lagen.nu

Skolförordning (2011:185)

Departement
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
2011-02-24
Ändring införd
t.o.m. SFS 2018:3
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-01-25
Övrigt
Rättelseblad 2011:506 har iakttagits.

1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 § I denna förordning finns följande kapitel:

– inledande bestämmelser (1 kap.),

– huvudmän (2 kap.),

– lärotider (3 kap.),

– elever (4 kap.),

– utbildningen (5 kap.),

– fjärrundervisning (5 a kap.),

– betyg (6 kap.),

– förskolan (7 kap.),

– förskoleklassen (8 kap.),

– grundskolan (9 kap.),

– grundsärskolan (10 kap.),

– specialskolan (11 kap.),

– sameskolan (12 kap.),

– fritidshemmet (13 kap.),

– bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),

– utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och

– övriga bestämmelser (15 kap.). Förordning (2015:293).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2015:293

Definitioner

2 § Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma betydelse när de används i denna förordning.

Därutöver avses i denna förordning med

– garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och

– skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga rum.

2 kap. Huvudmän

Godkännande som enskild huvudman

1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning. Förordning (2014:1029).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:1029

2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig.

När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:1029

4 § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1029).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2014:1029, 2011:506

3 kap. Lärotider

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Läsår

2 § Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

3 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Skolarbetets förläggning

4 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.

Lagrumshänvisningar hit (1)

5 § I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2–4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska rektorn höra företrädare för elevhälsan innan beslutet fattas.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Schema

6 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema för undervisningen.

4 kap. Elever

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2017:1116).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1116

Asylsökande barn m.fl.

1 a § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2011:506

Elever från utlandet

Förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan

2 § Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller grundsärskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller grundskola. Förordning (2017:1116).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1116

Specialskolan

3 § Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot i specialskolan, om det finns särskilda skäl.

En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan den ort där utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet.

Övergång och uppflyttning

4 § Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§. Förordning (2017:1116).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1116

5 § Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

6 § I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs. Förordning (2017:1116).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1116

7 § Det framgår av 7 kap. 11 a och 11 b §§ skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskoleklassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2017:1116).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1116

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten.

Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.

5 kap. Utbildningen

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Strukturerad undervisning

2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.

Särskilt stöd

Allmänt om särskilt stöd

3 § I 3 kap. 7–12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Studiehandledning på modersmålet

4 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång

5 § För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal.

Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa andra elever

5 a § Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till annan undervisning. Förordning (2015:578).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2015:578

Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper

5 b § Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2015:800

Friluftsverksamhet

6 § I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning.

Modersmålsundervisning

7 § I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

8 § Modersmålsundervisning får anordnas

  • 1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
  • 2. som elevens val,
  • 3. inom ramen för skolans val, eller
  • 4. utanför den garanterade undervisningstiden.

9 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.

10 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om

  • 1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och
  • 2. det finns en lämplig lärare.

Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

11 § Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.

Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.

Lagrumshänvisningar hit (1)

12 § En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

13 § Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas.

Svenska som andraspråk

14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för

  • 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
  • 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
  • 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

15 § Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk får därutöver anordnas

  • 1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
  • 2. som elevens val, eller
  • 3. inom ramen för skolans val.

5 a kap. Fjärrundervisning

Allmänt om fjärrundervisning

1 § Fjärrundervisning får anordnas för elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2–4 §§.

Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är åtskild från eleverna i rum men inte i tid. Förordning (2015:293).

2 § Fjärrundervisning får anordnas i

  • 1. moderna språk,
  • 2. modersmål,
  • 3. samiska i sameskolan, och
  • 4. teckenspråk.

Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning i grundskolan. Förordning (2015:293).

Förutsättningar för fjärrundervisning

3 § Fjärrundervisning får genomföras endast om

  • 1. det inte finns någon lärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning, annan lämplig person att tillgå inom en huvudmans skolenhet, eller
  • 2. elevunderlaget är otillräckligt. Förordning (2015:293).

Handledare

4 § Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:293).

Avtal med staten

5 § Avtal med staten om uppgifter som avser fjärrundervisning får enbart slutas för undervisning i teckenspråk, samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan. Förordning (2015:293).

6 kap. Betyg

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2011:506).

Beslut om betyg

2 § I 3–6 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2011:506).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2011:506

3 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506).

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:857).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:857

5 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2. Förordning (2012:498).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:498

6 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 § vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Betygssättning

Kunskapskrav

7 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Förordning (2011:506).

Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning

8 § I fristående grundskolor och grundsärskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen.

I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas. Förordning (2011:506).

Betygsdokument

Allmänt om betygsdokument

9 § Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I 10–16 §§ i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506).

Betygskatalog

10 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.

Med beslut om betyg avses beslut att

  • 1. sätta betyg, och
  • 2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.

Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats.

Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2011:506).

Terminsbetyg

11 § Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av

  • 1. varje termin i årskurserna 6–8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7–9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och
  • 2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §. Förordning (2011:506).

12 § Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats.

Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506).

13 § Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506).

Slutbetyg

14 § För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg.

För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Förordning (2011:506).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2011:506

15 § Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506).

16 § Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Avgångsintyg

17 § Ett avgångsintyg ska utfärdas

  • 1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller
  • 2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6.

Intyget ska innehålla uppgifter om

  • 1. den årskurs i vilken eleven slutat,
  • 2. tiden för avgången,
  • 3. de ämnen i vilka eleven undervisats,
  • 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och
  • 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.

Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506).

18 § Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen. Förordning (2011:506).

Gemensam bestämmelse

19 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 § eller 12 kap. 18 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2011:506).

Betyg efter prövning

20 § I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506).

21 § Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Förordning (2011:506).

22 § Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).

Bemyndigande

23 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter prövning. Förordning (2011:506).

7 kap. Förskolan

Läroplan

1 § För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.

8 kap. Förskoleklassen

Läroplan

1 § För förskoleklassen gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. För förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

9 kap. Grundskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan och kunskapskrav

1 § För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av kunskapskrav.

2 § Kunskapskrav ska finnas för

– läsförståelse i årskurs 1,

– matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,

– samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och

– samtliga ämnen i årskurs 9.

Kunskapskraven i årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 6 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Kunskapskraven i årskurs 9 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas. Förordning (2016:336).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:336

Undervisningstid

(Upphör att gälla 2018-07-01 00:00:00)

3 § I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan).

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1236
(Träder i kraft 2018-07-01 00:00:00)

3 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Förordning (2017:1236).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1236

4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

4 a § En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 § (prioriterad timplan).

Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen.

Rektorn beslutar om prioriterad timplan. Förordning (2015:578).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2015:578

Språkval

5 § Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.

Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska.

Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

Lagrumshänvisningar hit (1)

6 § En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 § välja något av följande språk som språkval:

  • 1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
  • 2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
  • 3. engelska, eller
  • 4. teckenspråk.

Lagrumshänvisningar hit (1)

7 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.

Elevens val

8 § I 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket.

Skolans val

9 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.

10 § Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår att skolans val också får omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen.

Skolverket ska efter ansökan godkänna planen om den

  • 1. till sitt innehåll och sin inriktning avviker från grundskolans kursplaner,
  • 2. är förenlig med föreskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess värdegrund och uppdrag, och
  • 3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

11 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Lovskola

11 a § Rektorn beslutar om en elev ska erbjudas lovskola. Förordning (2017:847).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:847

Tvåspråkig undervisning

Undervisning på elevens umgängesspråk

12 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i årskurs 1–6 anordnas på detta språk. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurs 7–9.

En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

13 § Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning enligt 12 § får högst hälften av undervisningen ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar.

Engelskspråkig undervisning

14 § Huvuddelen av undervisningen får anordnas på engelska för elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen.

Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga 480.

Lagrumshänvisningar hit (3)

15 § Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig undervisning enligt 14 §, ska den i första hand ges till

  • 1. barn till utländska gästforskare och experter, och
  • 2. barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola.

16 § För sådana elever som avses i 14 § får Primary Years Programme och Middle Years Programme tillämpas inom grundskolan.

En huvudman för utbildning som har auktoriserats av International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden.

Lagrumshänvisningar hit (1)

17 § En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 § ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

18 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som avses i 14 §, om

  • 1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen,
  • 2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800), och
  • 3. utbildningen håller god kvalitet.

Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda.

Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Förordning (2014:457).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:457

19 § Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning enligt 18 § får högst hälften av undervisningen ges på engelska.

Bedömningsstöd

19 a § /Upphör att gälla U:2018-06-29 genom förordning (2017:1107)./ En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:336

Nationella ämnesprov

Nationella prov

(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

20 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 6 och 9, även som stöd för betygssättning.

När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:9).

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

20 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (4)

(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

21 § Ämnesprov ska användas i

  • 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och 9,
  • 2. engelska i årskurs 6 och 9,
  • 3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 9, och
  • 4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.

Statens skolverk ska fördela ämnesprov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje ämnesprov. Förordning (2015:142).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

21 § Nationella prov ska användas i

  • 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och 9,
  • 2. engelska i årskurs 6 och 9,
  • 3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 9, och
  • 4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.

Statens skolverk ska fördela de nationella prov som anges i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje nationellt prov. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

21 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).
(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

21 a § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 9 på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att en elev inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2015:142, 2017:1107, 2016:9
(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

22 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 6 och 9 får genomföras vid en annan tidpunkt.

Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Förordning (2011:1180).

Ändringar/Förarbeten (3)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

22 § Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om elevens identitet vara avidentifierade för den bedömande läraren. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (3)

22 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

Nationella bedömningsstöd

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

22 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

22 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och användningen av dessa. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

Utbildning utan timplan

Medgivande

23 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen om

  • 1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning, och
  • 2. eleverna ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i samtliga ämnen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter. Medgivandet får förenas med villkor.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Återkallelse av medgivande

24 § Statens skolinspektion får återkalla ett beslut om medgivande att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen, om

  • 1. förutsättningarna för medgivandet enligt 23 § inte längre är uppfyllda, eller
  • 2. huvudmannen inte följer de villkor som medgivandet förenats med.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Färdighetsprov

25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som

  • 1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
  • 2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
  • 3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

Lagrumshänvisningar hit (1)

26 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.

Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.

27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

28 § I 12 kap. 13 och 14 §§ finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska elever i grundskolan.

10 kap. Grundsärskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 § För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för grundsärskolan.

Timplaner

(Upphör att gälla 2018-07-01 00:00:00)

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 1.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1236
(Träder i kraft 2018-07-01 00:00:00)

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 2.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Förordning (2017:1236).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1236

3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

4 § För elever som får undervisning i en kombination av ämnen och ämnesområden får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs.

Även för andra elever får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs för att anpassa undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och behov.

I 3 kap. 12 § och 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om avvikelser från timplanen vid anpassad studiegång och vid integrerad undervisning. Beslut om lärotider enligt 3 kap. 5 § i denna förordning får också medföra avvikelser från timplanerna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket.

Elevens val

5 § I 11 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

Lagrumshänvisningar hit (2)

6 § Elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen får som elevens val erbjudas samtliga ämnesområden och praktisk arbetslivsorientering. I sådana fall ska bestämmelserna om ämnen i 5 och 9 §§ i stället gälla ämnesområden.

Skolans val

7 § I timplanen för elever som får undervisning i ämnen anges ett visst antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering.

8 § Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska användas. Antalet timmar för varje ämne i timplanen får inte minskas i oproportionerligt stor omfattning.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Fördelningsbar tid i träningsskolan

10 § Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får undervisning i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk arbetslivsorientering. Den fördelningsbara tiden får även användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk.

Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.

Bedömningsstöd

11 § En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:336

11 kap. Specialskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 § För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för specialskolan.

I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om tillämpning av grundsärskolans kursplaner för elever med utvecklingsstörning i specialskolan. För sådana elever gäller inte 10–12 §§.

Undervisningstid

(Upphör att gälla 2018-07-01 00:00:00)

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 2.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördelning av den garanterade undervisningstiden för elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen (2010:800). Förordning (2014:457).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2014:457, 2017:1236
(Träder i kraft 2018-07-01 00:00:00)

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördelningen av den garanterade undervisningstiden för elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen (2010:800). Förordning (2017:1236).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2014:457, 2017:1236

3 § När grundsärskolans kursplaner tillämpas för elever med utvecklingsstörning gäller i stället för de föreskrifter som avses i 2 § första eller andra stycket att undervisningstiden ska fördelas på grundsärskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 5–10 §§ tillämpas i stället för 4–9 §§. För elever med utvecklingsstörning får avvikelser göras från timplanen.

Språkval

4 § Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.

Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, tyska och spanska som språkval.

Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

Lagrumshänvisningar hit (1)

5 § Eleven får i stället för ett språk som avses i 4 § som språkval välja något av följande språk:

  • 1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
  • 2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
  • 3. engelska, eller
  • 4. teckenspråk.

Lagrumshänvisningar hit (1)

6 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 4 § andra stycket eller 5 § om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 5 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.

Elevens val

7 § I 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Skolans val

8 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Skolans val får också omfatta

  • 1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsnedsättning och andra särskilda insatser, och
  • 2. praktisk arbetslivsorientering.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Bedömningsstöd

9 a § /Upphör att gälla U:2018-06-29 genom förordning (2017:1107)./ En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2016:336, 2017:1107

Nationella ämnesprov

Nationella prov

(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

10 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 7 och 10, även som stöd för betygssättning.

När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:9).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

10 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

11 § Ämnesprov ska användas i

  • 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10,
  • 2. engelska i årskurs 7 och 10, och
  • 3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 10, och
  • 4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.

Statens skolverk ska fördela ämnesprov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne. Förordning (2015:142).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

11 § Nationella prov ska användas i

  • 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10,
  • 2. engelska i årskurs 7 och 10,
  • 3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 10, och
  • 4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.

Statens skolverk ska fördela nationella prov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).
(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

11 a § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 10 på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2015:142, 2017:1107, 2016:9
(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

12 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 7 och 10 ska genomföras vid en annan tidpunkt.

Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Förordning (2011:1180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

12 § Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om elevens identitet vara avidentifierade för den bedömande läraren. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

12 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

Nationella bedömningsstöd

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

12 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

12 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

Samverkan med andra huvudmän

13 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och upprätthålla kontakt med elevernas hemkommuner.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling.

14 § Om en elev ska gå över till grundskolan eller grundsärskolan eller tas emot på försök i grundskolan eller grundsärskolan enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i planeringen.

12 kap. Sameskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 § För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för sameskolan.

Timplan

(Upphör att gälla 2018-07-01 00:00:00)

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1236
(Träder i kraft 2018-07-01 00:00:00)

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 4. Förordning (2017:1236).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1236

3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

Samisk undervisning

4 § Undervisningen ska ges på svenska och samiska.

5 § Ämnet samiska ska finnas i alla årskurser.

Lagrumshänvisningar hit (1)

6 § För elever som har tagits emot i sameskolan på grund av särskilda skäl enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen skollagen (2010:800) får undervisningen på samiska och undervisningen i ämnet samiska bytas ut mot annan undervisning.

Elevens val

7 § I 13 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.

Skolans val

8 § Utrymmet för skolans val ska med de begränsningar som anges i timplanen användas för undervisning i ett eller flera ämnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Bedömningsstöd

9 a § /Upphör att gälla U:2018-06-29 genom förordning (2017:1107)./ En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2016:336, 2017:1107

Nationella ämnesprov

Nationella prov

(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

10 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 6, även som stöd för betygssättning.

När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:9).

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

10 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (4)

(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

11 § Ämnesprov ska användas i

  • 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6, och
  • 2. engelska i årskurs 6. Förordning (2015:142).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

11 § Nationella prov ska användas i

  • 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6, och
  • 2. engelska i årskurs 6. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).
(Upphör att gälla 2018-06-29 00:00:00)

12 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 6 får genomföras vid en annan tidpunkt.

Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Förordning (2011:1180).

Ändringar/Förarbeten (3)

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

12 § Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om elevens identitet vara avidentifierade för den bedömande läraren. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (3)

12 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

Nationella bedömningsstöd

(Träder i kraft 2018-06-29 00:00:00)

12 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

12 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa. Förordning (2017:1107).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1107

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

13 § En huvudman för grundskola får anordna samisk undervisning för samiska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det.

Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska.

Lagrumshänvisningar hit (1)

14 § Utbildningen för de samiska eleverna ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan.

Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den garanterade undervisningstiden.

Lagrumshänvisningar hit (1)

13 kap. Fritidshemmet

1 § För fritidshemmet gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i andra stycket.

För fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

14 kap. Bidrag till enskilda huvudmän

Fastställande av bidrag per kalenderår

1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 § skollagen (2010:800) avse tiden från och med den 1 juli samma år.

Rättsfall (1)

HFD 2015 ref. 53: Ett beslut att under ett budgetår tillföra skolverksamhet och fritidshem som...

Ändringar under löpande budgetår

2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin motsvarande verksamhet får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.

Rättsfall (1)

HFD 2015 ref. 53: Ett beslut att under ett budgetår tillföra skolverksamhet och fritidshem som...

Avgifter

3 § När en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman för förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen.

Grundbelopp

Allmänt om grundbelopp

4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

  • 1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
  • 2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
  • 3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
  • 4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
  • 5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
  • 6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
  • 7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

Lagrumshänvisningar hit (1)

5 § I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § och 25 kap. 12 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

  • 1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för förskolechef eller andra anställda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verksamheten och omsorgen, stödåtgärder till barn eller elever, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
  • 2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek- och lärprodukter, maskiner som används i verksamheten, studiebesök och liknande kostnader, och
  • 3. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet för förskolor och fritidshem och en procent av grundbeloppet för pedagogisk omsorg.

För övriga kostnadsslag ska 4 § 4 och 6–7 tillämpas på motsvarande sätt.

Särskilt om ersättning för lokalkostnader

(Upphör att gälla 2018-03-01 00:00:00)

6 § Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid skälighetsprövningen ska intresset av att utbildning eller annan pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras beaktas.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2018:3
(Träder i kraft 2018-03-01 00:00:00)

6 § Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:3).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2018:3

Särskilt om ersättning för kapitalkostnader

7 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp.

Tilläggsbelopp

8 § Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter.

Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp enligt

10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning eller deltar i lovskola, och

11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning. Förordning (2017:847).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2013:249, 2016:552, 2017:847

Särskilt om ersättning för modersmålsundervisning

9 § Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen förskoleklass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till sådan verksamhet i fristående förskoleklass.

Redovisning av hur bidraget har beräknats

10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola eller för ett barn i en fristående förskola eller i annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad.

Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet

12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för grundskola och grundsärskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.

14 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem

Inledande föreskrifter

1 § I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:293).

Huvudmannen

2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:293).

Förutsättningar för fjärrundervisning vid särskilda ungdomshem

3 § Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan utom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet.

Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast om

  • 1. det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning, annan lämplig person, eller
  • 2. elevunderlaget är otillräckligt.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:293).

Bemyndigande

4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:293).

15 kap. Övriga bestämmelser

Överklagande

1 § Beslut enligt denna förordning får endast överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Förordning (2017:1051).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2017:1051

Elektronisk överföring av ansökningar

2 § En ansökan som ska göras till Statens skolinspektion eller Statens skolverk enligt denna förordning får överföras elektroniskt.

Bemyndigande

3 § Statens skolinspektion respektive Statens skolverk får med avseende på ansökningar som myndigheten ska pröva enligt denna förordning meddela föreskrifter om överföring av en elektronisk ansökan och om elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet. Förordning (2016:590).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:590

Bilaga 1

Timplan för grundskolan

Ämnen Undervisningstid i timmar
Lågstadiet stadiet och mellan- MellanLåg- och stadiet Högstadiet Totalt
Bild 50 80 100 230
Engelska 60 220 200 480
Hem- och konsumentkunskap 36 82 118
Idrott och hälsa 140 160 200 500
Matematik 420 410 295 1 125
Musik 70 80 80 230
Naturorienterande ämnen 143 193 264 600
Biologi 55 75
Fysik 55 75
Kemi 55 75
Samhällsorienterande ämnen 200 333 352 885
Geografi 70 75
Historia 70 75
Religionskunskap 70 75
Samhällskunskap 70 75
Slöjd 50 140 140 330
Svenska eller svenska som andraspråk 680 520 290 1 490
Teknik 47 65 88 200
Språkval 48 272 320
Elevens val 382
Totalt garanterat antal timmar 1 860 2 249 36 2 363 6 890
Därav skolans val 600
När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 55 timmar i respektive ämne. Resterande 28 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de naturorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 75 timmar i respektive ämne. Resterande 39 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i högstadiet. När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 70 timmar i respektive ämne. Resterande 53 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 75 timmar i respektive ämne. Resterande 52 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte minskas. Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanen. Bestämmelser om prioriterad timplan finns i 9 kap. 4 a § skolförordningen (2011:185). Prioriterad timplan kan innebära avvikelser från den i timplanen angivna dispositionen av antalet timmar per ämne. Förordning (2017:1236).

Bilaga 2 /Ny beteckning Bilaga 3 U:2018-07-01/

Timplan för specialskolan

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild 250
Hem- och konsumentkunskap 130
Idrott och hälsa 540
Rörelse och drama 245
Slöjd 350
Teckenspråk 725
Svenska 1 560
Engelska 515
Matematik 1 265
Geografi 940
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi 850
Fysik
Kemi
Teknik
Språkval 320
Elevens val 380
Totalt garanterat antal timmar 8 070
Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas. Förordning (2016:652).

Bilaga 2

Timplaner för grundsärskolan

Timplan för elever som läser ämnen

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild 225
Hem- och konsumentkunskap 525
Idrott och hälsa 750
Musik 395
Slöjd 730
Svenska eller svenska som andraspråk 1 300
Engelska 180
Matematik 1 110
Naturorienterande ämnen och teknik 785
Samhällsorienterande ämnen 695
Elevens val 195
Totalt garanterat antal timmar 6 890
Därav skolans val 1 800

Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)

Undervisningstid i timmar för ämnesområden och totalt

Ämnesområden

Estetisk verksamhet 995
Kommunikation 995
Motorik 995
Vardagsaktiviteter 995
Verklighetsuppfattning 995
Elevens val 190
Fördelningsbar undervisningstid 1 500
Totalt garanterat antal timmar 6 665
Förordning (2017:1236).
Bilaga 3 /Ny beteckning Bilaga 4 U:2018-07-01/
Timplan för sameskolan

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild 140
Hem- och konsumentkunskap 40
Idrott och hälsa 310
Musik 120
Slöjd 180
Svenska 910
Engelska 280
Matematik 885
Geografi 700
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
Samiska 800
Elevens val 60
Totalt garanterat antal timmar 4 425
Därav skolans val 210
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas. Förordning (2016:652).

Bilaga 3

Timplan för specialskolan

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild 250
Hem- och konsumentkunskap 130
Idrott och hälsa 540
Rörelse och drama 245
Slöjd 350
Teckenspråk 725
Svenska 1 560
Engelska 515
Matematik 1 265
Geografi 940
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi 850
Fysik
Kemi
Teknik
Språkval 320
Elevens val 380
Totalt garanterat antal timmar 8 070
Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas. Förordning (2017:1236).

Bilaga 4

Timplan för sameskolan

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild 140
Hem- och konsumentkunskap 40
Idrott och hälsa 310
Musik 120
Slöjd 180
Svenska 910
Engelska 280
Matematik 885
Geografi 700
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
Samiska 800
Elevens val 60
Totalt garanterat antal timmar 4 425
Därav skolans val 210
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas. Förordning (2017:1236).

Ändringar och övergångsbestämmelser

2011:185

Tryckt format (PDF)

Departement
Utbildningsdepartementet
Ikraft
2011-04-15
SFS-nummer
2011:185
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2011 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna.
  • 2. Genom förordningen upphävs

grundskoleförordningen (1994:1194),

sameskolförordningen (1995:205),

särskoleförordningen (1995:206),

specialskoleförordningen (1995:401),

förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, och

förordningen (2010:803) om Statens skolinspektions prövning i vissa fall av utbildning med enskild huvudman.

  • 3. De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för utbildning till utgången av juni 2011.
  • 4. För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3, 4 och 6–9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
  • 5. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3 §, 4 § första stycket och 5–6 §§ särskoleförordningen (1995:206) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
  • 6. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och fristående grundsärskolor ska 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
  • 7. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 3–9 §§ specialskoleförordningen (1995:401) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. De kursplaner som tillämpats för dessa elever enligt 3 kap. 2–4 §§ specialskoleförordningen ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2011/12.
  • 8. En kommun som vid utgången av juni 2011 deltar i försöksverksamhet enligt förordningen (1999:903) om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning som följer av beslutet om deltagande i försöksverksamheten.
  • 9. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången av juni 2011 bedriver utbildning med en fördelning av undervisningstiden som avviker från timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800).
  • 10. En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska anmäla detta till Statens skolinspektion före utgången av 2011. Om det föreligger förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap. 24 § får Skolinspektionen besluta att huvudmannen från och med en viss tidpunkt ska tillämpa timplanen.
  • 11. En kommun som vid utgången av juni 2011 anordnar engelskspråkig undervisning enligt förordningen (2003:459) om försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan får fortsätta att bedriva engelskspråkig undervisning i samma omfattning. Detsamma gäller en enskild huvudman för grundskola som vid utgången av juni 2011 anordnar delar av undervisningen på engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt 9 kap. 18 § första stycket inte är uppfyllda får Statens skolinspektion besluta att huvudmannen inte får fortsätta att anordna sådan undervisning.

Förordning (2011:506) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
upph. 2 kap. 4 §, 6 kap. 14 §, rubr. närmast före 2 kap. 4 §;nuvarande 6 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 19 §§ betecknas 6 kap. 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23 §§, ändr. 6 kap. 1 §, de nya 6 kap. 9, 11, 12, 17 §§, 9 kap. 18, 20 §§, 11 kap. 10 §, 12 kap. 10 §, bil. 1, rubr. närmast före 6 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 9, 12, 15, 16, 19 §§, sätts närmast före 6 kap. 7, 8, 9, 10, 11, 14, 17, 19, 20, 23 §;nya 4 kap. 1 a § 6 kap. 2, 3, 4, 5, 6 §§, rubr. närmast före 4 kap. 1 a §, 6 kap. 2 §
Ikraft
2011-07-01
SFS-nummer
2011:506
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 4 kap. 1 a § och bilaga 1, den 1 december 2013 i fråga om 6 kap. 2–6 §§ och i övrigt den 1 juli 2012. Förordning (2012:498).
  • 2. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 6 kap. 3 och 4 §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. Detsamma gäller en lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Förordning (2013:827).
Rubrik
Förordning (2011:506) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2011:1180) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 9 kap. 21, 22 §§, 11 kap. 11, 12 §§, 12 kap. 11, 12 §§
Ikraft
2012-07-01
SFS-nummer
2011:1180
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången läsåret 2013/14.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för läsåret 2012/13.
Rubrik
Förordning (2011:1180) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2012:498) om ändring i förordningen (2011:506) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 6 kap. 5 § i 2011:506, p 1 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2011:506
Ikraft
2011-07-01
SFS-nummer
2012:498
Rubrik
Förordning (2012:498) om ändring i förordningen (2011:506) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2013:249) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 14 kap. 8 §, bil. 1, 2, 3
Ikraft
2013-07-01
SFS-nummer
2013:249
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
  • 2. Bilagorna 1–3 i sin nya lydelse tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
  • 3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.
  • 4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070 timmar.
  • 5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 740 timmar respektive 700 timmar.
  • 6. Bilagorna 1–3 i sin äldre lydelse gäller fortfarande för elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5 eller en högre årskurs i specialskolan.
Rubrik
Förordning (2013:249) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2013:827) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. p 2 övergångsbest. till 2011:506
Ikraft
2013-12-02
SFS-nummer
2013:827
Rubrik
Förordning (2013:827) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2014:96) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 9 kap. 20 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 10 §
Ikraft
2014-04-01
SFS-nummer
2014:96
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
  • 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter den 30 juni 2014.
Rubrik
Förordning (2014:96) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2014:457) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 9 kap. 18 §, 11 kap. 2 §
Ikraft
2014-07-01
SFS-nummer
2014:457
Rubrik
Förordning (2014:457) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2014:857) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 6 kap. 4 §
Ikraft
2014-08-01
SFS-nummer
2014:857
Rubrik
Förordning (2014:857) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2014:1029) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 3 §§;ny 2 kap. 4 §
Ikraft
2015-01-01
SFS-nummer
2014:1029
Rubrik
Förordning (2014:1029) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2015:142) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 9 kap. 20, 21 §§, 11 kap. 10, 11 §§, 12 kap. 10, 11 §§;nya 9 kap. 21 a §, 11 kap. 11 a §, 12 kap. 11 a §
Ikraft
2015-04-15
SFS-nummer
2015:142
Rubrik
Förordning (2015:142) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2015:293) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §;nya 5 a, 14 a kap.
Ikraft
2015-07-01
SFS-nummer
2015:293
Rubrik
Förordning (2015:293) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2015:578) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
nya 5 kap. 5 a §, 9 kap. 4 a §, rubr. närmast före 5 kap. 5 a §
Ikraft
2016-01-01
SFS-nummer
2015:578
Rubrik
Förordning (2015:578) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2015:800) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ny 5 kap. 5 b §, rubr. närmast före 5 kap. 5 b §
Ikraft
2016-01-01
SFS-nummer
2015:800
Rubrik
Förordning (2015:800) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2016:9) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
upph. 9 kap. 21 a §, 11 kap. 11 a §, 12 kap. 11 a §;ändr. 9 kap. 20 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 10 §
Ikraft
2016-02-23
SFS-nummer
2016:9
Rubrik
Förordning (2016:9) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2016:336) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 9 kap. 2 §;nya 9 kap. 19 a §, 10 kap. 11 §, 11 kap. 9 a §, 12 kap. 9 a §, rubr. närmast före 9 kap. 19 a §, 10 kap. 11 §, 11 kap. 9 a §, 12 kap. 9 a §
Ikraft
2016-07-01
SFS-nummer
2016:336
Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016 i fråga om 11 kap. 9 a §, den 1 januari 2017 i fråga om 10 kap. 11 § och i övrigt den 1 juli 2016.

Rubrik
Förordning (2016:336) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2016:552) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 14 kap. 8 §
Ikraft
2016-07-01
SFS-nummer
2016:552
Rubrik
Förordning (2016:552) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2016:590) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 15 kap. 3 §
Ikraft
2016-07-01
SFS-nummer
2016:590
Rubrik
Förordning (2016:590) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2016:652) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. bil. 1, 2, 3
Ikraft
2016-07-15
SFS-nummer
2016:652
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2016.
  • 2. Förordningen tillämpas första gången höstterminen 2016 för elever som påbörjar årskurs 4 i grundsärskolan och sameskolan respektive årskurs 5 i specialskolan.
  • 3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i ämnet matematik vara minst 1 075 timmar respektive 1 040 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.
  • 4. För elever i specialskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 230 timmar respektive 1 195 timmar.
  • 5. För elever i sameskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i matematik vara minst 850 timmar respektive 815 timmar.
  • 6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2016 påbörjar
    • a) årskurs 7 eller en högre årskurs i grundsärskolan, eller
    • b) årskurs 8 eller en högre årskurs i specialskolan.
Rubrik
Förordning (2016:652) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2017:847) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 14 kap. 8 §;nya 9 kap. 11 a §, rubr. närmast före 9 kap. 11 a §
Ikraft
2017-08-01
SFS-nummer
2017:847
Rubrik
Förordning (2017:847) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2017:1051) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 15 kap. 1 §
Ikraft
2018-01-01
SFS-nummer
2017:1051
Rubrik
Förordning (2017:1051) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2017:1107) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
upph. kap. 19 a §, 11 kap. 9 a §, 12 kap. 9 a §;ändr. 9 kap. 20, 21, 22 §§, 11 kap. 10, 11, 12 §§, 12 kap. 10, 11, 12 §§, rubr. närmast före 9 kap. 20 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 10 §;nya 9 kap. 21 a, 22 a, 22 b, 22 c §§, 11 kap. 11 a, 12 a, 12 b, 12 c §§, 12 kap. 12 a, 12 b, 12 c §§, rubr. närmast efter 9 kap. 22 §, 11 kap. 12 §, 12 kap. 12 §
Ikraft
2018-01-01
SFS-nummer
2017:1107
Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 9 kap. 22 a § och 22 c §, 11 kap. 12 a § och 12 c § och 12 kap. 12 a § och 12 c § och i övrigt den 29 juni 2018.

Rubrik
Förordning (2017:1107) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2017:1116) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 4 kap. 1, 2, 4, 6, 7 §§, rubr. närmast före 4 kap. 2, 4 §§
Ikraft
2018-01-01
SFS-nummer
2017:1116
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
  • 2. Förordningen ska tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2018.
Bilaga 1 /Ny beteckning Bilaga 2 U:2018-07-01/ Timplaner för grundsärskolan Timplan för elever som läser ämnen Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt Ämnen
Bild 225
Hem- och konsumentkunskap 525
Idrott och hälsa 750
Musik 395
Slöjd 730
Svenska eller svenska som andraspråk 1 300
Engelska 180
Matematik 1 110
Naturorienterande ämnen och teknik 785
Samhällsorienterande ämnen 695
Elevens val 195
Totalt garanterat antal timmar 6 890
Därav skolans val 1 800
Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan) Undervisningstid i timmar för ämnesområden och totalt Ämnesområden
Estetisk verksamhet 995
Kommunikation 995
Motorik 995
Vardagsaktiviteter 995
Verklighetsuppfattning 995
Elevens val 190
Fördelningsbar undervisningstid 1 500
Totalt garanterat antal timmar 6 665
Förordning (2016:652).
Rubrik
Förordning (2017:1116) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2017:1236) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
nuvarande bilaga 1, 2, 3 betecknas bilaga 2, 3, 4;ändr. 9 kap. 3 §, 10 kap. 2 §, 11 kap. 2 §, 12 kap. 2 §;ny bil. 1
Ikraft
2018-07-01
SFS-nummer
2017:1236
Rubrik
Förordning (2017:1236) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Förordning (2018:3) om ändring i skolförordningen (2011:185)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ändr. 14 kap. 6 §
Ikraft
2018-03-01
SFS-nummer
2018:3
Rubrik
Förordning (2018:3) om ändring i skolförordningen (2011:185)
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation