1 §  Värnpliktslån, varmed i denna kungörelse förstås lån från värnpliktslånefonden, må i enlighet med vad nedan stadgas utgivas till

1. värnpliktig, som helt eller delvis undergått utbildning till värnpliktig officer eller underofficer eller till reservofficer; samt
2. den som skadats till följd av olycksfall eller annorledes ådragit sig sjukdom under militärtjänstgöring efter den 30 juni 1945 och är hänförlig till personal, som avses i 1 § förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, eller till personal, som avses i 1 § militärersättningsförordningen den 2 juni 1950 (nr 261). Kungörelse (1960:241)

2 §  Värnpliktslånens förvaltning handhaves av riksbanken. Låneverksamheten i övrigt handhaves å statens vägnar av den enligt familjebidragsförordningen förordnade tillsynsmyndigheten (lånemyndigheten) med biträde av de i samma förordning omförmälda familjebidragsnämnderna. Kungörelse (1960:241)

3 §  Värnpliktslån må beviljas sökande endast i den mån så prövas erforderligt för underlättande av yrkesutbildning eller för utövande av yrke eller näring, varav sökanden har sin bärgning, eller för övergång till annan verksamhet, allt under förutsättning att officers- eller underofficersutbildningen eller den under militärtjänstgöringen ådragna skadan eller sjukdomen uppenbarligen bidragit till att framkalla eller öka föreliggande lånebehov. Kungörelse (1960:241)

4 §  Värnpliktslån bör beviljas för visst ändamål. Ej må lån beviljas för gäldande av utskylder, som förfallit till betalning å sådan tid, att den värnpliktige blivit berättigad att åtnjuta anstånd med deras indrivning enligt vad därom är särskilt stadgat.

5 §  Värnpliktslån må beviljas med lägst tvåhundra och högst femtusen kronor. Vid beviljande av lån skall i övrigt tillses, att lånebeloppet icke bestämmes högre än som med hänsyn till lånets ändamål och sökandens villkor kan anses påkallat.

6 §  Värnpliktslån är räntefritt och må utlämnas utan säkerhet, där ej omständigheterna giva anledning föreskriva, att säkerhet skall lämnas.

För beviljat lån skall låntagaren utfärda skuldförbindelse, däri hans åtagande i fråga om lånets användning och återbetalande jämte övriga lånevillkor skola angivas. Skuldförbindelsen skall avlämnas till riksbanken. Kungörelse (1960:241)

7 §  Värnpliktslån skall vara i sin helhet återbetalat senast inom tio år efter det lånet beviljats. I övrigt må föreskrivas de återbetalningsvillkor, som med hänsyn till lånets ändamål och låntagarens förhållanden befinnas lämpliga.

8 §  Ansökan om värnpliktslån av värnpliktig som avses i 1 § a) skall göras inom ett år efter utgången av senaste utbildningsperiod, dock att, där särskilda omständigheter därtill föranleda, lån må beviljas på grund av senare gjord ansökan.

Ansökan göres på fastställt formulär och ingives till den familjebidragsnämnd, som enligt vad i 27 § familjebidragsförordningen stadgas vid tiden för ansökningens ingivande har att pröva ansökan om familjebidrag eller hemortslön. Då sådan ansökan inkommit, skall familjebidragsnämnden efter att ha införskaffat den ytterligare utredning, som finnes erforderlig, med eget yttrande överlämna ansökningen till lånemyndigheten.

På lånemyndigheten ankommer att besluta i låneärende.

I samband med beviljande av lån böra de föreskrifter med avseende å lånebeloppets användande och utbetalande meddelas, som av förhållandena påkallas.

Beslut i låneärende skall genom lånemyndighetens försorg så snart ske kan tillställas sökanden samt, därest lån beviljats, riksbanken. Kungörelse (1960:241)

9 §  Beviljat värnpliktslån utbetalas av riksbanken.

Lånebeloppet skall utan anfordran utbetalas i enlighet med i ärendet meddelat beslut, sedan skuldförbindelsen ävensom, i förekommande fall, tillhörande säkerhetshandlingar inkommit.

Har den, som fått värnpliktslån sig beviljat, icke inom sextio dagar, från det han erhöll del av beslutet, inkommit med vederbörlig skuldförbindelse och i förekommande fall tillhörande säkerhetshandlingar, skall beslutet anses förfallet. Kungörelse (1960:241)

10 §  Riksbanken skall uppbära amorteringar, övervaka att låntagare fullgör sina skyldigheter och i övrigt tillvarataga statens rätt i fråga om lånet. (Kungörelse (1960:241)

11 §  Värnpliktslån må av riksbanken uppsägas till omedelbar betalning, där låntagaren befinnes ha genom oriktiga uppgifter föranlett lånets beviljande eller låntagaren visar försumlighet i fråga om betalningsskyldighetens fullgörande eller annorledes bryter mot vad honom enligt skuldförbindelsen åligger, så ock eljest därest sådana förhållanden inträffa, att låntagaren med hänsyn till syftet med lånet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta lånet.

Sker uppsägning av lån enligt vad i första stycket sägs, skall å uppsagt belopp gäldas ränta efter fyra procent om året från och med uppsägningsdagen.

12 §  Finner riksbanken, att med hänsyn till låntagarens ekonomiska förhållanden avskrivning av fordran på grund av utlämnat lån bör äga rum, äger riksbanken besluta om avskrivning av värnpliktslånet helt eller delvis. Beslutas avskrivning, skall lånet anses efterskänkt till motsvarande belopp.

13 §  Den som i ansökan om värnpliktslån lämnar medvetet oriktig uppgift döms till böter, om inte gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken. Lag (1991:264).

14 §  I fråga om annan låneverksamhet än förvaltningen av värnpliktslånen utfärdas de föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna kungörelse, och fastställas erforderliga formulär av lånemyndigheten. Kungörelse (1960:241).