SRVFS 2004:11
Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om ersättning till kommuner för räddningstjänst och viss sanering
Statens räddningsverks
författningssamling
Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk
ISSN 0283-6165
SRVFS
2004:11
Statens räddningsverks allmänna råd och
kommentarer om ersättning till kommuner
för räddningstjänst och viss sanering
Räddningstjänst och förebyggande åtgärder
enligt lagen om skydd mot olyckor
Statens räddningsverk meddelar föreskrifter och allmänna råd inom följande
lagstiftningsområden:
• Allvarliga kemikalieolyckor
• Brandfarliga och explosiva varor
• Civilt försvar
• Ordning och säkerhet
• Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor
• Teknisk kontroll
• Transport av farligt gods
Beställningsadress
Norstedts Juridik AB
Kundservice
106 47 Stockholm
Telefon
E-post
ISSN
08-690 91 90
kundservice@nj.se
0283-6165
Fax Internet
08-690 91 91
www.fritzes.se
1
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
Statens räddningsverks allmänna råd och
kommentarer om ersättning till kommuner
för räddningstjänst och viss sanering;
beslutade den 23 juni 2004.
Räddningsverket meddelar följande allmänna råd och kommentarer om
sådan statlig ersättning till kommuner som regleras av lagen (2003:778) om
skydd mot olyckor. Räddningsverkets meddelande 1995:2 upphör samtidigt
att gälla.
Dessa allmänna råd har beslutats efter samråd med Svenska kommunförbundet.
Utöver det har representanter för elva kommuner medverkat med synpunkter.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte
tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning
(lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella
rekommendationer om deras tillämpning.
Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.
Statens räddningsverk
ROLAND NILSSON
Lennart
Larsson
(Avdelningen för stöd till räddningsinsatser)
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
2
Rättsliga grunder
Lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor
förkortas LSO respektive FSO i dessa allmänna råd.
LSO och FSO innehåller bestämmelser om ersättning till kommuner som
haft kostnader för räddningstjänst eller sanering med anledning av utflöde
av olja eller andra skadliga ämnen samt andra frågor som är kopplade till
frågan om ersättning.
Ersättningsgrunder
Räddningsinsats och sanering med anledning av utflöde i vatten av olja
eller andra skadliga ämnen
När utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen föranleder insatser i
kommunal räddningstjänst, har kommunen rätt till ersättning av staten för
den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger ett av regeringen
fastställt belopp, om utflödet har skett utanför Sveriges sjöterritorium eller
inom den del av sjöterritoriet där räddningsinsatser skall göras enligt 4 kap.
5 § eller inom Göta älv, Trollhätte kanal eller Södertälje kanal.
Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant
utflöde som avses i första stycket, har kommunen rätt till ersättning av
staten för den del av saneringskostnaderna som överstiger ett av regeringen
fastställt belopp.
Räddningsinsats som har medfört betydande kostnader
Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande
kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av
kostnaderna som överstiger en självrisk. En förutsättning för rätt till
ersättning är att kostnaderna är direkt hänförliga till räddningsinsatsen.
Självrisken beräknas enligt grunder som regeringen fastställer.
Beräkning av självrisk
Bestämmelser om självrisk regleras i FSO, 7 kap. 1-2 §§.
Vid räddningsinsats eller sanering med anledning av utflöde i vatten av olja
eller andra skadliga ämnen
7 kap. 1 § FSO
Ersättning enligt 7 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor lämnas
för den del av kostnaden som överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år då kostnaden uppstod.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
3
Vid räddningsinsats som medför betydande kostnader
7 kap. 2 § FSO
Självrisken enligt 7 kap. 3 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor utgörs
av ett belopp som motsvarar 0,02 procent av det sammanlagda skatteunderlag
som står till kommunens förfogande året före det år då kostnaderna
uppkommit.
Definition av räddningstjänst
1 kap. 2 § första stycket, LSO
Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller
kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för
olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller
i miljön.
1 kap. 2 § tredje stycket, LSO
Staten eller kommunen skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta
är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade
intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.
3 kap. 9 § första stycket, LSO
En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren)
fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form.
När en räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, om det är
möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som
räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdesskydd,
sanering och återställning.
Definition av sanering
1
Med sanering bör i oljeskyddssammanhang avses insatser för rengöring av
stränder och anläggningar som smutsats ned av olja. Saneringsinsatserna
kan också omfatta övriga oljeskadebegränsande insatser som inte betraktas
som räddningstjänst, t ex att forsla bort och ta hand om upptagen olja och
liknade åtgärder som följer av en strandrengöring.
Exempel på saneringsåtgärder:
1. Avlägsna olja som nått land och som kontaminerar strandpartier.
2. Avlägsna och forsla bort olja som ”förankrats” eller ”fixerats” vid
stranden.
1 Detta avsnitt om sanering bygger på uppgifter som hämtats från Räddningsverkets
handbok Oljan är lös.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
4
3. Forsla bort och ta hand om oljebemängt avfall och upptagen olja.
4. Rengöring av stränder och anläggningar.
5. Återställa skadade strandområden eller anläggningar till acceptabelt
skick.
Ofta används samma metoder och tekniska utrustning vid såväl
räddningsinsats som sanering. Även de personella resurserna kan vara
desamma.
Om ett utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen har föranlett både en
räddnings- och saneringsinsats bör det framgå av ansökan vilka åtgärder och
kostnader som hör till respektive insats.
Övrigt
I LSO finns ett antal andra lagrum som kan vara av betydelse i samband
med kommunens möjligheter till ersättning av staten. Exempel på sådana
lagrum anges nedan.
Angående
Lag ( 2003:778 ) om skydd mot
olyckor, LSO
Medverkan från annan kommun och från statlig
myndighet
6 kap. 7 §
7 kap. 1 §
Tjänsteplikt
allmänt
ersättning
ersättning vid personskada
6 kap. 1 §
7 kap. 4 §
7 kap. 5 §
Ingrepp i annans rätt
allmänt
polismyndighetens hjälp
uppehälle
ersättning till ägare eller nyttjanderättshavare
6 kap. 2 § första stycket
6 kap. 3 §
6 kap. 4 §
7 kap. 6 §
Dokumentation av vissa beslut
4 kap. 7 §
6 kap. 6 §
Praxis
Räddningsverkets beslut om ersättning kan enligt 10 kap. 6 § LSO
överklagas av kommunen. Detta görs till Länsrätten i Värmlands län, dvs.
den länsrätt där beslutande myndighet har sitt säte. Länsrättens dom kan
överklagas av både kommunen och Räddningsverket till Kammarrätten i
Göteborg och vidare till Regeringsrätten
2
. För kammar- och regeringsrättens
prövning krävs prövningstillstånd.
2 Möjligheten för Räddningsverket att överklaga infördes den 1 januari 2004.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
5
Domar med anledning av att en kommun överklagat Räddningsverkets beslut
finns redovisade på Räddningsverkets hemsida,
www.raddningsverket.se
.
Schematisk beskrivning
Statlig ersättning enligt LSO kan schematiskt beskrivas på följande sätt:
Händelse i kommunen
↓
↓
↓
Räddningsinsats som
uppfyller kriterierna i
1 kap. 2 § i LSO.
Räddningsinsats som
uppfyller kriterierna i
1 kap. 2 § i LSO vid
sådana utflöden av olja
eller andra skadliga
ämnen som framgår av
Sanering vid utflöden
av olja eller andra
skadliga ämnen som
framgår av 7 kap. 2 §
andra stycket i LSO.
↓
↓
↓
↓
↓
↓
Ja Nej Ja Nej
Ja
Nej
↓
↓
↓
Kostnaden överstiger
kommunens självrisk.
Självrisken utgörs av ett
belopp som motsvarar
0,02 procent av det
sammanlagda skatte-
underlag som står till
kommunens förfogande
året före det år då
kostnaden uppkommit.
Kostnaden överstiger självrisken som är hälften av
prisbasbeloppet för det år då kostnaden uppstod.
↓
↓
↓
↓
Ja Nej Ja Nej
↓
↓
Ansökan om ersättning kan göras till Räddningsverket med vägledning av dessa
allmänna råd.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
6
Allmänna ersättningsprinciper
Avsikten med ersättning till kommuner enligt LSO är att ge kompensation
för de faktiska kostnader som kommunen haft för en genomförd räddnings-
eller saneringsinsats.
En förutsättning för rätt till ersättning för räddningstjänstkostnader är att
kostnaderna går att hänföra direkt till räddningsinsatsen.
Övriga kostnader som är en följd av den händelse som förorsakat insatsen
ger inte möjligheter till ersättning.
Parallellt med eller efter en räddningsinsats kan kommunen behöva vidta
andra åtgärder, t.ex. inom ramen för miljö- och hälsoskyddet eller
socialtjänsten. Kostnader för sådana åtgärder omfattas inte av detta
ersättningssystem.
Personalkostnader
Beträffande personalkostnader är det endast den direkta lönekostnaden
(inklusive sociala avgifter, personalomkostnader [po] och i förekommande
fall semestersättning) för arbete i samband med den aktuella insatsen som
ersätts.
Kostnader för att upprätthålla kommunens ordinarie beredskap ersätts inte.
Verifiering
Kommunen bör kunna verifiera sina kostnader på lämpligt sätt. Detta är
särskilt angeläget vid ersättning i samband med utflöde i vatten av olja eller
andra skadliga ämnen.
När staten återkräver aktuella kostnader från försäkringsbolag eller
Internationella oljeskadefonden måste faktiska kostnader verifieras.
Verifieringen bör ske med olika handlingar som styrker kostnaderna,
exempelvis utdrag ur kommunens ordinarie redovisningssystem, lönelistor,
kopior av fakturor etc.
Oavsett vilken typ av verifiering som väljs måste alltid kostnaden i klartext
kunna utläsas, dvs. vilken typ av kostnad som avses och även vilket
ändamål och syfte som kostnaden haft.
En målsättning i kommunens redovisning av kostnader bör vara att så långt
som möjligt utnyttja kommunens redan befintliga system eller rutiner för
redovisning, t.ex. eget redovisningssystem. Komplettering till detta kan
dock behöva användas för att redovisa vissa kostnader.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
7
Schabloniserade kostnader
För vissa typer av kostnader bör kommunen vid sin ansökan yrka ersättning
enligt de schablonbelopp som framgår av dessa allmänna råd.
Om kommunen bedömer det lämpligt kan förenklingar skapas för vissa typer
av kostnader. Ett exempel på detta kan vara att för en viss personalgrupp, med
likartad lön, presentera den totala lönekostnaden för hela personalgruppen
utifrån en genomsnittlig lön för individerna i gruppen och med hänsyn taget till
den använda arbetstiden.
Om en sådan modell används bör kommunen kunna tillhandahålla uppgifter
som medger en kontroll av rimlighet och skälighet i kommunens beräkning.
Exempel på sådana förenklingar som tidigare använts av kommuner finns
tillgängliga på Räddningsverkets webbplats,
www.raddningsverket.se
.
Räddnings- och saneringsinsats
Ofta används samma metoder och tekniska utrustning vid såväl räddningsinsats
som sanering. Även de personella resurserna kan vara desamma.
Om ett utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen har föranlett både en
räddnings- och saneringsinsats bör det framgå av ansökan vilka åtgärder och
kostnader som hör till respektive insats.
Upprätta ansökan
Kostnader för att upprätta kommunens ansökan till Räddningsverket bör inte
betraktas som kostnader för insatsen och är därmed inte berättigade till
ersättning.
Medverkan från annan kommun eller från statlig myndighet
Om en annan kommun medverkat i räddningstjänst eller sanering i den
kommun som söker ersättning, gäller samma bedömningsgrunder för den
medverkande kommunens kostnader.
Den medverkande kommunens kostnader bör innefattas i ansökan från den
kommunen där insatsen har skett.
När en statlig myndighet medverkar i en kommunal räddningsinsats kan inte
staten ställa några krav på ersättning av kommunen
3
.
Kostnader för medverkan från en statlig myndighet kan därför inte ersättas.
3Prop. 2002/03:119, sid. 121
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
8
Mervärdesskatt
Ersättning enligt LSO är inte mervärdesskattepliktig. Enligt 5 § andra
stycket lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och
landsting, har kommunen rätt till ersättning från kommunens mervärdes-
skattekonto för ingående moms som inte dragits av enligt mervärdesskatte-
lagen.
Kommunens kostnader bör därför vid ansökan om ersättning redovisas
exklusive moms. Vid insatser med anledning av utflöde av olja bör dock
moms redovisas särskilt, eftersom staten i vissa fall kan få ersättning för
denna från den internationella oljeskadefonden.
Upphandling av tjänster och materiel
Om kommunen i samband med en räddnings- eller saneringsinsats anlitar ett
externt företag för särskilda tjänster eller för inköp av viss materiel ingår även
dessa kostnader i underlaget för ersättningsprövning.
En skälighetsbedömning bör dock göras med hänsyn till omständigheterna,
t.ex. om situationen har medgett att tjänsten eller varan kunnat upphandlas i
konkurrens.
Schablonersättning för kommunal materiel
Schablonersättningen för utrustning är indelad i åtta prisgrupper. I ersättningen
ingår kostnader för förslitning, underhåll, återställning, smörjmedel och bränsle
för drift. I ersättningen inkluderas också användandet av annan utrustning som
är fast monterad eller ingår som en funktion i en viss materielgrupp, t.ex.
radioutrustning som är fast monterad i ett fordon.
Ersättning betalas inte med större belopp än nyanskaffningsvärdet av
materielen. Efter att nyanskaffningsvärdet uppnåtts utgår ersättning enbart
för de faktiska kostnaderna. För brandslang utgår schablonersättning med
högst halva nyanskaffningsvärdet.
De redovisade inköpspriserna är exklusive moms.
Som tid räknas all användningstid mellan hämtningen och återlämningen av
materielen.
Minimiersättning som motsvarar fyra timmars användningstid medges alltid
även om den faktiska användningstiden varit kortare än fyra timmar. För
prisgrupp 7 (brandslang) utgör minimiersättningen motsvarande två dygns
användningstid oavsett om användningstiden varit kortare. För prisgrupp 8
(oljelänsa) avses ersättning per användningstillfälle och samma ersättning
utbetalas oavsett hur lång användningstid som är aktuell.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
9
Om kommunen väljer att redovisa utrustningskostnader enligt schablon-
modellen innebär det att andra kostnader som man haft som är utrustnings-
relaterade inte behöver redovisas. Ett sådant exempel är att drivmedel,
smörjmedel m.m. som använts till den aktuella utrustningen inte skall
redovisas vid ansökan eftersom denna kostnad innefattas i
schablonbeloppet.
Schablonbeloppen är kopplade till index. Gällande index är ITPI Prod
SNI97:29
4
.
Indexomräkning av ersättningsbelopp sker av Räddningsverket varje
kalenderårskifte och gäller för det kommande kalenderåret. Beräkningen
grundas på de uppgifter som publiceras av Statistiska Centralbyrån, SCB,
för den föregående december månad.
Basmånad/startmånad är december år 2003 då index var 147,0. Första
omräkning sker i kalenderårsskiftet 2004-2005 med det indextal som gällde
för december månad 2004. (Publiceras januari 2005.)
Exempel på hur beräkningen sker för kalenderår 2005:
Grundbelopp enligt tabell för prisgrupp 1-8 divideras med indextalet för
basmånaden/startmånaden december 2003 dvs. 147,0 för att därefter
multipliceras med index för december 2004.
Antag att index för december 2004 kommer att vara 149,3, då blir
ersättningsbeloppet per timme för utrustning ur prisgrupp 1,
360 ÷ 147,0 x 149,3 = 366 kronor (beloppet 366 är avrundat).
Prisgrupper
Prisgrupp 1
Typ
Materiel med inköpspris mellan 1 – 5 miljoner kronor och med
tidsödande återställningsarbete. Små reparationer är sällsynta,
skador leder ofta till omfattande reparationer som ersätts separat.
Exempel Brandfordon,
maskinstege, hävare, specialfordon.
Ersättning:
360 kronor per timme.
Prisgrupp 2
Typ:
Materiel med inköpspris mellan 100 000 – 1 miljon kronor och med
tidsödande återställningsarbete.
Exempel:
Båtar, fordon, motorsprutor klass 2 och 3.
Ersättning:
240 kronor per timme.
4 ITPI = prisindex för inhemsk tillgång, SNI97:29 är branschgrupperingen för ”Maskiner
utom kontorsmaskiner och datorer”.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
10
Prisgrupp 3
Typ:
Materiel med inköpspris mellan 10 000 – 100 000 kronor och med
tidsödande återställningsarbete.
Exempel: Motorsprutor
klass
1, skumaggregat, andningsapparater,
kemdräkter, oscillerande vattenkanoner, mindre båtar.
Ersättning:
120 kronor per timme.
Prisgrupp 4
Typ:
Materiel med inköpspris mellan 10 000 – 100 000 kronor men
normalt med ringa återställningsarbete.
Exempel: Generatorer,
hydraulverktyg, vattenkanoner, rökfläktar, lyftkuddar
med kringutrustning.
Ersättning:
90 kronor per timme.
Prisgrupp 5
Typ:
Materiel med inköpspris understigande 10 000 kronor. Materielen
utsätts ofta för hårt slitage och fordrar tidsödande återställnings-
arbete.
Exempel:
Länspumpar, kempumpar, sågverktyg, motorkap.
Ersättning:
60 kronor per timme.
Prisgrupp 6
Typ:
Materiel med inköpspris understigande 10 000 kronor som fordrar
ringa återställningsarbete.
Exempel:
Gasindikatorer, kemoveraller, kommunikationsradio, domkrafter,
stegar (bärbara), belysningsmateriel, självresande bassäng.
Ersättning:
30 kronor per timme.
Prisgrupp 7
Typ: Brandslang
Ersättning:
120 kronor per dygn och längd.
Ersättningen inkluderar erforderlig slangarmatur som grenrör,
strålrör m.m.
Prisgrupp 8
Typ:
Oljelänsa (ej absorberingslänsa).
Ersättning:
120 kronor per meter länsa och användningstillfälle.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
11
Schablonersättning för statlig materiel som förvaltas av kommunen
För sådan materiel som staten har anskaffat och äger men som ställts till
kommunens disposition och där kommunen förvarar, vårdar, underhåller
och redovisar materielen, medges schablonersättning med 80 procent av de
belopp som anges i ovanstående prisgrupper.
Förhållandet är aktuellt i första hand när det gäller så kallad RUHB-materiel
(materiel för räddningstjänst under höjd beredskap) som ägs av staten
genom Räddningsverket samt för viss materiel som ägs av staten genom
Försvarsmakten (t.ex. bandvagnar). För denna typ av materiel har inte
kommunen haft några kapitalkostnader. Dock har kommunen i samband
med användandet kostnader för drift, underhåll, återställning etc.
Kommunen bör för sådan statlig materiel ansöka om ersättning enligt den
här redovisade schablonmodellen men kan också välja att redovisa faktiska
kostnader för användandet i samband med den aktuella insatsen.
Schablonersättning för övergripande kostnader
I de fall kommunen haft mindre kostnader som är svåra att definiera eller
verifiera bör kommunen ansöka om schablonersättning för övergripande
kostnader.
Exempel på sådana kostnader är förbrukningsmateriel som köpts in tidigare
och där förbrukning helt eller delvis skett under insatsen, telefonsamtal etc.
Förutsättningen för att denna schablonersättning kan erhållas är att
ersättning för aktuella faktiska kostnader inte yrkats.
Schablonersättning lämnas med ett belopp som uppgår till 1 procent av den
totala kostnaden för insatsen.
Med totala kostnaden avses den statliga ersättning som tillerkänns kommunen
innan dess att kommunens självrisk räknats bort. Om kommunen önskar
schablonersättning för övergripande kostnader skall detta anges vid ansökan.
Ersättning för utrustning som har skadats, förbrukats eller förkommit
För utrustning som har skadats, förbrukats eller förkommit i samband med
insatsen lämnas ersättning för nyanskaffningsvärdet för materiel av
motsvarande slag.
Avdrag med hänsyn till ålder, förslitningsgrad och allmänt skick görs dock.
Avskrivningstid för den aktuella utrustningen vägs också in i bedömningen.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
12
Kommunen bör i sin ansökan ange ett ersättningsbelopp med hänsyn till
ovanstående.
Ersättning lämnas endast under förutsättning att utrustningen har hanterats
på ett sådant sätt att förlust eller skada inte uppenbart orsakats av felaktigt
handhavande. Maskinell utrustning bör t.ex. skötas och underhållas på ett
vedertaget sätt och förvaras stöldsäkert. Ersättning medges inte för
utrustning som tidigare varit utsatt för onormalt stort slitage.
Kommunen bör kunna verifiera åldern på den utrustning som
ersättningsanspråket avser. Vidare bör skaderapport kunna lämnas för
skadad utrustning, dvs. en beskrivning av hur skadan uppkommit. Om
utrustning med mer än ett ringa värde förkommit bör polisanmälan göras.
Inköpt utrustning med restvärde
Ersättning lämnas endast för kostnader som har direkt anknytning till den
insats som ersättningen avser. För utrustning som kommunen nyanskaffat i
samband med insatsen kan ett visst restvärde finnas efter det att insatsen
avslutats. Från ersättningen för sådan utrustning avräknas restvärdet.
Hänsyn tas till den förslitning som utrustningen utsatts för, normal
avskrivningstid etc.
Kommunen bör i sin ansökan ange ett ersättningsbelopp med hänsyn till
restvärdet för inköpt utrustning.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
13
Ansökan
Allmänt
Ansökan om ersättning enligt LSO bör sändas till Räddningsverket så snart
som möjligt efter en avslutad insats, vilket underlättar handläggningen både
för kommunen och Räddningsverket.
Om Räddningsverket anser att kommunens ansökan inte är fullständig, kan
delbeslut komma att fattas avseende de kostnader där tillräckligt underlag
finns.
Det finns ingen begränsning för hur lång tid efter insatsen som ansökan kan
lämnas eller kompletteras.
Om en kommun bedömer att den kan vara berättigad till statlig ersättning,
bör Räddningsverket informeras i ett tidigt skede om insatsens omfattning
och uppskattade kostnader för insatsen. Detta kan med fördel göras, om
omständigheterna medger, redan under pågående insats.
Räddningsverket kan därmed i ett tidigt skede ge sådan information till
kommunen som kan underlätta vid ansökan.
Ersättning för räddningstjänstkostnader
Ansökan om ersättning för räddningstjänstkostnader enligt 7 kap. 3 § LSO
bör göras på den ansökningshandling som Räddningsverket tillhandahåller.
Ytterligare information lämnas av Räddningsverket eller via verkets
webbplats,
www.raddningsverket.se
. På webbplatsen finns blankett för
ansökan med exempel på hur en ansökan utformas, nyttiga tips m.m.
Ersättning för räddningstjänst och sanering i samband med utflöde av
olja eller andra skadliga ämnen
Ansökan som avser ersättning för räddningsinsats med anledning av utflöde
i vatten av olja eller andra skadliga ämnen, eller sanering med anledning av
utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen enligt 7 kap. 2 § LSO
bör göras enligt särskilda rutiner i datorprogrammet ORÄDD. Programmet
kan erhållas från Räddningsverket.
Allmänna råd
SRVFS
2004:11
14
Övriga handlingar som bör bifogas ansökan
Till ansökan bör bifogas handlingar som på olika sätt beskriver och styrker
uppgifterna om insatsen. Exempel på sådana handlingar är
− handlingar som på lämpligt sätt verifierar kostnader, t.ex. utdrag ur
redovisningssystem, kopia av fakturor,
− sammanställningar av respektive delkostnader t.ex. redovisning av
använd materiel, externa kostnader,
− uppgifter som redovisar när insatsen påbörjats och avslutats
(datum och klockslag),
− dagbok, insatsrapport eller motsvarande,
− karta, skiss över området,
− annan dokumentation, t.ex. fotografier.