1 §  Artiklarna I--VII i konventionen den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter och de till konventionen hörande bilagorna I--III skall gälla som svensk rätt. Konventionen har den lydelse som framgår av en vid denna förordning fogad bilaga.

Utöver vad som föreskrivs i artikel IV punkt 4 och artikel V punkt 3 gäller dock bestämmelserna i 2 a--2 c §§.

Bilagorna till konventionen har den lydelse som framgår av lantbruksstyrelsens författningssamling (LSFS 1987:37). Om en ändring görs i bilagorna enligt artiklarna XV och XVI i konventionen, får lantbruksstyrelsen föreskriva att ändringen skall gälla som svensk rätt. Förordning (1988:138).

2 §  Vad som sägs i konventionen om administrativ myndighet avser för Sveriges del lantbruksstyrelsen, och vad som sägs i konventionen om vetenskaplig myndighet avser statens naturvårdsverk.

2 a §  Införsel av levande exemplar av djur- eller växtart som har tagits upp i bilaga II eller III till konventionen får inte ske utan tillstånd av lantbruksstyrelsen (införseltillstånd).

Vad som sägs i första stycket gäller till och med februari 1990 även delar eller produkter av afrikansk elefant (Loxodonta africana).

I ärende om införseltillstånd skall lantbruksstyrelsen samråda med statens naturvårdsverk.

Innan införseltillstånd beviljas skall importören visa upp sådant tillstånd eller certifikat som krävs enligt konventionen. Förordning (1989:819).

2 b §  Införseltillstånd får inte beviljas om statens naturvårdsverk anser att införseln kommer att påverka artens överlevnad ogynnsamt. Förordning (1988:138).

2 c §  Införseltillstånd som avser djur får beviljas endast under förutsättning att

1. importören visar att införseln skall ske direkt från det land där djuret är fångat eller uppfött (ursprungsland),
2. syftet med införseln inte strider mot föreskrifter om förbud mot eller villkor för att hålla djur i fångenskap, samt
3. importören visar att transporten kommer att genomföras på ett sätt som är tillfredsställande från djurskyddssynpunkt.

Utan hinder av första stycket 1 får införseltillstånd beviljas för att tillgodose vetenskapligt ändamål eller om det annars finns särskilda skäl.

Beviljas införseltillstånd skall importören i god tid före införseln underrätta tullmyndigheten om den tidpunkt vid vilken införseln avses ske. Förordning (1988:138).

3 §  Införsel eller utförsel av sådant exemplar av djur eller växt som avses i konventionen får ske endast över tullplats som lantbruksstyrelsen bestämmer efter samråd med generaltullstyrelsen.

4 §  Lantbruksstyrelsen skall föra det register som avses i artikel VIII punkt 6 i konventionen. Det åligger vidare styrelsen att utarbeta de rapporter som avses i samma artikel punkt 7.

5 §  Vid tvist mellan Sverige och främmande stat, som är bunden av konventionen, om tolkningen eller tillämpningen av konventionen skall lantbruksstyrelsen rådgöra med den administrativa myndighet som har utsetts i den främmande staten enligt konventionen.

6 §  Vid prövning av fråga om införsel eller utförsel av sådant exemplar av djur eller växt som avses i konventionen får lantbruksstyrelsen godtaga tillstånd eller certifikat som har utfärdats av behörig myndighet i stat som ej tillträtt konventionen, om innehållet i handlingen motsvarar de krav som ställts i konventionen.

7 §  Om ansvar och förverkande i fall där olovlig införsel eller utförsel har skett av sådant exemplar av djur eller växt som avses i konventionen finns bestämmelser i lagen (1960:418) som straff för varusmuggling.

Lantbruksstyrelsen meddelar föreskrifter om hur det skall förfaras med exemplar som förklarats förverkat.

8 §  I fråga om rätt att hantera oförtullad vara som ej får införas på grund av denna förordning gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. Återutförsel enligt 2 § 4 nämnda lag får ske till exportlandet.

Lantbruksstyrelsen får föreskriva begränsning av rätten enligt första stycket att hantera oförtullad vara.

8 a §  Importör eller exportör skall betala för följande åtgärder med anledning av konventionen, nämligen

1. handläggning av fråga om import- eller exporttillstånd,
2. omhändertagande av gods,
3. kontroll, inspektion eller annan därmed jämförlig åtgärd.

Beträffande i första stycket angiven åtgärd avseende gods i transportmedel är även transportmedlets ägare och, i förekommande fall, befälhavare ansvariga för betalningen.

Avgift skall utgå enligt taxa som fastställes av lantbruksstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket. I taxan skall anges hur avgift skall beräknas när taxan saknar tillämplig bestämmelse om avgift. Förordning (1977:64).

8 b §  Lantbruksstyrelsens beslut i särskilda fall enligt denna förordning överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Lantbruksstyrelsens beslut i andra fall enligt denna förordning överklagas hos regeringen genom besvär. Förordning (1981:1041).

9 §  Ytterligare föreskrifter för verkställighet av konventionen meddelas av lantbruksstyrelsen. Innan föreskrift som berör annan myndighets verksamhetsområde meddelas, skall samråd med den myndigheten ske.