1 §  I varje länsrätt finns en lagman. Lagmannen är administrativ chef för länsrätten.

I länsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, assessorer, länsrättsfiskaler, länsrättsnotarier och andra anställda.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om rådman också tillämpas på chefsrådman.

Med kammarrätten avses i denna förordning den kammarrätt under vilken länsrätten hör.

2 §  Länsrätten får besluta att domstolen skall vara indelad i avdelningar.

Chef för en avdelning är lagmannen eller en chefsrådman.

Den som är chef för en avdelning leder arbetet på denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter samråd med domarna på avdelningen. Förordning (1998:1805).

3 §  Vid länsrätterna i Stockholms län och Skåne län samt i Göteborg finns en administrativ enhet, som leds av en chef. Förordning (1997:1115).

4 §  Lagmannen ansvarar för att länsrättsfiskalerna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning enligt den utbildningsplan som Domstolsverket fastställt i samråd med kammarrätterna samt ger vitsord över deras tjänstgöring.

För varje länsrättsfiskal skall en ordinarie domare utses som handledare. Till handledare skall den utses som har särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. Förordning (2001:987).

5 §  Lagmannen ansvarar, med beaktande av Notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöring, för att länsrättsnotarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning.

5 a §  Lagmannen skall, efter samråd med Domstolsverket, svara för att de nämndemän som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ges introduktionsutbildning och regelbunden information. Förordning (1999:88).

6 §  Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) tillämpas på länsrätterna:

6--8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,

27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,

29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,

31 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 26, 29 och 31 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden.

7 §  Grunderna för fördelningen av arbetsuppgifterna och de övriga bestämmelser som behövs för verksamheten i länsrätten skall framgå av arbetsordningen.

Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av arbetsordningarna.

8 §  Mål skall fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Fördelningen av mål skall ske genom lottning. Undantag från kravet på lottning får göras

1. för mål av särskild art,
2. för mål från en viss del av domkretsen,
3. för att mål som har inbördes samband skall kunna handläggas av samma organisatoriska enhet, och
4. för att uppnå en fördelning av mål mellan länsrättens domare som tillgodoser kraven i 10 och 24 §§ och i övrigt framstår som rimlig. Förordning (2003:327).

10 §  En länsrättsfiskal får inte tilldelas arbetsuppgifter i större omfattning än som är lämpligt med hänsyn till fiskalens erfarenhet av arbete i domstol. En fiskal får inte tilldelas arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. Vid tilldelningen av arbetsuppgifter skall fiskalens behov av att delta i utbildning beaktas.

Vid sidan av lagmannen ansvarar handledaren för att fördelningen av arbetsuppgifter till fiskalen sker på det sätt som anges i första stycket. Förordning (2003:327).

11 §  Lagmannen meddelar de riktlinjer som behövs för tillämpningen av arbetsordningen.

12 §  Lagmannen delar för en bestämd tid in domarna till tjänstgöring inom länsrätten.

Indelningen skall göras så att domarna får erfarenhet av olika slag av mål.

13 §  Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om tillfälliga avvikelser från vad som har beslutats med stöd av 7 eller 12 §.

14 §  För varje mål skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.

Första stycket gäller inte mål som länsrättsnotarier handlägger med stöd av förordnanden enligt 20 och 21 §§. För sådana mål ansvarar den förordnade.

Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt. Förordning (2003:327).

15 §  Om nämndemän deltar i avgörandet, avgörs ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål efter föredragning.

Har målet eller frågan gåtts igenom i sin helhet vid en muntlig förhandling, får målet eller frågan avgöras utan föredragning, om avgörandet meddelas senast fyra veckor efter den dag förhandlingen avslutades. Förordning (2003:327).

16 §  Målen bereds till avgörande av personal som har utsetts därtill.

Beredningen av mål som avses i 16 § skattebrottslagen (1971:69) leds alltid av en ordinarie domare, en assessor eller en länsrättsfiskal.

Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall genast anmälas till den ansvarige domaren, om målet eller frågan kräver skyndsamt avgörande. Förordning (2003:327).

17 §  Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

18 §  En dom eller ett annat beslut skall meddelas så snart det kan ske och senast fyra veckor efter den dag då föredragningen avslutades. Om länsrätten avgör ett mål efter en muntlig förhandling, räknas tiden från den dag då förhandlingen avslutades.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor med hänsyn till målets eller frågans art eller på grund av något annat särskilt skäl, får länsrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än vad som är oundgängligen nödvändigt.

19 §  Lagmannen får förordna notarier och andra som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställda vid länsrätten eller vid en tingsrätt på samma ort som länsrätten att på eget ansvar

1. i den utsträckning lagmannen bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,
2. underteckna och expediera kallelser, förelägganden, förordnanden och andra meddelanden,
3. fullgöra länsrättens eller domarens uppgifter i samband med delgivningar,
4. underteckna och expediera skrivelser, underrättelser, kungörelser och uppgifter som länsrätten eller domaren skall utfärda eller avge i samband med domar eller beslut,
5. ta emot överklaganden av länsrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som detta föranleder,
6. förordna tolk,
7. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m., om ersättning till tolkar och om ersättning för utförande av uppdrag enligt 21 kap. 2 § föräldrabalken, och
8. i den utsträckning lagmannen bestämmer utföra andra arbetsuppgifter som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av någon som är lagfaren.

Ett förordnande enligt första stycket 4 för någon som inte är lagfaren får inte innefatta arbetsuppgifter som enligt särskilda bestämmelser skall utföras av någon som är lagfaren. Förordning (2002:993).

20 §  Lagmannen får förordna en länsrättsnotarie som har tjänstgjort minst ett år samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att på eget ansvar

1. handlägga mål om återkallelse av körkort, körkortstillstånd eller traktorkort enligt körkortslagen (1998:488),
2. handlägga mål om återbetalning av studiemedel och studielån enligt studiestödslagen (1973:349) eller studiestödslagen (1999:1395),
3. handlägga mål om bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller socialtjänstlagen (2001:453),
4. handlägga mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5. handlägga mål om saken är uppenbar.

Förordnanden enligt första stycket får endast avse mål av enkel beskaffenhet som inte kräver särskild erfarenhet. Den ansvarige domaren eller den domare han eller hon utser skall efter prövning i varje särskilt fall avgöra om målet är av sådan art att det kan handläggas av en notarie.

När en notarie handlägger tvistiga mål skall nämndemän alltid delta i avgörandet. Förordning (2003:327).

21 §  Lagmannen får förordna en länsrättsnotarie som har tjänstgjort minst ett år och sex månader samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att, utöver vad som anges i 20 §, på eget ansvar handlägga mål av enkel beskaffenhet som inte kräver särskild erfarenhet.

I fråga om uppgifter som avses i första stycket skall den ansvarige domaren eller den domare han eller hon utser efter prövning i varje enskilt fall avgöra om målet är av sådan art att det kan handläggas av en notarie.

När en notarie handlägger mål efter ett förordnande enligt första stycket skall nämndemän alltid delta i avgörandet. Förordning (2003:327).

23 §  Förordnanden enligt 20 och 21 §§ skall fortlöpande omprövas.

Vid tillämpningen av 20 §, 21 § eller 41 § femte stycket skall notarietjänstgöring enligt notarieförordningen (1990:469) räknas som tjänstgöring som länsrättsnotarie även om den inte fullgjorts vid en länsrätt. En länsrättsnotarie får dock inte förordnas enligt någon av dessa paragrafer innan han eller hon genom tjänstgöring vid en länsrätt har vunnit tillräcklig erfarenhet av det område som förordnandet avser. Förordning (1997:1118).

24 §  Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets art.

25 §  För varje dag då det hålls sammanträde för muntlig förhandling skall länsrätten upprätta en förteckning över de mål som har utsatts till förhandling (uppropslista).

På uppropslistan skall det för varje mål eller grupp av mål anges när förhandlingen beräknas börja.

Under sammanträdesdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på rättens kansli och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal där förhandlingen äger rum. Uppropslistan skall vara tillgänglig för allmänheten på rättens kansli senast den helgfria dagen närmast före sammanträdesdagen.

26 §  Administrativa ärenden avgörs av länsrätten i plenum eller kollegium, av lagmannen eller på avdelning.

Kollegium skall finnas i länsrätten i Stockholms län och Skåne län. Förordning (1996:1353).

27 §  Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som är eller har tidsbegränsad anställning som rådman, assessor eller länsrättsfiskal.

28 §  Kollegium består av lagmannen som ordförande, en eller två chefsrådmän samt chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en chefsrådman.

Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda hos och tjänstgöra i länsrätten. De skall utses för högst ett år i sänder.

29 §  I länsrätter utan kollegium avgörs i plenum ärenden som avser

1. viktigare frågor om länsrättens organisation eller arbetsformer,
2. arbetsordningen,
3. yttranden i lagstiftningsfrågor,
4. förslag till Domstolsverket i fråga om anslagsframställningar, och
5. frågor som lagmannen hänskjuter till plenum.

30 §  I länsrätten i Stockholms län och Skåne län avgörs de ärenden som avses i 29 § 1 - 4 i kollegium. Detsamma gäller de frågor som lagmannen hänskjuter till kollegiet. Förordning (1996:1353).

31 §  I de länsrätter som är indelade i avdelningar får lagmannen besluta att ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor i stället skall avgöras på en avdelning eller i den sammansättning som lagmannen bestämmer.

32 §  Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning, avgörs av lagmannen. Lagmannen får uppdra åt någon annan som är anställd vid länsrätten eller vid en tingsrätt på samma ort som länsrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör avgöras av lagmannen.

Lagmannen får också uppdra åt en chefsrådman att avgöra sådana ärenden som avses i 19-21 och 23 §§ i enlighet med av lagmannen meddelade riktlinjer.

Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid de länsrätter där kollegium inte finns, till plenum. Förordning (2002:993).

33 §  I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är länsrätten beslutför, när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i lagmannens frånvaro endast om det inte tål uppskov.

34 §  Administrativa ärenden avgörs efter föredragning, om inte lagmannen bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som lagmannen utser. Förordning (2002:993).

35 §  Lagmännen i länsrätterna i Stockholms län och Skåne län samt i Göteborg anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter anmälan av Domstolsverket. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1997:1115).

36 §  Andra lagmän än de som anges i 35 § och rådmän anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Om en lagman eller en rådman har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Detsamma gäller om en sådan domare för något annat än vikariatsändamål skall anställas för en begränsad tid.

Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1999:700).

37 §  Länsrättsfiskaler anställs genom beslut av kammarrätten. Sådana anställningar får ges till den som har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal.

Domstolsverket bestämmer hur många länsrättsfiskaler som skall finnas anställda vid en länsrätt. Domstolsverket får överlämna till kammarrätten eller länsrätten att besluta detta.

Vid anställning av länsrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373). Förordning (2001:987).

38 §  Ett förordnande för en kammarrättsassessor att fullgöra domaruppgifter i en länsrätt enligt 45 § andra stycket förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion meddelas av kammarrätten.

39 §  Länsrättsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990:469).

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en anställning som länsrättsnotarie.

40 §  Andra anställningar beslutas av länsrätten.

41 §  Lagmannen skall ha en ställföreträdare. Denne utses av länsrätten. I en länsrätt som har gemensam lagman med en tingsrätt utses ställföreträdaren av lagmannen efter hörande av plenum eller, vid en länsrätt som har kollegium, kollegiet.

Om en rådman är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Som ersättare för lagmannen eller för en rådman får den anlitas som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrätts- eller hovrättsfiskals arbetsuppgifter. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som ersättare för lagmannen, får kammarrätten förordna en länsrättsnotarie som har tjänstgjort sammanlagt minst ett år och sex månader och som under den tiden har haft förordnanden enligt 20 och 21 §§ i sådan utsträckning att han eller hon kan antas ha fått tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte innefatta handläggning av mål eller ärenden som är omfattande eller svåra eller som kräver särskild erfarenhet.

Om det inte är möjligt att lösa ersättarbehovet på det sätt som anges i första- tredje styckena får länsrätten anställa en vikarie för lagmannen eller för en rådman, om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd.

Som vikarie för lagmannen eller för en rådman får den anställas som är eller har varit ordinarie domare eller som är kammarrätts- eller hovrättsassessor. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå och om vikariatet beräknas vara endast sex månader får som vikarie för en rådman även den anställas som har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrätts- eller hovrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2002:993).

42 §  Om en lagman är förhindrad att utöva sin anställning och om någon ersättare eller vikarie inte har utsetts eller anställts av regeringen eller länsrätten, skall kammarrätten förordna en ersättare.

43 §  Vid tillfällig arbetsanhopning får länsrätten anställa den som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrätts- eller hovrättsfiskals arbetsuppgifter att för enstaka, kortvariga perioder utföra domaruppgifter i länsrätten. Förordning (1998:1023).

43 a §  I en länsrätt på samma ort som en tingsrätt får lagmannen, med den anställdes samtycke, förordna ordinarie och icke ordinarie domare vid tingsrätten att tjänstgöra vid länsrätten. Ett förordnande ges för viss tid. Förordning (2003:632).

44 §  Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar länsrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1124).

46 §  Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas av Domstolsverket. När det gäller lagmän prövar Domstolsverket även i övrigt frågor om anställnings upphörande. Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

47 §  Statens ansvarsnämnd beslutar om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller icke ordinarie domare i länsrätt.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än domare. Notarienämnden beslutar dock när det gäller länsrättsnotarier.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av länsrätten när det gäller andra domare än lagmän.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra sådan anmälan när det gäller lagmän.

48 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet när det gäller lagman. Förordning (2001:987).

49 §  Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende skall tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas.

Länsrättens beslut i fråga om vikariat för en ordinarie domare får överklagas hos Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Länsrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat tillsättningsärende får inte överklagas. Förordning (2003:327).