Upphävd författning

Lag (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m.

Version: 1997:981

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1984-06-07
Ändring införd
SFS 1984:542 i lydelse enligt SFS 1997:981
Ikraft
1984-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 §  I denna lag ges bestämmelser för hälso- och sjukvården, tandvården och detaljhandeln med läkemedel vad gäller

  • kompetensbevis,
  • behörighet att utöva yrke,
  • skyddet för yrkestitel och yrkesbeteckning.

Kompetensbevis

Legitimation

2 §  Den som har gått igenom den högskoleutbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som anges för ett visst yrke i nedanstående tabell skall efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får också meddelas den som visar att han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens.

  • ----------------------------------------------------------------- Yrke Utbildning Praktisk tjänstgöring -------------------------------------------------------------------
1 2 3 4Barnmorska Optiker Logoped LäkareBarnmorskeexamen Optikerexamen Logopedexamen Läkarexamen skriven praktisk tjänstgöring (allmäntjänstgöring)Av regeringen före-
5PsykologPsykologexamen skriven praktisk tjänstgöringAv regeringen före-
6 7 8 9 10 TandläkarePsykoterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska TandhygienistPsykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Sjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen

[S2]En legitimerad psykoterapeut skall i sin yrkesverksamhet ange sin grundutbildning.

[S3]Bestämmelser om legitimation av personal med utländsk utbildning finns i 5 §. Lag (1995:841).

2 a §  Den som i Sverige har gått igenom sådan utbildning för naprapater och fullgjort sådan praktisk tjänstgöring som regeringen har föreskrivit skall efter ansökan få legitimation som naprapat. Legitimation får också meddelas den som visar att han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens. Lag (1994:861).

3 §  Frågor om meddelande av legitimation prövas av Socialstyrelsen. Styrelsen får inte meddela legitimation om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad.

[S2]I lagen (1994:0954) om disciplinpåföljd m. m. på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om återkallelse av legitimation och om meddelande av ny legitimation efter återkallelse. Lag (1994:861).

Kompetens som allmänpraktiserande läkare

3 a §  En legitimerad läkare som har gått igenom den praktiska utbildning som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen föreskriver skall på ansökan få kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare).

[S2]Frågor om meddelande av sådan kompetens prövas av Socialstyrelsen.

[S3]En läkare får i sin yrkesverksamhet ange att han har kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) endast om han har sådan kompetens. Lag (1992:1562).

Specialistkompetens

4 §  En legitimerad läkare eller tandläkare som har genomgått den vidareutbildning som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen föreskriver skall på ansökan få specialistkompetens.

[S2]Frågor om meddelande av specialistkompetens prövas av socialstyrelsen.

[S3]En läkare eller tandläkare får för allmänheten ange att han är specialist inom sitt yrke endast om han har specialistkompetens.

Personal med utländsk utbildning

5 §  Den som har examen som Doctor of Chiropractic vid en utländsk högskola eller motsvarande utbildning för kiropraktor skall efter ansökan få legitimation som kiropraktor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om praktisk tjänstgöring och författnings- och språkkunskaper som ytterligare villkor för att få sådan legitimation. Legitimation som kiropraktor får också meddelas den som visar att han på annat sätt har förvärvat motsvarande kompetens.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar i övrigt föreskrifter om villkoren för att den som utomlands genomgått utbildning skall få kompetensbevis. Lag (1994:861).

Behörighet att utöva yrke

6 §  Behörig att utöva yrke som barnmorska, läkare eller tandläkare är den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva yrket.

[S2]Särskilt förordnande enligt första stycket meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1997:981).

7 §  Behörig att utöva yrke som apotekare eller receptarie är den som avlagt apotekarexamen respektive receptarieexamen eller som visar att han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens.

[S2]Socialstyrelsen prövar frågor om behörighet för den som inte har apotekar- eller receptarieexamen.

Skyddet för yrkestitel och yrkesbeteckning

9 §  I verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får inte någon

  1. obehörigen ge sig ut för att vara barnmorska, läkare eller tandläkare eller på annat sätt ge sken av att ha sådan kompetens, eller
  2. ge sig ut för att vara legitimerad optiker, kiropraktor, logoped, naprapat, sjukgymnast, sjuksköterska eller tandhygienist utan att ha legitimation för yrket, eller
  3. ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut utan att ha legitimation för yrket eller, såvitt gäller psykologtiteln, utan att genomgå sådan praktisk tjänstgöring som psykolog som anges i 2 §.

[S2]Om någon, som saknar behörighet enligt första stycket 3 att använda titeln psykolog eller psykoterapeut, har förvärvat en titel som kan förväxlas med dessa, skall denna titel anges i verksamhet som avses i första stycket på ett sätt som tydligt skiljer den från psykolog- och psykoterapeuttitlarna. Lag (1994:861).

Ansvarsbestämmelser

10 §  Utövar läkare, vars legitimation har återkallats eller vars behörighet eljest har upphört, eller läkare, som har begränsad behörighet, obehörigen och mot ersättning läkaryrket, döms han till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms den som obehörigen och mot ersättning utövar tandläkaryrket.

[S2]Som obehörig utövning av tandläkaryrket anses inte den yrkesverksamhet som utövas av den som har legitimation som tandhygienist eller som har föreskriven kompetens som tandhygienist eller tandsköterska.

[S3]I lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om straff för brott mot den lagen.

[S4]Den som bryter mot bestämmelserna i 9 § döms till böter. Lag (1991:947).

Överklagande av beslut m. m.

11 §  Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Beslut som Socialstyrelsen eller allmän förvaltningsdomstol meddelar enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:58).

Ytterligare föreskrifter

12 §  Regeringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter i de frågor som avses i denna lag. Regeringen får överlåta åt socialstyrelsen att meddela sådana föreskrifter.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Bestämmelserna om logopeder och psykoterapeuter skall dock tillämpas från och med den 1 januari 1985.
    Genom lagen upphävs
    lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket,
    lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket och
    lagen (1982:175) med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation eller annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning.
    1. Den som enligt äldre bestämmelser har fått kompetensbevis för ett yrke som avses i denna lag skall anses ha fått beviset enligt de nya bestämmelserna. Den som uppfyller kraven för kompetensbevis enligt äldre bestämmelser men inte fått sådant bevis skall på ansökan få motsvarande kompetensbevis enligt denna lag.
    2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
    3. Vid prövning av fråga om legitimation som sjuksköterska skall den sökande anses ha förvärvat en kompetens som är likvärdig med sjuksköterskeexamen med motsvarande inriktning, om den sökande har
    dels genomgått föreskriven utbildning till
    1. operationsassistent,
    2. radioterapiassistent,
    3. röntgenassistent eller
    4. oftalmologassistent jämte kompletterande utbildning enligt universitets- och högskoleämbetets föreskrifter den 10 mars 1984,
    dels arbetat i yrket under en tid som motsvarar minst två års heltidstjänstgöring under de senaste fem åren. Lag (1989:407).
    Förarbeten
    Prop. 1983/84:179
    Ikraftträder
    1984-07-01

Lag (1989:407) om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
    2. Den som vid ikraftträdandet har genomgått godkänd utbildning som kiropraktor skall -- utan hinder av kravet i 5 § första stycket på praktiktjänstgöring -- kunna få legitimation som kiropraktor, om han före den 1 juli 1989 har varit verksam i yrket i Sverige under minst ett år.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:96
    Omfattning
    ändr. 2, 5, 9 §§; ny 4 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1991:947) om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:138
    Omfattning
    upph. 8 §; ändr. 2, 6, 9, 10 §§
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1992:1562) om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 § den 1 januari 1993 och i fråga om 9 § den 1 januari 1994, samt i övrigt den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:83, Bet. 1992/93:SoU8
    Omfattning
    ändr. 5, 6, 9 §§; nya 3 a, 8 §§, rubr. närmast före 3 a §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Ändring, SFS 1993:1646

    Omfattning
    ikrafttr. av 3 a, 5, 8 §§ i 1992:1562

Lag (1994:861) om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
    2. Den som vid ikraftträdandet har gått igenom föreskriven utbildning i Sverige för naprapater och före denna tidpunkt har varit verksam i yrket här i landet under minst ett år skall kunna få legitimation för yrket utan sådan praktisk tjänstgöring som avses i 2 a §.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:410, Rskr. 1993/94:409, Prop. 1993/94:149, Prop. 1993/94:145, Bet. 1993/94:SoU26, Bet. 1993/94:SoU24
    Omfattning
    ändr. 2, 3, 5, 9 §§; ny 2 a §
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1995:58) om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
    Omfattning
    ändr. 11 §
    Ikraftträder
    1995-04-01

Lag (1995:841) om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
    2. Den som fått tandläkarexamen enligt bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 skall fullgöra praktisk tjänstgöring enligt äldre bestämmelser för att få legitimation för tandläkare.
    3. Den som efter den 1 juli 1993 har gått igenom treårig högskoleutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi skall på ansökan få legitimation som sjuksköterska enligt den ordning som gällde före denna tidpunkt.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:383, Prop. 1994/95:195, Bet. 1994/95:SoU24
    Omfattning
    ändr. 2, 6 §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1997:981) om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:53, Prop. 1997/98:5, Bet. 1997/98:SoU8
    Omfattning
    ändr. 6 §
    Ikraftträder
    1998-07-01

Ändring, SFS 1998:532

Omfattning
upph.