Prop. 1980/81:84

med förslag tilllag om införande av utsökningsbalken m.m.

Prop. 1980/81: 84

Regeringens proposition 1980/8] : 84

med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m. m.

beslutad den lSjanuari l981.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar 'l'HORBJÖRN FÄLLDlN

HÅKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 5 juni l980 beslöt regeringen att genom proposition till riksdagen föreslå en ny utsökningsbalk (prop. HSU/8118).

l förevarande proposition föreslås en lag om införande av utsokningsbal- ken (promttlgationslag). Den innehåller. utöver föreskrifter om ikraftträ— dande och om de lagar som skall upphävas genom utsökningshalken. ett flertal bestämmelser som reglerar övergången från gammal till ny lag.

Vidare föreslås följdandringar i ett 7(.l-tal lagar. Ändringarna föranleds bl.a. av att överexekutorsinstitutionen avskaffas. De uppgifter som åvilar övcrexekutor och som är av exekutiv natur föreslås i fortsättningen an— komma på kronofogdemyndigheterna. Andra uppgifter hos överexekutor föreslas bli överflyttade till länsstyrelsen eller tingsrätten. Tingsrätten föreslas fit befogenhet att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåt- gärder även innan talan har väckts i saken. Av andra viktigare ändringar kan nämnas att kvarstad och skingringsförbud föreslås bli sammanförda till en åtgärd. benämnd kvarstad. och att rättsverkan av kvarstad regleras på flera områden. bl.a. ijordabalken i fråga om fast egendom.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den ljanuari l982.

l Riksdagen1080-29]. I rum/. NrX—I

Prop. l980/8l: 84 [.ztg/Q'ir'slugt'n ”

1. Förslag till Lag om införande av utsökningshalken

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser l & Utsökningshalken och denna lag träder i kraft den l januari 19142

25. Genom utsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagcn (1877: 31 s. 1). förordningen ( 1877: 31 s. Sllom nya utsökningslagens införande och vad i avseende dära iakttagas skall.

lagen ( 1921 : 2441 om utmätningsed. lagen tl9491249) om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i Iagsökningsmål enligt 77 a ft utsökningslagen medfört.

införsellagen (1968: 621 ). lagen (1971 : 494) om exekutiv försäljning av fast egendom. lagen ( 1971 : 500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.. lagen (1973: 1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m.. förordningen (1844: 46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domsto- lar.

förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräk- ningar och

förordningen (1863z5 s. 3") angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

3 & Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning till en före- skrift som har ersatts genom en bestämmelse i utsökningsbalken eller i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Gemensamma övergångsbestämmelser

4 & Bestämmelserna i 1 % utsökningslagen (1877z3l s. ll om vem som är överexekutor skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överesekutor efter ikraftträdandet av balken.

5 & Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av andra stycket. Beträffande sädana mäl gäller äldre lag i fråga om förfaran- det men de nya bestämmelserna i utsökningsbalken. rättegångsbalken och handräckningslagen (198120001 i fräga om mälens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätnings— mannens förfarande upphör senast vid utgången av är 1982. Mål som ej avser handräekning eller klagan över utmätningsmannens förfarande fär även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet. om det är lämpligt.

6 & Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdem_vndigheten vid balkens ikraftträdande gäller balkens bestämmelser i fråga om säväl förfa- randet som målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Prop. [980/81: 84 ' Lag/örtlagen 3

Detsamma gäller mäl som enligt 5 & andra stycket överlämnas till krono- fogdemyndigheten för handläggning.

7 & Vad som föreskrivs i balken öm förutsättningar för verkställighet inverkar ej pä giltigheten av åtgärder som har vidtagits eller beslut om verkställighet som har meddelats förc balkens ikraftträdande.

Vad som. efter upphävandet av tttsökningslagen (1877z3l s. I). gäller enligt rättegångsbalken eller handräekningslagen (1981:000) i fråga om förutsättningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd eller för handräekning inverkar ej på giltigheten av handräekning som har beviljats enligt utsökningslagen. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Övergångsbestämmelser till 1 kap. utsökningsbalken

8 & Beträffande mäl som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas i frågan huruvi- dade skall anses som enskilda eller allmänna mäl.

9 & Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även vattenfallsrätt som har upplatits enligt lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Övergångshestämmelser till 3 kap. utsökningsbalken

10 & Har en domstol efter balkens ikraftträdande med stöd av annan lag än rättegångsbalken förordnat att en dom eller ett beslut fär verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. fär kronofogdemyndighe- ten vid tillämpning av 3 kap. 95 i balken föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd som sökanden kan bli skyldig att utge om domen eller beslutet ändras.

11 & Har en domstol före balkens ikraftträdande förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. skall 42 få 2 mom. utsökningslagen (1877: 31 s. 1) fortfarande tilläm- pas.

12 & Annan skiljedom som enligt lag skall lända till efterrättelsc än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 å i balken fär verkställas. om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig. även om talan ej förs mot domen. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 ååå i balken.

13 ;) En förvaltningsmyndigltcts beslut. som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande. får utan hinder av 3 kap. 1 lå första stycket 6 i balken verkställas. om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av särskild före- skrift. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20 li första stycket i balken.

14 & Beträffande verkställighet av sådana beslut av överexektttor som avses i 51 ä 4 mom. och 525 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877: 31 s. 1) gäller vad som sägs i balken om en underrätts dom. 1 fråga om andra beslut av överexekutor tillämpas 46 ä 3 och 4 mom. samt 53 och 210 ååå utsökningslagen.

15 & För en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion. som har ägt rum före balkensikraftträdande. fär utmätning fortfa- rande ske enligt 55 å utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

Prop. 1980/81: 84 Lug/örs/ugen 4

Övergångshestämmelser till 4—6 kap. utsökningsbalken

16 & Vid tillämpning av 4 kap. 11) å tredje stycket i balken skall hänsyn ej tas till anstånd som har löpt ut före ikraftträdandet.

17 ä 1 fråga om verkan av föreläggande. som har meddelats enligt ()9 eller 91 a & utsökningslagen (1877: 31 s. 1) eller 5 & lagen (197lz494) om exeku- tiv försäljning av fast egendom. gäller äldre bestämmelser.

18 & Bestämmelserna i 4 kap. 27 %$ i balken gäller ej. när en fordran före balkens ikraftträdande har fastställts till betalning i annat fall än som avses i 77 a & utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

19 5 (_)m utmätning har beslutats före balkens ikraftträdande. gäller äldre bestämmelser i fråga om inträdet av förmånsrätt eller i fråga om företräde i fall som avses i 4 kap. 3015 tredje stycket i balken. Har enligt dessa bestämmelser förmänsrätt ej inträtt när balken träder i kraft. medför ut— mätningen förmänsrätt i och med ikraftträdandet eller. vid utmatning av lön som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. när förfallotiden har inträtt.

20 & Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 5 6 och 6 kap. 35 andra stycket i balken tillämpas även i fråga om andelsrätt i en förening. som ej är bostadsrättsförening. eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag. om det med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

Bestämmelsen i 5 kap. 13 & första stycket i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd ellerjordägare enligt 34 & lagen (1970: 995) om införande av nyajordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Övergångsbestämmelser till 8—12 kap. utsökningsbalken

21 (& Bestämmelserna i 8 kap. 12 .b' i balken och 13 f: i samma kapitel såvitt avser en fordran som är förenad med förmänsrätt enligt 5. & första stycket ] förmänsrättslagen (1970: 979) är ej tillämpliga. när utmätning har skett före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller 8 kap. 155 andra stycket. om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 5 4 mom. utsökningslagen (1877: 31 s. 11.

Har vid en försäljning före balkens ikraftträdande av egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen, gäller äldre bestämmelser i fråga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

22 & Har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om ätertaganderält för kreditgivaren och är lagen (1915: 219) om avbetalningsköp tillämplig på avtalet. skall vid tillämpning av 9 kap, 10 å i balken kreditgivarens fordran bestämmas enligt 6 & tredje stycket nämnda lag.

23 & Om ett skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 å i balken. upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

24 & Om en gäldenärs rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående av- skrivning av det belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före balkens ikraftträdande. skall 9 kap. 1611 i balken

Prop. 1980/81: 84 :-t-.—._:___ Lag/örslugwt 5

tillämpas beträffande den handling pä grttnd av vilken inteckning har meddelats för det avskrivna beloppet.

När en gäldenärs rätt till inteckning i hans luftfartyg elleröärtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftträdande. skall den tid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 9 kap. 16 5 första stycket jämfört med 14 5 första stycket räknas från ikraftträ- dandet.

25 5 Om ett skepp. som enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1067) om ändring i lagen (1966z454) om företagsintcckning omfattas av en sådan inteckning. skall säljas exekutivt enligt 10 kap. i balken. skall borgenären underrättas och fordran som anmäls tas upp i sakägarl'örteckningen.

Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 2645 sjölagen(1891135 5. 1) tillämpas beträffande ränta. som enligt punkt 14 eller 15 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen(189lz35 s. 1) skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen(1891: 35 s. 1) är upptagen i skeppsregistret.

26 5 Bestämmelserna i 12 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 35 jordabalken tillämpas beträffande ränta. som enligt 26 eller 275 lagen (1970: 995) om införande av nyajordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

27 5 Ränta som är intecknad enligt äldre bestämmelser eller en annan sådan fordran som ej är bestämd till kapitalet tas upp i sakägarförteckning- en enligt balkens regler om fordringar med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efter fem procent årlig ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en livränta. skall dock beräkningen ske med ledning av 3 5 lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

28 5 Bestämmelserna i 12 kap. i balken om nyttjanderätt. servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också "annan sådan särskild rättighet som besvärar fast egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre bestämmel- ser.

29 5 Skall ersättning utgå till en innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån. som enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom och ej bibehålls vid försäljning av egendomen. beräknas utdelning för det kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor efter ortens pn's beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 5. '

Övergångsbestämmelser till 13 och 14 kap. utsökningsbalken

30 5 När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande. gäller äldre lag i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinning i 153 5 utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller fortfarande. när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.

Prop. 1980/81:84 [.ttg/l'irslugt'n 6

Övergängsbestämmelse till 15 kap. utsökningsbalken

31 5 När ntedel före ikraftträdandet av balken hur innehallits enligt ett beslut om införsel. gäller 24 5 införsellagen (1968: 621) i friiga om befrielse för gäldenären frän betalningsskyldighet.

('"')vergångsbestämmelser till 16 kap. utsökningsbalken

32 5 När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandet av balken. skall vid tillämpning av 16 kap. 55 i balken den tid om sex månader som anges där räknas från ikraftträdandet.

33 5 I fråga om skingringsförbud som har meddelats enligt utsökningsla- gen (1877:31 s. 1) eller annan lag tillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

Övergångsbestämmelser till 17 kap. utsökningsbalken

34 5 När utmätning eller annan verkställighet har ägt rum före balkens ikraftträdande. tillämpas äldre lag i fråga om kostnader i målet. Bestäm- melserna i 17 kap. 12 5 i balken gäller dock. när en tvist vid en fördelning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 75 tredje stycket.

1 mål som efter ikraftträdandet handläggs av överexekutor tillämpas äldre lag i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Övergångshestämmelser till 18 kap. utsökningsbalken

35 5 I fråga om talan mot beslut som har meddelats av utmätningsman- nen före balkens ikraftträdande och förfarandet hos överexekutor i målet tillämpas äldre lag. Bestämmelsen i 201 5 4 mom. utsökningslagen (1877: 31 s. 1) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före balkens ikraftträdande.

Beträffande talan mot beslut av överexekutor och förfarandet i hovrät- ten i målet tillämpas äldre lag.

I fråga om talan mot hovrättens beslut i mål som har fttllföljts från överexekutor och förfarandet i högsta domstolen i målet tillämpas också äldre lag.

Andra bestämmelser

36 5 Reseförbud som har meddelats enligt utsökningslagen ( 1877: 31 s. 1) upphör att gälla. när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats enligt utsök- ningslagen prövas av domstol eller. om talan ej har väckts i saken. av överexekutor.

37 5 Vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud skall i stället avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan lag än utsök- ningslagen (1877: 31 s. 1). tillämpas 36 5.

38 5 Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings- mannen skall i stället avse kronofogdemyndigheten.

Prop. 1980/81:84 ' ' Ltlg/Q'il'xlugvn 7

Talan mot beslut. som efter balkens ikraftträdande meddelas av krono- logdemy ndigheten enligt särskild lag eller annan lörlattning. skall lör-ds i hovrätten | stället lör hos överexekutor.

39 5 Mail. som enligt särskild lag eller annan författning skall prövas av överexekutor och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslut. skall i stället handläggas av kronol'ogdemyndigheten.

Mal enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos överesekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av tredje stycket.

Överesekutors befattning med mål som ej avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten ttpphör senast vid utgången av är 1982. Mål av sädan art som enligt de nya besti'tmmelserna skall handläggas av en krono- fogdemyndighet får även dessförinnan överlämnas till en behörig krono- fogdemyndighet. om det är lämpligt.

40 5 Bestämmelserna i 35 5 gälleri tillämpliga delar även ifall som avses i 38 och 39 55.

41 5 Lagen (1921 : 244) om utmätningsed tillämpas fortlarande i fråga om ansökningar enligt lagen som har kommit in till konkursdomaren före balkens ikraftträdande.

Förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräk- ningar tillämpas fortfarande beträffande handelsräkningar som har utfär- dats medan förordningen var gällande.

42 5 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet älagt nagon betalningsskyldighet och har så lång tid förflutit efter äläggandet att hinder möter för verkställighet i en främmande stat. vars lag annars medger verkställighet. skall hovrätten på ansökan av borgenären förnya betal- ningsäläggandet. sävida ej hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. lnnan ett sådant beslut meddelas. skall gäldenären beredas tillfälle att yttra sig.

Förordningen (1863:_5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förordning— en gällde.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Härigenom föreskrivs att i 2 och 355 lagen (1899:12 s. 9) om verkstäl- lighet i visst fall av utländsk domstols beslutl ordet "överexekutor" skall bytas ut mot '"kronofogdemyndigheten"

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

' Senaste lydelse av 2.5l909221s. 2 35 1927270.

Prop. l98tllez8—1 l.at_'li'ir.vlm.'t'n 8

litt mail som är anhängigt hos overesekutor vid ikraftträdamlet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgängen av är 1982. Malet far även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndighe- ten. om det är lämpligt.

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936: 79") om erkännande och verkställighet

av dom som meddelats i Schweiz.

Härigenom föreskrivs att 7s' lagen (193679) om erkännande och verk- ställighet av dom som meddelats i Schweiz skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_v(lul.u'

Anhängiggöres hos domstol eller ("ärinte/anar talan i sak. vilken ve— terligen redan är anhängig vid schwei/isk domstol som enligt den— na lag är behörig. skall den svenska domstolen eller ("it-crtuvUÅHIHr visa mälet ifrän sig.

Föreslagen lule/.vc

%$

Anhängiggöres hos domstol talan i sak. vilken veterligen redan är an— hängig vid schweizisk domstol som enligt denna lag är behörig. skall den svenska domstolen visa mälet ifran sig.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

Härigenom föreskrivs att 11 och 14 så lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar pä privaträttens omräde skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lule/.vc [illrar/(Igen lydelse

1113

Verkställighet. som sökes hos kronofogdemyndighet. sker enligt vad stim är föreskrivet i fråga om svensk domstols Iagakraftägande dom. 1 fall som avses i 4.5 sker verkställigheten med iakttagande ur 39 och 40935 n(slik/1ingslagen ('I877:3l .r. I). Föreskrift om tvångsmedel i den utländska exeku- tionstiteln skall ej vinna till- lämpning.

Verkställighet. som sökes hos kronofogdemyndighet. sker enligt vad som är föreskrivet i fräga om svensk domstols Iagakraftägande dom. 1 fall som avses i 4ä sker dat-k verkställigheten enligt vad som giil- ll'l' om .vådan claln som murar i 3 kup. 6.5 ulsökningrlmllvt'n. Före- skrift om tvångsmedel i den ut— ländska exekutionstiteln skall ej vinna tillämpning.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagli'irslagen 9

Föreslagen lydelse

1415

Har handräekning beviljats enligt 8 kup. utst'ikningslagen ( I877:3l s. I). skall med avseende på giltighe- ten av sådant beslut vid tillämpning av [88.5 i lagen med talans an- hängiggörande vid svensk domstol jämställas talans väckande vid dansk. finsk. isländsk eller norsk domstol. om domen i den utländska rättegången kan bli gällande här i riket enligt denna lag.

Har kvarstad eller annan sa'/("(*r- lwtsåtgärd beviljats enligt [5 kap. 1—3 ## rättegångshalken. skall med avseende på giltigheten av sådan åtgärd vid tillämpning av 7.5 isarn- ma kapitel med talans anhängig- görande vid svensk domstol jäm- ställas talans väckande vid dansk. finsk. isländsk eller norsk domstol. om domen i den utländska rätte- gången kan bli gällande här i riket enligt denna lag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1939: 6) om frihet från kvarstad och sking- ringsförbud för vissa luftfartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939: 6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

dels att 35 skall upphöra att gälla. dels- att i 2.5 orden "pant eller borgen" skall bytas ut mot "säkerhet". dels att i 45 ordet "Konungen” skall bytas ut mot "regeringen". dels att rubriken till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

Föreslagen lydelse

Lag om frihet från kvarstad för vissa

luftfartyg

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

Hänvisningar till S5

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1936: 320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

Härigenom föreskrivs att lå lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har arbetsgivare hos domstol. överexekumr eller skiljemän fram- ställt yrkande om vräkning av är-

Föreslngen lydelse 1 &

Har arbetsgivare hos domstol el- ler skiljemän framställt yrkande om vräkning av arbetstagare från lä-

Prop. 1980/81: 84 Nuvarande lydelse

betstagare frän lägenhet som upplä- tits ät honom pa grund av hans ar- bctsanställning. och upplyses att arbetstagaren deltager i strejk vid arbetsgivarens företag eller att han är föremål för lockout frän arbetsgi- varens sida. [nä yrkandet. ändä att arbetstagaren belinnes skyldig att avllytta frän lägenheten. i avbidan pä konfliktens avveckling icke bi— fallas förrän tre mänader förflutit frän det han i anledning av konflik- ten upphörde med arbetet.

Lag/ärs/agen 11) Föreslagen lydelse

genhet. som upplätits ät honom pä grttnd av hans arbetsanställning. och upplyses att arbetstagaren del- tager i strejk vid arbetsgivarens l'ö— retag eller att han är föremål för lockout frän arbetsgivarens sida. .lilr yrkandet, ändå att arbetstaga- ren befinnes skyldig att avllytta frän lägenheten. i avbidan pä kon- tliktens avveckling icke bifallas förrän tre mänader förflutit frän det han i anledning av konllikten upp- hörde med arbetet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. När ett mål om vräkning handläggs av övercsckutor efter ikraftträdan- det. tillämpas l s i dess äldre lydelse.

7. Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 11 & l'öräldrabalkcn' skall ha nedan angivna lydelse.

.N'm'ara/tcle lydelse Föreslagen lydelse

21 kap. || s?

Beträffande parts skyldighet att ersätta nmtparts kostnader i ärende enligt detta kapitel äga nt— säklangs/agens bestämmelser aln kostnader i lltst'ikningstmil hus äveresekutar motsvarande till- lt'intpning.

Länsrättenfår. enligt vad som är skäligt. _fi'irordna att den ena parten skall erst't'tta motpartens kust/lader i ett ('i/"ende enligt detta kapitel.

Kostnad för utförande av uppdrag enligt 2 & första stycket andra punk- ten. hämtning eller omhändertagande av barn och läkarundersökning beta- las av allmänna medel.

Den som har hand om barnet får tillerkännas ersättning och förskott i anledning av kostnad för resa och uppehälle i samband med inställelse vid läkarundersökning enligt 10 &. Härvid äger 15 # förvaltningsprocesslagen (1971 : 291) motsvarande tillämpning.

Fråga om ersättning enligt andra och tredje styckena prövas av länsrät- ten.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

' Ball-cen omtryckt 19781853. : Senaste lydelse 1979: 241.

l'rop. 1980/8 [: 84

8. Förslag till

l.ag/i'5rxlugc*n Il

Lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av o'm'yndigs värdehand-

lingar

Härigenom föreskrivs att i Z 5 lagen (l924z322l om värd av omyndigs värdehandlingar' ordet "överexektttor" skall bytas ut mot "kronofogde-

myndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982.

9. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l937:81) om internationella rättsförhållan- den rörande dödsbo

Härigenom föreskriVs att 2 kap. 14 & lagen (l937: till om internationella rättsförhällanden rörande dödsbo skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarumlc' lule/.se Föreslagen lydelse

2 kap. l4 .5

Har genom utrikesdepartemen- tets försorg till riket överförts egen- dom som vid bodelning eller arv- skifte utom riket tillagts någon som här vistas. må egendomen ej tagas i mät eller däri-i läggas kvarstad eller ski/1gring.s:/i'irbml. medan den finnes i förvar hos departementet eller myndighet genom vars försorg den skall tillställas den enligt bodel— ningen eller skiftet berättigade.

Har genom utrikesdepartemen- tets försorg till riket överförts egen- dom som vid bodelning eller arv- skifte utom riket tillagts någon som här vistas.]ii'r egendomen ej tagas i mät eller därä läggas kvarstad. me- dan den linnes i förvar hos departe- mentet eller myndighet genom vars försorg den skall tillställas den en- ligt bodelningen eller skiftet berätti- gade.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982.

lt) Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga omjordabalken' dels att i 6 kap. l2 & ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "krono-

fogdemyndigheten ' ".

dels att i 7 kap. 17 och l9 åå orden "lagen (l97lz494) om exekutiv försäljning av fast egendom" skall bytas ut mot "lZ kap. utsökningsbal- ken

' Lagen omtryckt l976:6l6. ' Balken omtryckt |97l: l209. 12 kap. omtryckt 1979: 252.

Senaste lydelse av 7 kap. 19 & l975: lt)85.

Prop. 1980/81: 84 Lag/i'lrslagen l2 tlelx att i 12 kap. 2I mot "länsstyrelsen". dels att 3 kap. 3 och 5 ta. 6 kap. lt) &. 7 kap. lö &. 8 kap. 4 &. B kap. 26 s. 19 kap. 21 s. 20 kap. o s. 2! kap. 2. 5 och 6 ;s. 22 kap. 3 soeh 23 kap. 2 ;; skall ha nedan angivna lydelse. dels att i balken skall införas en ny paragraf. I2 kap. 67 a &. av nedan angivna lydelse.

. 22 och 44 ts ordet "'överexekutor" skall bytas ut

Navara/ale lydelse [förlät/11.140” [WIC/SU

3 kap. 3 &

Den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till följd av att han eller nagon som han anlitat underlåtit att vidtaga sädan ätgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande.

Medför skyddsätgard uppenbarli- gen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga. fär åtgärden underlätas. Skadan skall dock ersättas. Om det be- gäres. skall pant eller borgen enligt atsöknlngslagen (18773?! .v. I) stäl- las hos länsstyrelsen rill säkerhet för ersättningen innan arbetet bör— jar.

Medför skyddsätgärd uppenbarli- gen högre kostnad än den skada som atgärden avser att förebygga. fär ätgärden underlätas. Skadan skall dock ersättas. Om det be— gäres. skall saker/tet enligt vad .vrnn sägs i.? lta/). nlsöltningxlmllten stäl- las hos länsstyrelsen för ersättning- en innan arbetet börjar.

Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark. till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet. av sådan beskaffenhet att särskild skyddsätgärd är nödvändig för att förebygga skada med anledning av arbete som icke sträckes nedanför vanligt källar- djup. skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.

5

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete fär vidtagas pä annans mark. om det är nödvändigt för att undvi— ka oskälig köstnad eller annan syn- nerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres. skall pan! eller borgen enligt urgölatlngslagen (l877:3l s. I) ställas hos länsstyrelsen till m'- ker/rer för ersättningen innan arbe— tet börjar.

&

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete fär vidtagas pä annans mark. om det är nödvändigt för att undvi- ka oskälig kostnad eller annan syn- nerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres. skall säkerhet enligt vad som sägs i .? kap. atsölt'nings- balken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lag/Firslttgen l3

["t'ireslatu'n lydelse

6 kap. l(l &

Ansvaret för inteckning som be- viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskil- da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastig- hets värde gäller därvid taxerings- värdet för året innan inteekningen söktes eller. om särskilt taxerings- värde då ej fanns för fastigheten. det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fas- tigheterna skall säljas utmätnings- vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas- tigheterna. gäller de värden som överexekutor låter åsätta fastighe- terna enligt lagen (197l:494) om exekutiv jörsäljning av fast egen- dom.

Ansvaret för inteckning som be— viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskil- da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastig- hets värde gäller därvid taxerings— värdet för året innan inteekningen söktes eller. om särskilt taxerings- värde då ej fanns för fastigheten. det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fas- tigheterna skall säljas utmätnings- vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas- tigheterna. gäller de värden som åsiitts _litsliglu'lerna enligt [3 kap. utsökningslmlken.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastig- het med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket. svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning ej erhållas för dess andel i återstoden. fördelas bristen på samma sätt mellan de återstående fastigheterna.

7 kap. [6.5

Efter exekutiv försäljning av fas- tighet gäller upplåtelse av nyttjan- derätt. servitut eller rätt till elek- trisk kraft mot den nye. ägaren cn- dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen ll97l:494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller rättigheten enligt samma lag är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av un- derlåtenhet att uppsåga arrende- el- ler hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen (1971 :494) om exekutiv för- säljning av fast egendt.)m.

Efter exekutiv försäljning av fas- tighet gäller upplåtelse av nyttjan- derätt. servitut eller rätt till elek- trisk kraft mot den nye ägaren en- dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt 12 kap. utsökningsbalken el- ler rättigheten enligt samma kapitel är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av un- derlåtenhet att uppsäga arrende- el- ler hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i l.? kap. utsökningsbalken .

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lag/inslagen 14

Föreslagen lydelse

8 kap.

Uppsäges arrendetwtal med an- ledning av att arrenderätten är för- verkad. upphör avtalet att gälla pä den fardag som inträffar närmast ef- ter uppsägningen. om ej rätten eller överesekutor finner skäligt ålägga arrendatorn att avllytta tidigare el- ler annat följer av 25 s.

4.5

Uppsäges arrendeavtal med an- ledning av att arrenderätten är för- verkad. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast ef- ter uppsägningen. om ej rätten än- ner skäligt älägga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 25 5.

()m arrendeavtal uppsägcs av annan orsak som gerjordägare eller arren- dator rätt att frånträda avtalet. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället. upphör avtalet dock genast att

gälla. Fardag är den 14 mars.

12 kap.

()7a #

Talan mot beslut av länsstyrelsen med anledning av nedsättningl en- ligt 21 sq _li'lrs i hovrätten genom he- svär.

13 kap. 26 å

Bestämmelserna i um'ikningsla- gen (1877:3l s. 1). lagen (197l:494) om exekutiv jifirsälining av fast egendom. lagsökningslagen (19461808) och konkurslagcn (1921:225) angående fast egendom och rättighet däri äger motsvaran— de tillämpning i fråga om tomträtt.

Bestämmelserna i utsökningshal— ken. lagsökningslagen (194618081 och konkurslagen (l921:225) an- gäende fast egendom och rättighet däri tillämpas också i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser tomträtt är denna likställd med fast egendom.

19 kap. 21 &:

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller tagits i anspråk ge- nun: hetalningssäkring eller har be- träffande fast egendom eller tomt- rätt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan

: Senaste lydelse 1978: 884.

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller För utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendo- mens försäljning av annat skäl för-

Prop. 1980/8l : 84 Naturum/U lydelse

om egendomens försäljning av an- nat skäl förfallit eller hur heml- lli/te.x".t'iikringen upphört ull gå!/u. skall anteckning därom göras i fas-- tighetsboken eller tomträttsbokcn. Anteckning att egendomen försälts utmätningsvis skall ske när hand- ling som visar köpeskillingens för- delning inkommit.

'Jl

Lug/Urs/ugvn l Föreslagen lydelse

fallit. skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomtrattsbo— ken. Anteckning alt egendomen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar kt'ipeskillingens fördelning inkommit. llur fits! egendom eller rum/rill! belagts med Arminia! ('I/("" logi/x i anspråk luv- nmn hem/ninland/(ring eller hur en sådan åtgärd upp/lärts" eller [iter- gåll. skull (Inn-'i'kning t/ärmn ut'/(Ari göms i_faxlig/u'lxlm/ten eller luntl- rälLt/mkun.

Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försälj— ning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndig- hets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken när anmälan. bevis eller fördelningslängd som utvisar för— hällandet inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhällande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträttsbok. gäller bestämmelsen.

20 kap. 6 ??

Lagfartsansökan skall avslås. om I. fängeshandlingen ej ingivits.

2. fängeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag.

3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehaller vill- kor. som enligt 4 kap. 4 eller 28 & medför att förvärvet är ogiltigt.

4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7—9. 28 eller 29 & eller eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt.

5. överlåtelsen står i strid med en möt överlätaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och. när överlåtelsen skedde. lagfart ej var beviljad för överlåtaren eller. om så var fallet. ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget pä inskrivningsdag.

6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt I7 kap. I eller 4 & äger företräde framför sökandens förvärv.

7.- fastigheten sålts exekutivt till 7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljning— annan än sökanden och försäljning- en enligt 213 11 $$ ] mom. utxök- en enligt 14 kap. ursökningxhulkcn niugxlugan (I877:31 s. !) äger före- äger företräde framför dennes för- träde framför dennes förvärv. värv.

8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets till- stånd och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom avslagits.

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

] Senaste lydelse |973: ll33.

Prop. I980/8]: 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget! lö

F't'ir'e.s'laj.'t-'tt lydelse

Zl kap.

25

Ansökan om inskrivning skall avslås. om

upplätelsehandlingen ej ingivit

'_oJIJ—

.J' # . fastigheten är utrm'itt.

S.

föreskrifterna i l3 kap. l—4 och 6 ss ej iakttagits. . lagfart ej är sökt för upplätaren. inskrivning i fastigheten är beviljad eller sökt.

5. fastigheten ltar utmätts. be- lagts med kvarstad eller tagits i an- språk genom betalaingxsiikring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den ins'krit'ningxdag då inskriv- ning söks-_

6. det är uppenbart att upplåtelsen på annan grund är ogiltig eller ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplätaren uppskjutits till senare in— skrivningsdag. skall behandlingen av ansökan om inskrivning av tomträt- ten uppskjutas till samma dag.

5 54

Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens inne— håll som avses i l3 kap. 2! åfår göras av fastighetsägaren eller tomträttsha- varen sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gälleri tillämpliga delar 2—4 5.5 med följande avvikelser.

Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv- ning av nyttjanderätt. servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag. får ansö- kan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgivit in- skrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. ()m fastigheten eller tomträtten ut- mätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inskrivning sökes. gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den bor- gena'r för vars fordran betalnings- säkring ägt rum.

* Senaste lydelse |978: 884.

Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv- ning av nyttjanderätt. servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag. får ansö- kan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgivit in- skrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten har utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningxdag då inskrivning sökes. gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad eller bc- talningssäkring ägt rum.

Prop. l980/81: 84 Lagli'irslagen l7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning äger rum. får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd. l avvaktan på att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan— röjes skall ansökan förklaras vilande.

65

Framgår av anteckning i tomträttsbokcn eller upplyses eljest att tomträt- ten upphört enligt 13 kap. 19 &. skall anteckning om tomträttens upphöran- de göras i boken.

Ansökan om dödning av tomt- rättsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 & får ej bifallas. om inskriv- ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt.

Ansökan om dödning av tomt— rättsinskrivning i fall som anges i l3 kap. 22 5 får ej bifallas. om inskriv- ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten har tll- mätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- siikring och ett ärende angående anteckning mn åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.

22 kap. 3 55

Ansökan om inteckning skall avslås. om ]. föreskrifterna i 2 & icke iakttagits.

2. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsbokcn inteckning ej får beviljas i fastigheten.

3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt.

4. fastigheten frångätt sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.

5. sökanden är i konkurs eller försättes i konkurs den dag då inteck— ningen sökes samt fastigheten hör till konkursboet.

6. del av fastigheten är utmätt eller atmdtes den dag då inteek- ningen sökes.

7. del av fastigheten ltar tagits i anspråk genom betalningssäkring eller tages i anspråk den dag då inteekningen sökes.

8. ärende angående anteckning enligt 7 5 förköpslagen (1967z868) att kommun beslutat utöva förköps- rätt i fråga om egendomen upptagits

'(" Senaste lydelse l978: 884. 2 Riksdagen [980/81. [ saml. Nr 84

6. en del (II' fastigheten ltar ut- mätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring eller _f'astiglteten eller en del av fastigheten har he- lagts med kvarstad ()t'lt ett ärende angående anteckning om åtgärden ltar tagits upp senast på den in- skrivningsdag då inteekningen söks, såvida ej anst'ikningen har medgetts av krrntqfogdetnyndighe- ten.

7. ärende angående anteckning enligt 7 & förköpslagen tl9671868) att kommun beslutat utöva förköps- rätt i fråga om egendomen upptagits

Prop. msn/81:84

Nuvurunde lydelse

pä inskrivningsdag och ansökning— en göres av den som överlåtit egen- domen.

Lutz/Firxiutwn 18

Föreslagen lydelse

på inskrivningsdag och ansökning— en göres av den som överlatit egen- domen.

Har ärende angäende lagfart för sökanden uppskjutits till senare inskriv— ningsdag. skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma dag.

23 kap.

Ansökan om inskrivning skall avslås. om

I. den handling på vilken rättigheten grundas ej ingivits.

2. föreskrift i lag beträffande sadan upplåtelse som ansökan angår icke iakttagits och föreskriften ej avser giltigheten av endast visst förbehåll.

3. upplåtelsen står i strid med en mot upplåtaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och. när upplåtelsen skedde. lagfart ej var beviljad för upplåtarcn eller. om så var fallet. ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag.

4. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt.

5. fastigheten före upplåtelsen överlåtits till någon vars förvärv enligt l7 kap. l eller 4 & äger företräde framför upplåtelsen.

6. fastigheten före upplåtelsen frångått upplåtaren pågrund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.

7. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i upplä- telsehandlingen icke får inskrivas.

8. upplåtelsen avser rätt till elek- trisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger.

9. det är uppenbart att upplåtel- sen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av an- nat skäl ej kan göras gällande.

7. _liis'liglrt'lcn hur be/(lgls med kt'urxmrl och m t'irr'ndt' (ingående (uHce/(ning om kt'urstadcn hur m- gits upp senast på den ins/(rivnings- dag då inskrivning Sfi/(x.

8. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i uppla— telsehandlingen icke får inskrivas.

9. upplåtelsen avser rätt till elek- trisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger.

!(). det är uppenbart att upplåtel- sen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av an- nat skäl ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplätarcn uppskjutits till senare in- skrivningsdag. skall behandlingen av ansökan om inskrivning uppskjutas till samma dag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982. Om fördelningssammanträde efter exekutiv auktion hålls av överexeku- tor efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. gäller 6 kap. lZ & i dess äldre lydelse.

När ett mål angående avhysning av en arrendator handläggs av överexe- kutor efter ikraftträdandet. tillämpas 8 kap. 4 & i dess äldre lydelse.

Ett ärende om nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap. 21 å. som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet. skall även därefter hand- läggas av överexekutor. dock längst till utgången av år l982.

Prop. l98tl/8l184 Lagli'irslugen l9

Vad som sägs om kvarstad i ll) kap. Zl &. Zl kap. 2. 5 och 6 åå. 22 kap. 3 s och 23 kap. 2 ä i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

1] Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: l88) om arrendenämnder och hyres- nämnder

Härigenom föreskrivs att 7.3 lagen (1973: l88l om arrendenämnder och hyresnämnder' skall ha nedan angivna lydelse.

.:N'ln'urandt' lydelse

7.4

Arrende-. hyres— eller bostads- rättstvist får för ändamål som avses i lä första stycket I eller 2 eller 45 första stycket 1—3 av part hänskju- tas till nämnd. om tvisten ej är an- hängig vid domstol eller hos över— es'elt'umr eller skiljemän.

Föreslagen lydelse

Arrende—. hyres- eller bostads— rättstvist får för ändamål som avses i l s' första stycket I eller 2 eller 4å första stycket I—3 av part hänskju- tas till nämnd. om tvisten ej är an- hängig vid domstol eller h0s skilje- män.

1 tvist. som är anhängig vid domstol. kan domstolen förordna att tvisten före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas till nämnd för medling.

Denna lag träderi kraft den 1 januari l982. Om en tvist är anhängig hos överexekutor efter ikraftträdandet. tilläm- pas 755 i dess äldre lydelse.

12. Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen( 1979: 230)

Härigenom föreskrivs att 16 och 17 ääjordförvärvslagen ( 1979: 230) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fr'ireslagen lydelse

tes

Egendom som har förvärvats ge- nom inrop på exekutiv auktion un- der sådana förhållanden att för- värvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att

' Lagen omtryckt l980: 97.

Egendom som har förvärvats ge— nom inrop på exekutiv auktion un- der sådana förhållanden att för— värvstillständ skulle ha krävts vid vanligt köp skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda fordran. för vil- ken inroparen har panträtt i egen- domen. eller någon hans rättighet som är inskriven i den. får länssty- relsen pä ansökan medge skäligt an- stånd med avyttrandet. om det är sannolikt att förlust annars skulle uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen på framställ- ning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas på of- fentlig auktion enligt l7 &.

Lagfi'irslagen 20

Föreslagen lydelse

behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda fordran. för vil— ken inroparen har panträtt i egen- domen. eller någon hans rättighet som är inskriven i den. får länssty- relsen på ansökan medge skäligt an- stånd med avyttrandet. om det är sannolikt att förlust annars skulle uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen på framställ- ning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas av kro- nofiigdemyn(ligheten på offentlig auktion enligt l7å.

Anteckning om bestämmelserna i första stycket skall göras i det köpe- brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och. när lagfart söks. införas i fastighetsboken. om inte sökanden visar att av- yttringsskyldigheten har upphört.

l fråga om tillstånd att behålla egendom gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna om förvärvstillstånd i 3—8éiå med undantag av 45 första stycket ] samti l0 och 1155.

l7å

Har länsstyrelsen förordnat om auktion enligt l6å och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen. skall förordnandet trots detta gå i verkställighet. om inte lantbruksnämnden återkallar sin fram- ställning i ärendet.

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras som om egendomen hade bli- vit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla be- fintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skydds- beloppet täcks. får försäljning inte ske. om ej den bjudna köpeskilling- en täeker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen en- ligt lugen (I97I:494) om exekutiv fc'irsäljning av fast egendom eller. om ägaren eller innehavare av ford- ran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering. det värde vartill egendomen kan upp- skattas av värderingsmän som

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras som om egendomen hade bli- vit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla be- fintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skydds- beloppet täcks. får försäljning inte ske. om ej den bjudna köpeskilling- en täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen en- ligt IZ kap. utsökningsbalken eller. om ägaren eller innehavare av ford- ran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering. det värde vartill egendomen kan upp- skattas av värderingsmän som [äns- styre/sen utser. Egendomen får säl-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

(överexekutor utser. Egendomen 'l'åf säljas endast till den som har fått förvärvstillstånd eller enligt 25 1. 2. 4 eller 9 får förvärVa egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får an— tas. skall försäljning ske. även om innehavare av fordran bestrider det. Vad utsökningslagen (l877:3l s.!) ifråga omfördelning av köpe- skillingföreskriver beträffande gäl- denären skall i ärende som avses här tillämpas på ägaren.

Lag/"(inslagen 21 Föreslagen lydelse

jas endast till den som har fått för- värvstillstånd eller enligt 25 I. 2. 4 eller 9 får förvärva egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auk- tionen bud som sålunda får antas. skall försäljning ske. även om inne- havare av fordran bestrider det.

Kommer försäljning inte till stånd vid auktionen får Iantbruksnämnden inom två år efter det att auktionen har vunnit laga kraft hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställs inte sådan begäran inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den senare auktionen bud som får antas. är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982. Ett ärende om försäljning enligt 17.5 som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet Skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt.

13. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet

Härigenom föreskrivs att 6 och 7 5.5 lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet rn. m.I skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

65

Egendom, som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under så- dana förhållanden att förvärvstill- stånd skulle ha krävts vid vanli t köp. skall åter avyttras inom två ar efter det att auktionen vunnit laga kraft. om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro- paren antingen fått besked från

' Lagen omtryckt 19791307.

Föreslagen lydelse

Egendom. som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under så- dana förhållanden att förvärvstill- stånd skulle ha krävts vid vanligt köp. skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft. om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro- paren antingen fått besked från

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

kommunen att prövning ej påkallas eller erhållit hyresnämndens till- stånd att behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda någon inroparcns fordran. för vilken han har panträtt i egendomen. eller nå- gon hans rättighet. som är inskriven däri. får länsstyrelsen på ansökan medge skäligt anstånd med egendo— mens avyttrande. om sannolika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen. Avyttras ej egendomen inom före- skriven tid. skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att egendo- men skall säljas på offentlig auktion enligt bestämmelserna i 7 ?.

Iulg/Firslugen 33 Ft'ireslugen lydelse

kommunen att prövning ej påkallas eller erhållit hyresnämndens till- stånd att behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda någon inroparens fordran. för vilken han har panträtt i egendomen. eller nå- gon hans rättighet. som är inskriven däri. får länsstyrelsen på ansökan medge skäligt anstånd med egendo— mens avyttrande. om sannolika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen. Avyttras ej egendomen inom före- skriven tid. skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att egendo- men skall säljas av kr:nw/bgdemyn— dig/teten på offentlig auktion enligt bestämmelserna i 7 s.

Anteckning om bestämmelserna i första stycket skall göras i det köpe- brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och. när lagfart sökes. införas i fastighetsbokcn. om sökanden icke visar att avytt-

ringsskyldigheten upphört.

Bestämmelserna i 4 %$ gäller i fråga om tillstånd att behålla egendom.

Har förordnande meddelats enligt 6 5 och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen. skall förordnandet trots detta gå i verk- ställighet. om kommunen eller hyresnämnden icke återkallar sin framställ- ning i ärendet.

1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen blivit ut- mätt för fordran med bästa för— månsrätt däri efter. i förekomman- de fall. sådana rättigheter som be- svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före- träde framför alla befintliga ford- ringar. Även om det i enlighet här- med bestämda skyddsbeloppet täckes, får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt lagen (1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller. om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär-

1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen blivit ut- mätt för fordran med bästa för- månsrätt däri efter. i förekomman- de fall. sådana rättigheter som be- svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före- träde framför alla befintliga ford- ringar. Ävcn om det i enlighet här— med bcstämda skyddsbeloppet täckes. får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. urst'ikningsbalken eller. om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär- skild värdering. dct värde vartill

l'rop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

skild värdering. det värde vartill egendomen uppskattas av värde— ringsmän som iirerexekulw utser. Egendomen får säljas endast till den som fått besked från kom— munen att prövning ej påkallas. er- hållit förvärvstillständ eller enligt 2 & 3. 3. 4 eller 9 får förvärva egen- domen utan sädant tillständ. Avges vid auktionen bud som sålunda fär antagas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider

Lag/'i'irslagen 23 li'f'jreslagen lydelse

egendomen uppskattas av värde- ringsmän som [iinsstyrelm'n utser. Egendomen får säljas endast till den som fått besked från kom- munen att prövning ej påkallas. er— hållit förvärvstillständ eller enligt ?. ä 2. 3. 4 eller 9 far förvärva egen- domen titan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda fär antagas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det.

det. Vad u!sökningslagen ( 1877 :.1' I s. Il ifråga om _li'irdelning av kö- peskilling föreskriver herräjlande .ur'ildeniiren skall i ärende som avses här tillämpas pri ägaren.

Kommer försäljning ej till stånd vid auktionen. får kommunen eller hyresnämnden inom två är efter det att auktionen vunnit laga kraft hos lansstyrclsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej sådan begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare auktionen bud som får antagas. är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion. som ej lett till försäljning. betalas av statsmedel.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982. Ett ärende om försäljning enligt 7 s' som är anhängigt hos ("överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt.

14. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.

Härigenom föreskrivs att 7 och 8 55 lagen (1916: 156) om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.| skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

753

Fast egendom. som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhållanden. att tillstånd enligt 1 eller 25 skulle ha krävts vid Vanligt köp. skall åter avyttras inom två är efter det att auktionen vunnit

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1973: 307. 1 Senaste lydelse 19751366.

Prop. HSO/81:84

Nuvarande lydelse

Lagfi'jrxlugen 24

Föreslagen lydelse

laga kraft. om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro- paren erhallit tillstånd att behalla egendomen. Har inropet skett för att skydda nägon inroparens fordran. för vilken han har panträtt i egendomen, eller någon hans rättighet. som är inskriven däri. äger länsstyrelsen på ansökan medgiva skäligt anstand med egendomens avyttrande. om sanno- lika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen.

Avyttras ej egendomen inom fö- reskriven tid. skall länsstyrelsen förordna att egendomen skall säljas pä offentlig auktion enligt bestäm- melserna i 8 s" eller. om särskilda skäl lula däremot. hänskjuta l'rägan till regeringens prövning.

Avyttras ej egendomen inom fö- reskriven tid. skall länsstyrelsen förordna att egendomen skall säljas (Il' krmmfngdemyndigheten på of- fentlig auktion enligt bestämmelser- na i 8 s' eller. om särskilda skäl la- Iur däremot. hänskjuta frågan till regeringens prövning.

Anteckning om bestämmelserna i första och andra styckena skall göras i det köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och. när lagfart sökes. införas i fastighetsboken. om sökanden icke visar att avyttringsskyldigheten upphört.

I fråga om tillstånd att behålla fast egendom äga bestämmelserna om tillstånd till förvärv av sådan egendom i 1 och 2 åå motsvarande till- lämpning. Äger länsstyrelsen icke själv avgöra ärendet. skall länsstyrelsen med eget utlätandc överlämna ansökningen till regeringen. Med förord- nande enligt andra stycket skall i sådant fall anstå till dess ansökningen prövats.

8.63

Finnes. sedan förordnande meddelats enligt 7 &. att inroparen dessförin- nan eller senare avyttrat egendomen. äger länsstyrelsen besluta att förord- nandet ej skall gä i verkställighet.

[ övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekommande fall. så- dana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exeku- tiva auktioncn och Imi-u företräde framför alla befintliga fordringar. Egendomen mä ej säljas till den som är skyldig att söka tillstånd därtill enligt 1 eller 2 & eller enligt jordförvärvslagen tl9791230) eller enligt lagen ( l975: ll32) om förvärv av hyresfastighet m.m. men icke erhällit sådant tillstånd eller. i fråga om sistnämnda lag. fått besked från kommunen att prövning enligt la- gen ej påkallas. Avgives vid auk-

' Senaste lydelse 1979: 3l0.

[ övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmänsrätt däri efter. i förekommande fall. så- dana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exeku- tiva auktionen och hur företräde framför alla befintliga fordringar. Egendomen får ej säljas till den som är skyldig att söka tillstånd därtill enligt 1 eller 2 & eller enligt jordförvärvslagen(1979: 230) eller enligt lagen (l975: ll32) om förvärv av hyresfastighet m.m. men icke erhållit sådant tillstånd eller. i fråga om sistnämnda lag. fått besked från kommunen att prövning enligt la- gen ej påkallas. Avgives vid auk-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

tionen bud som sålunda må anta- gas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. Vad utsökningslagen (l877:3l .t'. 1 ) ifråga om köpeskillingen.: för- delning stadgar beträffande gäl- denären skall i ärende som nu avs-ex gälla egendomens ägare. Be- stämmelsen i 405 första stycket andra meningen lagen (I97l:494) om exekutiv försäljning av fast egendom äger icke tillämpning i frå- ga om egendomens försäljning.

Lagförslagen 25 Föreslagen lydelse

tionen bud som sålunda får anta- gas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. Bestämmelsen i 12 kap. 40 .b" första stycket andra meningen nt- sökningshalken äger icke till- lämpning i fråga om egendomens försäljning.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982. Ett ärende om försäljning enligt 8 & som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Arendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt.

15. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1925: 221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1925: 221 ) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom'

dels att i I och 13 åå ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "krono-

fogdemyndigheten".

dels att 2. 6. 11 och 12 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2452

Finnes. sedan förordnande med- delats enligt lå andra stycket. att egendomen dessförinnan eller sena- re avyttrats. äger överexekutor be- sluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras. som om egendo- men utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekom- mande fall. sådana rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhållandet inträdde och

' Senaste lydelse av 13 5 1946: 832. 2 Senaste lydelse 1967: 267.

Finnes. sedan förordnande med- delats enligt lä andra stycket. att egendomen dessförinnan eller sena- re avyttrats. får krmwfngdemyn- dig/teten besluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras. som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekommande fall. sådana rättig- heter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet in-

Prop. 1980/81 : 84 Nuvarande lydelse

hava förmänsrätt framför alla be- fintliga fordringar. Egendomen mä ej inropas av bulvancn eller den för vars räkning bulvanförhällandet in— gätts. Avgives vid auktionen bud som sälunda ma antagas skall lör- säljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. Vad utsök— nings/agen ifråga om just egen- doms ji'n'säl/"ning oeh kt'ipesk'illing- ens jördelning i övrigt stadgar be- trätiande gäldenären skall i ärende sorti nu avses gälla bit/vatten. Den- ne skall även vara pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försälda egendomen i enlighet med [9855 utsöknitt_t_'slagen. Bestämmel- sen i /26.$ 3 ntom. samma lag äger icke tillämpning i fräga om egendo- mens försäljning.

L(tg/inslagen 26

Fores/a gen lydelse

trädde och har förmänsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendo- men./iir ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhäl- landet ingätts. Avgives vid atik- tionen bud som sältttitlajiit' antagas skall försäljning ske även om inne- havare av fordran bestrider det. Bulvanen är pliktig att betala kost— nad som ej kan gäldas ur den för- sälda egendomen i enlighet med 17 kap. 7 s*" utsökningsbaIkett. Bestäm- melsen i 12 kap. 4().$_/örsta styrke! andra meningen utsr'iknings/mIkea äger icke tillämpning i fråga om egendomcns försäljning.

(us”-*

Virke och sträfoder. som enligt denna lag dömas _li'jrbruttut. skola av åklagaren säljas i den ordning, som om utmätta lösören stadgas. Begär. innan frågan om förver- kande slut/igen prövats. ägaren av virke eller sträfoder. som tagits i beslag. att _li'irsäljning därav ska/! äga rum. eller finner. pä anmälan av åklagare. överesektitt>r. attjitra är för virkets eller sträfinlrets jör- sn'irelse eller att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, _f'örordne överesekutor, att godset skall säljas i den ordning nyss sagts: och skall i ty fall god- sets ägare, om han är känd oeh inom riket boende. eller. där han bor utotn riket men inom riket har känt ombud. som äger att för ho- nom mottaga stämning och avgiva svarrmtäl. ombudet genom åklaga- rens _ft'irsorg delgivits underrättelse om auktionen minst åtta dagar in- nan den hälles. Anmälan, varom här ovan sägs. skall vara åtföljd av fullständig. av två trovärdiga per-

1 Senaste lydelse l97t):431.

Virke eller sträfoder. som har

_li'irklarats _li'irverkat enligt denna

lag. ska/[ säljas av krtino/'ogdemyn- dig/teten. innan frågan om förver- kande av virke eller sträfoder. som har tagits i beslag. har prövats slitt- ligt. skall egendomen säljas av krona/itgdemyndigheten. om ägaren begär det elle/'_l'ara ji'irelig- ger att egendomen förstörs eller kostnaden för dess förvara-mde skul- le bli Större än sorti är skäligt. Åkla- garen skall Itos kromt/ogdemyn- dig/teten anmäla. när en _l'räga om jörsäljning har uppkommit. För- säljningen äger rtmt i den ordning som gället'för utmätt lös egendom i allmänhet.

Prop. [980/81 : 84 Nut'urumlt' lydelse

.mnur styr/tt _ri'n'n'c'kning. ulrixundc grn/mim" mängd (n'/1 buskar/]i'niu'l.

Säljes i beslag taget virke eller strtit'odcr. innan det zlt'inil.t"_/örhl'n- tel. sku/l. till des'sji'åguri diirmn bli- ri! sin!/igen avgjord. _fi'n'xälinings- .wnnmun nedsätlus i riksbanken på mn särskilt iir slut/gut." (n'/1 skull vad i 1609" u[.t't'ikningslugcn sägs" om sådana "WL/("A" insättning i hunkinriitlning ("lga nwt.s'i'arundc tillämpning.

I.!lltz/i'il'Å'llljJUIl 27

Föreslagen lydelse

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder innan det hur fiir/(lurats _fi'irt't'rkut. jär in_llnlnu medal inte hum/us ut innan frågan om _lörwr- kande hur arg/orm slutligt.

its4

Har domstolen utlätit sig an- gående sådant förbud, varom i 3 & .t'iigx, _qälic om klagan över domsto- lens beslut vad i rättegångsbalken iir stadgat om lmmlrät'lming.

Klaga/1 över Öl'('l'('_t'('kllf0l'5 be- slut i ärende. som orn/örniäies i I # jäm- i den ordning, som i utsök- ningslugt'n sludgas angående klu- gun över (ivarme/(utom utslag i nr- .wiltningwnål.

Har domstolen utliitit sig an- gående sådant förbud sum rna-vs i 3 så. gäller om klagan över domsto- lens beslut vad i rättegångsbalken är stadgat om kvm-mal.

ås

Talan mot kromg/imdetnymliglw- lens beslut ('n/ig! denna lag förs i den ordning somj'r'ireskrirs i utsök- ningsbulkt'n.

Över länsstyrelsens beslut i ärende. varom i 3 & sägs. må ej klagan föras.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982. Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i | & första stycket. skall ärendet även därefter handläggas av överexeku- tor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdcmyndighcten. om det är lämpligt. Detsamma giiller. om ett ärende som avses i 65 första stycket andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet.

Kronofogdemyndigheten får före de nya bestämmelsernas ikraftträ— dande vidta ätgärder för en försäljning enligt öä. som skall äga rum efter ikraftträdandet.

I fråga om talan mot överexekutors beslut tillämpas 12.5 i dess äldre lvdelse.

* Senaste lydelse |9461832. 5 Senaste lydelse |967:267.

Prop. 1980/81: 84 16 Förslag till

Lag/örslagwt 28

Lag om ändring i lagen (19591517) om förlängning av tiden för vissa servitut

Härigenom föreskrivs att 5 och 7 åå lagen (1959: 517) om förlängning av tiden för vissa servitut skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Sedan tre månader förflutit från det nämnden meddelat beslut. skall efter iivurest'kntors _li'irordnandt' beslutet gå i verkställighet lika som domstols Iagakraj'tiigandv dom.

Dä servitutstid förlängts i enlig- het med vad i denna lag sägs. skall servitutet gälla som om inteckning till säkerhet därför beviljats den dag. frän vilken förlängningen är att räkna. Skall den fastighet som be- sväras av servitutet säljas i den ord- ning utsökningslang bestämmer. skall servitutet upptagas i den i [07 .é' samma lag (.nnm'imnda jör- terkningen. därest det blivit anmält till auktiunsji'irriittart'n eller eljest är för honom känt.

Föreslagen lydelse

5.5

Sedan tre månader förflutit från det nämnden meddelat beslut. får stlnti't verkställas enligt vad som giiller om en sådan skilicdrnn som avses i 3 kap. lö # ntsäkningshal- Åt'll.

7.5

Dä servitutstid förlängts i enlig- het med vad i denna lag sägs. skall servitutet gälla som om inskrivning till säkerhet därför beviljats den dag. från vilken förlängningen är att räkna. Skall den fastighet som be— sväras av servitutet säljas i den ord- ning ntsökningsha/kcn bestämmer. skall servitutet upptagas i sakägar- _/'r'n'tt'('kningwt. om det blivit anmält till krunafitgdcmvndiglteten eller el- jest är för myndigheten känt.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Har överexekutor förordnat om verkställighet. gäller 5 & i dess äldre

lydelse.

17. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt till

gruva m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen t194916581 om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m. m.]

dels att i 1. 2 och 43% ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form. dels att 65 skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av 45 1971: 538.

Prop. 1980/81: 84 Lagförslaget) 29

Nuvarande lydelse ["—(lll'l'Å'lllle'H lydelse

() ?

Har någon till säkerhet för fordran panträtt i lös egendom. som avstäs enligt denna lag. äger han. ändå att fordringen ej är förfallen till betalning. framför ägaren rätt att utfä sin fordran ur löseskillingen för denna egen- dom. Samma skall ock gälla i fråga om den som har rätt att kvarhålla egendomen till säkerhet för förfallen fordran.

Löseskilling för lös egendom. som är utmätt. skall. om borge- nären det yrkar. utgivas till utmät- ningsmannen. Avser löseskillingen egendom, som satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall löse- skillingen, där part det äskar, utgi- vas till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på sätt i [86 9" utsökningslagen ärfo'r där av- settfall stadgat.

Löseskilling för lös egendom. som är utmätt. belagd med kvar- stad eller tagen i anspråk genom hetalningssiikring. skall utges till krotmfogdemyndigheten. om mi- gon part begär det.

Vad i denna paragraf är stadgat gäller icke tomträtt eller vattenfallsrätt.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Vad som sägs om kvarstad i (så i dess nya lydelse gäller även skingrings- förbud som har meddelats före ikraftträdandet.

18. Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 14.5 expropriationslagen (l972:7l9) orden ”utsökningslagen (1877: 31 s. 1)" skall bytas ut mot "utsökningsbal- ken".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

19. Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen ( 1970: 9881' dels att i 9 kap. 45 ordet ”utsökningslagens" skall bytas ut mot "utsök- ningsbalkens” '.

dels att 12 kap. 45 skall ha nedan angivna lydelse.

lLagen omtryckt 1971: 1035.

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget: 30

Föreslagen lydelse

12 kap. 4 5 För att fastighet skall få ingå i sammanläggning krävs att ägaren har lagfart på fastigheten eller att ansökan om lagfart förklarats vilande och hinder mot bifall till ansökningen icke föreligger om fastighetsbildningcn genomföres.

Är talan väckt om bättre rätt eller om Iö'sningsrätt till fastigheten eller är rätten till fastigheten i annat fall tvistig. får fastigheten ej ingå i sam- manläggning. Detsamma gäller. om fastigheten är utmätt eller eljest skall säljas i den ordning som fö- reskrivcs för utmätt fast egendom. Utmätning som ätergär. om sam- manläggning kommer till stånd. ' skall dock ej beaktas.

Är talan väckt om bättre rätt eller om lösningsrätt till fastigheten eller är rätten till fastigheten i annat fall tvistig. fär fastigheten ej ingå i sam- manläggning. Detsamma gäller. om fastigheten är utmätt eller eljest skall säljas i den ordning som fö- reskrives för utmätt fast egendom eller om den är belagd med kvar- stad eller tagen i anspråk genom hetalningssäkring. Utmätning. kvarstad eller hetalaingssäkring som återgår. om sammanläggning kommer till stånd. skall dock ej be- aktas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 12 kap. 45 i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

20. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att i 465 lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter orden "utsökningslagen (1877z3l s. 1)" skall bytas ut mot

"utsökningsbalken".

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

21. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att 32 och 55 5.5 lagen (1933: 269) om ägofred skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32å

Klandras ej förrättning såsom i 31.5 sägs. gånge därvid meddelat

Klandras ej förrättning såsom i Slå sägs. går ett därvid meddelat

Prop. 1980/81: 84 Nuvarande lydelse

tillåtande. [ vad det avser annan _li'tiga än [49 eller 62 sK ant/ärmäles. i verkställighet säsom laga kraft ägande dom.

Ända att talan _li'ires mot förrätt- nin'en. nu'i _li'irordnamle am ver/t— ställighet & utlåtandet. i vad därige- nom någon förpliktats att uppföra stängsel. meddelas av ("it't-'t'e.t'ektt- mr, därest sökanden ställer säker- het såsom i 48.5 utsö'kningslagen sägs för skadestånd. vartill han kan ltt'innas skyldig. om utlåtandet vardet" av domstol ändrat. Dom- stol. varest talan mot förrättningen är anhängig. mä. när skäl därtill ära. förordna. att verkställighet. varom nu är sagt. ej må äga rum.

Lag/firslagen 31 I—"(ireslagen lydelse

tillåtande i verkställighet sasom laga kraft ägande dom. s(ivitt utlä- tandet avser en atttutn _iraga än som nämns i49 eller 63 #.

Även om talan _li'irs mot förrätt— ningen. _Iär tttlätandct. sävirt där- igenom nägon förpliktats att uppfö— ra stängsel. verkställas. um sökan- den ställer säkerhet enligt vad som sägs i.? kap. utst'ilt'ningslntlken för skadeständ. som han kan bli skyl- dig att utge. om utlåtandet ändras av domstol. Domstol. där talan mot förrättningen är anhängig. _li'ir. när det-linus skäl till det. förordna. att verkställighet e_ijär äga rum.

55%

Bjuder ägaren till intaget hemdjur lösen efter vad i 53 .5 eller 545 första stycket sägs. men vill intagaren ej utlämna djuret, nedsätte ägaren det belopp i penningar. vartill lösen uppgår. eller ställe full pant eller borgen därför hos ulnu'itningsman- nen i orten eller annan i orten boende pålitlig person: vägras ha- nam ändå att utfå djuret. eller vill intagaren ej utgiva det utan lösen i fall. som i 54.5: andra stycket sägs. vare ägaren berättigad att av ut- mätningsmannen på den tred- skandes bekostnad erhålla hand- räekning för djurets uthekam- mande. lntagaren vare aek pliktig ersätta all den skada och kostnad. som vållats ägaren genom hans väg- ran.

Bjuder ägaren till intaget hemdjur lösen enligt 53% eller 54.5 första stycket. men vill intagaren ej utläm- na djuret. skall ägaren nedsatta det belopp i pengar. vartill lösen tipp- gär. eller ställa full pant eller bor- gen dätför hos krami/iigdemyn— dig/teten i orten eller någon i orten boende pälitlig person. Om han ändå intefår ur djuret eller om inta- garen ej vill utgiva det utan lösen i fall. som i 54s andra stycket sägs. har ägaren rätt att av krona/agde- myndigheten på den tredskandes bekostnad erhålla handräekning för att få ut djuret. intagaren är också skvlt'iig att ersätta all den skada och kostnad. som vållats ägaren genom hans vägran.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1982. Har överexekutor förordnat om verkställighet enligt 32.5. gäller äldre bestämmelser.

Prop. HSO/81:84 Lagförslaget! 32 22 Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1952: 166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs att lZä lagen (l952: l66) om häradsallmänningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyda/.te Förtur/(igen lyda/.te 12 å'

lnförlivning av mark med häradsallmänning må äga rum under villkor: 1) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningen. eller ock att den är behövlig för allmänning- ens bevakning eller skötsel:

2) att marken genom rågång eller genom fastighetsbildningsförrättning är skild från annan mark:

3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret; 4) att lagfart meddelats ä delägarnas fång till marken:

5) att klander ej instämts å fång- 5) att klander ej instämts å fång- et. att delägarnas rätt till marken ej et. att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt att heller eljest finnes tvistig samt att marken ej urmärtx; marken ej är utmätt. belagd med

kvarstad eller tagen i anspråk ge- nom betalningssäkring:

6) att marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt in- teckning: samt

7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servituts- rätt som hindrar tillämpande av planmässig Skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen avsedda syftet.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982. Vad som sägs om kvarstad i 12.5 i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

23. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs att II 5 lagen (l952: l67) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ll ä'

lnförlivning av mark med allmänningsskog må äga rum under villkor: |) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så belägen. att den lämpligen kan förvaltas

'Senaste lydelse 1971: 1056. ' Senaste lydelse 1971: l057.

Prop. 1980/81: 84 Lagförslaget! 33 Nuvarande lydelse Föreslagen lvl/else

gemensamt med allmänningsskogen. eller ock att den är behövlig för allmänningsskogens bevakning eller skötsel;

2) att marken genom rägång eller genom fastighctsbildningsförrättning är skild frän annan mark:

.)) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret: 4) att lagfart meddelats ä delägarnas fång till marken: 5) att klander ej instämts ä fång- 5) att klander ej instämts ä läng- et. att delägarnas rätt till marken ej ct. att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt att heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts: marken ej är utmätt. belagd med

kvarstad eller tagen i anspråk ge- nom betalningssäkring:

6) att marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt in- teckning; samt

7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servituts- rätt som hindrar tillämpande av planmässig Skogshushållning eller eljest strider mot det med inl'örlivningen avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982. Vad som sägs om kvarstad i 115 i dess nya lydelse gäller även sking— ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

24. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

Härigenom föreskrivs att i 12 & lagen (19191426) om flottning i allmän flottled ordet ”överexekutor" skall bytas ut mot "kronofogdemyndighe- ten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982.

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandling— ar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs att i l7ä lagen (l9l5z2l8) om avtal och andra ränthn/jlingflr på förmögenhetsrättens områdel ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "tingsrätten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Ett ärende som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av är 1982.

' Senaste lydelse av 17 & I977: 672. ? Riksdagen [980/81. ] .t'aml. Nr 84

Prop. HSO/81:84 26 Förslag till

Ltttgfl'n's'laluen 34

Lag om ändring i lagen (1845: 50 s. 1) om handel med lösören. som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att 3 s lagen (1845150 s. |) om handel med lös- ören. som köparen låter i säljarens vård kvarbliva'. skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

35

Är köpeavhandling så upprättad och behandlad. som i l & sägs. men inträffar utmätning inom trettio da- gar efter det avhandlingen inför rät- ten företeddcs. eller försit'ttes säl- jaren i konkurs efter ansökning. som gjorts inom sagda tid. vare den sälda egendomen ej fredad från att utmätas eller att till konkursboet räknas. Detsamma gäller. när ansö- kan om förordnande av god man enligt ackordslagen (19701847) gjorts inom nämnda tid och kon- kurs följt pä ansökan. som gjons inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandet förföll el- ler. när förhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrägan avgjor- des. (iöres efter utgången av den i första punkten angivna tid jäv mot köpeavhandling. vilken bejinnes så upprättad och behandlad. som nyss sagts. vare, där jävet göres vid ut- mätningstillfälle. fordringsägaren skyldig att. om han vill fullfölja jä- vet. inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köpa- ren vid den domstol, till vilken ut- ma”tningsmannens tjänstgöring.;- område ltör, eller vare all talan i tv mål kvitt: och stände godset i kvar- stad. därest sökanden inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen hos Övereselattor ställer full borgen för den kostnad och skada. som av kvarstaden följa kan: var säljarens egendom avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös egendom

Föreslagen lydelse

,

Är köpeavhandling sä upprättad och behandlad. som i l & sägs. men inträffar utmätning inom trettio da- gar efter det avhandlingen inför rät- ten företeddes. eller försatts säl- jaren i konkurs efter ansökning. som gjorts inom sagda tid. är den sälda egendomen ej fredad från att utmätas eller att räknas till kan- kursboet. Detsamma gäller. när an- sökan om förordnande av god man enligt ackordslagen (l97t):847) gjorts inom nämnda tid och kon- kurs följt på ansökan. som gjorts inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandet förföll el- ler, när förhandling om offentligt ackord följt. ackordsfrägan avgjor- des. Gt't'rs efter utgången av den i första punkten angivna tiden jäv mot köpeavhandling. vilken är så upprättad och behandlad, som nyss sagts. är. om jävet görs vid utmät- ningstillfälle. fordringsägaren skyl- dig att. om han vill fullfölja jävet. inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid tingsrätten i den ort där kronofog- demyttdigltetenfinns. Gör ltan inte det. har ltatt förlorat sin talan. Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden skall. om han vill att åtgärden skall bestå. inom fjorton dagar efter utmät- ningsförrättningen hos kronofogde- mj'ndiglteten ställa full borgen för den kostnad och skada, som kan orsakas av kvarstaden. Var sälja—

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1977: 673. 3 Senaste lydelse 1970: 853.

Prop. 1980/81 : 84 Lag/inslagen 3.5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till konkursbo är stadgat i 39 6 kon- kurslagen äga motsvarande lill- lämpning.

rens egendom avträdd till konkurs. skall vad om återvinning av lös egendom till konkursbo är stadgat i 40 lv $$ konkurslagen (I921:225) äga motsvarande tillämpning.

Vad som nu sagts om konkurs äger motsvarande tillämpning om i stället offentligt ackord fastställes. I fråga om talan med anledning av ackordsför- handling äga I7 och 18 så ackordslagen (19701847l motsvarande tillämp- ning.

l.)cnna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Harjäv mot en köp:-avhandling framställts vid ett utmätningstilllälle före ikraftträdandet men har tiden för väckande av talan ej gått till ända före ikraftträdandet. får talan därefter väckas antingen vid den domstol som anges i den äldre bestämmelsen eller vid den domstol som anges i den nya bestämmelsen.

27. Förslag till

Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977: 981)

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen ( 1977: 981 )' dels att i 20 & ordet "utmätningsman" skall bytas ut mot "kronofogde- myndigheten",

dels att 18 och 21 ss skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse 18 &:

Om köparen vid avräkningen till— godoräknas ett större belopp än kreditgivnren. får varan återtagas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan värderats av utmätnings- man. nedsätter" mellanskillnaden hos denne.

Om köparen vid avräkningen till- godoräknas ett större belopp än kreditgivaren. får varan ätertagas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan värderats av kronofogde- myndiglzeten. nedsätter mellan- skillnaden hos m_wtdig/teten.

Har kreditgivaren för att kunna ätertaga varan eller för att denna efter återtagande skall kunna brukas pä avsett sätt måst betala skuld som åvilar köparen. fär kreditgivaren vid tillämpning av första stycket avräkna sådan betalning mot mellanskillnad köparen till godo.

'l'illgodoräknas kreditgivarcn ett större belopp än köparen. får kreditgi- varen ej kräva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat fall än då varan har utsatts för betydande värdeminskning genom att köparen vanvårdat varan.

' Senaste lydelse av 20 & 1978z598. : Senaste lydelse 19781598.

Prop. l980/8l: 84

Nuvarande lydelse

”I

[Jig/'i');".slugt'n B(i

Fl!!'('.$'l(l_1,-'('Il I_V(l('/.H'

.N

Handräekning far beviljas endast om det är uppenbart att de förutsatt-- ningar som anges i IS & andra stycket föreligger.

Har förbehåll om ätertaganderätt använts i strid mot förbud enligt li s" tredje stycket. fär handräekning ej beviljas.

Handräekning eller verkställighet av dom. varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka vara som salts med förbehåll om återta- gandcrätt. får ej beviljas beträffan- de vara som enligt (75 # uta-ökning» lagen (1877:3l S. I) undantages från utmätning.

Handraekning eller verkställighet av dom. varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka vara som salts med förbehz'tll om atetta— ganderätt. får ej beviljas beträffan— de vara som enligt 5 Aup. l—3 ;l's' lt!.w'iknin_ux/m/lt0/1 undantages fran utmätning.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982.

28. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l978: 599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen tl9781599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.

dels atti II. 14 och IS så ordet "utmätningsman'" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten". dels att 10. lZ och It)—IX lis samt övergangsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Nllt'm'amll' [jide/.vc Förtur/(igen lydelse

10.5

Om köparen vid avräkningen till— godoräknas ett större belopp än säl- jaren. får varan ätertagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan har vär- derats av urmiimingsman. nedsät— ter mellanskillnaden hos denne.

Om köparen vid avräkningen till- godoräknas ett större belopp an säl- jaren. får varan alertagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan har vär- derats av krona/iredan)):mt'ig/u'lt'n. nedsätter mellanskillnaden myndigheten.

hos

Har säljaren för att kunna ätertaga varan eller för att denna "efter äterta- gande skall kunna brukas pä avsett sätt mäst betala skuld som avilar köparen. får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna sadan betalning mot mellanskillnad köparen till godo.

Tillgodoräknas säljaren ett större belopp än köparen. fär säljaren inte kräva ut mer än mellanskillnaden trestskulden).

1255

Ansökan om handräekning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringcn som utestar obetald. ()m

Prop. [WO/81:84 Lag/inslaget! 3.7

Nuvarande Irtlt'lu' ["t'n't'xlatu'n [rdr/.ru

säljaren gör ansprak pä dröjsmalsränta eller. i fall da avtalet innehaller förbehåll som avses i t—s andra stycket. ersättning för reparation eller annan atgärd beträffande varan. skall i ansökningen ocksä uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i I l &.

Exekutionsavgift skall förskot- teras av sökanden. om atnn'itninax- ”IIIN/It'll begär det. Betalas inte för- skott inom förelagd tid. far hand- räekningen inställas.

] fräga om handräekning enligt denna lag tillämpas bestämmelser- na otn lanar/ning if(». ju, nu url: ht) (1 ## "Hökningxlagcn tl877:_il .t'. 1).

llixekutionsavgift skall förskot- teras av sökanden. om kronofogde- nrrmlig/wlt'n begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid. far handräekningen inställas.

l fraga om handräekning enligt denna lag tillämpas bestämmelser- na om verks/tillfalle! [ I!) kap. [()— IZ N [a_i(?kning/m[ken.

”så

Beslut i fraga om handräekning överklagas lItM överexekutor. Mal Öl'l'rl'XU/(llllH'S bur/nl _l't'ir talan ('j _löras.

'I'a/un mot beslut i fräga om hand- räekning/firar i hovrätten genom be- .ri'iir. Barva!" .s'Åall anji'iras inom tre l'('('l(tll'_/l'tlll det att beslutet delgavs klaga/alen. Mot lmvrärtcm beslut

får talan (fi./"örat".

Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan ätgärd vid handräekningen. är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att hundra"rivningen genomföra?-'x eller. UHI ji'n'rt'ittning- en inom den tiden har överklagats. inom en månad efter det att över- ccvekalars walul meddelades. fär köparen hos uInta!ningsmanncn lyfta belopp som har nedsatts enligt lll & första stycket.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att hexlatcl mn ltamlriirkning vann laga kraft mot hmmm. fär köparen hos kratta/ag- demymliglieten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10.5 första stycket.

l7å

I fråga om handräekning gäller i övrigt ut.vökningxlagen tl877s3l .r. I) i tillämpliga delar.

I fråga om handräekning gäller i övrigt utsöÅIringa-halkan i tillämp_ liga delar.

l8s

Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen. varvid domen skall ges in.

[ fraga om verkställigheten till— lämpas [2.6 tredje strv/tv!. 14.5 och. om ej annat följer av domen. 15 &. Beträffande talan mot nnm'it-

[ fråga om verkställigheten till- Iämpas l4 & och. om ej annat följer av domen. l5 .s. Beträffande talan lnot kram(liigtlemymlighetvnx vär-

Prop. 1980/81: 84 Lag/örslugm 38 Nuvarande lydelse Föreslagen lyda/.vc

ningsnmnnmis värdering tillämpas dering tillämpas lo & andra och lo & andra och tredje styckena. tredje styckena.

Den tid av en månad som anges i

sis/m'immla styrke räknas dark i fall då I/i'lrriittningen har överkla- gats/rån den dag då beslut av hög— re instans vann laga kraft.

Denna lag[ träder i kraft den I juli l979. Samtidigt upphävs lagen (l9l5: 2l9) om avbetalningsköp.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses annars däri lagrum som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen skall i. stället denna tillämpas.

Äldre lag gäller fortfarande i frä- Äldre lag gäller fortfarande i frä— ga om köp som har ingåtts före den ga om köp som har ingätts före den nya lagens ikraftträdande. nya lagens ikraftträdande. I ställt-t

- för 10.5 [lärde styrke! ur'lt 14 s* la- gen (l915.'2l9) mn avln'lalningsköp gäller dark [2 55 tredje stycket t)('ll [6 .6 nya lagen. Vad som sägs mn ulsökningslugen i 16 .t' lagen om av- ln'lulningsköp skall i stället avse ut- sökningsbalken.

Denna lag2 träder i kraft den ljanuari l982. När utmätningsmannen före ikraftträdandet har meddelat beslut i fråga om handräekning eller verkställighet. tillämpas äldre bestämmelser.

29. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1927: 77) om försäkringsavtal| dels att i MB .5 ordet ”utsökningslagen" skall bytas ut mot "utsöknings- balken".

dels att 58 och 123 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 &:

Gäller försäkring å gods till förmån för någon. som till säkerhet för fordran har panträtt i godset, äge han. ändå att fordringen ej är till betal- ning förfallen. framför ägaren rätt att ur utfallande ersättningsbelopp utfä sin fordran. såvida icke ägaren genom att avhjälpa skadan eller på annat

(978: 599. Senaste lydelse av övergångsbestämmelserna (9781869. l98l:000. ' Senaste lydelse av [18.5 l968:622. : Senaste lydelse l978: 899.

N..

Prop. 1980/81: 84 Lag/i'irslagen 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sätt bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt före försäkringsfal- let. Lag samma vare. där försäkringen gäller till förmån för någon. som har rätt att kvarhälla godset till säkerhet för förfallen fordran.

lirså'ittningsbclopp för gods. som är utmätt eller har tagits i anspräk genom betalningssäkring. skall. om lmrgenären det yrkar. utgivas till tnnra'lningsntannen. Avser ersatt- ningshelnppel gat/s, som satts i kvarstad eller under skingringsji'ir- Imd. skall beloppet, där part det äskar. utgivas till Överexekutar: (N'll har denne att med Itt-'lap/n'tji'ir- _lara [ni sätt i [60 s* utsökningslagen iir/iir da'r athtjall stadgat.

Ersättningsbelopp för gods. som är utmätt. belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betalnings- säkring. skall utges till kronofogde- myndig/teten. om någon part begär det.

I fråga om rätt för borgenär. som har panträtt i fastighet elleri tomträtt. att njuta betalning ur brandskadeersättning gäller. i stället för föreskrifter- na i 56 och 57 .åt's' samt första och andra styckena i förevarande paragraf. vad som finnes stadgat i 86—88 åå samt i särskild lag.

123 s*

l-"ordran. som pä grund av olycksfalls- eller sjukförsäkring innestår hos försäkringsgivaren. må ej för gäld tagas i mät.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning enligt vad som I'öreskrives i 67 då um'ikningsla— gen (187753! A". I).

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning enligt vad som föreskrives i 7 kap. utst'ikningshal- ken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 58 å i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförhud som har meddelats före ikraftträdandet.

30. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos

myndighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet

dels att i l. 2. 5. 6 och 8 åå ordet "överexekutor" skall bytas ut mot

"länsstyrelsen”.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 9 a &. av nedan angivna

lydelse.

" Senaste lydelse 1976: l77.

Prop. l980/8lz84 Lag/inslagen 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 tl s*

Talan lnöt beslut av länsstyrelst'n förs i/mvrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den i januari 1982. Ett ärende om nedsättning som är anhängigt hos överexekutor vid ikraft- trädandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgangen av är l982.

31. Förslag till

Lag, om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen hand- ling

Härigenom föreskrivs att i lagen (l927: 85) om dödande av förkommen handling skall införas en ny paragraf. lZ a &. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 a #

Vad som sägs i I—ll N om dö- dande av en _fi'irkömmen handling gäller i tillämpliga delar även när en handling ej har kunnat (III!!'(l]_llts' vid utmätning av flm/ringen eller rättigheten eller vid konkurs. mn det kan antas att handlingen ttn- danlzä/Is. Ansökan um dödande görs i sådant fall av kröna/"Ogde- myndigheten eller konkurs/wet.

Om det anses behövligt. skall tingsrätten som villkurjör dödande jöreskrira att utmätningsm'ikanden eller konkursboet ställer säkerhet enligt vad som sägs i.? kap. utsök- ningslmlken för den skada som rätt innehavare av handlingen kan lida. Föreligger enligt 2 kap. 27 # utsök- ningshalken ej skyldighet att ställa säkerhet. skall tingsrätten i stället som villkor föreskriva att utmät- ningssökanden utfäster sig ut! er- sätta en sådan skada. Säkerheten eller utfästelsen får ej åberopas. om talan väcks senare än tre år från den dag då beslut om hand- lingens dödande vann laga kraft.

N_v handling skall ej utfärdas med anledning av dödande enligt denna paragraf.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagfi'irslagen 4l

Föreslagen lydelse

Om ett överskott uppkommer vid utmätning, får det ej betalas ut till utmätningsgäldenären utan att den dödade handlingen företes eller att utmätningsgäldenären gör sanno- likt att han ej har handlingen i be— håll.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

32. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordring-

ar till helt krontal, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (I972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m.m.

dels att i 3 & ordet ”Konungen" skall bytas ut mot ”"regeringen". dels att I lå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

[den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan författning, skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran, som vid bn'stande betalning eller eljest indrives av ut- mätningsman såsom fordran i all- mänt mål. bestämma kapitalbelop- pet till helt krontal så. att överskju- tande öretal bortfaller. Ränta på fordringen skall avrundas till när- mast högre hela krontal.

Med allmänt mål avses i denna lag mål hos kronofogdemyndighet om uttagande av skatt eller tull. staten tillkommande avgift eller lik- nande medel som får uttugus ge- nom utmätning utan föregående dom, böter eller annat som indrives i samma ordning som böter. avgift till statsverket enligt vattenlagen (1918: 523) eller belopp som erlagts av allmänna medel och enligt dom- stals beslut skall återbetalas till statsverket.

Föreslagen lydelse

] 5

I den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan författning. skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran. som vid bristande betalning eller eljest indrives av kronofbgdemyndighet såsom ford- ran i allmänt mål, bestämma kapi- talbeloppet till helt krontal så. att överskjutande öretal bortfaller. Ränta på fordringen skall avrundas till närmast högre hela krontal.

[ I kap. 6.6 utsökningsbalken finns bestämmelser om vad som avses med allmänt mål.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982.

Prop. 1980/81:84

33. Förslag till

l.ag/i'irslagen 42

Lag om ändring i lörmänsrättslagen (1970: 979)

Härigenom föreskrivs att 9 & förmänsrättslagen (l97llz979l' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

9

Föreslagen lydelse

&!

Särskilda förmänsrättcr gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4—7 så angivna numreringen.

Förmansrätt enligt 4 & 3 har dock företräde framför förmänsrätt enligt 4 s 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247s sjölagen (l8l.*l:35 S. |).

l-'('irn1ättsratt på grund av utmät— ning har företräde framför förmans- rätt på grund av inteekning. vilken sökts samma dag som utmätningen t'erkstt'illdes eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom. L'tmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av för- mänsrätt finns för vissa fall särskil- da bestämmelser.

Förmänsrätt på grund av utmät— ning har företräde framför förmäns- rätt pä grund av företagsinteek- ning. vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning medde- lades eller senare, ()ell_ll'c'lntlöt'fi'ir— tminsröt! på grund av annan in- teekning. vilken har sökts samma inskrit'ningsdag som ett ärende an- gående anteekning (nn uttnt'itning- en har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom. mn ej annat följer av 4 kap. 30 s' andra styeket eller 7 kap. L? Q' utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med sam- ma slag av förmånsrätt finns för vis- sa fall särskilda bestämmelser.

Vad i denna paragraf föreskrives om förmänsrätt på grund av utmätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betalningssäkring.

Denna lag trädcri kraft den I januari l982. Om utmätning har beslutats före ikraftträdandet. gäller äldre bestämmel- ser. Var utmätningen inte fullbordad vid ikraftträdandet. skall utmätningen anses ha verkställts i och med ikraftträdandet eller. vid utmätning av lön som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. när lörfallotiden inträtt.

: Lagen omtryckt l975: 1248. * Senaste lydelse 1978: 883.

Prop. l98lI,/8l:84 I_.u_g/l')'r.s'lug('n 43. 34 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteekning

Härigenom föreskrivs att 4å lagen tl96oz454) om företagsinteekning skall ha nedan angivna lydelse.

Nzn'urumle lydelse [föreslagen lydelse 4 ä'

Företagsinteckning gäller i näringsidkarens lösa egendom. i den mån denna hör till den inteeknade verksamheten och utgöres av

|. inventarier. varor eller andra Iösören. dock ej skepp och skepps- bygge. ej heller luftfartyg och sådan reservdel därtill som kan omfattas av inteckning i luftfartyg.

2. byggnad eller annan anläggning som icke hör till tomträtt.

3. arrenderätt. hyresrätt. rättighet som avses i 7 kap. 3.5 jordabalken. bostadsrätt eller rätt till gruva eller annan gruvegendom. om rättigheten kan utmätas.

4. nyttjanderätt till inventarier eller andra lösören. om rättigheten kan utmätas.

5. patent. upphovsrätt eller annan rättighet av immateriell art. om rät- tigheten kan utmätas.

6. fordran på vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sådant slag. som avses under l—5. eller på ersättning med anledning av att sådan egendom skadats eller gått förlorad eller tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande.

7. fordran på vederlag för arbete.

Föreragsinret'kning. som söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad för _I'ordrun eller se- nare. gäller ej i den kt'ursmdslw- lagda ((gälldumm.

Överlåtes verksamheten. gäller inteekningen i överlåtarens fordran pi'i vederlag. i vad detta avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av inteekningen.

Denna lag träder i kraft den I januari l982. Vad som sägs om kvarstad i 4.5 i dess nya lydelse gäller även skingrings- förbud som har meddelats före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse l973: l0(>7.

Prop. [980/81: 84 Lag/inslagen 44

35. Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (l89l: 35 s. !)

Härigenom föreskrivs att 33. 38. 237. 238. 249. 253. 254 och :ssss sjölagen (189lz35 s. l)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft tres/ugen lydels e

33 &

Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansökan om inskrivning av förvärv av sadan egendom skall avslås. om

!. bestämmelsen i 30% torsta stycket ej iakttagits: egendomen ej kan registreras enligt ll &: sökanden ej styrker sitt förvärv: tängesmannens tätt ej är inskriven l registret. ehuru den hade kunnat inskrivas där. och sökandens förvärv icke grundas päesekutiv törstiljning'.

5 . aberopad överlåtelse står i strid med en mot övcrlataren pa grund av förvz'it'vsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendo- men och överlåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller. om så var fallet. villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som ansökningen göres:

6. egendomen av överlätaren tidigare överlåtits till annan och överlåta- rens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller. om så var fallet. inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvär- vcl:

J-"h'uJI—J

7. före utgången av den inskriv— 7. egendomen hur blivit./"('n'emåI ningsdag då anmälningen eller (Hl- sökningen göres egendomen hlit'i! föremål för kvarstad. skingrings- förbud eller belulningssiikring till

för kvarstad eller l)emIningsu'ikring rill säkerhet för el! uns-prål." mot överlåta/'en och en iirende un- gående (utlet'kning um iilgiirden

säker/tel för artspråk nm! över/å- luren eller denneförsuns ikon/(mir:

hur tagits- npp senast på" den in- .vkrit'ningsdug då anmälningen eller urm'ikningen görs" eller r'it'erlåluren Iturjör'sutts i konkurs _li'ire utgång— en ut' nr'l'mndu inskrit'ningsdug.'

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

Första stycket 5—7 utgör ej hinder mot inskrivning av förvärv. om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats pågrund av samma förvärv.

38 s* [ skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas. när 1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga. som angår inskrivning:

' Lagen omtryckt l975:|289. 1 Senaste lydelse l978:886. * Senaste lydelse l9782886.

Prop. 1980/81: 84

Navara/ide lydelse

Lag/inslagen 45

Föreslagen lydelse

2. mal som avses under I avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft:

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs:

4. registrerat skepp eller skeppsv bygge eller inskriven rätt till sädan egendom blivit föremål för kvar- stad. .vkr'ngrirrgs/i'irbad. betalnings- säkring eller utmätning. konkurs— förvaltare begärt att registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt. ägaren enligt Ills' andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekutivt eller egendo— men salts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs. kvarstad. sking- ringsfi'irlnal. betalningssäkring eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skepps— bygge eller inskriven rätt till sådan egendom eljest förfallit;

4. registrerat skepp eller skepps- bygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit förcmäl för kvar— stad. betalningssäkring eller ut— mätning. konkursförvaltare begärt att registrerat skepp eller skepps- bygge skall säljas exekutivt. ägaren enligt [05 andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exeku- tivt eller egendomen salts exeku— tivt:

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs. kvarstad. betal- ningssäkring eller utmätning upp- hävts eller ätergätt eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skcppsbygge eller in- skriven rätt till sådan egendom cl- jest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i läs" angiven grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17.5:

7. enligt 35.5 beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skcppsbyggnadsregistret. skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregist- ret. om bygget överföres dit säsom skepp. Registeranteekning skall av- föras. om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

237s

Kvarstad eller annan handräek— ning för fordran. beträffande vilken ansvarigheten är begränsad. skall vägras och beviljad sädan åtgärd skall hävas. om redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer säkerhet för fulla ansvarighctsbe- loppet enligt 235s'jämte ett av myn- digheten bestämt tillägg för oränta och kostnader i saken. Säkerheten må åberopas gentemot alla borge- närer. för vilkas fordringar gäller begränsning till samma ansvarig- hctsbclopp. och skall anses vara ställd till förmån för alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett

ls'varstad för fordran. beträffan- de vilken ansvarigheten är begrän- sad. skall vägras och beviljad sädan ätgärd skall hävas. om redaren inom riket hos rätten ställer säker- het för fulla ansvarighetsbeloppet enligt 2355 jämte ett av rätten be- stämt tillägg för ränta och kostna- der i saken. Säkerheten får åbero- pas gentemot alla borgenärer. för vilkas fordringar gäller begränsning till samma ansvarighetsbelopp. och skall anses vara ställd till förmån för alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

mindre belopp än i första stycket avses och ställer han därefter hos samma myndig/tft säkerhet för äterstoden. skall ock vad i första stycket stadgas äga tillämpning.

Lug/örslugt'n 46 FÖI'L'SlUyt'H lydelse

mindre belopp än i första stycket aVses och ställer han därefter hos samma domstol säkerhet för äter— stoden, skall ock vad i första stycket stadgas äga tillämpning.

()m redaren ställt full säkerhet efter vad i första eller andra stycket sägs. skall pa hans yrkande tidigare ställd säkerhet för fordran som avses med den fulla säkerheten frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning. om säkerheten ställts hos vederbörlig myndighet i Danmark. Finland eller

Norge.

2385

Kvarstad eller annan handräek- ning för fordran. beträffande vilken ansvarigheten är begränsad. skall vägras och beviljad sådan åtgärd hävas. om redaren visar att han. innan åtgärden genomförts. utom riket ställt betryggande och för bor- genären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligt 2355 i någon av följande hamnar:

Kvarstad för fordran. beträffan— de vilken ansvarighetcn är begrän- sad. skall vägras och beviljad sådan åtgärd hävas. om redaren visar att han. innan åtgärden genomförts. utom riket ställt betryggande och för borgenären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet en- ligt 2355 i någon av följande ham- nar:

i. den hamn där den händelse inträffat varå fordringen grundas eller. om händelsen ej ägt rum i hamn. den första hamn som fartyget anlöpt efter händelsen :

2. landsättningshamnen. om fordringen avser skada a person: 3. lossningshamnen. om fordringen avser skada ä last.

Har i fall som avses i första stycket säkerheten ställts i annan ort än där angives. prövar rätten eller ("ii'm'urekllmr med hänsyn till omständigheterna. huruvida hund- räckningsåtgärd. som nu sagts. skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även om den utom riket ställda säkerheten icke mot- svarar det fulla ansvarighetsbelop- pct enligt 235å men redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer betryggande säkerhet för återstoden jämte ett av rätten eller ÖVGI'UA'U/(llftv bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av hnndrät'kningsåt— gård skall äga motsvarande till- Iämpning i fråga om frigivande av

Har i fall som avses i första stycket säkerheten ställts i annan ort än där angives. prövar rätten med hänsyn till omständigheterna. huruvida kvarstad skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även om den utom riket ställda säkerheten icke mot- svarar det fulla ansvarighetsbelop- pet enligt 2355 men redaren inom riket hos rätten ställer betryggande säkerhet för återstodenjämte ett av rätten bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av kvalar/ad skall äga motsvarande tillämpning i fråga om frigivande av säkerhet. som ställts

Prop. l980/8l : 84

Nuvarande lyda/.vc

säkerhet. som ställts inom riket till befrielse frän ham/rät'kningstit- gård.

I.:tg/i'irslagcn 47

["t'J-i'tfn'lllyt'li llt'tft'lSt'

inom riket till befrielse frän kvar- stad.

249 &

Säljes fartyg exekutivt i Sverige. upphör sjöpantrt'itt och retentions- rätt i fartyget sedan köpeskillingen erlagts. förutsatt att _lkfirsiiljningt'n blir la”.vt(ielulc.

Säljes fartyg exekutivt i Sverige. upphör sjöpanträtt och retentions- rätt i fartyget sedan .li'iru'iliningcn har vunnit laga kraft ”(*/l köpeskil— lingen erlagts. '

Rorgenärerna ha rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning som gäller för tttmätt egendom. Fordran. som är förenad med sjöpanträtt. fär darvid bevakas till fullt belopp titan hinder av bestämmelserna i IO kap. om begränsning av redares ansvarighet men ger ej utdelning över det belopp som högst skall utgå enligt nämnda bestämmelser.

Exekutiv försäljning av fartyg i främmande stat skall erkännas med den verkan som angives i första stycket. om fartyget fanns inom den statens jttrisdiktionsomräde samt försäljningen verkställts i enlighet med den sta- tens lag och i överensstämmelse med bestämmelserna i l967 ärs internatio- nella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotck.

253 &

Utlämnas gods. som häftar för fordran. eller säljes gods för fartygets eller lastcns behov. upphör sjöpanträtt i godset.

Säljes gods exekutivt. upphör Säljes gods exekutivt. upphör sjöpanträtt däri sedan köpeskilling- en crlagts.fin—utsatt atth'irn'i/jning- en blir bestående.

sjöpanträtt däri sedan livstil/ningen har vunnit laga kraft och köpeskil- lingen erlagts.

Den som utan borgenärens tillständ lämnat ut gods. som enligt vad han insett eller bort inse häl—tade för fordran. svarar för vad som till följd därav ej kan utgå ur godset. Sädan ansvarighet har även mottagaren för fordran. för vilken han eljest icke skolat svara personligen. om han hade kännedom om fordringen när godset lämnades ut.

254 s'

Sjöpanträtt i inlastat gods upphör när ett är förllutit från det att fordring— en uppkom. om ej före utgången av denna tid antingen talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning. som sedermera ätföljes av exekutiv försäljning av godset. blivit säkerställd. Preskriptionstiden skall ej löpa medan laga hinder möter mot att godset belägges med kvarstad eller utmätes för borgenärens fordran.

Har fordran kommit under dispaschörs behandling. anses talan om ford— ringen väckt.

Vad i första styckct sägs om ver- kan av säkerställd utmätning gäller också när gods skall säljas exeku- tivt under konkurs. om försäljning begärts och godset omhändertagits av utmätningsnmnnen eller eljest satts ttnder hans insegel.

Vad i första stycket sägs om ver- kan av säkerställd tttmätning gäller också när gods skall säljas exeku- tivt under konkurs, om försäljning begärts och godset omhändertagits av krona/bgdernytidig/teten eller el- jest satts under m_vmlig/wtms inse- gel.

Prop. 1980/81 : 84 Lagförslagen 48

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse 283 54

Ansökan om inteckning skall avslas. om i. bestämmelserna i 282 9" första stycket ej iakttagits:

2. ansökningen strider mot 26l ä'.

3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot sökan- den gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen. som införts i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret eller införes däri samma inskrivningsdag som inteekningen sökes. och ansökningen icke medgivits av den till vars förmän inskränkningen gäller:

4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras:

5. sökanden eller. om skeppet eller bygget äges av flera. någon av sökandena är i konkurs eller försättes i konkurs samma inskrivningsdag som inteekningen sökes och det icke visas. att skeppet. bygget eller ande- lcn ej hör till konkursboet:

6. skeppet. bygget eller andel 6. skeppet. bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt där- till iir föremål för kvarstad. sking- ring.s;/i'irbud. betalningssäkring eller utmätning eller blir föremål för så- dan åtgärd samma inskrivningsdag som inteekningen sökes; eller

däri eller villkorlig äganderätt där- till har blivit föremål för kvarstad. betalningssäkring eller utmätning aeh ett ("irc/ide angående anteck- ning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteekningen söks. såvida ej ifråga om kvarstad ansökningen har med- getts av kronofogdemyndig/teten.' eller

7. skeppet. bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill från- gått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv uppskjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den i januari l982. Vad som sägs om kvarstad i 33. 38. 237. 238 och 283 åå i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdan- det.

När ett mål angående kvarstad handläggs av överexekutor efter ikraft- trädandet. tillämpas 237 och 238 ååå i deras äldre lydelse.

" Senaste lydelse 1978: 886.

Prop. 1980/81z84 36 Förslag till

Lagförslaget: 49

Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar-

tyll.

Härigenom föreskrivs att 12. 30 och 41.55 lagen tl955: 227) om inskrivv ning av rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l2 ä'

Upp/_vses att före den dag in- teckning sökes eller oek samma dag anxökningm göres den egen- dom som ansökningen avser tagits i mä! eller tagits i anspråk genom beIalningsmkring. och visas ej att utmätningen eller belalningssäk- ringen upphört att gälla. .vkall an- .x't'ikningen avslås.

Ansökan om inteekning skall av- slås, om den egendom som ansök- ningen avser liar utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom belalningxsäkring uelt ett ärende angående anteekning om åtgärden har tagits "17,7 senast på den inxkrivninga'dag då inteekning- en söks. såvida t—j ifråga om kvar- stad ansökningen har medgetts ar kramij'ogdemyndigheten.

30 &

Ulmätes ägaren tillkommande rätt till andel i inleekning eller i'urder ägare, vilken sådan rätt till- kommer. _försat! i konkurs. vare in— teckningshavaren. ändå att han be- tingat sig annat. pliktig att på begä- ran av .utmäiningsmannen eller konkursförvaltaren uppvisa in- teekningshandlingen för avskriv- ning, såsom i 29.5 sägs. av det ägaren tillkommande beloppet. Se- dan avskrivning sålunda skctt. mä inteckning å det avskrivna beloppet med ränta meddelas på ansökan av itt/nätningxmannen eller konkurs- l"örvaltaren. ändå att intecknings- medgivandet icke är tecknat å så- dan handling som i 55 sägs. Hand- ling. pfi grund varav inteckning sä- lunda meddelas. skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter uppsägning.

' Senaste lydelse 1978: 885. 4 Riksdagen l980/8l. ! saml. Nr 84

Försiitts ägare, som har rätt till an- del i inteekning. i konkurs. är in- teckningshavaren. ändå att han he- tingat sig annat. pliktig att på begä- ran av konkursförvaltaren uppvisa inteckningshandlingen för avskriv- ning. såsom i 29.5 sägs. av det ägaren tillkommande beloppet. Sc- dan avskrivning sålunda skett. _li'ir inteckning på det avskrivna belop— pet med ränta meddelas på ansökan av konkursförvaltaren. även om in- teckningsmedgivandct icke är teck— nat på sådan handling som i Så sägs. Handling. pågrund varav in- teckning sålunda meddelas. skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter tipp- sågning.

l'rop. l980/8l : 84

Nuvarande lydelse

[Jig/'t'it'slagen 50

Föreslagen lydelse

41 s”

Dä atntätning skett av luftfartyg eller lott däri eller till sädantfartyg hörande. intecknade reservdelar el- ler dd sådan egendom har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller då jämlikt 7! # konkarslagen äskats att lthitrtvg eller inteck- nade reservdelar till sådant fartyg mä utmatningsvis säljas. skall. se- dan bevis härom inkommit till in- skrivningschimaren. (7 nästa in- skrivningsdag göras anteckning om _li'irhällandet i inskrii'ningslmken. Visas att atntätningen upphävts el- ler attji'ägan om egendomensför- säljning eljest förfallit eller att be- talningssäkringen upphört att gäl- la. varde ock det i boken antecknat.

Hur egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffan- de ji'irsäl/ning av utntätt lattfartyg och av utmätta. intecknade reserv— delar. varde anteckning därom ef- ter vad ijo'rsta stycket sägs införd i inskrivningsbtiken. när handling som visar köpeskil/ingens fördel— ning inkommer till inskrit'ningsdo- maren. Var egendomen intecknad. skall i inskrii'ningsboken tillika an- tecknas den verkan som försälj- ningen enligt vad i 25.5 stadgas tried/ör beträffande inteekningen. Skedde til .li'irsäljning. men skola ändock enligt vad därom är särskilt stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen, skall mot- svarande anteckning göras när för- delningslängden inkommer.

Har ett luft/artyg, en lott däri el- ler intecknadc reservdelar utmätts eller har enligt 71.5 konkurslagen (I92/.'225) begärts att ett lttll/artyg eller intecknade reservdelar skall säljas i den ordning som gällerji'ir utmätt sädan egendotn eller hur ltt- mätningen upphävts ellcr frågan om egendomens _fi'irsälining av an— nat skäl jörj'allit. skall anteckning därom gt'iras i inskrivningslmken. Anteckning att egendomen har sålts utmätningsvis skall ske, när handling som visar köpeskillingetts fördelning ltar inkommit. Har ett luftfartyg. en lott däri eller inteck- nade reservdelar belagts med kvar- stad eller tagits i anspråk genom betalningssäkrlng eller har en så- dan ätgärd upphävts eller ätergätt. skall anteckning därom också gö- ras i inskrivningsht)ken.

Om inverkan på inteckning av en exekutiv jörsäljning eller av en myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i inskriv- ningsboken när anmälan, bevis el- ler fördelningslängd som utvisar förhållandet har inkommit.

Har domstol beträffande inteckning i luftfartyg meddelat förklaring som i 26% sägs. åligger det domstolen att därom översända bevis till inskriv- ningsdomaren. som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.

: Senaste lydelse l978: 885.

Prop. HSO/81:84 Lag/inslagen Sl

Denna lag träder i kraft den I januari l982. Vad som sägs om kvarstad i l2 och 4l st i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. '

Om ett ärende angäcnde avskrivning pä en inteckningshandling med anledning av utmätning har tagits tipp pä en inskrivningsdag före ikraftträ- dandet. gäller 30.5 i dess äldre lydelse.

37. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrivs att 3 & lagen (l955:229l i anledning av Sveriges tillträde till l948 ärs konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna Iydclsc.

Nuvarande lydelse

Verkan i förhållande till tredje man av inskrivning. varom för- mäles i 2 så. bedömes enligt lagen i den stat där rätten är inskriven. Där luftfartyg här i riket utmätts eller belagts med kvarstad eller sking- ringsti'irbml eller luftfartyg omfat— tas av konkurs. som inträffat här i riket. och gäldenären med vetskap därom träffat det avtal. som ligger till grund för inskrivningen. mä denna dock ej till fötfäng för utsök- ningsborgenären eller konkursbor- gcnärerna eller för köparen vid exc— kulit' försäljning åberopas i vidare män än som följer av svensk lag.

Föresli'tgen lydelse

&

Verkan i förhållande till tredje man av inskrivning. varom för- mäles i 2 &. bedömes enligt lagen i den stat där rätten är inskriven. Där luftfartyg här i riket utmätts eller belagts mcd kvarstad eller luftfar- tyg omfattas av konkurs. som in- träffat här i riket. och gäldenären med vetskap därom träffat det av- tal. som ligger till grund för inskriv- ningcn. mä denna dock ej till för- fäng för utsökningsborgenärcn eller konkursborgenärerna eller för kö- paren vid exekutiv försäljning åbe- ropas i vidare män än som följer av svensk lag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 3 & i dess nya lydelse gäller även skingrings- förbud som har meddelats före ikrafttrå'idandet.

Prop. 1980/81: 84 Lag/örslugwt 52

38. Förslag till

Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 & luftfartslagen (l957:297)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F föreslagen Iydvlw 12 kap. 3 5 Angående frihet från kvarstad Angående frihet från kvarstad och .rkingring.r/i'irhml för vissa lul't- för vissa luftfartyg är siirskilt stad- fartyg är särskilt stadgat. gat.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

39. Förslag till

Lag om ändring i växellagen (1932: 130)

Härigenom föreskrivs i fråga om växellagen (1932: 130)' dels att 95 5 skall upphöra att gälla. dels att i 88 & ordet "utmätningsmannen" skall bytas ut mot "kronofog- demyndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

40. Förslag till Lag om ändring i checklagen (1932: 131)

Härigenom föreskrivs i fråga om ehecklagen ( 1932: 1311' dels att 73 & skall upphöra att gälla. dels att i 66 & ordet "utmätningsmannen" skall bytas ut mot "kronofog- demyndigheten".

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

41. Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen ( 1975: 1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975: 1385)' dels att i 6 kap. 6 & ordet "utmätningsmannen" skall bytas ut mot "'kronolbgdemyndigheten".

' Lagen omtryckt 19791643. ' Senaste lydelse av 88?" I964: 666. ' Senaste lydelse av 66 & 19641667. ' Senaste lydelse av

6 kap. 6.5 1977: 709 l4 kap. lllä [9771 709.

Prop. 1980/81: 84 [,ag/å'irslugun 53

dels att i 14 kap. 11) .:" orden "överexekutor i nämnda ort" skall bytas ut mot ”samma rätt".

dels att i 14 kap. 13 & ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "länssty— relsen".

dels att 3 kap. 12 & skall ha nedan angivna lydelse.

.N'm'aramle lydelse Ft'ireslagen lydelse

3 kap. 12 s

1 avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsätt- ning eller pä grund av villkor i testa- mente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission, brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild för- teckning. Detsamma gäller förmyn- dare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförval- taren eller vid utmätning av eller kvarstad på aktier utmätningsman- nen.

] förteckningen skall för sådan person som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som en- ligt 10 & första stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av för- teckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. Sådan anteckning skall avföras. när det vi- sas att rätten upphört.

l avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsätt- ning eller på grund av villkor i testa- mente eller gävobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild för- teckning. Detsamma gäller förmyn— dare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförval- taren eller vid utmätning. kvarstad eller helalningssäkring avseende aktier kronohmdenrvndighelen.

] förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 & första stycket skall införas i aktie- boken om aktieägare. Av förteck- ningen skall även framgä den rätt som tillkommer den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när det visas att rät- ten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. HBO/81:84 42 Förslag till

l,(lg/å'n's/agen 54

Lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering

Härigenom föreskrivs att 12 & lagen (19701596) om förenklad aktiehan-

tering skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

125

Den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktiebo- ken införde aktieägaren lyfta utdel- ning och mottaga emissionsbcvis och. vid fondemission. brev på ny aktie. skall på begäran upptagas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs kon— kursförvaltaren eller vid utmätning av eller kvarstad på aktier urrm'ir- ningsmannen.

[ förteckningen skall för sådan person som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som en- ligt 8 lå andra stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av för- teckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. Sådan anteckning skall avföras. när det vi- sas att rätten upphört.

Den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktiebo— ken införde aktieägaren lyfta utdel- ning och mottaga emissionsbcvis och. vid fondemission. brev på ny aktie skall på begäran upptagas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs kon- kursförvaltaren eller vid utmätning. kvarstad eller hetalningssiikring avseende aktier kronologdemyn- dig/1 ('len .

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 8.5 andra stycket skall införas i aktie- boken om aktieägare. Av förteck- ningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som avses !" _lörsta styr-kcr. Sådan anteckning skall avföras. när det visas att rät- ten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas ut till annan titan samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1982.

43. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktieri vissa bolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

dels att i 2 och 9 515 ordet "överexekutor" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”'kronofogdemyndigheten" i motsvarande form. dels att 3. 4 och 10 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. l980/81 : 8-1

Nuvarande lydelse

'I! 'J-

Lagfk'lrslagen

Föreslagen lydelse 3 s'

Dä aktier skola säljas efter vad i lä sägs. skall försäljningen ske ä offentlig ank/ion i den ordning varoln stadgas iI/i'n'ordnineen den 23 oktober IUI—l (NH vad vidjiirsiili- ning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas: dock må ("ireres'e- kulor pä begä-an av bulvanen med— giva lörsäljning i annan ordning. sä- framt skäl därtill visas.

Försäljning av aktierna (i ol'/"ent- Iile auktion skall efter (iveres'ekurors In'sliilnniande äga rum i Sloekholln eller anlian stad där särskild av sta- dens handels- oeh siil/ai'tsnälnnd anlagen milk/are jinnes. Fa" ank— tionen fär bulvanen ej själv inropa aktierna. lnllytande medel skola uppbäras av ill/nalningsmannen i den stad där _fi'irsil/jningen äger rum. 1 övrigt skall i ärendet i tillämpliga delar sä anses. som om aktierna utmätts till gäldande av fordran hos bulvanen. Bestämmel- serna i ')3 55 2 oeh 3 inom. utsök- ningslagen äga dock ej tillämpning i fråga om försäljningen. Äro ak- tierna panlsalla av bulvanen. skall _li'irsiiljning ske med bibehållande av panlhavarens rält. när ej denne nöjes lned ali/ör sin heia/ning7 hål- la sig till köpeskillingen. Bulvanen är pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försälda egendo- men i enlighet med 19855 utsök- ningslagen.

Har överexekutor medgivit för- säljning i annan ordning än som stadgas iji'n'ordningen den 23 oklo- her 1914, skola aktierna ställas un- der värd och förvaltning av god man varomförmr'iles i lagen omför- mymlerskap. Gode mannen vare pliktig att i samråd med bulvanen. inom tid som med hänsyn till om- ständigheterna kan anses skälig. föranstalta om försäljning av ak-

' Senaste lydelse 1967: 145.

Då aktier skall säljas efter vad i 2 & sägs. skall försäljningen ske .L'P- noniIlondkommissioniir. Kronolog— de/nlvndighelen_l'ar duek pä begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan ordning. såframt skal därtill visas.

l-'id försäljning av aktierna ge- nom _fondkommissioniir yäller _fi'il- jande. Bulvanen får ej själv köpa aktierna. Inflytande medel skall uppbäras av krinu)jilydeniylidiglle- ren. I övrigt skall i ärendet i tillämp- liga delar sä anses. som om aktierna utmätts till gäldande av fordran hos bulvanen. Besliirnrnelse/i i 9 kap. 4 #]i'irsla sts'eket utsökningshalken lilliimpas dock ej i fråga om försälj- ningen. Bulvanen är pliktig att heta— la kostnad som ej kan gäldas ur den försälda egendomen i enlighet med 17 kap. 7 s*" n!.w'ikningshalken.

Har kronofogdemyndigheten medgivit försäljning i annan ord- ning än genom jondkomrnissionär. skall aktierna ställas under vård och förvaltning av god man som avses i I8 kap. ji'lriildrabalken. Gode mannen är pliktig att i samråd med bulvanen. inom tid som med hänsyn till omständigheterna kan anses skälig. föranstalta om försälj- ning av aktierna. Gode mannen har

Prop. 19811/8] : 84

Nuvarande lydelse

tierna. (iode mannen har att. då årsräkning eller sluträkning av- gives. insända en avskrift av räk- ningen till o't'ereteku/or.

Lag/i'lrslagen 56 Föreslagen lydelse

att. då årsräkning eller sluträkning avgives. insända en avskrift av räk— ningen till kromi/oledemyndig/ieten.

MZ

Under rättegången mot bulvanen tnä domstolen. när skäl därtill äro, lörordna. att de aktier bulvanför- hållandet avser skola beläggas med kvarstad. därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bul- 'anen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för hulvancns el— ler panthavarens räkning. Åklaga- ren tnä ock hos äreres'ekuttn begä— ra _liiirordnande om kvarstad. som nyss sagts.

Förordnas om aktiernas försälj- ning efter vad i 2 & sägs. skall tillika i utslaget meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller. där sådant förordnande redan givits. förklaring att detta skall äga be— stånd. Vinner utslaget laga kraft. skola sedan sex månader därefter förflutit aktierna. om it dem kvar- stad blivit lagd. på begäran av över- exekutor utlämnas till denne. där de ei innehavas säsom pant. (_)m för- säljningsförordnande ej meddelas eller meddelat försäljningsförord- nande varde/' i högre rätt upphävt, prove domstolen i utslaget. huruvi- da förut meddelat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd till dess utslaget vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt ut- göre ej hinder för bulvanen att. in- till dess sex månader förflutit från det förordnande om försäljning en- ligt 2 & vunnit laga kraft. avyttra aktierna till någon som enligt lag äger förvärva dem: dock må ak- tierna ej utlämnas med mindre ("heresi-kutar därom förordnat.

: Senaste lydelse 1946: 833.

Domstolen kan när det finns skäl därtill. förordna. att de aktier bul- vanförhållandet avser skall beläg— gas med kvarstad. om de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för halva- nens eller panthavarens räkning.

Förordnas om aktiernas försälj- ning efter vad i 2 ?) sägs. skall tillika i domen meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller. där sådant förordnande redan givits. förklaring att detta skall äga bestånd. Vinner domen laga kraft. skall sedan sex månader därefter förflutit aktierna. om å dem kvarstad blivit lagd. på begäran av den kronologtlemyn- dighet som avses iZ och 3 M utläm— nas till denna. Om försäljningsför- ordnande ej meddelas eller medde- lat försäljningsförordnande app- hävs i högre rätt. skall domstolen i domen pröva. huruvida förut med- delat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd till dess domen vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt utgör ej hinder för bulvanen att. intill dess sex månader förflutit från det förordnande om försäljning enligt 2l$ vunnit laga kraft. avyttra ak- tierna till någon som enligt lag äger förvärva dem: dock fiir aktierna ej utlämnas med mindre den krono- jbgdetnyndighet som avses i 2 och 3 N' därom förordnat.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagfi'irslagen 57

Föreslagen lydelse

ltt si

Klaga/1 över ("iverexelt'umrs he- slut i ärende som uniförmäles [ 3 .f _/i")'rsta styeket föres i den ordning som i utsökningslagen stadgas an-

Talan mot kram)fögdentyndighe- tens beslut enligt denna lag förs i den ordning som./öreskrivs i utsök- ningslmlken.

gående klagan över öi'erexekutors utslag [ utsökningsmål.

Möt övererekutors beslut ifråga om kvarstad må talan eif('iras.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i ?. &. skall ärendet även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt. När ärendet handläggs av överexekutor. tillämpas i fråga om uppbärande av medel som inflyter vid en försäljning på offentlig auktion 3 å andra stycket tredje meningen i paragrafens äldre lydelse.

Har en åklagare före ikraftträdandet yrkat kvarstad hos överexekutor. skall målet även därefter prövas av överexekutor.

] fråga om talan mot överexekutors beslut tillämpas ltls' i dess äldre

lydelse.

44. Förslag till

Lag om ändring i patentlagen ( l967: 837)

Härigenom föreskrivs att 54 lå patentlagen(I967:837)' skall ha nedan angivna lydelse.

.N'uvarande lydelse Föreslagen lydelse

54å

Avstär patenthavaren skriftligen hos patentmyndigheten från patentet. skall myndigheten förklara patentet upphört.

Är patent utmätt eller är tvist om öVetföring av patent anhängig. må patentet icke förklaras upphört så länge utmätningen består eller tvis- ten icke blivit slutligt avgjord.

Är patent utmätt. belagt med kvarstad eller laget i anspråk ge- nom betalningssäkring eller är tvist om överföring av patent anhängig. får patentet icke förklaras upphört så länge utmätningen. kvarstaden eller hetaIningssäkringen består el- ler tvisten ieke blivit slutligt av- gjord.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982. Vad som sägs om kvarstad i 54 å i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

"* Senaste lydelse l937: 456. ' Lagen omtryckt [9781 l49.

Prop. 1980/81: 84

45. Förslag, nu

Lug/i'irslugen 58

Lag om ändring i mönsterskyddslagen(1970: 485)

Härigenom föreskrivs att 33 :$ mönsterskyddslagen tl97tlz485) skall ha nedan angivna lydelse.

Nm'urmnle lydelse

33

[:()/"('.t'luyen lydelse

&

Om mönsterhavare skriftligen hos registreringsmyndigheten avstår från mönsterrätten. skall myndigheten avföra mönstret ur registret.

År mönsterrätt utmätt eller är tvist om överföring av registrering anhängig. får mönstret icke pä he- gäran av mönsterhavarcn avföras ur registret så länge utmätningen bestär eller tvisten icke blivit slut— ligt avgiurd.

Är mönsterrätt utmätt. belagd med kvarstad eller lagt-'n [ anspråk genom l)elalningssiikrine eller är tvist om överföring av registrering anhängig. fär mönstret icke pä be- gäran av mönsterhavaren avföras ur registret så länge utmätningen. kram/uden eller hela/ningsu'ikring- en bestar eller tvisten icke blivit slutligt avgiord.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 3.3 ä' i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförhud som har meddelats före ikraftträdandet.

46. Förslag till

Lagom ändring i växtförädlarrätlslagcn (1971: 392)

Härigenom föreskrivs att 34 & växtfört'idlarrättslagen (l97l : 392) skall ha nedan angivna lydelse.

,N'm'uramle lydelse Fr'ireslugen lydelse

34.5

Om sortinnehavaren skriftligen hos västsortnämnden avstår från växt- lörädlarrätten. skall nämnden avföra växtsorten ur registret.

Är växtlörädlarrätt utmätt eller är tvist om överföring av registre- ring anhängig. får sorten icke på he- gäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge utmätningen består eller tvisten icke blivit slut- ligt avgjord.

Är växtförädlat'rätt utmätt, he- lägd med kvarstad eller tagen i an- språk genom hemlningssäkring el- ler är tvist om överföring av regist- rering anhängig. får sorten icke på begäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge utmätningen, kvarstaden eller hetalningssäkring- en bestär eller tvisten icke blivit slutligt avgjord.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982. Vad som sägs om kvarstad i 34 å i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Prop. l980/81: 84

47. Förslag nu

[.rtg/i'irslagen 59

Lag om ändring i brottsskadelagen(1978: 413)

Härigenom föreskrivs att 16 & brottsskadelagen (197824l3) skall ha ne-

dan angivna lydelse.

Nm'arande lydelse Föreslagen lydelse

lf) & Anspräk på brottsskadeersättning fär inte överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Anspräk pä brottsskadeersätt- ning med anledning av personskada får inte tagas i mät för den skadeli- dandes skuld. Utmätning av livrän- tebelopp kan dock ske enligt vad som föreskrivs i ulsökningslagen (l877:3l s. I).

Anspräk pä brottsskadeersätt- ning med anledning av personskada fär inte tagas i mät för den skadeli- dandes skuld. Utmätning av livrän- tebelopp kan dock ske enligt vad som föreskrivs i 7 kap. ”lsli/(nings- lmlken. Ifråga mn förbud mot ut- mätning sedan ersr'illning har hela- lats ut tillämpas 5 kap. 7 »" andra styr/vel atscikningsbalken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

48. Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen( 1975: l4l0)

Härigenom föreskrivs att 29.5 trafikskadelagen (1975: IMO)I skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29?

Fordran pä tratikskadeersättning med anledning av personskada får ej tagas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad som före- skrives i ats'r'5kningslagen (I877:3l s. I).

' Lagen omtryckt 1977z949.

Fordran pä trafikskadeersättning med anledning av personskada får ej tagas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad som före- skrives i 7 kap. alsv'ikningsbalken. I _fråga wnförhad mar utmätning se- dan ersättning har betalats ut giil- ler 5 kap. 7 5 andra stycket utsök- nlngsbalken.

Prop. 1980/8 [: 84 Lagförslaget; 60

l-"örsäkringsanstalt fär kvitta fordran pä s_jälvriskbelopp enligt Zl & mot försäkringstagarens fordran hos anstalten. Fordran pä ersättning som avses i 24 å andra stycket får kvittas mot fordran som innehas av den försäkringspliktige.

Fordran pä trafikskadeersättning med anledning av personskada får ej i vidare män än som följer av l9 & överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Denna lag träder i kraft den I januari l982.

49. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 663) om tillägg till vissa trafiklivräntor

Härigenom föreskrivs att löä lagen tl967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

tes"

Fordran hos försäkringsinrättning pä tillägg enligt denna lag får ej utmä- tas.

Bestämmelsen i första stycket Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- hindrar ej utmätning av livräntebe- lopp enligt vad som föreskrives i lopp enligt vad som föreskrives i 7 atsökningslagen (l877:3l s. 1). kap. atsöknlngsbalken.

Ifråga ant/i'irhud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 5 andra styr-ket utsök- ningshalken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

50. Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 666) om tillägg till vissa trafik- livräntor, som utgår av statsmedel, m. m.

Härigenom föreskrivs att 6 åförordningcn ( 1967: 666) om tillägg till vissa tratiklivräntor. som utgår av statsmedel. m.m.. skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse l97312l6.

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget] 6l

Föreslagen lydelse

6 %* Fordran hos staten eller försäkringsinrättning pä tillägg enligt denna förordning får ej utmätas. Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe— lopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen (1877:3l s. 1).

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- lopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. ut.w'ikningsbalken.

Ifråga mnji'irbud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut giiller 5 kap. 7 5 andra styeket utsök- ningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

51. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1973: 2l4) om tillägg till vissa ansvarslivrän- tor

Härigenom föreskrivs att II 5 lagen (l973:2l4) om tillägg till vissa ansvarslivräntor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

llå

Fordran hos försäkringsinrättning på tillägg enligt denna lag får ej utmä-

tas.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- Iopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen (I877.'3l s. 1).

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- Iopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningshalken.

[ fråga om förbud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 å andra stycket utsök- ningshalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

52. Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (l97lzl4) om tillägg till vissa statliga

skadelivräntor, m. m.

Härigenom föreskrivs att 9 & kungörelsen tl97lzl4) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor. m.m.. skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse l9731217.

Prop. 1980/81 : 84 Lag/'in'slagen 62

Nuvarande lydelse. Fin'eslagen lydelse

9 s . Fordran hos staten eller försäkringsinrättning pä tillägg enligt denna

kungörelse ftir ej utmätas.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- lopp enligt vad som föreskrives i utsr'ikningslagen.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe— lopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken.

Ifråga onifr'irhud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 S* andra slyeket utsök- ningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982.

53. Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen ( 192]: 225)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagcn (1921: 225)' dels att i 24 & orden "utsökningslagen (187713l s. I)" skall bytas ut mot

"utsökningsbalkcn'" .

dels att ll. l4 &. l4 b. 27. 38. 54. 7]. 73. 74. 76. 8l . 97 och 208 så skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ll &:

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligt lagsökningslagen (l94öz808) med- delat bevis att utmätning för ford- ringen fär äga rum. skall denna god- tagas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs utan hinder av att beslutet ej vunnit laga kraft. om det ej förordnats att be- slutet icke får verkställas. Det- samma giiller. när överexekutor meddelat föreskrift om verkstäl- lighet av skiljedom och ej annorlun- da förordnats av högre myndighet eller av domstol, där talan mot skil- _iedomen iir anhängig.

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligt lagsökningslagen (1946: 808) med- delat bevis att utmätning för ford— ringen får äga rum. skall denna god- tagas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs utan hinder av att beslutet ej vunnit laga kraft. om det ej förordnats att be— slutet icke fär verkställas. En ford- ran som har fastställts genom skil- jedom skall oekså godtas. om skil- jedomen får verkställas enligt 3 kap. 15 eller 16 # utst'ikningsbalken oeh en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 18 .é' isamma kapitel.

1 andra fall än som avses i första stycket skall borgenären styrka ford-

ringen.

' Senaste lydelse av 24 5 1975: 244. : Senaste lydelse 1975: 244.

Prop. I980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget! (33

Ft'ireslagen lydelse

I4 a s*

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäligen befaras att gäldenären un— dandrager egendom. fär konkurs- domaren eller rätten. om särskild anledning förekommer. förordna om kVarstad eller skingrings/i'irbud pä gäldenärens egendom i avvaktan på prövning av ansökningen. Där- vid skall vad som enligt 15 kap. rät- tegångsbalken giiller om kvarstad vell skingringsfi'irbud äga motsva— rande tillämpning. om ej annat följer av denna lag. Konkursdo- maren eller rätten får medgiva un- dantag frän beviljad säkerhetsåt- gård.

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäligen befaras att gäldenären un— dandrager egendom. fär konkurs- domaren eller rätten. om särskild anledning förekommer. förordna om kvarstad pä gäldenärens egen- dom i avvaktan pä prövning av an- sökningen. Därvid skall vad som giiller om kvarslad_li'irjin'tlran som beviljas enligt 15 kap. rättegångs- balken äga motsvarande tillämp- ning. om ej annat följer av denna lag. Detta giiller doek ej bestäm— melsen i lö kap. l.5 s' andra styrker ut.v'ikningsIm/ken. Konkursdoma— ren eller rätten fär medgiva undan- tag frän beviljad kvarstad.

1:1st

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäli- gen befaras att gäldenären genom att bcgiva sig från riket undandrager sig skyldighet eller överträder förbud som enligt denna lag gäller i konkurs. fär konkursdomaren eller rätten. om särskild anledning förekommer. förbjuda gäldenären att i avvaktan på prövning av ansökningen begiva sig frän riket. Meddelas sådant rcseförbud. färi samband därmed eller senare gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till kronofogdemyndigliet som konkurs- domaren eller rätten bestämmer. Är rcseförbud uppenbart otillräckligt. fär gäldenären häktas.

Om gäldenären är juridisk person. äger första stycket tillämpning även på styrelseledamot. verkställande direktör och likvidator som avgått eller cntledigats senare än ett år före dagen då konkursansökan kom in till konkursdomaren.

Beträffande säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga bestäm- melserna om reseji'irbud i l5 kap. rättegångsbalken motsvarande till- lämpning. om ej annat följer av den- na lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hind- ras av att pant eller borgen ställes. Ej heller kan beviljad säkerhetsåt- gärd hävas av sådan anledning. Kostnaden för häktning skall beta- las av allmänna medel.

3 Senaste lydelse 1979: 340. 4 Senaste lydelse 1979: 340.

Beträffande säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga bestäm- melserna i 15 kap. 5. 6 oelz 8 f.ö rättegångsbalken motsvarande till- lämpning. om ej annat följer av den- na lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hind- ras av att säkerhet ställes. Ej heller kan beviljad säkerhetsåtgärd hävas av sådan anledning. Kostnaden för häktning skall betalas av allmänna medel.

Prop. l980/8l: 84 l.ttg/i'it'slawt 64

Nuvarande lydelse lfiil'es'lttgett lydelse

27 s*

'l'ill konkursbo räknas. i den mån ej annat följer av Zl s. all egendom. som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är av beskaffenhet att kunna utmätas. 'l'ill konkursbo räknas även den egendom som kan tillföras boet genom återvinning.

Avlöning eller därmed vid utmätning jämställd arbetsinkomst som inne- stär vid konkursens början och arbetsinkomst som gäldenären därefter förvärvar får dock behållas av honom. i den man den ej. sedan skatteav- drag skett enligt vad därom är föreskrivet. uppenbart överstiger vad som åtgår för hans och hans familjs försörjning samt till fullgörande av under- hållsskyldighet sotn i övrigt åvilar honom. Vad som sagts om avlöning äger motsvarande tillämpning i fråga om periodiskt utgående vederlag för ut— nyttjande av rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant och beträffande belopp vilka utgä som pension eller livränta. Om rättigheten till pension eller livränta är av beskaffenhet att kunna utmätas. får dock konkursboet förfoga över den.

Gäldenären är skyldig att underrätta förvaltaren om inkomst som avses i andra stycket. Vill förvaltaren göra anspråk på inkomsten. skall han därom underrätta arbetsgivare eller annan som skall utgiva förmånen. lnnan sådan underrättelse lämnats får förfallet belopp betalas ut till gäldenären.

Tvist huruvida någon del av inkomsten skall tillkomma konkursboet prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren. borgenär. gäl— denären eller underhållsberättigad. Myndigheten skall därvid inhämta ytt— randen i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens beslut länder till efterrättelse, även om talan föres däremot. Beslutet skall på ansökan ändras. om senare upplysta omständigheter eller ändrade förhål- landen föranleder det.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i fjärde stycket får den vars rätt beröres av beslutet föra talan genom besvär. ] fråga om sådan besvärstalan äga bestämmel- serna i tttsöknittgslagen (l877:3l _s'. )) om klagan över utmätning av av- löning motsvarande tillämpning.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i fjärde stycket får den vars rätt beröres av beslutet föra talan genom besvär. [ fråga om sådan besvärstalan äga bestämmel- serna i tas('i/mingsbalken om besvär över utmätning av lön motsvarande tillämpning.

38 &"

Förmzinsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning gär åter. om egendomen tagits i mitt senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för gäldenären när- stående, går förmänsrätten eller be— talningen också äter. om egendo— men tagits i mät dessförinnan men senare än två är före fristdagen och

* Senaste lydelse l9791340. (' Senaste lydelse l978: 892.

Förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning går åter. om fi'irntånxrit'tten ltar itt- trätt senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för gäldenären när- stående. går förmånsrätten eller be- talningen också äter. om löt-mäns— rätten har inträtt dessförinnan men senare än tvä år före fristdagen och

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

det icke visas att gäldenären va_rken var eller genom ätgärden blev in'sol—'

vent.

Förmansrätt på grund av betal- ningssäkring gär åter om egendo- men tagits i anspråk senare än tre månader före fristdagen.

lagförslagen (»)

Föreslagen lydelse

det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insol- vent.

Förmånsriitl pii grund av betal- ningssäkring gär äter. om _fi'irmäus- rättan hur inr/"(itt senare än tre mä- nader före fristdagen.

54 57

Förvaltaren får. om det behövs. påkalla handräekning av kronofogde- myndigheten för att kunna omhändertaga eller annars fä tillgång till gälde- närens bo med de böcker och andra handlingar som röra boet. Kronofog— demyndighcten får härvid genomsöka hus. rum eller förvaringsställe och. om tillträde behövs till utrymme som är tillslutet. Iäta öppna läs eller bereda sig tillträde pä annat sätt. Kronofogdemyndigheten fär även i övrigt använda tvång i den mån det behövs för det avsedda ändamälet och det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Väld mot person får dock brukas endast om kronofogdemyndigheten möter motstånd och i den mån det med hänsyn till ändamålet med ingripandet kan anses försvarligt.

] fråga om klagan över kronofog- demyndighets beslut eller ätgärd enligt första stycket äga bestäm- melserna i uLvöknings'ImI/wn om ru- lun mot utmätning i allmänhet mot- svarande tillämpning.

I fråga om klagan över kronofog— demyndighets beslut eller åtgärd enligt första stycket äga bestäm— melserna i u[sök/tingslaget! (I877:3l s. I) om klagan över ut- mätning i allmänhet motsvarande tillämpning.

7l &”

Försäljning av lös egendom. som icke sker genom fortsättande av gäl- denärens rörelse. skall äga rum på auktion eller i annan ordning efter vad förvaltaren finner vara mest fördelaktigt för boet.

Lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmäns— rätt. må ej i nagot fall utan hans samtycke säljas annorledes än ä auktion. sä framt hans rätt är av försäljningen beroende.

Samtycke som avses i andra stycket fordras icke. nar förvaltaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper till gällan- de börspris eller när fråga är om försäljning av lös egendom genom fortsät— tande av gäldenärens rörelse.

Skall fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. gods i fartyg el- ler gods i luftfartyg säljas. äge för- valtaren. där egendomen finnes inom riket. begära försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom.

7 Senaste lydelse l979: 340. " Senaste lydelse l979: 340.

5 Riksdagen I98U/8l. [' Mun]. Nr 84

Skall fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. lart/arryg som ej är registrerat. gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas. äge förval- taren. där egendomen finnes inom riket. begära försäljning i den ord- ning som gäller för utmätt sädan egendom.

Prop. 1980/81: 84

N m'a/"(inde lydelse

Är fräga om försäljning av regi- strerat skepp. at- luftfartyg eller av intecknade reservdelar till luftfar— tyg och finnes egendomen inom ri- ket. skall vad i 70 & första och and- ra styckena sägs äga motsvarande

l.!tg/i'irslugen öö Föreslagen lydelse

Ar fräga om försäljning av regi- strerat skepp. registrerat luftfartyg eller itttecknade reservdelar till luft- fartyg och finnes egendomen inom riket. skall vad i ?Oä första och andra styckena sägs äga motsva-

tillämpning. rande tillämpning.

Skall gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas. läte för— valtaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling a det gäldenären tillkommande beloppet. där laga hinder däremot icke ntöter. Skall försäljning ske av inteckningshandling. som innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig. vare förvaltaren pliktig att. där ej gäldenären medgiver. att handlingen mä försäljas med bibehallande av hans ansvarighet. förse handlingen med päskrift. varigenom gäldenären frikallas frän ansvarighet.

Bestämmelserna i 70 s" sista stycket äga motsvarande tillämpning. när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för tttmätt sädan egendom. ] sådant fall skall förvaltaren dessut- om. i den mån det är påkallat. i ärendet föra talan för borgenärer som ha förmänsrätt enligt 10.5 förmänsrättslagen (19701979) samt genom brev underrätta borgenär om yrkande som han framställer pä dennes vägnar.

73 &"

Har borgenär lös egendom säsom pant eller eljest ttnder panträtt i handom. äge han besörja. att egen— domen varder säld a auktion eller. då fråga är om a fondbörs noterat värdepapper. genom fondkommis- sionär till gällande hörspris: dock mä sådan försäljning ej utan förval- tarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter första borge- närssammanträdet. Försäljning ge- nom borgenärens försorg mä ej hel- ler ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboets räk- ning: äliggande det borgenären att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egendomens försäljning hembjuda den åt förvaltaren till in— lösen. Utgöres egendomen av far- tyg. som ej iir in_f'ört iskeppsrcglst— ret eller i motsvarande utländska register. eller av gods i fartyg eller i luftfartyg eller av intecknade re- servdelar till luftfartyg. skall för- säljningen ske i den ordning. som

(' Senaste lydelse 1973: ll32.

Har borgenär lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom. äge han besörja. att egen- domen varder sitld ä auktion eller. dä fråga är om a fondbörs noterat värdepapper. genom fondkommis- sionär till gällande hörspris'. dock mä sådan försäljning ej utan förval- tarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter första borge- närssammanträdet. Försäljning ge- nom borgenärens försorg mä ej hel- ler ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkarsboets räk- ning: äliggande det borgenären att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egendomens försäljning hembjuda den ät för 'altaren till itt- lösen. Utgöres egendomen av farv tyg eller av gods i fartyg eller i luft- fartyg eller av intecknade reservde— lar till luftfartyg. skall försäljningen ske i den ordning. som om dylik egendom. den där blivit utmätt. sär— skilt är stadgad. Skall egendomen

Prop. [gött./83:34 .:"VIIerlinfle lyrlelse

om dylik egendom. den där blivit trtmätt. särskilt är stadgad. Skall egendomen säljas annorledes än ut- mätningsvis och är ej fräga om sä- dar. försäljning av värdepapper. som enligt vad nyss sagts mä ske rttan auktion. n'rii l'i'ir'säljningen ej äga rum ä annan ort än den. där egendomen finnes. med mindre för-- valtaren samtycker därtill; och läte borgenären förvaltaren minst tre veckor" förut veta. när och var för- säljningen skall ske. Har försäljning skett i annan än den för utmätt egendom stadgade ordning. vare borgenären pliktig att för l'örval— taren redovisa för vad som irtlltttit.

l..:tg/i'irslngen 67 Föreslagen lydelse

säljas annorledes än utmätningsvis och är ej fraga om sädan försäljning av värdepapper. som enligt vad ny *s sagts mä ske tltan auktion. mä försäljningen ej äga rum ä annan ort än den. där egendomen finnes. med mindre förvaltaren samtycker där- till: och läte borgenären förvaltaren minst tre veckor förut veta. när och var försi'r'ljningen skall ske. Har för- säljning skett i annan än den för trttnätt egendom stadgade ordning. vare borgenären pliktig att för för- valtaren redovisa för vad som inllu- Ill.

Vill ej borgenären föranstalta om försäljningen. äge förvaltaren därom besörja. Dock ma inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sädant fartyg. vilken blit-it av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant. icke at" förvaltaren säljas. trtan äge han allenast läta sälja den rätt till andel i inteekningen. som efter ty särskilt är stadgat ma tillkomma gäldenären.

74 ål"

Skall konkursbos egendom säljas ä auktion genom förvaltarens för- sorg. Iate han ktrngöra auktionen pä sätt och inom tid. som i rnsöknirrgx— logen stadgas för kungörande av auktion ä egendom av det slag. varom fraga är: dock vare kungö- relsens införande i Post- och ln- rikes Tidningar" icke i nägöt fall er— forderligt.

Skall konkursbos egendom säljas ä auktion genom förvaltarens för- sorg. late han kungöra auktionen på sätt och inom tid som gäller för kungörande av e.t'e/tutir auktion ä egendom av det slag. varom fråga är: dock vare kungörelsens infi'lr'an- de i Post- och lnrikes Tidningar icke i något fall erforderligt.

Vad si'tlunda stadgats skall äga motst-'arande tillämpning beträffande auktion. som enligt 73 ä besöries av borgenär.

76 ;"

Förvaltaren fär. när egendom skall säljas på auktion genom hans försorg. läta ktrngöra auktionen i mindre utsträckning än som följer av 74 & första stycket. om han anser det tillfyllest. inskränkning i fråga om kungörande av auktion ä fast egendom. registrerat skepp. luftfar- tyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg mä dock icke äga rtrm

"' Senaste lydelse 1977: 675. " Senaste lydelse l97k): 340.

Förvaltaren fär. när egendom skall säljas på auktion genom hans försorg. läta kungöra auktionen i mindre utsträckning än som följer av 74 & första stycket. om han anser det tillfyllest. lnskränkning i fråga om kungörande av auktion ä fast egendom. registrerat skepp. regi— strerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg mä dock

Prop. 1980/81 : 84

fN'uvuru/nlc lydelse

titan gäldenärens samtycke: ej hel- ler mä sädan inskränkning ske be- träffande kungörande av auktion ä annan lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmansrätt. som avses i förmåns- rättslagen (l97tl:979). med mindre den borgenär samtycker därtill.

Laghirs/(igen (ils Föreslagen [wie/.ru

icke äga rum tltan gäldenärens sam- tycke: ej heller mä sadan inskränk- ning ske beträffande kungörande av auktion ä annan lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmänsrält. som avses i förmänsrättslagen (|97tlz979). med mindre den borgenär samtycker därtill.

. _ 8! s'-

Finnes i boet egendom. vari särskild förmänsrätt äger rum. skall. så vitt det inverkar pä de horgenärers rätt. som icke i den egendom hava sädan förmansrätt. av egendomens avkastning och köpeskilling gäldas kostnaden för egendomens värd och försäljning ävensom det arvode som enligt 50 a & femte stycket samt 82 och 83 så skall utgä för egendomen.

Dä särskild förmänsrätt äger rum i boet tillhörig egendom. mä ej till förfäng för någon. som äger sådan förmänsrätt eller förmansrätt. som skall beaktas framför den särskilda. av egendomens avkastning och kö- peskilling gäldas annan konkurs- kostnad än ovan sagts: dock att. där den särskilda förmänsrätten grum/ur sig på _li'irelaizxinlm'It/ting. av egendomen mä hestridasjätm'äl övriga konkurskostnader. i den män boet eljest ej lämnar tillgäng därtill.

Dä särskild förmänsrätt äger rttm i boet tillhörig egendom. mä ej till R"")rfäng för nagon. som äger sädan förmansrätt eller förmänsrätt. som skall beaktas framför den särskilda. av egendomens avkastning och kö- peskilling gäldas annan konkurs— kostnad än ovan sagts: dock att. där den särskilda förmänsrätten iir .räa'un .ru/n ungar i 5 säl/Mimi!”- rälmlugcn (1970:!)79). av egendo— men må bestridas jämväl övriga konkurskostnader. i den män boet eljest ej lämnar tillgäng därtill.

97 ålä

(':'z'i/dem'ir äger av konkursboet fä ut egendom som enligt 65 .ö IIIXÖÅ- ningslugen undantages frän ut- mätning.

I stället för (75 s*" I mum. 7 "mi)/t- ningslagm skall dock gälla att. om annan utväg till försörjning saknas. nödigt underhäll fär utgå av kon- kursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhållsberätti- gad under en månad från den dag. då beslutet om konkurs medde- lades. eller. om synnerliga skäl äro. under längre tid.

” Senaste lydelse l979: 340. ” Senaste lydelse l975: 244.

(Hilde/nimi) äger av konkursboet fä ut egendom som enligt 5 kap. I. 2 och 4 M" ntsökningslmlkwi undan- tages frän utmätning.

[ stället för 5 kup. I # 7 "[Sök- ningshu/Åen skall dock gälla att. om annan utväg till försörjning saknas. nödigt underhåll får utgä av kon- kursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhållsberätti- gad under en månad frän den dag. dä beslutet om konkurs medde- lades. eller. om synnerliga skäl äro. under längre tid.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lag/Yirxlugcn 69

Föreslagen lydelse

[ dödsbos konkurs tillkommer förmän som avses i första stycket den dödes efterlevande familj. I stället för andra stycket gäller l8 kap. 5 å andra stycket ärvdabalken.

208 s”

I fråga om jäv mot tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 4 s förvaltningsla- gen (l97lz290) att den som i null om "Hagunda uv skatter. böter ('l- Ivr andra på indrivning beroende medel har tagit befattning med in- drivning av fordran som göres gäl-

l fräga om jäv mot tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 4 & förvaltningsla- gen (l97l1290) att den som i ull— mil/il mål har tagit befattning med indrivning av fordran som göres gällande i konkursen ej fär fullgöra tillsynsuppgift i konkursen.

lande i konkursen eller vidtagit ere- kuliv åtgärd för urmgundc' av så— dan _föra'run ej fär fullgöra tillsyns- uppgift i konkursen.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982. En fordran. som har fastställts genom skiljedom som avses i 12 & lagen (1981:0(l(l) om införande av utsökningsbalken. skall godtas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs. om skiljedomen fär verkställas enligt första meningen i nämnda paragraf och en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 3 kap. l8 & utsökningsbalken. När (överexekutor har förordnat om verkställighet av en skiljedom. tillämpas I l s i denna lag i dess äldre lydelse.

Vad som sägs om kvarstad i l4 a så i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Beträffande talan mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i 27 & fjärde stycket. vilket har meddelats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. och beträffande klagan över kronofogdemyndighetens be— slut cller åtgärd enligt 54 5 första stycket. som har meddelats eller vidtagits före ikraftträdandet. tillämpas nämnda paragrafer i deras äldre lydelse.

När gäldenären har försatts i konkurs på grund av en ansökan. som har gjorts före ikraftträdandet. tillämpas 8! få i dess äldre lydelse.

"' Senaste lydelse l979: 340.

l'rop. 1980/81: 84

54. Förslag till

l..rig/(irslftgeit 'lll

Lag om ändring i lagen (l97llz74l) om statlig lönegaranli vid kon- kurs

llärigentiim föreskrivs att 9 35 lagen ( l970: 74] ) om statlig löncgaranti vid konkurs skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse [:"/SresIageIt lydelse N'

Finner kronofogdemyndighet att arbetstagarens fordran icke omfat- tas av garantin. fär arbetstagaren eller den till vilken fordran övergätt enligt ll & föra talan mot beslutet genom besvär. l fraga om sädan besvärstalan har bestämmelserna i nt.vfiknings'laaen (l877:3l s, ]) om klagan över utmätning i allmänhet motsvarande tillämpning. Mot hov- rätts beslut får dock talan icke föras.

Finner kronofogdentyndighet att arbetstagarens fordran icke omfat— tas av garantin. far arbetstagaren eller den till vilken fordran övergatt enligt II & föra talan mot beslutet .genotn besvär. ! fraga om sådan besvärstalan har bestämmelserna i n/siiknin_uxlmiken om lvesvar över utmätning i allmänhet motsvarande tillämpning. Mot hovrätts beslut fär dock talan icke föras.

Denna lag träder i kraft den I januari l982. ! fråga om talan mot beslut som har meddelats av kronofogdcmyndighe- ten före ikraftträdandet tillämpas 9 & i dess äldre lydelse.

55 Förslag till '

Lag om ändring i brottsbalken.

Härigenom föreskrivs att ll kap. I och 3 5.5. l7 kap. 13 å och 36 kap. 4 & brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

[Närvarande lydelse Föreslagen lydelse

l ] kap. | .5'

Gäldenär. som förstör eller genom gäva eller annan liknande atgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig pä obe- stånd eller förvärrar sitt obestånd. dömes för oredlighet mot borge- närer till fängelse i högst två är. Detsamma skall gälla. om gäldcnär genom sädant förfarande framkallar allvarlig fara för att han skall komma på obestånd.

Gäldcnär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord cl- Ier ififirleekning till utmätningsed

Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord förtiger tillgång. uppgiver obefintlig

lSenaste lydelse 19751l26l. ' Senaste lydelse l9781894.

Prop. l980/8l: 84

Nuvarande lydelse

eller till lu'tulttingssiiltringsetl för- tiger tillgång. uppgivet" obefintlig skuld eller lämnar annan sadan oriktig uppgift. skall ock. om ej uppgiften rättas innan den heedigas eller eljest lägges till grund för för- larandet. dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla. om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar orik- tig handling eller skenavtal oeh där- igenom hindrar att erforderlig egen- dom genom förrättningen tages i anspråk för att bereda borgenär be- talning eller säkerhet.

l.tt,t_'/i'it—,vlttj_'ett 7l

Föreslagen lydelse

skuld eller lämnar annan sadan oriktig uppgift. skall oek. om ej uppgiften rättas innan dCll beedigas eller eljest lägges till grund för för— farandet. dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla. om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar orik- tig handling eller skenavtal och där- igenom hindrar att erforderlig egen— dom genom förrättningen tages i anspråk för att bereda borgenär be- talning eller säkerhet.

(iåldenär som. då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydenhet med uppsåt att hålla den undan konkursen. så oek gäldenär. som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen till- gång. dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

3 &:

Gäldenär. som fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan möts 'arande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar eller förvärrar obestånd. dömes för v ä rd s l ös het mot bor— ge närer till fängelse i högst två är.

(_iäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord el- ler iji'irtee/rning till nrmämingsetl eller till hemlningssiikrings-ed av grov oaktsamhet förtiger tillgång. uppgivcr obefintlig skuld eller läm— nar annan sådan oriktig uppgift. dömes likaledes. om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el- jest lägges till grund för förfarandet. för vårdslöshet mot borgenärer.

Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord av grov oaktsamhet förtiger tillgång. uppgivet" obefintlig skuld eller lam— nar annan sådan oriktig uppgift. dömes likaledes. om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el— jest lägges till grund för förfarandet. för vårdslöshet mot borgenärer.

17 kap. 13.5'

Den som bryter mot för/mal att sälja eller skingra gods eller ut! ul— girn annans guds. rubbar gods som blivit satt i kvarstad. laget i nn— språk genom hetulningssiikring. nl- män eller lwslugtaget. skadar eller borttager myndighets anslag eller

: Senaste lydelse l978: 894. '” Senaste lydelse 19781894.

Den som olovligen rubbar. sku- dur eller annarsfiir/byar Över egen- dom som ('i/'_li'iremålji'ir utmätning. kvarstad. betalningssäkring. he- slug eller annan liknande åtgärd. skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest

Prop. NSD/81: 84 Lagförslagen 72

Naturum/t' [.t'tlt'lM' ["r'irtkvlthgen lydelse

försegling ellereljest olovligen öpp- olovligen öppnar vad myndighet har vad myndighet tillslutit eller tillslutit eller ock överträder annat ock överträder annat dylikt av dylikt av myndighet meddelat för— myndighet meddelat förbud. dömes bud. dömes för överträdelse för överträdelse av myndig— av myndighets bud till böter he t s b n d till böter eller fängelse i eller fängelse i högst ett är. högst ett är.

Vägrar någon inträde som lörrättningsman äger fordra. dömes för h i n d- rand e av förrätt nin g till böter.

% kap. 4 %*

Ft'jrverkande på grund av brott av egendom eller dess värde må. om ej annat har föreskrivits. ske hos

a) gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet.

b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var.

e) den som genom brottet beretts vinning.

d) den som efter brottet förvärvat egendomen på grund av giftorätt. arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet för 'årvat egendo- men på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet ej någon av dem som anges i första stycket at—e). må den ej förklaras förverkad.

Särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består. om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad.

Sällan rätt som har vunnits ge- nom utmätning eller bem/nings- säkring upphör. om egenzlmnen _li'irklurns ji'irverkud. såvitlu ej av särskild anledning _liirnrtlnus att rätten skull bestå.

Denna lag träder i kraft den I januari (982. l l kap. I och 3 så i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om oriktiga uppgifter som en gäldenär före ikraftträdandet har lämnat eller därefter lämnar i en förteckning till utmätningsed eller till betalningssäkringsed.

Bestämmelsen i 36 kap. 4 :” fjärde stycket gäller inte. när fråga är om brott som har begåtts före ikraftträdandet.

* Senaste lydelse l%8: loi.

Prop. 1980/81: 84 l_.t'l_t:lörslagen 73 56 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalkenl dels att i 8 kap. 2 & och 12 kap. 3 s ordet "utmätningsman" skall bytas ut mot "kronofogde".

dels att i 38 kap. Sä ordet "utmätningsmannens" skall bytas ut mot "kronofogdemyndighetens*'.

dels att i 49 kap. 4.5. 50 kap. 85. 52 kap. 75 och 55 kap. Rå orden "kvarstad. skingringsförbud eller annan handräekning" skall bytas ut mot "kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap.".

dels att i 50 kap. 55 och 55 kap. 5 & orden ”kvarstad eller skingringsför— bud" skall bytas ut mot "kvarstad".

dels att 9 kap. xs. 10 kap. 17.5. 15 kap.. 16 kap. 65. 17 kap. 14s.25 kap. I och 3 ss. 26 kap.. 27 kap. 105. 30 kap. 12% och 33 kap. 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 8 9":

Då enligt denna balk vite förelägges part eller annan. bestämtne rätten vitet till belopp. som med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antagas förmå honom att iakttaga föreläg- gandet. Vite må ej bestämmas under tio kronor eller över femtusen kronor. Har vite utdömts och förelägger rätten nytt vite. mä vitet bestämmas till högre belopp. dock ej över tiotusen kronor. Vitesföreläggande skall delgi- vas den som föreläggandet avser.

Bestämmelserna [första stycket om högsta vitesbelopp gäller ej i jråga om _lörelr'iggande enligt 15 kap. 3 5.

Vite mä ej föreläggas. då straff är utsatt. Ej heller mä vite föreläggas kronan.

Finnes. dä fråga uppkommer om utdömande av vite. ändamålet med vitet hava förfallit. mä vitet ej utdömas.

10 kap. 17 s* Ej vare på grund av vad i detta kapitel stadgas rätten behörig att upp- taga: 1. tvist. som skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol eller enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän:

' Senaste lydelse av 8 kap. zs 1972: 430 13 kap. 3.5 1975: 1288 49 kap. 4.5 1979: 242 55 kap. 55 l947:616. : Senaste lydelse 1964: 166. 3 Senaste lydelse 1970: 1002.

Prop. [980/81: 84

Nuvarande lydelse

W

Lag/inslagen 74

Fc'irexlayen lydelxe

_. tvist. som skall väckas vid viss domstol. om denna enligt lag eller författning är ensam behörig att upptaga sådan tvist:

3. tvist. som enligt lag mä upptagas allenast av vissa särskilda tingsrät— ter. om tvisten väckes vid annan domstol:

4. tvist. som avses i 9 eller ltlå eller eljest enligt lag skall upptagas av domstol. som där sägs. om tvisten väckes vid annan domstol:

). äktenskapsmäl:

(». tvist. som angär utmätt Im- egendom eller giltigheten av lösöre- köpsavhandling och för vilken be- hörig domstol är särskilt stadgad: eller

.,

domstol.

6. tvist. som angår utmätt egen- dom eller giltigheten av lösörcköps- avhandling och för vilken behörig domstol är särskilt stadgad: eller

i. tvist. som är av beskaffenhet att kunna utan stämning upptagas av

Ej heller mä på grund av vad i detta kapitel stadgas talan väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upptagand= är i lag föreskriven: vad nu sagts gälle dock ej tvist. som avses i I3 &.

Yrkande om kvittning för fordran mä icke upptagas av domstol. som enligt första stycket ej ägt upptaga tvist angäende samma fordran.

l5 kap.

Om kvarstad. skingringsförbud och annan handräekning

/ s*

Ilar part. .mm :" rättegång _vr/t'at heta/ning.:I/i'n'jordran. vixat sannoli- ka skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras. att motparten genom att avvika eller genom att ttmlan— skatla egendom eller annorledes nndant'lrager sig att giilda vad ge- nom domen kan antagas kmmna att åläggas honom. mä kvarstad Iiiygas & sa my'Cket av hans" läxa egendom. .vom .vvarar mot skulden. eller ock. om det är till-f_vllext. egen- domen ställas ttmlerfi'irhml att Säl- jax eller skingrar. Skingrings/i'irlmd må oek meddelas ä fast egendom. .vom tillhör nmtparten.

Kra/"stad eller Skirigl"it1g3_/i"ir'htal må även läggas å egendom. till vil- Iten part [ rättegång påstått hällre rätt. om han visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras. att motparten nndanskafl

()m kvarstad m. m.

I .5

Om någon visar sannolika skäl för att han har en fordran. .rom (ir eller kan antas I7li_li'iremålji'jr rätte- gång eller prövning i annan liknan- de ordning. och det skäligen kan befaras att motparten genom att av- vika. skaffa mutan egendom eller för/ara på annat sätt undandrar sig att betala skalden. får domxtolji'ir- ordna om kvarstad på så mycket av mot/mrtens egendom attjordringen kan antas bli täckt vid utnu'itning.

2 35

Om någon visar sannolika skäl för att han har bättre rätt till viss egendom. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller pröv—

ning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motpar-

l'rop. l980/8l : 84 Nuvarande lydelse

_tar, fors/(ir eller väsentligt försam- rar egendomen.

Finnes läs egendom. som ställes unde: sking;'in_t.'sli'5rbml. hos tredje man. mi'i denneförbjudas att utgiva egendomen.

3 :$

Har part. som i rättegång .vrkat heta/ningfin-fordran, visat .t'annoli— ka skä/fiir sin talan oeh kan skäli— gen lnflaras. att motparten hegiver sig frän riket utan att elterlämna känd egendom. som .warar mot hans giild, vidjor/nal meddelas ho- nom att avresa från orten. lned mindre han ställer pant eller har- genfi'ir skulden. Reseförlnul vare ei gällande utöver tre månader efter delgivningen. Har meddelat rese- fiirlnnl fi'ire nämnda tids utgäng hävts eller eljest upphört att gälla. ma nvtt rese/iirhud avse allenast alers/rn/en av sagda tid.

! beslut om reselärbud skall angi- vas den ort. där den. mot vilken fiir/Jude! gäller. skall uppehålla sig. samt erinras om påföljden för över- trädelse av fiir/mdet. Överträdes r'exeli'irlnal. äge rätten på _vrkande av parten förordna. att nunparten skall äterhämtas och under den tid fi'irirmlet gäller hållas i häkte.

3

Har part i rättegång visat sanno- lika skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras. att motparten genom att utöva viss verksamhet eller färetaga eller underlåta viss hand- ling eller genom annat sitt fiir/nil- lande hindrar eller försvårar do— mens verkställande eller väsentligt förringar dess värdef'är parten. mä rid i'itefol'hml eller annat föreläg- gande meddelas motparten eller forordnas om egendoms förvalt- ning av god man eller om annan åtgärd. som finnes erforderlig for

Lag/inslagen 75

Föreslagen lydelse

ten ska/far undan. väsentligt för- sämrar eller pä annat sätt förfogar äver egendomen till skada för sii— kanden. _li'ir domstol förordna om kvarstad pä egendomen.

&

Om någon. i annat fall än som avses i I eller 2.5. visar sannolika skäl för att han mot någon annan har ett anspråk. som är eller kan antas hlifi'iremt'ilfi'ir rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet clIerfi'ireta eller under- läta viss handling eller på anm'tt sätt hindrar eller försvarar utöv- ningen av sökandens rätt eller vä- sentligt förringar dess värde. fär domstol förordna om lämplig ät-

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

säkerstt'illande av partens rätt. Fo- reliiggamle eller _li'irordnumle. sotn nu sagts. mä oek meddelas. om det i annatfall ärj'o'r parten av synner- lig vikt oeli det ei länder motparten till l't'isentligt_li'ilfi'iltg.

4.. ?

Finnes i rättegång om bättre rätt till egendom part liava egenmäktigt skilt motparten jrän egendomen el- ler eljest s/älv tagit sig rätt. mäfor- ordnas. att besittning eller annat ji'irliällande. som rubbats. genast skall återställas.

5 5

Beslut om ätgärd. som avses i detta kapitel. meddelas av den rätt. där rättegången är.

Fråga om sådan ätgärd mä upp- tagas allenast pä yrkande av part.

Yrkande må ej bifallas. med mindre tillfälle lämnats motparten att yttra sig däröver. Är fara i dröjs- mål. må dock rätten omedelbart be- vilja ätgärden att gälla. till dess an- norlunda förordnas.

Lag/i'irslagen 76

F't'il'e.sla_gert lydelse

gärdjk'ir att säkerställa sökandens rätt.

lin ätgärd enligt _li'irsta styeket jär innebära tor/nal vid vite att ut- öva viss verksamhet eller täreta viss handling elle/' annat _li'ireläg- gamle vid vite att beakta säkandens anspräk eller Itiirordnatule av syss- loman eller meddelande av en./äre- skrift som är ägnad att på annat sätt ji'irebygga intrång i sökandens t'ält.

Fra/ngar det i en rättegäng om bättre rätt till viss egendom att den ena parten liar olovligen rubbat mount/"tens besittning eller vidtagit någon annan olovlig ätgärd beträll jande egendomen. fär domstolen _li'irordna att besittningen genast Skall återställas eller annan rättelse genast ske.

55

Beslut om atgärd som avses i det— ta kapitel meddelas av den domstol där rättegången är anhängig. Är rättegång ei anhängig. gäller ifrå- ga om belio'i'ig domstol vad som är _l'äreskrivet om tvistemål. Vad som sägs om inskränkning av domstols belu'irigliet ijräga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför domstol skall doek ei tilläm- pils.

Fräga om atgärd enligt detta ka- pitel/'är tas upp endast på yrkande. Är rt'ittem'ing ei anhängig. skall yr- katidetjramställas skriftligen.

Ett yrkande får ej bil—allas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig. Är det fara i dröjsmål. får dock rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annat för- ordnas.

Beträfjande behandlingen i äv- rigt av fråga angående en åtgärd som avses i l. 2 eller 3 # dä rätte- gäng ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en sädanjräga upp-

Prop. l980/8l'. 84

Nuvarande lydelse

Åtgärd. som avses i l. 2 eller 3 ä'. må ej beviljas. med mindre part. som begärt åtgärden. hos rätten stället" pant eller borgen för skada. som kan tillskyndas motparten. Finnes parten ar stånd att ställa sä- dan säkerhet och har han visat syn- nerliga skäl för sin talan. må rätten befria honom därifrån. Från stäl- lande av säkerhet vare kronan fri. ()m pant oeh borgen gälle vad i atst'ikningslagen är stadgat.

65

Återkallas eller förfaller talan. för vars säkerställande åtgärd en- ligt l. 2 eller 3 & meddelats. eller har, då talan avser fordran. ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för åtgärden. skall den av rätten omedelbart Itä— vas. Då målet avgöres. pröve rät- tcn. om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband

Lagliirslagen 77

Fares/ag en lydelse

kommer i rt'ittegt'tng. l'rkande av sökandens motpart om ersättning I/å'ir koslnatljär dovk prävas i sam— band med (”'_L't'lrllnthl arj'rägan om åtgärden.

(is"

En åtgärd som avses i l. 2 eller 3 äjär beviljas endast om sökanden hos ratten ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten. Fär— mär sökanden ej stiilla säkerhet och har han visat synnerliga skäl för sitt anspråk. får rätten befria honom därifrån. Staten. kommuner. lam/s- tingskt>mmaner och kt'nnmanalli'ir- band behöver ej ställa säkerhet.

Ifråga om beskaffenheten av sä- kerhet gäller 2 kap. 25 s* atsr'ik- ningslmlken. Säker/teten skall prö- vas av rätten. om den ej har god- känts av ntotparten.

7 #

När en åtgärd som avses i I. 2 eller 3 .é' har beviljats. skall sökan- den, om ej talan redan har väekts. inom en nu'inadj'rän beslutet väcka talan i saken vid domstol eller. om anspråket skall prövas i annan ord- ning. enligt vad som gäller därom. Talan som ej skall prövas av dom- stol eller annan myndighet anses väekl när prövning har påkallats hos motparten eller_fi'irlhrttrttlt-'t har inletts i annan ordning.

Vät'ks ej talan enligt vad som sägs ifärsta stycket, skall åtgärden omedelbart återgå.

8 #

En åtgärd som har beviljats enligt l. 2 eller 3 5 skall omedelbart hä- vas, om säkerhet. som tillgodoser ändamålet med åtgärden. ställs el- ler det annars ej längre finns skäl för åtgärden. Aterkallas eller för— faller talan som har viiekts i saken. skall åtgärden också omedelbart hävas. Frågan om hävande prövas av

Prop. HSO/81 : 84 Nuvarande lydelse

med domen förordna om åtgärd. sotn nu sagts.

Rätten äge. när skäl äro därtill. pa yrkande av part förordna. att ät- gärd enligt 4 %& skall gå åter.

7 #

Finnes kvarstad bära läggas ä arrende. h_vra eller annat dylikt, som utgår av fast egendom. jör- ortlne rätten god man att uppbära medlen: rätten meddele ot'k den be- talningssk_vldige förbud att utgiva något till annan än gode mannen.

A-Ieddelas skingringsli'irlmd ä _t'ast egendom oeh är s_vnnerlig fara att egendomen genom vanvård el- ler annorledes vt't'sentligen försäm- ras. äge rätten—pä _vrkande av part. som begt'irt åtgärden. förordna god utan att _li'irvalta egendomen: par- ten åligge att till bestridande av no"- dig kostnad för egendontens jär- val/ning erlägga förskott med be- lopp, som bestämmes av rätten.

[övrigt gälle om verkställande av t'ttgärd. som avses i detta kapitel. vad [ ntsökningslagen är stadgat.

LtlLi/i'l'l'sltlgett 78

[:()-"('.Yltlgl'll lvdelse

den domstol där rälte_1.'t'ingen är an- ht'ingig eller, om rättegäng ej är an- hängig. av den dontstol sont I/ärst har priivatji'ägan om ätgt'irden.

Då saken är _läretnäl lll-"ir rätte- gäng oelt målet avgörs. ska/l rätten pröva, om åtgärden fortfarande skall bestå. Råttenj'är även i sam- band med domen förordna om en åtgärd som nu har angetts.

9 #

Rätten får. när det jinns skäl till det. på yrkande av nägon av par- terna förordna att en åtgärd enligt 4 & skall gå åter.

ll) #

Ifråga om verkställamlel av en åtgärd som avses i detta kapitel

finns bestätnntelser i atsäknings- balken. Rätten jär meddela närma- re _Ii'n'eskril'ter om verkställandet. om det behövs.

lo kap. 6 På

Är i tvistemål fråga även om an- svar. utdömande av vite. reseför- bad eller någons hållande i häkte. gällt-' om omröstning däratinnan vad i 29 kap. är stadgat.

Är i tvistemål fråga även om an- svar. utdömande av vite eller nå- gons hållande i häkte. gäller om omröstning ifi'ägan vad som _l'äre- skrivs i 29 kap.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagliirslagen 79

Föreslagen lydelse

17 kap. l4 &

Rätten äge. när skill äro därtill. i dom förordna. att den mä verkställ— las titan hinder av att den icke äger laga kraft.

Rätten _l'är. när det./inns skäl till det. i dom förordna att den _/iir verkställas titan hinder av att den icke äger laga kraft. När det _/inns anledning, skall rätten därvid-line- skriva att säkerhet skall ställas./iir skadestånd som parten katt ltli skyl- dig att utge om domen ändras.

Beslut under rättegången. mot vilket talan ej må föras särskilt. skall genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut. varigenom rätten

I. avvisat ombud eller biträde. .,

gängen.

-. ogillal tredje mans yrkande att få som interventent deltaga i tälte—

3. tillåtit sig angående ersättning eller förskott till biträde. vittne. sak- kunnig eller annan. som ej är part eller intervenient.

4. förordnat om nagons hällande i häkte eller om kvarstad. sking- rings/i't'rbtnl eller annan hand- räekning eller om hävande av sådan åtgärd.

4. förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad eller an— nan ätgärd enligt [5 kap. eller om hävandc av sädan åtgärd.

5. till biträde utsett annan än part föreslagit. eller 6. utlätit sig i annat fall än som avses i 3 eller 5. i fråga som gäller allmän rättshjälp. dock ej beslut om ersättningsskyldighet enligt 3l & rättshjälpsla- gen ( I972: 429).

Rätten äge. när skäl äro därtill. i beslut. varigenom föreläggande meddelats part eller annan att före- te skriftligt bevis eller att tillhanda- hälla föremål för syn eller besikt- ning._/'('t'rordna att beslutet må verk- ställas utan hinder av att det ieke äger laga kraft.

[ji—äga om beslut. varigenom fö- reläggande meddelats part eller an— nan alt förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för s_vn el— ler besiktning. gäller vad sont sägs i

första styeket.

Är särskild föreskrift meddelad därom. att dom eller beslut. som icke äger laga kraft. mä verkställas, vare den gällande.

25 kap. | &

Är någon skäligen misstänkt för brott. l'ttt'tl fängelse kan följa. och kan med hänsyn till brottets beskaf- fenhet. den misstänktes förhållande eller annan omständighet skäligen befaras. att han avviker eller annor- ledes undandrager sig lagföring el-

* Senaste lydelse l979: 242. '( Senastelydelse 1964: lhh.

Är någon skäligen misstänkt för brott. på vilket fängelse kan följa. och kan med hänsyn till brottets be- skaffenhet. den misstänktes förhål- lande ellcr annan omständighet skä- ligen befaras. att han avviker eller annorledes undandrager sig lagfö-

Prop. l980/8l : 84

Nuvarande lyda/.te

ler straff. men förekommer eljest ej anledning att anhalla eller häkta ho- nom. ma". om det finnes tillfyllest. i stället förbud meddelas honotn att titan tillständ lämna honom anvisad vistelseort. ()beroende av brottets beskaffenhet ma" ut'/t' förbud. som nu sagts. meddelas. om skäligen kan befaras. att deti misstänkte ge- nom att begiva sig från riket undan— drager sig lagföring eller straff eller galt/ande ar skadestånd eller an— nan ersättning till nal/stigande. .wnn kan antagas komma att på grund ar brottat adz'i/nax Imnwn.

Ltfallit-slagen 80

Forex/agan lidelse

ring eller straff. men förekommer eljest ej anledning att anhälla eller häkta honom. lär. om det finnes tillfyllest. i stället förhud meddelas honom att utan tillstånd lämna ho— nom anvisad vistelseort. ()beröen- de av brottets beskaffenhet_li'lr m-A— .vä förbud. som nu sagts. meddelas. om det skäligen kan befaras. att den misstänkte genom att begiva sig fran riket undandrager sig lagföring eller straff.

"lä

Reseförbud meddelas av undersökningsledaren. äklagaren eller rätten. Fråga om rcseförbud mä av rätten upptagas pä yrkande av undersök- ningsledaren eller åklagaren eller då rätten har att besluta om den miss— tänktes häktning eller hans kvarhällande i häkte. Efter ätalet äge rätten även på yrkande av mälsäganden sä ock självmant upptaga fraga därom.

[anledning ar nnilsägamlwzx an- språk på skadestånd eller anm'tn er- sättning mä undersök/iingsledaren eller åklagaren qi meddela reva/ör- hud eller hux rätten _t'rka slidan! jörbml. med mindre anspråket an- mälts hus hmmm; rätten ("ige alle- nast på .vrltandt' upptaett _li'äga mn sådantförbud.

Väekes vid rätten fraga om rcseförbud. skall. så snart ske kan. förhand- ling därom äga rum inför rätten. Om sädan förhandling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. l7 & är stadgat. Är fara i dröjsmål. mä rätten omedelbart meddela rcseförbud att gälla. till dess annorlunda förordnas.

26 kap.

Om kvarstad och skingringsförbud

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan skäligen befaras. att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller an- norledes undandrager sig att git/da böter. värdet av förverkad egen- dom eller annan ersättning till det allmänna eller skadestånd eller an- nan ersättning till mälsägande. som

Om kvarstad

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan det skäligen befaras. att han genom att avvika eller ge— nom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig att be- talu böter. värdet av förverkad egendom eller annan ersättning till det allmänna eller skadeständ eller annan ersättning till malsägande.

Prop. l980/81: 84

Nuvarande lydelse

kan antagas komma att på grund av brottet ädömas honom. må kvar- stad läggas å så mycket av hans lösa egendom. som svarar mot skulden. eller aek. om det är tillfvl- lest. egendomen ställas under jör- lmd att säljas eller skingras. Sking- ringsförbud må aek meddelas (? fast egendom, som tillhör den misstänk- te.

Finnes lös egendmn, som ställas under skingringsförbud. hos tredje man, må denneförbjudas att utgiva egendomen.

2.'

Beslut om kvarstad eller sking- ringsfr'irbad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad eller sking- ringsförbud må upptagas på yr- kande av undersökningsledaren el- ler åklagaren. Efter åtalet äge rät- ten även på yrkande av målsägan- den så aek självmant upptaga fråga därom.

[ anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad el- ler skingringsförbud. med mindre anspråket anmälts hos honom: rät- ten äge allenast på yrkande för- ordna därom.

Väekes fråga om kvarstad eller skingringsförbud, skall. så snart ske kan. förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan för- handling ga'lle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 17% är stadgat. Är fara i dröjsmål. må rätten omedel- bart bcvilja åtgärden att gälla. till dess annorlunda förordnas.

3.5

] avbidan på rättens beslut om kvarstad eller skingringsförbud må undersökningslcdaren eller åklaga- ren taga lös egendom i förvar.

Lag/?n'slagen 81

Föreslagen lydelse

som kan antagas komma att pä grund av brottet ädömas honom. får förordnas om kvarstad på så mycket av hans egendmn att ford- ringen kan antas bli ta'ekt vid ur- mätning.

Beslut om kvarstad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad får upptagas pä yrkande av undersökningsle- daren. åklagaren eller målsägan- den. Efter åtalet får rätten även självmant upptaga fräga därom.

I anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning får undersökningslcdaren eller åklagaren yrka kvarstad en- dast om anspråket anmälts hos ho- nom. Rätten får endast på yrkande förordna därom.

Väeks fråga om kvarstad. skall. så snart det kan ske. förhandling därom äga rum inför rätten. Om så- dan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 24 kap. |7 &. Ar det fara i dröjsmål. får rätten omedelbart bevilja åtgärden att gäl- la till dess annorlunda förordnas.

[ avbidan på rättens beslut om kvarstad får undersökningslcdaren eller åklagaren taga lös egendom i förvar.

Är fara i dröjsmål. må åtgärd. som nu sagts. vidtagas även av polisman: anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren eller åklagaren. som har att omedelbart pröva. om egendomen skall kvar— bliva i förvar. 6 Riksdagen ”80/81. ] sant!. Nr 84

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

45

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat. att sådan egendom skall kvarbliva i förvar. skall han. så snart ske kan. och sist ('i femte dagen därefter till rätten avläta framställning om kvarstad eller skins:ringsti'irbml. Gores ej fram— ställning. som nu sagts. skall egen- domen omedelbart återställas.

Lag/i")"rslagen 82

Föreslagen lydelse

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat. att sådan egendom skall kvarbliva i förvar. skall han. så snart det kan ske. och senast/em dagar därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad. ('h');-s ej sådan framställning. skall egendo— men omedelbart återställas.

Dä framställning inkommit. skall rätten. så snart ske kan. och. om synnerligt hinder ej möter. sist ä fjärde dagen därefter hälla förhandling. som avses i 2 &. Utsättes huvudförhandling att hållas inom en vecka. sedan framställningen inkom. mä dock. om ej rätten finner särskild förhandling böra äga rum. med förhandlingen anstå till huvudförhandlingen.

Beslutas kvarstad eller sking- rings/örhml. skall. om ej rätten be- stämmer annat. egendomen kvar- bliva i myndighetens vård. till dess beslutet verkställts.

Dä rätten förordnar om kvarstad eller skingringsfär/md. skall. om ej åtal redan väckts. rätten utsätta den tid. inom vilken åtal skall väckas. Denna mä ej bestämmas längre. än som/innes- oundgängligen erforder- ligt.

Beslutas kvarstad. skall. om ej rätten bestämmer annat. egendo- men kvarbliva i myndighetens värd. till dess beslutet verkställts.

Då rätten förordnar om kvarstad. skall. om ej åtal redan väckts. rät— ten utsätta dcn tid. inom vilken åtal skall väckas. Denna får ej bestäm- mas längre än som är oundgängli- gen erforderligt.

Finnes den utsatta tiden otillräcklig. mä rätten. om framställning därom göres före tidens utgång. medgiva förlängning av tiden.

Har ej inom tid. som avses i 5 &. åtal väckts eller till rätten inkommit framställning om förlängning av ti- den eller har för skulden ställts pant eller borgen cller_lk'irekomma eljest ej längre skäl för kvarstad eller skingringsförbud, skall åtgärden av rätten omedelbart hävas.

Har ej inom tid. som avses i 5 &. åtal väckts eller till rätten inkommit framställning om förlängning av ti— den eller har för skulden ställts sä- ker/tet eller förekommer eljest ej längre skäl för kvarstad. skatt rät- ten omedelbart hävu åtgärden.

Dä mälet avgöres. prövc rätten. om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd. som nu sagts.

Vad i 25 kap. 8 & är stadgat om reseförbud äge motst-'arande till- lätnpning beträffande kvarstad och skingringsfbrhtal.

7.5

Bestämmelserna i 25 kap. 8 s om rcseförbud gäller också beträffande kvarstad.

Prop. 19801'81: 84

tN'm'arantle [väv/.vc

Finnar kvarntm/ bära läeear a arrem/v. hyra eller (mnat dylikt. .mm nteär av _MH (quem/am. jär- ()l'llllt' rätten gud man att upp/nin: I?l("llll'll.' rätten mede/ela ml" (len be— talninlexskylclilee jär/md ait utgiva näeut till annan än ende mannen.

illa/delar .vkin.L'riHL'S/i'irlnal a fax! egendom (;(/1 är synnerligjara att egendomen genom vanvarrl el- ler unnar/eder väsentligen _li'irxäm- ras-, äge rät/un I/l'irardna god man att järvalta agent/unten. Avs'er iit- yärtlen mäl.x'ä.eanden.v anspråk pä .vkatlz'xtäntl eller annan erxättninle. älieyt' uni/.väyamlen att till bestri- clamlt' av nödig kar/nad jär (geen— damenx jörvaltnine erlägga jär— .s"/wtt med belopp, som lmx'tiitnnm' av ratten: i annat fall .rÅall .vädan kar/nad utgå av allmänna medel.

I ävriet gälla om ver/(_vtällandz' av kvarstad ovh .s'kinurinen/"r'n'b"d vad i aisäklaner/(teen är student: vad där ärfi'jrexkrii'et NIH pant eller hur— ,een .ledll due/( ej äga tillämpning.

[.tllll/l-ll'X/(IIL'UII 83

Föreslagen lva'elxe

så

[ _li'älea am verkxtällandet av Åvarutul lli/nm" bt'xtämme/xer i at- .w'ikninuxlmlken. Rätten _lär medde- la närmare_få'ireskrifter om ver/(.rtäl- Iandet. om de! hehävx.

27 kap. ll) å

Beslngtngct liörcmzil skull omhän— a'ertagax av den som verkställt hc— slugct eller .vättax iji'irvar mulen/'är- .x'aeling: om det kan ske utan fara och eljestjinnm lämpligt. mä (lock .l'örcmålet kvar/ämnar i innehava- rens besittning.

lx'mrlämnax _/'t'.iremäl i innehava- renx l?e.x'itlniny. _s'kttll fär/md med- (le/ax honom att .u'ilia eller skingra litre/Hålet ('n'/t. unt (let-linnen" Ulf/Öl"- (lt'l'll'IL'l. detta genom anxlag eller på annat sätt .x'ä ntntärkax. att det är uppenbart. att det tagits i beslag. Färenn'ilet mä av innehavaren nytt- jas". om ej förbud däremot finner hära ”tedde/ax.

Beslugmget föremål skull tas i _li'irvar av den som verkställt besla- get. Om det kan ske utan fara och eljest är lämpligt._/'är dock föremå- let lämnas kvar i innehavarens be- sittning. Ett föremål mm lämnas" kvar i inne/mvarem bexittninp .rkall _li'irxeylax eller märkas .mm ber/ag- taget, såvida det ei framstår .com alwhävligt. Den från vilken beslag har skett

får ej äver/ätafiirennilet eller i xtrid nm! ämlamålet med bexlagetjör/b- _ea äverji'iremälet på annat sätt. Ett _fi'iremäl mm ej tax ifärvar ellerjär- reglar får nyttjar av innehavaren. om ej annat beslutar.

Prop. [980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget) 84

Föreslagen lydelse

Föremäl. som tagits i beslag. skall väl värdas. och noggrann tillsyn skall hållas däröver. att det icke förbytes eller fört'lndras eller annat missbruk sker därmed.

30 kap. 12 5" Beslut under rättegangen. mot vilket talan ej mä l'öras särskilt. skall genast gä i verkställighet. Detsamma gäller beslut varigenom rätten l. avvisat ombud. biträde eller försvarare.

.,

_. utlätit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till

mälsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde. försvarare. vittne. sakkunnig eller annan. som ej är part.

3. tillåtit sig angående häktning eller åtgärd. som avses i 25—28 kap..

4. till försvarare utsett annan än part föreslagit. eller

5. utlätit sig i annat fall än som avses i 2- eller 4 i fräga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (l972: 429). dock ej beslut om skyldighet att till statsverket återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten äge. när skäl äro (lär/ill. i beslut. varigenom föreläggande meddelats part eller annan att före— te skriftligt bevis eller att tillhanda- hålla föremäl för syn eller besikt- ning. förordna att beslutet mi'i verk- ställas utan hinder av att det icke äger laga kraft.

Rätten fär. när det _linnx skäl till det. i beslut. varigenom föreläggan— de meddelats part eller annan att förete skriftligt bevis eller att till- handahalla föremäl för s_vn eller be- siktning. förordna att beslutet _l'är verkställas utan hinder av att det icke äger laga kraft. När det finns anledning, skall rätten därvid läre- .rkriva att säkerhet skall ställas _lär .t'kutlextäml .t'am parten kan bli .rk_v/- (lig att utge om beslutet äna'rax.

Är särskild föreskrift meddelad därom. att dom eller beslut. som icke äger laga kraft. mä verkställas. vare den gällande.

33 kap.

SN

Tredskodom delgives genom rät- tens försorg endast

om den innebär att fordran/"ast— .rtälles att utgå med särskild för- mänsrätt i fast egendom eller tmnt- rätt.

om den part som yrkat trcdsko- domen begär det. eller

om part beviljats allmän rätts- hjälp.

Tredskodom delger genom rät- tens försorg endast

om den innebär att fordran _l'astv ställs att utgå med särskild för- mänsrätt i läs eller fast egendom.

om den part som yrkat trcdsko- domen begär det. eller

om part beviljats allmän rätts— hjälp.

l. Denna lag träder i kraft den I januari l982. 2. Reseförbud. som har meddelats enligt l5 kap. eller enligt 25 kap. med

” Senaste lydelse [979: 242. " Senaste lydelse 19791242.

Prop. 1980/8 l : 84

.N'ut'arande lydelse

Lugrin—slagen 85

Ft'ireslagen lydelse

anledning av en malsägandes anspräk pä skadeständ eller annan ersätt- ning. upphör att gälla när de nya bestämmelserna träder i kraft.

3. l fraga om skingringsförbud som har meddelats före ikrafttri'tdandet tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

4. Vad som föreskrivs i de nya bestämmelserna om förutsättningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsätgärd inverkar ej pä giltigheten av en säkerhetsåtgärd som har beviljats före ikrafttri'tdandet.

5. Vad som föreskrivs i 27 kap. ltls' andra stycket i dess nya lydelse gäller även i fräga om beslag som har ägt rttm före ikraftträdandet.

57. Förslag till

Lag om ändring i lagen tl929: 145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen tl929: l45) om skiljemän' dels att i 8—10. [2 och 18 så ordet "överexekutor" skall bytas ut mot

"tingsrätten".

dels att i 22 & ordet "överexekutor” skall bytas ut mot "kronofogde-

myndigheten".

dels att 26 å skall ha nedan angivna lydelse.

Nut'arande lydelse Ft'ireslagen lydelse

26 53

Rätt domstol vare i mål. som avses i 2l å. den allmänna under- rätt. varunder svaranden lyder i tvistemål. som rör hans person. och i mål, varom förmäles i 25 &. dunt- stulen i den ort. där skiljedomen meddelats. Finnes ej behörig dom- stol efter vad nu är sagt. upptages mälet av Stockholms tingsrätt.

Ansökningsärenden enligt 8. 9. 10 och 18 åå upptagas av ("it'erexe- kutar i den ort. där endera parten har sitt hemvist. Har enahanda an- sökan gjorts hos mer än en överexe- kutor, vare den ät'erexekutm' behö- rig. hos vilken ansökan först gjordes. och beslut. som av annan överexekutor meddelas. ogillt. Har ingendera parten hemvist i Sverige. upptages ärendet av året-e.t'ekutpr [ Stark/mim. Ansökan må ej bifallas. med mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser

' Senaste lydelse av 9 & l976: l22 _ IB & l976: l22. ' Senaste lydelse 1976: 122.

Rätt domstol är i mål. som avses i 2l &. den tingsrätt. varunder sva- randen lyder i tvistemål. som rör hans person. och i mål. varom för— mäles i 25 s. tingsrätten i den ort. där skiljedomen meddelats. Finnes ej behörig domstol efter vad nu är sagt. upptages mälet av Stoekholms tingsrätt.

Ansökningsärenden enligt 8. 9. lt) och 18 % upptages av tingsrät- ten i den ort. där endera parten har sitt hemvist. Har enahanda ansö- kan gjorts hos mer än en tingsrätt. är den tingsrätt behörig. hos vilken ansökan först gjordes. och beslut. som av annan tingsrätt meddelas. ogillt. Har ingendera parten hem- vist i Sverige. upptagcs ärendet av Smek/mlms tingsrätt. Ansökan får ej bifallas. med mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser ansökan skiljemans skil-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande fvt/else

ansökan skiljemans skiljande frän uppdraget. bör jämväl skilien'tan— nen höras.

Mot iiveravekutmzv beslut. var— igenom skiljeman blivit utsedd eller

skild från uppdraget eller skiljeavtal förklarats ha förfallit eller fråga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts. mä klagan ej föras.

Lag]Örslugcu St» Ft'ireslagen lydelse

jande frän uppdraget. bör jämväl skiljemannen höras.

Mot rings-rättats- beslut. varige— nom skiljemän blivit utsedd eller skild från uppdraget eller skiljeavtal förklarats ha förfallit eller fräga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts. jär talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Ett ärende som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgängen av är 1982.

58. Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen(1972: 429)

Härigenom föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen (l972: 429l' dels att i 33 li orden "utsökningslagen (1877: 3! s. I)" skall bytas ut mot

"utsökningsbalken" .

tlels att 5 b och 10 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse I—Y'irexlugen lydelse

Sh?

Med domstol förstås i denna lag allmän domstol. allmän förvalt- ningsdomstol. bostadsdomstolcn. försäkringsöverdomstolen. försäk- ringsrätt. marknadsdomstolen. pa- tentbesvärsrätten. arbetsdomsto- len. mellankommunala skatterätten och krigsrätt. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla arrende- nämnd. hyresnämnd. statens va- nämnd och överexekutor.

Med domstol förstås i denna lag allmän domstol. allmän förvalt— ningsdomstol. bostadsdomstolen. försäkringsöverdomstolen. försäk- ringsrätt. marknadsdomstolen. pa- tentbesvärsrätten. arbetsdomsto- len. mellankommunala skatterätten och krigsrätt. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla arrende- nämnd. hyresnämnd (N'/1 statens va—nämnd.

10 &:

Skall den som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad. skingringsför- bud eller annan handräekning en- ligt rättegångsbalken. utsökningsla- gen (l877:3l s. 1) eller konkursla- gen (l921:225). får rättshjälps-

Lagen omtryckt l979: 240. Senaste lydelse l9791347. l ,

Skall den som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för att fä till stånd kvarstad eller annan liÅ— Humle åtgärd enligt rättegångsbal- ken eller konkurslagen tl92l12251. fär rättshjälpsnämnden utfärda an— svarsförbindelse pä statens vägnar.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

nämnden utfärda ansvarsft'irbin- delse pä statens vägnar.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fräga om verkstäl- lighet enligt 4/ eller 42 s) ursäk- ningxlugen. om allmän rättshjälp beviljats i verkställighetsärendet.

Lag/'iirxlugen 87

Föreslagen lydelse

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fräga om verkstäl— lighet enligt 3 kap. 8 eller 9 s* ulxö'lt- ningslmlken. om allmän rättshjälp beviljats i verkställighetsärendet.

Föranleder ansvarsförbindelsen utgift för staten. anses utgiften säsom kostnad för rättshjälpen.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. När ett mäl handläggs av överexekutor efter ikrafttrz'idandet. tillämpas 5 b & i dess äldre lydelse.

Vad som sägs i lt) & andra stycket i paragrafens nya lydelse gäller även när säkerhet skall ställas enligt lt) eller 11 & lagen (19811000) om införande av utsökningsbalken.

59. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 & lagen (19741371) om rättegången i arbetstvisterl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvurumle lydelse Fr'ireslagen lydelse

3 kap.

7.5

Ordförande fär ensam på arbetsdomstolens vägnar företaga förberedan— de ätgärd samt meddela beslut om avskrivning av mål. Under förberedelse som avses i 4 kap. 9 & fär ordföranden även

[. pröva yrkande om kvarstad eller skingrinngörlmd.

') gängshinder föreligger.

3. meddela tredskodom.

l. pröva yrkande om kvarstad.

_". meddela beslut om avvisande av mål. om det är uppenbart att rätte-

4. meddela dom över yrkande som har medgivits eller eftergivits.

5. stadfästa förlikning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

' Lagen omtryckt 1977: 530.

Prop. l98ll/81: 84

60. Förslag an

Lagfr'irslagen 88

Lag om ändring i förvaltningslagen(1.971: 290)

Härigenom föreskrivs att 2 & förvaltningslagen( 1971 : 29()) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'ii'eslagen lydelse

-| 225

Lagen gäller ieke ärende hos 1. regeringen.

2. kommunal myndighet, om ärendet avgöres genom beslut som över- klagas genom kommunalbesvär eller besvär hos kommunal besvärsnämnd.

3. överexekutor" eller imma- ningsman. om ärendet avser myn- dighetens exekutiva verksamhet. eller

3. ltranafbgdemyndigltet. om ärendet avser myndighetens exeku— tiva verksamhet. eller

4. polis-. äklagar- eller tullmyndighet. om ärendet avser myndighetens verksamhet till förekommande eller beivrande av brott.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982. När ett mål handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet. tillämpas 2 & i dess äldre lydelse.

61. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs att 5—7 55 lagen (19701215) om arbetsgivares kvittningsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatteavdrag samt införsel. som beslutats innan Iöncfordringen förfallit till betalning. har företräde framför kvittning enligt denna lag.

Är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger enligt 3 & och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön. beslutar urnu'imingsmannen om be- loppets fördelning mellan arbetsgi- varen och utmätningssökanden ef- ter fordringarnas storlek.

Ar arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger enligt 3 s och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön. beslutar kranafagdemyndigheten om beloppcts fördelning mellan ar- betsgivaren och utmätningssökan- den efter fordringarnas storlek.

1 övrigt får kvittning ej åberopas mot beslut om utmätning av lön.

' Senaste lydelse 1975: 672.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Talan mot runrir'lningsmans be- slut enligt andra stycket föres Ims (ir-'erexekumr genom besvär. Kla- gun är ej inskränkt till viss tid.

6.5

lnnan kvittning får ske enligt 3 lå första stycket eller med stöd av kol- lektivavtal. skall arbetsgivaren från utmätningsmmr inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som enligt 4 & skall vara skyddad mot kvittning. Upphör arbetstagarens anställning utan föregående upp- sägningstid. får arbetsgivaren hålla inne lönebclopp till dess utmär- ningsmannens besked föreligger. Det åligger i sädant fall arbetsgiva- ren att ofördröjligen begära sädant besked.

75

Framställning om besked enligt 6 ; göres hos utinätningsmannen i den ort där arbetstagaren är bosatt. Är han icke bosatt här i landet. gö- res framställningen i den ort där ar- betsgivaren finnes. lnnan utmät- ningsmannen meddelar beslut. skall han bereda arbetstagaren till- fälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt.

Mot utmir'Inr'ngsmannens beslut får talan ej föras. Urmämingsman- nen kan ändra beslutet. om anled- ning därtill förekommer.

Lagförslrrgen 89

Föreslagen lydelse

Talan mot kropu'g/åvgulenry/rdig/ze- rens beslut enligt andra stycket föres r'lrorrälten genom besvär. Ta- lan är ej inskränkt till viss tid.

lnnan kvittning får ske enligt 3 & första stycket eller med stöd av kol- lektivavtal. skall arbetsgivaren från kmnq/bgdemyndiglrelen inhämta besked om hur stor del av löneford- ringen som enligt 4 & skall vara skyddad mot kvittning, Upphör ar- betstagarens anställning utan före- gående uppsägningstid. fär arbets- givaren hålla inne lönebclopp till dess krunt)/Ogdenryndig/retr'ns be— sked föreligger. Det åligger i sådant fall arbetsgivaren att ofördröjligen begära sädant besked.

Framställning om besked enligt 6 5 göres hos kranofogdemyndig/le- ren i den ort där arbetstagaren är bosatt. Är han icke bosatt här i lan- dct. göres framställningen i den ort där arbetsgivaren finnes. lnnan kronojimdemyndigheten meddelar beslut. skall myndig/leren bereda arbetstagaren tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tids- utdräkt.

Mot kran()firgdemyndighelens beslut får talan ej föras. Kronofog— demyndigheren kan ändra beslutet, om anledning därtill förekommer.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982. I fråga om talan mot beslut enligt 5 & andra stycket som har meddelats av utmätningsmannen före ikraftträdandet tillämpas paragrafen i dess äldre

lydelse.

62. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 6 5 lagen (l962: 38l ) om allmän försäk- ring' skall ha nedan angivna lydelse. ' Lagen omtryckt 1977: 630.

Prop. 1980/81: 84 Lag/?irslagen 90

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 kap. 6 &

Försäkrads fordran ä ersättning enligt denna lag. som innestär hos riksförsi'tkringsverket eller allmän försäkringskassa. mä ej utmätas. För— säkrads rätt till ersättning mä ej heller överlätas. innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket hindra ej trtrnätning enligt vad som hindrar ej utmätning enligt vad som föreskrives i 67115 ursöknr'ngslagen föreskrives i 7 kap. ursökningslml- (1877.'.1'I s. I). ken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982.

63. Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen(1971: 437)

Härigenom föreskrivs att i 45 & rennäringslagen tl97l1437) orden "ut- sökningslagen tl877: 3l s. l)" skall bytas ut mot "utsökningsbalken".

Denna lag träder i kraft den I januari l982.

64. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 82 & lagen ( l972: 262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 82 & Fordran som pä grund av moderskapsförsäkring innestär hos under- stödsförening får ej utmätas. Om utmätningsfrihet för kapital- Om utmätningsfrihet för kapital- försäkring. sjukhjälp och pension försäkring. sjukhjälp och pension finns bestämmelser i lagen finns bestämmelser i lagen tl927: 77) om försäkringsavtal och i tl927: 77) om försäkringsavtal och i ursökni:rgslagen (I877:3l s. 1). 5 kap. utsökningsbulken.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982.

Prop. 1980/81: 84

65. Förslag till

Lag/inslagen 91

Lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsävgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1976: 206) om felparkeringsavgift dels att i 9 :$ ordet "utmätningsman" skall bytas ut mot "kronofogde-

myndigheten".

dels att 13 s skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse l-"iireslagen lydelse

13 s'

()m ej annat följer av denna lag gäller uppbördslagen (1953z272) (N'/I iir/t'ir.sellu_1.'el1 ”%&'ÖZI) i till- lämpliga delar i fräga om felparke- ringsavgift. Reglerna i upphördsla- ,een om restavgift skall dock inte tillämpas. Regeringen fär föreskri- va avvikelser från de nämnda la- garna. när det gäller avkortning. avskrivning och det administrativa förfarandet i fråga om felparke- ringsavgift.

()m ej annat följer av denna lag gäller upphördslagen (1953z272) i tillämpliga delar i fråga om felpar- keringsavgift. Reglerna om restav- gift skall dock inte tillämpas. Rege- ringen fär föreskriva avvikelser frän uppbärdslagen. när det gäller avkortning. avskrivning och det ad- ministrativa förfarandet i fråga om felparkeringsavgift. Införsel enligt [5 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av

felparkeringm vgifr.

Åläggande enligt 6 .ö. andra stycket får ej utfärdas senare än ett är efter den dag då överträdelsen skedde.

Åtgärd för indrivning av felparkeringszwgift fär ej vidtagas senare än fem är efter den dag överträdelsen skedde.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

66. Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen(1978: 262)

Härigenom föreskrivs att 43 och 44 så förfogandelagen(19781262) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 43 s

I fråga om nedsättning. fördelning och utbetalning av ersättning. som fastställts att utgå för skada på eller avsevärd försämring av fastighet. samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar expropriationslagen(1972: 719). Nuvarande lydelse

Kan flera göra anspråk på betal- Kan flera göra anspråk på betal- ning ur ersättning. som i annat fall än som avses i första stycket fast- ställts enligt denna lag. och enas de

' Senaste lydelse 1979: 562.

ning ur ersättning. som i annat fall än som avses i första stycket fast- ställts enligt denna lag. och enas de

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

ej om hur ersättningen skall förde- las mellan dent. skall ersättningen nedsättas hos (it'eres'ekatur. [ fräga om nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttagas lagen (1927156l om g(ilds betalning genom ,.u'nningars nedsatta/ale i allmäntI/i'irrar.

44

Ersättning för egendom som är utmätt eller har tagits i anspräk ge- nom hetalningssäkring skall utges till atnu'itningsmannen. Avser er- sättningen egendom som är belagd med kvarstad eller ställd under slyingt't'ngsjfi'irlnal. skall ersättning- en atges lill (")t'et"t'.t'elt'ltttn'.

Lagli'irslagen 92

Flirt-'slagen lydelse

ej om hur ersättningen skall förde- las mellan dem. skall ersättningen nedsättas hos länsstyrelsen. l fräga om nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttagas lagen tl927156) om nedsättning av pengar lins myndig- lie/.

ål

Ersättning för egendom som är utmätt. belagd med kvarstad eller tagen i anspråk genom betalnings— säkring skall utges till krona/Ogde— "rymlig/teten.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Ett ärende om nedsättning enligt 43 å andra stycket. som är anhängigt hos överexekutor vid ikrafttrz'idandct. skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgängen av är 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 44 s i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

67. Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1951-772l' dels att i 45 s 3 mom.. 61—64. 74 och 76 5.5 ordet "utmätningsman" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndighet" i motsva- rande form.

dels att i 62 så orden "lagen om aekordsförhandling utan konkurs" skall bytas ut mot "ackordslagen ( 1970: 847)". dels att i 65 och 66 && ordet '"införsellagen" skall bytas ut mot "15 kap. utsökningsbalken".

dels att i 63 s 6 mom. orden ”65 s utsökningslagen" skall bytas ut mot

"5 kap. 1—3 ss utsökningsbalken".

dels att 59. 60 och 87 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse 1978z9tlt). ' Lagen omtryckt 1972: 75.

Senaste lydelse av 62 & l974: 77l 63 ;" l974'. 77l 64 ,5 l974: 853 65 & l974'. 77l 66 Pi I9742853 68 ä 6 mom. l974: 771 74 & 1974: 77l lagens rubrik 1974: 771.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lyda/sv

59

Det itligger utmiitningsman att verkställa indrivning av skatt. Diir— vid får utmatning (n'/z injörsel äga rian enligt vad som sägs i 60 #.

L(tg/inslagen 93

l—"Örvslagz'n lyda/sr

_1 ä—

l)et åligger krona/itydamvndig- /l('l('lt att verkställa indrivning av skatt. Därvid får vcrkstiillig/u'l cn- ligt atsökninysln'ilkcn (lga rain.

Bestämmelserna om indrivning av skatt skall OCkSä tillämpas på indriv- ning av kvarskattcavgift. restavgift. tilläggsztvgift. förseningsavgift eller ränta enligt denna lag.

60 s?”

[ inom. Vad i () # arsökninysla- gen stadgas mn ji'iv nu")! utmät— ningsman gälla ork med avseende (i dan. .wmjiiirrättar utmätning/ör skatt.

.? mom. Vid utmätning för skatt skola. med de förbehåll som i 3 NIO/71. sägs. lända till qf'terriittelse atsökningslagens jörcskri/ier mn verkställighet av utmätning (n'/1 vad därvid må undantayas. om at- miitt egcndnms försäljning. omför- delning av medel. som til/följd av utmätning inllutit. sant! om klagan över atmiirningsmans jör/åtrandc.

3 mom. Bt'srämnwlsvrna i 88 (' .5 och [98 5 3 mom. atsökningslagen. ][ 5 lagen tl97l.'494) om exekutiv _fi'irsiiljning avfast egendom, 3 # la- gen (1973:/HO) om exekutiv för- säl/ning7 av registrerat skepp m.m. samt 3 ä' lagen (197I:500) um exe- kutivförsc'ilining av luftfartyg m. m. skola icke äga tillämpning vid atmätningjör skatt.

4 inom. Införsel enligt injörsclla- gen får äga rum vid indrivning av restförd skatt och avgift som anges i l & första stycket denna lag.

lnförsel enligt [5 kap. utsök- ningsbalkcn får äga rum vid in- drivning av restförd skatt och avgift som anges i l .5 första stycket den- na lag.

För skatt eller avgift. som på grund av föreskrift i annan författning skall indrivas i samma ordning so'm skatt enligt denna lag. får införsel äga rum endast om det är särskilt föreskrivet.

: Senaste lydelse l979: 489. " Senaste lydelse av

3 mom. 1973: ll35 4 mom. l974z77l.

l'rop. [980/81 : 84

Nuvarande lydelse

Lag/i'H'slugetz 94

Föreslagen lydelse

87 s4 Besvär över beslut enligt denna lag eller över taxering inverkar icke pa skyldigheten att erlägga den skatt. som besvären rör.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el- ler utslag som föranleder åtgärden icke vunnit laga kraft. Beslut eller utslag i taseringsmäl. där taxering- en fastställts till lägre belopp än taxeringsintcndenten yrkat eller medgivit. får dock icke föranleda restitution om taxeringsintendenten anmält hinder härför. l sistnämnda fall mä länsstyrelsen pä ansökan medgiva restitution. varvid bestäm— melserna i 49.5 2 mom. sista stycket om ställande av säkerhet tillämpas.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el— ler utslag som föranleder ätgarden icke vunnit laga kraft. ll-Iutsvaramle gäller vid verkställighet enligt ut- sökuings/mlken. Beslut eller utslag i taxeringsmäl. där taseringen fast- ställts till lägre belopp än taxerings- intendenten yrkat eller medgivit. får dock icke föranleda restitution om taxeringsintendcnten anmält hinder härför. l sistnämnda) fall får länsstyrelsen på ansökan medgiva rcstitution. varvid bestämmelserna i 49 s 2 mom. sista stycket om stäl- lande av säkerhet tillämpas.

Bestämmelserna i andra stycket om restitution äga motsvarande till- lämpning i mål där allmänt ombud har besvärsrätt samt i mäl om skatte— tillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagcn.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982.

68. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter

dels att l3— l5 ss skall upphöra att gälla. dels att rubrikerna närmast före 13 och l5 .es skall utgå. dels att lO— ll ss skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lOäi

ljråga öm verkställigheten gäller vad som är jöreskrivet om tittnät- ning _Iör jordringen. Verkställighet får drK'Å' ej äga rum i avlöning eller

annanji'irmån som avses [67 a och 67d 35.8 utst'iknings/agen (1877:31 s. I) förrän dagen efter det att den har utbetalats. l-"id i'erkstiilligheten

* Senaste lydelse l978z201.

Ifråga om verkställighet av he- slut om heralningssäkring tillämpas I och 2 kap. utsökningsbalken samt vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2—9 N'. ll # första styeket. l2—I9 55,5. 22 .5 första oeh tredie styckena. 24, 25 och 33—35 5.5. 5 och 6 kap. och [2 kap. 3—5 ## sam-

Prop. [980/81 : 84

Nuvarande lydelse

tillämpas ei hestämmelse/'na i 9/ a # 3—5 mom. eller 91 h sf utsök- ningslagen oc/t ej heller vad 69 # samma lag och 5 # lagen (1971:-194) om exekutiv försäljning av fast egendom innehåller om ta- lan vid domstol.

Lag/örslagcn 95

Föreslagen lydelse

ma halk. Mälotn verks/("illigltet av hes/ut om la'talningssäkring hand- läggs som allmänt mäl.

Lön eller annan förmän som avses i 7 kap. atsökningshalkenfär ej tas i anspråk genom ln'ta/nings- säkring innan den ltar betalats ut oclt katt utmätas.

llå

Verkställigheten får ej ont/atta f't'h'säljning av egendom eller betal- ning avjördringen. Bestänanelsen i 183 s 3 mom. utsökningslagen ll877:3l s. lt om fi'irst'iljning av lös egendom. som ärfi'iremälför kvar- stad. tillämpas dock ifråga (nn lös egendom. som har tagits i anspråk genom betalaingssäkring.

]?

! fräga om talan mot beslut som rör verkställigheten gäller i tillämp- liga delar bestämmelserna i utsök- ningslagen ll877:3l s. I) om kla- gan över utmätningsmansförfaran- ..'e och över utslag i utsökningsmäl. Talan mot kronof'ogdemyndighets beslut är ej inskränkt till viss tid.

Gäldenären för inte över/äta egendom. som ltar tagits i anspråk genom betalaingssäkring. eller till skada för horgem'iren förfoga över egendomen pä anttat sätt. om inte kronol'ogdemyndigheten medger det av särskilda skäl.

[ fråga om verkan i övrigt av verkställd hetalningsst'ikring gäller vad som fi*ireskrivs om utmätning i 4 kap. 29 .Q' andra stycket. 30 och 3! #5 och [2 kap. 6—1!) ## utsök- ningsbalken. Att hetalningssäkring ger förmänsrt'itt föreskrivs i för- mänsrättslagen ll970: 979).

()m lös egendom. som har tagits i anspråk genom betalningssäk- ring. hastigt faller i värde eller krä— ver alltför kostsam värd. för den pä begäran av någon av parterna säl- jas i den ordning som gäller för at- mätl egendom.

få

I fråga om talan mot beslut som rör verkställigheten tillämpas vad som enligt atsökningshalken gäller beträffande kvarstad jörfordran.

Denna lag träderi kraft den I januari l982. ] fråga om talan mot beslut som har meddelats av kronofogdemyndig- heten före ikraftträdandet och beträffande talan mot beslut av över— exekutor tillämpas l2 & i dess äldre lydelse.

När en ansökan om avläggande av betalningssäkringsed har kommit in till konkursdomaren före ikraftträdandet. tillämpas IS s' fortfarande.

Prop. HSO/81:84 Lag/Zirslagen 96 69 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 882) om säkerhet för skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att l & lagen (l9781882) om säkerhet för skatte- liordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förexlagen [Ä'dl'l—W l &

Vid indrivning av fordran i allmänt mål får kronofogdcmyndighct i samband med att uppskov beviljas med betalning eller med viss indriv- ningsåtgärd ta emot säkerhet som gäldenären eller. där gäldenären kan antas medge det. annan erbjuder sig att ställa.

Med allmänt mäl avses i denna I I kap. () $$ ut.v'ikningxbalken lag mål har kronafåmdwnvndighet jinnx bestämmelser om vad som om ttttagam/e av skatt eller tull, avses med allmänt mål. staten tillkmnnmmle avel/'t eller lik- nande medel som får tas ut _eenrmz ltt/naming utan föregående dam. böter eller annat som in:/rivs isam- ma ordning som böter, avgift till statsrerket enligt vattenlagen (I 918: 523 ) eller belopp som har er- lagts av allmänna mezlel och enligt dorm'tu/s beslut skall återbetalas till slatst'erket.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982.

70. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19581295) om sjömansskatt' (le/x att i l7 b & ordet "införsellagen" skall bytas ut mot "IS kap. utsökningsbalkcn' '.

dels att i 18 åordct "utmätningsman" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndighet" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982.

' Lagen omtryckt l970:933. Senaste lydelse av 18 & |97l:8|4 lagens rubrik l974: 777.

Prop. l980/81:84 71 Förslag till

lagförslagen 97

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt '

Härigenom föreskrivs att 48 & lagen (1968: 430) om met-värdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fr'n'eslagen lydelse

48 & Betalas icke skatt ibehörig tid och ordning indrives skatt och rcstavgift.

Bestämmelserna i uppbördslagen om indrivning. avkortning och av— skrivning samt efterkrav och pre— skription gäller i tillämpliga delar i fråga om mervärdeskatt. Införsel enligt infi'irsellagen den 6 december 1968 (nr 62!) får äga rum vid in- drivning av mervärdeskatt och rest- avgift på skatten.

Bestämmelserna i uppbördslagen (I953:272) om indrivning. avkort- ning och avskrivning samt efter— krav och preskription gäller i till— lämpliga delari fräga om mervärde- skatt. Införsel enligt 15 kap. utsök- ningsbalken får äga rum vid in- drivning av mervärdeskatt och rest- avgift på skatten.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

72. Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen(1973: 601)

Härigenom föreskrivs att i 30 & vägtralikskattelagen (1973: 601)' orden "införsellagcn (1968:621)" skall bytas ut mot ”15 kap. utsökningsbal-

ken .

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

73. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att i 6 lå lagen (1976: 3391 om saluvagnsskatt orden "införsellagen (1968: 621 )" skall bytas ut mot "15 kap. utsökningsbal- ken".

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

' Lagen omtryckt 1979: 304."

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885. ' Lagen omtryckt 1979: 280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

7 Riksdagen 1.980/8I. I xaml. Nr84

Prop. 1980/81:84 I_a_t.(/å)'r.rla_t_'r_'n 98 74 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959: 552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.

Härigenom föreskrivs att i 30 ($ lagen (1959:5521 om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.'. orden ”införscllagen (1968: 621)" skall bytas ut mot "15 kap. utsökningslmlken".

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982.

' Lagen omtryckt 1974: 938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 938. Senaste lydelse av 30 :$ 1980: 314.

l'rop. 1980/8 [ : 8—1 Inledning 99

Utdrag

JLJSTl'l'l EDEl'å-Åtk'l'lilyl EN'l'El' l'R(')T()K(')LL vid regeringssammanträde 1980- 06—05

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Mundebo. Wikström. Mogard. Dahlgren. Åsling. Söder, Burenstam Linder. johansson. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Winberg

Lagrådsremiss med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m.m.

1 Inledning

Den 16 mars 1978 beslöt regeringen att lagrådets yttrande skulle inhämtas över ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till en utsökningsbalk (UB). 1 en den 28 juni 1979 beslutad remiss till lagrådet föreslogs vissa ändringar i det tidigare remitterade förslaget, vilka hade samband med ny lagstiftning som hade ägt rum efter den tidigare remissen. Sedan lagrådet numera har avgett det begärda yttrandet. har regeringen tidigare denna dag beslutat att genom proposition till riksdagen (prop. 1980/81: 8) föreslå en ny UB.

Förslaget till UB innehåller inte övergångsbestämmelser eller följd- ändringar i annan lagstiftning. Bestämmelser härom har avsetts bli upptagna i ett särskilt förslag.

[ betänkandet (SOU l974:55) Utsökningsrätt Xllll har lagberedningen lagt fram förslag till promulgationslag till UB och till annan följdlagstift- ning. lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Betänkandet innehåller också ett i huvudsak självständigt avsnitt rörande förslag om upphävande av lagen (1845:50 s. 1) om handel med

' Betänkandet är undertecknat av f.d. justitierådet Gösta Walin. ordförande. numera hovrättsrädet Torkel Gregow. ledamot. och hovrättsassessorn Peter Löfmarck. sekreterare. Vid utarbetandet av betänkandet har som sakkunniga medverkat numera avlidne kronofogden Nils Frykholm. kronodirektören Ragnar Jungkvist, justitierådet Henrik Hessler. direktören Pontus Modigh och justitierådet Lars Welamson.

Prop. 1980/81184 Nuvarande ort/ning ltltl

lösören. som köparen läteri säljarens vard kvarbliva — lösöreköpslagcn -- och om ny lagstiftning i den lagens ställe. Den frägan tas emellertid inte upp i detta sammanhang.

Beredningens förslag har rentissbchandlats.'—' Yttranden har avgetts av Svea hovrätt. hovrätten för Västra Sverige. hovrätten för Övre Norrland. domstolsväsendcts organisationsnämnd (DON). riksåklagaren (RÅ). stats- kontoret. bankinspektionen. försäkringsinspektionen. riksskatteverket (RSV). länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. Jönköpings. Krono- bergs. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs. Värmlands. Koppar— bergs. Jämtlands och Norrbottens län. köplagsutredningen (Ju 196351). offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitten (.lu l97tlz49). kredit- köpkommitte'n (.lu 19711051. konkurslagskommitten (Ju 19711061. utred- ningen (.lu 1972205) angående inskrivning av rätt till luftfartyg m.m.. utred- ningen (Ju 19721121 angående företagsinteckning. försäkringsrättskom- mitten (.lu 1974:(19). utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen. Svenska hande|skammatförbundet. Svenska bankför— eningen. Sveriges föreningsbankers förbund. Post- och Kreditbanken. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Tjänstemännens centralorganisa- tion (TCO). Sveriges advokatsamfund. Sveriges domareförbund. För- eningen Sveriges kronofogdar. Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation (Sl-110).

Post- och Kreditbanken har anslutit sig till bankföreningens yttrande. RÅ har bifogat yttranden från övet'äklagarna i Stockholms. Göteborgs och Malmö åklagardistrikt och från vissa länsäklagarmyndigheter. RSV och några länsstyrelser har bifogat yttranden från vissa kronofogdemyndig- heter.

En del remissinstanser har begränsat sina yttranden till att avse några särskilda frågor.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Nuvarande ordning beträffande exekutiva myndigheter

Handläggningen av utsökningsmål i första instans är f.n. delad mellan två myndigheter. överexekutor och utmätningsmannen. Överexekutor utgörs av länsstyrelsen. Denna kan dock förordna annan att vara över- exekutor för en särskild förrättning. Kronofogde är utmätningsman men kan. enligt bestämmelser som regeringen meddelar. sätta annan tjänste- man vid kronofogdemyndigheten i sitt ställe.

l fråga om uppgifter enligt utsökningslagen (1877131 5. 1) — UL — och

2 Här redovisas inte yttranden som endast avser avsnittet rörande lösöreköpslagens avskaffande m.m.

Prop. HSO/81:84 Nuvarande ort/ning 101

därtill anslutande lagar ankommer det på överexekutor dels att förordna om verkställighet av dom m.m. i vissa särskilt kvalificerade fall. dels att ombesörja exekutiv försäljning av fast egendom. registrerat skepp eller skeppsbygge och luftfartyg m.m. och i samband därmed fördela köpeskil- lingen. dels ock att förordna om kvarstad och andra säkerhetsätgärder samt om avhysning och annan handräekning. Därutöver har överexekutor att pröva klagan över utmätningsmannens beslut och åtgärder. Handlägg- ningen av övriga exekutiva uppgifter åvilar utmätningsmannen. dvs i reali- teten kronofogdemyndigheten.

Överexekutor har emellertid uppgifter även enligt andra lagar än UL och de som direkt ansluter till denna. Det ankommer sålunda enligt vissa lagar på överexekutor att förordna om verkställighet. t.ex. enligt lagen (1899: 12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut och 5 s lagen (1959z517) om förlängning av tiden för vissa servitut. Enligt flera lagar avilar det överexekutor att förordna om handräekning. Som exempel på sådana bestämmelser kan nämnas 13 kap. 8 & vattenlagen (19181523). 39 & naturvårdslagen (19641822. omtryckt 1974: 1025) och 47 & miljöskyddslagen (19691387. omtryckt 1972z782).

Överexekutor har också en del uppgifter som inte är av rent exekutiv natur. Hit hör bl.a. uppgiften att ta emot deposition av pengar enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar och av hyra enligt 12 kap. 21 och 44 ss jordabalken (JB). Andra exempel är befogenheten enligt lagen (1929:145) om skiljemän att i vissa fall utse eller entlediga skiljeman och att medge uppskov med skiljedom samt uppgiften enligt 17 5 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshand- lingar pä förmögenhetsrättens område att förklara skriftlig fullmakt kraftlös.

Det ankommer också i allmänhet på överexekutor att pröva klagan över beslut som utmätningsmannen (kronofogdcmyndigheten) meddelar enligt särskilda lagar. Bestämmelser härom finns t.ex. i 54 & konkurslagen(1921:225) och 5 & fjärde stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt- ningsrätt. Samma ordning torde gälla utan särskild bestämmelse när uppgifter annars åvilar utmätningsmannen eller kronofogdemyndigheten. om inte annat föreskrivs.

Enligt vissa lagar skall medel betalas till länsstyrelsen. vilken har att fördela dem i princip enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för fast egendom som har sålts påtexekutiv auktion. Se t.ex. 6 kap. 1 och 18 55 expropriationslagen(1972:719) och 9 kap. 11 och 24 åå vattenlagen. Dessa uppgifter ankommer på länsstyrelsen som sådan men brukar hand- läggas pä länsstyrelsens överexekutorsavdelning.

Antalet mål enligt särskilda författningar som överexekutorerna slutligt handlade under år 1978 kan med ledning av tillgänglig statistik beräknas till omkring 1.000. I detta antal ingår inte ärenden som ankommer på läns- styrelsen som sådan men handläggs på överexekutorsavdelningen. dvs.

Prop. HBO/81:84 Färs/uge! till (../B 103

ärenden angående fördelning av medel enligt expropriationslagen . vatten— lagen m.fl. lagar samt ansökningar från övriga nordiska länder om in- drivning av underhållsbidrag m.m.

3 Innebörden av förslaget till utsökningsbalk i vissa hänseenden

Den i propositionen föreslagna UB avses ersätta. förutom UL och förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad ] avseende därå iakttagas skall (Up). bl.a. införsellagen (1968:621l. lagen (l971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom. lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.. lagen ( 1973: 1 130) om exekutiv för- säljning av registrerat skepp m.m. samt lagen (1921:244) om utmätningsed.

1 propositionen föreslås att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas. De uppgifter som åvilar överexekutor enligt UL och därtill anslutande lagar skall i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. Detta gäller dock inte förordnande om säkerhetsåtgärder eller handräekning. Uppgiften att förordna om såväl kvarstad och andra säkerhetsåtgärder som handräekning av det slag som avses i 191 och 192 5.5 UL (återställande av rubbad besittning m.m. och avhysning) förutsätts i stället skola ankomma på tingsrätten. Besvär över kronofogdemyndighetens beslut skall enligt förslaget föras direkt i hovrätten.

Den nuvarande ordningen att den exekutiva verksamheten åvilar utmät— ningsmannen. dvs. kronofogden. som enligt särskilda föreskrifter kan sätta annan i sitt ställe. har övergetts. Enligt förslaget skall handläggningen av utsökningsmål ankomma på kronofogdemyndigheten.

I motsats till vad som är fallet med UL föreslås UB bli direkt tillämplig inte endast på verkställighet av domar och andra exekutionstitlar som rör civilrättsliga förhållanden utan även i fråga om uttagande av böter och viten samt skatter och allmänna avgifter m.m. (allmänna mål).

Av andra nyheter i UB som är av särskild betydelse för frågan om följd-- ändringar i andra lagar kan nämnas följande. Inträdet av förmånsrätt på grund av utmätning regleras på ett annat sätt i UB än f.n. Detta gäller bl.a. i fråga om fast egendom. registrerat skepp och registrerat luftfartyg. Den nuvarande utmätningsfriheten för fordran på vissa slags skadestånd vidgas till att i viss utsträckning gälla även efter utbetalning av skadeståndet. Enligt förslaget får en fordran eller rättighet. som grundas på ett löpande skuldebrev eller annat presentationspapper. utmätas utan hinder av att handlingen inte kan anträffas. om det kan antas att handlingen undanhålls eller har förkommit. Enligt UB:s regler om avhysning kan kronofogde- myndigheten träffa avtal om deposition av egendom. som är föremål för avhysning. 1 UB meddelas närmare bestämmelser om verkställighet av beslut om kvarstad och om rättsverkan av sådan åtgärd. Förslaget utgår

Prop. 1980/81 : 84 Laybt'rz'd/iingensförslag 103

därvid från att de nuvarande säkerhetsåtgärderna kvarstad och skingrings- förbud skall föras samman till ett institut. benämnt kvarstad.

4 Lagberedningens förslag till följdlagstiftning

1 betänkandet (SOU 1974:55) Utsökningsrätt Xlll föreslär beredningen till en början en lag om införande av utsökningsbalken (promulgationslag). Denna innehåller. förutom bestämmelser om ikraftträdande och om upp- hävande av UL och andra lagar som ersätts av UB. övergångsbestäm- melser av sedvanlig karaktär.

Beredningen föreslår vidare följdändringar i andra lagar. Betänkandet innehåller dock endast förslag i fråga om den viktigaste löljdlagstiftningen. Beredningen har förutsatt att återstoden av arbetet på följdändringar skall utföras inom justitiedepartementet.

Det råder enligt beredningen inte någon tvekan om att kronofogde- myndigheten även utanför UB:s direkta tillämpningsområde bör träda i överexekutors ställe såvitt angår exekutiva uppgifter. Beredningen nämner därvid bl.a. överexekutors uppgift enligt särskilda lagar att pröva huruvida Verkställighet får äga rum samt uppgiften att förordna om säkerhets- åtgärder och handräckning. 1 sistnämnda hänseende bör förslaget ses mot bakgrund av att beredningen i betänkandet (SOU 1973:22) Utsöknings- halk. Utsökningsrätt Xll. hade föreslagit att överexekutors uppgifter enligt UL att förordna om hithörande åtgärder skulle ankomma på kronofogde- myndigheten.

Utanför det rent exekutiva området finns det enligt beredningen skäl att välja mellan olika myndigheter. 1 vissa fall föreslår beredningen att en uppgift som f.n. ankommer på överexekutor skall flyttas över till krono- fogdemyndighcten. t.ex. uppgiften att ta emot hyra som nedsätts enligt JB eller andra medel som nedsätts enligt lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar samt uppgiften att sälja fast egendom enligt lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom och att pröva vissa frågor i samband därmed. Enligt förslaget skall en del andra uppgifter föras över från överexekutor till tingsrätten. Som exempel kan nämnas uppgiften enligt skiljemannalagen att i vissa fall utse och entlediga skiljeman och att medge uppskov med skiljedom samt befogenheten enligt avtalslagen att förklara en skriftlig fullmakt kraftlös.

Beträffande talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt särskilda lagar går beredningens förslag ut på att sådan talan skall föras direkt i hov- rätten.

Beredningen berör också den uppgift som åvilar länsstyrelsen att. med tillämpning av reglerna om fördelning av köpeskilling för exekutivt såld fast egendom. fördela medel enligt expropriationslagen . vattenlagen m.fl. lagar. Enligt beredningen kan det synas rationellt att dessa fördelnings-

Prop. 1980/81 : 84 Föredrugurzdt'ri 1 (14

ärenden flyttas till kronofogdemyndigheten. Något förslag härom läggs dock inte fram. Beredningen framhåller att några svårigheter inte torde möta att länsstyrelsen. om ärendena inte flyttas. vid behov anlitar expert på hithörande frågor hos kronofogdemyndigheten eller på annat håll.

Av andra ändringar som föreslås i betänkandet kan nämnas följande. 1 bl.a. förmånsrättslagen (197tlz979). JB och sjölagen (189135 5. |) föreslås ändringar som har samband med att tidpunkten för inträdet av förmånsrätt på grund av utmätning förutsätts bli reglerad på ett annat sätt än f.n. Till följd av möjligheten att utmäta ett löpande skuldebrev eller annat presenta- tionspapper som undanhålls föreslås att det i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling förs in bestämmelser som medger att handlingen dödas i sådant fall. Beredningen föreslår vidare en ny bestämmelse i 12 kap. handelsbalken (HB). som skall ge en depositarie rätt att under vissa förutsättningar sälja deponerad egendom. Förslaget har samband med reglerna om avhysning. som medger kronofogdemyndigheten att låta deponera en avhyst persons egendom. [ samband med sistnämnda ändring föreslås att bestämmelserna i 10 kap. ?. få HB om en panthavares försälj- ningsrätt moderniseras. Säkerhetsåtgärderna kvarstad och skingrings- förbud föreslås i RB bli sammanslagna till ett institut. benämnt kvarstad. Verkan av kvarstad föreslås bli reglerad i bl.a. JB. Enligt förslaget skall också rcseförbud avskaffas som säkerhetsåtgärd med anledning av vanliga fordringsanspråk.

Beredningens förslag har mottagits positivt av remissinstanserna. På enskilda punkter har emellertid vissa remissinstanser förordat andra lös- ningar. Detta gäller även frågan vilken myndighet som skall överta över- exekutors befogenheter.

5 Föredragandens överväganden

Jag vill först understryka att införandet av UB kräver både ett flertal bestämmelser av övergångskaraktär och åtskilliga följdändringar i annan lagstiftning. Följdlagstiftningen spänner över flera olika lagstiftnings- områden. Sammanlagt är det ett 90-tal lagar som behöver ändras.

Beredningens förslag till promulgationslag innehåller dels bestämmelser om ikraftträdande av UB och upphävande av UL och därtill anslutande lagar. dels rena övergångsbestämmelser. Jag kan i princip ansluta mig till förslaget. Den i propositionen föreslagna UB avviker emellertid på en del punkter från beredningens förslag till UB. Redan härav följer att vissa av- vikelser bör göras från beredningens förslag till promulgationslag. Även i en del andra avseenden finns det skäl att välja andra lösningar än bered- ningen har föreslagit. Jag återkommer härtill i specialmotiveringen.

Enligt propositionen beträffande UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. En av de viktigaste frågorna vid följdlagstiftningen till UB är

Prop. l980/8l: 84 Föredragande" 105

därför vilken eller vilka myndigheter som bör överta de uppgifter som f.n. åvilar överexekutor enligt andra lagar än UL och därtill anslutande författ- ningar. I denna fråga vill jag. i samråd med chefen för kommundeparte- mentet. framhålla följande.

Eftersom överexekutors uppgifter enligt UL och därtill anslutande lagar i princip skall övertas av kronofogdemyndigheten. bör kronofogdemyndig- heten i allmänhet träda i överexekutors ställe också i fråga om uppgifter av exekutiv beskaffenhet enligt annan lagstiftning. När det gäller befogen- heten att förordna om handräekning villjag dock erinra om att regeringen i en den ”juni 1979 be51utad remiss till lagrådet har föreslagit en handräek- ningslag. Den summariska process som regleras i denna lag gäller disposi- tiva förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet och motsvarar närmast handräekning enligt 191 och 192 (få UL. Frågor om handräekning skall enligt förslaget prövas av tingsrätten. [ remissen föreslås också att överexekutors uppgift att förordna om handräekning enligt särskilda lagar. t.ex. vattenlagen (l918:573). naturvårdslagen (19641822. omtryckt 1974: 1025) och miljöskyddslagen (1969z387. omtryckt l972:782). skall flyttas till tingsrätten.

I likhet med vad Sålunda har föreslagits i fråga om avhysning och annan liknande handräekning bör befogenheten att förordna om kvarstad och andra liknande säkerhetsåtgärder över lag ankomma på tingsrätten. En sådan ordning har också förutsatts i UB.

Uppgifter utanför det rent exekutiva området som åvilar överexekutor bör enligt min mening i princip inte flyttas till kronofogdemyndigheten. En sådan överflyttning bör ske endast då uppgiften har nära samband med den exekutiva verksamheten. Kronofogdemyndigheternas resurser bör nämligen i första hand utnyttjas för indrivning och andra exekutiva upp- gifter. De bästa förutsättningarna för en effektiv handläggning torde också erhållas om de ifrågavarande uppgifterna anförtros en myndighet som redan handlägger liknande uppgifter. I enlighet härmed föreslås att vissa uppgifter av nu aktuellt slag som åvilar överexekutor förs över till krono- fogdemyndigheten och andra till tingsrätten eller länsstyrelsen. Jag åter- kommer närmare till dessa frågor i specialmotiveringcn.

När det gäller talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt särskilda lagar bör efter överexekutors avskaffande. i likhet med vad som har före- slagits i UB. talan föras direkt i hovrätten.

En särskild fråga är om den uppgift att fördela medel enligt expropria- tionslagen (l972:719)_ vattenlagen m.fl. lagar som åligger länsstyrelsen som sådan bör föras över till kronofogdemyndigheterna. Att en sådan överflyttning kan övervägas har sin grund i att fördelningen skall ske enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för en fastighet som har sålts på exekutiv auktion. Antalet fördelningsärenden har under senare år uppgått till omkring 250 om året i hela landet. År 1978 handlades dock närmare 500 sådana ärenden.

Prop. 1980/81 : 84 F öradragandt'n 106

Beredningen har framhållit att det kan synas rationellt att dessa uppgifter flyttas över till kronofogdemyndigheterna men har inte för sin del lagt fram förslag om en sådan överflyttning. En del remissinstanser. däribland några länsstyrelser. har ansett att ärendena bör flyttas till kronofogdemyndig- heterna. Som skäl anges att ärendena utgör en mindre arbetsbelastning. om de handläggs av samma myndighet som handhar exekutiv försäljning av fast egendom. Några andra remissinstanser. bl.a. ett par länsstyrelser. har däremot förordat att ärendena även i fortsättningen får handläggas av länsstyrelsen.

För egen del vill jag framhålla att man sannolikt skulle uppnå en viss arbetsbesparing. om nämnda fördelningsärenden flyttas till kronofogde- myndigheterna och handläggs av tjänstemän som har vana vid att syssla med mål om exekutiv försäljning av fast egendom däri inräknat fördelning av köpeskillingen. Med hänsyn till det begränsade antalet fördelnings- ärenden skulle emellertid denna vinst troligen bli ganska blygsam. Härtill kommer att uppgiften att ta emot och fördela nedsatta medel har ett mer eller mindre nära samband med andra uppgifter som åvilar länsstyrelsen enligt de ifrågavarande lagarna. t.ex. att ta emot och pröva säkerhet. att ta emot underrättelser och att förordna om uttagande av vissa belopp. Fördelningsuppgiften kan inte flyttas till kronofogdemyndigheten utan att ståndpunkt tas till i vad mån även dessa andra uppgifter bör föras över. En sådan översyn kan inte lämpligen ske inom ramen för förevarande lagstift- ningsärende. Det kan tilläggas att länsstyrelsen även efter överexekutors avskaffande torde kunna bemästra uppgiften. Om länsstyrelsen någon gång skulle anse sig behöva anlita expert på området. bör biträde från en kronofogdemyndighet i länet kunna påräknas. På grund av det anförda föreslås inte f.n. någon överflyttning av uppgiften att fördela medel enligt nu aktuella lagar.

Jag har inte heller funnit anledning föreslå att andra uppgifter som åvilar länsstyrelsen skall föras över till kronofogdemyndigheten. även om det i vissa fall kan anses föreligga en anknytning till uppgifter av exekutiv natur.

Förslaget till UB påkallar också åtskilliga följdändringar i annan lag- stiftning när det gäller annat än organisatoriska frågor. Av viktigare sådana ändringar kan här nämnas följande. Det förhållandet att UB föreslås vara direkt tillämplig även beträffade uttagande av böter. skatter m.m. (allmänna mål) påkallar ändringar i bl.a. uppbördslagen (19531272, omtryckt 1972z75). Vad UB innehåller om tidpunkten för förmånsrättens inträde vid utmätning av fast egendom. registrerat skepp och luftfartyg m.m. föranleder ändringar bl.a. i förmånsrättslagen(1970:979), jorda- balken (JB) och sjölagen(1891235 5. 1). Den utvidgning av utmätnings- friheten för vissa slags skadestånd som har föreslagits i 5 kap. UB bör medföra liknande ändringar i trafikskadelagen(1975: 1410) och vissa andra skadeståndsrättsliga lagar. Den i UB föreslagna möjligheten till utmätning av en fordran eller rättighet som grundas på ett presentationspapper. utan

Prop. HSO/31:84 Föret'lrugundt'n 107

hinder av att handlingen undanhålls och alltså inte kan tas i förvar. bör föranleda ett sådant tillägg i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling att handlingen kan dödas i sådant fall. UB utgår från att säker- hetsåtgärderna kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett institut. kallat kvarstad. Detta kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. bl.a. i rätte- gångsbalken (RB). Vidare bör rättsverkan av kvarstad regleras. bl.a. i JB såvitt avser fast egendom. l UB förutsätts också att rcseförbud avskaffas som säkerhetsåtgärd för vanliga fordringsanspråk. Även detta påkallar ändring i RB.

Till följd av UB:s regler om möjlighet för kronofogdemyndigheten att träffa depositionsavtal i fråga om egendom. som är föremål för avhysning. bör möjlighet införas för en depositarie att sälja deponerad egendom. Den frågan tas emellertid upp först senare. i samband med planerade ändringar av bestämmelserna i lagen ( 1950: 104) om rätt för hantverkare att sälja gods som ej avhämtats. Frågan om en eventttell reformering av reglerna om panthavares realisationsrätt Ufr 10 kap. 213 handelsbalken. HB) kommer att tas upp samtidigt.

UB påkallar också följdändringar av mera formell natur. t.ex. i fråga om bestämmelser som hänvisar till föreskrifter i nuvarande exekutions- rättsliga lagar. Det kan dock knappast anses nödvändigt att ändra alla sådana bestämmelser. 1 promulgationslagen tas upp föreskrifter som reglerar sådana fall.

Vissa av beredningens förslag till följdändringar avser bestämmelser som numera har upphävts eller ändrats. Sålunda har t.ex. lagen (1915:219) om avbetalningsköp numera ersatts av konsumentkreditlagen(1977:981) och lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 1915 års lag gäller dock övergångsvis. Allmänna förfogandelagen(1954z279) har ersatts av förfogandelagen (1978:262). I samband med tillkomsten av lagen (1978:8th) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter har ändring skett av ett flertal bestämmelser som omfattas av beredningens förslag, bl.a. i JB och sjölagen. Nyligen har också skett omfattande ändringar i konkurslagen(1921:225) - KL — rörande förvaltning och tillsyn i konkurs m.m. Flera av dessa ändringar avser bestämmelser som också berörs av beredningens förslag.

Med anledning av beredningens förslag till ändring i lagsökningslagen ( l946:808) villjag erinra om att i den tidigare nämnda lagrådsremissen med förslag till handräekningslag också har föreslagits de ändringar i lagsök- ningslagen som påkallas av UB. Beredningen har också föreslagit att i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) skall föras in en ny paragraf. som medger att handlingar i mål hos en kronofogdemyndighet under vissa förutsättningar inte får lämnas ut. Nyligen har emellertid antagits en ny sekretesslag (1980: 100). I denna har tagits upp bestämmelser om sekretess inom exekutionsväsendet (9 kap. 19 5). Det finns därför inte anledning att nu lägga fram något förslag I ämnet.

Prop. 19811/81: 84 Lug/i'irslug 1 (18

Vid utarbetandet av förslag till promulgationslag och andra följd- ändringar bör utgångspunkten vara den lydelse som UB har enligt den i dag beslutade propositionen. När UB nämns i det följande. avses propositions- förslaget om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Förslagen utgår från att balken skall träda i kraft den 1 januari 1982.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om införande av utsökningsbalken .

2. lag om ändring i lagen (1899:12 s.9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut.

3. lag om ändring i lagert (l936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz.

4. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.

5. lag om ändring i lagen tl939:6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg.

6. lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter.

7. lag om ändring i föräldrabalken .

8. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar.

9. lag om ändring i lagen (1937:81) om intemationella rättsförhållanden rörande dödsbo.

10. lag om ändring ijordabalken. 11. lag om ändring i lagen (1973:]88) om arrendenämnder och hyresnämnder.

12. lag om ändring i jordförvärvslagen(1979:230). 13. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m..

14. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m..

15. lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom.

16. lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut.

17. lag om ändring i lagen (l949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m..

18. lag om ändring i expropriationslagen(1972:719). 19. lag om ändringi fastighetsbildningslagen(1970:988), 20. lag om ändring i lagen ( 197311150) om förvaltning av samfälligheter.

l'rop. W&W/81:84 Lag/firslag 109

21. lag om ändring i lagen ( 1933:269 ) om ägofred. 22. lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar. 23. lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och [ml-arna.

24. lag om ändring i lagen (1919z426) om flottning i allmän tlottled. 25. lagom ändring i lagen ( 1915:218 ) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens omräde.

26. lag om ändring i lagen (1845150 5. 1) om handel med lösören. som köparen läteri säljarens vård kvarbliva.

27. lag om ändringi konsumentkreditlagen (1977:981) . 28. lag om ändring i lagen ( 1978:599 ) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl..

29. lag om ändring i lagen ( 1927:77 ) om försäkringsavtal. 30. lag om ändring i lagen ( 1927:56 ) om nedsättning av pengar hos myndighet.

31. lag om ändring i lagen ( 1927:85 ) om dödande av förkommen handling.

32. lag om ändring i lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m.m..

33. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) . 34. lag om ändring i lagen ( 1966:454 ) om företagsinteckning. 35. lag om ändring i sjölagen (189135 5.1). 36. lag om ändringi lagen ( 1955:227 ) om inskrivning av rätt till luftfartyg. 37. lag om ändring i lagen (19551229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

38. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297'). 39. lag om ändring i växellagen (1932zl30). 40. lag om ändring i checklagen (1932zl3l). 41. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385). 42. lag om ändring i lagen ( 1970:596 ) om förenklad aktiehantering. 43. lag om ändring i lagen ( 1934:239 ) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

44. lag om ändring i patentlagen (l967:837). 45. lag om ändringi mönsterskyddslagen (1970:485) . 46. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392) , 47. lag om ändring i brottsskadelagen (1978z413). 48. lag om ändring i trafikskådelagen (l975:1410), 49. lag om ändring i lagen ( 1967:663 ) om tillägg till vissa trafiklivräntor. 5.1). lag om ändring i förordningen ( 1967:666 ) om tillägg till vissa trafiklivräntor. som utgår av statsmedel. m.m..

51. lag om ändring i lagen (19731214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor.

52. lag om ändring i kungörelsen ( 1971:14 ) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor. m.m..

Prop. l980/8lz84 Pnmzu/gatiunxlugcu 1111

53. lag om ändring i konkurslagen ( 192lz225). 5.4. lag om ändringi lagen (' 197():74l) om statlig löncgaranti vid konkurs. 55. lag om ändring i brottsbalken . 56. lag om ändring i rättegångsbalken . 57. lagom ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän. 58. lag om ändring i rättshjälpslagen (l972z429). 59. lag om ändring i lagen (1974:371') om rättegången i arbetstvister. 60. lag om ändringi förvaltningslagen (19711290), 61. lag om ändring i lagen (l970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. 62. lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. 63. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) . 64. lag om ändring i lagen ( 1972:262 ) om understödsföreningar. 65. lagom ändring i lagen (1976z206) om felparkeringsavgift. 66. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262) .

67. lag om ändringi uppbördslagen (1953:272) . 68. lag om ändring i lagen ( 1978:880 ) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter.

69. lag om ändring i lagen ( 1978:882 ) om säkerhet för skattefordringar m.m..

70. lag om ändring i lagen (19581295) om sjömansskatt. 71. lag om ändring i lagen ( 1968:430 ) om mervärdeskatt. 72. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (19731601). 73. lag om ändring i lagen ( 1976:339 ) om saluvagnsskatt. 74. lag om ändring i lagen ( 1959:552 ) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.

Förslagen—bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.'

7 Motivering till de särskilda förslagen

7.1. Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

Förslaget till promulgationslag (UBP) inleds med bestämmelser om ikraftträdandet av UB och om upphävande av ett antal lagar m.m. ('1—3 55). Därefter tas upp vissa gemensamma övergångsbestämmelser om över- exekutor och om mål som är anhängiga vid balkens ikraftträdande (4—7 155). Under särskilda rubriker meddelas härefter övergångsbestämmelser till de kapitel i UB som har ansetts påkalla sådana föreskrifter (8—35 55). Förslaget innehåller avslutningsvis en del andra bestämmelser som bl.a. gäller uppgifter. vilka åvilar utmätningsmannen eller överexekutor enligt särskilda lagar eller andra författningar (36—42 55).

lnnan jag går in på de enskilda bestämmelserna villjag ta upp en särskild fråga av lagteknisk natur. Ett par remissinstanser har vänt sig mot att vissa föreskrifter i beredningens förslag till promulgationslag inte är av ren över-

' Av bilagan har här endast medtagits förslagen under 1. 10. 15. 26. 28. 31. 33. 36. 43. 55. 56 och 68. Ovriga förslag överensstämmer. frånsett vissa redaktionella jämkningar. med dem som är fogade till propositionen.

Prop. 1980/81: 84 Prumulgutirinslagen 11 1

gångskaraktär. t.ex. bestämmelsen om vattenfallsrätt i 9 ä'. och ansett att sådana bestämmelser i stället bör tas upp i UB. Med anledning härav vill jag framhålla att det i och för sig skulle vara en fördel om promulgations- lagen kunde begränsas till bestämmelser. som endast syftar till att över- brygga övergången l'rän äldre till ny lag och därför har spelat ut sin roll efter en kortare tid från den nya lagstiftningens ikraftträdande. Vid sidan härav måste emellertid i samband med införandet av U B även regleras t.ex. förhållanden som har samband med tidigare ändringar i annan lagstiftning. Det kan vara fråga om företeelser som inte längre kan uppkomma men som finns kvar övergångsvis. Det har ansetts mindre lämpligt att bestämmelser i saken meddelas i UB. Särskilt då det rör sig om mindre vanliga förhål- landen. vilkas antal minskar efter hand. synes det lämpligt att bestäm- melserna tas upp i promulgationslagen. Jag kan därför godta beredningens förslag om att även bestämmelser av nu aktuellt slag skall tas upp i UBp. Beträffande vattenfallsrätt förtjänar det påpekas att behövliga bestäm- melser angående tidigare upplåtna vattenfallsrätter har meddelats i lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (JP). Den här förordade lagstiftningstekniken överensstämmer också med vad som har tillämpats. förutom i JP. även i t.ex. lagen (1946:804) om införande av nya rättegångs- balken (Rp) och lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken (BrP).

Allmänna bestämmelser

] & Utsökningsbalken och denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

Paragrafen. som motsvarar 1 5 i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse om balkens och promulgationslagens ikraftträdande.

Vid bestämmande av tidpunkten för UB:s ikraftträdande bör hänsyn tas till att åtskilliga nya uppgifter läggs på kronofogdemyndigheterna genom UB. Berörd personal bör i god tid före ikraftträdandet ges behövlig ut- bildning pä området. Omkring ett är bör därför förflyta från det att UB har beslutats av riksdagen till dess att den träderi kraft. Mot bakgrund härav föreslås att UB skall träda i kraft den ljanuari 1982. UBp skall givetvis träda i kraft samtidigt.

2 5 Genom utsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1) . förordningen ( 1877:31 s. 51 ) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall.

lagen ( 1921:244 ) om utmätningsed. lagen ( 1949:249 ) om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a 15 utsökningslagen medfört.

införsellagen ( 1968:621 ).

lagen (1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom. lagen (1971 :5()0) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m..

l'rop. HSO/81:84 Pmmu/gulh"Lv/(ljuvt 113

lagen ( 197311 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m.. förordningen ( 184—11—16 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar. förordningen naima s. !) angående handelsböcker och handelsräk— ningar och

Iörordningen (181335 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

1 denna paragraf anges vilka lagar som upphävs genom UB. Paragrafen motsvarar 2 & i beredningens förslag. '

Genom UB bör i första hand upphävas Ul. samt de övriga lagar som direkt ansluter till UL. nämligen förordningen ( 1877:31 s. 51 ) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall (Up). införsellagen (rast.—'mer). lagen (197lz49'4) om exekutiv försäljning av fast egendom (FfL). lagen (1971:50()) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m. (Lle och lagen (197311130) om exekutiv försäljning, av registrerat skepp m.m. (Stl). Beträffande upphävandet av Up bör påpekas att rena övergångsbestärnmelser behåller sin giltighet för de förhållanden som de har aVsetts att reglera. även om bestämmelserna upphävs för framtiden. I fråga om de bestämmelser som förlorar sin giltighet vid upphävande av Up vill jag framhålla följande,

1 9 s" Up tinns en bestämmelse om det fallet att något rättsförhållande enligt allmän civillag har gjorts beroende av att hos länsstyrelsen borgen ställs. fordran anges eller utsöks eller klander anmäls mot annans anspråk. Bestämmelsen innebär att åtgärden i sådant fall i stället skall ske hos över- exekutor. Den torde numera ha betydelse endast i fråga om 22 & förord- ningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar. Om den som anser att en handelsräkning är oriktig inte kan anträffa utställaren. har han enligt denna paragraf att anmäla klander till länsstyrelsen inom tre månader från mottagandet av räkningen. På grund av 9 & Up skall anmälan i stället ske hos överexekutor. Som jag senare skall återkomma till bör de bestämmelser i nämnda förordning som fortfarande gäller upphävas. 9 & Up torde därför också kunna upphävas.

1 10 .S 4 Up finns en ålderdomlig bestämmelse om "invisning". Därmed torde avses en handling. vari någon uppmanas att betala en penningsumma (eventuellt viss varukvantitet') till mottagaren av handlingen. dvs. en betal— ningsanvisning. Bestämmelsen innehåller att mottagaren av handlingen vid bristande betalning har rätt att utfå beloppet med sex procent ränta av utställaren. såvida det inte styrks att mottagaren själv har varit vållande till att betalning inte skedde i rätt tid.

Bestämmelsen är inte tillämplig på check och inte heller på växel. Även i fråga om andra förekommande anvisningar torde den sakna självständig betydelse. Utan särskild bestämmelse torde gälla att utställaren av en anvisning inte befrias från en skuld som ligger bakom anvisningen förrän den verkligen betalas. En benefik betalningsanvisning kan troligen inte ge någon regressrätt. vare sig den skall anses innebära en överlåtelse av en

Prop. BSO/81:84 Pn)mulgaliunslagen ll3 fordran eller inte. Det kan erinras om att enligt 9 få lagen (1936z8l) om skuldebrev den som överlåter skuldebrev inte svarar. för fordringens giltighet vid gåva och att överlåtaren aldrig svarar för gäldenärens veder- häftighet utan särskilt åtagande. Bestämmelsen i 10 g" 4 Up torde sålunda numera vara missvisande och bör upphävas. Efter upphävandet bör i fråga om ränteberäkningen då regressrätt föreligger räntelagen (l975:635) tilläm- pas.

Up innehåller vidare i 10 & 5 en regel som anger att "missräkning är ingen betalning". Härtill fogas en föreskrift om att missräkningen bör. var helst den har ägt rum. först rättas och betalning därefter ske. Den rätta innebörden av bestämmelsen har varit omtvistad. Numera anses den ha en mycket begränsad innebörd och närmast avse rena räknefel i en uppställd räkning o.d. Huruvida regeln ens inom detta område numera kan anses sä ovillkorlig som ordalagen anger är tveksamt. l närliggande fall. t.ex. när för mycket lön har betalats ut. hari praxis återbetalningsskyldigheten be- gränsats efter skälighet. Med hänsyn till det sagda bör bestämmelsen upphävas. Felräkningar får rättas utan att någon särskild föreskrift därom behövs. om inte alldeles särskilda skäl föranleder annat. t.ex. att det framstår som obilligt att efter lång tid kräva ut det aktuella beloppet.

l ll & Up finns en bestämmelse om värdering av fast pant enligt äldre JB i fall då panten skulle lagfaras för borgenären. Möjligheten att lagfara sådan pant upphävdes i samband med förordningen (1875:42 s. 12) angående in- teckning i fast egendom men kunde ske övergångsvis (se förordningen l875:42 s. 10 angående ändring av gällande stadganden om lagfart å fast pant). Värdering av fast pant torde inte kunna aktualiseras numera.

Det har emellertid ifrågasatts om inte 11 & Up var tillämplig även i andra fall. bl.a. vid värdering i samband med lösen av fast egendom enligt l2 kap. 7 & äldre ärvdabalken. l sistnämnda bestämmelse föreskrevs att när flera hade fått del i sätesgård eller annan jord och jorden inte lämpligen kunde delas eller klyvas. den som ägde den större delen hade rätt att lösa ut de andra efter laga värdering. Hade alla lika del och kunde de inte komma överens om vem som skulle få begagna utlösningsrätten, skulle de dra lott. Bestämmelsen upphävdes genom lagen (l933:3l4) om boutredning och arvskifte men kan möjligen få tillämpning vid arvskifte efter någon som har avlidit före den 1 januari 1934. då boutredningslagen trädde i kraft. Möjligen finns det även någon annan äldre bestämmelse som hänvisar till ll & Up. Det kan emellertid inte komma i fråga att behålla en så ålder- domlig regel. Eventuella värderingsfrågor bör kunna klaras ut på annat sätt.

Enligt 13 & Up (jfr 2 5) skulle en del äldre bestämmelser som hade samband med utsökningslagstiftningen fortfarande gälla. Av dessa bestäm- melser har senare vissa upphävts. Beträffande dem som alltjämt gäller kan framhållas följande.

I 4 & förordningen 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti lag- 8 Riksdagen 1980/8l. I .vuml. Nr 84

Prop. 1980/8lz84 Pnmiulgaliunslugz'n 114

söknings- och utmätningsmål finns en bestämmelse om borgenspreskrip- tion (se även lagen l946:843 om tid för framställande av anspråk mot löftesman enligt nämnda förordning). 5 s i 1798 års förordning innehåller en bestämmelse om att hustrun i ett äldre äktenskap i visst fall får lagsökas för gäld som hon har ådragit sig i näringsverksamhet. Dessa bestämmelser. som inte har direkt anknytning till UB. föreslås emellertid upphävda i prop. 1979/80:119 med förslag till en ny preskriptionslag m.m.

Vidare gäller enligt 13 & Up fortfarande vad 4 a' förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar innehåller om verk- ställande av utmätning eller kvarstad på egendom. befmtlig inom kungliga slott. Nämnda paragraf innehåller en föreskrift om att anmälan skall ske hos riksmarskalken eller. i hans frånvaro. chefen för hovstaten. innan utmätning sker eller kvarstad läggs på egendom som finns inom kungliga slott där konungen eller medlem av den kungliga familjen bor eller för till- fällct vistas. Bestämmelsen är otidsenlig och bör upphävas.

Slutligen skall enligt 13 & Up förordningen (1863z5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. inte anses upphävd genom UL. Förordningen avser fall då utmätning skall sökas i en främmande stat. t.ex. på grund av med- givande i en konvention. men verkställighet inte kan äga rum därför att exekutionstiteln enligt den främmande statens lag är för gammal för att berättiga till verkställighet. Länsstyrelsen kan då på nytt ålägga gäldenären att utge vad som har ålagts honom i det tidigare beslutet. Sådana förord- nanden torde numera förekomma ytterst sällan. Det kan dock inte uteslutas att behov därav kan uppstå någon gång. Jag föreslår att 1863 års förordning upphävs men att en ny bestämmelse i ämnet meddelas. En sådan bestämmelse har tagits upp i 42 5 av förevarande lagförslag. Befogenheten att meddela ett nytt åläggande har där anförtrotts hovrätten.

Giltigheten av de nu anmärkta bestämmelserna. vilka nämns i 13 & Up. påverkas inte av att Up upphävs. Eftersom emellertid 1844 och 1863 års förordningar nu bör upphävas. har uttryckliga föreskrifter härom tagits upp i förevarande paragraf.

Enligt 14 ä 1 mom. Up skedde inte genom UL någon ändring i vad som var föreskrivet i allmän civillag angående rätt till utmätning i vissa fall utan dom eller utslag. Bestämmelsen motsvaras av vissa föreskrifteri 3 kap. U B. närmast l & första stycket 4—7 och 20 _S. 14 % Up innehåller vidare i 2 mom. en bestämmelse om att UL inte är tillämplig i fall då utmätning utan dom eller utslag äger rum för utskylder. allmänna avgifter. expeditionslösen. hantlangning vid laga skifte eller annat sådant samt att härom gäller vad som redan är eller framdeles blir föreskrivet. UB föreslås däremot bli direkt tillämplig även i fråga om uttagande av fordringar som har nämnts nu (se 1 kap. 1 och 6 5.6). 1 vad mån verkställighet får ske utan att saken behöver prövas av domstol framgår i allmänhet av särskilda bestämmelser (jfr 3 kap. l 5 första stycket 6 och 7 UB samt 13 å i förevarande lagförslag).

Prop. 1980/81z84 . Pn)mulgalimtslagwt 115

Enligt 15 .a första meningen Up får kvarstad i vissa fall beviljas enligt bestämmelser i några särskilt angivna lagar. Dessa lagar är numera upphävda. Även andra meningen i samma paragraf. som anger att om fast egendom enligt någon lagbestämmelse skall beläggas med kvarstad. i stället skingringsförbud skall tillämpas. torde numera sakna betydelse. UB utgår från att kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett för såväl lös som fast egendom gemensamt institut. benämnt kvarstad.

UL är direkt tillämplig i huvudsak endast på det civilrättsliga området. UL:s regler om verkställighet skall emellertid på grund av 22% Up i princip tillämpas också på domar i brottmål. varigenom har dömts till böter eller vite eller till sådan "påföljd" som innefattar betalningsskyldighct eller till annan "påföljd" av sådan beskaffenhet att domen kan verkställas genom utsökning. UB är däremot direkt tillämplig även på uttagande av sådana anspråk.

Utöver de lagar som jag hittills har nämnt bör även lagen ( 1921:244) om utmätningsed och lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a & utsöknings- lagen medfön. upphävas. Förfarandet enligt lagen om utmätningsed ersätts av bestämmelser i UB om utmätningsgäldenärens skyldighet att i målet lämna uppgifter om sina tillgångar och att inställa sig till förhör m.m. (2 kap. 10. 12. 15 och 16 55 och 4 kap. 14 å). Gäldenären kan åläggas att inge förteckning över sina tillgångar och att på heder och samvete skrift- ligen bekräfta sina uppgifter. Vad nu har sagts skall också tillämpas be- träffande kvarstad för fordran (jfr 16 kap. 13 få). I fråga om de närmare skälen till att lagen om utmätningsed bör upphävas kan hänvisas till vad som har anföns i propositionen angående UB i anslutning till 4 kap. 14 &.

1949 års lag om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a 5 utsökningslagen medfört. har samband med att enligt bestämmelser som hade gällt från ingången av år 1948 del- givning av tredskodom eller lagsökningsutslag skulle ske genom rättens försorg endast om borgenären begärde det. Frågan huruvida exekutiv för- säljning fick ske och när utmätningsverkan förföll vid betalningsfast- ställelse var emellertid beroende av att domen eller utslaget vann laga kraft.

År 1949 gjordes vissa ändringar i RB och lagsökningslagen. som innebar att tredskodom och lagsökningsutslag. varigenom intecknad fordran hade fastställts till betalning ur fast egendom. tomträtt eller vattenfallsrätt, alltid skulle delges genom rättens försorg. såvida inte borgenären begärde att få ombesörja delgivningen. [ fråga om tredskodomar och lagsökningsutslag. varigenom intecknad fordran hade fastställts till betalning ur fast egendom. tomträtt eller vattenfallsrätt och som hade meddelats under tiden den 1 januari 1948 —— den 30juni 1949. föreskrevs i nyssnämnda lag av år 1949 att utmätningsverkan enligt 77 a & UL förföll, om inte borgenären före utgången av år 1949 hade begärt tvångsförvaltning eller exekutiv för-

Prop. 1980/81:84 Prumulgatiunslagcn 116

säljning av egendomen eller visat att domen eller utslaget hade delgetts gäldenären. 1949 års lag har sålunda spelat ut sin roll för länge sedan.

Beredningen har också föreslagit att förordningen ( 1855:66 s. 1 ) angående handelsböcker och handelsräkningar skall upphävas. Förslaget har i allmänhet lämnats utan erinran i remissyttrandena. Köplagsutred- ningen har uttryckligen tillstyrkt förslaget. Endast en remissinstans, Svea hovrätt. har ifrågasatt om inte förordningen fortfarande kan ha någon praktisk betydelse. För egen del villjag först framhålla att anledningen till att frågan om förordningens upphävande bör tas tipp i detta sammanhang är att en uppgift enligt förordningen åvilar överexekutor och att förord- ningen innehåller en ålderdomlig föreskrift om verkställbarhet. De flesta bestämmelserna i förordningen har upphävts tidigare. Numera gäller endast 21 —24 och 28 55.

Enligt 21 å bör handelsräkning som utfärdas av en köpman noggrant överensstämma med hans handelsböcker. Denna bestämmelse kan uppen- barligen utan olägenhet upphävas.

I 22 & ges vissa bestämmelser om kredit mellan köpmän. Där anges att om öppen kredit är avtalad. i allmänhet eller för ett visst handelsföretag. den som har gett kredit är pliktig att tillställa den andre räkning inom den tid som vanligt handelsbruk bestämmer. om inte annat är avtalat. Finner den som mottog räkningen att denna är oriktig, åligger det honom att utan dröjsmål bevisligen underrätta den som gav räkningen eller. om denne inte kan anträffas. anmäla klander hos länsstyrelsen inom tre månader sedan han mottog räkningen. Om han försummar det och inte heller inom nämnda tid bevisligen har tillställt den som gav räkningen en annan på sina egna böcker grundad räkning. som strider mot den som han mottog. skall han anses ha godkänt räkningen. Vad som i paragrafen sägs om läns- styrelsen skall enligt 9 5 Up avse överexekutor.

Bestämmelserna i 22 så måste numera anses föråldrade. Det starkt formaliserade reklamationssystemet enligt paragrafen stämmer inte väl med nutida fria bevisprövning. Vid köp av lös egendom inträder enligt lagen ( 1905:38 s. 1 ) om köp och byte av lös egendom materiella rättsverk- ningar av försummad reklamation mot priset i översänd räkning (6 &) eller mot skedd leverans (52 å). Reglema därom bör vara tillräckliga även om öppen kredit har avtalats. 1 övrigt får fritt prövas huruvida underlåtenhet att utan dröjsmål göra invändningar mot en handelsräkning bör anses utgöra tillräckligt bevis för att räkningen är riktig eller skall anses godkänd.

1 23 å i förordningen meddelas en bestämmelse för det fallet att varor har sålts till en köpman utan avtal om öppen kredit. För sådant fall föreskrivs att räkning skall bevisligen tillställas gäldenären inom tre månader efter utgången av det år. under vilket det sålda skrevs in i handelsboken. om inte annat är uttryckligen avtalat. Om räkningen har vederbörligen till- ställts sådan gäldenär som nämns i 23 å och denne inte inom tre månader har bevisligen meddelat fordringsägaren att räkningen inte godkänns eller

Prop. 1980/81184 Pnmtulgatiunslugcn 117

instämt klander i saken till den domstol under vilken gäldenären lyder. är enligt 24 å räkningen lika utmätningsgill som ett förfallet skuldebrev. Detsamma gäller. om gäldenären genom påskrift på räkningen har godkänt denna.

Det synes inte klart vad som skall förstås med att en räkning skall anses godkänd enligt 22 5 resp. utmätningsgill som förfallet skuldebrev enligt 24 %. Bestämmelserna bör ses mot bakgrund av de utsökningsrättsliga regler som gällde vid förordningens tillkomst. Det kan erinras om att en fordran enligt UL inte får föranleda verkställighet utan att en dom eller annan exekutionstitel finns. även om fordringen är godkänd av gäldenären. Mot- svarande skall gälla enligt UB. Vad frågan närmast gäller är. om räkningen kan anses som ett skriftligt fordringsbevis och därför ligga till grund för lagsökning. Olika meningar i denna fråga har uttalats i litteraturen. Att bestämmelserna eventuellt ger borgenären möjlighet att använda sig av lagsökning utgör dock knappast något skäl att behålla bestämmelserna.

Slutligen anges i 28 5 i 1855 års förordning att vad som är föreskrivet i förordningen om köpman i alla hänseenden skall gälla även beträffande andra som enligt 1 och 2 åå bör hålla handelsböcker. Hänvisningen till 1 och 2 55 torde numera avse bestämmelser i bokföringslagen (19761125). Eftersom 21 —24 åå i förordningen bör upphävas. gäller givetvis detsamma 28 5.

I enlighet med det anförda föreslås i förevarande paragraf att 1855 års förordning skall upphävas.

3 & Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning till en före- skrift som har ersatts genom en bestämmelse i utsökningsbalken eller i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

l paragrafen. som motsvarar 40 5 i beredningens förslag, har på brukligt sätt tagits upp en bestämmelse att om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestäm- melse i UB eller i UBp. den nya bestämmelsen i stället skall tillämpas. Det kan påpekas att departementsförslaget innehåller förslag till ändringar av åtskilliga lagari vilka hänvisas till UL eller annan lag som upphävs till följd av UB.

Gemensamma övergångsbestämmelser

I denna underavdelning har tagits upp övergångsbestämmelser som inte hänför sig till något bestämt kapitel i UB utan har en mera generell be- tydelse.

Enligt en allmänt erkänd grundsats bör processuella bestämmelser i ny lagstiftning i princip tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet, även om de bakomliggande förhållandena härrör från tiden dessförinnan. Däremot anses att nya bestämmelser av materiell innebörd som regel bör tillämpas

Prop. HSO/81:84 Promulgatimzslugm 118

endast i fråga om förhållanden som har inträtt efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.

Utsökningsrätten kan sägas vara till övervägande del av processuell natur. men den innehåller också åtskilliga bestämmelser av materiell be- tydelse. Vad som bör hänföras till den ena eller den andra kategorin kan ibland vara tveksamt. En särskild svårighet ligger i att vissa bestämmelser om förfarandet har nära samband med andra regler och därför inte utan vidare kan ersättas med nya bestämmelser som bygger på en annan systematik. Den angivna principen är inte heller alltid tillräcklig. t.ex. när äldre förfaranderegler inte har fått någon motsvarighet i den nya lagstift- ningen. De övergångsbestämmelser som föreslås i det följande skall ses mot bakgrund av det nu sagda.

Beredningen har föreslagit att överexekutor skall finnas kvar under en övergångstid. bl.a. för att handlägga mål som är anhängiga vid UB:s ikraft- trädande. Med undantag för sådana mål som avser klagan över utmät- ningsmannens förfarande skall överexekutor dock kunna överlämna mål till kronofogdemyndigheten. I fråga om vem som övergångsvis skall vara överexekutor föreslår beredningen som huvudregel att de nuvarande bestämmelserna därom fortfarande skall gälla. men att regeringen skall kunna förordna annat.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit förslaget att överexekutor skall behållas under en övergångstid. Endast en remissinstans har ifråga- satt om inte alla mål som vid balkens ikraftträdande är anhängiga hos över- exekutor bör överlämnas till kronofogdemyndigheterna. Å andra sidan har en annan remissinstans ansett att mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande över huvud inte bör kunna flyttas till krono- fogdemyndigheterna. l några remissyttranden har också förordats att närmare anvisningar meddelas rörande den föreslagna befogenheten för överexekutor att överlämna mål till kronofogdemyndigheten. För egen del vill jag anföra följande.

Enligt UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. Det torde dock inte vara lämpligt att överexekutor utan vidare upphör att fungera i och med att UB träder i kraft. En sådan ordning skulle nämligen kunna medföra dröjsmål med målens handläggning och även andra olägenheter. För att övergången till den nya ordningen skall bli så smidig som möjligt bör över- exekutor finnas kvar under en övergångstid. i första hand för att slutföra mål som är anhängiga vid balkens ikraftträdande.

Jag godtar förslaget att mål som vid ikraftträdandet är anhängiga hos överexekutor skall kunna överlämnas till en kronofogdemyndighet som är behörig enligt UB. Som beredningen har föreslagit bör detta givetvis inte gälla mål om klagan över utmätningsmannens beslut. Men inte heller mål som rör handräekning. som ju i fortsättningen skall prövas av tingsrätten. bör kunna överlämnas. Sådana mål torde i allmänhet inte kräva någon längre handläggningstid och det föreligger därför knappast något behov av

Prop. 19811/81:84 Prunrulgutirutslagen 119

att kunna överlämna målen. Genom en ordning nted möjlighet till över- lämnande av övriga typer av mål synes man kunna uppnå en smidig an- passning till de nya förhållandena. Några särskilda problem synes inte behöva uppkomma härigenom. Vissa anvisningar i fråga om befogenheten att överlämna mål kan meddelas av RSV.

Den av beredningen föreslagna befogenheten för regeringen att förordna annan än som nämns i 1 & UL att vara överexekutor synes syfta till att de nuvarande överexekutorerna efter viss tid från balkens ikraftträdande skulle kunna helt avskaffas. Jag delar i princip uppfattningen att över- exekutor inte bör få finnas kvar under alltför lång tid. Detta torde emeller- tid lämpligen kunna tillgodoses genom en bestämmelse i UBp. i vilken det anges en tid efter vilken överexekutors befattning med mål som var anhängiga vid balkens ikraftträdande — frånsett mål om klagan — senast skall upphöra. Denna tid synes lämpligen kunna bestämmas till ett år efter UB:s ikraftträdande. dvs. till utgången av år 1982.

4 5 Bestämmelsernai 1 & utsökningslagen (1877:31 s. 1) om vem som är överexekutor skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överexekutor efter ikraftträdandet av balken.

] denna paragraf regleras vem som skall vara överexekutor under över- gångsskcdet. Den motsvarar 5 å i beredningens förslag.

Enligt 1 5 2 mom. Ul. är länsstyrelsen överexekutor. Regeringen kan dock förordna särskild överexekutor för viss del av ett län. Någon sådan särskild öVerexekutor finns dock inte numera. Vidare gäller enligt 1 5 3 mom. att länsstyrelsen kan för en särskild förrättning förordna en därtill lämpad person att vara överexekutor.

Vid UL:s upphävande bör den nuvarande organisationen av överexe- kutorsinstitutionen rubbas så litet som möjligt. 1 förevarande paragraf anges därför att bestämmelserna i l & UL om vem som är överexekutor fortfarande skall gälla i fråga om mål som skall handläggas av över- exekutor efter ikraftträdandet av UB. Bestämmelsen medger bl.a. att en lämplig person förordnas som överexekutor för en särskild förrättning. Även utan särskild föreskrift är det tydligt att ett sådant förordnande kan återkallas (jfr 5 & UL).

5 5 Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av andra stycket. Beträffande sådana mål gäller äldre lag i fråga om för- farandet men de nya bestämmelserna i fråga om målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Övere xekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätnings- mannens förfarande upphör senast vid utgängen av år 1982. Mål som ej avser handräekning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet. om det är lämpligt.

Prop. l980/8l:84 Prtmtulgarionslagen 120

I denna paragraf. som motsvarar 6 så i beredningens förslag, regleras behandlingen av mål enligt Ul. och därtill anslutande lagar som är anhängiga hos överexekutor vid UB:s ikraftträdande.

Som har nämnts i det föregående bör mål som är anhängiga hos över- exekutor vid balkens ikraftträdande i princip också slutföras av över- exekutor. [ enlighet härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om inte annat följer av andra stycket.

1 fråga om målens behandling hos överexekutor har beredningen före- slagit att äldre bestämmelser skall tillämpas beträffande den formella handläggningen men att de nya reglerna i UB i princip skall tillämpas när det gäller den sakliga prövningen. Förslaget har i allmänhet godtagits i remissyttrandena. Ett par remissinstanser har emellertid ansett att äldre bestämmelser bör tillämpas även i materiellt hänseende.

För egen del vill jag först framhålla att när det gäller själva förfarandet hos överexekutor, det knappast är möjligt att tillämpa annat än de äldre bestämmelserna. I fråga om den sakliga prövningen talar enligt min mening flera skäl för att de nya bestämmelserna bör tillämpas även i mål som handläggs av överexekutor. Det är sålunda önskvärt att samma regler i materiellt hänseende tillämpas vare sig ett mål handläggs av överexekutor eller av kronofogdemyndigheten. Den materiella bedömningen skulle i annat fall påverkas av att ett mål flyttas över från överexekutor till en kronofogdemyndighet. Det torde i allmänhet inte medföra några särskilda problem för överexekutor att tillämpa den nya lagstiftningen. Jag vill erinra om att de nya reglerna om bl.a. exekutiv försäljning av fast egendom i huvudsak överensstämmer med vad som gäller f.n. Enligt min mening behöver man inte, som en remissinstans har ansett. befara att större svårigheter skall uppstå vid bedömandet huruvida olika frågor är att hänföra till den formella handläggningen eller till prövningen i sak.

I enlighet med det sagda anges i andra meningen av första stycket att be- träffande mål som handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet gäller äldre lag i fråga om förfarandet men de nya bestämmelserna i fråga om målens prövning i sak. såvida inte annat föreskrivs i UBp. Det kan påpekas att de nya bestämmelser som skall tillämpas av överexekutor i materiellt hänseende finns inte endast i UB. I fråga om förordnande om handräekning meddelas sådana nya föreskrifter i RB (15 kap.) resp. i den föreslagna nya handräekningslagen.

Till närmare belysning av det förut sagda om förfaranderegler resp. materiella bestämmelser vill jag anföra följande. Till bestämmelser i UL som avser den formella handläggningen hos överexekutor hör 86 5 2 mom. (infordrande av vissa handlingar från den som har begärt exekutiv för- säljning av fast egendom efter betalningsfastställelse). 195 och 195 3 55 (.kommunicering av ansökan om handräekning. interimistiskt beslut i

Prop. 1980/81: 84 Promulgarionslagcn 121

sådant mål. delgivning m.m.) samt 205. 206 och 209 5.5 (vissa åtgärder i mål som har överklagats till överexekutor). 1 SfL. LfL och FfL finns vidare åt- skilliga bestämmelser som rör åtgärder av överexekutor under för- farandets gång. 1 den mån åtgärderna inte innefattar ett avgörande i sak skall dessa äldre bestämmelser tillämpas. Till de äldre regler som fort- farande skall tillämpas får också hänföras 6 55 UL såvitt avserjäv mot över- exekutor och föreskrifterna i 8 & UL om dagbok hos överexekutor. Däremot blir 11 & UL. som ger överexekutor befogenhet att ta upp frågan om ansvar för missftrmelse m.m.. inte tillämplig. Den bestämmelsen kan inte anses hänförlig till den formella handläggningen och någon mot- svarande föreskrift finns inte i UB.

När det i förslaget sägs att ifrågavarande mål skall prövas i sak enligt de nya bestämmelserna. avses inte endast beslut eller åtgärder. varigenom överexekutor skiljer sig från målet. utan även avgöranden av delfrågor.

Enligt LfL skall utmätt luftfartyg säljas av överexekutor enligt de särskilda bestämmelser som anges där. oavsett om luftfartyget är registre- rat eller inte. LfL motsvaras i UB av 11 kap.. som dock endast avser registrerat luftfartyg (och intecknade reservdelar). Oregistrerat luftfartyg skall säljas enligt de vanliga reglerna för utmätt lös egendom. Om mål angående försäljning av oregistrerat luftfartyg är anhängigt hos över- exekutor vid balkens ikraftträdande, skall vid överexekutors fortsatta handläggning äldre lag tillämpas i fråga om själva förfarandet, medan den prövning som skall äga rum i sak skall ske enligt ny lag. Detta innebär bl.a. att något skyddsbelopp inte skall fastställas. Även i övrigt skall över- exekutor tillämpa UB:s materiella regler om försäljning av oregistrerat luft- fartyg.

Enligt flera bestämmelser i UL kan överexekutor förelägga vite (se 38 ä 2 mom., 73 & 1mom.. 187 a 5 och 195 5 2 och 3 mom.). Vidare har i praxis utan stöd av uttrycklig lagbestämmelse ansetts att överexekutor får förelägga vite vid handräekning enligt 191 och 192 5.5 UL. 1 ett par av nyss- nämnda paragrafer anges uttryckligen att överexekutor också får döma ut vitet. 1 övriga fall är det mera tveksamt om en sådan befogenhet till- kommer överexekutor.

Beredningen har föreslagit att överexekutor i mål som handläggs efter ikraftträdandet av UB skall över lag kunna döma ut vite som han har förelagt. Enligt beredningen talar praktiska skäl för en sådan ordning. Förslaget har kritiserats av Svea hovrätt. som har ifrågasatt lämpligheten av att överexekutor övergångsvis får vidgad befogenhet. För egen del anser jag att det knappast finns något praktiskt behov av den föreslagna utvidgningen. ] fall då överexekutor f.n. kan döma ut förelagt vite kan han också göra det i mål som handläggs efter UB:s ikraftträdande. i den mån frågan kan hänföras till det formella förfarandet i målet. Hit får anses höra vite enligt 73 5 1 mom. eller 195 5 2 eller 3 mom. UL. I övn'ga fall. då vitet rör själva saken, skall frågan om utdömande av förelagt vite enligt UB prövas av domstol (2 kap. 15 & UB).

Prop. 1980/81: 84 PrmnulgarirUtslagen 122

Den övergångstid trnder vilken överexekutor i princip bör slutföra mål som är anhängiga vid ikraftträdandet bör som tidigare har sagts bestämmas till ett år. I enlighet härmed anges i andra stycket av förevarande paragraf att överexekutors befattning med mål som avser annat än klagan över utmätningsmannens förfarande upphör senast vid utgången av år 1982. Bestämmelsen innebär att i den mån mål om klagan inte skulle vara avgjorda vid nämnda tidpunkt. överexekutor kommer att finnas kvar även därefter till dess att klagomålen har prövats. Att överexekutorsinstitu- tionen sålunda inte helt och hållet upphör med utgången av år 1982 torde knappast kunna undvikas. Nämnda ordning ligger också i linje med att klagan kan ske hos överexekutor efter UB:s ikraftträdande och i vissa fall förhållandevis lång tid därefter (se 35 å i förevarande lagförslag).

Som har nämnts i det föregående bör överexekutor även under nämnda övergångstid kunna överlämna ett anhängigt mål till kronofogdemyndig- heten. med undantag för mål om handräekning eller klagan. En bestäm- melse härom har tagits upp som en andra mening i paragrafens andra stycke.

Enligt förslaget får överlämnande ske. om det är lämpligt. Av betydelse är härvid särskilt hur långt handläggningen hos överexekutor har fon- skridit. Om t.ex. i ett mål om exekutiv försäljning auktion inte har satts ut före balkens ikraftträdande. bör målet regelmässigt överlämnas. Det bör emellertid beaktas huruvida handläggningen kan väntas bli försenad. om målet överlämnas. Därvid bör också arbetssituationen hos kronofogde- myndigheten beaktas. UB:s ikraftträdande kommer att medföra vissa påfrestningar för kronofogdemyndigheterna. lnnan överlämnande sker bör överexekutor diskutera saken med vederbörande kronofogdemyndighet. Som har nämnts i det föregående kan RSV meddela behövliga anvisningar för tillämpningen av befogenheten att överlämna mål.

Överlämnande skall ske till den kronofogdemyndighet som enligt UB är behörig att ta upp saken. Är mer än en kronofogdemyndighet behörig. är det lämpligt att sökanden hörs. Om en viss kronofogdemyndighet som är behörig att överta målet tidigare har haft befattning med saken. t.ex. när det gäller exekutiv försäljning. bör målet i allmänhet överlämnas till denna.

De flesta mål hos överexekutor som inte överlämnas till en kronofogde- myndighet bör kunna avgöras tämligen snart efter ikraftträdandet av den nya lagstiftningen. ] den mån mål (frånsett mål om klagan) fortfarande är anhängiga hos överexekutor vid utgången av år 1982, framgår av före- varande paragraf att överexekutors befattning med målen skall upphöra. Målen skall då övertas av behörig kronofogdemyndighet eller. i fråga om handräekning. av behörig tingsrätt. Om mer än en kronofogdemyndighet eller tingsrätt kan komma i fråga. bör saken bedömas med ledning av vad som har sagts i det föregående, varvid överexekutor och den kronofogde— myndighet eller tingsrätt som övertar mälet bör besluta i samråd. Några närmare föreskrifter härom i UBp kan inte anses behövliga. Vad nu har

Prop. 1980/81: 84 Pnmiulgatimzslang 123

sagts synes närmast få tillämpning på mål. i vilka överexekutor har mottagit säkerhet m.m. som skall förvaras av myndigheten.

6 5 Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande gäller balkens bestämmelser i fråga om såväl för- farandet som målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag. Detsamma gäller mål som enligt 5 5 andra stycket överlämnas till krono- fogdemyndigheten för handläggning.

1 paragrafen ges bestämmelser om behandlingen bl.a. av mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid UB:s ikraftträdande. Para- grafen motsvarar 7 & i beredningens förslag.

Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande bör uppenbarligen inte endast UB:s bestämmelser av materiell innebörd utan också de nya förfarandereglerna i UB i princip tillämpas. Vissa undantag anges dock i följande paragrafer. Detsamma bör givetvis gälla i fråga om mål som med stöd av 5 5 andra stycket överlämnas till en kronofogdemyndighet för handläggning. Häri innefattas också mål som övertas från öVerexekutor i och med utgången av år 1982.

Förevarande paragraf har avfattats i enlighet med det sagda.

7 5 Vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för verkställighet inverkar ej på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraft- trädande.

Denna paragraf. som motsvarar 8 så i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse om det fallet att möjligheten till verkställighet enligt äldre lag saknar motsvarighet i UB.

Att UB i princip skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet medför inte att balken får retroaktiv verkan i dessa mål. Åtgärder som har vidtagits med stöd av äldre lag bör i princip behålla sin giltighet. även om UB föreskriver andra förutsättningar för motsvarande åtgärd eller motsvarighet till åtgärden saknas.

1 förevarande paragraf ges en allmänt hållen regel med tanke på att UB i vissa fall inskränker möjligheten att få verkställighetjämfört med gällande rätt. 1 paragrafen anges att vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för Verkställighet inte inverkar på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraftträdande. Uttrycket verkställighet avser alla stadier. ] fråga om mål om utmätning inbegrips t.ex. även försäljning och fördelning eller utbetalning av influtna medel. Som exempel på fall då bestämmelsen blir tillämplig kan nämnas följande.

Enligt 225 1 mom. andra meningen Up tjfr 41 & UL) får en hovrätts dom. i Vilken har förordnats om sakförverkande som särskild rättsverkan av brott. verkställas utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Enligt UB får däremot en dom i fråga om ett sådant förordnande över

Prop. [%D/81:84 Pnnnulgariunslagen 124

huvud inte verkställas förrän domen har vunnit laga kraft (3 kap. 8 5 andra meningen). ] 8 kap. 4 .ti andra stycket UB föreskrivs principiellt förbud mot exekutiv försäljning. innan exekutionstiteln har vunnit laga kraft. av bl.a. lös egendom som har betydande värde. Någon motsvarande bestämmelse finns inte f.n. Beträffande utbetalning av medel i mål om utmätning anges i 13 kap. 14 ä' 3. UB att utbetalning inte får ske annat än mot säkerhet bl.a. i fall då rätten till medlen är beroende av besvär. som har anförts över utmätningen eller över den utmätta egendomens försäljning. Enligt 156 & UL. 23 & SfL och 24 & LfL krävs däremot i gällande rätt säkerhet endast när försäljning av fast egendom. registrerat skepp (resp. skeppsbygge). luftfartyg eller intecknade reservdelar inte har vunnit laga kraft. Till de bestämmelser i UB som inskränker möjligheten att få verkställighet hör också 5 kap. 7 & andra stycket. varigenom det nuvarande förbudet mot utmätning av vissa skadestånd har vidgats till att i viss utsträckning gälla även sedan skadeståndet har betalats ut.

Den i förevarande paragraf angivna principen har begränsats till verkställighet. Det är emellertid utan vidare tydligt att beslut om hand- räekning som har meddelats av överexekutor med stöd av UL behåller sin giltighet även sedan UL har upphävts. om inte annat föreskrivs.

Det kan särskilt påpekas att enligt 184 & UL kan överexekutor förordna om särskild kvarstad på arrendeavgift. hyra eller annan avkastning av fast egendom. Därvid skall en syssloman förordnas att uppbära avkastningen. Någon möjlighet att förordna om särskild kvarstad på framtida avkastning ges inte i de nya bestämmelser i ämnet som föreslås i 15 kap. RB . Däremot kan sökanden. när kvarstad har lagts på fast egendom. hos kronofogde- myndigheten begära att avkastningen skall uppbäras av myndigheten eller en särskilt förordnad syssloman (16 kap. 14 och 16 55 samt 12 kap. 8 5). Om före balkens ikraftträdande särskild kvarstad har lagts på avkastning. skall kvarstaden och ett eventuellt förordnande av syssloman fortfarande gälla. När det gäller beståndet av rcseförbud som har meddelats av över- exekutor föreslås däremot att ett sådant förbud upphör att gälla när balken träder i kraft (36 å i förevarande lagförslag).

Det bör understrykas att principen att UB inte skall ha retroaktiv verkan har. även bortsett från vad som i det föregående har sagts om hand- räckning. giltighet utöver vad som anges i förevarande paragraf. Som exempel kan nämnas att skyldigheten enligt 2 kap. 29 & UB att betala ränta på belopp som skall betalas tillbaka inte bör avse tid före ikraftträdandet. när sådan skyldighet inte förelåg enligt äldre lag.

Övergångsbestämmelser till ! kap. UB

8 & Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas i frågan huruvida de skall anses som enskilda eller allmänna mål.

Prop. 1980/81: 84 PmmulguritUtslagen 125

I denna paragraf. som saknar motsvarighet i beredningens förslag. meddelas en övergångsbcstäm'melse som rör uppdelningen av mål i enskilda och allmänna mål.

Enligt 1 kap. 6 & UB skall utsökningsmål hos kronofogdemyndigheten handläggas som enskilt eller allmänt mål. 1 paragrafen meddelas en bestämmelse om vilka typer av fordringar som skall drivas in i den ordning som gäller för allmänna mål. varvid det förutsätts att bestämmelserna kompletteras med närmare föreskrifter av regeringen. Enligt paragrafen är annat mål än som avses i bestämmelsen enskilt mål.

Skillnaden mellan enskilda och allmänna mål hänför sig främst till att borgenären i ett allmänt mål företräds av kronofogdemyndigheten. Vidare gäller olika regler om måls anhängiggörande och redovisning av inllutna medel och i viss mån om kostnader. Av betydelse är också att tidsfrister för utmätning och för exekutiv försäljning inte gäller i allmänna mål.

lndelningen av utsökningsmål i enskilda och allmänna mål förekommer även f.n. l 1 & utsökningskungörelsen (l97lle98) — USK — föreskrivs att med allmänt mål avses i kungörelsen mål om uttagande av skatter. böter eller andra på indrivning beroende medel och mål om betalningssäkring samt att annat mål kallas enskilt mål (jfr 14 och 22 åå Up).

Innebörden enligt UB av begreppen enskilt och allmänt mål torde inte komma att helt överensstämma med uppdelningen enligt nuvarande ordning. Framför allt får man räkna med att vissa mindre vanliga medels- slag. som f.n. drivs in i den ordning som gäller för allmänna mål. i fortsätt- ningen kommer att drivas in inom ramen för ett enskilt mål. Det är å andra sidan inte utesltttet att vissa fordringar. som f.n. tas ut i den ordning som gäller för enskilda mål. efter ikraftträdandet av UB skall drivas in enligt ordningen för allmänna mål.

Det torde inte vara lämpligt att mål som har anhängiggjorts före balkens ikraftträdande och då har tagits upp som enskilt resp. allmänt mål enligt vad som då gällde skall behöva föras över till den andra gruppen. En sådan ordning skulle medföra praktiska olägenheter. samtidigt som inte mycket skulle stå att vinna. Vad som före UB:s ikraftträdande gällde i frågan huruvida ett mål utgör enskilt eller allmänt mål bör därför även efter ikraft- trädandet tillämpas beträffande mål som har anhängiggjorts dessförinnan. En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf.

9 5 Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även vattenfallsrätt som har upplåtits enligt lagen (l9()7:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Paragrafen innehåller en bestämmelse beträffande vattenfallsrätt. Den motsvarar 9 5 i beredningens förslag.

Vattenfallsrätt får inte längre upplåtas men finns kvar på grund av upp- låtelser före ikraftträdandet av JB. Beträffande sådana upplåtelser skall J B:s bestämmelser om tomträtt i viss utsträckning gälla (12 och 52 55 JP).

Prop. 1980/81 : 84 Promulgaliunxlagt'n 126

Genom hänvisning i 52 & JP blir bl.a. 13 kap. 26 & JB tillämplig även i fråga om vattenfallsrätt. Där sägs att bestämmelserna i bl.a. UL och FfL angående fast egendom och rättighet däri har motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt. Enligt förslaget till ändring i JB skall föreskriften i stället avse UB. En liknande hänvisning till bestämmelserna om fast egendom har beträffande tomträtt tagits uppi 1 kap. 11 å andra stycket UB.

Förevarande paragraf innehåller en bestämmelse om att vad som sägs i UB om tomträtt även skall gälla vattenfallsrätt som har upplåtits enligt lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom (jfr punkt 8 över- gångsbestämmelserna till FfL). Utan uttrycklig föreskrift får anses följa att vad som sägs i UBp om fast egendom blir tillämpligt. förutom på tomträtt. även på vattenfallsrätt.

Övargångsbcstämna'lscr till 3 kap. UB

10 & Har en domstol efter balkens ikraftträdande med stöd av annan lag än rättegångsbalken förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. får kronofogdemyndig- heten vid tillämpning av 3 kap. 9 & i balken föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras.

11 & Har en domstol före balkens ikraftträdande förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. skall 42 få 2 mom. utsökningslagen (1877131 5. l) fortfarande tilläm- pas.

I dessa paragrafer. som motsvarar 11 och 12 Gå i beredningens förslag. ges vissa övergångsbestämmelser med avseende på fall då en dom eller ett beslut enligt domstolens förordnande får verkställas före laga kraft.

Enligt 42 _6 2 mom. UL gäller att när en domstol har förordnat att en dom får verkställas utan hinder av att den inte äger laga kraft. domen går i verkställighet såsom Iagakraftägande. om den vinnande ställer säkerhet för det skadestånd som han kan bli skyldig att utge i fall domen ändras. Avser förordnandet verkställighet av en hovrätts dom eller av ett beslut. varigenom föreläggande har meddelats någon att förete skn'ftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning. behöver säkerhet dock inte ställas. såvida inte annat har förordnats i domen eller beslutet.

Nämnda bestämmelser ersätts av 3 kap. 9 & UB. Av skäl som närmare har utvecklats i motiven till den bestämmelsen har inte för verkställigheten behållits något ovillkorligt krav på att säkerhet skall ställas. Om säkerhet kan anses behövlig. förutsätts det i stället ankomma på domstolen att förordna därom. [ 3 kap. 9 & UB föreskrivs sålunda att en dom. som enligt ett förordnande av domstolen får verkställas innan den har vunnit laga kraft. verkställs såsom Iagakraftägande dom. om inte annat följer av förordnandet. På grund av 3 kap. 1 5 andra stycket UB är bestämmelsen tillämplig även på en domstols utslag eller beslut.

Prop. 19811/81: 84 Prt)NIIl/gulft)II.S'f(I_L_'l-'I1 127

Till följd av nämnda regler i UB föreslås nu vissa ändringar i 17 kap. 14 s och 30 kap. 12 & RB. vilka ger domstolen befogenhet att i samband med ett förordnande om förtida verkställighet av en dom eller ett beslut föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras. Andra lagar än RB som ger domstolen möjlighet att förordna om omedelbar verkställighet har emellertid lämnats oförändrade. I stället föreslås i 10 ä' i det nu föreliggande förslaget att kronofogdemyndighcten i dessa fall skall vid tillämpning av 3 kap. 9s UB kunna föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras. Bestämmelsen är begränsad till domar och beslut som meddelas efter UB:s ikraftträdande. I fråga om avgöranden som har meddelats dessförinnan skall 11 & tillämpas. Det har inte ansetts behövligt att i paragrafen särskilt nämna utslag. Ett utslag är till sin innebörd attjämställa med en dom.

Det kan nämnas att interimistiska förordnanden om underhållsbidrag enligt 15 kap. 11 & giftermålsbalken och 7 kap. 15 & föräldrabalken inte omfattas av den nu föreslagna bestämmelsen. Sådana beslut verkställs på grund av uttryckliga bestämmelser i nämnda lagrum lika med lagakraft— ägande dom. Några särskilda villkor för verkställigheten är inte före- skrivna.

När en domstol före balkens ikraftträdande har förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan avgörandet har vunnit laga kraft. har domstolen inte prövat huruvida det för verkställighet behöver ställas säkerhet. frånsett när förordnandet har meddelats av en hovrätt eller avser ett editionsföreläggande m.m. Äldre bestämmelser bör därför tillämpas. om verkställighet av ett sådant förordnande blir aktuell efter ikraftträdan- det. En bestämmelse härom har tagits upp i 11 5. I fråga om en hovrätts dom eller beslut samt ett editionsföreläggande o.d. får bestämmelsen inte någon självständig betydelse.

12 & Annan skiljedom som enligt lag skall lända till efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 å i balken får verkställas. om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig. även om talan ej förs mot domen. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 åå i balken.

Denna paragraf behandlar verkställighet av vissa legala skiljedomar. Den saknar motsvarighet i beredningens förslag.

1 3 kap. 15—18 %& UB meddelas bestämmelser om verkställighet av skiljedomar. 15 å avser en skiljedom som grundas på skiljeavtal och 16 & sådan s.k. legal skiljedom som. utan att skiljeavtal föreligger. med stöd av en bestämmelse i lag har meddelats enligt lagen (1929: 145) om skiljemän. I 17 och 18 5.5 ges vissa gemensamma föreskrifter. bl.a. om hörande av svaranden och om befogenhet för domstolen. när talan har väckts mot en skiljedom. att förordna om inhibition.

[ det förslag till UB som remitterades till lagrådet hade även tagits upp en bestämmelse angående annan legal skiljedom än sådan som har nämnts

Prop. 1980/81 : 84 Pn»mulgurionxlang 128

i det föregående. Enligt förslaget skulle en sådan skiljedom få verkställas. såvida det inte förelåg någon omständighet som gjorde skiljedomen ogiltig. även om talan inte fördes mot skiljedomen. Lagrådet har emellertid förordat att föreskrifter om verkställighet av en sådan legal skiljedom inte skall tas upp i UB utan i övergångslagstiftningen. eftersom de bestäm- melser som föreskriver sådan skiljedom numera torde vara mycket få och småningom torde komma att mönstras ut. I enlighet härmed har bestäm- melsen uteslutits i propositionen.

På grund av det anförda föreslås att en bestämmelse i saken tas upp i UBp. l förevarande paragraf anges sålunda att annan skiljedom som enligt lag skall lända till efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16.5 UB får verkställas. om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig. även om talan inte förs mot domen. Vidare föreslås att 3 kap. 17 och 18 5,5 UB skall gälla i fråga om verkställigheten.

13 5 En törvaltningsmyndighets beslut. som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande. fär utan hinder av 3 kap. 1 5 första stycket 6 i balken verkställas. om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av särskild före- skrift. 1 fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20 5 första stycket i balken.

l paragrafen. som saknar motsvarighet i beredningens förslag. meddelas en övergångsbestämmelse som rör verkställighet av en förvaltnings- myndighcts beslut. _

Som har behandlats närmare i motiven till 3 kap. UB torde en förvalt- ningsmyndighets beslut. som innefattar ett betalningsåläggande eller en annan förpliktelse. kunna ligga till grund för verkställighet inte endast när det finns en uttrycklig föreskrift därom utan även i vissa andra fall. 1 vilken omfattning sådana fall förekommer är emellertid oklart.

Enligt UB skall en förvaltningsmyndighets beslut kunna föranleda verkställighet endast när en uttrycklig föreskrift därom kan åberopas (3 kap. 1 5 första stycket 6). Detta bör leda till att i ny lagstiftning på det förvaltningsrättsliga området uttryckliga bestämmelser meddelas om att beslut av viss beskaffenhet får verkställas. när anledning föreligger därtill. UB:s ståndpunkt bör emellertid inte rubba den möjlighet till verkställighet utan stöd av en särskild bestämmelse som f.n. föreligger. .Det torde inte vara praktiskt möjligt att ta upp bestämmelser i saken i de olika lagar som kan beröras. I stället bör en generell regel meddelas i UBp.

I enlighet härmed anges i förevarande paragraf att en förvaltnings- myndighets beslut. som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande. får utan hinder av 3 kap. 1 5 första stycket 6 UB verkställas. om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av en särskild föreskrift. Vidare föreslås att bestäm- melsen i 3 kap. 20 5 första stycket om villkor för verkställighet av en förvaltningsmyndighets beslut skall gälla även i sådant fall.

Prop. 1980/81: 84 Pn)mulgutionslagen 129

14 å Beträffande verkställighet av sådana beslut av överexekutor som avses i 51 5 4 mom. och 52 å 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller vad som sägs i balken om en underrätts dom. 1 fråga om andra beslut av överexekutor tillämpas 46 å 3 och 4 mom. samt 53 och 210 åå utsökningslagen.

Denna paragraf. som motsvarar 13 å i beredningens förslag. innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut som har meddelats av över— exekutor.

Beträffande verkställighet av ett beslut varigenom överexekutor har ålagt betalningsskyldighet hänvisas i 51 å 4 mom. UL till bestämmelsema i 37. 39 och 40 åå UL i vad de avser underrätts dom. Detta innebär bl.a. att utmätning får ske även om beslutet inte har vunnit laga kraft men att gälde- nären då kan avvärja utmätningen genom att ställa säkerhet eller nedsätta beloppet. Försäljning får i allmänhet inte ske förrän beslutet har vunnit laga kraft. I fråga om överexekutors utslag varigenom någon har fällts till böter eller vite gäller enligt 52 å 1 mom. andra meningen att beslutet inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

I fråga om verkställighet av en underrätts dom skall enligt det nu föreliggande lagförslaget balkens bestämmelser bli omedelbart tillämpliga vid ikraftträdandet. Detta innebär inte några större ändringar i sak. Det synes lämpligt att de nya bestämmelserna får tillämpas även beträffande sådana beslut av överexekutor som avses i 51 å 4 mom. och 52 å 1 mom. andra meningen UL. om verkställighet av beslutet skall äga rum efter ikraftträdandet. Detta bör givetvis gälla oavsett om beslutet har meddelats före eller efter ikraftträdandet. En bestämmelse i enlighet härmed har tagits upp i förevarande paragraf. Förslaget innebär att vad som i särskilda fall är föreskrivet beträffande en underrätts dom också skall iakttas (se t.ex. 3 kap. 23 å andra stycket UB).

Enligt 46 å UL ankommer det på överexekutor att förordna om verkstäl- lighet av en skiljedom. När överexekutor har meddelat ett sådant för- ordnande. skall enligt 3 mom. skiljedomen verkställas som en domstols Iagakraftägande dom. om inte högre myndighet eller domstol. där talan mot skiljedomen är anhängig, förordnar annat. Skall eljest enligt lag eller annan särskild författning en skiljedom lända till efterrättelse. skall den enligt 4 mom. efter överexekutors förordnande verkställas som en domstols lagakraftägande dom. om inte högre myndighet förordnar annat.

Enligt UB skall ansökan om verkställighet av skiljedom göras hos krono- fogdemyndigheten. som enligt bestämmelserna i 3 kap. 15—18 åå prövar om skiljedomen får verkställas. Balken saknar sålunda direkt motsvarighet till förordnande av överexekutor enligt 46 å UL. men kronofogdemyndig- heten skall meddela ett särskilt beslut i verkställighetsfrågan som kan överklagas för sig (se 3 kap. 17 å). Har överexekutor meddelat för- ordnande om verkställighet av en skiljedom. finns det inte någon anledning att kronofogdemyndigheten på nytt skall pröva saken. om målet kommer 9 Riksdagen I98()/8l. ! saml. Nr 84

Prop. 19811/81: 84 Promulgutionslugvn 130

in till kronofogdemyndigheten efter balkens ikraftträdande. Skiljedomen bör således på grund av förordnandet få verkställas enligt vad som f.n. gäller enligt 46 å 3 och 4 mom. UL.

Annat av överexekutor meddelat beslut i utsökningsmål än som har nämnts i det föregående går enligt 53 å UL i verkställighet även om det överklagas. såvida inte annat har förordnats eller är särskilt föreskrivet. Principen gäller även när överexekutor föreskriver ändring av utmätnings- mannens beslut. oavsett i vilken riktning beslutet ändras 1'210 å 2 mom. första meningen UL). Överexekutor kan dock förordna annat. 1 210 å 2 mom. finns vidare som en andra mening en särskild föreskrift. enligt vilken en redan verkställd åtgärd i ett mål om utmätning inte skall gå åter innan utslaget har vunnit laga kraft. såvida inte överexekutor har förordnat därom.

I fråga om de beslut av överexekutor som inte faller under 46, 51 eller 52 å UL torde det i och för sig vara tänkbart att tillämpa UB:s bestämmelser om motsvarande beslut av hovrätten. Regleringen är i huvudsak densamma (jfr 18 kap. 16 å UB). Undantaget i 210 å 2 mom. andra meningen UL i fråga om mål om utmätning har dock i UB vidgats till att gälla även införsel. Bl.a. med hänsyn härtill synes det lämpligare att fort- farande låta 53 och 210 åå UL vara tillämpliga beträffande sådana beslut av överexekutor som avses där. En bestämmelse härom har tagits upp som en andra mening i förevarande paragraf.

15 å För en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion. som har ägt rum före balkens ikraftträdande, får utmätning fort— farande ske enligt 55 å utsökningslagen11877z3l s. 1).

] paragrafen meddelas en bestämmelse om verkställighet på grund av auktionsprotokoll. Den motsvarar 14 å i beredningens förslag.

Enligt 55 å UL får utmätning utan föregående dom eller beslut ske för en fordran. som enligt protokoll över offentlig auktion härleder sig från ett inrop av lös egendom och är förfallen till betalning. En förutsättning för utmätning är att gäldenären är närvarande vid utmätningstillfället och utan invändning erkänner skulden. Utmätning torde fortfarande ibland sökas med stöd av ett auktionsprotokoll.

UB innehåller inte någon motsvarighet till 55 å UL. Det synes emellertid lämpligt att en övergångsbestämmelse meddelas med tanke på redan hållna auktioner. l förevarande paragraf sägs därför att verkställighet enligt 55 5 UL fortfarande skall få äga rum för en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion som har ägt rum före balkens ikraft- trädande. Av lydelsen framgår att det inte är nödvändigt att ansökan om verkställighet görs före ikraftträdandet. utan verkställighet enligt 55 å UL får äga rum så snart auktionen har hållits dessförinnan.

Prop. 19811/81 : 84 'Prumu/gutionslagen 131

Öi't'rgz'irtgrbestänrnzelst'r till 4 —6 kap. UB

I fråga om övergångsförhallanden beträffande ett par bestämmelser i 4 kap. vill jag framhålla följande.

1 4 kap. 10 å tredje stycket UB föreskrivs att en ansökan om utmätning är förfallen, om sökanden ger anstånd fler än två gånger. Bestämmelsen. som saknar motsvarighet i gällande rätt. bör i fråga om mål som har anhängig- giorts före balkens ikraftträdande inte tillämpas på anstånd som har löpt ut före ikraftträdandet. Någon särskild övergångsbestämmelse härom kan inte anses behövlig.

UB innehåller nya bestämmelser om tidpunkten för förmånsrättens inträde vid utmätning (4 kap. 30 å). Beträffande lös egendom i allmänhet gäller f.n. enligt 77 å ] mom. UL att utmätningen medför förmånsrätt först när den har säkerställts genom egendomens omhändertagande. med- delande av förbud för en sekundogäldenär att betala sin skuld eller annan liknande åtgärd. Detsamma gäller enligt 91 a å 2 mom. beträffande utmät- ning av pantbrev. Utmätning av ett här i riket registrerat skepp eller luft- fartyg eller intecknade reservdelar till ett sådant luftfartyg eller av fast egendom medför enligt 77 å 2 mom. och 83 å 1 mom. UL förmänsrätt när beslutet om utmätning har meddelats.

Enligt 4 kap. 30 å första stycket UB skall utmätning som regel medföra förmånsrätt i och med beslutet om utmätning. Utmätning av här i riket registrerade skepp och luftfartyg. intecknade reservdelar till sådana luftfartyg eller fast egendom skall dock enligt andra stycket inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende om anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag.

Om utmätning av lös egendom i allmänhet har ägt rum före balkens ikraftträdande men inte hunnit säkerställas. bör de nya bestämmelserna i UB medföra att förmånsrätten inträder i och med ikraftträdandet. Det kan påpekas att det för utmätning av bl.a. lösöre f.n. krävs att egendomen är omedelbart tillgänglig för förrättningsmannen för säkerställande. När ett här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. intecknade reservdelar till ett sådant luftfartyg eller fast egendom har utmätts före ikraftträdandet. har förmånsrätten inträtt omedelbart. UB:s nya regler i frågan rubbar inte en sådan förmånsrätt (jfr 7 å i förevarande lagförslag). Några särskilda över- gångsbestämmelser om det nu sagda torde inte behövas.

16 å I fråga om verkan av föreläggande. som har meddelats enligt 69 eller 91 a å utsökningslagen (187731 5. 1) eller 5 å lagen (l97lz494) om exekutiv försäljning av fast egendom. gäller äldre bestämmelser.

Paragrafen. som motsvarar 16 å i beredningens förslag. tar upp en bestämmelse angående föreläggande att väcka talan som har meddelats före balkens ikraftträdande.

l 4 kap. I7—26 åå UB finns regler om förhållandet till tredje man vid ut-

Prop. 1980/81: 84 Promulgaminslagen 133

mätning. Bl.a. ges där bestämmelser om föreläggande i olika fall. när det råder tvist angående utmätt egendom. Bestämmelserna ersätter 69 å och 91 a å 4 och 5 mom. UL samt 5 å Ffl... Möjligheterna att ge föreläggande har emellertid vidgats.

4 kap. 20 å UB rör det fallet att en tredje man före eller efter utmätning av lös egendom har påstått sig ha bättre rätt till egendomen. Kronofogde- myndigheten kan då förelägga tredje mannen att väcka talan mot sökanden och gäldenären inom en månad från det att han delgavs föreläggandet. I fråga om verkan av sådant föreläggande medför UB vissa ändringar i för- hållande till vad som nu gäller enligt 695 UL.

Om en tredje man har gjort gällande sitt anspråk före utmätningen. får enligt 69 å UL egendomen inte säljas förrän tvisten har blivit slutligt prövad eller tiden för väckande av talan har gått ut. Har han framställt anspråket först efter det att utmätning har skett. får egendomen säljas såvida inte överexekutor förordnar annat. Om överexekutor hänvisar honom att väcka talan. gäller om verkan därav detsamma som när före- läggande har meddelats vid utmätningen.

Föreläggande som har meddelats med tillämpning av 4 kap. 20 å UB innebär enligt 8 kap. 5 å hinder mot försäljning om inte tredje mannen har samtyckt till att egendomen säljs. Försäljning får dock ske om det kan antas att tvisten inte påverkar köpeskillingen i väsentlig mån. Vidare får lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård säljas. i likhet med vad som f.n. antas gälla utan uttryckligt lagstöd.

Påföljden av att ett föreläggande inte efterkommes är såväl enligt UL som enligt UB att tredje mannen förlorar sin rätt mot sökanden. Om denne själv väcker talan. är dock tredje mannen bevarad vid sin rätt. F.n. är det tveksamt huruvida sökanden i sådant fall enligt 69 å UL skall ha väckt talan mot såväl tredje mannen som gäldenären eller om det är tillräckligt att han har väckt talan mot tredje mannen. Enligt 4 kap. 20 å andra stycket UB är det tillräckligt att sökanden inom den angivna tiden har väckt talan mot tredje mannen.

De angivna skillnaderna i fråga om verkan av föreläggande enligt 69 å UL och dess närmaste motsvarighet i UB motiverar att äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas beträffande dessa verkningar. när föreläggandet har getts före ikraftträdandet.

Om det vid utmätning av pantbrev i fast egendom eller i skepp hos den intecknade egendomens ägare råder tvist huruvida något finns att utmäta. kan enligt 91 a å 4 mom. UL utmätningsmannen förelägga sökanden att inom en månad väcka talan mot gäldenären och den som bestrider att något finns att utmäta. Föreläggandet medför förbud mot att den in- tecknade egendomen tas i anspråk eller pantbrevet pantförskrivs. om inte domstolen förklarar att hinder inte möter. Om sökanden inte efterkommer föreläggandet och talan inte heller har väckts av annan part. skall enligt 5 mom. utmätningen gå åter.

Prop. 1980/81 : 84 Prumulgutitutslagen 133

Föreläggande enligt 91 a å UL motsvaras i balken av föreläggande enligt 4 kap. 23 s andra stycket. Enligt denna bestämmelse behöver sökanden dock endast väcka talan mot tredje mannen. Rättsverkningarna av före- läggande enligt sistnämnda bestämmelse skiljer sig i övrigt från vad som f.n. gäller så till vida att. om sökanden inte efterkommer föreläggande enligt UB. utmätningen står sig endast under förutsättning att i stället tredje mannen har väckt talan mot sökanden inom den angivna tiden.

Beträffande föreläggande när någon påstår sig ha bättre rätt till en utmätt fastighet eller till vad som framstår som tillbehör till en fastighet finns f.n. bestämmelser i 5 å FfL. Dessa innebär att tredje mannen skall inom en månad väcka talan mot sökanden och den som i ärendet har antagits vara ägare. Efterkommes inte föreläggandet. har tredje mannen förlorat sin talan mot sökanden. om inte sökanden själv inom den angivna tiden har väckt talan mot tredje mannen och den som i ärendet har antagits vara ägare. Om tvisten är av väsentlig betydelse. tår fastigheten inte säljas förrän tvisten har slutligt avgjons eller tiden för väckande av talan har gått ut.

5 å FfL motsvaras i balken av 4 kap. 26 å, som hänvisar till 20å i samma kapitel. Skillnaden mellan de äldre och de nya bestämmelserna i fråga om verkan av föreläggandet är att. om tredje mannen inte efterkommer föreläggandet. det enligt UB är tillräckligt för att tredje mannen skall vara bibehållen vid sin rätt att sökanden har väckt talan mot tredje mannen inom den angivna tiden. Förutsättningarna för att egendomen skall få säljas innan tvisten har blivit slutligt avgjord eller tiden för väckande av talan har gått ut anges också på ett annat sätt i UB (8 kap. 5 å). vilket möjligen även innebär en saklig ändring.

De äldre bestämmelserna bör tillämpas även i fråga om verkan av ett föreläggande enligt 91 a å UL eller 5 å FfL. I förevarande paragraf har sålunda tagits upp en bestämmelse om att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om verkan av föreläggande som har meddelats enligt 69 eller 91 a å UL eller 5 å FfL.

Av 5 å UBp följer att om t.ex. en tredje man före balkens ikraftträdande har överklagat en utmätning och överexekutor finner saken tvistig. UB:s bestämmelser skall tillämpas i fråga om ett föreläggande som meddelas efter ikraftträdandet. Detsamma gäller givetvis. om överexekutor efter ikraftträdandet ger ett föreläggande i ett försäljningsärende som har inkommit före ikraftträdandet.

När makars förmögenhetsförhällanden är att bedöma enligt äldre GB. skall enligt nuvarande regler i stället för 69 å UL tillämpas 70 å 1 mom. UL i dess lydelse före år 1921 (se övergångsbestämmelse till lagen 19202418 om ändring i UL). Om vid utmätning i sådana makars bo någon av makarna vill ta undan viss egendom därför att den enligt 11 kap. 7 å äldre GB eller lagen (1898:64 s. 10) om boskillnad inte bör gå i betalning för den gäld som utsöks och det inte med avseende på egendomens och gäldens beskaf-

Prop. ”SO/81:84 Protim/gum inslagen 134

fenhet är uppenbart att utmätning inte får ske. skall vad som är föreskrivet i 69 & UL för där avsedda fall lända till efterrättelse. Därvid skall dock föreskriften om gäldenärens instämmande inte tillämpas på den andra maken. Det sagda skall även tillämpas, när en make efter vunnen bo— skillnad vill freda egendom vid utmätning i den andra makens bo.

Det synes inte påkallat att behålla särskilda regler i fråga om utmätning hos makar i äldre äktenskap. UB:s bestämmelser om föreläggande skall sålunda tillämpas efter ikraftträdandet. De särskilda reglerna om gälds- ansvaret i äldre äktenskap skall dock givetvis beaktas. Om föreläggande har getts före balkens ikraftträdande med stöd av 70 5 1 mom. UL. i dess äldre lydelse. skall de äldre bestämmelserna fortfarande tillämpas.

17 & Bestämmelserna i 4 kap. 27 å i balken gäller ej. när en fordran före balkens ikraftträdande har fastställts till betalning i annat fall än som avses i 77 35 utsökningslagen (187731 5. 1).

Denna paragraf. som motsvarar 15 & i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse rörande en domstols beslut om betalningsfastställelse.

När en domstol har fastställt att en förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom. skall enligt 77 a & UL egendomen anses utmätt. Med fast egendom likställs tomträtt samt vattenfallsrätt som har upplåtits med stöd av äldre lag Ufr 13 kap. 26 & JB samt 12 och 52 åå JP).

1 UB ges bestämmelser om utmätningsverkan av betalningsfastställelse i 4 kap. 27 &. Utmätningsverkan skall enligt denna bestämmelse inträda även när betalningsfastställelsen avser en fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i registrerat skepp (inkl. skeppsbygge). registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg. Utmätningsverkan be.- träffande sådan egendom bör inte inträda i fall då betalningsfastställelsen har skett före balkens ikraftträdande. En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf.

185 Bestämmelserna i 4 kap. 33—35 5.5 i balken gäller även när utmätning har skett före balkens ikraftträdande.

I denna paragraf. som motsvarar 18 5 i beredningens förslag. ges en bestämmelse rörande självrättelse.

1 77 ä 3 och 4 mom. UL finns bestämmelser om utmätningsmannens befogenhet att själv vidta rättelse av en verkställd utmätning. En sådan befogenhet föreligger efter utmätning av lös egendom. om utmätnings- mannen på grund av anspråk som anges i 69 & eller annars finner att egendomen eller del därav inte borde ha utmätts. Rättelse får dock inte vidtas senare än två veckor från det att förrättningen ägde rum.

Bestämmelserna i 77 5 3 och 4 mom. UL motsvaras av 4 kap. 33—35 ååå UB. Möjligheten för kronofogdemyndigheten att vidta självrättelse har

Prop. 1980/81 : 84 Promulgutimmlagvn 13)

emellertid vidgats i UB. Den föreslås gälla även fast egendom och någon tidsgräns skall inte gälla. när rättelse kommer i fråga därför att den utmätta egendomen visas tillhöra en tredje man. Rättelse skall då kunna ske så länge det är praktiskt möjligt. Vidare skall en utmätning hävas. om för- säljning av egendomen eller indrivning av en utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Den värdering av egendomen som har skett kan t.ex. i efterhand visa sig alltför optimistisk eller egendomen kan vara belastad med en från början okänd förmånsrätt.

Bestämmelserna i 4 kap. 33—35 åå UB bör kunna tillämpas även i fall dä utmätningen har ägt rum före balkens ikraftträdande. 1 7 & UBp föreslås en bestämmelse om att vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för verkställighet inte inverkar på giltigheten av en åtgärd som har vidtagits före balkens ikraftträdande. Eftersom det särskilt mot bakgrund härav kan råda någon tvekan huruvida 4 kap. 33-35 äs" UB får tillämpas. när utmät— ningen har skett före ikraftträdandet. hari förevarande paragraftagits upp en uttrycklig bestämmelse om att de är tillämpliga. Självrättelse får givetvis inte ske enbart av den anledningen att utmätning inte hade kunnat äga rum enligt UB.

19 5 Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 s 6 och 6 kap. 3 & andra stycket i balken tillämpas även i fråga om andelsrätt i en förening. som ej är bostadsrättsförening. eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag. om det med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

20 & Bestämmelsen i 5 kap. 13 5 första stycket i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 ; lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Dessa paragrafer innehåller övergångsbestämmelser beträffande viss äldre andelsrätt i en förening m.m. resp. viss äldre retentionsrätt. De motsvarar 19 och 20 Sää i beredningens förslag.

Till 19 5 har överförts en övergångsbestämmelse till den lag (1971:481) om ändringi UL. varigenom det i 65 .5 1 mom. 6 UL infördes förbud i vissa fall mot utmätning av en bostadsrätt. Enligt nämnda övergångsbestäm- melse har bestämmelsen om utmätningsfrihet motsvarande tillämpning på "sådan andelsrätt i förening. som ej är bostadsrättsförening. handelsbolag eller aktiebolag med vilken följer rätt att besitta eller hyra lägenhet" Ufr 79 & bostadsrättslagen 1971:479 och punkt 16 i övergångsbestämmelserna till samma lag). 65 så 1 mom. 6 UL motsvaras i UB av 5 kap. 1 5 6.

Enligt 6 kap. 3 & andra stycket andra meningen UB skall bostadsrättsför- eningen underrättas om utmätning av en bostadsrätt. Motsvarande bör gälla vid utmätning av sådana andelsrätter som avses i nyssnämnda över- gångsbestämmelse. 19 å i förevarande lagförslag har utformats i enlighet med det sagda.

Prop. 19811/81: 84 Promulgationslugen 136

Till 20 & har med en redaktionell jämkning överförts en övergångs- bestämmelse till lagen tl970:981) om ändring i UL. Ändringen avsåg 67 5 1 mom. UL. Där föreskrivs nu att bestämmelserna i 65 och 66 5.5 UL (om undantag från utmätning) inte hindrar att en pant utmäts för pantfordringen eller att egendom. som borgenären av annan anledning får hålla inne till säkerhet för sin fordran. utmäts för denna. Enligt den tidigare lydelsen av 67 .b' 1 mom. var bestämmelsen inte tillämplig i fråga om egendom som en hyresvärd ellerjordägare hade rätt att kvarhålla till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator. Detta undantag från tillämpningen utgick i samband med att retentionsrätten för en hyresvärd och en jordägare avskaffades. Sådan rätt kan emellertid övergångsvis finnas kvar på grund av äldre nyttjanderättsavtal (jfr 34 & JP). l nyssnämnda över- gangsbestämmelse till 1970 års ändring av 67 å UL sägs därför att 67 å i sin äldre lydelse fortfarande gäller. när en hyresvärd eller jordägare enligt JP har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator. 67 ä 1 mom. UL motsvaras i UB av 5 kap. 13 & första stycket.

1 den mån egendom. som enligt nämnda äldre bestämmelser omfattas av en hyresvärds eller jordägares retentionsrätt. är utmätningsfri får den enligt 183 & 2 mom. UL inte heller beläggas med kvarstad för fordran. Detsamma bör gälla även efter balkens ikraftträdande och torde följa av den lydelse som 20 .b" i det föreliggande lagförslaget har erhållitjämfört med 16 kap. 13 & första stycket UB.

Övergårtgsbextäntmelser till 8—12 kap. UB

21 & Bestämmelserna i 8 kap. 12 å i balken och13 å i samma kapitel såvitt avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligt 5 5 första stycket 1 förmånsrättslagen (1970:979) är ej tillämpliga. när utmätning har skett före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller 8 kap. 15 å andra stycket. om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 5 4 mom. utsök- ningslagen (1877131 5. 1).

Har vid en försäljning före balkens ikraftträdande av egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen. gäller äldre bestämmelser i fräga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa förmånsrättshavares rätt till betalning ur utmätt egendom och om ianspråktagande av lämnad hand- penning. Första stycket motsvaras delvis av 22 5 första stycket i bered- ningens forslag.

Enligt lagen ( 1975:605 ) om registrering av båtbyggnadsförskott kan den som har beställt en båt — dvs. ett fartyg som inte utgör skepp - och har lämnat eller utfäst sig att lämna tillverkaren förskott av pengar eller byggnadsämnen låta registrera ett därom upprättat skn'ftligt avtal hos Stockholms tingsrätt. Därefter har beställaren förmånsrätt i byggnads-

Prop. 1980/81: 84 Promulgaliunslagen 137

ämnena och vad som har tillverkats för hans räkning med förskottet. Förmånsrätten utgår enligt 4 & 4 förmånsrättslagen (l970:979). Enligt nuvarande regler kan förmånsrätten inte utan vidare göras gällande. när utmätning av egendomen har skett för en annan borgenärs fordran. Båt- beställaren måste därför. för att få sin rätt beaktad. själv söka utmätning i egendomen och få till stånd utmätning innan egendomen säljs.

Det sist sagda gäller f.n. också den förmånsrätt som enligt 5 5 första stycket ] förmånsrättslagen tillkommer en hyresvärd eller jordägare i lös egendom. vilken hör till näringsverksamhet som en hyresgäst resp. arrendator driver och i vilken företagsinteckning kan meddelas. Förmåns- rätten avser en fordran på grund av hyres- eller arrendeavtalet. dock inte för större belopp än som svarar mot tre månaders hyra eller ett års arrendeavgift. lnte heller denna förmånsrätt kan f.n. —- i motsats till bl.a. förmånsrätt enligt 5 5 första stycket 2 förmånsrättslagen på grund av företagsinteckning —- åberopas när utmätning av berörd egendom har skett för en annan borgenärs fordran.

l UB har även sådana förmånsberättigade borgenärer som har nämnts nu tillerkänts rätt att få betalning, när egendom som omfattas av förmåns- rätten har blivit utmätt för en annan borgenärs fordran (8 kap. 12 och 13 åå). En hyresvärds eller jordägares förmånsrätt har därvid jämställts med förmånsrätt på grund av företagsinteckning. De nya bestämmelserna bör emellertid inte gälla. när utmätningen har ägt rum före balkens ikraft- trädande. En bestämmelse härom har tagits upp i första stycket av före- varande paragraf.

I fråga om beaktande av en fordran med allmän förmånsrätt. när egendom skall säljas exekutivt under konkurs. gäller f.n. att en borgenär. vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 & förmånsrättslagen. har rätt till betalning __ förutom vid försäljning av egendom som avses i SfL och LfL — endast när försäljningen avser fartyg. som inte är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. eller gods i fartyg eller i luftfartyg (139 & 4 mom. UL). Enligt 8 kap. 15 å andra stycket UB skall däremot en sådan fordran över lag kunna åberopas vid exekutiv för- säljning under konkurs av lös egendom (frånsett tomträtt). Detsamma föreslås gälla när en utmätt fordran drivs in under konkurs. Inte heller den nya bestämmelsen om beaktande av en fordran med allmän förmånsrätt bör emellertid gälla. när utmätning före ikraftträdandet av balken har skett av annan egendom än som avses i 139 5 4 mom. UL. Förevarande paragraf innehåller en föreskrift även härom.

Det kan påpekas att 139 5 4 mom. UL och 8 kap. 15 5 andra stycket UB även avser det fallet att den exekutiva försäljningen äger rum efter begäran av konkursförvaltaren enligt 71 & fjärde stycket KL. Eftersom en fordran som är förenad med allmän förmånsrätt enligt 10 % förmånsrättslagen även enligt nuvarande ordning kan åberopas vid exekutiv försäljning av sådan egendom som avses i 71 .6 fjärde stycket KL. har förevarande övergångs-

Prop. 1980/81 : 84 Promulgationslagen 138

bestämmelse begränsats till det fallet att försäljningen har föranletts av ut- mätning.

1 96 ä 3 mom. UL meddelas bestämmelser om ianspråktagande av hand- penningen. när vanlig lös egendom har sålts på auktion och anstånd har lämnats med betalningen av köpeskillingen. En förutsättning för ianspråk- tagande är att köpet blir ogiltigt till följd av att full betalning inte erläggs inom föreskriven tid. Bestämmelserna skall på grund av hänvisning i 96 a & tillämpas även vid försäljning under hand.

1 UB har bestämmelser om ianspråktagande av handpenning för mot- svarande fall tagits upp i 9 kap. 7 15 tjfr 9 .fi tredje stycket). De innebär viss ändring av vad som gäller f.n. Enligt 96 5 3 mom. UL skall sålunda, när ny försäljning äger rum. handpenningen användas till betalning bl.a. av kost- naderna för vård och förvaltning av egendomen under tiden mellan försälj- ningarna. Sådan kostnad får däremot enligt 9 kap. 7 få UB tas ut ur hand- penningen endast för tiden från det att inropet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen ägde rum. 9 kap. 7 ä' UB innehåller vidare bestämmelser om handpenningcns ianspråktagande i fall då egendomen inte blir såld vid den nya auktionen och då någon ny auktion inte hålls. Dessa bestämmelser. som saknar motsvarighet i UL. innebär möjligen ändring i vad som får anses gälla f.n. De nya bestämmelserna bör inte tillämpas. när den försäljning då hand- penning har lämnats har ägt rum före balkens ikraftträdande. vare sig tiden för erläggande av återstoden av köpeskillingen har gått ut före eller efter ikraftträdandet av UB. En föreskrift härom har tagits upp i andra stycket av förevarande paragraf.

22 5 Om ett skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 å i balken. upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

l paragrafen. som motsvarar 24 .5 i beredningens förslag, ges en bestäm- melse rörande äldre inteckningar i fartyg och fast egendom.

1 samband med att de nuvarande bestämmelserna om utmätning av pantbrev i fastighet och om åtgärder efter sådan utmätning infördes genom lagen (1971:495) om ändring i UL togs i övergångsbestämmelserna till samma lag upp en särskild föreskrift angående det personliga betalnings- ansvaret enligt äldre intecknade skuldebrev. 1 punkt 3 i nämnda över- gångsbestämmelser anges sålunda att om skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fast egendom pantförskrivs enligt 91 b 5 UL. personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet upphör. 1 punkt 4 andra meningen i övergångsbestämmelserna till lagen (1973:ll31) om ändring i UL har meddelats en liknande föreskrift beträffande skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg.

Nämnda övergångsbestämmelser bör föras över till UBp och har tagits

Prop. 1980/81 : 84 Pnmrulgutionslugwr 139

tipp i förevarande paragraf. Beträffande motsvarande fråga när pantför- skriVning sker av ett utmätt skuldebrev. som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg. kan hänvisas till 9 kap. 16 9" andra stycket UB.

23 & Om en gäldenärs rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående av skrivning av det belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före balkens ikraftträdande, skall 9 kap. 16 å i balken tillämpas beträffande den handling på grund av vilken inteckning har meddelats för det avskrivna beloppet.

När en gäldenärs rätt till inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftträdande. skall den tid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 9 kap. 16 & första stycketjämfört med 14 5 första stycket räknas från ikraftträdan- det.

Paragrafen. som motsvarar 23 å i beredningens förslag. innehåller över- gångsbestämmelser med anledning av UB:s regler om åtgärder efter utmätning av ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller därtill hörande reservdelar.

Enligt 30 5 lagen ( 1955:227 ) om inskrivning av rätt till luftfartyg gäller att om den rätt till andel i inteckning som tillkommer ägaren av ett intecknat luftfartyg eller intecknade reservdelar. dvs. överhypotek. har blivit utmätt. inteckningshavaren är skyldig att på begäran av utmätnings- mannen visa upp inteckningshandlingen för inskrivningsdomaren för avskrivning av det ägaren tillkommande beloppet. Därefter får på ansökan av utmätningsmannen inteckning meddelas på det avskrivna beloppet jämte ränta. En sådan inteckningshandling kan därefter säljas exekutivt. Bestämmelser om utmätningsmannens åligganden och om försäljningen finns i 91 få 2 mom. UL.

Bestämmelser om åtgärder efter utmätning av pantbrev i skepp eller fastighet har tagits upp i 9 kap. 14 och 15 55 UB. Bestämmelserna. som motsvarar 91 a 5 3 mom. och 4 mom. andra meningen och 91 b & UL. innebär att antingen den intecknade egendomen skall direkt tas i anspråk genom försäljning eller det utmätta pantbrevet pantförskrivas till sökanden. Enligt 9 kap. 16 & UB skall dessa bestämmelser tillämpas även i fråga om ägarhypotek i luftfartyg eller reservdelar därtill. Förfarandet med utbrytning av ägarhypotek efter utmätning av ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar skall alltså inte tillämpas efter ikraft- trädandet av UB.

Om en ny inteckningshandling på det belopp som tillkommer gäldenären redan har hunnit anskaffas före ikraftträdandet av UB. bör 9 kap. 16 5 i balken tillämpas med avseende på den nya handlingen. Detsamma bör gälla, om ett ärende angående avskrivning på inteckningshandlingen annars har tagits upp på en inskrivningsdag före ikraftträdandet (jfr över- gångsbestämmelserna till förslaget till ändring i 1955 års inskrivningslag).

Prop. 1980/81: 84 Pnunulgalions/uge" 141)

Första stycket i förevarande paragraf innehåller en föreskrift härom. Den innebär att försäljning av handlingen inte får ske. Sökanden kan i stället begära att själva egendomen tas i anspråk. ] annat fall pantförskrivs hand— lingen till honom.

En begäran om att den intecknade egendomen skall tas i anspråk skall enligt 9 kap. 14 ii första stycket och 16 å UB framställas inom en månad från utmätningen. Såvitt avser pantbrev i skepp eller fastighet överens- stämmer detta med gällande rätt. I fråga om ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar därtill bör. när utmätningen har ägt rrrm före UB:s ikraftträdande. tiden för en sådan framställning räknas fran ikraftträdandet (jfr punkt 2 ] övergångsbestämmelserna till lagen l97lz495 om ändring i UL samt övergångsbestämmelserna till lagen 1971: 1211 om ändring i UL). En föreskrift härom har tagits upp i andra stycket av före- varande paragraf.

24 & Om ett skepp. som enligt punkt ?. övergångsbestämmelserna till lagen (1973:]067) om ändring i lagen tl966:454) om företagsinteckning omfattas av en sådan inteckning. skall säljas exekutivt enligt 10 kap. i balken. skall borgenären underrättas och fordran som anmäls tas upp i sakägarförteekningen.

Paragrafen. som motsvarar 22 å tredje stycket i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse för det fallet att en företagsinteckning över- gångsvis gälleri registrerat skepp.

Enligt 4 & första stycket 1 lagen (.l9ööz454) om företagsinteckning gäller en sådan inteckning inte i bl.a. skepp eller skeppsbygge. Paragrafen erhöll sin nuvarande lydelse genom lag 197311067. som trädde i kraft den 1 januari 1976. En företagsinteckning kan emellertid tidigare ha kommit att gälla i egendom som numera är att anse som skepp eller skeppsbygge. För sådana fall föreskrivs i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag- ändring att äldre bestämmelser fortfarande gäller beträffande den egen- domen. i fråga om ett skeppsbygge dock inte sedan det har registrerats.

På grund härav behövs i fråga om skepp som omfattas av en företags- inteckning en bestämmelse hur företagsinteckningen skall beaktas vid exekutiv försäljning enligt 10 kap. UB . En sådan föreskrift har tagits uppi förevarande paragraf.

Jag vill nämna att det inte har ansetts föreligga anledning att ta upp någon övergångsbestämmelse med tanke på äldre förlagsinteckningar. som enligt punkt 3 b i övergångsbestämmelserna till lagen om företagsinteck- ning övergångsvis gäller i skepp. luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg (jfr 22 få andra stycket i beredningens förslag till UBp; se vidare fjärde stycket i övergångsbestämmelserna till lagen 1967zl40 om ändring i Ul.. övergångsbestämmelserna till lagen 19671143 ang. ändrad lydelse av 4 och 7 55 lagen den 12 maj 1955 (nr 235) med särskilda bestämmelser om för- säljning av utmätt luftfartyg m.m. och punkt 4 i övergångshestämmelserna

Prop. [%li/81:84 . Promrl/gurionslagvn 141

till 1.11; beträffande skepp se prop. 1973: 167 s. 222 1). Med hänsyn till att en förlagsinteckning inte får göras gällande beträffande egendom som avses i nyssnämnda punkt vid utmätning och inte heller i konkurs. som inträder på grund av en ansökan som görs efter den 30juni 1977. torde man inte behöva räkna med att den situation som avses i nyssnämnda punkt 3 b skall uppkomnra efter balkens ikraftträdande.

25 & Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 264 få sjölagen (1891135 s. 1 ) tillämpas beträffande ränta. som enligt punkt l4e11er 15 över- gangsbestämmelserna till lagen (197311064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (197311064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) är upptagen i skeppsregistret.

1 denna paragraf. som motsvarar 25 å i beredningens förslag. ges vissa ytterligare övergångsbestämmelser beträffande exekutiv försäljning av registrerat skepp.

Enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen skall den i 264 & sjölagen angivna ordningen med ett tillägg till pantbrevs belopp inte alltid tillämpas beträffande en inteckning som har beviljats enligt äldre lag. 1 mål som aktualiseras inom viss över- gångstid skall sålunda på yrkande av en sakägare äldre bestämmelser tillämpas i fråga om borgenärens rätt till betalning ur medel som skall fördelas. 1 punkt 15 meddelas en kompletterande föreskrift beträffande äldre inteckningar. På grund av dessa bestämmelser skall övergångsvis i vissa fall ränta beräknas på en äldre inteckning i stället för tillägg. I enlighet härmed anges f.n. i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till SfL att denna lags bestämmelser om tillägg skall tillämpas beträffande ränta. som enligt nyssnämnda övergångsbestämmelser i stället för sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag. En mot- svarande regel har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf.

] punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen föreskrivs att om en inteckning har sökts eller beviljats i en båt före ikraftträdandet av sjölagsändringarna. båten och inteekningen skall tas upp i skeppsregistret. Till följd härav bör dessa båtar i exekutivt hänseende jämställas med registrerade skepp. Punkt 6 i övergångsbestäm- melserna till SfL och punkt 4 första meningen i övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1 131) om ändring i UL innehåller också föreskrifter om att de nya bestämmelserna om registrerat skepp skall gälla i fråga om en båt. som är upptagen i skeppsregistret enligt punkt 5 i övergångsbestäm- melserna till 1973 års ändringar i sjölagen. En motsvarande föreskrift bör meddelas även nu och har tagits upp i andra stycket av förevarande para- graf.

Prop. 1980/81 : 84 Prumulga[ions/(Igen (42

26 & Bestämmelserna i 12 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 3 åjorda— balken tillämpas beträffande ränta. som enligt 26 eller 27 & lagen ( 1970:995) om införande av nyajordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas pä kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

27 & Ränta som är intecknad enligt äldre bestämmelser eller en annan sadan fordran som ej är bestämd till kapitalet tas upp i sakägarförteck- ningen enligt balkens regler om fordringar med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efter fem procent årlig ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en livränta, skall dock beräk- ningen ske med ledning av 3 5 lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m.

2811 Bestämmelserna i 12 kap. i balken om nyttjanderätt. servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också annan sådan särskild rättighet som besvärar fast egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre bestämmelser.

29 % Skall ersättning utgå till en innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån. som enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom och ej bibehålls vid försäljning av egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 15.

I dessa paragrafer meddelas vissa övergångsbestämmelser till reglerna i 12 kap. UB om exekutiv försäljning av fast egendom. Paragraferna motsvarar 26 & första stycket och 27—29 55 i beredningens förslag.

26 .5 innehåller bestämmelser om ränta i stället för tillägg på äldre inteck- ningar. 1 27—29 55 har tagits upp bestämmelser som avser äldre rättigheter i fast egendom. vilka har utmönstrats genom nya JB men som på grund av äldre upplåtelser finns kvar övergångsvis. De sålunda föreslagna bestäm- melserna i 26—29 åå UBp motsvarar utan sakliga ändringar punkt 3 och 5—7 i övergångsbestämmelserna till FfL. Med hänsyn härtill torde någon närmare redogörelse för bestämmelserna inte vara påkallad. Det kan på- pekas att någon motsvarighet inte behövs till punkt 4 i nämnda övergångs- bestämmelser om en ointecknad fordran på ogulden köpeskilling. En sådan fordran kan inte göras gällande vid en fastighetsförsäljning efter balkens ikraftträdande (jfr 5 åJP).

Beträffande motiven till nyssnämnda övergångsbestämmelser i FfL kan hänvisas till prop. 1971:20 s. 283 ff och 558.

Övergångsbeszämmclxer till 130611 l4 kup. UB

30 & När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande, gäller äldre lag i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinningi 153 & utsökningslagen (187731 5. ]) gäller fortfarande, när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.

Prop. 19811/81: 84 Promulgationslagwt 143

Paragrafen. som motsvarar 30 å i beredningens förslag. innehåller över- gångsbestämmelser som avser redovisning av influtna medel och verkan av en exekutiv försäljning m.m.

1 13 kap. UB meddelas bestämmelser om redovisning. däri inräknat för- delning och utbetalning. av medel som har influtit i mål om utmätning. Bestämmelserna innebär inte några större sakliga ändringar i vad som gäller f.n.. men en del olikheter föreligger. Av dessa kan här nämnas följande.

Sammanträde för fördelning av köpeskillingen m.m. skall vara obliga- toriskt endast efter försäljning av egendom som avses i 10— 12 kap. 1 övrigt skall fördelningssammanträde hållas när det är oklart hur medlen skall fördelas (4 5). Befogenheten för överexekutor enligt 151 5 3 mom. UL att i vissa fall själv pröva en tvist har i UB ersatts av en motsvarande befogen- het för kronofogdemyndigheten och därvid vidgats till att gälla efter utmätning av all slags egendom (7 & tredje stycket). En s.k. sekundärför- delning behöver inte ske annat än i ett visst angivet fall (8 å). En generell bestämmelse ges om avräkningsordningen i enskilda mål (13 5). För ut- betalning av medel innan ett fördelningsbeslut har vunnit laga kraft krävs enligt UB säkerhet i princip bara när fördelningen har skett vid ett för- delningssammanträde (14 5 4). Motsvarighet saknas till bestämmelsen i 153 % UL om rätt för gäldenären att vid domstol väcka talan om återvinning mot en borgenär. som utan gäldenärens medgivande har tillerkänts betalning ur utmätt egendom. trots att egendomen inte hade utmätts för hans fordran och denna inte heller var fastställd av en domstol.

Även om 13 kap. UB inte innehåller så stora nyheter. synes det inte lämpligt att kapitlet tillämpas i mål, i vilka exekutiv försäljning eller in- drivning av en utmätt fordran har ägt rum före ikraftträdandet av UB. Redovisning (däri inräknat fördelning och utbetalning) av influtna medel har ett nära samband med försäljningen resp. indrivningen. Dessutom kan de olika åtgärder som innefattas i redovisning ofta inte genomföras i ett sammanhang. Svårigheter kan lätt uppstå. om äldre och nya bestämmelser skall tillämpas på olika led efter en exekutiv försäljning eller efter in- drivning av en utmätt fordran. På grund härav föreslås att äldre bestäm- melser om redovisning skall gälla. när exekutiv försäljning eller indrivning har ägt rum före ikraftträdandet.

1 14 kap. UB ges bestämmelser om verkan av en exekutiv försäljning m.m.. Vilka även är av betydelse i fråga om rättsverkningarna av en för- delning och utbetalning av medel. Kapitlet reglerar verkan av en för- säljning och en indrivning i förhållande till bl.a. en tredje man. Bestäm- melserna saknar till stor del motsvarighet i gällande rätt. Den för rätts- följderna avgörande åtgärden är försäljningen resp. indrivningen. De nya bestämmelserna bör inte tillämpas när försäljningen eller indrivningen har ägt rttm före balkens ikraftträdande.

I enlighet med det anförda föreskrivs i första stycket av förevarande

Prop. [980/81 : 84 Promulgau'unslugt'n 144

paragraf att när en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande. äldre lag gäller i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken. I fråga om prövning av en tVist i samband med en fördelning innebär bestämmelsen att vad som sägs i 13 kap. 7 & tredje stycket UB inte kan tillämpas. när utmätt egendom har sålts eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande. Däremot är i sädant fall 151 l:) 3 mom. UL tillämpas. om fördelningsfrägan är anhängig hos överexekutor.

Som har nämnts i det föregående innehåller inte UB någon motsvarighet till bestämmelsen i 153 & UL om rätt för gäldenären att väcka talan om ätervinning i vissa fall. Möjligheten att väcka sädan talan bör stå öppen för gäldenären. när ett fördelningsbeslut har meddelats enligt äldre lag. vare sig före eller efter UB:s ikraftträdande. En bestämmelse härom har tagits upp som ett andra stycke i förevarande paragraf.

Öt'ergå1112lev.t'liimmalsc till 15 kap. UB

31 5 När medel före ikraftträdandet av balken har innehällits enligt ett beslut om införsel. gäller 24 & införsellagen (1968:621) i fråga om befrielse för gäldenären från betalningsskyldighet.

Denna paragraf innehåller en övergångsbestämmelse rörande en införselgäldenärs betalningsskyldighet sedan medel har innehållits av arbetsgivaren. Paragrafen saknar motsvarighet i beredningens förslag.

Enligt 24 & införsellagen gäller över lag att sedan medel har innehållits av en arbetsgivare på grund av ett beslut om införsel. gäldenären inte längre är betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det inne- hållna beloppet. även om detta inte kan tas ut hos arbetsgivaren. 1 mot- svarande bestämmelse i UB (15 kap. 21 .8) har befrielsen från betalnings- skyldighet när införsel sker för underhållsbidrag begränsats till det fallet att införselfordringen tillkommer en allmän försäkringskassa enligt 15 5 lagen (19641143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277). 1 andra fall av införsel för underhållsbidrag skall gäldenären befrias från sin betalnings- skyldighet för innehället belopp först i och med att införselborgenären får betalt.

När medel före balkens ikraftträdande har innehållits enligt ett beslut om införsel för underhållsbidrag. som tillkommer den underhållsberättigade själv. har gäldenären enligt nuvarande regler befriats från sitt betalnings- ansvar. Den nya regleringen bör inte tillämpas i sådana fall. En föreskrift härom har tagits upp i förevarande paragraf.

Öi'l'rgångxbextämmelser till 16 kap. UB

I fråga om verkställighet av kvarstad för fordran skall enligt 16 kap. 13 & UB flera föreskrifter angående utmätning tillämpas. l 18—20 åå UBp

Prop. 1980/81: 84 Promulgationslugen 145

meddelas övergångsbetämmelser till vissa av dessa föreskrifter. Hänvis- ningen i 16 kap. 13 5 UB till nu ifrågavarande föreskrifter i UB får anses omfatta även övergångsbestämmelserna till dessa. Några särskilda över- gångsbestämmelser till 16 kap. 13 & UB utöver en som avser skingringsför- bud torde därför inte behövas.

32 5 När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandet av balken. skall vid tillämpning av 16 kap. 5 5 i balken den tid om sex månader som anges där räknas från ikraftträdandet.

1 16 kap. 5 5 UB föreskrivs att om den som har ansökt om avhysning lämnar anstånd med avhysningen och anständet varar över sex månader från dagen för ansökningen. denna skall förklaras förfallen. om inte särskilda skäl föranleder att ytterligare anstånd godtas. UL innehåller däremot inte någon bestämmelse om anstånd med avhysning som lämnas av sökanden. I praktiken lämnar emellertid en sökande ofta anstånd, vilket brukar godtas av kronofogdemyndigheten. Det är dock tveksamt vad som närmare gäller beträffande ett sådant anstånd.

Det synes inte lämpligt att den nya bestämmelsen i 16 kap. 5 % UB utan vidare blir tillämplig på mål. i vilka ansökningen har gjorts före UB:s ikraft- trädande. 1 så fall skulle vissa ansökningar kunna förklaras förfallna kon tid efter ikraftträdandet eller t.o.m. i och med ikraftträdandet. En över- gångsbestämmelse bör därför meddelas i saken. För enkelhetens skull föreslås för alla fall, när en ansökan om avhysning har gjorts före ikraft- trädandet av UB. att sexmånaderstiden i 16 kap. 5 5 skall räknas från ikraft- trädandet.

33 & I fråga om skingringsförbud som har meddelats enligt utsöknings- lagen (1877z3l s.1) eller annan lag tillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

] denna paragraf meddelas en bestämmelse om skingringsförbud som har beviljats före balkens ikraftträdande. Den motsvarar bl.a. 31 å andra stycket i beredningens förslag.

UB utgår från att de nuvarande säkerhetsåtgärdema kvarstad och sking- ringsförbud skall föras samman till ett institut. benämnt kvarstad. Denna avsikt fullföljs nu i förslaget till ändring i RB.

Enligt UL beslutas kvarstad och skingringsförbud av överexekutor. Ät- gärderna kan meddelas till säkerhet antingen för en fordran eller för bättre rätt till viss egendom. När skingringsförbud har meddelats enligt UL, bör efter UB:s ikraftträdande balkens bestämmelser om kvarstad tillämpas i den mån det låter sig göra. Detsamma gäller skingringsförbud enligt annan lag. En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf.

Bestämmelsen innebär att även vad UB innehåller om säkerställande av en kvarstad i princip skall tillämpas. Det kan därför bli aktuellt för krono- 10 Riksdagen WRG/8]. I .t'aml. Nr 84

Prop. HSO/81:84 Promulgalirutslagen 146

fogdemyndigheten att vidta kompletterande åtgärder. Bestämmelserna i 6 kap. UB ger därvid kronofogdemyndigheten viss frihet att förfara efter omständigheterna. För att aktuell egendom skall tas i förvar. för-seglas eller märkas som kvarstadsbelagd bör krävas att en särskild begäran därom framställs. I fråga om bl.a. fast egendom kan det bli aktuellt att ta i förvar pantbrev som ägaren innehar. Anmälan till inskrivningsmyndig- heten bör ske på samma sätt som beträffande en kvarstad. vilken har beviljats före balkens ikraftträdande.

Jag vill påpeka att balkens bestämmelser om kvarstad utan vidare är tillämpliga i fråga om kvarstad som har meddelats före ikraftträdandet. vare sig den har beslutats av en domstol eller av överexekutor. Även när beslutet har verkställts före ikraftträdandet. gäller UB:s bestämmelser i tillämpliga delar. t.ex. beträffande rättsverkan av åtgärden.

[ UB har förutsatts att kvarstad på inteckningsbar egendom skall medföra inteckningsförbud (frånsett företagsinteckning) och att en anteck— ning om kvarstaden görs i vederbörligt register (jfr f.n. beträffande skepp och skeppsbygge 38 & första stycket 4 och 283 & första stycket 6 sjölagen). Även kvarstad (och skingringsförbud) som gäller vid balkens ikraft— trädande bör om möjligt antecknas. Föreskrifter om underrättelse till registermyndigheten kan meddelas av regeringen. Därvid får övervägas om det i sådana fall bör krävas en särskild begäran av den som har sökt åtgärden.

Övergångsbcstärnmelser till [7 kap, UB

34 & När utmätning eller annan verkställighet har ägt rum före balkens ikraftträdande. tillämpas äldre lag i fråga om kostnader i målet. Bestäm- melserna i 17 kap. 12 5 i balken gäller dock. när en tvist vid en fördelning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 & tredje stycket.

1 mål som efter ikraftträdandet handläggs av överexekutor tillämpas äldre lag i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Denna paragraf. som motsvarar 34 å i beredningens förslag. reglerar kostnadsfrågan i övergångsförhållandcn.

1 17 kap. UB meddelas bestämmelser om förrättningskostnader i utsök— ningsmål. som skall ersätta 198 och 199 åå UL. Förrättningskostnader motsvaras f.n. av exekutionsavgifter —- utsökningsavgift. försäljnings— avgift och tilläggsavgift _— enligt exekutionsavgiftskungörelsen ( 1971:1027 ). Liksom hittills skall någon kostnadsersättning inte tas ut i mål om införsel. Gentemot staten skall sökanden i princip liksom f.n. svara för förrättningskostnaderna. men UB innehåller bestämmelser som i vissa fall begränsar kostnadsansvaret (17 kap. 3 och 4 åå). Enligt UB skall som regel kostnaderna tas ut av svaranden. Beträffande annan verkställighet än

Prop. "MO/81:84 PnmmIgalimrslagt'n 147

utmätning för kostnaderna f.n. tas ut hos svaranden endast om exekutions- titeln innehäller en föreskrift därotn (199 ä 1 mom. Ul.). Enligt UB får däremot kostnaderna vid sädan verkställighet utsökas hos svaranden. om inte annat följer av exekutionstiteln (17 kap. 8 & första stycket). 17 kap. UB innehåller även ett par andra nyheter i fråga om kostnader hos kronofogde- myndigheten. bl.a. rörande kostnaden för verkställighet av en säkerhets- åtgärd (9 ,6 första stycket).

Det torde inte vara lämpligt att göra de nya bestämmelserna tillämpliga i redan anhängiga mål. i vilka utmätning eller annan verkställighet redan har skett vid balkens ikrafttrå-ldande. De nya bestämmelserna bör inte heller i annat fall gälla i mål som handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet. l UB saknas mtnsvanghet till den befogenhet som överexekutor har enligt 1975 Ul. att ålägga den förlorande parten skyldighet att ersätta motpartens kostnader i målet.

1 17 kap. 12 & UB meddelas bestämmelser om kostnader i en fördelnings- tvist som kronofogdemyndigheten själv prövar enligt 13 kap. 7 & tredje stycket. Enligt första stycket i paragrafen skall 18 kap. RB tillämpas i fråga om sådana kostnader. 1 en fördelningstvist som enligt 151 % 3 mom. UL prövas av överexekutor gäller däremot f.n. den allmänna bestämmelsen i 197 s" Ul... om kostnader i utsökningsmål. 1 andra stycket av 17 kap. 12 & UB ges en bestämmelse om verkställighet av kronofogdemyndighetens beslut om ersättningsskyldighet enligt första stycket. Bestämmelsernai 17 kap. 12 %% bör tillämpas så snart en fördelningstvist prövas av kronofogdemyndig- heten enligt balkens bestämmelser (jfr 30 & UBp).

I enlighet med det anförda föreskrivs i första stycket av förevarande paragraf att när utmätning eller annan verkställighet har ägt rum före balkens ikraftträdande. äldre lag skall tillämpas i fråga om kostnader i r..alet. Bestämmelserna i 17 kap. 12 & UB gäller dock när en tvist vid en för- delning av medel prövas av kront'ifogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 5 tredje stycket. 1 andra stycket anges att i mål som efter ikraftträdandet handläggs av överexekutor äldre lag tillämpas i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Öt't'rgångsbvsrt'immelser till [8 kup. UB

35 ä 1 fräga om talan mot beslut som har meddelats av utmätnings- mannen före halkens ikraftträdande och förfarandet hos överexekutor i målet tillämpas äldre lag. Bestämmelsen i 201 & 4 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före balkens ikraftträdande.

Beträffande talan mot beslut av överexekutor och förfarandet i hovrätten i målet tillämpas äldre lag.

1 fråga om talan mot hovrättens beslut i mål som har fullföljts från över- exekutor och förfarandet i högsta domstolen i målet tillämpas också äldre lag.

Prop. l980/81 : 84 Promulgutimrslagt'n 148

1 paragrafen ges bestämmelser om klagan över beslut av utmätnings- mannen. som har meddelats före balkens ikraftträdande. samt mot över- exekutors beslut och mot hovrättens beslut i mål som har fullföljts fran överexekutor. Paragrafen motsvarar 35 och 36 55 i beredningens förslag.

Enligt 18 kap. UB skall talan mot kronofogdemyndighetens beslut föras i hovrätten. De nya bestämmelserna bör i princip inte tillämpas. när beslutet har meddelats före balkens ikraftträdande. Beträffande sådant beslut bör i stället äldre lag tillämpas och talan ske hos överexekutor. En annan ordning är knappast möjlig i praktiken. Även i fråga om den formella handläggningen hos överexekutor bör äldre lag tillämpas (jfr 5 & UBp).

1 enlighet härmed anges i första stycket första meningen av förevarande paragraf att äldre lag skall tillämpas i fråga om talan mot beslut. som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraftträdande. och i fråga om förfarandet i målet hos överexekutor. Beträffande målets avgörande i sak skall överexekutor däremot tillämpa UB:s bestämmelser med de av- vikelser som följer av UBp. Med anledning av vad en remissinstans har anfört villjag påpeka att med uttrycket "i fråga om talan" avses hos vilken myndighet talan skall ske (överexekutor). förbud mot talan. sätt och tid för talans förande samt vad som har samband härmed. Målets behandling hos överexekutor omfattas däremot inte av nämnda uttryck.

F.n. gäller i allmänhet inte någon bestämd klagotid för en tredje man som vill överklaga en utmätning. Beträffande fast egendom eller ett skepp. en andel däri eller en villkorlig äganderätt till ett skepp eller en andel däri föreskrivs emellertid i 201 5 4 mom. UL att sedan sådan egendom har sålts exekutivt. utmätningen inte får överklagas annat än i samband med klagan över försäljningen. För exekutiv försäljning som har ombesörjts av över- exekutor gäller enligt 213 5 2 mom. UL en besvärstid av tre veckor från försäljningsdagen.

Bestämmelsen i 201 s" 4 mom. UL saknar motsvarighet i UB och bör inte tillämpats. när egendom av angivet slag säljs först efter balkens ikraft- trädande. En bestämmelse i enlighet härmed har tagits upp som en andra mening i första stycket.

Enligt nuvarande ordning gäller inte heller någon bestämd klagotid i vissa andra fall än som har angetts i det föregående. Som exempel kan nämnas att klagan över utmätningsmannens beslut enligt införsellagen inte är inskränkt till viss tid (25 & införsellagen). Detsamma gäller enligt 201 s 3 mom. UL, när utmätning har skett av lön o.d. iden ordning som föreskrivs i 67 a—67 d % eller av annan egendom i fall som sägs i 67 c 5 2 mom. En försäljning som har verkställts av utmätningsmannen kan också överklagas utan tidsbegränsning.

Det är knappast troligt att någon, i fall då klagotiden inte är tidsbe- gränsad. först efter utgången av år 1982 (jfr 5 & UBp) önskar överklaga ett beslut. som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraft— trädande. Det torde därför saknas anledning att meddela någon särskild

l'rop. 1980/81: 84 Pr:mitt/gatimzslagt'n 149

bestämmelse för sådana fall. Skulle det likväl nagon gang inträffa att klagan anförs efter nämnda tidpunkt. skall på grund av ll'irevarande paragraf i departementsförslaget äldre bestämmelser tillämpas. Det innebär bl.a. att vederbörande länsstyrelse i egenskap av överexekutor skall pröva klagan. En sådan ordning kan inte väntas medföra nagra olägenheter. Vid behov kan någon utanför länsstyrelsen förordnas att tjänstgöra som överexekutor (jfr l ä 3 mom. Ul.).

Det är tydligt att äldre bestämmelser bör tillämpas i fråga om klagan över överexekutors beslut (däri inräknat vad som i UL benämns utslag). vare sig beslutet har meddelats före UB:s ikraftträdande eller meddelas först därefter.

Beträffande förfarandet i hovrätten innehåller UB vissa avvikelser i för- hållande till vad som gäller f.n. Det bör också beaktas att UB inte är tillämplig på frågan om förordnande om säkerhetsåtgärder eller hand- räckning. Förfarandet i hovrätten bör därför följa äldre lag när talan har ägt rum enligt äldre bestämmelser.

Även balkens bestämmelser om fullföljd av talan till högsta domstolen avviker något från vad som gäller nu. Äldre bestämmelser härom bör fort- farande tillämpas i mäl som har fullföljts till hovrätten från överexekutor. Också i fråga om förfarandet i högsta domstolen innebär UB vissa mindre ändringar av vad som gäller nu. Dessa ändringar. som har samband med övriga bestämmelser om besvär i utsökningsmål. bör inte tillämpas i mål som härrör från överexekutor.

Andra och tredje styckena i förevarande paragraf har avfattats i enlighet med det sagda. Beträffande prövningen i sak av ett från överexekutor över- klagat mål skall hovrätten och högsta domstolen tillämpa UB. med de av- vikelser som följer av UBp.

Andra bestämmelser

36 & Reseförbud som har meddelats enligt utsökningslagen (187731 5. l) upphör att gälla. när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats enligt utsökningslagen prövas av domstol eller. om talan ej har väckts i saken. av överexekutor.

Enligt 187 & UL kan överegtekutor under vissa förutsättningar meddela en gäldenär rcseförbud till säkerhet för borgenärens fordran. 1 det nu framlagda förslaget till ändring av 15 kap. RB ges domstol befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärder även innan talan har väckts i saken. Därvid har inte tagits upp någon motsvarighet till nämnda bestämmelse om rese- förbud. Samtidigt föreslås att den möjlighet att meddela sådant förbud i anhängiga mål som finns f.n. avskaffas.

Till följd härav bör ett reseförbud. som har ålagts av överexekutor enligt

l'rop. 1980/81 : 84 Prumulgutimrslugt'n 151)

UL. upphöra att gälla i och med att UB träder i kraft. fin föreskrift härom har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf (jfr punkt 2 i över— gångsbestämmelserna till förslaget om ändring i RB). Av bestämmelsen följer att även ett eventuellt häktningsbeslttt. som kan ha meddelats vid överträdelse av ett rcseförbud (187 & 2 mom. andra meningen Ul.). upphör att gälla vid balkens ikraftträdande.

Här kan påpekas att ett beslut av överexekutor enligt 184 s" UL om särskild kvarstad på blivande avkastning av fast egendom består äv en efter balkens ikraftträdande. trots att någon motsvarighet till denna möjlighet inte har tagits upp i de föreslagna nya bestämmelserna om kvarstad (jfr 7 s UBp och motiven därtill).

Mål angående kvarstad eller skingringsförbud som är anhängigt hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall enligt 5 5 första stycket UBp fortfarande handläggas av denne. Vid målets avgörande skall de nya bestämmelserna i 15 kap. RB tillämpas. Har sökanden yrkat skingrings— förbud. bör överexekutor behandla målet som om kvarstad hade begärts.

En säkerhetsåtgärd som har beviljats av överexekutor förutsätter för sitt bestånd att talan väcks inom viss tid vid domstol eller i annan ordning ( 188 & UL). Åtgärden kan emellertid hävas. om gäldenären i fråga om kvarstad eller skingringsförbud som har beviljats till säkerhet för en fordran ställer säkerhet eller om skäl för åtgärden annars inte längre föreligger. Frågan om åtgärdens hävande prövas av överexekutor eller av domstolen. om talan har väckts i saken (189 och 190 åå UL). Domstolen prövar också frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som den själv har beslutat (15 kap. 6 & och 26 kap. 6 ?? RB).

Efter balkens ikraftträdande bör frågan om hävande av en säkerhets- åtgärd som överexekutor har beslutat prövas av domstol. Så länge talan inte har väckts i saken bör dock prövningen lämpligen ankomrna på över- exekutor.

Eftersom det med hänsyn till bestämmelsen i 5 5 första stycket kan föreligga någon tvekan vem behörigheten skall tillkomma. har en ut- trycklig föreskrift i saken tagits upp i andra stycket av förevarande para- graf. Bestämmelsen avser även beslut som har meddelats enligt UL av hov- rätten eller högsta domstolen. Om rättegång pågår i saken, tillkommer befogenheten att pröva frågan om hävande av säkerhetsåtgärden den domstol där rättegången är anhängig (jfr 15 kap. 8 & andra stycket i förslaget till ändring av RB). Har talan väckts i annan ordning än i rättegång. bör den domstol, som enligt 15 kap. RB är behörig att förordna om en säkerhetsåtgärd när rättegång inte är anhängig. också anses behörig att pröva frågan om hävande (jfr 15 kap. 5 5 första stycket i nämnda förslag). Några praktiska olägenheter av en sådan ordning torde inte behöva befaras. Den part som vill ha åtgärden upphävd får framställa en begäran härom.

Prop. 19811/81 : 84 Pnmtulgalions/uge!) 151

37 % Vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud skall i stället avse kvarstad. .

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan lag än utsök- ningslagen (187731 s. 1). tillämpas 36 å.

Denna paragraf. som motsvarar 32 s" i beredningens förslag. ger vissa föreskrifter om säkerhetsåtgärder som meddelas enligt annan lag än UL.

[ flera lagar finns det bestämmelser om kvarstad och skingringsförbud som anknyter till reglerna därom i UL eller RB. ] det följande föreslås ändringar i flera sådana lagar. Med tanke på författningar som inte ändras sägs i första stycket av förevarande paragraf att vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud i stället skall avse kvarstad.

Andra stycket i paragrafen innehåller beträffande säkerhetsåtgärder. som överexekutor har beviljat enligt annan lag än UL. en hänvisning till 36 &. Hänvisningen innebär bl.a. att frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd när talan i saken är väckt skall prövas av domstol. Ett meddelat rcseförbud skall omedelbart upphöra att gälla vid ikraftträdandet.

38 & Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings- mannen skall i stället avse kronofogdemyndigheten.

Talan mot beslut. som efter balkens ikraftträdande meddelas av krono- fogdemyndigheten enligt särskild lag eller annan författning. skall föras i hovrätten i stället för hos överexekutor.

1 paragrafen. som motsvarar 37 & i beredningens förslag. meddelas vissa föreskrifter om mål som enligt särskilda författningar skall prövas av utmätningsmannen.

Termen utmätningsman förekommer i åtskilliga lagar och andra författ- ningar vid sidan av UL och därtill anslutande författningar. 1 de lagar som nu föreslås ändrade föreslås att termen utmätningsman byts ut mot termen kronofogdemyndighet. På motsvarande sätt avses ordet kronofogde- myndighet användas i stället för utmätningsman i de nya verkställighets- föreskrifter som förutsätts meddelas senare. Man får likväl räkna med att termen utmätningsman kommer att finnas kvar i en del lagar och andra författningar. För att det skall bli fullt klart vad som i fortsättningen avses därmed föreslås i första stycket av förevarande paragraf en generell bestämmelse om att vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätningsmannen i stället skall avse kronofogdemyndigheten.

Beträffande talan mot beslut eller åtgärder av utmätningsmannen anges i vissa författningar uttryckligen att talan skall föras hos överexekutor. 1 andra författningar förutsätts samma ordning gälla utan stöd av någon uttrycklig föreskrift. Som har framhållits i det föregående bör vid UB:s ikraftträdande hovrätten över lag bli besvärsinstans i stället för över- exekutor. Aktuella författningar bör i allmänhet ändras i enlighet härmed.

Prop. l980/81 : 84 Promulgalimzslugt'n 152

Vissa författningar kan dock bli oförändrade. På grund härav har en före- skrift i saken tagits upp som ett andra stycke i förevarande paragraf. Bestämmelsen blir tillämplig vare sig författningen innehåller en uttrycklig föreskrift om att talan skall föras hos överexekutor eller detta endast är förutsatt. Den sålunda ändrade instansordningen har emellertid avseende endast på beslut som meddelas efter balkens ikraftträdande (jfr 35 5 första stycket och 40 s).

39 & Mål. som enligt särskild lag eller annan författning skall prövas av överexekutor och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslut. skall i stället handläggas av kronofogdemyndigheten.

Mål enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos över- exekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av tredje stycket.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten upphör senast vid utgången av år 1982. Mål av sådan art som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono— fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om det är lämpligt.

Denna paragraf innehåller föreskrifter angående mål. som enligt särskilda författningar skall prövas av överexekutor. Den motsvarar 38 5 i beredningens förslag.

Förutom i den lagstiftning som ersätts av UB finns i åtskilliga andra författningar bestämmelser som ålägger överexekutor uppgifter av skilda slag. I allmänhet har dessa uppgifter anknytning till överexekutors exekutiva verksamhet. såsom att förordna om verkställighet eller hand- räekning eller att sälja fast eller lös egendom. ! andra fall är det exekutions- rättsliga sambandet mera lösligt eller saknas sådant samband. Som exempel kan nämnas att överexekutor tar emot nedsättning av pengar enligt lagen (192756) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar eller enligt 12 kap. 21 eller 44 & JB och att överexekutor i vissa fall utser skiljeman m.m. enligt lagen (1929zl45) om skiljemän. Ett annat fall är att överexekutor enligt 17 5 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område kan förklara en fullmakt som har förkommit kraftlös.

1 det föregående (avsnitt 5) har jag anfört vissa synpunkter på frågan vilka myndigheter som bör överta överexekutors uppgifter enligt särskilda författningar. Vad som sägs där innebär att uppgifter som har direkt anknytning till den exekutiva verksamheten. frånsett uppgiften att förordna om säkerhetsåtgärder och handräekning. bör tillkomma krono- fogdemyndigheten. medan övriga uppgifter i allmänhet bör flyttas till andra myndigheter (tingsrätten resp. länsstyrelsen"). De nu aktuella lagförslagen och det tidigare remitterade förslaget till handräekningslag m.m. innehåller förslag till överflyttning av de flesta uppgifter som f.n. ankommer på överexekutor. Förslag framläggs sålunda bl.a. beträffande

Prop. 1980/81: 84 Promulgatiunslugcn 153

alla de uppgifter som har ansetts böra föras till andra myndigheter än kronofogdemyndigheten.

Med tanke på lagar och andra författningar, som inte föreslås ändrade och beträffande vilka överexekutors uppgifter bör flyttas till kronofogde- myndigheten. har i första stycket av förevarande paragraf tagits upp en bestämmelse. enligt vilken målen i fortsättningen skall handläggas av kronofogdemyndigheten.

l paragrafens andra stycke föreslås att mål enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även efter ikraftträdandet handläggas av överexekutor. om inte annat följer av tredje stycket (jfr 5 5 första stycket). I tredje stycket föreskrivs att överexekutors befattning med mål som inte avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten upphör senast vid utgången av år 1982. Mål av sådan art som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono- fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas av överexekutor till en behörig kronofogdemyndighet. om det är lämpligt (jfr 5 5 andra stycket).

Vad som sägs i tredje stycket första meningen om klagan över beslut av kronofogdemyndigheten innefattar även fall då ett beslut. enligt lydelsen i den äldre författningen. har meddelats av utmätningsmannen. Det kan vidare påpekas att i fall då en lag, som ålägger överexekutor en viss uppgift. föreslås ändrad. övergångsbestämmelser har tagits upp i förslaget till ändring av den aktuella lagen.

40 & Bestämmelserna i 35 & gäller i tillämpliga delar även i fall som avses i 38 och 39 åå.

Paragrafen. som motsvarar 39 5 i beredningens förslag. innehåller bestämmelser bl.a. om klagan över utmätningsmannens och över- exekutors beslut som har meddelats enligt särskild lag eller annan för- fattning.

l paragrafen har beträffande mål som enligt särskild lag eller annan för- fattning skall prövas av utmätningsmannen eller överexekutor tagits upp en hänvisning till 35 & UBp i tillämpliga delar. Härav följer att äldre bestäm- melser fortfarande skall gälla i fråga om talan mot utmätningsmannens beslut som har meddelats före balkens ikraftträdande. Talan skall föras hos överexekutor. såvida inte annan ordning för klagan är föreskriven i den aktuella författningen. För många fall gäller f.n. inte någon bestämd klagotid.

Vidare skall talan mot beslut som har meddelats av överexekutor enligt en särskild lag eller annan författning föras med tillämpning av äldre bestämmelser. vare sig beslutet har meddelats före eller efter ikraftträdan- det. Förekommer ett fullföljdsförbud, skall det givetvis respekteras. Äldre bestämmelser skall också tillämpas i fråga om förfarandet i hovrätten samt

Prop. 19811/8 [: 84 Pmmulgationslagen 154

beträffande talan till högsta domstolen och förfarandet där i fall som avses nu.

41 _ki Lagen (l921:244) om utmätningsed tillämpas fortfarande i fråga om ansökningar enligt lagen som har kommit in till konkursdomaren före balkens ikraftträdande.

Förordningen (1855:66 s. i) angående handelsböcker och handels- räkningar tillämpas fortfarande beträffande handelsräkningar som har ut- färdats medan förordningen var gällande.

Denna paragraf. som motsvarar 3 & i beredningens förslag. innehåller övergångsbestämmelser med anledning av att lagen om utmätningsed och förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar föreslås upphävda.

Enligt lagen om utmätningsed är det en förutsättning för det där före- skrivna förfarandet med edgång inför konkursdomaren att ett försök till utmätning inte har lett till åsyftat resultat. Motsvarande förfarande enligt UB äger rum hos kronofogdemyndigheten i målet om utmätning. Lagen om utmätningsed bör även efter UB:s ikraftträdande tillämpas. när en ansökan om avläggande av utmätningsed har gjorts före ikraftträdandet. Det synes däremot inte påkallat att utsträcka lagens fortsatta tillämplighet till andra fall. En bestämmelse i enlighet med det sagda har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf.

i fråga om förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar föreslås i paragrafens andra stycke att förordningen fortfarande skall tillämpas beträffande handelsräkningar som har utfärdats medan förord- ningen gällde.

42 5 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet ålagt någon betalningsskyldighet och har så lång tid förflutit efter åläggandet att hinder möter för verkställighet i en främmande stat. vars lag annars medger verk- ställighet. skall hovrätten på ansökan av borgenären förnya betalningsåläg- gandet. såvida ej hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. lnnan ett sådant beslut meddelas. skall gäldenären beredas tillfälle att yttra sig.

Förordningen (1863z5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förord- ningen gällde.

Paragrafen. som motsvarar 4 5 i beredningens förslag. innehåller bestämmelser om förnyande av en svensk exekutionstitels verkställbarhet i främmande stat.

Beredningen har föreslagit att bestämmelser. motsvarande 1863 års för- ordning angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. tas upp i UBp och därvid vidgas till att avse verkställighet av betalningsskyldighet över lag. Befogenheten att

Prop. l980/8lz84 7.2 155

förordna om verkställbarhet (exigibilitet) föreslås åvila hovrätten. Förslaget har i allmänhet godtagits i remissyttrandena. En remissinstans har emellertid ifrågasatt om inte uppgiften att besluta bör ankomma på kronofogdemyndigheten. En annan remissinstans har ansett att endast den hovrätt. inom Vars domkrets den först beslutande myndigheten är belägen. bör vara behörig att pröva frågan.

För egen del vill jag först erinra om att det i 2 & föreslås att de ålder- domliga bestämmelserna i 1863 års förordning upphävs. Nya bestäm- nrelser i saken bör därför meddelas. Den prövning som skall ske innan för- ordnande rneddelas är närmast av judiciell beskaffenhet. Uppgiften bör redan därför anförtros domstol. Bl.a. för att befogenheten inte skall fördelas mellan alltför många domstolar synes det lämpligt att den förläggs till hovrätten. Några olägenheter av att samtliga hovrätter blir behöriga kan inte befaras.

En borgenär torde endast undantagsvis ha anledning att begära ett nytt betalningsåli'rggande för att kunna få verkställighet i utlandet. Det bör därför kunna godtas att frågan regleras i UBp. De av beredningen före- slagna bestämmelserna bör emellertid kompletteras med en föreskrift om sättet för frågans anhängiggörande.

[ enlighet härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att om en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet har ålagt någon betalnings- skyldighet och så lång tid har förflutit efter åläggandet att hinder möter för verkställighet i en främmande stat. vars lag annars medger verkställighet. hovrätten skall på ansökan av borgenären förnya betalningsåläggandet. såvida inte hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. Vidare anges att gäldenären skall beredas tillfälle att yttra sig. innan ett beslut meddelas om betalningsåläggande. Vad som sägs om annat särskilt skäl mot betalningsåläggande än att hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag avser i första hand det fallet att borgenären saknar anledning att söka verkställighet i annat land.

i andra stycket har tagits upp en övergångsbestämmelse för det fallet att en ansökan enligt 1863 års förordning har gjorts hos länsstyrelsen medan förordningen gällde. Bestämmelsen innebär att vad som sägs i förordningen då skall tillämpas.

7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Enligt 1899 års lag om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut (jfr kungörelsen 1935: 134 ang. tillämpning av nämnda lag) får vissa utländska beslut i vilka en kärande eller en mellankommande part har ålagts att betala rättegångskostnader verkställas här i riket. Framställning om verkställighet skall göras hos överexekutor.

Beredningen har föreslagit att uppgiften att pröva frågan om verkstäl-

Prop. 1980/81: 84 7.3 156

lighet enligt 1899 års lag skall föras till kronofogden-|_vndigheten. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. En remissinstans har emellertid. med hänsyn till det ringa antalet ärenden. ifrågasatt om inte prövningen bör åv'ila endast en kronofogdemyndighet eller eventuellt Svea hovrätt. En annan remissinstans har förordat att prövningen även i fortsättningen skall ankomma pä länsstyrelsen.

För egen del villjag först nämna att medan frågor om verkställighet här i riket av nordiska domar och beslut som regel skall prövas av en exekutiv myndighet. det i flertalet fall ankommer på Svea hovrätt att pröva ansök— ningar om verkställighet av utomnordiska domar och beslut. Se å ena sidan t.ex. 2 & lagen ( 1961512) om indrivningi Sverige av underhållsbidrag. fast- ställda i Danmark. Finland. Island eller Norge. och 91% lagen tl977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar pä privaträttens område samt å andra sidan t.ex. 7 & lagen (1965:723) om erkännande och verkstäl— lighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn och 9 & lagen (1976: 108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.

Trots det nu sagda anserjag att det inte finns skäl att frångå den i 1899 års lag föreskrivna ordningen. enligt vilken prövningen av verkställighet som avses i lagen ankommer på en exekutiv myndighet. Vid över- exekutors avskaffande bör prövningen anförtros kronofogdemyndigheten. Någon anledning att endast en viss kronofogdemyndighet skulle vara behörig föreligger inte. Kvalificerade tjänstemän hos kronofogdemyndig— heten är skickade att handha uppgiften.

Lagen i sin nya lydelse innehåller inte —- lika litet som den nu gällande lydelsen i fråga om överexekutor— någon bestämmelse om vilken krono- fogdemyndighet som är behörig att pröva en ansökan om verkställighet. UB:s regler om kronofogdemyndighetens lokala kompetens beträffande utmätning får tillämpas analogt (jfr 4 kap. 8 .5 UB. se även 2 kap. 4 Ö).

Om ett mål enligt 1899 års lag är anhängigt hos överexekutor vid ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna. bör handläggningen av målet i princip fortgå hos överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Överexekutor bör emellertid även dessförinnan kunna överlämna ett sådant mål till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt. Övergångs- bestämmelserna har utformats i enlighet med vad nu har sagts Ufr 39 ä' andra och tredje styckena UBp). Ett överlämnande bör ske till kronofogde- myndigheten i det distrikt där verkställigheten lämpligen bör äga rum (jfr vad som har sagts i det föregående om tillämpning av 4 kap. 8 & UB).

7.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

Enligt 1936 års lag om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz kan en dom som i Schweiz har meddelats i ett

l'rop. 19811/81 : 84 7.4 157

tvistemål eller. i fråga om annat än straff eller förverkande av egendom. i ett brottmål under vissa förutsättningar verkställas här i riket.

l 7 .s' i 1936 års lag föreskrivs att om talan anhängiggörs hos en domstol eller överexekutor i en sak. vilken veterligen redan är anhängig vid en schweizisk domstol som enligt 1936 års lag är behörig. den svenska domstolen eller överexekutor skall visa målet ifrån sig. Vad som sägs om talan hos överexekutor torde avse en ansökan om handräekning. Enligt vad jag tidigare har föreslagit skall övcrexekutorsinstitutioncn avskaffas. och frågan om handräekning skall enligt förslaget till handräekningslag prövas av tingsrätten. På grund härav föreslås att vad paragrafen inne- haller om talan hos överexekutor utgår.

7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

1115

Enligt 11 å nordiska verkställighetslagen sker verkställighet hos krono- fogdemy ndigheten av exekutionstitlar som avses i lagen enligt vad som är föreskrivet i fråga om en svensk domstols Iagakraftägande dom. 1 fall som avses i 4 &. dvs. beträffande en dom på betalningsskyldighet som inte har vunnit laga kraft, Skall dock verkställigheten ske med iakttagande av 39 och 40 åå UL. Det innebär att utmätning får äga rum. såvida inte gälde- nären ställer säkerhet eller nedsätter beloppet. men att utmätt egendom i princip inte får säljas.

Hänvisningen till 39 och 44) åå UL har ändrats till att avse vad som gäller i fråga om en dom som avses i 3 kap. 6 & UB. Det innebär i huvudsak samma begränsningar i verkställigheten som föreskrivs f.n. och därutöver att influtna medel inte får betalas ut utan att säkerhet ställs så länge domen inte har vunnit laga kraft (se 3 kap. 6 Q, 8 kap. 4 å första stycket första meningen och tredje stycket och 13 kap. 145 l UB).

14.5

1 14 så nordiska verkställighetslagen anges f.n. att om handräekning har beviljats enligt 8 kap. UL. talans väckande vid en dansk. finsk. isländsk eller norsk domstol skall med-avseende på giltigheten av ett sådant beslut vid tillämpning av 188 fi ULjämställas med talans anhängiggörande vid en svensk domstol. såvida domen i den utländska rättegången kan bli gällande i Sverige enligt samma lag.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall befogenheten att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder ankomma på tingsrätten och regleras i 15 kap. RB. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet härmed.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

Prop. l980/8l: 84 7.5 —7 158

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939z6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

! l & lagen om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luft— fartyg finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa slag av luftfartyg. bl.a. sådana som används för statsändamål. 2 5 innehåller vissa föreskrifter om säkerhet som ställs till undvikande av kvarstad. Enligt 3 5 har vad som sägs i 1 och 2 5.5 motsvarande tillämpning beträffande sking- ringsförbud.

Uttrycket "pant eller borgen"" i 2 & bör ersättas av termen säkerhet (ifr 2 kap. 25 .5 UB). Det kan påpekas att detta inte strider mot den konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg. på vilken 1939 års lag grundas.

Vidare föreslås att bestämmelsen om skingringsförbud i 3 & utgår. Lagens rubrik föreslås också jämkad.

7.6. Förslaget till lag om ändring i lagen ( l936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

l 1 Gå lagen om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter föreskrivs att om en arbetsgivare har yrkat vräkning av en arbetstagare från en lägenhet. som har upplåtits åt honom på grund av hans arbetsanställning. och det upplyses att arbetstagaren deltar i en strejk vid arbetsgivarens företag eller att han är föremål för en lockout från arbetsgivarens sida. yrkandet inte får bifallas förrän tre månader har förflutit från det att arbetstagaren upphörde med arbetet i anledning av konflikten. Bestämmelsen är tillämplig när yrkandet om vräkning har framställts hos en domstol. överexekutor eller skiljemän. Eftersom överexekutorsinstitutionen skall avskaffas och över- exekutors uppgift att förordna om handräekning föras över till tingsrätten. föreslås att vad som sägs i paragrafen om överexekutor utgår.

När en ansökan om vräkning har gjorts hos överexekutor före ikraft- trädandet av UB. skall överexekutor även därefter pröva frågan (se 5 & UBp). En övergångsbestämmelse har tagits upp med tanke på sådana fall.

7.7. Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Frågan om verkställighet rörande vårdnaden om barn eller umgängesrätt och frågan om överflyttning av barn i vissa andra fall prövas av länsrätten och förfarandet regleras i 21 kap. föräldrabalken (FB). Beträffande en parts skyldighet att ersätta motpartens kostnader i ett sådant ärende gäller enligt 11 & första stycket i nämnda kapitel att UL:s bestämmelser om kostnaderi utsökningsmål hos överexekutor har motsvarande tillämpning. Hän- visningen åsyftar 197 & UL. där det föreskrivs att överexekutor i ett utsök- ningsmål bestämmer efter vad som är skäligt om och till vilket belopp den

Prop. HSO/81:84 7.8 -—9 1 51)

förlorande parten bör betala ersättning till den andre för hans kostnader i målet.

Bestämmelsen i 1975 UL har inte fått någon motsvarighet i UB. Det kan erinras om att förfarandet i mål som avses i 21 kap. FB även regleras av förvaltningsprocesslagen (19711291). Sistnämnda lag innehåller inte någon regel om kostnadsersättning mellan parter.

Hänvisningen i 21 kap. 11 & FB till UL:s regler om kostnader i mål hos t'ivcrexekutor bör ersättas av en bestämmelse som direkt reglerar ersätt- ningsfrågan. l enlighet härmed anges i paragrafen att länsrätten får. enligt vad som är skäligt. förordna att den ena parten skall ersätta motpartens kostnader i ett ärende enligt 21 kap. Det torde inte vara behövligt att. som en remissinstans har förordat. meddela mera detaljerade föreskrifter i saken.

Till sitt innehåll överensstämmer förslaget i huvudsak med den nuvarande bestämmelsen. Förslaget ger dock länsrätten större möjligheter att beakta en försumlig processföring på den vinnande partens sida. Den vinnande bör som regel få ersättning för kostnader som har varit påkallade i målet. För att ersättning skall utgå bör det krävas att parten har yrkat er- sättning. Ersättning bör dock utan yrkande kunna utgå för kostnaden för utskrift av slutligt beslut i målet (jfr 18 kap. 145 RB). Det ärtydligt att den föreslagna regeln bör tillämpas även i fråga om kostnaderna i högre instans.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

7.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar

[ 2 5 första stycket i förevarande lag finns under punkt 13 en föreskrift om skyldighet för en bank. hos vilken en omyndigs värdehandlingar har nedsätts i öppet förvar. att underrätta förmyndaren, bl.a. då banken har fått en underrättelse från överexekutor om att exekutiv auktion har blivit utlyst på intecknad egendom. Vad som sägs om överexekutor föreslås ändrat till att aVSe kronofogdemyndigheten. Någon särskild övergångs- bestämmelse torde inte krävas.

7.9. Förslaget till lag om ändring i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo

l 2 kap. 14 å i förevarande lag finns en bestämmelse om att egendom i ett visst fall inte får utmätas eller beläggas med kvarstad eller skingrings- förbud. Vad som sägs om skingringsförbud föreslås utgå.

Prop. HSO/81:84 7.10 160

7.10. Förslaget till lag om ändring ijordabalken

l UB har tagits upp bestämmelser om rättsverkan av kvarstad. På mot- svarande sätt bör i JB meddelas föreskrifter om förhållandet mellan kvarstad och en ansökan om lagfart eller inteckning m.m. UB föranleder även en del andra jämkningar i JB. Det kan erinras om att i det tidigare remitterade förslaget till handräckningslag m.m. har tagits upp de äntl— ringar i JB som föranleds av handräekningslagen.

3 kap. 3 och 5 åå

Enligt 3 kap. 3 9" andra stycket och 5 % JB är den som ämnar utföra grävning eller annat liknande. arbete på sin mark i vissa fall skyldig att hos länsstyrelsen ställa pant eller borgen enligt UL till säkerhet för skyldig— heten att ersätta skada som kan uppkomma på någon annans mark. Han- visningen till Ul. avser bestämmelserna om pant och borgen i 48 &.

Bestämmelserna i 48 å UL ersätts av de regler om säkerhet som har tagits upp i 2 kap. 25—27 åå UB. 1 nu förevarande paragrafer bör därför i stället hänvisas till 2 kap. UB. Av hänvisningen följer bl.a. att om en bank eller jämförbar penninginrättning skall ställa säkerhet. en utfästelse av penninginrättningen att infria ersättningsskyldigheten får godtas. Staten, en kommun. en landstingskommun eller ett kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Prövningen av en säkerhet, som inte har godkänts av den till vars förmån säkerheten skall gälla. ankommer på länsstyrelsen.

6 kap. 10 och 12 55

Enligt första stycket i 6 kap. 10 5 skall ansvaret för en gemensam inteck- ning fördelas mellan fastigheterna i första hand efter deras taxerings- värden. Om taxeringsvärde inte finns för var och en av fastigheterna när någon av dem skall säljas exekutivt, gäller de värden som överexekutor låter åsätta fastigheterna enligt FfL. Att varje fastighet skall värderas av överexekutor i ett sådant fall framgår av 3 & FfL.

FfL ersätts av 12 kap. UB. Värdering av en utmätt fastighet skall ankomma på kronofogdemyndigheten (12 kap. 3 5. jfr 8 kap. 1 5 första stycket). Första stycket i 6 kap. 10 & JB föreslås ändrat till överens- stämmelse härmed. Det synes inte behövligt att särskilt ange att värde- ringen sker genom kronofogdemyndighetens försorg.

Enligt 6 kap. 12 & blir en inteckning under vissa förutsättningar utan verkan. sedan fastigheten har sålts exekutivt. Detta gäller dock inte. om överexekutor har förordnat om fortsatt inteckningsansvar. Närmare bestämmelser om ett sådant förordnande finns i 56 & FfL.

l UB har förutsatts att ett förordnande om fortsatt inteckningsansvar skall meddelas av kronofogdemyndigheten i egenskap av auktionsföt— rättare ( 12 kap. 56 å). Ordet överexekutor i 6 kap. 12 & bör därför bytas ut mot kronofogdemyndigheten.

Prop. 1980/81: 84 7.10 161

7 kap. 16.17 och 19 åå

[ 7 kap. 16 25. 17 & tredje stycket och 19 5 första stycket hänvisas i fråga om en exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter i fastigheten till FfL. Dessa hänvisningar föreslås ändrade till att gälla 12 kap. UB.

8 kap. 4 5

Enligt första stycket i denna paragraf skall ett arrendeavtal. som sägs upp med anledning av att arrenderätten är förverkad. upphöra att gälla nästa fardag. om inte rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga arren- datorn att avflytta tidigare eller annat följer av 8 kap. 25 &. Eftersom över- exekutors befogenhet att förordna om avhysning genom handräekning skall upphöra och motsvarande befogenhet skall tillkomma tingsrätten. föreslås att vad som sägs i bestämmelsen om överexekutor utgår.

12 kap. 21. 22, 44 och 67 & 5.5

En hyresgäst. som anser att han har rätt till nedsättning i hyran eller att han har en motfordran hos hyresvärden och vill dra av motsvarande belopp på hyran, får enligt 12 kap. 21 & nedsätta beloppet hos över- exekutor. Detsamma gäller. när det råder en tvist om storleken av hyra som inte är bestämd till beloppet i avtalet.

Beredningen har föreslagit att uppgiften att ta emot nedsättning av ett hyresbelopp skall vid överexekutors avskaffande flyttas till kronofogde- myndigheten. Detta har kritiserats av några remissinstanser. som anser att nedsättning i fortsättningen bör ske hos länsstyrelsen. För egen del vill jag framhålla att frågan om behörig myndighet vid nedsättning av hyresbelopp bör regleras på samma sätt som motsvarande fråga vid nedsättning enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Som närmare behandlas i motiven till ändringen av den lagen (avsnitt 7.30) föreslår jag att uppgiften att ta emot en sådan nedsättning skall tillkomma länsstyrelsen. I enlighet härmed föreslås att nedsättning enligt 12 kap. 21 & JB också skall ske hos länsstyrelsen. 12 kap. 22 och 44 5.5, som ansluter till 21 &. föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Förslaget innehåller inte. lika litet som gällande lag i fråga om över- exekutor. någon bestämmelse om vilken länsstyrelse som är behörig att ta emot en deposition av hyra utan förutsätter att nedsättning kan ske hos vilken länsstyrelse som helst. Det är emellertid lämpligt att hyran nedsätts hos länsstyrelsen i hyresvärdens hemvist eller där den annars skulle ha betalats (jfr 12 kap. 20 å andra stycket) eller hos länsstyrelsen där fastig— heten ligger.

[ förslaget till ändring i 1927 års lag har tagits upp en bestämmelse om talan mot länsstyrelsens beslut med anledning av nedsättning. Bestäm- melsen innebär att talan skall föras i hovrätten genom besvär. En mot- svarande bestämmelse föreslås i 12 kap. JB. Beträffande skälen för denna föreskrift (67 a &) fårjag hänvisa till vad som anförs vid 1927 års lag.

11 Riksdagen 1980/8l. I saml. Nr 8-1

Prop. 1980/81: 84 7.10 162

13 kap. 2615

Enligt första stycket i denna paragraf har bl.a. UL:s och FfL:s bestäm- melser om fast egendom och rättighet däri motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt. Denna hänvisning föreslås ändrad till att avse UB (jfr 1 kap. 11 å andra stycket UB).

|9 kap. 215

Trots att skingringsförbud på fast egendom eller tomträtt inverkar på rådigheten över egendomen. finns det f.n. inte någon föreskrift om att förbudet skall antecknas i fastighetsboken eller tomträttsboken. Härav följer att en sådan anteckning inte får göras (jfr 19 kap. 1 5 andra stycket och 21 & tredje stycket JB; se även NJA 1976 s. 76). I samband med till- komsten av lagen (l978z880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter har däremot i 19 kap. 21 5 första stycket förts in en bestämmelse om att ett ianspråktagande av fast egendom eller tomträtt genom betal- ningssäkring eller ett upphävande därav skall antecknas i fastighetsboken resp. tomträttsboken.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall säkerhetsåtgärderna kvarstad och skingringsförbud föras samman till ett gemensamt institut. benämnt kvarstad. Beslut om kvarstad skall medföra förbud för svaranden att överlåta egendomen eller att till skada för sökanden förfoga över den på något annat sätt. om inte kronofogdemyndigheten medger det (16 kap. 14 å UB. jfr 16 å andra stycket). 1 det följande föreslås bl.a. att inteckning inte skall få beviljas i en fastighet som är belagd med kvarstad (22 kap. 3 5). Kvarstad på fast egendom bör därför antecknas i fastighetsboken (jfr 38 5 första stycket 4 och 5 sjölagen 1891:35 s. 1). Motsvarande gäller tomträtt.

Bestämmelser om att kvarstad i fråga om fast egendom eller tomträtt skall antecknas i fastighets- resp. tomträttsboken föreslås införda i första stycket av 19 kap. 21 % JB. En anteckning bör göras även när kvarstaden har upphävts.

Förslaget avser såväl kvarstad för en fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt till fast egendom eller tomträtt. [ verkställighetsföreskrifter bör föreskrivas skyldighet för en domstol som har beviljat kvarstad på fast egendom eller tomträtt och för en kronofogdemyndighet som har belagt sådan egendom med kvarstad att göra anmälan till vederbörande inskriv- ningsmyndighet.

20 kap. 6 ?

Paragrafen anger under olika punkter i vilka fall en ansökan om lagfart skall avslås. Enligt punkt 7 skall en lagfartsansökan avslås. om fastigheten har sålts exekutivt till någon annan än sökanden och försäljningen har företräde framför dennes förvärv enligt 213 a 5 1 mom. UL. Hänvisningen till nämnda lagrum föreslås ändrad till att avse 14 kap. UB.

När egendom har belagts med kvarstad för en fordran, får enligt 16 kap.

Prop. 1980/81: 84 7.10 163

14 & UB gäldenären inte överlåta egendomen. såvida inte kronofogde- myndigheten medger det av särskilda skäl. Överlåtelseförbudet riktar sig i första hand mot gäldenären men får anses gälla även en tredje man. till vilken en överlåtelse sker i strid med förbudet. En sådan överlåtelse är alltså i princip ogiltig. Beträffande frågan huruvida den till vilken över- låtelsen har skett kan åberopa förvärvet. om han var i god tro. vill jag framhålla följande.

I propositionen beträffande UB har ingående behandlats frågan om före- trädet mellan en utmätning av viss egendom och en överlåtelse av egendomen från utmätningsgäldenären (motiven till 4kap. 30 ä). I fråga om fast egendom har på skäl som anges i propositionen förordats att en utmätning skall i och med utmätningsbeslutet gälla mot den som därefter förvärvar egendomen, även om denne är i god tro. Frågan om företrädet mellan kvarstad för fordran på fast egendom och en överlåtelse av egendomen hör uppenbarligen bedömas på samma sätt. Det innebär att sedan kvarstad har lagts på fast egendom, kvarstaden gäller mot den som därefter förvärvar egendomen. även om kvarstaden inte har hunnit antecknas i fastighetsboken och förvärvaren är i god tro. Kvarstad på fast egendom till säkerhet för bättre rätt bör ha samma verkan som kvarstad för fordran.

En särskild fråga är om JB behöver ändras med hänsyn till vad jag nu har sagt. Jag vill med anledning därav påpeka att bestämmelserna i 17 kap. om företräde på grund av inskrivning inte gäller i sådana fall som nu avses och att de inte heller kan anses analogt tillämpliga. Bestämmelserna om godtrosförvärv på grund av inskrivning i 18 kap. (se särskilt 1 5 första stycket) är inte, vare sig enligt sin ordalydelse eller med stöd av motiv- uttalandena (se prop. l970:20 del A 5. 280), tillämpliga på frågan om före- trädet mellan kvarstad (f.n. skingringsförbud) på fast egendom och förvärv av egendomen. lnte heller torde det finnas stöd för en analogisk tillämp- ning av dessa bestämmelser. Vad nu har sagts överensstämmer också med den ståndpunkt som har intagits i motsvarande fråga. när överlåtelse sker av fast egendom som har tagits i anspråk genom betalningssäkring (prop. 1978/79:28 s. 161 f. 215 och 220). Med hänsyn till det anförda anserjag inte att JB behöver ändras. Jag anser inte heller att det behövs någon uttrycklig föreskrift i saken.

Frågan om lagfart på fast egendom som har belagts med kvarstad bör omfattas av punkt 9 i 20 kap. 6 &. Där föreskrivs att en lagfartsansökan skall avslås. om det är uppenbart att förvärvet av annan grund - dvs. annan grund än dem som anges i föregående punkter — är ogiltigt eller inte kan göras gällande. Det kan påpekas att det hinder mot lagfart som anges under punkt 5 — att en överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen — endast åsyftar sådana inskränkningar i förfoganderätten som avses i 20 kap. 14 5 (se prop. l970:20 de1 B 5. 576).

Prop. 1980/81: 84 7.10 164

I enlighet med det sagda bör en ansökan om lagfart på en kvarstads- belagd fastighet avslås, om överlåtelsen har skett efter kvarstaden. ()m sökanden åberopar en överlåtelse som har ägt rum före kvarstaden. bör däremot kvarstaden inte i och för sig utgöra hinder mot att lagfart beviljas. Detta bör gälla vare sig kvarstaden har beviljats till säkerhet för en fordran eller till säkerhet för bättre rätt. Särskilt i det förra fallet kan det bli aktuellt att kvarstaden hävs (se 16 kap. 13 s'jfrd med 4 kap. 33 & UB). ()m kvar- staden i det senare fallet har följts av en rättegång om bättre rätt till fastig- heten. skall ansökningen förklaras vilande (se 20 kap. 7 & 3 JB). Det kan påpekas att om ett köpebrev har föregåtts av ett köpekontrakt eller en annan liknande köpehandling vari avtal har träffats om överlåtelse av egendomen. det i allmänhet är dagen för upprättandet av denna handling som är avgörande för när egendomen skall anses ha överlåtits.

Det sagda skall också tillämpas beträffande tomträtt (jfr 21 kap. 7 & JB). 21 kap. 2.5

121 kap. 2 & anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av en upplåtelse av tomträtt skall avslås. Enligt punkt 5 skall en sådan ansökan avslås om fastigheten är utmätt.

Även kvarstad bör nämnas som grund för avslag på en inskrivnings- ansökan (jfr punkt 6). i samband härmed bör även betalningssäkring tas upp. Förbudet mot inskrivning bör iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag. då ett ärende angående anteckning om kvar— staden eller betalningssäkringen tas upp. Den nuvarande bestämmelsen om inskrivningsförbud vid utmätning börjämkas på motsvarande sätt (jfr 4 kap. 30 5 andra stycket UB samt vad som sägs i det följande vid 22 kap. 3 % JB).

Punkt 5 i 21 kap. 2 & har utformats i enlighet med det sagda.

5.5

I denna paragraf ges bestämmelser om inskrivning av ett avtal om en sådan ändring i en inskriven tomträtts innehåll som avses i 13 kap. 21 &. dvs. om en utvidgning eller inskränkning av det område som tomträtten avser eller om en ändring av ändamålet med tomträtten m.m. ] fråga om en sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om inskrivning av en upplåtelse av tomträtt i 21 kap. 2—4 åå. Från denna hänvisning görs emellertid i 5 & vissa avvikelser.

i andra stycket av 5 & anges sålunda att om en inteckning förut är beviljad eller sökt i tomträtten eller om inskrivning av en nyttjanderätt, ett servitut eller en rätt till elektrisk kraft förut är beviljad eller sökt i denna eller om en sådan inskrivning söks samma dag. en ansökan om inskrivning av ett ändringsavtal får bifallas endast om rättighetshavaren har medgett inskrivning av avtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättig- hetshavarens säkerhet. Vidare föreskrivs att om fastigheten eller tomt-

Prop. HSO/81:84 " 7./() 165

rätten har utmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inskrivning söks. vad nu har sagts om rättighetshavaren även gäller utmätningssökanden eller den borgenär för vars fordran betalningssäkring har ägt rum.

Bestämmelserna i andra stycket bör vidgas till att avse även det fallet att fastigheten eller tomträtten har belagts med kvarstad. Förbudet mot in- skrivning av ändringsavtal vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring bör iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om åtgärden tas upp. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet med det sagda.

65

Enligt andra stycket i denna paragraf får en ansökan om dödning av en tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 å — dvs. när fastighets- ägaren och tomträttshavaren har kommit överens om tomträttens upp— hörande eller när fastigheten och tomträtten har kommit i samma ägares hand —— inte bifallas. om en inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt. Anledningen till att en utmätning utgör hinder mot att tomträttsinskrivningen dödas är att utmätningsborgenären i annat fall skulle förlora den rätt som han har erhållit genom utmätningen.

Av liknande skäl bör en tomträttsinskrivning inte få dödas. om tomt- rätten är belagd med kvarstad. Detsamma gäller betalningssäkring. I enlighet härmed har paragrafen vidgats till att gälla även kvarstad och betalningssäkring. Vidare föreslås att det skall krävas att ett ärende angående anteckning om den exekutiva åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.

22 kap. 3 5

l paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inteckning i fast egendom skall avslås. Enligt punkt 6 skall en sådan ansökan avslås. om en del av fastigheten är utmätt eller utmäts den dag då inteekningen söks. Bestäm- melsen sammanhänger bl.a. med att en utmätt del av en fastighet kan säljas i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av en utmätt rättighet (64 och 69 åå FfL) och att utmätningssökanden då skulle kunna lida skada av en ny inteckning.

F.n. medför utmätning av fast egendom förmånsrätt i och med utmät- ningsbeslutet (83 ä 1 mom. UL). Enligt UB skall en sådan utmätning inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmät- ningen tas upp på en inskrivningsdag (4 kap. 30 .5 andra stycket). På mot- svarande sätt bör en utmätning av en del av en fastighet beaktas av inskriv- ningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående an- teckning därom tas upp. Bestämmelsen under punkt 6 föreslås jämkad i enlighet härmed. Bestämmelsen avser även utmätning av en villkorlig äganderätt till del av en fastighet. Beträffande det fallet att en inteckning

Prop. ]980/81: 84 7.I0 166

hinner sökas på en tidigare inskrivningsdag än den då utmätningen antecknats kan hänvisas till vad som sägs i det följande om förhållandet mellan en inteckning och kvarstad.

Enligt punkt 7 i 22 kap. 3 & gäller att om en del av en fastighet har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller tas i anspråk den dag då inteckning i fastigheten söks, ansökningen skall avslås. Bestämmelsen har sin grund i samma förhållande som har föranlett förbudet mot inteckning när en del av en fastighet är utmätt. Den bör ändras på samma sätt som bestämmelsen i punkt 6. Samtidigt föreslås att punkterna 6 och 7 förs samman till en bestämmelse.

Bland de omständigheter som enligt 22 kap. 3 & JB skall medföra att en ansökan om inteckning i fast egendom avslås nämns inte skingringsförbud. Föreligger inte något hinder mot inteckning enligt 3 5 och skall inte heller en ansökan förklaras vilande enligt 4 &. skall enligt 5 & inteckning beviljas. Skingringsförbud synes sålunda inte utgöra hinder mot att en inteckning beviljas i fastigheten. Som förut har nämnts finns det inte heller någon föreskrift om att skingringsförbud skall antecknas i fastighetsboken. Det är emellertid något tveksamt vilken rätt som följer av en inteckning. som har meddelats medan fastigheten är föremål för skingringsförbud.

Det kan erinras om att betalningssäkring medför förmånsrätt i den ianspråktagna egendomen. En sådan åtgärd utgör därför inte något hinder mot att en inteckning beviljas i fastigheten.

Enligt UB ersätts skingringsförbud av kvarstad. Kvarstad för en fordran skall inte i och för sig medföra förmånsrätt. En ny inteckning i en kvar- stadsbelagd fastighet skulle därför kunna göra kvarstaden värdelös. Även när kvarstaden avser ett anspråk på bättre rätt till fastigheten kan en ny in- teckning vara till skada för sökanden. Kvarstad bör därför utgöra hinder mot en ny inteckning (jfr 283 5 första stycket 6 sjölagen). I departements- förslaget har en bestämmelse härom tagits upp i förevarande paragraf under punkt 6.

I förslaget nämns kvarstad på fastigheten eller en del därav. Bestäm- melsen avses gälla även när kvarstaden endast gäller någons villkorliga äganderätt till fastigheten eller en del därav. Förbudet mot inteckning skall iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp.

Enligt 16 kap. 14 & (jfr 16 å andra stycket) UB kan kronofogdemyndig- heten. om särskilda skäl föreligger. medge att svaranden i kvarstadsmålet får förfoga över egendomen. t.ex. för att kunna betala sin skuld till kvar- stadssökanden. I enlighet härmed bör kronofogdemyndigheten kunna medge att en inteckning meddelas för att pantbrevet skall användas för ett sådant ändamål. 1 förslaget har tagits upp en uttrycklig bestämmelse om att kvarstaden inte skall hindra att en inteckning beviljas i ett sådant fall. Ett motsvarande undantag föreslås beträffande utmätning (jfr 4 kap. 29 & UB) och betalningssäkring (jfr förslaget till ändring av betalningssäkrings- lagen).

Prop. l980/81:84 ' 7.I0 167

Om en inteckning någon gång skulle hinna sökas efter det att ett beslut har meddelats om kvarstad för en fordran på en fastighet men före den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp. bör beträffande rätten till pantbrevet gälla detsamma som när fastigheten har utmätts och en inteckning söks på en tidigare inskrivningsdag än den då utmätningen antecknas (se vad som sägs i motiven till 4 kap. 30 & UB). Fastighetens ägare bör sålunda inte själv kunna åberopa pantbrevet till stöd för ägarhypotek. Har pantbrevet pantsatts till en tredje man. torde denne vara skyddad om han var i god tro. Vad nu har sagts gäller natur- ligtvis även vid betalningssäkring. Beträffande det fallet att kvarstad har meddelats till säkerhet för bättre rätt till fastigheten se 6 kap. 8 5 och 18 kap. 2 & JB.

På grund av hänvisningen i 22 kap. 15 & JB till de föregående para- graferna i kapitlet blir de föreslagna ändringarna i 3 & tillämpliga även be- träffande inteckning i en tomträtt.

23 kap. 2 5

l paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av någon annan nyttjanderätt än tomträtt samt av ett servitut och en rätt till elektrisk kraft skall avslås. Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om det fallet att egendomen är belagd med kvarstad. En sådan bestämmelse har tagits upp som punkt 7. Där anges att en ansökan om inskrivning skall avslås. om fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om kvarstaden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning söks (jfr 16 kap. 14 & UB).

Bestämmelsen gäller såväl kvarstad för en fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt (jfr 23 kap. 3 5 första stycket 2 JB).

Övergångsbestämmelserna

Överexekutor kan övergångsvis handlägga mål efter ikraftträdandet av den nya utsökningslagstiftningen (5 & UBp). När överexekutor säljer en fastighet exekutivt. bör befogenheten enligt 6 kap. 12 5 att förordna om fortsatt inteckningsansvar givetvis fortfarande tillkomma överexekutor. När frågan gäller avhysning av en arrendator. bör 8 kap. 4 & tillämpas i dess äldre lydelse. Föreskrifter härom har tagits upp i övergångsbestäm- melserna.

[ det föregående har jag föreslagit att nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap. 21 å i fortsättningen skall ske hos länsstyrelsen. Om ett sådant ärende är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. bör det även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982 (jfr 5 5 och 39 å andra och tredje styckena UBp). I övergångsbestämmelserna har tagits upp en föreskrift härom.

Enligt förslaget till ändring av 19 kap. 21 5 skall kvarstad på fast egendom eller tomträtt antecknas i fastighetsboken resp. tomträttsboken.

Prop. 1980/81z84 7.lI—l2 168

l'x'varstad skall enligt förslaget utgöra hinder mot inskrivning av en tomträtt och vissa andra åtgärder beträffande en tomträtt (21 kap. 2. 5 och 6 51%). mot ny inteckning i egendomen (22 kap. 3 &. jfr 15 5) och mot inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt m.m. (23 kap. 2 %$). Detsamma bör gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av ändringarna. Ett sådant förbud skall i princip anses som kvarstad. vilken har beviljats enligt de nya bestämmelserna (jfr 33 Gi UBp och punkt 3 i övergångsbestäm- melserna till ändringarna i RB). l tydlighetens intresse föreslås en ut- trycklig bestämmelse i saken.

Det är utan någon särskild föreskrift tydligt att vad som sägs om kvarstad i nyssnämnda bestämmelser även avser kvarstad som har meddelats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

1 vcrkställighetsbestämmelser bör föreskrivas skyldighet för myndighet som har meddelat skingringsförbud på fast egendom eller tomträtt att underrätta inskrivningsmyndigheten. Det får övervägas om det för en sådan underrättelse bör krävas en begäran av sökanden.

Hänvisningar till S7-10

  • Prop. 1980/81:84: Avsnitt 7.35

7.11. Förslaget till lag om ändring i lagen (l973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Enligt 7 & första stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder får en arrendetvist. en hyrestvist eller en bostadsrättstvist för vissa angivna ändamål hänskjutas av en part till arrendenämnden resp. hyres- nämnden. såvida tvisten inte är anhängig vid en domstol eller hos över- exekutor eller skiljemän. Vad som sägs om en tvist hos överexekutor torde avse ett mål om handräekning (jfr 192 & UL). Eftersom överexekutors- institutionen föreslås bli avskaffad. föreslås att vad som sägs om över- exekutor i paragrafen utgår.

Övergångsvis kan handräekningsmål prövas av överexekutor efter UB:s ikraftträdande (se 5 & UBp). På grund härav föreslås en övergångsbestäm- melse. som innebär att 7 5 i dess äldre lydelse skall tillämpas i sådana fall.

7.12. Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen (l979z230)

Enligt jordförvärvslagen krävs i princip särskilt tillstånd för förvärv av fast egendom som är taxerad som enjordbruksfastighet. Förvärvstillstånd behövs dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en exekutiv auktion (2 & 10). Egendom. som har förvärvats genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp. skall avyttras inom viss tid. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla egendomen (16 å). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen på framställning av Iantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Prop. 1980/81: 84 . 7.12 169

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelserna i 17 5. Enligt 17 å andra stycket skall samma regler tillämpas som om egendomen hade blivit utmätt för en fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det skyddsbelopp som bestäms i enlighet härmed täcks. får försäljning inte ske. såvida inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt FfL eller. om ägaren eller en innehavare av en fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat en särskild värdering, det värde till vilket egendomen uppskattas av värderingsmän som överexekutor utser. Vidare anges bl.a. att vad UL i fråga om fördelning av köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende som avses här tillämpas på ägaren.

Försäljning av fast egendom enligt 17 åjordförvärvslagen bör i likhet med exekutiv försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. I tydlighetens intresse föreslås en uttrycklig bestämmelse härom i 16 &.

Vad som i 17 & sägs om FfL bör ändras till att avse 12 kap. UB. Enligt UB ankommer det på kronofogdemyndigheten att ombesörja värderingen vid exekutiv försäljning av fast egendom. varvid kronofogdemyndigheten får anlita en särskild värderingsmän (12 kap. 3 ft).

Bestämmelsen om rätt för ägaren och panthavare att påkalla en särskild värdering har sin motsvarighet i tidigare jordförvärvslagar. Med hänsyn till den vikt som har tillmätts denna värdering (se prop. 1951:24 s. 24. 50 ffoch 75 foch prop. 1955: 165 s. 109 foch 113) bör befogenheten att utse värde— ringsmän ankomma på en annan myndighet än den som skall ombesörja värderingen enligt UB (dvs. kronofogdemyndigheten). Uppgiften bör anförtros länsstyrelsen.

Någon motsvarighet till bestämmelsen om att vad UL i fråga om för- delning av köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären skall i ärende som avses i 17 5 jordförvärvslagen tillämpas på ägaren torde inte behövas. 1 13 kap. UB. som behandlar redovisning (däri inräknat fördelning) av influtna medel. används f.ö. i allmänhet inte beteckningen gäldenären. Någon oklarhet i tillämpningen torde inte kunna uppstå.

Om ett ärende om försäljning enligt 17 5 är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. bör det även därefter i princip handläggas av överexekutor. Överexekutors handläggning bör dock upphöra senast vid utgången av år 1982 och överexekutor bör även dessförinnan kunna överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt (jfr 39 & UBp). En övergångsbestämmelse härom har tagits upp.

Prop. l980/8lz84 7.l3—I4 170

7.13. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:]132) om förvärv av hyres- fastighet m.m.

Enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. får fast egendom. som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen har betecknats som en hyresfastighet. i princip inte förvärvas utan tillstånd av hyresnämnden (1 5). Förvärvstillstånd fordras dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en exekutiv auktion (2 5 8). Egendom. som har förvärvats genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp. skall avyttras inom viss tid. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen antingen har fått besked från kommunen att någon prövning inte påkallas eller har erhållit hyresnämndens tillstånd att behålla egendomen (6 5). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelserna i 7 5. Dessa överensstämmer i huvudsak med reglerna i 17 & jordförvärvslagen och bör ändras på motsvarande sätt. Samtidigt bör 6 & första stycket sista meningen förtydligas (jfr 16 åjordförvärvslagen). Beträffande den närmare motiveringen för ändringarna får hänvisas till vad som har sagts i fråga om jordförvärvslagen.

7.14. Förslaget till lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.

Enligt 1 och 2 55 lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m. får utländska medborgare m.fl. inte utan ett särskilt tillstånd förvärva fast egendom (däri inräknat tomträtt) här i riket. Nämnda bestämmelser utgör dock inte något hinder mot att förvärva fast egendom genom inrop på en exekutiv auktion (6 15). Fast egendom. som har för- värvats genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att tillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp, skall avyttras inom viss tid. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har erhållit tillstånd att behålla egendomen (7 5). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen i allmänhet förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelserna i 8 &. Enligt 8 5 andra stycket skall samma regler tillämpas som om egendomen hade utmätts för en fordran med bästa förmånsrätt efter, i förekommande fall. sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Vidare anges bl.a. att vad UL i fråga om köpeskillingens fördelning föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende som nu avses gälla egendomens

Prop. 1980/81:84 7.15 171

ägare samt att bestämmelsen i 40 5 första stycket andra meningen FfL inte skall tillämpas i fråga om egendomens försäljning. Enligt denna bestäm- melse får ett inrop inte godtas. om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Försäljning av fast egendom enligt 8 & i 1916 års lag bör i likhet med exekutiv försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. I tydlighetens intresse föreslås en uttrycklig bestämmelse härom i 7 &.

Bestämmelsen i 8 5 om att vad UL i fråga om köpeskillingsfördelningen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett sådant ärende som avses i paragrafen gälla egendomens ägare bör utgå. ] fråga om skälen för denna ändring kan hänvisas till vad som har anförts i motiven till motsvarande ändring ijordförvärVSIagen. Vidare föreslås att hänvisningen till 40 5 första stycket andra meningen FfL ändras till att avse motsvarande bestämmelse i UB (12 kap. 40 .5 första stycket andra meningen).

En övergångsbestämmelse bör meddelas beträffande försäljnings- ärenden som är anhängiga hos överexekutor vid ikraftträdandet av lag- ändringarna (jfr förslaget till ändring av jordförvärvslagen).

7.15. Förslaget till lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

15

Om ett förbud i lag att utan tillstånd eller godkännande förvärva eller behålla fast egendom kringgås genom att egendomen innehas av en bulvan, skall enligt 1 5 första stycket lagen om bulvanförhållande i fråga om fast egendom en domstol på talan av en allmän åklagare förordna att över- exekutor. sedan sex månader förflutit från det att domstolens beslut vann laga kraft. skall pröva huruvida egendomen skall säljas på en offentlig auktion. Enligt andra stycket i paragrafen skall överexekutor förordna om försäljning. om det inte framgår av fastighetsboken att egendomen har av- yttrats. Visar det sig senare att ett avtal. genom vilket egendomen har av- yttrats. inte har blivit bestående. skall överexekutor på nytt pröva huruvida ett förordnande om försäljning skall meddelas.

Att uppgiften att förordna om försäljning enligt bulvanlagen åvilar över- exekutor torde ha samband med att själva försäljningen ankommer på överexekutor. Vid överexekutors avskaffande bör försäljningen — som sker enligt bestämmelserna om exekutiv försäljning — ankomma på krono- fogdemyndigheten. Mot bakgrund härav är det lämpligt att även uppgiften att pröva huruvida försäljning skall ske anförtros kronofogdemyndigheten. Detta överensstämmer med beredningens förslag, vilket har lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Prop. 1980/81:84 7.15 172

2 ä

1 2 & föreskrivs att om det. sedan ett förordnande har meddelats om för- säljning. framgår att egendomen har avyttrats dessförinnan eller senare. överexekutor får besluta att förordnandet inte skall gå i verkställighet. Även denna befogenhet böri fortsättningen ankomma på kronofogdemyn- digheten.

l ?. & regleras i övrigt försäljningen av egendomen. Bestämmelsen i femte meningen om att vad UL i fråga om fast egendoms försäljning och köpeskillingsfördelningen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende enligt bulvanlagen gälla bulvanen bör utgå (jfr förslaget till ändring av jordförvärvslagen). Vidare föreslås att ett par andra hänvisningar till bestämmelser i Ul. anpassas till de nya bestämmelserna i UB.

6 &

Virke som avverkas eller stråfoder som förs bort i strid mot ett förbud enligt 3 5 kan enligt 5 5 under vissa förutsättningar tas i beslag och förklaras förverkat. l 6 & första stycket meddelas bestämmelser om för- farandet beträffande sådan egendom. Där anges att virke och stråfoder som förverkas skall säljas av åklagaren i den ordning som föreskrivs om utmätta lösören. Begär ägaren av beslagtaget virke eller stråfoder. innan frågan om förverkande har prövats slutligt. att försäljning skall äga rum eller finner överexekutor. på anmälan av åklagaren. att fara föreligger att virket eller stråfodret skall förstöras eller att kostnaden för dess för— varande skulle bli större än som är skäligt, skall överexekutor förordna att egendomen skall säljas i nyssnämnda ordning. 1 ett sådant fall skall egen- domens ägare. om han är känd och bor inom riket. genom åklagarens försorg delges en underrättelse om auktionen minst åtta dagar innan den hålls. Detsamma gäller beträffande ett ombud för ägaren. om denne bor utom riket men inom riket har ett känt ombud. som har rätt att ta emot

stämning och avge svaromål för honom. Vidare föreskrivs att åklagarens anmälan till överexekutor skall vara åtföljd av en fullständig. av två tro- värdiga personer styrkt förteckning. som utvisar egendomens mängd och beskaffenhet.

Beredningen har föreslagit att uppgiften att sälja virke eller stråfoder skall anförtros kronofogdemyndigheten och att denna också skall överta överexekutors uppgift att pröva huruvida beslagtaget virke eller stråfoder skall säljas innan det slutligt har förklarats förverkat. Detta har godtagits av remissinstanserna.

För egen del vill jag framhålla att uppgiften att ombesörja försäljning av förverkat eller beslagtaget virke eller stråfoder ligger vid sidan av en allmän åklagares övriga åligganden. Jag delar därför uppfattningen att försäljningen inte längre skall ombesörjas av åklagaren. Enligt lagen (197411066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. skall egendom som har tillfallit staten på grund av förverkande säljas av

Prop. 1980/81: 84 . 7.15 173

förenade fabriksverken. Den myndighet som omhänderhar egendomen får dock i vissa fall låta sälja den. Lagen är inte tillämplig. om annat följer av särskilda bestämmelser. Det synes mindre lämpligt att förenade fabriks- verken åläggs att sälja upplag av virke eller stråfoder. Det bör också beaktas att en sådan försäljning skall ske med tillämpning av vad som gäller om försäljning av utmätt egendom. Jag förordar därför att försälj- ningen anförtros kronofogdemyndigheten. Frågan huruvida beslagtaget virke eller stråfoder skall säljas innan det slutligt har förklarats förverkat bör också prövas av kronofogdemyndigheten. Det bör ankomma på åklagaren att till kronofogdemyndigheten anmäla frågan om försäljning.

6 5 första stycket har utformats i enlighet med det sagda. De nuvarande bestämmelserna om underrättelse till ägaren har fått utgå (jfr 9 kap. 2 5 andra stycket UB). Någon särskild bestämmelse om den utredning som åklagaren skall lämna i sin framställning torde inte heller behövas.

[ andra stycket av 6 & anges f.n. att om beslagtaget virke eller stråfoder säljs innan det har förklarats förverkat. försäljningssumman skall nedsättas i riksbanken till dess frågan om förverkande har blivit slutligt avgjord. Vidare föreskrivs att vad som sägs i 160 & UL om insättning av sådana medel i bank har motsvarande tillämpning. Efter lagändring år 1971 anges i 160 & UL att medel som har influtit i utsökningsmål skall utan dröjsmål sättas in i en bank mot ränta. Undantag föreskrivs dock för det fallet att det finns anledning anta att utbetalning kommer att ske inom två veckor från det att medlen inflöt. Några motsvarande bestämmelser har inte tagits upp i UB. men det har förutsatts att föreskrifter i saken meddelas av regeringen.

Medel som har influtit vid en förtida försäljning enligt bulvanlagen bör liksom f.n. betalas ut först när frågan om förverkande har avgjorts slutligt. Medlen bör emellertid inte sättas in i riksbanken. De bör i stället i allmänhet göras räntebärande genom insättning i bank enligt samma regler som förutsätts komma att gälla i utsökningsmål. På grund av hänvisningen i 6 5 första stycket sista meningen till vad som gäller om exekutiv för- säljning torde dessa regler bli tillämpliga.

1 enlighet härmed anges i andra stycket endast att om beslagtaget virke eller stråfoder säljs innan det har förklarats förverkat. influtna medel inte får betalas ut innan frågan om förverkande har avgjorts slutligt.

125

I 12 5 första stycket anges f.n. att klagan över överexekutors beslut i ett ärende som nämns i 1 & förs i den ordning som föreskrivs i UL angående klagan över överexekutors utslag i utsökningsmål. Det föreslås nu en mera generell bestämmelse om att talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt 1925 års lag förs i den ordning som föreskrivs i UB.

Prop. 1980/81: 84 7_]() 17.-4

13.5

1 andra stycket av denna paragraf har ordet "överexekutor” bytts ut mot "kronofogdemyndigheten".

Övergångsbestämmelserna

1 fall då en domstol enligt 1 5 första stycket har förordnat att över- exekutor skall pröva frågan om försäljning av viss fastighet. bör det i princip även efter ikraftträdandet ankomma på överexekutor att göra den prövning som anges i 1 5 andra stycket och 2 5 och att sälja egendomen. Överexekutors befattning med ärendet bör dock upphöra senast vid ut- gången av år 1982. Överexekutor bör även dessförinnan kunna överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt. Föreskrifter härom har tagits upp i första och andra meningarna i andra stycket av över- gångsbestämmelserna. Det är givetvis ingenting som hindrar att över- exekutor. efter att ha beslutat om försäljning. överlämnar frågan om själva försäljningen till kronofogdemyndigheten.

Enligt en särskild övergångsbestämmelse skall vad nu har sagts också gälla. om ett ärende om förtida försäljning enligt 6 15 första stycket andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande. I praktiken torde det knappast finnas någon anledning att överlämna ett sådant ärende till kronofogdemyndigheten.

Försäljning enligt 6 5 skall efter ikraftträdandet verkställas av krono- fogdemyndigheten. Denna bör redan före ikraftträdandet kunna vidta åtgärder för en försäljning som skall äga rum efter ikraftträdandet. Tredje stycket i övergångsbestämmelserna innehåller en föreskrift härom.

Slutligen har tagits upp en bestämmelse om att 12 5 i dess äldre lydelse skall tillämpas i fråga om talan mot överexekutors beslut (jfr 35 å andra stycket och 40 & UBp).

7.16. Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut

Enligt 2 5 lagen om förlängning av tiden för vissa servitut är ägaren till en fastighet. som besväras av ett servitut beträffande vilket tiden förlängs enligt samma lag, i vissa fall berättigad till ersättning av ägaren till den fastighet. till vars förmån servitutet gäller. Frågan om ersättning prövas av en särskild nämnd. Beträffande sådan nämnd gäller. utöver vissa särskilda föreskrifter i 1959 års lag. bestämmelserna i lagen (1929: 145) om skiljemän i tillämpliga delar. 1 5 & föreskrivs att sedan tre månader har förflutit från det att nämnden har meddelat beslut, beslutet skall efter överexekutors förordnande gå i verkställighet lika som en domstols Iagakraftägande dom.

Vad som föreskrivs om överexekutors förordnande som förutsättning för verkställighet av nämndens beslut bör utgå. I enlighet med vad som skall gälla enligt UB beträffande verkställighet av en skiljedom bör frågan

Prop. 1980/81:84 7.17—l8 175

om verkställighet av nämndens beslut prövas direkt av kronofogdemyndig- heten (jfr 3 kap. 15— 18 åå UB). Beträffande förutsättningarna för verkstäl— lighet synes böra gälla detsamma som i fråga om en skiljedom som. utan att skiljeavtal föreligger. med stöd av en bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av skiljemannalagen. 5 & föreslås ändrad i enlighet härmed.

1 7 & ges regler om beaktande av servitut för vilket tiden har förlängts vid exekutiv försäljning av den tjänande fastigheten. varvid det hänvisas till bestämmelser i UL. Paragrafen bör anpassas till bestämmelserna i 12 kap. UB.

Har överexekutor förordnat att ett beslut av nämnden får verkställas. bör frågan om verkställighet inte på nytt prövas av kronofogdemyndig- heten. En övergångsbestämmelse härom har tagits upp i departements- förslaget (jfr 14 & UBp).

7.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m.

I samband med att rätt till en gruva eller en andel däri enligt lagen om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m. skall mot lösen avstås till staten eller någon annan kan förordnas att även annan egendom. som är att hänföra till gruvverksamheten eller som hör till någon i omedelbar anslut- ning till gruvföretaget bedriven rörelse. skall lösas. Beträffande rätten till löseSkillingen för lös egendom som avstås finns bestämmelser i 6 &. 1 andra stycket föreskrivs att löseskillingen för lös egendom som är utmätt skall utges till utmätningsmannen, om borgenären yrkar det. Vidare anges att om löseskillingen avser egendom. som har satts i kvarstad eller under skingringsförbud. löseskillingen skall utges till överexekutor. om någon part begär det. och att överexekutor har att förfara med beloppet på det sätt som är föreskrivet i 186 & UL för där avsett fall.

Vad som sägs om skingringsförbud bör utgå. Vidare bör betalnings- säkring nämnas vid sidan av kvarstad. Vad som sägs om överexekutor bör ändras till att gälla kronofogdemyndigheten. Någon särskild bestämmelse om hur kronofogdemyndigheten skall förfara med löseskillingen för egendom som är belagd med kvarstad m.m. torde inte behövas. I fråga om skälen härför fårjag hänvisa till vad som anförs vid förslaget till ändring av motsvarande bestämmelse i 58 & försäkringsavtalslagen. Bestämmelserna kan samtidigt förenklas något. 6 5 har ändrats i enlighet härmed.

Vad som sägs om kvarstad i paragrafens nya lydelse bör också tillämpas i fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. En föreskrift härom har tagits upp i en övergångsbestämmelse (jfr 33 & UBp).

7.18. Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen (1972z719)

I 6 kap. 14 & expropriationslagen föreskrivs i fråga om uttagande av viss ersättning att UL:s bestämmelser om verkställighet av en Iagakraftägande

Prop. 1980/81: 84 7.19—20 176

dom i tvistemål. genom vilken betalningsskyldighet har ålagts någon. har motsvarande tillämpning. Hänvisningen till UL föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelseri UB.

7.19. Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Enligt 9 kap. 4 5 andra stycket fastighetsbildningslagen får vissa kostnadsbelopp som har tagits upp i en debiteringslängd tas ut enligt UL:s bestämmelser om fordran för vilken betalningsskyldighet har ålagts genom en dom som äger laga kraft. Hänvisningen föreslås ändrad till att avse mot- svarande regleri UB.

Beträffande sammanläggning av fastigheter föreskrivs i 12 kap. 4 5 andra stycket att en fastighet inte får ingå i en sammanläggning. bl.a. om den är utmätt eller annars skall säljas i den ordning som föreskrivs för utmätt fast egendom. En utmätning som återgår, om sammanläggning kommer till stånd. skall dock inte beaktas. Sistnämnda bestämmelse åsyftar det fallet att en överlåtelse av en fastighet är beroende av villkor. som består i att en sammanläggning kommer till stånd. och fastigheten har utmätts för en fordran mot överlåtaren (jfr 82 a & UL).

Även kvarstad på en fastighet bör utgöra hinder mot att fastigheten ingår i en sammanläggning. Detsamma gäller betalningssäkring. Paragrafen har kompletterats med föreskrifter härom. Bestäm melsen att en utmätning som återgår. om en sammanläggning kommer till stånd. inte skall beaktas har vidgats till att gälla även kvarstad och betalningssäkring (jfr 16 kap. 13 & första stycket UB och 10 5 första stycket förslaget till ändring i lagen 1978:880 om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter samt 4 kap. 25 å UB).

1 övergångshänseende bör beaktas att en fastighet kan vara belagd med skingringsförbud när de nya bestämmelserna träder i kraft. Förbudet mot sammanläggning bör gälla även i ett sådant fall. En föreskrift härom har tagits upp i en övergångsbestämmelse (jfr 33 & UBp).

7.20. Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av sam- fälligheter

Enligt 46 å andra stycket lagen om förvaltning av samfälligheter gäller att debiterat och till betalning förfallet belopp. som en samfällighets- förening har uttaxerat av en medlem. får tas ut enligt UL:s bestämmelser om fordran för vilken betalningsskyldighet har ålagts genom en dom som äger laga kraft, såvida inte den domstol där talan om rättelse är anhängig förordnar annat. Hänvisningen till UL föreslås ändrad till att avse mot- svarande regleri UB.

Prop. 1980/81z84 -' 7.21—23 177

7.21. Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred 32 5

I 32 & lagen om ägofred ges bestämmelser om verkställighet av ett utlåtande vid en syneförrättning som avser stängselskyldighet eller betes- reglering. Enligt första stycket gäller att om en sådan förrättning inte klandras enligt vad som sägs i 31 5, ett därvid meddelat utlåtande. med vissa undantag. går i verkställighet såsom en Iagakraftägande dom. Om talan förs mot förrättningen. får enligt andra stycket överexekutor förordna om verkställighet av utlåtandet i vad därigenom någon har för- pliktats att uppföra stängsel. såvida sökanden ställer säkerhet enligt 48 € UL för det skadestånd som han kan bli skyldig att utge. om utlåtandet ändras av domstolen.

Vid överexekutors avskaffande bör verkställighet sökas direkt hos kronofogdemyndigheten. Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed. Vidare föreslås att hänvisningen till 48 & UL beträffande säkerhet ändras till att avse motsvarande bestämmelser i 2 kap. UB (se 2 kap. 25 och 27 55).

55å

I denna paragraf föreslås att ordet "utmätningsmannen” byts ut mot 'kronofogdemyndigheten".

I övergångshänseende bör gälla att om överexekutor enligt 32 å andra stycket har förordnat om verkställighet. kronofogdemyndigheten inte skall på nytt pröva huruvida utlåtandet får verkställas. En bestämmelse härom föreslås.

7.22 och 23 Förslagen till lag om ändring i lagen (1952zl66) om häradsall- männingar och lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

I 12 få lagen om häradsallmänningar föreskrivs som villkor för att mark. som har förvärvats av delägarna i en häradsallmänning. skall få införlivas med häradsallmänningen bl.a. att marken inte är utmätt (punkt 5). Be- träffande motsvarande bestämmelse i den tidigare lagen 1932: 107 om häradsallmänningar se prop. 1932: 10 s. 115 f.

Även kvarstad bör utgöra hinder mot att mark införlivas med en härads- allmänning. Detsamma gäller betalningssäkring. 12 5 har kompletterats med förbud härom.

I övergångshänseende bör beaktas att en fastighet kan vara föremål för skingringsförbud. när den nya bestämmelsen träder i kraft. Förbudet mot införlivning bör gälla även i ett sådant fall. En föreskrift härom har tagits upp i en övergångsbestämmelse (jfr 33 & UBp).

I 11 5 lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna finns det en liknande bestämmelse såvitt gäller införlivning av mark med en all-

Prop. 1980/81:84 7.24 —25 178

7.24. Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled

Enligt 10 Så lagen om flottning i allmän flottled skall frågan om ersättning för en flottningsskada prövas av skiljemän. när en överenskommelse inte kan träffas om ersättningen. I 12 5 andra stycket anges att vad de flesta skiljemännen föreskriver skall gå i verkställighet. även om någon av parterna är missnöjd därmed. såvida inte rätten eller överexekutor förordnar annat. Eftersom frågan om verkställighet av en skiljedom enligt UB skall prövas av kronofogdemyndigheten. föreslås att vad som sägs om överexekutor ändras till att avse kronofogdemyndigheten.

7.25. Förslaget till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Enligt 16 & avtalslagen återkallas en skriftlig fullmakt. som är avsedd att innehas av den fullmäktige och företes för tredje man. genom att fullmakts- givaren återtar eller låter förstöra handlingen. Om fullmaktsgivaren kan visa sannolika skäl för att fullmaktshandlingen har förkommit eller att han av annan orsak inte utan dröjsmål kan återfå den. får handlingen enligt 17 & förklaras kraftlös av överexekutor. Ansökan härom skall göras hos över- exekutor i den ort där fullmaktsgivaren bor. Om ansökningen anses kunna bifallas. skall överexekutor utfärda kungörelse om att handlingen efter utgången av viss angiven tid skall vara kraftlös. Det åligger sökanden att låta införa kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Överexekutor kan föreskriva att kungörelsen också skall införas i någon annan tidning.

Uppgiften att döda en skriftlig fullmakt är inte av exekutiv natur. Det synes inte heller av andra skäl lämpligt att vid överexekutors avskaffande flytta befogenheten till kronofogdemyndigheten. Uppgiften har däremot nära samband med rättskipningen. och en liknande befogenhet tillkommer tingsrätten enligt lagen (1927z85) om dödande av förkommen handling. Jfr även 5 kap. 13 5 GB och 9 kap. 2 a 5 FB.

Vid avtalslagens tillkomst övervägdes att anförtro uppgiften åt allmän domstol. Som skäl för att så inte skedde åberopades att det för fullmakts-

givaren kunde vara av största vikt att handlingen utan tidsutdräkt för- klarades kraftlös och att med hänsyn till den då gällande rättegångs- ordningen detta inte skulle kunna ske, om ärendet handlades vid allmän domstol (se förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögen- hetsrättens område m.m.. avgivet den 31 jan. 1914, s. 91 f). Något sådant skäl mot att anförtro uppgiften åt allmän domstol föreligger inte numera. På grund härav föreslår jag att uppgiften flyttas till tingsrätten.

Den föreslagna ändringen återverkar på 14 & avtalslagen. Enligt andra stycket andra meningen i den paragrafen kan en fullmaktsgivare i visst fall hos den myndighet som anges i 17 & erhålla en anvisning hur han skall förfara vid återkallelse av en fullmakt som avses i 14 å.

Prop. rosa/sr: 84 7.26 —27' 179

Om ett ärende som avses i 17 & eller 14 å andra stycket andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av lagändringen. bör det även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom (jfr 39 ål andra och tredje styckena UBp).

7.26. Förslaget till lag om ändring i lagen (IS—15:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Om en borgenär gör invändning ("jäv") mot en lösöreköpsavhandling och invändningen framställs vid ett utmätningstillfälle senare än 30 dagar från det att avhandlingen företeddes inför tingsrätten. är borgenären enligt 3 5 lösöreköpslagen skyldig att inom en månad därefter väcka talan mot säljaren och köparen. om han vill fullfölja invändningen. Talan skall väckas vid den domstol till vilken utmätningsmannens tjänstgörings- område hör. Egendomen skall beläggas med kvarstad, om sökanden inom 14 dagar efter utmätningsförrättningen ställer full borgen hos överexekutor för den kostnad och skada som kan följa av kvarstaden.

Forumbestämmelsen i 3 & lösöreköpslagen överensstämmer med vad som sägs i 69 .S UL beträffande föreläggande att väcka talan i ett fall som avses där. Bestämmelsen bör ändras till överensstämmelse med vad som föreskrivs i UB beträffande sådan tvist som avses bl.a. i 4 kap. 20 5 (se 2 kap. 24 5 första stycket UB). [ enlighet härmed föreslås att talan skall väckas vid tingsrätten i den ort där kronofogdemyndigheten finns. Vidare föreslås att borgen som krävs för att en borgenär skall få till stånd kvarstad skall ställas hos kronofogdemyndigheten.

Efter 1975 års ändringar av KLzs återvinningsregler torde hänvisningen i 3 & lösöreköpslagen till 3.9 & KL rätteligen avse bestämmelserna i 40 b & KL. Hänvisningen föreslås ändrad i enlighet härmed.

Om invändning mot en köpeavhandling har framställts vid ett utmät- ningstillfalle före ikraftträdandet av lagändringen men tiden för talans väckande inte har gått till ända före ikraftträdandet, bör talan alltjämt kunna väckas vid den domstol som var behörig enligt den äldre lydelsen av 3 &. Talan bör emellertid även kunna väckas vid den domstol som är behörig enligt den nya bestämmelsen. Det föreslås en övergångsbestäm- melse härom (jfr övergångsbestämmelsen till lagen 1963:256 om ändrad lydelse av 3 & lösöreköpslagen).

7.27. Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977 :981)

1 18 och 20 åå konsumentkreditlagen föreslås att termen utmätningsman ersätts av ordet kronofogdemyndighet.

Enligt 21 & tredje stycket får handräekning eller verkställighet av en dom. varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka en vara som har

Prop. 1980/81: 84 7.28 180

sålts med förbehåll om återtaganderätt. inte beviljas beträffande en vara som enligt 65 å UL skall undantas från utmätning. Bestämmelserna i 65 & UL motsvaras i UB av 5 kap. 1—3 åå. Hänvisningen föreslås ändrad i enlighet härmed.

7.28. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

I flera paragrafer i förevarande lag används termen utmätningsmannen eller böjningsformer därav (10— 12, 14— 16 och 18 55). Termen bör ersättas av ordet kronofogdemyndigheten.

12 år

I tredje stycket av förevarande paragraf föreskrivs i fråga om hand- räekning att bestämmelserna om utmätning i 56. 59. (>() och 60 a så UL skall tillämpas. Dessa paragrafer innehåller föreskrifter om behörig krono- fogdemyndighet. om underrättelse till gäldenären innan utmätning verk- ställs. om gäldenärens frånvaro när utmätning skall äga rum och om provi- sorisk åtgärd.

Bestämmelser som motsvarar de nu nämnda meddelas i 4 kap. 8. 12 och 13 åå samt 6 kap. 12 & UB. I huvudsak liknande föreskrifter har emellertid också tagits upp i UB när det gäller verkställighet som avser annat än betal- ningsskyldighet (16 kap. 10— 12 se. Dessa bestämmelser blir direkt tillämpliga när återtagande av en vara som har sålts genom avbetal- ningsköp skall ske i form av verkställighet av en dom. om inte annat före- skrivs (jfr 18 å i förevarande lag). Samma regler beträffande förfarandet bör om möjligt gälla vare sig åtenagandet sker genom handräekning eller genom verkställighet. Även bestämmelserna i 16 kap. 10— 12 5.5 UB tillgodoser de syften som avses med den nuvarande hänvisningen till vissa regler beträffande utmätning.

På grund härav föreslås att hänvisningen i 12 & tredje stycket i före- varande lag till vissa bestämmelser i UL om utmätning ändras till att avse bestämmelserna om s.k. annan verkställighet i 16 kap. 10— 12 11.5 UB. Det kan särskilt nämnas att sistnämnda bestämmelser inte innehåller någon ut- trycklig föreskrift rörande betydelsen av svarandens frånvaro vid förrätt- ningen. Det är emellertid även utan någon särskild bestämmelse tydligt att återtagande får ske även om köparen inte är närvarande vid förrättningen. såvida det inte för utredningen i målet är nödvändigt att han får yttra sig.

16.5

Enligt första stycket av förevarande paragraf överklagas ett beslut i fråga om handräekning hos överexekutor. Mot överexekutors beslut får talan inte föras.

Vid överexekutors avskaffande bör talan mot ett beslut av kronofogde-

Prop. l980/81:84 7.28 181

myndigheten i fråga om handräekning föras genom besvär i hovrätten. Detta överensstämmer med vad som skall gälla om talan mot kronofogde- myndighetens beslut enligt UB. Med hänsyn till de begränsningar som enligt RB gäller för att ett mål skall tas upp till prövning av högsta domstolen bör något särskilt fullföljdsförbud inte ställas upp.

Huvudregeln beträffande talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt UB är att besvär skall anföras inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden (18 kap. 7 & sista stycket). Denna regel blir tillämplig bl.a. i fråga om verkställighet av en förpliktelse som avser annat än betal- ningsskyldighet och alltså även beträffande verkställighet av en dom. varigenom en köpare har ålagts att återlämna en vara som har sålts genom avbetalningsköp. Detsamma bör gälla beträffande handräekning för samma ändamål.

I enlighet med det sagda föreskrivs i första stycket av förevarande paragraf att talan mot beslut i fråga om handräekning förs i hovrätten genom besvär samt att besvär skall anföras inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden.

Enligt 10 & första stycket i förevarande lag gäller att om köparen vid den avräkning som skall äga rum vid ett återtagande tillgodoräknas ett större belopp än säljaren. varan får återtas endast om säljaren betalar mellanskill- naden till köparen eller. när varan har värderats av utmätningsmannen. nedsätter mellanskillnaden hos denne. Enligt 15 å skall utmätningsmannen vid handräekning värdera varan. 1 16 å andra stycket föreskrivs att om köparen eller säljaren är missnöjd med värderingen eller någon annan åtgärd vid handräekningen. han är oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol. I anslutning härtill anges i tredje stycket av 16 5 att om säljaren inte visar att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att handräekningen genomfördes eller, om förrättningen inom den tiden har överklagats. inom en månad efter det att överexekutors beslut meddelades. köparen får hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts hos denne.

Bestämmelsen i 16 & tredje stycket bör ses mot bakgrund av att klagan över handräekning f.n. kan ske utan inskränkning till viss tid. Som framgår av det föregående föreslås nu att besvärstiden skall vara begränsad till tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden. Det synes lämpligt att den nu aktuella bestämmelsen fårl anknyta till att beslutet om handräekning vann laga kraft. Den ändrade instansordningen påkallar också viss jämkning av bestämmelsen i övrigt.

På grund av det anförda anges i tredje stycket att om säljaren inte visar att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräekning vann laga kraft mot honom. köparen får hos kronofogde- myndigheten lyfta nedsatt belopp. Av bestämmelsen följer att kronofogde- myndigheten. när nedsättning har skett. måste ombesörja att beslutet om handräekning delges säljaren.

Prop. 1980/81: 84 7.28 182

En remissinstans har undrat vad som skall gälla. när frågan om egen- domens värde. efter att först ha prövats av hovrätten på grund av klagan i handräekningsmålet. på nytt prövas av en domstol efter särskild talan i saken. Med anledning härav vill jag framhålla att möjligheten att få värde- ringsfrågan prövad av domstol i ett tvistemål står till buds även om krono- fogdemyndighetens beslut har överklagats. Härav följer också att det är domen i det instämda målet som blir avgörande för det värde som slutligen skall åsättas egendomen. Hovrättens beslut i det överklagade handräek- ningsmålet har alltså inte annan verkan än f.n. överexekutors.

175

I denna paragraf föreslås att hänvisningen till UL ändras till att avse UB.

18.5

1 förevarande paragrafges vissa bestämmelser om återtagande som sker genom verkställighet av en dom. 1 paragrafens andra stycke anges vissa bestämmelser i lagen beträffande handräekning. vilka också skall tillämpas vid verkställighet. Bl.a. hänvisas till 12 & tredje stycket. som i sin tur f.n. hänvisar till vissa bestämmelser i UL rörande utmätning. Enligt vad som har föreslagits i det föregående skall i 12 & tredje stycket i stället hänvisas till 16 kap. 10— 12 åå UB. Dessa bestämmelser. som avser s.k. annan verkställighet. är direkt tillämpliga på sådan verkställighet som nu avses. På grund härav föreslås att hänvisningen till 12 å tredje stycket utgår.

Beträffande talan mot utmätningsmannens värdering vid verkställighet skall enligt andra stycket andra meningen av förevarande paragraf bestäm- melserna i 16 å andra och tredje styckena tillämpas. ] tredje meningen före- skrivs att den tid av en månad som anges i 16 5 tredje stycket dock i fall då förrättningen har överklagats skall räknas från den dag då beslut av högre instans vann laga kraft. Bestämmelsen har sin grund i att något fullföljds- förbud inte gäller vid verkställighet. Med hänsyn till de ändringar som föreslås i 16 45 kan nämnda bestämmelse utgå.

Övergångsbestämmelsema till 1978 års lag

I samband med ikraftträdandet av 1978 års lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. upphävdes lagen (1915:219) om avbetal- ningsköp. Enligt tredje stycket i övergångsbestämmelserna till 1978 års lag gäller dock äldre lag - dvs. 1915 års lag om avbetalningsköp — fortfarande i fråga om köp som har ingåtts före ikraftträdandet av 1978 års lag. Hän- visningen avser även bestämmelser i 1915 års lag som gäller handräekning och verkställighet för återtagande av såld egendom.

Av de exekutionsrättsliga bestämmelserna i 1915 års lag hade några ett nära samband med UL. 1 10 & fjärde stycket angavs sålunda att vad som är föreskrivet i fråga om utmätning i 56. 59.60 och 60 a 55 UL skulle ha mot- svarande tillämpning beträffande handräckning enligt 1915 års lag. Enligt

Prop. HSO/81:84 7.29 183

14 så skulle överklagande av beslut i fråga om handräekning ske hos över- exekutor. mot vars beslut klagan inte fick föras (se även andra stycket). Vidare hänvisades beträffande handräckning eller verkställighet enligt 1915 års lag i 16 9" första stycket första meningen generellt till UL:s regler.

1 det föregående har föreslagits att motsvarande bestämmelser i 1978 års lag (12 å tredje stycket. 16 och 17 5.5) ändras med anledning av att UL ersätts av UB. På motsvarande sätt bör tillämpningen av nyssnämnda bestämmelser i 1915 års lag anpassas till UB. Detta bör ske genom att deti övergångsbestämmelserna till 1978 års lag anges de avvikande föreskrifter från nyssnämnda bestämmelser i 1915 års lag som påkallas. Detta kan lämpligen ske genom hänvisning till 1978 års lag.

I enlighet härmed föreslås ett tillägg i tredje stycket av övergångs- bestämmelserna till 1978 års låg. där det anges att i stället för 10 å fjärde stycket och 14 å i 1915 års lag gäller 12 & tredje stycket och 16 å i 1978 års lag samt att vad som sägs om ULi 16 å i 1915 års lag i stället skall avse UB.

Övergångsbestämmelserna till nu föreslagna ändringar

När beslut i fråga om handräekning eller verkställighet har meddelats före ikraftträdandet av lagändringen. bör överklagande alltjämt ske enligt de äldre bestämmelserna (jfr 35 5 första stycket och 40 & UBp). Det innebär att talan även efter ikraftträdandet skall föras h05 överexekutor och att någon begränsning av klagotiden inte gäller.

Det är tydligt att äldre bestämmelser skall tillämpas även i fråga om för- farandet hos överexekutor (jfr 35 & första stycket och 40 & UBp). Även förbudet mot att föra talan mot överexekutors beslut i fråga om hand- räekning bör iakttas. Äldre bestämmelser skall också tillämpas vid talan mot överexekutors beslut i mål om verkställighet av dom på återtagande av en vara.

Den nuvarande bestämmelsen i 16 & tredje stycket om tidpunkten för köparens rätt att lyfta belopp som har nedsatts hos utmätningsmannen enligt 10 5 första stycket har samband med att talan mot utmätnings- mannens beslut f.n. inte är inskränkt till viss tid. I fall då de äldre reglerna om klagan skall gälla bör också den äldre bestämmelsen om lyftning av nedsatt belopp tillämpas.

I enlighet med det sagda föreslås att när utmätningsmannen före ikraft- trädandet av lagändringen har meddelat beslut i fråga om handräekning eller verkställighet. äldre bestämmelser skall tillämpas. Föreskriften är tillämplig även i fråga om ett köp som på grund av övergångsbestäm- melserna 611 1978 års lag regleras av 1915 års lag om avbetalningsköp.

7.29. Förslaget till lag om ändring i lagen (l927:77) om försäkringsavtal

Enligt 58 5 andra stycket försäkringsavtalslagen skall ersättningsbelopp för gods. som är utmätt eller har tagits i anspråk genom betalningssäkring.

Prop. 1980/81: 84 7.30 184

utges till utmätningsmannen. om borgenären yrkar det. Om ersättnings- beloppet avser gods. som har satts i kvarstad eller under skingringsförbud. skall beloppet utges till överexekutor. om någon part begär det. Sist- nämnda bestämmelse bör ändras på så sätt att vad som sägs om skingrings— förbud utgår och att överexekutor ersätts av kronofogdemyndigheten.

[ paragrafen sägs vidare att med ersättningsbelopp som har utgetts till överexekutor skall denne förfara på det sätt som är föreskrivet i 160 Q' UL för där avsett fall. Enligt 160 & UL skall medel som har influtit i utsök- ningsmål utan dröjsmål sättas in i bank mot ränta. Insättning behöver dock inte ske. om det föreligger anledning anta att utbetalning kommer att äga rum inom två veckor från det att medlen har influtit.

Någon motsvarande bestämmelse har inte tagits upp i UB. lnflutna medel bör även i fortsättningen i princip sättas in i bank, men en föreskrift härom har ansetts kunna meddelas av regeringen. Försäkringsersättning som inflyter i ett kvarstadsmål bör behandlas på samma sätt som andra influtna medel i ett sådant mål. En särskild lagbestämmelse för just för- säkringsbelopp behövs därför inte. Föreskriften härom bör alltså utgå.

Eftersom ersättningsbelopp skall utges till kronofogdemyndigheten både när egendomen är utmätt eller ianspråktagen genom betalningssäkring och när den är belagd med kvarstad. kan bestämmelsen i 58 å andra stycket förenklas. För samtliga fall torde kunna föreskrivas att åtgärden skall vidtas på begäran av någon av parterna. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet med det sagda.

1 118 & tredje stycket och 123 & andra stycket försäkringsavtalslagen bör hänvisningen till UL resp. till 67 då UL ändras till att avse UB resp. 7 kap. UB.

Vad som sägs om kvarstad i 58 "3' i paragrafens nya lydelse bör tillämpas även i fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av lagändringen. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.30. Förslaget till lag om ändring i lagen (192756) om nedsättning av pengar hos myndighet

Enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar får en gäldenär under vissa förutsättningar fullgöra sin betalningsskyldighet genom att nedsätta beloppet hos överexekutor. 1 prop. 1979/80:119 har. i samband med förslag till en ny preskriptionslag, föreslagits vissa ändringar i 1927 års lag. bl.a. beträffande lagens rubrik. Det nu förevarande förslaget utgår från den lydelse som 1927 års lag skall ha enligt nämnda proposition.

Enligt 1 & i 1927 års lag får betalning ske genom nedsättning. om borge- nären vägrar att ta emot erbjuden betalning av en förfallen skuld eller om gäldenären är hindrad att betala sin skuld på grund av borgenärens bortovaro eller sjukdom eller någon annan omständighet som beror på

Prop. 1980/81: 84 7.30 185

borgenären. Detsamma gäller. om gäldenären inte vet eller bör veta vem som är borgenär samt då ovisshet råder om vem av två eller flera som är rätt borgenär och gäldenären inte skäligen kan anses pliktig att på egen risk bedöma till Vem av dem betalningen skall erläggas. Bestämmelser om betalning genom nedsättning hos överexekutor finns också iJB såvitt gäller hyresbelopp (12 kap. 21 5. se även 22 och 44 55).

Antalet slutligt handlagda ärenden om nedsättning enligt 1927 års lag och .IB uppgick under åren 1974—1978 till 659. 697. 1005, 925 resp. 811 för hela landet. Det kan påpekas att flera nedsättningar rörande samma rättsför- hållande brukar behandlas som ett ärende. särskilt när det gäller hyra.

Beredningen. som har ansett att valet av behörig myndighet vid över- exekutors avskaffande bör stå mellan länsstyrelsen och kronofogde- myndigheten, har föreslagit att uppgiften skall övertas av kronofogde— myndigheten. Som skäl har främst åberopats att uppgiften att ta emot ned- sättning inte har något närmare samband med länsstyrelsernas huvud- sakliga verksamhet men att den har visst samband med uppgiften att utsöka fordringar. Förslaget har kritiserats av några remissinstanser — bl.a. RSV och kronofogdeföreningen — vilka har förordat att uppgiften anförtros länsstyrelsen. För egen del bedömerjag frågan på följande sätt.

Vid tillkomsten av 1927 års lag utgjordes överexekutor inte endast av länsstyrelserna utan även. i flertalet större städer. av magistraten eller en ledamot av denna, dvs. i realiteten av en domstol (rådhusrätten). Numera är emellertid länsstyrelsen överexekutor i hela landet. Att vid över- exekutors avskaffande anförtro uppgiften att ta emot nedsättning enligt 1927 års lag åt tingsrätten bör inte komma i fråga. Det torde inte finnas någon annan myndighet än länsstyrelsen och kronofogdemyndigheten som kan komma i fråga för uppgiften.

Länsstyrelsen har enligt olika författningar åtskilliga uppgifter. av vilka en del företer likheter med uppgiften att ta emot nedsättning av pengar. Mellan denna uppgift och kronofogdemyndighetens verksamhet kan däremot inte anses föreligga någon närmare anknytning. Mot att låta kronofogdemyndighetema överta uppgiften kan också invändas att det kan framstå som mindre tillfredsställande för parterna att nedsättning skall ske hos en myndighet som kan utmäta medlen. när förutsättningar därför före- ligger. Antalet länsstyrelser är avsevärt mindre än antalet kronofogde- myndigheter. Det måste anses som en fördel om det antal myndigheter hos vilka nedsättning kan äga rum är begränsat. Vad nu har anförts utgör vägande skäl för att uppgiften bör anförtros länsstyrelsen.

Beträffande klagan över överexekutors beslut i ett nedsättningsärende gäller f.n. UL:s bestämmelser om klagan i utsökningsmål. Det innebär att talan skall föras i hovrätten och att talan mot hovrättens beslut förs i högsta domstolen. En sådan fullföljdsordning är också lämplig med hänsyn till att frågor som uppkommer i nedsättningsärenden i princip avser civil- rättsliga förhållanden (se t.ex. NJA 1948 s. 828. 1954 s. 268. 1973 s. 752 och 1974 s. 385).

Prop. 1980/81: 84 7.31 186

('.)m uppgiften att ta emot nedsättning anförtros länsstyrelsen som sådan. blir följden att talan mot beslut i ett nedsättningsärende skall föras hos regeringen. om inte annat föreskrivs (jfr 2 5 länsstyrelseinstruktionen 1971:460, omtryckt 1979:234. och 18 å allmänna verksstadgan 1965:600). Talan mot beslut i nedsättningsärenden bör emellertid liksom f.n. föras i hovrätten. Det kan påpekas att motsvarande fullföljdsordning föreskrivs t.ex. i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (se 44 och 60511).

På grund av det anförda föreslår jag att överexekutors uppgifter enligt 1927 års lag skall övertas av länsstyrelsen samt att talan mot länsstyrelsens beslut i nedsättningsärenden skall föras i hovrätten genom besvär. l sist- nämnda hänseende föreslås en särskild bestämmelse. som har tagits upp i en ny paragraf. 9 a &.

Förslaget förutsätter. liksom nuvarande bestämmelser i fråga om över- exekutor. att nedsättning får ske hos vilken länsstyrelse som helst.

Av 21 & Rp följer att RB:s regler om besvär i hovrätten och om rätte- gången i ett sådant besvärsmål blir tillämpliga. Vidare följer av 21 & Rp att talan mot hovrättens beslut får föras i högsta domstolen samt att RB skall tillämpas även i det hänseendet.

Ärenden om nedsättning som är anhängiga hos överexekutor vid ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna bör även därefter handläggas av över- exekutor. dock inte längre än till utgången av år 1982. Det föreslås en över- gångsbestämmelse härom (jfr 39 5 andra och tredje styckena UBp).

Hänvisningar till S7-30

  • Prop. 1980/81:84: Avsnitt 7.10

7.31. Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Enligt UB skall en fordran eller rättighet. som grundas på ett löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av en annan förpliktelse, kunna utmätas. även om handlingen — s.k. presentationspapper — inte kan anträffas och alltså inte kan tas i förvar (4 kap. 7 5 och 6 kap. 2 9). En förut- sättning för utmätning i ett sådant fall är att det kan antas att handlingen undanhålls eller har förkommit. Vad nu har sagts gäller även pantbrev och skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar.

Om handlingen kan antas ha förkommit. är lagen om dödande av förkommen handling tillämplig. Enligt denna lag kan ett presentations- papper efter ansökan dödas av domstol, om det kan antas att handlingen har förstörts eller annars förkommit (l 5). Detsamma gäller i fråga om aktiebrev och pantbrev samt en intecknad förskrivning som är ställd till viss man. Lagen är inte tillämplig på banksedlar och obligationer. Ansökan om dödning skall göras av den som har förlorat handlingen. När fordringen eller rättigheten har utmätts, skall kronofogdemyndigheten kunna ansöka om dödande av den förkomna handlingen (4 kap. 31 & UB). Denna befogen- het kan behöva användas. om utmätningsgäldenären vägrar att medverka

Prop. 1980/81: 84 . 7.3] 187

till en sådan ansökan. [ konkurs är konkursförvaltaren i denna sin egenskap behörig att begära dödning äv en förkommen handling.

Beredningen har föreslagit att möjlighet införs att låta döda en handling som avses i 1 & dödningslagen. om den inte kan anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller i konkurs och det kan antas att den undan- hålls. Enligt beredningens förslag skall vad som sägs i dödningslagen om dödande av en förkommen handling gälla i tillämpliga delar. Ansökan om dödning skall göras av kronofogdemyndigheten resp. konktlrsförvaltaren. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Två remiss- instanser har dock ifrågasatt om det finns ett tillräckligt behov att kunna döda en handling som undanhålls. För egen del villjag anföra följande.

Bestämmelserna i UB om möjlighet att utmäta en fordran eller rättighet. som grundas på ett presentationspapper m.m.. när det kan antas att hand- lingen undanhålls skall ses mot bakgrund av att det kan inträffa att en gäldenär undanhåller en bankbok för kronofogdemyndigheten och därigenom försöker hindra utmätning av ett banktillgodohavande som är känt. Det bör emellertid inte godtas att utmätning kan hindras på ett så enkelt sätt. Det kan visserligen tänkas att kronofogdemyndigheten med hjälp av de tvångsmedel som står till buds enligt UB kan förmå gäldenären att uppge var handlingen finns. Denna möjlighet torde dock inte alltid vara tillräcklig i fråga om en gäldenär som avser att undandra egendomen från sina borgenärer. Det är därför önskvärt att möjlighet införs att få en handling som gäldenären undanhåller dödad. En sådan ordning torde inte innebära någon större risk för förlust vare sig för en tredje man. som till äventyrs kan vara rätt innehavare av handlingen. eller för den som är för- pliktad enligt handlingen.

På grund härav ansluter jag mig till beredningens mening att möjlighet bör införas att döda en undanhållen handling. när fordringen eller rättig- heten har utmätts. Bestämmelserna i UB om utmätning av en undanhållen handling utgår också från att möjlighet införs att döda handlingen i ett sådant fall. Motsvarande möjlighet bör stå till buds i konkurs. Det föreslås att bestämmelser i saken tas upp i en ny paragrafi 1927 års lag, närmast efter 12 5.

När det gäller en förkommen handling anges i 1 & i 1927 års lag som Villkor för dödande att det kan antas att handlingen har förstörts eller annars förkommit. Enligt 6 & första stycket gäller som en förutsättning för att domstolen skall utfärda offentlig stämning och förelägga sökanden att senare fullfölja ansökningen att sökanden har visat sannolika skäl att hand— lingen har förstörts eller annars förkommit för honom. När ansökningen har fullföljts. skall domstolen enligt 8 5 andra stycket besluta om dödning av handlingen. om den finner att någon omständighet inte har förekommit. som utvisar att handlingen finns i behåll eller ger skälig anledning till antagande att så är fallet.

Motsvarande bör gälla när det är fråga om en handling som kan antas

Prop. l980/8l: 84 7.3/ 188

vara undanhållen. Även i fråga om förfarandet bör gälla detsamma som be— träffande en förkommen handling.

Beträffande bankböcker och livförsäkringsbrev finns det i 12 5 i 1927 års lag bestämmelser om ett alternativt och enklare dödningsförfarande. Enligt dessa bestämmelser kan en sådan förkommen handling begäras efterlyst genom bankens resp. försäkringsbolagets försorg. Det synes emellertid inte lämpligt att bestämmelserna i 12 ä' görs tillämpliga då en handling kan antas vara undanhållen. 1 ett sådant fall bör prövningen för- behållas domstol.

I enlighet härmed anges i första stycket av 12 a Si att vad som sägs i 1— 11 5.5 om dödande av en förkommen handling i tillämpliga delar gäller även när en handling inte har kunnat anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs. om det kan antas att handlingen undanhålls. 1 en andra mening föreskrivs att ansökan om dödande i ett sådant fall görs av kronofogdemyndigheten eller konkursboet.

Med hänsyn till tredje mans rätt bör en restriktiv tillämpning äga rum. För att offentlig stämning skall utfärdas och beslut om dödning senare meddelas bör bl.a. krävas att sökanden med en till visshet gränsande sannolikhet kan visa att handlingen tillhör gäldenären och har innehafts av honom (jfr betänkandet. SOU 1925:25. Förslag till lag om dödande av förkommen handling m.m. s. 27). Det bör särskilt uppmärksammas att det fortfarande måste kunna antas att handlingen undanhålls när beslut om dödande skall meddelas. En noggrann undersökning enligt 8 5 första stycket bör ske innan beslut meddelas. Bevisning kan behöva förebringas. t.ex. genom förhör med utmätnings- eller konkursgäldenären. Om det skulle visa sig sannolikt att handlingen inte undanhålls utan har förkommit. bör det inte utgöra hinder mot att handlingen dödas.

Om en tredje man visar i dödningsärendet att han innehar handlingen. får den inte dödas. Detta gäller även om tredje mannens påstående om grunden till hans innehav inte förtjänar tilltro. 1 en sådan situation kan vid utmätning i stället kronofogdemyndigheten ta hand om handlingen (jfr 6 kap. 7 & UB) och eventuellt förelägga tredje mannen enligt 4 kap. 20 5 att väcka talan. Vid konkurs kan förvaltaren väcka talan mot tredje mannen om bättre rätt till fordringen eller rättigheten (se även 54 & KL).

När en tredje mans anspråk på äganderätten godtas. skall kronofogde- myndigheten häva utmätningen (se 4 kap. 33 & UB). Detta gäller även om handlingen har hunnit dödas. dock inte sedan beslut om fördelning eller ut- betalning av influtna medel har meddelats. Det kan påpekas att det för- hållandet att ansökan om dödande har gjorts och offentlig stämning utfärdats inte torde hindra att ett godtrosförvärv sker så länge handlingen inte har blivit dödad.

Dödande av en förkommen handling enligt 1927 års lag medför inte att den som har ansökt om dödning har vunnit bättre rätt till fordringen eller rättigheten i förhållande till en tredje man än han hade före dödningen.

Prop. HSO/81:84 ' - 7.3] 189

Detta gäller även om en ny handling enligt 9 & sätts i den dödade hand- lingens ställe. På motsvarande sätt kommer dödande av en handling. som antas vara undanhållen. inte att medföra bättre rätt för utmätnings- eller konkursgäldenären än denne hade före dödningen.

Om medel som har influtit för den utmätta fordringen eller rättigheten redan har tilldelats utmätningssökanden eller någon annan borgenär genom lagakraftvunnet beslut om fördelning eller utbetalning. när rätt innehavare av handlingen ger sig till känna. har denne rätt till ersättning av borgenären endast under de förutsättningar som anges i 14 kap. 5 & UB jämförd med 4 å i samma kapitel. 1 konkurs torde rätte innehavaren knappast ha något motsvarande anspråk mot borgenärer som har fått ut-

delning.

Ifråga om verkan av ett beslut om dödning gäller enligt 9 & första stycket i 1927 års lag att den omständigheten att handlingen inte kan företes inte utgör hinder för dödningssökanden att göra gällande den rätt som har kunnat grundas på handlingen. Beträffande tillgodohavande på en bankbok är det av betydelse att banklagstiftningen innehåller förbud mot s.k. legitimationsklausul. Enligt 67 5 lagen (1955zl83) om bankrörelse får en bank sålunda inte träffa förbehåll om rätt för banken att åberopa betalning till någon annan än rätt innehavare av en motbok (jfr 33 5 lagen 1936z81 om skuldebreV). Liknande bestämmelser finns i 35 a & lagen (1955:416) om sparbanker och 42 b 5 lagen (l956:216) om jordbrukskasserörelsen.

Om en bank sålunda i princip inte befrias från sin skuld genom att fullgöra sin förpliktelse till den som med orätt innehar en motbok. bör en sådan befn'else inte heller kunna inträda i fall handlingen dödas och banken därefter betalar till dödningssökanden. om denne inte var rätt innehavare när handlingen dödades (se prop. 1969:159 5. 7 och 13). Om sökanden har varit rätt innehavare av handlingen men överlåtit eller pantsatt den. bör banken dock vara fri från sin skuld genom betalningen till sökanden, om banken var i god tro vid betalningen (jfr 29 & skuldebrevslagen). (Jfr Walin. Lagen om skuldebrev m.m. s. 311 f.). Vad nu har sagts bör också gälla när banken. efter dödning av en handling som kan antas vara undanhållen. betalar till kronofogdemyndigheten resp. konkursförvaltaren.

För att rättsläget på den nyss angivna punkten skall klarläggas har en remissinstans förordat att det i nyssnämnda paragrafer i banklagstiftningen förs in bestämmelser om att överlåtelse av en bankbok skall anmälas till banken för att gälla mot banken efter dödning av bankboken. En sådan bestämmelse torde emellertid inte vara behövlig och knappast heller lämplig.

Beredningen har förordat att det efter utmätning skall vara möjligt att döda en undanhållen handling. t.ex. en bankbok. endast i fråga om visst belopp. nämligen det belopp som behöver tas i anspråk i målet. Detta har kritiserats av bankinspektionen, som bl.a. har ansett att en sådan dödning skulle strida mot sakens natur. För egen del anser jag att det knappast

Prop. 1980/81: 84 7.31 190

finns något större praktiskt behov av att döda en handling endast till visst belopp. En sådan ordning. som i realiteten skulle innebära en nedskrivning av fordringsbeloppet. skulle också kunna vålla problem. samtidigt som den får anses strida mot dödningsinstitutets karaktär. Den föreslagna 12 a & utgår alltså från att en undanhållen handling inte kan dödas annat än i sin helhet.

Med hänsyn till den risk för förlust för rätt innehavare. som dödning av en handling som antas vara undanhållen någon gång kan medföra. har beredningen föreslagit att domstolen som villkor för dödning skall kunna föreskriva att utmätningssökanden resp. konkursförvaltaren skall ställa säkerhet eller. i fråga om en utmätningssökande som enligt UB är befriad från att ställa säkerhet. att denne skall vara skyldig ersätta en eventuell förlust. Undantag har emellertid gjorts för motbok hos en bank och livför- säkringsbrev med hänsyn till att dödning av en sådan handling inte anses förenad med någon beaktansvärd risk för en tredje man.

Förslaget rörande säkerhet har i allmänhet godtagits av remissinstan- serna. En remissinstans har dock ansett att säkerhet regelmässigt bör ställas. För egen del kan jag i princip ansluta mig till förslaget. Trots de förutsättningar som skall gälla för dödning av en handling som antas vara undanhållen. kan det inte bortses från att dödningen någon gång kan medföra risk för skada för en tredje man som visas vara rätt innehavare av handlingen. Det är då rimligt att domstolen skall kunna kräva säkerhet resp. föreskriva motsvarande ersättningsansvar för den som är befriad från att ställa säkerhet. Det synes lämpligt att domstolen får bedöma huruvida säkerhet kan anses behövlig i det enskilda fallet. Med anledning av vad en remissinstans har anfört villjag påpeka att ett föreskrivande av skyldighet för en utmätningssökande att ersätta en eventuell förlust för tredje man medför ett strikt ansvar för utmätningssökanden.

Även om jag delar uppfattningen att risken för tredje man är mycket liten när det gäller en bankbok eller ett livförsäkringsbrev. bör enligt min mening något undantag i fråga om möjligheten att kräva säkerhet inte upp- ställas för dessa handlingar. 1 tillämpningen torde emellertid domstolen knappast ha anledning att kräva säkerhet beträffande dödande av en sådan handling. Jag godtar också beredningens förslag att säkerheten eller åter- betalningsskyldigheten inte skall gälla utöver tre år. Har en eventuell tredje man inte gjort gällande sin rätt inom den tiden, torde man kunna utgå från att någon skada inte heller har uppkommit. Treårstiden bör räknas från det att dödningsbeslutet vann laga kraft.

Bestämmelser om säkerhet har tagits upp i andra stycket av 12 a 5 i depanementsförslaget. Säkerhet behöver inte täcka den del av ett undan- hållet skuldebrevs belopp som överstiger utmätningssökandens fordran och kostnaderna i målet.

I fråga om rättsverkningama av dödning av en undanhållen handling bör i övrigt göras den skillnaden i förhållande till vad som gäller vid dödning av

Prop. 1980/81 : 84 . 7.32 191

en förkommen handling att någon ny handling inte bör utfärdas (jfr 9 .5 första stycket i 1927 års lag). En föreskrift härom har tagits upp i tredje stycket av 12 a s*.

Sedan en handling. som har undanhållits vid utmätning. har blivit dödad. kan det i målet inflyta större belopp än som behövs för att utmätnings- sökanden och andra eventuellt betalningsberättigade borgenärer skall få betalt. Det synes inte lämpligt att överskottet betalas ut till utmätnings- gäldenären. som antas undanhålla handlingen, utan att denna återställs. Beloppet bör i stället avsättas i avvaktan på att den dödade handlingen företes eller att det på annat sätt styrks vem som har rätt till beloppet. En bestämmelse härom har tagits upp i paragrafens fjärde stycke. Ytterligare bestämmelser om förfarandet med avsatt belopp. vilket har förordats av en remissinstans. torde inte behövas.

1 14 & dödningslagen föreskrivs bl.a. att bestämmelserna i 1—10 555. såvitt de angår pantbrev, har motsvarande tillämpning i fråga om vilande- bevis. Denna bestämmelse blir tillämplig även vid dödning enligt den nya 12 a 5.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

7.32. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.

[ l & lagen om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m.m.. finns bestämmelser om att en fordran som av utmätningsmannen drivs in som fordran i ett allmänt mål skall i fråga om såväl kapitalbelopp som ränta avrundas till helt krontal. i den mån inte annat är föreskrivet. Avrund- ningen skall göras av den myndighet som fastställer fordringen.

1 andra stycket av 1 & regleras innebörden av beteckningen allmänt mål. Där sägs att med allmänt mål avses i avrundningslagen mål hos krono- fogdemyndigheten om uttagande av skatt eller tull. staten tillkommande avgift eller liknande medel som får tas ut genom utmätning utan före- gående dom. böter eller annat som drivs in i samma ordning som böter, avgift till statsverket enligt vattenlagen eller belopp som har erlagts av allmänna medel och enligt en domstols beslut skall återbetalas till stats- verket.

1 UB har tagits upp en bestämmelse om vad som avses med allmänt mål (1 kap. 6 5 andra stycket). Den bestämmelsen ansluter nära till 1 & andra stycket avrundningslagen. men full överensstämmelse föreligger inte. Tillämpningsområdet för avrundningsregeln bör emellertid överens- stämma med UB:s regler om i vilka fall utsökningsmål skall handläggas som allmänt,mål. I enlighet härmed föreslås att bestämmelsen i 1 5 andra stycket ersätts av en erinran om att det i 1 kap. 6 & UB finns bestämmelser om vad som avses med allmänt mål. Det är tydligt att vad där sägs om innebörden av

Prop. 1980/81: 84 7.33 192

allmänt mål blir avgörande även för avrundningslagens tillämpnings- område. om inte annat föreskrivs.

Det har förutsatts att regeringen skall meddela närmare föreskrifter om vilka medelsslag som skall drivas in i den ordning som gäller för allmänna mål. Det kan därför förutsättas att en myndighet som fastställer en fordran som tillkommer staten eller en kommun skall utan svårighet kunna avgöra huruvida fordringen omfattas av avrundningslagen.

När det gäller första stycket av 1 ;; avrundningslagen föreslås samtidigt att ordet utmätningsman byts ut mot kronofogdemyndighet.

Någon övergångsbestämmelse torde inte behövas (jfr 8 & UBp).

7.33. Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

1 9 & förmånsrättslagen ges bestämmelser om den inbördes företrädes- ordningen mellan särskilda förrnånsrätter. I tredje stycket. som reglerar förhållandet mellan en utmätning av viss egendom och en inteckning i samma egendom. föreskrivs att förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av inteckning. vilken har sökts samma dag som utmätningen verkställdes eller senare.

Bestämmelsen i tredje stycket innebär att utmätningens antecknande i vederbörande inskrivningsbok saknar betydelse för konkurrensen med en inteckning i egendomen. Det synes något tveksamt om med ordet "dag" i fråga om utmätning numera överlag avses en vanlig kalenderdag utan be- gränsning till viss tid på dygnet (jfr bl.a. 283 5 första stycket 6 sjölagen). Om termen "dag" har denna innebörd får en utmätning. som verkställs på en kalenderdag som sammanfaller med den inskrivningsdag på vilken en inteckning söks. företräde framför inteekningen. även om utmätningen sker efter inskrivningsdagens slut.

Enligt UB skall beträffande tidpunkten för inträdet av förmånsrätten på grund av en utmätning som huvudregel gälla att utmätningen medför förmånsrätt i och med beslutet (4 kap. 30 & första stycket). Denna regel blir tillämplig bl.a. i fråga om egendom som kan omfattas av företagsinteck- ning. Det kan påpekas att utmätning av egendom som är föremål för företagsinteckning inte antecknas i inskrivningsboken.

Som undantag från nyssnämnda huvudregel om förmånsrättens inträde gäller enligt 4 kap. 30 €) andra stycket UB att utmätning av ett här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. av intecknade reservdelar till ett sådant luftfartyg och av fast egendom inte medför förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Det föreslås i detta lagstiftningsärende att vissa bestämmelser i JB (bl.a. 22 kap. 3 5 första stycket 6) samt 283 5 första stycket 6 sjölagen och 12 5 lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg ändras i enlighet med denna princip. En motsvarande ändring bör göras i 9 & tredje stycket förmåns- rättslagen.

Prop. 1980/81: 84 _| 7.34 193

I enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen av 9 & tredje stycket att förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare. och framför förmåns- rätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare. Det kan påpekas att bestämmelsen inte gäller utlandsregistrerade skepp och luftfartyg (jfr även 280 & sjölagen och 3 & lagen 1955:229 i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internatio- nellt erkännande av rätt till luftfartyg).

1 9 5 fjärde stycket första och andra meningarna förmånsrättslagen före- skrivs att en utmätning ger företräde framför en senare utmätning av samma egendom och att utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. 1 första meningen bör göras förbehåll för den avvikelse som följer av den nyssnämnda bestämmelsen i 4 kap. 30 å andra stycket UB (jfr tredje meningen i 9 & fjärde stycket förmånsrättslagen. som syftar på bestäm- melser i särskilda lagar för olika rättsområden). Även utmätning av lön o.d. bör beaktas. Enligt 7 kap. 13 & UB skall en sådan utmätning medföra förmånsrätt när det belopp som skall innehållas har förfallit till betalning. Härav följer att om utmätning av lön har beslutats för två eller flera ford- ringar. de bör få lika rätt inbördes till belopp som förfaller till betalning efter det att utmätningsbesluten meddelades. Utmätning av lön som redan har förfallit till betalning medför omedelbart förmånsrätt.

1 enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen av 9 & fjärde stycket att en utmätning ger företräde framför en senare utmätning av samma egendom. om inte annat följer av 4 kap. 30 å andra stycket eller 7 kap. 13 & UB. Den nuvarande bestämmelsen om att utmätning på en gång för flera fordringar ger lika rätt torde inte behöva ändras. Om utmätning av samma inskrivningsobjekt sker samtidigt för flera fordringar, skall ett gemensamt beslut meddelas och detta anmälas till inskrivningsmyndig- heten. Företrädet kan då inte påverkas av bestämmelsen i 4 kap. 30 å andra stycket UB.

På grund av bestämmelsen i 9 & femte stycket får de nu föreslagna änd- ringarna betydelse även beträffande betalningssäkring.

Utan någon särskild föreskrift följer att de nya företrädesreglerna inte medför inskränkning i en förmånsrätt, som redan har inträtt vid ikraft- trädandet av lagändringen (jfr punkt 8 i övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen). Här kan också hänvisas till vad som i motiven till UBp har anförts om tillämpningen i övergångsförhållanden av 4 kap. 30 & UB.

7.34. Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

F.n. finns det inte någon bestämmelse som reglerar förhållandet mellan kvarstad för fordran och företagsinteckning. Härav torde följa att kvar-

Prop. 1980/81: 84 7.35 194

staden får vika för en företagsinteckning. även om inteckningen söks efter det att kvarstaden ägde rum.

Enligt UB skall kvarstad skydda borgenären såväl mot förfoganden över egendomen från gäldenärens sida som, i viss utsträckning, mot andra borgenärer (se 16 kap. 14 och 15 555 UB). På motsvarande sätt bör kvarstad på egendom. som ingår i en näringsverksamhet som kan bli föremål för företagsinteckning. skyddas mot en ny sådan inteckning.

Kvarstad bör inte få hindra att företagsinteckning meddelas i den näringsverksamhet till vilken den kvarstadsbelagda egendomen hör (jfr prop. 1966123 5. 123 ff. 166 f och 172). Däremot bör inteekningen inte bli gällande i nämnda egendom. Med anledning av vad en remissinstans har anfört villjag framhålla att en sådan reglering inte kan anses strida mot 5 & företagsinteckningslagen (jfr 13 å andra stycket företagsinteckningslagen i paragrafens lydelse före 1970 års ändring).

l enlighet härmed föreslås att företagsinteckning. som söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad för fordran eller senare. inte skall gälla i den kvarstadsbelagda egendomen. Bestämmelsen har tagits upp som ett nytt andra stycke i 4 &.

I fråga om den föreslagna bestämmelsens närmare innebörd vill jag nämna följande. Får kvarstadsborgenären utmätning i egendomen medan kvarstaden består. omfattas egendomen fortfarande inte av företagsinteck- ningen. Om egendomen utmäts för en annan borgenärs fordran, bör inteck- ningen inte heller komma att gälla i egendomen. Den sistnämnde borge- nären får visserligen härigenom ett i och för sig omotiverat företräde framför företagsinteckningen. men en annan ordning skulle medföra svårlösta problem. Går kvarstaden åter utan att egendomen har blivit utmätt. upphör kvarstadens skyddande verkan och företagsinteckningen kommer att gälla i egendomen.

Vad som sägs om kvarstad i 4 .6 i dess nya lydelse bör också gälla sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av lagändringen. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

Utan någon särskild föreskrift följer att den nya bestämmelsen inte medför inskränkning i den rätt som redan har uppkommit vid ikraftträdan- det.

7.35. Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) 33 &

Enligt 4 kap. 30 å andra stycket UB skall utmätning av ett här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. intecknade reservdelar till ett sådant luft- fartyg eller fast egendom inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Med skepp likställs härvid skeppsbygge (1 kap. 95 UB). Bestämmelsen innebär att inteckning i egendom som nu har nämnts får företräde i vissa fall då utmätningen f.n. skulle ge företräde.

Erop. 1980/81: 84 . 7.35 195

1 33 & sjölagen anges i vilka fall en anmälan av ett skepp eller skepps- bygge för registrering eller en ansökan om inskrivning av ett förvärv av sådan egendom skall avslås. Enligt punkt 7 i första stycket skall f.n. en sådan anmälan eller ansökan avslås. om egendomen före utgången av den inskrivningsdag då anmälningen eller ansökningen görs har blivit föremål för kvarstad. skingringsförbud eller betalningssäkring till säkerhet för ett anspråk mot överlåtaren eller om denne har försatts i konkurs.

Vad som sägs om skingringsförbud i paragrafen bör utgå. Vidare bör. i konsekvens med UB:s ståndpunkt beträffande tidpunkten för förmåns- rättens inträde. bestämmelsen jämkas så att kvarstad medför avslag på en anmälan för registrering eller en ansökan om inskrivning först fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp. Motsvarande ändring bör göras beträffande betalningssäkring. Det kan påpekas att utmätning av ett skepp eller skeppsbygge inte i och för sig hindrar att egendomen överlåts.

Beträffande förhållandet mellan kvarstad för fordran på skepp eller skeppsbygge och en överlåtelse av egendomen kan framhållas att denna fråga bör bedömas på samma sätt som frågan om företrädet mellan en utmätning och en överlåtelse av sådan egendom (se motiven till 4 kap. 30 5 UB). Om en överlåtelse av ett skepp eller skeppsbygge har skett innan kvarstad på egendomen beslöts. bör sålunda förvärvaren få företräde. om han söker inskrivning på en tidigare inskrivningsdag än den då ärendet om anteckning av kvarstaden tas upp och vid ansökningen om inskrivning är i god tro. Kvarstaden medför enligt 16 kap. 14 & UB förbud för gäldenären att överlåta den kvarstadsbelagda egendomen. Överlåter han skeppet eller skeppsbygget trots förbudet. bör förvärvaren få företräde. om han hinner söka inskrivning på en tidigare inskrivningsdag än den då ärendet om an- teckning av kvarstaden tas upp och är i god tro vid ansökningen.

385

Denna paragraf innehåller bestämmelser om åtgärder som skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. 1 punkt 4 och 5 hör vad som sägs om skingringsförbud utgå.

237 och 238 155

I dessa paragrafer. som har samband med begränsningen av en redares ansvarighet för vissa skador. ges bestämmelser om verkan beträffande kvarstad eller annan handräekning av att redaren ställer säkerhet för ansvarighetsbeloppet. 1 paragraferna nämns överexekutor vid sidan av domstol. Med hänsyn till att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas och överexekutors uppgift att förordna om handräekning föreslås bli över- flyttad till tingsrätten bör vad paragraferna innehåller om överexekutor utgå.

Enligt det nu framlagda förslaget till ändring av 15 kap. RB skall rese-

Prop. 1980/81: 84 7.35 196

förbud utgå som säkerhetsåtgärd för civilrättsliga anspråk och skingrings- förbud föras samman med kvarstad. Till följd härav kommer kvarstad att vara den enda säkerhetsåtgärd som står till buds beträffande en fordran. Nu förevarande paragrafer föreslås jämkade i enlighet härmed.

249 och 253 55

1 249 s första stycket anges f.n. att om ett fartyg säljs exekutivt i Sverige. sjöpanträtt och retentionsrätt i fartyget upphör sedan köpeskillingen har erlagts, förutsatt att försäljningen blir bestående. 1 253 & andra stycket finns en likartad bestämmelse beträffande sjöpanträtt i gods. Lydelsen skall ses mot bakgrund av att exekutiv försäljning av ett annat fartyg än ett registrerat skepp och av gods i ett fartyg ombesörjs av utmätningsmannen och att bestämd besvärstid inte gäller för talan mot en försäljning som har förrättats av utmätningsmannen. Sjöpanträttcns resp. retentionsrättens upphörande har därför inte kunnat anknytas till laga kraft beträffande försäljningen (jfr i fråga om skepp och skeppsbygge 276 5 första stycket).

Enligt UB skall bestämd besvärstid — tre veckor från försäljningsdagen — generellt gälla i fråga om talan mot en exekutiv försäljning oavsett egen— domens art (18 kap. 7 & tredje stycket). För undvikande av missförstånd föreslås att 249 och 253 åå utformas i överensstämmelse med 276 & första stycket.

254 5

1 denna paragraf föreslås att vad som sägs om utmätningsmannen ändras till att avse kronofogdemyndigheten.

283 5

I fråga om konkurrensen mellan inteckning i ett skepp eller skeppsbygge och en exekutiv åtgärd gäller f.n. enligt 283 & första stycket 6 sjölagen att en ansökan om inteckning skall avslås. om skeppet. bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad. skingringsförbud, betalningssäkring eller utmätning eller blir föremål för en sådan åtgärd samma inskrivningsdag som inteckningen söks.

Vad som sägs i paragrafen om skingringsförbud bör utgå. Lydelsen böri övrigt jämkas i enlighet med principen i 4 kap. 30% andra stycket UB. dvs. så att antecknandet av åtgärden blir avgörande för huruvida en inteckning skall beviljas (jfr förslaget till ändring av 33 & sjölagen och 22 kap. 3 & JB"). Beträffande rätten till pantbrevet i fall då inteckning har hunnit sökas efter det att egendomen har tagits i anspråk genom kvarstad. betalningssäkring eller utmätning kan hänvisas till vad som har anförts angående mot- svarande fråga vid kvarstad på fast egendom (avsnitt 7.10) resp. vid utmätning av skepp eller skeppsbygge och av fast egendom (motiven till 4 kap. 3.0.5 UB).

Prop. l980/8lz84 ' - 7.36 197

Enligt 16 kap. 14 % UB kan kronofogdemyndigheten. om särskilda skäl föreligger. medge att svaranden i ett kvarstadsmål får förfoga över den kvarstadsbelagda egendomen, t.ex. för att kunna betala sin skuld till kvar- stadssökanden. I enlighet härmed bör kronofogdemyndigheten kunna lämna medgivande till att inteckning söks i ett kvarstadsbelagt skepp eller skeppsbygge. På grund härav föreslås ett undantag från intecknings- förbudet när det gäller kvarstad för det fall att kronofogdemyndigheten har medgett ansökningen. Att motsvarande undantag inte föreslås beträffande utmätning och betalningssäkring har samband med att dessa åtgärder medför förmånsrätt och att en ny inteckning skulle strida mot 1967 års sjöpanträttskonvention (se an. 5 punkt 1).

Övergångsbestämmelserna

De föreslagna ändringarna av 33. 38. 237. 238 och 283 åå blir tillämpliga även när kvarstad har meddelats före ikraftträdandet av ändringama. [ fråga om-skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet föreslås en uttrycklig bestämmelse. som innebär att vad som sägs om kvarstad i nämnda paragrafer i deras nya lydelse också gäller sådant skingrings— förbud Ufr 33 & UBp samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i RB).

De nya bestämmelserna inverkar inte retroaktivt på den inbördes före- trädesordning som kan ha inträtt redan före ikraftträdandet.

Beträffande ändringarna i 237 och 238 åå kan erinras om att handräek- ningsmål som är anhängiga hos överexekutor vid UB:s ikraftträdande i princip skall handläggas av överexekutor även därefter. dock med viss begränsning (se 5 % UBp). För sådana fall föreslås att 237 och 238 åå sjölagen skall tillämpas i deras äldre lydelse.

Hänvisningar till S7-35

7.36. Förslaget till lag om ändring i lagen (l955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg

] betänkandet (SOU 1976:70) Rätt till luftfartyg m.m. har föreslagits att 1955 års lag om inskrivning av rätt till luftfartyg skall upphävas och ersättas av en ny lag i samma ämne. Förslaget har hittills inte lett till ny lagstiftning. Frågan hur panträttsreglerna i fråga om luftfartyg bör utformas övervägs f.n. ytterligare av pantbrevsutredningen (Ju 197915).

12 9

I denna paragraf föreskrivs att en ansökan om inteckning skall avslås, om det upplyses att den egendom som ansökningen avser har utmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inteekningen söks eller samma dag och det inte visas att utmätningen eller betalnings- säkringen har upphört att gälla.

Även kvarstad bör medföra inteckningsförbud. Kronofogdemyndig-

Prop. 1980/81: 84 7.36 198

heten bör dock kunna medge undantag härifrån (jfr 16 kap. 14 5 första stycket UB). Att ett motsvarande undantag inte föreslås beträffande utmätning och betalningssäkring har samband med konventionsbestäm- melser på området. I fråga om tidpunkten för uppkomsten av hinder mot inteckning bör bestämmelsen vidare jämkas till överensstämmelse med . principen i 4 kap. 30 å andra stycket UB.

] enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen att en ansökan om inteckning skall avslås. om den egendom som ansökningen avser har utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteekningen söks. såvida inte i fråga om kvarstad ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.

305

l denna paragraf meddelas bestämmelser om utbrytning av ägarhypotek när ägarhypoteket har utmätts eller luftfartygets ägare har försatts i konkurs. Bestämmelserna innebär att inteckningshavaren i sådana fall är skyldig att medverka till utbrytning av ägarhypoteket. dvs. att uppvisa inteckningshandlingen för avskrivning därav. även om han har förbehållit sig annat. Sedan avskrivning har skett. får inteckning meddelas på det avskrivna beloppet med ränta på ansökan av utmätningsmannen eller konkursförvaltaren.

Enligt 4 kap. 2 & andra stycket UB kan ett skuldebrev som är intecknat i ett luftfartyg eller reservdelar till ett luftfartyg utmätas hos den intecknade egendomens ägare i den mån inteckningshandlingen inte utgör säkerhet för fordran. Beträffande åtgärder efter en sådan utmätning finns bestämmelser i 9 kap. 16 åjämförd med 14 och 15 55. Enligt dessa skall antingen den in- tecknade egendomen tas i anspråk eller inteckningshandlingen pantför- skrivas till utmätningssökanden. Någon utbrytning av ägarhypoteket skall inte äga rum enligt UB.

På grund härav bör vad som sägs i förevarande paragraf om utbrytning av ägarhypotek efter utmätning utgå. Det kan övervägas att avskaffa möjligheten till utbrytning även i konkurs. Med hänsyn till att hela lagen ses över saknas det dock anledning att nu ta upp den frågan.

415

Denna paragraf innehåller bestämmelser om åtgärder beträffande luft- fartyg och intecknade reservdelar som skall antecknas i inskrivnings- boken. Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om antecknande av kvarstad. Samtidigt föreslås att lydelsen anpassas till motsvarande bestämmelseri 19 kap. 21 518.

[ övergångshänseende föreslås att vad som sägs om kvarstad i 12 och 41 55 i deras nya lydelse också skall gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81z84 . 7.37—40 199

Om ett ärende angående avskrivning på en inteckningshandling med anledning av utmätning av den rätt till andel i inteekningen som tillkommer ägaren har tagits upp på en inskrivningsdag före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. bör 30 å i dess äldre lydelse tillämpas. En föreskrift härom har tagits upp bland övergångsbestämmelserna. lnteckning på det avskrivna beloppet kan i ett sådant fall meddelas efter ikraftträdandet.

7.37. Förslaget till lag om ändring i lagen (l955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Vad som sägs om skingringsförbud i 3 & denna lag föreslås utgå. Övergångsvis föreslås att vad som sägs om kvarstad i 3 5 i paragrafens nya lydelse skall gälla även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

7.38. Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (1957z297 )

1 12 kap. 3 5 luftfartslagen (omtryckt 1979:643) hänvisas till särskilda bestämmelser om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luft- fartyg (se det under 5 upptagna lagförslaget). Vad som sägs om skingrings- förbud föreslås utgå.

7.39 och 40 Förslagen till lag om ändring i växellagen (1932:130) och lag om ändring i checklagen (1932:131)

1 95 å växellagen och 73 & checklagen finns särskilda bestämmelser om verkställighet av dom i växelmål resp. checkmål. Nya regler om verkstäl- lighet av sådana domar har tagits upp i UB (se 3 kap. 5 5 1. 8 kap. 4 & andra och tredje styckena och 13 kap. 14 5 1). Nyssnämnda bestämmelser i växel- och checklagarna föreslås därför bli upphävda. Vidare föreslås att ordet utmätningsmannen i 88 5 växellagen och 66 5 checklagen byts ut mot ordet kronofogdemyndigheten.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas. De nya bestämmelserna i UB blir tillämpliga om verkställighet skall ske efter balkens ikraftträdande. även om domen har meddelats före ikraftträdan- det. På grund av 30 & UBp skall dock vad som föreskrivs om utbetalning i 95 & växellagen och 73 5 checklagen tillämpas även efter balkens ikraft- trädande. när exekutiv försäljning har ägt rum eller utmätt fordran har drivits in före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81: 84 7.4] 300

7.41. Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:]385) 3 kap. 12 å och 6 kap. 6.5

l 3 kap. 12 .ö första stycket aktiebolagslagen föreskrivs i fråga om avstämningsbolag att den som med skriftlig handling visar att han till följd av bl.a. pantsättning har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktie- ägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie skall på begäran tas upp i en särskild förteckning h0s värdepapperscentralen. Detsamma gäller bl.a. konkursförvaltaren vid konkurs och utmätningsmannen vid utmätning av eller kvarstad på aktier.

Motsvarande anteckning bör göras när aktier har tagits i anspråk genom betalningssäkring. Det föreslås att paragrafen kompletteras med en före- skrift härom. Vidare föreslås att ordet utmätningsmannen byts ut mot ordet kronofogdemyndigheten. En ändring i sistnämnda hänseende föreslås även i 6 kap. 6 & tredje stycket.

14 kap. 10 5

Enligt 14 kap. 10 5 skall en tvist om moderbolags anspråk att lösa in aktier i ett dotterbolag hänskjutas till skiljemän. De aktieägare mot vilka lösningsanspråket riktas har därvid att ange sin skiljeman. Om inte samtliga dessa aktieägare inom föreskriven tid har angett en gemensam skiljeman. skall enligt tredje stycket i paragrafen dotterbolagets styrelse hos tingsrätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förordnande av en god man. Det åligger denne bl.a. att hos överexekutor i nämnda ort ansöka om förordnande av en sådan skiljeman.

Enligt vad som föreslås i detta lagstiftningsärende skall överexekutors uppgifter enligt skiljemannalagen. bl.a. att i vissa fall utse en skiljeman. föras till tingsrätten. I enlighet härmed bör överexekutors befogenhet enligt 14 kap. 10 & aktiebolagslagen övertas av tingsrätten. Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.

14 kap. 135

1 14 kap. 13 & första stycket anges beträffande ett moderbolags inlösen av aktier i ett dotterbolag att om säkerhet har ställts enligt 11 5 eller ned- sättning av lösenbeloppet har skett enligt 12 &. moderbolaget är ägare till aktierna. Vidare föreskrivs att innan aktiebreven har överlämnats till moderbolaget. breven i sådant fall endast medför rätt för innehavaren att mot överlämnande av dem till moderbolaget eller överexekutor få ut lösen- beloppetjämte ränta.

Vad som sägs om överexekutor har samband med att nedsättning enligt 12 5 skall ske enligt bestämmelserna i 1927 års nedsättningslag. Enligt vad jag har föreslagit i det föregående skall uppgiften att ta emot medel som nedsätts enligt 1927 års lag flyttas till länsstyrelsen som sådan. Till följd härav föreslås att vad som sägs om överexekutor i 14 kap. 13 & aktiebolags- lagen ändras till att avse länsstyrelsen.

Prop. 1980/81: 84 7.42 —43 201

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas (jfr över- gångsbestämmelsen till förslaget om ändring av lagen om skiljemän).

' 7.42 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:S96) om förenklad aktie- hantering

] 12 & lagen om förenklad aktiehantering finns bestämmelser om att bl.a. utmätning av och kvarstad på aktier som omfattas av lagen skall antecknas i en särskild förteckning hos värdepapperscentralen. Paragrafen. som överensstämmer med 3 kap. 12 & aktiebolagslagen. föreslås ändrad på samma sätt som denna. Ändringen innebär alltså bl.a. att även betalnings- säkring skall antecknas.

7.43. Förslaget till lag om ändring i lagen (l934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

20ch9åå

Lagen om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag är tillämplig när någon. för att kringgå förbudet för utländska medborgare m.fl. att förvärva aktier i vissa svenska aktiebolag. innehar sådana aktier som bulvan för någon mot vilken förbudet gäller. Om bulvanen själv innehar de aktier som bulvanförhållandet avser eller om aktiema är hos någon. som har erhållit dem av bulvanen såsom pant eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning, skall enligt 2 & domstolen förordna att aktierna skall säljas enligt överexekutors bestämmande. såvida inte bulvanen inom sex månader från det att domstolens dom vann laga kraft visar inför överexekutor att aktierna har avyttrats till någon som enligt lag

hade rätt att förvärva dem. I likhet med vad som föreslås i fråga om överexekutors uppgifter enligt lagen om bulvanförhållande i fråga om fast egendom bör uppgiften att pröva frågan om försäljning av aktier enligt 1934 års bulvanlag flyttas till kronofogdemyndigheten. 2 & föreslås ändrad i enlighet härmed. I följd härav bör föreskriften i 9 5 om att en avskrift av domen skall tillställas överexekutor också ändras till att gälla kronofogdemyndigheten.

35

Enligt 3 & första stycket skall försäljningen av aktier. som skall säljas för att upplösa ett bulvanförhållande, ske på offentlig auktion i den ordning som anges i förordningen ( 1914:299) om vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas. Överexekutor kan dock på begäran av bulvanen medge försäljning i annan ordning. om det visas skäl därtill.

Nämnda förordning är ålderdomlig och torde böra upphävas i samband med de ändringar i 10 kap. HB som jag avser att föreslå senare. 1 3 5 första stycket bör i stället anges att försäljningen skall ske genom en fond-

Prop. 1980/81: 84 7.43 202

kommissionär (jfr 79 å andra stycket utsökningskungörelsen). Det förut- sätts att fondkommissionären ombesörjer försäljningen på det sätt som i det enskilda fallet är det lämpligaste (jfr 7 ä lagen 1914:45 om kommission. handelsagentur och handelsresande). Aktier som noteras på fondbörsen bör naturligtvis säljas på denna. Vidare föreslås att vad som sägs om över- exekutor ändras till att avse kronofogdemyndigheten.

1 andra stycket av 3 & föreskrivs att försäljning av aktierna på offentlig auktion skall efter överexekutors bestämmande äga rum i Stockholm eller annan stad. där det finns en särskild mäklare som är antagen av stadens handels- och sjöfartsnämnd. Denna föreskrift bör utgå.

Beträffande försäljningen på auktion föreskrivs vidare i andra stycket följande. Bulvanen får inte själv ropa in aktierna på auktionen. lnflutna medel skall uppbäras av utmätningsmannen i den stad där försäljningen äger rum. 1 övrigt skall i ärendet i tillämpliga delar så anses som om aktierna hade utmätts till betalning av fordran hos bulvanen. Bestäm- melserna i 93 ä 2 och 3 mom. UL — om förbud att godta ett alltför lågt inrop och om nytt försäljningsförsök i ett sådant fall — skall dock inte tillämpas. Om aktierna är pantsatta av bulvanen. skall försäljning ske med bibehållande av panthavarens rätt. om inte denne nöjer sig med att hålla sig till köpeskillingen. Bulvanen är skyldig att betala kostnad som inte kan utgå ur den sålda egendomen enligt 198 & UL.

Bestämmelserna i andra stycket bör i fortsättningen gälla det fallet att försäljningen sker genom en fondkommissionär. lnflutna medel bör lämpligen uppbäras av samma kronofogdemyndighet som handlägger frågor rörande försäljningen. Hänvisningen till 93 15 2 och 3 mom. UL bör ändras till att avse bestämmelsen i 9 kap. 4 5 första stycket UB om hinder mot att godta ett alltför lågt inrop.

Vad som föreskrivs om en panthavares rätt vid försäljningen ansluter till tidigare bestämmelser i 71 och 92 åå UL om en panthavares ställning vid exekutiv försäljning av lös egendom i allmänhet. Numera gäller emellertid att sådan egendom inte får säljas exekutivt med bibehållande av panträtten men att försäljning endast får ske om köpeskillingen förslår till betalning av panthavarens fordran. såvida inte försäljning skall ske för en fordran med lika eller bättre rätt. Motsvarande regler har tagits upp i UB (8 kap. 11 5 och 9 kap. 4 & andra stycket). Samma ordning bör gälla vid försäljning enligt 1934 års bulvanlag. På grund av hänvisningen i 3 & andra stycket till vad som gäller om försäljning av utmätt egendom blir nämnda bestäm- melser i UB utan vidare tillämpliga. Till följd härav bör nyssnämnda före- skrift om panthavares rätt utgå. 1 andra stycket föreslås vidare att hän- visningen till 198 & UL ersätts av en hänvisning till 17 kap. 7 & UB.

1 paragrafens tredje stycke föreslås att vad som sägs om överexekutor ändras till att gälla kronofogdemyndigheten och att hänvisningen till 1914 års förordning ändras till att avse försäljning genom en fondkommissionär.

Prop. l980/8lz84 ,- . 7.43 203

4.5

Enligt 4 5 första stycket kan under rättegången mot bulvanen domstolen förordna att de aktier som bulvanförhållandet avser under vissa förutsätt- ningar skall beläggas med kvarstad. Vidare anges i andra meningen att åklagaren kan begära förordnande om kvarstad även hos överexekutor.

Enligt vad som föreslås i detta lagstiftningsärende skall överexekutors befogenhet enligt UL att förordna om kvarstad och andra säkerhets- åtgärder föras till tingsrätten, som skall kunna bevilja en sådan åtgärd även innan talan har väckts i saken. På grund härav bör andra meningen i 4 5 första stycket utgå och första meningenjämkas något.

I andra stycket andra meningen föreskrivs att om domstolens utslag, i vilket har förordnats om försäljning enligt 2 .5 och om kvarstad. vinner laga kraft, aktierna skall sedan sex månader har förflutit på begäran av över- exekutor utlämnas till denne, såvida kvarstad har lagts på aktierna och de inte innehas som pant. Vad som sägs om överexekutor bör ändras till att avse den kronofogdemyndighet som handlägger försäljningsfrågan (jfr be- träffande verkställigheten av kvarstadsbeslutct 16 kap. 10 lå UB). Något undantag för det fallet att aktiema är pantsatta bör inte uppställas. Som har nämnts tidigare skall försäljning inte ske med bibehållande av en panträtt. och aktierna kan vid verkställandet av kvarstaden tas i förvar av krono- fogdemyndigheten även om de är pantsatta (16 kap. 16 .ijrd med 6 kap. 7 & UB).

Enligt tredje stycket i 4 5 utgör kvarstad inte hinder mot att bulvanen själv avyttrar aktierna inom sex månader från det att förordnandet om för- säljning vann laga kraft. Aktierna får dock inte utlämnas utan att över- exekutor har förordnat därom. Även denna föreskrift bör ändras till att gälla den kronofogdemyndighet som handlägger försäljningsfrågan.

105

Enligt 10 5 första stycket skall klagan över överexekutors beslut i ärende som avses i 3 5 första stycket — dvs. om sättet för försäljning — föras i den ordning som i UL föreskrivs om klagan över överexekutors utslag i utsök- ningsmål. ] den föreslagna nya lydelsen anges att talan mot motsvarande beslut av kronofogdemyndigheten förs i den ordning som föreskrivs i UB.

Mot överexekutors beslut i fråga om kvarstad får enligt 10 å andra stycket talan inte föras. Något motsvarande förbud bör inte gälla i ' fortsättningen. Kvarstad skall i fortsättningen alltid meddelas av tings- rätten. Det saknas anledning att uppställa förbud mot talan beträffande vissa beslut av tingsrätten i fråga om kvarstad.

Övergångsbestämmelserna

] fall då en domstol före ikraftträdandet har förordnat enligt 2 5 att aktier skall säljas enligt överexekutors bestämmande, bör det även efter ikraft- trädandet ankomma på överexekutor att handlägga ärendet. dock längst

Prop. 1980/81:84 7_44 —4(, 204

till utgången av år 1982. Överexekutor bör dock även dessförinnan kunna överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt (jfr 5 och 39 55 UBp). En föreskrift härom har tagits upp i andra stycket av över- gångsbetämmelserna. Den åsyftar inte endast de uppgifter som åvilar över- exekutor enligt 3 5 utan även överexekutors befogenheter enligt 4 5 andra och tredje styckena i fråga om utlämnande av kvarstadsbelagda aktier.

Det kan påpekas att de nya bestämmelserna i övrigt gäller även när ärendet handläggs av överexekutor. [ fråga om uppbärande av medel som inflyter vid försäljning på offentlig auktion föreslås dock. i syfte att klargöra vilken kronofogdemyndighet som är behörig, att vad som före- skrivs i 3 5 andra stycket tredje meningen i paragrafens äldre lydelse skall tillämpas när försäljningsfrågan efter ikraftträdandet handläggs av över- exekutor.

Om en åklagare före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna har yrkat kvarstad hos överexekutor med stöd av 4 5 första stycket andra meningen men frågan inte har hunnit prövas. bör målet prövas av överexekutor även efter ikraftträdandet. Tredje stycket i övergångsbestämmelserna inne- håller en föreskrift härom.

Slutligen har tagits upp en bestämmelse om att 10 å i dess äldre lydelse skall tillämpas i fråga om talan mot överexekutors beslut (jfr 35 5 andra stycket och 40 & UBp).

7.44—46 Förslagen till lag om ändring i patentlagen (1967z837). lag om ändring i mönsterskyddslagen (l970:485) och lag om ändring i växtförädlar- rättslagen (1971 :392)

Enligt 54 5 första stycket patentlagen gäller att om en patenthavare skriftligen hos patentmyndigheten avstår från patentet. myndigheten skall förklara patentet upphört. Om ett patent är utmätt eller om tvist om över— föring av ett patent är anhängig. får dock enligt andra stycket patentet inte förklaras upphört så länge utmätningen består eller tvisten inte har blivit slutligt avgjord.

Ett patent som är belagt med kvarstad bör inte heller kunna förklaras upphört på grund av avstående från patenthavarens sida. Detsamma gäller ifråga om betalningssäkring. Det föreslås att paragrafen kompletteras med bestämmelser härom.

] övergångshänseende föreslås att vad som sägs om kvarstad i 54 å i dess nya lydelse också skall gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

1 33 & mönsterskyddslagen och 34 å växtförädlarrättslagen finns det be- träffande mönstetTätt resp. växtförädlarrätt bestämmelser om avförande ur registret. vilka överensstämmer med 54 & patentlagen. Dessa paragrafer föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Prop. l980/8l: 84 7.47—52 205

7.47. Förslaget till lag om ändring i brottsskadelagen (l978:4l3)

Enligt brottsskadelagen utgår under vissa förutsättningar ersättning av statsmedel för skada till följd av brott. 1 16 å andra stycket föreskrivs att anspråk på brottsskadcersättning med anledning av personskada inte får utmätas för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp får dock ske enligt vad som föreskrivs i UL. dvs. i den ordning som anges i 67 d &. I fråga om utbetalad ersättning gäller inte något särskilt utmät- ningsförbud. Enligt 67 e & UL får utmätning dock inte ske förrän dagen efter utbetalningen.

Enligt 5 kap. 7 & UB får skadestånd. som tillkommer gäldenären med anledning av bl.a. personskada. inte utmätas medan skadeståndet innestår hos den som skall utge det. Har skadeståndet bestämts att utgå som livränta, gäller vad som har sagts nu rätten till livräntan. I dessa hän- seenden överensstämmer paragrafen med gällande rätt. Enligt andra stycket skall emellertid skadestånd som avses i första stycket i viss utsträckning vara skyddat mot utmätning även efter utbetalning. Där anges sålunda att sedan skadeståndet har betalats ut. vad som hålls avskilt inte får utmätas. om skadeståndet skall tillgodose försörjningsbehov som alltjämt kvarstår eller. i annat fall, om mindre än två år har förflutit från det att medlen betalades ut.

Brottsskadeersättning har ett så nära samband med skadestånd att utmätningsskyddet för brottsskadeersättning med anledning av person- skada bör vidgas på samma sätt som i fråga om skadestånd av mot- svarande bcskaffenhet. I enlighet härmed föreslås en ny tredje mening i andra stycket av 16 å. där det anges att i fråga om förbud mot utmätning sedan ersättningen har betalats ut tillämpas 5 kap. 7 & andra stycket UB.

Vidare föreslås att hänvisningen till UL i fråga om utmätning av livränte— belopp ändras till att avse 7 kap. UB.

Det är utan någon särskild föreskrift tydligt att det vidgade utmätnings— förbudet inte inverkar på en utmätning av utbetald brottsskadeersättning. som har ägt rum före ikraftträdandet av lagändringen (jfr 7 & UBp).

7.48—52 Förslagen till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:]410), lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafildivräntor, lag om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till vissa trafiklivräntor, som utgår av statsmedel, m.m., lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor och lag om ändring i kungörelsen (1971:!4) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m.

Enligt 29 5 första stycket trafikskadelagen får fordran på trafikskade- ersättning med anledning av personskada inte utmätas för den skade- lidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp får dock ske enligt vad som föreskrivs i UL. dvs. iden ordning som anges i 67 d &. I fråga om utbetalad ersättning gäller inte något särskilt utmätningsförbud. Enligt 67 e & UL får utmätning dock inte ske förrän dagen efter utbetalningen.

Prop. 1980/81: 84 7.53 206

Som har nämnts i det föregående har i 5 kap. 7 5 andra stycket UB tagits upp en bestämmelse. enligt vilken skadestånd med anledning av bl.a. personskada skall i viss utsträckning vara skyddat mot utmätning även efter utbetalningen. Förbudet mot utmätning av trafikskadeersättning med anledning av personskada bör vidgas på motsvarande sätt. I enlighet härmed anges i en ny tredje mening i 29 5 första stycket att i fråga om förbud mot utmätning sedan ersättningen har betalats ut gäller 5 kap.-7 & andra stycket UB.

Vidare föreslås att hänvisningen i första styckets andra mening till UL ändras till att avse 7 kap. UB.

Bestämmelser om utmätningsförbud som överensstämmer med 29 & första stycket trafikskadelagen finns i 16 & lagen om tillägg till vissa trafik- livräntor. 6 5 förordningen om tillägg till vissa trafiklivräntor. som utgår av statsmedel. m.m.. 11 &" lagen om tillägg till vissa ansvarslivräntor och 9 & kungörelsen om tillägg till vissa statliga skadelivräntor. m.m. Dessa para- grafer föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Det är utan någon särskild föreskrift tydligt att det vidgade utmätnings- skyddet inte inverkar på en utmätning av utbetalt belopp som har ägt rum före ikraftträdandet av lagändringen (jfr 7 5 UBp).

7.53. Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (l921:225) 11 &

Enligt 11 & första stycket konkurslagen (KL) skall i vissa fall en fordran. som en borgenär åberopar. utan närmare prövning godtas som stöd för hans behörighet att söka gäldenären i konkurs. Detta gäller bl.a. när över- exekutor har förordnat om verkställighet av en skiljedom beträffande ford- ringen och annat inte har förordnats av högre myndighet eller av domstol, där talan mot skiljedomen är anhängig (jfr 46 & UL). ] andra fall än som nämns i första stycket skall enligt andra stycket borgenären styrka en åberopad fordran.

Beredningen har föreslagit att en fordran som har fastställts genom skiljedom skall godtas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs. om skiljedomen får verkställas enligt vad som sägs i UB. Detta har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Förslaget har dock kriti— serats av konkurslagskommittén. som inte anser det lämpligt att det införs ett krav på prövning från konkursdomarens sida. Enligt kommittén bör som villkor för behörighet uppställas att kronofogdemyndigheten har funnit att skiljedomen får verkställas och att annat inte har förordnats. För egen del vill jag framhålla följande.

Uppgiften att pröva frågan huruvida en skiljedom får verkställas skall enligt UB ankomma på kronofogdemyndigheten. som förutsätts göra pröv- ningen i själva verkställighetsmålet (3 kap. 15— 18 55 UB). När hinder inte

Prop. 1980/81: 84 7.53 207

möter mot verkställighet. skall kronofogdemyndigheten meddela ett särskilt beslut härom som kan överklagas för sig. Ett sådant beslut förut- sätter emellertid att verkställighet av skiljedomen har sökts. Det är därför inte lämpligt att uppställa en prövning av kronofogdemyndigheten som villkor för att fordringen skall godtas som grund för behörighet att söka gäldenären i konkurs.

Å andra sidan synes det inte heller lämpligt att en fordran skall utan vidare godtas så snart en skiljedom föreligger. ] stället bör konkurs- domstolen få pröva huruvida skiljedomen är verkställbar enligt UB:s regler. En sådan ordning torde inte behöva medföra några särskilda problem. Jag godtar sålunda beredningens förslag.

] enlighet härmed anges i förevarande paragraf att en fordran som har fastställts genom skiljedom skall godtas. om skiljedomen får verkställas enligt 3 kap. 15 eller 16 få UB och en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 18 å i samma kapitel. Om borgenären tidigare har sökt verkställighet av skiljedomen och kronofogdemyndigheten har funnit att hinder inte möter mot verkställighet. kan vad som har förekommit i utsökningsmålet åberopas även i konkursmålet. Konkursdomaren är dock inte bunden av kronofogdemyndighetens beslut.

14 a å

Denna paragraf innehåller bestämmelser om beviljande av säkerhets- åtgärd för tiden mellan en konkursansökan och konkursbeslutet. Om sannolika skäl föreligger för bifall till konkursansökningen och det skäligen kan befaras att gäldenären undandrar egendom. får sålunda konkurs- domaren eller domstolen. om särskild anledning förekommer, förordna om kvarstad eller skingringsförbud på gäldenärens egendom i avvaktan på prövning av ansökningen. Därvid har vad som enligt 15 kap. RB gäller om kvarstad och skingringsförbud motsvarande tillämpning. om inte annat följer av KL (jfr 14 c 5). Konkursdomaren eller domstolen får medge undantag från beviljad säkerhetsåtgärd.

Enligt förslaget till ändring av RB skall kvarstad och skingringsförbud föras samman till en åtgärd, benämnd kvarstad. [ enlighet härmed föreslås att vad som sägs om skingringsförbud i förevarande paragraf utgår. Vidare föreslås att hänvisningen till tillämpliga bestämmelser jämkas något. Det bör sålunda anges att vad som gäller om kvarstad för fordran som beviljas enligt 15 kap. RB har motsvarande tillämpning. om inte annat följer av KL. Denna hänvisning åsyftar även UB:s regler om verkställighet av beslut om kvarstad för fordran (se 16 kap. 10 och 13— 15 åå). Undantag föreslås dock för vad som föreskrivs i 16 kap. 15 å andra stycket UB om att kvarstads— belagd egendom vid utmätning resp. betalningssäkring för en annan fordran skall anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Någon sådan utmätningsverkan. bör inte inträda då kvarstaden utgör säker- hetsåtgärd i avvaktan på konkurs.

Prop. HSO/81:84 7.53 208

Det kan påpekas att UB:s bestämmelser om verkställighet av kvarstad i viss utsträckning medger att åtgärderna för säkerställande anpassas efter förhållandena. Enligt 15 kap. 10 å i förslaget till ändring av RB kan också domstolen vid behov meddela närmare föreskrifter om verkställandet av bl.a. kvarstad.

14bä

] denna paragraf ges bestämmelser om meddelande av rcseförbud för gäldenären och om häktning för tiden från konkursansökan till dess att ansökningen hinner prövas. 1 tredje stycket föreskrivs bl.a. att bestäm- melserna om'reseförbud i 15 kap. RB har motsvarande tillämpning be- träffande sådan säkerhetsåtgärd som avses i paragrafen. om inte annat följer av KL.

Enligt förslaget till ändring av RB skall säkerhetsåtgärden rcseförbud i 15 kap. utgå. De bestämmelser i 15 kap. RB som åsyftas mcd nyssnämnda hänvisning torde endast vara 5 och 6 %. närmast 5 få första och fjärde styckena och 615 första stycket första meningen. vilka bestämmelser gäller även andra säkerhetsåtgärder (jfr 14 c ft KL). Motsvarande bestämmelseri förslaget till ändring av RB finns i 15 kap. 5. 6 och 8 åå. Hänvisningen bör därför ändras till att avse dessa föreskrifter. Även en annan. mindre jämkning föreslås.

245

I denna paragrafföreslås att en hänvisning till UL ändras till att avse UB.

27%

1 fråga om besvär över tillsynsmyndighetens beslut i ärende om ianspråktagande av gäldenärens inkomst hänvisas i sista stycket av före- varande paragraf till UL:s bestämmelser om klagan över utmätning av lön. Hänvisningen föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelseri UB.

38.5

I paragrafens första stycke föreskrivs f.n. att förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom utmätning går åter. om egendomen har tagits i mät senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för någon gäldenären närstående. går förmånsrätten eller betal- ningen också åter. om egendomen har tagits i mät dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Vad som sägs i paragrafen om att egendom har "tagits i mät" inom viss tid före fristdagen torde innebära att återvinningsfristen räknas först från det att utmätningen har medfört förmånsrätt. Bestämmelser om tidpunkten för förmånsrättens inträde finns i UL (77 5 1 och 2 mom.. 83 å och 91 a & 2 mom.; jfr 8 & förmånsrättslagen). Huvudregeln är att förmånsrätten

Prop. BSO/81:84 " ' 7.53 209

inträder först när utmätningen har säkerställts. men vissa undantag finns.

Enligt UB skall som huvudregel gälla att utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet (4 kap. 30 å). Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom skall dock inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Undantag gäller också för utmätning av lön o.d.

Återvinningsfristen beträffande utmätning bör även i fortsättningen räknas från det att förmånsrätten inträdde. Lydelsen av 38 5 KL passar emellertid inte till de nya bestämmelserna i UB och bör därför jämkas. I den föreslagna nya lydelsen anges som förutsättning för återgång av förmånsrätt eller betalning på grund av utmätning att förmånsrätten har inträtt senare än tre månader resp. två år före fristdagen.

l paragrafens andra stycke anges f.n. att förmånsrätt på grund av betal- ningssäkring går åter, om egendomen har tagits i anspråk senare än tre månader före fristdagen. Det kan påpekas att beträffande tidpunkten för uppkomsten av förmånsrätt på grund av betalningssäkring gäller vad som är föreskrivet i fråga om utmätning (14 5 första stycket lagen om betal- ningssäkring för skatter. tullar och avgifter. se även förslaget till ändring av denna lag). Bestämmelsen föreslås ändrad på samma sätt som första stycket.

545

1 första stycket av denna paragraf regleras kronofogdemyndighetens befogenhet att bevilja handräekning för att en konkursförvaltare skall få tillgång till gäldenärens egendom. I fråga om klagan över kronofogde- myndighetens beslut eller åtgärd enligt första stycket har enligt andra stycket bestämmelserna i UL om klagan över utmätning i allmänhet mot- svarande tillämpning.

Hänvisningen föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelser i

UB. Förslaget innebär att talan av någon av parterna skall föras inom tre veckor från delgivning av beslutet och att talan av en tredje man får föras utan inskränkning till viss tid.

71. 73. 74 och 76 55

I fråga om försäljning av egendom i konkurs görs i KL. i motsats till vad som föreskrivs om skepp, inte skillnad mellan registrerat och oregistrerat luftfartyg. Detta överensstämmer med vad som f.n. gäller enligt UL och LfL. l UB skiljs däremot mellan registrerat och inte registrerat luftfartyg. Under 11 kap. UB hänförs inte annat än försäljning av registrerat luftfartyg (och intecknade reservdelar). medan försäljning av oregistrerat luftfartyg följer bestämmelserna för lös egendom i allmänhet i 8 och 9 kap. UB.

KL:s försäljningsregler har samband med bestämmelserna om för- säljning av utmätt egendom och bör ändras på motsvarande sätt. Änd- 14 Riksdagen [980/81. ! sum/. Nr 84

Prop. 1980/81: 84 7.53 210

ringarna berör 71 & fjärde och femte styckena och 76 å.

] 73 & KL. som reglerar en handpanthavares försäljningsrätt. bör beaktas 10 kap. 7 & HB. som föreskriver att skepp. skeppsbygge eller luft- fartyg inte får med laga verkan handpantsättas. Bestämmelsen i första stycket tredje meningen föreslås jämkad i enlighet härmed.

För det fallet att konkursbos egendom skall säljas på auktion genom för- valtarens försorg föreskrivs i 74 & Kl. att förvaltaren skall låta kungöra auktionen på det sätt och inom den tid som anges i UL för kungörande av auktion på egendom av det slag som det är fråga om. Det är dock inte i något fall nödvändigt att kungörelsen förs in i Post- och lnrikes Tidningar. Enligt andra stycket i paragrafen gäller detsamma beträffande auktion som enligt 73 å ombesörjs av en borgenär.

UL innehåller numera inte bestämmelser om kungörande av exekutiv auktion annat än beträffande vanlig lös egendom (90 och 91 55). 1 fråga om exekutiv auktion på registrerat skepp och skeppsbygge. luftfartyg och in- tecknade reservdelar till luftfartyg samt fast egendom finns regler om kun- görande av auktionen i SfL. LfL och FfL. Där anges emellertid endast att auktionen skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt eller. i fråga om luft- fartyg och intecknade reservdelar. på lämpligt sätt minst sex veckor i förväg (6 & SfL. 6 & LfL och 20 å FfL). Närmare föreskrifter i saken har meddelats i verkställighetsföreskrifter till nämnda lagar. På motsvarande sätt innehåller UB endast allmänt hållna regler om kungörandet av exekutiv auktion. medan närmare bestämmelser förutsätts komma att meddelas i verkställighetsföreskrifter (se 9 kap. 2 5. 10 kap. 6 5. 11 kap. 25 och 12 kap. 20 15 UB). Detta gäller även vanlig lös egendom.

På grund härav föreslås att hänvisningen i 74 å KL till UL:s bestäm- melser ändras till att helt allmänt gälla vad som är föreskrivet — i UB elleri tillämpningsbestämmelser -— om kungörandet av, exekutiv auktion på aktuell egendom.

81.5

I denna paragraf regleras frågan i vad mån konkurskostnader skall tas ut ur egendom. i vilken särskild förmånsrätt gäller. Kostnader som hänför sig till sådan egendom skall tas ut av egendomens avkastning och köpeskilling i den mån det inverkar på de borgenärers rätt. som inte har särskild förmånsrätt i egendomen (första stycket). Å andra sidan får annan konkurskostnad inte tas ut av egendomens avkastning och köpeskilling. om det är till förfång för någon. som har särskild förmånsrätt i egendomen eller förmånsrätt som skall beaktas framför den särskilda (andra stycket). Om den särskilda förmånsrätten grundar sig på företagsinteckning. gäller dock från sistnämnda regel det undantaget att av egendomen får bestridas även andra konkurskostnader än sådana som hänför sig till egendomen. i den mån boet i övrigt inte lämnar tillgång därtill.

Enligt förmånsrättslagen kan ett kollektiv av lös egendom. som hör till

Prop. 1980/81: 84 -' . 7.53 21 1

näringsverksamhet i vilken företagsinteckning kan meddelas. vara föremål för förmånsrätt inte bara på grund av en sådan inteckning utan också på grund av fordran hos en hyresgäst eller arrendatori anledning av ett hyres- eller arrendeavtal angående en lägenhet eller jord som var avsedd för verksamheten (5 & första stycket förmånsrättslagen). En hyresvärds eller jordägares förmånsrätt är begränsad till ett belopp som svarar mot tre månaders hyra resp. ett års arrendeavgift. Den gäller närmast framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning (9 5 första stycket).

Beredningen har föreslagit att undantagsregeln i 81 å andra stycket KL vidgas till att avse även förmånsrätt för en hyresvärds eller jordägares fordran. Detta har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. bl.a. av konkurslagskommitte'n. Endast en remissinstans har ifrågasatt lämplig- heten av förslaget.

För egen del villjag först nämna att undantagsregeln tidigare gällde i fall då den särskilda förmånsrätten var av sådan beskaffenhet att den kunde göras gällande endast i konkurs. Detta var förhållandet främst i fråga om förlagsinteckning. Bestämmelsen ändrades med anledning av tillkomsten av institutet företagsinteckning. Sådan inteckning kan åberopas vid såväl utmätning som konkurs. Beträffande skälen till nämnda ändring vill jag hänvisa till vad som anfördes i prop. 1967:113.

Förmånsrätten för en hyresvärd ellerjordägare enligt 5 5 första stycket 1 förmånsrättslagen kan ses som en legal företagsinteckning med bästa rätt. Det är därför naturligt att den jämställs med företagsinteckning när det gäller uttagandet av konkurskostnader. Härigenom undviks också att allmänna konkurskostnader skall tas ut efter en hyresvärds eller jord- ägares förmånsberättigade fordran men före en fordran på grund av företagsinteckning.

Det kan tilläggas att båda dessa förmånsrätter gäller vid såväl utmätning som konkurs. F.n. råder emellertid vid utmätning den skillnaden att en hyresvärd ellerjordägare måste själv söka utmätning för att få sin förmåns- rätt beaktad. medan företagsinteckning skall respekteras även vid utmätning för en annan borgenärs fordran (139 5 UL). Enligt UB skall en hyresvärds eller jordägares förmånsrätt likställas med företagsinteckning i detta avseende (8 kap. 13 & UB).

På grund av det anförda godtarjag beredningens förslag.

979'

Paragrafen reglerar konkursgäldenärens rätt att av konkursboet utfå utmätningsfri egendom m.m. ] första stycket föreslås att hänvisningen till 65 & UL ändras till att gälla 5 kap. 1. 2 och 4 55 UB. I fråga om utmätning hos ett dödsbo torde det inte vara behövligt att nämna 5 kap. 3 få UB. Det synes tillräckligt med bestämmelserna i tredje stycket av 97 & KL. Hän- visningen i paragrafens andra stycke till 65 ä 1 mom. 7 UL föreslås bli ersatt av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i 5 kap. 1 ål 7 UB.

Prop. 1980/81: 84 7.53 212

Det kan påpekas att 97 %& KL enligt förslaget. liksom f.n.. inte gäller när en annanjuridisk person än ett dödsbo har försatts i konkurs.

208 &

I denna paragraf meddelas bestämmelser om jäv mot tjänstemän vid tillsynsmyndigheten i konkurs. dvs. vissa kronofogdemyndigheter. Där anges att i fråga om sådant jäv gäller, utöver vad som följer av 4 & förvalt- ningslagen (l97lz290). att den som i mål om uttagande av skatter. böter eller andra på indrivning beroende medel har tagit befattning med in- drivning av en fordran som görs gällande i konkursen eller har vidtagit exekutiv åtgärd för uttagande av en sådan fordran inte får fullgöra någon tillsynsuppgift i konkursen. Uttrycket "mål om uttagande av skatter. böter eller andra på indrivning beroende medel" anknyter till 1 5 första stycket utsökningskungörelsen och åsyftar allmänna mål.

1 UB används i fråga om mål som nu avses beteckningen allmänt mål (se 1 kap. 6 €). Samma uttryck bör användas även i KL. Enligt 2 kap. 30 li tredje stycket UB skall ansökan i ett allmänt mål anses gjord, när indriv- ningshandlingarna har kommit in till kronofogdemyndigheten eller. om myndigheten är ansluten till systemet för automatisk databehandling inom exekutionsväsendet. när indrivningsuppdraget har förts in i systemet och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. Det innebär att ett utsökningsmål föreligger så snart kronofogdemyndigheten får befattning med indrivningen. Det synes inte behövligt att somjävsgrundande omstän- dighet. vid sidan av att tjänstemannen har tagit befattning med indrivning. särskilt nämna att han har vidtagit exekutiv åtgärd. Befattning med indriv- ning måste med nämnda utgångspunkt innefatta även exekutiva åtgärder. 208 & föreslås ändrad i enlighet med det anförda.

Övergångsbestämmelserna

Enligt den föreslagna ändringen av 11 & KL skall en fordran som har fastställts genom skiljedom godtas som stöd för behörighet att söka gälde- nären i konkurs under förutsättning att skiljedomen får verkställas enligt bestämmelserna i 3 kap. 15 eller 16 & UB och att en domstol inte har med- delat ett sådant förordnande som avses i 18 å i samma kapitel. 3 kap. UB innehåller emellertid inte någon bestämmelse om verkställighet av en skiljedom, som inte grundas på skiljeavtal utan som har meddelats med stöd av en föreskrift i lag utan tillämpning av skiljemannalagen. En sådan bestämmelse har i stället tagits upp i 12 & UBp. 1 följd härav föreslås be- träffande en sådan skiljedom en övergångsbestämmelse av samma innebörd som den nya regeln i 11 å KL.

Vidare föreslås att 11 å i dess äldre lydelse skall tillämpas. när över- exekutor har förordnat om verkställighet av en skiljedom. Enligt 5 & UBp kan ett sådant förordnande meddelas även efter UB:s ikraftträdande, om ansökan enligt 46 & UL har gjorts hos överexekutor före ikraftträdandet.

Prop. HBO/81:84 ' - 7.54—5.5 213

Skingringsförbud enligt 14 a 5 skall efter ikraftträdandet inte förekomma som en särskild säkerhetsåtgärd vid sidan av kvarstad. (')m skingrings- förbud har beviljats före ikraftträdandet. bör vad som sägs om kvarstad i paragrafens nya lydelse tillämpas. En föreskrift härom har tagits tipp i övergångsbestämmelserna (jfr 33 & UBp samt punkt 3 i övergångsbestäm- melserna till ändringarna i RB).

När tillsynsmyndigheten före ikraftträdandet har meddelat ett beslut enligt 27 å fjärde stycket KL i fråga om ianspråktagande av en konkurs- gäldenärs inkomst. bör i fråga om talan mot beslutet tillämpas vad som föreskrivs i paragrafen i dess äldre lydelse (jfr 35 & första stycket och 40 5 UBp). Det innebär bl.a. att talan skall föras hos överexekutor. Mot- svarande bör gälla. när kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet har meddelat ett beslut eller vidtagit en åtgärd enligt 54 & första stycket. Det föreslås en övergångsbestämmelse av nu angiven innebörd. Den komplet- teras av UBp när det gäller förfarandet hos överexekutor och talan mot överexekutors beslut m.m. (se 40 äjfrd med 35 & UBp).

Enligt den föreslagna ändringen av 81 & KL skall även en hyresvärds eller jordägares fordran som är förmånsberättigad enligt 5 & första stycket 1 förmånsrättslagen få stå tillbaka för allmänna konkurskostnader under de förutsättningar som anges i paragrafen. Detta bör inte gälla. om gäldenären har försatts i konkurs på grund av en ansökan som har gjorts före ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna. En föreskrift härom har tagits upp sist bland övergångsbestämmelserna.

7.54. Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs

1 9 & lönegarantilagen, som innehåller bestämmelser om talan mot kronofogdemyndighetens beslut i en mindre konkurs att en arbetstagares fordran inte omfattas av lönegarantin, hänvisas till UL:s bestämmelser om klagan över utmätning i allmänhet. Hänvisningen föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelser i UB. Det kan påpekas att det förhållandet att överexekutor slopas som klagoinstans och att talan mot kronofogde- myndighetens beslut skall föras direkt i hovrätten inte bör föranleda någon ändring av bestämmelsen i paragrafens sista mening att talan inte får föras mot hovrättens beslut. _

När beslut som avses i 9 5 har meddelats av kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet av lagändringen. bör 9 5 i dess äldre lydelse tillämpas. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.55. Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 11 kap. 1 och 3 55

Andra stycket i 11 kap. 1 5 brottsbalken (BrB) innehåller i första meningen en bestämmelse om straff för en gäldenär. som vid konkurs eller

Prop. 1980/81: 84 7.55 214

förhandling om offentligt ackord eller i förteckning till utmätningsed eller till betalningssäkringsed uppsåtligen förtiger en tillgång. uppger en obe- fintlig skuld eller lämnar en annan sådan oriktig uppgift. Gäldenären skall då dömas för oredlighet mot borgenärer. om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet. l 3 å" andra stycket finns en motsvarande bestämmelse i fall då de oriktiga uppgifterna har lämnats av grov oaktsamhet. Brottsbeteckningen är här vårdslöshet mot borgenärer.

1 UB meddelas bestämmelser om skyldighet för en utmätningsgäldenär att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet och om skyldighet för honom att inställa sig till förhör inför kronofogdemyndig- heten och att upprätta en skriftlig förteckning över tillgångarna. Gälde- nären skall också kunna åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i en förteckning (2 kap. 10 å och 4 kap. 14 & UB). De nämnda bestäm- melserna skall enligt förslaget till ändring av lagen om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter gälla även vid verkställighet av betalnings- säkring. Med anledning härav föreslås att lagen om utmätningsed och bestämmelserna om betalningssäkringsed upphävs (se 2 & UBp och förslaget till ändring av betalningssäkringslagen). Vad som sägs i 11 kap. 1 och 3 åå BrB om utmätningsed och betalningssäkringsed bör därför utgå. Beredningen. som i övrigt inte har föreslagit någon ändring av 11 kap. 1 och 3 ss. har utgått från att en gäldenär. som i samband med utmätning lämnar oriktiga uppgifter om sina tillgångar. kan straffas för osann resp. vårdslös försäkran enligt 15 kap. 10 5. om uppgifterna skriftligen bekräftas på heder och samvete. I likhet med vad som f.n. gäller skall vidare en gäldenär som vid utmätning åberopar en oriktig handling eller ett skenavtal kunna straffas för oredlighet mot borgenärer under de förutsättningar som gäller enligt 11 kap. 1 få andra stycket andra meningen. Beredningens ståndpunkt hari allmänhet godtagits av remissinstanserna. RÅ har emellertid ansett att alla fall då en utmätningsgäldenär lämnar oriktiga uppgifter i samband med en utmätningsförrättning bör bedömas enhetligt. En lösning är därvid enligt RÅ att enbart bestämmelsen om osann resp. vårdslös försäkran blir tillämplig i sådana fall. Enligt RSV bör en gäldenär som skriftligen bekräftar oriktiga uppgifter inför kronofogde- myndigheten dömas för oredlighet eller vårdslöshet mot borgenärer oavsett om han därvid åberopar en oriktig handling eller ett skenavtal. Frågan huruvida han därutöver skall dömas för osann resp. vårdslös försäkran torde enligt RSV få bero på om oredligheten i det enskilda fallet kan anses som grov eller inte. För egen del villjag först framhålla att straffansvar för oriktiga uppgifter i samband med en exekutiv förrättning bör gälla endast uppgifter som en gäldenär lämnar om sina tillgångar. Vidare bör ansvar kunna ådömas endast för sådana oriktiga uppgifter som gäldenären har bekräftat skrift-

Prop. HBO/81:84 |__. 7.55 215

ligen på heder och samvete. Bestämmelserna om osann resp. vårdslös försäkran i 15 kap. 10 g" BrB. vilka är direkt tillämpliga i ett sådant fall. får anses innefatta en tillräcklig kriminalisering av de gärningar som avses nu. De brott som avses i 11 kap. l å andra stycket andra meningen är av en allvarligare karaktär än att lämna oriktiga uppgifter angående tillgångarna. Åberopandet av en oriktig handling eller ett skenavtal utgör i allmänhet led i ett mera planmässigt förfarande i syfte att undgå verkställighet. Dessa förfaranden kan inte anses tillräckligt bestraffade genom att gäldenären döms till ansvar enbart enligt 15 kap. 10.5 BrB. .lag är därför inte beredd att frångå beredningens ståndpunkt i saken.

17 kap. 13 .5

Enligt paragrafens första stycke skall den som bryter mot ett förbud att sälja eller skingra gods eller att utge annans gods. rubbar gods som har blivit satt i kvarstad. taget i anspråk genom betalningssäkring. utmätt eller beslagtaget. skadar eller tar bort en myndighets anslag eller försegling eller annars olovligen öppnar vad en myndighet har tillslutit eller också över- träder ett annat liknande av en myndighet meddelat förbud dömas för överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år. Andra stycket innehåller en straffbestämmelse för det fallet att någon vägrar en förrättningsman inträde som denne har rätt att fordra.

Enligt vad som föreslås i detta lagstiftningsärende skall skingringsförbud inte längre finnas som en särskild säkerhetsåtgärd vid sidan av kvarstad. Skingringsförbud nämns inte uttryckligen i 17 kap. 13 & BrB men orda- lydelsen i första stycket anknyter till uttryckssättet i lagrum som f.n. ger möjlighet att meddela ett sådant förbud. Lydelsen bör därför jämkas. Bestämmelsen bör även i övrigt närmare anslutas till UB.

! beredningens förslag till ändrad lydelse nämns att någon olovligen rubbar. skadar eller eljest förfogar över egendom som är föremål för beslag. kvarstad. utmätning. annan verkställighet eller därmed jämförlig åtgärd. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. RÅ har emellertid ansett att lydelsen innebär en inte avsedd utvidgning av det straffbara området. eftersom bestämmelsen kommer att omfatta även fall som nu bedöms som skadegörelse. Med anledning härav villjag framhålla att det förhållandet att en åtgärd beträffande egendom som avses i para- grafen utgör skadegörelse inte bör hindra att åtgärden även är straffbelagd enligt förevarande paragraf. För att ansvar skall komma i fråga för över- trädelse av myndighets bud krävs att gärningsmannen har kännedom om myndighetens åtgärd. .

Den nu föreslagna lydelsen överensstämmer i huvudsak med bered- ningens förslag. Betalningssäkring har dock lagts till. Å andra sidan nämns inte särskilt "annan verkställighet". [ uttrycket "annan liknande åtgärd” inbegrips införsel och verkställighet enligt 16 kap. UB samt verkställighet som kan förekomma utanför UB:s område, sålunda även verkställighet

Prop. 1980/81: 84 7.55 216

genom en administrativ myndighets försorg. dock endast såvitt den rör viss egendom. Vidare inbegrips en åtgärd som i likhet med de nyss nämnda vidtas av en myndighet och innefattar ett rättsligt ingripande i syfte att begränsa rådigheten beträffande viss egendom.

Bestämmelsen omfattar inte bara att någon handlar i strid mot ett förbud som myndigheten uttryckligen meddelar utan även att någon bryter mot ett förbud som enligt lag följer av ett visst beslut (t.ex. om utmätning). Straff- bestämmelsen inbegriper dock endast olovliga handlingar som begås medan egendomen är föremål för myndighetens åtgärd. Härigenom utesluts handlingar som äger rum först sedan myndigheten har skilt sig från ärendet. Att någon t.ex. efter fullbordad verkställighet genom över- lämnande av viss egendom olovligen tar egendomen i besittning hör inte hit.

Bestämmelser om att kronofogdemyndighetens beslut medför rådighets- inskränkningar finns på flera håll i UB. Som exempel kan nämnas 4 kap. 29 ä. 6 kap. 5 och 12 55. 12 kap. 5 och 6 515. 15 kap. 205 samt 16 kap. 14 och 16 55. Bestämmelser om rättsverkan av beslag finns i 27 kap. 10 & RB. 1 betalningssäkringslagen finns bestämmelser om den rådighetsinskränkning som följer av betalningssäkring.

Bestämmelsen om straff för den som olovligen rubbar eller skadar egendomen riktar sig mot envar som uppsåtligen handlar i strid mot myndighetens beslut eller vad som följer av beslutet. Den drabbar sålunda även en tredje man som bryter mot ett förbud att utge viss egendom som han innehar. Den kan emellertid drabba även en helt utomstående. Tredje mannens åtgärd är då ofta straffbar enligt andra lagrum. t.ex. som stöld eller skadegörelse. 1 så fall får konkurrensfrågan lösas enligt vanliga regler.

Ordet "förfogar" inbegriper såväl rättsliga som faktiska åtgärder. t.ex. otillåten avverkning på en utmätt fastighet. Termen syftar i första hand på åtgärder som vidtas av ägaren till egendomen. Straffbestämmelsen kan emellertid bli tillämplig även på t.ex. en nyttjanderättshavare som förfogar över egendomen på motsvarande sätt. om detta förfogande inte innefattar utövning av en rätt som är skyddad mot utmätningssökanden. Ett faktiskt förfogande torde f.ö. i allmänhet innebära att egendomen rubbas eller skadas.

Om en gäldenär överlämnar utmätt egendom till en tredje man. t.ex. till fullgörande av ett tidigare slutet köpeavtal om egendomen. kan det innebära en straffbar handling. Det bör emellertid i sammanhanget erinras om att det förfogandeförbud som följer av särskilda bestämmelser inte alltid är absolut. Enligt 4 kap. 29 å UB gäller förfogandeförbudet endast sådana åtgärder som är till skada för utmätningssökanden. Överlåtelse av t.ex. en utmätt fastighet inverkar inte på utmätningssökandens rätt och är sålunda inte straffbar enligt förevarande bestämmelse. Att straffbestäm— melsen har denna innebörd följer av ordet "olovligen" och torde inte där- utöver. vilket en remissinstans har ifrågasatt. behöva anges i lagtexten.

Prop. 1980/81: 84 . 7.55 217

Otillåtna förfoganden blir straffbara så snart ett meddelat beslut skall lända till efterrättelse. Det förutsätts alltså inte att beslutet har kommit till uttryck genom märkning eller annat säkerställande av den egendom som är föremål för ingripandet. Endast uppsåtligt handlande är emellertid straff- belagt. Ansvar kommer alltså bara i fråga för den som känner till beslutet.

Beredningen har behandlat frågan huruvida straffbestämmelserna bör omfatta det fallet att en sekundogäldenär betalar en fordran i strid mot ett av kronofogdemyndigheten meddelat förbud. En sådan betalning torde inte f.n. anses straffbar. Enligt beredningen finns det inte tillräcklig anledning att straffbelägga en sådan åtgärd. Kronofogdeföreningen har däremot förordat en straffbestämmelse för detta fall. Föreningen fram- håller att utmätta fordringar och rättigheter ofta representerar större värden än t.ex. utmätt lösöre och att behovet av en straffsanktion mot en sekundogäldenär eller annan förpliktad som uppsåtligen neutraliserar verkan av en fordrings— eller rättighetsutmätning inte kan anses mindre än när det gäller andra kronofogdemyndighetens beslut.

För egen del vill jag först understryka att det förhållandet att sekundo- gäldenären trots förbudet betalar till sin borgenär inte befriar honom från sin förpliktelse. Han är alltså skyldig att betala på nytt till kronofogde- myndigheten eller till den till vilken fordringen övergår. Det är visserligen tänkbart att sekundogäldenären genom betalningen har satt sig ur stånd att fullgöra sin förpliktelse i behörig ordning. Detta torde emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att straffbelägga åtgärden. Sekundogäldenären kan ju även genom andra förfoganden över sina medel sätta sig ur stånd att betala. Jag anser sålunda att beredningens förslag att lämna dessa fall utanför det straffbara området bör följas. Att förslaget har den angivna innebörden följer av att det endast är förfoganden över bestämd egendom som har straffbelagts.

Straffbestämmelsen kan dock undantagsvis vara tillämplig i fråga om pengar eller annan generiskt bestämd egendom, nämligen om ett förbud har meddelats beträffande egendom som hålls avskild för fullgörande av en viss förpliktelse (t.ex. redovisningsmedel).

[ överensstämmelse med gällande lag kriminaliseras vidare att någon skadar eller tar bort en myndighets anslag eller försegling eller annars olovligen öppnar vad en myndighet har tillslutit eller överträder ett annat liknande av en myndighet meddelat förbud.

36 kap. 4 5

Enligt 36 kap. 1 & kan utbyte av brott enligt BrB samt förlag för brott, vars mottagande är straffbart enligt BrB, under vissa förutsättningar förklaras förverkat. Vidare kan enligt 2 & förverkande ske av egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt BrB eller som har frambragts genom ett sådant brott. Detsamma gäller egendom som någon har använt eller annars tagit befattning med på ett sätt som utgör brott enligt BrB. För-

Prop. 1980/81: 84 7.55 218

verkande enligt 1 eller 2 5 kan avse antingen själva den aktuella egendomen (sakförverkande) eller dess värde (värdeförverkande). Enligt 3 15 kan förverkande även ske av föremål. som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning. .

Enligt 4 5 första stycket får förverkande på grund av brott ske hos a) gärningsmannen eller annan medverkande till brottet. b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var. e) den som har beretts vinning genom brottet eller d) den som efter brottet har förvärvat egendomen genom ett familjerättsligt fång eller genom gåva eller som efter brottet har förvärvat egendomen på annat sätt och därvid kände till eller hade skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet. Enligt andra stycket i paragrafen får förverkande inte ske. om egendomen vid brottet inte tillhörde någon av dem som anges under första stycket a)—c). Det kan påpekas att 4 5 inte är tillämplig beträffande förverkande enligt 3 5 av brottsverktyg.

1 4 & tredje stycket anges att en särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består. om inte även den särskilda rätten förklaras förverkad. Med uttrycket "särskild rätt" avses enligt förarbetena begränsade sak- rätter. t.ex. panträtt, och en Säljares rätt till egendom som har sålts under äganderättsförbehåll (se prop. 1968:79 s. 53 och 63). Med äganderätts- förbehåll torde böra jämställas förbehåll om återtaganderätt. Däremot inbegrips inte t.ex. nyttjanderätt till lös sak (jfr NJA 1975 s. 528). Utmätning torde inte heller omfattas. Innebörden av att en särskild rätt förklaras förverkad är att rättigheten upphör.

Frågan om förverkande prövas i allmänhet i samband med att domstolen prövar ansvarsfrågan. När frågan om förverkande angår någon annan än den som är åtalad. skall enligt 17 5 lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken (Rp) talan föras mot honom.

Bestämmelser om förverkande finns i flera lagar vid sidan av BrB. t.ex. lagen (l960:4l8) om straff för varusmuggling (9, 10 och 12 55) och valuta- lagen (1939:350. 11 å). Bestämmelserna i 36 kap. BrB gälleri stor utsträck- ning även vid förverkande enligt specialstraffrättsliga bestämmelser.

Enligt 27 kap. 1 & första stycket RB får föremål som skäligen kan antas vara förverkat på grund av brott tas i beslag. Detsamma gäller enligt 14 a & i fråga om föremål som skäligen kan antas vara förverkat enligt 36 kap. 3 & BrB. ] 10 5 finns bestämmelser om hur ett beslag skall säkerställas. Bestäm- melsema överensstämmer i stort sett med vad som gäller i fråga om säker- ställande av utmätning av lös egendom. Särskilda bestämmelser om beslag finns i en del andra lagar än RB. Beslag används regelmässigt för att säker- ställa ett sakförverkande.

Vid ett sakförverkande kan konkurrens uppkomma mellan förverkandet och en utmätning av samma egendom. Det finns inte f.n. några bestäm- melser som reglerar hur den konkurrensfrågan skall lösas. Det har i rätts—

Prop. 1980/81: 84 . 7.55 219

praxis fastslagits att en utmätning av egendom som har tagits i beslag för att säkerställa ett sakförverkande inte medför någon rubbning av beslaget (NJA 1965 s. 97 l). Kronofogdemyndigheten är i ett sådant fall förhindrad att omhänderta egendomen och sälja den eller vidta annan motsvarande åtgärd. Om egendomen därefter förklaras förverkad. torde den rätt som har vunnits genom utmätningen utan vidare upphöra.

RSV har i en skrivelse tilljustitiedepartementet anfört att det hos krono- fogdemyndighetema råder delade meningar hur frågan om konkurrens mellan en utmätning som har skett före beslag och ett förverkande av samma egendom skall lösas. Enligt en uppfattning skall. sedan för- verkandefrågan har avgjorts. utmätningsförfarandet fortsätta och utmät- ningsborgenären få full betalning innan förverkandeanspråket kan upp- fyllas. Enligt en annan uppfattning skall utmätningen alltid vika för statens anspråk på förverkande. i vart fall om utmätningen har skett efter brottet. Oavsett vilken lösning som väljs finns det enligt verket behov av en klar- görande regel i saken.

För egen del villjag först framhålla att det förhållandet att viss egendom kan komma att förverkas inte bör hindra att egendomen utmäts. Detta gäller även om egendomen har tagits i beslag (jfr NJA 1965 s. 97 l). Möjlig- heten till utmätning är motiverad redan av att det inte är säkert att egendomen kommer att förverkas. Om egendomen inte har tagits i beslag. bör utmätningsförfarandet fortgå som vanligt. Möjligheten till förverkande torde då f. ö. inte vara känd för kronofogdemyndigheten. Har egendomen tagits i beslag. bör däremot utsökningsmålet. i enlighet med 1965 års rätts- fall. vila i avvaktan på prövningen av förverkandefrågan. Det kan påpekas att en utmätning inte hindrar att egendomen tas i beslag. Någon uttrycklig bestämmelse om det nu sagda torde inte behövas. Det kan tilläggas att vid utmätning givetvis helst bör tas i anspråk annan egendom än sådan som kan komma att förverkas.

Utmätning medför förmånsrätt i den utmätta egendomen och företer även i övrigt viss likhet med panträtt. Det synes därför lämpligt att frågan om konkurrens mellan utmätning av viss egendom och förverkande av egendomen regleras efter samma grunder som enligt 36 kap. 4 & tredje stycket BrB gäller vid konkurrens mellan en särskild rätt till egendomen och förverkande. Den skillnaden bör emellertid göras att det i princip bortses från huruvida utmätningsborgenären kände eller inte kände till egendomens samband med brottet. En utmätningsborgenärs goda eller onda tro saknar nämligen i övrigt i princip betydelse. Utmätningsborge- nären bör inte få bättre rätt än utmätningsgäldenären. En sådan lösning ansluter nära till vad som i övrigt torde gälla när utmätning och vissa andra rättigheter i samma egendom konkurrerar.

En jämförelse bör också göras med konkurs. Det förhållandet att ägaren till viss egendom efter brottet försätts i konkurs torde inte hindra att egendomen under konkursen förklaras förverkad och därmed går förlorad

Prop. 1980/81: 84 7.55 220

för konkursborgenärerna. Någon anledning till ändring häri synes inte föreligga. Det fallet att egendomen har utmätts bör i princip behandlas på samma sätt. Det kan bl.a. påpekas att om konkurs inträffar inom viss tid efter utmätningen, förmånsrätten på grund av utmätningen återgår (38 & KL).

Det sagda leder fram till att en utmätning som äger rum efter brottet i allmänhet bör stå tillbaka för ett förverkande. Detta gäller inte bara när utmätningsborgenären har medverkat till brottet eller utmätning har sökts i samråd med ägaren för att denne skall undgå de ekonomiska följderna av ett förverkande utan i allmänhet även i andra fall. Undantagsvis kan det dock finnas skäl att inte förverka utmätningen. Lagtekniskt bör frågan lösas genom att utmätning i 36 kap. 4 & BrB likställs med särskild rätt. Det innebär att den rätt som har vunnits genom utmätningen måste förklaras förverkad för att upphöra och att talan måste föras mot utmätningsborge- nären.

Vad nu har sagts bör emellertid inte gälla om egendomen var föremål för beslag när den utmättes. Praktiska skäl talar för att man i det fallet ansluter till den ståndpunkt som har intagits i rättspraxis och alltså låter utmät- ningen utan vidare upphöra att gälla. om egendomen senare förverkas.

Enligt 8 och 9 5.5 förmånsrättslagen ger betalningssäkring en med utmätning jämställd förmånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk. ] fråga om konkurrens mellan betalningssäkring och sakförverkande bör därför gälla samma regler som när utmätning och sakförverkande samman- träffar.

Kvarstad medför inte förmånsrätt. UB innehåller emellertid delvis nya regler om konkurrensen mellan kvarstad — som innefattar även det nuvarande skingringsförbudet — och utmätning resp. betalningssäkring. Bestämmelserna härom i 16 kap. 15 5 innebär att om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts eller tas i anspråk genom betal- ningssäkring för en fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen. denna skall anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Det innebär att borgenärerna får lika rätt i egendomen. dvs. i för- hållande till fordringamas storlek.

Kvarstad bör inte i och för sig medföra något skydd gentemot för- verkande. När utmätningsverkan har inträtt. bör den ges samma ställning i förhållande till ett sakförverkande som en vanlig utmätning. Någon särskild bestämmelse härom torde inte behövas.

I enlighet med det sagda föreslårjag att det i 36 kap. 4 & tredje stycket tas upp en ny andra mening. i vilken föreskrivs att vad som i samma stycke sägs om särskild rätt även gäller i fråga om den rätt som har vunnits genom utmätning eller betalningssäkring. såvida inte egendomen hade tagits i beslag när den utmättes eller togs i anspråk genom betalningssäkring. Be- träffande tillämpningen kan påpekas att lydelsen även omfattar det fallet att en utmätning (eller betalningssäkring) har verkställts före brottet. Som

Prop. 1980/81: 84 7.56 221

har antytts i det föregående bör emellertid förverkande inte ske i ett sådant fall.

Slutligen bör nämnas attjag under hand har låtit inhämta synpunkter på nu förevarande förslag från RÅ. rikspolisstyrelsen och RSV. Förslaget för- anledde därvid inte någon erinran.

Övergångsbestämmelserna

Straffbestämmelserna i 11 kap. 1 och 3 55 för oriktiga uppgifter i en för- teckning till utmätningsed eller betalningssäkringsed bör tillämpas även efter ikraftträdandet. vare sig förfarandet har ägt rum före eller efter ikraft— trädandet (jfr 41 & första stycket UBp och övergångsbestämmelserna till ändringarna i betalningssäkringslagen). Det föreslås en övergångsbestäm- melse härom.

Den föreslagna bestämmelsen beträffande förverkande av den rätt som har vunnits genom utmätning m.m. torde innebära vissa ändringar i för- hållande till vad som gäller f.n. Bestämmelsen bör inte gälla när det aktuella brottet har begåtts före ikraftträdandet av lagändringen. En före- skrift härom föreslås.

7.56. Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

UB påkallar ändring av åtskilliga paragrafer i RB. i första hand reglerna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder i 15 och 26 kap. Av andra bestämmelser som bör ändras kan nämnas föreskrifterna om förordnande om verkställighet av en dom eller ett beslut som inte har vunnit laga kraft och föreskrifterna om delgivning av tredskodomar.

8 kap. 2 15 och 12 kap. 3 5

1 8 kap. 2 5 tredje stycket RB föreskrivs att bl.a. en utmätningsman inte får antas till ledamot av advokatsamfundet. Vidare gäller enligt 12 kap. 3 & första stycket att en utmätningsman inte får vara ombud vid allmän domstol. såvida inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ger tillstånd därtill. Sistnämnda förbud avser dock inte den som. under tjänstledighet. i utbildningssyfte tjänstgör som biträde åt en advokat. Vad som sägs i 12 kap..3 5 gäller även i fråga om ett biträde och en försvarare (12 kap. 22 å och 21 kap. 3 5 andra stycket).

Förbudet för en utmätningsman att vara ombud har motiverats med den befattning som utmätningsmannen har att ta med verkställighet av domar och beslut. Enligt ett uttalande i förarbetena till RB avsåg bestämmelsen inte s.k. domsverkställare. som enligt tidigare gällande bestämmelser kunde av utmätningsmannen i stad sättas till utmätningsman i hans ställe för ett bestämt fall. Det har sagts att bestämmelsen numera torde gälla även en tjänsteman som en kronofogde kan sätta i sitt ställe som utmät- ningsman. Ett sådant förordnande kan enligt kronofogdeinstruktionen

Prop. 1980/81: 84 7.56 222 (19652687. omtryckt 1976:893) ges åt en kronofogdesekreterare. den som vid kronofogdemyndigheten fullgör notarietjänstgöring. en kronokommis- sarie. en förste kronoassistent eller en kronoassistent. .

Beteckningen utmätningsman har inte bibehållits i UB. Verkställigheten skall åvila kronofogdemyndigheten (l kap..3 s"). Vidare anges i UB att ett utsökningsmål handläggs av en kronofogde eller en annan tjänsteman hos kronofogdemyndigheten. Vad som sägs om utmätningsman i 8 kap. 2 så och 12 kap. 3 5 RB bör därför ändras. Det synes inte behövligt att bestäm- melsen i 12 kap. 3 % görs tillämplig även på andra tjänstemän vid krono- fogdemyndigheten än kronofogden. Om en sådan tjänsteman undantagsvis har varit ombud eller biträde åt en part vid domstol. får han inte ta be- fattning med ett utsökningsmål som rör samma sak (1 kap. 4 & Uijrd med 4 kap. 13 så 8 RB).

På grund härav föreslås att ordet utmätningsman i förevarande para- grafer byts ut mot termen kronofogde.

9kap.88

1 9 kap. 8 & första stycket RB föreskrivs att då ett vite enligt RB föreläggs en part eller någon annan. domstolen skall bestämma vitet till ett belopp. som med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att iaktta föreläggandet. Vidare anges att ett vite inte får bestämmas under tio eller över 5.000 kr. men att. när ett vite har dömts ut och domstolen föreläggcr ett nytt vite. detta får bestämmas till högre belopp. dock inte över 10.000 kr.

Enligt 15 kap. 3 5 kan en domstol besluta om olika säkerhetsåtgärder. om en part i rättegång har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller genom något annat förhållande hindrar eller försvårar domens verkställande eller väsentligt förringar dess värde för parten. Domstolens beslut kan bl.a. bestå i att motparten meddelas ett förbud eller annat föreläggande vid vite. Föreläggande eller förordnande enligt 15 kap. 3 5 får också meddelas. om det i annat fall är av synnerlig vikt för parten och det inte länder motparten till väsentligt förfång. 1 det följande föreslås att domstols befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 & vidgas till att gälla även innan talan har väckts i saken. Samtidigtjämkas lydelsen något.

Bestämmelserna i 9 kap. 8 & RB om högsta vitesbelopp måste anses gälla även i fråga om ett föreläggande enligt 15 kap. 3 5. Ett sådant föreläggande hänför sig emellertid till själva saken i målet och skiljer sig därmed från vitesförelägganden som avser förfarandet i rättegången. t.ex. ett före- läggande att inställa sig till en förhandling. Beträffande vitesförelägganden enligt 15 kap. 3 5 är ett högsta belopp av 5.000 resp. 10.000 kr. numera uppenbart för lågt. Sådana förelägganden kan ibland avse förhållanden som rör mycket stora värden. Det kan t.ex. vara fråga om att någon till

Prop. 1980/81: 84 7.56 223

skada för annan driver en mycket lönande verksamhet i strid med ett avtal.

Det kan erinras om att när bestämmelser i olika lagar uttryckligen medger att ett föreläggande som avser själva saken förenas med vite. något högsta belopp i allmänhet inte är föreskrivet (se t.ex. 5 & marknadsförings- lagen 1975: 1418. 1 få lagen 1971:] 12 om förbud mot oskäliga avtalsvillkor och 15 & lirmalagen 1974: 156). I fråga om UB kan nämnas att vite i sådant fall som avses i 2 kap. 15 & inte är begränsat till visst belopp.

På grund härav anser jag att maximeringen av vite enligt RB till 5.000 resp. 10.000 kr. inte bör gälla i fråga om förelägganden enligt 15 kap. 3 s. I sådana fall bör inte gälla något visst högsta belopp. 9 kap. 8 5 föreslås ändrad i enlighet härmed.

Det kan tilläggas att även vissa andra förelägganden enligt RB som kan förenas med ett vite är av en sådan beskaffenhet att det kan ifrågasättas om inte ett högre vite än 5.000 resp. 10.000 kr. bör kunna sättas ut. Jag avser närmast förelägganden enligt 38 kap. 5 5 och 39 kap. 5 5 att förete en skriftlig handling som bevis resp. att tillhandahålla ett föremål för syn (jfr 18 5 lagen 1970:417 om marknadsdomstol m.m.). Den frågan får emellertid tas upp i ett annat sammanhang.

10 kap. 17,5

1 10 kap. RB meddelas bestämmelser om forum i tvistemål. Som allmän princip gäller att en domstol vid vilken talan anhängiggörs skall pröva sin behörighet endast om fråga därom väcks av svaranden (18 å). Från denna regel föreskrivs emellertid vissa undantag. 1 10 kap. 17 5 anges sålunda flera fall då domstolen har att självmant pröva sin behörighet. 1 första stycket punkt 6 nämns bl.a. tvist som angår utmätt lös egendom och för vilken behörig domstol är särskilt angiven. Bestämmelsen åsyftar enligt förarbetena tvister som avses i 69 & UL. dvs. tvister på grund av före- läggande att väcka talan i fråga om lös egendom. Numera kan emellertid föreläggande att väcka talan vid domstol meddelas även enligt 91 a och 151 5.5 UL. I fråga om fast egendom se även 5 & FfL.

Enligt UB skall föreläggande att väcka talan vid domstol angående utmätt egendom kunna meddelas i ett flertal fall. se 4 kap. 20—23 och 26 55. 9 kap. 11 å och 13 kap. 7 5. För dessa fall meddelas bestämmelser om behörig domstol i 2 kap. 24 5 UB. Den domstol som anges där bör vara uteslutande behörig att pröva en tvist på grund av ett föreläggande. För att punkt 6 i 10 kap. 17 & RB skall bli tillämplig på samtliga tvister. för vilka viss domstol är föreskriven i UB. bör bestämmelsen vidgas till att gälla även tvist angående annan utmätt egendom än lös egendom. Paragrafen föreslås jämkad i enlighet härmed.

Den föreslagna lydelsen avses omfatta även tvist enligt 13 kap. 7 & UB. dvs. tvist vid fördelning av medel som har influtit i ett mål om utmätning. I fråga om tvister rörande fast egendom för vilken fastighetsforum skall gälla (2 kap. 24 å andra stycket UB) se även punkt 4 i förevarande paragraf.

Prop. l980/81:84 7.56 224

Det kan erinras om att annan sakägare än den som har förelagts att väcka talan inte är bunden av forumreglerna i 2 kap. 24 å UB.

15 kap.

Förevarande kapitel innehåller bestämmelser om säkerhetsåtgärder i tvistemål. Sådana åtgärder utgörs av kvarstad och skingringsförbud. som båda kan meddelas till säkerhet för en fordran eller för bättre rätt till egendom. rcseförbud. föreläggande eller förordnande som avses i 15 kap. 3 å samt återställande av besittning eller annat förhållande som har rubbats. Beslut om säkerhetsåtgärd meddelas av domstol i en anhängig rättegång. En förutsättning för ett sådant beslut är alltså att talan har väckts i saken.

Enligt UL kan även överexekutor förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder enligt bestämmelser som i huvudsak överensstämmer med RB:s. Sådana åtgärder kan beviljas av överexekutor vare sig rättegång pågår i saken eller inte. Har talan inte redan väckts när överexekutor meddelar sitt beslut. skall talan väckas inom viss tid från beslutet. vid påföljd att åtgärden annars återgår. I vissa fall är det tillräckligt att talan anhängiggörs i annan ordning än vid domstol. Antalet mål hos över- exekutor om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd har under senare år uppgått till 100—200 om året.

I sitt förslag till UB föreslog beredningen att överexekutors befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärd enligt UL skulle flyttas till kronofogde- myndighetema. I enlighet härmed har beredningen i betänkandet med förslag till följdändringar utgått från att en domstol liksom f.n. skall kunna förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder endast i anhängiga mål. 1 propositionen angående UB har emellertid på skäl som anges där intagits den ståndpunkten att befogenheten att förordna om säkerhetsåtgärder inte bör flyttas till kronofogdemyndighetema. På grund härav innehåller UB inte några bestämmelser om sådana beslut. I propositionen förutsätts att uppgiften förs till tingsrätten.

1 det förslag till en handräekningslag. som har remitterats till lagrådet den 28 juni 1979. har föreslagits att uppgiften att förordna om hand- räckning i summarisk process. motsvarande återställande av rubbad be- sittning m.m. och avhysning enligt 191 och 192 åå UL. anförtros tings- rätten (avsnitt 2.2).

Även beträffande kvarstad och andra säkerhetsåtgärder talar över- vägande skäl för att uppgiften bör ankomma på tingsrätten. Frågor om sådana åtgärder innefattar sålunda en prövning av civilrättsliga förhål- landen. Beståndet av en beviljad säkerhetsåtgärd förutsätter också. om rättegång inte redan pågår. att talan i saken väcks inom viss tid. iallmänhet vid domstol. Tingsrätten har redan f.n. att besluta om säkerhetsåtgärder i anhängiga mål. Om uppgiften att förordna om säkerhetsåtgärder även innan talan har väckts flyttas till tingsrätten. undviker man kompetenskon- flikter och andra olägenheter som föranleds av att mer än en myndighet har

Prop. 1980/81: 84 7.56 225

samma befogenhet. Det krav på skyndsam handläggning som ofta före- ligger i fråga om säkerhetsåtgärder torde också över lag kunna tillgodoses i tingsrätterna.

Jag föreslår sålunda att överexekutors befogenhet att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder innan talan har väckts i saken förs till tingsrätten. Härvid bör samma principer gälla som enligt UL. Det bör alltså inte göras någon inskränkning i en rättssökandes möjlighet att få ett anspråk säkerställt i fall då detta skall prövas av skiljemän eller i annan särskild ordning.

UL:s bestämmelser om handräekning torde i princip vara begränsade till att avse civilrättsliga anspråk. Det kan dock ibland finnas ett behov av att säkerställa en senare indrivning av offentligrättsliga anspråk. Den frågan får emellertid tas upp i ett annat sammanhang. En eventuell befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärder i sådana fall synes f.ö. inte böra tillkomma tingsrätten. Det kan erinras om att genom lagen om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter har införts en möjlighet att säkerställa indriv- ningen av det allmännas fordringar på viktigare skatter och avgifter.

När det gäller frågan var bestämmelser bör tas upp om meddelande av säkerhetsåtgärder innan talan i saken har väckts. vill jag först nämna att regleringen har ansetts inte böra ske i den föreslagna handräckningslagen. Det synes inte heller lämpligt att bestämmelser i saken tas upp i en särskild lag. Det skulle bl.a. innebära en dubbelreglering i tlera avseenden. i den mån inte hänvisning kan ske till RB:s bestämmelser.

Enligt min mening är den enklaste och naturligaste ordningen att bestämmelser i frågan meddelas i 15 kap. RB. Där finns redan motsvarande regler för det fallet att talan har väckts. En komplettering för de fall som nu avses kan bli förhållandevis enkel. En sådan ordning innebär visserligen att RB:s föreskrifter om säkerhetsåtgärder kommer att gälla även i fråga om anspråk. som undantagsvis skall prövas i annan ordning än i rättegång. t.ex. av skiljemän. Detta bör dock inte utgöra något avgörande hinder mot nämnda ordning, om denna framstår som praktisk och ändamålsenlig. Det kan erinras om att i fråga om brottmål gäller att domstolen kan förordna om bl.a. kvarstad innan åtal har väckts. Jag föreslår alltså att befogenheten för tingsrätten att förordna om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd även i fall då talan inte har väckts regleras i 15 kap. RB.

F.n. kan enligt 15 kap. l & RB till säkerhet för en fordran resp. för bättre rätt till viss egendom beviljas antingen kvarstad eller skingringsförbud. Motsvarande gäller enligt UL. I fråga om fast egendom kan dock endast skingringsförbud meddelas. Skillnaden mellan de båda åtgärderna är närmast att medan kvarstad i princip skall leda till att kronofogdemyndig- heten tar aktuell egendom i förvar. skingringsförbud endast innebär att den som åtgärden riktar sig mot meddelas ett förbud att sälja eller skingra egen- domen. Skingringsförbud beträffande fast egendom kan dock kompletteras med ett förordnande om att själva egendomen skall tas om hand.

15 Riksdagen 1980/81. 1 sam/. Nr 84

Prop. 1980/81:84 7.56 226

Beredningen har föreslagit att de nuvarande åtgärderna kvarstad och skingringsförbud skall föras samman till en åtgärd, benämnd kvarstad. Detta har genomgående godtagits av remissinstanserna. Ävenjag anser att det saknas behov av två olika åtgärder för att tillgodose kravet på säker- ställande av en fordran resp. bättre rätt till viss egendom. ] praktiken torde f.n. nästan uteslutande kvarstad användas. frånsett fall då fråga är om fast egendom. I enlighet härmed utgår UB från att skingringsförbud skall upphöra som en självständig säkerhetsåtgärd. För säkerställande av kvarstad skall enligt UB samma regler gälla som för säkerställande av ut- mätning, och dessa ger visst utrymme att handla efter omständigheterna. Jag föreslår alltså att de olika åtgärder som f.n. kan vidtas i form av

kvarstad eller skingringsförbud förs samman till ett institut. Det kan ifråga- sättas om inte den åtgärd som skall ske till säkerhet för en fordran och den åtgärd som skall äga rum för att säkerställa bättre rätt till viss egendom borde ha olika beteckningar. Det har dock inte synts lämpligt att på denna punkt bryta med hittillsvarande ordning. Den föreslagna säkerhets- åtgärden betecknas alltså i båda fallen kvarstad.

Som har nämnts i det föregående kan enligt RB även rcseförbud meddelas till säkerhet för en fordran (15 kap. 2 5). Sådant förbud kan beviljas. om en part i rättegång angående betalning för en fordran har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten beger sig från riket utan att efterlämna känd egendom som svarar mot hans skuld. Reseförbud innebär förbud för gäldenären att avresa från orten. såvida han inte ställer pant eller borgen för skulden. Reseförbud gäller inte utöver tre månader från delgivningen. Övenräds ett rcseförbud, kan domstolen på yrkande av käranden förordna att gäldenären skall åter- hämtas och hållas i häkte under den tid förbudet gäller. Liknande bestäm- melser om rcseförbud finns i 187 & UL. .

Beredningen har föreslagit att institutet rcseförbud skal] avskaffas som säkerhetsåtgärd i tvistemål och att någon motsvarighet till 187 & UL inte skall meddelas. Förslaget har utan undantag godtagits av remissinstan- serna. För egen del viIljag först påpeka att något större praktiskt behov av att kunna utverka ett rcseförbud till säkerhet för en fordran inte synes före- ligga. Reseförbud för ett sådant ändamål torde sålunda förekomma mycket sällan. Förbudet syftar främst till att hindra en gäldenär att dra sig undan rättegången och verkställighet av en blivande dom. Förbudet. som medför viss press på gäldenären att betala sin skuld eller ställa säkerhet. innebär ett slags personalexekution. Ett reseförbud kan också förorsaka gälde- nären skada utan motsvarande nytta för borgenären. Det kan erinras om att enligt lagen (l917:381) om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket den som var underhållsskyldig mot barn under 16 år tidigare i princip inte hade rätt att flytta från riket, om han inte ställde säkerhet för underhållsskyldigheten. Lagen upphävdes emellertid år 1969. På nu anförda skäl godtar jag förslaget att rcseförbud skall avskaffas som säkerhetsåtgärd för civilrättsliga fordringar.

Prop. l980/81: 84 7.56 227

Utöver vad som har sagts nu bör i 15 kap. RB göras vissa andra änd- ringar. bl.a. i syfte att förenkla och förtydliga bestämmelserna. Att sking- ringsförbud utmönstras som en särskild säkerhetsåtgärd föranleder också en jämkning av rubriken till kapitlet.

Hänvisningar till S7-56

1 Ö

Paragrafen innehåller f.n. bestämmelser om kvarstad och skingrings- förbud till säkerhet för såväl fordran som bättre rätt till viss egendom. l departementsförslaget har i 1 & tagits upp endast regler om kvarstad för fordran. medan kvarstad till säkerhet för bättre rätt behandlas i 2 å.

[ första stycket av 1 & föreskrivs f.n. att om en part. som i rättegång har yrkat betalning för en fordran. har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala vad som kan antas komma att åläggas honom genom domen. kvarstad får läggas på så mycket av hans lösa egendom som svarar mot skulden eller. om det är tillräckligt. egendomen ställas under förbud att säljas eller skingras. Vidare anges att skingringsförbud också får meddelas på fast egendom som tillhör motparten. Om lös egendom som ställs under skingringsförbud finns hos en tredje man. får enligt tredje stycket denne förbjudas att utge egen- domen.

Som har nämnts förut föreslårjag att kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett gemensamt institut. benämnt kvarstad. De särskilda bestämmelserna om skingringsförbud i ] & saknar därför motsvarighet i departementsförslaget. Kvarstad skall kunna användas inte endast be- träffande lös egendom utan också i fråga om fast egendom. För verkstäl- ligheten av ett kvarstadsbeslut skall. om inte domstolen har meddelat någon särskild föreskrift. gälla vad som sägs därom i UB ( 16 kap. 13 å) och dessa regler ger ett visst utrymme att handla efter omständigheterna. Någon särskild bestämmelse i RB om det fallet att gäldenären tillhörig egendom finns hos en tredje man behövs inte (jfr 6 kap. 7 5 och 16 kap. 135 UB).

I enlighet med vad jag tidigare har förordat har den nuvarande förutsätt- ningen för kvarstad i l %. att part i rättegång har yrkat betalning för en fordran. fått utgå i departementsförslaget. l förslaget anges i stället att någon visar sannolika skäl för att han har en fordran. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. Med uttrycket "prövning i annan liknande ordning" avses en sådan prövning som kan anses ersätta en domstolsprövning i tvistemål. vare sig pröv- ningen skall äga rum av skiljemän. vid syn. i mål om lagsökning eller betal- ningsföreläggande eller av en Specialdomstol eller annan myndighet (jfr 7 5). Det är tydligt att endast privaträttsliga fordringar omfattas.

Som förutsättning för kvarstads beviljande föreskrivs vidare i förslaget. i saklig överensstämmelse med gällande rätt. att det skäligen kan befaras att

Prop. HSO/81:84 7.56 228

motparten genom att avvika. skaffa undan egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala skulden. Det behöver inte nödvändigtvis vara fråga om något direkt illojalt förfarande från gäldenärens sida. Det är till- räckligt att denne. t.ex. på grund av ett trängt ekonomiskt läge. kan befaras använda sina tillgångar för ett ändamål som är honom mera angeläget än att betala den aktuella skulden.

När kvarstad beviljas. skall enligt förslaget beslutet avse så mycket av ' gäldenärens egendom att fordringen kan antas bli täckt. Det innebär bl.a. att även förrättningskostnadema för en blivande utmätning bör tas med i beräkningen. En remissinstans har ansett att även de rättegångskostnader som kan beräknas uppkomma i målet angående fordringen bör beaktas. Med anledning härav vill jag framhålla att de nuvarande bestämmelsema om kvarstad i UL och RB inte synes medge att blivande rättegångs- kostnader beaktas vid meddelande av kvarstad. För egen del anser jag också att det är mindre lämpligt att medge kvarstad för en sådan framtida fordran. Det kan erinras om att en dom på betalningsskyldighet får verk- ställas genast. såvida inte gäldenären nedsätter beloppet eller ställer säkerhet (3 kap. 6 så UB).

Domstolen bör i sitt beslut som regel inte ange vilken egendom som skall bli föremål för kvarstad utan endast förordna att gäldenären tillhörig egendom till så stort värde. att ett visst angivet fordringsbelopp kan antas bli täckt. skall beläggas med kvarstad. Det ankommer därefter på krono- fogdemyndigheten att vid verkställighet av beslutet bestämma vilken egendom som skall tas i anspråk. Därvid skall kronofogdemyndigheten tillämpa bl.a. vad som föreskrivs i 4 kap. UB om den ordning i vilken egendom av olika slag skall tas i anspråk samt beneficiereglerna i 5 kap. (jfr 16 kap. 13 å). Undantagsvis bör dock domstolen i sitt beslut kunna ange viss egendom som kvarstaden skall avse. t.ex. om åtgärden riktar sig mot ett utländskt rederi. som äger ett i svensk hamn liggande fartyg vilket är berett att avgå. eller om fordringen är förenad med särskild förmånsrätt i viss egendom och borgenären yrkar att den egendomen skall tas i anspråk. Någon särskild föreskrift om det nu sagda torde inte behövas (jfr 10 å andra meningen).

2.5

F.n. innehåller 2 & regler om rcseförbud för att säkerställa en fordran i tvistemål. Som jag har anfört tidigare bör rcseförbud inte längre kunna meddelas för ett sådant ändamål. Som 2 5 i departementsförslaget har i

stället tagits upp bestämmelser om kvarstad till säkerhet för bättre rätt till egendom.

I fråga om åtgärd till säkerhet för bättre rätt till viss egendom föreskrivs f.n. i l 5 andra stycket att kvarstad eller skingringsförbud får läggas på egendom, till vilken en part i rättegång har påstått bättre rätt. om han har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten

Prop. 19811/81: 84 7.56 229

undanskaffar. förstör eller väsentligt försämrar egendomen. Den tidigare nämnda bestämmelsen i tredje stycket. att om lös egendom som ställs under skingringsförbud finns hos en tredje man. denne får förbjudas att utge egendomen. gäller även i detta fall.

Även när det gäller åtgärder till säkerhet för bättre rätt till viss egendom bör kvarstad och skingringsförbud. i enlighet med vad jag har förordat i det föregående. föras samman till en åtgärd. kallad kvarstad. På grund härav innehåller 2 få i departementsförslaget endast bestämmelser om kvarstad. Paragrafen är tillämplig beträffande såväl lös som fast egendom och gäller även i fall då egendomen innehas av en tredje man. Med bättre rätt åsyftas inte endast äganderätt utan också en begränsad sakrätt.

Som har nämnts tidigare bör den nuvarande bestämmelsens tillämp- ningsområde vidgas till att omfatta även fall då talan inte har väckts i saken. Även i övrigt har förutsättningarna för beviljande av åtgärden jämkats något. [ departementsförslaget anges sålunda att om någon visar sannolika skäl för att han har bättre rätt till viss egendom. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motparten skaffar undan. väsentligt försämrar eller på annat sätt förfogar över egendomen till skada för sökanden. domstol får förordna om kvarstad på egendomen. Vad bestämmelsen inne- håller om åtgärder från motpartens sida som förutsättning för beviljande av kvarstad inbegriper både faktiska och rättsliga förfoganden.

Det är tydligt att när kvarstad avser bättre rätt till viss egendom. den aktuella egendomen måste anges i domstolens beslut.

35

Denna paragraf innehåller bestämmelser om föreläggande och förord- nande m.m.

F.n. anges i första meningen att den gäller fall då en part i rättegång har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller genom annat sitt förhållande hindrar eller försvårar domens verk- ställande eller väsentligt förringar dess värde för parten. I ett sådant fall får domstolen meddela motparten ett förbud eller annat föreläggande vid vite eller förordna om egendoms förvaltning av en god man eller om någon annan åtgärd som anses behövlig för att säkerställa partens rätt. Ett sådant föreläggande eller förordnande får enligt andra meningen också meddelas. om det i annat fall är för parten av synnerlig vikt och det inte länder motparten till väsentligt förfång. Åtgärder enligt andra meningen anses ha till ändamål inte bara att säkerställa en blivande doms verkställighet utan att redan under rättegången provisoriskt ordna det stridiga rättsförhål- landet.

Enligt 187 a & UL kan även överexekutor förordna om sådana åtgärder som avsesi 15 kap. 3 5 RB.

Prop. 1980/81: 84 7.56 230

Beredningen har föreslagit att lydelsen av 15 kap. 3 & RB jämkas något. Förslaget har godtagits av remissinstanserna. Även jag anser att para- grafen kan förenklas och förtydligas. Förutsättningarna för att ett före- läggande eller annat förordnande skall meddelas i fall som avses i andra meningen synes också alltför restriktiva. Vidare bör tillämpningsområdet vidgas till att omfatta även fall då talan inte har väckts i saken.

Enligt departementsförslaget skall förevarande paragraf inte vara tillämplig i fall som avses i 1 eller 2 5. dvs. när det är ett fordringsanspråk eller ett anspråk på bättre rätt till egendom som görs gällande. Detta innebär en viss inskränkning av paragrafens nuvarande tillämpnings- område. Kvarstad — såväl kvarstad för fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt - ger emellertid enligt UB kronofogdemyndigheten en generell befogenhet att vidta de åtgärder beträffande egendomen som behövs för att sökandens rätt skall tas till vara (16 kap. 14 å andra stycket och 16 å andra stycket samt 4 kap. 31 å). Över huvud ger UB även be- träffande kvarstad möjlighet att vid verkställigheten vidta de åtgärder som behövs för att det aktuella anspråket skall skyddas (jfr 16 kap. 13 5 första stycket och 16 5 första stycket samt 6 kap. 10 & UB).

I enlighet med det anförda anges i första stycket av departements- förslaget att om någon. i annat fall än som avses i 1 eller 2 &. visar sannolika skäl för att han mot någon annan har ett anspråk. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksam- ' het eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde. domstol får förordna om lämplig åtgärd för att säkerställa sökandens rätt. Beträffande uttrycket "prövning i annan liknande ordning" får jag hänvisa till vad som har sagts vid l &.

Bestämmelsen avses medge inte endast att verkställigheten av en blivande dom eller annan exekutionstitel säkerställs utan också att sökanden genast skall kunna komma i åtnjutande av sin rätt. Med hänsyn härtill har någon motsvarighet till den nuvarande andra meningen i para- grafen inte tagits upp i förslaget. Det är även utan en särskild föreskrift tydligt att ett provisoriskt ordnande av rättsförhållandet mellan parterna. innan saken har prövats av domstolen eller i annan ordning. inte bör ske utan starka skäl. Panemas motstridiga intressen böri sådant fall vägas mot varandra.

1 andra stycket av departementsförslaget anges. i saklig överens- stämmelse med gällande rätt. att en åtgärd enligt första stycket får innebära förbud vid vite att utöva viss verksamhet eller företa viss handling eller annat föreläggande vid vite att beakta sökandens anspråk. Vidare får domstolen förordna syssloman eller meddela föreskrift som är ägnad att på annat sätt förebygga intrång i sökandens rätt. Bestämmelsen avser givetvis inte att medge att svaranden meddelas rcseförbud.

Prop. 1980/81: 84 7.56 231

4 s

1 4 & föreskrivs f.n. att om det i rättegång om bättre rätt till egendom befinns att en part har egenmäktigt skilt motparten från egendomen eller annars själv tagit sig rätt. domstolen får förordna att besittning eller annat förhållande som har rubbats genast skall återställas. Bestämmelsen utgör en motsvarighet till 191 & UL. som ger överexekutor befogenhet att. när någon har egenmäktigt pantat något till sig eller skilt någon annan från det han innehar eller annars själv tagit sig rätt. genast återställa besittningen eller annat förhållande som har rubbats.

Beredningen har föreslagit att bestämmelsen vidgas till att gälla även i andra mål än sådana som avser bättre rätt till viss egendom. Vidare föreslås att ingripande skall kunna ske så snart en part olovligen hindrar motparten i utövningen av en rätt till viss egendom. även om besittning eller något annat förhållande inte har rubbats. Den föreslagna lydelsen ansluter till den handräekningsbestämmelse i beredningens förslag till UB som skulle ersätta 191 och 192 55 UL (17 kap. 17 5).

Som tidigare har nämnts har inte i UB tagits upp någon sådan handräek- ningsbestämmelse som beredningen föreslog i 17 kap. 17 &. Bestämmelseri ämnet har i stället tagits upp i den föreslagna handräekningslagen. varvid befogenheten att förordna om handräekning har anförtrotts tingsrätten. Enligt förslaget skall handräekning generellt kunna meddelas beträffande förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet. såvida saken är sådan att förlikning är tillåten.

Mot bakgrund härav finns det enligt min mening inte anledning att vidga tillämpningsområdet för 4 & såsom beredningen har föreslagit. Härtill kommer att behövliga åtgärder i fall som nu avses i allmänhet torde kunna beviljas med stöd av 3 &. Att 3 5 tillämpas i stället för 4 & får också anses lämpligare. bl.a. med hänsyn till att det i princip krävs att sökanden ställer säkerhet för att en åtgärd enligt 3 & skall beviljas. medan detta inte krävs vid förordnande enligt 4 &.

I enlighet härmed har 4 % i princip behållits oförändrad i sak i departe- mentsförslaget. Där anges sålunda att om det i en rättegång om bättre rätt till viss egendom framgår att den ena parten har olovligen rubbat mot- partens besittning eller vidtagit någon annan olovlig åtgärd beträffande egendomen. domstolen får förordna att besittningen genast skall åter- ställas eller annan rättelse genast ske.

5 5

Denna paragrafinnehåller bestämmelser om handläggningen av en fråga om säkerhetsåtgärd. 1 första stycket föreskrivs f.n. att beslut om en åtgärd som avses i kapitlet meddelas av den rätt där rättegången är. Fråga om en sådan åtgärd får enligt andra stycket tas upp endast på yrkande av en part. Enligt tredje stycket får ett yrkande inte bifallas. såvida inte motpanen har fått tillfälle att yttra sig över det. Är det fara i dröjsmål. får dock rätten

Prop. 1980/81 : 84 7.56 227

omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annat förordnas.

Det förhållandet att en åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 & skall kunna beviljas även när rättegång i saken inte är anhängig påkallar ett tillägg till paragrafens första stycke i fråga om behörig domstol i sådana fall. 1 departementsförslaget har sålunda tillagts en andra mening. där det sägs att om någon rättegång inte är anhängig gäller i fråga om domstols behörig- het vad som är föreskrivet om tvistemål. Det innebär att frågan i allmänhet skall prövas av en tingsrätt enligt bestämmelserna i 10 kap. RB. ()m pröv- ningen av huvudsaken ankommer på en särskild domstol. t.ex. fastig- hetsdomstol. skall dock denna också pröva frågan om säkerhetsåtgärd. Vad 10 kap. innehåller om att en domstol inte är behörig att ta upp vissa tvister. t.ex. då tvisten skall prövas av skiljemän (jfr 17 5 första stycket 1). skall givetvis inte tillämpas. Förslagets syfte är ju just att domstol skall kunna besluta om säkerhetsåtgärder bl.a. i sådana fall.

Andra stycket första meningen i departementsförslaget. som motsvarar det nuvarande andra stycket. har jämkats något till följd av att en åtgärd enligt 1. 2 eller 3 5 skall kunna beviljas även utan att någon rättegång är anhängig.

Av RB:s regler torde följa att en begäran om åtgärd enligt detta kapitel i ett tvistemål kan framställas antingen skriftligen eller också muntligen vid en förhandling. ] fall då någon rättegång inte är anhängig bör en begäran om sådan åtgärd endast få göras skriftligen. En föreskrift härom har tagits upp som en andra mening i andra stycket.

Bestämmelserna i tredje stycket om motpartens hörande har jämkats redaktionellt.

När en fråga om kvarstad eller annan åtgärd enligt de nuvarande bestäm- melserna i 15 kap. RB kommer rrpp i ett anhängigt tvistemål. skall den enligt RB behandlas som en rättegångsfråga. Det innebär bl.a. att frågan kan prövas av tingsrätten utan förhandling. men att vid behov ett särskilt sammanträde kan sättas ut (42 kap. 13 5). att frågan får avgöras utan hinder av att parterna eller någon av dem uteblir från sammanträdet (44 kap. 7 5). att frågan avgörs genom beslut samt att tingsrätten är domför med en lagfaren domare (1 kap. 3 5). Har en åtgärd begärts enligt de nya bestäm- melserna utan att någon rättegång pågår. bör frågan lämpligen handläggas i samma ordning. Detta gäller vare sig talan i saken kan antas komma att senare väckas vid domstolen eller tvisten skall prövas i annan ordning. t.ex. av skiljemän.

I enlighet härmed anges i fjärde stycket av 5 & att beträffande handläggningen i övrigt. dvs. i andra hänseenden än de som regleras i första — tredje styckena. av en fråga om beviljande av en åtgärd som avses i 1—3 55 då rättegång inte är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan fråga uppkommeri rättegång. Av bestämmelsen framgår. utöver vad som följer av det tidigare sagda. bl.a. att frågan skall tas upp som ett mål. Bestämmelserna i 52 kap. 7 6 tredje stycket RB blir också tillämpliga. Dessa

Prop. 1980/81: 84 7.56 233

ger hovrätten befogenhet att efter besvär förordna interimistiskt om en åtgärd enligt 15 kap. resp. förordna om inhibition.

När domstol beviljar en säkerhetsåtgärd utan att rättegång om huvudsaken är anhängig bör sökanden inte tillerkännas ersättning för sina kostnader för erhållande av åtgärden. Detta överensstämmer med vad som nu gäller när överexekutor beviljar en säkerhetsåtgärd (jfr 197 & UL) och har sin grund i att frågan om ersättning för kostnaden har samband med giltigheten av sökandens anspråk. En särskild bestämmelse i saken bör meddelas (jfr 18 kap. 1 5). Av denna bör framgå att den domstol som prövar själva anspråket också kan pröva frågan om ersättning för rätte- gångskostnader som rör säkerhetsåtgärden.

I enlighet härmed sägs i fjärde stycket andra meningen att en fråga om ersättning till sökanden för hans kostnad får prövas endast i samband med prövning av talan om anspråket. Bestämmelsen hindrar inte att motparten tillerkänns ersättning för sina kostnader med anledning av yrkandet om säkerhetsåtgärd. om yrkandet ogillas. ! fråga om kostnaderna i högre instans gäller 18 kap. 15 5. Det innebär att sökanden kan få ersättning för sina kostnader där. om't.ex. svaranden har fullföljt talan mot ett beslut varigenom en säkerhetsåtgärd har beviljats men besvären ogillas.

Bestämmelserna om ställande av säkerhet i det nuvarande fjärde stycket av 5 5 har med vissa jämkningar tagits upp som 6 5 i departementsför- slaget.

6?

l 5 & fjärde stycket anges f.n. att en åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 5 — dvs. kvarstad. skingringsförbud. rcseförbud och föreläggande eller för- ordnande enligt 3 5 — inte får beviljas såvida inte den part som har begärt åtgärden ställer pant eller borgen hos domstolen för den skada som kan till- skyndas motparten. Om parten befinns vara ur stånd att ställa sådan säkerhet och han har visat synnerliga skäl för sin talan. får domstolen befria honom därifrån. Enligt tredje meningen i samma stycke är staten befriad från att ställa säkerhet. Slutligen föreskrivs i fjärde meningen att i fråga om pant och borgen gäller vad som är föreskrivet i UL. Denna hän- visning åsyftar 48 5 UL. som innehåller bestämmelser om pant eller borgen som skall ställas i utsökningsmål.

l 2 kap. UB meddelas bestämmelser om säkerhet som skall ställas i utsökningsmål. Enligt 25 5 första stycket skall sådan säkerhet bestå av pant eller borgen. Borgen skall ställas såsom för egen skuld och. om den ingås av två eller flera personer gemensamt. vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av den till vars förmån säkerheten skall gälla. skall den prövas av kronofogdemyndigheten. Om en bank eller jämförbar penning- inrättning skall ställa säkerhet. får enligt andra stycket i samma paragraf godtas en utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten skall avse. Enligt 27 9 första stycket behöver staten, kommun,

Prop. 19811/81: 84 7.56 234

landstingskommun eller kommunalförbund inte ställa säkerhet.

RB:s regler om ställande av säkerhet bör anpassas till UB:s bestäm- melser. I enlighet härmed har i 6 5 första stycket i departementsförslaget bl.a. gjorts den ändringen i förhållande till 5 & fjärde stycket första meningen att uttrycket "pant eller borgen" har bytts ut mot termen säkerhet. Bestämmelserna innebär att säkerhet i princip krävs för be- viljande av kvarstad för en fordran. kvarstad till säkerhet för bättre rätt och föreläggande eller förordnande enligt 3 &. Däremot behöver liksom f.n. säkerhet inte ställas i fråga om åtgärd för återställande av besittning eller annan rättelse enligt 4 &. Som tredje mening i första stycket föreslås att staten. kommuner. landstingskommuner och kommunalförbund inte behöver ställa säkerhet.

[ paragrafens andra stycke föreslås att i fråga om beskaffenheten av säkerhet gäller vad som föreskrivs i 2 kap. 25 & UB samt att säkerheten skall prövas av domstolen. om den inte har godkänts av motparten. Detta innebär bl.a. att en säkerhet som har godkänts av motparten skall godtas i målet. även om den inte uppfyller kraven i nämnda paragrafi UB.

Beträffande prövningen bör understrykas att ställd säkerhet vid behov skall kunna realiseras och därvid täcka den skadeståndsskyldighet som avses bli säkerställd. Vid sin prövning har domstolen att bedöma huruvida säkerheten med hänsyn härtill kan anses betryggande. I fråga om en borgensförbindelse följer härav att om borgensmannen inte är känd för domstolen. denna måste skaffa sig underlag för prövningen innan för- bindelsen godtas.

75

1 188 15 1 mom. UL föreskrivs att när överexekutor har förordnat om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. sökanden skall. om talan inte redan har väckts. inom en månad (vid rcseförbud två veckor) från det att förord- nandet meddelades anhängiggöra sin talan vid domstol genom ansökan om stämning. lagsökning eller betalningsföreläggande. Gör han inte det eller avvisas. återkallas eller förfaller annars anhängiggjord talan. skall åtgärden gå åter. Det sagda har enligt 2 mom. motsvarande tillämpning. när det enligt lag eller författning åligger den som vill göra gällande en viss fordran eller rättighet att utföra sin talan hos en myndighet i annan ordning. 1 3 mom. i samma paragraf föreskrivs att om den som har erhållit en säker- hetsåtgärd är enligt bestämmelse i lag eller författning eller enligt dom eller avtal förpliktad att låta sin talan prövas av skiljemän eller om han gör gällande sådant anspråk på ersättning på grund av jordbruksarrende som får styrkas genom syn. det åligger honom att inom nyssnämnda tid skrift- ligen påkalla skiljedom eller syn samt. om parterna var för sig skall välja skiljemän eller synemän. skriftligen underrätta motparten om sitt val. Vid påkallandet av skiljedom skall också lämnas uppgift om den eller de frågor beträffande vilka skiljedom yrkas. Fullgörs inte vad som nu har angetts. skall åtgärden återgå.

Prop. HSO/81:84 7.56 235

På motsvarande sätt bör sökanden. i fall då en domstol beslutar om en säkerhetsåtgärd utan att talan har väckts. vara skyldig att inom viss tid väcka talan i saken. vid påföljd att åtgärden i annat fall återgår. Tiden bör bestämmas till en månad. Som följer av vad som tidigare har sagts skall talan inte alltid behöva väckas genom ansökan om stämning. Det bör vara tillräckligt att talan väcks genom ansökan om lagsökning eller betalnings- föreläggande eller ansökan om handräekning enligt handräekningslagen. när något av dessa förfaranden står till buds. I andra fall kan det åligga den som vill kräva ut en fordran eller göra gällande ett annat anspråk att föra talan i annan ordning. Som exempel kan nämnas att en part kan på grund av ett avtal eller en bestämmelse i lag vara förpliktad att i viss fråga under- kasta sig prövning av skiljemän. Ett annat fall är att vissa frågor enligt 9 kap. 23—28 55 JB skall prövas genom syn. När en viss tvist skall prövas i annan ordning än av domstol, bör det vara tillräckligt att talan anhängig- görs i den sålunda föreskrivna ordningen.

] enlighet med det sagda anges i första stycket första meningen av förevarande paragraf att när en åtgärd som avses i l. 2 eller 3 .5 har beviljats sökanden skall. om inte talan redan har väckts, inom en månad från beslutet väcka talan i saken vid domstol eller. om anspråket skall prövas i annan ordning. enligt vad som gäller därom. Talan vid domstol torde i allmänhet komma att väckas vid den domstol som har beviljat säkerhetsåtgärden (jfr 5 & första stycket andra meningen i förslaget). Talan skall gå ut på att erhålla en dom eller ett beslut som kan verkställas. När det enligt lag åligger sökanden att föra talan i annan ordning än vid domstol. bör dock talan i sådan särskild ordning vara tillräcklig. även om den inte kan leda till ett verkställbart avgörande (t.ex. dispasch).

Tidsfristen för att väcka talan räknas från den dag då beslutet om säkerhetsåtgärden meddelades. Tiden bör räknas från det slutliga beslutet. även om åtgärden först har beviljats interimistiskt.

Talan i rättegång anses väckt. när ansökan om stämning kom in till domstolen (l3 kap. 4 & tredje stycket RB). På motsvarande sätt bör talan i mål om lagsökning, betalningsföreläggande eller handräekning och talan som skall föras vid en annan myndighet än domstol anses väckt. när en ansökan eller motsvarande framställning kom in till domstolen eller myndigheten. I fråga om andra fall föreslås i andra meningen av 7 5 första stycket att talan anses väckt när prövning har påkallats hos motparten eller förfarandet har inletts i annan ordning. Det förra ledet syftar främst på en tvist som skall prövas av skiljemän (jfr ]] och 27 55 lagen om skiljemän) eller genom syn enligt JB. Bestämmelsen utgår från att sökanden skall inom den angivna tiden vidta den åtgärd som i varje särskilt fall krävs för att för- farandet skall påbörjas. När någon särskild föreskrift inte finns om hur det skall ske. bör det vara tillräckligt med en åtgärd som tydligt anger att för- farandet skall komma i gång. t.ex. en begäran av sökanden hos motparten att synemän skall utses enligt 9 kap. 24 & JB.

Prop. 1980/81: 84 7.56 236

I andra stycket av förevarande paragraf anges att en beviljad säkerhets- åtgärd omedelbart skall återgå. om talan inte väcks enligt vad som föreskrivs i första stycket. Återgång sker automatiskt. men domstolen är oförhindrad att på begäran av sökandens motpart förklara att åtgärden har förfallit. Det är utan särskild bestämmelse tydligt att med underlåtenhet att väcka talan inom föreskriven tid likställs att väckt talan avvisas genom beslut som har vunnit laga kraft.

8 och 9 5.5

F.n. föreskrivs i 6 & första stycket att en åtgärd som har meddelats enligt 1. 2 eller 3 5 skall omedelbart hävas av domstolen. om talan. för vars säkerställande åtgärden har meddelats, återkallas eller förfaller eller om pant eller borgen har ställts i fall då talan avser en fordran eller om det annars inte längre förekommer skäl för åtgärden. Vidare anges i samma stycke att domstolen när målet avgörs skall pröva om åtgärden fortfarande skall bestå samt att domstolen även i samband med domen kan förordna om en åtgärd som nu har nämnts. Enligt andra stycket kan domstolen på yrkande av en part förordna att en åtgärd enligt 4 5 skall gå åter, om det finns skäl därtill.

I första stycket av 8 & i den nu föreslagna lydelsen anges att en åtgärd som har beviljats enligt 1. 2 eller 3 5 skall omedelbart hävas. om säkerhet som tillgodoser ändamålet med åtgärden ställs eller om det annars inte längre finns skäl för åtgärden. Frågan huruvida ställd säkerhet bör föran- leda att en beviljad säkerhetsåtgärd hävs får avgöras med hänsyn till det ändamål som åtgärden skall tjäna. Kvarstad för en fordran bör alltid hävas. om tillräcklig säkerhet ställs för sökandens fordringsanspråk. Även i andra fall kan ändamålet med en åtgärd få anses tillgodosett genom att säkerhet ställs. om sökandens anspråk är av enbart ekonomisk betydelse för honom. t.ex. om han påstår bättre rätt till en fordran. I fråga om beskaf- fenheten och prövningen av en säkerhet som avses i förevarande bestäm- melse bör vad som föreskrivs i 6 & andra stycket i förevarande kapitel jämfört med 2 kap. 25 & UB vara vägledande. Huruvida en erbjuden säkerhet är tillräcklig skall alltså prövas av domstolen. om säkerheten inte har godkänts av sökanden.

Enligt andra meningen i första stycket av 8 5 skall en åtgärd som avses i l. 2 eller 3 & också hävas omedelbart. om talan som har väckts i saken åter- kallas eller förfaller.

Det kan påpekas att även om sökanden medger att en beviljad säkerhets— åtgärd återgår, det bör krävas ett beslut av vederbörande domstol om hävande av åtgärden för att den inte längre skall bestå. Om den som har blivit föremål för kvarstad för fordran försätts i konkurs, bör det också i princip krävas ett särskilt beslut för att kvarstaden skall upphöra att gälla. Detta får anses följa av den föreslagna lydelsen.

l andra stycket av 8 5 har tagits upp en bestämmelse om vilken domstol

Prop. 1980/81: 84 7.56 237

som har att pröva frågan om hävande av en åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 Q'. Där anges att frågan prövas av den domstol där rättegången är anhängig eller. om rättegång ej är anhängig. av den domstol som har beviljat åt- gärden. Om rättegången är anhängig i hovrätten eller högsta domstolen. tillkommer befogenheten att häva en meddelad åtgärd denna. För det fall att någon rättegång inte pågår bör däremot hävningsfrågan prövas av vederbörande underrätt. även om åtgärden har beviljats av en överinstans. Detta får anses följa av lagtexten. som i det senare ledet åsyftar aktuell domstol i första instans.

Bestämmelserna i nuvarande 6 _5 första stycket andra och tredje mening- arna — att en åtgärds bestånd skall prövas av domstolen när målet avgörs och att domstolen kan förordna om en åtgärd i samband med domen — har med ett par mindre jämkningar tagits upp som ett tredje stycke i 8 &. Jämk— ningarna är främst föranledda av att en domstol enligt förslaget skall kunna bevilja en säkerhetsåtgärd även i fall då talan i saken inte skall prövas i rättegång. Det fallet att sakens prövning i annan ordning bör föranleda att en beviljad säkerhetsåtgärd hävs hänförs till första stycket i paragrafen.

En särskild fråga är om kvarstad eller en annan säkerhetsåtgärd bör bestå. sedan anspråket har prövats i rättegång eller i annan ordning. Ogillas sökandens talan. bör åtgärden som regel hävas. Om talan bifalls. sammanhänger frågan om åtgärdens bestånd med sökandens möjlighet att få verkställighet av domen eller beslutet (se 3 kap. UB). När sökanden kan få verkställighet för sitt anspråk. har han som regel inte längre behov av säkerhetsåtgärden. Hänsyn måste emellertid tas till att verkställighet ofta i praktiken inte kan äga rum förrän någon tid efter det att ett verkställbart avgörande föreligger. Verkställighet skall som regel föregås av en under- rättelse till gäldenären. Det kan också nämnas att en part inte alltid kan få en utskrift av domen eller beslutet samma dag som domen eller beslutet meddelas. En säkerhetsåtgärd bör därför som regel inte hävas förrän någon kortare tid har förflutit från det att ett verkställbart avgörande före- ligger.

Den nuvarande bestämmelsen i 6 5 andra stycket om återgång av en åtgärd som avses i 4 5 har tagits upp som 9 5 i det föreliggande förslaget.

105

l 7 5 första stycket ahges f.n. att om kvarstad anses böra läggas på arrende. hyra eller annat sådant som utgår av fast egendom. domstolen skall förordna en god man att uppbära medlen samt meddela den betal- ningsskyldige förbud att utge något till någon annan än den gode mannen. Bestämmelsen motsvarar 184 & UL. som ger överexekutor befogenhet att förordna om kvarstad på arrendeavgift, hyra eller annan avkastning som faller av fast egendom.

Möjligheten att erhålla kvarstad på framtida avkastning av fast egendom torde inte ha utnyttjats i någon större utsträckning. Enligt UB skall bl.a. 12

Prop. 1980/81: 84 7.56 238

kap. 8 & gälla när fast egendom har belagts med kvarstad (16 kap. 14 5 andra stycket och 16 å andra stycket). Det innebär att arrendeavgift. hyra eller annan avkastning som förfaller till betalning under kvarstadstiden Skall uppbäras av kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten förordnar som syssloman. om borgenären begär det och skäl därtill före- ligger. Kronofogdemyndigheten skall i ett sådant fall utan dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att betala till någon annan än kronofogdemyndigheten eller sysslomannen.

Det torde inte finnas något större behov av att kunna få särskild kvarstad på avkastningen av en fastighet. dvs. utan samband med kvarstad på själva fastigheten. Kvarstad på endast framtida avkastning innebär dessutom en tvivelaktig säkerhet. eftersom gäldenären torde vara oför- hindrad att överlåta fastigheten. Framtida avkastning torde då troligen undandras kvarstadsborgenären. Av nu anförda skäl har i departements- förslaget inte tagits upp någon motsvarighet till bestämmelsen i 15 kap. 7 5 första stycket RB. Det kan påpekas att något hinder inte föreligger mot att särskild kvarstad läggs på en redan förfallen arrendeavgift. hyra o.d. som tillkommer gäldenären. i enlighet med vad som gäller om kvarstad på annan fordran.

[ andra stycket av 7 & föreskrivs f.n. att om skingringsförbud meddelas på fast egendom och synnerlig fara föreligger för att egendomen genom vanvård eller på annat sätt väsentligen försämras, domstolen kan på yrkande av den part som har begärt åtgärden förordna en god man att förvalta egendomen. Därjämte meddelas en föreskrift om förskotterande av kostnaden för förvaltningen. Samma befogenhet tillkommer enligt 181 5 UL överexekutor. när denne har meddelat skingringsförbud på fast egendom.

Enligt UB skall en motsvarande befogenhet tillkomma kronofogde- myndigheten. när fast egendom har belagts med kvarstad (16 kap. 14 5 andra stycket jfrt med 12 kap. 9 5. se även 16 kap. 16 å andra stycket). Någon särskild bestämmelse om rätt för domstolen att i samband med ett beslut om kvarstad förordna om förvaltning av en fastighet har därför inte tagits upp i nu förevarande förslag.

I fråga om verkställandet i övrigt av en åtgärd som avses i 15 kap. RB gäller f.n. enligt tredje stycket i 7 15 vad som föreskrivs i UL. På mot- svarande sätt bör UB:s bestämmelser gälla i fråga om verkställighet av en säkerhetsåtgärd som har beslutats enligt 15 kap. RB. Detta följer direkt av UB (se 1 kap. 1 & och 16 kap. UB).

Det synes emellertid lämpligt att domstolen i samband med ett beslut om säkerhetsåtgärd skall vid behov kunna meddela en föreskrift rörande verkställigheten av beslutet. Den bör t.ex. vid beviljande av kvarstad till säkerhet för bättre rätt till viss lös egendom kunna föreskriva att egendomen inte skall tas i förvar. I fråga om kvarstad till säkerhet för bättre rätt till en fastighet bör domstolen bl.a. kunna förordna en

Prop. 1980/81: 84 :; .' 7_ 56 239 syssloman att omhänderta och förvalta fastigheten. Domstolen bör härvid ha samma befogenheter som annars tillkommer kronofogdemyndigheten enligt UB (se 16 kap. 13. 14 och 16 ååjfrda med 6 kap. och. beträffande fast egendom. 12 kap. 3— 10 åå). Domstolen bör också vid ett förordnande om kvarstad på fast egendom till säkerhet för bättre rätt kunna begränsa kvar- staden till att endast gälla t.ex. ett förbud mot skogsavverkning. Det kan erinras om att UB även innehåller bestämmelser om rättsverkan av kvarstad (16 kap. 14 och 15 59 och 16 å andra stycket).

I enlighet med det sagda anges i förevarande paragraf att i fråga om verkställandet av en åtgärd som avses i kapitlet finns bestämmelser i UB samt att domstolen får meddela närmare föreskrifter om verkställandet. om det behövs. Det kan påpekas att det ankommer på den som har utverkat ett handräekningsbeslut att hos kronofogdemyndigheten ansöka om verkställighet av beslutet. Delgivning av t.ex. ett föreläggande enligt 3 & åvilar dock inte kronofogdemyndigheten. Beslut om säkerhetsåtgärd går enligt 17 kap. 14 å andra stycket 4 RB genast i verkställighet.

16 kap. 65

[ paragrafen föreskrivs att om det i tvistemål uppkommer en fråga om ansvar. utdömande av vite. rcseförbud eller någons hållande i häkte. be- träffande omröstning därom gäller vad som föreskrivs i 29 kap. Eftersom reseförbud enligt departementsförslaget inte längre skall kunna förekomma i tvistemål. föreslås att vad som sägs om sådant förbud utgår ur paragrafen.

Med anledning av att paragrafen även nämner häktning kan påpekas att en sådan fråga kan komma upp i tvistemål även utan samband med ett rcseförbud (se 5 kap. 9 % och 36 kap. 21 5).

17 kap. 14 5

Denna paragraf innehåller bestämmelser om verkställighet av en dom eller ett beslut i tvistemål som inte har vunnit laga kraft. Enligt första stycket har en domstol en allmän befogenhet att. när det finns skäl därtill. i en dom förordna att den får verkställas utan hinder av att den inte äger laga kraft. 1 andra stycket finns bestämmelser om beslut som utan något särskilt förordnande får verkställas genast. Detta gäller bl.a. i fråga om beslut. varigenom domstolen har förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad. skingringsförbud eller annan säkerhetsåtgärd eller om hävande av en sådan åtgärd (punkt 4). Enligt paragrafens tredje stycke får en domstol. när det finns skäl därtill. i ett beslut. varigenom föreläggande har meddelats en part eller någon annan att förete ett skriftligt bevis eller att tillhandahålla ett föremål för syn eller besiktning. förordna att beslutet får verkställas utan hinder av att det inte äger laga kraft.

Närmare föreskrifter om villkoren för verkställighet i nu aktuella fall finns i 42 & UL. Enligt 1 mom. i denna paragraf gäller att om en dom enligt

Prop. 1980/81: 84 7.5.6 240

lag skall verkställas genast. den går i fullbordan såsom Iagakraftägande. om inte annat är föreskrivet. Det innebär att en sådan dom i princip verk- ställs utan särskilda villkor. 1 2 mom. anges att om en domstol har förordnat att en dom får verkställas titan hinder av att den inte äger laga kraft. domen också går i verkställighet såsom Iagakraftägande. om den vinnande ställer pant eller borgen för det skadestånd som han kan bli skyldig utge om domen ändras. Avser förordnandet verkställighet av en hovrätts dom eller av ett beslut. varigenom ett föreläggande har meddelats någon att förete ett skriftligt bevis eller att tillhandahålla ett föremål för syn eller besiktning. krävs dock inte säkerhet. såvida inte annat har för- ordnats i domen eller beslutet. Vad som sägs om dom i 42 & gäller även bl.a. beslut av en domstol (37 si 1 mom. UL).

Bestämmelserna i 42 & UL skall ersättas av 3 kap. 9.5 UB. Beträffande det fallet att en domstol har särskilt förordnat att en dom får verkställas innan den har vunnit laga kraft utgår UB från att det över lag skall tillkomma domstolen att i samband med ett förordnande om att verkställighet får ske före laga kraft avgöra huruvida säkerhet skall ställas för en eventuell skadeståndsskyldighet. lenlighet härmed anges i 3 kap. 9 & UB att en dom som enligt ett förordnande av domstolen får verkställas innan den har vunnit laga kraft verkställs såsom en Iagakraftägande dom. om inte annat följer av förordnandet. Bestämmelsen är enligt 3 kap. 1 & andra stycket tillämplig även på en domstols utslag eller beslut.

På grund av det anförda bör det i 17 kap. 14 & RB meddelas en generell föreskrift om att domstolen i nu aktuella fall kan föreskriva att säkerhet skall ställas. En bestämmelse härom har tagits in som en ny andra meningi första stycket. Vid bedömandet huruvida säkerhet bör föreskrivas som villkor för verkställighet bör särskilt beaktas sannolikheten för att domen kan komma att ändras i högre rätt. En motsvarande ändring föreslås i para- grafens tredje stycke beträffande editionsföreläggande o.d. Därvid har bestämmelsen fått hänvisa till första stycket. Sistnämnda ändring innebär inte någon saklig nyhet.

Då skingringsförbud inte vidare skall kunna förekomma som en särskild handräekningsform. föreslås att vad som sägs om sådant förbud i para- grafens andra stycke punkt 4 utgår ur lagtexten.

25 kap. 1 och 3 åå

25 kap. RB innehåller bestämmelser om rcseförbud i brottmål. Enligt 1 & kan f.n. rcseförbud beviljas bl.a. om det skäligen kan befaras att den som är skäligen misstänkt för ett brott skall genom att bege sig från riket undandra sig att betala skadestånd eller annan ersättning till en måls- ägande, vilken kan antas komma att ådömas honom på grund av brottet. 1 3 % tredje stycket meddelas vissa föreskrifter om behandlingen av en fråga om reseförbud för ett sådant ändamål.

Som har nämnts i det föregående har institutet rcseförbud inte tagits upp

Prop. 1980/81: 84 '- 7.56 241

i departementsförslaget bland de säkerhetsåtgärder som enligt 15 kap. RB . skall stå till buds beträffande fordringar som skall prövas i tvistemål elleri annan liknande ordning. På motsvarande sätt bör även möjligheten att i brottmål erhålla rcseförbud till säkerställande av ersättning till en måls- ägande upphävas. I departementsförslaget har därför vad som i 1 och 3 5.5 sägs om rcseförbud till säkerställande av sådan ersättning utgått. _

Det kan påpekas att det förhållandet att rcseförbud inte längre skall kunna meddelas för säkerställande av ersättning till en målsägande inte inverkar på målsägandens rätt att yrka rcseförbud av något annat skäl (se 25 kap. 3 5 andra stycket andra meningen. jfr 24 kap. 17 s' första stycket andra meningen).

26 kap.

Detta kapitel innehåller f.n. bestämmelser om kvarstad och skingrings- förbud i brottmål. Dessa åtgärder beslutas av domstolen och kan användas endast för att säkerställa fullgörandet av en betalningsskyldighet. som kan antas komma att ådömas den misstänkte på grund av brottet (1 5). De ford- ringsanspråk som omfattas är böter. värdet av förverkad egendom eller annan ersättning till det allmänna och skadestånd eller annan ersättning till en målsägande.

] det föregående har vid 15 kap. förordats att skingringsförbud avskaffas som en särskild säkerhetsåtgärd i fråga om civilrättsliga fordringsanspråk. Förevarande kapitel bör ändras på samma sätt. Det föranleder också att kapitelrubriken bör jämkas. Kapitlet bör vidare. i likhet med 15 kap.. anpassas till UB i ett par andra hänseenden.

lå

I förevarande paragrafi förslaget anges. i anslutning till 15 kap. 1 5. att domstolen under de i paragrafen angivna förutsättningarna får förordna om kvarstad på så mycket av den misstänktes egendom att fordringen kan antas bli täckt. Det innebär bl.a. att även kostnaderna för en blivande utmätning skall tas med i beräkningen. Domstolen bör som regel inte i sitt beslut ange vilken egendom som skall beläggas med kvarstad. utan detta skall bestämmas av kronofogdemyndigheten i samband med verkstäl- ligheten. 1 övrigt kan beträffande denna fråga hänvisas till vad som har anförts vid 15 kap. 1 5.

2—7 55

På grund av att skingringsförbud skall utmönstras som en särskild handräekningsform föreslås att vad som sägs om sådant förbud i 2—7 55 får utgå.

Enligt 2 & får frågan om kvarstad (eller skingringsförbud) tas upp.på yrkande av målsäganden endast efter det att åtal har väckts. Detta har motiverats med att sådana åtgärder inte kan beviljas i tvistemål innan talan 16 Riksdagen 1980/81. [ saml. Nr 84

Prop. 1980/81: 84 7.56 242

har väckts. Enligt det nu föreliggande förslaget beträffande 15 kap. skall emellertid en domstol kunna bevilja bl.a. kvarstad även om talan inte har väckts i saken. En domstol bör då också enligt 26 kap. kunna bevilja kvar- stad på yrkande av målsäganden före åtalet. Andra stycket i 2 & föreslås ändrat i enlighet härmed.

l 6 5 första stycket anges f.n. att kvarstad (eller skingringsförbud) skall omedelbart hävas av domstolen. bl.a. om pant eller borgen har ställts för skulden. I det föreliggande förslaget har uttrycket pant eller borgen ersatts av termen säkerhet (jfr 15 kap. 8 5 i förslaget). I fråga om beskaffenheten av säkerheten bör vad som föreskrivs i 2 kap. 25 & UB vara vägledande. Huruvida erbjuden säkerhet är tillräcklig skall prövas av domstolen. om säkerheten inte har godkänts av den misstänktes motpart i kvarstads- frågan.

8.5

l 8 5 första stycket anges f.n. att om kvarstad anses böra läggas på arrende, hyra eller annat sådant som utgår av fast egendom. domstolen skall förordna en god man att uppbära medlen och meddela den betalnings- skyldige förbud att utge något till annan än den gode mannen. Bestäm- melsen motsvarar 15 kap. 7 & första stycket RB och 184 & UL. Enligt vad som tidigare har sagts beträffande 15 kap. RB skall en domstol för ford- ringar som avses där inte längre kunna förordna om kvarstad endast på framtida avkastning. På motsvarande sätt bör den nyssnämnda bestäm- melsen i 26 kap. utgå.

[ andra stycket av 8 & föreskrivs f.n. att om skingringsförbud meddelas på fast egendom och det föreligger synnerlig fara att egendomen genom vanvård eller på annat sätt väsentligen försämras. domstolen får förordna en god man att förvalta egendomen. Därjämte meddelas en föreskrift om kostnaden för förvaltningen. Enligt UB får kronofogdemyndigheten en motsvarande befogenhet. när fast egendom har belagts med kvarstad. På samma sätt som när det gäller 15 kap. RB innehåller därför inte före— varande kapitel någon motsvarighet till nyssnämnda bestämmelse i 26 kap.

Enligt tredje stycket i paragrafen gäller i övrigt om verkställandet av kvarstad och skingringsförbud vad som föreskrivs i UL. dock att vad som där sägs om pant eller borgen inte skall tillämpas. På motsvarande sätt bör UB:s bestämmelser gälla i fråga om verkställandet av kvarstad i brottmål. Detta följer direkt av UB. Även rättsverkningarna av kvarstad regleras i UB. Liksom enligt 15 kap. 10 å i departementsförslaget bör domstolen även i brottmål kunna vid behov meddela särskilda föreskrifter rörande verkställandet av kvarstad.

Det kan påpekas att det nuvarande undantaget i tredje stycket från UL:s regler om pant och borgen torde åsyfta föreskriften i 194 % UL om säkerhet som villkor för försäljning i visst fall av egendom som har belagts med kvarstad eller skingringsförbud. Enligt UB skall det emellertid inte krävas

Prop. rose/81:84 7.56 243

säkerhet. när det undantagsvis blir aktuellt att sälja kvarstadsbelagd egendom.

[ enlighet med det sagda anges i 8 5 i den nu föreslagna lydelsen endast att i fråga om verkställandet av kvarstad finns bestämmelser i UB samt att domstolen får meddela närmare föreskrifter om verkställandet, om det behövs.

Det kan tilläggas att det ankommer på den som har yrkat kvarstad att hos kronofogdemyndigheten begära att åtgärden verkställs. När åklagaren har yrkat kvarstad för en enskild målsägandes ersättningsanspråk. får det anses åligga målsäganden själv att söka verkställighet av kvarstads- beslutet. Åklagaren bör emellertid underrätta målsäganden härom. Har domstolen självmant förordnat om kvarstad. bör den också självmant överlämna beslutet till kronofogdemyndigheten för verkställighet. Beslut om kvarstad går genast i verkställighet (30 kap. 12 5 första stycket 3).

27 kap. 10.5

I 27 kap. 10 & RB ges bestämmelser om verkställandet av beslag. Ett beslagtaget föremål skall enligt första stycket tas om hand av den som har verkställt beslaget eller sättas i förvar under försegling. Om det kan ske utan fara och annars är lämpligt. får dock föremålet kvarlämnas i inne- havarens besittning. I sistnämnda fall skall enligt andra stycket förbud meddelas innehavaren att sälja eller skingra föremålet och. om det anses behövligt. detta utmärkas genom anslag eller på annat sätt så att det är uppenbart att föremålet har tagits i beslag. Föremålet får nyttjas av inne- havaren, om inte förbud däremot meddelas. ! tredje stycket anges att ett föremål som har tagits i beslag skall väl vårdas och att noggrann tillsyn skall hållas över att det inte förbyts eller förändras eller att annat missbruk sker med det. Paragrafens lydelse ansluter delvis till UL:s regler om ut- mätning. kvarstad och skingringsförbud (se 74 5 1 mom.. 180 5 1 mom. och 183 & UL).

Beredningen har föreslagit att paragrafen skalljämkas med anledning av UB. Den föreslagna lydelsen innehåller bl.a. en hänvisning till vissa bestämmelser om kvarstad i UB. Förslaget har kritiserats av RÅ. som har ansett att paragrafen inte bör ändras utöver vad som föranleds av UB.

För egen del anser jag att slopandet av skingringsförbud som särskild säkerhetsåtgärd och den nya regleringen av kvarstadsinstitutet bör medföra att förevarande paragrafi RBjämkas (jfr även förslaget till ändring av 17 kap. 13 & BrB). Detta kan emellertid ske utan hänvisning till UB:s regler om kvarstad. Ändringarna bör också begränsas till vad som direkt påkallas av UB. I enlighet härmed anges i första stycket i det nu föreliggande förslaget att ett beslagtaget föremål skall tas i förvar av den som har verkställt beslaget samt att föremålet dock får lämnas kvar i inne- havarens besittning. om det kan ske utan fara och annars är lämpligt. Vidare sägs i första stycket att ett föremål som lämnas kvar i innehavarens

Prop. 1980/81: 84 7.56 344

besittning skall förseglas eller märkas som beslagtaget. såvida det inte framstår som obehövligt (jfr 6 kap. 4 & första stycket och 16 kap. 13 & första stycket UB).

Beträffande rättsverkan av beslag föreslås i andra stycket. i anslutning till 16 kap. 14 ; första stycket UB. att den från vilken beslag har skett inte får överlåta föremålet eller i strid mot ändamålet med beslaget förfoga över föremålet på något annat sätt. Vidare föreskrivs att ett föremål som inte tas i förvar eller förseglas får nyttjas av innehavaren. om inte annat beslutas (jfr 6 kap. 4 & andra stycket och 16 kap. 13 5 första stycket UB).

Det nuvarande tredje stycket i paragrafen har lämnats oförändrat.

30 kap. 12.5

Paragrafen innehåller bestämmelser i fråga om verkställighet av beslut i brottmål som inte har vunnit laga kraft. 1 första stycket anges i vilka fall beslut utan något särskilt förordnande får verkställas genast. Enligt andra stycket kan domstolen. när det finns skäl därtill, i ett beslut. varigenom ett föreläggande har meddelats en part eller någon annan att förete ett skrift— ligt bevis eller att tillhandahålla ett föremål för syn eller besiktning. förordna att beslutet får verkställas utan hinder av att det inte äger laga kraft.

Som har nämnts i det föregående vid 17 kap. 14 5 innehåller 3 kap. 9 & UB föreskrifter om villkor för verkställighet av en dom eller ett beslut som enligt annan lag eller enligt förordnande av domstolen får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Bestämmelserna. som ersätter 42 & UL. är tillämpliga även i fråga om ett beslut som avses i 30 kap. 12 å andra stycket RB. Jag har tidigare redogjort för de ändringar i 17 kap. 14 & RB som föranleds av 3 kap. 9 & UB. Andra stycket i 30 kap. 12 & RB bör ändras på motsvarande sätt.

I enlighet härmed föreslås en ny andra mening i andra stycket. enligt vilken domstolen. i samband med ett förordnande att ett editionsföre- läggande m.m. får verkställas omedelbart. skall. när det finns anledning till det. föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om beslutet ändras. Detta tillägg innebär inte någon saklig nyhet (jfr 42 ä 2 mom. andra meningen UL).

33 kap. 5 5

Enligt denna paragraf skall en tredskodom delges genom domstolens försorg endast i vissa angivna fall. Ett sådant fall är att tredskodomen innebär att en fordran fastställs att utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom eller tomträtt. Enligt en övergångsbestämmelse till lagen (19711497) om ändring i RB skall vid tillämpning av paragrafen vatten- fallsrätt likställas med tomträtt. Bestämmelserna om delgivning av tred- skodom är på grund av 17 å andra stycket lagsökningslagen tillämpliga även i fråga om lagsökningsutslag.

Prop. 1980/8lz84 . . . 7.56 245

Bestämmelsen om delgivning av tredskodom vid betalningsfastställelse har samband med 77 a 5 UL. där det föreskrivs att om en domstol har fast- ställt att en förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom. egendomen skall anses utmätt. Denna verkan förfaller emeller- tid. om inte borgenären senast två månader efter det att beslutet vann laga kraft har begärt försäljning av egendomen (86 5 1 mom. UL). En tredsko- dom anses inte ha vunnit laga kraft förrän återvinningsfristen. som räknas från delgivning av tredskodomen (44 kap. 95 RB). har gått till ända. Enligt 13 kap. 26 5 JB har bestämmelserna angående fast egendom i bl.a. UL mot- svarande tillämpning i fråga om tomträtt. Detsamma gäller vattenfallsrätt som har upplåtits enligt äldre lag ( 12 5 och 52 5 andra stycket JP).

Enligt UB skall en domstols avgörande. varigenom en förfallen fordran har fastställts att utgå med särskild förmånsrätt i viss egendom. medföra omedelbar utmätningsverkan inte bara i fråga om fast egendom. tomträtt och vattenfallsrätt utan också beträffande registrerat skepp. registrerat luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg (4 kap. 27 5 första stycket UB. jfr ] kap. 11 5 andra stycket UB och 9 5 UBp). Med skepp likställs skeppsbygge (1 kap. 95). Enligt 4 kap. 27 5 andra stycket UB skall en inträdd utmätningsverkan förfalla. om inte försäljning begärs hos kronofogdemyndigheten inom två månader från det att domstolens beslut vann laga kraft.

Till följd av utvidgningen av fall då en betalningsfastställelse medför utmätningsverkan bör även bestämmelsen om domstolsdclgivning av tredskodomar vidgas. I enkelhetens intresse föreslås att en tredskodom på betalningsfastställelse skall delges genom domstolens försorg. oavsett vad slags egendom betalningsfastställelsen avser. En betalningsfastställelse torde inte annat än undantagsvis förekomma i egendom som inte omfattas av bestämmelsen om utmätningsverkan i 4 kap. 27 5 UB. Det torde inte medföra någon olägenhet att delgivning sker genom domstolens försorg även i dessa undantagsfall. Det kan erinras om att den part som har yrkat en tredskodom alltid kan begära enligt förevarande paragraf att tredsko- domen delges genom domstolens försorg.

38 kap. 5 5

[ paragrafen. som behandlar frågan om föreläggande att förete ett skrift- ligt bevis. föreslås att vad som sägs om utmätningsmannen ändras till att avse kronofogdemyndigheten. *

49 kap. 4 5. 50 kap. 5 och 855. 52 kap. 7 5 samt 55 kap. 5 och 8 55

Paragraferna föreslås ändrade så att vad som sägs om skingringsförbud utgår.

Övergångsbestämmelserna

Punkt I. Under denna punkt har tagits upp en bestämmelse om ikraft- trädande av ändringarna i RB.

Prop. 1980/8] : 84 7.56 246

Punkt 2. Enligt departementsförslaget skall institutet rcseförbud utgå som säkerhetsåtgärd i ett tvistemål. Reseförbud skall inte heller längre kunna meddelas i ett brottmål för att säkerställa ersättning till en måls- ägande. ()m rcseförbud har meddelats enligt de äldre bestämmelserna. bör det upphöra att gälla i och med att de nya bestämmelserna träder i kraft. En föreskrift härom har tagits upp som punkt 2 i övergångsbestäm- melserna (jfr 36 5 första stycket UBp).

Punkt 3. Skingringsförbud skall enligt förslaget utmönstras som en särskild säkerhetsåtgärd. Om ett sådant förbud är gällande när de nya bestämmelserna träder i kraft. hör vad som är föreskrivet om kvarstad tillämpas. En föreskrift härom har tagits upp som punkt 3 i övergångs- bestämmelserna (jfr 33 5 UBp).

I fråga om kvarstad som har meddelats enligt RB före de nya bestäm- melsernas ikraftträdande blir de nya bestämmelserna om kvarstad i RB och UB utan vidare tillämpliga.

Punk! 4. Enligt förslaget skall den nuvarande befogenheten att lägga särskild kvarstad på framtida avkastning av fast egendom upphöra. l—Iar sådan kvarstad beviljats före de nya bestämmelsemas ikraftträdande. bör den emellertid bestå. Med tanke på sådana fall föreslås som punkt 4 att vad som föreskrivs i de nya bestämmelserna om förutsättningar för kvarstad inte inverkar på giltigheten av kvarstad som har beviljats före deras ikraft— trädande (jfr 7 5 UBp).

Någon motsvarighet till bestämmelsen i punkt 4 torde inte behövas i fråga om övriga säkerhetsåtgärder. Ett godmansförordnande som en domstol före ikraftträdandet har meddelat enligt 15 kap. 7 5 andra stycket eller 26 kap. 8 5 andra stycket i samband med ett skingringsförbud får anses bestå även efter ikraftträdandet.

Punkt 5. I fråga om beslag innehåller departementsförslaget i viss mån nya bestämmelser när det gäller verkställandet och rättsverkningarna. Beslag som har beslutats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna torde också i allmänhet ha verkställts dessförinnan. I sådana fall skall ny verkställighet givetvis inte äga rum. Om verkställighet undantagsvis inte har hunnit ske före ikraftträdandet. skall de nya bestämmelserna tillämpas. Några föreskrifter härom torde inte behövas. De nya bestämmelserna om rättsverkan av beslag bör gälla även i fråga om beslag som har ägt rum före ikraftträdandet. En föreskrift härom har tagits upp som punkt 5. Den synes påkallad av att innehavaren vid tillämpning av det nuvarande andra stycket har meddelats förbud att sälja eller skingra egendomen.

Det kan här erinras om att bestämmelsen i 33 kap. 5 5 om domstolsdcl- ngning av en tredskodom. varigenom en fordran fastställs att utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom eller tomträtt. föreslås vidgad till att gälla all slags egendom. Det är tydligt att den nya lydelsen avser endast tredskodomar som meddelas efter ikraftträdandet. Någon särskild över— gångsbestämmelse härom kan inte anses behövlig.

Prop. l980/8lz84 7.57 247

7.57 Förslaget till lag om ändring i lagen (1929zl45) om skiljemän

Enligt lagen om skiljemän ankommer vissa uppgifter i ett skiljeför- farande på överexekutor. [ några fall skall sålunda överexekutor utse eller entlediga en skiljeman (8 & första stycket. 9.6 andra stycket och IO % första och tredje styckena. se även 12 5). I ett visst fall skall överexekutor ocksåi samband med att en skiljeman entledigas förklara skiljeavtalet förfallet (9 5 andra stycket). Det ankommer även på överexekutor att pröva frågan om förlängning av tiden för en skiljedoms meddelande. när viss tid för med- delandet inte har föreskrivits av parterna (18 å andra stycket). Antalet ärenden enligt skiljemannalagen har under senare tid uppgått till närmare 50 om året i hela landet.

Beredningen har under åberopande av bl.a. sambandet med rättskip— ningen föreslagit att överexekutors uppgifter enligt skiljemannalagen flyttas till tingsrätten. Detta har i allmänhet godtagits av remissinstan- serna. Några remissinstanscr har emellertid ansett att uppgifterna bör ankomma på länsstyrelsen. Härvid framhålls bl.a. att en domare i allmän domstol kan komma i fråga som skiljeman och att länsstyrelsen har bättre möjligheter att skaffa sig personkännedom. För egen del vill jag anföra följande.

[ förarbetena till skiljemannalagen diskuterades om nämnda uppgifter borde liksom tidigare åvila överexekutor eller om de borde anförtros allmän underrätt. Som skäl för att inte flytta uppgifterna till domstol åbe- ropades bl.a. att i fråga om städerna en överflyttning i många fall inte skulle innebära någon större förändring, eftersom magistraten eller en ledamot av denna som regel var överexekutor. Beträffande landsbygden anfördes det rådande vikariatssystemet vid häradsrättema mot en över- flyttning.

Uppgiften att utse och entlediga en skiljeman eller att förlänga tiden för en skiljedoms meddelande är inte av exekutiv natur och det är inte heller av andra skäl motiverat att vid överexekutors avskaffande flytta uppgiften till kronofogdemyndighetema. Den har däremot nära samband med rättskipningen. Domstolarna prövar åtskilliga andra liknande frågor inom den frivilliga rättsvården som handläggs enligt lagen (l946:807) om hand- läggning av domstolsärenden. Det ankommer sålunda på tingsrätten att utse skiljeman bl.a. i fall som avses i 4 kap. 6 & 2 mom. vattenlagen och ll 5 lagen om flottning i allmän flottled. Tingsrätten har också att förordna lämplig person för åtskilliga andra uppdrag, t.ex. synemän enligt 9 kap. 24 & JB och god man enligt 3 & lagen (t904:48 s. 1) om samäganderätt.

Det förhållandet att en domare kan komma i fråga som skiljeman behöver enligt min mening inte orsaka några problem i tillämpningen. En domstol torde kunna erhålla den personkännedom som kan behövas i de ärenden som nu avses.

Alternativet till domstol torde närmast vara länsstyrelsen. På de skäl

Prop. HSO/81:84 7.58 248

som har anförts i det föregående anser jag emellertid att en domstol är mera lämplig för ifrågavarande uppgifter än länsstyrelsen. Av domstolarna får tingsrätten anses bäst lämpad för uppgiften.

På grund härav föreslår jag att överexekutors uppgifter enligt skilje- mannalagen i fortsättningen skall ankomma på tingsrätten. Ändringen får betydelse även för skiljeförfaranden som regleras i särskilda lagar. vilka hänvisar till skiljemannalagens bestämmelser (se t.ex. 3 kap. 3 & fjärde stycket aktiebolagslagen).

I 22 & skiljemannalagen anges att om överexekutor finner att en skiljedom är så ”mörk" att verkställighet inte kan meddelas. skiljedomen inte utgör hinder för parten att till domstol instämma den fråga som skilje— männen har prövat. Eftersom verkställigheten av en skiljedom enligt UB skall prövas av kronofogdemyndigheten. föreslås att vad som sägs om överexekutor i 22 & ändras till att avse kronofogdemyndighcten.

26 å. som innehåller bestämmelser om behörig överexekutor. föreslås ändrad med anledning av att överexekutors uppgifter skall övertas av tingsrätten. Samtidigt föreslås ett par andra. mindre jämkningar i para- grafen.

Om ett ärende angående utseende eller entledigande av en skiljeman eller angående förlängning av tiden för meddelande av en skiljedom är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestäm- melserna. bör ärendet även efter ikraftträdandet handläggas av över- exekutor. dock längst till utgången av år l982 Ufr 5 och 39 55 UBp). Det förslås en övergångsbestämmelse härom.

7.58 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) 5 b &

! förevarande paragraf anges vad som i rättshjälpslagen skall förstås med beteckningen domstol. Enligt paragrafen skall vad som sägs om domstol även gälla vissa andra myndigheter, bl.a. överexekutor. Däremot nämns inte kronofogdemyndigheten. Bestämmelsen är av betydelse bl.a. när det gäller befogenheten att bevilja allmän rättshjälp och förordna biträde (17 och 21 55) och att fastställa ersättning till biträdet och rättshjälpsavgift (22 och 28 åå).

Enligt UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. Vissa av över- exekutors uppgifter. främst uppgiften att förordna om säkerhetsåtgärder och om handräekning och att pröva klagan över kronofogdemyndighetens beslut. föreslås i fortsättningen ankomma på domstol (tingsrätten resp. hovrätten). ] dessa fall kommer tingsrätten resp. hovrätten att utan vidare överta överexekutors befogenheter enligt rättshjälpslagen. Andra uppgifter som f.n. åvilar överexekutor föreslås, frånsett något undantag. bli överflyttade till kronofogdemyndigheten. Detta gäller bl.a. uppgiften

Prop. 1980/81: 84 . 7.59 249

att förordna om verkställighet i vissa fall och att ombesörja exekutiv för- säljning av fast egendom m.m.. däri inräknat fördelning av köpeskillingen. Det torde emellertid inte finnas anledning att ge kronofogdemyndigheten sådana befogenheter enligt rättshjälpslagen som överexekutor f.n. har (jfr prop. 1978/79:90 s. 143 ff).

På grund härav föreslås att vad som sägs om överexekutor i 5 b & rätts- hjälpslagen får utgå.

105

l l() & första stycket föreskrivs att om den som har beviljats allmän rätts- hjälp skall ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad. skingringsförbud eller annan handräekning enligt RB. UL eller KL. rättshjälpsnämnden får utfärda ansvarsförbindelse på statens vägnar. Vad som sägs om sking- ringsförbud i bestämmelsen föreslås utgå. Eftersom överexekutors befogenhet att förordna om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd skall flyttas till tingsrätten och regleras i RB. bör vidare vad bestämmelsen inne- håller om UL utgå. Det kan påpekas att säkerhet inte skall krävas för att handräekning skall kunna beviljas enligt den föreslagna handräeknings- lagen (jfr 192 och l94 åå UL).

Enligt andra stycket i 10 5 har första stycket motsvarande tillämpning i fråga om verkställighet enligt 41 eller 42 & UL. om allmän rättshjälp har beviljats i verkställighetsärendet. Hänvisningen till nämnda bestämmelser i UL föreslås ändrad till att avse motsvarande fall i UB (3 kap. 8 och 9 55).

335

] fjärde stycket av denna paragraf föreslås att hänvisningen till UL ändras till att avse UB.

] övergångshänseende bör beaktas att mål kan handläggas av över- exekutor även efter ikraftträdandet av UB. För sådana fall bör den äldre lydelsen av 5 b & rättshjälpslagen tillämpas. Det föreslås en övergångs- bestämmelse härom.

Vidare föreslås att vad som sägs i IO & andra stycket skall gälla även när säkerhet skall ställas enligt övergångsbestämmelsemai 10 och l ! åå UBp.

7.59 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbets- tvister

! 3 kap. 7 & denna lag (omtryckt 1977z530) föreslås att vad som sägs om skingringsförbud utgår.

Prop. l980/8 !: 84 7.60 -—65 250

7.60 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (l97lz290)

Enligt 2 % förvaltningslagen är lagen inte tillämplig i fråga om bl.a. ärenden hos överexekutor eller utmätningsmannen, om ärendet avser myndighetens exekutiva verksamhet. Bestämmelsen föreslås ändrad till att avse motsvarande ärenden hos kronofogdemyndigheten.

När överexekutor övergångsvis handlägger mål efter balkens ikraft- trädande (jfr 5. 35. 39 och 40 %% UBp). bör 2 (5 förvaltningslagen tillämpas i sin äldre lydelse. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.61 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt- ningsrätt

Enligt 5 & fjärde stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt skall talan mot utmätningsmannens beslut enligt andra stycket — dvs. om fördelning mellan arbetsgivaren och utmätningssökanden av belopp. som innehålls på grund av ett beslut om utmätning av lön — föras hos överexekutor genom besvär. Bestämmelsen föreslås ändrad så att talan i stället skall föras i hov- rätten.

Vidare föreslås att ordet utmätningsman i 5—7 55 byts ut mot termen kronofogdemyndighet.

När utmätningsmannen före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna har meddelat ett beslut enligt 5 & andra stycket. bör 5 & tillämpas i sin äldre lydelse. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom. Den innebär att talan mot beslutet även efter ikraftträdandet skall föras hos överexekutor.

7.62—65 Förslagen till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän för- säkring, lag om ändring i rennäringslagen (l971:437), lag om ändring i lagen (t972:262) om understödsföreningar och lag om ändring i lagen (l976z206) om felparkeringsavgift

[ dessa lagar föreslås vissa mindre jämkningar med anledning av att UL m.fl. lagar ersätts av UB. 1 20 kap. 6 5 lagen om allmän försäkring (omtryckt l977:630) föreslås sålunda att hänvisningen till bestämmelserna om utmätning i 67 d & UL ändras till att gälla motsvarande bestämmelseri 7 kap. UB. 1 rennäringslagen föreslås att en hänvisning till UL i 45 & ändras till att avse UB. Hänvisningen beträffande utmätningsfrihet till UL i 82 5 lagen om understödsföreningar föreslås ändrad till att gälla 5 kap. UB. 1 lagen om felparkeringsavgift föreslås att ordet utmätningsman i 9 5 och en hänvisning till införsellagen i 13 & byts ut mot kronofogdemyndigheten resp. 15 kap. UB. Samtidigt föreslås att 13 åjämkas i förtydligande syfte.

Prop. l980/8lz84 7.66 —67 251

7.66 Förslaget till lag om ändring i förfogandelagen (l978:262) 43 &

Enligt 43 å andra stycket förfogandelagen gäller att om flera kan göra anspråk på betalning ur ersättning som i annat fall än som avses i första stycket har fastställts enligt samma lag och de inte enas om hur ersätt- ningen skall fördelas mellan dem. ersättningen skall nedsättas hos över- exekutor. [ fråga om nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttas 1.927 års lag om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar.

i det föregående har jag föreslagit att uppgiften att ta emot nedsättning enligt 1927 års lag skall vid överexekutors avskaffande flyttas till läns- styrelsen som sådan. På motsvarande sätt föreslås att nedsättning enligt nu förevarande paragraf i fortsättningen skall äga rum hos länsstyrelsen. 1 prop. 1979/80:119 har föreslagits att 1927 års lag ges en ny rubrik. Mot- svarande ändring bör göras i nu förevarande paragraf.

44å

I denna paragraf föreskrivs att ersättning för egendom som är utmätt eller har tagits i anspråk genom betalningssäkring skall utges till utmät- ningsmannen samt att. om ersättningen avser egendom som är belagd med kvarstad eller ställd under skingringsförbud. ersättningen skall utges till överexekutor. Vad som sägs om skingringsförbud bör utgå. Vidare bör öVerexekutors uppgift enligt paragrafen övertas av kronofogdemyndig- heten. I samband härmed föreslås att paragrafens lydelse förenklas något.

Om ett ärende angående nedsättning enligt 43 å andra stycket är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av lagändringarna. bör det även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982 (jfr 39 & UBp). Vad som sägs om kvarstad i 44 5 i paragrafens nya lydelse bör tillämpas också beträffande skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av lagändringen. Det föreslås övergångs- bestämmelser härom.

7.67 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (l953:272)

1 59 och 60 (5.5 uppbördslagen (omtryckt 1972275) meddelas vissa bestämmelser rörande indrivning av skatt. Bestämmelserna skall ses mot bakgrund av att UL inte är direkt tillämplig på verkställighet som avser skatter och allmänna avgifter.

1 59 5 första stycket föreskrivs att det åligger utmätningsmannen att verkställa indrivning av skatt samt, i en andra mening. att utmätning och införsel därvid får äga rum enligt vad som sägs i 60 &. UB är emellertid direkt tillämplig även vid indrivning av skatter och allmänna avgifter.

Prop. 1980/81: 84 7.67 252

under förutsättning att det finns en exekutionstitel (jfr 3 kap. 1 & första stycket 6 UB). Det föreslås därför att andra meningen ges den lydelsen att verkställighet enligt UB får äga rum. Vidare bör vad som sägs om utmät- ningsmannen ändras till att avse kronofogdemyndigheten.

1 60 å anges i vad mån UL. däri inräknat de särskilda lagarna om exekutiv försäljning av fast egendom. av luftfartyg m.m. och av registrerat skepp m.m.. är tillämplig på utmätning för skatt. 1 1 mom. hänvisas i fråga om jäv för den som förrättar utmätning för skatt tilljävsreglerna i 6 & UL. 1 2 mom. föreskrivs att vid utmätning för skatt skall. med de förbehåll som anges i 3 mom.. lända till efterrättelse UL:s föreskrifter om verkställighet av utmätning och vad som därvid får undantas. om utmätt egendoms för- säljning. om fördelning av medel som har influtit till följd av utmätning samt om klagan över utmätningsmannens förfarande. 3 mom. gör undantag för vissa bestämmelser i UL och de särskilda försäljningslagarna.

Eftersom UB är direkt tillämplig vid indrivning av skatter och allmänna avgifter. behövs det inte några hänvisningar till UB motsvarande dem som meddelas i 1 och 2 mom. De undantag från UB:s bestämmelser som bör göras för allmänna mål har tagits upp direkt i UB. Även bestämmelsen i 3 mom. föreslås därför utgå.

1 60 ä 4 mom. första stycket föreskrivs att införsel enligt införsellagen får äga rum vid indrivning av restförd skatt och avgift som anges i 1 & första stycket. Andra stycket innehåller en kompletterande regel. Dessa bestäm- melser bör stå kvar (jfr 15 kap. 1 & 3 UB). Hänvisningen till införsellagen föreslås dock ändrad till att avse 15 kap. UB.

Enligt 87 å andra stycket skall. frånsett visst undantag. åtgärder enligt uppbördslagen verkställas oavsett att det beslut eller utslag som föranleder åtgärden inte har vunnit laga kraft. Denna föreskrift avser även exekutiva åtgärder. dvs. utmätning eller införsel (jfr 59 55 första stycket).

Som har nämnts i det föregående är UB direkt tillämplig även på verkställighet beträffande skatter och allmänna avgifter. Till följd härav bör för tydlighets skull meddelas en uttrycklig bestämmelse om att även verkställighet enligt UB får äga rum innan det aktuella beslutet har vunnit laga kraft (jfr 3 kap. 23 å andra stycket andra meningen UB). En sådan före- skrift har tagits upp som en andra mening i 87 å andra stycket.

En remissinstans har ansett att det bör införas en möjlighet att förordna om inhibition beträffande verkställigheten av ett överklagat beslut om skyldighet att betala skatt. Den frågan kan emellertid inte tas upp i detta sammanhang.

UB påkallar vidare redaktionella jämkningar i en del andra paragrafer. I några paragrafer bör sålunda ordet utmätningsman bytas ut mot krono- fogdemyndighet (45 å 3 mom.. 61—64. 74 och 76 55). I 65 och 66 frå bör hänvisningen till införsellagen ersättas av en hänvisning till 15 kap. UB och i 68 9 6 mom. bör hänvisningen till 65 å UL ändras till att avse motsvarande bestämmelser i UB (5 kap. 1—3 5.5). Samtidigt föreslås en annan mindre jämkning av 62 5.

Prop. 1980/81: 84 7.68 253

7.68 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978z880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter

] 9— 15 % betalningssäkringslagen finns bestämmelser rörande verkstäl- ligheten av beslut om betalningssäkring. Även 16— 18 åå — om tagande i förvar och om ställande av säkerhet — rör verkställigheten. men dessa paragrafer berörs inte av att UL upphävs och ersätts av UB.

I 9 & föreskrivs att beslut om betalningssäkring får verkställas genast och att verkställighet begärs hos kronofogdemyndigheten av sådant allmänt ombud som avses i 3 %$. UB påkallar inte någon ändring av dessa bestäm- melser.

Enligt 10 & gäller i fråga om verkställigheten vad som är föreskrivet om utmätning för fordringen. Verkställighet får dock inte äga rum i lön eller annan förmån som avses i 67 a och 67 d 55 UL förrän dagen efter det att den har betalats ut. Vidare anges att bestämmelserna i 91 a 5 3—5 mom. och 91 b & UL (om åtgärder efter utmätning av pantbrev och om före- läggande vid tvist efter en sådan utmätning att väcka talan vid domstol) och vad 69 % UL och 5 & FfL innehåller om talan vid domstol inte skall tillämpas vid verkställigheten. Enligt 11 5 första meningen betalnings- säkringslagen gäller som ytterligare undantag från hänvisningen till vad som är föreskrivet om utmätning att verkställigheten inte får — frånsett visst särskilt fall — omfatta försäljning av ianspråktagen egendom eller betalning av fordringen.

I stället för nu nämnda bestämmelser bör. i enlighet med vad som har skett i UB beträffande kvarstad. meddelas en hänvisning till aktuella bestämmelser i UB om utmätning. Hänvisningen bör omfatta samma bestämmelser som skall gälla i fråga om kvarstad för fordran (jfr 16 kap. 13 & UB) och därutöver bestämmelserna i 4 kap. 8 5. 11 .5 första stycket och 12 å UB om behörig kronofogdemyndighet, om samtidig utmätning och om underrättelse till gäldenären före utmätning.

Hänvisningen till 4 kap. 8 & bör inte hindra att frågan om verkställighet av betalningssäkring. i enlighet med de särskilda bestämmelser som f.n. gäller därom (se 6 5 förordningen 1978:881 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter). anhängiggörs hos en annan kronofogde- myndighet än som avses där, under förutsättning givetvis att verkställighet inte sker i strid med nämnda'behörighetsbestämmelser. Detta överens- stämmer med vad som avses gälla i fråga om utmätning i allmänna mål. Bestämmelsen om samtidig verkställighet torde få praktisk betydelse främst då fråga samtidigt föreligger dels om verkställighet av betalnings- säkring dels om utmätning hos samma gäldenär.

Vidare bör de allmänna reglerna om verkställighet i 1 och 2 kap. UB gälla. Det bör också klargöras att ett mål om verkställighet av betalnings- säkring liksom f.n. skall handläggas som ett allmänt mål (jfr 1 5 första stycket utsökningskungörelsen).Dessutom bör meddelas en särskild före-

Prop. HSO/81:84 7.68 254

skrift som begränsar möjligheten att genom betalningssäkring ta i anspråk lön eller annan förmån som kan vara föremål för utmätning i den ordning som anges i 7 kap. UB (jfr 16 kap. 13 ål andra stycket UB).

I enlighet härmed anges i 10 5 första stycket i dess nya lydelse att ifråga om verkställighet av beslut om betalningssäkring tillämpas 1 och 2 kap. UB samt vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2—9 åå. 11 5 första stycket. 12— 19 åå. 22 5 första och tredje styckena. 24. 25 och 33—35 åå. 5 och 6 kap. och 12 kap. 3—5 åå UB. len andra meningi samma stycke föreskrivs att mål om verkställighet av beslut om betalningssäkring handläggs som allmänt mål. Av sistnämnda föreskrift följer att endast sådana bestäm- melser i 2 kap. som gäller i allmänna mål är tillämpliga vid verkställigheten (jfr 2 kap. 30 ä). 1 andra stycket av 10 & anges att lön eller annan förmån som avses i 7 kap. UB inte får tas i anspråk genom betalningssäkring innan den har betalats ut och kan utmätas.

Beträffande rättsverkan av verkställd betalningssäkring föreskrivs f.n. i 13 & att gäldenären inte får överlåta egendom som har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller till skada för det allmänna förfoga över egendomen på annat sätt. Vidare anges i 14 5 första stycket att i fråga om förmånsrätt på grund av verkställd betalningssäkring finns föreskrifter i förmånsrättslagen och att angående tidpunkten för förmånsrättens uppkomst gäller vad som är föreskrivet i fråga om utmätning. Enligt andra stycket i 14 & gäller beträffande fast egendom att en inskriven rättighet har företräde framför en fordran med förmånsrätt på grund av betalnings- säkring. om inskrivning har sökts före den dag då verkställigheten ägde rum.

Det föreslås att bestämmelsen om förfogandeförbud tas upp som ett första stycke i 11 å. Därvid bör tillfogas en föreskrift om befogenhet för kronofogdemyndigheten att medge undantag från förbudet när särskilda skäl föreligger (jfr beträffande kvarstad 16 kap. 14 5 första stycket UB). Anledning att medge undantag kan finnas t.ex. om viss egendom länrpligen bör säljas och bytas ut mot annan egendom som i stället får omfattas av betalningssäkringen.

I fråga om verkan i övrigt av verkställd betalningssäkring hänvisas i andra stycket av 11 å i dess nya lydelse till vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 få andra stycket. 30 och 31 55 och 12 kap. 6— 10 55 UB (jfr beträffande kvarstad 16 kap. 14 å andra stycket UB). Hänvisningen till 4 kap. 30 & UB motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 14 5 första stycket andra meningen och andra stycket betalningssäkringslagen. Sist i 11 å andra stycket har tagits upp en erinran om att det i förmånsrättslagen (se 8 5) föreskrivs att betalningssäkring ger förmånsrätt.

I 11 & betalningssäkringslagen anges f.n.. utöver den tidigare nämnda bestämmelsen att verkställigheten inte får omfatta försäljning av ianspråk- tagen egendom eller betalning av fordringen. att bestämmelsen i 183 & 3 mom. UL om försäljning av lös egendom som är föremål för kvarstad

Prop. 1980/81: 84 7.68 255

tillämpas i fråga om lös egendom. som har tagits i anspråk genom betal— ningssäkring. Nämnda bestämmelse i UL åsyftar egendom som förstörs eller hastigt falleri värde m.m. 1 den nya lydelsen av 11 å har som ett tredje stycke tagits upp en föreskrift som direkt reglerar detta fall, Där anges att om lös egendom. som har tagits i anspråk genom betalningssäkring. hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård. den får på begäran av någon av parterna säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom (jfr be— träffande kvarstad 16 kap. 14 å tredje stycket UB).

I fråga om talan mot beslut som rör verkställighet av betalningssäkring föreskrivs f.n. i 12 å betalningssäkringslagen att bestämmelserna i UL om klagan över utmätningsmannens förfarande och över utslag i utsök- ningsmål gäller i tillämpliga delar samt att talan mot kronofogdemyndig- hetens beslut inte är inskränkt till viss tid. Det föreslås att hänvisningen till UL:s regler ersätts av en hänvisning till bestämmelserna i UB. Någon särskild föreskrift om tidsfristen för talan mot kronofogdemyndighetens beslut har inte ansetts behövlig. Förslaget innebär att sådan talan i allmänhet skall föras inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden (jfr 18 kap. 7 5 UB). Härigenom uppnås överensstämmelse med vad som gäller beträffande verkställighet av kvarstad. Det är tydligt att bestämmelserna om talan även avser en åtgärd av kronofogdemyndigheten som inte utgör beslut och som inverkar på någons rätt (jfr 2 kap. 21 å UB).

[ 15 å betalningssäkringslagen meddelas bestämmelser om s.k. betal- ningssäkringsed. De innebär att om vid förrättning för verkställighet av betalningssäkring någon tillgång för att säkerställa betalning av fordringen inte har anträffats eller om uppgiven tillgång är tvistig. gäldenären skall på begäran av kronofogdemyndigheten upprätta en förteckning över sina till- gångar och med ed bekräfta förteckningens riktighet. Härvid gäller bestämmelserna i lagen om utmätningsed i tillämpliga delar. vilket bl.a. innebär att saken handläggs av konkursdomaren.

] det föregående har föreslagits att vid verkställighet av betalnings- säkring skall tillämpas bl.a. vad som föreskrivs i UB om en utmätnings- gäldenärs skyldighet att lämna uppgifter om sina tillgångar och om förhör och om tvångsmedel i form av vite och häktning för att framtvinga uppgifter av utmätningsgäldenären. Med de möjligheter som kronofogde- myndigheten härigenom får att skaffa behövliga upplysningar om en betal- ningssäkringsgäldenärs tillgångar torde det inte finnas något behov av ett särskilt förfarande vid domstol, där motsvarande uppgifter kan begäras. Som har utvecklats närmare i motiven till 4 kap. 14 å UB har bestäm— melserna omlutmätningsgäldenärens uppgiftsskyldighet i ett mål om utmätning ansetts kunna ersätta förfarandet med utmätningsed vid domstol. I enlighet härmed har i 2 5 UBp föreslagits att lagen om utmät- ningsed upphävs. Av nu anförda skäl föreslås att även bestämmelserna om betalningssäkringsed i 15 å betalningssäkringslagen upphävs.

Prop. HSO/81:84 7.69 256

Övergångsbestämmelserna

De nya bestämmelserna om verkställighet av betalningssäkring skall i princip. på samma sätt som UB i mål vilka direkt faller under UB. tillämpas även i mål som har anhängiggions före ikraftträdandet. Några övergångs- bestämmelser i detta hänseende torde inte behövas (jfr UBp).

När kronofogdemyndigheten har meddelat ett beslut enligt betalnings- säkringslagen före ikraftträdandet av lagändringarna. bör i fråga om talan mot beslutet 12 å tillämpas i sin äldre lydelse. Detsamma gäller beträffande talan mot beslut av överexekutor. även om beslutet meddelas efter ikraft- trädandet. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

Om en ansökan enligt l5 å om avläggande av betalningssäkringsed har gjorts hos konkursdomaren före ikraftträdandet av lagändringarna, bör ärendet få fullföljas (jfr 41 å första stycket UBp). En föreskrift härom föreslås.

7.69 Förslaget till lag om ändring i lagen (l978:882) om säkerhet för skatte- fordringar m.m.

Enligt I 5 första stycket lagen om säkerhet för skattefordringar m.m. får kronofogdemyndigheten vid indrivning av en fordran i ett allmänt mål ta emot säkerhet i samband med att uppskov beviljas med betalning eller med en viss indrivningsåtgärd. lnnebörden av beteckningen allmänt mål i nämnda lag anges i andra stycket av paragrafen. Där sägs att med allmänt mål avses mål hos kronofogdemyndigheten om uttagande av skatt eller tull. staten tillkommande avgift eller liknande medel som får tas ut genom utmätning utan föregående dom. böter eller annat som drivs in i samma ordning som böter. avgift till statsverket enligt vattenlagen eller belopp som har erlagts av allmänna medel och enligt domstols beslut skall. åter- betalas till statsverket. Lydelsen överensstämmer med beskrivningen av allmänt mål i lagen om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.

Tillämpningsområdet för lagen om säkerhet för skattefordringar m.m. bör överensstämma med vad som skall utgöra allmänt mål enligt UB. 1 kap. 6 & andra stycket UB innehåller en beskrivning av vad som avses med allmänt mål. Det är tydligt att vad som sägs där blir avgörande även för förevarande lags tillämpningsområde. om inte annat föreskrivs. På grund härav bör det endast anges att det i 1 kap. 6 €? UB finns bestämmelser om vad som avses med allmänt mål.

Det kan påpekas att beskrivningen av allmänt mål i 1 kap. 6 å. UB kom- pletteras beträffande övergångsförhållanden med en bestämmelse i 8 5 UBp. Det är tydligt att även den bestämmelsen skall beaktas vid tillämp- ningen av nu förevarande lag.

Prop. 1980/81: 84 Hemställan 257

7.70—74 Förslagen till lag om ändring i lagen (1958z295) om sjömansskatt, lag om ändring i lagen (l968:430) om mervärdeskatt, lag om ändring i väg- traf'lkskattelagen (1973:601), lag om ändring i lagen (l976z339) om salu- vagnsskatt och lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

] dessa lagar föreslås att vad som sägs om införsellagen ändras till att gälla 15 kap. UB. I lagen om sjömansskatt föreslås även en annan mindre jämkning.

8 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om införande av utsökningsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1899:12 5.9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut,

3. lag om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz,

4. lag om ändring i lagen ( 1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.

5. lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och skingrings- förbud för vissa luftfartyg.

6. lag om ändring i lagen (l936:320) om skydd mot vräkning vid arbets- konflikter,

7. lag om ändring i föräldrabalken,

8. lag om ändring i lagen (l924z322) om vård av omyndigs värde- handlingar,

9. lag om ändring i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo,

10. lag om ändring i jordabalken. 11. lag om ändring i lagen (1973:]88) om arrendenämnder och hyres- nämnder, .

12. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230), 13. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

14. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.,

15. lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom,

16. lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut,

17. lag om ändring i lagen (1949c658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m.,

18. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719), 17 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr84

Prop. 1980/81: 84 Hemställan 258

19. lag om ändring i fastighetsbildningslagen ( 1970:988). 20. lag om ändring i lagen ( 197321 150) om förvaltning av samfälligheter, 21. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred. 22. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar, 23. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. . 24. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled.

25. lag om ändring i lagen (1915z218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

26. lag om ändring i lagen (1845250 5.1) om handel med lösören. som köparen låter i säljarens vård kvarbliva.

27. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981), 28. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl..

29. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal. 30. lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.

31. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.

32. lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m..

33. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979). 34. lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning, 35. lag om ändring i sjölagen (1891:35 5.1). 36. lag om ändring i lagen ( 1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, 37. lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luft- fartyg.

38. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297). 39. lag om ändring i växellagen (1932: 130). 40. lag om ändring i checklagen (1932: 131). 41. lag om ändring i aktiebolagslagen ( 1975:1385). 42. lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering. 43. lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

44. lag om ändring i patentlagen (1967:837), 45. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485), 46. lag om ändring i växtförädlarrättslagen ( 1971:392). 47. lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413). 48. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410). 49. lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor, 50. lag om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till vissa trafik- livräntor, som utgår av statsmedel. m.m.,

51. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvars- livräntor.

Prop. 1980/81: 84 Beslut 259

52 skad 53 54

'Jr'Jt OLII

67.

68

. lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga elivräntor. m.m..

. lag om ändring i konkurslagen (l921:225). . lag om ändring i lagen ( l970z741 ) om statlig lönegaranti vid konkurs. . lag om ändring i brottsbalken,

. lag om ändring i rättegångsbalken. . lag om ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän. . lag om ändring i rättshjälpslagen (19721429). . lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. . lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290). . lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. . lag om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring. . lag om ändring i rennäringslagen (l97lz437). . lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar. . lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. . lag om ändring i förfogandelagen (19781262).

lag om ändring i uppbördslagen (1953z272),

. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter.

tullar och avgifter.

69 . lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar

m.m..

70 71 72 73 74

. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt. . lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. . lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973z601),

. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt. . lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring, m.m.

9 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. l980/8lz84 Bilaga ] 260

Förslag till Lag om införande av utsökningsbalken

Härigenom förordnas som följer.

Ikraftträdande! av balken

1 5 Den nu antagna utsökningsbalken och denna lag träderi kraft den 1 januari . . .

2å Genom balken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1), förordningen (1877131 5. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall,

lagen (19211244) om utmätningsed, lagen (1949z249) om upphörande i vissa fall av den verkan, tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a & utsökningslagen medfört,

införsellagen (1968:621),

lagen (1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom, lagen (19711500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m. och lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m.

Vidare upphävs

förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda dom- stolar,

förordningen (1855166 5. 1) angående handelsböcker och handelsräk- ningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

3 5 I fråga om ansökan enligt lagen (1921:244) om utmätningsed som inkommit till konkursdomaren före balkens ikraftträdande skall nämnda lag alltjämt tillämpas.

Beträffande handelsräkning som utfärdats medan förordningen

Prop. l980/81:84 Bilaga I 261

(1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar var gällande skall denna alltjämt tillämpas.

45 I stället för förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat, skall gälla, att om så lång tid har förflutit sedan svensk domstol eller annan svensk myndighet ålagt betalningsskyldighet att hinder möter för verkställighet i främmande stat, får hovrätt efter gäldenärens hörande förnya betalningsåläggandet, om ej särskilda skäl föranleder till annat. Ansökan som enligt nämnda förordning har gjorts hos länsstyrelsen skall prövas i den ordning som anges i förordningen.

Gemensamma övergångsbestämmelser

Så Bestämmelserna i 1 & utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall alltjämt gälla i fråga om ärenden som enligt vad som sägs nedan skall handläggas av överexekutor, om ej regeringen förordnar annat.

6 5 Ärende som vid balkens ikraftträdande är anhängigt hos överexeku— tor handläggs enligt äldre lag men avgörs enligt vad som i balken sägs om motsvarande ärende hos kronofogdemyndigheten, om ej annat föreskrivs nedan. Överexekutor får fälla till vite som han förelagt.

Ärende som ej avser klagan över utmätningsmans förfarande får, om det finnes lämpligt, av överexekutor överlämnas till kronofogdemyndig- heten för handläggning enligt balkens bestämmelser.

7 5 Ärende som vid balkens ikraftträdande är anhängigt hos kronofog- demyndigheten handläggs och avgörs enligt balkens bestämmelser, om ej annat föreskrivs nedan.

85 Vad som i balken föreskrivs om villkor för verkställighet eller handräekning inverkar ej på giltigheten av åtgärd som vidtagits före balkens ikraftträdande, om ej annat sägs.

Övergångsbestämmelse till 2 kap.

9 5 Vad som i balken sägs om tomträtt gäller även vattenfallsrätt som upplåtits enligt lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

.

Övergångsbestämmelser till 3 kap.

105 1 fall då enligt särskild lag dom eller beslut får verkställas omedelbart sker verkställigheten som om avgörandet vunnit laga kraft, om ej annat följer av samma lag.

11 & När dom eller beslut enligt förordnande som meddelats med stöd av annan lag än rättegångsbalken får verkställas utan hinder av att avgörandet ej har vunnit laga kraft, kan kronofogdemyndigheten vid

Prop. 1980/81:84 Bilaga I 262

tillämpning av 3 kap. 11 å andra stycket i balken föreskriva, att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras.

125 I fråga om domstols förordnande att dom eller beslut får verkställas utan hinder av att avgörandet icke äger laga kraft är 425 2 mom. utsökningslagen (187731 5. 1) alltjämt tillämpligt, om förord- nandet meddelats före balkens ikraftträdande.

13 & Beträffande verkställighet av sådana beslut av överexekutor som avses i 51 och 52 åå utsökningslagen (187731 5. ]) gäller vad som i balken sägs om underrätts dom. I fråga om annat beslut av överexekutor tillämpas 46 ä 3 och 4 mom. samt 53 och 210 && nämnda lag.

145 För fordran på grund av inrop av lös egendom som före balkens ikraftträdande skett vid offentlig auktion får verkställighet alltjämt äga rum enligt 55 & utsökningslagen (1877131 5. l).

Övergångsbestämmelscr till 5» 7 kap.

155 Bestämmelserna i 5 kap. 155 i balken gäller ej. när fordran har före balkens ikraftträdande fastställts till betalning i annat fall än som avsesi 77 a % utsökningslagen (1877131 s. 1).

16 5 I fråga om verkan av föreläggande som meddelats enligt 69 eller 91 a'g' utsökningslagen (1877131 5. 1) eller 55 lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom gäller äldre lag.

17 5 Har ansökan om utmätning gjorts före balkens ikraftträdande, skall vid tillämpning av 5 kap. 26 å i balken dagen för ikraftträdandet räknas som fristdag.

18 & Bestämmelserna i 5 kap. 33—35 %& i balken får tillämpas även när utmätning skett före balkens ikraftträdande.

19 & Bestämmelsen i 6 kap. 12 & första stycket i balken är ej tillämpligi fall då hyresvärd eller jordägare enligt 34 5 lagen (1970:995) om inför- ande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för fordran hos hyresgäst eller arrendator.

20 5 De bestämmelser som i 6 kap. 1 5 6 och 7 kap. 3 5 andra stycket i balken meddelas om bostadsrätt har motsvarande tillämpning på sådan andelsrätt i förening, som ej är bostadsrättsförening, handelsbolag eller aktiebolag med vilken följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

Övergångsbestämmelser till 9-— 13 kap.

21 5 Om utmätning skett enligt äldre lag i fall då verkställighet ej ännu skulle ha varit tillåten enligt balken, får egendomen ej säljas, när hinder mött enligt den äldre lagen.

Prop. 1980/81:84 Bilaga ] 263

22 5 Bestämmelserna i 9 kap. 12 5 i balken är ej tillämpliga på fordran som avses i 5 5 första stycket 1 förmånsrättslagen (1970:979). om utmätning har skett före balkens ikraftträdande. '

Är utmätt egendom sådan som enligt punkt 3 b övergångsbestämmel— serna till lagen (1966:454) om företagsinteckning häftar för beviljad eller sökt förlagsinteekning och skall egendomen under konkurs säljas på auktion enligt 11 eller 12 kap. i balken, skall borgenären underrättas och fordran som anmäls upptagas i sakägarförteckning.

Om utmätt skepp, som enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1067) om ändring i lagen ( 1966:454) om företagsinteckning omfattas av sådan inteckning, skall säljas på auktion enligt 11 kap. i balken, skall borgenären underrättas och fordran som anmäls upptagas | sakägarförteckmng. även om auktionen ej äger rum under konkurs.

235 Om gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar blivit utmätt och ärende om avskrivning på inteckningshandlingen har upptagits på inskrivningsdag före balkens ikraftträdande, skall 10 kap. 175 i balken tillämpas med avseende på ny handling som svarar mot det avskrivna beloppet. När gäldenärens rätt till inteckning i hans luftfartyg eller därtill hör- ande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraft- trädande, skall den tid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 10 kap. 15 5 räknas frän ikraftträdandet.

24 5 Om skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 10 kap. 165 i balken. upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

25 5 Bestämmelserna i 11 kap. i balken om tillägg enligt 264 5 sjölagen (1891:35 s. ]) tillämpas beträffande ränta, som enligt punkt 14 eller 15 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre lag.

Vad som i balken sägs om registrerat skepp skall även gälla i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen är upptagen i skeppsregistret.

265 Bestämmelserna i 13 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 3 5 jordabalken tillämpas beträffande ränta, som enligt 26 eller 27 5 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre lag. Vid tillämpning av förstnämnda kap. anses fordran. för vilken fast egendom vid tiden för bevakningssammanträdet utan inteckning häftar enligt 11 kap. 2 5 äldre jordabalken, såsom fordran som är förenad med panträtt. Därvid gäller att fordringen skall betalas kontant. Första stycket ovan har motsvarande tillämpning beträffande ränta på sådan fordran.

Prop. HSO/81:84 Bilaga ! 264

27 & Enligt äldre bestämmelser intecknad ränta eller annan sådan fordran som icke är bestämd till kapitalet upptages i sakägarförteckning enligt balkens regler om fordran med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efter en räntefot av fem procent om året utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är fråga om livränta, skall dock beräkningen ske med ledning av 3 5 lagen (19671531) om tryggande av pensionsutfäst- else m.m.

28 å De bestämmelser som i 13 kap. i balken meddelas om nyttjande— rätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också annan sådan särskild rättighet som på grund av upplåtelse enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom.

29 & Skall ersättning utgå till innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån som enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom och icke bibehålles vid försäljning av egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde vartill förmånen i pengar eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets beräkning har därvid 27 & motsvarande tillämpning.

Övergångsbestammelser till 14 och 15 kap.

30 & När exekutiv försäljning ägt rum eller utmätt fordran har indrivits före balkens ikraftträdande, skall äldre lag tillämpas i de avseenden som reglerasi 14 och 15 kap. i balken.

Vad som i 153 5 utsökningslagen (1877131 5. 1) sägs om återvinning skall alltjämt gälla när beslut om fördelning meddelats enligt äldre lag.

Övergångsbestämmelser till 1 7 kap.

31 & Reseförbud som meddelats enligt 187 5 utsökningslagen (1377131 5. 1) skall upphöra att gälla, när balken träderi kraft. . I fråga om skingringsförbud som meddelats enligt 180 eller 181 & utsökningslagen skall tillämpas vad som i 17 kap. i balken sägs om kvarstad.

! övrigt skall beträffande handräekning som beviljats av överexekutor tillämpas vad som i balken sägs om handräekning som beviljats av rätten. Fråga om hävande av säkerhetsåtgärd skall dock prövas av kronofogde- myndigheten eller rätten enligt vad som sägs i 17 kap. 16 5 i balken.

32 5 Vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om skingrings- förbud skall i stället avse kvarstad enligt 17 kap. i balken.

! fråga om handräekning som överexekutor före balkens ikraftträdande beviljat enligt annan lag eller författning än utsökningslagen (1877131 s. 1) har bestämmelserna i 31 & motsvarande tillämpning.

33 5 Angående anmälan av beslut om kvarstad eller skingringsförbud för anteckning i register förordnar regeringen.

Prop. 1980/81z84 Bilaga 1 265

Övergångsbestämmelse till 18 kap.

345 När utmätning, annan verkställighet eller handräckning ägt rum före balkens ikraftträdande, skall äldre lag tillämpas i de avseenden som reglerasi 18 kap. 1—23 55 ibalken.

Overga'ngsbestämmelser till 19 kap.

35 5 [ fråga om fullföljd av talan mot beslut som meddelats av utmätningsman före balkens ikraftträdande och förfarandet hos överexe- kutor i ärendet skall äldre lag tillämpas. Bestämmelsen i 201 5 4 mom. utsökningslagen(1877131 5. ]) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före balkens ikraftträdande.

Angående fullföljd i fall då talan mot utmätningsmans beslut ej är inskränkt till viss tid äger regeringen förordna, att talan skall föras hos hovrätten i stället för överexekutor.

36 5 Angående fullföljd av talan mot beslut av överexekutor och förfarandet i hovrätten i målet tillämpas äldre lag. i fråga om fullföljd till högsta domstolen isådant mål skall också äldre

lag tillämpas.

Andra bestämmelser

37 5 Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings- man skall i stället gälla kronofogdemyndigheten.

Talan mot beslut som efter balkens ikraftträdande meddelas av kronofogdemyndigheten enligt sådan lag eller författning skall föras hos hovrätten i stället för överexekutor.

38 5 Ärenden som enligt särskild lag eller annan författning skall prövas av överexekutor skall i stället upptagas av kronofogdemyndigheten, om ej annat sägs.

Om sådant ärende är anhängigt hos överexekutor vid balkens ikraft- trädande, skall det handläggas enligt äldre lag.

Ärende som ej avser klagan över myndighets beslut får av överexekutor överlämnas till kronofogdemyndigheten, om det finnes lämpligt.

39 & Bestämmelserna i 35 och 36 55 gäller i tillämpliga delar även i fall som avses i 37 och 38 åå.

40 & Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i balken eller denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Prop. 1980/81184 Bilaga I 266

Förslag till Lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Härigenom förordnas, att i 2 och 3 55 lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslutl ordet "överexeku- tor" skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten".

Denna lag träder i kraft den i januari. ..

Förslag till lag om ändring i lagen (19321540) om erkännande och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom förordnas, att i 5, 8 och 9 55 lagen (l932:540) om erkännande och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark, Finland, island eller Norge, ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten".

Denna lag träderi kraft den 1 januari . . .

Förslag till Lag om ändring i växellagen (l932:l30)

Härigenom förordnas, att 95 & växellagen (l932:130) skall upphöra att gälla vid utgången av . . .

Förslag till Lag om ändring i checklagen(1932zl31)

Härigenom förordnas, att 73 & checklagen(19321131) skall upphöra att gälla vid utgången av. . .

' Senaste lydelse av 2 & l909:2l s. 2 och av 3 & l927:70_

Prop. 1980/8lz84 Bilaga ! 267

Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas, att 21 kap. ll & föräldrabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 kap. 1 l ä'

Beträffande parts skyldighet att Länsrätten bestämmer enligt vad ersätta motparts kostnader i ären- som finnes skäligt i vad mån part de enligt detta kapitel äga utsök- skall ersätta motparts kastnaderi ningslagens bestämmelser om kost- ärende enligt detta kapitel. nader i utsökningsmälhas överexe- kutor motsvarande tillämpning.

Kostnad för utförande av uppdrag enligt 25 första stycket andra punkten. hämtning eller omhändertagande av barn och läkarundersök- ning betalas av allmänna medel. Fråga om ersättning för sådan kostnad prövas av länsrätten.

Denna lag träder i kraft den i januari . . .

Förslag till Lag om ändring i uppbördsförordningen (l953:272)

Härigenom förordnas i fråga om uppbördsförordningen (l953:272),'

dels att i 65 och 66 55 hänvisningen till ”införsellagen” skall bytas ut mot hänvisning till ”4 kap. utsökningsbalken",

dels att i 68 5 6 mom. hänvisningen till ”65 & utsökningslagen" skall bytas ut mot hänvisning till "6 kap. 1—3 55 utsökningsbalken”,

dels att 59 och 60 Så skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 59 &

Det åligger utmätningsman att Det åligger utmätningsman att verkställa indrivning av skatt. Där- verkställa indrivning av skatt. vid fär utmätning och införsel äga rum enligt vad som sägs i 60 5.

Bestämmelserna om indrivning av skatt äger motsvarande tillämpning

' Senaste lydelse 1971:305.

' Omtryckt 1972;75.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 1 268

Föreslagen lydelse

på indrivning av restavgift, tilläggsavgift eller ränta enligt denna förord-

ning.

605

] mom. Vad i6 5 utsökningsla- gen stadgas om jäv mot utmätnings- man gälle ock med avseende å den, som förrättar utmätning för skatt.

2 mom. Vid utmätning för skatt skola, med de förbehåll som i 3 mom. sägs, lända till efterrättelse utsökningslagens föreskrifter om verkställighet av utmätning och vad därvid mä undantagas, om utmätt egendoms försäljning, om fördel- ning av medel, som till följd av ut- mätning influtit, samt om klagan över utmätningsmans förfarande.

3 mom.2 Bestämmelserna i 88 CS och 198 5 3 mom. utsöknings- lagen, II 5 lagen (I971.'494) om exekutiv försäljning av fast egen- dom, 39" lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m. samt 3 5 lagen (1971 :500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m. skola icke äga tillämpning vid utmätning för skatt.

4 mom. införsel eniigt införsel- lagen får äga rum vid indrivning av restförd skatt och avgift som anges i l 5 första stycket denna förord- ning.

] mom. Bestämmelserna i 5 kap. 10 5, 9 kap. 5 5, 11 kap. 35,12 kap. 1 5 jämförd med 11 kap. 3 5 samt 13 kap. 11 5 utsökningsbal- ken skola icke äga tillämpning vid utmätning för skatt. Bestämmel- serna om handräekning i 17 kap. utsökningsbalken skola ej heller tillämpas beträffande skatt.

2 mom. införsel enligt 4 kap. ut- sökningsbalken får äga rum vid in- drivning av restförd skatt och avgift som anges i l & första stycket den- na förordning.

För skatt eller avgift, som på grund av föreskrift i annan författning skall indrivas i samma ordning som skatt enligt denna förordning, får införsel äga rum endast om det är särskilt föreskrivet.

8

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

2 Senaste lydelse 197 3 :l 1 35.

Prop. 1980/81:84 Bilaga ] 269

Förslag till Lag om ändring i lagen (1937z249) om inskränkningar i rätten att utbe- komma allmänna handlingar

Härigenom förordnas i fråga om lagen (19372249) om inskränkningari rätten att utbekomma allmänna handlingar,

dels att 36 5 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 35 b 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

351);

Handling i ärende angäende verkställighet eller handräekning enligt utsökningsbalken må, iden mån den om enskild innehåller upplysning, vars röjande medför intrång i privatlivets helgd eller risk för personlig säkerhet, ej utan hans samtycke utlämnas till annan förrän sjuttio är förflutit från handlingens datum. Innehåller handling i ärende som nu sagts upplysning om näringsidkares af- färs- eller driftförhällanden, vars o fentliggörande kan vara till men för honom, må handlingen ej utan hans samtycke utlämnas förrän tju- gu år förflutit från handlingens datum.

Hålles förhandling i hovrätten eller högsta domstolen, gäller 36 5.

3651

Har förhandling i mål vid domstol hållits inom stängda dörrar, må protokoll över sådan förhandling jämte annan dylik uppteckning samt därvid företedda handlingar icke utan domstolens tillstånd utlämnas, innan målet blivit skilt från dess handläggning. Domstolen äger ock i avbidan på sådan förhandling besluta att handlingar, som inkomma i målet, icke utan dess tillstånd må utlämnas; har förhandling hållits inom stängda dörrar, må sådant beslut meddelas beträffande handlingar, som därefter inkomma.

Förekommer, då domstolen skil- Förekommer, då domstolen skil-

' Senaste lydelse 1965 :185.

Prop. 1980/81: 84 Nuvarande lydelse

jer målet från sig, handling som enligt första stycket ej må utläm- nas, äger domstolen förordna att handling som nu sagts så ock dom eller beslut, som avkunnats inom stängda dörrar, ej må utan dom- stolens tillstånd utlämnas, innan viss tid förflutit, i intet fall längre än sjuttio år från dagen för förord— nandet. Är handlingen sådan att den enligt bestämmelse i I-- 34 55 eller föreskrift, som meddelats med stöd därav, ej må utlämnas till envar, må domstolens förord- nande innehålla att vad sålunda är stadgat om handlingens utlämnan- de skall äga tillämpning.

Bilaga [ 270 Föreslagen lydelse

jer målet från sig, handling som enligt första stycket ej må utläm- nas, äger domstolen förordna att handling som nu sagts så ock dom eller beslut, som avkunnats inom stängda dörrar, ej må utan dom- stolens tillstånd utlämnas, innan viss tid förflutit, i intet fail längre än sjuttio år från dagen för förord- nandet. Är handlingen sådan att den enligt bestämmelse i 1—35 b 55 eller föreskrift, som meddelats med stöd därav, ej må utlämnas till envar, må domstolens förord- nande innehålla att vad sålunda är stadgat om handlingens utlämnan- de skall äga tillämpning.

Fullföljes talan i mål, vari förordnande enligt andra stycket gäller, må ej heller handlingar, som därefter inkomma eller hos högre rätt upprättas i målet, utan rättens tillstånd utlämnas, innan förhandling i målet hållits eller, då förhandling ej äger rum, rätten skilt målet från sig. På högre rätt ankommer, då rätten skiljer målet från sig, ej mindre att pröva förordnande som lägre rätt meddelat än även, om anledning därtill finnes, att med avseende å den högre rättens handlingar i målet meddela förordnande enligt andra stycket.

Är på grund av förordnande Är på grund av förordnande enligt 2 5 4 mom. tredje stycket tryckfrihetsförordningen allenast viss myndighet behörig att pröva fråga om handlings utlämnande,

enligt 2 kap. 14 5 andra stycket tryckfrihetsförordningen allenast viss myndighet behörig att pröva fråga om handlings utlämnande,

må domstol icke utan denna myn- dighets samtycke lämna tillstånd till utlämnande.

må domstol icke utan denna myn- dighets samtycke lämna tillstånd till utlämnande.

Protokoll över förhandling jämte annan dylik uppteckning i mål vid domstol samt handlingar, som företetts vid förhandlingen, så ock beslut och dom i målet må ej hemlighållas i vidare mån än som följer av" denna paragraf.

Vad i denna paragraf är stadgat om mål skall äga motsvarande tillämpning beträffande ärende.

Denna lag träder i kraft den i januari. . .

Prop. 1980/8lz84 . Bilaga I 271

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas i fråga om rättegångsbalken,l dels att i 12 kap. 3 5 ordet ”utmätningsman" och i 38 kap. 5 5 ordet ”utmätningsmannens" skall bytas ut mot "kronofogde" och ”kronofog- demyndighetens",

dels att i 16 kap. 6 5 ordet "rcseförbud", i 49 kap. 4 5,50 kap. 8 5, 52 kap. 7 5 och 55 kap. 8 5 ordet ”skingringsförbud” samt i 50 kap. 5 5 och 55 kap. 5 5 orden "eller skingringsförbud” skall utgå,

dels att 10 kap. 17 5, 15 kap., 17 kap. 14 5, 25 kap. 1 och 355,26 kap., 27 kap. 10 5, 30 kap. 125 och 33 kap. 5 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 1 7 52

Ej vare på grund av vad i detta kapitel stadgas rätten behörig att upptaga:

l. tvist, som skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol eller enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän;

2. tvist, som skall väckas vid viss domstol, om denna enligt lag eller författning är ensam behörig att upptaga sådan tvist;

3. tvist, som enligt lag må upptagas allenast av vissa särskilda tingsrätter, om tvisten väckes vid annan domstol;

4. tvist, som avses i 9 eller 10 5 eller eljest enligt lag skall upptagas av domstol, som där sägs, om tvisten väckes vid annan domstol;

5. äktenskapsmål; 6. tvist, som angår utmätt lös 6. tvist, som angår utmätt egen- egendom eller giltigheten av lös— dom och för vilken behörig dom- öreköpsavhandling och för vilken stol är särskilt stadgad;eller behörig domstol är särskilt stadgad; eller 7. tvist, som är av beskaffenhet att kunna utan stämning upptagas av domstol.

Ej heller må på grund av vad i detta kapitel stadgas talan väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upptagande är i lag föreskriven; vad nu sagts gälle dock ej tvist, som avses i 13 5.

Yrkande om kvittning för fordran må icke upptagas av domstol, som enligt första stycket ej ägt upptaga tvist angående samma fordran.

' Senaste lydelse av 12 kap. 3 5 1956:230, 49 kap. 4 5 l972:430, 55 kap. 5 5 19471616.

2 Senaste lydelse l970:1002.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga I 272

Föreslagen lydelse

15 kap.

Om kvarstad, skingringsförbud och annan handräekning

Har part, som i rättegång yrkat betalning för fordran, visat sanno- lika skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras, att motparten genom att avvika eller genom att undan- skaffa egendom eller annorledes undandrager sig att gälda vad ge- nom domen kan antagas komma att åläggas honom, må kvarstad läggas å så mycket av hans lösa egendom, som svarar mot skulden, eller ock, om detär tillfyllest, egen- domen ställas under förbud att säl— jas eller skingras. Skingringsförbud må ock meddelas å fast egendom, som tillhör motparten.

Kvarstad eller skingringsförbud må även läggas å egendom, till vil- ken part i rättegång påstått bättre rätt, om han visat sannolika skälför sin talan och det skäligen kan befa- ras, att motparten undanskaffar, förstör eller väsentligt försämrar egendomen.

Finnes lös egendom, som stäIIes under skingringsförbud, hos tredje man, må denne förbjudas att utgiva egendomen.

25

Har part, som i rättegång yrkat betalning för fordran, visat sanno- lika skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras, att motparten begiver sig från riket utan att efterlämna känd egendom, som svarar mot hans gäld, må förbud meddelas honom att avresa från orten, med mindre han ställer pant eller borgen för skulden. Reseförbud vare eigäl-

Om kvarstad och annan handräek- ning

Har part, som irättegång yrkat betalning för fordran, visat sanno- lika skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras, att motparten undan- drager sig att betala sin skuld, må förordnas om kvarstad på så myc- ket av hans egendom attfordringen kan an tagas bliva täckt.

25

Har part, som irättegång påstått bättre rätt till viss egendom, visat sannolika skäl för sin talan, må för- ordnas om kvarstad på egendomen. om det skäligen kan befaras att motparten undanskaffar, väsentligt försämrar eller på annat sätt förfo- gar äver den till skada för parten.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

lande utöver tre månader efterdel- givningen. Har meddelat reseför- bud före nämnda tids utgång hävts eller eljest upphört att gälla, må nytt rcseförbud avse allenast åter- stoden av sagda tid.

1 beslut om reseförbud skall an- givas den ort, där den, mot vilken förbudet gäller, skall uppehålla sig, samt erinras om påföljden för över- trädelse av förbudet. Överträdes reseförbud, äge rätten på yrkande av parten förordna, att motparten skall återhäm tas och under den tid förbudetgäller hållas ihäkte.

Har part i rättegång visat sanno- lika skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras, att motparten genom att utöva viss verksamhet eller före- taga eller underlåta viss handling el- ler genom annat sitt förhållande hindrar eller verkställande eller väsentligt för- ringar dess värde för parten, må vid vite förbud eller annat föreläggan- de meddelas motparten eller för- ordnas om egendoms förvaltning av god man eller om annan åtgärd, som finnes erforderlig för säkerstäl- lande av partens rätt. Föreläggande ellerförordnande, som nu sagts, må ock meddelas, om det iannatfallär för parten av synnerlig vikt och det ej länder motparten till väsent—

ligt förfång.

försvårar domens

Finnes i rättegång om bättre rätt till egendom part hava egenmäktigt skilt motparten från egendomen el- ler eljest själv tagit sig rätt, må för- ordnas, att besittning eller annat förhållande, som rubbats, genast skall återställas.

Bilaga 1 7 |».) '.»)

Föreslagen lydelse

Har part, iannatfall än som avses il eller 2 5, irättegång visat sanno- lika skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras, att motparten genom att utöva viss verksamhet eller före- taga eller underlåta viss handling hindrar eller försvårar utövningen av partens rätt eller väsentligt för- ringar dess värde, må förordnas om lämplig åtgärd för att säkerställa partens rätt.

Åtgärd enligt första stycket må innebära förbud att utöva viss verk- samhet eller annat föreläggande att beakta partens anspråk vid vite. förordnande av syssloman eller meddelande av föreskrift, som är ägnad att på annat sätt förebygga intrång i partens rätt.

Finnes i rättegång. att part egen- mäktigt rubbat motpartens besitt- ning eller vidtagit annan olovlig åt- gärd beträffande lös ellerfast egen- dom eller på annat sätt olovligen hindrar motparten iutövningen av rätt till viss egendom, må omedel-

Prop. 1980/81:84 Bilaga i 274

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bart förordnas. att besittning skall återställas eller annan rättelse ske.

55

Beslut om åtgärd, som avses i detta kapitel, meddelas av den rätt, där rättegången är.

Fråga om sådan åtgärd må upptagas allenast på yrkande av part. Yrkande må ej bifallas, med mindre tillfälle lämnats motparten att yttra sig däröver. Är fara i dröjsmål, må dock rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.

Åtgärd, som avses i l, 2 eller 3 5. må ej beviljas, med mindre part. som begärt åtgärden, hos rätten ställer pant eller borgen för skada, som kan tillskyndas motpar- ten. Finnes parten ur stånd att stäl- la sådan säkerhet och har han visat synnerliga skäl för sin talan. må rätten befria honom därifrån. Från ställande av säkerhet vare kronan fri. Om pant och borgen gälle vadi utsökningslagen är stadgat.

6 %

Återkallas eller förfaller talan, för vars säkerställande åtgärd enligt 1, 2 eller 3 5 meddelats, eller har, då talan avser fordran, ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skä/för åtgärden, skall den av rätten omedelbart hävas. Då målet avgöres. pröve rätten, om åt- gärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd, som nu sagts.

Rätten äge, när skäl äro därtill, på

6?)

Åtgärd, som avses i 1,2 eller 3 &, må ej beviljas, med mindre part, som begärt åtgärden, hos rätten ställer säkerhet för skada, som kan tillfogas motparten. Finnes parten ur stånd att ställa säkerhet och har han visat synnerliga skäl för sin talan, må rätten befria honom däri- från. Kronan. kommun, landstings- kommun och kommunalförbund behöver ej ställa säkerhet.

Rätten prövar, att säkerhet, som ej godkänts av'mo tparten, är sådan som föreskrivesiZ kap. 14 5utsök- ningsbalken.

75

Åtgärd, som beviljats enligt 1, 2 eller 3 5, skall omedelbart hävas av rätten, om säkerhet. som tillgodo- ser ändamålet med åtgärden, ställes eller eljest skäl för åtgärden ej läng- re förekomma. Då målet avgöres, pröve rätten. om åtgärden fortfa- rande skall bestå.

Återkallas eller förfaller talan, som föranlett åtgärd enligt !, 2 el- ler 3 5, skall åtgärden omedelbart hävas.

85

När skäl äro därtill, äge rätten på

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

yrkande av part förordna, att åt- gärd enligt 4 5 skallgå åter.

75

Finnes kvarstad böra läggas å ar- rende, hyra eller annat dylikt, som utgår av fast egendom. förordne rätten god man att uppbära med- len; rätten meddele ock den betal- ningsskyldige förbud att utgiva något till annan än gode mannen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är synnerlig fara att egendomen genom vanvård eller annorledes väsentligen försämras, äge rätten på yrkande av part, som begärt åtgärden, förordna god man att förvalta egendomen." parten åligge att till bestridande av nödig kostnad för egendomens förvalt- ning erlägga förskott med belopp, som bestämmes av rätten.

[ övrigt gälle om verkställande av åtgärd, som avses i detta kapitel, vad i utsökningslagen är stadgat.

Bilaga 1 275

Föreslagen lydelse

yrkande av part förordna, att åt- gärd enligt 4 & skallgå åter.

95

Rätten äge även i samband med domen förordna om åtgärd, som avses idetta kapitel.

105

Om det finnes erforderligt, äge rätten meddela närmare föreskrif- ter om genomförandet av åtgärd, som avses idetta kapitel. I övrigt gälle därom vad som sägs i utsök- ningsbalken.

17 kap.

14 53

Rätten äge, när skäl äro därtill, i dom förordna, att den må verkstäl- las utan hinder av att den icke äger laga kraft.

Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall genast gå i verkställighet. Vad nu sagts gälle ock beslut, varigenom rätten avvisat ombud eller biträde

Rätten äge, när skäl äro därtill, i dom förordna, att den må verkstäl- las utan hinder av att den icke äger lag:; kraft. När anledning föreligger, skall därvid föreskrivas, att säker- het skall ställas för skadestånd, om domen ändras.

Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall gå i verkställighet utan hinder av att det icke äger laga kraft. Vad nu sagts gälle ock beslut, varigenom

3 Senaste lydelse 1972:430.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

eller ogillat tredje mans yrkande att få som intervenicnt deltaga i rätte- gången eller utlåtit sig angående er— sättning eller förskott till biträde, vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient, eller förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad,skingrings— förbud eller annan handräekning eller om hävande av sådan åtgärd el- ler till biträde utsett annan, än part föreslagit. Rätten äge. när skäl äro därtill, i beslut, varigenom före- läggande meddelats part eller an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, förordna, att be- slutet må verkställas utan hinder av att det icke äger laga kraft.

Bilaga I 276 Föreslagen lydelse

rätten avvisat ombud eller biträde eller ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte- gången eller utlåtit sig angående er- sättning eller förskott till biträde. vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient, eller förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad eller annan handräekning eller om hävande av sådan åtgärd eller till biträde utsett annan, än part föreslagit. Beträf- fande beslut, varigenom läggande meddelats part eller an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, äge första stycket motsvarande tillämpning.

före-

Är särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller beslut, som icke äger laga kraft, må verkställas, vare den gällande.

25 kap.

Är någon skäligen misstänkt för brott, varå fängelse kan följa, och kan med hänsyn till brottets be- skaffenhet, den misstänktes för- hållande eller annan omständighet skäligen befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig lagföring eller straff, men förekom- mer eljest ej anledning att anhålla eller häkta honom, må, om det finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffen- het må ock förbud, som nu sagts, meddelas, om skäligen kan befaras, att den misstänkte genom att be- giva sig från riket undandrager sig lagföring eller straff eller gäldande av skadestånd eller annan ersätt-

154

Är någon skäligen misstänkt för brott, varä fängelse kan följa. och kan med hänsyn till brottets be— skaffenhet, den misstänkte-s för- hållande eller annan omständighet skäligen befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig lagföring eller straff, men förekom- mer eljest ej anledning att anhålla eller häkta honom, må, om det finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffen- het må ock förbud, som nu sagts, meddelas, om skäligen kan befaras, att den misstänkte genom att be- giva sig från riket undandrager sig lagföring eller straff.

4 Senaste lydelse l964 : I 66.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

ning till mälsägande, som kan an- tagas komma att på grund av brat- tet ådömas honom.

Bilaga I 277

Föreslagen [_ va' else

Reseförbud meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Fråga om reseförbud må av rätten upptagas på yrkande av undersök- ningsledaren eller åklagaren eller då rätten har att besluta om den misstänktes häktning eller hans kvarhållande i häkte. Efter åtalet äge rätten även på yrkande av målsäganden så ock självmant upptaga fråga därom.

! anledning av målsägandens an— språk på skadestånd eller annan er- sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ei meddela rese- förbud eller hos rätten yrka sädant förbud, med mindre anspråket anmälts hos honom." rätten äge allenast på yrkande upptaga fråga om sådantförbud.

Väckes vid rätten fråga om reseförbud, skall, så snart ske kan, förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 175 är stadgat. Är fara i dröjsmål, må rätten omedelbart meddela rcseförbud att gälla, till dess annorlunda förordnas.

26 kap.

Om kvarstad och skingringsförbud

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan skäligen befaras, att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig att gälda böter, värdet av förverkad egendom eller annan ersättning till det allmänna eller skadestånd eller annan ersättning till målsägande, som kan antagas komma att på grund av brottet ådömas honom, må kvarstad läggas å så mycket av hans lösa egendom, som svarar mot skulden, eller ock, om det är till- fyllest, egendomen ställas under

Om kvarstad

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan skäligen befaras, att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig att gälda böter, värdet av förverkad egendom eller annan ersättning till det allmänna eller skadestånd eller annan ersättning till målsägande, som kan antagas komma att på grund av brottet ådömas honom, må förordnas om kvarstad på så mycket av hans egendom att ford- ringen kan antagas bliva täckt.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

förbud att säljas eller skingras. Skingringsförbud må ock meddelas & fast egendom. som tillhör den misstänkte.

Finnes lös egendom. som ställes under skingringsförbud. hos tredje man, må denne förbjudas att utgiva egendomen.

Beslut om kvarstad eller sking- ringsförbud meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad eller sking- ringsförbud må upptagas på yr- kande av undersökningsledaren el- ler åklagaren. Efter åtalet äge rätten även på yrkande av måls- äganden så ock självmant upptaga fråga därom.

[ anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad el— ler skingringsförbud, med mindre anspråket honom; rätten äge allenast på yrkande för— ordna därom.

Väckes fråga om kvarstad eller skingringsförbud. skall. så snart ske kan, förhandling därom äga rum in-

anmälts hos

för rätten. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. l7 % är stadgat. Är fara i dröjsmål. må rätten omedelbart bevilja åt- gärden att gälla. till dess annor- lundå förordnas.

Bilaga l 278

Föreslagen lydelse

Beslut om kvarstad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad må upptagas på yrkande av undersöknings- ledaren eller åklagaren. Efter åtalet äge rätten även på yrkande av måls- äganden så ock självmant upptaga fråga därom.

[ anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad. med mindre anspråket anmälts hos honom: rätten äge allenast på yrkande förordna därom.

Väckes fråga om kvarstad. skall. så snart ske. kan, förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan för- handling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 17% är stadgat. Är fara i dröjsmål. må rätten omedel- bart bevilja åtgärden att gälla. till dess annorlunda förordnas.

35

l avbidan på rättens beslut om kvarstad eller skingringsförbud må undersökningsledaren eller åklaga- ren taga lös egendom i förvar.

l avbidan på rättens beslut om kvarstad må undersökningsledaren eller åklagaren taga lös egendom i förvar.

Är fara i dröjsmål. må åtgärd. som nu sagts. vidtagas även av polisman; anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren eller åklagaren, som har att omedelbart pröva. om egendomen skall kvarbliva i förvar.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat, att sådan egendom skall kvarbliva iförvar. skall han,så snart ske kan. och sist å femte dagen därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad eller skingringsförbud. Göres ej fram- ställning, som nu sagts, skall egen- domen omedelbart återställas.

Bilaga 1 279

Föreslagen lydelse

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat. att sådan egendom skall kvarbliva i förvar. skall han, så snart ske kan, och Sist å femte dagen därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad. Göres ej framställning, som nu sagts. skall egendomen omedelbart återställas.

Då framställning inkommit, skall rätten, så snart ske kan. och, om synnerligt hinder ej möter. sist å fjärde dagen därefter hålla förhandling. som avses i 2 &. Utsättes huvudförhandling att hållas inom en vecka, sedan framställningen inkom. må dock, om ej rätten finner särskild förhandling böra äga rum, med förhandlingen anstå till huvudförhand- lingen.

Beslutas kvarstad eller skingrings- förbud. skall, om ej rätten bestäm- mer annat, egendomen kvarbliva i myndighetens vård, till dess be- slutet verkställts.

Då rätten förordnar om kvarstad eller skingringsförbud, skall, om ej åtal redan väckts, rätten utsätta den tid. inom vilken åtal skall väc- kas. Denna må ej bestämmas läng- re, än som finnes oundgängligen er- forderligt.

Beslutas kvarstad, skall. om ej rätten bestämmer annat, egen- domen kvarbliva i myndighetens vård, till dess beslutet verkställts.

Då rätten förordnar om kvarstad, skall. om ej åtal redan väckts. rätten utsätta den tid. inom vilken åtal skall väckas. Denna må ej be- stämmas längre. än som finnes oundgängligen erforderligt.

Finnes den utsatta tiden otillräcklig, må rätten. om framställning därom göres före tidens utgång, medgiva förlängning av tiden.

Har ej inom tid, som avses i 5 &. åtal väckts eller till rätten inkom- mit framställning om förlängning av tiden eller har för skulden ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för kvarstad el- ler skingringsförbud, skall åtgärden av rätten omedelbart hävas.

Har ej inom tid. som avses i 5 5. åtal väckts eller till rätten inkom- mit framställning om förlängning av tiden eller har för skulden ställts säkerhet eller förekomma eljest ej längre skäl för kvarstad. skall åtgärden av rätten omedel- bart hävas.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

Bilaga 1 280 Föreslagen lydelse

Då målet avgöres. pröve rätten, om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd. som nu sagts.

Vad i 25 kap. 8 äär stadgat om rcseförbud äge motsvarande till- lämpning beträffande kvarstad och skingringsförbud.

Finnes kvarstad böra läggas å arrende, h_vra eller annat dylikt, som utgår av fast egendom, för- ordne rätten god man att uppbära medlen." rätten meddele ock den betalningsskyldige förbud att ut— giva något till annan än gode man- nen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är synnerlig fara att egendomen genom vanvård eller annorledes väsentligen försämras, äge rätten förordna god man att förvalta egendomen. Avser åtgär— den målsägandens anspråk på skadestånd eller annan ersättning, åligge målsäganden att till bestri- dande av nödig kostnad för egen- domens förvaltning erlägga för- skott med belopp, som bestämmes av rätten; i annat fall skall sådan kostnad utgå av allmänna medel,

I övrigt gälle om verkställande av kvarstad och skingringsförbud vadi utsökningslagen är stadgat; vad där är föreskrivet om pant eller borgen skall dock ej äga tillämpning.

Vad i 25 kap. 8 äär stadgat om rcseförbud äge motsvarande till- lämpning beträffande kvarstad.

Rätten äge, om det finnes erfor- derligt, meddela närmare före- skrifter om genomförandet av kvar- stad. 1 övrigt gälle därom vad som sägs i utsökningsbalken .

27 kap.

Beslagtaget föremål skall om- händertagas av den som verkställt beslaget eller sättas i förvar under försegling; om det kan ske utan fara

105

Beslagtaget föremål skall tagas i förvar av den som verkställer be- slaget. Om det kan ske utan fara och eljest finnes lämpligt, må dock

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

och eljest finnes lämpligt, må dock föremålet kvarlänmas i innehava- rens besittning.

Kvarlämnas föremål i innehava- rens besittning. skall förbud med- delas honom att sälja eller skingra föremålet och. om detfinnes erfor- derligt. detta genom anslag eller på annat sätt så utmärkas, att det är uppenbart, att det tagits i beslag. Föremålet må av innehavaren nytt- jas, om ej förbud däremot finnes böra meddelas.

Föremål. som tagits ibeslag, skall väl vårdas. och noggrann tillsyn skall hållas däröver, att det icke för- bytes eller förändras eller annat missbruk sker därmed.

Bilaga I 281 Föreslagen lydelse

föremålet 'kvarlämnas has havaren.

inne-

Beträffande genomförandet och rättsverkningarna av beslag skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i 17 kap. 6 och 759” utsök- ningsbalken sägs om kvarstad. Be- fogenhet. som enligt 6 & i nämnda kapitel tillkommer kronofogde- myndigheten, skall i stället utövas av undersökningsledaren. åklaga- ren eller rätten.

30 kap.

1255

Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall genast gå i verkställighet. Vad nu sagts gälle ock beslut, varige- nom rätten avvisat ombud. biträde eller försvarate eller utlåtit sig angå- ende ersättning eller förskott av all- männa medel till målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde. försvarare, vittne. sak- kunnig eller annan. som ej är part, eller angående häktning eller åt- gärd, som avses i 25—28 kap., eller till försvarare utsett annan. än part föreslagit. Rätten äge, när skäl äro därtill, i beslut, varigenom före- läggande meddelats part eller an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning. förordna, att be- slutet må verkställas utan hinder av att det icke äger laga kraft.

Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall gå i verkställighet utan hinder av att det icke äger laga kraft. Vad nu sagts gälle ock beslut, varigenom rätten avvisat ombud. biträde eller försvarare eller utlåtit sig angående ersättning eller förskott av all- männa medel till målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde. försvarare, vittne, sak- kunnig eller annan, som ej är part, eller angående häktning eller åt- gärd, som avses i 7.5—"8 kap.. eller till försvarare utsett annan, än part föreslagit. Rätten äge. när skäl äro därtill, i beslut, varigenom före- läggande meddelats part eller an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, förordna. att be- slutet må verkställas utan hinder av att det icke äger laga kraft. När an- ledning föreligger, skall därvid före-

5 Senaste lydelse l972z430.

Prop. l980/8lz84 Bilaga I 282

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skrivas, att säkerhet skall ställasför skadestånd. om beslutet ändras.

Är särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller beslut, som icke äger laga kraft. må verkställas, vare den gällande.

33 kap. 5 56

Tredskodom delgives genom Tredskodom delgives genom rättens försorg endast rättens försorg endast

om den innebär att fordran fast- om den innebär att fordran fast- ställes att utgå med särskild för- ställes att utgå med särskild för- månsrätt i fast egendom eller månsrätt i lös eller fast egendom, tomträtt, Om den part som yrkat tredsko-

om den part som yrkat tredsko- domen begär det, eller domen begärdet.eller om part beviljats rättshjälp ge-

om part beviljats rättshjälp ge- nom beslut av rättshjälpsnämnden. nom beslut av rättshjälpsnämnden.

]. Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

2. Vad som i 10 kap. 17 5 idess äldre lydelse sägs om behörig domstol i fråga om tvist angående giltigheten av lösöreköpsavhandling skall alltjämt tillämpas beträffande tvist om avhandling som upprättats före ikraftträdandet av denna lag.

3. Reseförbud, som meddelats enligt 15 kap. eller enligt 25 kap. för säkerställande av skadestånd eller annan ersättning till målsägande. skall upphöra att gälla. när nya lagen träder ikraft.

4. I fråga om skingringsförbud som enligt 15 eller 26 kap. meddelats före nya lagens ikraftträdande skall tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

5. Vad som i nya lagen föreskrivs om villkor för kvarstad inverkar ej på giltigheten av kvarstad som beviljats före nya lagens ikraftträdande.

6. Har beslag ägt rum före nya lagens ikraftträdande, skall 27 kap. 10 & nya lagen gälla i fråga om rättsverkningarna.

6 Sen aste lydelse 1972 :430.

Prop. 1980/81: 84

Förslag till

Bilaga 1 283

Lag om ändring i lagsökningslagen (19:16:808)

Härigenom förordnas, att ]0, 1” 14, 16 och 36 55 lagsökningslagen (1946:808)skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

Nekar den som sökes sin hand och förskrivning och har han ej för- ut vid domstol eller inför överexe- kutor eller ock. enligt å handlingen tecknat behörigt bevis, i tillkallat vittnes närvaro inför landsfiskal, stadsfogde eller notarius publicus erkänt handlingen, förordne rätten att målet skall såsom tvistigt hän- skjutastillrättegång.

(iör gäldenären mot kravet annan invändning än i 10 och 11 55 sägs och vill styrka den, skall han genast förete sina bevis." ej mä andra än skriftliga bevis gälla. Finnes gälde- nären hava skäl för invändningen. hänskjute mälet rätten såsom tvistigt till rättegång.

Grundas kravet å fordringsbevis vari gäldenären betingat sig veder- lag för den utfästa betalningen och gör gäldenären invändning som har avseende å vederlaget. skall mälet säsom tvistigt hänskjutas till rätte- gång, om gäldenären förebragt sannolika skäl för invändningen el- ler borgenärens rätt till betalning eljest finnes stridig.

[45

Vill gäldenären kvitta sin skuld mot fordran hos borgenären och är denna fordran sådan att den kan ut- kräva: genom lagsökning, förordne

Föreslagen lydelse

105

Nekar den som sökes sin hand och förskrivning och har han ej för- ut vid domstol eller inför krono- fogdemyndigheten eller notarius publicus erkänt handlingen, för- ordne rätten att målet skall såsom tvistigt hänskjutas till rättegång.

Gör gäldenären mot kravet annan invändning än i 10 och 11 55 sägs och visar han sannolika skäl för in- vändningen eller finnes borge- närens rätt till betalning eljest tvistig, skall rätten hänskjuta målet till rättegång.

Beslut, enligt vilket invändning om kvittning med motfordran ej godtages, hindrar ej att motford- ringen prövas i rättegång.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

rätten att den må, så långt den räc- ker, kvittas mot skulden.

Ej må klar och förfallen fordran uppehållas för det som är stridigt eller icke förfallet.

I lagsökningsmål mä rätten för- ordna om kvarstad och skingrings- förbud som avses i 15 kap. rätte— gångsbalken, så ock giva hand- räekning varom sägs i 192 5 utsök- ningslagen; om sådan åtgärd gälle vad i rättegångsbalken och utsök- ningslagen är för motsvarande fall stadgat.

365

Över hovrätts beslut i mål som enligt 34 & fullföljts till hovrätt må klagan ej föras; dock må mot hov- rätts beslut angående kvarstad eller skingringsförbud eller angående handräekning varom sägs i 192 5 utsökningslagen talan fullföljas till högsta domstolen enligt vad i rätte- gångsbalken är stadgat angående fullföljd av talan mot hovrätts be- slut i mål som väckts vid underrätt.

Bilaga 1 284

Föreslagen lydelse

165

l lagsökningsmål må rätten för- ordna om handräekning varom sägs i 15 kap. rättegångsbalken; om sådan åtgärd gälle vad i rätte- gångsbalken är för motsvarande fall stadgat.

Över hovrätts beslut i mål som enligt 34 & fullföljts till hovrätt må klagan ej föras; dock må mot hov- rätts beslut angående handräekning talan fullföljas till högsta dom- stolen enligt vad i rättegångsbalken är stadgat angående fullföljd av talan mot hovrätts beslut i mål som väckts vid underrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Beträffande verkan av erkännande, som före nya lagens ikraftträdande

ägt rum enligt 10 5, tillämpas äldre lag.

I fråga om skingringsförbud som enligt 16 % meddelats före nya lagens ikraftträdande skall tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

När rätten beviljat handräekning varom sägs i 1925 utsökningslagen(1877131 5. ]) tillämpas vad som i utsökningsbalken är föreskrivet om handräekning enligt 17 kap. 17 & samma balk.

Prop. 1980/81: 84 Förslag till

Bilaga I 285

Lag om ändring i förvaltningslagen(1971 :290)

Härigenom förordnas, att i 25 förvaltningslagen(1971:290) orden "överexekutor eller utmätningsman" skall bytas ut mot ”kronofogde- myndighet".

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Förslag till Lag om ändring i allmänna förfogandelagen(19541279)

Härigenom förordnas, att 255 allmänna förfogandelagen (1954:279) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

256

Föreslagen lydelse

Har någon till säkerhet för fordran panträtt i förnödenhet, som avstås till kronan, äger han, ändå att fordringen ej är till betalning förfallen, framför ägaren rätt att ur ersättningsbeloppet utfå sin fordran. Detsamma skall gälla i fråga om den som har rätt att kvarhålla förnödenheten till säkerhet för förfallen fordran.

Ersättningsbelopp för förnöden- het, som är utmätt, skall,om borge- nären detyrkar, utgivas till utmät- ningsmannen. Avser ersättningsbe- loppet förnödenhet, som sattsi kvarstad eller under skingringsför- bud, skall beloppet, där part det begär. utgivas till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på sätt i 186 5 utsöknings- lagen är för där avsett fall stadgat.

Ersättningsbelopp för förnöden- het, som är utmätt eller belagd med kvarstad, skall utgivas till krono- fogdemyndigheten, om part begär det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Vad som i 25 5 i dess nya lydelse sägs om kvarstad gäller även sking- ringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81: 84 Förslag till

Bilaga 1 286

Lag om ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän

Härigenom förordnas i fråga om lagen (l929zl45) om skiljemän, dels att i 8, 10, 12 och 18 55 ordet "överexekutor" skall bytas ut mot

"tingsrätten",

dels att i 22 & ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "kronofogde-

myndigheten",

dels att 26 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

265

Rätt domstol vare i mål, som av- ses i 2! å, den allmänna underrätt, varunder svaranden lyder i tviste- mål, som rör hans person, och i mål, varom förmäles i 25 5, dom- stolen i den ort, där skiljedomen meddelats. Finnes ej behörig dom- stol efter vad nu är sagt, upptages målet av Stockholms rådstuvurätt.

Ansökningsärenden enligt 8, 10 och 18 åå upptagas av överexe- kutor i den ort, där endera parten har sitt hemvist. Har enahanda an- sökan gjorts hos mer än en överexe- kutor, vare den överexekutor be- hörig, hos vilken ansökan först gjordes, och beslut, som av annan överexekutor meddelas, ogillt. An- sökan må ej bifallas, med mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser ansökan skilje- mans skiljande från uppdraget, bör jämväl skiljemannen höras.

Mot överexekutors beslut, varige- nom skiljeman blivit utsedd eller skild från uppdraget eller fråga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts, må klagan ej föras.

Rätt domstol vare i mål, som av- ses i 21 å, den tingsrätt, varunder waranden lyder i tvistemål, som rör hans person, och i mål. varom för- mäles i 25 5, tingsrätten iden ort, där skiljedomen meddelats. Finnes ej behörig domstol efter vad nu är sagt, upptages målet av Stockholms tingsrätt.

Ansökningsärenden enligt 8, 10 och 18 5,5 upptagas av tingsrätten i den ort, där endera parten har sitt hemvist. Har enahanda ansökan gjorts hos mer än en tingsrätt, vare den tingsrätt behörig, hos vilken ansökan först gjordes, och beslut, som av annan tingsrätt meddelas, ogillt. Ansökan må ej bifallas, med mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser ansökan skiljemans skiljande från upp- draget, bör jämväl skiljernannen höras.

Mot tingsrättens beslut, varige- nom skiljeman blivit utsedd eller skild från uppdraget eller fråga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts, må klagan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Ärende som är anhängigt hos överexekutor vid nya lagens ikraft-

trädande handläggs enligt äldre lag.

Prop. l980/81:84 Bilaga I 287

Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1944 :705) om aktiebolag

Härigenom förordnas i fråga om lagen ( 1944:705) om aktiebolag,l dels att i 223 5 1 mom. andra stycket och 2 mom. andra stycket ordet ”överexekutor" skall bytas ut mot ”tingsrätten”,

dels atti 223 5 2 mom. fjärde stycket ordet "överexekutor” skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Ärende angående utseende av skiljeman som är anhängigt hos överexe- kutor vid nya lagens ikraftträdande handläggs enligt äldre lag.

' Senaste lydelse av 223 5 1 och 2 mom. - l9SOz89.

Prop. 1980/81: 84

Förslag till Lag om ändring i jordabalken

Bilaga ] 288

Härigenom förordnas ifråga om jordabalken,l dels att i 6 kap. 12 5, 8 kap. 4 5 och 12 kap. 21, 22 och 44 55 ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten",

dels att i 7 kap. 17 och 19 55 hänvisningen till "lagen (l97lz494) om exekutiv försäljning av fast egendom" skall bytas ut mot hänvisning till "13 kap. utsökningsbalken",

dels att 3 kap. 3 och 5 55, 6 kap. 10 5, 7 kap. 16 5, 12 kap. 27 5, 13 kap. 26 5, 19 kap. 21 5, 20 kap. 65 och 22 kap. 35 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse 3 kap. 3 5

Den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till följd av att han eller någon som han anlitat underlåtit att vidtaga sådan åtgärd elleri annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande.

Medför skyddsåtgärd uppenbar- ligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det begäres, skall pant eller borgen enligt utsök- ningslagen (I877.'3I s. ]) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen innan arbetet börjar.

Medför skyddsåtgärd uppenbar- ligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det begäres, skall säkerhet enligt 2 kap. utsök- ningsbalken ställas hos läns-styrel- sen för ersättningen innan arbetet börjar.

Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark, till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga skada med anledning av arbete som icke sträckes nedanför vanligt källardjup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.

55

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att und- vika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och in-

Atgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att und— vika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och in-

' Omtryckt l97l:1209. Senaste lydelse av 12 kap. 44 5 19731187.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

trång skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta ar- betet. Om det begäres, skall pant el- ler borgen enligt utsökningslagen (1877:31 s. ]) ställas hos läns- styrelsen till säkerhet för ersätt- ningen innan arbetet börjar.

Bilaga 1 28? Föreslagen lydelse

trång skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta ar- betet. Om det begäres. skall säker- het enligt 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersätt- ningen innan arbetet börjar.

6 kap.

Ansvaret för inteckning som be- viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas sär- skilda värde och sammanlagda vär- det av alla fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid taxe- ringsvärdet för året innan inteck- ningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fastigheterna skall-säljas utmät- ningsvis och taxeringsvärde som an- givits nu icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som överexekutor Ia'ter a'sätta fastig- heterna enligt lagen (1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egen- dom.

105

Ansvaret för inteckning som be- viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas sär- skilda värde och sammanlagda vär- det av alla fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid taxe- ringsvärdet för året innan inteck- ningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fastigheterna skall säljas utmät— ningsvis och taxeringsvärde som an— givits nu icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som enligt 13 kap. utsökningsbalken åsätts fastigheterna.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. Kan ut någon av dessa fastigheter betalning ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma sätt mellan de återstående fastigheterna.

7 kap.

löä

Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nytt- janderätt, servitut eller rätt till

19 Riksdagen 1980/81. ] saml. Nr 84

Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nytt- janderätt, servitut eller rätt till

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

elektrisk kraft mot den nye ägaren endast om försäljningen skett un- der förbehåll om rättighetens be- stånd enligt lagen (I971.'494) om exekutiv försäljning av fast egen- dom eller rättigheten enligt samma lag är skyddad utan förbehåll. Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen (1971.'494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

Bilaga 1 290

Föreslagen lydelse

elektrisk kraft mot den nye ägaren endast om försäljningen skett un- der förbehåll om rättighetens be- stånd enligt 13 kap. utsöknings- balken eller rättigheten enligt sam- ma kapitel är skyddad utan förbe- håll.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga ar- rende- eller hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i 13 kap. utsöknings- balken.

12 kap.

275

Underlåter hyresgästen att be- reda hyresvärden tillträde till lägen- heten när denne enligt 26 5 har rätt till det, kan överexekutorförordna om handräekning. Ifråga om sådan handräekning gäller bestämmel- serna am handräekning enligt

Underlåter hyresgästen att be- reda hyresvärden tillträde till lägen- heten när denne enligt 26 & har rätt till det, kan kronofogdemyndig- heten bevilja handräekning enligt vad som sägs i 17 kap. utsöknings- balken.

—

191 5 utsökningslagen(1877:31 s. 1). 13 kap. 265 Bestämmelserna i utsöknings- Bestämmelserna i utsöknings- lagen (1877.'31 s. 1), lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom, lagsökningslagen(1946:808) och konkurslagen(l921:225) angående fast egen- dom .och rättighet däri äger mot— svarande tillämpning i fråga om tomträtt.

balken, lagsökningslagen(1946: 808) och konkurslagen(1921: 225) angående fast egendom och rättighet däri äger motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser tomträtt är denna likställd med fast egendom.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga I 291

Föreslagen lydelse

19 kap.

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingåri konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt så- dan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egen- domens försäljning av annat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomt- rättsboken. Anteckning att egen- domen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar köpe- skillingens fördelning inkommit.

215

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingåri konkursbo begärts försäljning iden ordning som gäller för utmätt så- dan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egen- domens försäljning av annat skäl förfallit eller har fast egendom eller tomträtt belagts med kvarstad eller sådan åtgärd upphävts, skall an- teckning därom göras i fastighets- boken eller tomträttsboken. Anteckning att egendomen försålts utmätningsvis skall ske när hand— ling som visar köpeskillingens för— delning inkommit.

Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försäljning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar förhållandet inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhållande skall antecknas ifastighetsbok eller tomträttsbok, gäller bestämmelsen.

20 kap. 6 52

Lagfartsansökan skall avslås, om

1. fångeshandlingen ej ingivits,

2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag,

3. förVärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 & medför att förvärvet är ogiltigt,

4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7—9, 28 eller 29 5 eller eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt,

5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränk- ning i hans rätt att förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om 2 Senaste lydelse [973 11 133.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

Bilaga ] 292

Föreslagen lydelse

anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskriv- ningsdag.

6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 & äger företräde framför sökandens förvärv,

7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försälj- ningen enligt 213a 5 1 mom. ut- sökningslagen (187731 :. ]) äger företräde framför dennes förvärv.

7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försälj- ningen enligt 15 kap. utsöknings— balken äger företräde framför den- nes förvärv,

8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets tillstånd och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom avslagits.

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan

göras gällande.

22 kap.

35

Ansökan om inteckning skall avslås, om ]. föreskrifterna i 2 & icke iakttagits,

.,

.. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighets- boken inteckning ej får beviljas i fastigheten,

3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt.

4. fastigheten frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv,

5. sökanden är i konkurs eller försättes i konkurs den dag då inteekningen sökes samt fastigheten hör till konkursboet,

6. del av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteck- ningen sökes,

7. ärende angående anteckning enligt 75 förköpslagen(1967: 868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag och

6. fastigheten eller delav fastig- heten blivit föremål för kvarstad och ärende angående anteckning därom upptagits senast på den inskrivningsdag då inteekningen sökes.

7. del av fastigheten blivit före- mål för utmätning och ärende angående anteckning därom upp- tagits senasr på den inskrivnings- dag då inteekningen sökes,

8. ärende angående anteckning enligt 7 & förköpslagen (l967: 868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag och

Prop. 1980/81:84 Bilaga I 293

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

ansökningen göres av den soin ansökningen göres av den som överlåtit egendomen. överlåtit egendomen.

Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutits till senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Vad som i 19 kap. 21 å och 22 kap. 3 5 första stycket 6 i deras nya lydelse sägs om kvarstad gäller även skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

Förslag till Lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970:988)

Härigenom förordnas, att i 9 kap. 45 fastighetsbildningslagen (1970:988)l ordet "utsökningslagens" skall bytas ut mot ”utsöknings- balkens".

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Förslag till Lag om ändring i skogsvårdslagen(1948z237)

Härigenom förordnas i fråga om skogsvårdslagen(1948 2237), dels att i 23 & ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "kronofogde- myndigheten",

dels att 41, 42 och 44 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 41 5' Virke, som enligt denna lag för- Virke, som enligt denna lag för- klarats förverkat, skall av åklaga- klarats förverkat, skall säljas av ren försäljas å offentlig auktion, så kronofogdemyndigheten. Innan kung/"ord som om auktion å ut- frågan om förverkande av beslag- ' Omtryckt 1971:!035. mätt lös egendom är stadgat. Be- taget virke slutligt prövats, skall * Senaste lydelse 1970:

går, innan frågan om virkes förver- virket säl/"as av kronofogdemyn- 454.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

kande slutligen prövats, virkets ägare, att försäljning skall äga rum, eller finner, på anmälan av åklagare, överexekutor, att fara föreligger för virkets förstörelse eller att kostnaden för dess förva- rande skulle bliva större än skäligt år, skall överexekutor förordna, att virket skall säljas i den ordning nyss sagts; och skall i sådant fall virkets ägare, där han är känd och inom riket boende, eller, där han bor utom riket men inom riket har känt ombud, som äger att för honom mottaga stämning och av- giva svaromål, ombudet genom åklagarens försorg delgivas under- rättelse om auktionen minst åtta dagar innan den hålles. Anmälan av åklagare, varom här ovan sägs, skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga personer styrkt för- teckning, utvisande virkets mängd och beskaffenhet.

Bilaga I 294

Föreslagen lydelse

digheten, om ägaren begär det eller fara föreligger för virkets förstörelse eller kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än som är skäligt. Åklagaren skall hos kronofogdemyndigheten an- mäla, när fråga om försäljning uppkommit. Försäljningen äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom iallmänhet.

425

Böter, som ådömas enligt denna lag, ävensom genom försäljning av förverkat virke uppkommen behållning och utdömd ersättning för virke tillfalla den av skogsvårdsstyrelsen omhänderhavda skogsvårdskassan.

Försäljes i beslag taget virke, innan det förklarats förverkat, skall, till dess frågan därom blivit slutligen avgjord, försäljningssum- man nedsättas i riksbanken på sätt särskilt är stadgat; och skall om sådana medels insättning i bankin- rättning vidare gälla vad i 160 5 utsökningslagen sägs.

Försäljes i beslag taget virke, innan det förklarats förverkat, får influtna medel ej betalas ut innan frågan om förverkande avgjorts slutligt.

445

Över åtgärd av överexekutor i anledning av framställning, varom i 23 5 sägs, må klagan ej föras.

över beslut, varigenom krono- fogdemyndigheten i anledning av framställning, varom i 235 sägs,

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga [ 295

Föreslagen lydelse

fastställt kostnadsbelopp till betal- ning, må klagan ej föras.

Denna lag träderi kraft den 1 januari . . . Ärende som vid nya lagens ikraftträdande är anhängigt hos överexeku- tor skall prövas av denne.

Kronofogdemyndigheten äger före lagens ikraftträdande vidtaga åtgär- der för försäljning som skall äga rum efter ikraftträdandet.

Förslag till Lag om ändring i lagen (l925122l) om bulvanförhållande i fråga om fast

egendom

Härigenom förordnas beträffande lagen (l925:221) om bulvanförhål- lande i fråga om fast egendom,,

dels att i 1 och 13 55 ordet "överexekutor” skall bytas ut mot

"kronofogdemyndigheten",

dels att 2, 6 och 12 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

252

Finnes, sedan förordnande med- delats enligt l å andra stycket, att egendomen dessförinnan eller se- nare avyttrats, äger överexekutor besluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. [ övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendo- men utmätts för fordran med bäs- ta förmånsrätt däri efter, i före- kommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhållandet inträdde och hava förmånsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendomen må ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhål- landet ingåtts. Avgives vid auktio- nen bud som sålunda må antagas skall försäljning ske även om inne- havare av fordran bestrider det.

Föreslagen lydelse

Finnes, sedan förordnande med— delats enligt 1 5 andra stycket, att egendomen dessförinnan eller se- nare avyttrats, äger kronofogde— myndigheten besluta att förord- nandet ej skall gå i verkställighet. ! övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för— faras, som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvan- förhållandet inträdde och hava förmånsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendomen må ej inro- pas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhållandet in- gåtts. Avgives vid auktionen bud som sålunda må antagas skall för- säljning ske även om innehavare av

| Senaste lydelse av 13 5 1946 :832. 1 Senaste lydelse 1967: 267.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Vad utsökningslagen i fråga om fast egendoms försäljning och köpeskillingens fördelning i övrigt stadgar beträffande gäldenären skall i ärende som nu avses gälla bulvanen. Denne skall även vara pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försålda egendo- men i enlighet med 198 5 utsök- ningslagen. Bestämmelsen i 126 5 3 mom. samma lag äger icke tillämpning i fråga om egendo- mens försäljning.

653

Virke och stråfoder, som enligt denna lag dömas förbrutna, skala av åklagaren säljas i den ordning, som om utmätta lösören stadgas. Begär, innan frågan om förverkan- de slutligen prövats, ägaren av virke eller stråfoder, som tagits i beslag, att försäljning därav skall äga rum, eller finner. på anmälan av åklagare, överexekutor, att fara är för virkets eller stråfodrets för- störelse eller att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, förordne överexeku- tor, att godset skall säljas i den ordning nyss sagts; och skall i ty fall godsets ägare, om han är känd och inom riket beende, eller, där han bor utom riket men inom riket har känt ombud, som äger att för honom mottaga stämning och avgiva svaromål. ombudet genom åklagarens försorg delgivas underrättelse om auktionen minst åtta dagar innan den hålles. An- mälan, varom här ovan sägs, skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga personer styrkt förteck-

Bilaga 1' 296

Föreslagen lydelse

fordran bestrider det. Vad utsök- ningsbalken i fråga om fast egen- doms försäljning och köpeskil- lingens fördelning i övrigt stadgar beträffande gäldenären skall i ärende som nu avses gälla bulva- nen. Denne skall även vara pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försålda egendomen, behållen avkastning eller andra tillgängliga medel. Bestämmelseni 13 kap. 40 5 första stycket andra punkten utsökningsbalken äger icke tillämpning i fråga om egen- domens försäljning.

Virke och stråfoder, som enligt denna lag förklarats förverkat, skall säljas av kronofogdemyndig- heten. lnnan frågan om förver- kande av beslagtaget gods slutligt prövats, skall godset säljas av kro- nofogdemyndigheten, om ägaren begär det eller fara föreligger för godsets förstörelse eller kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än som är skäligt. Åklagaren skall hos kronofogdemyndigheten anmäla. när fråga om försäljning uppkommit. Försäljningen äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet.

3 Senaste lydelse 1970: 431.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

ning, utvisande godsets mängd och beskaffenhet.

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder, innan det dömts förbru- tet, skall, till dess frågan därom blivit slutligen avgjord, försälj- ningssumman nedsättas i riksban- ken på sätt särskilt är stadgat; och skall vad i 160 5 utsökningslagen sägs om sådana medels insättningi bankinrättning äga motsvarande tillämpning.

Bilaga 1 297

Föreslagen lydelse

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder, innan det förklarats för— verkat, får influtna medel ej beta- las ut innan frågan om förver- kande avgjorts slutligt.

1254

Klagan över överexekutors be- slut i ärende, som omförmäles i I 5, föres i den ordning, som i utsökningslagen stadgas angående klagan över överexekutors utslagi utsökningsmål.

Klagan över kronofogdemyndig- hetens beslut föres i den ordning som stadgas i utsökningsbalken.

Över länsstyrelsens beslut i ärende, varom i 3 & sägs, må ej klagan föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Har domstol före nya lagens ikraftträdande meddelat förordnande som

avses i 1 5 första stycket, skall ärendet handläggas av överexekutor. Verkställandet av försäljningen får dock överlämnas till kronofogdemyn- digheten, om det finnes lämpligt.

Ärende som avses i 6 5 första stycket andra punkten och vid nya lagens ikraftträdande är anhängigt hos överexekutor skall prövas av denne.

Kronofogdemyndigheten äger före lagens ikraftträdande vidtaga åtgär- der för försäljning enligt 6 5 som skall äga rum efter ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 1967: 267.

Prop. 1980/81: 84

Förslag till Lag om ändring i handelsbalken

Bilaga l 298

Härigenom förordnasi fråga om handelsbalken, dels att 10 kap. 2 och 7 55 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 12 kap. skall införas en ny paragraf, 12 5, av nedan angivna

lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

10 kap.

.) ..

Nu är dag ute. och löses ej panten åter: have då panthavaren våld, att den å häradstinget en gång, och i staden ä tre måndagar, uppbjuda, och sedan lagligen värdera och mä- ta låta. Vill då ägaren lösa panten åter; göre det, i staden inom fjorton dagar, och å landet inom en månad, sedan det honom kungjort var, och gälde därtill den ränta, som han ut- fäst haver. Vill eller gitter han ej; stånde honom fritt, vad han hellre vill låta panten under offentligt ut- rop till salu gå. eller låta borgenären den behålla efter värderingen. Var- det panten högre värderad, eller försåld, än gälden är; njute då gäl- denären det över är: är pan ten mindre.'fylle han bristen.

Borgenär, vilken har lös egendom som handpant, har rätt att, när fordringen är förfallen till betal- ning, sälja panten enligt vad som sägs nedan. Pantsatt fordran skall dock i stället indrivas, när det kan ske inom rimlig tid. Detta gäller ej obligationer eller andra skuldebrev som uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen. Pantbrev eller annan in teckningshandling får ej säljas.

Försäljning av pant får ej utan särskilda skäl äga rum utan att borgenären efter förfallodagen an- manat gäldenären att betala skul- den inom viss tid, minst en månad, vid äventyr att panten eljest säljs.

Försäljning skall, såvitt angår fondpapper. ske genom fond- kommissionär och eljest på offent- lig auktion. Borgenären skall om möjligt i god tid förut underrätta gäldenären om tid och plats för så- dan auktion.

Om an maning eller underrättelse som avses i andra eller tredje styc- ket har i rekommenderat brev av- Iämnats på postanstalt inom riket för befordran till adress som gälde- nären uppgivit eller, om adressen vid tiden för an maningen eller underrättelsen borgenären veter-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

75'

Bilaga 1 299 Föreslagen lydelse

ligt var en annan, till denna adress, skall borgenären anses ha fullgjort vad som ankommer på honom.

I fall då annan än gäldenären är ägare till panten skall borgenären om möjligt i god tid underrätta äga- ren dels om den tid efter vilken panten kan komma att säljas dels om tid och plats för auktion. Be- stämmelsen i fjärde stycket har motsvarande tillämpning.

Regeringen äger meddela före- skrifter om hur auktion skall kun- göras.

Om pantens ägare är i konkurs, gäller 73 5 konkurslagen(1921 : 225 ).

Skepp och skeppsbygge må ej med laga verkan sättasi pant efter ty nu är sagt. Ej heller må luftfartyg sålunda pantsättas.

Detsamma gäller båt som är införd i båtregistret.

l2 kap.

125

Om den som lämnat gods ian— nans vård ej betalar förfallen ford— ran för vilken den som förvarar godset har rätt att kvarhålla detta, har 10 kap. 2 & motsvarande till- lämpning.

Om godset uppenbarligen saknar saluvärde och ägaren ej inom tre månader från anmaning avhämtar det, får godset bortskaffas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Genom denna lag upphävs förordningen (l9l4:299) om vad vid för- säljning av värdepapperi vissa fall skall iakttagas.2

När i lag eller annan författning förekommer hänvisning till nämnda förordning, skall tillämpas vad som i 10 kap. 2 ?; handelsbalken sägs om försäljning av pant.

1 Senaste lydelse 1973:1066. 2 Senaste lydelse 1921 1573.

Prop. BSO/81:84 Bilaga l 300

Förslag till lag om ändring i lagen (19501104) om rätt för hantverkare att sälja gods som ej avhämtats

Härigenom förordnas, att 4 5 lagen (19502l04) om rätt för hantverkare att sälja gods som ej avhämtats skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 5

Försäljning skall ske på offentlig auktion. Är det uppenbart, att hantverkarens fordran jämte de med auktionen förenade kostnaderna ej skulle kunna utgå ur köpeskillingen, må försäljning i stället äga rum på annat lämpligt sätt.

Om tid och plats för auktion skall hantverkaren, såvitt ske kan, i god tid förut underrätta beställaren.

Regeringen äger meddela före- skrifter om hur auktion skall kun- göras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Förslag till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Härigenom förordnas, att i 17 5 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område ordet "överexekutor" skall bytas ut mot ”tingsrätten".

Denna lag träder i kraft den ] januari . . .

Ärende som är anhängigt hos överexekutor vid nya lagens ikraft- trädande handläggs enligt äldre lag.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga ] 301

Förslag till lag om ändring i lagen (1915219) om avbetalningsköp

Härigenom förordnas, att 10 och 14—16 55 lagen (19151219) om av- betalningsköp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

105l

Säljaren äge hos utmätningsman söka handräekning för godsets återtagande, under förutsättning att om avbetalningsköpet upprättats en av köparen underskriven handling, som

1) innehåller förbehåll om säljarens äganderätt eller om rätt för säljaren att återtaga godset;

2) upptager det pris, till vilket säljaren skulle varit villig att sälja godset mot kontant betalning; samt

3) angiver vad köparen har att erlägga och när de särskilda beloppen förfalla till betalning.

Ansökan om handräekning skall göras skriftligen samt innehålla uppgift å den del av avbetalningspriset. som utestår ogulden, och där säljaren gör anspråk på ränta, gottgörelse för försäkringspremie eller ersättning, som i 4 5 första stycket 5) avses, vad han i sådant hänseende fordrar. Ansökningen skall vara åtföljd av köpehandlingen i huvudskrift och bestyrkt avskrift.

Kostnaden för handräckningen skall, där utmätningsmannen det ärkar, förskjutas av sökan den.

Vad i 56, 59, 60 och 60a 55 ut- sökningslagen är föreskrivet i fråga om utmätning skall äga motsvaran- de tillämpning med avseende å handräckning enligt denna lag.

14 52

Beslut i fråga om handräckning må överklagas hos överexekutor. Över dennes beslut må ej klagan föras.

Är köparen eller" säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd, som vid handräekningen vidtagits, vare honom ej förment

! fråga om handräckning enligt denna lag gäller i övrigt vad som i utsökningsbalken föreskrives om handräekning enligt ] 7 kap. ] 7 5 samma balk, om ej annat sägs ne- dan.

Belopp som nedsatts enligt _5 5 första stycket får ej lyftas av köpa- ren förrän beslutet om handräek- ning vunnit laga kraft.

' Senaste lydelse 1963 :258. 2 Senaste lydelse 19531152.

Prop. 1980/81: 84 Nuvarande lydelse

att efter stämning å den andre ut- föra sin talan vid domstol. Visar ej säljaren, att han väckt sådan talan inom en månad efter det handräck- ning gavs eller, där förrättningen inom den tid överklagats, inom lika tid efter det överexekutors beslut meddelades, äge köparen hos ut- mätningsmannen lyfta det belopp, som enligt 5 5 första stycket ma' hava blivit hos denne nedsatt.

Bilaga .l 302 Föreslagen lydelse

Är köparen eller säljaren miss- nöjd med värdering eller annan åt- gärd i ärendet, är han oförhindrad att väcka talan vid domstol.

15 53

Bestämmelserna i 11 5 andra stycket och 12 & skola äga motsva- rande tillämpning beträffande för- rättning för verkställighet av dom, varigenom köparen förpliktats ut- giva gods, som blivit sålt genom av- betalningsköp.

Vid förrättning, som i första styc- ket avses, skall, där ej i domen annorlunda förordnats, i fråga om värdering av godset gälla vad i 13 5 är stadgat. Beträffande talan mot utmätningsmannens värdering skola bestämmelserna i 14 äandra stycket äga motsvarande tillämp- ning.

Bestämmelserna i 11 5 andra stycket, 12 5 och 14 5 andra styc- ket skola äga motsvarande tillämp- ning beträffande förrättning för verkställighet av dom, varigenom köparen förpliktats utgiva gods, som blivit sålt genom avbetalnings- köp.

Vid förrättning, som iförsta styc- ket avses, skall, där ej i domen annorlunda förordnats, i fråga om värdering av godset gälla vad i 13 5 är stadgat. Beträffande talan vid domstol mot värderingen skola be- stämmelserna i 14 5 tredje stycket äga motsvarande tillämpning.

16 54

Jämte de stadganden, som i 10— 15 55 finnas meddelade, skola i fråga om förrättning, såm där av- ses, utsökningslagens föreskrifteri tillämpliga delar lända till efter- rättelse. Har säljaren medgivit upp- skov med sökt förrättning och har på grund därav verkställighet ej

Lämnar säljaren anstånd med söktförrättning och fortfar anstån- det över sex månader från dagen för ansökningen, kan denna för- klaras förfallen.

3 Senaste lydelse skett, då sex månader förflutit från 19531152. dagen för ansökningen, vare ansök- ' Senaste lydelse ningen förfallen. 19531152.

Prop. 1980/8lz84 Bilaga I 303

För fordran på grund av avbetalningsköp må det gods köpet avser icke tagas i mät.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . När utmätningsman före nya lagens ikraftträdande meddelat beslut i fråga om handräekning eller verkställighet, skall äldre lag alltjämt gälla.

Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1927177) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1927:77) om försäkringsavtal,' dels att i 118 och 123 55 ordet "utsökningslagen" skall bytas ut mot ”utsökningsbalken",

dels att 58 5 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 117 a 5, av nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 5 8 5 2

Gäller försäkring å gods till förmån för någon, som till säkerhet för fordran har panträtt i godset, äge han, ändå att fordringen ej är till betalning förfallen, framför ägaren rätt att ur utfallande ersättningsbe- lopp utfå sin fordran, såvida icke ägaren genom att avhjälpa skadan eller på annat sätt bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt före försäkringsfallet. Lag samma vare, där försäkringen gäller till förmån för någon, som har rätt att kvarhålla godset till säkerhet för förfallen fordran.

Ersättningsbelopp för gods. som Ersättningsbelopp för gods, som är utmätt, skall, om borgenären det är utmätt eller belagt med kvarstad, yrkar, utgivas till utmätningsman- skall utgivas till kronofogdemyn- nen. Avser ersättningsbeloppet digheten, om part begär det. gods, som satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall be- loppet, där part det äskar, utgivas till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på sätt i 160 5 utsökningslagen är för där avsett fall stadgat.

| 1 fraga om ratt for borgenär, som har pantratt 1 fastighet eller i of:?äåeågäglösfgzlzlg

tomträtt, att njuta betalning ur brandskadeersättning gäller, i stället för 2 Senastelydelsc föreskrifterna i 56 och 57 55 samt första och andra styckena i 1973:1069.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande ] y delse

Bilaga 1 304

Föreslagen lydelse

förevarande paragraf, vad som finnes stadgat i 86— 88 55 samt i särskild lag.

117a5

Om försäkn'ngstagaren i utmät- ningsärende finnes sakna andra till- gångar som förslå till betalning av sökandens fordran, får kronofog- demyndigheten utmäta och hos försäkringsgivaren utkräva belopp som avses i 117 5. Därvid räknas ansökan om utmätning lika som an- sökan om konkurs. Har ej försäk- ringstagaren samtyckt till be- Ioppets utkrävande, åligger det ut- mätningssökanden anför prövning av frågan väcka talan mot försäk- ringstagaren inom en månad från att beslut om utmätning delgivits honom. Sker ej det, skall utmät- ningen hävas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Vad som i 585 i dess nya lydelse sägs om kvarstad gäller även skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

Har ansökan om utmätning gjorts före nya lagens ikraftträdande, skall vid tillämpning av ansökningsdag.

Förslag till

ll7a5 dagen för ikraftträdandet räknas som

Lag om ändring i lagen (1970 :215) om arbetsgivares kvitt ningsrätt

Härigenom förordnas, att i 55 lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "hovrätten".

Denna lag träder i kraft den I januari...

Prop. 1980/81:84 Bilaga 1 | 305

Förslag till Lag om ändring i lagen (192756) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar

Härigenom förordnas, att i 1,2, 5, 6 och 8 55 lagen (1927156) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar ordet ”överexe— kutor" skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Förslag till Lag om ändring i lagen (1927 :85) om dödande av förkommen handling

Härigenom förordnas, att ilagen (1927185) om dödande av förkommen handling skall införas en ny paragraf, 15 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 5 5

Vad som [ 1—1155 sägs om dödande av förkommen handling skall i tillämpliga delar gälla även handling som ej kunnat anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs, om det kan antagas att handlingen undanhålles. Ansökan om dödning göres i sådant fall av kronofogde— myndigheten eller konkursför— valtaren. Om det finnes behövligt, skall rätten som villkor för död— ande av annan handling än mot— bok hos bank eller livförsäkrings— brev föreskriva, att utmätnings— sökanden eller konkursförvaltaren ställer säkerhet enligt 2 kap. ut— sökningsbalken för förlust som rätt innehavare av handlingen kan lida eller att utmätningssökande, som enligt 165 nämnda kap. är befriad från skyldighet att ställa säkerhet, skall vara pliktig ersätta

20 Riksdagen 1980/81. ! saml. Nr 84

prbp. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

Bilaga .! 3.06

Föreslagen lydelse

sådan förlust. Säkerheten eller för- pliktelsen får ej åberopas, om ta- lan väcks senare än tre år från den dag då beslut om handlingens död- ande meddelades.

Ny handling skall ej utfärdas med anledning av dödningsbeslut i fall som avses iförsta stycket.

Om vid utmätning uppkommer överskott, skall det av kronofogde- myndigheten avsättas i avvaktan att den dödade handlingen företes eller det på annat sätt blir utrett vem som har rätt till beloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . _ .

Prop. HBO/81:84 Bilaga I 307

Förslag till Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom förordnas i fråga om sjölagen (189I :35 5. l),' dels att i 237 och 238 55 ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten”,

dels att 33, 38, 69, 249, 253 och 283 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 52

Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås. om

]. bestämmelsen i 30 5 första stycket ej iakttagits;

2. egendomen ej kan registreras enligt ll &;

3. sökanden ej styrker sitt förvärv;

4. vad angår registrerat skepp eller skeppsbygge, fångesmannens rätt ej är inskriven och sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning;

5. åberopad överlåtelse står istn'd med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och överlåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som ansökningen göres;

6. egendomen av överlåtaren tidigare överlåtits till annan och överlåta- rens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet;

7. före utgången av den inskriv— ningsdag då ansökningen göres egendomen blivit föremål för kvar- stad eller skingringsförbud till säkerhet för anspråk mot överlåta- ren eller denne försatts ikonkurs;

7. egendomen blivit föremål för kvarstad till säkerhet för anspråk mot överlåtaren och ärende an— gående anteckning därom har upp- tagits senast på den inskrivningsdag då ansökningen göres, eller över— låtaren har försatts i konkurs före utgången av nämnda inskrivnings— dag,"

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller 9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

38 53

l skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas. när 1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp

' Senaste lydelse av 237 och 238 55 19731l064. 2 Senaste lydelse 1973:1064.

3 Senaste lydelse l 973:1064.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

Bilaga 1 308

Föreslagen lydelse

eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår inskrivning; ")

vunnit laga kraft;

_. mål som avses under I avgjorts genom dom eller slutligt beslut som

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs;

4. registrerat skepp eller skepps- bygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit föremål för kvar- stad, skingringsförbud eller utmät- ning eller sålts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, skingrings- förbud eller utmätning upphävts el- ler återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom eljest förfallit;

4. registrerat skepp eller skepps- bygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit föremål för kvar— stad, utmätning eller beslag eller såltsexekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, utmät- ning eller beslag upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom eljest för-

fallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i 165 angiven grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17 ä:

7. enligt 36ä beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall

avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands. Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall det gälla. Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregist- ret, om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

69 54

Om fartyg av utländsk myndig- het belägges med kvarstad eller ut- mätes, skall befälhavaren ofördröj- ligen undertätta närmaste svenske konsul i den främmande staten Och, i fråga om skepp, register- myndigheten. Såvitt möjligt skall därjämte till registermyndigheten snarast översändas den utländska myndighetens bevis om åtgärden.

Första stycket har motsvarande tillämpning, när kvarstaden eller utmätningen häves.

Om fartyg av utländsk myndig- het belägges med kvarstad, utmätes eller tages i beslag, skall befälhava- ren ofördröjligen underrätta när- maste svenske konsul i den främ- mande staten och, i fråga om skepp, registcrmyndigheten. Såvitt möjligt skall därjämte till register- myndigheten snarast översändas den utländska myndighetens bevis om åtgärden.

Första stycket har motsvarande tillämpning, när kvarstaden, utmät- ningen eller beslaget häves.

4 Senaste lydelse l973:1064.

Prop. I980/8l:84 Bilaga [ 309

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 249 55 Säljes fartyg exekutivt iSverige, Säljes fartyg exekutivt i Sverige, upphör sjöpanträtt och retentions- upphör sjöpanträtt och retentions- rätt i fartyget sedan köpeskillingen rätt i fartyget sedan försäljningen erlagts. förutsatt att försäljningen vunnit laga kraft och köpeskil- blir bestående. lingen erlagts.

Borgenärerna ha rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning som gäller för utmätt egendom. Fordran, som är förenad med sjöpanträtt, får därvid bevakas till fullt belopp utan hinder av bestämmelserna i 10 kap. om begränsning av redares ansvarighet men ger ej utdelning över det belopp som högst skall utgå enligt nämnda bestämmelser.

Exekutiv försäljning av fartygi främmande stat skall erkännas med den verkan som angives i första stycket, om fartyget fanns inom den statens jurisdiktionsområde samt försäljningen verkställts i enlighet med den statens lag och i överensstämmelse med bestämmelserna i 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek.

253 56

Utlämnas gods, som häftar för fordran, eller säljes gods för fartygets eller lastens behov, upphör sjöpanträtt i godset.

Säljes gods exekutivt, upphör sjö- Säljes gods exekutivt, upphör sjö- panträtt däri sedan köpeskillingen panträtt däri sedan försäljningen erlagts, förutsatt att försäljningen vunnit laga kraft och köpeskil- blir bestående. lingen erlagts.

Den som utan borgenärens tillstånd lämnat ut gods, som enligt vad han insett eller bort inse häftade för fordran, svarar för vad som till följd därav ej kan utgå ur godset. Sådan ansvarighet har även mottagaren för fordran, för vilken han eljest icke skolat svara personligen, om han hade kännedom om fordringen när godset lämnades ut.

283 57

Ansökan om inteckning skall avslås, om |. bestämmelserna i 282 å första stycket ej iakttagits;

2. ansökningen strider mot 261 5;

3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen, som införts i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret eller införes däri samma inskrivningsdag som inteckningen sökes, och ansökningen icke medgivits av den till vars förmån inskränkningen gäller;

4. skeppet eller ske ppsbygget skall avregistreras;

5. sökanden eller, om skeppet eller bygget ägas av flera. någon av sökandena är i konkurs eller försättes i konkurs samma inskrivningsdag

5 Senaste lydelse 1973:1064. 6 Senaste lydelse l973:1064. 7 Senaste lydelse 197 3:1064.

Prop. l980/81: 84

Nu varande lydelse

Bilaga 1 3 10 Föreslagen lydelse

som inteekningen sökes och det icke visas. att skeppet, bygget eller andelen ej hör till konkursboet;

6. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt där- till är föremål för kvarstad, sking- ringsförbud eller utmätning eller blir föremål för sådan åtgärd sam- ma inskrivningsdag som inteck- ningen sökes; eller

6. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt där- till blivit föremål för kvarstad. ut- mätning eller beslag och ärende angående anteckning därom upp- tagits senast på den inskrivnings- dag då inteekningen sökes; eller

7. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill frångått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv uppskjutits. skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Vad som i nya lagen sägs om kvarstad gäller även skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

Förslag till Lag om ändring i lagen (19551227) om inskrivning av rätt till luftfartyg

Härigenom förordnas, att 12, 30 och 41 åå lagen (19551'227) om inskrivning av rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

Upplyses att före den dag in- teckning sökes eller ock samma dag ansökningen göres den egen- dom som ansökningen avser tagits :" mät, och visas ej att utmätningen upphört att gälla, skall ansökning- en avslås.

Utmätes ägaren tillkommande rätt till andel i inteckning eller

Föreslagen lydelse

125

Har den egendom som ansökan om inteckning avser. lott däri eller villkorlig äganderätt därtill blivit föremål för kvarstad. utmätning eller beslag och har ärende angå- ende anteckning därom upptagits senast på den inskrivningsdag då ansökningen göres, skall ansök- ningen avslås.

30å

Varder ägare, som har rätt till andel i inteckning, försatt i kon-

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

varder ägare, vilken sådan rätt tillkommer, försatt i konkurs, vare inteckningshavaren, ändå att han betingat sig annat, pliktig att på begäran av utmätningsmannen el- ler konkursförvaltaren uppvisa in- teckningshandlingen för avskriv- ning, såsom i 295 sägs, av det ägaren tillkommande beloppet. Sedan avskrivning sålunda skett, må inteckning å det avskrivna beloppet med ränta meddelas på ansökan av utmätningsmannen el- ler konkursförvaltaren, ändå att inteckningsmedgivandet icke är tecknafå sådan handling som i 5 5 sägs. Handling, på grund varav inteckning sålunda meddelas, skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter upp- sägning.

Bilaga 1 31 ]

Föreslagen lydelse

kurs, vare inteckningshavaren, än- då att han betingat sig annat, pliktig att på begäran av konkurs- förvaltaren uppvisa intecknings- handlingen för avskrivning, såsom i 29 5 sägs, av det ägaren tillkom- mande beloppet. Sedan avskriv- ning sålunda skett, må inteckning å det avskrivna beloppet med rän- ta meddelas på ansökan av kon- kursförvaltaren, ändå att inteck- ningsmedgivandet icke är tecknat å sådan handling som i 55 sägs. Handling, på grund varav inteck- ning sålunda meddelas, skall inne- hålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter upp- sägning.

415'

Då utmätning skett av luftfartyg eller lott däri eller till sådant fartyg hörande, intecknade reserv- delar, eller då jämlikt 715 kan- kurslagen äskats att luftfartyg el- ler intecknade reserVdelar till så- dant fartyg må utmätningsvis säl- jas, skall, sedan bevis härom in- kommit till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras an- teckning om förhållandet i inskriv- ningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan om egen- domens försäljning eljest förfallit, varde ock det iboken antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffan- de försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade reserv- delar. varde anteckning därom ef- ter vad i första stycket sägs införd i inskrivningsboken, när handling

Har luftfartyg, lott däri eller intecknade reservdelar eller vill- korlig äganderätt till sådan egen- dom utmätts eller har enligt 71 5 konkurslagen (l921:225) beträf- fande dylik egendom begärts för- säljning i den ordning som gäller för utmätt egendom eller har ut- mätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av an- nat skäl förfallit eller har egendom som nyss nämnts blivit föremål för kvarstad eller beslag eller sådan åtgärd upphävts, skall anteckning därom göras i inskrivningsboken. Anteckning att egendomen sålts utmätningsvis skall ske, när hand- ling som visar köpeskillingens för- delning inkommit.

Om inverkan på inteckning av exekutiv försäljning eller av myn- dighets fördelning av medel skall

' Senaste lydelse l9702986.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

som visar köpeskillingens fördel— ning inkommer till inskrivnings- domaren. Var egendomen inteck- nad, skall i inskrivningsboken till- lika antecknas den verkan som försäljningen enligt vad ' 25 5 stadgas medför beträffande in- teckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock enligt vad där- om är särskilt stadgat medel för- delas mellan rättsägare i egen- domen, skall motsvarande anteck- ning göras när fördelningslängden inkommer.

Har domstol beträffande inteck- ning i luftfartyg meddelat för- klaring som i 26 & sägs, åligger det domstolen att bevis till inskrivningsdomaren, som har att å nästa inskrivnings- dag göra anteckning om förhållan- det i inskrivningsboken.

därom översända

Bilaga 1 3 12

Föreslagen lydelse

anteckning göras i inskrivnings- boken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar för— hållandet inkommit.

Har domstol beträffande inteck- ning i luftfartyg meddelat för— klaring som i 26 5 sägs, åligger det domstolen att därom översända bevis till inskrivningsdoma'ren för anteckning i inskrivningsboken.

Förekommer eljest i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhållande skall an— tecknas i inskrivningsboken, gäller bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . Vad som i nya lagen sägs om kvarstad gäller även skingringsförbud som

meddelats före ikraftträdandet.

Om ärende angående avskrivning på inteckningshandling har upptagits på inskrivningsdag före nya lagens ikraftträdande, skall äldre lydelsen av 30 & gälla.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1966 :454) om företagsinteckning

Härigenom förordnas, att 12 5 lagen ( 1966:454 ) om företagsinteckning skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

lZå

Har egendom som hör till nä- ringsverksamhet sålts under villkor att den får kvarbliva hos säljaren, är försäljningen. även om avhand- ling därom behandlats enligt för- ordningen den 20 november 1845 (nr 50 s. ]) iavseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, utan ver- kan mot innehavare av annan före- tagsinteckning i verksamheten än sådan som sökts mera än trettio dagar efter det att avhandlingen företeddes inför rätten.

Bilaga ! 313.

Föreslagen lydelse

Företagsinteckning. som söks samma dag som beslut om kvar- - stad eller beslag meddelas eller senare, gäller ej i den egendom som omfattas av kvarstaden eller beslaget.

Om företrädesordningen mellan företagsinteckning och utmätning finnes bestämmelse i 9 5 förmåns- rättslagen ( I 9 70:9 79).

Denna lag träder i kraft den 1 januari. . . Äldre lydelsen skall alltjämt tillämpas, om köpeavhandlingen upprättats före nya lagens ikraftträdande.

Vad som i nya lagen sägs om kvarstad gäller även skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

Förslag till Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970979)

Härigenom förordnas, att 95 förmånsrättslagen(1970:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

95'

Föreslagen lydelse

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4-—7 så angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 5 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 5 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 5 sjölagen (I891:355.l).

Förmånsrätt på grund av utmät- ning har företräde framför för- månsrätt på grund av inteckning, vilken sökts samma dag som ut- mätningen verkställdes eller sena- re.

Förmånsrätt på grund av utmät- ning har företräde framför för- månsrätt på grund av företagsin- teckning, vilken sökts samma dag som beslutet om utmätning med- delades eller senare, och framför

'Senaste lydelse 197 311068.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom. Utmätning för flera ford- ringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet _i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

Bilaga 1 314

Föreslagen lydelse

förmånsrätt på grund av annan inteckning, vilken sökts samma inskrivningsdag som ärende angå- ende anteckning om utmätningen upptagits eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom, om ej annat följer av 5 kap. 28 5 andra stycket utsökningsbal- ken. Utmätning för flera fordring- ar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den i januari . . .

Prop. 1980/81: 84

Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (l92l :225)

Härigenom förordnas i fråga om konkurslagen(1921:225),

dels att 96 & skall upphöra att gälla. dels att 13, 14, 24, 35, 71, 73, 74, 76, 81 och 97 55 skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

135'

Medgiver gäldenären

borgenä rs konkursansök an ,

äger 10 5 mot-

svarande tillämpning. Bestrides ansökningen eller underlåter gäldenären att förklara sig ehuru delgivning skett, hänskjutas målet till rätten.

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol en- ligt lagsökningslagen(19462808) meddelat bevis att utmätning för fordringen får äga rum, skall den- na godtagas som stöd för behörig- het att söka gäldenären i konkurs utan avvaktan att beslutet vunnit laga kraft, om det ej förordnats att beslutet icke får verkställas. Detsamma gäller, när överexekutor meddelat föreskrift om verkställig- hetav skiljedom och ej annorlunda förordnats av högre myndighet el- ler domstol.

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol en- ligt lagsökningslagen(19461808) meddelat bevis att utmätning för fordringen får äga rum, skall den- na godtagas som stöd för behörig- het att söka gäldenären i konkurs utan avvaktan att beslutet vunnit laga kraft, om det ej förordnats att beslutet icke får verkställas. Fordran som fastställts genom skiljedom skall också godtagas, om skiljedomen får verkställas en- ligt vad som sägs i.? kap. 17—20 55 utsökningsbalken.

] andra fall skall borgenären styrka fordringen.

14 52

Om konkursansökan ej genast bifalles. kan konkursdomaren eller rätten på begäran av borgenär förbjuda gäldenären att sälja eller skingra sin egendom eller viss del därav, om särskilda skäl föreligga till sådant förbud. Därvid skall vad som enligt 15 kap. rättegångsbal- ken gäller om skingringsförbud i rättegång äga motsvarande tillämpning. Konkursdomaren el-

Om konkursansökan ej genast bifalles. kan konkursdomaren eller rätten på begäran av borgenär förordna om kvarstad pä gäldenä- rens egendom eller viss del därav, om särskilda skäl föreligga till sådan åtgärd. Därvid skall vad som gäller om kvarstad för ford- ran som beviljas i rättegång äga motsvarande tillämpning, dock ej vad som i ]7 kap. 95 andra

' Med nuvarande Iydcls avses här det förslag ti lag om ändring i kon- kurslagen som fram- lagts i Utsökningsrätt X. 2 Se not 1.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

ler rätten får medgiva undantag från skingringsförbudet eller över- lämna åt lämplig person att med- giva sådant undantag, om det be.- hövs. Ersättning till denne skall betalas av borgenären.

Finnes lös egendom, som ställes under skingringsförbud enligt första stycket, has tredje man, kan denne förbjudas att utgiva egendomen.

Bilaga ] 316

Föreslagen lydelse

stycket utsökningsbalken är stad- gat om utmätningsverkan. Kon- kursdomaren eller rätten får med— giva undantag från kvarstaden el- ler överlämna åt lämplig person att medgiva sådant undantag, om det behövs. Ersättning till denne skall betalas av borgenären.

24 53

Har utmätning skett innan be- slut om egendomsavträde med- delats, skall verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om ej annat följer av andra eller tredje stycket. Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmåns- rätt som han vunnit genom utmät- ningen skall gå åter, skall belopp, som enligt utsökningslagen (1877: 31 s. ]) skolat utgivas till utmät- ningssökanden eller annan borge- när som ej hade panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.

Har utmätning skett innan be- slut om egendomsavträde med- delats, skall verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om ej annat följer av andra eller tredje stycket. Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmåns- rätt som han vunnit genom utmät- ningen skall gå åter, skall belopp, som enligt utsökningsbalken sko- lat utgivas till utmätningssökanden eller annan borgenär som ej hade panträtt, i stället redovisas till för- valtaren.

Verkställigheten skall på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det behövs för att borgenärers rätt skall kunna tillvaratagas eller eljest synnerliga skäl föreligga. Begäran om uppskov får göras även av borgenär, vars rätt kan bero därav. Om auktion är utsatt, skall konkursboet betala kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt som han vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall även utmätningen gå åter, om förvaltaren begär det innan egendomen blivit såld.

35 54

Den förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom ut- mätning skall gå åter, om utmät- ningen fullbordats senare än tre månader före fristdagen. I fråga om utmätning för närståendes fordran äger återvinning också

Den förmånsrätt eller betakning som borgenär vunnit genom ut- mätning skall gå åter, om för- mänsrätten inträtt senare än tre månader före fristdagen. ] fråga om utmätning för närståendes fordran äger återvinning också

3 Senaste lydelse 197 I 1498. " Se not 1.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

rum, om utmätningen fullbordats senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Bilaga ! 317

Föreslagen lydelse

rum, om förmånsrätten inträtt se- nare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären var- ken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Vad nu sagts har ej tillämpning på utmätning för underhåll enligt giftermåls- eller föräldrabalken annat än om den underhållsberättigade gynnats otillbörligt.

7155

Vill förvaltaren efter första borgenärssammanträdet låta försäljning av lös egendom, som icke sker genom fortsättande av gäldenärens rörelse, äga rum annorledes än å auktion, begäre samtycke därtill av rättens ombudsman eller, om han vägrar, av borgenärerna. lnnan ombuds- mannen meddelar sitt beslut,skall han höra gäldenären, där det lämpligen kan ske.

Lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmåns- rätt, må ej i något fall utan hans samtycke säljas annorledes än å auktion, så framt hans rätt är av försäljningen beroende.

Samtycke som avses i första och andra styckena fordras icke, när förvaltaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper till gällande börspris. Samtycke enligt andra stycket fordras ej heller för försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenä- rens rörelse.

Skall fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register, gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas, äge förvaltaren, där egendomen finnes inom riket, begära försäljningi den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. .

Är fråga om försäljning av re- gistrerat skepp, av luftfartyg eller av intecknade reservdelar till luft- fartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 705 första och andra styckena sägs äga mot- svarande tillämpning.

Skall fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register, luftfartyg, som ej är registrerat. gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas, äge förval- taren, där egendomen finnes inom riket, begära försäljning i den ord- ning som gäller för utmätt sådan egendom.

Är fråga om försäljning av re- gistrerat skepp, registrerat luftfar- tyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 5 första och andra styckena sägs äga mot- svarande tillämpning.

Skall gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas, låte förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling å det gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder däremot icke

5 Senaste lydelse 1973:1132.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga ) 318

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

möter. Skall försäljning ske av inteckningshandling, som innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig att, där ej gäldenären medgiver, att handlingen må försäljas med bibehållande av hans ansvarighet, förse handlingen med påskrift, varige- nom gäldenären frikallas från ansvarighet.

Bestämmelserna i 705 sista stycket äga motsvarande tillämpning, när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. i sådant fall skall förvaltaren dessutom, i den mån det är påkallat, i ärendet föra talan för borgenärer som ha förmånsrätt enligt 10, ll eller 12 & förmånsrättslagen (1970:979) samt genom brev underrätta borgenär om yrkande som han framställer på dennes vägnar.

73 56

Har borgenär lös egendom så— som pant eller eljest under pant- rätt i handom, äge han besörja, att egendomen varder såld å auktion eller, då fråga är om å fondbörs noterat värdepapper, genom fond- kommissionär till gällande börspris; dock må sådan försäljning ej utan förvaltarens samtycke äga rum ti- digare än fyra veckor efter första borgenärssammanträdet. Försälj- ning genom borgenärens försorg må ej heller ske, där förvaltaren vill lösa egendomen för konkurs- boets räkning; åliggande det bor- genären att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egen- domens försäljning hembjuda den åt förvaltaren till inlösen. Utgöres egendomen av fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i mot- svarande utländska register, eller av gods i fartyg eller i luftfartyg eller av intecknade reservdelar till luftfartyg, skall försäljningen ske i den ordning, som om dylik egen- dom, den där blivit utmätt, sär- skilt är stadgad. Skall egendomen säljas annorledes än utmätningsvis och är ej fråga om sådan försälj— ning av värdepapper, som enligt

Har borgenär lös egendom så- som pant eller eljest under pant- rätt i handom, äge han besörja, att egendomen varder såld å auktion eller, då fråga är om å fondbörs noterat värdepapper, genom fond- kommissionär till gällande börspris; dock må sådan försäljning ej utan förvaltarens samtycke äga rum ti- digare än fyra veckor efter första borgenärssammanträdet. Försälj- ning genom borgenärens försorg må ej heller ske, där förvaltaren vill lösa egendomen för konkurs- boets räkning; åliggande det bor- genären att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egen- domens försäljning hembjuda den åt förvaltaren till inlösen. Utgöres egendomen av fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i mot- svarande utländska register., eller luftfartyg, som ej är registrerat, eller av gods i fartyg eller i luftfar- tyg eller av intecknade reservdelar till luftfartyg, skall försäljningen ske i den ordning, som om dylik egendom, den där blivit utmätt, särskilt är stadgad. Skall egen- domen säljas annorledes än utmät- ningsvis och är ej fråga om sådan

6 Senaste lydelse 197321 132.

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

vad nyss sagts må ske utan auk- tion, må försäljningen ej äga rum å annan ort än den, där egendomen finnes, med mindre förvaltaren samtycker därtill; och läte borge- nären förvaltaren minst tre veckor förut veta, när och var försäljning- en skall ske. Har försäljning skett i annan än den för utmätt egendom stadgade ordning, vare borgenären pliktig att för förvaltaren redovisa för vad som influtit.

Bilaga ! 319

Föreslagen lydelse

försäljning av värdepapper, som enligt vad nyss sagts må ske utan auktion, må försäljningen ej äga rum å annan ort än den, där egendomen finnes, med mindre förvaltaren samtycker därtill; och läte borgenären förvaltaren minst tre veckor förut veta, när och var försäljningen skall ske. Har försälj- ning skett i annan än den för utmätt egendom stadgade ord- ning, vare borgenären pliktig att för förvaltaren redovisa för vad som influtit.

Vill ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom besörja. Dock må inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg, vilken blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, icke av förvaltaren säljas, utan äge han allenast låta sälja den rätt till andel i inteekningen, som efter ty särskilt är stadgat må tillkomma gäldenären.

745

Skall konkursbos egendom säljas å auktion genom förvaltarens för- sorg, låte han kungöra auktionen på sätt och inom tid, som iutsök- ningslagen stadgas för kungörande av auktion å egendom av det slag, varom fråga är; dock vare kun- görelsens införande i allmänna tid— ningarna eller i länskungörelserna icke i något fall erforderligt.

Skall konkursbos egendom säljas å auktion genom förvaltarens för- sorg, låte han kungöra auktionen på sätt och inom tid, som är föreskrivet för kungörande av exe- kutiv auktion å egendom av det slag, varom fråga är; dock vare kungörelsens införande iallmänna tidningarna icke i något fall erfor- derligt.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande auktion, som enligt 73 5 besörjes av borgenär.

76 å7

Finner förvaltaren det i 74å föreskrivna kungörelsesätt icke va- ra ägnat att bereda kungörelsen nödig offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare åtgärder, som må anses erforder- liga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, att auktionen kungöres

Finner förvaltaren det i 745 föreskrivna kungörelsesätt icke va- ra ägnat att bereda kungörelsen nödig offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare åtgärder, som må anses erforder- liga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, att auktionen kungöres

7 Senaste lydelse 1973:1132.

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre samtycke därtill av rättens ombudsman. ln- skränkning i fråga om kungörande av auktion å fast egendom, regist- rerat skepp, luftfartyg ellerin- tecknade reservdelar till luftfartyg må dock icke äga rum utan gälde- närens samtycke; ej heller må så- dan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan särskild för- månsrätt, som avses i förmåns- rättslagen (1970:979), med mind- re den borgenär samtycker därtill.

Bilaga 1 320

Föreslagen lydelse

i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre samtycke därtill av rättens ombudsman. ln— skränkning i fråga om kungörande av auktion å fast egendom, regist- rerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg må dock icke äga rum utan gäldenärens samtycke; ej heller må sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auk- tion å annan lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som avses i förmånsrättslagen (1970 1979), med mindre den borgenär sam- tycker därtill.

8115ls

Finnes i boet egendom, vari särskild förmånsrätt äger rum, skall, så vitt det inverkar på de borgenärers rätt, som icke i den egendom hava sådan förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling gäldas kostna- den för egendomens vård och försäljning ävensom det arvode till rättens ombudsman och förvaltare, som enligt vad i 82 och 83 55 stadgas skall utgå för egendomen.

Då särskild förmånsrätt äger rum i boet tillhörig egendom, må ej till förfång för någon, som äger sådan förmånsrätt eller förmåns- rätt, som skall beaktas framför den särskilda, av egendomens av- kastning och köpeskilling gäldas annan konkurskostnad än ovan sagts; dock att, där den särskilda förmånsrätten grundar sig på före- tagsinteckning, av egendomen må bestridas jämväl övriga konkurs- kostnader, i den mån boet eljest ej lämnar tillgång därtill.

Då särskild förmånsrätt äger rum i boet tillhörig egendom, må ej till förfång för någon, som äger sådan förmånsrätt eller förmåns- rätt, som skall beaktas framför den särskilda, av egendomens av- kastning och köpeskilling gäldas annan konkurskostnad än ovan sagts; dock att, där den särskilda förmånsrätten är sådan som anges i 5 5 förmånsrättslagen(1970: 979). av egendomen må bestridas jämväl övriga konkurskostnader, i den mån boet eljest ej lämnar tillgång därtill.

97 59

Gäldenären äger av konkursboet få ut egendom som enligt 655

Gäldenären äger av konkursboet få ut egendom som enligt 6 kap.

8 Senaste lydelse 19671229. 9 Senaste lydelse 1968z625.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

utsökningslagen undantages från utmätning.

1 stället för 65 5 1 mom. 6 utsökningslagen skall dock gälla att, om annan utväg till försörj- ning saknas, nödigt underhåll får utgå av konkursboet till gäldenä- ren och hans familj eller annan underhållsberättigad under en må- nad från den dag, då beslutet om egendomsavträde meddelades, el- ler, om synnerliga skäl äro, under längre tid.

Föreslagen lydelse

1, 2 och 455 utsökningsbalken undantages från utmätning.

I stället för 6 kap. 1 5 7 utsök- ningsbalken skall dock gälla att, om annan utväg till försörjning saknas, nödigt underhåll får utgå av konkursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhålls- berättigad under en månad från den dag, då beslutet om egen- domsavträde meddelades, eller, om synnerliga skäl äro, under längre tid.

1 dödsbos konkurs tillkommer förmån som avses i första stycket den dödes efterlevande familj. I stället för andra stycket gäller 18 kap. 5 5 andra stycket ärvdabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . . När överexekutor förordnat om verkställighet av skiljedom, skall äldre

lydelsen av 13 & tillämpas.

1 fråga om skingringsförbud som beviljats enligt 14 5 skall i tillämpliga delar gälla vad som i paragrafen i dess nya lydelse sägs om kvarstad.

Äldre lydelsen av 81 & tillämpas, om gäldenären försatts i konkurs på grund av ansökan som gjorts före nya lagens ikraftträdande.

21 Riksdagen 1980/81. ] saml. Nr84

Prop. HSO/81:84 Bilaga ] 322

Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, att 11 kap. 1 och 3 55 samt 17 kap. 13 & brotts- balken skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 15

Gäldenär, som förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig på obe- stånd eller förvärrar sitt obestånd, dömes för oredlighet mot borge- närer till fängelse i högst två år.

Gäldenär, som vid konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs eller i förteckning till utmätningsed förtiger tillgång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig upp- gift, skall ock, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för förfaran- det, dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla, om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erfor- derlig egendom genom förrätt- ningen tages i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

Gäldenär, som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord förtiger tillgång, uppgiver obefint- lig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, skall ock, om ej uppgiften rättas innan den beedi- gas eller eljest lägges till grund för förfarandet, dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla, om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åbero- par oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erfor- derlig egendom genom förrätt- ningen tages i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

Gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydenhet med uppsåt att hålla den undan konkursen, så ock gäldenär, som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång, dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

35

Gäldenär, som fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda. medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov

Prop. 1980/81: 84

Nu varande lydelse

Bilaga ] 323

Föreslagen lydelse

oaktsamhet framkallar eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mot borgenärer till fängelse i högst två år.

Gäldenär, som vid konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs eller i förteckning till utmätningsed av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppgiver obefint- lig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för förfarandet, för vårds- löshet mot borgenärer.

Gäldenär, som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord av grov oaktsamhet förtiger till- gång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedi- gas eller eljest lägges till grund för förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.

17 kap.

Den som bryter mot förbud att sälja eller skingra gods eller att utgiva annans gods, rubbar gods som blivit satt i kvarstad, utmätt eller beslagtaget, skadar eller bort- tager myndighets anslag eller för- segling eller eljest olovligen öpp- nar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat ' förbud, dömes för överträdelse av myn- dighets bud till böter eller fäng— else i högst ett år.

135

Den som olovligen rubbar, ska- dar eller eljest förfogar över egen- dom som är föremål för beslag, kvarstad, utmätning, annan verk- ställighet eller därmed jämförlig åtgärd, skadar eller borttager myn- dighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myn- dighet tillslutit eller ock överträ— der annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för över— trädelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett ar.

Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande av förrättning tillböter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Äldre lydelsen av 11 kap. 1 och 3 åå skall alltjämt gälla i fråga om gärning, som någon begått före ikraftträdandet eller därefter begår i ären- de varå lagen ( 1921:244) om utmätningsed alltjämt är tillämplig.

Sammanställning av remissyttranden

Bilaga 2

Allmänna synpunkter

Beredningens förslag till promulgationslag till utsökningsbalken (UB) och till annan följdlagstiftning har över lag fått ett positivt mottagande av remissinstanserna. Sålunda framhåller t.ex. kronofogdtf'ireningen att förslagen är väl genomarbetade och motiverade. TCO anser att förslagen är väl förenliga med tidigare reformer inom utsökningsväsendet och med beredningens förslag till UB samt tillstyrker förslagen i dess helhet. Enligt länsstyrelsen i Norrbottens län är förslagen, sedda mot bakgrund av beredningens förslag till UB. väl motiverade. Liknande uttalande görs av länsstyrelsen i Södermanlands län.

Beträffande frågan vilka myndigheter som bör överta överexekutors uppgifter utanför UB:s direkta tillämpningsområde anser hovrätten för Övre Norrland, i likhet med beredningen, naturligt att kronofogde- myndigheten även här träder i överexekutors, ställe när uppgiftema är av exekutiv natur. Vad gäller ärenden utanför det rent exekutiva området är en överflyttning till kronofogdemyndighetema inte lika naturlig. Antalet sådana ärenden torde emellertid inte vara så stort att det nämnvärt skulle påverka organisationen. Hovrätten instämmer därför i beredningens förslag att flertalet av dessa ärenden bör överflyttas till kronofogde- myndigheten. Statskontoret anser i och för sig bärande skäl föreligga för beredningens förslag i nämnda hänseenden. men förordar på någon punkt en annan lösning än beredningen. RSV erinrar om att verket redan i sitt yttrande över beredningens förslag till UB har framhållit som önskvärt att till kronofogdemyndighetema inte flyttas sådana överexekutorsuppgifter som inte har direkt samband med den exekutiva verksamheten. Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län bör länsstyrelsen :i större utsträckning än vad beredningen föreslår överta överexekutors uppgifter. Även kronofogdeföreningen förordar att de uppgifter av allmänt rätts- vårdande karaktär som nu åvilar överexekutor alltjämt anförtros läns- styrelsen.

Vad gäller länsstyrelsens uppgifter att fördela medel enligt vissa lagar (expropriationslagen 1972:719. vattenlagen 19181523 m.fl.) tar flera remiss- instanser upp beredningens uttalande att ett överförande till kronofogde- myndighetema av denna uppgift kan synas rationellt. men att beredningen för sin del inte framlägger något förslag därom. Till dem som förordar att nämnda ärenden förs över till kronofogdemyndigheten, om denna myndig- het får hand om exekutiv fastighetsförsäljning, hör RSV samt läns- styrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Malmöhus. Älvsborgs och Jämtlands län. RSV anför sålunda att fördelningsärendena utgör en

Prop. 1980/81z84 . Bilaga 2 325

mindre belastning för den myndighet som har att handlägga både för- säljnings- och fördelningsärenden. Fördelningsärcndena törde enligt RSV bli mera arbetskrävande. om sambandet mellan ärendegruppema bryts. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län anser. i likhet med [(full()fl)gd('förc')llng('ll.. att dessa ärenden alltjämt bör vara kvar hos länsstyrelsen.

Enligt RSV bör kronofogdemyndigheten överta länsstyrelsens uppgifter enligt lagen (19161156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m. och jordförvärvslagen (l965z290) såvitt avser beviljande av anstånd med försäljning samt förordnande om fastighetsförsäljning. Dessa länsstyrelsens uppgifter liknar uppgifter som enligt lagen (l925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom och lagen (l934z239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag tillkommer överexekutor och som enligt vad beredningen förordar skall överföras till kronofogde- myndigheten. RSV föreslår också att den försäljningsuppgift som tillkommer länsstyrelsen enligt förordningen (l97lz727) om försäljning av staten tillhörig fast egendom. m.m. . förs över till kronofogdemyndigheten. Försäljningsuppgifter enligt nämnda förordning avser fastigheter tillhöriga allmänna arvsfonden. Antalet årliga sådana försäljningar uppskattas till cirka 50. Länsstyrelsen uppdrar ofta åt överexekutorspersonal att sälja en sådan fastighet. Det förekommer också att försäljningen uppdras åt en kronofogde. Vidare menar RSV att det närmare bör övervägas huruvida länsstyrelsens uppgifter enligt vissa författningar som rör verkställighet i internationella förhållanden bör kvarligga hos länsstyrelsen eller föras över till kronofogdemyndigheten.

Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken (UBp) har i allmänhet mottagits positivt. Hovrätten för Övre Norrland uttalar sålunda att förslaget är väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Såvitt hovrätten har kunnat finna behandlas i förslaget samtliga frågor som på- kallar särskilda övergångsbestämmelser.

2 5

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter det lämpliga i att bestämmelsen om "invisning" i 10 5 punkt 4 förordningen (1877131 5.51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende dårå iakttagas skall (Up) upphävs. Genom bestämmelsen medför en anvisning, som i och för sig innefattar endast en betalningsanmodan. även en förpliktelse att betala. Ett isolerat upphävande av bestämmelsen skulle enligt länsstyrelsen innebära en tillbakagång från lagstiftningssynpunkt. Svea hovrätt anser däremot i likhet med beredningen att bestämmelsen saknar betydelse och

Prop. l980/8l: 84 Bilaga 2 326

utan olägenhet kan upphävas. Principen om regressrätt vid utgivande av penninganvisning står fast utan uttrycklig bestämmelse. och regeln hör systematiskt inte hemma i Utsökningsrätten.

Svea hovrätt tillstyrker vidare att bestämmelsen om att missräkning inte är betalning i 10 & punkt 5 Up och bestämmelsen om värdering av fast pant i ll & Up upphävs. Däremot ställer sig hovrätten mera tveksam till för- slaget att upphäva förordningen (1855:66 5. |) angående handelsböcker och handelsräkningar. Enligt hovrättens uppfattning kan kvarstående bestäm- melser i denna förordning tänkas ha en viss praktisk betydelse i fråga om kontokurant. där lagstiftning i övrigt saknas. Hovrätten ifrågasätter om inte frågan om avskaffande av förordningen bör tas upp i ett annat sammanhang. där konsekvenserna kan övervägas från allsidiga utgångs- punkter. Köplagsutredningen tillstyrker för sin del att nämnda förordning upphävs.

45

Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län har nya bestämmelser som skall ersätta förordningen (l863z5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stal. inte sin plats i UBp utan i en särskild lag. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte befogenheten att förordna om exigibilitet skulle kunna ankomma på krono— fogdemyndigheten i stället för hovrätten.

Svea hovrätt och länsstyrelsen i Älvsborgs län förklarar uttryckligen att de inte har någon erinran mot att prövningen av ifrågavarande ärenden överflyttas till hovrätten. Hovrätten förutsätter att endast den hovrätt.

inom vars domkrets den domstol eller annan myndighet som först har ålagt betalningsskyldighet är belägen. skall vara behörig att uppta ärendet. För att undvika att ärendet kommer att handläggas i den för tvistemål föreskrivna ordningen bör anges att anhängiggörandet skall ske genom ansökan. Hovrätten föreslår vidare att det i klarhetens intresse såg:; ut att betalningsåläggandet skall förnyas. om hinder mot verkställighet enligt svensk rätt inte föreligger.

Sochöåå

Svea hovrätt ansluter sig till den i motiven anförda allmänna principen att processuella bestämmelser kan träda i kraft genast. medan materiella bestämmelser i regel bör gälla endast i fråga om förhållanden som inträder efter lagstiftningens ikraftträdande. Hovrätten anmärker att principen inte generellt har uttryckts i lagförslaget. I stället föreslås i 7 & att UB skall in dubio gälla i samtliga fall. såväl i materiellt som i processuellt avseende. Denna metod nödvändiggör att man i samtliga fall särskilt anger i vilka av— seenden lagen inte skall gälla i fråga om tidigare vidtagna åtgärder. vilket medför risk för förbiseenden. Detta gäller speciellt som principen om icke—retroaktivitet inte finns upptagen i lagen utan endast i motiven. där

Pl'Op. 1980/81184 Bilaga 2 327

det sägs att den som har blivit berättigad till något enligt äldre lag inte bör gå miste därom på grund av nya regler. Hovrätten finner oklart vad som avses här.

Förslaget att överexekutor skall behållas under en övergångstid har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Hovrätten ]ör Övre Norrland uttalar sålunda att det från både organisatorisk och ekonomisk synpunkt är lämpligt att överexekutor finns kvar under en övergångsperiod och att dess nuvarande organisation inte rubbas mer än vad som kan anses nödvändigt med hänsyn till bestämmelserna i UB. Länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter dock om inte det vore lämpligast att alla hos överexekutor vid balkens ikraftträdande anhängiga ärenden överförs till kronofogde- myndigheten. Med beredningens förslag att ärendena. om de behålls av överexekutor, skall handläggas enligt äldre lag men avgöras enligt balkens bestämmelser blir följden att olika regelsystem skall tillämpas i ett och samma ärende. något som enligt länsstyrelsens mening inte bör ifråga- komma. Det framstår enligt länsstyrelsen som onödigt slöseri med arbetskraft att tjänstemän hos länsstyrelsen skulle tvingas sätta sig in i en ny och omfattande lagstiftning som de endast kommer att tillämpa under en kort övergångstid. Att utforma bestämmelserna så att handläggningen hos överexekutor i sin helhet skall ske enligt äldre lag skulle å andra sidan få till konsekvens att överexekutor och kronofogdemyndigheten genom överenskommelse om överlämnande skulle kunna bestämma huruvida nya eller gamla materiella regler blir tillämpliga. Ett sådant system synes inte rimligt.

Övervägande antalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan delar beredningens uppfattning att de ärenden som överexekutor övergångsvis behåller skall i princip handläggas enligt äldre lag men avgöras enligt balkens bestämmelser samt att överexekutor får till kronofogde- myndigheten överlämna ärenden. om det finnes lämpligt. RSV anför dock att det hos hörda kronofogdemyndigheter har yppats viss tvekan rörande befogenheten att överlämna mål. Verket anser för egen del att förslaget medger en anpassning till de skiftande förhållanden som kommer att före- ligga under övergångsskedet. Överexekutor måste emellertid iaktta restriktivitet i fråga om överlämnande. så att kronofogdemyndighetema inte blir överbelastade med gamla mål i reformens inledningsskede.

Hovrätten för Övre Norrland påpekar att den lämplighetsprövning som överexekutor skall göra innan ett ärende överlämnas kan komma att utfalla olika hos skilda överexekutorer. Detta kan i sin tur medföra en ojämn arbetsbelastning mellan olika kronofogdemyndigheter. Samma slags ärenden kan också komma att handläggas på olika sätt. beroende på om överexekutor har överlämnat ärendet eller inte. Hovrätten ifrågasätter därför om det inte är lämpligt att närmare — eventuellt i en förordning som meddelas av regeringen — reglera vilka ärenden som överexekutor får överlämna till kronofogdemyndigheten. Även länsstyrelserna i Krono-

Prop. l980/8lz84 Bilaga 2 328

bergs och Värmlands län anser att klara regler bör meddelas om när över- lämnande av ärende skall ske. Sistnämnda länsstyrelse anför att utgångspunkten bör vara att övergångsskedet blir så kort som möjligt. Handräckningsärenden enligt 19] och l92 åå UL bör vara kvar hos över- exekutor eftersom handläggningstiden för dessa ärenden inte är lång. Ärenden angående exekutiv försäljning av fast egendom bör överlämnas om auktion inte har kungjorts eller om anstånd har beviljats enligt ll & lagen (l97lz494) om exekutiv försäljning av fast egendom. Fördelnings- ärenden. frånsett fördelning efter exekutiv auktion. bör enligt läns- styrelsen överlämnas oavsett i vilket handläggningsskede ärendena befinner sig.

Hovrätten för Västra Sverige anser att den föreslagna ordningen inte är rationell och att den kan komma att medföra onödiga svårigheter för såväl överexekutor som kronofogdemyndigheten . Enligt hovrättens mening bör de ärenden. som vid balkens ikraftträdande är anhängiga hos över- exekutor. handläggas och avgöras av denne enligt de äldre bestäm- melserna. Någon rätt för överexekutor att överflytta ett sådant ärende till kronofogdemyndigheten bör inte finnas. Härigenom blir visserligen övergångstiden längre än enligt beredningens förslag, men skulle ett ärende i något fall vara oavslutat hos överexekutor under alltför lång tid efter införandet av UB kan regeringen enligt 5 & förordna om överflyttning till kronofogdemyndigheten. Kronofogdeföreningen befarar att de föreslagna reglerna kommer att leda till osäkerhet vid handläggningen. Övergångsbestämmelserna bör ha den innebörden att mål vari exekutiv försäljning har aktualiserats före balkens ikraftträdande bör kvarligga hos överexekutor och helt handläggas enligt de äldre reglerna. Enligt föreningen förefaller det föga rationellt att befattningshavare hos överexekutor. som i framtiden inte skall handlägga exekutiva ärenden. måste sätta sig in i det omfattande regelkomplex som UB med följd- författningar utgör.

Länsstyrelsen i Stockholms län. som uttryckligen förklarar sig dela upp- fattningen att överexekutor bör tillämpa äldre bestämmelser beträffande den formella handläggningen av målen men att dessa skall avgöras i sak enligt UB:s bestämmelser, understryker att det ibland kan vara svårt att avgöra vilka regler i utsökningsrätten som skall anses till övervägande del vara av processuell resp. materiell natur. Länsstyrelsen är sålunda inte övertygad om att exempelvis bestämmelserna om ställande av säkerhet som förutsättning för viss handräekning kommer att. såsom beredningen utgår från. självklart uppfattas som en föreskrift av materiell art.

Svea hovrätt framhåller att den i 6 & första stycket andra meningen föreslagna bestämmelsen torde innebära att överexekutor under den tid myndigheten finns kvar efter UB:s ikraftträdande får vidgad befogenhet att döma ut vite som överexekutor själv har förelagt. Hovrätten ifrågasätter lämpligheten härav.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 2 329

Länsstyrelsen i Älvsborgs län understryker betydelsen av att frågan vad som skall hända med den Iänsstyrelsepersonal som blir övenalig när kronofogdemyndighetema har övertagit överexekutors ärenden ordnas i god tid före organisationsändringen på ett för personalen tillfredsställande sätt.

9— ll 5.5

Ett par remissinstanser påpekar att vissa bestämmelser i UBp inte är av ren övergångskaraktär. Sålunda anser länsstyrelsen i Stockholms län att de bestämmelser som har tagits uppi 9— ll åå i stället bör tas upp i balken. Länsstyrelsen framhåller att en promulgationslag inte ägnas lika stor upp- märksamhet som den lag till vilken den ansluter. Detta gäller framför allt sedan någon tid har förflutit efter huvudlagens ikraftträdande. då det knappast längre finns anledning att leta efter självständiga bestämmelser i promulgationslagen. Placering av sådana bestämmelser i en promulga- tionslag kan därför medföra risker från rättssäkerhetssynpunkt. Länssty- relsen i Älvsborgs län gör ett liknande påpekande i fråga om l l &.

Beträffande den i 10 & upptagna bestämmelsen att i fall då enligt en särSkild lag dom eller beslut får verkställas omedelbart verkställigheten sker som om avgörandet har vunnit laga kraft framhåller Svea hovrätt att den distinktion i UB som ligger till grund för bestämmelsen är konstruerad och svårbegriplig. Denna distinktion — som hovrätten inte uppmärk- sammade i sitt remissyttrande rörande UB — har tydligen samband med att beredningen har funnit bestämmelserna om verkställighet i 42 ä 2 mom. UL vara alltför restriktiva. Den är inte heller konsekvent genomförd. Hovrätten anser att nuvarande regler om verkställighet och ställande av säkerhet i 42 & UL är lämpligare och bör behållas.

När det gäller 11 5 i förslaget, som ger kronofogdemyndigheten möjlighet att kräva säkerhet vid verkställighet i vissa fall, befarar Svea hovrätt att bestämmelsen kan ge upphov till godtycke och rättsosäkerhet, eftersom det inte ges några närmare föreskrifter om när kronofogde- myndigheten skall kräva säkerhet. Bestämmelsen är emellertid en konsekvens av de i UB föreslagna reglerna om verkställighet av icke laga- kraftvunna domar och beslut. Den torde därför inte kunna göras tvingande för kronofogdemyndigheten eller på annat sätt ändras annat än i samband med att dessa regler omarbetas. Hovrätten föreslår att så sker.

175

RS V undrar. med hänvisning till den oklarhet som råder om när ansökan skall anses ha skett i ett allmänt mål. hur den föreslagna bestämmelsen skall tillämpas i sådana mål. RSV erinrar om att verket i sitt yttrande över beredningens förslag till UB har som ansökningsdag förordat den dag då indrivningsuppdraget kommer in till kronofogdemyndigheten eller, om målen databehandlas. den dag som målet registreras. Samma fråga har

Prop. HBO/81:84 Bilaga 2" 330

aktualiserats vid tillämpningen av 64 å uppbördslagen (l9531272. omtryckt l972175) i lydelse enligt lag 19741853. där det sägs bl.a. att ränta inte skall utgå på en viss staten tillkommande fordran under tid då den är föremål för indrivning. Enligt vad verket under hand har inhämtat skall bestämmelsen uppfattas så att ränta inte utgår efter den dag då indrivningsuppdraget har överlämnats till kronofogdemyndigheten (jfr 27 å andra stycket fjärde meningen lagen l959z92 om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattningl.

31.5

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att det inte bör tillkom- ma kronofogdemyndigheten att häva en säkerhetsåtgärd som har beviljats av överexekutor. Vid hävande av en säkerhetsåtgärd bör enligt läns- styrelsen konceptet till beslutet samt akten vara tillgängliga. Dessa. finns hos länsstyrelsen. Därtill kommer att ett interimistiskt beslut meddelas i de flesta fall och att det därefter ofta sker en uppgörelse mellan parterna. När ärendet sedan avskrivs på grund av återkallelse, ingår en återkallelse av det interimistiska beslutet som ett delmoment i avskrivningsbeslutet. Det skulle enligt länsstyrelsens mening uppenbarligen vara olämpligt att inte låta överexekutor handlägga ärendet i dess helhet.

335

Med anledning av beredningens uttalande att även kvarstad och skingringsförbud som gäller vid ikraftträdandet bör antecknas i vederbörligt register erinrar länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lätt om att någon förteckning över dylika beslut inte f.n. förs hos överexekutor.

35 och 36 55

Länsstyrelsen i Stockholms län anmärker att det inte klart framgår vad som avses med uttrycken "i fråga om fullföljd” och ”angående fullföljd". Bestämmelserna kan enligt länsstyrelsen missförstås på så sätt att äldre lag skall tillämpas i alla delar beträffande ifrågavarande fullföljdsmål, något som dock inte torde vara avsikten.

Beträffande bestämmelsen i 35 å andra stycket anmärker Svea hovrätt att bestämmelser av regeringen för den avsedda situationen. d.v.s. närmast när fullföljd mot ett äldre beslut aktualiseras vid en tidpunkt då någon överexekutor inte längre finns att tillgå. knappast torde kunna gå ut på annat än att nya lagens bestämmelser skall tillämpas. Hovrätten ifråga- sätter därför om det inte hade varit enklare att föreskriva att så skall ske sedan överexekutor inte längre finns att tillgå. Detsamma kan i viss mån sägas om bestämmelsen i 5 5.

385

Hovrätten för Övre Norrland ifrågasätter, på samma sätt som be- träffande 6 5, om det inte borde närmare regleras vilka ärenden som över- exekutor får överlämna till kronofogdemyndigheten.

Prop. 1980/81z84 Bilaga 2 331

Förslaget om ändring i lagen (1899:12 5.9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Hovrättenför Övre Norrland påpekar att ärenden enligt förevarande lag förekommer mycket sparsamt. Det kan därför enligt hovrätten ifrågasättas om inte prövningen borde läggas på en viss kronofogdemyndighet i stället för att spridas ut på samtliga kronofogdemyndigheter. Det är också tänkbart att låta ärendena handläggas av Svea hovrätt, som redan har att pröva ansökningar om verkställighet av utomnordiska domar och beslut.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att förslaget att överföra verkställighetsprövningen till kronofogdemyndigheten skulle innebära en försämring i förhållande till vad som gäller nu. Länsstyrelsen innehar både som ämbetsmyndighet och som överexekutor sedan gammalt en välkänd ställning som ett regionalt kontaktorgan gentemot utländska myndigheter. särskilt i vad angår grannländerna. Där utgår man från att det i inter— skandinaviska verkställighetsfrågor o.d. alltid kan tas kontakt med veder- börande länsstyrelse.

Förslaget om ändring i föräldrabalken

Enligt länsstyrelsen i Norrbottens län innebär den föreslagna bestämmelsen en påtaglig förbättring. Länsstyrelsen anser att förslaget bör genomföras snarast möjligt utan att genomförandet av UB avvaktas.

Hovrätten för Övre Norrland anser att den föreslagna lydelsen är alltför generell. Hovrätten, som biträder vad beredningen har anfört i motiven. föreslår att paragrafen ges en något mera preciserad lydelse.

Förslaget om ändring i uppbördslagen (l953:272)

RSV anser, i enlighet med vad verket har anfört i sitt remissyttrande över förslaget till UB. att det bör framgå direkt av UB i vad mån de däri upptagna bestämmelserna är tillämpliga i enskilda resp. allmänna mål. För exekutionsväsendet är det ytterst besvärande att bestämmelserna för handläggning av allmänna mål är splittrade på olika författningar. Det är ett önskemål att indrivningen får en systematisk reglering i en särskild lag. Verket har emellertid inte något att invända mot lagstiftningstekniken i 60 5 2 mom., som avser fall när vissa men inte alla allmänna mål omfattas av bestämmelser i UB. Även kronofogdeföreningen ser helst att grund- läggande föreskrifter beträffande allmänna mål förs samman till en fristående författning. Föreningen är emellertid inte främmande för tanken på att de allmänna målen behandlas i ett särskilt kapitel i balken.

Länsstyrelsen iÄlvsborgs län beklagar att beredningen inte har tagit upp

Prop. l980/81:84 Bilaga 2 332

till behandling frågan om möjlighet att även beträffande skatter förordna om inhibition av verkställighet av överklagade beslut. När det gäller skatter tar det ofta lång tid att få ett grepp om vad den skattskyldige verkligen resterar för. Innan man har kommit så långt är det svårt att få den skattskyldige att göra avbetalningar. Detta medför att de som hand- lägger exekutiva försäljningar ändå — trots avsaknad av bestämmelser — anser sig tvungna att avvakta viss utredning. Länsstyrelsen anser att. det är nödvändigt med liberalare regler om inhibition av verkställighet beträffande skatter än vad som nu gäller.

Förslaget om ändring i rättegångsbalken 15 kap.

] å

Svea hovrätt ifrågasätter om inte ändringen i 15 kap. l 5 av förut— sättningarna för kvarstad till att det skall kunna skäligen befaras att mot- parten undandrar sig att betala sin skuld innebär en alltför långtgående uppluckring. En gäldenär torde enligt hovrätten kunna undandra sig att betala sina skulder utan att han därför behöver vidta någon illojal åtgärd med sin egendom eller disponera över denna så att borgenären blir miss- gynnad. Motsvarande ändring har inte föreslagits i 26 kap. 1 5. Bestämmel- serna om kvarstad i l5 kap. och 26 kap. RB bör så långt möjligt överens- stämma. Med hänsyn till dessa omständigheter föreslår hovrätten att den nuvarande lydelsen av 15 kap. l & bibehålls i nu aktuellt hänseende.

Hovrätten för Västra Sverige tar upp frågan vad som skall förstås med uttrycket att kvarstad skall läggas på så mycket av svarandens egendom att "fordringen kan antagas bliva täckt". Enligt motiven innebär bestäm- melsen bl.a. att även kostnader för en blivande utmätning bör tas med i beräkningen. För att fordringen skall bli täckt måste enligt hovrättens mening kvarstaden omfatta även de rättegångskostnader som kan beräk- nas uppkomma för erhållande av exekutionstitel. Detta bör klart utsägas. Även Svea hovrätt anser att nämnda lydelse är otillfredsställande. Om en borgenär yrkar kvarstad på egendom till vilken han har särskild förmåns- rätt, bör enligt hovrätten domstolen begränsa förordnandet enligt yrkandet. något som bör framgå av bestämmelsen. Eventuellt bör detta också gälla i fall då t.ex. åtgärden riktar sig mot en utländsk ägare av ett avgångsklart fartyg. även om särskild förmånsrätt i fartyget saknas. Har borgenären sjöpanträtt eller annan begränsad sakrätt. skall f.n. liksom enligt förslagets 15 kap. 2 & handräekning ges på grund av bättre rätt till den belastade egendomen. Enligt hovrättens mening skulle det för klar- heten vara lämpligare att även detta fall fördes under l 5.

Prop. HSO/81:84 Bilaga 2 333

4 &

Länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att den föreslagna lydelsen av 15 kap. 4 & innebär att rätten får befogenhet att interimistiskt förordna om avhysning. Länsstyrelsen anser visserligen att något missbruk av den ut- ökade befogenheten inte behöver befaras men ifrågasätter likväl om det från allmän rättssäkerhetssynpunkt bör föreligga en lagfäst rätt om interi- mistisk vräkning i tvister av den art som avses i bestämmelsen.

65

Bestämmelsen i andra stycket om rättens prövning av säkerhet som inte har godkänts av motparten kan enligt Svea hovrätt läsas som om den åsyftade endast en prövning i formellt hänseende. l klarhetens intresse bör anges att prövningen även omfattar att säkerheten är tillräcklig.

I fråga om hänvisningen i samma stycke till 2 kap. 14 & UB erinrar hovrätten för Övre Norrland om vad hovrätten i sitt yttrande över för- slaget till UB har anfört angående möjlighet för en borgensman att åt- minstone i viss omfattning begränsa sitt åtagande till en del av det belopp som skall säkerställas.

75

Hovrätten för Övre Norrland anser att det i lagtexten direkt bör sägas ut att det. för att kvarstad för en fordran skall upphöra att gälla, fordras ett hävningsbeslut av rätten, även i fall då käranden medger att säkerhets- åtgärden återgår eller då svaranden försätts i konkurs. Denna ståndpunkt överensstämmer nämligen inte med vad som har uttalats i förarbetena till RB. Uppmärksamhet bör enligt hovrätten också ägnas åt frågan huruvida en särskild underrättelseskyldighet bör åläggas en konkursförvaltare som finner att i konkursboet ingår egendom som är föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

105

Domarefärbundet förutsätter att domstolarna endast i undantagsfall kommer att meddela föreskrifter rörande genomförandet av en handräck- ningsåtgärd. eftersom kronofogdemyndigheten i allmänhet har betydligt större förutsättningar att bedöma sådana frågor.

17 kap.

145

Svea hovrätt erinrar vid förevarande paragraf om vad hovrätten har anfört i anslutning till 10 och 11 && UBp. Vidare anmärker hovrätten att för- slaget inte ger något exempel på när anledning att föreskriva säkerhet skall anses föreligga. Hovrätten. som utgår från att beredningen inte har avsett

Prop. NSD/81:84 Bilaga 2? 334

att domstolen för tillämpning av den föreslagna bestämmelsen skall anse sin dom så svagt grundad att möjlighetema till ändring bedöms som stora. påpekar att om den vinnande partens ställning är stabil och hans anseende i övrigt gott. det kan förväntas att ett eventuellt skadestånd kan tas ut utan att säkerhet ställs. Är motsatsen fallet kan befaras att han inte kommer att prestera någon säkerhet, i vilket fall en föreskrift om säkerhet skulle göra förordnandet om omedelbar verkställighet meningslöst. Enligt hovrättens uppfattning kan det föreslagna tillägget medföra att domstolama i stor ut- sträckning avstår från att förordna om omedelbar verkställighet. något som motverkar beredningens avsikt att verkställighet av inte lagakraft- vunna domar skall underlättas.

26 kap. I fråga om 26 kap. l 5 kan hänvisas till yttrandena över 15 kap. l 5.

27 kap.

105

RÅ . som inte har någon erinran mot att skingringsförbud slopas som särskild handräckningsform, ifrågasätter om den nya regleringen av kvar- stadsinstitutet ger anledning attjämka även reglerna om beslag. RÅ en'nrar om att beslag i brottmål tillgodoser andra ändamål än kvarstad. Den föreslagna lagtexten har enligt RÅ fått en onödigt komplicerad utformning genom hänvisningen till bestämmelseri UB. som i sin tur innehåller vidare— hänvisningar. Övervägande delen av de bestämmelser till vilka det hän- visas i 17 kap. 6 & UB torde sakna all aktualitet vid beslag. I vissa hänseen- den är hänvisningen till UB inte helt riktig. I 17 kap. 7 & första stycket UB behandlas sålunda fordran. Eftersom beslag läggs på ett föremål. kan till- lämpning av denna del av bestämmelsen aldrig ifrågakomma.

Med anledning av beredningens uttalande. att kronofogdemyndigheten på begäran av en part skall söka driva in vad som är förfallet till betalning om ett skuldebrev har tagits i beslag. framhåller RÅ att det med hänsyn till de fall då beslag kan förekomma är svårt att tro att frågan någonsin skulle kunna aktualiseras i praktiken. Skulle mot all förmodan så ske. måste enligt RÅzs mening intresset av förundersökningens bedrivande uppen- barligen ges företräde framför borgenärens önskemål om att få ut fordringsbeloppet. Någon särskild bestämmelse om rätt eller skyldighet att sälja egendom. som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård. är enligt RÅ inte behövlig. Om det anses att föreskrifter bör ges. erinrar RÅ om att en annan lösning i fråga om försäljningssättet har valts beträf- fande förverkad egendom och hittegods m.m. Sammanfattningsvis förklarar RÅ att han inte är beredd att godta beredningens förslag till

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 2 335

lydelse av paragrafens andra stycke utan förordar att bestämmelsen utformas i enlighet med nu gällande föreskrifter, med de redaktionella änd- ringar som kan föranledas av beredningens förslag i övrigt.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att det någon gång kan bli aktuellt med förtida försäljning av egendom som har tagits i beslag. Försäljningsuppgiften torde i detta fall f.n. åligga allmän åklagare. Enligt länsstyrelsen bör åklagaren befrias från försäljningsuppgiften även då den uppkommer i brottmål och uppgiften i stället överlämnas till kronofogde- myndigheten. Fall, då förtida försäljning av egendom som har tagits i beslag kommer i fråga, är sällsynta och försäljningsuppgiften ligger helt vid sidan av en allmän åklagares övriga tjänsteåligganden.

Förslaget om ändring i lagen ( 1929zl45) om skiljemän

Förslaget att till tingsrätten överföra överexekutors uppgifter enligt skiljemannalagen har av de flesta remissinstansema lämnats utan erinran. 1 några remissyttranden förordas emellertid att uppgifterna i stället förs över till länsstyrelsen.

Statskontoret. som förordar att uppgifterna anförtros länsstyrelsen, åberopar som skäl för sin ståndpunkt dels vad beredningen har anfört om att domare i en allmän domstol kan komma i fråga som skiljeman. dels länsstyrelsens mera omfattande personkännedom. RSV anser att länssty- relsen är minst lika lämpad som en domstol för uppgiften. Bl.a. framhåller verket att en flyttning inom länsstyrelsens organisation ter sig som en smidigare lösning än ett överförande till en annan myndighet. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det förhållandet att en domare i allmän domstol kan komma i fråga som skiljeman inte behöver vålla några större problem, men att länsstyrelsen med sina vittförgrenade kontakter i samhället får anses utgöra den lämpligaste myndigheten för dessa ärenden. Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att överexekutors funktioner enligt skiljemannalagen bör övertas av länsstyrelsen och inte av tingsrätten. Sistnämnda länsstyrelse påpekar att uppgiften att utse skiljeman har ansetts så betydelsefull att den skall fullgöras av en avdel- ningschef.

Förslaget om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag

I fråga om utseende av skiljeman enligt 223 & aktiebolagslagen anser länsstyrelsen i Stockholms län. i enlighet med vad länsstyrelsen har förordat beträffande motsvarande uppgift enligt skiljemannalagen. att uppgiften i fortsättningen bör ankomma på länsstyrelsen. Samma uppfattning har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 2 336

Enligt nämnda länsstyrelser bör även nedsättning av lösenbeloppjämlikt 223 5 2 mom. fjärde stycket aktiebolagslagen efter överexekutors avskaf- fande äga rum hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att sådan nedsättning under senare år har skett ett flertal gånger. ofta avseende stora belopp vilka efter noggrann prövning skall betalas ut till alla de aktieägare som anmäler sig efter hand. Även RSV förordar att nämnda ncdsättningsärenden skall handläggas av länsstyrel- sen.

Förslaget om ändring i jordabalken 12 kap.

21, 22 och 44 åå

Länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län förordar att uppgiften att motta deposition av hyra får stanna kvar hos länsstyrelsen om överexekutor avskaffas. Detta överensstämmer med vad nämnda länsstyrelser förordar beträffande nedsättning enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Läns- styrelsen i Göteborgs och Bohuslän framhåller att hithörande ärenden kan hos en storstadslänsstyrelse vara en mycket betungande arbetsuppgift. 1 samband med hyreskonflikter kan massnedsättning förekomma. Varje nedsättning kräver en särskild prövning av förutsättningarna för nedsätt- ning och ett särskilt beslut. Framställningar om utbetalning kan. vara mycket talrika. Ett intimt samarbete äger i vissa hithörande hänseenden rum mellan länsstyrelsens överexekutorsavdelning och dess medels- förvaltningsavdelning. Med hänsyn till länsstyrelsens centrala roll på medelsförvaltningens område skulle det te sig mycket naturligt om läns- styrelsen uppställdes som ett alternativ till överexekutor.

19 kap.

215

DON och länsstyrelsen i Älvsborgs län uttalar sin tillfredsställelse över förslaget att kvarstad skall antecknas i fastighetsboken.

Hovrätten för Övre Norrland påpekar att de frågor som hovrätten har tagit upp i anslutning till 15 kap. 7 & RB även anmäler sig vid förevarande paragraf.

Prop. HSO/81:84 Bilaga 2 337

Förslaget om ändring i lagen '(]915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

DON uttalar att nämnden inte har någon erinran mot att uppgiften att förklara förkommen fullmakt kraftlös överflyttas till tingsrätten.

Förslaget om ändring i lagen (l915:219) om avbetalningsköp

105

SHIO och köp/nannafärhundet anser att kronofogdemyndigheten själv- mant bör ta ut kostnaderna för förfarandet hos svaranden. Myndigheten bör även svara för dessa tills de har betalts av svaranden.

145

Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter om det är motiverat att införa möjlighet att överklaga hovrättens beslut om handräekning. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att besvär över handräekning utgör en ganska stor ärendegrupp. Att flytta upp prövningen av ärendegruppen på den före- slagna nivån förefaller enligt länsstyrelsen att stå i dålig överensstämmelse med nutida strävanden att nedbn'nga antalet mål i högre instans.

Enligt förslaget kan. påpekar advokatsamfundet. värderingsfrågan komma att prövas av domstol redan i handräckningsärendet, samtidigt som en part liksom hittills skall vara oförhindrad att väcka talan vid domstol. Samfundet efterlyser uttalande om hur de kollisionsfall som kan uppkomma mellan prövning av hovrätten i handräckningsärendet och av domstolen efter särskilt väckt talan i värderingsfrågan skall lösas.

165

Hovrätten för Övre Norrland ifrågasätter det lämpliga i att frågan när en ansökan skall förklaras förfallen görs fakultativ. Enligt hovrättens mening bör man eftersträva så bestämda regler som möjligt och inte låta myndig- heterna stå säljaren till tjänst med ett fortlöpande hot mot köparen. Även RSV och kronofogdeföreningen förordar att en ansökan får förfalla automatiskt när förutsättningarna föreligger. Enligt föreningen skulle den av beredningen föreslagna ordningen komma att medföra ett inte obetyd- ligt merarbete i distrikt med ett stort antal mål.

Förslaget om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Försäkringsinspektionen liksom försäkringsrättskommittén och Svenska försäkringsbolags riksförbund förklarar uttryckligen att de inte har någon erinran mot de föreslagna ändringarna i försäkringsavtalslagen. 22 Riksdagen [980/81. ] saml. Nr 84

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 338

Såå

Enligt hovrätten för Västra Sverige bör i UB uttryckligen anges att pengar som har belagts med kvarstad eller eljest influtit i anledning av kvarstad. varvid inkluderas ersättningsbelopp som avses i 58 få försäkringsavtalslagen. skall sättas in i bank mot ränta. om medlen inte skall betalas ut inom kort.

117aå

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser sig inte kunna biträda förslaget att utvidga reglerna i 117 & försäkringsavtalslagen till att gälla även vid utmät- ning. Länsstyrelsen. som tidigare har avstyrkt förslaget i UB om åter- vinning vid utmätning. anser att tillämpningen av sådana bestämmelser skulle bli mycket arbetskrävande för kronofogdemyndigheterna. eftersom dessa själva skall pröva om förutsättningar för återkrav föreligger.

RSV påpekar att oklarhet råder om hur bestämmelsen att en ansökan om utmätning skall räknas lika som en ansökan om konkurs skall tillämpas i allmänna mål. RSV hänvisar till vad verket har anfört i anslutning till den föreslagna 17 å UBp.

Förslaget om ändring i lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar

Flera remissinstanser är kritiska till förslaget att kronofogde- myndigheten skall överta överexekutors uppgift att ta emot deposition enligt 1927 års lag. RSV delar inte beredningens uppfattning att antalet depositionsärenden inte är så stort att det behöver inverka på kronofogde- myndighetens organisation. Det årliga antalet depositionsärenden ger dessutom enligt RSV inte en rättvisande bild av den arbetsbelastning som dessa ärenden för med sig. Om en person månadsvis nedsätter hyra. bok- förs nedsättningarna som ett enda ärende. trots att det under ett år egent— ligen är fråga om tolv ärenden. Handläggningen omfattar inte bara mot- tagandet av nedsättning utan även utbetalning av medlen. Begäran om lyft- ning framställs f.ö. i många fall mycket lång tid efter det att nedsättning har skett. RSV kan inte finna att depositionsärendena har något samband med kronofogdemyndighetens nuvarande eller framtida uppgifter. RSV vill för sin del förorda att depositionsärendena handläggs av länsstyrelsen. Som alternativ vill verket föreslå hyresnämnden.

Även länsstyrelsen i Stockholms län understryker att ifrågavarande ärenden omfattar minst två beslut. nämligen prövning av nedsättnings- ansökningen och av lyftningsansökningen. 1 ett flertal ärenden blir det fråga om åtskilliga beslut. Enligt länsstyrelsen har beredningen inte anfört tillräckliga skäl för att lägga uppgiften att ta emot deposition på kronofogdemyndigheten. Dessa ärenden bör handläggas av en mera

Prop. 1980/81:84 . Bilaga 2 339

central myndighet än kronofogdemyndigheten. Nedsättning kan nu ske vid valfri länsstyrelse. Någon olägenhet härav har inte märkts vid läns- styrelsernas handläggning av ärendena, men en spridning av deposi- tionema på ett avsevärt antal valfria myndigheter kan befaras medföra ökade svårigheter för deponenten och betalningsmottagaren att nå varandra. Enligt länsstyrelsens mening bör ärenden angående nedsättning enligt 1927 års lag liksom enligt 12 kap. JB stanna kvar hos länsstyrelsen. om överexekutor avskaffas. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lätt. som framhåller att ett intimt samarbete nu äger rum mellan länsstyrelsens överexekutors- och medelsförvaltnings— avdelningar i fråga om anordningar och utbetalningar samt bevakning av preskriptionstiden enligt 7 5 i 1927 års lag. Även kronofiigt/(föreningen anser det lämpligast att depositionsärendena får vara kvar hos läns- styrelsen.

Förslaget om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Svea hovrätt ifrågasätter om behovet att komma åt undanhållna fordringshandlingar motiverar så stora avsteg från det vanliga dödnings- systemet som förslaget innebär. Hovrätten anser sig emellertid sakna underlag för en avvägning av detta behov. Även RSV hyser tvekan angående behovet av den föreslagna regleringen. Verket erinrar om att kronofogdemyndigheten enligt 5 kap. 30 & UB föreslås få befogenhet att begära dödning av en handling som har förstörts eller annars förkommit. När en handling inte kan påträffas vid utmätning. torde gäldenären nästan alltid göra gällande att han inte vet var den finns eller att den har för- kommit. Den omständigheten att gäldenären enligt UB får en straff— sanktionerad upplysningsplikt torde inte medföra någon ändring häri.

Vad gäller konkurs är konkurslagskommittén för sin del inte övertygad om att det finns något praktiskt behov av den föreslagna möjligheten. Som har anmärkts i betänkandet är det möjligt att en konkursförvaltare redan enligt gällande lag kan begära dödning av en handling. som gäldenären undanhåller konkursboet. Under alla förhållanden är det enligt kommittén önskvärt att de olika dödningsfallen behandlas på ett likartat sätt. I praktiken kan det nämligen vara svårt att skilja mellan fall då handlingen har förkommit och fall då den undanhålls.

RSV anser att den skillnad som förslaget medför beträffande förkomna resp. undanhållna handlingar inte kan godtas. Dödningsförfarandet bör vara detsamma oavsett vilket fall som är aktuellt. Beträffande bankböcker bör därför det enklare dödningsförfarandet enligt 12 & dödningslagen kunna användas även vid undanhållande.

Svea hovrätt anför kritik mot att förutsättningarna för att den undan—

Prop. 1980/81: 84 Bilaga .? 340

hållna handlingen skall antas vara i gäldenärens ägo inte har angetts. Antagligen är meningen att man skall tillämpa principen i 6 5 dödnings- lagen. nämligen att handlingen skall ha förstörts eller förkommit "för honom" (sökanden), vilket enligt motiven till dödningslagen innebär att sökanden med en till visshet gränsande sannolikhet skall visas ha innehaft handlingen. Tillämpat på förslaget skulle detta innebära att kronofogde- myndigheten med en till visshet gränsande sannolikhet skall styrka att utmätningsgäldenären har innehaft handlingen vid någon tidpunkt. Genom en sådan regel. som borde framgå av lagtexten eller åtminstone av motiven. undgås kanske risken att utmätningssökanden pådyvlar utmätningsgäldenären fordringar. som denne inte har ägt. Dessutom bör krävas att det inte är sannolikt att gäldenären sedermera har överlåtit fordringen.

Svea hovrätt framhåller vidare att genom dödningen bryts en god- troende förvärvares legitimation att kräva betalning. Tydligt är att man vid vanlig dödning måste kunna hålla en dödningssökande. som har överlåtit handlingen. ansvarig för godtrosförvärvarens förlust. Dödandet var obehörigt och därmed även sökandens uppbärande av betalning. Vid död- ning genom kronofogdemyndighetens försorg kan utmätningsborgenären. för vars räkning dödningen sker. inte rimligen komma i bättre ställning än den forne skuldebrevsinnehavaren själv. Han bör därför bli ansvarig gentemot godtrosförvärvaren eller dennes successor. Risken för att sådana situationer skall uppstå förefaller enligt hovrätten påtaglig. Det är därför väsentligt att säkerhet regelmässigt ställs.

Enligt Svea hovrätt kan ansvar för ett obehörigt dödande inte ifråga- komma. om utmätningsgäldenären i själva verket har haft handlingen i sin besittning men förlorat den. Under sådana omständigheter är det knappast möjligt att. som beredningen föreslår, redan i samband med dödandet föreskriva att en borgenär som inte är skyldig att ställa säkerhet. skall åläggas att betala den förlust som en tredje man kan lida. Detta ansvar bör bero på huruvida dödandet var behörigt eller inte och detta kan inte fast- ställas förrän det har klarlagts hur handlingen har kommit ur utmätnings- gäldenärens besittning. Om någon generell föreskrift skall ges om detta, bör den vara av bevisbördekaraktär. En sådan regel kan emellertid inte begränsas till att gälla för subjekt som enligt UB är befriade från att ställa säkerhet.

Beredningens uttalanden angående verkan av att en bankbok har dödats på ansökan av orätt borgenär tas upp av hovrätten för Västra Sverige. Vad beredningen har anfört om det fallet att sökanden före utmätningen har överlåtit (eller pantsatt) bankboken och banken efter dödningsbeslutet i god tro betalar till kronofogdemyndigheten — att banken då måste kunna åberopa betalningen gentemot rätte borgenären — ifrågasätts av hovrätten under hänvisning till 67 å andra stycket lagen (1955zl83) om bankrörelse. Om emellertid ett resultat i enlighet med beredningens slutsats anses önsk-

Prop. 1980/81 : 84 Bilaga 2 34l

värt. synes det enligt hovrätten lämpligt att den rekommendation om anmälan till banken om en överlåtelse som finns i nämnda paragraf och motsvarande bestämmelser i annan banklagstiftning byts ut mot ett krav på denuntiation för att överlåtelsen skall bli gällande mot banken efter död- ning av motboken. Ett sådant krav skulle medföra vissa fördelar. Kronofogdemyndigheten skulle snabbt få reda på vem som har disposi- tionsrätt till en motbok som är utställd på utmätningsgäldenären. Någon avsättning av ett överskott enligt 15 9" sista stycket i förslaget skulle inte behöva förekomma i detta fall. eftersom överskottet alltid skulle tillkomma utmätningsgäldenären.

Den av beredningen förordade möjligheten att döda t.ex. en bankbok endast delvis kritiseras av ban/(inspektionen. Inspektionen framhåller att det möjligen avses att därigenom underlätta för rättsinnehavaren att disponera motboken för den händelse den påträffas. Skäl kan sålunda i och för sig finnas för att medge partiell dödning. Enligt inspektionen är det emellertid oklart under vilka former dödningsproceduren i ett sådant fall skall praktiskt fullföljas. bl.a. med hänsyn till att en ny handling inte skall utfärdas. Det synes vidare i viss mån strida mot sakens natur att en hand- ling, som inte kan anträffas. endast delvis blir föremål för dödning. Detta talar enligt inspektionen för att ett dödningsbeslut. som ju innebär en presumtion för att handlingen som sådan inte kan anträffas. bör avse hela handlingen. [ vart fall synes detta lämpligt såvitt gäller bankbok. Skall möjlighet till partiell dödning finnas. måste enligt inspektionen formerna härför utredas närmare. Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter för sin del om inte möjligheten att endast delvis döda en bankbok bör komma till uttryck i lagtexten.

Beträffande förslaget om krav på säkerhet undrarkonkurslagskummittén om säkerheten vid konkurs skall ställas av förvaltaren personligen eller av konkursboet. företrätt av förvaltaren. Enligt kommitténs mening bör det inte rimligen begäras att förvaltaren skall riskera egna medel i nu avsedda fall. Om säkerheten skall utgöras av borgen och boet som sådant är borgensman, kan det diskuteras om det härigenom uppstår en (villkorad) konkurskostnad eller en (villkorad) massafordran. Enligt kommittén ligger det närmast till hands att räkna utgiften som en konkurskostnad.

Svea hovrätt anmärker på den föreslagna tidsbegränsningen för ianspråktagande av säkerhet till tre år från dödningsbeslutet. Ansvar bör enligt hovrätten gälla till dess fordringen har preskriberats och bör under inga omständigheter bortfalla förrän innehavaren på grund av inträdd för- fallodag har fått anledning att höra av sig. Att transaktionen därmed kan få en lång avvecklingstid utgör enligt hovrätten ett särskilt skäl till tveksam- het huruvida systemet lämpligen bör införas.

Konkurslagskommittén framhåller för sin del att en konkurs uppenbar— ligen inte bör fördröjas i avvaktan på utgången av treårsfristen. men att det kan innebära olägenheter att frågan om säkerhetens öde hålls svävande så länge.

Prop. 1980/81 : 84 Bilaga? 343

Beträffande bestämmelsen i l5 få sista stycket om överskott anser läns- styrelsen i Kronobergs län att det även bör meddelas en föreskrift om hur det skall förfaras med avsatt överskott sedan viss tid har förflutit. Kortkurslagskummitten påpekar att ingenting har sagts om vad som skall gälla om konkurs ger överskott. Sådana fall är emellertid sällsynta och kommittén anser för sin del att en särskild föreskrift i ämnet kan undvaras.

Förslaget om ändring i sjölagen(1891:35 s. ])

Utredningen angående inskrivning av rätt till luftfartyg tillstyrker beredningens förslag till ändringar i sjölagen med den reservationen att beslag såsom inskrivningshinder bör uttryckligen anges under punkt 7 i 33. ?? och inte som beredningen föreslår regleras av punkt 9.

Med anledning av beredningens uttalande att underrättelseskyldigheten enligt 69 & bör gälla varje åtgärd som innefattar kvarstad eller beslag oavsett hur den betecknas framhåller nämnda utredning att anspråken på befälhavarens tolkning av den rättsliga innebörden av en främmande myndighets ingripande mot hans skepp inte kan ställas högt. Det bör vara nog att rapportera sådana ingripanden som betecknas som kvarstad. utmätning eller beslag eller som för befälhavaren själv framstår som sådana. Den närmare juridiska analysen får läggas på register- myndigheten. Tydligt är att ett myndighetsingripande t.ex. i enda syfte att främja sjösäkerheten. såsom ett nyttjandeförbud. inte bör rapporteras i denna ordning.

Förslaget om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

Utredningen angående järetagsinteekning framhåller att den föreslagna lösningen av frågan om konkurrens mellan en företagsinteckning och kvarstad möjligen strider mot grunderna för 5 & företagsinteckningslagen. enligt vilken bestämmelse företagsinteckning inte får meddelas så att den till omfattningen avviker från en annan inteckning som är meddelad eller sökt i samma näringsverksamhet.

Förslaget om ändring i konkurslagen (1921:225) 13 %

Förslaget att fordran som har fastställts genom skiljedom skall godtas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs. om domen får verkställas enligt vad som sägs i 3 kap. l7—20 åå UB. kritiseras av konkurslagskommittén. Denna anser att det är mindre lämpligt att införa

Prop. HSO/81:84 Bilaga 2 343

ett prövningsmoment i 13 s. Verkställighetsfrågor som avses i 3 kap. 17—20 st UB kan tänkas bli (Vistiga. och i sådana fall rubbas delvis grunden för regleringen i 13 få andra stycket. Det ter sig också något främmande att låta konkursdomaren avgöra. om förutsättningarna för verkställighet enligt UB föreligger. Enligt kommitténs mening bör man. i nära anslutning till vad som nu gäller, som förutsättning för behörighet uppställa att kronofogdemyndigheten har funnit att skiljedomen får verk- ställas och annat inte har förordnats.

355

Konkurslagskommittén framhåller att trots att det i motsvarande bestämmelse i ett till lagrådet remitterat förslag till ändringar i KL (38 &) används uttrycket "tagits i mät", bestämmelsen bör ändras på sätt som beredningen har föreslagit. .

81.5

Enligt Svea hovrätt är de av beredningen åberopade skälen för den före- slagna försämringen av jordägares och hyresvärds rättsställning inte övertygande. Förslaget tillstyrks däremot av konkurslagskommitten, som påpekar att det ligger i linje med vad kommittén har uttalat i betänkandet (SOU 1974:6) Förenklad konkurs m.m. (s. 155 D.

Förslaget om ändring i brottsbalken 11 kap.

loch3 55

Enligt RÅ innebär förslaget inte någon i alla avseenden helt tilltalande lösning. Eftersom 11 kap. 1 5 andra stycket andra meningen inte ändras, kan gäldenären även i fortsättningen straffas för oredlighet mot borge- närer, om han i samband med en annan exekutiv förrättning än konkurs och förhandling om offentligt ackord — t.ex. utmätning — åberopar en oriktig handling eller ett skenavtal och därigenom förorsakar att förrättningen helt eller delvis misslyckas. Under vissa omständigheter kan förfarandet bli att bedöma söm grovt, varvid straffet är fängelse lägst sex månader och högst sex år. Vidhåller gäldenären sålunda lämnade oriktiga uppgifter när han vid utmätning underskriver en förteckning över sina till- gångar, torde den osanna försäkran som han då gör sig skyldig till vara att bedöma som grov. Straffet härför är fängelse högst två år. Enligt RÅ:s uppfattning bör lämnandet av oriktiga uppgifter i samband med en utmät— ningsförrättning bedömas enhetligt. vilket inte blir fallet med beredningens förslag. Frågan hur oriktiga eller vilseledande uppgifter under en utmätningsförrättning skall bestraffas bör därför övervägas ytterligare. En

Prop. HBO/81:84 Bilaga 2 344

lösning är att man från brottet oredlighet mot borgenärer avför alla fall då en gäldenär lämnar oriktiga uppgifter vid utmätning och i stället låter bestämmelsen om osann resp. vårdslös försäkran bli det enda straff- rättsliga korrektivet för sådana uppgifter.

RSV anser för sin del att ansvar för oredlighet resp. vårdslöshet mot borgenärer bör kunna ådömas en gäldenär som skriftligen bekräftar oriktiga uppgifter inför kronofogdemyndigheten oavsett om han därvid åberopar en oriktig handling. Frågan huruvida gäldenären därutöver bör dömas för osann eller vårdslös försäkran torde bl.a. få bero på om oredlig- heten i det enskilda fallet är att anse som grov eller ej.

I fråga om övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i 11 kap. brottsbalken påpekar RÅ att på grund av nämnda ändringar lämnandet av oriktiga uppgifter i samband med en utmätning i ett visst hänseende hänförs under en mildare straffbestämmelse. Det kan då ifråga- sättas om de föreslagna övergångsbestämmelserna. enligt vilka äldre lag alltjämt skall gälla i fråga om en gärning som någon har begått före ikraft- trädandet eller därefter begår i ett ärende på vilket lagen om utmätningsed fortfarande är tillämplig. står i överensstämmelse med principen i 5 5 andra stycket i brottsbalkens promulgationslag. Enligt den bestämmelsen skall ny lag tillämpas om den leder till frihet från straff eller lindrigare straff. En tillämpning av denna princip i nu förevarande fall skulle kunna medföra att gärningen rubricerades som oredlighet mot borgenärer men straffet bestämdes enligt straffskalan för osann försäkran. Beredningens förslag har emellertid enligt vad RÅ vidare framhåller sin motsvarighet i övergångsbestämmelserna till annan strafflagstiftning.

17 kap.

13%

RÅ ifrågasätter om inte lagtexten formellt sett innebär en icke åsyftad utvidgning av det straffbara området. RÅ ansluter sig i den delen till ett av överåklagaren i Stockholm avgivet yttrande. vari denne framhåller att den föreslagna bestämmelsen kommer att omfatta även fall som nu torde bedömas som skadegörelse. Som exempel nämns att någon med vetskap om att en fastighet är belagd med kvarstad krossar fönster i fastigheten eller på annat sätt skadar den av illvilja eller hämndlystnad mot ägaren/gäldenären. En sådan utvidgning av det straffbara området synes dock inte ha varit åsyftad. Bestämmelsens uteslutande syfte att komma till rätta med överträdelser av en myndighets beslut synes böra komma till klarare uttryck.

Enligt hovrätten för Västra Sverige bör bestämmelsen, såvitt rör för- foganden över egendom som är föremål för utmätning, avfattas så att den direkt tar sikte endast på sådana förfaranden som är förbjudna enligt 5 kap.

Prop. HSO/81:84 BilagaZ 345

27 5 första stycket UB. nämligen förfoganden till skada för utmätnings- sökanden. .

Beredningens uppfattning att straff inte bör inträda för en sekundo- gäldenär som betalar i strid mot ett meddelat förbud delas inte av kronojbgdejäreningen. Föreningen framhåller att utmätta fordringar och rättigheter ofta kan representera större värden än t.ex. utmätt lösöre. Behovet av en straffsanktion mot en sekundogäldenär som uppsåtligen neutraliserar verkan av en fordrings- eller rättighetsutmätning kan inte anses mindre än när det gäller andra beslut av kronofogdemyndigheten. Hovrätten för Västra Sverige anser att den föreslagna lagtexten är oklar såvitt avser det fallet att en sekundogäldenär betalar i strid mot kronofogdemyndighetens beslut.

Bilaga 3 De remitterade ji'irslagen

1 Förslag till

Lag om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l & Utsökningsbalken och denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

2 5 Genom utsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1). förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall.

lagen (19212244) om utmätningsed. lagen (1949z249) om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a & utsökningslagen medfört,

införsellagen ( 196816). 1 ). lagen ( 1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom. lagen (197 | :500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.. lagen (197311 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m.. förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar. förordningen (1855:66 s. [) angående handelsböcker och handelsräk— ningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angående fömyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

3 & Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning till en före- skrift som har ersatts genom en bestämmelse i utsökningsbalken eller i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Gemensamma övergångsbestämmelser

4 5 Bestämmelsernai l & utsökningslagen (1877131 5. 1) om vem som är överexekutor skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överexekutor efter ikraftträdandet av balken.

5 5 Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av andra stycket. Beträffande sådana mål gäller äldre lag i fråga om för- farandet men de nya bestämmelserna i fråga om målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätnings- mannens förfarande upphör senast vid utgången av år 1982. Mål som ej

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 3 347

avser handräekning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdenryndighet. om det är lämpligt.

6 & Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande gäller balkens bestämmelser i fråga om såväl för- farandet som målens prövning i sak, om ej annat föreskrivs i denna lag. Detsamma gäller mål som enligt 5 & andra stycket överlämnas till krono- fogdemyndigheten för handläggning.

7 5 Vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för verkställighet inverkar ej på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraft- trädande.

Övergångsbestämmelser till 1 kap. utsökningsbalken

8 & Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas i frågan huruvida de skall anses som enskilda eller allmänna mål.

9 & Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även vattenfallsrätt som har upplåtits enligt lagen ( 1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Övergångsbestämmelser till 3 kap. utsökningsbalken

10 & Har en domstol efter balkens ikraftträdande med stöd av annan lag än rättegångsbalken förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. får kronofogdemyndig— heten vid tillämpning av 3 kap. 9 5 i balken föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras.

11 5 Har en domstol före balkens ikraftträdande förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. skall 42 å ?. mom. utsökningslagen (l877:31 s. 1) fortfarande tilläm- pas.

12 & Annan skiljedom som enligt lag skall lända till efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 å i balken får verkställas. om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig. även om talan ej förs mot domen. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 55 i balken.

13 5 En förvaltningsmyndighets beslut, som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande. får utan hinder av 3 kap. 1 & första stycket 6 i balken verkställas. om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av särskild föreskrift. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20 5 första stycket i balken.

14 & Beträffande verkställighet av sådana beslut av överexekutor som avses i 51 så 4 mom. och 52 5 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller vad som sägs i balken om en underrätts dom. I fråga om andra beslut av överexekutor tillämpas 46 ä 3 och 4 mom. samt 53 och 210 55 utsökningslagen.

Prop. 1980/81z84 Bilaga 3 348

15 & För en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion. som har ägt rum före balkens ikraftträdande. får utmätning fort- farande ske enligt 55 Ö utsökningslagen (1877231 5. 1).

Övergångsbestämmelser till 4—6 kap. utsökningsbalken

16 ä I fråga om verkan av föreläggande. som har meddelats enligt 69 eller 91 a & utsökningslagen (1877131 5. 1) eller 5 15 lagen (1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom. gäller äldre bestämmelser.

17 & Bestämmelserna i 4 kap. 27 å i balken gäller ej. när en fordran före balkens ikraftträdande har fastställts till betalning i annat fall än som avses i 77 a & utsökningslagen (187731 5. 1).

18.5 Bestämmelserna i 4 kap. 33—35 åå i balken gäller även när utmätning har skett före balkens ikraftträdande.

19 5 Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 5 6 och 6 kap. 3 5 andra stycket i balken tillämpas även i fråga om andelsrätt i en förening, som ej är bostadsrättsförening. eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag, om det med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

20 & Bestämmelsen i 5 kap. 13 5 första stycket i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 5 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Övergångsbestämmelser till 8— 12 kap. utsökningsbalken

21 & Bestämmelserna i 8 kap. 12 å i balken och 13 å i samma kapitel såvitt avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligt 5 % första stycket 1 förmånsrättslagen (1970:979) är ej tillämpliga. när utmätning har skett före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller 8 kap. 15 å andra stycket, om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 5 4 mom. utsök— ningslagen (1877131 5. 1).

Har vid en försäljning före balkens ikraftträdande av egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen. gäller äldre bestämmelser i fråga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

22 & Om ett skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 å i balken. upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

23 5 Om en gäldenärs rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående avskrivning av det belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före balkens ikraftträdande. skall 9 kap. 16 å i balken tillämpas beträffande den handling på grund av vilken inteckning har meddelats för det avskrivna beloppet.

När en gäldenärs rätt till inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftträdande.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 3 349

skall den tid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 9 kap. 16 5 första stycketjämfört med 14 5 första stycket räknas från ikraftträdan- det.

24 5 Om ett skepp. som enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1067) om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning omfattas av en sådan inteckning. skall säljas exekutivt enligt 10 kap. i balken. skall borgenären underrättas och fordran som anmäls tas upp i sakägarförteckningcn.

25 & Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 264 & sjölagen (1891:35 s. [) tillämpas beträffande ränta. som enligt punkt 14 eller 15 över- gångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) är upptagen i skeppsregistret.

26 & Bestämmelserna i 12 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 3 åjorda- balken tillämpas beträffande ränta. som enligt 26 eller 27 5 lagen ( 1970:995) om införande av nya jordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

27 & Ränta som är intecknad enligt äldre bestämmelser eller en annan sådan fordran som ej är bestämd till kapitalet tas upp i sakägarförteck- ningen enligt balkens regler om fordringar med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efter fem procent årlig ränta utgör" fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en livränta. skall dock beräk- ningen ske med ledning av 3 5 lagen (19672531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m.

28 & Bestämmelserna i 12 kap. i balken om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också annan sådan särskild rättighet som besvärar fast egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre bestäm- melser.

29 & Skall ersättning utgå till en innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån. som enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom och ej bibehålls vid försäljning av egendomen. beräknas utdelning för det kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 &.

Övergångsbestämmelser till 13 och 14 kap. utsökningsbalken

30 5 När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande. gäller äldre lag i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinningi 153 & utsökningslagen( 1877:31 s. l)gäller fortfarande. när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.

Prop. HSO/81:84 Bilaga 3 350

Övergångsbestämmelse till 15 kap. utsökningsbalken

31 5 När medel före ikraftträdandet av balken har innehållits enligt ett beslut om införsel. gäller 24 & införsellagen (1968:621) i fråga om befrielse för gäldenären från betalningsskyldighet.

Övergångsbestämmelser till 16 kap. utsökningsbalken

32 5 När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandet av balken, skall vid tillämpning av 16 kap. 5 & i balken den tid om sex månader som anges där räknas från ikraftträdandet.

33 & I fråga om skingringsförbud som har meddelats enligt utsöknings- lagen t1877:31 s.1) eller annan lag tillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

Övergångsbestämmelser till 17 kap. utsökningsbalken

34 5 När utmätning eller annan verkställighet har ägt rum före balkens ikraftträdande. tillämpas äldre lag i fråga om kostnader i målet. Bestäm- melserna i 17 kap. 12 å i balken gäller dock. när en tvist vid en fördelning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 & tredje stycket.

1 mål som efter ikraftträdandet handläggs av överexekutor tillämpas äldre lag i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Övergångsbestämmelser till 18 kap. utsökningsbalken

35 ä I fråga om talan mot beslut som har meddelats av utmätnings- mannen före balkens ikraftträdande och förfarandet hos överexekutor i målet tillämpas äldre lag. Bestämmelsen i 201 & 4 mom. utsökningslagen (1877131 5. 1) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före balkens ikraftträdande.

Beträffande talan mot beslut av överexekutor och förfarandet i hovrätten i målet tillämpas äldre lag.

I fråga om talan mot hovrättens beslut i mål som har fullföljts från över- exekutor och förfarandet i högsta domstolen i målet tillämpas också äldre lag.

Andra bestämmelser

36 & Reseförbud som har meddelats enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) upphör att gälla. när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats enligt utsökningslagen prövas av domstol eller. om talan ej har väckts i saken. av överexekutor.

37 5 Vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud skall i stället avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan lag än utsök- ningslagen (1877131 5. 1). tillämpas 36 ä'.

Prop. 1980/81z84 Bilaga 3 351

38 45 Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings- mannen skall i stället avse kronofogdemyndigheten.

Talan mot beslut. som efter balkens ikraftträdande meddelas av krono- fogdemyndigheten enligt särskild lag eller annan författning. skall föras i hovrätten i stället för hos överexekutor.

39 5 Mål. som enligt särskild lag eller annan författning skall prövas av överexekutor och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslut. skall i stället handläggas av kronofogdemyndigheten.

Mål enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos över- exekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av tredje stycket.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten upphör senast vid utgången av år 1982. Mål av sådan art som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono- fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om det är lämpligt.

40 9 Bestämmelserna i 35 & gälleri tillämpliga delar även i fall som avses i 38 och 39 55.

41 5 Lagen ( 1921:244) om utmätningsed tillämpas fortfarande i fråga om ansökningar enligt lagen som har kommit in till konkursdomaren före balkens ikraftträdande.

Förordningen (l855:66 s. 1) angående handelsböcker och handels- räkningar tillämpas fortfarande beträffande handelsräkningar som har ut- färdats medan förordningen var gällande.

42 5 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet ålagt någon betalningSSkyldighet och har så lång tid förflutit efter åläggandet att hinder möter för verkställighet i en främmande stat, vars lag annars medger verkställighet. skall hovrätten på ansökan av borgenären förnya betal- ningsåläggandet. såvida ej hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. lnnan ett sådant beslut meddelas. skall gäldenären beredas tillfälle att yttra sig.

Förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förord- ningen gällde.

10 Förslag till -

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalkenl dels att i 6 kap. 12 % ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "krono- fogdemyndigheten".

dels att i 7 kap. 17 och 19 åå orden "lagen (19711494) om exekutiv försäljning av fast egendom" skall bytas ut mot ”12 kap. utsökningsbal- ken",

' Balken omtryckt 1971: 1209. 12 kap. omtryckt 1979: 252. Senaste lydelse av 7 kap. 19 5 1975: 1085.

Prop. l980/8lz84 Bilaga 3. 352

dels att i 12 kap. 21. 22 och 44 155 ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "länsstyrelsen".

dels att 3 kap. 3 och 5 äs'. 6 kap. 10 ä. 7 kap. 16 &. 8 kap. 4 &. 13 kap. 26 få. 19 kap. 21 5. 20 kap. 6 s. 21 kap. 2. 5 och 6 55. 22 kap. 3 åoch 23 kap. 2 & skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i balken skall införas en ny paragraf. 12 kap. 67 a 5. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 3 5 Den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till följd av att han eller någon som han anlitat underlåtit att vidtaga sådan åtgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande.

Medför skyddsåtgärd uppenbarli- gen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga. får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det be- gäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) stäl- las hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen innan arbetet bör- jar.

Medför skyddsåtgärd uppenbarli- gen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga. får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det be- gäres, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken stäl- las hos länsstyrelsen för ersättning- en innan arbetet börjar.

Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark. till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga skada med anledning av arbete som icke sträckes nedanför vanligt källar- djup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.

55

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvi- ka oskälig kostnad eller annan syn- nerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (l877:3l s. 1 ) ställas hos länsstyrelsen till så- kerhet för ersättningen innan arbe- tet börjar.

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas på annans mark. om det är nödvändigt för att: undvi- ka oskälig kostnad eller annan syn- nerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsöknings- balken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 353

Föreslagen lydelse

6 kap. 10 &

Ansvaret för inteckning som be- viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskil- da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastig- hets värde gäller därvid taxerings- värdet för året innan inteekningen söktes eller. om särskilt taxerings- värde då ej fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fas- tigheterna skall säljas utmätnings- vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas- tigheterna. gäller de värden som överexekutor låter åsiitta fastighe- terna enligt lagen (l97l.'494) om exekutiv försäljning av fast egen- dnm.

Ansvaret för inteckning som be- viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskil- da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastig- hets värdc gäller därvid taxerings- värdet för året innan inteekningen söktes eller, om särskilt taxerings- värde då ej fanns för fastigheten. det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fas- tigheterna skall säljas utmätnings- vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas- tigheterna. gäller de värden som åsätts fastigheterna enligt 12 kap. utsökningsbalken.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastig- het med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket. svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning ej erhållas för dess andel i återstoden. fördelas bristen på samma sätt mellan de återstående fastigheterna.

7 kap. 165

Efter exekutiv försäljning av fas- tighet gäller upplåtelse av nyttjan- derätt. servitut eller rätt till elek- trisk kraft mot den nye ägaren en- dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen (1971 : 494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller rättigheten enligt samma lag är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av un— derlåtenhet att uppsäga arrende- el- ler hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen (1971:494) om exekutiv fär- säljning avfast egendom.

23 Riksdagen [980/81. ] saml. Nr 84

Efter exekutiv försäljning av fas- tighet gäller upplåtelse av nyttjan- derätt. servitut eller rätt till elek- tn'sk kraft mot den nye ägaren en- dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt 12 kap. utsökningsbalken el- ler rättigheten enligt samma kapitel är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av un- derlåtenhet att uppsäga arrende- el- ler hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i 12 kap. ulsökningsbalken.

Prop. l980/8l: 84 Bilaga 3 354

Nuvarande lydelse I't'ireslagen lydelse

8 kap. 4 ?

Uppsäges arrendeavtal med an- ledning av att arrenderätten är för— verkad. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast ef— ter uppsägningen. om ej rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga arrendatorn att avllytta tidigare el- avllytta tidigare eller annat följer av ler annat följer av 25 %$. 25 &.

Om arrendeavtal uppsägcs av annan orsak som gerjordägare eller arren- dator rätt att frånträda avtalet. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället. upphör avtalet dock genast att

Uppsäges arrendeavtal med an- ledning av att arrenderätten är för- verkad. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast ef- ter uppsägningen. om ej rätten lin- ner skäligt ålägga arrendatorn att

gälla.

Fardag är den 14 mars.

12 kap.

6705

Talan mot beslut av länsstyrelsen med anledning av nedsättning en- ligt Zl åförs ihovrätten genom be- svär.

13 kap. 26 &

Bestämmelserna i utsökningsla- gen (l877:3] s. 1). lagen tl97l:494l om exekutiv fi'irsäljning av fast egendom, lagsökningslagen (1946: 808) och konkurslagen (1921: 225) angående fast egendom och rättighet däri äger motsvaran- de tillämpning i fråga om tomträtt.

Bestämmelserna i utsökningsbal- ken. lagsökningslagen (1946:808) och konkurslagen (l921:225) an- gående fast egendom och rättighet däri tillämpas oekså i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser tomträtt är denna likställd med fast egendom.

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller tagits i anspråk ge- nom betalningssäkring eller har be- träffande fast egendom eller tomt- rätt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har

2 Senaste lydelse 1978: 884.

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendo-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

utmätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av an- nat skäl förfallit eller har betal- ningssäkringen upphört att gälla. skall anteckning därom göras i fas- tighetsboken eller tomträttsboken. Anteckning att egendomen försålts utmätningsvis skall ske när hand- ling som visar köpeskillingens för- delning inkommit.

Bilaga 3 355

Ft'ireslagen lydelse

mens försäljning av annat skäl för- fallit. skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomträttsbo- ken. Anteckning att egendomen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommit. Har fast egendom eller tomträtt belagts med kvarstad eller tagits i anspråk ge- nom betalningssäkring eller har en sådan åtgärd upphävts. skall an- teckning därom oekså göras i fas- tighetsboken eller tomträttsboken.

Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försälj- ning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndig- hets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken när anmälan. bevis eller fördelningslängd som utvisar för- hållandet inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhållande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträttsbok. gäller bestämmelsen.

20 kap. 6 &

Lagfartsansökan skall avslås. om

1. fångeshandlingen ej ingivits.

2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag.

3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller vill- kor. som enligt 4 kap. 4 eller 28 & medför att förvärvet är ogiltigt.

4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7—9, 28 eller 29 5 eller eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt.

5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och. när överlåtelsen skedde. lagfart ej var beviljad för överlåtaren eller. om så var fallet. ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag.

6. fastigheten tidigare överlåtits till någon "vars förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 & äger företräde framför sökandens förvärv.

7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljning- en enligt 2I3 a ä' I mom. utsök- ningslagen (1877:31 s. [) äger före- träde framför dennes förvärv.

7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljning- en enligt 14 kap. utsökningsbalken äger företräde framför dennes för- värv.

8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets till- stånd och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom avslagits,

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

3 Senaste lydelse 1973: 1133.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 356

Föreslagen lvl/else

21 kap.

2?

Ansökan om inskrivning skall avslås. om

upplåtelsehandlingen ej ingivit

'Jl hb) [J:—'

. fastigheten är utmätt.

5.

. föreskrifterna i 13 kap. l—-4 och 6 M ej iakttagits. lagfart ej är sökt för upplätaren. inskrivning i fastigheten är beviljad eller sökt.

5. fastigheten har utmätts, be- lagts med kvarstad eller tagits ian- språk genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskriv- ning söks,

6. det är uppenbart att upplåtelsen på annan grund är ogiltig eller ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits till senare in- skrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning av tomträt- ten uppskjutas till samma dag.

5.54

Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens inne- håll som avses i B kap. 2l & får göras av fastighetsägaren eller tomträttsha- varen sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gälleri tillämpliga delar 2—4 5.5 med följande avvikelser.

Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv- ning av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansö- kan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgivit in- skrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten ut— mätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inskrivning sökes. gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den bor- genär för vars fordran betalnings- säkring ägt rum.

4 Senaste lydelse 1978: 884.

Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv— ning av nyttjanderätt. servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag. får ansö- kan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgivit in- skrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten har utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning sökes, gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad eller be- talningssäkring ägt rum.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 3 357

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Är avtal som avses i första stkaet beroende av att fastighetsbildning äger rum. får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd. I avvaktan på att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan- röjes skall ansökan förklaras vilande. '

(så

Framgår av anteckning i tomträttsboken eller upplyses eljest att tomträt- ten upphön enligt 13 kap. 195. skall anteckning om tomträttens upphöran- de göras i boken.

Ansökan om dödning av tomt- rättsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 5 får ej bifallas. om inskriv- ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt.

Ansökan om dödning av tomt- rättsinskrivning i fall som angesi 13 kap. 22 5 får ej bifallas. om inskriv- ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten har ut- mätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.

22 kap. 3 & Ansökan om inteckning skall avslås. om ]. föreskrifterna i 2 & icke iakttagits,

2. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsboken inteckning ej får beviljas i fastigheten,

3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt.

4. fastigheten frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.

5. sökanden är i konkurs eller försättes i konkurs den dag då inteck- ningen sökes samt fastigheten hör till konkursboet.

6. del av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteck- ningen sökes.

7. del av fastigheten har tagits i anspråk genom betalninRSSäkring eller tages i anspråk den dag då inteekningen sökes.

8. ärende angående anteckning enligt 7 & förköpslagen (l967:868) att kommun beslutat utöva förköps- rätt i fråga om egendomen upptagits

5 Senaste lydelse l978: 884.

6. en del av fastigheten har ut- mätts eller tagits i anspräk genom betalningssäkring eller fastigheten eller en del av fastigheten har he- lagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den in- skrivningsdag då inteekningen söks, såvida ej ansökningen har medgetts av kronofogdemyndighe- ten.

7. ärende angående anteckning enligt 7 & förköpslagen (l9671868) att kommun beslutat utöva förköps- rätt i fråga om egendomen upptagits

Prop. 1980/81z84 Nuvarande l_vdelse pa inskrivningsdag och ansökning-

en göres av den som överlåtit egen- domen.

Bilaga 3 353

Föreslagen lydelse på inskrivningsdag och ansökning-

en görcs av den som överlåtit egen- domen.

Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutits till senare inskriv- ningsdag. skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma dag.

23 kap.

2.5

Ansökan om inskrivning skall avslås. om

1. den handling på vilken rättigheten grundas ej ingivits.

2. föreskrift i lag beträffande sådan upplåtelse som ansökan angår icke iakttagits och föreskriften ej avser giltigheten av endast visst förbehåll.

3. upplåtelsen står i strid med en mot upplåtaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och. när upplåtelsen skedde. lagfan ej var beviljad för upplåtarcn eller. om så var fallet, ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag.

4. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt.

5. fastigheten före upplåtelsen överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 & äger företräde framför upplåtelsen.

6. fastigheten före upplåtelsen frångått upplåtaren på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.

7. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i upplå- telsehandlingen icke får inskrivas.

8. upplåtelsen avser rätt till elek- trisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger.

9. det är uppenbart att upplåtel- sen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av an- nat skäl ej kan göras gällande.

7. fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om kvarstaden har ta- gits upp senast på den inskrivnings- dag då inskrivning söks.

8. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i upplå- telsehandlingen icke får inskrivas.

9. upplåtelsen avser rätt till elek- trisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger.

IO. det är uppenbart att upplåtel- sen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av an- nat skäl ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits till senare in- skrivningsdag. skall behandlingen av ansökan om inskrivning uppskjutas till samma dag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Om en fastighet säljs exekutivt av överexekutor efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. gäller 6 kap. 12 å i dess äldre lydelse.

När ett mål angående avhysning av en arrendator handläggs av överexe- kutor efter ikraftträdandet. tillämpas 8 kap. 4 5 i dess äldre lydelse.

Ett ärende om nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap. 21 å. som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet. skall även därefter hand— läggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 3 359

Vad som sägs om kvarstad i 19 kap. 21 så. 21 kap. 2. 5 och 6 Så. 22 kap. 3 å och 23 kap. 2 5 i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1925: 221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1925: 221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom'

dels att i 1 och 13 åå ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "krono-

fogdemyndigheten".

dels att 2. 6 och 12 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 252

Finnes. sedan förordnande med— delats enligt lå andra stycket. att egendomen dessförinnan eller sena- re avyttrats. äger överexekutor be- sluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras. som om egendo- men utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekom- mande fall. sådana rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhållandet inträdde och hava förmånsrätt framför alla be- fintliga fordringar. Egendomen må ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhållandet in- gåtts. Avgives vid auktionen bud som sålunda må antagas skall för- säljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. Vad utsök- ningslagen i fråga om fast egen- doms försäljning och köpeskilling- ens fördelning i Övrigt stadgar he- träffande gäldenären skall i ärende som nu avses gälla bulvanen. Den- ne skall även vara pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den

' Senaste lydelse av 13 5 1946: 832. 2 Senaste lydelse 1967: 267.

Finnes. sedan förordnande med- delats enligt rs andra stycket. att egendomen dessförinnan eller sena- re avyttrats. får kronofogdemyn- digheten besluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras. som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekommande fall. sådana rättig- heter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhållandet in- trädde och har förmånsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendo- menfår ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhål- landet ingåtts. Avgives vid auk- tionen bud som sålunda får antagas skall försäljning ske även om inne- havare av fordran bestrider det. Bulvanen är pliktig att betala kost- nad som ej kan tas ut ur köpe- skillingen för den försålda egendo- men, behållen avkastning eller and- ra tillgängliga medel. Bestämmel- sen i 12 kap. 40 åförsta stycket and- ra meningen utsökningsbalken äger

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

försålda egendomen i enlighet med [98.8 utsökningslagen. Bestämmel- sen i IZÖ ä' 3 mom. samma lag äger icke tillämpning i fråga om egendo- mens försäljning.

Bilaga 3 360 Föreslagen lydelse

icke tillämpning i fråga om egendo- mens försäljning.

6 #*

Virke och stråfoder. som enligt denna lag dömas förbrutnu. skola av åklagaren säljas i den ordning, som om utmätta lösören stadgas. Begär. innan frågan om förver- kande slutligen prövats. ägaren av virke eller stråfoder. som tagits i beslag. att försäljning därav skall äga rum. eller finner. på anmälan av åklagare. överexekutor, att fara är för virkets eller stråfodrets för- störelse eller att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, förordne överexekutor. att godset skall säljas i den ordning nyss sagts; och skall i ty fall god- sets ägare, om han är känd och inom riket boende, eller. där han bor utom riket men inom riket har känt ombud. som äger att för ho- nom mottaga stämning och avgiva svaromål. ombudet genom åklaga- rens försorg delgivas underrättelse om auktionen minst åtta dagar in- nan den hålles. Anmälan, varom här ovan sägs, skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga per- soner styrkt förteckning. utvisande godsets mängd och beskaffenhet.

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder. innan det dömts förbru- tet. skall. till dessfrågan därom bli- vit slutligen avgjord, försäljnings- summan nedsättas i riksbanken på sätt särskilt är stadgat; och skall vad i 1605 utsökningslagen sägs om sådana medels insättning i bankinrättning äga motsvarande tillämpning.

3 Senaste lydelse 1970: 431 .

Virke eller stråfoder, som har förklarats förverkat enligt denna lag. skall säljas av kronofogdemyn- digheten. lnnan frågan om förver- kande av virke eller stråfoder. som har tagits i beslag. har prövats slut- ligt. skall egendomen säljas av kronofogdemyndig/teten, om ägaren begär det eller fara förelig— ger att egendomen förstörs eller kostnaden för dess förvarande skul- le bli större än som är skäligt. Åkla- garen skall hos kronofogdemyn- digheten anmäla. när en fråga om försäljning har uppkommit. För- säljningen äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet.

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder innan det har förklarats förverkat, får influtna medel inte betalas ut innan frågan om förver- kande har avgjorts slutligt.

Prop. 1980/81: 84 Nuvarande lydelse

l

Klagan över överexekutors be- slut iärende. sorti omförmäles i l 5. _l'öres i den ordning. som i utsök- ningslagen stadgas angående kla-

Bilaga 3 361

I'iiireslagen lydelse

ä4

Talan mot kronafogdemyndighe- tens beslut enligt denna lag förs i den ordning som ji'ireskrivs i utsök- ningsbalken.

gan över överexekutors utslag i ut- sökningsmål.

Över länsstyrelsens beslut i ärende, varom i 3 & sägs. må ej klagan föras.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i l 5 första stycket, skall ärendet även därefter handläggas av överexeku- tor, dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får dock även dessförin- nan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt. Det- samma gäller, om ett ärende som avses i ss första stycket andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet.

Kronofogdemyndigheten får före de nya bestämmelsernas ikraftträ- dande vidta åtgärder för en försäljning enligt 6 .5. som skall äga rum efter ikraftträdandet.

I fråga om talan mot överexekutors beslut tillämpas 12.5 i dess äldre lydelse.

26 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1845: 50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att 3 & lagen (1845: 50 s. 1) om handel med lös- ören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva'. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 352

Är köpeavhandling så upprättad och behandlad, som i l 5 sägs. men inträffar utmätning inom trettio da- gar efter det avhandlingen inför rät- ten företeddes, eller försättes säl- jaren i konkurs efter ansökning, som gjorts inom sagda tid. vare. den sålda egendomen ej fredad från att utmätas eller att till konkursboet räknas. Detsamma gäller, när ansö-

4 Senaste lydelse 1967: 267.

Är köpeavhandling så upprättad och behandlad, som i 1 % sägs, men inträffar utmätning inom trettio da- gar efter det avhandlingen inför rät- ten företeddes. eller försätts säl- jaren i konkurs efter ansökning, som gjorts inom sagda tid. är den sålda egendomen ej fredad från att utmätas eller att räknas till kon- kursboet. Detsamma gäller. när an-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1977: 673. 2 Senaste lydelse 1970: 853.

Prop. [980/81: 84

Nuvarande lydelse

kan om förordnande av god man enligt ackordslagen (19701847) gjorts inom nämnda tid och kon- kurs följt pä ansökan. som gjorts inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandet förföll el- ler. när förhandling om offentligt ackord följt. ackordsfrågan avgjor- des. Göres efter utgången av den i första punkten angivna tid jäv mot köpeavhandling. vilken befinnes så upprättad och behandlad. som nyss sagts. vare. där jävet göres vid ut- mätningstillfälle. fordringsägaren skyldig att. om han vill fullfölja jä- vet. inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köpa- ren vid den domstol. till vilken ut- mätningsmannens tjänstgörings- område hör, eller vare all talan i ty mål kvitt; och stände godset ikvar- stad. därest sökanden inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen hos överexekutor ställer full borgen för den kostnad och skada. som av kvarstaden följa kan; var säljarens egendom avträdd till konkurs. skall vad om återvinning av lös egendom till konkursbo är stadgat i 39 35 kon- kurslagen äga motsvarande till- lämpning.

Bilaga 3 362

Föreslagen lydelse

sökan om förordnande av god man enligt ackordslagen (197-0:847) gjorts inom nämnda tid och kon- kurs följt på ansökan. som gjorts inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandct förföll el- ler. när förhandling om offentligt ackord följt. ackordsfrågan avgjor- des. Görs efter utgången av den i första punkten angivna tiden jäv mot köpeavhandling. vilken är så upprättad och behandlad. som nyss sagts. är. om jävet görs vid utmät- ningstillfälle. fordringsägaren skyl- dig att. om han vill fullfölja jävet. inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid tingsrätten i den ort där kronofog- demyndigheten finns. Gör han inte det. har han förlorat sin talan. Godset skall beläggas med kvar- stad. om sökanden inom fjorton da- gar efter utmätningsförrättningen hos krondbgdemyndigheten ställer full borgen för den kostnad och ska- da. som kan orsakas av kvarstaden. Var säljarens egendom avträdd till konkurs. skall vad om återvinning av lös egendom till konkursbo är stadgat i 40 b 35 konkurslagen (l921:225) äga motsvarande till- lämpning.

Vad som nu sagts om konkurs äger motsvarande tillämpning om i stället offentligt ackord fastställes. I fråga om talan med anledning av ackordsför- handling äga 17 och 18 5.5 ackordslagen (1970: 847) motsvarande tillämp-

ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Harjäv mot en köpeavhandling framställts vid ett utmätningstillfälle före ikraftträdandet men har tiden för väckande av talan ej gått till ända före ikraftträdandet, får talan därefter väckas antingen vid den domstol som anges i den äldre bestämmelsen eller vid den domstol som anges i den nya bestämmelsen.

Prop. 1980/81z84 . Bilaga 3 363

28 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m. n.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978: 599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

dels att i 11. 14 och 15 åå ordet "utmätningsman” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten"'.

dels att 10. 12 och 16—18 % samt övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

10 5 Om köparen vid avräkningen till- Nuvarande lydelse

Om köparen vid avräkningen till-

godoräknas ett större belopp än säl- jaren, får varan återtagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan har vär- derats av utmätningsman. nedsät-

godoräknas ett större belopp än säl- jaren, får varan återtagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan har vär- derats av kronofogdemyndigheten, nedsätter mellanskillnaden hos myndigheten.

ter mellanskillnaden hos denne.

Har säljaren för att kunna återtaga varan eller för att denna efter återta- gande skall kunna brukas på avsett sätt måst betala skuld som åvilar köparen, får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna sådan betalning mot mellanskillnad köparen till godo.

Tillgodoräknas säljaren ett större belopp än köparen, får säljaren inte kräva ut mer än mellanskillnaden (restskulden).

12 &

Ansökan om handräekning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6å andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan. skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 lå.

Exekutionsavgift skall förskot- teras av sökanden. om utmätnings- mannen begär dct. Betalas inte för- skott inom förelagd tid. får hand- räckningen inställas.

I fråga om handräekning enligt denna lag tillämpas bestämmelser- na om utmätning i56. 59, 60 och 60 a 55 utsökningslagen (l877:3l s. 1 ).

Exekutionsavgift skall förskot- teras av sökanden. om kronofogde- myndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid. får handräekningen inställas.

I fråga om handräekning enligt denna lag tillämpas bestämmelser- na om verkställighet i 16 kap. 10— 12 95 utsökningsbalken.

165

Beslut i fråga om handräckning överklagas hos överexekutor. Mot

Talan mot beslut i fråga om hand- räckning förs i hovrätten genom be-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

överexekutors beslut får talan ej föras.

Bilaga 3 364

Föreslagen lydelse

svär. Besvär skall anföras inom tre veckorfrån det att beslutet delgavs klaganden.

Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid handräekningen. är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att handräekningen genomfördes eller. om förrättning— en inom den tiden har överklagats, inom en månad efter det att över- exekutors beslut meddelades, får köparen hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 & första stycket.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräekning vann laga kraft mot honom. får köparen hos kronofog- demyndigheten lyfta belopp som har nedsatts enligt lOå första stycket.

17%

I fråga om handräekning gäller i övrigt utsökningslagen(I877:3I s. 1) i tillämpliga delar.

I fråga om handräekning gäller i övrigt utsökningsbalken i tillämp- liga delar.

185

Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen, varvid domen skall ges in.

I fråga om verkställigheten till- lämpas 12 5 tredje stycket, 14 å och, om ej annat följer av domen. 15 &. Beträffande talan mot utmät- ningsmannens värdering tillämpas 16 5 andra och tredje styckena. Den tid av en månad som anges i sistnämnda stycke räknas dock i fall då förrättningen har överkla- gats från den dag då beslut av hög- re instans vann laga kraft.

I fråga om verkställigheten till- lämpas 14 å och, om ej annat följer av domen, 15 &. Beträffande talan mot kronofogdemyndighetens vär— dering tillämpas 16 å andra och tredje styckena.

Denna lag] träder i kraft den 1 juli 1979. Samtidigt upphävs lagen (1915: 219) om avbetalningsköp.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses annars däri lagrum som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen skall i stället denna tillämpas.

Äldre lag gäller fortfarande i frå— ga om köp som har ingåtts före den nya lagens ikraftträdande.

Äldre lag gäller fortfarande i frå- ga om köp som har ingåtts före den nya lagens ikraftträdande. I stället

* 19781599. Senaste lydelse av övergångsbestämmelserna 1978: 869.

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 365

Föreslagen lydelse

för [0 åfjörde stycket och [4 ä' la- gen (1915: 219) om avbetalningskr'ip gäller doek 12 # tredje stycket och 16 55 nya lagen. Vad som sägs om utsökningslagen i 16 Qiagen om av- betalningsköp skall i stället avse ut- sökningsbalken.

Denna lag2 träder i kraft den ljanuari 1982. När utmätningsmannen före ikraftträdandet har meddelat bes1ut i fråga om handräekning eller verkställighet. tillämpas äldre bestämmelser.

31 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen hand-

ling

Härigenom föreskrivs att i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling skall införas en ny paragraf, 12 a 5. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

21981:000.

Föreslagen lydelse

12 a 5

Vad som sägs i l—Il 55 om dö- dande av en förkommen handling gäller i tillämpliga delar även när en handling ej har kunnat anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs, om det kan antas att handlingen un- danhålls. Ansökan om dödande görs i sådant fall av kronofogde- myndigheten eller konkursboet.

Om det anses behövligt, skall tingsrätten som villkorfär dödande föreskriva att utmätningssökanden eller konkursboet ställer säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsök- ningsbalken för den skada som rätt innehavare av handlingen kan lida. Är utmätningssökanden enligt 2 kap. 27 5 utsökningsbalken befriad från skyldighet att ställa säkerhet, skall tingsrätten i stället föreskriva att han är skyldig att ersätta en så-

Prop. HSO/81:84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 366

Föreslagen lydelse

dan skada. Säkerheten ellerjl'irplik- telsen får ej åberopas. om talan väcks senare än tre årfrån den dag då beslut om handlingens dödande vann laga kraft.

Ny handling skall ej utfärdas med anledning av dödande enligt denna paragraf.

Om ett överskott uppkommer vid utmätning. skall det avsättas av kroanogdemyndigheten i avvaktan på att den dödade handlingen jöre- tes eller att det på annat sätt blir utrett vem som har rätt till belop- pet.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

33 Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen(1970: 979)

Härigenom föreskrivs att 9å förmånsrättslagen (1970:979)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 92 Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4—7 % angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 & 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 45 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 & sjölagen(1891: 35 s. 1).

Förmånsrätt på grund av utmät- ning har företräde framför förmåns- rätt på grund av inteckning, vilken sökts samma dag som utmätningen verkställdes eller senare.

' Lagen omtryckt 1975: 1248. 2 Senaste lydelse 1978: 883.

Förmånsrätt på grund av utmät- ning har företräde framför förmåns- rätt på grund av ft'iretagsinteck— ning. vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning medde- lades eller senare. och framför för- månsrätt på grund av annan in- teckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende an- gående anteckning om utmätning- en har tagits upp eller senare.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av för- månsrätt finns för vissa fall särskil- da bestämmelser.

Bilaga 3 367

Föreslagen lydelse

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom, om ej annat följer av 4 kap. 30 9 andra stycket eller 7 kap. [3 $#" utsc'ikningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med sam- ma slag av förmånsrätt finns för vis- sa fall särskilda bestämmelser.

Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund av utmätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betalningssäkring.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

36 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar-

tyg

Härigenom föreskrivs att 12, 30 och 41 Gå lagen (1955: 227) om inskriv- ning av rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 å'

Upplyses att före den dag in- teckning sökes eller ock samma dag ansökningen göres den egen- dom som ansökningen avser tagits i mät eller tagits i anspråk genom betalningssäkring. och visas ej att utmätningen eller betalningssäk- ringen upphört att gälla, skall an- sökningen avslås.

30

Utmätes ägaren tillkommande rätt till andel i inteckning eller varder ägare, vilken sådan rätt till- kommer, försatt i konkurs, vare in—

' Senaste lydelse 1978: 885.

Ansökan om inteckning skall av- slås. om den egendom som ansök- ningen avser har utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteckning- en söks, såvida ej i fråga om kvar- stad ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.

&

Försätts ägare, som har rätt till att- del i inteckning, i konkurs. är in- teckningshavaren. ändå att han be- tingat sig annat, pliktig att på begä-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

teckningshavaren, ändå att han be- tingat sig annat. pliktig att på begä- ran av utmätningsmannen eller konkursförvaltaren uppvisa in- teckningshandlingen för avskriv- ning, såsom i 295 sägs. av det ägaren tillkommande beloppet. Se- dan avskrivning sålunda skett. må inteckning å det avskrivna beloppet med ränta meddelas på ansökan av utmätningsmannen eller konkurs- förvaltaren. ändå att intecknings- medgivandet icke är tecknat å så- dan handling som i 55 sägs. Hand- ling, på grund varav inteckning så- lunda meddelas, skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter uppsägning.

415

Då utmätning skett av luftfartyg eller lott däri eller till sådantfartyg hörande. intecknade reservdelar el- ler då sådan egendom har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller då jämlikt 71 & konkurslagen äskats att luftfartyg eller inteck- nade reservdelar till sådant fartyg må utrnätningsvis säljas, skall, se- dan bevis härom inkommit till in- skrivningsdomaren. å nästa in- skrivningsdag göras anteckning om förhållandet i inskrivningsboken. Visas att utmätningen upphävts el- ler att frågan om egendomens för- säljning eljest förfallit eller att be- talningssäkringen upphört att gäl- la, varde ock det i boken antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträFan- de försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade reserv- delar, varde anteckning därom ef- ter vad iförsta stycket sägs infördi inskrivningsboken, när handling som visar köpeskillingens fördel- ning inkommer till inskrivningsda- maren. Var egendomen intecknad, skall i inskrivningsboken tillika an-

2 Senaste lydelse 1978: 885.

Bilaga 3 368

Föreslagen lydelse

ran av konkursförvaltaren uppvisa inteckningshandlingen för avskriv— ning, såsom i 295 sågs, av det ägaren tillkommande beloppet. Se- dan avskrivning sålunda skett. får inteckning på det avskrivna belop- pet med ränta meddelas på ansökan av konkursförvaltaren. även om in- teckningsmedgivandet icke är teck- nat på sådan handling som i 5.5 sägs. Handling. på grund varav in- teckning sålunda meddelas. skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter upp- sägning.

N

Har ett luftfartyg, en lott däri el- ler intecknade reservdelar utmätts eller har enligt 71.5 konkurslagen (l921:225) begärts att ett luftfartyg eller intecknade reservdelar skall säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har ut— mätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av an- nat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i inskrivningsboken. Anteckning att egendomen har sålts utmätningsvis skall ske. när handling som visar köpeskillingens fördelning har inkommit. Har ett luftfartyg. en lott däri eller inteck- nade reservdelar belagts med kvar- stad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring eller har en så- dan åtgärd upphävts, skall anteck- ning därom också göras i inskriv- ningsboken.

Om inverkan på inteckning av en exekutiv försäljning eller av en myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i inskriv- ningsboken när anmälan, bevis el- ler fördelningslängd som utvisar förhållandet har inkommit.

Prop. 1980/81:84 Bilaga 3 369

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tecknas den verkan som försälj- ningen enligt vad i 255 stadgas medför betriiffande inteekningen. Skedde ej försäljning. men skola ändock enligt vad därom är särskilt stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen. skall mot- svarande anteckning göras när för— delningslängden inkommer.

Har domstol beträffande inteckning i luftfartyg meddelat förklaring som i 265 sägs. åligger det domstolen att därom översända bevis till inskriv- ningsdomaren, som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982. Vad som sägs om kvarstad i 12 och 41 åå i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Om ett ärende angående avskrivning på en inteckningshandling med anledning av utmätning har tagits upp på en inskrivningsdag före ikraftträ- dandet. gäller 30.6 i dess äldre lydelse.

43 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktieri vissa bolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

dels att i 2 och 9 55 ordet "överexekutor" i olika böjningsformer skall bytas ut mot '”kronofogdemyndigheten” i motsvarande form,

dels att 3, 4 och 10 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35'

Då aktier skola säljas efter vad i 2 & sägs. skall försäljningen ske å offentlig auktion i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 oktober 1914 om vad vid försälj- ning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas; dock må överexe-

' Senaste lydelse 1967: 145. 24 Riksdagen 1980/8l. ] saml. Nr 84

Då aktier skall säljas efter vad i 2 & sägs, skall försäljningen ske ge- nom fondkommissionär. Kronofog- demyndigheten får dock på begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan ordning. såframt skäl därtill visas.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

kutor på begäran av bulvanen med- giva försäljning i annan ordning. så— framt skäl därtill visas.

Försäljning av aktierna ä offent- lig auktion skall efter överexekutors bestämmande äga rum i Stockholm eller annan stad där särskild av sta- dens handels- och sjr'i/artsnämnd antagen mäklare finnes. På auk- tionen får bulvanen ej Själv inropa aktierna. Inflytande medel skola uppbäras av utmätningsmannen i den stad där försäljningen äger rum. 1 övrigt skall i ärendet i tillämpliga delar så anses. som om aktierna utmätts till gäldandc av fordran hos bulvanen. Bestämmel- serna i 93 5 2 och 3 mom. utsök- ningslagen äga dock ej tillämpning i fråga om försäljningen. Äro ak- tierna pantsatta av bulvanen. skall försäljning ske med bibehållande av panthavarens rätt. när ej denne nöjes med att för sin betalning hål- la sig till köpeskillingen. Bulvanen är pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försålda egendo- men i enlighet med 19855 utsök- ningslagen.

Har överexekutor medgivit för- säljning i annan ordning än som stadgas iförordningen den 23 okto- ber 1914. skola aktierna ställas un- der vård och förvaltning av god man varom förmäles i lagen omför- mynderskap. Gode mannen vare pliktig att i samråd med bulvanen. inom tid som med hänsyn till om- ständigheterna kan anses skälig, föranstalta om försäljning av ak- tierna. Gode mannen har att. då årsräkning eller Sluträkning av- gives. insända en avskrift av räk- ningen till överexekutor.

Bilaga 3 370

Föreslagen lydelse

Vid försäljning av aktierna ge- nom fondkommissionär gäller föl- jande. Bulvanen får ej själv köpa aktierna. Inflytande medel skall uppbäras av kronofogdemyndiglze- ten. [ övrigt skall i ärendet i tillämp- liga delar så anses, som om aktierna utmätts till gäldande av fordran hos bulvanen. Bestämmelsen i 9 kap. 4 ä' första stycket utsökningsbalken tillämpas dock ej i fråga om försälj- ningen. Bulvanen är pliktig att beta- la kostnad som ej kan gäldas ur den försålda egendomen i enlighet med [7 kap. 7 ä' utsökningsbalken.

Har kronofogdemyndigheten medgivit försäljning i annan ord- ning än genom fondkommissionär. skall aktierna ställas under vård och förvaltning av god man som avses i 18 kap. föräldrabalken. Gode mannen är pliktig att i samråd med bulvanen, inom tid som med hänsyn till omständigheterna kan anses skälig. föranstalta om försälj- ning av aktierna. Gode mannen har att. då årsräkning eller Sluträkning avgives, insända en avskrift av räk- ningen till kronofogdemyndigheten.

452

Under rättegången mot bulvanen må domstolen. när skäl därtill äro, förordna. att de aktier bulvanför-

1 Senaste lydelse 1946: 833.

Domstolen kan när detfinns skäl därtill. förordna, att de aktier bul- vanförhållandet avser skall beläg-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

hållandet avser skola beläggas med kvarstad, därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bul- vanen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för bulvanens el- ler panthavarens räkning. Åklaga- ren må ock hos överexekutor begä- ra förordnande om kvarstad, som nyss sagts.

Förordnas om aktiernas försälj- ning efter vad i 2 %$ sägs. skall tillika i utslaget meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller. där sådant förordnande redan givits. förklaring att detta skall äga be- stånd. Vinner utslaget laga kraft, skola sedan sex månader därefter förflutit aktierna. om å dem kvar- stad blivit lagd. på begäran av över- exekutor utlämnas till denne. där de ej innehavas såsom pant. Om för- säljningsförordnande ej meddelas eller meddelat försäljningsförord- nande varder i högre rätt upphävt. pröve domstolen i utslaget, huruvi- da förut meddelat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd till dess utslaget vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt ut- göre ej hinder för bulvanen att, in- till dess sex månader förflutit från det förordnande om försäljning en- ligt 25 vunnit laga kraft, avyttra aktierna till någon som enligt lag äger förvärva dem; dock må ak- tierna ej utlämnas med mindre överexekutor därom förordnat.

Bilaga 3 371

Föreslagen lydelse

"gas med kvarstad. om de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för bulva- nens eller panthavarens räkning.

Förordnas om aktiernas försälj- ning efter vad i 2 & sägs. skall tillika i domen meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller. där sådant förordnande redan givits. förklaring att detta skall äga bestånd. Vinner domen laga kraft. skall sedan sex månader därefter förflutit aktierna. om å dem kvarstad blivit lagd, på begäran av den kronofogdemyn- dighet som avses i2 och .? 5.6 utläm— nas till denna. Om försäljningsför- ordnande ej meddelas eller medde- lat försäljningsförordnande upp- hävs i högre rätt. skall domstolen i domen pröva. huruvida förut med- delat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd till dess domen vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt utgör ej hinder för bulvanen att. intill dess sex månader förflutit från det förordnande om försäljning enligt 2.5 vunnit laga kraft. avyttra ak- tierna till någon som enligt lag äger förvärva dem; dock får aktierna ej utlämnas med mindre den krono- fogdemyndighet som avses i 2 och 3 5.6 därom förordnat.

10 53

Klagan över överexekutors be- slut i ärende som omförmäles i 3 5 första stycket föres i den ordning som i utsökningslagen stadgas an- gående klagan över överexekutors utslag i utsökningsmål.

Mot överexekutors beslut ifråga om kvarstad må talan ejjöras.

3 Senaste lydelse 1937: 456.

Talan mot kronofogdemyndighe- tens beslut i ärende som omför- mäles i 3 5 första stycket föres i den ordning som föreskrivs i utsök- ningsbalken.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 3 372

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i 2 5. skall ärendet även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får dock även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt. När ärendet handläggs av överexekutor, tillämpas i fråga om uppbärande av medel som inflyter vid en försäljning på offentlig auktion 3 5 andra stycket tredje meningen i paragrafens äldre lydelse.

Har en åklagare före ikraftträdandet yrkat kvarstad hos överexekutor. skall målet även därefter prövas av överexekutor.

I fråga om talan mot överexekutors beslut tillämpas 10 å i dess äldre lydelse.

55 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 och 3 55. 17 kap. 13 å och 36 kap. 4 & brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 1 å' Gäldenär, som förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig på obe- stånd eller förvärrar sitt obestånd. dömes för o r c d 1 i g h e t m ot b 0 r g e- närer till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla. om gäldenär genom sådant förfarande framkallar allvarlig fara för att han skall komma på obestånd.

Gäldenär, som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord el- ler i förteckning till utmätningsed eller till betalningssäkringsed för- tiger tillgång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, skall ock, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för för- farandet. dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla, om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar orik- tig handling eller skenavtal och där- igenom hindrar att erforderlig egen-

lSenaste lydelse 1978: 894.

Gäldenär, som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord förtiger tillgång. uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan. sådan oriktig uppgift, skall ock, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för för- farandet, dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla. om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar orik- tig handling eller skenavtal och där- igenom hindrar att erforderlig egen- dom genom förrättningen tages i anspråk för att bereda borgenär be-

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 3 373

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse dom genom förrättningen tages i anspråk för att bereda borgenär be- talning eller säkerhet.

Gäldenär som. då konkurs är förestående. ur riket bortför tillgång av betydenhet med uppsåt att hålla den undan konkursen, så ock gäldenär, som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen till- gång. dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

talning eller säkerhet.

3 &?

Gäldenär. som fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar eller förvärrar obestånd. dömes för v å rd s 1 ös h et m ot b 0 r— ge n ä re r till fängelse i högst två år.

Gäldenär, som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord el- ler iförteckning till utmätningsed eller till betalningssäkringsed av grov oaktsamhet förtiger tillgång. uppgiver obefintlig skuld eller läm- nar annan sådan oriktig uppgift. dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el- jest lägges till grund för förfarandet. för vårdslöshet mot borgenärer.

Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord av grov oaktsamhet förtiger tillgång. uppgiver obefintlig skuld eller läm— nar annan sådan oriktig uppgift. dömes likaledes. om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el— jest lägges till grund för förfarandet. för vårdslöshet mot borgenärer.

17 kap. 13 53

Den som bryter mot förbud att sälja eller skingra gods eller att at- giva annans guds. rubbar gods som blivi! satt i kvarstad, taget i an- språk genom betalningssäkring. ut- mätt eller beslagtaget. skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öpp- nar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndig- h e t 5 b u d till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som alm-ligen rubbar, ska- dar eller annars förfogar över egen- dom-sum ärföremålför utmätning. kvarstad, betalningssäkring, be— slag eller annan liknande åtgärd. skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat för— bud. dömes för överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år.

Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hin d— rande av förrättning till böter.

2 Senaste lydelse 1978: 8.94. 3 Senaste lydelse 1978: 894.

Prop. 1980/81:84 Bilaga 3 374 Nuvarande l_t-'delse Föreslagen lydelse

36 kap. 4 54

Förverkande på grund av brott av egendom eller dess värde mål.. om ej annat har föreskrivits. ske hos

a) gärningsmannen eller annan som medverkat "till brottet.

b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var.

e) den som genom brottet beretts vinning. (1) den som efter brottet förvärvat egendomen på grund av giftorätt. arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendo- men på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet ej någon av dem som anges i första stycket a)—c), må den ej förklaras förverkad.

Särskild rätt till egendom som Särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består. om ej förklaras förverkad består. om ej även den särskilda rätten förklaras även den särskilda rätten förklaras förverkad. förverkad. Motsvarande gäller i

fråga om den rätt som har vunnits genom utmätning eller betalnings- säkring. om ej egendomen hade ta- gits i beslag när den utmättes eller togs i anspråk genom betalnings- säkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. 11 kap. 1 och 3 åå i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om oriktiga uppgifter som en gäldenär före ikraftträdandet har lämnat eller därefter lämnar i en förteckning till utmätningsed eller till betalningssäkringsed.

Bestämmelsen i 36 kap. 4 & tredje stycket andra meningen gäller inte, när fråga är om brott som har begåtts före ikraftträdandet.

”Senaste lydelse 1968: 165.

Prop. 1980/81: 84 Bilaga 3 375 56 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken' dels att i 8 kap. 2 & och 12 kap. 3 s' ordet "utmätningsman" skall bytas ut mot "kronofogde".

dels att i 38 kap. Så ordet "utmätningsmannens" skall bytas ut mot '"kronofogdemyndighetens””.

dels att i 49 kap. 45. 50 kap. Så, 52 kap. 7å och 55 kap. Så orden "kvarstad. skingringsförbud eller annan handräekning" skall bytas ut mot "kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap.",

dels att i 50 kap. 51% och 55 kap. 5 & orden "kvarstad eller skingringsför- bud" skall bytas ut mot ”kvarstad",

dels att 9 kap. 8 &. 10 kap. 17 5, 15 kap.. 16 kap. 6.5. 17 kap. 14 5. 25 kap. 1 och 3 5.5, 26 kap., 27 kap. 10.5. 30 kap. 12 å och 33 kap. 515 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 8 52

Då enligt denna balk vite förelägges pan eller annan. bestämme rätten vitet till belopp, som med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antagas förmå honom att iakttaga föreläg- gandet. Vite må ej bestämmas under tio kronor eller över femtusen kronor. Har vite utdömts och förelägger rätten nytt vite, må vitet bestämmas till högre belopp. dock ej över tiotusen kronor. Vitesföreläggande skall delgi- vas den som föreläggande! avser.

Bestämmelserna i första stycket om högsta vitesbelopp gäller ej i fråga om föreläggande enligt 15 kap. 3 9.

Vite må ej föreläggas, då straff är utsatt. Ej heller må vite föreläggas kronan.

Finnes. då fråga uppkommer om utdömande av vite. ändamålet med vitet hava förfallit, må vitet ej utdömas.

10 kap. 17 53

Ej vare på grund av vad i detta kapitel stadgas rätten behörig att upp- taga:

1. tvist. som skall up'ptagas av annan myndighet än domstol eller av ' särskild domstol eller enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän;

' Senaste lydelse av 8 kap. 29 1972: 430 12 kap. 35 1975: 1288 49 kap. 45 1979: 242 55 kap. 55 1947:616. 2 Senaste lydelse 1964: 166. 3 Senaste lydelse 1970: 1002.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 376

Föreslagen lydelse

2. tvist. som skall väckas vid viss domstol. om denna enligt lag eller författning är ensam behörig att upptaga sådan tvist".

3. tvist. som enligt lag må upptagas allenast av vissa särskilda tingsrät- ter, om tvisten väckes vid annan domstol:

4. tvist. som avses i 9 eller 10.5 eller eljest enligt lag skall upptagas av domstol. som där sägs, om tvisten väckes vid annan domstol;

5. äktenskapsmål'.

6. tvist. som angår utmätt lös egendom eller giltigheten av lösöre- köpsavhandling och för vilken bc- hörig domstol är särskilt stadgad; eller

6. tvist. som angår utmätt egen- dom eller giltigheten av lösöreköps- avhandling och för vilken behörig domstol är särskilt stadgad: eller

7. tvist. som är av beskaffenhet att kunna utan stämning upptagas av domstol.

Ej heller må på grund av vad i detta kapitel stadgas talan väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upptagande är i lag föreskriven; vad nu sagts gälle dock ej tvist, som avses i 13 5.

Yrkande om kvittning för fordran må icke upptagas av domstol, som enligt första stycket ej ägt upptaga tvist angående samma fordran.

15 kap.

Om kvarstad. skingringsförbud och annan handräekning

15

Har part, som i rättegång yrkat betalning för fordran, visat sannoli- ka skäl för sin talan och kan skäli— gen bcfaras. att motparten genom att avvika eller genom att undan- skaffa egendom eller annorledes undandrager sig att gälda vad ge- nom domen katt antagas komma att åläggas honom. må kvarstad läggas å så mycket av hans lösa egendom, som svarar mot skulden, eller ock. om det är tillfyllest. egen- domen ställas under förbud att så!- jas eller skingras. Skingringsförbud må ock meddelas å fast egendom. som tillhör motparten.

Kvarstad eller skingringsförbud må även läggas å egendom, till vil- ken part i rättegång påstått bättre rätt. om han visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras, att motparten undanskaf-

Om kvarstad m. m.

15

Om någon visar sannolika skäl för att han har en fordran, som är eller kan antas blih'iremålför rätte— gång eller prövning i annan liknan- de ordning. och det skäligen kan befaras att motparten genom att av- vika. skaffa andan egendom eller på annat sätt undandrar sig att be- tala skulden, får domstol förordna om kvarstad på så mycket av mot- partens egendom att fordringen kan antas bli täckt.

25

Om någon visar sannolika skäl för att han har bättre rätt till viss egendom, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller pröv- ning i annan liknande ordning, och det skäligen kan befaras att motpar-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

far, förstör eller väsentligt försäm- rar egendomen.

Finnes lös egendom, som ställas under skingringsförbud. hos tredje man. må denne förbjudas att utgiva egendomen.

25

Har part. som i rättegång yrkat betalning för fordran, visat sannoli- ka skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras. att motparten begiver sig från riket utan att efterlämna känd egendom, som svarar mot hans gäld, måförbud meddelas ho- nom att avresa från orten, med mindre han ställer pant eller bor- gen för skulden. Reseförbud vare ej gällande utöver tre månader efter delgivningen. Har meddelat rese- förbud före nämnda tids utgång hävts eller eljest upphört att gälla, må nytt reseförbud avse allenast återstoden av sagda tid.

! beslut om reseförbud skall angi- vas den ort, där den, mot vilken förbudet gäller. skall uppehålla sig. samt erinras om påföljden för över- trädelse av förbudet. Överträdes reseförbud, äge rätten på yrkande av parten förordna. att motparten skall återhämtas och under den tid förbudet gäller hållas i häkte.

Bilaga 3 377

Föreslagen lydelse

ten skaffar undan. väsentligt för- sämrar eller på annat sätt förfogar över egendomen till skada för sö- kanden. får domstol förordna om kvarstad på egendomen.

35

Har part i rättegång visat sanno- lika skäl för sin talen och kan skäli- gen befaras. att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företaga eller underlåta viss hand- ling eller genom annat sitt förhål- lande hindrar eller försvårar do- mens verkställande eller väsentligt förringar dess värde för parten, må vid vite förbud eller annat föreläg- gande meddelas motparten eller förordnas om egendoms förvalt- ning av god man eller om annan åtgärd, som finnes erforderlig för

Om någon. i annat fall än som avses i I eller 25, visar sannolika skäl för att han mot någon annan har ett anspråk, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning, och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller under- låta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utöv- ningen av sökandens rätt eller vä- sentligt förringar dess värde, får domstol förordna om lämplig åt-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

säkerställande av partens rätt. Fö- reläggande eller förordnande. som nu sagts. må ock meddelas. om det iannatfall ärför parten av s_vnner- lig vikt och det ej länder motparten till väsentligtförfång.

Bilaga 3 378

Fi'treslagen lydelse

gärd för att säkerställa sökandens rätt.

En åtgärd enligt första stycket får innebära förbud vid vite att lll- öva viss verksamhet eller företa viss handling eller annat föreläg- gande vid vite att beakta sökandens anspråk eller förordnande av s_vss— loman eller meddelande av en före- skrift som är ägnad att på annat sätt förebygga intrång i sökandens rätt.

45

Finnes i rättegång om bättre rätt till egendom part hava egenmäktigt skilt motparten från egendomen el- ler eljest själv tagit sig rätt. måjör- ordnas. att besittning eller annat ft'irhållande, som rubbats. genast skall återställas.

5.5

Beslut om åtgärd. som avses i detta kapitel. meddelas av den rätt. där rättegången är.

Fråga om sådan åtgärd må uppta- gas allenast på yrkande av part.

Yrkande må ej bifallas. med mindre tillfälle lämnats motparten att yttra sig däröver. Är fara i dröjs- mål, må dock rätten omedelbart be- vilja åtgärden att gälla, till dess an- norlunda förordnas.

Framgår det i en rättegång om bättre rätt till viss egendom att den ena parten har olovligen rubbat motpartens besittning eller vidtagit någon annan olovlig åtgärd beträ/l fande egendomen. får domstolen förordna att besittningen genast skall återställas eller annan rättelse genast ske.

5.5

Beslut om åtgärd som avses. i det- ta kapitel meddelas av den domstol där rättegången är anhängig. Är rättegång ej anhängig. gäller ifrå- ga om domstols behörighet vad som ärföreskrivet om tvistemål.

Fråga om sådan åtgärd får tas upp endast på'yrkande. Är rätte- gång ej anhängig. skall yrkandet framställas skriftligen.

Ett yrkande får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig. Tålfrågan ej uppskov. får dock rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annat för- ordnas.

Beträffande handläggningen i övrigt avfråga om beviljande av en åtgärd som avses i l, 2 eller 3 5 då rättegång ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan fråga uppkommer i rättegång. Fråga om ersättning till sökanden för hans kostnad får prövas endast i sam- band med prövning av talan om an- språket.

Prop. [980/81: 84

Nuvarande lydelse

Åtgärd, som avses i 1,2 eller 3 &. må ej beviljas, med mindre part. som begärt åtgärden, hos rätten ställer pant eller borgen för skada. som kan tillskyndas motparten. Finnes parten ur stånd att ställa så— dan säkerhet och har han visat syn- nerliga skäl för sin talan. må rätten befn'a honom därifrån. Från stäl- lande av säkerhet vare kronan fri. Om pant och borgen gälle vad i utsökningslagen är stadgat.

6.5

Återkallas eller förfaller talan, för vars säkerställande åtgärd en- ligt ], 2 eller 3 5 meddelats, eller har, då talan avser fordran. ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för åtgärden, skall den av rätten omedelbart hä— vas. Då målet avgöres, pröve rät- ten, om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd, som nu sagts.

Bilaga 3 379

Föreslagen lydelse

6 5

En åtgärd som avses i l. 2 eller 3 åfår beviljas endast om sökanden hes rätten ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten. För- mår sökanden ej ställa säkerhet och har han visat synnerliga skäl för sitt anspråk. får rätten befria honom därifrån. Staten. kommuner. lands- tingskommuner och kommunalför- bund behöver ej ställa säkerhet.

Ifråga om beskaffenheten av så- kerhet gäller 2 kap. 25 å utsök- ningsbalken. Säkerheten skall prö- vas av rätten, om den ej har god- känts av motparten.

75

När en åtgärd som avses i l, 2 eller 3 9" har beviljats. skall sökan- den, om ej talan redan har väckts. inom en månad från beslutet väcka talan i saken vid domstol eller, om anspråket skall prövas i annan ord- ning. enligt vad som gäller därom. Talan som ej skall prövas av dom- stol eller annan myndighet anses väckt när prövning har påkallats hos motparten ellerförfarandet har inletts i annan ordning.

Väeks ej talan enligt vad som sägs iförsta stycket, skall åtgärden omedelbart återgå.

8 9

En åtgärd som har beviljats enligt ], 2 eller 3 & skall omedelbart hä- vas, om säkerhet. som tillgodoser ändamålet med åtgärden, ställs el- ler det annars ej längre finns skäl för åtgärden. Återkallas eller för- faller talan som har väckts isaken, skall åtgärden också omedelbart hävas.

Frågan om hävande prövas av den domstol där rättegången är an- hängig eller, om rättegång ej är an- hängig, av den domstol som har beviljat åtgärden.

Då saken är föremål för rätte- gång och målet avgörs, skall rätten

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Rätten äge. när skäl äro därtill, på yrkande av part förordna. att åt- gärd enligt 4 5 skall gå åter.

7.6

Finnes kvarstad böra läggas å arrende. hyra eller annat dylikt. som utgår av fast egendom. för- ordne rätten god man att uppbära medlen; rätten meddele ock den be- talningsskyldige förbud att utgiva något till annan än gode mannen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är synnerlig fara att egendomen genom vanvård el- ler annorledes väsentligen försäm- ras. äge rätten på yrkande av part, som begärt åtgärden, förordna god man att förvalta egendomen: par- ten åligge att till bestridande av nö- dig kostnad för egendomens för- valtning erlägga förskott med be- lopp, som bestämmes av rätten.

I övrigt gälle om verkställande av åtgärd. som avses i detta kapitel. vad i utsökningslagen är stadgat.

Bilaga 3 380

Föreslagen lydelse

pröva, om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten får även i sam- band med domen förordna om en åtgärd som nu har angetts.

9 5 Rätten får. när detfinns skäl till det. på yrkande av någon av par- terna förordna att en åtgärd enligt 4 5 skall gå åter.

[05

I fråga om verkställandet av en åtgärd som avses i detta kapitel finns bestämmelser i utsöknings- balken. Rätten får meddela närma- re föreskrifter om verkställandet, om det behövs.

16 kap. 6 5

Är i tvistemål fråga även om an- svar, utdömande av vite, reseför- bud eller någons hållande i häkte. gälle om omröstning därutinnan vad i 29 kap. är stadgat.

Ar i tvistemål fråga även om an— svar. utdömande av vite eller nå- gons hållande i häkte. gäller om omröstning i frågan vad som före- skrivs i 29 kap.

17 kap. 14 54

Rätten äge, när skäl äro därtill. i dom förordna. att den må verkstäl- las utan hinder av att den icke äger laga kraft.

" Senaste lydelse 1979: 242.

Rätten får, när det finns skäl till det. i dom förordna att den får verkställas utan hinder av att den icke äger laga kraft. När det finns anledning, skall rätten därvid före-

l'rop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 381

Föreslagen lydelse

skriva att säker/tet skall ställas för skadestånd om domen ändras.

Beslut under rättegången. mot vilket talan ej må föras särskilt, skall genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut. varigenom rätten

1. avvisat ombud eller biträde.

2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte-

gången.

3. utlåtit sig angående ersättning eller förskott till biträde, vittne. sak- kunnig eller annan. som ej är part eller intervenient,

4. förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad. sking- ringsförbud eller annan hand- räekning eller om hävande av sådan åtgärd,

4. förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad eller an- nan åtgärd enligt 15 kap. eller om hävande av sådan åtgärd,

5. till biträde utsett annan än part föreslagit. eller 6. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 eller 5 i fråga som gäller allmän rättshjälp. dock ej beslut om ersättningsskyldighet enligt 31 & rättshjälpsla- gen (1972: 429).

Rätten äge, när skäl äro därtill. i beslut. varigenom föreläggande meddelats part eller annan att före- te skriftligt bevis eller att tillhanda- hålla föremål för syn eller besikt- ning.förordna att beslutet må verk- ställas utan hinder av att det icke äger laga kraft.

Ifråga om beslut. varigenom fö- reläggande meddelats part eller an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn el- ler besiktning. gäller vad som sägs i första stycket.

Är särskild föreskrift meddelad därom. att dom eller beslut, som icke äger laga kraft, må verkställas. vare den gällande.

25 kap. 1 ;?

Är någon skäligen misstänkt för brott, varå fängelse kan följa, och kan med hänsyn till brottets beskaf- fenhet. den misstänktes förhållande eller annan omständighet skäligen befaras, att han avviker eller annor- ledes undandrager sig lagföring el- ler straff, men förekommer eljest ej anledning att anhålla eller häkta ho- nom, må, om det finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffenhet må ock förbud, som nu sagts, meddelas, om skäligen kan befaras, att den misstänkte ge-

5 Senaste lydelse 1964: 166.

Är någon skäligen misstänkt för brott. varpå fängelse kan följa. och kan med hänsyn till brottets beskaf- fenhet, den misstänktes förhållande eller annan omständighet skäligen befaras, att han avviker eller annor- ledes undandrager sig lagföring el- ler straff. men förekommer eljest ej anledning att anhålla eller häkta ho- nom,får, om det finnes tillfyllest. i stället förbud meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffenhet får också förbud, som nu sagts, meddelas. om det skäligen kan befaras, att den misstänkte ge-

Prop. l980/81: 84

Nuvarande lydelse

nom att begiva sig från riket undan- drager sig lagföring eller straff eller gäldande av skadestånd eller an- nan ersättning till målsägande. som kan antagas komma att på grund av brottet ådömas honom.

Bilaga 3 382

Föreslagen lydelse

nom att begiva sig från riket undan- drager sig lagföring eller straff.

3 & Reseförbud meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Fråga om rcseförbud må av rätten upptagas på yrkande av undersök- ningsledaren eller åklagaren eller då rätten har att besluta om den miss- tänktes häktning eller hans kvarhållande i häkte. Efter åtalet äge rätten även på yrkande av målsäganden så ock självmant upptaga fråga därom.

I anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej meddela reseför- bttd eller hos rätten yrka sådant förbud. med mindre anspråket an- mälts hos honom; rätten äge alle- nast på yrkande upptaga fråga om sådant förbud.

Väckes vid rätten fråga om rcseförbud. skall. så snart ske kan. förhand- ling därom äga rum inför rätten. (_)m sådan förhandling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 17 & är stadgat. Ar fara i dröjsmål. må rätten omedelbart meddela rcseförbud att gälla, till dess annorlunda förordnas.

26 kap.

Om kvarstad och skingringsför- bud

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan skäligen befaras. att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller an- norledes undandrager sig att gälda böter. värdet av förverkad egen- dom eller annan ersättning till det allmänna eller skadestånd eller an- nan ersättning till målsägande, som kan antagas komma att på grund av brottet ådömas honom. må kvar- stad läggas å så mycket av hans lösa egendom. som svarar mot skulden. eller ock, om det är tillfyl- lest. egendomen ställas under för- bud att säljas eller skingras. Sking- ringsförbud må ock meddelas åfast egendom. som tillhör den misstänk- te.

Om kvarstad

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan det skäligen befaras. att han genom att avvika eller ge- nom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig att be- tala böter. värdet av förverkad egendom eller annan ersättning till det allmänna eller skadestånd eller annan ersättning till målsägande. som kan antagas komma att på grund av brottet ådömas honom. får detförordnas om kvarstadpå så mycket av hans egendom attford- ringen kan antas bli täckt.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Finnes lös egendom. som ställes under skingringsförbud. hos tredje man. må denneförlzjudas att utgiva egendomen.

,, .

Beslut om kvarstad eller sking- ringsförbud meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad eller sking- ringsförbud må upptagas på yr- kande av undersökningsledaren el- ler åklagaren. Efter åtalet äge rät- ten även på yrkande av målsägan- den så oek självmant upptaga fråga därom.

1 anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad el- ler skingringsförbud. med mindre anspråket anmälts hos honom: rät- ten a'ge allenast på yrkande för- ordna därom.

Väekes fråga om kvarstad eller skingringsförbud. skall, så snart ske kan, förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan för- handling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 17 5 är stadgat. Är fara i dröjsmål. må rätten omedel- bart bevilja åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.

'_'->

I avbidan på rättens beslut om kvarstad eller skingringsförbud må undersökningsledaren eller åklaga— ren taga lös egendom i förvar.

Bilaga 3 383

Föreslagen lydelse

Beslut om kvarstad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad får upptagas på yrkande av undersökningsle- daren, åklagaren eller målsägan- den. Efter åtalet får rätten även självmant upptaga fråga därom.

1 anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning får undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad. med mindre anspråket anmälts hos honom. Rätten får endast på yr- kande förordna därom.

Väeks fråga om kvarstad. skall. så snart det kan ske. förhandling därom äga rum inför rätten. Om så- dan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 24 kap. 17 &. Är det fara i dröjsmål, får rätten omedelbart bevilja åtgärden att gäl- la till dess annorlunda förordnas.

I avbidan på rättens beslut om kvarstad får undersökningsledaren eller åklagaren taga lös egendom i förvar.

Är fara i dröjsmål. må åtgärd. som nu sagts. vidtagas även av polisman; anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren eller åklagaren, som har att omedelbart pröva, om egendomen skall kvar- bliva i förvar.

45

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat. att sådan egendom skall kvarbliva i förvar. skall han, så snart ske kan, och sist å femte dagen därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad eller

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat. att sådan egendom skall kvarbliva i förvar. skall han, så snart det kan ske. och senast fem dagar därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad. Görs ej

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

skingringsförbud. Göres ej fram- ställning. som nu sagts. skall egen- domen omedelbart återställas.

Bilaga 3 384

Föreslagen lydelse

sådan framställning. skall egendo-

men omedelbart återställas.

Då framställning inkommit. skall rätten. så snart ske kan. och. om synnerligt hinder ej möter. sist å fjärde dagen därefter hålla förhandling. som avses i 2 %. Utsättes huvudförhandling att hållas inom en vecka. sedan framställningen inkom. må dock. om ej rätten finner särskild förhandling böra äga rum. med förhandlingen anstå till huvudförhandlingen.

Beslutas kvarstad eller sking- ringsförbud, skall. om ej rätten bc- stämmer annat. egendomen kvar- bliva i myndighetens vård. till dess beslutet verkställts.

'Jl ,_

Då rätten förordnar om kvarstad eller skingringsförbud, skall. om ej åtal redan väckts, rätten utsätta den tid. inom vilken åtal skall väckas. Denna må ej bestämmas längre. än som finnes oundgängligen erforder- ligt.

Beslutas kvarstad. skall. om ej rätten bestämmer annat. egendo- men kvarbliva i myndighetens vård. till dess beslutet verkställts.

Då rätten förordnar om kvarstad. skall. om ej åtal redan väckts. rät- ten utsätta den tid, inom vilken åtal skall väckas. Denna får ej bestäm- mas längre än som är oundgängli- gen erforderligt.

Finnes den utsatta tiden otillräcklig. må rätten. om framställning därom göres före tidens utgång, medgiva förlängning av tiden.

Har ej inom tid. som avses i 5 lå, åtal väckts eller till rätten inkommit framställning om förlängning av ti- den eller har för skulden ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för kvarstad eller skingringsförbud, skall åtgärden av rätten omedelbart hävas.

Har ej inom tid. som avses. i 5 &. åtal väckts eller till rätten inkommit framställning om förlängning av ti- den eller har för skulden ställts sä- kerhet eller förekommer eljest ej längre skäl för kvarstad. skall rät- ten omedelbart häva åtgärden.

Då målet avgöres. pröve rätten. om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd, som nu sagts.

Vad i 25 kap. 8 5 är stadgat om rcseförbud äge motsvarande till- lämpm'ng beträffande kvarstad och skingringsförbud.

85

Finnes kvarstad böra läggas å arrende, hyra eller annat dylikt, som utgår av fast egendom, för- ordne rätten god man att uppbära medlen: rätten meddele ock den be- talningsskyldige förbud att utgiva

Bestämmelserna i 25 kap. 8 & om rcseförbud gäller också beträlTande kvarstad.

I fråga om verkställandet av kvarstad finns bestämmelser i ut- sökningsbalken. Rätten får medde- la närmare föreskrifter om verkstäl- landet, om det behövs.

Prop. l980/81:84 Nuvarande lydelse

något till annan än gode mannen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är synnerlig fara att egendomen genom vanvård el- ler annorledes väsentligen försäm- ras. äge rätten förordna god man att förvalta egendomen. Avser åt- gärden målsägandens anspråk på skadestånd eller annan ersättning. åligge målsäganden att till bestri- dande av nödig kostnad för egen- domens förvaltning erlägga för- skott med belopp, som bestämmes av rätten; i annat fall skall sådan kostnad utgå av allmänna medel.

I övrigt gälle om verkställande av kvarstad och skingringsförbud vad i utsökningslagen är stadgat; vad där ärföreskrivet om pant eller bor- gen skall dock ej äga tillämpning.

Bilaga 3 385

Föreslagen lydelse

27 kap. l0 lå

Beslagtaget föremål skall omhän- dertagas av den som verkställt be- slaget eller sättas i förvar under för- segling; om det kan ske utan fara och eljest finnes lämpligt. må dock föremålet kvarlämnas i innehava- rens besittning.

Kvarlämnas föremål i innehava- rens besittning, skall förbud med- delas honom att sälja eller skingra föremålet och. om det finnes erfor- derligt. detta genom anslag eller på annat sätt så utmärkas, att det är uppenbart, att det tagits i beslag. Föremålet må av innehavaren nytt- jas, om ej förbud däremot finnes böra meddelas.

Beslagtaget föremål skall tas i förvar av den som verkställt besla- get. Om det kan ske utan fara och eljest är lämpligt.får dock föremå- let lämnas kvar i innehavarens be- sittning. Ett föremål som lämnas kvar i innehavarens besittnim.7 skall förseglas eller märkas som beslag- taget, såvida det ej framstår som obehövligt.

Den från vilken beslag har skett får ej överlåtaföremålet eller i strid mot ändamålet med beslagetförjo- ga överföremålet på annat sätt. Ett föremål som ej tas iförvar ellerför- seglas får nyttjas av innehavaren. om ej annat beslutas.

Föremål. som tagits i beslag, skall väl vårdas. och noggrann tillsyn skall hållas däröver, att det icke förbytes eller förändras eller annat missbruk sker därmed.

25 Riksdagen [980/81. ] saml. Nr 84

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 386

Föreslagen lydelse

30 kap. 12 &”

Beslut under rättegången. mot vilket talan ej må föras särskilt, skall genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut varigenom rätten

]. avvisat ombud. biträde eller försvarare,

2. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde. försvarare, vittne. sakkunnig eller annan, som ej är part.

3. utlåtit sig angående häktning eller åtgärd. som avses i 25—28 kap..

4. till försvarare utsett annan än part föreslagit. eller

5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 2 eller 4 i fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (l972: 429). dock ej beslut om skyldighet att till statsverket återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten äge. när skäl äro därtill. i beslut. varigenom föreläggande meddelats part eller annan att före- te skriftligt bevis eller att tillhanda- hålla föremål för syn eller besikt- ning. förordna att beslutet må verk- ställas utan hinder av att det icke äger laga kraft.

Rätten får, när detfinns skäl till det. ibeslut. varigenom föreläggan- de meddelats part eller annan att förete skriftligt bevis eller att till- handahålla föremål för syn eller be- siktning. förordna att beslutet får verkställas utan hinder av att det icke äger laga kraft. När det finns anledning. skall rätten därvidföre- skriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om beslutet ändras.

Är särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller beslut. som icke äger laga kraft, må verkställas, vare den gällande.

33 kap. 5 57

Tredskodom delgives genom rät- tens försorg endast

om den innebär att fordran fast- ställes att utgå med särskild för- månsrätt i fast egendom eller tomt- rätt.

om den part som yrkat tredsko- domen begär det, eller

om part beviljats allmän rätts- hjälp.

Tredskodom delges genom rät— tens försorg endast

om den innebär att fordran fast- ställs att utgå med särskild för- månsrätt i läs eller fast egendom.

om den part som yrkat tredsko- domen begär det, eller

om part beviljats allmän rätts- hjälp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2. Reseförbud. som har meddelats enligt 15 kap. eller enligt 25 kap. med anledning av en målsägandes anspråk på skadestånd eller annan ersätt- ning, upphör att gälla när de nya bestämmelserna träder i kraft.

3. I fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

(* Senaste lydelse 1979: 7 Senaste lydelse 1979: IJ ro :|:— & |.) lx)

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Bilaga 3 387

Föreslagen lydelse

4. Vad som föreskrivs i de nya bestämmelserna om förutsättningar för kvarstad inverkar ej på giltigheten av kvarstad som har beviljats före ikraftträdandet.

5. Vad som föreskrivs i 27 kap. 10 å i dess nya lydelse om rättsverkan av beslag gäller även i fråga om beslag som har ägt rum före ikraftträdan- det.

68 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:880') om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter

dels att 13— 15 && skall upphöra att gälla. dels att rubrikerna närmast före 13 och 15 5.5 skall utgå, dels att 10— 12 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10%

Ifråga om verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om utmät- ning för fordringen. Verkställighet får dock ej äga rum i avlöning eller annan förmån som avses i 67 a och 67d9'å utsökningslagen (I877.'3l s. ”förrän dagen efter det att den har utbetalats. Vid verkställigheten tillämpas ej bestämmelserna i 91 a .ö 3—5 mom. eller 91 h # utsök- ningslagen och ej heller vad 69 9 samma lag och 5 5 lagen ( I 971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom innehåller om ta- lan vid domstol.

lfråga om verkställighet av be— slut om betalningssäkring tillämpas I och 2 kap. utsökningsbalken samt vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2—9 55, ]] ä'första stycket, 12—19 5.5. 22 5 första och tredje styckena. 24. 25 och 33—35 åå, 5 och 6 kap. och [2 kap. 3—5 %" sam- ma balk. Mål om verkställighet av beslut om betalningssäkring hand- läggs som allmänt mål.

Län eller annan förmån som avses i 7 kap. utsökningsbalken får ej tas i anspråk genom betalnings- säkring innan den har betalats ut och kan utmätas.

115

Verkställigheten får ej omfatta försäljning av egendom eller betal- ning avfordringen. Bestämmelsen i 183 5 3 mom. utsökningslagen

(I877:3l s. 1) om försäljning av lös '

egendom. som är föremål för kvar- stad, tillämpas dock ifråga om lös egendom. som har tagits i anspråk genom betalningssäkring.

Gäldenären får inte överlåta egendom. som har tagits ianspråk genom betalningssäkring. eller till skada för borgenären förfoga över egendomen på annat sätt. om inte kronofogdemyndigheten medger det av särskilda skäl.

[ fråga om verkan i övrigt av verkställd betalningssäkring gäller

Prop. 1980/81184 Bilaga 3 388

Nuvarande lydelse F öres/(Igen lydelse

vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 .(5' andra stycket. !() oeh 31 55.6 och 12 kap. 6—109'9' utsök- ningsbalken. Att betalningssäkring ger förmånsrätt föreskrivs i för- månsrättslagen (1970: 979).

()m lös egendom. som har tagits i anspråk genom betalningssäk- ring, hastigt faller i värde eller krä- ver alltför kostsam vård, får den på begäran av någon av parterna säl- jas i den ordning som gäller för ut— mätt egendom.

IZÖ

I fråga om talan mot beslut som 1 fråga om talan mot beslut som rör verkställigheten gäller i tillämp- rör verkställigheten gäller i tillämp- liga delar bestämmelserna i utsök- liga delar bestämmelserna i utsök- ningslagen (I877:3I s. 1) om kIa- ningsbalken. gan över utmätningsmansförfaran— de och över utslag i utsökningsmål. Talan mot kronofogdemyndighets beslut är ej inskränkt till viss tid.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982. I fråga om talan mot beslut som har meddelats av kronofogdemyndig- heten före ikraftträdandet och beträffande talan mot beslut av över- exekutor tillämpas 12 å i dess äldre lydelse.

När en ansökan om avläggande av betalningssäkringsed har kommit in till konkursdomaren före ikraftträdandet. tillämpas 15 & fortfarande.

Prop. HSO/81:84 - Lagrådetsyttra/ale 389

Utdrag

LAGRÄDET PROTOKOLL vid sammanträde 1980-1 1-28

Närvarande: justitierådet Holmberg. regeringsrådet Hellner. justitierådet Persson.

Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5juni 1980 har regeringen på hemställan av statsrådet Winberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om införande av utsökningsbalken .

2. lag om ändring i lagen (1899: 12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut,

3. lag om ändring i lagen ( 1936: 79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz.

4. lag om ändring i lagen (1977: 595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.

5. lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och sking- ringsförbud för vissa luftfartyg.

6. lag om ändring i lagen (1936: 320) om skydd mot vräkning vid arbets- konflikter.

7. lag om ändring i föräldrabalken .

8. lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehand- lingar,

9. lag om ändring i lagen (1937: 81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo.

10. lag om ändring ijordabalken, 11. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres- nämnder.

12. lag om ändring ijordförvärvslagen (1979: 230).

13. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m..

14. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m;.

15. lag om ändring i lagen (1925: 221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom.

16. lag om ändring i lagen (19591517) om förlängning av tiden för vissa servitut,

17. lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m..

18. lag om ändring i expropriationslagen(1972: 719). 19. lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970: 988). 20. lag om ändring i lagen (1973: ] 150) om förvaltning av samfälligheter.

Prop. HSO/81:84 Lugrin/vm yttrande 390

21. lag om ändring i lagen ( 1933: 269) om ägofred. 22. lag om ändring i lagen (1952: 166) om härat'lsallmänningar. 23. lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

24. lag om ändring i lagen 11919: 426) om flottning i allmän (lottled. 25. lag om ändring i lagen ( 1915: 218") om avtal och andra rättshandlingar pä förmögenhetsrättens område.

26. lag om ändring i lagen (1845:5() s. 1) om handel med lösöre'n. som köparen låter i säljarens värd kvarbliva.

27. lag om ändring i konsumentkreditlagen(1977: 981). 28. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m. fl..

29. lag om ändring i lagen (1927: 77) Om försäkringsavtal. 30. lag om ändring i lagen (1927: 56) om nedsättning av pengar hos myndighet.

31. lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen hand- ling.

32. lag om ändring i lagen ( 1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m.m..

33. lag om ändring i förmånsrättslagen(1970: 979). 34. lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteckning. 35. lag om ändring i sjölagen(1891 : 35 s. 1). 36. lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar— tyg. '

37. lag om ändring i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfar- tyg.

38. lag om ändring i luftfartslagen(1957: 297). 39. lag om ändring i växellagen(1932: 130). 4(). lag om ändring i checklagen(1932: 131). 41. lag om ändring i aktiebolagslagen(1975: 1385). 42. lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering. 43. lag om ändring i lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

44. lag om ändring i patentlagen(1967: 837). 45. lag om ändring i mönsterskyddslagen(1970: 485). 46. lag om ändring i växtförädlarrättslagen(1971 : 392). 47. lag om ändring i brottsskadelagen(1978: 413). 48. lag om ändring i traflkskadelagen (1975: 1410). 49. lag om ändring i lagen (1967: 663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. 50. lag om ändring i förordningen (1967: 666) om tillägg till vissa trafik- livräntor. som utgår av statsmedel. m. m..

51. lag om ändring i lagen (1973: 214) om tillägg till vissa ansvarslivrän- tor.

Prop. l980/8l:84 - Lugrådetxyttrande 391

52. lag om ändring i kungörelsen (1971: 14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor. m.m..

53. lag om ändring i konkurslagen( 1921 : 225).

54. lag om ändring i lagen ( 1970: 741 ) om statlig lönegaranti vid konkurs. 55. lag om ändring i brottsbalken. 56. lag om ändring i rättegångsbalken. 57. lag om ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän. 58. lag om ändring i rättshjälpslagen(1972:—129). 59. lag om ändring i lagen (1974: 371 ) om rättegängcn i arbetstvister.

60. lag om ändring i förvaltningslagen(1971:290). 61. lag om ändring i lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt. 62. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. 63. lag om ändring i rennäringslagen(1971:437). 64. lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar.

65. lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift. 66. lag om ändring i förfogandelagen( 1978: 262). 67. lag om ändring i uppbördslagen(1953: 272). 68. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter.

69. lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m..

70. lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt. 71. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. 72. lag om ändring i vägtrafikskattelagen(1973: 601). 73. lag om ändring i lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt. 74. lag om ändring i lagen ( 1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.

Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 28 juni 1979 beslöt regeringen inhämta lagrådets yttrande över förslag till handräek- ningslag. lag om ändring i lagsökningslagcn (1946c808). lag om ändring i jordabalken. lag om ändring i bostadsrättslagen( 1.971 : 479). lag om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemäl om mindre värden. lag om ändring i vattenlagen (1918:523). lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar. lag om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen. lag om ändring i lagen (1960: 690) om byggnadsminnen. lag om ändring i lagen (1963: 537) om gravrätt m.m.. lag om ändring i naturvårdslagen ( 1964: 822). lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387). lag om ändring i väglagen (1971:948).1ag om ändring i lagen ( 1971: 1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten. lag om ändring i gruvlagen (1974:342). lag om ändring i lagen (1974: 890) om vissa mineralfyndigheter. lag om ändring i lagen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.. lag om ändring i lagen (1978: 160) om vissa rörledningar. Över dessa förslag avgav lagrådet yttrande den 23 maj 1980. utom såvitt avser ändringi

Prop. l980/81:84 Lagradt'ts yttrande 392

1. 1() och 36 st lagsökningslagen .

2. 36 & bostadsrättslagcn.

3. 9 kap. 22 5.11 kap. 83 & samt 13 kap. 9 och 17 åå vattenlagen.

4. 40 & fjärde stycket och 106 & andra stycket lagen om enskilda vägar.

5. 39 & andra stycket naturvf'trdslagen.

6. 47 & tredje stycket miljt'iskyddslagen.

7. 72 & andra och tredje styckena väglagen.

8. 4 kap. 36 å andra stycket gruvlagen.

9. 8 ; andra stycket lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.

samt de övergångsregler som hänför sig till dessa lagrum. Inför lagrädet har de. förslag som omfattas av remissen den 5 jurti 1980 föredragits av hovrättsrädet Torkel Gregow och de förslag som upptas i remissen den 28 juni 1979 men över vilka lagrådet ej redan yttrat sig föredragits av t. f. departementsrädet Peter Löfmarck.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

A. Förslagen i remissen den 5 juni 1980

Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken5 och 6 åå

Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall enligt 5 kl även därefter handläggas av överexekutor. om de ej enligt paragrafens andra stycke överlämnas till kronofogdemyndighet. ] de hos överexekutor kvarvarande målen skall enligt huvudregeln i förslaget de nya bestämmelserna tillämpas i materiellt hänseende medan äldre lag skall reglera den formella handläggningen. Den föreslagna ordningen avviker från vad som brukar gälla vid ikraftträdandet av ny lag. nämligen att nya regler för förfarandet blir omedelbart tillämpliga. Den valda lösningen av övergångsproblemen i samband med avvecklingen av överexekutorsinsti- tutionen synes emellertid ändamålsenlig och föranleder inte någon erinran i sak från lagrådets sida.

1 lagtexten har gränsdragningen mellan de äldre och de nya bestämmel- sernas tillämplighet hos överexekutor uttryckts så att äldre bestämmelser anges gälla "i fråga om förfarandet" men de nya bestämmelserna "i fråga om målens prövning i sak". om ej annat anges i lagen. Utformningen av lagtexten ger anledning att beröra själva grunddragen för den ordning. i vilken övergången från det gällande till det nya utsökningssystemet skall ske. Dessa grunddrag bildas av föreskrifterna i 1 (i UBp att UB och UBp träder i kraft den 1 januari 1982 och i 2 & att UL och vissa andra lagar samtidigt upphävs. För att efter den angivna tidpunkten en bestämmelse i balken inte skall tillämpas krävs i princip att en övergångsbestämmelse gör undantag från balken. och för att en bestämmelse i UL m.fl. lagar alltfort skall tillämpas fordras att en övergångsbestämmelse gör undantag från det

Prop. HSO/81:84 Lagrädetx yttrande 393

generella upphävandet. När däremot balkens bestämmelser skall tillämpas — Vare sig det är fråga om mål som påbörjats före balkens ikraftträdande eller om nya mål — följer detta självfallet omedelbart av den generella ikraftträdandeföreskriften.

Vad som sägs i det remitterade förslagets 55 första stycket andra me- ningen om att de nya bestämmelserna skall tillämpas av överexekutor i fråga om de kvarvarande målens prövning i sak följer i enlighet med vad nu sagts redan av ikraftträdandeförcskriften. Detsamma är fallet med vad som upptagits i 6ä.

Den tidigare nämnda principen att en ny lag blir tillämplig i såväl materi- ellt som formellt hänseende i och med ikraftträdandet kan emellertid genombrytas av vissa allmänna rättsgrundsatser. exempelvis i fråga om ny lags återverkningar på redan etablerade rättsförhållanden. Intresset av att lagen ger ett direkt och otvetydigt besked i någon fråga om tillämpligheten av ny eller gammal lag. där någon allmän rättsgrundsats kan tala för gammal lags tillämplighet. kan på någon punkt föranleda behov av bestäm- melser. som annars i och för sig måste anses överflödiga.

Med hänsyn till det anförda synes inte föreligga något behov att i uttryckliga bestämmelser slå fast att balkens regler skall gälla. Den före- slagna lydelsen äv 5 och 655. som innebär att balkens bestämmelser gäller. om ej annat föreskrivs i denna lag (dvs. UBp). kan snarast verka vilsele- dande därigenom att den ger intryck av att de undantag som skall beaktas har reglerats uttömmande i UBp. Så är emellertid inte fallet. Av olika uttalanden i remissprotokollet framgår att på vissa punkter undantag från balkens bestämmelser skall gälla på grund av allmänna regler som inte kommer till uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår därför att Så första stycket andra meningen begränsas till att endast föreskriva att beträffande nu avsedda mål äldre lag gäller i fråga om förfarandet och att 65 utgår helt.

Vad som i utsökningsmålen skall hänföras till "förfarandet" kan vara svårt att avgöra. Att dra en klar gräns mellan förfarandefrågor och sakfrå- gor i utsökningsmål är vanskligt och att ge en sådan gräns ett otvetydigt uttryck i lagtext erbjuder än större svårigheter. Vissa frågor. som kan uppkomma i utsökningsmålen. kan också närmast betecknas som friståen- de frågor. vilka inte på ett naturligt sätt låter inordna sig vare sig under handläggningsfrågor av typen infordrande av yttrande och föreläggande att förete originalhandling eller under "sakavgöranden" som exempelvis väg- ran att godta exekutionstitel. Exempel på sådana särskilda frågor utgör avvisande av ombud (2 kap. 615 UB) och straff för missftrmelse av överexe- kutor (11.5 UL). Med den av lagrådet förordade lydelsen av Så blir det emellertid — till skillnad från vad som blir fallet med det remitterade förslagets text -— inte nödvändigt att hänföra varje fråga som inte anses höra till förfarandet till kategorien sakfrågor.

I remissprotokollet (s. 23 f) exemplifieras hur olika frågor bör klassifi- ceras som hänförliga till det formella förfarandet eller till utsökningsmålet i

Prop. l980/8l:84 Lagrddt'tx yttrande 394

övrigt. Exemplilieringen torde ge tillräcklig ledning för hur uppkommande frågor i övergångsskedet skall handläggas av överexekutor (och hovrätt. se 35ä). med tillämpning av äldre lag eller enligt balkens bestämmelser. Lagrådet (inner det inte påkallat att i lagtexten närmare precisera vilka frågor som skall hänföras till det formella förfarandet.

1 515 andra stycket föreskrivs att överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätningsmannens förfarande upphör senast vid utgången av år 1982. Av de nya bestämmelserna i UB. RB och handräck- ningslagcn framgår vilka myndigheter som skall ta över handläggningen av olika slag av oavslutade mål. Hur det närmare skall förfaras med dessa mål vid denna tidpunkt lämnas öppet för att regleras administrativt. I samma stycke bör ordet "dock" utgå. Någon motsättning till det i stycket förut sagda är ej för handen.

] enlighet med det anförda föreslår lagrådet att 5.4 får följande lydelse: "Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av andra stycket. Vid denna handläggning tillämpas i fråga om förfarandet äldre lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätnings— mannens förfarande upphör senast vid utgången av år 1982. Mål som ej avser handräekning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet. om det är lämpligt."

7 13

En grundtanke bakom föreskrifterna i UBp är. såsom lagrådet utvecklat under 5 och 6 ss. att balkens regler. även de som är av materiell innebörd. i princip skall slå igenom i tillämpningen i och med balkens ikraftträdande. 7.5 i det remitterade förslaget får ses mot bakgrund härav. Paragrafen tar sikte på vissa speciella situationer. nämligen när före ikraftträdandet av balken någon åtgärd avseende verkställighet har vidtagits med stöd av då gällande lag men förutsättningarna för att vidta en sådan åtgärd är snävare enligt balken eller balken saknar motsvarighet till dylik åtgärd. För sådana fall skall balkens regler inte kunna slå igenom med verkan att åtgärden är att anse som förfallen eller skall rivas upp.

Till en början är att notera att stadgandet enligt sin lydelse avser endast "åtgärd". Meningen torde emellertid vara att detta uttryck skall täcka inte bara faktiska åtgärder av de exekutiva myndigheterna utan även beslut. som inte samtidigt tar sig uttryck i en faktisk åtgärd. Terminologin bör överensstämma med den som används i UB. ] 2 kap. 21.5 UB talas om såväl ”beslut" som "åtgärd" av kronofogdemyndigheten. ] förarbetena till den paragrafen nämns som exempel på faktiska åtgärder. som inte utåt framstår som beslut. säkerställande av utmätning. utbetalning av medel som har inllutit efter utmätning. försäljning som på kronofogdemyndighe-

Prop. HSO/81:84 - -Lagrådc'lsyttrande 395

tens uppdrag förrättas av någon annan. Även i remissprotokollet rörande UBp förekommer uttalanden. vari skiljs på "beslut" och "åtgärder" (se t.ex. s. 24).

I enlighet med det anförda bör lydelsen av 75jämkas så att den omfattar säväl "beslut" som "åtgärd".

l remissprotokollet har räckvidden av 75 belysts genom vissa exempel. som samtliga utmärks av att ett beslut om verkställighet som meddelats eller en faktisk verkställighetsåtgärd som vidtagits före balkens ikraftträ- dande inte skulle kunna meddelas eller vidtas med stöd av balkens regler. Beträffande dessa exempel är endast att anmärka att i det fall som avses med hänvisningen till 13 kap. 145 3 UB en tillämpning av 75 knappast blir aktuell på grund av stadgandet i 305 UBp.

Ytterligare några exempel för att belysa innebörden av 75 kan anföras. 16 kap. 15 5 första stycket andra meningen UB innebär att möjligheten att få utmätning eller kvarstad i redan kvarstadsbelagd egendom inskränks i viss män i förhållande till gällande rätt. Detta kan emellertid — pågrund av 75 UBp — inte påverka giltigheten av en redan företagen utmätning. — 3 kap. 225 UB innebär i förhållande till gällande rätt den ändringen i fråga om ft'irutsättningarna för återgång av en verkställighetsätgärd. när exeku- tionstiteln har upphävts. att i mål om utmätning eller införsel verkställighe- ten i princip inte skall återgå. förrän det beslut varigenom exekutionstiteln upphävts har vunnit laga kraft. Återgång kan ses som en form av verkstäl- lighet (jfr 3 kap. 22 .' andra stycket UB). Kravet på laga kraft kan inte leda till att. om en verkställighetsåtgärd har återgått enligt nuvarande regler. detta skall kunna rivas tipp. — Av 235 UBp jfrd med 9 kap. 165 UB följer att en utmätt inteckningshandling avseende överhypotek inte får säljas exekutivt. Har emellertid försäljning skett med stöd av nu gällande regler står sig denna försäljning utan hinder av de nya reglerna.

Beträffande de utvidgade möjligheter till rättelse av utmätning som 4 kap. 33—35 55 tillhandahåller har i remissprotokollet under 185 UBp utta- lats att det särskilt mot bakgrund av 75 kan råda någon tvekan. huruvida dessa bestämmelser får tillämpas när utmätningen har skett före ikraftträ- dandet. Med hänsyn härtill hari 185 föreslagits en uttrycklig föreskrift som gör nämnda regler i UB tillämpliga. också när utmätningen skett före balkens ikraftträdande. Enligt lagrådets mening är emellertid denna före- skrift närmast ägnad att skapa osäkerhet om räckvidden av 7.5. Lagrådet utgår från att 75 avser förutsättningarna för att en verkställighetsåtgärd eller ett verkställighetsbeslut — och därmed jämställda åtgärder för åter- gång av verkställighet (se ovan) — skall kontant till stånd. Att de nya rättelsereglerna blir tillämpliga på utmätning. som skett före ikraftträdan- det. står helt i överensstämmelse med vad tidigare anförts om principerna för balkens tillämplighet och någon kollision med 75 — om dess innebörd uppfattas som nyss angivits — föreligger inte. Lagrådet anser därför att den föreslagna 185 bör utgå.

Prop. HSO/81:84 Lagråcletx yttrande 396

'I'illämpningen av 75 kommer främst att aktualiseras då ett beslut eller en åtgärd har överklagats och är under prövning av högre instans — överexekutor. hovrätt eller Högsta domstolen — när balken träder i kraft. Situationen är alltså den att det har skett en utmätning. försäljning el. dyl.. som inte skulle ha kunnat ske om balkens regler varit tillämpliga. och att överinstansen enligt tidigare angivna principer har att lägga balkens regler till grund för prövningen. Tillämpningen av 75 innebär då att överinstan- sens prövning inte får leda till en ändring på den grunden att förutsättning- ar för beslutet eller åtgärden saknas enligt balken. Naturligtvis kan 75 inte medföra att ett felaktigt beslut blir lagenligt. Stadgandet är alltså tillämpligt bara på beslut och åtgärder som i och för sig står i överensstämmelse med de regler som gällde när besluten meddelades eller åtgärderna vidtogs.

Som nämnts omfattar 7 5 endast beslut och åtgärder som avser verkstäl- lighet. Hit hör också verkställighet på grund av handräckningsbeslut som meddelats av överexekutor eller domstol. t.ex. beslut om kvarstad eller avhysning. Vad gäller själva handräckningsbesluten kommer sådana i fort- sättningen inte att meddelas av överexekutor (bortsett från övergångsför- hållanden). [ remissprotokollet har under 75 (s. 27) anförts att det utan vidare är tydligt att beslut om handräekning som har meddelats av över— exekutor med stöd av UL behåller sin giltighet även sedan UL har upp- hävts, om inte annat föreskrivs. Det torde visserligen vara riktigt att ett tidigare beslut av överexekutor inte förlorar sin giltighet bara därför att överexekutor inte kan meddela ett sådant beslut enligt de nya reglerna. Ett handräckningsbeslut harju karaktär av exekutionstitel och i 145 UBp har föreslagits regler om sådana besluts verkställbarhet efter balkens ikraftträ- dande. Men för det fall att förutsättningarna för en handräekning ändras genom balken så att ett tidigare meddelat beslut inte skulle kunna medde- las enligt de nya bestämmelserna torde — om motsvarighet till 75 saknas för handräckningsfallen — principerna för de nya bcstämmelsernas tillämp- lighet medföra att beslutet skall upphävas vid en prövning som sker efter balkens ikraftträdande.

l lagberedningens förslag till promulgationslag hade 85 — som motsvara- de 75 i det nu remitterade förslaget — en vidare innebörd och omfattade såväl verkställighet som handräekning. Denna konstruktion får ses mot bakgrund av att kronofogdemyndigheten enligt lagberedningens förslag till utsökningsbalk också hade vissa befogenheter att förordna om handräck- ning. ] det nu föreliggande balkförslaget finns däremot inga andra regler om handräekning än sådana som avser verkställighet och rättsverkningar av handräckningsbeslut. l fråga om förutsättningarna för handräcknings- beslut finns enligt det föreliggande förslaget regler dels i rättegångsbalken. såvitt gäller kvarstad och andra säkerhetsåtgärder. dels i handräekningsla- gen. såvitt gäller andra åtgärder som omfattas av termen "handräekning" i utsökningslagen (avhysning och återställande av rubbad besittning).

Om man anser att det för handräckningsfallens del ("handräekning" då

Prop. l980/8lz84 Lugrin/cm _vtlrumlc 397

taget i utsökningslagens vidare mening) behövs en övergångsreglering. såsom lagberedningen menade. synes en sådan reglering böra ske i 75 UBp. trots att de nya materiella reglerna kommer att finnas i rättegångsbal- ken och handräckningslagen.

Vad beträffar behovet av en övergångsreglering för handräckningsfallen vill lagrådet anföra följande. Av de nuvarande säkerhetsåtgärderna enligt UL utmönstras skingringsförbudet i de nya bestämmelserna. Avsikten är att löpande skingringsförbud efter balkens ikraftträdande skall behandlas som kvarstad och beträffande verkställighet och rättsverkningar följa reg- lerna för kvarstad (335 UBp. jfr p 3 i övergångsbestämmelserna till försla- get om ändring i rättegångsbalken). Däremot finns det ingen särskild regel för det fallet att ett beslut om skingringsförbud har överklagats och skall omprövas av hovrätt eller Högsta domstolen. Avsikten torde emellertid inte vara att beslutet skall upphävas enbart därför att de nya reglerna saknar motsvarighet till institutet skingringsförbud. Den lämpliga lösning- en torde här vara att beslutet står sig. om det i och för sig stod i överens- stämmelse med reglerna i UL. men att det i fortsättningen skall anses som ett beslut om kvarstad. Motsvarande betraktelsesätt torde få anläggas för det fall att syssloman förordnats enligt l8l 5 UL.

Ett liknande övergångsproblem föreligger beträffande regeln i l845 UL om befogenhet för överexekutor att lägga kvarstad på arrendeavgift o.dyl. Någon direkt motsvarighet härtill finns inte i de nya kvarstadsreglerna. Inte heller i detta fall är det meningen att ett meddelat kvarstadsbeslut skall upphöra på grund av de nya bestämmelserna (remissprotokollet s. 27). Även här aktualiseras alltså en övergångsregel Ufr p 4 i övergångsbestäm— melserna till förslaget om ändringar i RB").

Vad gäller förutsättningarna enligt de nya reglerna för säkerhetsåtgärder i övrigt (bortsett från rcseförbud som särskilt regleras i 365 UBp) synes det knappast vara fråga om skärpningar i förhållande till UL:s regler i annat hänseende än att tillämpningen av 15 kap. 35 RB blir begränsad till andra fall än som avses i I och 255 i kapitlet. En övergångsreglering torde emellertid lämpligen böra göras generell så att den omfattar säkerhetsåt— gärder överhuvudtaget.

När det gäller handräekning enligt handräckningslagen är det oklart om reglerna innebär någon saklig ändring i förhållande till vad som nu gäller enligt l9l och 19255 UL. För att emellertid undvika att ett i och för sig korrekt handräckningsbeslut upphävs på grund av att de nya reglerna bedöms inte medge åtgärden' framstår även här en övergångsregel av den typ som lagberedningen tänkte sig motiverad. En för säkerhetsåtgärder och handräekning gemensam övergångsregel kan lämpligen intas som ett nytt andra stycke i 7 5.

Lagrådet föreslår alltså dels att i paragrafen orden "beslut om verkstäl- lighet som har meddelats eller" skjuts in mellan "giltigheten av" och

Prop. HSO/81:84 1.(tgråu'c>ts yttrande 398

"åtgärder” dels att till paragrafen fogas ett nytt andra stycke med följande lydelse:

"Vad som. efter upphävandet av utsökningslagen(1877:31 s. 1). gäller enligt rättegångsbalken eller handräckningslagen (1981: ) i fråga om förutsättningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd eller för handräekning inverkar ej på giltigheten av handräekning som har beviljats enligt utsökningslagen. om ej annat föreskrivs i denna lag."

Beträffande paragrafens utformning kan framhållas följande. Uttrycket "beslut om verkställighet" har valts framför enbart "beslut" för att mar- kera att det skall vara fråga om positiva beslut. Lokutionen "kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd" överensstämmer med uttryckssättet i 1 kap. 15 första stycket UB. Med "om"-satsen i det nya andra stycket åsyftas 365 första stycket UBp.

Övergångsbestämmelser till 3 kap. UB

] denna avdelning av det remitterade förslaget upptas bestämmelser som kompletterar vad i 3 kap. UB stadgas om exekutionstitlar. 1 12 — 15 55 i förslaget anges under vilka förutsättningar verkställighet kan ske i fall då en exekutionstitel enligt UB ej åberopas. Någon fullständig reglering av verkställigheten sker ej genom bestämmelserna i förslaget till promulga- tionslag. 1 de fall då verkställighet kan ske enligt dessa bestämmelser. skall UB:s regler om verkställigheten tillämpas om inte annat utsagts. Det innebär bl.a. att de i 3 kap. 21 och 22 55 UB upptagna bestämmelserna. vilka är av allmän karaktär och hänför sig till all verkställighet. blir tillämp- liga även vid verkställighet som sker på grund av de i promulgationslagen upptagna bestämmelserna.

105

Denna paragraf ger kronofogdemyndigheten befogenhet att föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd som sökanden kan bli skyldig att utge till svaranden när verkställighet skett av en dom eller ett beslut. som inte vunnit laga kraft men som ändå får verkställas enligt domstols förord- nande med stöd av annan lag än rättegångsbalken . och domen eller beslu- tet ändrats efter verkställigheten. Paragrafen avser endast domar och beslut som meddelats efter UB:s ikraftträdande.

Mot paragrafens avfattning kan anmärkas att den kan läsas som om den gav den rättsliga grunden också för den skadeståndsskyldighet. för vars fullgörande säkerheten kan föreskrivas. Så är emellertid inte fallet. Ska- deståndsskyldighetens rättsliga grund och dess omfattning regleras i 2) kap. 225 UB. Lagrådet förordar att det skadestånd. för vilket säkerhet enligt 105 UBp Skall kunna föreskrivas. i paragrafen anges med orden ”skade- stånd som sökanden kan bli skyldig att utge om domen eller beslutet ändras".

Till motsvarande spörsmål då förtida verkställighet sker på grund av

Prop. HSO/81:84 Lugrtitlets yttrande 399

förordnande med stöd av rättegångsbalken återkommer lagrådet vid be- handlingen av ändringarna i l7 och 30 kap. i denna balk.

ÖvergångsbestämmeIser till 4 — 6 kap. UB

Enligt 4 kap. 105 tredje stycket UB är ansökan om utmätning förfallen. om sökanden ger anstånd fler än två gånger. Någon särskild övergångsbe- stämmelse till detta stadgande har inte upptagits i det remitterade försla— get. Föredragande statsrådet uttalar. att i fråga om mål som anhängiggjorts före balkens ikraftträdande bestämmelsen inte bör tillämpas på anstånd som löpt ut före ikraftträdandet. För att vad föredraganden uttalat skall iakttagas vid tillämpningen torde emellertid krävas en uttrycklig bestäm— melse om undantag från vad balken stadgar. Lagrådet. som inte har någon erinran mot vad som äsyftats. förordar att före 165 i det remitterade förslaget upptas en bestämmelse av förslagsvis följande lydelse: "Vid tillämpning av 4 kap. 105 tredje stycket i balken skall hänsyn ej tas till anstånd som löpt ut före ikraftträdandet."

UB:s bestämmelser i 4 kap. 305 om tidpunkten för förmånsrättens inträde vid utmätning avviker från vad för närvarande gäller. 1 remisspro- tokollet görs vissa uttalanden angående vad de nya bestämmelserna kom- mer att leda till när utmätning ägt rum före balkens ikraftträdande. Sålunda sägs. att om utmätning av lös egendom i allmänhet har ägt rum före ikraftträdandet men inte hunnit säkerställas. de nya bestämmelserna bör medföra att förmånsrätten inträder i och med ikraftträdandet. Vad här uttalats angående förmånsrättens inträde innebär enligt lagrådets mening en godtagbar lösning av övergångsproblemen. En sådan tillämpning av bestämmelserna torde emellertid inte utan vidare följa av balkens ikraftträdande. Ett uttryckligt stadgande synes därför vara erforderligt för att rättsläget skall bli klart.

När det gäller utmätning av lön som skett före balkens ikraftträdande torde vad som föreslås i fråga om förmånsrättens inträde vid utmätning av lös egendom i allmänhet kunna tillämpas. om den i 7 kap. 135 UB angivna tidpunkten -— dvs. när tlet belopp som skall innehållas förfallit till betalning — inträffat före ikraftträdandet. ] annat fall torde vid löneutmätning vad UB stadgar få tillämpas.

] fråga om utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom innebär UB:s bestämmelser att förmånsrätten inträder vid en senare tidpunkt än för närvarande. Balkens ikraftträdande bör såsom anförts i remissproto- kollet inte medföra försämring för dem som fått utmätning före ikraftträ- dandet. Att ikraftträdandet ej skall medföra någon rubbning av förmånsrät- tens inträde i dessa fall bör slås fast i en övergångsbestämmelse: det i 75 i förslaget upptagna stadgandet har inte avseende på nu berörda fråga.

Lagrådet förordar. med anledning av vad nu anförts. att efter 175 i det remitterade förslaget upptas ett stadgande av förslagsvis följande lydelse:

Prop. HSO/81:84 Lugråt/t'ts yttrumlt' 401)

"()m utmätning har beslutats före balkens ikraftträdande. gäller äldre bestämmelseri fräga om inträdet av förmånsrätt eller i fräga om företräde i fall som avses i 4 kap. 305 tredje stycket i balken. Har enligt dessa bestämmelser förmånsrätt ej inträtt när balken träder i kraft. medför ut— mätningen förmånsrätt i och med ikraftträdandet eller. vid utmätning av lön som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. när förfallotiden in— trätt."

Övergångsbestämmelser till 8 — 12 kap. UB

1 9 kap. 105 UB meddelas bestämmelser angående försäljning av utmätt egendom som gäldenären förvärvat på kredit under förbehåll om återtagan- derätt för kreditgivaren. Paragrafens andra stycke anger hur kreditgivarens fordran skall bestämmas för bedömningen av om försäljning får ske. Där- vid föreskrivs bl.a. att. om konsumentkreditlagen(1977z9811 eller lagen (1978: 599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ej är tillämplig på avtalet. fordringen likväl skall bestämmas enligt 55 sistnämnda lag: jämkning får då ske efter vad som är skäligt.

Enligt övergängsbestämmelserna till lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. skall i fråga om köp som ingåtts före lagens ikraftträ- dande äldre lag — 1915 ars lag om avbetalningsköp — fortfarande gälla. 1915 års lag innehäller bestämmelser som angående beräkning av säljarens fordran vid återtagande eller förtida betalning avviker från vad som stad- gas i den nya lagen. En tillämpning av den i 9 kap. 105 andra stycket UB upptagna bestämmelsen leder i fråga om äldre avbetalningsköp till att i det fall som regleras i paragrafen lagen om avbetalningsköp mellan näringsidv kare skall tillämpas medan eljest för sådant köp gäller bestämmelserna i 1915 års lag. En sådan ordning synes inte vara ändamålsenlig.

Lagrådet förordar att en bestämmelse upptas om undantag från vad 9 kap. 105 andra stycket UB stadgar när fråga är om äldre avbetalningsköp. Bestämmelsen. som torde kunna placeras efter 21 5 i promulgationslagen. kan ges förslagsvis den lydelsen. att har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren och är lagen (1915:2191 om avbetalningsköp tillämplig på avtalet. skall vid tillämpning av 9 kap. 105 i balken kreditgivarcns fordran bestämmas enligt 65 tredje stycket nämnda lag.

35 5

Avfattningen av denna paragraf och motiven till denna ger vid handen att vad som sägs angående talan mot beslut av utmätningsman. överexeku- tor eller hovrätt inte har avseende på tillämpningen av särskilda rättsme- del. Beträffandc dessa upptas inte någon särskild övergångsbestämmelse. Det innebär att när det gäller resning. återställande av försutten tid och besvär över domvilla de i 18 kap. 205 i balken upptagna bestämmelserna blir omedelbart tillämpliga. vilket har någon egentlig betydelse endast i

Prop. 1980/81z84 Lugråu'ers yttrande 401

fråga om tredje stycket. Lagrådet finner ej anledning till erinran mot denna ordning,

1 andra meningen av paragrafens första stycke ges en bestämmelse angående tillämpningen av vad i 201 & 4 mom. UL stadgas om klagan över utmätning. Förslaget leder till att. när utmätning av egendom som där avses skett före balkens ikraftträdande men försäljning först därefter. klagan över utmätningen skall ske hos överexekutor medan försäljningen (ombesötjd av kronofogdemyndigheten enligt 55 andra stycket UBp eller av överexekutor) överklagas i hovrätten. De komplikationer som denna ordning någon gång skulle kunna medföra vid samtidigt överklagande torde kunna undvikas om målet i den ena instansen får vila i avvaktan på avgörandet i den andra. Lagrådet anser förslaget i denna del kunna godta— gas.

Godtages vad lagrådet i det föregående föreslagit vid 5 — 7 åå samt vid övergångsbestämmelserna till 4 — 6 kap. UB och 8 - 12 kap. UB. skall 7 — 15.65 i förslaget betecknas 6 — 1455 och förslagets 22 — 4255 erhålla beteckningen 23 -— 43 55. varjämte hänvisningarna i 29. 37 och 40% (enligt lagrådets förslag 30. 38 och 41 åå) får ändras i enlighet härmed.

Förslaget till lag om ändring ijordabalken 19 kap. 21 5

Den föreslagna ändringen i denna paragraf innebär att. till skillnad från vad som nu gäller. anteckning skall göras i fastighetsboken eller tomträtts- boken när fast egendom eller tomträtt har belagts med kvarstad eller när en sådan åtgärd har upphävts. Dessutom har vidtagits den redaktionella änd- ringen att reglerna om anteckning rörande betalningssäkring förts samman med de nya bestämmelserna rörande kvarstad.

Lagrådet har ingen invändning mot förslaget att också beslut i fråga om kvarstad skall antecknas. En sådan ordning har otvivelaktigt en funktion att fylla med hänsyn till de förbud som stadgas mot överlåtelse av samt inteckning och inskrivning i en kvarstadsbelagd fastighet. Den föreslagna regeln synes emellertid ha fått en något för snäv innebörd i följande avseende. Ett beslut om kvarstad kan upphöra att gälla inte bara genom ett formligt upphävande utan också automatiskt i det fall att talan inte väcks inom den tid som anges i 15 kap. 7 äRB i förslaget: underlåtenhet att väcka talan medför nämligen att åtgärden skall "omedelbart återgå". Också i sådana fall då kvarstaden lagts på villkorlig rätt till fast egendom kan kvarstaden utan särskilt beslut komma att upphöra att gälla i själva fastig- heten. Motsvarande gäller i fråga om betalningssäkring. Vad nu anförts bör beaktas vid utformningen av den nya föreskriften i förevarande paragraf, jfr 38 9 första stycket 5 sjölagen. Lagrådet föreslår därför den jämkningen att orden "eller återgått" läggs till omedelbart efter "upphävts".

1 remissprotokollet har förutsatts att det i verkställighetsföreskrifter 26 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84

Prop. 1980/81z84 Lugrådets yttrande 402

kommer att fastslås skyldighet för domstol och kronofogdemyndighet att göra anmälan om kvarstad till inskrivningsmyndigheten. Någon motsva- rande skyldighet kan inte föreskrivas för de fall då en kvarstad automatiskt återgår. Här får i stället förutsättas att fastighetens ägare. i vars intresse det ligger att få det ändrade förhållandet antecknat. själv tar initiativ till detta. Underlag för en begäran om anteckning kan han. om såär behövligt. skaffa sig genom att hos den domstol som beviljat kvarstaden utverka en förklaring att åtgärden har förfallit (jfr remissprotokollet s. 13.9).

Övcrgångsbestämmelserna

Enligt förslaget skall 6 kap. 12 å i dess äldre lydelse alltjämt gälla om en fastighet säljs exekutivt av överexekutor efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Förordnande om fortsatt inteckningsansvar skall alltså i den angivna situationen meddelas av överexekutor och inte av kronofog- demyndigheten. Begäran om förordnande som avses i 6 kap. 12 & skall enligt 12 kap. 56 ff UB framställas senast vid sammanträdet för köpeskil- lingens fördelning. Av 5 5 UBp följer att överexekutors befattning med exekutiv försäljning av fastighet upphör senast vid utgången av år 1982. 1 fall då fördelningssammanträde efter exekutiv auktion äger rum senare än 1982 — sammanträdet hålls då alltid av kronofogdemyndigheten — synes det inte lämpligt att frågan om förordnande enligt 6 kap. 12 % JB kan komma att handläggas av överexekutor. Tillämpningen av den äldre lydel- sen av 6 kap. 12 & torde därför böra anknytas till hällandet av fördelnings- sammanträdet. Lagrådet föreslår att förevarande övergångsbestämmelse får följande lydelse: "Om fördelningssammanträde efter exekutiv auktion hålls av överexekutor efter ikraftträdandet — — — — äldre lydelse."

Förslaget till lag om ändring i lagen (1925: 22!) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

1 förevarande lag föreslås ändringar i l. 2. 6. 12 och 13 55. ] lagens 11 & hänvisas beträffande klagan över domstols beslut i visst fall till vad i RB är stadgat om handräekning. Hänvisningen torde avse vad som gäller för talan mot beslut angående kvarstad. skingringsförbud eller annan hand- räckning enligt 15 kap. RB. Enligt det förslag till ändring i RB som fram- läggs i förevarande lagrådsremiss kommer att för kvarstad och andra åtgärder enligt 15 kap. RB inte att användas benämningen handräekning. Med hänsyn härtill torde bestämmelsen i 11 & i förevarande lag lämpligen jämkas så att hänvisning göres till vad som i RB är stadgat om kvarstad.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Gällande lydelse av 3 5 innehåller en föreskrift om kvarstad på gods. som omfattas av lösöreköp mot vilket en utmätningssökande gör invänd- ning vid utmätningsförrättning mer än trettio dagar efter det köpeav-

Prop. 1980/81:84 - Lagrådt'ts yttrande 403

handlingen företeddes inför rätten. Vill sökanden fullfölja sin invändning skall han enligt paragrafen väcka talan mot parterna i köpeavtalet inom en månad från utmätningstillfället. Enligt bestämmelsen "stånde godset i kvarstad" om sökanden inom fjorton dagar från utmätningsförrättningen ställer full borgen för den skada och kostnad som kan orsakas av kvarsta- den. Lagtextens ordalydelse lämnar otvivelaktigt utrymme för skilda tolk- ningar i fråga om tidpunkten och villkoren för kvarstadens inträde. Något klarläggande prejudikat synes inte föreligga och vilken praxis som kan ha utvecklat sig är inte belyst i lagstiftningsärendet. l doktrinen har uttalats (Tryggers kommentar till utsökningslagen2 uppl. 1916 s. 243 f) att egendo- men skall sättas i kvarstad i avbidan på att tiden för fullföljandet av invändningen går till ända eller instämd talan blir slutligen avgjord men att kvarstadens fortvaro är betingad av att borgenären ställer den föreskrivna borgen.

Den sakliga ändring i gällande ordning som det remitterade förslaget åsyftari nu aktuellt hänseende är endast att sätta in kronofogdemyndighe- ten som mottagare av den föreskrivna säkerheten i överexekutors ställe. Den lydelse som paragrafen givits i det remitterade förslaget innebär emellertid en ändring ocksä såtillvida att ställandet av säkerhet blir en förutsättning redan för kvarstadens inträde och alltså inte endast för dess fortbestånd. vilket får antas vara den ståndpunkt gällande rätt intar. Lagrå- det förordar att till undvikande av större sakliga ändringar än som direkt föranleds av utsökningsreformen den aktuella meningen ges lydelsen: "Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden skall. om han vill att åtgärden skall bestå. inom ljorton dagar efter utmätningsförrättning- en hos kronofogdemyndigheten ställa full borgen för den kostnad och skada. som kan orsakas av kvarstaden." I förhållande till gällande lydelse innebär den förordade lydelsen — förutom att överexekutor byts ut mot kronofogdemyndigheten — att det blir klargjort att kvarstaden skall formli- gen beslutas. något som torde kunna bidraga till att ge kvarstaden den avsedda effekten. Att kvarstaden upphör utan särskilt beslut om sökanden inte ställer säkerheten inom fjortondagarsfristen torde inte behöva uttryck- ligen utsägas lika lite som det är utsagt att den förfaller om talan inte väcks inom föreskriven tid.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.

16.5

Enligt denna paragrafi dess nuvarande lydelse får beslut i fråga om handräekning överklagas hos överexekutor. Mot överexekutors beslut får talan ej föras. Denna ordning. som enligt hänvisning i 22 5 konsumentkre- ditlagen gäller även i de fall som omfattas av den lagen. har varit gällande alltsedan tillkomsten av 1915 års lag om avbetalningsköp (14 å i 1915 års lag). Att talan mot överexekutors beslut inte tillåtits har motiverats med målens enkla beskaffenhet.

Prop. l980/8lz84 Lugråtlc'ts yttrande 404

Enligt den nu föreslagna lydelsen av paragrafen skall talan mot hand- räckningsbeslut föras i hovrätten genom besvär. Något fullföljdsförbud beträffande hovrättens avgöranden har inte föreslagits. Motivet till den ändrade inställningen i fråga om möjligheten att föra mål av denna art under Högsta domstolens prövning är enligt remissprotokollet (s. 84). att det med hänsyn till de begränsningar som enligt RB gäller för att ett mål skall tas upp till prövning av Högsta domstolen inte bör ställas tipp något särskilt fullföljdsförbud.

Redan den omständigheten att besvär i fortsättningen skall anföras i hovrätten i stället för hos överexekutor innebär en kvalitativ förstärkning av fullföljdsförfarandet. Några sakliga skäl för att dessutom tilläta fullföljd till Högsta domstolen och därmed avvika från ett sedan länge bestående tvåinstanssystem. har inte anförts i lagstiftningsärendet. Det må också erinras om den möjlighet som enligt andra stycket i paragrafen står par- terna till buds att väcka talan vid domstol i vissa frågor som uppkommer vid en handräekning. Med hänsyn till det nu anförda föreslär lagrådet att fullföljdsrätten begränsas i likhet med vad som nu gäller. [ paragrafens första stycke bör därför som tredje mening intas ett stadgande av följande lydelse: "Mot hovrättens beslut får talan ej föras."

Den föreslagna ändrade lydelsen av tredje stycket kan godtas även om fullföljden begränsas på sätt lagrådet förordat. Den tid av en månad som säljaren har på sig för att väcka talan kan härigenom. i fall av överkla- gande. bli att räkna från den dag då hovrättens beslut meddelas.

I remissprotokollet har anförts (s. 84). att av bestämmelsen i 16 lå tredje stycket följer att kronofogdemyndigheten. när nedsättning har skett. måste ombesörja att beslutet om handräekning delges säljaren. Till detta uttalan- de bör fogas den kommentaren att det torde krävas en uttrycklig föreskrift för att en sådan skyldighet som avses med uttalandet skall åvila kronofog- demyndighcten. Frågan kan lämpligen regleras i administrativ ordning.

18 &

Både enligt nuvarande ordning och enligt det remitterade förslaget kan återtagande av avbetalningsgods också ske genom verkställighet av en dom. som förpliktar köparen att återlämna godset (18 å). Detsamma gäller i fråga om förhållanden som regleras i konsumentkreditlagen(22 å i sist- nämnda lag'). Vad som avses är uppenbarligen domstols avgörande efter en ordinär rättegång. Den frågan inställer sig emellertid huruvida också den föreslagna handräckningslagen kan utnyttjas för att erhålla ett verkställ- bart avgörande om återtagande av avbetalningsgods. [ lagrådsremissen rörande handräckningslagen har föredragande statsrådet visserligen uttalat (s. 45). att av 17 s i handräckningslagen följer att lagen inte omfattar fall då fråga om handräekning skall tas upp av annan myndighet. och som exem- pel nämns bl.a. kronofogdemyndighet enligt 2015 konsumentkreditlagen och II lå lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. 11. Detta utta-

Prop. 1980/81:84 - Lttut'ritlt'txyttrande 405

lande kan emellertid inte anses gälla den nu berörda frägan. huruvida säljaren kan med direkt tillämpning av handräckningslagen utverka ett verkställbart avgörande i stället för att anlita den mer omständliga väg som en ordinär rättegång innebär. Den allmänt hållna beskrivningen av lagens tillämpningsområde i l & synes inte lägga något hinder i vägen för att tillämpa den i återtagandefall. lnte heller lagens innehåll i övrigt torde utgöra något hinder. Av betydelse i sammanhanget är också att det varken enligt avbetalningsköplagen eller konsumentkreditlagen krävs att rätten värderar godset ( 15 å och 18 å andra stycket respektive 22 lå). Den omstän- digheten att ett avgörande enligt handräckningslagen kallas utslag i stället för dom bör inte hindra att 18 & avbetalningsköplagen blir direkt tillämplig (jfr 3 kap. l å andra stycket UB). De starkt begränsade möjligheterna att föra beVisning i en summarisk process torde emellertid medföra att den praktiska betydelsen av att kunna utnyttja handräckningslagen blir liten.

Lagrådet har intet att erinra mot de föreslagna ändringarna i paragrafens andra stycke. Det ligger i sakens natur att i vcrkställighetsfallen tiden för väckande av talan rörande värderingen skall räknas från det verkställig— hetsförrättningen vann laga kraft mot säljaren.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen handling

De nya bestämmelseri UB (4 kap. 7 5 första stycket och 6 kap. 2 & tredje stycket) som medger utmätning av fordran eller rättighet även om hand- ling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller fullgö- rande av annan förpliktelse. inte kan påträffas har föranlett förslag till ändring i förevarande lag. Lagberedningen anförde som motivering för bestämmelserna i UB. att gäldenären enligt vad erfarenheten visar har kunnat hindra utmätning av banktillgodohavande som är känt för krono- fogdemyndigheten genom att undanhålla bankbok. och departementsche- fen uttalade att utmätning av banktillgodohavande eller annan liknande tillgång inte borde få hindras genom att löpande skuldebrev eller annat presentationspapper undanhölls.

UB ger kronofogdemyndigheten möjlighet att använda tvångsmedel för att förmå gäldenären att lämna upplysning om var handlingen finns (se 4 kap. 14 & samt 2 kap. 10. 15 och 16 åå). Kronofogdemyndigheten har också möjlighet att begära dödning av förkommen handling.

Det förslag att vidga möjligheterna till dödning av handling som nu framläggs ger enligt lagrådets mening anledning till vissa betänkligheter. Förslaget innebär att dödande skall kunna ske av en handling som inte förmodas vara förstörd eller eljest förkommen utan förutsätts vara i behåll men ej åtkomlig. En sådan ordning ökar den risk för skada för tredje man gom är förbunden med dödande av presentationspapper.

Behovet av att den föreslagna dödandemöjligheten står till buds som ett led i genomförandet av utmätningen har inte närmare belysts. Under

Prop. HSO/81:84 Lagnö/ars yttrumlt' 406

rcmissbehandlingcn har riksskatteverket uttalat tveksamhet i denna fråga. Lagrådet har inte möjlighet att bedöma behovet av lagändringen. Finnes ett verkligt behov föreligga. anser sig lagrådet emellertid trots de angivna betänkligheterna kunna godtaga den föreslagna ordningen.

Beträffande förslaget får lagrådet vidare anföra följande. För dödning enligt den grund som nu föreslås skall i tillämpliga delar gälla l—llåå i lagen. Härav torde bl.a. följa att rätten i stämning som utfärdas skall ange att sannolika skäl föreligger att gäldenären undanhåller handlingen. l remissprotokollet framhålls att om det vid den slutliga pröv- ningen skulle visa sig sannolikt att handlingen inte undanhålls utan har förkommit detta inte bör utgöra hinder mot att handlingen dödas. Något uttryckligt krav påatt stämningen haft det innehåll 6.5 andra stycket anger har inte uppställts för dödning enligt 85. Enligt lagrådets mening bör emellertid förutsättningen för dödning av handlingen vara att grunden härför funnits angiven i stämningen. Det kan därför finnas anledning att den av rätten utfärdade stämningen i förekommande fall utformas så att den täcker båda de möjligheter till dödning som kan föreligga.

Enligt 14 kap. 5 & jämförd med 45 andra stycket UB kan borgenär under vissa förutsättningar bli skyldig att ersätta skada för tredje man som förlorar sin rätt genom indrivning av utmätt fordran. Vad som här sägs kan få tillämpning när den handling. vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning. dödats.

Det nu framlagda förslaget om dödning av undanhållen handling upptar bestämmelser som leder till ökat ansvar för utmätningsborgenären. Som villkor för dödning enligt det nya stadgandet skall kunna uppställas. att sökanden ställer säkerhet för skada som rätt ägare kan lida. Säkerheten skall gälla skada till följd av dödningen. oberoende av om något skade- ståndsansvar eljest föreligger för utmätningssökanden. Det ansvar för ska— da som följer med att säkerhet ställs blir beroende av om borgenären accepterar det uppställda villkoret. Vill han inte det. blir följden att någon dödning. på sätt som avses med det nya stadgandet. inte kommer till stånd.

När det gäller utmätningssökande som enligt 2 kap. 275 UB är befriad från att ställa säkerhet föreslås en annan ordning. I sådant fall skall rätten kunna föreskriva att sökanden är skadeståndsskyldig. En sökande skall alltså kunna åläggas svara för rätt innehavares skada. i fall då någon skadeståndsskyldighet eljest inte skulle föreligga för sökanden. Enligt lag- rådets mening bör skyldigheten att svara för skadan inte föreligga i andra fall än då sökanden accepterat ett av rätten för dödningen uppställt villkor om sådant ansvar. motsvarande vad som föreskrivits i fråga om ställande av säkerhet. Av den föreslagna lagtexten följer att utmätningssökandens ansvar för skada inte inskränker sig till återbetalning av uppburen betal- ning: den skada den rätte innehavaren kan lida genom dödningen kan vara större än vad som svarar mot fordringens belopp.

Med hänsyn till vad här anförts förordar lagrådet. att andra meningen i

Prop. 1980/81:84 I..ugråclut.s' yttrande 407

andra stycket får lydelsen: "Föreligger enligt 2 kap. 27å utsökningsbalken ej skyldighet att ställa säkerhet. skall tingsrätten i stället som villkor föreskriva att utmz'itningssökanden utfäster sig att ersätta en sådan skada." I tredje meningen i stycket bör därvid ordet "förpliktelsen" utbytas mot "utfästelsen".

l ljärde stycket har upptagits en bestämmelse om avsättande av över- skott som uppkommer vid indrivning av utmätt fordran angående vilken handlingen dödats. Syftet med bestämmelsen är tydligen att gäldenären skall förmås överlämna den dödade handlingen. så att den inte kan komma i omlopp och missbrukas.

Effekten av bestämmelsen kan ifrågasättas. Något absolut krav på att handlingen företes för rätt att lyfta beloppet kan inte uppställas: handling- en kan vara förkommen. och någon ny dödning enligt förfarandet för förkommen handling kommer inte i fråga.

Dödande enligt det nya stadgandet bygger på förutsättningen att gälde- nären är rätt ägare till fordringen. Det kan då inte gärna krävas någon ytterligare utredning härom när fråga är om att betala ut överskottet. Enligt stadgandets avfattning blir gäldenären då berättigad att lyfta överskottet. även om handlingen inte företes. För övrigt kan anmärkas att om absolut krav på att gäldenären företedde handlingen skulle uppställas. någon svå- righet att neutralisera detta knappast kan föreligga. Gäldenären kan över- låta överskottet. somju får förutsättas tillhöra honom. till någon som med åberopande av en överlåtelsehandling kräver att få beloppet utlämnat till sig.

Lagrådet vill vidare framhålla. att företeende av den dödade handlingen i och för sig knappast kan vara tillräcklig grund för utbekommande av överskottet — vilket den föreslagna lagtexten synes ge vid handen — om en annan person än gäldenären åberopar den.

Det kan slutligen anmärkas att det för att förebygga missbruk kan vara av intresse att en dödad handling återställs även i det fallet att något överskott inte uppkommit utan fordringens hela belopp tagits i anspråk för utmätningsborgenärens räkning.

Den föreslagna bestämmelsen synes kunna avvaras.

Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen(1970: 979)

UB:s bestämmelser om förmånsrättens inträde vid utmätning innebär ändringar av vad som för närvarande gäller. Lagrådet har i det föregående vid förslaget till lag om införande av utsökningsbalken (under rubriken övergångsbestämmelser till 4— 6 kap. UB ) förordat att i lagen upptas ett särskilt stadgande med vissa övergångsbestämmelser angående förmåns- rättens inträde. De övergångsproblem som lagrådet därvid berört har aktu- alitet även när det gäller den ändring som föreslås i förmånsrättslagen . Enligt lagrådets mening bör genom en uttrycklig bestämmelse klargöras vilken betydelse de nya bestämmelserna i UB får för tillämpningen av 95

Prop. HSO/81:84 l.(i,uråt1t't.r yttrumlc 408

förmånsrättslagen i fall då utmätning beslutats före nya lagens ikraftträ- dande. Utgångspunkten skall. i enlighet med vad som framhålls i remissen. vara att de nya reglerna inte medför någon inskränkning i en förmånsrätt. som redan inträtt vid ikraftträdandet.

Med anledning av vad nu anförts föreslär lagrådet att till lagen fogas övergängsbestämmelser med följande lydelse: "Om utmätning har beslu- tats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Var utmätningen inte fullbordad vid ikraftträdandet. skall utmätningen anses ha skett i och med ikraftträdandet eller. vid utmätning av lön som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. när förfallotidcn inträtt."

Förslaget till lag om ändring i lagen (l955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg

41 &

I första stycket tredje meningen bör. i överensstämmelse med vad lagrå- det föreslagit under l9 kap. 2l & förslaget till ändring i jordabalken . orden "eller återgått" läggas till omedelbart efter "upphävts".

Förslaget till lag om ändring i lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

l() 5

Den ordning för fullföljd av talan mot kronofogdemyndighetens beslut som föreslås i denna paragraf innebär att UB:s regler blir tillämpliga. Emellertid avser paragrafen enligt sin lydelse endast talan i ärenden som anges i Bä första stycket i lagen. dvs. fullföljdsordningen gäller endast kronofogdemyndighetens beslut angående medgivande till försäljning av aktierna på annat sätt än genom fondkommissionär. Beträffande Iklagan över andra beslut av kronofogdemyndigheten enligt lagen, exempelvis vägran att utlämna kvarstadsbelagda aktier (jfr 45 tredje stycket"). blir med den angivna begränsningen oklart vilken fullföljdsordning som skall "tilläm- pas. UB:s fullföljdsregler bör vara tillämpliga på alla kronofogdemyndighe- tens beslut enligt lagen. Lagrådet förordar i detta syfte att paragrafen får samma lydelse som i remissen föreslagits som ny lydelse av lZå lagen (1925: 22l ) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom.

Lagrådet har ingen erinran mot att det nuvarande fullföljdsförbudet med avseende på kvarstadsbeslut av överexekutor inte får någon motsvarighet när enligt den nya ordningen kvarstadsbeslutct fattas av tingsrätt.

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 36 kap. 4.5

Det föreslagna tillägget i paragrafens tredje stycke har enligt remisspro- tokollet föranletts av att det hos kronofogdemyndighetema råder delade meningar hur frågan om konkurrens mellan en utmätning som har skett

Prop. l980/81:84 ' ' Lagrådetx yttrande 409

före beslag och ett förverkande av samma egendom skall lösas. (Avser utmätningen beslagtagen egendom anses rättsfallet NJA 1965 s. 97 i allt- jämt vägledande.) Den reglering av frågan som nu föreslås innebär en anknytning till stadgandet i tredje stycket att en särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består. om inte också den särskilda rätten förkla- ras förverkad. Enligt vad som uttalats i motiveringen till det nya stadgan- det (5. l23) bör en utmätning (eller betalningssäkring) som äger rum efter brottet i allmänhet stå tillbaka för ett förverkande.

Fastän det inte framgår av lagtexten får det anses klart att frågan om förverkande av en särskild rätt skall bedömas i enlighet med de regler som gäller för förverkande av själva egendomen (SOU 1960128 s. l3l och 135 samt prop 1968: 79 s. 40. 53 och 63). Detta innebär att särskild talan måste föras mot rättighetens innehavare. om denne inte är tilltalad i målet (l7ä Rp), och att han skall tillhöra någon av de grupper som anges under a)—d.) i paragrafens första stycke. Med hänsyn härtill framstår den i remissproto- kollet valda lösningen som mindre lämplig. Det synes vara bäst överens- stämmande med förslagets syfte och även materiellt sett riktigast att — som nytt stycke i paragrafen — införa en regel som anger att utmätning och betalningssäkring i princip viker för ett förverkande. Ett fall då undantag från denna huvudregel kan vara befogat är det i remissprotokollet särskilt nämnda (s. 123 f). att utmätningen (eller betalningssäkringen) har verk- ställts före brottet. Möjligheten till undantag även i andra fall bör hållas öppen.

I enlighet med det anförda föreslår lagrådet att som nytt fjärde stycke tas upp en regel med följande lydelse: "Sådan rätt som har vunnits genom utmätning eller betalningssäkring upphör, om egendomen förklaras förver- kad, såvida ej av särskild anledning förordnas att rätten skall bestå."

Förslaget föranleder, om det godtages, en jämkning av sista stycket av övergångsbestämmelserna.

Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken 15 kap. lå

En av förutsättningarna för paragrafens tillämplighet enligt den föreslag- na lydelsen är att "det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika. skaffa undan egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala skulden". De åtgärder från gäldenärens sida som anges är — frånsett några språkliga avvikelser — beskrivna på samma sätt i paragrafens nuvarande avfattning. Ordalagen leder närmast tanken till illojala förfaranden av gäldenären. Förarbetena till det nuvarande stadgandet ger inte något klart besked huruvida detta varit avsikten eller inte. Något prejudicerande avgö- rande i frågan finns inte och lagrådet har inte heller tillgång till material som belyser domstolarnas tillämpning av stadgandet i denna del. I den juridiska litteraturen finns emellertid uttalanden som stöder en vidsträck-

Prop. 1980/81z84 Lu_i:rt'i(t't't.t yttrunclt' allt)

tare tolkning än ordalagen synes ge grund för. (Se t. ex. Gärde m.fl.. Nya rättegångsbalken. s. 153. och Ekelöf. Rättegång lll. 3 uppl. s. 13). [ remissprotokollet förekommer uttalanden som ansluter sig till den mera vidsträckta tolkningen av stadgandet. l'—'öredragande departementschefen anför sålunda (s. l3ll. att det inte nödvändigtvis behöver vara fråga om något direkt illojalt förfarande från gäldenärens sida. utan att det är till- räckligt att denne. t.ex. på grund av ett trängt ekonomiskt läge. kan befaras använda sina tillgångar för ett ändamål som är honom mera angelä- get än att betala den aktuella skulden.

Från saklig synpunkt finns det enligt lagrådets mening goda skäl för att utsträcka stadgandets tillämplighet utöver åtgärder som är av illojal art. Lagtexten bör emellertid jämkas så att detta syfte kommer till klart ut— tryck. En lösning som i och för sig kan övervägas är att. efter förebild av betalningssäkringslagcn. föreskriva att det skall föreligga "påtaglig risk för att gäldenären inte kommer att betala fordringen". Mot detta kan dock invändas att denna formulering skulle leda längre än vad som enligt remiss- protokollet avsetts. Den lösning som valts i betalningssäkringslagen får dessutom ses mot bakgrund av de speciella förhållanden som där regleras. något som understrukits i förarbetena till lagen (prop. l978/79: 28 s. IIS). Lagrådet har därför stannat för en medelväg. som innebär att gäldenärens förfarande beskrivs med det mera neutrala uttryckssättet "sätter sig ur stånd att betala skulden" i stället för det föreslagna "genom att avvika" etc. Härigenom torde det bli klart att det förutsätts ett handlande —— eller en underlåtenhet — från gäldenärens sida men att hans åtgöranden inte behö— ver vara diktethe av någon sabotageavsikt. Lagrådet föreslår att paragra- fen omformuleras på sätt nu anförts. Motsvarande ändring bör göras i 26 kap. lå. Om lagrådets förslag inte godtas bör i varje fall en språklig jämkning göras så att "förfara" skjuts in omedelbart före orden "på annat sätt".

Även på en annan punkt vill lagrådet förorda en jämkning av den föreslagna lydelsen. Enligt förslaget får domstol förordna om kvarstad på sa mycket av motpartens egendom att fordringen kan antas bli täckt". I den gällande lydelsen heter det i motsvarande del "så mycket — — — som svarar mot skulden". Meningen med den ändrade lydelsen är att också förrättningskostnaderna för en blivande utmätning skall beaktas: förrätt- ningskostnaderna gårju alltid före utmätningsfordringen. Det är emellertid inte lätt att läsa ut detta av den föreslagna lagtexten. Innebörden av stadgandet blir klarare om man lägger till orden "vid utmätning" sist i paragrafen. vilket också gäller beträffande 26 kap. 1 %$. I detta sammanhang bör erinras om bestämmelsen i l7 kap. 9.5 UB. som innebär att även kostnaderna för kvarstadsförrät(ningen kan bli att beakta vid utmätningen.

Med anledning av vissa andra uttalanden i remissprotokollet under den- na paragraf vill lagrådet anföra följande. Såsom förklaring till uttrycket "prövning i annan liknande ordning" anförs (s. 130). att därmed avses en

Prop. HSO/81:84 --= -l-ugrädct.v _vttrundc' 4ll

sådan prövning som kan anses ersätta en domstolsprövning i tvistemål. och som exempel nämns bl. a. prövning som skall äga rum vid specialdom- stol. Härmed avses tydligtvis bl.a. arbetsdomstolen och bostadsdomsto- len. Handläggningen vid dessa domstolar är emellertid "rättegång" [se lagen (l974: 37!) om rättegången i arbetstvister och lagen (1974: IO82) om bostadsdomstoll. Frågan är inte bara av terminologiskt intresse utan har direkt betydelse för tillämpningen av andra stadganden i kapitlet. t. ex. 5 &. Lagrådet återkommer härtill under sistnämnda paragraf.

I anslutning till nu berörda uttalanden anförs i remissprotokollet att det är tydligt att endast privaträttsliga fordringar omfattas. Detta påstående är emellertid alltför kategoriskt. Det finns också betalningsanspråk av offent- ligrättslig natur. som realiseras på samma sätt som privaträttsliga fordring- ar. Som exempel kan nämnas avgifter enligt lagen tl9701244) om vatten- oeh avloppsanläggningar och lagen (l976: 838) om allmänna fjärrvärmean- läggningar samt lagen (1965: 54) om kommunala renhållningsavgifter. Det torde vara avsett att även fordringar av detta slag enligt det föreslagna stadgandet. på samma sätt som nu är fallet. skall kunna säkerställas genom kvarstad. Anspråk av delvis annan art än nu nämnts. vilka också kan säkerställas genom kvarstad. är sådana betalningsanspråk som enligt 77 aå uppbördslagen riktas mot företrädare förjuridiska personer. Här kan ock- så betalningssäkring komma i fråga (prop. l978/79: 28 s. 143).

5 &

I första stycket av förevarande paragraf upptas bestämmelser om behö- rig domstol för prövningen av fråga om åtgärd enligt kapitlet. För fall då rättegång ej är anhängig anges. att i fråga om behörigheten skall gälla vad som är föreskrivet om tvistemål. Med denna forumregel uppnås att fråga om åtgärden skall upptagas av domstol som är behörig att pröva det anspråk som säkerhetsåtgärden skall trygga. Den föreslagna bestämmelsen omfattar emellertid enligt sin lydelse även vad som gäller om inskränkning i domstols behörighet. Den medför därför att någon behörig domstol inte anges för de fall då huvudsaken är undandragen domstols prövning. så som fallet är t. ex. vid tvist som skall upptagas av statens va-nämnd eller prövas av skiljemän. En sådan inskränkning i behörigheten är inte förenlig med förslagets syfte. Föredragande statsrådet uttalar också att vad 10 kap. RB innehåller om att en domstol inte är behörig att upptaga vissa tvister inte skall tillämpas.

För att det angivna syftet skall nås torde det vara eiforderligt att stad- gandets lydelse jämkas så. att undantag uttryckligen görs i fråga om till- lämpningen av bestämmelser som inskränker behörigheten i fall då ansprå- ket skall prövas i annan ordning än inför domstol. Görs ett sådant undantag skulle innebörden av stadgandet. såsom torde vara avsett med det remitte- rade förslaget. bli att fråga om säkerhetsåtgärden upptas av den domstol som — enligt bestämmelserna i 10 kap. RB eller annan lag som reglerar

Prop. l980/8l:84 L(lgrtitlt'ts _vttrumlt' 4l2

domstols behörighet — sktille vara behörig att pröva huvttdsakcn om inte särskild ordning gällt för den prövningen.

Lagrådet föreslår med hänsyn till vad nu anförts att andra tneningen i första stycket får lydelsen: ”Är rättegång ej anhängig. gäller i fråga om behörig domstol vad som är föreskrivet om tvistemål; dock skall vad som sägs om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som skall upptagas i annan ordning än inför domstol ej tillämpas."

Enligt det föreslagna fjärde stycket i paragrafen skall beträffande hand— läggningen av fråga om beviljande av en åtgärd enligt 1, 2 eller flå då rättegång ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan fråga uppkommer i rättegång. i den män inte de i paragrafen meddelade särskilda bestämmelserna är tillämpliga. 1 andra meningen i samma stycke ft'treslås en särskild bestämmelse angående prövningen av sökandens kostnadsef- sättning. Denna bestämmelse och vad som i remissprotokollet uttalas om ersättning till motparten för kostnader ger vid handen. att kostnadsfrå- gorna bedömts såsom om domstolen vid avgörandet av fråga om säkerhetsåtgärd inte beslutar i en fråga i pågående rättegång titan skiljer målet från sig genom slutligt beslut. En sådan uppläggning av bestämmel- serna om behandlingen av frågor om säkerhetsåtgärd synes ägnad att kompliccra tillämpningen. Enligt lagrådets mening skulle tillämpningen underlättas. om regleringen av kostnadsfrågorna sker från samma utgångs- punkt som när det gäller regleringen i övrigt enligt förevarande stycke. dvs. kostnadsfrågorna behandlas på samma sätt som kostnadsfrågor i samband med säkerhetsåtgärder som uppkommer i rättegång.

Utformas bestämmelserna i enlighet härmed blir en särskild regel an- gående sökandens kostnader ej behövlig. eftersom kostnadsanspråk i en rättegångsfråga av förevarande slag inte prövas separat ( l8 kap. 14; andra stycket RB): beträffande kostnader i högre rätt blir 18 kap. ISÖ andra stycket RB att tillämpa. För att tillgodose vad som enligt förslaget är avsett att gälla för sökandens motpart krävs emellertid en uttrycklig bestämmelse om att motparten skall kunna få kostnadsanspråk prövat. Sådan prövning får ske med tillämpning av bestämmelserna i l 8 kap. RB .

När i första meningen i stycket talas om "handläggningen" av fråga om åtgärd synes däri i och för sig kunna inbegripas även frågor om kostnader för förfarandet. För att det klart skall framgå att bestämmelsen. såsom lagrådet förordar. skall ha ett vidare tillämpningsområde än vad som; avses med det remitterade förslaget torde dock ordet "handläggningen" lämpli- gen utbytas mot "behandlingen".

Den här förordade ordningen för behandlingen av kostnadsfrågor med- för att en sökande. som fått bifall till sitt yrkande om säkerhetsåtgärd. inte kan tillerkännas ersättning för sina kostnader i de fall då någon talan inte väcks. Har rättshjälp beviljats part följer av 325 rättshjälpslagen att fråga om ersättningsskyldighet enligt 31 & rättshjälpslagen inte aktualiseras förr- än rätten. när rättegång inletts. genom slutligt avgörande skiljer saken från

me- ”SO/81:84 -' ' Lag/"tiders _vttrumlt' 413

sig. Den föreslagna möjligheten att tillerkänna sökandens motpart ersätt— ning för kostnader bör emellertid medföra att beslut i fråga om skyldighet att ersätta rättshjälpskostnadcr får meddelas när rätten avgör frågan om säkerhetsåtgz'irden. Bestämmelse härom bör upptagas i 32ä rättshjälpsla— gen.

[ förslaget upptas inga bestämmelser om handläggningen av fråga om hävande av säkerhetsåtgärd enligt 85 i fall då rättegång ej är anhängig. För behandlingen av sådan fråga torde kunna gälla vad som föreslagits i före— varande paragraf—s fjärde stycke. Dess bestämmelser torde därför böra ges en så allmän avfattning att de äger tillämpning inte endast när fråga är om beviljande av säkerhetsåtgärd. Härigenom blir det också klart att talan mot rättens beslut skall föras enligt de regler som gäller för beslut under rättegången.

Med hänsyn till vad nu anförts föreslår lagrådet att fjärde stycket i paragrafen får följande lydelse:

"Beträffande behandlingen i övrigt av fråga angående en åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 tå då rättegång ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan fråga uppkommer i rättegång. Yrkande av sökandens motpart om ersättning för kostnad får dock prövas i samband med avgörandet av frågan om åtgärden."

7.5

En kvarstad eller en åtgärd enligt 35 som beviljats innan talan väckts skall enligt 7.5 återgå om talan ej väcks inom en månad från beviljandet. l remissprotokollet (s. 138) uttalas att talan skall gå ut på att erhålla en dom eller ett beslut som kan verkställas. Av uttalandet följer att även vid sådan tvist om bättre rätt till viss egendom. där enligt 25 kvarstad kan komma i fråga. den kvarstadssökande partens anspråk skall innehålla ett krav på fullgörelse. exempelvis ett krav att motparten skall lämna från sig den egendom. vartill sökanden påstår bättre rätt. Att kvarstad inte skulle kunna komma i fråga vid en fastställelsetalan utan något fullgörelsemo- ment framgår emellertid inte av ordalydelsen i den föreslagna 25. Denna uppställer sålunda inte något hinder mot ett kvarstadsbeslut exempelvis i sådana fall då den som påstår bättre rätt till egendom. som annan innehar. inte har något behov av fullgörelse. därför att besittningen av egendomen inte skall ändras även om talan vinner bifall. Den kvarstadssökandes talan går då endast ut på att få den bättre rätten fastställd. med den effekten att alla de rättsregler som skyddar samma rätt — det må vara äganderätt eller någon begränsad sakrätt — automatiskt träder till utan några särskilda verkställighetsåtgärder. Ett kvarstadsbeslut kan emellertid också i nu be- rörda fall ha betydelse för den part som påstår bättre rätt i det att kvarsta- den hindrar motparten från att utnyttja den rätt han faktiskt innehar till förfång för kvarstadssökanden. Såsom framgår av exemplet kan det endast vara fråga om undantagssituationer när en förbudstalan inte är sakligt påkallad.

Prop. HSO/81:84 Lag/"(idas _vttramlt' 414

Lagrådet konstaterar sammanfattningsvis att den föreslagna :s ger möj- lighet att använda kvarstad även när fråga endast är om fastställelsetalan. Eftersom emellertid krav på risk för skador för kvarstadssökanden genom något förfarande av motparten alltid skall gälla synes det inte behöva befaras att en tillämpning av paragrafen efter dess lydelse skulle leda till kvarstadsingripanden i andra fall av fastställelsetalan än där åtgärden har en funktion att fylla.

[ paragrafens andra stycke föreskrivs att åtgärden omedelbart skall återgå om talan inte väcks enligt vad som sägs i första stycket. dvs. inom en månad. Bestämmelsen torde avse också situationen efter ett interimis- tiskt beslut. när talan inte väcks inom den föreskrivna tiden. Avlöses det interimistiska beslutet inom en månad av ett slutligt beslut skall. såsom anförs i remissprotokollet. tiden för talans väckande räknas från det slut- liga beslutet.

8 %

Enligt den föreslagna paragrafens första stycke skall en beviljad säker— hetsåtgärd omedelbart hävas om vissa i stadgandet angivna förhållanden inträffat. Förutom att säkerhet ställs eller den talan som har väckts i själva saken återkallas eller förfaller nämns som hävningsgrund att det annars ej längre finns skäl för åtgärden. Stycket överensstämmer i allt väsentligt med nuvarande 65 första stycket första meningen. Som exempel på häv- ningsgrunder som inte särskilt anges i lagtexten nämns i remissprotokollet (s. 139). att sökanden medger att säkerhetsåtgärden återgår och att den som blivit föremål för kvarstad för fordran försätts i konkurs. Båda. dessa fall skttlle alltså falla in under uttrycket "det annars ej längre finns skäl för åtgärden". Vad gäller konkursfallet har föredragande departementschefen uttryckt sig så. att det bör "i princip krävas ett särskilt beslut för att kvarstaden skall upphöra att gälla". Detta komprimerade uttryck skall uppenbarligen inte uppfattas på det sättet. att kvarstadsbeslutet i vissa fall skulle upphöra automatiskt i och med konkursbeslutet. Meningen måste antas vara att det alltid skall krävas ett särskilt hävningsbeslut för att kvarstaden skall falla men att prövningen ibland kan leda till att kvarstaden får bestå trots konkursen.

De i remissprotokollet berörda medgivande- och konkursfallen berördes också av processlagberedningen i motiven till nuvarande regler i 1.5 kap. 65 (SOU 1938: 44 s. 205). Vad beredningen där uttalat tyder närmast på att beredningen menat att säkerhetsåtgärden upphör automatiskt genom med- givandet eller konkursbeslutet. Hur uttalandet skall uppfattas synes emel- lertid inte helt klart.

Enligt lagrådets mening föreligger goda skäl för den ståndpunkt som intagits i remissprotokollet. Ståndpunkten är väl förenlig med lagtexten. Att kräva ett hävningsbeslut i ifrågavarande fall är ägnat att ge större stadga åt systemet och kan inte anses betungande vare sig för parterna

Prop. I98tl/8lz84 ' Lugrin/vis_vrlrunclt' 4l5

eller för domstolen. Det bör också påpekas att de sedan |972 gällande reglerna i 24.35 konkurslagen— vilka innebär bl. a. att verkställigheten av en före konkursen skedd utmätning i princip skall fortgå även efter konkurs— besltitet — i någon mån ändrat de förutsättningar som processlagbered— ningen hade att utgå ifrån. Lagrådet kan alltså med ovan angivna förtydligv ande ansluta sig till den ståttdpttnkt som intagits i remissprott'tkollet.

Frågan om hävande skall enligt det föreslagna andra stycket i paragra- fen. när rättegång inte är anhängig. prövas av den domstol som har beviljat åtgärden. l motiven anförs ts. l4()) att hävningsfrz'tgan skall prövas av vederbörande underrätt även om åtgärden har beviljats av en överinstans. l sak har lagrådet inget att invända mot denna ståndpunkt. Lagtextcn måste dock ändras så att syftet kommer till klart uttryck. Lagrådet föreslår därför att uttrycket "den domstol som har beviljat åtgärden" utbyts mot "den domstol som först har prövat frågan om åtgärden".

[ anslutning till den föreslagna ss tar föredragande statsrådet tipp frågan hur länge en säkerhetsåtgärd kan och bör bestå. Problemet aktualiseras när rätten i samband med målets avgörande prövar frågan om säkerhetsåtgärd. Processlagberedningen har berört också detta problem ts. 205). Enligt beredningen synes säkerhetsåtgärden — i fall då den inte hävs — böra bestå "till dess domen vunnit laga kraft eller eljest kan verkställas eller högre rätt förordnar annorledes". Frågan har sedan dess varit omstridd i doktri- nen tsc t.ex. å ena sidan Hellners i SvJ'l' 1979 s. [37. vilken i princip ansluter sig till processlagberedningens ståndpunkt, och å andra sidan Beck-Friis i SvJT l962 s. 63 och Ekelöf. Rättegång Ill. 3 uppl. s. l3. vilka båda företräder en ståndpunkt som i huvudsak överensstämmer med vad föredragande statsrådet uttalat i det föreliggande remissprotokollet).

Enligt lagrådets mening talar starka praktiska skäl för det förfarande som rekommenderas i remissprotokollet. Något hinder härcmot kan enligt lagrådets mening inte anses föreligga vare sig med hänsyn till stadgandets avfattning eller från allmänna processrättsliga synpunkter. Lagrådet vill emellertid göra det förtydligandet att. när i remissprotokollet talas om att en säkerhetsåtgärd som regel inte bör "hävas" förrän någon kortare tid förflutit. med det citerade uttrycket säkerligen inte åsyftas att domstolen skall behöva meddela ett särskilt beslut. Meningen är uppenbarligen att domstolen. när den skiljer sig från målet. skall kunna föreskriva att åtgär- den skall bestå viss tid efter domens meddelande. Åtgärden upphör att gälla utan vidare när tiden gått till ända eller verkställighet av domen dessförinnan skett.

I allmänhet torde tiden kunna sättas förhållandevis kort. Syftet är endast att säkra verkställighet när det föreligger risk för att. om säkerhetsåtgärden upphör. gäldenären hinner vidta åtgärder så att verkställighet blir menings- lös. När det gäller kvarstad i brottmål ( 26 kap. RB ) har ibland föreskrivits anmärkningsvärt långa tider för att t. ex. möjliggöra verkställighet av bötesdomar. Förklaringen härtill torde vara det tidsödande indrivningsför-

l'rop. 1980/81284 Lugrådcts _l'lfI'UHl/U 416

farandet i dessa fall med sammanställande och utsändande av saköres- längder. Det förtjänar därför påpekas att verkställighet undantagsvis kan ske enbart på grundval av den lagakraftvunna domen (jfr prop 1978/79:40 s. 33).

17 kap. 14 &

Med stöd av denna paragraf kan rätten genom särskilt förordnande medge verkställighet av dom utan hinder av att den inte äger laga kraft. När förtida verkställighet skett med stöd av sådant förordnande och do- men därefter upphävs av högre instans blir 3 kap. 225 UB tillämplig. dvs. redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå och för sökanden inträder skyldighet att ersätta skada som svaranden lidit genom verkställigheten. Rätten skall med stöd av nu föreslagna bestämmelse i RB kunna uppställa krav att säkerhet skall ställas för eventuellt skadestånd till svaranden vid ändring av domen. Samma ordning skall enligt paragrafens tredje stycke gälla med avseende på editionsföreläggande m.m.

På samma skäl som lagrådet angivit vid 105 UBp. kan avfattningen av nu förevarande paragraf kritiseras i fråga om beskrivningen av skade- ståndssituationcn. Lagrådet förordar därför att det skadestånd, för vilket säkerhet skall kunna föreskrivas i detta fall. anges i paragrafens första stycke med orden "skadestånd som parten kan bli skyldig att utge om domen ändras".

26 kap. l & Paragrafens lydelse bör. såsom lagrådet anfört vid 15 kap. I Äjämkas på sätt som föreslagits beträffande nämnda paragraf.

30 kap. 12 5

Vad lagrådet anfört under 17 kap. 14%? RB är tillämpligt också på verk— ställigheten av editionsföreläggande och dylikt i brottmål. Lagrådet föror- dar att lydelsen av 30 kap. 12.5 andra stycketjämkas till överensstämmelse med vad som föreslagits under 17 kap. 14%? RB.

Övergångsbestämmelserna

Stadgandet i punkt 4 har. enligt vad som utvecklas i remissprotokollet. tillkommit med tanke på att nuvarande regler om särskild kvarstad på framtida avkastning av fast egendom bortfaller. l linje med den princip som 715 UBp bygger på skall detta inte inverka på giltigheten av redan beviljad kvarstad. Motsvarande övergångsproblem uppkommer enligt lagrådets mening också i andra fall. t. ex. genom att skingringsförbud avskaffas som särskilt institut och förutsättningarna för åtgärd enligt 15 kap. 3.5 RB blir snävare enligt de nya reglerna. Lagrådet kan här i huvudsak hänvisa till vad lagrådet anfört under 715 UBp.

1 nära överensstämmelse med vad som förordats under sistnämnda

Prop. l980/8lz84 - Lugrådets yttrande 417

paragraf vill lagrådet föreslå att punkt 4 får följande lydelse: "Vad som föreskrivs i de nya bestämmelserna om förutsättningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd inverkar ej på giltigheten av en säker- hetsåtgärd som har beviljats före ikraftträdandet."

Det förtjänar framhållas att förhållandet mellan punkterna 4 och 3 i förevarande övergångsbestämmelser är detsamma som mellan 7 och 33 åå UBp. Även i den delen kan hänvisas till vad lagrådet anfört tlnder 75 UBp.

Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen( l972: 429)

Godtages vad lagrådet föreslagit beträffande 15 kap. 515 fjärde stycket i förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken bör. såsom lagrådet anfört vid förslaget. i 32.6 rättshjälpslagen upptagas en bestämmelse om att. då rättegång ej är anhängig. beslut i fråga om skyldighet att ersätta rättshjälps- kostnader får meddelas när rätten avgör fråga om säkerhetsåtgärd. Be- stämmelsen. som har avseende på rättshjälpskostnader för sökandens motpart. torde kunna upptagas i en andra mening med förslagsvis följande lydelse: "Detsamma skall gälla när rätten. då rättegång ej är anhängig. avgör fråga om åtgärd enligt 15 kap. 1. 2 eller 35 rättegångsbalken."

Då rätten vid avgörandet av fråga om säkerhetsåtgärd inte har att pröva någon fråga om sökandens kostnader kommer — i fall då rättegång cj anhängiggöres — något beslut om betalningsskyldighet beträffande rätts- hjälpskostnader som kan ha uppkommit på sökandens sida inte att medde- las. Anspråk på ersättning för arbete som biträde enligt rättshjälpslagen åt sökanden kan ha nedlagt ifråga om säkerhetsåtgärden får. om rättegång ej kommer till stånd. fastställas av rättshjälpsnämnden.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 1215

Enligt den föreslagna lydelsen av denna paragrafanges fullföljdsordning- en vid talan mot beslut som rör verkställigheten av beslut om betalnings- säkring genom en hänvisning till utsökningsbalken utan närmare anvisning om vilka bestämmelser däri som blir tillämpliga. För själva verkställighe- ten gäller enligt 10 och 11 ss i förslaget vad som föreskrivs om utmätning i vissa lagrum i balken. Det kan då ligga nära till hands att anta att också i fullföljdshänseende skall gälla de bestämmelseri balken som hänför sig till utmätning. Detta torde dock inte ha varit avsikten. Enligt lagrådets mening skulle vad som avses gälla för fullföljd av talan framgå klarare om hänvis- ningen till UB utformades mera preciserat. nämligen som en hänvisning till balkens bestämmelser om talan mot beslut angående kvarstad. Härigenom skulle bl.a. göras klart att fullföljdsförbudet enligt 18 kap. Sä UB i fråga om beslut om rättelse av kvarstad får giltighet också vid verkställighet av betalningssäkring.

27 Riksdagen [980/81. 1 saml. Nr 84

Prop. 1980/81z84 Lagråduts yttrande 418

l enlighet med det anförda föreslär lagrådet följande lydelse av 12 ä: "I fråga om talan mot beslut som rör verkställigheten tillämpas vad som enligt utsökningsbalken gäller beträffande kvarstad för fordran.”

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

B. Förslagen i remissen den 28 juni 1979 i de delar i vilka lagrådet ej redan avgivit yttrande'

' Lagrådets yttrande i denna del återfinns i prop. l98t1/81 188 med förslag till hand- räckningslag m.m.

Prop. 1980/81: 84 Slutprotoknll 4|9

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-15

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark. Johansson, Wirtén. Holm. Andersson. 800. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Winberg

Proposition med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om införande av utsökningsbalken .

2. lag om ändring i lagen (1899: 12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut.

3. lag om ändring i lagen (1936: 79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz.

4. lag om ändring i lagen (1977: 595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.

5. lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och sking- ringsförbud för vissa luftfartyg.

6. lag om ändring i lagen (1936: 320) om skydd mot vräkning vid arbets- konflikter.

7. lag om ändring i föräldrabalken .

8. lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehand- lingar.

9. lag om ändring i lagen (1937: 81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo.

10. lag om ändring ijordabalken. 11. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres- nämnder,

12. lag om ändring ijordförvärvslagen (1979: 230).

13. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m..

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanlrädc den 5. juni 1980.

Prop. ]980/8lz84 Slutpratakull 420

14. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m..

15. lag om ändring i lagen (1925: 221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom.

16. lag om ändring i lagen (1959: 517) om förlängning av tiden för vissa servitut.

17. lag om ändring i lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m. m..

18. lag om ändring i expropriationslagen(1972: 719). 19. lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970: 988"). 20. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. 21. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred. 22. lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar. 23. lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

24. lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled. 25. lag om ändring i lagen ( 1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

26. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören. som köparen låteri säljarens vård kvarbliva.

27. lag om ändring i konsumentkreditlagen(1977: 981). 28. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m.fl..

29. lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal. 30. lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.

31. lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen hand- ling.

32. lag om ändring i lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m. m..

33. lag om ändring i förmånsrättslagen(1970: 979). 34. lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning. 35. lag om ändring i sjölagen(1891: 35 s. 1). 36. lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar- tyg.

37. lag om ändring i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfar- tyg.

38. lag om ändring i luftfartslagen(1957: 297). 39. lag om ändring i växellagen(1932: 130). 40. lag om ändring i checklagen(1932: 131). 41. lag om ändring i aktiebolagslagen( 1975: 1385). 42. lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering. 43. lag om ändring i lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

Prop. 1980/81: 84 Sint/nwtu/mll 421

44. 45. 46. 47. 48. . lag om ändringi lagen (1967: 663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. 50.

lag om ändring i patentlagen( 1967: 837). lag om ändring i mönsterskyddslt'tgen ( 1970: 485). lag om ändring i växtförädlarrättslagen( 1971: 392). lag om ändring i brottsskadelagen( 1978: 413). lag om ändring i trafikskadelagen(1975: 1410).

lag om ändring i förordningen (1967: 666) om tillägg till vissa trafik-

livräntor. som utgår av statsmedel. m.m..

51.

1.01".

52.

lag om ändring i lagen (1973: 214) om tillägg till vissa ansvarslivrän-

lag om ändring i kungörelsen (1971: 14) om tillägg till vissa statliga

skadelivräntor. m.m..

53 lag om ändring i konkurslagen(1921 : 225").

4. lag om ändring i lagen ( 1970: 741 ) om statlig lönegaranti vid konkurs.

lag om ändring i brottsbalken. lag om ändring i rättegångsbalken. . lag om ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän. . lag om ändring i rättshjälpslagen(1972: 429). _ lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister. . lag om ändring i förvaltningslagen(1971 : 290).

. lag om ändring i lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt. . lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. . lag om ändring i rennäringslagen(1971 : 437).

. lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar.

. lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift. . lag om ändring i förfogandelagen(1978: 262). . lag om ändring i uppbördslagen(1953: 272). 68. lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter.

69. m.m.. 70. 71. 72. 73. 74.

lag om ändring i lagen (1978: 882) om säkerhet för skattefordringar

lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. lag om ändring i vägtrafikskattelagen(1973: 601). lag om ändring i lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt. lag om ändring i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring. m. m. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

] 5.6 första stycket andra meningen i förslaget till lag om införande av utsökningsbalken(UBp) föreskrivs beträffande mål som överexekutor övergångsvis skall handlägga efter ikraftträdandet av utsökningsbalken 28 Riksdagen 1980/81. [ saml. Nr 84

Prop. 1980/81: 84 .S'lntpruta/mll 422

(UB) att äldre lag gäller i fräga om förfarandet men de nya bestämmelserna i fråga om mälens prövning i sak. om inte annat föreskrivs i UBp. Beträf- fande mål som är anhängiga hos kronol'ogdemyndigheten vid UB:s ikraft- trädande eller som överexekutor enligt Så andra stycket överlämnar till kronofogdemyndigheten för handläggning anges i 6.6 att UB:s bestämmel- ser gäller i fråga om såväl förfarandet som målens prövning i sak. om inte annat föreskrivs i UBp.

Lagrådet. som inte har någon erinran i sak mot denna reglering. har framhållit att det redan av bestämmelsen i 15 om UB:s ikraftträdande följer att de nya bestämmelserna skall tillämpas efter ikraftträdandet även i fråga om mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet. om inte annat föreskrivs. Det synes därför inte behövligt att i uttryckliga bestämmelser slå fast att UB:s regler skall gälla. Den föreslagna lydelsen av 5 och 6155 kan enligt lagrådet snarast verka vilseledande genom att den ger intryck av att de undantag som skall gälla regleras uttömmande i UBp. vilket inte är fallet. Lagrådet föreslår därför att 5 ä första stycket andra meningen be- gränsas till att ange att äldre lag gäller i fråga om förfarandet och att 65 utgår.

Med anledning härav vill jag framhålla att det visserligen är riktigt att det i och för sig inte behövs någon uttrycklig föreskrift om att UB:s regler efter ikraftträdandet skall tillämpas även i mål som var anhängiga vid ikraftträ- dandet. I fråga om mål som övergångsvis handläggs av överexekutor skall emellertid under alla förhållanden tas upp en bestämmelse i 5 & om att äldre lag tillämpas i fråga om förfarandet. Det är då naturligt att en bestämmelse också meddelas om vilka föreskrifter som är tillämpliga i materiellt hänse- ende. Lagrådets uppfattning att en sådan bestämmelse skulle kunna verka vilseledande kan jag inte dela. I stället anser jag att bestämmelsen bidrar till att undanröja eventuella oklarheter. Jag vill tillägga att avsikten är att överexekutor i materiellt hänseende skall tillämpa inte bara de nya regler- na i UB utan också. när det är fråga om säkerhetsåtgärd eller handräck- ning. de nya reglernai 15 kap. rättegångsbalken(RB) och handräekningsla- gen.

Med anledning av lagrådets uttalande om vanskligheten av att dra en klar gräns mellan iörfarandefrågor och sakfrågor i utsökningsmål vill jag påpeka att eftersom äldre lag skall gälla i fråga om förfarandet. denna fråga föreligger oavsett om en uttrycklig föreskrift meddelas om de nya bestäm- melsernas tillämpning på sakprövningen.

Jag är sålunda inte beredd att låta nämnda föreskrift i 5.6 i fråga om överexekutor utgå. Den bör dock förtydligas så att det klart framgår att inte bara UB utan också de nya reglerna i RB och handräckningslagen kan bli tillämpliga. Jag anser det vidare lämpligt att även motsvarande över- gångsfrågor beträffande mål hos kronofogdemyndighetema regleras ut- tryckligen. Detta torde underlätta kronofogdemyndigheternas handlägg- ning. Den föreslagna 6ä bör således stå kvar.

Prop. [980/81: 84 Slutprumkull 423

Den jämkning av Så andra stycket andra meningen som lagrådet har förordat godtarjag.

Bcträffz'tndc 7.6 biträderjag lagrådets mening att beslut om verkställighet bör uttryckligen nämnas vid sidan av faktiska åtgärder och att till paragra- fen bör fogas ett nytt andra stycke av innebörd att de nya bestämmelserna i RB och handräckningslagen om förutsättningar för säkerhetsåtgärd eller handräekning inte inverkar på giltigheten av handräekning som har bevil- jats enligt UL. såvida inte annat föreskrivs i UBp. De uttalanden angående innebörden av 7ä som lagrådet har gjort föranleder inte någon erinran från min sida.

Vad lagrådet har anfört om UB:s tillämpning vid verkställighet av de exekutionstitlar som anges i 12— l5 ss ansluterjag mig till. .lag godtar också denjämkning av [0,35 i förtydligant'le syfte som lagrådet har föreslagit.

] fråga om övergångsbestämmelserna till 4 kap. UB har lagrådet förordat dels att bestämmelsen i 189" angående självrättelse får utgå såsom onödig. dels att det tas upp uttryckliga övergångsbestämmelser till reglerna i 4 kap. lOä tredje stycket UB om anstånd med utmätning och 30% om tidpunkten för inträdet av förmånsrätt på grund av utmätning. Lagrådet har härvid anslutit sig till de ståndpunkter i sak som har uttalats i remissprotokollet. Jag biträder lagrådets förslag såväl när det gäller slopandet av 185 som beträffande ytterligare övergångsregler. Den nya övergångsbestämmelsen rörande anstånd bör betecknas löå. hittillsvarande l6 och 17% bör be- tecknas 17 och 18 så och den nya övergångsbestämmelsen angående inträ- det av förmånsrätt bör betecknas [9 &. Vidare föreslår jag att hittillsvaran- de l9 och 20% förs samman till en paragraf. 20.5.

Jag delar lagrådets mening att det bör meddelas en övergångsbestäm- melse till 9 kap. l0å andra stycket UB såvitt avser avbetalningsköp som omfattas av den numera upphävda lagen (l9151219l om avbetalningsköp. Bestämmelsen bör tas upp närmast efter 2l & i det remitterade förslaget. Till följd härav förskjuts numreringen av de närmast följande paragraferna. För att undgå alltför många förskjutningar föreslårjag att bestämmelserna i 24 och 25 så i det remitterade förslaget förs samman till en paragraf. betecknad 25 5.

Vad lagrådet har anfört om innebörden i vissa avseenden av 35 s" föranle— der inte någon erinran från min sida.

Förslaget till lag om ändring i jordabalken

Som lagrådet har påpekat bör i [9 kap. 215 det fallet att kvarstad eller betalningssäkring har återgått utan särskilt beslut uttryckligen nämnas vid sidan av upphävande av sådan åtgärd. Jag biträder också lagrådets förslag tilljämkning av andra stycket i övergångshesrämmelsernu. Avgörande för huruvida 6 kap. 125 skall tillämpas i sin äldre lydelse bör alltså vara om fördelningssammanträdet hålls av överexekutor.

Prop. 1980/81: 84 .S'Iulprnluko/l 424

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1925: 22! ) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

Jag godtar lagrådets förslag att hänvisningen i lis" till RB:s regler om handräekning ändras till att avse vad som i RB föreskrivs om kvarstad.

Förslaget till lag om ändring i lagen (18:15:50 5. 1) om handel med lösören. som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Lagrådet har förordat att den föreslagna föreskriften om kvarstad i 3å första stycket femte meningen jämkas så att den bättre överensstämmer med gällande ordning. Jag biträder detta förslag.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare ru. |].

Beträffande bestämmelsen i lås" första stycke! om talan mot beslut i fråga om handräekning har lagrådet vänt sig mot att hovrättens beslut skall kunna överklagas till högsta domstolen. Enligt lagrådets mening finns det inte skäl att avvika från ett sedan länge bestående tvåinstanssysl:em. Jag kan ansluta mig till denna uppfattning. ] lö & första stycket bör därför som en tredje mening tas upp en bestämmelse om att talan inte får ft'wras mot hovrättens beslut. .

Vad lagrådet i anslutning till [8.6 har anfört om tillämpning av handräck- ningslagen föranleder inte någon erinran från min sida.

Förslaget till lag om ändring i lagen (|927: 85) om dödande av förlkommen handling

Den föreslagna möjligheten att döda en handling som undanhålls vid utmätning eller i konkurs ger enligt lagrådets mening anledning till vissa betänkligheter. Om det föreligger ett verkligt behov därav. anser sig lagrå- det dock kunna godta den föreslagna ordningen. Med anledning härav vill jag framhålla följande.

Som framgår av vad lagberedningen har anfört har det inträffat att utmätningsgäldenärer som har banktillgodohavande undanhåller bankbo- ken. Även om sådana fall inte torde förekomma i någon större tjitsträck- ning. får förhållandena anses motivera en särskild lagstiftningsåtgärd i fråga om presentationspapper vid sidan av de tvångsmedel som står till buds enligt UB.

De betänkligheter som kan anföras mot införande av en möjlighet till dödning av en undanhållen handling har. som lagrådet har nämnt. sin grund i en eventuell risk för att tredje man skall lida skada. Den frågan har behandlats utförligt i remissprotokollet. Som framgår av vad som sägs där

Prop. 1980/81: 84 .S'lulpromkoll 425

torde nämnda risk vara mycket liten. och för de fall då någon risk för skada bedöms föreligga i det enskilda fallet innehåller förslaget bestämmelser om säkerhet m. m. Det bör också nämnas att UB. som ger möjlighet att utmäta en fordran eller rättighet som grundas på ett presentationspapper även när handlingen undanhålls. utgår från att handlingen skall kunna dödas i ett sådant fall. Jag anser sålunda att förslaget bör genomföras. Tilläggas kan att möjligheten till dödning förutsätts få betydelse främst på så sätt att en illojal gäldenär avstår från eventuella planer på att undanhålla en bankbok eller annat presentationspapper.

Jag ansluter mig till lagrådets mening att tingsrätten kan ha anledning att utforma den offentliga stämningen så att den täcker även det fallet att handlingen är förkommen. Så bör ske så snart det föreligger någon oklar- het huruvida handlingen undanhålls eller har förkommit. Det lörhållandet att endast undanhållande nämns i stämningen bör emellertid inte utgöra hinder mot att handlingen dödas. även om det vid ärendets fullföljande framstår som sannolikt att den i stället har förkommit.

Beträffande bestämmelsen i I2as' andra stycket andra meningen — att tingsrätten i fråga om en utmätningssökande. som enligt 2 kap. 275 UB är befriad från att ställa säkerhet. skall kunna föreskriva att han är skyldig att ersätta en eventuell skada för tredje man — har lagrådet framhållit att sådan skyldighet inte bör inträda i andra fall än då sökanden har accepterat ansvaret som ett villkor för dödning. Lagrådet har därför förordat att bestämmelsen ges den innebörden att tingsrätten skall som villkor föreskri- va att utmätningssökanden utfäster sig att ersätta skadan. En sådan änd- ring tillgodoser syftet med den föreslagna bestämmelsen. som utgår från att sökanden skall få tillfälle att yttra sig innan tingsrätten föreskriver ersättningsansvar. Jag godtar alltså lagrådets förslag. Detta föranleder en mindre jämkning av tredje meningen i andra stycket.

Enligt fjärde stycket i lZas skall ett överskott som uppkommer vid utmätning avsättas i avvaktan på att den dödade handlingen företes eller att det på annat sätt blir utrett vem som har rätt till beloppet. Lagrådet anser att effekten av bestämmelsen kan ifrågasättas. eftersom något abso- lut krav på att handlingen företes inte kan uppställas för rätt att lyfta beloppet. Eftersom dödandet bygger på förutsättningen att utmätningsgäl- denären är rätt innehavare av fordringen. kan det dessutom enligt lagrådet inte krävas någon ytterligare utredning härom i fråga om ett överskott. Lagrådet anser därför att bestämmelsen kan avvaras. För egen del vill jag framhålla följande.

Sedan en handling har dödats representerar den inte längre något värde för innehavaren. Bl.a. utgör dess företeende inte längre villkor för rätt att kräva betalning eller fullgörande av annan förpliktelse. En dödad handling som finns i behåll kan emellertid missbrukas av utmätningsgäldenären. Det är därför lämpligt att handlingen om möjligt tas om hand eller förses med anteckning om betalningen. När något överskott inte uppkommer vid

Prop. l980/Sl: 84 Slutprumkall 426

utmätning står knappast någon möjlighet till buds för kronofogtlemyndig- heten att förmå utmä'ttningsgäldenären att förete handlingen. Däremot kan den diskuterade bestämmelsen bidra till att handlingen företes i fall då utmätningen har lämnat ett överskott. Som ett ytterligare skäl för regeln vill jag tillägga att det enligt min mening skulle framstå som stötande att titan vidare betala ut överskottet till utmätningsgäldenären. som ju förut- sätts undanhålla handlingen. Även om effekten av bestämmelsen torde vara begränsad. är jag därför inte beredd att låta den utgå.

Vad lagrådet har anfört i fråga om de närmare förutsättningarna för utbetalning av ett överskott för det fall att man har en bestämmelse i saken ansluterjag mig till. Den föreslagna bestämmelsen bör därförjämkas. Det bör föreskrivas att ett överskott inte får betalas ut till utmätningsgälde— nären utan att den dödade handlingen företes eller att utmätningsgälde- nären gör sannolikt att han inte har handlingen i behåll.

Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979)

Jag biträder lagrådets mening att till lagen bör fogas övergångsbestäm- melser med tanke på utmätningar som har beslutats före ikrafttr'z'tdandet. En mindre jämkning bör dock ske av den av lagrådet föreslagna lydelsen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfartyg

Jag godtar lagrådets förslag att man i 4! 5 första stycket tredje meningen uttryckligen nämner återgång av kvarstad eller betalningssäkring utan särskilt beslut vid sidan av upphävande av sådan åtgärd.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

Lagrådet har förordat att fullföljdsregeln i [().é' vidgas till att gälla alla beslut av kronofogdemyndigheten enligt l934 ars lag. Jag biträder detta förslag. vilket överensstämmer med den föreslagna besvärsbestämrnelsen i 125 lagen om bulvanförhållande i fråga om fast egendom.

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

I stället för den föreslagna bestämmelsen i 36 kap. 4.5 tredje stycket om förverkande av den rätt som har vunnits genom utmätning eller betalnings- säkring har lagrådet ansett att det i ett nytt fjärde stycke bör föras in en regel om att sådan rätt över lag upphör utan vidare om egendomen förkla- ras förverkad. såvida inte domstolen av särskild anledning förordnar an-

Prop. l980/8l:84 SIN/[JFOIUÅ'U/l 42.7

nat. Jag ansluter mig till detta förslag. Jag utgår härvid från att en verkv ställd tltmätning eller betalningssäkring är känd för den domstol som beslutar om förverkande. Det får anses åligga åklagaren att upplysa där- om.

Nämnda ändring föranleder en jämkning av tredje stycket i övergångs- h(avtrimma/serna.

Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

Beträffande I5 kup. I .b' har lagrådet framhållit att det finns goda skäl för ståndpunkten att den åtgärd —- däri inräknat underlåtenhet — från gäldenä- rens sida som kan grunda kvarstad inte behöver vara av illojal art. Enligt lagrådet bör detta komma till klarare uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår därför att förslagets lydelse "genom att avvika. skaffa undan egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala skulden" ersätts med uttrycket "sätter sig ur stånd att betala skulden". Motsvarande ändring föreslås i 26 kap. 1.6. Med anledning härav vill jag framhålla följande.

Som framgår av remissprotokollet utgår förslaget från att det inte nöd- vändigtvis behöver vara fråga om ett direkt illojalt förfarande från gälde- närens sida för att kvarstad skall kunna beviljas. Å andra sidan är avsikten inte att varje åtgärd. varigenom gäldenären sätter sig ur stånd att betala den aktuella skulden. skall kunna grunda kvarstad. Den kvarstadsgrun- dande åtgärden bör sålunda vara sådan att den kan anses klandervärd, t.ex. genom att den kan bli föremål för återvinning i konkurs. Den av lagrådet förordade lydelsen torde därför föra för långt. Den åsyftade inne- börden är däremot enligt min mening väl förenlig med lydelsen av det remitterade förslaget. Denna överensstämmer också i princip med den nuvarande bestämmelsen. vilken inte heller torde anses innebära krav på något illojalt syfte från gäldenärens sida. Jag är därför inte beredd att godta lagrådets förslag till ändrad lydelse. Den remitterade lydelsen bör emeller— tid. som lagrådet i andra hand har förordat. jämkas något.

Jag godtar den jämkning i förtydligande syfte av sista ledet i låt som lagrådet har förordat. Jag ansluter mig också till de uttalanden som lagrå- det i övrigt har gjort i anslutning till paragrafen.

Beträffande regeln i 15 kap. 5.6 första stycket andra meningen om forum för prövningen av en fråga om säkerhetsåtgärd när rättegång inte är an- hängig har lagrådet, för att förslagets syfte skall uppnås. förordat att undantag uttryckligen görs för bestämmelser som inskränker domstols behörighet i fall då anSpråket skall prövas i annan ordning än inför dom- stol. Jag biträder detta förslag. Jag kan också godta lagrådets förslag till ändring av fjärde stycket i samma paragraf. Det innebär att första mening- en i stycket ges ett något vidare tillämpningsområde och att bestämmelsen i andra meningen angående ersättning för sökandens kostnader utgår och ersätts av en bestämmelse rörande motpartens kostnader.

Prop. l980/8l: 84 .S'ltuprutokuli 428

I anslutning till [5 kup. 7.6 har lagrådet berört ett uttalande i remissproto- kollet om att talan. som skall väckas för att en beviljad säkerhetsåtgärd skall bestå. skall gå ut på att erhålla en dom eller ett beslut som kan verkställas (frånsett fall då det enligt lag åligger sökanden att föra talan i annan ordning än vid domstol). Lagrådet framhåller att lydelsen av I! & inte hindrar att kvarstad till säkerhet för bättre rätt används även vid fastställel- setalan. Enligt lagrådet kan behov av kvarstad undantagsvis föreligga i sådana fall.

Vad lagrådet sålunda har anfört föranleder inte någon erinran från min sida. Jag vill dock understryka att kvarstad enligt 2 & kan komma i fråga i samband med fastställelsetalan endast i särskilda undantagsfall. då sökan- den inte rimligen kan föra en talan som leder till ett verkställbart avgöran- de.

Vad lagrådet har anfört om tillämpningen av andra stycket i "75 vid interimistiska beslut föranleder inte någon erinran från min sida.

Lagrådet har ansett att bestämmelsen i [5 kap. 895 andra stycket om behörig domstol i fråga om hävande av en säkerhetsåtgärd, när rättegång inte är anhängig, bör jämkas för att syftet skall komma till klart uttryck. Jag anslttter mig till lagrådets förslag. l bestämmelsen bör alltså anges att frågan i sådant fall prövas av den domstol som först har prövat frågan om åtgärden.

Jag godtar den jämkning i förtydligande syfte av 17 kap. 145 första stycket som lagrådet har förordat. Detsamma gäller motsvarandejämkning av 30 kap. I.? 5 andra stycket.

Beträffande lagrådets förslag till jämkning av 26 kap. lå får jag hänvisa till vad som i det föregående har anförts i fråga om l5 kap. l &.

Jag ansluter mig till lagrådets mening att punkt 4 i örergångsbcsrämmel— serna bör vidgas till att gälla även annan säkerhetsåtgärd än kvarstad.

Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)

Som har berörts i det föregående har lagrådet förordat att i l5 kap. 5.5 fjärde stycket RB tas upp en bestämmelse om att motparten till den som har yrkat kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd skall kunna få ett yrkande om kostnadsersättning prövat i samband med avgörandet av frågan om säkerhetsåtgärd. när rättegång inte är anhängig. I anslutning härtill har lagrådet föreslagit att i 32,6 rättshjälpslagen förs in en föreskrift om att beslut i fråga om skyldighet att ersätta rättshjälpskostnader får. då rätte- gång inte är anhängig. meddelas när domstolen avgör en fråga om säker- hetsåtgärd.

] sak ansluterjag mig till lagrådets mening att domstolen vid avgörandet av frågan om säkerhetsåtgärd skall kunna pröva frågan om skyldighet att ersätta rättshjälpskOStnader. när någon rättegång inte är anhängig. Enligt min mening behövs det dock inte någon särskild bestämmelse härom.

Prop. 1980/81: 84 Slutpromkoll 429

Avgörandet av frågan om säkerhetsåtgärd när rättegång inte är anhängig får nämligen anses som ett avgörande av målet i den mening som avses i 325 rättshjälpslagen .

Förslaget till lag om ändring i lagen (l978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Jag godtar lagrådets förslag till ändring av besvärsbestämmelsen i [2 5. Det innebär att bestämmelsen hänvisar till vad som gäller enligt UB om talan mot beslut beträffande kvarstad för fordran.

Utöver vad som har nämnts i det föregående bör vissa redaktionella ändringar göras i lagförslagen. 2 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen ' föreslår riksdagen

att anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar. 3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

Prop. 1980/81: 84