Upphävd författning

Lag (1989:225) om ersättning till smittbärare

Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1989-05-18
Ändring införd: SFS 1989 i lydelse enligt SFS 2004:180
Upphäver: Lag (1956:293) om ersättning åt smittbärare
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till smittbärare.

Med en smittbärare förstås i lagen

den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen,
den som för eller kan antas föra smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom.

Författningskommentar

Prop. 2003/04:158: I bestämmelsen regleras den enskildes rätt till ersättning av statliga medel då han eller hon tvingats avstå från förvärvsarbete på grund av

beslut om extraordinära smittskyddsåtgärder. Förslaget har behandlats i avsnitt 11.

I paragrafens första stycke ...

Ändringar1

Ändrad: SFS 2004:879 (Extraordinära smittskyddsåtgärder)

2 § Ersättning utges i form av smittbärarpenning och resekostnadsersättning.

Frågor om ersättning handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Ändringar1

Ändrad: SFS 2004:819 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration)

Smittbärarpenning

3 § En smittbärare har rätt till smittbärarpenning, om han måste avstå från förvärvsarbete på grund av

beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, eller
läkarundersökning eller hälsokontroll som smittbäraren genomgår utan att beslut enligt 1 har fattats men som syftar till att klarlägga om han är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada som kan göra livsmedel som han hanterar otjänligt till människoföda. Lag (2004:180).

Prop. 2003/04:158: Av 2 § i lagen framgår att ersättning utges i form av smittbärarpenning och resekostnadsersättning. Enligt 3 § har en smittbärare rätt till smittbärarpenning om han måste avstå från förvärvsarbete på grund av antingen beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag (punkt 1) eller vissa typer av läkarundersökning ...

Lagrumshänvisningar hit1

7 §

Ändringar3

Ändrad: SFS 2004:879 (Extraordinära smittskyddsåtgärder), 2006:821 (Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.), 2004:180 (Ny smittskyddslag m.m.)

4 § Smittbärarpenning utges med ett belopp som motsvarar smittbärarens sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid tillämpning av 3 kap. 4 § första stycket och 10 a § första stycket nämnda lag skall dock gälla att smittbärarpenning utges även för den första dagen i ersättningsperioden.

Om smittbäraren inte är sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring och inte heller skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, bestäms smittbärarpenningen till det belopp sjukpenningen skulle ha utgjort om den hade beräknats enligt föreskrifterna i den lagen. Vid tillämpning av 3 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring skall dock gälla att smittbärarpenning utges även för den första dagen i ersättningsperioden. Smittbärarpenning enligt detta stycke beräknas alltid utan hänsyn till föreskrifterna i 3 kap.10-10 b §§ nämnda lag. Som inkomst av anställning får i fall som avses nu räknas även ersättning för eget arbete från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands. Lag (1997:567).

Författningskommentar

Prop. 2007/08:136: Ändringarna i första och andra styckena är nödvändiga för att smittbärarpenning, såsom i dag, alltid ska utges med 80 procent vid en tillämpning av de föreslagna bestämmelserna i 3 kap. 4 § eller 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändringar7

Ändrad: SFS 2004:819 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2007:1003 (Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.), 2010:420 (Trygghetssystemen för företagen), 1995:1483 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 2008:482 (En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete), 1992:1706 (om ändrad sjukersättning m. m.), 1997:567 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.)

5 § Hel smittbärarpenning utges till en smittbärare som måste avstå helt från förvärvsarbete. En fjärdedels, halv eller tre fjärdedels smittbärarpenning utges till en smittbärare som arbetar högst tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av den tid han annars skulle ha arbetat. Lag (1990:160).

Författningskommentar

Prop. 2007/08:124: I första stycket finns bestämmelser om rätten till smittbärarpenning. Den är knuten till hur mycket smittbäraren förvärvsarbetar i förhållande till den tid som denne annars skulle förvärvsarbetat. I paragrafen införs ett nytt andra stycke som anger att sådant förvärvsarbete som utförs med stöd av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän ...

Ändringar2

Ändrad: SFS 2008:864 (Från sjukersättning till arbete), 1990:160 (om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m. m.)

6 § Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den utsträckning förmånerna utges för samma tid:

sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre lagstiftning samt rehabiliteringspenning enligt lagen om allmän försäkring,
havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,
livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller lagen om statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre författning som smittbäraren får på grund av att han är smittbärare,
sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller även beträffande motsvarande förmån som utges till smittbäraren på grundval av utländsk lagstiftning. Lag (1994:1657).

Författningskommentar

Prop. 2006/07:117: I paragrafernas första stycken har de följdändringarna gjorts att orden ”och sjukpenningtillägg” utgått med anledning av att 21 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs.

Ändringar3

Ändrad: SFS 2007:1003 (Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.), 1991:1052 (om sjuklön, m.m.), 1994:1657 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.)

7 § Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare som avses i 1 eller 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning för tid som avses i 3 § utges smittbärarpenning endast till den del denna överstiger inkomsten. Lag (1994:265).

Ändringar1

Ändrad: SFS 1994:265 (En ändrad lagstiftning för statsanställda m.fl.)

8 § Smittbärarpenning får sättas ned eller dras in om smittbäraren inte följer förhållningsregler som har beslutats med stöd av smittskyddslagen (2004:168) eller särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. Lag (2004:180).

Författningskommentar

Prop. 2003/04:158: I denna paragraf föreskrivs att smittbärarpenning får sättas ned eller dras in om smittbäraren inte följer förhållningsregler som har getts med stöd av smittskyddslagen eller särskilda villkor i samband med beslut enligt livsmedelslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av sistnämnda lag.

Genom ett tillägg i bestämmelsen får smittbärarpenningen ...

Ändringar3

9 § I fråga om smittbärarpenning tillämpas även följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

3 kap. 3 § om ersättning när sjukersättning eller aktivitetsersättning utges m.m.,

3 kap. 6 § om anmälan av inkomstförhållanden m.m.,

3 kap. 10 § tredje stycket om tid som skall jämställas med tid för förvärvsarbete,

3 kap. 15 § första stycket a)d) samt andra och tredje styckena om ersättning vid tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt m.m.,

3 kap. 16 § om arbetsgivarinträde,

3 kap. 17 § om indragning eller nedsättning av ersättning.

I fråga om den som uppbär smittbärarpenning tillämpas även föreskrifterna om åtgärder för rehabilitering i 22 kap.5 och 6 §§ lagen om allmän försäkring. Lag (2002:197).

Författningskommentar

Prop. 2001/02:84: Ändringen innebär i sak att ordet förtidspension ersätts med sjukersättning och aktivitetsersättning.

Ändringar6

Ändrad: SFS 1994:2075 (Totalförsvarsplikt), 2002:197 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 1990:1469 (om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m. m.), 2000:379 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 1991:1043 (om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.), 1991:1643 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.)

Resekostnadsersättning

10 § En smittbärare har rätt till skälig ersättning för resekostnader i samband med läkarundersökning, hälsokontroll, vård, behandling eller annan motsvarande åtgärd som sker på grund av bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.

Ersättning enligt första stycket utges inte till den del ersättning för resan kan utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre lagstiftning. Lag (2004:180).

Ändringar2

Ändrad: SFS 2006:821 (Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.), 2004:180 (Ny smittskyddslag m.m.)

Ansökan och beslut om ersättning

11 § En ansökan om ersättning skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 12 §.

Till en ansökan om smittbärarpenning som grundas på beslut enligt 3 § 1 skall fogas en kopia av beslutet eller ett intyg med uppgift om beslutets innehåll.

Till en ansökan om smittbärarpenning som grundas på förhållande som anges i 3 § 2 eller en ansökan om resekostnadsersättning skall fogas ett intyg om den företagna åtgärden.

Författningskommentar

Prop. 2003/04:152: Bestämmelsen i första stycket ändras med anledning av att 12 § upphävs. Forumbestämmelserna i 12 § upphävs med anledning av att den nya Försäkringskassan, som handlägger ärenden enligt denna lag, är en rikstäckande myndighet.

Prop. 2003/04:152 15 §

Hänvisningen ...

Ändringar1

Ändrad: SFS 2004:819 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration)

12 § Frågor om förmåner till en smittbärare som omfattas av socialförsäkringslagen (1999:799) prövas av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. den lagen skall avgöra ett ärende avseende den personen. Omfattas smittbäraren inte av socialförsäkringslagen skall ärendet handläggas av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde beslut enligt 3 § 1 har fattats. I fall som avses i 3 § 2 och i ärende om resekostnadsersättning skall ärendet handläggas av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde läkarundersökningen, hälsokontrollen, vården, behandlingen eller den motsvarande åtgärden har skett.

Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att handlägga ärendet. Lag (1999:816).

Ändringar2

Ändrad: SFS 1999:816 (Socialförsäkringens personkrets)
Upphävd: SFS 2004:819 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration)

Återbetalningsskyldighet

13 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av ersättning, om den som tagit emot ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har utgetts felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har utgetts felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan medge befrielse helt eller delvis från återbetalningsskyldighet.

Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får kassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har utgetts för mycket.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Har avdrag gjorts med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten. Lag (2002:197).

Författningskommentar

Prop. 2008/09:202: I tredje stycket görs, förutom anpassningar till följd av att Premiepensionsmyndigheten upphör som myndighet, ändringar som innebär att avdrag endast kan göras för återkrav av ersättningar som beslutats av Försäkringskassan. Återkrav av pensionsförmåner och andra ersättningar som handhas av Pensionsmyndigheten kan därmed inte regleras genom avdrag från ersättning enligt denna lag. Särskilda regler ska dock gälla för en övergångsperiod (se 2 § lagen med anledning av inrättande av Pensionsmyndigheten ...

Prop. 2001/02:84: Paragrafens tredje stycke ändras på så sätt att avdrag på en ersättning som betalas ut enligt denna lag också får göras för för mycket utbetald premiepension om någon enligt beslut av Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig. Har sådant avdrag gjorts för för mycket utbetald premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

Ändringar4

Ändrad: SFS 2009:993 (Pensionsmyndigheten och dess verksamhet), 2004:819 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2002:197 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2007:199 (Vissa regler om ränta i samband med återkrav)

Överklagande m. m.

14 § Föreskrifterna i 20 kap.10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkrings- kassas beslut samt om överklagande av försäkringskassas och domstols beslut tillämpas även i ärende om ersättning enligt denna lag.

Ett beslut i ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som har att pröva beslutet. Lag (1998:95).

Lagrumshänvisningar hit1

övg. best. SFS 1998:95 1 st

Ändringar4

Ändrad: SFS 2004:819 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 1991:1981 (om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1991:226 (None), 1998:95 (Socialförsäkringens administration m.m.)

Övriga bestämmelser om ersättning m. m.

15 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

18 kap.46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 5 § om preskription,

20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 7 § om skadestånd,

20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 9 a § om undantag från sekretess,

20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter. Lag (1998:95).

Ändringar3

Ändrad: SFS 2004:819 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 1998:95 (Socialförsäkringens administration m.m.), 1997:280 (Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen)

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1989:225) om ersättning till smittbärare

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989, då lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare skall upphöra att gälla.
Äldre föreskrifter om rätt till ersättning och ersättningens beräknande tillämpas fortfarande på ersättningsfall som inträffat före ikraftträdandet.

Förarbeten: Prop. 1988/89:112
Ikraftträder: 1989-07-01

Lag (1990:160) om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla i fråga om smittbärarpenning som avser tid före ikraftträdandet.

Förarbeten: Prop. 1989/90:62
Omfattning: ändr. 5 §
Ikraftträder: 1990-07-01

Lag (1990:1469) om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Har en kommun och en landstingskommun med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar kommit överens om att under år 1991 föra över en vårdinrättning till kommunen tillämpas den nya bestämmelsen i vad den hänvisar till 3 kap. 4 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring från och med den dag övertagandet skedde för dem som vistas vid vårdinrättningen. Lag (1991:1043).

Förarbeten: Prop. 1990/91:14
Omfattning: ändr. 9 §
Ikraftträder: 1992-01-01