1 §  I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, kammarrättsfiskaler och andra anställda.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna instruktion om kammarrättsråd också tillämpas på kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Förordning (2001:985).

2 §  Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten. Kammarrättspresidenten ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att kammarrätten hushållar väl med statens medel. Förordning (2007:1087).

2 a §  Kammarrättspresidenten är skyldig att vid kammarrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1087).

3 §  Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som kammarrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1998:1803).

4 §  En avdelning består av ordinarie ledamöter, kammarrättsassessorer eller andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och annan personal enligt vad kammarrätten bestämmer.

Kammarrätten delar in ledamöterna till tjänstgöring på avdelningarna för en viss tidsperiod. Förordning (2001:985).

4 a §  Kammarrätten skall, efter samråd med Domstolsverket, svara för att de nämndemän som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ges introduktionsutbildning och regelbunden information. Förordning (1999:86).

5 §  Chef för och ordförande på en avdelning är kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Förordning (1998:1803).

6 §  När kammarrättspresidenten deltar i arbetet på en avdelning för han eller hon ordet på avdelningen.

7 §  Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare bestämmer.

Chefen för avdelningen skall enligt de riktlinjer som kammarrätten beslutar och enligt den utbildningsplan som Domstolsverket fastställt i samråd med kammarrätterna se till att kammarrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning samt ge vitsord över deras tjänstgöring.

För varje kammarrättsfiskal skall kammarrätten utse en ledamot som handledare. Till handledare skall den utses som har särskilt intresse och som i övrigt är lämplig för uppdraget. Förordning (2001:985).

8 §  Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande.

Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som kammarrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning. Förordning (1998:1803).

8 a §  I en arbetsordning ska kammarrätten meddela de föreskrifter som behövs om kammarrättens organisation och formerna för kammarrättens verksamhet.

En kammarrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2007:1087).

9 §  Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på kammarrätterna:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2007:1087).

10 §  Mål skall fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Fördelningen av mål skall ske genom lottning. Undantag från kravet på lottning får göras

1. för mål av särskild art,
2. för mål från en viss del av domkretsen,
3. för att mål som har inbördes samband skall kunna handläggas av samma organisatoriska enhet, och
4. för att uppnå en fördelning av mål mellan kammarrättens domare som i övrigt framstår som rimlig. Förordning (2003:326).

14 §  Kammarrätten meddelar de ytterligare bestämmelser som behövs om fördelningen av målen på de organisatoriska enheterna. Förordning (2003:326).

15 §  För varje mål skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.

Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt. Förordning (2003:326).

16 §  En enskild domare får vidta åtgärder för beredningen av målen. Han eller hon får dock inte

1. avvisa utredning, eller
2. vidta åtgärder som avses i 34 § första stycket 1-6 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Domaren får besluta om avskrivning av mål efter återkallelse.

Om det finns särskilda skäl skall domaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva. Förordning (2003:326).

17 §  Kammarrätten får förordna anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att enligt vad som närmare framgår av andra stycket på eget ansvar bereda mål eller ärenden på sätt som anges i 16 § första stycket. Ett förordnande för en domstolssekreterare får dock inte avse frågor om offentligt biträde och rättshjälp.

Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål eller ärenden som kräver särskild kunskap eller erfarenhet. Uppkommer en fråga som kräver särskild kunskap eller erfarenhet skall den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för den ansvarige domaren. Detsamma gäller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen. Kammarrätten meddelar ytterligare anvisningar om när en sådan anmälan skall göras. Förordning (2006:90).

18 §  Kammarrätten får förordna anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar

1. föra dagböcker,
2. begära in handlingar från en underinstans,
3. i den utsträckning som kammarrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,
4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden,
5. fullgöra kammarrättens uppgifter i samband med delgivningar,
6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,
7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,
8. utfärda lagakraft- och diariebevis,
9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),
10. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m., om ersättning till tolkar och om ersättning för utförande av uppdrag enligt 21 kap. 2 § föräldrabalken,
11. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,
12. ta emot överklaganden av kammarrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som detta föranleder, och
13. förordna tolk. Förordning (2003:242).

19 §  Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum får föredragningen begränsas.

Målen föredras av anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Förordning (2006:90).

20 §  Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

21 §  En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

22 §  Vid handläggning med två eller flera ledamöter skall ordföranden vara ordinarie domare i kammarrätten eller av regeringen för viss tid anställd kammarrättslagman eller kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. När tre eller flera ledamöter deltar vid handläggning av mål skall minst ytterligare en ledamot vara eller ha varit ordinarie domare. En av regeringen för viss tid anställd rådman i länsrätt jämställs här med en ordinarie domare.

Om det finns särskilda skäl får kammarrätten för särskilda mål förordna den som har varit ordinarie domare i kammarrätt eller den som är ordinarie domare i en annan kammarrätt att tjänstgöra som ordförande. Förordning (2005:675).

22 a §  Vid förstärkt sammansättning i Migrationsöverdomstolen enligt 16 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) skall presidenten eller en lagman vara ordförande. Övriga ledamöter skall vara eller ha varit ordinarie domare. Förordning (2006:90).

23 §  Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål, om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art.

24 §  Chefen för avdelningen bestämmer när särskilda ledamöter vid handläggning av mål om fastighetstaxering skall kallas in. Chefen bestämmer också vilka särskilda ledamöter som skall kallas för att behövlig sakkunskap skall vara företrädd i varje mål.

Särskilda ledamöter skall inte kallas in till handläggning av

1. mål som rör en rättsfråga som inte kräver teknisk sakkunskap,
2. mål i en serie, om särskilda ledamöter har deltagit, när kammarrätten har avgjort något annat mål i serien, och den fråga som förekommer i målet har prövats i det andra målet, eller
3. mål om taxering av fastighet som utgörs av obebyggd tomt eller som till huvudsaklig del används för bostadsändamål, om det inte på grund av målets art finns skäl för att särskilda ledamöter deltar i handläggningen. Förordning (1998:1803).

25 §  Administrativa ärenden avgörs av kammarrättspresidenten.

Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegium. Förordning (2004:1212).

26 §  Plenum består av kammarrättspresidenten som ordförande, kammarrättslagmännen, kammarrättsråden, kammarrättsassessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också alla av regeringen för viss tid anställda kammarrättslagmän eller kammarrättsråd tillika vice ordförande.

27 §  Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en kammarrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Plenum utser ledamöterna och ersättarna i kollegiet. Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda i kammarrätten och tjänstgöra där. De utses för högst ett år i sänder. Förordning (2004:1212).

30 §  Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av den enskilde domarens självständighet i dömande och rättstillämpande uppgifter.

Kammarrättspresidenten skall samråda med kollegiet innan han eller hon avgör ärenden som avser

1. viktigare frågor om kammarrättens organisation eller arbetsformer, eller
2. arbetsordningen.

Innan ärenden om godkännande för anställning av kammarrättsassessorer avgörs skall samråd ske med cheferna för de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Förordning (2004:1212).

33 §  Kammarrättspresidenten får uppdra åt en avdelning eller någon som är anställd vid kammarrätten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden. En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt ärende bestäms av kammarrättspresidenten. Förordning (2004:1212).

34 §  I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av kammarrättspresidenten handläggs i kollegium är kammarrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (2004:1212).

35 §  Administrativa ärenden som handläggs i kollegium avgörs efter föredragning om inte kammarrättspresidenten bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som kammarrättspresidenten utser. Förordning (2004:1212).

36 §  Kammarrättspresidenten anställs med fullmakt genom beslut av regeringen.

Kammarrättslagmän anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter anmälan av kammarrätten. Om en kammarrättslagman har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen. Detsamma gäller om en kammarrättslagman för något annat än vikariatsändamål skall anställas för en begränsad tid.

Vid anställningsförfaranden enligt första och andra styckena tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1996:1122).

37 §  Kammarrättsråd anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden.

Om ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning för något annat än vikariatsändamål ska anställas för en begränsad tid.

Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information ska alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (2008:424).

38 §  Andra anställningar beslutas av kammarrätten.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten eller som kammarrättsfiskal. Förordning (2001:985).

39 §  Vid anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373).

En ansökan om anställning som kammarrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till kammarrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det. Förordning (2001:985).

40 §  Som kammarrättsassessor får anställas endast den som har tjänstgjort

1. under ett år som kammarrättsfiskal,
2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i länsrätt, och
3. under ett år som adjungerad ledamot i kammarrätt.

En hovrättsassessor får anställas för att utföra en kammarrättsassessors arbetsuppgifter.

För fiskal som tjänstgjort i domstol med administrativa uppgifter får hälften av den tjänstgöringstiden, upp till och med sex månader, jämställas med tjänstgöring som fiskal i länsrätt.

I andra fall än som avses i tredje stycket jämställs med tjänstgöring som fiskal i länsrätt upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst sex månader som länsrättsfiskal före den tid som önskas tillgodoräknas. Förordning (2007:1087).

41 §  Som kammarrättsfiskal får anställas endast den som

1. uppfyller behörighetskravet enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m., och
2. förvärvat notariemeritering enligt notarieförordningen (1990:469).

Kammarrätten får i det enskilda fallet besluta om undantag från kravet enligt första stycket 2, om det finns särskilda skäl.

Kammarrättsfiskalen ska vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader. En kammarrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna ska inte vara provanställd.

En hovrättsfiskal som har avslutat sin provanställning får utföra en kammarrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2008:424).

42 §  När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av kammarrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie.

43 §  Om en ledamot är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Såvitt gäller kammarrättslagmän och kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning får kammarrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie anlitas eller anställs ett kammarrättsråd.

I stället för ett ledigt kammarrättsråd tjänstgör en kammarrättsassessor. Förordning (1996:1122).

44 §  Kammarrätten får till adjungerad ledamot förordna

1. den som är eller har varit ordinarie domare eller den som är eller har varit av regeringen för viss tid anställd lagman eller rådman,
2. den som har anställts som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som länsrättsfiskal, tingsfiskal, rådman eller lagman,
3. en åklagare,
4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne eller annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av ett rättsområde som förekommer i kammarrätten,
5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller
6. den som förut har varit adjungerad.

Kammarrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna den som har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal men som inte uppfyller föreskrifterna under 2, om en behörig ledamot inte finns att tillgå. Förordning (2001:985).

45 §  Kammarrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som regeringsrättssekreterare, som lagman eller rådman i länsrätt eller som ledamot i en annan kammarrätt än den de hör till.

Kammarrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en länsrätt.

46 §  Kammarrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som kammarrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i länsrätt. Förordning (2001:985).

47 §  Kammarrättsassessorer eller kammarrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en länsrätt för att ta emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en länsrätt under kammarrätten.

48 §  Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar kammarrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1122).

51 §  Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller kammarrättspresidenten av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

53 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller kammarrättsassessorer, andra adjungerade ledamöter samt kammarrättsfiskaler.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än ordinarie domare och sådana anställda som avses i första stycket.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av kammarrätten när det gäller andra ordinarie domare än kammarrättspresidenten och när det gäller anställda som avses i första stycket.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra sådan anmälan när det gäller kammarrättspresidenten. Förordning (2001:985).

53 a §  En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:771).

54 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av regeringen när det gäller kammarrättspresident. Förordning (2001:985).

55 §  Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Kammarrättens beslut i fråga om vikariat för ordinarie domare får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas. Förordning (2008:424).