Prop. 2008/09:150
Offentlighets- och sekretesslag
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 mars 2009
Fredrik Reinfeldt
Beatrice Ask
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller ett förslag till offentlighets- och sekretesslag. Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad.
Den nya lagen har delats in i avdelningar. Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen mer användarvänlig. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över dess innehåll. Den första avdelningen innehåller även bestämmelser om lagens tillämpningsområde och en bestämmelse med definitioner av begrepp som används i lagen.
Bestämmelserna i nuvarande 15 kap. sekretesslagen om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. har gjorts teknikneutrala och samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag.
Lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. I denna avdelning finns grundläggande bestämmelser som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna. Innehållet i vissa av de grundläggande bestämmelser har tidigare endast kommit till uttryck i sekretesslagens förarbeten.
I lagens fjärde avdelning har sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlats. Sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har samlats i lagens femte avdelning. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, bl.a. riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och domstolarna.
I lagens fjärde–sjätte avdelningar anges sist i respektive kapitel i vilken mån de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter som följer av bestämmelser i annan författning än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, har samlats i lagens sjunde och sista avdelning.
För att det ska bli lätt att jämföra den nya lagen med sekretesslagen har två jämförelsetabeller bifogats propositionen i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7–8).
Offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2009.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. offentlighets- och sekretesslag,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,
4. lag om ändring i lagen (1949:435) om rätten till arbetstagares uppfinningar,
5. lag om ändring i föräldrabalken,
6. lag om ändring i ( 1957:297 ) om luftfartslagen ,
7. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
8. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19),
9. lag om ändring i lagen ( 1966:314 ) om kontinentalsockeln,
10. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) 11. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar, 12. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstill-
hörighet i vissa fall,
13. lag om ändring i lagen ( 1972:262 ) om understödsföreningar,
14. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173), 15. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder,
16. lag om ändring i inkassolagen (1974:182) ,
17. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, 18. lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen,
19. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,
20. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m.fl.,
21. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar,
22. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,
23. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) , 24. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262) ,
25. lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268), 26. lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413), 27. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från
fartyg,
28. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter, 29. lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler,
30. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) ,
31. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 32. lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarspla-
neringen,
33. lag om ändring i lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning,
34. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
35. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223), Prop. 2008/09:150
36. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 37. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220), 38. lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud, 39. lag om ändring i lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m.,
40. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,
41. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 42. lag om ändring i lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990,
43. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,
44. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 45. lag om ändring i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter;
46. lag om ändring i arkivlagen (1990:782), 47. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
48. lag om ändring i kommunallagen (1991:900) ,
49. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 50. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 51. lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,
52. lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,
53. lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, 54. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering, 55. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
56. lag om ändring i tobakslagen (1993:581) ,
57. lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter, 58. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter,
59. lag om ändring i postlagen (1993:1684), 60. lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket,
61. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
62. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) ,
63. lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring,
64. lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000), 65. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627), 66. lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling,
67. lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288), 68. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, 69. lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204), 70. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
71. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
72. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,
73. lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister, 74. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 75. lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
76. lag om ändring i polisdatalagen (1998:622) , 77. lag om ändring i miljöbalken (1998:808) ,
78. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,
79. lag om ändring i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan, 80. lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
81. lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.,
82. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall,
83. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister,
84. lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg,
85. lag om ändring i lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,
86. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 87. lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,
88. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
89. lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,
90. lag om ändring i tullagen (2000:1281), 91. lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken, 92. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
93. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,
94. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar,
95. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,
96. lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,
97. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), 98. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
99. lag om ändring i revisorslagen (2001:883) ,
100. lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.,
101. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364) ,
102. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
103. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder, 104. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168), 105. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
106. lag om ändring i produktsäkerhetslagen (2004:451) ,
107. lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, 108. lag om ändring i järnvägslagen (2004:519), 109. lag om ändring i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ,
110. lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
111. lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning,
112. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) ,
113. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,
114. lag om ändring i lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter,
115. lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods, 116. lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, 117. lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet, 118. lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter,
119. lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd, 120. lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa,
121. lag om ändring i lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst,
122. lag om ändring i lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet,
123. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 124. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
125. lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler,
126. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) , och
127. lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)
2. Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till offentlighets- och sekretesslag
Härigenom föreskrivs följande.
AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.
Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Vad som är en allmän handling framgår av 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Lagen består av sju avdelningar. Innehållet i dessa avdelningar är uppdelat enligt vad som framgår av 2–8 §§.
2 § Den första avdelningen innehåller inledande bestämmelser. Dessa bestämmelser avser
– lagens innehåll (1 kap.), – lagens tillämpningsområde (2 kap.), och – definitioner (3 kap.).
3 § Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser
– hur sökande efter allmänna handlingar ska underlättas, m.m. (4 kap.), – registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (5 kap.), och
– utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m. (6 kap.).
4 § Den tredje avdelningen innehåller allmänna bestämmelser om sekre– tess. Dessa bestämmelser avser
– grundläggande bestämmelser (7 kap.), – vilka sekretessen gäller mot (8 kap.), – förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift (9 kap.),
– sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess (10 kap.),
– överföring av sekretess (11 kap.), – sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. (12 kap.), – rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.), och – ansvar (14 kap.).
5 § Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser sekretess till skydd för
– rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (15 kap.),
– rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (16 kap.),
– myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (17 kap.),
– intresset av att förebygga brott eller beivra brott (18 kap.), – det allmännas ekonomiska intresse (19 kap.), och – intresset av att bevara djur- eller växtart (20 kap.).
6 § Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Vissa av dessa bestämmelser tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (21 kap.). Bestämmelserna i övrigt avser
– folkbokföring, delgivning, m.m. (22 kap.), – utbildningsverksamhet, m.m. (23 kap.), – forskning och statistik (24 kap.), – hälso- och sjukvård, m.m. (25 kap.), – socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (26 kap.), – skatt, tull, m.m. (27 kap.), – socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (28 kap.), – transporter och andra former av kommunikation (29 kap.), – tillsyn m.m. i fråga om näringslivet (30 kap.), – annan verksamhet med anknytning till näringslivet (31 kap.), – annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (32 kap.), – Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsumentombudsmannen, m.m. (33 kap.),
– utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (34 kap.), – verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (35 kap.),
– vissa mål och ärenden hos domstol, medling i arbetstvister, rättshjälp, m.m. (36 kap. ),
– utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (37 kap.), – totalförsvar, krisberedskap, m.m. (38 kap.), – personaladministrativ verksamhet (39 kap.), och – övriga myndigheter och verksamheter (40 kap.).
7 § Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser
– riksdagen och regeringen (41 kap.),
– Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner, m.m. (42 kap.), och
– domstolar m.m. (43 kap.).
8 § Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (44 kap.).
2 kap. Lagens tillämpningsområde
1 § Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.
Ett sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet
1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,
2. på grund av tjänsteplikt, eller
3. på annan liknande grund.
2 § Riksdagen och beslutande kommunala församlingar ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
3 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans
1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,
2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller
3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Vid tillämpningen av andra stycket 1–3 ska inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.
Första stycket gäller också för handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.
Vad som föreskrivs om kommuner och landsting i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.
4 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om hand-
lingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
5 § Ett enskilt organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med en myndighet när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
3 kap. Definitioner Definitioner
1 § I denna lag används följande begrepp med nedan angiven betydelse.
Begrepp Betydelse
Sekretess Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.
Sekretessreglerad uppgift En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess.
Sekretessbelagd uppgift En sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall.
Sekretessbrytande bestämmelse En bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar.
Primär sekretessbestämmelse En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten.
Bestämmelse om överföring av sekretess
En bestämmelse som innebär att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på upp-
giften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten.
Sekundär sekretessbestämmelse En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess.
AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR 4 kap. Allmänna åtgärder för att underlätta sökande efter allmänna handlingar, m.m. Hantering av allmänna handlingar, m.m.
1 § En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den organiserar hanteringen av sådana handlingar och vid övrig hantering av allmänna handlingar. Myndigheten ska särskilt se till
1. att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,
2. att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar,
3. att rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen säkerställs samtidigt som sekretesskyddet upprätthålls, och
4. att automatiserad behandling av uppgifter hos myndigheten ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
En myndighet ska vidare särskilt beakta
1. att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar,
2. att det bör framgå när uppgifter har tillförts en allmän handling och, om de har ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta har skett, samt
3. att allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.
Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar
2 § Varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om
1. myndighetens organisation och verksamhet i syfte att underlätta sökande efter allmänna handlingar,
2. register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens allmänna handlingar,
3. tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar,
4. vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter,
5. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tillämpar på uppgifter i sina handlingar,
6. uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och
7. myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter. I beskrivningen ska uppgifter utelämnas om det behövs för att beskrivningen i övriga delar ska kunna hållas tillgänglig för allmänheten.
Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall
3 § Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling, ska upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.
4 § I arkivlagen (1990:782) finns bl.a. bestämmelser om att hänsyn ska tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar, om gallring, överlämnande av arkiv eller annat avhändande av allmänna handlingar samt om arkivmyndigheter och deras uppgifter.
5 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering Registrering av allmänna handlingar
Registreringsskyldighetens omfattning
1 § Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra–fjärde styckena.
Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.
Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.
Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.
2 § Beträffande handlingar som registreras enligt 1 § ska det av registret framgå
1. datum då handlingen kom in eller upprättades,
2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen,
3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och
4. i korthet vad handlingen rör. Prop. 2008/09:150
Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 ska utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten.
Undantag från registreringsskyldigheten, m.m.
3 § Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt 1 §.
4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 2 § andra stycket inte ska tillämpas på ett visst register, om en tillämpning av det stycket annars skulle omfatta flertalet av handlingarna i registret.
Sekretessmarkering
5 § Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange
1. tillämplig sekretessbestämmelse,
2. datum då anteckningen gjordes, och
3. den myndighet som har gjort anteckningen. Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.
6 kap. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m. Utlämnande av allmän handling
1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.
2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.
3 § Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.
Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om Prop. 2008/09:150
1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och
2. den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.
Utlämnande av uppgift
4 § En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
5 § En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling
6 § En myndighet ska på begäran ge en enskild tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling.
Detta gäller dock inte om
1. den enskilde därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten,
2. det finns risk för förvanskning eller förstöring, eller
3. det möter något hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller arbetets behöriga gång.
En myndighet ska på begäran lämna de särskilda upplysningar som den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Detta gäller dock inte om det skulle hindra arbetets behöriga gång.
Överklagbara beslut
7 § En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet
1. att inte lämna ut en handling till den enskilde,
2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller
3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 § första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten får inte överklagas.
För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.
Överinstanser
8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra–femte styckena.
Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Regeringsrätten.
Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen.
Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen.
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen.
9 § Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit överklagat beslut överklagas till Regeringsrätten respektive Högsta domstolen
Handläggning av överklagande
10 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av tingsrätts eller hovrätts beslut i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av beslut. Prövningstillstånd krävs dock inte för att hovrätten ska pröva tingsrättens beslut.
11 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ denna lag tillämpas bestämmelserna i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223).
AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS 7 kap. Grundläggande bestämmelser Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift
1 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet för vilken den är sekretessreglerad.
Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet m.m.
2 § Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är
tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har elektronisk tillgång till en sekretessreglerad uppgift hos en annan myndighet.
Konkurrens mellan sekretessbestämmelser
3 § Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet och en prövning i ett enskilt fall resulterar i att uppgiften inte är sekretessbelagd enligt en eller flera bestämmelser samtidigt som den är sekretessbelagd enligt en eller flera andra bestämmelser, ska de senare bestämmelserna ha företräde, om inte annat anges i denna lag.
Tillämpningen av bestämmelser om överföring av sekretess i vissa fall
4 § Om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid överlämnandet av uppgiften inte företrädde den myndighet som han eller hon är knuten till.
Beräkning av sekretesstid
5 § Är sekretessen för en uppgift i en allmän handling enligt denna lag begränsad till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden i stället från det att uppgiften fördes in i handlingen.
8 kap. Vilka sekretessen gäller mot Sekretess mot enskilda och mot andra myndigheter
1 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.
Sekretess inom en myndighet
2 § Vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter i 1 § och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
Sekretess mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer
3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte
1. utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller
2. uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.
9 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift
1 § I lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument finns bestämmelser om förbud att röja eller utnyttja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.
2 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i
1. lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete,
2. lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,
3. lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
4. lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, och
5. lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar.
3 § När det gäller tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns det föreskrifter som är tillämpliga utöver bestämmelserna om sekretess i denna lag.
10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess Bestämmelser som gäller till förmån för såväl enskilda som myndigheter
Samtycke
1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där.
Nödvändigt utlämnande
2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Partsinsyn
3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende.
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna.
4 § När en myndighet enligt 3 § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Miljöinformation
5 § Om en sekretessreglerad uppgift utgör sådan miljöinformation som avses i 2 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ, gäller inte sekretessen om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretessen enligt 19–40 kap. gäller inte för uppgift om utsläpp i miljön.
Regeringens allmänna dispensbefogenheter
6 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut. Regeringen får även i övrigt för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess, om det är motiverat av synnerliga skäl.
7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att
lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Riksdagens dispensbefogenheter
8 § Den befogenhet att för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess som regeringen har enligt bestämmelser i denna lag ska, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, i stället tillkomma riksdagen. När det gäller uppgift hos myndighet under riksdagen har det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten denna befogenhet.
Även i andra fall än som avses i första stycket får riksdagen besluta om undantag från sekretess för uppgift hos riksdagen.
9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Bestämmelser som gäller till förmån för enskilda
Tillvaratagande av sin rätt vid misstanke om brott m.m.
10 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till en myndighet på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts, lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till någon annan enskild, om det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Sekretess hindrar inte att uppgift i ett ärende hos domstol eller i ett beslut i ett sådant ärende lämnas till ett offentligt ombud enligt bestämmelser i rättegångsbalken.
Fackliga företrädare, m.m.
11 § Sekretessen enligt 19 kap. 1–6, 9 och 10 §§, 28 kap. 4, 11 och 13– 15 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2–5, 12 och 16–18 §§ samt 39 kap. 1– 5 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud.
Sekretessen enligt första stycket hindrar inte heller att en myndighet lämnar
1. sådan information till en ledamot i skyddskommitté som behövs för hans eller hennes uppdrag, eller
2. sådan information till en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.
12 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 11 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som hos myndigheten.
En företrädare för en arbetstagarorganisation får trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Även sådana skyddsombud, skyddskommittéledamöter och deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet som utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap.2 och 8 §§arbetsmiljölagen (1977:1160), får lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna en uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.
Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller utnyttja en uppgift, får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.
13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Utlämnande av uppgift med förbehåll
14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra
uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Bestämmelser som gäller till förmån för myndigheter
Riksdagen och regeringen
15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.
Omprövning av beslut eller åtgärd
16 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet hos vilken uppgiften förekommer.
Tillsyn eller revision
17 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.
Vissa rättsliga förfaranden
18 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.
Förhindrande eller avbrytande av vissa brott
19 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ och 26 kap. 1, 3, 4 och 6 §§ hindrar inte att en uppgift lämnas till en polismyndighet eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott, om uppgiften behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i
1. 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
2. 13 kap. 1 § luftfartslagen (1957:297),
3. 30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,
4. 20 kap. 4 eller 5 § sjölagen (1994:1009), eller
5. 10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519).
Omedelbart polisiärt ingripande mot unga
20 § Sekretessen enligt 26 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till en polismyndighet när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten
1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller
2. om den unge påträffas när han eller hon begår brott.
Misstankar om vissa begångna brott mot unga
21 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§, 26 kap. 1, 3, 4 och 6 §§ samt 33 kap. 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller en polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i
1. 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken, eller
2. lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.
22 § Sekretess enligt 26 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller en polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som innefattar överlåtelse eller anskaffning till någon som inte har fyllt arton år och brottet avser
1. överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64),
2. överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, eller
3. icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738).
Misstankar om begångna brott i övrigt
23 § Om inte annat följer av 19–22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 24 kap. 8 §, 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket eller 3–8 §§, 26 kap. 1–6 §§, 29 kap. 1 eller 2 §, 31 kap. 1 § första stycket, 2 eller 12 §, 33 kap. 2 §, 36 kap. 3 § eller 40 kap. 2 eller 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår
1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år,
2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller
3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).
24 § Sekretess som följer av andra sekretessbestämmelser än dem som anges i 19–23 §§ och 25 kap. 2 § första stycket hindrar inte att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.
Yttrande av sakkunnig
25 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av en sakkunnig till en domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.
Delgivning
26 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av en enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428).
Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begärt att abonnemanget ska hållas hemligt och om uppgiften är sekretessbelagd enligt 29 kap. 3 §, får den lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl.
Generalklausul
27 § Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15–26 §§ får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 24 kap. 8 §, 25 kap. 1–8 §§, 26 kap. 1–6 §§, 29 kap. 1 och 2 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 33 kap. 2 §, 36 kap. 3 § samt 40 kap. 2 och 5 §§.
Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess
28 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV–VI.
11 kap. Överföring av sekretess Bestämmelser om överföring av sekretess
Tillsyn och revision
1 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Disciplinansvar m.m.
2 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Forskningsverksamhet
3 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Direktåtkomst
4 § Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling och en uppgift i denna upptagning är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Fackliga förhandlingar m.m.
5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med en arbetstagarorganisation som avses i 19 kap. 6 § andra stycket från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Arkivmyndigheter
6 § Får en arkivmyndighet för arkivering från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos arkivmyndigheten.
Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar
7 § Får ett enskilt organ för förvaring enligt lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter
för förvaring en allmän handling som innehåller en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos det enskilda organet.
Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser
8 § De sekretessbestämmelser som avses i 1–7 §§ ska, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess
9 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV–VI.
12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv
1 § Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.
2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Sekretess i förhållande till vårdnadshavare
3 § Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att
bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte
1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller
2. det annars anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.
13 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
1 § Av 1 kap.1 och 5 §§tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.
2 § I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 §, beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, och å andra sidan organets anställda eller uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om
1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande,
2. förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk, och
3. förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare. Vad som föreskrivs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet.
3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.
Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.
4 § Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.
5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.
En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII.
14 kap. Ansvar
1 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska dock inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid med 19 kap. 1 och 2 §§.
AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN 15 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer Utrikessekretess
1 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Försvarssekretess
2 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller
dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Prövning av en begäran om utlämnande av handling
4 § En begäran att få ta del av en handling som har upprättats av den statliga lantmäterimyndigheten eller Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildmaterial av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur myndighetens geodetiska arkiv ska, vid tillämpningen av 2 §, prövas av den myndighet som har upprättat handlingen.
5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.
16 kap. Sekretess till skydd för rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik Statsfinanssekretess
1 § Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år. Prop. 2008/09:150
Överföring av sekretess
2 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en myndighet som avses där, blir 1 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.
17 kap. Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning
1 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet ska göra, om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.
Pågående granskning
2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll av skatt eller avgift till staten eller kommun eller av bidrag, lån, kreditgaranti eller annan förmån, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser.
Konkurrensverkets utredningar av vissa överträdelser
3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Konkurrensverket av överträdelser av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.
Kunskapsprov m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.
Internationell rättslig hjälp i konkurrensärenden
5 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs och uppgiften hänför sig till
1. åläggande enligt 5 kap. 19 § konkurrenslagen (2008:579), eller
2. undersökning enligt 5 kap. 20 § konkurrenslagen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart
6 § Sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart för uppgift som lämnats av en annan stat eller en mellanfolklig organisation, om det kan antas att myndighetens arbete för en säkrare civil luftfart motverkas om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
18 kap. Sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra brott Förundersökningar, underrättelseverksamhet, m.m.
Förundersökningar m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till
1. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,
2. annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller i första stycket som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen, eller
3. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Underrättelseverksamhet m.m.
2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till
1. sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, eller
2. sådan verksamhet som avses i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Myndigheter som biträder åklagarmyndigheter m.fl.
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet än som där avses hos en myndighet för att biträda en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndigheten i konkurs och hos Kronofogdemyndigheten för uppgift som angår misstanke om brott.
Sekretessbrytande bestämmelse
4 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av
1. personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,
2. förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller
3. motsvarande äldre bestämmelser.
Kvalificerade skyddsidentiteter
5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den ansökande myndighetens verksamhet motverkas.
6 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt 15 § lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, om ärendet rör en brottsutredning som genomförs av en tjänsteman med en i annan stat beslutad skyddsidentitet motsvarande den som avses i 5 § och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att verksamheten hos de myndigheter som deltar i utredningen motverkas.
Särskilt personsäkerhetsarbete
7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att verksamheten skadas.
Säkerhets- eller bevakningsåtgärd
8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser
1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,
2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktiva ämnen,
3. telekommunikation eller system för automatiserad behandling av information,
4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatiserad behandling eller annan handling,
5. den civila luftfarten eller den civila sjöfarten,
6. transporter på land av farligt gods, eller
7. hamnskydd.
Chiffer, kod, m.m.
9 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs och metoden har till syfte att
1. underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller
2. göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.
Körkorts referensnummer
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.
Åtgärder för att hindra rymning m.m.
11 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 1–3 och 8–10 §§, inom polisväsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
Spridning av kärnvapen, m.m.
12 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning som kan användas i syfte att åstadkomma kärnsprängning eller spridning av kärnvapen.
Risk- och sårbarhetsanalyser m.m.
13 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.
Säkerhetskopior hos Regeringskansliet
14 § Sekretess gäller för uppgift i säkerhetskopior som har genererats i
Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas.
Föreskrifterna i 10 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till riksdagen.
Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.
15 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i ett mål eller som annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och målet avser
1. ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådana brott, eller
3. konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll. Sekretessen gäller även i ärende som rör brott som anges i första stycket.
Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, en allmän åklagare eller en polismyndighet i mål eller ärende som avses i första och andra styckena.
Vapenregister m.m.
16 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos en polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos
1. Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister,
2. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och
3. Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret. Sekretessen enligt första stycket och andra stycket 1 gäller inte för uppgift i vapenregister om namn och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen ett sådant tillstånd omfattar.
Internationellt rättsligt samarbete, m.m
Internationellt rättsligt samarbete och Schengens informationssystem
17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt samarbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, för uppgift som hänför sig till en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller en angelägenhet som angår tvångsmedel, om det kan antas att det varit en förutsättning för den andra statens eller den mellanfolkliga domstolens begäran att uppgiften inte skulle röjas.
Motsvarande sekretess gäller hos en polismyndighet, en åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
18 § Sekretessen enligt 17 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om
Schengens informationssystem.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
19 § Den tystnadsplikt som följer av 5–13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.
Att den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra
stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.
19 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse Myndighets affärsverksamhet m.m.
Affärs- och driftförhållanden
1 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos en myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller inte beslut av myndigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
2 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en annan myndighet, blir 1 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Upphandling m.m.
3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.
Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Sekretessen enligt detta stycke gäller inte vid ett ansökningsförfarande enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.
Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan
än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Betäffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det avtalet slöts.
Upplåning
4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet för upplåning, om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tekniska undersökningar
5 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av en undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av en sådan undersökning, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Fackliga förhandlingar m.m.
Förhandlingar
6 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.
Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska delta i.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fem år.
Stridsåtgärder
7 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, om det kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs.
Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller
kommunalt företag ska förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift
8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ett ärende om förhandling i en fråga som rör förhållandet mellan en arbetsgivare och arbetstagare pröva en begäran om utlämnande till en enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, ska prövningen av frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådana ärenden.
Rättsliga tvister
9 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för en myndighets räkning med anledning av myndighetens eller ett statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Sekretessen upphör när saken slutligen har avgjorts. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Fartygssammanstötning
Fartygsdagbok
10 § Sekretess gäller för uppgift i en dagbok eller därmed jämställd handling, som har upprättats på ett fartyg vilket ägs av eller är upplåtet till staten eller en kommun, angående en sammanstötning med ett annat fartyg beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, om det kan antas att det allmännas ställning i en tvist på grund av sammanstötningen försämras om uppgiften röjs.
Sekretessen upphör om en sjöförklaring eller en annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen.
Sekretessen gäller högst fem år från det att sammanstötningen ägde rum.
Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift
11 § Vid tillämpningen av 10 § ska den myndighet under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.
20 kap. Sekretess till skydd för intresset av att bevara djur- eller växtart
1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.
AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖR-HÅLLANDEN
21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer Hälsotillstånd m.m.
Hälsa och sexualliv
1 § Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift
1. som avses i 35 kap. 1 § andra stycket andra meningen och 12 § femte stycket,
2. som förekommer i sådant mål eller ärende som anges i 36 kap. 1 §, eller
3. som tas in i ett beslut. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
2 § Om en uppgift som är sekretessbelagd med tillämpning av 1 § är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, ska sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda paragrafen också vara tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.
Förföljda personer, m.m.
Adress, telefon, m.m.
3 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt. Sekretessen gäller inte heller för uppgift i aktiebolagsregistret eller handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annat liknande register.
Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Prop. 2008/09:150
Sekretessbrytande bestämmelse
4 § Sekretessen enligt 3 § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas till förvaltaren i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Utlänningar
Utlännings säkerhet i vissa fall
5 § Sekretess gäller för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Behandling i strid med personuppgiftslagen
7 § Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204).
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
22 kap. Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.
Folkbokföring, fingerade personuppgifter, m.m.
Folkbokföring och annan liknande registrering av befolkningen m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser
1. folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen, eller
2. förande av eller uttag ur sjömansregistret. Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket 1 för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Fingerade personuppgifter
2 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
3 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 2 § från en myndighet som handlägger ärenden som avses där, blir 2 § tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Namnärenden
4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Delgivning
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
23 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m. Förskoleverksamhet
1 § Sekretess gäller i förskoleverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Utbildningsverksamhet
Utbildningsverksamhet för barn och ungdomar
2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Annan utbildningsverksamhet
3 § Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § i annat fall än som avses första stycket och hos Verket för högskoleservice i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Specialpedagogisk stödverksamhet
4 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Skolbarnsomsorg
5 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Avskiljande från högskoleutbildning
6 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från högskoleutbildning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsynsverksamhet m.m.
7 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som uppkommit där till följd av överklagande av beslut samt i Statens skolinspektions tillsynsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.
24 kap. Sekretess till skydd för enskild inom forskning och statistik Psykologisk undersökning
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rättspsykiatriskt forskningsregister
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretessen gäller även i förhållande till en registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Etikprövning av forskning m.m.
3 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etikprövning och tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
1. för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, och
2. för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 1 i högst sjuttio år och enligt första stycket 2 i högst tjugo år.
Vissa upptagningar
4 § Sekretess gäller för uppgift i en upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Forskningssamverkan med enskild
Affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat
5 § Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Sekretessen gäller även hos en annan myndighet som tillsammans med ett universitet eller en högskola deltar i forskningssamverkan med en enskild.
Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansökan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekretess endast om uppgiften är sekretessbelagd enligt 31 kap. 20, 21 eller 22 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 5 § första och andra styckena hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan part som deltar i den forskningssamverkan som uppgiften hänför sig till.
Dispens av regeringen
7 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 5 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Statistik
8 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av
Riksrevisionen eller riksdagsförvaltningen eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, av någon annan myndighet.
Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Detsamma gäller en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser en enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
9 § Den tystnadsplikt som följer av 8 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke.
25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m. Hälso- och sjukvård m.m.
Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet
1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sammanhållen journalföring
2 § Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3 eller 4 § samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda.
Om sådana förutsättningar som anges i första stycket är uppfyllda eller myndigheten har behandlat uppgiften enligt nämnda bestämmelser tidigare, gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Andra stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omprövning och tillsyn
3 § Sekretess gäller i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Patientnämndsverksamhet
4 § Sekretess gäller i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omhändertagande av patientjournal
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
6 § Sekretessen enligt 1–5 §§ gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
Anmälningar m.m.
7 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
En varas tillverkning eller innehåll
9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Undantag från sekretess
10 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, eller
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.
Sekretessbrytande bestämmelser
11 § Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas
1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun,
2. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting,
3. till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),
4. till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen,
5. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet för forskning och framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller
6. till en enskild enligt vad som föreskrivs i – lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål,
– lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, – smittskyddslagen (2004:168), – 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., – lagen (2006:496) om blodsäkerhet, eller – lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.
12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
13 § Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område.
14 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal, om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Biobanker
15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Prop. 2008/09:150
Donationsregister
16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur donationsregister som förs av Socialstyrelsen för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Ersättning till steriliserade
17 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
18 § Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16 och 17 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.
Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. Socialtjänst m.m.
Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet
1 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Med socialtjänst förstås i denna lag
1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst,
2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och
3. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse.
Till socialtjänst räknas också
1. verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet,
2. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, och Prop. 2008/09:150
3. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.
Med socialtjänst jämställs
1. ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar,
2. ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,
3. ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade,
4. ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, och
5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Sekretessen gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Underårigs vistelseort
2 § Sekretessen enligt 1 § som gäller för uppgift om en underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.
Familjerådgivning
3 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omhändertagande av personakt
4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för uppgift om en enskilds personliga förhållanden.
Första stycket gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
5 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 4 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Prop. 2008/09:150
6 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Undantag från sekretess
7 § Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut om omhändertagande av en enskild,
2. beslut om vård utan samtycke,
3. beslut om sluten ungdomsvård, eller
4. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård.
Sekretessen enligt 1 och 4 §§ gäller inte beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.
Sekretessbrytande bestämmelser
8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.
9 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
10 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) lämnas till en socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till en nämnd som avses i 22 § samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller verkställighet av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Kommunal bostadsförmedling m.m.
11 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Bostadsanpassningsbidrag
12 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Internationella adoptionsfrågor
13 § Sekretess gäller hos Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som lämnats över till MIA för förvaring enligt 8 b § tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ledarhundar
14 § Sekretess gäller hos Synskadades Riksförbund i ärende om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldelning eller återtagande av ledarhund för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
15 § Den tystnadsplikt som följer av 5 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4 och 6 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.
27 kap. Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m.
Skattesekretess
Verksamhet som avser bestämmande av skatt, taxering, m.m.
1 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller vidare
1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,
2. hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och
3. hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
2 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i
1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt, och
4. ärende enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m. Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte
1. beslut i ärende som anges i första stycket 2 och 3 samt andra stycket,
2. beslut om kontrollavgift eller om undantag från skyldigheter enligt lagen om kassaregister m.m., eller
3. beslut om kontrollavgift enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 4 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tullverket m.m.
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller för uppgift hos Tullverket, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Motsvarande sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Mål hos domstol
4 § Sekretessen enligt 1–3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Får en domstol i ett mål från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift och saknar uppgiften betydelse i målet, blir dock sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.
Internationella avtal
5 § Sekretessen enligt 1–4 §§ gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.
Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 2–4 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt andra stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt andra stycket i högst tjugo år.
Undantag från sekretess
6 § Sekretessen enligt 1 och 3 §§ gäller inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretessen gäller dock om beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller
3. trängselskatt. I beslut varigenom trängselskatt bestäms eller underlag för bestämmande av sådan skatt fastställs gäller sekretessen dock endast för uppgift om vilken betalstation bilen har passerat och tidpunkten för denna passage.
Sekretessbrytande bestämmelser
7 § Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i
1. lag om förfarande vid beskattning,
2. lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller
3. lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.
8 § Sekretessen enligt 1–4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Sekretessen enligt 2–4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
9 § I rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter1 finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till en enskild.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
10 § Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3–5 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 8 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
1 EUT L 196, 2.8.2003, s. 7 (Celex 32003R1383).
28 kap. Sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.
Socialförsäkringar m.m.
Allmän försäkring m.m.
1 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om
1. allmän försäkring,
2. allmän pension,
3. arbetsskadeförsäkring,
4. handikappersättning och vårdbidrag,
5. statligt tandvårdsstöd,
6. läkarvårdsersättning,
7. ersättning för sjukgymnastik,
8. jämställdhetsbonus,
9. annan ekonomisk förmån för enskild, eller 10. särskild sjukförsäkringsavgift. Motsvarande sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För en myndighet som anges i 14 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan även i verksamhet som avser registrering av enskilda för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
2 § Sekretessen enligt 1 § första och andra styckena gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
3 § Sekretess gäller hos en myndighet som avses i 1 § första och andra styckena för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
4 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensionsförsäkring för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Prop. 2008/09:150
Premiepensionsmedel
5 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om
1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och
2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelser
6 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tandvårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.
7 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.
Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.
8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om
1. inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet,
2. inkomstgaranti eller motsvarande förmåner för den som varit statsråd och för vissa arbetstagare som har innehaft statlig chefsanställning,
3. pension enligt statligt kollektivavtal om särskild pension för yrkesofficerare, eller
4. pensionsersättning och särskild pensionsersättning enligt statligt kollektivavtal om trygghetsfrågor.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Studiestöd och utlåning av allmänna medel
Studiestöd och lån till hemutrustning
9 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet
10 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 30 kap. 23, 24, 27 och 28 §§ samt 31 kap. 1 § första stycket och 2–5 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arbetsförmedling, arbetslöshetsersättning, m.m.
Arbetsförmedling m.m.
11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om
1. arbetsförmedling,
2. yrkesvägledning,
3. arbetsvård,
4. antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller
5. hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1–3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
12 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Arbetslöshetsersättning m.m.
13 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arbetarskydd m.m.
Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd
14 § Sekretess gäller hos en myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Affärs- och driftförhållanden
15 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter eller kan antas komma att användas av konsumenter, om intresset av allmän kännedom om förhållanden som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
16 § Regeringen får för ett särskilt fall, när det gäller uppgift i ett ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, besluta om undantag från sekretessen enligt 15 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
17 § Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
29 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation Allmän samfärdsel
Postförsändelse
1 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse,
får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare.
Telemeddelande
2 § Sekretess gäller hos en myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.
Annan allmän samfärdsel
3 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för sådan uppgift om en enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten som inte avses i 1 eller 2 §, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos en myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
TV-avgift
4 § Sekretess gäller i ärende som avser TV-avgift för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Körkort
5 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Färdtjänst
Tillstånd för färdtjänst
6 § Sekretess gäller i ärende om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.
Luftfart
Luftfartscertifikat m.m.
8 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297) för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Certifikatregistret
9 § Sekretess gäller hos Transportstyrelsen i verksamhet som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret för uppgift som rör brott eller en enskilds hälsotillstånd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rapport om händelse inom civil luftfart
10 § Sekretess gäller hos Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Luftfartsverket och Transportstyrelsen för uppgift som lämnats av en enskild i en rapport om händelse inom civil luftfart enligt 11 kap. 8 § luftfartslagen (1957:297), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sjöfart
Anmälningar m.m.
11 § Sekretess gäller hos Transportstyrelsen vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för uppgift i anmälan eller utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal
12 § Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sjöförklaringar och andra utredningar
13 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det.
Sekretess enligt första stycket gäller inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.
Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 43 kap. 5 § första stycket hos den myndigheten.
Sekretessen enligt denna paragraf upphör när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen högst fem år från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2 och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
30 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i fråga om näringslivet Konkurrensverkets tillsyn m.m.
Tillsyn och utredning
1 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration
2 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 1 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 1 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Anmälningar m.m.
3 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller av artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen för uppgift i anmälan eller utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Finansiella marknader m.m.
Tillsyn och tillstånd
4 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Ägarprövning
5 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende hos en statlig myndighet om innehav av
1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag,
2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller
3. aktier eller andelar i börs eller clearingorganisation. Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Övervakning och kontroll enligt viss lagstiftning
6 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt
1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
2. lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,
3. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
4. lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
5. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, eller
6. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.
Om en uppgift som avses i första stycket rör den uppgiftsskyldige, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
7 § Sekretess gäller hos en statlig myndighet i verksamhet som avses i 4– 6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt något annat avtal, om regeringen meddelar föreskrifter om detta.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
8 § Sekretess enligt 4 § första stycket hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs eller ett utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige om uppgiften behövs för att börsen eller det utländska företaget ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller annan författning.
Dispens av regeringen
9 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 4 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att
uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Insättningsgaranti, statligt stöd till kreditinstitut, m.m.
Insättningsgaranti och investerarskydd
10 § Sekretess gäller hos garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd i myndighetens verksamhet enligt dessa lagar
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
11 § I den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller sekretess hos en sådan garantimyndighet som avses i 10 § för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Statligt stöd till kreditinstitut
12 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, till dess ärendet har slutförts
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.
I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
13 § Får en myndighet i ett ärende som avses i 12 § en uppgift som är sekretessreglerad i 31 kap. 1 § första stycket eller 31 kap. 2 § från
Riksbanken eller Riksgäldskontoret, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även i ärendet. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
14 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 10 § första stycket 1 samt 12 § första stycket 1 och andra stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Enskild mottagare av statsbidrag
15 § Sekretess gäller hos Riksrevisionen i verksamhet som avser granskning av hur en enskild mottagare har använt statsbidrag
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Advokater
16 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot en advokat eller om en advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Revisorer
17 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av en revisor eller registrering av ett revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot en godkänd eller auktoriserad revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering för uppgift om revisorns eller revisionsbolagets ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som träffats med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Stiftelser
18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser
1. för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Film eller videogram
19 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.
Alkohol
20 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende om tillstånd. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ordningsvakter och väktare
21 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. ärende om förordnande av ordningsvakt och i förteckning som förs över tjänstetecken som tilldelats ordningsvakt, eller
2. ärende om godkännande av väktare och i register som förs över väktare.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i ärende, förteckning eller register som avses där för uppgift om en enskilds personnummer, bostadsadress, hemtelefonnummer och för andra jämförbara uppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Förvärv av eller särskild förvaltning av hyresfastighet
22 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. eller bostadsförvaltningslagen (1977:792) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Övrig tillsyn m.m. som utövas av statlig myndighet
Tillsyn, stödverksamhet, m.m.
23 § Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
24 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en statlig myndighet i verksamhet som avses i 23 §, för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
25 § Får ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. en uppgift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som är sekretessreglerad enligt 23 § första stycket 1, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos landstinget eller kommunen. Detta gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
26 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 23 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Tillsyn och stödverksamhet av andra än statliga myndigheter
Tillsyn och stödverksamhet i allmänhet
27 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet som avses i denna paragraf.
Sekretess enligt första stycket 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverksamhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Brandfarliga varor
28 § Sekretess gäller hos en kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet som avses i denna paragraf.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
29 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess enligt 27 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att för-
behåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
30 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 12 § första stycket och andra stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2 och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
31 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet Riksbankens verksamhet
1 § Sekretess gäller i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller vidare hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling som avses i första stycket gäller sekretessen i högst tjugo år och för uppgift i en allmän handling som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst femtio år.
Affärs-, upplånings- och utlåningsverksamhet
Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet
2 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala företag
3 § Sekretess gäller i affärsverksamhet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet
4 § I annan av en myndighet bedriven upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet än som avses i 1, 2 eller 3 § gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
5 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 3 eller 4 § från en myndighet som avses där, blir 3 eller 4 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Pantbrevsregistret
Förande av pantbrevsregistret
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om en registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare.
Inteckningsbrevsregistret
Förande av inteckningsbrevsregistret
8 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av inteckningsbrevsregistret enligt lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister för uppgift om en registrerad inteckningsbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Sekretessbrytande bestämmelse
9 § Sekretessen enligt 8 § hindrar inte att uppgift lämnas till den vars egendom har intecknats.
Elcertifikatsregistret
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.
Utsläppsregistret
11 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av utsläppsregistret enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.
Uppdragsverksamhet för enskilds räkning
Provning, värdering, undersökning m.m.
12 § Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Sekretessen gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Sekretessen gäller dock för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
13 § Sekretessen enligt 12 § hindrar inte att uppgifter som rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Dispens av regeringen
14 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 12 § om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Administrativa tjänster åt en stiftelse
15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Enskildas affärsförbindelser med myndigheter, m.m.
Affärsförbindelse med myndighet
16 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2–4 och 12 § har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.
17 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut av myndigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Överföring av sekretess
18 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 16 eller 17 § från en myndighet som avses där, blir 16 eller 17 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
19 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 16 eller 17 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Patentansökan m.m.
Patentansökan
20 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av patentlagen (1967:837).
Arbetstagares uppfinningar
21 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket första meningen i högst tjugo år.
Registrering av mönster
22 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av mönsterskyddslagen (1970:485).
Upphovsrättsligt skyddat verk
23 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och
1. det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2. det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, och
3. ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande. Vid tillämpningen av första stycket ska ett verk som har tillhandahållits enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.
Internationellt utvecklingsbistånd
Affärs- och driftförhållanden
24 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt utvecklingsbistånd för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal, slutet mellan en enskild och en myndighet, gäller sekretessen dock längst till dess att två år har gått från det att avtalet slöts.
Dispens av regeringen
25 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 24 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
26 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20– 22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.
Datainspektionen
Tillstånd, tillsyn, m.m.
1 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i ärende om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning ska handläggas av inspektionen och i ärende om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
2 § Får Justitiekanslern en uppgift som är sekretessreglerad i 1 §, blir 1 § tillämplig på uppgiften även hos Justitiekanslern.
Allmän kameraövervakning
3 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överförmyndare m.m.
Överförmyndare och överförmyndarnämnd
4 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.
Offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument
6 § Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av anmälningsskyldighet enligt
1. ett särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
2. 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
3. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
4. 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, eller
5. 14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Passagerarregister
7 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register enligt lagen (2006:444) om passagerarregister för uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.
Sekretess i denna verksamhet gäller också för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Räddningsinsatser, undersökningar av olyckor och tillsyn
8 § Sekretess gäller hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser
1. utförande av räddningsinsatser,
2. undersökningar av olyckor, eller
3. tillsyn. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Kärnteknisk verksamhet
Kärnenergiolyckor m.m.
9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats enligt 19–21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
10 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 9 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften
lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.
33 kap. Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m. Diskrimineringsombudsmannen m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer hos
1. Diskrimineringsombudsmannen i ärende enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt i annat ärende som rör rådgivning åt en enskild,
2. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt diskrimineringslagen, eller 3. Statens skolinspektion i ärende enligt 14 a kap. skollagen (1985:1100). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Barnombudsmannen
Verksamhet
2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen (1993:335) om Barnombudsman.
Konsumentombudsmannen
4 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister
1. för uppgift som tillkommit eller inhämtats med anledning av en rättstvist enligt lagen, om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och
2. för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
34 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. Utsökning och indrivning, m.m.
Mål och ärenden
1 § Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten
1. i ett pågående mål, eller
2. i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen
2 § Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i
Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Blockerade uppgifter
3 § Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Internationella avtal
4 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretessen enligt 1–3 §§ hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Skuldsanering
6 § Sekretess gäller hos kommunal budget- och skuldrådgivare, Kronofogdemyndigheten eller domstol i ärende om skuldsanering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsyn i konkurs
Affärs- och driftförhållanden
7 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Misstanke om brott
8 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Internationella avtal
9 § Om sekretess gäller enligt 7 §, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.
Sekretessbrytande bestämmelse
10 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
35 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. Förundersökningar, register, besöksförbud, m.m.
Förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register, m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i
1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),
4. annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen,
5. Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller en polismyndighet i brottmål, 6. register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
7. register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
8. register som förs av Skatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 4 kap. 1 §, eller
10. register som förs av Tullverket enligt lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.
Sekretessen enligt första stycket 2 gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Vid förhandling om användning av tvångsmedel gäller sekretess för uppgift om vem som är misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer för att den misstänkte eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Första stycket gäller inte om annat följer av 2, 6 eller 7 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1 § första stycket för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Belastningsregistret
3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har meddelats med stöd av dessa lagar.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Bestämmelserna i 10 och 12 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.
Andra register angående brott m.m.
4 § I annat fall än som avses i 1 § första stycket 6 och 7 och 3 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register
1. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,
2. för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i ett annat register än som avses i 1,
3. för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, och
4. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten.
Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Besöksförbud
5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Undantag från sekretess
6 § Sekretessen enligt 1 § första stycket gäller inte
1. beslut om huruvida åtal ska väckas, beslut om att förundersökning inte ska inledas eller beslut om att förundersökning ska läggas ned,
2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot,
3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), eller
4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 1 § första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.
7 § Sekretessen enligt 1 § första stycket upphör att gälla hos de myndigheter och i de verksamheter som anges där, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om inte
1. sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 36 kap. 2 §,
2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller
3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.
Sekretessbrytande bestämmelser
8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att polisen på begäran av den som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan.
Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, i annat fall än som anges i första stycket, tar del av en uppgift, om den skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående till den enskilde att den inte lämnas ut, när uppgiften förekommer i
1. en nedlagd förundersökning eller en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte ska väckas,
2. en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avslutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller
3. en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
9 § Sekretessen enligt 1 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till en konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
10 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut
1. till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
2. till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd i den lagen,
3. enligt vad som föreskrivs i – lagen (1998:621) om misstankeregister, – polisdatalagen (1998:622), – lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
– lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
– förordningar som har stöd i dessa lagar, eller
4. till en enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångsbalken.
Särskilt personsäkerhetsarbete
11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Vissa typer av brottmål, m.m.
12 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för
1. sexualbrott,
2. utpressning,
3. brytande av post- eller telehemlighet,
4. intrång i förvar,
5. olovlig avlyssning,
6. dataintrång,
7. brott mot tystnadsplikt, eller
8. brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts. Motsvarande sekretess gäller i mål om ersättning för skada med anledning av brott som anges i första stycket.
Därutöver gäller sekretess hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om
1. ansvar för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådant brott, och
3. förverkande av skildring med sådant innehåll. Sekretessen enligt första och tredje styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna paragraf.
Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Särskild personutredning m.m.
13 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Medling med anledning av brott
14 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i sjuttio år.
Kriminalvården
15 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, en övervakningsnämnd och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Överförande av verkställighet
16 § Sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte regeringens beslut. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Nåd och omvandling av fängelsestraff
17 § Sekretess gäller i ärende om nåd och i ärende enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även hos en myndighet som lämnar biträde i sådana ärenden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Brottsskadeersättning
Hälsotillstånd m.m.
18 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
19 § Får Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos
Brottsoffermyndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av ärendet, gäller dock sekretessen hos Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Polisens sociala verksamhet, m.m.
Hjälp och bistånd åt enskilda, omhändertaganden, m.m.
20 § Sekretess gäller hos en polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften hänför sig till
1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,
2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,
3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,
4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller
5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
21 § Sekretess gäller hos en polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för uppgift i en anmälan eller utsaga, i förhållande till den omhändertagne, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Passärende
22 § Sekretess gäller i ärende enligt passlagen (1978:302) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Vapenärende
23 § Sekretess gäller hos en polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men.
36 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m. Vissa mål och ärenden hos domstol samt medling i arbetstvister
Familjerättsliga mål eller ärenden
1 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller
4. ärende om förvaltarskap. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. äktenskapsmål,
2. mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller
3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Affärs- eller driftförhållanden
2 § Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om en myndighets
eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt 3 kap. 2 § samt 7 kap.1 och 2 §§konkurrenslagen (2008:579) gäller dock sekretess för uppgift om sådana förhållanden redan om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.
Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att sekretess inte ska gälla.
För uppgift som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Medling i arbetstvister
3 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta.
Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollektivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Mål om kollektivavtal, diskriminering, m.m.
4 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. mål om kollektivavtal, och
2. mål om tillämpningen av – lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, – lagen (1982:80) om anställningsskydd, – 14 a kap.7–12 §§skollagen (1985:1100), – 31–33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning, – 4–11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning, – 3–7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, eller
– 2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Prövning av fråga om utlämnande av miljöinformation
5 § Får en domstol uppgift från ett sådant organ som avses i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ för att domstolen ska pröva fråga om utlämnande av uppgiften, gäller sekretess för
uppgiften om inte domstolen finner att uppgiften ska lämnas ut enligt samma lag.
Rättshjälp eller annat bistånd till enskild
6 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Justitiekanslern i ärende om rättshjälp
1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser, och
2. för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
7 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första stycket och 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.
37 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m. Utlänningskontroll, ärenden om medborgarskap, m.m.
Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap
1 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Beträffande beslut i ärenden gäller sekretessen enligt första och andra styckena endast för uppgifter i skälen.
Sekretessen enligt första och andra styckena gäller också hos myndighet som lämnar biträde i ärende eller verksamhet som avses där.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Internationella avtal
2 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i 1 § och 21 kap. 5 § och som en myndighet fått enligt avtalet.
De sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket får inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Statlig ersättning för kostnader, medverkan till bosättning m.m.
3 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess hos Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer
1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, eller
2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer
4 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna (SÖ 1953:14–17 samt 1979:22 och 23), för uppgift om en enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Schengens informationssystem
Framställningar om omhändertaganden m.m.
6 § Sekretess gäller hos en polismyndighet, en åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om
1. omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning,
2. att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),
3. tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, eller
4. dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder. Sekretess gäller hos en myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om
Schengens informationssystem.
38 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör totalförsvar, krisberedskap, m.m. Totalförsvarsplikt m.m.
Utredning, inskrivning, krigsplacering, m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende som angår
1. utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden,
2. antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar,
3. inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga,
4. antagning till utbildning vid Försvarsmakten, eller
5. skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Prop. 2008/09:150
Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt
2 § Sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos en konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Utbildning för totalförsvarsändamål
3 § Sekretess gäller inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Underrättelseverksamhet m.m.
4 § Sekretess gäller hos Försvarsmakten i försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt hos Försvarets radioanstalt i underrättelse- och säkerhetsverksamheten för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret
5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på telenät.
Samhällsplanering och försörjningsberedskap
6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjningsberedskap eller försörjningsberedskap vid oljekriser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Beredskapsförberedelser
7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262)
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresentationen och hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) för sådan uppgift om en enskild som hänför sig till en utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet Personaladministrativ verksamhet hos den myndighet där personalen är anställd
Personalsocial verksamhet
1 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden än som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladministrativ verksamhet i övrigt
2 § Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som anges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i första stycket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Adresser, telefonnummer, m.m.
3 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 1 och 2 §§ i personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller sekretess hos Riksdagens ombudsmän i myndighetens personaladministrativa verksamhet för uppgift om en enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tjänstgöringsomdöme inom utrikesförvaltningen
4 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladministrativ verksamhet som utförs av en annan myndighet
5 § Om en myndighets personaladministrativa verksamhet till viss del utförs av en annan myndighet, gäller sekretessen enligt 1–4 §§ i tillämpliga delar även hos den myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §.
40 kap. Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter
Val
1 § Sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat vid val enligt vallagen (2005:837) och som
1. framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen, eller
2. framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning enligt bestämmelserna i 11 och 12 kap. samma lag.
Notarius publicus
2 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning
1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt ska bli behandlad förtroligt, och
2. för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.
Biblioteksverksamhet
3 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Växeltelefonister
4 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från någon annan person hos myndigheten.
Teknisk bearbetning och lagring
5 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Skadereglering
Skaderegleringsverksamhet
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser skadereglering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
7 § Får en myndighet i verksamhet som avses i 6 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller dock sekretessen hos den mottagande myndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
AVD. VI. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN 41 kap. Riksdagen och regeringen Riksdagen
Sammanträde med riksdagens kammare, beslut och protokoll
1 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar.
För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i de fall som avses i 15 kap. För uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut tillämpas endast bestämmelserna i 15 kap., 19 kap. 7 § och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 16 kap. denna lag.
Tystnadsplikt för riksdagsledamot
2 § Föreskrifterna i 7 kap. 1 § samt 8 kap. gäller inte ledamot av riksdagen, när det är fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifter om tystnadsplikt för riksdagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.
Överföring av sekretess
3 § Får riksdagen från regeringen en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
4 § Får riksdagen från en myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
Regeringen
Överföring av sekretess
5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 19 kap. 6 § eller som hos myndigheten omfattas av överförd sekretess enligt 11 kap. 5 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos regeringen. Detta gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut av regeringen.
6 § Får regeringen från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.
Prövning av begäran om utlämnande av uppgift
7 § Om en viss myndighet enligt denna lag ska pröva en begäran om utlämnande av uppgift till en enskild, ska i stället regeringen göra prövningen om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte om en departementschef ska göra prövningen.
42 kap. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner, m.m. Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
1 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet samt hos Justitiekanslern i verksamhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 2–4 §§.
Sekretessen gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.
2 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § uppgift från en enskild gäller
1. sekretess enligt 15 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs, och
2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om en sekretessbestämmelse till skydd för sådana förhållanden skulle ha varit tillämplig hos den myndighet som ärendet får anses avse och det
kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift från en enskild i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt, om uppgiften tagits emot med anledning av en rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.
3 § Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning, tillämpas 18 kap. 1–4 §§ och 35 kap. 1, 2 och 6– 10 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.
4 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller
Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller dock sekretessen hos ombudsmannen eller Justitiekanslern endast om det kan antas att något allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
5 § Sekretess gäller hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i dess tillsynsverksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6– 8 §§.
6 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild, gäller sekretess
1. enligt 15 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs, och
2. enligt 18 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs.
Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.
7 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretessbestämmelse ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.
8 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.
Undersökningskommissioner m.m.
9 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer hos
1. kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, eller
2. det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien i den del dess verksamhet avser kontakter med de drabbade och anhöriga till katastrofens offer.
Sekretess gäller hos kommissionen för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess verksamhet för sådan utvärdering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
10 § Regeringen får meddela föreskrifter om att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, ska gälla i verksamhet som bedrivs av en särskild undersökningskommission som regeringen har tillsatt.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden.
43 kap. Domstolar m.m. Tillämpliga sekretessbestämmelser
1 § Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos en förvaltningsdomstol, ska sekretessbestämmelsen tillämpas som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av målet, om inte annat följer av 3 §.
Primära sekretessbestämmelser som i övrigt är tillämpliga hos domstolar finns, förutom i detta kapitel, även i avdelning IV och V.
2 § Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen.
Den sekretessbestämmelse som avses i första stycket ska, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas om det finns en annan
primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen.
3 § Bestämmelserna om sekretess i 19 kap., 28 kap. 12 §, 29 kap. 1– 4 och 9 §§, 30 kap. 1, 2, 4–7, 23, 24, 27 och 28 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2–5, 12, 16–18 och 24 §§, 32 kap. 4 §, 35 kap. 3 och 4 §§, 36 kap. 6 och 7 §§, 38 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 40 kap. 2 § tillämpas inte hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.
Sekretessen enligt 35 kap. 1 § första stycket 1 gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Första och andra styckena gäller inte om domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.
Förhandling
Bild i en ljud- och bildupptagning
4 § Sekretess gäller hos en domstol för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den hörde lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Upphörande av sekretess i vissa fall
5 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretess enligt 4 § och 18 kap. 15 §.
Om en uppgift som avses i första stycket läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar, är sekretessbestämmelsen tillämplig även under domstolens fortsatta handläggning av målet eller ärendet, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i domen eller beslutet har beslutat det enligt 9 § andra och tredje styckena.
Överläggning hos domstol och annan myndighet
Domstols överläggningar
6 § Sekretess gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om
1. innehållet i en ännu inte meddelad dom eller i ett annat ännu inte meddelat beslut, och
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.
Vad som föreskrivs i första stycket om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning
inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.
Annan myndighets överläggningar
7 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 6 § meddela föreskrifter om att sekretess ska gälla hos statlig myndighet för uppgift om
1. innehållet i ett ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol, och
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående ett sådant beslut.
Dom eller annat beslut
Upphörande av sekretess i vissa fall
8 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende.
Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Ett sådant förordnande ska alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 34 kap. 4 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.
Förordnande om att en sekretessbestämmelse fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av ett annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att förordnande som omfattar domslut eller motsvarande del av ett annat beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.
Överföring av sekretess
9 § Får en domstol eller en annan myndighet del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 8 §, blir den sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Prövning av ett sekretessförordnande vid överklagande
10 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 8 §, ska den högre domstolen pröva förordnandet när den skiljer målet eller ärendet från sig.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKT SOM FÖLJER AV ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER 44 kap. Tystnadsplikt som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter Regeringsformen , tryckfrihetsförordningen , yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen
1 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen,
2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,
3. 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,
4. 2 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och
5. beslut enligt 4 kap. 17 § eller 10 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
2 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycketrättegångsbalken, och
2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen
3 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 2 kap.8–10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, och
2. 15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).
Postlagen och lagen om elektronisk kommunikation
4 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684),
2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och
3. 6 kap. 21 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
Annan lagstiftning
5 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,
2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,
3. 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713),
4. 20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar, och
5. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinsituts verksamhet i Sverige.
Bilaga Prop. 2008/09:150
I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem (SFS 1997:239)
Besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574)
fordonskontroll (SFS 2002:574)
Bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund och organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda där totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt
prövning av frågor om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt (SFS 1994:1809)
Chalmers tekniska högskola aktiebolag
all verksamhet
Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening
all verksamhet
Folkbildningsförbundet fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS1976:1046)
Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)
Frökontrollen Mellansverige Aktiebolag
certifiering av utsäde (SFS 2000:1330)
Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS)
fördelning av statliga medel till bild- och formkonstnärer (SFS 1992:318)
Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation
fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på musik-
(SAMI) området för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de har medverkat i (SFS 1992:318)
Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)
fördelning av statliga medel till upphovsmän på musikområdet för utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet (SFS 1992:318)
Handelshögskolan i Stockholm statligt stöd i form av utbildningsbidrag för doktorander (SFS 1976:1046)
Hjälpmedelsinstitutet all verksamhet (SFS 1998:1214)
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktiebolag
all verksamhet
Högskolan i Jönköping Service aktiebolag
all verksamhet
Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag
all verksamhet
Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS)
prövning av frågor om tillhandahållande och fördelning av platser till specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel (SFS 1998:531)
Internationella Handelshögskolan i Jönköping aktiebolag
all verksamhet
Kungliga Svenska Aeroklubben besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och förnyande av luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)
Länsbildningsförbunden statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)
Musikaliska akademien statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)
Notarius publicus all verksamhet som Notarius publicus (SFS 1981:1363)
Posten Aktiebolag medverkan vid val (SFS 1993:1689 och 1993:1690), folkomröstning (SFS 1993:1696), särskild postdelgivning (SFS 1993:1688), tullkontroll (SFS 1993:1698), utlämnande av körkort (SFS 1993:1695) samt handläggning av flyttningsanmälningar (SFS 1993:1699)
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag ärenden om TV-avgifter (SFS 1989:41)
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag samt det av staten ägda bolag som övertar ansvaret för de statligt finansierade bostadslånen
förvaltning av de lån som anges i bilagan till lagen (1996:1179) om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. samt lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål, i den mån handlingarna inkommit eller upprättats före den 1 januari 1997, och för tiden därefter sådana handlingar i låneärenden enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus, m.m. som överlämnas av Boverket samt handlingar i ärenden om icke utbetalda bostadslån till ny- eller ombyggnad enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola
all verksamhet
Stiftelsen framtidens kultur all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa
all verksamhet
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning
all verksamhet
Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet
all verksamhet
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
all verksamhet
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
all verksamhet
Stiftelsen för vård- eller allergiforskning
all verksamhet
Stiftelsen högskolan i Jönköping all verksamhet
Stiftelsen Innovationscentrum all verksamhet
Stiftelsen Nordiska museet prövning av anställnings– och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318) samt prövning av ansökningar om tillstånd till utförsel av vissa äldre kulturföremål (SFS 1988:950)
Stiftelsen Norrlandsfonden förvaltningen av statligt reglerade regionala utvecklingslån och lokaliseringslån som beslutats enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller motsvarande äldre bestämmelser (SFS 1998:775)
Stiftelsen Svenska Filminstitutet all verksamhet utom verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal
Stiftelsen Svenska institutet all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden
statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)
Stiftelserna Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring
prövning av anställnings– och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318)
Svenska föreningen Norden statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)
Svenska institutet i Rom statligt stöd i form av stipendier
Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar
verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144) samt fördelning och användning av den statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Svenska språknämnden prövning av anställnings– och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges författarförbund fördelning av statliga medel till författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar (SFS 1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet (SFS 1995:361)
Swedfund International AB prövning av frågor om statligt stöd till små och medelstora svenska företags investeringar i Swedfunds samarbetsländer (SFS 2008:1272)
Synskadades Riksförbund ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund (SFS 2005:340)
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009, då sekretesslagen (1980:100) ska upphöra att gälla.
2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser i sekretesslagen (1980:100) som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas. 3. Föreskrifter som har meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
4. Överklagande av myndighets beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag ska prövas med tillämpning av bestämmelserna i denna lag.
5. Förbehåll som vid utlämnande av allmän handling meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) ska anses meddelade enligt denna lag.
6. Dispensbeslut som meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) och som ännu inte vunnit tillämpning när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
7. Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen ska fortsätta att gälla.
2.2. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 5 kap.1, 4 och 5 §§, 27 kap. 33 §, 36 kap.5 och 6 §§ samt 38 kap. 8 §rättegångsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §1
Förhandling vid domstol skall vara offentlig.
Kan det antas att det vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekre-tesslagen (1980:100), får rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall får förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 eller 23 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 5 kap. 1 eller 7 § eller 9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjs vid förhandlingen.
En förhandling vid domstol ska vara offentlig.
Kan det antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, besluta att förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall får en förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 35 kap. 12, 13 eller 17 § eller 36 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslageneller, när det gäller domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 18 kap. 1, 2, 3 eller 17 § eller 35 kap. 1 eller 2 § samma lag. En förhandling ska alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 34 kap. 4 § samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjs vid förhandlingen.
Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.
Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom stängda dörrar, vare det gällande.
Är det annars för särskilt fall föreskrivet att förhandling får hållas inom stängda dörrar, ska det gälla.
1 Senaste lydelse 2006:47.
4 §2
Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid förebringats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), äge rätten förordna att uppgiften icke får uppenbaras.
Har en förhandling hållits inom stängda dörrar och har det då lagts fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får rätten besluta att uppgiften inte får uppenbaras.
5 §3
Överläggning till dom eller beslut skall hållas inom stängda dörrar, om rätten ej finner det kunna ske offentligt. Hålles överläggning inom stängda dörrar, må, utom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan överläggning.
Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av förordnande om sekretess enligt 12 kap. 4 § andra stycket sekre-tesslagen (1980:100), skall dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.
Överläggning till dom eller beslut ska hållas inom stängda dörrar, om rätten inte finner att det kan ske offentligt. Hålls överläggning inom stängda dörrar, får, förutom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman som har att ta befattning med målet. När det finns särskilda skäl får rätten tillåta även annan att närvara vid sådan överläggning.
Avkunnande av dom eller beslut ska ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av beslut om sekretess enligt 43 kap. 8 § andra och tredje styckena offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), ska dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.
27 kap.
33 §4
Om det gäller sekretess enligt 2 kap. 1 eller 2 §, 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 §sekretesslagen (1980:100) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
2 Senaste lydelse 1980:101. 3 Senaste lydelse 1980:101. 4 Senaste lydelse 2009:63.
Har det på grund av sekretess enligt första stycket inte kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, får underrättelsen underlåtas.
En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår
1. brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,
2. brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,
3. brott som avses i 18 kap. 1, 3, 4, 5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 eller 13 § brottsbalken,
4. brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,
5. brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, eller
6. försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–5 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.
36 kap.
5 §5
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 §, 3 kap. 1 § eller 5 kap. 9 eller 10 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslageninte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag
Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslageninte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem
5 Senaste lydelse 2006:859.
eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för
1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 § femte och sjätte styckena sekretesslagen (1980:100) och
1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)och
2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.
6 §6
Ett vittne får vägra att yttra sig om en omständighet, vars yppande skulle röja att vittnet eller någon vittnet närstående, som avses i 3 §, har förövat brottslig eller vanärande handling.
Ett vittne får även vägra att yttra sig om yrkeshemlighet. Han eller hon får också vägra att lämna uppgift om enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 50 § sekre-tesslagen (1980:100).
Ett vittne får även vägra att yttra sig om yrkeshemlighet. Han eller hon får också vägra att lämna uppgift om en enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess enligt 35 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vad som sägs i andra stycket gäller inte, om det finns synnerlig anledning att vittnet hörs om yrkeshemligheten eller uppgiften.
38 kap.
8 §7
Om allmän handling kan antagas äga betydelse som bevis, äge
Om en allmän handling kan antas ha betydelse som bevis, får
6 Senaste lydelse 2006:513. 7 Senaste lydelse 1980:101.
rätten besluta att handlingen ska tillhandahållas.
rätten förordna att handlingen skall tillhandahållas.
Första stycket gäller inte
Första stycket gäller ej
1. handling som innehåller uppgift, för vilken gäller sekretess till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets- och sek-retesslagen (2009:000) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, om inte den myndighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar har gett sitt tillstånd,
1. handling som innehåller uppgift, för vilken gäller sekretess till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 §sekretesslagen (1980:100)eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, med mindre den myndighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar givit sitt tillstånd därtill;
2. handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket inte får höras därom, eller
2. handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket ej må höras därom;
3. handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig anledning förekommer.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
Hänvisningar till S2-2
- Prop. 2008/09:150: Avsnitt 14.3
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1944:133) om kastrering ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §1
Den som har tagit befattning med kastrering eller med ärende angående sådan åtgärd får inte obehörigen röja vad som därvid har förekommit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:165.
2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
81
Den som till följd av bestämmelserna i denna lag får kännedom om en uppfinning får inte utnyttja vad han sålunda har erfarit eller obehörigen röja något därom.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I fall som avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Den som till följd av bestämmelserna i denna lag får kännedom om en uppfinning får inte utnyttja vad han eller hon sålunda har fått veta eller obehörigen röja något därom.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
I fall som avses i första stycket ska inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:171.
2.5. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 6 kap.17 a och 19 §§föräldrabalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap. 17 a §1
Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) få hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge.
Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket skall godkännas.
Vid sin prövning av föräldrarnas avtal skall socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som skall pröva avtalet.
Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket ska godkännas.
Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som ska pröva avtalet.
Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.
19 §2
Rätten skall se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.
Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana
Rätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.
Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana
1 Senaste lydelse 2006:458. 2 Senaste lydelse 2006:458.
upplysningar.
Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken utredningen skall vara slut. Om det behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten skall se till att utredningen bedrivs skyndsamt.
Om det inte är olämpligt, skall den som verkställer utredningen försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut.
Utan hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) är en socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för utredningen skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som avses i tredje stycket. Detsamma gäller när uppgifterna begärs av den som socialnämnden utsett att verkställa utredningen.
upplysningar.
Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken utredningen ska vara slut. Om det behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten ska se till att utredningen bedrivs skyndsamt.
Om det inte är olämpligt, ska den som verkställer utredningen försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut.
Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är en socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för utredningen skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som avses i tredje stycket. Detsamma gäller när uppgifterna begärs av den som socialnämnden utsett att verkställa utredningen.
Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.6. Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § lagen (1957:297) om luftfartslagen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
6 §1
Om någon för att kunna ta till vara sin rätt behöver ta del av innehållet i en fartygshandling, skall han få det.
I det allmännas verksamhet gäller i stället bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Om någon för att kunna ta till vara sin rätt behöver ta del av innehållet i en fartygshandling, ska han eller hon få det.
I det allmännas verksamhet gäller i stället bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009
1 Senaste lydelse1986:166.
2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §1
Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs
1. inför myndigheter,
2. i statliga eller kommunala representationer,
3. vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller
4. vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter. Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100).
Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 31 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vid tillämpning av första stycket gäller
1. att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen,
2. att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och
3. att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2000:92.
2.8. Förslag till lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)
Härigenom föreskrivs att 5 § krigshandelslagen (1964:19) ska ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som i 2 § sägs, döms, om han insett eller bort inse att övervakningen utövas av främmande makt eller annars är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i 19 kap. brottsbalken.
Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sedvänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstäm med anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av regeringen eller av myndighet, vilken enligt regeringens förordnande är behörig därtill, eller har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen, skall vad i första stycket stadgas icke äga tillämpning.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som anges i 2 §, döms, om han eller hon insett eller borde ha insett att övervakningen utövas av främmande makt eller annars är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i 19 kap. brottsbalken.
Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sedvänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstämmelse med anvisning, som för visst fall eller annars meddelats av regeringen eller av myndighet, vilken enligt regeringens förordnande är behörig därtill, eller har han eller hon endast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han eller hon av annan sådan anledning haft fog för gärningen, ska vad som föreskrivs i första stycket inte tillämpas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
1 Senaste lydelse 1991:288.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009
2.9. Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §1
Den som utom riket har begått brott som avses i 11 § döms, om han finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig.
Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 8 kap. 6 § sekre-tesslagen (1980:100) skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av förevarande lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han till följd härav är skyldig att hemlighålla.
Den som utom riket har begått brott som avses i 11 § döms, om han eller hon finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig.
Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av denna lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han eller hon till följd härav är skyldig att hemlighålla.
Åtal för brott som avses i 11 § första och tredje styckena får väckas endast efter förordnande av regeringen eller den myndighet regeringen bemyndigar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1992:1145.
2.10. Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Härigenom föreskrivs att 16, 19 och 43 §§ i förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §1
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap.1–5, 9 och 12 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekre-tesslagen (1980:100).
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap.1–5, 9 och 12 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att läggas fram uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
19 §2
I fråga om underrättelseskyldighet enligt 10 § första stycket, 12 eller 18 § gäller de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om underrättelseskyldighet enligt 10 § första stycket, 12 eller 18 § gäller de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
43 §3
Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts målet med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts målet med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2008:647. 2 Senaste lydelse 1980:104. 3 Senaste lydelse 1980:104.
2.11. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §1
Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 eller 18 § eller till följd av förordnande enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i 1 och 11–14 kap. sekretesslagen (1980:100) gäller i fråga om denna sekretess.
Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i sekretesslagen.
Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 eller 18 § eller till följd av förordnande enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i 2, 3, 7–12 och 14 kap., 36 kap. 5 §, 40 kap. 4 §, 41 kap., 42 kap. 1–8, 10 och 11 §§ samt 43 kap. offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000) gäller i fråga om denna sekretess.
Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1997:916.
2.12. Förslag till lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1
Den som har tagit befattning med ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om enskilds personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har erfarit om en enskilds personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:214.
2.13. Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
Härigenom föreskrivs att 20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 b §1
Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:143.
2.14. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.
En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. En uppgift om skuldsanering ska dock alltid gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen (2006:548) löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.
En uppgift som inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 9 kap. 19 § första stycket andra meningen sekretesslagen (1980:100). En uppgift som inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2008:215.
2.15. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §1
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100). I fråga om uppgifter som en myndighet enligt förevarande lag lämnar till en företrädare för en arbetstagarorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet gäller 14 kap. 9 § sekretesslagen.
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). I fråga om uppgifter som en myndighet enligt förevarande lag lämnar till en företrädare för en arbetstagarorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet gäller 10 kap. 14 § och 12 kap. 2 §offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:219.
2.16. Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)
Härigenom föreskrivs att 11 § inkassolagen (1974:182) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §1
Den som är eller har varit verksam i en inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar för annans räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Vad som har sagts nu gäller dock inte i fråga om inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar.
Första stycket tillämpas ej i fråga om den som enligt annan författning är underkastad en motsvarande tystnadsplikt. I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som är eller har varit verksam i en inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar för någon annans räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon till följd därav har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Detta gäller dock inte i fråga om inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar.
Första stycket tillämpas inte i fråga om den som enligt någon annan författning är underkastad en motsvarande tystnadsplikt. I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009
1 Senaste lydelse 1981:1055.
2.17. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
Härigenom föreskrivs att 66 och 81 §§ lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
66 §
Den som är anställd av eller har uppdrag hos ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse som driver sådan verksamhet som avses i 56 eller 57 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sin anställning eller sitt uppdrag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen.
81 §
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en intagen skall vistas utanför anstalten. Om det finns särskilda skäl, får förordnandet även avse vissa bevakningsuppgifter inom anstalten. I förordnandet skall uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av sitt uppdrag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en intagen ska vistas utanför anstalten. Om det finns särskilda skäl, får förordnandet även avse vissa bevakningsuppgifter inom anstalten. I förordnandet ska uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sitt uppdrag har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Lagen omtryckt 2007:109.
2.18. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Härigenom föreskrivs att 9 a § lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 a §1
En arbetsgivare som enligt 3 § andra stycket är skyldig att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas till förtroendemannen.
En arbetsgivare som enligt 3 § andra stycket är skyldig att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt rörande den information som ska lämnas till förtroendemannen.
I sådana fall tillämpas 21 § andra och tredje styckena lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vad en facklig förtroendeman har fått kännedom om med tystnadsplikt som avses i första stycket får förtroendemannen trots tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i styrelsen för arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.
I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 § andra stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap.7, 9 och 10 §§sekretesslagen (1980:100) i stället för bestämmelserna i första och andra styckena.
I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 § andra stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet tillämpas 10 kap.11– 14 §§ och 12 kap. 2 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för bestämmelserna i första och andra styckena.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1990:1039.
2.19. Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 § får inte obehörigen röja vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Vad som har sagts nu gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 § får inte obehörigen röja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Detta gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:229.
2.20. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 §1
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en häktad skall vistas utanför förvaringslokalen. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant förordnande även avse vissa bevakningsuppgifter inom förvaringslokalen. I förordnandet skall uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av sitt uppdrag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en häktad ska vistas utanför förvaringslokalen. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant förordnande även avse vissa bevakningsuppgifter inom förvaringslokalen. I förordnandet ska uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sitt uppdrag har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2005:972.
2.21. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
I fråga om andra författningar än lagar gäller att 4–9 §§ inte tillämpas på en författning
1. som på grund av sekretesslagen (1980:100) inte får lämnas ut till envar eller
1. som på grund av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) inte får lämnas ut till envar eller
2. som endast reglerar en statlig myndighets inre förhållanden eller förhållandet mellan statliga myndigheter inbördes, förutsatt att författningen inte innehåller något som kan vara av väsentligt intresse för utomstående eller för berörda arbetstagares eller uppdragstagares rättsställning.
Regeringen får meddela föreskrifter om att följande föreskrifter inte behöver kungöras på det sätt som anges i 9 §:
1. Föreskrifter som avses i 41 § väglagen (1971:948).
2. Lokala trafikföreskrifter.
3. Föreskrifter med särskilda trafikregler som har meddelats av en statlig väghållningsmyndighet.
4. Föreskrifter som avses i 3 kap. 11 § ordningslagen (1993:1617). Regeringen får också meddela föreskrifter om att föreskrifter om högsta tillåtna färdhastighet eller om bärighetsklasser för vägar inte behöver kungöras på det sätt som anges i 6 §.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2005:517.
2.22. Förslag till lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §1
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap.1–5 och 9 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antagas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekre-tesslagen (1980:100). Är patentansökan som är föremål för rättens prövning ej tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), skall rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap.1–5 och 9 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att läggas fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Är patentansökan som är föremål för rättens prövning inte tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), ska rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:243.
2.23. Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 18 § och 7 kap. 13 §arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
18 §1
Elevskyddsombuden utses av eleverna. Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.
Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).
Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.
Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
7 kap.
13 §2
Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.
Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses
Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, en enskilds personliga förhållanden eller förhållande av betydelse för landets försvar.
Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av en sådan lokal arbetstagarorganisation som
1 Senaste lydelse 1990:233. 2 Senaste lydelse 1994:579.
i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap.7, 9 och 10 §§sekretesslagen (1980:100).
avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han eller hon trots tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 10 kap.11–14 §§ och 12 kap. 2 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.24. Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)
Härigenom föreskrivs att 51 § förfogandelagen (1978:262) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
51 §1
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon sålunda har fått veta.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:247.
2.25. Förslag till lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)
Härigenom föreskrivs att 55 § ransoneringslagen (1978:268) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
55 §1
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon sålunda har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen(1980:100).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:248.
2.26. Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413)
Härigenom föreskrivs att 13 b § brottskadelagen (1978:413) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 b §1
Muntliga förhandlingar enligt 13 a § skall vara offentliga.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken hos Brottsoffermyndigheten gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Om sökanden är under femton år eller lider av en psykisk störning, får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Muntliga förhandlingar enligt 13 a § ska vara offentliga.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken hos Brottsoffermyndigheten gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.
Om sökanden är under femton år eller lider av en psykisk störning, får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1999:253.
2.27. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
10 §1
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i sin tjänst har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i sin tjänst har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1980:1032.
2.28. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1980:578) om ordningsvakter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §
En ordningsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av uppdrag enligt denna lag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
En ordningsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av uppdrag enligt denna lag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.29. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Den som är eller har varit verksam hos en alarmeringscentral som anges i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten har erfarit om sådant som har yttrats vid telefonsamtal som avses i 2 § och som angår enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller som angår förhållanden av betydelse för rikets försvar, folkförsörjningen eller förebyggandet och beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen(1980:100).
Den som är eller har varit verksam hos en alarmeringscentral som anges i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om sådant som har yttrats vid telefonsamtal som avses i 2 § och som rör en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller som rör förhållanden av betydelse för rikets försvar, folkförsörjningen eller förebyggandet och beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.30. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap. 20 a §1
Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:142.
2.31. Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Härigenom föreskrivs att 2 b och 2 f §§hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 b §2
Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 25 kap. 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
2 f §3
Hälso- och sjukvården skall på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap.8–11 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och av sekretesslagen (1980:100).
Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap.8–11 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
1 Lagen omtryckt 1992:567. 2 Senaste lydelse 1998:1660. 3 Senaste lydelse 2003:412.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.32. Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Den som på grund av bestämmelser i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som på grund av bestämmelser i denna lag har fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har fått veta.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.33. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning
Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §
Både statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan skall vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Både Statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan ska vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.34. Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 a § skollagen (1985:1100) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 2 a §1
Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen skall på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna lag och av sekretesslagen (1980:100).
Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2003:415.
2.35. Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)
Härigenom föreskrivs att 16 och 17 §§förvaltningslagen (1986:223)1ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §
En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
17 §
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett
1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga,
2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller
4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
1 Lagen omtryckt 2003:246.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.36. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
16 §1
Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för föreningen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,
2. till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upplysningar om föreningens angelägenheter, samt
3. på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Revisorerna i en förening som omfattas av 1 kap. 9 § sekre-tesslagen (1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Revisorerna i en förening som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2004:1184.
2.37. Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220)
Härigenom föreskrivs att 41 § strålskyddslagen (1988:220) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
41 §1
Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen har tagit del av uppgifter, får inte obehörigen röja eller utnyttja dem, om de avser
1. affärs- eller driftsförhållanden,
2. förhållanden av betydelse för landets försvar, eller 3. säkerhets- och bevakningsåtgärder som avser transport eller förvaring av sådana radioaktiva ämnen som anges i rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor2.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2006:340. 2 EUT L 346, 31.12.2003, s. 57 (Celex 32003L0122).
2.38. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud
Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1988:688) om besöksförbud ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Den mot vilken förbudet avses gälla och den som förbudet avses skydda har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Den mot vilken förbudet avses gälla och den som förbudet avses skydda har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
11 §
Innan frågan om besöksförbud prövas, skall den mot vilken förbudet avses gälla samt den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och beredas tillfälle att yttra sig över dem. Frågan får dock avgöras utan att så har skett, om åtgärderna är uppenbart obehövliga, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan uppskjutas.
Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket skall ske. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Innan frågan om besöksförbud prövas, ska den mot vilken förbudet avses gälla samt den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och ges tillfälle att yttra sig över dem. Frågan får dock avgöras utan att så har skett, om åtgärderna är uppenbart obehövliga, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan uppskjutas.
Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket ska ske. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.39. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittéerna det biträde som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittéerna
Den som ansvarar för en frihetsberövad ska lämna kommittéerna det biträde som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne ska därvid ge kommittéerna
1. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade,
2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, och
3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna uppnås.
Upplysningar och information som avses i första stycket får lämnas utan hinder av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100).
3. information som behövs för att syftet med besöket ska kunna uppnås.
Upplysningar och information som avses i första stycket får lämnas utan hinder av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2005:511.
2.40. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid erfarit om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.41. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
4 §1
Riksbanken skall utan hinder av vad som föreskrivs i 8 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) underrätta polismyndighet eller åklagarmyndighet om det i verksamhet som avses i dessa bestämmelser framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.
Riksbanken ska utan hinder av vad som föreskrivs i 31 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) underrätta polismyndighet eller åklagarmyndighet om det i verksamhet som avses i dessa bestämmelser framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.
Om det finns särskilda skäl får Riksbanken underlåta att lämna sådan underrättelse.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2003:168.
2.42. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Statistiska centralbyrån skall se till att de uppgiftsskyldiga får information om folk- och bostadsräkningen.
Informationen skall avse bland annat
Statistiska centralbyrån ska se till att de uppgiftsskyldiga får information om folk- och bostadsräkningen.
Informationen ska avse bland annat
– ändamålet med folk- och bostadsräkningen, – innehållet i det register som upprättas vid denna, – vad som gäller i fråga om registrets bevarande, – de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller, och – rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen (1973:289).
Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Föreskrifter om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1989:908.
2.43. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att 18 och 33 §§ lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 §
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
33 §
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsområdesvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekre-tesslagen (1980:100).
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsområdesvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.44. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
16 §1
Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för taxering skall på Skatteverkets be tillhandahållas verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 §sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Skatteverket beslutar att uppgiften skall lämnas ut.
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för taxering ska på Skatteverkets begäran tillhandahållas verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagenoch ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Skatteverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2003:655.
2.45. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han inser eller bör inse, har angripits enligt denna lag skall ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande. Detsamma gäller om någon i annat fall uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han inser eller bör inse, har röjts i strid med sekretesslagen (1980:100).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalkenskall inte ådömas någon på grund av överträdelse av första stycket.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, har angripits enligt denna lag ska ersätta den skada som uppkommer genom hans eller hennes förfarande. Detsamma gäller om någon i annat fall uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, har röjts i strid med offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalkenska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.46. Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)
Härigenom föreskrivs att 2, 2 a och 8 §§arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen.
Det som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 2 kap. 4 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till offentlighets- ochsekretesslagen.
2 a §2
Vad som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).
Det som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
8 §3
Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3– 6 §§ skall skötas av de statliga arkivmyndigheterna.
Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som ska finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3– 6 §§ ska skötas av de statliga arkivmyndigheterna.
Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och landstingsstyrelsen i landstinget, om inte kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet.
Den kommunala arkivmyndigheten skall se till att sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ denna lag. I de
Den kommunala arkivmyndigheten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000) fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ denna
1 Senaste lydelse 2004:787. 2 Senaste lydelse 1993:1296. 3 Senaste lydelse 1999:305.
fall flera kommuner eller flera landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen kommer överens om.
Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ skall skötas av de statliga arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv.
De statliga arkivmyndigheterna skall också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
lag. I de fall flera kommuner eller flera landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen kommer överens om.
Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av de statliga arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv.
De statliga arkivmyndigheterna ska också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.47. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §1
Bedöms i fall som avses i 11 § risk föreligga för att utlänningen begår eller medverkar till brott mot rikets säkerhet eller brott som anges i 1 § första stycket 2 efter utgången av den i 12 § angivna treårsfristen, får anmälningsplikt beslutas även för tid efter denna frists utgång. På motsvarande grunder får förordnas att 19–22 §§ skall tillämpas på utlänningen för sådan tid, om risken avser brott som anges i 1 § första stycket 2.
Frågor som avses i första stycket prövas av Stockholms tingsrätt på ansökan av Säkerhetspolisen. Beslut i en sådan fråga skall meddelas för en viss tid och högst tre år, räknat från den dag då beslutet skall börja tillämpas.
Om det i fall som avses i 11 § bedöms föreligga risk för att utlänningen begår eller medverkar till brott mot rikets säkerhet eller brott som anges i 1 § första stycket 2 efter utgången av den i 12 § angivna treårsfristen, får anmälningsplikt beslutas även för tid efter denna frists utgång. På motsvarande grunder får förordnas att 19–22 §§ ska tillämpas på utlänningen för sådan tid, om risken avser brott som anges i 1 § första stycket 2.
Frågor som avses i första stycket prövas av Stockholms tingsrätt på ansökan av Säkerhetspolisen. Beslut i en sådan fråga ska meddelas för en viss tid och högst tre år, räknat från den dag då beslutet ska börja tillämpas.
För förfarandet vid rätten gäller, utom i de hänseenden som anges i fjärde stycket, vad som är föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader.
Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken får inte tillgripas. En skriftlig berättelse eller en uppteckning eller upptagning av en sådan berättelse som avses i 35 kap. 14 § rättegångsbalken får åberopas som bevis. Bestämmelsen i 14 kap. 5 § andra stycket andra meningen sekretesslagen (1980:100) gäller inte. Beslutet får grundas även på handlingar eller annat material som enligt första stycket samma paragraf inte får
Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken får inte tillgripas. En skriftlig berättelse eller en uppteckning eller upptagning av en sådan berättelse som avses i 35 kap. 14 § rättegångsbalken får åberopas som bevis. Bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra stycket andra meningen offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) gäller inte. Beslutet får grundas även på handlingar eller annat material som enligt första
1 Senaste lydelse 2005:720.
lämnas ut till parter. stycket samma paragraf inte får lämnas ut till parter.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
se
N ande lydelse Föreslagen lydelse
3
förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild
in
. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det finns
st
u
(1 80:100).
- och sekre-
8 §
rt och omständigheter-
n
ar h omständigheterna i övrigt.
ans med
n
n ko
o
2.48. Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)
Härigenom föreskrivs att 3 kap.16 och 18 §§, 6 kap. 19 a §, 7 kap. 12 § och 9 kap. 22 §kommunallagen (1991:900)1 ska ha följande lydel-
.
uvar
kap.
16 §
Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk
divid. Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock enligt 11 kap
öd för det i lag.
Om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa komm nala företag finns bestämmelser i 1 kap. 9
Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa kommunala företag finns i 2 kap. 3 § offentlighets
9
1
Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens a
Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, ska fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens
a i övrigt.
Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsamm
t oc
ågon annan bildar en stiftelse för e
I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och andra styckena och som inte omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), skall fullmäktige verka för att allmänheten skall ha rätt
mmunal angelägenhet. I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och andra styckena och som inte omfattas av 2 kap. 3 § ffentlighets- och sekretesslagen (2009:000), ska fullmäktige verka för att allmän-
1 Lagen omtryckt 2004:93.
rord-
ningen och sekretesslagen.
ffentlig-
hetsoch sekretesslagen .
a §
a,
om
a, om
-
de
erlä
s inom stängda
dö
s inom stängda
r i ärenden
, ell
enligt sekretesslagen
(1 80:100).
ts-
och sekretesslagen (2009:000).
7
2 §
m behövs för deras verk-
samhet.
m be-
hövs för deras verksamhet.
medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller
up
et
att ta del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsfö
heten ska ha rätt att ta del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och o
6 kap. 19
En nämnds sammanträden skall hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden skall vara offentlig
2En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentlig
fullmäktige har medgett det. fullmäktige har medgett det.
Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämn
n behandlar ärendet och delta i öv En nämnds sammanträden skall dock alltid hålla
ggningarna men inte i besluten.
En nämnds sammanträden ska dock alltid hålla
rrar i ärenden
dörra
1. som avser myndighetsutövning
2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess
er
2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighe
9
kap. 1
En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i sekretesslagen (1980:100), lämna personalföreträdarna de upplysningar so
En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), lämna personalföreträdarna de upplysningar so
9 kap.
22 §3
Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är
plysningar om
1. kommunalförbundets angelägenh
2. sådana företag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen
er, samt
2. sådana företag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och
2 Senaste lydelse 2007:68. 3 Senaste lydelse 2006:369.
av en
kommunal angelägenhet. en kommunal ange-
lägenhet.
(1980:100) och till vilka kommunalförbundet enligt 3 kap. 17 eller 18 § lämnat över vården
sekretesslagen (2009:000) och till vilka kommunalförbundet enligt 3 kap. 17 eller 18 § lämnat över vården av
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.49. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 §
Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han sålunda fått veta.
Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta.
Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.50. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1991:1128)1 om psykiatrisk tvångsvård ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
43 §
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens åligganden enligt denna lag skall kunna fullgöras. Detsamma gäller uppgifter om en patient som behövs för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande av Socialstyrelsen.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap.1–5 §§ eller 26 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens åligganden enligt denna lag ska kunna fullgöras. Detsamma gäller uppgifter om en patient som behövs för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande av Socialstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Lagen omtryckt 2008:415.
2.51. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §1
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den misstänkte som behövs för en rättspsykiatrisk undersökning. Detsamma gäller uppgifter om den misstänkte som behövs för ett läkarutlåtande som anges i 4 § andra stycket liksom för ett yttrande av Socialstyrelsen över ett sådant utlåtande eller sådant läkarintyg som anges i 4 § första stycket.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap.1–5 §§ eller 26 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den misstänkte som behövs för en rättspsykiatrisk undersökning. Detsamma gäller uppgifter om den misstänkte som behövs för ett läkarutlåtande som anges i 4 § andra stycket liksom för ett yttrande av Socialstyrelsen över ett sådant utlåtande eller sådant läkarintyg som anges i 4 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:246.
2.52. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som behövs för ett läkarintyg enligt 7 §.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1–5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som behövs för ett läkarintyg enligt 7 §.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:247.
2.53. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 §
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag fårinte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.54. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
2 §
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja vad han har fått veta om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som bryter mot förbudet i första stycket skall inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Den som bryter mot förbudet i första stycket ska inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.55. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 §1
Beslut av en sådan nämnd som avses i 22 § eller av länsstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser
1. insatser för en enskild enligt 9 §,
2. utbetalning till någon annan enligt 11 §,
3. återbetalning enligt 12 §,
4. förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 § andra stycket,
5. tillstånd till enskild verksamhet enligt 23 §,
6. omhändertagande av personakt enligt 23 c §, eller
7. föreläggande eller återkallelse av tillstånd enligt 24 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 23 b § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut skall gälla först sedan det vunnit laga kraft.
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 23 b § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 kap.7–11 §§offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det vunnit laga kraft.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2005:125.
2.56. Förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581)
Härigenom föreskrivs att 24 § tobakslagen (1993:581)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §
Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller på annat sätt använda sig av vad han därvid fått veta om yrkeshemligheter eller affärsförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekre-tesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller på annat sätt utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om yrkeshemligheter eller affärsförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Lagen omtryckt 2005:369.
2.57. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.58. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:105 Föreslagen lydelse
16 §
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
Tystnadsplikten enligt första stycket omfattar inte sådan information som
1. avser att identifiera tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige och de produkter som släpps ut på marknaden,
2. tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige eller en distributör sänt till en användare om åtgärder som vidtagits eller slutsatser som dragits efter en olycka eller ett tillbud med en medicinskteknisk produkt, och
3. lämnas enligt föreskrifter meddelade med stöd av 10 § 2.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
Tystnadsplikten enligt första stycket omfattar inte sådan information som
1. avser att identifiera tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige och de produkter som släpps ut på marknaden,
2. tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige eller en distributör sänt till en användare om åtgärder som vidtagits eller slutsatser som dragits efter en olycka eller ett tillbud med en medicinskteknisk produkt, och
3. lämnas enligt föreskrifter meddelade med stöd av 10 § 2.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
2.59. Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)
Härigenom föreskrivs att 21 § postlagen (1993:1684) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
21 §1
I det allmännas verksamhet skall, i stället för 19-20 §§, bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) tillämpas.
I det allmännas verksamhet ska, i stället för 19-20 §§, bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) tillämpas.
För utlämnande av annan personuppgift i postverksamhet än som avses i 19 § första och tredje styckena gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1998:729.
2.60. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad veterinären i sin yrkesutövning har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.61. Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 13 § sjölagen (1994:1009) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 kap.
13 §1
Om sjöförklaringen gäller en sammanstötning med ett annat fartyg, får rätten bevilja anstånd med sjöförklaringen om den därigenom kan hållas samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande utredning för det andra fartyget. Ett sådant anstånd får inte beviljas för längre tid än som är oundgängligen nödvändigt.
Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöförklaring hållas inom stängda dörrar, om det vid förklaringen kommer att lämnas uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får en annan enskild sakägare än redaren inte närvara utan redarens samtycke.
Har sammanstötning skett med ett utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande utredning skall hållas, behöver sjöförklaring inte äga rum om Transportstyrelsen inte bestämmer något annat. Hålls sjöförklaring skall bestämmelserna i andra stycket om handläggning inom stängda dörrar ha motsvarande tillämpning.
Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöförklaring hållas inom stängda dörrar, om det vid förklaringen kommer att lämnas uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 29 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får en annan enskild sakägare än redaren inte närvara utan redarens samtycke.
Har sammanstötning skett med ett utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande utredning ska hållas, behöver sjöförklaring inte äga rum om Transportstyrelsen inte bestämmer något annat. Hålls sjöförklaring ska bestämmelserna i andra stycket om handläggning inom stängda dörrar ha motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2008:1311.
2.62. Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
15 §1
Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekre-tesslagen (1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorerna i en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2006:372.
2.63. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och om förvaring av dessa handlingar sedan de överlämnats. I lagen ges också bestämmelser om sådana organs skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och om förvaring av dessa handlingar sedan de överlämnats. I lagen ges också bestämmelser om sådana organs skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
7 §2
Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 § tredje stycket första meningen sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar
1 Senaste lydelse 1999:314. 2 Senaste lydelse 1999:314.
allmänna handlingar, skall jämställas med myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.
allmänna handlingar, ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.64. Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000)
Härigenom föreskrivs att 7 § pantbankslagen (1995:1000) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats till en pantbank får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som bryter mot förbudet i första stycket skall inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Den som bryter mot förbudet i första stycket ska inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.65. Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627)
Härigenom föreskrivs att 6 och 25 §§säkerhetsskyddslagen (1996:627) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §1
Med säkerhetsskydd avses
1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) och som rör rikets säkerhet, och
3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.
25 §
Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, skall den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i förhållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i sekre-tesslagen (1980:100) än 7 kap. 17 §.
Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, skall den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, ska den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i förhållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) än 35 kap.3 §.
Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, ska den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2003:156.
2.66. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §1
MIA:s beslut enligt 4 § tredje meningen, 6 §, 6 a § första stycket, 7 § första stycket, 9 a och 10 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av MIA:s beslut enligt 8 c § andra stycket gäller bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av MIA:s beslut enligt 8 c § andra stycket gäller bestämmelserna i 6 kap.7–11 §§offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
MIA:s beslut i övrigt får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2004:769.
2.67. Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288)
Härigenom föreskrivs att 16 § elberedskapslagen (1997:288) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §
Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen har fått kännedom om förhållanden som är av betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna.
I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.68. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 §
Den som tar befattning med uppgift som har inhämtats genom allmän kameraövervakning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på detta sätt fått veta om någon enskilds personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet skall i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) tillämpas.
Den som tar befattning med uppgift som har inhämtats genom allmän kameraövervakning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på detta sätt har fått veta om någon enskilds personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet ska i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.69. Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204)
Härigenom föreskrivs att 27 och 42 §§personuppgiftslagen (1998:204) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 §
I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23–26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade.
I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller annars framgår av beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23– 26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade.
42 §
Den personuppgiftsansvarige skall till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningarna skall omfatta det som en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter.
Den personuppgiftsansvarige ska till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningarna ska omfatta det som en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) vägra att lämna ut uppgifter.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.70. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
15 §1
Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:144.
2.71. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
13 §1
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för punktskattekontroll enligt denna lag skall på Tullverkets begäran tillhandahållas denna.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 §sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften skall lämnas ut.
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för punktskattekontroll enligt denna lag ska på Tullverkets begäran lämnas till verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagenoch ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 1999:438.
2.72. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
Härigenom föreskrivs att 2 kap.1 a, 2, 8, 9 och 10 §§ samt 6 kap. 5 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 1 a §1
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap. 8–11 §§ denna lag och av sekre-tesslagen (1980:100).
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap. 8–11 §§ denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
2 §2
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient skall se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 8 § andra stycket eller 9 § första stycket i detta kapitel.
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 25 kap. 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller i 8 § andra stycket eller 9 § första stycket i detta kapitel.
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
1 Senaste lydelse 2003:418. 2 Senaste lydelse 2003:418.
Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
9 §
Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja en uppgift från en enskild om någon annan persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att det finns en risk för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till uppgiftslämnaren utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
10 §
Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja eller utnyttja sådana uppgifter om en viss varas tillverkning eller innehåll, som han eller hon har fått kännedom om i verksamheten och som har lämnats dit för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
6 kap.
5 §
Den som på grund av anställning, uppdrag eller annan liknande grund deltar eller har deltagit i verksamhet som omfattas av detta kapitel får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
För den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda vården gäller bestämmelserna i 2 kap.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.73. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1998:543) om hälsodataregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter.
I offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.74. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1998:620) om belastningsregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om någon annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.75. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister
Härigenom föreskrivs att 5, 10 och 14 §§ lagen (1998:621) om misstankeregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Uppgifter ur misstankeregistret skall lämnas ut om det begärs av
1. polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol för verksamhet som avses i 2 § första stycket 1–3,
Uppgifter ur misstankeregistret ska lämnas ut om det begärs av
1. polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol för verksamhet som avses i 2 § första stycket 1–3,
2. myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det.
Regeringen får föreskriva att en myndighet som avses i första stycket får ha direktåtkomst till registret.
Att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall framgår av 14 kap. sekretesslagen (1980:100).
Att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall framgår av 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
10 §
Uppgifter får på begäran lämnas till polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol eller till denna organisation om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott eller för ett utlänningsärende.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
Uppgifter får på begäran lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol eller till denna organisation om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott eller för ett utlänningsärende.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
14 §
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om någon annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
1 Senaste lydelse 1999:92.
sekretesslagen (1980:100) . offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) .
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.76. Förslag till lag om ändring i polisdatalagen (1998:622)
Härigenom föreskrivs att 7 § polisdatalagen (1998:622) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.77. Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 26 kap. 27 § miljöbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 kap.
27 §1
De som har tagit befattning med ärenden enligt denna balk eller EG- förordningar inom balkens tillämpningsområde eller i ett sådant ärende har utfört sådana undersökningar som anges i 22 § första stycket tredje meningen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad de då har fått veta om affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2008:240.
2.78. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1998:98) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §
För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).
För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen (1980:100).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.79. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Om rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar när det gäller vissa verksamheter finns bestämmelser i sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar när det gäller vissa verksamheter finns i offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.80. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.
Att uppgifter får lämnas ut även i vissa andra fall framgår av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
Att uppgifter får lämnas ut även i vissa andra fall framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.81. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
6 §
Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekre-tesslagen (1980:100).
Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 § tredje stycket andra meningen sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt
denna lag. denna lag. Prop. 2008/09:150
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.82. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Nämnden skall hålla muntlig förhandling om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt.
Muntlig förhandling skall vara offentlig.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken det hos nämnden gäller sekretess som avses i 7 kap. 39 § sekretesslagen (1980:100), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Nämnden ska hålla muntlig förhandling om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt.
Muntlig förhandling ska vara offentlig.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken det hos nämnden gäller sekretess som avses i 25 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.83. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret.
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.84. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för prövning och tillsyn enligt denna lag skall på Tullverkets begäran lämnas till verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 §sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken det hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften skall lämnas ut.
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för prövning och tillsyn enligt denna lag ska på Tullverkets begäran lämnas till verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)eller en bestämmelse till vilken det hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagenoch ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.85. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet
Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet ska ha följande lydelse.
4 §
Den som hörs har samma rätt och skyldighet att lämna uppgifter som han eller hon skulle ha haft som vittne i en rättegång. Vid förhöret får endast sådana frågor ställas som kunnat ställas vid ett vittnesförhör i domstol. Kommissionen skall före förhöret erinra om vad förhöret avser och upplysa om sanningsplikten och om att förhöret sker under straffansvar samt, när det finns skäl för det, om rätten att vägra yttra sig.
Ett förhör hos kommissionen får gälla även uppgifter som avses i 2 kap. 1 eller 2 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse till vilken det hänvisas i dessa paragrafer. Den myndighet i vars verksamhet en sådan uppgift har inhämtats skall då anses ha lämnat sitt tillstånd till detta.
Om den som skall höras vägrar att yttra sig eller att besvara en fråga och inte har något giltigt skäl för detta, får kommissionen före honom eller henne vid vite att fullgöra sin skyldighet.
Ett förhör skall dokumenteras. Den hörde har rätt att hos kommissionen ta del av det dokumenterade förhöret.
Den som hörs har samma rätt och skyldighet att lämna uppgifter som han eller hon skulle ha haft som vittne i en rättegång. Vid förhöret får endast sådana frågor ställas som kunnat ställas vid ett vittnesförhör i domstol. Kommissionen ska före förhöret erinra om vad förhöret avser och upplysa om sanningsplikten och om att förhöret sker under straffansvar samt, när det finns skäl för det, om rätten att vägra yttra sig.
Ett förhör hos kommissionen får gälla även uppgifter som avses i 15 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)eller någon bestämmelse till vilken det hänvisas i dessa paragrafer. Den myndighet i vars verksamhet en sådan uppgift har inhämtats ska då anses ha lämnat sitt tillstånd till detta.
Om den som ska höras vägrar att yttra sig eller att besvara en fråga och inte har något giltigt skäl för detta, får kommissionen förelägga honom eller henne vid vite att fullgöra sin skyldighet.
Ett förhör ska dokumenteras. Den hörde har rätt att hos kommissionen ta del av det dokumenterade förhöret.
7 §
Om det vid förhör har kommit fram någon uppgift som det gäller sekretess för hos kommissionen enligt sekretesslagen (1980:100), får kommissionen besluta att
Om det vid förhör har kommit fram någon uppgift som det gäller sekretess för hos kommissionen enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får
uppgiften inte får röjas. kommissionen besluta att uppgiften inte får röjas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.86. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)
Härigenom föreskrivs att 36 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
36 §
Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om företagets angelägenheter.
Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekre-tesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.87. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess följer av sekretesslagen(1980:100).
Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.88. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 25 § och 5 kap. 9 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
25 §1
En ansökan om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning av någon som befinner sig i Sverige handläggs av åklagare. Av ansökan ska det framgå under vilken tid åtgärden önskas och sådana uppgifter som behövs för att åtgärden ska kunna genomföras. Åklagaren ska genast pröva om det finns förutsättningar för åtgärden och i sådant fall ansöka om rättens tillstånd till åtgärden.
Upptagningar och uppteckningar behöver inte granskas enligt 27 kap. 24 § rättegångsbalken. Upptagningar och uppteckningar får bevaras efter det att ärendet om rättslig hjälp har avslutats och återredovisning skett enligt 2 kap. 17 § endast om detta är tillåtet enligt 27 kap. 24 § rättegångsbalken.
I fråga om underrättelse till enskild enligt 27 kap.31-33 §§rättegångsbalken ska bestämmelserna i 27 kap. 31 § andra stycket och 33 § andra och tredje styckena samma balk inte tillämpas. Underrättelse ska lämnas så snart det kan ske efter det att åtgärden enligt första stycket har avslutats. Underrättelsen ska, utöver vad som följer av 27 kap. 33 § första stycket rättegångsbalken, skjutas upp om sekretess gäller enligt 5 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100). Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att åtgärden avslutades, får underrättelsen underlåtas. Underrättelse ska inte lämnas om utredningen gäller brott som motsvarar brott som anges i 27 kap. 33 § tredje stycket rättegångsbalken.
I fråga om underrättelse till en enskild enligt 27 kap.31-33 §§rättegångsbalken ska bestämmelserna i 27 kap. 31 § andra stycket och 33 § andra och tredje styckena samma balk inte tillämpas. Underrättelse ska lämnas så snart det kan ske efter det att åtgärden enligt första stycket har avslutats. Underrättelsen ska, utöver vad som följer av 27 kap. 33 § första stycket rättegångsbalken, skjutas upp om sekretess gäller enligt 18 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att åtgärden avslutades, får underrättelsen underlåtas. Underrättelse ska inte lämnas om utredningen gäller brott som motsvarar brott som anges i 27 kap. 33 § tredje stycket rättegångsbalken.
1 Senaste lydelse 2007:982.
5 kap.
9 §
För utlämnande av uppgifter i ärenden om rättslig hjälp gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).
För utlämnande av uppgifter i ärenden om rättslig hjälp gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen(2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.89. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete
Härigenom föreskrivs att 2 kap.6 och 8 §§ samt 4 kap. 3 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
6 §1
Behörig svensk myndighet får, när det är nödvändigt för genomförande av internationellt tullsamarbete enligt denna lag, på eget initiativ eller efter ansökan lämna ut uppgifter till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt sekretesslagen (1980:100).
Behörig svensk myndighet får, när det är nödvändigt för genomförande av internationellt tullsamarbete enligt denna lag, på eget initiativ eller efter ansökan lämna ut uppgifter till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Första stycket gäller endast uppgifter som är tillgängliga för myndigheten inom dess verksamhetsområde.
8 §2
Har behörig svensk myndighet översänt uppgift till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, är den skyldig att på begäran av den person som uppgiften rör underrätta denna om vilken utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation uppgiften översänts till och för vilket ändamål.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas, om det är uppenbart obehövligt eller om det kan befaras att underrättelsen skulle försvåra genomförandet av utländsk myndighets eller mellanfolklig organisations utredning eller beslut i ärendet.
Underrättelse behöver inte heller lämnas om uppgiften omfattas av sekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).
Underrättelse behöver inte heller lämnas om uppgiften omfattas av sekretess enligt 18 kap.1–3 §§offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
4 kap.
3 §
En behörig svensk myndighet får i en pågående utredning om
En behörig svensk myndighet får i en pågående utredning om
1 Senaste lydelse 2005:789. 2 Senaste lydelse 2005.789.
överträdelse av tullbestämmelse begära att få ta del av uppgifter i en annan stat. För sådana uppgifter gäller bestämmelserna i sekre-tesslagen (1980:100) samt sådana villkor för uppgifternas användning som avses i 2 §.
överträdelse av tullbestämmelse begära att få ta del av uppgifter i en annan stat. För sådana uppgifter gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) samt sådana villkor för uppgifternas användning som avses i 2 §.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.90. Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 3 kap. 11 § och 4 kap. 18 §tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna åt en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska dokument som avses i 2 § till och från tulldatasystemet.
Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
3 kap.
11 §
Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
4 kap.
18 §
Den som i verksamhet vid tullager, frizon eller frilager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om
Den som i verksamhet vid tullager, frizon eller frilager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har
någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.91. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Den officiella statistiken skall framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för fysiska och juridiska personers intressen.
Bestämmelser om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Den officiella statistiken ska framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för fysiska och juridiska personers intressen.
Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skydd mot kränkning av enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.92. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §1
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer, beteckning för fastighet samt uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp.
I verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälningar enligt ärvdabalken får vid sökning i skattedatabasen endast uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen användas som sökbegrepp. Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får dessutom uppgift om namn och person- eller samordningsnummer användas som sökbegrepp.
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer, beteckning för fastighet samt uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) användas som sökbegrepp.
I verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälningar enligt ärvdabalken får vid sökning i skattedatabasen endast uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen användas som sökbegrepp. Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får dessutom uppgift om namn och person- eller samordningsnummer användas som sökbegrepp.
Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2004:1347.
2.93. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
11 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 5 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 5 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.94. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
11 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 6 § får endast uppgift om namn och personnummer samt uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 6 § får endast uppgift om namn och personnummer samt uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.95. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 29 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
29 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 24 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekre-tesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 24 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Efter utgången av det tredje året efter det att ett mål avslutats får endast utslagets nummer användas som sökbegrepp i betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen i fråga om uppgifter om utslag i målet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.96. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 § lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
9 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.97. Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a §, 12 kap.7 och 10 §§, 15 kap. 3 § och 16 kap. 4 §socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
1 a §1
Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av sekre-tesslagen (1980:100). Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.
Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och avoffentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.
12 kap.
7 §
Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.
Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna
Socialnämnden ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.
Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna
1. uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten, och
2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.
Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretess-
Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 3 § offentlighets- och sek-
1 Senaste lydelse 2003:407.
lagen (1980:100).retesslagen(2009:000).
10 §2
Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Av 14 kap. 2 § femte–sjunde styckena samma lag följer att sekretess även i vissa andra fall inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Detsamma gäller enligt sistnämnda paragraf nionde stycket uppgifter som behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i det stycket.
Av 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Av 10 kap. 21–23 §§ samma lag följer att sekretess även i vissa andra fall inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Detsamma gäller enligt 10 kap. 19 § samma lag uppgifter som behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i den paragrafen.
Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnas
1. uppgifter om huruvida någon visats i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,
2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning.
15 kap.
3 §
I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen(1980:100).
I det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekre-tesslagen (2009:000).
16 kap.
4 §3
Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §, föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 §, förbud enligt 13 kap. 7 § samt överflyttning av ärende enligt 16 kap. 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 §
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 kap. 7–11 §§
2 Senaste lydelse 2008:329. 3 Senaste lydelse 2007:174.
sekretesslagen (1980:100). offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §, om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 §, och om förbud enligt 13 kap. 7 § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.98. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
I fråga om utlämnande av personuppgifter som finns inom socialtjänsten gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
I fråga om utlämnande av personuppgifter som finns inom socialtjänsten gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.99. Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)
Härigenom föreskrivs att 26 § revisorslagen (2001:883) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.100. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 a § lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 6 a §1
Frågor om utlämnande av en journalhandling enligt 4 a § prövas av den som är ansvarig för patientjournalen. Anser den ansvarige att journalhandlingen eller någon del av den inte bör lämnas ut, ska han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till Socialstyrelsen för prövning.
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt första stycket gäller i tillämpliga delar 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt första stycket gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2008:358.
2.101. Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
5 §1
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 eller utsetts till skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om yrkeshemligheter eller arbetsförfaranden eller i övrigt om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekre-tesslagen (1980:100)i stället för vad som sägs i första stycket. I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första stycket. I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 10 kap. 1–14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2009:59.
2.102. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 18 §, 4 kap. 2 § och 6 kap. 2 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
18 §
Den som fastställer nationella nummerplaner skall hålla dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 2 kap. 2 § sekre-tesslagen (1980:100).
Den som fastställer nationella nummerplaner ska hålla dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
4 kap.
2 §
Den som i samband med förhandling som avses i 1 § får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till. I det allmännas verksamhet tillämpas sekretesslagen (1980:100).
Den som i samband med förhandling som avses i 1 § får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller tillgång till. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
6 kap.
2 §
I fråga om behandling av personuppgifter vid tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster samt vid abonnentupplysning gäller personuppgiftslagen (1998:204), om inte annat följer av denna lag.
Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.
I det allmännas verksamhet skall sekretesslagen (1980:100) tillämpas i stället för 20–23 §§.
I det allmännas verksamhet ska offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) tillämpas i stället för 20–23 §§.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.103. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
19 §
Enskildas förhållanden till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Enskildas förhållanden till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.104. Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
7 §1
När muntlig förhandling hålls i mål om isolering enligt 5 kap. 1 § eller fortsatt isolering enligt 5 kap. 5 § skall länsrätten höra lämplig sakkunnig, om det inte är uppenbart obehövligt.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen skall för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den smittade som behövs för en sakkunnigs uppdrag.
När muntlig förhandling hålls i mål om isolering enligt 5 kap. 1 § eller fortsatt isolering enligt 5 kap. 5 § ska länsrätten höra lämplig sakkunnig, om det inte är uppenbart obehövligt.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen ska för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1–5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den smittade som behövs för en sakkunnigs uppdrag.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:251.
2.105. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
10 §
Enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalkenskall inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalkenska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att vad som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.106. Förslag till lag om ändring i produktsäkerhetslagen (2004:451)
Härigenom föreskrivs att 35 § produktsäkerhetslagen (2004:451) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35 §
Den som har tagit befattning med ett ärende som gäller tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad denne har fått veta om någons affärs- eller driftsförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.107. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd
Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
30 §
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 725/20041 eller har utsetts till skyddschef får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om
1. sjöfartsskyddet ombord på fartyg eller i hamnanläggningar,
2. yrkeshemligheter eller arbetsförfaranden,
3. enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden, eller
4. förhållanden av betydelse för rikets säkerhet. Den som har utfört kroppsvisitation eller annan undersökning enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekre-tesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första och andra styckena.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första och andra styckena.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 EUT L 129, 29.4.2004, s. 6 (Celex 32004R0725).
2.108. Förslag till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § järnvägslagen (2004:519) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
1 §
En infrastrukturförvaltare är skyldig att behandla en ansökan om infrastrukturkapacitet från den som enligt 5 kap. har rätt att utföra eller organisera trafik på svenska järnvägsnät och att på ett konkurrensneutralt och icke- diskriminerande sätt mot avgift tilldela denne infrastrukturkapacitet i enlighet med bestämmelserna i denna lag.
En infrastrukturförvaltare får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja uppgifter som sökanden i samband med ansökan tillhandahåller om sina affärs- och driftförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas sekretesslagen (1980:100).
Vid tilldelandet av infrastrukturkapacitet skall förvaltaren iaktta den tidsplan för tilldelningsförfarande som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.
En infrastrukturförvaltare får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja uppgifter som sökanden i samband med ansökan tillhandahåller om sina affärs- och driftförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vid tilldelandet av infrastrukturkapacitet ska förvaltaren iaktta den tidsplan för tilldelningsförfarande som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.109. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om rätt att ta del av miljöinformation hos fiskevårds- och viltvårdsområdesföreningar, vattenförbund och andra enskilda organ, om informationen avser sådan av det enskilda organet bedriven verksamhet som innebär fullgörande av offentlig förvaltningsuppgift.
Lagen gäller dock inte för sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 8 eller 9 § sekretesslagen (1980:100).
Lagen gäller dock inte för sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 3, 4 eller 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.110. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott
Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Ett rättsintyg får inte utfärdas utan den enskildes samtycke, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Ett rättsintyg som avser en målsägande får utfärdas utan samtycke
1. vid misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år,
2. vid misstanke om försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168),
3. vid misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, mot någon som inte har fyllt arton år, eller
4. om uppgifter, för vilka gäller sekretess enligt 7 kap. 1 c § sekre-tesslagen (1980:100) eller tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, har lämnats ut till polismyndighet eller åklagarmyndighet efter samtycke från målsäganden.
4. om uppgifter, för vilka gäller sekretess enligt 25 kap.1–5 §§offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, har lämnats ut till en polismyndighet eller en åklagarmyndighet efter samtycke från målsäganden.
Ett rättsintyg som avser den som är misstänkt för brott får utfärdas utan samtycke
1. i samband med kroppsbesiktning enligt 28 kap. rättegångsbalken, eller
2. om annan undersökning än kroppsbesiktning har ägt rum och det föreligger misstanke om sådant brott som avses i andra stycket 1–3.
7 §2
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § sekretesslagen (1980:100) eller där personalen omfattas av tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap.1–5 §§offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller där personalen omfattas av tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om
1 Senaste lydelse 2006:861. 2 Senaste lydelse 2006:861.
på hälso- och sjukvårdens område skall det till Rättsmedicinalverket utan hinder av sekretessen eller tystnadsplikten lämnas ut sådana uppgifter som behövs för att utfärda ett rättsintyg om
1. det begärs av Rättsmedicinalverket, och
2. uppgifterna angår misstanke om sådant brott som avses i 5 § andra stycket 1–3.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter till polismyndighet och åklagarmyndighet i vissa fall finns i 14 kap. 2 § sekretesslagen.
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska det till Rättsmedicinalverket utan hinder av sekretessen eller tystnadsplikten lämnas ut sådana uppgifter som behövs för att utfärda ett rättsintyg om
1. det begärs av Rättsmedicinalverket, och
2. uppgifterna angår misstanke om sådant brott som avses i 5 § andra stycket 1–3.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter till polismyndighet och åklagarmyndighet i vissa fall finns i 10 kap. 16–26 §§ offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.111. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter. För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter. För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.112. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 46 § och 10 kap. 18 §aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
46 §1
Revisorn är skyldig att lämna en medrevisor, en ny revisor, en lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.
Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorn i ett aktiebolag i vilket staten äger samtliga aktier är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till Riksrevisionen.
10 kap.
18 §2
Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, en annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.
Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Lekmannarevisorn i ett aktiebolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upp-
Lekmannarevisorn i ett aktiebolag som omfattas av 2 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upp-
1 Senaste lydelse 2006:373. 2 Senaste lydelse 2006:373.
lysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
lysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.113. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §1
Sådana uppgifter om den dömde som behövs för genomförandet av en utredning enligt 10 § skall lämnas ut från en verksamhet där sekretess annars gäller enligt 7 kap. 1 c §, 4 § första och tredje styckena eller 21 § sekretesslagen (1980:100).
Sådana uppgifter om den dömde som behövs för genomförandet av en utredning enligt 10 § ska lämnas ut från en verksamhet där sekretess annars gäller enligt 25 kap. 1–5 §§, 26 kap. 1 § eller 35 kap. 15 eller 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:252.
2.114. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Med säkerhetsskydd avses
1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet och
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) och som rör rikets säkerhet och
3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.115. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen har fått kännedom om någons affärs- eller driftförhållanden eller transportskydd, får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.116. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster
Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
42 §
Den som deltar eller har deltagit i en undersökning eller andra åtgärder enligt 41 § får inte obehörigen avslöja eller utnyttja information som vid undersökningen kommit fram om enskildas affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.117. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (2006:496) om blodsäkerhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 §1
Den som tillhör eller har tillhört personal inom enskilt bedriven blodverksamhet som rör insamling och kontroll av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid tillverkning av läkemedel eller medicintekniska produkter får inte obehörigen röja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om en enskild givares hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
1 Senaste lydelse 2007:1130.
2.118. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 1 eller 2 har upphört att gälla, skall körkort, pass eller andra identitetshandlingar som omfattas av förordnandet lämnas in till beslutsmyndigheten.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 3 har upphört att gälla, skall Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen skall anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokföringsdatabasen utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt sekre-tesslagen (1980:100), skall Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsdatabasen ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 1 eller 2 har upphört att gälla, ska körkort, pass eller andra identitetshandlingar som omfattas av förordnandet lämnas in till beslutsmyndigheten.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 3 har upphört att gälla, ska Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokföringsdatabasen utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), ska Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsdatabasen ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.119. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §
Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller har utsetts till skyddschef för en hamn får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om
1. skyddet i hamnen,
2. yrkeshemligheter eller arbetsförfaranden,
3. enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden, eller
4. förhållanden av betydelse för rikets säkerhet. Den som har utfört undersökning enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekre-tesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första och andra styckena.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första och andra styckena.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.120. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
Om det bedöms nödvändigt för att skydda mot ett internationellt hot mot människors hälsa skall Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting lämna uppgifter till Världshälsoorganisationen och till berörda utländska myndigheter även om de är sekretessbelagda enligt sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om skydd mot kränkning av enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting får oavsett bestämmelserna i 33 § personuppgiftslagen överföra personuppgifter till Världshälsoorganisationen och tredje land för att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Uppgifter som rör någons hälsa får behandlas helt eller delvis automatiserat, om det är nödvändigt för att en myndighet, en kommun eller ett landsting skall kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
Om det bedöms nödvändigt för att skydda mot ett internationellt hot mot människors hälsa ska Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting lämna uppgifter till Världshälsoorganisationen och till berörda utländska myndigheter även om de är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skydd mot kränkning av en enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting får oavsett bestämmelserna i 33 § personuppgiftslagen överföra personuppgifter till Världshälsoorganisationen och tredje land för att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Uppgifter som rör någons hälsa får behandlas helt eller delvis automatiserat, om det är nödvändigt för att en myndighet, en kommun eller ett landsting ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.121. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller Försvarsmaktens ledning får behandla personuppgifter bara i enlighet med instruktioner från Försvarsmakten.
Det skall finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarsmaktens räkning. I det avtalet skall det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarsmakten och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket.
Det ska finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarsmaktens räkning. I det avtalet ska det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarsmakten och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.122. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller Försvarets radioanstalts ledning får behandla personuppgifter bara i enlighet med instruktioner från Försvarets radioanstalt.
Det skall finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarets radioanstalts räkning. I det avtalet skall det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarets radioanstalt och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket.
Det ska finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarets radioanstalts räkning. I det avtalet ska det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarets radioanstalt och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.123. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §
Den som är eller har varit knuten till ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.124. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 §
Om det gäller sekretess enligt 2 kap. 1 eller 2 §, 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 §sekretesslagen (1980:100) för uppgifter som avses i 17 §, ska en underrättelse enligt 16 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) för uppgifter som avses i 17 §, ska en underrättelse enligt 16 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Har det på grund av sekretess enligt första stycket inte kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att det ärende i vilket åtgärden vidtogs avslutades, får underrättelsen underlåtas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.125. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler
Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 §
Den som tillhör eller har tillhört personal inom en enskilt bedriven vävnadsinrättning där det sker tillvaratagande och kontroll av mänskliga vävnader och celler avsedda att användas vid tillverkning av läkemedel avsedda för användning på människor, får inte obehörigen röja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om en enskild givares hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
I verksamhet inom den enskilda hälso- och sjukvården tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekre-tesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.126. Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 7 kap. 5 §, 8 kap. 1 § och 10 kap. 2 §patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Bestämmelser om rätten att ta del av handlingar och uppgifter inom den allmänna hälso- och sjukvården finns i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om rätten att ta del av handlingar och uppgifter inom den allmänna hälso- och sjukvården finns i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
7 kap.
5 §
Personuppgifter som behandlas för de ändamål som anges i 4 § får också behandlas för ändamålen
1. framställning av statistik,
2. forskning inom hälso- och sjukvården,
3. utlämnande till den som ska använda uppgifterna för ändamål som anges i 1 och 2 eller i 4 §, och 4. fullgörande av annan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning än den som anges i 15 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
4. fullgörande av någon annan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning än den som anges i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
8 kap.
1 §
Att en myndighet inom allmän hälso- och sjukvård under vissa förutsättningar är skyldig att lämna ut journalhandlingar och andra handlingar och uppgifter till en patient, framgår av tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Att en myndighet inom allmän hälso- och sjukvård under vissa förutsättningar är skyldig att lämna ut journalhandlingar och andra handlingar och uppgifter till en patient, framgår av tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
10 kap.
2 §
Socialstyrelsens beslut om att avslå en ansökan om förstöring av en patientjournal enligt 8 kap. 4 § första stycket, samt i fråga om omhänder-
tagande eller återlämnande av patientjournaler enligt 9 kap. 1 och 2 §§, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 8 kap. 2 § andra stycket gäller i tillämpliga delar 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 8 kap. 2 § andra stycket gäller i tillämpliga delar 6 kap.7–11 §§offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vid sådan behandling av personuppgifter som avses i 1 kap. 4 § finns ytterligare bestämmelser om överklagande i 51–53 §§personuppgiftslagen (1998:204).
Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.127. Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:567) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
12 §
Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner.
Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället 14 kap.7, 9 och 10 §§sekretesslagen (1980:100).
Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället 10 kap.11–14 §§ och 12 kap. 2 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
3. Ärendet och dess beredning
Regeringen tillkallade den 16 april 1998 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100) m.m. (dir. 1998:32). Kommittén, som antog namnet Offentlighets- och sekretesskommittén, avlämnade delbetänkandet Offentlighetsprincipen och den nya tekniken (SOU 2001:3) i januari 2001, delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) i oktober 2002, huvudbetänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99) i oktober 2003 och slutbetänkandet Insyn och sekretess – i statliga företag – i internationellt samarbete (SOU 2004:75) i juni 2004.
Det första delbetänkandet har resulterat i ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) som trädde i kraft den 1 januari 2003 (prop. 2001/02:70, bet. 2001/02:KU17, prot. 2001/02:81, bet. 2002/03:KU5, rskr. 2002/03:7). Avsnitt 6, 7, 14 och 15 i huvudbetänkandet och avsnitt 3.7 i slutbetänkandet har lett till i ändringar i sekretesslagen som trädde i kraft den 1 oktober respektive den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:161, bet. 2005/06:KU35, rskr. 2005/06:336 och prop. 2005/06:162, bet. 2005/06:KU36, rskr. 2005/06:340).
I detta lagstiftningsärende behandlas delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar, i vilket kommittén har föreslagit att 15 kap. sekretesslagen (1980:100) och arkivlagen (1990:782) ska slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar. Vidare behandlas avsnitt 3.1–3.5.1, 3.6–3.8, 4 och 9 i huvudbetänkandet Ny sekretesslag, dvs. kommitténs förslag till en redaktionell omarbetning av sekretesslagen, kommitténs bedömningar och förslag avseende sekretessbestämmelsernas skaderekvisit och kommitténs förslag till en teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering. Regeringen har för avsikt att behandla kommitténs resterande förslag och bedömningar i annat sammanhang.
En sammanfattning av de förslag i respektive betänkande som behandlas i detta lagstiftningsärende finns i bilaga 1–2. Betänkandenas lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 3–4. Betänkandena har remissbehandlats. Förteckningar över remissinstanserna finns i bilaga 5–6. Sammanställningar av remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju 2002/8074/L6 och Ju2003/9737/L6).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 30 oktober 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10.
Lagrådets yttrande innehåller bl.a. förslag till redaktionella ändringar av lagtexten. I den mån dessa förslag har följts, helt eller med vissa justeringar, kommenteras de inte i det följande. Lagrådet synpunkter i övrigt behandlas i avsnitt 6–8, 9.2.2, 9.5, 9.6, 9.7.2, 9.8, 10.1, 10.2.2, 11, 13 och 14.2.
I avsnitt 2.2–2.126 förslås ändringar i ett antal lagar av innebörd att hänvisningar till sekretesslagen ska ändras till att avse offentlighets- och
sekretesslagen. Eftersom sådana ändringar är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse har Lagrådets yttrande inte inhämtas över dessa förslag.
4. Den nuvarande regleringen
4.1. Grundlagarna och sekretesslagen
Rätten att ta del av allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt, exempelvis genom yttrande- och meddelarfrihet för tjänstemän, genom domstolsoffentlighet och genom offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden. När det mer allmänt talas om offentlighetsprincipen åsyftas dock i första hand reglerna om allmänna handlingars offentlighet.
Principen att alla medborgare har rätt att ta del av myndigheternas handlingar infördes i Sverige år 1766. De grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingar finns i numera 2 kap. TF. Även om rätten att ta del av allmänna handlingar från början sågs som en garanti för att få tillgång till källmaterial för tryckta skrifter har den också andra syften.
Rätten att ta del av allmänna handlingar är ett viktigt medel för kontroll av offentliga organs verksamhet. Myndigheternas vetskap om att deras handlingar kan komma att granskas medför att de anstränger sig för att handlägga mål och ärenden korrekt. Handlingsoffentlighetens har således bl.a. till syfte att garantera rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen och folkstyret. Handlingsoffentligheten har emellertid även ett vidare syfte. Enligt 2 kap. 1 § TF ska varje medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör således en del av den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten och anses utgöra en av förutsättningarna för den fria demokratiska åsiktsbildningen. Insamling av information som skett på det allmännas bekostnad kan vidare användas av exempelvis forskare, företag m.fl. t.ex. i kommersiellt syfte. Handlingsoffentligheten fyller således ett syfte som informationsförsörjare i vid mening.
Den närmare regleringen av i vilka fall en handling är allmän finns i 2 kap. 3–11 §§ TF. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är enligt huvudregeln allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket andra meningen). I 3 § andra och tredje styckena regleras när en upptagning ska anses vara förvarad hos en myndighet.
Vissa undantag från huvudregeln om vad som utgör allmänna handlingar finns i 2 kap. 4 och 9–11 §§ TF. Exempelvis anses normalt inte utkast till beslut eller minnesanteckningar inför en föredragning vara
allmänna handlingar, såvida de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 §).
Med myndighet avses de organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. Regeringen, ämbetsverken, domstolarna och de kommunala nämnderna är exempel på myndigheter. Däremot är inte bolag eller föreningar och stiftelser myndigheter även om staten eller en kommun helt äger eller bestämmer över dem. Vissa sådana juridiska personer jämställs dock med myndigheter i offentlighetshänseende genom bestämmelser i sekretesslagen. Med myndighet likställs enligt 2 kap. 5 § TF riksdagen och beslutande kommunal församling.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § första stycket TF begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att förebygga eller beivra brott,
5. det allmännas ekonomiska intresse,
6. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller
7. intresset att bevara djur- eller växtart. En sådan begränsning ska enligt paragrafens andra stycke anges noga i en bestämmelse i en särskild lag, eller, om så i ett visst fall anses lämpligare, i en annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Den särskilda lag som avses i 2 kap. 2 § TF är sekretesslagen. Tillämpningsföreskrifter finns i sekretessförordningen (1980:657).
Utan hinder av 2 kap. 2 § andra stycket TF får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medge att en viss handling lämnas ut (2 kap. 2 § tredje stycket TF). Såväl riksdag som regering har enligt sekretesslagen vissa möjligheter att besluta om dispens från annars gällande sekretess.
Sekretess innebär enligt 1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. En bestämmelse om sekretess medför således både tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa bestämmelsen och handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen. Detta innebär att sekretess utgör en begränsning inte bara av rätten att ta del av allmänna handlingar utan också av yttrandefriheten enligt regeringsformen.
En anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling får bara göras på en handling som omfattas av en sekretessbestämmelse. I anteckningen ska tillämplig sekretessbestämmelse anges (2 kap. 16 § TF). Närmare bestämmelser om s.k. hemligstämpling finns i 15 kap. 3 § sekretesslagen.
Bestämmelser om hur en begäran om utfående av allmänna handlingar ska hanteras finns i 2 kap. 12–15 §§ TF. En begäran att få ta del av en allmän handling ska göras hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran ska prövas av den myndigheten. Om särskilda skäl föranleder det får i en sekretessbestämmelse föreskrivas att prövningen vid tillämp-
ningen av bestämmelsen ska ankomma på någon annan myndighet (2 kap. 14 § första stycket första–tredje meningarna TF). En sådan bestämmelse finns i 2 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva fråga om utlämnande (2 kap. 14 § första stycket fjärde meningen TF). Sådana bestämmelser finns i 7 § sekretessförordningen.
Av 2 kap. 15 § första stycket TF följer att om annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran om att få ta del av en allmän handling eller lämnar ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd ska föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol. Av 2 kap. 15 § andra stycket TF följer att det i sekretesslagen närmare ska anges hur talan mot sådana beslut ska föras. Sådana bestämmelser finns i 15 kap.7 och 8 §§sekretesslagen.
Av 2 kap. 17 § TF framgår att det i lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal församling får besluta att en myndighet i vissa fall kan lämna över allmänna handlingar till ett enskilt organ utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Ett sådant organ ska beträffande överlämnade handlingar jämställas med myndighet vid tillämpning av 12–16 §§.
Yttrandefriheten
Enligt 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. I 2 kap. 1 § andra stycket RF stadgas att beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § första stycket RF begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får den begränsas genom annan författning i vissa särskilt angivna fall. En begränsning av yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § andra stycket RF göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
I 12 kap. 13 § RF finns en viss uppräkning av för vilka syften yttrandefriheten får begränsas. Så får ske av hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringslivet begränsas. I övrigt får begränsningar i yttrandefriheten bara göras om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Som nämns ovan innebär en bestämmelse om sekretess inte bara handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen utan även tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa den. I det avseendet innebär sekretessbestämmelserna en begränsning av den grundlagsstadgade yttrandefriheten.
I förarbetena till sekretesslagen konstaterade föredraganden att regleringen i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen uppvisar olikheter. Tryckfrihetsförordningen innehåller en uttömmande uppräkning av de ändamål för vilka handlingsoffentligheten får begränsas. I regeringsformen uppställs ett generellt krav på särskilt viktiga skäl för begränsningar av yttrandefriheten kompletterat med en exemplifierande uppräkning av tillåtna begränsningsändamål. Föredraganden anförde dock att regeringsformens föreskrifter om begränsningar i yttrandefriheten i vart fall inte ger mindre utrymme för sekretess än tryckfrihetsförordningens regler om handlingssekretess (prop. 1979/80:2 Del A s. 66 f.). Regeringsformens och tryckfrihetsförordningen reglering ansågs således inte utgöra något hinder mot en gemensam reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt i sekretesslagen.
Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid fått kännedom om uppgiften. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns bestämmelser som är tillämpliga utöver föreskrifterna om sekretess i sekretesslagen. Det finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt för andra personkategorier än de som anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen i andra lagar. Som exempel kan nämnas den tystnadsplikt som följer av 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
När någon utnyttjar sin yttrandefrihet i de medier som tryckfrihetförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen omfattar blir bestämmelserna i de grundlagarna tillämpliga.
Enligt 1 kap. 1 § andra stycket TF står det varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som intagits i tryckfrihetsförordningen till skydd för enskild och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst.
Enligt samma paragrafs tredje stycke ska det också stå envar fritt att, i alla de fall då inte annat är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen, meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om det finns en särskild redaktion för skriften, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.
Enligt 1 kap. 5 § TF är tryckfrihetsförordningen tillämplig på skrifter som framställts i tryckpress. Med tryckt skrift avses i tryckfrihetsförordningens mening även skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om utgivningsbevis gäller för skriften eller den är försedd med dels beteckning som utvisar att den är mångfaldigad, dels, i anslutning därtill, tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat den och om ort och år för mångfaldigandet. En bild anses utgöra en skrift även om den inte åtföljs av en text.
Av 1 kap. 6 § TF följer att en tryckt skrift, för att anses som en sådan i tryckfrihetsförordningens mening, ska vara utgiven. En skrift anses utgiven då den blivit utlämnad för försäljning eller för spridning på annat sätt. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för alla.
Av 13 kap. 1 och 6 §§ TF följer att grundlagsskyddet inte bara gäller för skrifter som trycks i Sverige. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap. 1 § andra och tredje styckena TF gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands men utgivna i Sverige. Rätten att meddela uppgifter enligt nämnda pararafs tredje stycke gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands och utgivna i Sverige men som huvudsakligen är avsedda för spridning utomlands. Rätten att meddela uppgifter enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF gäller också beträffande skrifter som inte är utgivna i Sverige, oavsett om de trycks inom eller utom landet.
Vissa medier som inte skyddas av tryckfrihetsförordningen skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Av 1 kap. 1 § första stycket YGL följer att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Enligt 1 kap. 2 § YGL är varje svensk medborgare tillförsäkrad en rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgift i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar.
Yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor och som är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Med sådana sändningar av radioprogram avses även tillhandahållande av direktsända och inspelade program ur en databas. Detta framgår av 1 kap. 6 § första stycket YGL. Med kravet att sändningen ska vara riktad till allmänheten menas att sändningen ska vara riktad till vem som helst som önskar ta emot den utan särskild begäran från mottagaren. Traditionella ljudradio- och TV-sändningar faller in under denna regel.
Av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL följer att grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpas också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor
1. på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, direkt genom överföring eller indirekt genom framställning av en teknisk upptagning, en skrift eller en bild eller
2. annars, enligt överenskommelser i förväg, tillhandahåller allmänheten information som överförs direkt ur en sådan databas som anges i 1.
Med formuleringen ”på särskild begäran” avses att överföringen startas av mottagaren. Vad som sägs i 1 kap. 9 § första stycket YGL gäller enligt samma paragrafs andra stycke också annan som har utgivningsbevis för sådan verksamhet.
Yttrandefrihetsgrundlagen är i första hand tillämplig på radioprogram och överföringar ur databaser som utgår från Sverige. Vid sådana sändningar och överföringar gäller samtliga regler i grundlagen. Enligt 10 kap. 2 § YGL gäller visst skydd enligt grundlagen även radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige och sådana tekniska upptagningar som inte lämnas ut för spridning i Sverige, oavsett om upptagningen har framställts inom eller utom landet. Exempelvis gäller bl.a. rätten att meddela uppgifter även sådana program och upptagningar.
Regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det som skrivs på exempelvis en hemsida eller en blogg på internet omfattas av skyddsbestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om hemsidan eller bloggen omfattas av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL eller av ett sådant utgivningsbevis som avses i paragrafens andra stycke. Om yttrandefrihetsgrundlagen inte är tillämplig omfattas det som skrivs på hemsidan eller bloggen av bestämmelserna om skydd för yttrandefriheten enligt regeringsformen. Som nämns tidigare kan yttrandefriheten inskränkas genom bestämmelser om tystnadsplikt i lag eller, efter bemyndigande i lag, i annan författning. För den som är offentliganställd innebär sekretessbestämmelserna i sekretesslagen inte bara förbud att lämna ut sekretessbelagda handlingar utan de utgör även sådana tystnadspliktsbestämmelser som avses i regeringsformen.
Den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen är inte absolut. Vissa undantag från denna rätt anges direkt i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen och vissa undantag anges i sekretesslagen med stöd av nämnda grundlagar. Undantagen från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i de medier de båda grundlagarna omfattar är bl.a. följande.
Om någon genom att lämna sådant meddelande som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket TF eller 1 kap. 2 § YGL, eller, utan att svara enligt 8 kap. TF eller 6 kap. YGL, medverkar till framställning som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare, eller medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman, eller genom att uppträda i radioprogrammet, och därigenom gör sig skyldig till
1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott,
2. uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar eller uppsåtligt tillhandahållande av sådan handling i
strid med ett förbehåll som uppställts av en myndighet vid handlingens utlämnande, eller
3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,
gäller om ansvar för sådan gärning vad i lag är stadgat (7 kap. 3 § första stycket punkterna 1–3 TF och 5 kap. 3 § första stycket punkterna 1–3 YGL). Den särskilda lag som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL är f.n. sekretesslagen.
I 7 kap. 4 § TF anges i femton punkter vissa gärningar som, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag, ska anses som tryckfrihetsbrott. De första åtta av dessa punkterna avser gärningar som rör rikets säkerhet. I 7 kap. 5 § TF anges ytterligare gärningar som är att anse som tryckfrihetsbrott, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag. Dessa är
1. att uppsåtligen offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för envar och som personen i fråga har fått tillgång till i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämförbart förhållande,
2. att offentliggöra uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätta sådan tystnadsplikt som avses i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen,
3. att när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 4 §.
Enligt 5 kap. 1 § första stycket YGL ska de gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ TF anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.
Med stöd av 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen i vilka fall tystnadsplikt som följer av en bestämmelse om sekretess i sekretesslagen eller av en annan författning inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Om en tystnadsplikt inte finns angiven i 16 kap. 1 § sekretesslagen har således rätten att meddela och offentliggöra uppgifter företräde framför tystnadsplikten. Det sagda gäller dock med två undantag. Den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen (2 kap. 2 § sekretesslagen) inskränker, trots att den inte är omnämnd i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen, meddelarfriheten i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. På motsvarande sätt inskränker den tystnadsplikt som följer av den s.k. förundersökningssekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen meddelarfriheten både i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL och i de fall som anges i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 369 och prop. 1986/87:151 s. 186 f.).
När regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen beskrivs sägs ofta att den innebär en begränsning av den meddelarfrihet som följer av de nämnda grundlagarna. Med meddelarfrihet i mer begränsad betydelse menas den rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst till de personkategorier och organ som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. När man
i dagligt tal pratar om meddelarfriheten är det ofta denna rätt man menar. Som framgår av framställningen ovan följer dock av 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL att enskilda har en vidare rätt att lämna och offentliggöra uppgifter i de grundlagsskyddade medierna än vad som följer av 1 kap. 1§ tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL. Som framgår ovan är vidare sambandet mellan grundlagarna och sekretesslagen inte begränsat till de fall där meddelarfrihet i mer begränsad mening råder. Av detta skäl anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen att den rätt som begränsas i paragrafen är rätten att ”meddela och offentliggöra uppgifter”.
Sammantaget innebär regleringen i grundlagarna och sekretesslagen i nu aktuella avseenden att personer som är bundna av en tystnadsplikt som följer av en sekretessbestämmelse eller av en bestämmelse i annan lag än sekretesslagen som huvudregel har rätt att meddela eller offentliggöra de uppgifter som omfattas av tystnadsplikten i de medier som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen omfattar eller lämna dessa uppgifter till de personkategorier och organ som anges i 1 kap 1 § tredje stycket TF och 1 kap 2 § YGL för sådant offentliggörande. Sådan rätt föreligger dock inte i de fall som anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen eller i 7 kap. 3 § 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter innebär vidare inte något rätt att lämna ut själva den handling varav de hemliga uppgifterna framgår eller en handling som omfattas av ett av myndigheten vid dess utlämnande särskilt uppställt förbehåll i strid med förbehållet (7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 YGL).
Nämnda bestämmelser har sin grund i att sekretessbestämmelserna ger uttryck för ganska allmänna avvägningar mellan insyns- och sekretessintressena på de berörda områdena. Det innebär att önskemålet om insyn i ett särskilt fall kan vara starkare än det sekretessintresse som har föranlett den aktuella sekretessregeln. Det kan också vara så att en regel om skydd för t.ex. ett enskilt intresse ibland på ett olämpligt sätt hindrar insyn i en myndighets sätt att fullgöra sina uppgifter. Det har ansetts att offentlighetsprincipen inte skulle förverkligas till fullo om de offentliga funktionärerna i situationer av nu nämnt slag vore förhindrade att bidra med uppgifter till den allmänna debatten (prop. 1979/80:2 Del A s. 104 f).
I förarbetena till sekretesslagen anges att man kan utgå från att de tystnadsplikter som inte inskränker meddelarfriheten vid sidan av sin rättsliga funktion kommer att ha den verkan att de utövar ett psykologiskt och moraliskt tryck på de offentliga funktionärerna att vara återhållsamma med att lämna uppgifter till massmedierna. Det anges vidare att en annan viktig omständighet är att många av de uppgifter som kan komma att lämnas med stöd av meddelarfriheten sannolikt aldrig blir publicerade. En av meddelarfrihetens viktigaste funktioner är nämligen att ge medierna tillgång till bakgrundsmaterial som inte i sig självt är avsett för publicering (a.a. s. 111). Det har dock ansetts orealistiskt att bortse från att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter kan leda till oönskade konsekvenser i form av publicitetsskador. Det anses dock vara ett mindre ont att i vissa fall omständigheter som bort förtigas uppenbaras än att missförhållanden i allmän eller enskild verksamhet får fortgå opåtalade eller att den offentliga debatten i någon allmän angelägenhet
uteblir eller kommer i obalans på grund av bristande information (prop. 1975/76:204 s. 94 f.).
Ansvar
De gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1–8 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL är straffbelagda enligt bestämmelser i 18, 19 och 22 kap. brottsbalken.
För de gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 2 och 3 TF samt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 YGL kan ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma i fråga. Av den bestämmelsen följer att om någon röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning eller om han eller hon olovligen utnyttjar en sådan hemlighet, ska han eller hon dömas, om inte gärningen är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen begås av oaktsamhet döms till böter. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
En hänvisning till bestämmelserna i brottsbalken har intagits i 1 kap. 13 § sekretesslagen. Där anges dock att ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken inte ska följa om någon, vars anställning hos en statlig myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid mot 6 kap. 1 § sekretesslagen.
Hänvisningar till S4-1
- Prop. 2010/11:20: Avsnitt 7.1
4.2. Närmare om sekretesslagens reglering
Allmänna bestämmelser
Sekretesslagens allmänna bestämmelser finns i lagens första kapitel. I 1 kap. 1 § första stycket anges bl.a. att lagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud mot att lämna ut allmänna handlingar. I andra stycket definieras sekretess som förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. I paragrafens fjärde stycke anges att det i sekretesslagen finns bestämmelser om begränsning av meddelarfriheten. Som framgår av föregående avsnitt finns den regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Regleringen omfattar i vilka fall tystnadsplikter, som följer av såväl bestämmelser i sekretesslagen som av bestämmelser i andra författningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Av 1 kap. 2 § sekretesslagen följer att en uppgift som omfattas av sekretess inte får röjas för enskilda i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. På motsvarande sätt får en sekretessbelagd uppgift inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till (1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen). Enligt 1 kap. 3 § andra stycket ska vad som sägs i första stycket, i vissa bestämmelser om sekretessgenombrott och i vissa bestämmelser om överföring av sekretess, även gälla mellan olika verk-
samhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. I 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen regleras vad som gäller i förhållande till utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer.
Gäller enligt sekretesslagen förbud mot att röja en uppgift får uppgiften enligt 1 kap. 4 § första stycket sekretesslagen inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. I 1 kap. 4 § andra och tredje styckena sekretesslagen har det intagits hänvisningar till andra lagar som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja viss information. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om företagshemligheter och för revisorer finns bestämmelser om tystnadsplikt i annan lag än sekretesslagen som är tillämpliga utöver sekretesslagen.
I 1 kap. 6 § anges vilka som är bundna av sekretessen. Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften.
I förarbetena till sekretesslagen har inte närmare berörts hur en befattningshavare hos en myndighet ska tillämpa sekretessbestämmelserna i förhållande till sina arbetskamrater. Det torde dock stå klart att en befattningshavare inte har någon obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater. Å andra sidan är det tydligt att sekretesslagen inte heller kan utgöra ett hinder mot att en handläggare rådfrågar andra befattningshavare om ett ärende, åtminstone inte om detta objektivt framstår som försvarbart. Vidare måste uppgifter fritt kunna lämnas till dem som på ett eller annat sätt deltar i beredningen och avgörandet av ett ärende (JO 1983/84 s. 262).
Av 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen följer att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet i tillämpliga delar också ska gälla handlingar hos de organ som anges i bilagan till sekretesslagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som anges där. De i bilagan angivna organen ska vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndigheter. I bilagan har ett antal enskilda organ intagits. Vissa av dem har med stöd av lag fått i uppgift att i visst hänseende ägna sig åt myndighetsutövning mot enskild. Som exempel på sådana organ kan nämnas Sveriges Riksidrottsförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller fördelning av statsbidrag till idrottsverksamheten och Synskadades Riksförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller bl.a. ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund. Vissa organ har intagits i bilagan därför att de till stor del finansieras av statliga medel. Som ett exempel på ett sådant organ kan nämnas Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening.
Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet ska enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen i tillämpliga delar också gälla handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av sekretesslagen
jämställas med myndigheter. Någon motsvarande bestämmelse finns inte för statliga bolag. Det sagda innebär att offentlighetsprincipen och sekretesslagens regler bara gäller för ett statligt bolag i den mån det har intagits i bilagan till sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att Posten Aktiebolag har intagits i bilagan till sekretesslagen såvitt gäller medverkan vid val och folkomröstning, särskild postdelgivning, tullkontroll, utlämnande av körkort samt handläggning av flyttningsanmälningar.
Av 1 kap. 8 § tredje stycket följer att ett enskilt organ, som med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, förvarar sådana handlingar, ska jämställas med myndighet vid tillämpningen av sekretesslagen såvitt avser befattningen med sådana handlingar (jfr 2 kap. 17 § TF). Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar såvitt avser befattningen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
I 1 kap. 9 a § sekretesslagen finns en bestämmelse som innebär att anställda respektive uppdragsgivare i sådana organ som avses i 1 kap.8 och 9 §§sekretesslagen har, i sådan verksamhet som avses där, meddelarfrihet och meddelarskydd i förhållande till sin arbetsgivare respektive uppdragsgivare på samma sätt som om de vore anställda hos en myndighet. Verkställande direktörer, vice verkställande direktörer, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter är dock undantagna från detta förstärkta meddelarskydd. Detta beror bl.a. på att det enligt aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är möjligt att föra en skadeståndstalan enligt dessa lagar mot en sådan företrädare för bolaget som förorsakat bolaget eller föreningen skada genom ett publiceringsmeddelande. Det är även möjligt att ingripa med arbetsrättsliga åtgärder mot sådana befattningshavare (prop. 2005/06:162 s. 11 f.).
I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i allmänna handlingar. I 1 kap. 10 § sekretesslagen anges att tiden i sådana fall ska beräknas från handlingens tillkomst, om inte annat anges. I fråga om diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen. Skälet för att den yttersta sekretesstiden endast begränsas beträffande uppgifter i allmänna handlingar är att det beträffande uppgifter som inte har dokumenterats saknas en naturlig utgångspunkt för att beräkna en sekretesstid. Det anges dock i förarbetena till 1 kap. 10 § att det är självklart att regler om tidsbegränsning av handlingssekretessen också får betydelse för sekretessen i övrigt. Det kan t.ex. inte rimligen hävdas att det föreligger tystnadsplikt i fråga om uppgifter som återfinns i en handling som har blivit offentlig till följd av att den föreskrivna sekretesstiden har gått till ända. Tiden för handlingssekretessen blir därmed inte sällan avgörande för hur länge tystnadsplikt föreligger. Det betonas vidare att de i sekretessbestämmelserna angivna sekretesstiderna utgör maximitider och inte standardtider. Frågan om en handling ska lämnas ut inom den angivna sekretesstiden ska alltid avgöras med utgångspunkt i en reell prövning av skaderisken (prop. 1979/80:2 Del A s. 86 f.).
Som nämns i föregående avsnitt finns det slutligen i 1 kap. 13 § sekretesslagen en hänvisning till bestämmelsen om brott mot tystnadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbalken samt en viss begränsning av ansvaret enligt den bestämmelsen.
Sekretessbestämmelser
Sekretessbestämmelserna finns i 2–12 kap. sekretesslagen. Uppdelningen av kapitlen följer till viss del uppräkningen i 2 kap. 2 § första stycket TF av de intressen till skydd för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas.
I 2–6 kap. sekretesslagen finns sekretessbestämmelser till skydd för de allmänna intressen som anges i 2 kap. 2 § första stycket punkterna 1–5 TF, dvs. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (2 kap. sekretesslagen), rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (3 kap.), myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (4 kap.), intresset att förebygga eller beivra brott (5 kap.) och det allmännas ekonomiska intresse (6 kap.).
Sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska intressen (2 kap. 2 § första stycket 6 TF) har delats upp på tre kapitel: Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden (7 kap. sekretesslagen), Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden (8 kap.) och Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur (9 kap.).
I 10 kap. sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretess till skydd för intresset att bevara djur- eller växtart (jfr 2 kap. 2 § första stycket 7 TF).
I 11 kap. sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I 12 kap. sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m.m.
Sekretessbrytande regler
Även om utgångspunkten, som nämns ovan, är att sekretess gäller såväl mot enski1da som mellan myndigheter och till viss del även inom myndigheter måste sekretessbelagda uppgifter i vissa fall kunna lämnas både till enskilda och till andra myndigheter. Som exempel kan nämnas att tillsynsmyndigheter måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgifter i den verksamhet som tillsynsmyndigheten har att övervaka och att enskilda i vissa fall måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgifter för att kunna ta tillvara sina rättigheter. Av dessa skäl har det införts s.k. sekretessbrytande regler i sekretesslagen (jfr 1 kap. 2 § och 3 §sekretesslagen).
Enligt 1 kap. 5 § utgör sekretess inte hinder mot att uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Vidare har i vissa fall sekretessbrytande regler införts direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 9 kap. 17 § femte–åttonde styckena).
Vissa mer generella sekretessbrytande bestämmelser har samlats i 14 kap. sekretesslagen. Här nämns bara vissa av dem. Av 1 § framgår att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till regeringen eller riksdagen. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I 2 § finns ett flertal sekretessbrytande bestämmelser. Sekretess hindrar bl.a. inte att uppgift lämnas till myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer (första stycket tredje punkten) . Under vissa förutsättningar hindrar sekretess inte heller att uppgifter lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brott (2 § fjärde–nionde styckena). Enligt den s.k. generalklausulen (3 § första stycket) får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vissa undantag från generalklausulens tillämpningsområde finns i 3 § andra stycket. Av 4 § följer att sekretess till skydd för enskild som huvudregel inte gäller mot den enskilde själv och att den enskilde också som huvudregel kan efterge sekretessen. Enligt 8 § får regeringen, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, för särskilt fall förordna om undantag från sekretess när det är påkallat av synnerliga skäl. Det finns vidare vissa möjligheter att lämna ut en sekretessbelagd uppgift till enskild med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den (9 och 10 §§).
Särskilda bestämmelser om undantag från sekretess avseende miljöinformation finns i 11 §.
Närmare om sekretessbestämmelsernas konstruktion
En sekretessbestämmelse brukar bestå av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämplighet. Det är rekvisit som anger föremålet för sekretessen, sekretessens räckvidd och sekretessens styrka (prop. 1975/86:160 s. 97 och 1979/80:2 s. 71).
Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet ”uppgift” tillsammans med en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga förhållanden.
En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen för de angivna uppgifterna bara gäller i viss typ av verksamhet eller i viss typ av ärende eller hos en viss myndighet. En kombination av dessa rekvisit kan också förekomma. Begreppet ärende har samma innebörd i sekretesslagen som i förvaltningslagen (1986:223).
När det gäller sekretessens styrka är det normala att den bestäms med hjälp av s.k. skaderekvisit. Man skiljer i detta avseende mellan raka och omvända skaderekvisit. Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att det bara gäller sekretess om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända, dvs. utgångspunkten är att uppgifterna omfattas av sekretess. Vid ett omvänt skaderekvisit får
uppgifterna således bara lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada uppstår. Sekretessen enligt en bestämmelse kan även vara absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestämmelsen ska hemlighållas utan någon skadeprövning om uppgifterna begärs ut.
Gränsen mellan sekretessens föremål, räckvidd och styrka är inte helt skarp. Om sekretessens föremål endast anges i allmänna termer är det nödvändigt att begränsa sekretessbestämmelsens räckvidd och sistnämnda begränsning tjänar då i själva verket också ändamålet att precisera sekretessföremålet. Användningen av ett skaderekvisit kan vidare mycket väl uppfattas som en metod att precisera föremålet för sekretessen eller dennas räckvidd (prop. 1979/80:2 Del A s. 72 f.).
Primära och sekundära sekretessbestämmelser
En av flera grundläggande principer i sekretesslagen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Detta beror bl.a. på att behovet av och styrkan i en sekretess inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset. Detta måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Denna avvägning kan mycket väl utfalla på annat sätt utanför det område där en sekretessregel gäller än innanför området. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.). Lagstiftaren har alltså tagit ställning för att en allmän bestämmelse om överföring av sekretess inte bör tas in i sekretesslagen. Vissa bestämmelser om överföring av sekretess med begränsade och överblickbara tillämpningsområden har dock införts. Sådana bestämmelser innebär att en sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den utlämnande myndigheten även ska tillämpas hos den mottagande myndigheten. I detta sammanhang skiljer man mellan primär och sekundär sekretess.
En sekretessbestämmelse som är direkt tillämplig hos en myndighet kallas primär sekretessbestämmelse. En bestämmelse kan vara direkt tillämplig hos en myndighet antingen därför att det anges i bestämmelsens ordalydelse att sekretessen i fråga gäller hos den aktuella myndigheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för vissa uppgifter som råkar finnas hos myndigheten. Den sistnämnda typen av primär sekretessbestämmelse, dvs. en sekretessbestämmelse som gäller för vissa uppgifter utan att bestämmelsens räckvidd har begränsats, är tillämplig hos alla myndigheter (jfr t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 § eller sekretessen till skydd för vissa uppgifter om utlänningar i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen). Det är dock ovanligt att primära sekretessbestämmelser ges en sådan utformning eftersom det är få uppgifter som är så känsliga att de behöver omfattas av sekretess oavsett hos vilken myndighet de befinner sig. En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas både på uppgifter som myndigheten får från andra myndigheter och på uppgifter som myndigheten får från enskilda.
Vid konkurrens mellan flera olika tillämpliga sekretessbestämmelser är det den bestämmelsen som ger det starkaste skyddet för uppgiften som får fälla utslaget (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 70).
Vid överföring av sekretess ska en sekretessbestämmelse, som utgör en primär sekretessbestämmelse hos en utlämnande myndighet och som enligt sin ordalydelse inte är direkt tillämplig hos den mottagande myndigheten, ändå tillämpas hos den sistnämnda myndigheten. En sekretessbestämmelse som på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess ska tillämpas hos en mottagande myndighet kallas sekundär sekretessbestämmelse när den tillämpas hos den mottagande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan bara tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som den får från den överlämnande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan således inte tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som myndigheten får direkt från enskilda.
Vissa bestämmelser om överföring av sekretess finns intagna direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 6 kap. 1 § andra stycket). Beträffande vissa myndigheter som regelmässigt tar del av information från ett större antal myndigheter med sinsemellan olikartade arbetsuppgifter har särskilda bestämmelser om överföring av sekretess tagits in i 13 kap. sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att om en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessbelagd hos den utlämnande myndigheten, så överförs sekretessen till tillsyns- eller revisionsverksamheten (13 kap. 1 § sekretesslagen). Sekretess överförs också till bl.a. forskningsverksamhet (13 kap. 3 §) och till arkivmyndighet (13 kap. 4 §).
Det konstaterades vid sekretesslagens införande att den valda metoden, dvs. att någon allmän regel om sekundär sekretess inte införts utan att sekretessbehovet i allmänhet i stället får tillgodoses vid utformningen av de primära sekretessbestämmelserna, antagligen för med sig en del luckor i sekretesskyddet. Skulle det visa sig att sådana luckor föranleder praktiska olägenheter ansågs det att detta får åtgärdas genom erforderliga justeringar i de primära sekretessbestämmelserna (prop. 1979/80:2 Del A s. 76). Med tiden visade det sig vara en brist att det saknades ett minimiskydd för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden hos alla myndigheter. Av detta skäl har vissa sekretessbestämmelser som utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter och som medför ett minimiskydd för uppgifter om enskilda hos alla myndigheter införts (7 kap. 1 §, 1 a § och 1 b §). Sistnämnda bestämmelser skyddar mycket känsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, uppgifter om adresser m.m. som är hänförliga till personer som är utsatta för personförföljelse samt uppgifter om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet i de fall den enskilde har medgivits att använda fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter.
Av 13 kap. 6 § första stycket sekretesslagen följer att bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. 1–5 §§ inte ska tillämpas hos den mottagande myndigheten om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Detta gäller oavsett om den primära sekretessbestämmelsen ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften än den över-
förda sekretessen (prop. 1979/80:2 Del A s. 320). Även uttryckliga undantag i en primär sekretessbestämmelse från den sekretess som annars gäller enligt den bestämmelsen har företräde framför den överförda sekretessen. Huvudregeln att den primära sekretessen har företräde är dock försedd med ett undantag. Om den överförda sekretessen ger ett starkare skydd för de överlämnade uppgifterna än det minimiskydd för enskildas personliga förhållanden som stadgas i 7 kap. 1 §, 1 a § eller 1 b § ska den överförda sekretessen tillämpas trots att de sistnämnda bestämmelserna utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter. Skälet härför är att det sistnämnda generella och svaga miniskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte är avsett att urholka det sekretesskydd som annars gäller för enskilda utan avsikten har tvärtom varit att komplettera sistnämnda skydd. Överförd sekretess enligt 13 kap. 1–5 §§ tillämpas inte heller om uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten (13 kap. 6 § andra stycket).
Enligt 1 kap. 7 § sekretesslagen ska bestämmelser om överföring av sekretess tillämpas även när en person som avses i 1 kap. 6 § lämnar en uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon därvid företräder den myndighet till vilken han eller hon är knuten. Som nämns ovan anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen vilka som ska iaktta sekretess. Det är personer som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften. Om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten sker uppgiftslämnandet i allmänhet i tjänsten. Det kan emellertid förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myndigheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Ett exempel är när någon som är tilltalad eller vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol (jfr 14 kap. 2 § första stycket 1 sekretesslagen).
Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m.
Av 1 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen framgår att sekretesslagen även innehåller andra bestämmelser om allmänna handlingar än sekretessbestämmelser. I 15 kap. finns bl.a. bestämmelser om registrering av allmänna handlingar (1–2 §§), hemligstämpling (3 §), serviceskyldighet (4–5 §§), utlämnande av allmänna handlingar (6 §) och bestämmelser om överklagande (7–8 §§). Det finns vidare särskilda bestämmelser om ”upptagningar för automatisk databehandling” (9–14 §§). Detta är dock en föråldrad terminologi eftersom man numera använder begreppet ”upptagning för automatiserad behandling” (jfr 2 kap. 3 § TF).
Av 15 kap. 9 § första stycket följer bl.a. att en myndighet som i sin verksamhet använder automatiserad behandling ska ordna denna med beaktande av den i TF stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Därvid ska myndigheten särskilt beakta att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar (första punkten), att skyddet av sekretessbelagda uppgifter bör vara sådant att insynen enligt tryckfrihets-
förordningen inte försvåras (andra punkten), att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen (tredje punkten) samt att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning som är allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett (fjärde punkten). Av andra stycket följer att myndigheten ska ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
Av 15 kap. 11 § följer att varje myndighet ska hålla en beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatiserad behandling tillgänglig för allmänheten. I paragrafen anges i åtta punkter vad beskrivningen ska innehålla.
Hänvisningar till S4-2
- Prop. 2010/11:20: Avsnitt 7.1
4.3. Arkivlagen
Det följer av 1–2 a §§arkivlagen (1990:782) att den lagen i princip har samma tillämpningsområde som sekretesslagen.
I 3 § anges att myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar (första punkten), behovet av information för rättskipningen och förvaltningen (andra punkten) och forskningens behov (tredje punkten).
Enligt 4 § ska varje myndighet svara för vården av sitt arkiv, om inte en arkivmyndighet med stöd av 9 § har övertagit detta ansvar.
Av 5 § följer att myndigheterna, som grund för arkivvården vid registreringen av allmänna handlingar ska ta vederbörlig hänsyn till dess betydelse för en ändamålsenlig arkivvård (första punkten) och vid framställning av allmänna handlingar ska använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (andra punkten).
I arkivvården ingår enligt 6 § att myndigheten ska organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas (första punkten), upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i en myndighets arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning (andra punkten), skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (tredje punkten), avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar (fjärde punkten) och verkställa gallring i arkivet (femte punkten).
Arkivlagen innehåller i övrigt bestämmelser om arkivmyndigheterna och deras uppgifter (7–8 §§) samt om gallring och annat avhändande av allmänna handlingar (9–15 §§).
5. En sammanslagning av 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen?
Regeringens bedömning: Bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör inte samordnas på det sätt kommittén föreslagit. En viss samordning av bestämmelserna bör dock ske.
Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt förslaget till en ny lag om hantering av allmänna handlingar eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har bl.a. haft i uppgift att se över sekretesslagen och att i samband därmed överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Kommittén har föreslagit att regleringen i 15 kap. sekretesslagen och regleringen i arkivlagen ska ersättas av en ny lag om hantering av allmänna handlingar.
Som skäl för förslaget till lag om hantering av allmänna handlingar har kommittén anfört att förslaget innebär att de krav som ställs på en myndighet när det gäller att hantera allmänna handlingar kommer att finnas samlade i den nya lagen och att en sådan lösning gör reglernas struktur tydligare och mer överskådliga. Med hänsyn till att det följer av tryckfrihetsförordningen att närmare bestämmelser om hur talan ska föras mot ett beslut av annan än riksdagen eller regeringen i frågor om utlämnande av allmänna handlingar ska finnas i sekretesslagen föreslår dock kommittén att bestämmelserna i 15 kap.6–8 §§sekretesslagen om överklagande av beslut om att neka eller begränsa utlämnandet av allmänna handlingar ska stå kvar i en ny sekretesslag. Kommittén har även föreslagit att bestämmelsen i 15 kap. 3 § sekretesslagen om hemligstämpling av allmänna handlingar ska står kvar i den nya sekretesslagen. Kommitténs förslag innebär således att de offentliga funktionärerna, när det gäller hanteringen av allmänna handlingar, i stället för att tillämpa sekretesslagen och arkivlagen även fortsättningsvis kommer att behöva tillämpa två olika lagar, nämligen lagen om hantering av allmänna handlingar och den nya sekretesslagen. Det kan vidare noteras att den som har att hantera en begäran om utfående av allmänna handlingar, som inte avser arkivhandlingar, enligt gällande rätt endast behöver tillämpa sekretesslagen.
Kommitténs förslag till en ny lag om hantering av allmänna handlingar innebär bl.a. att vissa av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om upptagningar för automatiserad behandling (9 och 11 §§) och arkivlagens bestämmelser om arkivvård (6 §) omarbetas till teknikneutrala bestämmelser om god offentlighetsstruktur och skyldighet för myndigheterna att upprätta beskrivningar av myndigheternas allmänna handlingar som gäller för både icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. Inte någonstans i förslaget görs det någon åtskillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkive-
rade allmänna handlingar. I förslaget definieras bl.a. begreppet ”arkiv” som ”en myndighets allmänna handlingar”. Om regleringen i arkivlagen ska samordnas med regleringen i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. är det dock viktigt beakta att regleringen i tryckfrihetsförordningen innebär att vissa handlingar, t.ex. utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse eller därmed jämställd handling, inte blir allmänna handlingar om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § TF).
Med hänsyn till den konstituerande effekt en arkiveringsåtgärd kan ha i vissa fall finner regeringen att det vid utformningen av ett förslag till sammanhållen reglering av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och bestämmelserna i arkivlagen måste tas hänsyn till att det är skillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. I annat fall finns det risk för att regelverket avseende allmänna handlingar missförstås. Om förslaget ska genomföras behöver det således omarbetas. Det finns också andra överväganden av administrativ art som behöver göras innan ställning kan tas till om det är lämpligt att fullt ut samordna bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och bestämmelserna i arkivlagen. Sammantaget gör regeringen bedömningen att nämnda bestämmelser inte nu bör samordnas på det sätt som kommittén föreslagit. En viss samordning av regelverken i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör dock ske. Regeringen återkommer till detta i avsnitt 8.
Hänvisningar till S5
- Prop. 2010/11:20: Avsnitt 7.2
6. En offentlighets- och sekretesslag
Regeringens förslag:Sekretesslagen (1980:100) ska ersättas av en ny lag. Den nya lagen ska göras tydligare och mer användarvänlig än sekretesslagen bl.a. genom att
– lagen förses med en innehållsförteckning som gör att det går snabbt att orientera sig i lagen,
– lagen delas upp i avdelningar och fler kapitel, – kapitlen förses med underrubriker, – långa och svårlästa paragrafer delas upp i flera kortare paragrafer, – grundläggande begrepp som används på sekretessområdet definieras och används i lagen, och
– grundläggande principer som styr tillämpningen av den nuvarande sekretesslagen förs in i lagen.
För att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag ska bestämmelserna om registrering och utlämning av allmänna handlingar m.m. i nuvarande 15 kap. sekretesslagen placeras före sekretessbestämmelserna. Lagen ska benämnas offentlighets- och sekretesslagen.
Kommitténs förslag till ny sekretesslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock föreslagit att varje avdelning och kapitel förses med en innehållsförteckning.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Domstolsverket, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Statistiska
centralbyrån, Skolverket, Stockholms universitet Juridiska fakulteten, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arkivsamfundet, Sveriges Utbildningsradio AB och Svenska journalistförbundet, tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att sekretesslagen ska ersättas av en ny sekretesslag. Justitiekanslern (JK) anser att den föreslagna lagen är logiskt uppställd och ger en mycket god överblick över regelverket, att språket är modernt och läsförståelsen betydande samt att det är tydligt att den föreslagna lagen kommer att underlätta tillämpningen av sekretesslagen. Kammarrätten i Göteborg anser att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårtillgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträckning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Kammarrätten anser att förslaget bör medföra betydande förbättringar och förenklingar.
Även kammarrätterna i Stockholm, Sundvall och Jönköping är positiva till förslaget. Kammarrätten i Sundsvall anser bl.a. att framtida ändringar i lagen underlättas genom förslaget. Karlstads universitet anser att kommittén hade kunnat gå ännu längre när det gäller att införa definitioner av viktigare begrepp.
Riksdagens ombudsmän (JO) anför att ärenden som rör offentlighet och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut samt att JO i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. Mot denna bakgrund anser
JO att tillskapandet av en mer användarvänlig sekretesslag är mycket angeläget. JO anser att det är bra att vissa begrepp och uttryck, som nu förklaras och definieras i förarbetena, förs in i lagen. JO anser dock att man möjligen skulle kunna sammanföra beteckningarna och förklaringarna till en paragraf. JO anser vidare att det, mot bakgrund av att kommittén försett kapitlen med underrubriker, möjligen kan vara överflödigt att förse varje kapitel med en innehållsförteckning. Flera remissinstanser, bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Svenska advokatsamfundet, delar sistnämnda uppfattning. Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Umeå kommun föreslår att innehållet i lagens samtliga kapitel beskrivs redan i lagens första kapitel.
Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter värdet av att i lagen definiera vissa grundläggande begrepp när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta lagförslaget. Även Vägverket ifrågasätter behovet av de föreslagna definitionerna.
Svea hovrätt anser vidare att förslaget på flera punkter innebär en större risk jämfört med nuvarande sekretesslag att den som har att tillämpa lagen felaktigt bibringas uppfattningen att det saknas ytterligare bestämmelser att beakta och att förslaget därför kräver ytterligare arbete när det gäller föreslagen kapitelindelning och utformningen av vissa bestämmelser.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att lagförslaget innebär en så stor förändring att lagen kommer att uppfattas som ny av användarna och skapa ytterligare en osäkerhet om hur lagen ska tillämpas. Riksåklagaren (RÅ) ställer sig tveksam till att införa en helt ny sekretesslag. RÅ ifrågasätter behovet av en helt ny lag och anser att värdet av förändringarna måste vägas mot vad anpassningen till en helt ny reglering kommer att innebära inom statsförvaltningen. Ekobrottsmyndigheten
anser att man kan åstadkomma de förändringar som behövs genom att föra in de föreslagna definitionerna i 1 kap. i den nuvarande sekretesslagen. Även Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, anser att de sakliga förändringarna som föreslås bör genomföras inom ramen för nu gällande sekretesslag. Malmö tingsrätt anser att den föreslagna lagen framstår som en svåröverskådlig koloss och att en betydligt bättre lösning är att, med vissa ändringar, behålla den nuvarande sekretesslagen och i stället arbeta fram handböcker för tillämparna.
Stockholms tingsrätt anser att det är utmärkt att de nuvarande kapitlen 7–9 bryts upp i flera delar. Tingsrätten är dock tveksam till den nya inledande avdelningen, bl.a. därför att lagen blir mer omfattande. Tingsrätten anför dock att lagförslagets struktur kan vara av visst värde för en mindre van tillämpare av sekretesslagen. Svenska tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna anser att den omredigering av sekretesslagen med fler kapitel, tydligare rubriker och mera logiska områdesavdelningar som föreslås synes bra och ändamålsenlig. Föreningen anser att omredigeringen gör sekretesslagen mer användarvänlig och därmed tillgänglig för fler, låt vara att den övergångsvis kan ställa till vissa problem för den som är förtrogen med det befintliga regelverket. Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) anser att det är en nackdel att det nya förslaget medför ett betydande arbete med att informera och utbilda en till stor del inte rättsutbildad kriminalvårdspersonal i den nya lagens struktur och innehåll. KVS anser dock att den stora fördelen med betänkandets förslag är den ökade användarvänligheten och att fördelen överväger den angivna nackdelen. Enligt Riksarkivet medför så stora ändringar som förslaget innebär stora krav på utbildning. De som är insatta i den nuvarande regleringen kan enligt Riksarkivet anse att detta är onödigt. Det är dock enligt
Riksarkivet inte i första hand de som är insatta som behöver en ny sekretesslag. Enligt Riksarkivet är det ett demokratiskt intresse att sekretesslagen utformas så att den blir tillgänglig för flera. Riksarkivet anser att det är angeläget att lagförslaget snarast genomförs.
Skälen för regeringens bedömning och förslag
Behovet av en ny användarvänlig lag
Sekretesslagens ursprungliga struktur är logiskt uppbyggd. Under den tid den har varit i kraft har den dock ändrats 10–25 gånger per år. Den lagstiftningsteknik som har använts har bl.a. inneburit att de flesta nya bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden införts i slutet av kap. 7–9 i den ordning de har tillkommit. Detta har fått till följd att dessa kapitel numera består av sammanlagt 112 paragrafer som sinsemellan inte har något annat samband än att de rör uppgifter om enskildas personliga och/eller ekonomiska förhållanden. I vissa fall har nya sekretessbestämmelser, som har samband med redan befintliga sekretessbestämmelser, förts in i samma paragraf som de befintliga bestämmelserna vilket lett till att vissa paragrafer är mycket långa, jfr t.ex. 7 kap. 9 § (sekretess till skydd för enskildas personliga förhållanden inom skolan m.m.) och 9 kap. 17 § (sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar m.m.). Kapitlen är inte heller försedda med några underrubriker. Med
den nuvarande regleringens utformning är det således tidsödande såväl att hitta relevanta sekretessbestämmelser som att konstatera att det inte finns någon sekretessbestämmelse som täcker den aktuella situationen.
Som framgår av avsnitt 4.2 innebär sekretesslagens uppbyggnad att samma uppgift kan omfattas av flera olika sekretessbestämmelser. Den princip som ska tillämpas vid konkurrens mellan flera primära sekretessbestämmelser framgår dock inte av lagtexten utan endast av förarbetena. På motsvarande sätt används i förarbetena till sekretesslagen vissa begrepp för att förklara lagens konstruktion. Dessa begrepp, vilka även används vid tillämpningen av lagen, framgår inte heller av lagtexten. Detta innebär att det är svårt att sätta sig in i hur lagen är avsedd att fungera.
Regeringen delar den uppfattning som framförts av Kammarrätten i
Göteborg att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträckning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Som framgår av avsnitt 4.1. fyller den grundlagsstadgade rätten att ta del av allmänna handlingar flera viktiga syften. För att syftena med offentlighetsprincipen ska kunna förverkligas fullt ut är det viktigt att den närmare regleringen avseende rätten att ta del av allmänna handlingar är så lättillämpad som möjligt. Det är viktigt inte minst då sekretesslagen tillämpas såväl av den offentliga sektorn – vilken består av både stora resursstarka myndigheter och mindre myndigheter vilka inte har juristutbildad personal – som av vissa enskilda organ (jfr 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen). JO har i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. JO har påpekat att ärenden som rör offentlighet och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut. En mer lättillämpad reglering kan leda både till en mer korrekt tillämpning av lagen och till att allmänna handlingar i större utsträckning lämnas ut med den skyndsamhet som grundlagen förutsätter. Om lagen blir lättare att förstå för allmänheten blir det även lättare för allmänheten att bevaka sina rättigheter enligt TF.
Mot denna bakgrund delar regeringen bl.a. JO:s och Riksarkivets uppfattning att det är angeläget att tillskapa en mer användarvänlig sekretesslag. Regeringen delar vidare den uppfattning som framförts av många remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern och kammarrätterna, att kommitténs förslag till ny sekretesslag kommer att innebära att tillämpningen av sekretesslagen underlättas, även om förslaget kan behöva justeras i vissa delar.
Vissa remissinstanser har givit uttryck för uppfattningen att förslaget innebär en alltför stor förändring och man hade kunnat nöja sig med mindre förändringar i kombination med handböcker. Som Riksarkivet har påpekat kan de som är väl förtrogna med den nuvarande regleringen tycka att en omarbetning av lagen är onödig. Regeringen delar dock Riksarkivets uppfattning att det inte i första hand är de som redan är insatta i den nuvarande sekretesslagens struktur som behöver en ny sekretesslag utan att det ligger ett demokratiskt värde i att lagstiftningen förtydligas så att den blir tillgänglig för flera.
För att det ska bli ännu lättare att hitta i den nya lagen även för den som är väl förtrogen med det nuvarande regelverket har två
jämförelsetabeller bifogats till propositionen i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7–8).
Lagens struktur
För att den nya lagen ska bli så lättillämpad som möjligt bör den ha en tydlig struktur. Den bör också utformas så att överskådligheten kan bestå trots de kontinuerliga ändringar som kommer att göras i lagen. Mot denna bakgrund anser regeringen att lagen bör utformas på följande sätt.
Innehållsförteckning
Flera remissinstanser har varit kritiska mot att det i kommitténs förslag har införts innehållsförteckningar i varje avdelning och i varje kapitel i lagen. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att de underrubriker som införts i kapitlen är tillräckliga för att läsaren snabbt ska kunna orientera sig i varje enskilt kapitel och att lagen blir mer överskådlig om de nämnda innehållsförteckningarna ersätts av en samlad innehållsförteckning i början av lagen.
Avdelningar och fler kapitel
Det blir lättare att hitta i lagen om kapitlen innehåller färre paragrafer. Den nuvarande lagens kapitelindelningen anknyter till den uppräkning av sekretessgrunder som görs i 2 kap. 2 § TF (se närmare avsnitt 4.2). Genom att dela upp den nya lagen i avdelningar kan en liknande struktur upprätthållas samtidigt som lagen kan delas upp på fler kapitel.
Kommittén har föreslagit att den nya sekretesslagen ska delas in i fem avdelningar. Regeringen föreslår att den nya offentlighets- och sekretesslagen ska delas in i sju avdelningar. Utökningen av antalet avdelningar är bl.a. en följd av att regeringen anser att kommitténs förslag att bryta ut regleringen i 15 kap. sekretesslagen och sammanföra den med regleringen i arkivlagen i en ny lag om hantering av allmänna handlingar inte bör genomföras. I regeringens förslag har bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. i stället inarbetats som en ny avdelning i den nya lagen.
I lagrådsremissen har sistnämnda avdelning, som bl.a. innehåller bestämmelser om en enskilds rätt att överklaga en myndighets beslut om avslag på en begäran om utfående av en allmän handling, placerats i början av lagen som en andra avdelning. Denna framskjutna placering av bestämmelserna är en nyordning i förhållande till sekretesslagen eftersom dessa i sekretesslagen har placerats i slutet av lagen. Lagrådet har anfört att överklagandebestämmelser normalt placeras efter en lags materiella bestämmelser och att det förefaller naturligast att bestämmelser om hur en enskild ska gå till väga för att få rättelse i ett avslagsbeslut finns efter sekretessregleringen och inte före. Bestämmelserna i den nya lagens andra avdelning rör dock inte bara enskildas rätt att överklaga ett avslagsbeslut. Avdelningen innehåller också allmänna bestämmelser om vad en myndighet ska iaktta när den organiserar hanteringen av dess
allmänna handlingar och i övrigt hanterar sådana handlingar, bl.a. bestämmelser om myndighets skyldighet att upprätta en beskrivning som ger information rörande myndighetens allmänna handlingar, om myndighets skyldighet att registrera allmänna handlingar, om serviceskyldighet i förhållande till en enskild som begär ut allmänna handlingar, om vem hos en myndighet som i första hand ska pröva en begäran om utfående av allmänna handlingar, m.m. Dessa bestämmelser ska tillämpas oavsett om den aktuella handlingen innehåller sekretessbelagda uppgifter eller inte. Eftersom huvudregeln i tryckfrihetsförordningen är att allmänna handlingar är offentliga och bestämmelser om sekretess utgör undantag från denna huvudregel anser regeringen att avdelningen med bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar bör placeras före de avdelningar som innehåller bestämmelser om sekretess. När det gäller överklagandebestämmelserna kan det vidare noteras att ett överklagande av ett avslagsbeslut inte behöver avse frågan om en eller flera uppgifter i en handling omfattas av sekretess. Ett överklagande kan även avse frågan om en handling som begärts ut utgör en allmän handling. Regeringen anser att de aktuella bestämmelserna, på sätt som skett i 15 kap. sekretesslagen, bör samlas på ett ställe. Regeringen anser att fördelarna med att placera den aktuella avdelningen i början av lagen överväger fördelarna med att placera den i slutet av lagen.
Regeringen har vidare delat upp den avdelning som i kommitténs förslag innehåller allmänna bestämmelser i två avdelningar, dels en avdelning med inledande bestämmelser, dels en avdelning med allmänna bestämmelser om sekretess (den tredje avdelningen). Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende vissa organ bl.a. riksdagen, regeringen, JO, JK och domstolarna. Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i annan författning än den nya lagen och som begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § och 1 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen.
Trots att den nya lagen har delats in i avdelningar har kapitlen givits en löpande numrering. Exempelvis inleds andra avdelningen med 4 kap. och den tredje avdelningen med 7 kap. En sådan ordning bedöms medföra att det blir lättare att hitta i lagen än om en numrering görs inom respektive avdelning.
Kortare paragrafer
Ytterligare ett problem med sekretesslagens nuvarande struktur är att det finns paragrafer i lagen som är så omfattande att de på grund därav blir svårtillgängliga. Ett annat problem med dessa paragrafer är att risken ökar för att det föreslås ändringar i samma paragraf i flera olika propositioner samtidigt. Som framgår av avsnitten 4.1 och 4.2 regleras exempelvis förhållandet mellan de tystnadsplikter och den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i en enda paragraf, 16 kap. 1 § sekretesslagen. Den paragrafen är flera sidor lång. Våren 2006 föreslogs ändringar i
16 kap. 1 § i sju olika propositioner. Detta ledde till att de aktuella utskotten fick avskilja respektive förslag till ändring i sekretesslagen och hänskjuta dem till Konstitutionsutskottet för samordning enligt en lagtekniskt komplicerad procedur. Det ligger i sakens natur att ju mer komplicerat det är att ändra i en lag desto större är risken att fel i lagstiftningen uppkommer.
Av nämnda skäl bör omfattande paragrafer, som exempelvis 16 kap. 1 § sekretesslagen, delas upp på flera paragrafer.
Lagfästande av grundläggande begrepp och principer på sekretessområdet
Även om sekretessbestämmelserna delas upp och struktureras om i de avdelningar i den nya lagen som innehåller bestämmelser om sekretess och lagen förses med såväl en inledande innehållsförteckning som underrubriker i respektive kapitel, så kvarstår det faktum att sekretessregleringen är komplicerad. I förarbetena till sekretesslagen förklaras sekretessregleringens systematik med hjälp av vissa begrepp som inte kommer till uttryck i lagtexten, men som används vid tillämpningen av sekretesslagen, t.ex. primära och sekundära sekretessbestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess. På motsvarande sätt kommer vissa av de principer som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna endast till uttryck i förarbetena. Ett viktigt led i att göra sekretessregleringen tydligare är att definiera nämnda begrepp i lagtexten och att lagfästa nämnda principer så att det på ett tydligt sätt framgår direkt av lagen hur den är uppbyggd och hur olika bestämmelser förhåller sig till varandra, exempelvis vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser.
Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget i dessa delar. Vissa remissinstanser har dock varit kritiska. Exempelvis har Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och
Blekinge ifrågasatt värdet av att i lagen definiera grundläggande begrepp när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta lagförslaget. Regeringen, som delar bl.a. JO:s uppfattning att det är bra att dessa begrepp definieras i lagen, anser att de definierade begreppen, i högre grad än vad som är fallet i kommitténs förslag, därefter bör användas i lagtexten. På så vis blir lagens uppbyggnad och struktur tydligare.
Lagens rubrik
Lagen har i lagrådsremissen benämnts offentlighets- och sekretesslag.
Lagrådet har anfört att sekretess är undantag från två olika huvudprinciper, offentlighet och yttrandefrihet, men att förslaget innebär att bara den ena principen kommer till uttryck i rubriken. Lagrådet har vidare anfört att reglerna om offentlighet finns i 2 kap. TF och att den omständigheten att lagen innehåller vissa regler om myndigheters faktiska hantering av allmänna handlingar knappast ger anledning att införa ordet offentlighet i rubriken.
Såväl sekretesslagen som den nya lagen innehåller bestämmelser som är avsedda att säkerställa att myndigheter hanterar sina allmänna hand-
lingar på ett sådant sätt att myndigheten kan tillämpa offentlighetsprincipen på det sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen. De bestämmelser som avses är exempelvis bestämmelserna om myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar, bestämmelsen om att automatiserad behandling av uppgifter hos en myndighet ska ordnas med beaktande av det intresse enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar, bestämmelsen om att en myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om myndighetens allmänna handlingar, m.m. Några motsvarande bestämmelser och motsvarande praktiska ålägganden för myndigheterna i syfte att tillförsäkra den enskilde rätten att använda sig av sin yttrandefrihet finns varken i sekretesslagen eller i den nya lagen. Som nämns ovan har JO i samband