Prop. 1980/81:84

med förslag tilllag om införande av utsökningsbalken m.m.

Prop. 1980/81: 84

Regeringens proposition 1980/8] : 84

med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m. m.

beslutad den lSjanuari l981.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar 'l'HORBJÖRN FÄLLDlN

HÅKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 5 juni l980 beslöt regeringen att genom proposition till riksdagen föreslå en ny utsökningsbalk (prop. HSU/8118).

l förevarande proposition föreslås en lag om införande av utsokningsbal- ken (promttlgationslag). Den innehåller. utöver föreskrifter om ikraftträ— dande och om de lagar som skall upphävas genom utsökningshalken. ett flertal bestämmelser som reglerar övergången från gammal till ny lag.

Vidare föreslås följdandringar i ett 7(.l-tal lagar. Ändringarna föranleds bl.a. av att överexekutorsinstitutionen avskaffas. De uppgifter som åvilar övcrexekutor och som är av exekutiv natur föreslås i fortsättningen an— komma på kronofogdemyndigheterna. Andra uppgifter hos överexekutor föreslas bli överflyttade till länsstyrelsen eller tingsrätten. Tingsrätten föreslas fit befogenhet att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåt- gärder även innan talan har väckts i saken. Av andra viktigare ändringar kan nämnas att kvarstad och skingringsförbud föreslås bli sammanförda till en åtgärd. benämnd kvarstad. och att rättsverkan av kvarstad regleras på flera områden. bl.a. ijordabalken i fråga om fast egendom.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den ljanuari l982.

l Riksdagen1080-29]. I rum/. NrX—I

Prop. l980/8l: 84 [.ztg/Q'ir'slugt'n ”

1. Förslag till Lag om införande av utsökningshalken

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser l & Utsökningshalken och denna lag träder i kraft den l januari 19142

25. Genom utsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagcn (1877: 31 s. 1). förordningen ( 1877: 31 s. Sllom nya utsökningslagens införande och vad i avseende dära iakttagas skall.

lagen ( 1921 : 2441 om utmätningsed. lagen tl9491249) om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i Iagsökningsmål enligt 77 a ft utsökningslagen medfört.

införsellagen (1968: 621 ). lagen (1971 : 494) om exekutiv försäljning av fast egendom. lagen ( 1971 : 500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.. lagen (1973: 1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m.. förordningen (1844: 46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domsto- lar.

förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräk- ningar och

förordningen (1863z5 s. 3") angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

3 & Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning till en före- skrift som har ersatts genom en bestämmelse i utsökningsbalken eller i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Gemensamma övergångsbestämmelser

4 & Bestämmelserna i 1 % utsökningslagen (1877z3l s. ll om vem som är överexekutor skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överesekutor efter ikraftträdandet av balken.

5 & Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av andra stycket. Beträffande sädana mäl gäller äldre lag i fråga om förfaran- det men de nya bestämmelserna i utsökningsbalken. rättegångsbalken och handräckningslagen (198120001 i fräga om mälens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätnings— mannens förfarande upphör senast vid utgången av är 1982. Mål som ej avser handräekning eller klagan över utmätningsmannens förfarande fär även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet. om det är lämpligt.

6 & Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdem_vndigheten vid balkens ikraftträdande gäller balkens bestämmelser i fråga om säväl förfa- randet som målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Prop. [980/81: 84 ' Lag/örtlagen 3

Detsamma gäller mäl som enligt 5 & andra stycket överlämnas till krono- fogdemyndigheten för handläggning.

7 & Vad som föreskrivs i balken öm förutsättningar för verkställighet inverkar ej pä giltigheten av åtgärder som har vidtagits eller beslut om verkställighet som har meddelats förc balkens ikraftträdande.

Vad som. efter upphävandet av tttsökningslagen (1877z3l s. I). gäller enligt rättegångsbalken eller handräekningslagen (1981:000) i fråga om förutsättningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd eller för handräekning inverkar ej på giltigheten av handräekning som har beviljats enligt utsökningslagen. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Övergångsbestämmelser till 1 kap. utsökningsbalken

8 & Beträffande mäl som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas i frågan huruvi- dade skall anses som enskilda eller allmänna mäl.

9 & Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även vattenfallsrätt som har upplatits enligt lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Övergångshestämmelser till 3 kap. utsökningsbalken

10 & Har en domstol efter balkens ikraftträdande med stöd av annan lag än rättegångsbalken förordnat att en dom eller ett beslut fär verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. fär kronofogdemyndighe- ten vid tillämpning av 3 kap. 95 i balken föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd som sökanden kan bli skyldig att utge om domen eller beslutet ändras.

11 & Har en domstol före balkens ikraftträdande förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. skall 42 få 2 mom. utsökningslagen (1877: 31 s. 1) fortfarande tilläm- pas.

12 & Annan skiljedom som enligt lag skall lända till efterrättelsc än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 å i balken fär verkställas. om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig. även om talan ej förs mot domen. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 ååå i balken.

13 ;) En förvaltningsmyndigltcts beslut. som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande. får utan hinder av 3 kap. 1 lå första stycket 6 i balken verkställas. om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av särskild före- skrift. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20 li första stycket i balken.

14 & Beträffande verkställighet av sådana beslut av överexektttor som avses i 51 ä 4 mom. och 525 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877: 31 s. 1) gäller vad som sägs i balken om en underrätts dom. 1 fråga om andra beslut av överexekutor tillämpas 46 ä 3 och 4 mom. samt 53 och 210 ååå utsökningslagen.

15 & För en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion. som har ägt rum före balkensikraftträdande. fär utmätning fortfa- rande ske enligt 55 å utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

Prop. 1980/81: 84 Lug/örs/ugen 4

Övergångshestämmelser till 4—6 kap. utsökningsbalken

16 & Vid tillämpning av 4 kap. 11) å tredje stycket i balken skall hänsyn ej tas till anstånd som har löpt ut före ikraftträdandet.

17 ä 1 fråga om verkan av föreläggande. som har meddelats enligt ()9 eller 91 a & utsökningslagen (1877: 31 s. 1) eller 5 & lagen (197lz494) om exeku- tiv försäljning av fast egendom. gäller äldre bestämmelser.

18 & Bestämmelserna i 4 kap. 27 %$ i balken gäller ej. när en fordran före balkens ikraftträdande har fastställts till betalning i annat fall än som avses i 77 a & utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

19 5 (_)m utmätning har beslutats före balkens ikraftträdande. gäller äldre bestämmelser i fråga om inträdet av förmånsrätt eller i fråga om företräde i fall som avses i 4 kap. 3015 tredje stycket i balken. Har enligt dessa bestämmelser förmänsrätt ej inträtt när balken träder i kraft. medför ut— mätningen förmänsrätt i och med ikraftträdandet eller. vid utmatning av lön som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. när förfallotiden har inträtt.

20 & Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 5 6 och 6 kap. 35 andra stycket i balken tillämpas även i fråga om andelsrätt i en förening. som ej är bostadsrättsförening. eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag. om det med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

Bestämmelsen i 5 kap. 13 & första stycket i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd ellerjordägare enligt 34 & lagen (1970: 995) om införande av nyajordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Övergångsbestämmelser till 8—12 kap. utsökningsbalken

21 (& Bestämmelserna i 8 kap. 12 .b' i balken och 13 f: i samma kapitel såvitt avser en fordran som är förenad med förmänsrätt enligt 5. & första stycket ] förmänsrättslagen (1970: 979) är ej tillämpliga. när utmätning har skett före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller 8 kap. 155 andra stycket. om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 5 4 mom. utsökningslagen (1877: 31 s. 11.

Har vid en försäljning före balkens ikraftträdande av egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen, gäller äldre bestämmelser i fråga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

22 & Har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om ätertaganderält för kreditgivaren och är lagen (1915: 219) om avbetalningsköp tillämplig på avtalet. skall vid tillämpning av 9 kap, 10 å i balken kreditgivarens fordran bestämmas enligt 6 & tredje stycket nämnda lag.

23 & Om ett skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 å i balken. upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

24 & Om en gäldenärs rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående av- skrivning av det belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före balkens ikraftträdande. skall 9 kap. 1611 i balken

Prop. 1980/81: 84 :-t-.—._:___ Lag/örslugwt 5

tillämpas beträffande den handling pä grttnd av vilken inteckning har meddelats för det avskrivna beloppet.

När en gäldenärs rätt till inteckning i hans luftfartyg elleröärtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftträdande. skall den tid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 9 kap. 16 5 första stycket jämfört med 14 5 första stycket räknas från ikraftträ- dandet.

25 5 Om ett skepp. som enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1067) om ändring i lagen (1966z454) om företagsintcckning omfattas av en sådan inteckning. skall säljas exekutivt enligt 10 kap. i balken. skall borgenären underrättas och fordran som anmäls tas upp i sakägarl'örteckningen.

Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 2645 sjölagen(1891135 5. 1) tillämpas beträffande ränta. som enligt punkt 14 eller 15 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen(189lz35 s. 1) skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen(1891: 35 s. 1) är upptagen i skeppsregistret.

26 5 Bestämmelserna i 12 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 35 jordabalken tillämpas beträffande ränta. som enligt 26 eller 275 lagen (1970: 995) om införande av nyajordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

27 5 Ränta som är intecknad enligt äldre bestämmelser eller en annan sådan fordran som ej är bestämd till kapitalet tas upp i sakägarförteckning- en enligt balkens regler om fordringar med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efter fem procent årlig ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en livränta. skall dock beräkningen ske med ledning av 3 5 lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

28 5 Bestämmelserna i 12 kap. i balken om nyttjanderätt. servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också "annan sådan särskild rättighet som besvärar fast egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre bestämmel- ser.

29 5 Skall ersättning utgå till en innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån. som enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom och ej bibehålls vid försäljning av egendomen. beräknas utdelning för det kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor efter ortens pn's beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 5. '

Övergångsbestämmelser till 13 och 14 kap. utsökningsbalken

30 5 När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande. gäller äldre lag i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinning i 153 5 utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller fortfarande. när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.

Prop. 1980/81:84 [.ttg/l'irslugt'n 6

Övergängsbestämmelse till 15 kap. utsökningsbalken

31 5 När ntedel före ikraftträdandet av balken hur innehallits enligt ett beslut om införsel. gäller 24 5 införsellagen (1968: 621) i friiga om befrielse för gäldenären frän betalningsskyldighet.

('"')vergångsbestämmelser till 16 kap. utsökningsbalken

32 5 När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandet av balken. skall vid tillämpning av 16 kap. 55 i balken den tid om sex månader som anges där räknas från ikraftträdandet.

33 5 I fråga om skingringsförbud som har meddelats enligt utsökningsla- gen (1877:31 s. 1) eller annan lag tillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

Övergångsbestämmelser till 17 kap. utsökningsbalken

34 5 När utmätning eller annan verkställighet har ägt rum före balkens ikraftträdande. tillämpas äldre lag i fråga om kostnader i målet. Bestäm- melserna i 17 kap. 12 5 i balken gäller dock. när en tvist vid en fördelning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 75 tredje stycket.

1 mål som efter ikraftträdandet handläggs av överexekutor tillämpas äldre lag i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Övergångshestämmelser till 18 kap. utsökningsbalken

35 5 I fråga om talan mot beslut som har meddelats av utmätningsman- nen före balkens ikraftträdande och förfarandet hos överexekutor i målet tillämpas äldre lag. Bestämmelsen i 201 5 4 mom. utsökningslagen (1877: 31 s. 1) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före balkens ikraftträdande.

Beträffande talan mot beslut av överexekutor och förfarandet i hovrät- ten i målet tillämpas äldre lag.

I fråga om talan mot hovrättens beslut i mål som har fttllföljts från överexekutor och förfarandet i högsta domstolen i målet tillämpas också äldre lag.

Andra bestämmelser

36 5 Reseförbud som har meddelats enligt utsökningslagen ( 1877: 31 s. 1) upphör att gälla. när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats enligt utsök- ningslagen prövas av domstol eller. om talan ej har väckts i saken. av överexekutor.

37 5 Vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud skall i stället avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan lag än utsök- ningslagen (1877: 31 s. 1). tillämpas 36 5.

38 5 Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings- mannen skall i stället avse kronofogdemyndigheten.

Prop. 1980/81:84 ' ' Ltlg/Q'il'xlugvn 7

Talan mot beslut. som efter balkens ikraftträdande meddelas av krono- logdemy ndigheten enligt särskild lag eller annan lörlattning. skall lör-ds i hovrätten | stället lör hos överexekutor.

39 5 Mail. som enligt särskild lag eller annan författning skall prövas av överexekutor och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslut. skall i stället handläggas av kronol'ogdemyndigheten.

Mal enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos överesekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av tredje stycket.

Överesekutors befattning med mål som ej avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten ttpphör senast vid utgången av är 1982. Mål av sädan art som enligt de nya besti'tmmelserna skall handläggas av en krono- fogdemyndighet får även dessförinnan överlämnas till en behörig krono- fogdemyndighet. om det är lämpligt.

40 5 Bestämmelserna i 35 5 gälleri tillämpliga delar även ifall som avses i 38 och 39 55.

41 5 Lagen (1921 : 244) om utmätningsed tillämpas fortlarande i fråga om ansökningar enligt lagen som har kommit in till konkursdomaren före balkens ikraftträdande.

Förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräk- ningar tillämpas fortfarande beträffande handelsräkningar som har utfär- dats medan förordningen var gällande.

42 5 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet älagt nagon betalningsskyldighet och har så lång tid förflutit efter äläggandet att hinder möter för verkställighet i en främmande stat. vars lag annars medger verkställighet. skall hovrätten på ansökan av borgenären förnya betal- ningsäläggandet. sävida ej hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. lnnan ett sådant beslut meddelas. skall gäldenären beredas tillfälle att yttra sig.

Förordningen (1863:_5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förordning— en gällde.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Härigenom föreskrivs att i 2 och 355 lagen (1899:12 s. 9) om verkstäl- lighet i visst fall av utländsk domstols beslutl ordet "överexekutor" skall bytas ut mot '"kronofogdemyndigheten"

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

' Senaste lydelse av 2.5l909221s. 2 35 1927270.

Prop. l98tllez8—1 l.at_'li'ir.vlm.'t'n 8

litt mail som är anhängigt hos overesekutor vid ikraftträdamlet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgängen av är 1982. Malet far även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndighe- ten. om det är lämpligt.

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936: 79") om erkännande och verkställighet

av dom som meddelats i Schweiz.

Härigenom föreskrivs att 7s' lagen (193679) om erkännande och verk- ställighet av dom som meddelats i Schweiz skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_v(lul.u'

Anhängiggöres hos domstol eller ("ärinte/anar talan i sak. vilken ve— terligen redan är anhängig vid schwei/isk domstol som enligt den— na lag är behörig. skall den svenska domstolen eller ("it-crtuvUÅHIHr visa mälet ifrän sig.

Föreslagen lule/.vc

%$

Anhängiggöres hos domstol talan i sak. vilken veterligen redan är an— hängig vid schweizisk domstol som enligt denna lag är behörig. skall den svenska domstolen visa mälet ifran sig.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

Härigenom föreskrivs att 11 och 14 så lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar pä privaträttens omräde skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lule/.vc [illrar/(Igen lydelse

1113

Verkställighet. som sökes hos kronofogdemyndighet. sker enligt vad stim är föreskrivet i fråga om svensk domstols Iagakraftägande dom. 1 fall som avses i 4.5 sker verkställigheten med iakttagande ur 39 och 40935 n(slik/1ingslagen ('I877:3l .r. I). Föreskrift om tvångsmedel i den utländska exeku- tionstiteln skall ej vinna till- lämpning.

Verkställighet. som sökes hos kronofogdemyndighet. sker enligt vad som är föreskrivet i fräga om svensk domstols Iagakraftägande dom. 1 fall som avses i 4ä sker dat-k verkställigheten enligt vad som giil- ll'l' om .vådan claln som murar i 3 kup. 6.5 ulsökningrlmllvt'n. Före- skrift om tvångsmedel i den ut— ländska exekutionstiteln skall ej vinna tillämpning.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagli'irslagen 9

Föreslagen lydelse

1415

Har handräekning beviljats enligt 8 kup. utst'ikningslagen ( I877:3l s. I). skall med avseende på giltighe- ten av sådant beslut vid tillämpning av [88.5 i lagen med talans an- hängiggörande vid svensk domstol jämställas talans väckande vid dansk. finsk. isländsk eller norsk domstol. om domen i den utländska rättegången kan bli gällande här i riket enligt denna lag.

Har kvarstad eller annan sa'/("(*r- lwtsåtgärd beviljats enligt [5 kap. 1—3 ## rättegångshalken. skall med avseende på giltigheten av sådan åtgärd vid tillämpning av 7.5 isarn- ma kapitel med talans anhängig- görande vid svensk domstol jäm- ställas talans väckande vid dansk. finsk. isländsk eller norsk domstol. om domen i den utländska rätte- gången kan bli gällande här i riket enligt denna lag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1939: 6) om frihet från kvarstad och sking- ringsförbud för vissa luftfartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939: 6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

dels att 35 skall upphöra att gälla. dels- att i 2.5 orden "pant eller borgen" skall bytas ut mot "säkerhet". dels att i 45 ordet "Konungen” skall bytas ut mot "regeringen". dels att rubriken till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

Föreslagen lydelse

Lag om frihet från kvarstad för vissa

luftfartyg

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

Hänvisningar till S5

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1936: 320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

Härigenom föreskrivs att lå lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har arbetsgivare hos domstol. överexekumr eller skiljemän fram- ställt yrkande om vräkning av är-

Föreslngen lydelse 1 &

Har arbetsgivare hos domstol el- ler skiljemän framställt yrkande om vräkning av arbetstagare från lä-

Prop. 1980/81: 84 Nuvarande lydelse

betstagare frän lägenhet som upplä- tits ät honom pa grund av hans ar- bctsanställning. och upplyses att arbetstagaren deltager i strejk vid arbetsgivarens företag eller att han är föremål för lockout frän arbetsgi- varens sida. [nä yrkandet. ändä att arbetstagaren belinnes skyldig att avllytta frän lägenheten. i avbidan pä konfliktens avveckling icke bi— fallas förrän tre mänader förflutit frän det han i anledning av konflik- ten upphörde med arbetet.

Lag/ärs/agen 11) Föreslagen lydelse

genhet. som upplätits ät honom pä grttnd av hans arbetsanställning. och upplyses att arbetstagaren del- tager i strejk vid arbetsgivarens l'ö— retag eller att han är föremål för lockout frän arbetsgivarens sida. .lilr yrkandet, ändå att arbetstaga- ren befinnes skyldig att avllytta frän lägenheten. i avbidan pä kon- tliktens avveckling icke bifallas förrän tre mänader förflutit frän det han i anledning av konllikten upp- hörde med arbetet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. När ett mål om vräkning handläggs av övercsckutor efter ikraftträdan- det. tillämpas l s i dess äldre lydelse.

7. Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 11 & l'öräldrabalkcn' skall ha nedan angivna lydelse.

.N'm'ara/tcle lydelse Föreslagen lydelse

21 kap. || s?

Beträffande parts skyldighet att ersätta nmtparts kostnader i ärende enligt detta kapitel äga nt— säklangs/agens bestämmelser aln kostnader i lltst'ikningstmil hus äveresekutar motsvarande till- lt'intpning.

Länsrättenfår. enligt vad som är skäligt. _fi'irordna att den ena parten skall erst't'tta motpartens kust/lader i ett ('i/"ende enligt detta kapitel.

Kostnad för utförande av uppdrag enligt 2 & första stycket andra punk- ten. hämtning eller omhändertagande av barn och läkarundersökning beta- las av allmänna medel.

Den som har hand om barnet får tillerkännas ersättning och förskott i anledning av kostnad för resa och uppehälle i samband med inställelse vid läkarundersökning enligt 10 &. Härvid äger 15 # förvaltningsprocesslagen (1971 : 291) motsvarande tillämpning.

Fråga om ersättning enligt andra och tredje styckena prövas av länsrät- ten.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

' Ball-cen omtryckt 19781853. : Senaste lydelse 1979: 241.

l'rop. 1980/8 [: 84

8. Förslag till

l.ag/i'5rxlugc*n Il

Lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av o'm'yndigs värdehand-

lingar

Härigenom föreskrivs att i Z 5 lagen (l924z322l om värd av omyndigs värdehandlingar' ordet "överexektttor" skall bytas ut mot "kronofogde-

myndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982.

9. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l937:81) om internationella rättsförhållan- den rörande dödsbo

Härigenom föreskriVs att 2 kap. 14 & lagen (l937: till om internationella rättsförhällanden rörande dödsbo skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarumlc' lule/.se Föreslagen lydelse

2 kap. l4 .5

Har genom utrikesdepartemen- tets försorg till riket överförts egen- dom som vid bodelning eller arv- skifte utom riket tillagts någon som här vistas. må egendomen ej tagas i mät eller däri-i läggas kvarstad eller ski/1gring.s:/i'irbml. medan den finnes i förvar hos departementet eller myndighet genom vars försorg den skall tillställas den enligt bodel— ningen eller skiftet berättigade.

Har genom utrikesdepartemen- tets försorg till riket överförts egen- dom som vid bodelning eller arv- skifte utom riket tillagts någon som här vistas.]ii'r egendomen ej tagas i mät eller därä läggas kvarstad. me- dan den linnes i förvar hos departe- mentet eller myndighet genom vars försorg den skall tillställas den en- ligt bodelningen eller skiftet berätti- gade.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982.

lt) Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga omjordabalken' dels att i 6 kap. l2 & ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "krono-

fogdemyndigheten ' ".

dels att i 7 kap. 17 och l9 åå orden "lagen (l97lz494) om exekutiv försäljning av fast egendom" skall bytas ut mot "lZ kap. utsökningsbal- ken

' Lagen omtryckt l976:6l6. ' Balken omtryckt |97l: l209. 12 kap. omtryckt 1979: 252.

Senaste lydelse av 7 kap. 19 & l975: lt)85.

Prop. 1980/81: 84 Lag/i'lrslagen l2 tlelx att i 12 kap. 2I mot "länsstyrelsen". dels att 3 kap. 3 och 5 ta. 6 kap. lt) &. 7 kap. lö &. 8 kap. 4 &. B kap. 26 s. 19 kap. 21 s. 20 kap. o s. 2! kap. 2. 5 och 6 ;s. 22 kap. 3 soeh 23 kap. 2 ;; skall ha nedan angivna lydelse. dels att i balken skall införas en ny paragraf. I2 kap. 67 a &. av nedan angivna lydelse.

. 22 och 44 ts ordet "'överexekutor" skall bytas ut

Navara/ale lydelse [förlät/11.140” [WIC/SU

3 kap. 3 &

Den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till följd av att han eller nagon som han anlitat underlåtit att vidtaga sädan ätgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande.

Medför skyddsätgard uppenbarli- gen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga. fär åtgärden underlätas. Skadan skall dock ersättas. Om det be- gäres. skall pant eller borgen enligt atsöknlngslagen (18773?! .v. I) stäl- las hos länsstyrelsen rill säkerhet för ersättningen innan arbetet bör— jar.

Medför skyddsätgärd uppenbarli- gen högre kostnad än den skada som atgärden avser att förebygga. fär ätgärden underlätas. Skadan skall dock ersättas. Om det be— gäres. skall saker/tet enligt vad .vrnn sägs i.? lta/). nlsöltningxlmllten stäl- las hos länsstyrelsen för ersättning- en innan arbetet börjar.

Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark. till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet. av sådan beskaffenhet att särskild skyddsätgärd är nödvändig för att förebygga skada med anledning av arbete som icke sträckes nedanför vanligt källar- djup. skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.

5

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete fär vidtagas pä annans mark. om det är nödvändigt för att undvi— ka oskälig köstnad eller annan syn- nerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres. skall pan! eller borgen enligt urgölatlngslagen (l877:3l s. I) ställas hos länsstyrelsen till m'- ker/rer för ersättningen innan arbe— tet börjar.

&

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete fär vidtagas pä annans mark. om det är nödvändigt för att undvi- ka oskälig kostnad eller annan syn- nerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres. skall säkerhet enligt vad som sägs i .? kap. atsölt'nings- balken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lag/Firslttgen l3

["t'ireslatu'n lydelse

6 kap. l(l &

Ansvaret för inteckning som be- viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskil- da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastig- hets värde gäller därvid taxerings- värdet för året innan inteekningen söktes eller. om särskilt taxerings- värde då ej fanns för fastigheten. det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fas- tigheterna skall säljas utmätnings- vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas- tigheterna. gäller de värden som överexekutor låter åsätta fastighe- terna enligt lagen (197l:494) om exekutiv jörsäljning av fast egen- dom.

Ansvaret för inteckning som be— viljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det be- lopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskil- da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastig- hets värde gäller därvid taxerings— värdet för året innan inteekningen söktes eller. om särskilt taxerings- värde då ej fanns för fastigheten. det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fas- tigheterna skall säljas utmätnings- vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas- tigheterna. gäller de värden som åsiitts _litsliglu'lerna enligt [3 kap. utsökningslmlken.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastig- het med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket. svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning ej erhållas för dess andel i återstoden. fördelas bristen på samma sätt mellan de återstående fastigheterna.

7 kap. [6.5

Efter exekutiv försäljning av fas- tighet gäller upplåtelse av nyttjan- derätt. servitut eller rätt till elek- trisk kraft mot den nye. ägaren cn- dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen ll97l:494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller rättigheten enligt samma lag är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av un- derlåtenhet att uppsåga arrende- el- ler hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen (1971 :494) om exekutiv för- säljning av fast egendt.)m.

Efter exekutiv försäljning av fas- tighet gäller upplåtelse av nyttjan- derätt. servitut eller rätt till elek- trisk kraft mot den nye ägaren en- dast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt 12 kap. utsökningsbalken el- ler rättigheten enligt samma kapitel är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av un- derlåtenhet att uppsäga arrende- el- ler hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i l.? kap. utsökningsbalken .

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lag/inslagen 14

Föreslagen lydelse

8 kap.

Uppsäges arrendetwtal med an- ledning av att arrenderätten är för- verkad. upphör avtalet att gälla pä den fardag som inträffar närmast ef- ter uppsägningen. om ej rätten eller överesekutor finner skäligt ålägga arrendatorn att avllytta tidigare el- ler annat följer av 25 s.

4.5

Uppsäges arrendeavtal med an- ledning av att arrenderätten är för- verkad. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast ef- ter uppsägningen. om ej rätten än- ner skäligt älägga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 25 5.

()m arrendeavtal uppsägcs av annan orsak som gerjordägare eller arren- dator rätt att frånträda avtalet. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället. upphör avtalet dock genast att

gälla. Fardag är den 14 mars.

12 kap.

()7a #

Talan mot beslut av länsstyrelsen med anledning av nedsättningl en- ligt 21 sq _li'lrs i hovrätten genom he- svär.

13 kap. 26 å

Bestämmelserna i um'ikningsla- gen (1877:3l s. 1). lagen (197l:494) om exekutiv jifirsälining av fast egendom. lagsökningslagen (19461808) och konkurslagcn (1921:225) angående fast egendom och rättighet däri äger motsvaran— de tillämpning i fråga om tomträtt.

Bestämmelserna i utsökningshal— ken. lagsökningslagen (194618081 och konkurslagen (l921:225) an- gäende fast egendom och rättighet däri tillämpas också i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser tomträtt är denna likställd med fast egendom.

19 kap. 21 &:

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller tagits i anspråk ge- nun: hetalningssäkring eller har be- träffande fast egendom eller tomt- rätt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan

: Senaste lydelse 1978: 884.

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller För utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendo- mens försäljning av annat skäl för-

Prop. 1980/8l : 84 Naturum/U lydelse

om egendomens försäljning av an- nat skäl förfallit eller hur heml- lli/te.x".t'iikringen upphört ull gå!/u. skall anteckning därom göras i fas-- tighetsboken eller tomträttsbokcn. Anteckning att egendomen försälts utmätningsvis skall ske när hand- ling som visar köpeskillingens för- delning inkommit.

'Jl

Lug/Urs/ugvn l Föreslagen lydelse

fallit. skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomtrattsbo— ken. Anteckning alt egendomen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar kt'ipeskillingens fördelning inkommit. llur fits! egendom eller rum/rill! belagts med Arminia! ('I/("" logi/x i anspråk luv- nmn hem/ninland/(ring eller hur en sådan åtgärd upp/lärts" eller [iter- gåll. skull (Inn-'i'kning t/ärmn ut'/(Ari göms i_faxlig/u'lxlm/ten eller luntl- rälLt/mkun.

Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försälj— ning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndig- hets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken när anmälan. bevis eller fördelningslängd som utvisar för— hällandet inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhällande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträttsbok. gäller bestämmelsen.

20 kap. 6 ??

Lagfartsansökan skall avslås. om I. fängeshandlingen ej ingivits.

2. fängeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag.

3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehaller vill- kor. som enligt 4 kap. 4 eller 28 & medför att förvärvet är ogiltigt.

4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7—9. 28 eller 29 & eller eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt.

5. överlåtelsen står i strid med en möt överlätaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och. när överlåtelsen skedde. lagfart ej var beviljad för överlåtaren eller. om så var fallet. ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget pä inskrivningsdag.

6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt I7 kap. I eller 4 & äger företräde framför sökandens förvärv.

7.- fastigheten sålts exekutivt till 7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljning— annan än sökanden och försäljning- en enligt 213 11 $$ ] mom. utxök- en enligt 14 kap. ursökningxhulkcn niugxlugan (I877:31 s. !) äger före- äger företräde framför dennes för- träde framför dennes förvärv. värv.

8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets till- stånd och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom avslagits.

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

] Senaste lydelse |973: ll33.

Prop. I980/8]: 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget! lö

F't'ir'e.s'laj.'t-'tt lydelse

Zl kap.

25

Ansökan om inskrivning skall avslås. om

upplätelsehandlingen ej ingivit

'_oJIJ—

.J' # . fastigheten är utrm'itt.

S.

föreskrifterna i l3 kap. l—4 och 6 ss ej iakttagits. . lagfart ej är sökt för upplätaren. inskrivning i fastigheten är beviljad eller sökt.

5. fastigheten ltar utmätts. be- lagts med kvarstad eller tagits i an- språk genom betalaingxsiikring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den ins'krit'ningxdag då inskriv- ning söks-_

6. det är uppenbart att upplåtelsen på annan grund är ogiltig eller ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplätaren uppskjutits till senare in— skrivningsdag. skall behandlingen av ansökan om inskrivning av tomträt- ten uppskjutas till samma dag.

5 54

Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens inne— håll som avses i l3 kap. 2! åfår göras av fastighetsägaren eller tomträttsha- varen sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gälleri tillämpliga delar 2—4 5.5 med följande avvikelser.

Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv- ning av nyttjanderätt. servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag. får ansö- kan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgivit in- skrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. ()m fastigheten eller tomträtten ut- mätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inskrivning sökes. gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den bor- gena'r för vars fordran betalnings- säkring ägt rum.

* Senaste lydelse |978: 884.

Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv- ning av nyttjanderätt. servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag. får ansö- kan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgivit in- skrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten har utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningxdag då inskrivning sökes. gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad eller bc- talningssäkring ägt rum.

Prop. l980/81: 84 Lagli'irslagen l7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning äger rum. får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd. l avvaktan på att hinder som anges i andra eller tredje stycket undan— röjes skall ansökan förklaras vilande.

65

Framgår av anteckning i tomträttsbokcn eller upplyses eljest att tomträt- ten upphört enligt 13 kap. 19 &. skall anteckning om tomträttens upphöran- de göras i boken.

Ansökan om dödning av tomt- rättsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 & får ej bifallas. om inskriv- ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt.

Ansökan om dödning av tomt— rättsinskrivning i fall som anges i l3 kap. 22 5 får ej bifallas. om inskriv- ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten har tll- mätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- siikring och ett ärende angående anteckning mn åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.

22 kap. 3 55

Ansökan om inteckning skall avslås. om ]. föreskrifterna i 2 & icke iakttagits.

2. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsbokcn inteckning ej får beviljas i fastigheten.

3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt.

4. fastigheten frångätt sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.

5. sökanden är i konkurs eller försättes i konkurs den dag då inteck— ningen sökes samt fastigheten hör till konkursboet.

6. del av fastigheten är utmätt eller atmdtes den dag då inteek- ningen sökes.

7. del av fastigheten ltar tagits i anspråk genom betalningssäkring eller tages i anspråk den dag då inteekningen sökes.

8. ärende angående anteckning enligt 7 5 förköpslagen (1967z868) att kommun beslutat utöva förköps- rätt i fråga om egendomen upptagits

'(" Senaste lydelse l978: 884. 2 Riksdagen [980/81. [ saml. Nr 84

6. en del (II' fastigheten ltar ut- mätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring eller _f'astiglteten eller en del av fastigheten har he- lagts med kvarstad ()t'lt ett ärende angående anteckning om åtgärden ltar tagits upp senast på den in- skrivningsdag då inteekningen söks, såvida ej anst'ikningen har medgetts av krrntqfogdetnyndighe- ten.

7. ärende angående anteckning enligt 7 & förköpslagen tl9671868) att kommun beslutat utöva förköps- rätt i fråga om egendomen upptagits

Prop. msn/81:84

Nuvurunde lydelse

pä inskrivningsdag och ansökning— en göres av den som överlåtit egen- domen.

Lutz/Firxiutwn 18

Föreslagen lydelse

på inskrivningsdag och ansökning— en göres av den som överlatit egen- domen.

Har ärende angäende lagfart för sökanden uppskjutits till senare inskriv— ningsdag. skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma dag.

23 kap.

Ansökan om inskrivning skall avslås. om

I. den handling på vilken rättigheten grundas ej ingivits.

2. föreskrift i lag beträffande sadan upplåtelse som ansökan angår icke iakttagits och föreskriften ej avser giltigheten av endast visst förbehåll.

3. upplåtelsen står i strid med en mot upplåtaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och. när upplåtelsen skedde. lagfart ej var beviljad för upplåtarcn eller. om så var fallet. ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag.

4. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt.

5. fastigheten före upplåtelsen överlåtits till någon vars förvärv enligt l7 kap. l eller 4 & äger företräde framför upplåtelsen.

6. fastigheten före upplåtelsen frångått upplåtaren pågrund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.

7. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i upplä- telsehandlingen icke får inskrivas.

8. upplåtelsen avser rätt till elek- trisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger.

9. det är uppenbart att upplåtel- sen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av an- nat skäl ej kan göras gällande.

7. _liis'liglrt'lcn hur be/(lgls med kt'urxmrl och m t'irr'ndt' (ingående (uHce/(ning om kt'urstadcn hur m- gits upp senast på den ins/(rivnings- dag då inskrivning Sfi/(x.

8. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i uppla— telsehandlingen icke får inskrivas.

9. upplåtelsen avser rätt till elek- trisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger.

!(). det är uppenbart att upplåtel- sen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av an- nat skäl ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplätarcn uppskjutits till senare in- skrivningsdag. skall behandlingen av ansökan om inskrivning uppskjutas till samma dag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982. Om fördelningssammanträde efter exekutiv auktion hålls av överexeku- tor efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. gäller 6 kap. lZ & i dess äldre lydelse.

När ett mål angående avhysning av en arrendator handläggs av överexe- kutor efter ikraftträdandet. tillämpas 8 kap. 4 & i dess äldre lydelse.

Ett ärende om nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap. 21 å. som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet. skall även därefter hand- läggas av överexekutor. dock längst till utgången av år l982.

Prop. l98tl/8l184 Lagli'irslugen l9

Vad som sägs om kvarstad i ll) kap. Zl &. Zl kap. 2. 5 och 6 åå. 22 kap. 3 s och 23 kap. 2 ä i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

1] Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: l88) om arrendenämnder och hyres- nämnder

Härigenom föreskrivs att 7.3 lagen (1973: l88l om arrendenämnder och hyresnämnder' skall ha nedan angivna lydelse.

.:N'ln'urandt' lydelse

7.4

Arrende-. hyres— eller bostads- rättstvist får för ändamål som avses i lä första stycket I eller 2 eller 45 första stycket 1—3 av part hänskju- tas till nämnd. om tvisten ej är an- hängig vid domstol eller hos över— es'elt'umr eller skiljemän.

Föreslagen lydelse

Arrende—. hyres- eller bostads— rättstvist får för ändamål som avses i l s' första stycket I eller 2 eller 4å första stycket I—3 av part hänskju- tas till nämnd. om tvisten ej är an- hängig vid domstol eller h0s skilje- män.

1 tvist. som är anhängig vid domstol. kan domstolen förordna att tvisten före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas till nämnd för medling.

Denna lag träderi kraft den 1 januari l982. Om en tvist är anhängig hos överexekutor efter ikraftträdandet. tilläm- pas 755 i dess äldre lydelse.

12. Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen( 1979: 230)

Härigenom föreskrivs att 16 och 17 ääjordförvärvslagen ( 1979: 230) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fr'ireslagen lydelse

tes

Egendom som har förvärvats ge- nom inrop på exekutiv auktion un- der sådana förhållanden att för- värvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att

' Lagen omtryckt l980: 97.

Egendom som har förvärvats ge— nom inrop på exekutiv auktion un- der sådana förhållanden att för— värvstillständ skulle ha krävts vid vanligt köp skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda fordran. för vil- ken inroparen har panträtt i egen- domen. eller någon hans rättighet som är inskriven i den. får länssty- relsen pä ansökan medge skäligt an- stånd med avyttrandet. om det är sannolikt att förlust annars skulle uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen på framställ- ning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas på of- fentlig auktion enligt l7 &.

Lagfi'irslagen 20

Föreslagen lydelse

behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda fordran. för vil— ken inroparen har panträtt i egen- domen. eller någon hans rättighet som är inskriven i den. får länssty- relsen på ansökan medge skäligt an- stånd med avyttrandet. om det är sannolikt att förlust annars skulle uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen på framställ- ning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas av kro- nofiigdemyn(ligheten på offentlig auktion enligt l7å.

Anteckning om bestämmelserna i första stycket skall göras i det köpe- brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och. när lagfart söks. införas i fastighetsboken. om inte sökanden visar att av- yttringsskyldigheten har upphört.

l fråga om tillstånd att behålla egendom gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna om förvärvstillstånd i 3—8éiå med undantag av 45 första stycket ] samti l0 och 1155.

l7å

Har länsstyrelsen förordnat om auktion enligt l6å och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen. skall förordnandet trots detta gå i verkställighet. om inte lantbruksnämnden återkallar sin fram- ställning i ärendet.

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras som om egendomen hade bli- vit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla be- fintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skydds- beloppet täcks. får försäljning inte ske. om ej den bjudna köpeskilling- en täeker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen en- ligt lugen (I97I:494) om exekutiv fc'irsäljning av fast egendom eller. om ägaren eller innehavare av ford- ran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering. det värde vartill egendomen kan upp- skattas av värderingsmän som

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras som om egendomen hade bli- vit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla be- fintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skydds- beloppet täcks. får försäljning inte ske. om ej den bjudna köpeskilling- en täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen en- ligt IZ kap. utsökningsbalken eller. om ägaren eller innehavare av ford- ran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering. det värde vartill egendomen kan upp- skattas av värderingsmän som [äns- styre/sen utser. Egendomen får säl-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

(överexekutor utser. Egendomen 'l'åf säljas endast till den som har fått förvärvstillstånd eller enligt 25 1. 2. 4 eller 9 får förvärVa egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får an— tas. skall försäljning ske. även om innehavare av fordran bestrider det. Vad utsökningslagen (l877:3l s.!) ifråga omfördelning av köpe- skillingföreskriver beträffande gäl- denären skall i ärende som avses här tillämpas på ägaren.

Lag/"(inslagen 21 Föreslagen lydelse

jas endast till den som har fått för- värvstillstånd eller enligt 25 I. 2. 4 eller 9 får förvärva egendomen utan sådant tillstånd. Avges vid auk- tionen bud som sålunda får antas. skall försäljning ske. även om inne- havare av fordran bestrider det.

Kommer försäljning inte till stånd vid auktionen får Iantbruksnämnden inom två år efter det att auktionen har vunnit laga kraft hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställs inte sådan begäran inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den senare auktionen bud som får antas. är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982. Ett ärende om försäljning enligt 17.5 som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet Skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt.

13. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet

Härigenom föreskrivs att 6 och 7 5.5 lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet rn. m.I skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

65

Egendom, som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under så- dana förhållanden att förvärvstill- stånd skulle ha krävts vid vanli t köp. skall åter avyttras inom två ar efter det att auktionen vunnit laga kraft. om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro- paren antingen fått besked från

' Lagen omtryckt 19791307.

Föreslagen lydelse

Egendom. som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under så- dana förhållanden att förvärvstill- stånd skulle ha krävts vid vanligt köp. skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft. om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro- paren antingen fått besked från

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

kommunen att prövning ej påkallas eller erhållit hyresnämndens till- stånd att behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda någon inroparcns fordran. för vilken han har panträtt i egendomen. eller nå- gon hans rättighet. som är inskriven däri. får länsstyrelsen på ansökan medge skäligt anstånd med egendo— mens avyttrande. om sannolika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen. Avyttras ej egendomen inom före- skriven tid. skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att egendo- men skall säljas på offentlig auktion enligt bestämmelserna i 7 ?.

Iulg/Firslugen 33 Ft'ireslugen lydelse

kommunen att prövning ej påkallas eller erhållit hyresnämndens till- stånd att behålla egendomen. Har inropet skett för att skydda någon inroparens fordran. för vilken han har panträtt i egendomen. eller nå- gon hans rättighet. som är inskriven däri. får länsstyrelsen på ansökan medge skäligt anstånd med egendo— mens avyttrande. om sannolika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen. Avyttras ej egendomen inom före- skriven tid. skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att egendo- men skall säljas av kr:nw/bgdemyn— dig/teten på offentlig auktion enligt bestämmelserna i 7 s.

Anteckning om bestämmelserna i första stycket skall göras i det köpe- brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och. när lagfart sökes. införas i fastighetsbokcn. om sökanden icke visar att avytt-

ringsskyldigheten upphört.

Bestämmelserna i 4 %$ gäller i fråga om tillstånd att behålla egendom.

Har förordnande meddelats enligt 6 5 och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen. skall förordnandet trots detta gå i verk- ställighet. om kommunen eller hyresnämnden icke återkallar sin framställ- ning i ärendet.

1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen blivit ut- mätt för fordran med bästa för— månsrätt däri efter. i förekomman- de fall. sådana rättigheter som be- svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före- träde framför alla befintliga ford- ringar. Även om det i enlighet här- med bestämda skyddsbeloppet täckes, får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt lagen (1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller. om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär-

1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen blivit ut- mätt för fordran med bästa för- månsrätt däri efter. i förekomman- de fall. sådana rättigheter som be- svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före- träde framför alla befintliga ford- ringar. Ävcn om det i enlighet här— med bcstämda skyddsbeloppet täckes. får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. urst'ikningsbalken eller. om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär- skild värdering. dct värde vartill

l'rop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

skild värdering. det värde vartill egendomen uppskattas av värde— ringsmän som iirerexekulw utser. Egendomen får säljas endast till den som fått besked från kom— munen att prövning ej påkallas. er- hållit förvärvstillständ eller enligt 2 & 3. 3. 4 eller 9 får förvärva egen- domen utan sädant tillständ. Avges vid auktionen bud som sålunda fär antagas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider

Lag/'i'irslagen 23 li'f'jreslagen lydelse

egendomen uppskattas av värde- ringsmän som [iinsstyrelm'n utser. Egendomen får säljas endast till den som fått besked från kom- munen att prövning ej påkallas. er— hållit förvärvstillständ eller enligt ?. ä 2. 3. 4 eller 9 far förvärva egen- domen titan sådant tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda fär antagas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det.

det. Vad u!sökningslagen ( 1877 :.1' I s. Il ifråga om _li'irdelning av kö- peskilling föreskriver herräjlande .ur'ildeniiren skall i ärende som avses här tillämpas pri ägaren.

Kommer försäljning ej till stånd vid auktionen. får kommunen eller hyresnämnden inom två är efter det att auktionen vunnit laga kraft hos lansstyrclsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej sådan begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare auktionen bud som får antagas. är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion. som ej lett till försäljning. betalas av statsmedel.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982. Ett ärende om försäljning enligt 7 s' som är anhängigt hos ("överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt.

14. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.

Härigenom föreskrivs att 7 och 8 55 lagen (1916: 156) om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.| skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

753

Fast egendom. som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhållanden. att tillstånd enligt 1 eller 25 skulle ha krävts vid Vanligt köp. skall åter avyttras inom två är efter det att auktionen vunnit

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1973: 307. 1 Senaste lydelse 19751366.

Prop. HSO/81:84

Nuvarande lydelse

Lagfi'jrxlugen 24

Föreslagen lydelse

laga kraft. om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro- paren erhallit tillstånd att behalla egendomen. Har inropet skett för att skydda nägon inroparens fordran. för vilken han har panträtt i egendomen, eller någon hans rättighet. som är inskriven däri. äger länsstyrelsen på ansökan medgiva skäligt anstand med egendomens avyttrande. om sanno- lika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen.

Avyttras ej egendomen inom fö- reskriven tid. skall länsstyrelsen förordna att egendomen skall säljas pä offentlig auktion enligt bestäm- melserna i 8 s" eller. om särskilda skäl lula däremot. hänskjuta l'rägan till regeringens prövning.

Avyttras ej egendomen inom fö- reskriven tid. skall länsstyrelsen förordna att egendomen skall säljas (Il' krmmfngdemyndigheten på of- fentlig auktion enligt bestämmelser- na i 8 s' eller. om särskilda skäl la- Iur däremot. hänskjuta frågan till regeringens prövning.

Anteckning om bestämmelserna i första och andra styckena skall göras i det köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och. när lagfart sökes. införas i fastighetsboken. om sökanden icke visar att avyttringsskyldigheten upphört.

I fråga om tillstånd att behålla fast egendom äga bestämmelserna om tillstånd till förvärv av sådan egendom i 1 och 2 åå motsvarande till- lämpning. Äger länsstyrelsen icke själv avgöra ärendet. skall länsstyrelsen med eget utlätandc överlämna ansökningen till regeringen. Med förord- nande enligt andra stycket skall i sådant fall anstå till dess ansökningen prövats.

8.63

Finnes. sedan förordnande meddelats enligt 7 &. att inroparen dessförin- nan eller senare avyttrat egendomen. äger länsstyrelsen besluta att förord- nandet ej skall gä i verkställighet.

[ övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekommande fall. så- dana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exeku- tiva auktioncn och Imi-u företräde framför alla befintliga fordringar. Egendomen mä ej säljas till den som är skyldig att söka tillstånd därtill enligt 1 eller 2 & eller enligt jordförvärvslagen tl9791230) eller enligt lagen ( l975: ll32) om förvärv av hyresfastighet m.m. men icke erhällit sådant tillstånd eller. i fråga om sistnämnda lag. fått besked från kommunen att prövning enligt la- gen ej påkallas. Avgives vid auk-

' Senaste lydelse 1979: 3l0.

[ övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för- faras. som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmänsrätt däri efter. i förekommande fall. så- dana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exeku- tiva auktionen och hur företräde framför alla befintliga fordringar. Egendomen får ej säljas till den som är skyldig att söka tillstånd därtill enligt 1 eller 2 & eller enligt jordförvärvslagen(1979: 230) eller enligt lagen (l975: ll32) om förvärv av hyresfastighet m.m. men icke erhållit sådant tillstånd eller. i fråga om sistnämnda lag. fått besked från kommunen att prövning enligt la- gen ej påkallas. Avgives vid auk-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

tionen bud som sålunda må anta- gas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. Vad utsökningslagen (l877:3l .t'. 1 ) ifråga om köpeskillingen.: för- delning stadgar beträffande gäl- denären skall i ärende som nu avs-ex gälla egendomens ägare. Be- stämmelsen i 405 första stycket andra meningen lagen (I97l:494) om exekutiv försäljning av fast egendom äger icke tillämpning i frå- ga om egendomens försäljning.

Lagförslagen 25 Föreslagen lydelse

tionen bud som sålunda får anta- gas. skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. Bestämmelsen i 12 kap. 40 .b" första stycket andra meningen nt- sökningshalken äger icke till- lämpning i fråga om egendomens försäljning.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982. Ett ärende om försäljning enligt 8 & som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Arendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt.

15. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1925: 221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1925: 221 ) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom'

dels att i I och 13 åå ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "krono-

fogdemyndigheten".

dels att 2. 6. 11 och 12 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2452

Finnes. sedan förordnande med- delats enligt lå andra stycket. att egendomen dessförinnan eller sena- re avyttrats. äger överexekutor be- sluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras. som om egendo- men utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekom- mande fall. sådana rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhållandet inträdde och

' Senaste lydelse av 13 5 1946: 832. 2 Senaste lydelse 1967: 267.

Finnes. sedan förordnande med- delats enligt lä andra stycket. att egendomen dessförinnan eller sena- re avyttrats. får krmwfngdemyn- dig/teten besluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras. som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter. i förekommande fall. sådana rättig- heter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet in-

Prop. 1980/81 : 84 Nuvarande lydelse

hava förmänsrätt framför alla be- fintliga fordringar. Egendomen mä ej inropas av bulvancn eller den för vars räkning bulvanförhällandet in— gätts. Avgives vid auktionen bud som sälunda ma antagas skall lör- säljning ske även om innehavare av fordran bestrider det. Vad utsök— nings/agen ifråga om just egen- doms ji'n'säl/"ning oeh kt'ipesk'illing- ens jördelning i övrigt stadgar be- trätiande gäldenären skall i ärende sorti nu avses gälla bit/vatten. Den- ne skall även vara pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försälda egendomen i enlighet med [9855 utsöknitt_t_'slagen. Bestämmel- sen i /26.$ 3 ntom. samma lag äger icke tillämpning i fräga om egendo- mens försäljning.

L(tg/inslagen 26

Fores/a gen lydelse

trädde och har förmänsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendo- men./iir ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhäl- landet ingätts. Avgives vid atik- tionen bud som sältttitlajiit' antagas skall försäljning ske även om inne- havare av fordran bestrider det. Bulvanen är pliktig att betala kost— nad som ej kan gäldas ur den för- sälda egendomen i enlighet med 17 kap. 7 s*" utsökningsbaIkett. Bestäm- melsen i 12 kap. 4().$_/örsta styrke! andra meningen utsr'iknings/mIkea äger icke tillämpning i fråga om egendomcns försäljning.

(us”-*

Virke och sträfoder. som enligt denna lag dömas _li'jrbruttut. skola av åklagaren säljas i den ordning, som om utmätta lösören stadgas. Begär. innan frågan om förver- kande slut/igen prövats. ägaren av virke eller sträfoder. som tagits i beslag. att _li'irsäljning därav ska/! äga rum. eller finner. pä anmälan av åklagare. överesektitt>r. attjitra är för virkets eller sträfinlrets jör- sn'irelse eller att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, _f'örordne överesekutor, att godset skall säljas i den ordning nyss sagts: och skall i ty fall god- sets ägare, om han är känd oeh inom riket boende. eller. där han bor utotn riket men inom riket har känt ombud. som äger att för ho- nom mottaga stämning och avgiva svarrmtäl. ombudet genom åklaga- rens _ft'irsorg delgivits underrättelse om auktionen minst åtta dagar in- nan den hälles. Anmälan, varom här ovan sägs. skall vara åtföljd av fullständig. av två trovärdiga per-

1 Senaste lydelse l97t):431.

Virke eller sträfoder. som har

_li'irklarats _li'irverkat enligt denna

lag. ska/[ säljas av krtino/'ogdemyn- dig/teten. innan frågan om förver- kande av virke eller sträfoder. som har tagits i beslag. har prövats slitt- ligt. skall egendomen säljas av krona/itgdemyndigheten. om ägaren begär det elle/'_l'ara ji'irelig- ger att egendomen förstörs eller kostnaden för dess förvara-mde skul- le bli Större än sorti är skäligt. Åkla- garen skall Itos kromt/ogdemyn- dig/teten anmäla. när en _l'räga om jörsäljning har uppkommit. För- säljningen äger rtmt i den ordning som gället'för utmätt lös egendom i allmänhet.

Prop. [980/81 : 84 Nut'urumlt' lydelse

.mnur styr/tt _ri'n'n'c'kning. ulrixundc grn/mim" mängd (n'/1 buskar/]i'niu'l.

Säljes i beslag taget virke eller strtit'odcr. innan det zlt'inil.t"_/örhl'n- tel. sku/l. till des'sji'åguri diirmn bli- ri! sin!/igen avgjord. _fi'n'xälinings- .wnnmun nedsätlus i riksbanken på mn särskilt iir slut/gut." (n'/1 skull vad i 1609" u[.t't'ikningslugcn sägs" om sådana "WL/("A" insättning i hunkinriitlning ("lga nwt.s'i'arundc tillämpning.

I.!lltz/i'il'Å'llljJUIl 27

Föreslagen lydelse

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder innan det hur fiir/(lurats _fi'irt't'rkut. jär in_llnlnu medal inte hum/us ut innan frågan om _lörwr- kande hur arg/orm slutligt.

its4

Har domstolen utlätit sig an- gående sådant förbud, varom i 3 & .t'iigx, _qälic om klagan över domsto- lens beslut vad i rättegångsbalken iir stadgat om lmmlrät'lming.

Klaga/1 över Öl'('l'('_t'('kllf0l'5 be- slut i ärende. som orn/örniäies i I # jäm- i den ordning, som i utsök- ningslugt'n sludgas angående klu- gun över (ivarme/(utom utslag i nr- .wiltningwnål.

Har domstolen utliitit sig an- gående sådant förbud sum rna-vs i 3 så. gäller om klagan över domsto- lens beslut vad i rättegångsbalken är stadgat om kvm-mal.

ås

Talan mot kromg/imdetnymliglw- lens beslut ('n/ig! denna lag förs i den ordning somj'r'ireskrirs i utsök- ningsbulkt'n.

Över länsstyrelsens beslut i ärende. varom i 3 & sägs. må ej klagan föras.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982. Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i | & första stycket. skall ärendet även därefter handläggas av överexeku- tor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdcmyndighcten. om det är lämpligt. Detsamma giiller. om ett ärende som avses i 65 första stycket andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet.

Kronofogdemyndigheten får före de nya bestämmelsernas ikraftträ— dande vidta ätgärder för en försäljning enligt öä. som skall äga rum efter ikraftträdandet.

I fråga om talan mot överexekutors beslut tillämpas 12.5 i dess äldre lvdelse.

* Senaste lydelse |9461832. 5 Senaste lydelse |967:267.

Prop. 1980/81: 84 16 Förslag till

Lag/örslagwt 28

Lag om ändring i lagen (19591517) om förlängning av tiden för vissa servitut

Härigenom föreskrivs att 5 och 7 åå lagen (1959: 517) om förlängning av tiden för vissa servitut skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Sedan tre månader förflutit från det nämnden meddelat beslut. skall efter iivurest'kntors _li'irordnandt' beslutet gå i verkställighet lika som domstols Iagakraj'tiigandv dom.

Dä servitutstid förlängts i enlig- het med vad i denna lag sägs. skall servitutet gälla som om inteckning till säkerhet därför beviljats den dag. frän vilken förlängningen är att räkna. Skall den fastighet som be- sväras av servitutet säljas i den ord- ning utsökningslang bestämmer. skall servitutet upptagas i den i [07 .é' samma lag (.nnm'imnda jör- terkningen. därest det blivit anmält till auktiunsji'irriittart'n eller eljest är för honom känt.

Föreslagen lydelse

5.5

Sedan tre månader förflutit från det nämnden meddelat beslut. får stlnti't verkställas enligt vad som giiller om en sådan skilicdrnn som avses i 3 kap. lö # ntsäkningshal- Åt'll.

7.5

Dä servitutstid förlängts i enlig- het med vad i denna lag sägs. skall servitutet gälla som om inskrivning till säkerhet därför beviljats den dag. från vilken förlängningen är att räkna. Skall den fastighet som be— sväras av servitutet säljas i den ord- ning ntsökningsha/kcn bestämmer. skall servitutet upptagas i sakägar- _/'r'n'tt'('kningwt. om det blivit anmält till krunafitgdcmvndiglteten eller el- jest är för myndigheten känt.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Har överexekutor förordnat om verkställighet. gäller 5 & i dess äldre

lydelse.

17. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt till

gruva m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen t194916581 om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m. m.]

dels att i 1. 2 och 43% ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form. dels att 65 skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av 45 1971: 538.

Prop. 1980/81: 84 Lagförslaget) 29

Nuvarande lydelse ["—(lll'l'Å'lllle'H lydelse

() ?

Har någon till säkerhet för fordran panträtt i lös egendom. som avstäs enligt denna lag. äger han. ändå att fordringen ej är förfallen till betalning. framför ägaren rätt att utfä sin fordran ur löseskillingen för denna egen- dom. Samma skall ock gälla i fråga om den som har rätt att kvarhålla egendomen till säkerhet för förfallen fordran.

Löseskilling för lös egendom. som är utmätt. skall. om borge- nären det yrkar. utgivas till utmät- ningsmannen. Avser löseskillingen egendom, som satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall löse- skillingen, där part det äskar, utgi- vas till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på sätt i [86 9" utsökningslagen ärfo'r där av- settfall stadgat.

Löseskilling för lös egendom. som är utmätt. belagd med kvar- stad eller tagen i anspråk genom hetalningssiikring. skall utges till krotmfogdemyndigheten. om mi- gon part begär det.

Vad i denna paragraf är stadgat gäller icke tomträtt eller vattenfallsrätt.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Vad som sägs om kvarstad i (så i dess nya lydelse gäller även skingrings- förbud som har meddelats före ikraftträdandet.

18. Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 14.5 expropriationslagen (l972:7l9) orden ”utsökningslagen (1877: 31 s. 1)" skall bytas ut mot "utsökningsbal- ken".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

19. Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen ( 1970: 9881' dels att i 9 kap. 45 ordet ”utsökningslagens" skall bytas ut mot "utsök- ningsbalkens” '.

dels att 12 kap. 45 skall ha nedan angivna lydelse.

lLagen omtryckt 1971: 1035.

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget: 30

Föreslagen lydelse

12 kap. 4 5 För att fastighet skall få ingå i sammanläggning krävs att ägaren har lagfart på fastigheten eller att ansökan om lagfart förklarats vilande och hinder mot bifall till ansökningen icke föreligger om fastighetsbildningcn genomföres.

Är talan väckt om bättre rätt eller om Iö'sningsrätt till fastigheten eller är rätten till fastigheten i annat fall tvistig. får fastigheten ej ingå i sam- manläggning. Detsamma gäller. om fastigheten är utmätt eller eljest skall säljas i den ordning som fö- reskrivcs för utmätt fast egendom. Utmätning som ätergär. om sam- manläggning kommer till stånd. ' skall dock ej beaktas.

Är talan väckt om bättre rätt eller om lösningsrätt till fastigheten eller är rätten till fastigheten i annat fall tvistig. fär fastigheten ej ingå i sam- manläggning. Detsamma gäller. om fastigheten är utmätt eller eljest skall säljas i den ordning som fö- reskrives för utmätt fast egendom eller om den är belagd med kvar- stad eller tagen i anspråk genom hetalningssäkring. Utmätning. kvarstad eller hetalaingssäkring som återgår. om sammanläggning kommer till stånd. skall dock ej be- aktas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 12 kap. 45 i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

20. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att i 465 lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter orden "utsökningslagen (1877z3l s. 1)" skall bytas ut mot

"utsökningsbalken".

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

21. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att 32 och 55 5.5 lagen (1933: 269) om ägofred skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32å

Klandras ej förrättning såsom i 31.5 sägs. gånge därvid meddelat

Klandras ej förrättning såsom i Slå sägs. går ett därvid meddelat

Prop. 1980/81: 84 Nuvarande lydelse

tillåtande. [ vad det avser annan _li'tiga än [49 eller 62 sK ant/ärmäles. i verkställighet säsom laga kraft ägande dom.

Ända att talan _li'ires mot förrätt- nin'en. nu'i _li'irordnamle am ver/t— ställighet & utlåtandet. i vad därige- nom någon förpliktats att uppföra stängsel. meddelas av ("it't-'t'e.t'ektt- mr, därest sökanden ställer säker- het såsom i 48.5 utsö'kningslagen sägs för skadestånd. vartill han kan ltt'innas skyldig. om utlåtandet vardet" av domstol ändrat. Dom- stol. varest talan mot förrättningen är anhängig. mä. när skäl därtill ära. förordna. att verkställighet. varom nu är sagt. ej må äga rum.

Lag/firslagen 31 I—"(ireslagen lydelse

tillåtande i verkställighet sasom laga kraft ägande dom. s(ivitt utlä- tandet avser en atttutn _iraga än som nämns i49 eller 63 #.

Även om talan _li'irs mot förrätt— ningen. _Iär tttlätandct. sävirt där- igenom nägon förpliktats att uppfö— ra stängsel. verkställas. um sökan- den ställer säkerhet enligt vad som sägs i.? kap. utst'ilt'ningslntlken för skadeständ. som han kan bli skyl- dig att utge. om utlåtandet ändras av domstol. Domstol. där talan mot förrättningen är anhängig. _li'ir. när det-linus skäl till det. förordna. att verkställighet e_ijär äga rum.

55%

Bjuder ägaren till intaget hemdjur lösen efter vad i 53 .5 eller 545 första stycket sägs. men vill intagaren ej utlämna djuret, nedsätte ägaren det belopp i penningar. vartill lösen uppgår. eller ställe full pant eller borgen därför hos ulnu'itningsman- nen i orten eller annan i orten boende pålitlig person: vägras ha- nam ändå att utfå djuret. eller vill intagaren ej utgiva det utan lösen i fall. som i 54.5: andra stycket sägs. vare ägaren berättigad att av ut- mätningsmannen på den tred- skandes bekostnad erhålla hand- räekning för djurets uthekam- mande. lntagaren vare aek pliktig ersätta all den skada och kostnad. som vållats ägaren genom hans väg- ran.

Bjuder ägaren till intaget hemdjur lösen enligt 53% eller 54.5 första stycket. men vill intagaren ej utläm- na djuret. skall ägaren nedsatta det belopp i pengar. vartill lösen tipp- gär. eller ställa full pant eller bor- gen dätför hos krami/iigdemyn— dig/teten i orten eller någon i orten boende pälitlig person. Om han ändå intefår ur djuret eller om inta- garen ej vill utgiva det utan lösen i fall. som i 54s andra stycket sägs. har ägaren rätt att av krona/agde- myndigheten på den tredskandes bekostnad erhålla handräekning för att få ut djuret. intagaren är också skvlt'iig att ersätta all den skada och kostnad. som vållats ägaren genom hans vägran.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1982. Har överexekutor förordnat om verkställighet enligt 32.5. gäller äldre bestämmelser.

Prop. HSO/81:84 Lagförslaget! 32 22 Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1952: 166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs att lZä lagen (l952: l66) om häradsallmänningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyda/.te Förtur/(igen lyda/.te 12 å'

lnförlivning av mark med häradsallmänning må äga rum under villkor: 1) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningen. eller ock att den är behövlig för allmänning- ens bevakning eller skötsel:

2) att marken genom rågång eller genom fastighetsbildningsförrättning är skild från annan mark:

3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret; 4) att lagfart meddelats ä delägarnas fång till marken:

5) att klander ej instämts å fång- 5) att klander ej instämts å fång- et. att delägarnas rätt till marken ej et. att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt att heller eljest finnes tvistig samt att marken ej urmärtx; marken ej är utmätt. belagd med

kvarstad eller tagen i anspråk ge- nom betalningssäkring:

6) att marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt in- teckning: samt

7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servituts- rätt som hindrar tillämpande av planmässig Skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen avsedda syftet.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982. Vad som sägs om kvarstad i 12.5 i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

23. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs att II 5 lagen (l952: l67) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ll ä'

lnförlivning av mark med allmänningsskog må äga rum under villkor: |) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så belägen. att den lämpligen kan förvaltas

'Senaste lydelse 1971: 1056. ' Senaste lydelse 1971: l057.

Prop. 1980/81: 84 Lagförslaget! 33 Nuvarande lydelse Föreslagen lvl/else

gemensamt med allmänningsskogen. eller ock att den är behövlig för allmänningsskogens bevakning eller skötsel;

2) att marken genom rägång eller genom fastighctsbildningsförrättning är skild frän annan mark:

.)) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret: 4) att lagfart meddelats ä delägarnas fång till marken: 5) att klander ej instämts ä fång- 5) att klander ej instämts ä läng- et. att delägarnas rätt till marken ej ct. att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt att heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts: marken ej är utmätt. belagd med

kvarstad eller tagen i anspråk ge- nom betalningssäkring:

6) att marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt in- teckning; samt

7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servituts- rätt som hindrar tillämpande av planmässig Skogshushållning eller eljest strider mot det med inl'örlivningen avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982. Vad som sägs om kvarstad i 115 i dess nya lydelse gäller även sking— ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

24. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

Härigenom föreskrivs att i 12 & lagen (19191426) om flottning i allmän flottled ordet ”överexekutor" skall bytas ut mot "kronofogdemyndighe- ten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982.

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandling— ar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs att i l7ä lagen (l9l5z2l8) om avtal och andra ränthn/jlingflr på förmögenhetsrättens områdel ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "tingsrätten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Ett ärende som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av är 1982.

' Senaste lydelse av 17 & I977: 672. ? Riksdagen [980/81. ] .t'aml. Nr 84

Prop. HSO/81:84 26 Förslag till

Ltttgfl'n's'laluen 34

Lag om ändring i lagen (1845: 50 s. 1) om handel med lösören. som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att 3 s lagen (1845150 s. |) om handel med lös- ören. som köparen låter i säljarens vård kvarbliva'. skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

35

Är köpeavhandling så upprättad och behandlad. som i l & sägs. men inträffar utmätning inom trettio da- gar efter det avhandlingen inför rät- ten företeddcs. eller försit'ttes säl- jaren i konkurs efter ansökning. som gjorts inom sagda tid. vare den sälda egendomen ej fredad från att utmätas eller att till konkursboet räknas. Detsamma gäller. när ansö- kan om förordnande av god man enligt ackordslagen (19701847) gjorts inom nämnda tid och kon- kurs följt pä ansökan. som gjons inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandet förföll el- ler. när förhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrägan avgjor- des. (iöres efter utgången av den i första punkten angivna tid jäv mot köpeavhandling. vilken bejinnes så upprättad och behandlad. som nyss sagts. vare, där jävet göres vid ut- mätningstillfälle. fordringsägaren skyldig att. om han vill fullfölja jä- vet. inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köpa- ren vid den domstol, till vilken ut- ma”tningsmannens tjänstgöring.;- område ltör, eller vare all talan i tv mål kvitt: och stände godset i kvar- stad. därest sökanden inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen hos Övereselattor ställer full borgen för den kostnad och skada. som av kvarstaden följa kan: var säljarens egendom avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös egendom

Föreslagen lydelse

,

Är köpeavhandling sä upprättad och behandlad. som i l & sägs. men inträffar utmätning inom trettio da- gar efter det avhandlingen inför rät- ten företeddes. eller försatts säl- jaren i konkurs efter ansökning. som gjorts inom sagda tid. är den sälda egendomen ej fredad från att utmätas eller att räknas till kan- kursboet. Detsamma gäller. när an- sökan om förordnande av god man enligt ackordslagen (l97t):847) gjorts inom nämnda tid och kon- kurs följt på ansökan. som gjorts inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandet förföll el- ler, när förhandling om offentligt ackord följt. ackordsfrägan avgjor- des. Gt't'rs efter utgången av den i första punkten angivna tiden jäv mot köpeavhandling. vilken är så upprättad och behandlad, som nyss sagts. är. om jävet görs vid utmät- ningstillfälle. fordringsägaren skyl- dig att. om han vill fullfölja jävet. inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid tingsrätten i den ort där kronofog- demyttdigltetenfinns. Gör ltan inte det. har ltatt förlorat sin talan. Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden skall. om han vill att åtgärden skall bestå. inom fjorton dagar efter utmät- ningsförrättningen hos kronofogde- mj'ndiglteten ställa full borgen för den kostnad och skada, som kan orsakas av kvarstaden. Var sälja—

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1977: 673. 3 Senaste lydelse 1970: 853.

Prop. 1980/81 : 84 Lag/inslagen 3.5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till konkursbo är stadgat i 39 6 kon- kurslagen äga motsvarande lill- lämpning.

rens egendom avträdd till konkurs. skall vad om återvinning av lös egendom till konkursbo är stadgat i 40 lv $$ konkurslagen (I921:225) äga motsvarande tillämpning.

Vad som nu sagts om konkurs äger motsvarande tillämpning om i stället offentligt ackord fastställes. I fråga om talan med anledning av ackordsför- handling äga I7 och 18 så ackordslagen (19701847l motsvarande tillämp- ning.

l.)cnna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Harjäv mot en köp:-avhandling framställts vid ett utmätningstilllälle före ikraftträdandet men har tiden för väckande av talan ej gått till ända före ikraftträdandet. får talan därefter väckas antingen vid den domstol som anges i den äldre bestämmelsen eller vid den domstol som anges i den nya bestämmelsen.

27. Förslag till

Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977: 981)

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen ( 1977: 981 )' dels att i 20 & ordet "utmätningsman" skall bytas ut mot "kronofogde- myndigheten",

dels att 18 och 21 ss skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse 18 &:

Om köparen vid avräkningen till— godoräknas ett större belopp än kreditgivnren. får varan återtagas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan värderats av utmätnings- man. nedsätter" mellanskillnaden hos denne.

Om köparen vid avräkningen till- godoräknas ett större belopp än kreditgivaren. får varan ätertagas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan värderats av kronofogde- myndiglzeten. nedsätter mellan- skillnaden hos m_wtdig/teten.

Har kreditgivaren för att kunna ätertaga varan eller för att denna efter återtagande skall kunna brukas pä avsett sätt måst betala skuld som åvilar köparen. fär kreditgivaren vid tillämpning av första stycket avräkna sådan betalning mot mellanskillnad köparen till godo.

'l'illgodoräknas kreditgivarcn ett större belopp än köparen. får kreditgi- varen ej kräva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat fall än då varan har utsatts för betydande värdeminskning genom att köparen vanvårdat varan.

' Senaste lydelse av 20 & 1978z598. : Senaste lydelse 19781598.

Prop. l980/8l: 84

Nuvarande lydelse

”I

[Jig/'i');".slugt'n B(i

Fl!!'('.$'l(l_1,-'('Il I_V(l('/.H'

.N

Handräekning far beviljas endast om det är uppenbart att de förutsatt-- ningar som anges i IS & andra stycket föreligger.

Har förbehåll om ätertaganderätt använts i strid mot förbud enligt li s" tredje stycket. fär handräekning ej beviljas.

Handräekning eller verkställighet av dom. varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka vara som salts med förbehåll om återta- gandcrätt. får ej beviljas beträffan- de vara som enligt (75 # uta-ökning» lagen (1877:3l S. I) undantages från utmätning.

Handraekning eller verkställighet av dom. varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka vara som salts med förbehz'tll om atetta— ganderätt. får ej beviljas beträffan— de vara som enligt 5 Aup. l—3 ;l's' lt!.w'iknin_ux/m/lt0/1 undantages fran utmätning.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982.

28. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l978: 599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen tl9781599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.

dels atti II. 14 och IS så ordet "utmätningsman'" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten". dels att 10. lZ och It)—IX lis samt övergangsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Nllt'm'amll' [jide/.vc Förtur/(igen lydelse

10.5

Om köparen vid avräkningen till— godoräknas ett större belopp än säl- jaren. får varan ätertagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan har vär- derats av urmiimingsman. nedsät— ter mellanskillnaden hos denne.

Om köparen vid avräkningen till- godoräknas ett större belopp an säl- jaren. får varan alertagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller. när varan har vär- derats av krona/iredan)):mt'ig/u'lt'n. nedsätter mellanskillnaden myndigheten.

hos

Har säljaren för att kunna ätertaga varan eller för att denna "efter äterta- gande skall kunna brukas pä avsett sätt mäst betala skuld som avilar köparen. får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna sadan betalning mot mellanskillnad köparen till godo.

Tillgodoräknas säljaren ett större belopp än köparen. fär säljaren inte kräva ut mer än mellanskillnaden trestskulden).

1255

Ansökan om handräekning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringcn som utestar obetald. ()m

Prop. [WO/81:84 Lag/inslaget! 3.7

Nuvarande Irtlt'lu' ["t'n't'xlatu'n [rdr/.ru

säljaren gör ansprak pä dröjsmalsränta eller. i fall da avtalet innehaller förbehåll som avses i t—s andra stycket. ersättning för reparation eller annan atgärd beträffande varan. skall i ansökningen ocksä uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i I l &.

Exekutionsavgift skall förskot- teras av sökanden. om atnn'itninax- ”IIIN/It'll begär det. Betalas inte för- skott inom förelagd tid. far hand- räekningen inställas.

] fräga om handräekning enligt denna lag tillämpas bestämmelser- na otn lanar/ning if(». ju, nu url: ht) (1 ## "Hökningxlagcn tl877:_il .t'. 1).

llixekutionsavgift skall förskot- teras av sökanden. om kronofogde- nrrmlig/wlt'n begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid. far handräekningen inställas.

l fraga om handräekning enligt denna lag tillämpas bestämmelser- na om verks/tillfalle! [ I!) kap. [()— IZ N [a_i(?kning/m[ken.

”så

Beslut i fraga om handräekning överklagas lItM överexekutor. Mal Öl'l'rl'XU/(llllH'S bur/nl _l't'ir talan ('j _löras.

'I'a/un mot beslut i fräga om hand- räekning/firar i hovrätten genom be- .ri'iir. Barva!" .s'Åall anji'iras inom tre l'('('l(tll'_/l'tlll det att beslutet delgavs klaga/alen. Mot lmvrärtcm beslut

får talan (fi./"örat".

Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan ätgärd vid handräekningen. är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att hundra"rivningen genomföra?-'x eller. UHI ji'n'rt'ittning- en inom den tiden har överklagats. inom en månad efter det att över- ccvekalars walul meddelades. fär köparen hos uInta!ningsmanncn lyfta belopp som har nedsatts enligt lll & första stycket.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att hexlatcl mn ltamlriirkning vann laga kraft mot hmmm. fär köparen hos kratta/ag- demymliglieten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10.5 första stycket.

l7å

I fråga om handräekning gäller i övrigt ut.vökningxlagen tl877s3l .r. I) i tillämpliga delar.

I fråga om handräekning gäller i övrigt utsöÅIringa-halkan i tillämp_ liga delar.

l8s

Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen. varvid domen skall ges in.

[ fraga om verkställigheten till— lämpas [2.6 tredje strv/tv!. 14.5 och. om ej annat följer av domen. 15 &. Beträffande talan mot nnm'it-

[ fråga om verkställigheten till- Iämpas l4 & och. om ej annat följer av domen. l5 .s. Beträffande talan lnot kram(liigtlemymlighetvnx vär-

Prop. 1980/81: 84 Lag/örslugm 38 Nuvarande lydelse Föreslagen lyda/.vc

ningsnmnnmis värdering tillämpas dering tillämpas lo & andra och lo & andra och tredje styckena. tredje styckena.

Den tid av en månad som anges i

sis/m'immla styrke räknas dark i fall då I/i'lrriittningen har överkla- gats/rån den dag då beslut av hög— re instans vann laga kraft.

Denna lag[ träder i kraft den I juli l979. Samtidigt upphävs lagen (l9l5: 2l9) om avbetalningsköp.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses annars däri lagrum som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen skall i. stället denna tillämpas.

Äldre lag gäller fortfarande i frä- Äldre lag gäller fortfarande i frä— ga om köp som har ingåtts före den ga om köp som har ingätts före den nya lagens ikraftträdande. nya lagens ikraftträdande. I ställt-t

- för 10.5 [lärde styrke! ur'lt 14 s* la- gen (l915.'2l9) mn avln'lalningsköp gäller dark [2 55 tredje stycket t)('ll [6 .6 nya lagen. Vad som sägs mn ulsökningslugen i 16 .t' lagen om av- ln'lulningsköp skall i stället avse ut- sökningsbalken.

Denna lag2 träder i kraft den ljanuari l982. När utmätningsmannen före ikraftträdandet har meddelat beslut i fråga om handräekning eller verkställighet. tillämpas äldre bestämmelser.

29. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1927: 77) om försäkringsavtal| dels att i MB .5 ordet ”utsökningslagen" skall bytas ut mot "utsöknings- balken".

dels att 58 och 123 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 &:

Gäller försäkring å gods till förmån för någon. som till säkerhet för fordran har panträtt i godset, äge han. ändå att fordringen ej är till betal- ning förfallen. framför ägaren rätt att ur utfallande ersättningsbelopp utfä sin fordran. såvida icke ägaren genom att avhjälpa skadan eller på annat

(978: 599. Senaste lydelse av övergångsbestämmelserna (9781869. l98l:000. ' Senaste lydelse av [18.5 l968:622. : Senaste lydelse l978: 899.

N..

Prop. 1980/81: 84 Lag/i'irslagen 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sätt bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt före försäkringsfal- let. Lag samma vare. där försäkringen gäller till förmån för någon. som har rätt att kvarhälla godset till säkerhet för förfallen fordran.

lirså'ittningsbclopp för gods. som är utmätt eller har tagits i anspräk genom betalningssäkring. skall. om lmrgenären det yrkar. utgivas till tnnra'lningsntannen. Avser ersatt- ningshelnppel gat/s, som satts i kvarstad eller under skingringsji'ir- Imd. skall beloppet, där part det äskar. utgivas till Överexekutar: (N'll har denne att med Itt-'lap/n'tji'ir- _lara [ni sätt i [60 s* utsökningslagen iir/iir da'r athtjall stadgat.

Ersättningsbelopp för gods. som är utmätt. belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betalnings- säkring. skall utges till kronofogde- myndig/teten. om någon part begär det.

I fråga om rätt för borgenär. som har panträtt i fastighet elleri tomträtt. att njuta betalning ur brandskadeersättning gäller. i stället för föreskrifter- na i 56 och 57 .åt's' samt första och andra styckena i förevarande paragraf. vad som finnes stadgat i 86—88 åå samt i särskild lag.

123 s*

l-"ordran. som pä grund av olycksfalls- eller sjukförsäkring innestår hos försäkringsgivaren. må ej för gäld tagas i mät.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning enligt vad som I'öreskrives i 67 då um'ikningsla— gen (187753! A". I).

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning enligt vad som föreskrives i 7 kap. utst'ikningshal- ken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 58 å i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförhud som har meddelats före ikraftträdandet.

30. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos

myndighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet

dels att i l. 2. 5. 6 och 8 åå ordet "överexekutor" skall bytas ut mot

"länsstyrelsen”.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 9 a &. av nedan angivna

lydelse.

" Senaste lydelse 1976: l77.

Prop. l980/8lz84 Lag/inslagen 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 tl s*

Talan lnöt beslut av länsstyrelst'n förs i/mvrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den i januari 1982. Ett ärende om nedsättning som är anhängigt hos överexekutor vid ikraft- trädandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgangen av är l982.

31. Förslag till

Lag, om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen hand- ling

Härigenom föreskrivs att i lagen (l927: 85) om dödande av förkommen handling skall införas en ny paragraf. lZ a &. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 a #

Vad som sägs i I—ll N om dö- dande av en _fi'irkömmen handling gäller i tillämpliga delar även när en handling ej har kunnat (III!!'(l]_llts' vid utmätning av flm/ringen eller rättigheten eller vid konkurs. mn det kan antas att handlingen ttn- danlzä/Is. Ansökan um dödande görs i sådant fall av kröna/"Ogde- myndigheten eller konkurs/wet.

Om det anses behövligt. skall tingsrätten som villkurjör dödande jöreskrira att utmätningsm'ikanden eller konkursboet ställer säkerhet enligt vad som sägs i.? kap. utsök- ningslmlken för den skada som rätt innehavare av handlingen kan lida. Föreligger enligt 2 kap. 27 # utsök- ningshalken ej skyldighet att ställa säkerhet. skall tingsrätten i stället som villkor föreskriva att utmät- ningssökanden utfäster sig ut! er- sätta en sådan skada. Säkerheten eller utfästelsen får ej åberopas. om talan väcks senare än tre år från den dag då beslut om hand- lingens dödande vann laga kraft.

N_v handling skall ej utfärdas med anledning av dödande enligt denna paragraf.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagfi'irslagen 4l

Föreslagen lydelse

Om ett överskott uppkommer vid utmätning, får det ej betalas ut till utmätningsgäldenären utan att den dödade handlingen företes eller att utmätningsgäldenären gör sanno- likt att han ej har handlingen i be— håll.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

32. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordring-

ar till helt krontal, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (I972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m.m.

dels att i 3 & ordet ”Konungen" skall bytas ut mot ”"regeringen". dels att I lå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

[den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan författning, skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran, som vid bn'stande betalning eller eljest indrives av ut- mätningsman såsom fordran i all- mänt mål. bestämma kapitalbelop- pet till helt krontal så. att överskju- tande öretal bortfaller. Ränta på fordringen skall avrundas till när- mast högre hela krontal.

Med allmänt mål avses i denna lag mål hos kronofogdemyndighet om uttagande av skatt eller tull. staten tillkommande avgift eller lik- nande medel som får uttugus ge- nom utmätning utan föregående dom, böter eller annat som indrives i samma ordning som böter. avgift till statsverket enligt vattenlagen (1918: 523) eller belopp som erlagts av allmänna medel och enligt dom- stals beslut skall återbetalas till statsverket.

Föreslagen lydelse

] 5

I den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan författning. skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran. som vid bristande betalning eller eljest indrives av kronofbgdemyndighet såsom ford- ran i allmänt mål, bestämma kapi- talbeloppet till helt krontal så. att överskjutande öretal bortfaller. Ränta på fordringen skall avrundas till närmast högre hela krontal.

[ I kap. 6.6 utsökningsbalken finns bestämmelser om vad som avses med allmänt mål.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982.

Prop. 1980/81:84

33. Förslag till

l.ag/i'irslagen 42

Lag om ändring i lörmänsrättslagen (1970: 979)

Härigenom föreskrivs att 9 & förmänsrättslagen (l97llz979l' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

9

Föreslagen lydelse

&!

Särskilda förmänsrättcr gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4—7 så angivna numreringen.

Förmansrätt enligt 4 & 3 har dock företräde framför förmänsrätt enligt 4 s 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247s sjölagen (l8l.*l:35 S. |).

l-'('irn1ättsratt på grund av utmät— ning har företräde framför förmans- rätt på grund av inteekning. vilken sökts samma dag som utmätningen t'erkstt'illdes eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom. L'tmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av för- mänsrätt finns för vissa fall särskil- da bestämmelser.

Förmänsrätt på grund av utmät— ning har företräde framför förmäns- rätt pä grund av företagsinteek- ning. vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning medde- lades eller senare, ()ell_ll'c'lntlöt'fi'ir— tminsröt! på grund av annan in- teekning. vilken har sökts samma inskrit'ningsdag som ett ärende an- gående anteekning (nn uttnt'itning- en har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom. mn ej annat följer av 4 kap. 30 s' andra styeket eller 7 kap. L? Q' utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med sam- ma slag av förmånsrätt finns för vis- sa fall särskilda bestämmelser.

Vad i denna paragraf föreskrives om förmänsrätt på grund av utmätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betalningssäkring.

Denna lag trädcri kraft den I januari l982. Om utmätning har beslutats före ikraftträdandet. gäller äldre bestämmel- ser. Var utmätningen inte fullbordad vid ikraftträdandet. skall utmätningen anses ha verkställts i och med ikraftträdandet eller. vid utmätning av lön som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. när lörfallotiden inträtt.

: Lagen omtryckt l975: 1248. * Senaste lydelse 1978: 883.

Prop. l98lI,/8l:84 I_.u_g/l')'r.s'lug('n 43. 34 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteekning

Härigenom föreskrivs att 4å lagen tl96oz454) om företagsinteekning skall ha nedan angivna lydelse.

Nzn'urumle lydelse [föreslagen lydelse 4 ä'

Företagsinteckning gäller i näringsidkarens lösa egendom. i den mån denna hör till den inteeknade verksamheten och utgöres av

|. inventarier. varor eller andra Iösören. dock ej skepp och skepps- bygge. ej heller luftfartyg och sådan reservdel därtill som kan omfattas av inteckning i luftfartyg.

2. byggnad eller annan anläggning som icke hör till tomträtt.

3. arrenderätt. hyresrätt. rättighet som avses i 7 kap. 3.5 jordabalken. bostadsrätt eller rätt till gruva eller annan gruvegendom. om rättigheten kan utmätas.

4. nyttjanderätt till inventarier eller andra lösören. om rättigheten kan utmätas.

5. patent. upphovsrätt eller annan rättighet av immateriell art. om rät- tigheten kan utmätas.

6. fordran på vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sådant slag. som avses under l—5. eller på ersättning med anledning av att sådan egendom skadats eller gått förlorad eller tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande.

7. fordran på vederlag för arbete.

Föreragsinret'kning. som söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad för _I'ordrun eller se- nare. gäller ej i den kt'ursmdslw- lagda ((gälldumm.

Överlåtes verksamheten. gäller inteekningen i överlåtarens fordran pi'i vederlag. i vad detta avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av inteekningen.

Denna lag träder i kraft den I januari l982. Vad som sägs om kvarstad i 4.5 i dess nya lydelse gäller även skingrings- förbud som har meddelats före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse l973: l0(>7.

Prop. [980/81: 84 Lag/inslagen 44

35. Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (l89l: 35 s. !)

Härigenom föreskrivs att 33. 38. 237. 238. 249. 253. 254 och :ssss sjölagen (189lz35 s. l)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft tres/ugen lydels e

33 &

Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansökan om inskrivning av förvärv av sadan egendom skall avslås. om

!. bestämmelsen i 30% torsta stycket ej iakttagits: egendomen ej kan registreras enligt ll &: sökanden ej styrker sitt förvärv: tängesmannens tätt ej är inskriven l registret. ehuru den hade kunnat inskrivas där. och sökandens förvärv icke grundas päesekutiv törstiljning'.

5 . aberopad överlåtelse står i strid med en mot övcrlataren pa grund av förvz'it'vsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendo- men och överlåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller. om så var fallet. villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som ansökningen göres:

6. egendomen av överlätaren tidigare överlåtits till annan och överlåta- rens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller. om så var fallet. inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvär- vcl:

J-"h'uJI—J

7. före utgången av den inskriv— 7. egendomen hur blivit./"('n'emåI ningsdag då anmälningen eller (Hl- sökningen göres egendomen hlit'i! föremål för kvarstad. skingrings- förbud eller belulningssiikring till

för kvarstad eller l)emIningsu'ikring rill säkerhet för el! uns-prål." mot överlåta/'en och en iirende un- gående (utlet'kning um iilgiirden

säker/tel för artspråk nm! över/å- luren eller denneförsuns ikon/(mir:

hur tagits- npp senast på" den in- .vkrit'ningsdug då anmälningen eller urm'ikningen görs" eller r'it'erlåluren Iturjör'sutts i konkurs _li'ire utgång— en ut' nr'l'mndu inskrit'ningsdug.'

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

Första stycket 5—7 utgör ej hinder mot inskrivning av förvärv. om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats pågrund av samma förvärv.

38 s* [ skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas. när 1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga. som angår inskrivning:

' Lagen omtryckt l975:|289. 1 Senaste lydelse l978:886. * Senaste lydelse l9782886.

Prop. 1980/81: 84

Navara/ide lydelse

Lag/inslagen 45

Föreslagen lydelse

2. mal som avses under I avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft:

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs:

4. registrerat skepp eller skeppsv bygge eller inskriven rätt till sädan egendom blivit föremål för kvar- stad. .vkr'ngrirrgs/i'irbad. betalnings- säkring eller utmätning. konkurs— förvaltare begärt att registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt. ägaren enligt Ills' andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekutivt eller egendo— men salts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs. kvarstad. sking- ringsfi'irlnal. betalningssäkring eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skepps— bygge eller inskriven rätt till sådan egendom eljest förfallit;

4. registrerat skepp eller skepps- bygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit förcmäl för kvar— stad. betalningssäkring eller ut— mätning. konkursförvaltare begärt att registrerat skepp eller skepps- bygge skall säljas exekutivt. ägaren enligt [05 andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exeku- tivt eller egendomen salts exeku— tivt:

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs. kvarstad. betal- ningssäkring eller utmätning upp- hävts eller ätergätt eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skcppsbygge eller in- skriven rätt till sådan egendom cl- jest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i läs" angiven grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17.5:

7. enligt 35.5 beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skcppsbyggnadsregistret. skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregist- ret. om bygget överföres dit säsom skepp. Registeranteekning skall av- föras. om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

237s

Kvarstad eller annan handräek— ning för fordran. beträffande vilken ansvarigheten är begränsad. skall vägras och beviljad sädan åtgärd skall hävas. om redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer säkerhet för fulla ansvarighctsbe- loppet enligt 235s'jämte ett av myn- digheten bestämt tillägg för oränta och kostnader i saken. Säkerheten må åberopas gentemot alla borge- närer. för vilkas fordringar gäller begränsning till samma ansvarig- hctsbclopp. och skall anses vara ställd till förmån för alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett

ls'varstad för fordran. beträffan- de vilken ansvarigheten är begrän- sad. skall vägras och beviljad sädan ätgärd skall hävas. om redaren inom riket hos rätten ställer säker- het för fulla ansvarighetsbeloppet enligt 2355 jämte ett av rätten be- stämt tillägg för ränta och kostna- der i saken. Säkerheten får åbero- pas gentemot alla borgenärer. för vilkas fordringar gäller begränsning till samma ansvarighetsbelopp. och skall anses vara ställd till förmån för alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

mindre belopp än i första stycket avses och ställer han därefter hos samma myndig/tft säkerhet för äterstoden. skall ock vad i första stycket stadgas äga tillämpning.

Lug/örslugt'n 46 FÖI'L'SlUyt'H lydelse

mindre belopp än i första stycket aVses och ställer han därefter hos samma domstol säkerhet för äter— stoden, skall ock vad i första stycket stadgas äga tillämpning.

()m redaren ställt full säkerhet efter vad i första eller andra stycket sägs. skall pa hans yrkande tidigare ställd säkerhet för fordran som avses med den fulla säkerheten frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning. om säkerheten ställts hos vederbörlig myndighet i Danmark. Finland eller

Norge.

2385

Kvarstad eller annan handräek- ning för fordran. beträffande vilken ansvarigheten är begränsad. skall vägras och beviljad sådan åtgärd hävas. om redaren visar att han. innan åtgärden genomförts. utom riket ställt betryggande och för bor- genären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligt 2355 i någon av följande hamnar:

Kvarstad för fordran. beträffan— de vilken ansvarighetcn är begrän- sad. skall vägras och beviljad sådan åtgärd hävas. om redaren visar att han. innan åtgärden genomförts. utom riket ställt betryggande och för borgenären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet en- ligt 2355 i någon av följande ham- nar:

i. den hamn där den händelse inträffat varå fordringen grundas eller. om händelsen ej ägt rum i hamn. den första hamn som fartyget anlöpt efter händelsen :

2. landsättningshamnen. om fordringen avser skada a person: 3. lossningshamnen. om fordringen avser skada ä last.

Har i fall som avses i första stycket säkerheten ställts i annan ort än där angives. prövar rätten eller ("ii'm'urekllmr med hänsyn till omständigheterna. huruvida hund- räckningsåtgärd. som nu sagts. skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även om den utom riket ställda säkerheten icke mot- svarar det fulla ansvarighetsbelop- pct enligt 235å men redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer betryggande säkerhet för återstoden jämte ett av rätten eller ÖVGI'UA'U/(llftv bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av hnndrät'kningsåt— gård skall äga motsvarande till- Iämpning i fråga om frigivande av

Har i fall som avses i första stycket säkerheten ställts i annan ort än där angives. prövar rätten med hänsyn till omständigheterna. huruvida kvarstad skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även om den utom riket ställda säkerheten icke mot- svarar det fulla ansvarighetsbelop- pet enligt 2355 men redaren inom riket hos rätten ställer betryggande säkerhet för återstodenjämte ett av rätten bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av kvalar/ad skall äga motsvarande tillämpning i fråga om frigivande av säkerhet. som ställts

Prop. l980/8l : 84

Nuvarande lyda/.vc

säkerhet. som ställts inom riket till befrielse frän ham/rät'kningstit- gård.

I.:tg/i'irslagcn 47

["t'J-i'tfn'lllyt'li llt'tft'lSt'

inom riket till befrielse frän kvar- stad.

249 &

Säljes fartyg exekutivt i Sverige. upphör sjöpantrt'itt och retentions- rätt i fartyget sedan köpeskillingen erlagts. förutsatt att _lkfirsiiljningt'n blir la”.vt(ielulc.

Säljes fartyg exekutivt i Sverige. upphör sjöpanträtt och retentions- rätt i fartyget sedan .li'iru'iliningcn har vunnit laga kraft ”(*/l köpeskil— lingen erlagts. '

Rorgenärerna ha rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning som gäller för tttmätt egendom. Fordran. som är förenad med sjöpanträtt. fär darvid bevakas till fullt belopp titan hinder av bestämmelserna i IO kap. om begränsning av redares ansvarighet men ger ej utdelning över det belopp som högst skall utgå enligt nämnda bestämmelser.

Exekutiv försäljning av fartyg i främmande stat skall erkännas med den verkan som angives i första stycket. om fartyget fanns inom den statens jttrisdiktionsomräde samt försäljningen verkställts i enlighet med den sta- tens lag och i överensstämmelse med bestämmelserna i l967 ärs internatio- nella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotck.

253 &

Utlämnas gods. som häftar för fordran. eller säljes gods för fartygets eller lastcns behov. upphör sjöpanträtt i godset.

Säljes gods exekutivt. upphör Säljes gods exekutivt. upphör sjöpanträtt däri sedan köpeskilling- en crlagts.fin—utsatt atth'irn'i/jning- en blir bestående.

sjöpanträtt däri sedan livstil/ningen har vunnit laga kraft och köpeskil- lingen erlagts.

Den som utan borgenärens tillständ lämnat ut gods. som enligt vad han insett eller bort inse häl—tade för fordran. svarar för vad som till följd därav ej kan utgå ur godset. Sädan ansvarighet har även mottagaren för fordran. för vilken han eljest icke skolat svara personligen. om han hade kännedom om fordringen när godset lämnades ut.

254 s'

Sjöpanträtt i inlastat gods upphör när ett är förllutit från det att fordring— en uppkom. om ej före utgången av denna tid antingen talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning. som sedermera ätföljes av exekutiv försäljning av godset. blivit säkerställd. Preskriptionstiden skall ej löpa medan laga hinder möter mot att godset belägges med kvarstad eller utmätes för borgenärens fordran.

Har fordran kommit under dispaschörs behandling. anses talan om ford— ringen väckt.

Vad i första styckct sägs om ver- kan av säkerställd utmätning gäller också när gods skall säljas exeku- tivt under konkurs. om försäljning begärts och godset omhändertagits av utmätningsnmnnen eller eljest satts ttnder hans insegel.

Vad i första stycket sägs om ver- kan av säkerställd tttmätning gäller också när gods skall säljas exeku- tivt under konkurs, om försäljning begärts och godset omhändertagits av krona/bgdernytidig/teten eller el- jest satts under m_vmlig/wtms inse- gel.

Prop. 1980/81 : 84 Lagförslagen 48

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse 283 54

Ansökan om inteckning skall avslas. om i. bestämmelserna i 282 9" första stycket ej iakttagits:

2. ansökningen strider mot 26l ä'.

3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot sökan- den gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen. som införts i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret eller införes däri samma inskrivningsdag som inteekningen sökes. och ansökningen icke medgivits av den till vars förmän inskränkningen gäller:

4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras:

5. sökanden eller. om skeppet eller bygget äges av flera. någon av sökandena är i konkurs eller försättes i konkurs samma inskrivningsdag som inteekningen sökes och det icke visas. att skeppet. bygget eller ande- lcn ej hör till konkursboet:

6. skeppet. bygget eller andel 6. skeppet. bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt där- till iir föremål för kvarstad. sking- ring.s;/i'irbud. betalningssäkring eller utmätning eller blir föremål för så- dan åtgärd samma inskrivningsdag som inteekningen sökes; eller

däri eller villkorlig äganderätt där- till har blivit föremål för kvarstad. betalningssäkring eller utmätning aeh ett ("irc/ide angående anteck- ning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteekningen söks. såvida ej ifråga om kvarstad ansökningen har med- getts av kronofogdemyndig/teten.' eller

7. skeppet. bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill från- gått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv uppskjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den i januari l982. Vad som sägs om kvarstad i 33. 38. 237. 238 och 283 åå i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdan- det.

När ett mål angående kvarstad handläggs av överexekutor efter ikraft- trädandet. tillämpas 237 och 238 ååå i deras äldre lydelse.

" Senaste lydelse 1978: 886.

Prop. 1980/81z84 36 Förslag till

Lagförslaget: 49

Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar-

tyll.

Härigenom föreskrivs att 12. 30 och 41.55 lagen tl955: 227) om inskrivv ning av rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l2 ä'

Upp/_vses att före den dag in- teckning sökes eller oek samma dag anxökningm göres den egen- dom som ansökningen avser tagits i mä! eller tagits i anspråk genom beIalningsmkring. och visas ej att utmätningen eller belalningssäk- ringen upphört att gälla. .vkall an- .x't'ikningen avslås.

Ansökan om inteekning skall av- slås, om den egendom som ansök- ningen avser liar utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom belalningxsäkring uelt ett ärende angående anteekning om åtgärden har tagits "17,7 senast på den inxkrivninga'dag då inteekning- en söks. såvida t—j ifråga om kvar- stad ansökningen har medgetts ar kramij'ogdemyndigheten.

30 &

Ulmätes ägaren tillkommande rätt till andel i inleekning eller i'urder ägare, vilken sådan rätt till- kommer. _försat! i konkurs. vare in— teckningshavaren. ändå att han be- tingat sig annat. pliktig att på begä- ran av .utmäiningsmannen eller konkursförvaltaren uppvisa in- teekningshandlingen för avskriv- ning, såsom i 29.5 sägs. av det ägaren tillkommande beloppet. Se- dan avskrivning sålunda skctt. mä inteckning å det avskrivna beloppet med ränta meddelas på ansökan av itt/nätningxmannen eller konkurs- l"örvaltaren. ändå att intecknings- medgivandet icke är tecknat å så- dan handling som i 55 sägs. Hand- ling. pfi grund varav inteckning sä- lunda meddelas. skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter uppsägning.

' Senaste lydelse 1978: 885. 4 Riksdagen l980/8l. ! saml. Nr 84

Försiitts ägare, som har rätt till an- del i inteekning. i konkurs. är in- teckningshavaren. ändå att han he- tingat sig annat. pliktig att på begä- ran av konkursförvaltaren uppvisa inteckningshandlingen för avskriv- ning. såsom i 29.5 sägs. av det ägaren tillkommande beloppet. Sc- dan avskrivning sålunda skett. _li'ir inteckning på det avskrivna belop— pet med ränta meddelas på ansökan av konkursförvaltaren. även om in- teckningsmedgivandct icke är teck— nat på sådan handling som i Så sägs. Handling. pågrund varav in- teckning sålunda meddelas. skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex månader efter tipp- sågning.

l'rop. l980/8l : 84

Nuvarande lydelse

[Jig/'t'it'slagen 50

Föreslagen lydelse

41 s”

Dä atntätning skett av luftfartyg eller lott däri eller till sädantfartyg hörande. intecknade reservdelar el- ler dd sådan egendom har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller då jämlikt 7! # konkarslagen äskats att lthitrtvg eller inteck- nade reservdelar till sådant fartyg mä utmatningsvis säljas. skall. se- dan bevis härom inkommit till in- skrivningschimaren. (7 nästa in- skrivningsdag göras anteckning om _li'irhällandet i inskrii'ningslmken. Visas att atntätningen upphävts el- ler attji'ägan om egendomensför- säljning eljest förfallit eller att be- talningssäkringen upphört att gäl- la. varde ock det i boken antecknat.

Hur egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffan- de ji'irsäl/ning av utntätt lattfartyg och av utmätta. intecknade reserv— delar. varde anteckning därom ef- ter vad ijo'rsta stycket sägs införd i inskrivningsbtiken. när handling som visar köpeskil/ingens fördel— ning inkommer till inskrit'ningsdo- maren. Var egendomen intecknad. skall i inskrii'ningsboken tillika an- tecknas den verkan som försälj- ningen enligt vad i 25.5 stadgas tried/ör beträffande inteekningen. Skedde til .li'irsäljning. men skola ändock enligt vad därom är särskilt stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen, skall mot- svarande anteckning göras när för- delningslängden inkommer.

Har ett luft/artyg, en lott däri el- ler intecknadc reservdelar utmätts eller har enligt 71.5 konkurslagen (I92/.'225) begärts att ett lttll/artyg eller intecknade reservdelar skall säljas i den ordning som gällerji'ir utmätt sädan egendotn eller hur ltt- mätningen upphävts ellcr frågan om egendomens _fi'irsälining av an— nat skäl jörj'allit. skall anteckning därom gt'iras i inskrivningslmken. Anteckning att egendomen har sålts utmätningsvis skall ske, när handling som visar köpeskillingetts fördelning ltar inkommit. Har ett luftfartyg. en lott däri eller inteck- nade reservdelar belagts med kvar- stad eller tagits i anspråk genom betalningssäkrlng eller har en så- dan ätgärd upphävts eller ätergätt. skall anteckning därom också gö- ras i inskrivningsht)ken.

Om inverkan på inteckning av en exekutiv jörsäljning eller av en myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i inskriv- ningsboken när anmälan, bevis el- ler fördelningslängd som utvisar förhållandet har inkommit.

Har domstol beträffande inteckning i luftfartyg meddelat förklaring som i 26% sägs. åligger det domstolen att därom översända bevis till inskriv- ningsdomaren. som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.

: Senaste lydelse l978: 885.

Prop. HSO/81:84 Lag/inslagen Sl

Denna lag träder i kraft den I januari l982. Vad som sägs om kvarstad i l2 och 4l st i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. '

Om ett ärende angäcnde avskrivning pä en inteckningshandling med anledning av utmätning har tagits tipp pä en inskrivningsdag före ikraftträ- dandet. gäller 30.5 i dess äldre lydelse.

37. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrivs att 3 & lagen (l955:229l i anledning av Sveriges tillträde till l948 ärs konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna Iydclsc.

Nuvarande lydelse

Verkan i förhållande till tredje man av inskrivning. varom för- mäles i 2 så. bedömes enligt lagen i den stat där rätten är inskriven. Där luftfartyg här i riket utmätts eller belagts med kvarstad eller sking- ringsti'irbml eller luftfartyg omfat— tas av konkurs. som inträffat här i riket. och gäldenären med vetskap därom träffat det avtal. som ligger till grund för inskrivningen. mä denna dock ej till fötfäng för utsök- ningsborgenären eller konkursbor- gcnärerna eller för köparen vid exc— kulit' försäljning åberopas i vidare män än som följer av svensk lag.

Föresli'tgen lydelse

&

Verkan i förhållande till tredje man av inskrivning. varom för- mäles i 2 &. bedömes enligt lagen i den stat där rätten är inskriven. Där luftfartyg här i riket utmätts eller belagts mcd kvarstad eller luftfar- tyg omfattas av konkurs. som in- träffat här i riket. och gäldenären med vetskap därom träffat det av- tal. som ligger till grund för inskriv- ningcn. mä denna dock ej till för- fäng för utsökningsborgenärcn eller konkursborgenärerna eller för kö- paren vid exekutiv försäljning åbe- ropas i vidare män än som följer av svensk lag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 3 & i dess nya lydelse gäller även skingrings- förbud som har meddelats före ikrafttrå'idandet.

Prop. 1980/81: 84 Lag/örslugwt 52

38. Förslag till

Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 & luftfartslagen (l957:297)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F föreslagen Iydvlw 12 kap. 3 5 Angående frihet från kvarstad Angående frihet från kvarstad och .rkingring.r/i'irhml för vissa lul't- för vissa luftfartyg är siirskilt stad- fartyg är särskilt stadgat. gat.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

39. Förslag till

Lag om ändring i växellagen (1932: 130)

Härigenom föreskrivs i fråga om växellagen (1932: 130)' dels att 95 5 skall upphöra att gälla. dels att i 88 & ordet "utmätningsmannen" skall bytas ut mot "kronofog- demyndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

40. Förslag till Lag om ändring i checklagen (1932: 131)

Härigenom föreskrivs i fråga om ehecklagen ( 1932: 1311' dels att 73 & skall upphöra att gälla. dels att i 66 & ordet "utmätningsmannen" skall bytas ut mot "kronofog- demyndigheten".

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

41. Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen ( 1975: 1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975: 1385)' dels att i 6 kap. 6 & ordet "utmätningsmannen" skall bytas ut mot "'kronolbgdemyndigheten".

' Lagen omtryckt 19791643. ' Senaste lydelse av 88?" I964: 666. ' Senaste lydelse av 66 & 19641667. ' Senaste lydelse av

6 kap. 6.5 1977: 709 l4 kap. lllä [9771 709.

Prop. 1980/81: 84 [,ag/å'irslugun 53

dels att i 14 kap. 11) .:" orden "överexekutor i nämnda ort" skall bytas ut mot ”samma rätt".

dels att i 14 kap. 13 & ordet "överexekutor" skall bytas ut mot "länssty— relsen".

dels att 3 kap. 12 & skall ha nedan angivna lydelse.

.N'm'aramle lydelse Ft'ireslagen lydelse

3 kap. 12 s

1 avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsätt- ning eller pä grund av villkor i testa- mente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission, brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild för- teckning. Detsamma gäller förmyn- dare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförval- taren eller vid utmätning av eller kvarstad på aktier utmätningsman- nen.

] förteckningen skall för sådan person som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som en- ligt 10 & första stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av för- teckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. Sådan anteckning skall avföras. när det vi- sas att rätten upphört.

l avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsätt- ning eller på grund av villkor i testa- mente eller gävobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild för- teckning. Detsamma gäller förmyn— dare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförval- taren eller vid utmätning. kvarstad eller helalningssäkring avseende aktier kronohmdenrvndighelen.

] förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 & första stycket skall införas i aktie- boken om aktieägare. Av förteck- ningen skall även framgä den rätt som tillkommer den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när det visas att rät- ten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. HBO/81:84 42 Förslag till

l,(lg/å'n's/agen 54

Lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering

Härigenom föreskrivs att 12 & lagen (19701596) om förenklad aktiehan-

tering skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

125

Den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktiebo- ken införde aktieägaren lyfta utdel- ning och mottaga emissionsbcvis och. vid fondemission. brev på ny aktie. skall på begäran upptagas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs kon— kursförvaltaren eller vid utmätning av eller kvarstad på aktier urrm'ir- ningsmannen.

[ förteckningen skall för sådan person som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som en- ligt 8 lå andra stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av för- teckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. Sådan anteckning skall avföras. när det vi- sas att rätten upphört.

Den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktiebo— ken införde aktieägaren lyfta utdel- ning och mottaga emissionsbcvis och. vid fondemission. brev på ny aktie skall på begäran upptagas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs kon- kursförvaltaren eller vid utmätning. kvarstad eller hetalningssiikring avseende aktier kronologdemyn- dig/1 ('len .

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 8.5 andra stycket skall införas i aktie- boken om aktieägare. Av förteck- ningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som avses !" _lörsta styr-kcr. Sådan anteckning skall avföras. när det visas att rät- ten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas ut till annan titan samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1982.

43. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktieri vissa bolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

dels att i 2 och 9 515 ordet "överexekutor" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”'kronofogdemyndigheten" i motsvarande form. dels att 3. 4 och 10 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. l980/81 : 8-1

Nuvarande lydelse

'I! 'J-

Lagfk'lrslagen

Föreslagen lydelse 3 s'

Dä aktier skola säljas efter vad i lä sägs. skall försäljningen ske ä offentlig ank/ion i den ordning varoln stadgas iI/i'n'ordnineen den 23 oktober IUI—l (NH vad vidjiirsiili- ning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas: dock må ("ireres'e- kulor pä begä-an av bulvanen med— giva lörsäljning i annan ordning. sä- framt skäl därtill visas.

Försäljning av aktierna (i ol'/"ent- Iile auktion skall efter (iveres'ekurors In'sliilnniande äga rum i Sloekholln eller anlian stad där särskild av sta- dens handels- oeh siil/ai'tsnälnnd anlagen milk/are jinnes. Fa" ank— tionen fär bulvanen ej själv inropa aktierna. lnllytande medel skola uppbäras av ill/nalningsmannen i den stad där _fi'irsil/jningen äger rum. 1 övrigt skall i ärendet i tillämpliga delar sä anses. som om aktierna utmätts till gäldande av fordran hos bulvanen. Bestämmel- serna i ')3 55 2 oeh 3 inom. utsök- ningslagen äga dock ej tillämpning i fråga om försäljningen. Äro ak- tierna panlsalla av bulvanen. skall _li'irsiiljning ske med bibehållande av panlhavarens rält. när ej denne nöjes lned ali/ör sin heia/ning7 hål- la sig till köpeskillingen. Bulvanen är pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försälda egendo- men i enlighet med 19855 utsök- ningslagen.

Har överexekutor medgivit för- säljning i annan ordning än som stadgas iji'n'ordningen den 23 oklo- her 1914, skola aktierna ställas un- der värd och förvaltning av god man varomförmr'iles i lagen omför- mymlerskap. Gode mannen vare pliktig att i samråd med bulvanen. inom tid som med hänsyn till om- ständigheterna kan anses skälig. föranstalta om försäljning av ak-

' Senaste lydelse 1967: 145.

Då aktier skall säljas efter vad i 2 & sägs. skall försäljningen ske .L'P- noniIlondkommissioniir. Kronolog— de/nlvndighelen_l'ar duek pä begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan ordning. såframt skal därtill visas.

l-'id försäljning av aktierna ge- nom _fondkommissioniir yäller _fi'il- jande. Bulvanen får ej själv köpa aktierna. Inflytande medel skall uppbäras av krinu)jilydeniylidiglle- ren. I övrigt skall i ärendet i tillämp- liga delar sä anses. som om aktierna utmätts till gäldande av fordran hos bulvanen. Besliirnrnelse/i i 9 kap. 4 #]i'irsla sts'eket utsökningshalken lilliimpas dock ej i fråga om försälj- ningen. Bulvanen är pliktig att heta— la kostnad som ej kan gäldas ur den försälda egendomen i enlighet med 17 kap. 7 s*" n!.w'ikningshalken.

Har kronofogdemyndigheten medgivit försäljning i annan ord- ning än genom jondkomrnissionär. skall aktierna ställas under vård och förvaltning av god man som avses i I8 kap. ji'lriildrabalken. Gode mannen är pliktig att i samråd med bulvanen. inom tid som med hänsyn till omständigheterna kan anses skälig. föranstalta om försälj- ning av aktierna. Gode mannen har

Prop. 19811/8] : 84

Nuvarande lydelse

tierna. (iode mannen har att. då årsräkning eller sluträkning av- gives. insända en avskrift av räk- ningen till o't'ereteku/or.

Lag/i'lrslagen 56 Föreslagen lydelse

att. då årsräkning eller sluträkning avgives. insända en avskrift av räk— ningen till kromi/oledemyndig/ieten.

MZ

Under rättegången mot bulvanen tnä domstolen. när skäl därtill äro, lörordna. att de aktier bulvanför- hållandet avser skola beläggas med kvarstad. därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bul- 'anen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för hulvancns el— ler panthavarens räkning. Åklaga- ren tnä ock hos äreres'ekuttn begä— ra _liiirordnande om kvarstad. som nyss sagts.

Förordnas om aktiernas försälj- ning efter vad i 2 & sägs. skall tillika i utslaget meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller. där sådant förordnande redan givits. förklaring att detta skall äga be— stånd. Vinner utslaget laga kraft. skola sedan sex månader därefter förflutit aktierna. om it dem kvar- stad blivit lagd. på begäran av över- exekutor utlämnas till denne. där de ei innehavas säsom pant. (_)m för- säljningsförordnande ej meddelas eller meddelat försäljningsförord- nande varde/' i högre rätt upphävt, prove domstolen i utslaget. huruvi- da förut meddelat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd till dess utslaget vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt ut- göre ej hinder för bulvanen att. in- till dess sex månader förflutit från det förordnande om försäljning en- ligt 2 & vunnit laga kraft. avyttra aktierna till någon som enligt lag äger förvärva dem: dock må ak- tierna ej utlämnas med mindre ("heresi-kutar därom förordnat.

: Senaste lydelse 1946: 833.

Domstolen kan när det finns skäl därtill. förordna. att de aktier bul- vanförhållandet avser skall beläg— gas med kvarstad. om de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för halva- nens eller panthavarens räkning.

Förordnas om aktiernas försälj- ning efter vad i 2 ?) sägs. skall tillika i domen meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller. där sådant förordnande redan givits. förklaring att detta skall äga bestånd. Vinner domen laga kraft. skall sedan sex månader därefter förflutit aktierna. om å dem kvarstad blivit lagd. på begäran av den kronologtlemyn- dighet som avses iZ och 3 M utläm— nas till denna. Om försäljningsför- ordnande ej meddelas eller medde- lat försäljningsförordnande app- hävs i högre rätt. skall domstolen i domen pröva. huruvida förut med- delat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd till dess domen vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt utgör ej hinder för bulvanen att. intill dess sex månader förflutit från det förordnande om försäljning enligt 2l$ vunnit laga kraft. avyttra ak- tierna till någon som enligt lag äger förvärva dem: dock fiir aktierna ej utlämnas med mindre den krono- jbgdetnyndighet som avses i 2 och 3 N' därom förordnat.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagfi'irslagen 57

Föreslagen lydelse

ltt si

Klaga/1 över ("iverexelt'umrs he- slut i ärende som uniförmäles [ 3 .f _/i")'rsta styeket föres i den ordning som i utsökningslagen stadgas an-

Talan mot kram)fögdentyndighe- tens beslut enligt denna lag förs i den ordning som./öreskrivs i utsök- ningslmlken.

gående klagan över öi'erexekutors utslag [ utsökningsmål.

Möt övererekutors beslut ifråga om kvarstad må talan eif('iras.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i ?. &. skall ärendet även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt. När ärendet handläggs av överexekutor. tillämpas i fråga om uppbärande av medel som inflyter vid en försäljning på offentlig auktion 3 å andra stycket tredje meningen i paragrafens äldre lydelse.

Har en åklagare före ikraftträdandet yrkat kvarstad hos överexekutor. skall målet även därefter prövas av överexekutor.

] fråga om talan mot överexekutors beslut tillämpas ltls' i dess äldre

lydelse.

44. Förslag till

Lag om ändring i patentlagen ( l967: 837)

Härigenom föreskrivs att 54 lå patentlagen(I967:837)' skall ha nedan angivna lydelse.

.N'uvarande lydelse Föreslagen lydelse

54å

Avstär patenthavaren skriftligen hos patentmyndigheten från patentet. skall myndigheten förklara patentet upphört.

Är patent utmätt eller är tvist om öVetföring av patent anhängig. må patentet icke förklaras upphört så länge utmätningen består eller tvis- ten icke blivit slutligt avgjord.

Är patent utmätt. belagt med kvarstad eller laget i anspråk ge- nom betalningssäkring eller är tvist om överföring av patent anhängig. får patentet icke förklaras upphört så länge utmätningen. kvarstaden eller hetaIningssäkringen består el- ler tvisten ieke blivit slutligt av- gjord.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982. Vad som sägs om kvarstad i 54 å i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

"* Senaste lydelse l937: 456. ' Lagen omtryckt [9781 l49.

Prop. 1980/81: 84

45. Förslag, nu

Lug/i'irslugen 58

Lag om ändring i mönsterskyddslagen(1970: 485)

Härigenom föreskrivs att 33 :$ mönsterskyddslagen tl97tlz485) skall ha nedan angivna lydelse.

Nm'urmnle lydelse

33

[:()/"('.t'luyen lydelse

&

Om mönsterhavare skriftligen hos registreringsmyndigheten avstår från mönsterrätten. skall myndigheten avföra mönstret ur registret.

År mönsterrätt utmätt eller är tvist om överföring av registrering anhängig. får mönstret icke pä he- gäran av mönsterhavarcn avföras ur registret så länge utmätningen bestär eller tvisten icke blivit slut— ligt avgiurd.

Är mönsterrätt utmätt. belagd med kvarstad eller lagt-'n [ anspråk genom l)elalningssiikrine eller är tvist om överföring av registrering anhängig. fär mönstret icke pä be- gäran av mönsterhavaren avföras ur registret så länge utmätningen. kram/uden eller hela/ningsu'ikring- en bestar eller tvisten icke blivit slutligt avgiord.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 3.3 ä' i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförhud som har meddelats före ikraftträdandet.

46. Förslag till

Lagom ändring i växtförädlarrätlslagcn (1971: 392)

Härigenom föreskrivs att 34 & växtfört'idlarrättslagen (l97l : 392) skall ha nedan angivna lydelse.

,N'm'uramle lydelse Fr'ireslugen lydelse

34.5

Om sortinnehavaren skriftligen hos västsortnämnden avstår från växt- lörädlarrätten. skall nämnden avföra växtsorten ur registret.

Är växtlörädlarrätt utmätt eller är tvist om överföring av registre- ring anhängig. får sorten icke på he- gäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge utmätningen består eller tvisten icke blivit slut- ligt avgjord.

Är växtförädlat'rätt utmätt, he- lägd med kvarstad eller tagen i an- språk genom hemlningssäkring el- ler är tvist om överföring av regist- rering anhängig. får sorten icke på begäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge utmätningen, kvarstaden eller hetalningssäkring- en bestär eller tvisten icke blivit slutligt avgjord.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982. Vad som sägs om kvarstad i 34 å i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Prop. l980/81: 84

47. Förslag nu

[.rtg/i'irslagen 59

Lag om ändring i brottsskadelagen(1978: 413)

Härigenom föreskrivs att 16 & brottsskadelagen (197824l3) skall ha ne-

dan angivna lydelse.

Nm'arande lydelse Föreslagen lydelse

lf) & Anspräk på brottsskadeersättning fär inte överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Anspräk pä brottsskadeersätt- ning med anledning av personskada får inte tagas i mät för den skadeli- dandes skuld. Utmätning av livrän- tebelopp kan dock ske enligt vad som föreskrivs i ulsökningslagen (l877:3l s. I).

Anspräk pä brottsskadeersätt- ning med anledning av personskada fär inte tagas i mät för den skadeli- dandes skuld. Utmätning av livrän- tebelopp kan dock ske enligt vad som föreskrivs i 7 kap. ”lsli/(nings- lmlken. Ifråga mn förbud mot ut- mätning sedan ersr'illning har hela- lats ut tillämpas 5 kap. 7 »" andra styr/vel atscikningsbalken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

48. Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen( 1975: l4l0)

Härigenom föreskrivs att 29.5 trafikskadelagen (1975: IMO)I skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29?

Fordran pä tratikskadeersättning med anledning av personskada får ej tagas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad som före- skrives i ats'r'5kningslagen (I877:3l s. I).

' Lagen omtryckt 1977z949.

Fordran pä trafikskadeersättning med anledning av personskada får ej tagas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad som före- skrives i 7 kap. alsv'ikningsbalken. I _fråga wnförhad mar utmätning se- dan ersättning har betalats ut giil- ler 5 kap. 7 5 andra stycket utsök- nlngsbalken.

Prop. 1980/8 [: 84 Lagförslaget; 60

l-"örsäkringsanstalt fär kvitta fordran pä s_jälvriskbelopp enligt Zl & mot försäkringstagarens fordran hos anstalten. Fordran pä ersättning som avses i 24 å andra stycket får kvittas mot fordran som innehas av den försäkringspliktige.

Fordran pä trafikskadeersättning med anledning av personskada får ej i vidare män än som följer av l9 & överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Denna lag träder i kraft den I januari l982.

49. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 663) om tillägg till vissa trafiklivräntor

Härigenom föreskrivs att löä lagen tl967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

tes"

Fordran hos försäkringsinrättning pä tillägg enligt denna lag får ej utmä- tas.

Bestämmelsen i första stycket Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- hindrar ej utmätning av livräntebe- lopp enligt vad som föreskrives i lopp enligt vad som föreskrives i 7 atsökningslagen (l877:3l s. 1). kap. atsöknlngsbalken.

Ifråga ant/i'irhud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 5 andra styr-ket utsök- ningshalken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

50. Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 666) om tillägg till vissa trafik- livräntor, som utgår av statsmedel, m. m.

Härigenom föreskrivs att 6 åförordningcn ( 1967: 666) om tillägg till vissa tratiklivräntor. som utgår av statsmedel. m.m.. skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse l97312l6.

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget] 6l

Föreslagen lydelse

6 %* Fordran hos staten eller försäkringsinrättning pä tillägg enligt denna förordning får ej utmätas. Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe— lopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen (1877:3l s. 1).

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- lopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. ut.w'ikningsbalken.

Ifråga mnji'irbud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut giiller 5 kap. 7 5 andra styeket utsök- ningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

51. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1973: 2l4) om tillägg till vissa ansvarslivrän- tor

Härigenom föreskrivs att II 5 lagen (l973:2l4) om tillägg till vissa ansvarslivräntor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

llå

Fordran hos försäkringsinrättning på tillägg enligt denna lag får ej utmä-

tas.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- Iopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen (I877.'3l s. 1).

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- Iopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningshalken.

[ fråga om förbud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 å andra stycket utsök- ningshalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

52. Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (l97lzl4) om tillägg till vissa statliga

skadelivräntor, m. m.

Härigenom föreskrivs att 9 & kungörelsen tl97lzl4) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor. m.m.. skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse l9731217.

Prop. 1980/81 : 84 Lag/'in'slagen 62

Nuvarande lydelse. Fin'eslagen lydelse

9 s . Fordran hos staten eller försäkringsinrättning pä tillägg enligt denna

kungörelse ftir ej utmätas.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe- lopp enligt vad som föreskrives i utsr'ikningslagen.

Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe— lopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken.

Ifråga onifr'irhud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 S* andra slyeket utsök- ningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l982.

53. Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen ( 192]: 225)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagcn (1921: 225)' dels att i 24 & orden "utsökningslagen (187713l s. I)" skall bytas ut mot

"utsökningsbalkcn'" .

dels att ll. l4 &. l4 b. 27. 38. 54. 7]. 73. 74. 76. 8l . 97 och 208 så skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ll &:

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligt lagsökningslagen (l94öz808) med- delat bevis att utmätning för ford- ringen fär äga rum. skall denna god- tagas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs utan hinder av att beslutet ej vunnit laga kraft. om det ej förordnats att be- slutet icke får verkställas. Det- samma giiller. när överexekutor meddelat föreskrift om verkstäl- lighet av skiljedom och ej annorlun- da förordnats av högre myndighet eller av domstol, där talan mot skil- _iedomen iir anhängig.

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligt lagsökningslagen (1946: 808) med- delat bevis att utmätning för ford— ringen får äga rum. skall denna god- tagas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs utan hinder av att beslutet ej vunnit laga kraft. om det ej förordnats att be— slutet icke fär verkställas. En ford- ran som har fastställts genom skil- jedom skall oekså godtas. om skil- jedomen får verkställas enligt 3 kap. 15 eller 16 # utst'ikningsbalken oeh en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 18 .é' isamma kapitel.

1 andra fall än som avses i första stycket skall borgenären styrka ford-

ringen.

' Senaste lydelse av 24 5 1975: 244. : Senaste lydelse 1975: 244.

Prop. I980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget! (33

Ft'ireslagen lydelse

I4 a s*

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäligen befaras att gäldenären un— dandrager egendom. fär konkurs- domaren eller rätten. om särskild anledning förekommer. förordna om kVarstad eller skingrings/i'irbud pä gäldenärens egendom i avvaktan på prövning av ansökningen. Där- vid skall vad som enligt 15 kap. rät- tegångsbalken giiller om kvarstad vell skingringsfi'irbud äga motsva— rande tillämpning. om ej annat följer av denna lag. Konkursdo- maren eller rätten får medgiva un- dantag frän beviljad säkerhetsåt- gård.

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäligen befaras att gäldenären un— dandrager egendom. fär konkurs- domaren eller rätten. om särskild anledning förekommer. förordna om kvarstad pä gäldenärens egen- dom i avvaktan pä prövning av an- sökningen. Därvid skall vad som giiller om kvarslad_li'irjin'tlran som beviljas enligt 15 kap. rättegångs- balken äga motsvarande tillämp- ning. om ej annat följer av denna lag. Detta giiller doek ej bestäm— melsen i lö kap. l.5 s' andra styrker ut.v'ikningsIm/ken. Konkursdoma— ren eller rätten fär medgiva undan- tag frän beviljad kvarstad.

1:1st

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäli- gen befaras att gäldenären genom att bcgiva sig från riket undandrager sig skyldighet eller överträder förbud som enligt denna lag gäller i konkurs. fär konkursdomaren eller rätten. om särskild anledning förekommer. förbjuda gäldenären att i avvaktan på prövning av ansökningen begiva sig frän riket. Meddelas sådant rcseförbud. färi samband därmed eller senare gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till kronofogdemyndigliet som konkurs- domaren eller rätten bestämmer. Är rcseförbud uppenbart otillräckligt. fär gäldenären häktas.

Om gäldenären är juridisk person. äger första stycket tillämpning även på styrelseledamot. verkställande direktör och likvidator som avgått eller cntledigats senare än ett år före dagen då konkursansökan kom in till konkursdomaren.

Beträffande säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga bestäm- melserna om reseji'irbud i l5 kap. rättegångsbalken motsvarande till- lämpning. om ej annat följer av den- na lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hind- ras av att pant eller borgen ställes. Ej heller kan beviljad säkerhetsåt- gärd hävas av sådan anledning. Kostnaden för häktning skall beta- las av allmänna medel.

3 Senaste lydelse 1979: 340. 4 Senaste lydelse 1979: 340.

Beträffande säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga bestäm- melserna i 15 kap. 5. 6 oelz 8 f.ö rättegångsbalken motsvarande till- lämpning. om ej annat följer av den- na lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hind- ras av att säkerhet ställes. Ej heller kan beviljad säkerhetsåtgärd hävas av sådan anledning. Kostnaden för häktning skall betalas av allmänna medel.

Prop. l980/8l: 84 l.ttg/i'it'slawt 64

Nuvarande lydelse lfiil'es'lttgett lydelse

27 s*

'l'ill konkursbo räknas. i den mån ej annat följer av Zl s. all egendom. som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är av beskaffenhet att kunna utmätas. 'l'ill konkursbo räknas även den egendom som kan tillföras boet genom återvinning.

Avlöning eller därmed vid utmätning jämställd arbetsinkomst som inne- stär vid konkursens början och arbetsinkomst som gäldenären därefter förvärvar får dock behållas av honom. i den man den ej. sedan skatteav- drag skett enligt vad därom är föreskrivet. uppenbart överstiger vad som åtgår för hans och hans familjs försörjning samt till fullgörande av under- hållsskyldighet sotn i övrigt åvilar honom. Vad som sagts om avlöning äger motsvarande tillämpning i fråga om periodiskt utgående vederlag för ut— nyttjande av rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant och beträffande belopp vilka utgä som pension eller livränta. Om rättigheten till pension eller livränta är av beskaffenhet att kunna utmätas. får dock konkursboet förfoga över den.

Gäldenären är skyldig att underrätta förvaltaren om inkomst som avses i andra stycket. Vill förvaltaren göra anspråk på inkomsten. skall han därom underrätta arbetsgivare eller annan som skall utgiva förmånen. lnnan sådan underrättelse lämnats får förfallet belopp betalas ut till gäldenären.

Tvist huruvida någon del av inkomsten skall tillkomma konkursboet prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren. borgenär. gäl— denären eller underhållsberättigad. Myndigheten skall därvid inhämta ytt— randen i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens beslut länder till efterrättelse, även om talan föres däremot. Beslutet skall på ansökan ändras. om senare upplysta omständigheter eller ändrade förhål- landen föranleder det.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i fjärde stycket får den vars rätt beröres av beslutet föra talan genom besvär. ] fråga om sådan besvärstalan äga bestämmel- serna i tttsöknittgslagen (l877:3l _s'. )) om klagan över utmätning av av- löning motsvarande tillämpning.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i fjärde stycket får den vars rätt beröres av beslutet föra talan genom besvär. [ fråga om sådan besvärstalan äga bestämmel- serna i tas('i/mingsbalken om besvär över utmätning av lön motsvarande tillämpning.

38 &"

Förmzinsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning gär åter. om egendomen tagits i mitt senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för gäldenären när- stående, går förmänsrätten eller be— talningen också äter. om egendo— men tagits i mät dessförinnan men senare än två är före fristdagen och

* Senaste lydelse l9791340. (' Senaste lydelse l978: 892.

Förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning går åter. om fi'irntånxrit'tten ltar itt- trätt senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för gäldenären när- stående. går förmånsrätten eller be- talningen också äter. om löt-mäns— rätten har inträtt dessförinnan men senare än tvä år före fristdagen och

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

det icke visas att gäldenären va_rken var eller genom ätgärden blev in'sol—'

vent.

Förmansrätt på grund av betal- ningssäkring gär åter om egendo- men tagits i anspråk senare än tre månader före fristdagen.

lagförslagen (»)

Föreslagen lydelse

det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insol- vent.

Förmånsriitl pii grund av betal- ningssäkring gär äter. om _fi'irmäus- rättan hur inr/"(itt senare än tre mä- nader före fristdagen.

54 57

Förvaltaren får. om det behövs. påkalla handräekning av kronofogde- myndigheten för att kunna omhändertaga eller annars fä tillgång till gälde- närens bo med de böcker och andra handlingar som röra boet. Kronofog— demyndighcten får härvid genomsöka hus. rum eller förvaringsställe och. om tillträde behövs till utrymme som är tillslutet. Iäta öppna läs eller bereda sig tillträde pä annat sätt. Kronofogdemyndigheten fär även i övrigt använda tvång i den mån det behövs för det avsedda ändamälet och det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Väld mot person får dock brukas endast om kronofogdemyndigheten möter motstånd och i den mån det med hänsyn till ändamålet med ingripandet kan anses försvarligt.

] fråga om klagan över kronofog- demyndighets beslut eller ätgärd enligt första stycket äga bestäm- melserna i uLvöknings'ImI/wn om ru- lun mot utmätning i allmänhet mot- svarande tillämpning.

I fråga om klagan över kronofog— demyndighets beslut eller åtgärd enligt första stycket äga bestäm— melserna i u[sök/tingslaget! (I877:3l s. I) om klagan över ut- mätning i allmänhet motsvarande tillämpning.

7l &”

Försäljning av lös egendom. som icke sker genom fortsättande av gäl- denärens rörelse. skall äga rum på auktion eller i annan ordning efter vad förvaltaren finner vara mest fördelaktigt för boet.

Lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmäns— rätt. må ej i nagot fall utan hans samtycke säljas annorledes än ä auktion. sä framt hans rätt är av försäljningen beroende.

Samtycke som avses i andra stycket fordras icke. nar förvaltaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper till gällan- de börspris eller när fråga är om försäljning av lös egendom genom fortsät— tande av gäldenärens rörelse.

Skall fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. gods i fartyg el- ler gods i luftfartyg säljas. äge för- valtaren. där egendomen finnes inom riket. begära försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom.

7 Senaste lydelse l979: 340. " Senaste lydelse l979: 340.

5 Riksdagen I98U/8l. [' Mun]. Nr 84

Skall fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. lart/arryg som ej är registrerat. gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas. äge förval- taren. där egendomen finnes inom riket. begära försäljning i den ord- ning som gäller för utmätt sädan egendom.

Prop. 1980/81: 84

N m'a/"(inde lydelse

Är fräga om försäljning av regi- strerat skepp. at- luftfartyg eller av intecknade reservdelar till luftfar— tyg och finnes egendomen inom ri- ket. skall vad i 70 & första och and- ra styckena sägs äga motsvarande

l.!tg/i'irslugen öö Föreslagen lydelse

Ar fräga om försäljning av regi- strerat skepp. registrerat luftfartyg eller itttecknade reservdelar till luft- fartyg och finnes egendomen inom riket. skall vad i ?Oä första och andra styckena sägs äga motsva-

tillämpning. rande tillämpning.

Skall gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas. läte för— valtaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling a det gäldenären tillkommande beloppet. där laga hinder däremot icke ntöter. Skall försäljning ske av inteckningshandling. som innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig. vare förvaltaren pliktig att. där ej gäldenären medgiver. att handlingen mä försäljas med bibehallande av hans ansvarighet. förse handlingen med päskrift. varigenom gäldenären frikallas frän ansvarighet.

Bestämmelserna i 70 s" sista stycket äga motsvarande tillämpning. när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för tttmätt sädan egendom. ] sådant fall skall förvaltaren dessut- om. i den mån det är påkallat. i ärendet föra talan för borgenärer som ha förmänsrätt enligt 10.5 förmänsrättslagen (19701979) samt genom brev underrätta borgenär om yrkande som han framställer pä dennes vägnar.

73 &"

Har borgenär lös egendom säsom pant eller eljest ttnder panträtt i handom. äge han besörja. att egen— domen varder säld a auktion eller. då fråga är om a fondbörs noterat värdepapper. genom fondkommis- sionär till gällande hörspris: dock mä sådan försäljning ej utan förval- tarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter första borge- närssammanträdet. Försäljning ge- nom borgenärens försorg mä ej hel- ler ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboets räk- ning: äliggande det borgenären att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egendomens försäljning hembjuda den åt förvaltaren till in— lösen. Utgöres egendomen av far- tyg. som ej iir in_f'ört iskeppsrcglst— ret eller i motsvarande utländska register. eller av gods i fartyg eller i luftfartyg eller av intecknade re- servdelar till luftfartyg. skall för- säljningen ske i den ordning. som

(' Senaste lydelse 1973: ll32.

Har borgenär lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom. äge han besörja. att egen- domen varder sitld ä auktion eller. dä fråga är om a fondbörs noterat värdepapper. genom fondkommis- sionär till gällande hörspris'. dock mä sådan försäljning ej utan förval- tarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter första borge- närssammanträdet. Försäljning ge- nom borgenärens försorg mä ej hel- ler ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkarsboets räk- ning: äliggande det borgenären att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egendomens försäljning hembjuda den ät för 'altaren till itt- lösen. Utgöres egendomen av farv tyg eller av gods i fartyg eller i luft- fartyg eller av intecknade reservde— lar till luftfartyg. skall försäljningen ske i den ordning. som om dylik egendom. den där blivit utmätt. sär— skilt är stadgad. Skall egendomen

Prop. [gött./83:34 .:"VIIerlinfle lyrlelse

om dylik egendom. den där blivit trtmätt. särskilt är stadgad. Skall egendomen säljas annorledes än ut- mätningsvis och är ej fräga om sä- dar. försäljning av värdepapper. som enligt vad nyss sagts mä ske rttan auktion. n'rii l'i'ir'säljningen ej äga rum ä annan ort än den. där egendomen finnes. med mindre för-- valtaren samtycker därtill; och läte borgenären förvaltaren minst tre veckor" förut veta. när och var för- säljningen skall ske. Har försäljning skett i annan än den för utmätt egendom stadgade ordning. vare borgenären pliktig att för l'örval— taren redovisa för vad som irtlltttit.

l..:tg/i'irslngen 67 Föreslagen lydelse

säljas annorledes än utmätningsvis och är ej fraga om sädan försäljning av värdepapper. som enligt vad ny *s sagts mä ske tltan auktion. mä försäljningen ej äga rum ä annan ort än den. där egendomen finnes. med mindre förvaltaren samtycker där- till: och läte borgenären förvaltaren minst tre veckor förut veta. när och var försi'r'ljningen skall ske. Har för- säljning skett i annan än den för trttnätt egendom stadgade ordning. vare borgenären pliktig att för för- valtaren redovisa för vad som inllu- Ill.

Vill ej borgenären föranstalta om försäljningen. äge förvaltaren därom besörja. Dock ma inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sädant fartyg. vilken blit-it av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant. icke at" förvaltaren säljas. trtan äge han allenast läta sälja den rätt till andel i inteekningen. som efter ty särskilt är stadgat ma tillkomma gäldenären.

74 ål"

Skall konkursbos egendom säljas ä auktion genom förvaltarens för- sorg. Iate han ktrngöra auktionen pä sätt och inom tid. som i rnsöknirrgx— logen stadgas för kungörande av auktion ä egendom av det slag. varom fraga är: dock vare kungö- relsens införande i Post- och ln- rikes Tidningar" icke i nägöt fall er— forderligt.

Skall konkursbos egendom säljas ä auktion genom förvaltarens för- sorg. late han kungöra auktionen på sätt och inom tid som gäller för kungörande av e.t'e/tutir auktion ä egendom av det slag. varom fråga är: dock vare kungörelsens infi'lr'an- de i Post- och lnrikes Tidningar icke i något fall erforderligt.

Vad si'tlunda stadgats skall äga motst-'arande tillämpning beträffande auktion. som enligt 73 ä besöries av borgenär.

76 ;"

Förvaltaren fär. när egendom skall säljas på auktion genom hans försorg. läta ktrngöra auktionen i mindre utsträckning än som följer av 74 & första stycket. om han anser det tillfyllest. inskränkning i fråga om kungörande av auktion ä fast egendom. registrerat skepp. luftfar- tyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg mä dock icke äga rtrm

"' Senaste lydelse 1977: 675. " Senaste lydelse l97k): 340.

Förvaltaren fär. när egendom skall säljas på auktion genom hans försorg. läta kungöra auktionen i mindre utsträckning än som följer av 74 & första stycket. om han anser det tillfyllest. lnskränkning i fråga om kungörande av auktion ä fast egendom. registrerat skepp. regi— strerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg mä dock

Prop. 1980/81 : 84

fN'uvuru/nlc lydelse

titan gäldenärens samtycke: ej hel- ler mä sädan inskränkning ske be- träffande kungörande av auktion ä annan lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmansrätt. som avses i förmåns- rättslagen (l97tl:979). med mindre den borgenär samtycker därtill.

Laghirs/(igen (ils Föreslagen [wie/.ru

icke äga rum tltan gäldenärens sam- tycke: ej heller mä sadan inskränk- ning ske beträffande kungörande av auktion ä annan lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmänsrält. som avses i förmänsrättslagen (|97tlz979). med mindre den borgenär samtycker därtill.

. _ 8! s'-

Finnes i boet egendom. vari särskild förmänsrätt äger rum. skall. så vitt det inverkar pä de horgenärers rätt. som icke i den egendom hava sädan förmansrätt. av egendomens avkastning och köpeskilling gäldas kostnaden för egendomens värd och försäljning ävensom det arvode som enligt 50 a & femte stycket samt 82 och 83 så skall utgä för egendomen.

Dä särskild förmänsrätt äger rum i boet tillhörig egendom. mä ej till förfäng för någon. som äger sådan förmänsrätt eller förmansrätt. som skall beaktas framför den särskilda. av egendomens avkastning och kö- peskilling gäldas annan konkurs- kostnad än ovan sagts: dock att. där den särskilda förmänsrätten grum/ur sig på _li'irelaizxinlm'It/ting. av egendomen mä hestridasjätm'äl övriga konkurskostnader. i den män boet eljest ej lämnar tillgäng därtill.

Dä särskild förmänsrätt äger rttm i boet tillhörig egendom. mä ej till R"")rfäng för nagon. som äger sädan förmansrätt eller förmänsrätt. som skall beaktas framför den särskilda. av egendomens avkastning och kö- peskilling gäldas annan konkurs— kostnad än ovan sagts: dock att. där den särskilda förmänsrätten iir .räa'un .ru/n ungar i 5 säl/Mimi!”- rälmlugcn (1970:!)79). av egendo— men må bestridas jämväl övriga konkurskostnader. i den män boet eljest ej lämnar tillgäng därtill.

97 ålä

(':'z'i/dem'ir äger av konkursboet fä ut egendom som enligt 65 .ö IIIXÖÅ- ningslugen undantages frän ut- mätning.

I stället för (75 s*" I mum. 7 "mi)/t- ningslagm skall dock gälla att. om annan utväg till försörjning saknas. nödigt underhäll fär utgå av kon- kursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhållsberätti- gad under en månad från den dag. då beslutet om konkurs medde- lades. eller. om synnerliga skäl äro. under längre tid.

” Senaste lydelse l979: 340. ” Senaste lydelse l975: 244.

(Hilde/nimi) äger av konkursboet fä ut egendom som enligt 5 kap. I. 2 och 4 M" ntsökningslmlkwi undan- tages frän utmätning.

[ stället för 5 kup. I # 7 "[Sök- ningshu/Åen skall dock gälla att. om annan utväg till försörjning saknas. nödigt underhåll får utgä av kon- kursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhållsberätti- gad under en månad frän den dag. dä beslutet om konkurs medde- lades. eller. om synnerliga skäl äro. under längre tid.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lag/Yirxlugcn 69

Föreslagen lydelse

[ dödsbos konkurs tillkommer förmän som avses i första stycket den dödes efterlevande familj. I stället för andra stycket gäller l8 kap. 5 å andra stycket ärvdabalken.

208 s”

I fråga om jäv mot tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 4 s förvaltningsla- gen (l97lz290) att den som i null om "Hagunda uv skatter. böter ('l- Ivr andra på indrivning beroende medel har tagit befattning med in- drivning av fordran som göres gäl-

l fräga om jäv mot tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 4 & förvaltningsla- gen (l97l1290) att den som i ull— mil/il mål har tagit befattning med indrivning av fordran som göres gällande i konkursen ej fär fullgöra tillsynsuppgift i konkursen.

lande i konkursen eller vidtagit ere- kuliv åtgärd för urmgundc' av så— dan _föra'run ej fär fullgöra tillsyns- uppgift i konkursen.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982. En fordran. som har fastställts genom skiljedom som avses i 12 & lagen (1981:0(l(l) om införande av utsökningsbalken. skall godtas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs. om skiljedomen fär verkställas enligt första meningen i nämnda paragraf och en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 3 kap. l8 & utsökningsbalken. När (överexekutor har förordnat om verkställighet av en skiljedom. tillämpas I l s i denna lag i dess äldre lydelse.

Vad som sägs om kvarstad i l4 a så i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Beträffande talan mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i 27 & fjärde stycket. vilket har meddelats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. och beträffande klagan över kronofogdemyndighetens be— slut cller åtgärd enligt 54 5 första stycket. som har meddelats eller vidtagits före ikraftträdandet. tillämpas nämnda paragrafer i deras äldre lydelse.

När gäldenären har försatts i konkurs på grund av en ansökan. som har gjorts före ikraftträdandet. tillämpas 8! få i dess äldre lydelse.

"' Senaste lydelse l979: 340.

l'rop. 1980/81: 84

54. Förslag till

l..rig/(irslftgeit 'lll

Lag om ändring i lagen (l97llz74l) om statlig lönegaranli vid kon- kurs

llärigentiim föreskrivs att 9 35 lagen ( l970: 74] ) om statlig löncgaranti vid konkurs skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse [:"/SresIageIt lydelse N'

Finner kronofogdemyndighet att arbetstagarens fordran icke omfat- tas av garantin. fär arbetstagaren eller den till vilken fordran övergätt enligt ll & föra talan mot beslutet genom besvär. l fraga om sädan besvärstalan har bestämmelserna i nt.vfiknings'laaen (l877:3l s, ]) om klagan över utmätning i allmänhet motsvarande tillämpning. Mot hov- rätts beslut får dock talan icke föras.

Finner kronofogdentyndighet att arbetstagarens fordran icke omfat— tas av garantin. far arbetstagaren eller den till vilken fordran övergatt enligt II & föra talan mot beslutet .genotn besvär. ! fraga om sådan besvärstalan har bestämmelserna i n/siiknin_uxlmiken om lvesvar över utmätning i allmänhet motsvarande tillämpning. Mot hovrätts beslut fär dock talan icke föras.

Denna lag träder i kraft den I januari l982. ! fråga om talan mot beslut som har meddelats av kronofogdcmyndighe- ten före ikraftträdandet tillämpas 9 & i dess äldre lydelse.

55 Förslag till '

Lag om ändring i brottsbalken.

Härigenom föreskrivs att ll kap. I och 3 5.5. l7 kap. 13 å och 36 kap. 4 & brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

[Närvarande lydelse Föreslagen lydelse

l ] kap. | .5'

Gäldenär. som förstör eller genom gäva eller annan liknande atgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig pä obe- stånd eller förvärrar sitt obestånd. dömes för oredlighet mot borge- närer till fängelse i högst två är. Detsamma skall gälla. om gäldcnär genom sädant förfarande framkallar allvarlig fara för att han skall komma på obestånd.

Gäldcnär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord cl- Ier ififirleekning till utmätningsed

Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord förtiger tillgång. uppgiver obefintlig

lSenaste lydelse 19751l26l. ' Senaste lydelse l9781894.

Prop. l980/8l: 84

Nuvarande lydelse

eller till lu'tulttingssiiltringsetl för- tiger tillgång. uppgivet" obefintlig skuld eller lämnar annan sadan oriktig uppgift. skall ock. om ej uppgiften rättas innan den heedigas eller eljest lägges till grund för för- larandet. dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla. om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar orik- tig handling eller skenavtal oeh där- igenom hindrar att erforderlig egen- dom genom förrättningen tages i anspråk för att bereda borgenär be- talning eller säkerhet.

l.tt,t_'/i'it—,vlttj_'ett 7l

Föreslagen lydelse

skuld eller lämnar annan sadan oriktig uppgift. skall oek. om ej uppgiften rättas innan dCll beedigas eller eljest lägges till grund för för— farandet. dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla. om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar orik- tig handling eller skenavtal och där- igenom hindrar att erforderlig egen— dom genom förrättningen tages i anspråk för att bereda borgenär be- talning eller säkerhet.

(iåldenär som. då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydenhet med uppsåt att hålla den undan konkursen. så oek gäldenär. som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen till- gång. dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

3 &:

Gäldenär. som fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan möts 'arande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar eller förvärrar obestånd. dömes för v ä rd s l ös het mot bor— ge närer till fängelse i högst två är.

(_iäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord el- ler iji'irtee/rning till nrmämingsetl eller till hemlningssiikrings-ed av grov oaktsamhet förtiger tillgång. uppgivcr obefintlig skuld eller läm— nar annan sådan oriktig uppgift. dömes likaledes. om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el- jest lägges till grund för förfarandet. för vårdslöshet mot borgenärer.

Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord av grov oaktsamhet förtiger tillgång. uppgivet" obefintlig skuld eller lam— nar annan sådan oriktig uppgift. dömes likaledes. om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el— jest lägges till grund för förfarandet. för vårdslöshet mot borgenärer.

17 kap. 13.5'

Den som bryter mot för/mal att sälja eller skingra gods eller ut! ul— girn annans guds. rubbar gods som blivit satt i kvarstad. laget i nn— språk genom hetulningssiikring. nl- män eller lwslugtaget. skadar eller borttager myndighets anslag eller

: Senaste lydelse l978: 894. '” Senaste lydelse 19781894.

Den som olovligen rubbar. sku- dur eller annarsfiir/byar Över egen- dom som ('i/'_li'iremålji'ir utmätning. kvarstad. betalningssäkring. he- slug eller annan liknande åtgärd. skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest

Prop. NSD/81: 84 Lagförslagen 72

Naturum/t' [.t'tlt'lM' ["r'irtkvlthgen lydelse

försegling ellereljest olovligen öpp- olovligen öppnar vad myndighet har vad myndighet tillslutit eller tillslutit eller ock överträder annat ock överträder annat dylikt av dylikt av myndighet meddelat för— myndighet meddelat förbud. dömes bud. dömes för överträdelse för överträdelse av myndig— av myndighets bud till böter he t s b n d till böter eller fängelse i eller fängelse i högst ett är. högst ett är.

Vägrar någon inträde som lörrättningsman äger fordra. dömes för h i n d- rand e av förrätt nin g till böter.

% kap. 4 %*

Ft'jrverkande på grund av brott av egendom eller dess värde må. om ej annat har föreskrivits. ske hos

a) gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet.

b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var.

e) den som genom brottet beretts vinning.

d) den som efter brottet förvärvat egendomen på grund av giftorätt. arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet för 'årvat egendo- men på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet ej någon av dem som anges i första stycket at—e). må den ej förklaras förverkad.

Särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består. om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad.

Sällan rätt som har vunnits ge- nom utmätning eller bem/nings- säkring upphör. om egenzlmnen _li'irklurns ji'irverkud. såvitlu ej av särskild anledning _liirnrtlnus att rätten skull bestå.

Denna lag träder i kraft den I januari (982. l l kap. I och 3 så i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om oriktiga uppgifter som en gäldenär före ikraftträdandet har lämnat eller därefter lämnar i en förteckning till utmätningsed eller till betalningssäkringsed.

Bestämmelsen i 36 kap. 4 :” fjärde stycket gäller inte. när fråga är om brott som har begåtts före ikraftträdandet.

* Senaste lydelse l%8: loi.

Prop. 1980/81: 84 l_.t'l_t:lörslagen 73 56 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalkenl dels att i 8 kap. 2 & och 12 kap. 3 s ordet "utmätningsman" skall bytas ut mot "kronofogde".

dels att i 38 kap. Sä ordet "utmätningsmannens" skall bytas ut mot "kronofogdemyndighetens*'.

dels att i 49 kap. 4.5. 50 kap. 85. 52 kap. 75 och 55 kap. Rå orden "kvarstad. skingringsförbud eller annan handräekning" skall bytas ut mot "kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap.".

dels att i 50 kap. 55 och 55 kap. 5 & orden ”kvarstad eller skingringsför— bud" skall bytas ut mot "kvarstad".

dels att 9 kap. xs. 10 kap. 17.5. 15 kap.. 16 kap. 65. 17 kap. 14s.25 kap. I och 3 ss. 26 kap.. 27 kap. 105. 30 kap. 12% och 33 kap. 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 8 9":

Då enligt denna balk vite förelägges part eller annan. bestämtne rätten vitet till belopp. som med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antagas förmå honom att iakttaga föreläg- gandet. Vite må ej bestämmas under tio kronor eller över femtusen kronor. Har vite utdömts och förelägger rätten nytt vite. mä vitet bestämmas till högre belopp. dock ej över tiotusen kronor. Vitesföreläggande skall delgi- vas den som föreläggandet avser.

Bestämmelserna [första stycket om högsta vitesbelopp gäller ej i jråga om _lörelr'iggande enligt 15 kap. 3 5.

Vite mä ej föreläggas. då straff är utsatt. Ej heller mä vite föreläggas kronan.

Finnes. dä fråga uppkommer om utdömande av vite. ändamålet med vitet hava förfallit. mä vitet ej utdömas.

10 kap. 17 s* Ej vare på grund av vad i detta kapitel stadgas rätten behörig att upp- taga: 1. tvist. som skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol eller enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän:

' Senaste lydelse av 8 kap. zs 1972: 430 13 kap. 3.5 1975: 1288 49 kap. 4.5 1979: 242 55 kap. 55 l947:616. : Senaste lydelse 1964: 166. 3 Senaste lydelse 1970: 1002.

Prop. [980/81: 84

Nuvarande lydelse

W

Lag/inslagen 74

Fc'irexlayen lydelxe

_. tvist. som skall väckas vid viss domstol. om denna enligt lag eller författning är ensam behörig att upptaga sådan tvist:

3. tvist. som enligt lag mä upptagas allenast av vissa särskilda tingsrät— ter. om tvisten väckes vid annan domstol:

4. tvist. som avses i 9 eller ltlå eller eljest enligt lag skall upptagas av domstol. som där sägs. om tvisten väckes vid annan domstol:

). äktenskapsmäl:

(». tvist. som angär utmätt Im- egendom eller giltigheten av lösöre- köpsavhandling och för vilken be- hörig domstol är särskilt stadgad: eller

.,

domstol.

6. tvist. som angår utmätt egen- dom eller giltigheten av lösörcköps- avhandling och för vilken behörig domstol är särskilt stadgad: eller

i. tvist. som är av beskaffenhet att kunna utan stämning upptagas av

Ej heller mä på grund av vad i detta kapitel stadgas talan väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upptagand= är i lag föreskriven: vad nu sagts gälle dock ej tvist. som avses i I3 &.

Yrkande om kvittning för fordran mä icke upptagas av domstol. som enligt första stycket ej ägt upptaga tvist angäende samma fordran.

l5 kap.

Om kvarstad. skingringsförbud och annan handräekning

/ s*

Ilar part. .mm :" rättegång _vr/t'at heta/ning.:I/i'n'jordran. vixat sannoli- ka skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras. att motparten genom att avvika eller genom att ttmlan— skatla egendom eller annorledes nndant'lrager sig att giilda vad ge- nom domen kan antagas kmmna att åläggas honom. mä kvarstad Iiiygas & sa my'Cket av hans" läxa egendom. .vom .vvarar mot skulden. eller ock. om det är till-f_vllext. egen- domen ställas ttmlerfi'irhml att Säl- jax eller skingrar. Skingrings/i'irlmd må oek meddelas ä fast egendom. .vom tillhör nmtparten.

Kra/"stad eller Skirigl"it1g3_/i"ir'htal må även läggas å egendom. till vil- Iten part [ rättegång påstått hällre rätt. om han visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras. att motparten nndanskafl

()m kvarstad m. m.

I .5

Om någon visar sannolika skäl för att han har en fordran. .rom (ir eller kan antas I7li_li'iremålji'jr rätte- gång eller prövning i annan liknan- de ordning. och det skäligen kan befaras att motparten genom att av- vika. skaffa mutan egendom eller för/ara på annat sätt undandrar sig att betala skalden. får domxtolji'ir- ordna om kvarstad på så mycket av mot/mrtens egendom attjordringen kan antas bli täckt vid utnu'itning.

2 35

Om någon visar sannolika skäl för att han har bättre rätt till viss egendom. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller pröv—

ning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motpar-

l'rop. l980/8l : 84 Nuvarande lydelse

_tar, fors/(ir eller väsentligt försam- rar egendomen.

Finnes läs egendom. som ställes unde: sking;'in_t.'sli'5rbml. hos tredje man. mi'i denneförbjudas att utgiva egendomen.

3 :$

Har part. som i rättegång .vrkat heta/ningfin-fordran, visat .t'annoli— ka skä/fiir sin talan oeh kan skäli— gen lnflaras. att motparten hegiver sig frän riket utan att elterlämna känd egendom. som .warar mot hans giild, vidjor/nal meddelas ho- nom att avresa från orten. lned mindre han ställer pant eller har- genfi'ir skulden. Reseförlnul vare ei gällande utöver tre månader efter delgivningen. Har meddelat rese- fiirlnnl fi'ire nämnda tids utgäng hävts eller eljest upphört att gälla. ma nvtt rese/iirhud avse allenast alers/rn/en av sagda tid.

! beslut om reselärbud skall angi- vas den ort. där den. mot vilken fiir/Jude! gäller. skall uppehålla sig. samt erinras om påföljden för över- trädelse av fiir/mdet. Överträdes r'exeli'irlnal. äge rätten på _vrkande av parten förordna. att nunparten skall äterhämtas och under den tid fi'irirmlet gäller hållas i häkte.

3

Har part i rättegång visat sanno- lika skäl för sin talan och kan skäli- gen befaras. att motparten genom att utöva viss verksamhet eller färetaga eller underlåta viss hand- ling eller genom annat sitt fiir/nil- lande hindrar eller försvårar do— mens verkställande eller väsentligt förringar dess värdef'är parten. mä rid i'itefol'hml eller annat föreläg- gande meddelas motparten eller forordnas om egendoms förvalt- ning av god man eller om annan åtgärd. som finnes erforderlig for

Lag/inslagen 75

Föreslagen lydelse

ten ska/far undan. väsentligt för- sämrar eller pä annat sätt förfogar äver egendomen till skada för sii— kanden. _li'ir domstol förordna om kvarstad pä egendomen.

&

Om någon. i annat fall än som avses i I eller 2.5. visar sannolika skäl för att han mot någon annan har ett anspråk. som är eller kan antas hlifi'iremt'ilfi'ir rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet clIerfi'ireta eller under- läta viss handling eller på anm'tt sätt hindrar eller försvarar utöv- ningen av sökandens rätt eller vä- sentligt förringar dess värde. fär domstol förordna om lämplig ät-

Prop. 1980/81 : 84

Nuvarande lydelse

säkerstt'illande av partens rätt. Fo- reliiggamle eller _li'irordnumle. sotn nu sagts. mä oek meddelas. om det i annatfall ärj'o'r parten av synner- lig vikt oeli det ei länder motparten till l't'isentligt_li'ilfi'iltg.

4.. ?

Finnes i rättegång om bättre rätt till egendom part liava egenmäktigt skilt motparten jrän egendomen el- ler eljest s/älv tagit sig rätt. mäfor- ordnas. att besittning eller annat ji'irliällande. som rubbats. genast skall återställas.

5 5

Beslut om ätgärd. som avses i detta kapitel. meddelas av den rätt. där rättegången är.

Fråga om sådan ätgärd mä upp- tagas allenast pä yrkande av part.

Yrkande må ej bifallas. med mindre tillfälle lämnats motparten att yttra sig däröver. Är fara i dröjs- mål. må dock rätten omedelbart be- vilja ätgärden att gälla. till dess an- norlunda förordnas.

Lag/i'irslagen 76

F't'il'e.sla_gert lydelse

gärdjk'ir att säkerställa sökandens rätt.

lin ätgärd enligt _li'irsta styeket jär innebära tor/nal vid vite att ut- öva viss verksamhet eller täreta viss handling elle/' annat _li'ireläg- gamle vid vite att beakta säkandens anspräk eller Itiirordnatule av syss- loman eller meddelande av en./äre- skrift som är ägnad att på annat sätt ji'irebygga intrång i sökandens t'ält.

Fra/ngar det i en rättegäng om bättre rätt till viss egendom att den ena parten liar olovligen rubbat mount/"tens besittning eller vidtagit någon annan olovlig ätgärd beträll jande egendomen. fär domstolen _li'irordna att besittningen genast Skall återställas eller annan rättelse genast ske.

55

Beslut om atgärd som avses i det— ta kapitel meddelas av den domstol där rättegången är anhängig. Är rättegång ei anhängig. gäller ifrå- ga om belio'i'ig domstol vad som är _l'äreskrivet om tvistemål. Vad som sägs om inskränkning av domstols belu'irigliet ijräga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför domstol skall doek ei tilläm- pils.

Fräga om atgärd enligt detta ka- pitel/'är tas upp endast på yrkande. Är rt'ittem'ing ei anhängig. skall yr- katidetjramställas skriftligen.

Ett yrkande får ej bil—allas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig. Är det fara i dröjsmål. får dock rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annat för- ordnas.

Beträfjande behandlingen i äv- rigt av fråga angående en åtgärd som avses i l. 2 eller 3 # dä rätte- gäng ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en sädanjräga upp-

Prop. l980/8l'. 84

Nuvarande lydelse

Åtgärd. som avses i l. 2 eller 3 ä'. må ej beviljas. med mindre part. som begärt åtgärden. hos rätten stället" pant eller borgen för skada. som kan tillskyndas motparten. Finnes parten ar stånd att ställa sä- dan säkerhet och har han visat syn- nerliga skäl för sin talan. må rätten befria honom därifrån. Från stäl- lande av säkerhet vare kronan fri. ()m pant oeh borgen gälle vad i atst'ikningslagen är stadgat.

65

Återkallas eller förfaller talan. för vars säkerställande åtgärd en- ligt l. 2 eller 3 & meddelats. eller har, då talan avser fordran. ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för åtgärden. skall den av rätten omedelbart Itä— vas. Då målet avgöres. pröve rät- tcn. om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband

Lagliirslagen 77

Fares/ag en lydelse

kommer i rt'ittegt'tng. l'rkande av sökandens motpart om ersättning I/å'ir koslnatljär dovk prävas i sam— band med (”'_L't'lrllnthl arj'rägan om åtgärden.

(is"

En åtgärd som avses i l. 2 eller 3 äjär beviljas endast om sökanden hos ratten ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten. Fär— mär sökanden ej stiilla säkerhet och har han visat synnerliga skäl för sitt anspråk. får rätten befria honom därifrån. Staten. kommuner. lam/s- tingskt>mmaner och kt'nnmanalli'ir- band behöver ej ställa säkerhet.

Ifråga om beskaffenheten av sä- kerhet gäller 2 kap. 25 s* atsr'ik- ningslmlken. Säker/teten skall prö- vas av rätten. om den ej har god- känts av ntotparten.

7 #

När en åtgärd som avses i I. 2 eller 3 .é' har beviljats. skall sökan- den, om ej talan redan har väekts. inom en nu'inadj'rän beslutet väcka talan i saken vid domstol eller. om anspråket skall prövas i annan ord- ning. enligt vad som gäller därom. Talan som ej skall prövas av dom- stol eller annan myndighet anses väekl när prövning har påkallats hos motparten eller_fi'irlhrttrttlt-'t har inletts i annan ordning.

Vät'ks ej talan enligt vad som sägs ifärsta stycket, skall åtgärden omedelbart återgå.

8 #

En åtgärd som har beviljats enligt l. 2 eller 3 5 skall omedelbart hä- vas, om säkerhet. som tillgodoser ändamålet med åtgärden. ställs el- ler det annars ej längre finns skäl för åtgärden. Aterkallas eller för— faller talan som har viiekts i saken. skall åtgärden också omedelbart hävas. Frågan om hävande prövas av

Prop. HSO/81 : 84 Nuvarande lydelse

med domen förordna om åtgärd. sotn nu sagts.

Rätten äge. när skäl äro därtill. pa yrkande av part förordna. att ät- gärd enligt 4 %& skall gå åter.

7 #

Finnes kvarstad bära läggas ä arrende. h_vra eller annat dylikt, som utgår av fast egendom. jör- ortlne rätten god man att uppbära medlen: rätten meddele ot'k den be- talningssk_vldige förbud att utgiva något till annan än gode mannen.

A-Ieddelas skingringsli'irlmd ä _t'ast egendom oeh är s_vnnerlig fara att egendomen genom vanvård el- ler annorledes vt't'sentligen försäm- ras. äge rätten—pä _vrkande av part. som begt'irt åtgärden. förordna god utan att _li'irvalta egendomen: par- ten åligge att till bestridande av no"- dig kostnad för egendontens jär- val/ning erlägga förskott med be- lopp, som bestämmes av rätten.

[övrigt gälle om verkställande av t'ttgärd. som avses i detta kapitel. vad [ ntsökningslagen är stadgat.

LtlLi/i'l'l'sltlgett 78

[:()-"('.Yltlgl'll lvdelse

den domstol där rälte_1.'t'ingen är an- ht'ingig eller, om rättegäng ej är an- hängig. av den dontstol sont I/ärst har priivatji'ägan om ätgt'irden.

Då saken är _läretnäl lll-"ir rätte- gäng oelt målet avgörs. ska/l rätten pröva, om åtgärden fortfarande skall bestå. Råttenj'är även i sam- band med domen förordna om en åtgärd som nu har angetts.

9 #

Rätten får. när det jinns skäl till det. på yrkande av nägon av par- terna förordna att en åtgärd enligt 4 & skall gå åter.

ll) #

Ifråga om verkställamlel av en åtgärd som avses i detta kapitel

finns bestätnntelser i atsäknings- balken. Rätten jär meddela närma- re _Ii'n'eskril'ter om verkställandet. om det behövs.

lo kap. 6 På

Är i tvistemål fråga även om an- svar. utdömande av vite. reseför- bad eller någons hållande i häkte. gällt-' om omröstning däratinnan vad i 29 kap. är stadgat.

Är i tvistemål fråga även om an- svar. utdömande av vite eller nå- gons hållande i häkte. gäller om omröstning ifi'ägan vad som _l'äre- skrivs i 29 kap.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagliirslagen 79

Föreslagen lydelse

17 kap. l4 &

Rätten äge. när skill äro därtill. i dom förordna. att den mä verkställ— las titan hinder av att den icke äger laga kraft.

Rätten _l'är. när det./inns skäl till det. i dom förordna att den _/iir verkställas titan hinder av att den icke äger laga kraft. När det _/inns anledning, skall rätten därvid-line- skriva att säkerhet skall ställas./iir skadestånd som parten katt ltli skyl- dig att utge om domen ändras.

Beslut under rättegången. mot vilket talan ej må föras särskilt. skall genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut. varigenom rätten

I. avvisat ombud eller biträde. .,

gängen.

-. ogillal tredje mans yrkande att få som interventent deltaga i tälte—

3. tillåtit sig angående ersättning eller förskott till biträde. vittne. sak- kunnig eller annan. som ej är part eller intervenient.

4. förordnat om nagons hällande i häkte eller om kvarstad. sking- rings/i't'rbtnl eller annan hand- räekning eller om hävande av sådan åtgärd.

4. förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad eller an— nan ätgärd enligt [5 kap. eller om hävandc av sädan åtgärd.

5. till biträde utsett annan än part föreslagit. eller 6. utlätit sig i annat fall än som avses i 3 eller 5. i fråga som gäller allmän rättshjälp. dock ej beslut om ersättningsskyldighet enligt 3l & rättshjälpsla- gen ( I972: 429).

Rätten äge. när skäl äro därtill. i beslut. varigenom föreläggande meddelats part eller annan att före- te skriftligt bevis eller att tillhanda- hälla föremål för syn eller besikt- ning._/'('t'rordna att beslutet må verk- ställas utan hinder av att det ieke äger laga kraft.

[ji—äga om beslut. varigenom fö- reläggande meddelats part eller an— nan alt förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för s_vn el— ler besiktning. gäller vad sont sägs i

första styeket.

Är särskild föreskrift meddelad därom. att dom eller beslut. som icke äger laga kraft. mä verkställas, vare den gällande.

25 kap. | &

Är någon skäligen misstänkt för brott. l'ttt'tl fängelse kan följa. och kan med hänsyn till brottets beskaf- fenhet. den misstänktes förhållande eller annan omständighet skäligen befaras. att han avviker eller annor- ledes undandrager sig lagföring el-

* Senaste lydelse l979: 242. '( Senastelydelse 1964: lhh.

Är någon skäligen misstänkt för brott. på vilket fängelse kan följa. och kan med hänsyn till brottets be- skaffenhet. den misstänktes förhål- lande ellcr annan omständighet skä- ligen befaras. att han avviker eller annorledes undandrager sig lagfö-

Prop. l980/8l : 84

Nuvarande lyda/.te

ler straff. men förekommer eljest ej anledning att anhalla eller häkta ho- nom. ma". om det finnes tillfyllest. i stället förbud meddelas honotn att titan tillständ lämna honom anvisad vistelseort. ()beroende av brottets beskaffenhet ma" ut'/t' förbud. som nu sagts. meddelas. om skäligen kan befaras. att deti misstänkte ge- nom att begiva sig från riket undan— drager sig lagföring eller straff eller galt/ande ar skadestånd eller an— nan ersättning till nal/stigande. .wnn kan antagas komma att på grund ar brottat adz'i/nax Imnwn.

Ltfallit-slagen 80

Forex/agan lidelse

ring eller straff. men förekommer eljest ej anledning att anhälla eller häkta honom. lär. om det finnes tillfyllest. i stället förhud meddelas honom att utan tillstånd lämna ho— nom anvisad vistelseort. ()beröen- de av brottets beskaffenhet_li'lr m-A— .vä förbud. som nu sagts. meddelas. om det skäligen kan befaras. att den misstänkte genom att begiva sig fran riket undandrager sig lagföring eller straff.

"lä

Reseförbud meddelas av undersökningsledaren. äklagaren eller rätten. Fråga om rcseförbud mä av rätten upptagas pä yrkande av undersök- ningsledaren eller åklagaren eller då rätten har att besluta om den miss— tänktes häktning eller hans kvarhällande i häkte. Efter ätalet äge rätten även på yrkande av mälsäganden sä ock självmant upptaga fraga därom.

[anledning ar nnilsägamlwzx an- språk på skadestånd eller anm'tn er- sättning mä undersök/iingsledaren eller åklagaren qi meddela reva/ör- hud eller hux rätten _t'rka slidan! jörbml. med mindre anspråket an- mälts hus hmmm; rätten ("ige alle- nast på .vrltandt' upptaett _li'äga mn sådantförbud.

Väekes vid rätten fraga om rcseförbud. skall. så snart ske kan. förhand- ling därom äga rum inför rätten. Om sädan förhandling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. l7 & är stadgat. Är fara i dröjsmål. mä rätten omedelbart meddela rcseförbud att gälla. till dess annorlunda förordnas.

26 kap.

Om kvarstad och skingringsförbud

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan skäligen befaras. att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller an- norledes undandrager sig att git/da böter. värdet av förverkad egen- dom eller annan ersättning till det allmänna eller skadestånd eller an- nan ersättning till mälsägande. som

Om kvarstad

Är någon skäligen misstänkt för brott och kan det skäligen befaras. att han genom att avvika eller ge— nom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig att be- talu böter. värdet av förverkad egendom eller annan ersättning till det allmänna eller skadeständ eller annan ersättning till malsägande.

Prop. l980/81: 84

Nuvarande lydelse

kan antagas komma att på grund av brottet ädömas honom. må kvar- stad läggas å så mycket av hans lösa egendom. som svarar mot skulden. eller aek. om det är tillfvl- lest. egendomen ställas under jör- lmd att säljas eller skingras. Sking- ringsförbud må aek meddelas (? fast egendom, som tillhör den misstänk- te.

Finnes lös egendmn, som ställas under skingringsförbud. hos tredje man, må denneförbjudas att utgiva egendomen.

2.'

Beslut om kvarstad eller sking- ringsfr'irbad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad eller sking- ringsförbud må upptagas på yr- kande av undersökningsledaren el- ler åklagaren. Efter åtalet äge rät- ten även på yrkande av målsägan- den så aek självmant upptaga fråga därom.

[ anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad el- ler skingringsförbud. med mindre anspråket anmälts hos honom: rät- ten äge allenast på yrkande för- ordna därom.

Väekes fråga om kvarstad eller skingringsförbud, skall. så snart ske kan. förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan för- handling ga'lle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 17% är stadgat. Är fara i dröjsmål. må rätten omedel- bart bcvilja åtgärden att gälla. till dess annorlunda förordnas.

3.5

] avbidan på rättens beslut om kvarstad eller skingringsförbud må undersökningslcdaren eller åklaga- ren taga lös egendom i förvar.

Lag/?n'slagen 81

Föreslagen lydelse

som kan antagas komma att pä grund av brottet ädömas honom. får förordnas om kvarstad på så mycket av hans egendmn att ford- ringen kan antas bli ta'ekt vid ur- mätning.

Beslut om kvarstad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad får upptagas pä yrkande av undersökningsle- daren. åklagaren eller målsägan- den. Efter åtalet får rätten även självmant upptaga fräga därom.

I anledning av målsägandens an- språk på skadestånd eller annan er- sättning får undersökningslcdaren eller åklagaren yrka kvarstad en- dast om anspråket anmälts hos ho- nom. Rätten får endast på yrkande förordna därom.

Väeks fråga om kvarstad. skall. så snart det kan ske. förhandling därom äga rum inför rätten. Om så- dan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 24 kap. |7 &. Ar det fara i dröjsmål. får rätten omedelbart bevilja åtgärden att gäl- la till dess annorlunda förordnas.

[ avbidan på rättens beslut om kvarstad får undersökningslcdaren eller åklagaren taga lös egendom i förvar.

Är fara i dröjsmål. må åtgärd. som nu sagts. vidtagas även av polisman: anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren eller åklagaren. som har att omedelbart pröva. om egendomen skall kvar— bliva i förvar. 6 Riksdagen ”80/81. ] sant!. Nr 84

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

45

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat. att sådan egendom skall kvarbliva i förvar. skall han. så snart ske kan. och sist ('i femte dagen därefter till rätten avläta framställning om kvarstad eller skins:ringsti'irbml. Gores ej fram— ställning. som nu sagts. skall egen- domen omedelbart återställas.

Lag/i")"rslagen 82

Föreslagen lydelse

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat. att sådan egendom skall kvarbliva i förvar. skall han. så snart det kan ske. och senast/em dagar därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad. ('h');-s ej sådan framställning. skall egendo— men omedelbart återställas.

Dä framställning inkommit. skall rätten. så snart ske kan. och. om synnerligt hinder ej möter. sist ä fjärde dagen därefter hälla förhandling. som avses i 2 &. Utsättes huvudförhandling att hållas inom en vecka. sedan framställningen inkom. mä dock. om ej rätten finner särskild förhandling böra äga rum. med förhandlingen anstå till huvudförhandlingen.

Beslutas kvarstad eller sking- rings/örhml. skall. om ej rätten be- stämmer annat. egendomen kvar- bliva i myndighetens vård. till dess beslutet verkställts.

Dä rätten förordnar om kvarstad eller skingringsfär/md. skall. om ej åtal redan väckts. rätten utsätta den tid. inom vilken åtal skall väckas. Denna mä ej bestämmas längre. än som/innes- oundgängligen erforder- ligt.

Beslutas kvarstad. skall. om ej rätten bestämmer annat. egendo- men kvarbliva i myndighetens värd. till dess beslutet verkställts.

Då rätten förordnar om kvarstad. skall. om ej åtal redan väckts. rät— ten utsätta dcn tid. inom vilken åtal skall väckas. Denna får ej bestäm- mas längre än som är oundgängli- gen erforderligt.

Finnes den utsatta tiden otillräcklig. mä rätten. om framställning därom göres före tidens utgång. medgiva förlängning av tiden.

Har ej inom tid. som avses i 5 &. åtal väckts eller till rätten inkommit framställning om förlängning av ti- den eller har för skulden ställts pant eller borgen cller_lk'irekomma eljest ej längre skäl för kvarstad eller skingringsförbud, skall åtgärden av rätten omedelbart hävas.

Har ej inom tid. som avses i 5 &. åtal väckts eller till rätten inkommit framställning om förlängning av ti— den eller har för skulden ställts sä- ker/tet eller förekommer eljest ej längre skäl för kvarstad. skatt rät- ten omedelbart hävu åtgärden.

Dä mälet avgöres. prövc rätten. om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd. som nu sagts.

Vad i 25 kap. 8 & är stadgat om reseförbud äge motst-'arande till- lätnpning beträffande kvarstad och skingringsfbrhtal.

7.5

Bestämmelserna i 25 kap. 8 s om rcseförbud gäller också beträffande kvarstad.

Prop. 19801'81: 84

tN'm'arantle [väv/.vc

Finnar kvarntm/ bära läeear a arrem/v. hyra eller (mnat dylikt. .mm nteär av _MH (quem/am. jär- ()l'llllt' rätten gud man att upp/nin: I?l("llll'll.' rätten mede/ela ml" (len be— talninlexskylclilee jär/md ait utgiva näeut till annan än ende mannen.

illa/delar .vkin.L'riHL'S/i'irlnal a fax! egendom (;(/1 är synnerligjara att egendomen genom vanvarrl el- ler unnar/eder väsentligen _li'irxäm- ras-, äge rät/un I/l'irardna god man att järvalta agent/unten. Avs'er iit- yärtlen mäl.x'ä.eanden.v anspråk pä .vkatlz'xtäntl eller annan erxättninle. älieyt' uni/.väyamlen att till bestri- clamlt' av nödig kar/nad jär (geen— damenx jörvaltnine erlägga jär— .s"/wtt med belopp, som lmx'tiitnnm' av ratten: i annat fall .rÅall .vädan kar/nad utgå av allmänna medel.

I ävriet gälla om ver/(_vtällandz' av kvarstad ovh .s'kinurinen/"r'n'b"d vad i aisäklaner/(teen är student: vad där ärfi'jrexkrii'et NIH pant eller hur— ,een .ledll due/( ej äga tillämpning.

[.tllll/l-ll'X/(IIL'UII 83

Föreslagen lva'elxe

[ _li'älea am verkxtällandet av Åvarutul lli/nm" bt'xtämme/xer i at- .w'ikninuxlmlken. Rätten _lär medde- la närmare_få'ireskrifter om ver/(.rtäl- Iandet. om de! hehävx.

27 kap. ll) å

Beslngtngct liörcmzil skull omhän— a'ertagax av den som verkställt hc— slugct eller .vättax iji'irvar mulen/'är- .x'aeling: om det kan ske utan fara och eljestjinnm lämpligt. mä (lock .l'örcmålet kvar/ämnar i innehava- rens besittning.

lx'mrlämnax _/'t'.iremäl i innehava- renx l?e.x'itlniny. _s'kttll fär/md med- (le/ax honom att .u'ilia eller skingra litre/Hålet ('n'/t. unt (let-linnen" Ulf/Öl"- (lt'l'll'IL'l. detta genom anxlag eller på annat sätt .x'ä ntntärkax. att det är uppenbart. att det tagits i beslag. Färenn'ilet mä av innehavaren nytt- jas". om ej förbud däremot finner hära ”tedde/ax.

Beslugmget föremål skull tas i _li'irvar av den som verkställt besla- get. Om det kan ske utan fara och eljest är lämpligt._/'är dock föremå- let lämnas kvar i innehavarens be- sittning. Ett föremål mm lämnas" kvar i inne/mvarem bexittninp .rkall _li'irxeylax eller märkas .mm ber/ag- taget, såvida det ei framstår .com alwhävligt. Den från vilken beslag har skett

får ej äver/ätafiirennilet eller i xtrid nm! ämlamålet med bexlagetjör/b- _ea äverji'iremälet på annat sätt. Ett _fi'iremäl mm ej tax ifärvar ellerjär- reglar får nyttjar av innehavaren. om ej annat beslutar.

Prop. [980/81: 84

Nuvarande lydelse

Lagförslaget) 84

Föreslagen lydelse

Föremäl. som tagits i beslag. skall väl värdas. och noggrann tillsyn skall hållas däröver. att det icke förbytes eller fört'lndras eller annat missbruk sker därmed.

30 kap. 12 5" Beslut under rättegangen. mot vilket talan ej mä l'öras särskilt. skall genast gä i verkställighet. Detsamma gäller beslut varigenom rätten l. avvisat ombud. biträde eller försvarare.

.,

_. utlätit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till

mälsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde. försvarare. vittne. sakkunnig eller annan. som ej är part.

3. tillåtit sig angående häktning eller åtgärd. som avses i 25—28 kap..

4. till försvarare utsett annan än part föreslagit. eller

5. utlätit sig i annat fall än som avses i 2- eller 4 i fräga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (l972: 429). dock ej beslut om skyldighet att till statsverket återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten äge. när skäl äro (lär/ill. i beslut. varigenom föreläggande meddelats part eller annan att före— te skriftligt bevis eller att tillhanda- hålla föremäl för syn eller besikt- ning. förordna att beslutet mi'i verk- ställas utan hinder av att det icke äger laga kraft.

Rätten fär. när det _linnx skäl till det. i beslut. varigenom föreläggan— de meddelats part eller annan att förete skriftligt bevis eller att till- handahalla föremäl för s_vn eller be- siktning. förordna att beslutet _l'är verkställas utan hinder av att det icke äger laga kraft. När det finns anledning, skall rätten därvid läre- .rkriva att säkerhet skall ställas _lär .t'kutlextäml .t'am parten kan bli .rk_v/- (lig att utge om beslutet äna'rax.

Är särskild föreskrift meddelad därom. att dom eller beslut. som icke äger laga kraft. mä verkställas. vare den gällande.

33 kap.

SN

Tredskodom delgives genom rät- tens försorg endast

om den innebär att fordran/"ast— .rtälles att utgå med särskild för- mänsrätt i fast egendom eller tmnt- rätt.

om den part som yrkat trcdsko- domen begär det. eller

om part beviljats allmän rätts- hjälp.

Tredskodom delger genom rät- tens försorg endast

om den innebär att fordran _l'astv ställs att utgå med särskild för- mänsrätt i läs eller fast egendom.

om den part som yrkat trcdsko- domen begär det. eller

om part beviljats allmän rätts— hjälp.

l. Denna lag träder i kraft den I januari l982. 2. Reseförbud. som har meddelats enligt l5 kap. eller enligt 25 kap. med

” Senaste lydelse [979: 242. " Senaste lydelse 19791242.

Prop. 1980/8 l : 84

.N'ut'arande lydelse

Lugrin—slagen 85

Ft'ireslagen lydelse

anledning av en malsägandes anspräk pä skadeständ eller annan ersätt- ning. upphör att gälla när de nya bestämmelserna träder i kraft.

3. l fraga om skingringsförbud som har meddelats före ikrafttri'tdandet tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

4. Vad som föreskrivs i de nya bestämmelserna om förutsättningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsätgärd inverkar ej pä giltigheten av en säkerhetsåtgärd som har beviljats före ikrafttri'tdandet.

5. Vad som föreskrivs i 27 kap. ltls' andra stycket i dess nya lydelse gäller även i fräga om beslag som har ägt rttm före ikraftträdandet.

57. Förslag till

Lag om ändring i lagen tl929: 145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen tl929: l45) om skiljemän' dels att i 8—10. [2 och 18 så ordet "överexekutor" skall bytas ut mot

"tingsrätten".

dels att i 22 & ordet "överexekutor” skall bytas ut mot "kronofogde-

myndigheten".

dels att 26 å skall ha nedan angivna lydelse.

Nut'arande lydelse Ft'ireslagen lydelse

26 53

Rätt domstol vare i mål. som avses i 2l å. den allmänna under- rätt. varunder svaranden lyder i tvistemål. som rör hans person. och i mål, varom förmäles i 25 &. dunt- stulen i den ort. där skiljedomen meddelats. Finnes ej behörig dom- stol efter vad nu är sagt. upptages mälet av Stockholms tingsrätt.

Ansökningsärenden enligt 8. 9. 10 och 18 åå upptagas av ("it'erexe- kutar i den ort. där endera parten har sitt hemvist. Har enahanda an- sökan gjorts hos mer än en överexe- kutor, vare den ät'erexekutm' behö- rig. hos vilken ansökan först gjordes. och beslut. som av annan överexekutor meddelas. ogillt. Har ingendera parten hemvist i Sverige. upptages ärendet av året-e.t'ekutpr [ Stark/mim. Ansökan må ej bifallas. med mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser

' Senaste lydelse av 9 & l976: l22 _ IB & l976: l22. ' Senaste lydelse 1976: 122.

Rätt domstol är i mål. som avses i 2l &. den tingsrätt. varunder sva- randen lyder i tvistemål. som rör hans person. och i mål. varom för— mäles i 25 s. tingsrätten i den ort. där skiljedomen meddelats. Finnes ej behörig domstol efter vad nu är sagt. upptages mälet av Stoekholms tingsrätt.

Ansökningsärenden enligt 8. 9. lt) och 18 % upptages av tingsrät- ten i den ort. där endera parten har sitt hemvist. Har enahanda ansö- kan gjorts hos mer än en tingsrätt. är den tingsrätt behörig. hos vilken ansökan först gjordes. och beslut. som av annan tingsrätt meddelas. ogillt. Har ingendera parten hem- vist i Sverige. upptagcs ärendet av Smek/mlms tingsrätt. Ansökan får ej bifallas. med mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser ansökan skiljemans skil-

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande fvt/else

ansökan skiljemans skiljande frän uppdraget. bör jämväl skilien'tan— nen höras.

Mot iiveravekutmzv beslut. var— igenom skiljeman blivit utsedd eller

skild från uppdraget eller skiljeavtal förklarats ha förfallit eller fråga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts. mä klagan ej föras.

Lag]Örslugcu St» Ft'ireslagen lydelse

jande frän uppdraget. bör jämväl skiljemannen höras.

Mot rings-rättats- beslut. varige— nom skiljemän blivit utsedd eller skild från uppdraget eller skiljeavtal förklarats ha förfallit eller fräga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts. jär talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Ett ärende som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgängen av är 1982.

58. Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen(1972: 429)

Härigenom föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen (l972: 429l' dels att i 33 li orden "utsökningslagen (1877: 3! s. I)" skall bytas ut mot

"utsökningsbalken" .

tlels att 5 b och 10 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse I—Y'irexlugen lydelse

Sh?

Med domstol förstås i denna lag allmän domstol. allmän förvalt- ningsdomstol. bostadsdomstolcn. försäkringsöverdomstolen. försäk- ringsrätt. marknadsdomstolen. pa- tentbesvärsrätten. arbetsdomsto- len. mellankommunala skatterätten och krigsrätt. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla arrende- nämnd. hyresnämnd. statens va- nämnd och överexekutor.

Med domstol förstås i denna lag allmän domstol. allmän förvalt— ningsdomstol. bostadsdomstolen. försäkringsöverdomstolen. försäk- ringsrätt. marknadsdomstolen. pa- tentbesvärsrätten. arbetsdomsto- len. mellankommunala skatterätten och krigsrätt. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla arrende- nämnd. hyresnämnd (N'/1 statens va—nämnd.

10 &:

Skall den som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad. skingringsför- bud eller annan handräekning en- ligt rättegångsbalken. utsökningsla- gen (l877:3l s. 1) eller konkursla- gen (l921:225). får rättshjälps-

Lagen omtryckt l979: 240. Senaste lydelse l9791347. l ,

Skall den som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för att fä till stånd kvarstad eller annan liÅ— Humle åtgärd enligt rättegångsbal- ken eller konkurslagen tl92l12251. fär rättshjälpsnämnden utfärda an— svarsförbindelse pä statens vägnar.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

nämnden utfärda ansvarsft'irbin- delse pä statens vägnar.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fräga om verkstäl- lighet enligt 4/ eller 42 s) ursäk- ningxlugen. om allmän rättshjälp beviljats i verkställighetsärendet.

Lag/'iirxlugen 87

Föreslagen lydelse

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fräga om verkstäl— lighet enligt 3 kap. 8 eller 9 s* ulxö'lt- ningslmlken. om allmän rättshjälp beviljats i verkställighetsärendet.

Föranleder ansvarsförbindelsen utgift för staten. anses utgiften säsom kostnad för rättshjälpen.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. När ett mäl handläggs av överexekutor efter ikrafttrz'idandet. tillämpas 5 b & i dess äldre lydelse.

Vad som sägs i lt) & andra stycket i paragrafens nya lydelse gäller även när säkerhet skall ställas enligt lt) eller 11 & lagen (19811000) om införande av utsökningsbalken.

59. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 & lagen (19741371) om rättegången i arbetstvisterl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvurumle lydelse Fr'ireslagen lydelse

3 kap.

7.5

Ordförande fär ensam på arbetsdomstolens vägnar företaga förberedan— de ätgärd samt meddela beslut om avskrivning av mål. Under förberedelse som avses i 4 kap. 9 & fär ordföranden även

[. pröva yrkande om kvarstad eller skingrinngörlmd.

') gängshinder föreligger.

3. meddela tredskodom.

l. pröva yrkande om kvarstad.

_". meddela beslut om avvisande av mål. om det är uppenbart att rätte-

4. meddela dom över yrkande som har medgivits eller eftergivits.

5. stadfästa förlikning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

' Lagen omtryckt 1977: 530.

Prop. l98ll/81: 84

60. Förslag an

Lagfr'irslagen 88

Lag om ändring i förvaltningslagen(1.971: 290)

Härigenom föreskrivs att 2 & förvaltningslagen( 1971 : 29()) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'ii'eslagen lydelse

-| 225

Lagen gäller ieke ärende hos 1. regeringen.

2. kommunal myndighet, om ärendet avgöres genom beslut som över- klagas genom kommunalbesvär eller besvär hos kommunal besvärsnämnd.

3. överexekutor" eller imma- ningsman. om ärendet avser myn- dighetens exekutiva verksamhet. eller

3. ltranafbgdemyndigltet. om ärendet avser myndighetens exeku— tiva verksamhet. eller

4. polis-. äklagar- eller tullmyndighet. om ärendet avser myndighetens verksamhet till förekommande eller beivrande av brott.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982. När ett mål handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet. tillämpas 2 & i dess äldre lydelse.

61. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs att 5—7 55 lagen (19701215) om arbetsgivares kvittningsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatteavdrag samt införsel. som beslutats innan Iöncfordringen förfallit till betalning. har företräde framför kvittning enligt denna lag.

Är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger enligt 3 & och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön. beslutar urnu'imingsmannen om be- loppets fördelning mellan arbetsgi- varen och utmätningssökanden ef- ter fordringarnas storlek.

Ar arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger enligt 3 s och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön. beslutar kranafagdemyndigheten om beloppcts fördelning mellan ar- betsgivaren och utmätningssökan- den efter fordringarnas storlek.

1 övrigt får kvittning ej åberopas mot beslut om utmätning av lön.

' Senaste lydelse 1975: 672.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

Talan mot runrir'lningsmans be- slut enligt andra stycket föres Ims (ir-'erexekumr genom besvär. Kla- gun är ej inskränkt till viss tid.

6.5

lnnan kvittning får ske enligt 3 lå första stycket eller med stöd av kol- lektivavtal. skall arbetsgivaren från utmätningsmmr inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som enligt 4 & skall vara skyddad mot kvittning. Upphör arbetstagarens anställning utan föregående upp- sägningstid. får arbetsgivaren hålla inne lönebclopp till dess utmär- ningsmannens besked föreligger. Det åligger i sädant fall arbetsgiva- ren att ofördröjligen begära sädant besked.

75

Framställning om besked enligt 6 ; göres hos utinätningsmannen i den ort där arbetstagaren är bosatt. Är han icke bosatt här i landet. gö- res framställningen i den ort där ar- betsgivaren finnes. lnnan utmät- ningsmannen meddelar beslut. skall han bereda arbetstagaren till- fälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt.

Mot utmir'Inr'ngsmannens beslut får talan ej föras. Urmämingsman- nen kan ändra beslutet. om anled- ning därtill förekommer.

Lagförslrrgen 89

Föreslagen lydelse

Talan mot kropu'g/åvgulenry/rdig/ze- rens beslut enligt andra stycket föres r'lrorrälten genom besvär. Ta- lan är ej inskränkt till viss tid.

lnnan kvittning får ske enligt 3 & första stycket eller med stöd av kol- lektivavtal. skall arbetsgivaren från kmnq/bgdemyndiglrelen inhämta besked om hur stor del av löneford- ringen som enligt 4 & skall vara skyddad mot kvittning, Upphör ar- betstagarens anställning utan före- gående uppsägningstid. fär arbets- givaren hålla inne lönebclopp till dess krunt)/Ogdenryndig/retr'ns be— sked föreligger. Det åligger i sådant fall arbetsgivaren att ofördröjligen begära sädant besked.

Framställning om besked enligt 6 5 göres hos kranofogdemyndig/le- ren i den ort där arbetstagaren är bosatt. Är han icke bosatt här i lan- dct. göres framställningen i den ort där arbetsgivaren finnes. lnnan kronojimdemyndigheten meddelar beslut. skall myndig/leren bereda arbetstagaren tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tids- utdräkt.

Mot kran()firgdemyndighelens beslut får talan ej föras. Kronofog— demyndigheren kan ändra beslutet, om anledning därtill förekommer.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982. I fråga om talan mot beslut enligt 5 & andra stycket som har meddelats av utmätningsmannen före ikraftträdandet tillämpas paragrafen i dess äldre

lydelse.

62. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 6 5 lagen (l962: 38l ) om allmän försäk- ring' skall ha nedan angivna lydelse. ' Lagen omtryckt 1977: 630.

Prop. 1980/81: 84 Lag/?irslagen 90

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 kap. 6 &

Försäkrads fordran ä ersättning enligt denna lag. som innestär hos riksförsi'tkringsverket eller allmän försäkringskassa. mä ej utmätas. För— säkrads rätt till ersättning mä ej heller överlätas. innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket hindra ej trtrnätning enligt vad som hindrar ej utmätning enligt vad som föreskrives i 67115 ursöknr'ngslagen föreskrives i 7 kap. ursökningslml- (1877.'.1'I s. I). ken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l982.

63. Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen(1971: 437)

Härigenom föreskrivs att i 45 & rennäringslagen tl97l1437) orden "ut- sökningslagen tl877: 3l s. l)" skall bytas ut mot "utsökningsbalken".

Denna lag träder i kraft den I januari l982.

64. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 82 & lagen ( l972: 262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 82 & Fordran som pä grund av moderskapsförsäkring innestär hos under- stödsförening får ej utmätas. Om utmätningsfrihet för kapital- Om utmätningsfrihet för kapital- försäkring. sjukhjälp och pension försäkring. sjukhjälp och pension finns bestämmelser i lagen finns bestämmelser i lagen tl927: 77) om försäkringsavtal och i tl927: 77) om försäkringsavtal och i ursökni:rgslagen (I877:3l s. 1). 5 kap. utsökningsbulken.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982.

Prop. 1980/81: 84

65. Förslag till

Lag/inslagen 91

Lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsävgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1976: 206) om felparkeringsavgift dels att i 9 :$ ordet "utmätningsman" skall bytas ut mot "kronofogde-

myndigheten".

dels att 13 s skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse l-"iireslagen lydelse

13 s'

()m ej annat följer av denna lag gäller uppbördslagen (1953z272) (N'/I iir/t'ir.sellu_1.'el1 ”%&'ÖZI) i till- lämpliga delar i fräga om felparke- ringsavgift. Reglerna i upphördsla- ,een om restavgift skall dock inte tillämpas. Regeringen fär föreskri- va avvikelser från de nämnda la- garna. när det gäller avkortning. avskrivning och det administrativa förfarandet i fråga om felparke- ringsavgift.

()m ej annat följer av denna lag gäller upphördslagen (1953z272) i tillämpliga delar i fråga om felpar- keringsavgift. Reglerna om restav- gift skall dock inte tillämpas. Rege- ringen fär föreskriva avvikelser frän uppbärdslagen. när det gäller avkortning. avskrivning och det ad- ministrativa förfarandet i fråga om felparkeringsavgift. Införsel enligt [5 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av

felparkeringm vgifr.

Åläggande enligt 6 .ö. andra stycket får ej utfärdas senare än ett är efter den dag då överträdelsen skedde.

Åtgärd för indrivning av felparkeringszwgift fär ej vidtagas senare än fem är efter den dag överträdelsen skedde.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

66. Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen(1978: 262)

Härigenom föreskrivs att 43 och 44 så förfogandelagen(19781262) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 43 s

I fråga om nedsättning. fördelning och utbetalning av ersättning. som fastställts att utgå för skada på eller avsevärd försämring av fastighet. samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar expropriationslagen(1972: 719). Nuvarande lydelse

Kan flera göra anspråk på betal- Kan flera göra anspråk på betal- ning ur ersättning. som i annat fall än som avses i första stycket fast- ställts enligt denna lag. och enas de

' Senaste lydelse 1979: 562.

ning ur ersättning. som i annat fall än som avses i första stycket fast- ställts enligt denna lag. och enas de

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lydelse

ej om hur ersättningen skall förde- las mellan dent. skall ersättningen nedsättas hos (it'eres'ekatur. [ fräga om nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttagas lagen (1927156l om g(ilds betalning genom ,.u'nningars nedsatta/ale i allmäntI/i'irrar.

44

Ersättning för egendom som är utmätt eller har tagits i anspräk ge- nom hetalningssäkring skall utges till atnu'itningsmannen. Avser er- sättningen egendom som är belagd med kvarstad eller ställd under slyingt't'ngsjfi'irlnal. skall ersättning- en atges lill (")t'et"t'.t'elt'ltttn'.

Lagli'irslagen 92

Flirt-'slagen lydelse

ej om hur ersättningen skall förde- las mellan dem. skall ersättningen nedsättas hos länsstyrelsen. l fräga om nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttagas lagen tl927156) om nedsättning av pengar lins myndig- lie/.

ål

Ersättning för egendom som är utmätt. belagd med kvarstad eller tagen i anspråk genom betalnings— säkring skall utges till krona/Ogde— "rymlig/teten.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982. Ett ärende om nedsättning enligt 43 å andra stycket. som är anhängigt hos överexekutor vid ikrafttrz'idandct. skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgängen av är 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 44 s i dess nya lydelse gäller även sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

67. Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1951-772l' dels att i 45 s 3 mom.. 61—64. 74 och 76 5.5 ordet "utmätningsman" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndighet" i motsva- rande form.

dels att i 62 så orden "lagen om aekordsförhandling utan konkurs" skall bytas ut mot "ackordslagen ( 1970: 847)". dels att i 65 och 66 && ordet '"införsellagen" skall bytas ut mot "15 kap. utsökningsbalken".

dels att i 63 s 6 mom. orden ”65 s utsökningslagen" skall bytas ut mot

"5 kap. 1—3 ss utsökningsbalken".

dels att 59. 60 och 87 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse 1978z9tlt). ' Lagen omtryckt 1972: 75.

Senaste lydelse av 62 & l974: 77l 63 ;" l974'. 77l 64 ,5 l974: 853 65 & l974'. 77l 66 Pi I9742853 68 ä 6 mom. l974: 771 74 & 1974: 77l lagens rubrik 1974: 771.

Prop. 1980/81: 84

Nuvarande lyda/sv

59

Det itligger utmiitningsman att verkställa indrivning av skatt. Diir— vid får utmatning (n'/z injörsel äga rian enligt vad som sägs i 60 #.

L(tg/inslagen 93

l—"Örvslagz'n lyda/sr

_1 ä—

l)et åligger krona/itydamvndig- /l('l('lt att verkställa indrivning av skatt. Därvid får vcrkstiillig/u'l cn- ligt atsökninysln'ilkcn (lga rain.

Bestämmelserna om indrivning av skatt skall OCkSä tillämpas på indriv- ning av kvarskattcavgift. restavgift. tilläggsztvgift. förseningsavgift eller ränta enligt denna lag.

60 s?”

[ inom. Vad i () # arsökninysla- gen stadgas mn ji'iv nu")! utmät— ningsman gälla ork med avseende (i dan. .wmjiiirrättar utmätning/ör skatt.

.? mom. Vid utmätning för skatt skola. med de förbehåll som i 3 NIO/71. sägs. lända till qf'terriittelse atsökningslagens jörcskri/ier mn verkställighet av utmätning (n'/1 vad därvid må undantayas. om at- miitt egcndnms försäljning. omför- delning av medel. som til/följd av utmätning inllutit. sant! om klagan över atmiirningsmans jör/åtrandc.

3 mom. Bt'srämnwlsvrna i 88 (' .5 och [98 5 3 mom. atsökningslagen. ][ 5 lagen tl97l.'494) om exekutiv _fi'irsiiljning avfast egendom, 3 # la- gen (1973:/HO) om exekutiv för- säl/ning7 av registrerat skepp m.m. samt 3 ä' lagen (197I:500) um exe- kutivförsc'ilining av luftfartyg m. m. skola icke äga tillämpning vid atmätningjör skatt.

4 inom. Införsel enligt injörsclla- gen får äga rum vid indrivning av restförd skatt och avgift som anges i l & första stycket denna lag.

lnförsel enligt [5 kap. utsök- ningsbalkcn får äga rum vid in- drivning av restförd skatt och avgift som anges i l .5 första stycket den- na lag.

För skatt eller avgift. som på grund av föreskrift i annan författning skall indrivas i samma ordning so'm skatt enligt denna lag. får införsel äga rum endast om det är särskilt föreskrivet.

: Senaste lydelse l979: 489. " Senaste lydelse av

3 mom. 1973: ll35 4 mom. l974z77l.

l'rop. [980/81 : 84

Nuvarande lydelse

Lag/i'H'slugetz 94

Föreslagen lydelse

87 s4 Besvär över beslut enligt denna lag eller över taxering inverkar icke pa skyldigheten att erlägga den skatt. som besvären rör.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el- ler utslag som föranleder åtgärden icke vunnit laga kraft. Beslut eller utslag i taseringsmäl. där taxering- en fastställts till lägre belopp än taxeringsintcndenten yrkat eller medgivit. får dock icke föranleda restitution om taxeringsintendenten anmält hinder härför. l sistnämnda fall mä länsstyrelsen pä ansökan medgiva restitution. varvid bestäm— melserna i 49.5 2 mom. sista stycket om ställande av säkerhet tillämpas.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el— ler utslag som föranleder ätgarden icke vunnit laga kraft. ll-Iutsvaramle gäller vid verkställighet enligt ut- sökuings/mlken. Beslut eller utslag i taxeringsmäl. där taseringen fast- ställts till lägre belopp än taxerings- intendenten yrkat eller medgivit. får dock icke föranleda restitution om taxeringsintendcnten anmält hinder härför. l sistnämnda) fall får länsstyrelsen på ansökan medgiva rcstitution. varvid bestämmelserna i 49 s 2 mom. sista stycket om stäl- lande av säkerhet tillämpas.

Bestämmelserna i andra stycket om restitution äga motsvarande till- lämpning i mål där allmänt ombud har besvärsrätt samt i mäl om skatte— tillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagcn.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982.

68. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter

dels att l3— l5 ss skall upphöra att gälla. dels att rubrikerna närmast före 13 och l5 .es skall utgå. dels att lO— ll ss skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lOäi

ljråga öm verkställigheten gäller vad som är jöreskrivet om tittnät- ning _Iör jordringen. Verkställighet får drK'Å' ej äga rum i avlöning eller

annanji'irmån som avses [67 a och 67d 35.8 utst'iknings/agen (1877:31 s. I) förrän dagen efter det att den har utbetalats. l-"id i'erkstiilligheten

* Senaste lydelse l978z201.

Ifråga om verkställighet av he- slut om heralningssäkring tillämpas I och 2 kap. utsökningsbalken samt vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2—9 N'. ll # första styeket. l2—I9 55,5. 22 .5 första oeh tredie styckena. 24, 25 och 33—35 5.5. 5 och 6 kap. och [2 kap. 3—5 ## sam-

Prop. [980/81 : 84

Nuvarande lydelse

tillämpas ei hestämmelse/'na i 9/ a # 3—5 mom. eller 91 h sf utsök- ningslagen oc/t ej heller vad 69 # samma lag och 5 # lagen (1971:-194) om exekutiv försäljning av fast egendom innehåller om ta- lan vid domstol.

Lag/örslagcn 95

Föreslagen lydelse

ma halk. Mälotn verks/("illigltet av hes/ut om la'talningssäkring hand- läggs som allmänt mäl.

Lön eller annan förmän som avses i 7 kap. atsökningshalkenfär ej tas i anspråk genom ln'ta/nings- säkring innan den ltar betalats ut oclt katt utmätas.

llå

Verkställigheten får ej ont/atta f't'h'säljning av egendom eller betal- ning avjördringen. Bestänanelsen i 183 s 3 mom. utsökningslagen ll877:3l s. lt om fi'irst'iljning av lös egendom. som ärfi'iremälför kvar- stad. tillämpas dock ifråga (nn lös egendom. som har tagits i anspråk genom betalaingssäkring.

]?

! fräga om talan mot beslut som rör verkställigheten gäller i tillämp- liga delar bestämmelserna i utsök- ningslagen ll877:3l s. I) om kla- gan över utmätningsmansförfaran- ..'e och över utslag i utsökningsmäl. Talan mot kronof'ogdemyndighets beslut är ej inskränkt till viss tid.

Gäldenären för inte över/äta egendom. som ltar tagits i anspråk genom betalaingssäkring. eller till skada för horgem'iren förfoga över egendomen pä anttat sätt. om inte kronol'ogdemyndigheten medger det av särskilda skäl.

[ fråga om verkan i övrigt av verkställd hetalningsst'ikring gäller vad som fi*ireskrivs om utmätning i 4 kap. 29 .Q' andra stycket. 30 och 3! #5 och [2 kap. 6—1!) ## utsök- ningsbalken. Att hetalningssäkring ger förmänsrt'itt föreskrivs i för- mänsrättslagen ll970: 979).

()m lös egendom. som har tagits i anspråk genom betalningssäk- ring. hastigt faller i värde eller krä— ver alltför kostsam värd. för den pä begäran av någon av parterna säl- jas i den ordning som gäller för at- mätl egendom.

I fråga om talan mot beslut som rör verkställigheten tillämpas vad som enligt atsökningshalken gäller beträffande kvarstad jörfordran.

Denna lag träderi kraft den I januari l982. ] fråga om talan mot beslut som har meddelats av kronofogdemyndig- heten före ikraftträdandet och beträffande talan mot beslut av över— exekutor tillämpas l2 & i dess äldre lydelse.

När en ansökan om avläggande av betalningssäkringsed har kommit in till konkursdomaren före ikraftträdandet. tillämpas IS s' fortfarande.

Prop. HSO/81:84 Lag/Zirslagen 96 69 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 882) om säkerhet för skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att l & lagen (l9781882) om säkerhet för skatte- liordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förexlagen [Ä'dl'l—W l &

Vid indrivning av fordran i allmänt mål får kronofogdcmyndighct i samband med att uppskov beviljas med betalning eller med viss indriv- ningsåtgärd ta emot säkerhet som gäldenären eller. där gäldenären kan antas medge det. annan erbjuder sig att ställa.

Med allmänt mäl avses i denna I I kap. () $$ ut.v'ikningxbalken lag mål har kronafåmdwnvndighet jinnx bestämmelser om vad som om ttttagam/e av skatt eller tull, avses med allmänt mål. staten tillkmnnmmle avel/'t eller lik- nande medel som får tas ut _eenrmz ltt/naming utan föregående dam. böter eller annat som in:/rivs isam- ma ordning som böter, avgift till statsrerket enligt vattenlagen (I 918: 523 ) eller belopp som har er- lagts av allmänna mezlel och enligt dorm'tu/s beslut skall återbetalas till slatst'erket.

Denna lag träderi kraft den I januari 1982.

70. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19581295) om sjömansskatt' (le/x att i l7 b & ordet "införsellagen" skall bytas ut mot "IS kap. utsökningsbalkcn' '.

dels att i 18 åordct "utmätningsman" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndighet" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982.

' Lagen omtryckt l970:933. Senaste lydelse av 18 & |97l:8|4 lagens rubrik l974: 777.

Prop. l980/81:84 71 Förslag till

lagförslagen 97

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt '

Härigenom föreskrivs att 48 & lagen (1968: 430) om met-värdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fr'n'eslagen lydelse

48 & Betalas icke skatt ibehörig tid och ordning indrives skatt och rcstavgift.

Bestämmelserna i uppbördslagen om indrivning. avkortning och av— skrivning samt efterkrav och pre— skription gäller i tillämpliga delar i fråga om mervärdeskatt. Införsel enligt infi'irsellagen den 6 december 1968 (nr 62!) får äga rum vid in- drivning av mervärdeskatt och rest- avgift på skatten.

Bestämmelserna i uppbördslagen (I953:272) om indrivning. avkort- ning och avskrivning samt efter— krav och preskription gäller i till— lämpliga delari fräga om mervärde- skatt. Införsel enligt 15 kap. utsök- ningsbalken får äga rum vid in- drivning av mervärdeskatt och rest- avgift på skatten.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

72. Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen(1973: 601)

Härigenom föreskrivs att i 30 & vägtralikskattelagen (1973: 601)' orden "införsellagcn (1968:621)" skall bytas ut mot ”15 kap. utsökningsbal-

ken .

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

73. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att i 6 lå lagen (1976: 3391 om saluvagnsskatt orden "införsellagen (1968: 621 )" skall bytas ut mot "15 kap. utsökningsbal- ken".

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.

' Lagen omtryckt 1979: 304."

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885. ' Lagen omtryckt 1979: 280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

7 Riksdagen 1.980/8I. I xaml. Nr84

Prop. 1980/81:84 I_a_t.(/å)'r.rla_t_'r_'n 98 74 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959: 552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.

Härigenom föreskrivs att i 30 ($ lagen (1959:5521 om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.'. orden ”införscllagen (1968: 621)" skall bytas ut mot "15 kap. utsökningslmlken".

Denna lag träder i kraft den ljanuari l982.

' Lagen omtryckt 1974: 938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 938. Senaste lydelse av 30 :$ 1980: 314.

l'rop. 1980/8 [ : 8—1 Inledning 99

Utdrag

JLJSTl'l'l EDEl'å-Åtk'l'lilyl EN'l'El' l'R(')T()K(')LL vid regeringssammanträde 1980- 06—05

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Mundebo. Wikström. Mogard. Dahlgren. Åsling. Söder, Burenstam Linder. johansson. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Winberg

Lagrådsremiss med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m.m.

1 Inledning

Den 16 mars 1978 beslöt regeringen att lagrådets yttrande skulle inhämtas över ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till en utsökningsbalk (UB). 1 en den 28 juni 1979 beslutad remiss till lagrådet föreslogs vissa ändringar i det tidigare remitterade förslaget, vilka hade samband med ny lagstiftning som hade ägt rum efter den tidigare remissen. Sedan lagrådet numera har avgett det begärda yttrandet. har regeringen tidigare denna dag beslutat att genom proposition till riksdagen (prop. 1980/81: 8) föreslå en ny UB.

Förslaget till UB innehåller inte övergångsbestämmelser eller följd- ändringar i annan lagstiftning. Bestämmelser härom har avsetts bli upptagna i ett särskilt förslag.

[ betänkandet (SOU l974:55) Utsökningsrätt Xllll har lagberedningen lagt fram förslag till promulgationslag till UB och till annan följdlagstift- ning. lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Betänkandet innehåller också ett i huvudsak självständigt avsnitt rörande förslag om upphävande av lagen (1845:50 s. 1) om handel med

' Betänkandet är undertecknat av f.d. justitierådet Gösta Walin. ordförande. numera hovrättsrädet Torkel Gregow. ledamot. och hovrättsassessorn Peter Löfmarck. sekreterare. Vid utarbetandet av betänkandet har som sakkunniga medverkat numera avlidne kronofogden Nils Frykholm. kronodirektören Ragnar Jungkvist, justitierådet Henrik Hessler. direktören Pontus Modigh och justitierådet Lars Welamson.

Prop. 1980/81184 Nuvarande ort/ning ltltl

lösören. som köparen läteri säljarens vard kvarbliva lösöreköpslagcn -- och om ny lagstiftning i den lagens ställe. Den frägan tas emellertid inte upp i detta sammanhang.

Beredningens förslag har rentissbchandlats.'—' Yttranden har avgetts av Svea hovrätt. hovrätten för Västra Sverige. hovrätten för Övre Norrland. domstolsväsendcts organisationsnämnd (DON). riksåklagaren (RÅ). stats- kontoret. bankinspektionen. försäkringsinspektionen. riksskatteverket (RSV). länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. Jönköpings. Krono- bergs. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs. Värmlands. Koppar— bergs. Jämtlands och Norrbottens län. köplagsutredningen (Ju 196351). offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitten (.lu l97tlz49). kredit- köpkommitte'n (.lu 19711051. konkurslagskommitten (Ju 19711061. utred- ningen (.lu 1972205) angående inskrivning av rätt till luftfartyg m.m.. utred- ningen (Ju 19721121 angående företagsinteckning. försäkringsrättskom- mitten (.lu 1974:(19). utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen. Svenska hande|skammatförbundet. Svenska bankför— eningen. Sveriges föreningsbankers förbund. Post- och Kreditbanken. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Tjänstemännens centralorganisa- tion (TCO). Sveriges advokatsamfund. Sveriges domareförbund. För- eningen Sveriges kronofogdar. Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation (Sl-110).

Post- och Kreditbanken har anslutit sig till bankföreningens yttrande. RÅ har bifogat yttranden från övet'äklagarna i Stockholms. Göteborgs och Malmö åklagardistrikt och från vissa länsäklagarmyndigheter. RSV och några länsstyrelser har bifogat yttranden från vissa kronofogdemyndig- heter.

En del remissinstanser har begränsat sina yttranden till att avse några särskilda frågor.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Nuvarande ordning beträffande exekutiva myndigheter

Handläggningen av utsökningsmål i första instans är f.n. delad mellan två myndigheter. överexekutor och utmätningsmannen. Överexekutor utgörs av länsstyrelsen. Denna kan dock förordna annan att vara över- exekutor för en särskild förrättning. Kronofogde är utmätningsman men kan. enligt bestämmelser som regeringen meddelar. sätta annan tjänste- man vid kronofogdemyndigheten i sitt ställe.

l fråga om uppgifter enligt utsökningslagen (1877131 5. 1) UL — och

2 Här redovisas inte yttranden som endast avser avsnittet rörande lösöreköpslagens avskaffande m.m.

Prop. HSO/81:84 Nuvarande ort/ning 101

därtill anslutande lagar ankommer det på överexekutor dels att förordna om verkställighet av dom m.m. i vissa särskilt kvalificerade fall. dels att ombesörja exekutiv försäljning av fast egendom. registrerat skepp eller skeppsbygge och luftfartyg m.m. och i samband därmed fördela köpeskil- lingen. dels ock att förordna om kvarstad och andra säkerhetsätgärder samt om avhysning och annan handräekning. Därutöver har överexekutor att pröva klagan över utmätningsmannens beslut och åtgärder. Handlägg- ningen av övriga exekutiva uppgifter åvilar utmätningsmannen. dvs i reali- teten kronofogdemyndigheten.

Överexekutor har emellertid uppgifter även enligt andra lagar än UL och de som direkt ansluter till denna. Det ankommer sålunda enligt vissa lagar på överexekutor att förordna om verkställighet. t.ex. enligt lagen (1899: 12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut och 5 s lagen (1959z517) om förlängning av tiden för vissa servitut. Enligt flera lagar avilar det överexekutor att förordna om handräekning. Som exempel på sådana bestämmelser kan nämnas 13 kap. 8 & vattenlagen (19181523). 39 & naturvårdslagen (19641822. omtryckt 1974: 1025) och 47 & miljöskyddslagen (19691387. omtryckt 1972z782).

Överexekutor har också en del uppgifter som inte är av rent exekutiv natur. Hit hör bl.a. uppgiften att ta emot deposition av pengar enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar och av hyra enligt 12 kap. 21 och 44 ss jordabalken (JB). Andra exempel är befogenheten enligt lagen (1929:145) om skiljemän att i vissa fall utse eller entlediga skiljeman och att medge uppskov med skiljedom samt uppgiften enligt 17 5 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshand- lingar pä förmögenhetsrättens område att förklara skriftlig fullmakt kraftlös.

Det ankommer också i allmänhet på överexekutor att pröva klagan över beslut som utmätningsmannen (kronofogdcmyndigheten) meddelar enligt särskilda lagar. Bestämmelser härom finns t.ex. i 54 & konkurslagen(1921:225) och 5 & fjärde stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt- ningsrätt. Samma ordning torde gälla utan särskild bestämmelse när uppgifter annars åvilar utmätningsmannen eller kronofogdemyndigheten. om inte annat föreskrivs.

Enligt vissa lagar skall medel betalas till länsstyrelsen. vilken har att fördela dem i princip enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för fast egendom som har sålts påtexekutiv auktion. Se t.ex. 6 kap. 1 och 18 55 expropriationslagen(1972:719) och 9 kap. 11 och 24 åå vattenlagen. Dessa uppgifter ankommer på länsstyrelsen som sådan men brukar hand- läggas pä länsstyrelsens överexekutorsavdelning.

Antalet mål enligt särskilda författningar som överexekutorerna slutligt handlade under år 1978 kan med ledning av tillgänglig statistik beräknas till omkring 1.000. I detta antal ingår inte ärenden som ankommer på läns- styrelsen som sådan men handläggs på överexekutorsavdelningen. dvs.

Prop. HBO/81:84 Färs/uge! till (../B 103

ärenden angående fördelning av medel enligt expropriationslagen . vatten— lagen m.fl. lagar samt ansökningar från övriga nordiska länder om in- drivning av underhållsbidrag m.m.

3 Innebörden av förslaget till utsökningsbalk i vissa hänseenden

Den i propositionen föreslagna UB avses ersätta. förutom UL och förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad ] avseende därå iakttagas skall (Up). bl.a. införsellagen (1968:621l. lagen (l971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom. lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.. lagen ( 1973: 1 130) om exekutiv för- säljning av registrerat skepp m.m. samt lagen (1921:244) om utmätningsed.

1 propositionen föreslås att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas. De uppgifter som åvilar överexekutor enligt UL och därtill anslutande lagar skall i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. Detta gäller dock inte förordnande om säkerhetsåtgärder eller handräekning. Uppgiften att förordna om såväl kvarstad och andra säkerhetsåtgärder som handräekning av det slag som avses i 191 och 192 5.5 UL (återställande av rubbad besittning m.m. och avhysning) förutsätts i stället skola ankomma på tingsrätten. Besvär över kronofogdemyndighetens beslut skall enligt förslaget föras direkt i hovrätten.

Den nuvarande ordningen att den exekutiva verksamheten åvilar utmät— ningsmannen. dvs. kronofogden. som enligt särskilda föreskrifter kan sätta annan i sitt ställe. har övergetts. Enligt förslaget skall handläggningen av utsökningsmål ankomma på kronofogdemyndigheten.

I motsats till vad som är fallet med UL föreslås UB bli direkt tillämplig inte endast på verkställighet av domar och andra exekutionstitlar som rör civilrättsliga förhållanden utan även i fråga om uttagande av böter och viten samt skatter och allmänna avgifter m.m. (allmänna mål).

Av andra nyheter i UB som är av särskild betydelse för frågan om följd-- ändringar i andra lagar kan nämnas följande. Inträdet av förmånsrätt på grund av utmätning regleras på ett annat sätt i UB än f.n. Detta gäller bl.a. i fråga om fast egendom. registrerat skepp och registrerat luftfartyg. Den nuvarande utmätningsfriheten för fordran på vissa slags skadestånd vidgas till att i viss utsträckning gälla även efter utbetalning av skadeståndet. Enligt förslaget får en fordran eller rättighet. som grundas på ett löpande skuldebrev eller annat presentationspapper. utmätas utan hinder av att handlingen inte kan anträffas. om det kan antas att handlingen undanhålls eller har förkommit. Enligt UB:s regler om avhysning kan kronofogde- myndigheten träffa avtal om deposition av egendom. som är föremål för avhysning. 1 UB meddelas närmare bestämmelser om verkställighet av beslut om kvarstad och om rättsverkan av sådan åtgärd. Förslaget utgår

Prop. 1980/81 : 84 Laybt'rz'd/iingensförslag 103

därvid från att de nuvarande säkerhetsåtgärderna kvarstad och skingrings- förbud skall föras samman till ett institut. benämnt kvarstad.

4 Lagberedningens förslag till följdlagstiftning

1 betänkandet (SOU 1974:55) Utsökningsrätt Xlll föreslär beredningen till en början en lag om införande av utsökningsbalken (promulgationslag). Denna innehåller. förutom bestämmelser om ikraftträdande och om upp- hävande av UL och andra lagar som ersätts av UB. övergångsbestäm- melser av sedvanlig karaktär.

Beredningen föreslår vidare följdändringar i andra lagar. Betänkandet innehåller dock endast förslag i fråga om den viktigaste löljdlagstiftningen. Beredningen har förutsatt att återstoden av arbetet på följdändringar skall utföras inom justitiedepartementet.

Det råder enligt beredningen inte någon tvekan om att kronofogde- myndigheten även utanför UB:s direkta tillämpningsområde bör träda i överexekutors ställe såvitt angår exekutiva uppgifter. Beredningen nämner därvid bl.a. överexekutors uppgift enligt särskilda lagar att pröva huruvida Verkställighet får äga rum samt uppgiften att förordna om säkerhets- åtgärder och handräckning. 1 sistnämnda hänseende bör förslaget ses mot bakgrund av att beredningen i betänkandet (SOU 1973:22) Utsöknings- halk. Utsökningsrätt Xll. hade föreslagit att överexekutors uppgifter enligt UL att förordna om hithörande åtgärder skulle ankomma på kronofogde- myndigheten.

Utanför det rent exekutiva området finns det enligt beredningen skäl att välja mellan olika myndigheter. 1 vissa fall föreslår beredningen att en uppgift som f.n. ankommer på överexekutor skall flyttas över till krono- fogdemyndighcten. t.ex. uppgiften att ta emot hyra som nedsätts enligt JB eller andra medel som nedsätts enligt lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar samt uppgiften att sälja fast egendom enligt lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom och att pröva vissa frågor i samband därmed. Enligt förslaget skall en del andra uppgifter föras över från överexekutor till tingsrätten. Som exempel kan nämnas uppgiften enligt skiljemannalagen att i vissa fall utse och entlediga skiljeman och att medge uppskov med skiljedom samt befogenheten enligt avtalslagen att förklara en skriftlig fullmakt kraftlös.

Beträffande talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt särskilda lagar går beredningens förslag ut på att sådan talan skall föras direkt i hov- rätten.

Beredningen berör också den uppgift som åvilar länsstyrelsen att. med tillämpning av reglerna om fördelning av köpeskilling för exekutivt såld fast egendom. fördela medel enligt expropriationslagen . vattenlagen m.fl. lagar. Enligt beredningen kan det synas rationellt att dessa fördelnings-

Prop. 1980/81 : 84 Föredrugurzdt'ri 1 (14

ärenden flyttas till kronofogdemyndigheten. Något förslag härom läggs dock inte fram. Beredningen framhåller att några svårigheter inte torde möta att länsstyrelsen. om ärendena inte flyttas. vid behov anlitar expert på hithörande frågor hos kronofogdemyndigheten eller på annat håll.

Av andra ändringar som föreslås i betänkandet kan nämnas följande. 1 bl.a. förmånsrättslagen (197tlz979). JB och sjölagen (189135 5. |) föreslås ändringar som har samband med att tidpunkten för inträdet av förmånsrätt på grund av utmätning förutsätts bli reglerad på ett annat sätt än f.n. Till följd av möjligheten att utmäta ett löpande skuldebrev eller annat presenta- tionspapper som undanhålls föreslås att det i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling förs in bestämmelser som medger att handlingen dödas i sådant fall. Beredningen föreslår vidare en ny bestämmelse i 12 kap. handelsbalken (HB). som skall ge en depositarie rätt att under vissa förutsättningar sälja deponerad egendom. Förslaget har samband med reglerna om avhysning. som medger kronofogdemyndigheten att låta deponera en avhyst persons egendom. [ samband med sistnämnda ändring föreslås att bestämmelserna i 10 kap. ?. få HB om en panthavares försälj- ningsrätt moderniseras. Säkerhetsåtgärderna kvarstad och skingrings- förbud föreslås i RB bli sammanslagna till ett institut. benämnt kvarstad. Verkan av kvarstad föreslås bli reglerad i bl.a. JB. Enligt förslaget skall också rcseförbud avskaffas som säkerhetsåtgärd med anledning av vanliga fordringsanspråk.

Beredningens förslag har mottagits positivt av remissinstanserna. På enskilda punkter har emellertid vissa remissinstanser förordat andra lös- ningar. Detta gäller även frågan vilken myndighet som skall överta över- exekutors befogenheter.

5 Föredragandens överväganden

Jag vill först understryka att införandet av UB kräver både ett flertal bestämmelser av övergångskaraktär och åtskilliga följdändringar i annan lagstiftning. Följdlagstiftningen spänner över flera olika lagstiftnings- områden. Sammanlagt är det ett 90-tal lagar som behöver ändras.

Beredningens förslag till promulgationslag innehåller dels bestämmelser om ikraftträdande av UB och upphävande av UL och därtill anslutande lagar. dels rena övergångsbestämmelser. Jag kan i princip ansluta mig till förslaget. Den i propositionen föreslagna UB avviker emellertid på en del punkter från beredningens förslag till UB. Redan härav följer att vissa av- vikelser bör göras från beredningens förslag till promulgationslag. Även i en del andra avseenden finns det skäl att välja andra lösningar än bered- ningen har föreslagit. Jag återkommer härtill i specialmotiveringen.

Enligt propositionen beträffande UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. En av de viktigaste frågorna vid följdlagstiftningen till UB är

Prop. l980/8l: 84 Föredragande" 105

därför vilken eller vilka myndigheter som bör överta de uppgifter som f.n. åvilar överexekutor enligt andra lagar än UL och därtill anslutande författ- ningar. I denna fråga vill jag. i samråd med chefen för kommundeparte- mentet. framhålla följande.

Eftersom överexekutors uppgifter enligt UL och därtill anslutande lagar i princip skall övertas av kronofogdemyndigheten. bör kronofogdemyndig- heten i allmänhet träda i överexekutors ställe också i fråga om uppgifter av exekutiv beskaffenhet enligt annan lagstiftning. När det gäller befogen- heten att förordna om handräekning villjag dock erinra om att regeringen i en den ”juni 1979 be51utad remiss till lagrådet har föreslagit en handräek- ningslag. Den summariska process som regleras i denna lag gäller disposi- tiva förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet och motsvarar närmast handräekning enligt 191 och 192 (få UL. Frågor om handräekning skall enligt förslaget prövas av tingsrätten. [ remissen föreslås också att överexekutors uppgift att förordna om handräekning enligt särskilda lagar. t.ex. vattenlagen (l918:573). naturvårdslagen (19641822. omtryckt 1974: 1025) och miljöskyddslagen (1969z387. omtryckt l972:782). skall flyttas till tingsrätten.

I likhet med vad Sålunda har föreslagits i fråga om avhysning och annan liknande handräekning bör befogenheten att förordna om kvarstad och andra liknande säkerhetsåtgärder över lag ankomma på tingsrätten. En sådan ordning har också förutsatts i UB.

Uppgifter utanför det rent exekutiva området som åvilar överexekutor bör enligt min mening i princip inte flyttas till kronofogdemyndigheten. En sådan överflyttning bör ske endast då uppgiften har nära samband med den exekutiva verksamheten. Kronofogdemyndigheternas resurser bör nämligen i första hand utnyttjas för indrivning och andra exekutiva upp- gifter. De bästa förutsättningarna för en effektiv handläggning torde också erhållas om de ifrågavarande uppgifterna anförtros en myndighet som redan handlägger liknande uppgifter. I enlighet härmed föreslås att vissa uppgifter av nu aktuellt slag som åvilar överexekutor förs över till krono- fogdemyndigheten och andra till tingsrätten eller länsstyrelsen. Jag åter- kommer närmare till dessa frågor i specialmotiveringcn.

När det gäller talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt särskilda lagar bör efter överexekutors avskaffande. i likhet med vad som har före- slagits i UB. talan föras direkt i hovrätten.

En särskild fråga är om den uppgift att fördela medel enligt expropria- tionslagen (l972:719)_ vattenlagen m.fl. lagar som åligger länsstyrelsen som sådan bör föras över till kronofogdemyndigheterna. Att en sådan överflyttning kan övervägas har sin grund i att fördelningen skall ske enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för en fastighet som har sålts på exekutiv auktion. Antalet fördelningsärenden har under senare år uppgått till omkring 250 om året i hela landet. År 1978 handlades dock närmare 500 sådana ärenden.

Prop. 1980/81 : 84 F öradragandt'n 106

Beredningen har framhållit att det kan synas rationellt att dessa uppgifter flyttas över till kronofogdemyndigheterna men har inte för sin del lagt fram förslag om en sådan överflyttning. En del remissinstanser. däribland några länsstyrelser. har ansett att ärendena bör flyttas till kronofogdemyndig- heterna. Som skäl anges att ärendena utgör en mindre arbetsbelastning. om de handläggs av samma myndighet som handhar exekutiv försäljning av fast egendom. Några andra remissinstanser. bl.a. ett par länsstyrelser. har däremot förordat att ärendena även i fortsättningen får handläggas av länsstyrelsen.

För egen del vill jag framhålla att man sannolikt skulle uppnå en viss arbetsbesparing. om nämnda fördelningsärenden flyttas till kronofogde- myndigheterna och handläggs av tjänstemän som har vana vid att syssla med mål om exekutiv försäljning av fast egendom däri inräknat fördelning av köpeskillingen. Med hänsyn till det begränsade antalet fördelnings- ärenden skulle emellertid denna vinst troligen bli ganska blygsam. Härtill kommer att uppgiften att ta emot och fördela nedsatta medel har ett mer eller mindre nära samband med andra uppgifter som åvilar länsstyrelsen enligt de ifrågavarande lagarna. t.ex. att ta emot och pröva säkerhet. att ta emot underrättelser och att förordna om uttagande av vissa belopp. Fördelningsuppgiften kan inte flyttas till kronofogdemyndigheten utan att ståndpunkt tas till i vad mån även dessa andra uppgifter bör föras över. En sådan översyn kan inte lämpligen ske inom ramen för förevarande lagstift- ningsärende. Det kan tilläggas att länsstyrelsen även efter överexekutors avskaffande torde kunna bemästra uppgiften. Om länsstyrelsen någon gång skulle anse sig behöva anlita expert på området. bör biträde från en kronofogdemyndighet i länet kunna påräknas. På grund av det anförda föreslås inte f.n. någon överflyttning av uppgiften att fördela medel enligt nu aktuella lagar.

Jag har inte heller funnit anledning föreslå att andra uppgifter som åvilar länsstyrelsen skall föras över till kronofogdemyndigheten. även om det i vissa fall kan anses föreligga en anknytning till uppgifter av exekutiv natur.

Förslaget till UB påkallar också åtskilliga följdändringar i annan lag- stiftning när det gäller annat än organisatoriska frågor. Av viktigare sådana ändringar kan här nämnas följande. Det förhållandet att UB föreslås vara direkt tillämplig även beträffade uttagande av böter. skatter m.m. (allmänna mål) påkallar ändringar i bl.a. uppbördslagen (19531272, omtryckt 1972z75). Vad UB innehåller om tidpunkten för förmånsrättens inträde vid utmätning av fast egendom. registrerat skepp och luftfartyg m.m. föranleder ändringar bl.a. i förmånsrättslagen(1970:979), jorda- balken (JB) och sjölagen(1891235 5. 1). Den utvidgning av utmätnings- friheten för vissa slags skadestånd som har föreslagits i 5 kap. UB bör medföra liknande ändringar i trafikskadelagen(1975: 1410) och vissa andra skadeståndsrättsliga lagar. Den i UB föreslagna möjligheten till utmätning av en fordran eller rättighet som grundas på ett presentationspapper. utan

Prop. HSO/31:84 Föret'lrugundt'n 107

hinder av att handlingen undanhålls och alltså inte kan tas i förvar. bör föranleda ett sådant tillägg i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling att handlingen kan dödas i sådant fall. UB utgår från att säker- hetsåtgärderna kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett institut. kallat kvarstad. Detta kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. bl.a. i rätte- gångsbalken (RB). Vidare bör rättsverkan av kvarstad regleras. bl.a. i JB såvitt avser fast egendom. l UB förutsätts också att rcseförbud avskaffas som säkerhetsåtgärd för vanliga fordringsanspråk. Även detta påkallar ändring i RB.

Till följd av UB:s regler om möjlighet för kronofogdemyndigheten att träffa depositionsavtal i fråga om egendom. som är föremål för avhysning. bör möjlighet införas för en depositarie att sälja deponerad egendom. Den frågan tas emellertid upp först senare. i samband med planerade ändringar av bestämmelserna i lagen ( 1950: 104) om rätt för hantverkare att sälja gods som ej avhämtats. Frågan om en eventttell reformering av reglerna om panthavares realisationsrätt Ufr 10 kap. 213 handelsbalken. HB) kommer att tas upp samtidigt.

UB påkallar också följdändringar av mera formell natur. t.ex. i fråga om bestämmelser som hänvisar till föreskrifter i nuvarande exekutions- rättsliga lagar. Det kan dock knappast anses nödvändigt att ändra alla sådana bestämmelser. 1 promulgationslagen tas upp föreskrifter som reglerar sådana fall.

Vissa av beredningens förslag till följdändringar avser bestämmelser som numera har upphävts eller ändrats. Sålunda har t.ex. lagen (1915:219) om avbetalningsköp numera ersatts av konsumentkreditlagen(1977:981) och lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 1915 års lag gäller dock övergångsvis. Allmänna förfogandelagen(1954z279) har ersatts av förfogandelagen (1978:262). I samband med tillkomsten av lagen (1978:8th) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter har ändring skett av ett flertal bestämmelser som omfattas av beredningens förslag, bl.a. i JB och sjölagen. Nyligen har också skett omfattande ändringar i konkurslagen(1921:225) - KL — rörande förvaltning och tillsyn i konkurs m.m. Flera av dessa ändringar avser bestämmelser som också berörs av beredningens förslag.

Med anledning av beredningens förslag till ändring i lagsökningslagen ( l946:808) villjag erinra om att i den tidigare nämnda lagrådsremissen med förslag till handräekningslag också har föreslagits de ändringar i lagsök- ningslagen som påkallas av UB. Beredningen har också föreslagit att i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) skall föras in en ny paragraf. som medger att handlingar i mål hos en kronofogdemyndighet under vissa förutsättningar inte får lämnas ut. Nyligen har emellertid antagits en ny sekretesslag (1980: 100). I denna har tagits upp bestämmelser om sekretess inom exekutionsväsendet (9 kap. 19 5). Det finns därför inte anledning att nu lägga fram något förslag I ämnet.

Prop. 19811/81: 84 Lug/i'irslug 1 (18

Vid utarbetandet av förslag till promulgationslag och andra följd- ändringar bör utgångspunkten vara den lydelse som UB har enligt den i dag beslutade propositionen. När UB nämns i det följande. avses propositions- förslaget om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Förslagen utgår från att balken skall träda i kraft den 1 januari 1982.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om införande av utsökningsbalken .

2. lag om ändring i lagen (1899:12 s.9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut.

3. lag om ändring i lagert (l936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz.

4. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.

5. lag om ändring i lagen tl939:6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg.

6. lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter.

7. lag om ändring i föräldrabalken .

8. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar.

9. lag om ändring i lagen (1937:81) om intemationella rättsförhållanden rörande dödsbo.

10. lag om ändring ijordabalken. 11. lag om ändring i lagen (1973:]88) om arrendenämnder och hyresnämnder.

12. lag om ändring i jordförvärvslagen(1979:230). 13. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m..

14. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m..

15. lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom.

16. lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut.

17. lag om ändring i lagen (l949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m..

18. lag om ändring i expropriationslagen(1972:719). 19. lag om ändringi fastighetsbildningslagen(1970:988), 20. lag om ändring i lagen ( 197311150) om förvaltning av samfälligheter.

l'rop. W&W/81:84 Lag/firslag 109

21. lag om ändring i lagen ( 1933:269 ) om ägofred. 22. lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar. 23. lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och [ml-arna.

24. lag om ändring i lagen (1919z426) om flottning i allmän tlottled. 25. lagom ändring i lagen ( 1915:218 ) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens omräde.

26. lag om ändring i lagen (1845150 5. 1) om handel med lösören. som köparen läteri säljarens vård kvarbliva.

27. lag om ändringi konsumentkreditlagen (1977:981) . 28. lag om ändring i lagen ( 1978:599 ) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl..

29. lag om ändring i lagen ( 1927:77 ) om försäkringsavtal. 30. lag om ändring i lagen ( 1927:56 ) om nedsättning av pengar hos myndighet.

31. lag om ändring i lagen ( 1927:85 ) om dödande av förkommen handling.

32. lag om ändring i lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m.m..

33. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) . 34. lag om ändring i lagen ( 1966:454 ) om företagsinteckning. 35. lag om ändring i sjölagen (189135 5.1). 36. lag om ändringi lagen ( 1955:227 ) om inskrivning av rätt till luftfartyg. 37. lag om ändring i lagen (19551229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

38. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297'). 39. lag om ändring i växellagen (1932zl30). 40. lag om ändring i checklagen (1932zl3l). 41. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385). 42. lag om ändring i lagen ( 1970:596 ) om förenklad aktiehantering. 43. lag om ändring i lagen ( 1934:239 ) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

44. lag om ändring i patentlagen (l967:837). 45. lag om ändringi mönsterskyddslagen (1970:485) . 46. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392) , 47. lag om ändring i brottsskadelagen (1978z413). 48. lag om ändring i trafikskådelagen (l975:1410), 49. lag om ändring i lagen ( 1967:663 ) om tillägg till vissa trafiklivräntor. 5.1). lag om ändring i förordningen ( 1967:666 ) om tillägg till vissa trafiklivräntor. som utgår av statsmedel. m.m..

51. lag om ändring i lagen (19731214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor.

52. lag om ändring i kungörelsen ( 1971:14 ) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor. m.m..

Prop. l980/8lz84 Pnmzu/gatiunxlugcu 1111

53. lag om ändring i konkurslagen ( 192lz225). 5.4. lag om ändringi lagen (' 197():74l) om statlig löncgaranti vid konkurs. 55. lag om ändring i brottsbalken . 56. lag om ändring i rättegångsbalken . 57. lagom ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän. 58. lag om ändring i rättshjälpslagen (l972z429). 59. lag om ändring i lagen (1974:371') om rättegången i arbetstvister. 60. lag om ändringi förvaltningslagen (19711290), 61. lag om ändring i lagen (l970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. 62. lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. 63. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) . 64. lag om ändring i lagen ( 1972:262 ) om understödsföreningar. 65. lagom ändring i lagen (1976z206) om felparkeringsavgift. 66. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262) .

67. lag om ändringi uppbördslagen (1953:272) . 68. lag om ändring i lagen ( 1978:880 ) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter.

69. lag om ändring i lagen ( 1978:882 ) om säkerhet för skattefordringar m.m..

70. lag om ändring i lagen (19581295) om sjömansskatt. 71. lag om ändring i lagen ( 1968:430 ) om mervärdeskatt. 72. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (19731601). 73. lag om ändring i lagen ( 1976:339 ) om saluvagnsskatt. 74. lag om ändring i lagen ( 1959:552 ) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.

Förslagen—bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.'

7 Motivering till de särskilda förslagen

7.1. Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

Förslaget till promulgationslag (UBP) inleds med bestämmelser om ikraftträdandet av UB och om upphävande av ett antal lagar m.m. ('1—3 55). Därefter tas upp vissa gemensamma övergångsbestämmelser om över- exekutor och om mål som är anhängiga vid balkens ikraftträdande (4—7 155). Under särskilda rubriker meddelas härefter övergångsbestämmelser till de kapitel i UB som har ansetts påkalla sådana föreskrifter (8—35 55). Förslaget innehåller avslutningsvis en del andra bestämmelser som bl.a. gäller uppgifter. vilka åvilar utmätningsmannen eller överexekutor enligt särskilda lagar eller andra författningar (36—42 55).

lnnan jag går in på de enskilda bestämmelserna villjag ta upp en särskild fråga av lagteknisk natur. Ett par remissinstanser har vänt sig mot att vissa föreskrifter i beredningens förslag till promulgationslag inte är av ren över-

' Av bilagan har här endast medtagits förslagen under 1. 10. 15. 26. 28. 31. 33. 36. 43. 55. 56 och 68. Ovriga förslag överensstämmer. frånsett vissa redaktionella jämkningar. med dem som är fogade till propositionen.

Prop. 1980/81: 84 Prumulgutirinslagen 11 1

gångskaraktär. t.ex. bestämmelsen om vattenfallsrätt i 9 ä'. och ansett att sådana bestämmelser i stället bör tas upp i UB. Med anledning härav vill jag framhålla att det i och för sig skulle vara en fördel om promulgations- lagen kunde begränsas till bestämmelser. som endast syftar till att över- brygga övergången l'rän äldre till ny lag och därför har spelat ut sin roll efter en kortare tid från den nya lagstiftningens ikraftträdande. Vid sidan härav måste emellertid i samband med införandet av U B även regleras t.ex. förhållanden som har samband med tidigare ändringar i annan lagstiftning. Det kan vara fråga om företeelser som inte längre kan uppkomma men som finns kvar övergångsvis. Det har ansetts mindre lämpligt att bestämmelser i saken meddelas i UB. Särskilt då det rör sig om mindre vanliga förhål- landen. vilkas antal minskar efter hand. synes det lämpligt att bestäm- melserna tas upp i promulgationslagen. Jag kan därför godta beredningens förslag om att även bestämmelser av nu aktuellt slag skall tas upp i UBp. Beträffande vattenfallsrätt förtjänar det påpekas att behövliga bestäm- melser angående tidigare upplåtna vattenfallsrätter har meddelats i lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (JP). Den här förordade lagstiftningstekniken överensstämmer också med vad som har tillämpats. förutom i JP. även i t.ex. lagen (1946:804) om införande av nya rättegångs- balken (Rp) och lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken (BrP).

Allmänna bestämmelser

] & Utsökningsbalken och denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.

Paragrafen. som motsvarar 1 5 i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse om balkens och promulgationslagens ikraftträdande.

Vid bestämmande av tidpunkten för UB:s ikraftträdande bör hänsyn tas till att åtskilliga nya uppgifter läggs på kronofogdemyndigheterna genom UB. Berörd personal bör i god tid före ikraftträdandet ges behövlig ut- bildning pä området. Omkring ett är bör därför förflyta från det att UB har beslutats av riksdagen till dess att den träderi kraft. Mot bakgrund härav föreslås att UB skall träda i kraft den ljanuari 1982. UBp skall givetvis träda i kraft samtidigt.

2 5 Genom utsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1) . förordningen ( 1877:31 s. 51 ) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall.

lagen ( 1921:244 ) om utmätningsed. lagen ( 1949:249 ) om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a 15 utsökningslagen medfört.

införsellagen ( 1968:621 ).

lagen (1971 :494) om exekutiv försäljning av fast egendom. lagen (1971 :5()0) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m..

l'rop. HSO/81:84 Pmmu/gulh"Lv/(ljuvt 113

lagen ( 197311 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m.. förordningen ( 184—11—16 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar. förordningen naima s. !) angående handelsböcker och handelsräk— ningar och

Iörordningen (181335 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

1 denna paragraf anges vilka lagar som upphävs genom UB. Paragrafen motsvarar 2 & i beredningens förslag. '

Genom UB bör i första hand upphävas Ul. samt de övriga lagar som direkt ansluter till UL. nämligen förordningen ( 1877:31 s. 51 ) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall (Up). införsellagen (rast.—'mer). lagen (197lz49'4) om exekutiv försäljning av fast egendom (FfL). lagen (1971:50()) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m. (Lle och lagen (197311130) om exekutiv försäljning, av registrerat skepp m.m. (Stl). Beträffande upphävandet av Up bör påpekas att rena övergångsbestärnmelser behåller sin giltighet för de förhållanden som de har aVsetts att reglera. även om bestämmelserna upphävs för framtiden. I fråga om de bestämmelser som förlorar sin giltighet vid upphävande av Up vill jag framhålla följande,

1 9 s" Up tinns en bestämmelse om det fallet att något rättsförhållande enligt allmän civillag har gjorts beroende av att hos länsstyrelsen borgen ställs. fordran anges eller utsöks eller klander anmäls mot annans anspråk. Bestämmelsen innebär att åtgärden i sådant fall i stället skall ske hos över- exekutor. Den torde numera ha betydelse endast i fråga om 22 & förord- ningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar. Om den som anser att en handelsräkning är oriktig inte kan anträffa utställaren. har han enligt denna paragraf att anmäla klander till länsstyrelsen inom tre månader från mottagandet av räkningen. På grund av 9 & Up skall anmälan i stället ske hos överexekutor. Som jag senare skall återkomma till bör de bestämmelser i nämnda förordning som fortfarande gäller upphävas. 9 & Up torde därför också kunna upphävas.

1 10 .S 4 Up finns en ålderdomlig bestämmelse om "invisning". Därmed torde avses en handling. vari någon uppmanas att betala en penningsumma (eventuellt viss varukvantitet') till mottagaren av handlingen. dvs. en betal— ningsanvisning. Bestämmelsen innehåller att mottagaren av handlingen vid bristande betalning har rätt att utfå beloppet med sex procent ränta av utställaren. såvida det inte styrks att mottagaren själv har varit vållande till att betalning inte skedde i rätt tid.

Bestämmelsen är inte tillämplig på check och inte heller på växel. Även i fråga om andra förekommande anvisningar torde den sakna självständig betydelse. Utan särskild bestämmelse torde gälla att utställaren av en anvisning inte befrias från en skuld som ligger bakom anvisningen förrän den verkligen betalas. En benefik betalningsanvisning kan troligen inte ge någon regressrätt. vare sig den skall anses innebära en överlåtelse av en

Prop. BSO/81:84 Pn)mulgaliunslagen ll3 fordran eller inte. Det kan erinras om att enligt 9 få lagen (1936z8l) om skuldebrev den som överlåter skuldebrev inte svarar. för fordringens giltighet vid gåva och att överlåtaren aldrig svarar för gäldenärens veder- häftighet utan särskilt åtagande. Bestämmelsen i 10 g" 4 Up torde sålunda numera vara missvisande och bör upphävas. Efter upphävandet bör i fråga om ränteberäkningen då regressrätt föreligger räntelagen (l975:635) tilläm- pas.

Up innehåller vidare i 10 & 5 en regel som anger att "missräkning är ingen betalning". Härtill fogas en föreskrift om att missräkningen bör. var helst den har ägt rum. först rättas och betalning därefter ske. Den rätta innebörden av bestämmelsen har varit omtvistad. Numera anses den ha en mycket begränsad innebörd och närmast avse rena räknefel i en uppställd räkning o.d. Huruvida regeln ens inom detta område numera kan anses sä ovillkorlig som ordalagen anger är tveksamt. l närliggande fall. t.ex. när för mycket lön har betalats ut. hari praxis återbetalningsskyldigheten be- gränsats efter skälighet. Med hänsyn till det sagda bör bestämmelsen upphävas. Felräkningar får rättas utan att någon särskild föreskrift därom behövs. om inte alldeles särskilda skäl föranleder annat. t.ex. att det framstår som obilligt att efter lång tid kräva ut det aktuella beloppet.

l ll & Up finns en bestämmelse om värdering av fast pant enligt äldre JB i fall då panten skulle lagfaras för borgenären. Möjligheten att lagfara sådan pant upphävdes i samband med förordningen (1875:42 s. 12) angående in- teckning i fast egendom men kunde ske övergångsvis (se förordningen l875:42 s. 10 angående ändring av gällande stadganden om lagfart å fast pant). Värdering av fast pant torde inte kunna aktualiseras numera.

Det har emellertid ifrågasatts om inte 11 & Up var tillämplig även i andra fall. bl.a. vid värdering i samband med lösen av fast egendom enligt l2 kap. 7 & äldre ärvdabalken. l sistnämnda bestämmelse föreskrevs att när flera hade fått del i sätesgård eller annan jord och jorden inte lämpligen kunde delas eller klyvas. den som ägde den större delen hade rätt att lösa ut de andra efter laga värdering. Hade alla lika del och kunde de inte komma överens om vem som skulle få begagna utlösningsrätten, skulle de dra lott. Bestämmelsen upphävdes genom lagen (l933:3l4) om boutredning och arvskifte men kan möjligen få tillämpning vid arvskifte efter någon som har avlidit före den 1 januari 1934. då boutredningslagen trädde i kraft. Möjligen finns det även någon annan äldre bestämmelse som hänvisar till ll & Up. Det kan emellertid inte komma i fråga att behålla en så ålder- domlig regel. Eventuella värderingsfrågor bör kunna klaras ut på annat sätt.

Enligt 13 & Up (jfr 2 5) skulle en del äldre bestämmelser som hade samband med utsökningslagstiftningen fortfarande gälla. Av dessa bestäm- melser har senare vissa upphävts. Beträffande dem som alltjämt gäller kan framhållas följande.

I 4 & förordningen 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti lag- 8 Riksdagen 1980/8l. I .vuml. Nr 84

Prop. 1980/8lz84 Pnmiulgaliunslugz'n 114

söknings- och utmätningsmål finns en bestämmelse om borgenspreskrip- tion (se även lagen l946:843 om tid för framställande av anspråk mot löftesman enligt nämnda förordning). 5 s i 1798 års förordning innehåller en bestämmelse om att hustrun i ett äldre äktenskap i visst fall får lagsökas för gäld som hon har ådragit sig i näringsverksamhet. Dessa bestämmelser. som inte har direkt anknytning till UB. föreslås emellertid upphävda i prop. 1979/80:119 med förslag till en ny preskriptionslag m.m.

Vidare gäller enligt 13 & Up fortfarande vad 4 a' förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar innehåller om verk- ställande av utmätning eller kvarstad på egendom. befmtlig inom kungliga slott. Nämnda paragraf innehåller en föreskrift om att anmälan skall ske hos riksmarskalken eller. i hans frånvaro. chefen för hovstaten. innan utmätning sker eller kvarstad läggs på egendom som finns inom kungliga slott där konungen eller medlem av den kungliga familjen bor eller för till- fällct vistas. Bestämmelsen är otidsenlig och bör upphävas.

Slutligen skall enligt 13 & Up förordningen (1863z5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. inte anses upphävd genom UL. Förordningen avser fall då utmätning skall sökas i en främmande stat. t.ex. på grund av med- givande i en konvention. men verkställighet inte kan äga rum därför att exekutionstiteln enligt den främmande statens lag är för gammal för att berättiga till verkställighet. Länsstyrelsen kan då på nytt ålägga gäldenären att utge vad som har ålagts honom i det tidigare beslutet. Sådana förord- nanden torde numera förekomma ytterst sällan. Det kan dock inte uteslutas att behov därav kan uppstå någon gång. Jag föreslår att 1863 års förordning upphävs men att en ny bestämmelse i ämnet meddelas. En sådan bestämmelse har tagits upp i 42 5 av förevarande lagförslag. Befogenheten att meddela ett nytt åläggande har där anförtrotts hovrätten.

Giltigheten av de nu anmärkta bestämmelserna. vilka nämns i 13 & Up. påverkas inte av att Up upphävs. Eftersom emellertid 1844 och 1863 års förordningar nu bör upphävas. har uttryckliga föreskrifter härom tagits upp i förevarande paragraf.

Enligt 14 ä 1 mom. Up skedde inte genom UL någon ändring i vad som var föreskrivet i allmän civillag angående rätt till utmätning i vissa fall utan dom eller utslag. Bestämmelsen motsvaras av vissa föreskrifteri 3 kap. U B. närmast l & första stycket 4—7 och 20 _S. 14 % Up innehåller vidare i 2 mom. en bestämmelse om att UL inte är tillämplig i fall då utmätning utan dom eller utslag äger rum för utskylder. allmänna avgifter. expeditionslösen. hantlangning vid laga skifte eller annat sådant samt att härom gäller vad som redan är eller framdeles blir föreskrivet. UB föreslås däremot bli direkt tillämplig även i fråga om uttagande av fordringar som har nämnts nu (se 1 kap. 1 och 6 5.6). 1 vad mån verkställighet får ske utan att saken behöver prövas av domstol framgår i allmänhet av särskilda bestämmelser (jfr 3 kap. l 5 första stycket 6 och 7 UB samt 13 å i förevarande lagförslag).

Prop. 1980/81z84 . Pn)mulgalimtslagwt 115

Enligt 15 .a första meningen Up får kvarstad i vissa fall beviljas enligt bestämmelser i några särskilt angivna lagar. Dessa lagar är numera upphävda. Även andra meningen i samma paragraf. som anger att om fast egendom enligt någon lagbestämmelse skall beläggas med kvarstad. i stället skingringsförbud skall tillämpas. torde numera sakna betydelse. UB utgår från att kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett för såväl lös som fast egendom gemensamt institut. benämnt kvarstad.

UL är direkt tillämplig i huvudsak endast på det civilrättsliga området. UL:s regler om verkställighet skall emellertid på grund av 22% Up i princip tillämpas också på domar i brottmål. varigenom har dömts till böter eller vite eller till sådan "påföljd" som innefattar betalningsskyldighct eller till annan "påföljd" av sådan beskaffenhet att domen kan verkställas genom utsökning. UB är däremot direkt tillämplig även på uttagande av sådana anspråk.

Utöver de lagar som jag hittills har nämnt bör även lagen ( 1921:244) om utmätningsed och lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a & utsöknings- lagen medfön. upphävas. Förfarandet enligt lagen om utmätningsed ersätts av bestämmelser i UB om utmätningsgäldenärens skyldighet att i målet lämna uppgifter om sina tillgångar och att inställa sig till förhör m.m. (2 kap. 10. 12. 15 och 16 55 och 4 kap. 14 å). Gäldenären kan åläggas att inge förteckning över sina tillgångar och att på heder och samvete skrift- ligen bekräfta sina uppgifter. Vad nu har sagts skall också tillämpas be- träffande kvarstad för fordran (jfr 16 kap. 13 få). I fråga om de närmare skälen till att lagen om utmätningsed bör upphävas kan hänvisas till vad som har anföns i propositionen angående UB i anslutning till 4 kap. 14 &.

1949 års lag om upphörande i vissa fall av den verkan. tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a 5 utsökningslagen medfört. har samband med att enligt bestämmelser som hade gällt från ingången av år 1948 del- givning av tredskodom eller lagsökningsutslag skulle ske genom rättens försorg endast om borgenären begärde det. Frågan huruvida exekutiv för- säljning fick ske och när utmätningsverkan förföll vid betalningsfast- ställelse var emellertid beroende av att domen eller utslaget vann laga kraft.

År 1949 gjordes vissa ändringar i RB och lagsökningslagen. som innebar att tredskodom och lagsökningsutslag. varigenom intecknad fordran hade fastställts till betalning ur fast egendom. tomträtt eller vattenfallsrätt, alltid skulle delges genom rättens försorg. såvida inte borgenären begärde att få ombesörja delgivningen. [ fråga om tredskodomar och lagsökningsutslag. varigenom intecknad fordran hade fastställts till betalning ur fast egendom. tomträtt eller vattenfallsrätt och som hade meddelats under tiden den 1 januari 1948 —— den 30juni 1949. föreskrevs i nyssnämnda lag av år 1949 att utmätningsverkan enligt 77 a & UL förföll, om inte borgenären före utgången av år 1949 hade begärt tvångsförvaltning eller exekutiv för-

Prop. 1980/81:84 Prumulgatiunslagcn 116

säljning av egendomen eller visat att domen eller utslaget hade delgetts gäldenären. 1949 års lag har sålunda spelat ut sin roll för länge sedan.

Beredningen har också föreslagit att förordningen ( 1855:66 s. 1 ) angående handelsböcker och handelsräkningar skall upphävas. Förslaget har i allmänhet lämnats utan erinran i remissyttrandena. Köplagsutred- ningen har uttryckligen tillstyrkt förslaget. Endast en remissinstans, Svea hovrätt. har ifrågasatt om inte förordningen fortfarande kan ha någon praktisk betydelse. För egen del villjag först framhålla att anledningen till att frågan om förordningens upphävande bör tas tipp i detta sammanhang är att en uppgift enligt förordningen åvilar överexekutor och att förord- ningen innehåller en ålderdomlig föreskrift om verkställbarhet. De flesta bestämmelserna i förordningen har upphävts tidigare. Numera gäller endast 21 —24 och 28 55.

Enligt 21 å bör handelsräkning som utfärdas av en köpman noggrant överensstämma med hans handelsböcker. Denna bestämmelse kan uppen- barligen utan olägenhet upphävas.

I 22 & ges vissa bestämmelser om kredit mellan köpmän. Där anges att om öppen kredit är avtalad. i allmänhet eller för ett visst handelsföretag. den som har gett kredit är pliktig att tillställa den andre räkning inom den tid som vanligt handelsbruk bestämmer. om inte annat är avtalat. Finner den som mottog räkningen att denna är oriktig, åligger det honom att utan dröjsmål bevisligen underrätta den som gav räkningen eller. om denne inte kan anträffas. anmäla klander hos länsstyrelsen inom tre månader sedan han mottog räkningen. Om han försummar det och inte heller inom nämnda tid bevisligen har tillställt den som gav räkningen en annan på sina egna böcker grundad räkning. som strider mot den som han mottog. skall han anses ha godkänt räkningen. Vad som i paragrafen sägs om läns- styrelsen skall enligt 9 5 Up avse överexekutor.

Bestämmelserna i 22 så måste numera anses föråldrade. Det starkt formaliserade reklamationssystemet enligt paragrafen stämmer inte väl med nutida fria bevisprövning. Vid köp av lös egendom inträder enligt lagen ( 1905:38 s. 1 ) om köp och byte av lös egendom materiella rättsverk- ningar av försummad reklamation mot priset i översänd räkning (6 &) eller mot skedd leverans (52 å). Reglema därom bör vara tillräckliga även om öppen kredit har avtalats. 1 övrigt får fritt prövas huruvida underlåtenhet att utan dröjsmål göra invändningar mot en handelsräkning bör anses utgöra tillräckligt bevis för att räkningen är riktig eller skall anses godkänd.

1 23 å i förordningen meddelas en bestämmelse för det fallet att varor har sålts till en köpman utan avtal om öppen kredit. För sådant fall föreskrivs att räkning skall bevisligen tillställas gäldenären inom tre månader efter utgången av det år. under vilket det sålda skrevs in i handelsboken. om inte annat är uttryckligen avtalat. Om räkningen har vederbörligen till- ställts sådan gäldenär som nämns i 23 å och denne inte inom tre månader har bevisligen meddelat fordringsägaren att räkningen inte godkänns eller

Prop. 1980/81184 Pnmtulgatiunslugcn 117

instämt klander i saken till den domstol under vilken gäldenären lyder. är enligt 24 å räkningen lika utmätningsgill som ett förfallet skuldebrev. Detsamma gäller. om gäldenären genom påskrift på räkningen har godkänt denna.

Det synes inte klart vad som skall förstås med att en räkning skall anses godkänd enligt 22 5 resp. utmätningsgill som förfallet skuldebrev enligt 24 %. Bestämmelserna bör ses mot bakgrund av de utsökningsrättsliga regler som gällde vid förordningens tillkomst. Det kan erinras om att en fordran enligt UL inte får föranleda verkställighet utan att en dom eller annan exekutionstitel finns. även om fordringen är godkänd av gäldenären. Mot- svarande skall gälla enligt UB. Vad frågan närmast gäller är. om räkningen kan anses som ett skriftligt fordringsbevis och därför ligga till grund för lagsökning. Olika meningar i denna fråga har uttalats i litteraturen. Att bestämmelserna eventuellt ger borgenären möjlighet att använda sig av lagsökning utgör dock knappast något skäl att behålla bestämmelserna.

Slutligen anges i 28 5 i 1855 års förordning att vad som är föreskrivet i förordningen om köpman i alla hänseenden skall gälla även beträffande andra som enligt 1 och 2 åå bör hålla handelsböcker. Hänvisningen till 1 och 2 55 torde numera avse bestämmelser i bokföringslagen (19761125). Eftersom 21 —24 åå i förordningen bör upphävas. gäller givetvis detsamma 28 5.

I enlighet med det anförda föreslås i förevarande paragraf att 1855 års förordning skall upphävas.

3 & Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning till en före- skrift som har ersatts genom en bestämmelse i utsökningsbalken eller i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

l paragrafen. som motsvarar 40 5 i beredningens förslag, har på brukligt sätt tagits upp en bestämmelse att om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestäm- melse i UB eller i UBp. den nya bestämmelsen i stället skall tillämpas. Det kan påpekas att departementsförslaget innehåller förslag till ändringar av åtskilliga lagari vilka hänvisas till UL eller annan lag som upphävs till följd av UB.

Gemensamma övergångsbestämmelser

I denna underavdelning har tagits upp övergångsbestämmelser som inte hänför sig till något bestämt kapitel i UB utan har en mera generell be- tydelse.

Enligt en allmänt erkänd grundsats bör processuella bestämmelser i ny lagstiftning i princip tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet, även om de bakomliggande förhållandena härrör från tiden dessförinnan. Däremot anses att nya bestämmelser av materiell innebörd som regel bör tillämpas

Prop. HSO/81:84 Promulgatimzslugm 118

endast i fråga om förhållanden som har inträtt efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.

Utsökningsrätten kan sägas vara till övervägande del av processuell natur. men den innehåller också åtskilliga bestämmelser av materiell be- tydelse. Vad som bör hänföras till den ena eller den andra kategorin kan ibland vara tveksamt. En särskild svårighet ligger i att vissa bestämmelser om förfarandet har nära samband med andra regler och därför inte utan vidare kan ersättas med nya bestämmelser som bygger på en annan systematik. Den angivna principen är inte heller alltid tillräcklig. t.ex. när äldre förfaranderegler inte har fått någon motsvarighet i den nya lagstift- ningen. De övergångsbestämmelser som föreslås i det följande skall ses mot bakgrund av det nu sagda.

Beredningen har föreslagit att överexekutor skall finnas kvar under en övergångstid. bl.a. för att handlägga mål som är anhängiga vid UB:s ikraft- trädande. Med undantag för sådana mål som avser klagan över utmät- ningsmannens förfarande skall överexekutor dock kunna överlämna mål till kronofogdemyndigheten. I fråga om vem som övergångsvis skall vara överexekutor föreslår beredningen som huvudregel att de nuvarande bestämmelserna därom fortfarande skall gälla. men att regeringen skall kunna förordna annat.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit förslaget att överexekutor skall behållas under en övergångstid. Endast en remissinstans har ifråga- satt om inte alla mål som vid balkens ikraftträdande är anhängiga hos över- exekutor bör överlämnas till kronofogdemyndigheterna. Å andra sidan har en annan remissinstans ansett att mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande över huvud inte bör kunna flyttas till krono- fogdemyndigheterna. l några remissyttranden har också förordats att närmare anvisningar meddelas rörande den föreslagna befogenheten för överexekutor att överlämna mål till kronofogdemyndigheten. För egen del vill jag anföra följande.

Enligt UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. Det torde dock inte vara lämpligt att överexekutor utan vidare upphör att fungera i och med att UB träder i kraft. En sådan ordning skulle nämligen kunna medföra dröjsmål med målens handläggning och även andra olägenheter. För att övergången till den nya ordningen skall bli så smidig som möjligt bör över- exekutor finnas kvar under en övergångstid. i första hand för att slutföra mål som är anhängiga vid balkens ikraftträdande.

Jag godtar förslaget att mål som vid ikraftträdandet är anhängiga hos överexekutor skall kunna överlämnas till en kronofogdemyndighet som är behörig enligt UB. Som beredningen har föreslagit bör detta givetvis inte gälla mål om klagan över utmätningsmannens beslut. Men inte heller mål som rör handräekning. som ju i fortsättningen skall prövas av tingsrätten. bör kunna överlämnas. Sådana mål torde i allmänhet inte kräva någon längre handläggningstid och det föreligger därför knappast något behov av

Prop. 19811/81:84 Prunrulgutirutslagen 119

att kunna överlämna målen. Genom en ordning nted möjlighet till över- lämnande av övriga typer av mål synes man kunna uppnå en smidig an- passning till de nya förhållandena. Några särskilda problem synes inte behöva uppkomma härigenom. Vissa anvisningar i fråga om befogenheten att överlämna mål kan meddelas av RSV.

Den av beredningen föreslagna befogenheten för regeringen att förordna annan än som nämns i 1 & UL att vara överexekutor synes syfta till att de nuvarande överexekutorerna efter viss tid från balkens ikraftträdande skulle kunna helt avskaffas. Jag delar i princip uppfattningen att över- exekutor inte bör få finnas kvar under alltför lång tid. Detta torde emeller- tid lämpligen kunna tillgodoses genom en bestämmelse i UBp. i vilken det anges en tid efter vilken överexekutors befattning med mål som var anhängiga vid balkens ikraftträdande — frånsett mål om klagan — senast skall upphöra. Denna tid synes lämpligen kunna bestämmas till ett år efter UB:s ikraftträdande. dvs. till utgången av år 1982.

4 5 Bestämmelsernai 1 & utsökningslagen (1877:31 s. 1) om vem som är överexekutor skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överexekutor efter ikraftträdandet av balken.

] denna paragraf regleras vem som skall vara överexekutor under över- gångsskcdet. Den motsvarar 5 å i beredningens förslag.

Enligt 1 5 2 mom. Ul. är länsstyrelsen överexekutor. Regeringen kan dock förordna särskild överexekutor för viss del av ett län. Någon sådan särskild öVerexekutor finns dock inte numera. Vidare gäller enligt 1 5 3 mom. att länsstyrelsen kan för en särskild förrättning förordna en därtill lämpad person att vara överexekutor.

Vid UL:s upphävande bör den nuvarande organisationen av överexe- kutorsinstitutionen rubbas så litet som möjligt. 1 förevarande paragraf anges därför att bestämmelserna i l & UL om vem som är överexekutor fortfarande skall gälla i fråga om mål som skall handläggas av över- exekutor efter ikraftträdandet av UB. Bestämmelsen medger bl.a. att en lämplig person förordnas som överexekutor för en särskild förrättning. Även utan särskild föreskrift är det tydligt att ett sådant förordnande kan återkallas (jfr 5 & UL).

5 5 Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av andra stycket. Beträffande sådana mål gäller äldre lag i fråga om för- farandet men de nya bestämmelserna i fråga om målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Övere xekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätnings- mannens förfarande upphör senast vid utgängen av år 1982. Mål som ej avser handräekning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet. om det är lämpligt.

Prop. l980/8l:84 Prtmtulgarionslagen 120

I denna paragraf. som motsvarar 6 så i beredningens förslag, regleras behandlingen av mål enligt Ul. och därtill anslutande lagar som är anhängiga hos överexekutor vid UB:s ikraftträdande.

Som har nämnts i det föregående bör mål som är anhängiga hos över- exekutor vid balkens ikraftträdande i princip också slutföras av över- exekutor. [ enlighet härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om inte annat följer av andra stycket.

1 fråga om målens behandling hos överexekutor har beredningen före- slagit att äldre bestämmelser skall tillämpas beträffande den formella handläggningen men att de nya reglerna i UB i princip skall tillämpas när det gäller den sakliga prövningen. Förslaget har i allmänhet godtagits i remissyttrandena. Ett par remissinstanser har emellertid ansett att äldre bestämmelser bör tillämpas även i materiellt hänseende.

För egen del vill jag först framhålla att när det gäller själva förfarandet hos överexekutor, det knappast är möjligt att tillämpa annat än de äldre bestämmelserna. I fråga om den sakliga prövningen talar enligt min mening flera skäl för att de nya bestämmelserna bör tillämpas även i mål som handläggs av överexekutor. Det är sålunda önskvärt att samma regler i materiellt hänseende tillämpas vare sig ett mål handläggs av överexekutor eller av kronofogdemyndigheten. Den materiella bedömningen skulle i annat fall påverkas av att ett mål flyttas över från överexekutor till en kronofogdemyndighet. Det torde i allmänhet inte medföra några särskilda problem för överexekutor att tillämpa den nya lagstiftningen. Jag vill erinra om att de nya reglerna om bl.a. exekutiv försäljning av fast egendom i huvudsak överensstämmer med vad som gäller f.n. Enligt min mening behöver man inte, som en remissinstans har ansett. befara att större svårigheter skall uppstå vid bedömandet huruvida olika frågor är att hänföra till den formella handläggningen eller till prövningen i sak.

I enlighet med det sagda anges i andra meningen av första stycket att be- träffande mål som handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet gäller äldre lag i fråga om förfarandet men de nya bestämmelserna i fråga om målens prövning i sak. såvida inte annat föreskrivs i UBp. Det kan påpekas att de nya bestämmelser som skall tillämpas av överexekutor i materiellt hänseende finns inte endast i UB. I fråga om förordnande om handräekning meddelas sådana nya föreskrifter i RB (15 kap.) resp. i den föreslagna nya handräekningslagen.

Till närmare belysning av det förut sagda om förfaranderegler resp. materiella bestämmelser vill jag anföra följande. Till bestämmelser i UL som avser den formella handläggningen hos överexekutor hör 86 5 2 mom. (infordrande av vissa handlingar från den som har begärt exekutiv för- säljning av fast egendom efter betalningsfastställelse). 195 och 195 3 55 (.kommunicering av ansökan om handräekning. interimistiskt beslut i

Prop. 1980/81: 84 Promulgarionslagcn 121

sådant mål. delgivning m.m.) samt 205. 206 och 209 5.5 (vissa åtgärder i mål som har överklagats till överexekutor). 1 SfL. LfL och FfL finns vidare åt- skilliga bestämmelser som rör åtgärder av överexekutor under för- farandets gång. 1 den mån åtgärderna inte innefattar ett avgörande i sak skall dessa äldre bestämmelser tillämpas. Till de äldre regler som fort- farande skall tillämpas får också hänföras 6 55 UL såvitt avserjäv mot över- exekutor och föreskrifterna i 8 & UL om dagbok hos överexekutor. Däremot blir 11 & UL. som ger överexekutor befogenhet att ta upp frågan om ansvar för missftrmelse m.m.. inte tillämplig. Den bestämmelsen kan inte anses hänförlig till den formella handläggningen och någon mot- svarande föreskrift finns inte i UB.

När det i förslaget sägs att ifrågavarande mål skall prövas i sak enligt de nya bestämmelserna. avses inte endast beslut eller åtgärder. varigenom överexekutor skiljer sig från målet. utan även avgöranden av delfrågor.

Enligt LfL skall utmätt luftfartyg säljas av överexekutor enligt de särskilda bestämmelser som anges där. oavsett om luftfartyget är registre- rat eller inte. LfL motsvaras i UB av 11 kap.. som dock endast avser registrerat luftfartyg (och intecknade reservdelar). Oregistrerat luftfartyg skall säljas enligt de vanliga reglerna för utmätt lös egendom. Om mål angående försäljning av oregistrerat luftfartyg är anhängigt hos över- exekutor vid balkens ikraftträdande, skall vid överexekutors fortsatta handläggning äldre lag tillämpas i fråga om själva förfarandet, medan den prövning som skall äga rum i sak skall ske enligt ny lag. Detta innebär bl.a. att något skyddsbelopp inte skall fastställas. Även i övrigt skall över- exekutor tillämpa UB:s materiella regler om försäljning av oregistrerat luft- fartyg.

Enligt flera bestämmelser i UL kan överexekutor förelägga vite (se 38 ä 2 mom., 73 & 1mom.. 187 a 5 och 195 5 2 och 3 mom.). Vidare har i praxis utan stöd av uttrycklig lagbestämmelse ansetts att överexekutor får förelägga vite vid handräekning enligt 191 och 192 5.5 UL. 1 ett par av nyss- nämnda paragrafer anges uttryckligen att överexekutor också får döma ut vitet. 1 övriga fall är det mera tveksamt om en sådan befogenhet till- kommer överexekutor.

Beredningen har föreslagit att överexekutor i mål som handläggs efter ikraftträdandet av UB skall över lag kunna döma ut vite som han har förelagt. Enligt beredningen talar praktiska skäl för en sådan ordning. Förslaget har kritiserats av Svea hovrätt. som har ifrågasatt lämpligheten av att överexekutor övergångsvis får vidgad befogenhet. För egen del anser jag att det knappast finns något praktiskt behov av den föreslagna utvidgningen. ] fall då överexekutor f.n. kan döma ut förelagt vite kan han också göra det i mål som handläggs efter UB:s ikraftträdande. i den mån frågan kan hänföras till det formella förfarandet i målet. Hit får anses höra vite enligt 73 5 1 mom. eller 195 5 2 eller 3 mom. UL. I övn'ga fall. då vitet rör själva saken, skall frågan om utdömande av förelagt vite enligt UB prövas av domstol (2 kap. 15 & UB).

Prop. 1980/81: 84 PrmnulgarirUtslagen 122

Den övergångstid trnder vilken överexekutor i princip bör slutföra mål som är anhängiga vid ikraftträdandet bör som tidigare har sagts bestämmas till ett år. I enlighet härmed anges i andra stycket av förevarande paragraf att överexekutors befattning med mål som avser annat än klagan över utmätningsmannens förfarande upphör senast vid utgången av år 1982. Bestämmelsen innebär att i den mån mål om klagan inte skulle vara avgjorda vid nämnda tidpunkt. överexekutor kommer att finnas kvar även därefter till dess att klagomålen har prövats. Att överexekutorsinstitu- tionen sålunda inte helt och hållet upphör med utgången av år 1982 torde knappast kunna undvikas. Nämnda ordning ligger också i linje med att klagan kan ske hos överexekutor efter UB:s ikraftträdande och i vissa fall förhållandevis lång tid därefter (se 35 å i förevarande lagförslag).

Som har nämnts i det föregående bör överexekutor även under nämnda övergångstid kunna överlämna ett anhängigt mål till kronofogdemyndig- heten. med undantag för mål om handräekning eller klagan. En bestäm- melse härom har tagits upp som en andra mening i paragrafens andra stycke.

Enligt förslaget får överlämnande ske. om det är lämpligt. Av betydelse är härvid särskilt hur långt handläggningen hos överexekutor har fon- skridit. Om t.ex. i ett mål om exekutiv försäljning auktion inte har satts ut före balkens ikraftträdande. bör målet regelmässigt överlämnas. Det bör emellertid beaktas huruvida handläggningen kan väntas bli försenad. om målet överlämnas. Därvid bör också arbetssituationen hos kronofogde- myndigheten beaktas. UB:s ikraftträdande kommer att medföra vissa påfrestningar för kronofogdemyndigheterna. lnnan överlämnande sker bör överexekutor diskutera saken med vederbörande kronofogdemyndighet. Som har nämnts i det föregående kan RSV meddela behövliga anvisningar för tillämpningen av befogenheten att överlämna mål.

Överlämnande skall ske till den kronofogdemyndighet som enligt UB är behörig att ta upp saken. Är mer än en kronofogdemyndighet behörig. är det lämpligt att sökanden hörs. Om en viss kronofogdemyndighet som är behörig att överta målet tidigare har haft befattning med saken. t.ex. när det gäller exekutiv försäljning. bör målet i allmänhet överlämnas till denna.

De flesta mål hos överexekutor som inte överlämnas till en kronofogde- myndighet bör kunna avgöras tämligen snart efter ikraftträdandet av den nya lagstiftningen. ] den mån mål (frånsett mål om klagan) fortfarande är anhängiga hos överexekutor vid utgången av år 1982, framgår av före- varande paragraf att överexekutors befattning med målen skall upphöra. Målen skall då övertas av behörig kronofogdemyndighet eller. i fråga om handräekning. av behörig tingsrätt. Om mer än en kronofogdemyndighet eller tingsrätt kan komma i fråga. bör saken bedömas med ledning av vad som har sagts i det föregående, varvid överexekutor och den kronofogde— myndighet eller tingsrätt som övertar mälet bör besluta i samråd. Några närmare föreskrifter härom i UBp kan inte anses behövliga. Vad nu har

Prop. 1980/81: 84 Pnmiulgatimzslang 123

sagts synes närmast få tillämpning på mål. i vilka överexekutor har mottagit säkerhet m.m. som skall förvaras av myndigheten.

6 5 Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande gäller balkens bestämmelser i fråga om såväl för- farandet som målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag. Detsamma gäller mål som enligt 5 5 andra stycket överlämnas till krono- fogdemyndigheten för handläggning.

1 paragrafen ges bestämmelser om behandlingen bl.a. av mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid UB:s ikraftträdande. Para- grafen motsvarar 7 & i beredningens förslag.

Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande bör uppenbarligen inte endast UB:s bestämmelser av materiell innebörd utan också de nya förfarandereglerna i UB i princip tillämpas. Vissa undantag anges dock i följande paragrafer. Detsamma bör givetvis gälla i fråga om mål som med stöd av 5 5 andra stycket överlämnas till en kronofogdemyndighet för handläggning. Häri innefattas också mål som övertas från öVerexekutor i och med utgången av år 1982.

Förevarande paragraf har avfattats i enlighet med det sagda.

7 5 Vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för verkställighet inverkar ej på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraft- trädande.

Denna paragraf. som motsvarar 8 så i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse om det fallet att möjligheten till verkställighet enligt äldre lag saknar motsvarighet i UB.

Att UB i princip skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet medför inte att balken får retroaktiv verkan i dessa mål. Åtgärder som har vidtagits med stöd av äldre lag bör i princip behålla sin giltighet. även om UB föreskriver andra förutsättningar för motsvarande åtgärd eller motsvarighet till åtgärden saknas.

1 förevarande paragraf ges en allmänt hållen regel med tanke på att UB i vissa fall inskränker möjligheten att få verkställighetjämfört med gällande rätt. 1 paragrafen anges att vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för Verkställighet inte inverkar på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraftträdande. Uttrycket verkställighet avser alla stadier. ] fråga om mål om utmätning inbegrips t.ex. även försäljning och fördelning eller utbetalning av influtna medel. Som exempel på fall då bestämmelsen blir tillämplig kan nämnas följande.

Enligt 225 1 mom. andra meningen Up tjfr 41 & UL) får en hovrätts dom. i Vilken har förordnats om sakförverkande som särskild rättsverkan av brott. verkställas utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Enligt UB får däremot en dom i fråga om ett sådant förordnande över

Prop. [%D/81:84 Pnnnulgariunslagen 124

huvud inte verkställas förrän domen har vunnit laga kraft (3 kap. 8 5 andra meningen). ] 8 kap. 4 .ti andra stycket UB föreskrivs principiellt förbud mot exekutiv försäljning. innan exekutionstiteln har vunnit laga kraft. av bl.a. lös egendom som har betydande värde. Någon motsvarande bestämmelse finns inte f.n. Beträffande utbetalning av medel i mål om utmätning anges i 13 kap. 14 ä' 3. UB att utbetalning inte får ske annat än mot säkerhet bl.a. i fall då rätten till medlen är beroende av besvär. som har anförts över utmätningen eller över den utmätta egendomens försäljning. Enligt 156 & UL. 23 & SfL och 24 & LfL krävs däremot i gällande rätt säkerhet endast när försäljning av fast egendom. registrerat skepp (resp. skeppsbygge). luftfartyg eller intecknade reservdelar inte har vunnit laga kraft. Till de bestämmelser i UB som inskränker möjligheten att få verkställighet hör också 5 kap. 7 & andra stycket. varigenom det nuvarande förbudet mot utmätning av vissa skadestånd har vidgats till att i viss utsträckning gälla även sedan skadeståndet har betalats ut.

Den i förevarande paragraf angivna principen har begränsats till verkställighet. Det är emellertid utan vidare tydligt att beslut om hand- räekning som har meddelats av överexekutor med stöd av UL behåller sin giltighet även sedan UL har upphävts. om inte annat föreskrivs.

Det kan särskilt påpekas att enligt 184 & UL kan överexekutor förordna om särskild kvarstad på arrendeavgift. hyra eller annan avkastning av fast egendom. Därvid skall en syssloman förordnas att uppbära avkastningen. Någon möjlighet att förordna om särskild kvarstad på framtida avkastning ges inte i de nya bestämmelser i ämnet som föreslås i 15 kap. RB . Däremot kan sökanden. när kvarstad har lagts på fast egendom. hos kronofogde- myndigheten begära att avkastningen skall uppbäras av myndigheten eller en särskilt förordnad syssloman (16 kap. 14 och 16 55 samt 12 kap. 8 5). Om före balkens ikraftträdande särskild kvarstad har lagts på avkastning. skall kvarstaden och ett eventuellt förordnande av syssloman fortfarande gälla. När det gäller beståndet av rcseförbud som har meddelats av över- exekutor föreslås däremot att ett sådant förbud upphör att gälla när balken träder i kraft (36 å i förevarande lagförslag).

Det bör understrykas att principen att UB inte skall ha retroaktiv verkan har. även bortsett från vad som i det föregående har sagts om hand- räckning. giltighet utöver vad som anges i förevarande paragraf. Som exempel kan nämnas att skyldigheten enligt 2 kap. 29 & UB att betala ränta på belopp som skall betalas tillbaka inte bör avse tid före ikraftträdandet. när sådan skyldighet inte förelåg enligt äldre lag.

Övergångsbestämmelser till ! kap. UB

8 & Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas i frågan huruvida de skall anses som enskilda eller allmänna mål.

Prop. 1980/81: 84 PmmulguritUtslagen 125

I denna paragraf. som saknar motsvarighet i beredningens förslag. meddelas en övergångsbcstäm'melse som rör uppdelningen av mål i enskilda och allmänna mål.

Enligt 1 kap. 6 & UB skall utsökningsmål hos kronofogdemyndigheten handläggas som enskilt eller allmänt mål. 1 paragrafen meddelas en bestämmelse om vilka typer av fordringar som skall drivas in i den ordning som gäller för allmänna mål. varvid det förutsätts att bestämmelserna kompletteras med närmare föreskrifter av regeringen. Enligt paragrafen är annat mål än som avses i bestämmelsen enskilt mål.

Skillnaden mellan enskilda och allmänna mål hänför sig främst till att borgenären i ett allmänt mål företräds av kronofogdemyndigheten. Vidare gäller olika regler om måls anhängiggörande och redovisning av inllutna medel och i viss mån om kostnader. Av betydelse är också att tidsfrister för utmätning och för exekutiv försäljning inte gäller i allmänna mål.

lndelningen av utsökningsmål i enskilda och allmänna mål förekommer även f.n. l 1 & utsökningskungörelsen (l97lle98) — USK — föreskrivs att med allmänt mål avses i kungörelsen mål om uttagande av skatter. böter eller andra på indrivning beroende medel och mål om betalningssäkring samt att annat mål kallas enskilt mål (jfr 14 och 22 åå Up).

Innebörden enligt UB av begreppen enskilt och allmänt mål torde inte komma att helt överensstämma med uppdelningen enligt nuvarande ordning. Framför allt får man räkna med att vissa mindre vanliga medels- slag. som f.n. drivs in i den ordning som gäller för allmänna mål. i fortsätt- ningen kommer att drivas in inom ramen för ett enskilt mål. Det är å andra sidan inte utesltttet att vissa fordringar. som f.n. tas ut i den ordning som gäller för enskilda mål. efter ikraftträdandet av UB skall drivas in enligt ordningen för allmänna mål.

Det torde inte vara lämpligt att mål som har anhängiggjorts före balkens ikraftträdande och då har tagits upp som enskilt resp. allmänt mål enligt vad som då gällde skall behöva föras över till den andra gruppen. En sådan ordning skulle medföra praktiska olägenheter. samtidigt som inte mycket skulle stå att vinna. Vad som före UB:s ikraftträdande gällde i frågan huruvida ett mål utgör enskilt eller allmänt mål bör därför även efter ikraft- trädandet tillämpas beträffande mål som har anhängiggjorts dessförinnan. En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf.

9 5 Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även vattenfallsrätt som har upplåtits enligt lagen (l9()7:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Paragrafen innehåller en bestämmelse beträffande vattenfallsrätt. Den motsvarar 9 5 i beredningens förslag.

Vattenfallsrätt får inte längre upplåtas men finns kvar på grund av upp- låtelser före ikraftträdandet av JB. Beträffande sådana upplåtelser skall J B:s bestämmelser om tomträtt i viss utsträckning gälla (12 och 52 55 JP).

Prop. 1980/81 : 84 Promulgaliunxlagt'n 126

Genom hänvisning i 52 & JP blir bl.a. 13 kap. 26 & JB tillämplig även i fråga om vattenfallsrätt. Där sägs att bestämmelserna i bl.a. UL och FfL angående fast egendom och rättighet däri har motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt. Enligt förslaget till ändring i JB skall föreskriften i stället avse UB. En liknande hänvisning till bestämmelserna om fast egendom har beträffande tomträtt tagits uppi 1 kap. 11 å andra stycket UB.

Förevarande paragraf innehåller en bestämmelse om att vad som sägs i UB om tomträtt även skall gälla vattenfallsrätt som har upplåtits enligt lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom (jfr punkt 8 över- gångsbestämmelserna till FfL). Utan uttrycklig föreskrift får anses följa att vad som sägs i UBp om fast egendom blir tillämpligt. förutom på tomträtt. även på vattenfallsrätt.

Övargångsbcstämna'lscr till 3 kap. UB

10 & Har en domstol efter balkens ikraftträdande med stöd av annan lag än rättegångsbalken förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. får kronofogdemyndig- heten vid tillämpning av 3 kap. 9 & i balken föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras.

11 & Har en domstol före balkens ikraftträdande förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft. skall 42 få 2 mom. utsökningslagen (1877131 5. l) fortfarande tilläm- pas.

I dessa paragrafer. som motsvarar 11 och 12 Gå i beredningens förslag. ges vissa övergångsbestämmelser med avseende på fall då en dom eller ett beslut enligt domstolens förordnande får verkställas före laga kraft.

Enligt 42 _6 2 mom. UL gäller att när en domstol har förordnat att en dom får verkställas utan hinder av att den inte äger laga kraft. domen går i verkställighet såsom Iagakraftägande. om den vinnande ställer säkerhet för det skadestånd som han kan bli skyldig att utge i fall domen ändras. Avser förordnandet verkställighet av en hovrätts dom eller av ett beslut. varigenom föreläggande har meddelats någon att förete skn'ftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning. behöver säkerhet dock inte ställas. såvida inte annat har förordnats i domen eller beslutet.

Nämnda bestämmelser ersätts av 3 kap. 9 & UB. Av skäl som närmare har utvecklats i motiven till den bestämmelsen har inte för verkställigheten behållits något ovillkorligt krav på att säkerhet skall ställas. Om säkerhet kan anses behövlig. förutsätts det i stället ankomma på domstolen att förordna därom. [ 3 kap. 9 & UB föreskrivs sålunda att en dom. som enligt ett förordnande av domstolen får verkställas innan den har vunnit laga kraft. verkställs såsom Iagakraftägande dom. om inte annat följer av förordnandet. På grund av 3 kap. 1 5 andra stycket UB är bestämmelsen tillämplig även på en domstols utslag eller beslut.

Prop. 19811/81: 84 Prt)NIIl/gulft)II.S'f(I_L_'l-'I1 127

Till följd av nämnda regler i UB föreslås nu vissa ändringar i 17 kap. 14 s och 30 kap. 12 & RB. vilka ger domstolen befogenhet att i samband med ett förordnande om förtida verkställighet av en dom eller ett beslut föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras. Andra lagar än RB som ger domstolen möjlighet att förordna om omedelbar verkställighet har emellertid lämnats oförändrade. I stället föreslås i 10 ä' i det nu föreliggande förslaget att kronofogdemyndighcten i dessa fall skall vid tillämpning av 3 kap. 9s UB kunna föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras. Bestämmelsen är begränsad till domar och beslut som meddelas efter UB:s ikraftträdande. I fråga om avgöranden som har meddelats dessförinnan skall 11 & tillämpas. Det har inte ansetts behövligt att i paragrafen särskilt nämna utslag. Ett utslag är till sin innebörd attjämställa med en dom.

Det kan nämnas att interimistiska förordnanden om underhållsbidrag enligt 15 kap. 11 & giftermålsbalken och 7 kap. 15 & föräldrabalken inte omfattas av den nu föreslagna bestämmelsen. Sådana beslut verkställs på grund av uttryckliga bestämmelser i nämnda lagrum lika med lagakraft— ägande dom. Några särskilda villkor för verkställigheten är inte före- skrivna.

När en domstol före balkens ikraftträdande har förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan avgörandet har vunnit laga kraft. har domstolen inte prövat huruvida det för verkställighet behöver ställas säkerhet. frånsett när förordnandet har meddelats av en hovrätt eller avser ett editionsföreläggande m.m. Äldre bestämmelser bör därför tillämpas. om verkställighet av ett sådant förordnande blir aktuell efter ikraftträdan- det. En bestämmelse härom har tagits upp i 11 5. I fråga om en hovrätts dom eller beslut samt ett editionsföreläggande o.d. får bestämmelsen inte någon självständig betydelse.

12 & Annan skiljedom som enligt lag skall lända till efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 å i balken får verkställas. om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig. även om talan ej förs mot domen. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 åå i balken.

Denna paragraf behandlar verkställighet av vissa legala skiljedomar. Den saknar motsvarighet i beredningens förslag.

1 3 kap. 15—18 %& UB meddelas bestämmelser om verkställighet av skiljedomar. 15 å avser en skiljedom som grundas på skiljeavtal och 16 & sådan s.k. legal skiljedom som. utan att skiljeavtal föreligger. med stöd av en bestämmelse i lag har meddelats enligt lagen (1929: 145) om skiljemän. I 17 och 18 5.5 ges vissa gemensamma föreskrifter. bl.a. om hörande av svaranden och om befogenhet för domstolen. när talan har väckts mot en skiljedom. att förordna om inhibition.

[ det förslag till UB som remitterades till lagrådet hade även tagits upp en bestämmelse angående annan legal skiljedom än sådan som har nämnts

Prop. 1980/81 : 84 Pn»mulgurionxlang 128

i det föregående. Enligt förslaget skulle en sådan skiljedom få verkställas. såvida det inte förelåg någon omständighet som gjorde skiljedomen ogiltig. även om talan inte fördes mot skiljedomen. Lagrådet har emellertid förordat att föreskrifter om verkställighet av en sådan legal skiljedom inte skall tas upp i UB utan i övergångslagstiftningen. eftersom de bestäm- melser som föreskriver sådan skiljedom numera torde vara mycket få och småningom torde komma att mönstras ut. I enlighet härmed har bestäm- melsen uteslutits i propositionen.

På grund av det anförda föreslås att en bestämmelse i saken tas upp i UBp. l förevarande paragraf anges sålunda att annan skiljedom som enligt lag skall lända till efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16.5 UB får verkställas. om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig. även om talan inte förs mot domen. Vidare föreslås att 3 kap. 17 och 18 5,5 UB skall gälla i fråga om verkställigheten.

13 5 En törvaltningsmyndighets beslut. som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande. fär utan hinder av 3 kap. 1 5 första stycket 6 i balken verkställas. om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av särskild före- skrift. 1 fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20 5 första stycket i balken.

l paragrafen. som saknar motsvarighet i beredningens förslag. meddelas en övergångsbestämmelse som rör verkställighet av en förvaltnings- myndighcts beslut. _

Som har behandlats närmare i motiven till 3 kap. UB torde en förvalt- ningsmyndighets beslut. som innefattar ett betalningsåläggande eller en annan förpliktelse. kunna ligga till grund för verkställighet inte endast när det finns en uttrycklig föreskrift därom utan även i vissa andra fall. 1 vilken omfattning sådana fall förekommer är emellertid oklart.

Enligt UB skall en förvaltningsmyndighets beslut kunna föranleda verkställighet endast när en uttrycklig föreskrift därom kan åberopas (3 kap. 1 5 första stycket 6). Detta bör leda till att i ny lagstiftning på det förvaltningsrättsliga området uttryckliga bestämmelser meddelas om att beslut av viss beskaffenhet får verkställas. när anledning föreligger därtill. UB:s ståndpunkt bör emellertid inte rubba den möjlighet till verkställighet utan stöd av en särskild bestämmelse som f.n. föreligger. .Det torde inte vara praktiskt möjligt att ta upp bestämmelser i saken i de olika lagar som kan beröras. I stället bör en generell regel meddelas i UBp.

I enlighet härmed anges i förevarande paragraf att en förvaltnings- myndighets beslut. som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande. får utan hinder av 3 kap. 1 5 första stycket 6 UB verkställas. om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av en särskild föreskrift. Vidare föreslås att bestäm- melsen i 3 kap. 20 5 första stycket om villkor för verkställighet av en förvaltningsmyndighets beslut skall gälla även i sådant fall.

Prop. 1980/81: 84 Pn)mulgutionslagen 129

14 å Beträffande verkställighet av sådana beslut av överexekutor som avses i 51 5 4 mom. och 52 å 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller vad som sägs i balken om en underrätts dom. 1 fråga om andra beslut av överexekutor tillämpas 46 å 3 och 4 mom. samt 53 och 210 åå utsökningslagen.

Denna paragraf. som motsvarar 13 å i beredningens förslag. innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut som har meddelats av över— exekutor.

Beträffande verkställighet av ett beslut varigenom överexekutor har ålagt betalningsskyldighet hänvisas i 51 å 4 mom. UL till bestämmelsema i 37. 39 och 40 åå UL i vad de avser underrätts dom. Detta innebär bl.a. att utmätning får ske även om beslutet inte har vunnit laga kraft men att gälde- nären då kan avvärja utmätningen genom att ställa säkerhet eller nedsätta beloppet. Försäljning får i allmänhet inte ske förrän beslutet har vunnit laga kraft. I fråga om överexekutors utslag varigenom någon har fällts till böter eller vite gäller enligt 52 å 1 mom. andra meningen att beslutet inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

I fråga om verkställighet av en underrätts dom skall enligt det nu föreliggande lagförslaget balkens bestämmelser bli omedelbart tillämpliga vid ikraftträdandet. Detta innebär inte några större ändringar i sak. Det synes lämpligt att de nya bestämmelserna får tillämpas även beträffande sådana beslut av överexekutor som avses i 51 å 4 mom. och 52 å 1 mom. andra meningen UL. om verkställighet av beslutet skall äga rum efter ikraftträdandet. Detta bör givetvis gälla oavsett om beslutet har meddelats före eller efter ikraftträdandet. En bestämmelse i enlighet härmed har tagits upp i förevarande paragraf. Förslaget innebär att vad som i särskilda fall är föreskrivet beträffande en underrätts dom också skall iakttas (se t.ex. 3 kap. 23 å andra stycket UB).

Enligt 46 å UL ankommer det på överexekutor att förordna om verkstäl- lighet av en skiljedom. När överexekutor har meddelat ett sådant för- ordnande. skall enligt 3 mom. skiljedomen verkställas som en domstols Iagakraftägande dom. om inte högre myndighet eller domstol. där talan mot skiljedomen är anhängig, förordnar annat. Skall eljest enligt lag eller annan särskild författning en skiljedom lända till efterrättelse. skall den enligt 4 mom. efter överexekutors förordnande verkställas som en domstols lagakraftägande dom. om inte högre myndighet förordnar annat.

Enligt UB skall ansökan om verkställighet av skiljedom göras hos krono- fogdemyndigheten. som enligt bestämmelserna i 3 kap. 15—18 åå prövar om skiljedomen får verkställas. Balken saknar sålunda direkt motsvarighet till förordnande av överexekutor enligt 46 å UL. men kronofogdemyndig- heten skall meddela ett särskilt beslut i verkställighetsfrågan som kan överklagas för sig (se 3 kap. 17 å). Har överexekutor meddelat för- ordnande om verkställighet av en skiljedom. finns det inte någon anledning att kronofogdemyndigheten på nytt skall pröva saken. om målet kommer 9 Riksdagen I98()/8l. ! saml. Nr 84

Prop. 19811/81: 84 Promulgutionslugvn 130

in till kronofogdemyndigheten efter balkens ikraftträdande. Skiljedomen bör således på grund av förordnandet få verkställas enligt vad som f.n. gäller enligt 46 å 3 och 4 mom. UL.

Annat av överexekutor meddelat beslut i utsökningsmål än som har nämnts i det föregående går enligt 53 å UL i verkställighet även om det överklagas. såvida inte annat har förordnats eller är särskilt föreskrivet. Principen gäller även när överexekutor föreskriver ändring av utmätnings- mannens beslut. oavsett i vilken riktning beslutet ändras 1'210 å 2 mom. första meningen UL). Överexekutor kan dock förordna annat. 1 210 å 2 mom. finns vidare som en andra mening en särskild föreskrift. enligt vilken en redan verkställd åtgärd i ett mål om utmätning inte skall gå åter innan utslaget har vunnit laga kraft. såvida inte överexekutor har förordnat därom.

I fråga om de beslut av överexekutor som inte faller under 46, 51 eller 52 å UL torde det i och för sig vara tänkbart att tillämpa UB:s bestämmelser om motsvarande beslut av hovrätten. Regleringen är i huvudsak densamma (jfr 18 kap. 16 å UB). Undantaget i 210 å 2 mom. andra meningen UL i fråga om mål om utmätning har dock i UB vidgats till att gälla även införsel. Bl.a. med hänsyn härtill synes det lämpligare att fort- farande låta 53 och 210 åå UL vara tillämpliga beträffande sådana beslut av överexekutor som avses där. En bestämmelse härom har tagits upp som en andra mening i förevarande paragraf.

15 å För en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion. som har ägt rum före balkens ikraftträdande, får utmätning fort— farande ske enligt 55 å utsökningslagen11877z3l s. 1).

] paragrafen meddelas en bestämmelse om verkställighet på grund av auktionsprotokoll. Den motsvarar 14 å i beredningens förslag.

Enligt 55 å UL får utmätning utan föregående dom eller beslut ske för en fordran. som enligt protokoll över offentlig auktion härleder sig från ett inrop av lös egendom och är förfallen till betalning. En förutsättning för utmätning är att gäldenären är närvarande vid utmätningstillfället och utan invändning erkänner skulden. Utmätning torde fortfarande ibland sökas med stöd av ett auktionsprotokoll.

UB innehåller inte någon motsvarighet till 55 å UL. Det synes emellertid lämpligt att en övergångsbestämmelse meddelas med tanke på redan hållna auktioner. l förevarande paragraf sägs därför att verkställighet enligt 55 5 UL fortfarande skall få äga rum för en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion som har ägt rum före balkens ikraft- trädande. Av lydelsen framgår att det inte är nödvändigt att ansökan om verkställighet görs före ikraftträdandet. utan verkställighet enligt 55 å UL får äga rum så snart auktionen har hållits dessförinnan.

Prop. 19811/81 : 84 'Prumu/gutionslagen 131

Öi't'rgz'irtgrbestänrnzelst'r till 4 —6 kap. UB

I fråga om övergångsförhallanden beträffande ett par bestämmelser i 4 kap. vill jag framhålla följande.

1 4 kap. 10 å tredje stycket UB föreskrivs att en ansökan om utmätning är förfallen, om sökanden ger anstånd fler än två gånger. Bestämmelsen. som saknar motsvarighet i gällande rätt. bör i fråga om mål som har anhängig- giorts före balkens ikraftträdande inte tillämpas på anstånd som har löpt ut före ikraftträdandet. Någon särskild övergångsbestämmelse härom kan inte anses behövlig.

UB innehåller nya bestämmelser om tidpunkten för förmånsrättens inträde vid utmätning (4 kap. 30 å). Beträffande lös egendom i allmänhet gäller f.n. enligt 77 å ] mom. UL att utmätningen medför förmånsrätt först när den har säkerställts genom egendomens omhändertagande. med- delande av förbud för en sekundogäldenär att betala sin skuld eller annan liknande åtgärd. Detsamma gäller enligt 91 a å 2 mom. beträffande utmät- ning av pantbrev. Utmätning av ett här i riket registrerat skepp eller luft- fartyg eller intecknade reservdelar till ett sådant luftfartyg eller av fast egendom medför enligt 77 å 2 mom. och 83 å 1 mom. UL förmänsrätt när beslutet om utmätning har meddelats.

Enligt 4 kap. 30 å första stycket UB skall utmätning som regel medföra förmånsrätt i och med beslutet om utmätning. Utmätning av här i riket registrerade skepp och luftfartyg. intecknade reservdelar till sådana luftfartyg eller fast egendom skall dock enligt andra stycket inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende om anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag.

Om utmätning av lös egendom i allmänhet har ägt rum före balkens ikraftträdande men inte hunnit säkerställas. bör de nya bestämmelserna i UB medföra att förmånsrätten inträder i och med ikraftträdandet. Det kan påpekas att det för utmätning av bl.a. lösöre f.n. krävs att egendomen är omedelbart tillgänglig för förrättningsmannen för säkerställande. När ett här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. intecknade reservdelar till ett sådant luftfartyg eller fast egendom har utmätts före ikraftträdandet. har förmånsrätten inträtt omedelbart. UB:s nya regler i frågan rubbar inte en sådan förmånsrätt (jfr 7 å i förevarande lagförslag). Några särskilda över- gångsbestämmelser om det nu sagda torde inte behövas.

16 å I fråga om verkan av föreläggande. som har meddelats enligt 69 eller 91 a å utsökningslagen (187731 5. 1) eller 5 å lagen (l97lz494) om exekutiv försäljning av fast egendom. gäller äldre bestämmelser.

Paragrafen. som motsvarar 16 å i beredningens förslag. tar upp en bestämmelse angående föreläggande att väcka talan som har meddelats före balkens ikraftträdande.

l 4 kap. I7—26 åå UB finns regler om förhållandet till tredje man vid ut-

Prop. 1980/81: 84 Promulgaminslagen 133

mätning. Bl.a. ges där bestämmelser om föreläggande i olika fall. när det råder tvist angående utmätt egendom. Bestämmelserna ersätter 69 å och 91 a å 4 och 5 mom. UL samt 5 å Ffl... Möjligheterna att ge föreläggande har emellertid vidgats.

4 kap. 20 å UB rör det fallet att en tredje man före eller efter utmätning av lös egendom har påstått sig ha bättre rätt till egendomen. Kronofogde- myndigheten kan då förelägga tredje mannen att väcka talan mot sökanden och gäldenären inom en månad från det att han delgavs föreläggandet. I fråga om verkan av sådant föreläggande medför UB vissa ändringar i för- hållande till vad som nu gäller enligt 695 UL.

Om en tredje man har gjort gällande sitt anspråk före utmätningen. får enligt 69 å UL egendomen inte säljas förrän tvisten har blivit slutligt prövad eller tiden för väckande av talan har gått ut. Har han framställt anspråket först efter det att utmätning har skett. får egendomen säljas såvida inte överexekutor förordnar annat. Om överexekutor hänvisar honom att väcka talan. gäller om verkan därav detsamma som när före- läggande har meddelats vid utmätningen.

Föreläggande som har meddelats med tillämpning av 4 kap. 20 å UB innebär enligt 8 kap. 5 å hinder mot försäljning om inte tredje mannen har samtyckt till att egendomen säljs. Försäljning får dock ske om det kan antas att tvisten inte påverkar köpeskillingen i väsentlig mån. Vidare får lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård säljas. i likhet med vad som f.n. antas gälla utan uttryckligt lagstöd.

Påföljden av att ett föreläggande inte efterkommes är såväl enligt UL som enligt UB att tredje mannen förlorar sin rätt mot sökanden. Om denne själv väcker talan. är dock tredje mannen bevarad vid sin rätt. F.n. är det tveksamt huruvida sökanden i sådant fall enligt 69 å UL skall ha väckt talan mot såväl tredje mannen som gäldenären eller om det är tillräckligt att han har väckt talan mot tredje mannen. Enligt 4 kap. 20 å andra stycket UB är det tillräckligt att sökanden inom den angivna tiden har väckt talan mot tredje mannen.

De angivna skillnaderna i fråga om verkan av föreläggande enligt 69 å UL och dess närmaste motsvarighet i UB motiverar att äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas beträffande dessa verkningar. när föreläggandet har getts före ikraftträdandet.

Om det vid utmätning av pantbrev i fast egendom eller i skepp hos den intecknade egendomens ägare råder tvist huruvida något finns att utmäta. kan enligt 91 a å 4 mom. UL utmätningsmannen förelägga sökanden att inom en månad väcka talan mot gäldenären och den som bestrider att något finns att utmäta. Föreläggandet medför förbud mot att den in- tecknade egendomen tas i anspråk eller pantbrevet pantförskrivs. om inte domstolen förklarar att hinder inte möter. Om sökanden inte efterkommer föreläggandet och talan inte heller har väckts av annan part. skall enligt 5 mom. utmätningen gå åter.

Prop. 1980/81 : 84 Prumulgutitutslagen 133

Föreläggande enligt 91 a å UL motsvaras i balken av föreläggande enligt 4 kap. 23 s andra stycket. Enligt denna bestämmelse behöver sökanden dock endast väcka talan mot tredje mannen. Rättsverkningarna av före- läggande enligt sistnämnda bestämmelse skiljer sig i övrigt från vad som f.n. gäller så till vida att. om sökanden inte efterkommer föreläggande enligt UB. utmätningen står sig endast under förutsättning att i stället tredje mannen har väckt talan mot sökanden inom den angivna tiden.

Beträffande föreläggande när någon påstår sig ha bättre rätt till en utmätt fastighet eller till vad som framstår som tillbehör till en fastighet finns f.n. bestämmelser i 5 å FfL. Dessa innebär att tredje mannen skall inom en månad väcka talan mot sökanden och den som i ärendet har antagits vara ägare. Efterkommes inte föreläggandet. har tredje mannen förlorat sin talan mot sökanden. om inte sökanden själv inom den angivna tiden har väckt talan mot tredje mannen och den som i ärendet har antagits vara ägare. Om tvisten är av väsentlig betydelse. tår fastigheten inte säljas förrän tvisten har slutligt avgjons eller tiden för väckande av talan har gått ut.

5 å FfL motsvaras i balken av 4 kap. 26 å, som hänvisar till 20å i samma kapitel. Skillnaden mellan de äldre och de nya bestämmelserna i fråga om verkan av föreläggandet är att. om tredje mannen inte efterkommer föreläggandet. det enligt UB är tillräckligt för att tredje mannen skall vara bibehållen vid sin rätt att sökanden har väckt talan mot tredje mannen inom den angivna tiden. Förutsättningarna för att egendomen skall få säljas innan tvisten har blivit slutligt avgjord eller tiden för väckande av talan har gått ut anges också på ett annat sätt i UB (8 kap. 5 å). vilket möjligen även innebär en saklig ändring.

De äldre bestämmelserna bör tillämpas även i fråga om verkan av ett föreläggande enligt 91 a å UL eller 5 å FfL. I förevarande paragraf har sålunda tagits upp en bestämmelse om att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om verkan av föreläggande som har meddelats enligt 69 eller 91 a å UL eller 5 å FfL.

Av 5 å UBp följer att om t.ex. en tredje man före balkens ikraftträdande har överklagat en utmätning och överexekutor finner saken tvistig. UB:s bestämmelser skall tillämpas i fråga om ett föreläggande som meddelas efter ikraftträdandet. Detsamma gäller givetvis. om överexekutor efter ikraftträdandet ger ett föreläggande i ett försäljningsärende som har inkommit före ikraftträdandet.

När makars förmögenhetsförhällanden är att bedöma enligt äldre GB. skall enligt nuvarande regler i stället för 69 å UL tillämpas 70 å 1 mom. UL i dess lydelse före år 1921 (se övergångsbestämmelse till lagen 19202418 om ändring i UL). Om vid utmätning i sådana makars bo någon av makarna vill ta undan viss egendom därför att den enligt 11 kap. 7 å äldre GB eller lagen (1898:64 s. 10) om boskillnad inte bör gå i betalning för den gäld som utsöks och det inte med avseende på egendomens och gäldens beskaf-

Prop. ”SO/81:84 Protim/gum inslagen 134

fenhet är uppenbart att utmätning inte får ske. skall vad som är föreskrivet i 69 & UL för där avsedda fall lända till efterrättelse. Därvid skall dock föreskriften om gäldenärens instämmande inte tillämpas på den andra maken. Det sagda skall även tillämpas, när en make efter vunnen bo— skillnad vill freda egendom vid utmätning i den andra makens bo.

Det synes inte påkallat att behålla särskilda regler i fråga om utmätning hos makar i äldre äktenskap. UB:s bestämmelser om föreläggande skall sålunda tillämpas efter ikraftträdandet. De särskilda reglerna om gälds- ansvaret i äldre äktenskap skall dock givetvis beaktas. Om föreläggande har getts före balkens ikraftträdande med stöd av 70 5 1 mom. UL. i dess äldre lydelse. skall de äldre bestämmelserna fortfarande tillämpas.

17 & Bestämmelserna i 4 kap. 27 å i balken gäller ej. när en fordran före balkens ikraftträdande har fastställts till betalning i annat fall än som avses i 77 35 utsökningslagen (187731 5. 1).

Denna paragraf. som motsvarar 15 & i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse rörande en domstols beslut om betalningsfastställelse.

När en domstol har fastställt att en förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom. skall enligt 77 a & UL egendomen anses utmätt. Med fast egendom likställs tomträtt samt vattenfallsrätt som har upplåtits med stöd av äldre lag Ufr 13 kap. 26 & JB samt 12 och 52 åå JP).

1 UB ges bestämmelser om utmätningsverkan av betalningsfastställelse i 4 kap. 27 &. Utmätningsverkan skall enligt denna bestämmelse inträda även när betalningsfastställelsen avser en fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i registrerat skepp (inkl. skeppsbygge). registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg. Utmätningsverkan be.- träffande sådan egendom bör inte inträda i fall då betalningsfastställelsen har skett före balkens ikraftträdande. En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf.

185 Bestämmelserna i 4 kap. 33—35 5.5 i balken gäller även när utmätning har skett före balkens ikraftträdande.

I denna paragraf. som motsvarar 18 5 i beredningens förslag. ges en bestämmelse rörande självrättelse.

1 77 ä 3 och 4 mom. UL finns bestämmelser om utmätningsmannens befogenhet att själv vidta rättelse av en verkställd utmätning. En sådan befogenhet föreligger efter utmätning av lös egendom. om utmätnings- mannen på grund av anspråk som anges i 69 & eller annars finner att egendomen eller del därav inte borde ha utmätts. Rättelse får dock inte vidtas senare än två veckor från det att förrättningen ägde rum.

Bestämmelserna i 77 5 3 och 4 mom. UL motsvaras av 4 kap. 33—35 ååå UB. Möjligheten för kronofogdemyndigheten att vidta självrättelse har

Prop. 1980/81 : 84 Promulgutimmlagvn 13)

emellertid vidgats i UB. Den föreslås gälla även fast egendom och någon tidsgräns skall inte gälla. när rättelse kommer i fråga därför att den utmätta egendomen visas tillhöra en tredje man. Rättelse skall då kunna ske så länge det är praktiskt möjligt. Vidare skall en utmätning hävas. om för- säljning av egendomen eller indrivning av en utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Den värdering av egendomen som har skett kan t.ex. i efterhand visa sig alltför optimistisk eller egendomen kan vara belastad med en från början okänd förmånsrätt.

Bestämmelserna i 4 kap. 33—35 åå UB bör kunna tillämpas även i fall dä utmätningen har ägt rum före balkens ikraftträdande. 1 7 & UBp föreslås en bestämmelse om att vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för verkställighet inte inverkar på giltigheten av en åtgärd som har vidtagits före balkens ikraftträdande. Eftersom det särskilt mot bakgrund härav kan råda någon tvekan huruvida 4 kap. 33-35 äs" UB får tillämpas. när utmät— ningen har skett före ikraftträdandet. hari förevarande paragraftagits upp en uttrycklig bestämmelse om att de är tillämpliga. Självrättelse får givetvis inte ske enbart av den anledningen att utmätning inte hade kunnat äga rum enligt UB.

19 5 Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 s 6 och 6 kap. 3 & andra stycket i balken tillämpas även i fråga om andelsrätt i en förening. som ej är bostadsrättsförening. eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag. om det med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

20 & Bestämmelsen i 5 kap. 13 5 första stycket i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 ; lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Dessa paragrafer innehåller övergångsbestämmelser beträffande viss äldre andelsrätt i en förening m.m. resp. viss äldre retentionsrätt. De motsvarar 19 och 20 Sää i beredningens förslag.

Till 19 5 har överförts en övergångsbestämmelse till den lag (1971:481) om ändringi UL. varigenom det i 65 .5 1 mom. 6 UL infördes förbud i vissa fall mot utmätning av en bostadsrätt. Enligt nämnda övergångsbestäm- melse har bestämmelsen om utmätningsfrihet motsvarande tillämpning på "sådan andelsrätt i förening. som ej är bostadsrättsförening. handelsbolag eller aktiebolag med vilken följer rätt att besitta eller hyra lägenhet" Ufr 79 & bostadsrättslagen 1971:479 och punkt 16 i övergångsbestämmelserna till samma lag). 65 så 1 mom. 6 UL motsvaras i UB av 5 kap. 1 5 6.

Enligt 6 kap. 3 & andra stycket andra meningen UB skall bostadsrättsför- eningen underrättas om utmätning av en bostadsrätt. Motsvarande bör gälla vid utmätning av sådana andelsrätter som avses i nyssnämnda över- gångsbestämmelse. 19 å i förevarande lagförslag har utformats i enlighet med det sagda.

Prop. 19811/81: 84 Promulgationslugen 136

Till 20 & har med en redaktionell jämkning överförts en övergångs- bestämmelse till lagen tl970:981) om ändring i UL. Ändringen avsåg 67 5 1 mom. UL. Där föreskrivs nu att bestämmelserna i 65 och 66 5.5 UL (om undantag från utmätning) inte hindrar att en pant utmäts för pantfordringen eller att egendom. som borgenären av annan anledning får hålla inne till säkerhet för sin fordran. utmäts för denna. Enligt den tidigare lydelsen av 67 .b' 1 mom. var bestämmelsen inte tillämplig i fråga om egendom som en hyresvärd ellerjordägare hade rätt att kvarhålla till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator. Detta undantag från tillämpningen utgick i samband med att retentionsrätten för en hyresvärd och en jordägare avskaffades. Sådan rätt kan emellertid övergångsvis finnas kvar på grund av äldre nyttjanderättsavtal (jfr 34 & JP). l nyssnämnda över- gangsbestämmelse till 1970 års ändring av 67 å UL sägs därför att 67 å i sin äldre lydelse fortfarande gäller. när en hyresvärd eller jordägare enligt JP har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator. 67 ä 1 mom. UL motsvaras i UB av 5 kap. 13 & första stycket.

1 den mån egendom. som enligt nämnda äldre bestämmelser omfattas av en hyresvärds eller jordägares retentionsrätt. är utmätningsfri får den enligt 183 & 2 mom. UL inte heller beläggas med kvarstad för fordran. Detsamma bör gälla även efter balkens ikraftträdande och torde följa av den lydelse som 20 .b" i det föreliggande lagförslaget har erhållitjämfört med 16 kap. 13 & första stycket UB.

Övergårtgsbextäntmelser till 8—12 kap. UB

21 & Bestämmelserna i 8 kap. 12 å i balken och13 å i samma kapitel såvitt avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligt 5 5 första stycket 1 förmånsrättslagen (1970:979) är ej tillämpliga. när utmätning har skett före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller 8 kap. 15 å andra stycket. om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 5 4 mom. utsök- ningslagen (1877131 5. 1).

Har vid en försäljning före balkens ikraftträdande av egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen. gäller äldre bestämmelser i fräga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa förmånsrättshavares rätt till betalning ur utmätt egendom och om ianspråktagande av lämnad hand- penning. Första stycket motsvaras delvis av 22 5 första stycket i bered- ningens forslag.

Enligt lagen ( 1975:605 ) om registrering av båtbyggnadsförskott kan den som har beställt en båt dvs. ett fartyg som inte utgör skepp - och har lämnat eller utfäst sig att lämna tillverkaren förskott av pengar eller byggnadsämnen låta registrera ett därom upprättat skn'ftligt avtal hos Stockholms tingsrätt. Därefter har beställaren förmånsrätt i byggnads-

Prop. 1980/81: 84 Promulgaliunslagen 137

ämnena och vad som har tillverkats för hans räkning med förskottet. Förmånsrätten utgår enligt 4 & 4 förmånsrättslagen (l970:979). Enligt nuvarande regler kan förmånsrätten inte utan vidare göras gällande. när utmätning av egendomen har skett för en annan borgenärs fordran. Båt- beställaren måste därför. för att få sin rätt beaktad. själv söka utmätning i egendomen och få till stånd utmätning innan egendomen säljs.

Det sist sagda gäller f.n. också den förmånsrätt som enligt 5 5 första stycket ] förmånsrättslagen tillkommer en hyresvärd eller jordägare i lös egendom. vilken hör till näringsverksamhet som en hyresgäst resp. arrendator driver och i vilken företagsinteckning kan meddelas. Förmåns- rätten avser en fordran på grund av hyres- eller arrendeavtalet. dock inte för större belopp än som svarar mot tre månaders hyra eller ett års arrendeavgift. lnte heller denna förmånsrätt kan f.n. —- i motsats till bl.a. förmånsrätt enligt 5 5 första stycket 2 förmånsrättslagen på grund av företagsinteckning —- åberopas när utmätning av berörd egendom har skett för en annan borgenärs fordran.

l UB har även sådana förmånsberättigade borgenärer som har nämnts nu tillerkänts rätt att få betalning, när egendom som omfattas av förmåns- rätten har blivit utmätt för en annan borgenärs fordran (8 kap. 12 och 13 åå). En hyresvärds eller jordägares förmånsrätt har därvid jämställts med förmånsrätt på grund av företagsinteckning. De nya bestämmelserna bör emellertid inte gälla. när utmätningen har ägt rum före balkens ikraft- trädande. En bestämmelse härom har tagits upp i första stycket av före- varande paragraf.

I fråga om beaktande av en fordran med allmän förmånsrätt. när egendom skall säljas exekutivt under konkurs. gäller f.n. att en borgenär. vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 & förmånsrättslagen. har rätt till betalning __ förutom vid försäljning av egendom som avses i SfL och LfL — endast när försäljningen avser fartyg. som inte är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. eller gods i fartyg eller i luftfartyg (139 & 4 mom. UL). Enligt 8 kap. 15 å andra stycket UB skall däremot en sådan fordran över lag kunna åberopas vid exekutiv för- säljning under konkurs av lös egendom (frånsett tomträtt). Detsamma föreslås gälla när en utmätt fordran drivs in under konkurs. Inte heller den nya bestämmelsen om beaktande av en fordran med allmän förmånsrätt bör emellertid gälla. när utmätning före ikraftträdandet av balken har skett av annan egendom än som avses i 139 5 4 mom. UL. Förevarande paragraf innehåller en föreskrift även härom.

Det kan påpekas att 139 5 4 mom. UL och 8 kap. 15 5 andra stycket UB även avser det fallet att den exekutiva försäljningen äger rum efter begäran av konkursförvaltaren enligt 71 & fjärde stycket KL. Eftersom en fordran som är förenad med allmän förmånsrätt enligt 10 % förmånsrättslagen även enligt nuvarande ordning kan åberopas vid exekutiv försäljning av sådan egendom som avses i 71 .6 fjärde stycket KL. har förevarande övergångs-

Prop. 1980/81 : 84 Promulgationslagen 138

bestämmelse begränsats till det fallet att försäljningen har föranletts av ut- mätning.

1 96 ä 3 mom. UL meddelas bestämmelser om ianspråktagande av hand- penningen. när vanlig lös egendom har sålts på auktion och anstånd har lämnats med betalningen av köpeskillingen. En förutsättning för ianspråk- tagande är att köpet blir ogiltigt till följd av att full betalning inte erläggs inom föreskriven tid. Bestämmelserna skall på grund av hänvisning i 96 a & tillämpas även vid försäljning under hand.

1 UB har bestämmelser om ianspråktagande av handpenning för mot- svarande fall tagits upp i 9 kap. 7 15 tjfr 9 .fi tredje stycket). De innebär viss ändring av vad som gäller f.n. Enligt 96 5 3 mom. UL skall sålunda, när ny försäljning äger rum. handpenningen användas till betalning bl.a. av kost- naderna för vård och förvaltning av egendomen under tiden mellan försälj- ningarna. Sådan kostnad får däremot enligt 9 kap. 7 få UB tas ut ur hand- penningen endast för tiden från det att inropet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen ägde rum. 9 kap. 7 ä' UB innehåller vidare bestämmelser om handpenningcns ianspråktagande i fall då egendomen inte blir såld vid den nya auktionen och då någon ny auktion inte hålls. Dessa bestämmelser. som saknar motsvarighet i UL. innebär möjligen ändring i vad som får anses gälla f.n. De nya bestämmelserna bör inte tillämpas. när den försäljning då hand- penning har lämnats har ägt rum före balkens ikraftträdande. vare sig tiden för erläggande av återstoden av köpeskillingen har gått ut före eller efter ikraftträdandet av UB. En föreskrift härom har tagits upp i andra stycket av förevarande paragraf.

22 5 Om ett skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 å i balken. upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

l paragrafen. som motsvarar 24 .5 i beredningens förslag, ges en bestäm- melse rörande äldre inteckningar i fartyg och fast egendom.

1 samband med att de nuvarande bestämmelserna om utmätning av pantbrev i fastighet och om åtgärder efter sådan utmätning infördes genom lagen (1971:495) om ändring i UL togs i övergångsbestämmelserna till samma lag upp en särskild föreskrift angående det personliga betalnings- ansvaret enligt äldre intecknade skuldebrev. 1 punkt 3 i nämnda över- gångsbestämmelser anges sålunda att om skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fast egendom pantförskrivs enligt 91 b 5 UL. personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet upphör. 1 punkt 4 andra meningen i övergångsbestämmelserna till lagen (1973:ll31) om ändring i UL har meddelats en liknande föreskrift beträffande skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fartyg.

Nämnda övergångsbestämmelser bör föras över till UBp och har tagits

Prop. 1980/81 : 84 Pnmrulgutionslugwr 139

tipp i förevarande paragraf. Beträffande motsvarande fråga när pantför- skriVning sker av ett utmätt skuldebrev. som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg. kan hänvisas till 9 kap. 16 9" andra stycket UB.

23 & Om en gäldenärs rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående av skrivning av det belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före balkens ikraftträdande, skall 9 kap. 16 å i balken tillämpas beträffande den handling på grund av vilken inteckning har meddelats för det avskrivna beloppet.

När en gäldenärs rätt till inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftträdande. skall den tid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 9 kap. 16 & första stycketjämfört med 14 5 första stycket räknas från ikraftträdan- det.

Paragrafen. som motsvarar 23 å i beredningens förslag. innehåller över- gångsbestämmelser med anledning av UB:s regler om åtgärder efter utmätning av ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller därtill hörande reservdelar.

Enligt 30 5 lagen ( 1955:227 ) om inskrivning av rätt till luftfartyg gäller att om den rätt till andel i inteckning som tillkommer ägaren av ett intecknat luftfartyg eller intecknade reservdelar. dvs. överhypotek. har blivit utmätt. inteckningshavaren är skyldig att på begäran av utmätnings- mannen visa upp inteckningshandlingen för inskrivningsdomaren för avskrivning av det ägaren tillkommande beloppet. Därefter får på ansökan av utmätningsmannen inteckning meddelas på det avskrivna beloppet jämte ränta. En sådan inteckningshandling kan därefter säljas exekutivt. Bestämmelser om utmätningsmannens åligganden och om försäljningen finns i 91 få 2 mom. UL.

Bestämmelser om åtgärder efter utmätning av pantbrev i skepp eller fastighet har tagits upp i 9 kap. 14 och 15 55 UB. Bestämmelserna. som motsvarar 91 a 5 3 mom. och 4 mom. andra meningen och 91 b & UL. innebär att antingen den intecknade egendomen skall direkt tas i anspråk genom försäljning eller det utmätta pantbrevet pantförskrivas till sökanden. Enligt 9 kap. 16 & UB skall dessa bestämmelser tillämpas även i fråga om ägarhypotek i luftfartyg eller reservdelar därtill. Förfarandet med utbrytning av ägarhypotek efter utmätning av ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar skall alltså inte tillämpas efter ikraft- trädandet av UB.

Om en ny inteckningshandling på det belopp som tillkommer gäldenären redan har hunnit anskaffas före ikraftträdandet av UB. bör 9 kap. 16 5 i balken tillämpas med avseende på den nya handlingen. Detsamma bör gälla, om ett ärende angående avskrivning på inteckningshandlingen annars har tagits upp på en inskrivningsdag före ikraftträdandet (jfr över- gångsbestämmelserna till förslaget till ändring i 1955 års inskrivningslag).

Prop. 1980/81: 84 Pnunulgalions/uge" 141)

Första stycket i förevarande paragraf innehåller en föreskrift härom. Den innebär att försäljning av handlingen inte får ske. Sökanden kan i stället begära att själva egendomen tas i anspråk. ] annat fall pantförskrivs hand— lingen till honom.

En begäran om att den intecknade egendomen skall tas i anspråk skall enligt 9 kap. 14 ii första stycket och 16 å UB framställas inom en månad från utmätningen. Såvitt avser pantbrev i skepp eller fastighet överens- stämmer detta med gällande rätt. I fråga om ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar därtill bör. när utmätningen har ägt rrrm före UB:s ikraftträdande. tiden för en sådan framställning räknas fran ikraftträdandet (jfr punkt 2 ] övergångsbestämmelserna till lagen l97lz495 om ändring i UL samt övergångsbestämmelserna till lagen 1971: 1211 om ändring i UL). En föreskrift härom har tagits upp i andra stycket av före- varande paragraf.

24 & Om ett skepp. som enligt punkt ?. övergångsbestämmelserna till lagen (1973:]067) om ändring i lagen tl966:454) om företagsinteckning omfattas av en sådan inteckning. skall säljas exekutivt enligt 10 kap. i balken. skall borgenären underrättas och fordran som anmäls tas upp i sakägarförteekningen.

Paragrafen. som motsvarar 22 å tredje stycket i beredningens förslag. innehåller en bestämmelse för det fallet att en företagsinteckning över- gångsvis gälleri registrerat skepp.

Enligt 4 & första stycket 1 lagen (.l9ööz454) om företagsinteckning gäller en sådan inteckning inte i bl.a. skepp eller skeppsbygge. Paragrafen erhöll sin nuvarande lydelse genom lag 197311067. som trädde i kraft den 1 januari 1976. En företagsinteckning kan emellertid tidigare ha kommit att gälla i egendom som numera är att anse som skepp eller skeppsbygge. För sådana fall föreskrivs i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag- ändring att äldre bestämmelser fortfarande gäller beträffande den egen- domen. i fråga om ett skeppsbygge dock inte sedan det har registrerats.

På grund härav behövs i fråga om skepp som omfattas av en företags- inteckning en bestämmelse hur företagsinteckningen skall beaktas vid exekutiv försäljning enligt 10 kap. UB . En sådan föreskrift har tagits uppi förevarande paragraf.

Jag vill nämna att det inte har ansetts föreligga anledning att ta upp någon övergångsbestämmelse med tanke på äldre förlagsinteckningar. som enligt punkt 3 b i övergångsbestämmelserna till lagen om företagsinteck- ning övergångsvis gäller i skepp. luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg (jfr 22 få andra stycket i beredningens förslag till UBp; se vidare fjärde stycket i övergångsbestämmelserna till lagen 1967zl40 om ändring i Ul.. övergångsbestämmelserna till lagen 19671143 ang. ändrad lydelse av 4 och 7 55 lagen den 12 maj 1955 (nr 235) med särskilda bestämmelser om för- säljning av utmätt luftfartyg m.m. och punkt 4 i övergångshestämmelserna

Prop. [%li/81:84 . Promrl/gurionslagvn 141

till 1.11; beträffande skepp se prop. 1973: 167 s. 222 1). Med hänsyn till att en förlagsinteckning inte får göras gällande beträffande egendom som avses i nyssnämnda punkt vid utmätning och inte heller i konkurs. som inträder på grund av en ansökan som görs efter den 30juni 1977. torde man inte behöva räkna med att den situation som avses i nyssnämnda punkt 3 b skall uppkomnra efter balkens ikraftträdande.

25 & Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 264 få sjölagen (1891135 s. 1 ) tillämpas beträffande ränta. som enligt punkt l4e11er 15 över- gangsbestämmelserna till lagen (197311064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (197311064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) är upptagen i skeppsregistret.

1 denna paragraf. som motsvarar 25 å i beredningens förslag. ges vissa ytterligare övergångsbestämmelser beträffande exekutiv försäljning av registrerat skepp.

Enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen skall den i 264 & sjölagen angivna ordningen med ett tillägg till pantbrevs belopp inte alltid tillämpas beträffande en inteckning som har beviljats enligt äldre lag. 1 mål som aktualiseras inom viss över- gångstid skall sålunda på yrkande av en sakägare äldre bestämmelser tillämpas i fråga om borgenärens rätt till betalning ur medel som skall fördelas. 1 punkt 15 meddelas en kompletterande föreskrift beträffande äldre inteckningar. På grund av dessa bestämmelser skall övergångsvis i vissa fall ränta beräknas på en äldre inteckning i stället för tillägg. I enlighet härmed anges f.n. i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till SfL att denna lags bestämmelser om tillägg skall tillämpas beträffande ränta. som enligt nyssnämnda övergångsbestämmelser i stället för sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag. En mot- svarande regel har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf.

] punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen föreskrivs att om en inteckning har sökts eller beviljats i en båt före ikraftträdandet av sjölagsändringarna. båten och inteekningen skall tas upp i skeppsregistret. Till följd härav bör dessa båtar i exekutivt hänseende jämställas med registrerade skepp. Punkt 6 i övergångsbestäm- melserna till SfL och punkt 4 första meningen i övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1 131) om ändring i UL innehåller också föreskrifter om att de nya bestämmelserna om registrerat skepp skall gälla i fråga om en båt. som är upptagen i skeppsregistret enligt punkt 5 i övergångsbestäm- melserna till 1973 års ändringar i sjölagen. En motsvarande föreskrift bör meddelas även nu och har tagits upp i andra stycket av förevarande para- graf.

Prop. 1980/81 : 84 Prumulga[ions/(Igen (42

26 & Bestämmelserna i 12 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 3 åjorda— balken tillämpas beträffande ränta. som enligt 26 eller 27 & lagen ( 1970:995) om införande av nyajordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas pä kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

27 & Ränta som är intecknad enligt äldre bestämmelser eller en annan sadan fordran som ej är bestämd till kapitalet tas upp i sakägarförteck- ningen enligt balkens regler om fordringar med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efter fem procent årlig ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en livränta, skall dock beräk- ningen ske med ledning av 3 5 lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m.

2811 Bestämmelserna i 12 kap. i balken om nyttjanderätt. servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också annan sådan särskild rättighet som besvärar fast egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre bestämmelser.

29 % Skall ersättning utgå till en innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån. som enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom och ej bibehålls vid försäljning av egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 15.

I dessa paragrafer meddelas vissa övergångsbestämmelser till reglerna i 12 kap. UB om exekutiv försäljning av fast egendom. Paragraferna motsvarar 26 & första stycket och 27—29 55 i beredningens förslag.

26 .5 innehåller bestämmelser om ränta i stället för tillägg på äldre inteck- ningar. 1 27—29 55 har tagits upp bestämmelser som avser äldre rättigheter i fast egendom. vilka har utmönstrats genom nya JB men som på grund av äldre upplåtelser finns kvar övergångsvis. De sålunda föreslagna bestäm- melserna i 26—29 åå UBp motsvarar utan sakliga ändringar punkt 3 och 5—7 i övergångsbestämmelserna till FfL. Med hänsyn härtill torde någon närmare redogörelse för bestämmelserna inte vara påkallad. Det kan på- pekas att någon motsvarighet inte behövs till punkt 4 i nämnda övergångs- bestämmelser om en ointecknad fordran på ogulden köpeskilling. En sådan fordran kan inte göras gällande vid en fastighetsförsäljning efter balkens ikraftträdande (jfr 5 åJP).

Beträffande motiven till nyssnämnda övergångsbestämmelser i FfL kan hänvisas till prop. 1971:20 s. 283 ff och 558.

Övergångsbeszämmclxer till 130611 l4 kup. UB

30 & När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande, gäller äldre lag i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinningi 153 & utsökningslagen (187731 5. ]) gäller fortfarande, när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.

Prop. 19811/81: 84 Promulgationslagwt 143

Paragrafen. som motsvarar 30 å i beredningens förslag. innehåller över- gångsbestämmelser som avser redovisning av influtna medel och verkan av en exekutiv försäljning m.m.

1 13 kap. UB meddelas bestämmelser om redovisning. däri inräknat för- delning och utbetalning. av medel som har influtit i mål om utmätning. Bestämmelserna innebär inte några större sakliga ändringar i vad som gäller f.n.. men en del olikheter föreligger. Av dessa kan här nämnas följande.

Sammanträde för fördelning av köpeskillingen m.m. skall vara obliga- toriskt endast efter försäljning av egendom som avses i 10— 12 kap. 1 övrigt skall fördelningssammanträde hållas när det är oklart hur medlen skall fördelas (4 5). Befogenheten för överexekutor enligt 151 5 3 mom. UL att i vissa fall själv pröva en tvist har i UB ersatts av en motsvarande befogen- het för kronofogdemyndigheten och därvid vidgats till att gälla efter utmätning av all slags egendom (7 & tredje stycket). En s.k. sekundärför- delning behöver inte ske annat än i ett visst angivet fall (8 å). En generell bestämmelse ges om avräkningsordningen i enskilda mål (13 5). För ut- betalning av medel innan ett fördelningsbeslut har vunnit laga kraft krävs enligt UB säkerhet i princip bara när fördelningen har skett vid ett för- delningssammanträde (14 5 4). Motsvarighet saknas till bestämmelsen i 153 % UL om rätt för gäldenären att vid domstol väcka talan om återvinning mot en borgenär. som utan gäldenärens medgivande har tillerkänts betalning ur utmätt egendom. trots att egendomen inte hade utmätts för hans fordran och denna inte heller var fastställd av en domstol.

Även om 13 kap. UB inte innehåller så stora nyheter. synes det inte lämpligt att kapitlet tillämpas i mål, i vilka exekutiv försäljning eller in- drivning av en utmätt fordran har ägt rum före ikraftträdandet av UB. Redovisning (däri inräknat fördelning och utbetalning) av influtna medel har ett nära samband med försäljningen resp. indrivningen. Dessutom kan de olika åtgärder som innefattas i redovisning ofta inte genomföras i ett sammanhang. Svårigheter kan lätt uppstå. om äldre och nya bestämmelser skall tillämpas på olika led efter en exekutiv försäljning eller efter in- drivning av en utmätt fordran. På grund härav föreslås att äldre bestäm- melser om redovisning skall gälla. när exekutiv försäljning eller indrivning har ägt rum före ikraftträdandet.

1 14 kap. UB ges bestämmelser om verkan av en exekutiv försäljning m.m.. Vilka även är av betydelse i fråga om rättsverkningarna av en för- delning och utbetalning av medel. Kapitlet reglerar verkan av en för- säljning och en indrivning i förhållande till bl.a. en tredje man. Bestäm- melserna saknar till stor del motsvarighet i gällande rätt. Den för rätts- följderna avgörande åtgärden är försäljningen resp. indrivningen. De nya bestämmelserna bör inte tillämpas när försäljningen eller indrivningen har ägt rttm före balkens ikraftträdande.

I enlighet med det anförda föreskrivs i första stycket av förevarande

Prop. [980/81 : 84 Promulgau'unslugt'n 144

paragraf att när en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande. äldre lag gäller i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken. I fråga om prövning av en tVist i samband med en fördelning innebär bestämmelsen att vad som sägs i 13 kap. 7 & tredje stycket UB inte kan tillämpas. när utmätt egendom har sålts eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande. Däremot är i sädant fall 151 l:) 3 mom. UL tillämpas. om fördelningsfrägan är anhängig hos överexekutor.

Som har nämnts i det föregående innehåller inte UB någon motsvarighet till bestämmelsen i 153 & UL om rätt för gäldenären att väcka talan om ätervinning i vissa fall. Möjligheten att väcka sädan talan bör stå öppen för gäldenären. när ett fördelningsbeslut har meddelats enligt äldre lag. vare sig före eller efter UB:s ikraftträdande. En bestämmelse härom har tagits upp som ett andra stycke i förevarande paragraf.

Öt'ergå1112lev.t'liimmalsc till 15 kap. UB

31 5 När medel före ikraftträdandet av balken har innehällits enligt ett beslut om införsel. gäller 24 & införsellagen (1968:621) i fråga om befrielse för gäldenären från betalningsskyldighet.

Denna paragraf innehåller en övergångsbestämmelse rörande en införselgäldenärs betalningsskyldighet sedan medel har innehållits av arbetsgivaren. Paragrafen saknar motsvarighet i beredningens förslag.

Enligt 24 & införsellagen gäller över lag att sedan medel har innehållits av en arbetsgivare på grund av ett beslut om införsel. gäldenären inte längre är betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det inne- hållna beloppet. även om detta inte kan tas ut hos arbetsgivaren. 1 mot- svarande bestämmelse i UB (15 kap. 21 .8) har befrielsen från betalnings- skyldighet när införsel sker för underhållsbidrag begränsats till det fallet att införselfordringen tillkommer en allmän försäkringskassa enligt 15 5 lagen (19641143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277). 1 andra fall av införsel för underhållsbidrag skall gäldenären befrias från sin betalnings- skyldighet för innehället belopp först i och med att införselborgenären får betalt.

När medel före balkens ikraftträdande har innehållits enligt ett beslut om införsel för underhållsbidrag. som tillkommer den underhållsberättigade själv. har gäldenären enligt nuvarande regler befriats från sitt betalnings- ansvar. Den nya regleringen bör inte tillämpas i sådana fall. En föreskrift härom har tagits upp i förevarande paragraf.

Öi'l'rgångxbextämmelser till 16 kap. UB

I fråga om verkställighet av kvarstad för fordran skall enligt 16 kap. 13 & UB flera föreskrifter angående utmätning tillämpas. l 18—20 åå UBp

Prop. 1980/81: 84 Promulgationslugen 145

meddelas övergångsbetämmelser till vissa av dessa föreskrifter. Hänvis- ningen i 16 kap. 13 5 UB till nu ifrågavarande föreskrifter i UB får anses omfatta även övergångsbestämmelserna till dessa. Några särskilda över- gångsbestämmelser till 16 kap. 13 & UB utöver en som avser skingringsför- bud torde därför inte behövas.

32 5 När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandet av balken. skall vid tillämpning av 16 kap. 5 5 i balken den tid om sex månader som anges där räknas från ikraftträdandet.

1 16 kap. 5 5 UB föreskrivs att om den som har ansökt om avhysning lämnar anstånd med avhysningen och anständet varar över sex månader från dagen för ansökningen. denna skall förklaras förfallen. om inte särskilda skäl föranleder att ytterligare anstånd godtas. UL innehåller däremot inte någon bestämmelse om anstånd med avhysning som lämnas av sökanden. I praktiken lämnar emellertid en sökande ofta anstånd, vilket brukar godtas av kronofogdemyndigheten. Det är dock tveksamt vad som närmare gäller beträffande ett sådant anstånd.

Det synes inte lämpligt att den nya bestämmelsen i 16 kap. 5 % UB utan vidare blir tillämplig på mål. i vilka ansökningen har gjorts före UB:s ikraft- trädande. 1 så fall skulle vissa ansökningar kunna förklaras förfallna kon tid efter ikraftträdandet eller t.o.m. i och med ikraftträdandet. En över- gångsbestämmelse bör därför meddelas i saken. För enkelhetens skull föreslås för alla fall, när en ansökan om avhysning har gjorts före ikraft- trädandet av UB. att sexmånaderstiden i 16 kap. 5 5 skall räknas från ikraft- trädandet.

33 & I fråga om skingringsförbud som har meddelats enligt utsöknings- lagen (1877z3l s.1) eller annan lag tillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

] denna paragraf meddelas en bestämmelse om skingringsförbud som har beviljats före balkens ikraftträdande. Den motsvarar bl.a. 31 å andra stycket i beredningens förslag.

UB utgår från att de nuvarande säkerhetsåtgärdema kvarstad och sking- ringsförbud skall föras samman till ett institut. benämnt kvarstad. Denna avsikt fullföljs nu i förslaget till ändring i RB.

Enligt UL beslutas kvarstad och skingringsförbud av överexekutor. Ät- gärderna kan meddelas till säkerhet antingen för en fordran eller för bättre rätt till viss egendom. När skingringsförbud har meddelats enligt UL, bör efter UB:s ikraftträdande balkens bestämmelser om kvarstad tillämpas i den mån det låter sig göra. Detsamma gäller skingringsförbud enligt annan lag. En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf.

Bestämmelsen innebär att även vad UB innehåller om säkerställande av en kvarstad i princip skall tillämpas. Det kan därför bli aktuellt för krono- 10 Riksdagen WRG/8]. I .t'aml. Nr 84

Prop. HSO/81:84 Promulgalirutslagen 146

fogdemyndigheten att vidta kompletterande åtgärder. Bestämmelserna i 6 kap. UB ger därvid kronofogdemyndigheten viss frihet att förfara efter omständigheterna. För att aktuell egendom skall tas i förvar. för-seglas eller märkas som kvarstadsbelagd bör krävas att en särskild begäran därom framställs. I fråga om bl.a. fast egendom kan det bli aktuellt att ta i förvar pantbrev som ägaren innehar. Anmälan till inskrivningsmyndig- heten bör ske på samma sätt som beträffande en kvarstad. vilken har beviljats före balkens ikraftträdande.

Jag vill påpeka att balkens bestämmelser om kvarstad utan vidare är tillämpliga i fråga om kvarstad som har meddelats före ikraftträdandet. vare sig den har beslutats av en domstol eller av överexekutor. Även när beslutet har verkställts före ikraftträdandet. gäller UB:s bestämmelser i tillämpliga delar. t.ex. beträffande rättsverkan av åtgärden.

[ UB har förutsatts att kvarstad på inteckningsbar egendom skall medföra inteckningsförbud (frånsett företagsinteckning) och att en anteck— ning om kvarstaden görs i vederbörligt register (jfr f.n. beträffande skepp och skeppsbygge 38 & första stycket 4 och 283 & första stycket 6 sjölagen). Även kvarstad (och skingringsförbud) som gäller vid balkens ikraft— trädande bör om möjligt antecknas. Föreskrifter om underrättelse till registermyndigheten kan meddelas av regeringen. Därvid får övervägas om det i sådana fall bör krävas en särskild begäran av den som har sökt åtgärden.

Övergångsbcstärnmelser till [7 kap, UB

34 & När utmätning eller annan verkställighet har ägt rum före balkens ikraftträdande. tillämpas äldre lag i fråga om kostnader i målet. Bestäm- melserna i 17 kap. 12 5 i balken gäller dock. när en tvist vid en fördelning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 & tredje stycket.

1 mål som efter ikraftträdandet handläggs av överexekutor tillämpas äldre lag i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Denna paragraf. som motsvarar 34 å i beredningens förslag. reglerar kostnadsfrågan i övergångsförhållandcn.

1 17 kap. UB meddelas bestämmelser om förrättningskostnader i utsök— ningsmål. som skall ersätta 198 och 199 åå UL. Förrättningskostnader motsvaras f.n. av exekutionsavgifter —- utsökningsavgift. försäljnings— avgift och tilläggsavgift _— enligt exekutionsavgiftskungörelsen ( 1971:1027 ). Liksom hittills skall någon kostnadsersättning inte tas ut i mål om införsel. Gentemot staten skall sökanden i princip liksom f.n. svara för förrättningskostnaderna. men UB innehåller bestämmelser som i vissa fall begränsar kostnadsansvaret (17 kap. 3 och 4 åå). Enligt UB skall som regel kostnaderna tas ut av svaranden. Beträffande annan verkställighet än

Prop. "MO/81:84 PnmmIgalimrslagt'n 147

utmätning för kostnaderna f.n. tas ut hos svaranden endast om exekutions- titeln innehäller en föreskrift därotn (199 ä 1 mom. Ul.). Enligt UB får däremot kostnaderna vid sädan verkställighet utsökas hos svaranden. om inte annat följer av exekutionstiteln (17 kap. 8 & första stycket). 17 kap. UB innehåller även ett par andra nyheter i fråga om kostnader hos kronofogde- myndigheten. bl.a. rörande kostnaden för verkställighet av en säkerhets- åtgärd (9 ,6 första stycket).

Det torde inte vara lämpligt att göra de nya bestämmelserna tillämpliga i redan anhängiga mål. i vilka utmätning eller annan verkställighet redan har skett vid balkens ikrafttrå-ldande. De nya bestämmelserna bör inte heller i annat fall gälla i mål som handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet. l UB saknas mtnsvanghet till den befogenhet som överexekutor har enligt 1975 Ul. att ålägga den förlorande parten skyldighet att ersätta motpartens kostnader i målet.

1 17 kap. 12 & UB meddelas bestämmelser om kostnader i en fördelnings- tvist som kronofogdemyndigheten själv prövar enligt 13 kap. 7 & tredje stycket. Enligt första stycket i paragrafen skall 18 kap. RB tillämpas i fråga om sådana kostnader. 1 en fördelningstvist som enligt 151 % 3 mom. UL prövas av överexekutor gäller däremot f.n. den allmänna bestämmelsen i 197 s" Ul... om kostnader i utsökningsmål. 1 andra stycket av 17 kap. 12 & UB ges en bestämmelse om verkställighet av kronofogdemyndighetens beslut om ersättningsskyldighet enligt första stycket. Bestämmelsernai 17 kap. 12 %% bör tillämpas så snart en fördelningstvist prövas av kronofogdemyndig- heten enligt balkens bestämmelser (jfr 30 & UBp).

I enlighet med det anförda föreskrivs i första stycket av förevarande paragraf att när utmätning eller annan verkställighet har ägt rum före balkens ikraftträdande. äldre lag skall tillämpas i fråga om kostnader i r..alet. Bestämmelserna i 17 kap. 12 & UB gäller dock när en tvist vid en för- delning av medel prövas av kront'ifogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 5 tredje stycket. 1 andra stycket anges att i mål som efter ikraftträdandet handläggs av överexekutor äldre lag tillämpas i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Öt't'rgångsbvsrt'immelser till [8 kup. UB

35 ä 1 fräga om talan mot beslut som har meddelats av utmätnings- mannen före halkens ikraftträdande och förfarandet hos överexekutor i målet tillämpas äldre lag. Bestämmelsen i 201 & 4 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före balkens ikraftträdande.

Beträffande talan mot beslut av överexekutor och förfarandet i hovrätten i målet tillämpas äldre lag.

1 fråga om talan mot hovrättens beslut i mål som har fullföljts från över- exekutor och förfarandet i högsta domstolen i målet tillämpas också äldre lag.

Prop. l980/81 : 84 Promulgutimrslagt'n 148

1 paragrafen ges bestämmelser om klagan över beslut av utmätnings- mannen. som har meddelats före balkens ikraftträdande. samt mot över- exekutors beslut och mot hovrättens beslut i mål som har fullföljts fran överexekutor. Paragrafen motsvarar 35 och 36 55 i beredningens förslag.

Enligt 18 kap. UB skall talan mot kronofogdemyndighetens beslut föras i hovrätten. De nya bestämmelserna bör i princip inte tillämpas. när beslutet har meddelats före balkens ikraftträdande. Beträffande sådant beslut bör i stället äldre lag tillämpas och talan ske hos överexekutor. En annan ordning är knappast möjlig i praktiken. Även i fråga om den formella handläggningen hos överexekutor bör äldre lag tillämpas (jfr 5 & UBp).

1 enlighet härmed anges i första stycket första meningen av förevarande paragraf att äldre lag skall tillämpas i fråga om talan mot beslut. som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraftträdande. och i fråga om förfarandet i målet hos överexekutor. Beträffande målets avgörande i sak skall överexekutor däremot tillämpa UB:s bestämmelser med de av- vikelser som följer av UBp. Med anledning av vad en remissinstans har anfört villjag påpeka att med uttrycket "i fråga om talan" avses hos vilken myndighet talan skall ske (överexekutor). förbud mot talan. sätt och tid för talans förande samt vad som har samband härmed. Målets behandling hos överexekutor omfattas däremot inte av nämnda uttryck.

F.n. gäller i allmänhet inte någon bestämd klagotid för en tredje man som vill överklaga en utmätning. Beträffande fast egendom eller ett skepp. en andel däri eller en villkorlig äganderätt till ett skepp eller en andel däri föreskrivs emellertid i 201 5 4 mom. UL att sedan sådan egendom har sålts exekutivt. utmätningen inte får överklagas annat än i samband med klagan över försäljningen. För exekutiv försäljning som har ombesörjts av över- exekutor gäller enligt 213 5 2 mom. UL en besvärstid av tre veckor från försäljningsdagen.

Bestämmelsen i 201 s" 4 mom. UL saknar motsvarighet i UB och bör inte tillämpats. när egendom av angivet slag säljs först efter balkens ikraft- trädande. En bestämmelse i enlighet härmed har tagits upp som en andra mening i första stycket.

Enligt nuvarande ordning gäller inte heller någon bestämd klagotid i vissa andra fall än som har angetts i det föregående. Som exempel kan nämnas att klagan över utmätningsmannens beslut enligt införsellagen inte är inskränkt till viss tid (25 & införsellagen). Detsamma gäller enligt 201 s 3 mom. UL, när utmätning har skett av lön o.d. iden ordning som föreskrivs i 67 a—67 d % eller av annan egendom i fall som sägs i 67 c 5 2 mom. En försäljning som har verkställts av utmätningsmannen kan också överklagas utan tidsbegränsning.

Det är knappast troligt att någon, i fall då klagotiden inte är tidsbe- gränsad. först efter utgången av år 1982 (jfr 5 & UBp) önskar överklaga ett beslut. som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraft— trädande. Det torde därför saknas anledning att meddela någon särskild

l'rop. 1980/81: 84 Pr:mitt/gatimzslagt'n 149

bestämmelse för sådana fall. Skulle det likväl nagon gang inträffa att klagan anförs efter nämnda tidpunkt. skall på grund av ll'irevarande paragraf i departementsförslaget äldre bestämmelser tillämpas. Det innebär bl.a. att vederbörande länsstyrelse i egenskap av överexekutor skall pröva klagan. En sådan ordning kan inte väntas medföra nagra olägenheter. Vid behov kan någon utanför länsstyrelsen förordnas att tjänstgöra som överexekutor (jfr l ä 3 mom. Ul.).

Det är tydligt att äldre bestämmelser bör tillämpas i fråga om klagan över överexekutors beslut (däri inräknat vad som i UL benämns utslag). vare sig beslutet har meddelats före UB:s ikraftträdande eller meddelas först därefter.

Beträffande förfarandet i hovrätten innehåller UB vissa avvikelser i för- hållande till vad som gäller f.n. Det bör också beaktas att UB inte är tillämplig på frågan om förordnande om säkerhetsåtgärder eller hand- räckning. Förfarandet i hovrätten bör därför följa äldre lag när talan har ägt rum enligt äldre bestämmelser.

Även balkens bestämmelser om fullföljd av talan till högsta domstolen avviker något från vad som gäller nu. Äldre bestämmelser härom bör fort- farande tillämpas i mäl som har fullföljts till hovrätten från överexekutor. Också i fråga om förfarandet i högsta domstolen innebär UB vissa mindre ändringar av vad som gäller nu. Dessa ändringar. som har samband med övriga bestämmelser om besvär i utsökningsmål. bör inte tillämpas i mål som härrör från överexekutor.

Andra och tredje styckena i förevarande paragraf har avfattats i enlighet med det sagda. Beträffande prövningen i sak av ett från överexekutor över- klagat mål skall hovrätten och högsta domstolen tillämpa UB. med de av- vikelser som följer av UBp.

Andra bestämmelser

36 & Reseförbud som har meddelats enligt utsökningslagen (187731 5. l) upphör att gälla. när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats enligt utsökningslagen prövas av domstol eller. om talan ej har väckts i saken. av överexekutor.

Enligt 187 & UL kan överegtekutor under vissa förutsättningar meddela en gäldenär rcseförbud till säkerhet för borgenärens fordran. 1 det nu framlagda förslaget till ändring av 15 kap. RB ges domstol befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärder även innan talan har väckts i saken. Därvid har inte tagits upp någon motsvarighet till nämnda bestämmelse om rese- förbud. Samtidigt föreslås att den möjlighet att meddela sådant förbud i anhängiga mål som finns f.n. avskaffas.

Till följd härav bör ett reseförbud. som har ålagts av överexekutor enligt

l'rop. 1980/81 : 84 Prumulgutimrslugt'n 151)

UL. upphöra att gälla i och med att UB träder i kraft. fin föreskrift härom har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf (jfr punkt 2 i över— gångsbestämmelserna till förslaget om ändring i RB). Av bestämmelsen följer att även ett eventuellt häktningsbeslttt. som kan ha meddelats vid överträdelse av ett rcseförbud (187 & 2 mom. andra meningen Ul.). upphör att gälla vid balkens ikraftträdande.

Här kan påpekas att ett beslut av överexekutor enligt 184 s" UL om särskild kvarstad på blivande avkastning av fast egendom består äv en efter balkens ikraftträdande. trots att någon motsvarighet till denna möjlighet inte har tagits upp i de föreslagna nya bestämmelserna om kvarstad (jfr 7 s UBp och motiven därtill).

Mål angående kvarstad eller skingringsförbud som är anhängigt hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall enligt 5 5 första stycket UBp fortfarande handläggas av denne. Vid målets avgörande skall de nya bestämmelserna i 15 kap. RB tillämpas. Har sökanden yrkat skingrings— förbud. bör överexekutor behandla målet som om kvarstad hade begärts.

En säkerhetsåtgärd som har beviljats av överexekutor förutsätter för sitt bestånd att talan väcks inom viss tid vid domstol eller i annan ordning ( 188 & UL). Åtgärden kan emellertid hävas. om gäldenären i fråga om kvarstad eller skingringsförbud som har beviljats till säkerhet för en fordran ställer säkerhet eller om skäl för åtgärden annars inte längre föreligger. Frågan om åtgärdens hävande prövas av överexekutor eller av domstolen. om talan har väckts i saken (189 och 190 åå UL). Domstolen prövar också frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som den själv har beslutat (15 kap. 6 & och 26 kap. 6 ?? RB).

Efter balkens ikraftträdande bör frågan om hävande av en säkerhets- åtgärd som överexekutor har beslutat prövas av domstol. Så länge talan inte har väckts i saken bör dock prövningen lämpligen ankomrna på över- exekutor.

Eftersom det med hänsyn till bestämmelsen i 5 5 första stycket kan föreligga någon tvekan vem behörigheten skall tillkomma. har en ut- trycklig föreskrift i saken tagits upp i andra stycket av förevarande para- graf. Bestämmelsen avser även beslut som har meddelats enligt UL av hov- rätten eller högsta domstolen. Om rättegång pågår i saken, tillkommer befogenheten att pröva frågan om hävande av säkerhetsåtgärden den domstol där rättegången är anhängig (jfr 15 kap. 8 & andra stycket i förslaget till ändring av RB). Har talan väckts i annan ordning än i rättegång. bör den domstol, som enligt 15 kap. RB är behörig att förordna om en säkerhetsåtgärd när rättegång inte är anhängig. också anses behörig att pröva frågan om hävande (jfr 15 kap. 5 5 första stycket i nämnda förslag). Några praktiska olägenheter av en sådan ordning torde inte behöva befaras. Den part som vill ha åtgärden upphävd får framställa en begäran härom.

Prop. 19811/81 : 84 Pnmtulgalions/uge!) 151

37 % Vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud skall i stället avse kvarstad. .

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan lag än utsök- ningslagen (187731 s. 1). tillämpas 36 å.

Denna paragraf. som motsvarar 32 s" i beredningens förslag. ger vissa föreskrifter om säkerhetsåtgärder som meddelas enligt annan lag än UL.

[ flera lagar finns det bestämmelser om kvarstad och skingringsförbud som anknyter till reglerna därom i UL eller RB. ] det följande föreslås ändringar i flera sådana lagar. Med tanke på författningar som inte ändras sägs i första stycket av förevarande paragraf att vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud i stället skall avse kvarstad.

Andra stycket i paragrafen innehåller beträffande säkerhetsåtgärder. som överexekutor har beviljat enligt annan lag än UL. en hänvisning till 36 &. Hänvisningen innebär bl.a. att frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd när talan i saken är väckt skall prövas av domstol. Ett meddelat rcseförbud skall omedelbart upphöra att gälla vid ikraftträdandet.

38 & Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings- mannen skall i stället avse kronofogdemyndigheten.

Talan mot beslut. som efter balkens ikraftträdande meddelas av krono- fogdemyndigheten enligt särskild lag eller annan författning. skall föras i hovrätten i stället för hos överexekutor.

1 paragrafen. som motsvarar 37 & i beredningens förslag. meddelas vissa föreskrifter om mål som enligt särskilda författningar skall prövas av utmätningsmannen.

Termen utmätningsman förekommer i åtskilliga lagar och andra författ- ningar vid sidan av UL och därtill anslutande författningar. 1 de lagar som nu föreslås ändrade föreslås att termen utmätningsman byts ut mot termen kronofogdemyndighet. På motsvarande sätt avses ordet kronofogde- myndighet användas i stället för utmätningsman i de nya verkställighets- föreskrifter som förutsätts meddelas senare. Man får likväl räkna med att termen utmätningsman kommer att finnas kvar i en del lagar och andra författningar. För att det skall bli fullt klart vad som i fortsättningen avses därmed föreslås i första stycket av förevarande paragraf en generell bestämmelse om att vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätningsmannen i stället skall avse kronofogdemyndigheten.

Beträffande talan mot beslut eller åtgärder av utmätningsmannen anges i vissa författningar uttryckligen att talan skall föras hos överexekutor. 1 andra författningar förutsätts samma ordning gälla utan stöd av någon uttrycklig föreskrift. Som har framhållits i det föregående bör vid UB:s ikraftträdande hovrätten över lag bli besvärsinstans i stället för över- exekutor. Aktuella författningar bör i allmänhet ändras i enlighet härmed.

Prop. l980/81 : 84 Promulgalimzslugt'n 152

Vissa författningar kan dock bli oförändrade. På grund härav har en före- skrift i saken tagits upp som ett andra stycke i förevarande paragraf. Bestämmelsen blir tillämplig vare sig författningen innehåller en uttrycklig föreskrift om att talan skall föras hos överexekutor eller detta endast är förutsatt. Den sålunda ändrade instansordningen har emellertid avseende endast på beslut som meddelas efter balkens ikraftträdande (jfr 35 5 första stycket och 40 s).

39 & Mål. som enligt särskild lag eller annan författning skall prövas av överexekutor och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslut. skall i stället handläggas av kronofogdemyndigheten.

Mål enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos över- exekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av tredje stycket.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten upphör senast vid utgången av år 1982. Mål av sådan art som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono— fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om det är lämpligt.

Denna paragraf innehåller föreskrifter angående mål. som enligt särskilda författningar skall prövas av överexekutor. Den motsvarar 38 5 i beredningens förslag.

Förutom i den lagstiftning som ersätts av UB finns i åtskilliga andra författningar bestämmelser som ålägger överexekutor uppgifter av skilda slag. I allmänhet har dessa uppgifter anknytning till överexekutors exekutiva verksamhet. såsom att förordna om verkställighet eller hand- räekning eller att sälja fast eller lös egendom. ! andra fall är det exekutions- rättsliga sambandet mera lösligt eller saknas sådant samband. Som exempel kan nämnas att överexekutor tar emot nedsättning av pengar enligt lagen (192756) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar eller enligt 12 kap. 21 eller 44 & JB och att överexekutor i vissa fall utser skiljeman m.m. enligt lagen (1929zl45) om skiljemän. Ett annat fall är att överexekutor enligt 17 5 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område kan förklara en fullmakt som har förkommit kraftlös.

1 det föregående (avsnitt 5) har jag anfört vissa synpunkter på frågan vilka myndigheter som bör överta överexekutors uppgifter enligt särskilda författningar. Vad som sägs där innebär att uppgifter som har direkt anknytning till den exekutiva verksamheten. frånsett uppgiften att förordna om säkerhetsåtgärder och handräekning. bör tillkomma krono- fogdemyndigheten. medan övriga uppgifter i allmänhet bör flyttas till andra myndigheter (tingsrätten resp. länsstyrelsen"). De nu aktuella lagförslagen och det tidigare remitterade förslaget till handräekningslag m.m. innehåller förslag till överflyttning av de flesta uppgifter som f.n. ankommer på överexekutor. Förslag framläggs sålunda bl.a. beträffande

Prop. 1980/81: 84 Promulgatiunslugcn 153

alla de uppgifter som har ansetts böra föras till andra myndigheter än kronofogdemyndigheten.

Med tanke på lagar och andra författningar, som inte föreslås ändrade och beträffande vilka överexekutors uppgifter bör flyttas till kronofogde- myndigheten. har i första stycket av förevarande paragraf tagits upp en bestämmelse. enligt vilken målen i fortsättningen skall handläggas av kronofogdemyndigheten.

l paragrafens andra stycke föreslås att mål enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även efter ikraftträdandet handläggas av överexekutor. om inte annat följer av tredje stycket (jfr 5 5 första stycket). I tredje stycket föreskrivs att överexekutors befattning med mål som inte avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten upphör senast vid utgången av år 1982. Mål av sådan art som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono- fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas av överexekutor till en behörig kronofogdemyndighet. om det är lämpligt (jfr 5 5 andra stycket).

Vad som sägs i tredje stycket första meningen om klagan över beslut av kronofogdemyndigheten innefattar även fall då ett beslut. enligt lydelsen i den äldre författningen. har meddelats av utmätningsmannen. Det kan vidare påpekas att i fall då en lag, som ålägger överexekutor en viss uppgift. föreslås ändrad. övergångsbestämmelser har tagits upp i förslaget till ändring av den aktuella lagen.

40 & Bestämmelserna i 35 & gäller i tillämpliga delar även i fall som avses i 38 och 39 åå.

Paragrafen. som motsvarar 39 5 i beredningens förslag. innehåller bestämmelser bl.a. om klagan över utmätningsmannens och över- exekutors beslut som har meddelats enligt särskild lag eller annan för- fattning.

l paragrafen har beträffande mål som enligt särskild lag eller annan för- fattning skall prövas av utmätningsmannen eller överexekutor tagits upp en hänvisning till 35 & UBp i tillämpliga delar. Härav följer att äldre bestäm- melser fortfarande skall gälla i fråga om talan mot utmätningsmannens beslut som har meddelats före balkens ikraftträdande. Talan skall föras hos överexekutor. såvida inte annan ordning för klagan är föreskriven i den aktuella författningen. För många fall gäller f.n. inte någon bestämd klagotid.

Vidare skall talan mot beslut som har meddelats av överexekutor enligt en särskild lag eller annan författning föras med tillämpning av äldre bestämmelser. vare sig beslutet har meddelats före eller efter ikraftträdan- det. Förekommer ett fullföljdsförbud, skall det givetvis respekteras. Äldre bestämmelser skall också tillämpas i fråga om förfarandet i hovrätten samt

Prop. 19811/8 [: 84 Pmmulgationslagen 154

beträffande talan till högsta domstolen och förfarandet där i fall som avses nu.

41 _ki Lagen (l921:244) om utmätningsed tillämpas fortfarande i fråga om ansökningar enligt lagen som har kommit in till konkursdomaren före balkens ikraftträdande.

Förordningen (1855:66 s. i) angående handelsböcker och handels- räkningar tillämpas fortfarande beträffande handelsräkningar som har ut- färdats medan förordningen var gällande.

Denna paragraf. som motsvarar 3 & i beredningens förslag. innehåller övergångsbestämmelser med anledning av att lagen om utmätningsed och förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar föreslås upphävda.

Enligt lagen om utmätningsed är det en förutsättning för det där före- skrivna förfarandet med edgång inför konkursdomaren att ett försök till utmätning inte har lett till åsyftat resultat. Motsvarande förfarande enligt UB äger rum hos kronofogdemyndigheten i målet om utmätning. Lagen om utmätningsed bör även efter UB:s ikraftträdande tillämpas. när en ansökan om avläggande av utmätningsed har gjorts före ikraftträdandet. Det synes däremot inte påkallat att utsträcka lagens fortsatta tillämplighet till andra fall. En bestämmelse i enlighet med det sagda har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf.

i fråga om förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar föreslås i paragrafens andra stycke att förordningen fortfarande skall tillämpas beträffande handelsräkningar som har utfärdats medan förord- ningen gällde.

42 5 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet ålagt någon betalningsskyldighet och har så lång tid förflutit efter åläggandet att hinder möter för verkställighet i en främmande stat. vars lag annars medger verk- ställighet. skall hovrätten på ansökan av borgenären förnya betalningsåläg- gandet. såvida ej hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. lnnan ett sådant beslut meddelas. skall gäldenären beredas tillfälle att yttra sig.

Förordningen (1863z5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förord- ningen gällde.

Paragrafen. som motsvarar 4 5 i beredningens förslag. innehåller bestämmelser om förnyande av en svensk exekutionstitels verkställbarhet i främmande stat.

Beredningen har föreslagit att bestämmelser. motsvarande 1863 års för- ordning angående förnyande av svensk myndighets beslut. som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat. tas upp i UBp och därvid vidgas till att avse verkställighet av betalningsskyldighet över lag. Befogenheten att

Prop. l980/8lz84 7.2 155

förordna om verkställbarhet (exigibilitet) föreslås åvila hovrätten. Förslaget har i allmänhet godtagits i remissyttrandena. En remissinstans har emellertid ifrågasatt om inte uppgiften att besluta bör ankomma på kronofogdemyndigheten. En annan remissinstans har ansett att endast den hovrätt. inom Vars domkrets den först beslutande myndigheten är belägen. bör vara behörig att pröva frågan.

För egen del vill jag först erinra om att det i 2 & föreslås att de ålder- domliga bestämmelserna i 1863 års förordning upphävs. Nya bestäm- nrelser i saken bör därför meddelas. Den prövning som skall ske innan för- ordnande rneddelas är närmast av judiciell beskaffenhet. Uppgiften bör redan därför anförtros domstol. Bl.a. för att befogenheten inte skall fördelas mellan alltför många domstolar synes det lämpligt att den förläggs till hovrätten. Några olägenheter av att samtliga hovrätter blir behöriga kan inte befaras.

En borgenär torde endast undantagsvis ha anledning att begära ett nytt betalningsåli'rggande för att kunna få verkställighet i utlandet. Det bör därför kunna godtas att frågan regleras i UBp. De av beredningen före- slagna bestämmelserna bör emellertid kompletteras med en föreskrift om sättet för frågans anhängiggörande.

[ enlighet härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att om en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet har ålagt någon betalnings- skyldighet och så lång tid har förflutit efter åläggandet att hinder möter för verkställighet i en främmande stat. vars lag annars medger verkställighet. hovrätten skall på ansökan av borgenären förnya betalningsåläggandet. såvida inte hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. Vidare anges att gäldenären skall beredas tillfälle att yttra sig. innan ett beslut meddelas om betalningsåläggande. Vad som sägs om annat särskilt skäl mot betalningsåläggande än att hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag avser i första hand det fallet att borgenären saknar anledning att söka verkställighet i annat land.

i andra stycket har tagits upp en övergångsbestämmelse för det fallet att en ansökan enligt 1863 års förordning har gjorts hos länsstyrelsen medan förordningen gällde. Bestämmelsen innebär att vad som sägs i förordningen då skall tillämpas.

7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Enligt 1899 års lag om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut (jfr kungörelsen 1935: 134 ang. tillämpning av nämnda lag) får vissa utländska beslut i vilka en kärande eller en mellankommande part har ålagts att betala rättegångskostnader verkställas här i riket. Framställning om verkställighet skall göras hos överexekutor.

Beredningen har föreslagit att uppgiften att pröva frågan om verkstäl-

Prop. 1980/81: 84 7.3 156

lighet enligt 1899 års lag skall föras till kronofogden-|_vndigheten. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. En remissinstans har emellertid. med hänsyn till det ringa antalet ärenden. ifrågasatt om inte prövningen bör åv'ila endast en kronofogdemyndighet eller eventuellt Svea hovrätt. En annan remissinstans har förordat att prövningen även i fortsättningen skall ankomma pä länsstyrelsen.

För egen del villjag först nämna att medan frågor om verkställighet här i riket av nordiska domar och beslut som regel skall prövas av en exekutiv myndighet. det i flertalet fall ankommer på Svea hovrätt att pröva ansök— ningar om verkställighet av utomnordiska domar och beslut. Se å ena sidan t.ex. 2 & lagen ( 1961512) om indrivningi Sverige av underhållsbidrag. fast- ställda i Danmark. Finland. Island eller Norge. och 91% lagen tl977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar pä privaträttens område samt å andra sidan t.ex. 7 & lagen (1965:723) om erkännande och verkstäl— lighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn och 9 & lagen (1976: 108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.

Trots det nu sagda anserjag att det inte finns skäl att frångå den i 1899 års lag föreskrivna ordningen. enligt vilken prövningen av verkställighet som avses i lagen ankommer på en exekutiv myndighet. Vid över- exekutors avskaffande bör prövningen anförtros kronofogdemyndigheten. Någon anledning att endast en viss kronofogdemyndighet skulle vara behörig föreligger inte. Kvalificerade tjänstemän hos kronofogdemyndig— heten är skickade att handha uppgiften.

Lagen i sin nya lydelse innehåller inte —- lika litet som den nu gällande lydelsen i fråga om överexekutor— någon bestämmelse om vilken krono- fogdemyndighet som är behörig att pröva en ansökan om verkställighet. UB:s regler om kronofogdemyndighetens lokala kompetens beträffande utmätning får tillämpas analogt (jfr 4 kap. 8 .5 UB. se även 2 kap. 4 Ö).

Om ett mål enligt 1899 års lag är anhängigt hos överexekutor vid ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna. bör handläggningen av målet i princip fortgå hos överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Överexekutor bör emellertid även dessförinnan kunna överlämna ett sådant mål till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt. Övergångs- bestämmelserna har utformats i enlighet med vad nu har sagts Ufr 39 ä' andra och tredje styckena UBp). Ett överlämnande bör ske till kronofogde- myndigheten i det distrikt där verkställigheten lämpligen bör äga rum (jfr vad som har sagts i det föregående om tillämpning av 4 kap. 8 & UB).

7.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

Enligt 1936 års lag om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz kan en dom som i Schweiz har meddelats i ett

l'rop. 19811/81 : 84 7.4 157

tvistemål eller. i fråga om annat än straff eller förverkande av egendom. i ett brottmål under vissa förutsättningar verkställas här i riket.

l 7 .s' i 1936 års lag föreskrivs att om talan anhängiggörs hos en domstol eller överexekutor i en sak. vilken veterligen redan är anhängig vid en schweizisk domstol som enligt 1936 års lag är behörig. den svenska domstolen eller överexekutor skall visa målet ifrån sig. Vad som sägs om talan hos överexekutor torde avse en ansökan om handräekning. Enligt vad jag tidigare har föreslagit skall övcrexekutorsinstitutioncn avskaffas. och frågan om handräekning skall enligt förslaget till handräekningslag prövas av tingsrätten. På grund härav föreslås att vad paragrafen inne- haller om talan hos överexekutor utgår.

7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

1115

Enligt 11 å nordiska verkställighetslagen sker verkställighet hos krono- fogdemy ndigheten av exekutionstitlar som avses i lagen enligt vad som är föreskrivet i fråga om en svensk domstols Iagakraftägande dom. 1 fall som avses i 4 &. dvs. beträffande en dom på betalningsskyldighet som inte har vunnit laga kraft, Skall dock verkställigheten ske med iakttagande av 39 och 40 åå UL. Det innebär att utmätning får äga rum. såvida inte gälde- nären ställer säkerhet eller nedsätter beloppet. men att utmätt egendom i princip inte får säljas.

Hänvisningen till 39 och 44) åå UL har ändrats till att avse vad som gäller i fråga om en dom som avses i 3 kap. 6 & UB. Det innebär i huvudsak samma begränsningar i verkställigheten som föreskrivs f.n. och därutöver att influtna medel inte får betalas ut utan att säkerhet ställs så länge domen inte har vunnit laga kraft (se 3 kap. 6 Q, 8 kap. 4 å första stycket första meningen och tredje stycket och 13 kap. 145 l UB).

14.5

1 14 så nordiska verkställighetslagen anges f.n. att om handräekning har beviljats enligt 8 kap. UL. talans väckande vid en dansk. finsk. isländsk eller norsk domstol skall med-avseende på giltigheten av ett sådant beslut vid tillämpning av 188 fi ULjämställas med talans anhängiggörande vid en svensk domstol. såvida domen i den utländska rättegången kan bli gällande i Sverige enligt samma lag.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall befogenheten att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder ankomma på tingsrätten och regleras i 15 kap. RB. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet härmed.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

Prop. l980/8l: 84 7.5 —7 158

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939z6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

! l & lagen om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luft— fartyg finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa slag av luftfartyg. bl.a. sådana som används för statsändamål. 2 5 innehåller vissa föreskrifter om säkerhet som ställs till undvikande av kvarstad. Enligt 3 5 har vad som sägs i 1 och 2 5.5 motsvarande tillämpning beträffande sking- ringsförbud.

Uttrycket "pant eller borgen"" i 2 & bör ersättas av termen säkerhet (ifr 2 kap. 25 .5 UB). Det kan påpekas att detta inte strider mot den konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg. på vilken 1939 års lag grundas.

Vidare föreslås att bestämmelsen om skingringsförbud i 3 & utgår. Lagens rubrik föreslås också jämkad.

7.6. Förslaget till lag om ändring i lagen ( l936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

l 1 Gå lagen om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter föreskrivs att om en arbetsgivare har yrkat vräkning av en arbetstagare från en lägenhet. som har upplåtits åt honom på grund av hans arbetsanställning. och det upplyses att arbetstagaren deltar i en strejk vid arbetsgivarens företag eller att han är föremål för en lockout från arbetsgivarens sida. yrkandet inte får bifallas förrän tre månader har förflutit från det att arbetstagaren upphörde med arbetet i anledning av konflikten. Bestämmelsen är tillämplig när yrkandet om vräkning har framställts hos en domstol. överexekutor eller skiljemän. Eftersom överexekutorsinstitutionen skall avskaffas och över- exekutors uppgift att förordna om handräekning föras över till tingsrätten. föreslås att vad som sägs i paragrafen om överexekutor utgår.

När en ansökan om vräkning har gjorts hos överexekutor före ikraft- trädandet av UB. skall överexekutor även därefter pröva frågan (se 5 & UBp). En övergångsbestämmelse har tagits upp med tanke på sådana fall.

7.7. Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Frågan om verkställighet rörande vårdnaden om barn eller umgängesrätt och frågan om överflyttning av barn i vissa andra fall prövas av länsrätten och förfarandet regleras i 21 kap. föräldrabalken (FB). Beträffande en parts skyldighet att ersätta motpartens kostnader i ett sådant ärende gäller enligt 11 & första stycket i nämnda kapitel att UL:s bestämmelser om kostnaderi utsökningsmål hos överexekutor har motsvarande tillämpning. Hän- visningen åsyftar 197 & UL. där det föreskrivs att överexekutor i ett utsök- ningsmål bestämmer efter vad som är skäligt om och till vilket belopp den

Prop. HSO/81:84 7.8 -—9 1 51)

förlorande parten bör betala ersättning till den andre för hans kostnader i målet.

Bestämmelsen i 1975 UL har inte fått någon motsvarighet i UB. Det kan erinras om att förfarandet i mål som avses i 21 kap. FB även regleras av förvaltningsprocesslagen (19711291). Sistnämnda lag innehåller inte någon regel om kostnadsersättning mellan parter.

Hänvisningen i 21 kap. 11 & FB till UL:s regler om kostnader i mål hos t'ivcrexekutor bör ersättas av en bestämmelse som direkt reglerar ersätt- ningsfrågan. l enlighet härmed anges i paragrafen att länsrätten får. enligt vad som är skäligt. förordna att den ena parten skall ersätta motpartens kostnader i ett ärende enligt 21 kap. Det torde inte vara behövligt att. som en remissinstans har förordat. meddela mera detaljerade föreskrifter i saken.

Till sitt innehåll överensstämmer förslaget i huvudsak med den nuvarande bestämmelsen. Förslaget ger dock länsrätten större möjligheter att beakta en försumlig processföring på den vinnande partens sida. Den vinnande bör som regel få ersättning för kostnader som har varit påkallade i målet. För att ersättning skall utgå bör det krävas att parten har yrkat er- sättning. Ersättning bör dock utan yrkande kunna utgå för kostnaden för utskrift av slutligt beslut i målet (jfr 18 kap. 145 RB). Det ärtydligt att den föreslagna regeln bör tillämpas även i fråga om kostnaderna i högre instans.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

7.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar

[ 2 5 första stycket i förevarande lag finns under punkt 13 en föreskrift om skyldighet för en bank. hos vilken en omyndigs värdehandlingar har nedsätts i öppet förvar. att underrätta förmyndaren, bl.a. då banken har fått en underrättelse från överexekutor om att exekutiv auktion har blivit utlyst på intecknad egendom. Vad som sägs om överexekutor föreslås ändrat till att aVSe kronofogdemyndigheten. Någon särskild övergångs- bestämmelse torde inte krävas.

7.9. Förslaget till lag om ändring i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo

l 2 kap. 14 å i förevarande lag finns en bestämmelse om att egendom i ett visst fall inte får utmätas eller beläggas med kvarstad eller skingrings- förbud. Vad som sägs om skingringsförbud föreslås utgå.

Prop. HSO/81:84 7.10 160

7.10. Förslaget till lag om ändring ijordabalken

l UB har tagits upp bestämmelser om rättsverkan av kvarstad. På mot- svarande sätt bör i JB meddelas föreskrifter om förhållandet mellan kvarstad och en ansökan om lagfart eller inteckning m.m. UB föranleder även en del andra jämkningar i JB. Det kan erinras om att i det tidigare remitterade förslaget till handräckningslag m.m. har tagits upp de äntl— ringar i JB som föranleds av handräekningslagen.

3 kap. 3 och 5 åå

Enligt 3 kap. 3 9" andra stycket och 5 % JB är den som ämnar utföra grävning eller annat liknande. arbete på sin mark i vissa fall skyldig att hos länsstyrelsen ställa pant eller borgen enligt UL till säkerhet för skyldig— heten att ersätta skada som kan uppkomma på någon annans mark. Han- visningen till Ul. avser bestämmelserna om pant och borgen i 48 &.

Bestämmelserna i 48 å UL ersätts av de regler om säkerhet som har tagits upp i 2 kap. 25—27 åå UB. 1 nu förevarande paragrafer bör därför i stället hänvisas till 2 kap. UB. Av hänvisningen följer bl.a. att om en bank eller jämförbar penninginrättning skall ställa säkerhet. en utfästelse av penninginrättningen att infria ersättningsskyldigheten får godtas. Staten, en kommun. en landstingskommun eller ett kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Prövningen av en säkerhet, som inte har godkänts av den till vars förmån säkerheten skall gälla. ankommer på länsstyrelsen.

6 kap. 10 och 12 55

Enligt första stycket i 6 kap. 10 5 skall ansvaret för en gemensam inteck- ning fördelas mellan fastigheterna i första hand efter deras taxerings- värden. Om taxeringsvärde inte finns för var och en av fastigheterna när någon av dem skall säljas exekutivt, gäller de värden som överexekutor låter åsätta fastigheterna enligt FfL. Att varje fastighet skall värderas av överexekutor i ett sådant fall framgår av 3 & FfL.

FfL ersätts av 12 kap. UB. Värdering av en utmätt fastighet skall ankomma på kronofogdemyndigheten (12 kap. 3 5. jfr 8 kap. 1 5 första stycket). Första stycket i 6 kap. 10 & JB föreslås ändrat till överens- stämmelse härmed. Det synes inte behövligt att särskilt ange att värde- ringen sker genom kronofogdemyndighetens försorg.

Enligt 6 kap. 12 & blir en inteckning under vissa förutsättningar utan verkan. sedan fastigheten har sålts exekutivt. Detta gäller dock inte. om överexekutor har förordnat om fortsatt inteckningsansvar. Närmare bestämmelser om ett sådant förordnande finns i 56 & FfL.

l UB har förutsatts att ett förordnande om fortsatt inteckningsansvar skall meddelas av kronofogdemyndigheten i egenskap av auktionsföt— rättare ( 12 kap. 56 å). Ordet överexekutor i 6 kap. 12 & bör därför bytas ut mot kronofogdemyndigheten.

Prop. 1980/81: 84 7.10 161

7 kap. 16.17 och 19 åå

[ 7 kap. 16 25. 17 & tredje stycket och 19 5 första stycket hänvisas i fråga om en exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter i fastigheten till FfL. Dessa hänvisningar föreslås ändrade till att gälla 12 kap. UB.

8 kap. 4 5

Enligt första stycket i denna paragraf skall ett arrendeavtal. som sägs upp med anledning av att arrenderätten är förverkad. upphöra att gälla nästa fardag. om inte rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga arren- datorn att avflytta tidigare eller annat följer av 8 kap. 25 &. Eftersom över- exekutors befogenhet att förordna om avhysning genom handräekning skall upphöra och motsvarande befogenhet skall tillkomma tingsrätten. föreslås att vad som sägs i bestämmelsen om överexekutor utgår.

12 kap. 21. 22, 44 och 67 & 5.5

En hyresgäst. som anser att han har rätt till nedsättning i hyran eller att han har en motfordran hos hyresvärden och vill dra av motsvarande belopp på hyran, får enligt 12 kap. 21 & nedsätta beloppet hos över- exekutor. Detsamma gäller. när det råder en tvist om storleken av hyra som inte är bestämd till beloppet i avtalet.

Beredningen har föreslagit att uppgiften att ta emot nedsättning av ett hyresbelopp skall vid överexekutors avskaffande flyttas till kronofogde- myndigheten. Detta har kritiserats av några remissinstanser. som anser att nedsättning i fortsättningen bör ske hos länsstyrelsen. För egen del vill jag framhålla att frågan om behörig myndighet vid nedsättning av hyresbelopp bör regleras på samma sätt som motsvarande fråga vid nedsättning enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Som närmare behandlas i motiven till ändringen av den lagen (avsnitt 7.30) föreslår jag att uppgiften att ta emot en sådan nedsättning skall tillkomma länsstyrelsen. I enlighet härmed föreslås att nedsättning enligt 12 kap. 21 & JB också skall ske hos länsstyrelsen. 12 kap. 22 och 44 5.5, som ansluter till 21 &. föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Förslaget innehåller inte. lika litet som gällande lag i fråga om över- exekutor. någon bestämmelse om vilken länsstyrelse som är behörig att ta emot en deposition av hyra utan förutsätter att nedsättning kan ske hos vilken länsstyrelse som helst. Det är emellertid lämpligt att hyran nedsätts hos länsstyrelsen i hyresvärdens hemvist eller där den annars skulle ha betalats (jfr 12 kap. 20 å andra stycket) eller hos länsstyrelsen där fastig— heten ligger.

[ förslaget till ändring i 1927 års lag har tagits upp en bestämmelse om talan mot länsstyrelsens beslut med anledning av nedsättning. Bestäm- melsen innebär att talan skall föras i hovrätten genom besvär. En mot- svarande bestämmelse föreslås i 12 kap. JB. Beträffande skälen för denna föreskrift (67 a &) fårjag hänvisa till vad som anförs vid 1927 års lag.

11 Riksdagen 1980/8l. I saml. Nr 8-1

Prop. 1980/81: 84 7.10 162

13 kap. 2615

Enligt första stycket i denna paragraf har bl.a. UL:s och FfL:s bestäm- melser om fast egendom och rättighet däri motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt. Denna hänvisning föreslås ändrad till att avse UB (jfr 1 kap. 11 å andra stycket UB).

|9 kap. 215

Trots att skingringsförbud på fast egendom eller tomträtt inverkar på rådigheten över egendomen. finns det f.n. inte någon föreskrift om att förbudet skall antecknas i fastighetsboken eller tomträttsboken. Härav följer att en sådan anteckning inte får göras (jfr 19 kap. 1 5 andra stycket och 21 & tredje stycket JB; se även NJA 1976 s. 76). I samband med till- komsten av lagen (l978z880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter har däremot i 19 kap. 21 5 första stycket förts in en bestämmelse om att ett ianspråktagande av fast egendom eller tomträtt genom betal- ningssäkring eller ett upphävande därav skall antecknas i fastighetsboken resp. tomträttsboken.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall säkerhetsåtgärderna kvarstad och skingringsförbud föras samman till ett gemensamt institut. benämnt kvarstad. Beslut om kvarstad skall medföra förbud för svaranden att överlåta egendomen eller att till skada för sökanden förfoga över den på något annat sätt. om inte kronofogdemyndigheten medger det (16 kap. 14 å UB. jfr 16 å andra stycket). 1 det följande föreslås bl.a. att inteckning inte skall få beviljas i en fastighet som är belagd med kvarstad (22 kap. 3 5). Kvarstad på fast egendom bör därför antecknas i fastighetsboken (jfr 38 5 första stycket 4 och 5 sjölagen 1891:35 s. 1). Motsvarande gäller tomträtt.

Bestämmelser om att kvarstad i fråga om fast egendom eller tomträtt skall antecknas i fastighets- resp. tomträttsboken föreslås införda i första stycket av 19 kap. 21 % JB. En anteckning bör göras även när kvarstaden har upphävts.

Förslaget avser såväl kvarstad för en fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt till fast egendom eller tomträtt. [ verkställighetsföreskrifter bör föreskrivas skyldighet för en domstol som har beviljat kvarstad på fast egendom eller tomträtt och för en kronofogdemyndighet som har belagt sådan egendom med kvarstad att göra anmälan till vederbörande inskriv- ningsmyndighet.

20 kap. 6 ?

Paragrafen anger under olika punkter i vilka fall en ansökan om lagfart skall avslås. Enligt punkt 7 skall en lagfartsansökan avslås. om fastigheten har sålts exekutivt till någon annan än sökanden och försäljningen har företräde framför dennes förvärv enligt 213 a 5 1 mom. UL. Hänvisningen till nämnda lagrum föreslås ändrad till att avse 14 kap. UB.

När egendom har belagts med kvarstad för en fordran, får enligt 16 kap.

Prop. 1980/81: 84 7.10 163

14 & UB gäldenären inte överlåta egendomen. såvida inte kronofogde- myndigheten medger det av särskilda skäl. Överlåtelseförbudet riktar sig i första hand mot gäldenären men får anses gälla även en tredje man. till vilken en överlåtelse sker i strid med förbudet. En sådan överlåtelse är alltså i princip ogiltig. Beträffande frågan huruvida den till vilken över- låtelsen har skett kan åberopa förvärvet. om han var i god tro. vill jag framhålla följande.

I propositionen beträffande UB har ingående behandlats frågan om före- trädet mellan en utmätning av viss egendom och en överlåtelse av egendomen från utmätningsgäldenären (motiven till 4kap. 30 ä). I fråga om fast egendom har på skäl som anges i propositionen förordats att en utmätning skall i och med utmätningsbeslutet gälla mot den som därefter förvärvar egendomen, även om denne är i god tro. Frågan om företrädet mellan kvarstad för fordran på fast egendom och en överlåtelse av egendomen hör uppenbarligen bedömas på samma sätt. Det innebär att sedan kvarstad har lagts på fast egendom, kvarstaden gäller mot den som därefter förvärvar egendomen. även om kvarstaden inte har hunnit antecknas i fastighetsboken och förvärvaren är i god tro. Kvarstad på fast egendom till säkerhet för bättre rätt bör ha samma verkan som kvarstad för fordran.

En särskild fråga är om JB behöver ändras med hänsyn till vad jag nu har sagt. Jag vill med anledning därav påpeka att bestämmelserna i 17 kap. om företräde på grund av inskrivning inte gäller i sådana fall som nu avses och att de inte heller kan anses analogt tillämpliga. Bestämmelserna om godtrosförvärv på grund av inskrivning i 18 kap. (se särskilt 1 5 första stycket) är inte, vare sig enligt sin ordalydelse eller med stöd av motiv- uttalandena (se prop. l970:20 del A 5. 280), tillämpliga på frågan om före- trädet mellan kvarstad (f.n. skingringsförbud) på fast egendom och förvärv av egendomen. lnte heller torde det finnas stöd för en analogisk tillämp- ning av dessa bestämmelser. Vad nu har sagts överensstämmer också med den ståndpunkt som har intagits i motsvarande fråga. när överlåtelse sker av fast egendom som har tagits i anspråk genom betalningssäkring (prop. 1978/79:28 s. 161 f. 215 och 220). Med hänsyn till det anförda anserjag inte att JB behöver ändras. Jag anser inte heller att det behövs någon uttrycklig föreskrift i saken.

Frågan om lagfart på fast egendom som har belagts med kvarstad bör omfattas av punkt 9 i 20 kap. 6 &. Där föreskrivs att en lagfartsansökan skall avslås. om det är uppenbart att förvärvet av annan grund - dvs. annan grund än dem som anges i föregående punkter — är ogiltigt eller inte kan göras gällande. Det kan påpekas att det hinder mot lagfart som anges under punkt 5 — att en överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen — endast åsyftar sådana inskränkningar i förfoganderätten som avses i 20 kap. 14 5 (se prop. l970:20 de1 B 5. 576).

Prop. 1980/81: 84 7.10 164

I enlighet med det sagda bör en ansökan om lagfart på en kvarstads- belagd fastighet avslås, om överlåtelsen har skett efter kvarstaden. ()m sökanden åberopar en överlåtelse som har ägt rum före kvarstaden. bör däremot kvarstaden inte i och för sig utgöra hinder mot att lagfart beviljas. Detta bör gälla vare sig kvarstaden har beviljats till säkerhet för en fordran eller till säkerhet för bättre rätt. Särskilt i det förra fallet kan det bli aktuellt att kvarstaden hävs (se 16 kap. 13 s'jfrd med 4 kap. 33 & UB). ()m kvar- staden i det senare fallet har följts av en rättegång om bättre rätt till fastig- heten. skall ansökningen förklaras vilande (se 20 kap. 7 & 3 JB). Det kan påpekas att om ett köpebrev har föregåtts av ett köpekontrakt eller en annan liknande köpehandling vari avtal har träffats om överlåtelse av egendomen. det i allmänhet är dagen för upprättandet av denna handling som är avgörande för när egendomen skall anses ha överlåtits.

Det sagda skall också tillämpas beträffande tomträtt (jfr 21 kap. 7 & JB). 21 kap. 2.5

121 kap. 2 & anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av en upplåtelse av tomträtt skall avslås. Enligt punkt 5 skall en sådan ansökan avslås om fastigheten är utmätt.

Även kvarstad bör nämnas som grund för avslag på en inskrivnings- ansökan (jfr punkt 6). i samband härmed bör även betalningssäkring tas upp. Förbudet mot inskrivning bör iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag. då ett ärende angående anteckning om kvar— staden eller betalningssäkringen tas upp. Den nuvarande bestämmelsen om inskrivningsförbud vid utmätning börjämkas på motsvarande sätt (jfr 4 kap. 30 5 andra stycket UB samt vad som sägs i det följande vid 22 kap. 3 % JB).

Punkt 5 i 21 kap. 2 & har utformats i enlighet med det sagda.

5.5

I denna paragraf ges bestämmelser om inskrivning av ett avtal om en sådan ändring i en inskriven tomträtts innehåll som avses i 13 kap. 21 &. dvs. om en utvidgning eller inskränkning av det område som tomträtten avser eller om en ändring av ändamålet med tomträtten m.m. ] fråga om en sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om inskrivning av en upplåtelse av tomträtt i 21 kap. 2—4 åå. Från denna hänvisning görs emellertid i 5 & vissa avvikelser.

i andra stycket av 5 & anges sålunda att om en inteckning förut är beviljad eller sökt i tomträtten eller om inskrivning av en nyttjanderätt, ett servitut eller en rätt till elektrisk kraft förut är beviljad eller sökt i denna eller om en sådan inskrivning söks samma dag. en ansökan om inskrivning av ett ändringsavtal får bifallas endast om rättighetshavaren har medgett inskrivning av avtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättig- hetshavarens säkerhet. Vidare föreskrivs att om fastigheten eller tomt-

Prop. HSO/81:84 " 7./() 165

rätten har utmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inskrivning söks. vad nu har sagts om rättighetshavaren även gäller utmätningssökanden eller den borgenär för vars fordran betalningssäkring har ägt rum.

Bestämmelserna i andra stycket bör vidgas till att avse även det fallet att fastigheten eller tomträtten har belagts med kvarstad. Förbudet mot in- skrivning av ändringsavtal vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring bör iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om åtgärden tas upp. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet med det sagda.

65

Enligt andra stycket i denna paragraf får en ansökan om dödning av en tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 å dvs. när fastighets- ägaren och tomträttshavaren har kommit överens om tomträttens upp— hörande eller när fastigheten och tomträtten har kommit i samma ägares hand —— inte bifallas. om en inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt. Anledningen till att en utmätning utgör hinder mot att tomträttsinskrivningen dödas är att utmätningsborgenären i annat fall skulle förlora den rätt som han har erhållit genom utmätningen.

Av liknande skäl bör en tomträttsinskrivning inte få dödas. om tomt- rätten är belagd med kvarstad. Detsamma gäller betalningssäkring. I enlighet härmed har paragrafen vidgats till att gälla även kvarstad och betalningssäkring. Vidare föreslås att det skall krävas att ett ärende angående anteckning om den exekutiva åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.

22 kap. 3 5

l paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inteckning i fast egendom skall avslås. Enligt punkt 6 skall en sådan ansökan avslås. om en del av fastigheten är utmätt eller utmäts den dag då inteekningen söks. Bestäm- melsen sammanhänger bl.a. med att en utmätt del av en fastighet kan säljas i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av en utmätt rättighet (64 och 69 åå FfL) och att utmätningssökanden då skulle kunna lida skada av en ny inteckning.

F.n. medför utmätning av fast egendom förmånsrätt i och med utmät- ningsbeslutet (83 ä 1 mom. UL). Enligt UB skall en sådan utmätning inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmät- ningen tas upp på en inskrivningsdag (4 kap. 30 .5 andra stycket). På mot- svarande sätt bör en utmätning av en del av en fastighet beaktas av inskriv- ningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående an- teckning därom tas upp. Bestämmelsen under punkt 6 föreslås jämkad i enlighet härmed. Bestämmelsen avser även utmätning av en villkorlig äganderätt till del av en fastighet. Beträffande det fallet att en inteckning

Prop. ]980/81: 84 7.I0 166

hinner sökas på en tidigare inskrivningsdag än den då utmätningen antecknats kan hänvisas till vad som sägs i det följande om förhållandet mellan en inteckning och kvarstad.

Enligt punkt 7 i 22 kap. 3 & gäller att om en del av en fastighet har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller tas i anspråk den dag då inteckning i fastigheten söks, ansökningen skall avslås. Bestämmelsen har sin grund i samma förhållande som har föranlett förbudet mot inteckning när en del av en fastighet är utmätt. Den bör ändras på samma sätt som bestämmelsen i punkt 6. Samtidigt föreslås att punkterna 6 och 7 förs samman till en bestämmelse.

Bland de omständigheter som enligt 22 kap. 3 & JB skall medföra att en ansökan om inteckning i fast egendom avslås nämns inte skingringsförbud. Föreligger inte något hinder mot inteckning enligt 3 5 och skall inte heller en ansökan förklaras vilande enligt 4 &. skall enligt 5 & inteckning beviljas. Skingringsförbud synes sålunda inte utgöra hinder mot att en inteckning beviljas i fastigheten. Som förut har nämnts finns det inte heller någon föreskrift om att skingringsförbud skall antecknas i fastighetsboken. Det är emellertid något tveksamt vilken rätt som följer av en inteckning. som har meddelats medan fastigheten är föremål för skingringsförbud.

Det kan erinras om att betalningssäkring medför förmånsrätt i den ianspråktagna egendomen. En sådan åtgärd utgör därför inte något hinder mot att en inteckning beviljas i fastigheten.

Enligt UB ersätts skingringsförbud av kvarstad. Kvarstad för en fordran skall inte i och för sig medföra förmånsrätt. En ny inteckning i en kvar- stadsbelagd fastighet skulle därför kunna göra kvarstaden värdelös. Även när kvarstaden avser ett anspråk på bättre rätt till fastigheten kan en ny in- teckning vara till skada för sökanden. Kvarstad bör därför utgöra hinder mot en ny inteckning (jfr 283 5 första stycket 6 sjölagen). I departements- förslaget har en bestämmelse härom tagits upp i förevarande paragraf under punkt 6.

I förslaget nämns kvarstad på fastigheten eller en del därav. Bestäm- melsen avses gälla även när kvarstaden endast gäller någons villkorliga äganderätt till fastigheten eller en del därav. Förbudet mot inteckning skall iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp.

Enligt 16 kap. 14 & (jfr 16 å andra stycket) UB kan kronofogdemyndig- heten. om särskilda skäl föreligger. medge att svaranden i kvarstadsmålet får förfoga över egendomen. t.ex. för att kunna betala sin skuld till kvar- stadssökanden. I enlighet härmed bör kronofogdemyndigheten kunna medge att en inteckning meddelas för att pantbrevet skall användas för ett sådant ändamål. 1 förslaget har tagits upp en uttrycklig bestämmelse om att kvarstaden inte skall hindra att en inteckning beviljas i ett sådant fall. Ett motsvarande undantag föreslås beträffande utmätning (jfr 4 kap. 29 & UB) och betalningssäkring (jfr förslaget till ändring av betalningssäkrings- lagen).

Prop. l980/81:84 ' 7.I0 167

Om en inteckning någon gång skulle hinna sökas efter det att ett beslut har meddelats om kvarstad för en fordran på en fastighet men före den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp. bör beträffande rätten till pantbrevet gälla detsamma som när fastigheten har utmätts och en inteckning söks på en tidigare inskrivningsdag än den då utmätningen antecknas (se vad som sägs i motiven till 4 kap. 30 & UB). Fastighetens ägare bör sålunda inte själv kunna åberopa pantbrevet till stöd för ägarhypotek. Har pantbrevet pantsatts till en tredje man. torde denne vara skyddad om han var i god tro. Vad nu har sagts gäller natur- ligtvis även vid betalningssäkring. Beträffande det fallet att kvarstad har meddelats till säkerhet för bättre rätt till fastigheten se 6 kap. 8 5 och 18 kap. 2 & JB.

På grund av hänvisningen i 22 kap. 15 & JB till de föregående para- graferna i kapitlet blir de föreslagna ändringarna i 3 & tillämpliga även be- träffande inteckning i en tomträtt.

23 kap. 2 5

l paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av någon annan nyttjanderätt än tomträtt samt av ett servitut och en rätt till elektrisk kraft skall avslås. Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om det fallet att egendomen är belagd med kvarstad. En sådan bestämmelse har tagits upp som punkt 7. Där anges att en ansökan om inskrivning skall avslås. om fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om kvarstaden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning söks (jfr 16 kap. 14 & UB).

Bestämmelsen gäller såväl kvarstad för en fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt (jfr 23 kap. 3 5 första stycket 2 JB).

Övergångsbestämmelserna

Överexekutor kan övergångsvis handlägga mål efter ikraftträdandet av den nya utsökningslagstiftningen (5 & UBp). När överexekutor säljer en fastighet exekutivt. bör befogenheten enligt 6 kap. 12 5 att förordna om fortsatt inteckningsansvar givetvis fortfarande tillkomma överexekutor. När frågan gäller avhysning av en arrendator. bör 8 kap. 4 & tillämpas i dess äldre lydelse. Föreskrifter härom har tagits upp i övergångsbestäm- melserna.

[ det föregående har jag föreslagit att nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap. 21 å i fortsättningen skall ske hos länsstyrelsen. Om ett sådant ärende är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. bör det även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982 (jfr 5 5 och 39 å andra och tredje styckena UBp). I övergångsbestämmelserna har tagits upp en föreskrift härom.

Enligt förslaget till ändring av 19 kap. 21 5 skall kvarstad på fast egendom eller tomträtt antecknas i fastighetsboken resp. tomträttsboken.

Prop. 1980/81z84 7.lI—l2 168

l'x'varstad skall enligt förslaget utgöra hinder mot inskrivning av en tomträtt och vissa andra åtgärder beträffande en tomträtt (21 kap. 2. 5 och 6 51%). mot ny inteckning i egendomen (22 kap. 3 &. jfr 15 5) och mot inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt m.m. (23 kap. 2 %$). Detsamma bör gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av ändringarna. Ett sådant förbud skall i princip anses som kvarstad. vilken har beviljats enligt de nya bestämmelserna (jfr 33 Gi UBp och punkt 3 i övergångsbestäm- melserna till ändringarna i RB). l tydlighetens intresse föreslås en ut- trycklig bestämmelse i saken.

Det är utan någon särskild föreskrift tydligt att vad som sägs om kvarstad i nyssnämnda bestämmelser även avser kvarstad som har meddelats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

1 vcrkställighetsbestämmelser bör föreskrivas skyldighet för myndighet som har meddelat skingringsförbud på fast egendom eller tomträtt att underrätta inskrivningsmyndigheten. Det får övervägas om det för en sådan underrättelse bör krävas en begäran av sökanden.

Hänvisningar till S7-10

  • Prop. 1980/81:84: Avsnitt 7.35

7.11. Förslaget till lag om ändring i lagen (l973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Enligt 7 & första stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder får en arrendetvist. en hyrestvist eller en bostadsrättstvist för vissa angivna ändamål hänskjutas av en part till arrendenämnden resp. hyres- nämnden. såvida tvisten inte är anhängig vid en domstol eller hos över- exekutor eller skiljemän. Vad som sägs om en tvist hos överexekutor torde avse ett mål om handräekning (jfr 192 & UL). Eftersom överexekutors- institutionen föreslås bli avskaffad. föreslås att vad som sägs om över- exekutor i paragrafen utgår.

Övergångsvis kan handräekningsmål prövas av överexekutor efter UB:s ikraftträdande (se 5 & UBp). På grund härav föreslås en övergångsbestäm- melse. som innebär att 7 5 i dess äldre lydelse skall tillämpas i sådana fall.

7.12. Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen (l979z230)

Enligt jordförvärvslagen krävs i princip särskilt tillstånd för förvärv av fast egendom som är taxerad som enjordbruksfastighet. Förvärvstillstånd behövs dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en exekutiv auktion (2 & 10). Egendom. som har förvärvats genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp. skall avyttras inom viss tid. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla egendomen (16 å). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen på framställning av Iantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Prop. 1980/81: 84 . 7.12 169

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelserna i 17 5. Enligt 17 å andra stycket skall samma regler tillämpas som om egendomen hade blivit utmätt för en fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det skyddsbelopp som bestäms i enlighet härmed täcks. får försäljning inte ske. såvida inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt FfL eller. om ägaren eller en innehavare av en fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat en särskild värdering, det värde till vilket egendomen uppskattas av värderingsmän som överexekutor utser. Vidare anges bl.a. att vad UL i fråga om fördelning av köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende som avses här tillämpas på ägaren.

Försäljning av fast egendom enligt 17 åjordförvärvslagen bör i likhet med exekutiv försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. I tydlighetens intresse föreslås en uttrycklig bestämmelse härom i 16 &.

Vad som i 17 & sägs om FfL bör ändras till att avse 12 kap. UB. Enligt UB ankommer det på kronofogdemyndigheten att ombesörja värderingen vid exekutiv försäljning av fast egendom. varvid kronofogdemyndigheten får anlita en särskild värderingsmän (12 kap. 3 ft).

Bestämmelsen om rätt för ägaren och panthavare att påkalla en särskild värdering har sin motsvarighet i tidigare jordförvärvslagar. Med hänsyn till den vikt som har tillmätts denna värdering (se prop. 1951:24 s. 24. 50 ffoch 75 foch prop. 1955: 165 s. 109 foch 113) bör befogenheten att utse värde— ringsmän ankomma på en annan myndighet än den som skall ombesörja värderingen enligt UB (dvs. kronofogdemyndigheten). Uppgiften bör anförtros länsstyrelsen.

Någon motsvarighet till bestämmelsen om att vad UL i fråga om för- delning av köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären skall i ärende som avses i 17 5 jordförvärvslagen tillämpas på ägaren torde inte behövas. 1 13 kap. UB. som behandlar redovisning (däri inräknat fördelning) av influtna medel. används f.ö. i allmänhet inte beteckningen gäldenären. Någon oklarhet i tillämpningen torde inte kunna uppstå.

Om ett ärende om försäljning enligt 17 5 är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. bör det även därefter i princip handläggas av överexekutor. Överexekutors handläggning bör dock upphöra senast vid utgången av år 1982 och överexekutor bör även dessförinnan kunna överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt (jfr 39 & UBp). En övergångsbestämmelse härom har tagits upp.

Prop. l980/8lz84 7.l3—I4 170

7.13. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:]132) om förvärv av hyres- fastighet m.m.

Enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. får fast egendom. som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen har betecknats som en hyresfastighet. i princip inte förvärvas utan tillstånd av hyresnämnden (1 5). Förvärvstillstånd fordras dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en exekutiv auktion (2 5 8). Egendom. som har förvärvats genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp. skall avyttras inom viss tid. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen antingen har fått besked från kommunen att någon prövning inte påkallas eller har erhållit hyresnämndens tillstånd att behålla egendomen (6 5). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelserna i 7 5. Dessa överensstämmer i huvudsak med reglerna i 17 & jordförvärvslagen och bör ändras på motsvarande sätt. Samtidigt bör 6 & första stycket sista meningen förtydligas (jfr 16 åjordförvärvslagen). Beträffande den närmare motiveringen för ändringarna får hänvisas till vad som har sagts i fråga om jordförvärvslagen.

7.14. Förslaget till lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.

Enligt 1 och 2 55 lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m. får utländska medborgare m.fl. inte utan ett särskilt tillstånd förvärva fast egendom (däri inräknat tomträtt) här i riket. Nämnda bestämmelser utgör dock inte något hinder mot att förvärva fast egendom genom inrop på en exekutiv auktion (6 15). Fast egendom. som har för- värvats genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att tillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp, skall avyttras inom viss tid. om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har erhållit tillstånd att behålla egendomen (7 5). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid. skall länsstyrelsen i allmänhet förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelserna i 8 &. Enligt 8 5 andra stycket skall samma regler tillämpas som om egendomen hade utmätts för en fordran med bästa förmånsrätt efter, i förekommande fall. sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Vidare anges bl.a. att vad UL i fråga om köpeskillingens fördelning föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende som nu avses gälla egendomens

Prop. 1980/81:84 7.15 171

ägare samt att bestämmelsen i 40 5 första stycket andra meningen FfL inte skall tillämpas i fråga om egendomens försäljning. Enligt denna bestäm- melse får ett inrop inte godtas. om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Försäljning av fast egendom enligt 8 & i 1916 års lag bör i likhet med exekutiv försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. I tydlighetens intresse föreslås en uttrycklig bestämmelse härom i 7 &.

Bestämmelsen i 8 5 om att vad UL i fråga om köpeskillingsfördelningen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett sådant ärende som avses i paragrafen gälla egendomens ägare bör utgå. ] fråga om skälen för denna ändring kan hänvisas till vad som har anförts i motiven till motsvarande ändring ijordförvärVSIagen. Vidare föreslås att hänvisningen till 40 5 första stycket andra meningen FfL ändras till att avse motsvarande bestämmelse i UB (12 kap. 40 .5 första stycket andra meningen).

En övergångsbestämmelse bör meddelas beträffande försäljnings- ärenden som är anhängiga hos överexekutor vid ikraftträdandet av lag- ändringarna (jfr förslaget till ändring av jordförvärvslagen).

7.15. Förslaget till lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

15

Om ett förbud i lag att utan tillstånd eller godkännande förvärva eller behålla fast egendom kringgås genom att egendomen innehas av en bulvan, skall enligt 1 5 första stycket lagen om bulvanförhållande i fråga om fast egendom en domstol på talan av en allmän åklagare förordna att över- exekutor. sedan sex månader förflutit från det att domstolens beslut vann laga kraft. skall pröva huruvida egendomen skall säljas på en offentlig auktion. Enligt andra stycket i paragrafen skall överexekutor förordna om försäljning. om det inte framgår av fastighetsboken att egendomen har av- yttrats. Visar det sig senare att ett avtal. genom vilket egendomen har av- yttrats. inte har blivit bestående. skall överexekutor på nytt pröva huruvida ett förordnande om försäljning skall meddelas.

Att uppgiften att förordna om försäljning enligt bulvanlagen åvilar över- exekutor torde ha samband med att själva försäljningen ankommer på överexekutor. Vid överexekutors avskaffande bör försäljningen som sker enligt bestämmelserna om exekutiv försäljning — ankomma på krono- fogdemyndigheten. Mot bakgrund härav är det lämpligt att även uppgiften att pröva huruvida försäljning skall ske anförtros kronofogdemyndigheten. Detta överensstämmer med beredningens förslag, vilket har lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Prop. 1980/81:84 7.15 172

2 ä

1 2 & föreskrivs att om det. sedan ett förordnande har meddelats om för- säljning. framgår att egendomen har avyttrats dessförinnan eller senare. överexekutor får besluta att förordnandet inte skall gå i verkställighet. Även denna befogenhet böri fortsättningen ankomma på kronofogdemyn- digheten.

l ?. & regleras i övrigt försäljningen av egendomen. Bestämmelsen i femte meningen om att vad UL i fråga om fast egendoms försäljning och köpeskillingsfördelningen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende enligt bulvanlagen gälla bulvanen bör utgå (jfr förslaget till ändring av jordförvärvslagen). Vidare föreslås att ett par andra hänvisningar till bestämmelser i Ul. anpassas till de nya bestämmelserna i UB.

6 &

Virke som avverkas eller stråfoder som förs bort i strid mot ett förbud enligt 3 5 kan enligt 5 5 under vissa förutsättningar tas i beslag och förklaras förverkat. l 6 & första stycket meddelas bestämmelser om för- farandet beträffande sådan egendom. Där anges att virke och stråfoder som förverkas skall säljas av åklagaren i den ordning som föreskrivs om utmätta lösören. Begär ägaren av beslagtaget virke eller stråfoder. innan frågan om förverkande har prövats slutligt. att försäljning skall äga rum eller finner överexekutor. på anmälan av åklagaren. att fara föreligger att virket eller stråfodret skall förstöras eller att kostnaden för dess för— varande skulle bli större än som är skäligt, skall överexekutor förordna att egendomen skall säljas i nyssnämnda ordning. 1 ett sådant fall skall egen- domens ägare. om han är känd och bor inom riket. genom åklagarens försorg delges en underrättelse om auktionen minst åtta dagar innan den hålls. Detsamma gäller beträffande ett ombud för ägaren. om denne bor utom riket men inom riket har ett känt ombud. som har rätt att ta emot

stämning och avge svaromål för honom. Vidare föreskrivs att åklagarens anmälan till överexekutor skall vara åtföljd av en fullständig. av två tro- värdiga personer styrkt förteckning. som utvisar egendomens mängd och beskaffenhet.

Beredningen har föreslagit att uppgiften att sälja virke eller stråfoder skall anförtros kronofogdemyndigheten och att denna också skall överta överexekutors uppgift att pröva huruvida beslagtaget virke eller stråfoder skall säljas innan det slutligt har förklarats förverkat. Detta har godtagits av remissinstanserna.

För egen del vill jag framhålla att uppgiften att ombesörja försäljning av förverkat eller beslagtaget virke eller stråfoder ligger vid sidan av en allmän åklagares övriga åligganden. Jag delar därför uppfattningen att försäljningen inte längre skall ombesörjas av åklagaren. Enligt lagen (197411066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. skall egendom som har tillfallit staten på grund av förverkande säljas av

Prop. 1980/81: 84 . 7.15 173

förenade fabriksverken. Den myndighet som omhänderhar egendomen får dock i vissa fall låta sälja den. Lagen är inte tillämplig. om annat följer av särskilda bestämmelser. Det synes mindre lämpligt att förenade fabriks- verken åläggs att sälja upplag av virke eller stråfoder. Det bör också beaktas att en sådan försäljning skall ske med tillämpning av vad som gäller om försäljning av utmätt egendom. Jag förordar därför att försälj- ningen anförtros kronofogdemyndigheten. Frågan huruvida beslagtaget virke eller stråfoder skall säljas innan det slutligt har förklarats förverkat bör också prövas av kronofogdemyndigheten. Det bör ankomma på åklagaren att till kronofogdemyndigheten anmäla frågan om försäljning.

6 5 första stycket har utformats i enlighet med det sagda. De nuvarande bestämmelserna om underrättelse till ägaren har fått utgå (jfr 9 kap. 2 5 andra stycket UB). Någon särskild bestämmelse om den utredning som åklagaren skall lämna i sin framställning torde inte heller behövas.

[ andra stycket av 6 & anges f.n. att om beslagtaget virke eller stråfoder säljs innan det har förklarats förverkat. försäljningssumman skall nedsättas i riksbanken till dess frågan om förverkande har blivit slutligt avgjord. Vidare föreskrivs att vad som sägs i 160 & UL om insättning av sådana medel i bank har motsvarande tillämpning. Efter lagändring år 1971 anges i 160 & UL att medel som har influtit i utsökningsmål skall utan dröjsmål sättas in i en bank mot ränta. Undantag föreskrivs dock för det fallet att det finns anledning anta att utbetalning kommer att ske inom två veckor från det att medlen inflöt. Några motsvarande bestämmelser har inte tagits upp i UB. men det har förutsatts att föreskrifter i saken meddelas av regeringen.

Medel som har influtit vid en förtida försäljning enligt bulvanlagen bör liksom f.n. betalas ut först när frågan om förverkande har avgjorts slutligt. Medlen bör emellertid inte sättas in i riksbanken. De bör i stället i allmänhet göras räntebärande genom insättning i bank enligt samma regler som förutsätts komma att gälla i utsökningsmål. På grund av hänvisningen i 6 5 första stycket sista meningen till vad som gäller om exekutiv för- säljning torde dessa regler bli tillämpliga.

1 enlighet härmed anges i andra stycket endast att om beslagtaget virke eller stråfoder säljs innan det har förklarats förverkat. influtna medel inte får betalas ut innan frågan om förverkande har avgjorts slutligt.

125

I 12 5 första stycket anges f.n. att klagan över överexekutors beslut i ett ärende som nämns i 1 & förs i den ordning som föreskrivs i UL angående klagan över överexekutors utslag i utsökningsmål. Det föreslås nu en mera generell bestämmelse om att talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt 1925 års lag förs i den ordning som föreskrivs i UB.

Prop. 1980/81: 84 7_]() 17.-4

13.5

1 andra stycket av denna paragraf har ordet "överexekutor” bytts ut mot "kronofogdemyndigheten".

Övergångsbestämmelserna

1 fall då en domstol enligt 1 5 första stycket har förordnat att över- exekutor skall pröva frågan om försäljning av viss fastighet. bör det i princip även efter ikraftträdandet ankomma på överexekutor att göra den prövning som anges i 1 5 andra stycket och 2 5 och att sälja egendomen. Överexekutors befattning med ärendet bör dock upphöra senast vid ut- gången av år 1982. Överexekutor bör även dessförinnan kunna överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt. Föreskrifter härom har tagits upp i första och andra meningarna i andra stycket av över- gångsbestämmelserna. Det är givetvis ingenting som hindrar att över- exekutor. efter att ha beslutat om försäljning. överlämnar frågan om själva försäljningen till kronofogdemyndigheten.

Enligt en särskild övergångsbestämmelse skall vad nu har sagts också gälla. om ett ärende om förtida försäljning enligt 6 15 första stycket andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande. I praktiken torde det knappast finnas någon anledning att överlämna ett sådant ärende till kronofogdemyndigheten.

Försäljning enligt 6 5 skall efter ikraftträdandet verkställas av krono- fogdemyndigheten. Denna bör redan före ikraftträdandet kunna vidta åtgärder för en försäljning som skall äga rum efter ikraftträdandet. Tredje stycket i övergångsbestämmelserna innehåller en föreskrift härom.

Slutligen har tagits upp en bestämmelse om att 12 5 i dess äldre lydelse skall tillämpas i fråga om talan mot överexekutors beslut (jfr 35 å andra stycket och 40 & UBp).

7.16. Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut

Enligt 2 5 lagen om förlängning av tiden för vissa servitut är ägaren till en fastighet. som besväras av ett servitut beträffande vilket tiden förlängs enligt samma lag, i vissa fall berättigad till ersättning av ägaren till den fastighet. till vars förmån servitutet gäller. Frågan om ersättning prövas av en särskild nämnd. Beträffande sådan nämnd gäller. utöver vissa särskilda föreskrifter i 1959 års lag. bestämmelserna i lagen (1929: 145) om skiljemän i tillämpliga delar. 1 5 & föreskrivs att sedan tre månader har förflutit från det att nämnden har meddelat beslut, beslutet skall efter överexekutors förordnande gå i verkställighet lika som en domstols Iagakraftägande dom.

Vad som föreskrivs om överexekutors förordnande som förutsättning för verkställighet av nämndens beslut bör utgå. I enlighet med vad som skall gälla enligt UB beträffande verkställighet av en skiljedom bör frågan

Prop. 1980/81:84 7.17—l8 175

om verkställighet av nämndens beslut prövas direkt av kronofogdemyndig- heten (jfr 3 kap. 15— 18 åå UB). Beträffande förutsättningarna för verkstäl— lighet synes böra gälla detsamma som i fråga om en skiljedom som. utan att skiljeavtal föreligger. med stöd av en bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av skiljemannalagen. 5 & föreslås ändrad i enlighet härmed.

1 7 & ges regler om beaktande av servitut för vilket tiden har förlängts vid exekutiv försäljning av den tjänande fastigheten. varvid det hänvisas till bestämmelser i UL. Paragrafen bör anpassas till bestämmelserna i 12 kap. UB.

Har överexekutor förordnat att ett beslut av nämnden får verkställas. bör frågan om verkställighet inte på nytt prövas av kronofogdemyndig- heten. En övergångsbestämmelse härom har tagits upp i departements- förslaget (jfr 14 & UBp).

7.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m.

I samband med att rätt till en gruva eller en andel däri enligt lagen om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m. skall mot lösen avstås till staten eller någon annan kan förordnas att även annan egendom. som är att hänföra till gruvverksamheten eller som hör till någon i omedelbar anslut- ning till gruvföretaget bedriven rörelse. skall lösas. Beträffande rätten till löseSkillingen för lös egendom som avstås finns bestämmelser i 6 &. 1 andra stycket föreskrivs att löseskillingen för lös egendom som är utmätt skall utges till utmätningsmannen, om borgenären yrkar det. Vidare anges att om löseskillingen avser egendom. som har satts i kvarstad eller under skingringsförbud. löseskillingen skall utges till överexekutor. om någon part begär det. och att överexekutor har att förfara med beloppet på det sätt som är föreskrivet i 186 & UL för där avsett fall.

Vad som sägs om skingringsförbud bör utgå. Vidare bör betalnings- säkring nämnas vid sidan av kvarstad. Vad som sägs om överexekutor bör ändras till att gälla kronofogdemyndigheten. Någon särskild bestämmelse om hur kronofogdemyndigheten skall förfara med löseskillingen för egendom som är belagd med kvarstad m.m. torde inte behövas. I fråga om skälen härför fårjag hänvisa till vad som anförs vid förslaget till ändring av motsvarande bestämmelse i 58 & försäkringsavtalslagen. Bestämmelserna kan samtidigt förenklas något. 6 5 har ändrats i enlighet härmed.

Vad som sägs om kvarstad i paragrafens nya lydelse bör också tillämpas i fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. En föreskrift härom har tagits upp i en övergångsbestämmelse (jfr 33 & UBp).

7.18. Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen (1972z719)

I 6 kap. 14 & expropriationslagen föreskrivs i fråga om uttagande av viss ersättning att UL:s bestämmelser om verkställighet av en Iagakraftägande

Prop. 1980/81: 84 7.19—20 176

dom i tvistemål. genom vilken betalningsskyldighet har ålagts någon. har motsvarande tillämpning. Hänvisningen till UL föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelseri UB.

7.19. Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Enligt 9 kap. 4 5 andra stycket fastighetsbildningslagen får vissa kostnadsbelopp som har tagits upp i en debiteringslängd tas ut enligt UL:s bestämmelser om fordran för vilken betalningsskyldighet har ålagts genom en dom som äger laga kraft. Hänvisningen föreslås ändrad till att avse mot- svarande regleri UB.

Beträffande sammanläggning av fastigheter föreskrivs i 12 kap. 4 5 andra stycket att en fastighet inte får ingå i en sammanläggning. bl.a. om den är utmätt eller annars skall säljas i den ordning som föreskrivs för utmätt fast egendom. En utmätning som återgår, om sammanläggning kommer till stånd. skall dock inte beaktas. Sistnämnda bestämmelse åsyftar det fallet att en överlåtelse av en fastighet är beroende av villkor. som består i att en sammanläggning kommer till stånd. och fastigheten har utmätts för en fordran mot överlåtaren (jfr 82 a & UL).

Även kvarstad på en fastighet bör utgöra hinder mot att fastigheten ingår i en sammanläggning. Detsamma gäller betalningssäkring. Paragrafen har kompletterats med föreskrifter härom. Bestäm melsen att en utmätning som återgår. om en sammanläggning kommer till stånd. inte skall beaktas har vidgats till att gälla även kvarstad och betalningssäkring (jfr 16 kap. 13 & första stycket UB och 10 5 första stycket förslaget till ändring i lagen 1978:880 om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter samt 4 kap. 25 å UB).

1 övergångshänseende bör beaktas att en fastighet kan vara belagd med skingringsförbud när de nya bestämmelserna träder i kraft. Förbudet mot sammanläggning bör gälla även i ett sådant fall. En föreskrift härom har tagits upp i en övergångsbestämmelse (jfr 33 & UBp).

7.20. Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av sam- fälligheter

Enligt 46 å andra stycket lagen om förvaltning av samfälligheter gäller att debiterat och till betalning förfallet belopp. som en samfällighets- förening har uttaxerat av en medlem. får tas ut enligt UL:s bestämmelser om fordran för vilken betalningsskyldighet har ålagts genom en dom som äger laga kraft, såvida inte den domstol där talan om rättelse är anhängig förordnar annat. Hänvisningen till UL föreslås ändrad till att avse mot- svarande regleri UB.

Prop. 1980/81z84 -' 7.21—23 177

7.21. Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred 32 5

I 32 & lagen om ägofred ges bestämmelser om verkställighet av ett utlåtande vid en syneförrättning som avser stängselskyldighet eller betes- reglering. Enligt första stycket gäller att om en sådan förrättning inte klandras enligt vad som sägs i 31 5, ett därvid meddelat utlåtande. med vissa undantag. går i verkställighet såsom en Iagakraftägande dom. Om talan förs mot förrättningen. får enligt andra stycket överexekutor förordna om verkställighet av utlåtandet i vad därigenom någon har för- pliktats att uppföra stängsel. såvida sökanden ställer säkerhet enligt 48 € UL för det skadestånd som han kan bli skyldig att utge. om utlåtandet ändras av domstolen.

Vid överexekutors avskaffande bör verkställighet sökas direkt hos kronofogdemyndigheten. Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed. Vidare föreslås att hänvisningen till 48 & UL beträffande säkerhet ändras till att avse motsvarande bestämmelser i 2 kap. UB (se 2 kap. 25 och 27 55).

55å

I denna paragraf föreslås att ordet "utmätningsmannen” byts ut mot 'kronofogdemyndigheten".

I övergångshänseende bör gälla att om överexekutor enligt 32 å andra stycket har förordnat om verkställighet. kronofogdemyndigheten inte skall på nytt pröva huruvida utlåtandet får verkställas. En bestämmelse härom föreslås.

7.22 och 23 Förslagen till lag om ändring i lagen (1952zl66) om häradsall- männingar och lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

I 12 få lagen om häradsallmänningar föreskrivs som villkor för att mark. som har förvärvats av delägarna i en häradsallmänning. skall få införlivas med häradsallmänningen bl.a. att marken inte är utmätt (punkt 5). Be- träffande motsvarande bestämmelse i den tidigare lagen 1932: 107 om häradsallmänningar se prop. 1932: 10 s. 115 f.

Även kvarstad bör utgöra hinder mot att mark införlivas med en härads- allmänning. Detsamma gäller betalningssäkring. 12 5 har kompletterats med förbud härom.

I övergångshänseende bör beaktas att en fastighet kan vara föremål för skingringsförbud. när den nya bestämmelsen träder i kraft. Förbudet mot införlivning bör gälla även i ett sådant fall. En föreskrift härom har tagits upp i en övergångsbestämmelse (jfr 33 & UBp).

I 11 5 lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna finns det en liknande bestämmelse såvitt gäller införlivning av mark med en all-

Prop. 1980/81:84 7.24 —25 178

7.24. Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled

Enligt 10 Så lagen om flottning i allmän flottled skall frågan om ersättning för en flottningsskada prövas av skiljemän. när en överenskommelse inte kan träffas om ersättningen. I 12 5 andra stycket anges att vad de flesta skiljemännen föreskriver skall gå i verkställighet. även om någon av parterna är missnöjd därmed. såvida inte rätten eller överexekutor förordnar annat. Eftersom frågan om verkställighet av en skiljedom enligt UB skall prövas av kronofogdemyndigheten. föreslås att vad som sägs om överexekutor ändras till att avse kronofogdemyndigheten.

7.25. Förslaget till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Enligt 16 & avtalslagen återkallas en skriftlig fullmakt. som är avsedd att innehas av den fullmäktige och företes för tredje man. genom att fullmakts- givaren återtar eller låter förstöra handlingen. Om fullmaktsgivaren kan visa sannolika skäl för att fullmaktshandlingen har förkommit eller att han av annan orsak inte utan dröjsmål kan återfå den. får handlingen enligt 17 & förklaras kraftlös av överexekutor. Ansökan härom skall göras hos över- exekutor i den ort där fullmaktsgivaren bor. Om ansökningen anses kunna bifallas. skall överexekutor utfärda kungörelse om att handlingen efter utgången av viss angiven tid skall vara kraftlös. Det åligger sökanden att låta införa kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Överexekutor kan föreskriva att kungörelsen också skall införas i någon annan tidning.

Uppgiften att döda en skriftlig fullmakt är inte av exekutiv natur. Det synes inte heller av andra skäl lämpligt att vid överexekutors avskaffande flytta befogenheten till kronofogdemyndigheten. Uppgiften har däremot nära samband med rättskipningen. och en liknande befogenhet tillkommer tingsrätten enligt lagen (1927z85) om dödande av förkommen handling. Jfr även 5 kap. 13 5 GB och 9 kap. 2 a 5 FB.

Vid avtalslagens tillkomst övervägdes att anförtro uppgiften åt allmän domstol. Som skäl för att så inte skedde åberopades att det för fullmakts-

givaren kunde vara av största vikt att handlingen utan tidsutdräkt för- klarades kraftlös och att med hänsyn till den då gällande rättegångs- ordningen detta inte skulle kunna ske, om ärendet handlades vid allmän domstol (se förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögen- hetsrättens område m.m.. avgivet den 31 jan. 1914, s. 91 f). Något sådant skäl mot att anförtro uppgiften åt allmän domstol föreligger inte numera. På grund härav föreslår jag att uppgiften flyttas till tingsrätten.

Den föreslagna ändringen återverkar på 14 & avtalslagen. Enligt andra stycket andra meningen i den paragrafen kan en fullmaktsgivare i visst fall hos den myndighet som anges i 17 & erhålla en anvisning hur han skall förfara vid återkallelse av en fullmakt som avses i 14 å.

Prop. rosa/sr: 84 7.26 —27' 179

Om ett ärende som avses i 17 & eller 14 å andra stycket andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av lagändringen. bör det även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom (jfr 39 ål andra och tredje styckena UBp).

7.26. Förslaget till lag om ändring i lagen (IS—15:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Om en borgenär gör invändning ("jäv") mot en lösöreköpsavhandling och invändningen framställs vid ett utmätningstillfälle senare än 30 dagar från det att avhandlingen företeddes inför tingsrätten. är borgenären enligt 3 5 lösöreköpslagen skyldig att inom en månad därefter väcka talan mot säljaren och köparen. om han vill fullfölja invändningen. Talan skall väckas vid den domstol till vilken utmätningsmannens tjänstgörings- område hör. Egendomen skall beläggas med kvarstad, om sökanden inom 14 dagar efter utmätningsförrättningen ställer full borgen hos överexekutor för den kostnad och skada som kan följa av kvarstaden.

Forumbestämmelsen i 3 & lösöreköpslagen överensstämmer med vad som sägs i 69 .S UL beträffande föreläggande att väcka talan i ett fall som avses där. Bestämmelsen bör ändras till överensstämmelse med vad som föreskrivs i UB beträffande sådan tvist som avses bl.a. i 4 kap. 20 5 (se 2 kap. 24 5 första stycket UB). [ enlighet härmed föreslås att talan skall väckas vid tingsrätten i den ort där kronofogdemyndigheten finns. Vidare föreslås att borgen som krävs för att en borgenär skall få till stånd kvarstad skall ställas hos kronofogdemyndigheten.

Efter 1975 års ändringar av KLzs återvinningsregler torde hänvisningen i 3 & lösöreköpslagen till 3.9 & KL rätteligen avse bestämmelserna i 40 b & KL. Hänvisningen föreslås ändrad i enlighet härmed.

Om invändning mot en köpeavhandling har framställts vid ett utmät- ningstillfalle före ikraftträdandet av lagändringen men tiden för talans väckande inte har gått till ända före ikraftträdandet, bör talan alltjämt kunna väckas vid den domstol som var behörig enligt den äldre lydelsen av 3 &. Talan bör emellertid även kunna väckas vid den domstol som är behörig enligt den nya bestämmelsen. Det föreslås en övergångsbestäm- melse härom (jfr övergångsbestämmelsen till lagen 1963:256 om ändrad lydelse av 3 & lösöreköpslagen).

7.27. Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977 :981)

1 18 och 20 åå konsumentkreditlagen föreslås att termen utmätningsman ersätts av ordet kronofogdemyndighet.

Enligt 21 & tredje stycket får handräekning eller verkställighet av en dom. varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka en vara som har

Prop. 1980/81: 84 7.28 180

sålts med förbehåll om återtaganderätt. inte beviljas beträffande en vara som enligt 65 å UL skall undantas från utmätning. Bestämmelserna i 65 & UL motsvaras i UB av 5 kap. 1—3 åå. Hänvisningen föreslås ändrad i enlighet härmed.

7.28. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

I flera paragrafer i förevarande lag används termen utmätningsmannen eller böjningsformer därav (10— 12, 14— 16 och 18 55). Termen bör ersättas av ordet kronofogdemyndigheten.

12 år

I tredje stycket av förevarande paragraf föreskrivs i fråga om hand- räekning att bestämmelserna om utmätning i 56. 59. (>() och 60 a så UL skall tillämpas. Dessa paragrafer innehåller föreskrifter om behörig krono- fogdemyndighet. om underrättelse till gäldenären innan utmätning verk- ställs. om gäldenärens frånvaro när utmätning skall äga rum och om provi- sorisk åtgärd.

Bestämmelser som motsvarar de nu nämnda meddelas i 4 kap. 8. 12 och 13 åå samt 6 kap. 12 & UB. I huvudsak liknande föreskrifter har emellertid också tagits upp i UB när det gäller verkställighet som avser annat än betal- ningsskyldighet (16 kap. 10— 12 se. Dessa bestämmelser blir direkt tillämpliga när återtagande av en vara som har sålts genom avbetal- ningsköp skall ske i form av verkställighet av en dom. om inte annat före- skrivs (jfr 18 å i förevarande lag). Samma regler beträffande förfarandet bör om möjligt gälla vare sig åtenagandet sker genom handräekning eller genom verkställighet. Även bestämmelserna i 16 kap. 10— 12 5.5 UB tillgodoser de syften som avses med den nuvarande hänvisningen till vissa regler beträffande utmätning.

På grund härav föreslås att hänvisningen i 12 & tredje stycket i före- varande lag till vissa bestämmelser i UL om utmätning ändras till att avse bestämmelserna om s.k. annan verkställighet i 16 kap. 10— 12 11.5 UB. Det kan särskilt nämnas att sistnämnda bestämmelser inte innehåller någon ut- trycklig föreskrift rörande betydelsen av svarandens frånvaro vid förrätt- ningen. Det är emellertid även utan någon särskild bestämmelse tydligt att återtagande får ske även om köparen inte är närvarande vid förrättningen. såvida det inte för utredningen i målet är nödvändigt att han får yttra sig.

16.5

Enligt första stycket av förevarande paragraf överklagas ett beslut i fråga om handräekning hos överexekutor. Mot överexekutors beslut får talan inte föras.

Vid överexekutors avskaffande bör talan mot ett beslut av kronofogde-

Prop. l980/81:84 7.28 181

myndigheten i fråga om handräekning föras genom besvär i hovrätten. Detta överensstämmer med vad som skall gälla om talan mot kronofogde- myndighetens beslut enligt UB. Med hänsyn till de begränsningar som enligt RB gäller för att ett mål skall tas upp till prövning av högsta domstolen bör något särskilt fullföljdsförbud inte ställas upp.

Huvudregeln beträffande talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt UB är att besvär skall anföras inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden (18 kap. 7 & sista stycket). Denna regel blir tillämplig bl.a. i fråga om verkställighet av en förpliktelse som avser annat än betal- ningsskyldighet och alltså även beträffande verkställighet av en dom. varigenom en köpare har ålagts att återlämna en vara som har sålts genom avbetalningsköp. Detsamma bör gälla beträffande handräekning för samma ändamål.

I enlighet med det sagda föreskrivs i första stycket av förevarande paragraf att talan mot beslut i fråga om handräekning förs i hovrätten genom besvär samt att besvär skall anföras inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden.

Enligt 10 & första stycket i förevarande lag gäller att om köparen vid den avräkning som skall äga rum vid ett återtagande tillgodoräknas ett större belopp än säljaren. varan får återtas endast om säljaren betalar mellanskill- naden till köparen eller. när varan har värderats av utmätningsmannen. nedsätter mellanskillnaden hos denne. Enligt 15 å skall utmätningsmannen vid handräekning värdera varan. 1 16 å andra stycket föreskrivs att om köparen eller säljaren är missnöjd med värderingen eller någon annan åtgärd vid handräekningen. han är oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol. I anslutning härtill anges i tredje stycket av 16 5 att om säljaren inte visar att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att handräekningen genomfördes eller, om förrättningen inom den tiden har överklagats. inom en månad efter det att överexekutors beslut meddelades. köparen får hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts hos denne.

Bestämmelsen i 16 & tredje stycket bör ses mot bakgrund av att klagan över handräekning f.n. kan ske utan inskränkning till viss tid. Som framgår av det föregående föreslås nu att besvärstiden skall vara begränsad till tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden. Det synes lämpligt att den nu aktuella bestämmelsen fårl anknyta till att beslutet om handräekning vann laga kraft. Den ändrade instansordningen påkallar också viss jämkning av bestämmelsen i övrigt.

På grund av det anförda anges i tredje stycket att om säljaren inte visar att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräekning vann laga kraft mot honom. köparen får hos kronofogde- myndigheten lyfta nedsatt belopp. Av bestämmelsen följer att kronofogde- myndigheten. när nedsättning har skett. måste ombesörja att beslutet om handräekning delges säljaren.

Prop. 1980/81: 84 7.28 182

En remissinstans har undrat vad som skall gälla. när frågan om egen- domens värde. efter att först ha prövats av hovrätten på grund av klagan i handräekningsmålet. på nytt prövas av en domstol efter särskild talan i saken. Med anledning härav vill jag framhålla att möjligheten att få värde- ringsfrågan prövad av domstol i ett tvistemål står till buds även om krono- fogdemyndighetens beslut har överklagats. Härav följer också att det är domen i det instämda målet som blir avgörande för det värde som slutligen skall åsättas egendomen. Hovrättens beslut i det överklagade handräek- ningsmålet har alltså inte annan verkan än f.n. överexekutors.

175

I denna paragraf föreslås att hänvisningen till UL ändras till att avse UB.

18.5

1 förevarande paragrafges vissa bestämmelser om återtagande som sker genom verkställighet av en dom. 1 paragrafens andra stycke anges vissa bestämmelser i lagen beträffande handräekning. vilka också skall tillämpas vid verkställighet. Bl.a. hänvisas till 12 & tredje stycket. som i sin tur f.n. hänvisar till vissa bestämmelser i UL rörande utmätning. Enligt vad som har föreslagits i det föregående skall i 12 & tredje stycket i stället hänvisas till 16 kap. 10— 12 åå UB. Dessa bestämmelser. som avser s.k. annan verkställighet. är direkt tillämpliga på sådan verkställighet som nu avses. På grund härav föreslås att hänvisningen till 12 å tredje stycket utgår.

Beträffande talan mot utmätningsmannens värdering vid verkställighet skall enligt andra stycket andra meningen av förevarande paragraf bestäm- melserna i 16 å andra och tredje styckena tillämpas. ] tredje meningen före- skrivs att den tid av en månad som anges i 16 5 tredje stycket dock i fall då förrättningen har överklagats skall räknas från den dag då beslut av högre instans vann laga kraft. Bestämmelsen har sin grund i att något fullföljds- förbud inte gäller vid verkställighet. Med hänsyn till de ändringar som föreslås i 16 45 kan nämnda bestämmelse utgå.

Övergångsbestämmelsema till 1978 års lag

I samband med ikraftträdandet av 1978 års lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. upphävdes lagen (1915:219) om avbetal- ningsköp. Enligt tredje stycket i övergångsbestämmelserna till 1978 års lag gäller dock äldre lag - dvs. 1915 års lag om avbetalningsköp fortfarande i fråga om köp som har ingåtts före ikraftträdandet av 1978 års lag. Hän- visningen avser även bestämmelser i 1915 års lag som gäller handräekning och verkställighet för återtagande av såld egendom.

Av de exekutionsrättsliga bestämmelserna i 1915 års lag hade några ett nära samband med UL. 1 10 & fjärde stycket angavs sålunda att vad som är föreskrivet i fråga om utmätning i 56. 59.60 och 60 a 55 UL skulle ha mot- svarande tillämpning beträffande handräckning enligt 1915 års lag. Enligt

Prop. HSO/81:84 7.29 183

14 så skulle överklagande av beslut i fråga om handräekning ske hos över- exekutor. mot vars beslut klagan inte fick föras (se även andra stycket). Vidare hänvisades beträffande handräckning eller verkställighet enligt 1915 års lag i 16 9" första stycket första meningen generellt till UL:s regler.

1 det föregående har föreslagits att motsvarande bestämmelser i 1978 års lag (12 å tredje stycket. 16 och 17 5.5) ändras med anledning av att UL ersätts av UB. På motsvarande sätt bör tillämpningen av nyssnämnda bestämmelser i 1915 års lag anpassas till UB. Detta bör ske genom att deti övergångsbestämmelserna till 1978 års lag anges de avvikande föreskrifter från nyssnämnda bestämmelser i 1915 års lag som påkallas. Detta kan lämpligen ske genom hänvisning till 1978 års lag.

I enlighet härmed föreslås ett tillägg i tredje stycket av övergångs- bestämmelserna till 1978 års låg. där det anges att i stället för 10 å fjärde stycket och 14 å i 1915 års lag gäller 12 & tredje stycket och 16 å i 1978 års lag samt att vad som sägs om ULi 16 å i 1915 års lag i stället skall avse UB.

Övergångsbestämmelserna till nu föreslagna ändringar

När beslut i fråga om handräekning eller verkställighet har meddelats före ikraftträdandet av lagändringen. bör överklagande alltjämt ske enligt de äldre bestämmelserna (jfr 35 5 första stycket och 40 & UBp). Det innebär att talan även efter ikraftträdandet skall föras h05 överexekutor och att någon begränsning av klagotiden inte gäller.

Det är tydligt att äldre bestämmelser skall tillämpas även i fråga om för- farandet hos överexekutor (jfr 35 & första stycket och 40 & UBp). Även förbudet mot att föra talan mot överexekutors beslut i fråga om hand- räekning bör iakttas. Äldre bestämmelser skall också tillämpas vid talan mot överexekutors beslut i mål om verkställighet av dom på återtagande av en vara.

Den nuvarande bestämmelsen i 16 & tredje stycket om tidpunkten för köparens rätt att lyfta belopp som har nedsatts hos utmätningsmannen enligt 10 5 första stycket har samband med att talan mot utmätnings- mannens beslut f.n. inte är inskränkt till viss tid. I fall då de äldre reglerna om klagan skall gälla bör också den äldre bestämmelsen om lyftning av nedsatt belopp tillämpas.

I enlighet med det sagda föreslås att när utmätningsmannen före ikraft- trädandet av lagändringen har meddelat beslut i fråga om handräekning eller verkställighet. äldre bestämmelser skall tillämpas. Föreskriften är tillämplig även i fråga om ett köp som på grund av övergångsbestäm- melserna 611 1978 års lag regleras av 1915 års lag om avbetalningsköp.

7.29. Förslaget till lag om ändring i lagen (l927:77) om försäkringsavtal

Enligt 58 5 andra stycket försäkringsavtalslagen skall ersättningsbelopp för gods. som är utmätt eller har tagits i anspråk genom betalningssäkring.

Prop. 1980/81: 84 7.30 184

utges till utmätningsmannen. om borgenären yrkar det. Om ersättnings- beloppet avser gods. som har satts i kvarstad eller under skingringsförbud. skall beloppet utges till överexekutor. om någon part begär det. Sist- nämnda bestämmelse bör ändras på så sätt att vad som sägs om skingrings— förbud utgår och att överexekutor ersätts av kronofogdemyndigheten.

[ paragrafen sägs vidare att med ersättningsbelopp som har utgetts till överexekutor skall denne förfara på det sätt som är föreskrivet i 160 Q' UL för där avsett fall. Enligt 160 & UL skall medel som har influtit i utsök- ningsmål utan dröjsmål sättas in i bank mot ränta. Insättning behöver dock inte ske. om det föreligger anledning anta att utbetalning kommer att äga rum inom två veckor från det att medlen har influtit.

Någon motsvarande bestämmelse har inte tagits upp i UB. lnflutna medel bör även i fortsättningen i princip sättas in i bank, men en föreskrift härom har ansetts kunna meddelas av regeringen. Försäkringsersättning som inflyter i ett kvarstadsmål bör behandlas på samma sätt som andra influtna medel i ett sådant mål. En särskild lagbestämmelse för just för- säkringsbelopp behövs därför inte. Föreskriften härom bör alltså utgå.

Eftersom ersättningsbelopp skall utges till kronofogdemyndigheten både när egendomen är utmätt eller ianspråktagen genom betalningssäkring och när den är belagd med kvarstad. kan bestämmelsen i 58 å andra stycket förenklas. För samtliga fall torde kunna föreskrivas att åtgärden skall vidtas på begäran av någon av parterna. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet med det sagda.

1 118 & tredje stycket och 123 & andra stycket försäkringsavtalslagen bör hänvisningen till UL resp. till 67 då UL ändras till att avse UB resp. 7 kap. UB.

Vad som sägs om kvarstad i 58 "3' i paragrafens nya lydelse bör tillämpas även i fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av lagändringen. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.30. Förslaget till lag om ändring i lagen (192756) om nedsättning av pengar hos myndighet

Enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar får en gäldenär under vissa förutsättningar fullgöra sin betalningsskyldighet genom att nedsätta beloppet hos överexekutor. 1 prop. 1979/80:119 har. i samband med förslag till en ny preskriptionslag, föreslagits vissa ändringar i 1927 års lag. bl.a. beträffande lagens rubrik. Det nu förevarande förslaget utgår från den lydelse som 1927 års lag skall ha enligt nämnda proposition.

Enligt 1 & i 1927 års lag får betalning ske genom nedsättning. om borge- nären vägrar att ta emot erbjuden betalning av en förfallen skuld eller om gäldenären är hindrad att betala sin skuld på grund av borgenärens bortovaro eller sjukdom eller någon annan omständighet som beror på

Prop. 1980/81: 84 7.30 185

borgenären. Detsamma gäller. om gäldenären inte vet eller bör veta vem som är borgenär samt då ovisshet råder om vem av två eller flera som är rätt borgenär och gäldenären inte skäligen kan anses pliktig att på egen risk bedöma till Vem av dem betalningen skall erläggas. Bestämmelser om betalning genom nedsättning hos överexekutor finns också iJB såvitt gäller hyresbelopp (12 kap. 21 5. se även 22 och 44 55).

Antalet slutligt handlagda ärenden om nedsättning enligt 1927 års lag och .IB uppgick under åren 1974—1978 till 659. 697. 1005, 925 resp. 811 för hela landet. Det kan påpekas att flera nedsättningar rörande samma rättsför- hållande brukar behandlas som ett ärende. särskilt när det gäller hyra.

Beredningen. som har ansett att valet av behörig myndighet vid över- exekutors avskaffande bör stå mellan länsstyrelsen och kronofogde- myndigheten, har föreslagit att uppgiften skall övertas av kronofogde— myndigheten. Som skäl har främst åberopats att uppgiften att ta emot ned- sättning inte har något närmare samband med länsstyrelsernas huvud- sakliga verksamhet men att den har visst samband med uppgiften att utsöka fordringar. Förslaget har kritiserats av några remissinstanser bl.a. RSV och kronofogdeföreningen — vilka har förordat att uppgiften anförtros länsstyrelsen. För egen del bedömerjag frågan på följande sätt.

Vid tillkomsten av 1927 års lag utgjordes överexekutor inte endast av länsstyrelserna utan även. i flertalet större städer. av magistraten eller en ledamot av denna, dvs. i realiteten av en domstol (rådhusrätten). Numera är emellertid länsstyrelsen överexekutor i hela landet. Att vid över- exekutors avskaffande anförtro uppgiften att ta emot nedsättning enligt 1927 års lag åt tingsrätten bör inte komma i fråga. Det torde inte finnas någon annan myndighet än länsstyrelsen och kronofogdemyndigheten som kan komma i fråga för uppgiften.

Länsstyrelsen har enligt olika författningar åtskilliga uppgifter. av vilka en del företer likheter med uppgiften att ta emot nedsättning av pengar. Mellan denna uppgift och kronofogdemyndighetens verksamhet kan däremot inte anses föreligga någon närmare anknytning. Mot att låta kronofogdemyndighetema överta uppgiften kan också invändas att det kan framstå som mindre tillfredsställande för parterna att nedsättning skall ske hos en myndighet som kan utmäta medlen. när förutsättningar därför före- ligger. Antalet länsstyrelser är avsevärt mindre än antalet kronofogde- myndigheter. Det måste anses som en fördel om det antal myndigheter hos vilka nedsättning kan äga rum är begränsat. Vad nu har anförts utgör vägande skäl för att uppgiften bör anförtros länsstyrelsen.

Beträffande klagan över överexekutors beslut i ett nedsättningsärende gäller f.n. UL:s bestämmelser om klagan i utsökningsmål. Det innebär att talan skall föras i hovrätten och att talan mot hovrättens beslut förs i högsta domstolen. En sådan fullföljdsordning är också lämplig med hänsyn till att frågor som uppkommer i nedsättningsärenden i princip avser civil- rättsliga förhållanden (se t.ex. NJA 1948 s. 828. 1954 s. 268. 1973 s. 752 och 1974 s. 385).

Prop. 1980/81: 84 7.31 186

('.)m uppgiften att ta emot nedsättning anförtros länsstyrelsen som sådan. blir följden att talan mot beslut i ett nedsättningsärende skall föras hos regeringen. om inte annat föreskrivs (jfr 2 5 länsstyrelseinstruktionen 1971:460, omtryckt 1979:234. och 18 å allmänna verksstadgan 1965:600). Talan mot beslut i nedsättningsärenden bör emellertid liksom f.n. föras i hovrätten. Det kan påpekas att motsvarande fullföljdsordning föreskrivs t.ex. i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (se 44 och 60511).

På grund av det anförda föreslår jag att överexekutors uppgifter enligt 1927 års lag skall övertas av länsstyrelsen samt att talan mot länsstyrelsens beslut i nedsättningsärenden skall föras i hovrätten genom besvär. l sist- nämnda hänseende föreslås en särskild bestämmelse. som har tagits upp i en ny paragraf. 9 a &.

Förslaget förutsätter. liksom nuvarande bestämmelser i fråga om över- exekutor. att nedsättning får ske hos vilken länsstyrelse som helst.

Av 21 & Rp följer att RB:s regler om besvär i hovrätten och om rätte- gången i ett sådant besvärsmål blir tillämpliga. Vidare följer av 21 & Rp att talan mot hovrättens beslut får föras i högsta domstolen samt att RB skall tillämpas även i det hänseendet.

Ärenden om nedsättning som är anhängiga hos överexekutor vid ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna bör även därefter handläggas av över- exekutor. dock inte längre än till utgången av år 1982. Det föreslås en över- gångsbestämmelse härom (jfr 39 5 andra och tredje styckena UBp).

Hänvisningar till S7-30

  • Prop. 1980/81:84: Avsnitt 7.10

7.31. Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Enligt UB skall en fordran eller rättighet. som grundas på ett löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av en annan förpliktelse, kunna utmätas. även om handlingen — s.k. presentationspapper — inte kan anträffas och alltså inte kan tas i förvar (4 kap. 7 5 och 6 kap. 2 9). En förut- sättning för utmätning i ett sådant fall är att det kan antas att handlingen undanhålls eller har förkommit. Vad nu har sagts gäller även pantbrev och skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar.

Om handlingen kan antas ha förkommit. är lagen om dödande av förkommen handling tillämplig. Enligt denna lag kan ett presentations- papper efter ansökan dödas av domstol, om det kan antas att handlingen har förstörts eller annars förkommit (l 5). Detsamma gäller i fråga om aktiebrev och pantbrev samt en intecknad förskrivning som är ställd till viss man. Lagen är inte tillämplig på banksedlar och obligationer. Ansökan om dödning skall göras av den som har förlorat handlingen. När fordringen eller rättigheten har utmätts, skall kronofogdemyndigheten kunna ansöka om dödande av den förkomna handlingen (4 kap. 31 & UB). Denna befogen- het kan behöva användas. om utmätningsgäldenären vägrar att medverka

Prop. 1980/81: 84 . 7.3] 187

till en sådan ansökan. [ konkurs är konkursförvaltaren i denna sin egenskap behörig att begära dödning äv en förkommen handling.

Beredningen har föreslagit att möjlighet införs att låta döda en handling som avses i 1 & dödningslagen. om den inte kan anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller i konkurs och det kan antas att den undan- hålls. Enligt beredningens förslag skall vad som sägs i dödningslagen om dödande av en förkommen handling gälla i tillämpliga delar. Ansökan om dödning skall göras av kronofogdemyndigheten resp. konktlrsförvaltaren. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Två remiss- instanser har dock ifrågasatt om det finns ett tillräckligt behov att kunna döda en handling som undanhålls. För egen del villjag anföra följande.

Bestämmelserna i UB om möjlighet att utmäta en fordran eller rättighet. som grundas på ett presentationspapper m.m.. när det kan antas att hand- lingen undanhålls skall ses mot bakgrund av att det kan inträffa att en gäldenär undanhåller en bankbok för kronofogdemyndigheten och därigenom försöker hindra utmätning av ett banktillgodohavande som är känt. Det bör emellertid inte godtas att utmätning kan hindras på ett så enkelt sätt. Det kan visserligen tänkas att kronofogdemyndigheten med hjälp av de tvångsmedel som står till buds enligt UB kan förmå gäldenären att uppge var handlingen finns. Denna möjlighet torde dock inte alltid vara tillräcklig i fråga om en gäldenär som avser att undandra egendomen från sina borgenärer. Det är därför önskvärt att möjlighet införs att få en handling som gäldenären undanhåller dödad. En sådan ordning torde inte innebära någon större risk för förlust vare sig för en tredje man. som till äventyrs kan vara rätt innehavare av handlingen. eller för den som är för- pliktad enligt handlingen.

På grund härav ansluter jag mig till beredningens mening att möjlighet bör införas att döda en undanhållen handling. när fordringen eller rättig- heten har utmätts. Bestämmelserna i UB om utmätning av en undanhållen handling utgår också från att möjlighet införs att döda handlingen i ett sådant fall. Motsvarande möjlighet bör stå till buds i konkurs. Det föreslås att bestämmelser i saken tas upp i en ny paragrafi 1927 års lag, närmast efter 12 5.

När det gäller en förkommen handling anges i 1 & i 1927 års lag som Villkor för dödande att det kan antas att handlingen har förstörts eller annars förkommit. Enligt 6 & första stycket gäller som en förutsättning för att domstolen skall utfärda offentlig stämning och förelägga sökanden att senare fullfölja ansökningen att sökanden har visat sannolika skäl att hand— lingen har förstörts eller annars förkommit för honom. När ansökningen har fullföljts. skall domstolen enligt 8 5 andra stycket besluta om dödning av handlingen. om den finner att någon omständighet inte har förekommit. som utvisar att handlingen finns i behåll eller ger skälig anledning till antagande att så är fallet.

Motsvarande bör gälla när det är fråga om en handling som kan antas

Prop. l980/8l: 84 7.3/ 188

vara undanhållen. Även i fråga om förfarandet bör gälla detsamma som be— träffande en förkommen handling.

Beträffande bankböcker och livförsäkringsbrev finns det i 12 5 i 1927 års lag bestämmelser om ett alternativt och enklare dödningsförfarande. Enligt dessa bestämmelser kan en sådan förkommen handling begäras efterlyst genom bankens resp. försäkringsbolagets försorg. Det synes emellertid inte lämpligt att bestämmelserna i 12 ä' görs tillämpliga då en handling kan antas vara undanhållen. 1 ett sådant fall bör prövningen för- behållas domstol.

I enlighet härmed anges i första stycket av 12 a Si att vad som sägs i 1— 11 5.5 om dödande av en förkommen handling i tillämpliga delar gäller även när en handling inte har kunnat anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs. om det kan antas att handlingen undanhålls. 1 en andra mening föreskrivs att ansökan om dödande i ett sådant fall görs av kronofogdemyndigheten eller konkursboet.

Med hänsyn till tredje mans rätt bör en restriktiv tillämpning äga rum. För att offentlig stämning skall utfärdas och beslut om dödning senare meddelas bör bl.a. krävas att sökanden med en till visshet gränsande sannolikhet kan visa att handlingen tillhör gäldenären och har innehafts av honom (jfr betänkandet. SOU 1925:25. Förslag till lag om dödande av förkommen handling m.m. s. 27). Det bör särskilt uppmärksammas att det fortfarande måste kunna antas att handlingen undanhålls när beslut om dödande skall meddelas. En noggrann undersökning enligt 8 5 första stycket bör ske innan beslut meddelas. Bevisning kan behöva förebringas. t.ex. genom förhör med utmätnings- eller konkursgäldenären. Om det skulle visa sig sannolikt att handlingen inte undanhålls utan har förkommit. bör det inte utgöra hinder mot att handlingen dödas.

Om en tredje man visar i dödningsärendet att han innehar handlingen. får den inte dödas. Detta gäller även om tredje mannens påstående om grunden till hans innehav inte förtjänar tilltro. 1 en sådan situation kan vid utmätning i stället kronofogdemyndigheten ta hand om handlingen (jfr 6 kap. 7 & UB) och eventuellt förelägga tredje mannen enligt 4 kap. 20 5 att väcka talan. Vid konkurs kan förvaltaren väcka talan mot tredje mannen om bättre rätt till fordringen eller rättigheten (se även 54 & KL).

När en tredje mans anspråk på äganderätten godtas. skall kronofogde- myndigheten häva utmätningen (se 4 kap. 33 & UB). Detta gäller även om handlingen har hunnit dödas. dock inte sedan beslut om fördelning eller ut- betalning av influtna medel har meddelats. Det kan påpekas att det för- hållandet att ansökan om dödande har gjorts och offentlig stämning utfärdats inte torde hindra att ett godtrosförvärv sker så länge handlingen inte har blivit dödad.

Dödande av en förkommen handling enligt 1927 års lag medför inte att den som har ansökt om dödning har vunnit bättre rätt till fordringen eller rättigheten i förhållande till en tredje man än han hade före dödningen.

Prop. HSO/81:84 ' - 7.3] 189

Detta gäller även om en ny handling enligt 9 & sätts i den dödade hand- lingens ställe. På motsvarande sätt kommer dödande av en handling. som antas vara undanhållen. inte att medföra bättre rätt för utmätnings- eller konkursgäldenären än denne hade före dödningen.

Om medel som har influtit för den utmätta fordringen eller rättigheten redan har tilldelats utmätningssökanden eller någon annan borgenär genom lagakraftvunnet beslut om fördelning eller utbetalning. när rätt innehavare av handlingen ger sig till känna. har denne rätt till ersättning av borgenären endast under de förutsättningar som anges i 14 kap. 5 & UB jämförd med 4 å i samma kapitel. 1 konkurs torde rätte innehavaren knappast ha något motsvarande anspråk mot borgenärer som har fått ut-

delning.

Ifråga om verkan av ett beslut om dödning gäller enligt 9 & första stycket i 1927 års lag att den omständigheten att handlingen inte kan företes inte utgör hinder för dödningssökanden att göra gällande den rätt som har kunnat grundas på handlingen. Beträffande tillgodohavande på en bankbok är det av betydelse att banklagstiftningen innehåller förbud mot s.k. legitimationsklausul. Enligt 67 5 lagen (1955zl83) om bankrörelse får en bank sålunda inte träffa förbehåll om rätt för banken att åberopa betalning till någon annan än rätt innehavare av en motbok (jfr 33 5 lagen 1936z81 om skuldebreV). Liknande bestämmelser finns i 35 a & lagen (1955:416) om sparbanker och 42 b 5 lagen (l956:216) om jordbrukskasserörelsen.

Om en bank sålunda i princip inte befrias från sin skuld genom att fullgöra sin förpliktelse till den som med orätt innehar en motbok. bör en sådan befn'else inte heller kunna inträda i fall handlingen dödas och banken därefter betalar till dödningssökanden. om denne inte var rätt innehavare när handlingen dödades (se prop. 1969:159 5. 7 och 13). Om sökanden har varit rätt innehavare av handlingen men överlåtit eller pantsatt den. bör banken dock vara fri från sin skuld genom betalningen till sökanden, om banken var i god tro vid betalningen (jfr 29 & skuldebrevslagen). (Jfr Walin. Lagen om skuldebrev m.m. s. 311 f.). Vad nu har sagts bör också gälla när banken. efter dödning av en handling som kan antas vara undanhållen. betalar till kronofogdemyndigheten resp. konkursförvaltaren.

För att rättsläget på den nyss angivna punkten skall klarläggas har en remissinstans förordat att det i nyssnämnda paragrafer i banklagstiftningen förs in bestämmelser om att överlåtelse av en bankbok skall anmälas till banken för att gälla mot banken efter dödning av bankboken. En sådan bestämmelse torde emellertid inte vara behövlig och knappast heller lämplig.

Beredningen har förordat att det efter utmätning skall vara möjligt att döda en undanhållen handling. t.ex. en bankbok. endast i fråga om visst belopp. nämligen det belopp som behöver tas i anspråk i målet. Detta har kritiserats av bankinspektionen, som bl.a. har ansett att en sådan dödning skulle strida mot sakens natur. För egen del anser jag att det knappast

Prop. 1980/81: 84 7.31 190

finns något större praktiskt behov av att döda en handling endast till visst belopp. En sådan ordning. som i realiteten skulle innebära en nedskrivning av fordringsbeloppet. skulle också kunna vålla problem. samtidigt som den får anses strida mot dödningsinstitutets karaktär. Den föreslagna 12 a & utgår alltså från att en undanhållen handling inte kan dödas annat än i sin helhet.

Med hänsyn till den risk för förlust för rätt innehavare. som dödning av en handling som antas vara undanhållen någon gång kan medföra. har beredningen föreslagit att domstolen som villkor för dödning skall kunna föreskriva att utmätningssökanden resp. konkursförvaltaren skall ställa säkerhet eller. i fråga om en utmätningssökande som enligt UB är befriad från att ställa säkerhet. att denne skall vara skyldig ersätta en eventuell förlust. Undantag har emellertid gjorts för motbok hos en bank och livför- säkringsbrev med hänsyn till att dödning av en sådan handling inte anses förenad med någon beaktansvärd risk för en tredje man.

Förslaget rörande säkerhet har i allmänhet godtagits av remissinstan- serna. En remissinstans har dock ansett att säkerhet regelmässigt bör ställas. För egen del kan jag i princip ansluta mig till förslaget. Trots de förutsättningar som skall gälla för dödning av en handling som antas vara undanhållen. kan det inte bortses från att dödningen någon gång kan medföra risk för skada för en tredje man som visas vara rätt innehavare av handlingen. Det är då rimligt att domstolen skall kunna kräva säkerhet resp. föreskriva motsvarande ersättningsansvar för den som är befriad från att ställa säkerhet. Det synes lämpligt att domstolen får bedöma huruvida säkerhet kan anses behövlig i det enskilda fallet. Med anledning av vad en remissinstans har anfört villjag påpeka att ett föreskrivande av skyldighet för en utmätningssökande att ersätta en eventuell förlust för tredje man medför ett strikt ansvar för utmätningssökanden.

Även om jag delar uppfattningen att risken för tredje man är mycket liten när det gäller en bankbok eller ett livförsäkringsbrev. bör enligt min mening något undantag i fråga om möjligheten att kräva säkerhet inte upp- ställas för dessa handlingar. 1 tillämpningen torde emellertid domstolen knappast ha anledning att kräva säkerhet beträffande dödande av en sådan handling. Jag godtar också beredningens förslag att säkerheten eller åter- betalningsskyldigheten inte skall gälla utöver tre år. Har en eventuell tredje man inte gjort gällande sin rätt inom den tiden, torde man kunna utgå från att någon skada inte heller har uppkommit. Treårstiden bör räknas från det att dödningsbeslutet vann laga kraft.

Bestämmelser om säkerhet har tagits upp i andra stycket av 12 a 5 i depanementsförslaget. Säkerhet behöver inte täcka den del av ett undan- hållet skuldebrevs belopp som överstiger utmätningssökandens fordran och kostnaderna i målet.

I fråga om rättsverkningama av dödning av en undanhållen handling bör i övrigt göras den skillnaden i förhållande till vad som gäller vid dödning av

Prop. 1980/81 : 84 . 7.32 191

en förkommen handling att någon ny handling inte bör utfärdas (jfr 9 .5 första stycket i 1927 års lag). En föreskrift härom har tagits upp i tredje stycket av 12 a s*.

Sedan en handling. som har undanhållits vid utmätning. har blivit dödad. kan det i målet inflyta större belopp än som behövs för att utmätnings- sökanden och andra eventuellt betalningsberättigade borgenärer skall få betalt. Det synes inte lämpligt att överskottet betalas ut till utmätnings- gäldenären. som antas undanhålla handlingen, utan att denna återställs. Beloppet bör i stället avsättas i avvaktan på att den dödade handlingen företes eller att det på annat sätt styrks vem som har rätt till beloppet. En bestämmelse härom har tagits upp i paragrafens fjärde stycke. Ytterligare bestämmelser om förfarandet med avsatt belopp. vilket har förordats av en remissinstans. torde inte behövas.

1 14 & dödningslagen föreskrivs bl.a. att bestämmelserna i 1—10 555. såvitt de angår pantbrev, har motsvarande tillämpning i fråga om vilande- bevis. Denna bestämmelse blir tillämplig även vid dödning enligt den nya 12 a 5.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

7.32. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.

[ l & lagen om avrundning av vissa fordringar till helt krontal. m.m.. finns bestämmelser om att en fordran som av utmätningsmannen drivs in som fordran i ett allmänt mål skall i fråga om såväl kapitalbelopp som ränta avrundas till helt krontal. i den mån inte annat är föreskrivet. Avrund- ningen skall göras av den myndighet som fastställer fordringen.

1 andra stycket av 1 & regleras innebörden av beteckningen allmänt mål. Där sägs att med allmänt mål avses i avrundningslagen mål hos krono- fogdemyndigheten om uttagande av skatt eller tull. staten tillkommande avgift eller liknande medel som får tas ut genom utmätning utan före- gående dom. böter eller annat som drivs in i samma ordning som böter, avgift till statsverket enligt vattenlagen eller belopp som har erlagts av allmänna medel och enligt en domstols beslut skall återbetalas till stats- verket.

1 UB har tagits upp en bestämmelse om vad som avses med allmänt mål (1 kap. 6 5 andra stycket). Den bestämmelsen ansluter nära till 1 & andra stycket avrundningslagen. men full överensstämmelse föreligger inte. Tillämpningsområdet för avrundningsregeln bör emellertid överens- stämma med UB:s regler om i vilka fall utsökningsmål skall handläggas som allmänt,mål. I enlighet härmed föreslås att bestämmelsen i 1 5 andra stycket ersätts av en erinran om att det i 1 kap. 6 & UB finns bestämmelser om vad som avses med allmänt mål. Det är tydligt att vad där sägs om innebörden av

Prop. 1980/81: 84 7.33 192

allmänt mål blir avgörande även för avrundningslagens tillämpnings- område. om inte annat föreskrivs.

Det har förutsatts att regeringen skall meddela närmare föreskrifter om vilka medelsslag som skall drivas in i den ordning som gäller för allmänna mål. Det kan därför förutsättas att en myndighet som fastställer en fordran som tillkommer staten eller en kommun skall utan svårighet kunna avgöra huruvida fordringen omfattas av avrundningslagen.

När det gäller första stycket av 1 ;; avrundningslagen föreslås samtidigt att ordet utmätningsman byts ut mot kronofogdemyndighet.

Någon övergångsbestämmelse torde inte behövas (jfr 8 & UBp).

7.33. Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

1 9 & förmånsrättslagen ges bestämmelser om den inbördes företrädes- ordningen mellan särskilda förrnånsrätter. I tredje stycket. som reglerar förhållandet mellan en utmätning av viss egendom och en inteckning i samma egendom. föreskrivs att förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av inteckning. vilken har sökts samma dag som utmätningen verkställdes eller senare.

Bestämmelsen i tredje stycket innebär att utmätningens antecknande i vederbörande inskrivningsbok saknar betydelse för konkurrensen med en inteckning i egendomen. Det synes något tveksamt om med ordet "dag" i fråga om utmätning numera överlag avses en vanlig kalenderdag utan be- gränsning till viss tid på dygnet (jfr bl.a. 283 5 första stycket 6 sjölagen). Om termen "dag" har denna innebörd får en utmätning. som verkställs på en kalenderdag som sammanfaller med den inskrivningsdag på vilken en inteckning söks. företräde framför inteekningen. även om utmätningen sker efter inskrivningsdagens slut.

Enligt UB skall beträffande tidpunkten för inträdet av förmånsrätten på grund av en utmätning som huvudregel gälla att utmätningen medför förmånsrätt i och med beslutet (4 kap. 30 & första stycket). Denna regel blir tillämplig bl.a. i fråga om egendom som kan omfattas av företagsinteck- ning. Det kan påpekas att utmätning av egendom som är föremål för företagsinteckning inte antecknas i inskrivningsboken.

Som undantag från nyssnämnda huvudregel om förmånsrättens inträde gäller enligt 4 kap. 30 €) andra stycket UB att utmätning av ett här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. av intecknade reservdelar till ett sådant luftfartyg och av fast egendom inte medför förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Det föreslås i detta lagstiftningsärende att vissa bestämmelser i JB (bl.a. 22 kap. 3 5 första stycket 6) samt 283 5 första stycket 6 sjölagen och 12 5 lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg ändras i enlighet med denna princip. En motsvarande ändring bör göras i 9 & tredje stycket förmåns- rättslagen.

Prop. 1980/81: 84 _| 7.34 193

I enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen av 9 & tredje stycket att förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare. och framför förmåns- rätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare. Det kan påpekas att bestämmelsen inte gäller utlandsregistrerade skepp och luftfartyg (jfr även 280 & sjölagen och 3 & lagen 1955:229 i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internatio- nellt erkännande av rätt till luftfartyg).

1 9 5 fjärde stycket första och andra meningarna förmånsrättslagen före- skrivs att en utmätning ger företräde framför en senare utmätning av samma egendom och att utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. 1 första meningen bör göras förbehåll för den avvikelse som följer av den nyssnämnda bestämmelsen i 4 kap. 30 å andra stycket UB (jfr tredje meningen i 9 & fjärde stycket förmånsrättslagen. som syftar på bestäm- melser i särskilda lagar för olika rättsområden). Även utmätning av lön o.d. bör beaktas. Enligt 7 kap. 13 & UB skall en sådan utmätning medföra förmånsrätt när det belopp som skall innehållas har förfallit till betalning. Härav följer att om utmätning av lön har beslutats för två eller flera ford- ringar. de bör få lika rätt inbördes till belopp som förfaller till betalning efter det att utmätningsbesluten meddelades. Utmätning av lön som redan har förfallit till betalning medför omedelbart förmånsrätt.

1 enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen av 9 & fjärde stycket att en utmätning ger företräde framför en senare utmätning av samma egendom. om inte annat följer av 4 kap. 30 å andra stycket eller 7 kap. 13 & UB. Den nuvarande bestämmelsen om att utmätning på en gång för flera fordringar ger lika rätt torde inte behöva ändras. Om utmätning av samma inskrivningsobjekt sker samtidigt för flera fordringar, skall ett gemensamt beslut meddelas och detta anmälas till inskrivningsmyndig- heten. Företrädet kan då inte påverkas av bestämmelsen i 4 kap. 30 å andra stycket UB.

På grund av bestämmelsen i 9 & femte stycket får de nu föreslagna änd- ringarna betydelse även beträffande betalningssäkring.

Utan någon särskild föreskrift följer att de nya företrädesreglerna inte medför inskränkning i en förmånsrätt, som redan har inträtt vid ikraft- trädandet av lagändringen (jfr punkt 8 i övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen). Här kan också hänvisas till vad som i motiven till UBp har anförts om tillämpningen i övergångsförhållanden av 4 kap. 30 & UB.

7.34. Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

F.n. finns det inte någon bestämmelse som reglerar förhållandet mellan kvarstad för fordran och företagsinteckning. Härav torde följa att kvar-

Prop. 1980/81: 84 7.35 194

staden får vika för en företagsinteckning. även om inteckningen söks efter det att kvarstaden ägde rum.

Enligt UB skall kvarstad skydda borgenären såväl mot förfoganden över egendomen från gäldenärens sida som, i viss utsträckning, mot andra borgenärer (se 16 kap. 14 och 15 555 UB). På motsvarande sätt bör kvarstad på egendom. som ingår i en näringsverksamhet som kan bli föremål för företagsinteckning. skyddas mot en ny sådan inteckning.

Kvarstad bör inte få hindra att företagsinteckning meddelas i den näringsverksamhet till vilken den kvarstadsbelagda egendomen hör (jfr prop. 1966123 5. 123 ff. 166 f och 172). Däremot bör inteekningen inte bli gällande i nämnda egendom. Med anledning av vad en remissinstans har anfört villjag framhålla att en sådan reglering inte kan anses strida mot 5 & företagsinteckningslagen (jfr 13 å andra stycket företagsinteckningslagen i paragrafens lydelse före 1970 års ändring).

l enlighet härmed föreslås att företagsinteckning. som söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad för fordran eller senare. inte skall gälla i den kvarstadsbelagda egendomen. Bestämmelsen har tagits upp som ett nytt andra stycke i 4 &.

I fråga om den föreslagna bestämmelsens närmare innebörd vill jag nämna följande. Får kvarstadsborgenären utmätning i egendomen medan kvarstaden består. omfattas egendomen fortfarande inte av företagsinteck- ningen. Om egendomen utmäts för en annan borgenärs fordran, bör inteck- ningen inte heller komma att gälla i egendomen. Den sistnämnde borge- nären får visserligen härigenom ett i och för sig omotiverat företräde framför företagsinteckningen. men en annan ordning skulle medföra svårlösta problem. Går kvarstaden åter utan att egendomen har blivit utmätt. upphör kvarstadens skyddande verkan och företagsinteckningen kommer att gälla i egendomen.

Vad som sägs om kvarstad i 4 .6 i dess nya lydelse bör också gälla sking- ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av lagändringen. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

Utan någon särskild föreskrift följer att den nya bestämmelsen inte medför inskränkning i den rätt som redan har uppkommit vid ikraftträdan- det.

7.35. Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) 33 &

Enligt 4 kap. 30 å andra stycket UB skall utmätning av ett här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. intecknade reservdelar till ett sådant luft- fartyg eller fast egendom inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Med skepp likställs härvid skeppsbygge (1 kap. 95 UB). Bestämmelsen innebär att inteckning i egendom som nu har nämnts får företräde i vissa fall då utmätningen f.n. skulle ge företräde.

Erop. 1980/81: 84 . 7.35 195

1 33 & sjölagen anges i vilka fall en anmälan av ett skepp eller skepps- bygge för registrering eller en ansökan om inskrivning av ett förvärv av sådan egendom skall avslås. Enligt punkt 7 i första stycket skall f.n. en sådan anmälan eller ansökan avslås. om egendomen före utgången av den inskrivningsdag då anmälningen eller ansökningen görs har blivit föremål för kvarstad. skingringsförbud eller betalningssäkring till säkerhet för ett anspråk mot överlåtaren eller om denne har försatts i konkurs.

Vad som sägs om skingringsförbud i paragrafen bör utgå. Vidare bör. i konsekvens med UB:s ståndpunkt beträffande tidpunkten för förmåns- rättens inträde. bestämmelsen jämkas så att kvarstad medför avslag på en anmälan för registrering eller en ansökan om inskrivning först fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp. Motsvarande ändring bör göras beträffande betalningssäkring. Det kan påpekas att utmätning av ett skepp eller skeppsbygge inte i och för sig hindrar att egendomen överlåts.

Beträffande förhållandet mellan kvarstad för fordran på skepp eller skeppsbygge och en överlåtelse av egendomen kan framhållas att denna fråga bör bedömas på samma sätt som frågan om företrädet mellan en utmätning och en överlåtelse av sådan egendom (se motiven till 4 kap. 30 5 UB). Om en överlåtelse av ett skepp eller skeppsbygge har skett innan kvarstad på egendomen beslöts. bör sålunda förvärvaren få företräde. om han söker inskrivning på en tidigare inskrivningsdag än den då ärendet om anteckning av kvarstaden tas upp och vid ansökningen om inskrivning är i god tro. Kvarstaden medför enligt 16 kap. 14 & UB förbud för gäldenären att överlåta den kvarstadsbelagda egendomen. Överlåter han skeppet eller skeppsbygget trots förbudet. bör förvärvaren få företräde. om han hinner söka inskrivning på en tidigare inskrivningsdag än den då ärendet om an- teckning av kvarstaden tas upp och är i god tro vid ansökningen.

385

Denna paragraf innehåller bestämmelser om åtgärder som skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. 1 punkt 4 och 5 hör vad som sägs om skingringsförbud utgå.

237 och 238 155

I dessa paragrafer. som har samband med begränsningen av en redares ansvarighet för vissa skador. ges bestämmelser om verkan beträffande kvarstad eller annan handräekning av att redaren ställer säkerhet för ansvarighetsbeloppet. 1 paragraferna nämns överexekutor vid sidan av domstol. Med hänsyn till att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas och överexekutors uppgift att förordna om handräekning föreslås bli över- flyttad till tingsrätten bör vad paragraferna innehåller om överexekutor utgå.

Enligt det nu framlagda förslaget till ändring av 15 kap. RB skall rese-

Prop. 1980/81: 84 7.35 196

förbud utgå som säkerhetsåtgärd för civilrättsliga anspråk och skingrings- förbud föras samman med kvarstad. Till följd härav kommer kvarstad att vara den enda säkerhetsåtgärd som står till buds beträffande en fordran. Nu förevarande paragrafer föreslås jämkade i enlighet härmed.

249 och 253 55

1 249 s första stycket anges f.n. att om ett fartyg säljs exekutivt i Sverige. sjöpanträtt och retentionsrätt i fartyget upphör sedan köpeskillingen har erlagts, förutsatt att försäljningen blir bestående. 1 253 & andra stycket finns en likartad bestämmelse beträffande sjöpanträtt i gods. Lydelsen skall ses mot bakgrund av att exekutiv försäljning av ett annat fartyg än ett registrerat skepp och av gods i ett fartyg ombesörjs av utmätningsmannen och att bestämd besvärstid inte gäller för talan mot en försäljning som har förrättats av utmätningsmannen. Sjöpanträttcns resp. retentionsrättens upphörande har därför inte kunnat anknytas till laga kraft beträffande försäljningen (jfr i fråga om skepp och skeppsbygge 276 5 första stycket).

Enligt UB skall bestämd besvärstid — tre veckor från försäljningsdagen — generellt gälla i fråga om talan mot en exekutiv försäljning oavsett egen— domens art (18 kap. 7 & tredje stycket). För undvikande av missförstånd föreslås att 249 och 253 åå utformas i överensstämmelse med 276 & första stycket.

254 5

1 denna paragraf föreslås att vad som sägs om utmätningsmannen ändras till att avse kronofogdemyndigheten.

283 5

I fråga om konkurrensen mellan inteckning i ett skepp eller skeppsbygge och en exekutiv åtgärd gäller f.n. enligt 283 & första stycket 6 sjölagen att en ansökan om inteckning skall avslås. om skeppet. bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad. skingringsförbud, betalningssäkring eller utmätning eller blir föremål för en sådan åtgärd samma inskrivningsdag som inteckningen söks.

Vad som sägs i paragrafen om skingringsförbud bör utgå. Lydelsen böri övrigt jämkas i enlighet med principen i 4 kap. 30% andra stycket UB. dvs. så att antecknandet av åtgärden blir avgörande för huruvida en inteckning skall beviljas (jfr förslaget till ändring av 33 & sjölagen och 22 kap. 3 & JB"). Beträffande rätten till pantbrevet i fall då inteckning har hunnit sökas efter det att egendomen har tagits i anspråk genom kvarstad. betalningssäkring eller utmätning kan hänvisas till vad som har anförts angående mot- svarande fråga vid kvarstad på fast egendom (avsnitt 7.10) resp. vid utmätning av skepp eller skeppsbygge och av fast egendom (motiven till 4 kap. 3.0.5 UB).

Prop. l980/8lz84 ' - 7.36 197

Enligt 16 kap. 14 % UB kan kronofogdemyndigheten. om särskilda skäl föreligger. medge att svaranden i ett kvarstadsmål får förfoga över den kvarstadsbelagda egendomen, t.ex. för att kunna betala sin skuld till kvar- stadssökanden. I enlighet härmed bör kronofogdemyndigheten kunna lämna medgivande till att inteckning söks i ett kvarstadsbelagt skepp eller skeppsbygge. På grund härav föreslås ett undantag från intecknings- förbudet när det gäller kvarstad för det fall att kronofogdemyndigheten har medgett ansökningen. Att motsvarande undantag inte föreslås beträffande utmätning och betalningssäkring har samband med att dessa åtgärder medför förmånsrätt och att en ny inteckning skulle strida mot 1967 års sjöpanträttskonvention (se an. 5 punkt 1).

Övergångsbestämmelserna

De föreslagna ändringarna av 33. 38. 237. 238 och 283 åå blir tillämpliga även när kvarstad har meddelats före ikraftträdandet av ändringama. [ fråga om-skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet föreslås en uttrycklig bestämmelse. som innebär att vad som sägs om kvarstad i nämnda paragrafer i deras nya lydelse också gäller sådant skingrings— förbud Ufr 33 & UBp samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i RB).

De nya bestämmelserna inverkar inte retroaktivt på den inbördes före- trädesordning som kan ha inträtt redan före ikraftträdandet.

Beträffande ändringarna i 237 och 238 åå kan erinras om att handräek- ningsmål som är anhängiga hos överexekutor vid UB:s ikraftträdande i princip skall handläggas av överexekutor även därefter. dock med viss begränsning (se 5 % UBp). För sådana fall föreslås att 237 och 238 åå sjölagen skall tillämpas i deras äldre lydelse.

Hänvisningar till S7-35

7.36. Förslaget till lag om ändring i lagen (l955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg

] betänkandet (SOU 1976:70) Rätt till luftfartyg m.m. har föreslagits att 1955 års lag om inskrivning av rätt till luftfartyg skall upphävas och ersättas av en ny lag i samma ämne. Förslaget har hittills inte lett till ny lagstiftning. Frågan hur panträttsreglerna i fråga om luftfartyg bör utformas övervägs f.n. ytterligare av pantbrevsutredningen (Ju 197915).

12 9

I denna paragraf föreskrivs att en ansökan om inteckning skall avslås, om det upplyses att den egendom som ansökningen avser har utmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inteekningen söks eller samma dag och det inte visas att utmätningen eller betalnings- säkringen har upphört att gälla.

Även kvarstad bör medföra inteckningsförbud. Kronofogdemyndig-

Prop. 1980/81: 84 7.36 198

heten bör dock kunna medge undantag härifrån (jfr 16 kap. 14 5 första stycket UB). Att ett motsvarande undantag inte föreslås beträffande utmätning och betalningssäkring har samband med konventionsbestäm- melser på området. I fråga om tidpunkten för uppkomsten av hinder mot inteckning bör bestämmelsen vidare jämkas till överensstämmelse med . principen i 4 kap. 30 å andra stycket UB.

] enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen att en ansökan om inteckning skall avslås. om den egendom som ansökningen avser har utmätts. belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings- säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteekningen söks. såvida inte i fråga om kvarstad ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.

305

l denna paragraf meddelas bestämmelser om utbrytning av ägarhypotek när ägarhypoteket har utmätts eller luftfartygets ägare har försatts i konkurs. Bestämmelserna innebär att inteckningshavaren i sådana fall är skyldig att medverka till utbrytning av ägarhypoteket. dvs. att uppvisa inteckningshandlingen för avskrivning därav. även om han har förbehållit sig annat. Sedan avskrivning har skett. får inteckning meddelas på det avskrivna beloppet med ränta på ansökan av utmätningsmannen eller konkursförvaltaren.

Enligt 4 kap. 2 & andra stycket UB kan ett skuldebrev som är intecknat i ett luftfartyg eller reservdelar till ett luftfartyg utmätas hos den intecknade egendomens ägare i den mån inteckningshandlingen inte utgör säkerhet för fordran. Beträffande åtgärder efter en sådan utmätning finns bestämmelser i 9 kap. 16 åjämförd med 14 och 15 55. Enligt dessa skall antingen den in- tecknade egendomen tas i anspråk eller inteckningshandlingen pantför- skrivas till utmätningssökanden. Någon utbrytning av ägarhypoteket skall inte äga rum enligt UB.

På grund härav bör vad som sägs i förevarande paragraf om utbrytning av ägarhypotek efter utmätning utgå. Det kan övervägas att avskaffa möjligheten till utbrytning även i konkurs. Med hänsyn till att hela lagen ses över saknas det dock anledning att nu ta upp den frågan.

415

Denna paragraf innehåller bestämmelser om åtgärder beträffande luft- fartyg och intecknade reservdelar som skall antecknas i inskrivnings- boken. Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om antecknande av kvarstad. Samtidigt föreslås att lydelsen anpassas till motsvarande bestämmelseri 19 kap. 21 518.

[ övergångshänseende föreslås att vad som sägs om kvarstad i 12 och 41 55 i deras nya lydelse också skall gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81z84 . 7.37—40 199

Om ett ärende angående avskrivning på en inteckningshandling med anledning av utmätning av den rätt till andel i inteekningen som tillkommer ägaren har tagits upp på en inskrivningsdag före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. bör 30 å i dess äldre lydelse tillämpas. En föreskrift härom har tagits upp bland övergångsbestämmelserna. lnteckning på det avskrivna beloppet kan i ett sådant fall meddelas efter ikraftträdandet.

7.37. Förslaget till lag om ändring i lagen (l955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Vad som sägs om skingringsförbud i 3 & denna lag föreslås utgå. Övergångsvis föreslås att vad som sägs om kvarstad i 3 5 i paragrafens nya lydelse skall gälla även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

7.38. Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (1957z297 )

1 12 kap. 3 5 luftfartslagen (omtryckt 1979:643) hänvisas till särskilda bestämmelser om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luft- fartyg (se det under 5 upptagna lagförslaget). Vad som sägs om skingrings- förbud föreslås utgå.

7.39 och 40 Förslagen till lag om ändring i växellagen (1932:130) och lag om ändring i checklagen (1932:131)

1 95 å växellagen och 73 & checklagen finns särskilda bestämmelser om verkställighet av dom i växelmål resp. checkmål. Nya regler om verkstäl- lighet av sådana domar har tagits upp i UB (se 3 kap. 5 5 1. 8 kap. 4 & andra och tredje styckena och 13 kap. 14 5 1). Nyssnämnda bestämmelser i växel- och checklagarna föreslås därför bli upphävda. Vidare föreslås att ordet utmätningsmannen i 88 5 växellagen och 66 5 checklagen byts ut mot ordet kronofogdemyndigheten.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas. De nya bestämmelserna i UB blir tillämpliga om verkställighet skall ske efter balkens ikraftträdande. även om domen har meddelats före ikraftträdan- det. På grund av 30 & UBp skall dock vad som föreskrivs om utbetalning i 95 & växellagen och 73 5 checklagen tillämpas även efter balkens ikraft- trädande. när exekutiv försäljning har ägt rum eller utmätt fordran har drivits in före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81: 84 7.4] 300

7.41. Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:]385) 3 kap. 12 å och 6 kap. 6.5

l 3 kap. 12 .ö första stycket aktiebolagslagen föreskrivs i fråga om avstämningsbolag att den som med skriftlig handling visar att han till följd av bl.a. pantsättning har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktie- ägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie skall på begäran tas upp i en särskild förteckning h0s värdepapperscentralen. Detsamma gäller bl.a. konkursförvaltaren vid konkurs och utmätningsmannen vid utmätning av eller kvarstad på aktier.

Motsvarande anteckning bör göras när aktier har tagits i anspråk genom betalningssäkring. Det föreslås att paragrafen kompletteras med en före- skrift härom. Vidare föreslås att ordet utmätningsmannen byts ut mot ordet kronofogdemyndigheten. En ändring i sistnämnda hänseende föreslås även i 6 kap. 6 & tredje stycket.

14 kap. 10 5

Enligt 14 kap. 10 5 skall en tvist om moderbolags anspråk att lösa in aktier i ett dotterbolag hänskjutas till skiljemän. De aktieägare mot vilka lösningsanspråket riktas har därvid att ange sin skiljeman. Om inte samtliga dessa aktieägare inom föreskriven tid har angett en gemensam skiljeman. skall enligt tredje stycket i paragrafen dotterbolagets styrelse hos tingsrätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förordnande av en god man. Det åligger denne bl.a. att hos överexekutor i nämnda ort ansöka om förordnande av en sådan skiljeman.

Enligt vad som föreslås i detta lagstiftningsärende skall överexekutors uppgifter enligt skiljemannalagen. bl.a. att i vissa fall utse en skiljeman. föras till tingsrätten. I enlighet härmed bör överexekutors befogenhet enligt 14 kap. 10 & aktiebolagslagen övertas av tingsrätten. Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.

14 kap. 135

1 14 kap. 13 & första stycket anges beträffande ett moderbolags inlösen av aktier i ett dotterbolag att om säkerhet har ställts enligt 11 5 eller ned- sättning av lösenbeloppet har skett enligt 12 &. moderbolaget är ägare till aktierna. Vidare föreskrivs att innan aktiebreven har överlämnats till moderbolaget. breven i sådant fall endast medför rätt för innehavaren att mot överlämnande av dem till moderbolaget eller överexekutor få ut lösen- beloppetjämte ränta.

Vad som sägs om överexekutor har samband med att nedsättning enligt 12 5 skall ske enligt bestämmelserna i 1927 års nedsättningslag. Enligt vad jag har föreslagit i det föregående skall uppgiften att ta emot medel som nedsätts enligt 1927 års lag flyttas till länsstyrelsen som sådan. Till följd härav föreslås att vad som sägs om överexekutor i 14 kap. 13 & aktiebolags- lagen ändras till att avse länsstyrelsen.

Prop. 1980/81: 84 7.42 —43 201

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas (jfr över- gångsbestämmelsen till förslaget om ändring av lagen om skiljemän).

' 7.42 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:S96) om förenklad aktie- hantering

] 12 & lagen om förenklad aktiehantering finns bestämmelser om att bl.a. utmätning av och kvarstad på aktier som omfattas av lagen skall antecknas i en särskild förteckning hos värdepapperscentralen. Paragrafen. som överensstämmer med 3 kap. 12 & aktiebolagslagen. föreslås ändrad på samma sätt som denna. Ändringen innebär alltså bl.a. att även betalnings- säkring skall antecknas.

7.43. Förslaget till lag om ändring i lagen (l934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

20ch9åå

Lagen om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag är tillämplig när någon. för att kringgå förbudet för utländska medborgare m.fl. att förvärva aktier i vissa svenska aktiebolag. innehar sådana aktier som bulvan för någon mot vilken förbudet gäller. Om bulvanen själv innehar de aktier som bulvanförhållandet avser eller om aktiema är hos någon. som har erhållit dem av bulvanen såsom pant eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning, skall enligt 2 & domstolen förordna att aktierna skall säljas enligt överexekutors bestämmande. såvida inte bulvanen inom sex månader från det att domstolens dom vann laga kraft visar inför överexekutor att aktierna har avyttrats till någon som enligt lag

hade rätt att förvärva dem. I likhet med vad som föreslås i fråga om överexekutors uppgifter enligt lagen om bulvanförhållande i fråga om fast egendom bör uppgiften att pröva frågan om försäljning av aktier enligt 1934 års bulvanlag flyttas till kronofogdemyndigheten. 2 & föreslås ändrad i enlighet härmed. I följd härav bör föreskriften i 9 5 om att en avskrift av domen skall tillställas överexekutor också ändras till att gälla kronofogdemyndigheten.

35

Enligt 3 & första stycket skall försäljningen av aktier. som skall säljas för att upplösa ett bulvanförhållande, ske på offentlig auktion i den ordning som anges i förordningen ( 1914:299) om vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas. Överexekutor kan dock på begäran av bulvanen medge försäljning i annan ordning. om det visas skäl därtill.

Nämnda förordning är ålderdomlig och torde böra upphävas i samband med de ändringar i 10 kap. HB som jag avser att föreslå senare. 1 3 5 första stycket bör i stället anges att försäljningen skall ske genom en fond-

Prop. 1980/81: 84 7.43 202

kommissionär (jfr 79 å andra stycket utsökningskungörelsen). Det förut- sätts att fondkommissionären ombesörjer försäljningen på det sätt som i det enskilda fallet är det lämpligaste (jfr 7 ä lagen 1914:45 om kommission. handelsagentur och handelsresande). Aktier som noteras på fondbörsen bör naturligtvis säljas på denna. Vidare föreslås att vad som sägs om över- exekutor ändras till att avse kronofogdemyndigheten.

1 andra stycket av 3 & föreskrivs att försäljning av aktierna på offentlig auktion skall efter överexekutors bestämmande äga rum i Stockholm eller annan stad. där det finns en särskild mäklare som är antagen av stadens handels- och sjöfartsnämnd. Denna föreskrift bör utgå.

Beträffande försäljningen på auktion föreskrivs vidare i andra stycket följande. Bulvanen får inte själv ropa in aktierna på auktionen. lnflutna medel skall uppbäras av utmätningsmannen i den stad där försäljningen äger rum. 1 övrigt skall i ärendet i tillämpliga delar så anses som om aktierna hade utmätts till betalning av fordran hos bulvanen. Bestäm- melserna i 93 ä 2 och 3 mom. UL — om förbud att godta ett alltför lågt inrop och om nytt försäljningsförsök i ett sådant fall — skall dock inte tillämpas. Om aktierna är pantsatta av bulvanen. skall försäljning ske med bibehållande av panthavarens rätt. om inte denne nöjer sig med att hålla sig till köpeskillingen. Bulvanen är skyldig att betala kostnad som inte kan utgå ur den sålda egendomen enligt 198 & UL.

Bestämmelserna i andra stycket bör i fortsättningen gälla det fallet att försäljningen sker genom en fondkommissionär. lnflutna medel bör lämpligen uppbäras av samma kronofogdemyndighet som handlägger frågor rörande försäljningen. Hänvisningen till 93 15 2 och 3 mom. UL bör ändras till att avse bestämmelsen i 9 kap. 4 5 första stycket UB om hinder mot att godta ett alltför lågt inrop.

Vad som föreskrivs om en panthavares rätt vid försäljningen ansluter till tidigare bestämmelser i 71 och 92 åå UL om en panthavares ställning vid exekutiv försäljning av lös egendom i allmänhet. Numera gäller emellertid att sådan egendom inte får säljas exekutivt med bibehållande av panträtten men att försäljning endast får ske om köpeskillingen förslår till betalning av panthavarens fordran. såvida inte försäljning skall ske för en fordran med lika eller bättre rätt. Motsvarande regler har tagits upp i UB (8 kap. 11 5 och 9 kap. 4 & andra stycket). Samma ordning bör gälla vid försäljning enligt 1934 års bulvanlag. På grund av hänvisningen i 3 & andra stycket till vad som gäller om försäljning av utmätt egendom blir nämnda bestäm- melser i UB utan vidare tillämpliga. Till följd härav bör nyssnämnda före- skrift om panthavares rätt utgå. 1 andra stycket föreslås vidare att hän- visningen till 198 & UL ersätts av en hänvisning till 17 kap. 7 & UB.

1 paragrafens tredje stycke föreslås att vad som sägs om överexekutor ändras till att gälla kronofogdemyndigheten och att hänvisningen till 1914 års förordning ändras till att avse försäljning genom en fondkommissionär.

Prop. l980/8lz84 ,- . 7.43 203

4.5

Enligt 4 5 första stycket kan under rättegången mot bulvanen domstolen förordna att de aktier som bulvanförhållandet avser under vissa förutsätt- ningar skall beläggas med kvarstad. Vidare anges i andra meningen att åklagaren kan begära förordnande om kvarstad även hos överexekutor.

Enligt vad som föreslås i detta lagstiftningsärende skall överexekutors befogenhet enligt UL att förordna om kvarstad och andra säkerhets- åtgärder föras till tingsrätten, som skall kunna bevilja en sådan åtgärd även innan talan har väckts i saken. På grund härav bör andra meningen i 4 5 första stycket utgå och första meningenjämkas något.

I andra stycket andra meningen föreskrivs att om domstolens utslag, i vilket har förordnats om försäljning enligt 2 .5 och om kvarstad. vinner laga kraft, aktierna skall sedan sex månader har förflutit på begäran av över- exekutor utlämnas till denne, såvida kvarstad har lagts på aktierna och de inte innehas som pant. Vad som sägs om överexekutor bör ändras till att avse den kronofogdemyndighet som handlägger försäljningsfrågan (jfr be- träffande verkställigheten av kvarstadsbeslutct 16 kap. 10 lå UB). Något undantag för det fallet att aktiema är pantsatta bör inte uppställas. Som har nämnts tidigare skall försäljning inte ske med bibehållande av en panträtt. och aktierna kan vid verkställandet av kvarstaden tas i förvar av krono- fogdemyndigheten även om de är pantsatta (16 kap. 16 .ijrd med 6 kap. 7 & UB).

Enligt tredje stycket i 4 5 utgör kvarstad inte hinder mot att bulvanen själv avyttrar aktierna inom sex månader från det att förordnandet om för- säljning vann laga kraft. Aktierna får dock inte utlämnas utan att över- exekutor har förordnat därom. Även denna föreskrift bör ändras till att gälla den kronofogdemyndighet som handlägger försäljningsfrågan.

105

Enligt 10 5 första stycket skall klagan över överexekutors beslut i ärende som avses i 3 5 första stycket — dvs. om sättet för försäljning föras i den ordning som i UL föreskrivs om klagan över överexekutors utslag i utsök- ningsmål. ] den föreslagna nya lydelsen anges att talan mot motsvarande beslut av kronofogdemyndigheten förs i den ordning som föreskrivs i UB.

Mot överexekutors beslut i fråga om kvarstad får enligt 10 å andra stycket talan inte föras. Något motsvarande förbud bör inte gälla i ' fortsättningen. Kvarstad skall i fortsättningen alltid meddelas av tings- rätten. Det saknas anledning att uppställa förbud mot talan beträffande vissa beslut av tingsrätten i fråga om kvarstad.

Övergångsbestämmelserna

] fall då en domstol före ikraftträdandet har förordnat enligt 2 5 att aktier skall säljas enligt överexekutors bestämmande, bör det även efter ikraft- trädandet ankomma på överexekutor att handlägga ärendet. dock längst

Prop. 1980/81:84 7_44 —4(, 204

till utgången av år 1982. Överexekutor bör dock även dessförinnan kunna överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten. om det är lämpligt (jfr 5 och 39 55 UBp). En föreskrift härom har tagits upp i andra stycket av över- gångsbetämmelserna. Den åsyftar inte endast de uppgifter som åvilar över- exekutor enligt 3 5 utan även överexekutors befogenheter enligt 4 5 andra och tredje styckena i fråga om utlämnande av kvarstadsbelagda aktier.

Det kan påpekas att de nya bestämmelserna i övrigt gäller även när ärendet handläggs av överexekutor. [ fråga om uppbärande av medel som inflyter vid försäljning på offentlig auktion föreslås dock. i syfte att klargöra vilken kronofogdemyndighet som är behörig, att vad som före- skrivs i 3 5 andra stycket tredje meningen i paragrafens äldre lydelse skall tillämpas när försäljningsfrågan efter ikraftträdandet handläggs av över- exekutor.

Om en åklagare före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna har yrkat kvarstad hos överexekutor med stöd av 4 5 första stycket andra meningen men frågan inte har hunnit prövas. bör målet prövas av överexekutor även efter ikraftträdandet. Tredje stycket i övergångsbestämmelserna inne- håller en föreskrift härom.

Slutligen har tagits upp en bestämmelse om att 10 å i dess äldre lydelse skall tillämpas i fråga om talan mot överexekutors beslut (jfr 35 5 andra stycket och 40 & UBp).

7.44—46 Förslagen till lag om ändring i patentlagen (1967z837). lag om ändring i mönsterskyddslagen (l970:485) och lag om ändring i växtförädlar- rättslagen (1971 :392)

Enligt 54 5 första stycket patentlagen gäller att om en patenthavare skriftligen hos patentmyndigheten avstår från patentet. myndigheten skall förklara patentet upphört. Om ett patent är utmätt eller om tvist om över— föring av ett patent är anhängig. får dock enligt andra stycket patentet inte förklaras upphört så länge utmätningen består eller tvisten inte har blivit slutligt avgjord.

Ett patent som är belagt med kvarstad bör inte heller kunna förklaras upphört på grund av avstående från patenthavarens sida. Detsamma gäller ifråga om betalningssäkring. Det föreslås att paragrafen kompletteras med bestämmelser härom.

] övergångshänseende föreslås att vad som sägs om kvarstad i 54 å i dess nya lydelse också skall gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

1 33 & mönsterskyddslagen och 34 å växtförädlarrättslagen finns det be- träffande mönstetTätt resp. växtförädlarrätt bestämmelser om avförande ur registret. vilka överensstämmer med 54 & patentlagen. Dessa paragrafer föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Prop. l980/8l: 84 7.47—52 205

7.47. Förslaget till lag om ändring i brottsskadelagen (l978:4l3)

Enligt brottsskadelagen utgår under vissa förutsättningar ersättning av statsmedel för skada till följd av brott. 1 16 å andra stycket föreskrivs att anspråk på brottsskadcersättning med anledning av personskada inte får utmätas för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp får dock ske enligt vad som föreskrivs i UL. dvs. i den ordning som anges i 67 d &. I fråga om utbetalad ersättning gäller inte något särskilt utmät- ningsförbud. Enligt 67 e & UL får utmätning dock inte ske förrän dagen efter utbetalningen.

Enligt 5 kap. 7 & UB får skadestånd. som tillkommer gäldenären med anledning av bl.a. personskada. inte utmätas medan skadeståndet innestår hos den som skall utge det. Har skadeståndet bestämts att utgå som livränta, gäller vad som har sagts nu rätten till livräntan. I dessa hän- seenden överensstämmer paragrafen med gällande rätt. Enligt andra stycket skall emellertid skadestånd som avses i första stycket i viss utsträckning vara skyddat mot utmätning även efter utbetalning. Där anges sålunda att sedan skadeståndet har betalats ut. vad som hålls avskilt inte får utmätas. om skadeståndet skall tillgodose försörjningsbehov som alltjämt kvarstår eller. i annat fall, om mindre än två år har förflutit från det att medlen betalades ut.

Brottsskadeersättning har ett så nära samband med skadestånd att utmätningsskyddet för brottsskadeersättning med anledning av person- skada bör vidgas på samma sätt som i fråga om skadestånd av mot- svarande bcskaffenhet. I enlighet härmed föreslås en ny tredje mening i andra stycket av 16 å. där det anges att i fråga om förbud mot utmätning sedan ersättningen har betalats ut tillämpas 5 kap. 7 & andra stycket UB.

Vidare föreslås att hänvisningen till UL i fråga om utmätning av livränte— belopp ändras till att avse 7 kap. UB.

Det är utan någon särskild föreskrift tydligt att det vidgade utmätnings— förbudet inte inverkar på en utmätning av utbetald brottsskadeersättning. som har ägt rum före ikraftträdandet av lagändringen (jfr 7 & UBp).

7.48—52 Förslagen till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:]410), lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafildivräntor, lag om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till vissa trafiklivräntor, som utgår av statsmedel, m.m., lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor och lag om ändring i kungörelsen (1971:!4) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m.

Enligt 29 5 första stycket trafikskadelagen får fordran på trafikskade- ersättning med anledning av personskada inte utmätas för den skade- lidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp får dock ske enligt vad som föreskrivs i UL. dvs. iden ordning som anges i 67 d &. I fråga om utbetalad ersättning gäller inte något särskilt utmätningsförbud. Enligt 67 e & UL får utmätning dock inte ske förrän dagen efter utbetalningen.

Prop. 1980/81: 84 7.53 206

Som har nämnts i det föregående har i 5 kap. 7 5 andra stycket UB tagits upp en bestämmelse. enligt vilken skadestånd med anledning av bl.a. personskada skall i viss utsträckning vara skyddat mot utmätning även efter utbetalningen. Förbudet mot utmätning av trafikskadeersättning med anledning av personskada bör vidgas på motsvarande sätt. I enlighet härmed anges i en ny tredje mening i 29 5 första stycket att i fråga om förbud mot utmätning sedan ersättningen har betalats ut gäller 5 kap.-7 & andra stycket UB.

Vidare föreslås att hänvisningen i första styckets andra mening till UL ändras till att avse 7 kap. UB.

Bestämmelser om utmätningsförbud som överensstämmer med 29 & första stycket trafikskadelagen finns i 16 & lagen om tillägg till vissa trafik- livräntor. 6 5 förordningen om tillägg till vissa trafiklivräntor. som utgår av statsmedel. m.m.. 11 &" lagen om tillägg till vissa ansvarslivräntor och 9 & kungörelsen om tillägg till vissa statliga skadelivräntor. m.m. Dessa para- grafer föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Det är utan någon särskild föreskrift tydligt att det vidgade utmätnings- skyddet inte inverkar på en utmätning av utbetalt belopp som har ägt rum före ikraftträdandet av lagändringen (jfr 7 5 UBp).

7.53. Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (l921:225) 11 &

Enligt 11 & första stycket konkurslagen (KL) skall i vissa fall en fordran. som en borgenär åberopar. utan närmare prövning godtas som stöd för hans behörighet att söka gäldenären i konkurs. Detta gäller bl.a. när över- exekutor har förordnat om verkställighet av en skiljedom beträffande ford- ringen och annat inte har förordnats av högre myndighet eller av domstol, där talan mot skiljedomen är anhängig (jfr 46 & UL). ] andra fall än som nämns i första stycket skall enligt andra stycket borgenären styrka en åberopad fordran.

Beredningen har föreslagit att en fordran som har fastställts genom skiljedom skall godtas som stöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs. om skiljedomen får verkställas enligt vad som sägs i UB. Detta har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Förslaget har dock kriti— serats av konkurslagskommittén. som inte anser det lämpligt att det införs ett krav på prövning från konkursdomarens sida. Enligt kommittén bör som villkor för behörighet uppställas att kronofogdemyndigheten har funnit att skiljedomen får verkställas och att annat inte har förordnats. För egen del vill jag framhålla följande.

Uppgiften att pröva frågan huruvida en skiljedom får verkställas skall enligt UB ankomma på kronofogdemyndigheten. som förutsätts göra pröv- ningen i själva verkställighetsmålet (3 kap. 15— 18 55 UB). När hinder inte

Prop. 1980/81: 84 7.53 207

möter mot verkställighet. skall kronofogdemyndigheten meddela ett särskilt beslut härom som kan överklagas för sig. Ett sådant beslut förut- sätter emellertid att verkställighet av skiljedomen har sökts. Det är därför inte lämpligt att uppställa en prövning av kronofogdemyndigheten som villkor för att fordringen skall godtas som grund för behörighet att söka gäldenären i konkurs.

Å andra sidan synes det inte heller lämpligt att en fordran skall utan vidare godtas så snart en skiljedom föreligger. ] stället bör konkurs- domstolen få pröva huruvida skiljedomen är verkställbar enligt UB:s regler. En sådan ordning torde inte behöva medföra några särskilda problem. Jag godtar sålunda beredningens förslag.

] enlighet härmed anges i förevarande paragraf att en fordran som har fastställts genom skiljedom skall godtas. om skiljedomen får verkställas enligt 3 kap. 15 eller 16 få UB och en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 18 å i samma kapitel. Om borgenären tidigare har sökt verkställighet av skiljedomen och kronofogdemyndigheten har funnit att hinder inte möter mot verkställighet. kan vad som har förekommit i utsökningsmålet åberopas även i konkursmålet. Konkursdomaren är dock inte bunden av kronofogdemyndighetens beslut.

14 a å

Denna paragraf innehåller bestämmelser om beviljande av säkerhets- åtgärd för tiden mellan en konkursansökan och konkursbeslutet. Om sannolika skäl föreligger för bifall till konkursansökningen och det skäligen kan befaras att gäldenären undandrar egendom. får sålunda konkurs- domaren eller domstolen. om särskild anledning förekommer, förordna om kvarstad eller skingringsförbud på gäldenärens egendom i avvaktan på prövning av ansökningen. Därvid har vad som enligt 15 kap. RB gäller om kvarstad och skingringsförbud motsvarande tillämpning. om inte annat följer av KL (jfr 14 c 5). Konkursdomaren eller domstolen får medge undantag från beviljad säkerhetsåtgärd.

Enligt förslaget till ändring av RB skall kvarstad och skingringsförbud föras samman till en åtgärd, benämnd kvarstad. [ enlighet härmed föreslås att vad som sägs om skingringsförbud i förevarande paragraf utgår. Vidare föreslås att hänvisningen till tillämpliga bestämmelser jämkas något. Det bör sålunda anges att vad som gäller om kvarstad för fordran som beviljas enligt 15 kap. RB har motsvarande tillämpning. om inte annat följer av KL. Denna hänvisning åsyftar även UB:s regler om verkställighet av beslut om kvarstad för fordran (se 16 kap. 10 och 13— 15 åå). Undantag föreslås dock för vad som föreskrivs i 16 kap. 15 å andra stycket UB om att kvarstads— belagd egendom vid utmätning resp. betalningssäkring för en annan fordran skall anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Någon sådan utmätningsverkan. bör inte inträda då kvarstaden utgör säker- hetsåtgärd i avvaktan på konkurs.

Prop. HSO/81:84 7.53 208

Det kan påpekas att UB:s bestämmelser om verkställighet av kvarstad i viss utsträckning medger att åtgärderna för säkerställande anpassas efter förhållandena. Enligt 15 kap. 10 å i förslaget till ändring av RB kan också domstolen vid behov meddela närmare föreskrifter om verkställandet av bl.a. kvarstad.

14bä

] denna paragraf ges bestämmelser om meddelande av rcseförbud för gäldenären och om häktning för tiden från konkursansökan till dess att ansökningen hinner prövas. 1 tredje stycket föreskrivs bl.a. att bestäm- melserna om'reseförbud i 15 kap. RB har motsvarande tillämpning be- träffande sådan säkerhetsåtgärd som avses i paragrafen. om inte annat följer av KL.

Enligt förslaget till ändring av RB skall säkerhetsåtgärden rcseförbud i 15 kap. utgå. De bestämmelser i 15 kap. RB som åsyftas mcd nyssnämnda hänvisning torde endast vara 5 och 6 %. närmast 5 få första och fjärde styckena och 615 första stycket första meningen. vilka bestämmelser gäller även andra säkerhetsåtgärder (jfr 14 c ft KL). Motsvarande bestämmelseri förslaget till ändring av RB finns i 15 kap. 5. 6 och 8 åå. Hänvisningen bör därför ändras till att avse dessa föreskrifter. Även en annan. mindre jämkning föreslås.

245

I denna paragrafföreslås att en hänvisning till UL ändras till att avse UB.

27%

1 fråga om besvär över tillsynsmyndighetens beslut i ärende om ianspråktagande av gäldenärens inkomst hänvisas i sista stycket av före- varande paragraf till UL:s bestämmelser om klagan över utmätning av lön. Hänvisningen föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelseri UB.

38.5

I paragrafens första stycke föreskrivs f.n. att förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom utmätning går åter. om egendomen har tagits i mät senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för någon gäldenären närstående. går förmånsrätten eller betal- ningen också åter. om egendomen har tagits i mät dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Vad som sägs i paragrafen om att egendom har "tagits i mät" inom viss tid före fristdagen torde innebära att återvinningsfristen räknas först från det att utmätningen har medfört förmånsrätt. Bestämmelser om tidpunkten för förmånsrättens inträde finns i UL (77 5 1 och 2 mom.. 83 å och 91 a & 2 mom.; jfr 8 & förmånsrättslagen). Huvudregeln är att förmånsrätten

Prop. BSO/81:84 " ' 7.53 209

inträder först när utmätningen har säkerställts. men vissa undantag finns.

Enligt UB skall som huvudregel gälla att utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet (4 kap. 30 å). Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg. intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom skall dock inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Undantag gäller också för utmätning av lön o.d.

Återvinningsfristen beträffande utmätning bör även i fortsättningen räknas från det att förmånsrätten inträdde. Lydelsen av 38 5 KL passar emellertid inte till de nya bestämmelserna i UB och bör därför jämkas. I den föreslagna nya lydelsen anges som förutsättning för återgång av förmånsrätt eller betalning på grund av utmätning att förmånsrätten har inträtt senare än tre månader resp. två år före fristdagen.

l paragrafens andra stycke anges f.n. att förmånsrätt på grund av betal- ningssäkring går åter, om egendomen har tagits i anspråk senare än tre månader före fristdagen. Det kan påpekas att beträffande tidpunkten för uppkomsten av förmånsrätt på grund av betalningssäkring gäller vad som är föreskrivet i fråga om utmätning (14 5 första stycket lagen om betal- ningssäkring för skatter. tullar och avgifter. se även förslaget till ändring av denna lag). Bestämmelsen föreslås ändrad på samma sätt som första stycket.

545

1 första stycket av denna paragraf regleras kronofogdemyndighetens befogenhet att bevilja handräekning för att en konkursförvaltare skall få tillgång till gäldenärens egendom. I fråga om klagan över kronofogde- myndighetens beslut eller åtgärd enligt första stycket har enligt andra stycket bestämmelserna i UL om klagan över utmätning i allmänhet mot- svarande tillämpning.

Hänvisningen föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelser i

UB. Förslaget innebär att talan av någon av parterna skall föras inom tre veckor från delgivning av beslutet och att talan av en tredje man får föras utan inskränkning till viss tid.

71. 73. 74 och 76 55

I fråga om försäljning av egendom i konkurs görs i KL. i motsats till vad som föreskrivs om skepp, inte skillnad mellan registrerat och oregistrerat luftfartyg. Detta överensstämmer med vad som f.n. gäller enligt UL och LfL. l UB skiljs däremot mellan registrerat och inte registrerat luftfartyg. Under 11 kap. UB hänförs inte annat än försäljning av registrerat luftfartyg (och intecknade reservdelar). medan försäljning av oregistrerat luftfartyg följer bestämmelserna för lös egendom i allmänhet i 8 och 9 kap. UB.

KL:s försäljningsregler har samband med bestämmelserna om för- säljning av utmätt egendom och bör ändras på motsvarande sätt. Änd- 14 Riksdagen [980/81. ! sum/. Nr 84

Prop. 1980/81: 84 7.53 210

ringarna berör 71 & fjärde och femte styckena och 76 å.

] 73 & KL. som reglerar en handpanthavares försäljningsrätt. bör beaktas 10 kap. 7 & HB. som föreskriver att skepp. skeppsbygge eller luft- fartyg inte får med laga verkan handpantsättas. Bestämmelsen i första stycket tredje meningen föreslås jämkad i enlighet härmed.

För det fallet att konkursbos egendom skall säljas på auktion genom för- valtarens försorg föreskrivs i 74 & Kl. att förvaltaren skall låta kungöra auktionen på det sätt och inom den tid som anges i UL för kungörande av auktion på egendom av det slag som det är fråga om. Det är dock inte i något fall nödvändigt att kungörelsen förs in i Post- och lnrikes Tidningar. Enligt andra stycket i paragrafen gäller detsamma beträffande auktion som enligt 73 å ombesörjs av en borgenär.

UL innehåller numera inte bestämmelser om kungörande av exekutiv auktion annat än beträffande vanlig lös egendom (90 och 91 55). 1 fråga om exekutiv auktion på registrerat skepp och skeppsbygge. luftfartyg och in- tecknade reservdelar till luftfartyg samt fast egendom finns regler om kun- görande av auktionen i SfL. LfL och FfL. Där anges emellertid endast att auktionen skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt eller. i fråga om luft- fartyg och intecknade reservdelar. på lämpligt sätt minst sex veckor i förväg (6 & SfL. 6 & LfL och 20 å FfL). Närmare föreskrifter i saken har meddelats i verkställighetsföreskrifter till nämnda lagar. På motsvarande sätt innehåller UB endast allmänt hållna regler om kungörandet av exekutiv auktion. medan närmare bestämmelser förutsätts komma att meddelas i verkställighetsföreskrifter (se 9 kap. 2 5. 10 kap. 6 5. 11 kap. 25 och 12 kap. 20 15 UB). Detta gäller även vanlig lös egendom.

På grund härav föreslås att hänvisningen i 74 å KL till UL:s bestäm- melser ändras till att helt allmänt gälla vad som är föreskrivet i UB elleri tillämpningsbestämmelser -— om kungörandet av, exekutiv auktion på aktuell egendom.

81.5

I denna paragraf regleras frågan i vad mån konkurskostnader skall tas ut ur egendom. i vilken särskild förmånsrätt gäller. Kostnader som hänför sig till sådan egendom skall tas ut av egendomens avkastning och köpeskilling i den mån det inverkar på de borgenärers rätt. som inte har särskild förmånsrätt i egendomen (första stycket). Å andra sidan får annan konkurskostnad inte tas ut av egendomens avkastning och köpeskilling. om det är till förfång för någon. som har särskild förmånsrätt i egendomen eller förmånsrätt som skall beaktas framför den särskilda (andra stycket). Om den särskilda förmånsrätten grundar sig på företagsinteckning. gäller dock från sistnämnda regel det undantaget att av egendomen får bestridas även andra konkurskostnader än sådana som hänför sig till egendomen. i den mån boet i övrigt inte lämnar tillgång därtill.

Enligt förmånsrättslagen kan ett kollektiv av lös egendom. som hör till

Prop. 1980/81: 84 -' . 7.53 21 1

näringsverksamhet i vilken företagsinteckning kan meddelas. vara föremål för förmånsrätt inte bara på grund av en sådan inteckning utan också på grund av fordran hos en hyresgäst eller arrendatori anledning av ett hyres- eller arrendeavtal angående en lägenhet eller jord som var avsedd för verksamheten (5 & första stycket förmånsrättslagen). En hyresvärds eller jordägares förmånsrätt är begränsad till ett belopp som svarar mot tre månaders hyra resp. ett års arrendeavgift. Den gäller närmast framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning (9 5 första stycket).

Beredningen har föreslagit att undantagsregeln i 81 å andra stycket KL vidgas till att avse även förmånsrätt för en hyresvärds eller jordägares fordran. Detta har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. bl.a. av konkurslagskommitte'n. Endast en remissinstans har ifrågasatt lämplig- heten av förslaget.

För egen del villjag först nämna att undantagsregeln tidigare gällde i fall då den särskilda förmånsrätten var av sådan beskaffenhet att den kunde göras gällande endast i konkurs. Detta var förhållandet främst i fråga om förlagsinteckning. Bestämmelsen ändrades med anledning av tillkomsten av institutet företagsinteckning. Sådan inteckning kan åberopas vid såväl utmätning som konkurs. Beträffande skälen till nämnda ändring vill jag hänvisa till vad som anfördes i prop. 1967:113.

Förmånsrätten för en hyresvärd ellerjordägare enligt 5 5 första stycket 1 förmånsrättslagen kan ses som en legal företagsinteckning med bästa rätt. Det är därför naturligt att den jämställs med företagsinteckning när det gäller uttagandet av konkurskostnader. Härigenom undviks också att allmänna konkurskostnader skall tas ut efter en hyresvärds eller jord- ägares förmånsberättigade fordran men före en fordran på grund av företagsinteckning.

Det kan tilläggas att båda dessa förmånsrätter gäller vid såväl utmätning som konkurs. F.n. råder emellertid vid utmätning den skillnaden att en hyresvärd ellerjordägare måste själv söka utmätning för att få sin förmåns- rätt beaktad. medan företagsinteckning skall respekteras även vid utmätning för en annan borgenärs fordran (139 5 UL). Enligt UB skall en hyresvärds eller jordägares förmånsrätt likställas med företagsinteckning i detta avseende (8 kap. 13 & UB).

På grund av det anförda godtarjag beredningens förslag.

979'

Paragrafen reglerar konkursgäldenärens rätt att av konkursboet utfå utmätningsfri egendom m.m. ] första stycket föreslås att hänvisningen till 65 & UL ändras till att gälla 5 kap. 1. 2 och 4 55 UB. I fråga om utmätning hos ett dödsbo torde det inte vara behövligt att nämna 5 kap. 3 få UB. Det synes tillräckligt med bestämmelserna i tredje stycket av 97 & KL. Hän- visningen i paragrafens andra stycke till 65 ä 1 mom. 7 UL föreslås bli ersatt av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i 5 kap. 1 ål 7 UB.

Prop. 1980/81: 84 7.53 212

Det kan påpekas att 97 %& KL enligt förslaget. liksom f.n.. inte gäller när en annanjuridisk person än ett dödsbo har försatts i konkurs.

208 &

I denna paragraf meddelas bestämmelser om jäv mot tjänstemän vid tillsynsmyndigheten i konkurs. dvs. vissa kronofogdemyndigheter. Där anges att i fråga om sådant jäv gäller, utöver vad som följer av 4 & förvalt- ningslagen (l97lz290). att den som i mål om uttagande av skatter. böter eller andra på indrivning beroende medel har tagit befattning med in- drivning av en fordran som görs gällande i konkursen eller har vidtagit exekutiv åtgärd för uttagande av en sådan fordran inte får fullgöra någon tillsynsuppgift i konkursen. Uttrycket "mål om uttagande av skatter. böter eller andra på indrivning beroende medel" anknyter till 1 5 första stycket utsökningskungörelsen och åsyftar allmänna mål.

1 UB används i fråga om mål som nu avses beteckningen allmänt mål (se 1 kap. 6 €). Samma uttryck bör användas även i KL. Enligt 2 kap. 30 li tredje stycket UB skall ansökan i ett allmänt mål anses gjord, när indriv- ningshandlingarna har kommit in till kronofogdemyndigheten eller. om myndigheten är ansluten till systemet för automatisk databehandling inom exekutionsväsendet. när indrivningsuppdraget har förts in i systemet och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. Det innebär att ett utsökningsmål föreligger så snart kronofogdemyndigheten får befattning med indrivningen. Det synes inte behövligt att somjävsgrundande omstän- dighet. vid sidan av att tjänstemannen har tagit befattning med indrivning. särskilt nämna att han har vidtagit exekutiv åtgärd. Befattning med indriv- ning måste med nämnda utgångspunkt innefatta även exekutiva åtgärder. 208 & föreslås ändrad i enlighet med det anförda.

Övergångsbestämmelserna

Enligt den föreslagna ändringen av 11 & KL skall en fordran som har fastställts genom skiljedom godtas som stöd för behörighet att söka gälde- nären i konkurs under förutsättning att skiljedomen får verkställas enligt bestämmelserna i 3 kap. 15 eller 16 & UB och att en domstol inte har med- delat ett sådant förordnande som avses i 18 å i samma kapitel. 3 kap. UB innehåller emellertid inte någon bestämmelse om verkställighet av en skiljedom, som inte grundas på skiljeavtal utan som har meddelats med stöd av en föreskrift i lag utan tillämpning av skiljemannalagen. En sådan bestämmelse har i stället tagits upp i 12 & UBp. 1 följd härav föreslås be- träffande en sådan skiljedom en övergångsbestämmelse av samma innebörd som den nya regeln i 11 å KL.

Vidare föreslås att 11 å i dess äldre lydelse skall tillämpas. när över- exekutor har förordnat om verkställighet av en skiljedom. Enligt 5 & UBp kan ett sådant förordnande meddelas även efter UB:s ikraftträdande, om ansökan enligt 46 & UL har gjorts hos överexekutor före ikraftträdandet.

Prop. HBO/81:84 ' - 7.54—5.5 213

Skingringsförbud enligt 14 a 5 skall efter ikraftträdandet inte förekomma som en särskild säkerhetsåtgärd vid sidan av kvarstad. (')m skingrings- förbud har beviljats före ikraftträdandet. bör vad som sägs om kvarstad i paragrafens nya lydelse tillämpas. En föreskrift härom har tagits tipp i övergångsbestämmelserna (jfr 33 & UBp samt punkt 3 i övergångsbestäm- melserna till ändringarna i RB).

När tillsynsmyndigheten före ikraftträdandet har meddelat ett beslut enligt 27 å fjärde stycket KL i fråga om ianspråktagande av en konkurs- gäldenärs inkomst. bör i fråga om talan mot beslutet tillämpas vad som föreskrivs i paragrafen i dess äldre lydelse (jfr 35 & första stycket och 40 5 UBp). Det innebär bl.a. att talan skall föras hos överexekutor. Mot- svarande bör gälla. när kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet har meddelat ett beslut eller vidtagit en åtgärd enligt 54 & första stycket. Det föreslås en övergångsbestämmelse av nu angiven innebörd. Den komplet- teras av UBp när det gäller förfarandet hos överexekutor och talan mot överexekutors beslut m.m. (se 40 äjfrd med 35 & UBp).

Enligt den föreslagna ändringen av 81 & KL skall även en hyresvärds eller jordägares fordran som är förmånsberättigad enligt 5 & första stycket 1 förmånsrättslagen få stå tillbaka för allmänna konkurskostnader under de förutsättningar som anges i paragrafen. Detta bör inte gälla. om gäldenären har försatts i konkurs på grund av en ansökan som har gjorts före ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna. En föreskrift härom har tagits upp sist bland övergångsbestämmelserna.

7.54. Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs

1 9 & lönegarantilagen, som innehåller bestämmelser om talan mot kronofogdemyndighetens beslut i en mindre konkurs att en arbetstagares fordran inte omfattas av lönegarantin, hänvisas till UL:s bestämmelser om klagan över utmätning i allmänhet. Hänvisningen föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelser i UB. Det kan påpekas att det förhållandet att överexekutor slopas som klagoinstans och att talan mot kronofogde- myndighetens beslut skall föras direkt i hovrätten inte bör föranleda någon ändring av bestämmelsen i paragrafens sista mening att talan inte får föras mot hovrättens beslut. _

När beslut som avses i 9 5 har meddelats av kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet av lagändringen. bör 9 5 i dess äldre lydelse tillämpas. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.55. Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 11 kap. 1 och 3 55

Andra stycket i 11 kap. 1 5 brottsbalken (BrB) innehåller i första meningen en bestämmelse om straff för en gäldenär. som vid konkurs eller

Prop. 1980/81: 84 7.55 214

förhandling om offentligt ackord eller i förteckning till utmätningsed eller till betalningssäkringsed uppsåtligen förtiger en tillgång. uppger en obe- fintlig skuld eller lämnar en annan sådan oriktig uppgift. Gäldenären skall då dömas för oredlighet mot borgenärer. om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet. l 3 å" andra stycket finns en motsvarande bestämmelse i fall då de oriktiga uppgifterna har lämnats av grov oaktsamhet. Brottsbeteckningen är här vårdslöshet mot borgenärer.

1 UB meddelas bestämmelser om skyldighet för en utmätningsgäldenär att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet och om skyldighet för honom att inställa sig till förhör inför kronofogdemyndig- heten och att upprätta en skriftlig förteckning över tillgångarna. Gälde- nären skall också kunna åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i en förteckning (2 kap. 10 å och 4 kap. 14 & UB). De nämnda bestäm- melserna skall enligt förslaget till ändring av lagen om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter gälla även vid verkställighet av betalnings- säkring. Med anledning härav föreslås att lagen om utmätningsed och bestämmelserna om betalningssäkringsed upphävs (se 2 & UBp och förslaget till ändring av betalningssäkringslagen). Vad som sägs i 11 kap. 1 och 3 åå BrB om utmätningsed och betalningssäkringsed bör därför utgå. Beredningen. som i övrigt inte har föreslagit någon ändring av 11 kap. 1 och 3 ss. har utgått från att en gäldenär. som i samband med utmätning lämnar oriktiga uppgifter om sina tillgångar. kan straffas för osann resp. vårdslös försäkran enligt 15 kap. 10 5. om uppgifterna skriftligen bekräftas på heder och samvete. I likhet med vad som f.n. gäller skall vidare en gäldenär som vid utmätning åberopar en oriktig handling eller ett skenavtal kunna straffas för oredlighet mot borgenärer under de förutsättningar som gäller enligt 11 kap. 1 få andra stycket andra meningen. Beredningens ståndpunkt hari allmänhet godtagits av remissinstanserna. RÅ har emellertid ansett att alla fall då en utmätningsgäldenär lämnar oriktiga uppgifter i samband med en utmätningsförrättning bör bedömas enhetligt. En lösning är därvid enligt RÅ att enbart bestämmelsen om osann resp. vårdslös försäkran blir tillämplig i sådana fall. Enligt RSV bör en gäldenär som skriftligen bekräftar oriktiga uppgifter inför kronofogde- myndigheten dömas för oredlighet eller vårdslöshet mot borgenärer oavsett om han därvid åberopar en oriktig handling eller ett skenavtal. Frågan huruvida han därutöver skall dömas för osann resp. vårdslös försäkran torde enligt RSV få bero på om oredligheten i det enskilda fallet kan anses som grov eller inte. För egen del villjag först framhålla att straffansvar för oriktiga uppgifter i samband med en exekutiv förrättning bör gälla endast uppgifter som en gäldenär lämnar om sina tillgångar. Vidare bör ansvar kunna ådömas endast för sådana oriktiga uppgifter som gäldenären har bekräftat skrift-

Prop. HBO/81:84 |__. 7.55 215

ligen på heder och samvete. Bestämmelserna om osann resp. vårdslös försäkran i 15 kap. 10 g" BrB. vilka är direkt tillämpliga i ett sådant fall. får anses innefatta en tillräcklig kriminalisering av de gärningar som avses nu. De brott som avses i 11 kap. l å andra stycket andra meningen är av en allvarligare karaktär än att lämna oriktiga uppgifter angående tillgångarna. Åberopandet av en oriktig handling eller ett skenavtal utgör i allmänhet led i ett mera planmässigt förfarande i syfte att undgå verkställighet. Dessa förfaranden kan inte anses tillräckligt bestraffade genom att gäldenären döms till ansvar enbart enligt 15 kap. 10.5 BrB. .lag är därför inte beredd att frångå beredningens ståndpunkt i saken.

17 kap. 13 .5

Enligt paragrafens första stycke skall den som bryter mot ett förbud att sälja eller skingra gods eller att utge annans gods. rubbar gods som har blivit satt i kvarstad. taget i anspråk genom betalningssäkring. utmätt eller beslagtaget. skadar eller tar bort en myndighets anslag eller försegling eller annars olovligen öppnar vad en myndighet har tillslutit eller också över- träder ett annat liknande av en myndighet meddelat förbud dömas för överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år. Andra stycket innehåller en straffbestämmelse för det fallet att någon vägrar en förrättningsman inträde som denne har rätt att fordra.

Enligt vad som föreslås i detta lagstiftningsärende skall skingringsförbud inte längre finnas som en särskild säkerhetsåtgärd vid sidan av kvarstad. Skingringsförbud nämns inte uttryckligen i 17 kap. 13 & BrB men orda- lydelsen i första stycket anknyter till uttryckssättet i lagrum som f.n. ger möjlighet att meddela ett sådant förbud. Lydelsen bör därför jämkas. Bestämmelsen bör även i övrigt närmare anslutas till UB.

! beredningens förslag till ändrad lydelse nämns att någon olovligen rubbar. skadar eller eljest förfogar över egendom som är föremål för beslag. kvarstad. utmätning. annan verkställighet eller därmed jämförlig åtgärd. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. RÅ har emellertid ansett att lydelsen innebär en inte avsedd utvidgning av det straffbara området. eftersom bestämmelsen kommer att omfatta även fall som nu bedöms som skadegörelse. Med anledning härav villjag framhålla att det förhållandet att en åtgärd beträffande egendom som avses i para- grafen utgör skadegörelse inte bör hindra att åtgärden även är straffbelagd enligt förevarande paragraf. För att ansvar skall komma i fråga för över- trädelse av myndighets bud krävs att gärningsmannen har kännedom om myndighetens åtgärd. .

Den nu föreslagna lydelsen överensstämmer i huvudsak med bered- ningens förslag. Betalningssäkring har dock lagts till. Å andra sidan nämns inte särskilt "annan verkställighet". [ uttrycket "annan liknande åtgärd” inbegrips införsel och verkställighet enligt 16 kap. UB samt verkställighet som kan förekomma utanför UB:s område, sålunda även verkställighet

Prop. 1980/81: 84 7.55 216

genom en administrativ myndighets försorg. dock endast såvitt den rör viss egendom. Vidare inbegrips en åtgärd som i likhet med de nyss nämnda vidtas av en myndighet och innefattar ett rättsligt ingripande i syfte att begränsa rådigheten beträffande viss egendom.

Bestämmelsen omfattar inte bara att någon handlar i strid mot ett förbud som myndigheten uttryckligen meddelar utan även att någon bryter mot ett förbud som enligt lag följer av ett visst beslut (t.ex. om utmätning). Straff- bestämmelsen inbegriper dock endast olovliga handlingar som begås medan egendomen är föremål för myndighetens åtgärd. Härigenom utesluts handlingar som äger rum först sedan myndigheten har skilt sig från ärendet. Att någon t.ex. efter fullbordad verkställighet genom över- lämnande av viss egendom olovligen tar egendomen i besittning hör inte hit.

Bestämmelser om att kronofogdemyndighetens beslut medför rådighets- inskränkningar finns på flera håll i UB. Som exempel kan nämnas 4 kap. 29 ä. 6 kap. 5 och 12 55. 12 kap. 5 och 6 515. 15 kap. 205 samt 16 kap. 14 och 16 55. Bestämmelser om rättsverkan av beslag finns i 27 kap. 10 & RB. 1 betalningssäkringslagen finns bestämmelser om den rådighetsinskränkning som följer av betalningssäkring.

Bestämmelsen om straff för den som olovligen rubbar eller skadar egendomen riktar sig mot envar som uppsåtligen handlar i strid mot myndighetens beslut eller vad som följer av beslutet. Den drabbar sålunda även en tredje man som bryter mot ett förbud att utge viss egendom som han innehar. Den kan emellertid drabba även en helt utomstående. Tredje mannens åtgärd är då ofta straffbar enligt andra lagrum. t.ex. som stöld eller skadegörelse. 1 så fall får konkurrensfrågan lösas enligt vanliga regler.

Ordet "förfogar" inbegriper såväl rättsliga som faktiska åtgärder. t.ex. otillåten avverkning på en utmätt fastighet. Termen syftar i första hand på åtgärder som vidtas av ägaren till egendomen. Straffbestämmelsen kan emellertid bli tillämplig även på t.ex. en nyttjanderättshavare som förfogar över egendomen på motsvarande sätt. om detta förfogande inte innefattar utövning av en rätt som är skyddad mot utmätningssökanden. Ett faktiskt förfogande torde f.ö. i allmänhet innebära att egendomen rubbas eller skadas.

Om en gäldenär överlämnar utmätt egendom till en tredje man. t.ex. till fullgörande av ett tidigare slutet köpeavtal om egendomen. kan det innebära en straffbar handling. Det bör emellertid i sammanhanget erinras om att det förfogandeförbud som följer av särskilda bestämmelser inte alltid är absolut. Enligt 4 kap. 29 å UB gäller förfogandeförbudet endast sådana åtgärder som är till skada för utmätningssökanden. Överlåtelse av t.ex. en utmätt fastighet inverkar inte på utmätningssökandens rätt och är sålunda inte straffbar enligt förevarande bestämmelse. Att straffbestäm— melsen har denna innebörd följer av ordet "olovligen" och torde inte där- utöver. vilket en remissinstans har ifrågasatt. behöva anges i lagtexten.

Prop. 1980/81: 84 . 7.55 217

Otillåtna förfoganden blir straffbara så snart ett meddelat beslut skall lända till efterrättelse. Det förutsätts alltså inte att beslutet har kommit till uttryck genom märkning eller annat säkerställande av den egendom som är föremål för ingripandet. Endast uppsåtligt handlande är emellertid straff- belagt. Ansvar kommer alltså bara i fråga för den som känner till beslutet.

Beredningen har behandlat frågan huruvida straffbestämmelserna bör omfatta det fallet att en sekundogäldenär betalar en fordran i strid mot ett av kronofogdemyndigheten meddelat förbud. En sådan betalning torde inte f.n. anses straffbar. Enligt beredningen finns det inte tillräcklig anledning att straffbelägga en sådan åtgärd. Kronofogdeföreningen har däremot förordat en straffbestämmelse för detta fall. Föreningen fram- håller att utmätta fordringar och rättigheter ofta representerar större värden än t.ex. utmätt lösöre och att behovet av en straffsanktion mot en sekundogäldenär eller annan förpliktad som uppsåtligen neutraliserar verkan av en fordrings— eller rättighetsutmätning inte kan anses mindre än när det gäller andra kronofogdemyndighetens beslut.

För egen del vill jag först understryka att det förhållandet att sekundo- gäldenären trots förbudet betalar till sin borgenär inte befriar honom från sin förpliktelse. Han är alltså skyldig att betala på nytt till kronofogde- myndigheten eller till den till vilken fordringen övergår. Det är visserligen tänkbart att sekundogäldenären genom betalningen har satt sig ur stånd att fullgöra sin förpliktelse i behörig ordning. Detta torde emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att straffbelägga åtgärden. Sekundogäldenären kan ju även genom andra förfoganden över sina medel sätta sig ur stånd att betala. Jag anser sålunda att beredningens förslag att lämna dessa fall utanför det straffbara området bör följas. Att förslaget har den angivna innebörden följer av att det endast är förfoganden över bestämd egendom som har straffbelagts.

Straffbestämmelsen kan dock undantagsvis vara tillämplig i fråga om pengar eller annan generiskt bestämd egendom, nämligen om ett förbud har meddelats beträffande egendom som hålls avskild för fullgörande av en viss förpliktelse (t.ex. redovisningsmedel).

[ överensstämmelse med gällande lag kriminaliseras vidare att någon skadar eller tar bort en myndighets anslag eller försegling eller annars olovligen öppnar vad en myndighet har tillslutit eller överträder ett annat liknande av en myndighet meddelat förbud.

36 kap. 4 5

Enligt 36 kap. 1 & kan utbyte av brott enligt BrB samt förlag för brott, vars mottagande är straffbart enligt BrB, under vissa förutsättningar förklaras förverkat. Vidare kan enligt 2 & förverkande ske av egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt BrB eller som har frambragts genom ett sådant brott. Detsamma gäller egendom som någon har använt eller annars tagit befattning med på ett sätt som utgör brott enligt BrB. För-

Prop. 1980/81: 84 7.55 218

verkande enligt 1 eller 2 5 kan avse antingen själva den aktuella egendomen (sakförverkande) eller dess värde (värdeförverkande). Enligt 3 15 kan förverkande även ske av föremål. som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning. .

Enligt 4 5 första stycket får förverkande på grund av brott ske hos a) gärningsmannen eller annan medverkande till brottet. b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var. e) den som har beretts vinning genom brottet eller d) den som efter brottet har förvärvat egendomen genom ett familjerättsligt fång eller genom gåva eller som efter brottet har förvärvat egendomen på annat sätt och därvid kände till eller hade skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet. Enligt andra stycket i paragrafen får förverkande inte ske. om egendomen vid brottet inte tillhörde någon av dem som anges under första stycket a)—c). Det kan påpekas att 4 5 inte är tillämplig beträffande förverkande enligt 3 5 av brottsverktyg.

1 4 & tredje stycket anges att en särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består. om inte även den särskilda rätten förklaras förverkad. Med uttrycket "särskild rätt" avses enligt förarbetena begränsade sak- rätter. t.ex. panträtt, och en Säljares rätt till egendom som har sålts under äganderättsförbehåll (se prop. 1968:79 s. 53 och 63). Med äganderätts- förbehåll torde böra jämställas förbehåll om återtaganderätt. Däremot inbegrips inte t.ex. nyttjanderätt till lös sak (jfr NJA 1975 s. 528). Utmätning torde inte heller omfattas. Innebörden av att en särskild rätt förklaras förverkad är att rättigheten upphör.

Frågan om förverkande prövas i allmänhet i samband med att domstolen prövar ansvarsfrågan. När frågan om förverkande angår någon annan än den som är åtalad. skall enligt 17 5 lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken (Rp) talan föras mot honom.

Bestämmelser om förverkande finns i flera lagar vid sidan av BrB. t.ex. lagen (l960:4l8) om straff för varusmuggling (9, 10 och 12 55) och valuta- lagen (1939:350. 11 å). Bestämmelserna i 36 kap. BrB gälleri stor utsträck- ning även vid förverkande enligt specialstraffrättsliga bestämmelser.

Enligt 27 kap. 1 & första stycket RB får föremål som skäligen kan antas vara förverkat på grund av brott tas i beslag. Detsamma gäller enligt 14 a & i fråga om föremål som skäligen kan antas vara förverkat enligt 36 kap. 3 & BrB. ] 10 5 finns bestämmelser om hur ett beslag skall säkerställas. Bestäm- melsema överensstämmer i stort sett med vad som gäller i fråga om säker- ställande av utmätning av lös egendom. Särskilda bestämmelser om beslag finns i en del andra lagar än RB. Beslag används regelmässigt för att säker- ställa ett sakförverkande.

Vid ett sakförverkande kan konkurrens uppkomma mellan förverkandet och en utmätning av samma egendom. Det finns inte f.n. några bestäm- melser som reglerar hur den konkurrensfrågan skall lösas. Det har i rätts—

Prop. 1980/81: 84 . 7.55 219

praxis fastslagits att en utmätning av egendom som har tagits i beslag för att säkerställa ett sakförverkande inte medför någon rubbning av beslaget (NJA 1965 s. 97 l). Kronofogdemyndigheten är i ett sådant fall förhindrad att omhänderta egendomen och sälja den eller vidta annan motsvarande åtgärd. Om egendomen därefter förklaras förverkad. torde den rätt som har vunnits genom utmätningen utan vidare upphöra.

RSV har i en skrivelse tilljustitiedepartementet anfört att det hos krono- fogdemyndighetema råder delade meningar hur frågan om konkurrens mellan en utmätning som har skett före beslag och ett förverkande av samma egendom skall lösas. Enligt en uppfattning skall. sedan för- verkandefrågan har avgjorts. utmätningsförfarandet fortsätta och utmät- ningsborgenären få full betalning innan förverkandeanspråket kan upp- fyllas. Enligt en annan uppfattning skall utmätningen alltid vika för statens anspråk på förverkande. i vart fall om utmätningen har skett efter brottet. Oavsett vilken lösning som väljs finns det enligt verket behov av en klar- görande regel i saken.

För egen del villjag först framhålla att det förhållandet att viss egendom kan komma att förverkas inte bör hindra att egendomen utmäts. Detta gäller även om egendomen har tagits i beslag (jfr NJA 1965 s. 97 l). Möjlig- heten till utmätning är motiverad redan av att det inte är säkert att egendomen kommer att förverkas. Om egendomen inte har tagits i beslag. bör utmätningsförfarandet fortgå som vanligt. Möjligheten till förverkande torde då f. ö. inte vara känd för kronofogdemyndigheten. Har egendomen tagits i beslag. bör däremot utsökningsmålet. i enlighet med 1965 års rätts- fall. vila i avvaktan på prövningen av förverkandefrågan. Det kan påpekas att en utmätning inte hindrar att egendomen tas i beslag. Någon uttrycklig bestämmelse om det nu sagda torde inte behövas. Det kan tilläggas att vid utmätning givetvis helst bör tas i anspråk annan egendom än sådan som kan komma att förverkas.

Utmätning medför förmånsrätt i den utmätta egendomen och företer även i övrigt viss likhet med panträtt. Det synes därför lämpligt att frågan om konkurrens mellan utmätning av viss egendom och förverkande av egendomen regleras efter samma grunder som enligt 36 kap. 4 & tredje stycket BrB gäller vid konkurrens mellan en särskild rätt till egendomen och förverkande. Den skillnaden bör emellertid göras att det i princip bortses från huruvida utmätningsborgenären kände eller inte kände till egendomens samband med brottet. En utmätningsborgenärs goda eller onda tro saknar nämligen i övrigt i princip betydelse. Utmätningsborge- nären bör inte få bättre rätt än utmätningsgäldenären. En sådan lösning ansluter nära till vad som i övrigt torde gälla när utmätning och vissa andra rättigheter i samma egendom konkurrerar.

En jämförelse bör också göras med konkurs. Det förhållandet att ägaren till viss egendom efter brottet försätts i konkurs torde inte hindra att egendomen under konkursen förklaras förverkad och därmed går förlorad

Prop. 1980/81: 84 7.55 220

för konkursborgenärerna. Någon anledning till ändring häri synes inte föreligga. Det fallet att egendomen har utmätts bör i princip behandlas på samma sätt. Det kan bl.a. påpekas att om konkurs inträffar inom viss tid efter utmätningen, förmånsrätten på grund av utmätningen återgår (38 & KL).

Det sagda leder fram till att en utmätning som äger rum efter brottet i allmänhet bör stå tillbaka för ett förverkande. Detta gäller inte bara när utmätningsborgenären har medverkat till brottet eller utmätning har sökts i samråd med ägaren för att denne skall undgå de ekonomiska följderna av ett förverkande utan i allmänhet även i andra fall. Undantagsvis kan det dock finnas skäl att inte förverka utmätningen. Lagtekniskt bör frågan lösas genom att utmätning i 36 kap. 4 & BrB likställs med särskild rätt. Det innebär att den rätt som har vunnits genom utmätningen måste förklaras förverkad för att upphöra och att talan måste föras mot utmätningsborge- nären.

Vad nu har sagts bör emellertid inte gälla om egendomen var föremål för beslag när den utmättes. Praktiska skäl talar för att man i det fallet ansluter till den ståndpunkt som har intagits i rättspraxis och alltså låter utmät- ningen utan vidare upphöra att gälla. om egendomen senare förverkas.

Enligt 8 och 9 5.5 förmånsrättslagen ger betalningssäkring en med utmätning jämställd förmånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk. ] fråga om konkurrens mellan betalningssäkring och sakförverkande bör därför gälla samma regler som när utmätning och sakförverkande samman- träffar.

Kvarstad medför inte förmånsrätt. UB innehåller emellertid delvis nya regler om konkurrensen mellan kvarstad — som innefattar även det nuvarande skingringsförbudet — och utmätning resp. betalningssäkring. Bestämmelserna härom i 16 kap. 15 5 innebär att om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts eller tas i anspråk genom betal- ningssäkring för en fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen. denna skall anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Det innebär att borgenärerna får lika rätt i egendomen. dvs. i för- hållande till fordringamas storlek.

Kvarstad bör inte i och för sig medföra något skydd gentemot för- verkande. När utmätningsverkan har inträtt. bör den ges samma ställning i förhållande till ett sakförverkande som en vanlig utmätning. Någon särskild bestämmelse härom torde inte behövas.

I enlighet med det sagda föreslårjag att det i 36 kap. 4 & tredje stycket tas upp en ny andra mening. i vilken föreskrivs att vad som i samma stycke sägs om särskild rätt även gäller i fråga om den rätt som har vunnits genom utmätning eller betalningssäkring. såvida inte egendomen hade tagits i beslag när den utmättes eller togs i anspråk genom betalningssäkring. Be- träffande tillämpningen kan påpekas att lydelsen även omfattar det fallet att en utmätning (eller betalningssäkring) har verkställts före brottet. Som

Prop. 1980/81: 84 7.56 221

har antytts i det föregående bör emellertid förverkande inte ske i ett sådant fall.

Slutligen bör nämnas attjag under hand har låtit inhämta synpunkter på nu förevarande förslag från RÅ. rikspolisstyrelsen och RSV. Förslaget för- anledde därvid inte någon erinran.

Övergångsbestämmelserna

Straffbestämmelserna i 11 kap. 1 och 3 55 för oriktiga uppgifter i en för- teckning till utmätningsed eller betalningssäkringsed bör tillämpas även efter ikraftträdandet. vare sig förfarandet har ägt rum före eller efter ikraft— trädandet (jfr 41 & första stycket UBp och övergångsbestämmelserna till ändringarna i betalningssäkringslagen). Det föreslås en övergångsbestäm- melse härom.

Den föreslagna bestämmelsen beträffande förverkande av den rätt som har vunnits genom utmätning m.m. torde innebära vissa ändringar i för- hållande till vad som gäller f.n. Bestämmelsen bör inte gälla när det aktuella brottet har begåtts före ikraftträdandet av lagändringen. En före- skrift härom föreslås.

7.56. Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

UB påkallar ändring av åtskilliga paragrafer i RB. i första hand reglerna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder i 15 och 26 kap. Av andra bestämmelser som bör ändras kan nämnas föreskrifterna om förordnande om verkställighet av en dom eller ett beslut som inte har vunnit laga kraft och föreskrifterna om delgivning av tredskodomar.

8 kap. 2 15 och 12 kap. 3 5

1 8 kap. 2 5 tredje stycket RB föreskrivs att bl.a. en utmätningsman inte får antas till ledamot av advokatsamfundet. Vidare gäller enligt 12 kap. 3 & första stycket att en utmätningsman inte får vara ombud vid allmän domstol. såvida inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ger tillstånd därtill. Sistnämnda förbud avser dock inte den som. under tjänstledighet. i utbildningssyfte tjänstgör som biträde åt en advokat. Vad som sägs i 12 kap..3 5 gäller även i fråga om ett biträde och en försvarare (12 kap. 22 å och 21 kap. 3 5 andra stycket).

Förbudet för en utmätningsman att vara ombud har motiverats med den befattning som utmätningsmannen har att ta med verkställighet av domar och beslut. Enligt ett uttalande i förarbetena till RB avsåg bestämmelsen inte s.k. domsverkställare. som enligt tidigare gällande bestämmelser kunde av utmätningsmannen i stad sättas till utmätningsman i hans ställe för ett bestämt fall. Det har sagts att bestämmelsen numera torde gälla även en tjänsteman som en kronofogde kan sätta i sitt ställe som utmät- ningsman. Ett sådant förordnande kan enligt kronofogdeinstruktionen

Prop. 1980/81: 84 7.56 222 (19652687. omtryckt 1976:893) ges åt en kronofogdesekreterare. den som vid kronofogdemyndigheten fullgör notarietjänstgöring. en kronokommis- sarie. en förste kronoassistent eller en kronoassistent. .

Beteckningen utmätningsman har inte bibehållits i UB. Verkställigheten skall åvila kronofogdemyndigheten (l kap..3 s"). Vidare anges i UB att ett utsökningsmål handläggs av en kronofogde eller en annan tjänsteman hos kronofogdemyndigheten. Vad som sägs om utmätningsman i 8 kap. 2 så och 12 kap. 3 5 RB bör därför ändras. Det synes inte behövligt att bestäm- melsen i 12 kap. 3 % görs tillämplig även på andra tjänstemän vid krono- fogdemyndigheten än kronofogden. Om en sådan tjänsteman undantagsvis har varit ombud eller biträde åt en part vid domstol. får han inte ta be- fattning med ett utsökningsmål som rör samma sak (1 kap. 4 & Uijrd med 4 kap. 13 så 8 RB).

På grund härav föreslås att ordet utmätningsman i förevarande para- grafer byts ut mot termen kronofogde.

9kap.88

1 9 kap. 8 & första stycket RB föreskrivs att då ett vite enligt RB föreläggs en part eller någon annan. domstolen skall bestämma vitet till ett belopp. som med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att iaktta föreläggandet. Vidare anges att ett vite inte får bestämmas under tio eller över 5.000 kr. men att. när ett vite har dömts ut och domstolen föreläggcr ett nytt vite. detta får bestämmas till högre belopp. dock inte över 10.000 kr.

Enligt 15 kap. 3 5 kan en domstol besluta om olika säkerhetsåtgärder. om en part i rättegång har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller genom något annat förhållande hindrar eller försvårar domens verkställande eller väsentligt förringar dess värde för parten. Domstolens beslut kan bl.a. bestå i att motparten meddelas ett förbud eller annat föreläggande vid vite. Föreläggande eller förordnande enligt 15 kap. 3 5 får också meddelas. om det i annat fall är av synnerlig vikt för parten och det inte länder motparten till väsentligt förfång. 1 det följande föreslås att domstols befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 & vidgas till att gälla även innan talan har väckts i saken. Samtidigtjämkas lydelsen något.

Bestämmelserna i 9 kap. 8 & RB om högsta vitesbelopp måste anses gälla även i fråga om ett föreläggande enligt 15 kap. 3 5. Ett sådant föreläggande hänför sig emellertid till själva saken i målet och skiljer sig därmed från vitesförelägganden som avser förfarandet i rättegången. t.ex. ett före- läggande att inställa sig till en förhandling. Beträffande vitesförelägganden enligt 15 kap. 3 5 är ett högsta belopp av 5.000 resp. 10.000 kr. numera uppenbart för lågt. Sådana förelägganden kan ibland avse förhållanden som rör mycket stora värden. Det kan t.ex. vara fråga om att någon till

Prop. 1980/81: 84 7.56 223

skada för annan driver en mycket lönande verksamhet i strid med ett avtal.

Det kan erinras om att när bestämmelser i olika lagar uttryckligen medger att ett föreläggande som avser själva saken förenas med vite. något högsta belopp i allmänhet inte är föreskrivet (se t.ex. 5 & marknadsförings- lagen 1975: 1418. 1 få lagen 1971:] 12 om förbud mot oskäliga avtalsvillkor och 15 & lirmalagen 1974: 156). I fråga om UB kan nämnas att vite i sådant fall som avses i 2 kap. 15 & inte är begränsat till visst belopp.

På grund härav anser jag att maximeringen av vite enligt RB till 5.000 resp. 10.000 kr. inte bör gälla i fråga om förelägganden enligt 15 kap. 3 s. I sådana fall bör inte gälla något visst högsta belopp. 9 kap. 8 5 föreslås ändrad i enlighet härmed.

Det kan tilläggas att även vissa andra förelägganden enligt RB som kan förenas med ett vite är av en sådan beskaffenhet att det kan ifrågasättas om inte ett högre vite än 5.000 resp. 10.000 kr. bör kunna sättas ut. Jag avser närmast förelägganden enligt 38 kap. 5 5 och 39 kap. 5 5 att förete en skriftlig handling som bevis resp. att tillhandahålla ett föremål för syn (jfr 18 5 lagen 1970:417 om marknadsdomstol m.m.). Den frågan får emellertid tas upp i ett annat sammanhang.

10 kap. 17,5

1 10 kap. RB meddelas bestämmelser om forum i tvistemål. Som allmän princip gäller att en domstol vid vilken talan anhängiggörs skall pröva sin behörighet endast om fråga därom väcks av svaranden (18 å). Från denna regel föreskrivs emellertid vissa undantag. 1 10 kap. 17 5 anges sålunda flera fall då domstolen har att självmant pröva sin behörighet. 1 första stycket punkt 6 nämns bl.a. tvist som angår utmätt lös egendom och för vilken behörig domstol är särskilt angiven. Bestämmelsen åsyftar enligt förarbetena tvister som avses i 69 & UL. dvs. tvister på grund av före- läggande att väcka talan i fråga om lös egendom. Numera kan emellertid föreläggande att väcka talan vid domstol meddelas även enligt 91 a och 151 5.5 UL. I fråga om fast egendom se även 5 & FfL.

Enligt UB skall föreläggande att väcka talan vid domstol angående utmätt egendom kunna meddelas i ett flertal fall. se 4 kap. 20—23 och 26 55. 9 kap. 11 å och 13 kap. 7 5. För dessa fall meddelas bestämmelser om behörig domstol i 2 kap. 24 5 UB. Den domstol som anges där bör vara uteslutande behörig att pröva en tvist på grund av ett föreläggande. För att punkt 6 i 10 kap. 17 & RB skall bli tillämplig på samtliga tvister. för vilka viss domstol är föreskriven i UB. bör bestämmelsen vidgas till att gälla även tvist angående annan utmätt egendom än lös egendom. Paragrafen föreslås jämkad i enlighet härmed.

Den föreslagna lydelsen avses omfatta även tvist enligt 13 kap. 7 & UB. dvs. tvist vid fördelning av medel som har influtit i ett mål om utmätning. I fråga om tvister rörande fast egendom för vilken fastighetsforum skall gälla (2 kap. 24 å andra stycket UB) se även punkt 4 i förevarande paragraf.

Prop. l980/81:84 7.56 224

Det kan erinras om att annan sakägare än den som har förelagts att väcka talan inte är bunden av forumreglerna i 2 kap. 24 å UB.

15 kap.

Förevarande kapitel innehåller bestämmelser om säkerhetsåtgärder i tvistemål. Sådana åtgärder utgörs av kvarstad och skingringsförbud. som båda kan meddelas till säkerhet för en fordran eller för bättre rätt till egendom. rcseförbud. föreläggande eller förordnande som avses i 15 kap. 3 å samt återställande av besittning eller annat förhållande som har rubbats. Beslut om säkerhetsåtgärd meddelas av domstol i en anhängig rättegång. En förutsättning för ett sådant beslut är alltså att talan har väckts i saken.

Enligt UL kan även överexekutor förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder enligt bestämmelser som i huvudsak överensstämmer med RB:s. Sådana åtgärder kan beviljas av överexekutor vare sig rättegång pågår i saken eller inte. Har talan inte redan väckts när överexekutor meddelar sitt beslut. skall talan väckas inom viss tid från beslutet. vid påföljd att åtgärden annars återgår. I vissa fall är det tillräckligt att talan anhängiggörs i annan ordning än vid domstol. Antalet mål hos över- exekutor om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd har under senare år uppgått till 100—200 om året.

I sitt förslag till UB föreslog beredningen att överexekutors befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärd enligt UL skulle flyttas till kronofogde- myndighetema. I enlighet härmed har beredningen i betänkandet med förslag till följdändringar utgått från att en domstol liksom f.n. skall kunna förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder endast i anhängiga mål. 1 propositionen angående UB har emellertid på skäl som anges där intagits den ståndpunkten att befogenheten att förordna om säkerhetsåtgärder inte bör flyttas till kronofogdemyndighetema. På grund härav innehåller UB inte några bestämmelser om sådana beslut. I propositionen förutsätts att uppgiften förs till tingsrätten.

1 det förslag till en handräekningslag. som har remitterats till lagrådet den 28 juni 1979. har föreslagits att uppgiften att förordna om hand- räckning i summarisk process. motsvarande återställande av rubbad be- sittning m.m. och avhysning enligt 191 och 192 åå UL. anförtros tings- rätten (avsnitt 2.2).

Även beträffande kvarstad och andra säkerhetsåtgärder talar över- vägande skäl för att uppgiften bör ankomma på tingsrätten. Frågor om sådana åtgärder innefattar sålunda en prövning av civilrättsliga förhål- landen. Beståndet av en beviljad säkerhetsåtgärd förutsätter också. om rättegång inte redan pågår. att talan i saken väcks inom viss tid. iallmänhet vid domstol. Tingsrätten har redan f.n. att besluta om säkerhetsåtgärder i anhängiga mål. Om uppgiften att förordna om säkerhetsåtgärder även innan talan har väckts flyttas till tingsrätten. undviker man kompetenskon- flikter och andra olägenheter som föranleds av att mer än en myndighet har

Prop. 1980/81: 84 7.56 225

samma befogenhet. Det krav på skyndsam handläggning som ofta före- ligger i fråga om säkerhetsåtgärder torde också över lag kunna tillgodoses i tingsrätterna.

Jag föreslår sålunda att överexekutors befogenhet att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder innan talan har väckts i saken förs till tingsrätten. Härvid bör samma principer gälla som enligt UL. Det bör alltså inte göras någon inskränkning i en rättssökandes möjlighet att få ett anspråk säkerställt i fall då detta skall prövas av skiljemän eller i annan särskild ordning.

UL:s bestämmelser om handräekning torde i princip vara begränsade till att avse civilrättsliga anspråk. Det kan dock ibland finnas ett behov av att säkerställa en senare indrivning av offentligrättsliga anspråk. Den frågan får emellertid tas upp i ett annat sammanhang. En eventuell befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärder i sådana fall synes f.ö. inte böra tillkomma tingsrätten. Det kan erinras om att genom lagen om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter har införts en möjlighet att säkerställa indriv- ningen av det allmännas fordringar på viktigare skatter och avgifter.

När det gäller frågan var bestämmelser bör tas upp om meddelande av säkerhetsåtgärder innan talan i saken har väckts. vill jag först nämna att regleringen har ansetts inte böra ske i den föreslagna handräckningslagen. Det synes inte heller lämpligt att bestämmelser i saken tas upp i en särskild lag. Det skulle bl.a. innebära en dubbelreglering i tlera avseenden. i den mån inte hänvisning kan ske till RB:s bestämmelser.

Enligt min mening är den enklaste och naturligaste ordningen att bestämmelser i frågan meddelas i 15 kap. RB. Där finns redan motsvarande regler för det fallet att talan har väckts. En komplettering för de fall som nu avses kan bli förhållandevis enkel. En sådan ordning innebär visserligen att RB:s föreskrifter om säkerhetsåtgärder kommer att gälla även i fråga om anspråk. som undantagsvis skall prövas i annan ordning än i rättegång. t.ex. av skiljemän. Detta bör dock inte utgöra något avgörande hinder mot nämnda ordning, om denna framstår som praktisk och ändamålsenlig. Det kan erinras om att i fråga om brottmål gäller att domstolen kan förordna om bl.a. kvarstad innan åtal har väckts. Jag föreslår alltså att befogenheten för tingsrätten att förordna om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd även i fall då talan inte har väckts regleras i 15 kap. RB.

F.n. kan enligt 15 kap. l & RB till säkerhet för en fordran resp. för bättre rätt till viss egendom beviljas antingen kvarstad eller skingringsförbud. Motsvarande gäller enligt UL. I fråga om fast egendom kan dock endast skingringsförbud meddelas. Skillnaden mellan de båda åtgärderna är närmast att medan kvarstad i princip skall leda till att kronofogdemyndig- heten tar aktuell egendom i förvar. skingringsförbud endast innebär att den som åtgärden riktar sig mot meddelas ett förbud att sälja eller skingra egen- domen. Skingringsförbud beträffande fast egendom kan dock kompletteras med ett förordnande om att själva egendomen skall tas om hand.

15 Riksdagen 1980/81. 1 sam/. Nr 84

Prop. 1980/81:84 7.56 226

Beredningen har föreslagit att de nuvarande åtgärderna kvarstad och skingringsförbud skall föras samman till en åtgärd, benämnd kvarstad. Detta har genomgående godtagits av remissinstanserna. Ävenjag anser att det saknas behov av två olika åtgärder för att tillgodose kravet på säker- ställande av en fordran resp. bättre rätt till viss egendom. ] praktiken torde f.n. nästan uteslutande kvarstad användas. frånsett fall då fråga är om fast egendom. I enlighet härmed utgår UB från att skingringsförbud skall upphöra som en självständig säkerhetsåtgärd. För säkerställande av kvarstad skall enligt UB samma regler gälla som för säkerställande av ut- mätning, och dessa ger visst utrymme att handla efter omständigheterna. Jag föreslår alltså att de olika åtgärder som f.n. kan vidtas i form av

kvarstad eller skingringsförbud förs samman till ett institut. Det kan ifråga- sättas om inte den åtgärd som skall ske till säkerhet för en fordran och den åtgärd som skall äga rum för att säkerställa bättre rätt till viss egendom borde ha olika beteckningar. Det har dock inte synts lämpligt att på denna punkt bryta med hittillsvarande ordning. Den föreslagna säkerhets- åtgärden betecknas alltså i båda fallen kvarstad.

Som har nämnts i det föregående kan enligt RB även rcseförbud meddelas till säkerhet för en fordran (15 kap. 2 5). Sådant förbud kan beviljas. om en part i rättegång angående betalning för en fordran har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten beger sig från riket utan att efterlämna känd egendom som svarar mot hans skuld. Reseförbud innebär förbud för gäldenären att avresa från orten. såvida han inte ställer pant eller borgen för skulden. Reseförbud gäller inte utöver tre månader från delgivningen. Övenräds ett rcseförbud, kan domstolen på yrkande av käranden förordna att gäldenären skall åter- hämtas och hållas i häkte under den tid förbudet gäller. Liknande bestäm- melser om rcseförbud finns i 187 & UL. .

Beredningen har föreslagit att institutet rcseförbud skal] avskaffas som säkerhetsåtgärd i tvistemål och att någon motsvarighet till 187 & UL inte skall meddelas. Förslaget har utan undantag godtagits av remissinstan- serna. För egen del viIljag först påpeka att något större praktiskt behov av att kunna utverka ett rcseförbud till säkerhet för en fordran inte synes före- ligga. Reseförbud för ett sådant ändamål torde sålunda förekomma mycket sällan. Förbudet syftar främst till att hindra en gäldenär att dra sig undan rättegången och verkställighet av en blivande dom. Förbudet. som medför viss press på gäldenären att betala sin skuld eller ställa säkerhet. innebär ett slags personalexekution. Ett reseförbud kan också förorsaka gälde- nären skada utan motsvarande nytta för borgenären. Det kan erinras om att enligt lagen (l917:381) om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket den som var underhållsskyldig mot barn under 16 år tidigare i princip inte hade rätt att flytta från riket, om han inte ställde säkerhet för underhållsskyldigheten. Lagen upphävdes emellertid år 1969. På nu anförda skäl godtar jag förslaget att rcseförbud skall avskaffas som säkerhetsåtgärd för civilrättsliga fordringar.

Prop. l980/81: 84 7.56 227

Utöver vad som har sagts nu bör i 15 kap. RB göras vissa andra änd- ringar. bl.a. i syfte att förenkla och förtydliga bestämmelserna. Att sking- ringsförbud utmönstras som en särskild säkerhetsåtgärd föranleder också en jämkning av rubriken till kapitlet.

Hänvisningar till S7-56

1 Ö

Paragrafen innehåller f.n. bestämmelser om kvarstad och skingrings- förbud till säkerhet för såväl fordran som bättre rätt till viss egendom. l departementsförslaget har i 1 & tagits upp endast regler om kvarstad för fordran. medan kvarstad till säkerhet för bättre rätt behandlas i 2 å.

[ första stycket av 1 & föreskrivs f.n. att om en part. som i rättegång har yrkat betalning för en fordran. har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala vad som kan antas komma att åläggas honom genom domen. kvarstad får läggas på så mycket av hans lösa egendom som svarar mot skulden eller. om det är tillräckligt. egendomen ställas under förbud att säljas eller skingras. Vidare anges att skingringsförbud också får meddelas på fast egendom som tillhör motparten. Om lös egendom som ställs under skingringsförbud finns hos en tredje man. får enligt tredje stycket denne förbjudas att utge egen- domen.

Som har nämnts förut föreslårjag att kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett gemensamt institut. benämnt kvarstad. De särskilda bestämmelserna om skingringsförbud i ] & saknar därför motsvarighet i departementsförslaget. Kvarstad skall kunna användas inte endast be- träffande lös egendom utan också i fråga om fast egendom. För verkstäl- ligheten av ett kvarstadsbeslut skall. om inte domstolen har meddelat någon särskild föreskrift. gälla vad som sägs därom i UB ( 16 kap. 13 å) och dessa regler ger ett visst utrymme att handla efter omständigheterna. Någon särskild bestämmelse i RB om det fallet att gäldenären tillhörig egendom finns hos en tredje man behövs inte (jfr 6 kap. 7 5 och 16 kap. 135 UB).

I enlighet med vad jag tidigare har förordat har den nuvarande förutsätt- ningen för kvarstad i l %. att part i rättegång har yrkat betalning för en fordran. fått utgå i departementsförslaget. l förslaget anges i stället att någon visar sannolika skäl för att han har en fordran. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. Med uttrycket "prövning i annan liknande ordning" avses en sådan prövning som kan anses ersätta en domstolsprövning i tvistemål. vare sig pröv- ningen skall äga rum av skiljemän. vid syn. i mål om lagsökning eller betal- ningsföreläggande eller av en Specialdomstol eller annan myndighet (jfr 7 5). Det är tydligt att endast privaträttsliga fordringar omfattas.

Som förutsättning för kvarstads beviljande föreskrivs vidare i förslaget. i saklig överensstämmelse med gällande rätt. att det skäligen kan befaras att

Prop. HSO/81:84 7.56 228

motparten genom att avvika. skaffa undan egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala skulden. Det behöver inte nödvändigtvis vara fråga om något direkt illojalt förfarande från gäldenärens sida. Det är till- räckligt att denne. t.ex. på grund av ett trängt ekonomiskt läge. kan befaras använda sina tillgångar för ett ändamål som är honom mera angeläget än att betala den aktuella skulden.

När kvarstad beviljas. skall enligt förslaget beslutet avse så mycket av ' gäldenärens egendom att fordringen kan antas bli täckt. Det innebär bl.a. att även förrättningskostnadema för en blivande utmätning bör tas med i beräkningen. En remissinstans har ansett att även de rättegångskostnader som kan beräknas uppkomma i målet angående fordringen bör beaktas. Med anledning härav vill jag framhålla att de nuvarande bestämmelsema om kvarstad i UL och RB inte synes medge att blivande rättegångs- kostnader beaktas vid meddelande av kvarstad. För egen del anser jag också att det är mindre lämpligt att medge kvarstad för en sådan framtida fordran. Det kan erinras om att en dom på betalningsskyldighet får verk- ställas genast. såvida inte gäldenären nedsätter beloppet eller ställer säkerhet (3 kap. 6 så UB).

Domstolen bör i sitt beslut som regel inte ange vilken egendom som skall bli föremål för kvarstad utan endast förordna att gäldenären tillhörig egendom till så stort värde. att ett visst angivet fordringsbelopp kan antas bli täckt. skall beläggas med kvarstad. Det ankommer därefter på krono- fogdemyndigheten att vid verkställighet av beslutet bestämma vilken egendom som skall tas i anspråk. Därvid skall kronofogdemyndigheten tillämpa bl.a. vad som föreskrivs i 4 kap. UB om den ordning i vilken egendom av olika slag skall tas i anspråk samt beneficiereglerna i 5 kap. (jfr 16 kap. 13 å). Undantagsvis bör dock domstolen i sitt beslut kunna ange viss egendom som kvarstaden skall avse. t.ex. om åtgärden riktar sig mot ett utländskt rederi. som äger ett i svensk hamn liggande fartyg vilket är berett att avgå. eller om fordringen är förenad med särskild förmånsrätt i viss egendom och borgenären yrkar att den egendomen skall tas i anspråk. Någon särskild föreskrift om det nu sagda torde inte behövas (jfr 10 å andra meningen).

2.5

F.n. innehåller 2 & regler om rcseförbud för att säkerställa en fordran i tvistemål. Som jag har anfört tidigare bör rcseförbud inte längre kunna meddelas för ett sådant ändamål. Som 2 5 i departementsförslaget har i

stället tagits upp bestämmelser om kvarstad till säkerhet för bättre rätt till egendom.

I fråga om åtgärd till säkerhet för bättre rätt till viss egendom föreskrivs f.n. i l 5 andra stycket att kvarstad eller skingringsförbud får läggas på egendom, till vilken en part i rättegång har påstått bättre rätt. om han har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten

Prop. 19811/81: 84 7.56 229

undanskaffar. förstör eller väsentligt försämrar egendomen. Den tidigare nämnda bestämmelsen i tredje stycket. att om lös egendom som ställs under skingringsförbud finns hos en tredje man. denne får förbjudas att utge egendomen. gäller även i detta fall.

Även när det gäller åtgärder till säkerhet för bättre rätt till viss egendom bör kvarstad och skingringsförbud. i enlighet med vad jag har förordat i det föregående. föras samman till en åtgärd. kallad kvarstad. På grund härav innehåller 2 få i departementsförslaget endast bestämmelser om kvarstad. Paragrafen är tillämplig beträffande såväl lös som fast egendom och gäller även i fall då egendomen innehas av en tredje man. Med bättre rätt åsyftas inte endast äganderätt utan också en begränsad sakrätt.

Som har nämnts tidigare bör den nuvarande bestämmelsens tillämp- ningsområde vidgas till att omfatta även fall då talan inte har väckts i saken. Även i övrigt har förutsättningarna för beviljande av åtgärden jämkats något. [ departementsförslaget anges sålunda att om någon visar sannolika skäl för att han har bättre rätt till viss egendom. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motparten skaffar undan. väsentligt försämrar eller på annat sätt förfogar över egendomen till skada för sökanden. domstol får förordna om kvarstad på egendomen. Vad bestämmelsen inne- håller om åtgärder från motpartens sida som förutsättning för beviljande av kvarstad inbegriper både faktiska och rättsliga förfoganden.

Det är tydligt att när kvarstad avser bättre rätt till viss egendom. den aktuella egendomen måste anges i domstolens beslut.

35

Denna paragraf innehåller bestämmelser om föreläggande och förord- nande m.m.

F.n. anges i första meningen att den gäller fall då en part i rättegång har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller genom annat sitt förhållande hindrar eller försvårar domens verk- ställande eller väsentligt förringar dess värde för parten. I ett sådant fall får domstolen meddela motparten ett förbud eller annat föreläggande vid vite eller förordna om egendoms förvaltning av en god man eller om någon annan åtgärd som anses behövlig för att säkerställa partens rätt. Ett sådant föreläggande eller förordnande får enligt andra meningen också meddelas. om det i annat fall är för parten av synnerlig vikt och det inte länder motparten till väsentligt förfång. Åtgärder enligt andra meningen anses ha till ändamål inte bara att säkerställa en blivande doms verkställighet utan att redan under rättegången provisoriskt ordna det stridiga rättsförhål- landet.

Enligt 187 a & UL kan även överexekutor förordna om sådana åtgärder som avsesi 15 kap. 3 5 RB.

Prop. 1980/81: 84 7.56 230

Beredningen har föreslagit att lydelsen av 15 kap. 3 & RB jämkas något. Förslaget har godtagits av remissinstanserna. Även jag anser att para- grafen kan förenklas och förtydligas. Förutsättningarna för att ett före- läggande eller annat förordnande skall meddelas i fall som avses i andra meningen synes också alltför restriktiva. Vidare bör tillämpningsområdet vidgas till att omfatta även fall då talan inte har väckts i saken.

Enligt departementsförslaget skall förevarande paragraf inte vara tillämplig i fall som avses i 1 eller 2 5. dvs. när det är ett fordringsanspråk eller ett anspråk på bättre rätt till egendom som görs gällande. Detta innebär en viss inskränkning av paragrafens nuvarande tillämpnings- område. Kvarstad — såväl kvarstad för fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt - ger emellertid enligt UB kronofogdemyndigheten en generell befogenhet att vidta de åtgärder beträffande egendomen som behövs för att sökandens rätt skall tas till vara (16 kap. 14 å andra stycket och 16 å andra stycket samt 4 kap. 31 å). Över huvud ger UB även be- träffande kvarstad möjlighet att vid verkställigheten vidta de åtgärder som behövs för att det aktuella anspråket skall skyddas (jfr 16 kap. 13 5 första stycket och 16 5 första stycket samt 6 kap. 10 & UB).

I enlighet med det anförda anges i första stycket av departements- förslaget att om någon. i annat fall än som avses i 1 eller 2 &. visar sannolika skäl för att han mot någon annan har ett anspråk. som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksam- ' het eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde. domstol får förordna om lämplig åtgärd för att säkerställa sökandens rätt. Beträffande uttrycket "prövning i annan liknande ordning" får jag hänvisa till vad som har sagts vid l &.

Bestämmelsen avses medge inte endast att verkställigheten av en blivande dom eller annan exekutionstitel säkerställs utan också att sökanden genast skall kunna komma i åtnjutande av sin rätt. Med hänsyn härtill har någon motsvarighet till den nuvarande andra meningen i para- grafen inte tagits upp i förslaget. Det är även utan en särskild föreskrift tydligt att ett provisoriskt ordnande av rättsförhållandet mellan parterna. innan saken har prövats av domstolen eller i annan ordning. inte bör ske utan starka skäl. Panemas motstridiga intressen böri sådant fall vägas mot varandra.

1 andra stycket av departementsförslaget anges. i saklig överens- stämmelse med gällande rätt. att en åtgärd enligt första stycket får innebära förbud vid vite att utöva viss verksamhet eller företa viss handling eller annat föreläggande vid vite att beakta sökandens anspråk. Vidare får domstolen förordna syssloman eller meddela föreskrift som är ägnad att på annat sätt förebygga intrång i sökandens rätt. Bestämmelsen avser givetvis inte att medge att svaranden meddelas rcseförbud.

Prop. 1980/81: 84 7.56 231

4 s

1 4 & föreskrivs f.n. att om det i rättegång om bättre rätt till egendom befinns att en part har egenmäktigt skilt motparten från egendomen eller annars själv tagit sig rätt. domstolen får förordna att besittning eller annat förhållande som har rubbats genast skall återställas. Bestämmelsen utgör en motsvarighet till 191 & UL. som ger överexekutor befogenhet att. när någon har egenmäktigt pantat något till sig eller skilt någon annan från det han innehar eller annars själv tagit sig rätt. genast återställa besittningen eller annat förhållande som har rubbats.

Beredningen har föreslagit att bestämmelsen vidgas till att gälla även i andra mål än sådana som avser bättre rätt till viss egendom. Vidare föreslås att ingripande skall kunna ske så snart en part olovligen hindrar motparten i utövningen av en rätt till viss egendom. även om besittning eller något annat förhållande inte har rubbats. Den föreslagna lydelsen ansluter till den handräekningsbestämmelse i beredningens förslag till UB som skulle ersätta 191 och 192 55 UL (17 kap. 17 5).

Som tidigare har nämnts har inte i UB tagits upp någon sådan handräek- ningsbestämmelse som beredningen föreslog i 17 kap. 17 &. Bestämmelseri ämnet har i stället tagits upp i den föreslagna handräekningslagen. varvid befogenheten att förordna om handräekning har anförtrotts tingsrätten. Enligt förslaget skall handräekning generellt kunna meddelas beträffande förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet. såvida saken är sådan att förlikning är tillåten.

Mot bakgrund härav finns det enligt min mening inte anledning att vidga tillämpningsområdet för 4 & såsom beredningen har föreslagit. Härtill kommer att behövliga åtgärder i fall som nu avses i allmänhet torde kunna beviljas med stöd av 3 &. Att 3 5 tillämpas i stället för 4 & får också anses lämpligare. bl.a. med hänsyn till att det i princip krävs att sökanden ställer säkerhet för att en åtgärd enligt 3 & skall beviljas. medan detta inte krävs vid förordnande enligt 4 &.

I enlighet härmed har 4 % i princip behållits oförändrad i sak i departe- mentsförslaget. Där anges sålunda att om det i en rättegång om bättre rätt till viss egendom framgår att den ena parten har olovligen rubbat mot- partens besittning eller vidtagit någon annan olovlig åtgärd beträffande egendomen. domstolen får förordna att besittningen genast skall åter- ställas eller annan rättelse genast ske.

5 5

Denna paragrafinnehåller bestämmelser om handläggningen av en fråga om säkerhetsåtgärd. 1 första stycket föreskrivs f.n. att beslut om en åtgärd som avses i kapitlet meddelas av den rätt där rättegången är. Fråga om en sådan åtgärd får enligt andra stycket tas upp endast på yrkande av en part. Enligt tredje stycket får ett yrkande inte bifallas. såvida inte motpanen har fått tillfälle att yttra sig över det. Är det fara i dröjsmål. får dock rätten

Prop. 1980/81 : 84 7.56 227

omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annat förordnas.

Det förhållandet att en åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 & skall kunna beviljas även när rättegång i saken inte är anhängig påkallar ett tillägg till paragrafens första stycke i fråga om behörig domstol i sådana fall. 1 departementsförslaget har sålunda tillagts en andra mening. där det sägs att om någon rättegång inte är anhängig gäller i fråga om domstols behörig- het vad som är föreskrivet om tvistemål. Det innebär att frågan i allmänhet skall prövas av en tingsrätt enligt bestämmelserna i 10 kap. RB. ()m pröv- ningen av huvudsaken ankommer på en särskild domstol. t.ex. fastig- hetsdomstol. skall dock denna också pröva frågan om säkerhetsåtgärd. Vad 10 kap. innehåller om att en domstol inte är behörig att ta upp vissa tvister. t.ex. då tvisten skall prövas av skiljemän (jfr 17 5 första stycket 1). skall givetvis inte tillämpas. Förslagets syfte är ju just att domstol skall kunna besluta om säkerhetsåtgärder bl.a. i sådana fall.

Andra stycket första meningen i departementsförslaget. som motsvarar det nuvarande andra stycket. har jämkats något till följd av att en åtgärd enligt 1. 2 eller 3 5 skall kunna beviljas även utan att någon rättegång är anhängig.

Av RB:s regler torde följa att en begäran om åtgärd enligt detta kapitel i ett tvistemål kan framställas antingen skriftligen eller också muntligen vid en förhandling. ] fall då någon rättegång inte är anhängig bör en begäran om sådan åtgärd endast få göras skriftligen. En föreskrift härom har tagits upp som en andra mening i andra stycket.

Bestämmelserna i tredje stycket om motpartens hörande har jämkats redaktionellt.

När en fråga om kvarstad eller annan åtgärd enligt de nuvarande bestäm- melserna i 15 kap. RB kommer rrpp i ett anhängigt tvistemål. skall den enligt RB behandlas som en rättegångsfråga. Det innebär bl.a. att frågan kan prövas av tingsrätten utan förhandling. men att vid behov ett särskilt sammanträde kan sättas ut (42 kap. 13 5). att frågan får avgöras utan hinder av att parterna eller någon av dem uteblir från sammanträdet (44 kap. 7 5). att frågan avgörs genom beslut samt att tingsrätten är domför med en lagfaren domare (1 kap. 3 5). Har en åtgärd begärts enligt de nya bestäm- melserna utan att någon rättegång pågår. bör frågan lämpligen handläggas i samma ordning. Detta gäller vare sig talan i saken kan antas komma att senare väckas vid domstolen eller tvisten skall prövas i annan ordning. t.ex. av skiljemän.

I enlighet härmed anges i fjärde stycket av 5 & att beträffande handläggningen i övrigt. dvs. i andra hänseenden än de som regleras i första tredje styckena. av en fråga om beviljande av en åtgärd som avses i 1—3 55 då rättegång inte är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan fråga uppkommeri rättegång. Av bestämmelsen framgår. utöver vad som följer av det tidigare sagda. bl.a. att frågan skall tas upp som ett mål. Bestämmelserna i 52 kap. 7 6 tredje stycket RB blir också tillämpliga. Dessa

Prop. 1980/81: 84 7.56 233

ger hovrätten befogenhet att efter besvär förordna interimistiskt om en åtgärd enligt 15 kap. resp. förordna om inhibition.

När domstol beviljar en säkerhetsåtgärd utan att rättegång om huvudsaken är anhängig bör sökanden inte tillerkännas ersättning för sina kostnader för erhållande av åtgärden. Detta överensstämmer med vad som nu gäller när överexekutor beviljar en säkerhetsåtgärd (jfr 197 & UL) och har sin grund i att frågan om ersättning för kostnaden har samband med giltigheten av sökandens anspråk. En särskild bestämmelse i saken bör meddelas (jfr 18 kap. 1 5). Av denna bör framgå att den domstol som prövar själva anspråket också kan pröva frågan om ersättning för rätte- gångskostnader som rör säkerhetsåtgärden.

I enlighet härmed sägs i fjärde stycket andra meningen att en fråga om ersättning till sökanden för hans kostnad får prövas endast i samband med prövning av talan om anspråket. Bestämmelsen hindrar inte att motparten tillerkänns ersättning för sina kostnader med anledning av yrkandet om säkerhetsåtgärd. om yrkandet ogillas. ! fråga om kostnaderna i högre instans gäller 18 kap. 15 5. Det innebär att sökanden kan få ersättning för sina kostnader där. om't.ex. svaranden har fullföljt talan mot ett beslut varigenom en säkerhetsåtgärd har beviljats men besvären ogillas.

Bestämmelserna om ställande av säkerhet i det nuvarande fjärde stycket av 5 5 har med vissa jämkningar tagits upp som 6 5 i departementsför- slaget.

6?

l 5 & fjärde stycket anges f.n. att en åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 5 — dvs. kvarstad. skingringsförbud. rcseförbud och föreläggande eller för- ordnande enligt 3 5 — inte får beviljas såvida inte den part som har begärt åtgärden ställer pant eller borgen hos domstolen för den skada som kan till- skyndas motparten. Om parten befinns vara ur stånd att ställa sådan säkerhet och han har visat synnerliga skäl för sin talan. får domstolen befria honom därifrån. Enligt tredje meningen i samma stycke är staten befriad från att ställa säkerhet. Slutligen föreskrivs i fjärde meningen att i fråga om pant och borgen gäller vad som är föreskrivet i UL. Denna hän- visning åsyftar 48 5 UL. som innehåller bestämmelser om pant eller borgen som skall ställas i utsökningsmål.

l 2 kap. UB meddelas bestämmelser om säkerhet som skall ställas i utsökningsmål. Enligt 25 5 första stycket skall sådan säkerhet bestå av pant eller borgen. Borgen skall ställas såsom för egen skuld och. om den ingås av två eller flera personer gemensamt. vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av den till vars förmån säkerheten skall gälla. skall den prövas av kronofogdemyndigheten. Om en bank eller jämförbar penning- inrättning skall ställa säkerhet. får enligt andra stycket i samma paragraf godtas en utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten skall avse. Enligt 27 9 första stycket behöver staten, kommun,

Prop. 19811/81: 84 7.56 234

landstingskommun eller kommunalförbund inte ställa säkerhet.

RB:s regler om ställande av säkerhet bör anpassas till UB:s bestäm- melser. I enlighet härmed har i 6 5 första stycket i departementsförslaget bl.a. gjorts den ändringen i förhållande till 5 & fjärde stycket första meningen att uttrycket "pant eller borgen" har bytts ut mot termen säkerhet. Bestämmelserna innebär att säkerhet i princip krävs för be- viljande av kvarstad för en fordran. kvarstad till säkerhet för bättre rätt och föreläggande eller förordnande enligt 3 &. Däremot behöver liksom f.n. säkerhet inte ställas i fråga om åtgärd för återställande av besittning eller annan rättelse enligt 4 &. Som tredje mening i första stycket föreslås att staten. kommuner. landstingskommuner och kommunalförbund inte behöver ställa säkerhet.

[ paragrafens andra stycke föreslås att i fråga om beskaffenheten av säkerhet gäller vad som föreskrivs i 2 kap. 25 & UB samt att säkerheten skall prövas av domstolen. om den inte har godkänts av motparten. Detta innebär bl.a. att en säkerhet som har godkänts av motparten skall godtas i målet. även om den inte uppfyller kraven i nämnda paragrafi UB.

Beträffande prövningen bör understrykas att ställd säkerhet vid behov skall kunna realiseras och därvid täcka den skadeståndsskyldighet som avses bli säkerställd. Vid sin prövning har domstolen att bedöma huruvida säkerheten med hänsyn härtill kan anses betryggande. I fråga om en borgensförbindelse följer härav att om borgensmannen inte är känd för domstolen. denna måste skaffa sig underlag för prövningen innan för- bindelsen godtas.

75

1 188 15 1 mom. UL föreskrivs att när överexekutor har förordnat om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. sökanden skall. om talan inte redan har väckts. inom en månad (vid rcseförbud två veckor) från det att förord- nandet meddelades anhängiggöra sin talan vid domstol genom ansökan om stämning. lagsökning eller betalningsföreläggande. Gör han inte det eller avvisas. återkallas eller förfaller annars anhängiggjord talan. skall åtgärden gå åter. Det sagda har enligt 2 mom. motsvarande tillämpning. när det enligt lag eller författning åligger den som vill göra gällande en viss fordran eller rättighet att utföra sin talan hos en myndighet i annan ordning. 1 3 mom. i samma paragraf föreskrivs att om den som har erhållit en säker- hetsåtgärd är enligt bestämmelse i lag eller författning eller enligt dom eller avtal förpliktad att låta sin talan prövas av skiljemän eller om han gör gällande sådant anspråk på ersättning på grund av jordbruksarrende som får styrkas genom syn. det åligger honom att inom nyssnämnda tid skrift- ligen påkalla skiljedom eller syn samt. om parterna var för sig skall välja skiljemän eller synemän. skriftligen underrätta motparten om sitt val. Vid påkallandet av skiljedom skall också lämnas uppgift om den eller de frågor beträffande vilka skiljedom yrkas. Fullgörs inte vad som nu har angetts. skall åtgärden återgå.

Prop. HSO/81:84 7.56 235

På motsvarande sätt bör sökanden. i fall då en domstol beslutar om en säkerhetsåtgärd utan att talan har väckts. vara skyldig att inom viss tid väcka talan i saken. vid påföljd att åtgärden i annat fall återgår. Tiden bör bestämmas till en månad. Som följer av vad som tidigare har sagts skall talan inte alltid behöva väckas genom ansökan om stämning. Det bör vara tillräckligt att talan väcks genom ansökan om lagsökning eller betalnings- föreläggande eller ansökan om handräekning enligt handräekningslagen. när något av dessa förfaranden står till buds. I andra fall kan det åligga den som vill kräva ut en fordran eller göra gällande ett annat anspråk att föra talan i annan ordning. Som exempel kan nämnas att en part kan på grund av ett avtal eller en bestämmelse i lag vara förpliktad att i viss fråga under- kasta sig prövning av skiljemän. Ett annat fall är att vissa frågor enligt 9 kap. 23—28 55 JB skall prövas genom syn. När en viss tvist skall prövas i annan ordning än av domstol, bör det vara tillräckligt att talan anhängig- görs i den sålunda föreskrivna ordningen.

] enlighet med det sagda anges i första stycket första meningen av förevarande paragraf att när en åtgärd som avses i l. 2 eller 3 .5 har beviljats sökanden skall. om inte talan redan har väckts, inom en månad från beslutet väcka talan i saken vid domstol eller. om anspråket skall prövas i annan ordning. enligt vad som gäller därom. Talan vid domstol torde i allmänhet komma att väckas vid den domstol som har beviljat säkerhetsåtgärden (jfr 5 & första stycket andra meningen i förslaget). Talan skall gå ut på att erhålla en dom eller ett beslut som kan verkställas. När det enligt lag åligger sökanden att föra talan i annan ordning än vid domstol. bör dock talan i sådan särskild ordning vara tillräcklig. även om den inte kan leda till ett verkställbart avgörande (t.ex. dispasch).

Tidsfristen för att väcka talan räknas från den dag då beslutet om säkerhetsåtgärden meddelades. Tiden bör räknas från det slutliga beslutet. även om åtgärden först har beviljats interimistiskt.

Talan i rättegång anses väckt. när ansökan om stämning kom in till domstolen (l3 kap. 4 & tredje stycket RB). På motsvarande sätt bör talan i mål om lagsökning, betalningsföreläggande eller handräekning och talan som skall föras vid en annan myndighet än domstol anses väckt. när en ansökan eller motsvarande framställning kom in till domstolen eller myndigheten. I fråga om andra fall föreslås i andra meningen av 7 5 första stycket att talan anses väckt när prövning har påkallats hos motparten eller förfarandet har inletts i annan ordning. Det förra ledet syftar främst på en tvist som skall prövas av skiljemän (jfr ]] och 27 55 lagen om skiljemän) eller genom syn enligt JB. Bestämmelsen utgår från att sökanden skall inom den angivna tiden vidta den åtgärd som i varje särskilt fall krävs för att f