SRVFS 2004:4

1

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

Statens räddningsverks allmänna råd och

kommentarer om skriftlig redogörelse för

brandskyddet;

beslutade den 6 februari 2004.

Föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet finns i 2 kap. 3 §

lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap. 1 och 2 §§ förordningen

(2003:789) om skydd mot olyckor samt i Statens räddningsverks föreskrifter

(SRVFS 2003:10) om skriftlig redogörelse för brandskyddet.

Följande allmänna råd och kommentarer kompletterar dessa föreskrifter.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte

tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning

(lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella

rekommendationer om deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Statens räddningsverk

ELISABETH SÖDERBERG

Mette Lindahl Olsson

(Enheten för bebyggelse och miljö)

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

2

Bakgrund

Enligt 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjande-

rättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla

utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand och i övrigt

vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller

begränsa skador till följd av brand.

Räddningsverket framhåller i allmänna råd om systematiskt brandskydds-

arbete

(SRVFS 2004:2) rättelse till

(SRVFS 2004:3) att ett sådant arbete bör

bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder

som planeras i händelse av brand. Det systematiska brandskyddsarbetet bör i

vissa fall också dokumenteras skriftligt.

Enligt 2 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller i vissa fall

verksamhetsutövare upprätta en skriftlig redogörelse för brandskyddet för

vissa byggnader eller anläggningar och lämna in denna redogörelse till

kommunen. I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2003:10) om

skriftlig redogörelse för brandskyddet anges vilka byggnader eller

anläggningar som omfattas av kravet.

Kommunen utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot

olyckor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förutom att

den skriftliga redogörelsen för brandskyddet tydliggör den enskildes eget

ansvar för brandskyddet skall den också fungera som ett hjälpmedel för den

kommunala tillsynen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i 2 kap

2 § lagen om skydd mot olyckor.

Den skriftliga redogörelse som skall lämnas in till kommunen är inte samma

sak som den dokumentation av brandskyddet som kan behöva upprättas

inom ramen för en verksamhets systematiska brandskyddsarbete. Den

skriftliga redogörelsen kan betraktas som en sammanfattande beskrivning av

det systematiska brandskyddsarbetet. I dessa allmänna råd anges bland

annat vad den skriftliga redogörelsen bör omfatta.

Objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse

Vid bedömningen av om en byggnad eller annan anläggning omfattas av

kravet på skriftlig redogörelse skall både definitionerna i DEL 1 och

kriterierna i DEL 2 i bilagan till SRVFS 2003:10 användas.

Utöver den allmänna skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för

brandskyddet i befintliga byggnader och anläggningar, bör skyldigheten

anses inträda för nya byggnader, anläggningar eller verksamheter när dessa

tas i bruk. En reviderad redogörelse bör också lämnas i det fall en befintlig

byggnad, anläggning eller verksamhet väsentligt förändras med avseende på

uppgifterna i redogörelsen.

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

3

Bedömningen av vilka delar av en byggnad eller anläggning som omfattas

av föreskrifterna bör grundas på helhetsbilden av hur brandskyddet i

byggnaden, anläggningen eller verksamheten hänger ihop med avseende på

bland annat teknik, organisation och utrymning.

Samlingslokal

Av definitionen i bilagans DEL 1 framgår att en samlingslokal är en sådan

lokal där det är sannolikt att ett större antal personer med dålig

lokalkännedom kan komma att uppehålla sig samtidigt. Detta medför att

lokaler som endast används av personer med god lokalkännedom,

exempelvis ett företags egna anställda, inte omfattas av definitionen.

Övriga begrepp som definieras i DEL 1 kommenteras i förekommande fall

vid respektive punkt nedan.

Vård, omsorg och kriminalvård m.m.

Punkt 1

Personer som bör anses ha ett hjälpbehov vid utrymning är de som har en

fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som t.ex. behöver hjälp av

personal för att kunna gå eller för att uppfatta eller förstå att de skall

utrymma en lokal.

För att en inrättning för vård eller omsorg skall omfattas av kravet på

skriftlig redogörelse bör det vara sannolikt att det regelbundet befinner sig

fler än tre personer med hjälpbehov i byggnaden samtidigt.

Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg

Punkt 3-5

Det är endast verksamhet som omfattas av skollagen som berörs av

föreskrifterna, inte utbildningsverksamhet i allmänhet. Det innebär att

universitet, högskolor och annan vuxenutbildning inte omfattas. Delar av

sådan verksamhet kan dock omfattas av andra bestämmelser i föreskrifterna,

t.ex. punkten 8 om samlingslokaler.

Hotell och andra tillfälliga boenden

Punkt 6

Lagen om hotell- och pensionatrörelse (1966:742) avser med några

undantag yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig

möblerad bostad.

Samlingslokaler m.m.

Punkt 8

Som exempel på lokaler som normalt sett är samlingslokaler kan nämnas

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

4

− lokaler för allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar,

− lokaler för undervisning,

− vänthallar,

− sporthallar,

− affärer, varuhus och gallerior, samt

− restauranger, biografer och teatrar.

För att en samlingslokal skall omfattas av kravet på skriftlig redogörelse

krävs att den används av fler än 150 personer samtidigt. Kravet gäller

oberoende av hur ofta samlingslokalen används och oberoende av hur

många personer lokalen är dimensionerad för.

Punkt 9

Enligt alkohollagen (1994:1738) skall ett serveringsställe vara lämpligt för

sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt.

Punkt 10

Bestämmelsen gäller för t.ex. läktare på idrottsplatser, dansbanor eller

teatrar, om dessa är belägna utomhus och helt eller delvis försedda med tak.

Industrier

Vid bedömningen av om en industriverksamhet omfattas av kravet på

skriftlig redogörelse är det viktigt att beakta att det är själva industri-

verksamheten som skall uppfylla kriterierna i punkterna 11–14.

Exempelvis bör kontorspersonalen normalt inte räknas med bland dem som

är sysselsatta i industriverksamheten och likaledes bör kontorslokalerna

normalt inte tas med vid beräkningen av industriverksamhetens yta.

Med lager bör inte förstås sådan förvaring av varor som syftar till att hålla

dessa tillgängliga för direkt försäljning till konsument.

Punkt 11

Personerna förutsätts vara på plats samtidigt.

Punkt 12

Verksamhetens yta bör beräknas som den totala golvytan i byggnaden eller

anläggningen, inklusive den yta som upptas av maskiner och annan

utrustning.

Punkt 13

En bensinstation vars verksamhet i huvudsak omfattar försäljning av

drivmedel omfattas normalt inte av definitionen på industri.

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

5

Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden

Punkt 15

Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som

inte tillhör staten kan förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen.

Byggnadsminnen kan utgöras av bl.a. industrimiljöer, herrgårdar, torp och

fäbodar. Uppgifter om vilka byggnadsminnen som finns inom kommunen

kan inhämtas hos länsstyrelsen.

Kyrkliga kulturminnen som skyddas enligt lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m. är bland annat kyrkobyggnader. Kyrkobyggnader är

byggnader som den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska

kyrkan och som före detta datum invigts för Svenska kyrkans gudstjänst.

Kyrkor ägda av någon annan än Svenska kyrkan kan förklaras som

byggnadsminnen.

De flesta kyrkor omfattas även av kriteriet om samlingslokaler för fler än

150 personer i punkten 8, men genom punkten 15 omfattas också mindre

kyrkor med stora kulturhistoriska värden.

Punkt 16

Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som

ägs av staten kan förklaras som statliga byggnadsminnen av regeringen.

Exempel på statliga byggnadsminnen är bland annat de kungliga slotten

samt vissa fyrplatser och försvarsanläggningar. Uppgifter om vilka statliga

byggnadsminnen som finns inom kommunen kan inhämtas hos

Riksantikvarieämbetet.

Punkt 17

De museer som regelmässigt uppbär statliga bidrag för sin verksamhet är i

första hand de regionala museerna, där länsmuseerna ingår, samt några

kommunala museer, t ex Stockholms stadsmuseum, Göteborgs

stadsmuseum och Malmö museer.

Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för

allvarliga skador vid brand

Punkt 18

Bestämmelsen gäller alla typer av byggnader, oavsett deras

användningsområde.

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

6

Innehållet i den skriftliga redogörelsen

I bilagan till dessa allmänna råd framgår vad Räddningsverket anser att den

skriftliga redogörelsen bör innehålla. Innehållet fokuserar på de för

brandskyddet mest väsentliga tekniska och organisatoriska åtgärderna.

För en byggnad eller anläggning med flera olika verksamhetsutövare bör

redogörelsen upprättas med en första gemensam del för byggnaden (Del 1)

och sedan en del var för de olika ingående verksamheterna (Del 2) enligt

bilagan.

I det fall en verksamhet utövas av annan än ägaren till byggnaden eller

anläggningen, bör upprättandet av den skriftliga redogörelsen ske i

samverkan mellan ägare och verksamhetsutövare.

Innehållet i den skriftliga redogörelsen för brandskyddet bör följa bilagan

till dessa allmänna råd.

Frister för inlämnande av den skriftliga redogörelsen

Enligt 2 kap. 2 § förordningen om skydd mot olyckor får kommunen

fastställa frister för när den skriftliga redogörelsen skall lämnas in till

kommunen.

När kommunen fastställer frister för inlämnande av skriftlig redogörelse bör

följande beaktas.

Ett regelbundet upprättande av en skriftlig redogörelse för brandskyddet

skapar rutiner hos ägaren eller verksamhetsutövaren som även främjar

egenkontrollen av brandskyddet.

Det kan behövas olika långa frister för olika typer av byggnader,

anläggningar eller verksamheter. I de fall det ofta sker förändringar i

byggnader, anläggningar eller verksamhet vilka påverkar brandsäkerheten,

kan kortare frister behövas.

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

7

Bilaga

Del 1 Byggnad/anläggning

Allmänt

Fastighetsbeteckning

Fastighetsägare

Organisationsnummer

Besöksadress

Utdelningsadress

Ägarens kontaktperson mot

tillsynsmyndigheten (räddningstjänsten)

Namn och telefonnummer

Redogörelsen upprättad av

Namn

Datum när redogörelsen upprättades

Byggnaden/anläggningen

Byggnadsår

Senaste större ändring skedde år

Total yta i m²

Antal våningar (ovan mark)

1 / 2-3 / 4-8 / 9-16 / >16

Antal källarplan

0 / 1 / 2 / >2

Ange samtliga verksamheter som finns i byggnaden/anläggningen:

Allmän verksamhet

Handel, Sjukhus, Åldringsvård, Psykiatrisk vård, Kriminalvård, Övrig vård,

Teater/biograf, Museum/bibliotek, Kyrka/motsvarande, Restaurang/danslokal,

Hotell/pensionat, Försvarsverksamhet, Skola, Fritidsgård, Förskola,

Elevhem/studenthem, Idrottsanläggning, Allmän kommunikation (terminaler mm),

Förvaltning/kontor, Annan allmän verksamhet.

Bostad

Industri

Industrihotell, Kemisk industri, Livsmedelsindustri, Metall/maskinindustri,

Textilindustri, Trävaruindustri, Annan tillverkningsindustri, Reparationsverkstad,

Lager, Annan industri.

Annan verksamhet

Bensinstation, Lantbruk, Kraft-/värmeverk, Avfall/avlopp/rening, Parkeringshus,

Tunnel/underjordsanläggning, Övrig annan verksamhet.

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

8

Del 2 Verksamhet

En ”Del 2” fylls i för varje verksamhet som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse.

Allmänt

Om verksamhetsutövaren är densamme som ägaren av byggnaden behöver inte

uppgifterna i ”Allmänt” fyllas i.

Organisationsnummer

Fastighetsbeteckning

Namn på företaget, verksamheten, el.

dylikt

Besöksadress

Utdelningsadress

Verksamhetsutövarens kontaktperson

mot tillsynsmyndigheten

(räddningstjänsten)

Namn och telefonnummer

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

9

Verksamheten

På vilka våningar i byggnaden bedrivs

aktuell verksamhet?

Bottenvåning / 2-3 / 4-8 / 9-16 / >16

Källare: -1 / -2 / <-3

Ange vilken typ av verksamhet som bedrivs

Allmän verksamhet

Handel, Sjukhus, Åldringsvård, Psykiatrisk vård, Kriminalvård, Övrig vård,

Teater/biograf, Museum/bibliotek, Kyrka/motsvarande, Restaurang/danslokal,

Hotell/pensionat, Försvarsverksamhet, Skola, Fritidsgård, Förskola,

Elevhem/studenthem, Idrottsanläggning, Allmän kommunikation (terminaler mm),

Förvaltning/kontor, Annan allmän verksamhet.

Bostad

Industri

Industrihotell, Kemisk industri, Livsmedelsindustri, Metall/maskinindustri,

Textilindustri, Trävaruindustri, Annan tillverkningsindustri, Reparationsverkstad,

Lager, Annan industri.

Annan verksamhet

Bensinstation, Lantbruk, Kraft-/värmeverk, Avfall/avlopp/rening, Parkeringshus,

Tunnel/underjordsanläggning, Övrig annan verksamhet.

Verksamhetens yta i m²

Verksamhetstider

Dag / Natt / Dag och natt

Är ansvaret för brandskyddet inom

företaget/organisationen klarlagt?

Ja / Ja, delvis / Nej

Om ja, beskriv kortfattat på vilket sätt

Vilket största antal anställda är på plats

när verksamheten är igång?

Vilket minsta antal anställda är på plats

när verksamheten är igång?

Vilket största antal personer, utöver de

anställda, vistas samtidigt i

verksamhetens lokaler?

Hanteras brandfarlig eller explosiv vara i

verksamheten?

Ja / Nej

Om ja, sker hanteringen över

tillståndspliktig mängd?

Mängderna framgår av

Sprängämnesinspektionens föreskrifter

och allmänna råd, SÄIFS 1995:3, vilka

finns på www.srv.se

Ja / Nej

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

10

Byggnadstekniskt brandskydd

Finns aktuella brandskyddsritningar?

Ja / Ja, delvis / Nej

Vilka fasta brandskyddsinstallationer

finns i verksamheten?

Inga, Automatiskt brandlarm,

Automatisk vattensprinkler, Annat

släcksystem, Brandgasventilation,

Inomhusbrandpost, Nödbelysning,

Stigarledning, Utrymningslarm,

Vägledande markering, Övrigt (ange i

fritext)

Vilka övriga brandskyddsinstallationer

och brandredskap finns i

verksamheten?

Brandfiltar, Brandvarnare,

Handbrandsläckare, Övrigt (ange i

fritext)

Organisatoriskt brandskydd

Drift och underhåll av brandskyddet

Finns överenskommen

ansvarsfördelning mellan ägare och

verksamhetsutövare för underhåll och

kontroll av det byggnadstekniska

brandskyddet och de fasta

brandskyddsinstallationerna?

Ja / Ja, delvis / Nej / Inte relevant,

ägaren är också verksamhetsutövare

Finns rutiner för regelbundet underhåll

och kontroll av det byggnadstekniska

brandskyddet och de fasta

brandskyddsinstallationerna?

Ja / Ja, delvis / Nej

Om ja, dokumenteras underhållet och

kontrollerna?

Ja / Ja, delvis / Nej

Har personalen kompetens för att sköta

tilldelade uppgifter vad gäller skötsel

och underhåll av brandskyddet?

Ja / Ja, delvis / Nej

Finns rutiner för att åtgärda brister som

upptäcks vid egenkontrollen?

Ja / Ja, delvis / Nej

Finns dokumenterade rutiner för

tillbudsrapportering och uppföljning av

brandtillbud?

Ja / Ja, delvis / Nej

Allmänna råd

SRVFS

2004:4

11

Beredskap för brand

Finns planering för hur lokalerna ska

utrymmas i händelse av brand?

Ja / Ja, delvis / Nej

Är all personal informerad om hur

utrymningen ska ske (även

visstidsanställda, vikarier osv)?

Ja / Ja, delvis / Nej

Genomförs utrymningsövningar i

verksamheten?

Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej

Genomförs samordnade

utrymningsövningar med övriga

verksamheter i

byggnaden/anläggningen?

Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej /

Inte relevant, det finns inga övriga

verksamheter i byggnaden

Finns ansvarsfördelning mellan ägare

och verksamhetsutövare i händelse av

brand?

Ja / Ja, delvis / Nej / Inte relevant,

ägaren är också verksamhetsutövare

Finns organisation för nödläge med

avseende på brand?

Ja / Ja, delvis / Nej

Om ja, är den dokumenterad?

Ja / Ja, delvis / Nej

Vet alla i personalen vilka uppgifter de

har i händelse av brand?

Ja / Ja, delvis / Nej

Har personalen kompetens att utföra

uppgifterna de har i händelse av brand?

Ja / Ja, delvis / Nej

Om ja, hur upprätthålls och säkerställs

kompetensen?

Genom teoretisk utbildning;

Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej

Genom praktisk övning;

Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej

Är verksamheten beroende av att

samverka med annan närliggande

verksamhet i händelse av brand?

Ja / Ja, delvis / Nej

Om ja, är denna samverkan planerad?

Ja / Ja, delvis / Nej

Övriga kommentarer eller information