Inaktuell version

Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter

Departement
Finansdepartementet KO
Utfärdad
2003-11-20
Ändring införd
SFS 2003:862 i lydelse enligt SFS 2013:573
Ikraft
2004-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-04-04

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag gäller finansiell rådgivning som en näringsidkare tillhandahåller en konsument och som omfattar placering av konsumentens tillgångar i finansiella instrument eller i livförsäkringar med sparmoment. Lagen är dock inte tillämplig när den som utför rådgivningen enbart förordar en annan placering än som nu sagts. Lag (2004:571).

Prop. 2003/04:109: Genom ändringen i paragrafen utvidgas lagens tillämpningsområde till att även omfatta vissa former av traditionella livförsäkringar. Bestämmelsen gäller endast livförsäkringar med sparmoment. Därmed undantas rena riskförsäkringar. Huruvida en livförsäkring är en ren riskförsäkring eller inte beror på försäkringsavtalets villkor.

I en försäkring med sparmoment är syftet att premierna som betalas in förr eller senare skall betalas ut, med tillägg för eventuell avkastning. En ren ...

Prop. 2002/03:133: Paragrafen anger, tillsammans med 2 §, lagens tillämpningsområde. Frågorna har behandlats i avsnitt 5.1. Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I paragrafen anges att lagen gäller finansiell rådgivning som en näringsidkare tillhandahåller en konsument. Begreppen näringsidkare och konsument definieras i 2 § och kommenteras i anslutning till den bestämmelsen. I 2 ...

2 §  I denna lag avses med

[S2]konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

[S3]näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,

[S4]finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Lag (2007:560).

Prop. 2002/03:133: Paragrafen innehåller definitioner av konsument och näringsidkare. Frågorna har behandlats i avsnitt 5.2.

Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit att det införs en legaldefinition av begreppen finansiellt instrument respektive finansiell rådgivning. I enlighet med Lagrådets förslag har det i paragrafen införts en definition av finansiellt instrument. Den definitionen kommenteras i anslutning ...

3 §  Bestämmelserna i denna lag får inte frångås till nackdel för en konsument.

Prop. 2002/03:133: Frågan har behandlats i avsnitt 5.3.

Av paragrafen framgår att lagens bestämmelser är tvingande till konsumentens förmån på så sätt att näringsidkaren inte till konsumentens nackdel får frångå lagens bestämmelser.

Skulle en överenskommelse om finansiell rådgivning strida mot lagens bestämmelser på en eller flera punkter och är dessa avvikelser till nackdel för konsumenten, gäller ...

3 a §  Bestämmelserna i 4 och 5 §§ gäller inte finansiell rådgivning som tillhandahålls av

  1. fondbolag enligt 7 kap. 1 § första stycket 3 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
  2. försäkringsförmedlare enligt 5 kap. 1 § första stycket lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,
  3. värdepappersinstitut och utländska värdepappersföretag enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller
  4. AIF-förvaltare enligt 3 kap. 2 § andra stycket 4 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Lag (2013:573).

Näringsidkarens skyldigheter

4 §  Näringsidkaren skall

  1. se till att den som utför rådgivningen har tillräcklig kompetens,
  2. dokumentera vad som förekommit vid rådgivningstillfället, och
  3. lämna ut dokumentationen till konsumenten.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad näringsidkaren skall iaktta när det gäller rådgivares kompetens, dokumentation av rådgivning, utlämnande av sådan dokumentation och om undantag från skyldigheten att lämna ut dokumentationen.

Prop. 2002/03:133: Paragrafen innehåller bestämmelser av näringsrättslig karaktär. Av paragrafen följer de grundläggande skyldigheter som näringsidkaren måste iaktta om denne tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter. Frågorna har behandlats i avsnitt 6.1.

5 §  Näringsidkaren skall i sin rådgivningsverksamhet iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen. Näringsidkaren skall anpassa rådgivningen efter konsumentens önskemål och behov samt inte rekommendera andra lösningar än sådana som kan anses lämpliga för konsumenten.

[S2]Näringsidkaren skall avråda konsumenten från att vidta åtgärder som inte kan anses lämpliga med hänsyn till konsumentens behov, ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter.

Prop. 2002/03:133: De frågor som berörs i paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.

Skadestånd

6 §  Näringsidkare som genom finansiell rådgivning uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar konsumenten ren förmögenhetsskada skall ersätta skadan.

Prop. 2002/03:133: Paragrafen innehåller en bestämmelse om skadeståndsskyldighet vid vårdslös rådgivning. Frågan har behandlats i avsnitt 7.1.

Skadeståndsskyldigheten har utformats som ett culpaansvar. Näringsidkaren ansvarar således för skada som denne orsakat av oaktsamhet (som synonyma begrepp kan användas vårdslöshet, försumlighet eller liknande uttryck). Ett culpaansvar anses också omfatta uppsåtligt handlande, vilket ...

7 §  Om konsumenten vill åberopa att finansiell rådgivning har orsakat honom eller henne ren förmögenhetsskada, skall konsumenten underrätta näringsidkaren om detta inom skälig tid efter det att han eller hon märkt eller bort märka att skada har uppkommit.

[S2]Om konsumenten inte underrättar näringsidkaren inom den tid som följer av första stycket, faller rätten till skadestånd enligt denna lag bort. Detsamma gäller om konsumenten inte väcker talan inom tio år från rådgivningstillfället.

Prop. 2002/03:133: Paragrafen innehåller bestämmelser om reklamation och preskription. Frågorna har behandlats i avsnitt 7.2.

Tillsyn

8 §  Konsumentverket utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs. Verkets tillsyn omfattar dock inte verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn eller verksamhet som bedrivs av advokater.

[S2]För tillsynen har Konsumentverket rätt att göra inspektion hos näringsidkare som tillhandahåller finansiell rådgivning och att ta del av samtliga handlingar som behövs för tillsynen. Näringsidkaren skall lämna de upplysningar om verksamheten som begärs för tillsynen.

[S3]Om näringsidkaren inte tillhandahåller handlingarna eller lämnar upplysningarna, får Konsumentverket förelägga näringsidkaren vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Prop. 2002/03:133: Paragrafen innehåller, tillsammans med 9 §, bestämmelser om tillsyn. Frågorna har behandlats i avsnitt 8.1 och 8.3.

9 §  Om en näringsidkare som står under Konsumentverkets tillsyn utför finansiell rådgivning i strid med de krav som ställs i lagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får verket vid vite förelägga näringsidkaren att upphöra med finansiell rådgivning.

[S2]Om det är tillräckligt får Konsumentverket i stället meddela varning.

Prop. 2002/03:133: Om Konsumentverket i sin tillsynsverksamhet gör bedömningen att näringsidkaren inte uppfyller de krav som ställs i lagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får verket förelägga näringsidkaren att upphöra med rådgivningsverksamheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Föreläggandet träffar naturligtvis enbart sådan rådgivningsverksamhet som faller inom lagens tillämpningsområde.

Ett föreläggande att upphöra med rådgivningsverksamheten är naturligtvis ...

10 §  Konsumentverkets beslut enligt 8 § tredje stycket och 9 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 2002/03:133: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Konsumentverkets beslut i tillsynsärenden. Bestämmelserna överensstämmer med de allmänna principer för överklagande av förvaltningsbeslut som följer av 22 a § förvaltningslagen (1986:223).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter

Förarbeten
Rskr. 2003/04:27, Prop. 2002/03:133, Bet. 2003/04:LU3
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:571) om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter

Förarbeten
Rskr. 2003/04:262, Prop. 2003/04:109, Bet. 2003/04:FiU26
Omfattning
ändr. 1 §

Lag (2007:560) om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.
  2. I fråga om rådgivning som har tillhandahållits före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
Omfattning
ändr. 2 §; ny 3 a §
Ikraftträder
2007-11-01

Lag (2013:573) om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter

Förarbeten
Rskr. 2012/13:292, Prop. 2012/13:155, Bet. 2012/13:FiU31
Omfattning
ändr. 3 a §
Ikraftträder
2013-07-22

Lag (2017:689) om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter

Förarbeten
Rskr. 2016/17:353, Prop. 2016/17:162, Bet. 2016/17:FiU35
Omfattning
ändr. 2, 3 a §§
Ikraftträder
2018-01-03

Lag (2018:1225) om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter

Förarbeten
Rskr. 2017/18:427, Prop. 2017/18:216
Omfattning
ändr. 3 a §
Ikraftträder
2018-10-01