SRVFS 2004:11

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om ersättning till kommuner för räddningstjänst och viss sanering

Statens räddningsverks

författningssamling

Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk

ISSN 0283-6165

SRVFS

2004:11

Statens räddningsverks allmänna råd och

kommentarer om ersättning till kommuner

för räddningstjänst och viss sanering

Räddningstjänst och förebyggande åtgärder

enligt lagen om skydd mot olyckor

Statens räddningsverk meddelar föreskrifter och allmänna råd inom följande

lagstiftningsområden:

• Allvarliga kemikalieolyckor

• Brandfarliga och explosiva varor

• Civilt försvar

• Ordning och säkerhet

• Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor

• Teknisk kontroll

• Transport av farligt gods

Beställningsadress

Norstedts Juridik AB

Kundservice

106 47 Stockholm

Telefon

E-post

ISSN

08-690 91 90

kundservice@nj.se

0283-6165

Fax Internet

08-690 91 91

www.fritzes.se

1

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

Statens räddningsverks allmänna råd och

kommentarer om ersättning till kommuner

för räddningstjänst och viss sanering;

beslutade den 23 juni 2004.

Räddningsverket meddelar följande allmänna råd och kommentarer om

sådan statlig ersättning till kommuner som regleras av lagen (2003:778) om

skydd mot olyckor. Räddningsverkets meddelande 1995:2 upphör samtidigt

att gälla.

Dessa allmänna råd har beslutats efter samråd med Svenska kommunförbundet.

Utöver det har representanter för elva kommuner medverkat med synpunkter.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte

tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning

(lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella

rekommendationer om deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Statens räddningsverk

ROLAND NILSSON

Lennart

Larsson

(Avdelningen för stöd till räddningsinsatser)

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

2

Rättsliga grunder

Lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor

förkortas LSO respektive FSO i dessa allmänna råd.

LSO och FSO innehåller bestämmelser om ersättning till kommuner som

haft kostnader för räddningstjänst eller sanering med anledning av utflöde

av olja eller andra skadliga ämnen samt andra frågor som är kopplade till

frågan om ersättning.

Ersättningsgrunder

Räddningsinsats och sanering med anledning av utflöde i vatten av olja

eller andra skadliga ämnen

7 kap. 2 § LSO

När utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen föranleder insatser i

kommunal räddningstjänst, har kommunen rätt till ersättning av staten för

den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger ett av regeringen

fastställt belopp, om utflödet har skett utanför Sveriges sjöterritorium eller

inom den del av sjöterritoriet där räddningsinsatser skall göras enligt 4 kap.

5 § eller inom Göta älv, Trollhätte kanal eller Södertälje kanal.

Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant

utflöde som avses i första stycket, har kommunen rätt till ersättning av

staten för den del av saneringskostnaderna som överstiger ett av regeringen

fastställt belopp.

Räddningsinsats som har medfört betydande kostnader

7 kap. 3 § LSO

Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande

kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av

kostnaderna som överstiger en självrisk. En förutsättning för rätt till

ersättning är att kostnaderna är direkt hänförliga till räddningsinsatsen.

Självrisken beräknas enligt grunder som regeringen fastställer.

Beräkning av självrisk

Bestämmelser om självrisk regleras i FSO, 7 kap. 1-2 §§.

Vid räddningsinsats eller sanering med anledning av utflöde i vatten av olja

eller andra skadliga ämnen

7 kap. 1 § FSO

Ersättning enligt 7 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor lämnas

för den del av kostnaden som överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år då kostnaden uppstod.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

3

Vid räddningsinsats som medför betydande kostnader

7 kap. 2 § FSO

Självrisken enligt 7 kap. 3 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor utgörs

av ett belopp som motsvarar 0,02 procent av det sammanlagda skatteunderlag

som står till kommunens förfogande året före det år då kostnaderna

uppkommit.

Definition av räddningstjänst

1 kap. 2 § första stycket, LSO

Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller

kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för

olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller

i miljön.

1 kap. 2 § tredje stycket, LSO

Staten eller kommunen skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta

är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade

intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.

3 kap. 9 § första stycket, LSO

En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren)

fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form.

När en räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, om det är

möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som

räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdesskydd,

sanering och återställning.

Definition av sanering

1

Med sanering bör i oljeskyddssammanhang avses insatser för rengöring av

stränder och anläggningar som smutsats ned av olja. Saneringsinsatserna

kan också omfatta övriga oljeskadebegränsande insatser som inte betraktas

som räddningstjänst, t ex att forsla bort och ta hand om upptagen olja och

liknade åtgärder som följer av en strandrengöring.

Exempel på saneringsåtgärder:

1. Avlägsna olja som nått land och som kontaminerar strandpartier.

2. Avlägsna och forsla bort olja som ”förankrats” eller ”fixerats” vid

stranden.

1 Detta avsnitt om sanering bygger på uppgifter som hämtats från Räddningsverkets

handbok Oljan är lös.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

4

3. Forsla bort och ta hand om oljebemängt avfall och upptagen olja.

4. Rengöring av stränder och anläggningar.

5. Återställa skadade strandområden eller anläggningar till acceptabelt

skick.

Ofta används samma metoder och tekniska utrustning vid såväl

räddningsinsats som sanering. Även de personella resurserna kan vara

desamma.

Om ett utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen har föranlett både en

räddnings- och saneringsinsats bör det framgå av ansökan vilka åtgärder och

kostnader som hör till respektive insats.

Övrigt

I LSO finns ett antal andra lagrum som kan vara av betydelse i samband

med kommunens möjligheter till ersättning av staten. Exempel på sådana

lagrum anges nedan.

Angående

Lag ( 2003:778 ) om skydd mot

olyckor, LSO

Medverkan från annan kommun och från statlig

myndighet

6 kap. 7 §

7 kap. 1 §

Tjänsteplikt

allmänt

ersättning

ersättning vid personskada

6 kap. 1 §

7 kap. 4 §

7 kap. 5 §

Ingrepp i annans rätt

allmänt

polismyndighetens hjälp

uppehälle

ersättning till ägare eller nyttjanderättshavare

6 kap. 2 § första stycket

6 kap. 3 §

6 kap. 4 §

7 kap. 6 §

Dokumentation av vissa beslut

4 kap. 7 §

6 kap. 6 §

Praxis

Räddningsverkets beslut om ersättning kan enligt 10 kap. 6 § LSO

överklagas av kommunen. Detta görs till Länsrätten i Värmlands län, dvs.

den länsrätt där beslutande myndighet har sitt säte. Länsrättens dom kan

överklagas av både kommunen och Räddningsverket till Kammarrätten i

Göteborg och vidare till Regeringsrätten

2

. För kammar- och regeringsrättens

prövning krävs prövningstillstånd.

2 Möjligheten för Räddningsverket att överklaga infördes den 1 januari 2004.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

5

Domar med anledning av att en kommun överklagat Räddningsverkets beslut

finns redovisade på Räddningsverkets hemsida,

www.raddningsverket.se

.

Schematisk beskrivning

Statlig ersättning enligt LSO kan schematiskt beskrivas på följande sätt:

Händelse i kommunen

Räddningsinsats som

uppfyller kriterierna i

1 kap. 2 § i LSO.

Räddningsinsats som

uppfyller kriterierna i

1 kap. 2 § i LSO vid

sådana utflöden av olja

eller andra skadliga

ämnen som framgår av

7 kap. 2 § i samma lag.

Sanering vid utflöden

av olja eller andra

skadliga ämnen som

framgår av 7 kap. 2 §

andra stycket i LSO.

Ja Nej Ja Nej

Ja

Nej

Kostnaden överstiger

kommunens självrisk.

Självrisken utgörs av ett

belopp som motsvarar

0,02 procent av det

sammanlagda skatte-

underlag som står till

kommunens förfogande

året före det år då

kostnaden uppkommit.

Kostnaden överstiger självrisken som är hälften av

prisbasbeloppet för det år då kostnaden uppstod.

Ja Nej Ja Nej

Ansökan om ersättning kan göras till Räddningsverket med vägledning av dessa

allmänna råd.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

6

Allmänna ersättningsprinciper

Avsikten med ersättning till kommuner enligt LSO är att ge kompensation

för de faktiska kostnader som kommunen haft för en genomförd räddnings-

eller saneringsinsats.

En förutsättning för rätt till ersättning för räddningstjänstkostnader är att

kostnaderna går att hänföra direkt till räddningsinsatsen.

Övriga kostnader som är en följd av den händelse som förorsakat insatsen

ger inte möjligheter till ersättning.

Parallellt med eller efter en räddningsinsats kan kommunen behöva vidta

andra åtgärder, t.ex. inom ramen för miljö- och hälsoskyddet eller

socialtjänsten. Kostnader för sådana åtgärder omfattas inte av detta

ersättningssystem.

Personalkostnader

Beträffande personalkostnader är det endast den direkta lönekostnaden

(inklusive sociala avgifter, personalomkostnader [po] och i förekommande

fall semestersättning) för arbete i samband med den aktuella insatsen som

ersätts.

Kostnader för att upprätthålla kommunens ordinarie beredskap ersätts inte.

Verifiering

Kommunen bör kunna verifiera sina kostnader på lämpligt sätt. Detta är

särskilt angeläget vid ersättning i samband med utflöde i vatten av olja eller

andra skadliga ämnen.

När staten återkräver aktuella kostnader från försäkringsbolag eller

Internationella oljeskadefonden måste faktiska kostnader verifieras.

Verifieringen bör ske med olika handlingar som styrker kostnaderna,

exempelvis utdrag ur kommunens ordinarie redovisningssystem, lönelistor,

kopior av fakturor etc.

Oavsett vilken typ av verifiering som väljs måste alltid kostnaden i klartext

kunna utläsas, dvs. vilken typ av kostnad som avses och även vilket

ändamål och syfte som kostnaden haft.

En målsättning i kommunens redovisning av kostnader bör vara att så långt

som möjligt utnyttja kommunens redan befintliga system eller rutiner för

redovisning, t.ex. eget redovisningssystem. Komplettering till detta kan

dock behöva användas för att redovisa vissa kostnader.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

7

Schabloniserade kostnader

För vissa typer av kostnader bör kommunen vid sin ansökan yrka ersättning

enligt de schablonbelopp som framgår av dessa allmänna råd.

Om kommunen bedömer det lämpligt kan förenklingar skapas för vissa typer

av kostnader. Ett exempel på detta kan vara att för en viss personalgrupp, med

likartad lön, presentera den totala lönekostnaden för hela personalgruppen

utifrån en genomsnittlig lön för individerna i gruppen och med hänsyn taget till

den använda arbetstiden.

Om en sådan modell används bör kommunen kunna tillhandahålla uppgifter

som medger en kontroll av rimlighet och skälighet i kommunens beräkning.

Exempel på sådana förenklingar som tidigare använts av kommuner finns

tillgängliga på Räddningsverkets webbplats,

www.raddningsverket.se

.

Räddnings- och saneringsinsats

Ofta används samma metoder och tekniska utrustning vid såväl räddningsinsats

som sanering. Även de personella resurserna kan vara desamma.

Om ett utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen har föranlett både en

räddnings- och saneringsinsats bör det framgå av ansökan vilka åtgärder och

kostnader som hör till respektive insats.

Upprätta ansökan

Kostnader för att upprätta kommunens ansökan till Räddningsverket bör inte

betraktas som kostnader för insatsen och är därmed inte berättigade till

ersättning.

Medverkan från annan kommun eller från statlig myndighet

Om en annan kommun medverkat i räddningstjänst eller sanering i den

kommun som söker ersättning, gäller samma bedömningsgrunder för den

medverkande kommunens kostnader.

Den medverkande kommunens kostnader bör innefattas i ansökan från den

kommunen där insatsen har skett.

När en statlig myndighet medverkar i en kommunal räddningsinsats kan inte

staten ställa några krav på ersättning av kommunen

3

.

Kostnader för medverkan från en statlig myndighet kan därför inte ersättas.

3Prop. 2002/03:119, sid. 121

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

8

Mervärdesskatt

Ersättning enligt LSO är inte mervärdesskattepliktig. Enligt 5 § andra

stycket lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och

landsting, har kommunen rätt till ersättning från kommunens mervärdes-

skattekonto för ingående moms som inte dragits av enligt mervärdesskatte-

lagen.

Kommunens kostnader bör därför vid ansökan om ersättning redovisas

exklusive moms. Vid insatser med anledning av utflöde av olja bör dock

moms redovisas särskilt, eftersom staten i vissa fall kan få ersättning för

denna från den internationella oljeskadefonden.

Upphandling av tjänster och materiel

Om kommunen i samband med en räddnings- eller saneringsinsats anlitar ett

externt företag för särskilda tjänster eller för inköp av viss materiel ingår även

dessa kostnader i underlaget för ersättningsprövning.

En skälighetsbedömning bör dock göras med hänsyn till omständigheterna,

t.ex. om situationen har medgett att tjänsten eller varan kunnat upphandlas i

konkurrens.

Schablonersättning för kommunal materiel

Schablonersättningen för utrustning är indelad i åtta prisgrupper. I ersättningen

ingår kostnader för förslitning, underhåll, återställning, smörjmedel och bränsle

för drift. I ersättningen inkluderas också användandet av annan utrustning som

är fast monterad eller ingår som en funktion i en viss materielgrupp, t.ex.

radioutrustning som är fast monterad i ett fordon.

Ersättning betalas inte med större belopp än nyanskaffningsvärdet av

materielen. Efter att nyanskaffningsvärdet uppnåtts utgår ersättning enbart

för de faktiska kostnaderna. För brandslang utgår schablonersättning med

högst halva nyanskaffningsvärdet.

De redovisade inköpspriserna är exklusive moms.

Som tid räknas all användningstid mellan hämtningen och återlämningen av

materielen.

Minimiersättning som motsvarar fyra timmars användningstid medges alltid

även om den faktiska användningstiden varit kortare än fyra timmar. För

prisgrupp 7 (brandslang) utgör minimiersättningen motsvarande två dygns

användningstid oavsett om användningstiden varit kortare. För prisgrupp 8

(oljelänsa) avses ersättning per användningstillfälle och samma ersättning

utbetalas oavsett hur lång användningstid som är aktuell.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

9

Om kommunen väljer att redovisa utrustningskostnader enligt schablon-

modellen innebär det att andra kostnader som man haft som är utrustnings-

relaterade inte behöver redovisas. Ett sådant exempel är att drivmedel,

smörjmedel m.m. som använts till den aktuella utrustningen inte skall

redovisas vid ansökan eftersom denna kostnad innefattas i

schablonbeloppet.

Schablonbeloppen är kopplade till index. Gällande index är ITPI Prod

SNI97:29

4

.

Indexomräkning av ersättningsbelopp sker av Räddningsverket varje

kalenderårskifte och gäller för det kommande kalenderåret. Beräkningen

grundas på de uppgifter som publiceras av Statistiska Centralbyrån, SCB,

för den föregående december månad.

Basmånad/startmånad är december år 2003 då index var 147,0. Första

omräkning sker i kalenderårsskiftet 2004-2005 med det indextal som gällde

för december månad 2004. (Publiceras januari 2005.)

Exempel på hur beräkningen sker för kalenderår 2005:

Grundbelopp enligt tabell för prisgrupp 1-8 divideras med indextalet för

basmånaden/startmånaden december 2003 dvs. 147,0 för att därefter

multipliceras med index för december 2004.

Antag att index för december 2004 kommer att vara 149,3, då blir

ersättningsbeloppet per timme för utrustning ur prisgrupp 1,

360 ÷ 147,0 x 149,3 = 366 kronor (beloppet 366 är avrundat).

Prisgrupper

Prisgrupp 1

Typ

Materiel med inköpspris mellan 1 – 5 miljoner kronor och med

tidsödande återställningsarbete. Små reparationer är sällsynta,

skador leder ofta till omfattande reparationer som ersätts separat.

Exempel Brandfordon,

maskinstege, hävare, specialfordon.

Ersättning:

360 kronor per timme.

Prisgrupp 2

Typ:

Materiel med inköpspris mellan 100 000 – 1 miljon kronor och med

tidsödande återställningsarbete.

Exempel:

Båtar, fordon, motorsprutor klass 2 och 3.

Ersättning:

240 kronor per timme.

4 ITPI = prisindex för inhemsk tillgång, SNI97:29 är branschgrupperingen för ”Maskiner

utom kontorsmaskiner och datorer”.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

10

Prisgrupp 3

Typ:

Materiel med inköpspris mellan 10 000 – 100 000 kronor och med

tidsödande återställningsarbete.

Exempel: Motorsprutor

klass

1, skumaggregat, andningsapparater,

kemdräkter, oscillerande vattenkanoner, mindre båtar.

Ersättning:

120 kronor per timme.

Prisgrupp 4

Typ:

Materiel med inköpspris mellan 10 000 – 100 000 kronor men

normalt med ringa återställningsarbete.

Exempel: Generatorer,

hydraulverktyg, vattenkanoner, rökfläktar, lyftkuddar

med kringutrustning.

Ersättning:

90 kronor per timme.

Prisgrupp 5

Typ:

Materiel med inköpspris understigande 10 000 kronor. Materielen

utsätts ofta för hårt slitage och fordrar tidsödande återställnings-

arbete.

Exempel:

Länspumpar, kempumpar, sågverktyg, motorkap.

Ersättning:

60 kronor per timme.

Prisgrupp 6

Typ:

Materiel med inköpspris understigande 10 000 kronor som fordrar

ringa återställningsarbete.

Exempel:

Gasindikatorer, kemoveraller, kommunikationsradio, domkrafter,

stegar (bärbara), belysningsmateriel, självresande bassäng.

Ersättning:

30 kronor per timme.

Prisgrupp 7

Typ: Brandslang

Ersättning:

120 kronor per dygn och längd.

Ersättningen inkluderar erforderlig slangarmatur som grenrör,

strålrör m.m.

Prisgrupp 8

Typ:

Oljelänsa (ej absorberingslänsa).

Ersättning:

120 kronor per meter länsa och användningstillfälle.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

11

Schablonersättning för statlig materiel som förvaltas av kommunen

För sådan materiel som staten har anskaffat och äger men som ställts till

kommunens disposition och där kommunen förvarar, vårdar, underhåller

och redovisar materielen, medges schablonersättning med 80 procent av de

belopp som anges i ovanstående prisgrupper.

Förhållandet är aktuellt i första hand när det gäller så kallad RUHB-materiel

(materiel för räddningstjänst under höjd beredskap) som ägs av staten

genom Räddningsverket samt för viss materiel som ägs av staten genom

Försvarsmakten (t.ex. bandvagnar). För denna typ av materiel har inte

kommunen haft några kapitalkostnader. Dock har kommunen i samband

med användandet kostnader för drift, underhåll, återställning etc.

Kommunen bör för sådan statlig materiel ansöka om ersättning enligt den

här redovisade schablonmodellen men kan också välja att redovisa faktiska

kostnader för användandet i samband med den aktuella insatsen.

Schablonersättning för övergripande kostnader

I de fall kommunen haft mindre kostnader som är svåra att definiera eller

verifiera bör kommunen ansöka om schablonersättning för övergripande

kostnader.

Exempel på sådana kostnader är förbrukningsmateriel som köpts in tidigare

och där förbrukning helt eller delvis skett under insatsen, telefonsamtal etc.

Förutsättningen för att denna schablonersättning kan erhållas är att

ersättning för aktuella faktiska kostnader inte yrkats.

Schablonersättning lämnas med ett belopp som uppgår till 1 procent av den

totala kostnaden för insatsen.

Med totala kostnaden avses den statliga ersättning som tillerkänns kommunen

innan dess att kommunens självrisk räknats bort. Om kommunen önskar

schablonersättning för övergripande kostnader skall detta anges vid ansökan.

Ersättning för utrustning som har skadats, förbrukats eller förkommit

För utrustning som har skadats, förbrukats eller förkommit i samband med

insatsen lämnas ersättning för nyanskaffningsvärdet för materiel av

motsvarande slag.

Avdrag med hänsyn till ålder, förslitningsgrad och allmänt skick görs dock.

Avskrivningstid för den aktuella utrustningen vägs också in i bedömningen.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

12

Kommunen bör i sin ansökan ange ett ersättningsbelopp med hänsyn till

ovanstående.

Ersättning lämnas endast under förutsättning att utrustningen har hanterats

på ett sådant sätt att förlust eller skada inte uppenbart orsakats av felaktigt

handhavande. Maskinell utrustning bör t.ex. skötas och underhållas på ett

vedertaget sätt och förvaras stöldsäkert. Ersättning medges inte för

utrustning som tidigare varit utsatt för onormalt stort slitage.

Kommunen bör kunna verifiera åldern på den utrustning som

ersättningsanspråket avser. Vidare bör skaderapport kunna lämnas för

skadad utrustning, dvs. en beskrivning av hur skadan uppkommit. Om

utrustning med mer än ett ringa värde förkommit bör polisanmälan göras.

Inköpt utrustning med restvärde

Ersättning lämnas endast för kostnader som har direkt anknytning till den

insats som ersättningen avser. För utrustning som kommunen nyanskaffat i

samband med insatsen kan ett visst restvärde finnas efter det att insatsen

avslutats. Från ersättningen för sådan utrustning avräknas restvärdet.

Hänsyn tas till den förslitning som utrustningen utsatts för, normal

avskrivningstid etc.

Kommunen bör i sin ansökan ange ett ersättningsbelopp med hänsyn till

restvärdet för inköpt utrustning.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

13

Ansökan

Allmänt

Ansökan om ersättning enligt LSO bör sändas till Räddningsverket så snart

som möjligt efter en avslutad insats, vilket underlättar handläggningen både

för kommunen och Räddningsverket.

Om Räddningsverket anser att kommunens ansökan inte är fullständig, kan

delbeslut komma att fattas avseende de kostnader där tillräckligt underlag

finns.

Det finns ingen begränsning för hur lång tid efter insatsen som ansökan kan

lämnas eller kompletteras.

Om en kommun bedömer att den kan vara berättigad till statlig ersättning,

bör Räddningsverket informeras i ett tidigt skede om insatsens omfattning

och uppskattade kostnader för insatsen. Detta kan med fördel göras, om

omständigheterna medger, redan under pågående insats.

Räddningsverket kan därmed i ett tidigt skede ge sådan information till

kommunen som kan underlätta vid ansökan.

Ersättning för räddningstjänstkostnader

Ansökan om ersättning för räddningstjänstkostnader enligt 7 kap. 3 § LSO

bör göras på den ansökningshandling som Räddningsverket tillhandahåller.

Ytterligare information lämnas av Räddningsverket eller via verkets

webbplats,

www.raddningsverket.se

. På webbplatsen finns blankett för

ansökan med exempel på hur en ansökan utformas, nyttiga tips m.m.

Ersättning för räddningstjänst och sanering i samband med utflöde av

olja eller andra skadliga ämnen

Ansökan som avser ersättning för räddningsinsats med anledning av utflöde

i vatten av olja eller andra skadliga ämnen, eller sanering med anledning av

utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen enligt 7 kap. 2 § LSO

bör göras enligt särskilda rutiner i datorprogrammet ORÄDD. Programmet

kan erhållas från Räddningsverket.

Allmänna råd

SRVFS

2004:11

14

Övriga handlingar som bör bifogas ansökan

Till ansökan bör bifogas handlingar som på olika sätt beskriver och styrker

uppgifterna om insatsen. Exempel på sådana handlingar är

− handlingar som på lämpligt sätt verifierar kostnader, t.ex. utdrag ur

redovisningssystem, kopia av fakturor,

− sammanställningar av respektive delkostnader t.ex. redovisning av

använd materiel, externa kostnader,

− uppgifter som redovisar när insatsen påbörjats och avslutats

(datum och klockslag),

− dagbok, insatsrapport eller motsvarande,

− karta, skiss över området,

− annan dokumentation, t.ex. fotografier.