1 §  Dagspressen medverkar i strävanden att förstärka och fördjupa den svenska demokratin genom att informera om och kommentera vad som sker i samhället, genom att granska den verksamhet som utövas av de inflytelserika och genom att främja kommunikation inom och mellan politiska, fackliga och andra ideella grupper. För att trygga denna medverkan och för att stärka mångfalden inom dagspressen lämnar staten stöd till företag som ger ut dagstidningar. I denna förordning finns föreskrifter om detta stöd.

2 §  När begreppen dagstidning, fler- och fådagarstidning, upplaga, total upplaga, utgivningsort, storstadstidning, landsortstidning, rikstidning, annonsandel, andel egna annonser, redaktionellt innehåll, pappersförbrukning och täckningstal används i denna förordning har de den betydelse som anges i bilagan till förordningen. Förordning (1985:247).

3 §  Det statliga stödet till dagstidningar utgår i form av produktionsbidrag, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag, samdistributionsrabatt och lån ur pressens lånefond. De olika stödformerna har detta huvudsakliga syfte, nämligen

produktionsbidraget: att stödja utgivningen av dagstidningar i marknadsmässigt underläge,

utvecklingsbidraget: att stärka dagstidningar med en svag ställning på marknaden genom tillfälliga insatser,

samverkansbidraget: att underlätta produktions-, annonsförsäljnings- och bransch samverkan mellan tidningar,

samdistributionsrabatten: att underlätta samarbete mellan dagstidningar när det gäller distributionen och

lån ur lånefonden: att underlätta investering eller annan åtgärd som behövs för att stärka en dagstidnings konkurrensförmåga på längre sikt, företrädesvis samverkansåtgärder. Förordning (1987:200).

4 §  Dagstidningsföretag som vill ha stöd enligt denna förordning skall ansöka om det. Det finns en särskild nämnd (presstödsnämnden) som prövar ansökningarna. Nämnden beslutar också i de övriga frågor som anges i denna förordning.

Närmare bestämmelser om ansökan, om presstödsnämnden och om förfarandet i övrigt finns i 53 - 59 §§. Förordning (1982:498).

5 §  För att en dagstidning skall kunna få produktionsbidrag skall den uppfylla dessa krav, nämligen ha

1. en abonnerad upplaga på minst 2 000 exemplar
2. ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från vad tidningar har i den kategori som tidningen tillhör.

Tidningen får inte ges ut av ett företag som ger ut annonsblad i en i förhållande till tidningsutgivningen betydande omfattning eller som står i nära förhållande till ett sådant företag.

Utöver dessa allmänna krav gäller särskilda krav för flerdagars- respektive fådagarstidningar.

Om tidningen uppfyller kraven enligt första stycket och enligt 9 respektive 16 § skall bedömas med utgångspunkt i förhållandena under det kalenderår som föregår det år för vilket bidrag söks. Förordning (1985:247).

5 a §  Produktionsbidrag beräknas för kalenderår och med en tolftedel av bidraget för varje kalendermånad.

Bidrag lämnas för varje hel kalendermånad som tidningen kommer ut under det år som bidraget avser. Tidningen måste dock komma ut under minst tre hela kalendermånader för att bidrag skall utgå. Förordning (1985:247).

6 §  Produktionsbidrag utgår som fullt eller särskilt bidrag.

Om särskilt produktionsbidrag finns bestämmelser i 11 § andra och tredje styckena samt i 18 § andra stycket. Förordning (1987:200).

7 §  Fullt produktionsbidrag till en flerdagarstidning beräknas på grundval av förbrukningen av papper med en ytvikt av 45 gram per kvadratmeter, oavsett om den enskilda tidningen trycker på sådant papper eller inte.

8 §  Om en tidning vars text inte i huvudsak är skriven på svenska uppfyller övriga i bilagan angivna villkor för en dagstidning, skall vad som i denna förordning gäller för en dagstidning tillämpas om

1. tidningens text i huvudsak är skriven på annat språk än svenska,
2. tidningen vänder sig till invandrare och språkliga minoriteter i Sverige,
3. tidningen har sin huvudredaktion i Sverige,
4. tidningen till övervägande del innehåller nyheter, annan information och debatt, som rör förhållanden i Sverige eller är av allmänt intresse.

Om tidningen uppfyller kraven enligt första stycket 1 och 4, skall bedömas med utgångspunkt i förhållandena under det kalenderår som föregår det år för vilket bidrag söks. För nyetablerade tidningar får uppgifterna dock avse den tidsperiod för vilken de kan erhållas. Förordning (1986:586).

9 §  En flerdagarstidning skall för att få produktionsbidrag utöver kraven i 5 § även uppfylla dessa krav, nämligen ha

1. en i huvudsak abonnerad totalupplaga och
2. en annonsandel på högst 50 procent.

10 §  Produktionsbidragen beräknas på grundval av pappersförbrukningen och utgår med de belopp som anges i denna sammanställning.

Är en bidragsberättigad tidning att anse som rikstidning är produktionsbidraget lägst 9 600 000 kronor om tidningen utkommer med minst fem nummer i veckan och 2 550 000 kronor om tidningen utkommer med fyra nummer i veckan. Förordning (1988:672).

11 §  En flerdagarstidning får fullt produktionsbidrag om dess täckningstal är högst 40. Har tidningen en upplaga på mindre än 10 000 exemplar får dess täckningstal vara högst 50 för att fullt produktionsbidrag skall utgå.

Om en flerdagarstidning har fått produktionsbidrag för år 1983 och om dess täckningstal är lägst 41 men högst 49, utgår särskilt produktionsbidrag. Har tidningen en upplaga på mindre än 10 000 exemplar gäller dock i stället täckningstalen 51 respektive 59.

Särskilt produktionsbidrag lämnas med det belopp som tidningen fick i produktionsbidrag för år 1983 eller med den andel av beloppet som tidningen kan vara berättigad till enligt 5 a §. Förordning (1985:247).

12 §  En flerdagarstidning som enligt 11 § är berättigad till produktionsbidrag kan ändå uteslutas från sådant bidrag om det med hänsyn till förhållandena inom tidningens hela spridningsområde är uppenbart att täckningstalet ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden.

13 §  En flerdagarstidning som enligt 11 § inte är berättigad till produktionsbidrag kan ändå få sådant bidrag om

1. tidningen har samma utgivningsort som annan flerdagarstidning som får produktionsbidrag och
2. det är uppenbart att tidningen behöver bidraget för att dess möjligheter att konkurrera med den andra tidningen inte skall allvarligt försämras.

Denna paragraf gäller inte för sådana tidningar som nämns i 8 §.

14 §  En flerdagarstidning på Gotland som enligt 11 § inte är berättigad till produktionsbidrag kan ändå få sådant bidrag om det är uppenbart att tidningen behöver bidraget för att utgivningen skall kunna upprätthållas. Denna paragraf gäller inte för sådana tidningar som nämns i 8 §.

15 §  Produktionsbidrag enligt 13 eller 14 § utgår med belopp som presstödsnämnden bestämmer. Bidraget får dock aldrig vara högre än vad tidningen skulle ha fått om den hade varit berättigad till produktionsbidrag enligt 10 §.

16 §  En fådagarstidning skall för att få produktionsbidrag utöver kraven i 5 § även uppfylla dessa krav, nämligen ha

1. en till övervägande del abonnerad totalupplaga,
2. en annonsandel på högst 40 procent,
3. minst 1 300 spaltmeter redaktionellt innehåll. Förordning (1985:247).

17 §  Fullt produktionsbidrag till en fådagarstidning utgår med

18 §  En fådagarstidning får fullt produktionsbidrag om tidningen har ett täckningstal som är högst 20.

Om en fådagarstidning har fått produktionsbidrag för år 1983 och om dess täckningstal är lägst 21 men högst 29, utgår särskilt produktionsbidrag. Sådant bidrag lämnas med det belopp som tidningen fick i produktionsbidrag för år 1983 eller med den andel av beloppet som tidningen kan vara berättigad till enligt 5 a §. Förordning (1985:247).

19 §  En fådagarstidning kan få produktionsbidrag oberoende av vilket täckningstal den har om dess redaktionella innehåll till minst 20 procent är skrivet på något annat språk än svenska.

Produktionsbidrag enligt första stycket utgår med 275 000 kronor per år om andelen redaktionell text på annat språk än svenska uppgår till minst 20 procent. Är andelen större ökas bidraget med 27 500 kronor för varje hel procentenhet över 20. Högsta bidrag är dock 550 000 kronor.

De förutsättningar för produktionsbidrag som anges i första och andra styckena skall bedömas med utgångspunkt i förhållandena under det kalenderår som föregår det år för vilket bidrag söks. Förordning (1988:672).

20 §  En tidning som inte är berättigad till produktionsbidrag därför att den inte i huvudsak distribueras inom landet men som uppfyller övriga i bilagan angivna villkor för en dagstidning kan ändå få sådant bidrag om tidningen

1. i huvudsak distribueras till svenska medborgare utomlands och
2. behöver bidraget för att utgivningen skall kunna upprätthållas.

För en sådan tidning gäller inte 16 § 3.

Högsta bidrag enligt denna paragraf är 840 000 kronor. Förordning (1988:672).

Särskilda bestämmelser för nyetablerade dagstidningar, för dagstidningar som ändrar periodiciteten och för dagstidningar som utgör en edition av en annan dagstidning

21 §  För nyetablerade dagstidningar och för dagstidningar som kommer ut med fler nummer i veckan än tidigare får uppgifter om hushållstäckning, upplaga och pappersförbrukning avse den tidsperiod för vilken de kan anskaffas. Perioden får dock inte vara kortare än sex månader. Förordning (1987:200).

22 §  Har en flerdagarstidning med produktionsbidrag övergått till att bli en fådagarstidning kan tidningen få produktionsbidrag enligt 10 § under två år efter övergången. Bidraget utgår med högst hälften av vad tidningen fick under det sista kalenderåret som den utkom som flerdagarstidning. I sådant fall utgår ej bidrag enligt 17 §.

23 §  En edition som anses som en särskild dagstidning kan få produktionsbidrag. Är andelen eget redaktionellt innehåll lägre än 65 procent, reduceras bidraget med en femtondel för varje procentenhet andelen understiger 65 procent.

30 §  En tidning som ej uppbär produktionsbidrag och som är i allvarliga ekonomiska svårigheter eller vars marknadsläge är sådant att den är i starkt behov av ekonomiskt stöd för att stärka sin konkurrenskraft på längre sikt och som inte själv kan genomföra den satsningen kan få utvecklingsbidrag.

Utvecklingsbidrag kan också utgå till en dagstidning med fullt produktionsbidrag som behöver förbättra sitt marknadsläge. Är en sådan tidning en flerdagarstidning gäller dessutom för att bidrag skall kunna utgå att dess täckningstal inte får överstiga 20 eller dess upplaga inte vara högre än 10000 exemplar. Den får heller inte vara storstadstidning eller en sådan tidning som avses i 8, 13 eller 14 §.

31 §  Utvecklingsbidrag till en dagstidning utgår för högst två år under en period av fyra. Bidraget per kalenderår utgör högst

1. 600 000 kronor om tidningen är en fådagarstidning och
2. 1 200 000 kronor om tidningen är en flerdagarstidning.

Har en flerdagarstidning både produktionsoch utvecklingsbidrag får summan av bidragen inte överstiga vad tidningen enligt 10 § högst skulle ha kunnat få i produktionsbidrag.

32 §  Tidningsföretag som samverkar eller avser att samverka när det gäller teknisk produktion eller annonsförsäljning kan få bidrag för att göra det. Bidrag kan också ges för att genomföra projekt för redaktionell, teknisk eller administrativ samverkan inom tidningsbranschen (branschsamverkan). Som allmänna förutsättningar för bidrag gäller

1. vid produktions- eller annonssamverkan att minst en av tidningarna har produktionsbidrag eller utvecklingsbidrag och att tidningarna inte har samma ägare eller ingår i samma koncern
2. vid branschsamverkan att minst en tredjedel av de tidningar som deltar i projektet har produktionsbidrag eller utvecklingsbidrag.

33 §  Bidrag för produktionssamverkan får beviljas endast om de regler för samarbetet som de samverkande tidningsföretagen har enats om inte uppenbarligen missgynnar någon av dem.

Bidrag utgår under högst fem år.

Bidrag utgår med lika stort belopp för varje deltagande tidning. Det utgår per tidning med högst 1000000 kronor för det första året, med högst 500000 kronor för vart och ett av det andra och tredje året och med högst 250000 kronor för vart och ett av det fjärde och femte året. Bidragsbeloppet fastställs med hänsyn till projektets storlek. Därvid skall beaktas om samverkan omfattar både sättning och tryckning. Bidrag utgår inte för samverkan som endast avses omfatta delar av sättningen eller delar av tryckningen.

34 §  Bidrag för annonssamverkan får beviljas för tidningar med i huvudsak samma spridningsområde för hela upplagan eller del av den om

1. samverkan omfattar samförsäljning av lokalannonser och
2. alla annonser som omfattas av samverkan införs i samtliga deltagande tidningar, när inte annat uttryckligen begärs i annonsbeställningen.

Bidrag utgår under högst fem år.

35 §  Bidrag för en annonssamverkan utgår årligen med ett belopp som motsvarar 12 procent av bruttointäkterna från annonssamverkan det första året, 6 procent det andra och tredje året och 3 procent det fjärde och femte året. I bruttointäkterna räknas även in intäkter från annan gemensam annonsförsäljning än den som avser lokalannonser.

Bidraget fördelas lika mellan de samverkande tidningarna.

36 §  Bidrag för branschsamverkan får beviljas för projekt som syftar till att främja mångfalden inom dagspressen. Projekt kan avse administrativt, redaktionellt eller tekniskt utvecklingsarbete som ligger utanför branschorganisations normala verksamhet och vars kostnader klart kan särskiljas från kostnaderna för branschorganisations löpande verksamhet.

Bidrag utgår endast för projekt vars totalkostnad uppgår till minst 300000 kronor. Bidraget bestäms till en tredjedel av totalkostnaden.

37 §  Samdistributionsrabatt utgår för varje abonnerat exemplar av en dagstidning som distribueras av ett distributionsföretag eller av postverket i lantbrevbäringsturer eller särskilda tidningsutdelningsturer under förutsättning att minst två tidningsföretag deltar.

38 §  Tidningsföretag skall för att få samdistributionsrabatt skriftligen förbinda sig att

1. avstå från egen distribution av en abonnerad dagstidning inom alla områden där rabatterad samdistribution förekommer och denna påbörjas vid en tidpunkt då den egna tidningen kan medfölja
2. överlämna hela distributionsarbetet till postverket respektive distributionsföretaget i varje område där tidningen deltar i rabatterad samdistribution.

Presstödsnämnden får medge att distributionsföretag som underentreprenör anlitar tidningsföretag eller företag som ägs av eller ingår ikoncern med tidningsföretag. Medgivande får lämnas endast om särskilda skäl föreligger för en sådan ordning och under förutsättning att

1. övriga tidningsföretag som deltar i samdistributionen inom det ifrågavarande distributionsområdet godtar att underentreprenören anlitas
2. distributionsföretaget och underentreprenören samtycker till att dessa övriga tidningsföretag efter framställning till presstödsnämnden skall kunna få de uppgifter som behövs för att kunna bedöma kostnader och kostnadsfördelning för en planerad eller pågående samdistribution.

39 §  Två distributionsföretag får samtidigt svara för rabattberättigad samdistribution inom ett distributionsområde om presstödsnämnden medger det.

Postverkets särskilda tidningsutdelningsturer, med undantag av lantbrevbäringsturerna, anses i detta sammanhang som ett distributionsföretag.

40 §  Presstödsnämnden betalar ut det belopp som motsvarar rabatten till distributionsföretaget eller postverket. Företaget och verket tillgodoför tidningsföretaget dess andel av detta belopp.

41 §  Ett distributionsföretag får förmedla samdistributionsrabatt endast om företaget skriftligen förbinder sig att

1. inom sitt verksamhetsområde anordna samdistribution där förutsättningar för rabatterad samdistribution föreligger
2. för samdistribution tillämpa en prissättning av följande slag för sådana tidningsföretag som har undertecknat en förbindelse enligt 38 § och ger ut tidningar som normalt kommer ut med minst två nummer varje vecka; prissättningen skall vara sådan att storleken av den enskilda tidningens abonnerade upplaga inom distributionsområdet inte inverkar på distributionsavgiften per distribuerat exemplar; om det blir väsentliga kostnadsskillnader på grund av tidningarnas olika vikt per exemplar får dock prissättningen så långt möjligt anpassas till skillnaden i vikt på så sätt att den tyngre tidningen bär den merkostnad som den högre vikten medför
3. hålla samdistributionen öppen för samtliga dagstidningar som vid tiden för samdistributionens början finns tillgängliga på orten
4. delge anbud på samdistribution inom ett distributionsområde till samtliga dagstidningar som har undertecknat förbindelse enligt 38 § vid en och samma tidpunkt
5. endast samdistribuera sådan dagstidning vars upplaga är i huvudsak betald och har ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från vad tidningar har i den kategori som tidningen tillhör.

En förbindelse som avses i första stycket skall distributionsföretaget ge in till presstödsnämnden. Förordning (1985:247).

42 §  Ett distributionsföretag får inte förmedla samdistributionsrabatt om distributionsföretaget ägs av eller ingår i en koncern med ett eller några få tidningsföretag. Ett sådant distributionsföretag får med presstödsnämndens medgivande förmedla samdistributionsrabatt om distributionsföretaget först samtycker till att tidningsföretag som berörs av samdistribution som anordnas av distributionsföretaget efter framställning till presstödsnämnden skall kunna få de uppgifter som behövs för att kunna bedöma kostnader och kostnadsfördelning för en planerad eller pågående samdistribution.

43 §  Skall samdistributionsrabatt förmedlas av postverket, skall verket iaktta de i 41 § 2, 3 och om det blir aktuellt, även i 4 samt 5 angivna villkoren, om regeringen inte föreskriver annat.

44 §  Samdistributionsrabatt utgår årligen med 7 öre per exemplar för de första 10 000 000 rabattberättigade exemplaren, med 5 öre per exemplar för exemplaren mellan 10 000 000 och 21 000 000 och med 4 öre per exemplar för exemplaren däröver.

45 §  Har ett tidningsföretag inte iakttagit förbindelse som avses i 38 § skall företaget till presstödsnämnden betala ett belopp som motsvarar vad företaget oriktigt har fått. Tidningsföretaget kan dock befrias från sådan skyldighet om det finns synnerliga skäl för det.

46 §  Ett tidningsföretag som ger ut en dagstidning kan få lån såväl för investering som för annan åtgärd som bedöms vara nödvändig för att stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Lån får även beviljas företag som ägs gemensamt av två eller flera tidningsföretag och svarar för sådan produktion av dagstidningar som sker i samverkan mellan två eller flera tidningsföretag. Lån får dessutom ges till företag som trycker minst två flerdagarstidningar som får produktionsbidrag och har olika ägare. Lån får dock inte beviljas för sådana projekt som bedöms kunna finansieras på den allmänna kreditmarknaden till normala marknadsmässiga villkor och på ett från företagets synpunkt betryggande sätt.

Lån skall företrädesvis ges för projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mellan tidningsföretag. Lån för investeringar på orter, där teknisk samverkan mellan tidningsföretag bedöms möjlig, får inte beviljas till projekt som inte avser sådan samverkan. Detta gäller dock inte i sådana fall där berörda tidningsföretag allvarligt har prövat förutsättningarna för samverkan men inte kunnat enas om formerna för denna. Förordning (1983:237).

47 §  Lån lämnas för bestämd tid och skall återbetalas enligt plan som presstödsnämnden fastställer. Därvid får bestämmas att ett lån skall vara amorteringsfritt under högst fem år räknat från första lyftningsdagen.

Lånetiden får inte vara längre än tjugo år om inte särskilda skäl talar för det.

48 §  Presstödsnämnden bestämmer vilken säkerhet som skall ställas för lånet. Är lånetiden längre än tio år, skall om möjligt säkerhet ställas på lånet i form av inteckning i fast egendom eller tomträtt.

49 §  Presstödsnämnden kan besluta att ränta på lån inte skall utgå under högst tre år räknat från lyftningsdagen. För tiden därefter eller, i fall där räntebefrielse inte medges, från lyftningsdagen till dess betalning sker utgår årlig ränta. Räntan beräknas enligt den räntesats, som fastställs för statens utlåningsränta. Om kapital- eller räntebelopp inte har betalats inom föreskriven tid, utgår dröjsmålsränta på lånet, från förfallodagen till dess det förfallna beloppet helt har betalats, efter en räntesats som vid varje tidpunkt med en procentenhet överstiger statens utlåningsränta.

Presstödsnämnden kan medge ytterligare räntefrihet för en tid av högst två år om särskilda skäl föreligger. Förordning (1983:775).

50 §  Om säkerheten för ett lån utgörs av en inteckning, skall låntagaren under lånetiden hålla den intecknade egendomen nöjaktigt brandförsäkrad.

51 §  Låntagare skall i den ordning presstödsnämnden bestämmer redogöra för hur lånet har använts.

52 §  Presstödsnämnden får säga upp lån till omedelbar betalning om

1. låntagaren har fått lånet genom att lämna oriktiga uppgifter
2. låntagaren inte fullgör sina förpliktelser i fråga om räntelikvid, amortering eller brandförsäkring
3. låntagaren med hänsyn till det ändamål som lånet är avsett för uppenbarligen inte längre bör få ha lånet
4. säkerheten för lånet har försämrats i väsentlig mån eller
5. låntagaren bryter mot annat villkor som har föreskrivits när lånet beviljades.

53 §  Ansökan om stöd enligt denna förordning skall vara skriftlig. Ansökan om samverkansbidrag görs av tidningsföretagen gemensamt. Avser ansökan sådan branschsamverkan som nämns i 36 § kan den lämnas in av någon branschorganisation eller en annan sammanslutning av tidningsföretag.

Ansökan skall vara åtföljd av de uppgifter och göras senast vid den tidpunkt som för varje stödform anges i denna uppställning.

54 §  Produktionsbidrag och utvecklingsbidrag utbetalas efter den 1 juli det år som bidraget avser.

När presstödsnämnden beslutar om produktionsbidrag skall den pröva om det finns anledning anta att utgivningen av tidningen kommer att upphöra under året. Finner nämnden att det förekommer anledning till ett sådant antagande, får den hålla inne högst så många tolftedelar av produktionsbidraget för kalenderåret som antalet återstående hela kalendermånader av samma år. Det innehållna belopp, som tidningen kan vara berättigad till, skall ha betalats ut före utgången av december månad det år som bidraget avse betalats ut före utgången av december månad det år som bidraget avser. Förordning (1987:200).

55 §  Lån ur pressens lånefond betalas ut av kammarkollegiet eller av bank om kammarkollegiet bestämmer att sådan skall anlitas. Lån betalas ut mot skuldförbindelse och de handlingar i övrigt som presstödsnämnden föreskriver. Om bank skall anlitas, ställer kammarkollegiet medel till förfogande efter utbetalningsbesked av presstödsnämnden.

Om bank har anlitats skall återbetalning av lån och räntebetalning göras till banken, som utan dröjsmål skall redovisa de influtna medlen till kammarkollegiet.

Samdistributionsrabatten betalas ut av presstödsnämnden månadsvis i efterskott genom att nämnden tillställer postverket eller distributionsföretaget det belopp som motsvarar rabatten. Förordning (1987:200).

55 a §  I fråga om avgifter för administration av lån ur pressens lånefond finns bestämmelser i förordningen (1983:737) om avgift för administration av vissa statliga lån. Förordning (1987:200).

56 §  Presstödsnämnden har tillsyn över tillämpningen av denna förordning och utfärdar de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen.

Presstödsnämnden får från företag som ansöker om stöd begära in de upplysningar som nämnden anser sig behöva för sin prövning av ansökan eller annars i fråga som gäller tillämpningen av denna förordning och sin instruktion.

57 §  Presstödsnämnden får vid sin prövning av en ansökan om stöd från en tidning eller annars vid tillämpningen av denna förordning inte ta hänsyn till vare sig tidningens politiska inställning eller till dess ställningstagande i enskilda frågor.

58 §  Presstödsnämndens beslut i ärende om produktionsbidrag, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag, samdistributionsrabatt eller lån ur pressens lånefond får inte överklagas. Förordning (1987:200).

59 §  Bestämmelser om presstödsnämndens organisation och arbetsformer finns i förordningen (1988:673) med instruktion för presstödsnämnden. Förordning (1988:672).