4 §  Strålsäkerhetsmyndigheten är huvudman för riksmätplatsen för joniserande strålning.

7 §  Strålsäkerhetsmyndigheten ska genom information och öppenhet bidra till att ge allmänheten insyn i all verksamhet som omfattas av myndighetens ansvar. Detta arbete ska syfta till att

1. främja hälsa och motverka ohälsa,
2. förebygga akuta strålskador och minska risken för sena skador till följd av strålning, och
3. ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och användningsområden samt om strålskydd.

8 §  Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för sådana uppgifter som följer av Sveriges internationella åtaganden inom myndighetens verksamhetsområde.

Myndigheten utövar tillsyn över att svenskt kärnämne och svensk kärnteknisk utrustning används såsom deklarerats i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. I fråga om nukleär icke- spridning, inklusive exportkontroll, ska myndigheten verka för att ämnena och utrustningen inte kommer till användning för kärnvapen.

9 §  Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för det förberedande nationella arbete som följer av 1994 års konvention om kärnsäkerhet (SÖ 1995:71) och 1997 års gemensamma konvention om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och säkerhet vid hantering av radioaktivt avfall (SÖ 1999:60).

Myndigheten har ett särskilt funktionsansvar som behörig myndighet enligt Internationella atomenergiorganets (IAEA) konventioner om assistans och tidig varning vid nukleära eller radiologiska nödsituationer innebärande att myndigheten bland annat ska förmedla och ta emot information om nödsituationer enligt konventionen om tidig varning och bistå Internationella atomenergiorganet vid sådana situationer enligt konventionen om assistans.

11 §  Strålsäkerhetsmyndigheten ska utföra de uppgifter i transportärenden som ankommer på behörig myndighet enligt rådets förordning (Euratom) nr 1493/93 av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater och rådets direktiv 2006/117/Euratom av den 20 november 2006 om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Förordning (2009:117).

12 §  Strålsäkerhetsmyndigheten ska utföra de uppgifter och beakta de principer som ankommer på behörig myndighet och som föreskrivs i rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor samt i Internationella atomenergiorganets uppförandekod (Code of Conduct on the Safety and Security of Radioactive Sources, IAEA/CODEOC/2004).

13 §  Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva internationellt samarbete med motsvarande samhällsfunktioner i andra länder och multinationella organisationer inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten ska biträda regeringen med underlag och expertkunskaper inom internationell verksamhet på strålskydds- och kärnsäkerhetsområdet samt i fråga om nukleär icke- spridning, inklusive exportkontroll.

Myndigheten ska bevaka framtagandet av internationella rekommendationer och standarder som utarbetas av erkända internationella organisationer och som kan förväntas få betydelse inom myndighetens ansvarsområde.

14 §  Myndigheten får ingå avtal med myndigheter i andra länder om de närmare villkoren för informationsutbyte inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten får även, i samband med utvecklingssamarbete med andra länder som regeringen eller Europeiska gemenskaperna har beslutat om, ingå avtal om närmare villkor för samarbetet med samarbetsländerna (proceduravtal) samt ändra eller säga upp sådana avtal.