1 §  Grundläggande bestämmelser om studiestöd finns i studiestödslagen (1999:1395).

I denna förordning finns det närmare bestämmelser om studiestöd. Det finns bestämmelser om

• studiehjälp i 2 kap.,
• studiemedel i 3 kap.,
• återbetalning av studielån i 4 kap.,
• återkrav av studiestöd i 5 kap.,
• studiestöd i övrigt i 6 kap.

I enlighet med vad regeringen bestämmer kan ytterligare bestämmelser om studiestöd meddelas av Centrala studiestödsnämnden eller någon annan myndighet.

2 §  Regeringen bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd. Läroanstalterna och utbildningarna anges i bilagan till denna förordning.

Det finns särskilda bestämmelser om studier utomlands i 2 kap.15–17 §§ och 3 kap.20–25 b §§ och om vissa utbildningar i förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. Förordning (2015:509).

3 §  För utbildning i Sverige hos någon annan enskild utbildningsanordnare än en folkhögskola eller en fristående gymnasieskola meddelas beslut enligt 2 § första stycket efter ansökan av utbildningsanordnaren. Innan beslut fattas ska de upplysningar och yttranden som behövs hämtas in från Statens skolverk, Statens skolinspektion eller Universitetskanslersämbetet. Förordning (2012:967).

4 §  En ansökan enligt 3 § kan bifallas, om utbildningen kan ingå i en examen som utbildningsanordnaren får utfärda med stöd av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller av regeringen bedöms motsvara en utbildning som kan ingå i en högskoleexamen.

En ansökan kan bifallas också i andra fall. Detta gäller dock bara om utbildningen

1. är ställd under statlig tillsyn,
2. uppfyller de krav på kvalitet som gäller för andra utbildningar på motsvarande nivå, där de studerande kan få studiestöd,
3. är värdefull från nationell synpunkt,
4. är avgiftsfri för de studerande eller förenad med avgifter som bedöms som skäliga, och
5. enligt åtagande av utbildningsanordnaren kan följas upp och utvärderas.

En ansökan kan bifallas bara om det finns anvisade medel.

5 §  Ett beslut om att studiestöd får lämnas till studerande hos en enskild utbildningsanordnare får begränsas till att avse en viss tid.

6 §  Regeringen kan besluta att studiestöd inte får lämnas till de studerande, om kraven enligt 4 § inte längre är uppfyllda.

7 §  Med läroanstalt avses i fortsättningen sådan läroanstalt eller utbildning som tas upp i bilagan till denna förordning, om inte något annat anges.

8 §  Med enskild utbildningsanordnare avses i denna förordning en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.

9 §  Med prisbasbelopp avses i denna förordning prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Förordning (2010:1389).

10 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i 1 kap.4–7 §§studiestödslagen (1999:1395). Förordning (2013:605).

1 §  Studiehjälp får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A i bilagan till denna förordning.

Det finns särskilda bestämmelser om studier utomlands i 15-17 §§. Förordning (2007:643).

2 §  Inackorderingstillägg får lämnas till studerande vid andra läroanstalter och utbildningar än sådana som ingår i skolväsendet och har offentlig huvudman enligt skollagen (2010:800). Det får också lämnas för studier vid utbildningar med offentlig huvudman inom skolväsendet, om den studerande är utlandssvensk eller deltar i förberedande dansarutbildning i grundskolan.

Inackorderingstillägg får utöver vad som anges i 1 § lämnas till en studerande

1. i grundskoleutbildning i någon av årskurserna 7–9 inom skolväsendet, om den studerande är utlandssvensk,
2. vid en fristående gymnasiesärskola, eller
3. vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman, om den studerande är utlandssvensk.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vem som kan få inackorderingstillägg. Förordning (2015:737).

3 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilllämpningen av bestämmelserna i 2 kap. 4 § andra och tredje styckena studiestödslagen (1999:1395) om studerande som inte är svenska medborgare. Förordning (2006:862).

4 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som skall anses vara studier på heltid. Centrala studiestödsnämnden får även meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen i 2 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395) om att studiehjälp får lämnas bara för heltidsstudier. Förordning (2006:862).

6 §  Ett läsår om 40 veckor skall anses omfatta nio månader. En hösttermin skall därvid anses omfatta fyra månader och en vårtermin fem månader, om inte Centrala studiestödsnämnden bestämmer något annat för en viss utbildning.

Ett läsår som är kortare eller längre än 40 veckor skall anses omfatta det antal hela tidsperioder om 15 dagar som Centrala studiestödsnämnden bestämmer. Nämnden får också bestämma om ett sådant läsårs längd och fördelning på höst- och vårterminer.

6 a §  Om en studerande under ett läsår bedriver studier som ger rätt till studiehjälp under minst nio månader, får studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg lämnas för tio månader. Även om studiehjälp lämnas under kortare tid än nio månader under ett läsår får studiebidrag och extra tillägg lämnas för en månad utöver studietiden, om det finns särskilda skäl.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om när studiebidrag och extra tillägg enligt 2 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för annan tid än läsår. Förordning (2006:862).

7 §  Grundläggande bestämmelser om storleken av studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget finns i 2 kap.7 och 8 §§studiestödslagen (1999:1395).

8 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om inackorderingstilläggets storlek.

9 §  Extra tillägg lämnas enligt följande tabell.

Ekonomiskt underlag Belopp per månad mindre än 85 000 kronor 855 kronor 85 000-104 999 kronor 570 kronor 105 000-124 999 kronor 285 kronor

Bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall beräknas finns i 10-14 §§.

10 §  Det ekonomiska underlaget utgörs av summan av

1. den studerandes och hans eller hennes föräldrars beräknade inkomster, och
2. en femtedel av den del av den studerandes och föräldrarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger 75 000 kronor.

För en studerande som är gift beräknas det ekonomiska underlaget utan hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.

Om det i annat fall finns synnerliga skäl, får det ekonomiska underlaget beräknas utan hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.

Det ekonomiska underlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor. Förordning (2006:862).

11 §  Med förmögenhet avses i 10 § förmögenhet beräknad enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Förordning (2009:1223).

12 §  Vid beräkning av det ekonomiska underlaget avses med föräldrar

1. en förälder som har vårdnaden eller, i fråga om en studerande som har fyllt 18 år, senast har haft vårdnaden om den studerande, och
2. en förälder som är sambo med en sådan vårdnadshavare.

Med föräldrar jämställs den som är gift med sådan förälder till den studerande som ensam har eller, i fråga om studerande som fyllt 18 år, senast ensam har haft vårdnaden om den studerande. Förordning (2006:862).

13 §  Vid beräkning av det ekonomiska underlaget skall vad som sägs om en studerande som är gift tillämpas bara om äktenskapet har ingåtts senast under kalenderhalvåret närmast före det för vilket det extra tillägget skall lämnas.

Bestämmelserna om gifta studerande tillämpas även på en studerande som utan att vara gift lever tillsammans med en annan person, med vilken den studerande tidigare har varit gift eller med vilken den studerande gemensamt har eller har haft barn.

14 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om det ekonomiska underlaget.

15 §  Trots föreskrifterna i 2 kap. 9 § första stycket 1 och 2 studiestödslagen (1999:1395) får studiehjälp lämnas för studier vid en läroanstalt eller utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge, om

1. utbildningen är ställd under statlig tillsyn i det land där studierna bedrivs, och
2. studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning.

Om det finns särskilda skäl, får studiehjälp lämnas även om utbildningen är kortare än tre månader.

16 §  Studiehjälp får lämnas för studier i ett land utanför Norden, om

1. den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste två åren, och
2. studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning.

Trots villkoren i första stycket får studiehjälp lämnas till studerande vid de svenska utlandsskolorna i Bryssel, Fuengirola, London, Madrid, Nairobi och Paris, om de studerande på heltid tar del i undervisning som motsvarar ett nationellt program i den svenska gymnasieskolan.

Om det finns särskilda skäl, får studiehjälp lämnas även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda.

17 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studiehjälp för studier utomlands.

18 §  I 19 och 20 §§ finns det bestämmelser om studiehjälp för tid då en studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I 19 § avses med

sjukperiod: tid då en studerande på grund av sjukdom oavbrutet har varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av ett kalenderhalvår då en studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret då den studerande skulle ha bedrivit studier om han eller hon inte hade blivit sjuk.

19 §  Studiehjälp får lämnas för en sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiehjälp.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början får studiehjälp lämnas i form av extra tillägg och inackorderingstillägg bara om en ansökan om denna studiehjälp har kommit in till Centrala studiestödsnämnden dessförinnan. Om det finns synnerliga skäl, får studiehjälp lämnas även om en ansökan inte har kommit in före sjukperiodens början.

För det första kalenderhalvår då en studerande bedriver studier som ger rätt till studiehjälp får studiehjälp lämnas bara för en sådan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har påbörjat studierna. Förordning (2003:500).

20 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om att studieoförmåga på grund av sjukdom skall styrkas genom läkarintyg.

21 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt enligt 2 kap. 10 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395) till studiehjälp vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,
2. för närståendevård, eller
3. i samband med att ett barn under 18 år har avlidit. Förordning (2012:293).

22 §  Studiehjälp får inte lämnas för tid då den studerande

1. får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, eller
2. tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Förordning (2007:821).

23 §  Om en studerandes uppehälle i annat fall än som anges i 22 § helt eller till väsentlig del bekostas av staten, en kommun eller ett landsting, får studiehjälp lämnas bara i form av studiebidrag och extra tillägg.

Om en studerande i fall som avses i första stycket också får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning, får inte någon form av studiehjälp lämnas. Till en studerande som får bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan får dock studiehjälp lämnas i form av studiebidrag och extra tillägg. Förordning (2002:1109).

24 §  Centrala studiestödsnämnden skall efter samråd med Kriminalvården meddela föreskrifter om studiehjälp till studerande som är föremål för kriminalvård inom eller utom anstalt. Förordning (2005:1023).

25 §  Om en studerande som har fått studiehjälp övergår till en annan läroanstalt eller avbryter sina studier, skall den till vilken studiehjälpen betalas ut enligt 33 § genast anmäla detta till den läroanstalt där den studerande närmast dessförinnan var inskriven. I fråga om studiehjälp för studier utomlands skall detta i stället anmälas till Centrala studiestödsnämnden.

26 §  Om det inträffar någon annan ändring av förhållandena än som avses i 25 § och ändringen har betydelse för rätten till studiehjälp eller studiehjälpens storlek, skall den till vilken studiehjälpen betalas ut enligt 33 § genast anmäla detta till Centrala studiestödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet.

27 §  Den studerandes rätt till studiehjälp skall omprövas, när ändrade förhållanden föranleder det. Förhållanden som avses i 13 § skall beaktas bara om förändringen har inträffat senast före utgången av närmast föregående kalenderhalvår.

28 §  Studiehjälp i form av studiebidrag för studier i Sverige får lämnas utan ansökan.

Studiehjälp i form av studiebidrag för studier utomlands, inackorderingstillägg eller extra tillägg får lämnas bara efter ansökan.

29 §  En ansökan om studiehjälp skall vara undertecknad av den studerandes förmyndare eller, om den studerande är myndig, av den studerande själv. Om en förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för den studerande, skall förvaltaren ha tecknat samtycke på ansökan, om det ingår i uppdraget.

Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare bestämmelser om ansökan.

30 §  I ett beslut om att bevilja studiehjälp, skall Centrala studiestödsnämnden lämna upplysningar om innehållet i 25 och 26 §§.

31 §  Studiehjälp får betalas ut bara om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiehjälpen har beviljats.

32 §  Studiehjälp betalas ut månadsvis i efterskott.

Om det finns särskilda skäl, får studiehjälpen betalas ut på något annat sätt för viss studerande eller för de studerande vid en viss utbildning. Utbetalning får dock ske för högst ett kalenderhalvår i sänder.

33 §  Studiehjälp skall betalas ut till den studerandes föräldrar eller någon annan vårdnadshavare enligt samma grunder som tillämpas vid utbetalning av allmänt barnbidrag. Om den studerande är myndig, skall dock studiehjälpen betalas ut till honom eller henne själv. Om en förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för den studerande, skall studiehjälpen betalas ut till förvaltaren, om det ingår i uppdraget.

Om det finns särskilda skäl, kan studiehjälp för en omyndig studerande betalas ut till en socialnämnd eller någon annan för att användas till den omyndiges utbildning och uppehälle.

34 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av studiehjälp.

1 §  Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som anges i bilagan till denna förordning.

Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka utbildningar på folkhögskola som ger rätt till studiemedel enligt avdelning A 1, A 2 eller B 1 i bilagan.

Det finns särskilda bestämmelser om utlandsstudier i 20–25 b §§. Förordning (2015:50).

3 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilllämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra och tredje styckena studiestödslagen (1999:1395) om studerande som inte är svenska medborgare. Förordning (2006:862).

4 §  Vid studier på utbildning som bedrivs enligt högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina motsvarar en och en halv högskolepoäng en veckas studier på heltid.

Vid studier i övrigt avses med vecka enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395) en hel kalendervecka.

Om studietiden inte är uttryckt i ett antal veckor och utbildningen inte pågår hela den första och den sista kalenderveckan, skall studietiden anses omfatta ytterligare en hel kalendervecka om studietiden under den första och den sista veckan sammanlagt uppgår till minst sju dagar.

Studiemedel får inte lämnas för mer än heltidsstudier.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena. Förordning (2006:990).

4 a §  Vid högskolestudier på ett utbildningsprogram som omfattar 60 högskolepoäng under ett normalstudieår får studiemedel lämnas för studier på heltid under 40 veckor även om studierna bedrivs under ett färre antal veckor, dock minst 36 veckor. Detta gäller bara för studier på

1. utbildningsprogram som före den 1 januari 2010 har haft ett sådant upplägg, eller
2. utbildningsprogram med ett sådant upplägg som har startat den 1 januari 2010 eller senare, dock längst för studier till och med utgången av 2014.

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om för vilka utbildningsprogram som studiemedel ska kunna lämnas enligt första stycket. Förordning (2011:1598).

5 §  Vid studier på högskoleutbildningar som anordnas av statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av

1. 62,5 procent av sitt studieåtagande under de första 40 veckorna med studiemedel för heltidsstudier, och
2. 75,0 procent av sitt studieåtagande för studier som därefter bedrivs med studiemedel.

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om vad som är normal studietakt vid studier på annan utbildning än sådan som anges i första stycket. Förordning (2013:529).

5 a §  Med äldre studieresultat enligt 3 kap. 7 § andra stycket 2 studiestödslagen (1999:1395) avses resultat från perioder med studiemedel som har avslutats för mer än tio år sedan.

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verkställigheten av 3 kap. 7 § studiestödslagen om studiemedel med prövning av studieresultat. Förordning (2013:529).

6 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som skall anses vara studier på heltid respektive deltid, om detta inte framgår av någon annan författning eller den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.

Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka studier på folkhögskola som vid tilllämpningen av 3 kap.8 och 10 §§studiestödslagen (1999:1395) skall anses ligga på grundskolenivå respektive gymnasienivå.

7 §  Om en studerande samtidigt bedriver studier enligt 3 kap. 8 § första och andra styckena studiestödslagen (1999:1395) eller enligt andra och tredje styckena i den paragrafen, skall studietiden fördelas i förhållande till omfattningen av studierna enligt respektive stycke.

8 §  Studietiden ska anses som en sammanhängande period enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395) även om den studerande har gjort ett avbrott i studierna under högst ett år på grund av sjukdom eller någon annan jämförbar oförutsedd händelse.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av 3 kap. 9 § studiestödslagen om rätten till studielån från och med det kalenderår då den studerande fyller 47 år och om vad som ska avses med att genom återbetalning eller avskrivning inte längre ha studielån. Förordning (2014:531).

9 §  Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier vid en sådan läroanstalt eller utbildning som anges i avdelning A 1 i bilagan till denna förordning. Det får även lämnas för motsvarande studier på gymnasial nivå i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Det högre bidragsbeloppet får lämnas till studerande som

1. vid grundskoleutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning,
2. vid gymnasieutbildning: saknar examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, eller
3. repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå.

Trots första stycket får det högre bidragsbeloppet inte lämnas till en studerande som har genomfört högskolestudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande studier i utlandet.

Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel för respektive grupp av studerande som anges i första stycket. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2015:50).

9 a §  Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år till och med det kalenderår då den studerande fyller 24 år, om

1. den studerande i anslutning till studiernas början är arbetslös och
   1. omfattas av ett utbildningskontrakt enligt förordningen (2015:502) om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten och ska bedriva studier inom ramen för kontraktet, eller
   2. saknar en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper och är inskriven i jobbgarantin för ungdomar enligt förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin enligt förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin,
2. studierna bedrivs på grundläggande eller gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning i folkhögskola, och
3. den studerande inte har bedrivit studier med studiestöd under de senaste sex månaderna innan de studier, som kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet inleds.

Det högre bidragsbeloppet får lämnas till dess att den studerande får slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller studieomdöme från folkhögskola.

Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel och i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2015:509).

10 §  Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen inom matematik, biologi, fysik, kemi, naturkunskap eller teknik.

Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel och i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2015:509).

11 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om förtur till det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395).

11 a §  Tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) får vid heltidsstudier lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 0,33 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,21 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,11 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).

11 b §  Tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 0,25 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,08 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).

11 c §  Tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,11 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,06 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).

11 d §  När båda vårdnadshavarna studerar och är folkbokförda på olika adresser skall tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) lämnas till den som barnet är folkbokfört hos, om inte vårdnadshavarna kommer överens om att bidraget skall lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos.

Beslut enligt första stycket som innebär att tilläggsbidraget skall lämnas till den andre vårdnadshavaren skall endast avse kalenderveckor för vilka bidraget inte har betalats ut.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillläggsbidrag i de fall båda vårdnadshavarna studerar. Förordning (2005:619).

12 §  Tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas till en studerande som under kalenderåret närmast före studiernas början har haft en inkomst som uppgått till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gäller det år då studierna påbörjas. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet.

Tilläggslån får också lämnas till en studerande som sammanhängande fått föräldrapenning närmast före studiernas början och som närmast dessförinnan haft en sådan inkomst som anges i första stycket.

Tilläggslån får lämnas för studier i Sverige, i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Förordning (2015:50).

13 §  Merkostnadslån enligt 3 kap. 15 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för

1. utlandsstudier enligt 20 §,
2. undervisningsavgifter, och
3. andra skäliga merkostnader i samband med studierna.

För särskild utrustning eller studiemateriel får dock merkostnadslån lämnas bara till studerande vid en högskolas musikerprogram eller lärarutbildning som omfattar ämnet musik eller motsvarande utbildning för inköp till skälig kostnad av ett musikinstrument som är nödvändigt för att genomföra utbildningen. Förordning (2015:50).

13 a §  För utlandsstudier får merkostnadslån lämnas till en studerande som har beviljats studielån för utlandsstudier, med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 1,25 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
2. 0,95 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och
3. 0,60 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Förordning (2015:50).

13 b §  För undervisningsavgifter får merkostnadslån lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 3,2 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
2. 2,4 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och
3. 1,6 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Förordning (2015:50).

13 c §  Merkostnadslån för undervisningsavgifter får lämnas med ett högre belopp än det som anges i 13 b §, om avgiften avser studier vid en utbildning som pågår under minst 13 veckor vid heltidsstudier eller, vid deltidsstudier, minst det antal veckor som motsvarar 13 veckors heltidsstudier.

Det högre lånebeloppet får lämnas med sammanlagt högst 3,2 procent av prisbasbeloppet gånger 240, 120 eller 80, beroende på det högsta antalet veckor som studiemedel får lämnas för studierna enligt 3 kap. 8 § första och andra styckena studiestödslagen (1999:1395). Vid beräkningen ska dock den begränsning av antalet veckor med studielån som gäller för vissa äldre studerande enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen tillämpas.

Till en studerande som vid något tillfälle totalt har fått det högsta lånebeloppet enligt andra stycket, får inte ytterligare merkostnadslån för undervisningsavgifter lämnas. Förordning (2015:50).

14 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillläggslån och merkostnadslån. Förordning (2015:50).

15 §  Om en studerande har en inkomst av den storleken att studiemedel inte alls får lämnas på grund av bestämmelserna om inkomstprövning i 3 kap.16–22 §§studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får inte heller tilläggsbidrag, tilläggslån eller merkostnadslån lämnas. Förordning (2015:50).

16 §  Om studiemedlen skall minskas enligt bestämmelserna i 3 kap. 18 § studiestödslagen (1999:1395), skall vad som anges i andra stycket tillämpas i fråga om studiemedel för studier på en utbildning som bedrivs enligt högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Ett studieår om 40 veckor skall anses omfatta 20 veckor under höstterminen och 20 veckor under vårterminen. 20 veckors studier under en hösttermin skall i sin helhet anses pågå under det andra kalenderhalvåret även om en del av kurstiden är förlagd till januari månad följande kalenderhalvår. Studiemedlen skall minskas i förhållande till det belopp som enligt 3 kap. 11 § första stycket studiestödslagen får lämnas för 20 veckors studier.

17 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av bestämmelsen om inkomstberäkning i 3 kap. 19 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).

En studerande som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i Sverige ska vid inkomstprövningen behandlas på ett likvärdigt sätt som studerande som beskattas i Sverige.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av inkomst för sådana studerande. Förordning (2011:1455).

18 §  Centrala studiestödsnämnden skall efter samråd med Kriminalvården meddela föreskrifter om studiemedel till studerande som är föremål för kriminalvård inom eller utom anstalt. Förordning (2005:1023).

19 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av fribelopp och reducering enligt 3 kap.17 och 18 §§studiestödslagen (1999:1395) samt 3 kap. 16 § i denna förordning och om beräkning av veckobelopp enligt 3 kap.11-22 §§studiestödslagen.

20 §  För utlandsstudier enligt 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) gäller 21–25 b §§. Studier som bedrivs utanför Sverige ska anses vara utlandsstudier oavsett om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands eller i Sverige. Distansstudier ska anses vara utlandsstudier om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands. Förordning (2015:50).

21 §  Studiemedel får lämnas för utlandsstudier på gymnasial eller eftergymnasial nivå, om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard.

Centrala studiestödsnämnden beslutar om godtagbar standard för utbildningar på gymnasial nivå. Universitets- och högskolerådet beslutar om godtagbar standard för utbildningar på eftergymnasial nivå.

Om en del av en utbildning som ger rätt till studiemedel enligt bilagan till denna förordning förläggs utomlands, ska den dock anses ha en godtagbar standard. Förordning (2015:50).

22 §  För studier på gymnasial nivå i länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz får studiemedel lämnas bara om motsvarande studier inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige. Studiemedel får dock lämnas för gymnasiala studier i språk i länder utanför EES och Schweiz om språket har officiell status i studielandet. Förordning (2015:50).

23 §  Studiemedel får inte lämnas för en utbildning som

1. är jämförbar med en utbildning i Sverige som inte ger rätt till studiemedel, eller
2. inte rimligen bör ge rätt till studiemedel.

Studiemedel för distansstudier vid läroanstalter utanför EES och Schweiz får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2015:50).