1 §  I denna förordning finns bestämmelser om polisiärt samarbete mellan Sverige och andra stater.

Bestämmelserna i 2–8 kap. ansluter till lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete. Bestämmelserna i 9 kap. kompletterar Eurodacförordningen.

2 §  I förordningen avses med

• Schengenkonventionen: konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985,
• avtalet med Danmark: avtalet av den 6 oktober 1999 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering om polisiärt samarbete i Öresundsregionen,
• Prümrådsbeslutet: rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet,
• Atlasrådsbeslutet: rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni 2008 om förbättrat samarbete i krissituationer mellan Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper,
• avtalet med Norge: avtalet av den 4 september 2018 mellan Sveriges regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd mellan polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer,
• CBE-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott, i den ursprungliga lydelsen,
• VIS-rådsbeslutet: rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott,
• avtalet med USA: avtalet av den 16 december 2011 mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet, och
• Eurodacförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, i den ursprungliga lydelsen. Förordning (2020:82).

1 §  Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kustbevakningen ska samråda med berörd åklagare eller annan undersökningsledare innan myndigheten fattar beslut om samtycke till gränsöverskridande övervakning in i Sverige, om det pågår en förundersökning i Sverige som gäller den person som är föremål för övervakningen.

Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kustbevakningen ska även samråda med Försvarsmakten innan den beslutar om samtycke till gränsöverskridande övervakning enligt 2 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete, om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg. Motsvarande skyldighet gäller för Polismyndigheten inför beslut om gränsöverskridande förföljande enligt 2 kap. 4 § samma lag, om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg.

När Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen tar emot en anmälan om gränsöverskridande övervakning enligt 2 kap. 2 § lagen om internationellt polisiärt samarbete eller en begäran om gränsöverskridande förföljande enligt 2 kap. 5 § samma lag, ska myndigheten genast underrätta Försvarsmakten om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg.

I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om tillstånd för tillträde till svenskt territorium.

2 §  En svensk myndighet som är behörig enligt 2 kap. 12 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete får begära att utländska tjänstemän som utfört gränsöverskridande övervakning eller förföljande ska redovisa vad de har gjort under uppdraget. Myndigheten får också begära att de utländska tjänstemännen ska inställa sig personligen vid myndigheten.

1 §  En begäran om bistånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska ställas till polisregion Syd vid Polismyndigheten. Vid ingripanden enligt 3 kap. 2 § samma lag ska polisregion Syd underrättas.

1 §  Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får lämna bistånd till en myndighet i en annan stat enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet.

Biståndet kan bestå av inrättandet av gemensamma patruller eller genomförandet av andra gemensamma insatser där svenska tjänstemän deltar.

Polismyndigheten är svensk kontaktpunkt för framställningar om bistånd enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet.

2 §  Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska vid större evenemang och liknande viktiga händelser, katastrofer och allvarliga olyckor som har gränsöverskridande verkningar lämna bistånd till en myndighet i en annan stat enligt artikel 18 i Prümrådsbeslutet.

Biståndet kan bestå av att

1. underrätta berörda myndigheter i en annan stat om situationen så snart som möjligt och förmedla väsentlig information,
2. genomföra nödvändiga polisiära åtgärder på svenskt territorium, och
3. på begäran av den stat där situationen uppstått sända tjänstemän och nödvändig utrustning.

Svenska tjänstemän får inte tilldelas uppgifter som innebär myndighetsutövning när de tjänstgör i en annan stat enligt artikel 18 i Prümrådsbeslutet.

3 §  Bistånd enligt artiklarna 17 och 18 i Prümrådsbeslutet får lämnas för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

Bistånd som består av att tjänstemän eller utrustning sänds till en annan stat får endast lämnas om det ligger inom myndighetens ansvarsområde och myndigheten har möjlighet att lämna biståndet.

4 §  Polismyndigheten får lämna bistånd till en särskild insatsgrupp i en annan stat enligt artikel 3 i Atlasrådsbeslutet.

Biståndet ska lämnas av en svensk särskild insatsgrupp och kan bestå av utrustning, expertis eller genomförandet av operationer där svenska tjänstemän agerar i en stödfunktion.

5 §  Bistånd enligt artikel 3 i Atlasrådsbeslutet får lämnas för att hantera en krissituation.

Bistånd får endast lämnas om det ligger inom myndighetens ansvarsområde och myndigheten har möjlighet att lämna biståndet.

6 §  Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen beslutar om det bistånd som ska lämnas av respektive myndighet enligt Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet.

Polismyndigheten ska vara samordnande myndighet för biståndet, om det inte är uppenbart att någon annan myndighet bör vara samordningsansvarig.

7 §  Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska samråda med Försvarsmakten innan den ingår en sådan överenskommelse som avses i 4 kap. 8 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete, om utländska tjänstemän ska använda statsfartyg eller statsluftfartyg.

I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om tillstånd för tillträde till svenskt territorium.

8 §  Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelserna om operativt samarbete enligt Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet. Om föreskrifterna rör Säkerhetspolisen, Tullverket eller Kustbevakningen ska de ges tillfälle att yttra sig.

1 §  Polismyndigheten får lämna bistånd till en särskild insatsgrupp i Norge enligt avtalet med Norge.

Biståndet ska lämnas av en svensk särskild insatsgrupp och kan bestå av utrustning, expertis eller genomförandet av operationer där svenska tjänstemän agerar i en stödfunktion. Förordning (2020:82).

2 §  Bistånd enligt avtalet med Norge får lämnas för att hantera en krissituation.

Bistånd får endast lämnas om det ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde och myndigheten har möjlighet att lämna biståndet. Förordning (2020:82).

3 §  Polismyndigheten beslutar om det bistånd som ska lämnas enligt avtalet med Norge. Förordning (2020:82).

4 §  Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska samråda med Försvarsmakten innan den ingår en sådan överenskommelse som avses i 4 a kap. 2 § och 4 kap. 8 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete, om norska tjänstemän ska använda statsfartyg eller statsluftfartyg.

I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om tillstånd för tillträde till svenskt territorium. Förordning (2020:82).

5 §  Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelserna om operativt samarbete enligt avtalet med Norge. Om föreskrifterna rör Säkerhetspolisen ska den ges tillfälle att yttra sig. Förordning (2020:82).

1 §  Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska i samband med större evenemang med gränsöverskridande verkningar på begäran av en myndighet i en annan stat eller på eget initiativ, i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet, enligt Prümrådsbeslutet lämna ut

1. uppgifter om en person, om det på grund av en dom som har fått laga kraft eller någon annan omständighet finns skäl att anta att personen kommer att begå brott vid evenemanget eller utgöra hot mot den allmänna ordningen och säkerheten vid det, eller
2. andra uppgifter än personuppgifter som bedöms vara nödvändiga för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller hot mot den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget.

Första stycket gäller inte om uppgifter i motsvarande fall inte skulle få lämnas ut till en svensk myndighet.

Det svenska kontaktstället översänder uppgifterna enligt första stycket till kontaktstället i den andra staten.

Polismyndigheten är svenskt kontaktställe vid uppgiftsutbyte vid större evenemang enligt Prümrådsbeslutet.

2 §  När Polismyndigheten, Tullverket eller Kustbevakningen i samband med större evenemang med gränsöverskridande verkningar begär uppgifter från en myndighet i en annan stat enligt Prümrådsbeslutet, ska det svenska kontaktstället översända begäran till kontaktstället i den andra staten.

4 §  Polismyndigheten ingår sådana överenskommelser om automatiska jämförelser som anges i 7 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

5 §  Det svenska kontaktstället ska föra en förteckning över de tjänstemän vid myndigheten som är behöriga att göra sökningar och jämförelser enligt 7 kap. 2, 4 eller 6 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

6 §  Om det finns skäl att anta att personuppgifter som har översänts eller tagits emot enligt Prümrådsbeslutet är felaktiga eller inte borde ha översänts, ska det svenska kontaktstället snarast underrätta kontaktstället i den andra staten om det.

7 §  På begäran av kontaktstället i en stat som har översänt uppgifter enligt Prümrådsbeslutet ska det svenska kontaktstället informera om behandlingen av de mottagna uppgifterna och de resultat som har uppnåtts samt om behöriga tjänstemän enligt 5 §.

På begäran av en berörd stats dataskyddsmyndighet ska det svenska kontaktstället, utan dröjsmål och senast inom fyra veckor, översända de uppgifter som har registrerats enligt 9 eller 10 § med anledning av ett visst uppgiftsutbyte. Det svenska kontaktstället ska även informera om behöriga tjänstemän enligt 5 §.

8 §  Utbyte av personuppgifter enligt Prümrådsbeslutet ska registreras enligt 9 eller 10 §.

De registrerade uppgifterna får behandlas endast för att övervaka och tillgodose skyddet av de personuppgifter som utbyts.

9 §  Vid översändande och mottagande av personuppgifter enligt Prümrådsbeslutet ska det svenska kontaktstället, om inte annat anges i 10 §, registrera

1. skälet till att uppgifterna har översänts eller tagits emot,
2. vilka uppgifter som har översänts eller tagits emot,
3. datum för översändandet eller mottagandet,
4. namn eller beteckning på det sökande organet, och
5. namn eller beteckning på det organ som uppgifterna har hämtats från.

10 §  Vid översändande och mottagande av uppgifter enligt 7 kap.1–4 eller 6 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska det svenska kontaktstället registrera

1. om sökningen eller jämförelsen har lett till en träff eller inte,
2. vilka uppgifter som har översänts eller tagits emot,
3. datum och tidpunkt, angiven med timme, minut och sekund, för översändandet eller mottagandet,
4. namn eller beteckning på det organ som utfört sökningen eller jämförelsen, och
5. namn eller beteckning på det organ som administrerar databasen.

Vid sökning eller jämförelse med stöd av 7 kap. 2, 4 eller 6 § lagen om internationellt polisiärt samarbete i ett register som förs av en annan stat ska kontaktstället även registrera vilka uppgifter som har använts vid sökningen eller jämförelsen, syftet med åtgärden och vilken tjänsteman som beslutade att den skulle utföras.

11 §  Personuppgifter som har översänts från en annan stat enligt Prümrådsbeslutet ska raderas om uppgifterna är felaktiga eller inte borde ha översänts eller tagits emot. Felaktiga uppgifter får i stället rättas.

Behandlingen av personuppgifter enligt första stycket som har översänts och tagits emot korrekt ska upphöra när syftet med översändandet har uppnåtts eller inte längre kan uppnås. Behandlingen av uppgifter som har översänts från en annan stat i samband med ett större evenemang med gränsöverskridande verkningar ska upphöra senast ett år från det att uppgifterna togs emot. Förordning (2018:1995).

12 §  I stället för att radera eller upphöra med behandlingen av personuppgifter enligt 11 § ska, om det finns skäl att anta att en sådan åtgärd skulle innebära skada för den person som uppgifterna rör, uppgifterna spärras. Att uppgifterna är spärrade innebär att de endast får behandlas för att tillgodose det syfte som förhindrade att uppgifterna raderades eller att behandlingen av dem upphörde. Förordning (2018:1995).

13 §  Om en person bestrider att personuppgifter enligt 11 § som rör honom eller henne är korrekta och uppgifternas korrekthet inte kan fastställas, ska det framgå genom en särskild upplysning eller på något annat sätt. En sådan markering begränsar inte den framtida behandlingen av uppgifterna.

Markeringen får avlägsnas av den personuppgiftsansvarige endast efter medgivande av den som uppgiften rör eller efter beslut av tillsynsmyndigheten.

14 §  Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt 9 eller 10 § ska upphöra två år efter registreringen. Förordning (2018:1995).

15 §  Dna-profiler eller fingeravtryck som ett utländskt kontaktställe har använt när det sökt eller jämfört uppgifter i svenska dna- eller fingeravtrycksregister enligt 7 kap.1 eller 3 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska utplånas när sökningen besvarats eller jämförelsen avslutats, om uppgifterna inte behövs för registrering enligt 10 §.

16 §  Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter enligt Prümrådsbeslutet och ska på eget initiativ eller på uppmaning av en dataskyddsmyndighet i en annan stat utföra kontroller av behandlingen. Resultaten av dessa kontroller ska bevaras i arton månader och därefter gallras. Förordning (2020:1139).

17 §  Integritetsskyddsmyndigheten får av en myndighet i en annan stat, som har behandlat personuppgifter som härrör från Sverige enligt Prümrådsbeslutet, begära att få ta del av de uppgifter om uppgiftsutbytet som har registrerats.

Integritetsskyddsmyndigheten får uppmana en dataskyddsmyndighet i en annan stat att genomföra nödvändiga inspektioner för kontroll av behandlingen av personuppgifter som härrör från Sverige och som görs enligt Prümrådsbeslutet.

Det svenska kontaktstället ska på begäran av Integritetsskyddsmyndigheten informera om behöriga tjänstemän enligt 5 §. Förordning (2020:1139).

18 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än den personuppgiftsansvariges beslut i fråga om rättelse och tillsynsmyndighetens beslut enligt 13 § andra stycket får dock inte överklagas. Förordning (2018:917).

19 §  Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt Prümrådsbeslutet. Om föreskrifterna rör Transportstyrelsen ska den ges tillfälle att yttra sig.

1 §  Det svenska kontaktstället ska bistå den egna myndigheten enligt CBE-direktivet med att söka uppgifter i utländska fordonsregister enligt de förutsättningar som anges i 8 kap. 2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

Polismyndigheten är svenskt kontaktställe enligt CBE-direktivet.

2 §  Det svenska kontaktstället ska föra en förteckning över de tjänstemän vid myndigheten som är behöriga att göra sökningar enligt 8 kap. 2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

3 §  Om det finns skäl att anta att personuppgifter som har översänts eller tagits emot enligt CBE-direktivet är felaktiga eller inte borde ha översänts, ska det svenska kontaktstället snarast underrätta kontaktstället i den andra staten om det.

4 §  På begäran av kontaktstället i en stat som har översänt uppgifter enligt CBE-direktivet ska det svenska kontaktstället informera om behandlingen av de mottagna uppgifterna och de resultat som har uppnåtts samt om behöriga tjänstemän enligt 2 §.

På begäran av en berörd stats dataskyddsmyndighet ska det svenska kontaktstället, utan dröjsmål och senast inom fyra veckor, översända de uppgifter som har registrerats enligt 5 § med anledning av ett visst uppgiftsutbyte. Det svenska kontaktstället ska även informera om behöriga tjänstemän enligt 2 §.

5 §  Vid översändande och mottagande av uppgifter enligt 8 kap. 2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska det svenska kontaktstället registrera

1. om sökningen har lett till en träff eller inte,
2. vilka uppgifter som har översänts eller tagits emot,
3. datum och tidpunkt, angiven med timme, minut och sekund, för översändandet eller mottagandet,
4. namn eller beteckning på det organ som utfört sökningen, och
5. namn eller beteckning på det organ som administrerar databasen.

Vid sökning med stöd av 8 kap. 2 § lagen om internationellt polisiärt samarbete i ett register som förs av en annan stat ska kontaktstället även registrera vilka uppgifter som har använts vid sökningen, syftet med åtgärden och vilken tjänsteman som beslutade att den skulle utföras.

De registrerade uppgifterna får behandlas endast för att övervaka och tillgodose skyddet av de personuppgifter som utbyts.

6 §  Personuppgifter som har översänts från en annan stat enligt CBE-direktivet ska raderas om uppgifterna är felaktiga eller inte borde ha översänts eller tagits emot. Felaktiga uppgifter får i stället rättas.

Behandlingen av personuppgifter enligt första stycket som har översänts och tagits emot korrekt ska upphöra när syftet med översändandet har uppnåtts eller inte längre kan uppnås. Förordning (2018:1995).

7 §  I stället för att radera eller upphöra med behandlingen av personuppgifter enligt 6 § ska, om det finns skäl att anta att en sådan åtgärd skulle innebära skada för den person som uppgifterna rör, uppgifterna spärras. Att uppgifterna är spärrade innebär att de endast får behandlas för att tillgodose det syfte som förhindrade att uppgifterna raderades eller att behandlingen av dem upphörde. Förordning (2018:1995).

8 §  Om en person bestrider att personuppgifter enligt 6 § som rör honom eller henne är korrekta och uppgifternas korrekthet inte kan fastställas, ska det framgå genom en särskild upplysning eller på något annat sätt. En sådan markering begränsar inte den framtida behandlingen av uppgifterna.

Markeringen får avlägsnas av den personuppgiftsansvarige endast efter medgivande av den som uppgiften rör eller efter beslut av tillsynsmyndigheten.

9 §  Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt 5 § ska upphöra två år efter registreringen. Förordning (2018:1995).

10 §  Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter enligt CBE-direktivet och ska på eget initiativ eller på uppmaning av en dataskyddsmyndighet i en annan stat utföra kontroller av behandlingen. Resultaten av dessa kontroller ska bevaras i arton månader och därefter gallras. Förordning (2020:1139).

11 §  Integritetsskyddsmyndigheten får av en myndighet i en annan stat, som har behandlat personuppgifter som härrör från Sverige enligt CBE-direktivet, begära att få ta del av de uppgifter om uppgiftsutbytet som har registrerats.

Integritetsskyddsmyndigheten får uppmana en dataskyddsmyndighet i en annan stat att genomföra nödvändiga inspektioner för kontroll av behandlingen av personuppgifter som härrör från Sverige och som görs enligt CBE-direktivet.

Det svenska kontaktstället ska på begäran av Integritetsskyddsmyndigheten informera om behöriga tjänstemän enligt 2 §. Förordning (2020:1139).

12 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än den personuppgiftsansvariges beslut i fråga om rättelse och tillsynsmyndighetens beslut enligt 8 § andra stycket får dock inte överklagas. Förordning (2018:917).

13 §  Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt CBE-direktivet. Om föreskrifterna rör Transportstyrelsen ska den ges tillfälle att yttra sig.

1 §  Myndigheter som är behöriga att begära sökning i informationssystemet för viseringar (VIS) enligt 9 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten i den polisverksamhet som bedrivs vid myndigheten, Tullverket och Kustbevakningen.

Polismyndigheten är central åtkomstpunkt enligt VIS-rådsbeslutet.

Endast en eller flera särskilt utsedda enheter vid de myndigheter som anges i första stycket är behöriga att framställa en begäran om sökning.

2 §  En begäran om sökning från en myndighet som anges i 1 § första stycket ska vara motiverad och skriftlig och ges in till den centrala åtkomstpunkten. Den centrala åtkomstpunkten ska kontrollera att de villkor som anges i 9 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete är uppfyllda innan den gör en sökning.

I brådskande fall får en begäran om sökning framställas muntligen. Den centrala åtkomstpunkten får i ett sådant fall göra en sökning i VIS utan att först kontrollera att de villkor som anges i 9 kap. 1 § lagen om internationellt polisiärt samarbete är uppfyllda. Kontrollen ska i så fall utföras så snart som möjligt efter sökningen.

3 §  Även utländska myndigheter som avses i artikel 6 i VIS-rådsbeslutet är behöriga att begära sökning i VIS enligt 9 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

En myndighet som anges i 1 § första stycket och som tagit emot en begäran om sökning från en utländsk myndighet ska vidarebefordra begäran till den centrala åtkomstpunkten. Den centrala åtkomstpunkten ska också i dessa fall kontrollera att de villkor som anges i 9 kap. 1 § lagen om internationellt polisiärt samarbete är uppfyllda innan den gör en sökning.

4 §  Den centrala åtkomstpunkten ska löpande föra en förteckning över de tjänstemän vid myndigheten som är behöriga att göra sökningar enligt 9 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

Den centrala åtkomstpunkten ska löpande föra en förteckning över de enheter som anges i 1 § tredje stycket.

De myndigheter som anges i 1 § första stycket ska löpande föra en förteckning över de tjänstemän vid respektive myndighet som är behöriga att begära sökningar i VIS.

5 §  Den myndighet som överför eller tillgängliggör personuppgifter för tredjeland eller en internationell organisation enligt 9 kap. 4 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska underrätta den centrala åtkomstpunkten om det. Den centrala åtkomstpunkten ska registrera överföringen eller tillgängliggörandet.

6 §  Personuppgifter som har hämtats från VIS och som lagts in i systemet av en annan stat, får inte lämnas ut till den uppgifterna rör innan den stat som lagt in uppgifterna har beretts tillfälle att ange sin inställning till utlämnandet.

7 §  Om någon begär hos en myndighet som anges i 1 § första stycket att oriktiga uppgifter om honom eller henne ska rättas eller att olagligt lagrade uppgifter om honom eller henne ska gallras, ska myndigheten underrätta viseringsmyndigheten i den stat som har lagt in uppgifterna i systemet. Detsamma gäller om myndigheten på annat sätt får vetskap om att uppgifter som behandlas i VIS är oriktiga.

8 §  Den som har begärt en åtgärd enligt 7 § ska inom två månader informeras om vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av begäran och inom tre månader informeras om vad begäran har lett fram till.

9 §  Vid sökning i VIS ska den centrala åtkomstpunkten registrera

1. ändamålet med sökningen och typen av brott,
2. ärendenummer,
3. datum och tidpunkt för åtkomsten,
4. om förfarandet i 2 § andra stycket tillämpades,
5. vilka uppgifter som användes vid sökningen,
6. vilka sökbegrepp som användes vid sökningen, och
7. vem som begärde sökningen och vem som utförde den.

Registrerade uppgifter som utgör personuppgifter får behandlas endast för att övervaka att behandlingen av personuppgifter är lagenlig och för att i övrigt tillgodose skyddet av personuppgifter.

10 §  Behandlingen av uppgifter som har hämtats från VIS och som har lagts in i systemet av en annan stat ska upphöra när uppgifterna inte längre behövs för något av de ändamål som anges i 9 kap. 3 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete. Förordning (2018:1995).

11 §  Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt 5 eller 9 § ska upphöra ett år efter registreringen. Förordning (2018:1995).

12 §  Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter enligt VIS-rådsbeslutet. Förordning (2020:1139).

13 §  Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt VIS-rådsbeslutet.

1 §  Ett svenskt kontaktställe ska bistå den egna myndigheten och de övriga myndigheter som anges i andra stycket med att söka uppgifter i amerikanska fingeravtrycksregister enligt de förutsättningar som anges i 10 kap. 2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.

Myndigheter som är behöriga att begära sökning är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten i den polisverksamhet som bedrivs vid myndigheten, Tullverket och Kustbevakningen.

Polismyndigheten är svenskt kontaktställe enligt avtalet med USA.

2 §  Om ett amerikanskt kontaktställe efter en sökning enligt 10 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ansöker hos det svenska kontaktstället om att få ut övriga tillgängliga personuppgifter och ytterligare information med anknytning till fingeravtrycket, får det svenska kontaktstället lämna ut uppgifter till det amerikanska kontaktstället endast om det finns förutsättningar enligt 2 kap. 7 § första stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och 8 kap. 1 § brottsdatalagen (2018:1177). Förordning (2018:1995).

3 §  Om det svenska kontaktstället vid en sökning enligt 10 kap. 2 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete konstaterar att det sökta fingeravtrycket stämmer överens med ett avtryck i ett amerikanskt fingeravtrycksregister, kan den myndighet som begärt sökningen ansöka om att få ut övriga tillgängliga personuppgifter och ytterligare information med anknytning till fingeravtrycket.

Det svenska kontaktstället ska översända ansökan till ett amerikanskt kontaktställe.

4 §  Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten i den polisverksamhet som bedrivs vid myndigheten, Tullverket och Kustbevakningen får i enskilda fall, utan särskild begäran, lämna ut personuppgifter till ett amerikanskt kontaktställe enligt avtalet med USA, om särskilda omständigheter ger anledning att anta att den person som uppgifterna rör kommer att begå eller har begått brott för vilket det enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Om det bedöms vara nödvändigt för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verksamhet eller utreda ett sådant brott, får även andra uppgifter än personuppgifter lämnas ut.

Uppgifter enligt första stycket får endast lämnas ut om det finns förutsättningar enligt 2 kap. 7 § första stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och 8 kap. 1 § brottsdatalagen (2018:1177).

Det svenska kontaktstället ska översända uppgifterna till ett amerikanskt kontaktställe. Förordning (2018:1995).

5 §  Om det finns skäl att anta att personuppgifter som har översänts eller tagits emot enligt avtalet med USA är felaktiga eller inte borde ha översänts, ska det svenska kontaktstället snarast underrätta ett amerikanskt kontaktställe om det.

6 §  På begäran av ett amerikanskt kontaktställe ska det svenska kontaktstället informera om behandlingen av de mottagna uppgifterna och de resultat som har uppnåtts.

7 §  Vid översändande och mottagande av personuppgifter enligt avtalet med USA ska det svenska kontaktstället registrera

1. information om de översända eller mottagna uppgifterna,
2. datum för översändandet eller mottagandet, och
3. information om vilka andra myndigheter som har tagit emot uppgifterna.

8 §  Personuppgifter som har översänts från ett amerikanskt kontaktställe enligt avtalet med USA ska raderas om uppgifterna är felaktiga eller inte borde ha översänts eller tagits emot. Felaktiga uppgifter får i stället rättas.

I stället för att radera personuppgifter enligt första stycket ska uppgifterna spärras om det finns skäl att anta att radering skulle innebära skada för den person som uppgifterna rör. Att uppgifterna är spärrade innebär att de endast får behandlas för att tillgodose det syfte som förhindrade radering. Förordning (2018:1995).

9 §  Behandlingen av personuppgifter som har översänts och tagits emot korrekt ska upphöra när syftet med översändandet eller vidarebehandlingen har uppnåtts eller inte längre kan uppnås. Förordning (2018:1995).

10 §  Behandlingen av uppgifter som har registrerats enligt 7 § ska upphöra två år efter registreringen. Förordning (2018:1995).

11 §  Fingeravtryck som ett amerikanskt kontaktställe har använt när det har sökt eller jämfört uppgifter i svenska fingeravtrycksregister enligt 10 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete ska utplånas när sökningen har besvarats eller jämförelsen avslutats, om uppgifterna inte behövs för registrering enligt 7 §.

12 §  Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter enligt avtalet med USA och ska på eget initiativ utföra kontroller av behandlingen. Förordning (2020:1139).

13 §  Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt avtalet med USA.

1 §  Myndigheter som är behöriga att göra framställningar enligt Eurodacförordningen om jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten i den polisverksamhet som bedrivs vid myndigheten, Tullverket och Kustbevakningen.

Polismyndigheten är kontrollmyndighet enligt Eurodacförordningen.

Endast en eller flera särskilt utsedda enheter vid de myndigheter som anges i första stycket är behöriga att framställa en begäran om jämförelse. Kontrollmyndigheten ska löpande föra en förteckning över enheterna.

2 §  Vid framställningar om jämförelser med Eurodacuppgifter ska kontrollmyndigheten registrera de uppgifter som framgår av artikel 36 i Eurodacförordningen.

3 §  Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av bestämmelserna i Eurodacförordningen om tillgång till uppgifter i Eurodac för brottsbekämpande ändamål.