1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om statlig ersättning till kommuner, landsting och kommunalförbund för mottagande av och insatser för vissa utlänningar.

2 §  En kommun som träffat en överenskommelse om mottagande för bosättning av nyanlända enligt 4 § förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare har rätt till en årlig grundersättning enligt 9 §.

3 §  En kommun som tagit emot skyddsbehövande eller vissa andra utlänningar för bosättning har rätt till

• schablonersättning enligt 10-14 §§,
• ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd enligt 15-17 §§,
• ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service samt hälso- och sjukvård enligt 18-27 §§, och
• ersättning för mottagande av ensamkommande barn enligt 28-31 §§.

4 §  Landsting har rätt till ersättning enligt 33-35 §§ för vissa hälso- och sjukvårdskostnader för skyddsbehövande och vissa andra utlänningar.

5 §  Ersättning enligt 3 och 4 §§ lämnas för utlänningar som har beviljats sådant uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring, om uppehållstillståndet har beviljats enligt

• 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),
• 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller
• 21 eller 22 kap.utlänningslagen.

Sådan ersättning lämnas också för utlänningar som har beviljats sådant uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av de bestämmelser som anges i första stycket. En förutsättning för att ersättning ska lämnas är att utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att den person som utlänningen har anknytning till först togs emot i en kommun.

6 §  För utlänningar som har varit registrerade vid en mottagningsenhet hos Migrationsverket eller som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska tidpunkten då de först togs emot i en kommun anses vara den dag han eller hon faktiskt togs emot i kommunen. För övriga utlänningar som omfattas av 5 § ska tidpunkten då de först togs emot i en kommun anses vara då han eller hon folkbokfördes i kommunen enligt uppgift i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

7 §  Ersättning lämnas också, i mån av tillgång på medel,

• för vissa särskilda kostnader enligt 32 §,
• för extraordinära kostnader för vårdinsatser enligt 36 §, och
• för insatser för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan enligt 37 §.

8 §  Länsstyrelserna prövar frågor om och betalar ut ersättning enligt 37 §. Migrationsverket prövar frågor om och betalar ut ersättning enligt denna förordning i övrigt.

9 §  Den årliga grundersättningen motsvarar tio prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken.

Grundersättningen ska betalas ut före utgången av januari under det kalenderår för vilket överenskommelsen om mottagande gäller. Om överenskommelsen ingås först under det år för vilket den ska gälla, ska ersättningen betalas ut inom en månad från dagen för överenskommelsen.

10 §  Schablonersättning till en kommun avser kostnader för

1. mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning,
2. särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.skollagen (2010:800),
3. utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen,
4. samhällsorientering,
5. tolkning, och
6. andra insatser för att underlätta etablering i samhället.

För personer som inte har fyllt 65 år ingår även viss ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd och för administration av ärenden om sådant bistånd i schablonersättningen.

11 §  Schablonersättningen ska vara

• 82 200 kronor för en person under 20 år,
• 82 200 kronor för en person som fyllt 20 men inte 65 år, och
• 51 400 kronor för en person som fyllt 65 år.

Schablonersättningen ska beräknas utifrån utlänningens ålder vid utgången av månaden innan ersättningen betalas ut. Förordning (2011:1231).

12 §  Den kommun som först tar emot en utlänning har rätt till 10 procent av en schablonersättning. Beloppet ska betalas ut vid utgången av månaden efter den månad då utlänningen togs emot i kommunen.

Den kommun i vilken utlänningen är folkbokförd vid utgången av andra månaden efter den månad då utlänningen först togs emot i en kommun, har rätt till 20 procent av schablonersättningen. Ersättningen ska betalas ut vid utgången av månaden därefter.

Resterande delen av schablonersättningen betalas ut för perioder som omfattar tre kalendermånader (ersättningsperiod). Utbetalning med 10 procent av schablonersättningen ska göras månaden efter utgången av varje ersättningsperiod. Rätt till ersättning har den kommun där utlänningen är folkbokförd vid utgången av perioden.

13 §  Om utlänningen flyttar till en ny kommun före utgången av andra månaden efter den månad då han eller hon först togs emot i en kommun och är folkbokförd där vid utgången av andra månaden, har den nya kommunen rätt till ersättning motsvarande 10 procent av schablonersättningen som extra ersättning.

Ersättningen enligt första stycket ska betalas ut samtidigt som ersättning enligt 12 § andra stycket.

14 §  Om utlänningen flyttar till en ny kommun under en ersättningsperiod och är folkbokförd där vid utgången av perioden, har denna kommun rätt till ersättning motsvarande 10 procent av schablonersättningen som extra ersättning. Detta gäller under förutsättning att flytten äger rum inom 18 kalendermånader från det första mottagandet.

Ersättningen enligt första stycket ska betalas ut månaden efter utgången av den ersättningsperiod under vilken utlänningen flyttat.

15 §  För en utlänning som omfattas av 5 § har den kommun som först tog emot utlänningen rätt till ersättning enligt 16 och 17 §§ för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Ersättningen ska betalas ut vid utgången av månaden efter den månad då utlänningen togs emot i kommunen.

16 §  För en utlänning som har vistats vid en mottagningsenhet hos Migrationsverket och som efter anvisning av plats för bosättning har tagits emot i en kommun från mottagningsenheten, eller som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716), lämnas ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd med

• 3 000 kronor för en person under 20 år, och
• 7 500 kronor för en person som fyllt 20 men inte 65 år.

Ersättningens storlek ska beräknas utifrån utlänningens ålder vid utgången av månaden innan ersättningen betalas ut.

17 §  För övriga utlänningar som omfattas av 5 § lämnas ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd med

• 3 000 kronor för en person under 20 år, och
• 4 000 kronor för en person som fyllt 20 men inte 65 år.

Ersättningens storlek ska beräknas utifrån utlänningens ålder vid utgången av månaden innan ersättningen betalas ut.

18 §  För utlänningar som omfattas av 5 § har en kommun enligt 19–27 §§ rätt till ersättning för vissa kostnader för

• ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
• stöd och hjälp i boendet och för särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt socialtjänstlagen,
• insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
• assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken,
• bostadsanpassningsbidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., och
• hälso- och sjukvård. Förordning (2010:1441).

19 §  Ersättning lämnas för sådant ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) som kommunen lämnat till

1. utlänningar som inte har rätt till en etableringsplan enligt 6 § andra stycket 3 lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,
2. utlänningar som har rätt till etableringsersättning för deltagande i aktiviteter enligt 2 kap. 2 § förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare men på grund av styrkt sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är förhindrade att delta i etableringsinsatser på heltid, och
3. utlänningar som efter det att etableringsplanen enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare har upphört inte kan försörja sig på grund av en sjukdom eller ett funktionshinder som de hade när de först togs emot i en kommun eller som annars har ett direkt samband med deras situation som skyddsbehövande.

Ersättning enligt första stycket lämnas inte för utlänningar som fyllt 65 år.

20 §  Ersättning lämnas för sådant ekonomiskt bistånd som utgör försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) som kommunen lämnat till utlänningar som

1. har fyllt 18 men inte 21 år,
2. saknar föräldrar här i landet,
3. går i gymnasieskola, och
4. inte är föremål för sådan vård i annat hem än deras eget som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Ersättning enligt första stycket lämnas inte för personer som vistas i boende för vilket ersättning lämnas för belagd plats enligt 30 §. Förordning (2010:1441).

21 §  Ersättning för kostnader för en utlänning enligt 19 § första stycket 1 eller 2 ska minskas med ersättning som lämnats till kommunen för utlänningen för samma tid enligt 16 eller 17 §.

22 §  Ersättning för kostnader för stöd och hjälp i boendet och för särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) lämnas om utlänningen har behov av sådana insatser på grund av ålderdom, sjukdom eller funktionshinder. Ersättning för kostnader för en insats på grund av ålderdom lämnas endast om behovet av insatsen fanns när utlänningen först togs emot i en kommun. Ersättning för kostnader för en insats på grund av sjukdom eller funktionshinder lämnas endast om utlänningen hade sjukdomen eller funktionshindret när han eller hon först togs emot i en kommun eller om sjukdomen eller funktionshindret annars har ett direkt samband med utlänningens situation som skyddsbehövande.

Ersättningen till kommunen ska motsvara 75 procent av kommunens kostnader för insatsen minskat med den avgift utlänningen själv har betalat.

23 §  Ersättning för kostnader enligt 19-22 §§ betalas ut i efterskott för varje kalenderår efter ansökan. Den första ansökan ska för respektive ersättningsslag ha kommit in till Migrationsverket senast inom tre år från den dag då utlänningen först togs emot i en kommun. Om det finns särskilda skäl, får en ansökan prövas även om den har kommit in senare.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom ett år från utgången av den period ansökan avser.

24 §  Ersättning för kostnader för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt för kostnader för assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas om utlänningen har behov av sådana insatser på grund av en sjukdom eller ett funktionshinder som utlänningen hade när han eller hon först togs emot i en kommun eller som annars har ett direkt samband med utlänningens situation som skyddsbehövande. Förordning (2010:1441).

25 §  Ersättning för kostnader för bostadsanpassningsbidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. lämnas om utlänningen har behov av sådant bidrag på grund av en sjukdom eller ett funktionshinder som utlänningen hade när han eller hon först togs emot i en kommun eller som annars har ett direkt samband med utlänningens situation som skyddsbehövande.

26 §  Ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård lämnas om utlänningen, på grund av en sjukdom eller ett funktionshinder som utlänningen hade när han eller hon först togs emot i en kommun eller som annars har ett direkt samband med utlänningens situation som skyddsbehövande, måste beredas varaktig vård som ordinerats av läkare. Ersättning lämnas endast om vården bedöms ha en varaktighet av minst tre år. Ersättningens storlek bestäms enligt Riksavtalet för utomlänsvård om inte annat avtalats.

När ersättning lämnas enligt första stycket får ersättning även lämnas för kostnader för tolk. Förordning (2010:1441).

27 §  Ersättning för kostnader enligt 24–26 §§ lämnas endast om kommunens sammanlagda kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade, assistansersättning, bostadsanpassningsbidrag samt hälso- och sjukvård för en utlänning uppgått till lägst 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod. Ersättning betalas ut i efterskott efter ansökan. Den första ansökan ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom tre år från den dag då utlänningen först togs emot i en kommun. Om det finns särskilda skäl, får en ansökan prövas även om den har kommit in senare.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom ett år från utgången av den period ansökan avser. Förordning (2010:1441).

28 §  En kommun har rätt till ersättning enligt 29 och 30 §§ för vissa kostnader för barn under 18 år som omfattas av 5 §. Detta gäller endast barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn).

Ersättning för vård enligt 29 § eller belagd plats enligt 30 § lämnas också för den som har fyllt 18 men inte 21 år, under förutsättning att vården påbörjats eller placeringen skett före 18 års ålder. Förordning (2010:1441).

29 §  Ersättning lämnas för kommunens kostnader för sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Om vårdnaden av ett barn flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familjehemsplacerat hos, och om kommunen med stöd av 6 kap. 11 § föräldrabalken betalar ersättning till dessa vårdnadshavare, lämnas skälig ersättning för kommunens kostnader.

Ersättning till kommunen enligt första stycket betalas ut i efterskott för varje kvartal efter ansökan.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom ett år från utgången av den period ansökan avser.

30 §  En kommun som träffat en särskild överenskommelse med Migrationsverket om hur många platser för boende för ensamkommande barn som kommunen ska hålla tillgängliga, har rätt till ersättning med 1 600 kronor per dygn för varje överenskommen plats och därutöver ett tillägg med 300 kronor per dygn för varje belagd plats. Ersättningen ska betalas ut i efterskott för varje kvartal.

31 §  Kommuner som får ersättning enligt 29 eller 30 § har också rätt till ersättning för kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande barn i form av en schablonersättning med 30 000 kronor för barn som omfattas av 28 § första stycket.

Schablonersättning enligt första stycket lämnas till den kommun som först tar emot barnet. Ersättningen ska betalas ut senast vid utgången av månaden efter den månad då ersättning som gäller barnet betalas ut för första gången till kommunen enligt 29 § eller för belagd plats enligt 30 §.

32 §  Utöver ersättning enligt 9-31 §§ får Migrationsverket, i mån av tillgång på medel, lämna ersättning till kommuner för särskilda kostnader för mottagande av utlänningar som har beviljats sådant uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) och för betydande särskilda kostnader för insatser för personer eller familjer som omfattas av 5 § och som har särskilda behov. Migrationsverket får fatta beslut om sådan ersättning efter ansökan eller i direkt anslutning till anvisning av plats för bosättning i en kommun.

33 §  Ett landsting har rätt till ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård av en utlänning som på grund av en sjukdom eller ett funktionshinder som utlänningen hade när han eller hon först togs emot i en kommun eller som annars har ett direkt samband med utlänningens situation som skyddsbehövande måste beredas varaktig vård som ordinerats av läkare. Ersättning lämnas endast om vården bedömts ha en varaktighet av minst tre år och landstingets sammanlagda vårdkostnad för utlänningen uppgått till lägst 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod. Ersättningens storlek bestäms enligt Riksavtalet för utomlänsvård om inte annat avtalats.

När ersättning lämnas enligt första stycket får ersättning även lämnas för kostnader för tolk. Förordning (2010:1441).

34 §  Migrationsverket ska ersätta kostnader för hälsoundersökning av en utlänning som omfattas av 5 § som har genomförts inom tolv månader från den tidpunkt då utlänningen först togs emot i en kommun enligt 6 §, om utlänningen inte genomgått någon hälsoundersökning innan han eller hon först togs emot i en kommun eller om hälsoundersökning krävs av smittskyddsskäl.

En hälsoundersökning enligt första stycket ersätts i form av en schablonersättning med 2 060 kronor. I ersättningen ingår kostnader för tolk i samband med hälsoundersökningen. Förordning (2011:1231).

35 §  Ersättning för kostnader enligt 33 och 34 §§ betalas ut i efterskott efter ansökan.

Den första ansökan enligt 33 § ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom tre år från den dag då utlänningen först togs emot i en kommun. Om det finns särskilda skäl, får en ansökan prövas även om den har kommit in senare.

En ansökan enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom ett år från utgången av den period som ansökan avser.

36 §  Utöver ersättning enligt 33 och 34 §§ får Migrationsverket, i mån av tillgång på medel, lämna ersättning till landsting för betydande extraordinära kostnader för vårdinsatser för utlänningar som omfattas av 5 §. Sådan ersättning betalas ut efter ansökan.

37 §  Länsstyrelserna får, i mån av tillgång på medel, lämna ersättning till kommuner och kommunalförbund för insatser för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet för utlänningar som omfattas av 5 §, samt för att utveckla samverkan mellan kommuner och mellan kommuner och andra organ i syfte att underlätta etableringen i samhället.

Länsstyrelserna får fatta beslut om ersättning enligt första stycket efter ansökan eller i anslutning till att en överenskommelse träffas om mottagande för bosättning enligt 4 § förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

38 §  Kommuner och landsting är skyldiga att lämna Migrationsverket de uppgifter som krävs för att verket ska kunna bedöma deras rätt till ersättning enligt denna förordning.

39 §  En mottagare av ersättning enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om ersättningen har lämnats på felaktig grund eller med för högt belopp.

Om ett fel som avses i första stycket inte har orsakats av mottagaren, är denna återbetalningsskyldig endast om mottagaren insett eller skäligen borde ha insett felet.

En upplysning om bestämmelserna i denna paragraf ska tas in i beslutet om ersättning.

40 §  En mottagare av ersättning enligt 32, 36 eller 37 § är även återbetalningsskyldig för medel som inte har använts för avsett ändamål. En upplysning om detta ska tas in i beslutet om ersättning.

41 §  Om en mottagare är återbetalningsskyldig enligt 39 §, ska den myndighet som beslutat om ersättningen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.

Om en mottagare är återbetalningsskyldig enligt 40 §, får den myndighet som beslutat om ersättningen besluta att återkräva de medel som inte har använts för avsett ändamål.

Om det finns särskilda skäl för det, får ett krav på återbetalning efterges helt eller delvis.

42 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut enligt 32, 36 och 37 §§ får inte överklagas.

43 §  Migrationsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning, dock inte i fråga om 37 §. Innan sådana föreskrifter meddelas ska Sveriges Kommuner och Landsting höras.