1 §  Statens strålskyddsinstitut är central förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke- joniserande strålning.

2 §  Strålskyddsinstitutet ansvarar för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rapportering och information i fråga om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö samt för att ge förslag till kostnadseffektiva åtgärder och på andra sätt verka för att miljökvalitetsmålet och dess delmål uppnås.

Strålskyddsinstitutet skall rapportera om miljömålsarbetet till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket. Rapporteringen skall ske enligt de riktlinjer som miljömålsrådet utfärdar.

3 §  Strålskyddsinstitutet skall inom sina ansvarsområden främja hälsa och motverka ohälsa. Institutet skall beakta de konsekvenser som dess beslut och verksamhet kan få i fråga om folkhälsa för olika grupper av befolkningen.

4 §  Strålskyddsinstitutet skall särskilt

1. utöva tillsyn enligt strålskyddslagen (1988:220), svara för tillsynsvägledning vad gäller miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 § miljöbalken i de fall frågorna regleras genom strålskyddslagen samt sköta huvudmannaskapet för riksmätplatsen för joniserande strålning,
2. förebygga akuta strålskador och minska risken för sena skador till följd av strålning,
3. ha god kunskap om de risker som är förenade med strålning och följa utvecklingen inom strålskyddsområdet,
4. ha ett samordnande ansvar för den målinriktade strålskyddsforskningen,
5. genom beräkningar och mätningar ta fram underlag för bedömningar inom strålskyddsområdet och upprätthålla kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor,
6. bidra med underlag till svenska ställningstaganden och med expertkunskaper inom internationell verksamhet och därigenom främja såväl tillkomst som upprätthållande av internationella normer på strålskyddsområdet,
7. ha hand om sådana uppgifter som följer av Sveriges internationella åtaganden eller av något annat skäl är påkallade från allmän synpunkt med avseende på strålskydd och strålskyddsberedskap,
8. ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och användningsområden samt om strålskydd,
9. vägleda de myndigheter som är ansvariga för skydd mot olyckor, civilt försvar och åtgärder vid svåra påfrestningar på samhället i fred inom den nationella strålskyddsberedskapen samt samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön,
10. ge råd till de myndigheter som avses i 9 om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet,
11. tillhandahålla underlag för tillämpningen inom institutets ansvarsområden av 3-5 kap.miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10),
12. utföra de uppgifter i transportärenden som ankommer på behörig myndighet enligt rådets förordning (Euratom) nr 1493/93 av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater och rådets direktiv 92/3/Euratom av den 3 februari 1992 om övervakning och kontroll av transport av radioaktivt avfall mellan medlemsstater samt till och från gemenskapen, om inte ärendet skall handläggas av en annan myndighet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,
13. utföra de uppgifter och beakta de principer som ankommer på behörig myndighet och som föreskrivs i rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor samt i Internationella atomenergiorganets (IAEA) Code of Conduct on the Safety and Security of Radioactive Sources (IAEA/CODEOC/2004),
14. hålla ett nationellt register över de stråldoser som arbetstagare utsätts för eller kan utsättas för i samband med verksamhet med strålning samt utfärda personliga dokument för dosövervakning (dospass) för dessa arbetstagare,
15. fortlöpande värdera stråldoser för hela befolkningen och för särskilda grupper, och
16. vid ingripanden i en radiologisk nödsituation eller i fall då efterverkningarna av en tidigare nödsituation eller strålningsverksamhet medför bestående bestrålning, beakta de principer som anges i rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, om inte dessa frågor ankommer på en annan myndighet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

5 §  Föreskrifter om Strålskyddsinstitutets medverkan i totalförsvaret finns i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Förordning (2006:967).

6 §  Strålskyddsinstitutet får ingå avtal med myndigheter i andra länder om de närmare villkoren för informationsutbyte på strålskyddsområdet.

Strålskyddsinstitutet får, i samband med utvecklingssamarbete med andra länder på strålskyddsområdet som regeringen eller Europeiska gemenskaperna har beslutat om, ingå avtal om närmare villkor med samarbetsländerna (proceduravtal) samt ändra eller säga upp sådana avtal.

7 §  Har upphävts förordning (2007:1061).

8 §  Strålskyddsinstitutets generaldirektör är chef för myndigheten.

9 §  Generaldirektören är styrelsens ordförande.

10 §  Strålskyddsinstitutet bestämmer sin organisation, med undantag för vad som anges i 11 och 12 §§.

11 §  Inom Strålskyddsinstitutet finns en rådgivande forskningsnämnd.

Till nämndens uppgifter hör att ge råd om forskningsprogram för den målinriktade strålskyddsforskningen samt om planering, samordning och uppföljning av den forskning som Strålskyddsinstitutet svarar för.

12 §  Forskningsnämnden består av en ordförande, som utses av regeringen, samt sex andra ledamöter som utses av Strålskyddsinstitutets styrelse. Förordnandena ges för en bestämd tid. Nämnden utser inom sig vice ordförande.

13 §  Strålskyddsinstitutet ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1001) i dess lydelse före den 1 januari 2008. Förordning (2007:1061).