8 658 2 693 271
Uppvidinge 3097 -743 209 1062 -1193 -190 8970 3005 453
Tabell 3 K a Barnomsorg Individ o familje- Aldre o handikapp- omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Växjö 3 689 -151 1 1 842 -413 -180 5 287 -678 -16 Älmhult 3 427 -413 283 1 226 -1 029 238 6 716 751 96 Kalmar Borgholm 2 776 -1 064 418 1 754 -501 574 8 129 2 164 238 Emmaboda 3 225 -615 288 1 114 -1 141 52 7 262 1 297 173 Hultsfred 2 900 -940 185 1 385 -870 -21 7 974 2 009 179 Högsby 3 046 -794 158 1 260 -995 -5 8 950 2 985 279 Kalmar 3 484 -356 -36 1 919 -336 -61 6 038 73 -59 Mönsterås 3 412 -428 -3 1 286 -969 -22 6 411 446 205 Mörbylånga 3 541 -299 309 1 325 -930 455 6 227 262 61 Nybro 3 185 -655 143 1 434 -821 282 7 728 1 763 175 Oskarshamn 3 467 -373 167 1 448 -807 86 6 574 609 7 Torsås 2 860 -980 480 1 458 -797 660 8 446 2 481 324 Vimmerby 3 229 -611 304 1 291 -964 286 6 927 962 116 Västervik 3 254 —586 150 1 768 -487 358 7 136 1 171 -13 Gotland Gotland 3 445 -395 190 1 951 -304 576 6 204 239 150 Blekinge Karlshamn 3 277 -563 -40 1 425 -830 66 6 766 801 49 Karlskrona 3 291 -549 18 1 796 -459 157 6 729 764 141 Olofström 3 504 -336 -76 1 340 -915 -220 6 351 386 -26 Ronneby 2 831 -1 009 139 1 557 -698 338 6 875 910 -125 Sölvesborg 3 002 -838 159 1 578 -677 167 6 150 185 133 Skåne Bjuv 3 352 -488 -19 2 070 -185 347 5 096 -869 81 Bromölla 3 458 -382 -5 1 368 -887 246 5 458 -507 -31 Burlöv 4 223 383 119 2 556 301 -66 4 689 -1 276 23 Båstad 2 844 -996 240 1 330 -925 221 7 007 1 042 -114 Eslöv 3 860 20 -104 1 794 —461 307 5 865 -100 10 Helsingborg 3 648 -192 43 2 807 552 -9 6 560 595 19 Hässleholm 3 007 —833 40 1 772 -483 546 6 887 922 148 Höganäs 3 456 -384 138 1 563 -692 252 6 694 729 -91 Hörby 2 970 -870 -132 1 481 -774 541 7 140 1 175 9 Höör 3 504 -336 120 1 648 -607 344 5 783 —182 155 Klippan 2 684 -1 156 -85 1 844 -411 158 6 539 574 -21 Kristianstad 3 464 -376 101 1 983 -272 236 6 400 435 60 Kävlinge 4 427 587 -97 1 476 -779 347 4 280 -1 685 -108 Landskrona 3 378 -462 69 2 442 187 -255 7 003 1 038 68 Lomma 5 186 1 346 -154 1 026 -1 229 -65 3 950 -2 015 -128 Lund 4 215 375 113 2 558 303 -194 4 497 -1 468 -74 Malmö 3 502 -338 -16 4 150 1 895 -231 7 064 1 099 -70
Osby 2941 -899 171 1 144 -1 111 -123 7696 1731 -12
Tabell 3 K a Barnomsorg Individ o familje- Aldre o handikapp- omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Perstorp 3 467 -373 -167 1 724 -531 -223 5 729 -236 -53 Simrishamn 3 167 -673 21 1 507 -748 341 8 058 2 093 40 Sjöbo 3 243 -597 -36 1 618 -637 619 6 641 676 31 Skurup 3 448 —392 -91 1 770 -485 636 5 701 -264 81 Staffanstorp 5 164 1 324 182 1 563 -692 285 3 255 -2 710 -50 Svalöv 3 546 -294 -134 1 449 -806 440 5 895 -70 101 Svedala 4 725 885 113 1 448 -807 166 3 692 -2 273 -68 Tomelilla 2 839 -1 001 179 1 576 -679 665 7 794 1 829 -144 Trelleborg 3 667 -173 89 1 988 -267 358 5 918 -47 -94 Vellinge 4 745 905 77 1 273 -982 315 3 483 -2 482 -170 Ystad 3 281 -559 37 1 536 -719 157 7 078 1 113 -228 Åstorp 3 095 -745 -133 2 212 -43 393 5 107 -858 -21 Ängelholm 3 431 -409 141 1 582 —673 175 6 287 322 0 Örkelljunga 2915 -925 329 1339 -916 349 6922 957 88 Östra Göinge 3716 -124 118 1324 -931 215 6634 669 97
Halland Falkenberg 3 206 -634 381 1 765 -490 266 6 575 610 160 Halmstad 3 281 -559 62 2 286 31 243 6 221 256 -16 Hylte 3 521 -319 489 1 290 -965 47 7 383 1 418 213 Kungsbacka 4 862 1 022 14 1 523 -732 483 3 764 -2 201 35 Laholm 2 871 -969 363 1 456 -799 585 6 459 494 152 Varberg 3 464 -376 233 1 691 -564 330 5 978 13 4 Västra Ale 4 206 366 -61 1 656 599 169 4 408 -1 557 45 Götaland Alingsås 3 698 -142 182 1 611 -644 237 6 102 137 -47 Bengtsfors 3 369 -471 165 1 147 -1 108 -134 9 126 3 161 272 Bollebygd 4 595 755 -45 1 150 -1 105 187 4 774 -1 191 19 Borås 3 851 11 -33 2 261 6 177 6 944 979 -97 Dals-Ed 2 688 -1 152 426 1 285 -970 288 8 240 2 275 259 Essunga 3 026 -814 375 1 116 -1 139 280 7 431 1 466 263 Falköping 3 232 -608 -53 1 485 -770 207 7 232 1 267 -64 Färgelanda 3 467 -373 102 1 395 -860 260 6 120 155 392 Grästorp 3 601 -239 152 952 -1 303 44 7 321 1 356 352 Gullspång 3 296 -544 697 1 308 -947 111 6 878 913 37 Göteborg 3 683 -157 85 4 109 1 854 -126 6 194 229 -5 Götene 3 564 -276 145 1 187 -1 068 264 6 018 53 7 Herrljunga 3 148 -692 163 1 257 -998 264 6 712 747 -26 Hjo 3 126 -714 205 1 555 -700 526 6 561 596 237 Härryda 5 086 1 246 26 1 532 —723 175 3 595 -2 370 -42
Karlsborg 2 871 -969 185 1 013 -1242 138 7 785 1 820 146
Tabell 3 K 3 Barnomsorg Individ o familje- Aldre o handikapp- omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Kungälv 4 590 750 -42 1 405 -850 141 4 463 -1 502 -23 Lerum 4 896 1 056 -117 1 526 -729 100 3 507 -2 458 -34 Lidköping 3 732 -108 -36 1 381 -874 63 6 535 570 43 Lilla Edet 3 514 -326 377 1 547 -708 -4 5 238 -727 52 Lysekil 2 980 -860 78 1 584 -671 65 7 013 1 048 -348 Mariestad 3 559 -281 127 1 345 -910 -182 6 195 230 66 Mark 3 508 -332 50 1 387 -868 190 7 169 1 204 104 Mellerud 3 013 -827 306 1 467 -788 348 7 119 1 154 205 Munkedal 2 911 -929 387 1 375 -880 383 6 773 808 79 Mölndal 4 806 966 -6 2 157 -98 144 4 736 -1 229 -66 Orust 3 242 -598 393 1 273 -982 326 6 255 290 190 Partille 5 633 1 793 192 2 079 -176 240 4 206 -1 759 22 Skara 3 786 -54 -358 1 585 -670 261 6 556 591 169 Skövde 3 841 1 -39 1 607 -648 21 5 596 -369 15 Sotenäs 3 040 -800 340 1 291 -964 90 9 159 3 194 -11 Stenungsund 4 247 407 113 1 572 -683 238 3 693 -2 272 107 Strömstad 3 220 —620 -43 1 697 -558 216 7 008 1 043 -147 Svenljunga 3 140 -700 419 1 217 -1 038 188 7 073 1 108 216 Tanum 3 110 -730 212 1 399 -856 422 7 789 1 824 -157 Tibro 3 296 -544 -4 1 582 -673 557 6 614 649 241 Tidaholm 3 439 -401 101 1 524 —731 295 6 870 905 103 Tjörn 3 497 -343 394 1 217 -1 038 265 5 135 -830 37 Tranemo 3 478 -362 103 1 002 -1 253 -25 6 479 514 -52 Trollhättan 3 924 84 -102 2 112 -143 -201 5 641 -324 -21 Töreboda 2 962 -878 158 1 534 -721 323 6 854 889 259 Uddevalla 3 453 -387 32 2 160 -95 194 6 172 207 -32 Ulricehamn 3 436 -404 57 1 271 —984 309 7 518 1 553 90 Vara 2 928 -912 181 1 387 -868 391 7 009 1 044 241 Vårgårda 3 533 -307 195 1 212 -1 043 226 5 503 -462 266 Vänersborg 3 982 142 132 1 654 -601 99 5 925 -40 88 Åmål 3 216 -624 129 1 525 -730 134 7 475 1 510 56 Öckerö 4 309 469 211 925 -1 330 145 4 902 -1 063 -120 Värmland Arvika 3 194 -646 69 1 545 -710 229 7 492 1 527 87 Eda 2 799 -1 041 -109 1 632 -623 529 7 731 1 766 96 Filipstad 3 046 -794 82 1 571 -684 358 8 942 2 977 84 Forshaga 3 746 -94 -201 1 357 —898 50 5 458 -507 82 Grums 3 383 -457 233 1 472 -783 309 6 478 513 -68
Hagfors 2981 -859 221 1256 -999 235 8168 2203 86
Tabell 3 K a Barnomsorg Individ o familje- Aldre o handikapp- omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Hammarö 5 022 1 182 -114 1 268 -987 -338 4 398 -1 567 -81 Karlstad 3 596 -244 -170 2 061 -194 -197 5 673 -292 -41 Kil 3 991 151 279 1 549 -706 282 4 805 -1 160 52 Kristinehamn 3 160 -680 -62 1 645 -610 -22 7 041 1 076 —53 Munkfors 2 838 -1 002 18 1 272 -983 -80 9 079 3 114 -73 Storfors 3 121 -719 62 1 415 -840 426 7 033 1 068 103 Sunne 3 599 -241 399 1 381 -874 415 7 726 1 761 560 Säffle 3 298 -542 317 1 202 -1 053 154 7 546 1 581 167 Torsby 3 066 -774 313 1 498 -757 221 9 047 3 082 718 Årjäng 3 102 -738 100 1 223 -1 032 296 8 158 2 193 503 Örebro Askersund 3 082 -758 271 1 189 -1 066 59 7 426 1 461 84 Degerfors 3 281 -559 -125 1 348 -907 -135 6 577 612 34 Hallsberg 3 417 —423 154 1 412 -843 104 6 252 287 51 Hällefors 2 776 -1 064 81 1 356 -899 -250 8 568 2 603 -23 Karlskoga 3 216 -624 -36 1 671 -584 33 7 267 1 302 -44 Kumla 3 885 45 —217 1 410 -845 45 5 762 -203 -9 Laxå 3 493 -347 238 1 223 -1 032 -318 7 041 1 076 -240 Lekeberg 3 381 -459 -72 1 081 -1 174 120 6 860 895 337 Lindesberg 3 412 -428 -7 1 503 -752 187 7 012 1 047 -90 Ljusnarsberg 2 827 -1 013 -41 1 447 -808 148 8 845 2 880 -208 Nora 3 337 -503 122 1 491 -764 -6 6 465 500 -211 Örebro 3 744 -96 41 2 596 341 —50 6 275 310 -79 Väst- Arboga 3 331 -509 -145 1 552 -703 128 6 581 616 -103 manland Fagersta 3 219 -621 -159 1 709 -546 3 7 355 1 390 -20 Hallstahammar 3 448 -392 -149 1 599 -656 -231 5 787 -178 34 Heby 3 038 -802 399 1 229 -1 026 325 6 145 180 157 Kungsör 3 392 -448 7 1 480 -775 316 6 244 279 29 Köping 3 346 -494 -18 1 827 -428 -108 6 741 776 -82 Norberg 3 200 -640 147 1 419 -836 -84 7 127 1 162 54 Sala 3 177 -663 77 1 689 -566 162 6 472 507 221 Skinnskatteberg 3 283 -557 -26 1 483 -772 135 6 293 328 110 Surahammar 3 831 -9 -112 1 529 -726 42 4 962 -1 003 -258 Västerås 4 076 236 —127 2 590 335 -145 5 209 -756 -97 Dalarna Avesta 3 291 -549 1 1 489 -766 -76 6 949 984 -92 Borlänge 3 359 -481 -67 1 908 -347 75 5 642 -323 -17 Falun 3 808 -32 -36 1 781 -474 78 5 709 -256 -68 Gagnef 3 261 -579 129 1 127 -1 128 135 6699 734 79
Hedemora 3 118 —722 126 1 602 -653 163 7 240 1 275 57
Ta bell 3 K a Barnomsorg Individ o familje- Aldre o handikapp- omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Leksand 3 187 -653 282 1 250 -1 005 219 7 534 1 569 86 Ludvika 3 032 -808 40 1 576 -679 -69 7 926 1 961 -41 Malung 3 068 -772 -18 1 277 -978 164 7 601 1 636 60 Mora 3 418 -422 113 1 570 -685 107 6 599 634 67 Orsa 2 912 -928 269 1 750 -505 346 8 288 2 323 -18 Rättvik 2 672 -1 168 382 1 267 -988 53 9 394 3 429 252 Smedjebacken 3 222 -618 173 1 318 -937 -122 5 593 -372 -63 Säter 3 484 -356 57 1 405 -850 -240 5 902 -63 -29 Vansbro 2 665 -1 175 128 1 376 -879 532 9 505 3 540 165 Älvdalen 2 965 -875 191 1 402 -853 666 8 802 2 837 121 Gävleborg Bollnäs 2 986 -854 9 1 521 -734 -37 7 134 1 169 65 Gävle 3 712 -128 -193 2 264 9 -169 5 761 -204 -6 Hofors 3 631 -209 -51 1 372 -883 -35 7 339 1 374 -90 Hudiksvall 3 289 -551 -61 1 884 -371 203 6 384 419 147 Ljusdal 2 945 -895 -63 1 511 -744 357 8 685 2 720 114 Nordanstig 2 756 -1 084 180 1 505 -750 481 7 402 1 437 216 Ockelbo 3 191 -649 135 1 365 -890 333 7 858 1 893 92 Ovanåker 2 901 -939 409 1 151 -1 104 371 7 456 1 491 152 Sandviken 3 403 -437 -64 1 611 -644 29 7 079 1 114 -80 Söderhamn 3 283 -557 200 1 684 -571 78 7 070 1 105 29 Väster- Härnösand 3 374 -466 -92 1 495 -760 —4 6 722 757 -9 norrland Kramfors 3 046 -794 164 1 335 -920 400 9 287 3 322 104 Solleheå 3 228 -612 147 1 348 -907 347 9 103 3 138 104 Sundsvall 3 661 -179 -177 2 052 -203 52 5 585 -380 -62 Timrå 3 780 -60 -82 1 486 -769 314 6 020 55 70 Ånge 3 483 -357 179 1 374 -881 403 9 125 3 160 -107 Örnsköldsvik 3 279 -561 59 1 255 -1 000 340 6 691 726 75 Jämtland Berg 3 242 -598 296 1 282 -973 526 9 370 3 405 496 Bräcke 3 208 -632 82 1 454 -801 395 9 924 3 959 486 Härjedalen 3 010 -830 135 1 278 -977 329 9 768 3 803 481 Krokom 3 753 -87 129 1 279 -976 287 7 336 1 371 66 Ragunda 3 182 -658 136 1 072 -1 183 156 9 886 3 921 554 Strömsund 3 084 -756 268 1 253 -1 002 455 9 654 3 689 163 Åre 3 477 -363 97 1 442 —813 359 7 238 1 273 255 Östersund 3 876 36 -154 2 038 -217 -53 5 526 —439 -18 Väster- Bjurholm 3 186 -654 506 626 -1 629 186 10 503 4 538 823 botten Dorotea 3 161 -679 196 941 -1 314 186 10 991 5 026 —617
Lycksele 3 786 -54 115 1 169 -1 086 0 7145 1 180 388
Tabell 3 K 3 Individ o familje- omsorg Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg] Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
3 373 866 -1 389
Aldre o handikapp- omsorg Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
6 398 433
Barnomsorg
Län Kommun
Malå
Nordmaling 3 252 1 129 -1 126 436 7 616 1 651 62 Norsjö 3 121 631 -1 624 7 583 1 618 701 Robertsfors 3 588 -252 298 959 -1 296 6 693 728 258 Skelleheå 3 673 1 398 —857 5 836 -129 3 Sorsele 3 102 1 138 -1 117 9 294 3 329 963 Storuman 2 732 -1 108 50 1 204 -1 051 8 118 2 153 408 Umeå 4 557 717 -77 2 067 -188 -220 3 683 -2 282 11 Vilhelmina 3 289 1 300 -955 7 726 1 761 -56 Vindeln 3 021 -819 358 924 -1 331 8 419 2 454 389 Vännäs 4 177 337 -21 1 070 -1 185 5 861 -104 85 Åsele 2 621 1 138 —1 117 10 420 4 455 58
Norrbotten Arjeplog 3 305 -535 159 1 169 -1 086 9064 3099 152
Arvidsjaur 3 172 1 045 -1 210 8 425 2 460 -31 Boden 4 065 225 -169 1 645 -610 6 032 67 -105 Gällivare 3 839 -1 -92 1 562 -693 5 416 -549 17 Haparanda 2 713 —1 127 1 861 —394 5 877 -88 306 Jokkmokk 3 693 -147 -249 1 348 -907 7 450 1 485 -25 Kalix 3 434 -406 21 1 262 -993 6 398 433 59 Kiruna 4 008 168 -224 1 554 -701 4 043 -1 922 12 Luleå 3 922 82 -265 2 049 -206 56 4 042 -1 923 -121 Pajala 2 480 -1 360 1 028 -1 227 253 9 066 3 101 315 Piteå 3 639 -201 -58 1 430 -825 5 135 -830 7 Älvsbyn 3 232 -608 -157 997 -1 258 6 609 644 69 Överkalix 2 968 -872 135 1 113 -1 142 694 8 322 2 357 757 Övertorneå 2 901 -939 -46 943 -1 312 7 794 1 829 20
Tabell 3 K b. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag (T/A) år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.
manland Flen 5 878 691 22 2 156 208 -21 Gnesta 6 186 999 -28 2 454 506 49 Katrineholm 5 294 107 -72 1 862 -86 -10 Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg] Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn av T/A kostn avdr av T/A Stockholm Botkyrka 6 080 893 -83 2 195 247 15 0 -32 -5 Danderyd 4 925 -262 -81 1 896 -52 -47 0 -32 -5 Ekerö 6 340 1 153 165 1 992 44 0 0 -32 -5 Haninge 5 866 679 50 2 075 127 -13 0 -32 -5 Huddinge 5 594 407 -78 1 854 -94 —8 0 -32 -5 Järfälla 5 251 64 -83 2 119 171 -34 0 -32 -5 Lidingö 4 753 -434 -73 1 819 -129 -10 0 -32 -5 Nacka 5 300 113 -20 1 996 48 1 0 -32 -5 Norrtälje 5 696 509 37 1 986 38 -1 0 -32 -5 Nynäshamn 5 570 383 -25 1 824 —124 -1 0 -32 -5 Salem 6 105 918 -80 2 136 188 15 0 -32 -5 Sigtuna 5 373 186 -2 1 964 16 3 0 -32 -5 Sollentuna 5 556 369 -83 1 977 29 -46 0 -32 -5 Solna 3 122 -2 065 -63 1 087 -861 -49 0 -32 -5 Stockholm 3 826 -1 361 -40 1 358 -590 -15 0 -32 -5 Sundbyberg 3 602 -1 585 -67 1 171 -777 -48 0 -32 -5 Södertälje 5 329 142 6 1 726 -222 -13 0 -32 -5 Tyresö 5 627 440 -78 1 977 29 -12 0 -32 -5 Täby 5 326 139 -86 2 171 223 -41 0 -32 -5 Upplands-Bro 6 098 911 112 2 196 248 -7 0 -32 -5 Upplands-Väsby 5 379 192 -81 2 167 219 -45 0 —32 -5 Vallentuna 6 140 953 27 2 314 366 -17 0 -32 -5 Vaxholm 5 672 485 94 2 047 99 76 0 -32 -5 Värmdö 5 717 530 194 1 900 -48 17 0 -32 -5 Österåker 5 920 733 -5 2 224 276 -26 0 -32 —5 Uppsala Enköping 5 741 554 -87 2 117 169 7 0 -32 -5 Håbo 6 169 982 29 2 320 372 -32 0 -32 -5 Tierp 5 529 342 146 2 075 127 34 0 -32 -5 Uppsala 5 312 125 42 1 904 —44 8 0 -32 -5 Älvkarleby 4 937 -250 12 1 843 -105 47 0 -32 -5 Östhammar 6 018 831 114 2 501 553 4 0 -32 -5 Söder— Eskilstuna 5 063 —124 0 1 976 28 O 0 -32 -5 0 0 0
Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg! Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
Nyköping 5 304 117 34 2 071 123 -1 0 -32 -5 Oxelösund 5 124 -63 -93 2 220 272 62 1 497 1 465 514 Strängnäs 6 038 851 93 2 161 213 20 0 -32 -5 Trosa 5 966 779 -32 2 348 400 76 0 -32 -5 Vingåker 5 842 655 -49 2 107 159 37 0 -32 -5
Öster- Boxholm 5 796 609 -46 2 183 235 26 0 -32 -5 götland Finspång 5 559 372 84 2 212 264 -4 224 192 -5 Kinda 5 808 621 29 2 258 310 -81 0 -32 -5 Linköping 4 812 -375 15 1 891 -57 7 0 -32 -5 Mjölby 5 418 231 39 2 327 379 23 0 -32 -5 Motala 5 396 209 -16 2 068 120 -15 0 -32 —5 Norrköping 5 043 -144 -7 2 050 102 -12 0 -32 -5 Söderköping 6 637 1 450 -5 2 666 718 -24 0 -32 -5 Vadstena 4 827 -360 —136 2 085 137 58 0 -32 -5 Valdemarsvik 5 912 725 -141 2 235 287 -37 163 131 158 Ydre 6 870 1 683 26 2 285 337 30 0 -32 -5 Åtvidaberg 5 397 210 40 2 582 634 44 0 —32 -5 Ödeshög 6 086 899 5 2 570 622 45 353 321 253
Jönköping Aneby 7 230 2 043 -130 2 654 706 54 0 -32 -5 Eksjö 5 664 477 —31 2 259 311 -27 10 -22 5 Gislaved 6 105 918 20 2 120 172 -5 0 -32 -5 Gnosjö 6 573 1 386 10 2 352 404 78 0 -32 -5 Habo 7 177 1 990 -248 2 930 982 102 0 -32 -5 Jönköping 5 179 -8 -10 2 033 85 24 0 -32 -5 Mullsjö 6 495 1 308 -50 3 127 1 179 117 0 -32 -5 Nässjö 5 291 104 33 1 924 -24 2 0 -32 -5 Sävsjö 5 913 726 55 2 558 610 50 35 3 30 Tranås 4 693 -494 -141 1 936 -12 -93 0 —32 -5 Vaggeryd 6 174 987 19 2 292 344 74 0 -32 -5 Vetlanda 5 513 326 122 2 278 330 —15 0 -32 -5 Värnamo 5 586 399 6 2 070 122 12 0 -32 -5
Kronoberg Alvesta 6 240 1 053 -71 2 397 449 -13 0 -32 -5 Lessebo 5 868 681 127 2 305 357 36 260 228 255 Ljungby 5 397 210 -8 2 113 165 -34 0 -32 -5 Markaryd 5 496 309 8 2 383 435 45 306 274 -5 Tingsryd 5 818 631 10 2 227 279 -64 94 62 89 Uppvidinge 6 198 1 011 331 2 226 278 0 0 -32 -5 Växjö 5 124 -63 33 2 063 115 12 0 —32 -5 Älmhult 5 529 342 -32 2 166 218 9 0 -32 -5
Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
Kalmar Borgholm 6 103 916 -102 2 276 328 23 0 -32 -5 Emmaboda 5 205 18 29 2 195 247 3 358 326 96 Hultsfred 5 633 446 71 2 194 246 -10 62 30 -5 Högsby 6 423 1 236 33 2 323 375 69 230 198 -5 Kalmar 5 105 -82 54 1 887 —61 6 0 —32 -5 Mönsterås 5 583 396 -6 1 933 —15 15 0 -32 -5 Mörbylånga 6 523 1 336 160 2 258 310 36 0 -32 -5 Nybro 5 334 147 -72 1 861 -87 -10 0 -32 -5 Oskarshamn 5 035 -152 13 2 034 86 -9 0 -32 -5 Torsås 5 961 774 -14 2 032 84 23 0 -32 -5 Vimmerby 5 580 393 -18 1 912 —36 -27 0 -32 -5 Västervik 5 387 200 40 1 993 45 -26 0 -32 -5 Gotland Gotland 5 816 629 -55 2 100 152 -21 0 -32 -5 Blekinge Karlshamn 4 757 -430 -41 1 922 -26 -8 0 -32 -5 Karlskrona 5 149 -38 1 19 2 052 104 15 0 -32 -5 Olofström 4 925 -262 -10 1 874 -74 16 0 -32 -5 Ronneby 5 129 -58 83 2 112 164 18 0 -32 -5 Sölvesborg 5 378 191 58 1 971 23 22 0 -32 —5
Skåne Bjuv 5 774 587 -20 2 233 285 73 0 -32 -5 Bromölla 5 655 468 -37 2 656 708 90 216 184 211 Burlöv 5 586 399 -79 2 123 175 14 0 -32 -5 Båstad 5 141 -46 -14 2 178 230 36 0 -32 -5 Eslöv 5 671 484 -6 1 879 -69 O 0 -32 -5 Helsingborg 4 495 -692 -26 1 739 -209 -14 0 -32 -5 Hässleholm 5 305 118 67 2 083 135 29 0 -32 -5 Höganäs 5 019 -168 -86 2 087 139 -5 0 -32 -5 Hörby 5 626 439 -78 2 159 211 34 0 -32 -5 Höör 5 966 779 -76 2 486 538 86 0 -32 -5 Klippan 5 382 195 —23 2 188 240 6 0 -32 -5 Kristianstad 5 289 102 73 1 923 -25 17 0 -32 —5 Kävlinge 5 578 391 117 2 151 203 13 0 -32 -5 Landskrona 4 989 -198 -63 1 991 43 -12 0 -32 -5 Lomma 5 180 -7 69 1 969 21 13 0 -32 -5 Lund 4 820 -367 -7 1 764 -184 -10 0 -32 -5 Malmö 4 401 -786 -22 1 491 -457 -26 0 -32 -5 Osby 5 726 539 -52 2 278 330 74 0 -32 -5 Perstorp 5 832 645 -80 2 449 501 86 201 169 196 Simrishamn 5 170 -17 -6 1 813 -135 -21 0 -32 -5 Sjöbo 5 552 365 -14 2 228 280 -13 0 -32 -5
Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg] Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
Skurup 5 673 486 —1 19 2 362 414 74 0 -32 -5 Staffanstorp 5 528 341 5 2 261 313 -41 0 -32 -5 Svalöv 6 016 829 47 2 291 343 70 0 -32 -5 Svedala 6 411 1 224 125 2 581 633 14 0 -32 -5 Tomelilla 5 396 209 -90 2 313 365 46 0 -32 -5 Trelleborg 5 287 100 -36 1 821 -127 -11 0 —32 -5 Vellinge 5 820 633 260 2 152 204 39 0 -32 -5 Ystad 4 743 -444 -66 1 903 -45 -11 0 -32 -5 Åstorp 5 829 642 -45 2 459 51 1 76 0 -32 -5 Ängelholm 5 173 -14 26 2 037 89 9 0 -32 -5 Örkelljunga 6 076 889 -21 2 436 488 45 0 -32 -5 Östra Göinge 6 068 881 91 2 349 401 78 0 -32 -5
Halland Falkenberg 5 694 507 —42 2 379 431 -25 0 -32 -5 Halmstad 5 092 -95 23 1 933 -15 -2 0 -32 -5 Hylte 6 024 837 22 2 084 136 -37 0 -32 —5 Kungsbacka 5 881 694 253 2 120 172 31 0 -32 -5 Laholm 5 961 774 -7 2 215 267 -11 0 -32 -5 Varberg 5 665 478 37 2 018 70 14 0 -32 -5 Västra Ale 5 809 622 131 2 329 381 8 0 -32 -5 Götaland Alingsås 5 913 726 14 1 957 9 -8 0 -32 -5 Bengtsfors 5 399 212 97 2 220 272 33 149 117 -5 Bollebygd 6 297 1 110 -17 2 483 535 47 0 -32 -5 Borås 4 980 -207 41 1 721 -227 -5 0 —32 -5 Dals-Ed 6 013 826 -84 2 285 337 83 389 357 144 Essunga 6 014 827 -4 2 593 645 48 0 -32 -5 Falköping 5 710 523 -30 2 030 82 8 0 -32 -5 Färgelanda 6 617 1 430 -49 2 343 395 42 0 -32 -5 Grästorp 5 916 729 -59 2 291 343 24 0 -32 -5 Gullspång 6 083 896 -55 2 382 434 -18 0 -32 -5 Göteborg 4 197 -990 -9 1 544 -404 6 0 -32 -5 Götene 5 978 791 22 2 698 750 54 0 -32 -5 Herrljunga 6 296 1 109 -12 1 958 10 19 0 -32 -5 Hjo 5 551 364 -205 2 568 620 83 0 -32 -5 Härryda 6 275 1 088 172 2 071 123 17 0 -32 -5 Karlsborg 5 636 449 -70 2 014 66 22 431 399 -5 Kungälv 5 746 559 109 1 943 -5 2 0 -32 -5 Lerum 6 423 1 236 148 2 345 397 7 0 -32 -5 Lidköping 5 138 -49 -42 2 001 53 -12 0 -32 -5 Lilla Edet 6 492 1 305 42 2 639 691 84 0 -32 -5
Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg] Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
Lysekil 5 607 420 -26 2 216 268 -23 0 -32 -5 Mariestad 5 260 73 -7 1 970 22 -13 0 -32 -5 Mark 5 915 728 76 2 066 118 17 0 -32 -5 Mellerud 5 387 200 -21 2 172 224 39 0 -32 -5 Munkedal 5 920 733 -37 2 428 480 -7 0 -32 -5 Mölndal 5 309 122 75 1 825 -123 -10 0 -32 -5 Orust 6 404 1 217 195 2 406 458 27 0 -32 -5 Partille 5 860 673 -80 1 938 -10 -24 0 -32 -5 Skara 5 508 321 -14 2 188 240 -35 0 -32 -5 Skövde 5 167 -20 -35 1 936 -12 -8 0 -32 -5 Sotenäs 4 975 -212 -57 2 119 171 0 0 -32 -5 Stenungsund 5 894 707 8 2 093 145 -3 0 -32 -5 Strömstad 5 361 174 142 1 842 -106 -30 0 -32 -5 Svenljunga 6 105 918 106 2 167 219 35 0 -32 -5 Tanum 5 623 436 65 2 092 144 -74 0 -32 —5 Tibro 5 700 513 -147 2 000 52 -28 0 -32 -5 Tidaholm 5 441 254 -79 1 920 -28 50 0 -32 -5 Tjörn 6 456 1 269 186 2 288 340 85 0 -32 -5 Tranemo 6 037 850 9 2 196 248 35 53 21 48 Trollhättan 5 039 -148 -85 1 849 -99 -27 0 -32 -5 Töreboda 6 221 1 034 -32 2 198 250 28 0 -32 -5 Uddevalla 5 181 -6 -16 1 991 43 -8 0 -32 -5 Ulricehamn 5 614 427 42 2 188 240 -11 0 -32 -5 Vara 5 716 529 58 2 362 414 -28 0 -32 -5 Vårgårda 6 326 1 139 -27 2 409 461 85 0 -32 -5 Vänersborg 5 511 324 6 2 108 160 -2 0 -32 -5 Åmål 5 025 -162 -121 1 958 10 —59 0 -32 -5 Öckerö 5 934 747 -66 2 256 308 35 0 -32 -5 Värmland Arvika 5 145 -42 50 2 067 119 0 0 -32 -5 Eda 5 475 288 192 2 353 405 5 142 110 -5 Filipstad 4 853 -334 54 1 989 41 -33 549 517 -5 Forshaga 6 002 815 -40 2 371 423 63 0 -32 -5 Grums 5 263 76 8 2 464 516 67 186 154 181 Hagfors 5 131 -56 —77 1 787 -161 -30 554 522 -5 Hammarö 5 932 745 -86 2 556 608 79 0 -32 -5 Karlstad 4 608 -579 26 1 830 -118 -9 0 —32 -5 Kil 6 000 813 -69 2 485 537 30 0 -32 -5 Kristinehamn 4 864 -323 -52 2 087 139 -50 0 -32 -5 Munkfors 4658 -529 -64 1603 -345 -34 178 146 -5
Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
Storfors 6 436 1 249 187 2 457 509 23 288 256 —5 Sunne 5 457 270 69 2 125 177 —1 2 0 -32 -5 SäfHe 5 361 174 58 1 927 -21 —43 157 125 -5 Torsby 5 714 527 83 2 125 177 -23 108 76 -5 Årjäng 5 296 109 -111 2 651 703 228 50 18 45
Örebro Askersund 5 760 573 1 11 2 494 546 86 134 102 129 Degerfors 5 037 -150 3 2 403 455 68 482 450 200 Hallsberg 5 554 367 -26 2 258 310 23 0 -32 —5 Hällefors 4 627 -560 63 1 887 -61 -16 966 934 -5 Karlskoga 4 448 —739 -131 1 893 -55 —39 412 380 -5 Kumla 5 218 31 -60 2 122 174 -26 0 -32 -5 Laxå 5 591 404 -3 2 094 146 36 1 359 1 327 333 Lekeberg 6 371 1 184 -48 2 443 495 22 0 -32 -5 Lindesberg 5 685 498 115 2 130 182 19 0 -32 -5 Ljusnarsberg 4 937 -250 -82 1 917 -31 29 408 376 -5 Nora 5 810 623 -62 2 332 384 73 0 -32 -5 Örebro 5 028 -159 -31 1 921 -27 -16 0 -32 -5 Västmanlan Arboga 5 016 -171 -138 2 240 292 25 0 -32 -5 d Fagersta 4 651 —536 -51 1 892 -56 -37 259 227 -5 Hallstahammar 5 254 67 -82 1 931 -17 -28 310 278 -5 Heby 6 721 1 534 210 2 354 406 37 0 -32 -5 Kungsör 5 536 349 32 2 143 195 62 0 -32 -5 Köping 5 464 277 -29 2 024 76 -14 0 -32 -5 Norberg 5 943 756 -78 2 231 283 30 25 —7 20 Sala 5 574 387 -110 2 222 274 -34 0 -32 -5 Skinnskatteberg 6 430 1 243 -2 2 198 250 60 0 -32 —5 Surahammar 5 980 793 -15 2 275 327 66 28 -4 —5 Västerås 4 726 -461 -61 1 947 -1 -18 0 -32 -5
Dalarna Avesta 5 092 -95 -55 2 057 109 -41 254 222 -5 Borlänge 5 137 -50 -131 1 902 -46 -16 0 -32 -5 Falun 5 608 421 49 2 132 184 6 0 -32 -5 Gagnef 6 306 1 119 265 2 480 532 49 0 -32 -5 Hedemora 5 702 515 52 2 002 54 -73 0 -32 -5 Leksand 5 725 538 72 2 011 63 -90 0 -32 -5 Ludvika 4 985 -202 21 1 943 —5 5 367 335 -5 Malung 5 382 195 75 2 212 264 181 98 66 -5 Mora 5 552 365 2 2 155 207 -37 0 -32 -5 Orsa 5 973 786 -267 2 169 221 -8 0 -32 -5 Rättvik 5 278 91 4 2 076 128 0 0 -32 -5
Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg] Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
Smedjebacken 5 739 552 -59 2 337 389 33 717 685 432 Säter 6 553 1 366 -15 2 324 376 37 0 -32 -5
Vansbro 5 544 357 228 2 086 138 109 381 349 -5
Älvdalen 6 299 1 112 -386 2 431 483 63 0 -32 -5
Gävleborg Bollnäs 5 295 108 49 2 127 179 -25 0 -32 -5 Gävle 4 790 -397 -43 1 734 -214 -12 0 -32 -5
Hofors 5 100 -87 21 1 842 -106 14 673 641 -5
Hudiksvall 5 661 474 10 2 094 146 -10 0 -32 -5
Ljusdal 5 815 628 63 1 938 -10 -37 24 -8 -5 Nordanstig 6 014 827 62 2 184 236 -20 325 293 -5
Ockelbo 5 487 300 -91 2 158 210 -31 0 -32 -5
Ovanåker 5 921 734 -25 2 188 240 36 62 30 -5
Sandviken 4 770 -417 -34 1 756 -192 -15 148 116 -5
Söderhamn 5 015 -172 101 1 819 -129 -28 98 66 -5
Väster- Härnösand 5 128 -59 -5 2 176 228 -11 0 -32 —5 norrland Kramfors 5 161 -26 94 2 023 75 0 540 508 —5 Solleåeå 5 806 619 11 2 017 69 -27 416 384 -5
Sundsvall 4 802 -385 57 1 864 -84 9 0 -32 —5
Timrå 5 300 113 11 2 072 124 -5 0 -32 -5
Ånge 5 387 200 48 2 025 77 144 604 572 -5 Örnsköldsvik 5 423 236 80 2 199 251 -8 117 85 -5
Jämtland Berg 6 987 1 800 322 2 319 371 -2 0 -32 —5 Bräcke 7 113 1 926 276 2 619 671 71 392 360 -5
Härjedalen 6 019 832 -267 2 076 128 94 288 256 -5 Krokom 7 393 2 206 179 2 506 558 55 0 -32 —5
Ragunda 6 263 1 076 -266 2 297 349 36 548 516 -5 Strömsund 6 550 1 363 -42 2 093 145 -28 590 558 -5
Åre 7 000 1 813 450 2 034 86 135 0 -32 -5
Östersund 4 810 -377 -15 1 961 13 5 0 -32 -5
Väster- Bjurholm 5 837 650 -263 2 209 261 53 295 263 -5 botten Dorotea 7 143 1 956 -78 2 453 505 192 541 509 -5 Lycksele 6 235 1 048 -93 2 484 536 -61 228 196 222 Malå 6 098 911 -470 3 250 1 302 215 787 755 378
Nordmaling 6 867 1 680 -24 2 744 796 163 0 -32 -5 Norsjö 7 019 1 832 20 2 426 478 116 474 442 -5 Robertsfors 7 284 2 097 -269 2 663 715 102 0 -32 -5
Skelletteå 5 625 438 141 2 337 389 -3 0 -32 —5
Sorsele 7 440 2 253 161 2 564 616 104 680 648 -5
Storuman 7 252 2 065 258 2 431 483 78 1 158 1 126 431
Tabell 3 K b
Län Kommun
Grundskola
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Befolkningsminskning
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Gymnasieskola
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Umeå Vilhelmina 103 71 -5 Vindeln 23 -9 -5 Vännäs 0 -32 -5 Åsele 671 639 69 Norrbotten Arjeplog 364 332 -5 Arvidsjaur 316 284 -5 Boden 21 -1 1 16 Gällivare 468 436 -5 Haparanda 0 -32 -5 Jokkmokk 256 224 -5 Kalix 25 -7 -5 Kiruna 225 193 -5 Luleå 0 -32 -5 Pajala 558 526 -5 Piteå 0 -32 -5 Älvsbyn 0 —32 -5 Överkalix 331 299 -5 Övertorneå
Tabell 3 K c. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag (T/A) år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.
Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr
kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A
Stockholm Botkyrka 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Danderyd 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Ekerö 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 -186 Haninge 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Huddinge 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Järfälla 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Lidingö 0 -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Nacka 0 -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Norrtälje 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Nynäshamn 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Salem 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Sigtuna 0 -59 -8 42 —81 0 -42 0 -186 Sollentuna 0 -59 -8 42 -81 0 -42 O -186 Solna 0 -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Stockholm 0 -59 -8 520 397 0 -42 0 -186 Sundbyberg 0 -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Södertälje 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Tyresö 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Täby 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Upplands-Bro 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Upplands-Väsby 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Vallentuna 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Vaxholm 0 -59 -8 42 -81 159 117 0 -186 Värmdö 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 -186 Österåker 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Uppsala Enköping 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Håbo 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Tierp 0 -59 -8 42 -81 318 276 0 52 Uppsala 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Älvkarleby 125 66 -18 42 -81 106 64 0 52 Östhammar 0 -59 -8 42 -81 159 1 17 0 52 Söder- Eskilstuna 274 215 189 96 -27 0 -42 0 52 manland Flen 0 -59 -8 42 -81 159 1 17 0 52 Gnesta 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52
Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr
kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A
Katrineholm 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Nyköping 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Oxelösund 0 —59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Strängnäs 0 -59 -8 42 -81 106 64 0 52 Trosa 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Vingåker 0 -59 -8 42 -81 106 64 0 52 Öster- Boxholm 0 -59 -8 42 —81 0 -42 0 52 götland Finspång 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Kinda 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52 Linköping 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Mjölby 0 -59 —8 42 -81 0 -42 0 52 Motala 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Norrköping 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Söderköping 0 -59 -8 42 -81 265 223 0 52 Vadstena 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Valdemarsvik 54 -5 46 42 -81 265 223 0 52 Ydre 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52 Åtvidaberg 0 -59 -8 42 —81 53 1 1 0 52 Ödeshög 0 -59 —8 42 -81 106 64 0 52 Jönköping Aneby 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Eksjö 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Gislaved 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Gnosjö 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Habo 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Jönköping 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Mullsjö 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Nässjö 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Sävsjö 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Tranås 79 20 -1 04 64 -59 0 -42 0 52 Vaggeryd 0 -59 -8 64 -59 53 1 1 0 52 Vetlanda 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Värnamo 0 -59 -8 64 -59 0 —42 0 52 Kronoberg Alvesta 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Lessebo 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Ljungby 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Markaryd 0 -59 -8 42 -81 53 1 1 0 52 Tingsryd 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Uppvidinge 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52
Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg! Stand Tillägg] Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A
Växjö 0 -59 -8 96 -27 0 —42 0 52 Älmhult 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52
Kalmar Borgholm 0 -59 -8 42 —81 212 170 0 52 Emmaboda 0 —59 -8 64 -59 0 —42 0 52
Hultsfred 0 -59 —8 64 -59 106 64 0 52
Högsby 0 -59 -8 64 -59 212 170 0 52
Kalmar 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52
Mönsterås 0 -59 -8 42 -81 159 1 17 0 52
Mörbylånga 0 -59 —8 42 -81 159 117 0 52
Nybro 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Oskarshamn 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52
Torsås 0 -59 -8 42 -81 265 223 0 52
Vimmerby 0 -59 -208 64 -59 0 -42 0 52
Västervik 0 -59 -144 42 -81 0 -42 0 52
Gotland Gotland 0 -59 -8 42 -81 53 1 1 0 52 Blekinge Karlshamn 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Karlskrona 0 -59 -8 74 -49 0 -42 0 52
Olofström 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Ronneby 425 366 169 21 -102 159 117 0 52
Sölvesborg 0 -59 -8 21 —102 0 -42 0 52
Skåne Bjuv 0 -59 -8 21 -102 0 —42 0 52 Bromölla 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Burlöv 0 -59 -8 21 -102 0 —42 0 183
Båstad 0 -59 -8 21 -102 53 1 1 0 52
Eslöv 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Helsingborg 9 -50 -62 74 -49 0 —42 0 52
Hässleholm 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Höganäs 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Hörby 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Höör 0 -59 -8 21 —102 0 —42 0 52
Klippan 0 -59 -8 21 -102 106 64 0 52
Kristianstad 0 —59 -8 74 —49 106 64 0 52
Kävlinge 0 -59 -8 21 -102 106 64 0 183
Landskrona 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Lomma 0 -59 -8 21 -102 0 -42 O 183
Lund 0 -59 -8 74 -49 0 -42 0 183
Malmö 470 411 148 127 4 0 -42 0 183
Osby 0 -59 —8 21 —102 0 —42 0 52
Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg] Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A
Perstorp 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Simrishamn 0 -59 -8 21 —102 53 11 0 52
Sjöbo 0 -59 -8 21 -102 159 117 0 52
Skurup 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Staffanstorp 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 183
Svalöv 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Svedala 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 183
Tomelilla 0 -59 -8 21 -102 159 117 0 52
Trelleborg 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 183 Vellinge 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 183
Ystad 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Åstorp 78 19 8 21 -102 106 64 0 52 Ängelholm 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Örkelljunga 0 -59 —8 21 -102 0 —42 0 52 Östra Göinge 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52
Halland Falkenberg 0 -59 -8 21 -102 159 117 0 52 Halmstad 0 -59 -8 74 -49 0 -42 0 52
Hylte 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Kungsbacka 0 —59 -8 21 -102 265 223 0 —80 Laholm 0 -59 -8 21 -102 318 276 0 52 Varberg 0 -59 -8 21 -102 159 117 0 52
Västra Ale 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -80 Götaland Alingsås 0 -59 —8 42 -81 0 -42 0 52 Bengtsfors 0 -59 -8 64 -59 106 64 0 52 Bollebygd 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52
Borås 0 -59 -8 1 17 -6 0 -42 0 52
Dals-Ed 407 348 11 42 -81 53 1 1 0 52
Essunga 0 —59 -42 42 -81 531 489 0 52
Falköping 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52
Färgelanda 0 -59 -8 42 -81 478 436 0 52
Grästorp 0 -59 -8 42 -81 265 223 0 52
Gullspång 0 —59 -8 42 -81 478 436 0 52
Göteborg 0 -59 -8 180 57 0 -42 0 -80 Götene 0 -59 -8 42 -81 265 223 0 52
Herrljunga 0 -59 —8 42 -81 159 117 0 52
Hjo 0 -59 -8 42 -81 106 64 0 52 Härryda 0 -59 -8 127 4 106 64 0 -80
Karlsborg 0 -59 -8 42 -81 53 1 1 0 52
Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A Kungälv 0 -59 -8 21 -102 0 —42 0 -80 Lerum 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -80 Lidköping 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Lilla Edet 0 —59 -8 42 -81 212 170 0 52 Lysekil 498 439 200 21 -102 212 170 0 52 Mariestad 0 -59 -46 42 -81 0 -42 0 52 Mark 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52 Mellerud 0 -59 -8 42 -81 265 223 0 52 Munkedal 111 52 44 21 -102 318 276 0 52 Mölndal 0 -59 -8 127 4 0 -42 0 -80 Orust 0 -59 -8 21 -102 531 489 0 52 Partille 0 -59 -8 127 4 0 -42 0 -80 Skara 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Skövde 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Sotenäs 0 -59 -8 21 -102 265 223 0 52 Stenungsund 0 -59 —8 21 -102 212 170 0 -80 Strömstad 57 -2 -11 21 -102 265 223 0 52 Svenljunga 0 -59 -8 64 -59 106 64 0 52 Tanum 0 -59 -8 21 -102 372 330 0 52 Tibro 0 -59 -111 42 -81 0 -42 0 52 Tidaholm 24 -35 -51 42 —81 53 11 0 52 Tjörn 0 -59 -8 21 -102 425 383 0 -80 Tranemo 0 -59 -8 64 -59 212 170 0 52 Trollhättan 129 70 26 42 -81 0 -42 0 52 Töreboda 0 -59 -8 42 -81 159 1 17 0 52 Uddevalla 289 230 77 21 -102 0 -42 0 52 Ulricehamn 0 -59 -8 64 -59 53 1 1 0 52 Vara 0 -59 -8 42 -81 372 330 0 52 Vårgårda 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52 Vänersborg 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Åmål 231 172 2 42 -81 0 -42 0 52 Öckerö 0 -59 -8 127 4 159 117 0 —80 Värmland Arvika 0 -59 -8 117 -6 0 -42 0 52 Eda 369 310 103 117 -6 425 383 0 52 Filipstad 49 -10 10 117 -6 0 —42 0 52 Forshaga 23 -36 15 96 -27 0 —42 0 52 Grums 0 -59 -8 96 -27 106 64 0 52 Hagfors 353 294 196 1 17 -6 53 11 0 52
Tabell 3 K c
Län
Örebro
Väst-
manland
Dalarna
Kommun
Hammarö Karlstad
Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla
Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora
Örebro Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Avesta Borlänge Falun Gagnef
Hedemora
Stand Tillägg/ kostn avdr
0 -59
0 -59
0 -59
0 -59 319 260 343 284 272 213 0 —59 512 453 455 396 0 -59 121 62 0 -59 996 937 204 145 0 -59
0 -59
0 -59
0 -59 956 897 0 -59
0 -59 -59
-59
532 473 0 -59
0 -59
9 -50
0 -59
0 -59
0 -59
0 -59
0 -59
0 -59 122 63 0 -59 94 35
Sysselsättningsåtgärder
Förändr
av T/A kostn
149 96 96
1 17
1 17
1 17 96
1 17
1 17 42 64 42 64 64 42 42 42 64 64 64 96 42 64 42 42 42 42 64 42 64 42 96
1 17
1 17
170
1 17
1 17
Gator och
vägar
avdr
Vatten och
avlopp Stand Tillägg/ Stand Tillägg/
kostn
265 159
53 159
265 106
478 212
avdr
Byggkostnader
Stand Förändr kostn av T/A
0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52 0 52
Tabell 3 K c
Län
Gävleborg
Väster—
norrland
Jämtland
Väster-
botten
Kommun
Leksand Ludvika Malung Mora
Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Härnösand Kramfors Solleheå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Bjurholm Dorotea
Lycksele
Stand kostn
391 .
284
456 221
Sysselsättningsåtgärder
Tillägg/ avdr
Förändr av T/A kostn
117 117 117 117 117 117 117 117 117 117 117 170 117 117 117 117 117 117 117 117 138 138 138 191 138 138 191 138 138 191 138 138 138 138 191 138 138 138 Gator och vägar
avdr kostn
Vatten och avlopp Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ avdr
117
11 330 223 117
0
0 0 O O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 O 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O
Byggkostnader
Stand Förändr kostn av T/A
52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 52 -106 52 52 -106 52 -106 -106 -106 -106 -106 -106 -106 -106 52 —106 -106
Län
Norrbotten
Tabell 3 K c
Kommun
Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala
Piteå Älvsbyn Överkalix
Övertorneå
Gator och Vatten och vägar avlopp Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr
Sysselsättningsåtgärder
-127 432 77 104 161 126
1 326 1 391
1 267 1 332
Byggkostnader
Stand kostn
Förändr av T/A
Tabell 3 K d. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag (T/A) år l998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.
Tabell 3 K (1
Län Kommun
Administration mm.
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Uppvärmning
Stand Tillägg/ kostn avdr
Befolkningsunderlag
Stand Tillägg] Förändr kostn avdr av T/A
Stockholm Botkyrka 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Danderyd 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Ekerö 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Haninge 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Huddinge 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Järfälla 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Lidingö 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Nacka 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Norrtälje 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Nynäshamn 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Salem 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Sigtuna O 2 0 -27 0 0 -65 3 Sollentuna 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Solna 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Stockholm 0 2 0 —27 0 0 -65 3 Sundbyberg 0 2 0 -27 O 0 —65 3 Södertälje 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Tyresö 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Täby 0 2 0 —27 0 0 -65 3 Upplands-Bro 0 2 0 —27 0 0 -65 3 Upplands-Väsby 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Vallentuna 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Vaxholm 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Värmdö 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Österåker 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Uppsala Enköping 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Håbo 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Tierp 19 21 0 -27 O 0 -65 3 Uppsala 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Älvkarleby 19 21 0 -27 0 0 -65 3 Östhammar 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Söder— Eskilstuna 0 2 0 -27 0 0 -65 3 manland Flen 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Gnesta -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Katrineholm 0 2 0 -27 0 0 -65 3
Tabell 3 K d Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Län Kommun Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Nyköping -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Oxelösund -19 -17 0 -27 0 0 —65 3 Strängnäs 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Trosa -19 -17 0 -27 O 0 -65 3 Vingåker 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Öster- Boxholm 0 2 0 -27 0 0 -65 3 götland Finspång -19 -17 0 -27 O 0 -65 3 Kinda 0 2 159 132 0 0 -65 3 Linköping -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Mjölby 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Motala -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Norrköping -19 —1 7 0 -27 O 0 -65 3 Söderköping -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Vadstena -19 -17 0 -27 O 0 -65 3 Valdemarsvik -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Ydre 0 2 531 504 0 0 -65 3 Åtvidaberg O 2 0 -27 O 0 -65 3 Ödeshög -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Jönköping Aneby 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Eksjö 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Gislaved 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Gnosjö 0 2 0 —27 O 0 -65 3 Habo -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Jönköping -19 —17 0 -27 0 0 -65 3 Mullsjö 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Nässjö 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Sävsjö 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Tranås 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Vaggeryd 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Vetlanda 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Värnamo 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Kronoberg Alvesta -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Lessebo -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Ljungby -19 —1 7 0 -27 0 0 —65 3 Markaryd -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Tingsryd -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Uppvidinge 0 2 159 132 0 0 -65 3 Växjö -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Älmhult -19 -17 0 -27 0 0 -65 3
Tabell 3 K d Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Län Kommun Stand Tillägg/ Stand Tillägg] Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Kalmar Borgholm -39 -37 0 -27 O 302 237 305 Emmaboda —1 9 -17 0 -27 0 0 -65 3 Hultsfred 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Högsby -19 -17 318 291 0 0 -65 3 Kalmar -19 -17 0 —27 0 0 -65 3 Mönsterås -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Mörbylånga -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Nybro -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Oskarshamn -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Torsås -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Vimmerby 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Västervik -19 -17 0 -27 0 0 -65 -107 Gotland Gotland -19 -17 0 -27 0 1 310 1 245 -45 Blekinge Karlshamn -39 —37 0 -27 0 0 -65 3 Karlskrona -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Olofström -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Ronneby -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Sölvesborg -39 -37 0 -27 0 0 —65 3 Skåne Bjuv -39 —37 0 -27 0 0 -65 3 Bromölla -39 —37 0 -27 O 0 -65 3 Burlöv —39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Båstad -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Eslöv -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Helsingborg -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Hässleholm -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Höganäs -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Hörby -39 —37 0 -27 0 0 -65 3 Höör -39 —37 0 -27 0 0 -65 3 Klippan -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Kristianstad -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Kävlinge -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Landskrona -39 -37 0 —27 O 0 -65 3 Lomma -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Lund -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Malmö —39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Osby —1 9 -17 0 -27 0 0 -65 3 Perstorp -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Simrishamn -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Sjöbo -39 -37 0 -27 0 0 -65 3
Tabell 3 K (1 Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Län Kommun Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Skurup -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Staffanstorp -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Svalöv -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Svedala -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Tomelilla -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Trelleborg -39 -37 0 —27 0 0 -65 3 Vellinge -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Ystad -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Åstorp —39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Ängelholm -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Örkelljunga -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Östra Göinge -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Halland Falkenberg -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Halmstad -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Hylte 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Kungsbacka -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Laholm -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Varberg -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Västra Ale -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Götaland Alingsås -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Bengtsfors 0 2 0 -27 0 0 —65 3 Bollebygd -19 -17 0 —27 0 0 -65 3 Borås —1 9 —1 7 0 -27 O 0 -65 3 Dals-Ed 0 2 531 504 0 0 -65 3 Essunga -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Falköping 0 2 0 —27 0 0 -65 3 Färgelanda 0 2 0 -27 0 0 —65 3 Grästorp -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Gullspång 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Göteborg -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Götene -19 -17 0 —27 0 0 -65 3 Herrljunga O 2 0 -27 0 0 -65 3 Hjo -1 9 -17 0 -27 0 0 -65 3 Härryda -39 -37 0 -27 0 0 —65 3 Karlsborg -19 -17 0 -27 0 0 —65 3 Kungälv -39 —37 0 -27 0 0 -65 3 Lerum -19 -17 0 -27 0 0 —65 3 Lidköping -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Lilla Edet -19 -17 0 -27 0 0 -65 3
Tabell 3 K (] Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Län Kommun Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Lysekil -39 -37 0 -27 O 0 -65 3 Mariestad -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Mark —1 9 -17 0 -27 0 0 -65 3 Mellerud 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Munkedal -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Mölndal -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Orust -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Partille -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Skara 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Skövde 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Sotenäs -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Stenungsund -39 -37 0 -27 0 0 —65 3 Strömstad -39 -37 0 -27 0 787 722 245 Svenljunga 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Tanum -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Tibro 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Tidaholm 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Tjörn -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Tranemo O 2 0 -27 0 0 -65 3 Trollhättan -19 -17 0 -27 O 0 -65 3 Töreboda 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Uddevalla -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Ulricehamn 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Vara -19 —1 7 0 -27 O 0 -65 3 Vårgårda -19 -17 0 -27 0 0 —65 3 Vänersborg -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Åmål 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Öckerö —39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Värmland Arvika 19 21 0 -27 0 0 —65 3 Eda 19 21 0 -27 0 289 224 45 Filipstad 19 21 159 132 0 0 -65 3 Forshaga 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Grums 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Hagfors 39 41 372 345 0 0 -65 3 Hammarö 0 2 0 -27 0 0 —65 3 Karlstad 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Kil O 2 0 -27 0 0 —65 3 Kristinehamn 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Munkfors 19 21 0 -27 0 0 -65 3
Tabell 3 K d
Län
Örebro
Väst-
manland
Dalarna
Kommun
Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla
Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora
Örebro Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora
Orsa
Rättvik
Uppvärmning
Stand Tillägg] kostn avdr
_— (DOOOOLOOOOCO
_em_. OOCDCO
wmmvwwwwwww AAA—Au .a _; (O(DOJXJOCOOCOCDCDCOOOCOCOCOOOLOOO
kostn
21 531
0 0 0 8
N _; (» __x
21 41 21
21
21
41 21 21 31 21
41 41 41 41 41 41 41 79 637 60 0 60 690 41 425
N OOOOOOOOOmOOOOOOOOOOOOOOOO
Befolkningsunderlag
Tillägg] Förändr av T/A
Administration mm.
Stand Tillägg/ Förändr av T/A
Stand
avdr kostn avdr
—ÅOOO
_;
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOÅ
1 173 108 269
1 LO t»wwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwuwwwwwo»
r'o . (») Å o to
-138
Tabell 3 K d Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Län Kommun Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Smedjebacken 39 41 0 —27 0 0 -65 3 Sater 39 41 0 -27 0 0 -65 3 Vansbro 58 60 902 875 0 0 -65 3 Älvdalen 98 100 902 875 0 1 519 1 454 -142 Gävleborg Bollnäs 39 41 0 -27 0 0 -65 3 Gävle 19 21 0 -27 0 0 -65 3 Hofors 39 41 0 -27 0 0 -65 3 Hudiksvall 39 41 0 -27 0 0 -65 3 Ljusdal 58 60 0 -27 O 325 260 305 Nordanstig 39 41 372 345 0 0 —65 3 Ockelbo 39 41 902 875 371 0 -65 3 Ovanåker 58 60 372 345 0 0 -65 3 Sandviken 19 21 0 —27 0 0 -65 3 Söderhamn 39 41 0 -27 0 0 -65 3 Väster- Härnösand 39 41 0 -27 0 0 -65 3 norrland Kramfors 58 60 0 -27 0 0 -65 3 Sollefteå 77 79 0 -27 0 328 263 331 Sundsvall 39 41 0 -27 0 0 -65 3 Timrå 39 41 0 -27 0 0 -65 3 Ånge 77 79 637 610 0 318 253 -201 Örnsköldsvik 58 60 0 -27 0 0 -65 -242 Jämtland Berg 98 100 902 875 0 1 376 1 311 89 Bräcke 77 79 902 875 0 1 168 1 103 -47 Härjedalen 98 100 637 610 0 2 078 2 013 -33 Krokom 98 100 637 61 O 0 764 699 -54 Ragunda 77 79 902 875 0 280 215 -437 Strömsund 98 100 637 610 0 1 515 1 450 -54 Åre 98 100 637 610 -265 1 505 1 440 -171 Östersund 58 60 0 -27 O 329 264 -22 Väster- Bjurholm 98 100 902 875 0 433 368 18 botten Dorotea 117 119 902 875 0 2 062 1 997 -66 Lycksele 117 119 425 398 0 1 760 1 695 -122 Malå 117 119 690 663 -212 1 999 1 934 16 Nordmaling 58 60 531 504 0 430 365 -110 Norsjö 117 119 902 875 0 1 345 1 280 21 Robertsfors 77 79 902 875 371 378 313 -86 Skellefteå 77 79 0 -27 0 97 32 -63 Sorsele 136 138 902 875 0 2 199 2 134 -15 Storuman 117 119 902 875 0 2 113 2 048 -83
Tabell 3 K (!
Län Kommun
Administration mm.
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Uppvärmning Stand Tillägg/ kostn avdr
Befolkningsunderlag
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele
Norrbotten Arjeplog
Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix
OOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Övertorneå
Tabell 3 K e. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag (T/A) år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.
Tabell 3 K e
Län Kommun
Kollektivtrafik
Stand Tillågg/ Förändr kostn avdr av T/A
Kallortstillägg Total strukturkostnad
Stand Tillägg] Förändr kostn avdr av T/A
Totalt Tillägg/ Förändr avgift av T/A
-19 23 563 267 -103 20 153 295 -27
Stockholm Botkyrka
Danderyd -19 23 563 267 -103 18 970 -888 -1 114 Ekerö -19 23 563 267 -103 19 705 -153 —605 Haninge -19 23 563 267 -103 19 076 -782 -318 Huddinge -19 23 563 267 -103 19 445 -413 -561 Järfälla -19 23 563 267 -103 18 900 -958 -367 Lidingö -19 23 563 267 -103 19 223 -635 -910 Nacka -19 23 563 267 —103 19 849 -9 -991 Norrtälje -19 23 563 267 -103 19 746 -112 368 Nynäshamn -19 23 563 267 -103 19 200 -658 -2 Salem -19 23 563 267 -103 19 511 -347 -579 Sigtuna -19 23 563 267 -103 19 033 -825 -145 Sollentuna -19 23 563 267 -103 20 029 171 -805 Solna -19 23 563 267 -103 18 155 -1 703 -570 Stockholm -19 23 563 267 -103 21 575 1 717 -1 427 Sundbyberg -19 23 563 267 -103 19 100 -758 —685 Södertälje -19 23 563 267 -103 19 176 -682 -297 Tyresö -19 23 563 267 -103 18 860 -998 -1 259 Täby -19 23 563 267 -103 18 906 -952 -752
-19 23 563 267 -10319333 -525 -754 -19 23 563 267 -10319090 —768 -717
Upplands-Bro Upplands-Väsby
Vallentuna -19 23 563 267 -103 19581 -277 -493 Vaxholm -19 23 563 267 -103 18973 -885 -292 Värmdö -19 23 563 267 -103 19047 -811 54 Österåker -19 23 563 267 -103 18461 4397 -170 Uppsala Enköping —19 23 100 -196 50 19121 -737 653 Håbo -19 23 184 -112 38 17238 -2 620 -52 Tierp -19 23 290 —6 19 20548 690 1075 Uppsala _19 23 323 27 15 19127 -731 34 Älvkarleby _19 23 70 -226 55 19722 -136 537 Östhammar -19 23 147 -149 43 19761 -97 330 Söder- Eskilstuna -19 23 230 -66 142 19831 -27 467
manland Flen -19 23 121 -175 106 19 998 140 39
-19 23 553 257 246 20 141 283 828 -19 23 21 -275 74 19 530 —328 -331
Gnesta
0 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Katrineholm
Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A
Nyköping -19 23 317 21 170 19 276 -582 368 Oxelösund -19 23 47 -249 82 19 408 -450 198
Strängnäs -19 23 405 109 198 19 937 79 784
Trosa -19 23 260 -36 152 18 464 -1 394 248
Vingåker -19 23 18 -278 72 19 378 -480 381
Öster- Boxholm -19 23 90 -206 66 19 178 —680 -433
götland Finspång -19 23 165 -131 63 19 086 -772 13
Kinda -19 23 195 -101 63 20 887 1 029 439 Linköping -19 23 332 36 59 18 659 -1 199 -45 Mjölby -19 23 144 -152 63 19 382 -476 71 Motala -19 23 184 -112 63 19 543 -315 117 Norrköping -19 23 230 -66 61 19 952 94 -259
-19 23 167 -129 63 19 985 127 498 -19 23 127 -169 63 19 181 -677 373 -19 23 218 -78 62 20 252 394 943
Söderköping Vadstena
Valdemarsvik
o 0 o 0 0 o 0 o 0 o 0 0 0 0 0 Ydre o -19 23 196 -100 63 21592 1734 822 ; Åtvidaberg o _19 23 163 -133 63 19448 -410 527 ; Ödeshög o -19 23 165 -131 63 20114 256 615 j Jönköping Aneby o -19 23 67 -229 -3 20844 986 616 | Eksjö o -19 23 109 -187 -47 19853 -5 256 Gislaved o -19 23 72 -224 -8 19363 -495 407 Gnosjö o -19 23 92 -204 -29 19253 -605 448 Habo o -19 23 83 -213 -39 18740 -1118 -122 Jönköping 0 -19 23 163 -133 -102 19451 -407 209 Mullsjö o -19 23 56 -240 -4 19407 -451 -72 Nässjö o -19 23 115 -181 -53 18982 -876 270 i Sävsjö o -19 23 66 -230 -2 20208 350 1175 f Tranås o -19 23 109 -187 -46 19260 -598 -41 ? Vaggeryd o -19 23 97 -199 -35 19612 -246 562 Vetlanda 0 -19 23 99 -197 -35 19488 -370 652 Våmamo o _19 23 84 -212 -21 19079 -779 122 Kronoberg Alvesta o -19 23 161 -135 25 20549 691 495 Lessebo o -19 23 129 -167 34 21012 1154 501 Ljungby o -19 23 125 -171 35 18971 -887 512 Markaryd o -19 23 67 -229 49 19782 -76 52 Tingsryd 0 -19 23 131 -165 33 20852 994 1002 Uppvidinge o —19 23 209 -87 13 21985 2127 882 Växjö 0 -19 23 195 -101 17 18277 -1581 -67 Älmhult o -19 23 108 -188 39 19195 -663 699
Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillågg/ Förändr Stand Tillågg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgih av T/A
Kalmar Borgholm 0 -19 23 110 -186 30 21 665 1 807 1 549 Emmaboda 0 -19 23 64 -232 45 19 468 -390 757
Hultsfred 0 -19 23 93 —203 36 20 411 553 506
Högsby 0 -19 23 164 -132 12 22 971 3113 612
Kalmar 0 -19 23 187 -109 5 18 697 -1 161 -25
Mönsterås 0 -19 23 149 -147 17 18 956 -902 272 Mörbylånga 0 -19 23 124 -172 26 20 160 302 1 113
Nybro 0 -19 23 90 -206 38 19 677 —1 81 622 Oskarshamn 0 -19 23 142 -154 19 18 723 -1 135 349
Torsås 0 -19 23 66 -230 45 21 111 1 253 1 584
Vimmerby 0 -19 23 87 -209 37 19 090 -768 564
Västervik 0 -19 23 123 -173 27 19 684 -174 356
Gotland Gotland 0 -19 23 119 -177 59 21 021 1 163 917 Blekinge Karlshamn 0 -19 23 67 -229 7 18 196 —1 662 99 Karlskrona 0 -19 23 125 -171 -48 19 177 -681 468
Olofström 0 -19 23 79 -217 -5 18 075 -1 783 -255
Ronneby 0 -19 23 87 -209 -12 19 157 -701 684
Sölvesborg 0 -19 23 152 -144 -73 18 213 -1 645 532
Skåne Bjuv 0 -19 23 145 -151 71 18 652 —1 206 599 Bromölla 0 -19 23 75 -221 15 18 868 -990 560
Burlöv 0 -19 23 323 27 74 19 482 -376 282
Båstad 0 -19 23 48 -248 33 18 583 -1 275 468
Eslöv 0 -19 23 351 55 75 19 402 -456 348 Helsingborg 0 -19 23 526 230 79 19 819 -39 104
Hässleholm 0 -19 23 94 -202 1 19 130 —728 897
Höganäs O —1 9 23 108 -188 70 18 909 -949 344
Hörby 0 -19 23 176 -120 71 19 534 -324 511
Höör 0 -19 23 173 -123 71 19 542 —31 6 766
Klippan 0 -19 23 73 -223 16 18 798 -1 060 117 Kristianstad 0 -19 23 147 -149 -39 19 347 -511 514
Kävlinge 0 -19 23 243 -53 72 18 243 -1 615 541 Landskrona 0 -19 23 304 8 74 20 089 231 -53
Lomma 0 -19 23 145 -151 71 17 438 -2 420 3
Lund 0 -19 23 465 169 78 18 354 -1 504 103
Malmö 0 -19 23 451 155 77 21 617 1 759 65
Osby 0 -19 23 101 -195 -5 19 888 30 119
Perstorp 0 -19 23 33 -263 44 19 417 -441 -126 Simrishamn 0 -19 23 113 -183 -12 19 863 5 429
Sjöbo 0 -19 23 139 -157 70 19 562 -296 723
Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad
Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillagg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A
Skurup 0 -19 23 205 -91 71 19 141 -717 718 Staffanstorp 0 —19 23 263 -33 73 18 016 -1 842 651 Svalöv 0 -19 23 338 42 75 19 517 —341 665 Svedala 0 —19 23 187 -109 71 19 026 -832 618 Tomelilla 0 -19 23 126 -170 -24 20 185 327 698 Trelleborg 0 -19 23 181 -115 72 18 844 -1 014 575 Vellinge 0 -19 23 193 -103 72 17 648 -2 210 790 Ystad 0 -19 23 207 -89 71 18 730 -1 128 26 Åstorp 0 -19 23 57 -239 25 18 925 -933 377 Ängelholm 0 -19 23 93 -203 1 18 585 -1 273 418 Örkelljunga 0 -19 23 75 -221 15 19 745 -113 871 Östra Göinge 0 -19 23 139 -157 -33 20 212 354 632 Halland Falkenberg 0 -19 23 96 -200 72 19 856 -2 878 Halmstad 0 -19 23 137 -159 72 18 985 -873 448 Hylte 0 -19 23 76 -220 71 20 399 541 871 Kungsbacka 0 -19 23 524 228 91 18 921 -937 841 Laholm 0 -19 23 66 -230 69 19 328 -530 1 217 Varberg 0 -19 23 99 -197 72 19 056 -802 756 Västra Ale 0 -19 23 358 62 105 18 789 -1 069 331 Götaland Alingsås 0 -19 23 621 325 133 19 925 67 577 Bengtsfors 0 -19 23 192 -104 88 21 772 1 914 587 Bollebygd 0 -19 23 182 -114 54 19 526 -332 311 Borås 0 -19 23 221 -75 91 20 076 218 240 Dals-Ed 0 -19 23 124 -172 81 22 057 2 199 1 287 Essunga 0 -19 23 86 -210 36 20 820 962 1 030 Falköping 0 -19 23 115 -181 26 19 846 -12 160 Färgelanda 0 -19 23 207 -89 89 20 669 811 902 Grästorp 0 -19 23 66 -230 44 20 435 577 623 Gullspång 0 -19 23 84 -212 37 20 551 693 875 Göteborg 0 -19 23 385 89 -99 20 253 395 -214 Götene 0 -19 23 103 -193 31 19 836 -22 589 Herrljunga 0 -19 23 114 -182 80 19 686 —172 554 Hjo 0 -19 23 85 -211 36 19 575 -283 948 Härryda 0 -19 23 414 118 -26 19 167 -691 256 Karlsborg 0 -19 23 105 -191 31 19 931 73 518 Kungälv 0 -19 23 429 133 -30 18 558 -1 300 91 Lerum 0 -19 23 736 440 146 19 456 -402 184 Lidköping 0 -19 23 101 -195 31 18 911 -947 113 Lilla Edet 0 -19 23 91 -205 77 19 756 -102 694
Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad
Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Lysekil 0 -19 23 384 88 -20 20 476 618 0 Mariestad 0 -19 23 104 -192 31 18 456 -1 402 50 Mark 0 -19 23 105 -191 79 20 385 527 582 Mellerud 0 -19 23 141 -155 82 19 606 -252 1 025 Munkedal 0 -19 23 352 56 -12 20 190 332 911 Mölndal 0 -19 23 464 168 -39 19 385 -473 32 Orust 0 -19 23 318 22 -6 20 411 553 1 191 Partille 0 -19 23 542 246 -57 20 346 488 227 Skara 0 -19 23 124 -172 23 19 789 -69 112 Skövde 0 -19 23 176 -120 5 18 365 -1 493 25 Sotenäs 0 —19 23 355 59 -13 21 186 1 328 415 Stenungsund 0 -19 23 315 19 -4 18 008 -1 850 393 Strömstad 0 -19 23 449 153 -35 20 668 810 408 Svenljunga 0 -19 23 110 -186 79 19 982 124 1 109 Tanum 0 -19 23 279 -17 4 20 646 788 538 Tibro 0 -19 23 84 -212 37 19 318 -540 619 Tidaholm 0 -19 23 84 -212 37 19 397 -461 530 Tjörn 0 -19 23 388 92 -22 19 388 -470 879 Tranemo 0 -19 23 87 —209 77 19 608 -250 266 Trollhättan 0 -19 23 222 -74 90 18 939 -919 -246 Töreboda 0 -19 23 97 -199 32 20 067 209 834 Uddevalla 0 -19 23 346 50 -12 19 574 -284 309 Ulricehamn 0 -19 23 109 -187 79 20 253 395 632 Vara 0 -19 23 104 -192 31 19 901 43 940 Vårgårda 0 -19 23 133 -163 81 19 351 -507 892 Vänersborg 0 -19 23 202 -94 89 19 405 -453 478 Åmål 0 -19 23 118 -178 80 19 590 -268 295 Öckerö 0 -19 23 1 004 708 -160 19 577 -281 -21 Värmland Arvika 0 -19 23 104 -192 18 19 683 -175 519 Eda 0 -19 23 88 -208 25 21 439 1 581 957 Filipstad 0 -19 23 73 -223 34 21 367 1 509 663 Forshaga 0 -19 23 109 -187 17 19 162 —696 60 Grums 0 -19 23 66 -230 36 19 514 —344 837 Hagfors 0 -19 23 99 -197 21 20 910 1 052 726 Hammarö 0 -19 23 84 -212 28 19 356 -502 -446 Karlstad 0 -19 23 291 -5 -70 18 208 -1 650 -395 Kil 0 -19 23 49 -247 44 19 187 -671 684 Kristinehamn 0 -19 23 97 -199 22 18 990 —868 -151 Munkfors 0 -19 23 77 -219 30 20 160 302 134
Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad
Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A
Storfors -19 23 105 -191 18 21 546 1 688 1 015 Sunne -19 23 115 -181 14 21 183 1 325 1 688 Säffle -19 23 166 -130 -10 19 753 -105 709 Torsby -19 23 135 -161 3 23 346 3 488 1 606 Årjäng -19 23 58 -238 40 21 929 2 071 1 370 Örebro Askersund -19 23 127 -169 64 20 466 608 875 Degerfors -19 23 102 -194 65 19 415 -443 91 Hallsberg -19 23 270 -26 62 19 311 -547 434 Hällefors -19 23 93 —203 66 21 670 1 812 183 Karlskoga -19 23 213 -83 62 19 388 —470 -263 Kumla -19 23 122 -174 65 18 561 -1 297 —136 Laxå -19 23 106 -190 66 20 949 1 091 183 Lekeberg -19 23 83 -213 61 20 526 668 486 Lindesberg -19 23 121 -175 66 20 105 247 247 Ljusnarsberg -19 23 81 -215 65 21 574 1 716 55 Nora -19 23 121 —175 66 19 798 -60 48 Örebro -19 23 351 55 60 20 011 153 -9 Väst- Arboga -19 23 99 -197 49 18 861 -997 -118 manland Fagersta -19 23 335 39 3 19 503 -355 -195
Hallstahammar -19 23 207 —89 27 19110 -748 39
Heby -19 23 126 -170 42 20 046 188 1 236 Kungsör -19 23 169 -127 34 19 006 -852 546 Köping -19 23 138 -158 40 19 591 -267 -136 Norberg -19 23 105 -191 47 20 153 295 131 Sala -19 23 306 10 8 19 501 -357 390 Skinnskatteberg -19 23 294 -2 10 20 647 789 353
-19 23 278 -18 14 19 050 —808 -197 -19 23 206 -90 29 18 850 -1 008 -353 -19 23 127 -169 59 19415 —443 -138
Surahammar Västerås
Dalarna Avesta
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Borlänge -19 23 220 —76 55 18 446 -1 412 -155 Falun -19 23 235 -61 54 19 482 -376 149 Gagnef -19 23 170 -126 59 20 771 913 708 Hedemora -19 23 158 -138 58 20 190 332 449 Leksand -19 23 130 -166 60 20 152 294 695 Ludvika -19 23 187 -109 57 20 563 705 132 Malung -19 23 106 -190 62 22 085 2 227 523 Mora -19 23 165 -131 58 19 742 —116 143 Orsa -19 23 177 -119 57 22 859 3 001 176 Rättvik -19 23 168 -128 58 21 763 1 905 501
Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad
Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A
Smedjebacken -19 23 100 496 62 19 415 -443 421 Säter -19 23 74 -222 62 19 951 93 -62 Vansbro —1 9 23 128 -168 59 23 532 3 674 1 063 Älvdalen -19 -292 277 -19 52 25 633 5 775 385
Gävleborg Bollnäs -19 23 131 -165 10 19960 102 222
Gävle -19 23 218 -78 -28 18 668 -1 190 -448 Hofors -19 23 68 -228 37 20 181 323 —38 Hudiksvall -19 23 93 -203 27 19 967 109 460 Ljusdal -19 23 154 -142 0 22 028 2 170 1 017 Nordanstig -19 23 157 -139 -2 21 759 1 901 1 282 Ockelbo -19 23 131 -165 10 21 460 1 602 885 Ovanåker -19 23 126 -170 13 21 024 1 166 1 221 Sandviken -19 23 148 -148 3 19 051 -807 -95 Söderhamn -19 23 100 -196 24 19 986 128 561 Väster— Härnösand —1 9 23 204 -92 -59 19 276 -582 -1 14
norrland Kramfors -19 23 71 -225 22 22 057 2 199 969
Sollefteå -19 -172 122 -174 -8 22 955 3 097 583 Sundsvall -19 23 206 -90 -64 18 400 -1 458 -119 Timrå -19 23 142 -154 -22 19 141 -717 336 Ånge -19 23 100 -196 6 23 586 3 728 377
Örnsköldsvik Jämtland Berg
-19 -152 128 -168 -1319341 -517 171 -19 -251 59 -237 56 25932 6074 1414
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Bräcke -19 23 85 -211 51 27 239 7 381 1 219 Härjedalen -19 -279 79 -217 52 25 924 6 066 382 Krokom -19 -203 94 -202 50 24 157 4 299 391 Ragunda -19 23 124 -172 42 25 300 5 442 126 Strömsund -19 -413 143 -153 39 26 589 6 731 277 Åre -19 -225 67 -229 53 23 954 4 096 570 Östersund -19 23 386 90 -9 19 175 -683 -361 Väster- Bjurholm -19 -186 234 -62 -12 24 726 4 868 1 165 botten Dorotea 24 5 -454 133 -163 22 29 561 9 703 -808 Lycksele 0 -19 -391 165 -131 11 23 758 3 900 -44 Malå 426 407 —402 220 -76 -8 24 639 4 781 11 Nordmaling 0 -19 -181 167 -129 10 23 197 3 339 655 Norsjö 0 -19 -381 222 -74 -8 24 084 4 226 582 Robertsfors 0 -19 -195 231 -65 -11 23 125 3 267 838 Skellefteå 0 —19 -333 125 -171 23 19 518 -340 91 Sorsele 482 463 —436 261 —35 -20 28 654 8 796 1 263
Storuman 628 609 -410 245 -51 -15 27 555 7 697 794
Kollektivtrafik Total strukturkostnad
Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr avgih av T/A
-1 800 -367
Tabell 3 K e Län Kommun
Kallortstillägg
Stand Tillägg] Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A
Umeå 18 058 Vilhelmina 26 963 7 105 -385 Vindeln -19 23 699 3 841 941 Vännäs -19 19 922 64 210 Åsele -19 27 287 7 429 -267
27 307 7 449 -88
Norrbotten Arjeplog 489
Arvidsjaur 402 25 338 5 480 -353 Boden 350 20 325 467 -702 Gällivare 1 119 22 659 2 801 -281 Haparanda 373 23 233 3 375 331 Jokkmokk 1 256 27 116 7 258 -417 Kalix 355 21 846 1 988 88 Kiruna 1 108 21 753 1 895 -597 Luleå 319 17 817 -2 041 -670 Pajala 28 998 9 140 406 Piteå 334 19 656 -202 66 Älvsbyn 352 21 808 1 950 -54 Överkalix 1 207 1 188 25 661 5 803 1 136 Övertomeå 1 343 1 324 27 912 8 054 -203
Tabell 3 L a-b Beräknad standardkostnad per verksamhet och till- lägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och landsting.
] tabellen redovisas standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet enligt föreslagen modell år 1998. Där förändringar har föreslagits redovisas även förändring av tillägg eller avdrag jämfört med nuvarande modell. Landstingstabellerna är uppdelade på 2 deltabeller a-b.
I den sista deltabellen (Tabell 3 L b) redovisas den totala struk- turkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift samt för— ändringjämfört med nuvarande modell.
Tabell 3 L a. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag (T/A) år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och landsting.
Tabell 3 L a Hälso och sjukvård totalt Stand- Förändr
Landsting Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland 9 720 Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland 10 003 Jämtland Vasterbotten Norrbotten
Därav förändring i T/A kostn. T/A av T/A Sjukvård Glesbygd Små L-t
274 667 212 -181 402 -147 -240 1 18 365 -597 621 336
48
74 126 135 162 93
26 -240 -175 -381 -1 120 -1 208
Högskola Stand.- Förändr kostn. T/A av T/A
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Tabell 3 L b. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag (T/A) år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och landsting.
Strukturkostnad totalt Bidr/ Förändr av Totalt Avgift Bidr/Avg
Kollektivtrafik Stand.- Förändr Stand.- kostn. T/A av T/A kostn.
Tabell 3 L b Kallort
Förändr av T/A
Landsting T/A Stockholm 563 268 10 304 168 -1 055 Uppsala 261 -35 9 369 -766 373 Södermanland 227 9 918 -218 514 Östergötland 237 9 685 -451 351 Jönköping 118 10 073 -63 892 Kronoberg 157 9 897 -239 1 018 Kalmar 130 10 114 -21 753 Gotland 119 11 519 1 383 397 Blekinge 105 10 172 36 346 Skåne 293 10 058 -78 385 Halland 200 9 271 -865 843 Västra Götaland 308 10 144 8 346 Värmland 151 10 341 205 -29 Örebro 240 10 405 269 623 Västmanland 206 9 567 -569 -5 Dalarna 178 9 841 —295 -137 Gävleborg 152 10 488 352 -109 Västernorrland 158 10 275 140 149 Jämtland 222 10 790 654 -962 Västerbotten 200 10 430 295 -688
Norrbotten 230
Tabell 4 Kg a-e Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring avdrag jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.
I tabellen redovisas standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet enligt föreslagen modell år 1998. Där förändringar har föreslagits redovisas även förändring aV tillägg eller avdrag jämfört med nuvarande modell. Tabellen är uppdelade på 5 deltabeller Ta- bell 4 Kg a-e.
I den sista deltabellen (Tabell 4 Kg e) redovisas också den totala strukturkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift samt förändringjämfört med nuvarande modell.
Tabell 4 Kg a. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet är 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.
Tabell 4 Kg a Barnomsorg Individ och Aldre och
familjeomsorg handikappomsorg Kommun- Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg] Förändr Stand Tillägg/ Förändr grupp kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Storstäder -101 4 194 6 596 631 -76
Förorter 3 739 -2 225 -28 Större städer 5 577 -388 -32 Medelst städ 6 352 387 -9 Industri 6 631 666 42 Landsbygd 7 120 1 155 157 Glesbygd 8 647 2 682 234 Övriga större 3 371 Övriga mindre 3 448
Tabell 4 Kg b. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet är 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.
Grundskola
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Tabell 4 Kg b
Kommun- grupp ' Storstäder
Gymnasieskola
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
1 441 -508
Befolkningsminskning
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Förorter 2 006 57 -10 -32 -5 Större städer 1 922 -26 3 -29 -5 Medelst städ 2 031 83 27 -5 -4 Industri 2 123 153 120 29 Landsbygd 2 226 27 -5 6 Glesbygd 2 235 291 258 26 Övriga större 2 107 41 8 -5 Övriga mindre 5 933 2 355
Tabell 4 Kg c. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet är 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.
Tabell 4 Kg c
Kommun- grupp
Storstäder
Sysselsättningsåtgärder Gator och vägar V Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ kostn avdr av T/A kostn avdr
atten och avlopp Byggkostnader Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr kostn av T/A
Förorter Större städer Medelst städ Industri Landsbygd Glesbygd Övriga större
Övriga mindre
OOOOOOOOOO
Tabell 4 Kg d. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet är 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.
Tabell 4 Kg d Kommun- grupp
Storstäder
Administration mm.
Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A
Uppvärmning
Stand Tillägg/ kostn avdr
Befolkningsunderlag
Stand Tillägg/ Förändrav kostn avdr T/A
Förorter
Större städer 12 -54 -6 Medelst städ 74 9 -1 Industri 3 —62 4 Landsbygd 176 110 2 Glesbygd 1 140 1 075 -10 Övriga större 27 -38 2
Övriga mindre
Tabell 4 Kg e. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet är 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.
Tabell 4 Kg e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Kommun- Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr grupp kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A
Storstäder
Förorter -737 -272 Större städer -770 —25 Medelst städ -446 230 Industri -302 267 Landsbygd 644 896 Glesbygd 4 969 509 Övriga större -60 407
Övriga mindre
Tabell 4 Lä a—e Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag perverksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där för— ändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.
I tabellen redovisas standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet enligt föreslagen modell är 1998. Där förändringar har föreslagits redovisas även förändring av tillägg eller avdrag jämfört med nuvarande modell. Tabellen är uppdelade på 5 deltabeller Ta- bell 4 Lä a-e.
I den sista deltabellen (Tabell 4 Lä e) redovisas också den totala strukturkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift samt förändring jämfört med nuvarande modell.
Tabell 4 Lä a—e Standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksam- het år 1998 med föreslagen modell samt förändring av tillägg eller avdragjämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.
Tabell 4 Lä a. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet är 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.
Tabell 4 Lä a Barnomsorg Individ och Aldre och familjeomsorg handikappomsorg Län Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Stockholm 3 212 957 Uppsala 2 351 96 4 965 -1 000 15 Södermanland 2 053 -203 6 071 106 -36 Östergötland 2 107 -149 5 992 28 -41 Jönköping 1 635 -621 6 427 462 52 Kronoberg 1 494 -761 6 504 539 83 Kalmar 1 578 -677 6 955 991 71 Gotland 1 951 -304 6 204 239 150 Blekinge 1 606 -649 6 665 700 54 Kristianstad 1 693 -562 6 653 688 34 Malmöhus 2 706 451 5 996 31 -45 Halland 1 811 -444 5 733 -232 48 Gbg o Bohus 3 118 863 5 825 —139 -16 Älvsborg 1 696 -559 6 219 254 27 Skaraborg -348 1 426 -829 6 384 419 76 Värmland -401 1 614 -641 6 789 824 96 Örebro -328 1 945 -310 6 654 689 -51 Västmanland -161 2 072 -183 5 830 -135 -38 Dalarna -535 1 583 -672 6 774 809 4 Gävleborg -484 1 806 -450 6 746 781 38 Västernorrland -391 1 612 -643 205 6 808 843 12 Jämtland -288 1 624 -631 180 7 415 1 450 167
Västerbotten 83 1 552 -703 97 5 603 -362 86 Norrbotten -171 -139 1 589 -667 5 471 -494 2
Nya län Jönköping 3 559 -282 104 1 615 -641 134 6 307 342 44 Skåne 3 634 -207 39 2 439 184 85 6 169 204 -24
Västra Götaland 3 788 —53 72 2 393 138 71 6 068 104 15
Tabell 4 Lä b Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.
Tabell 4 La b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning
Län Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn lavdr av T/A
Stockholm
Uppsala -32 -5 Södermanland 67 35 18 Östergötland 21 -12 2 Jönköping 2 -31 -3 Kronoberg 38 6 15 Kalmar 26 -6 -1 Gotland 0 -32 -5 Blekinge 0 -32 -5 Kristianstad 14 -18 9 Malmöhus 0 -32 —5 Halland 0 -32 -5 Gbg o Bohus 0 -32 -5 Älvsborg 10 -23 -2 Skaraborg 12 -21 -5 Värmland 90 58 4 Örebro 148 1 15 18 Västmanland 34 1 -4 Dalarna 101 69 14 Gävleborg 73 41 -5 Västernorrland 141 109 -5 Jämtland 143 110 -5 Västerbotten 99 67 26 Norrbotten 109 77 -1 Nya län
Jönköping 5 578 391 -5 2 164 216 15 2 -31 -3 Skåne 5 062 -125 -1 1 906 -42 4 4 -29 -1
Västra Götaland 5 174 -13 9 1 904 -44 3 5 -27 -4
Tabell 4 Lä c. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.
Vatten och avlopp
Bygg- kostnader
Gator och vägar
Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr kostn avdr kostn av T/A
Tabell 4 La c Sysselsättnings-
åtgärder
Län Stand Tillägg Förändr
kostn lavdr avT/A
Stockholm
Uppsala 52 Södermanland 52 Östergötland 52 Jönköping 52 Kronoberg 52 Kalmar 52 Gotland 52 Blekinge 52 Kristianstad 52 Malmöhus 1 33 Hal land 22 Gbg o Bohus -59 Älvsborg 34 Skaraborg 52 Värmland 52 Örebro 52 Västmanland 52 Dalarna 52 Gävleborg 52 Västernorrland 30 Jämtland -1 06 Västerbotten 22
Norrbotten
Nya län Jönköping 4 -54 -13 74 -49 2 -40 0 52 Skåne 106 48 21 58 -65 18 -24 0 112
Västra Götaland 24 -35 -3 95 —28 59 17 0 -1 1
Tabell 4 Lä d. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.
Tabell 4Lä d Län
Befolkningsunderlag Stand Tillagg/ Förändr av kostn avdr T/A
Uppvärmning Administration mm. Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr av T/A
Stockholm 0 O 3 Uppsala 0 0 -65 3 Södermanland 0 0 -65 3 Östergötland 9 0 -65 3 Jönköping 0 0 -65 3 Kronoberg 9 0 -65 3 Kalmar 9 15 -51 0 Gotland 0 1 31 O 1 245 -45 Blekinge 0 0 -65 3 Kristianstad 0 0 -65 3 Malmöhus 0 0 -65 3 Halland 0 0 -65 3 Gbg o Bohus 0 11 -54 7 Älvsborg 6 0 -65 3 Skaraborg 0 0 -65 3 Värmland 10 -55 0 Örebro 0 -65 3 Västmanland 0 -65 3 Dalarna 104 38 -23 Gävleborg 23 -42 25 Västernorrland 45 -20 -31 Jämtland 401 374 867 802 -56 Västerbotten 217 190 428 363 -33 Norrbotten 137 110 794 729 8
Nya län Jönköping -7 -6 0 -27 0 0 -65 3 Skåne -39 -37 0 -27 O 0 -65 3
Västra Götaland -26 -25 2 —25 0 6 -59 5
Tabell 4 Lä e. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag (T/A) per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.
Tabell 4 La e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Stand Tillägg! Förändr Stand Tillägg] Förändr Totalt Tillägg! Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Stockholm -879 Uppsala 19 181 -677 218
19 632 -226 343 19 427 -431 7
Södermanland Östergötland
0
O
O
0 Jönköping 0 19 435 -423 320 Kronoberg 0 19 347 -511 324 Kalmar 0 19 559 -299 469 Gotland 0 21 021 1 163 917 Blekinge 0 18 760 -1 098 371 Kristianstad 0 19 264 -594 525 Malmöhus 0 19 790 -68 240 Halland 0 19 196 -662 742 Gbg o Bohus 0 19 979 121 2 Älvsborg 0 19 779 -79 386 Skaraborg 0 19 294 -564 31 0 Värmland 0 19 721 -136 341 Örebro 0 19 915 57 71 Västmanland 0 19 173 -685 -78 Dalarna 0 20 122 264 202 Gävleborg 0 19 740 -118 181 Västernorrland 0 19 748 -1 10 166 Jämtland 0 22 724 2 866 160 Västerbotten 20 562 704 -10 Norrbotten 21 088 1 230 -307 Nya län Jönköping 0 -19 23 117 -180 -55 19 414 -444 298 Skåne 0 —1 9 23 294 -2 53 19 651 -207 315
Västra Götaland 0 -19 23 309 13 -4 19 801 -57 176
Tabell 5 K Bidragsförändring vid införandet av nytt utjäm— ningssystem år l996 och enligt utredningens förslag till förändringar
I tabellen redovisas den beräknade bidragsförändringen till följd av nuvarande systems införande år 1996 och inkluderar således även förändringarna i inkomstutjämningen. De belopp som redovisas är de som legat till grund för fastställandet av nuvarande införande- regler. Bidragsförändringen beräknades utifrån respektive kommuns nettobidrag 1995 enligt då gällande utjämningsbidrag och utfallet av nuvarande system om det tillämpats år 1995. Beräkningarna är så- tillvida fiktiva. Fram till år 1999 har bidragsminskningarna begrän— sats till ] 000 kronor per invånare (2 000 kronor för tre kommuner) genom fasta och rörliga införandetillägg. De totala förändringarna enligt utredningens förslag har beräknats i förhållande till de faktis- ka bidragen respektive avgifterna inklusive införandetillägg.
Tabell 5 K. Bidragsförändring vid införandet av nytt utjämningssystem år 1996 och enligt utredningens förslag till förändringar. Kommuner. Alla belopp i kronor per invånare.
Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändring i Förändring i ändring i kostnads— ändring vid genom- bidrag/avgift bidrag/avgift till år utjämningen nytt system fört från l999 l999-2003 2003 år l995-l998 år 1996 före tom. är inkl. nu- enligt förslag genom årlig införande- l999 varande men med fasta uppdatering regler exkl. nya in- införande- fo'randeregler regler Stockholm Botkyrka 1 981 1 981 -27 -27 1 954 —1 005 Danderyd —6 394 -2 000 -5 508 -2 000 -4 000 143 Ekerö -676 -676 -605 -605 -1 281 661 Haninge 324 324 -318 -318 6 -112 Huddinge 1 351 1 351 -561 -561 790 -365 Järfälla —1 759 -1 000 -1 126 -1 000 -2 000 -161 Lidingö -4 533 -2 000 -3 443 -2 000 -4 000 257 Nacka -154 -154 -991 -991 -1 145 255 Norrtälje 271 271 368 368 639 179 Nynäshamn 610 610 -2 -2 608 15 Salem 146 146 -579 -579 -433 -354 Sigtuna 55 55 -145 -145 -90 -107 Sollentuna -395 -395 -805 -805 -1 200 21 Solna -1 271 -1 000 -841 -841 -1 841 141 Stockholm 829 829 -1 427 -1 000 -171 399 Sundbyberg 691 691 -685 -685 6 -129 Södertälje 180 180 -297 -297 -117 -222 Tyresö 436 436 -1 259 -1 000 -564 298 Täby -3 340 -2 000 -2 092 -2 000 -4 000 -121 Upplands-Bro 521 521 -754 -754 -233 -351 Upplands-Väsby 191 191 -717 -717 -526 -367 Vallentuna 920 920 -493 -493 427 -60 Vaxholm 942 942 -292 -292 650 655 Värmdö 428 428 54 54 482 67 Österåker -243 -243 -170 -170 -413 -506 Uppsala Enköping -33 -33 653 653 620 1 Håbo —271 -271 —52 -52 -323 -528 Tierp -302 —302 1 075 1 075 773 -217 Uppsala 1 281 1 281 34 34 1 315 -526 Älvkarleby -1 766 -1 000 -229 -229 -1 229 -12 Östhammar -578 -578 330 330 -248 -120 Söder- Eskilstuna 412 412 467 467 879 104
manland Flen -646 -646 39 39 -607 373
Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändring i Förändring i ändring i kostnads- ändring vid genom- bidrag/avgift bidrag/avgift till år utjämningen nytt system fört från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998 år l996 före tom. är inkl. nu- enligt förslag genom årlig
införande— l999 varande men med fasta uppdatering
regler exkl. nya in- införande- föranderegler regler
Gnesta 536 536 828 828 1 364 -381 Katrineholm 670 670 -331 -331 339 431 Nyköping 286 286 368 368 654 39 Oxelösund -1 052 -1 000 146 146 -854 326 Strängnäs 38 38 784 784 822 339 Trosa -67 -67 248 248 181 -455 Vingåker -539 -539 381 381 -158 -39
Öster- Boxholm -900 -900 -433 -433 -1 333 334 götland Finspång 355 355 13 13 368 -76 Kinda 888 888 439 439 1 327 -383 Linköping 1 297 1 297 -45 -45 1 252 2 Mjölby -58 -58 71 71 13 223 Motala —55 -55 117 117 62 265 Norrköping 889 889 -259 -259 630 217 Söderköping 658 658 498 498 1 156 143 Vadstena -7 -7 373 373 366 -212 Valdemarsvik -270 -270 943 943 673 -73 Ydre 57 57 822 822 879 392 Åtvidaberg -495 -495 527 527 32 283 Ödeshög -90 -90 615 615 525 506
Jönköp- Aneby 217 217 616 616 833 383 ing Eksjö 712 712 256 256 968 -254 Gislaved 313 313 407 407 720 217 Gnosjö 294 294 448 448 742 -58 Habo 432 432 -122 -122 310 -499 Jönköping 815 815 209 209 1 024 -71 Mullsjö -247 -247 -72 -72 -319 -239 Nässjö -254 -254 270 270 16 112 Sävsjö -829 -829 1 175 1 175 346 -99 Tranås -86 -86 -41 -41 -127 167 Vaggeryd -990 -990 562 562 -428 137 Vetlanda 196 196 652 652 848 —250 Värnamo 72 72 122 122 194 189 Krono- Alvesta 757 757 495 495 1 252 -22 berg Lessebo -943 -943 501 501 -442 50 Ljungby 255 255 512 512 767 -454 Markaryd -186 -186 52 52 -134 188
Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändring i Förändring i ändring i kostnads- ändring vid genom— bidrag/avgift bidrag/avgift till år utjämningen nytt system fört från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998 är l996 före tom. år inkl. nu- enligt förslag genom årlig införande- l999 varande men med fasta uppdatering regler exkl, nya in- införande- löranderegler regler
Tingsryd 11 11 1 002 1 002 1 013 -110 Uppvidinge 498 498 882 882 1 380 188 Växjö 517 517 -67 -67 450 -304 Älmhult -36 -36 699 699 663 -651
Kalmar Borgholm 1 110 1 110 1 549 1 549 2 659 -119 Emmaboda -609 -609 757 757 148 23
Hultsfred -596 -596 506 506 -90 472 Högsby 1 834 1 834 612 612 2 446 300 Kalmar 855 855 -25 -25 830 -57
Mönsterås —298 -298 272 272 -26 146 Mörbylånga 436 436 1 113 1 113 1 549 -197 Nybro 82 82 622 622 704 —74 Oskarshamn -301 -301 349 349 48 -559
Torsås -70 -70 1 584 1 584 1 514 -277
Vimmerby 577 577 564 564 1 141 60 Västervik 391 391 356 356 747 -109
Gotland Gotland 770 770 917 917 1 687 -425 Blekinge Karlshamn -286 -286 99 99 -187 -433 Karlskrona -705 -705 468 468 -237 -475 Olofström —811 -811 -255 -255 -1 066 127 Ronneby -1 090 -1 000 594 594 -406 -209 Sölvesborg 199 199 532 532 731 -797 Skåne Bjuv -335 -335 599 599 264 -743 Bromölla -639 -639 560 560 —79 73 Burlöv 408 408 282 282 690 -106 Båstad 308 308 468 468 776 -118
Eslöv 779 779 348 348 1 127 -196 Helsingborg 1 386 1 386 104 104 1 490 -15 Hässleholm 787 787 897 897 1 684 -232
Höganäs -107 -107 344 344 237 -406 Hörby 858 858 511 511 1 369 -152 Höör 633 633 766 766 1 399 -158
Klippan -661 -661 117 117 -544 355 Kristianstad 671 671 514 514 1 185 -289
Kävlinge -642 -642 541 541 -101 -855 Landskrona 1 428 1 428 -53 -53 1 375 407
Lomma -3 369 —1 000 -2 366 -1 000 —2 000 —82
Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändringi Förändringi ändring ikostnads-
ändring vid genom- bidrag/avgift bidrag/avgift tillår utjämningen nytt system fon från 1999 1999-2003 2003 år1995-l998 år 1996 före tom. är inkl. nu- enligt förslag genom årlig införande- l999 varande men med fasta uppdatering regler exkl. nya in- införande- föranderegler regler
WWF Malmö 2 404 2 404 65 65 2 469 635
Osby -315 -315 119 119 -196 359 Perstorp 23 23 -126 -126 -103 110 Simrishamn 1 103 1 103 429 429 1 532 446 Sjöbo 1 244 1 244 723 723 1 967 -123 Skurup 339 339 718 718 1 057 -346 Staffanstorp -457 -457 651 651 194 -478 Svalöv 426 426 665 665 1 091 -630 Svedala 520 520 618 618 1 138 -877 Tomelilla 797 797 698 698 1 495 430 Trelleborg 205 205 575 575 780 200 Vellinge -1 670 -1 000 120 120 -880 -626 Ystad 1 171 1 171 26 26 1 197 -293 Åstorp 250 250 377 377 627 -591 Ängelholm 272 272 418 418 690 -131 Örkelljunga 386 386 871 871 1 257 289 Östra Göinge 349 349 632 632 981 -59
Halland Falkenberg 900 900 878 878 1 778 60 Halmstad 403 403 448 448 851 -294 Hylte -994 -994 871 871 -123 315 Kungsbacka 56 56 841 841 897 283 Laholm -580 -580 1 217 1 217 637 -268 Varberg 581 581 756 756 1 337 -116 Västra Ale 101 101 331 331 432 -301 Götaland Alingsås 727 727 577 577 1 304 -247 Bengtsfors 671 671 587 587 1 258 275 Bollebygd 2 057 2 057 311 311 2 368 -625 Borås 1 283 1 283 240 240 1 523 49 Dals-Ed —1 063 -1 000 1 224 1 224 224 249 Essunga 365 365 1 030 1 030 1 395 -55 Falköping 496 496 160 160 656 327 Färgelanda -758 -758 902 902 144 -592 Grästorp 533 533 623 623 1 156 -354 Gullspång -576 -576 875 875 299 153 Göteborg 1 738 1 738 -214 -214 1 524 121 Götene 792 792 589 589 1 381 19
___—___!— Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total för— Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändringi Förändringi ändring i kostnads— ändring vid genom- bidrag/avgih bidrag/avgift till år utjämningen nytt system fort från 1999 1999-2003 2003 år l995-l998 år 1996 före torn. är inkl. nu- enligt förslag genom årlig införande- 1999 varande men med fasta uppdatering regler exkl. nya in- införande- föranderegler regler
Herrljunga 7 7 554 554 561 -26 Hjo 177 177 948 948 1 125 -325 Härryda 137 137 256 256 393 80 Karlsborg -1 164 -1 000 354 354 -646 168 Kungälv 793 793 91 91 884 239 Lerum 667 667 184 184 851 491 Lidköping 38 38 113 113 151 56 Lilla Edet -735 -735 694 694 -41 -206 Lysekil 467 467 467 405 Mariestad 101 101 50 50 151 61 Mark 528 528 582 582 1 110 140 Mellerud 655 655 1 025 1 025 1 680 -467 Munkedal -416 -416 911 911 495 -286 Mölndal 848 848 32 32 880 339 Orust 57 57 1 191 1 191 1 248 -62 Partille 1 565 1 565 227 227 1 792 239 Skara 587 587 1 12 1 12 699 -3 Skövde 389 389 25 25 414 -274 Sotenäs 520 520 415 415 935 -290 Stenungsund 31 31 393 393 424 -102 Strömstad 1 154 1 154 408 408 1 562 294 Svenljunga -609 -609 1 109 1 109 500 141 Tanum 452 452 538 538 990 185 Tibro 260 260 619 619 879 85 Tidaholm 57 57 530 530 587 -201 Tjörn 440 440 879 879 1 319 39 Tranemo -565 -565 266 266 -299 244 Trollhättan 343 343 -246 -246 97 237 Töreboda 39 39 834 834 873 -34 Uddevalla -441 -441 309 309 -132 402 Ulricehamn 621 621 632 632 1 253 19 Vara 684 684 940 940 1 624 -484 Vårgårda -431 -431 892 892 461 131 Vänersborg -75 -75 478 478 403 -44 Åmål -559 -559 295 295 -264 459 Öckerö 436 436 -21 -21 415 -84
Värmland Arvika -1222 -1000 297 297 -703 169
Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsfor— Varav Förändring i Förändring i ändring i kostnads- ändring vid genom- bidrag/avgih bidrag/avgift till år utjämningen nytt system fört från 1999 l999-2003 2003 år 1995—1998 år 1996 före tom. år inkl. nu- enligt förslag genom årlig införande- l999 varande men med fasta uppdatering regler exkl. nya in- införande— föranderegler regler
WWW)
Filipstad -1 633 -1 000 30 30 -970 348 Forshaga -1 474 -1 000 -414 -414 -1 414 —764 Grums -1 421 —1 000 416 416 -584 20 Hagfors -1 798 -1 000 -72 -72 -1 072 405 Hammarö -490 -490 -446 -446 —936 -34 Karlstad -551 -551 -395 -395 -946 -64 Kil -501 -501 684 684 183 -510 Kristinehamn -1 386 —1 000 -537 -537 -1 537 152 Munkfors -2 332 -1 000 -1 198 -1 000 -2 000 360 Storfors -202 -202 1 015 1 015 813 104 Sunne -949 -949 1 688 1 688 739 195 Säffle -896 -896 709 709 -187 61 Torsby 379 379 1 606 1 606 1 985 -760 Årjäng -474 -474 1 370 1 370 896 13
Örebro Askersund -591 -591 875 875 284 -150
Degerfors -2 327 —1 000 -1 236 -1 000 -2 000 390 Hallsberg -726 —726 434 434 -292 -227 Hällefors -1 113 -1 000 70 70 -930 336 Karlskoga -442 -442 -263 -263 -705 408 Kumla -337 -337 -136 -136 -473 -289 Laxå -1 212 -1 000 -29 -29 -1 029 395 Lekeberg 1 457 1 457 486 486 1 943 -1 364 Lindesberg -620 -620 247 247 -373 149 Ljusnarsberg -1 673 -1 000 -618 -618 -1 618 241 Nora -1 117 -1 000 -69 -69 -1 069 77 Örebro 775 775 -9 -9 766 -106
Västman- Arboga —640 -640 -118 -118 -758 213 land Fagersta -1 510 -1 000 -705 -705 -1 705 —34
Hallstahammar -2 159 -1 000 -1 120 -1 000 —2 000 633 Heby 375 375 1 236 1 236 1 611 -221 Kungsör -958 -958 546 546 -412 -349 Köping 437 437 -136 -136 301 737 Norberg -1 915 -1 000 -784 -784 -1 784 -342 Sala -227 -227 390 390 163 -91 Skinnskatteberg -1 770 -1 000 -417 -417 —1 417 -819 Surahammar -1 552 -1 000 -749 -749 —1 749 -545
___—_____—__————— Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total for- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändring i Förändring i ändring i kostnads- ändring vid genom- bidrag/avgitt bidrag/avgih till år utjämningen nytt system fört från 1999 l999-2003 2003 är [995-1998 är 1996 före tom. är inkl. nu- enligt förslag genom årlig intörande- l999 varande men med fasta uppdatering regler exkl, nya in- införande— föranderegler regler
Västerås -445 -445 -353 -353 -798 369
Dalarna Avesta -1 726 -1 000 -864 -864 -1 864 113 Borlänge -1 201 -1 000 -356 -356 -1 356 1 Falun -1 076 -1 000 73 73 -927 -233 Gagnef -1 682 -1 000 26 26 -974 -51 Hedemora -2 442 -1 000 -993 -993 -1 993 -33 Leksand -1 311 -1 000 384 384 —616 -148 Ludvika -2 453 -1 000 -1 321 -1 000 -2 000 395 Malung -1 371 -1 000 152 152 -848 258 Mora -1 883 -1 000 -740 -740 -1 740 -166 Orsa —1 102 -1 000 74 74 -926 929 Rättvik -555 -555 501 501 -54 605 Smedjebacken -2 729 -1 000 -1 308 -1 000 -2 000 -119 Säter -417 -417 -62 -62 -479 -18 Vansbro -1 439 -1 000 624 624 -376 681 Älvdalen -1 643 -1 000 -258 -258 -1 258 440 Gävle- Bollnäs -2 129 -1 000 -907 -907 -1 907 57 borg Gävle -644 -644 —448 -448 -1 092 123 Hofors -1 800 -1 000 -838 -838 -1 838 520 Hudiksvall —1 895 -1 000 -435 -435 -1 435 28 Ljusdal -1 783 -1 000 234 234 -766 250 Nordanstig -1 269 -1 000 1 013 1 013 13 -235 Ockelbo -673 -673 885 885 212 -258 Ovanåker -2 033 -1 000 188 188 -812 309 Sandviken -1 911 -1 000 -1 006 -1 000 -2 000 309 Söderhamn -1 724 -1 000 -163 -163 -1 163 383
Väster- Härnösand -1 422 -1 000 -536 -536 —1 536 -413 norrland Kramfors -2 770 -1 000 -801 -801 -1 801 441 Sollefteå -1 567 -1 000 16 16 -984 211 Sundsvall -1 731 -1 000 -850 -850 -1 850 -273 Timrå -2 390 -1 000 -1 054 -1 000 -2 000 34 Ånge -44 -44 377 377 333 259 Örnsköldsvik -1 968 -1 000 -797 -797 -1 797 -273 Jämtland Berg -1 001 -1 000 1 413 1 413 413 35 Bräcke -9 -9 1 219 1 219 1 210 470 Härjedalen 418 418 382 382 800 68 Krokom -985 -985 391 391 -594 152
Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total lör— Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändring i Förändring i ändring i kostnads- ändring vid genom- bidrag/avgift bidrag/avgift till år utjämningen nytt system fört från 1999 l999-2003 2003 år 1995-1998 år l996 före tom. år inkl. nu- enligt förslag genom årlig införande- l999 varande men med fasta uppdatering regler exkl. nya in- införande- föranderegler regler _ WW Strömsund 386 386 277 277 663 300 Åre -296 -296 570 570 274 -591 Östersund -962 -962 -361 -361 -1 323 -170 Väster- Bjurholm -1 187 -1 000 978 978 -22 -992 botten Dorotea -348 -348 -808 -808 -1 156 1 520 Lycksele -418 -418 -44 -44 -462 -155 Malå -141 -141 11 11 -130 -341 Nordmaling -146 -146 655 655 509 -775 Norsjö -949 -949 582 582 -367 20 Robertsfors -782 -782 838 838 56 -278 SkelleBeå -2 336 -1 000 -1 245 -1 000 —2 000 -310 Sorsele -2 347 -1 000 -84 -84 -1 084 -307 Storuman 482 482 794 794 1 276 124 Umeå -637 -637 -367 -367 -1 004 -611 Vilhelmina 305 305 -385 -385 -80 -284 Vindeln -2 059 -1 000 -118 -118 -1 118 -67 Vännäs -2 807 -1 000 -1 597 -1 000 -2 000 21 Åsele —1 716 -1 000 -983 —983 -1 983 313 Norr- Arjeplog 340 340 -88 -88 252 -621 botten Arvidsjaur 14 14 -353 -353 -339 254 Boden -4 142 —1 000 -3 844 -1 000 -2 000 —245 Gällivare -3 672 —1 000 -2 953 -1 000 -2 000 -188 Haparanda -1 850 -1 000 -519 -519 -1 519 -344 Jokkmokk -1 935 -1 000 -1 352 -1 000 -2 000 844 Kalix -3 178 -1 000 -2 090 -1 000 -2 000 152 Kiruna -3 320 -1 000 -2 917 -1 000 -2 000 —471 Luleå -3 496 -1 000 -3 166 -1 000 -2 000 -483 Pajala -1 392 -1 000 14 14 -986 111 Piteå -2 763 -1 000 -1 697 -1 000 -2 000 -451 Älvsbyn -2 785 -1 000 -1 839 -1 000 -2 000 346 Överkalix -2 726 -1 000 -590 -590 -1 590 -266 Övertorneå 864 864 —203 -203 661 -165 equal/oa åtgår;
Posi'Armi—tss: 106 47 STOCKHOLM Fax oll—690 91 91.Tr-.1.r.mN:08-690 ut 90 E-Pos'r: frirzes.ordcr©liber.sc Furrzes lN'l'liRNl—l'I'BOKHANDEIJ www.frim-sse