Inaktuell version

Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

(LRV)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1991-06-20
Ändring införd
SFS 1991 i lydelse enligt SFS 2005:978
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-05-29

Inledande bestämmelser

1 §  Föreskrifter om psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång i andra fall än som avses i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (rättspsykiatrisk vård) ges i denna lag.

[S2]Lagen gäller den som

  1. efter beslut av domstol skall ges rättspsykiatrisk vård,
  2. är anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning,
  3. är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller
  4. är intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken. Lag (1998:617).

Prop. 1997/98:96: En ny punkt har fogats till paragrafen. Av fjärde punkten följer att lagen om rättspsykiatrisk vård gäller den som är intagen på ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken.

2 §  Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om skyldighet för en landstingskommun att erbjuda hälso- och sjukvård gäller även rättspsykiatrisk vård.

[S2]Vad som sägs i denna lag om en landstingskommun gäller också en kommun som inte ingår i en landstingskommun.

2 a §  Tvångsåtgärder vid vård enligt denna lag får användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas.

[S2]Tvång skall utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten. Lag (2000:354).

2 b §  Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten inte genom en individuellt anpassad information kan förmås att frivilligt medverka till vård. De får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt för att förmå patienten till detta. Lag (2000:354).

Beslut om rättspsykiatrisk vård

3 §  Föreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i 31 kap. 3 § brottsbalken.

4 §  Den som avses i 1 § andra stycket 2, 3 eller 4 får ges rättspsykiatrisk vård om

  1. han lider av en allvarlig psykisk störning,
  2. han med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har behov av psykiatrisk vård, som kan tillgodoses genom att han är intagen på en sjukvårdsinrättning, och
  3. han motsätter sig sådan vård eller det till följd av hans psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans samtycke.

[S2]Om någon som vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård anhålls, häktas, tas in på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning eller tas in i eller förpassas till kriminalvårdsanstalt, skall beslutet om sådan vård anses som ett beslut om rättspsykiatrisk vård. Lag (2000:354).

5 §  Beslut om intagning för rättspsykiatrisk vård enligt 4 § första stycket fattas av en chefsöverläkare vid en enhet som avses i 6 § första stycket andra meningen eller andra stycket. För ett sådant beslut krävs att ett vårdintyg har utfärdats av någon annan läkare. Beträffande vårdintyg, undersökning för vårdintyg samt fastspänning, avskiljande och behandling gäller därvid bestämmelserna i 4 §, 5 §, 6 a § och 6 b § första stycket andra meningen lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård i tillämpliga delar.

[S2]En fråga om intagning för rättspsykiatrisk vård enligt 4 § första stycket skall avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten.

[S3]Om rätten har fattat beslut om rättspsykiatrisk undersökning och den misstänkte har tagits in på undersökningsenheten, krävs inte något vårdintyg för beslut om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller den som är anhållen, häktad, intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller som är intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken och som förts till en sådan sjukvårdsinrättning som avses i 6 § första stycket andra meningen för frivillig psykiatrisk vård. Lag (2000:354).

Prop. 2005/06:63: Ändringen i första stycket, som har sin grund i att 6 § ändras, innebär att beslut om intagning för rättspsykiatrisk vård av dem som är anhållna, häktade eller som är intagna i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem, skall fattas av en chefsöverläkare vid en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Ändringen i tredje stycket är enbart av redaktionell art och har även den sin grund i att 6 § ändras. Förslaget behandlas i ...

Prop. 1997/98:96: särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken omfattas av paragrafens tredje stycke. Härav följer att något vårdintyg inte erfordas för den som är intagen på ett särskilt ungdomshem och som förts över till en sjukvårdsinrättning för frivillig psykiatrisk vård. Motsvarande gäller för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

Vården

6 §  Rättspsykiatrisk vård ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av en landstingskommun. Regeringen beslutar vid vilka sådana vårdinrättningar rättspsykiatrisk vård får ges i fall som avses i 1 § andra stycket 2, 3 och 4.

[S2]På en enhet för rättspsykiatrisk undersökning får rättspsykiatrisk vård ges åt den som genomgår undersökning. Lag (1998:617).

Prop. 2005/06:63: Ändringen innebär ett upphävande av den nuvarande ordningen att regeringen beslutar vid vilka vårdinrättningar det får bedrivas rättspsykiatrisk vård av dem som är anhållna, häktade eller som är intagna i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

7 §  Rättspsykiatrisk vård enligt 1 § andra stycket 1 skall påbörjas utan dröjsmål när domstolens beslut om sådan vård har vunnit laga kraft.

[S2]Är den dömde häktad, skall vården påbörjas även om beslutet inte har vunnit laga kraft, under förutsättning att den dömde och åklagaren medger att så sker. Så länge beslutet om häktning gäller skall därvid bestämmelserna om rättspsykiatrisk vård för den som är häktad tillämpas utom såvitt avser förutsättningarna för sådan vård.

8 §  Vid rättspsykiatrisk vård gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 16-24 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S2]Beträffande den som är anhållen, häktad eller intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt får Kriminalvården i särskilda fall, om det är påkallat från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att samtala i telefon med utomstående. Beträffande den som är intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken får Statens institutionsstyrelse fatta motsvarande beslut. Brev som avses i 9 § första stycket första meningen lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. från den som är häktad eller anhållen, brev som avses i 25 § första stycket första meningen lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt från den som är intagen liksom brev som avses i 19 § andra stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall dock alltid vidarebefordras utan föregående granskning.

[S3]Beträffande den som ges rättspsykiatrisk vård efter beslut av domstol eller som är intagen i kriminalvårdsanstalt får regeringen i särskilda fall, om det är påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller till risken för att denne under vistelsen på sjukvårdsinrättningen medverkar till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, ta emot besök eller samtala i telefon med utomstående. Lag (2005:978).

Prop. 2005/06:63: Paragrafen innebär att det införs ett krav på att rättspsykiatrisk vård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god säkerhet i verksamheten. Detta sker genom en hänvisning till 15 a § LPT. Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Prop. 2013/14:119: I fråga om den som är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt får Kriminalvården i särskilda fall, om det behövs från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation. I fråga om den som är intagen i eller ska förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt ...

Prop. 1997/98:96: I paragrafen regleras frågor om behandlingen av patienter på vårdinrättningen. I andra stycket har införts en bestämmelse som innebär att Statens institutionsstyrelse i särskilda fall får besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att samtala i telefon med utomstående, om det är påkallat från ordnings- eller säkerhetssynpunkt. Kriminalvårdsstyrelsen har motsvarande befogenhet i fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. ...

Prop. 2002/03:38: Ändringen, som behandlats i avsnitt 10, innebär att uttrycket våld, hot eller tvång för politiska syften utmönstras ur lagstiftningen och ersätts med en hänvisning till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:000) om straff för terroristbrott....

Prop. 2009/10:135: Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om kontakt med omvärlden för den som är intagen i anstalt eller häkte och föremål för rättspsykiatrisk vård. I paragrafen har i huvudsak de ändringar gjorts som föranleds av förslaget till ny fängelse- och häkteslagstiftning. I enlighet härmed anges i andra och tredje styckena att inskränkningar i den intagnes rätt till kontakt med omvärlden även kan avse annan elektronisk kommunikation än telefonsamtal. Frågan har behandlats i ...

  • RÅ 2000:39:En person som varit underkastad långvarig tvångsvård enligt äldre omsorgslagstiftning och fortsättningsvis genomgick rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har ansetts berättigad att få insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för att förberedelser skulle kunna vidtas för permissioner och senare upphörande av tvångsvården.

9 §  Chefsöverläkaren får, utom i fall då vården förenats med särskild utskrivningsprövning, ge en patient som genomgår rättspsykiatrisk vård på grund av beslut enligt 31 kap. 3 § brottsbalken av domstol, tillstånd att under viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Tillståndet får ges för visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillståndet får också ges för en längre period, om det finns särskilda skäl att anta att åtgärden är angelägen för att förbereda att tvångsvården upphör. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

[S2]Ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område får förenas med särskilda villkor. I fråga om vilka villkor som får föreskrivas gäller bestämmelserna i 25 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S3]Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd som avses i första stycket om förhållandena kräver det. Lag (2000:354).

10 §  Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård efter beslut enligt 31 kap. 3 § brottsbalken om särskild utskrivningsprövning prövas frågan om tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område av länsrätten efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten.

[S2]Vid sin prövning skall rätten särskilt beakta arten av den brottslighet som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning, risken för återfall i brottslighet och verkan av den vård och behandling som patienten genomgått. Tillståndet får ges för visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillståndet får också ges för en längre period, om det finns särskilda skäl att anta att åtgärden är angelägen för att förbereda att den rättspsykiatriska vården upphör. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

[S3]Ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område får förenas med särskilda villkor. I fråga om vilka villkor som får föreskrivas gäller bestämmelserna i 25 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S4]Länsrätten får efter ansökan av chefsöverläkaren överlämna åt denne att beträffande viss patient besluta om tillstånd enligt första stycket. När det finns skäl för det, får länsrätten återta denna befogenhet. Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område, om förhållandena kräver det. Lag (2000:354).

  • RÅ 2001:3:En patient, som genomgår rättspsykiatrisk vård, har ansetts ha rätt att föra talan mot ett beslut varigenom länsrätten avslagit en ansökan av chefsöverläkaren om delegation till denne av rätten att besluta om permission för patienten.

10 a §  Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård efter beslut enligt 31 kap. 3 § brottsbalken om särskild utskrivningsprövning får chefsöverläkaren ge tillstånd till vistelse på egen hand utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område endast om länsrätten har medgivit det.

[S2]Vid sin prövning av ansökan av chefsöverläkaren om sådant medgivande som avses i första stycket skall rätten särskilt beakta arten av den brottslighet som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning, risken för återfall i brottslighet, verkan av den vård och behandling som patienten genomgått och säkerhetsförhållandena vid sjukvårdsinrättningen. Medgivandet får ges tills vidare eller för viss tid och får återkallas om förhållandena föranleder det.

[S3]Chefsöverläkaren skall underrätta länsrätten om förhållanden som är av betydelse för frågan om ett lämnat medgivande skall bestå. Lag (2000:354).

10 b §  Chefsöverläkaren får ge tillstånd till den som genomgår rättspsykiatrisk vård med stöd av 1 §3 eller 4 att vistas på egen hand utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område endast om Kriminalvården respektive Statens institutionsstyrelse har medgivit det. Chefsöverläkaren skall underrätta Kriminalvården respektive Statens institutionsstyrelse om förhållanden som är av betydelse för frågan om ett lämnat medgivande skall bestå. Lag (2005:978).

11 §  Den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller i ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken och som genomgår rättspsykiatrisk vård får ges tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Tillståndet får ges för visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillståndet får också ges för en längre period, om det finns särskilda skäl att anta att åtgärden är angelägen för att förbereda att tvångsvården upphör. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

[S2]Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med särskilda villkor. I fråga om vilka villkor som får föreskrivas gäller bestämmelserna i 25 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Lag (2000:354).

Prop. 1997/98:96: I paragrafen regleras frågan om vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område. Paragrafen har kompletterats så att även den som är föremål för sluten ungdomsvård omfattas av bestämmelsen. Av andra stycket följer att en fråga om tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område avgörs av Statens institutionsstyrelse efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten.

11 a §  En fråga om tillstånd enligt 11 § första stycket prövas, efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten, av Kriminalvården i fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt och av Statens institutionsstyrelse i fråga om den som är intagen i ett särskilt ungdomshem. Om ansökan har gjorts av patienten, skall yttrande inhämtas från chefsöverläkaren. Tillstånd skall inhämtas även då patienten vid vistelsen utanför sjukvårdsinrättningens område skall vara åtföljd av sjukvårdspersonal. Lag (2005:978).

11 b §  Om missbruk inte kan befaras kan den som är häktad eller är intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning och som genomgår rättspsykiatrisk vård ges tillstånd att under viss kort tid vistas utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område för att besöka en närstående som är svårt sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller om det annars finns synnerliga skäl. Under vistelsen utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område skall den som är häktad bevakas, om inte en sådan tillsyn av särskilda skäl kan antas vara onödig.

[S2]En fråga om tillstånd enligt första stycket prövas av Kriminalvården. I beslutet skall anges om patienten skall stå under bevakning eller inte. Lag (2005:978).

Prop. 2013/14:222: Om missbruk inte kan befaras kan den som är häktad eller är intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning och som genomgår rättspsykiatrisk vård ges tillstånd att under viss kort tid vistas utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område för att besöka en närstående som är svårt sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller om det annars finns synnerliga skäl. Under vistelsen utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område ska den ...

11 c § Har upphävts genom lag (2005:978).

Upphörande av rättspsykiatrisk vård

12 §  Om den som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken utan beslut om särskild utskrivningsprövning inte längre lider av en allvarlig psykisk störning eller om det inte längre med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång, skall chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vårdas genast besluta att vården skall upphöra. Detsamma gäller beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 4 § när det inte längre finns förutsättningar för sådan vård. Frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande skall övervägas fortlöpande.

13 §  Rättspsykiatrisk vård som avses i 12 § första meningen får pågå under högst fyra månader, räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart. Har patienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag, räknas tiden från den dagen.

[S2]Efter ansökan av chefsöverläkaren får länsrätten medge att den rättspsykiatriska vården fortsätter utöver den nämnda längsta tiden.

[S3]Medgivande till förlängning av vårdtiden får lämnas för högst sex månader åt gången, räknat från prövningstillfället. Ansökan om förlängning skall ha kommit in till länsrätten innan tiden för gällande beslut om rättspsykiatrisk vård har löpt ut.

  • RÅ 2010:105:Fråga om förutsättningar för upphörande av rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.

14 §  Har en ansökan enligt 13 § kommit in till länsrätten, får den rättspsykiatriska vården fortsätta i avvaktan på rättens beslut. Avslår rätten ansökan, skall vården upphöra omedelbart. Ansökan och medgivande i anledning av en sådan ansökan fortsätter att gälla, om patienten överförs till en annan sjukvårdsinrättning utan att beslut har fattats om att den rättspsykiatriska vården skall upphöra.

[S2]Den rättspsykiatriska vården upphör, om inte en ansökan om medgivande till sådan vård har kommit in till länsrätten inom den tid som anges i 13 § tredje stycket andra meningen.

Prop. 2007/08:70: I första stycket har ett förtydligande gjorts avseende i vilken form den rättspsykiatriska vården får fortsätta att bedrivas när chefsöverläkaren har lämnat in en ansökan om fortsatt vård till länsrätten. Det anges därmed att vården får ges i den form som föreskrivs i det senaste beslutet om rättspsykiatrisk vård. I praktiken innebär det att om chefsöverläkaren lämnar in en ansökan om fortsatt vård avseende en patient som ges sluten rättspsykiatrisk vård får den slutna vården fortsätta oavsett ...

15 §  Rättspsykiatrisk vård enligt 4 § skall upphöra senast

  1. beträffande den som är anhållen eller häktad, när beslutet om frihetsberövande upphört att gälla,
  2. beträffande den som är intagen med stöd av 10 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, när denne inte längre får hållas kvar på undersökningsenheten,
  3. beträffande den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, när frigivning sker,
  4. beträffande den som är intagen i ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken, vid verkställighetens slut. Lag (1998:617).

Prop. 1997/98:96: Paragrafen har kompletterats med en fjärde punkt. Av den följer att rättspsykiatrisk vård beträffande den som är intagen på ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § upphör senast vid verkställighetens slut.

16 §  Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med särskild utskrivningsprövning skall vården upphöra när

  1. det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag och
  2. det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.

[S2]En fråga enligt första stycket prövas av länsrätten efter anmälan av chefsöverläkaren eller efter ansökan av patienten. Anmälan skall ske genast när chefsöverläkaren finner att den rättspsykiatriska vården kan upphöra. I annat fall skall anmälan göras senast inom fyra månader, räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart eller, om patienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag, från den dagen. Därefter skall anmälan göras inom var sjätte månad från den dag då rätten senast meddelade beslut i frågan.

  • RÅ 2002:36:Förutsättningar för fortsatt rättspsykiatrisk vård har ansetts föreligga med hänsyn till risken för återfall i brott på grund av sjukdomen trots att patienten sedan mer än fem år oavbrutet haft tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område.
  • NJA 2007 s. 266:Fråga om rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift om särskild utskrivningsprövning.
  • RÅ 1994:95:En person som är föremål för rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har på grund av återfall i brottslighet ådömts ett långvarigt fängelsestraff. Förutsättningar för upphörande av tvångsvården har trots detta inte ansetts föreligga.
  • HFD 2016:44:Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.
  • MIG 2019:2:Kravet på hederligt levnadssätt i medborgarskapslagen kan inte anses uppfyllt för en sökande som har dömts till, och fortfarande är föremål för, rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning när det inte har visats att sökanden inte längre vårdas på grund av risken för återfall i brottslighet av allvarligt slag till följd av den psykiska störningen.

17 §  I fråga om upphörande av rättspsykiatrisk vård i samband med avvisning, utvisning, överlämnande och utlämning gäller bestämmelserna i 29 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S2]I fråga om en patient som är utlänning upphör den rättspsykiatriska vården vid verkställighet av ett beslut om hemsändande som har meddelats med stöd av 23 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716).

[S3]Om beslut har meddelats att verkställigheten av en påföljd som innebär överlämnande enligt 31 kap. 3 § brottsbalken till rättspsykiatrisk vård skall föras över till en annan stat, upphör den rättspsykiatriska vården vid verkställighet av beslutet. Lag (2005:730).

Överklagande m.m.

18 §  Patienten får hos länsrätten överklaga ett beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag som innebär

  1. intagning enligt 5 § för rättspsykiatrisk vård, varvid överklagandet skall anses innefatta även en begäran att vården skall upphöra,
  2. avslag på en begäran att den rättspsykiatriska vården skall upphöra i fall som avses i 12 §,
  3. avslag på en begäran om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område i fall som avses i 9 § eller 10 § fjärde stycket första meningen eller meddelande av villkor i samband med en sådan vistelse,
  4. återkallelse enligt 9 § eller 10 § fjärde stycket tredje meningen av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område, eller
  5. förordnande enligt 8 § jämförd med 24 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård om förstöring eller försäljning av egendom.

[S2]I övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte överklagas. Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut enligt denna lag.

[S3]När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas, skall överklagandet ges in till länsrätten. Länsrätten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall länsrätten avvisa det, om förseningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet skall inte avvisas, om det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått ut. I ett sådant fall skall chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till länsrätten. Lag (2000:354).

Prop. 2005/06:195: I bestämmelsen finns en uttömmande uppräkning av de beslut som är överklagbara. Genom det föreslagna tillägget blir chefsöverläkarens beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster respektive övervakning av försändelser överklagbara.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

  • RÅ 2001:3:En patient, som genomgår rättspsykiatrisk vård, har ansetts ha rätt att föra talan mot ett beslut varigenom länsrätten avslagit en ansökan av chefsöverläkaren om delegation till denne av rätten att besluta om permission för patienten.

19 §  Kriminalvårdens respektive Statens institutionsstyrelses beslut enligt 8 § andra stycket, 10 b §, 11 a § och 11 b §, får överklagas av patienten hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2005:978).

Prop. 1997/98:96: Paragrafen har kompletterats. Av kompletteringen följer att beslut som fattas av Statens institutionsstyrelse enligt 8 § andra stycket första meningen eller 11 § andra stycket får överklagas av patienten hos kammarrätten.

19 a §  Kriminalvårdens beslut får inte överklagas enligt 19 § innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats skall anses som en begäran om omprövning.

[S2]Vid omprövning enligt denna paragraf får beslutet inte ändras till patientens nackdel. Lag (2005:978).

19 b §  En begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då patienten fick del av beslutet. I begäran om omprövning skall patienten ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär. Lag (2005:978).

19 c §  Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent skall den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat patienten felaktig underrättelse om hur man begär omprövning. Lag (2005:978).

19 d §  Kriminalvårdens beslut enligt 19 § överklagas till den länsrätt inom vars domkrets den kriminalvårdsanstalt, det häkte eller den polisarrest är belägen där patienten var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades. Lag (2005:978).

Prop. 2004/05:176: Denna paragraf, som är ny, motsvaras i huvudsak av 26 d § första stycket nordiska verkställighetslagen, se avsnitt 10.2. Eftersom beslut enligt denna lag kan gälla personer som antingen är inskrivna vid en kriminalvårdsanstalt eller ett häkte, men inte frivårdskontor, finns inte ordet frivårdskontor med i lagtexten. Däremot kan beslut enligt lagen gälla personer som är anhållna, vilket har medfört att ordet polisarrest ...

20 §  Allmän åklagare får överklaga

  1. beslut enligt 10 § första stycket av länsrätten att patienten får vistas utanför sjukvårdsinrättningens område,
  2. beslut enligt 10 § fjärde stycket första meningen av länsrätten att överlämna åt chefsöverläkaren att beträffande viss patient besluta om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område,
  3. beslut enligt 16 § att vården skall upphöra,

[S2]om åklagare före beslutet har anmält till rätten att beslutet kan komma att överklagas. Lag (2000:354).

  • RÅ 2001:3:En patient, som genomgår rättspsykiatrisk vård, har ansetts ha rätt att föra talan mot ett beslut varigenom länsrätten avslagit en ansökan av chefsöverläkaren om delegation till denne av rätten att besluta om permission för patienten.

Handläggningen i domstol

21 §  Frågor enligt denna lag vilka skall prövas i en länsrätt handläggs av den länsrätt inom vars domkrets sjukvårdsinrättningen är belägen. Lag (2000:354).

21 a §  Mål enligt denna lag skall handläggas skyndsamt. Så snart en ansökan eller anmälan har kommit in till länsrätten, skall rätten pröva om den har kommit in i tid. Har den kommit in för sent, skall rätten skyndsamt underrätta chefsöverläkaren om detta.

[S2]Ett mål hos en länsrätt skall tas upp till avgörande inom åtta dagar från den dag då ansökan, anmälan eller överklagandet kom in till länsrätten. Om målet gäller en patient som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning, skall målet tas upp till avgörande inom femton dagar från den dag då målet anhängiggjordes vid länsrätten. Länsrätten får förlänga tidsfristerna om det behövs ytterligare utredning eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.

[S3]Föreskrifterna i andra stycket gäller inte mål om förstöring eller försäljning av sådan egendom som avses i 24 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S4]Länsrätten får förordna rörande saken i avvaktan på att målet avgörs. Lag (2000:354).

21 b §  I fråga om muntlig förhandling gäller bestämmelserna i 36 och 37 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. I fråga om mål enligt 10 a eller 10 b §§ skall dock 36 § och 37 § andra stycket nämnda lag inte tillämpas. Lag (2000:354).

Prop. 2018/19:81: Paragrafen innehåller hänvisningar till de paragrafer i lagen om psykiatrisk tvångsvård som är tillämpliga vid muntlig förhandling i mål enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Övervägandena finns i avsnitt 12.1 och 12.2.

Paragrafen ändras på så sätt att den även hänvisar till den nya 37 a § lagen om psykiatrisk tvångsvård. ...

21 c §  Vid handläggningen i kammarrätt av mål enligt denna lag skall nämndemän ingå i rätten. Detta gäller dock inte mål som enbart gäller en fråga som avses i 18 § första stycket 2, 3, 4 eller 5.

[S2]I ett mål enligt 18 § första stycket 3 eller 4, i fall då vården är förenad med särskild utskrivningsprövning, skall dock nämndemän ingå i kammarrätten. Lag (2000:354).

22 §  I ett mål enligt 10 § första stycket eller 16 §, som har väckts genom ansökan av patienten, eller enligt 18 § första stycket 1 skall länsrätten inhämta yttrande av chefsöverläkaren. Om en chefsöverläkare ger in ansökan eller anmälan enligt 10 § första stycket, 13 § eller 16 §, skall han därvid ange sin uppfattning i den fråga som skall prövas och lämna en redogörelse för de omständigheter, på vilka uppfattningen grundas.

[S2]Om det inte är uppenbart obehövligt, skall rätten i ett mål enligt 10, 10 a § eller 16 § ge åklagaren i det mål där beslutet om rättspsykiatrisk vård har meddelats eller, när det finns särskilda skäl, någon annan åklagare tillfälle att yttra sig innan beslut meddelas i fråga om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område, om överlämnande åt chefsöverläkaren att besluta om sådant tillstånd, om medgivande för chefsöverläkaren att ge tillstånd till vistelse utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område eller om upphörande av vården. Lag (1995:738).

22 a §  I mål hos allmän förvaltningsdomstol angående medgivande till fortsatt vård enligt 13 §, angående upphörande av sådan vård enligt 16 §, vid överklagande av beslut enligt 18 § första stycket 1 eller 2 eller angående tillstånd eller återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område för den som genomgår rättspsykiatrisk vård med beslut enligt 31 kap. 3 § brottsbalken om särskild utskrivningsprövning, skall offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Lag (1996:1651).

22 b §  I fråga om den som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning får allmän åklagare ansöka om att länsrätten upphäver beslut om

  • tillstånd till vistelse utanför vårdinrättningens område, eller
  • överlämnande åt chefsöverläkaren att besluta om tillstånd till vistelse utanför vårdinrättningens område.

[S2]I ett mål enligt första stycket skall länsrätten inhämta yttrande av chefsöverläkaren. Lag (2000:354).

Övriga bestämmelser

23 §  Chefsöverläkaren får uppdra åt en erfaren läkare med specialistkompetens inom någon gren av psykiatrin vid sjukvårdsinrättningen eller den enhet för rättspsykiatrisk undersökning där patienten vårdas att fullgöra uppgifter som chefsöverläkaren har enligt denna lag. Om det finns särskilda skäl, får chefsöverläkaren lämna sådant uppdrag åt en annan läkare vid inrättningen eller enheten, dock inte såvitt gäller

  1. beslut enligt 5 § om intagning för rättspsykiatrisk vård,
  2. ansökan enligt 13 § om medgivande till fortsatt vård,
  3. anmälan enligt 16 § andra stycket om upphörande av vården,
  4. beslut om behandlingen enligt 8 § denna lag jämförd med 17 § första stycket sista meningen lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
  5. beslut om fastspänning enligt 8 § denna lag jämförd med 19 § andra stycket nämnda lag, eller
  6. beslut om avskiljande enligt 8 § denna lag jämförd med 20 § andra stycket nämnda lag.

24 §  Bestämmelserna i 40 § första stycket, 42 och 43 §§, 44 § första stycket samt 46 och 49 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård tillämpas även beträffande rättspsykiatrisk vård.

25 §  Beslut som meddelas enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

[S2]Om åklagaren före en länsrätts beslut har anmält att beslutet kan komma att överklagas, får länsrättens eller kammarrättens beslut inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft eller rätten dessförinnan har underrättats om att beslutet inte kommer att överklagas.

[S3]Har åklagaren enligt andra stycket underrättat länsrätten eller kammarrätten om att beslutet inte kommer att överklagas, skall rätten genast meddela vårdinrättningen att beslutet kan verkställas. Lag (2005:374).

Prop. 2004/05:89: Det tillagda tredje stycket har behandlats i avsnitt 5.5. Med hänsyn till den betydelse åklagarens underrättelse att han eller hon inte kommer att överklaga länsrättens beslut kan ha för frågan om patienten skall vara frihetsberövad, bör handläggningen såväl hos åklagaren som hos domstolen ske med största skyndsamhet. ...

26 §  Chefsöverläkaren skall se till att en patient som vårdas enligt denna lag, så snart patientens tillstånd tillåter, genom en individuellt anpassad information upplyses om sin rätt att få en stödperson.

[S2]När rättspsykiatrisk vård i fall som avses i 1 § andra stycket 1 har påbörjats eller upphört, skall chefsöverläkaren snarast underrätta vederbörande nämnd enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. om att så har skett. Nämnden skall i fall som avses i 4 § underrättas när patienten enligt 18 § första stycket 2 har överklagat ett beslut av chefsöverläkaren att den rättspsykiatriska vården inte skall upphöra, liksom när vården efter överklagandet har upphört.

[S3]Föreskrifterna om stödperson i 30-31 a §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård gäller i tillämpliga delar vid rättspsykiatrisk vård som ges på en sjukvårdsinrättning. Föreskriften i 30 § tredje stycket andra meningen nämnda lag om rätt för stödpersonen att besöka patienten på vårdinrättningen gäller dock bara i den mån det inte möter hinder på grund av bestämmelserna i 8 § tredje stycket denna lag eller 16 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. om möjlighet att besluta om inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök. Lag (2000:354).

Prop. 2012/13:176: Ändringen är föranledd av att de bestämmelser som tidigare gavs i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. sedan den 1 april 2011 finns i häkteslagen (2010:611). En följdändring med hänvisning till häkteslagen har därför gjorts i paragrafen. Förslaget behandlas i ...

Prop. 2016/17:122: Paragrafens andra stycke justeras så att det framgår att patientnämndsverksamheten regleras i lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

26 a §  Om det finns särskilda skäl med hänsyn till en stödpersons säkerhet, skall chefsöverläkaren lämna ut nödvändiga upplysningar om patienten till stödpersonen eller till den nämnd som avses i 26 § andra stycket. Lag (2000:354).

27 §  I fråga om polismyndighets skyldighet att lämna biträde gäller i tillämpliga delar 47 § andra stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Sådant biträde skall lämnas även när en patient i fall som avses i 7 § första stycket inte inställer sig när vården skall påbörjas.

28 §  Genomgår en patient rättspsykiatrisk vård som är förenad med särskild utskrivningsprövning skall chefsöverläkaren, om brottet och övriga omständigheter gör det påkallat, ge målsäganden möjlighet att begära att bli underrättad dels om att patienten har lämnat sjukvårdsinrättningen utan tillstånd eller inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats, dels när beslut fattas om att patienten får vistas utanför sjukvårdsinrättningens område eller att vården skall upphöra. Önskar målsäganden underrättelse, skall en sådan ges så snart som möjligt och vid beslut som anges i denna paragraf innan patienten lämnar vårdinrättningen.

[S2]Om det finns särskilda skäl får underrättelse som avses i första stycket lämnas utan att målsäganden begärt att bli underrättad. Lag (1991:1968).

Prop. 2005/06:166: I bestämmelsen har ett tillägg gjorts i tredje stycket som innebär att underrättelsen till målsäganden skall utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Detta tillägg har sin förebild i 35 § lagen om kriminalvård i anstalt och i 21 § lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, vilka innehåller en liknande informationsskyldighet till målsäganden. Dessutom har ett tillägg gjorts som motsvarar tillägget i tredje stycket i 35 § lagen om kriminalvård ...

29 §  Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är chefsöverläkaren skyldig att till kriminalvården lämna ut uppgift om en patient som efter den rättspsykiatriska vårdens upphörande skall förpassas till häkte eller kriminalvårdsanstalt, om uppgiften behövs inom kriminalvården.

[S2]Motsvarande skyldighet att lämna uppgifter gäller för chefsöverläkaren i förhållande till Statens institutionsstyrelse beträffande den som efter den rättspsykiatriska vårdens upphörande skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken. Lag (1998:617).

Prop. 1997/98:96: Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke. Av detta stycke följer att en chefsöverläkare är skyldig att lämna uppgifter till Statens institutionsstyrelse beträffande den som efter den rättspsykiatriska vårdens upphörande skall förpassas till ett särskilt ungdomshem. Motsvarande skyldighet gäller för chefsöverläkare gentemot kriminalvården.

30 §  En patient som vårdas med stöd av denna lag skall så snart hans tillstånd medger det genom chefsöverläkarens försorg upplysas om sin rätt

  1. att enligt 18 § överklaga vissa beslut,
  2. att ansöka enligt 16 § andra stycket om att den rättspsykiatriska vården skall upphöra,
  3. att ansöka enligt 10 eller 11 § om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område,
  4. att anlita ombud eller biträde, och
  5. att enligt 22 a § få offentligt biträde.

[S2]Denna lag skall finnas anslagen inom sjukvårdsinrättningen eller undersökningsenheten, väl synlig för patienterna. Lag (2000:354).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
    2. Beträffande personer, som vid ikraftträdandet är intagna på en sjukvårdsinrättning med stöd av lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, ges övergångsbestämmelser i anslutning till lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:58
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1968) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:59
    Omfattning
    nuvarande 29 § betecknas 30 §; ändr. 28 §; ny 29 §
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:565) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Lag (1995:738) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:382, Prop. 1994/95:194, Bet. 1994/95:SoU23
    Omfattning
    ändr. 21. 22 §§; nya 10 a, 18 a §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1996:1651) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
    Omfattning
    ändr. 30 §; ny 22 a §
    Ikraftträder
    1997-12-01

Lag (1998:617) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 1997/98:275, Prop. 1997/98:96, Bet. 1997/98:JuU21
Omfattning
ändr. 1, 4, 5, 6, 8, 11, 15, 19, 29 §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1664) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatarisk vård

Förarbeten
Rskr. 1998/99:54, Prop. 1998/99:4, Bet. 1998/99:SoU3
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:354) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
  2. Har ett vårdintyg utfärdats före den 1 juli 2000, får intagning beslutas på grundval av det och enligt äldre föreskrifter senast den 4 juli 2000.
  3. Ett tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område under återstoden av vårdtiden och som har meddelats enligt äldre föreskrifter gäller längst till dess att länsrätten beslutat om fortsatt vård.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:207, Prop. 1999/2000:44, Bet. 1999/2000:SoU13
Omfattning
ändr. 4, 5, 9, 10, 10 a, 11, 18, 19, 20, 21, 25, 26, 30 §§; nya 2 a, 2 b, 10 b, 11 a, 11 b, 11 c, 21 a, 21 b, 21 c, 22 b, 26 a §§
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2003:160) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2002/03:148, Prop. 2002/03:38, Bet. 2002/03:JuU12
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:1164) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2003/04:107, Prop. 2003/04:7, Bet. 2003/04:JuU8
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:374) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2004/05:258, Prop. 2004/05:89, Bet. 2004/05:SoU19
Omfattning
ändr. 25 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:730) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2005/06:2, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU18
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2005:978) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande dels i fråga om Kriminalvårdsstyrelsens prövning av annan kriminalvårdsmyndighets beslut som har fattats före ikraftträdandet, dels i fråga om överklagande av Kriminalvårdsstyrelsens beslut som har fattats före ikraftträdandet. Vad som i de äldre föreskrifterna sägs om Kriminalvårdsstyrelsen skall efter ikraftträdandet i stället gälla Kriminalvården.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:21, Prop. 2004/05:176, Bet. 2005/06:JuU2
Omfattning
upph. 11 c §; ändr. 8, 10 b, 11 a, 11 b, 18, 19 §§; nya 19 a, 19 b, 19 c, 19 d §§
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2006:248) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2005/06:195, Prop. 2005/06:63, Bet. 2005/06:SoU14
Omfattning
ändr. 5, 6, 8 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:664) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2005/06:342, Prop. 2005/06:195, Bet. 2005/06:SoU28
Omfattning
ändr. 18, 22 a, 23 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:897) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2005/06:294, Prop. 2005/06:165, Bet. 2005/06:JuU34
Omfattning
ändr. 1, 5, 8, 11, 15, 29 §§
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:934) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2005/06:293, Prop. 2005/06:166, Bet. 2005/06:JuU19
Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2006-11-15

Lag (2007:245) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2006/07:153, Prop. 2006/07:78, Bet. 2006/07:SoU12
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2008:416) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2007/08:178, Prop. 2007/08:70, Bet. 2007/08:SoU15
Omfattning
ändr. 2, 3, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 20, 21 c, 22, 22 a, 22 b, 23, 26, 28 §§, rubr. närmast före 6, 12 §§; nya 3 a, 3 b, 3 c, 3 d, 12 a, 16 a, 16 b §§, rubr. närmast före 8, 15, 16, 17 §§; omtryck
Ikraftträder
2008-09-01

Lag (2009:810) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 3 c, 3 d, 10, 10 a, 12 a, 14, 16 a, 18, 18 a, 19 d, 20, 21, 21 a, 22, 22 b, 25 §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:622) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:490) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2010/11:236, Prop. 2010/11:45, Bet. 2010/11:JuU5
Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2011-10-01

Lag (2013:861) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2013/14:29, Prop. 2012/13:176, Bet. 2013/14:JuU2
Omfattning
ändr 26 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:523) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2013/14:290, Prop. 2013/14:119, Bet. 2013/14:SoU27
Omfattning
ändr. 8 §; nya 8 a, 8 b §§
Ikraftträder
2014-10-01

Lag (2014:755) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:817) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2013/14:319, Prop. 2013/14:222, Bet. 2013/14:JuU35
Omfattning
ändr. 11 b §
Ikraftträder
2014-10-02

Lag (2017:38) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2016/17:141, Prop. 2016/17:43, Bet. 2016/17:SoU5
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:133) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2016/17:149, Prop. 2016/17:57, Bet. 2016/17:JuU9
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:370) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2016/17:255, Prop. 2016/17:94, Bet. 2016/17:SoU15
Omfattning
ändr. 16 b §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:374) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2016/17:259, Prop. 2016/17:122, Bet. 2016/17:SoU16
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2019:303) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 2018/19:227, Prop. 2018/19:81, Bet. 2018/19:JuU23
Omfattning
ändr. 21 b §
Ikraftträder
2019-07-01