Prop. 2013/14:110: Av paragrafen framgår att det får föras ett register som ska vara den svenska nationella enheten i Schengens informationssystem (SIS) och vem som är personuppgiftsansvarig för personuppgiftsbehandlingen i registret.

Prop. 2009/10:86: Paragrafen föreskriver att Rikspolisstyrelsen ska vara det svenska Sirenekontoret och reglerar dess uppgifter och ansvar. Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 5.9, har sin bakgrund i att det i lagen införs bestämmelser om tilläggsinformation. Paragrafen motsvaras av artikel 7.

Begreppet tilläggsinformation definieras i en ny bestämmelse i lagen (12 §). Tilläggsinformation registreras inte i SIS ...

Prop. 1999/2000:64: Bestämmelsen innebär en skyldighet för Rikspolisstyrelsen att med hjälp av automatiserad behandling föra ett register som skall vara den svenska enheten i Schengens informationssystem (SIS). Rikspolisstyrelsen skall vara personuppgiftsansvarig, men kan anlita personuppgiftsbiträde enligt bestämmelserna därom i personuppgiftslagen (1998:204). Skälen finns i avsnitt ...

Prop. 2009/10:86: Paragrafen behandlar syftet med SIS. Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.3. Paragrafen motsvaras av artiklarna 1 och 2.

Ändringarna har sin grund i att förutsättningarna för att föra in framställningar i registret om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen beskrivs registrets ändamål. Schengens informationssystem i dess helhet är ett efterlysnings- och spaningsregister, och som sådant ett verktyg för Schengenstaterna i kampen mot brottslighet inom ramen för polisiära och rättsliga frågor samt i frågor om inresa och uppehållstillstånd. Schengens informationssystem beskrivs närmare i avsnitt 8.1.

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar vilka typer av framställningar registret ska innehålla. Punkterna i paragrafen omfattar de olika kategorier av framställningar som i rådsbeslutet avhandlas kapitelvis. Punkterna förhåller sig till kapitlen enligt följande: punkt 1–kapitel V, punkt 2 och 3–kapitel VI, punkt 4–kapitel VII, punkt 5–kapitel VIII, och punkt 6–kapitel IX.

Ändringarna i paragrafen sammanhänger dels med att den EU-förordning som nämns i 2 § första stycket fortsättningsvis kommer ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen anges vilka kategorier av efterlysningar m.m. som skall finnas i registret, eller vilka åtgärder som får begäras. Dessa överensstämmer med de s.k. rapporter som skall finnas i SIS enligt Schengenkonventionen och redovisas i avsnitt 8.1 och 8.3.2. Skälen utvecklas i avsnitt ...

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar uttömmande vilka uppgifter som får registreras när det gäller framställningar som rör personer. Förutom punkterna 11 och 15, motsvaras samtliga punkter av artikel 20. De förstnämnda punkterna återfinns i artikel 32 respektive 27. Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 5.3, innebär bl.a. att fler typer av personuppgifter får registreras i SIS.

Ändringarna och tilläggen i första ...

Prop. 1999/2000:64: Av paragrafen framgår att endast vissa angivna personuppgifter m.m. får registreras i SIS. Dessa överensstämmer med Schengenkonventionen och redovisas i avsnitt 8.3.2. En närmare beskrivning av skälen finns i avsnitt 8.3.3.

Prop. 2009/10:85: I första stycket har endast en språklig ändring gjorts.

Prop. 1999/2000:64: Av paragrafen framgår att en registrering i SIS måste vara laglig i den Schengenstat där registreringen sker. Uppgifter som en Schengenstat har registrerat är Rikspolisstyrelsen skyldig att tillåta i det svenska SISregistret, förutsatt att registreringen där är laglig.

Andra stycket är ett förtydligande av första stycket. Enligt bestämmelsen får Rikspolisstyrelsen endast registrera uppgifter om motsvarande slag av uppgifter får behandlas enligt ...

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen innehåller ytterligare begränsningar av Rikspolisstyrelsens rätt att registrera uppgifter i SIS. Endast sådana uppgifter får registreras som är nödvändiga för att en enligt 3 § tillåten åtgärd som begärs skall kunna vidtas, och endast i ärenden som är av sådan vikt att behandlingen framstår som berättigad. Detta överensstämmer med Schengenkonventionen, vilket framgår i avsnitt 8.3.3....

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen finns ett absolut förbud mot registrering av vissa känsliga uppgifter i SIS.

Schengenkonventionens förbud mot behandling av känsliga uppgifter utgår från Europarådets konvention av den 28 januari 1982 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (dataskyddskonventionen). Personuppgiftslagens förbud grundas på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober ...

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen upplyser om att sekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser som kan vara tillämpliga på uppgifter i SIS. De regler i sekretesslagen som i första hand kan komma att bli aktuella att tillämpa för uppgifter i SIS, är reglerna om utrikessekretess i 2 kap. 1 §, förundersökningssekretess i 5 kap. 1 §, samt utlänningssekretess i 7 kap. 14 §. Vidare kan det ...

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar vilka myndigheter som ska ha rätt att få tillgång till uppgifter i registret. Ramarna för detta ställs upp i artikel 40. Såvitt gäller uppgifter som har registrerats för att undvika personförväxling, se artikel 51.6.

Ändringarna i första, andra, fjärde och femte styckena har behandlats i avsnitt 6.2 och 6.3. ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen behandlas vilka svenska myndigheter som skall ha tillgång till uppgifter i SIS. Gränskontrollerande och brottsbekämpande myndigheter skall, enligt första stycket, ha tillgång till alla slags s.k. rapporter (dvs. efterlysningar m.m.) i SIS, i enlighet med Schengenkonventionen.

Vidare skall de myndigheter som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd ha tillgång till den s.k. spärrlistan, som innehåller framställningar om att personer inte skall ...

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar användningsbegränsningar när det gäller uppgifter i registret. I första stycket genomförs artikel 54. Andra stycket motsvaras av bestämmelserna i artikel 46. I tredje stycket genomförs artikel 51.2 och i fjärde stycket artikel 22.b. Paragrafen har språkligt utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag.

I förhållande till gällande rätt har ytterligare begränsningar införts. Det har också införts specifika begränsningar när det gäller ...

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen innehåller en bestämmelse som begränsar möjligheten att använda uppgifter i SIS för andra ändamål än det som har begärts i det enskilda fallet. Denna regel innebär en dubbel reglering i de situationer som även omfattas av den föreslagna generella regeln i 3 § lagen om internationellt polisiärt samarbete (se avsnitt 9.2.4). Alternativet att låta bestämmelsen i lagen om Schengens informationssystem avse endast ...

Prop. 2013/14:110: I första stycket har ett namnbyte gjorts. Reglerna om bevarande och gallring gäller alla uppgifter som finns i registret. Enligt 2 § lagen (2014:000) med vissa bestämmelser med anledning av en ny organisation för polisen ska en åtgärd som har vidtagits av Rikspolisstyrelsen anses ha vidtagits av Polismyndigheten. Det innebär att Polismyndigheten även kan besluta ...

Prop. 2009/10:86: I paragrafen regleras när uppgifter som Rikspolisstyrelsen har fört in i registret ska gallras. Bestämmelserna om gallring återfinns i artiklarna 44 och 45. Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.7. Paragrafen har utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag.

Första meningen i första stycket är ny. Den har införts för att även uppgifter som inte utgör personuppgifter ska ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen finns bestämmelser om skyldighet för Rikspolisstyrelsen att gallra uppgifter som styrelsen har registrerat i SIS. Att uppgifterna skall gallras senast vid en viss tid innebär att om det dessförinnan står klart att uppgiften inte längre behövs i registret för ändamålet med registreringen, skall gallring ske vid den tidigare tidpunkten enligt den allmänna bestämmelsen i 9 § första stycket i) i personuppgiftslagen (1998:204)....

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen behandlar Rikspolisstyrelsens skyldighet att vidta rättelser m.m. avseende uppgifter som styrelsen har registrerat. Begreppet blockera uppgifter har samma innebörd som i personuppgiftslagen (1998:204), dvs. en åtgärd som vidtas för att personuppgifterna skall vara förknippade med information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafen anges att personuppgiftslagens huvudregel, i 48 § första stycket, om skadeståndsskyldighet vid behandling av personuppgifter i strid med lagen gäller även beträffande denna lag. Av skäl som framgår i avsnitt 8.7.3 gäller alltså inte undantagsregeln i personuppgiftslagen om möjlighet ...