Upphävd författning

Polisdatalag (1998:622)

Departement
Justitiedepartementet L4
Utfärdad
1998-06-11
Ändring införd
SFS 1998:622 i lydelse enligt SFS 2011:901
Ikraft
1999-04-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Lagens tillämpningsområde

1 §  Denna lag gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och i polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten för att

  1. förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten,
  2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat eller
  3. bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal.

[S2]Lagen gäller också behandling av sådana uppgifter som avses i 25 och 26 §§.

[S3]Lagen gäller inte för behandling av personuppgifter som företas med stöd av lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister, lagen (2000:344) om Schengens informationssystem eller lagen (2006:444) om passagerarregister.

[S4]I lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete och i föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den lagen, finns det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som följer av internationella överenskommelser. Om det i dessa författningar finns avvikande bestämmelser, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (2011:901).

Prop. 2005/06:129: Paragrafens andra stycke har ändrats. I stycket föreskrivs att lagen inte gäller för behandling av personuppgifter som företas med stöd av vissa, uppräknade lagar. Till dessa har lagen (2006:000) om passagerarregister lagts.

Prop. 2002/03:144: Paragrafen anger den polisverksamhet som lagen skall tillämpas på. Ändringen, som behandlas i avsnitt 7, innebär att polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten kommer att omfattas av lagen. Den verksamhet som avses med detta motsvarar den verksamhet som avses inom polisen, dvs. den egentliga polisverksamheten eller polisens kärnverksamhet. Vid Ekobrottsmyndigheten är det huvudsakligen poliser som bedriver sådan verksamhet. ...

Prop. 1999/2000:64: I paragrafens andra stycke har en hänvisning införts till lagen om Schengens informationssystem, vilket medför att polisdatalagen inte skall tillämpas på behandling av personuppgifter som sker i SIS. Annan behandling av personuppgifter, t.ex. kompletterande information som utväxlas bilateralt mellan SIRENE-kontor med anledning av framställningarna i SIS, faller dock under polisdatalagens ...

Prop. 1997/98:97: Paragrafen, som behandlas i avsnitt 10.1.3, anger lagens tillämpningsområde. Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 § i lagrådsremissen. 1 § i lagrådsremissen innehöll bl.a. en erinran om att personuppgiftslagens bestämmelser skall tillämpas om inte avvikande bestämmelser meddelas i polisdatalagen, ...

2 §  Bestämmelserna i 10-36 §§ gäller endast automatiserad behandling av uppgifter.

Prop. 1997/98:97: Av bestämmelsen framgår att vissa bestämmelser i lagen endast gäller vid automatiserad behandling av personuppgifter. I övrigt gäller lagen även manuell behandling.

Definitioner

3 §  I denna lag avses med

[S2]underrättelseverksamhet: polisverksamhet som består i att samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör förundersökning enligt 23 kap.rättegångsbalken,

[S3]kriminalunderrättelseverksamhet: annan underrättelseverksamhet än den som bedrivs av Säkerhetspolisen,

[S4]allvarlig brottslig verksamhet: verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver,

[S5]särskild undersökning: en undersökning i kriminalunderrättelseverksamhet som innebär insamling, bearbetning och analys av uppgifter i syfte att ge underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott,

[S6]DNA-analys: varje förfarande som kan användas för analys av deoxyribonukleinsyra i humant material,

[S7]DNA-profil: resultatet av en DNA-analys som presenteras i form av siffror eller bokstäver, och

[S8]fingeravtryck: fingeravtryck eller handavtryck.

[S9]De begrepp som i övrigt används i denna lag har samma betydelse som i personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2011:901).

Prop. 2010/11:129: Paragrafen innehåller definitioner av vissa begrepp som används i lagen. Ändringarna har behandlats i avsnitt 8.3.2 och 10.3.1.

Prop. 1997/98:97: I paragrafen definieras vissa begrepp som används i lagen. Definitionen av underrättelseverksamhet, allvarlig brottslig verksamhet och särskild undersökning motsvarar i huvudsak vad som gäller enligt 4 § lagen (1997:1058) om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Definitionen av underrättelseverksamhet avgränsar inom vilken polisverksamhet automatiserad ...

Personuppgiftsansvarig

4 §  Rikspolisstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av uppgifter som avses i 23, 25 och 29 §§.

Prop. 1997/98:97: Av paragrafen framgår att Rikspolisstyrelsen skall vara personuppgiftsansvarig för behandling av uppgifter i DNA-registret, spårregistret och fingeravtrycks- och signalementsregistren.

Behandling av känsliga personuppgifter

5 §  Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexuella läggning.

[S2]Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket, om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen, som behandlas i avsnitt 10.2, innebär ett undantag från det i personuppgiftslagen intagna förbudet mot behandling av vissa känsliga personuppgifter.

Av bestämmelsen framgår att uppgifter om en person aldrig får behandlas enbart på den grunden att personen t.ex. har en viss sexuell läggning. Om uppgifter om en person behandlas ...

Utlämnande av uppgifter

6 §  Uppgifter som är nödvändiga för att framställa rättsstatistiken skall lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik.

Prop. 1997/98:97: Bestämmelsen medför att de uppgifter som behövs för rättsstatistiken får lämnas ut utan sekretessprövning. Vilka uppgifter som behövs för rättsstatistiken framgår av lagen (1995:606) och förordningen (1995:1060) om vissa personregister för officiell statistik. Utöver uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret, vilka regleras särskilt är det för närvarande ...

7 §  Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.

[S3]Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:475).

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller bestämmelser om att uppgifter i vissa fall får lämnas till utländska myndigheter och organisationer utöver vad som följer av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100). I första stycket anges att uppgifter får lämnas till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation om det följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt. Bestämmelsen ...

8 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut även i andra fall än som sägs i 6 och 7 §§.

Prop. 1997/98:97: Regeringen bemyndigas i denna paragraf att föreskriva att uppgifter får lämnas ut även i andra fall än de som avses i de tidigare paragraferna. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen t.ex. meddela föreskrifter om utlämnande av uppgifter ur den så kallade U-boken, vilken innehåller upplysningar om avlägsnanden ur riket och beslut som har samband därmed (jfr 5 § andra stycket polisregisterlagen och 22 § polisregisterkungörelsen).

Rättelse och skadestånd

9 §  Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

[S2]Bestämmelsen i 48 § andra stycket personuppgiftslagen (1998:204) gäller dock inte vid behandling av personuppgifter enligt konventionen om tilllämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985. Lag (2000:349).

Prop. 1999/2000:64: Genom ett nytt andra stycke undantas jämkningsbestämmelsen i 48 § andra stycket personuppgiftslagen från tillämpning när det gäller behandling av personuppgifter enligt Schengenkonventionen. Ett exempel är informationsutbyte som sker bilateralt mellan SIRENE-kontor med anledning av en framställning i Schengens informationssystem, SIS. Skälen är redovisade i avsnitt ...

Prop. 1997/98:97: Paragrafen behandlar rättelse och skadestånd och hänvisar till personuppgiftslagens bestämmelser. Bestämmelser om rättelse finns i 28 § personuppgiftslagen och bestämmelser om skadestånd i 48 §. Bestämmelserna motiveras i avsnitt 10.7.

BESTÄMMELSER OM AUTOMATISERAD BEHANDLING

Behandling av uppgifter om kvarstående misstankar

10 §  Om en förundersökning mot en person har lagts ned på grund av bristande bevisning får uppgifter om brottsmisstanken behandlas för annat ändamål än arkivering endast under förutsättning att

  1. den misstänkte enligt förundersökningsledarens bedömning fort-farande är skäligen misstänkt för brottet och
  2. uppgifterna behövs för att förundersökningen skall kunna tas upp på nytt.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller bestämmelser om automatiserad behandling av uppgifter om kvarstående misstankar.

Bestämmelsen innebär att uppgift om att en person är misstänkt för ett brott får ingå i en automatiserad behandling av personuppgifter även sedan förundersökning mot personen i fråga har lagts ned, men bara under förutsättning att förundersökningen har lagts ned på grund av bristande bevisning. Om förundersökningen lagts ned t.ex. på den grunden att den misstänkte är oskyldig ...

11 §  Om åtal mot en person har lagts ned eller om denne genom lagakraftvunnen dom har frikänts får uppgifter om brottsmisstanken behandlas för annat ändamål än arkivering endast

  1. om förundersökningen tas upp på nytt eller
  2. för prövning av ett särskilt rättsmedel enligt 58 kap.rättegångsbalken.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller bestämmelser om automatiserad behandling av uppgifter om kvarstående brottsmisstankar om åtal mot den misstänkte har lagts ned eller om han eller hon genom lagakraftvunnen dom har frikänts.

12 §  Bestämmelserna i 10 och 11 §§ gäller inte för Säkerhetspolisen.

Prop. 1997/98:97: Av paragrafen framgår att bestämmelserna om automatiserad behandling av kvarstående misstankar inte gäller för Säkerhetspolisen. Detta kommenteras närmare i avsnitt 10.3.

Gallring

13 §  Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras om inte annat anges i denna lag. Detta gäller dock inte uppgifter i en förundersökning.

[S2]Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om att uppgifter får bevaras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen motiveras i avsnitt 10.8. Av 9 § i) förslaget till personuppgiftslag framgår att personuppgifter inte får bevaras när de inte längre behövs för sitt ändamål. Personuppgiftslagen innehåller dock inga bestämmelser om sådana uppgifter som inte längre får bevaras skall gallras eller arkiveras. I paragrafen har tagits in en bestämmelse som anger att ...

Kriminalunderrättelseverksamhet

14 §  I kriminalunderrättelseverksamhet får personuppgifter behandlas endast om

  1. en särskild undersökning har inletts under ledning av Rikspolisstyrelsen eller en polismyndighet och
  2. det finns anledning att anta att allvarlig brottslighet har utövats eller kan komma att utövas.

[S2]Uppgifter om en enskild person som det inte finns någon misstanke mot skall förses med en upplysning om detta förhållande.

[S3]Personuppgifter får också behandlas i kriminalunderrättelse- register i enlighet med 17-21 §§.

Prop. 1997/98:97: Bestämmelsen gör det möjligt för polisen att i en särskild undersökning inom kriminalunderrättelseverksamheten avseende allvarlig brottslighet göra en automatiserad analys av personuppgifter. Av paragrafen, som behandlas i avsnitt 11.7, framgår de förutsättningar som skall gälla för en sådan behandling. Personuppgifter skall endast få behandlas automatiserat i särskilda undersökningar. Det krävs vidare att underrättelseverksamheten ...

15 §  Polismyndighetens eller Rikspolisstyrelsens beslut om behandling av personuppgifter enligt 14 § skall innehålla uppgifter om ändamålet med behandlingen och de villkor i övrigt som behövs för att förebygga otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet.

[S2]Rikspolisstyrelsen skall föra en förteckning över samtliga beslut om behandling av personuppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet.

Prop. 1997/98:97: Av paragrafen framgår vidare att Rikspolisstyrelsen skall föra en central förteckning över samtliga pågående undersökningar inom polisen. Förteckningen avser att underlätta samordningen, tillsynen och kontrollen över de uppgifter som behandlas genom att uppgifterna samlas på ett ställe.

16 §  Uppgifter som behandlas enligt 14 § skall gallras senast ett år efter det att beslutet om behandlingen av personupp- gifter fattades. Om det är av särskild betydelse för att den särskilda undersökningen skall kunna avslutas får dock uppgifterna behandlas under längre tid.

[S2]Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om att uppgifter får bevaras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller en gallringsbestämmelse. Med tanke på uppgifternas integritetskänsliga innehåll får de inte behandlas längre än absolut nödvändigt. Tiden begränsas därför till längst ett år. I undantagsfall, när en särskild undersökning av någon anledning dragit ut på tiden eller blivit så omfattande att tidsgränsen på ett år inte kan hållas, får uppgifterna behandlas till dess undersökningen avslutas.

Av andra stycket framgår att regeringen eller den myndighet regeringen ...

Kriminalunderrättelseregister

Ändamål

17 §  Kriminalunderrättelseregister får föras endast för att

  1. ge underlag för beslut om särskilda undersökningar avseende allvarlig brottslig verksamhet eller
  2. underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till underrättelseverksamhet.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen, som behandlas i avsnitt 11.8.1 anger ändamålet med kriminalunderrättelseregister. I ett kriminalunderrättelseregister samlas och systematiseras information om allvarlig brottslig verksamhet för att ge underlag för att inleda en undersökning om viss misstänkt allvarlig brottslig verksamhet eller för att tjäna som underlag för att vidta andra åtgärder mot den förmodade brottsligheten. Kriminalunderrättelseregister ...

18 §  Kriminalunderrättelseregister får föras av Rikspolisstyrelsen eller av en polismyndighet. Den myndighet som för registret är person-uppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i registret.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller en bestämmelse om vem som får föra kriminalunderrättelseregister. Den myndighet som för registret är personuppgiftsansvarig.

Innehåll

19 §  Ett kriminalunderrättelseregister får innehålla uppgifter som kan hänföras till en enskild person endast om uppgifterna ger anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet utövats eller kan komma att utövas och den som avses med uppgifterna skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva den allvarliga brottsliga verksamheten.

[S2]Uppgifter om transportmedel eller varor som kan antas ha samband med allvarlig brottslig verksamhet eller om hjälpmedel som kan antas ha använts i samband med sådan verksamhet får registreras, även om uppgifterna kan hänföras till en enskild person som det inte finns någon misstanke mot. Uppgifterna skall därvid förses med upplysning om att det inte finns någon misstanke mot denne.

Prop. 1997/98:97: Bestämmelsen, som motiverats i avsnitt 11.8.2, anger förutsättningarna för att i kriminalunderrättelseregister föra in uppgifter som kan hänföras till en enskild person. Med sådana uppgifter avses uppgifter som direkt eller indirekt kan hänföras till en identifierad eller med hjälp av uppgifterna identifierad person. Uppgifter får registreras endast om de ger anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet har ...

20 §  Ett kriminalunderrättelseregister får endast innehålla

  1. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och om uppgiftslämnarens trovärdighet,
  2. identifieringsuppgifter,
  3. uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,
  4. de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den registrerade utövat eller kan komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet,
  5. uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,
  6. ärendenummer och
  7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den registrerade behandlas och till register som förs av polis-, skatte- eller tullmyndighet i vilket uppgifter om den registrerade förekommer. Lag (1999:96).

Prop. 1998/99:34: Ändringen innebär att det i ett kriminalunderrättelseregister även skall få hänvisas till register som förs av skattemyndigheten.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller den närmare regleringen av vilka personuppgifter som får registreras. Bestämmelsen, som är avsedd att motsvara vad som gäller för registrering i Europols informationsregister, kommenteras i avsnitt 11.8.3.

Gallring

21 §  Uppgifterna i ett kriminalunderrättelseregister om en registrerad person skall gallras senast tre år efter det att uppgifter om att denne skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet senast infördes. Om en särskild undersökning som rör en registrerad person har inletts, får dock uppgifterna stå kvar till dess att undersökningen har avslutats.

[S2]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om att uppgifter får bevaras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål.

Prop. 1997/98:97: Bestämmelsen innebär att den tid en personuppgift får stå kvar i kriminalunderrättelseregistret begränsas till tre år efter det att den senaste registreringen om personen infördes i registret. Om nya uppgifter av sådan karaktär att de självständigt kan föranleda registrering förs in i registret räknas treårstiden således från den tidpunkt då de nya uppgifterna fördes in i registret.

Om en särskild undersökning rörande en registrerad person har inletts får uppgifterna dock stå ...

Register över DNA-profiler

Ändamål

22 §  DNA-profiler får behandlas endast för att underlätta identifiering av personer i samband med utredning av brott. Rikspolisstyrelsen får föra register över DNA-profiler (DNA- registret, utredningsregistret och spårregistret) i enlighet med 2327 §§.

[S2]DNA-profiler får även behandlas i förundersökningar och särskilda undersökningar eller om behandlingen behövs för att fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Lag (2011:901).

Prop. 2005/06:29: Ändringen i paragrafen har behandlats i avsnitt 4.6.

Ändringen innebär att Rikspolisstyrelsen får rätt att utöver DNAregistret och spårregistret även föra ett utredningsregister. Vad detta får innehålla anges i 24 a §.

Prop. 2010/11:129: I första stycket har ”uppgifter om resultat av DNA-analyser” ersatts av ”DNA-profil”. En definition av DNA-profil finns i 3 § (se kommentaren till den paragrafen). Genom ändringen tydliggörs att det är DNAprofilen, som inte innehåller någon information om den registrerades personliga egenskaper, som registreras. De tre DNA-registren benämns i förtydligande syfte i bestämd form (DNA-registret, utredningsregistret och spårregistret).

Prop. 1997/98:97: Av paragrafen, som behandlas i avsnitt 12.3, följer att uppgifter om resultat av DNA-analyser får behandlas automatiserat endast för ett visst ändamål, nämligen för att underlätta identifiering av personer i samband med utredning om brott. Rikspolisstyrelsen får behandla uppgifter om DNA-analyser i DNA-register och spårregister. Sådana uppgifter får också behandlas i automatiserade förundersökningar och särskilda undersökningar....

DNA-registret

23 §  DNA-registret får innehålla DNA-profiler från prov som har tagits med stöd av 28 kap.rättegångsbalken och som avser personer som

  1. genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter, eller
  2. har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom. Lag (2011:901).

Prop. 2005/06:29: Ändringarna i paragrafen har behandlats i avsnitt 4.6.

Ändringen innebär att DNA-registret får innehålla uppgifter om resultatet av DNA-analyser från personer som genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter eller som har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom. En förutsättning för registrering i DNA-registret är att DNA-analysen har gjorts med stöd av bestämmelserna ...

Prop. 1997/98:97: Paragrafen behandlas i avsnitt 12.4.1 och anger vilka uppgifter som skall få registreras i DNA-registret. Paragrafen innebär inte någon skyldighet för polisen att registrera den dömde. Det finns således inget som hindrar att underlåta registrering t.ex. av lindrigare fall av vissa brott och av sådana brott som i och för sig omfattas av förevarande paragraf men som av olika skäl inte bör leda till registrering. Sådana ...

24 §  En DNA-profil som registreras får endast ge information om identitet och inte om personliga egenskaper.

[S2]Utöver DNA-profiler får DNA-registret innehålla uppgifter om vem analysen avser och i vilket ärende profilen har tagits fram samt brottskod. Lag (2011:901).

Prop. 1997/98:97: Bestämmelsen innebär att registrering av ett analysresultat skall begränsas till uppgifter som ger information om den registrerades identitet. Det skall inte vara tillåtet att registrera analysresultat som kan ge upplysning om den registrerades personliga egenskaper.

Utredningsregistret

24 a §  Utredningsregistret får innehålla DNA-profiler från prov som har tagits med stöd av 28 kap.rättegångsbalken och som avser personer som är skäligen misstänkta för brott på vilket fängelse kan följa.

[S2]Bestämmelserna i 24 § gäller också vid registrering i utredningsregistret. Lag (2011:901).

Prop. 2005/06:29: Paragrafen är ny. Skälen till bestämmelserna i paragrafen har behandlats i avsnitt 4.6.

I första stycket anges att utredningsregistret får innehålla DNA-profiler från personer som är skäligen misstänkta för brott på vilket fängelse kan följa. Med ”skäligen misstänkt” avses här detsamma som i 23 kap. rättegångsbalken. Liksom ...

Spårregistret

25 §  Spårregistret får innehålla DNA-profiler som har tagits fram under utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person. Utöver DNA-profiler får spårregistret innehålla upplysningar som visar i vilket ärende profilen har tagits fram och brottskod. Lag (2011:901).

Prop. 1997/98:97: Paragrafen behandlas i avsnitt 12.4.1.2 och innehåller bestämmelser om spårregistret. I det spårregister som skall inrättas får endast antecknas uppgifter om resultat av DNA-analyser som har företagits under utredning om ett brott och som inte kan hänföras till en viss person. Så snart ett spår kan knytas till en viss person skall analysresultatet avseende spåret gallras ur spårregistret. Spårregistret skall således ...

26 §  DNA-profiler i spårregistret får jämföras med DNA-profiler

  1. som inte kan hänföras till en identifierbar person,
  2. som finns i DNA-registret, eller
  3. som kan hänföras till en person som är skäligen misstänkt för brott.

[S2]DNA-profiler i spårregistret får också jämföras i andra fall om det är nödvändigt för att fullgöra en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt eller om det följer av en EU-rättsakt. Lag (2011:901).

Prop. 2005/06:29: Motiven till ändringen i paragrafen har behandlats i avsnitt 4.6.

I tredje punkten anges att uppgifter i spårregistret får jämföras med analysresultat som kan hänföras till en person som är skäligen misstänkt för brott. Detta innebär att analysresultat från DNA-prover som tagits från annan än den som skäligen kan misstänkas för brott, antingen provtagningen skett med stöd av <a href="https://lagen.nu/1942:740#K28P12b" ...

Prop. 2010/11:129: Paragrafen innehåller bestämmelser som begränsar användningen av uppgifter i spårregistret, som enbart innehåller DNA-profiler från oidentifierade personer. Ändringarna har behandlats i avsnitt 8.3.2 och 8.3.3.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller regler om användningen av spårregistret. Uppgifter i spårregistret skall för det första få jämföras med analysresultat som inte kan hänföras till en viss person, dvs. andra spåranalyser, i syfte att finna samband mellan olika brott. Spårregistret skall också få jämföras med uppgifter i DNA-registret. På det sättet kan man få veta om en person som har registrerats i DNA-registret har avsatt något av de spår som har registrerats i spårregistret och därigenom kan misstänkas för ...

Gallring

27 §  Uppgifter i DNA-registret ska gallras senast när uppgifterna om den registrerade gallras ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister.

[S2]Uppgifter i utredningsregistret ska gallras senast när uppgifterna om den registrerade får föras in i DNA-registret eller när förundersökning eller åtal läggs ned, åtal ogillas, åtal bifalls men påföljden bestäms till enbart böter eller när den registrerade godkänt ett strafföreläggande som avser enbart böter.

[S3]Uppgifter i spårregistret ska gallras senast trettio år efter registreringen. Sådana uppgifter ska dock gallras senast sjuttio år efter registreringen om uppgifterna hänför sig till utredningar om

  1. mord eller dråp enligt 3 kap.1 eller 2 §brottsbalken,
  2. folkrättsbrott enligt 22 kap. 6 § andra stycket brottsbalken,
  3. folkmord enligt 1 § lagen (1964:169) om straff för folkmord,
  4. terroristbrott enligt 3 §1 eller 2 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller
  5. försök till brott som avses i 1, 3 eller 4. Lag (2010:61).

Prop. 2005/06:29: Ändringarna i paragrafen har behandlats i avsnitt 4.7.I ett nytt andra stycke har tagits in en ny bestämmelse om gallring av uppgifter i utredningsregistret. Uppgifterna skall gallras senast när uppgifter om den registrerade får föras in i DNA-registret eller när förundersökning eller åtal läggs ned, åtal ogillas, åtal bifalls men påföljden bestäms till enbart böter eller när den registrerade har godkänt ett strafföreläggande ...

Prop. 2009/10:50: Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.2.

I paragrafen regleras när uppgifter ska gallras ur DNA-registret, utredningsregistret och spårregistret. Tredje stycket har ändrats genom att uppgifter som rör spår från utredningar om brott som undantas från preskription ska kunna sparas under en längre tid än vad som gäller enligt nuvarande ordning. Sådana uppgifter ska gallras ur spårregistret senast ...

Prop. 1997/98:97: Paragrafen, som behandlas i avsnitt 12.5, innehåller bestämmelser om gallring. Som huvudregel gäller enligt 13 § att uppgifter skall gallras så snart de inte längre behövs med hänsyn till registrets ändamål. Bestämmelsen innebär att en uppgift i DNA-registret under alla förhållanden skall gallras när uppgifterna om den registrerade gallras ur belastningsregistret.

Uppgifter i spårregistret skall gallras ...

27 a §  Ett prov för DNA-analys som har tagits med stöd av 28 kap.rättegångsbalken, eller på begäran av en annan stat, ska förstöras senast sex månader efter det att provet togs. Lag (2011:901).

Prop. 2005/06:29: Paragrafen är ny. Motiven till de nya bestämmelserna har behandlats i avsnitt 4.8.

I första stycket föreskrivs att ett DNA-prov som har tagits med stöd av bestämmelserna i 28 kap. 12–12 b §§ rättegångsbalken skall förstöras senast sex månader efter det att provet togs. Om nya prov behövs efter denna tid får förnyad provtagning ...

Användningen av prover för DNA-analys

28 §  Om det i samband med utredning av ett brott har tagits ett prov för DNA-analys, får provet inte användas för något annat ändamål än det för vilket det togs. Lag (2005:877).

Prop. 2005/06:29: Ändringen, som har behandlats i avsnitt 4.8, innebär att det prov för DNA-analys som har tagits från någon som är skäligen misstänkt för brott, i likhet med vad som enligt bestämmelsen redan gäller för prov från någon annan person, inte får användas för annat ändamål än det för vilket provet togs. Gallringsbestämmelsen avseende prov från annan än den som är misstänkt för brott har flyttats till 27 §.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen behandlas i avsnitt 12.6.2 och innehåller särskilda bestämmelser om prover som härrör från målsägande och andra som inte misstänks för brott. Ett prov som har tagits från en sådan person för DNA-analyser i samband med utredning om brott skall inte få användas för annat ändamål än det för vilket provet togs. Analysresultatet skall t.ex. inte få jämföras med spårregistret (jfr 26 §). Ett sådant prov skall inte ...

Fingeravtrycks- och signalementsregister

Ändamål

29 §  För att underlätta identifiering av personer i samband med brott får Rikspolisstyrelsen behandla uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister. Ett sådant register får användas för identifiering av okända personer även i andra fall.

[S2]Sådana uppgifter som avses i första stycket får även behandlas i förundersökningar och särskilda undersökningar eller om behandlingen behövs för att fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Lag (2011:901).

Prop. 1997/98:97: Personuppgiftslagen innebär att polisen kan behandla uppgifter om fingeravtryck, signalement och särskilda kännetecken i register. Bestämmelserna i 29 och 30 §§ innefattar vissa inskränkningar i denna rätt. Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om behandling av uppgifter om fingeravtryck, signalement och särskilda kännetecken för att underlätta identifieringen av personer i samband med brott. Uppgifter får för detta ändamål ...

Innehåll

30 §  Fingeravtrycks- och signalementsregister får endast innehålla uppgifter om den som är misstänkt eller dömd för brott eller som har fått lämna fingeravtryck enligt 19 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. I ett sådant register får endast antecknas uppgifter om

  1. fingeravtryck,
  2. signalement,
  3. identifieringsuppgifter och
  4. ärendenummer.

[S2]Fingeravtrycks- och signalementsregister får inte innehålla uppgifter som lämnats av en person under femton år enligt 36 § första stycket 2 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Lag (2006:900).

Prop. 2005/06:165: Paragrafen har tillförts ett nytt andra stycke, enligt vilket fingeravtrycks- och signalementsregister inte får innehålla uppgifter som lämnats av en person under 15 år enligt 36 § första stycket 2 LUL. Skälen för ändringen behandlas i avsnitt 12.5.

Prop. 1997/98:97: Även fingeravtryck som tas enligt 19 § lagen om särskild utlänningskontroll får registreras. Sådana antecknas för närvarande i fingeravtrycksregistrets B-del.

Gallring

31 §  Uppgifter i fingeravtrycks- eller signalementsregister om en misstänkt person ska gallras när förundersökning eller åtal mot personen läggs ned eller när åtal ogillas. Uppgifterna får dock bevaras längre om andra uppgifter om den registrerade ska behandlas med stöd av 10 eller 11 §. När dessa uppgifter gallras ska även uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister gallras.

[S2]Om den registrerade döms ska uppgifterna i registret gallras senast vid den tidpunkt då uppgifterna gallras ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister.

[S3]Uppgifter som inte kan hänföras till en identifierbar person ska gallras senast trettio år efter registreringen. Sådana uppgifter ska dock gallras senast sjuttio år efter registreringen om uppgifterna hänför sig till utredningar om

  1. mord eller dråp enligt 3 kap.1 eller 2 §brottsbalken,
  2. folkrättsbrott enligt 22 kap. 6 § andra stycket brottsbalken,
  3. folkmord enligt 1 § lagen (1964:169) om straff för folkmord,
  4. terroristbrott enligt 3 §1 eller 2 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller
  5. försök till brott som avses i 1, 3 eller 4.

[S4]Regeringen får meddela föreskrifter om gallring av uppgifter om den som har lämnat fingeravtryck enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Lag (2011:901).

Prop. 2010/11:129: Ändringen har behandlats i avsnitt 10.3.1.

Prop. 1997/98:97: I bestämmelsen har tagits in regler om gallring av uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregister. Utgångspunkten är att ett sådant register i huvudsak skall innehålla uppgifter om misstänkta eller dömda personer. Om en person har registrerats på grund av misstanke om brott skall uppgifterna om personen följaktligen gallras när det inte längre finns någon misstanke, dvs. om förundersökning eller åtal mot personen läggs ned eller om åtal ogillas. Döms personen för brottet skall uppgifterna ...

SÄPO-registret

Ändamål

32 §  Säkerhetspolisen skall föra ett register (SÄPO-registret) som har till ändamål

  1. att underlätta spaning i syfte att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet,
  2. att underlätta spaning i syfte att bekämpa terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott och
  3. att utgöra underlag för registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627).

[S2]Säkerhetspolisen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i registret. Lag (2003:157).

Prop. 1997/98:97: Av paragrafen framgår att ett register med det angivna ändamålet skall föras av Säkerhetspolisen. Ändamålet med registret behandlas i avsnitt

13.2.2. Det sammanfaller med Säkerhetspolisens uppgifter enligt 4 och 5 §§ ...

Innehåll

33 §  SÄPO-registret får innehålla uppgifter som kan hänföras till en enskild person endast

  1. om den uppgifterna gäller kan misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva brottslig verksamhet som innefattar hot mot rikets säkerhet eller terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott,
  2. om personen har undergått registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) eller
  3. om det med hänsyn till registrets ändamål annars finns särskilda skäl till det.

[S2]Av registret skall framgå på vilken grund registrering skett.

[S3]Regeringen får meddela närmare föreskrifter om vilka personuppgifter som får registreras. Lag (2003:157).

Prop. 2002/03:38: Ändringarna, som behandlats i avsnitt 10, innebär att uttrycket terrorism ersätts med en hänvisning till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:000) om straff för terroristbrott.

Prop. 1997/98:97: Av personuppgiftslagen följer att SÄPO-registret bara får innehålla de bestämmelser som är nödvändiga och relevanta i förhållande till registrets ändamål. I förevarande och nästa paragraf har tagits in ytterligare bestämmelser om innehållet i registret. Bestämmelserna motiveras i avsnitt 13.2.2.

I punkt 1 beskrivs förutsättningarna för ...

34 §  SÄPO-registret får endast innehålla

  1. identifieringsuppgifter,
  2. uppgifter om grunden för registrering och
  3. hänvisning till de ärenden där uppgifter om den registrerade behandlas.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen behandlas i avsnitt 13.2.2. Den innehåller en bestämmelse om vilka uppgifter registret får innehålla beträffande den som får registreras enligt 33 §.

Gallring

35 §  Uppgifter som registrerats enligt 33 §1 eller 3 skall gallras senast tio år efter det att en sådan uppgift om personen som kan föranleda registrering senast infördes. Om det finns särskilda skäl får dock uppgifterna stå kvar under längre tid.

[S2]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om att uppgifter får bevaras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen behandlas i avsnitt 13.3 och innehåller bestämmelser om gallring. Paragrafen innehåller ingen särskild gallringsbestämmelse beträffande personer som är införda i registret på grund av att de varit föremål för registerkontroll. Att sådana uppgifter ändå skall gallras när de inte längre behövs framgår av 13 §.

Belastningsregister, misstankeregister och Schengens informationssystem

36 §  Om skyldigheten för Rikspolisstyrelsen att föra belastnings- och misstankeregister och ett nationellt register som är anslutet till Schengens informationssystem finns bestämmelser i lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Lag (2000:349).

Prop. 1999/2000:64: Paragrafen upplyser, efter ändringen, om att det finns särskilda bestämmelser om Rikspolisstyrelsens skyldighet att föra SIS-registret.

Prop. 1997/98:97: Paragrafen innehåller en erinran om att det finns särskilda bestämmelser om Rikspolisstyrelsens skyldighet att föra belastnings- och misstankeregister.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Polisdatalag (1998:622)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
  2. För de personregister som den 24 oktober 1998 förs med Datainspektionens tillstånd gäller bestämmelserna i datalagen (1973:289) till och med den 30 juni 2012. För ett sådant register ska dock 68 §§ gälla från ikraftträdandet. För fingeravtrycksregister ska dock samtliga bestämmelser i lagen gälla från och med den 1 augusti 2011. Lag (2011:901).
Förarbeten
Rskr. 1997/98:276, Prop. 1997/98:97, Bet. 1997/98:JuU20
Ikraftträder
1999-04-01

Förordning (1999:76) om ikraftträdande av polisdatalagen (1998:622)

Omfattning
ikrafttr.

Lag (1999:96) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:145, Prop. 1998/99:34, Bet. 1998/99:SkU9
Omfattning
ändr. 20 §

Lag (2000:349) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:215, Prop. 1999/2000:64, Bet. 1999/2000:JuU17
Omfattning
ändr. 1, 9, 36 §§, rubr. närmast före 36 §
Ikraftträder
2000-12-01

Ändring, SFS 2000:835

Omfattning
ikrafttr. av 2000:349

Lag (2001:420) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:206, Prop. 2000/01:91, Bet. 2000/01:Ju22
Omfattning
ändr. 2 p övergångsbest. till 1998:622
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2003:157) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:148, Prop. 2002/03:38, Bet. 2002/03:JuU12
Omfattning
ändr. 32, 33 §§
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:874) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:22, Prop. 2002/03:144, Bet. 2003/04:JuU5
Omfattning
ändr. 1 §, p 2 övergångsbest.
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:877) om ändring polisdatalagen (1998:622)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
  2. Äldre bestämmelser i 23 § gäller fortfarande om provet för DNA-analys har tagits före ikraftträdandet eller om den dom som ger stöd för att registrera resultatet av en DNA-analys i DNA- registret har meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:58, Prop. 2005/06:29, Bet. 2005/06:JuU7
Omfattning
ändr. 22, 23, 26, 27, 28 §§, rubr. nästmast före 28 §, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest.; nya 24 a, 27 a §§, rubr. närmast före 24 a §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2006:446) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:280, Prop. 2005/06:129, Bet. 2005/06:SfU14
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2006-09-01

Lag (2006:900) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:294, Prop. 2005/06:165, Bet. 2005/06:JuU34
Omfattning
ändr. 30 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:935) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:12, Prop. 2007/08:6, Bet. 2007/08:JuU8
Omfattning
ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 1998:622
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2008:880) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:18, Prop. 2008/09:15, Bet. 2008/09:JuU8
Omfattning
ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:475) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:1303) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:67, Prop. 2009/10:23, Bet. 2009/10:JuU9
Omfattning
ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:61) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:180, Prop. 2009/10:50, Bet. 2009/10:JuU10
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2010-07-01

Ändring, SFS 2010:361

Omfattning
upph.

Lag (2011:901) om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:302, Prop. 2010/11:129, Bet. 2010/11:JuU15
Omfattning
ändr. 1, 3, 22, 23, 24, 25, 26, 27 a, 29, 31 §§, rubr. närmast före 23, 24 a, 25 §§, rubr. närmast efter 21 §, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2011-08-01