1 §  Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på statens naturvårdsverk. Förordning (1980:517).

2 §  Verket är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, däri inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning utomhus, samt om rörligt friluftsliv, jakt och viltvård, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan statlig myndighet. Till verkets förvaltningsområde hör ärenden enligt miljöskyddslagen (1969:387), i den mån dessa ej ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd eller annan myndighet. Verket har, i den utsträckning som följer av särskilda föreskrifter, tillsyn över efterlevnaden av lagen (1985:426) om kemiska produkter och i anslutning därtill meddelade föreskrifter.

Verket har vidare till uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad naturvårdsforskning och undersökningsverksamhet inom naturvårdsområdet. Förordning (1985:845).

3 §  Det åligger verket särskilt att

arbeta för att verksamheten inom verkets förvaltningsområde ordnas och utvecklas ändamålsenligt från kulturella och vetenskapliga synpunkter samt med hänsyn till behovet av områden för rekreation och friluftsliv,

biträda koncessionsnämnden för miljöskydd med undersökningar och fältarbeten i miljöskyddsärenden,

utnyttja resultaten av naturvårdsforskningen samt annan forskning och undersökningsverksamhet inom verkets förvaltningsområde,

bevaka miljövårdsintresset vid tillämpningen av plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

tillhandahålla underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen och lagen om hushållning med naturresurser m.m.,

genom inventering och planering verka för att täktverksamhet får lämplig lokalisering och utformning,

verka för att andra arbetsföretag planlägges och utföres med beaktande av deras inverkan på miljön,

följa kulturlandskapets utveckling och verka för att stränderna skyddas,

leda arbetet med att planmässigt inventera och välja ut områden som bör avsättas särskilt,

upprätta översiktliga planer för vattenhushållning och samordna åtgärder för vattenförsörjning och avlopp,

leda arbetet med planeringen av åtgärder för det rörliga friluftslivet,

utarbeta allmänna råd i fråga om åtgärder inom verkets förvaltningsområde,

biträda länsstyrelserna i ärenden inom verkets förvaltningsområde. Förordning (1987:544).

4 §  Verket ledes av en styrelse. Ledamöter av denna är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och högst sex andra ledamöter som regeringen utser särskilt. Förordning (1976:485).

5 §  Generaldirektören är chef för verket.

Inom verket finns en administrativ avdelning, en naturresursavdelning, en teknisk avdelning samt en forsknings- och utvecklingsavdelning. Varje avdelning förestås av en avdelningschef. En av avdelningscheferna är generaldirektörens ställföreträdare.

Hos verket finns i övrigt de laboratorier och enheter som verket bestämmer.

Varje laboratorium och varje enhet förestås av en chef. Förordning (1985:845).

6 §  Hos verket är i övrigt anställda tjänstemän enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

I mån av behov och tillgång på medel får verket anlita experter och sakkunniga. Förordning (1980:517).

7 §  Inom verket finns en forskningsnämnd. Förordning (1984:557).

8 §  Forskningsnämnden skall fullgöra verkets uppgifter i fråga om naturvårdsforskningen, till styrelsen avge förslag till anslagsframställning i fråga om denna verksamhet och fördela för verksamheten anslagna medel. Förordning (1984:557).

9 §  Ledamöter av forskningsnämnden är generaldirektören, som är nämndens ordförande, chefen för socialstyrelsen, chefen för arbetarskyddsstyrelsen, chefen för statens livsmedelsverk, chefen för kemikalieinspektionen och högst sex andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. För var och en av cheferna för socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, livsmedelsverket och kemikalieinspektionen utser regeringen en suppleant.

Nämnden utser inom sig vice ordförande.

Nämnden får tillkalla experter för särskilda frågor. Förordning (1985:845).

10 §  Av styrelsen avgöres

1. viktigare författningsfrågor,
2. viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter,
3. frågor om förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse,
4. frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning,
5. frågor om annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande,
6. frågor om hemställan enligt 41 § miljöskyddslagen (1969:387) och om besvär över beslut av koncenssionsnämnden för miljöskydd i ärenden enligt samma lag,
7. viktigare frågor om planläggning och genomförande av åtgärder inom verkets förvaltningsområde,
8. andra frågor som generaldirektören hänskjuter till styrelsen. Förordning (1985:845).

11 §  Styrelsen är beslutför när generaldirektören och minst halva antalet övriga ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.

Är ett styrelseärende så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan generaldirektören och minst halva antalet övriga ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får generaldirektören besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1986:785).

11 a §  Forskningsnämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden samt minst halva antalet övriga ledamöter är närvarande. Förordning (1986:785).

12 §  Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen eller forskningsnämnden avgörs av generaldirektören ensam. Förordning (1984:557).

13 §  I arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas åt annan tjänsteman än generaldirektören att avgöra ärende eller grupp av ärenden som icke är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på generaldirektören. Förordning (1968:366).

14 §  När generaldirektören är hindrad att utöva sin tjänst, utövas den av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av visst ärende eller viss grupp av ärenden. Förordning (1968:366).

15 §  När både generaldirektören och hans ställföreträdare har förhinder utövas generaldirektörens tjänst av den chef som generaldirektören bestämmer. Förordning (1983:730).

16 §  I generaldirektörens frånvaro får ej fattas beslut av större vikt, som kan anstå utan olägenhet, eller utan hans medgivande vidtagas åtgärd, som rubbar eller ändrar av verket meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder.

Bestämmelserna i första stycket gäller även vid ledighet på generaldirektörstjänsten, till dess regeringen bestämmer annat. Förordning (1976:485).

17 §  Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 13 § avgörs utan föredragning.

Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den avdelning, det laboratorium eller den enhet dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Generaldirektören får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av styrelsen.

En chef får närvara när ärenden som hör till hans enhet föredras av någon annan.

Innan verket avgör ett ärende om statligt stöd som rör anskaffning av anläggningstillgångar eller andra investeringar i produktionen, skall, när sökanden har anställda, berörda arbetstagarorganisationer ha beretts tillfälle att yttra sig över den planerade åtgärden från arbetsmiljösynpunkt. Förordning (1983:730).

18 §  Vid behandling i styrelsen av ärende, som berör skogsstyrelsens befattning med naturvårdsfrågor, får chefen för skogsstyrelsen eller den han sätter i sitt ställe närvara med rätt att yttra sig och få sin mening antecknad men ej att deltaga i styrelsens beslut. Riksantikvarien eller den han sätter i sitt ställe har samma rätt beträffande ärende, som har samband med forn- och kulturminnesvården. Förordning (1976:485).

20 §  Under tjänsteresa eller vid annat tillfälle, när ärende är så brådskande att föredragande ej kan tillkallas, får generaldirektören utan föredragning meddela beslut som icke kan uppskjutas utan olägenhet. Förordning (1968:366).

21 §  I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärenden hos verket. Förordning (1980:517).

22 §  Generaldirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Styrelsens övriga ledamöter förordnas för högst tre år.

Tjänst i lägst N 26--N 31 tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören.

Andra tjänster tillsätts av verket.

Förordnande för avdelningschef att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för högst tre år efter anmälan av generaldirektören. Förordning (1985:845).

23 § särskilt förordnad ledamot i forskningsnämnden utses för högst tre år. Sådan ledamot utses icke för två mandatperioder i följd. Förordning (1984:557).

29 §  Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av verket i fråga om annan än generaldirektören och dennes ställföreträdare. Förordning (1980:517).

30 §  Forskningsnämndens beslut i ärenden om fördelning av anslag får inte överklagas. Förordning (1985:845).