1 §  Tillägg enligt denna kungörelse utgår till livränta som i anledning av skada, vilken uppkommit i Sverige eller på svenskt fartyg utomlands, utges av statsmedel eller på grund av en av staten tagen ansvarsförsäkring (skadelivränta), om den händelse som föranlett livräntan inträffat före utgången av år 1973.

Kungörelsen gäller inte

1. skadelivränta, på vilken lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor eller förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel, m.m., är tillämplig,
2. skadelivränta som fastställts att utgå med belopp som fortlöpande anpassas efter aktuell löne- eller pensionsnivå och
3. sådan del av skadelivränta som bytts ut mot engångsbelopp.

Föreskrifterna om tillägg gäller inte livränta enligt 2 § 2 mom. förordningen (1940:333) om särskild ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksfall vid flygning. Lag (2003:828).

2 §  Tillägg utgår i form av allmänt tillägg och indextillägg.

3 §  Tillägg tillkommer livräntetagaren som en särskild förmån utöver det skadestånd som staten svarar för.

4 §  Allmänt tillägg till skadelivränta, som fastställts före utgången av år 1968, utgår enligt en procentsats som utgör, om livräntan fastställts

år 1939 eller tidigare, 255 procent,

år 1940, 200 procent,

år 1941, 165 procent,

åren 1942-1947, 145 procent,

åren 1948-1950, 120 procent,

år 1951, 90 procent,

åren 1952-1955, 70 procent,

år 1956 eller 1957, 55 procent,

år 1958 eller 1959, 45 procent,

år 1960 eller 1961, 35 procent,

år 1962 eller 1963, 30 procent,

år 1964, 20 procent,

år 1965, 15 procent,

år 1966, 10 procent,

år 1967 eller 1968, 5 procent.

5 §  Indextillägg till skadelivränta utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick.

Indextillägg utgår första gången den 1 januari det år närmast efter det då livräntan fastställdes som prisbasbeloppet överskrider prisbasbeloppet för fastställandeåret.

Indextillägg utgår med det procenttal som prisbasbeloppet har ökat med. Brutet procenttal avrundas nedåt till två decimaler. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2003:828).

6 §  Allmänt tillägg beräknas på skadelivräntans belopp. Indextillägg beräknas på samma belopp ökat med tillägg enligt denna kungörelse.

Göres vid utbetalning av skadelivränta avdrag för annan periodisk förmån som innefattar gottgörelse för penningvärdets förändring, skall vid beräkning av tillägg livräntan minskas med den andra förmånen, dock icke till den del den motsvarar sådan gottgörelse.

Beräkning av tillägg får ej grundas på belopp, varmed skadelivränta höjts enligt tidigare beslut av regeringen.

Ändras skadelivräntans belopp i enlighet med vad som bestämts vid dess fastställande, ökas eller minskas tillägg i motsvarande mån. Förordning (1981:1214).

7 §  Tillägg utges genom försorg av den myndighet som utbetalar skadelivräntan eller är ansvarig för dess erläggande.

8 §  Kostnad, som uppstår till följd av att tillägg till skadelivränta utgår enligt denna kungörelse, betalas av statsmedel.

9 §  Fordran hos staten eller försäkringsinrättning på tillägg enligt denna kungörelse får ej utmätas.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som föreskrives i 7 kap.utsökningsbalken.

I fråga om förbud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken. Lag (1981:824).

10 §  Tillägg till skadelivränta utges utan föregående ansökan och om möjligt i samma ordning som livräntan.

11 §  Har annan myndighet än riksförsäkringsverket att utge tillägg, skall myndigheten samråda med verket i den omfattning som behövs.

12 §  Utgår tillägg enligt denna kungörelse till skadad, som icke fyllt sexton år vid skadans uppkomst och vars arbetsförmåga var nedsatt genom skadan med minst hälften vid livräntans fastställande, kan efter beslut av regeringen på framställning av myndighet som avses i 7 § livräntetagaren medges särskild ersättning utöver tillägg enligt denna kungörelse, dock endast om livräntan fastställts före utgången av år 1959.

Vid beräkning av indextillägg likställes ersättning enligt första stycket med allmänt tillägg.

Bestämmelserna i 3 och 7-10 §§ denna kungörelse gäller i tillämpliga delar för ersättning enligt första stycket. Förordning (1981:1214).

13 §  Den som uppbär livränta enligt 2 § 2 mom. förordningen (1940:333) om särskild ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksfall vid flygning kan efter beslut av regeringen medges höjning av livräntan. Förordning (1981:1214).

14 §  Finner myndighet avvikelse böra ske från de i denna kungörelse angivna grunderna för beräkning av tillägg eller uppkommer i särskilt fall tvekan om tillämpningen av kungörelsen, skall myndigheten underställa frågan regeringens prövning. Förordning (1981:1214).