Inaktuell version

Lag (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner

Departement
Finansdepartementet S3
Utfärdad
2009-11-26
Ändring införd
SFS 2009:1289 i lydelse enligt SFS 2011:1433
Ikraft
2010-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-04-04

Lagens tillämpningsområde

1 §  Denna lag gäller besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap (prissättningsbesked).

[S2]Ett prissättningsbesked är tillämpligt när statlig och kommunal inkomstskatt ska bestämmas.

Prop. 2009/10:17: Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.

Av första stycket framgår att prissättningsbesked kan lämnas i fråga om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap.

Vad avser delägarbeskattade juridiska personer är det den juridiska personen som är part i transaktionen och som därmed har möjlighet att ansöka om prissättningsbesked. Att även ett fast driftställe kan anses vara part i en transaktion ...

Definitioner m.m.

2 §  Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

[S2]De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

Prop. 2009/10:17: I första stycket anges att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen, om inget annat anges. Härav följer exempelvis att termerna fast driftställe och skatteavtal har den betydelse som anges i 2 kap. 29 § respektive 35 § IL. Termen näringsidkare är inte definierad i ...

3 §  Vid tillämpningen av denna lag kan ett fast driftställe som en näringsidkare har i en annan stat än den där näringsidkaren hör hemma, anses vara en sådan part som avses i 1 §.

Prop. 2009/10:17: I bestämmelsen klargörs att lagen också ska kunna tillämpas på internationella mellanhavanden mellan en näringsidkare och dennes fasta driftställe beläget i en annan stat än den där näringsidkaren är hemmahörande. Detta har kommit till uttryck genom att ett fast driftställe vid tillämpning av lagen kan anses vara en sådan part som avses i 1 §. Av bestämmelsen följer även att en näringsidkares fasta driftställe kan anses vara part vid transaktioner med ett annat företag (eller dess fasta driftställe) ...

4 §  Ekonomisk intressegemenskap anses föreligga om

  1. en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller
  2. samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

Prop. 2009/10:17: I paragrafen anges vad som avses med ekonomisk intressegemenskap vid tillämpning av denna lag.

Bestämmelsen är utformad med 14 kap. 20 § IL som förebild. Syftet med bestämmelsen är dock något annorlunda eftersom den utgör en fristående definition av ekonomisk intressegemenskap och inte, såsom 14 kap. 20 §, en del av en sådan bedömning som ska göras enligt 14 ...

5 §  Med stat avses även annan jurisdiktion som Sverige har ingått skatteavtal med.

Prop. 2009/10:17: I paragrafen klargörs att termen stat också omfattar annan jurisdiktion som Sverige har ingått skatteavtal med.

6 §  Denna lag ska tillämpas på motsvarande sätt i ett ärende där en ömsesidig överenskommelse om prissättning av internationella transaktioner kan ingås enligt det avtal som avses i lagen (2004:982) om avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i Sverige beträffande skatter på inkomst.

Prop. 2009/10:17: Av paragrafen följer att prissättningsbesked även kan lämnas om transaktionen sker med en i Taiwan verksam näringsidkare och en ömsesidig överenskommelse om prissättning av internationella transaktioner ingås enligt det avtal som avses i lagen (2004:982) om avtal

mellan Sveriges Exportråd ...

Behörig myndighet

7 §  Skatteverket lämnar prissättningsbesked och fattar övriga beslut enligt denna lag.

Prop. 2009/10:17: Av paragrafen framgår att det är Skatteverket som lämnar prissättningsbesked och fattar övriga beslut enligt lagen. Detta innebär exempelvis att det alltid ankommer på Skatteverket att lämna prissättningsbesked, även om den ömsesidiga överenskommelsen skulle ha förhandlats fram av regeringen.

Ansökan om prissättningsbesked

8 §  Näringsidkare som är eller kan förväntas bli skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och som omfattas av ett tillämpligt skatteavtal får ansöka om ett prissättningsbesked.

[S2]Första stycket gäller även handelsbolag och andra delägarbeskattade juridiska personer om någon av delägarna är eller kan förväntas bli skattskyldig enligt inkomstskattelagen och omfattas av ett tillämpligt skatteavtal.

Prop. 2009/10:17: Av paragrafen framgår vem som får ansöka om prissättningsbesked. Av paragrafen följer även att det inte är möjligt för Skatteverket att på begäran av en utländsk behörig myndighet lämna ett prissättningsbesked, såvida inte den av begäran berörda i Sverige skattskyldige näringsidkaren lämnar in en ansökan om prissättningsbesked till Skatteverket.

I första stycket anges att en näringsidkare som är eller kan förväntas bli skattskyldig enligt ...

9 §  Näringsidkare som innan en ansökan ges in vill diskutera förutsättningarna för ett prissättningsbesked och vad ansökan om prissättningsbesked bör innehålla, ska ges tillfälle till ett förmöte om inte särskilda skäl talar emot det.

Prop. 2009/10:17: I paragrafen anges att förmöten ska hållas om en näringsidkare vill diskutera förutsättningarna för ett prissättningsbesked och vad en ansökan om prissättningsbesked bör innehålla, om inte särskilda skäl talar emot det. Sådana särskilda skäl kan vara att flera förmöten redan har hållits och att det inte finns anledning att anta att nya uppgifter ska lämnas eller att någon ytterligare vägledning kan ges inför ansökan. Mot bakgrund av att förmöten får anses vara av intresse för såväl näringsidkaren ...

10 §  En ansökan om prissättningsbesked ska vara skriftlig och ska ges in till Skatteverket.

Prop. 2009/10:17: Av bestämmelsen framgår att en ansökan om prissättningsbesked ska vara skriftlig och ska ges in till Skatteverket.

11 §  En ansökan om prissättningsbesked ska innehålla de uppgifter som behövs för att ett prissättningsbesked ska kunna lämnas.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan.

Prop. 2009/10:17: I första stycket anges att en ansökan om prissättningsbesked ska innehålla de uppgifter som behövs för att ett prissättningsbesked ska kunna lämnas. Omfattningen av de uppgifter som en ansökan ska innehålla i det enskilda fallet kan lämpligen diskuteras vid ett förmöte (se vad som anförs om förmöte i 9 §).

I andra stycket anges att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan. Sådana ...

Förutsättningar för prissättningsbesked

12 §  Prissättningsbesked får lämnas om

  1. ansökan om prissättningsbesked inte avser en fråga av enkel beskaffenhet eller transaktioner av mindre omfattning,
  2. de transaktioner som omfattas av ansökan kan bedömas fristående från andra transaktioner som inte omfattas av ansökan,
  3. näringsidkaren lämnar de uppgifter som behövs för att en ömsesidig överenskommelse ska kunna ingås och ett riktigt prissättningsbesked ska kunna lämnas,
  4. information som behövs för att en ömsesidig överenskommelse ska kunna ingås och dess tillämpning kontrolleras, kan erhållas från de stater som ska omfattas av den ömsesidiga överenskommelsen, och
  5. den i ansökan valda prissättningsmetoden, efter eventuella justeringar, bedöms kunna ge ett pris som motsvarar vad sinsemellan oberoende parter skulle ha tillämpat.

Prop. 2009/10:17: I paragrafen anges vissa förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ett prissättningsbesked ska få lämnas.

Av första punkten följer att Skatteverket inte behöver lämna ett prissättningsbesked i en fråga som är av enkel beskaffenhet, exempelvis där det inte föreligger oklarhet vad avser tolkningen av den s.k. armlängdsprincipen, eller om ansökan avser transaktioner av mindre omfattning. Bedömningen av om transaktionerna är av mindre omfattning ska göras mot bakgrund ...

13 §  Prissättningsbesked får lämnas bara om

  1. en ömsesidig överenskommelse om prissättning av internationella transaktioner har ingåtts med en stat som anges i ansökan om prissättningsbesked och som Sverige har ingått skatteavtal med, och
  2. den ömsesidiga överenskommelsen överensstämmer med ansökan om prissättningsbesked eller har godtagits av näringsidkaren.

Prop. 2009/10:17: Av första punkten framgår att ett prissättningsbesked bara får lämnas om en ömsesidig överenskommelse har ingåtts. Ömsesidig överenskommelse får bara ingås med stater som näringsidkaren har angett i sin ansökan. Det krävs vidare att Sverige har ingått skatteavtal med aktuell stat och att skatteavtalet i fråga innehåller bestämmelser om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse (jfr artikel 25 i OECD:s modellavtal). Unilaterala prissättningsbesked kan således inte lämnas.

I ...

Prissättningsbeskedet

14 §  I ett prissättningsbesked anges hur den framtida prissättningen av vissa internationella transaktioner ska ske samt de antaganden, villkor och övriga förutsättningar som ska gälla för beskedets tillämplighet och giltighet.

[S2]Prissättningsbeskedet ska stämma överens med den ömsesidiga överenskommelse som avses i 13 §.

Prop. 2009/10:17: Av första stycket framgår att Skatteverket i ett prissättningsbesked ska ange hur den framtida prissättningen av vissa internationella transaktioner ska ske samt de antaganden, villkor och övriga förutsättningar som ska gälla för beskedets tillämplighet och giltighet. Ett prissättningsbesked ska således t.ex. innehålla uppgift om de metoder och principer som ska gälla för prissättningen av de transaktioner som omfattas av beskedet. Beskedet bör givetvis även innehålla information om vilka ...

15 §  Giltighetstiden för ett prissättningsbesked ska bestämmas till mellan tre och fem beskattningsår om det inte finns särskilda skäl att bestämma giltighetstiden till längre eller kortare tid.

Prop. 2009/10:17: Ett prissättningsbesked ska alltid ha en bestämd giltighetstid. I paragrafen anges att giltighetstiden för ett prissättningsbesked normalt ska bestämmas till mellan tre och fem beskattningsår. Om särskilda skäl föreligger får Skatteverket bestämma giltighetstiden till längre eller kortare tid. Att en sådan förlängning eller förkortning av giltighetstiden måste vara förenlig med den bakomliggande ömsesidiga överenskommelsen följer av 14 § andra stycket. Särskilda skäl att bestämma giltighetstiden ...

16 §  Ett prissättningsbesked är bindande för Skatteverket avseende prissättningen av de transaktioner som omfattas av beskedet och i förhållande till den som beskedet avser, om inte annat följer av 18 eller 19 §.

[S2]Om prissättningsbeskedet avser ett handelsbolag eller en annan delägarbeskattad juridisk person som tillämpar beskedet, gäller första stycket i förhållande till dess delägare.

Prop. 2009/10:17: I första stycket klargörs att ett prissättningsbesked, utom i fall som avses i 18 eller 19 §, är bindande för Skatteverket avseende prissättningen av de transaktioner som omfattas av beskedet och i förhållande till den som beskedet avser. Skatteverket kan således inte ompröva ett taxeringsbeslut avseende en näringsidkare vad avser prissättningen av de transaktioner som omfattas av ett gällande prissättningsbesked. Detta medför att Skatteverket inte kan korrigera näringsidkarens taxering ...

Underrättelse

17 §  Näringsidkaren ska utan oskäligt dröjsmål underrätta Skatteverket, om

  1. sådan omständighet som medför eller kan medföra att de antaganden, villkor och övriga förutsättningar som har angetts i prissättningsbeskedet inte uppfylls, eller
  2. prissättningsbeskedet inte tillämpas.

Prop. 2009/10:17: I bestämmelsen anges att den som har fått ett prissättningsbesked är skyldig att underrätta Skatteverket om vissa omständigheter som kan ändra förutsättningarna för prissättningsbeskedet. Näringsidkaren ska därvid underrätta Skatteverket dels om sådan omständighet som medför eller kan medföra att de antaganden, villkor eller övriga förutsättningar som har angetts i beskedet inte uppfylls, dels om beskedet inte tillämpas. En sådan underrättelse ska ske utan oskäligt dröjsmål. Se vidare ...

Beslut om ändring eller återkallelse av prissättningsbesked

18 §  Skatteverket får ändra ett prissättningsbesked, om näringsidkaren begär det eller om

  1. något av de antaganden och villkor eller någon av de övriga förutsättningar som har angetts i beskedet i något väsentligt avseende inte uppfylls, eller
  2. en författningsändring i något väsentligt avseende påverkar en fråga som beskedet avser.

[S2]En ändring enligt första stycket får bara göras om sådana förutsättningar som avses i 12 och 13 §§ är uppfyllda och näringsidkaren godtar ändringen.

Prop. 2009/10:17: I paragrafen anges under vilka förutsättningar som Skatteverket får ändra ett prissättningsbesked. Ändring får ske på begäran av näringsidkaren eller, om förutsättningarna i första eller andra punkten är uppfyllda, på initiativ av Skatteverket. Möjligheterna att ändra ett prissättningsbesked bör tillämpas restriktivt och Skatteverket bör alltid först överväga om det är möjligt att låta beskedet kvarstå oförändrat.

Av första punkten i första stycket följer att ett ...

19 §  Skatteverket får återkalla ett prissättningsbesked helt eller delvis om

  1. den ömsesidiga överenskommelsen som ligger till grund för beskedet helt eller delvis har upphört att gälla,
  2. näringsidkaren har underrättat Skatteverket enligt 17 § 2 om att beskedet inte tillämpas,
  3. näringsidkaren har lämnat uppgift om att beskedet inte har tillämpats enligt 31 kap. 34 § eller 33 kap. 6 §skatteförfarandelagen (2011:1244), eller
  4. näringsidkaren eller delägarna i ett handelsbolag eller i en annan delägarbeskattad juridisk person har begärt omprövning av eller överklagat ett beslut om slutlig skatt enligt 66 eller 67 kap.skatteförfarandelagen och har begärt att prissättningsbeskedet inte ska tillämpas på den fråga som begäran om omprövning eller överklagandet avser. Lag (2011:1433).

Prop. 2009/10:17: I paragrafen anges när Skatteverket får återkalla ett prissättningsbesked.

Den första punkten avser den situationen där den ömsesidiga överenskommelsen helt eller delvis har upphört att gälla. Det kan vara fråga om att antingen Skatteverket eller den andra berörda staten har sagt upp den ömsesidiga överenskommelsen på någon grund som har angetts i denna. Vad som gäller i det enskilda fallet framgår av den ömsesidiga överenskommelsen. Även vad gäller den ömsesidiga överenskommelsen ...

Utredning

20 §  Näringsidkaren får uppmanas att inom viss tid komma in med de ytterligare uppgifter som behövs när ett ärende om prissättningsbesked ska prövas.

Prop. 2009/10:17: I bestämmelsen regleras möjligheten att uppmana näringsidkaren att komma in med ytterligare uppgifter. I första hand åsyftas härmed komplettering av ansökan om prissättningsbesked när denna är bristfällig i något avseende. Genom bestämmelsen ges dock även möjlighet att

senare under förfarandet begära komplettering av sökanden. Fråga kan även vara om ...

21 §  Skatteverket får komma överens med näringsidkaren om när, hur och i vilken omfattning en kontroll av uppgifterna i ett ärende om prissättningsbesked kan ske.

Prop. 2009/10:17: Av bestämmelsen följer att Skatteverket får komma överens med näringsidkaren om när, hur och i vilken omfattning en kontroll av uppgifterna i ett ärende om prissättningsbesked kan ske. I den föreslagna bestämmelsen i 12 § 3 anges att näringsidkaren ska lämna de uppgifter som behövs för att en ömsesidig överenskommelse ska kunna ingås och för att ett riktigt prissättningsbesked ska kunna fattas. Skatteverket kan dock även behöva kontrollera uppgifterna som har lämnats i ett ärende om prissättningsbesked. ...

Tillfälle att yttra sig

22 §  Näringsidkaren ska ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är onödigt.

[S2]I fråga om näringsidkarens rätt att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än näringsidkaren själv och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223).

Prop. 2009/10:17: I paragrafens första stycke föreskrivs att näringsidkaren ska ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är onödigt. En situation där det kan vara onödigt att bereda näringsidkaren tillfälle att yttra sig är om besked lämnas helt i enlighet med ansökan. Bestämmelsen är tillämplig såväl vid prövning av en ansökan om prissättningsbesked, som i ett ärende om ändring eller återkallelse av ett prissättningsbesked.

Andra stycket innehåller en upplysning ...

Ansökningsavgift

23 §  Skatteverket ska i samband med att en ansökan om prissättningsbesked kommer in ta ut en avgift av näringsidkaren för den prövning som ansökan kan föranleda.

Prop. 2009/10:17: Enligt paragrafen ska Skatteverket ta ut en avgift av näringsidkaren i samband med att ansökan om prissättningsbesked kommer in.

Lagrådet har funnit att det föreslagna förfarandet främst har frivillig karaktär och att regeringen därmed kan besluta föreskrifter om avgifterna inom ramen för sin restkompetens (8 kap. 13 § första stycket 2 ...

24 §  Skatteverket får i ett enskilt fall besluta om befrielse från hela eller en del av avgiften, om det finns särskilda skäl för det.

Prop. 2009/10:17: Av paragrafen följer att Skatteverket i ett enskilt fall får besluta om befrielse från hela eller en del av avgiften, om det finns särskilda skäl för det. Genom uttrycket ”i ett enskilt fall” klargörs att beslut om befrielse inte ska ske genom föreskrifter. Särskilda skäl att medge befrielse kan föreligga om avgiftens storlek framstår som oskälig i det aktuella fallet, t.ex. därför att fråga är om ett mindre företag eller att ansökan avser flera länder och betydande samordningsvinster uppkommer. ...

Överklagande

25 §  Prissättningsbesked och övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Prop. 2009/10:17: Av paragrafen följer att beslut enligt denna lag inte får överklagas. Det nu sagda gäller såväl prissättningsbeskedet som övriga beslut av Skatteverket, såsom beslut om att avslå eller avvisa en ansökan om prissättningsbesked, beslut om att ändra ett prissättningsbesked, beslut om att återkalla ett prissättningsbesked eller beslut om att inte medge befrielse från ansökningsavgiften. Något förbud för näringsidkaren eller en delägare i ett handelsbolag eller annan delägarbeskattad juridisk person ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på ärenden som kommer in efter ikraftträdandet.
  2. Ärenden som har inletts hos regeringen före ikraftträdandet men inte avgjorts, får överlämnas till Skatteverket för fortsatt handläggning enligt denna lag.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:77, Prop. 2009/10:17, Bet. 2009/10:SkU13
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2011:1433) om ändring i lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  2. Lagen tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 januari 2012. Lagen tillämpas även på förlängda räkenskapsår som avslutas efter utgången av 2012 och på förkortade räkenskapsår som både påbörjas och avslutas under 2012.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2018:837) om ändring i lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 22 §
Ikraftträder
2018-07-01