Inaktuell version

Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Departement
Jordbruksdepartementet
Utfärdad
1993-04-17
Ändring införd
SFS 1993 i lydelse enligt SFS 2006:1405
Upphäver
Förordning (1977:344) för Sveriges lantbruksuniversitet
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-11-23

1 kap. Inledande bestämmelser

[K1]1 §  I denna förordning meddelas föreskrifter för Sveriges lantbruksuniversitet. Vissa föreskrifter gäller frågor som är gemensamma för Lantbruksuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

[K1]2 §  Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Lantbruksuniversitetet med undantag av 4 § andra stycket, 6, 11-14, 17, 21-23, 32, 33 och 35 §§. Vid tillämpningen av verksförordningen skall med chefen för myndigheten avses rektor. Förordning (2004:723).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K1]3 §  Med student avses den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den mån inte annat anges särskilt. Förordning (2006:1405).

[K1]4 §  I de fall studenter har rätt att vara representerade i olika organ inom Lantbruksuniversitetet utser de sina representanter i den ordning som föreskrivs i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Studentrepresentanter utses på samma sätt när information skall lämnas till och samråd ske med en sådan representant. Förordning (2000:652).

[K1]4 a §  Bestämmelserna i förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. skall också tillämpas på de ledamöter i Lantbruksuniversitetets styrelse som utses av studenterna. Förordning (1998:1020).

[K1]4 b §  Lantbruksuniversitetet skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv.

[S2]En studerandekår vid universitetet har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på universitetets utveckling och resultat. Universitetet skall lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Förordning (2000:1058).

[K1]5 §  En bestämmelse om att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i verksamheten finns i 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434).

[S2]Ytterligare bestämmelser om jämställdhet finns i jämställdhetslagen (1991:433). Förordning (1998:1585).

[K1]5 a §  Bestämmelser om likabehandling av studenter och sökande till högskolan oavsett deras könstillhörighet, etniska ursprung, sexuella läggning eller funktionshinder finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Förordning (2002:83).

[K1]6 §  Lantbruksuniversitetet förvaltar universitetets fasta egendom och andra tillgångar.

[S2]Lantbruksuniversitetet får bedriva sådan tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde som är förenlig med universitetets uppgifter i övrigt och på de villkor som tjänsteexportförordningen (1992:192) föreskriver. Förordning (1994:1109).

[K1]7 §  Lantbruksuniversitetet får ta ut avgift för djursjukvård, uppdragsforskning, provning av växtsorters odlings- och bruksvärde samt för verksamhet i övrigt som är förenlig med universitetets uppgifter.

[S2]Utbildningen vid Lantbruksuniversitetet skall vara avgiftsfri för studenterna. Förordning (1995:1010).

[K1]8 §  Lantbruksuniversitetet skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Förordning (1997:39).

[K1]8 a §  Lantbruksuniversitetet skall ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen skall avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade- skydd, om skadan har inträffat i samband med utbildning i Sverige. Försäkringen skall inte ge rätt till ersättning i den mån studenterna har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.

[S2]Försäkringen skall tecknas genom att Centrala studiestödsnämnden för Lantbruksuniversitetet träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen och ändringar i denna skall träffas med förbehåll för regeringens godkännande. Förordning (2000:263).

[K1]8 b §  Lantbruksuniversitetet får genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar universitetets studenter i samband med högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid utländsk högskola enligt avtal mellan berörda lärosäten. Försäkringen skall avse sådan sorts skada som avses i 8 a §. Förordning (2000:263).

[K1]9 §  Lantbruksuniversitetet skall ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Förordning (2001:109).

[K1]10 §  Lantbruksuniversitetet är skyldigt att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid universitetet använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.

[S2]Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med universitetsverk- samhetens behöriga gång eller med universitetets förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1020).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K1]12 §  Lantbruksuniversitetet skall utreda misstankar om oredlighet i forskning eller annat utvecklingsarbete vid Lantbruksuniversitetet, som universitetet genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om. Förordning (2006:1405).

2 kap. Styrelse och rektor

Styrelsens sammansättning m. m.

[K2]1 §  Styrelsen för Lantbruksuniversitetet består av ordföranden, rektor och högst tretton andra ledamöter. Styrelsen utser vice ordförande inom sig. Andra ledamöter än rektor utses för bestämd tid.

[S2]I styrelsen ingår en företrädare för lärarna, en företrädare för övriga forskare och tre företrädare för studenterna.

[S3]Företrädare för lärare och övriga forskare utses genom val inom universitetet. Styrelsen meddelar närmare föreskrifter om valförfarandet. Företrädare för studenterna utses i den ordning som föreskrivs i 1 kap. 4 §. Övriga ledamöter utses av regeringen. Förordning (1998:21).

[K2]2 §  De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § tredje stycket högskolelagen (1992:1434) har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt föreskrifterna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (1998:21).

Styrelsens uppgifter

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K2]3 §  Styrelsen för Lantbruksuniversitetet beslutar

  1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och om universitetets organisation,
  2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt,
  3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och granskningsrapporter,
  4. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av den,
  5. om viktigare föreskrifter,
  6. om de antagningordningar som nämns i 6 kap. 3 § andra stycket och 8 kap. 3 § tredje styckethögskoleförordningen (1993:100),
  7. om den anställningsordning som nämns i 4 kap. 14 § högskoleförordningen, och
  8. i övriga frågor som är av principiell vikt eller som enligt andra bestämmelser i denna förordning skall beslutas av styrelsen. Förordning (2006:1246).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K2]3 a §  Lantbruksuniversitetet skall tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228).

[S2]Det som anges i 5 och 9-11 §§internrevisionsförordningen om chefen för myndigheten och styrelsen, skall gälla styrelsen för Lantbruksuniversitetet. Förordning (2006:1246).

4 § Har upphävts genom förordning (1994:1109).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K2]5 §  Andra frågor än de som avses i 3 och 3 a §§ avgörs av rektor. Förordning (2006:1246).

Styrelseärendenas handläggning

[K2]6 §  Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande.

[K2]6 a §  Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:691).

[K2]7 §  Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och rektor samt minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.

[S2]Beslut som fattats enligt första stycket skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1998:21).

[K2]8 §  Ärenden avgörs efter föredragning.

Rektor m. m.

[K2]9 §  Rektor anställs genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.

[S2]Innan styrelsen avger sitt förslag, skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt styrelsen har bestämt.

[S3]I sitt arbete med att föreslå rektor skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:691).

[K2]10 §  Prorektor är rektors ställföreträdare.

[S2]Prorektor utses av styrelsen för högst sex år. Innan styrelsen utser prorektor, skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt styrelsen har bestämt. I sitt arbete med att utse prorektor skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Förordning (2002:691).

[K2]11 §  Lantbruksuniversitetet skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet.

[S2]Lantbruksuniversitetet skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:652).

[K2]12 §  Behörig att vara rektor eller prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor, statsagronom, statshortonom, statsveterinär eller lektor.

[S2]När rektor anställs och prorektor utses, skall även administrativ skicklighet beaktas. Förordning (1998:21).

13 § Har upphävts genom förordning (1998:1020).
14 § Har upphävts genom förordning (2004:723).

[K2]15 §  Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet. Förordning (1998:1020).

3 kap. Universitetets övriga organ

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

Fakultetsnämnder och särskilda organ för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K3]1 §  Vid Lantbruksuniversitetet bedrivs forskning, utbildning på forskarnivå, avancerad nivå och grundnivå inom jord- och trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelsproduktion, naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, vattenbruk samt veterinärmedicin och husdjursskötsel.

[S2]Styrelsen skall besluta vilka fakultetsnämnder som skall finnas samt vilket ansvarsområde och vilken storlek som varje nämnd skall ha. Förordning (2006:1405).

[K3]2 §  Fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val. Röstberättigade vid val av ledamöter är de vars arbete till minst 40 procent utförs inom fakultetsnämndens ansvarsområde och som är anställda

  1. som professor,
  2. som annan lärare eller forskare, om läraren eller forskaren har en tillsvidareanställning för vilken det krävs doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens,
  3. som forskarassistent,
  4. som statsagronom, statshortonom, statsveterinär eller chefsveterinär,
  5. vid forskningsråd, om anställningen motsvarar någon anställning under 1-4 och anställningen är knuten till Lantbruksuniversitet.

[S2]Anställningen skall avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som inte är kortare än två år.

[S3]Val av ledamöter skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget. Styrelsen meddelar ytterligare föreskrifter om hur ledamöterna skall utses. Förordning (2002:691).

[K3]3 §  Flertalet av fakultetsnämndens ledamöter skall vara personer som avses i 2 § första stycket eller andra vetenskapligt kompetenta personer. Studenterna har rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter.

[S2]En av ledamöterna i nämnden skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden utses av styrelsen efter förslag av nämnden. Förordning (1998:1020).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K3]4 §  Om styrelsen inrättar särskilda organ för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall ledamöterna utses enligt samma ordning som föreskrivs i 2 § för universitetets fakultetsnämnder. Förordning (2006:1405).

Bibliotek

[K3]5 §  Bestämmelser om högskolebibliotek finns i bibliotekslagen (1996:1596).

[S2]Vid Lantbruksuniversitetet skall det finnas ett vetenskapligt bibliotek som är gemensamt för universitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

[S3]Biblioteket skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (1998:1020).

Personalansvarsnämnden

[K3]6 §  Personalansvarsnämnden består - förutom av rektor och företrädare för de anställda - av ytterligare tre ledamöter som styrelsen utser. Rektor är nämndens ordförande.

[S2]Företrädarna för de anställda utses enligt föreskrifterna i personalföreträdarförordningen (1987:1101).

7 § har upphävts genom förordning (1998:1020).

Övriga organ

[K3]8 §  I övrigt får Lantbruksuniversitetet inrätta de organ som behövs för särskilda uppgifter inom universitetet.

[S2]Studenterna vid Lantbruksuniversitetet har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom universitetet vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:652).

Handläggningen av ärenden

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K3]9 §  I fråga om handläggningen av ärenden i fakultetsnämnder, särskilda organ för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och de övriga organ som Lantbruksuniversitetet inrättar med stöd av 8 §, tillämpas bestämmelserna i 2 kap.6-8 §§.

[S2]För personalansvarsnämnden tillämpas bestämmelserna i 2 kap.6 och 8 §§.

[S3]Om inte annat är särskilt föreskrivet, får de organ som avses i första stycket delegera sina uppgifter. Förordning (2006:1405).

4 kap. Anställningar vid Lantbruksuniversitetet

[K4]1 §  För anställningar som lärare, doktorand, assistent och amanuens vid Lantbruksuniversitetet gäller, utöver vad som föreskrivs i detta kapitel, även 4 och 5 kap.högskoleförordningen (1993:100).

[S2]Beslut om anställningar får fattas i den utsträckning det finns medel. Förordning (1998:1020).

[K4]2 §  Vid Lantbruksuniversitetet får det i den utsträckning det finns medel finnas anställningar som statsagronom, statshortonom och statsveterinär.

[S2]Den som har en sådan anställning

  1. skall ägna sig åt forskning, försöksverksamhet och administrativt arbete samt följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet,
  2. skall efter styrelsens närmare bestämmande ansvara för att forskningen eller försöksverksamheten inom ett eller flera områden samordnas,
  3. är skyldig att undervisa inom sitt ämnesområde i den omfattning styrelsen bestämmer, och
  4. är skyldig att vara fakultetsopponent vid universitetet. Förordning (1998:1020).

[K4]3 §  Behörig att ha sådan anställning som avses i 2 § är den som har den vetenskapliga skicklighet och de kunskaper och erfarenheter i övrigt som behövs för anställningen. Förordning (1998:1020).

[K4]4 §  Som bedömningsgrund vid beslut om sådana anställningar som avses i 2 § gäller graden av sådan vetenskaplig skicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och slag i övrigt.

[S2]Särskild vikt skall fästas dels vid vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning och försöksverksamhet samt genom planering och ledning av forskning och försöksverksamhet, dels vid skicklighet visad genom självständigt arbete inom anställningens ämnesområde.

[S3]Vikt skall även fästas vid förmåga att informera om forskning och utvecklingsarbete.

[S4]Vid beslut om anställning gäller även 4 kap. 15 § andra stycket och 16 §högskoleförordningen (1993:100). Förordning (1998:1020).

[K4]5 §  Beslut om anställningar som avses i 2 § fattas av rektor efter förslag av den fakultetsnämnd till vars ansvarsområde anställningen hör.

[S2]Rektor får inte delegera beslut om sådan anställning eller beslut om att en sådan anställning skall upphöra. Förordning (1998:1020).

6 § har upphävts genom förordning (1994:1109).

[K4]7 §  Hos Lantbruksuniversitetet får i övrigt finnas personal om det behövs och det finns medel. Förordning (1998:1020).

[K4]7 a §  Den som har en annan tillsvidareanställning för vilken det krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens än anställning som lektor skall efter ansökan befordras till professor, om han eller hon har behörighet för en sådan anställning. Vid en sådan befordran skall bestämmelserna i 4 kap.högskoleförordningen (1993:100) om befordran av lektor till professor tillämpas.

[S2]Beslut om en sådan befordran som avses i första stycket fattas av rektor, som också bestämmer ämnesområdet för anställningen som professor. Om rektor finner att sökanden inte uppfyller kraven för befordran skall ansökan om befordran avslås genom ett särskilt beslut.

[S3]Rektor får inte delegera beslut som avses i första och andra styckena. Förordning (1998:1020).

[K4]8 §  Vid beslut om anställning som chefsveterinär skall som bedömningsgrund gälla inom veterinärmedicinsk verksamhet visad duglighet samt de förutsättningar för sådan anställning som i övrigt har visats i vetenskapligt, kliniskt, administrativt eller annat avseende. Särskild hänsyn skall tas till lämplighet att leda verksamhet inom djursjukvård. Förordning (1998:1020).

[K4]9 §  I fråga om den som är anställd som chefsveterinär, statsagronom, statshortonom eller statsveterinär prövas frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning av Statens ansvarsnämnd. Förordning (1998:1020).

/Upphör att gälla U: 2007-01-01/

5 kap. Grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

5 kap. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]1 §  Inom en utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå får vid Lantbruksuniversitetet avläggas endast de examina som anges i bilagan till denna förordning. I bilagan anges också på vilken nivå en viss examen skall avläggas och vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Bilagan innehåller även bestämmelser om examensbenämning och om översättning av examensbenämningen. Förordning (2006:1405).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]2 §  För utbildningen på grundnivå eller avancerad nivå vid Lantbruksuniversitetet gäller i övrigt 6 kap. 1-3, 6-9, 10 § första, tredje och fjärde stycket, 11-27 §§, samt 7 kap.1-8, 12-28 och 30-33 §§högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2006:1405).

[K5]2 a §  Lantbruksuniversitetet beslutar om den särskilda behörigheten. Förordning (1997:39).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]2 b §  Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens.

[S2]Lantbruksuniversitetet beslutar om tillstånd att använda proven och om de villkor som skall gälla för användningen. Universitetet kan besluta om undantag från 7 kap. 13 § första stycket högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2006:1405).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]3 §  För den utbildning på forskarnivå som anordnas av Lantbruksuniversitetet gäller i övrigt bestämmelserna i 6 kap.28-49 §§ samt 7 kap.34-42 §§högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2006:1405).

[K5]4 §  Disciplinära åtgärder mot studenter vid Lantbruksuniversitetet får vidtas enligt bestämmelserna i 10 kap.högskoleförordningen (1993:100). Förordning (1998:1020).

6 kap. Överklagande

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K6]1 §  Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av Lantbruksuniversitetet överklagas:

  1. beslut om anställning, med undantag för anställning som doktorand eller som professor vid befordran av tidigare anställd lektor eller lektor vid befordran av adjunkt eller av annan som haft tillsvidareanställning för vilken det krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens, och för anställning enligt 4 kap. 30 § 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) som lektor eller adjunkt,
  2. beslut om att avslå en ansökan från en lektor eller annan som har tillsvidareanställning, för vilken det krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens, om befordran till professor,
  3. beslut om att avslå en begäran från någon som erbjudits en tillsvidareanställning som lektor att i stället tillsvidareanställas som professor,
  4. beslut om att avslå en ansökan enligt 4 kap. 13 § första stycket högskoleförordningen (1993:100) från en adjunkt om befordran till lektor,
  5. beslut enligt 4 kap. 28 § fjärde stycket högskoleförordningen (1993:100) om att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt,
  6. beslut om att sökanden inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till en utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut om att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap.3 § andra meningen eller 28 §andra styckethögskoleförordningen (1993:100),
  7. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
  8. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
  9. beslut om att dra in rätten till handledning och andra resurser för en doktorands utbildning och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna,
  10. avslag på en students begäran om att få examensbevis eller kursbevis, och
  11. beslut om att inte bevilja den som är antagen till en utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter ett studieuppehåll.

[S2]Om någon som sökt en anställning som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av Lantbruksuniversitetet att anställa någon annan och Överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och har begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23 § högskoleförordningen (1993:100).

[S3]Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om Överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1.Förordning (2006:1405).

[K6]2 §  Att beslut av disciplinnämnden om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a § förvaltningslagen (1986:223).

[S2]Andra beslut av disciplinnämnden får inte överklagas. Förordning (2002:83).

[K6]2 a §  Beslut av Lantbruksuniversitetet i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223). Förordning (2002:83).

[K6]3 §  Beslut av Överklagandenämnden får inte överklagas. Förordning (2002:83).

Bilaga

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

Innehåll

I denna bilaga anges
  1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Sveriges lantbruksuniversitet, och
  2. vilka krav som skall uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning).

Gemensamma bestämmelser

Examensbenämning
En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna bilaga och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Lantbruksuniversitetet bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, Lantbruksuniversitetet bestämma en inriktning.
Översättning
En översättning av examensbenämningen skall återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Lantbruksuniversitetet beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska, efter samråd med Högskoleverket i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder.
Lantbruksuniversitetet beslutar om översättning av de för- och efterled som Lantbruksuniversitetet använder. Lantbruksuniversitetet skall till Högskoleverket anmäla de för- och efterled på svenska som Lantbruksuniversitetet bestämt skall användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska.
Lantbruksuniversitetet får också till Högskoleverket anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska.

Förteckning över examina

Examina på grundnivå

Generella examina

Högskoleexamen

Kandidatexamen

Yrkesexamina

Djursjukvårdarexamen

Hippologexamen

Landskapsingenjörsexamen

Lantmästarexamen

Skogsmästarexamen

Skogsteknikerexamen

Trädgårdsingenjörsexamen

Examina på avancerad nivå

Magisterexamen

Masterexamen

Agronomexamen

Hortonomexamen

Jägmästarexamen

Landskapsarkitektexamen

Veterinärexamen

Examina på forskarnivå

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Examensbeskrivningar

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ

GENERELLA EXAMINA

Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som Lantbruksuniversitetet bestämmer.

Mål

Kunskap och förståelse

För högskoleexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området.

Färdighet och förmåga

För högskoleexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleexamen skall studenten
  • visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som Lantbruksuniversitetet bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
För kandidatexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka att relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

YRKESEXAMINA

Omfattning
Djursjukvårdarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För djursjukvårdarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som djursjukvårdare.
För djursjukvårdarexamen skall studenten
  • visa kännedom om områdets vetenskapliga grund, aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För djursjukvårdarexamen skall studenten
  • visa förmåga att genomföra relevanta förebyggande, omvårdande och rehabiliterande åtgärder inom djurens hälso- och sjukvård samt angränsande områden,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper.
För djursjukvårdarexamen skall studenten
  • visa förmåga att hantera etiska frågor om djurhållning och djurens hälso- och sjukvård,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot djur och djurägare, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För djursjukvårdarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För djursjukvårdarexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Hippologexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För hippologexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som hippolog.
För hippologexamen skall studenten
  • visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och
  • visa förståelse för samspelet mellan häst och människa samt hästens roll i samhället.
För hippologexamen skall studenten
  • visa förmåga att handha hästar på ett korrekt sätt med beaktande av hästens och människans välbefinnande och utveckling samt djurskydds- och säkerhetsmässiga aspekter,
  • visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom hästnäringen och angränsande områden.
För hippologexamen skall studenten
  • visa förmåga att hantera etiska frågor om hästhållning, hästsport och företagande,
  • visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För hippologexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För hippologexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Landskapsingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För landskapsingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som landskapsingenjör.
För landskapsingenjörsexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
  • visa förståelse för interaktionen mellan material, projektering och anläggning.
För landskapsingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom givna ramar och med adekvata metoder självständigt identifiera, analysera och lösa problem som rör projektering, anläggande och förvaltning av tätortens utemiljö och det tätortsnära landskapet samt utvärdera lösningar,
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information för att hantera situationer, företeelser och frågeställningar inom området, och
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
För landskapsingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att göra bedömningar av människans förhållande till och nyttjande av tätortens utemiljö och det tätortsnära landskapet med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För landskapsingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För landskapsingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Lantmästarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För lantmästarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lantmästare.
För lantmästarexamen skall studenten
  • visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och
  • visa förståelse för lantbrukets förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället.
För lantmästarexamen skall studenten
  • visa förmåga att besluta om, genomföra och utvärdera relevanta åtgärder som rör lantbrukets produktion, marknad, miljö och naturresurshushållning,
  • visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom lantbruket och angränsande områden.
För lantmästarexamen skall studenten
  • visa förmåga att hantera etiska frågor om odling, djurhållning och företagande,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För lantmästarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För lantmästarexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Skogsmästarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För skogsmästarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som skogsmästare.
För skogsmästarexamen skall studenten
  • visa såväl bred kunskap inom området som fördjupade kunskaper inom någon del av området, inbegripet insikt i områdets vetenskapliga grund, samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa förståelse för skogsbrukets förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället.
För skogsmästarexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom givna ramar och med adekvata metoder självständigt identifiera, analysera och lösa problem som rör skogsbrukets produktionsprocesser, marknad, miljö och sociala värden, samt utvärdera lösningar,
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information för att hantera situationer, företeelser och frågeställningar inom området, och
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
För skogsmästarexamen skall studenten
  • visa förmåga att göra bedömningar av människans förhållande till och nyttjandet av skogen för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För skogsmästarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För skogsmästarexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Skogsteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För skogsteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som skogstekniker.
För skogsteknikerexamen skall studenten
  • visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och
  • visa förståelse för skogsbrukets förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället.
För skogsteknikerexamen skall studenten
  • visa förmåga att besluta om, genomföra och utvärdera relevanta åtgärder som rör skogsbrukets produktion, marknad, miljö och sociala värden,
  • visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom skogsbruket och angränsande områden.
För skogsteknikerexamen skall studenten
  • visa förmåga att hantera etiska frågor om skogsbruk och företagande,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För skogsteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För skogsteknikerexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Trädgårdsingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För trädgårdsingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som trädgårdsingenjör.
För trädgårdsingenjörsexamen skall studenten
  • visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om några relevanta metoder inom området, och
  • visa förståelse för trädgårdsnäringens förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället.
För trädgårdsingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att besluta, genomföra och utvärdera relevanta åtgärder som rör trädgårdsnäringens produktion, marknad, design, miljö och upplevelser,
  • visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom trädgårdsnäringen och angränsande områden.
För trädgårdsingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att hantera etiska frågor om odling och företagande,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För trädgårdsingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För trädgårdsingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

Omfattning
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som Lantbruksuniversitetet bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100) på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
För magisterexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
För magisterexamen skall studenten
  • visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
  • visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För magisterexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som Lantbruksuniversitetet bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100) på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
För masterexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
För masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Agronomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng.
Mål
För agronomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som agronom.
För agronomexamen skall studenten
  • visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad kunskap om lantbrukssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt.
För agronomexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt identifiera och formulera kvalificerade problem relaterade till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, särskilt angående lantbrukssektorns hållbara utveckling,
  • visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom lantbrukssektorn och angränsande områden och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För agronomexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av lantbrukssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För agronomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För agronomexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Hortonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För hortonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som hortonom.
För hortonomexamen skall studenten
  • visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad kunskap om trädgårdssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt.
För hortonomexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt identifiera och formulera kvalificerade problem relaterade till trädgårdssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa situationer, företeelser och frågeställningar, särskilt angående trädgårdssektorns hållbara utveckling,
  • visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
  • visa sådana färdigheter som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom trädgårdssektorn och angränsande områden och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För hortonomexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av trädgårdssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För hortonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För hortonomexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Jägmästarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För jägmästarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som jägmästare.
För jägmästarexamen skall studenten
  • visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa insikt i skogssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt.
För jägmästarexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt identifiera och formulera kvalificerade problem relaterade till skogssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer angående skogssektorns hållbara utveckling,
  • visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom skogssektorn och angränsande områden och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För jägmästarexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn göra bedömingar av skogssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För jägmästarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För jägmästarexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Landskapsarkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För landskapsarkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som landskapsarkitekt.
För landskapsarkitektexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa såväl brett kunnande och förståelse av landskapsarkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om olika processer för gestaltning och planering och utveckling av fysiska utemiljöer, yrkesmässiga metoder, tekniker och material samt om relevanta författningar.
För landskapsarkitektexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya landskap och fysisk utemiljö, med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,
  • visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom landskapsarkitekturens område,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser och frågeställningar särskilt angående landskapets hållbara utveckling, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell, muntligt, skriftligt och på annat sätt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För landskapsarkitektexamen skall studenten
  • visa förmåga att väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska, miljömässiga och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till människans förhållande till och nyttjande av landskapet och den fysiska utemiljön,
  • visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För landskapsarkitektexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För landskapsarkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Veterinärexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng.
Mål
För veterinärexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som veterinär.
För veterinärexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
  • visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det veterinärmedicinska området, inbegripet fördjupade kunskaper om djurens sjukdomar och skador,
  • visa insikt i djurhållningens förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt, och
  • visa kunskap om ekonomi, organisation och författningar som är av betydelse för det veterinära området.
För veterinärexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt diagnostisera sjukdomar och skador hos djur samt besluta om och utföra adekvat medicinsk och kirurgisk behandling inom grundläggande djursjukvård,
  • visa förmåga att initiera och genomföra åtgärder inom förebyggande djurhälsovård,
  • visa förmåga att identifiera problem och vidta nödvändiga åtgärder avseende samhällets krav på djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det veterinära området med olika grupper samt kritiskt granska, bedöma och använda relevant information,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-, utvecklings- och utvärderingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom det veterinära området och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För veterinärexamen skall studenten
  • visa förmåga till helhetssyn i sin yrkesutövning och utifrån ett vetenskapligt synsätt kunna göra bedömningar med beaktande av folk- och djurhälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot djur och djurägare,
  • visa förmåga att bedöma sina egna gränser i yrkesutövningen, och
  • visa förmåga att självständigt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För veterinärexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För veterinärexamen skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ

Omfattning

Licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om Lantbruksuniversitetet beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid Lantbruksuniversitetet.
För licentiatexamen skall doktoranden
  • visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För licentiatexamen skall doktoranden
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För licentiatexamen skall doktoranden
  • visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
För doktorsexamen skall doktoranden
  • visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
  • visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För doktorsexamen skall doktoranden
  • visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  • med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
  • visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
  • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
För doktorsexamen skall doktoranden
  • visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
  • visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Förordning (2006:1405).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte annat föreskrivs i andra stycket.
    2. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning, tillämpas i stället den nya föreskriften.
    3. Ärenden vid Lantbruksuniversitetet som inte har avgjorts vid utgången av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i denna förordning, om inte annat är särskilt föreskrivet. Vid behov skall styrelsen meddela närmare föreskrifter om handläggningen av sådana ärenden.
    4. De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli 1993 skall ges möjlighet att slutföra utbildningen enligt äldre föreskrifter. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:990).
    5. De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har, även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt att få examen enligt äldre föreskrifter till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:990).
    6. Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli 1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna.
    7. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller lämnats före den 1 juli 1993. Detta gäller inte beslut eller förslag som har meddelats eller lämnats enligt de nya bestämmelserna.
    Ikraftträder
    1993-05-01

Förordning (1993:1490) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §
    Ikraftträder
    1994-01-15

Förordning (1994:1109) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    upph. 2 kap 4 §, 4 kap 6 §; ändr. 2 kap 5, 13 §§, 4 kap 9 §, bil.; nya 1 kap 6, 7 §§
    Ikraftträder
    1994-07-01

Förordning (1995:266) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ändr. 6 kap 3 §
    Ikraftträder
    1995-04-01

Förordning (1995:1010) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ändr. 1 kap 5, 7 §§, 2 kap 1 §, 3 kap 3, 7 §§, 4 kap 4 §, 6 kap 1 §, bil.
    Ikraftträder
    1995-08-01

Förordning (1995:1391) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ändr. bil.
    Ikraftträder
    1996-01-15

Förordning (1996:355) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §, 2 kap 1, 3 §§, 3 kap 1, 3, 9 §§
    Ikraftträder
    1996-06-15

Förordning (1996:811) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ändr. 6 kap 2 §
    Ikraftträder
    1996-08-01

Förordning (1997:39) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1997.
    2. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
    3. Den som har fullföljt ett nationellt eller ett special- utformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 skall anses ha grundläggande behörighet. Detsamma gäller den som har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning. Det gäller också den som har avgångsbetyg från fyra-, tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan och den som har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbild- ning under förutsättning att den sökande uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993. Detsamma gäller slutligen den som före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier.
    Omfattning
    ändr. 2 kap 3 §, 5 kap 2 §; nya 1 kap 8 §, 5 kap 2 a, 2 b §§
    Ikraftträder
    1997-03-01

Förordning (1998:16) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ny 1 kap 9 §
    Ikraftträder
    1998-03-01

Förordning (1998:21) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:12, Prop. 1996/97:141, Bet. 1997/98:UbU3
    Omfattning
    upph. 2 kap 11 §; ändr. 2 kap 1, 2, 7, 9, 10, 12 §§
    Ikraftträder
    1998-03-01

Förordning (1998:108) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

    Omfattning
    ändr. 5 kap 3 §
    Ikraftträder
    1998-04-01

Förordning (1998:1020) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap.4 a, 5 a och 10 §§ den 1 september 1998, i fråga om 6 kap.3 och 4 §§ den 1 oktober 1998, och i övrigt den 1 januari 1999. Har ett beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren för antagning till grundläggande högskoleutbildning meddelats före den 1 november 1998 gäller 6 kap. 2 § i sin lydelse före detta datum i fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1274).
Förarbeten
Rskr. 1997/98:12, Prop. 1996/97:141, Bet. 1997/98:UbU3
Omfattning
upph. 2 kap 13 §, 3 kap 7 §, rubr. närmast före 3 kap 7 §; ändr. 1 kap 4, 5 §§, 2 kap 3, 15 §§, 3 kap 1, 2, 3, 4, 5 §§, 4 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9 §§, 5 kap 2, 2 b, 3, 4 §§, 6 kap 2, 3, 4 §§, rubr. närmast före 3 kap 1 §, rubr. till 4, 6 kap; nya 1 kap 4 a, 5 a, 10 §§, 4 kap 7 a §; omtryck
Ikraftträder
1998-09-01

Förordning (1998:1273) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998. Har ett beslut meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.
Omfattning
ändr. 6 kap 2 §
Ikraftträder
1998-11-01

Förordning (1998:1274) om ändring i förordningen (1998:1020) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 6 kap 2 §, ikrafttr.best. till 1998:1020

Förordning (1998:1585) om ändring i förordningen (1998:1020) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap 5 § i 1998:1020

Förordning (1999:229) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 6 kap 2 §
Ikraftträder
1999-06-01

Förordning (1999:990) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
  3. Den som före den 1 januari 2000 har fullgjort vad som krävs för att få en generell högskoleexamen med hippologisk inriktning uppnår hippologexamen.
Omfattning
upph. 6 kap 1 §; nuvarande 6 kap 2, 3, 4 §§ betecknas 6 kap 1, 2, 3 §§; ändr. den nya 6 kap 3 §, bil., 8, 9 p i ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2000-01-01

Förordning (2000:263) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:94, Prop. 1999/2000:5, Bet. 1999/2000:UbU1
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §; nya 1 kap 8 a, 8 b §§
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2000:652) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap 4 §, 3 kap 8 §; ny 1 kap 11 §
Ikraftträder
2000-09-01

Förordning (2000:1058) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:180, Prop. 1999/2000:28, Bet. 1999/2000:UbU12
Omfattning
ny 1 kap 4 b §
Ikraftträder
2001-01-01

Förordning (2001:109) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap 9 §
Ikraftträder
2001-04-01

Förordning (2001:587) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2001.
  2. Den som före den 31 december 2000 har påbörjat utbildning till hortonom har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 30 september 2008.
  3. Den som före den 31 december 2000 har påbörjat utbildning till landskapsingenjör har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 31 januari 2005. Förordning (2002:115).
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2001-08-01

Förordning (2001:739) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2001-11-01

Förordning (2002:83) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
  2. Har ett beslut som avses i 6 kap. 2 § meddelats före den 1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:101, Prop. 2001/02:27, Bet. 2001/02:UbU5
Omfattning
nuvarande 6 kap 2, 3 §§ betecknas 6 kap 3, 2 §§; ändr. 1 kap 5 a §, nya 6 kap 2 §; ny 6 kap 2 a §
Ikraftträder
2002-04-01

Förordning (2002:115) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:587
Ikraftträder
2002-04-20

Förordning (2002:691) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 2 kap. 3, 9, 10 §§, 3 kap. 2 §, 6 kap. 1§; ny 2 kap. 6 a §
Ikraftträder
2002-08-01

Förordning (2003:22) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 6 kap 1 §, bil.
Ikraftträder
2003-03-01

Förordning (2003:289) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 2 kap 3 §
Ikraftträder
2003-07-01

Förordning (2004:164) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2004-05-01

Förordning (2004:723) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
upph. 2 kap 14 §; ändr. 1 kap 2 §, 5 kap 2 §, 6 kap 1 §
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2006:1246) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 2 kap 3, 5 §§; ny 2 kap 3 a §
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2006:1405) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2007 i fråga om 2 kap. 3 § och i övrigt den 1 januari 2007. 5 kap.2 och 3 §§ samt de nya föreskrifterna i bilagan skall dock tillämpas först vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 eller vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 eller 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
  2. Äldre föreskrifter skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 eller vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan.
  3. Äldre föreskrifter skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
  4. Äldre föreskrifter skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.
  5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre föreskrifterna i bilagan och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildning, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre föreskrifterna, dock längst till och med utgången av juni 2015.
  6. En poäng som före den 1 juli 2007 angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya föreskrifterna.
  7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre föreskrifterna i bilagan, skall anges i poäng enligt de äldre föreskrifterna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya föreskrifterna.
  8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya föreskrifterna motsvarar vad som i de äldre föreskrifterna benämns forskarutbildning.
  9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya föreskrifterna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen.
  10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig.
  11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av år 2015.
  12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya föreskrifterna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5.
  13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller Högskoleverket har fattat med stöd av äldre föreskrifter gäller fortfarande.
  14. De äldre föreskrifterna i 6 kap. 1 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre föreskrifterna.
Omfattning
ändr. 1 kap 3 §, 2 kap 3 §, 3 kap 1, 4, 9 §§, 5 kap 1, 2, 2 b, 3 §§, 6 kap 1 §, rubr. till 5 kap, rubr. närmast före 3 kap 1 §, bil.; ny 1 kap 12 §
Ikraftträder
2007-01-02

Förordning (2007:631) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap 2 §, 2 kap 1, 2 §§, 3 kap 3, 6 §§, 5 kap 2 §, bil.; ny 2 kap 2 a §
Ikraftträder
2007-07-15

Förordning (2007:632) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 5 kap 2, 2 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2007:719) om ändring i förordningen (2007:632) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 5 kap 2, 2 a §§ i 2007:632, ikrafttr.best. till 2007:632; nya 5 kap 2 c, 2 d §§ i 2007:632

Förordning (2007:720) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
nuvarande 5 kap 2 b § betecknas 5 kap 2 e §; ny 5 kap 2 b §
Ikraftträder
2007-10-15

Förordning (2007:1048) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap 2 §, 2 kap 3 §, 3 kap 6 §
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:949) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap 5, 5 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2009:868) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Förarbeten
Rskr. 2008/09:275, Prop. 2008/09:154, Bet. 2008/09:UbU14
Omfattning
ändr. 1 kap. 4, 4 b, 8 §§, 2 kap. 2 a §, 3 kap. 1, 2 §§, 4 kap. 7 a §; ny 5 kap. 3 a §
Ikraftträder
2009-08-01

Förordning (2009:1070) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 5 kap. 3 §; ny 5 kap. 1 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2009:1071 ) om ändring i förordningen (2007:719) om ändring i förordningen (2007:632) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 5 kap. 2 § i 2007:719, ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:632 i 2007:719

Förordning (2010:593) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap. 7, 8 b §§
Ikraftträder
2010-07-01

Förordning (2010:1115) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
upph. 1 kap. 2, 3, 4, 5 a, 8, 9, 10, 11, 12 §§, 2 kap., 3 kap., 4 kap. 2, 3, 4, 5 §§, 7 a §, 6 kap. 2, 3 §§; ändr. 1 kap. 1, 6 §§, 4 kap. 9 §, 5 kap. 2, 3 §§, 6 kap. 1 §; nytt 2 kap., nya 1 kap. 1 a, 1 b, 1 c §§, 6 a §, rubr. närmast före 1 kap. 1c, 6, 6 a, 7 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2011:924) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 1 kap. 1 a §
Ikraftträder
2011-08-01

Förordning (2012:29) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
nuvarande 1 kap. 1 c § betecknas 1 kap. 5 §, rubr. närmast före 1 kap. 1 c § sätts närmast före nya 1 kap. 5 §; nya 1 kap. 2, 3 §§
Ikraftträder
2012-03-01

Förordning (2012:740) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 5 kap. 2 b, 2 c §§, bil.
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2013:324) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
upph. 4 kap. 8, 9 §§; ändr. 2 kap. 2 §
Ikraftträder
2013-07-01

Förordning (2016:410) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ny 1 kap. 4 §
Ikraftträder
2016-07-01

Förordning (2016:746) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §
Ikraftträder
2016-08-01

Förordning (2017:285) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 4 kap. 1 §
Ikraftträder
2017-07-01

Förordning (2017:914) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2017-12-01

Förordning (2018:1132) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §
Ikraftträder
2018-09-01

Förordning (2018:1331) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
nytt 5 a kap.
Ikraftträder
2018-09-01

Förordning (2018:1505) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Förarbeten
Rskr. 2017/18:331, Prop. 2017/18:204, Bet. 2017/18:UbU25
Omfattning
nuvarande 5 kap. 2 b, 2 c, 2 d §§ betecknas 5 kap. 2 d, 2 b, 2 c §§; ändr. 5 kap. 2, 2 a §§, de nya 5 kap. 2 b, 2 c, 2 d §§
Ikraftträder
2019-01-01

Förordning (2019:642) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2019-11-25

Förordning (2019:701) om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Omfattning
ny 1 kap. 3 a §
Ikraftträder
2019-12-14