1 §  Denna lag innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över vissa revisionsklienter.

Lagen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EU:s revisorsförordning).

2 §  Lagen tillämpas i fråga om tillsynen över svenska företag som enligt 2 § 9 revisorslagen (2001:883) är företag av allmänt intresse.

I fråga om de överträdelser som anges i denna lag får Finansinspektionen inte ingripa med stöd av någon annan lag än denna.

3 §  Finansinspektionen är behörig myndighet för tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision enligt EU:s revisorsförordning och enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU.

4 §  Finansinspektionen får förelägga ett företag av allmänt intresse, dess dotterföretag, närstående tredje parter och företagets revisor att tillhandahålla de handlingar och uppgifter i övrigt som behövs för tillsynen enligt denna lag.

Ett föreläggande får förenas med vite.

5 §  Finansinspektionen får ingripa mot ett företag av allmänt intresse, om företaget

1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 6 kap. 4 a § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,
2. inte väljer revisor i enlighet med artikel 16.1–16.5 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen,
3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 7 a kap. 1 a § lagen om medlemsbanker, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller
4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 7 a kap. 6 § första stycket 2 lagen om medlemsbanker, 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. Lag (2018:735).

6 §  Om ett företag av allmänt intresse åsidosätter de skyldigheter som anges i 5 §, får Finansinspektionen ingripa mot en styrelseledamot i företaget eller dess verkställande direktör, eller mot en ersättare för en sådan befattningshavare.

Ett ingripande får ske endast om företagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

7 §  Ett ingripande enligt denna lag får ske genom

1. ett föreläggande för ett företag av allmänt intresse att inom viss tid vidta en viss åtgärd för att komma till rätta med situationen eller att upphöra med ett visst agerande,
2. ett beslut att en person som avses i 6 § under en tid om högst tre år inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett företag av allmänt intresse, eller ersättare för en sådan befattningshavare, eller
3. ett beslut om sanktionsavgift.

Ett föreläggande enligt första stycket 1 får förenas med vite.

8 §  Sanktionsavgiften för ett företag av allmänt intresse ska fastställas till högst tio miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga en procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.

Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst femhundratusen kronor.

Sanktionsavgiften får inte fastställas till ett lägre belopp än femtusen kronor.

9 §  Vid valet av ingripande enligt 7 § ska Finansinspektionen ta särskild hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har pågått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

Finansinspektionen får avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om företaget gör rättelse eller om den fysiska personen har verkat för att företaget gör rättelse.

10 §  Finansinspektionen ska i förmildrande riktning särskilt beakta om den som har begått överträdelsen genom ett aktivt samarbete i väsentlig mån har underlättat inspektionens utredning.

I försvårande riktning ska Finansinspektionen särskilt beakta om den som har begått överträdelsen tidigare har gjort sig skyldig till överträdelser. Inspektionen ska fästa vikt vid om överträdelserna är likartade och om det har gått kort tid mellan de olika överträdelserna.

11 §  När sanktionsavgiftens storlek fastställs ska särskild hänsyn tas till

1. sådana omständigheter som anges i 9 och 10 §§,
2. företagets eller den fysiska personens finansiella ställning, och
3. den vinst som företaget har gjort eller de kostnader som har undvikits till följd av överträdelsen.

12 §  Frågor om ingripanden mot fysiska personer tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna ett ingripande enligt 7 § första stycket 2 eller 3 som är bestämt till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

13 §  Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

1. den fysiska person som föreläggandet avser,
2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna den,
3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och
4. den sanktion som föreläggs personen.

Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som Finansinspektionen anger.

14 §  Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktionen ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 15 § En sanktion får beslutas bara om sanktionsföreläggandet har delgetts den fysiska personen inom två år från överträdelsen.

16 §  Företag av allmänt intresse ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet. Finansinspektionen får dessutom ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt EU:s revisorsförordning.

Regeringen får meddela föreskrifter om de avgifter som avses i första stycket.

17 §  En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar från det att avgörandet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes eller inom den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

18 §  Om en sanktionsavgift inte har betalats inom den tid som anges i 17 §, får beslutet om avgift verkställas enligt utsökningsbalken. Finansinspektionen ska då lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

En sanktionsavgift som har påförts faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

19 §  Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om sanktionsföreläggande enligt 12 § får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Finansinspektionen får bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart.