Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

(LRV)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1991-06-20
Ändring införd
SFS 1991:1129 i lydelse enligt SFS 2017:374
Ikraft
1992-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Inledande bestämmelser

1 §  Föreskrifter om psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång i andra fall än som avses i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (rättspsykiatrisk vård) ges i denna lag.

[S2]Lagen gäller den som

  1. efter beslut av domstol skall ges rättspsykiatrisk vård,
  2. är anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning,
  3. är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller
  4. är intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken. Lag (2006:897).

Prop. 1997/98:96: En ny punkt har fogats till paragrafen. Av fjärde punkten följer att lagen om rättspsykiatrisk vård gäller den som är intagen på ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken.

2 §  Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) om skyldighet för ett landsting att erbjuda hälso- och sjukvård gäller även rättspsykiatrisk vård.

[S2]Vad som sägs i denna lag om ett landsting gäller också en kommun som inte ingår i ett landsting.

[S3]Med chefsöverläkare avses i denna lag chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven. Lag (2017:38).

2 a §  Tvångsåtgärder vid vård enligt denna lag får användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas.

[S2]Tvång skall utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten. Lag (2000:354).

2 b §  Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten inte genom en individuellt anpassad information kan förmås att frivilligt medverka till vård. De får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt för att förmå patienten till detta. Lag (2000:354).

Beslut om rättspsykiatrisk vård

3 §  Föreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i 31 kap. 3 § brottsbalken.

[S2]Rättspsykiatrisk vård som avses i första stycket ges som sluten rättspsykiatrisk vård eller, efter sådan vård, som öppen rättspsykiatrisk vård. Vård som ges när patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning benämns sluten rättspsykiatrisk vård. Annan vård enligt denna lag benämns öppen rättspsykiatrisk vård. Lag (2008:416).

3 a §  Den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken utan beslut om särskild utskrivningsprövning får ges öppen rättspsykiatrisk vård om han eller hon

  1. lider av en allvarlig psykisk störning, och
  2. på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård.

[S2]En patient som ges öppen rättspsykiatrisk vård med stöd av första stycket får åter ges sluten rättspsykiatrisk vård, om hans eller hennes psykiska tillstånd eller personliga förhållanden i övrigt har förändrats på ett sådant sätt att behovet av rättspsykiatrisk vård inte längre kan tillgodoses utanför sjukvårdsinrättningen. Lag (2008:416).

Prop. 2007/08:70: I första stycket anges förutsättningarna för öppen rättspsykiatrisk vård för den som ges rättspsykiatrisk vård med stöd av 31 kap. 3 § brottsbalken utan särskild utskrivningsprövning. Den som ges sådan vård får ges öppen rättspsykiatrisk vård om han eller hon lider av en allvarlig psykisk störning och han eller hon på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt behöver iaktta särskilda villkor ...

3 b §  Den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning får ges öppen rättspsykiatrisk vård om

  1. han eller hon fortfarande lider av en psykisk störning,
  2. det inte längre är påkallat att han eller hon är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång, och
  3. han eller hon på grund av sitt psykiska tillstånd, sina personliga förhållanden i övrigt eller risken för återfall i brottslighet som är av allvarligt slag behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård.

[S2]En patient som ges öppen rättspsykiatrisk vård med stöd av första stycket får åter ges sluten rättspsykiatrisk vård om

  1. det på grund av risken för återfall i brottslighet som är av allvarligt slag är påkallat att han eller hon är intagen på en sjukvårdsinrättning, eller
  2. hans eller hennes psykiska tillstånd eller personliga förhållanden i övrigt har förändrats på ett sådant sätt att behovet av rättspsykiatrisk vård inte längre kan tillgodoses utanför sjukvårdsinrättningen. Lag (2008:416).

Prop. 2007/08:70: I första stycket anges förutsättningarna för öppen rättspsykiatrisk vård för den som ges rättspsykiatrisk vård med stöd av 31 kap. 3 § brottsbalken med särskild utskrivningsprövning. Den som ges sådan vård får ges öppen rättspsykiatrisk vård om han eller hon fortfarande lider av en psykisk störning, det inte längre är påkallat att han eller hon är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad dygnetruntvård som är ...

3 c §  Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen rättspsykiatrisk vård med stöd av 3 a § första stycket åter ska ges sluten rättspsykiatrisk vård om

  1. de förutsättningar som anges i 3 a § andra stycket är uppfyllda, och
  2. rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga säkerhet.

[S2]Anser chefsöverläkaren att den slutna rättspsykiatriska vården bör fortsätta ska han eller hon senast inom fyra dagar från beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till sådan vård.

[S3]Har en ansökan enligt andra stycket kommit in till förvaltningsrätten får den slutna rättspsykiatriska vården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut.

[S4]Om rätten medger att den slutna rättspsykiatriska vården ska fortsätta, får den pågå under högst sex månader, räknat från den dag förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan. I fråga om rättspsykiatrisk vård utöver denna tid tillämpas samma bestämmelser som vid fortsatt vård enligt 12 a §.

[S5]Om chefsöverläkaren inte ansöker om fortsatt sluten rättspsykiatrisk vård enligt andra stycket eller om rätten avslår chefsöverläkarens ansökan, ska det tidigare beslutet om öppen rättspsykiatrisk vård kvarstå. Lag (2009:810).

3 d §  Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen rättspsykiatrisk vård med stöd av 3 b § första stycket åter ska ges sluten rättspsykiatrisk vård om

  1. de förutsättningar som anges i 3 b § andra stycket är uppfyllda, och
  2. rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga säkerhet.

[S2]Chefsöverläkaren ska inom fyra dagar från beslutet lämna in en anmälan till förvaltningsrätten enligt 16 a §. Lag (2009:810).

4 §  Den som avses i 1 § andra stycket 2, 3 eller 4 får ges rättspsykiatrisk vård om

  1. han lider av en allvarlig psykisk störning,
  2. han med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har behov av psykiatrisk vård, som kan tillgodoses genom att han är intagen på en sjukvårdsinrättning, och
  3. han motsätter sig sådan vård eller det till följd av hans psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans samtycke.

[S2]Om någon som vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård anhålls, häktas, tas in på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning eller tas in i eller förpassas till kriminalvårdsanstalt, skall beslutet om sådan vård anses som ett beslut om rättspsykiatrisk vård. Lag (2000:354).

5 §  Beslut om intagning för rättspsykiatrisk vård enligt 4 § första stycket fattas av en chefsöverläkare vid en sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 6 §. För ett sådant beslut krävs att ett vårdintyg har utfärdats av någon annan läkare. Beträffande vårdintyg, undersökning för vårdintyg samt fastspänning, avskiljande och behandling gäller därvid bestämmelserna i 4 §, 5 §, 6 a § och 6 b § första stycket andra meningen lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård i tillämpliga delar.

[S2]En fråga om intagning för rättspsykiatrisk vård enligt 4 § första stycket skall avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten.

[S3]Om rätten har fattat beslut om rättspsykiatrisk undersökning och den misstänkte har tagits in på undersökningsenheten, krävs inte något vårdintyg för beslut om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller den som är anhållen, häktad, intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller som är intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken och som förts till en sådan sjukvårdsinrättning som avses i 6 § första stycket för frivillig psykiatrisk vård. Lag (2006:897).

Prop. 2005/06:63: Ändringen i första stycket, som har sin grund i att 6 § ändras, innebär att beslut om intagning för rättspsykiatrisk vård av dem som är anhållna, häktade eller som är intagna i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem, skall fattas av en chefsöverläkare vid en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Ändringen i tredje stycket är enbart av redaktionell art och har även den sin grund i att 6 § ändras. Förslaget behandlas i ...

Prop. 1997/98:96: särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken omfattas av paragrafens tredje stycke. Härav följer att något vårdintyg inte erfordas för den som är intagen på ett särskilt ungdomshem och som förts över till en sjukvårdsinrättning för frivillig psykiatrisk vård. Motsvarande gäller för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

Gemensamma bestämmelser om vården

6 §  Rättspsykiatrisk vård ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Den som ges öppen rättspsykiatrisk vård får vistas utanför en sådan sjukvårdsinrättning.

[S2]Vid rättspsykiatrisk vård gäller i tillämpliga delar 15 a-17 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S3]På en enhet för rättspsykiatrisk undersökning får rättspsykiatrisk vård ges åt den som genomgår undersökning. Lag (2008:416).

Prop. 2005/06:63: Ändringen innebär ett upphävande av den nuvarande ordningen att regeringen beslutar vid vilka vårdinrättningar det får bedrivas rättspsykiatrisk vård av dem som är anhållna, häktade eller som är intagna i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

7 §  Rättspsykiatrisk vård enligt 1 § andra stycket 1 skall påbörjas utan dröjsmål när domstolens beslut om sådan vård har vunnit laga kraft.

[S2]Är den dömde häktad, skall vården påbörjas även om beslutet inte har vunnit laga kraft, under förutsättning att den dömde och åklagaren medger att så sker. Så länge beslutet om häktning gäller skall därvid bestämmelserna om rättspsykiatrisk vård för den som är häktad tillämpas utom såvitt avser förutsättningarna för sådan vård.

Sluten rättspsykiatrisk vård

8 §  Vid sluten rättspsykiatrisk vård enligt denna lag gäller, om inte annat anges i 8 a §, i tillämpliga delar bestämmelserna i 1824 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S2]I fråga om den som är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt får Kriminalvården i särskilda fall, om det behövs från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation. I fråga om den som är intagen i eller ska förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken får Statens institutionsstyrelse fatta motsvarande beslut. Försändelser som avses i 3 kap. 6 § häkteslagen (2010:611) från den som är häktad eller anhållen, försändelser som avses i 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) från den som är intagen liksom brev som avses i 19 § andra stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska dock alltid vidarebefordras utan föregående granskning.

[S3]I fråga om den som ges rättspsykiatrisk vård efter beslut av domstol eller som är intagen i kriminalvårdsanstalt får regeringen i särskilda fall, om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller till risken för att denne under vistelsen på sjukvårdsinrättningen medverkar till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, ta emot besök eller stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation. Lag (2014:523).

Prop. 2005/06:63: Paragrafen innebär att det införs ett krav på att rättspsykiatrisk vård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god säkerhet i verksamheten. Detta sker genom en hänvisning till 15 a § LPT. Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Prop. 2013/14:119: I fråga om den som är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt får Kriminalvården i särskilda fall, om det behövs från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation. I fråga om den som är intagen i eller ska förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt ...

Prop. 1997/98:96: I paragrafen regleras frågor om behandlingen av patienter på vårdinrättningen. I andra stycket har införts en bestämmelse som innebär att Statens institutionsstyrelse i särskilda fall får besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att samtala i telefon med utomstående, om det är påkallat från ordnings- eller säkerhetssynpunkt. Kriminalvårdsstyrelsen har motsvarande befogenhet i fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. ...

Prop. 2002/03:38: Ändringen, som behandlats i avsnitt 10, innebär att uttrycket våld, hot eller tvång för politiska syften utmönstras ur lagstiftningen och ersätts med en hänvisning till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:000) om straff för terroristbrott....

Prop. 2009/10:135: Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om kontakt med omvärlden för den som är intagen i anstalt eller häkte och föremål för rättspsykiatrisk vård. I paragrafen har i huvudsak de ändringar gjorts som föranleds av förslaget till ny fängelse- och häkteslagstiftning. I enlighet härmed anges i andra och tredje styckena att inskränkningar i den intagnes rätt till kontakt med omvärlden även kan avse annan elektronisk kommunikation än telefonsamtal. Frågan har behandlats i ...

  • RÅ 2000:39:En person som varit underkastad långvarig tvångsvård enligt äldre omsorgslagstiftning och fortsättningsvis genomgick rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har ansetts berättigad att få insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för att förberedelser skulle kunna vidtas för permissioner och senare upphörande av tvångsvården.

8 a §  Den som ges rättspsykiatrisk vård med beslut om särskild utskrivningsprövning och som vårdas på en sjukvårdsinrättning eller avdelning för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller, får endast använda sådan teknisk utrustning för elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls av vårdgivaren. Detsamma gäller den som är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt.

[S2]Vårdgivaren ska, i syfte att säkerställa patientens rätt att stå i förbindelse med annan person, tillhandahålla sådan utrustning som avses i första stycket.

[S3]Om patienten innehar annan utrustning för elektroniska kommunikationstjänster än sådan som tillhandahålls av vårdgivaren, ska den omhändertas under den tid patienten vårdas på en inrättning eller avdelning som avses i första stycket.

[S4]Chefsöverläkaren får besluta om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning för kontroll av att patienten inte bär på sig sådan utrustning som avses i tredje stycket. Lag (2014:523).

Prop. 2013/14:119: ningsprövning och som vårdas på en sjukvårdsinrättning eller avdelning för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller, får endast använda sådan teknisk utrustning för elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls av vårdgivaren. Detsamma gäller den som är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt.

Vårdgivaren ska, i syfte att säkerställa patientens rätt att stå i förbindelse ...

8 b §  Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för sluten rättspsykiatrisk vård för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller, får vårdgivaren besluta att alla personer som passerar in i inrättningen eller på avdelningen ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med kontrollen ska vara att söka efter föremål som en intagen inte får inneha enligt denna lag eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

[S2]Kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål ska ske genom användande av metalldetektor eller annan liknande anordning eller, om det finns särskilda skäl, på annat sätt.

[S3]Säkerhetskontroll vid domstolsförhandling på sjukvårdsinrättningen beslutas i enlighet med lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Lag (2014:523).

Prop. 2013/14:119: vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för sluten rättspsykiatrisk vård för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller, får vårdgivaren besluta att alla personer som passerar in i inrättningen eller på avdelningen ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med kontrollen ska vara att söka efter föremål som en intagen inte får inneha enligt denna lag eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Skriftliga meddelanden får inte granskas. ...

9 §  Chefsöverläkaren får ge en patient, som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken utan beslut om särskild utskrivningsprövning, tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

[S2]Ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område får förenas med sådana villkor som anges i 26 § tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S3]Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd som avses i första stycket om förhållandena kräver det. Lag (2008:416).

10 §  I fråga om den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning prövas frågan om tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område av förvaltningsrätten efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten.

[S2]Vid sin prövning ska rätten särskilt beakta arten av den brottslighet som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning, risken för återfall i brottslighet och verkan av den vård och behandling som patienten genomgått. Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

[S3]Ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område får förenas med sådana villkor som anges i 26 § tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S4]Förvaltningsrätten får efter ansökan av chefsöverläkaren överlämna åt denne att för en viss patient besluta om tillstånd enligt första stycket. När det finns skäl för det, får förvaltningsrätten återta denna beslutanderätt. Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område, om förhållandena kräver det. Lag (2009:810).

  • RÅ 2001:3:En patient, som genomgår rättspsykiatrisk vård, har ansetts ha rätt att föra talan mot ett beslut varigenom länsrätten avslagit en ansökan av chefsöverläkaren om delegation till denne av rätten att besluta om permission för patienten.

10 a §  Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård efter beslut enligt 31 kap. 3 § brottsbalken om särskild utskrivningsprövning får chefsöverläkaren ge tillstånd till vistelse på egen hand utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område endast om förvaltningsrätten har medgivit det.

[S2]Vid sin prövning av ansökan av chefsöverläkaren om sådant medgivande som avses i första stycket skall rätten särskilt beakta arten av den brottslighet som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning, risken för återfall i brottslighet, verkan av den vård och behandling som patienten genomgått och säkerhetsförhållandena vid sjukvårdsinrättningen. Medgivandet får ges tills vidare eller för viss tid och får återkallas om förhållandena föranleder det.

[S3]Chefsöverläkaren skall underrätta förvaltningsrätten om förhållanden som är av betydelse för frågan om ett lämnat medgivande skall bestå. Lag (2009:810).

10 b §  Chefsöverläkaren får ge tillstånd till den som genomgår rättspsykiatrisk vård med stöd av 1 §3 eller 4 att vistas på egen hand utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område endast om Kriminalvården respektive Statens institutionsstyrelse har medgivit det. Chefsöverläkaren skall underrätta Kriminalvården respektive Statens institutionsstyrelse om förhållanden som är av betydelse för frågan om ett lämnat medgivande skall bestå. Lag (2005:978).

11 §  Den som är intagen i en kriminalvårdsanstalt eller i ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken och som ges rättspsykiatrisk vård får ges tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

[S2]Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med sådana villkor som anges i 26 § tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Lag (2008:416).

Prop. 1997/98:96: I paragrafen regleras frågan om vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område. Paragrafen har kompletterats så att även den som är föremål för sluten ungdomsvård omfattas av bestämmelsen. Av andra stycket följer att en fråga om tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område avgörs av Statens institutionsstyrelse efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten.

11 a §  En fråga om tillstånd enligt 11 § första stycket prövas, efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten, av Kriminalvården i fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt och av Statens institutionsstyrelse i fråga om den som är intagen i ett särskilt ungdomshem. Om ansökan har gjorts av patienten, skall yttrande inhämtas från chefsöverläkaren. Tillstånd skall inhämtas även då patienten vid vistelsen utanför sjukvårdsinrättningens område skall vara åtföljd av sjukvårdspersonal. Lag (2005:978).

11 b §  Om missbruk inte kan befaras kan den som är häktad eller är intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning och som genomgår rättspsykiatrisk vård ges tillstånd att under viss kort tid vistas utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område för att besöka en närstående som är svårt sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller om det annars finns synnerliga skäl. Under vistelsen utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område ska den som är häktad bevakas, om inte en sådan tillsyn av särskilda skäl kan antas vara onödig.

[S2]En fråga om tillstånd enligt första stycket prövas av Kriminalvården, dock inte i den utsträckning som Rättsmedicinalverket prövar tillstånd till permission enligt 5 a § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning. I beslutet ska det anges om patienten ska stå under bevakning eller inte. Lag (2014:817).

Prop. 2013/14:222: Om missbruk inte kan befaras kan den som är häktad eller är intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning och som genomgår rättspsykiatrisk vård ges tillstånd att under viss kort tid vistas utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område för att besöka en närstående som är svårt sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller om det annars finns synnerliga skäl. Under vistelsen utanför sjukvårdsinrättningens respektive undersökningsenhetens område ska den ...

11 c § Har upphävts genom lag (2005:978).

Fortsatt vård och vårdens upphörande för den som vårdas utan särskild utskrivningsprövning

12 §  Rättspsykiatrisk vård för den som vårdas enligt 31 kap. 3 § brottsbalken utan beslut om särskild utskrivningsprövning får pågå under högst fyra månader, räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart. Har patienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag, räknas tiden från den dagen. Lag (2008:416).

12 a §  På ansökan av chefsöverläkaren får förvaltningsrätten medge att den rättspsykiatriska vården ska övergå i öppen eller sluten form eller fortsätta utöver den i 12 § angivna längsta tiden. I ansökan ska det anges om vården avser sluten eller öppen rättspsykiatrisk vård. Vid ansökan om öppen rättspsykiatrisk vård tillämpas 7 § fjärde stycket och 7 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Det som sägs där om öppen psykiatrisk tvångsvård gäller i stället öppen rättspsykiatrisk vård.

[S2]Medgivande till förlängning av vårdtiden får lämnas för högst sex månader åt gången, räknat från den dag då förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan.

[S3]Vid beslut om öppen rättspsykiatrisk vård ska rätten föreskriva de särskilda villkor enligt 3 a § första stycket 2 som ska gälla för vården. De särskilda villkoren får vara sådana som anges i 26 § tredje stycket lagen om psykiatrisk tvångsvård. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om dessa villkor. När det finns skäl för det, får rätten återta denna beslutanderätt.

[S4]Till ansökan om fortsatt öppen rättspsykiatrisk vård ska det fogas en uppföljning av den samordnade vårdplanen. Lag (2009:810).

Prop. 2007/08:70: Paragrafen är ny och reglerar ansökan om fortsatt vård för de patienter som ges rättspsykiatrisk vård efter beslut enligt 31 kap. 3 § brottsbalken utan särskild utskrivningsprövning.

  • RÅ 2010:105:Fråga om förutsättningar för upphörande av rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.

13 §  Chefsöverläkaren ska genast besluta att vården av en patient som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken utan beslut om särskild utskrivningsprövning ska upphöra om

  1. patienten inte längre lider av en allvarlig psykisk störning, eller
  2. det inte längre med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han eller hon
    1. är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång, eller
    2. ges öppen rättspsykiatrisk vård.

[S2]Chefsöverläkaren ska fortlöpande överväga frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande. Lag (2008:416).

  • RÅ 2010:105:Fråga om förutsättningar för upphörande av rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.

14 §  Har en ansökan enligt 12 a § kommit in till förvaltningsrätten, får den rättspsykiatriska vården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut. Om vården fortsätter ska den ges i den form som föreskrivs i det senaste beslutet om rättspsykiatrisk vård. Avslår rätten ansökan, ska vården upphöra omedelbart. Chefsöverläkarens ansökan eller rättens medgivande med anledning av en sådan ansökan fortsätter att gälla, om patienten överförs till en annan sjukvårdsinrättning utan att beslut har fattats om att den rättspsykiatriska vården ska upphöra.

[S2]Den rättspsykiatriska vården upphör, om inte en ansökan om medgivande till fortsatt vård har kommit in till förvaltningsrätten innan tiden för gällande beslut om rättspsykiatrisk vård har löpt ut. Lag (2009:810).

Prop. 2007/08:70: I första stycket har ett förtydligande gjorts avseende i vilken form den rättspsykiatriska vården får fortsätta att bedrivas när chefsöverläkaren har lämnat in en ansökan om fortsatt vård till länsrätten. Det anges därmed att vården får ges i den form som föreskrivs i det senaste beslutet om rättspsykiatrisk vård. I praktiken innebär det att om chefsöverläkaren lämnar in en ansökan om fortsatt vård avseende en patient som ges sluten rättspsykiatrisk vård får den slutna vården fortsätta oavsett ...

Upphörande av vården för anhållna m.fl.

15 §  I fråga om den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 4 § ska chefsöverläkaren genast besluta att vården ska upphöra när det inte längre finns förutsättningar för sådan vård. Chefsöverläkaren ska fortlöpande överväga frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande.

[S2]Rättspsykiatrisk vård enligt första stycket ska upphöra senast

  1. för den som är anhållen eller häktad, när beslutet om frihetsberövande upphört att gälla,
  2. för den som är intagen med stöd av 10 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, när han eller hon inte längre får hållas kvar på undersökningsenheten,
  3. för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, när frigivning sker,
  4. för den som är intagen i ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken, vid verkställighetens slut. Lag (2008:416).

Prop. 1997/98:96: Paragrafen har kompletterats med en fjärde punkt. Av den följer att rättspsykiatrisk vård beträffande den som är intagen på ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § upphör senast vid verkställighetens slut.

Särskild utskrivningsprövning

16 §  I fråga om den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med särskild utskrivningsprövning ska vården upphöra när

  1. det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag, och
  2. det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han eller hon
    1. är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång, eller
    2. ges öppen rättspsykiatrisk vård. Lag (2008:416).

  • RÅ 2002:36:Förutsättningar för fortsatt rättspsykiatrisk vård har ansetts föreligga med hänsyn till risken för återfall i brott på grund av sjukdomen trots att patienten sedan mer än fem år oavbrutet haft tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område.
  • NJA 2007 s. 266:Fråga om rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift om särskild utskrivningsprövning.
  • RÅ 1994:95:En person som är föremål för rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har på grund av återfall i brottslighet ådömts ett långvarigt fängelsestraff. Förutsättningar för upphörande av tvångsvården har trots detta inte ansetts föreligga.
  • HFD 2016:44:Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.

16 a §  En fråga om särskild utskrivningsprövning prövas av förvaltningsrätten efter anmälan av chefsöverläkaren eller efter ansökan av patienten.

[S2]Chefsöverläkaren ska anmäla frågan om särskild utskrivningsprövning senast fyra månader efter det att rättens beslut enligt 31 kap. 3 § brottsbalken blivit verkställbart, eller om patienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag, från den dagen. Därefter ska anmälan göras inom var sjätte månad från den dag då förvaltningsrätten senast meddelade beslut i frågan.

[S3]Chefsöverläkaren ska genast anmäla en fråga om särskild utskrivningsprövning när han eller hon anser att den rättspsykiatriska vården kan upphöra eller att vården bör övergå till öppen eller sluten rättspsykiatrisk vård.

[S4]Vid beslut om öppen rättspsykiatrisk vård ska rätten föreskriva de särskilda villkor enligt 3 b § första stycket 3 som ska gälla för vården. De särskilda villkoren får vara sådana som anges i 26 § tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om de särskilda villkoren. När det finns skäl för det, får rätten återta denna beslutanderätt. Lag (2009:810).

  • HFD 2013:8:Avsaknad av en samordnad vårdplan innebär inte att ett yrkande om öppen vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård kan avvisas.
  • HFD 2013 not 11:Onyttiga besvär -överklagande av kammarrätts beslut att inte pröva fråga om fortsatt sluten psykiatrisk vård lämnades utan åtgärd då förvaltningsrätt senare beslutat om sådan vård / Yrkande om beredande av vård i öppen form för person som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning kunde inte avvisas med motiveringen att det inte fanns en sådan särskild utredning som föreskrivs i 16 b § lagen om rättspsykiatrisk vård

16 b §  Om chefsöverläkaren vid anmälan enligt 16 a § anser att den rättspsykiatriska vården ska fortsätta, ska han eller hon ange om vården bör ges som sluten eller öppen rättspsykiatrisk vård.

[S2]I anmälan om öppen rättspsykiatrisk vård ska det anges vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården, vilka särskilda villkor som rätten bör föreskriva och, så långt möjligt, patientens inställning till dessa villkor. Till anmälan ska det fogas en sådan samordnad vårdplan som anges i 7 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Därutöver ska det lämnas en särskild redogörelse för risken för att patienten till följd av sin psykiska störning återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag och för de insatser som har planerats för att motverka att han eller hon återfaller i sådan brottslighet. Det som i 7 a § lagen om psykiatrisk tvångsvård sägs om öppen psykiatrisk tvångsvård gäller i stället öppen rättspsykiatrisk vård.

[S3]Till anmälan om fortsatt öppen rättspsykiatrisk vård ska det fogas en uppföljning av den samordnade vårdplanen. Lag (2017:370).

Prop. 2016/17:94: Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska anges i en anmälan om särskild utskrivningsprövning för det fall chefsöverläkaren anser att den rättspsykiatriska vården ska fortsätta.

Paragrafens andra stycke ändras genom ett tillägg som innebär att chefsöverläkare även ska ange patientens inställning till sådana särskilda villkor som rätten bör föreskriva. Den närmare innebörden av ändringen beskrivs ovan i författningskommentaren till ...

Prop. 2007/08:70: Paragrafen är ny och reglerar vad som ska anges i en anmälan om särskild utskrivningsprövning för det fall att chefsöverläkaren anser att den rättspsykiatriska vården ska fortsätta.

  • HFD 2013:8:Avsaknad av en samordnad vårdplan innebär inte att ett yrkande om öppen vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård kan avvisas.
  • HFD 2013 not 11:Onyttiga besvär -överklagande av kammarrätts beslut att inte pröva fråga om fortsatt sluten psykiatrisk vård lämnades utan åtgärd då förvaltningsrätt senare beslutat om sådan vård / Yrkande om beredande av vård i öppen form för person som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning kunde inte avvisas med motiveringen att det inte fanns en sådan särskild utredning som föreskrivs i 16 b § lagen om rättspsykiatrisk vård

Avvisning, utvisning m.m.

17 §  Bestämmelserna i 29 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård gäller i fråga om upphörande av rättspsykiatrisk vård i samband med

  1. avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (2005:716) av en patient som genomgår rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning,
  2. utvisning enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
  3. överlämnande, och
  4. utlämning.

[S2]I fråga om den som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med särskild utskrivningsprövning och som skall avvisas eller utvisas efter beslut enligt utlänningslagen (2005:716) får trots tvångsvården verkställighet av beslutet ske om

  1. det begärs av den myndighet som skall verkställa beslutet, och
  2. chefsöverläkaren finner att förutsättningarna för vårdens upphörande i 16 § första stycket 1 är uppfyllda och att patientens tillstånd tillåter att beslutet verkställs.

[S3]Tvångsvården upphör i sådant fall när beslutet har verkställts.

[S4]Om beslut har meddelats att verkställigheten av en påföljd som innebär överlämnande enligt 31 kap. 3 § brottsbalken till rättspsykiatrisk vård skall föras över till en annan stat, upphör den rättspsykiatriska vården vid verkställighet av beslutet. Lag (2007:245).

Överklagande m.m.

18 §  Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga ett beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag som innebär

  1. intagning enligt 3 c eller 3 d § för sluten rättspsykiatrisk vård,
  2. intagning enligt 5 § för rättspsykiatrisk vård, varvid överklagandet ska anses innefatta en begäran om att vården ska upphöra,
  3. avslag på en begäran om att den rättspsykiatriska vården ska upphöra i fall som avses i 13 eller 15 §,
  4. avslag på en begäran om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område, i fall som avses i 9 § eller 10 § fjärde stycket första meningen eller meddelande av villkor i samband med en sådan vistelse,
  5. återkallelse enligt 9 § eller 10 § fjärde stycket tredje meningen av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område,
  6. förordnande om förstöring eller försäljning av egendom enligt 8 § denna lag jämförd med 24 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
  7. inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster enligt 8 § denna lag jämförd med 20 a § lagen om psykiatrisk tvångsvård,
  8. övervakning av försändelser enligt 8 § denna lag jämförd med 22 a § lagen om psykiatrisk tvångsvård, eller
  9. meddelande av villkor i samband med öppen rättspsykiatrisk vård enligt 12 a § tredje stycket eller 16 a § fjärde stycket.

[S2]I övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte överklagas. Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut enligt denna lag.

[S3]När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas, ska överklagandet ges in till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, ska förvaltningsrätten avvisa det, om förseningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet ska inte avvisas, om det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått ut. I ett sådant fall ska chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till förvaltningsrätten. Lag (2009:810).

Prop. 2005/06:195: I bestämmelsen finns en uttömmande uppräkning av de beslut som är överklagbara. Genom det föreslagna tillägget blir chefsöverläkarens beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster respektive övervakning av försändelser överklagbara.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

  • RÅ 2001:3:En patient, som genomgår rättspsykiatrisk vård, har ansetts ha rätt att föra talan mot ett beslut varigenom länsrätten avslagit en ansökan av chefsöverläkaren om delegation till denne av rätten att besluta om permission för patienten.

19 §  Kriminalvårdens respektive Statens institutionsstyrelses beslut enligt 8 § andra stycket, 10 b §, 11 a § och 11 b §, får överklagas av patienten hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2005:978).

Prop. 1997/98:96: Paragrafen har kompletterats. Av kompletteringen följer att beslut som fattas av Statens institutionsstyrelse enligt 8 § andra stycket första meningen eller 11 § andra stycket får överklagas av patienten hos kammarrätten.

19 a §  Kriminalvårdens beslut får inte överklagas enligt 19 § innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats skall anses som en begäran om omprövning.

[S2]Vid omprövning enligt denna paragraf får beslutet inte ändras till patientens nackdel. Lag (2005:978).

19 b §  En begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då patienten fick del av beslutet. I begäran om omprövning skall patienten ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär. Lag (2005:978).

19 c §  Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent skall den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat patienten felaktig underrättelse om hur man begär omprövning. Lag (2005:978).

19 d §  Kriminalvårdens beslut enligt 19 § överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den kriminalvårdsanstalt, det häkte eller den polisarrest är belägen där patienten var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades. Lag (2009:810).

Prop. 2004/05:176: Denna paragraf, som är ny, motsvaras i huvudsak av 26 d § första stycket nordiska verkställighetslagen, se avsnitt 10.2. Eftersom beslut enligt denna lag kan gälla personer som antingen är inskrivna vid en kriminalvårdsanstalt eller ett häkte, men inte frivårdskontor, finns inte ordet frivårdskontor med i lagtexten. Däremot kan beslut enligt lagen gälla personer som är anhållna, vilket har medfört att ordet polisarrest ...

20 §  Allmän åklagare får överklaga

  1. beslut enligt 10 § första stycket av förvaltningsrätten att patienten får vistas utanför sjukvårdsinrättningens område,
  2. beslut enligt 10 § fjärde stycket första meningen av förvaltningsrätten att överlämna åt chefsöverläkaren att för en viss patient besluta om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område,
  3. beslut enligt 16 a § att vården ska upphöra eller ges i form av öppen rättspsykiatrisk vård,

[S2]om åklagare före beslutet har anmält till rätten att beslutet kan komma att överklagas. Lag (2009:810).

  • RÅ 2001:3:En patient, som genomgår rättspsykiatrisk vård, har ansetts ha rätt att föra talan mot ett beslut varigenom länsrätten avslagit en ansökan av chefsöverläkaren om delegation till denne av rätten att besluta om permission för patienten.

Handläggningen i domstol

21 §  Frågor enligt denna lag vilka skall prövas i en förvaltningsrätt handläggs av den förvaltningsrätt inom vars domkrets sjukvårdsinrättningen är belägen. Lag (2009§:810).

21 a §  Mål enligt denna lag skall handläggas skyndsamt. Så snart en ansökan eller anmälan har kommit in till förvaltningsrätten, skall rätten pröva om den har kommit in i tid. Har den kommit in för sent, skall rätten skyndsamt underrätta chefsöverläkaren om detta.

[S2]Ett mål hos en förvaltningsrätt skall tas upp till avgörande inom åtta dagar från den dag då ansökan, anmälan eller överklagandet kom in till förvaltningsrätten. Om målet gäller en patient som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning, skall målet tas upp till avgörande inom femton dagar från den dag då målet anhängiggjordes vid förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten får förlänga tidsfristerna om det behövs ytterligare utredning eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.

[S3]Föreskrifterna i andra stycket gäller inte mål om förstöring eller försäljning av sådan egendom som avses i 24 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

[S4]Förvaltningsrätten får förordna rörande saken i avvaktan på att målet avgörs. Lag (2009:810).

21 b §  I fråga om muntlig förhandling gäller bestämmelserna i 36 och 37 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. I fråga om mål enligt 10 a eller 10 b §§ skall dock 36 § och 37 § andra stycket nämnda lag inte tilllämpas. Lag (2000:354).

21 c §  Vid handläggningen i kammarrätt av mål enligt denna lag ska nämndemän ingå i rätten. Detta gäller dock inte mål som enbart gäller en fråga som avses i 18 § första stycket 3, 4, 5, 6 eller 9.

[S2]I ett mål enligt 18 § första stycket 4, 5 eller 9, i fall då vården är förenad med särskild utskrivningsprövning, ska dock nämndemän ingå i kammarrätten. Lag (2008:416).

22 §  I ett mål enligt 10 § första stycket eller 16 a §, som har väckts genom ansökan av patienten, eller enligt 18 § första stycket 1 eller 2 ska förvaltningsrätten inhämta yttrande av chefsöverläkaren. Om en chefsöverläkare ger in en ansökan eller anmälan enligt 3 c §, 10 § första stycket, 12 a eller 16 a §, ska han eller hon ange sin uppfattning i den fråga som ska prövas och lämna en redogörelse för de omständigheter på vilka uppfattningen grundas.

[S2]Om det inte är uppenbart obehövligt, ska rätten i ett mål enligt 10, 10 a eller 16 a § ge åklagaren i det mål där beslutet om rättspsykiatrisk vård har meddelats eller, när det finns särskilda skäl, någon annan åklagare tillfälle att yttra sig innan beslut meddelas i fråga om

  • öppen rättspsykiatrisk vård,
  • tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område,
  • överlämnande åt chefsöverläkaren att besluta om sådant tillstånd,
  • medgivande för chefsöverläkaren att ge tillstånd till vistelse utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område, eller
  • upphörande av vården. Lag (2009:810).

22 a §  Offentligt biträde för den som åtgärden avser ska förordnas i mål hos allmän förvaltningsdomstol om målet gäller

  1. medgivande till fortsatt vård enligt 3 c eller 12 a §,
  2. upphörande av vård enligt 16 a §,
  3. överklagande av beslut enligt 18 § första stycket 1, 2, 3, 7 eller 8, eller
  4. tillstånd eller återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område för den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning.

[S2]Offentligt biträde ska dock inte förordnas, om det måste antas att det inte finns något behov av ett biträde. Lag (2008:416).

22 b §  I fråga om den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning får allmän åklagare ansöka om att förvaltningsrätten upphäver beslut om

  • tillstånd till vistelse utanför vårdinrättningens område, eller
  • överlämnande åt chefsöverläkaren att besluta om tillstånd till vistelse utanför vårdinrättningens område.

[S2]Åklagaren får även ansöka hos förvaltningsrätten om att en patient som ges öppen rättspsykiatrisk vård enligt 3 b § första stycket åter ska ges sluten rättspsykiatrisk vård.

[S3]I ett mål enligt första eller andra stycket ska förvaltningsrätten inhämta yttrande av chefsöverläkaren. Lag (2009:810).

Övriga bestämmelser

23 §  Chefsöverläkaren får uppdra åt en erfaren läkare, med specialistkompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna, vid sjukvårdsinrättningen eller den enhet för rättspsykiatrisk undersökning där patienten vårdas att utföra uppgifter som chefsöverläkaren har enligt denna lag. Om det finns särskilda skäl, får chefsöverläkaren lämna ett sådant uppdrag åt en annan läkare vid inrättningen eller enheten, dock inte när det gäller

  1. intagning enligt 3 c eller 3 d § för sluten rättspsykiatrisk vård,
  2. beslut enligt 5 § om intagning för rättspsykiatrisk vård,
  3. ansökan enligt 3 c eller 12 a § om medgivande till fortsatt vård,
  4. anmälan enligt 16 a § om särskild utskrivningsprövning,
  5. beslut om behandlingen enligt 8 § denna lag jämförd med 17 § första stycket sista meningen lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
  6. beslut om fastspänning enligt 8 § denna lag jämförd med 19 § andra stycket lagen om psykiatrisk tvångsvård,
  7. beslut om avskiljande enligt 8 § denna lag jämförd med 20 § andra stycket lagen om psykiatrisk tvångsvård,
  8. beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster enligt 8 § denna lag jämförd med 20 a § lagen om psykiatrisk tvångsvård,
  9. beslut om övervakning av försändelser enligt 8 § denna lag jämförd med 22 a § lagen om psykiatrisk tvångsvård, eller
  10. beslut om upphörande av sådan inskränkning eller övervakning som anges i 8 och 9. Lag (2008:416).

24 §  Bestämmelserna i 40 § första stycket, 42 och 43 §§, 44 § första stycket samt 46 och 49 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård tilllämpas även beträffande rättspsykiatrisk vård.

25 §  Beslut som meddelas enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

[S2]Om åklagaren före en förvaltningsrätts beslut har anmält att beslutet kan komma att överklagas, får förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft eller rätten dessförinnan har underrättats om att beslutet inte kommer att överklagas.

[S3]Har åklagaren enligt andra stycket underrättat förvaltningsrätten eller kammarrätten om att beslutet inte kommer att överklagas, skall rätten genast meddela vårdinrättningen att beslutet kan verkställas. Lag (2009:810).

Prop. 2004/05:89: Det tillagda tredje stycket har behandlats i avsnitt 5.5. Med hänsyn till den betydelse åklagarens underrättelse att han eller hon inte kommer att överklaga länsrättens beslut kan ha för frågan om patienten skall vara frihetsberövad, bör handläggningen såväl hos åklagaren som hos domstolen ske med största skyndsamhet. ...

26 §  Chefsöverläkaren ska se till att en patient som vårdas enligt denna lag, så snart patientens tillstånd tillåter, genom en individuellt anpassad information upplyses om sin rätt att få en stödperson.

[S2]När rättspsykiatrisk vård i fall som avses i 1 § andra stycket 1 har påbörjats eller upphört, ska chefsöverläkaren snarast underrätta vederbörande patientnämnd enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården om att så har skett. Patientnämnden ska i fall som avses i 4 § underrättas när patienten enligt 18 § första stycket 3 har överklagat ett beslut av chefsöverläkaren om att den rättspsykiatriska vården inte ska upphöra, liksom när vården efter överklagandet har upphört.

[S3]Föreskrifterna om stödperson i 3031 a §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård gäller i tillämpliga delar vid rättspsykiatrisk vård. Föreskriften i 30 § tredje stycket andra meningen nämnda lag om rätt för stödpersonen att besöka patienten på vårdinrättningen gäller dock bara i den mån det inte möter hinder på grund av inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök som har beslutats med stöd av 8 § tredje stycket denna lag eller 6 kap.13 §§häkteslagen (2010:611). Lag (2017:374).

Prop. 2012/13:176: Ändringen är föranledd av att de bestämmelser som tidigare gavs i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. sedan den 1 april 2011 finns i häkteslagen (2010:611). En följdändring med hänvisning till häkteslagen har därför gjorts i paragrafen. Förslaget behandlas i ...

Prop. 2016/17:122: Paragrafens andra stycke justeras så att det framgår att patientnämndsverksamheten regleras i lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

26 a §  Om det finns särskilda skäl med hänsyn till en stödpersons säkerhet, skall chefsöverläkaren lämna ut nödvändiga upplysningar om patienten till stödpersonen eller till den nämnd som avses i 26 § andra stycket. Lag (2000:354).

27 §  I fråga om Polismyndighetens och Kriminalvårdens skyldighet att lämna hjälp gäller i tillämpliga delar 47 § andra och tredje styckena samt 47 a och b §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Sådan hjälp ska lämnas även när en patient i fall som avses i 7 § första stycket inte inställer sig när vården ska påbörjas. Lag (2017:133).

28 §  Ges en patient rättspsykiatrisk vård som är förenad med särskild utskrivningsprövning ska chefsöverläkaren, om det behövs med hänsyn till brottet och övriga omständigheter, ge målsäganden möjlighet att begära att bli underrättad när

  1. patienten har lämnat sjukvårdsinrättningen utan tillstånd eller inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats,
  2. beslut har fattats om att patienten får vistas utanför sjukvårdsinrättningens område,
  3. beslut har fattats om att patienten ska genomgå öppen rättspsykiatrisk vård, eller
  4. beslut har fattats om att vården ska upphöra.

[S2]Önskar målsäganden underrättelse, ska en sådan ges vid beslut som anges i denna paragraf innan patienten lämnar vårdinrättningen och annars så snart som möjligt.

[S3]Om det finns särskilda skäl får en sådan underrättelse lämnas utan att målsäganden begärt att bli underrättad.

[S4]Underrättelsen ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Underrättelsen ska innehålla information om de regler som gäller för meddelande av kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud. Lag (2011:490).

Prop. 2005/06:166: I bestämmelsen har ett tillägg gjorts i tredje stycket som innebär att underrättelsen till målsäganden skall utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Detta tillägg har sin förebild i 35 § lagen om kriminalvård i anstalt och i 21 § lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, vilka innehåller en liknande informationsskyldighet till målsäganden. Dessutom har ett tillägg gjorts som motsvarar tillägget i tredje stycket i 35 § lagen om kriminalvård ...

29 §  Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är chefsöverläkaren skyldig att till kriminalvården lämna ut uppgift om en patient som efter den rättspsykiatriska vårdens upphörande skall förpassas till häkte eller kriminalvårdsanstalt, om uppgiften behövs inom kriminalvården.

[S2]Motsvarande skyldighet att lämna uppgifter gäller för chefsöverläkaren i förhållande till Statens institutionsstyrelse beträffande den som efter den rättspsykiatriska vårdens upphörande skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken. Lag (2006:897).

Prop. 1997/98:96: Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke. Av detta stycke följer att en chefsöverläkare är skyldig att lämna uppgifter till Statens institutionsstyrelse beträffande den som efter den rättspsykiatriska vårdens upphörande skall förpassas till ett särskilt ungdomshem. Motsvarande skyldighet gäller för chefsöverläkare gentemot kriminalvården.

30 §  En patient som vårdas med stöd av denna lag skall så snart hans tillstånd medger det genom chefsöverläkarens försorg upplysas om sin rätt

  1. att enligt 18 § överklaga vissa beslut,
  2. att ansöka enligt 16 § andra stycket om att den rättspsykiatriska vården skall upphöra,
  3. att ansöka enligt 10 eller 11 § om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område,
  4. att anlita ombud eller biträde, och
  5. att enligt 22 a § få offentligt biträde.

[S2]Denna lag skall finnas anslagen inom sjukvårdsinrättningen eller undersökningsenheten, väl synlig för patienterna. Lag (2000:354).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
  2. Beträffande personer, som vid ikraftträdandet är intagna på en sjukvårdsinrättning med stöd av lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, ges övergångsbestämmelser i anslutning till lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.
Förarbeten
Prop. 1990/91:58
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1991:1968) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Prop. 1991/92:59
Omfattning
nuvarande 29 § betecknas 30 §; ändr. 28 §; ny 29 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1992:565) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Prop. 1991/92:148
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
1992-07-01

Lag (1995:738) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 1994/95:382, Prop. 1994/95:194, Bet. 1994/95:SoU23
Omfattning
ändr. 21. 22 §§; nya 10 a, 18 a §§
Ikraftträder
1995-07-01

Lag (1996:1651) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förarbeten
Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
Omfattning
ändr. 30 §; ny 22 a §
Ikraftträder
1997-12-01

Lag (1998:617) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:275, Prop. 1997/98:96, Bet. 1997/98:JuU21
Omfattning
ändr. 1, 4, 5, 6, 8, 11, 15, 19, 29 §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1664) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatarisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:54, Prop. 1998/99:4, Bet. 1998/99:SoU3
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:354) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
  2. Har ett vårdintyg utfärdats före den 1 juli 2000, får intagning beslutas på grundval av det och enligt äldre föreskrifter senast den 4 juli 2000.
  3. Ett tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område under återstoden av vårdtiden och som har meddelats enligt äldre föreskrifter gäller längst till dess att länsrätten beslutat om fortsatt vård.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:207, Prop. 1999/2000:44, Bet. 1999/2000:SoU13
Omfattning
ändr. 4, 5, 9, 10, 10 a, 11, 18, 19, 20, 21, 25, 26, 30 §§; nya 2 a, 2 b, 10 b, 11 a, 11 b, 11 c, 21 a, 21 b, 21 c, 22 b, 26 a §§
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2003:160) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:148, Prop. 2002/03:38, Bet. 2002/03:JuU12
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:1164) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:107, Prop. 2003/04:7, Bet. 2003/04:JuU8
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:374) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:258, Prop. 2004/05:89, Bet. 2004/05:SoU19
Omfattning
ändr. 25 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:730) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:2, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU18
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2005:978) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande dels i fråga om Kriminalvårdsstyrelsens prövning av annan kriminalvårdsmyndighets beslut som har fattats före ikraftträdandet, dels i fråga om överklagande av Kriminalvårdsstyrelsens beslut som har fattats före ikraftträdandet. Vad som i de äldre föreskrifterna sägs om Kriminalvårdsstyrelsen skall efter ikraftträdandet i stället gälla Kriminalvården.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:21, Prop. 2004/05:176, Bet. 2005/06:JuU2
Omfattning
upph. 11 c §; ändr. 8, 10 b, 11 a, 11 b, 18, 19 §§; nya 19 a, 19 b, 19 c, 19 d §§
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2006:248) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:195, Prop. 2005/06:63, Bet. 2005/06:SoU14
Omfattning
ändr. 5, 6, 8 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:664) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:342, Prop. 2005/06:195, Bet. 2005/06:SoU28
Omfattning
ändr. 18, 22 a, 23 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:897) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:294, Prop. 2005/06:165, Bet. 2005/06:JuU34
Omfattning
ändr. 1, 5, 8, 11, 15, 29 §§
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:934) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:293, Prop. 2005/06:166, Bet. 2005/06:JuU19
Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2006-11-15

Lag (2007:245) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:153, Prop. 2006/07:78, Bet. 2006/07:SoU12
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2008:416) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2008.
  2. En ansökan om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område ska prövas enligt äldre föreskrifter om den kommit in till chefsöverläkaren, länsrätten, Kriminalvården eller Statens institutionsstyrelse före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:178, Prop. 2007/08:70, Bet. 2007/08:SoU15
Omfattning
ändr. 2, 3, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 20, 21 c, 22, 22 a, 22 b, 23, 26, 28 §§, rubr. närmast före 6, 12 §§; nya 3 a, 3 b, 3 c, 3 d, 12 a, 16 a, 16 b §§, rubr. närmast före 8, 15, 16, 17 §§; omtryck
Ikraftträder
2008-09-01

Lag (2009:810) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 3 c, 3 d, 10, 10 a, 12 a, 14, 16 a, 18, 18 a, 19 d, 20, 21, 21 a, 22, 22 b, 25 §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:622) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:490) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:236, Prop. 2010/11:45, Bet. 2010/11:JuU5
Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2011-10-01

Lag (2013:861) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:29, Prop. 2012/13:176, Bet. 2013/14:JuU2
Omfattning
ändr 26 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:523) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:290, Prop. 2013/14:119, Bet. 2013/14:SoU27
Omfattning
ändr. 8 §; nya 8 a, 8 b §§
Ikraftträder
2014-10-01

Lag (2014:755) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:817) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:319, Prop. 2013/14:222, Bet. 2013/14:JuU35
Omfattning
ändr. 11 b §
Ikraftträder
2014-10-02

Lag (2017:38) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:141, Prop. 2016/17:43, Bet. 2016/17:SoU5
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:133) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:149, Prop. 2016/17:57, Bet. 2016/17:JuU9
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:370) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:255, Prop. 2016/17:94, Bet. 2016/17:SoU15
Omfattning
ändr. 16 b §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:374) om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:259, Prop. 2016/17:122, Bet. 2016/17:SoU16
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2018-01-01